Annual Report • Mar 3, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Vi ska förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna
| Om NCC2 | |
|---|---|
| VD-ord 4 | |
| Drivkrafter och omvärld 6 | |
| Strategi 8 | |
| Värdeskapande för intressenter16 | |
| Aktien 18 | |
| Geografiska marknader22 | |
| VERKSAMHETEN | |
| Industri 24 | |
| Bygg och anläggning30 | |
| Utveckling36 | |
| HÅLLBARHET | |
| NCC:s hållbarhetsarbete42 | |
| Leverantörer 45 | |
| Medarbetare46 | |
| Bygg-och anläggningsprocessen48 | |
| Kunder 50 | |
| Samhälle 50 |
| Förvaltningsberättelse 52 | |
|---|---|
| Koncernens resultaträkning60 | |
| Koncernens balansräkning 62 | |
| Moderbolagets resultaträkning 64 | |
| Moderbolagets balansräkning65 | |
| Förändringar i eget kapital66 | |
| Kassaflödesanalyser 68 | |
| Noter 70 | |
| Vinstdisposition 104 | |
| Revisionsberättelse 105 | |
| Flerårsöversikt 106 | |
| Kvartalsdata109 |
| Bolagsstyrningsrapport 110 | |
|---|---|
| Internkontrollrapport 114 | |
| Styrelse och revisorer 116 | |
| Koncernledning 118 | |
| Finansiell information/kontakt120 | |
| Definitioner | |
Den formella årsredovisningen som styrelsen undertecknat och som granskats av revisorerna omfattar sidorna 52–104.
NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa med en omsättning på 57 Mdr SEK och 18 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur.
NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt tillhandahåller beläggning och vägservice. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
"Med de bästa innovativa och hållbara lösningarna stärker vi vår position som ett av de ledande byggbolagen i norra Europa."
Peter Wågström, VD och koncernchef.
61 379 Orderingång, MSEK
2 604
Rörelseresultat, MSEK
574 Kassaflöde före finansiering, MSEK
0,8
Skuldsättningsgrad, ggr
22 Avkastning eget kapital, %
NCC:S MARKNADER, ANDEL AV TOTAL NETTOOMSÄTTNING, %
16%
Danmark
13%
Tyskland
47% Norge
Sverige
Ryssland (S:t Petersburg)
Estland, Lettland <1%
Finland
16%
NCC är ett bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. Men vi har bestämt oss för att lyfta blicken över CAD-ritningar, armeringsjärn och betong. Vi tänker längre än så. Varje dag utmanar vi oss själva att skapa ett bättre i morgon och hållbara lösningar i världsklass. Att aldrig stå stilla utan driva utvecklingen, lyssna, dela idéer och samarbeta.
Läs mer om NCC:s vision och strategi på sid 8.
NCC är ett av de största byggbolagen i Norden med en marknadsandel på 5 procent.
På NCC är innovation nyckeln till att kunna skapa de bästa hållbara lösningarna, oavsett om det gäller den egna produktionen och arbetsmiljön eller byggandet av framtidens bostäder och kontor. Under 2014 har NCC bland annat utvecklat lösningar för miljöanpassad asfaltproduktion, lanserat koncept för mer socialt hållbara förorter, byggt allt fler miljömärkta bostäder samt påbörjat en omfattande brokonstruktion som inte påverkar trafiken.
Jag kan summera ännu ett positivt år för NCC. Vi stärker vår position som ett av de ledande byggbolagen i norra Europa. Aktiviteten har varit hög och vi har fortsatt att fokusera på affärer där vi kan vara med tidigt i processen och på så sätt lägga grunden för lönsamhet och nöjda kunder.
Vi är nu inne på sista året i den strategi vi lanserade 2012. De mål och prioriteringar vi satt upp ser ut att kunna uppnås. Vi har ökat omsättningen i Norge, vi har genomfört initiativ för att ta en position på anläggningsmarknaden i Finland och vi har expanderat vår bostadsutvecklingsaffär. Det har varit ett fokuserat och dedikerat arbete som krävt ett stort engagemang i hela vår organisation, och som gjort NCC till ett av de lönsammaste bolagen i branschen. Vi är samtidigt medvetna om att fortsatt utveckling och effektivisering är nödvändig för att försvara vår position, inte minst gäller det vår största affär bygg och anläggning.
Med undantag av verksamheten i Danmark, där vår entreprenadmodell gett högre lönsamhet, finns det utrymme för förbättringar. Med lägre inköpskostnader, fler plattformar och tidiga och tätare samarbeten med kunder och andra partners ska vi inte bara kunna öka lönsamheten i projekten utan även få ännu nöjdare kunder. Vi ska helt enkelt göra fler rätta affärer. Detta är också något jag sett många bra exempel på under 2014, till exempel Tvärbanan i Stockholm, som vi slutfört både tidigare och till en lägre kostnad, eller partneringprojektet Skandionkliniken i Uppsala, där vi inte bara mötte utan överträffade kundens höga förväntningar, eller bostadsprojektet i danska Århus vi genomför i samarbete med investerarna TopDanmark Ejendom och PenSam.
Om jag ännu inte fullt ut kan glädja mig åt lönsamheten i byggverksamheten finns det däremot anledning att vara nöjd med orderingången under året, som blev den högsta sedan 2008. Det har varit ett inflöde av många olika typer av projekt, framför allt i Sverige där orderboken i början av 2015 var 25 procent större jämfört med ett år tidigare.
En starkare byggmarknad lägger även en bra grund för vår industriaffär, där produktionen av stenmaterial och asfalt har en nära koppling till ökat byggande. Under 2014 bidrog även en mild vinter till en högre aktivitetet och vi kunde öka vår marginal.
Däremot var aktiviteteten lägre i vår kommersiella fastighetsutvecklingsaffär, framför allt i jämförelse med 2013 som var något av ett rekordår med flera stora avslutade projekt. Detta innebar att vi gick in i 2014 med en bantad portfölj. Men jag kan glädja mig åt att vi under året fyllt på portföljen med flera nya och större projekt, såsom Torsplan 2 i Stockholm och SCA-huset i Mölndal.
En del av vår verksamhet som inte saknat projekt är vår bostadsutvecklingsaffär. För 2014 noterar vi den högsta försäljningssiffran någonsin, 6 047 bostäder, och vid årsskiftet hade vi 7 687 bostäder i produktion, 20 procent fler än vid samma tidpunkt föregående år och över målet om minst 7 000 bostäder. Tyskland, S:t Petersburg och Sverige står för den starkaste utvecklingen. I Finland, som haft svag efterfrågan från privatpersoner, har vi ökat försäljningen till investerare.
Situationen i Finland visar att det är stora skillnader på våra marknader trots en avgränsad geografi. Samtidigt som övriga Norden fortsätter att växa krympte den finländska ekonomin för tredje året i rad, vilket förstås påverkar bygg- och anläggningsinvesteringarna. Vilka konsekvenser den tilltagande oron i Ryssland, i spåren av krisen i Ukraina och ett kraftigt fallande oljepris, kommer att få på vår affär är svårt att bedöma men det är stora krafter i rörelse. En stark trend som däremot ger ökade affärsmöjligheter är den snabba urbaniseringen. Oavsett om det gäller Köpenhamn, Stockholm eller S:t Petersburg så ökar
"Hela vår verksamhet präglas av innovativt tänkande, och är en viktig faktor för att bygga morgondagens samhälle."
befolkningen för varje år, och leder till behov av nya bostäder och hållbara infrastrukturlösningar.
Som en ledande aktör i branschen har vi ett ansvar att driva utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Våra kunder efterfrågar hållbara lösningar och vi vill att de som bor och arbetar i våra byggnader ska ha de bästa förutsättningarna. Hållbarhet är en viktig och självklar del av vår affär och målet är att bli både ledande och en föregångare inom området. Det är glädjande att koldioxidutsläppen från vår egna verksamhet har minskat.
Vi ska även vara en förebild inom etik och arbetsmiljö. Under året har vi påbörjat en omfattande utbildning för samtliga våra medarbetare kring NCC Compass, vårt verktyg för att stödja medarbetarna med råd och riktlinjer kring frågor som rör gåvor och representation, intressekonflikter och konkurrensrätt. Ingen på NCC ska vara omedveten om vikten av hög etik i vårt företag.
Att stärka säkerhetskulturen i bolaget har fortsatt högsta prioritet. Jag kan glädja mig åt att vi sedan 2011 minskat arbetsolyckorna med 45 procent. Men mer finns att göra. Framför allt med tanke på att vi under året tyvärr drabbades av en dödsolycka. Vi tillsammans måste göra allt för att undvika att en liknande tragedi åter inträffar. Det ska vara en självklarhet för alla som arbetar på NCC att komma hem till sina nära och kära varje dag.
Innovativt tänkande präglar hela vår verksamhet, och är en viktig faktor för att kontinuerligt kunna stärka vårt erbjudande och bygga morgondagens samhälle. Vi fokuserar till exempel på lösningar för att minska
miljöpåverkan från vår energikrävande asfaltsproduktion, på innovationer som underlättar och skyndar på infrastrukturutbyggnaden i snabbt växande städer samt smarta och effektiva boenden som tillgodoser såväl höga miljökrav som den allt viktigare sociala dimensionen.
I arbetet med att utveckla nya, innovativa lösningar för vår bransch samarbetar vi även med universitet och högskolor. Vi sysselsätter till exempel sju industridoktorander som på ett konstruktivt sätt bidrar till NCC:s utveckling, med projekt som underhållsfria broar och geotermiska pålar.
Jag kan konstatera att NCC har ett bra utgångsläge inför 2015. Med en rekordstor orderstock i byggverksamheten, bättre aktivitet i vår stenmaterial- och asfaltsproduktion och en ny, högre nivå i vår bostadsutvecklingsaffär så är förutsättningarna goda för en fortsatt positiv utveckling. Jag ser fram mot att tillsammans med en dedikerad organisation slutföra en framgångsrik strategi och lägga grunden till en ny, som ska börja gälla från och med 2016.
Solna i februari 2015
Peter Wågström Vd och koncernchef
NCC:s verksamhet påverkas av ett antal internationella och branschspecifika drivkrafter. Att kapitalisera på dessa genom att anpassa erbjudandet ger NCC goda förutsättningar att behålla och stärka sin ledande position på valda marknader och skapa långsiktig, lönsam tillväxt.
Den globala energianvändningen från byggnader och byggande riskerar att fortsätta öka i takt med befolkningstillväxten och ett ökat välstånd hos hushållen. Att kunna utveckla innovativa, hållbara byggnadslösningar kommer därför ha stor betydelse för möjligheterna att motverka och skapa tålighet mot bland annat klimatförändringar. NCC har ett starkt fokus på hållbart byggande och har bland annat medverkat i utvecklingen av miljöcertifieringssystemet BREEAM i Sverige. NCC är dessutom ett av de byggbolag i Norden som har störst erfarenhet av passivhusprojekt och alla bostäder som byggs för egen räkning är av lågenergityp. NCC arbetar även med att minska energianvändningen i befintliga byggnader genom sitt koncept hållbar renovering, samt att kontinuerligt utveckla fler energisnåla, klimatanpassade och resurseffektiva produkter och tjänster, såväl på egen hand som i partnerskap med kunder. Kombinerat med detta ges medborgardialoger och andra sociala aspekter ett större utrymme i NCC:s lösningar, såväl i nya fastighetsprojekt som vid förnyelse av befintliga bostadsområden. Det långsiktiga målet är att bli både ledande och en föregångare inom området.
Med prognoser som pekar på att närmare fem miljarder människor kommer att leva i världens städer inom 20 år ställs det allt högre krav på såväl boendemiljöer med låg miljöpåverkan och social trygghet som en hållbar infrastruktur. I vissa städer går urbaniseringen nu så snabbt att infrastrukturen blir eftersatt. Stockholm är en av de snabbast växande städerna i Europa, med akuta behov av både bättre infrastruktur, fler arbetsplatser och fler bostäder för att kunna klara av de upp till en halv miljon människor som väntas flytta in fram till 2030. NCC utvecklar innovativa lösningar som bidrar till att underlätta och skynda på infrastrukturbyggandet i städer, samt att begränsa de miljöproblem som uppstår till följd av ett ökat infrastrukturbehov. NCC arbetar även för att tillgodose behoven av arbetsplatser och effektiva boenden på liten yta för att möta en snabbt ökande efterfrågan på bostäder.
IT fortsätter att driva på produktiviteten inom byggindustrin och med VDC (Virtual Design and Construction), har ett stort teknologisprång tagits. VDC används i alla typer och storlekar av byggprojekt, och innebär högre kvalitet och sänkta kostnader i såväl projekteringen som i genomförande och vid överlämnande. NCC har under flera års tid satsat på kompetensuppbyggnad inom VDC. Tekniken har använts i över 650 projekt och NCC är därmed branschledande, inte bara i Norden utan också globalt.
Den globalisering som pågår i olika branscher omfattar i allt större grad även byggbranschen. Under de senaste åren har inslaget av internationell konkurrens ökat på den nordiska byggmarknaden, framför allt som en följd av fler stora infrastrukturprojekt. NCC:s starka position i Norden ger goda förutsättningar för samarbeten med andra internationella aktörer, i syfte att stärka konkurrenskraften och därmed kunna delta i de största projekten. Globaliseringen innebär även ökade möjligheter för NCC att göra bättre affärer inom inköp.
Att kunna attrahera och behålla välutbildade och kompetenta medarbetare blir en allt viktigare fråga för många industrier, däribland byggbranschen. Stora förestående pensionsavgångar ökar konkurrensen om den befintliga kompetensen samtidigt som det är fortsatt svårt att få studenter att intressera sig för tekniska utbildningar, såsom byggingenjör. Dessutom medför globaliseringen att arbetstagare får en ännu större arbetsmarknad. NCC:s satsningar på kompetensuppbyggnad inom till exempel industriellt byggande, hållbart byggande och virtuellt byggande ger NCC fördelar i konkurrensen om de bästa medarbetarna.
Den nordiska byggmarknaden omsatte 1 237 (1 168) Mdr SEK 2014. NCC är en av de största aktörerna med en marknadsandel om 5 procent.
Den nordiska byggmarknaden är fragmenterad och kännetecknas av hård lokal konkurrens. På de lokala marknaderna konkurrerar NCC med tusentals mindre entreprenadföretag. Större anläggningsprojekt i Norden upphandlas ofta i internationell konkurrens med Europas största byggföretag och de riktigt stora anläggningsprojekten drivs ofta i konsortier.
På nordisk basis är NCC:s främsta konkurrenter svenska Skanska och Peab, danska MT Højgaard, norska Veidekke och AF Gruppen samt finländska YIT och Lemminkäinen. I Sverige är JM en konkurrent när det gäller bostadsutveckling. Inom anläggningsprojekt och vägbyggande samt asfalt och beläggning i Norden är även statliga produktionsenheter betydande konkurrenter, till exempel Svevia i Sverige. I Danmark och Finland är även Colas och CRH konkurrenter inom asfalt och stenmaterial. Inom fastighetsutveckling finns det utifrån ett nordiskt perspektiv ett fåtal stora aktörer där NCC är en av de ledande. En annan stor aktör är Skanska. På den lokala marknaden kan även andra aktörer vara betydande konkurrenter, som finländska YIT och SRV.
Den nordiska byggmarknaden är mycket fragmenterad. NCC är ett av de största byggbolagen i Norden med en marknadsandel på 5 procent. Byggmarknaden i Norden omsatte 2014 cirka 1 237 Mdr SEK. (Källa Euroconstruct)
NCC:s övergripande mål är att skapa värde för kunder och aktieägare. NCC ska vara en ledande aktör på de marknader som bolaget verkar på, erbjuda hållbara lösningar och vara kundens första val.
Vi ska förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna.
NCC utvecklar och bygger framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Med stöd i företagets värderingar finner NCC tillsammans med kunderna behovsanpassade, kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar som skapar mervärde för alla NCC:s intressenter och som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Själva ryggraden i NCC:s sätt att verka och agera utgörs av företagets värderingar och uppförandekod. Tillsammans fungerar de även som en kompass för
hur medarbetare ska uppträda och handla i vardagen och ge vägledning vid beslut. Läs mer på sid 43.
NCC bedriver en integrerad bygg- och utvecklingsverksamhet i Norden, Tyskland, Estland, Lettland och S:t Petersburg. Bolaget har tre affärer – Industri, Bygg- och anläggning samt Utveckling – och är organiserad i sju affärsområden, varav flera med en tydlig geografisk koppling.
NCC:s strategi för perioden 2012–2015 sattes under 2011. Strategin går in på sitt sista år och en ny strategi för perioden 2016–2020 kommer att presenteras under 2015. För att bättre kunna förstå bakgrunden till den nuvarande strategin är det viktigt att förstå var NCC kommer ifrån.
NCC:s resa från ett olönsamt och vildvuxet företag i början av 2000-talet till dagens lönsamma och ledande verksamhet kan delas in i tre faser. Den första fasen bestod av en kraftfull turnaround av verksamheten, där sänkta kostnader och högre effektivitet fick lönsamheten att åter närma sig branschsnittet. I nästa fas genomfördes en konsolidering av verksamheten. Delar av koncernen som inte ansågs tillhöra kärnverksamheten samt förvaltningsfastigheter såldes av och resurser frigjordes för satsningar på NCC:s prioriterade bygg- och anläggningsmarknader i Norden. Verksamheten koncentrerades ytterligare och synergieffekter realiserades. Den tredje fasen, som NCC fortfarande är inne i, handlar om att skapa lönsam tillväxt, framförallt organisk, genom fokuserade satsningar för att långsiktigt kunna kapitalisera på starka globala trender.
Under perioden har NCC förändrats, från ett olönsamt och vildvuxet företag till att bli ett lönsamt företag som är en ledande aktör på marknaden.
"NCC ska växa med lönsamhet och vara en ledande aktör på de marknader bolaget verkar på". Med ledande aktör menas att NCC ska vara bland de tre främsta bolagen i branschen avseende såväl lönsamhet som volym. Tillväxten ska i huvudsak ske organiskt och på befintliga marknader men kan kompletteras av förvärv. Tre områden prioriteras för att kunna skapa tillväxt; tillväxt i Norge inom alla affärer, etablering på anläggningsmarknaden i Finland och expansion av bostadsutvecklingsaffären på samtliga marknader.
Strategin har varit framgångsrik. NCC är nu ett av de mest lönsamma bolagen i branschen med en avkastning på eget kapital om 22 procent. För att nå denna position har NCC under hela strategiperioden fokuserat på ett antal långsiktiga strategiska nyckelfrågor:
Varje affär genomför en rad olika aktiviteter inom ramen för de gemensamma strategiska nyckelfrågorna.
NCC:s tre affärer har olika tillväxtförutsättningar och därför har olika tillväxtmål satts upp för strategiperioden. För såväl industriaffären som bygg- och anläggningsaffären är målet att omsättningen vid strategiperiodens slut ska ha ökat med minst två gånger BNP-tillväxten. För bostadsutvecklingsaffären är målet att antalet bostäder i pågående produktion ska uppgå till minst 7 000.
Tillväxt i Norge inom alla affärer Den norska bygg- och anläggningsmarknaden är både stor och fragmenterad. NCC har ett starkt erbjudande och goda möjligheter att expandera inom alla sina affärer.
I Finland har NCC länge haft en stark position inom bostads- och kontorsbyggande, men inte varit lika starka inom anläggnings- och infrastrukturprojekt. En expansion inom dessa områden innebär att NCC kan nå samma styrka i Finland som i övriga Norden.
En viktig del i NCC:s strategi är att möta det underliggande behovet av nya bostäder till följd av den starka urbaniseringen i Norden. Att kunna utveckla och bygga fler bostäder till privatpersoner genom att dra nytta av effektivare byggprocesser och utvecklad intern samverkan är en viktig faktor för att kunna skapa lönsam tillväxt.
| INDUSTRI | |
|---|---|
| Mål: | AVSTÄMNING 2012–2014: |
| ≥2 ggr BNP-tillväxt | 3,3% (2 ggr BNP=5,1%) |
| Mål: | AVSTÄMNING 2012–2014: |
|---|---|
| ≥2 ggr BNP-tillväxt | 0,8% (2 ggr BNP=5,1%) |
Mål: AVSTÄMNING 2014: ≥7 000 bostäder i pågående produktion 7 687 st
NCC:s tillväxtmål gäller perioden 2012-2015. Med ett år kvar av strategiperioden ligger NCC i fas när det gäller målet att ha minst 7 000 bostäder i pågående produktion. Däremot är tillväxten i både Industri samt Bygg- och anläggning under dubbla BNP-tillväxten. Omsättningen i Industri har påverkats negativt av ett lägre oljepris. Orderingången i byggverksamheten har varit god under 2014 och förutsättningar finns för att nå tillväxtmålet 2015.
NCC:s tre olika men kompletterande affärer, ger tillsammans med en ledande position på valda marknader betydande konkurrensfördelar när bland annat komplexa och omfattande byggprojekt ska upphandlas och genomföras.
Tre olika affärer, med olika affärslogik
Inom NCC finns såväl operativa som finansiella synergier som skapar ett ökat värde för kunder och aktieägare. De operativa synergierna omfattar industriaffärens stöd av bygg- och anläggningsaffären med stenmaterial, asfalt, beläggnings- och vägservicetjänster. Särskilt vid större vägarbeten är synergierna stora. Dessutom förser utvecklingsaffären byggenheterna med entreprenader vid utveckling av bostäder och kommersiella fastigheter.
De finansiella synergierna består främst av att byggoch anläggningsaffärerna ofta har goda kassaflöden som investeras i utvecklingsaffärerna, vilket över tiden ger en hög avkastning.
Industriaffären samt anläggningsaffären brukar vara förhållandevis stabila när konjunkturen viker, vilket är en motvikt till de konjunkturkänsligare byggoch utvecklingsaffärerna.
NCC:s övergripande mål är att skapa värde för kunder och aktieägare. Till aktieägarna ska NCC ge en god avkastning under finansiell stabilitet. Under 2014 uppnåddes målet om avkastning på eget kapital om minst 20 procent och skuldsättningsgraden
var långt under restriktionen på högst 1,5 gånger det egna kapitalet. NCC har en stark finansiell ställning vilket skapar förutsättningar för verksamheten att fortsätta växa utan att göra avkall på lönsamheten.
Avkastningen på eget kapital efter skatt ska uppgå till 20 procent.
Under de senaste 5 åren har koncernens mål på 20 procent uppnåtts under 4 år. Under 2014 uppnådde NCC målet med en avkastning på 22 procent. Det egna kapitalet var högre under 2014 och resultatet var något lägre till följd av minskat resultat från fastighetsprojekt.
Nettolåneskulden, definierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, ska inte vara högre än 1,5 av det egna kapitalet. Mät vid varje kvartalsbokslut.
Skuldsättningsgraden översteg inte 1,5 vid något kvartalsbokslut 2014 och uppgick vid årets utgång till 0,8 (0,7). Skuldsättningsgraden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfalts- och anläggningsverksamheten. Under andra och fjärde kvartalet sker utdelningen till NCC:s aktieägare. Under året hade NCC fortsatt fokus på långsiktig finansiering för att möta framtida lånebehov.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Policyn syftar till att dels ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i verksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen finansiell stabilitet.
För verksamhetsåret 2014 är den föreslagna utdelningen 12,00 (12,00) SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den föreslagna utdelningen för 2014 motsvarar 71 procent av resultatet efter skatt.
STRATEGI
NCC:s klimatpåverkan ska successivt minska och använd energi ska vara förnyelsebar. NCC ska till 2015 minska koldioxidutsläppen1) med minst 20 000 ton från 2013, samt maximalt släppa ut 4 ton CO2e/MSEK nettoomsättning.
1) Avser direkta utsläpp från vår verksamhet, s.k. scope 1, samt indirekta utsläpp från el och uppvärmning, s.k. scope 2, enligt Greenhouse gas protocol.
NCC ska skapa hälsosamma bebyggda miljöer genom att minimera användningen av material som kan ge skadliga effekter på människor eller miljö. NCC ska till 2015 ha minst 400 bostäder i produktion med innehållsdeklaration enligt kriterier från Svanens miljömärkning.
15 365 ton CO2e från 2013 års nivå, vilket medför att utsläppen i relation till omsättning blir 4,38, en minskning från föregående års nivå på 4,57. Övergången från fossila bränslen till förnybara bränslen i flera av NCC:s asfaltsverk har spelat en stor roll.
Det är första året som NCC följer upp antal bostäder med varudeklaration enligt kriterier från Svanens miljömärkning. Under året färdigställdes 57 bostäder med denna typ av varudeklaration, och ytterligare 390 bostäder är under produktion. Målet om 400 bostäder är därmed redan uppnått.
NCC:s produktutveckling ska präglas av resurseffektivisering och verksamheten ska utgå från cirkulära flöden. Av den totala avfallsmängden från byggarbetsplatser får maximalt 10 procent gå till deponi, och andelen blandat avfall ej överstiga 30 procent
Andelen förnyelsebara och återvunna material och komponenter i NCC:s produktsortiment växer successivt. NCC ska 2015 ha minst 16% återvunnen asfaltsgranulat i den totala asfaltsproduktionen.
Andelen återvunnet avfall har ökat under 2014. Det blandade avfallet uppgår nu till 27 (34) procent av den totala avfallsmängden, och 10 (12) går till deponi. NCC har därmed under 2014 uppnått det mål som sattes för 2015.
Andelen återvunnen asfaltsgranulat i produktionen av asfalt har stadigt ökat med åren. Med dagens 75 verk som hanterar granulatåtervinning, består nu 16,5 (15,0) procent av den totalt producerade varmasfalten av återvunnet granulat, en ökning med närmare 50 procent sedan 2010. Målet om minst 16 procent är därmed uppnått.
En god arbetsmiljö och en säker arbetsplats är högt prioriterade områden och NCC arbetar systematiskt för att eliminera antalet olyckor. NCC har satt en nollvision avseende arbetsplatsolyckor. Olycksfallsfrekvens beräknas på antal arbetsplatsolyckor med 1 dags frånvaro från ordinarie arbete eller mer per en miljon arbetstimmar.
Som en följd av bolagets strukturerade arbete med säkerhet har olyckorna på NCC:s arbetsplatser minskat till 8,0 (10,6), vilket innebär en minskning med 45 procent sedan 2011. Ett dödsfall skedde inom Construction Sweden i februari 2014.
Strax norr om Stockholm vid E4 Rotebro, Sveriges mest trafikerade korsning, byter NCC ut två motorvägsbroar. Byggnadstekniskt skiljer sig brobygget från andra eftersom NCC inte bygger någon tillfällig bro utan använder den ena nya bron som förbifart under tiden de gamla broarna rivs och den andra nya bron byggs. Därefter skjuts den 325 meter långa bron på plats i sidled. På så vis behålls det stora trafikflödet, med sex körfiler, och säkerheten är hög för bilister och broarbetare under hela byggtiden. Men det mest anmärkningsvärda med projektet är att det knappt märks. Medan bygget pågår susar bilarna förbi som vanligt, och under broarna passerar fjärrtåg i hög hastighet.
15
Det är första gången den här lösningen används i denna storlek i Sverige. Lösningen bidrar till stora samhällsvinster i form av minskade produktivitetsförluster, opåverkad restid, mindre utsläpp och färre olyckor. Eftersom Trafikverket har fått både lägre kostnader och en smidigare byggprocess är myndigheten en mycket nöjd kund. Rotebro är även landets första miljöcertifierade mark- och- anläggningsprojekt för både projektering och utförande, enligt det internationella certifieringssystemet CEEQUAL. När projektet är klart 2015 har det tagit ställning till CEEQUAL:s totalt 200 miljöfrågor.
1:a
miljöcertifieringen enligt CEEQUAL
325 meter
lång bro skjuts på plats i juli 2015
Genom att följa och analysera de trender och drivkrafter som påverkar NCC:s omvärld och föra en kontinuerlig dialog med bolagets intressenter kan NCC fortsätta att skapa en lönsam tillväxt som också ger värde för intressenterna.
NCC:s intressenter utgörs av aktieägare och finansmarknad, kunder, leverantörer, medarbetare och övriga samhället. Dialogen med dessa är en väsentlig grund för verksamheten, och bidrar till att NCC kan fortsätta att skapa värde för intressenterna. I det dagliga arbetet genomförs tiotusentals möten människor emellan och ett ständigt utbyte av tankar och erfarenheter som hjälper oss i vår fortsatta utveckling. Alla dessa möten skapar mervärde och bidrar till verksamhetens långsiktiga utveckling.
NCC skapar långsiktigt värde för aktieägarna genom utdelningar och att växa med god avkastning på investerat kapital. Under 2014 steg NCC:s aktiekurs med 18 procent, och styrelsen föreslår en utdelning om
12 SEK per aktie. Över en femårsperiod har NCC genererat en totalavkastning på 183 procent till sina aktieägare, att jämföras med Stockholmsbörsens genomsnittliga avkastning (SIX Return Index) på 89 procent för motsvarande period.
NCC träffar regelbundet investerare, analytiker, kreditmarknaden och aktieägare. Dialog med aktieägarna sker exempelvis på kapitalmarknadsdagar, årsstämman, med hjälp av årsredovisningen och annan kommunikation.
NCC har under de senaste åren noterat ett allt större intresse för gröna affärer, både sett till de produkter som NCC levererar men även från investerare som önskar hitta företag med en hållbar strategi. Dessa investerare har som krav att de företag eller projekt som de lånar till eller investerar i ska ha en
hög miljöambition. NCC ingick redan 2012 ett långfristigt låneavtal med Nordiska Investeringsbanken som uppgår till 500 MSEK. Det baseras på uppförande av energieffektiva kontorsbyggnader inom NCC Property Development. NCC bedömer att denna del av investerarmarknaden kommer att växa och vara ett intressant tillskott finansiellt, men även vara en viktig drivkraft för att styra omställningen till det hållbara samhället.
NCC:s kunder utgörs av såväl stat och kommuner som privata bolag och privatpersoner. NCC har ett långsiktigt åtagande att bidra till kundernas framgång genom att leverera hållbara byggnader och anläggningar. Bygg- och anläggningsprojekt är komplexa och sträcker sig ofta över lång tid, vilket medför ett nära samarbete och dialog med kunderna för att skapa effektivare projekt och processer, och säkerställa att alla arbetar mot gemensamma hållbara mål.
Genom strategisk partnering kan detta samarbete effektiviseras ytterligare, vilket säkerställer att projekten levereras i tid, med rätt kvalitet och kostnad samt med nöjdare kunder.
Vissa kunder är stora beställare som regelbundet anlitar NCC, medan andra är engångsköpare. Alla kunder är lika viktiga för bolaget, och det är därför av största vikt att en rak dialog förs, för att säkerställa att kundernas förväntningar möts.
NCC genomför också regelbundet noggranna marknads- och kundnöjdhetsundersökningar för att bättre förstå kundernas behov och preferenser. Vid planeringen av nya bostadsområden bjuder NCC in till information och dialog.
Att utveckla hållbara och konkurrenskraftiga inköp är en nyckelfråga för NCC. Koncernens totala inköp av varor och tjänster uppgår till cirka 40 Mdr SEK. Förutom direkta materialinköp görs betydande inköp av energi, förbrukningsmaterial och olika typer av entreprenad- och konsulttjänster.
Förutom ekonomiskt värde bidrar NCC genom samverkan med sina leverantörer till utvecklingen av produkter och tjänster samt till förbättrade processer. Eftersom NCC är en stor byggherre anlitas en mängd underleverantörer, och det är av största vikt för NCC att det finns kompetenta leverantörer som kan leverera det NCC efterfrågar. NCC bygger också värde genom kompetensöverföring och olika typer av samverkansprojekt.
NCC strävar efter att kontinuerligt granska leverantörerna utifrån finansiella, sociala och miljömässiga kriterier.
En av de viktigaste frågorna för NCC är att attrahera de bästa talangerna och samtidigt framgångsrikt utveckla och behålla de som redan jobbar i bolaget. Kompetenta och motiverade medarbetare leder till bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
Genom att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor, goda möjligheter till kompetensutveckling och en trivsam och stimulerande arbetsmiljö skapas värde för medarbetarna. NCC genomför varje år en medarbetarundersökning för att fånga upp åsikter och förbättringsförslag. Alla medarbetare har också årliga utvecklingssamtal.
NCC är en stor arbetsgivare med internationell verksamhet och är med och utvecklar den fysiska miljön i samhället.
NCC är också engagerat i samhällsfrågor kopplade till bolagets verksamhet. I Sverige har NCC sedan flera år aktivt deltagit i debatten om villkoren för ett ökat bostadsbyggande och har på ett konstruktivt sätt förmedlat värdefulla insikter och erfarenheter med förslag om en snabbare besluts- och byggprocess. NCC har i övrigt en fortlöpande dialog med olika intresseorganisationer, och är en aktiv part i olika forum och organisationer som driver frågor kopplade till bolagets verksamhet, till exempel i Nordens olika Green Building Councils.
| SKAPAT OCH DISTRIBUERAT EKONOMISKT VÄRDE | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | |||
| Skapat ekonomiskt värde | |||||
| Kunder | 56 898 | 57 830 | |||
| Distribuerat ekonomiskt värde | |||||
| Leverantörer | –42 522 | –43 484 | |||
| Anställda | –8 956 | –8 863 | |||
| Långivare | –370 | –279 | |||
| Staten (kostnadsförd skatt och sociala avgifter) | –3 211 | –3 214 | |||
| Aktieägare | –1 2941) | –1 294 | |||
| Behållet ekonomiskt värde | 545 | 696 | |||
| 1) Föreslagen utdelning. |
NCC:s aktier introducerades på Stockholmsbörsen 1988 under namnet Nordstjernan. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm/ Large Cap (Stora bolag).
Börsmarknaderna har under 2014 fortsatt uppvisa en stabil och positiv utveckling. Stockholmsbörsen slutade året med en uppgång på 12 procent och NCC:s B-aktie noterade en kursuppgång på 18 procent. Det kan jämföras med Nasdaq Stockholm branschindex som steg med 23 procent motsvarande period. Kursen på NCC:s aktier vid årets slut motsvarade ett börsvärde på 26,7 Mdr SEK.
Under året omsattes totalt cirka 179 (166) miljoner NCCaktier i 992 507 (781 139) avslut och till ett sammanlagt värde av 40 (27,9) Mdr SEK. Handeln på Nasdaq Stockholm svarade för 95 (95) procent av omsättningen i A-aktien. För B-aktien svarade Stockholmsbörsen för 49 (51) procent av omsättningen och således skedde 51 (49) procent av handeln i B-aktien på andra marknadsplatser. Omsättningshastigheten för A-aktien totalt på alla marknadsplatser var 10 (10) procent och på Stockholmsbörsen 9 (10) procent. För B-aktien var omsättningshastigheten totalt 214 (204) procent och på Stockholmsbörsen 103 (104) procent. Omsättningshastigheten för Stockholmsbörsen som helhet sjönk till 66 (67) procent under året.
Största enskilda aktieägare i NCC är Nordstjernan AB. Under året har Länsförsäkringar fondförvaltning, Skandia Liv och den amerikanska fonden iShares tagit sig in på listan över de tio största aktieägarna. Andelen utländska ägare minskade något till 21 (22) procent av kapitalet, de största utländska ägarandelarna återfinns i USA och Storbritannien. Aktuell ägartabell finns på www.ncc.se.
NCC har inte återköpt några aktier under 2014. Bolaget innehar 592 500 aktier av serie B för att täcka åtaganden enligt de långsiktiga incitamentsprogrammen. År 1996 infördes möjlighet för ägare av A-aktier att omvandla dessa till B-aktier. Sedan 1996 har totalt omkring 37,8 miljoner aktier omvandlats. Begäran om omvandling görs skriftligt till styrelsen.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut. För 2014 föreslår styrelsen en utdelning om 12,00 (12,00) SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den föreslagna utdelningen uppgår till 1 294 (1 294) MSEK, vilket motsvarar 71 procent av årets resultat efter skatt. Den totala avkastningen 2014 (beräknad som kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande till värdet på NCC:s aktie vid årets början) blev 24 (64) procent för NCC B. Genomsnittet för Stockholmsbörsen, räknat enligt Six Return Index, var 16 (28) procent.
| A-aktien | B-aktien | |
|---|---|---|
| Totalt antal aktier1) | 26 023 097 81 820 225 | |
| Röstvärde | 10 röster | 1 röst |
| Omsatt antal totalt inkl. efteranmälda, miljoner | 2,5 | 176,7 |
| – varav på NASDAQ Stockholm | 2,4 | 85 |
| Omsatt värde totalt, MSEK | 554 | 39 500 |
| – varav på NASDAQ Stockholm | 528 | 18 900 |
| Omsättningshastighet, % | ||
| – totalt samtliga handelsplatser | 10 | 214 |
| – på NASDAQ Stockholm | 9 | 103 |
| Kurs vid årets början, SEK | 209,50 | 209,90 |
| Kurs vid årets slut, SEK | 245,20 | 246,80 |
| Högst betalt, SEK | 249,20 | 248,60 |
| Lägst betalt, SEK | 198,00 | 197,60 |
| Betavärde | 0,96 | 1,09 |
| Utbetald utdelning, SEK | 12,00 | 12,00 |
| Total avkastning inklusive utdelning, % | 23,53 | 24,09 |
1) Exklusive återköpta aktier.
| 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs vid årets utgång, NCC B, SEK |
147,80 | 121,00 136,20 209,90 246,80 | |||
| Börsvärde, MSEK | 16 005 13 136 14 706 22 748 26 720 | ||||
| Resultat per aktie, SEK1) | 14,05 | 12,08 | 17,51 | 18,40 | 17,01 |
| Ordinarie utdelning, SEK | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 12,00 12,002) | |
| Direktavkastning, % | 6,8 | 8,3 | 7,3 | 5,7 | 4,9 |
| Total avkastning, %3) | 30 | –11 | 21 | 64 | 24 |
| Antal utestående aktier vid årets utgång (miljoner) |
108,4 | 108,4 | 108,0 | 107,8 | 107,8 |
Nyckeltal per aktie finns i Flerårsöversikten på s. 108.
1) Efter skatt och full utspädning.
2) Föreslagen utdelning.
3) Kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande till värdet på NCC:s B-aktie vid årets början.
| A-aktien | B-aktien | Totalt A- och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 108 435 822 | |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2000–2013 |
–35 403 560 | 35 403 560 | |
| Återköpta aktier 2000–2013 | –6 627 892 | –6 627 892 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2011 |
6 035 392 | 6 035 392 | |
| Antal utestående aktier per 31/12 2013 |
27 708 122 | 80 135 200 107 843 322 | |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2014 |
–1 685 025 | 1 685 025 | |
| Antal utestående aktier per 31/12 2014 |
26 023 097 | 81 820 225 107 843 322 | |
| Antal röster | 260 230 970 | 81 820 225 | 342 051 195 |
| Procent av röster | 76 | 24 | 100 |
| Procent av kapital | 24 | 76 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2014 | 245,20 | 246,80 | |
| Börsvärde, MSEK | 6 381 | 20 193 | 26 574 |
| Totalt | 43 524 | 100 107 843 322 | 100 | |
|---|---|---|---|---|
| 1 000 001– | 13 | 0,1 | 41 581 610 | 38,4 |
| 100 001–1 000 000 | 104 | 0,3 | 32 698 133 | 30,7 |
| 10 001–100 000 | 396 | 0,9 | 12 368 506 | 11,4 |
| 1 001–10 000 | 4 234 | 9,7 | 11 340 812 | 10,4 |
| 501–1 000 | 5 352 | 12,3 | 4 416 464 | 4,1 |
| 1–500 | 33 424 | 76,7 | 5 437 797 | 5,0 |
| Antal aktieägare |
Procent av antal ägare |
Antal aktier | Procent av aktiekapital |
1) Exklusive återköpta aktier. (Källa: Euroclear Sweden AB.)
| Procentandel | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal A-aktier |
Antal B-aktier |
Totalt antal aktier Kapital |
Röster | ||
| Nordstjernan | 22 200 000 | 968 178 | 23 168 178 | 21,4 | 65,1 |
| SEB fonder | 7 426 661 | 7 426 661 | 6,8 | 2,2 | |
| Swedbank Robur fonder |
420 392 | 4 444 989 | 4 865 381 | 4,5 | 2,5 |
| AMF Försäkring & Fonder |
4 682 545 | 4 682 545 | 4,3 | 1,4 | |
| Norges Bank Invest ment Management |
4 239 | 2 399 747 | 2 403 986 | 2,2 | 0,7 |
| SHB fonder | 28 430 | 1 972 457 | 2 000 887 | 1,8 | 0,7 |
| Lannebo fonder | 1 440 211 | 1 440 211 | 1,3 | 0,4 | |
| Länsförsäkringar fondförvaltning |
1 318 309 | 1 318 309 | 1,2 | 0,4 | |
| Skandia Liv | 328 833 | 927 598 | 1 256 431 | 1,2 | 1,2 |
| iShares fonder | 1 181 764 | 1 181 764 | 1,1 | 0,3 | |
| Summa 10 största ägare |
22 981 894 26 762 459 | 49 744 353 | 45,8 | 75,0 | |
| Summa övriga | 3 041 203 55 057 766 | 58 098 969 54,15 | 25,0 | ||
| Totalt utestående aktier |
26 023 097 81 820 225 107 843 322 | ||||
| Återköp egna aktier | 592 500 | 592 500 | 0,05 | 0,00 | |
| Totalt antal aktier | 26 023 097 82 412 725 108 435 822 100,0 100,0 | ||||
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
I Finland, precis som i andra nordiska länder, är många förorter till större städer i akut behov av upprustning. Men eftersom de flesta fastigheter är privatägda har kommunerna svårt att driva på en renovering. NCC utvecklade därför konceptet Bertta, ett kompakt flerfamiljshus som kan byggas på en parkeringsplats eller en bakgård. Ödsliga tomma ytor försvinner och området förtätas på ett attraktivt sätt. Dessutom, genom att sälja mark till NCC får fastighetsägaren pengar att använda till renovering av de befintliga husen.
AVSNITTSMARKERING
Blandningen av nybyggda och upprustade äldre hus skapar en variation bland de boende som ökar befolkningens köpkraft bland lokala företag. Förorten blir mer stabil och socialt hållbar. De två första husen enligt konceptet färdigställdes under 2014, i förorten Myyrmäki utanför staden Vantaa. Ytterligare fem hus byggs eller planeras. Förklaringen till varför Bertta-konceptet behöver så lite mark är att de två nedersta våningsplanen används som parkeringshus. Byggs huset på en befintlig parkering används tre våningar till parkering, för att parkeringsnormen per bostad ska bli uppfylld.
2 3 våningsplan med parkering
byggs in i husen
25%
av befolkningen i Finland bor i förorter
NCC har en stark marknadsposition inom alla segment i Sverige. I de övriga nordiska länderna samt Estland, Lettland, Tyskland och S:t Petersburg har NCC varierad position med möjlighet till förstärkning både geografiskt och i olika segment.
Sverige är NCC:s i särklass största marknad och NCC är ledande inom de flesta sektorer såsom anläggning, husbyggande, boendeutveckling, fastighetsutveckling samt stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kundgrupper är stat, kommun, stora företag inom till exempel gruvindustrin samt privatpersoner som köper bostäder.
Orderingång: 32 023 (27 560) Orderstock: 26 429 (22 366) Nettoomsättning: 26 831 (30 547) Rörelseresultat: 1 252 (1 648) Sysselsatt kapital: 8 348 (7 382) Antal anställda: 9 517 (9 988)
I Norge har NCC en stor anläggningsverksamhet som bygger vägar, tunnlar, broar och annan infrastruktur. NCC utvecklar och bygger också kontor, bostäder och övriga hus samt har en betydande verksamhet inom stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kunder är norska staten, kommuner, fastighetsföretag och andra stora företag.
Orderingång: 9 789 (9 691) Orderstock: 8 857 (7 641) Nettoomsättning: 8 989 (10 172) Rörelseresultat: 175 (198) Sysselsatt kapital: 3 938 (3 453) Antal anställda: 2 348 (2 418)
I Danmark är NCC en stor aktör inom kontor, bostäder och övriga hus samt stenmaterial, asfalt, beläggning, energirenovering och vägservice. NCC har också utvecklat ett flertal bostads- och fastighetsprojekt. Stora kunder är stat, kommun, olika investerare och privatpersoner.
Orderingång: 8 077 (7 683) Orderstock: 8 153 (5 995) Nettoomsättning: 7 576 (5 671) Rörelseresultat: 428 (239) Sysselsatt kapital: 3 557 (3 847) Antal anställda: 2 086 (2 114)
I Tyskland bygger NCC bostäder. NCC finns inom ett antal utvalda storstadsregioner i landet.
Orderingång: 3 899 (3 255) Orderstock: 4 227 (3 256) Nettoomsättning: 3 170 (2 508) Rörelseresultat: 328 (229) Sysselsatt kapital: 1 268 (877) Antal anställda: 715 (686)
STENMATERIAL, ASFALT, BELÄGGNING OCH VÄGSERVICE
ALLT NCC:S BYGGANDE, FRÅN BOSTÄDER TILL INFRASTRUKTUR BYGG OCH ANLÄGGNING, SID 30–35
UTVECKLINGSVERKSAMHET FÖR BOSTÄDER OCH KOMMERSIELLA FASTIGHETER
Bostads- och husbyggande är i fokus för NCC i Finland. Etablering av en anläggningsverksamhet pågår. NCC är en ledande utvecklare av företagsparker (Business Parks) med ett flertal projekt i Helsingforsområdet. NCC har på senare år ökat sin närvaro inom stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice.
Orderingång: 5 736 (7 381) Orderstock: 5 343 (6 514) Nettoomsättning: 9 230 (8 181) Rörelseresultat: 277 (267) Sysselsatt kapital: 3 296 (3 039) Antal anställda: 2 557 (2 786)
Sysselsatt kapital: 852 (779) Antal anställda: 402 (356)
I Estland och Lettland bygger NCC bostäder. Byggandet har koncentrerats till huvudstäderna Tallinn (Estland) och Riga (Lettland).
