Annual Report • Mar 18, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Block | Kapitel | Sida |
|---|---|---|
| Introduktion | TeliaSonera i korthet | 3 |
| Året i korthet | 4 | |
| Koncernchefens kommentarer | 5 | |
| Vår organisation | 7 | |
| Syfte och värderingar | 8 | |
| Marknader och varumärken | 9 | |
| Vår roll i samhället | 12 | |
| Förvaltningsberättelse | Förvaltningsberättelse | 14 |
| Risker och osäkerheter | 37 | |
| Bolagsstyrning | Bolagsstyrningsrapport | 43 |
| Styrelse | 60 | |
| Koncernledning | 62 | |
| Hållbarhetsarbete | Sammanfattning av hållbarhetsarbetet | 64 |
| FN:s Global Compact-principer | 65 | |
| Hållbarhet i TeliaSonera | 66 | |
| Intressentengagemang | 70 | |
| Anti-korruption | 73 | |
| Yttrandefrihet | 76 | |
| Kundintegritet | 79 | |
| Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet | 81 | |
| Hållbarhet i leverantörskedjan | 83 | |
| Miljöansvar | 86 | |
| Övriga frågor | 88 | |
| Räkenskaper | Koncernens totalresultatrapporter | 89 |
| Koncernens balansrapporter | 90 | |
| Koncernens kassaflödesrapporter | 91 | |
| Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital | 92 | |
| Koncernens noter | 93 | |
| Moderbolagets resultaträkningar | 155 | |
| Moderbolagets totalresultatrapporter | 156 | |
| Moderbolagets balansräkningar | 157 | |
| Moderbolagets kassaflödesanalyser | 158 | |
| Förändringar av moderbolagets eget kapital | 159 | |
| Moderbolagets noter | 160 | |
| GRI-index | GRI-index | 181 |
| Övrig information | Styrelsens och verkställande direktörens intygande | 193 |
| Revisionsberättelse | 194 | |
| Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen | 196 | |
| Tio åri sammandrag − finansiell information | 197 | |
| Tio åri sammandrag − operativ information | 198 | |
| Definitioner | 199 | |
| Årsstämma 2015 | 201 | |
| Kontaktinformation | 202 |
Den reviderade årsredovisningen och koncernredovisningen innefattar sidorna 14–63, 89–180 och 193. Den av revisorerna granskade bolagsstyrningsrapporten innefattar sidorna 43–63. Den av revisorerna översiktligt granskade hållbarhetsinformationen innefattar sidorna 5–6, 12–13, 64–88 och 181-192.
TeliaSonera AB (publ), 106 63 Stockholm
Org.nr 556103-4249, Säte: Stockholm, Telefon: 08 504 550 00, www.teliasonera.com
TeliaSonera erbjuder nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt hela vägen från Norden till Nepal. Vi är också den ledande nätgrossisten som äger och driver ett av världens mest utbyggda fibernät.
Med högkvalitativ nätanslutning, enkla tjänster och med konkurrenskraftig och flexibel verksamhet kommer vi att stärka vår position på våra marknader och leda utvecklingen på ett ansvarsfullt sätt samt skapa värde för samhället, aktieägare och för våra kunder.
Vid årsskiftet 2014 hade vi 72,8 miljoner abonnemang:
TeliaSonera-aktien är noterad på börserna Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. Börsvärdet uppgick till 218 miljarder kronor vid årets slut 2014 fördelat på 510 566 aktieägare.
Året i korthet
Styrelsens granskning av de senaste årens transaktioner i Eurasien slutfördes under kvartalet. Flera av dessa transaktioner har stridit mot god affärssed och våra etiska principer. Vi har tagit och kommer att vidta ytterligare åtgärder för att förändra vårt interna kontrollsystem så att vi säkerställer att vi har lämpliga processer för att identifiera och hantera riskerna framöver.
Vi införde en ny landsbaserad och kundfokuserad organisation. I linje med vår strategi att stärka kärnverksamheten förvärvade vi den danska it- och systemintegratören Siminn och några svenska bolag inom öppen fiber såsom kommunikationsoperatören Zitius Service Delivery, Quadracom Networks och tjänsteleverantören Riksnet.
Vi tecknade avtal om att förvärva Tele2:s norska verksamhet och åtog oss att uppnå 4G-täckning för 98 procent av befolkningen till år 2016, två år tidigare än vad som krävs. Vi kom också överens med den lokala finländska operatören DNA om att dela mobilnät i de glest befolkade norra och östra delarna av Finland.
TeliaSonera tecknade avtal med Telenor om att slå samman sina danska verksamheter till ett nytt gemensamt företag där parterna kommer att äga 50 procent vardera. Transaktionen kräver godkännande från EU-kommissionen och beslut förväntas under 2015.
| MSEK förutom uppgift per aktie och marginal | 2014 |
|---|---|
| Nettoomsättning | 101 060 |
| EBITDA före engångsposter | 35 223 |
| EBITDA-marginal (%) | 34,9 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 26 656 |
| Årets resultat | 15 599 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 14 502 |
| Vinst per aktie (SEK) | 3,35 |
| Fritt kassaflöde | 13 046 |
Nettolåneskuld/EBITDA före engångsposter 3,00 (gånger, rullande 12 månader) 1,68
| 31 december 2014 | |
|---|---|
| Räntabilitet på eget kapital (%, rullande 12 månader) | 15,0 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%, rullande 12 månader) | 12,2 |
Bästa aktieägare och alla ni som följer TeliaSonera. Ambitionen är klar, målen är tydliga och vi är på god väg. Under året som gått har vi sjösatt en ny organisation, uppdaterat vår strategi och lagt en investeringsplan som ska förbättra vårt erbjudande till kunderna och stärka vår marknadsposition. Vi visar nu vägen för branschen och tar sikte på att bli nästa generations telekombolag.
2014 var ett år som resultatmässigt i stort sett låg i linje med våra prognoser och återigen bekräftar att vi är ett finansiellt stabilt bolag. Vår marginal är stabil, vårt kassaflöde är starkt och vi kan därmed ge en konkurrenskraftig utdelning till våra ägare. Inklusive utbetalad utdelning 2014 om 3 kronor per aktie var total avkastning på aktien nära noll under året, vilket är sämre än STOXX 600 Telecommunications Index respektive OMX Stockholm 30. Jag är säker på att vi kan prestera bättre över tid tack vare det nya sättet att arbeta och med den nya strategin som vi har infört. Utmaningen i branschen är alltjämt att få till stånd tillväxt, ett bekymmer som vi delar med stora delar av telekomsektorn. Detta kan tyckas vara en paradox i ett kommunikationssamhälle som utvecklas i en takt som nästan aldrig tidigare skådats.
Aldrig har människor kommunicerat så mycket med varandra som nu. TeliaSonera står mitt i flödet av information och vi märker dag för dag hur våra kunder förändrar sitt beteende. Efterfrågan på datakapacitet fortsätter att öka dramatiskt, framförallt tack vare att film och tv över nätet blir allt mer populärt. Den europeiska datatrafiken består idag till en fjärdedel av video och andelen spås att fortsätta öka snabbt. Genom vår carrier-verksamhet, vilken är den näst största globala ip-carriern, ser vi detta både lokalt och globalt i vårt utbredda ip-backbonenät.
Vi står nu på tröskeln till nästa stora utvecklingssteg där det blir allt vanligare med uppkopplade vårdtjänster, bilar och maskiner som skickar data till varandra. Detta kommer att leda till att näten ställs inför ytterligare utmaningar. Som telekomoperatör måste vi kunna garantera kvalitet och säkerhet för att tillgodose de varierande krav som alla dessa uppkopplade maskiner och tjänster medför.
Denna spännande teknikutveckling har vi tagit fasta på i vår nya affärsstrategi, som ni kan läsa mer om i denna rapport. Genom investeringar i våra nät ska vi fortsätta att erbjuda en överlägsen uppkoppling som lockar nya kunder och får våra befintliga att stanna kvar.
Våra kunder vill ha och kommer att få problemfri uppkoppling som möter såväl dagens som morgondagens behov, vare sig det är i bostaden, på jobbet eller på språng.
Att leva upp till dessa höga förväntningar kräver investeringar. Vi behöver kontinuerligt bygga ut, rusta upp och modernisera vår infrastruktur för internet. De kommande två åren kommer vi att investera mellan fyra och fem miljarder kronor ytterligare, varav merparten ska användas till förbättrad nätupplevelse för våra kunder.
I vår storsatsning ligger bland annat en ordentlig ökning av fiberanslutningar till svenska hem. Under året som gick anslöt vi fyra nya bostäder i timmen, dygnet runt, alla dagar i veckan. Ambitionen är att öka takten så att uppemot två miljoner svenska hushåll har tillgång till våra fibertjänster 2018.
Utmaningen, för alla telekomoperatörer, har länge varit att omsätta efterfrågan på data och uppkopplade tjänster i tillväxt och ökade intäkter. Mer än hälften av våra mobilkunder i Sverige har nu den nya prismodellen där man betalar för data i stället för samtal med minuttaxa. Av de kunder som slår i sitt abonnemangs datatak väljer hälften att fylla på potten. Detta är ett sätt som vi kan omsätta datatillväxten i ökad intjäning, samtidigt som kunden får en bättre kostnadskontroll.
Det faktum att människor lever sina liv allt mer uppkopplade ställer stora krav på oss som telekomoperatör. Med all rätt förväntar sig kunderna att våra tjänster finns tillgängliga var helst de befinner sig och alltid. Nu täcks mer än 99 procent av svenskarna av vår snabbaste mobilteknik. När vi för fem år sedan började erbjuda 4G-tjänster i Sverige och Norge var vi först i världen med detta och vi fortsätter kontinuerligt att förbättra nätens täckning och hastighet på alla våra marknader.
Under hösten togs de första stegen mot nästa generations uppkoppling då TeliaSoneras dotterbolag i Estland och Litauen testade en utvecklad version av dagens 4Gteknik, så kallad LTE Advanced, som är markant snabbare än ursprunglig 4G.
Under året som gått har vi infört en ny landsbaserad organisation och tillsatt en ny koncernledning. Vi organiserar nu vårt arbete utifrån kundernas efterfrågan av olika lösningar, inte utifrån våra olika tekniker och produkter. Det kommer att leda till bättre kundupplevelse och nöjdare kunder. Under de kommande två åren kommer vi att genomföra en tvåmiljarderssatsning för att långsiktigt sänka våra kostnader. Vi kommer framför allt att använda pengarna till att ersätta våra gamla it-system. Det kommer att underlätta för våra medarbetare när de gör affärer, samtidigt som det sänker vår kostnadsnivå med cirka två miljarder årligen, med full effekt i slutet av 2017.
För att bredda oss samt öka tillväxten och förbättra lönsamheten söker vi hela tiden efter nya affärsmöjligheter och spännande innovationer som kan komplettera vår kärnverksamhet. Under året har vi gjort flera små och medelstora affärer. Genom vårt köp av Tele2 i Norge och det föreslagna sammangåendet med Telenor i Danmark är vi en del av den pågående konsolideringstrenden på den europiska marknaden och stärker vår position på våra befintliga marknader.
Våra intressenter ställer höga krav på oss att vi ska agera ansvarsfullt. Det är bra. Ingen har mer att tjäna på transparens, kontroll och etiskt förhållningssätt till affärer och människor än vi själva. Korruption och kränkningar av mänskliga rättigheter förgiftar ett samhälle. På samma sätt kommer ett företag där man tillåts agera i gråzonen eller bryta mot etiska och moraliska principer att misslyckas.
TeliaSonera arbetar på många olika sätt med ansvarsfrågorna, bland annat genom att följa principerna i FN:s Global Compact, men vi inser att vår ambition måste vara större än så.
För att minska ohederligt agerande och avvikelser från våra riktlinjer har vi under året som gått skärpt vår interna kontroll. Vi lägger nu stora resurser på att utbilda våra medarbetare i frågor som bland annat rör yttrandefrihet, korruption, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt våra kunders rätt till privatliv. I skrivande stund har över 5 500 medarbetare genomgått vår internutbildning i dessa frågor varav 4 300 i Eurasien. På samtliga våra marknader finns nu en "speak up-line" dit såväl anställda som andra anonymt kan anmäla eventuella missförhållanden. Ingen i eller utanför TeliaSonera ska behöva känna osäkerhet kring vad vårt företag står för och att vi strävar efter att bli bättre.
Vi har en lång resa framför oss men genom proaktivt och förebyggande arbete säkerställer vi att detta blir en del av vår DNA och våra värderingar. Vi är en stor koncern med verksamhet i några av världens mest utmanande länder i detta avseende. TeliaSonera är ingen isolerad ö och så länge våra marknader brottas med problem kommer det också att påverka oss. Vi ska dock ha ett ambitiöst förebyggande arbete och agera resolut när nya problem dyker upp.
En stor del av vårt värde idag är i två av våra intresse-
bolag, MegaFon och Turkcell. Vi följer noga händelseutvecklingen i Ryssland och vad det kan få för konsekvenser för vårt finansiella innehav i MegaFon. Det är alltjämt låsningar mellan de tre huvudägarna i Turkcell, vilka bland annat påverkar vår möjlighet att få utdelning från bolaget. Vi för en konstruktiv dialog med alla inblandade parter och är hoppfulla att en dag hitta en lösning.
TeliaSonera har alltid kunnat stoltsera med kompetenta medarbetare. Sedan jag kom till företaget har jag besökt alla våra marknader och sett många olika verksamheter. Oavsett var jag varit har jag mötts av kollegor som är bland de främsta inom sitt expertområde. Det gör mig glad och trygg att vi kommer att lyckas genomföra vår strategi.
Vår framgång beror på hur väl vi kan fortsätta att attrahera kunniga och driftiga människor och få dem att växa till sin fulla potential hos oss. Det är glädjande att vår medarbetarundersökning visar ökat engagemang och förståelse för vår strategi, speciellt med tanke på de senaste årens förändringar och turbulens.
Inget är så bra att det inte kan bli bättre och TeliaSonera har bara börjat en resa som kommer att ta tid. Vi har resurserna i form av människor och kapital. Vi har efterfrågan från kunderna och kan möta den med moderna lösningar och kvalitet. Vi vet vart vi är på väg och hur vi ska ta oss dit. Det är en bra början. Jag är inspirerad av våra möjligheter och ödmjuk inför våra utmaningar. Som team kommer vi att lyckas.
Stockholm den 11 mars 2015
Tack för ert stöd – Till er tjänst Johan Dennelind VD och koncernchef
Jag tar tacksamt emot era synpunkter på oss eller denna rapport. Epost: [email protected] Twitter: @jdennelind or @TeliasoneraAB
TeliaSoneras organisation är geografiskt uppdelad och tar sin utgångspunkt i länderna. Det är i dotterbolagen som besluten för den egna marknaden ska fattas.
Under 2014 sjösatte TeliaSonera en ny organisation. Tidigare var vi uppdelade utifrån våra olika tjänster; mobiltelefoni och bredband. Med vår nya organisation möter vi våra kunder som ett företag, oavsett vilka av våra tjänster man använder. Vi passade samtidigt på att flytta företagets beslutsfattande närmare kunden och den lokala marknaden. Detta medför även att vi blir mer snabbfotade, kortar beslutsvägarna och skapar grogrund för upptäckaranda och personligt ansvarstagande.
Den nya organisationen är geografiskt uppdelad och tar sin utgångspunkt i länderna. Det är i dotterbolagen som besluten för den egna marknaden ska fattas. Bara här kan man få överblick över marknaden och närhet till kunden samtidigt. Vi vill med vår organisation ge förutsättningen
för stor lokal frihet utan att kompromissa med behovet av koncernövergripande ansvarsutkrävande.
Våra kontrollfunktioner har stärkts för att säkerställa att TeliaSonera bedriver en ansvarsfull verksamhet i koncernens alla delar.
Organisatoriskt arbetar vi i tre regioner; Sverige, Europa och Eurasien.
TeliaSonera strävar efter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Vi ser ständigt över vår organisation för att kunna erbjuda en högklassig tjänst till ett attraktivt pris. Vi gör mycket utvecklingsarbete själva men söker också samarbete med andra för kunna bredda vår verksamhet och växa inom områden strax utanför vår traditionella kärnverksamhet.
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Vår ambition är att ta TeliaSonera till nästa nivå - att bli nästa generations telekomoperatör. För att vår verksamhet ska växa och för att vi ska känna inspiration i vardagen måste vi erbjuda våra kunder attraktiva lösningar.
Allt vi gör skall vara i enlighet med vårt syfte: Bringing the world closer – on the customer's terms. Detta innebär att erbjuda och utveckla tjänster som skapar värde för samhället och för våra kunder.
Våra värderingar leder oss hur vi skall agera och uppträda i vårt dagliga arbete.
TeliaSoneras syfte: Bringing the world closer – on the customer's terms
genom att samarbeta med våra kunder och utmana oss själva
genom att dela idéer, ta risker och ständigt utvecklas
och uttrycka våra åsikter och angelägenheter
genom att erbjuda lösningar som är anpassade efter deras behov
genom att vara hjälpsamma, respektfulla och ärliga
genom att vara asvarsfulla och agera i enlighet med vår etiska standard
We simplify…
genom att fatta genomförbara beslut och leverera snabbt
genom öppenhet, samarbete och delad kunskap
genom effektiva processer och tydligt ägarskap
När kunderna möter oss på sina respektive marknader ser de en gemensam identitet. Vår symbol speglar TeliaSoneras internationella verksamhet i kombination med välkända lokala varumärken. Vi har även lågprisvarumärken med en annan marknadsföringsstrategi. Vi erbjuder våra tjänster genom dotterbolag i Norden och Baltikum samt i Eurasien och Spanien och genom intressebolag i Ryssland, Turkiet och Lettland. Målet är att vara den ledande aktören på alla våra marknader.
| Land | Varumärke | Ägarandel1 | Konsoliderad andel2 |
Tjänst | Marknads position |
Marknads andel3 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | ||||||
| Telia, Halebop | 100% | 100% | Mobil | 1 | 38% | |
| Telia | 100% | 100% | Bredband | 1 | 39% | |
| Telia | 100% | 100% | Fast telefoni | 1 | 59% | |
| Telia | 100% | 100% | Tv | 3 | 15% | |
| Finland | ||||||
| Sonera, TeleFinland | 100% | 100% | Mobil | 2 | 34% | |
| Sonera | 100% | 100% | Bredband | 2 | 32% | |
| Sonera | 100% | 100% | Fast telefoni | 2 | 25% | |
| Sonera | 100% | 100% | Tv | 3 | 22% | |
| Norge | ||||||
| NetCom, Chess | 100% | 100% | Mobil | 2 | 23% | |
| Danmark | ||||||
| Telia, Call me, DLG Tele4 | 100% | 100%, 50%4 | Mobil | 3 | 18% | |
| Telia, DLG Tele4 | 100% | 100%, 50%4 | Bredband | 5 | 5% | |
| Telia, Call me, DLG Tele4 | 100% | 100%, 50%4 | Fast telefoni | 2 | 8% | |
| Telia | 100% | 100% | Tv | >5 | <5% |
| Introduktion | ||
|---|---|---|
| -- | -------------- | -- |
Marknader och varumärken
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
| Land | Varumärke | Ägarandel1 | Konsoliderad andel2 |
Tjänst | Marknads position |
Marknads andel3 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Litauen | ||||||
| Omnitel, Ezys | 100% | 100% | Mobil | 2 | 34% | |
| TEO | 88,2% | 88,2% | Bredband | 1 | 46% | |
| TEO | 88,2% | 88,2% | Fast telefoni | 1 | 92% | |
| TEO | 88,2% | 88,2% | Tv | 1 | 26% | |
| Lettland | ||||||
| LMT Okarte, Amigo | 60,3%5 | 60,3%5 | Mobil | 1 | 43% | |
| Estland | ||||||
| EMT, Diil | 100% | 100% | Mobil | 1 | 43% | |
| Elion | 100% | 100% | Bredband | 1 | 58% | |
| Elion | 100% | 100% | Fast telefoni | 1 | 82% | |
| Elion | 100% | 100% | Tv | 2 | 36% | |
| Spanien | ||||||
| Yoigo | 76,6% | 100% | Mobil | 4 | 7% | |
| Kazakstan | ||||||
| Kcell, Activ | 61,9% | 61,9% | Mobil | 1 | 44% | |
| Azerbajdzjan | ||||||
| Azercell | 38,1% | 69,5% | Mobil | 1 | 48% | |
| Uzbekistan | ||||||
| Ucell | 94,0% | 100% | Mobil | 2 | 43% | |
| Tadzjikistan | ||||||
| Tcell | 60,0% | 60,0% | Mobil | 1 | 36% | |
| Georgien | ||||||
| Geocell | 74,3% | 74,3% | Mobil | 2 | 36% | |
| Moldavien | ||||||
| Moldcell | 74,3% | 74,3% | Mobil | 2 | 29% | |
| Nepal | ||||||
| Ncell | 60,4% | 80,4% | Mobil | 1 | 56% |
| Introduktion | |
|---|---|
| Land | Varumärke | Ägarandel1 | Konsoliderad andel2 |
Tjänst | Marknads position |
Marknads andel3 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lettland | ||||||
| Lattelecom | 49,0% | 49,0% | Bredband | 1 | 55% | |
| Lattelecom | 49,0% | 49,0% | Fast telefoni | 1 | 94% | |
| Lattelecom | 49,0% | 49,0% | Tv | 1 | 35% | |
| Ryssland | ||||||
| MegaFon | 25,2% | 26,2% | Mobil | 2 | 35% | |
| Turkiet | ||||||
| Turkcell | 38,0% | 38,0% | Mobil | 1 | 49% |
1 Ägarandel definieras som direkt och indirekt ägande dvs effektivt ägande.
2 I konsoliderad andel är åtaganden om att förvärva aktier från ägare till innehav utan bestämmande inflytande medräknade.
Vår roll i samhället
Vår roll är att skapa värde för företag, människor, familjer och samhällen genom användande av våra nätverk och tjänster.
De senaste decenniernas utveckling inom kommunikationsteknologi har förändrat människors levnads- och arbetssätt i grunden. Tillgång till kommunikation genom snabba, pålitliga nätverk har blivit ett grundläggande behov för alla på 2000-talet. Varje dag kopplar fler och fler upp sig på internet och använder dess näst intill oändliga möjligheter till utbildning, att göra affärer, hålla kontakt med vänner och familj med mera. Information som tidigare endast fanns för ett fåtal finns nu i tillgänglig för alla. TeliaSoneras nätverk utgör därmed grunden för människor att få tillgång till de många möjligheter som delad digital utveckling innebär. Det finns en tydlig koppling mellan tillgång till moderna telekomtjänster och ekonomisk och mänsklig utveckling, speciellt i utvecklingsländer.
Vår roll är att skapa värde för företag, människor, familjer och samhällen genom användande av våra nätverk och tjänster. TeliaSoneras verksamheter sträcker sig runt jorden, med dotterbolag från Atlantkusten i väst till Himalaya i öst. I varje region vill och behöver människor vara i kontakt med världen omkring dem. För barn och ungdomar innebär det att ha tillgång till samma information som delas på de stora universiteten. Genom våra nätverk kan små affärsidkare på landsbygden nå en större marknad. Våra nät ger människor möjlighet att ha kontakt även om det geografiska avståndet är långt, vilket gör världen mindre. På många marknader är vi även bland de största arbetsgivarna, vi skapar jobb, hjälper en växande
Vår roll i samhället
ekonomi och bidrar som skattebetalare. Enkelt uttryckt, vi förbättrar livet i en uppkopplad värld.
Vårt syfte Bringing the world closer – on the customer's terms och våra värderingar Dare, Care och Simplify stöder vårt fokus på samhällsutveckling genom att tillhandahålla telekomtjänster som är åtkomliga, tillgängliga för alla och säkra. Prisvärda och användarvänliga tjänster är viktiga för att överbrygga den digitala klyftan, och för att nå digital jämlikhet och förståelse för människor oavsett bakgrund. För att övervinna språkhinder, strävar vi efter att erbjuda våra tjänster på regionala dialekter och minoritetsspråk. Många av våra operatörer erbjuder tilläggstjänster för människor med funktionsnedsättning så de kan ta del av kommunikationstjänster för att höja livskvaliteten.
Vi är övertygade om att den fortsatta utvecklingen av våra nätverk och tjänster är det mest effektiva sättet för oss att förena människor, företag och samhällen i en alltmer global värld. Vi investerar i infrastruktur för framtiden i de samhällen vi är verksamma i. Våra investeringar för
förbättrad täckning och högre kapacitet, gör oss inte bara mer konkurrenskraftiga utan stärker också de lokala marknadernas möjlighet att konkurrera globalt. Snabba och tillförlitliga nätverk är av stor betydelse för tillväxt och nya jobb, inte minst på landsbygden och i ekonomiskt svaga samhällen. Vi är beredda på att delta i räddningsarbete och tillhandahåller katastrofhjälp under extrema väderförhållanden och naturkatastrofer. Vi hjälper till med koordinering av räddningsarbete och uppbyggnad samt säkerställa att människor kan nå sina vänner och sin familj.
Vår förmåga och framgång att vara verksamma är beroende av det stöd som vi får i de samhällen som vi verkar i. Samverkan och engagemanget med lokala organisationer och civilsamhället är av yttersta vikt för att upprätthålla detta förtroende och för att hjälpa till med att bidra till långsiktigt värdeskapande. I allt från att bygga ut våra nätverk med fullt stöd från samhällena där vi är verksamma, till att ha de bästa erbjudandena både finansiellt och etiskt, så måste vi förstå hur vi ska samarbeta med intressenter på såväl lokal som global nivå. Genom att stödja lokala leverantörer kan vi ha en positiv påverkan på till exempel hälsa och säkerhet, genom att erbjuda utbildning i detta. Tillsammans med andra operatörer ställer vi krav på tillverkare att ta ansvar för den påverkan som deras produkter har genom hela värdekedjan.
TeliaSonera rapporterar sitt ekonomiska resultat fördelat på de tre affärssegmenten region Sverige, region Europa och region Eurasien samt segmentet Övrig verksamhet. Regionerna är landsbaserade organisationer för vilka viss finansiell information redovisas. Övrig verksamhet omfattar international carrier-verksamheten, finansierings- och inkassoverksamhet, TeliaSonera Holding, TeliaSoneras ägande i ryska MegaFon (25 procent) och turkiska Turkcell (38 procent) samt koncernfunktioner, vilka alla redovisas gemensamt. TeliaSoneras koncernfunktioner är kommunikation, affärsutveckling (inklusive fusioner och förvärv (M&A), ekonomi och finans (inklusive inköp och fastigheter), personalfrågor, juridik, commercial, teknik (inklusive it), CEO Office, etik och efterlevnad samt internrevision. Om inte annat sägs anges jämförelsevärden i denna rapport inom parentes efter operativa och finansiella utfall och hänvisar till motsvarande post för helåret 2013.
Våra kunder använder inte våra tjänster som de gjorde förr. Produkter som tidigare varit ryggraden i vår verksamhet är inte lika efterfrågade längre och de är långt ifrån så lönsamma som de en gång var. Samtidigt är det en explosionsartad efterfrågan på data genom fiber och till mobiltelefoner, och den utvecklingen kommer att vara gynnsam för oss. Vi kommer att fortsätta förbättra vår kärnverksamhet för att vara det naturliga valet för den som vill ha en välfungerande och pålitlig uppkoppling på jobbet, i hemmet och på språng.
För att kunna erbjuda de överlägset bästa tjänsterna måste vi fortsätta att investera i våra nätverk. Våra kunder använder ofta våra olika tjänster tillsammans eller som komplement till varandra. När de ber om vår hjälp ska vi kunna ge fullständig service som tar hänsyn till kundens speciella förutsättningar. Vi ska bli bättre på att se till kundens behov och kunna erbjuda helhetslösningar som kombinerar det bästa inom både telekom och it. Smidigheten ska göra att man väljer oss, stannar kvar som kund och rekommenderar oss till fler.
På de eurasiska marknaderna använder våra kunder ännu inte datatjänster i den omfattning som man gör i Norden och i Baltikum. Här ska vi vara en motor och stöd så att dessa länder kan ta nästa utvecklingssteg.
Vid sidan av att utveckla och förbättra det som vi redan gör ska vi bryta ny mark och våga utveckla nya tjänster strax utanför dagens kärnverksamhet. Strömmad tv och musik, finansiella tjänster, uppkopplade lösningar till sjukvården och maskiner som talar med varandra, är exempel på områden där TeliaSonera kan komplettera verksamheten och växa.
Våra strategiska prioriteringar är:
Hållbarhet är en viktig del i hur vi bedriver vår verksamhet och central för hur vi levererar i enlighet syfte och värderingar. Hållbarhetsstrategin bygger på en stark grund i etiska affärsprinciper, och identifierar nya sätt att utnyttja telekomtjänsters positiva påverkan på social och miljömässig utveckling, speciellt inom digital delaktighet. Implementeringen baseras på de mycket skilda utmaningarna och möjligheterna på våra marknader.
I denna rapport har tidigare perioder räknats om för att avspegla upptäckten av vissa klassificieringsfel avseende viss hårdvaruförsäljning och vissa återförsäljarprovisioner för mobila produkter i region Europa. Vidare har omklassificering av balanser mellan likvida medel och kortfristiga placeringar, samt mellan kort- och långfristig icke räntebärande fordran gjorts för 2013. Omklassificeringarna har inte påverkat nettoskuldsättning eller operativt kassaflöde. För ytterligare information, se not K1 i koncernredovisningen.
TeliaSonera fortsatte att investera under året och tillkännagav sin avsikt att fortsätta investera i nätkapacitet och täckning och att förbättra kostnadseffektiviteten i näten till fördel för kunderna enligt nedan:
| MSEK, förutom nyckeltal, | Förändring | ||
|---|---|---|---|
| uppgifter per aktie och förändringar | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 101 060 | 101 870 | -0,8 |
| Förändring (%) lokal organisk | -1,8 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 90 951 | 91 046 | -0,1 |
| EBITDA1 före engångsposter2 | 35 223 | 35 584 | -1,0 |
| Marginal (%) | 34,9 | 34,9 | |
| Av- och nedskrivningar | -15 589 | -15 215 | 2,5 |
| Resultat från intressebolag | 4 593 | 6 021 | -23,7 |
| Engångsposter2 inom EBITDA1 | -1 549 | -1 928 | -19,7 |
| Rörelseresultat | 22 679 | 24 462 | -7,3 |
| Rörelseresultat före engångsposter2 | 26 656 | 28 534 | -6,6 |
| Marginal (%) | 26,4 | 28,0 | |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | -2 573 | -3 094 | -16,9 |
| Skatter | -4 508 | -4 601 | -2,0 |
| Årets resultat | 15 599 | 16 767 | -7,0 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 14 502 | 14 970 | -3,1 |
| Resultat per aktie (SEK) | 3,35 | 3,46 | -3,1 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 12,2 | 13,5 | |
| CAPEX i % av nettoomsättning3 | 16,5 | 16,0 | |
| Nettolåneskuld | 59 320 | 55 774 | 6,4 |
| Fritt kassaflöde | 13 046 | 16 310 | -20,0 |
¹ Se Definitioner
² Se avsnittet "Engångsposter" för detaljerad information om engångsposter
³ Inklusive kostnader för licenser och frekvenser
Backbone North kommer efter slutförande att finnas från inlandet genom mellersta och norra Sverige ända upp till Luleå. På grund av det kalla klimatet och tillgång till ren och driftsäker energi har regionen, som är belägen just söder om polcirkeln, blivit en mycket populär ort att bygga datacenter med stora serverhallar på, vilka behöver kostnadseffektiv kylning.
• I Sverige överskred 4G-täckningen 99 procent av befolkningen vid årsskiftet, 4G trafiken översteg 3G trafiken vid utgången av året och 4 villor per timme fick fiber installerat under 2014.