Orderingång: 160 (118) Orderstock: 110 (89) Nettoomsättning: 157 (111) Rörelseresultat: –4 (–11) Sysselsatt kapital: 491 (527) Antal anställda: 28 (12)
BYGG OCH ANLÄGGNING BOSTADSUTVECKLING FASTIGHETSUTVECKLING
Samtliga belopp avser MSEK
NCC:s industriaffär är uppbyggd som en tydlig värdekedja med produktion av stenmaterial och asfalt samt beläggning och vägservice. De olika delarna är integrerade med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet.
Omsättningen inom industriaffären ökade något 2014, främst till följd av högre stenmaterialförsäljning. Asfaltsförsäljningen var på samma nivå som 2013. Rörelseresultatet förbättrades med 13 procent och uppgick till 459 MSEK. Ökningen förklaras främst av ett förbättrat resultat inom vägserviceverksamheten.
12,1 Omsättning, Mdr SEK 6,2 Miljoner ton asfalt
0,5 Rörelseresultat, Mdr SEK
28,3 Miljoner ton stenmaterial
| Nettoomsättning | 12 153 | 11 999 | 1% |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | 459 | 406 | 13% |
| Sysselsatt kapital | 3 619 | 3 557 | 2% |
| Medelantal anställda | 4 260 | 4 119 | 3% |
| Tusentals ton stenmaterial1) | 28 272 | 27 395 | 3% |
| Tusentals ton asfalt1) | 6 216 | 6 257 | –1% |
Den första länken i värdekedjan består av en industriell högteknologisk process, där stenmaterial produceras till byggmaterialindustrin och entreprenadföretag inom mark och anläggning. Stenmaterialet utvinns i huvudsak i egna täkter och används också vid produktion av asfalt – den andra länken i värdekedjan. Tillverkningen av asfaltmassa är en industriell process som sker i egna asfaltverk. Asfaltmassan används i olika typer av vägbeläggningar i den tredje länken, beläggning. Som ett sista led i värdekedjan ingår underhåll av vägnätet, ofta i fleråriga vägserviceavtal.
NCC levererar stenmaterial och asfalt till allt från garageuppfarter och mindre vägar till komplexa infrastrukturprojekt. Leveranserna går även till övrig bygg- och anläggningsverksamhet. Stenmaterial används vid grundläggning av bostäder, kontor och industrier, men också inom betongindustrin.
Verksamheten är främst koncentrerad till de nordiska länderna, där NCC är den ledande aktören i branschen. Fördelningen mellan marknaderna är relativt konstant och följer utvecklingen på byggmarknaden. Sverige är den enskilt största marknaden med ungefär 50 procent av omsättningen. Asfalt- och beläggningsverksamhet bedrivs även i mindre omfattning i S:t Petersburgområdet.
Kunderna finns såväl inom den privata sektorn som i de kommunala och offentliga förvaltningarna. Den privata marknaden utgör den största delen av kundbasen. För att möta de offentliga kundernas behov av långsiktiga lösningar erbjuder NCC helhetsåtaganden, så kallade funktionskontrakt. De omfattar långsiktig planläggning av resurser för produktion, service och underhåll av vägnät under ett antal år.
NCC:s industriaffär är uppbyggd kring en tydlig värdekedja i fyra steg bestående av produktion av stenmaterial och asfalt samt beläggning och vägservice. De olika delarna hänger samman i en väl integrerad förädlingskedja.
1) Såld volym
Under 2014 fortsatte NCC det långsiktiga strategiska arbetet med lokalt marknadsledarskap, att säkerställa tillgången på stenmaterial från egna tätortsnära täkter samt att öka samverkan inom affären och stärka kundfokuset.
NCC Roads är ledande i Norden. Under året omorganiserades affärsområdet i tre nordiska divisioner – stenmaterial, asfalt och vägservice. Förändringen har renodlat organisationen och skapat bättre förutsättningar för ett tvärnordiskt arbetssätt. Affärsområdet har stärkt sin position och dragit nytta av de skalfördelar som en nordisk organisation ger. Divisionerna kan fokusera mer på affärsutveckling och kundernas framtida behov, med ambitionen att bli kundernas första val.
STÄRKT POSITION genom effektivisering och framtagning av egna produkter
UTVECKLA POSITIONEN i värdekedjan
• återvinning
• vägservice
EXPANDERA i Norge
Målet för industriaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång 2015 ska ha ökat minst två gånger BNP-tillväxten.
Den 1 januari lanserades den nya organisationen med tre nordiska divisioner inom NCC Roads. Under året har affärsområdet arbetat med att dra nytta av de skalfördelar som den nya nordiska organisationen och den marknadsledande ställningen ger. Dessutom fortsatte arbetet med de nyckelfrågor som varit prioriterade under de senaste åren.
Roads United – det nya gemensamma arbetssättet och ITsystemet för att öka synergierna inom affärsområdet och integrationen mot kunderna – har implementerats i alla nordiska länder. Verksamheten har genomgått en omfattande teknisk utveckling. Flera arbetsområden har blivit digitaliserade och mobila lösningar används på alla marknader.
Ett gemensamt nordiskt verksamhetssystem har börjat ta form. Systemet kommer att inkludera allt som rör kvalitet, säkerhet och miljö, och därmed även underlätta dokumentationen gentemot kunder, leverantörer och underleverantörer.
NCC Recycling – etableringen av ett nätverk av återvinningsterminaler för bygg- och anläggningsmaterial fortsatte, liksom ambitionen att vidareutveckla verksamheten så att återvinningsterminalerna ska kunna ta emot alla typer av byggavfall. NCC stärker sin position inom återvinning och kommer i förlängningen kunna hantera allt eget byggavfall i ett kretsloppstänkande.
Kunderna blir allt mer miljömedvetna och efterfrågar fler produkter och tjänster med minskad miljöpåverkan, främst koldioxidutsläpp. Det visar också resultatet av den senaste kundundersökningen som NCC genomförde i slutet av året på samtliga marknader i Norden. NCC satsar offensivt på initiativ inom energieffektivisering för att minska miljöpåverkan. Energisnåla beläggningstekniker, återvinning av asfalt och alternativa bränslen är några exempel.
Fler helhetsåtaganden möjliggör en mer långsiktig och effektiv planering av resurser. De långa kontraktstiderna gör att asfaltbeläggningar kan optimeras ur ett livscykelkostnadsperspektiv, vilket gynnar både kunderna och NCC:s produktutveckling mot mer hållbara lösningar.
NCC har ett antal ackrediterade väglaboratorier i Norden, där en omfattande verksamhet inom forskning och utveckling bedrivs. Här utvecklas bland annat de många olika beläggningstyper som NCC producerar för att minska sin miljöpåverkan.
Produkter och produktionsmetoder som minskar den negativa påverkan på miljön har utvecklats och samlats under namnet NCC Green Concept®, där NCC Green Asphalt® är mest känt. Det är en produktionsmetod som innebär väsentligt lägre koldioxidutsläpp jämfört med tillverkning av traditionell varmasfalt.
Ny teknik har börjat användas inom stenmaterialverksamheten för att inventera och beräkna materialvolymer i berg- och grustäkter. Flygande kameror, så kallade drönare, har tagit över det tidigare manuella arbetet. Precision i beräkningar har förbättrats väsentligt, vilket är avgörande för en effektiv planering av produktionen. Drönarna ger även en säkerhetsvinst, då täkterna med höga branter är en riskfylld miljö att arbeta i.
Losshållningsverksamheten (sprängning) har under året expanderat i Sverige. Maskinella resurser flyttas i högre grad över större geografiska områden och kundunderlaget har utvidgats väsentligt.
Initiativ kring kapitalrationalisering har ökat produktionseffektiveten och maskinutnyttjandet inom asfaltverksamheten väsentligt. Energikonverteringar och återvinning av asfaltgranulat har bidragit till att NCC kan bedriva en verksamhet med allt mindre miljöpåverkan.
Vägservice – den nordiska samordningen för ökad intern effektivitet – fortsatte och ett större strategiskt skifte påbörjades. Det innebär att verksamheten inte enbart ska fokusera på traditionella vägservicekontrakt och tjänster, utan även på att utveckla en bredare produktportfölj med erbjudanden inom olika serviceområden. Ett exempel är NCC ViaSafe®, inom serviceområdet säkerhet.
Klimatförändringarna gör att översvämningar och överbelastning av kloaksystem blir allt vanligare. NCC har utvecklat produkter och metoder för att förebygga översvämningar. NCC Permavej® är ett exempel på en asfaltbeläggning som självdränerar regnvatten ner i jorden. Under asfalten finns en specialutvecklad stenmaterialprodukt, NCC DrænStabil®, med egenskaper som gör att vattnet snabbt och lätt tränger ner i marken.
Fördelningen mellan marknaderna är relativt konstant och samvarierar med marknadsutvecklingen på byggmarknaden. Inga större förändringar har skett i nettoomsättningens fördelning jämfört med 2013.
Sverige, 51 (50)% Danmark, 18 (18)% Finland, 11 (11)% Norge, 19 (19)% S:t Petersburg, 1 (2)%
Asfalt och beläggning står för merparten av omsättningen inom industriverksamheten. Av resterande del står stenmaterial och vägservice för hälften vardera.
Kundbasen är jämt fördelad mellan den privata sektorn samt kommunala och offentliga förvaltningar.
Stat, 26 (27)% Kommun/landsting, 18 (19)% Privata kunder, 49 (47)%
Internt i NCC, 7 (7)%
Stenmaterialmarknaden är generellt starkt fragmenterad. Att säkerställa tillgången på stenmaterial från egna täkter är ett strategiskt långsiktigt arbete och avgörande för en uthållig stenmaterialverksamhet. Den allmänna trenden är att det blir svårare att få täkttillstånd och med allt längre handläggningstider. Normalt tar det 5–10 år att öppna en ny verksamhet.
Konkurrensen på marknaden för tillverkning av asfaltmassa består främst av andra landstäckande företag. Inom beläggningsverksamheten förekommer däremot en mängd mindre lokala aktörer.
Underhållsmarknaden för vägnäten växer i takt med den ökade vägtrafiken och är en potential för framtida asfaltverksamhet. Energibehovet i produktionen är avsevärt och svängningarna i energipriset är stora. Många
åtgärder vidtas för att minska energiberoendet och få kontroll över energikostnaderna såväl som initiativ för att möta kundernas krav på minskade koldioxidutsläpp.
Konkurrenstrycket inom vägservice ökar. Marknaden har tidigare dominerats av statliga bolag, men när de offentliga verksamheterna i allt större utsträckning konkurrensutsätts tappar dessa marknadsandelar till privata aktörer. I Finland har den statliga verksamheten för vägservice privatiserats och samma process pågår i Norge. Det enda statliga bolaget som är kvar inom området är det svenska, med verksamhet även i Norge.
De som bor i någon av de 38 lägenheterna i NCC:s nya flerbostadshus vid Kröyers Plads har en vacker utsikt över Köpenhamns hamn. De har även förmånen att bo i Danmarks första Svanenmärkta hus. Att huset uppfyller miljömärkningen Svanen betyder att det möter högt ställda krav på minimerad klimatpåverkan, godkända byggmaterial, sund inomhusmiljö, effektiv energianvändning och bra ekonomi. NCC har 390 Svanenmärkta lägenheter och småhus under produktion. Huset på Kröyers Plads är Danmarks första och byggdes av NCC under 2014. Det har bland annat 40 procent högre energieffektivitet än vad dansk lag kräver.
Att NCC valt Svanen som miljömärkning beror bland annat på att de flesta privatpersoner i Norden vet vad det står för. Svanenmärkningen har använts sedan 1989 på produkter som tvättmedel, vitvaror och leksaker, och även byggmaterial. Miljömärkning med Svanen på flerbostadshus, småhus och förskolebyggnader är relativt ny, och än så länge är det inte så många som känner till att den finns. Men det kommer snart att förändras. NCC har en hög ambition och ser byggandet av husen som en viktig milstolpe i arbetet för ett mer hållbart samhälle. I Danmark är planen att alla nya flerbostadshus som byggs framöver ska vara Svanenmärkta. Näst på tur är radhus på Havnevigen vid Islands Brygge med inflyttning i november 2015.
40%
högre energieffektivitet
38 nya Svanenmärkta lägenheter
NCC:s Construction-enheter skapar värde genom att förstå kundens verksamhet och samhällets behov av utveckling. NCC är ofta med tidigt i planeringen av ny infrastruktur, bostadsområden och offentliga platser och kan därmed utnyttja sin samlade kunskap inom projektering, planering och byggprocesser.
Byggmarknaderna i Sverige, Norge och Danmark förbättrades under 2014. Orderingången för NCC:s byggverksamhet ökade med 13 procent och orderstocken ökade med 6 Mdr till 38,6 Mdr SEK. Omsättningen 2014 minskade något till följd av att NCC hade en lägre orderstock vid 2014 års början än jämfört med 2013. Rörelseresultatet förbättrades med 25 procent och rörelsemarginalen förbättrades i samtliga NCC:s construction-enheter.
Omsättning, Mdr SEK Antal byggprojekt
1,2 Rörelseresultat, Mdr SEK
| 2014 | 2013 | Förändring, % |
|---|---|---|
| 43 938 | 38 865 | 13% |
| 38 472 | 39 163 | –2% |
| 1 215 | 976 | 25% |
| 11 952 | 12 853 | –7% |
| 1 275 | 312 | 309% |
Varje dag genomförs också interna samarbetsprojekt med NCC Property Development som utvecklar kommersiella fastigheter och NCC Housing som utvecklar bostäder. NCC Roads, som producerar kross, asfalt och utför asfaltsbeläggning är en annan viktig intern samarbetspartner vid markentreprenader och infrastrukturprojekt.
Genom att förstå kundens verksamhet och affär i kombination med kunskap om vad som är möjligt att utveckla och bygga kan NCC tillsammans med kunden skapa ett mervärde – inte bara för kunden – utan även för kundens kund.
NCC bygger till exempel varje år många skolor, badhus, kontor och bostäder och skapar därmed förutsättningar för effektiva processer, utveckling av plattformar och kunskap om "best practice". Den samlade kunskapen är värdefull för de kunder som kanske bara bygger en skola vart tionde år.
Plattformar och processer är abstrakta begrepp, men betyder att NCC har ett systematiskt arbetssätt och rutiner för bland annat inköp, Virtual Design and Construction (VDC), produktionsplanering och riskhantering.
NCC skapar mervärde för kunderna genom att ha väl utvecklade planerings- och produktionsprocesser och samarbetsformer som grundar sig på dialog och gemensamma mål. I kombination med en förståelse för kundens processer och utmaningar skapas hållbara lösningar med stor samhällsnytta.
NCC har norra Europa som bas och bedriver byggoch anläggningsverksamhet i Norge, Danmark, Sverige, Finland, S:t Petersburg, Estland och Lettland.
I Sverige är NCC en av de absolut största aktörerna med stor geografisk spridning och stark lokal förankring. NCC är ledande inom flera strategiska områden såsom partnering, inköp och VDC. Orderingången är relativt jämnt uppdelad mellan byggandet av bostäder, hus och anläggningar.
NCC i Norge har en lång tradition av anläggningsarbete, där vägar, tunnlar och infrastruktur bildar en stabil bas, men bygger även bostäder, kommersiella lokaler och offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Norge är ett uttalat tillväxtområde för NCCkoncernen. I Danmark är NCC ett av de större byggoch anläggningsföretagen på en fragmenterad marknad, med verksamhet inom hus- och anläggningsbyggande, bostadsbyggande samt service.
I linje med koncernens strategi för lönsam tillväxt etablerar NCC en anläggningsverksamhet i Finland för att bli en heltäckande entreprenör även på den finländska marknaden. I dag är NCC främst starka inom bostads- och kontorsproduktion i landet.
I S:t Petersburg finns ett starkt underliggande behov av nya bostäder. Produktionen av bostäder har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket gjort S:t Petersburg till en av NCC:s största bostadsmarknader.
NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet driver tusentals projekt i Norden. Kärnkompetensen i byggverksamheten består i att kunna leda och samordna leverantörer, underentreprenörer och materialinköp i en mångfald av projekt, allt från stambyten i flerfamiljshus till stora nationella infrastrukturprojekt.
Byggproduktionen binder relativt lite kapital och genererar normalt ett kontinuerligt kassaflöde som stödjer NCC:s möjligheter att även bedriva utveckling av kontor och bostäder samt produktion av stenmaterial och asfalt, vilket är mer kapitalkrävande.
Bygg- och anläggningsaffären är basen i NCC:s verksamhet och bidrar till det övergripande koncernmålet med lönsam tillväxt och att vara kundens första val genom en effektiv produktion, innovationsförmåga och ledarskap på marknaden. Med hållbara processer, produkter och tjänster stärker NCC sin närvaro inom väl definierade tillväxtområden på marknaden.
Det finns några strategiskt viktiga områden för att stärka konkurrenskraften. Partnering, VDC, plattformar och samordnade inköp bidrar till att effektivisera verksamheten och skapa nytta för kunderna.
NCC har under flera års tid satsat på kompetensuppbyggnad inom till exempel projektutveckling, plattformar och VDC. NCC har även byggt upp omfattande kunskap inom samarbetsformen partnering och är idag ledande inom området.
NCC har under 2014 förstärkt organisationen med nya partneringledare för att i högre grad kunna erbjuda strategisk partnering. I strategisk partnering skapar parterna långsiktiga kundrelationer och längre ramavtal som sträcker sig över flera projekt. Parterna kan då arbeta mer strukturerat för att återföra erfarenhet samtidigt som återupprepning höjer kvaliteten och sänker kostnaderna.
Riskhanteringen bygger på väl fungerande gemensamma verksamhetssystem och utvecklade rutiner vid anbudslämning för nya projekt. Under 2014 har NCC tagit initiativ för att stärka styrningen av de större projekten. Med en fastare ledning och styrning förbättras lönsamheten samtidigt som riskerna för projektförluster minskar. En höjning av marginalen med en procentenhet har en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent.
NCC:s plattformar utvecklas utifrån kundernas behov och ger beprövad funktionalitet och kostnadseffektiva metoder. I plattformarna samlas NCC:s kunskap om planering, produktion och de bästa arbetssätten. Genom att vara ett stort byggföretag kan NCC utveckla projekterings- och planeringsverktyg samt plattformar. Det finns också skalfördelar i att kunna förhandla fram volymrabatter på inköp av varor och tjänster.
Plattformarna har bestämda tekniska lösningar och styrande projekteringskrav liksom anvisningar för val av bra produktionssätt. Det innebär att produktionen blir mer repetitiv vilket skapar utrymme för ständiga förbättringar. Plattformstänkandet förenklar projektering, inköp och byggande vilket i förlängningen innebär en ökad kontroll över såväl kostnader som kvalitet och hållbarhetsprestanda.
NCC har utvecklat plattformar inom samtliga verksamhetsområden och kan erbjuda allt från idrottshallar, badhus, kontor, logistikanläggningar, vägar, till skolor och bostäder.
Målet för bygg- och anläggningsaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång 2015 ska ha ökat med minst två gånger BNP-tillväxten.
Arbetsmiljö och säkerhet är alltid första prioritet. Vidareutveckling av VDC, verksamhetssystem, riskhantering och inköpsarbete är grunden för effektiv verksamhet och konkurrenskraft på marknaden.
I Norge växer bygg- och anläggningsverksamheten både organiskt och genom uppköp. I Finland etableras en anläggningsaffär som komplement till byggverksamheten.
Världens bästa byggsamarbete finns i Södertälje. NCC och Telge Fastigheter mottog 2014 priset för världens bästa strategiska partneringsamarbete. Priset delades ut i San Francisco av International Partnering Institute som verkar för att sprida kunskap om god partnering.
Telge Fastigheter och NCC samverkar i ett partneringavtal sedan 2008 och har hittills utvecklat och byggt 22 offentliga byggnader såsom skolor, förskolor, idrottshallar och äldreboenden, till ett värde av knappt 1 miljard kronor.
1 Mdr SEK
Sverige är den största marknaden för NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet och utgör 54 (55) procent av omsättningen. Lägre produktion inom NCC Construction Sweden och NCC Construction Norway har lett till en mindre justering av nettoomsättningens fördelning jämfört med 2013.
Bostäder fortsätter att utgöra en stor andel i produktmixen. Under 2014 har infrastruktur ökat i främst Norge och Sverige. I segmentet "övrigt" ingår bland annat skolor och sjukhus.
Privata kunder är fortsatt den dominerande kundkategorin för bygg- och anläggningsverksamheten. Resterande kundgrupper minskade något jämfört med föregående år.
Efter att ha byggt ett stort antal idrottshallar har NCC lärt sig vilka lösningar och funktioner som fungerar bäst. Den erfarenheten finns med i planeringen av varje nytt projekt. NCC:s idrottshallar utgår från en flexibel grundkonstruktion som lätt kan anpassas utifrån idrott och storlek. Gemensamt för samtliga varianter är en hög inbyggd funktionalitet med utgångspunkt i både idrottsutövarens behov och förvaltarens krav på smidigt underhåll.
Funktioner, tekniska lösningar och material har genomgående hög kvalitet och prestanda. Det gör det också smidigt att miljöcertifiera, klimatdeklarera och klimatkompensera idrottshallen.
Ett exempel när teknikutveckling och hållbarhet går hand i hand är NCC:s bostadsprodukter Design Duo och Design Quattro. NCC kan bygga Svanenmärkta, väldesignade bostäder till lågt fast pris och med kort byggtid. Tack vare förprojektering och en styrd och standardiserad byggprocess får kunden en kvalitetssäkrad produkt med mycket låg energiförbrukning och en förutsägbar byggtid. De Svanenmärkta bostäderna visar möjligheterna när plattformstänkandet utnyttjas fullt ut.
VDC, Virtual Design and Construction, är idag en naturlig del i många projekt och på väg att förändra hela byggprocessen. Med VDC kan NCC tidigt inleda en dialog med kunden och alla inblandade i projektet, och tillsammans se vad som ska levereras. Kunden kan redan före byggstart börja planera sin egen verksamhet och förvaltning baserat på verklighetstrogna datamodeller.
VDC handlar till stor del om hur parterna i ett byggprojekt samarbetar, vilka arbetssätt som används och hur arbetet följs upp. NCC har skapat NCC Projektstudio för att främja och utveckla samarbete och kvalitet. I projektstudion samlas projektdeltagare för att med hjälp av modeller visualisera, optimera och utvärdera de produkter som ska skapas. Resultatet är effektiva, kvalitetssäkrade och kontrollerade produkter som optimeras genom hela processen, från idéskiss till förvaltning.
NCC har använt VDC i över 650 projekt och är därmed branschledande, inte bara i Norden utan också globalt. VDC används i alla typer av byggprojekt, från bostads- och husproduktion till anläggnings- och infrastrukturprojekt.
För att behålla försprånget vidareutbildar NCC kontinuerligt sina medarbetare inom området och genomförde under 2014 en omfattande utbildning tillsammans med Stanford University.
I Kiruna, där vintrarna har en medeltemperatur på minus tio grader, har NCC byggt ett passivhus.
Passivhus är extremt energisnåla, vilket innebär stora besparingar för både plånbok och miljö på orter med kallt klimat. Projektet är nominerat till Byggindustrins pris Årets bygge 2015.
55 kWh per kvm/år
Arbetsmiljöarbetet på NCC präglas av uthållighet och en stark vilja att förverkliga nollvisionen – noll arbetsolyckor. Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom NCC omfattar alla processer från den tidiga planeringen och projekteringen samt genom hela byggskedet, allt i syfte att minimera riskerna och på ett strukturerat sätt hantera kvarstående risker.
Ett effektivt och väl fungerande byggprojekt kännetecknas alltid av låg sjukfrånvaro och få arbetsskador. Planering och kontroll av verksamheten innefattar bra styrning och uppföljning av arbetet med miljö, hälsa och säkerhet.
NCC lägger mycket resurser på utbildning, stöd och uppföljning av arbetsmiljöåtgärder i alla de länder bolaget är verksamt.
Attityder till arbetsmiljöarbete utgår från NCC:s värderingar och genomsyrar hela organisationens inställning och beteende i dessa frågor.
För fjärde året i rad arrangerade NCC Awareness Day där samtliga medarbetare deltar och diskuterar arbetsmiljöfrågor. Återkoppling från dagen bidrar till att förbättra arbetsmiljön på företagets arbetsplatser.
Byggverksamheten verkar på bred front för ett mer hållbart samhälle. Från att hushålla med resurserna i byggskedet, ha kontroll över inköpen, erbjuda energisnåla hus och bostäder med god innemiljö och lösningar för ökad trygghet, agera etiskt i vardagen till att kunna bedöma verksamheten ur ett livscykelperspektiv.
NCC utvecklar kontinuerligt sitt hållbarhetsarbete där miljö, människa och ekonomi är de tre grundpelarna.
NCC har välutvecklade metoder för att kunna bygga lågenergi- och passivhus för att möta kundernas krav på mer energieffektiva byggnader. NCC är ett av de byggbolag i Norden som har störst erfarenhet av att bygga passivhus och alla bostäder som byggs i egen regi är av lågenergityp.
Genom att noggrant analysera genomförda projekt lägger NCC grunden för utvecklingen mot nollenergioch plusenergihus.
Återhämtningen i Europa var ojämn och tillväxten blev låga 0,8 procent 2014. Tillväxten bedöms öka något 2015 till 1,4 procent. Den främsta förklaringen till den dämpade tillväxten var en svagare utveckling i Tyskland. En lägre efterfrågan från euro-området samt minskad export till Ryssland var faktorer som påverkade den tyska produktionen och exporten.
Svensk ekonomi uppvisade en relativt god tillväxt på nära två procent 2014 och den bedöms öka till tre procent 2015.
Det var hushållen som främst agerade draglok i ekonomin. Prisvärda bolån samt en stabil arbetsmarknad var nyckelfaktorer som drev på utvecklingen.
Byggkonjunkturen var stark under året och väntas visa tillväxt även 2015. Det var framförallt investeringar i nya bostäder som bidrog till den positiva utvecklingen 2014. Under 2015 väntas dock bostadsbyggandet plana ut och visa måttlig tillväxt. Husproduktionen med kontor, kommersiella lokaler och offentliga byggnader förväntas växa sig starkare 2015 drivet främst av privat sektor. Även anläggningsbyggandet väntas komma igång mer under 2015 när flera stora byggprojekt påbörjas.
Efter flera år av ekonomisk kris håller Danmark sakta på att resa sig. En ny tro på framtiden syns i stigande huspriser, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet.
Den danska byggmarknaden förbättrades under 2014 bland annat när det gäller bostäder. Bostadssegmentet förväntas utvecklas positivt även 2015. Aktiviteten i marknaden finns särskilt i Köpenhamn och Århus. Efterfrågan för övriga hus bedöms vara på samma nivå 2015 medan efterfrågan inom anläggning bedöms minska något.
Efter en tid med positiv tillväxt och utveckling för norsk ekonomi har tillväxten stabiliserats på en måttlig nivå till följd av lägre investeringar i fastlandsindustrin, utplaning i oljeindustrin, svagare internationell utveckling och lägre sysselsättning.
Den norska byggmarknaden förväntas vara fortsatt stark 2015, särskilt inom anläggning. Bostadsförsäljningen på andrahandsmarknaden har ökat men ännu inte när det gäller nya bostäder. Övriga hus förväntas växa 2015 drivet av offentliga investeringar medan de privata investeringarna bedöms minska. Tillgång på finansiering är bättre men oron på oljemarknaden bidrar på nedsidan.
Den finländska ekonomin kämpar med en minskad konkurrenskraft och strukturella problem inom IT, Telekom och skogsindustrin samt en ökad arbetslöshet. Byggkonjunkturen är svag i Finland. 2014 byggstartades cirka 25 000 bostäder, vilket är en nedgång med 10 procent jämfört med året innan, och för 2015 förväntas antalet minska ytterligare. Konsumentefterfrågan är svag, men bostadsfondernas och de övriga investerarnas aktivitet har upprätthållit bostadsproduktionen. Anläggningsmarknaden minskade 2014 och utsikterna för nästa år försvagas bland annat av minskade anslag för vägunderhåll och lägre bostadsproduktion.
Grunden i all professionell fastighetsutveckling handlar om förmågan att förstå kundernas behov och utifrån detta skapa goda boende- och arbetsmiljöer. Den starka urbaniseringen och tillväxten i storstäderna fortsätter att driva efterfrågan på hållbara kostnadseffektiva kvalitetsbostäder och kommersiella fastigheter. Flexibla lösningar och hög expertis inom hållbar fastighetsutveckling bidrar till att NCC kan ge dagens medvetna kunder och investerare attraktiva erbjudanden.
Värdekedjan i NCC:s bostads- och fastighetsutvecklingsaffär löper från projektidé och analys till markförvärv, konceptutveckling, produktion och slutligen försäljning där kapital frigörs till nya utvecklingsprojekt. NCC utvecklar och bygger framtidens samhälle. Ett långsiktigt ansvar, där hållbarhetsfrågan står högt på agendan, stärker nyttan för såväl NCC:s kunder som kommuner och investerare då det bidrar till en positiv utveckling av stadsdelar och fastighetsvärden.
Båda utvecklingsverksamheterna, bostäder och kommersiella fastigheter, är kapitalintensiva vilket gör att NCC:s kunskap om vilka områden på olika marknader
som kan ge störst avkastning är central. Utvecklingsprocessen sker i nära samarbete med kunder, kommuner, markägare, arkitekter och andra intressenter.
Grunden i all professionell stadsutveckling handlar om förmågan att utveckla lösningar utifrån kundinsikter samt att skapa goda boendemiljöer i kombination med kontors- och handelsmiljöer. Affärsidén bygger på att förädla byggbar mark till nya hållbara bostads- och arbetsmiljöer där byggnaden anpassas till såväl kundens önskemål och behov som områdets
13,3
1,1 Rörelseresultat, Mdr SEK
Omsättning, Mdr SEK
Omsätttning och resultat minskade i NCC:s utvecklingsaffär till följd av att färre och mindre kommersiella fastighetsprojekt resultatavräknades 2014. Under året byggstartades dock flera nya kommersiella fastighetsprojekt, främst i Sverige. Omsättning och resultat i bostadsutvecklingsaffären ökade 2014. Bostadsförsäljningen var stark och NCC startade fler bostadsprojekt.
| MSEK | 2014 | 2013 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 13 260 | 13 841 | –4% |
| Orderingång1) | 12 480 | 10 921 | 14% |
| Rörelseresultat | 1 087 | 1 318 | –18% |
| Sysselsatt kapital | 15 292 | 13 847 | 10% |
| Medelantal anställda | 1 214 | 1 170 | 4% |
1) Avser enbart NCC Housing
unika förutsättningar. Under 2014 har en ökad fokusering på kundernas behov och köpkraft bidragit till NCC:s förmåga att erbjuda produkter som motsvarar efterfrågan. Att möta kunden var de än är och göra erbjudandet så synligt och tillgängligt som möjligt har prioriterats genom bland annat ökad närvaro i digitala medier.
17 Kommersiella fastigheter
7 687 Bostäder i produktion
NCC:s bostadskunder består till största delen av privatpersoner som investerar i eget boende. Investerare blir samtidigt en allt viktigare målgrupp med ökat intresse för bostadsprojekt i flera marknader. Företag som söker nya kontor, logistik- eller handelsplatser är ett kundsegment som ökar och visar på fördelen med att utvecklingsaffären inom NCC har ett brett utbud och hög expertis. Därmed verkar NCC för att utveckla stadsdelar som blir intressanta för både boende och företag. Utvecklingsaffären hos NCC har som ambition att ligga steget före marknaden och identifiera intressanta och kreativa utvecklingsprojekt för kommuner och stadsdelar. NCC utsågs 2014 till en av åtta aktörer som får utveckla de första 1 500 bostäderna och 1 000 arbetsplatserna i Frihamnen – Göteborgs nya stora stadsdel.
NCC är den ledande bostadsutvecklaren i norra Europa. Bostadsutvecklingsaffären bedrivs på åtta geografiska marknader i Norden, Tyskland, S:t Petersburg och Baltikum. Inom detta geografiska område sker en kontinuerlig ökning av befolkningen samtidigt som inflyttningen till storstadsregionerna tilltar. Det finns en stark efterfrågan på hållbara, kostnadseffek-
För bostadsutvecklingsaffären är prioritet att bredda produktmixen med fler nya koncept, bland annat hyresrätter, som möjliggör en ökad andel paketförsäljningar till investerare. Under 2014 har antalet paketaffärer ökat, bland annat i Sverige.
För utvecklingsaffären av kommersiella fastigheter ligger fokus på att öka uthyrningsgraden och att hitta nya projekt. Sju nya projekt påbörjades under 2014.
Hållbar utveckling är en central del i NCC:s strävan att systematiskt optimera förutsättningarna för framtida ägare och brukare av de bostäder och kommersiella lokaler NCC utvecklar. NCC är den skandinaviska fastighetsutvecklare som miljöcertifierat flest byggnader enligt BREEAM.
Under 2014 har tillgängligheten till de digitala mötesplatserna förbättrats för såväl nya som befintliga bostadskunder. Visualiseringsverktyg gör det möjligt för kunderna att virtuellt besöka de bostäder de är intresserade av.
tiva kvalitetsbostäder som kan utvecklas och säljas till både privatkunder och investerare. Den starka urbaniseringstrenden innebär att tillväxten är koncentrerad till städerna. NCC fortsätter därför sin strategi med att verka i storstadsregioner med en tydlig tillväxt och en stabil lokal arbetsmarknad som skapar efterfrågan på nya bostäder.
Under 2014 har NCC fortsatt att fokusera på att skapa gemensamma byggsystem för bostadsproduktionen. Det ger skalfördelar i form av lägre kostnader, större
inköpsvolymer och förbättrad kvalitet. Med gemensamma byggsystem kan NCC utveckla hållbara och attraktiva bostäder som är kostnadseffektiva med bibehållen flexibilitet. Flexibiliteten i processerna är viktig. Vid utvecklingen av både gruppbyggda enfamiljshus och större områden med flerbostadshus är det viktigt att dela in projektet i flera mindre etapper för att uppnå såväl kostnads- som tidsbesparingar.
NCC:s ambition är att hjälpa kunden så tidigt som möjligt i processen kring en investering i en ny bostad genom att erbjuda olika trygghetspaket. Paketen inne-
I diagrammet ingår både bostäder till privatkund och till investerare. 2014 byggstartade NCC bostäder på alla marknader, flest i Sverige, Tyskland, S:t Petersburg och Finland. Andelen bostäder i pågående produktion har ökat i Tyskland, S:t Petersburg och Sverige tack vare god efterfrågan, medan andelen minskade i Finland och Danmark.
Av en total portfölj på 31 300 (33 200) byggrätter är cirka 16 800 (16 900) långt fram i utvecklingsprocessen med färdigt bygglov eller detaljplan vilket ger en fortsatt god potential för projektstart de kommande åren. Av den resterande delen av byggrättsportföljen har den största delen en översiktsplan för bostadsbebyggelse. Under 2014 har andelen med översiktsplan minskat, medan andel pågående och ej planlagd har ökat. En stor del av värdeskapandet i boendeutveckling ligger i att framgångsrikt driva detaljplanarbetet och tillsammans med kommuner skapa attraktiva boendemiljöer. Procentsiffran anger andel av NCC:s totala byggrätter.
Byggrätter i NCC, byggstartade och sålda bostäder i egen regi och investerarmarknad
| KONCERNEN | BOSTADSUTVECKLING TILL PRIVATKUNDER |
BOSTADSUTVECKLING TILL INVESTORMARKNADEN |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Byggrätter | 31 300 | 33 200 | |||||
| varav byggrätter på option | 9 800 | 13 200 | |||||
| Startade bostäder | 4 503 | 3 715 | 1 445 | 1 095 | |||
| Sålda bostäder | 4 575 | 3 747 | 1 472 | 1 129 | |||
| Bostäder i pågående produktion |
5 952 | 4 831 | 1 735 | 1 552 | |||
| Försäljningsgrad pågående produktion, % |
58 | 47 | 100 | 98 | |||
| Färdigställandegrad pågående produktion, % |
45 | 49 | 65 | 38 | |||
| Resultatavräknade bostäder | 3 661 | 2 951 | 1 393 | 903 | |||
| Färdigställda, ej resultat avräknade bostäder |
438 | 717 | |||||
| Bostäder till salu (pågå ende och färdigställda) |
2 812 | 2 884 |
Under 2014 sålde NCC 6 047 (4 876) bostäder, varav 1 472 (1 129) i projekt som sålts till investerare. 3 661 (2 951) bostäder till privatkunder färdigställdes och resultatavräknades. Marknadsförutsättningarna 2014 medgav ökat antal starter både till privatkunder och investerare, främst i Sverige, Tyskland och S:t Petersburg. Det totala antalet byggstartade bostäder 2014 ökade och uppgick till 5 948 (4 810), varav 1 445 (1 095) i projekt till investerare.
En fullständig och mer detaljerad tabell finns på www.ncc.se.
håller försäkringar, garantier och tjänster som skyddar och hjälper kunderna både före och efter köpet av en NCC-bostad. De ger bland annat skydd mot dubbla boendekostnader, arbetslöshet eller sjukdom.
Allt fler kunder hittar sitt nya boende via NCC:s webbplatser eller via portaler länkade till dessa. Visualiseringsverktyg gör det möjligt för kunderna att virtuellt vandra runt i de bostäder de är intresserade av och även göra tillval i den utvalda lägenheten. En gemensam plattform med ett användarvänligt gränssnitt har implementerats på alla NCC:s marknader, som stödjer kunderna i hela köpprocessen och bidrar till att öka viljan att köpa sin bostad i ett tidigt skede.
NCC:s övergripande mål är att den som investerar i och flyttar in i en NCC-bostad ska ha goda förutsättningar för en hållbar livsstil, där ekologiska värden samspelar med sociala och ekonomiska värden. Att se bortom byggnaden och utveckla hållbara samhällen är en förutsättning för detta. I Sverige har projektet Norra Sigtuna stad fått 2014 års Green Building Award för en hållbar utveckling av ett nytt område. Det motiverades av en unik planeringsprocess med ett visionsdrivet arbetssätt där medborgarna fått vara med och skapa en stadsdel från start. Det är en kreativ mix av medborgardialog och professionella analyser som formar en ny stadsdel med god material-, energi- och vattenhushållning samt höga sociala värden.
En sund inomhusmiljö är också en viktig egenskap för en hållbar bostad. NCC har upprättat en kemikaliestrategi för inköp för att undvika miljö- och hälsofarliga byggmaterial. Att kunna miljömärka byggnader med Svanen är ett kvitto på att byggnaderna är lågenergibyggnader med god inomhusmiljö, att byggprocessen är miljöanpassad och att materialvalen gjorts med stor omsorg om människors hälsa och miljön. I Sverige har NCC sedan 2013 ett koncept för att Svanenmärka flerbostadshus och småhus. Byggnader certifieras också med den svenska miljöcertifieringen Miljöbyggnad. Danmarks första Svanenmärkta flerbostadshus har under 2014 färdigställts av NCC i Köpenhamn, och Norges första Svanenmärkta flerbostadshus har börjat byggas av NCC i Bergen.
För att bostaden ska kunna behålla en god miljöprestanda är brukarens beteende också en viktig del. Den som flyttar in i en NCC-bostad får därför stöd i hur bostaden bör användas och skötas på ett i längden hållbart sätt. NCC erbjuder även olika verktyg som hjälper kunderna att kontrollera och begränsa till exempel energianvändningen, för att kunna spara både pengar och minska påverkan på miljön.
De övergripande marknadsförutsättningarna har varit stabila under 2014 och året kännetecknades av en fortsatt, gradvis återhämtning.
Bästa marknadsförutsättningarna finns i Sverige, Tyskland och S:t Petersburg och efterfrågan är fortsatt god i framförallt Sverige. Det ryska ekonomiska klimatet har försämrats under året och BNP-prognosen för landet har flera gånger justerats ned. S:t Petersburg är däremot fortsatt starkt. Marknaden i S:t Petersburg påverkas positivt av fortsatt migration och ökande befolkning. Trots den instabilitet som har präglat Ryssland under året finns det kvar en positiv attityd mot utländska utvecklingsföretag och en optimism hos kunderna att investera i fastigheter.
Försäljningen mot investerarmarknaden har blivit en allt viktigare del av bostadsutvecklingsaffären och under året har ett antal större paketaffärer genomförts i Finland, Sverige och Tyskland. I Sverige finns det tydliga tecken på att denna marknad har stor potential för NCC. Bostadsmarknaden i Finland fortsatte att försvagas under året som följd av negativ BNP-tillväxt och vikande konsumentprisindex. En mindre ökning av BNP förväntas under 2015. Hushållen pressas av arbetslöshet och låga reallöneökningar. Bostadspriserna är på en övergripande nivå oförändrade sedan 2011, men antalet bostadsaffärer minskade under 2014 och marknaden förväntas vara utmanande även under 2015.
De svenska hushållens förtroende visar på en uppåtgående trend med något stigande huspriser som bör stödja tillväxten under 2015 och 2016, när arbetslösheten väntas minska. Marknadsförutsättningarna i Göteborg och Stockholm var goda under 2014, men kunderna är försiktiga och köper först nära eller efter färdigställande av bostaden.
Marknaden i Köpenhamn visar på en väldigt god återhämtning medan det fortfarande går långsammare i övriga Danmark. Bostadsprisenar ökade något i
Norge men ett sjunkade oljepris påverkade ekonomin. De lettiska och estniska ekonomierna är fortfarande de snabbast växande inom EU.
I Sverige och Danmark byggstartades fler bostäder under 2014 medan det blev färre i Finland och Norge.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på definierade tillväxtmarknader i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Verksamheten fokuserar på hållbara kontors-, handels- och logistikfastigheter i bra lägen och präglas av expertis med en djup förståelse för kundens specifika behov.
Då processerna inom fastighetsutveckling är långa är det extra viktigt att samla kunskap om trender för att förutse vilka önskemål och krav morgondagens kunder har. Analyserna måste leda rätt när det gäller vilket geografiskt läge och vilken sorts fastighet kunderna kommer att välja för sina arbetsplatser om 5–10 år. NCC arbetar därför systematiskt med att samla in kunskap genom till exempel framtidsstudier, kundintervjuer och trendspaningar.
Megatrender som urbanisering och konkurrensen om talanger stärker NCC:s möjligheter till att utveckla stadsdelar med attraktiva kontor, handelsplatser och inte minst stöttar behovet av en väl fungerande infrastruktur kring städerna som växer. NCC vägleder både kommuner och företag till att utveckla och bygga behovsanpassade kommersiella ytor som bland annat tar hänsyn till värden som kontorets betydelse för företagens varumärke, tillgänglighet och kringservice. Värden som bidrar till att öka attraktionskraften för stadsdelen, kunder och framför allt ökar värdet för investerare.
2014 blev NCC Property Development för sjunde året i rad utnämnd till bästa fastighetsutvecklare i Norden av den internationella finanstidskriften Euromoneys årliga undersökning Real Estate Awards.
NCC strävar efter att inspirera, stötta och ge företag som söker nytt kontor råd på ett konsultativt sätt. Det forskningsbaserade kunderbjudandet kallas för Future Office och är en behovsanpassad process där NCC i nära samarbete med kunden skapar en flexibel arbetsplats som inte bara ger förutsättningar för kunden att öka effektiviteten i sin verksamhet, utan även förbättra arbetssituationen för medarbetarna avseende hälsa, arbetsmiljö och trivsel.
Hyresgäster som söker nytt kontor har flera urvalskriterier som baseras på allt från yteffektivt pris, kommunikativt läge för kunder och medarbetare, till behovsanpassade arbetsytor med närhet till affärer, gym och restauranger. Andra kriterier kan vara att fastigheten ska vara miljöcertifierad och att läget ska återspegla det egna företagets varumärke.
| Kvm | Sverige | Danmark | Finland | Norge | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Kontor | 30 023 | 24 006 | 3 724 | 5 379 | 63 132 |
| Handel | 976 | 65 | 3 715 | 4 756 | |
| Logistik | 2 530 | 2 530 | |||
| Övrigt | 552 | 141 | 693 | ||
| Totalt | 34 081 | 24 071 | 7 580 | 5 379 | 71 111 |
Källa: NCC
| Land (antal) | Färdigställande grad, % |
Uthyrningsbar area, kvm |
Uthyrnings grad, % |
|---|---|---|---|
| Sverige (5) | 37 | 85 285 | 59 |
| Danmark (7) | 85 | 40 227 | 58 |
| Finland (3) | 64 | 24 098 | 40 |
| Norge (2) | 74 | 29 011 | 100 |
| Totalt (17)2) | 56 | 178 621 | 63 |
1) Tabellen avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier/tilläggsköpeskilling) i sju tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt. En fullständig och mer detaljerad tabell finns i bokslutskommunikén på www.ncc.se.
2) Av de färdigställda och byggstartade projekten vid årets utgång ingick fyra projekt där försäljningsavtal tecknats men som ännu inte resultatavräknats.
PRODUKTMIX 2014,
Segmentet handel var det största segmentet för NCC Property Development under 2014. Föregående år resultatavräknades flera större kontorsprojekt vilka inte hade någon motsvarighet under 2014. Övrigt består av hyresintäkter och övriga intäkter och hade en större andel av omsättningen under 2014 men var i absoluta tal i linje med föregående år.
När NCC utvecklar en handelsfastighet görs en noggrann analys för att säkerställa ett utmärkt handelsläge som kan erbjuda stora flöden av kunder samt en lokal som är optimerad för att sälja hyresgästens produkter eller tjänster.
För en kund som arbetar med lager- och logistiklösningar är läget, tillsammans med hög effektivitet i varuflödet, de två enskilt viktigaste kriterierna. NCC:s specialkompetens att optimera lagerlösningar tillsammans med standardiserade lösningar för lagerbyggnader ger mycket goda förutsättningar att erbjuda den optimala lösningen för varje kund.
NCC ligger i framkant inom hållbar fastighetsutveckling och miljöcertifierar samtliga fastigheter samt stödjer hyresgästernas miljöarbete genom att teckna gröna hyresavtal. NCC är den skandinaviska fastighetsutvecklare som har certifierat flest byggnader med de internationella miljöcertifieringssystemen BREEAM och DGNB. Vid årsskiftet hade 41 av NCC:s kommersiella fastigheter certifierats, eller var på väg att certifieras. För närvarande finns två kommersiella fastighetsprojekt i tidiga skeden i NCC:s portfölj som eftersträvar BREEAM Outstanding, en certifieringsnivå i världsklass som endast ett dussintal kontorsbyggnader i världen har erhållit. Ett annorlunda exempel på hållbar fastighetsutveckling är Portland Towers i Köpenhamn som genomgått en förvandling från cementsilos till moderna kontor. Här är det inte bara människor som är välkomna till det nya kontoret. På taket har en holk byggts, vilken förhoppningsvis ska locka till sig pilgrimsfalkar. Falkholken ingår i Portland Towers miljöcertifiering och är ett exempel på hur ansvarstagande fastighetsutveckling kan stärka den lokala floran och faunan.