TeliaSoneras strategiska prioriteringar omfattar att utforska affärsmöjligheter i närliggande områden till kärnverksamheten, bland annat maskiner som talar med varandra (M2M). Under året lanserade TeliaSonera tillsammans med managementkonsultfirman Arthur D. Little en rapport om M2M eller om uppkopplade saker (Internet of Things). Enligt rapporten har antalet uppkopplade saker i Norden redan passerat regionens totala befolkning och marknaden förväntas växa ungefär dubbelt så snabbt som den globala M2M-marknaden. TeliaSonera och Arthur D. Little uppskattar att det kommer att finnas 2,6 uppkopplade saker per person 2017. Med ett väl utbyggt mobilnät på sina marknader, anpassade M2M-tjänster inklusive teknik och support såväl som ett expertnätverk inom branschen och operatörssamarbeten, levererar TeliaSonera omfattande M2M-lösningar med sömlös kvalitet till hela Europa.
Under året genomförde styrelsen och ledningen satsningar för att ytterligare utveckla principer, styrning och processer för mänskliga rättigheter och som skyddar TeliaSonera mot korruption.
Under 2014 inträffade följande händelser med ursprung i 2012 års anklagelser om att TeliaSonera skulle vara inblandat i mutbrott och penningtvätt i samband med gjorda investeringar i Uzbekistan:
Den 1 april införde TeliaSonera sin nya verksamhetsmodell i syfte att förbättra den lokala verksamhetens möjlighet att erbjuda en ännu bättre kundupplevelse och samtidigt öka tydlighet och ansvar. Länderna är den vägledande dimensionen. Länderna är grupperade i tre geografiska regioner; Sverige, Europa och Eurasien. Den nya verksamhetsmodellen förstärker
också möjligheten att genomdriva och följa upp hållbarhet, efterlevnad och styrning och stötta de lokala ledningarna och medarbetare i dessa frågor.
Under 2014 skedde följande förändringar i Telia-Soneras valberedning och koncernledning:
Till följd av det fortsatta dödläget mellan aktieägarna Cukurova, Altimo och TeliaSonera ägde inga förändringar av betydelse rum avseende bolagsstyrningen i Turkcell under 2014. Styrelsen bestod av sju oberoende ledamöter, samtliga valda av den turkiska finansinspektionen. Styrelsen kallade till bolagsstämma den 29 maj 2014, men mötet kunde inte hållas på grund av bristande beslutsmässighet. Således fattades inget beslut om utdelning under året. Om ingen bolagsstämma i Turkcell hålls senast den 31 mars 2015, genomförs ett sådant möte och beslut fattas med hjälp av en administrativ enhet som tillsätts av den turkiska finansinspektionen, det så kallade Investor Compensation Center. Den 31 juli 2014 återköpte Cukurova från Altimo de sedan länge omtvistade aktierna som indirekt ger ett ägande om 13,5 procent i Turkcell.
I april köpte TeliaSonera 124 541 egna aktier till ett genomsnittspris om 46,0244 SEK för att täcka sina åtaganden inom ramen för "Långsiktigt incitamentsprogram 2011/2014". För ytterligare information angående incitamentsprogram, se avsnittet "Långsiktigt incitamentsprogram 2014/2017" och not K31 i koncernredovisningen.
Under 2014 genomförde TeliaSonera ett antal riktade förvärv och avyttringar (se avsnittet "Förvärv och avyttringar" för ytterligare information). I juli meddelade
| Förändring (%), varav | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning MSEK |
2014 | 2013 | Förändring (MSEK) |
Förändring (%), totalt |
lokal organisk¹ |
M&A effekter |
FX effekter² |
| Region Sverige | 36 456 | 36 199 | 257 | 0,7 | 0,2 | 0,6 | 0,0 |
| Region Europa | 39 836 | 41 360 | -1 524 | -3,7 | -7,3 | -0,1 | 3,7 |
| Region Eurasien | 20 458 | 20 414 | 44 | 0,2 | 4,4 | 0,0 | -4,2 |
| Övrig verksamhet | 7 043 | 6 668 | 375 | 5,6 | 2,3 | 0,0 | 3,3 |
| Elimineringar av internförsäljning | -2 734 | -2 771 | 37 | 1,3 | n/a | n/a | n/a |
| Koncernen | 101 060 | 101 870 | -810 | -0,8 | -1,8 | 0,2 | 0,8 |
¹ I lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar (M&A-effekter)
² Effekter av valutakursförändringar
också TeliaSonera att man ser över sin framtida närvaro på den spanska marknaden.
I enlighet med upplåningsstrategin att diversifiera och förlänga löptiderna i skuldportföljen gjorde TeliaSonera följande större obligationsemissioner inom ramen för sitt 12 GEUR EMTN-program (Euro Medium Term Note) under året (se även avsnittet "Kreditfaciliteter"):
Nettoomsättningen sjönk 0,8 procent till 101 060 MSEK (101 870). Nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 1,8 procent. Den positiva effekten från valutakursförändringar var 0,8 procent och den positiva effekten från förvärv och avyttringar var 0,2 procent. Tjänsteintäkter i lokala valutor ex-
NETTOOMSÄTTNING I LOKALA VALUTOR EXKL. FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR, KVARTALSVIS FÖRÄNDRING MOT FÖREG ÅR (%)
klusive förvärv och avyttringar sjönk 1,0 procent då tillväxten i Eurasien inte kunde uppväga lägre fasta tjänsteintäkter i Sverige, drivet av uppsägningar av fasttelefoniabonnemang och i Spanien till följd av det hårda konkurrensläget. Även en negativ utveckling av antalet mobilabonnemang och uppsägningar av fasttelefoniabonnemang i Litauen samt ökad konkurrens i Kazakstan och Azerbajdzjan bidrog till nedgången i tjänsteintäkter.
Under året var omsättningstillväxten i lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar, negativ samtliga kvartal.
Totalt antal abonnemang steg med 1,0 miljoner till 72,8 miljoner varav Eurasien steg med 0,7 miljoner till 44,9 miljoner. Antalet telefoniabonnemang sjönk med 0,2 miljoner medan bredbands- och tv-abonnemang ökade med 0,2 miljoner respektive 0,1 miljoner.
Kostnad sålda varor och tjänster uppgick till 37 734 MSEK (38 040), en sänkning med 0,8 procent jämfört med 2013, främst tack vare lägre hårdvaruförsäljning i
| Kostnader | Förändring | Förändring | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | (MSEK) | (%) |
| Kostnad sålda varor och tjänster | -37 734 | -38 040 | 306 | -0,8 |
| varav inköp av varor och entreprenadtjänster | -17 922 | -18 576 | 654 | -3,5 |
| varav samtrafik- och roamingkostnader | -10 144 | -10 694 | 550 | -5,1 |
| varav övriga nätkostnader | -6 258 | -5 829 | -429 | 7,4 |
| varav förändring i varulager | -3 410 | -2 941 | -469 | 15,9 |
| Personalkostnader | -12 557 | -12 226 | -331 | 2,7 |
| Marknadsföringskostnader | -5 648 | -6 304 | 656 | -10,4 |
| Övriga kostnader | -10 405 | -10 069 | -336 | 3,3 |
| Totalt | -66 344 | -66 639 | 295 | -0,4 |
| Av- och nedskrivningar, summa | -15 589 | -15 215 | -374 | 2,5 |
| Övriga rörelseintäkter och kostnader, netto1 | -1 040 | -1 575 | 535 | 34,0 |
| Summa | -82 973 | -83 429 | 456 | -0,5 |
¹ Exklusive av- och nedskrivningar
Spanien och minskade samtrafikkostnader. Nedgången i kostnad sålda varor och tjänster översteg nedgången i nettoomsättningen, vilket förbättrade bruttomarginalen exklusive engångsposter till 63,0 procent (62,6).
Personalkostnader, i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, steg 0,9 procent jämfört med 2013. I Sverige sjönk personalkostnaderna medan Europa, Eurasien och Koncernfunktioner rapporterade ökade kostnader. De främsta skälen bakom ökningen var förstärkningen av kundtjänst i Finland, lägre summa av eget aktiverat arbete och anställning av egen personal i kundtjänst i Eurasien.
Marknadsföringskostnader, i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 11,8 procent, främst beroende på minskade subventioner för hårdvara och försäljningsprovisioner i Spanien, Kazakstan och till viss del även i Norge. Övriga kostnader steg främst till följd av högre energikostnader.
Av- och nedskrivningar steg 2,5 procent till 15 589 MSEK (15 215), till stor del beroende på högre nedskrivningar och ökade avskrivningar främst i Eurasien. Av- och nedskrivningar före engångsposter ökade 1,0 procent till 13 161 MSEK (13 036). I lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk av- och nedskrivningar 0,1 procent.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader netto, exklusive av- och nedskrivningar, uppgick till -1 040 MSEK (-1 575).
Engångsposter ingår inte i "EBITDA före engångsposter" eller i "Rörelseresultat före engångsposter" men ingår i det totala resultatet för TeliaSonera och för respektive region.
Engångsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till -3 976 MSEK (-4 072), främst hänförliga till goodwillnedskrivningar i och avskrivningar av tillgångar i Eurasien, utrangering av gamla it-system och omstruktureringskostnader hänförliga till personalneddragningar inom koncernen. Dessutom uppkom engångsposter avseende hyresavtalet i Farsta som en konsekvens av flytten till nya lokaler i Solna 2016.
| Engångsposter | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Inom EBITDA | -1 549 | -1 928 |
| Omstruktureringskostnader, implementeringskostnader för att utvinna synergier m m | ||
| Region Sverige | -354 | -472 |
| Region Europa | -204 | -415 |
| Region Eurasien | -637 | -321 |
| Övrig verksamhet | -246 | -331 |
| Kapitalvinster/-förluster | -107 | -389 |
| Inom av- och nedskrivningar | -2 428 | -2 179 |
| Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider | ||
| Region Sverige | -29 | -296 |
| Region Europa | -152 | -1 213 |
| Region Eurasien | -2 246 | -500 |
| Övrig verksamhet | -1 | -159 |
| Inom resultat från intressebolag och joint ventures | – | 35 |
| Kapitalvinster/-förluster | – | 35 |
| Summa | -3 976 | -4 072 |
| Förvaltnings | ||
|---|---|---|
| Introduktion | berättelse | Bolagsstyrning |
| EBITDA före engångsposter MSEK |
2014 | 2013 | Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Region Sverige | 14 311 | 14 514 | -203 | -1,4 |
| Region Europa | 9 772 | 9 740 | 32 | 0,3 |
| Region Eurasien | 10 859 | 10 804 | 55 | 0,5 |
| Övrig verksamhet | 282 | 513 | -231 | -45,1 |
| Elimineringar | – | 13 | -13 | |
| Koncernen | 35 223 | 35 584 | -361 | -1,0 |
| Rörelseresultat före engångsposter | Förändring | Förändring | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | (MSEK) | (%) |
| Region Sverige | 10 130 | 10 348 | -218 | -2,1 |
| Region Europa | 4 759 | 5 126 | -367 | -7,2 |
| Region Eurasien | 7 819 | 7 849 | -30 | -0,4 |
| Övrig verksamhet | 3 948 | 5 197 | -1 250 | -24,0 |
| Elimineringar | – | 13 | -13 | |
| Koncernen | 26 656 | 28 534 | -1 878 | -6,6 |
EBITDA före engångsposter sjönk 1,0 procent till 35 223 MSEK (35 584). I lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk EBITDA före engångsposter också 1,0 procent. Det främsta skälet var en negativ produktmix i Sverige och utmanande konkurrens i flera av länderna inom Europa. EBITDA-marginalen var dock oförändrad på 34,9 procent (34,9).
Rörelseresultatet före engångsposter sjönk 6,6 procent till 26 656 MSEK (28 534) främst på grund av lägre resultat från intressebolag men även delvis av lägre EBITDA samt av högre av- och nedskrivingar. De främsta skälen till det lägre resultatet från intressebolag var negativ påverkan från valutakursförändringar och engångsposter. Rörelsemarginalen före resultat från intressebolag och före engångsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till 21,8 procent (22,2).
Finansiella poster sjönk till -2 573 MSEK (-3 094) primärt till följd av lägre genomsnittlig ränta och en lägre pensionsskuld som till viss del motverkades av en högre diskonteringsränta.
Skattekostnader sjönk till -4 508 MSEK (-4 601). Den effektiva skattesatsen var 22,4 procent (21,5) påverkad av lägre resultat från intressebolag, icke avdragsgilla nedskrivningar i Eurasien och en omvärderingseffekt av uppskjutna skattefordringar netto i Spanien till följd av skattesatssänkningen. 2013 var den effektiva skattesatsen starkt påverkad av den sänkta skattesatsen i Finland. Framöver beräknas den effektiva skattesatsen bli cirka 21 procent.
Nettoresultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag sjönk till 1 097 MSEK
(1 797) varav 927 MSEK (1 619) hänförligt till region Eurasien och 170 MSEK (179) till region Europa.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare sjönk 3,1 procent till 14 502 MSEK (14 970) och vinst per aktie till 3,35 SEK (3,46).
CAPEX (investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar) steg till 16 679 MSEK (16 332) och CAPEX i relation till nettoomsättningen till 16,5 procent (16,0). I CAPEX ingick fortsatta investeringar i nätkapacitet och täckning för att möta den ökande efterfrågan på data och öka befolkningstäckningen, inklusive en omfattande 4G- och fiberutbyggnad. Dessutom förvärvades eller förnyades telekomlicenser och frekvenstillstånd i Moldavien och Nepal. Avgifter för verksamhetslicensen i Uzbekistan, giltig till 2016, aktiverades. CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser uppgick till 15 325 MSEK (14 565) och CAPEX i relation till nettoomsättningen var 15,2 procent (14,3).
Under 2014 ökade antalet anställda 0,6 procent från 26 013 till 26 166 vid utgången av året. Nettoökningen från rörelseförvärv under 2014 uppgick till 203 medarbetare.
ANSTÄLLDA (TUSENTAL)
Genomsnittligt antal heltidsanställda uppgick till 24 951 (25 321) 2014. Verksamhet bedrevs i totalt 28 länder (29). Se även not K31 i koncernredovisningen.
För ytterligare information om anställda och arbetsrätt, se Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet och GRI-index, avsnittet "Anställningsförhållanden och arbetsvillkor".
Den finansiella ställningen förblev stabil mellan åren. Valutakursförändringar bidrog till volymtillväxt i rapporterad valuta.
Goodwill ökade med 3,6 GSEK till 70,9 GSEK, främst tack vare positiva valutakursförändringar om 4,1 GSEK. Nedskrivningar hänförliga till verksamheterna i Kazakstan, Tadzjikistan, Georgien och Moldavien uppgick till 0,8 GSEK medan tillkommande goodwill från rörelseförvärv uppgick till 0,4 GSEK. Övriga immateriella tillgångar steg med 1,1 GSEK till 15,3 GSEK. CAPEX (investeringar) i övriga immateriella tillgångar uppgick till 3,3 GSEK, varav licenser och frekvenser 1,4 GSEK. Avskrivningar uppgick till 2,9 GSEK och nedskrivningsförluster på utrangerade it-system och -plattformar till 0,4 GSEK. Valutaeffekterna var positiva om 0,7 GSEK.
Materiella anläggningstillgångar ökade med 4,9 GSEK genom CAPEX och förskottsbetalningar som totalt uppgick till 13,5 GSEK och minskade på grund av av- och nedskrivningar om 11,6 GSEK. Valutakursdifferenserna var positiva och uppgick till 2,8 GSEK.
Finansiella tillgångar består av investeringar i intressebolag och joint ventures, uppskjutna skattefordringar, pensionstillgångar och övriga anläggningstillgångar, främst långfristiga räntebärande fordringar.
Redovisat värde på intressebolag och joint ventures steg till 32,8 GSEK (29,4), varav redovisat värde på ryska MegaFon och turkiska Turkcell var 6,0 GSEK respektive 25,4 GSEK. Resultatandelar från intressebolag och joint ventures tillförde värde om 4,6 GSEK, liksom transaktioner med egna aktier i MegaFon om totalt 0,9 GSEK, motverkat av mottagna utdelningar om totalt 2,1 GSEK. Valutaeffekterna var begränsade, -0,1 GSEK, då försvagningen av den ryska rubeln nästan uppvägdes av att den turkiska liran stärktes.
Uppskjutna skattefordringar ökade tack vare positiva förändringar i temporära skillnader hänförliga till pensionsskulden samt valutaeffekter. Uppskjuten skatteskuld (ingår i Avsättningar) ökade till följd av ytterligare avsättningar för källskatt i intresse- och dotterbolag. Allt som allt ökade total uppskjuten nettoskatteskuld från 4,6 GSEK 2013 till 4,9 GSEK vid utgången av 2014.
Långfristiga räntebärande fordringar ökade till 14,3 GSEK (9,5) främst som resultat av att överskottslikviditet användes till placeringar i obligationer och derivatinstrument. I övriga anläggningstillgångar ingår också en fordran om 2 463 MSEK (3 956) på AF Telecom
| Finansiell ställning MSEK |
2014 | 2013 | Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 86 161 | 81 522 | 4 639 | 5,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 69 669 | 64 792 | 4 877 | 7,5 |
| Finansiella tillgångar | 54 592 | 46 681 | 7 911 | 16,9 |
| Summa anläggningstillgångar | 210 422 | 192 995 | 17 427 | 9,0 |
| Omsättningstillgångar | 32 909 | 28 478 | 4 431 | 15,6 |
| Likvida medel | 28 735 | 31 355 | -2 620 | -8,4 |
| Summa omsättningstillgångar | 61 644 | 59 833 | 1 811 | 3,0 |
| Summa tillgångar | 272 066 | 252 828 | 19 238 | 7,6 |
| Summa eget kapital | 116 364 | 112 934 | 3 430 | 3,0 |
| Upplåning | 101 489 | 90 723 | 10 766 | 11,9 |
| Avsättningar och övriga skulder | 54 213 | 49 171 | 5 042 | 10,3 |
| Summa eget kapital och skulder | 272 066 | 252 828 | 19 238 | 7,6 |
denominerad i USD avseende icke erlagd betalning för försäljningen av aktier i intressebolaget OAO Telecominvest i Ryssland 2012. Två amorteringar återstår, varför den den kortfristiga delen av den icke erlagda betalningen uppgick till 2 462 MSEK (1 978).
Rörelsekapital netto (varulager och ej räntebärande fordringar, minus icke räntebärande skulder exklusive valutaderivat samt upplupen ränta) slutade på -0,7 GSEK (-0,0).
Summa eget kapital ökade 3,0 procent till 116,4 GSEK (112,9). Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare steg till 111,4 GSEK (108,3), positivt påverkat av årets resultat om 14,5 GSEK och valutaeffekter om 3,6 GSEK. Utdelningar om 13,0 GSEK och omvärderingseffekter avseende pensionsåtaganden om 3,1 GSEK påverkade negativt. Eget kapital hänförligt till ägare utan bestämmande inflytande ökade till 5,0 GSEK (4,6) drivet av positiva valutaeffekter om 0,3 GSEK då årets nettoresultat motverkades av utdelningar under året.
Under 2014 sjunkande bostadsobligationsräntor, använda som referensränta vid diskontering av pensionsåtaganden, ledde till omvärderingseffekter, vilka ökade nuvärdet av pensionsåtagandena. Vid utgången av 2013 översteg tillgångarna i överfonderade pensionsplaner (rapporterade inom Finansiella tillgångar) skulderna i de underfonderade planerna (ingår i Avsättningar) vilket resulterade i nettotillgångar för pensionsförpliktelser om 0,1 GSEK medan vid utgången av 2014 uppgick den totala pensionsskulden till 3,2 GSEK, varav skulder i underfonderade planer om 3,5 GSEK och tillgångar i överfonderade planer om 0,3 GSEK.
Summa bruttoupplåning ökade 11,9 procent, med en tydlig förskjutning mot långfristig upplåning vilken uppgick till 90,2 GSEK (80,1). Kortfristig upplåning uppgick till 11,3 GSEK (10,6). Likvida medel sjönk till 28,7 GSEK (31,4) påverkade med 2,5 GSEK genom av förändring av villkoren för kortfristiga placeringar i banktillgodohavanden till löptider överstigande 3 månader (rapporterade i Omsättningstillgångar). Nettoskulden steg från 55,8 GSEK till 59,3 GSEK.
Soliditeten justerad för föreslagen utdelning sjönk till 38,0 procent (39,5). Måttet nettolåneskuld i relation till EBITDA steg till 1,68 (1,57) och skuldsättningsgraden till 57,4 procent (55,8).
Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
TeliaSonera bedömer att befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. Vid årsskiftet uppgick Telia-Soneras överskottslikviditet (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 31,9 GSEK (32,1). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 20,3 GSEK vid årets slut (10,2).
TeliaSonera behöll sina goda kreditbetyg. I oktober 2014 bekräftade Moody's Investors Service sin kreditvärdering av TeliaSonera AB med A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning men
NETTOLÅNESKULD OCH NETTOLÅNESKULD/EBITDA*
ändrade utsikterna från stabila till negativa och i januari 2015 bekräftade Standard & Poor's Ratings Services sin kreditvärdering med A- för långsiktig upplåning och A-2 för kortsiktig upplåning med stabila utsikter.
TeliaSonera har som utgångspunkt att lånefinansieringen ska kanaliseras genom moderbolaget TeliaSonera AB. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K20 och K26 i koncernredovisningen. Under 2014 emitterade TeliaSonera AB motsvarande omkring 11,4 GSEK på lånemarknaderna inom ramen för sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note). Den nya finansieringen denominerades i EUR och SEK och upptogs med långa löptider. Återstående löptid för TeliaSonera AB:s samlade låneportfölj var cirka 8,4 år vid utgången av året.
Vid utgången av 2014 hade TeliaSonera AB inga utestående bankcertifikat.
TeliaSonera har generellt inga svårigheter att återföra medel från sina verksamheter i tillväxtländerna. Per den 31 december 2014 fanns dock sådana problem i tre länder:
• Uzbekistan på grund av pågående valutarestriktioner och valutakonverteringsproblem. Tillgångarna i den
LIKVIDITET* OCH SKULDPORTFÖLJENS FÖRFALLOTID
uzbekiska verksamheten uppgick till 8,9 GSEK, varav de största posterna avser anläggningstillgångar som används i verksamheten om totalt 4,6 GSEK, koncerngoodwill om 1,7 GSEK samt bolagets likvida medel om 1,4 GSEK och kortfristiga placeringar om 0,7 GSEK. Skulderna uppgick till 8,2 GSEK, varav 6,8 GSEK avsåg lån inklusive upplupen ränta från andra koncernbolag. Nettotillgångarna i den uzbekiska verksamheten, inklusive upparbetade valutakursdifferenser, var 2,7 GSEK. Koncernens nettoexponering var 9,5 GSEK (7,0), motsvarande nettotillgångarna i verksamheten och de koncerninterna fordringarna. Den ökade exponeringen under 2014 förklaras främst av valutakurseffekter, men även av tillväxt i den underliggande verksamheten.
| Kassaflöde | Förändring | Förändring | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | (MSEK) | (%) |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 29 252 | 31 036 | -1 784 | -5,7 |
| Betald CAPEX | -16 206 | -14 726 | -1 480 | 10,1 |
| Fritt kassaflöde | 13 046 | 16 310 | -3 264 | -20,0 |
| Kassaflöde från övrig investeringverksamhet | -5 774 | 82 | -5 856 | |
| Kassaflöde före investeringsverksamhet | 7 272 | 16 392 | -9 120 | -55,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -10 269 | -15 013 | 4 744 | -31,6 |
| Likvida medel vid årets början | 31 355 | 29 690 | 1 665 | 5,6 |
| Perioden kassaflöde, netto | -2 997 | 1 379 | -4 376 | |
| Kursdifferenser | 377 | 286 | 91 | 31,8 |
| Likvida medel vid årets slut | 28 735 | 31 355 | -2 620 | -8,4 |
Kassaflöde från löpande verksamhet sjönk till 29,3 GSEK (31,0) på grund av lägre kassainflöde från underliggande verksamheter och negativt kassaflöde från förändringar i rörelsekapital om 0,1 GSEK (positiv 0,7).
Betald CAPEX (kassautflöde från investeringar) steg med 1,5 GSEK främst drivet av betalningar hänförliga till avtal som tecknats tidigare år. Totalt sjönk fritt kassaflöde (kassaflöde från löpande verksamhet minus CAPEX) till 13,0 GSEK (16,3).
Kassautflöde från investeringsverksamheten uppgick till 5,8 GSEK (inflöde 0,1) och består av förvärv och avyttringar, förändringar i lånefordringar och i kortfristiga placeringar samt gottgörelser från eller kapitaltillskott till pensionsstiftelser. Kontanta betalningar för förvärv uppgick till 1,1 GSEK (1,4) medan kontanta betalningar från avyttringar av aktierelaterade instrument och andra tillgångar uppgick till 2,2 GSEK (1,9). Gottgörelse från den svenska pensionsstiftelsen uppgick till 0,4 GSEK (–). Kassa netto för beviljade lån uppgick till 5,0 GSEK (0,4) och kassautflöde för förändringar netto i kortfristiga placeringar uppgick till 2,2 GSEK (0,0).
Kassautflöde från finansieringsverksamheten under 2014 uppgick till 10,3 GSEK (15,0) och inkluderade utdelningar till moderbolagets ägare som erhöll 13,0 GSEK (12,3) och 1,1 GSEK (1,3) till ägare till innehav utan bestämmande inflytande. Nettoutflödet från ny och återbetald upplåning var 2,7 GSEK (utflöde 2,7) 2014. Avräkningen av säkringsaktiviteter var positiv och uppgick till 1,2 GSEK (1,3).
Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
EBITDA före engångsposter i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, förväntas vara omkring 2014 års nivå.
CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser förväntas bli cirka 17 GSEK. Valutakursförändringar kan komma att ha en betydande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor.
I enlighet med utdelningspolicyn är det TeliaSoneras målsättning att dela ut minst 3,00 SEK för räkenskapsåret 2015. Bolagets kapitalstruktur ska fortsatt baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+).
TeliaSonera-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Helsinki. Aktiens betalkurs i Stockholm sjönk 5,9 procent 2014 till 50,40 SEK. Under samma period steg OMX Stockholm 30 Index 9,9 procent och STOXX 600 Telecommunications Index steg 6,9 procent.
Vid årsskiftet 2014 uppgick TeliaSoneras börsvärde till 218 GSEK. Aktien handlades även på andra handelsplattformar utanför Nasdaq Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på BATS Chi-X och Boat xoff.
Ägandet utanför Sverige och Finland ökade från 25,6 procent till 28,8 procent under året och antalet aktieägare var 510 566 vid årsskiftet varav en aktieägare ägde mer än tio procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent, och två aktieägare ägde mer än fem procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent, och finska staten med 7,8 procent. Vid tidpunkten för fastställande av denna års- och hållbarhetsredovisning hade den finska statens innehav minskat till 3,2 procent eller 137 123 642 aktier.
| Antal aktieägare |
Antal utestående aktier |
Procent av utestående aktier/röster |
|
|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 425 446 | 75 531 363 | 1,74 |
| 501 – 1 000 | 34 363 | 27 035 586 | 0,63 |
| 1 001 – 5 000 | 40 623 | 91 405 318 | 2,11 |
| 5 001 – 10 000 | 5 228 | 38 621 039 | 0,89 |
| 10 001 – 15 000 | 1 425 | 17 712 964 | 0,41 |
| 15 001 – 20 000 | 834 | 15 279 640 | 0,35 |
| 20 001 – | 2 647 | 4 064 498 871 | 93,87 |
| Totalt | 510 566 | 4 330 084 781 | 100,00 |
| Aktieägare | Antal utestående aktier |
Procent av utestående aktier/röster |
|---|---|---|
| Svenska staten | 1 614 513 748 | 37,3 |
| Finska staten | 337 123 642 | 7,8 |
| Capital Group Funds | 176 452 041 | 4,1 |
| AMF Försäkring och Fonder | 82 113 251 | 1,9 |
| BNY Mellon Investment Fund | 69 400 269 | 1,6 |
| Swedbank Robur Fonder | 65 354 741 | 1,5 |
| SEB Fonder | 54 161 105 | 1,3 |
| SHB Fonder | 53 857 546 | 1,2 |
| Nordea Fonder | 44 581 821 | 1,0 |
| Fjärde AP-fonden | 36 717 673 | 0,8 |
| Övriga aktieägare, totalt | 1 795 808 944 | 41,5 |
| Totalt antal utestående aktier | 4 330 084 781 | 100,0 |
Kvartalsvis uppdaterad information om aktieägare finns tillgänglig på:
www.teliasonera.com/Shareholdings
(Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
| Data per aktie | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Betalkurs vid årets slut (SEK) | 50,40 | 53,55 |
| Högsta betalkurs under året (SEK) | 53,20 | 54,90 |
| Lägsta betalkurs under året (SEK) | 44,32 | 41,80 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 4 330,1 | 4 330,1 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 510 566 | 529 394 |
| Vinst per aktie (SEK) | 3,35 | 3,46 |
| Utdelning per aktie (SEK)1 | 3,00 | 3,00 |
| Utdelningsandel (%)1 | 89,6 | 86,8 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 25,72 | 25,02 |
1 För 2014 enligt styrelsens förslag
Källor: Euroclear Sweden och SIS Ägarservice
Den 31 december 2014 uppgick TeliaSoneras emitterade och utestående aktiekapital till 13 856 271 299 SEK fördelat på 4 330 084 781 aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman
har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst. TeliaSonera innehar inte några egna aktier. Den 31 december 2014 innehade TeliaSoneras finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 78 500 aktier i bolaget, totalt 0,01 procent av utestående aktier.
Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller TeliaSonera AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheterna att överföra aktier i TeliaSonera. Telia-Sonera känner inte till några avtal rörande TeliaSoneras aktier mellan större aktieägare i bolaget.
Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående TeliaSonera-aktier före årsstämman 2015. För att fortsatt förse styrelsen med ett verktyg för att anpassa och förbättra TeliaSoneras kapitalstruktur föreslår styrelsen att årsstämman den 8 april 2015 beslutar om bemyndigande om återköp av egna aktier. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2016. Maximalt antal egna aktier som innehas av bolaget får inte överstiga 10 procent av totalt antal utestående aktier.
Vid en omfattande ägarförändring i TeliaSonera AB ("change of control") skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av Telia-Soneras finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpbara omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i TeliaSoneras kreditvärdering.
För 2014 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 3,00 SEK (3,00) per aktie, totalt 12 990 MSEK (12 990) eller 89,6 procent (86,8) av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Se även "Förslag till vinstdisposition".
* För 2014 enligt styrelsens förslag
VINST PER AKTIE OCH UTDELNINGSANDEL
ANDEL AV KONCERNEN, TOTALT (%)
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
2014 | 2013 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 36 456 | 36 199 | 0,7 |
| Förändring (%) lokal organisk | 0,2 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 32 897 | 33 123 | -0,7 |
| EBITDA före engångsposter | 14 311 | 14 514 | -1,4 |
| Marginal (%) | 39,3 | 40,1 | |
| Resultat från intressebolag och joint | |||
| ventures | -5 | -14 | 64,3 |
| Rörelseresultat | 9 746 | 9 580 | 1,7 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 10 130 | 10 348 | -2,1 |
| CAPEX | 4 936 | 4 414 | 11,8 |
| CAPEX i % av nettoomsättningen | 13,5 | 12,2 | |
| EBITDA minus CAPEX | 9 375 | 10 100 | -7,2 |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 6 578 | 6 546 | 0,5 |
| Fast telefoni | 2 054 | 2 209 | -7,0 |
| Bredband | 1 275 | 1 208 | 5,5 |
| Tv | 697 | 641 | 8,7 |
| Anställda, periodens utgång | 6 740 | 6 756 | -0,2 |
Ytterligare (icke reviderad) segmensinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com.