Under 2014 inleddes bygget av en modern och behovsanpassad kontorsfastighet för SCA i Mölndal, strax utanför Göteborg. NCC:s bygge är startpunkten för den omvandling som Mölndals stadskärna genomgår.
NCC bygger inte bara kontorsfastigheten och SCA:s innovationscenter utan är också delaktiga i utvecklingen av Mölndals innerstad med visionen att skapa en attraktiv stadskärna med en blandning av kontor, handel och bostäder samt utveckla de offentliga stadsrummen.
24 400 kvm kontorsyta
Fastighetsbranschen är en del av den globala finansmarknaden och NCC:s utbud av fastigheter som investering konkurrerar på samma villkor som andra placeringsalternativ. På investerarmarknaden finns både nationella och internationella aktörer som pensionsförvaltare, fastighetsfonder samt fastighets- och försäkringsbolag. Det enskilt viktigaste kriteriet för potentiella investerare är att få en bra avkastning i förhållande till en acceptable risknivå. Med en fortsatt låg avkastning på alternativa placeringar har efterfrågan på välbelägna, miljöcertifierade, yteffektiva fastigheter stärkts och bedöms vara fortsatt god även de kommande åren. Samtliga nordiska storstäder uppvisar en fortsatt stark efterfrågan på moderna arbetsplatser vilket sammantaget leder till en stabil prisnivå, en utveckling som är till NCC:s fördel. De nordiska ländernas starka ekonomiska läge och stabila marknader attraherar internationella investerare, men det är i huvudsak inhemska aktörer med stort placeringsbehov som står för volymerna. Under 2014 har den nordiska transaktionsmarknaden haft en hög aktivitet där intresset är främst riktat mot objekt i storstädernas centrum eller i attraktiva förorter. Transaktionsvolymen på den nordiska fastighetsmarknaden uppgick under året totalt till 301 (184) Mdr SEK, varav Sverige svarade för 148 (92) Mdr SEK.
| Vakans grad, % |
Hyra, kvm/år |
Direktavkast ningskrav, % |
|
|---|---|---|---|
| Stockholm | 6,5 | 2 750 SEK | 5,0 |
| Oslo | 4,5 | 2 900 NOK | 5,0 |
| Köpenhamn | 12,1 | 1 300 DKK | 4,8 |
| Helsingfors | 9,5 | 270 EUR | 6,7 |
1) Avser innerstad. Källa: Newsec.
NCC:s hållbarhetsarbete grundar sig i bolagets vision – att förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna. Genom samarbeten med såväl kunder som leverantörer och ett aktivt engagemang i samhället bidrar bolaget till en hållbar framtid.
Som en ledande aktör i branschen är NCC med och driver på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Det handlar om att aktivt bidra till minskat resursanvändande och att utveckla nya tekniska lösningar, produkter och arbetsmetoder som bidrar till en hållbar samhällsutveckling med såväl ekonomiska, miljömässiga som sociala värden. Det handlar också om att bryta de traditionella sätten att arbeta och skapa nya vägar till samverkan med övriga aktörer och intressenter i samhället.
NCC utvecklar bland annat koncept som främjar social hållbarhet vid renovering och förnyelse av befintliga bostadsområden. I detta arbete spelar NCC:s koncept hållbar renovering en viktig roll. Genom samverkan med hyresgäster, kommuner och övriga lokala aktörer skapas trygga och ekonomiskt hållbara lösningar. De boende får inte bara inflytande över beslutsprocessen i det egna bostadsområdet utan får även möjlighet till arbetstillfällen under upprustningen. NCC erbjuder även praktikplatser och lärlingsprogram i många andra typer av projekt.
Byggbranschen använder stora mängder materiella resurser och energi, både i den egna verksamheten och i de produkter och tjänster som den förser samhället med. För att omvandla byggsektorn till en långsiktigt hållbar bransch krävs ett proaktivt förhållningssätt till dagens utmaningar.
NCC arbetar målmedvetet med att minska såväl bolagets egen, som leverantörernas och kundernas miljöpåverkan. Genom att kontinuerligt arbeta med att utveckla fler energisnåla, klimatanpassade och resurseffektiva produkter och tjänster, såväl på egen hand som i partnerskap med kunderna, minimeras påfrestningarna på miljön och samhället utvecklas i en mer hållbar riktning.
NCC har också en viktig roll i samhället, och bidrar aktivt för att möta krav på bostadsbyggande som följer av den ökade urbaniseringen. Bolaget har exempelvis utvecklat nya affärsmodeller för att renovera miljonprogrammen, med ökad social och ekonomisk integration som målsättning. Vidare arbetar NCC för att stärka branschens anseende genom att aktivt arbeta med verktyg som bidrar till att förebygga risker för karteller, mutor och korruption.
Verkställande direktören är ytterst ansvarig för NCC:s hållbarhetsarbete. För genomförandet ansvarar hållbarhetschefen, som till sin hjälp har en stab som dagligen arbetar med hållbarhetsfrågor. Samarbete sker också med andra funktioner i organisationen, exempelvis företrädare för bolagets affärsområden, inköpsfunktioner och HR-funktioner.
NCC:s miljöarbete utgår från fyra övergripande fokusområden och styrs av koncernens hållbarhetschef i samverkan med miljö- och hållbarhetscheferna för varje affärsområde. Gruppen träffas regelbundet och sätter gemensamma mål samt följer upp utvecklingen av miljöarbetet.
Värderingar till grund för verksamheten NCC:s värderingar och uppförandekod ligger till grund för allt agerande i verksamheten. Tillsammans fungerar de som en kompass för både medarbetare och affärspartners, och ger vägledning i det dagliga arbetet.
De fyra värderingarna utgör en förutsättning för att uppfylla NCC:s vision – att förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna.
NCC: s uppförandekod grundar sig på bolagets värderingar samt frivilliga initiativ som NCC anslutit sig till, exempelvis World Economic Forum Partnering Against Corruption (PACI) och FN:s Global Compact, som bland annat satt upp principer för hantering av mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. Alla anställda utbildas regelbundet i uppförandekodens grunder, och förväntas följa dess principer i sitt dagliga arbete. NCC:s koncernledning ansvarar för att uppförandekoden efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten.
NCC Compass, som finns lättillgänglig på NCC:s intranät och som app, vägleder medarbetarna i frågor kring gåvor, representation, intressekonflikter och konkurrensrätt. Förutom riktlinjer och allmänna råd innehåller verktyget en "Ask me"- och en "Tell me" funktion.
"Ask me"-funktionen har inrättats för att hjälpa medarbetarna att göra rätt. Den ger enkel och konkret rådgivning i syfte att förebygga ett felaktigt agerande. Funktionen hanteras av 45 specialutbildade medarbetare, så kallade navigatörer, som finns tillgängliga i hela företaget och svarar på frågor på det lokala språket. Målet är att man ska fråga först om man inte är säker på vad som gäller. Alla frågor dokumenteras och följs upp så att rutiner och riktlinjer kan förtydligas och utvecklas där det råder oklarhet. "Ask me"-funktionen hanterar cirka 30 frågor per år, varav ungefär 60 procent handlar om gåvor och representation. De vanligaste frågorna och svaren finns samlade i NCC Compass.
"Tell me"-funktionen är en whistleblower-funktion där medarbetare kan anmäla misstankar om beteenden och ageranden som bryter mot uppförandekoden. NCC garanterar att det som sägs eller skrivs hanteras konfidentiellt och att identiteten på den som rapporterar inte avslöjas. Alla anmälningar som kommer via "Tell me"-funktionen utreds på ett sakligt och noggrant sätt av särskilt utbildade interna resurser tillsammans med extern expertis, för att garantera en rättssäker hantering som skyddar både anmälare och anmäld. I år har ungefär 20 incidenter anmälts genom "Tell me"-funktionen, varav 9 hade grund för utredning. Incidenterna gällde exempelvis stöld och bedrägeri.
Under året har också en extern "Tell me"-funktion inrättats, med syfte att hantera externa anmälningar som kommer in.
För att säkerställa förankring och förståelse för de frågor som behandlas i NCC Compass har en omfattande utbildningsinsats påbörjats. Hittills har ungefär 7 500 tjänstemän och 300 yrkesarbetare utbildats, och under 2015 kommer resterande medarbetare att utbildas. Utbildningen sker online och är baserad på verkliga fall och frågeställningar.
Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Institutet mot mutor, Byggindustrierna, Byggherrarna samt andra byggbolag, arbetar NCC i ett projekt för att utarbeta riktlinjer kring byggbolags arbete gentemot kommuner och landsting.
NCC är också medlem av Corporate Supporters Forum, ett näringslivsforum som drivs av Transparency International Sweden.
NCC upprättar för femte året en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket Global Reporting Initiative (GRI), och i år görs rapporten för första gången enligt de uppdaterade riktlinjerna G4.
Interna analyser av strategiska frågor, drivkrafter i samhället samt resultat från intressentdialoger (se s. 16) leder fram till en definition av de hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för NCC.
Metoden för att definiera de väsentliga frågorna följer GRI G4:s riktlinjer och består av identifiering, prioritering och validering. Regelbundna avstämningar med NCC:s intressenter kommer att utföras för att säkerställa att NCC:s prioriteringar är relevanta för marknaden, samhället och NCC.
Initialt togs en bruttolista med väsentliga frågor fram, baserad på identifierade drivkrafter i samhället, GRI:s aspekter, FN Global compact, rådande och kommande regelverk, strategiska frågor etc.
Interna workshops genomfördes med alla funktionsområden. Genom förankring i den egna verksamheten och benchmark mot branschen analyserades frågorna utifrån deras påverkan på affärsverksamheten och intressenterna.
För att validera att rätt frågor identifierats användes tidigare genomförda enkäter med kunder, leverantörer, medarbetare och investerare, samt förankring i koncernledning. Fortsatt validering och uppdatering sker löpande genom intressentdialoger i den vanliga verksamheten.
De väsentliga frågorna, som kan grupperas utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt respektive socialt ansvarstagande, är kopplade till hela verksamheten och genomsyrar arbetet i alla led genom värdekedjan.
För femte året i följd presenterar NCC en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket Global Reporting Initiative (GRI). Hållbarhetsredovisningen har inte granskats av tredje part, men NCC bedömer att den samlade informationen i årsoch hållbarhetsredovisningen 2014 samt information på NCC:s hemsida uppfyller GRI:s krav för G4 core. I de fall inget annat anges avser informationen hela NCC-koncernen under 2014. GRI-index återfinns på NCC:s hemsida, www.ncc.se/griindex. Kontaktperson: Hållbarhetschef Christina Lindbäck.
NCC gör årligen inköp för miljardbelopp från en mängd leverantörer. Inköpsområdet har därför stor betydelse, och NCC lägger stor vikt vid att utveckla hur leverantörernas verksamheter granskas utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Att utveckla hållbara och konkurrenskraftiga inköp är en nyckelfråga för NCC. Två tredjedelar av NCC-koncernens kostnader är inköp av material och tjänster. Koncernens totala inköp av varor och tjänster uppgår till cirka 40 Mdr SEK.
Inköpen görs hos mer än 50 000 leverantörer. Inköpsvolymerna består i huvudsak av tjänster och material inom schakt och transporter, bemanning, konsulter, installation, grundläggning, prefabricerad betong och stål samt byggmaterial.
NCC koordinerar och samordnar inköpen centralt i syfte att höja effektiviteten, stärka lönsamheten och sänka kostnaderna. Konkurrensen inom byggmaterial och underentreprenader har historiskt varit mycket svag eftersom byggbolagen ofta handlat upp material och tjänster på den lokala marknaden. Det har varit en bidragande orsak till att byggkostnaderna under lång tid ökat mer än konsumentprisindex.
Koncernens inköpsfunktion styr och samordnar det strategiska inköpsarbetet. Leverantörerna handlar med Ett NCC, som ser likadant ut överallt, vilket ökar kontrollen över inköpen. Det gör NCC till en starkare förhandlingspartner och sänker kostnaderna.
En annan positiv effekt av koordinerat inköp är att antalet leverantörer och olika artiklar minskar, vilket också har en kostnadsbesparande effekt.
NCC har under åren byggt upp en stabil internationell leverantörsbas utanför Norden, bland annat genom att inrätta egna inköpskontor på olika platser i världen. Genom nära samarbeten med leverantörerna på den internationella marknaden kan NCC öka säkerheten och effektiviteten i leveranskedjan. Ambitionen är att fortsätta öka andelen inköp från leverantörer utanför Norden.
För att följa upp och utveckla de internationella leverantörerna arbetar NCC med revisioner för socialt ansvar, kvalité, miljö och arbetsmiljö. Under året inleddes en översyn och uppdatering av revisionsverktyget avseende internationella leverantörer. NCC har en ettårig revisionscykel avseende leverantörsbedömning för alla internationella leverantörer som levererar till Norden, för att säkerställa efterlevnad och utveckling inom dessa områden. Om grova avvikelser, som inte justerats efter påpekande, skulle noteras hos någon leverantör leder detta till uppsägning av samarbetet.
NCC kombinerar egna revisioner, utförda av egen personal, med konsulter som utför tredjepartsrevisioner bland annat inom ramen för NCC:s medlemskap i BSCI, Business Social Compliance Inititative och FN:s Global Compact.
Kompetenta och motiverade medarbetare bidrar till NCC:s framgång. Genom att erbjuda en stimulerande arbetsplats med hög säkerhet behåller bolaget befintliga medarbetare och attraherar nya.
Alla kan påverka säkerheten på arbetsplatsen. Genom att säga ifrån när något inte är tillräckligt säkert bidrar man till en tryggare arbetsmiljö. NCC:s Time out-system innebär just detta, att reagera och agera när någon befinner sig i en riskfylld situation, så att problemet kan rättas till och arbetet kan fortsätta på ett säkert sätt.
En god arbetsmiljö och en säker arbetsplats är högt prioriterade områden och NCC arbetar systematiskt för att eliminera antalet olyckor för att nå den uppsatta nollvisionen. En viktig del i detta arbete är att etablera en gemensam säkerhetskultur, och att skapa en miljö där alla reagerar och agerar på arbetsmiljöbrister och felaktiga beteenden. Olyckorna på NCC:s arbetsplatser har minskat med 45 procent sedan 2011 som en följd av bolagets strukturerade arbete med säkerhet.
Trygga arbetsplatser handlar även om trygga och säkra anställningsförhållanden. På samtliga marknader, med undantag för Ryssland och Baltikum, har NCC kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. I Ryssland är det i stället statliga myndigheter och kontrollanter som bevakar de anställdas intressen. I Baltikum regleras minimilöner och andra villkor av nationell lagstiftning.
En av de allra viktigaste frågorna för NCC är att attrahera de bästa talangerna och samtidigt utveckla och behålla de som redan jobbar i bolaget. Kompetenta och motiverade medarbetare leder till bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
Byggbranschen står inför fortsatt stora rekryteringsbehov, och NCC tar en aktiv roll i att säkerställa framtida tillgång på kompetens. Bolaget är till exempel engagerat i en gymnasieutbildning tillsammans med Kunskapsskolan, som erbjuder ett treårigt teknikprogram på ett antal orter i Sverige. Under utbildningen kommer eleverna att ha en kontinuerlig kontakt med NCC genom bland annat praktikplatser, studiebesök och expertföreläsare från bolaget. NCC sponsrar också Mattecentrum, ett kostnadsfritt stöd i matematik för elever i högstadiet och på gymnasiet. NCC har även under året fortsatt arbetet med Tekniksprånget för att erbjuda gymnasieelever praktikplatser och för att skapa insikt i och öka intresset för ingenjörsyrket.
NCC är en kunskapsintensiv organisation där utbildning och kompetensutveckling är centrala frågor. Utbildningar inom en rad områden och på många olika nivåer genomförs årligen. Det handlar om allt från projektledarutbildningar, till platschefscertifieringar och NCC:s egen arbetsledarskola som bedrivits
NCC:s Awareness Day arrangeras en gång om året. Då stannar produktionen i hela NCC och medarbetarna samlas i grupper på den egna arbetsplatsen för att diskutera säkerhet. Frågor kring hälsa och säkerhet lyfts samtidigt på alla bolagets arbetsplatser och medarbetare diskuterar bland annat hur olyckor kan undvikas. Awareness Day 2014, som hölls i början av september, hade ordning och reda som fokus.
1700 förbättringsförslag skickades in
HÅLLBARHET
under flera år och som ger nya typer av utvecklingsmöjligheter för yrkesarbetare, för att bara nämna några exempel.
Mångfald bidrar till kreativitet och nytänkande NCC arbetar aktivt för att öka mångfalden och minska diskriminering. En mångfald av bakgrunder, kompetenser, erfarenheter och idéer bidrar till kreativitet och nya lösningar. I bolagets uppförandekod fastslås att alla medarbetare ska behandlas lika, oavsett etnicitet, kön, ålder, religion, sexuell läggning, livsstil eller andra attribut.
NCC deltar i ett flertal mentorprogram, bland annat Mentor Bygg via Sveriges Byggindustrier, i syfte att öka andelen kvinnor i branschen. Lika viktigt som att rekrytera fler kvinnor är det att behålla, stötta och utveckla de kvinnor som redan arbetar på NCC. I detta arbete spelar det kvinnliga nätverket Stella en viktig roll. Stella har sedan starten 1998 arbetat för att synliggöra kvinnors kompetens och öka andelen kvinnor både generellt och på ledande befattningar.
NCC arbetar också aktivt för att öka andelen anställda med annan etnisk bakgrund, genom att delta i lokala integrationsprojekt med syfte att erbjuda invandrade personer utbildning och praktik för att kunna arbeta inom t.ex. bygg och anläggning.
Medarbetarnas trivsel och syn på företaget följs upp i en årlig medarbetarundersökning, Human Kapital Index (HKI). HKI:n inkluderar frågor kring motivation, trivsel, arbetsglädje och lojalitet och ger värdefullt bidrag till NCC:s kontinuerliga förbättringsarbete. NCC:s resultat är bättre än branschindex på de flesta av bolagets marknader.
2014 års undersökning visade bland annat att en mycket stor, och i år även ökande andel medarbetare (HKI-tal 80) anser att det på den egna arbetsplatsen finns en medvetenhet om de risker rörande hälsa och säkerhet som är kopplade till verksamheten, och att engagemanget för dessa frågor är stort bland alla medarbetare.
De svarande anser i mycket stor utsträckning att NCC är ett bolag som fokuserar på hållbarhetsarbete (HKI-tal 74), och att deras närmaste chef agerar i enlighet med NCC:s värderingar (HKI-tal 84). Det förbättrade resultatet i dessa frågor avspeglar det lokala utvecklingsarbetet på arbetsplatserna.
En unik bok om säkerhet har minskat olyckorna på NCC:s egna byggarbetsplatser. Den kallas Tysta boken och delats ut till NCC:s samtliga medarbetare. Med tydliga bilder visar boken hur man jobbar säkert på byggarbetsplatser. Eftersom boken helt saknar text kan informationen nå samtliga som jobbar på en byggarbetsplats, oberoende av vilket språk de talar.
För att sprida säkerhetstänkande i branschen inleder NCC ett samarbete med bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, BI. Tysta boken trycks i nya upplagor och blir tillgänglig för en stor del av den svenska byggbranschen.
Under året lanserades det nya konceptet NCC ViaSafe för ökad säkerhet och bättre framkomlighet i trafiken. Det handlar om olika tjänster i samband med arbeten på och kring gator och vägar. NCC ansvarar för hela processen, från trafikanordningsplaner och tillstånd hos myndigheter till att etablera korrekta avspärrningar och skyltningar. Satsningen baseras på NCC:s nollvision för arbetsmiljöolyckor samt en ökad efterfrågan på denna typ av kompetens. Ökad säkerhet och bättre framkomlighet ger stora samhällsekonomiska vinster och har även en positiv inverkan på miljön.
Byggbranschens miljöpåverkan är stor och NCC arbetar därför aktivt med att påverka samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Ett exempel är nya arbetssätt för att ta tillvara mänskliga sociala värden och intressen i samband med ombyggnation av bostadsområden.
En av grundstenarna i allt byggande handlar om resursanskaffning. Byggmaterial och tekniska installationer i många olika former krävs i projekten. NCC arbetar nära sina leverantörer för att ta fram så hållbara materialval som möjligt.
NCC:s verksamhet ska präglas av effektiv användning av resurser. Verksamheten eftersträvar att sluta kretsloppet för de olika materialen. Ett av bolagets långsiktiga mål är att inget återvinningsbart avfall går till deponi utan återvinns eller återanvänds. Andelen förnyelsebara och återvunna material i NCC:s produktsortiment ska också öka.
Livscykelanalyser bidrar till att materialåtgången i produktionen optimeras. Genom en allt högre resurs-
En större strategisk satsning för att minska miljöpåverkan är NCC:s nordiska koncept för återvinning, NCC Recycling. Återvinningsterminaler där använt material som kross, grus, sand och jordprodukter förädlas och säljs vidare som nya produkter etableras i allt större utsträckning på de olika marknaderna. Konceptet vidareutvecklas och i en nära framtid kommer återvinningsterminalerna kunna ta emot alla typer av byggavfall. Det innebär att NCC ska kunna hantera allt sitt eget byggmaterial. Idag är totalt tre anläggningar i drift i Sverige, Danmark och Finland. Under 2015 invigs ytterligare en anläggning i Danmark och en i Sverige.
effektivitet i byggprocesserna ska mängden återvunnet material successivt öka och avfallsmängderna minska.
I flera delar av NCC:s verksamhet är återvinning av bygg- och anläggningsmaterial en central del av affären. Ett exempel på det är NCC affärskoncept NCC Recycling. Återvinning av asfalt och annat material är mer energi- och kostnadseffektivt än att nyproducera. NCC förbättrar därför kontinuerligt kapaciteten för återvinning i allt fler asfaltfabriker, vilket ger en mer kretsloppsanpassad verksamhet. Under 2014 bestod den totala mängden av den producerade varmasfalten av 16,5 (15,0) procent återvunnet asfaltgranulat.
Minskade utsläpp och förnyelsebara källor NCC har som mål att kontinuerligt minska bolagets klimatpåverkan genom att reducera utsläppen av växthusgaser både i den egna verksamheten och i de produkter som erbjuds marknaden. En allt effektivare energianvändning och en övergång från fossila bränslen till mer miljöanpassade energislag står högt på agendan. Lågenergibyggnader och passivhus med en utvecklad energiteknik där förnyelsebar energi får en allt större plats i form av exempelvis solceller och bergvärme.
Energibehovet i asfaltproduktionen är stort, vilket innebär en stor belastning på miljön. NCC lanserade därför för ett par år sedan en metod för att elda asfaltverk med träpellets för att sänka utsläpp av koldioxid. Under 2014 har tolv av NCC:s asfaltsverk i Sverige och Norge ställts om till att använda träpellets. Målet är att majoriteten av NCC:s 29 svenska asfaltverk ska drivas med träbränsle inom fem år.
NCC:s koldioxidutsläpp från asfaltsproduktionen i Norden har också sänkts genom återvunnen asfalt och en ökad produktion av NCC Green Asphalt. NCC har idag 75 verk som hanterar återvinning av asfalt och av dessa är 40 ombyggda för att kunna producera NCC Green Asphalt.
NCC:s ambition är att kunna producera byggnader och anläggningar som är varudeklarerade och innehåller hållbara produkter som är miljömässigt sunda. På sikt kommer det även leda till att byggnader i högre grad
kan utformas så att allt ingående material kan återanvändas när byggnadens livslängd uppnåtts.
Förutom att tillämpa de regelverk som EU satt upp, bland annat REACH, använder sig NCC av olika verktyg och databaser som ger god vägledning för hur man kan fasa ut de mest skadliga ämnena. Ett viktigt led i övergången till sunda och återvinningsbara produkter är att ställa rätt leverantörskrav och arbeta med spårbarhet genom hela produktionskedjan, ett arbete som NCC:s inköpsorganisation ytterligare intensifierat.
NCC har under många år tillämpat erkända system för produktvalsarbetet. I arbetet med miljöcertifiering av projekt har loggbok utvecklats där valda produkter beskrivs. Utöver loggbok används främst verktygen BASTA, ChemXchange och Byggvarubedömningen för att göra rätt produktval.
I utvecklingen av hållbara städer har ekosystemtjänster fått allt större betydelse. Ekosystemtjänster är beteckningen på de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människans välmående, exempelvis vattenrening via våtmarker eller användning av växtlighet för värmereglering.
Ekosystemtjänster har stor samhällsekonomisk betydelse och en aktiv hantering kommer att gynna NCC:s affärer. Exempelvis bidrar vegetation i städer till att sänka temperaturen under heta sommardagar, vilket bidrar till lägre energikostnader tack vare minskat kylbehov.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp CO2e | ||
| (tusen ton) | 249 | 265 |
| – varav scope 11 | 221 | 239 |
| – varav scope 22 | 28 | 26 |
| Nettoomsättning, MSEK | 56 867 | 57 823 |
| CO2e (ton)/MSEK | 4,38 | 4,57 |
1)Avser direkta utsläpp från NCC:s verksamhet 2)Avser indirekta utsläpp från el och uppvärmning
| MWh | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| El | 240 729 | 219 134 |
| Fjärrvärme | 41 278 | 46 521 |
| Fjärrkyla | 85 | 283 |
| Totalt | 282 092 | 265 938 |
Tabellen visar NCC:s förbrukning av inköpt energi
Diagrammet visar NCC:s energianvändning av olika bränslen.
NCC:s produkter och tjänster har påverkan på miljö och samhälle även efter att projekten är avslutade. En viktig del i verksamheten är därför samarbetet med kunderna, för att säkerställa hållbarhetsaspekter i användningsfasen.
NCC erbjuder kunderna klimatanpassade lösningar genom bland annat så kallade Gröna anbud. NCC var först i byggbranschen med att lansera denna typ av alternativa anbud 2010 och har sedan dess utvecklat dem till att omfatta en allt bredare produktportfölj.
Till varje anbud över 50 MSEK bifogas en lista med hållbara erbjudanden. Kunden kan då välja att nyttja NCC:s kompetens inom grönt byggande och får ett konkret miljöanpassat erbjudande. Målet är att göra det enkelt för kunden att vara hållbar, både för uppförandet av byggnaden och i användningen av den.
Inom initiativet Gröna anbud erbjuds kunderna bland annat en energisnål och miljöanpassad etablering av arbetsplatsen, klimatdeklarerade byggnader och klimatkompensation.
Under 2014 lanserades en uppdaterad version av Gröna anbud som innehåller fler tjänster än de rent klimatrelaterade. På sikt kommer Gröna anbud att bli standard inom NCC, och omfatta ytterligare aspekter av ekonomisk och social karaktär.
Certifieringar som verktyg för bedömning NCC erbjuder sina kunder alla tillgängliga typer av miljöcertifieringar av både byggnader och anläggningar. Bolaget är en aktiv part och en av grundarna av Green Building Councils i Danmark, Finland, Norge, Sverige och Estland. Green Building Councils verkar för grönt byggande samt för att utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen. I de projekt NCC själva utvecklar används BREEAM för kommersiella byggnader och stadsdelar (i Danmark använder NCC tyska DGNB) och den nordiska miljömärkningen Svanen samt certifiering enligt Miljöbyggnad för bostadsprojekt. Även LEED används om kunden eferfrågar detta.
På anläggningsprojekten används certifieringssystemet CEEQUAL. Inom affärsområdet NCC Roads har man även börjat införa miljöstämpel på bergtäkter – NCC Green Quarry. Miljöstämpeln, som redan införts på ett 70-tal täkter i Norden, omfattar mätning och uppföljning av energianvändningen, transporter, återvinning, buller och damm samt även kommunikation med kringboende och andra intressenter.
NCC är en stor aktör i samhället och bidrar aktivt till en hållbar samhällsutveckling. Detta arbete handlar om att minimera bolagets egen påverkan, exempelvis i form av utsläpp, men också om att bidra till att hitta hållbara lösningar på samhällsproblem.
I Sverige har NCC sedan flera år aktivt deltagit i debatten om villkoren för ett ökat bostadsbyggande. Med erfarenheter från de nordiska länderna och från Tyskland, där NCC är den största bostadsutvecklaren, har företaget på ett konstruktivt sätt förmedlat värdefulla insikter och erfarenheter med förslag om en snabbare besluts- och byggprocess.
NCC har ett omfattande arbete inom forskning och utveckling som bedrivs decentraliserat inom varje affärsområde. Det handlar om allt från kunskapsbyggande forskning till mer industriellt inriktad produktoch metodutveckling, ofta i nära samverkan med kunder och leverantörer.
NCC har även ett kontinuerligt samarbete med olika universitet och högskolor och sysselsätter varje år omkring sju industridoktorander som på ett konstruktivt sätt bidrar till bolagets strategiska utveckling. NCC i Sverige har också sex professorer som på deltid är knutna till ett flertal tekniska högskolor, vilket ger bolaget ett värdefullt nätverk av akademiska forskare. Företaget har under året deltagit i flera strategiska forskningsprogram, både nationella och internationella.
NCC 2014
51
AVSNITTSMARKERING
NCC har tagit fram och patentsökt en innovation som gör det möjligt att i stor skala använda träpellets i asfaltproduktionen. Initiativet markerar ett skifte i branschen. Det produceras 21 miljoner ton varmasfalt i Norden varje år, varav NCC står för cirka en tredjedel. Fram till idag har eldningsolja och gas varit de primära bränslena i asfaltverken. Genom en övergång till förnyelsebara bränslen som träpellets vid Nordens samtliga asfaltverk skulle asfaltbranschen som helhet kunna minska koldioxidutsläppen med 460 000 ton, motsvarande 280 510 bilars utsläpp per år*.
NCC har under 2014 ställt om tolv av sina asfaltverk i Sverige och Norge till att använda träpellets. För åren 2015–2016 är planen att ytterligare ett tiotal verk ska drivas med förnyelsebara bränslen. Eftersom det bildas 22 kilo koldioxid per ton producerad asfalt vid användning av eldningsolja kommer NCC i slutet av 2016 ha minskat utsläppen av fossilt koldioxid med omkring 50 000 ton vid sin produktion av asfalt.
* Baserat på att en dieseldriven bil drar 0,52 l/mil och kör 1 218 mil/år, vilket blir 1,647 ton CO2 per bil och år.
12 av NCC:s asfaltverk använder träpellets
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2014.
NCC AB är sedan januari 2003 ett dotterföretag till Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421.
NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa. NCC utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion, såsom stenmaterial och asfalt, samt svarar för beläggning och vägservice. NCC:s huvudsakliga verksamhet bedrivs i Norden. I Tyskland bygger NCC främst bostäder. I S:t Petersburg bygger NCC bostäder och har en verksamhet inom asfalt och beläggning.
Den svenska byggmarknaden har förbättrats i alla segment under 2014. I Norge bidrog infrastruktursatsningar till en växande anläggningsmarknad. Den finländska marknaden var fortsatt svag. I Danmark finns tillväxten främst i storstadsregionerna Köpenhamn och Århus i segmenten bostäder och övriga hus, både inom nybyggnation och renovering.
På NCC Roads marknader har efterfrågan på asfalt och stenmaterial generellt varit god under året. Det milda vädret i slutet på året medförde att produktionen kunde pågå senare på året. I Finland var marknadssituationen för asfalt och stenmaterial tuffare än på övriga marknader. Utvecklingen för marknaden i Ryssland är osäkrare med tanke på den politiska utvecklingen under året.
Marknadsutvecklingen har överlag varit fortsatt positiv på NCC:s bostadsmarknader. I Sverige och Tyskland var efterfrågan god med stigande priser. I Finland var efterfrågan svagare men det finns en efterfrågan från investerarmarknaden och från privatmarknaden på små och prisvärda bostäder. Bostadspriserna ökade något i Norge men ett sjunkande oljepris påverkade ekonomin. Det försämrade eko-
Orderingången under 2014 var högre än föregående år främst för bostäder. Under 2013 ökade orderingången främst genom fler startade bostadsprojekt men även inom övriga hus. Orderingången var något lägre under 2012 jämfört med den historiskt höga nivån 2011, vilket förklaras av lägre orderingång för Construction-enheterna i Sverige, Danmark och Finland. I slutet av 2011 stagnerade efterfrågan på bostäder medan övriga hus- och anläggningsprojekt fortsatte att öka i omfattning under hela året. Orderingången var hög under 2010 vilket främst berodde på stark efterfrågan på bostäder.
nomiska läget i Ryssland har ännu inte påverkat efterfrågan på bostäder i S:t Petersburg, som har en stabil arbetsmarknad med låg arbetslöshet. Efterfrågan på bostäder var fortsatt god i Köpenhamn.
För kommersiella fastigheter i Sverige var efterfrågan på hyresmarknaden god, vakanserna låga och intresset från investerare högt. I Köpenhamn finns ett tryck på hyresnivåerna eftersom det finns höga vakanser i det gamla kontorsbeståndet. Vakanserna var stabila i Oslo då få nya kontorsprojekt färdigställdes under 2014. I Helsingfors var transaktionsvolymerna höga men på hyresmarknaden var efterfrågan svag.
I mars 2014 tillträdde Jacob Blom som ny personaldirektör och medlem av koncernledningen. Jacob Blom hade varit tillförordnad personaldirektör sedan november 2013 då han efterträdde Mats Pettersson som lämnade företaget vid årsskiftet 2013. Jacob Blom har lång erfarenhet inom Human Resources från såväl NCC i Danmark som i andra företag.
Jyri Salonen utsågs till ny affärsområdeschef för affärsområdet NCC Roads och medlem av koncernledningen i december 2014. Han tillträdde sin nya roll den 1 februari 2015. Jyri Salonen har sedan januari 2014 varit divisionschef för NCC Road Services efter fyra år som affärsenhetschef för NCC Roads i Finland. Han anställdes som ekonomichef på NCC Roads i Finland 2008. NCC Roads affärsområdeschef fram till 1 februari 2015, Göran Landgren, fortsätter att arbeta för NCC på koncernnivå med ansvar för speciella initiativ och projekt. Göran Landgren kommer att rapportera till koncernchef Peter Wågström.
Orderingången uppgick till 61 379 (56 979) MSEK. NCC:s Construction-enheter i Sverige, Danmark och Norge hade högre orderingång. NCC Housing hade högre orderingång samtidigt som NCC Construction Finland och NCC Roads hade lägre. Föregående år orderanmäldes fler infrastrukturprojekt inom NCC Roads. Valutakursförändringar ökade orderingången med 445 MSEK jämfört med föregående år.
Orderingången för bostadsprojekt i egen regi till privatkund uppgick till 11 295 (9 029) MSEK. Under året byggstartades 4 503 (3 715) bostäder till privatkund och 1 445 (1 095) till investerarmarknaden.
Resultatet under årets sista kvartal var lägre främst till följd av att NCC Property Development under kvartal 4 föregående år resultatavräknade ett flertal fastighetsprojekt. Inledningen på året var säsongsmässigt svagt. Under andra kvartalet 2014 stärktes resultatet för samtliga affärsområden förutom NCC Property Development. I det tredje kvartalet ökade resultatet främst genom ökat resultat från NCC Housing.
Under året såldes 4 575 (3 747) till privatkunder och 1 472 (1 129) bostäder till investerarmarknaden. Orderingången för fastighetsutvecklingsprojekt i egen regi uppgick till 1 996 (2 309) MSEK. Orderstocken ökade med 7 140 MSEK jämfört med föregående år och uppgick till 54 777 MSEK. Valutakursförändringar påverkade orderstocken positivt med 211 MSEK.
Nettoomsättningen uppgick till 56 867 (57 823) MSEK. Minskningen beror på lägre omsättning i NCC:s Construction-enheter i Sverige, Norge och Finland samt i NCC Property Development. Färre projekt resultatavräknades, vilket förklarar den lägre nettoomsättningen i NCC Property Development. För NCC Roads var omsättningen högre främst inom stenmaterialverksamheten. Volymerna stenmaterial ökade jämfört med föregående år till följd av en bra utveckling i Sverige och Norge. Fler resultatavräknade bostäder till privatkunder medförde att NCC Housings nettoomsättning blev högre än föregående år. Valutakursförändringar ökade omsättningen med 626 MSEK jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet uppgick till 2 604 (2 679) MSEK. Samtliga affärsområden hade högre resultat än föregående år förutom NCC Property Development, som hade färre resultatavräknade projekt. Den största resultatförbättringen svarade NCC Housing för, som resultatavräknade fler bostäder under året.
Det sammantagna resultatet för NCC:s Construction-enheter var högre än föregående år och rörelsemarginalen var högre. Föregående år påverkades NCC Construction Norways resultat negativt av projektnedskrivningar.
NCC Roads rörelseresultat förbättrades jämfört med föregående år främst genom förbättrat resultat inom vägservice. Trots högre omsättning inom stenmaterial blev resultatet för stenmaterial lägre till följd av ökade kostnader i Danmark och kostnader för uppbyggnad av verksamheten inom återvinning. Asfaltverksamheten har haft ytterligare ett starkt år med en marginal i nivå med föregående år.
NCC Housings rörelseresultat var högre än föregående år till följd av fler resultatavräknade bostäder till privatkunder, en högre marginal till investerarmarknaden och markförsäljningar.
NCC Property Developments rörelseresultat var lägre än föregående år. Under året har sju (elva) projekt resultatavräknats. Föregående års projekt resultatavräknades till bättre marginal.
Övrigt och elimineringar uppgick till –157 (–21) MSEK, varav elimineringar av internvinster uppgick till –18 (66) MSEK. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 2 234 (2 400) MSEK. Finansnettot försämrades till följd av högre ränteläge i Ryssland och uppgick till –370 (–279) MSEK.
Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 838 (1 989) MSEK. Den effektiva skattesatsen för NCC var 18 (17) procent.
Avkastning
Avkastning på eget kapital efter skatt uppgick till 22 (26) procent.
De totala tillgångarna uppgick till 38 987 (38 793) MSEK.
Nettolåneskulden uppgick till 6 836 (5 656) MSEK, varav nettolåneskuld i pågående projekt i svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag uppgick till 1 963 (1 714) MSEK. Nettolåneskulden var högre till följd av högre kapitalbindning i främst bostadsprojekt och en högre pensionsskuld.
Kassaflödet före finansiering uppgick till 574 (1 661) MSEK. Kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –928 (211) MSEK. Kassaflödet från fastighets- och bostadsprojekt var i nivå med föregående år. Ökad försäljning av bostadsprojekt under året har möjliggjort fler starter vilket ökat investeringarna i samma takt. Under året har lägre försäljning av fastighetsprojekt motverkats av lägre investeringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev lägre jämfört med föregående år, vilket främst beror på att den räntefria finansieringen var lägre. Se vidare Kassaflödesanalyser, sidan 68.
Soliditeten per den 31 december uppgick till 23 (22) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,8 (0,7).
NCC Roads verksamhet och viss verksamhet inom NCC:s Construction-enheter påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. Normalt är därför första och sista kvartalet svagare jämfört med resten av året.
NCC Construction Sweden
Orderingången för NCC Construction Sweden uppgick till 24 899 (20 348) MSEK. Ökningen beror främst på fler bostadsprojekt men även fler projekt inom segmenten övriga hus och anläggning. Resultatet uppgick till 640 (637) MSEK. Lägre produktion kompenserades av marginalförbättringar i projekt.
NCC Construction Denmarks orderingång uppgick till 5 587 (4 929) MSEK. Ökningen förklaras av högre orderingång inom bostadssegmentet. Den högre omsättningen och den fortsatt goda lönsamheten medförde att resultatet förbättrades och uppgick till 281 (208) MSEK.
Orderingången uppgick till 5 799 (6 491) MSEK. Minskningen beror på lägre efterfrågan inom segmenten övriga hus och bostäder. Rörelseresultatet förbättrades till 148 (127) MSEK tack vare förbättrade marginaler.
Orderingången ökade och uppgick till 7 653 (7 098) MSEK. Ökningen förklaras av högre orderingång inom anläggning till följd av två stora anläggningsprojekt i fjärde kvartalet och bostäder som ökade från en låg nivå. Rörelseresultatet blev 146 (3) MSEK. Föregående år påverkades resultatet negativt av projektnedskrivningar i ett antal övriga husprojekt.
Nettoomsättningen uppgick till 12 153 (11 999) MSEK. Ökningen förklaras främst av högre omsättning inom stenmaterialverksamheten till följd av en bra utveckling i Sverige och Norge. Resultatet uppgick till 459 (406) MSEK. Ökningen förklaras främst av ett förbättrat resultat inom vägservice. Trots högre omsättning inom stenmaterial blev resultatet lägre till följd av ökade kostnader i Danmark och kostnader för uppbyggnad av verksamhet inom återvinning. Asfaltverksamheten hade ett ytterligare starkt år med en marginal i nivå med föregående år.
Totalt såldes 4 575 (3 747) bostäder till privatkunder och 1 472 (1 129) bostäder till investerarmarknaden. Bostadsförsäljningen till privatkunder ökade mest i Sverige och i S:t Petersburg men även i Tyskland och Lettland medan försäljningen i Estland, Norge och Danmark var i nivå med föregående år. Däremot minskade försäljningen i Finland.
Under året byggstartades totalt 4 503 (3 715) bostäder till privatkunder och 1 445 (1 095) bostäder till investerarmarknaden. Ökad försäljning gav möjlighet till fler starter av bostäder till privatkunder.
Det resultatavräknades 3 661 (2 951) bostäder till privatkunder och 1 393 (903) bostäder till investerarmarknaden. Antalet osålda färdigställda bostäder vid utgången av perioden uppgick till 438 (717). Antalet bostäder i pågående produktion uppgick till 7 687 (6 383), varav bostäder till privatkund uppgick till 5 952 (4 831). Försäljningsgraden i pågående bostadsprojekt till privatkunder uppgick till 58 (47) procent och färdigställandegraden till 45 (49) procent. Försäljningsgraden i pågående bostadsprojekt till investerare uppgick till 100 (98) procent och färdigställandegraden till 65 (38) procent.
Antalet byggrätter uppgick vid årsskiftet till 31 300 (33 200), varav 9 400 (11 200) i Sverige. Tillgångarna i bostadsprojekt ökade till 13 246 (12 625) MSEK, främst till följd av fler pågående projekt. Resultatet uppgick till 918 (605) MSEK. Resultatet var högre än föregående år till följd av fler resultatavräknade bostäder till privatkunder, en högre marginal till investerarmarknaden och markförsäljningar. Föregående års resultat påverkades negativt av försäljning av hyresrätter och mark, nedskrivning av mark samt omstruktureringskostnader i Sverige.
Omsättningen för NCC Property Development uppgick till 3 125 (4 811) MSEK. Rörelseresultatet minskade jämfört med föregående år och uppgick till 169 (713) MSEK. Sju (elva) projekt har resultatavräknats, varav fem i Finland och två i Danmark. Resultat från tidigare försäljningar samt markförsäljning bidrog till resultatet. Driftnettot för perioden uppgick till 68 (68) MSEK.
Vid utgången av 2014 var 17 (17) projekt färdigställda och byggstartade som inte resultatavräknats med en total projektkostnad på 5,4 (5,0) Mdr SEK. Nedlagda kostnader i samtliga projekt var 3,0 (3,0) Mdr SEK, vilket motsvarar en färdigställandegrad om 56 (60) procent medan uthyrningsgraden uppgick till 63 (74) procent. Under året träffades hyresavtal om 71 100 (120 100) kvadratmeter.
Affärsområdet NCC Construction Sweden bedriver verksamhet via filial i Norge. NCC har även en filial i Danmark samt en filial i Singapore kopplad till två avslutade projekt för vilka garantitiden ännu inte löpt ut.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i det svenska moderbolaget och i dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Roads, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC:s Construction-enheter. Inom NCC Roads är täkter och hamnar tillståndspliktig verksamhet, medan asfaltproduktion som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Roads driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer även deponier vilka också är tillståndspliktiga. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft, genom avfallsgenerering och genom buller. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.
NCC:s internutredning bekräftade under 2011 de misstankar som anförts av Konkurransetilsynet i Norge vad gäller överträdelse av konkurrenslagen i Trondheimområdet under åren 2005–2008. Konkurransetilsynet meddelade i mars 2013 sitt beslut i ärendet innebärande att NCC ålades konkurrensskadeavgift om cirka 140 MNOK (cirka 150 MSEK). NCC begärde därefter överprövning av Konkurransetilsynets beslut vid Oslo tingrett, vilken meddelade sin dom den 19 februari 2014, innebärande en sänkning av konkurrensskadeavgiften från 140 MNOK till 40 MNOK (43 MSEK). Domen har överklagats. Mer information lämnas i not 30, Övriga avsättningar.
I kölvattnet av den finländska asfaltkartellen, vilken pågick 1994– 2002, som slutligen avgjordes i domstol och reglerades 2009 vad gäller konkurrensskadeavgifter, har NCC och andra byggbolag mottagit skadeståndskrav från ett antal kommuner och vägverket i Finland. För NCC Roads finländska bolag innebär det sammantaget att krav om cirka 71 MEUR riktas mot bolaget solidariskt med övriga involverade byggbolag. Dessa krav handläggs i allmän domstol. Helsingfors tingsrätt har i november 2013 meddelat dom i ett antal av de skadeståndsmål som pågår vid domstolen. NCC Roads finländska bolag ålades att erlägga cirka 1 MEUR inklusive ränta och processkostnader. Bolaget har avsatt ett rimligt belopp avseende skadestånd.
Medeltalet anställda i NCC-koncernen var under året 17 669 (18 360). Personalminskningen förklaras främst av färre anställda i NCC Construction Sweden, men även av färre anställda i NCC Construction Finland.
| ORDERINGÅNG | NETTOOMSÄTTNING | RÖRELSERESULTAT | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| NCC Construction Sweden | 24 899 | 20 348 | 20 788 | 21 530 | 640 | 637 |
| NCC Construction Denmark | 5 587 | 4 929 | 4 330 | 3 546 | 281 | 208 |
| NCC Construction Finland | 5 799 | 6 491 | 6 621 | 6 680 | 148 | 127 |
| NCC Construction Norway | 7 653 | 7 098 | 6 733 | 7 408 | 146 | 3 |
| NCC Roads | 10 526 | 12 311 | 12 153 | 11 999 | 459 | 406 |
| NCC Housing | 12 480 | 10 921 | 10 135 | 9 030 | 918 | 605 |
| NCC Property Development | 3 125 | 4 811 | 169 | 713 | ||
| Summa | 66 944 | 62 097 | 63 885 | 65 003 | 2 761 | 2 700 |
| Övrigt och elimineringar | –5 565 | –5 118 | –7 019 | –7 180 | –157 | –21 |
| Koncernen | 61 379 | 56 979 | 56 867 | 57 823 | 2 604 | 2 679 |
55
Per den 31 december 2014 omfattade det registrerade aktiekapitalet 26 023 097 aktier av serie A och 82 412 725 aktier av serie B. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK.
Vid årsstämman den 2 april 2014 gavs styrelsen ett mandat att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 486 B-aktier samt överlåta högst 303 620 B-aktier till deltagarna i det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram som beslutades att införas vid årsstämman 2014. NCC har inte använt mandatet att återköpa B-aktier under året. Bolaget innehar sedan tidigare 592 500 B-aktier i eget förvar.
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har 1 685 025 A-aktier omvandlats till B-aktier.
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 43 524 (37 726) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 21 (22) procent av kapitalet och 65 (65) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 46 (45) procent av kapitalet och 75 (73) procent av rösterna.
Den 10 december 2014 tecknade NCC en femårig revolverande kreditfacilitet på 400 MEUR. Transaktionen ersatte en tidigare kreditfacilitet på 325 MEUR som tecknades 1 februari 2012. I de fall större förändringar sker av ägarstrukturen i NCC AB, det vill säga att mer än 30 procent av rösträtten i NCC AB övergår till annan ägare, förutom Nordstjernan AB, eller NCC AB avnoteras från Nasdaq Stockholm, kan kreditfaciliteten sägas upp av långivarna.
År 2011 erbjöd NCC:s huvudägare Nordstjernan ledande befattningshavare att förvärva köpoptioner i NCC till marknadsmässiga villkor. Sammanlagt omfattade de utfärdade optionerna ursprungligen 51 223 aktier av serie B i NCC. De utfärdade optionerna hade löptid på 3,3 respektive 5,3 år med lösenperiod våren 2014 och våren 2016 till lösenkurs 200 respektive 250 kronor. Optionsvillkoren har successivt omräknats med anledning av de aktieutdelningar som NCC lämnat sedan våren 2011. Vid utgången av 2014 kvarstod optioner omfattande 33 275 aktier av serie B i NCC med lösenperiod våren 2016 till lösenkurs 193,34 kronor.
PROJEKTSTORLEK I ORDERINGÅNG 2014, NCC:S CONSTRUCTION-ENHETER
Projekt 100–300 MSEK har procentuellt ökat mest under året och projekt över 100 MSEK stod för över hälften av årets orderingång. Diagrammet avser 44 Mdr SEK av den totala orderingången på 61 Mdr SEK. I koncernens totala orderingång ingår även NCC Roads och NCC Housing.
<5 MSEK, 7 (5)% 5–10 MSEK, 5 (5)% 10–25 MSEK, 9 (10)% 25–50 MSEK, 11 (14)% 50–100 MSEK, 15 (17)% 100–300 MSEK, 28 (24)% >300 MSEK, 25 (25)%
| Projekt >300 MSEK | NCC:s andel av order värde |
Färdig ställandegrad per 31 dec 2014, % |
Beräknat färdig ställande |
|
|---|---|---|---|---|
| Campus, bostäder, kontor och butiker, Köpenhamn |
DK | 1 918 | 48 | 2017 |
| Norrströmstunneln, Stockholm | SE | 1 729 | 97 | 2015 |
| Tunnelbyggnation, Sandvika-Wøyen |
NO | 1 226 | 0 | 2019 |
| Köpcentrum och resecenter, Mattby |
FI | 1 216 | 40 | 2016 |
| Tunnelbanedepå, Stockholm | SE | 1 192 | 29 | 2017 |
| Riksväg 4, Hadeland | NO | 1 173 | 54 | 2016 |
| Järnvägstunnel, Larvik | NO | 1 069 | 75 | 2016 |
| Tunnelbyggnation, Gvammen-Århus |
NO | 1 068 | 1 | 2019 |
| Kontor, Stockholm | SE | 1 041 | 72 | 2015 |
| Svealandsbanan, Strängnäs-Härad |
SE | 943 | 6 | 2018 |
| E18, väg, Knapstad-Retvet | NO | 879 | 18 | 2016 |
| Bostadsprojekt, Århus | DK | 806 | 22 | 2016 |
| Hängbro, Narvik | NO | 720 | 63 | 2017 |
| Multimediahus, Århus | DK | 675 | 95 | 2015 |
| Universitetssjukhus, ny- och ombyggnad, Linköping |
SE | 637 | 95 | 2015 |
| Administrationsbyggnad, | ||||
| Uppsala | SE | 570 | 2 | 2017 |
| Massafabrik, Värö | SE | 500 | 10 | 2016 |
| Renovering av bostäder, Köpenhamn |
DK | 498 | 1 | 2018 |
| Handel och bostäder, Baerum | NO | 474 | 94 | 2015 |
| Trafiknav, Bergen | NO | 471 | 45 | 2015 |
| Universitet, nybyggnation, Tammerfors |
FI | 462 | 18 | 2016 |
| Bostäder och parkerings garage, Köpenhamn |
DK | 458 | 70 | 2015 |
| Kontor, Lillehammer | NO | 429 | 96 | 2015 |
| Sjukhus, Köpenhamn | DK | 422 | 0 | 2017 |
| E4 Rotebro, vägbroar, Stockholm |
SE | 418 | 81 | 2015 |
| Bostadsutvecklingsprojekt, Malmö |
SE | 416 | 1 | 2018 |
| Energianläggning, Köpenhamn |
DK | 401 | 93 | 2017 |
| Bygg- och grävningsarbeten, Köpenhamn |
DK | 401 | 89 | 2015 |
| Närsjukhus, nybyggnad, Göteborg |
SE | 399 | 88 | 2015 |
| Tunnel, stomkomplettering, Stockholm |
SE | 395 | 54 | 2016 |
| Dammsäkerhetsåtgärder, Höljes |
SE | 394 | 80 | 2015 |
| Musikhögskola, Stockholm | SE | 391 | 46 | 2016 |
| Kontor, Oslo | NO | 350 | 67 | 2015 |
| Vårdcentral, Träskända | FI | 347 | 2 | 2016 |
| Badhus, Malmö | SE | 341 | 64 | 2015 |
| Energianläggning, Köpenhamn |
DK | 329 | 75 | 2017 |
| Verkstad för banunderhåll, Stockholm |
SE | 310 | 33 | 2015 |
| Logistikanläggning, Vänersborg |
SE | 307 | 42 | 2015 |
Den globala ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas där det kommer allt starkare konjunktursignaler och tillväxtprognoser från USA medan tillväxttakten i det skuldtyngda Europa hämmas av behov av budgetsanering som bl. a. lett till konflikt mellan Grekland och öriga eurozon-länder. Den ökade geopolitiska osäkerheten som följt av konflikten i Ukraina verkar också hämmande på investeringsklimatet. Europas största ekonomi, Tyskland, har dock fått fart på sin exportsektor och sitt konsumentförtroende och kan därmed komma att fungera som ett draglok för övriga Europa. Utvecklingen kan vid ökad osäkerhet påverka värderingar av vissa poster negativt som baseras på uppskattningar och bedömningar. Värden som bland annat hade kunnat påverkas är exploateringsmark och pågående fastighetsutvecklings- och bostadsprojekt.
I NCC:s verksamhet finns flera olika typer av risker; operationella och finansiella. De operationella riskerna har att göra med den dagliga verksamheten. Dessa kan vara rent operativa, gälla anbud eller projektutveckling, säsongsexponering eller bedömning av projektens vinstutveckling. Operationella risker hanteras av den interna verksamhetsstyrning som NCC har upprättat. Affärsområdena bedömer och hanterar risker genom verksamhetssystem och utvecklade processer och rutiner. Koncernens finansiella risker såsom ränte-, valuta-, refinansierings-, likviditets- och kreditrisker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. En centraliserad försäkringsfunktion ansvarar för koncerngemensamma försäkringar inom sak- och ansvarsförsäkringar, huvudsakligen egendom och entreprenad. Funktionen bedriver även förebyggande riskhanteringsarbete tillsammans med affärsområdena. Genom detta uppnås kostnadseffektivitet och samordning av försäkringsbara risker. Risker för att NCC ej verkar i linje med sin uppförandekod hanteras av funktionen Compliance inom CSR.
Nedan redogörs för de väsentligaste riskerna som påverkar NCC och vilka aktiviteter som genomförs för att riskerna ska hanteras på ett för NCC effektivt sätt.
| RISK | AKTIVITET | |
|---|---|---|
| MARKNADSRISKER | ||
| PRIS | Den stagnation i prisökningarna för byggvaror som märkts av under de senaste åren har nu gradvis över gått i viss prisökning på några av NCC:s marknader. Vid en konjunkturuppgång finns en risk för att pri serna på insatsvaror och tjänster ökar och att dessa inte kan kompenseras av högre priser för NCC:s pro dukter och tjänster eller ökad effektivitet. Inköp av material och tjänster står för cirka två tred jedelar av NCC:s kostnader. Av priset på utlagd asfalt för NCC Roads utgör råvarukostnaderna ungefär en tredjedel, där största insatsvaran är oljeprodukten bitumen följd av stenmaterialprodukter. |
NCC har sedan 2013 ytterligare centraliserat och effektiviserat sina inköps processer genom att inrätta en koncernövergripande inköpsfunktion som ska styra och samordna samtliga inköp. Syftet med organisationen är att öka effektiviteten ytterligare samtidigt som inköpskostnaderna ska sänkas och lönsamheten stärkas. En förutsättning för framgång i detta arbete är att organisationen fullt ut använder sig av NCC:s godkända leverantörer och säkerställer att samarbetet mellan inköpsorganisationen och projekten blir ännu bättre. Antalet av NCC godkända leverantörer ökar. NCC:s Construction-enheter har under ett flertal år arbetat med att effek tivisera byggprocessen, exempelvis genom plattformar, vilket skapar större inköpsvolymer på enskilda varor samt genom att samordna inköp av material och tjänster i Norden och köpa mer internationellt. I detta arbete är inköps funktionen, bland annat med utomnordiska inköp, en viktig faktor och den ekonomiskt mest centrala för att få kontroll över prisutvecklingen. Gemensamma plattformar är även en förutsättning för att NCC Housing och NCC Property Development ska kunna ha kontroll över produktionskostnaderna. NCC Roads köper bitumen av ett flertal internationella leverantörer. Samordning av inköp och logistik på bitumenområdet sker mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge. Avtal mot kund innehåller normalt pris klausuler som reducerar NCC Roads risktagande. Vid fastprisavtal med kund säkras bitumenpriset med bank. NCC Roads är självförsörjande på fler talet marknader gällande stenmaterialprodukter, bland annat genom innehav av strategiskt, närortsbelägna täkter. |
| SÄSONG | Affärsområdet NCC Roads har en stor säsongs variation. Detta kan tydligt ses i affärsområdets omsättning i de olika kvartalen över en längre tidspe riod. Inom asfaltverksamheten sker upphandlingar i stor utsträckning under våren och asfaltproduktion och utläggning sker sedan under sommarhalvåret. En varm höst kan påverka produktionen positivt, medan en lång och kall vinter kan försämra resultatet. |
För att hantera dessa risker erbjuder NCC Roads hela värdekedjan med väg relaterade produkter och tjänster. Bland annat drifts- och underhållsverk samheten men även satsningen på återvinning, etablering av ett nät av åter vinningsterminaler för bygg- och anläggningsmaterial kompletterar beläggningsverksamheten över året. |
| UTVECKLING | Projektutveckling i egen regi, såväl inom bostäder som kommersiella fastigheter, innehåller förutom en entreprenadrisk, som hanteras av NCC:s Construction-enheter, också en utvecklings- och för säljningsrisk. Denna risk kan vid felaktig hantering leda till ökad kapitalbindning men även förluster. |
I NCC finns kompetens inom boende- och fastighetsutveckling. Varje projekt idé måste anpassas till lokala marknadspreferenser och de myndighetskrav som ställs i planarbetet. Att lotsa ett projekt genom till exempel en kommuns handläggning och eventuella överklaganden samt optimera satsningar tids mässigt kräver spetskompetens. NCC har begränsat de marknader koncer nen verkar och expanderar på. Boende- och fastighetsprojekt i egen regi utvecklas främst på de stora tillväxtorterna i Norden, men även i Tyskland och S:t Petersburg. Dessutom har NCC medvetet valt bort att utveckla alltför nischade projekt riktade mot smala målgrupper då vinsterna i dessa histo riskt inte motsvarat den ökade risk de inneburit. Riskbegränsning sker genom krav på uthyrningsgrad för kommersiella fastigheter och förförsäljning av bostäder innan projektstart. Kapitalbindning kan reduceras genom tidiga betalningar från kunder. |
| RISK | AKTIVITET | |
|---|---|---|
| OPERATIVA RISKER | ||
| ENTREPRENAD RISK |
Den viktigaste operativa riskbegränsningen i en entreprenadverksamhet sker normalt i anbuds - förfarandet. NCC har en selektiv anbudspolicy. Detta är extra viktigt i en situation med vikande marknad då det kan vara lockande att ta projekt med låg marginal eller med hög risk för att hålla uppe sysselsättningen. I en växande marknad är det å andra sidan också viktigt att vara selektiv då en för stor anbudsvolym kan ge upphov till resurs brist internt och externt för att hantera alla projekt, vilket kan leda till såväl försämrad intern kontroll som ökade kostnader. |
NCC prioriterar att lämna anbud på projekt där riskerna är identifierade och därmed möjliga att hantera och kalkylera. Flertalet risker, såsom kontrakts risker samt tekniska och produktionsmässiga risker, hanteras och minimeras bäst genom samarbete i tidiga skeden med kunden och andra aktörer. Olika typer av samverkansformer, som till exempel NCC Partnering, är ett sätt att hantera risker. Styrningen av projekten är avgörande för att minimera problem och därmed kostnader. Flera av koncernens enheter är kvalitets- och miljö certifierade. Det förekommer perioder med brist på arbetskraft och viss kom petens på grund av konkurrens men även en tilltagande generationsväxling. Därför är det viktigt att NCC arbetar aktivt med att rekrytera och behålla rätt personal och ha en organisation med bred kompetens för att säkra leverans förmågan. |
| UPPFÖRANDE BROTT |
NCC:s verksamhet är normalt lokalt förankrad och kan i många fall kännetecknas av ett fåtal aktörer. Anställda i NCC har i något fall medverkat till konkurrenspåverkan i strid mot företagets etiska värderingar och gällande lag. Byggbranschen har ett negativt rykte att vara inblandad i mutor och korruption. |
NCC har sedan flera år genomfört utbildning i NCC:s värdegrund och konkur rensrätt. Rutiner har utvecklats för att identifiera och följa upp medarbetare som kan vara i en situation där de kan utsättas för risk för konkurrentsamver kan. NCC har sedan 2013 utvecklat sitt "compliance-program" för att ytterli gare vägleda sina medarbetare att agera rätt och riktigt. |
| FINANSIELLT RISKTAGANDE |
Det finansiella risktagandet ska ses mot bakgrund av det kapitalbehov de olika verksamheterna i NCC har. Entreprenadverksamheten har vanligen ett posi tivt kassaflöde i början av ett projekt. NCC Roads binder kapital i anläggnings tillgångar, täkter, krossar, asfaltverk, maskiner för utläggning och vägservice. I den mån det är möjligt eftersträvas investeringar med maximal utnyttjan degrad. Bostads- och fastighetsutveckling i egen regi binder kapital under hela projektets gång; först genom investering i mark och därefter under utveckling fram till färdigställande och försäljning. |
Övergripande styrs det finansiella risktagandet av det tak för skuldsättnings graden som gäller för koncernen. NCC:s Construction-enheter ska i normalfallet inte ha någon finansiell nettolåneskuld utan tvärtom löpande generera ett likvidöverskott. Industri- och utvecklingsverksamheterna binder kapital i sina verksamhe ter. NCC Roads binder kapital i anläggningar, grustäkter och utrustning av olika slag medan NCC Housing och NCC Property Development binder kapi tal i utvecklingsprojekt (exploaterings-, pågående och färdigställda projekt). I NCC Roads är också de säsongsmässiga variationerna i kapitalbindningen stora. Verksamheten i de tre kapitalintensiva affärsområdena styrs mot internt satta tak för kapitalbindningen. Dessa revideras löpande men är avsedda att gälla på medellång sikt. |
| FINANSIELLA RISKER |
Med finansiella risker avses ränterisk, valutarisk, refinansieringsrisk, likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk. |
NCC:s finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Inom NCC-koncernens organisation är finans verksamheten centraliserad till koncernens finansavdelning, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och till varata koncerngemensamma intressen. Koncernens finansiella risker hanteras genom koncernens internbank. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärs område. För en utförligare redogörelse av finansiella instrument och finansiell riskhantering, se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering. |
| RISK FÖR FEL I FINANSIELL RAPPORTERING | ||
| RISK FÖR FEL VID SUCCESSIV VINST AVRÄKNING |
I projekt med entreprenadavtal tillämpar NCC normalt successiv vinstavräkning. Det innebär att resultatet avräknas i takt med färdigställandet, innan slutligt resultat är fastställt. |
Risken för att det slutliga resultatet kommer att avvika från det successiva begränsas genom NCC:s modell för projektstyrning. NCC:s projektstyrnings modell, vilken är en del av NCC:s verksamhetsstyrning, innebär att det för samtliga entreprenadprojekt görs löpande produktionskalkyler, avstämningar av utfört arbete, slutlägesprognoser och uppföljningar som ligger till grund för resultatavräkning. Om det slutliga resultatet för projektet bedöms bli nega tivt måste projektets resultat omedelbart belastas med hela förlusten, oavsett hur färdigställt projektet är. När utfallet av ett entreprenadprojekt inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, på grund av att det finns osäkerheter i projek tet, ska intäktsredovisning endast ske med det belopp som motsvaras av bok förda projektkostnader. |
| UPPSKATT NINGAR OCH BEDÖMNINGAR |
Redovisningen av vissa poster baseras på uppskatt ningar och bedömningar och är därmed behäftade med osäkerhet. Marknadsläget påverkar särskilt värden på exploateringsmark och pågående fastig hetsutvecklings- och bostadsprojekt. Dessa redo visas baserade på nuvarande, svårbedömda, anta ganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt tidpunkter för produktions start och/eller försäljning. |
NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. Se även kritiska uppskattningar och bedömningar i not 1. |
EKONOMISK REDOVISNING
| KÄNSLIGHETS- OCH RISKANALYS | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förändring | Resultateffekt efter finansnetto, MSEK (årsbasis) |
Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) |
Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) |
Kommentarer | |
| NCC:s Construction-enheter | |||||
| Volym | +/–5% | 158 | 1,5 | 0,9 | För NCC:s Construction-enheter har en |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 385 | 3,6 | 2,1 | marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspo licy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC Roads | |||||
| Volym | +/–5% | 47 | 0,4 | 0,3 | NCC Roads verksamhet påverkas av |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 122 | 1,1 | 0,7 | bland annat prisnivåer samt produce rad och utlagd asfaltvolym. En längre |
| Kapitalrationalisering | +/–10% | 10 | 0,1 | 0,3 | säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym, och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. |
| NCC Housing | |||||
| Volym | +/–10% | 146 | 1,4 | 0,8 | För boendeprojekt i egen regi inom |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 101 | 1,0 | 0,5 | NCC Housing är den stora utmaningen att ha rätt produkt och driva projekten genom planprocessen till marknaden i rätt tid. |
| NCC Property Development | |||||
| Försäljningsvolym, projekt | +/–10% | 30 | 0,3 | 0,2 | NCC Property Developments resultat |
| Försäljningsmarginal, projekt | +/–1%-enhet | 30 | 0,3 | 0,2 | styrs till allra största delen av försälj ningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgäs terna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillna den mellan driftskostnader och hyresni våer, vilket innebär att ändrade hyres nivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring. |
| Koncernen | |||||
| Ränteförändring nettolåneskuld* |
+/–1%-enhet | 19 | 0,5 | NCC-koncernen hade under 2014 en god finansiell ställning. Nettolåne |
|
| Volymförändring nettolåneskuld |
500 MSEK | 13 | 0,1 | 0,4 | skulden var i slutet av året högre än 2013 men har i genomsnitt varit i nivå med 2013. |
| Ändrad soliditet | –5%-enheter | 6,2 | |||
| * Exklusive pensionsskuld enl. IAS 19. |
Inför årsstämman 2015 består NCC:s valberedning av Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande, Nordstjernan AB), Marianne Nilsson (vice vd Swedbank Robur Fonder AB) och Johan Strandberg (analytiker SEB Fonder), med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen)
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2014 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget.
Som ett resultat av utvärderingen av det totala ersättningspaketet för bolagets koncernledning föreslår styrelsen till årsstämman 2015 att gällande riktlinjer ska upprepas för 2015. Dessa riktlinjer omfattar Koncernledningen inklusive VD.
Målsättningen med riktlinjerna för lön och ersättning till Koncernledningen är att NCC ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom NCC-koncernen. Det totala ersättningspaketet ska stödja NCC:s långsiktiga strategi. Ersättningen till Koncernledningen består av fast lön, rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, pension och övriga förmåner.
Fast lön. Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras antingen varje år eller vartannat år.
Kortsiktig rörlig ersättning. Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga operationella och finansiella mål.
Under förutsättningen att ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram antas av årsstämman 2015, är den kortsiktiga rörliga ersättningen för VD maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga i Koncernledningen är den maximerad till 30–40 procent
av den fasta lönen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget högst 17,8 MSEK inklusive sociala avgifter.
Beslutar bolagsstämman inte om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram är den rörliga ersättningen för VD maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga i Koncernledningen maximerad till 40–50 procent av den fasta lönen, vilket innebär en kostnad vid fullt utfall om maximalt 22,4 MSEK inklusive sociala avgifter.
Pension och övriga förmåner. NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Medlem i Koncernledningen, som är verksam i Sverige, har utöver grundpension, som i normalfallet är ITP, rätt till en premiebestämd tilläggspension för lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2015 är 58 100 SEK. Medlem i Koncernledningen, som är verksam i annat land, har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis.
NCC eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för medlemmar i Koncernledningen till 65 år.
Övriga förmåner. NCC tillhandahåller övriga förmåner till medlem i Koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden.
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av Koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ äger i normalfallet rätt till 12 månaders uppsägningstid med avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare. Uppsägningstiden uppgår i normalfallet till 6 månader vid uppsägning på initiativ av den anställde.
Dessa riktlinjer får frångås av styrelsen om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl härför.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen (LTI 2015). Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med de långsiktigt prestationsbaserade incitamentsprogram som tidigare antagits för 2014, 2013 och 2012. Totalt omfattas 148 befattningshavare av LTI 2014. Det är styrelsens uppfattning att incitamentsprogram av denna form gynnar bolagets långsiktiga utveckling. Syftet med LTI-programmen är att skapa fokus på bolagets långsiktiga kapitalavkastning och att minimera antalet arbetsplatsolyckor. LTI 2015 föreslås omfatta sammanlagt cirka 200 deltagare inom NCC-koncernen. Närmare information om förslaget och tidigare långsiktigt incitamentsprogram finns tillgängligt på www.ncc.se. Se även not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB driver sedan den 1 januari 2002 respektive 1 januari 2009 sina rörelser i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 19 614 (23 357) MSEK. Resultat efter finansiella poster var 1 338 (1 723) MSEK. Förändringen förklaras främst av lägre utdelningar från dotterföretag samt nedskrivningar av andelar i koncernföretag. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är avslutade. Medeltalet anställda var 6 610 (7 173).
Bolagsstyrningsrapporten finns som en separat del i NCC årsredovisning 2014 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning s. 110–115.
Den 23 januari 2015 meddelades att NCC startar ett eget bemanningsbolag för att hantera arbetstoppar. Med ett eget bolag får NCC full insyn och kontroll över avtal och att regler, riktlinjer samt NCC:s uppförandekod efterföljs. Bemanningsbolaget kommer att ha sitt säte i Polen. Det nya bolaget, NCC Montage, startar verksamheten i augusti 2015. Bolaget ska successivt ersätta den kapacitet som NCC idag köper in från externa bemanningsbolag. Det motsvarar mellan 5 och 10 procent av det totala antalet yrkesarbetare i NCC. Verksamheten etableras i Polen och kommer att användas vid behov i projekt i de nordiska länderna där NCC är verksamt.
Den verksamhet som tidigare har bedrivits av NCC Construction Finland och NCC Housing i S:t Petersburg läggs samman i en enhet. Den nya enheten kommer att vara en del av NCC Housing. Organisationsförändringarna gäller från den 27 januari 2015. Finansiell rapportering ändras från och med den 1 januari 2015. Under 2014 utgjorde byggverksamheten i S:t Petersburg sex procent av NCC Construction Finlands omsättning.
I samband med styrelsemötet i januari 2015 beslutade NCC:s styrelse om undantag från NCC:s policy för säkring av valutarisker. Policyn innebär att finansiering av tillgångar sker i lokal valuta. Det beviljade undantaget från policyn innebär att verkställande direktören, inom en fastställd limit, kan besluta om att inte rubelsäkra tillgångar i Ryssland. Se även not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
För 2015 förväntar sig NCC att den nordiska byggmarknaden växer något och att den starkaste utvecklingen väntas på den norska och den svenska marknaden. I Finland förväntas en fortsatt svag marknad under 2015.
NCC bedömer att ett ökat byggande, framförallt ett ökat bostadsbyggande, kommer att medföra högre efterfrågan på stenmaterial. Asfaltmarknaden har också förutsättningar för tillväxt 2015. Efterfrågan inom vägservice är stabil men marknaden präglas av hård konkurrens.
För 2015 förväntar sig NCC sammantaget en god efterfrågan på bostadsmarknaden, framförallt i Sverige och Tyskland. I Finland förväntas efterfrågan vara svag 2015.
Under 2014 förbättrades transaktionsvolymen på NCC:s fastighetsmarknader och volymerna förväntas ligga i nivå med 2014.
Styrelsen föreslår en utdelning på 12,00 (12,00) SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen om 6,00 SEK är den 26 mars 2015 och för den andra utbetalningen om 6,00 SEK föreslås den 27 oktober 2015. Utdelningen är i linje med NCC:s utdelningspolicy och motsvarar 71 procent av resultatet efter skatt för verksamhetsåret 2014. Om årsstämman beslutar enligt förslaget, beräknas den första utdelningen utbetalas via Euroclear Sweden AB den 31 mars 2015 och den andra utbetalningen den 30 oktober 2015. Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att återfinnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| 1, 19, 36 | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 56 867 | 57 823 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 8, 15, 25 | –51 176 | –52 027 |
| Bruttoresultat | 5 691 | 5 796 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7, 15 | –3 117 | –3 130 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 20 | 6 | |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | 8, 15 | 7 | |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 9 | 3 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | 8 | 1 | |
| Rörelseresultat | 3, 10 | 2 604 | 2 679 |
| Finansiella intäkter | 46 | 75 | |
| Finansiella kostnader | 8 | –416 | –354 |
| Finansnetto | 12 | –370 | –279 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 234 | 2 400 | |
| Skatt på årets resultat | 24 | –396 | –411 |
| ÅRETS RESULTAT | 13 | 1 838 | 1 989 |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 835 | 1 986 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 | 3 | |
| Årets resultat | 1 838 | 1 989 | |
| Resultat per aktie | |||
| Före utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 17,01 | 18,40 | |
| Efter utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 17,01 | 18,40 | |
| Antal aktier, miljoner | |||
| Totalt antal utgivna aktier | 108,4 | 108,4 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under året | 107,8 | 107,9 | |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 107,8 | 107,9 | |
| Antal utestående aktier före utspädning vid årets slut | 107,8 | 107,8 |
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 838 | 1 989 | |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat1) | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 138 | ||
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –85 | –18 | |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 24 | 19 | 4 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –41 | 6 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | –19 | 13 | |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 24 | 13 | –4 |
| 24 | 1 | ||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | –497 | 187 | |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till årets resultat | 109 | –41 | |
| –388 | 146 | ||
| Årets övrigt totalresultat | –364 | 147 | |
| Årets totalresultat | 1 474 | 2 136 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 471 | 2 133 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 | 3 | |
| Årets summa totalresultat | 1 474 | 2 136 |
1) Se även specifikation av posten reserver i eget kapital s. 67.
Nettoomsättningen uppgick till 56 867 (57 823) MSEK. Minskningen beror på lägre omsättning i NCC:s Construction-enheter i Sverige, Norge och Finland samt i NCC Property Development. Under 2014 har färre fastighetsprojekt resultatavräknats än 2013, vilket förklarar den lägre nettoomsättningen i NCC Property Development. För NCC Roads var omsättningen högre än 2013 främst genom högre omsättning inom stenmaterialverksamheten. Volymerna för stenmaterial ökade jämfört med föregående år främst till följd av en bra utveckling i Sverige och Norge i det fjärde kvartalet. Fler resultatavräknade bostäder till privatkunder medförde att NCC Housings nettoomsättning blev högre än föregående år. Valutakursförändringar ökade omsättningen med 626 MSEK jämfört med föregående år.
I bruttoresultatet ingår nedskrivningar och återförda nedskrivningar med sammanlagt 4(17) MSEK. 2014 uppgick nedskrivningar av exploateringsfastigheter till 4 (2) MSEK. Föregående år ingick nedskrivning av projekt och mark i NCC Housing med 23 MSEK, främst i Danmark. Se även not 8, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar.
Rörelseresultatet uppgick till 2 604 (2 679) MSEK. Samtliga affärsområdens resultat var högre än föregående år förutom NCC Property Development, som hade färre och lägre resultat från resultatavräknade projekt. Den största resultatförbättringen svarade NCC Housing för, som resultatavräknade fler bostäder under året. Det sammantagna resultatet för NCC:s Construction-enheter var högre än föregående år genom att rörelsemarginalen var högre för samtliga enheter. Föregående år påverkades NCC Construction Norways resultat negativt av projektnedskrivningar. NCC Roads rörelseresultat förbättrades jämfört med föregående år främst genom förbättrat resultat inom vägservice. Trots högre omsättning inom stenmaterial blev resultatet för stenmaterial lägre till följd av ökade kostnader i Danmark och kostnader för uppbyggnad av verksamheten inom återvinning. Asfaltverksamheten har haft ytterligare ett starkt år med en marginal i nivå med föregående år. NCC Housings rörelseresultat var högre än föregående år till följd av fler resultatavräknade bostäder till privatkunder, en högre marginal till investerarmarknaden och markförsäljningar. Föregående års resultat var negativt påverkat av försäljning av hyresrätter och mark, nedskrivning av mark samt omstruktureringskostnader i Sverige. NCC Property Developments rörelseresultat var lägre än föregående år. Under året har sju (elva) projekt resultatavräknats. Föregående års projekt resultatavräknades till bättre marginal. Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet positivt med 30 MSEK jämfört med föregående år.
Finansnettot försämrades till följd av högre finansiella kostnader främst på grund av ett högre ränteläge i Ryssland.
Den effektiva skattesatsen för NCC var 18 (17) procent och i linje med tidigare år. Se även not 24, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Förändringen av övrigt totalresultat består i huvudsak av årets nettoresultat samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner där det aktuariella resultatet varit lägre 2014. Skatteeffekter av ovanstående transaktioner redovisas separat, se även not 24, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Nettoomsättningen sjönk under 2014 genom lägre omsättning i NCC:s Construction-enheter i Sverige, Norge och Finland samt NCC Property Development. Resultatet blev lägre under 2014 genom lägre resultat från NCC Property Development, övriga affärsområden hade högre resultat.
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| 1, 19, 36 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 15 | 1 865 | 1 802 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 389 | 267 |
| Rörelsefastigheter | 16 | 774 | 704 |
| Maskiner och inventarier | 16 | 2 487 | 2 502 |
| Andelar i intresseföretag | 18 | 52 | 9 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 21 | 156 | 131 |
| Långfristiga fordringar | 23 | 434 | 247 |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 237 | 249 |
| Summa anläggningstillgångar | 39 | 6 395 | 5 910 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fastighetsprojekt | 25 | 5 059 | 5 251 |
| Bostadsprojekt | 25 | 13 246 | 12 625 |
| Material- och varulager | 26 | 746 | 673 |
| Skattefordringar | 24 | 35 | 92 |
| Kundfordringar | 39 | 7 178 | 7 377 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 27 | 1 066 | 918 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 415 | 1 325 | |
| Övriga fordringar | 23 | 1 013 | 932 |
| Kortfristiga placeringar | 21 | 242 | 143 |
| Likvida medel | 38 | 2 592 | 3 548 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 32 592 | 32 883 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 38 987 | 38 793 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 28 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | –182 | –206 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 6 318 | 6 152 | |
| Aktieägarnas kapital | 8 847 | 8 658 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 20 | 17 | |
| Summa eget kapital | 8 867 | 8 675 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 29, 35 | 6 957 | 7 029 |
| Övriga långfristiga skulder | 32 | 548 | 299 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 30, 31 | 585 | 125 |
| Uppskjutna skatteskulder | 24, 30 | 268 | 414 |
| Övriga avsättningar | 30 | 2 017 | 2 070 |
| Summa långfristiga skulder | 39 | 10 376 | 9 937 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 29, 35 | 2 526 | 2 515 |
| Leverantörsskulder | 3 960 | 4 096 | |
| Skatteskulder | 24 | 117 | 58 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 27 | 4 408 | 4 264 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 34 | 3 952 | 3 888 |
| Övriga kortfristiga skulder | 32 | 4 782 | 5 360 |
| Summa kortfristiga skulder | 39 | 19 745 | 20 181 |
| Summa skulder | 30 121 | 30 118 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 38 987 | 38 793 | |
| Ställda säkerheter | 37 | 1 510 | 1 482 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 37 | 2 037 | 2 261 |
NCC genomför nedskrivningsprövningar av goodwill årligen eller när indikation till värdeförändringar finns. Inga nedskrivningar har skett under 2014. Ett mindre förvärv har genomförts i NCC Construction Finland som har påverkat goodwill, i övrigt har goodwillvärdet enbart påverkats av valutakursförändringar. Se även not 4, Förvärv av rörelse samt not 15, Immateriella tillgångar.
Övriga immateriella tillgångar ökade främst till följd av strategiska utvecklingsprojekt inom NCC Roads och NCC Housing.
Maskiner och inventarier var i nivå med föregående år. Maskininvesteringar har främst skett inom NCC Roads och i NCC Construction Norway.
Värdet av fastighetsprojekt var i nivå med föregående år. Se även not 25, Omsättningsfastigheter.
Investeringar i pågående bostadsprojekt ökade jämfört med föregående år genom högre pågående produktion inom NCC Housing. Se även not 25, Omsättningsfastigheter.
Asfalt- och stenmaterialvolymerna inom NCC Roads utgör huvuddelen av material- och varulagret och var högre jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av högre stenmaterialvolymer.
Kundfordringarna minskade främst i NCC Construction Norway och NCC Roads.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för pensioner har ökat under året. Vid beräkning av pensionsskulden har diskonteringsräntan sänkts, vilket har medfört en högre skuld.
Övriga kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder var lägre genom att förskott från kunder var högre föregående år, främst relaterat till fastighetsförsäljningar. Se även not 32, Övriga skulder.
I NCC-koncernen är det främst utvecklings- och industriverksamheten som binder kapital.
Under 2014 har avkastningen på eget kapital sjunkit på grund av lägre resultat. Avkastningen på eget kapital sjönk från 2010 till 2011 beroende på lägre lönsamhet i Construction-enheterna i Sverige, Finland och Norge samt i NCC Property Development.
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| Nettoomsättning | 2, 33 | 19 614 | 23 357 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 8 | –17 728 | –21 341 |
| Bruttoresultat | 1 886 | 2 016 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7 | –1 304 | –1 464 |
| Rörelseresultat | 582 | 553 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8, 9 | 962 | 1 308 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 22 | –2 | |
| Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar | 1 | ||
| Resultat från finansiella omsättningstillgångar | 89 | 124 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | –318 | –260 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 338 | 1 723 | |
| Bokslutsdispositioner | 14 | 684 | 672 |
| Skatt på årets resultat | 24 | –245 | –240 |
| ÅRETS RESULTAT | 1 777 | 2 155 |
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 777 | 2 155 |
| Årets summa totalresultat | 1 777 | 2 155 |
Moderbolagets och koncernens resultaträkning skiljer sig bland annat åt i sin uppställningsform och benämningen av vissa poster, då moderbolagets resultaträkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS. Moderbolaget består av verksamheterna i NCC AB samt NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB som driver sin verksamhet i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 19 614 (23 357) MSEK. Resultat efter finansiella poster var 1 338 (1 723) MSEK. Förändringen förklaras främst av lägre udelningar från dotterföretag samt nedskrivningar av andelar i koncernföretag. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är avslutade. Medelantalet anställda var 6 610 (7 173).
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| 1, 36 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Utvecklingsutgifter | 15 | 175 | 75 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 175 | 75 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Rörelsefastigheter och pågående | |||
| nyanläggningar | 18 | 17 | |
| Maskiner och inventarier | 84 | 74 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 16 | 103 | 91 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 5 909 | 6 112 |
| Fordringar hos koncernföretag | 10 | 10 | |
| Andelar i intresseföretag | 20 | 185 | 175 |
| Fordringar hos intresseföretag | 184 | 184 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 87 | 83 |
| Andra långfristiga fordringar | 42 | 56 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 22, 39 | 6 422 | 6 624 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 700 | 6 790 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Omsättningsfastigheter | |||
| Bostadsprojekt | 225 | 505 | |
| Summa omsättningsfastigheter | 25 | 225 | 505 |
| Varulager m.m. | |||
| Material- och varulager | 26 | 59 | 52 |
| Summa varulager m.m. | 59 | 52 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 2 792 | 2 666 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 2 373 | 2 563 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 4 | 9 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 273 | 282 | |
| Skattefordringar | 27 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 348 | 274 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 5 791 | 5 822 | |
| Kortfristiga placeringar | 38 | 6 400 | 7 100 |
| Kassa och bank | 38 | 1 938 | 705 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 14 412 | 14 184 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 36 | 21 112 | 20 974 |
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 28 | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 5 113 | 4 235 | |
| Årets resultat | 1 777 | 2 155 | |
| Summa fritt eget kapital | 6 890 | 6 391 | |
| Summa eget kapital | 7 931 | 7 432 | |
| Obeskattade reserver | 14 | 348 | 392 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
31 | 2 | 2 |
| Övriga avsättningar | 616 | 686 | |
| Summa avsättningar | 30 | 617 | 688 |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 1 700 | 1 500 | |
| Skulder till koncernföretag | 1 061 | 1 061 | |
| Övriga skulder | 29 | 9 | |
| Summa långfristiga skulder | 29, 39 | 2 790 | 2 571 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Förskott från kunder | 176 | 78 | |
| Pågående arbeten för annans räkning | 33 | 1 649 | 1 609 |
| Leverantörsskulder | 2 092 | 1 756 | |
| Skulder till koncernföretag | 3 678 | 4 674 | |
| Skulder till intresseföretag | 4 | 6 | |
| Skatteskulder | 45 | ||
| Övriga skulder | 573 | 448 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 34 | 1 209 | 1 321 |
| Summa kortfristiga skulder | 29, 39 | 9 425 | 9 891 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 36 | 21 112 | 20 974 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 37 | 23 833 | 23 017 |
Moderbolagets och koncernens balansräkning skiljer sig åt, både vad gäller uppställningsform och vissa benämningar av poster, då moderbolagets balansräkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2013-01-01 | 867 | 1 844 | –207 | 5 130 | 7 634 | 15 | 7 649 |
| Årets resultat | 1 989 | 1 989 | 1 989 | ||||
| Övrigt totalresultat | 143 | 143 | 3 | 146 | |||
| Summa totalresultat | 2 132 | 2 132 | 3 | 2 135 | |||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande |
–7 | –7 | –7 | ||||
| Överföring av avskrivningar på tidigare omvärderade tillgångar |
–1 | 1 | 0 | 0 | |||
| Förvärv av egna aktier | –28 | –28 | –28 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 6 | 6 | 6 | ||||
| Utdelning | –1 080 | –1 080 | –1 | –1 081 | |||
| Summa transaktioner med koncernens ägare | –1 | –1 108 | –1 109 | –1 109 | |||
| Utgående eget kapital 2013-12-31 | 867 | 1 844 | –206 | 6 152 | 8 658 | 17 | 8 675 |
| Årets resultat | 1 838 | 1 838 | 1 838 | ||||
| Övrigt totalresultat | 24 | –391 | –367 | 3 | –364 | ||
| Summa totalresultat | 24 | 1 447 | 1 471 | 3 | 1 474 | ||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 12 | 12 | 12 | ||||
| Utdelning | –1 294 | –1 294 | –1 | –1 295 | |||
| Summa transaktioner med koncernens ägare | –1 282 | –1 282 | –1 | –1 283 | |||
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 867 | 1 844 | –182 | 6 318 | 8 847 | 20 | 8 867 |
Om tidigare principer för redovisning av pensioner enligt IAS 19 hade tillämpats, skulle eget kapital ha varit 1 639 MSEK högre och nettolåneskulden 585 MSEK lägre per 31 december 2014.
Eget kapital fördelas på kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare samt till innehav utan bestämmande inflytande. Värdeöverföringar i form av bland annat utdelningar från moderbolaget och koncernen ska grunda sig på av styrelsen upprättat yttrande över utdelningsförslaget. Detta yttrande har att ta hänsyn till den försiktighetsregel som finns i lagen för att undvika att större utdelning sker än vad det finns täckning för.
Förändringen av eget kapital består i huvudsak av årets totalresultat, transaktioner hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande och utdelning till aktieägarna.
I moderbolaget är förändringarna hänförliga till årets resultat samt utdelning till aktieägare.
Per den 31 december 2014 omfattade det registrerade aktiekapitalet 26 023 097 A-aktier och 82 412 725 B-aktier. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktien berättigar till 10 röster och B-aktien 1 röst.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta
än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången säljs eller skrivs ned.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
I denna post ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag, joint ventures och joint operations.
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2013-01-01 | 867 | 174 | 4 114 | 1 221 | 6 376 |
| Vinstdisposition | 1 221 | –1 221 | |||
| Årets summa totalresultat | 2 155 | 2 155 | |||
| Förvärv av egna aktier | –28 | –28 | |||
| Utdelning | –1 080 | –1 080 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 8 | 8 | |||
| Utgående eget kapital 2013-12-31 | 867 | 174 | 4 235 | 2 155 | 7 432 |
| Vinstdisposition | 2 155 | –2 155 | |||
| Årets summa totalresultat | 1 777 | 1 777 | |||
| Utdelning | –1 294 | –1 294 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 16 | 16 | |||
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 867 | 174 | 5 113 | 1 777 | 7 931 |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | –175 | –161 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter |
138 | |
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet |
–85 | –18 |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet |
19 | 4 |
| Utgående omräkningsreserv | –104 | –175 |
| Verkligt värdereserv | ||
| Ingående verkligt värdereserv | 5 | 5 |
| Utgående verkligt värdereserv | 5 | 5 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –38 | –52 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar |
–41 | 6 |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat |
–19 | 12 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 13 | -4 |
| Utgående säkringsreserv | –85 | -38 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 2 | 3 |
| Omföring till balanserade vinstmedel | –1 | |
| Utgående omräkningsreserv | 2 | 2 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | –206 | –206 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | 71 | –14 |
| – Säkringsreserv | –47 | 14 |
| – Omvärderingsreserv | –1 | |
| Utgående reserver | –182 | –206 |
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under finansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de finansiella målen, som under 2014 var:
NCC:s dotterbolag NCC Försäkring AB måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2014 och 2013 har dessa krav uppfyllts. I övrigt har inga bolag inom koncernen några externa kapitalkrav.