Under 2014 firade TeliaSonera femårsjubileum för sitt 4G-nät i Sverige. Mobila tjänsteintäkter ökade, hjälpt av en stadig tillväxt i datatrafik. Under det fjärde kvartalet överskred för första gången trafiken i 4G-nätet trafiken i 3G-nätet. I konsumentsegmentet erbjöds alltjämt kombinerade erbjudanden med fria röstsamtal och meddelanden med olika datapotter, tillsammans med möjligheten att fylla på dessa för att stimulera datakonsumtionen. Iphone 6 introducerades i september och mottogs mycket bra. Intresset för fast bredband var stort och utbyggnaden av fiber var omfattande för att möta efterfrågan på höghastighetsinternet. I genomsnitt kopplades fyra hushåll upp per timme, medan traditionell fasttelefoni såsom kopparbaserad telefoni fortsatte att sjunka. I företagssegmentet utvecklades marknaden snabbt med stark prispress för accesstjänster inom kärnverksamheten och med ökad efterfrågan på integrerade molnbaserade tjänster. Nischaktörer utmanade ledarpositionen inom många områden. I maj tillkännagav TeliaSonera att förvärvet av kommunikationsoperatören Zitius Service Delivery AB hade godkänts av konkurrensmyndigheten och i oktober tillkännagav TeliaSonera att man förvärvat Ipeer AB, en ledande företagsleverantör av moln- och hostingtjänster.
Nettoomsättningen i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar steg 0,2 procent. Nettoomsättning i rapporterad valuta inklusive förvärv och avyttringar steg 0,7 procent till 36 456 MSEK (36 199). Den positiva effekten från förvärv och avyttringar var 0,5 procent. Tjänsteintäkter, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 1,3 procent. Mobila tjänsteintäkter sjönk 0,4 procent, inklusive fakturerad intäktsökning om 0,9 procent, hjälpt av stark försäljning till konsumenter, dock inte
tillräcklig för att motverka nedgången i försäljning till företagskunder. Fasta tjänsteintäkter sjönk med 2,3 procent då ökande intäkter från bredband och tv inte kunde motverka nedgången i intäkter från traditionella telefonitjänster. Antalet mobil- bredbands och tv-abonnemang fortsatte att växa. Genomsnittlig intäkt per användare för mobiltelefoni, bredband respektive tv ökade under året.
EBITDA före engångsposter sjönk 1,4 procent till 14 311 MSEK (14 514) medan EBITDA före engångsposter, förvärv och avyttringar sjönk 1,7 procent. EBITDA påverkades negativt av nedgång i tjänsteintäkter, speciellt av fallet i kopparbaserade telefonitjänster och en högre andel hårdvaruförsäljning. Dessutom var marknadsföringskostnaderna högre på grund av lanseringen av den nya varumärkesstrategin. På den positiva sidan ökade fakturerade mobilintäkter såväl som engångsavgifter för fiber och personalkostnader sjönk till följd av omstruktureringsåtgärder. EBITDA-marginalen sjönk till 39,3 procent (40,1).
Rörelseresultat före engångsposter sjönk 2,1 procent till 10 130 MSEK (10 348). Engångsposter uppgick till 384 MSEK och var främst hänförliga till omstruktureringskostnader och i mindre utsträckning till nedskrivningar av it-system i det fjärde kvartalet. Av- och nedskrivningar var i nivå med föregående år.
CAPEX steg till 4 936 MSEK (4 414). Inga licenser och frekvenser förvärvades under året. Fiberutbyggnaden fortsatte i snabb takt och fler än 1,1 miljoner hushåll kan nu ta del av tjänsterna. TeliaSoneras 4G-nät byggdes ut ytterligare och befolkningstäckningen översteg 99 procent vid utgången av 2014.
ANDEL AV KONCERNEN, TOTALT (%)
| MSEK, förutom marginaler, | |||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | Δ (%) |
| Nettoomsättning | 39 836 | 41 360 | -3,7 |
| Förändring (%) lokal organisk | -7,3 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 33 017 | 32 840 | 0,5 |
| EBITDA före engångsposter | 9 772 | 9 740 | 0,3 |
| Marginal (%) | 24,5 | 23,5 | |
| Resultat från intressebolag och joint | |||
| ventures | 108 | 110 | -1,2 |
| Rörelseresultat | 4 401 | 3 498 | 25,8 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 4 759 | 5 126 | -7,2 |
| CAPEX | 4 699 | 5 368 | -12,5 |
| CAPEX i % av nettoomsättningen | 11,8 | 13,0 | |
| EBITDA minus CAPEX | 5 073 | 4 372 | 16,0 |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 14 113 | 13 950 | 1,2 |
| Fast telefoni | 980 | 1 038 | -5,6 |
| Bredband | 1 415 | 1 283 | 10,3 |
| Tv | 854 | 789 | 8,3 |
| Anställda, periodens utgång | 10 917 | 11 120 | -1,8 |
Ytterligare (icke reviderad) segmensinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com; se även avsnittet "Koncernutveckling 2014" för information om omräknad finansiell information.
Marknadsutvecklingen under året var koncentrerad på att dra nytta av den ökande datatrafiken till följd av fler databaserade erbjudanden. Antalet mobilabonnemang fortsatte att öka med en övergång från förbetalda kort till abonnemangsavtal på de flesta marknader. Kopparbaserade fasta tjänster fortsatte att sjunka medan fiberbaserade tjänster delvis kompenserade för nedgången. Prispressen fortsatte speciellt inom företagssegmentet, medan konsumentsegmentet uppvisade större stabilitet.
Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar sjönk 7,3 procent drivet av lägre försäljning i Spanien och förändrade samtrafikavgifter. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 3,7 procent till 39 836 MSEK (41 360). Lägre hårdvaruförsäljning i Spanien förklarar 60 procent av den generella försäljningsnedgången. Nedgången i mobila tjänsteintäkter var drivet av samtrafikförändringar såväl som prispress, delvis uppvägt av en stark datatillväxt. Fasttelefoniintäkter, speciellt inom företagssegmentet var den främsta orsaken till nedgången.
EBITDA före engångsposter förblev oförändrad i rapporterad valuta och uppgick till 9 772 MSEK (9 740), medan marginalen steg till 24,5 procent från 23,5 procent tack vare en produktmix med mindre hårdvaruförsäljning med låg marginal, speciellt i Spanien. I lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar sjönk EBITDA 3,2 procent, belastad av Finland och Spanien. I Norge steg EBITDA tack vare högre grossistintäkter och lägre försäljningskostnader.
Rörelseresultat före engångsposter sjönk 7,2 procent i rapporterad valuta. Engångsposter under 2014 var främst hänförliga till färre personal och nedskrivningar av it-system. I rapporterad valuta steg rörelse-
resultatet 25,8 procent tack vare goodwillnedskrivningar i den danska verksamheten under 2013.
CAPEX i lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar sjönk 15,6 procent med den största nedgången i Spanien då investeringar endast gjordes på de mest lönsamma orterna. Merparten av investeringarna i regionen avsåg fortfarande utbyggnad och förbättring av de mobila nätverken. Flera investeringsprogram genomfördes i snabb takt för att förbättra 4G-täckningen.
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 12 905 | 12 596 | 2,5 |
| Förändring (%) lokal organisk | -2,6 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 11 610 | 11 232 | 3,4 |
| EBITDA före engångsposter | 3 925 | 3 850 | 2,0 |
| Marginal (%) | 30,4 | 30,6 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 3 365 | 3 345 | 0,6 |
| Fast telefoni | 99 | 108 | -8,3 |
| Bredband | 561 | 532 | 5,5 |
| Tv | 481 | 436 | 10,3 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 2,5 procent till 12 905 MSEK. Tjänsteintäkter sjönk 2,6 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, drivet av lägre mobila samtrafikintäkter och intäkter från fasttelefoni, speciellt inom företagssegmentet. Mobila tjänsteintäkter sjönk beroende på lägre samtrafikintäkter. Tv-tjänster ökade 10,1 procent i lokal valuta. Genomsnittlig intäkt per användare avseende mobilabonnemang sjönk på grund av prispress, speciellt inom företagssegmentet medan genomsnittlig intäkt per användare avseende tv-abonnemang var på samma nivå som föregående år.
EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk något till 30,4 procent från 30,6. I lokal valuta före förvärv och avyttringar sjönk EBITDA före engångsposter 3,0 procent på grund av högre personalkostnader.
Antalet abonnemang ökade under året, förutom fasttelefoniabonnemang. Antalet mobilabonnemang steg med 20 000, bredbandsabonnemang med 29 000 och tv-abonnemang med 45 000.
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 6 864 | 7 056 | -2,7 |
| Förändring (%) lokal organisk | 0,3 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 5 655 | 5 904 | -4,2 |
| EBITDA före engångsposter | 2 130 | 2 144 | -0,7 |
| Marginal (%) | 31,0 | 30,4 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 1 600 | 1 612 | -0,7 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 2,7 procent till 6 864 MSEK. Tjänsteintäkter sjönk 1,2 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar. Genomsnittlig intäkt per användare för mobilabonnemang sjönk något, på grund av stark prispress inom företagssegmentet. Ökade grossistintäkter och intäkter från hårdvaruförsäljning motverkade nedgången i genomsnittlig intäkt per användare och nettoomsättningen i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, förblev därmed oförändrad jämfört med föregående år.
EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 31,0 procent från 30,4 procent då kostnadsstrukturen förbättrades tack vare större andel försäljning i egna kanaler.
Antalet mobilabonnemang sjönk med 12 000 under året, främst M2M-abonnemang.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
2014 | 2013 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 761 | 5 325 | 8,2 |
| Förändring (%) lokal organisk | 1,3 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 4 272 | 4 098 | 4,3 |
| EBITDA före engångsposter | 771 | 731 | 5,4 |
| Marginal (%) | 13,4 | 13,7 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 1 581 | 1 522 | 3,9 |
| Fast telefoni | 122 | 121 | 0,8 |
| Bredband | 144 | 99 | 15,6 |
| Tv | 20 | 18 | 12,7 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 8,2 procent till 5 761 MSEK. Tjänsteintäkter sjönk 2,6 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar. Mobila tjänsteintäkter föll 3,7 procent på grund av stark prispress trots tillväxt i abonnemangsbasen. Intäkter från fast bredband och tv-tjänster uppvisade en bra tillväxt tack vare ett ökat antal abonnemang.
EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk något till 13,4 procent från 13,7 procent då en ökad hårdvaruförsäljning påverkar marginalen negativt.
Antalet mobilabonnemang ökade med 59 000 under året. Antalet fasttelefoniabonnemang var oförändrat och antalet bredbands- och tv-abonnemang ökade med 15 000 respektive 2 000.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
2014 | 2013 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 950 | 2 911 | 1,3 |
| Förändring (%) lokal organisk | -3,7 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 2 474 | 2 514 | -1,6 |
| EBITDA före engångsposter | 1 012 | 1 027 | -1,5 |
| Marginal (%) | 34,3 | 35,3 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 1 537 | 1 634 | -5,9 |
| Fast telefoni | 468 | 504 | -7,1 |
| Bredband | 516 | 430 | 20,0 |
| Tv | 187 | 172 | 8,7 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta ökade 1,3 procent till 2 950 MSEK. Tjänsteintäkter sjönk 6,5 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar. Mobila tjänsteintäkter sjönk 6,4 procent och fasta tjänsteintäkter 6,6 procent, den senare främst på grund av en nedgång av fasttelefoni. Genomsnittlig intäkt per användare för mobilabonnemang ökade 14 procent tack vare att andelen förbetalda kort minskat och andelen abonnemangsavtal ökat.
EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk till 34,3 procent från 35,3 procent. EBITDA i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 6,2 procent delvis beroende på en förändring i produktmix, med en ökad andel hårdvaruförsäljning.
Antalet mobilabonnemang sjönk med 97 000 under året, förbetalda kort minskade medan abonnemangsavtal ökade i enlighet med den övergripande trenden på marknaden. Fasttelefoniabonnemang sjönk medan bredbandsabonnemang ökade med 86 000 och tvabonnemang med 15 000.
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 1 458 | 1 492 | -2,2 |
| Förändring (%) lokal organisk | -6,9 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 1 132 | 1 088 | 4,0 |
| EBITDA före engångsposter | 454 | 449 | 1,1 |
| Marginal (%) | 31,2 | 30,1 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 1 113 | 1 083 | 2,8 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 2,2 procent till 1 458 MSEK. Tjänsteintäkterna sjönk 0,9 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar. Medan mobila tjänsteintäkter sjönk, på grund av lägre samtrafikintäkter, så ökade fakturerade intäkter. Genomsnittlig intäkt per användare för mobilabonnemang sjönk 1,9 procent på grund av prispress, speciellt inom företagssegmentet.
EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 31,2 procent från 30,1 procent. Den lägre andelen hårdvaruförsäljning bidrog till marginalförbättringen.
Antalet mobilabonnemang ökade med 30 000 varav förbetalda kort sjönk med 38 000 och avtalsabonnemang ökade med 68 000.
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 2 630 | 2 599 | 1,2 |
| Förändring (%) lokal organisk | -4,0 | 2 042 | |
| varav tjänsteintäkter (externa) | 2 075 | 849 | 1,6 |
| EBITDA före engångsposter | 855 | 32,7 | 0,7 |
| Marginal (%) | 32,5 | ||
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 873 | 865 | 0,9 |
| Fast | 291 | 305 | -4,6 |
| Bredband | 224 | 222 | 0,9 |
| Tv | 166 | 163 | 1,8 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 1,2 procent till 2 630 MSEK. Tjänsteintäkter sjönk 4,0 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar. Mobila tjänsteintäkter steg 4,7 procent, delvis drivet av ökningen inom mobildata, vilket mer än uppvägde för nedgången i mobilsamtal. Fasta tjänsteintäkter sjönk då tillväxten i bredbands- och tv-tjänster inte kunde kompensera för nedgången i fasttelefonitjänster. Genomsnittlig intäkt per användare avseende mobilabonnemang ökade tack vare trenden att förbetalda kort med lägre genomsnittsintäkt minskade och avtalsabonnemang med högre genomsnittsintäkt ökade.
EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk något till 32,5 procent från 32,7 procent.
Antalet mobilabonnemang steg med 8 000 varav förbetalda kort sjönk med 34 000 och avtalsabonnemang ökade med 42 000.
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 7 562 | 9 476 | -20,1 |
| Förändring (%) lokal organisk | -24,1 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 5 799 | 5 961 | -2,7 |
| EBITDA före engångsposter | 625 | 690 | -9,4 |
| Marginal (%) | 8,3 | 7,3 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 4 044 | 3 889 | 4,0 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 20,1 procent till 7 562 MSEK. Tjänsteintäkter sjönk 7,5 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar. Mobildataintäkter uppvisade stark tillväxt och Yoigo var först med att erbjuda förbetalda 4G-tjänster. Nedgången i hårdvaruförsäljning var större än 50 procent på grund av lägre abonnemangstillväxt och fokus på handenheter mer inriktade på låg- och mellanprisklassen. Genomsnittlig intäkt per användare avseende mobilabonnemang sjönk 11,6 procent till följd av en kraftig prispress på den spanska marknaden.
EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 8,3 procent från 7,3 procent tack vare den lägre volymen hårdvaruförsäljning.
Antalet mobilabonnemang steg med 155 000 under året. I motsats till den generella trenden till en högre andel avtalsabonnemang ökade Yoigo basen av förbetalda kort med 149 000 medan avtalsabonnemang ökade med 6 000.
ANDEL AV KONCERNEN, TOTALT(%)
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
2014 | 2013 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 20 458 | 20 414 | 0,2 |
| Förändring (%) lokal organisk | 4,4 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 19 473 | 19 797 | -1,6 |
| EBITDA före engångsposter | 10 859 | 10 804 | 0,5 |
| Marginal (%) | 53,1 | 52,9 | |
| Resultat från intressebolag och joint | |||
| ventures | 26 | 19 | 40,3 |
| Rörelseresultat | 4 936 | 6 640 | -25,7 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 7 819 | 7 849 | -0,4 |
| CAPEX | 4 724 | 4 712 | 0,3 |
| CAPEX i % av nettoomsättningen | 23,1 | 23,1 | |
| EBITDA minus CAPEX | 6 135 | 6 092 | 0,7 |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 44 866 | 44 177 | 1,6 |
| Antal anställda, periodens utgång | 5 273 | 4 904 | 7,5 |
Ytterligare (icke reviderad) segmensinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com.
Tillväxten avtog generellt sett under året medan några marknader redovisade fortsatt hög tillväxt. De främsta skälen till den generella avmattningen i tillväxten var hårdare konkurrens och en mer mogen mobilpenetrationsgrad. I Uzbekistan fortsatte marknaden att växa och utvecklades positivt ur perspektivet genomsnittlig intäkt per användare, till följd av avsaknaden av en tredje aktör under största delen av året. Vilken påverkan på marknaden som UMS medför, vilka tillkom på
marknaden under slutet av året, återstår att se. I Nepal var marknadstillväxten fortsatt kraftig, med hjälp av högre penetration, vilket driver på röst- och mobildatavolymer. Marknadsutvecklingen i Kazakstan uppvisade en mer mogen tillväxtbild då de senaste årens penetrationsökning medförde en långsammare organisk tillväxt. I Azerbajdzjan fick marknaden hjälp av en ökad penetration om än med något annorlunda utveckling till följd av införande av nummerportabilitet.
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar steg 4,4 procent. I rapporterad valuta steg nettoomsättningen 0,2 procent till 20 458 MSEK (20 414). Den negativa påverkan från valutakursförändringar var 4,2 procent. Den främsta orsaken till avmattningen i tillväxten var att flera marknader påverkats negativt av en ökande konkurrens men också av reglering på samtrafikavgifter. Även utvecklingen i Ryssland hade en delvis ogynnsam effekt, både avseende de makroekonomiska omständigheterna och att inkommande trafik från Ryssland sjönk. I Uzbekistan och Nepal ökade nettoomsättningen kraftigt med 21,7 procent respektive 18,9 procent. Utveckligen i abonnemangsbasen var också positiv som växte med 0,7 miljoner eller 1,6 procent under året trots en utrensning av 1,6 miljoner inaktiva abonnemang i Kazakstan. Därmed var Kazakstan det enda landet i Eurasien som inte redovisade en positiv abonnemangsökning netto. Det som också påverkade abonnemangsbasen var tillkommande 0,3 miljoner M2M-abonnemang i Azerbajdzjan och Georgien, vilka inte rapporterats tidigare. I Nepal var abonnemangstillväxten hög med en nettoökning om 1,2 miljoner eller 11,3 procent.
EBITDA före engångsposter steg 0,5 procent till 10 859 MSEK (10 804) främst drivet av Nepal, Azerbajdzjan och Uzbekistan men delvis negativt påverkat av lägre EBITDA i Kazakstan. Det främsta skälet till den starka utvecklingen i Nepal och Uzbekistan var en betydande tillväxt i tjänsteintäkter medan Azerbajdzjan stärktes av en lägre kostnadsbas. Även 2013 var EBITDA i Azerbajdzjan negativt påverkad av en engångskostnad hänförlig till en rättstvist avseende samtrafik. Kontroll över kostnadsbasen var en generell bidragande orsak till att EBITDA-marginalen steg till 53,1 procent (52,9). I lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar steg EBITDA 5,1 procent vilket återspeglar svenska kronans förstärkning mot de viktigaste valutorna i Eurasien.
Rörelseresultatet före engångsposter sjönk 0,4 procent till 7 819 MSEK (7 849). Engångsposter uppgick till 2 883 MSEK och var främst hänförlig till nedskrivning av tillgångar under uppförande och inventarier i flera länder till följd av översyn av balansräkningen genomförd av en extern oberoende rådgivare, såväl som nedskrivningar i Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och WiMAXverksamheten i Kazakstan. Rörelseresultatet sjönk med 1 704 MSEK motsvarande 25,7 procent, till stor del på grund av engångsposterna.
CAPEX steg något till 4 724 MSEK (4 712) medan CAPEX i relation till nettoomsättningen förblev oförändrad på 23,1 procent. CAPEX innehöll licenser och frekvenser om 1 354 MSEK varav 1 091 MSEK i Nepal och 235 MSEK i Moldavien. Främsta fokus under året var att öka täckning och kapacitet men också att bygga ut nätverken för att stimulera ökade datavolymer. Fokus lades också på 4G-utbyggnad även om 2G och 3G fortfarande utgör den största delen av CAPEX.
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 7 248 | 8 111 | -10,6 |
| Förändring (%) lokal organisk | -0,5 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 7 043 | 8 104 | -13,1 |
| EBITDA före engångsposter | 4 032 | 4 481 | -10,0 |
| Marginal (%) | 55,6 | 55 ,2 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 13 099 | 14 307 | -8,4 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 10,6 procent. Tjänsteintäkter i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 3,2 procent. De främsta förklaringarna till nedgången var förändrad marknadsdynamik inklusive en högre användning av Over-the-Top-tjänster (OTT) samt myndighetsreglering inklusive maxpris, vilket påverkade tjänsteintäkterna negativt. Även samtrafikintäkterna var lägre sedan priserna sänkts, till följd av en överenskommelse mellan operatörerna.
EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 55,6 procent från 55,2 procent då den negativa påverkan från lägre tjänsteintäkter mer än uppvägdes av främst lägre försäljningskostnader och en generellt sett god kostnadskontroll.
Antalet abonnemang sjönk med 1,2 miljoner motsvarande 8,4 procent, drivet av en utrensning av 1,6 miljoner inaktiva abonnemang.
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 3 778 | 3 824 | -1,2 |
| Förändring (%) lokal organisk | -5,3 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 3 757 | 3 809 | -1,4 |
| EBITDA före engångsposter | 2 042 | 1 912 | 6,8 |
| Marginal (%) | 54,0 | 50,0 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 4 567 | 4 379 | 4,3 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 1,2 procent. Tjänsteintäkter i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 5,8 procent då priser på internationella samtal var reglerade och konkurrensen ökade på marknaden, vilket ökade prispressen.
EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 54,0 procent (50,0) främst beroende på att marginalen under 2013 var negativt påverkad av ett förlorat rättsfall avseende samtrafik.
Antalet abonnemang uppvisade en ökning om 0,2 miljoner motsvarande 4,3 procent delvis drivet av de tillagda M2M-abonnemangen om 0,1 miljoner, vilka tidigare inte rapporterats.
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 3 613 | 3 118 | 15,9 |
| Förändring (%) lokal organisk | 21,7 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 3 607 | 3 115 | 15,8 |
| EBITDA före engångsposter | 1 944 | 1 680 | 15,7 |
| Marginal (%) | 53,8 | 53,9 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 8 574 | 8 496 | 0,9 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 15,9 procent. Tjänsteintäkter i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, steg 21,6 procent hjälpt av att man dragit nytta av ökad datakonsumtion och en positiv utveckling i genomsnittlig intäkt per användare.
EBITDA-marginalen före engångsposter förblev stabil då högre tjänsteintäkter motverkades, främst av högre försäljningsrelaterade kostnader.
Antalet abonnemang steg med 0,1 miljoner eller 0,9 procent.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
2014 | 2013 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 857 | 932 | -8,1 |
| Förändring (%) lokal organisk | -9,5 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 708 | 785 | -9,8 |
| EBITDA före engångsposter | 364 | 472 | -22,8 |
| Marginal (%) | 42,5 | 50,6 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 3 328 | 3 301 | 0,8 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 8,1 procent. Tjänsteintäkter i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 11,2 procent då främst samtrafikintäkter var negativt påverkade av lägre volymer och ökad konkurrens på såväl lokal som internationell trafik.
EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk till 42,5 procent (50,6) till stor del på grund av lägre samtrafikintäkter och ogynnsam makroekonomisk utveckling vilket påverkade marknadsdynamiken.
Antalet abonnemang ökade något under året till följd av regionala kampanjer och till viss del av lanseringen av 4G-tjänster.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
2014 | 2013 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 874 | 915 | -4,5 |
| Förändring (%) lokal organisk | -3,4 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 813 | 901 | -9,8 |
| EBITDA före engångsposter | 355 | 385 | -7,8 |
| Marginal (%) | 40,6 | 42,0 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 2 088 | 1 803 | 15,8 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 4,5 procent. Tjänsteintäkter i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 8,7 procent, kraftigt påverkad av lägre samtrafikintäkter till följd av reglerade samtrafikavgifter och effekten av ett förlorat större kontrakt till den offentliga sektorn under 2013.
EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk till 40,6 procent (42,0) främst på grund av lägre tjänsteintäkter.
Antalet abonnemang ökade med 0,3 miljoner varav 0,2 miljoner utgjorde icke tidigare rapporterade M2M-abonnemang.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
2014 | 2013 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 497 | 512 | -3,0 |
| Förändring (%) lokal organisk | 2,5 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 436 | 473 | -7,8 |
| EBITDA före engångsposter | 131 | 185 | -29,2 |
| Marginal (%) | 26,4 | 36,2 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 1 120 | 1 024 | 9,4 |
Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 3,0 procent. Tjänsteintäkter i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 2,6 procent, till stor del förklarad av lägre samtrafikintäkter på grund av regulatorisk förändring i samtrafikavgifterna och ökad konkurrens på marknaden.
EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk till 26,4 procent (36,2) främst drivet av en ökad konkurrens, lägre samtrafikintäkter samt en högre andel hårdvaruförsäljning med låg marginal.
Antalet abonnemang steg med 0,1 miljoner motsvarande 9,4 procent drivet av erbjudanden som mottogs väl under året.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
2014 | 2013 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 593 | 3 023 | 18,9 |
| Förändring (%) lokal organisk | 18,9 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa) | 3 099 | 2 604 | 19,0 |
| EBITDA före engångsposter | 2 155 | 1 803 | 19,5 |
| Marginal (%) | 60,0 | 59,6 | |
| Abonnemang, periodens utgång (000) | |||
| Mobil | 12 090 | 10 867 | 11,3 |
Nettoomsättningen i lokal valuta ökade 18,9 procent. Tjänsteintäkter i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, steg 19,1 procent då röst- och datavolymerna ökade markant tack var en större abonnemangsbas och ökad efterfrågan på mobildatatjänster, såväl som högre volymer inkommande samtal.
EBITDA-marginalen före engångsposter steg något till 60,0 procent (59,6) tack vare tillväxten av tjänsteintäkter.
Antalet abonnemang steg med 1,2 miljoner motsvarande 11,3 procent till följd av framgångsrika kampanjer och aktiviteter för att behålla kunder.
ANDEL AV KONCERNEN, TOTALT(%)
| MSEK, förutom marginaler, | Δ | ||
|---|---|---|---|
| operativ data och förändringar (Δ) | 2014 | 2013 | (%) |
| Nettoomsättning | 7 043 | 6 668 | 5,6 |
| Förändring (%) lokal organisk | 2,3 | ||
| varav International Carrier | 5 964 | 5 584 | 6,8 |
| EBITDA före engångsposter | 282 | 513 | -45,1 |
| varav International Carrier | 371 | 368 | 0,7 |
| Marginal (%) | 4,0 | 7,7 | |
| Resultat från intressebolag och joint | |||
| ventures | 4 463 | 5 906 | -24,4 |
| varav Ryssland | 2 247 | 3 128 | -28,2 |
| varav Turkiet | 2 213 | 2 779 | -20,4 |
| Rörelseresultat | 3 597 | 4 731 | -24,0 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 3 948 | 5 197 | -24,0 |
| CAPEX | 2 317 | 1 839 | 26,0 |
| Anställda, periodens utgång | 3 236 | 3 233 | 0,1 |
Ytterligare (icke reviderad) segmensinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com.
Nettoomsättningen i lokal valuta och exklusive förvärv och avyttringar steg 2,3 procent. I rapporterad valuta steg nettoomsättningen 5,6 procent till 7 043 MSEK (6 668). Ökningen berodde på högre tjänsteintäkter inom International Carrier och till viss del från finansiella tjänster.
EBITDA före engångsposter sjönk till 282 MSEK (513). För International Carrier var EBITDA oförändrad då högre tjänsteintäkter motverkades av högre kostnader för att hantera högre volymtillväxt och förbättrad kvalitet.
Resultat från intressebolag sjönk till 4 463 MSEK (5 906) då resultatet från MegaFon och Turkcell minskade till följd av negativ påverkan från valutakursförändringar och engångsposter.
Rörelseresultat sjönk till 3 597 MSEK (4 731) främst som en effekt av lägre resultat från intressebolag. CAPEX om 2 317 MSEK (1 839) var främst hänförlig till koncerngemensamma investeringar relaterade till byggnader och förbättrade it-tillgångar, det mobila kärnnätet samt olika produktplattformar. Även inom International Carrier steg CAPEX för att hantera volymtillväxt och några uppdrag för vissa nyckelkunder.
| Datum | Land | Kommentarer |
|---|---|---|
| Mars/April 2014 | Finland | Den 10 mars 2014 tillkännagav TeliaSonera att man tecknat ett avtal om att förvärva finska AinaComs konsu mentverksamhet och fasta nät. Priset för förvärvet uppgick till 47 MEUR på skuldfri bas. Förvärvet slutfördes den 1 april 2014. |
| 1 april 2014 | Danmark | TeliaSonera förvärvade it- och systemintegratören Síminn Danmark A/S. |
| 14 maj 2014 | Sverige | Den 18 december 2013 tillkännagav TeliaSonera att man hade tecknat avtal om förvärv av en bolagsgrupp inom öppen fiber. Förvärvet omfattade kommunikationsoperatören Zitius Service Delivery AB och även Quadracom Networks AB, Quadracom Services AB, QMarket AB och tjänsteleverantören Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB (Riksnet). Den 14 maj 2014 tillkännagav TeliaSonera att förvärvet hade godkänts av Konkurrensverket. Den totala köpeskillingen uppgick till 473 MSEK på skuldfri basis. |
| 15 maj 2014 | Sverige | TeliaSonera förvärvade 15 procent i Zound Industries International AB, ett start-up företag som erbjuder designade ljudtillbehör. Köpeskillingen uppgick till 30 MSEK. |
| 7 juli 2014 | Norge | Den 7 juli 2014 tillkännagav TeliaSonera att man träffat avtal om att förvärva Tele2:s norska verksamhet (Tele2 Norge AS och Network Norway AS) till ett pris om 5,1 GSEK på skuldfri bas. TeliaSonera har också åtagit sig att uppnå 4G-täckning på 98 procent av befolkningen till år 2016, två år tidigare än vad som krävs. Förvärvet förutsatte godkännande från den norska konkurrensmyndigheten. Den 5 februari 2015 tillkännagav TeliaSo nera att förvärvet hade godkänts och transaktionen slutfördes den 12 februari 2015. Som en del av eftergif terna för att få affären godkänd såldes företagskundbasen samt marknads- och säljorganisationen i Network Norway till ICE Communication Norge AS. Därutöver sålde TeliaSonera infrastruktur till ICE. TeliaSonera och Tele2 överenskom därför att priset justeras till 4,5 GSEK på skuldfri bas. Samtidigt upprepade TeliaSonera sitt åtagande avseende utbyggnaden av 4G. För ytterligare information, se not K33 i koncernredovisningen. |
| 20 augusti 2014 | Finland | TeliaSonera tillkännagav att Sonera, TeliaSoneras finländska verksamhet (TeliaSonera Finland Oyj), och den lokala finländska operatören DNA har ingått avtal om att dela mobilnät i glest bebyggda norra och östra Finland. |
| 1 oktober 2014 | Sverige | TeliaSonera förvärvade Ipeer AB och dess två dotterbolag, en ledande företagsleverantör av moln- och hostingtjänster. |
| 3 december 2014 | Danmark | TeliaSonera tillkännagav att man ingått avtal med Telenor om att slå samman sina danska verksamheter i ett nytt gemensamt bolag där parterna kommer att äga 50 procent vardera. Transaktionen kräver godkännande från EU-kommissionen. Parterna räknar med att få EU:s godkännande och att slutföra affären under 2015. |
| 16 december 2014 | Sverige | TeliaSonera förvärvade Gnesta Stadsnät AB, en lokal nätoperatör inom öppen fiber. |
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. Ytterligare information återfinns i not K29 i koncernredovisningen.