För ytterligare information om NCC-koncernens finansiella mål och utdelningspolicy, se s. 12.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter finansiella poster | 2 234 | 2 400 | 1 338 | 1 723 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||||
| – Avskrivningar | 6 | 621 | 621 | 44 | 66 |
| – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 8 | –194 | 17 | –64 | 81 |
| – Kursdifferenser | 128 | 148 | |||
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | 153 | –38 | 172 | –2 | |
| – Förändringar avsättningar | 30 | –128 | –429 | –71 | –188 |
| – Koncernbidrag | –639 | –325 | |||
| – Övrigt | –175 | 40 | 20 | 9 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | 406 | 359 | –538 | –358 | |
| Betald skatt | –367 | –438 | –177 | –241 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet |
2 273 | 2 321 | 624 | 1 124 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 2 400 | 4 170 | |||
| Investeringar i fastighetsprojekt | –2 255 | –3 890 | |||
| Försäljningar i bostadsprojekt | 8 951 | 7 067 | 1 526 | 2 027 | |
| Investeringar i bostadsprojekt | –9 712 | –7 912 | –1 328 | –2 022 | |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | –313 | 775 | 118 | –417 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –928 | 211 | 316 | –412 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 1 345 | 2 532 | 940 | 713 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förvärv av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande |
4, 38 | –27 | –8 | –16 | –258 |
| Försäljning av dotterföretag | 38 | 4 | 93 | –9 | |
| Förvärv av byggnader och mark | 16 | –71 | –58 | –3 | –3 |
| Försäljning av byggnader och mark | 25 | 9 | 2 | ||
| Förvärv av övriga finansiella anläggningstillgångar | –23 | –28 | –3 | ||
| Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar | 21 | 12 | |||
| Förvärv av övriga anläggningstillgångar | –749 | –863 | –153 | –85 | |
| Försäljning av övriga anläggningstillgångar | 69 | 78 | 5 | 3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –771 | –870 | –54 | –341 | |
| Kassaflöde före finansiering | 574 | 1 661 | 887 | 372 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Utbetald utdelning | –1 294 | –1 080 | –1 294 | –1 080 | |
| Förvärv/Försäljning av egna aktier | –28 | –28 | |||
| Koncernbidrag betalat | 325 | 359 | |||
| Upptagna lån | 765 | 1 022 | 1 415 | ||
| Amortering av lån | –810 | –723 | 8 | –91 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av långfristiga räntebärande fordringar | –9 | 33 | 4 | –6 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av kortfristiga räntebärande fordringar | –167 | 34 | 602 | –120 | |
| Ökning(+) av innehav utan bestämmande inflytande m.m. | 1 | ||||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 515 | –741 | –355 | 449 | |
| Årets kassaflöde | –941 | 920 | 532 | 821 | |
| Likvida medel vid årets början | 38 | 3 548 | 2 634 | 7 805 | 6 984 |
| Kursdifferens i likvida medel | –14 | –6 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 38 | 2 592 | 3 548 | 8 337 | 7 805 |
| Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader | 242 | 143 | |||
| Totalt likvida tillgångar vid periodens slut | 2 833 | 3 691 | 8 337 | 7 805 |
Kassaflödet från den löpande verksamheten var lägre under perioden jämfört med föregående år 1 345 (2 532), vilket främst beror på att den räntefria finansieringen var lägre. Kassaflödet från fastighetsoch bostadsprojekt var i nivå med föregående år. Ökad försäljning av bostadsprojekt under året har möjliggjort fler starter och därmed ökat investeringarna. Under året har lägre försäljning av fastighetsprojekt motverkats av lägre investeringar.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Ökning(–)/Minskning(+) av varulager |
–63 | –19 | 76 | –179 |
| Ökning(–)/Minskning(+) av fordringar |
97 | 189 | –286 | 452 |
| Ökning(+)/Minskning(–) av skulder |
–348 | 606 | 288 | –251 |
| Ökning(+)/Minskning(–) saldo pågående arbeten |
40 | –439 | ||
| Övriga förändringar i rörelsekapital |
–313 | 775 | 118 | –417 |
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –771 (–870) MSEK. Investeringar i maskiner och inventarier har främst skett inom NCC Roads samt NCC Construction Norway.
MSEK. Utdelningen påverkade kassaflödet med –1 294 (–1 080) MSEK.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 2 833 (3 691) MSEK.
| KONCERNEN, MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar | 235 | 230 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 406 | 237 |
| Likvida medel | 2 592 | 3 548 |
| Summa räntebärande fordringar och likvida medel | 3 232 | 4 014 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 6 957 | 7 029 |
| Pensioner och liknande förpliktelser | 585 | 125 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 526 | 2 515 |
| Summa räntebärande skulder | 10 068 | 9 670 |
| Nettolåneskuld | 6 836 | 5 656 |
| varav nettolåneskuld i pågående projekt i svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag |
||
| Räntebärande skulder | 2 056 | 1 750 |
| Likvida medel | 93 | 36 |
| Nettolåneskuld | 1 963 | 1 714 |
Nettolåneskulden (räntebärande skulder – likvida tillgångar – räntebärande fordringar) uppgick per den 31 december till 6 836 (5 656) MSEK. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive lån i finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar samt pensionsskuld enligt IAS 19 uppgick till 34 (36) månader vid kvartalets utgång. I december 2014 refinansierades koncernens syndikerade lånefacilitet. Volymen ökade från 325 MEUR till 400 MEUR och löptiden förlängdes från två till fem år med två ettåriga förlängningsoptioner. Outnyttjade bindande kreditlöften uppgick därmed till 4 774 (3 869) MSEK och den återstående genomsnittliga löptiden på outnyttjade kreditlöften har förlängts och uppgick till 52 (33) månader.
| KONCERNEN, MSEK | 2014 Jan–dec |
2013 Jan–dec |
|---|---|---|
| Nettolåneskuld ingående balans | –5 656 | –6 467 |
| Kassaflöde före finansiering | 574 | 1 661 |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | –28 | |
| Förändring av pensionsskuld | –460 | 268 |
| Utdelning | –1 294 | –1 080 |
| Övriga förändringar nettolåneskulden | –10 | |
| Nettolåneskuld utgående balans | –6 836 | –5 656 |
Årets kassaflöde från den löpande verksamheten i moderbolaget var högre än föregående år, 940 (713) MSEK. Förbättringen förklaras av minskad kapitalbindning i utvecklingsaffären samt förbättrat övrigt rörelsekapital. Förändringarna i rörelsekapitalet påverkades främst av ökade skulder, en minskning av varulagret och ett ökat saldo av pågående arbeten.
Nettolåneskulden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög aktivitet i asfalt- och anläggningsverksamheten, men även i delar av NCC:s Construction-enheter. Utdelningen till NCC:s aktieägare är uppdelad och sker vid två tillfällen; andra samt fjärde kvartalet. Nettolåneskulden ökade under 2014 genom högre kapitalbindning i främst bostadsprojekt.
| Not | 2 | Fördelning av extern nettoomsättning | 76 |
|---|---|---|---|
| Not | 3 | Rapportering av rörelsesegment | 77 |
| Not | 4 | Förvärv av rörelse | 78 |
| Not | 5 | Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
79 |
| Not | 6 | Avskrivningar | 82 |
| Not | 7 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag |
82 |
| Not | 8 | Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 82 |
| Not | 9 | Resultat från andelar i koncernföretag | 82 |
| Not | 10 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 82 |
| Not | 11 | Räntekostnader och liknande resultatposter | 82 |
| Not | 12 | Finansnetto | 82 |
| Not | 13 | Effekter av valutaförändring i resultaträkningen | 83 |
| Not | 14 | Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver | 83 |
| Not | 15 | Immateriella tillgångar | 83 |
| Not | 16 | Materiella anläggningstillgångar | 84 |
| Not | 17 | Andelar i koncernföretag | 85 |
| Not | 18 | Andelar i intresseföretag och joint ventures | 87 |
| Not | 19 | Andelar i gemensamma verksamheter | 87 |
| Not | 20 | Andelar i intresseföretag | 88 |
| Not | 21 | Finansiella placeringar | 88 |
| Not | 22 | Finansiella anläggningstillgångar | 88 |
| Not | 23 | Långfristiga fordringar och övriga fordringar | 89 |
| Not | 24 | Skatt på årets resultat samt uppskjutna skatte fordringar och uppskjutna skatteskulder |
89 |
| Not | 25 | Omsättningsfastigheter | 90 |
| Not | 26 | Material- och varulager | 92 |
| Not | 27 | Entreprenadavtal | 92 |
| Not | 28 | Aktiekapital | 92 |
| Not | 29 | Räntebärande skulder | 92 |
| Not | 30 | Övriga avsättningar | 93 |
| Not | 31 | Pensioner | 93 |
| Not | 32 | Övriga skulder | 95 |
| Not | 33 | Pågående arbeten för annans räkning och nettoomsättning |
95 |
| Not | 34 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 95 |
| Not | 35 | Leasing | 96 |
| Not | 36 | Transaktioner med närstående | 96 |
| Not | 37 | Ställda säkerheter, borgens- och garantiförpliktelser | 97 |
| Not | 38 | Kassaflödesanalys | 97 |
| Not | 39 | Finansiella instrument och finansiell riskhantering | 98 |
| Not | 40 | Uppgifter om moderbolaget | 103 |
| Not | 41 | Händelser efter balansdagen | 103 |
NCC-koncernen tillämpar de av EU fastställda International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom Årsredovisningslagen (1995:1554), rekommendationen RFR 1 (januari 2014) Kompletterande redovisningsnormer för koncerner och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 februari 2014. Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 mars 2014.
NYA IFRS SAMT ÄNDRINGAR I IFRS SOM TILLÄMPAS FRÅN 2014 Nedanstående ändringar av IFRS har trätt i kraft i och med räkenskapsåret 2014:
• IFRS 11 Samarbetsarrangemang är en ny standard för redovisning av joint ventures och gemensamma verksamheter. Den nya redovisningsprincipen innebär att joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden i stället för som tidigare enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden ska dock fortsatt tillämpas för gemensamma verksamheter. Den nya standarden ger marginella effekter på NCC:s finansiella rapportering, varför NCC inte har räknat om jämförelsetalen för 2013.
Ytterligare nya IFRS och ändrade IFRS som godkänts av EU och som tillämpas från 2014 är:
Dessa har i ingen eller liten utsträckning fått någon effekt på NCC:s finansiella rapportering.
NYA IFRS SAMT ÄNDRINGAR I IFRS SOM ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS Nedanstående ändringar av IFRS träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2015 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.
Dessa förväntas i ingen eller liten utsträckning ha påverkan på NCC:s finansiella rapportering.
IFRS 15 Revenue från Contracts with Customers kommer, under förutsättning av EU:s godkännande, att tillämpas från 2017 och är en ny principbaserad standard för intäktsredovisning. Enligt IFRS 15 ska samtliga prestationsåtaganden identifieras utifrån ett eller flera kombinerade avtal, ett transaktionspris fastställas och därefter ska transaktionspriset fördelas på varje prestationsåtagande. Ett prestationsåtagande ska sedan intäktsredovisas antingen över tid eller vid ett tillfälle. NCC utreder för närvarande om och i så fall vilka effekter, förutom nya utökade upplysningskrav, denna standard kan få på koncernens finansiella rapportering.
Övriga förändrade standarder som ska börja tillämpas 2016 och framåt, förutsatt EU:s godkännande, är följande:
• IFRS 9 Finansiella instrument förväntas påverka upplysningarna i NCC:s finansiella rapportering.
• Ändrad IAS 27: Equity Method on Separate Financial Statements. Dessa förväntas i ingen eller liten utsträckning få effekt på NCC:s finansiella rapportering.
MODERBOLAGETS REDOVISNING JÄMFÖRD MED KONCERNREDOVISNINGEN Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 (januari 2014) Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Från och med 2013 redovisar moderbolaget erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Rådet för finansiell rapportering har, på grund av skatteskäl, medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.
Nedanstående redovisningsprinciper i moderbolaget skiljer sig från koncernredovisningen:
Skillnaderna framgår av respektive rubrik nedan.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt samarbetsarrangemang och intresseföretag.
Rörelseförvärv den 1 januari 2010 eller senare redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden.
Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, i praktiken ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För dotterföretag inom NCC, se not 17, Andelar i koncernföretag.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna.
För andelar i intresseföretag i koncernen se not 18, för andelar i intresseföretag i moderbolaget se not 20.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag tillämpas kapitalandelsmetoden. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrangemang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyvningsmetoden. För vidare information se not 18, Andelar i intresseföretag och joint ventures samt not 19, Andelar i gemensamma verksamheter.
I moderbolaget redovisas samarbetsarrangemang till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 36, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Koncernen tillämpar, med undantag för entreprenaduppdrag, redovisning av intäkter i resultaträkningen när bland annat väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägande har överförts till köparen.
Successiv vinstavräkning av entreprenadprojekt Vid tillämpning av successiv vinstavräkning framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tid-
punkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att projektintäkt och kostnad ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt.
Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat.
Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid.
För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förluster, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Se not 27, Entreprenadavtal.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet 5. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 47,5, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 5 det vill säga 2,5, i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 5 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 2,5 | 2,5 |
Entreprenader kopplade till drifts- och underhållsavtal till stat, landsting eller kommun
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Beroende på hur betalning sker kan NCC antingen erhålla en finansiell tillgång vid en i förväg bestämd betalplan, eller en immateriell tillgång vid rätten till en möjlig betalning. Betalningarna ska diskonteras.
Den del som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt. Drifts- och underhållsdelen resultatavräknas beroende på ovanstående klassificering jämnt över löptiden eller när förmånerna överförs till NCC.
NCC tillämpar inte successiv vinstavräkning i moderbolaget. Oavslutade projekt på balansdagen redovisas i moderbolaget som pågående arbeten. Faktureringssumman består av verkställd fakturering inklusive belopp som enligt kontrakt hålls inne av beställaren. Förskott som inte motsvaras av nedlagt arbete minskar faktureringssumman. Nedlagda kostnader, för respektive arbetsplats, utgörs av:
Pågående arbeten för annans räkning utgörs av skillnaden mellan fakturering och nedlagda kostnader. Vinstavräkning sker efter att projektet har avslutats. En följd av denna redovisningsmetod är att det kan finnas ej resultatförda vinster i posten. När ett projekt befaras gå med förlust, görs en reservering av denna förlust. För detaljer se not 33, Pågående arbeten för annans räkning och nettoomsättning.
Resultatframtagning för bostadsprojekt i egen regi sker vid tidpunkten för överlämnande av bostaden till slutkund.
Försäljning av bostäder till investorer redovisas vid den tidpunkt när väsentliga risker och förmåner överförs till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång.
Bostadsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan, om vissa förutsättningar är uppfyllda, resultatavräknas i två separata transaktioner; dels en för mark- och bostadsutvecklingen inom NCC Housing, under förutsättning att risker och förmåner överförts och dels successivt för byggentreprenaden, inom NCC:s Construction-enheter, i takt med dess färdigställande.
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I nettoomsättningen ingår även hyresintäkter från omsättningsfastigheter.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång. Fastighetsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa förutsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner när fastigheten (mark eller mark med pågående byggnation) säljs och det samtidigt träffas ett separat avtal med köparen om att uppföra en byggnad eller färdigställa den pågående byggnationen. Den första transaktionen som redovisas inom NCC Property Development avseende försäljning av ett fastighetsprojekt är ett realiserande av ett fastighetsvärde. Värdet är uppbyggt i flera led genom markanskaffning, utarbetande av detaljplan, framtagande av ett fastighetsprojekt, bygglov och uthyrning till hyresgäster. Denna värdeuppbyggnad bekräftas slutligen genom försäljningen. Den andra transaktionen är en entreprenad, det vill säga genomförande av byggnadsarbeten på den sålda fastigheten.
Den första transaktionen resultatavräknas, givet att väsentliga risker och förmåner bedöms ha överförts, enligt ovanstående och den andra resultatavräknas successivt inom NCC:s Construction-enheter i takt med färdigställandet. Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
I dessa poster ingår realiserat resultat för försäljning av rörelsefastigheter. Bland försäljnings- och administrationskostnader redovisas kostnader för det egna försäljningsarbetet. Resultatet belastas med omkostnader både för genomförda och ej genomförda affärer. Se resultaträkningen.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
| I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
|---|
| 20–33 procent |
| 10–33 procent |
| 1,4–10 procent |
| 3,7–5 procent |
| I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| 14–20 procent |
| 5–33 procent |
Fördelningen av avskrivningar i resultat- och balansräkning finns i kommentarer till resultaträkningen, not 6, Avskrivningar, not 15, Immateriella tillgångar och not 16, Materiella anläggningstillgångar.
Detta avsnitt är inte tillämpligt på nedskrivningar av varulager, tillgångar som uppkommer då entreprenaduppdrag utförs, uppskjutna skattefordringar, finansiella instrument, tillgångar som har koppling till pensioner eller tillgångar som klassificeras som att de innehas för försäljning, eftersom befintliga standarder för dessa typer av tillgångar innehåller specifika krav avseende redovisning och värdering.
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde.
Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Fördelning av nedskrivning i resultat- och balansräkningarna finns i kommentarer till resultaträkningen, not 8, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar, not 15, Immateriella tillgångar samt not 16, Materiella anläggningstillgångar.
Termen nedskrivning används även i samband med omvärdering av omsättningsfastigheter. Värdering av dessa fastigheter sker enligt lägsta värdets princip och följer IAS 2, Varulager.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal aktiveras i koncernens balansräkning från och med att avtal ingåtts och tillgången har levererats. Motsvarande förpliktelse redovisas som en lång- och kortfristig skuld.
Operationell leasing redovisas i resultaträkningen. Leasingavgiften fördelas med utgångspunkt från utnyttjandet, vilket kan skilja sig från erlagd leasingavgift under innevarande år. För uppgifter om leasing, se not 35. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. För skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 24.
Uppskjuten skattefordran och skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall verkställande direktören, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till verkställande direktören. Se vidare not 3, Rapportering av rörelsesegment.
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Beräkningen av resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, då sådana saknas.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. För fördelning av värden se även not 15, Immateriella tillgångar.
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Principer för rubricering, värdering och resultatredovisning av omsättningsfastigheter framgår av avsnittet Omsättningstillgångar nedan.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration. Se även not 16, Materiella anläggningstillgångar.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument s. 74. För uppgifter om värde och typ av tillgång se not 22, Finansiella anläggningstillgångar. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighets- respektive bostadsprojekt värderas som varulager då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development. Bostadsprojekt avser osålda bostäder, osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt, råmark och exploateringsfastigheter för framtida exploatering i NCC Housing.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 25, Omsättningsfastigheter.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastighet omrubriceras till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett.
Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, tilleller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt omrubriceras till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan omrubriceras är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning eller i de fall de förblir osålda, genom en omklassificering till förvaltningsfastigheter.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Bostadsprojekt inom NCC Housing redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 25, Omsättningsfastigheter. Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker när beslut om byggstart har fattats.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida boendeutveckling. Fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveckling ska ske eller om de alternativt säljs vidare. Till grund för värdering av mark och byggrätter som ska utvecklas finns en investeringskalkyl. Denna kalkyl uppdateras avseende bedömt försäljningspris och kostnadsutveckling när marknaden och andra omständigheter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från utvecklingen inte kan erhållas med hänsyn till en normal entreprenadvinst sker nedskrivning. I de fall som vidareförsäljning ska ske värderas innehaven till bedömt marknadsvärde.
Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Osåld andel i bostadsprojekt där köparen vid förvärv direkt äger sin andel i projektet, så kallade äganderätter, redovisas som bostadsprojekt.
Projektkostnader för färdigställda osålda bostäder omrubriceras från pågående bostadsprojekt till osålda bostäder vid slutbesiktning. Färdigställda osålda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Till följd av kommissionärsförhållandet mellan NCC AB och NCC Construction Sverige AB respektive NCC Boende AB redovisas vissa fastigheter som ingår i bostadsprojekt hos NCC AB. Det gäller även om äganderätten kvarstår i NCC Construction Sverige AB fram till dess fastigheten avyttras till kund.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För fördelning av lagervärde se not 26, Material- och varulager.
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålls till förfall, Lånefordringar och kundfordringar, Finansiella tillgångar som kan säljas, Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt Övriga finansiella skulder. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt kortfristiga placeringar. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Samtliga finansiella instrument som ingår i denna kategori är avsedda för handel. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument se Säkringsredovisning nedan.
Investeringar med syfte att innehas till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller uppskattningsbara betalningar och fastställd löptid som anskaffats med avsikt samt möjlighet att innehas till förfall. Investeringar med syfte att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar. Övriga tillgångar redovisas som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordringens förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Kundfordringar värderas löpande. Så snart det är osäkert om en faktura kommer att betalas reserveras beloppet. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Samtliga fakturor förfallna mer än 150 dagar reserveras om betalning inte är säkrad.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassificeras i någon annan kategori eller är klassificerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivningsbehov föreligger.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: Säkring av valutarisk i transaktionsflöden, säkring av nettoinvesteringar samt säkring av koncernens räntebindning.
Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till valutakursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. När det säkrade flödet redovisas i resultaträkningen flyttas värdeförändringen på terminskontraktet från övrigt totalresultat till rörelseresultatet i resultaträkningen där det möter valutaeffekten för det säkrade flödet. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Koncernföretag har valutasäkrat nettoinvesteringar i utländska dotterföretag inom NCC Housing och NCC Property Development. I koncernredovisningen förs valutakursdifferenserna på dessa säkringspositioner, efter beaktande av skatteeffekt, direkt till övrigt totalresultat till den del de motsvaras av årets omräkningsdifferenser i övrigt totalresultat. Eventuell överskjutande del, så kallad ineffektivitet, redovisas i finansnettot. NCC använder valutalån samt valutaterminer för säkring av nettoinvesteringar.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.
Ett inbäddat derivat är en del av antingen ett finansiellt avtal eller ett kommersiellt sälj- och köpavtal som är jämställt med ett finansiellt derivatinstrument. Ett inbäddat derivat ska separatredovisas endast om:
I de fall som avtalsvillkor uppfyller kriterierna för inbäddade derivat värderas detta i likhet med övriga finansiella derivat till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd. Mottagna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel. För återköpta aktier se även not 28, Aktiekapital.
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) aktier.
Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av.
Syntetiska aktier ger upphov till ett åtagande gentemot den anställde vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av skulder. De syntetiska aktiernas verkliga värde utgörs av marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna inte kommer att få del av.
Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätter och syntetiska aktier sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas respektive de syntetiska aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.
För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med optionsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
För beskrivning av NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram, se not 5 s. 80.
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | ||
| Danmark | ||
| Finland | ||
| Norge | ||
| Tyskland | ||
| Övriga länder |
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan vilken anges i not 31, Pensioner. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Förfaller ersättningar vid uppsägningar längre än tolv månader efter räkenskapsårets utgång diskonteras dessa.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter.
En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighets- och bostadsprojekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen. För typ av säkerhet, se not 37, Ställda säkerheter, borgens- och garantiför-
pliktelser.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. För effekter på kassaflödet av förvärvade och sålda dotterföretag se not 38, Kassaflödesanalys.
Uppskattningar och bedömningar som påverkar koncernens räkenskaper har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Uppskattningar och bedömningar kan vid senare tidpunkt komma att ändras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala finansmarknaden vilket har varit rådande under senare år. De för NCC mest väsentliga bedömningarna redovisas nedan.
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper.
Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Risk kan finnas att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. Redovisade intäkter per bokslutsdagen uppgår till 46,9 (45,4) Mdr SEK, se not 27, Entreprenadavtal.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Tidpunkten för resultatavräkning är avhängigt avtalet med köparen och kan vara vid avtalstecknande, viss uthyrningsgrad, färdigställande, övergång av äganderätt eller en kombination av dessa variabler. Detta avgörs från avtal till avtal och innehåller inslag av uppskattningar och bedömningar samt gäller både vid direktförsäljning av fastighet och vid indirekt försäljning via försäljning av bolag.
NCC:s omsättningsfastigheter redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. År 2014 har omsättningsfastigheter skrivits ned med 4 (25) MSEK och bokfört värde vid årets utgång motsvarar 18,3 (17,9) Mdr SEK.
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall av mindre värde. En förändring i gjorda antagande kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Goodwill värderas i koncernen till 1,9 (1,8) Mdr SEK.
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas, se not 15, Immateriella tillgångar, för antaganden och uppskattningar.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt uppgår till 7,5 (7,7) Mdr SEK, se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Fordringarna värderas till verkligt värde. Verkligt värde påverkas av flera bedömningar varav den för NCC enskilt viktigaste är kreditrisk och därmed eventuellt behov av reservering för osäker fordran. Varje fordran ska värderas individuellt, men som regel krävs särskilda omständigheter för att fordringar som varit förfallna mer än 60 dagar inte ska reserveras, helt eller delvis.
Vid årets utgång uppgick garantiavsättningarna till 1,4 (1,5) Mdr SEK, se not 30, Avsättningar. Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
NCC:s pensionsförpliktelse netto är 0,6 (0,1) Mdr SEK.
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelser. I not 31, Pensioner, anges de aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys.
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningar är i något fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än bedömt.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Bygg- och anläggning | 32 305 | 32 872 | 17 419 | 20 727 | |
| Industriverksamheten | 11 370 | 11 177 | |||
| Bostadsutvecklingsprojekt | 10 134 | 9 026 | 2 194 | 2 618 | |
| Fastighetsutvecklingsprojekt | 2 962 | 4 649 | |||
| Övrigt | 96 | 99 | 12 | ||
| Summa | 56 867 | 57 823 | 19 614 | 23 357 | |
| Omsättningen fördelad per rörelsegren1) |
|||||
| NCC Construction Sweden | 17 419 | 20 739 | |||
| NCC Housing | 2 194 | 2 618 | |||
| Summa | 19 614 | 23 357 |
1) För koncernens fördelning, se not 3.
NCC:s verksamhet delas upp i sju rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifierats:
NCC Construction Sweden, Denmark, Finland och Norway bygger bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar och övrig infrastruktur.
NCC Roads kärnverksamhet är produktion av stenmaterial och asfalt samt asfaltsbeläggning och vägservice i Norden och S:t Petersburg.
NCC Housing utvecklar och säljer bostäder på utvalda marknader i Norden, Tyskland, Estland, Lettland och S:t Petersburg.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på definierade tillväxtmarknader i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknadsmässiga villkor. I segmentrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna med tillämpning av svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i "Övrigt och elimineringar". Från tid till annan kan bland "Övrigt och elimineringar" också redovisas vissa poster, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i segmenten bedrivna verksamheten.
| NCC Construction | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2014 | Sweden | Denmark | Finland | Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen |
| Extern nettoomsättning | 18 408 | 3 488 | 4 227 | 6 181 | 11 370 | 10 134 | 3 058 | 56 867 | 56 867 | |
| Intern nettoomsättning | 2 379 | 842 | 2 394 | 552 | 783 | 1 | 68 | 7 019 | –7 019 | |
| Total nettoomsättning | 20 788 | 4 330 | 6 621 | 6 733 | 12 153 | 10 135 | 3 125 | 63 885 | –7 019 | 56 867 |
| Avskrivningar | –146 | –23 | –13 | –110 | –386 | –21 | –4 | –703 | –5 | –708 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
–4 | –5 | –51) | |||||||
| Andel i intresseföretags resultat | 11 | –2 | 8 | 8 | ||||||
| Rörelseresultat | 640 | 281 | 148 | 146 | 459 | 918 | 169 | 2 761 | –157 | 2 604 |
| Finansiella poster | –370 | |||||||||
| Resultat efter finansiella poster | 2 234 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 991 | 421 | 287 | 1 013 | 3 619 | 10 508 | 4 784 | 21 622 | –2 687 | 18 935 |
| NCC Construction | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2013 | Sweden | Denmark | Finland | Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen |
| Extern nettoomsättning | 19 129 | 2 857 | 4 134 | 6 752 | 11 177 | 9 026 | 4 746 | 57 821 | 2 | 57 823 |
| Intern nettoomsättning | 2 401 | 688 | 2 546 | 656 | 822 | 4 | 65 | 7 182 | –7 182 | |
| Total nettoomsättning | 21 530 | 3 546 | 6 680 | 7 408 | 11 999 | 9 030 | 4 811 | 65 003 | –7 180 | 57 823 |
| Avskrivningar | –179 | –19 | –15 | –101 | –365 | –15 | –3 | –698 | –5 | –703 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
7 | –23 | –2 | –17 | –172) | |||||
| Andel i intresseföretags resultat | 6 | 6 | –5 | 1 | ||||||
| Rörelseresultat | 637 | 208 | 127 | 3 | 406 | 605 | 713 | 2 700 | –21 | 2 679 |
| Finansiella poster | –279 | |||||||||
| Resultat efter finansiella poster | 2 400 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 1 250 | 309 | 271 | 803 | 3 557 | 9 856 | 3 991 | 20 035 | –1 691 | 18 345 |
1) För 2014 ingår nedskrivningar av fastighetsprojekt med 5 MSEK.
2) För 2013 ingår nedskrivningar av bostadsprojekt med 23 MSEK.
ÖVRIGT OCH ELIMINERINGAR
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Extern netto omsättning |
Rörelse resultat |
Extern netto omsättning |
Rörelse resultat |
|
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag samt resterande del av NCC International |
–231 | 2 | –215 | |
| Elimineringar av internvinster | –18 | 66 | ||
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan segment och koncern, bl.a. avseende pensioner) |
93 | 127 | ||
| Summa | –157 | 2 | –21 |
EKONOMISK REDOVISNING
| ORDERINGÅNG | NETTO ORDERSTOCK OMSÄTTNING |
RÖRELSERESULTAT | ANTAL SYSSELSATT ANSTÄLLDA KAPITAL |
ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR2) |
||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Sverige | 32 023 27 560 | 26 429 22 366 | 26 831 30 547 | 1 252 | 1 648 | 9 517 | 9 988 | 8 348 | 7 382 | 2 171 | 2 027 | |||
| Danmark | 8 077 | 7 683 | 8 153 | 5 995 | 7 576 | 5 671 | 428 | 239 | 2 086 | 2 114 | 3 557 | 3 847 | 1 427 | 1 331 |
| Finland | 5 736 | 7 381 | 5 343 | 6 514 | 9 230 | 8 181 | 277 | 267 | 2 557 | 2 786 | 3 296 | 3 039 | 345 | 313 |
| Norge | 9 789 | 9 691 | 8 857 | 7 641 | 8 989 | 10 172 | 175 | 198 | 2 348 | 2 418 | 3 938 | 3 453 | 1 425 | 1 432 |
| Tyskland | 3 899 | 3 255 | 4 227 | 3 256 | 3 170 | 2 508 | 328 | 229 | 715 | 686 | 1 268 | 877 | 80 | 72 |
| S:t Petersburg | 1 697 | 1 290 | 1 659 | 1 800 | 913 | 633 | 148 | 108 | 402 | 356 | 852 | 779 | 67 | 99 |
| Estland/Lettland | 160 | 118 | 110 | 89 | 157 | 111 | –4 | –11 | 28 | 12 | 491 | 527 |
1) Se även s. 22-23, NCC:s geografiska marknader.
2) Avser anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar
efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Under andra kvartalet förvärvades Taltekon i Finland. Taltekon erbjuder tekniska konsulttjänster och ska bidra med att förstärka installationsteknik inom NCC Construction Finland.
Under andra kvartalet förvärvades även inkråmet i Namek. NCC Construction Sweden stärker därmed sin position i Gällivare för att möta de investeringar som sker med stadsomvandlingen och gruvnäringen i Malmberget.
I NCC Roads förvärvades Grenland i Sverige under tredje kvartalet. Företaget bedriver täktverksamhet och förvärvades för att stärka marknadspositionerna ytterligare.
Under tiden från förvärven till den 31 december har verksamheterna bidragit med 26 MSEK till NCC-koncernens nettoomsättning samt 1 MSEK i resultat efter skatt. Om förvärven hade inträffat den 1 januari 2014 uppskattar företagsledningen att NCC-koncernens nettoomsättning blivit 24 MSEK högre och resultat efter skatt 3 MSEK högre.
DE FÖRVÄRVADE VERKSAMHETERNAS NETTOTILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VID FÖRVÄRVET
| MSEK | Förvärv inom NCC Construc tion Finland |
Förvärv inom NCC Roads |
Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 13 | 1 | 15 | |
| Materiella anläggnings tillgångar |
1 | 1 | 2 | |
| Varulager | 1 | 1 | ||
| Kundfordringar och övriga fordringar |
4 | 1 | 5 | |
| Likvida medel | 8 | 1 | 9 | |
| Leverantörskulder och övriga skulder |
3 | 3 | 2 | 8 |
| Uppskjuten skatteskuld | 4 | 4 | ||
| Netto identifierbara tillgångar och skulder |
9 | 11 | 20 | |
| Koncerngoodwill | 14 | 2 | 16 | |
| Köpeskilling inklusive förvärvade likvida medel |
23 | 11 | 2 | 36 |
KONCERNGOODWILL
Goodwill uppgick till 16 MSEK och förklaras av stärkta marknadspositioner.
FÖRVÄRVSRELATERADE UTGIFTER
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 0 MSEK. Dessa utgifter har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning.
KÖPESKILLING
| MSEK | |
|---|---|
| Likvida medel | 27 |
| Köpeskilling | 36 |
De förvärvade kassorna uppgick till 9 MSEK.
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|||
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 6 610 | 5 868 | 7 173 | 6 411 | ||
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 2 922 | 2 718 | 2 793 | 2 578 | ||
| Norge | 2 349 | 2 152 | 2 440 | 2 251 | ||
| Finland | 2 507 | 2 040 | 2 714 | 2 244 | ||
| Danmark | 2 086 | 1 812 | 2 114 | 1 843 | ||
| Tyskland | 715 | 550 | 686 | 533 | ||
| Ryssland | 402 | 277 | 356 | 243 | ||
| Estland och Lettland | 78 | 59 | 84 | 67 | ||
| Totalt i dotterföretag | 11 059 | 9 608 | 11 188 | 9 759 | ||
| Koncernen totalt | 17 669 | 15 476 | 18 360 | 16 170 |
| Andel kvinnor, % | 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledning | ||||||
| Koncernen totalt inklusive dotterföretag | ||||||
| – Styrelser | 23,7 | 17,5 | ||||
| – Övriga ledande befattningshavare | 12,5 | 10,6 | ||||
| Med ledande befattningshavare i koncernen avses moderbolagets ledande befattnings havare tillsammans med verkställande direktörer i dotterbolag där det finns anställd personal. |
||||||
| Moderbolaget | ||||||
| – Styrelse | 30,0 | 22,2 | ||||
| – Övriga ledande befattningshavare | 28,6 | 28,6 | ||||
LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE MELLAN STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE1) SAMT ÖVRIGA ANSTÄLLDA
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | ||
| Moderbolaget | |||||||
| Sverige | 45 | 3 073 | 3 118 | 42 | 3 157 | 3 199 | |
| Totalt i moderbolag | 45 | 3 073 | 3 118 | 42 | 3 157 | 3 199 | |
| (2,9) | (5,5) | ||||||
| Sociala kostnader | 1 369 | 1 366 | |||||
| – varav pensionskostnad | 9 | 294 | 303 | 9 | 262 | 271 | |
| Pensionsåtagande | 19 | 37 | |||||
| Koncernen totalt | 96 | 8 860 | 8 956 | 82 | 8 863 | 8 945 | |
| (11,8) | (13,2) | ||||||
| Sociala kostnader | 2 815 | 2 803 | |||||
| – varav pensionskostnad | 724 | 702 | |||||
| Pensionsåtagande | 37 | 55 |
1) Gruppen ledande befattningshavare avser 15 (14) personer i moderbolaget och 48 (47) personer i dotterföretag.
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen eller styrelseutskott utgår ej.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, aktierelaterad ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen samt de ledande befattningshavare vilka inte är medlemmar i koncernledningen, men som rapporterar direkt till verkställande direktören. Vid ingången av 2014 var antalet tretton personer, vid utgången fjorton. Av dessa var tio anställda i moderbolaget och fyra anställda i dotterföretag.
För verkställande direktören Peter Wågström var den rörliga ersättningen för 2014 maximerad till 40 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen. Kostnadsfört belopp avseende verksamhetsåret 2014 motsvarade 12 procent av den fasta årslönen, det vill säga 711 478 SEK. Föregående år kostnadsfördes 1 762 497 SEK. För andra ledande befattningshavare baserades den rörliga ersättningen för 2014 till maximalt 30–40 procent av fast lön och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta, framför allt, ekonomiska mål. De maximala procentsatserna ovan för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare är justerade nedåt med tio procentenheter för deltagande i LTI 2014. Avsatt belopp under 2014 för andra ledande befattningshavare motsvarade 3–23 (12–37) procent av den fasta lönen.
Verkställande direktören Peter Wågström har ett premiebestämt pensionsavtal där premien uppgår till 30 procent av fast lön. Peter Wågströms pensionsålder är 62 år.
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder samt, i enlighet med gällande policy, av ett kompletterande premiebestämt pensionsåtagande på 30 procent av pensionsmedförande lön överstigande 30 inkomstbasbelopp. Därutöver, i enlighet med tidigare policy där inga nyteckningar görs, omfattas fyra ledande befattningshavare av en kompletterande pensionsplan med 60 eller 62 års pensionsålder. Den kompletterande pensionsplanen utbetalas intill 65 års ålder, och har en målpension på 70 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön definieras som genomsnittet av befattningshavarens fasta lön under en intjäningsperiod som är minst tio år. Intjänad förmån är oantastbar och tryggad i pensionsstiftelse. Bolaget har utfäst att slutbetala ITP under förutsättning att den ledande befattningshavaren kvarstår i tjänst fram till avtalad pensionsålder.
För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
ERSÄTTNINGAR, AVSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER 2014
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner4) |
varav förmåner | varav rörlig ersättning5) |
varav avsatt för aktierelaterad ersättning6) |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 918 | |||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson1) | 113 | |||||
| Styrelseledamot Viveca Ax:son Johnson1) | 355 | |||||
| Styrelseledamot Carina Edblad1) | 355 | |||||
| Styrelseledamot Olof Johansson | 469 | |||||
| Styrelseledamot Sven-Olof Johansson | 469 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 469 | |||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum | 469 | |||||
| Verkställande direktören Peter Wågström | 8 913 | 53 | 711 | 2 232 | 1 800 | 611 |
| Övriga ledande befattningshavare (tio personer) | 32 842 | 362 | 2 227 | 6 165 | 6 897 | 18 061 |
| Summa moderbolaget | 45 372 | 415 | 2 938 | 8 397 | 8 697 | 18 672 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (fyra personer) |
17 712 | 802 | 1 499 | 3 274 | 2 188 | 10 613 |
| Totalt ledande befattningshavare | 63 084 | 1 217 | 4 437 | 11 671 | 10 885 | 29 285 |
ERSÄTTNINGAR, AVSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER 2013
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner4) |
varav förmåner | varav rörlig ersättning5) |
varav avsatt för aktierelaterad ersättning6) |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 805 | |||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 443 | |||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund2) | 114 | |||||
| Styrelseledamot Olof Johansson | 443 | |||||
| Styrelseledamot Sven-Olof Johansson | 443 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 443 | |||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum | 443 | |||||
| Verkställande direktören Peter Wågström | 8 691 | 55 | 1 762 | 947 | 1 683 | 568 |
| Övriga ledande befattningshavare (åtta personer)3) | 30 367 | 336 | 3 746 | 2 614 | 7 794 | 15 192 |
| Summa moderbolaget | 42 192 | 391 | 5 508 | 3 561 | 9 477 | 15 760 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (fem personer) |
17 664 | 618 | 2 754 | 1 662 | 3 344 | 10 436 |
| Totalt ledande befattningshavare | 59 856 | 1 009 | 8 262 | 5 223 | 12 821 | 26 196 |
1) Antonia Ax:son Johnson avgick och Viveca Ax:son Johnson samt Carina Edblad invaldes vid årsstämman den 2 april 2014.
2) Ulf Holmlund avgick vid årsstämman den 9 april 2013.
3) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2013 var nio t.o.m. oktober, och därefter åtta personer.
4) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
Styrelsens arvode höjdes efter beslut på årsstämman 2013 och 2014. Beloppen i tabellen är periodiserade.
5) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
6) Belopp avsatt under året för pågående LTI-program 2012, 2013 resp. 2014.
NCC och Peter Wågström har sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag uppgår till 18 månader. Övriga ledande befattningshavare har normalt tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.
Årsstämman beslöt i april 2014 i enlighet med styrelsens förslag att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen ("LTI 2014"). Syftet med LTI 2014 är att skapa fokus på NCC:s långsiktiga kapitalavkastning och att skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner.
LTI 2014 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter, vilka ger rätt till B-aktier, samt prestationsbaserade syntetiska aktier som ger rätt till kontant ersättning. Med anledning av införandet av LTI 2014 har den maximala kortsiktiga rörliga ersättningen för deltagarna justerats ned med fem eller tio procentenheter av grundlönen. LTI 2014 löper parallellt med och är i alla avseenden likt det LTI-program som godkändes på årsstämman 2013.
Det antal aktier och det kontantbelopp som slutligen kommer att tilldelas/utbetalas är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden (1 januari 2014 till och med 31 december 2016). De mål som fastställts för LTI 2014 utgörs av genomsnittlig avkastning på eget kapital i förhållande till sju jämförelsebolag under intjänandeperioden, samt minskning av antalet arbetsplatsolyckor vid utgången av 2016. För det första målet tilldelas/utbetalas 100 procent om avkastningen överstiger det näst bästa jämförelsebolaget, medan 25 procent tilldelas/utbetalas om den uppgår till jämförelsegruppens median. Däremellan sker linjär tilldelning/utdelning. För det andra målet används ett för branschen etablerat jämförelsetal baserat på antalet arbetsplatsolyckor med en dags frånvaro eller mer från ordinarie arbete per en miljon arbetstimmar. Vid utgången av 2013 var NCC:s jämförelsetal 10,6. Tilldelning/utbetalning sker med 100 procent om talet för 2016 understiger 5, och 25 procent tilldelas/utdelas om det understiger 8,0. Däremellan sker linjär tilldelning/utbetalning. Vidare krävs för utfall från LTI 2014 att NCC-koncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt.
Deltagarna är indelade i tre kategorier; VD, koncernledning samt affärsområdesledningar och andra nyckelpersoner. Tilldelningsvärdet för VD uppgår till 50 procent av årslönen, för koncernledningen 30 procent och för övriga nyckelpersoner till 15 procent eller 30 procent av årslönen.
Den aktiekurs som ligger till grund för beräkningen av antalet aktierätter och syntetiska aktier motsvarar den genomsnittliga senaste betalkursen under en period om de första tio handelsdagarna efter årsstämman 2014 som aktien handlas exklusive rätt till utdelning (225,66 kr).
Under antagande om en aktiekurs om 210 kronor och maximalt utfall enligt LTI 2014 av både aktier och kontant belopp, beräknas kostnaden för LTI 2014, inklusive kostnader för sociala avgifter, uppgå till 57,0 miljoner kronor, och motsvarar cirka 0,25 procent av det totala antalet aktier i bolaget.
Värdet som en deltagare kan erhålla vid maximal tilldelning av B-aktier och utbetalning är begränsat till ett belopp per aktie som motsvarar 400 procent av aktiekursen beräknad som genomsnittlig senaste betalkurs under en period om de första tio handelsdagarna efter årsstämman 2014 som aktien handlas exklusive rätt till utdelning.
I syfte att täcka åtagandena enligt LTI 2014, det vill säga säkerställa kostnader för leverans av B-aktier, inklusive kostnader för sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, beslutade årsstämman att bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att återköpa sammanlagt högst 867 486 B-aktier. Förvärv av aktier ska ske på NASDAQ Stockholm och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Betalning för aktierna ska erläggas kontant.
I syfte att säkerställa leverans av B-aktier enligt LTI 2014 beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 303 620 B-aktier ska kunna ske till deltagarna av LTI 2014. Förutsättning och villkor för tilldelning framgår nedan, enligt vilka samtliga aktierätter regleras genom fysisk leverans av aktier.
Prestationsperioden avseende LTI 2012 löpte ut den 31 december 2014. Prestationen avseende de förutbestämda målen kommer att utvärderas och redovisas i samband med årsstämman 2015.
Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktierätter | Syntetiska aktier |
Aktierätter | Syntetiska aktier |
||
| Utestående vid periodens början | 241 762 | 241 762 | 115 081 | 115 081 | |
| Tilldelade under perioden | 90 740 | 90 740 | 48 004 | 48 004 | |
| Överfört från koncernbolag | – | – | 2 282 | 2 282 | |
| Förverkade under perioden | –25 229 | –25 229 | –3 621 | –3 621 | |
| Utestående vid periodens utgång |
307 273 | 307 273 | 161 746 | 161 746 | |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 0 | 0 | 0 | 0 |
Samtliga aktierätter och syntetiska aktier har lösenpris noll kronor.
Utestående aktierätter och syntetiska aktier har en kvarvarande återstående avtalsenlig löptid på två och ett halvt år till ett halvt år.
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder- bolaget | Koncernen | Moder- bolaget | |
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK |
9 962 | 5 359 | 5 064 | 2 406 |
| Aktiepris, SEK | 123,30 | 123,30 | 123,30 | 123,30 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 0,5 | 0,5 | 1,5 | 1,5 |
| Riskfri ränta, % | 2,20 | 2,20 | 3,95 | 3,95 |
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget |
Koncernen | Moder bolaget |
|
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK |
6 081 | 3 192 | 2 860 | 1 364 |
| Aktiepris, SEK | 144,97 | 144,97 | 144,97 | 144,97 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 1,5 | 1,5 | 2,5 | 2,5 |
| Riskfri ränta, % | 2,20 | 2,20 | 3,95 | 3,95 |
| 2014 | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 3 691 | 2 038 | |
| Aktiepris, SEK | 225,66 | 225,66 | |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | |
| Optionernas löptid, år | 2,5 | 2,5 | |
| Riskfri ränta, % | 2,20 | 2,20 |
Utdelning har beräknats som ett femårssnitt av NCC AB:s utdelningar.
Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder- bolaget | Koncernen | Moder- bolaget | |
| Aktierätter | 12 | 9 | 6 | 3 |
| Syntetiska aktier | 21 | 12 | 11 | 5 |
| Sociala kostnader | 9 | 6 | 5 | 3 |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning |
42 | 27 | 22 | 11 |
| Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska aktier |
34 | 18 | 13 | 6 |
| Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner |
34 | 18 | 13 | 6 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Immateriella tillgångar | –44 | –36 | –12 | –7 |
| Rörelsefastigheter | –26 | –26 | –1 | –1 |
| Maskiner och inventarier1) | –638 | –641 | –31 | –58 |
| Summa avskrivningar | –708 | –703 | –44 | –66 |
1) varav avskrivning för leasad utrustning i koncernen 87 (83).