TeliaSoneras aktiviteter inom innovation, forskning och utveckling (FoU) bedrivs för att säkerställa TeliaSoneras ledande position i telekombranschen såväl som att bidra till en konkurrenskraftig verksamhet på kort och lång sikt. Under 2014 betonade TeliaSonera vikten av att återuppväcka innovationen. Att ge ny kraft till innovation har ökat möjligheten att utforska nya idéer och intäktsströmmar och för att bli en integrerad del av verksamheten. En målsättning med innovationsaktiviteter är att finna nya affärsmodeller, lösningar och bra kundupplevelser.
För att stärka TeliaSonera som marknadsledare har huvudfokus varit på nätkvalitet i världsklass inom mobilt och fiber, förbättringar av dessa nät, online, mervärdestjänster och it-förbättringar. För att säkerställa framtida konkurrens- och attraktionskraft, har strategiska ansträngningar gjorts för att förstå kundbehoven och möjligheter att leverera i enlighet med dessa. Behoven av molnbaserade och mjukvarubaserade miljöer är uppenbara för framtida tjänster och nät. Inom nätverksområdet har TeliaSonera undersökt hur man kan dra fördel av NFV (Network Functions Virtualization) och SDN (Software-Defined Networking). För att stödja kärnverksamheten samarbetar vi i partnerskap med erkända varumärken och aktörer inom närliggande områden och mervärdestjänster för att förbättra erbjudandena till olika kundsegment.
Konsumentportföljen är utvecklad med ny funktionalitet och tjänster inom data, bredbands-tv, media, säkerhet, det digitala hemmet och applikationer. Exempel är införandet av tv-erbjudanden via Over-the-Top (OTT) på fler marknader och en fortsatt utveckling av attraktiva kompletta erbjudanden och affärsmodeller baserade på data.
Företagsportföljen är utvecklad med tonvikt på data, molnbaserade tjänster, applikationer och nätbaserade kommunikationslösningar. Under 2014 lades fokus på att fastställa den framtida företagsportföljen och den fortsatta utvecklingen av erbjudande inom maskiner som talar med maskiner (M2M) och inom uppkopplade saker (Internet of Things) samt partnersamarbeten. M2M-in-a-box annonserades, en molnbaserad tjänst som innehåller sensorer som kan användas för att koppla upp allt från byggnader och affärer till fordon och maskiner. I Sverige har en lösning inom sjukvården lanserats för att förenkla vård i hemmet. Region Västerbotten i norra Sverige pilottestar denna tjänst.
En ny organisatorisk enhet kallad Innovestments etablerades under 2014. Under året köpte TeliaSonera en minoritetsandel i Zound Industrier, en tillverkare av designade ljudtillbehör. Investeringar i partners med verksamhet nära kärnverksamheten är ett sätt att utveckla möjligheter och för att återväcka innovationen såväl som att finna nya tillväxtmöjligheter. TeliaSoneras partnersamarbeten skall medföra möjligheten att erbjuda kunderna de senaste trenderna för den bästa upplevelsen genom att använda TeliaSoneras tjänster i sin uppkopplade livsstil, oavsett när eller var de är.
Den 31 december 2014 hade TeliaSonera 389 "patentfamiljer" och cirka 2 550 patent och patentansökningar, varav ingen enskild var av avgörande betydelse för verksamheten. Under 2014 fortsatte TeliaSonera att sälja några patent som en del i insatserna att öka kommersialiseringen av patentportföljen.
TeliaSoneras FoU-kostnader uppgick under 2014 till 228 MSEK (294).
TeliaSonera är fast beslutet att använda sig av miljömässigt hållbara metoder. TeliaSoneras övergripande policydokument Kod för etik och uppförande utgör vägledning i arbetet och omfattar alla majoritetsägda bolag. TeliaSoneras samtliga bolag ska som ett minimum följa lokala lagkrav var de än är verksamma. TeliaSonera bedriver inga verksamheter i Sverige som kräver miljötillstånd från myndigheterna i enlighet med den svenska miljöbalkens kapitel 9.
För ytterligare information rörande miljömål och andra initiativ, se Miljöansvar.
Styrelsen föreslår att årsstämman den 8 april 2015 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen.
Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa så att syfte och strategi uppnås. Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, bransch och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga förmåner.
Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning använder bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen.
Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in i pensionspremie. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år.
Bolaget tillhandahåller övriga förmåner i enlighet med marknadspraxis. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälso- och sjukvårdsförmån, etc. Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget.
Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex månader (tolv månader för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida, och upp till tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från bolagets sida kan individen vara berättigad till avgångsvederlag i upp till tolv månader. Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning. Uppsägning och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.
Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna. Ersättningsriktlinjerna för 2014 återges i not K31 i koncernredovisningen.
Vid årsstämman som hölls den 2 april 2014 beslutades att införa ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar cirka 200 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt incitamentsprogram skall förstärka TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla nyckelpersoner, skapa ett lånsiktigt förtroende för och engagemang i koncernens långsiktiga utveckling, stärka koncernens ansträngningar att bli ett mer enat bolag – "En koncern", skapa överensstämmelse mellan nyckelpersonernas och aktieägarnas intressen, öka andelen av ersättningen som är kopplad till bolagets prestationer och uppmuntra till aktieägande bland nyckelpersonerna.
Programmet belönar prestationer över en tidsperiod som inte understiger tre år, är maximerat till 37,5 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (investering och leverans ska ske i TeliaSonera-aktier med ambitionen att nyckelpersonen även efter tilldelningen av aktier ska vara aktieägare i företaget). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd i bolaget vid intjänandeperiodens slut.
Det långsiktiga programmet ska mäta prestationer över en treårsperiod i relation till vinst per aktie (vikt 50 procent) och totalavkastning för TeliaSonera-aktieägare jämförd med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag (vikt 50 procent). Programmet kan förnyas årligen. 2010–2013
infördes likvärdiga program. Införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram förutsätter godkännande av aktieägarna vid bolagets årsstämma.
För ytterligare information om TeliaSoneras lång siktiga incitamentsprogram, se not K31 i koncernredovisningen.
Moderbolaget TeliaSonera AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer.
Nettoomsättningen sjönk till 4 MSEK (7) varav 3 MSEK (3) fakturerades till dotterbolag. Resultat före skatt sjönk och uppgick till 10 243 MSEK (17 862) på grund av lägre utdelningar, valutakursförluster och förändring i bokslutsdispositioner netto. Årets resultat uppgick till 10 012 MSEK (16 860).
Totala investeringar uppgick till 4 314 MSEK (1 090), varav 3 612 MSEK (1 052) avsåg aktieägartillskott till dotterbolag och intressebolag. Likvida medel uppgick till 20 379 MSEK (26 782) vid årets slut. Balansomslutningen sjönk till 221 300 MSEK (243 640) främst till följd av återbetalning av kapital från dotterbolag och återbetalning på lån netto. Eget kapital uppgick till 83 732 MSEK (86 661) varav fritt eget kapital 68 021 MSEK (70 950). Soliditeten var 36,0 procent (33,8). Nettolåneskulden sjönk till 90 401 MSEK (113 578).
Den 31 december 2014 var antalet anställa 264 (239).
Till årsstämmans förfogande står:
| SEK | |
|---|---|
| Fritt eget kapital | 58 008 046 597 |
| Årets resultat | 10 012 407 227 |
| Summa | 68 020 453 824 |
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om 3,00 SEK per aktie till ägarna | 12 990 254 343 |
| I ny räkning överförs | 55 030 199 481 |
| Summa | 68 020 453 824 |
Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman.
Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/investerare/bolagsstamma/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
TeliaSonera verkar på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera risker och osäkerhetsfaktorer förknippade med affärsverksamheten, finansförvaltningen samt etik och hållbarhet, och mildra dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Nedan följer en beskrivning av faktorer som kan påverka TeliaSoneras affärsverksamhet, varumärke, finansiella ställning, resultat eller aktiekurs från tid till annan.
Ytterligare information om riskhantering, kontrollmiljö och pågående aktiviteter återfinns i bolagsstyrningsrapporten och i Hållbarhetsarbete. Information om finansiell riskhantering ges i not K26 i koncernredovisningen.
Förändringar på de globala finansmarknaderna är svåra att förutspå. TeliaSonera strävar efter att ha en stark balansräkning och verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln. Emellertid skulle en allvarlig eller långdragen finansiell kris av sig själv eller genom att leda till recession i ett eller flera länder där TeliaSonera är verksamt påverka kunderna och skulle kunna ge en negativ inverkan på tillväxt och resultat genom minskade inköp av telekomtjänster.
Målsättningen är att förfallotidpunkterna för Telia-Soneras låneportfölj ska vara jämnt fördelade över flera år och refinansiering förväntas ske genom utnyttjande av obekräftade marknadsfinansieringsprogram och banklån, vid sidan av eget fritt kassaflöde. Därutöver har TeliaSonera bekräftade bankkreditfaciliteter som bedöms vara tillräckliga och kan användas om villkoren för marknadsrefinansiering är otillfredsställande. Telia-Soneras finansieringskostnader kan dock bli högre om ogynnsamma förändringar på de globala finansmarknaderna skulle inträffa.
TeliaSonera har betydande investeringar och fordringar i Ryssland hänförliga till intressebolaget OAO MegaFon och den internationella carrier-verksamheten. Som ett resultat av konflikten mellan Ryssland och Ukraina har EU och USA infört sanktioner riktade mot individer och företag. Ryssland har till följd därav beslutat om vissa motåtgärder. Sanktionerna och motåtgärderna kan få en negativ inverkan på den ryska rubeln och den ryska ekonomin, vilket i sin tur kan påverka länder vilkas ekonomier är nära förbundna med den ryska, såsom ett antal av TeliaSoneras verksamheter i Eurasien. Dessa händelser liksom andra internationella konflikter eller händelser berörande länder i vilka TeliaSonera är verksamt kan komma att ogynnsamt påverka TeliaSoneras kassaflöden, finansiella ställning och resultat.
TeliaSonera är föremål för avsevärd och historiskt ökande konkurrens och prispress. Konkurrens från en rad olika håll, inklusive nuvarande marknadsaktörer, nya aktörer och nya produkter och tjänster, kan få en negativ effekt på TeliaSoneras resultat. Konkurrensen har från tid till annan lett till ökad churn, minskade kundbaser samt sjunkande priser på TeliaSoneras produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden.
Övergång till nya affärsmodeller i telekombranschen kan leda till strukturella förändringar och annorlunda konkurrensdynamik. Oförmåga att förutse och reagera på branschdynamiken samt att driva förändringsaktiviteter för att möta mogen och tillväxande efterfrågan på marknaden kan påverka TeliaSoneras kundrelationer, tjänsteutbud och position i värdekedjan samt få en negativ inverkan på resultatet.
TeliaSonera verkar i en starkt reglerad bransch. De regleringar TeliaSonera omfattas av innebär betydande begränsningar av flexibiliteten i hanteringen av dess verksamhet. I ett antal länder har TeliaSonera-enheter betecknats som en part med betydande marknadsinflytande på en eller flera telekomdelmarknader. Till följd av detta måste TeliaSonera erbjuda vissa tjänster på reglerade, kostnadsbaserade och transparenta villkor, vilka kan skilja sig från de villkor på vilka det annars skulle ha erbjudit dessa tjänster. Effekter av regleringsmyndigheters ingrepp kan vara såväl retroaktiva som framåtriktade.
Förändringar i lagstiftning, reglering eller statliga riktlinjer som påverkar TeliaSoneras affärsverksamhet, liksom beslut av regleringsmyndigheter eller domstolar, inklusive utfärdande, ändring eller återkallande av licenser till TeliaSonera eller andra parter, kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat.
TeliaSonera har gjort ett antal stora investeringar i telekomoperatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal, Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Den politiska situationen i vart och ett av tillväxtländerna kan förbli oförutsägbar och marknader där TeliaSonera har verksamhet kan komma att bli instabila, även till den grad att TeliaSonera tvingas lämna landet eller viss verksamhet inom ett land.
Andra risker som hör samman med verksamhet på tillväxtmarknader innefattar valutarestriktioner, som i praktiken kan förhindra TeliaSonera att återföra likvida medel, till exempel genom att erhålla utdelningar och låneamorteringar, eller att avyttra sina investeringar. Ett exempel på detta är TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan i vilken koncernen vid årsskiftet hade en nettoexponering om cirka 9,5 GSEK, motsvararnde nettotillgångarna i verksamheten samt koncerninterna fordringar. En annan risk är det potentiella införandet av begränsningar av utländskt ägande eller andra potentiella åtgärder, formella eller informella, mot enheter med utländskt ägande.
Försvagade ekonomier eller valutor eller annan negativ utveckling på dessa marknader skulle kunna få en avsevärd negativ effekt på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.
TeliaSonera avser inte att gå in i länder som är föremål för investeringssanktioner utfärdade av FN eller EU, men kan komma att gå in i länder med skiftande politisk stabilitet under förutsättning att affärsverksamheten kan bedrivas på ett sätt som är etiskt och ekonomiskt hållbart. Under projektutvärderingen och due diligence-processen görs en riskbedömning för att säkerställa att den affärsrörelse som avses förvärvas eller den avsedda nya marknaden kan utvecklas i enlighet med TeliaSoneras hållbarhetsriktlinjer.
Faktorer som generellt påverkar telekommunikationsmarknaderna, förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön liksom TeliaSoneras ständiga översyn och förfining av sina affärsplaner kan påverka finansiell ställning och resultat negativt. TeliaSonera kan behöva skriva ned sina tillgångar med hänsyn till förändringar i av ledningen förväntade framtida kassaflöden hänförliga till dessa tillgångar, vilket inkluderar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som TeliaSonera har redovisat i samband med förvärv som har gjorts eller kan komma att göras i framtiden.
TeliaSonera har tidigare genomfört ett antal omstruktureringar och rationaliseringar, vilka i huvudsak berört verksamheterna i Norden samt den internationella carrierverksamheten och lett till avsevärda omstrukturerings- och rationaliseringskostnader. TeliaSonera har även omfattande uppskjutna skattefordringar som resultat av tidigare redovisade nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön samt i TeliaSoneras affärsplaner skulle också kunna leda till att TeliaSonera inte kan utnyttja dessa skattefordringar till fullo för att minska framtida skattebelastning, och skulle därför kunna leda till en extra skattekostnad när en sådan skattefordran tas bort.
Förutom att påverka TeliaSoneras resultat skulle sådana nedskrivningar och omstruktureringskostnader kunna negativt påverka TeliaSoneras förmåga att lämna utdelning. En större nedskrivning av immateriella eller andra tillgångar skulle kunna leda till att Telia-Soneras utdelningsförmåga minskade eller till och med eliminerades.
TeliaSonera har gjort stora investeringar i telenät samt telekomlicenser och frekvenstillstånd och räknar även med att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten. Normalt måste TeliaSonera även betala för att förvärva nya licenser och frekvenstillstånd eller för att förnya el-
ler behålla existerande sådana. För att attrahera nya kunder har TeliaSonera tidigare startat nya verksamheter, såsom Xfera Móviles S.A. (Yoigo) i Spanien och Ncell Pvt. Ltd. i Nepal, och kan fortsätta att göra det, vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet.
Hur väl dessa investeringar faller ut beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland kostnaden för förvärv, förnyelse eller upprätthållande av licenser, kostnaden för ny teknologi, tillgången till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar inte kan realiseras kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.
TeliaSonera ser löpande över sin tillgångsportfölj i linje med strategin att öka ägandet i kärninnehav. Under årens lopp har TeliaSonera genomfört ett antal målinriktade förvärv i enlighet med sin strategi. TeliaSonera kan komma att expandera och skapa tillväxt i verksamheten genom rörelseförvärv, strategiska allianser m m. En effektiv integration av dessa förvärv samt realisering av tillhörande kostnads- och intäktssynergier är, liksom en positiv utveckling för de förvärvade verksamheterna, betydelsefull för resultatutvecklingen på både lång och kort sikt. Om TeliaSonera skulle misslyckas med att integrera och hantera ett förvärvat bolag eller en strategisk allians finns risken att ledningens uppmärksamhet kommer att avledas från andra pågående affärsangelägenheter. Dessutom skulle ett möjligt förvärv kunna ha negativ effekt på TeliaSoneras finansiella ställning och dess kreditvärdering, eller om det görs med hjälp av TeliaSonera-aktier, späda ut ägandet för befintliga aktieägare.
TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom dotterbolag som inte ägs till 100 procent. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har ägarna till innehav utan bestämmande inflytande skyddsrättigheter i frågor såsom godkännande av utdelning, förändringar i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Ett exempel där TeliaSonera är beroende av en minoritetsägare är Fintur Holdings B.V (Finturs minoritetsägare är Turkcell) som äger verksamheterna i Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien. Härav följer att åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras kontroll och som motverkar TeliaSoneras intressen kan komma att negativt påverka TeliaSoneras möjlighet att agera som planerat i dessa icke helägda dotterbolag.
Förutom kostnadseffektivitet i alla verksamheter, fokuserar TeliaSonera på högkvalitativ service till kunderna och hög nätkvalitet. TeliaSoneras ambition att skapa ett serviceföretag på kundernas villkor kräver en omfattande intern förändring av processer, attityd och fokus i många delar av företaget. Externt kan extrema väderförhållanden och naturkatastrofer förorsaka allvarliga problem avseende kvalitet och tillgänglighet i näten och måste beaktas i kontinuitetsplaneringen.
Högkvalitativa nät och tjänster är grundläggande för kundernas uppfattning och TeliaSoneras framtida framgång. Oavsett orsak skulle bristande förmåga att uppnå eller bibehålla höga kvalitetsnivåer inverka negativt på TeliaSoneras affärsverksamhet.
TeliaSonera är beroende av ett begränsat antal leverantörer för tillverkning och tillhandahållande av nätutrustning och relaterad programvara samt terminaler för att kunna utveckla sina nät och erbjuda sina tjänster på kommersiella villkor. TeliaSonera kan inte vara säker på att tillräckligt snabbt kunna erhålla nätutrustning eller terminaler från alternativa leverantörer om dess nuvarande leverantörer inte kan uppfylla dess krav. Dessutom lägger TeliaSonera, i likhet med sina konkurrenter, för närvarande ut många av sina nyckelsupporttjänster på entreprenad till externa leverantörer, däribland byggnation och underhåll av nät i flertalet verksamheter. Det begränsade antalet leverantörer av dessa tjänster och villkoren i TeliaSoneras avtal med nuvarande och framtida leverantörer kan ha negativ effekt på TeliaSonera, bland annat genom att flexibiliteten i verksamheten begränsas.
I samband med tecknande av avtal om leverans av terminaler kan TeliaSonera också ge leverantören en garanti att sälja ett visst antal av respektive terminalmodell till sina kunder. Om kundefterfrågan på en terminalmodell med sådan garanti visar sig bli lägre än förutsett kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.
För att behålla sin konkurrenskraft och genomföra sin strategi och för att anpassa sig till teknikförändringar, måste TeliaSonera rekrytera, behålla och när så är nödvändigt vidareutbilda mycket kompetenta medarbetare med särskild expertkunskap. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller kvalificerad personal inom telekom och informationsteknik. TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal inom sina tillväxtområden och för ny teknik kommer i stor utsträckning att bero på förmågan att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. En komplicerande faktor i några av de länder i vilka TeliaSonera har verksamhet är bestämmelser rörande beviljande av arbetstillstånd för
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
medborgare i andra länder vilket ofta är ett byråkratiskt och tidsödande förfarande. Om TeliaSonera misslyckas med att rekrytera eller vidareutbilda anställda med den höga kompetensnivå som erfordras, kan förmågan att utveckla verksamhetsområden med hög tillväxt och nya verksamhetsområden eller bibehålla konkurrenskraften i de traditionella verksamhetsområdena komma att begränsas.
TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom intressebolag. Exempel på större intressebolag är OAO MegaFon i Ryssland, Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet och Lattelecom SIA i Lettland. I sin tur äger dessa intressebolag andelar i ett stort antal andra bolag. TeliaSonera har inte ägarkontroll i sina intressebolag och har till följd av detta begränsat inflytande över hur alla dessa verksamheter bedrivs.
Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har TeliaSoneras partners kontroll eller delar kontrollen över nyckelfrågor som godkännande av affärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar. Risken för åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras eller dess intressebolags kontroll och som motverkar TeliaSoneras intressen, eller oenighet eller dödlägen, är uppenbar i samband med intressebolag och gemensamt styrda verksamheter. Ett exempel på detta är det nuvarande dödläget mellan aktieägarna i Turkcell.
Därutöver kan TeliaSonera kanske inte säkerställa att intressebolagen tillämpar samma hållbarhetsprinciper, vilket ökar risken för såväl förseelser som anseenderelaterade och ekonomiska förluster. TeliaSonera strävar efter att använda sin styrelsenärvaro och rutiner för aktivt ägarskap för att stödja införande av sina hållbarhetsprinciper.
Resultatsvängningar i dessa intressebolag påverkar TeliaSoneras resultat även i det korta perspektivet.
Som en del av TeliaSoneras strategi kan bolaget komma att öka sitt aktieinnehav i några intressebolag. Genomförandet av denna strategi kan emellertid bli svårt på grund av en rad olika faktorer, däribland faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, exempelvis andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och i det fall TeliaSonera får större kontroll, förmågan att framgångsrikt hantera de berörda verksamheterna.
I Sverige har TeliaSonera ingått ett samarbetsavtal med Tele2 om att bygga och driva ett UMTS-nät genom ett till 50 procent ägd gemensam verksamhet, Svenska UMTS-nät AB, som har rättigheterna till en svensk UMTS-licens. I Danmark har TeliaSonera ingått ett
liknande avtal med Telenor om att bygga och driva ett gemensamt radioaccessnät genom ett till 50 procent ägd gemensam verksamhet, TT-Netværket P/S. Telia-Sonera har gjort omfattande finansiella investeringar i dessa verksamheter. Eftersom de är gemensamt kontrollerade finns det en risk att parterna inte kan komma överens i viktiga frågor, inklusive finansiering av verksamheterna. Denna risk kan öka då TeliaSonera och Tele2 respektive Telenor är betydande konkurrenter. Oenighet eller ett dödläge avseende dessa verksamheter eller ena partens brott mot väsentliga bestämmelser i samarbetsavtalen kan komma att negativt påverka TeliaSonera.
Frågor kring mänskliga rättigheter medför omfattande risker inom telekombranschen. Till riskerna hör medverkan till brott mot mänskliga rättigheter genom att operatörerna kopplas samman med långtgående myndighetskrav till förfång för personlig integritet och yttrandefrihet samt genom att telekomtjänster används för sexuell exploatering av barn. Internationella normer för mänskliga rättigheter sträcker sig utöver identifiering och hantering av väsentliga risker för TeliaSonera, de relaterar också till riskerna för enskilda individer.
Nationella lagar och bestämmelser för övervakning av kommunikation eller stängande av nät kan vara definierade på sätt som medger brott mot mänskliga rättigheter. Myndigheters förfrågningar om övervakning, blockering eller stängning tjänar ofta ett legitimt syfte, inklusive att skydda mänskliga rättigheter. Det förekommer dock särskilt omfattande och/eller allvarliga myndighetsförfrågningar som kan stå i konflikt med yttrandefrihet och integritet. TeliaSonera kan enligt lag tvingas att följa sådana förfrågningar och har, liksom övriga telekomoperatörer, endast begränsade möjligheter att undersöka, ifrågasätta eller avvisa förfrågningarna. I vissa länder utsätter detta dilemma TeliaSonera för utökade risker för att kopplas samman med allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Riskerna förstärks ytterligare i relationer med statliga myndigheter och av det faktum att omfattande förfrågningar ofta är strikt konfidentiella.
TeliaSonera hanterar omfattande nät- och datavolymer och strävar därför efter att säkerställa nätintegritet och datasäkerhet samt skydda kundernas personuppgifter. TeliaSonera kommer endast att förse myndigheter med personuppgifter i den utsträckning lagen kräver det eller med kundens tillåtelse. För att säkerställa att kundintegriteten värnas, är TeliaSoneras målsättning att skydda tillgångar som databasinformation, it-infrastruktur, interna och publika nät liksom kontorsbyggnader och tekniska inrättningar.
TeliaSonera genomför åtgärder för att förebygga och upptäcka att känslig information sprids till obehöriga. TeliaSonera vidtar åtgärder för att upptäcka och omgående reagera på säkerhetsincidenter. Telia-Sonera har en nolltoleranspolicy avseende kriminella aktiviteter och bedrägerier. Samtidigt som TeliaSonera genom lämpliga åtgärder undviker misslyckanden i arbetet med att säkra nätintegritet och datasäkerhet kan externa eller interna faktorer inverka ogynnsamt på säkerheten och förorsaka ofördelaktiga effekter på kundernas uppfattning om hur TeliaSonera hanterar dessa frågor, vilket i sin tur kan leda till att TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat påverkas negativt.
Vissa av de länder i vilka TeliaSonera är verksamt klassas av källor som Transparency International, Business Against Corruption och Världsbanken som länder med omfattande korruption. Telekombranschen är särskilt utsatt för mut- och korruptionsrisker på grund av beroendet av myndighetsutfärdade licenser, samt behovet av myndigheters tillstånd i flera stadier av nätverksutbyggnaden. Dessutom kan TeliaSonera få förfrågningar rörande t.ex. gratis tjänster eller nummer, eller sponsring och donationer för att underlätta operativa processer. Korruption eller misstankar om korruption och oetiska affärsmetoder kan komma att skada kunders eller andra intressenters uppfattning av TeliaSonera och även leda till böter och uteslutning från upphandlingsprocesser.
I april 2013 utsåg styrelsen den internationella advokatbyrån Norton Rose Fulbright (NRF) att granska transaktioner och avtal som TeliaSonera genomfört och tecknat i Eurasien under de senaste åren i avsikt att ge styrelsen en tydlig bild av transaktionerna och en riskbedömning utifrån ett affärsetiskt perspektiv. För rådgivning avseende konsekvenser enligt svensk lagstiftning anlitade styrelsen två svenska advokatbyråer. Utifrån de brister som framkommit i utredningen har TeliaSonera i samråd med advokatbyråerna agerat och skyndsamt vidtagit och kommer att fortsätta att vidta åtgärder såväl avseende affärsverksamheten som styrningsstrukturen och i förhållande till anställda. Förutom NRF:s granskning fortsätter den svenska åklagarmyndighetens utredning avseende Uzbekistan och TeliaSonera fortsätter att samarbeta med och bistå åklagaren.
Då TeliaSonera kommer att fortsätta att bedöma sina positioner i Eurasien finns det en risk att sådana framtida åtgärder som TeliaSonera vidtar till följd av antingen NRF:s granskning, den svenska åklagarmyndighetens utredning eller TeliaSoneras egna fortlöpande förbättringar av sina etiska normer och processer kan
komma att negativt påverka resultat och finansiell ställning i TeliaSoneras verksamheter i Eurasien.
Ytterligare en risk följer av den svenska åklagarmyndighetens underrättelse i början av 2013 inom ramen för brottsutredningen av TeliaSoneras transaktioner i Uzbekistan, att myndigheten separat utreder möjligheten att väcka talan om företagsbot gentemot TeliaSonera, vilken enligt den svenska brottsbalken kan bestämmas till ett maximalt belopp om 10 MSEK, samt att därutöver föra talan om förverkande av TeliaSoneras vinster från de påstådda brotten. Den svenska åklagarmyndigheten kan komma att vidta liknande åtgärder också avseende genomförda transaktioner eller ingångna avtal relaterade till TeliaSoneras verksamheter bedrivna på övriga marknader i Eurasien.
Vidare kan åtgärder som vidtagits eller kan komma att vidtas av andra länders polis-, åklagar- eller regulatoriska myndigheter gentemot TeliaSoneras verksamheter eller transaktioner, eller gentemot utomstående parter, oavsett om dessa är svenska eller utländska fysiska eller juridiska personer, komma att direkt eller indirekt skada TeliaSoneras affärsverksamhet, resultat, finansiella ställning eller varumärke.
TeliaSonera måste säkerställa att dess principer för ansvarsfullt företagande, miljömål, mänskliga rättigheter och arbetsrätt följs av TeliaSoneras leverantörer och deras underleverantörer. Misslyckande eller upplevelse av misslyckande av TeliaSoneras leverantörer att följa dessa principer kan skada kundernas och andra intressenters uppfattning av TeliaSonera och negativt påverka TeliaSoneras affärsverksamhet och varumärke.
TeliaSonera förväntar sig ökande reglering och beskattning av användning av fossila bränslen, utsläpp av växthusgaser och elektronikavfall. Energibrist och ökande energikostnader kan medföra ökade kostnader eller minskade intäkter för TeliaSonera.
Till följd av klimatförändringar kommer extrema väderförhållanden som stormar, kraftiga regnväder och översvämningar att bli vanligare och kan förhindra TeliaSonera att upprätthålla driften av sina nät vilket medför negativa resultateffekter.
Allvarliga risker kopplade till arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (AHS) rör vanligen bygg- och underhållsarbete. Sådant arbete genomförs huvudsakligen av entreprenörer, men TeliaSonera måste säkerställa att dessa leverantörer har tillbörliga AHS-rutiner, då olyckor eller brister kan skada TeliaSoneras verksamhet eller rykte. Flertalet TeliaSonera-anställda arbetar i kontors- eller butiksmiljö, där de huvudsakliga riskerna är psyko-
social hälsa och ergonomi. Om de inte hanteras ordentligt kan dessa risker leda till ökande sjukfrånvaro och ett större antal olyckor, vilket skulle kunna medföra betydande kostnader.
Oro har framförts över att de elektromagnetiska fälten från mobiltelefoner och basstationer, som fungerar som plattform för överföring av radiosignaler, kan medföra hälsorisker och störa användningen av elektronisk utrustning. Faktiska eller upplevda risker med mobiltelefoner eller basstationer och den publicitet eller de rättsliga förfaranden som dessa risker kan medföra kan minska tillväxttakten, kundbasen eller den genomsnittliga användningen per kund av TeliaSoneras mobila kommunikationstjänster, leda till restriktioner när det gäller platsen för och driften av basstationer eller utsätta TeliaSonera för skadeståndsanspråk. Allt detta kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning och resultat.
Inom det geografiska område där TeliaSonera verkar uppvisar region Eurasien de största riskerna vad avser undermåliga arbetsvillkor. Rätten till föreningsfrihet och kollektivförhandlingar kan i de eurasiska länderna vara begränsade av de nationella myndigheterna. Även om flertalet av länderna har ratificerat alla grundläggande konventioner som upprättats av den internationella arbetsorganisationen ILO, vilket utgör ett offentligt åtagande att respektera arbetstagarnas rättigheter, finns ingen garanti för att dessa rättigheter uppfylls. I dessa länder finns också risker för barnarbete, tvångsarbete och krav på obligatoriska arbetsinsatser, särskilt i fattiga områden eller under nationella tilldragelser. I ett land med bristfälliga arbetsvillkor kan TeliaSonera, utan egen förskyllan, ändå bli berört och som en följd därav utsättas för kritik eller myndighetsåtgärder som kan komma att negativt påverka dess varumärke och affärsverksamhet i detta och i andra länder.
TeliaSoneras aktiekurs har tidigare varit volatil, delvis på grund av volatilitet på aktiemarknaden i allmänhet och för telekombolag i synnerhet, och den kan komma att vara volatil i framtiden. TeliaSoneras aktiekurs kan påverkas av många faktorer utöver TeliaSoneras finansiella resultat, verksamhet och direkta affärsmiljö, inklusive men inte begränsat till: förväntningar av finansanalytiker och investerare jämfört med de faktiska finansiella resultaten, förvärv eller avyttringar som TeliaSonera gör eller förväntas eller spekuleras göra, TeliaSoneras potentiella deltagande i branschkonsolideringen eller spekulationer om ett sådant deltagande, samt spekulationer av finansanalytiker och investerare avseende TeliaSoneras framtida utdelningspolicy jämfört med den nuvarande policyn.
Vid tidpunkten för fastställande av denna års- och hållbarhetsredovisning ägde svenska staten 37,3 procent av TeliaSoneras utestående aktier. Svenska staten ensam kan därför ha makt att påverka frågor som ska föreläggas aktieägarna för omröstning. Den svenska statens intresse vid avgörandet av dessa frågor kan skilja sig från TeliaSoneras övriga aktieägares intressen.
Dessutom kan en försäljning från svenska statens sida av ett stort antal TeliaSonera-aktier, eller en allmän uppfattning om att en sådan försäljning skulle kunna ske, orsaka fluktuationer i TeliaSoneras aktiekurs.
Styrelsen sammanfattar nu ytterligare ett år. Vårt första år präglades inledningsvis av en tillbakablickande granskning som under det gångna året har övergått till att fokusera på strategin framåt och på att skapa framtidens TeliaSonera.
Vid kapitalmarknadsdagen i september presenterade den nya ledningen sin strategi för skapandet av det nya TeliaSonera. De gav en tydlig bild av hur vi ska uppnå våra finansiella mål, vilka bolagets prioriterade affärsområden är och hur vi ser på vår geografiska närvaro. För att våra aktieägare ska känna sig trygga under denna transformation har styrelsen ändrat TeliaSoneras utdelningspolicy till en utdelning om minst tre kronor per aktie de kommande två åren, vilket också är det förslag som bolagsstämman har att ta ställning till våren 2015.
Vår bransch står inför stora förändringar och vi ser en ökad konsolidering på den europeiska marknaden. Detta öppnar för affärsmöjligheter framöver för TeliaSonera, något vi är väl positionerade inför. TeliaSonera söker aktivt efter samarbeten och förvärvsmöjligheter där såväl andra telekombolag som nya innehållsleverantörer kan stärka vår konkurrenskraft. Vi vet vilka höga förväntningar som vilar på företaget och oss i styrelsen. Vi minns de händelser och beslut som gjorde att ett förändringsarbete var tvunget att inledas. Styrelsens utgångspunkt är att det finns ett tydligt samband mellan att hållbarhetsfrågor är väl integrerade i affärsstrategin och att långsiktigt kunna generera en stabil lönsamhet.
Det är i alla företag till sist kunderna som styr – det är bara genom att leva upp till deras förväntningar som vi kan leverera god avkastning till aktieägarna. Under året som gått har vi säkerställt att hållbarhetsfrågorna och transparens fått hög prioritet och de är nu integrerade i vårt dagliga arbete. Insikten kring vikten av att driva verksamheten i samklang med högt ställda etiska och moraliska principer är stor. Vi har under året lagt mycket energi på att tydliggöra TeliaSoneras värderingar inom vår egen organisation, våra hel- och delägda dotterbolag samt företag och myndigheter som vi har kontakt med. Samtidigt är vi ödmjuka inför uppgiften. TeliaSonera bedriver verksamhet på flera komplexa tillväxtmarknader. Detta ställer fortsatt höga krav på oss men vi är fast beslutna om att fortsätta driva det ansvarsfulla arbetssätt som vi har påbörjat.
Styrelsen vill tacka aktieägarna för det förtroende vi fått. Med respekt för att utmaningarna och möjligheterna är många och stora, ser vi fram emot ett nytt verksamhetsår med tillförsikt och optimism.
Marie Ehrling Styrelseordförande
Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 11 mars 2015. Den har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av TeliaSoneras revisorer. Den presenterar en översikt av TeliaSoneras modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för intern kontroll samt riskhantering relaterad till finansiell rapportering.
TeliaSoneras strategi innebär att bolaget bedriver verksamhet på några av världens mest utmanande marknader avseende korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Vikten av nolltolerans inom hela organisationen mot korruption och överträdelser av mänskliga rättigheter kan därför inte överskattas. Under 2014 lade såväl styrelsen som koncernledningen mycket tid på strategifrågor, på genomförande av den nya verksamhetsmodellen per den 1 april och på att ytterligare öka fokus på hållbarhet, etik och efterlevnad. Ett stort antal nya åtgärder vidtogs och kommunicerades.
Enligt styrelsens uppfattning har TeliaSonera i alla avseenden följt den svenska koden för bolagsstyrning under 2014.
Vidare har inga överträdelser av gällande börsregler gjorts eller överträdelse av god praxis på aktiemarknaden rapporterats av Nasdaq Stockholms Disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.
Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
De huvudsakliga beslutsorganen inom TeliaSonera är:
TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholm Regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning och företagets bolagsordning. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.
TeliaSonera-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. TeliaSonera har endast en typ av aktier. Varje aktie i TeliaSonera motsvarar en röst vid bolagsstämman. Vid utgången av 2014 hade TeliaSonera 510 566 aktieägare. För ytterligare information om TeliaSonera-aktien och ägarstrukturen, se förvaltningsberättelsen.
Årsstämman 2014 hölls den 2 april 2014 i Stockholm. Årsstämman 2014 fattade bland annat beslut om följande:
TeliaSoneras bolagsordning finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på: www.teliasonera.com/sv/investerare/bolagsstamma/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
TeliaSoneras valberedning består av representanter från bolagets fyra röstmässigt största aktieägare vid månadsskiftet innan utfärdandet av kallelsen till årsstämman, och som dessutom önskar delta i valberedningsarbetet ("nominerande aktieägare"), samt styrelsens ordförande. Valberedningen består för närvarande av:
Valberedningen ska i enlighet med sin instruktion:
Valberedningen erhåller information från styrelsens ordförande, övriga styrelsemedlemmar och koncernchefen om TeliaSoneras ställning och strategiska inriktning samt övriga relevanta omständigheter. Utifrån den informationen bedömer valberedningen de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet. Valberedningen har kommit fram till att de kompetenser som för närvarande behövs är erfarenheter från:
Baserat på dessa kompetensbehov utvärderar valberedningen de kompetenser som den nuvarande styrelsen besitter. Valberedningen föreslår styrelseledamöter för årsstämman med hänsyn till de kompetenser som behövs i framtiden, könsfördelningen i styrelsen, de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter och deras tillgänglighet för omval.
Valberedningen har meddelat att den följer riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete vid årsstämman och på bolagets webbplats. Valberedningen utvärderar årligen sin instruktion och lämnar vid behov förslag till förändringar till årsstämman.
Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: [email protected]
Styrelsen ansvarar för koncernens organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. I denna roll fattar styrelsen beslut om bland annat:
Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar bland annat antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie möten, styrelseordförandens uppgifter, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur utskottens arbete ska bedrivas.
TeliaSoneras styrelse består av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av årsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Även en finsk arbetstagarrepresentant är närvarande vid styrelsens möten, men utan rösträtt. Marie Ehrling är styrelseordförande. Övriga styrelseledamöter valda vid årsstämman är Olli-Pekka Kallasvuo (vice ordförande), Mats Jansson, Mikko Kosonen, Nina Linander, Martin Lorentzon, Per-Arne Sandström och Kersti Strandqvist.
I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga ledamöter valda vid årsstämman 2014 som oberoende i förhållande till bolaget, till bolagets förvaltning och till större aktieägare.
En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro, ersättningar och innehav av TeliaSonera-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
Styrelsearbetet följer en årlig cykel. Detta möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att behålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan.
Styrelsemöten hålls normalt i Stockholm, men ett möte per år hålls i Helsingfors. Från och med 2015 kommer detta möte att rotera mellan Helsingfors, Oslo och Köpenhamn. Åtminstone ytterligare ett hålls någon annanstans för att möjliggöra mer djupgående diskussioner om lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök etc. Under 2014 hölls ett styrelsemöte i Istanbul.
Den årliga cykeln inleds med det konstituerande styrelsemötet, vilket hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte utses ledamöter i utskotten och styrelsen beslutar om frågor som exempelvis attesträtt.
Vid nästa ordinarie möte godkänner styrelsen delårsrapporten och granskar riskrapporten för årets första kvartal.
Vid det tredje ordinarie mötet uppdateras styrelsen på och diskuterar olika strategiska frågor.
Styrelsen sammankallas för att godkänna delårsrapporten och granska riskrapporten för årets andra kvartal.
Ett styrelsemöte med fokus på första steget av den strategiska planeringsprocessen med diskussioner avseende omfattning och huvudsakliga antaganden.
Ett styrelsemöte för godkännande av delårsrapporten och granskning av riskrapporten för årets tredje kvartal samt för att diskutera det andra steget i den strategiska planeringsprocessen – de strategiska möjligheterna. Detta möte ägnas också åt den årliga utvärderingen av styrelsens interna arbete.
Som ett avslutande steg i den strategiska planeringsprocessen hålls ett möte då styrelsen ska godkänna ledningens affärsplan och finansiella plan samt diskutera och fastställa mål för ledande befattningshavare. Detta möte omfattar även en årlig granskning av kapitalstrukturen och utdelningspolicy.
Efter kalenderårets utgång fokuseras detta ordinarie styrelsemöte åt det finansiella resultatet för helåret och för fjärde kvartalet samt riskrapporten. Mötet behandlar även ett slutligt beslut för fastställande av mål för ledande befattningshavare samt utdelningsförslaget för året.
Detta möte avslutar den årliga arbetscykeln för styrelsen genom godkännande av års- och hållbarhetsredovisningen.
Därutöver omfattar ordinarie styrelsemöten:
Under 2014 höll styrelsen 9 ordinarie möten och 6 extra möten. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt:
Vidare utvärderade styrelsen sitt arbete under 2014 baserat på individuella svar på formaliserade undersökningar samt enskilda samtal med styrelseordföranden. Resultatet av denna utvärdering har rapporterats till valberedningen.
I april 2013 initierade styrelsen en noggrann granskning av transaktioner och avtal som gjorts de senaste åren med TeliaSoneras partners i Eurasien. Granskningen gav styrelsen en klar bild av transaktionerna i Eurasien och en riskbedömning ur ett affärsetiskt perspektiv. Telia-Soneras nuvarande processer och rutiner analyserades också i syfte att bedöma om de var lämpliga och tillräckliga för att hantera de identifierade riskerna.
Granskningsprojektet avslutades under det första kvartalet 2014. Vid årsstämman 2014 presenterade styrelseordföranden slutsatserna av granskningen, omfattningen, tillvägagångssätt såväl som vidtagna åtgärder till följd av granskningen.
En sammanfattning av styrelsens granskning som föredrogs av styrelseordföranden vid årsstämman 2014 finns här: www.teliasonera.com/sv/investerare/bolagsstamma/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
Den 9 december 2014 uttalade styrelsen att man håller öppet för att väcka skadeståndstalan gentemot tidigare befattningshavare i koncernen då man konstaterat och beslutat som följer.
Årsstämman 2014 beslutade att inte bevilja ansvarsfrihet för förre VD Lars Nyberg avseende räkenskapsåret 2013. Under detta år var Lars Nyberg endast verksam under januari månad. För det fall bolaget beslutar väcka talan måste detta ske senast ett år efter det att årsredovisningen och revisionsberättelsen lades fram på årsstämman. Till följd av detta uppdrog styrelsen att en noggrann undersökning snarast skulle göras. Resultatet och rekommendationerna från undersökningen diskuterades grundligt i styrelsen. Utredningsarbetet som presenterats för styrelsen har kommit fram till att det inte föreligger förutsättningar att väcka talan gentemot Lars Nyberg på grund av hans begränsade roll under januari 2013. De ursprungliga transaktionerna omfattas inte av stämmans beslut att inte bevilja ansvarsfrihet, eftersom de hade initierats och beslutats under tidigare verksamhetsår. Med beaktande av detta och efter att ha gjort en helhetsbedömning av olika alternativ har styrelsen beslutat att inte väcka talan gentemot Lars Nyberg avseende räkenskapsåret 2013.
Styrelsen noterade också att enligt aktiebolagslagen finns det möjlighet att inom en femårsperiod väcka anspråk trots att ansvarsfrihet beviljats, om årsstämman som beviljade ansvarsfrihet inte i väsentliga hänseenden hade fått riktiga och fullständiga uppgifter om de omständigheter som anspråket avser. Bolaget bevakar kontinuerligt sina möjligheter att väcka talan om skadestånd enligt dessa regler. Det kan därför inte uteslutas att vad som eventuellt framkommer av pågående utredningar, eller av annan anledning, kan föranleda anspråk från TeliaSonera gentemot tidigare befattningshavare i koncernen.
Det fullständiga uttlandet från styrelsen finns tillgägligt på: www.teliasonera.com/sv/newsroom/pressmeddelanden/ 2014/12/meddelanden-fran-styrelsen-i-teliasonera/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
Dessutom genomförde de nederländska myndigheterna i mars 2014 husrannsakningar hos två av TeliaSoneras nederländska holdingbolag, TeliaSonera UTA Holding B.V. och TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V., som varande föremål för en förundersökning avseende mutbrott och penningtvätt. TeliaSonera samarbetar fullt ut med myndigheterna. Också i mars informerades TeliaSonera om att det amerikanska justitiedepartementet (Department of Justice, DoJ) har en pågående utredning om TeliaSoneras transaktioner i Uzbekistan. DoJ hade skickat en begäran till TeliaSonera om att lämna ut handlingar. Slutligen hade TeliaSonera mottagit en förfrågan från den amerikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission, SEC) om att ta fram och lämna över dokument avseende Uzbekistan till SEC.
Se även förvaltningsberättelsen, avsnittet "Viktiga händelser under 2014" samt Risker och osäkerheter, avsnittet "Granskning av transaktioner i Eurasien".
För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott, ett revisionsutskott och ett hållbarhets- och etikutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen.
Ersättningsutskottet hanterar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och koncernledningen samt incitamentsprogram för en vidare krets anställda samt ersättarplanering. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i TeliaSoneras koncernledning förutom koncernchefen, vilka godkänns av hela styrelsen.
Revisionsutskottet granskar bland annat bolagets externa finansiella rapportering, redovisning, interna kontroller och revision. Revisionsutskottet har rätt att besluta om revisionens omfång och revisionsarvoden samt besluta om inköp av övriga revisionstjänster.
Hållbarhets- och etikutskottet granskar primärt utvecklingen avseende prioriteringar och aktivitetsplan för hållbarhetsarbetet, programmen för etik och efterlevnad samt den externa hållbarhetsrapporteringen.
Marie Ehrling är ersättningsutskottets ordförande. Under 2014 höll utskottet 10 möten då man behandlade bland annat följande frågor:
Som en del av styrelsens övergripande bedömning genomförde ersättningsutskottet en utvärdering av sitt interna arbete under 2014.
Nina Linander är revisionsutskottets ordförande. 2014 höll utskottet 7 möten. På varje efterföljande styrelsemöte redovisade revisionsutskottets ordförande en sammanfattning av de frågor som tagits upp, förslag såväl som utvärderingar och granskning som gjorts av utskottet. I arbetet med att identifiera riskområden relaterade till finansiell rapportering samarbetar utskottet med koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, revisorer såväl som med internrevision och internkontroll. Resultatet utgör grunden för när beslut om framtida fokusområden ska fattas.
Under 2014 omfattade utskottsarbetet bland annat följande frågeställningar:
Ersättarplanering
Revision
| Ledamöter i styrelseutskotten 2014 | ||
|---|---|---|
| Ersättningsutskott Marie Ehrling (ordförande) Mats Jansson Olli-Pekka Kallasvuo |
Revisionsutskott Nina Linander (ordförande) Marie Ehrling Martin Lorentzon Per-Arne Sandström |
Hållbarhets- och etikutskott Mikko Kosonen (ordförande) Marie Ehrling Martin Lorentzon Kersti Strandqvist |
Som en del av styrelsens övergripande bedömning genomförde revisionsutskottet en utvärdering av sitt interna arbete under 2014.
Mikko Kosonen är ordförande i hållbarhets- och etikutskottet. 2014 höll utskottet 7 möten. På varje efterföljande styrelsemöte redovisade ordförande i hållbarhetsoch etikutskottet de viktigaste frågeställningarna som diskuterats och lade fram beslutsförslag till styrelsens agenda.
Under 2014 omfattade utskottsarbetet bland annat följande frågeställningar:
• Kartläggning och granskning av status i pågående aktiviteter inom etik, efterlevnad och hållbarhet inom TeliaSonera
Som en del av styrelsens övergripande bedömning genomförde hållbarhets- och etikutskottet en utvärdering av sitt interna arbete under 2014.
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens instruktioner till koncernchefen samt andra beslut fattade av styrelsen.
Koncernledningen leds av koncernchefen och består för närvarande av: koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, direktören för affärsutveckling, Chief Technology Officer (CTO), chefen för Commercial och regionscheferna. Koncernledningen sammanträder varje månad. Dessa möten ägnas åt uppföljning av utvecklingen strategiskt och verksamhetsmässigt, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet.
Se även avsnittet "Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad".
En mer detaljerad presentation av koncernledningen, inklusive ersättningar och innehav av TeliaSonera-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
TeliaSoneras koncerngemensamma styrningsmodell är utformad så att den säkerställer att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för inriktning, gemensamma värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera. Denna modell har beslutats av styrelsen.
KONCERNGEMENSAM STYRNINGSMODELL – STRUKTUR
För att alla medarbetare ska få en allmän vägledning, har styrelsen formulerat ett syfte för TeliaSonera. Utöver detta beslutar styrelsen årligen en strategi för en treårsperiod med mer detaljerad inriktning, såväl som årliga operationella och finansiella mål.
Vår ambition är att ta TeliaSonera till nästa nivå, att bli nästa generations telekomoperatör. För att utveckla vår affär och vara inspirerande i vår vardag behöver vi vara verkligt betydelsefulla för våra kunder. Detta har vi formulerat i TeliaSoneras syfte som också visar hur vi ska nå målet ur ett kundperspektiv.
Våra strategiska prioriteringar är:
Operationella och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje region, land och affärsenhet.
KONCERNGEMENSAM STYRNINGSMODELL – STRUKTUR
Styrelsen upprättar ramverket för hur de anställda ska agera. De grundläggande delarna för upprättande av ramverket är gemensamma värderingar, koden för etik och uppförande, koncernriktlinjer, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.
TeliaSoneras gemensamma värderingar – Dare, Care och Simplify – leder oss hur vi skall agera och uppträda i vårt dagliga arbete.
TeliaSoneras Kod för etik och uppförande, utfärdad av styrelsen, tjänar som ett övergripande policydokument för vägledning i uppförande för medarbetarna. Koden beskriver hur TeliaSoneras anställda ska samspela med olika intressenter inklusive kunder, affärskollegor, konkurrenter, samarbetspartners, aktieägare, regeringar och myndigheter samt lokala intressenter där TeliaSonera har verksamhet. Dokumentet gäller för alla enheter i vilka TeliaSonera äger mer än 50 procent och finns tillgängligt på 21 språk.
TeliaSoneras Kod för etik och uppförande finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/etik-ochuppforandekod
(Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
Hållbarhet omfattar alla insatser som rör hur TeliaSoneras står för sin långsiktiga påverkan på samhället och miljön. Det betyder att hantera etiska och legala krav, risker och möjligheter i verksamheterna och genom hela värdekedjan. Hållbarhetsarbetet innebär att säkerställa hälsa och säkerhet för de anställda, minimera negativ miljöpåverkan, respektera mänskliga rättigheter, uppfylla etiska affärsprinciper på alla marknader, förstärka kundernas integritet och mer därtill.
Uppföljning av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter såväl som att följa de krav som ställs på etik och hållbarhet diskuteras i styrelsens etik- och hållbarhetsutskott. På koncernledningsnivå är mötena ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad det främsta forumet för införande. Ansvarig för enheten för hållbarhetsstrategi,
som är en del av koncernfunktionen affärsutveckling, och chefen för etik och efterlevnad hanterar tillsammans prioriteringarna på koncernnivå, koordinerar och har översikt av hållbarhetsfrågor.
Ytterligare information återfinns i avsnittet "Ramverk för hantering av verksamhetsrisker" och i Hållbarhet i TeliaSonera.
Styrelsen har infört en process så att medarbetare och övriga anonymt ska kunna rapportera överträdelser relaterade till redovisning, rapportering eller interna kontroller, såväl som efterlevnaden av lokal lagstiftning eller brott mot TeliaSoneras policies och etiska instruktioner. Lösningen hanteras av en extern tjänsteleverantör som är specialiserad på hantering av konfidentiella rapporteringssystem via telefon eller webb. För ytterligare information se Whistle blowing och Speak-up line.
Till läsaren av denna rapport: Om du anser att det finns brister i TeliaSoneras finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom TeliaSonera-koncernen, kan du anmäla detta till:
http://secure.ethicspoint.eu/domain/media/sv/gui/101615/ index.html
De ansvariga för koncernfunktionerna ska säkerställa att nödvändiga policies, instruktioner och riktlinjer utfärdas inom sina respektive ansvarsområden.
Koncernpolicies är relativt korta och främst principbaserade. Koncerninstruktioner är normalt mer detaljerade och verksamhetsorienterade och skall vara i linje med koncernpolicies. Koncernpolicies och koncerninstruktioner är bindande för alla enheter där TeliaSonera har ledningsansvar.
Koncernpolicies beslutas av styrelsen och koncerninstruktioner av koncernchefen. Koncernriktlinjer är icke-bindande rekommendationer och skall vara i linje med koncernpolicies och instruktioner och beslutas av cheferna för koncernfunktionerna. Samtliga gällande policies, instruktioner och riktlinjer på koncernnivå finns tillgängliga för alla medarbetare på en gemensam intranätssida.
Utöver TeliaSoneras Kod för etik och uppförande har styrelsen för närvarande utfärdat de koncernpolicies som presenteras i tabellen.
Vissa koncernpolicies är offentliga dokument tillgängliga på: www.teliasonera.com/en/about-us/public-policies/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
Bolagsstyrningsrapport Års- och hållbarhetsredovisning 2014
| Finansiell styrning | Att fastlägga regler för hur finansiella risker ska hanteras och för kreditvärdering |
|---|---|
| Riskhantering | Att beskriva ramverket för hantering av verksamhetsrisker |
| Finansiell redovisning och rapportering |
Att kräva att fullgoda redovisnings- och rapporteringsstandarder finns framtagna, uppdateras regelbundet och görs tillgängliga för de konsoliderade enheterna samt används vid rapportering till koncernen |
| Inköp | Att tillhandahålla en enda referenspunkt och inriktning för inköpsaktiviteter och en tydlig förståelse för inköpsprinciperna |
| Försäkring | Att ha ett försäkringsskydd för ledande befattningshavare, medarbetare och verksamheten i linje med liknande bolag inom telekombranschen |
| Integritet | Att respektera och värna kunders integritet genom att sätta höga och konsekventa normer |
| Säkerhet | Att beskriva såväl styrning som kontroll, främjande och införande av säkerhetsåtgärder |
| Kommunikation | Att säkerställa att all kommunikation från koncernen är korrekt och att den ges på ett professionellt sätt och vid rätt tidpunkt |
| Yttrandefrihet inom telekommunikation |
Att definiera våra åtaganden i förhållande till önskemål eller krav med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefriheten inom telekommunikation |
| Sponsring och donationer Att definiera en enhetlig och koncernövergripande hållning för sponsring och donationer | |
| Ersättningar | Att ange den strategiska riktningen och klargöra samt tydliggöra hållningen och införande av ersättningspraxis för medarbetare på alla nivåer |
| Rekrytering | Att säkerställa att rekrytering möjliggör för fortsatta framgångar i verksamheten |
| Hälsa och säkerhet | Att definiera ramverket med målsättningen att erbjuda och kontinuerligt förbättra en säker och hälsosam arbetsplats genom att säkerställa säkra arbetsprocesser, förebygga och agera vid ohälsa samt stödja åtgärder för att främja hälsa och välmående |
| Pensioner | Att vara behjälplig med att erbjuda pensionsförmåner genom att tydliggöra struktur, utformning och hantering av pensionsplaner |
| Anti-korruption | Att ange praxis för affärsetiskt beteende inom hela verksamheten |
| Insiderhandel | Att säkerställa en god etisk hantering gentemot kapitalmarknaden genom att beskriva handels och rapporteringskrav |
| Patent | Att skydda investeringar i forskning och utveckling samt att utnyttja patentportföljen på ett effektivt sätt |
TeliaSoneras största verksamheter är mobilt, bredband och fasttelefoni-verksamhet i Norden och Baltikum samt mobilverksamhet i Eurasien.
Vägledande principer för TeliaSoneras organisationsstruktur är att erbjuda tydlighet, ansvar och för att stötta en kundorienterad verksamhetsmodell vilken är landsbaserad med starka funktioner på koncernnivå vilka skall stötta organisationen kommersiellt och tekniskt. Länderna är grupperade i tre geografiska regioner.
Regionen omfattar TeliaSoneras mobil-, bredbands- och fasttelefoniverksamhet i Sverige.
Regionen omfattar TeliaSoneras mobil-, bredbandsoch fasttelefoniverksamhet i Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
Regionen omfattar TeliaSoneras mobilverksamhet i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal.
Koncernfunktionerna bistår koncernchefen i framtagande av ramverk för aktiviteter i länderna och förser länderna med visst stöd i processutveckling och gemensamma plattformar för kommunikation, affärsutveckling (inklusive fusioner och förvärv (M&A), finansiering (inklusive inköp och fastigheter), personalfrågor, juridik samt koncernövergripande kommersiella och tekniska frågor.
Koncernchefen har utfärdat delegering av ansvar och befogenheter vilken definierar skyldigheterna för de ansvariga för regionerna och koncernfunktionerna, samt inom vilka gränser de kan fatta beslut. Beslutsbefogenheter och -skyldigheter delegeras person-till-person genom heldragna rapporteringslinjer baserade på rollerna i den operativa organisationen.
KONCERNGEMENSAM STYRNINGSMODELL – STRUKTUR
Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå.
Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sina respektive verksamheter. Dessa dokumenteras i årliga verksamhetsplaner som följs upp varje månad, kompletterad med prognoser och kvartalsvisa genomgångar av verksamheten på regions- och landsnivå.
Verksamhetsmötena är fysiska möten och innefattar såväl en finansiell genomgång som genomgång av verksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperiod, risker samt operationella mål avseende nätkvalitet och kundservicenivåer etc. Vid verksamhetsmötena deltar koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, koncerncontrollern samt utvalda ledamöter i koncernledningen utöver regionsansvariga.
Styrelsen erhåller rapporter över operationella resultat månatligen och på varje ordinarie styrelsemöte presenterar koncernchefen och finansdirektören koncernens verksamhets- och finansiella resultat på en detaljerad nivå (se också styrelsens årliga arbetscykel beskriven i avsnittet "Styrelse").
Se avsnittet "Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad".
TeliaSonera utvecklar en högpresterande företagskultur för att kunna överträffa konkurrenterna och nå utmanande mål. Fastställande av individuella mål kopplade till strategiska affärsmål och regelbunden återkoppling är centrala aktiviteter för chefer på alla nivåer. TeliaSonera har infört en koncernövergripande modell för mål- och resultatstyrning.
Modellen, som syftar till att fokusera på TeliaSoneras affärsmål och föra ut dem till de olika regionerna och länderna, är tänkt att:
TeliaSoneras syn på prestationer är att det inte bara handlar om vad som uppnås, utan hur målen nås, det vill säga vilka kompetenser och beteenden som en medarbetare tillämpar för att nå resultatet. Ett koncerngemensamt kompetensramverk har etablerats som definierar framgångsrika ledningskompetenser för olika roller och nivåer. Kompetensramverket ger stöd till chefer när de lämnar återkoppling till medarbetare om deras individuella prestationer och om vilka kompetenser de kan utveckla ytterligare. TeliaSoneras gemensamma värderingar används som plattform för bedömning av önskvärda beteenden för att etablera gemensamma policies och förväntningar relaterade till kompetenser och beteenden.
TeliaSoneras mål- och resultatstyrningsprocess genomförs årligen. Året inleds med att målen sätts och avslutas med en resultatutvärdering. Konsekvenshantering tillämpas, vilket innebär att goda prestationer belönas och svaga prestationer åtgärdas. Prestationen inverkar på ersättningen såväl som på karriär- och utvecklingsmöjligheterna.
Styrelsen ersättningsutskott granskar de individuella prestationerna inom koncernledningen årligen.
Att vara verksam på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan ge en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamheten, etik och hållbarhet såväl som aktieägarfrågor beskrivs i Risker och osäkerheter och finansiella risker i not K26 i koncernredovisningen.
Riskhantering inom TeliaSonera kan illustreras som tre försvarslinjer och är en integrerad del av koncernens verksamhet, affärsplaneringsprocess och övervakning av verksamhetsresultat. Risker som kan utgöra ett hot mot uppnåendet av affärsmål identifieras och utvärderas, och åtgärder implementeras för att begränsa och övervaka de identifierade riskerna. Syftet är att inte endast fokusera på riskerna ur ett negativt perspektiv utan också att bekräfta att framgångsrik riskhantering är nödvändig för att genomföra strategin och hållbar tillväxt.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Försvarsrollerna och ansvar omfattar följande:
• Tredje försvarslinjen: Enheten för koncernens internrevision bistår med oberoende försäkran i riskhanteringsprocessen och internkontroll. Externa parter som externa revisorer och myndigheter, lämnar försäkran relaterad till speciella mål och krav till exempel på informationen i koncernredovisningen eller rapporterad till Finansinspektionen.
Som en bas för den första försvarslinjen definierar Telia-Soneras koncerninstruktioner avseende riskhantering roller och ansvar samt huvudbeståndsdelarna i riskhanteringsprocessen, vilka är riskutvärdering, åtgärdande och kontinuerlig övervakning.
Målet med den kontinuerliga riskhanteringsprocessen är att regelbundet utvärdera, åtgärda och övervaka risker som kan hindra uppfyllandet av TeliaSoneras mål.
Riskhanteringen skall vara transparent, genomförbar och spårbar. Ledningen skall försäkra sig om att den enskilde har ansvarskänsla och gemensam syn samt riskmedvetenhet såväl som att underlätta riskansvar i det dagliga beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad i affärsplaneringsprocessen och risker skall granskas på verksamhetsmötena och lyftas genom linjeorganisationen.
Revisionsutskottet och styrelsen erhåller kvartalsvis en samlad riskrapport, i linje med styrelsens årliga arbetscykel som beskrivs i avsnittet "Styrelse". Den samlade rapporten är indelad i fyra avsnitt:
Under varje avsnitt presenteras riskerna antingen på koncernnivå eller på regionsnivå och innehåller en:
• Riskbeskrivning
Bolagsstyrningsrapport Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Därutöver erhåller revisionsutskottet en samlad rapport över rättstvister med kortfattade detaljer avseende pågående, i avvaktan samt hotande legala och administrativa processer. Varje beskrivning innehåller även nominell och uppskattad finansiell påverkan när så är möjligt samt en sannolikhetsgradering (hög, medel och låg risk).
Utvärdering och bedömning av risk och efterlevnad ska göras aktivt, återkommande och i rätt tid av ledarna för att försäkra sig om att alla medarbetare är medvetna om och utvecklas för att uppfylla gällande krav. Efterlevnad innebär att anpassa sig till både externa och interna krav såsom gällande lagstiftning, internationella standarder och normer samt interna policies, instruktioner och riktlinjer. De mest omfattande områdena övervakas av interkontrollfunktionen inom koncernfinans och enheten för etik och efterlevnad (se avsnittet "Ramverk och program för efterlevnad").