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Revisionsföretag | ||||
| PwC | ||||
| Revisionsuppdrag | 18 | 18 | 7 | 7 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 1 | |||
| Andra uppdrag | 1 | 1 | 1 | |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 2 | 2 | ||
| Summa arvoden och kostnads ersättningar till revisorer och |
||||
| revisionsföretag | 22 | 21 | 8 | 7 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Kostnader för produktion | ||||
| Bostadsprojekt | –23 | |||
| Exploateringsfastigheter inom NCC Property Development |
–4 | –2 | ||
| Resultat från andelar i dotterföretag |
||||
| Aktier i dotterföretag | 63 | –81 | ||
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar |
||||
| Rörelsefastigheter | 7 | |||
| Summa | –5 | –17 | 63 | –81 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Utdelning | 1 095 | 1 389 | ||
| Realisationsresultat vid försäljning | 3 | –197 | ||
| Nedskrivningar | –135 | –81 | ||
| Återföring av nedskrivningar | 199 | |||
| Summa | 3 | 962 | 1 308 |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster | ||
| samt råvaror och förnödenheter | 41 846 | 42 915 |
| Lagerförändringar | –72 | –19 |
| Personalkostnader | 11 807 | 11 541 |
| Avskrivningar | 708 | 703 |
| Nedskrivningar | 5 | 25 |
| Återföring av nedskrivningar | –7 | |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader |
54 293 | 55 157 |
| 2014 | 2013 |
|---|---|
| –111 | –121 |
| –64 | –65 |
| –108 | –53 |
| –8 | –5 |
| –53 | –11 |
| 25 | –5 |
| –318 | –260 |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål |
11 | 52 |
| Ränteintäkter på investeringar som hålles till förfall | 5 | 6 |
| Ränteintäkter på låne- och kundfordringar | 17 | 6 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 10 | 8 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
1 | |
| Övriga finansiella intäkter | 2 | 2 |
| Finansiella intäkter | 46 | 75 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–310 | –286 |
| Räntekostnader på finansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–21 | –8 |
| Nettoförlust på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
–8 | –4 |
| Netto valutakursförändringar | –6 | –3 |
| Övriga finansiella kostnader | –71 | –53 |
| Finansiella kostnader | –416 | –354 |
| Finansnetto | –370 | –279 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik |
–7 | –4 |
| KONCERNEN | 2014 valutakurser 20131) |
2014 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 56 241 | 56 867 | 626 |
| Rörelseresultat | 2 574 | 2 604 | 30 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 195 | 2 234 | 39 |
| Periodens nettoresultat | 1 806 | 1 838 | 32 |
1) 2014 års siffror omräknade till 2013 års kurser.
| GENOMSNITTSKURS JAN–DEC |
31 DEC | BALANSKURS | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | SEK | Valuta | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Danmark | 100 | DKK | 122,02 | 116,00 | 127,35 | 119,37 |
| Euroland | 1 | EUR | 9,10 | 8,65 | 9,48 | 8,90 |
| Norge | 100 | NOK | 108,89 | 110,94 | 105,04 | 105,85 |
| Ryssland | 1 | RUR | 0,18 | 0,22 | 0,13 | 0,21 |
| BOKSLUTS- DISPOSITIONER | OBESKATTADE RESERVER | |||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan |
||||
| – maskiner och inventarier | 13 | |||
| Periodiseringsfonder | 231 | |||
| Reserv i pågående arbeten | 44 | 103 | 348 | 392 |
| Erhållna koncernbidrag | 639 | 325 | ||
| Summa | 684 | 672 | 348 | 392 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | |||||
| 2014 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklingsutgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 056 | 214 | 270 | 484 | 86 |
| Investeringar | 16 | 23 | 136 | 158 | 111 |
| Avyttringar och utrangeringar | –2 | –5 | –1 | –6 | |
| Omklassificeringar | 13 | –7 | 6 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 58 | 6 | 6 | 12 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 128 | 251 | 403 | 654 | 198 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | 0 | –115 | –100 | –215 | –11 |
| Avyttringar och utrangeringar | 4 | 4 | |||
| Genom sålda bolag | 1 | 1 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –3 | –5 | –8 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –12 | –32 | –44 | –12 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –1 | –127 | –136 | –263 | –23 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –255 | –2 | 0 | –2 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | –6 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –261 | –2 | 0 | –2 | 0 |
| Restvärde vid årets början | 1 802 | 97 | 170 | 267 | 75 |
| Restvärde vid årets slut | 1 865 | 123 | 266 | 389 | 175 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | |||||
| 2013 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklingsutgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 080 | 200 | 183 | 383 | 39 |
| Investeringar | 14 | 85 | 99 | 47 | |
| Årets omräkningsdifferens | –24 | 2 | 2 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 056 | 214 | 270 | 484 | 86 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | 1 | –102 | –75 | –177 | –4 |
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –2 | –2 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | –13 | –23 | –36 | –7 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –115 | –100 | –215 | –11 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –254 | –2 | 0 | –2 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | –1 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –255 | –2 | 0 | –2 | 0 |
| Restvärde vid årets början | 1 827 | 96 | 108 | 204 | 35 |
| Restvärde vid årets slut | 1 802 | 97 | 170 | 267 | 75 |
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL I KASSAGENERERANDE ENHETER I NCC:s balansräkning ingår goodwill med totalt 1 865 MSEK. Posten fördelar sig på NCC:s affärsområden enligt följande:
| Enhet | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| NCC Construction Sweden | 401 | 401 |
| NCC Construction Denmark | 117 | 109 |
| NCC Construction Finland | 70 | 52 |
| NCC Construction Norway | 263 | 265 |
| NCC Roads | 993 | 952 |
| NCC Housing | 22 | 22 |
| NCC-koncernen | 1 865 | 1 802 |
Varje år genomförs en prövning av nedskrivningsbehov för goodwill. Nedskrivningsprövningen sker utifrån enheternas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och deras riskprofil.
Kassaflödet har baserats på fastställda prognoser av företagsledningen. När det bedömts nödvändigt har prognosen fastställts med högre detaljgrad i närtid (fem år). Följande viktiga antaganden har använts:
Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Med nedanstående angivna undantag antas samma tillväxttakt gälla även för omsättningen under prognosperioden.
Rörelsemarginal: Prognostiserad rörelsemarginal har antagits vara de tre senaste årens genomsnitt förutom NCC Construction Norway. Under senare år har ett antal förvärv skett inom NCC Construction Norway varför rörelsemarginalen har fastställts utifrån de senaste fem årens genomsnitt för att återspegla bedömd marginal.
Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2014 med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten.
Diskonteringsränta: Den vägda kapitalkostnaden, WACC, beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en marknadsmässig kapi-
NCC:s prövning påvisar inga nedskrivningsbehov för goodwill.
Från 1 januari 2014 har NCC Roads delats upp i tre divisioner med verksamhet över landsgränserna. Det har inneburit att resultaträkning, balansräkning och kassaflöde inte följs upp per land. Genom att balansräkning inte rapporteras på divisionsnivå har all goodwill flyttats från respektive land till NCC Roads affärsområdesnivå. 2014 års nedskrivningsprövning för NCC Roads har därför genomförts på affärsområdesnivå och visar inte på något nedskrivningsbehov.
Riskanalys: Skillnaden mellan nyttjandevärde och bokfört värde är lägst för NCC Construction Norway. Känslighetsanalys av använda antaganden i nedskrivningsprövningen visar att en förändring av dessa enskilt med 0,5 procentenheter inte föranleder någon nedskrivning.
I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning av täkter sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget grus och berg. Posten Övrigt består till största delen av programvaror och licenser.
Nyttjandeperioden för dessa är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |
| Kostnader för produktion | –32 | –28 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –12 | –7 |
| Summa | –44 | –36 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | Rörelse fastigheter |
Pågående nyanläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 290 | 16 | 7 590 | 8 896 | 26 | 552 | 578 |
| Investeringar | 53 | 751 | 804 | 3 | 43 | 46 | |
| Ökning genom förvärv | 1 | 1 | |||||
| Avyttringar och utrangeringar | –18 | –320 | –338 | –3 | –15 | –18 | |
| Minskning genom försäljning av företag | –7 | –66 | –73 | ||||
| Omklassificeringar | –9 | –4 | –143 | –155 | –69 | –69 | |
| Årets omräkningsdifferens | 17 | 89 | 106 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 326 | 12 | 7 903 | 9 241 | 27 | 511 | 537 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –602 | –5 089 | –5 691 | –9 | –478 | –488 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 14 | 251 | 265 | 2 | 14 | 16 | |
| Minskning genom försäljning av företag | 2 | 46 | 48 | ||||
| Omklassificeringar | 63 | 86 | 149 | 69 | 69 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –16 | –72 | –88 | ||||
| Årets avskrivningar | –26 | –638 | –664 | –1 | –31 | –32 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut1) | –564 | –5 416 | –5 980 | –9 | –426 | –435 | |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 1 | 1 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 1 | 1 | |||||
| Restvärde vid årets början | 688 | 16 | 2 502 | 3 206 | 17 | 74 | 91 |
| Restvärde vid årets slut | 762 | 12 | 2 487 | 3 262 | 18 | 84 | 103 |
| Redovisat värde för finansiell leasing | 298 | 298 | |||||
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång | –12 | –55 | –67 |
| Rörelse fastigheter |
Pågående nyanläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 245 | 5 | 7 197 | 8 447 | 22 | 519 | 541 |
| 46 | 12 | 898 | 956 | 3 | 38 | 41 |
| –11 | –387 | –398 | –4 | –4 | ||
| –7 | –7 | |||||
| 10 | –1 | –4 | 5 | |||
| –108 | –108 | |||||
| 1 290 | 16 | 7 590 | 8 896 | 26 | 552 | 578 |
| –589 | –4 803 | –5 391 | –8 | –424 | –432 | |
| 8 | 313 | 321 | 3 | 3 | ||
| 6 | 6 | |||||
| –6 | –6 | |||||
| –2 | 41 | 38 | ||||
| 7 | 7 | |||||
| –26 | –641 | –666 | –1 | –58 | –59 | |
| –602 | –5 089 | –5 691 | –9 | –478 | –488 | |
| 1 | 1 | |||||
| 1 | 1 | |||||
| 657 | 5 | 2 395 | 3 057 | 15 | 94 | 108 |
| 688 | 16 | 2 502 | 3 206 | 17 | 74 | 91 |
| 279 | 279 | |||||
| –30 | –55 | –85 | ||||
| KONCERNEN | MODERBOLAGET |
| MODERBOLAGET | REDOVISAT VÄRDE | MODERBOLAGET | REDOVISAT VÄRDE | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital- andel, %1) | Antal andelar2) |
2014 | 2013 | Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital- andel, %1) | Antal andelar2) |
2014 | 2013 |
| Fastighetsföretetag: | Kallax Cargo AB, | ||||||||
| NCC Property Development BV, | 556565-1147, Solna | 100 | 2 | 1 | 1 | ||||
| 33.213.877, Nederländerna NCC Property Development Nordic AB, |
93 | 4 | 4 | Kungsplattan AB, 556713-0850, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | |
| 556743-6232, Solna | 100 | 1 | 961 | 960 | Kvarntorget Bostad AB, | ||||
| Summa andelar fastighetsföretag | 965 | 965 | 556729-8541, Uppsala | 100 | 1 | 1 | 1 | ||
| Övriga företag: | LLC NCC Center, INN7841457408, Ryssland |
100 | 5 | ||||||
| Alsike Utvecklings AB, 556245-9452, Uppsala |
100 | 16 | 2 | 2 | LLC NCC Ostland, INN7802379530, Ryssland |
100 | |||
| Anjo Bygg AB, 556317-8515, Halmstad | 100 | 9 | 29 | 29 | LLC NCC Real Estate, | ||||
| Bergnäsets Ställningsmontage i Luleå AB, 556393-2838, Luleå |
100 | 1 | INN7841322136, Ryssland | 100 | 85 | 85 | |||
| Däldehög AB, 556268-5700, Göteborg |
100 | 9 | 1 | 1 | LLC NCC Village, INN7842398917, Ryssland |
100 | 9 | 9 | |
| Luzern AB, 556336-4727, Lund | 100 | 1 | 3 | 3 | |||||
| Eeg-Henriksen AB, 556399-2642, Stockholm |
100 | 5 | 1 | 1 | NCC Aktivt Boende AB, 556889-1393, Solna |
100 | 1 | ||
| Ekängens Handelsträdgård AB, 556188-6903, Solna |
100 | 1 | 4 | 4 | NCC Beckomberga nr 1 AB, 556617-6243, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 |
| Elpolerna i Malmö AB, 556720-5934, Malmö |
80 | 1 | NCC Boende AB, 556726-4121, Solna |
100 | 4 | 1 | |||
| Frösunda Exploaterings AB, 556430-1876, Solna |
100 | 1 | 1 | NCC Boende Holding 1 AB, 556761-3459, Solna |
100 | 1 | |||
| Frösunda Exploaterings KB, 916636-6451, Stockholm |
1 | NCC Boende Holding 2 AB, 556795-2089, Solna |
100 | 1 | |||||
| Fågelbro Mark AB, 556234-0868, Stockholm |
100 | 200 | 30 | 30 | NCC Boende Holding 3 AB, | ||||
| Hercules Grundläggning AB, 556129-9800, Stockholm |
100 | 196 | 59 | 59 | 556795-2287, Solna NCC Boende Holding 4 AB, |
100 | 1 | ||
| Jaktbacken AB, 556908-8932, Solna |
100 | 1 | 556824-7901, Solna NCC Boende Holding 5 AB, |
100 | 1 | ||||
| JCC Johnson Construction Company AB, 556113-5251, Solna |
100 | 1 | 556824-7919, Solna NCC Boende Holding 6 AB, 556824-7927, Solna |
100 100 |
1 1 |
82 | 82 |
85
Not 17 Andelar i koncernföretag, forts.
| MODERBOLAGET | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2014 | 2013 |
| NCC Boende Holding 7 AB, 556824-8230, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 8 AB, 556824-8248, Solna |
100 | 1 | 65 | 65 |
| NCC Boende Holding 9 AB, 556845-8797, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 10 AB, 556845-8821, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 11 AB, 556866-8692, Stockholm |
100 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 12 AB, 556887-7079, Solna |
100 | 1 | 60 | 60 |
| NCC Boende Holding 13 AB, 556966-2835, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 14 AB, 556973-2273, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 15 AB, 556987-3770, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Bolig AS, 32 65 55 05, Danmark |
100 | 5 | 456 | 456 |
| NCC Bolig AS, 997 671 783, Norge |
100 | 8 | 41 | 41 |
| NCC Construction Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark |
100 | 400 | 116 | 115 |
| NCC Construction Norge AS, 911 274 426, Norge |
100 | 17 500 | 161 | 160 |
| NCC Construction Sverige AB, 556613-4929, Solna |
100 | 500 | 55 | 52 |
| NCC Deutschland GmbH, HRB 8906 FF, Tyskland |
100 | 410 | 410 | |
| NCC Elamuarendus, 11398856, Estland |
100 | 6 | 6 | |
| NCC Försäkrings AB, 516401-8151, Solna |
100 | 500 | 78 | 78 |
| NCC Hyresboende AB, 556889-1401, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Hällevik AB, 556749-6251, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Industries AB, 556001-8276, Stockholm |
100 | 15 | 22 | 22 |
| NCC International AB, 556033-5100, Solna |
100 | 1 000 | 41 | 258 |
| NCC International Danmark A/S, 26 708 621, Danmark |
||||
| NCC Kaninen Projekt AB, 556740-3638, Solna |
303) | |||
| NCC Komponent AB, 556627-4360, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Nordic Construction Company AB, 556065-8949, Solna |
100 | 3 809 | 1 018 | 1 018 |
| MODERBOLAGET | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2014 | 2013 |
| NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 |
| NCC Rakennus Oy, 1765514-2, Finland |
100 | 4 | 392 | 392 |
| NCC Roads Holding AB, 556144-6732, Solna |
100 | 275 | 1 637 | 1 635 |
| NCC Södra Ekkällan AB, 556679-8780, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 |
| NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna |
100 | 120 | 16 | 16 |
| NCC Utvikling AS, 980 390 020, Norge |
100 | 8 | 3 | 3 |
| Nils P Lundh AB, 556062-7795, Solna |
100 | 1 | ||
| Norrströmstunneln AB, 556733-7034, Solna |
100 | 1 | ||
| Nybergs Entreprenad AB, 556222-1845, Gotland |
100 | 10 | 11 | 11 |
| Samset AB, 556931-8644, Stockholm |
||||
| Siab Investment AB, 556495-9079, Stockholm |
100 | 1 | ||
| SIA NCC Housing, 40003941615, Lettland |
100 | 24 | 24 | |
| Sintrabergen Holding AB, 556498-1248, Stockholm |
100 | 3 | ||
| Ställningsmontage och Industritjänst i Södra Norrland AB, 556195-2226, Solna |
100 | 2 | ||
| Svelali AB, 556622-7517, Halmstad |
100 | 1 | ||
| Svenska Industribyggen AB, 556087-2508, Stockholm |
100 | 1 | ||
| Söderby Park Fastigheter HB, 916630-4817, Stockholm |
100 | 10 | 10 | |
| Tipton Ylva AB, 556617-6326, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 |
| Summa andelar övriga företag | 4 944 | 5 146 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 5 909 | 6 112 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) Resterande 70 procent av bolaget ägs av NCC Property Development AB.
NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre. Det ändrade kontrollbegreppet i IFRS 10 har inte föranlett någon ändring i denna bedömning.
Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året.
Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 184 (188) stycken.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 9 | 9 |
| Justering för ändrad redovisningsprincip, IFRS 11 | 45 | |
| Avyttring av intresseföretag | –3 | |
| Andel i intresseföretagets resultat1) | 1 | –1 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 52 | 9 |
1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretaget.
| KONCERNEN | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital- andel %1) | Antal andelar2) |
2014 | 2013 |
| Agder Bygg-Gjennvinning AS, 880 704 532, Norge |
50 | 1 | 1 | |
| Asfalt & Maskin, 960 585 593, Norge | 50 | 2 | 2 | |
| Glysisvallen AB, 556315-5125, Hudiksvall | 50 | 1 | 1 | 1 |
| Hercules-Trevi Foundation AB, 556185-3788, Stockholm |
50 | 1 | 1 | |
| Kalati SIA, 40003783689, Riga | 50 | 7 | ||
| PULS-ISAB Relining i Skandinavien AB, 556813-5890, Mölndal |
25 | 3 | 3 | |
| PULS Planerad Underhållsservice AB, 556379-1259, Malmö |
50 | 15 | 23 | |
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm | 50 | 1 | 6 | |
| Sjaellands Emulsionsfabrik I/S,18004968, Roskilde |
50 | 4 | ||
| SHH Hyresproduktion AB, 556889-3746, Stockholm |
50 | 1 | 3 | |
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 2 | 2 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag 12 (12) st | 1 | 1 | ||
| Summa | 52 | 9 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Intäkter | 75 | 254 |
| Kostnader | –69 | –226 |
| Resultat | 6 | 28 |
| Anläggningstillgångar | 17 | 62 |
| Omsättningstillgångar | 755 | 634 |
| Summa tillgångar | 772 | 696 |
| Långfristiga skulder | 195 | 270 |
| Kortfristiga skulder | 351 | 231 |
| Summa skulder | 546 | 501 |
| Nettotillgångar | 226 | 195 |
Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| Arandur OY | 33 |
| ARC konsortiet | 50 |
| Bolig Interessentskabet Tuborg Nord | 50 |
| Entreprise 23 konsortiet | 50 |
| Entreprise 26 konsortiet | 50 |
| Fløng-2 Konsortiet | 50 |
| Fortis DPR, konsortie | 50 |
| GR2012 Konsortiet I/S | 50 |
| Holding Big Apple Housing Oy | 50 |
| Milman Miljömuddring | 50 |
| Kiinteistö Oy Polaristontti 2 | 50 |
| Kiinteistö Oy Polaristontti 3 | 50 |
| Langebro 2 | 50 |
| M11-Entreprenør | 50 |
| Holding Metrokeskus Oy | 50 |
| Norvikudde, konsortie | 50 |
| NVB Beckomberga KB | 25 |
| NVB Sköndalsbyggarna AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna KB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II KB | 33 |
| Elinegård Utvecklings AB | 50 |
| NFO konsortiet I/S | 50 |
| NCC- LHR Gentofte Konsortiet | 50 |
| NCC-MJEkonsortie I/S | 50 |
| NCC-SMET konsortiet | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| Stora Ursvik KB | 50 |
| Tipton Brown AB | 33 |
| Öhusen, KB | 50 |
| Örestad Down Town P/S | 60 |
ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG INGÅENDE I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| MODERBOLAGET | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital- andel %1)3) | Antal andelar2) |
2014 | 2013 |
| Fastighets AB Strömstaden, 556051-7202, Norrköping |
2 | |||
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm |
50 | 1 | 6 | 6 |
| PULS Planerad Underhålls Service AB,556379-1259, Malmö |
50 | 15 | 8 | 8 |
| Stora Ursvik KB, 969679-3182 Stockholm |
50 | 156 | 144 | |
| Tipton Brown AB, 556615-8159, Stockholm |
33 | 125 | 15 | 15 |
| Övriga 6 (9) st | 1 | 1 | ||
| Summa | 185 | 175 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) För beskrivning av bestämmande inflytande, se not 17.
Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats under året.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar |
||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | 40 | 23 |
| Investeringar som hålls till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 115 | 109 |
| Summa | 156 | 131 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar |
||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||
| Räntebärande värdepapper | 115 | 21 |
| Investeringar som hålls till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 127 | 122 |
| Summa | 242 | 143 |
Investeringar som hålles till förfall har en fastställd ränta mellan 1,0 (1,6) procent och 4,0 (4,0) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 2 (1) år och 3 (3) år. Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.
| MODERBOLAGET, 2014 | Andelar koncernföretag |
Fordringar koncernföretag |
Andelar intresseföretag och joint ventures |
Fordringar intresseföretag och joint ventures |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 14 766 | 10 | 473 | 185 | 11 | 141 | 15 586 |
| Tillkommande tillgångar | 23 | 12 | 35 | ||||
| Omklassificeringar | –136 | –265 | –401 | ||||
| Avgående tillgångar | –290 | –2 | –10 | –302 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 363 | 10 | 217 | 185 | 11 | 131 | 14 918 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 922 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 228 | |
| Återföring av nedskrivningar | 199 | 199 | |||||
| Omklassificeringar | 136 | 265 | 401 | ||||
| Årets nedskrivningar | –135 | –135 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 723 | –33 | –1 | –6 | –2 | –8 764 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 909 | 10 | 185 | 184 | 5 | 129 | 6 422 |
| MODERBOLAGET, 2013 | Andelar koncernföretag |
Fordringar koncernföretag |
Andelar intresseföretag och joint ventures |
Fordringar intresseföretag och joint ventures |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 14 762 | 10 | 467 | 192 | 11 | 193 | 15 634 |
| Tillkommande tillgångar | 273 | 6 | 279 | ||||
| Avgående tillgångar | –269 | –7 | –52 | –328 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 766 | 10 | 473 | 185 | 11 | 141 | 15 586 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –9 108 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 414 | |
| Avgående tillgångar | 268 | 268 | |||||
| Årets nedskrivningar | –81 | –81 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 922 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 228 | |
| Restvärde vid årets slut | 6 112 | 10 | 175 | 184 | 5 | 139 | 6 624 |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 94 | 92 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 17 | |
| Derivat som innehas för säkring | 223 | 23 |
| Övriga långfristiga fordringar | 117 | 114 |
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | 434 | 247 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 70 | 41 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 129 | 139 |
| Förskott till leverantörer | 4 | 6 |
| Derivat som innehas för säkring | 221 | 87 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 589 | 659 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 1 013 | 932 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Skatt på årets resultat | ||||
| Aktuell skattekostnad | –420 | –364 | –249 | –192 |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | 24 | -47 | 4 | –48 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
–396 | –411 | –245 | –240 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||||||
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | |
| Resultat före skatt | 2 234 | 2 400 | 2 022 | 2 395 | |||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –22% | –492 | –22% | –528 | –22% | –445 | –22% | –527 | |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag |
–1% | –29 | –1% | –33 | |||||
| Ändrad skattesats i Danmark 2015 och i Fin land, Norge samt Danmark 2014 |
5 | –1% | –15 | ||||||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –1% | –22 | –2% | –36 | –1% | –46 | –1% | –23 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 5% | 110 | 7% | 148 | 11% | 248 | 12% | 288 | |
| Skatteeffekt till följd av utnyttjande av ej aktiverade underskottsavdrag |
–1 | –1 | |||||||
| Skatteeffekt till följd av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
1% | 28 | 2% | 36 | |||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | 1% | 20 | –5 | 1% | 22 | ||||
| Övrigt | 5 | 4 | |||||||
| Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt | –18% | –396 | –17% | –411 | –12% | –245 | –10% | –240 |
Aktuell skatt har beräknats utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används denna för uppskjuten skatt.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | 19 | 4 |
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | 13 | –4 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner |
109 | –41 |
| Summa | 141 | –41 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |||
| Ingående bokfört värde | –165 | –51 | 83 | 131 | ||
| Redovisad skatt på årets resultat | 19 | –32 | 4 | –48 | ||
| Ändrad skattesats i Danmark 2015 samt i Finland, Norge och Danmark 2014 |
5 | –15 | ||||
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat |
13 | |||||
| Skattepost hänförlig till omvärde ring av förmånsbestämda pen sionsplaner som visas i övrigt totalresultat |
109 | –45 | ||||
| Omräkningsdifferenser | –12 | –7 | ||||
| Övrigt | –14 | |||||
| Utgående bokfört värde | –31 | –165 | 86 | 83 |
| TILLGÅNGAR | SKULDER | NETTO | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Materiella anläggningstillgångar | –28 | –14 | –28 | –14 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 27 | 33 | 27 | 33 | ||
| Ej avslutade projekt | –595 | –511 | –595 | –511 | ||
| Exploateringsfastigheter | –38 | –53 | –38 | –53 | ||
| Obeskattade reserver | –166 | –174 | –166 | –174 | ||
| Avsättningar | 173 | 126 | 173 | 126 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 133 | 34 | 133 | 34 | ||
| Underskottsavdrag | 365 | 304 | 365 | 304 | ||
| Övrigt | 117 | 104 | –20 | –12 | 97 | 92 |
| Uppskjuten skattefordran/uppskjuten skatteskuld | 816 | 600 | –847 | –764 | –31 | –165 |
| Kvittning | –382 | –351 | 382 | 351 | ||
| Netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 434 | 249 | –465 | –414 | –31 | –165 |
| TILLGÅNGAR | SKULDER | NETTO | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Avsättningar | 81 | 77 | 81 | 77 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 5 | 6 | 5 | 6 | ||
| Netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 86 | 83 | 86 | 83 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder.
I koncernen finns ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 0,1 (0,2) Mdr SEK. Dessa är i huvudsak hänförliga till den verksamhet som bedrivits utomlands, främst i Tyskland. Under året har en del av tidigare ej aktiverade underskott bedömts som aktiverbara.
| KONCERNEN, 2014 | Exploa- terings- fastigheter |
Pågående fastighets- projekt |
Färdig- ställda fastighets- projekt |
Summa fastighets- projekt 2) |
Exploa- terings- fastigheter bostäder |
Bostäder i produktion |
Färdig- ställda bostäder |
Summa bostads- projekt 3) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 276 | 1 996 | 1 065 | 5 337 | 6 556 | 5 315 | 1 286 | 13 157 | 18 494 |
| Investeringar | 364 | 1 615 | 38 | 2 017 | 2 068 | 7 300 | 284 | 9 652 | 11 669 |
| Ökning genom förvärv | 95 | 95 | 95 | ||||||
| Avyttringar och utrangeringar | –97 | –1 208 | –878 | –2 183 | –118 | –6 854 | –1 599 | –8 571 | –10 754 |
| Minskning genom försäljning | –390 | –390 | –390 | ||||||
| Omklassificeringar | –511 | –200 | 519 | –192 | –1 685 | 586 | 1 169 | 70 | –122 |
| Årets omräkningsdifferens | 76 | 53 | 37 | 166 | –222 | –101 | –21 | –344 | –178 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 108 | 2 256 | 781 | 5 145 | 6 304 | 6 246 | 1 119 | 13 669 | 18 814 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –51 | 0 | –34 | –85 | –370 | –12 | –150 | –532 | –617 |
| Avyttringar och utrangeringar | 11 | 11 | 4 | 4 | 15 | ||||
| Minskning genom försäljning | 9 | 9 | 9 | ||||||
| Omklassificeringar | –1 | –1 | 112 | 1 | 113 | 112 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 3 | –3 | –6 | –9 | –1 | –5 | –15 | –21 | |
| Årets nedskrivningar1) | –4 | –4 | –4 | ||||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | 44 | 0 | –41 | –85 | –255 | –12 | –155 | –422 | –507 |
| Restvärde vid årets början | 2 224 | 1 996 | 1 031 | 5 251 | 6 186 | 5 303 | 1 136 | 12 625 | 17 876 |
| Restvärde vid årets slut | 2 064 | 2 256 | 740 | 5 059 | 6 049 | 6 234 | 963 | 13 246 | 18 305 |
1) Nedskrivningar ingår i raden "Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
2) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing.
| KONCERNEN, 2013 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 2) |
Exploa terings fastigheter bostäder |
Bostäder i produktion |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt 3) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 231 | 2 675 | 495 | 5 401 | 7 119 | 4 183 | 990 | 12 292 | 17 694 |
| Investeringar | 328 | 3 111 | 195 | 3 634 | 1 288 | 6 531 | 83 | 7 902 | 11 536 |
| Ökning genom förvärv | 270 | 270 | 270 | ||||||
| Avyttringar och utrangeringar | –159 | –3 166 | –504 | –3 829 | –441 | –5 444 | –1 045 | –6 930 | –10 759 |
| Minskning genom försäljning | –232 | –232 | –232 | ||||||
| Omklassificeringar | –139 | –640 | 865 | 86 | –1 411 | 63 | 1 256 | –92 | –7 |
| Årets omräkningsdifferens | 14 | 15 | 14 | 43 | –37 | –18 | 1 | –54 | –11 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 276 | 1 996 | 1 065 | 5 337 | 6 556 | 5 315 | 1 286 | 13 157 | 18 493 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –48 | 0 | –33 | –81 | –401 | –3 | –150 | –554 | –635 |
| Avyttringar och utrangeringar | 43 | 5 | 48 | 48 | |||||
| Omklassificeringar | 16 | –9 | 7 | 7 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –1 | –2 | –7 | –3 | –10 | –12 | ||
| Årets nedskrivningar1) | –2 | –2 | –21 | –2 | –23 | –25 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –51 | 0 | –34 | –85 | –370 | –12 | –150 | –532 | –617 |
| Restvärde vid årets början | 2 183 | 2 675 | 462 | 5 321 | 6 718 | 4 180 | 840 | 11 738 | 17 059 |
| Restvärde vid årets slut | 2 224 | 1 996 | 1 031 | 5 251 | 6 186 | 5 303 | 1 136 | 12 625 | 17 876 |
1) Nedskrivningar ingår i raden "Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing.
| 2014 | 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Exploa terings fastigheter |
Färdig ställda bostäder |
Andelar i bostads rätts föreningar |
Summa bostads projekt |
Exploa terings fastigheter |
Färdig ställda bostäder |
Andelar i bostads rätts föreningar |
Summa bostads projekt |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 101 | 258 | 161 | 520 | 119 | 214 | 333 | |
| Investeringar | 39 | 28 | 67 | 11 | 281 | 161 | 453 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –24 | –263 | –83 | –370 | –29 | –237 | –266 | |
| Omklassificeringar | 2 | 19 | 21 | |||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 118 | 42 | 79 | 239 | 101 | 258 | 161 | 520 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –9 | –6 | 0 | –15 | –9 | –9 | 0 | –18 |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 3 | ||||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –9 | –6 | 0 | –15 | –9 | –6 | 0 | –15 |
| Restvärde vid årets början | 92 | 252 | 161 | 505 | 110 | 205 | 0 | 315 |
| Restvärde vid årets slut | 109 | 36 | 79 | 225 | 92 | 252 | 161 | 505 |
1) Nedskrivningar ingår i raden "Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
91
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |||
| Stenmaterial | 421 | 376 | ||||
| Byggmaterial | 169 | 152 | 59 | 52 | ||
| Övrigt | 156 | 146 | ||||
| Summa | 746 | 673 | 52 |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 14 560 | 16 040 |
| Fakturering pågående entreprenader | –13 494 | –15 123 |
| Summa | 1 066 | 918 |
| FAKTURERADE EJ UPPARBETADE INTÄKTER KONCERNEN |
2014 | 2013 |
| Fakturering pågående entreprenader | 36 730 | 33 658 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | –32 322 | –29 394 |
| Summa | 4 408 | 4 264 |
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 46 882 (45 434) MSEK. Erhållna förskott uppgick till 2 603 (2 932) MSEK. Av beställaren innehållna belopp uppgick till 752 (749) MSEK.
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | Aktiekapital, MSEK |
|
|---|---|---|---|
| 1988 | Årets början | 6 720 000 | 672 |
| Split 1:4 | 20 160 000 | ||
| Riktad nyemission vid förvärv av ABV | 16 259 454 | 407 | |
| 1991 | Konverteringar av förlagslån | 1 449 111 | 36 |
| 1993 | Konverteringar av förlagslån | 468 928 | 11 |
| Riktad nyemission vid förvärv av minoritetspost i NK |
1 838 437 | 46 | |
| 1994 | Nyemission | 19 841 991 | 496 |
| Konverteringar av förlagslån | 13 394 804 | 335 | |
| 1997 | Riktad nyemission vid förvärv av Siab | 28 303 097 | 708 |
| 2004 | Nedsättning av aktiekapitalet1) | –1 844 | |
| 2014 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
1) Kvotvärdet ändrades från 25,00 SEK till 8,00 SEK.
| B-aktier i eget förvar | Antal aktier | |
|---|---|---|
| 2000 | Återköp | 2 775 289 |
| 2001 | Återköp | 699 300 |
| 2002 | Återköp | 2 560 800 |
| 2003 | Återköp | 3 |
| 2005 | Försäljning | –4 840 998 |
| 2006 | Försäljning | –843 005 |
| 2007 | Försäljning | –330 251 |
| 2011 | Försäljning | –21 138 |
| 2012 | Återköp | 415 500 |
| 2013 | Återköp | 177 000 |
| 2014 | Vid årets slut | 592 500 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 1 685 025 (2 425 764) A-aktier omvandlats till B-aktier.
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 26 023 097 | 82 412 725 108 435 822 |
En specifikation av förändringen i eget kapital finns på s. 66. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 12,00 kronor per aktie, totalt 1 294 119 864 kronor att fördelas på två utbetalningstillfällen med 6,00 kronor per tillfälle.
| A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 108 435 822 | |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2000–2013 |
–35 403 560 | 35 403 560 | |
| Återköpta aktier 2000–2013 | –6 627 892 | –6 627 892 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2013 |
6 035 392 | 6 035 392 | |
| Antal aktier per 31/12 2013 | 27 708 122 | 80 135 200 107 843 322 | |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2014 |
–1 685 025 | 1 685 025 | |
| Antal aktier per 31/12 2014 | 26 023 097 | 81 820 225 107 843 322 | |
| Antal röster | 260 230 970 | 81 820 225 | 342 051 195 |
| Procent av röster | 76 | 24 | 100 |
| Procent av kapital | 24 | 76 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2014 | 245,20 | 246,80 | |
| Börsvärde, MSEK | 6 381 | 20 193 | 26 574 |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare1) | 5 381 | 5 690 |
| Finansiella leasingskulder | 193 | 179 |
| Skulder avseende svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag |
1 032 | 745 |
| Skulder till intressebolag | 85 | 85 |
| Övriga långfristiga lån | 266 | 330 |
| Summa | 6 957 | 7 029 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare | 1 140 | 1 095 |
| Skulder avseende svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag |
1 239 | 1 291 |
| Skulder till intressebolag | 40 | 30 |
| Finansiell leasing, kortfristig del | 104 | 98 |
| Övriga kortfristiga skulder | 3 | 1 |
| Summa | 2 526 | 2 515 |
| Totalt räntebärande skulder | 9 483 | 9 544 |
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 1 700 (1 500) MSEK.
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
EKONOMISK REDOVISNING
För information om hur finansiella leasingskulder förfaller till betalning se vidare not 35, Leasing.
| MODERBOLAG | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 1 700 | 1 500 |
| Summa | 1 700 | 1 500 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Koncernföretag | 3 296 | 4 161 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 | |
| Summa | 3 296 | 4 162 |
| Totalt räntebärande skulder | 4 996 | 5 662 |
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
| KONCERNEN, 2014 | Garantier | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 535 | 535 | 2 070 |
| Årets avsättning | 401 | 219 | 620 |
| Omrubriceringar | 1 | –9 | –8 |
| Årets utnyttjande | –456 | –190 | –646 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning |
–56 | –5 | –61 |
| Omklassificering | –91 | 91 | 0 |
| Omräkningsdifferenser | 32 | 10 | 42 |
| Utgående balans | 1 366 | 651 | 2 017 |
| KONCERNEN, 2013 | Garantier | Övriga | Totalt |
| Ingående balans | 1 722 | 713 | 2 435 |
| Årets avsättning | 367 | 158 | 525 |
| Omrubriceringar | 1 | –1 | 0 |
| Årets utnyttjande | –511 | –308 | –819 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –56 | –28 | –84 |
| Omklassificering | –1 | –1 | |
| Omräkningsdifferenser | 13 | 3 | 14 |
| Utgående balans | 1 535 | 535 | 2 070 |
| MODERBOLAGET, 2014 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 631 | 56 | 686 |
| Årets avsättning | 141 | –30 | 111 |
| Årets utnyttjande | –155 | –27 | –182 |
| Omklassificering | –67 | 67 | |
| Utgående balans | 549 | 66 | 616 |
| MODERBOLAGET, 2013 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 846 | 28 | 874 |
| Årets avsättning | 29 | 28 | 56 |
| Årets utnyttjande | –244 | –244 | |
| Utgående balans | 631 | 56 | 686 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Återställningsreserv | 149 | 144 | ||
| Övrigt | 502 | 391 | 66 | 56 |
| Övriga avsättningar | 651 | 535 | 66 | 56 |
| Garantiåtaganden | 1 366 | 1 536 | 549 | 631 |
| Summa | 2 017 | 2 070 | 616 | 686 |
Garantiavsättningarna avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Återställningsreserven är hänförlig till NCC Roads. Avsättningarna är ämnade för framtida kostnader gällande återställning av täkter inom sten- och bergmaterial. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för förluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas. Konkurransetilsynet i Norge har utrett misstänkta överträdelser av konkurrenslagen. Misstanken rörde prissamarbete i asfaltbranschen mellan Kolo Veidekke och NCC Roads AS i två områden under åren 2005–2008. NCC:s internutredning bekräftade misstanken vad gäller överträdelse av konkurrenslagen i Trondheimområdet under tidsperioden i fråga. Oslo Tingsrett meddelande sin dom i målet den 19 februari 2014, vilket innebär en sänkning av konkurrensskadeavgiften från 140 MNOK som Konkurrenstillsynet tidigare ålagt NCC till 40 MNOK (43 MSEK). Domen har överklagats.
NCC-koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Norge.
I Sverige består NCC:s pensionsåtagande till större delen av ITP-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 70 procent av det totala beståndet. Utöver detta finns fem mindre förmånsbestämda planer av vilka flera är stängda för nyintjäning. Fyra av dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse och den femte är försäkrad i ett livförsäkringsbolag.
NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP-planen. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartalsbokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen.
De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:
I Norge består åtagandet av två mindre pensionsordningar avseende tilläggspensioner vilka inte är fonderade och där ingen nyintjäning sker. Eftersom planerna är små och ingen nyintjäning sker så är riskerna i dessa planer betydligt mindre än vad som beskrivits ovan. Under 2013 har inlösen skett av de förmånsbestämda ålderspensionsplanerna i Norge varvid dessa ersatts av avgiftsbestämda planer.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period |
127 | 133 |
| Räntekostnad | 175 | 147 |
| Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar | –175 | –140 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 127 | 140 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 597 | 562 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | 47 | 81 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 771 | 783 |
Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och räntekostnad samt beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enlig ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2014 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. NCCkoncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,32 (0,18) procent.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 144 (129) procent.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 5 220 | 4 314 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 4 748 | 4 380 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 472 | –66 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | 112 | 189 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 585 | 125 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Anläggningstillgångar | 1 | |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 583 | 125 |
| Nettobeloppet i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
585 | 125 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| Sverige | 572 | 111 |
| Norge | 12 | 13 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 585 | 125 |
FÖRÄNDRING AV FÖRPLIKTELSE FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 4 314 | 5 097 |
| Utbetalda ersättningar | –154 | –142 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 303 | 279 |
| Regleringar | –16 | –932 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade demografiska antaganden |
31 | 61 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden |
742 | 1 |
| Valutakursdifferenser | –50 | |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december |
5 220 | 4 314 |
Planernas vägda genomsnittliga löptider är 27 (27) år.
FÖRÄNDRING AV FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 4 380 | 4 901 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 6 | 21 |
| Utbetalda ersättningar | –8 | –8 |
| Gottgörelse | –12 | –33 |
| Beräknad avkastning | 175 | 140 |
| Regleringar | –857 | |
| Aktuariella vinster och förluster | 207 | 267 |
| Valutakursdifferenser | –50 | |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
4 748 | 4 380 |
| Förvaltningstillgångarna består av: | ||
| Svensk aktiemarknad, noterade | 724 | 630 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 1 209 | 932 |
| Hedgefonder, noterade | 559 | 514 |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 556 | 804 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 1 700 | 1 500 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
4 748 | 4 380 |
Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.
AKTUARIELLA ANTAGANDEN, VÄGDA SNITTVÄRDEN, %
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 2,85 | 4,0 |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,0 |
| Förväntad inflation, % | 1,5 | 1,5 |
| Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år | 20,8 | 23,4 |
KÄNSLIGHETSANALYS; PROCENTUELL PÅVERKAN PÅ ÅTAGANDETS STORLEK PER 31 DECEMBER 2014
| KONCERNEN | Ökning, % | Minsk ning,% |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring | –8,2 | 10,2 |
| Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring | 4,2 | –3,0 |
| Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring | 7,6 | –6,1 |
| Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring | 3,9 | –3,1 |
Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning.
Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsskulden i balansräkningen.
Koncernen uppskattar att 5 MSEK blir betalda under 2015 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 171 | 204 |
| Räntekostnad | 108 | 52 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 279 | 256 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 141 | 153 |
| Delsumma | 420 | 409 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 67 | 61 |
| Årets pensionskostnad | 487 | 470 |
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året |
3 025 | 2 908 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet | 171 | 204 |
| Räntekostnad | 108 | 53 |
| Utbetalning av pensioner | –128 | –140 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
3 176 | 3 025 |
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
3 807 | 3 464 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 340 | 373 |
| Betalning till/från pensionsstiftelse | –30 | |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
4 147 | 3 807 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: |
||
| Aktier | 1 551 | 1 252 |
| Fonder | 448 | 411 |
| Räntebärande fordringar | 2 148 | 2 144 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
4 147 | 3 807 |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 1 700 (1 500) MSEK.
I övrigt innehar stiftelsen inga finansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
3 176 | 3 025 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
4 147 | 3 807 |
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 973 | 784 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 2 | 2 |
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 3,84 | 3,84 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Skulder till intresseföretag | 7 | 5 |
| Derivat som innehas för säkring | 98 | 51 |
| Skulder fastighetsförvärv | 215 | 185 |
| Övriga långfristiga skulder | 228 | 59 |
| Summa | 548 | 299 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 2 603 | 2 932 |
| Skulder till intresseföretag | 2 | |
| Derivat som innehas för säkring | 161 | 35 |
| Skulder fastighetsförvärv | 545 | 930 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 472 | 1 460 |
| Summa | 4 782 | 5 360 |
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Fakturering exklusive innehållna belopp | 19 664 | 19 143 |
| Innehållna belopp | 260 | 237 |
| Summa fakturering | 19 924 | 19 380 |
| Nedlagda kostnader exklusive förlustreservering | –18 428 | –17 867 |
| Förlustreservering | 153 | 96 |
| Summa nedlagda kostnader | –18 275 | –17 771 |
| Summa pågående arbeten för annans räkning | 1 649 | 1 609 |
| Resultatavräknad fakturering | ||
| Årets fakturering | 20 158 | 20 819 |
| Fakturerat men ej resultatavräknat per 1/1 | 19 380 | 21 918 |
| Avgår: Fakturerat men ej resultatavräknat per 31/12 | –19 924 | –19 380 |
| Summa intäkter | 19 614 | 23 357 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Lönerelaterade kostnader | 2 165 | 2 110 | 910 | 930 |
| Finansiella kostnader | 22 | 36 | ||
| Förutbetalda hyresintäkter | 11 | 10 | 1 | 1 |
| Förutbetalda intäkter hyresgarantier | 94 | 219 | ||
| Projektrelaterade kostnader | 1 213 | 1 195 | 218 | 365 |
| Administrationskostnader | 99 | 64 | 6 | 5 |
| Drifts- och försäljningskostnader | 221 | 176 | ||
| Övriga kostnader | 127 | 77 | 74 | 19 |
| Summa | 3 952 | 3 888 | 1 209 | 1 321 |
I Sverige finns ramavtal för finansiell leasing av personbilar och lastbilar, i viss mån med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. NCC anvisar köpare eller har möjlighet att förlänga leasingavtal.