Som ytterligare ett stöd till första försvarslinjen, har TeliaSonera infört ett ramverk för att möjliggöra ett systematiskt arbete med efterlevnadsfrågor. Ramverket för efterlevnad består av åtta steg som är grundade på en tydlig inriktning från ledningen. Den är utformad för att passa internationell standard och är baserad på principerna Förebygga, Upptäcka och Undersöka.
De prioriterade områdena har identifierats baserade på riskbedömning. De mest omfattande riskerna bevakas av koncernens enhet för etik och uppförande och hanteras i enlighet med ramverket genom ämnesspecifika program för att säkerställa enhetlighet och uppföljning i införande och rapportering. För närvarande hanteras de prioriterade riskområdena i följande pågående program:
Ytterligare information avseende tillvägagångssätt och arbete inom respektive område återfinns i Hållbarhet i TeliaSonera, Anti-korruption, Yttrandefrihet, Kundintegritet samt Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet.
Vid mötena som ägnas åt styrning, risk, etik och efterlevnad, som hålls minst kvartalsvis, samlas ledningen för att uppdatera, diskutera, besluta och följa upp pågående aktiviteter och åtgärder inom olika riskområden samt fokusområdena inom hållbarhet. Agendan för mötena är riskbaserad där varje deltagare är ansvarig för ett specifikt riskområde. Syftet med dessa möten är:
På koncernnivå leder koncernchefen mötena som består av koncernledningen utökad med ansvarig för CEO Office, ansvarig för hantering av verksamhetsrisker, ansvarig för etik och efterlevnad samt ansvarig för internrevision.
Under 2014 infördes denna typ av möten även på regions- och landsnivå. Vid årets slut hade alla regioner och de flesta länder hållit sina första möten ägnade åt dessa frågor. Syfte, ageda och deltagare på dessa lokala möten speglar mötena på koncernnivå.
Ansvarig för hantering av verksamhetsrisker, inom koncernfunktionen affärsutveckling omfattar ansvar för koordinering och övervakning av koncernens riskhanteringsprocesser inom koncernen och för säkerställan av en enhetlig hållning inom hela linjeorganisationen. Rollen innebär även ansvar för säkerställan av en strukturerad hållning avseende riskhantering och rapportering såväl som säkerställan av en helhetssyn på risk för koncernen.
Enligt Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl intern kontroll över finansiell rapportering fungerar och initierar åtgärder för att främja ständig förbättring av de interna kontrollerna.
TeliaSoneras ramverk för riskhantering inbegriper intern kontroll över finansiell rapportering och är organiserat i enlighet med COSO:s ramverk för intern kontroll. Det omfattar de sammanhängande områdena kontrollmiljö, riskutvärdering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. För att etablera en enhetlig hållning till och en koncerngemensam syn på risker hänförliga till felaktig finansiell rapportering, införs riskregister i alla större enheter där TeliaSonera har ledningsansvar. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans är ansvarig för att utveckla och underhålla det it-baserade verktyget för att hantera riskregistret.
Intern kontroll är en integrerad del av TeliaSoneras bolagsstyrning och styrning av verksamhetsrisker och involverar styrelsen, ledande befattningshavare och övriga medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Det är en process som omfattar metoder och processer för att:
Målsättningen för TeliaSoneras finansiella rapportering är att den ska vara i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, korrekt, punktlig och begriplig.
De viktigaste delarna i TeliaSoneras kontrollmiljö är koncernpolicies med tillhörande koncerninstruktioner och detaljerade koncerndirektiv. Ledare på alla nivåer är ansvariga för att säkerställa att organisationen följer delegering av ansvar och befogenheter, de finansiella styrningsdokumenten, ramverket för rapportering samt övriga koncernkrav. Personal på koncernfinans är ansvariga för att månatligen följa, och om väsentliga, kommunicera förändringar i lagstiftning, noteringskrav samt finansiell rapportering som kan påverka koncernens finansiella instruktioner och direktiv.
Ledningen för varje enhet eller koncernfunktion är ansvarig för att säkerställa att:
TeliaSoneras enhet för gemensamma ekonomitjänster stöder enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller i alla stora helägda affärsenheter.
TeliaSonera har en riskbaserad inställning till interna kontroller över finansiell rapportering. Hanteringen av risker relaterade till finansiell rapportering är införlivad i ramverket för hantering av verksamhetsrisker som beskrivits i avsnittet "Hantering av verksamhetsrisker". Därför är utvärdering och hantering av risker som kan leda till felaktig finansiell rapportering en naturlig del av det dagliga arbetet där koncernens riskregister används som en grundstomme. Riskutvärdering genomförs både från ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och uppperspektiv. Utfallet av riskutvärderingarna dokumenteras i koncernens riskregister.
Samtliga verksamhetsprocesser inom TeliaSonera inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Stora processer, inklusive relaterade risker och nyckelkontroller beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt, baserat på uppsatta krav i koncernens riskregister. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för it-applikationer som används för redovisning och rapportering.
Instruktioner, riktlinjer och krav relaterade till redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via TeliaSoneras normala interna kommunikationskanaler. På senare år har personal på huvudkontorsfunktionerna
Bolagsstyrningsrapport Års- och hållbarhetsredovisning 2014
ökat den interna utbildningen väsentligt för att säkerställa harmonisering inom viktiga områden såsom intäktsredovisning, skillnaden mellan investeringar och rörelsekostnader, etc.
Verksamhetens finansiella prestationsmått rapporteras varje månad och resultaten för alla enheter förmedlas till samtliga chefer på regions- och landsnivå och deras ledningsgrupper. Detta utbyte ger goda möjligheter till jämförelser och kunskapsinhämtning inom koncernen.
TeliaSonera stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl de interna kontrollerna fungerar. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin månatliga rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner orsaka fel eller oriktigheter i redovisningen.
TeliaSonera har infört en strukturerad process för övervakning av hur väl de interna kontrollerna fungerar. Denna process omfattar alla länder, regioner och koncernfunktioner, och består av en självutvärdering av åtgärder för riskminimering. På uppdrag av koncernedningen genomförs en riskbaserad efterlevnadsgranskning av nyckelriskerna för att utvärdera kvaliteten i självutvärderingen, riskminimering och den övergripande interna kontrollmiljön.
Resultatet av självutvärderingen och granskningen av efterlevnaden förmedlas till alla berörda affärsenheter och till mötet för styrning, risk, etik och efterlevnad såväl som till revisionsutskottet. Revisionsutskottet får rapporter direkt från såväl de externa revisorerna som från internrevisionen. Rapporterna diskuteras och uppföljning görs av utskottet. Både de externa revisorerna och internrevisionen närvarar på utskottsmötena.
Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan ledningens närvaro.
Omfattningen av koncernens teknikstrategi inkluderar både nätverk och it. Strategin anger riktningen för hur teknik inom koncernen skall möjliggöra framgång i affären, speciellt med avseende på de strategiska prioriteringarna inom koncernen: Värde genom högkvalitativ nätanslutning, kundlojalitet med hjälp av sammanslagning av fasta och mobila tjänster, konkurrenskraftiga verksamheter och utforska möjligheter i närliggande områden till kärnverksamheten.
Teknikleveranser styrs med hjälp av fyra strategiska fokusområden enligt nedan:
Roller och ansvar för TeliaSoneras teknikstyrningsorgan, vilka möjliggör gemensamt beslutsfattande och effektiv kommunikation, är som följer.
| Styrelse | Upprättar de strategiska prioriteringarna | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Axiom | Koordinerar de strategiska prioriteringarna | ||||||
| Koncerninvesterings forum |
Godkänner de strategiska initiativen och finansiella planerna |
||||||
| CTO-rådet för koncernen och länderna |
Godkänner teknikstrategi, verksamhetsplaner och finansiella planer för teknik |
||||||
| Teknikinvesteringsforum | Säkerställer gemensamma projekt, informationsprocesser och teknikbeslut i linje med verksamhetsplanerna för teknik och säkerhetsinstruktionerna |
||||||
Axiom (An eXecutive decision and Information Operations Meeting) koordinerar strategiska prioriteringar inom koncernen och består av utvalda ledamöter av koncernledningen. Ordföranderollen alternerar mellan Chief Technology Officer (CTO) och Chief Commercial Officer. Koncerninvesteringsforum fördelar investeringsbudgetar för koncernen och länderna i enlighet med strategiska prioriteringar och består av utvalda ledamöter av koncernledningen. Forumet leds av ekonomi-och finansdirektören.
CTO-rådet för koncernen och för respektive land tillser att teknikbeslut är i linje med TeliaSoneras strategiska prioriteringar. Teknikinvesteringsforum (TIF) finns på koncern- och landsnivå. Beslut om investeringar som är koncerngemensamma eller omfattar flera länder fattas av TIF på koncernnivå (Koncern-TIF) medan beslut hänförliga till ett enskilt land fattas av berörd TIF på landsnivå (Lands-TIF).
Enheten för internrevision granskar koncernens verksamheter och lämnar förslag i syfte att förbättra både den interna kontrollmiljön såväl som effektiviteten i processer och system. Genom operativt inriktade granskningar uppnås ett systematiskt, disciplinerat tillvägagångssätt för utvärdering och förbättring av styrningen.
Bolagsstyrningsrapport Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Inriktningen för arbetet inom koncernens internrevision definieras i den årliga revisionsinriktningen, vilken också är avstämd mot affärsplan och strategi för att ta hänsyn till övergripande affärsmål och risker. Revisionsinriktningen bestämmer prioriteringar, tidpunkter och resursallokering. Den godkänns av revisionsutskottet och presenteras för de externa revisorerna årligen. De detaljerade internrevisionsuppdragen, inom ramen för revisionsinriktningen, definieras kvartalsvis. De kvartalsvisa revisionsuppdragen diskuteras med externrevisorerna för att identifiera områden för ömsesidigt utnyttjande och för att undvika dubbelarbete.
Under 2014 var övriga fokusområden följande:
Verksamheterna i Eurasien utgör en viktig del av revisionsinriktningen inklusive platsgranskning med speciellt fokus på processer och styrning.
Chefen för koncernens internrevisionsenhet rapporterar administrativt till koncernchefen och funktionellt till revisionsutskottet. Resultatet av varje enskilt revisionsuppdrag rapporteras till ansvarig linjechef för reviderat område eller reviderad enhet samt dessutom till chefen för berört funktionsområde och till de externa revisorerna. En sammanfattning av resultaten av revisionsuppdragen rapporteras kvartalsvis till revisionsutskottet.
Chefen för koncernens internrevisionsenhet ingår även, tillsammans med två externa ledamöter, i Equality of Access Board, som är ansvarigt för att övervaka utvecklingen avseende likabehandling av interna och externa grossistkunder i Sverige.
Enligt bolagsordningen ska TeliaSonera AB ha minst två men inte fler än tre revisorer och inte fler än samma antal revisorssuppleanter. Årsstämman kan även besluta om endast en revisor, om stämman till revisor utser ett
registrerat revisionsbolag. Revisorerna rapporterar till årsstämman. I revisorernas uppdrag ingår att:
Utöver revisionsberättelsen som presenteras för aktieägarna på varje årsstämma genomför även revisorerna en granskning av tredje kvartalets koncernredovisning. Varje kvartal lämnar revisorerna en rapport över TeliaSoneras bokslut till revisionsutskottet och koncernledningen och i november varje år en rapport över internkontrollen inom finansiell rapportering och it. Ytterligare information avseende kontakter mellan styrelsen och revisorerna återfinns i avsnitten "Styrelse" och "Intern kontroll över finansiell rapportering".
Därutöver utför revisorerna årligen en översiktlig granskning av de information som presenteras i Hållbarhetsarbete och GRI-index.
Vid årsstämman 2014 valdes Deloitte AB som revisorer till utgången av årsstämman 2015. Deloitte AB har utsett Jan Palmqvist (född 1962), auktoriserad revisor att vara huvudansvarig revisor. Deloitte AB är ofta anlitad av TeliaSoneras största ägare, svenska staten, för såväl revisions- som rådgivningsuppdrag. Jan Palmqvist äger inga aktier i TeliaSonera.
Information om arvoden för revisionstjänster och övriga tjänster återfinns i not K32 i koncernredovisningen.
(Född 1955)
Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2013. Hon är ordförande i TeliaSoneras ersättningsutskott. Marie Ehrling var VD för TeliaSoneras svenska verksamhet mellan 2002 och 2006. Mellan 1982-2002 arbetade hon för SAS-koncernen och innehade ett antal ledande befattningar inklusive vice VD och chef för SAS Airlines. Marie Ehrling är vice ordförande i Nordea Bank AB och styrelseledamot i Securitas AB och Axel Johnson AB. Hon är styrelseledamot och vice ordförande i Ingenjörsvetenskapsakademien. Marie Ehrling är civilekonom och hedersdoktor.
Antal aktier i TeliaSonera: 15 000.
Olli-Pekka Kallasvuo (Född 1953)
Styrelsens vice ordförande. Invaldes i styrelsen 2012. Han är ledamot i TeliaSoneras ersättningsutskott. Olli-Pekka Kallasvuo var VD och styrelseledamot för Nokia Oyj under åren 2006-2010. Dessförinnan innehade han flera ledande befattningar inom Nokia, bland annat som Chief Operating Officer, Ekonomi- och finansdirektör, chef för mobiltelefonidivisionen och chef för Nokia Americas. Olli-Pekka Kallasvuo är idag vice styrelseordförande i SRV Group Plc. och styrelseledamot i Aperios Partners Ltd, Zenterio AB, Cleantech Industries Global N.V., Entrada Oy och i Foundation for Economic Education. Olli-Pekka Kallasvuo är jur. kand och hedersdoktor.
Antal aktier i TeliaSonera: 35 896.
Mats Jansson
(Född 1951) Invaldes i styrelsen 2013. Han är ledamot i TeliaSoneras ersättningsutskott. Mats Jansson var koncernchef för SAS AB mellan 2007 och 2010 och har tidigare bland annat arbetat som VD för Axel Johnson AB 2005 - 2006 och varit styrelseordförande och VD för Axfood AB 2000 - 2005. Mats Jansson är idag styrelseordförande i Delhaize Group och senior advisor i JP Morgan och Prime. Mats Jansson har studerat ekonomisk historia, geografi och sociologi.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 500.
Mikko Kosonen (Född 1957)
Invaldes i styrelsen 2013. Han är ordförande i TeliasSoneras hållbarhets- och etikutskott. Mikko Kosonen är sedan 2008 VD för Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra. Dessförinnan innehade han en rad olika ledande roller inom Nokia mellan 1984 och 2007, där hans senaste uppdrag var som Senior Vice President, Strategy and Business Infrastructure. Mikko Kosonen är idag styrelseledamot i Technology Academy Finland och Foundation for Economic Education. Mikko Kosonen har en doktorsgrad i ekonomi/internationell business. Antal aktier i TeliaSonera: 2 000.
Nina Linander
(Född 1959)
Invaldes i styrelsen 2013. Hon är ordförande i TeliaSoneras revisionsutskott. Nina Linander var partner på Stanton Chase International mellan 2006 och 2012 och dessförinnan SVP och treasurychef på Electrolux AB 2001 - 2005. Nina Linander är idag styrelseledamot i bland annat AB Industrivärden, Skanska AB, Castellum AB, Specialfastigheter AB och Awapatent AB. Nina Linander är civilekonom och innehar en MBA (IMD).
Antal aktier i TeliaSonera: 5 700.
Martin Lorentzon
(Född 1969)
Invaldes i styrelsen 2013. Han är ledamot i TeliaSoneras revisionsutskott samt i hållbarhets- och etikutskottet. Martin Lorentzon är grundare av och styrelseordförande i Spotify AB. Han startade även TradeDoubler AB där han också var styrelseledamot. Martin Lorentzon är civilingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera:1 100 000¹.
Per-Arne Sandström (Född 1947)
Invaldes i styrelsen 2010. Han är ledamot i TeliaSoneras revisionsutskott. Per-Arne Sandström har varit vice koncernchef och Chief Operating Officer i Telefonaktiebolaget L M Ericsson och har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom Ericssonkoncernen. Han är styrelseledamot i SAAB AB. Per-Arne Sandström är gymnasieingenjör. Antal aktier i TeliaSonera: 400.
Kersti Strandqvist
(Född 1963) Invaldes i styrelsen 2013. Hon är ledamot i TeliaSoneras hållbarhetsoch etikutskott. Kersti Strandqvist är sedan 2010 chef för Corporate Sustainability och ingår i koncernledningen för SCA AB. Hon har dessförinnan innehaft ett antal ledande befattningar bland annat inom forskning och utveckling samt varit affärsområdeschef inom SCA-koncernen 1997 - 2010. Kersti Strandqvist är civilingenjör och teknologie licentiat.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 280.
(Född 1960)
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i Telia-Sonera 2007. Hon är ordförande i Unionen-Tele och har tidigare varit sektionsordförande i SIF-TELEs sektion på TeliaSonera International Carrier.
Antal aktier i TeliaSonera: 200.
Stefan Carlsson
(Född 1956) Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera i november 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen. Antal aktier i TeliaSonera: 650.
Peter Wiklund
(Född 1968) Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 2014. Peter Wiklund är ordförande i SEKO klubb TeliaSonera. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Eva-Marie Penttilä
(Född 1977) Finsk arbetstagarrepresentant utan rösträtt. Utnämnd av den fackliga organisationen Trade Union Pro. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Information om styrelseledamöterna finns även på www.teliasonera.com/sv/omoss/bolagsstyrning.
Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna års- och hållbarhetsredovisning. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
Hans Gustavsson (Född 1954), SEKO klubb TeliaSonera. Antal aktier i TeliaSonera: 110. Marianne Johansson (Född 1957), Unionen-Tele. Antal aktier i TeliaSonera: 1 500. Arja Kovin (Född 1964), Unionen-Tele. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
¹ Via bolag
| Mötesnärvaro | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Invald år |
Befattning | Ersättnings Styrelse utskott |
Revisions utskott |
Hållbar hets- & etikutskott |
Summa ersättningar (SEK) |
Antal aktier i Telia Sonera |
|
| Styrelseordförande och ordförande i | ||||||||
| Marie Ehrling | 2013 | ersättningsutskottet | 15/15 | 10/10 | 6/7 | 7/7 | 1 469 225 | 15 000 |
| Olli-Pekka Kallasvuo | 2012 | Vice styrelseordförande | 15/15 | 10/10 | 795 000 | 35 896 | ||
| Mats Jansson | 2013 | Ledamot | 14/15 | 8/10 | 509 892 | 4 500 | ||
| Ledamot och ordförande i | ||||||||
| Mikko Kosonen | 2013 | hållbarhets- och etikutskottet | 15/15 | 7/7 | 614 892 | 2 000 | ||
| Ledamot och ordförande | ||||||||
| Nina Linander | 2013 | i revisionsutskottet | 15/15 | 7/7 | 614 892 | 5 700 | ||
| Martin Lorentzon | 2013 | Ledamot | 14/15 | 7/7 | 7/7 | 664 892 1 100 000 | ||
| Per-Arne Sandström | 2010 | Ledamot | 15/15 | 7/7 | 564 892 | 400 | ||
| Kersti Strandqvist | 2013 | Ledamot | 15/15 | 7/7 | 564 892 | 4 280 | ||
| Agneta Ahlström | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 14/15 | 200 | ||||
| Stefan Carlsson | 2009 | Arbetstagarrepresentant | 14/15 | 650 | ||||
| Peter Wiklund | 2014 | Arbetstagarrepresentant | 13/15 | 0 |
Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter betraktas som oberoende i relation till bolaget, dess förvaltning samt större aktieägare.
Se även not K31 i koncernredovisningen.
Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna års- och hållbarhetsredovisning. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
(Född 1969)
Verkställande direktör och koncernchef. Mellan 2010 och 2013 var Johan Dennelind International CEO South Africa på Vodacom. Tidigare innehade han ett antal ledande befattningar på Telenor i Sverige och Malaysia, bl a som VD för DiGi Telecommunications Malaysia mellan 2008 och 2010. Dessförinnan innehade han ett flertal ledande befattningar på Telia. Johan Dennelind är styrelseledamot i GSMA och World Childhood Foundation. Johan Dennelind är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 100 000.
(Född 1960) Executive Vice President och chef för region Europa. Innan han började på TeliaSonera arbetade han inom Nokia på ett flertal positioner inom internationell verksamhet och support inklusive Executive Vice President of Customer and Market Operations, Executive Vice President, Devices Finance, Strategy and Sourcing samt Senior Vice President Corporate Alliances and Business Development. Han är styrelseledamot i Enea AB. Robert Andersson är civilekonom och innehar en MBA. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
(Född 1964) Senior Vice President och Chief Commercial Officer. Hélène Barnekow har mångårig erfarenhet från mobil- och it-verksamheter och kommer närmast från EMC Corporation där hon varit chef över Worldwide Field & Partner Marketing. Dessförinnan innehade hon olika ledande befattningar på Sony Ericsson Mobile Communications mellan 2001 och 2009. Hon har även arbetat på Novo Nordisk, Ericsson och Microsoft Corporation. Hélène Barnekow är civilekonom. Antal TeliaSonera aktier: 5 000.
Senior Vice President och chefsjurist. Innan Jonas Bengtsson började på TeliaSonera var han chefsjurist på Tele2 mellan 2007 och 2013. Jonas Bengtsson har nästan 20 års erfarenhet som affärsjurist varav cirka 15 år som chefsjurist i telekombranschen och han har arbetat bland annat på Telenor Sverige, Utfors och Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Jonas Bengtsson är jur. kand. Antal TeliaSonera aktier: 19 500.
Senior Vice President, kommunikationsdirektör och chef för koncernstab kommunikation. Han var tidigare EVP och kommunikationsdirektör på Swedbank. Dessförinnan innehade han ett antal ledande befattningar inom Swedbank och Ålandsbanken. Han började sin yrkesbana på Nordiska Fondkommission AB. Peter Borsos är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Malin Frenning (Född 1967)
Executive Vice President och chef för region Sverige. Malin Frenning har mer än tjugo års erfarenhet i ledande befattningar i TeliaSonera med fokus på företagsledning, internationell affärsstrategi och carrier-verksamhet. Malin Frenning är civilingenjör och hon är teknologie hedersdoktor. Antal aktier i TeliaSonera: 400.
Erik Hallberg (Född 1956)
Executive Vice President och chef för region Eurasien. Erik Hallberg var chef för TeliaSonera International Carrier till december 2013. Han började på TeliaSonera 1999 och har haft ett antal ledande befattningar inom Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster och han var Senior Vice President och ansvarig för marknadsområde Baltikum under fyra år. Erik Hallberg är gymnasieingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 3 522.
Sverker Hannervall (Född 1960)
Senior Vice President och Chief Technology Officer. Mellan 2004 och 2008 var han General Manager för Cisco Systems i Sverige, dessförinnan VD och koncernchef i Trio AB och tidigare vice VD i Telelogic AB. Mellan 1984 och 1997 innehade han ett antal ledande befattningar inom IBM. Han är styrelseledamot i The Swedish Institute of Computer Science Sverker Hannervall är civilingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 1 807.
(Född 1968) Senior Vice President och ekonomi- och finansdirektör. Chef för Corporate Control sedan mars 2009. Innan han började på TeliaSonera var Christian Luiga ekonomi- och finansdirektör på Teleca AB sedan 2004. Mellan 2002 och 2004 var han ekonomi- och finansdirektör på Framfab AB. Han har sin bakgrund som controller från flera olika bolag. Christian Luiga är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 20 876.
Cecilia Lundin
(Född 1970) Senior Vice President, personaldirektör och chef för koncernstab personal. Tidigare var Cecilia Lundin personalchef på Investment AB Kinnevik. Dessförinnan har hon innehaft chefsbefattningar inom human resources Novartis i Norden, Tele2 respektive Billerud. Cecilia Lundin är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 1 000.
Senior Vice President och Head of Group Corporate Development. Tidigare var Henriette Wendt Head of Corporate Strategy and Participation Management på Swisscom. Dessförinnan har hon innehaft ett antal ledande befattningar inom Motorola och andra teknikbolag. Hon inledde sin karriär som strategikonsult på Monitor Company. Henriette Wendt är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
(Född 1954) Senior Vice President och Chief Information Officer på TeliaSonera och medlem av Group Executive Management till den 31 december 2014.
Information om medlemmarna i koncernledningen finns även på www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna års- och hållbarhetsredovisning. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
| SEK | Grundlön | Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Johan Dennelind, koncernchef | 14 000 000 | 206 213 | 92 979 | 5 491 179 | 19 790 371 | – |
| Övriga ledamöter i koncern | ||||||
| ledningen (11 personer) | 47 031 353 | 3 068 310 | 1 306 202 | 15 433 352 | 66 839 217 | 11 430 349 |
Se även not K31 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen (Ersättning till ledande befattningshavare).
Under 2014 fokuserade TeliaSonera på sex områden i sitt hållbarhetsarbete. Framsteg inom dessa områden presenteras här, tillsammans med den långsiktiga ambitionen.
| Område | Viktigaste framsteg under 2014 | Aktiviteter under 2015 | Långsiktig ambition |
|---|---|---|---|
| Anti-korruption | Genomfört riskbedömningar tillsammans med operativa ledningar för att identifiera expone ring och risk för korruption och mutor. En anti korruptionspolicy med tillhörande instruktion och riktlinjer utvecklades. Koncernövergripan de extern whistle blowing-lösning implemen terades, där rapporter hanteras av enheten för särskilda utredningar. Lärarledd anti-korrup tionsutbildning för mer än 5 500 medarbetare i högriskfunktioner eller -marknader. |
Fortsatt implementering av åtgärdsplaner efter anti-korruptionsriskbedömningar. Uppföljning genom platsbesök på samtliga högriskmarknader. Fortsätta genomföra efterlevnadsåtgärder inom de operativa processerna. E-utbildning och lärarledd utbildning kring etiska dilemman för att skapa en kultur präglad av transparens och integritet. Fortsatt proaktivt intressent samarbete. |
TeliaSonera ska ha ett ledande program för korruptionsbe kämpning, med aktiviteter för att förebygga, upptäcka och förhindra korrupt beteende eller mutor i de operativa proces serna. |
| Yttrandefrihet | Implementering av branschens vägledande principer gällande yttrandefrihet och integritet fortsatte. Implementering av TeliaSoneras yttrandefrihetspolicy inom telekommunikation påbörjades. Kunskapsdelning och påver kansarbete inom ramen för samarbetet inom Industry Dialogue och med GNI. Transparens redovisning inleddes. |
Fortsatt implementering av yttrandefri hetspolicyn. Vidareutveckling av proces ser, utbildning, efterlevnad, övervakning och uppföljning. Fortsatt kunskapsdelning inom Industry Dialogue och GNI-samarbe ten, även gällande korrigerande åtgärder. Utökad intressentdialog. |
TeliaSonera ska ha en god för ståelse av vilka konsekvenser verksamheten har på yttrande frihet, respektera yttrandefrihet, åtgärda problem och arbeta proaktivt för att minska negativ påverkan i värdekedjan. |
| Kundintegritet | Styrningsorganisation tillsattes och processer för styrning definierades. Koncerninstruktio nen gällande kundintegritet godkändes och implementering inleddes. En video för att öka medvetenheten kring kundintegritet lansera des ,och genomförandet av en e-utbildning inleddes. |
Fortsatt implementering av kundintegri tetspolicyn och -instruktionen, inklusive utbildning, implementering av lokala planer och privacy by design-strategin. Ytterligare utveckling av styrningsproces ser, rapportering, mätning och övervak ning samt koncerngemensam vägledning. |
TeliaSonera ska ha robusta processer för att respektera och skydda kundintegritet. Kundintegritet ska vara en na tulig del av hur vi utformar våra produkter, tjänster, processer och infrastruktur. |
| Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (AHS) |
En ny koncernfunktion inrättades för att övervaka koncernens AHS-arbete. AHS-be dömningar genomfördes i15 lokala bolag. Ett nätverk av AHS-experter bildades. Koncer nens AHS-policy och -instruktion fastställdes. Lokala implementeringsplaner för policyn på plats. Utbildning av AHS-experter i de nya kraven påbörjades. |
Implementering av AHS-policyn och -instruktionen i lokala bolag i enlighet med de lokala implementeringsplanerna. Uppföljning av implementering. |
AHS-kulturen ska vara en del av varje medarbetares dagliga ar bete. Vårt AHS-arbete ska ses som ett föredöme i branschen. |
| Hållbarhet i leve rantörskedjan |
Ny enhet för risk och efterlevnad på plats, till stöd för inköpsorganisationens arbete med screening av leverantörer. Uppdaterad leverantörskod. Process för utvärdering av leverantörers hållbarhetsarbete infördes. Platsrevisioner genomfördes. Utbildning i hållbarhet, och processen för screening inom leverantörskedjan, genomfördes för inköps personal. |
Implementering av den uppdaterade leverantörskoden. Fortsatt screening av leverantörernas hållbarhetsarbete. Öka antalet leverantörsrevisioner. |
TeliaSonera ska stödja leverantörerna i arbetet med att förbättra sin kunskap och kompetens inom hållbarhet. Samtliga leverantörer ska följa leverantörskoden. |
| Miljöansvar | Utbildning och kompetensutveckling vad gäller miljöpåverkan och koncernmiljömålen. Revidering av omfattning och utgångsår för miljömålen. Ökade inköp av förnyelsebar elektricitet. |
Utveckling av en koncerngemensam miljöpolicy. Energibedömningar ska genomföras i enlighet med kraven i EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Ökat fokus på insamling av mobilenheter samt på kundengagemang. Ökad kunskap om, och kontroll över, flöden av elektroniskt avfall. |
Koncernmiljömålen ska vara uppnådda. TeliaSonera ska ha en god förståelse för verksam hetens positiva och negativa miljöpåverkan, och ha proces ser på plats för att minska nega tiv, och öka positiv, påverkan. |
Hållbarhets-
TeliaSonera undertecknade 2013 FN:s Global Compact-principer. Denna redovisning utgör vår Communication On Progress.
TeliaSoneras implementering av FN:s Global Compact-principer framgår av tabellen nedan. Vårt fortsatta stöd för Global Compact uttrycks i Koncernchefens kommentarer. Fyra dotterbolag – Omnitel och TEO i Litauen, Moldcell i Moldavien och Kcell i Kazakstan – har själva undertecknat Global Compact. Denna hållbarhetsredovisning utgör Communication On Progress även för dessa dotterbolag.
| Princip | Mänskliga rättigheter | Handlingar som vidtagits och utfall |
|---|---|---|
| 1 | Stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter |
Se Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Våra åtaganden", Yttrandefrihet och Kundintegritet. |
| 2 | Försäkra oss om att vi inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter |
Se Yttrandefrihet och Kundintegritet. |
| Arbetsvillkor | ||
| 3 | Upprätthålla föreningsfrihet och erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar |
Se Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, Hållbarhet i leverantörskedjan och "G4-11". |
| 4 | Avskaffande av alla former av tvångsarbete | Se Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet och Hållbarhet i leverantörskedjan. |
| 5 | Avskaffande av barnarbete | Se Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet och Hållbarhet i leverantörskedjan. |
| 6 | Avskaffande av diskriminering vid anställning och yrkesutövning |
Se Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. |
| Miljö | ||
| 7 | Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker |
Se Miljöansvar och "G4-14". |
| 8 | Ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande |
Se Miljöansvar. |
| 9 | Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik |
Se Miljöansvar. |
| Korruption | ||
| 10 | Motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning |
Se Anti-korruption. |
I TeliaSonera omfattar hållbarhet vårt arbete som rör företagets långsiktiga påverkan på samhället och miljön. Vårt ansvar sträcker sig genom hela värdekedjan. Vi anser att när vi arbetar ansvarsfullt stärker det inte bara vår egen verksamhet utan även de samhällen där vi är verksamma, vilket skapar långsiktigt ömsesidigt värde. Genom att öka vår positiva, och minska och hantera vår negativa påverkan, blir hållbarhet en viktig del i genomförandet av företagets strategi och av vårt löfte och våra värderingar.
Trovärdighet och ansvar: Ansvarsfullt företagande handlar att gå från ord till handling och från policy till implementering, med ett värdebaserat och föredömligt ledarskap.
Långsiktigt värdeskapande för samhälle och verksamheten: Vi skapar värde för de samhällen där vi är verksamma. Vi tar tillvara möjligheterna från samhällstrender.
Samhälle
Stärka medarbetare och intressenter: Vi säkerställer omställningen till ett hållbart samhälle genom att investera i våra medarbetare och intressenter.
Miljöeffektivitet: Vi använder naturresurser på ett medvetet och kostnadseffektivt sätt, och möter våra kunders behov av miljösmarta lösningar.
Vi strävar efter att ta fullt ansvar och vara transparenta gentemot våra intressenter. Det är avgörande att vi kan visa att vi bedriver vår verksamhet på ett etiskt och ansvarsfullt sätt.
Vi uppnår detta genom att:
Under 2014 fokuserade TeliaSonera sitt hållbarhetsarbete på följande områden:
Framsteg under året, planerade aktiviteter 2015 och långsiktig ambition inom dessa fokusområden återfinns i Sammanfattning av hållbarhetsarbetet.
Ledningen och organisationen fokuserade under året på de första fyra områdena, då dessa identifierats som de mest väsentliga att hantera ur ett riskperspektiv.
Arbetet med att ta fram en ny hållbarhetsstrategi påbörjades i slutet av året. Hållbarhetstrategin är grundad i affärsstrategin och väsentlighetsöversynen som genomfördes. Den bygger på att vi ska bevara värde genom en stabil grund i etik och ansvarsfullt företagande, och skapa värde genom att utnyttja potentialen för ekonomisk- och samhällsutveckling som finns i våra tjänster. Vi ska identifiera möjligheter för socialt värdeskapande genom att vara uppkopplad mot våra nät, och genom att möjliggöra för fler att vara uppkopplade och använda våra tjänster. Strategin kommer att implementeras på alla marknader och alla delar av verksamheten, och kommer att påverka vårt intressentengagemang och hur vi arbetar med innovation och partnerskap. Utformning och utveckling av strategin kommer att ske tillsammans med nyckelintressenter, för att säkerställa att våra prioriteringar och vårt arbete stämmer överens med förväntningarna på oss.
TeliaSonera har åtagit sig att följa FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och den internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner. Vi har även åtagit oss att följa OECD:s riktlinjer för multinationella
företag, och har undertecknat FN:s Global Compact. Fyra dotterbolag – TEO och Omnitel i Litauen, Kcell i Kazakstan och Moldcell i Moldavien – har också undertecknat principerna och är medlemmar i sina nationella Global Compact-nätverk. Även Turkcell, vårt intressebolag i Turkiet, har undertecknat FN:s Global Compact.
Dessa åtaganden är införlivande i koden för etik och uppförande, som omfattar alla de bolag över vilka vi har ledningsansvar.
Enligt en självutvärdering är TeliaSoneras hållbarhetsstyrning i linje med ISO 26000 – vägledning för socialt ansvarstagande.
Koden för etik och uppförande styr hur samtliga medarbetare ska bete sig, och hur verksamheten ska bedrivas för att möta förväntningar inom etik och hållbarhet. Koden kompletteras av ett antal specifika policies. För ytterligare information om policyramverket, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnitten "Kod för etik och uppförande" och "Koncernövergripande policies".
En obligatorisk webb-baserad utbildning i koden för etik och uppförande, som omfattar frågor som diskriminering, mänskliga rättigheter, kundintegritet och mutor, infördes 2013 och slutfördes under det första kvartalet 2014. Över 90 procent av de berörda medarbetarna deltog i utbildningen, som även är obligatorisk för alla nya medarbetare.
I slutet av 2014 påbörjade koncernenheten för etik och efterlevnad en revision av koden för etik och uppförande och samtliga koncernens policies och instruktioner. För att underlätta medarbetares tillgång till dessa dokument kommer ett nytt system att införas under 2015.
Funktionen för hållbarhetsstrategi (Sustainability Strategy) och koncernenheten för etik och efterlevnad (Group Ethics and Compliance Office) har det övergripande ansvaret för utveckling och implementering av hållbarhetsarbetet.
Hållbarhet i TeliaSonera
Utöver dessa har andra funktioner, som enheten för risk och efterlevnad (Risk and Compliance) inom koncerninköpsorganisationen, enheten för verksamhetsrisk (Enterprise Risk Management) och koncernens kommunikationsenhet (Group Communications), ansvar för att hantera specifika frågor och fokusområden.
Hållbarhetsstrategi är del av koncernfunktionen för verksamhetsutveckling (Corporate Development) och ansvarar för utveckling och implementering av hållbarhetsstrategin, redovisning och hållbarhetsrelaterade mål och nyckeltal. Enheten för etik och efterlevnad har det övergripande ansvaret för att säkerställa ett systematiskt och konsekvent tillvägagångssätt för att hantera etiska och legala krav, efterlevnad och risker.
Landsorganisationerna och koncernfunktionerna är tillsammans ansvariga för lokal implementering och initiativ som driver hållbarhetsstrategin och efterlevnadsprogrammen.
Organisationschemat nedan beskriver beslutsfattande och rapportering rörande hållbarhet och efterlevnad.
Etik- och efterlevnadsorganisationen stärktes avsevärt under 2014. Organisationen består av nio personer i koncernfunktionen med övergripande ansvar för koordinering och tillsyn, samt sju ansvariga för etik och efterlevnad på högriskmarknaderna i region Eurasien. I region Europa och Sverige finns koordinatorer som ägnar delar av sin tid åt etik och efterlevnad.
I enlighet med vårt åtagande inom transparens och ansvar uppmuntrar vi och förväntar oss att våra medarbetare och externa parter höjer rösten och rapporterar eventuella problem eller misstänkta oegentligheter som kan bryta mot lokala lagar, koden för etik och uppförande eller andra policies och instruktioner.
TeliaSoneras whistle blowing-kanal Speak-Up Line lanserades på engelska i mars 2014. Kanalen drivs av ett externt företag specialiserat på konfidentiella rapporteringssystem via telefon eller webben. Kanalen nås via ett lokalt telefonnummer eller webben, och tjänsten är sedan tredje kvartalet 2014 tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan på 22 språk.
Medarbetare uppmuntras att först tala om problem direkt med sin närmaste chef eller den lokala personalavdelningen. Speak-Up-kanalen är ytterligare en kanal och ett alternativ i situationer där medarbetare är oroliga för vedergällning om de talar med sin chef och därför vill vara anonyma, eller för externa intressenter att registrera ett klagomål. Rapporter som kommer in via Speak-Up Line går till enheten för särskilda utredningar, som består av specialutbildade medarbetare ansvariga för att bedöma och eventuellt inleda utredningar.
Enheten för särskilda utredningar inrättades i april 2014 som del av koncernenheten för etik och efterlevnad. Enheten ansvarar för att säkerställa att en koncernövergripande standard följs vad gäller utredningar och disciplinära åtgärder, samt ärendehantering och rapportering.
Medarbetare som har lämnat en rapport eller lyft ett problem i god tro skyddas av instruktionen rörande ickevedergällning.
I juli 2014 bildades koncernens etikforum, vilket leds av koncernchefen. Forumet är en tillsynskommitté över interna utredningar och tar beslut om disciplinära åtgärder.
Under året rapporterades ärenden från nästan samtliga affärsenheter. Flest ärenden rapporterades under det andra och tredje kvartalet, sannolikt till följd av lanseringen och den lokala implementeringen av Speak-Up Line.
Rapporterna från Speak-Up Line rörde personalrelaterade ärenden samt överträdelser av koden för etik och uppförande. Misstänkta incidenter rörande intressekonflikter, korruption, förskingring, inköpsrelaterat bedrägeri och annat bedrägeri rapporterades genom Speak-Up Line men även via e-post eller till linjechefer eller koncernenheten för etik och efterlevnad. Av de rapporter som inkom registrerade enheten för särskilda utredningar 42 whistle blowing-ärenden för vidare utredning. Dessutom begärde linjechefer utredningar i 19 fall, där rapporten inkommit genom de vanliga, icke-anonyma rapporteringskanalerna. Majoriteten av utredningarna rörde region Eurasien.
De flesta utredningarna avslutades innan årets slut. Etikforumet beslutade om disciplinära åtgärder för sju medarbetare i fyra affärsenheter efter utredningar gällande överträdelser mot koden för etik och uppförande samt vedergällning. En utredning som genomfördes i Kcell i Kazakstan krävde ett offentligt uttalande om utredningen, då den rörde potentiell förskringring genomförd av höga chefer i bolaget. Dessa personer finns ej kvar i bolaget, och utredningen har lämnats över till lokal åklagare.
Konsoliderade utredningsrapporter presenterades under året för revisionsutskottet samt hållbarhets- och etikutskottet. Dessa rapporter summerade situationen rörande interna utredningar, inklusive whistle blowing-ärenden under utredning, utredningar som begärts av linjechefer samt utredningar som genomfördes av koncernsäkerhetsfunktionen (Group Security).Rapporterna innehöll anklagelser av viss allvarlighet, status rörande utredningar samt slutgiltiga resultat av utredningar.
Parallellt med att utreda aktuella eventuella felaktigheter och försummelser, pågår arbetet med att se över äldre whistle blowing-rapporter, och utredningar från tidigare år.
I region Eurasien har vi identifierat mönster som utvecklats under flera år rörande bedrägligt beteende. Systematiskt bedrägeri utfört på liknande sätt återfanns i flera lokala bolag i regionen. Vi har särskilt identifierat regelbundet kontrakterande av tredje part utan att använda standardiserade kontraktsprocesser, vilket misstänks ha stött förskringring av pengar. Fortsatt fokus ligger därför på att vidare granska koncernens avtal och relationer med tredje part, samt stärka processer för att förebygga sådana överträdelser.
Under 2015 kommer medarbetare och chefer att utbildas i korrekt registrering och eskalering av rapporter, så att enheten för särskilda utredningar kan säkra en konsekvent utredningsprocess och implementering av disciplinära åtgärder. Insamlingen av underlag för redovisningssyfte kommer att utvecklas ytterligare, för såväl intern som extern rapportering och kommunikation.
TeliaSonera ingår i flera index för socialt ansvarsfulla investeringar (SRI), som:
På begäran av flera företagskunder, genomförde vi en självutvärdering inom hållbarhet i EcoVadis. Vår poäng blev 58 av 100, vilket är över branschgenomsnittet.
Att samverka med våra intressenter är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Genom att tillsammans med våra intressenter ta reda på vilka hållbarhetsfrågor som är viktigast, kan vi fokusera arbetet på det mest väsentliga.
Vi samverkar dagligen med tusentals intressenter – privatoch företagskunder, myndighetsföreträdare, ägare och investerare, leverantörer och andra. De frågor vi diskuterar, och resultatet av interaktionerna, påverkar vårt hållbarhetsarbete. Vi kan bättre förstå intressenternas förväntningar och de risker och möjligheter som kan kopplas till hur vi bedriver verksamheten på både kort och lång sikt. Att identifiera de bästa sätten att engagera våra intressenter hjälper till att skapa värde inte bara för företaget utan även för de samhällen där vi verkar.
För ytterligare information om hur och kring vilka frågor vi samverkar med våra intressenter, se www.teliasonera. com/sustainability/impacts/key-stakeholders.
För att säkerställa att vårt arbete, vår rapportering och kommunikation kring hållbarhet är i linje med intressenternas förväntningar och uppfattningar om vad som är viktigt, genomförde vi en väsentlighetsöversyn i samarbete med en oberoende tredje part. Mot bakgrund av den kritik som framförts mot TeliaSonera, och vårt tydliga fokus på att förbättra arbetet främst inom etik och anti-korruption, har vi endast genomfört mindre väsentlighetsöversyner då våra prioriteringar redan varit tydliga. Översynen detta år gav oss värdefull input till det pågående arbetet med en ny hållbarhetsstrategi, då den fokuserade på att identifiera affärsmöjligheter och områden där ömsesidigt värdeskapande är i fokus.
Översynen bestod av tre steg:
Identifiering av frågor Identifiera relevanta frågor, utifrån verksamhetsförhållanden, samt megatrender globalt och i branschen
Prioritering Prioritera utifrån betydelse och potential (risker och möjligheter)
Validering Bekräfta prioriteringen med berörda intressenter
| Intressent grupp |
Dialogform | Nyckelfrågor |
|---|---|---|
| Medarbetare Medarbetarunder sökning, intervjuer, workshops |
Våra åtaganden inom hållbarhet, intern kommunikation, omvandling av risker till möjligheter |
|
| Privatkunder | Enkätundersökning Skydd av barn, nätverkstäckning och -pålitlighet, digital inklusion, kundintegritet |
|
| Företags kunder |
Individuella möten | Energieffektivitet, datasäkerhet, nätverkstäckning och -pålitlighet, hållbarhetskrav på leverantörer |
| NGO:er och civilsamhälle |
Rundabordssamtal | Skydd av barn, mänskliga rättig heter, digital inklusion, hållbar hetskrav på leverantörer, transpa rens, anti-korruption |
| Ägare och investerare |
Rundabordssamtal | Anti-korruption, mänskliga rättigheter, miljöansvar, digital inklusion, skatt, transparens |
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Sammanfattningsvis identifierades följande frågor eller områden som de mest väsentliga:
| Etik och anti-korruption | Samhällsengagemang |
|---|---|
| Yttrandefrihet inom telekom munikation |
Kundintegritet |
| Pålitliga nätverk | Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i leverantörskedjan |
| Skydd av barn | Skatt |
| Digital inklusion | Miljöansvar |
Många av de frågor som för närvarande hanteras huvudsakligen som risker, som kundintegritet och yttrandefrihet, är områden där det finns stora möjligheter både för affärsmässig och social utveckling. Diskussionerna visade också att vi inte lyckats få ut budskapet om vårt arbete och vår påverkan, särskilt inte när det gäller de positiva miljöeffekterna av våra tjänster.
Vi kommer att bygga vidare på resultaten och lärdomarna från väsentlighetsöversynen vid utvecklingen av en mer omfattande strategi för intressentengagemang som en del av hållbarhetsstrategin. Särskilt skydd av barn och digital inklusion, där det finns stora möjligheter att skapa affärsmässigt och socialt värde, fick mer uppmärksamhet i denna intressentdialog jämfört med åren innan. Det är uppenbart ett mer ambitiöst intressentengagemang behövs i hanteringen av dessa frågor.
Sedan 2004 genomförs en årlig medarbetarundersökning för att identifiera var, på alla nivåer i organisationen, vi har gjort framsteg och var det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.
Resultatet har förbättrats för varje år sedan 2007. I årets undersökning nåddes ett resultat om 77 (75) av 100 på koncernnivå.
För andra året ingick hållbarhetsfrågor i undersökningen. Medarbetarna fick frågor om hur de uppfattar vårt hållbarhetsarbete, om vi gör tillräckligt och om de får tillräckligt med information. Det koncernövergripande resultatet var 67 (59), en tydlig ökning jämfört med året innan. Resultatet förbättrades i samtliga regioner, med den största förbättringen inom koncernfunktioner. Detta visar att medarbetare i hela organisationen upplever att
TeliaSonera har förbättrat hållbarhetsarbetet och även blivit bättre på att internt kommunicera vad som görs.
Riktlinje – låg (LinC) 66%: Uppnått av 45% av analyserade arbetsgrupper
¹ Resultaten för 2013 och 2014 speglar den nya organisationsstrukturen.
Källa: TNS Sifo, IT-Telecom studies 2011–2013
För den svenska och finska staten, som vid tidpunkten för fastställande av denna redovisning tillsammans äger 40,5 procent (37,3 respektive 3,2 procent) av aktierna i TeliaSonera, är hållbarhet en prioriterad fråga.
Den svenska staten kräver att statligt ägda företag formulerar och antar hållbarhetsmål, och utvecklar affärsplaner där hållbarhet integreras i affärsstrategin och i den dagliga styrningen. Hållbarhetsmålen följs upp genom dialog på samma sätt som de ekonomiska målen.
Solidium, finska statens holdingbolag, anser att en hållbarhetspolicy av hög kvalitet är en förutsättning för en framgångsrik affärsverksamhet och för att skapa långsiktigt ekonomiskt värde. God styrning av hållbarhetsfrågor bidrar till effektiv riskhantering.
Såväl den svenska som finska staten förväntar sig att de bolag de äger ska redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt Global Reporting Initiative (GRI).
TeliaSonera för en aktiv dialog med de båda statliga ägarna och träffar deras representanter regelbundet för att diskutera risker och möjligheter kopplade till en hållbar affärsverksamhet.
TeliaSonera har mottagit kritik från många intressenter, främst kring etik och korruption samt mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Även om vi har gjort och åstadkommit mycket för att stärka vårt arbete och den dagliga styrningen av de mest kritiska områdena, inser vi att mycket arbete återstår. Vi strävar efter att vara transparenta och att kommunicera proaktivt med samtliga intressenter kring våra utmaningar och hur vi hanterar dem.
• Transaktioner i Uzbekistan har varit i fokus i flera år, och flera undersökningar pågår. Ytterligare händelser och oegentligheter har upptäckts vid externa granskningar och kontroller. TeliaSonera har svarat på kritiken. Ett stort antal åtgärder har vidtagits som resultat av stärkt internkontroll och förståelse för var styrning och tredjepartshantering brustit. Arbetet med att stärka kontrollen ytterligare fortgår. Se även Anti-korruption, Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Whistle blowing-ärenden under 2014" samt Förvaltningsberättelsen, avsnittet "Koncernutvecklingen under 2014" och Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Granskning av transaktioner i Eurasien och relaterade ansvarsfrågor".
Det ligger i TeliaSoneras intresse att förhindra och förebygga korruption då den undergräver rättvis konkurrens, försvårar etiskt företagande och har en skadlig inverkan på samhället.
Vi fortsätter att kommunicera och genomdriva vårt ställningstagande och åtagande vad gäller nolltolerans mot korruption. Vår styrelseordförande deltar regelbundet i externa sammanhang och berättar om sitt starka engagemang för att bekämpa korruption och om den resa TeliaSonera genomför. I möten och i regelbunden dialog med regeringsföreträdare och företagsledare lyfter vår koncernchef frågan kring den skada korruption kan åsamka länder och dess förmåga att attrahera utländska investeringar.
Med början 2013 och fortsatt under 2014 var vår prioritet att upprätta och påbörja implementering av ett antikorruptionsprogram. Programmet är ett verktyg för att säkerställa effektiva och ändamålsenliga rutiner för att förhindra företaget att delta i korrupta affärsmetoder och säkra att vi följer gällande lagar och regler, samt relevanta etiska normer liksom våra policies och instruktioner. Under året gjorde TeliaSonera fortsatta betydande investeringar för att öka förståelsen och kunskapen om anti-korruptionsprogrammet.
Anti-korruptionsprogrammet har utvecklats och förbättrats i enlighet med vårt ramverk för efterlevnad, som består av åtta steg med grund i en tydlig "ton från ledningen" (tone from the top) och med övervakning från styrelsen. Ramverket är strukturerat enligt principerna "förebygga, upptäcka och utreda" (Prevent, Detect and Investigate) och bygger på en modell som beskrivs som ett "effektivt efterlevnadsprogram" (effective compliance program) och "lämpliga förfaranden" (adequate procedures) av myndigheter som USA:s justitiedepartement, och mutlagstiftningen UK Bribery Act. För mer information om efterlevnadsramverket, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Ramverk och program för efterlevnad".
Utvecklingen och implementeringen av anti-korruptionsprogrammet följs upp kontinuerligt, och en årlig plan för programmet görs av koncernens ansvarig för etik och efterlevnad. Planen godkänns av koncernchefen och kommuniceras vid GREC och till hållbarhets- och etikutskottet efter årsstämman. Under året redogjordes för programmets utveckling för GREC, för hållbarhets- och etikutskottet och för styrelsen vid ett antal tillfällen. Dessutom gavs revisionsutskottet lägesrapporter från whistle blowingutredningar kopplade till korruption. Mer information finns i Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Whistle blowing-ärenden under 2014".
Baserat på interna och externa utvärderingar och revisionsresultat samt iakttagelser från implementeringen av anti-korruptionsprogrammet, blev det uppenbart att korrigerande åtgärder behövs för att säkerställa att vi uppfyller kraven i anti-korruptionspolicyn. Dessa korrigerande åtgärder är avgörande för implementeringen av lämpliga förfaranden och ett effektivt anti-korruptionsprogram.
Enheten för etik och efterlevnad tog därför fram en handlingsplan med korrigerande åtgärder, som kommunicerades regelbundet till styrelsen och GREC.
Huvudsakliga korrigerande åtgärder består av att bygga en styrningsstruktur för verksamheten i region Eurasien som stöder implementeringen av TeliaSoneras policies, instruktioner och riktlinjer, samt stärka ledningskompetens och -kontroll. Detta är särskilt relevant för den operationella tredjepartshanteringen. Bristen på kontroll inom inköp i Eurasien är en avsevärd svaghet som måste åtgärdas fullt ut för att anti-korruptionsprogrammet ska få full effekt. Ytterligare korrigerande åtgärder rör att skapa en kultur som bygger på transparens, integritet och icke-vedergällning.
Koncernens anti-korruptionspolicy definierar det etiska och legala ramverket för företaget avseende korruption och mutor. En ny anti-korruptionspolicy godkändes av styrelsen i mars. En instruktion gällande anti-korruption som ska stödja implementeringen av policyn godkändes i april, och uppdaterades i september med ytterligare
detaljer gällande gåvor, gästfrihet och intressekonflikter samt relationer med myndighetspersoner. Dessutom förberedde koncernens enhet för etik och efterlevnad vägledande principer rörande anti-korruption med mer detaljerade riktlinjer för hantering av verkliga situationer, samt frågor och svar.
Under året fortsatte arbetet att revidera andra styrande dokument och processer, för att säkerställa att dessa följer koncernens anti-korruptionspolicy. Den nya sponsringsoch donationspolicyn, inköpspolicyn och instruktionen för whistle blowing och icke-vedergällning är alla upprättade så att de uppfyller kraven i anti-korruptionspolicyn.
Samtliga styrande dokument som rör anti-korruption finns tillgängliga på engelska och ryska samt på de flesta lokala språk på TeliaSoneras webbplats och lokala intranät. Innehållet i dessa dokument kommuniceras genom utbildningar i anti-korruption och i koncern- och landsspecifika intranätartiklar.
Enligt ramverket för riskhantering är linjechefer, med stöd och vägledning från enheten för etik och efterlevnad, ansvariga för att identifiera och bedöma risker kring korruption och mutor som en del i affärsverksamheten. Till
stöd i denna process och för att säkerställa en enhetlig syn på korruptionsrisker i koncernen genomförde enheten för etik och efterlevnad riskbedömningar på lands-, institutionell och operationell nivå på de sju högriskmarknaderna i region Eurasien under det första halvåret 2014. Resultaten av dessa bedömningar kommunicerades till styrelsen, hållbarhets- och etikutskottet, GREC samt berörda ledningsgrupper.
Efter dessa bedömningar upprättade de lokala ledningsgrupperna handlings- och åtgärdsplaner för att minimera de identifierade riskerna och åtgärda eventuella problem. Som en del av den årliga uppföljningen genomförde enheten för etik och efterlevnad under fjärde kvartalet lokala besök för att följa upp implementeringen av handlingsoch åtgärdsplanerna.
Fokus har legat på högriskmarknader men riskbedömningar påbörjades även på flertalet övriga marknader under året. Dessa bedömningar kommer att slutföras under 2015.
Utbildning av medarbetare är en viktig del i anti-korruptionsprogrammet. Under 2014 låg fokus på utbildning av medarbetare i områden med hög risk för korruption. Mer än 5 500 medarbetare i högriskfunktioner och -länder, inklusive nästan alla medarbetare i region Eurasien, genomgick lärarledd utbildning under året. Dessutom deltog nyckelmedarbetare i funktioner såsom finans, juridik och inköp i utbildningar. Dessa lärarledda utbildningar kommer att fortsätta under 2015.
Gruppdiskussioner kring etiska dilemman är en effektiv utbildningsform. Sådana utbildningar ska genomföras under 2015 och kommer inledningsvis att fokusera på medarbetare som arbetar inom försäljning, inköp och finans, samt på personer som har kontakter med myndighetspersoner, och som alltså är utsatta för hög korruptionsrisk. En e-utbildning i anti-korruption från TRACE International kommer att göras tillgänglig för samtliga medarbetare.
Vårt mål är att öka varje medarbetares kunskap om vad korruption innebär, hur vi bekämpar den och hur de bör agera. Alla ledare har en viktig roll i att säkerställa att engagemanget och tonen från TeliaSoneras styrelse och koncernchefen genomsyrar hela organisationen. Alla medarbetare ska känna till vilka resurser och verktyg som finns tillgängliga, exempelvis Speak-Up Line. Under fjärde kvartalet 2014 genomfördes en koncernövergripande informationsinsats om Speak-Up Line.
Processen för tredjepartsutvärdering kräver att tredje part väljs utifrån affärsbehov. Due diligence genomförs för att säkerställa att vi vet med vem vi gör affärer, och processen inkluderar även screening, efterlevnadsuppföljning och utbildning av medarbetare. Interna krav och riktlinjer finns tillgängliga för lokala bolag att använda i sina processer.
För mer information om arbetet med leverantörer, se Hållbarhet i leverantörskedjan.
TeliaSonera deltar aktivt i extern dialog och gemensamt arbete mot korruption. På så vis kan vi bidra till ett öppnare företagsklimat. I dialogen med intressenter strävar vi efter att vara helt transparenta i vårt anti-korruptionsarbete. Vi söker aktivt möjligheter till gemensamma insatser mot korruption och svag styrning på våra högriskmarknader. Några externa samarbeten under 2014:
Hållbarhets-
arbete Räkenskaper GRI-index
Det är vår plikt att respektera våra kunders och användares yttrandefrihet.
Telekommunikation ger människor möjlighet att utbyta idéer och tillgång till information på ett sätt som främjar ekonomisk och social utveckling, främjar kunskap och ökar öppenhet och transparens. Frågor som rör yttrandefrihet – en grundläggande mänsklig rättighet – utgör en hög risk för användare av telekommunikationstjänster världen över. Yttrandefriheten riskeras genom massövervakning, nedstängning av nät, positionering av mobilenheter, blockering eller begränsning av åtkomst, och myndighetskrav på att skicka ut information. Stater definierar omfattningen av kommunikationsövervakning genom lagstiftning och myndighetsbeslut.
För TeliaSonera är dessa frågor relevanta på alla våra marknader. Insikten ökar om att intressentsamarbete skapar bättre möjligheter att främja yttrandefrihet och integritet än när stater, operatörer och frivilligorganisationer arbetar självständigt, och att transparens när det gäller övervakning bidrar till en mer öppen värld där kunders integritet och yttrandefrihet prioriteras.
I våra kontakter med myndigheter som ställer krav på och bedriver övervakning, uppfattas i allmänhet rätten till integritet som en grundläggande förutsättning för yttrandefrihet. Vi har också direkta skyldigheter gentemot våra kunder i detta avseende.
TeliaSoneras svar på dessa utmaningar är att genom att implementera processer uppfylla vårt ansvar och vårt åtagande att respektera yttrandefrihet i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Vi strävar efter att begränsa potentiell negativ påverkan på individers yttrandefrihet genom ledningens engagemang i dessa frågor, samarbete med branschkollegor, processer för bedömningar och eskalering av icke-konventionella förfrågningar och krav från myndigheter, samt verktyg för att främja och respektera yttrandefrihet i situationer där vi anser att denna rättighet står på spel.
Samverkan med andra aktörer ger ökade möjligheter att göra skillnad för kunder och andra intressenter. Telia-Soneras långvariga engagemang i Telecommunications Industry Dialogue (ID) är vårt sätt att konkretisera denna samarbetsstrategi och skapa värde både för oss själva och för hela vår bransch.
Vårt arbete med att identifiera, utvärdera och prioritera risker mot olika rättighetsinnehavares yttrandefrihet fokuserar på:
Telecommunications Industry Dialogue är ett initiativ från en grupp internationella telekomoperatörer och -tillverkare som 2011 gick ihop för att definiera branschpraxis utifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. I mars 2013 antog de deltagande företagen vägledande principer rörande yttrandefrihet och integritet inom telekommunikation. ID är även öppet för andra telekomföretag som åtar sig att främja yttrandefrihet och integritet.
Initiativet, som idag omfattar nio internationella telekomföretag, främjar opinionsbildning för yttrandefrihet och integritet inom telekombranschen. Aktivt deltagande stimulerar också gemensamt lärande om hur man bäst respekterar yttrandefrihet och integritet.
ID har formellt etablerat sin egen styrning, och även undertecknat ett samarbetsavtal med intressentorganisationen Global Network Initiative (GNI). Samarbetet mellan de båda initiativen syftar till att mer effektivt främja yttrandefrihet och integritet inom informations- och kommunikationssektorn. Samarbetet skapar även en gemensam plattform för utbyte av branschpraxis, utbildning och verktyg.
TeliaSoneras första transparensredovisning publicerades i augusti 2014. I den presenteras statistik över antalet förfrågningar till TeliaSonera från myndigheter i Finland och Sverige att överlämna persondata, samt information om icke-konventionella förfrågningar och krav i hela koncernen som omfattas av vår yttrandefrihetspolicy. I januari 2015 utökades redovisningen med ytterligare fem länder, samt en lista över relevant lagstiftning på samtliga våra marknader. Redovisningen kommer att publiceras två gånger per år. Se www.teliasonera.com/en/sustainability/ transparency-report-new/.
Informationen i ovanstående länk är ej del av Års- och hållbarhetsredovisningen och har ej granskats.
Mer information om ID och dess verksamhet, inklusive de tio vägledande principerna tillgängliga på flera språk, finns på www.telecomindustrydialogue.org. Tabellen nedan, inklusive de fullständiga vägledande principerna, finns på www.teliasonera.com/Documents/Sustainability/IDTable. pdf.
I december 2013 antogs en koncernövergripande yttrandefrihetspolicy, baserad på en intern konsekvensbedömning rörande mänskliga rättigheter (human rights impact assessment) och på ID:s vägledande principer. Policyn, som täcker såväl telekommunikations- som internet-relaterade frågor, adresserar även ID-princip 4.
Policyn omfattar TeliaSoneras ansvar i samband med krav eller förfrågningar med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefriheten inom telekommunikation, exempelvis riktad övervakning i särskilda fall, massövervakning, myndighetskrav på obegränsad nätverkstillgång i realtid, nedstängning av hela eller delar av nät, blockering eller begränsning av åtkomst till specifika tjänster, webbplatser eller innehåll, blockering eller begränsning av individuella kunders tillgång till tjänster eller nät, krav på att skicka obligatoriska meddelanden som utformas av statliga myndigheter samt förslag på nya lagar eller betydande påtvingade driftsmässiga förändringar.
Under 2014 introducerades policyn på styrelsenivå i samtliga majoritetsägda bolag, följt av ett lokalt styrelsebeslut att anta policyn och dess instruktion. Vid slutet av 2014 hade alla lokala bolag utom ett formellt antagit policyn och nästan alla lokala bolag hade publicerat den på sina webbplatser.
En betydande del av vårt åtagande avseende yttrandefriheten är koncernchefens uttalande, vilket sätter tonen från ledningen till interna och externa intressenter. Se www.teliasonera.com/sustainability/human-rights/ceostatement-freedom-of-expression-policy.