I Finland, Norge och Danmark finns ramavtal för operationell leasing av personbilar och lastbilar med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
Inom NCC Roads respektive Construction Norway finns ramavtal för operationell leasing av produktionsutrustning. Avtalen baseras på rörlig ränta och avser Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Under 2006 tecknades ett sale-leaseback-avtal med den tyska finansgruppen HSH Nordbank och dess intressebolag AGV avseende fastigheter i området Sonnengarten, Berlin. Samtidigt tecknades ett 18-årigt hyresavtal. Avtalet redovisas som operationell leasing.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Finansiell leasetagare | ||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 35 | 38 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 263 | 241 |
| Framtida minimileaseavgifter: | ||
| Inom 1 år | 99 | 99 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 202 | 181 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter: | ||
| Inom 1 år | 98 | 96 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 199 | 178 |
| Avstämning framtida leaseavgifter och deras nuvärden: | ||
| Framtida minimileaseavgifter | 301 | 280 |
| Avgår räntebelastning | –4 | –6 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 297 | 274 |
| Variabla utgifter som ingår i periodens resultat: | ||
| Ränta leasade maskiner och inventarier | 5 | 6 |
| Totalt | 5 | 6 |
OPERATIONELL LEASING
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Operationell leasegivare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasegivare (uthyrda lokaler) |
||||
| Fördelade på förfalloperioder: | ||||
| Inom 1 år | 26 | 4 | 11 | 10 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
61 | 15 | 28 | 35 |
| Senare än 5 år | 5 | 3 | ||
| Operationell leasetagare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasetagare |
||||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||||
| Inom 1 år | 369 | 337 | 62 | 63 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
773 | 710 | 144 | 205 |
| Senare än 5 år | 463 | 427 | ||
| Årets kostnad för operationell leasing uppgår till |
751 | 599 | 62 | 63 |
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand Nordstjernangruppen, bolag ingående i Axel Johnson-gruppen och FastPartner-gruppen samt intresseföretag och samarbetsarrangemang.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. För mellanhavanden med NCC-koncernens Pensionsstiftelse, se not 31 och 39.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang |
||
| Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
371 | 120 |
| Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang | 45 | 64 |
| Utdelning från intresseföretag | 1 | |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
94 | 92 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
78 | 60 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
125 | 115 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
12 | 12 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och samarbetsarrangemang |
11 | 21 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 10 | 2 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 688 | 593 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 1 | |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 70 | 52 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Inköp från Axel Johnsongruppen | 6 | 5 |
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 2 065 | 2 862 |
| Inköp från koncernföretag | 920 | 1 057 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 79 | 116 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 111 | 121 |
| Utdelning från koncernföretag | 1 095 | 1 389 |
| Långfristiga fordringar hos koncernföretag | 10 | 10 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 10 703 | 10 339 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 3 296 | 4 161 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 1 423 | 1 574 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 21 922 | 20 818 |
| Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang |
||
| Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 8 | 14 |
| Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang | 24 | 46 |
| Utdelning från intresseföretag och samarbetsarrangemang | 5 | |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
184 | 184 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
4 | 9 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
4 | 6 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och samarbetsarrangemang |
54 | 8 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 8 | 1 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 467 | 394 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 1 | |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 59 | 40 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Inköp från Axel Johnsongruppen | 3 | 1 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Fastighetsinteckningar | 1 112 | 1 095 | ||
| Företagsinteckningar | 6 | |||
| Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll m.m. |
298 | 279 | ||
| Spärrade bankmedel | 43 | 30 | ||
| Summa | 1 452 | 1 410 | 0 | 0 |
| Övriga ställda säkerheter | ||||
| Övrigt | 58 | 72 | ||
| Summa | 58 | 72 | 0 | 0 |
| Totalt ställda säkerheter | 1 510 | 1 482 | 0 | 0 |
| Borgens- och garanti förpliktelser |
||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncern bolags räkning |
21 922 | 20 818 | ||
| Insatser och upplåtelseavgifter | 1 839 | 2 081 | 1 839 | 2 081 |
| Övriga borgens- och ansvars förbindelser |
69 | 112 | 69 | 112 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels och kommanditbolag |
129 | 68 | 2 | 6 |
| Summa borgens- och garantiförpliktelser |
2 037 | 2 261 | 23 833 | 23 017 |
TILLGÅNGAR BELASTADE MED ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL
Avser leasad utrustning i form av personbilar och lastbilar.
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till av NCC bildade bostadsrättsföreningar. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förflutit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
| LIKVIDA MEDEL | ||
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
| Kassa och bank | 2 591 | 2 775 |
| Kortfristiga placeringar | 773 | |
| Summa enligt balansräkning och kassaflödesanalys | 2 592 | 3 548 |
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
| Kassa och bank | 1 938 | 705 |
| Kortfristiga placeringar | 6 400 | 7 100 |
| Summa enligt kassaflödesanalys | 8 337 | 7 805 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med följande utgångspunkt:
• De har obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader vid anskaffningstidpunkten.
Not 38 Kassaflödesanalys, forts.
FÖRVÄRV AV DOTTERFÖRETAG OCH INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
Värdet av förvärvade tillgångar och skulder var enligt förvärvsanalyserna följande:
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Goodwill | 16 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 2 | |
| Varulager | 1 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 5 | |
| Likvida medel | 9 | |
| Långfristiga skulder | –1 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –7 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 8 | |
| Uppskjuten skatteskuld | –4 | |
| Köpeskilling | 36 | 8 |
| Förvärvade likvida medel | –9 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 27 | 8 |
Koncernen
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 820 (923) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats.
Förvärv av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande om 27 (8) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 0 (0) MSEK varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde.
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 155 (88) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
Koncernen
Under perioden erhållen ränta uppgick till 44 (71) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 371 (383) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 84 (124) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 286 (242) MSEK.
KASSAFLÖDE HÄNFÖRLIGT FRÅN ANDELAR I GEMENSAMMA VERKSAMHETER
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Löpande verksamhet | 66 | 49 |
| Förändring av rörelsekapital | –51 | –77 |
| Investeringsverksamhet | 21 | –21 |
| Finansieringsverksamhet | –54 | 13 |
| Summa kassaflöde | –18 | –36 |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Spärrade bankmedel | 43 | 30 |
| Likvida medel i joint ventures | 93 | 120 |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning |
136 | 150 |
| TRANSAKTIONER SOM INTE MEDFÖR BETALNINGAR |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Förvärv av en tillgång genom finansiell leasing | 131 | 132 |
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC-koncernens Finansavdelning, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfaciliteten som tecknats med en grupp banker. I december refinansierades koncernens syndikerade lånefacilitet. Volymen ökade från 325 MEUR till 400 MEUR och löptiden förlängdes från två till fem år med två ettåriga förlängningsoptioner. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.
Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansieringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refinansieringsrisk är att låneportföljen ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen till 31 (32) månader för totala räntebärande skulder exklusive pensionsskuld enligt IAS 19. Finansieringen om 2 271 (2 036) MSEK avseende byggnation av finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar är knuten till varje enskilt bostadsutvecklingsprojekt och kapitalbindningen, 22 (18) månader, i finansieringen avspeglar detta förhållande. Exklusive lån i finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar samt pensionsskuld enligt IAS 19 uppgick kapitalbindningen till 34 (36) månader.
Not 39 Finansiella instrument och finansiell riskhantering, forts.
| RÄNTEBÄRANDE SKULDER |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | |||||
| 2015 | 2 526 | 27 | |||||
| 2016 | 2 749 | 29 | |||||
| 2017 | 829 | 9 | |||||
| 2018 | 834 | 9 | |||||
| 20192) | 2 316 | 24 | |||||
| 2020 | 9 | ||||||
| 2021– | 219 | 2 | |||||
| Totalt | 9 483 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
2) Varav återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse 1 700 MSEK.
NCC har upprättat följande investorrelaterade marknadsfinansieringsprogram:
| Ram | Utnyttjat Nom MSEK |
|
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | 50 |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige1) | 5 000 MSEK | 4 308 |
| Totalt | 4 358 |
1) varav noterade på Nasdaq Stockholm nominellt 2 950 MSEK.
Av NCC:s totala räntebärande skuld exklusive pensionsskuld enligt IAS 19 utgjordes 46 (48) procent av investorrelaterade lån.
För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov har koncernens betalningsberedskap koncentrerats till bindande kreditlöften. NCC:s finanspolicy anger att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 4 774 (3 869) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 4,4 (2,8) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgickt till 2 833 (3 691) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 13 (13) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
LÖPTIDSANALYS (BELOPP INKLUSIVE RÄNTA)1)
| 2014 | 2013 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Återlån från NCC-koncernens Pensions stiftelse |
1 904 | 41 | 82 | 1 781 | 1 793 | 59 | 64 | 1 670 | ||||
| Räntebärande skulder | 5 501 | 77 | 1 228 | 2 732 | 1 450 | 14 | 6 183 | 195 | 1 091 | 3 248 | 1 525 | 124 |
| Räntebärande skulder i finländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar2) |
2 343 | 96 | 1 176 | 832 | 8 | 231 | 2 109 | 285 | 1 046 | 600 | 6 | 172 |
| Finansiella leasingskulder | 308 | 1 | 108 | 165 | 34 | 289 | 2 | 103 | 138 | 46 | ||
| Ränteswappar | 116 | 6 | 36 | 63 | 11 | 99 | 1 | 25 | 56 | 17 | ||
| Leverantörsskulder | 3 960 | 3 960 | 4 096 | 4 096 | ||||||||
| Totalt | 14 132 | 4 140 | 2 589 | 3 874 | 3 284 | 245 | 14 569 | 4 579 | 2 324 | 4 106 | 3 264 | 296 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
2) Förfallotidpunkten för räntebärande skulder i osålda färdigställda projekt i finländska bostadsaktiebolag är definierad som förfallotidpunkten för de långfristiga låneavtalen. Lånen löses dock i takt med försäljningen av bostäderna.
Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade derivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
LÖPTIDSANALYS (BELOPP INKLUSIVE RÄNTA)
| 2014 | 2013 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Valutaterminer och cross-currency swappar | ||||||||||||
| – utflöde | –11 420 | –6 378 | –4 451 | –379 | –212 | –11 199 | –9 857 | –959 | –158 | –225 | ||
| – inflöde | 11 518 | 6 395 | 4 432 | 407 | 284 | 11 216 | 9 904 | 944 | 141 | 227 | ||
| Nettoflöde från bruttoreglerade derivat | 98 | 17 | –19 | 28 | 72 | 17 | 47 | –15 | –17 | 2 |
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning. Upplåningen som är räntebärande medför att koncernen exponeras för ränterisk. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för företagets skuldportfölj1) när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel2) i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/- 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform räntemässigt inte motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen.
Den genomsnittliga räntebindningstiden på företagets skuldportfölj1) reducerad med ränteexponeringen i likvida medel2) var 13 (14) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Likvida medel2) uppgick till 2 740 (3 623) MSEK och den genomsnittliga räntebidningstiden på dessa tillgångar var 2 (1) månader.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande bruttoskuld exklusive pensionsskuld enligt IAS 19 till 9 483 (9 544) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 11 (11) månader. Exklusive lån i finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadrättsföreningar samt exklusive pensionsskuld enligt IAS 19 uppgick bruttoskulden till 7 213 (7 508) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 13 (14) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen.
Per den 31 december 2014 hade NCC ränteswappar knutna till skuldportföljen med ett nominellt värde på 1 771 (1 800) MSEK. Övriga ränteswappar, avsedda för säkring av ränterisken i ett leasingkontrakt, hade ett nominellt värde på 332 (312) MSEK. Ränteswapparnas (knutna till skuldportföljen) verkliga värde uppgick per den 31 december 2014 netto till –77 (–26) MSEK bestående av tillgångar om 0 (0) MSEK och skulder om 77 (26) MSEK. Övriga ränteswappars verkliga värde uppgick netto till –33 (–36) MSEK bestående av skulder om 33 (36) MSEK. Ränteswapparna knutna till skuldportföljen har en förfallotidpunkt på mellan 1,4 (0,7) och 5,0 (4,7) år. Övriga ränteswappars förfallotidpunkt ligger på 2,5 (3,5) år. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med –14 (–8) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen, exklusive pensionsskuld enligt IAS 19. Andra komponenter i årets resultat skulle ha varit 6 (7) MSEK samt i eget kapital 31 (37) MSEK högre som en effekt av en ökning av verkligt värde på koncernens ränteswappar.
1) Företagets skuldportfölj: Räntebärande skulder exklusive de finländska bostadsaktiebolagen och de svenska bostadsrättsföreningarna samt exklusive pensionsskuld enlig IAS 19, inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen.
2) Likvida medel och kortfristiga placeringar exklusive likvida medel i svenska bostadsrättsföreningar.
| RÄNTEBÄRANDE SKULDER INKL. RÄNTESWAPPAR |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | |||
| 2015 | 7 146 | 75 | |||
| 2016 | 1 000 | 11 | |||
| 2017 | 550 | 6 | |||
| 2018 | 608 | 6 | |||
| 2019 | 121 | 1 | |||
| 2020 | |||||
| 2021– | 58 | 1 | |||
| Totalt | 9 483 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
I enlighet med finanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. Kontrakterad nettoexponering i respektive valuta kurssäkras till 100 procent. Prognostiserad nettoexponering säkras successivt över tiden, vilket innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid flera tillfällen och omfattas av flera säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. Riktvärdet är att säkra 90 procent av prognos för innevarande kvartal, 70 procent av prognos för nästkommande kvartal, följt av 50 procent, 30 procent samt 10 procent. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoutflöden i olika valutor samt säkrad andel under året.
| MOTVÄRDE I MSEK | 2014 | 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto utflöde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
|||
| EUR | 910 | 742 | 82 | 902 | 733 | 81 | |||
| Övriga | 166 | 46 | 28 | 142 | 88 | 62 | |||
| Totalt | 1 076 | 788 | 73 | 1 044 | 821 | 79 |
Under 2014 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Transaktionsexponeringen har säkrats genom valutaterminer. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto 11 (7) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som tillgångar 15 (9) MSEK och som skulder 4 (2) MSEK.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade valutautflödena under 2015–2016, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel.
| MOTVÄRDE | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| I MSEK | Q1 2015 | Q2 2015 | Q3 2015 | Q4 2015 | Q1 2016– | TOTALT | ||||||||||||
| Valuta | Netto utflöde |
Säk- ringspo sition |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk- ringspo sition |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk- ringspo sition |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk- ringspo sition |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk- ringspo sition |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk- ringspo sition |
Säkrad andel % |
| EUR | 141 | 129 | 91 | 132 | 92 | 70 | 150 | 75 | 50 | 130 | 39 | 30 | 107 | 11 | 10 | 659 | 346 | 52 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 |
Den utestående säkringspositionen (nominell volym) vid årsskiftet avseende kontrakterade nettovalutautflöden uppgick till 14 (117) MSEK, varav 11 (66) MSEK förfaller inom tre månader.
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Om den svenska kronan försvagas med fem procent i förhållande till euron, med alla andra variabler konstanta, skulle det medföra en förändring av årets resultat med -14 (-14) MSEK som en följd av förluster vid omräkning av leverantörsskulder i EUR.
Enligt NCC:s finanspolicy ska koncernens tillgångar matchas i lokal valuta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom den centrala treasuryenheten och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK och EUR. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till. Styrelsen beslutade i januari 2015 att bevilja undantag från denna policy innebärande att vd, inom en fastställd limit, kan besluta om att inte rubelsäkra tillgångar i Ryssland. Se även not 41, Händelser efter balansdagen.
Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % |
|---|---|---|
| EUR | 1 661 | 17 |
| NOK | 448 | 5 |
| SEK | 7 374 | 78 |
| Totalt | 9 483 | 100 |
FINANSIERING VIA VALUTADERIVAT1) 2014
Motvärde i MSEK
| Sälj DKK | –851 |
|---|---|
| Sälj EUR | –2 856 |
| Sälj NOK | –2 696 |
| Sälj RUB | –829 |
| Köp PLN | 15 |
| Netto | –7 217 |
1) Valutaswappar och cross-currency swappar.
Huvudregeln i NCC:s finanspolicy är att koncernens omräkningsexponering inte ska valutakurssäkras. Undantag görs för utvecklingsverksamheter som NCC Property Development samt NCC Housing, där valutakurssäkring görs. I de fall säkring sker ska maximalt 90 procent av de utländska nettotillgångarna säkras utan hänsyn tagen till skatteeffekt. Koncernens vd kan besluta om säkring av utländska nettotillgångar i utvalda bolag utöver ovan angivna riktlinjer.
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i NCC Property Development samt NCC Housing och säkringspositioner per valuta samt säkrad andel utan, respektive med, hänsyn tagen till skatteeffekt.
| MOTVÄRDE I MSEK | 2014 | 2013 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
| DKK | 567 | 481 | 85 | 375 | 66 | 502 | 445 | 89 | 347 | 69 |
| EUR | 1 322 | 1 123 | 85 | 876 | 66 | 1 099 | 939 | 85 | 732 | 67 |
| NOK | 233 | 200 | 86 | 156 | 67 | 258 | 219 | 85 | 171 | 66 |
| RUB | 23 | 24 | 107 | 19 | 83 | 12 | ||||
| LVL | 44 | 41 | 91 | 32 | 71 | |||||
| Totalt | 2 145 | 1 828 | 85 | 1 426 | 67 | 1 915 | 1 644 | 86 | 1 282 | 67 |
Säkring av nettotillgångarna sker både genom upptagande av lån samt genom valutaterminer. Det redovisade värdet på lån samt valutaterminer (inklusive underliggande kapitalbelopp) som använts som säkringsinstrument per 31 december var 1 828 (1 644) MSEK, varav lån 569 (534) MSEK och valutaterminer 1 260 (1 110) MSEK. Säkringsredovisning tillämpas då kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda. En valutakursdifferens på –85 (–18) MSEK före skatt har redovisats i övrigt totalresultat. Avseende säkringsredovisning, se vidare not 1 Redovisningsprinciper, Säkring av nettoinvesteringar. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Per den 31 december 2014 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av eget kapital med 108 (94) MSEK och en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK avseende ej säkrad omräkningsexponering.
Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet
NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor's) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 493 (191) MSEK vid utgången av 2014. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden (FFFS 2007:1). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 2 833 (3 691) MSEK.
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
ÅLDERSANALYS KUNDFORDRINGAR INKLUSVIE FORDRINGAR FÖR SÅLDA FASTIGHETSPROJEKT
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
||
| Ej förfallna kundfordringar | 6 128 | 6 204 | |||
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar |
598 | 691 | |||
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar |
83 | 190 | 1 | ||
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar |
132 | 14 | 230 | 20 | |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar |
584 | 203 | 398 | 158 | |
| Summa | 7 525 | 217 | 7 712 | 180 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 0 (0) MSEK.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 180 | 214 |
| Årets reservering | 101 | 77 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –66 | –110 |
| Omräkningsdifferenser | 3 | –2 |
| Utgående balans | 217 | 180 |
REDOVISAT VÄRDE OCH VERKLIGT VÄRDE FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT Nedanstående tabell visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar, som innehas för handelsändamål, samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument.
Värderingen till verkligt värde på valutaterminer och cross-currency swappar baseras på publicerade terminskurser på en aktiv marknad. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Diskonteringen ger inte någon väsentlig påverkan på värderingen av derivaten.
För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet överensstämma med det redovisade värdet. För långfristiga värdepappersinnehav samt kortfristiga placeringar som hålles till förfall baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer och långa skulder till kreditinstitut har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- samt kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde.
| KONCERNEN, 2014 | Finansiella till- gångar värde- rade till verkligt värde via resul- taträkningen1) |
Derivat som används i säkringsredo- visning |
Kund- och låne- fordringar |
Investeringar som hålles till förfall |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värde- rade till verkligt värde via resul- taträkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
115 | 40 | 156 | 160 | |||||
| Långfristiga fordringar | 223 | 127 | 350 | 350 | |||||
| Kundfordringar | 7 178 | 7 178 | 7 178 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
2 | 2 | 2 | ||||||
| Övriga fordringar | 194 | 27 | 324 | 545 | 545 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 115 | 127 | 242 | 243 | |||||
| Likvida medel | 2 592 | 2 592 | 2 592 | ||||||
| Summa tillgångar | 532 | 27 | 10 223 | 242 | 40 | 0 | 0 | 11 065 | 11 070 |
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 6 957 | 6 957 | 7 059 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 86 | 12 | 450 | 548 | 548 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
585 | 585 | 585 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 526 | 2 526 | 2 531 | ||||||
| Leverantörsskulder | 3 960 | 3 960 | 3 960 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbe talda intäkter |
22 | 22 | 22 | ||||||
| Övriga kortfristiga skulder | 55 | 106 | 546 | 707 | 707 | ||||
| Summa skulder | 0 | 141 | 0 | 0 | 0 | 118 | 15 046 | 15 305 | 15 412 |
| KONCERNEN, 2013 | Finansiella till gångar värde rade till verkligt värde via resul taträkningen1) |
Derivat som används i säkringsredo visning |
Kund- och låne fordringar |
Investeringar som hålles till förfall |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värde rade till verkligt värde via resul taträkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
108 | 23 | 131 | 134 | |||||
| Långfristiga fordringar | 23 | 145 | 168 | 168 | |||||
| Kundfordringar | 7 377 | 7 377 | 7 377 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
–2 | 1 | –1 | –1 | |||||
| Övriga fordringar | 72 | 14 | 254 | 340 | 340 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 21 | 122 | 143 | 143 | |||||
| Likvida medel | 3 548 | 3 548 | 3 548 | ||||||
| Summa tillgångar | 114 | 14 | 11 325 | 230 | 23 | 0 | 0 | 11 706 | 11 709 |
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 7 029 | 7 029 | 7 140 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 47 | 4 | 248 | 299 | 299 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
125 | 125 | 125 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 515 | 2 515 | 2 517 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 096 | 4 096 | 4 096 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
9 | 1 | 36 | 46 | 46 | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | 11 | 23 | 932 | 966 | 966 | ||||
| Summa skulder | 0 | 67 | 0 | 0 | 0 | 28 | 14 981 | 15 076 | 15 189 |
1) Innehas för handelsändamål.
2) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 700 (1 500) MSEK.
| MODERBOLAGET, 2014 | Derivat som används i säkringsredovisning |
Kund- och lånefordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordringar hos intresseföretag | 184 | 184 | 184 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | 5 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 20 | 20 | 20 | |||
| Kundfordringar | 2 792 | 2 792 | 2 792 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 4 | 2 369 | 2 373 | 2 373 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 4 | 4 | 4 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 116 | 116 | 116 | |||
| Kortfristiga placeringar | 6 400 | 6 400 | 6 400 | |||
| Kassa och bank | 1 938 | 1 938 | 1 938 | |||
| Summa tillgångar | 4 | 13 823 | 5 | 0 | 13 832 | 13 832 |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 700 | 1 700 | 1 700 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 061 | 1 061 | 1 061 | |||
| Övriga långfristiga skulder | 29 | 29 | 29 | |||
| Leverantörsskulder | 2 092 | 2 092 | 2 092 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 31 | 3 648 | 3 678 | 3 678 | ||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 4 | 4 | 4 | |||
| Summa skulder | 31 | 0 | 0 | 8 533 | 8 564 | 8 564 |
| MODERBOLAGET, 2013 | Derivat som används i säkringsredovisning |
Kund- och lånefordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordringar hos intresseföretag | 184 | 184 | 184 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | 5 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 24 | 24 | 24 | |||
| Kundfordringar | 2 666 | 2 666 | 2 666 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 3 | 2 560 | 2 563 | 2 563 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 9 | 9 | 9 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 67 | 67 | 67 | |||
| Kortfristiga placeringar | 7 100 | 7 100 | 7 100 | |||
| Kassa och bank | 705 | 705 | 705 | |||
| Summa tillgångar | 3 | 13 315 | 5 | 0 | 13 323 | 13 323 |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 500 | 1 500 | 1 500 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 061 | 1 061 | 1 061 | |||
| Övriga långfristiga skulder | 9 | 9 | 9 | |||
| Leverantörsskulder | 1 756 | 1 756 | 1 756 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 10 | 4 664 | 4 674 | 4 674 | ||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 6 | 6 | 6 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 1 | 1 | 1 | |||
| Summa skulder | 10 | 0 | 0 | 8 997 | 9 007 | 9 007 |
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 700 (1 500) MSEK.
Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året.
I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Not 39 Finansiella instrument och finansiell riskhantering, forts.
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Nivå 1 | Nivå 2* | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 417 | 417 | 93 | 93 | ||
| – Värdepapper som innehas för handel | 115 | 115 | 21 | 21 | ||
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 27 | 27 | 14 | 14 | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 40 | 40 | 23 | 23 | ||
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | ||||||
| Investeringar som hålles till förfall | 247 | 247 | 234 | 234 | ||
| Summa tillgångar | 362 | 484 | 846 | 255 | 130 | 385 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 118 | 118 | 28 | 28 | ||
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 141 | 141 | 67 | 67 | ||
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||||
| Övriga skulder (räntebärande skulder) | 3 015 | 6 575 | 9 590 | 3 116 | 6 541 | 9 657 |
| Summa skulder | 3 015 | 6 834 | 9 849 | 3 116 | 6 636 | 9 752 |
| 2014 | 2013 | |||||
| MODERBOLAGET | Nivå 1 | Nivå 2* | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 4 | 4 | 3 | 3 | ||
| Summa tillgångar | 0 | 4 | 4 | 0 | 3 | 3 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 31 | 31 | 10 | 10 | ||
| Summa skulder | 0 | 31 | 31 | 0 | 10 | 10 |
* Handeln med cross-currency swappar samt valutaterminer i rubel bedöms ske på en aktiv marknad och kvarstår därmed i nivå 2. Per den 31 december 2014 hade NCC cross-currency swappar samt valutaterminer i rubel med ett nominellt värde på –829 MSEK. Verkligt värde på cross-currency swappar samt valutaterminer uppgick per den 31 december 2014 till +334 (+24) MSEK.
NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta.
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
||
| Redovisade bruttobelopp1) | 444 | 259 | 107 | 95 | ||
| Belopp som omfattas av avtal om nettning |
–179 | –179 | –61 | –61 | ||
| Nettobelopp efter avtal om nettning |
265 | 80 | 46 | 34 |
1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i långfristiga fordringar med 223 MSEK, i övriga fordringar med 194 MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga fordringar med 27 MSEK.
I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga skulder med 12 MSEK, i övriga kortfristiga skulder med 106 MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga skulder med 86 MSEK och i övriga kortfristiga skulder med 55 MSEK.
Moderbolagets derivat avser innehav mot koncernens internbank, NCC Treasury AB, vilka är kvittningsbara.
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
||
| Redovisade bruttobelopp | 4 | 31 | 3 | 10 | ||
| Belopp som är möjliga att kvitta |
–4 | –4 | –3 | –3 | ||
| Nettobelopp | 0 | 27 | 0 | 7 |
NCC AB, organisationsnummer 556034-5174, är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är NCC AB, Vallgatan 3, 170 80 Solna.
Koncernredovisningen för år 2014 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.
NCC AB konsolideras som dotterbolag i Nordstjernan AB:s koncernredovisning. Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgår till 21,4 procent av kapitalet och 65,2 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
Den 23 januari 2015 meddelades att NCC startar ett eget bemanningsbolag för att hantera arbetstoppar. Med ett eget bolag får NCC full insyn och kontroll över avtal samt att regler, riktlinjer och NCC:s uppförandekod efterföljs. Bemanningsbolaget kommer att ha sitt säte i Polen. Det nya bolaget, NCC Montage, startar verksamheten i augusti 2015. Bolaget ska successivt ersätta den kapacitet som NCC idag köper in från externa bemanningsbolag. Det motsvarar mellan fem och tio procent av det totala antalet yrkesarbetare i NCC. Verksamheten etableras i Polen och kommer att användas vid behov i projekt i de nordiska länderna där NCC är verksamt.
Den verksamhet som tidigare har bedrivits av NCC Construction Finland och NCC Housing i S:t Petersburg läggs samman i en enhet. Den nya enheten kommer att vara en del av NCC Housing. Organisationsförändringarna gäller från den 27 januari 2015. Finansiell rapportering ändras från och med den 1 januari 2015. Under 2014 utgjorde byggverksamheten i S:t Petersburg sex procent av NCC Construction Finlands omsättning.
I samband med styrelsemötet i januari 2015 beslutade NCC:s styrelse om undantag från NCC:s policy för säkring av valutarisker. Policyn innebär att finansiering av tillgångar sker i lokal valuta. Det beviljade undantaget från policyn innebär att verkställande direktören, inom en fastställd limit, kan besluta om att inte rubelsäkra tillgångar i Ryssland. Se även not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel | 6 890 226 184 |
|---|---|
| disponeras enligt följande: | |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 12,00 SEK per aktie | 1 294 119 864 |
| I ny räkning balanseras | 5 596 106 320 |
| Summa SEK | 6 890 226 184 |
Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 27 februari 2015.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över
koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 februari 2015. Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 mars 2015.
Solna den 27 februari 2015
Tomas Billing Viveca Ax:son Johnson Carina Edblad Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Olof Johansson Sven-Olof Johansson Ulla Litzén Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Christoph Vitzthum Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson Lars Bergqvist Karl G Sivertsson
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Peter Wågström Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 27 februari 2015
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Auktoriserad revisor
Till årsstämman i NCC AB (publ), org.nr 556034-5174
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 52–104.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2014.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 27 februari 2015
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Auktoriserad revisor EKONOMISK REDOVISNING
| RESULTATRÄKNING, MSEK | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | IFRIC 15 2009 |
2010 | 2011 | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 | 52 535 | 57 227 | 57 227 | 57 823 | 56 867 |
| Kostnader för produktion | –45 158 | –50 729 | –52 572 | –52 005 | –46 544 | –50 263 | –44 487 | –47 721 | –51 724 | –51 731 | –52 027 | –51 176 |
| Bruttoresultat | 4 347 | 5 147 | 5 825 | 5 460 | 5 273 | 5 742 | 4 933 | 4 814 | 5 503 | 5 495 | 5 796 | 5 691 |
| Försäljnings- och administrationskostnader |
–2 677 | –2 795 | –3 059 | –3 197 | –3 035 | –3 035 | –2 682 | –2 774 | –2 978 | –2 988 | –3 130 | –3 117 |
| Resultat från fastighetsförvaltning | 17 | –5 | ||||||||||
| Resultat från försäljning av förvaltningsfastigheter |
92 | 9 | ||||||||||
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter |
19 | 22 | 19 | 15 | 10 | 10 | 2 | 7 | 3 | 3 | 6 | 20 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar |
–94 | –22 | –245 | –76 | –7 | –7 | –2 | –38 | –2 | –2 | 7 | |
| Resultat från försäljning av koncernföretag |
–5 | 7 | 415 | 8 | 5 | 5 | 3 | 6 | 6 | 3 | ||
| Konkurrensskadeavgift | –175 | –95 | –95 | |||||||||
| Resultat från andelar i intresseföretag |
49 | 29 | 11 | 9 | –1 | –1 | 4 | 5 | 5 | 5 | 1 | 8 |
| Rörelseresultat | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 | 2 017 | 2 537 | 2 519 | 2 679 | 2 604 |
| Finansiella intäkter | 116 | 116 | 131 | 615 | 70 | 78 | 99 | 76 | 74 | 74 | 75 | 46 |
| Finansiella kostnader | –284 | –245 | –313 | –449 | –526 | –592 | –345 | –284 | –348 | –315 | –354 | –416 |
| Finansnetto | –168 | –129 | –182 | 166 | –456 | –514 | –246 | –208 | –274 | –241 | –279 | –370 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 | 1 808 | 2 263 | 2 277 | 2 400 | 2 234 |
| Skatt på periodens resultat | –393 | –555 | –357 | –565 | –432 | –449 | –481 | –496 | –364 | –367 | –411 | –396 |
| Periodens resultat | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 |
| Hänförs till: | ||||||||||||
| NCC:s aktieägare | 1 178 | 1 706 | 2 247 | 1 809 | 1 261 | 1 654 | 1 524 | 1 310 | 1 894 | 1 905 | 1 986 | 1 835 |
| Innehav utan bestämmande inflytande |
9 | 1 | 4 | 11 | 1 | 1 | 4 | 2 | 5 | 5 | 3 | 3 |
| Periodens resultat | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 |
2005: Resultatet ökade framför allt beroende på en stark bostadsmarknad i Norden men också på ökad lönsamhet i de nordiska entreprenadverksamheterna. Nedskrivningar gjordes bland annat av goodwill, fastighetsprojekt och intresseföretag om cirka 220 MSEK.
2006: Högkonjunkturen i Norden innebar hög aktivitet med stigande omsättning och resultat som följd. Framför allt bidrog bostadsförsäljningen till resultatet, men även entreprenadverksamheten visade ökad lönsamhet. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett ingick med 186 MSEK.
2007: Högkonjunkturen i kombination med starkt resultat inom fastighetsutvecklingsverksamheten bidrog till det högsta resultatet i NCC:s historia och samtliga finansiella mål nåddes. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett belastade resultatet med 645 MSEK liksom konkurrensskadeavgifter om 175 MSEK. I rörelseresultatet ingick 383 MSEK från försäljning av den polska asfalt- och krossverksamheten.
2008: Resultatet blev historiskt högt och alla finansiella mål nåddes. 2008 var också året då bostadsmarknaden tvärbromsade och en lågkonjunktur inleddes som förstärktes av en global finanskris. Resultatet belastades med nedskrivningar och omstruktureringskostnader om sammanlagt 741 MSEK. Försäljningen av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA bidrog till resultatet med 493 MSEK.
2009: Året präglades av lågkonjunktur och en lägre efterfrågan på den nordiska byggmarknaden. Volymerna gick ned men marginalerna hölls på en god nivå. Bostadsförsäljningen var bra men resultatet påverkades av prisreduktioner. Nedskrivningar av mark och osålda bostäder belastade resultatet med 192 MSEK.
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2009 omräknats på grund av att IFRIC 15, Avtal om uppförande av fastigheter, tillämpas från och med 1 januari 2010. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2009 om inte annat framgår. Förändringen medför i korthet att intäkter och resultat vid försäljning av fastighets- och bostadsprojekt i normalfallet redovisas först när fastigheten respektive bostaden sålts, färdigställts och överlämnats till kunden. Vanligtvis innebär detta att redovisningen av försäljningen senareläggs jämfört med tidigare. Tillämpningen av IFRIC 15 innebär även att tillgångar och skulder påverkas. Bland annat redovisas bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag, till skillnad från tidigare, i NCC:s balansräkning. Detta ökar framför allt räntebärande skulder men påverkar även NCC:s övriga nyckeltal.
2010: Den ekonomiska återhämtningen påverkade årets resultat positivt. Volymnedgången förklaras främst av färre färdigställda projekt och överlämnade projekt i NCC Housing och NCC Property Development, lägre orderingång 2009 i Construction-enheterna och en kall vinter som medfört förseningar och lägre aktivitet.
2011: Marknadsutvecklingen var positiv under 2011 och efterfrågan var god inom såväl hus, anläggning och bostäder. Ett bra resultat redovisades främst tack vare fler färdigställda och överlämnade projekt i NCC Housing och höga volymer i NCC Roads tack vare en lång säsong. Nedskrivning av goodwill i Finland samt mark i Danmark och Lettland belastade resultatet med 172 MSEK. 2012: Rörelseresultatet var på en hög nivå där utvecklingsaffären stod för 45 procent tack vare fler färdigställda och överlämnade projekt. Bygg- och anläggningsverksamheten hade högre omsättning och resultat än föregående år. 2013: Byggmarknaden stärktes något under andra halvåret 2013 och årets rörelseresultat var starkt främst tack vare flera färdigställda och överlämnade projekt i NCC Property Development. Den norska verksamheten försämrade resultatet till följd av projektnedskrivningar.
2014: Årets rörelseresultat var starkt. Fortsatt god bostadsförsäljning i NCC Housing, ökat resultat i alla Construction-enheterna och NCC Roads motverkades av färre resultatavräknade projekt i NCC Property Development. Aktiviteten var lägre i den kommersiella fastighetsutvecklingsaffären, framför allt i jämförelse med 2013 som var något av ett rekordår med flera stora avslutade projekt.
Förändring har skett i redovisningen av ersättningar till anställda, för vilka den reviderade IAS 19 tillämpas från och med 1 januari 2013. Jämförelsetal för 2012 har justerats. Förändringen av IAS 19 innebär i korthet att möjligheten att använda den så kallade korridormetoden tas bort vilket betyder att uppkomna aktuariella vinster och förluster ska redovisas direkt mot övrigt totalresultat i den period de uppkommer. Vidare ska avkastningen på förvaltningstillgångar beräknas med samma räntesats som diskonteringsräntan för pensionsåtagandet. Räntekomponenten i pensionsåtagandet samt den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.
107
EKONOMISK REDOVISNING
| BALANSRÄKNING, MSEK | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | IFRIC 15 2008 |
2009 | IFRIC 15 2009 |
2010 | 2011 | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||||||||||||
| Anläggningstillgångar | |||||||||||||
| Goodwill | 1 772 | 1 700 | 1 651 | 1 772 | 1 772 | 1 750 | 1 750 | 1 613 | 1 607 | 1 827 | 1 827 | 1 802 | 1 865 |
| Övriga immateriella tillgångar | 61 | 113 | 96 | 122 | 122 | 120 | 120 | 115 | 167 | 204 | 204 | 267 | 389 |
| Förvaltningsfastigheter | 71 | 65 | 21 | 12 | 12 | ||||||||
| Rörelsefastigheter | 865 | 796 | 640 | 682 | 682 | 647 | 647 | 576 | 596 | 662 | 662 | 704 | 774 |
| Maskiner och inventarier | 1 937 | 1 940 | 1 774 | 1 975 | 1 975 | 1 910 | 1 910 | 1 816 | 2 209 | 2 395 | 2 395 | 2 502 | 2 487 |
| Andelar i intresseföretag | 44 | 47 | 25 | 10 | 10 | 9 | 9 | 7 | 8 | 9 | 9 | 9 | 52 |
| Andra långfristiga | |||||||||||||
| värdepappersinnehav | 265 | 242 | 250 | 227 | 227 | 203 | 203 | 182 | 173 | 158 | 158 | 131 | 156 |
| Långfristiga fordringar | 1 246 | 2 739 | 1 968 | 1 338 | 1 366 | 1 378 | 1 397 | 1 431 | 1 750 | 1 859 | 615 | 496 | 671 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 263 | 7 642 | 6 424 | 6 139 | 6 166 | 6 016 | 6 035 | 5 739 | 6 511 | 7 114 | 5 870 | 5 910 | 6 395 |
| Omsättningstillgångar | |||||||||||||
| Fastighetsprojekt | 2 005 | 1 955 | 2 145 | 3 439 | 4 018 | 2 835 | 2 835 | 2 931 | 4 475 | 5 321 | 5 321 | 5 251 | 5 059 |
| Bostadsprojekt | 4 395 | 5 979 | 8 553 | 11 377 | 15 060 | 8 363 | 10 137 | 8 745 | 9 860 | 11 738 | 11 738 | 12 625 | 13 246 |
| Material- och varulager | 502 | 443 | 474 | 624 | 624 | 514 | 514 | 537 | 557 | 655 | 655 | 673 | 746 |
| Kundfordringar | 7 137 | 7 934 | 8 323 | 7 820 | 7 794 | 6 355 | 6 340 | 6 481 | 7 265 | 7 725 | 7 725 | 7 377 | 7 178 |
| Upparbetade ej fakturerade | |||||||||||||
| intäkter | 2 737 | 2 840 | 2 956 | 1 854 | 841 | 1 459 | 777 | 804 | 910 | 782 | 782 | 918 | 1 066 |
| Förutbetalda kostnader och | |||||||||||||
| upplupna intäkter | 638 | 852 | 1 048 | 1 169 | 1 119 | 844 | 982 | 988 | 1 114 | 1 544 | 1 544 | 1 325 | 1 415 |
| Övriga fordringar | 1 361 | 1 532 | 1 979 | 1 778 | 1 602 | 1 472 | 1 747 | 1 425 | 1 151 | 1 277 | 1 277 | 1 024 | 1 048 |
| Kortfristiga placeringar | 153 | 173 | 483 | 215 | 215 | 286 | 286 | 741 | 285 | 168 | 168 | 143 | 242 |
| Likvida medel | 1 919 | 1 253 | 1 685 | 1 832 | 1 919 | 1 831 | 2 317 | 2 713 | 796 | 2 634 | 2 634 | 3 548 | 2 592 |
| Summa omsättningstillgångar | 20 848 | 22 961 | 27 645 | 30 108 | 33 193 | 23 959 | 25 935 | 25 366 | 26 414 | 31 844 | 31 844 | 32 883 | 32 592 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 | 39 359 | 29 976 | 31 970 | 31 104 | 32 924 | 38 958 | 37 713 | 38 793 | 38 987 |
| EGET KAPITAL | |||||||||||||
| Aktieägarnas kapital | 6 785 | 6 796 | 7 207 | 6 840 | 6 243 | 7 667 | 7 470 | 8 111 | 8 286 | 8 974 | 7 634 | 8 658 | 8 847 |
| Innehav utan bestämmande | |||||||||||||
| inflytande | 94 | 75 | 30 | 25 | 25 | 18 | 18 | 21 | 11 | 15 | 15 | 17 | 20 |
| Summa eget kapital | 6 879 | 6 870 | 7 237 | 6 865 | 6 268 | 7 685 | 7 488 | 8 132 | 8 297 | 8 988 | 7 649 | 8 675 | 8 867 |
| SKULDER | |||||||||||||
| Långfristiga skulder | |||||||||||||
| Långfristiga räntebärande | |||||||||||||
| skulder | 2 004 | 2 023 | 1 590 | 2 620 | 2 721 | 2 941 | 2 972 | 2 712 | 3 850 | 7 102 | 7 102 | 7 029 | 6 957 |
| Övriga långfristiga skulder | 392 | 561 | 816 | 837 | 837 | 558 | 558 | 921 | 643 | 841 | 841 | 299 | 548 |
| Uppskjutna skatteskulder | 199 | 461 | 431 | 492 | 436 | 710 | 641 | 439 | 669 | 725 | 436 | 414 | 268 |
| Avsättningar för pensioner | |||||||||||||
| och liknande förpliktelser | 143 | 119 | 112 | 42 | 42 | 18 | 18 | 1 | 6 | 9 | 393 | 125 | 585 |
| Övriga avsättningar | 1 611 | 2 157 | 2 729 | 3 190 | 3 029 | 3 023 | 2 932 | 2 722 | 2 619 | 2 435 | 2 435 | 2 070 | 2 017 |
| Summa långfristiga skulder | 4 348 | 5 321 | 5 678 | 7 180 | 7 065 | 7 250 | 7 121 | 6 796 | 7 788 | 11 113 | 11 208 | 9 937 | 10 376 |
| Kortfristiga skulder | |||||||||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 052 | 552 | 1 701 | 2 929 | 7 036 | 391 | 1 739 | 1 546 | 1 585 | 2 141 | 2 141 | 2 515 | 2 526 |
| Leverantörsskulder | 4 520 | 4 874 | 4 974 | 4 356 | 4 356 | 3 545 | 3 536 | 3 414 | 4 131 | 4 659 | 4 659 | 4 096 | 3 960 |
| Skatteskulder | 137 | 170 | 101 | 140 | 140 | 38 | 38 | 449 | 60 | 122 | 122 | 58 | 117 |
| Fakturerade ej upparbetade | |||||||||||||
| intäkter | 4 367 | 4 823 | 4 971 | 5 300 | 4 784 | 4 516 | 4 250 | 4 092 | 4 176 | 4 241 | 4 241 | 4 264 | 4 408 |
| Upplupna kostnader och | |||||||||||||
| förutbetalda intäkter | 3 271 | 4 592 | 5 177 | 4 371 | 4 234 | 3 598 | 3 682 | 3 336 | 3 277 | 3 748 | 3 748 | 3 888 | 3 952 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 535 | 3 400 | 4 231 | 5 106 | 5 474 | 2 954 | 4 117 | 3 341 | 3 611 | 3 945 | 3 945 | 5 360 | 4 782 |
| Summa kortfristiga skulder | 15 883 | 18 411 | 21 154 | 22 202 | 26 026 | 15 041 | 17 361 | 16 177 | 16 839 | 18 855 | 18 856 | 20 181 | 19 745 |
| Summa skulder | 20 231 | 23 732 | 26 832 | 29 382 | 33 090 | 22 291 | 24 482 | 22 973 | 24 627 | 29 968 | 30 063 | 30 118 | 30 120 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 | 39 359 | 29 976 | 31 970 | 31 104 | 32 924 | 38 958 | 37 713 | 38 793 | 38 987 |
2005: NCC Property Development avyttrade förvaltningsfastigheter och fick betalt från försäljningar genomförda tidigare år vilket ledde till en minskad balansomslutning. Samtliga finansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,5 Mdr SEK.
2006: Försäljningar av fastighetsprojekt inom NCC Property Development gjorde att långfristiga fordringar från sålda fastighetsprojekt steg. Investeringar i mark för bostadsprojekt ökade. Samtliga finansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,4 Mdr SEK.
2007: Kapitalbindningen ökade i fastighetsprojekt inom NCC Property Development samt bostadsprojekt inom NCC:s Construction-enheter i Sverige, Danmark och Finland.
2008: Kapitalbindningen fortsatte att öka främst i boendeverksamheten. 2009: Balansomslutningen minskade tack vare ett ökat fokus på kassaflöde och kapitalbindning med högre försäljningar i fastighets- och bostadsprojekt. 2010: Ökade investeringar i exploateringsfastigheter möttes av högre försäljning av bostäder vilket ledde till en minskning av bostadsprojekt. NCC:s positiva kassaflöde ökade likvida medel och korta placeringar. Räntebärande skulder amorterades.
2011: Fortsatta investeringar i bostadsprojekt inom NCC Housing samt i fastighetsprojekt inom NCC Property Development ledde till ökat finansieringsbehov, vilket är den främsta orsaken till att nettolåneskulden ökade med 3,5 Mdr SEK. 2012: Balansomslutningen ökade främst på grund av fortsatta investeringar i bostads- och fastighetsprojekt i utvecklingsverksamheten. Även de likvida medlen ökade till följd av högre betalningsberedskap.
2013: Fortsatta investeringar i bostadsprojekt inom NCC Housing ökade balansomslutningen. De likvida medlen var på en hög nivå tack vare det goda kassaflödet under fjärde kvartalet.
2014: Balansomslutningen var något högre än 2013. Kapitalbindningen fortsatte att öka i boendeverksamheten genom investeringar i bostadsprojekt inom NCC Housing. De finansiella målen uppnåddes då avkastningen på eget kapital var 22 procent och skuldsättningsgraden var 0,8.
| NYCKELTAL | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | IFRIC 15 2009 |
2010 | 2011 | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskaper, MSEK | ||||||||||||
| Nettoomsättning | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 | 52 535 | 57 227 | 57 227 | 57 823 | 56 867 |
| Rörelseresultat | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 | 2 017 | 2 537 | 2 519 | 2 679 | 2 604 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 | 1 808 | 2 263 | 2 277 | 2 400 | 2 234 |
| Periodens resultat | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 901 | 798 | 780 | 983 | 584 | 584 | 667 | 1 257 | 1 345 | 1 345 | 1 055 | 987 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 626 | 1 049 | 1 493 | 2 210 | 1 054 | 1 215 | 1 533 | 2 333 | 2 692 | 2 692 | 3 890 | 2 255 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 2 140 | 3 908 | 5 392 | 5 010 | 1 262 | 3 193 | 3 171 | 7 529 | 8 997 | 8 997 | 7 912 | 9 712 |
| Kassaflöde, MSEK | ||||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 046 | 2 171 | 1 031 | 128 | 3 318 | 6 440 | 2 423 | –1 547 | –26 | –26 | 2 532 | 1 345 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 69 | –514 | 134 | –306 | –481 | –481 | –489 | –857 | –906 | –906 | –870 | –771 |
| Kassaflöde före finansiering | 2 115 | 1 657 | 1 165 | –178 | 2 837 | 5 960 | 1 935 | –2 404 | –932 | –932 | 1 661 | 574 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –2 745 | –2 307 | –763 | 298 | –2 827 | –5 549 | –1 504 | 491 | 2 774 | 2 774 | –741 | –1 515 |
| Förändring av likvida medel | –596 | –666 | 432 | 147 | –1 | 399 | 396 | –1 916 | 1 838 | 1 838 | 914 | –956 |
| Avkastningsmått | ||||||||||||
| Avkastning på eget kapital, % | 18 | 27 | 34 | 27 | 18 | 25 | 20 | 17 | 23 | 28 | 26 | 22 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17 | 24 | 28 | 23 | 17 | 17 | 19 | 16 | 15 | 17 | 15 | 14 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK |
||||||||||||
| Räntetäckningsgrad, ggr | 6,9 | 11,5 | 10,2 | 7,0 | 4,5 | 5,0 | 6,9 | 7,4 | 7,0 | 7,5 | 7,8 | 6,4 |
| Soliditet, % | 25 | 22 | 21 | 19 | 26 | 23 | 26 | 25 | 23 | 20 | 22 | 23 |
| Räntebärande skulder/ | ||||||||||||
| balansomslutning, % | 12 | 9 | 10 | 15 | 11 | 15 | 14 | 17 | 24 | 26 | 25 | 26 |
| Nettolåneskuld | 496 | 430 | 744 | 3 207 | 754 | 1 784 | 431 | 3 960 | 6 061 | 6 467 | 5 656 | 6 836 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,5 | 0,7 | 0,8 | 0,7 | 0,8 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 10 032 | 9 565 | 10 639 | 12 456 | 11 034 | 12 217 | 12 390 | 13 739 | 18 241 | 17 285 | 18 345 | 18 935 |
| Sysselsatt kapital, snitt | 10 930 | 10 198 | 10 521 | 11 990 | 12 659 | 15 389 | 12 033 | 13 101 | 16 632 | 15 755 | 18 005 | 18 531 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 4,5 | 5,5 | 5,6 | 4,8 | 4,1 | 3,6 | 4,1 | 4,0 | 3,4 | 3,6 | 3,2 | 3,1 |
| Andel riskbärande kapital, % | 26 | 24 | 23 | 20 | 28 | 25 | 28 | 27 | 25 | 21 | 23 | 23 |
| Utgående ränta, %2) | 4,8 | 4,8 | 5,2 | 5,9 | 4,5 | 4,5 | 4,6 | 4,2 | 3,6 | 3,6 | 3,3 | 2,8 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år2) | 1,1 | 2,6 | 1,8 | 1,6 | 1,8 | 1,8 | 1,5 | 0,8 | 1,1 | 1,1 | 1,2 | 1,1 |
| Utgående ränta, %3) | 2,3 | 2,7 | 2,4 | 2,4 | 2,7 | 1,8 | ||||||
| Genomsnittlig räntebindningstid, år3) | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | ||||||
| Orderläge, MSEK | ||||||||||||
| Orderingång | 52 413 | 57 213 | 63 344 | 51 864 | 45 957 | 46 475 | 54 942 | 57 867 | 55 759 | 55 759 | 56 979 | 61 379 |
| Orderstock | 32 607 | 36 292 | 44 740 | 40 426 | 34 084 | 35 951 | 40 426 | 46 314 | 45 833 | 45 833 | 47 638 | 54 777 |
| Aktiedata per aktie, SEK | ||||||||||||
| Resultat efter skatt, före utspädning | 11,07 | 15,80 | 20,75 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 | 12,08 | 17,51 | 17,62 | 18,40 | 17,01 |
| Resultat efter skatt, efter utspädning | 10,86 | 15,74 | 20,73 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 | 12,08 | 17,51 | 17,62 | 18,40 | 17,01 |
| Kassaflöde från den löpande | ||||||||||||
| verksamheten, efter utspädning | 18,88 | 20,03 | 9,51 | 1,18 | 30,60 | 59,39 | 22,35 | –14,27 | –0,24 | –0,24 | 23,46 | 12,47 |
| Kassaflöde före finansiering, efter | ||||||||||||
| utspädning | 19,52 | 15,29 | 10,75 | –1,64 | 26,17 | 54,96 | 17,84 | –22,17 | –8,61 | –8,61 | 15,40 | 5,32 |
| P/E-tal, före utspädning | 13 | 12 | 7 | 3 | 10 | 8 | 11 | 10 | 8 | 8 | 11 | 15 |
| Utdelning ordinarie | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,00 | 6,00 | 6,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 12,00 | 12,004) |
| Extra utdelning | 10,00 | 10,00 | 10,00 | |||||||||
| Direktavkastning, % | 10,9 | 9,6 | 15,1 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 | 7,3 | 7,3 | 5,7 | 4,9 |
| Direktavkastning exkl. extra utdelning, % | 3,9 | 4,3 | 7,9 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 | 7,3 | 7,3 | 5,7 | 4,9 |
| Eget kapital, före utspädning | 63,30 | 62,86 | 66,48 | 63,10 | 70,72 | 68,91 | 74,81 | 76,41 | 82,97 | 70,58 | 80,24 | 82,04 |
| Eget kapital, efter utspädning | 62,60 | 62,69 | 66,48 | 63,10 | 70,70 | 68,90 | 74,80 | 76,41 | 82,97 | 70,58 | 80,24 | 82,04 |
| Börskurs/eget kapital, % Börskurs vid periodens slut, NCC B |
225 142,50 |
298 187,50 |
209 139,00 |
78 49,50 |
167 118,25 |
172 118,25 |
198 147,80 |
158 121,00 |
164 136,20 |
193 136,20 |
262 209,90 |
301 246,80 |
| Antal aktier, miljoner | ||||||||||||
| Totalt antal utgivna aktier5) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 1,2 | 0,3 | 0,4 | 0,4 | 0,6 | 0,6 | ||||||
| Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut |
107,2 | 108,1 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,0 | 108,0 | 107,8 | 107,8 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||||||||||||
| före utspädning under perioden | 106,4 | 108,0 | 108,3 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,2 | 108,2 | 107,9 | 107,8 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 15 282 | 20 242 | 14 999 | 5 209 | 12 809 | 12 809 | 16 005 | 13 136 | 14 706 | 14 706 | 22 625 | 26 574 |
| Personal | ||||||||||||
| Medeltal anställda | 21 001 | 21 784 | 21 047 | 19 942 | 17 745 | 17 745 | 16 731 | 17 459 | 18 175 | 18 175 | 18 360 | 17 669 |
1) Från och med 2007 ingår investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt i egen regi. Från 2008 ingår nedlagda kostnader före projektstart.
Siffror för 2005 till 2008 är ej justerade för IFRIC 15.
2) Exklusive skulder hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag samt pensionsskuld enligt IAS 19.
Siffrorna för 2005 till 2011 är ej justerade för IAS 19, Ersättningar till anställda. För definitioner av nyckeltal, se s. 121.
3) Avser skulder hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag.
4) Utdelning 2014 avser styrelsens förslag till årsstämman.
5) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
| KVARTALSVÄRDEN, 2014 | HELÅR | KVARTALSVÄRDEN, 2013 | HELÅR | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2014 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2013 |
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 13 223 | 17 303 | 12 383 | 18 469 | 61 379 | 12 348 | 18 108 | 12 160 | 14 363 | 56 979 |
| Orderstock | 50 798 | 56 657 | 54 609 | 54 777 | 54 777 | 46 917 | 52 079 | 51 065 | 47 638 | 47 638 |
| Nettoomsättning | 9 832 | 13 479 | 14 796 | 18 760 | 56 867 | 10 084 | 13 535 | 13 129 | 21 073 | 57 823 |
| Rörelseresultat | –162 | 677 | 989 | 1 101 | 2 604 | –217 | 526 | 823 | 1 547 | 2 679 |
| Rörelsemarginal, % | –1,7 | 5,0 | 6,7 | 5,9 | 4,6 | –2,2 | 3,9 | 6,3 | 7,3 | 4,6 |
| Resultat efter finansiella poster | –239 | 576 | 881 | 1 017 | 2 234 | –276 | 457 | 748 | 1 472 | 2 400 |
| Periodens resultat hänförligt till NCC:s | ||||||||||
| aktieägare | –185 | 447 | 695 | 877 | 1 835 | –215 | 362 | 611 | 1 229 | 1 986 |
| Kassaflöde före finansiering | –960 | –1 267 | –627 | 3 428 | 574 | –950 | –1 402 | –227 | 4 240 | 1 661 |
| Nettolåneskuld | –6 572 | –8 760 | –9 823 | –6 836 | –6 836 | –7 250 | –9 722 | –9 893 | –5 656 | –5 656 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –1,71 | 4,14 | 6,45 | 8,13 | 17,01 | –1,99 | 3,35 | 5,67 | 11,39 | 18,40 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under perioden, miljoner |
107,8 | 107,8 | 107,8 | 107,8 | 107,8 | 108,0 | 107,9 | 107,8 | 107,8 | 107,9 |
| NCC Construction Sweden | ||||||||||
| Orderingång | 4 935 | 7 758 | 5 233 | 6 974 | 24 899 | 3 535 | 6 893 | 4 715 | 5 205 | 20 348 |
| Orderstock | 16 947 | 19 562 | 19 941 | 20 321 | 20 321 | 16 271 | 17 570 | 17 334 | 16 211 | 16 211 |
| Nettoomsättning | 4 195 | 5 145 | 4 854 | 6 594 | 20 788 | 4 659 | 5 592 | 4 947 | 6 332 | 21 530 |
| Rörelseresultat | 49 | 146 | 182 | 263 | 640 | 57 | 145 | 192 | 243 | 637 |
| Rörelsemarginal, % | 1,2 | 2,8 | 3,8 | 4,0 | 3,1 | 1,2 | 2,6 | 3,9 | 3,8 | 3,0 |
| Sysselsatt kapital | 348 | 384 | 472 | 991 | 991 | 573 | 642 | 767 | 1 250 | 1 250 |
| NCC Construction Denmark | ||||||||||
| Orderingång | 820 | 1 803 | 1 212 | 1 752 | 5 587 | 2 128 | 859 | 571 | 1 370 | 4 929 |
| Orderstock | 4 401 | 5 384 | 5 482 | 6 056 | 6 056 | 4 179 | 4 443 | 4 167 | 4 447 | 4 447 |
| Nettoomsättning | 883 | 963 | 1 094 | 1 390 | 4 330 | 759 | 806 | 784 | 1 196 | 3 546 |
| Rörelseresultat | 50 | 65 | 67 | 99 | 281 | 39 | 47 | 55 | 67 | 208 |
| Rörelsemarginal, % | 5,7 | 6,8 | 6,1 | 7,1 | 6,5 | 5,2 | 5,8 | 7,1 | 5,6 | 5,9 |
| Sysselsatt kapital | 349 | 275 | 327 | 421 | 421 | 310 | 214 | 251 | 309 | 309 |
| NCC Construction Finland | ||||||||||
| Orderingång | 1 180 | 2 229 | 831 | 1 558 | 5 799 | 1 090 | 2 717 | 739 | 1 945 | 6 491 |
| Orderstock | 5 454 | 6 082 | 5 166 | 4 927 | 4 927 | 5 164 | 6 404 | 5 353 | 5 630 | 5 630 |
| Nettoomsättning | 1 350 | 1 790 | 1 664 | 1 817 | 6 621 | 1 423 | 1 752 | 1 698 | 1 808 | 6 680 |
| Rörelseresultat | 27 | 41 | 39 | 41 | 148 | 19 | 25 | 38 | 45 | 127 |
| Rörelsemarginal, % | 2,0 | 2,3 | 2,3 | 2,2 | 2,2 | 1,3 | 1,4 | 2,2 | 2,5 | 1,9 |
| Sysselsatt kapital | 295 | 249 | 281 | 287 | 287 | 265 | 234 | 260 | 271 | 271 |
| NCC Construction Norway | ||||||||||
| Orderingång | 1 770 | 1 038 | 1 055 | 3 790 | 7 653 | 1 758 | 2 013 | 1 701 | 1 626 | 7 098 |
| Orderstock | 6 792 | 6 287 | 5 865 | 7 258 | 7 258 | 6 993 | 7 235 | 6 968 | 6 364 | 6 364 |
| Nettoomsättning | 1 498 | 1 587 | 1 659 | 1 989 | 6 733 | 1 703 | 1 780 | 1 671 | 2 253 | 7 408 |
| Rörelseresultat | 4 | 24 | 75 | 44 | 146 | 13 | –115 | 28 | 77 | 3 |
| Rörelsemarginal, % | 0,3 | 1,5 | 4,6 | 2,2 | 2,2 | 0,8 | –6,4 | 1,7 | 3,4 | 0,0 |
| Sysselsatt kapital | 996 | 915 | 1 104 | 1 013 | 1 013 | 930 | 957 | 808 | 803 | 803 |
| NCC Roads | ||||||||||
| Orderingång | 3 045 | 3 082 | 2 291 | 2 108 | 10 526 | 2 645 | 3 865 | 2 801 | 3 001 | 12 311 |
| Orderstock | 6 715 | 7 894 | 6 155 | 4 608 | 4 608 | 5 067 | 5 507 | 5 003 | 4 598 | 4 598 |
| Nettoomsättning | 1 217 | 3 271 | 4 044 | 3 620 | 12 153 | 1 156 | 3 185 | 4 242 | 3 416 | 11 999 |
| Rörelseresultat | –389 | 255 | 407 | 186 | 459 | –468 | 230 | 538 | 106 | 406 |
| Rörelsemarginal, % | –32,0 | 7,8 | 10,1 | 5,1 | 3,8 | –40,5 | 7,1 | 12,6 | 3,1 | 3,4 |
| Sysselsatt kapital | 3 337 | 4 313 | 4 510 | 3 619 | 3 619 | 2 801 | 3 777 | 3 806 | 3 557 | 3 557 |
| NCC Housing | ||||||||||
| Orderingång | 2 568 | 3 030 | 3 041 | 3 842 | 12 480 | 1 794 | 3 252 | 2 628 | 3 247 | 10 921 |
| Orderstock | 15 172 | 16 572 | 17 292 | 16 575 | 16 575 | 12 264 | 14 357 | 15 440 | 14 200 | 14 200 |
| Nettoomsättning | 1 342 | 2 032 | 2 236 | 4 524 | 10 135 | 1 329 | 1 524 | 1 506 | 4 670 | 9 030 |
| Rörelseresultat | 46 | 156 | 237 | 480 | 918 | 61 | 45 | 15 | 483 | 605 |
| Rörelsemarginal, % | 3,4 | 7,7 | 10,6 | 10,6 | 9,1 | 4,6 | 3,0 | 1,0 | 10,3 | 6,7 |
| Sysselsatt kapital | 10 885 | 11 181 | 11 360 | 10 508 | 10 508 | 10 215 | 10 619 | 10 537 | 9 856 | 9 856 |
| NCC Property Development | ||||||||||
| Nettoomsättning | 738 | 579 | 645 | 1 164 | 3 125 | 609 | 656 | 102 | 3 443 | 4 811 |
| Rörelseresultat | 49 | 40 | 36 | 43 | 169 | 78 | 152 | 8 | 475 | 713 |
| Sysselsatt kapital | 3 653 | 4 118 | 4 518 | 4 784 | 4 784 | 5 097 | 5 552 | 6 085 | 3 991 | 3 991 |
Till följd av att asfalt- och anläggningsverksamhet påverkas av kallt väder har NCC Roads men även delar av NCC:s Construction-enheter säsongsmässiga variationer i sin produktion. Normalt är första kvartalet svagare jämfört med resten av året.
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs i enlighet med svensk bolagsrättslig lagstiftning och börsens regelverk, som bland annat innefattar Svensk kod för bolagsstyrning (för ytterligare information om koden se www.bolagsstyrning.se). NCC AB har tillämpat koden sedan den infördes 2005. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats www.ncc.se. Att kallelse skett ska annonseras i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Kallelse till årsstämma ska enligt aktiebolagslagen utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till extra bolagsstämma, där fråga om ändring av bolagsordning ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman. Bolagsstämma kan hållas i Stockholm, Solna eller Sigtuna kommun. Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta.
Aktier i NCC utges i två serier, serie A och serie B. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. För fördelning av antal aktier och röster samt aktieägarstruktur, se s. 18–19. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut om omvandling sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett.
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman. De anställda är representerade i styrelsen. Styrelseledamöterna väljs för en period av ett år. Under 2014 var sju styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrelseledamöter, se s.116–117.
Styrelsens ordförande är Tomas Billing (för uppgifter om ordförandes ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se s.117). Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor. Styrelsens ordförande är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Verkställande direktör i bolaget är Peter Wågström (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se s.119). Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", s.114–115).
VICE VD Bolaget har inte utsett någon vice vd.
Under 2014 bestod NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland, NCC Construction Norway, NCC Property Development, NCC Housing och NCC Roads, samt Chief Financial Officer, kommunikationsdirektören, personaldirektören, hållbarhetschefen och chefsjuristen. För information om ledamöter i koncernledningen se s.118–119.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter och arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag till revisorer och arvode till dessa.
Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman.
Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Vidare gör styrelsen en gång per år en utvärdering av sitt arbete och formerna för styrelsearbetets genomförande, vilket även utgör en del av valberedningens utvärdering.
Styrelsen biträder också valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.
VALBEREDNING
EXTERN REVISION (Revisionsbolag)
INTERN KONTROLLMILJÖ
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Den legala bolagsstrukturen följer i allt väsentligt den operativa. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har en styrelse där bland annat NCC AB:s vd, Chief Financial Officer och chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av NCC AB:s vd, styrelseordföranden eller styrelsen i NCC AB. Beslutsordningen består av förslag, tillstyrkan, beslut och bekräftelse. Beredning av ett beslutsärende görs normalt av den instans som tar initiativ till eller är funktionellt ansvarig. Många typer av beslut föregås av ett samrådsförfarande. Landchefen (chefen för NCC:s Construction-enhet i respektive land samt chefen för NCC:s Housing-enhet i Tyskland respektive S:t Petersburg) har ansvar för att ta initiativ i frågor som kräver samordning mellan olika NCC-enheter i respektive land. Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska på årsstämman utses högst tre auktoriserade revisorer med högst tre suppleanter. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisorer är ett år. NCC:s revisorer är, fram till slutet av den årsstämma som hålls under 2015, det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB. Som huvudansvarig revisor från PricewaterhouseCoopers AB har auktoriserade revisorn Håkan Malmström utsetts. För mer information om valda revisorer, se s.117.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns en gemensam beslutsordning som klargör vem som äger rätt att fatta beslut och i vilket skede i beslutsprocessen. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbindelser, garantier, anbudsprövningar och affärsöverenskommelser. Vid sidan av beslutsordningen föreligger en rad andra koncerngemensamma styrande dokument avseende bland annat kommunikation, finans, uppförandekod, miljö och arbetsmiljö.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till flera tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs löpande varje månad av affärsområdeschef, vd, Chief Financial Officer och chefsjuristen. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av vd. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK ska bekräftas av NCC AB:s styrelse. Bostads- och fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde.
NCC har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete för att utarbeta och implementera de värderingar som råder inom koncernen. Dessa värderingar har omsatts i normer och regler för hur NCC:s medarbetare ska agera i olika situationer. Regelverket sammanfattas i en Uppförandekod. Uppförandekoden beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande – styrelse, ledning och alla anställda – och som NCC tillika förutsätter att alla affärspartners respekterar.
Varje chef är inom sitt ansvarsområde skyldig att säkerställa att både medarbetare och affärspartners är informerade om innehållet i Uppförandekoden och kraven på dess efterlevnad. Chefer inom NCC ska alltid föregå med gott exempel. Uppförandekoden följs upp som en naturlig del av den löpande verksamheten.
NCC har under 2014 fortsatt att utveckla det så kallade compliance-programmet sedan en ny koncernövergripande och behovsanpassad process lanserats under 2013. NCC Compass lägger tyngdpunkt på att tillhandahålla organisationen enkel och konkret rådgivning i syfte att förebygga risker för oegentligheter. NCC Compass är tillgänglig via NCC:s intranät (Starnet) samt via en särskild mobil applikation. Detta innebär att alla medarbetare i NCC kan tillgodogöra sig innehållet i NCC Compass och söka vägledning. Vidare har NCC utsett och särskilt utbildat cirka 45 medarbetare i alla affärsområden avseende affärsetik och hur NCC Compass ska tillämpas i olika situationer. Dessa medarbetare kallas Navigatörer då deras uppdrag är att hjälpa medarbetarna i NCC att navigera rätt på områden som omfattas av NCC:s Uppförandekod. Dessutom har NCC infört ett kvalificerat systemstöd för intern och extern rapportering av oegentligheter. Allt inom ramen för den värderingsstyrda och transparenta företagskultur som NCC arbetar för att bevara och vidareutveckla. NCC har vidtagit en genomgripande översyn av verksamheten och identifierat riskområden och processer. NCC:s nya rutiner och stöd är inriktade på att anställda ska våga fråga om råd i svåra situationer, istället för att okunskap eller obetänksamhet leder till felaktiga beslut eller oönskat beteende. Arbetsmetoderna innefattar bland annat riktlinjer för hantering av de vanligast förekommande risksituationerna. Implementering av de nya metoderna med utbildningar och diskussioner med NCC:s medarbetare har fortsatt under 2014. NCC:s samtliga medarbetare omfattas av utbildningen och hitintills har cirka 7 500 tjänstemän och 700 yrkesarbetare genomgått utbildningen.
Medarbetare som uppmärksammar misstänkt oetiskt eller otillbörligt agerande ska i första hand anmäla detta till närmaste chef. En rutin finns också som möjliggör anonym rapportering. Funktionen har två syften, dels att skydda anmälaren och dels att säkerställa en säker hantering av den anmälda. Samtliga tips som innehåller tillräcklig information leder till utredning och skriftlig rapport framtagen av en externt anlitad aktör. Disciplinära åtgärder vidtas därefter i situationer där så krävs.
Årsstämma 2014 hölls i Stockholm den 2 april. 513 aktieägare var närvarande, vilka representerade 56 procent av aktiekapitalet och 79 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman 2014 liksom tidigare årsstämmor finns tillgängliga på www.ncc.se/bolagsstyrning. Vid årsstämman 2014 beslöts bland annat följande:
Kontant utdelning om 12,00 (12,00) SEK per aktie för verksamhetsåret 2013 uppdelat på två utbetalningstillfällen om vardera 6,00 SEK.
Till styrelseledamöter omvaldes Tomas Billing, Ulla Litzén, Olof Johansson, Sven-Olof Johansson och Christoph Vitzthum. Till nya styrelseledamöter valdes Carina Edblad och Viveca Ax:son Johnson. Tomas Billing omvaldes till styrelsens ordförande.
Arvode till styrelsen beslutades utgå med totalt 3 800 000 SEK, fördelat på 950 000 SEK till styrelsens ordförande och 475 000 SEK till övriga stämmovalda ledamöter.
Till valberedningen valdes Viveca Ax:son Johnson (ordförande), Marianne Nilsson och Johan Strandberg (se "Valberedning 2014", s. 113).
Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning antogs. Vidare beslutades att införa ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2014) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner (se "Ersättningar", s. 58).
För att täcka åtaganden enligt LTI 2014 bemyndigade årsstämman styrelsen att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 486 B-aktier samt överlåta högst 303 620 B-aktier till deltagarna i LTI 2014. Styrelsen har inte behövt nyttja detta mandat under 2014.
Resultat- och balansräkningar för 2013 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
Styrelsen hade under år 2014 sju ordinarie sammanträden, ett extra ordinarie sammanträde samt ett konstituerande sammanträde i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Redovisning av utveckling för bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen genomförde i anslutning till styrelsesammanträden ett antal arbetsplatsbesök. Andra ledande befattningshavare i NCC har utöver vd och Chief Financial Officer deltagit vid sammanträden som föredragande. NCC:s chefsjurist har varit sekreterare.
Styrelsen har vid olika tillfällen utvärderat frågan om att etablera utskott i frågor om ersättning och revision. Styrelsen har valt att ej etablera sådana utskott, utan i stället har styrelsen hanterat revisionsfrågor och ersättningsfrågor inom ramen för det ordinarie styrelsearbetet (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", s. 114–115).
NCC har inte återköpt några aktier under 2014. Bolaget innehar 592 500 aktier av serie B för att täcka åtaganden enligt de långsiktiga incitamentsprogrammen.
| Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen |
Oberoende gentemot större aktieägare |
Arvode, KSEK | STYRELSESAMMANTRÄDEN OCH NÄRVARO 2014 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Invald år |
29 jan | 2 apr | 2 apr1) | 28 apr | 24 juni | 17 juli | 18 sept | 23 okt | 9 dec | ||||
| Bolagsstämmovalda ledamöter |
|||||||||||||
| Tomas Billing | 1999 | ja | nej | 918 | |||||||||
| Antonia Ax:son Johnson3) | 1999 | ja | nej | 113 | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Viveca Ax:son Johnson2) | 2014 | ja | nej | 355 | – | – | |||||||
| Carina Edblad 2) | 2014 | ja | ja | 355 | – | – | |||||||
| Olof Johansson | 2012 | ja | ja | 469 | |||||||||
| Sven-Olof Johansson | 2012 | ja | ja | 469 | |||||||||
| Ulla Litzén | 2008 | ja | ja | 469 | |||||||||
| Christoph Vitzthum | 2010 | ja | ja | 469 | |||||||||
| Ordinarie arbetstagar representanter |
|||||||||||||
| Lars Bergqvist | 1991 | – | |||||||||||
| Karl G. Sivertsson | 2009 | – | |||||||||||
| Karl-Johan Andersson | 2011 | – |
1) Konstituerande styrelsesammanträde.
2) Tillträdde vid årsstämman den 2 april 2014.
3) Avgick vid årsstämman den 2 april 2014.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, finner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Verkställande direktörens ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. Kortfristig rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar. Svensk kod för bolagsstyrning föreskriver att i avtal tecknade från och med 1 juli 2010 ska uppsägningslön och avgångsvederlag sammantaget ej överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattningshavare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 5, s. 79.
Till ledamöter i valberedningen omvaldes vid årsstämman den 2 april 2014 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande Nordstjernan AB), Marianne Nilsson (vice vd, Swedbank Robur AB) och Johan Strandberg (analytiker SEB Fonder), med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter.
Valberedningen föreslår omval av nuvarande ledamöter: Tomas Billing, Ulla Litzén, Christoph Vitzthum, Olof Johansson, Sven-Olof Johansson, Carina Edblad och Viveca Ax:son Johnson. Valberedningen föreslår omval av Tomas Billing som ordförande.
En redogörelse för valberedningens arbete, motiveringar och förslag inför årsstämman 2015 finns att tillgå på NCC:s webbplats www.ncc.se/bolagsstyrning.
Under 2014 tilldelades NCC AB:s styrelseordförande Tomas Billing utmärkelsen "Guldklubban" av StyrelseAkademien för sitt värdeskapande ordförandeskap i NCC under tretton år. StyrelseAkademien är en ideell förening som verkar för bättre styrelsearbete i svenska företag.
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen respektive upprättande av koncernredovisningen. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
NCC tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker, som bolaget är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen, hanteras inom de processer som fastställts. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker, operativa risker samt övriga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga sådana risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar. 1
I NCC följs risker upp på flera olika sätt, bland annat genom:
Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refinansieringsrisker görs inom specialistfunktionen NCC Koncernstab Finans. NCC:s finanspolicy innebär att NCC Koncernstab Finans alltid ska konsulteras och där staben bedömer det lämpligt, handlägga finansiella ärenden. Risker som också kan påverka rapportering är brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance och Försäkring.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfinns bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. En god kontrollmiljö kännetecknas av att företaget har och efterlever policies, riktlinjer, manualer och att arbetsbeskrivningar dokumenteras och finns tillgängliga för dem det gäller. För NCC betyder det att styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsens arbete. Styrelsen upprättar vidare en instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för arbetet med den interna kontrollen och att bidra till en effektiv kontrollmiljö. Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen inrätta ett revisionsutskott. Om styrelsen finner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter, vilket tillämpas i NCC:s fall, då tre oberoende styrelseledamöter har revisions- och redovisningskompetens. Att styrelsen är relativt liten underlättar därtill detta arbete.
NCC-koncernen är en decentraliserad internationell organisation med affärsområden i bolagsform med grund i bolagsrättsliga regler för styrning av företag. Vid styrelsesammanträden är vd och, i förekommande fall dotterföretagschefer, föredragande i ärenden som kräver styrelsens behandling. Den operativa ledningen i koncernen baseras på den beslutsordning i NCC-koncernen som styrelsen årligen fastställer. Beslutsordningen anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande eller bekräftelse. Detta återspeglas i sin tur i dotterföretagens motsvarande beslutsordningar och attestregler. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och manualer. Stor vikt läggs på vilka policies som ska vara koncernövergripande och vilka som ska vara lokala.
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för bolag och affärsområden. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god intern kontroll.
För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp och fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning och starttillstånd. Detta sker dels i de ITsystem som stödjer olika processer i verksamheten och dels med ändamålsenligt utformade manuella kontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt.
Det är starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rapporteringen är korrekta. NCC har sedan ett antal år flera Shared Service Centers (SSC), dels NCC Business Services (NBS) som hanterar merparten av den Nordiska verksamhetens transaktioner, dels Human Resourses Services (HRS) som hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare finns Group IT, som har ett centralt ansvar för de väsentliga ITsystemen inom NCC. Alla dessa funktioner har som krav att deras processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. Dessa enheter utvecklar systematiskt och löpande sina processer bland annat med hjälp av s.k. kontrollmålsmatriser vilka knyter ihop risk, kontroll och mätning av effektiviteten, att kontrollen är dokumenterad, har bevis på kontroll skett (automatiskt eller manuellt upprättat och fungerar). SSC har stora möjligheter att nå en hög mognadsnivå av internkontroll, mot uppföljande, att test sker av de kontroller som finns är effektiva i stället för informell, dvs kontroller finns men ej alltid dokumenterade eller standardiserad miljö där kontroller finns, är dokumenterade men testas ej.
Information och kommunikation av för NCC väsentliga policies, riktlinjer och manualer återfinns på NCC:s intranät (Starnet). Under Starnet/Ekonomi finns informationen gällande den finansiella rapporteringen och vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor etc. samt övergripande tidplaner. Starnet/Ekonomi är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq Stockholm. Det är Chief Financial Officer i NCC som är huvudansvarig för Starnet/Ekonomi. Starnet/Ekonomi innehåller bland annat:
All finansiell rapportering ska följa regelverket på Starnet/Ekonomi.
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering återfinns på Starnet/Ekonomi. Regelverket uppdateras regelbundet genom Chief Financial Officers försorg. Dessutom hålls regelbundna utbildningsprogram och konferenser för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Detta ligger inom ansvarsområdet för Chief Financial Officer.
Avrapportering av statusen av den interna kontrollen sker på ett årligt styrelsemöte för NCC AB. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå.
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen sker inom NCC på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen. 5
Verksamhetssystem, själva grunden i NCC:s verksamhet, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, och eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs också via styrelsearbetet i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses behövas utnyttjas ekonomioch controllerorganisationen.
Mot bakgrund av de uppföljningar som sker via verksamhetsrevisionerna och genom ekonomi- och controllerorganisationen anser styrelsen inte att det finns något behov av en särskild interngranskningsfunktion förutom verksamhetsrevisionen.
NCC:s revisor PricewaterhouseCoopers AB granskar även som ett led i sin räkenskaps- och förvaltningsrevision ett urval av NCC:s kontroller. Styrelsen erhåller revisorernas rapporter samt träffar revisorerna två gånger per år, varav en gång utan närvaro av den verkställande ledningen. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med revisorerna vid ett flertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp på ett systematiskt sätt i respektive enhet. NCC:s revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
Till årsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på s. 110–115 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 27 februari 2015
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Auktoriserad revisor
Ordförande. Född 1963. Civ.ek. Ordinarie ledamot sedan 1999 och ordförande sedan 2001. Vd i Nordstjernan AB. Ledamot i BiJaKa AB och Parkinson Research Foundation. Tidigare erfarenheter bland annat vd i Hufvudstaden AB och i Monark Bodyguard AB. Aktieinnehav i NCC AB: 20 600 A-aktier och 75 400 B-aktier.
Född: 1945. Pol.mag.
Ordinarie ledamot sedan 2012. Vd och huvudägare i FastPartner AB sedan 1996. Styrelseledamot i Allenex AB och Autoropa AB. Tidigare erfarenheter bland annat egenföretagare och entreprenör.
Aktieinnehav i NCC AB: 100 000 B-aktier via bolag.
Född 1963. Civ ing.
Ordinarie ledamot sedan 2014. Hon är sedan 2011 VD i Färdig Betong AB. Carina har 25 års erfarenhet från Skanska AB och hon har jobbat i byggprocessens alla faser. Hon har varit linjechef och stabschef inom olika verksamheter i Norden.
Aktieinnehav i NCC AB: 0 aktier
Huvudansvarig revisor. Född 1965. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Axel Johnson AB, Karo Bio AB, Nordstjernan AB och Saab AB.
Född 1962. Jur.kand, fil. kand. och Stanford Executive Program. Chefsjurist i NCC AB. Styrelsens sekreterare i NCC AB sedan 2009. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Född 1963. Ordinarie ledamot sedan 2014. Viveca Ax:son Johnson är sedan 2007 ordförande i Nordstjernan AB. Hon har 17 års erfarenhet från olika positioner inom Nordstjernankoncernen. Viveca är bland annat styrelseledamot i Rosti AB och Antti Ahlström Perilliset Oy.
Aktieinnehav i NCC AB: 74 000 B-aktier samt 25 000 A-aktier och 44 000 B-aktier genom privat bolag.
Född 1956. Civ.ek. och MBA. Ordinarie ledamot sedan 2008. Styrelseledamot i Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB och AB SKF. Tidigare erfarenheter bland annat vd i W Capital Management AB 2001–2005 och direktör i Investor AB 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 3 400 B-aktier.
Född 1951. Byggnadsingenjör. Ordinarie ledamot sedan 1991. Anställd sedan 1975. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Övriga uppdrag: ordförande Byggcheferna. Aktieinnehav i NCC AB: 1 140 A-aktier och 200 B-aktier (inkl. närstående).
Född 1961. Snickare. Ordinarie ledamot sedan 2009. Anställd sedan 1986. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: vice ordförande i Byggnads region MellanNorrland samt suppleant i Byggnads förbundsstyrelse. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1964. Beläggningsarbetare. Ordinarie ledamot sedan 2011. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: ledamot SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande beläggningssektion Skåne. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1960. Civ.ing.
Ordinarie ledamot sedan 2012. Partner och COO i SveaNor Fastigheter AB. Ordförande i Pangea Property Partners. Tidigare verksam inom Skanska-koncernen i 16 år bland annat ansvarig för Skanskas projektutvecklingsverksamhet 1996-2002.
Aktieinnehav i NCC AB: 4 000 B-aktier.
Född 1969. Ekonomie magister. Ordinarie ledamot sedan 2010. Koncernchef Oy Karl Fazer AB. Tidigare erfarenheter bland annat direktör i affärsområdet Wärtsilä Services 2009–2013, direktör i Wärtsilä Power Plants 2006–2009, vd i Wärtsilä Propulsion 2002–2006, ekonomi- och finanschef i Wärtsilä Oyj Abp, Ship Power 1999–2002. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1963. Teamledare Group IT. Suppleant sedan 2009. Anställd sedan 1999. Arbetstagarrepresentant för Unionen (f.d. Svenska Industritjänstemannaförbundet). Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1955. Snickare.
Suppleant sedan 2011. Anställd sedan 1977. Byggnadssnickare och facklig förtroendeman i NCC samt huvudskyddsombud. Arbetstagarrepresentant från Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: ordinarie styrelseledamot i byggnads Region Småland/Blekinge. Aktieinnehav i NCC AB: 100 B-aktier.
Uppgifterna om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda aktier per 31 december 2014. För uppdaterade aktieinnehav se koncernens webbplats www.ncc.se under Investor Relations, där information finns från Finansinspektionens insiderregister.
Vd och koncernchef sedan 2011. Affärsområdeschef NCC Housing 2009–2010. Anställd i NCC sedan 2004. Tidigare erfarenheter bland annat affärsområdeschef NCC Property Development 2007–2008, Sverigechef NCC Property Development 2004–2006, olika chefsbefattningar inom Drott (sedermera Fabege) 1998–2004, olika befattningar inom Skanskas fastighetsverksamhet 1991–1998.
Aktieinnehav i NCC AB: 20 223 B-aktier (inkl. närstående) och 10 239 köpoptioner B.
Född 1961. Civ.ek. och MBA. Affärsområdeschef NCC Construction Sweden från 2012. Anställd i NCC sedan 1987. Tidigare erfarenheter bland annat affärsområdeschef NCC Housing 2011–2012, chef region Stockholm/Mälardalen inom NCC Construction Sweden, chef marknads- och affärsutveckling NCC Construction Sweden.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot Sveriges Byggindustrier. Aktieinnehav i NCC AB: 2 000 B-aktier och 3 839 köpoptioner B.
Född 1972. Civ.ing. Affärsområdeschef NCC Property Development från 2013. Anställd i NCC sedan 2013. Tidigare erfarenheter bland annat affärsut-
vecklingschef Atrium Ljungberg 2006–2013, affärsutvecklingschef LjungbergGruppen 2003–2006, fastighetschef Stockholm/ Uppsala Drott 1998–2003. Övriga uppdrag: styrelseledamot i BRIS. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1965, Civ. ek. Affärsområdeschef NCC Roads sedan 1 februari 2015. Anställd i NCC sedan 2007. Tidigare erfarenheter bland annat divisionschef NCC Roads Services 2014, Affärsenhetschef för NCC Roads i Finland 2009–2013, diverse positioner inom ExxonMobil och Esso i Finland. Aktieinnehav i NCC AB: 0
Född 1964. Civ.ing.
Affärsområdeschef NCC Construction Norway sedan 2013. Anställd i NCC sedan 1992. Tidigare erfarenheter bland annat regiondirektör för NCC:s anläggningsverksamhet i Norge 2009–2013. Distriktschef inom region anläggning 2003–2009. Dessförinnan chefsingenjör och anläggningsledare i NCC Construction Norway. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1959. Civ.ek. Chief Financial Officer sedan 2007 och ekonomidirektör sedan 2003. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat ekonomichef och koncerncontroller NCC AB 1999–2003, koncernredovisningschef NCC AB 1996–1999, koncernredovisningschef Nynäs AB 1993–1995, auktoriserad revisor Tönnerviksgruppen och KPMG 1984–1992. Övriga uppdrag: styrelseledamot i RNB Retail and Brands samt Bulten AB. Aktieinnehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Född 1964. Civ.ing.
Affärsområdeschef NCC Housing från 2012. Anställd i NCC sedan 1995. Tidigare erfarenhet bland annat affärsområdeschef NCC Property Development 2009–2013, Sverigechef NCC Property Development 2007–2009, regionchef Väst NCC Property Development 2004–2007, regionchef Syd NCC Property Development 2003–2004, olika befattningar inom NCC:s fastighetsutvecklingsverksamhet 1995–2003.
Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1962. Civ.ek.
Kommunikationsdirektör sedan 2012. Anställd i NCC sedan 2012. Tidigare erfarenheter bland annat kommunikationsdirektör på Fortum 2004–2012, kommunikationskonsult och partner på Kreab Gavin Anderson 1998–2004. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1970. Yrkesofficer och Civ. ek. Personaldirektör sedan 12 mars 2014. Anställd i NCC sedan 2013. Tidigare erfarenhet bland annat chef Business Support NCC Construction Denmark 2013–2014, personaldirektör TDC Business & TDC Nordic 2009–2013, personaldirektör NCC Construction Denmark 2008– 2009, personaldirektör Merck Sharp & Dohme i Danmark och senare i Sverige 2000–2005. Aktieinnehav i NCC AB: 266 A-aktier.
Född 1962. Jur.kand, fil. kand. och Stanford Executive Program. Chefsjurist NCC AB sedan 2009. Anställd i NCC sedan 2000. Tidigare erfarenheter bland annat bolagsjurist NCC International Projects och NCC Property Development 2000–2008, bolagsjurist ABB/ Daimler Chrysler Transportation 1996–2000, Ekelunds advokatbyrå 1993–1996, domstolsväsendet 1991–1993, European International Contractors (EIC) 2001–2010, varav som styrelseledamot 2008–2010. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Född 1959. Civ.ing. Affärsområdeschef NCC Construction Denmark från 2012. Anställd i NCC sedan 1985. Tidigare erfarenheter bland annat vice vd i NCC Construction Denmark 2009–2012. Koncerndirektör NCC Construction Denmark 2002–2009. Styrelseledamot i Dansk Byggeri. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1963. Jur.kand.
Hållbarhetschef från 2013. Tidigare erfarenheter bland annat miljöchef NCC AB 2010–2013, kvalitets- och miljöchef Ragn-Sells AB 2002–2010, departementsråd, tf expeditionschef, kansliråd m.m. på Miljödepartementet 1991–2002.
Övriga uppdrag: styrelseordförande i Miljömärkning Sverige AB, Svanen. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1971. Civ.ing.
Affärsområdeschef NCC Construction Finland sedan 2012. Anställd i NCC sedan 2001. Tidigare erfarenheter bland annat regionchef NCC:s bostadsbyggande i Helsingfors, olika chefsbefattningar i NCC Construction Finland sedan 2001.
Övriga uppdrag: styrelseledamot i Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera och Byggnadsindustri RT.
Aktieinnehav i NCC AB: 800 B-aktier.
Göran Landgren var affärsområdeschef för NCC Roads fram till den 1 februari 2015 då han efterträddes av Jyri Salonen. Göran är nu ansvarig för speciella initiativ och projekt i NCC AB.
Uppgifterna om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda aktier per 31 december 2014. För uppdaterade aktieinnehav se koncernens webbplats www.ncc.se under Investor Relations, där information finns från Finansinspektionens insiderregister.
NCC lämnar finansiell information för verksamhetsåret 2015 vid följande tillfällen:
| 24 mars | Årsstämma |
|---|---|
| 29 april | Delårsrapport januari–mars |
| 17 juli | Halvårsrapport januari–juni |
| 6 november | Delårsrapport januari–september |
| Januari 2016 | Bokslutskommuniké 2015 |
NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 2009 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter. Tryckt årsredovisning distribueras till de aktieägare som har begärt det.
Under fliken "Investor Relations" finns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15:e minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfinns pressmeddelanden dels från koncernen, NCC AB, dels lokala pressmeddelanden från respektive land.
Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen www.ncc.se, skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Johan Bergman, telefon 08-585 523 53, e-post: [email protected].
Årsstämma hålls den 24 mars 2015 kl. 16.30.
Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, Royals entré, Stallgatan 6, Stockholm. Anmälan kan ske skriftligen under adress NCC AB, Att: Agneta Hammarbäck, 170 80 Solna, via koncernens webbplats www.ncc.se, per telefon 08-585 521 10 eller per e-post: [email protected]. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt registrerat aktieinnehav.
Inregistrering till årsstämman börjar kl. 15.30. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i Postoch Inrikes Tidningar den 17 februari 2014. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samma dag.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
Andel riskbärande kapital: Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultatet efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intresseföretag plus finansiella kostnader, i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Direktavkastning: Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftsnetto: Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
Genomsnittlig räntebindningstid: Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
Genomsnittligt eget kapital: Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Medelränta: Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Nettolåneskuld: Räntebärande skulder och avsättningar minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.
Nettomarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Nettoomsättning: Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. För NCC Housing redovisas nettoomsättningen vid tidpunkt för överlämnande av bostaden till slutkund. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
Orderingång: Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock: Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt: Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad: Nettolåneskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet: Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital: Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning: Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Valutaeffekt: Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens: Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av årets nettoomsättning.
Återköp egna aktier i aktiedata: Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Byggkostnad: Kostnad för uppförande av byggnad inklusive byggnadstillbehör, anslutningsavgifter, övriga byggherrekostnader och moms. I byggkostnader ingår inte kostnad för mark.
Byggrätt: Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. För bostäder motsvarar en byggrätt antingen en lägenhet, radhus eller fristående småhus. För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.
Detaljplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken är juridiskt bindande och kan ligga till grund för bygglov.
Direktavkastningskrav: Köparens krav på avkastning vid förvärv av fastighets- och bostadsprojekt. Driftsintäkter minus drifts- och underhållskostnader (=driftnetto) dividerat med marknadsvärdet.
Egen regi: När NCC för egen utveckling anskaffar mark, projekterar och bygger, samt därefter säljer. Avser både boendeprojekt och kommersiella fastighetsprojekt.
Fastigheter: I verksamhetsbeskrivning avses hus, bostäder och mark.
Funktionskontrakt: Ett avtal där kunden ställer funktionskrav i stället för detaljerade material- och utförandekrav och som ofta löper över flera år.
Hus/övriga hus: I verksamhetsbeskrivning avses dels kommersiella byggnader, exempelvis kontor, butiker, gallerior, garage, hotell och industri och dels offentliga lokaler och byggnader såsom sjukhus, skolor, vård- och omsorgsbyggnader samt förvaltningsbyggnader.
NCC Partnering: En samverkansform i bygg- och anläggningsbranschen där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet.
Plattformar: Gemensamma standardiserade tekniska lösningar. Finns för allt från idrottshallar, kontor, logistikanläggningar, till broar, småhus och flerbostadshus.
Uthyrningsgrad: Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).
VDC: Virtual Design and Construction.
Översiktsplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken inte är juridiskt bindande och som normalt förutsätts följas av och preciseras genom detaljplaner.
Produktion: NCC och Solberg
Fotografer: Felix Gerlach s.9. Sten Jansin s.5, 116–118. Heath Korvola/Getty Images s.6. Krullfoto.dk s.27. Micke Lundström s.33. Erik Mårtensson s.3, 6, 7, 10, 14, 15, 20–30, 36, 42, 46, 47, omslagets fram- och baksida. Joanna Redman s.34. Tenjin Visuals s. 41. Per Pixel Petterson s.45. Pekka Stålnacke/bsmart s.51.
Illustratör: Johan Reich s. 47.
NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa med en omsättning på 57 Mdr SEK och 18 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur.
NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt ansvarar för beläggning och vägservice. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
NCC AB 170 80 Solna Telefon 08-585 510 00 ncc.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.