Under 2013 genomförde TeliaSonera en intern konsekvensbedömning rörande mänskliga rättigheter. Konsekvensbedömningen omfattade samtliga majoritetsägda bolag. Resultaten visade att yttrandefrihet och integritet är områden som kräver fortsatt fokus. I slutet av 2014 påbörjades förberedelserna för att genomföra en ny konsekvensbedömning rörande mänskliga rättigheter.
Icke-kontroversiella- och rutinförfrågningar från polis och andra myndigheter om laglig och riktad övervakning, inklusive förfrågningar om att tillhandahålla detaljer kring specifika enskilda kunders kommunikation (vanligen historisk kommunikationsmetadata, trafikdata, positioneringsdata, och/eller innehåll), är en del av många utredningar som genomförs av brottsbekämpande myndigheter i brottmål.
Förfrågningar eller krav med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefrihet, såsom de som listats i förhållande till ID-princip 1 (inklusive riktad övervakning i särskilda fall), är föremål för en mer omfattande beslutsprocess i enlighet med yttrandefrihetspolicyn och -instruktionen.
Vägledning för berörda medarbetare rörande hur krav och förfrågningar från regeringar ska tolkas så snävt som möjligt är del av internutbildning och åtgärder för att öka medvetenheten, samt i det dokument som beskrivs i ID-princip 7.
Koncerninstruktionen fastställer de steg som ska vidtas då ett lokalt bolag tar emot en begäran eller ett krav med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefrihet inom telekommunikation. Dessa steg omfattar de bedömningar som ska genomföras, samt ett eskaleringsförfarande som ska användas när detta är relevant. Vägledning ges i ett dokument för bedömning och eskalering. Bedömningar dokumenteras för att möjliggöra framtida intern analys.
Vid en betydande händelse (major event) så som definierats i yttrandefrihetspolicyn, strävar vi efter att främja yttrandefrihet genom en utmaning av begäran (point of challenge), exempelvis genom att kräva ett skriftligt beslut eller genom att skjuta upp genomförandet så långt det är möjligt. Vid tillfällen då vi varit tvungna att avbryta tillgången till våra tjänster har vi ej angett tekniska problem som skäl till sådana avbrott.
Baserat på policyn försöker vi också påverka lagstiftning rörande övervakning av kommunikation. Under året träffade vi beslutsfattare och opinionsbildare i Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Tadzjikistan och Uzbekistan. Vi kommer fortsätta att förespråka vår syn på övervakning så som den anges i policyn.
Enligt koncerninstruktionen ska eventuella risker som rör säkerheten och friheten för bolagets medarbetare beaktas när det är relevant, exempelvis vid explicita eller implicita hot mot medarbetare i samband med förfrågningar eller krav från myndigheter. Denna aspekt ingår i utbildningen av berörda medarbetare och i lokala säkerhetsrutiner, samt i TeliaSoneras krishanteringsplanering.
Pågående utbildning i koden för etik och uppförande täcker frågor kring yttrandefrihet och integritet. TeliaSonera prioriterar utbildning av berörda medarbetare, samt att presentera policy, instruktion och vägledning för lokala ledningsgrupper och i andra interna fora.
Under 2014 gavs detaljerad vägledning, och utbildning genomfördes, för berörda medarbetare, koncernfunktioner och ledningsgrupper på lokal- och regionsnivå. Vägledning och utbildning omfattade frågor såsom ickekonventionella förfrågningar från myndigheter, krav som riskerar våra kunders yttrandefrihet, samt hur en utmaning av begäran för att respektera yttrandefrihet ska genomföras.
TeliaSonera deltar aktivt i ID, inklusive i dess samarbete med GNI, och i kontakter med olika grupper av berörda intressenter. TeliaSonera träffar regelbundet investerare, där yttrandefrihetsfrågor ofta diskuteras i detalj. Under 2014 deltog TeliaSonera i internationella fora som behandlade yttrandefrihet och integritet, exempelvis Freedom Online Coalitions årsmöte, FN:s Internet Governance Forum och ID/GNI:s utbildningsforum.
Vi har också delgivit vårt interna verktyg för bedömning och eskalering av myndigheters förfrågningar och krav med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefrihet inom telekommunikation. Dokumentet, som finns tillgängligt på www.teliasonera.com/Documents/Sustainability/ AssessmentsandEscalationform.pdf, delades först med de övriga ID-medlemsföretagen och med GNI i februari 2015. Syftet med att dela verktyget är att stödja implementering och vidare utveckling av branschpraxis globalt inom området yttrandefrihet inom telekommunikation.
TeliaSonera redovisar förfrågningar och krav som kan ha allvarliga konsekvenser för yttrandefrihet inom telekommunikation, om möjligt i samband med respektive händelse. Under året publicerade vi nyheter kring händelser som blockeringen av vissa tv-program i Litauen och Lettland, ny lagstiftning i Kazakstan och blockering av webbplatser i Tadzjikistan. Ofta begränsas TeliaSonera helt eller delvis av lagstiftning eller andra förhållanden från att fullständigt eller delvis rapportera kring händelser. Därför strävar vi efter att, som del av vår transparensredovisning, lämna ytterligare information så långt det är möjligt utan att avslöja det aktuella landet eller på annat sätt bryta mot gällande bestämmelser om sekretess eller riskera säkerheten för lokala medarbetare.
Under 2014 dokumenterade vi runt 20 betydande förfrågningar eller krav från myndigheter inom våra verksamheter med potentiellt allvarliga konsekvenser på yttrandefrihet inom telekommunikation.
TeliaSonera förespråkar och uppmuntrar regeringar att skydda yttrandefrihet, och lyfter kontinuerligt frågan med regeringar och myndigheter på våra marknader.
I hållbarhetsredovisningen för 2013 berättade vi om vårt arbete rörande lobbying för bättre lagstiftning i Georgien. I november 2014 godkände det georgiska parlamentet ett lagstiftningspaket omfattande övervakning av kommunikation och tillgång i realtid. Lagen om övervakning är nu mycket tydligare och transparent och begränsas till vissa typer av brott. Bestämmelserna om tillgång i realtid är oförändrade, men styrs nu av domstol och av en integritetsansvarig (data privacy officer). Ett särskilt protokoll rörande tillgång i realtid väntas i mars 2015. TeliaSonera kommer att fortsätta försöka påverka lagstiftningen med utgångspunkt i vår koncernpolicy.
Denna fråga har visat sig vara en utmaning för stora delar av informations- och kommunikationsbranschen. Telia-Sonera kommer att fortsätta adressera frågan genom ID. Under 2014 delade ID-medlemsföretagen sina idéer kring hur man kan införa klagomålsförfaranden på verksamhetsnivå, och vi planerar att fortsätta detta arbete tillsammans under 2015.
TeliaSoneras Speak-Up Line finns tillgänglig för medarbetare och externa intressenter som vill rapportera överträdelser mot koden för etik och uppförande.
Ytterligare ID-åtaganden:
Arbete med att främja principerna där ledningsansvar saknas
Vi har använt vårt inflytande för att främja ID-principerna inom MegaFon och Turkcell. Dialogen fortsätter under 2015.
Tillgängliggörande av vägledning och information rörande lagstiftning och föreskrifter som styr TeliaSonera
Arbetet inom ID fortsätter, och ett första steg planeras vara genomfört under första halvåret 2015.
TeliaSonera är beslutsamt att respektera och skydda sina kunders integritet. Vår ambition är att kundintegritetsaspekter ska vara en integrerad del av våra tjänster, processer och vår infrastruktur, samt i det dagliga arbetet.
TeliaSonera strävar efter högsta säkerhet i nätverken, och vidtar åtgärder för att förhindra obehörig åtkomst till våra kunders persondata.
Mot bakgrund av de senaste årens händelser och ett ökat samhällsfokus ur ett operatörs- och individperspektiv kring integritetsfrågor, är integritet inte bara en fråga om riskhantering och regelefterlevnad. Det är en konkurrensfaktor och en affärsmöjlighet. Vi förutspår att hanteringen av frågor kring kundintegritet kommer att bli ännu viktigare i takt med att lagar skärps inom EU och på andra marknader.
Under 2014 gjorde vi betydande framsteg i att gå från ord till handling, och vi har nu en stabil grund för vårt kundintegritetsarbete. Men vi måste fortsätta att öka medvetenheten inom området och säkerställa att vi går mot ett arbetssätt där vi utvecklar och levererar våra tjänster med integritet i åtanke.
Vårt arbete styrs av koncernens kundintegritetspolicy, som sätter en konsekvent nivå gällande respekt för kundens integritet. Policyn anger principer rörande exempelvis insamling, bearbetning och lagring av persondata, transparens, datakvalitet, riskbedömning, krav på leverantörer, samt tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda data och sekretess. Uppföljningen av arbetet inom kundintegritet övervakas av GREC.
Under 2014 utsågs en organisation för styrning av kundintegritet, med tydliga roller och ansvar. Den består av koncernens kundintegritetsägare, koncernens kundintegritetsansvarig, samt kundintegritetsansvariga i lokala bolag och koncernfunktioner. Organisationen ansvarar för att utveckla och implementera styrningen, samt för att stödja linjeorganisationen i arbetet med att implementera kund-
integritetspolicyn och -instruktionen. En process för styrning av kundintegritet, som betonar ständiga förbättringar, utvecklades. Arbetet med att förbättra styrningsprocessen och uppföljning av efterlevnaden kommer att fortsätta.
I juni 2014 antogs en ny koncernövergripande instruktion gällande bearbetning av kunders persondata. Instruktionen bryter ner de övergripande principerna i kundintegritetspolicyn mer i detalj för att styra, underlätta och följa upp hur det nuvarande arbetet genomförs. Utrullningen av instruktionen, inklusive nya gap- och riskanalyser, leds av kundintegritetsansvariga och påbörjades i de majoritetsägda bolagen.
Vi implementerar koncernens kundintegritetspolicy och -instruktion genom processer som säkerställer att hela koncernen följer nationell lagstiftning och uppfyller kundernas förväntningar. På grund av den ständigt föränderliga hotbilden är det mycket utmanande att skapa ett helt säkert integritetsskydd. Vi måste säkerställa medvetenhet bland anställda och leverantörer, och integrera integritetskontroller i relevanta processer i en komplex IT-miljö. Vi använder därför en riskbaserad metod för att minimera antalet kränkningar av kundintegriteten som förekommer, och omfattningen av dessa.
Prioriteringar och lokala metoder för riskhantering varierar, då bolagen befinner sig i olika utvecklingsstadier. Projekt för att implementera riskförebyggande planer och förbättra efterlevnaden pågår inom lokala bolag och koncernfunktioner.
För att säkerställa att alla medarbetare förstår vikten av kundintegritet, och deras egen roll i kundintegritetsarbetet, arbetar vi för att öka medvetenheten kring frågorna i hela koncernen. En informationsfilm om integritet lanserades tillsammans med intranätartiklar och lokala aktiviteter, på landsnivå och inom koncernfunktioner, under andra och tredje kvartalet 2014. Genomförandet av en obligatorisk e-utbildning i kundintegritet för samtliga medarbetare påbörjades under det fjärde kvartalet, och utbildningen kommer att slutföras 2015.
Under året hanterade vi ett mindre antal (mindre än 20 totalt) fall av grundade klagomål rörande kundintegritet eller identifierade läckor av kunddata. Ytterligare fall kan ha förekommit där inget klagomål inkommit, och vi arbetar för att utveckla vår rapportering. Flest rapporterade klagomål kom från tillsynsmyndigheter och handlade om oavsiktlig exponering av kunddata som resultat av systemfel eller felaktiga systemrättigheter. Exempel på fall rör Telia i Sverige och Omnitel i Litauen, där viss kunddata blev tillgänglig för andra kunder en kort stund. I samtliga fall genomförde vi interna utredningar för att se över våra processer och system, och samarbetade fullt ut med nationella tillsynsmyndigheter i rapportering och korrigering av problemen.
Under 2014 gjorde vi betydande framsteg i att gå från ord till handling, och vi har nu en stabil grund för vårt kundintegritetsarbete.
Hållbarhets-
arbete Räkenskaper GRI-index
Det är vårt ansvar att säkerställa god hälsa och säkerhet för alla som arbetar på eller tillsammans med TeliaSonera.
Vårt förhållningssätt till arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (AHS) handlar om att främja god hälsa, förebygga risker och reagera snabbt på ohälsa i samtliga delar av verksamheten. Vi anser att alla olyckor, incidenter, skador, arbetsrelaterade sjukdomar och riskfyllda beteenden och förhållanden går att förebygga. Vi strävar efter att skapa en kultur kring hälsa och säkerhet som är en naturlig del i vårt dagliga arbete, vilket stödjer ambitionen att göra TeliaSonera till den bästa arbetsplatsen. AHS är ett nytt fokusområde för TeliaSonera, och vi står inför stora utmaningar i att bygga upp intern och extern kompetens, medvetenhet och processer.
Majoriteten av TeliaSoneras medarbetare arbetar i lågriskmiljöer såsom kontor eller callcenter. I sådana arbetsmiljöer är hanteringen av psykosociala och ergonomiska frågor relevanta. Ledarskap, motivation och balans mellan arbete och fritid är viktiga drivkrafter för psykosocialt välbefinnande. Områdena ingår i ledarutbildning och uppföljning, och utvecklingen följs genom medarbetarundersökningen.
Mer allvarliga fysiska arbetsmiljörisker finns inom högriskaktiviteter kopplade till underhåll och byggnation av nätverk. Detta arbete är mestadels outsourcat, vilket innebär att dialog med, och granskning av, entreprenörer är avgörande för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete. Genom att samarbeta med lokala entreprenörer vid utbildning och kompetensutveckling, kan vi bidra till en bättre arbetsmiljö på de marknader där vi är verksamma. Den typen av samarbete är särskilt viktigt i länder där det kan finnas allvarliga brister i kunskap och resurser inom området. På vissa av våra marknader använder vi i dag entreprenörer som inte motsvarar några, eller mycket få, av våra AHS-krav. Utifrån revisioner vet vi att grundläggande delar av AHS-handlingsplaner som riskidentifiering, säkerhetsutrustning och utbildning saknas.
Vi måste också ta hänsyn till skillnader i utformningen av arbetsmiljölagstiftning, samt hur den tolkas och implementeras i dessa länder.
I juli antog styrelsen TeliaSoneras AHS-policy. Policyn gäller för majoritetsägda bolag samt för leverantörer. Vi kommer att arbeta för att uppnå lokal certifiering i enlighet med arbetsmiljöledningssystemet OHSAS 18001. Verksamheter som klassificeras som hög risk har prioriterats i arbetet med att säkra beredskapen för sådana certifieringar.
Vårt AHS-arbete kommer närmast att fokusera på:
Lokala arbetsmiljöinitiativ ska baseras på AHS-policyn och -instruktionen, samt på lokal lagstiftning och villkor i respektive land när det gäller fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande på arbetsplatsen.
Under året etablerades ett nätverk för AHS-resurser, lett av koncernens ansvarig för AHS. Dessa interna resurser utbildas internt och externt för att säkra en jämn kompetensnivå. Vidare samarbetar och granskar de varandra för att förbättra den övergripande nivån på arbetsmiljöarbetet.
För att driva och säkerställa ständiga förbättringar av arbetsmiljön, har följande mål1 fastställts av koncernledningen:
Utfall rörande målen redovisas regelbundet till GREC, och de lokala bolag som inte når upp till målen måste införa särskilda handlingsplaner.
Under 2014 minskade sjukfrånvaron till 2,3 procent (2,4). LTIF ökade till 0,46 (0,37). Liksom tidigare år skedde inga dödsolyckor bland TeliaSoneras medarbetare, och enbart ett fåtal olyckor som ledde till sjukfrånvaro rapporterades. För mer information, se "G4-LA6".
Som ett resultat av rådande arbets- och rapporteringskultur eller bristfälliga processer, så motsvarar inte rapporterad data den faktiska situationen i vissa bolag. Vi arbetar med att utvärdera och förbättra datakvalitet och inrapporterad information.
1 Målen är kontinuerliga, vilket innebär att de är gällande fram tills de revideras.
Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet
Under året genomfördes interna arbetsmiljöutvärderingar utifrån 25 indikatorer i 15 lokala bolag. Varje bolag fick en utvärderingsrapport och förslag till förbättringar för att uppfylla kraven i OHSAS 18001. Betydande skillnader mellan bolagens arbetsmiljöarbete konstaterades, vilket kan förklaras av att vissa bolag befinner sig i ett tidigt skede av sitt AHS-arbete medan andra har bedrivit ett strukturerat arbete under många år.
Efter bedömningen påbörjade alla bolag arbetet med de identifierade förbättringarna, och många av åtgärderna genomfördes. Slutsatserna från utvärderingarna presenterades för GREC och hållbarhets- och etikutskottet. De har även använts för att definiera den nya AHS-policyn och policyns implementeringsplan.
Samtliga bolag slutförde handlingsplaner för en implementering av OHSAS 18001. Baserat på resultaten av bedömningarna, identifierades ett antal åtgärder för att ta itu med områden som behöver ytterligare utveckling:
Utvecklingen kommer att följas upp regelbundet och ytterligare åtgärder kommer att vidtas utifrån resultaten.
Många lokala bolag har i flera år arbetat för att förbättra arbetsmiljön. Som exempel kan nämnas NetCom i Norge som arbetat för att minska sin sjukfrånvaro. Tack vare ett långsiktigt engagemang i dialogen mellan chefer och medarbetare har NetCom lyckats minska sjukfrånvaron inom bolaget. På Telia i Sverige finns ett liknande projekt som kommer att hämta lärdomar från det arbete NetCom har påbörjat. I Danmark har Telia genomfört en undersökning om arbetsmiljön bland samtliga medarbetare. Samtliga chefer kommer att få rapporter från sina ansvarsområden och från den lokala hälso- och säkerhetsorganisationen, och handlingsplaner för att åstadkomma förbättringar ska tas fram tillsammans med medarbetarna.
På TeliaSoneras största marknader, där det finns stora nät som kräver omfattande underhåll, har vi ett långsiktigt samarbete med entreprenörer kring arbetsmiljön. Skanova i Sverige säkrar att dess huvudsakliga entreprenörer som utför högriskaktiviteter är ordentligt utbildade och därmed uppfyller höga lokala arbetsmiljöstandarder. Sonera i Finland har tillsammans med övriga finska telekomoperatörer enats om gemensamma krav på entreprenörer, vilka inkluderas i avtalen.
För att garantera säkerheten vid en katastrof, har Ncell i Nepal infört en metod för att förbereda medarbetarna inför en eventuell jordbävning.
TeliaSonera har ett ansvar för att säkerställa att vi verkar i enlighet med våra etiska principer och uppfyller hållbarhetskriterier i alla inköpsbeslut.
Att välja leverantörer som bedriver ett bra hållbarhetsarbete är ett sätt för oss att ha en positiv inverkan på hela värdekedjan. I synnerhet lokala inköp kan påverka den lokala ekonomin positivt och bidra till att bygga kunskap och förståelse för värdet av exempelvis ett gott arbete med hälsa och säkerhet eller miljöfrågor.
TeliaSonera har en årlig inköpsvolym på ungefär 60 miljarder SEK. Större delen avser utrustning och tjänster i samband med uppbyggnad och underhåll av fasta och mobila nät. Vi köper dessutom in mobiltelefoner, annan konsumentelektronik och mycket annat som behövs för att leverera tjänster som uppfyller kundernas behov.
Som ett företag med inköp från mer än 30 000 leverantörer och ett oräkneligt antal underleverantörer, har vi betydande utmaningar i vår inköpsverksamhet, till exempel:
I takt med att vi under året ökat vår förståelse för hur leverantörskedjan ser ut, inser vi vidden av de utmaningar vi står inför och arbetet som kommer att krävas. Det arbete som tidigare gjorts rörande processer och policies, utbildning och leverantörsgranskningar har inte varit tillräckligt. Att utveckla och säkerställa ordentlig leverantörshantering och gemensamma arbetssätt i hela TeliaSonera rörande hållbarhet i leverantörskedjan kommer att ta många år.
För att börja möta dessa utmaningar vidtogs flera åtgärder under 2014.
För att hantera och minska de största hållbarhetsriskerna i leverantörskedjan etablerade vi under året lokala inköpsteam i lokala bolag i region Europa och Eurasien. Styrelserna i dessa bolag antog också inköpspolicyn och -instruktionen. Lokala inköpsteam och andra inköpsansvariga i dessa bolag genomgick ett omfattande utbildningsprogram rörande TeliaSoneras inköpsrutiner.
För att stödja inköpsteamen i hållbarhetsrelaterade frågor inrättades en enhet för risk och efterlevnad som del av koncernens inköpsfunktion. Funktionen leds av ansvarig för risk och efterlevnad, som rapporterar till koncernens inköpschef och är ansvarig för att identifiera nya risker och minska befintliga risker inom inköp. Kapacitet för utvärderingar av leverantörernas hållbarhetsarbete samt genomförandet av revisioner på plats stärktes också.
Leverantörskoden, som utgår ifrån koden för etik och uppförande, är det vägledande dokument som anger grundläggande villkor och krav på våra leverantörer.
Lagstiftning och andra hållbarhetskrav och förväntningar förändras kontinuerligt. Under året genomfördes därför en fullständig översyn och uppdatering av leverantörskoden, och avtal uppdaterades. Den nya leverantörskoden godkändes i februari 2015 och ska användas i alla nya avtal. Ambitionen är att den ska vara fullt implementerad inom tre år. Leverantörskoden omfattar inte bara leverantörer utan även underleverantörer, konsulter och andra som arbetar för leverantörer.
De huvudsakliga ändringarna i leverantörskoden är:
Vissa leverantörer ber om undantag från att underteckna leverantörskoden. Sådana leverantörer utesluts från upphandlingar såvida de inte beviljas ett undantag från koncernens inköpschef. Det vanligaste skälet till undantag är då större företag föredrar att följa egen uppförandekod. I sådana fall säkerställer enheten för risk och efterlevnad att leverantörens uppförandekod motsvarar TeliaSoneras krav.
Hållbarhets-
arbete Räkenskaper GRI-index
Under året utvecklades ett nytt verktyg för att identifiera hållbarhetsrisker. Verktyget kommer att användas i inledningen av varje inköpsprocess.
Om risken bedöms vara hög inom något hållbarhetsområde ombeds leverantören genomföra en självutvärdering i form av ett frågeformulär. Självutvärderingen tillhandahålls av en extern part, EcoVadis, som bedömer leverantörerna utifrån svaren och kompletterande underlag. Varje leverantör måste uppnå ett visst resultat för att gå vidare i inköpsprocessen.
I de fall där ingen leverantör uppnått tillräckliga resultat för att gå vidare i inköpsprocessen beviljar koncernens inköpschef undantag för den utvalda leverantören. Ett sådant undantag åtföljs av en uppsättning korrigerande åtgärder som leverantören måste genomföra.
Om hög korruptionsrisk identifieras får leverantören genomgå en due diligence-process som syftar till att identifiera personer på politiskt utsatta personer samt svartlistade, kriminella eller bedrägliga personer och företag.
Under 2014 genomförde vi screening av befintliga leverantörer med hjälp av EcoVadis. Vi uppnådde målet att screena, eller inleda screening av, leverantörer motsvarande 80 procent av årlig inlöpsvolym i Norden, och leverantörer i Eurasien med inköpsvolym över 100 000 USD.
Vid årets slut hade cirka 1 600 efterlevnadsavvikelser mot leverantörskoden identifierats hos de leverantörer som varit transparenta i att tillhandahålla information, och som är villiga att förbättra sitt arbete. En avvikelse är en brist i leverantörens arbetssätt i förhållande till leverantörskoden. Dessa avvikelser måste korrigeras för att TeliaSonera ska kunna fortsätta göra affärer med leverantören.
En stor utmaning är de leverantörer, huvudsakligen i Eurasien, som inte är transparenta. Vi har ännu ej beslutat hur dessa leverantörer ska hanteras.
För att öka kunskapen och medvetenheten internt, genomgick samtliga inköpsavdelningar under året en utbildning i hållbarhetsfrågor och i TeliaSoneras processer och verktyg för riskutvärdering. Totalt deltog nästan 300 medarbetare i 12 länder. Utbildningsaktiviteterna kommer att fortsätta i takt med att leverantörskoden uppdateras och andra utbildningsbehov utvärderas och identifieras.
När en leverantör identifierats som högriskleverantör vid utvärderingsprocessen, eller om indikation om bristande efterlevnad mot leverantörskoden framförts från interna eller externa intressenter, granskas leverantören. Sådana granskningar kompletteras med oannonserade besök hos leverantören som ett led i att utvärdera hur väl vår riskutvärderingsprocess fungerar.
Under det tredje kvartalet anställdes den första hållbarhetsrevisorn vid enheten för risk och efterlevnad. Under året genomfördes totalt 14 revisioner i Sverige, Norge, Nepal och Kazakstan. Vid dessa revisioner fann vi ett flertal avvikelser mot leverantörskoden. Dessa hanteras i dialogen med berörda leverantörer. Det område med flest avvikelser var arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, där över en tredjedel av avvikelserna återfanns. Totalt identifierades över 150 avvikelser som leverantörerna ålagts att åtgärda.
Med större revisionsresurser är målet för 2015 att avsevärt öka antalet genomförda revisioner.
Om avvikelser upptäcks vid ett platsbesök ombeds leverantören upprätta en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska innehålla en beskrivning av hur leverantören avser att korrigera problemet och en tidsplan för genomförandet. Planen ska därefter godkännas av TeliaSonera. Vid större avvikelser kan TeliaSonera välja att göra en ny revision hos leverantören för att säkra att åtgärderna har genomförts korrekt.
Hållbarhets-
arbete Räkenskaper GRI-index
Hållbarhet i leverantörskedjan
TeliaSonera är också medlem i Joint Audit Cooperation (JAC). JAC bildades 2010 och är en organisation bestående av telekomoperatörer som genomför leverantörsgranskningar. Granskningsresultan delas med övriga medlemmar, vilket sparar revisionsresurser. Genom att samarbeta får medlemmarna även möjlighet att revidera stora leverantörer som annars inte skulle besvara individuella förfrågningar. Under 2014 genomförde JAC 37 leverantörsgranskningar, varav 3 genomfördes av TeliaSonera. Sedan JAC grundades har organisationen genomfört totalt 148 leverantörsgranskningar.
På många marknader där TeliaSonera verkar, främst i Eurasien, är kunskapen och medvetenheten om hållbarhetsfrågor hos lokala leverantörer generellt sett låg.
I de flesta fall bryter leverantörer inte medvetet mot leverantörskoden. De är helt enkelt inte medvetna om konsekvenserna av bristande efterlevnad eller hur de ska bedriva verksamheten för att uppfylla våra villkor. Vi behöver därför ett program för att utveckla leverantörerna så att de kan leva upp till våra standarder. Ett sådant program måste omfatta både dialog och kompetensutveckling. Nästa steg är att utveckla och testa ett sådant program på en eller ett fåtal av våra marknader.
För att säkerställa en effektiv användning av våra resurser inom revision och riskbedömning och att vi når våra mål, har vi tagit fram ett antal nyckeltal som mäter hållbarhetsresultat i leverantörskedjan. Vi kommer att redovisa utfall på dessa nyckeltal när information finns tillgänglig, och fler nyckeltal kommer att läggas till för att säkerställa en mer fullständig bild.
För att öka kunskapen och medvetenheten internt, genomgick samtliga inköpsavdelningar utbildning i hållbarhetsfrågor och i TeliaSoneras processer och verktyg för riskutvärdering.
Miljöansvar
Hållbarhets-
arbete Räkenskaper GRI-index
Vi arbetar i hela värdekedjan för att öka positiv miljöpåverkan, och minska negativ påverkan.
Vår positiva indirekta miljöpåverkan rör främst våra tjänster som kan bidra till att minska kundernas energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Genom att leverera tjänster för video- och telekonferenser och maskin-till-maskinlösningar (M2M) på ett växande antal marknader, kan kunderna fortsatt minska sin miljöpåverkan, till exempel genom ett minskat behov av transporter och resor.
Beslutsfattare, företag och privatpersoner inser i allt större utsträckning att informations- och kommunikationsteknik är en möjliggörare för ett hållbart samhälle. Globala trender kopplade till klimatförändringar, utsläpp av växthusgaser, resurs- och energibrist, "delningsekonomin" och en snabb urbanisering ställer krav på att ICT ska tillhandahålla många av de verktyg som krävs för att lösa ekvationen. Exempelvis framhåller GeSI:s SMARTer2020 rapport att även om ICT-branschens andel av de globala utsläppen av växthusgaser är liten, så är branschens potential att hjälpa andra sektorer minska sina utsläpp upp till sju gånger större än de egna utsläppen.
Våra huvudutmaningar inom miljöområdet är energi, utsläpp av växthusgaser samt avfall, främst elektroniskt avfall. Genom striktare krav på leverantörer, fortsatt arbete med att öka energieffektiviteten och minska utsläppen av växthusgaser, samt bättre avfallshantering kan vi kontinuerligt minska vårt negativa avtryck.
Inom verksamheten finns ett ökande energibehov, främst elektricitet och bränsle till reservgeneratorer. Cirka 90–95 procent av förbrukningen går till driften av våra nät, så här fokuserar vi vårt arbete. Detta är också rimligt ur ett finansiellt perspektiv, eftersom energi utgör en betydande del av de löpande kostnaderna.
För att minska energiförbrukningen måste vi frånkoppla energiförbrukningen från den exponentiella tillväxten i datavolym i nätverken på grund av ökande nätverkstäckning och fortsatt utbyggnad av höghastighetsteknik. Även om ny teknik är mer energieffektiv, så orsakar ökade datavolymer och nätverkstäckning ofta en ökning av total energiförbrukning i nätverken.
Avfallshantering är fortsatt en utmaning för TeliaSonera liksom för branschen som helhet, särskilt på mindre utvecklade marknader som saknar utvecklad avfallsinfrastruktur. Vår verksamhet ger upphov till olika typer av avfall varav en del räknas som farligt, exempelvis elektroniskt
avfall och nedmonterade telefonstolpar från den fasta telefoniverksamheten i Sverige och Finland. Vi har ännu inte någon fullständig bild av vårt miljöpåverkan från avfall, men vi prioriterar arbetet då det finns en betydande potential i att hantera elektroniskt avfall som en värdefull resurs.
Negativ påverkan från värdekedjan kan främst kopplas till tillverkningen av nätverksutrustning och mobilenheter som vi själva använder eller säljer till kunder. I leverantörskoden ställs krav på att leverantörerna ska inkludera eko-design och andra liknande hänsyn vid tillverkningen. Vi stödjer våra leverantörer i arbetet med att bli mer miljövänliga, något som också stärker deras konkurrenskraft.
Miljöledningssystem är värdefulla verktyg för att säkerställa hanteringen av miljöpåverkan från den dagliga verksamheten och arbetet med ständiga förbättringar. En ISO 9001- och ISO 14001-certifiering täcker delar av Telia i Sverige (13 procent av koncernens personalstyrka), och avsikt finns att certifiera hela organisationen. I Finland har arbetet med att uppnå en ISO 14001-certifiering påbörjats.
Koncernens miljömål baseras på en modell som omfattar både nätverken och de affärsmässiga delarna av verksamheten. Arbetet samordnas av en styrgrupp bestående av representanter för koncernen och affärsregionerna. Baserat på utgångsår 2013 är målen för 2020 att:
Under året reviderade vi utgångsåret från 2012 till 2013 och omfattningen av målet för energieffektivitet, från enbart elektricitet till totala energiförbrukning, för att säkerställa att vi använder oss av mer rättvisande och korrekta siffror. Nu omfattar målen total energiförbrukning, inklusive kontor, tjänstebilar etc. för att säkerställa att alla delar av koncernen delar ansvaret för att uppnå dessa mål.
1 Abonnemangsekvivalent baseras på bandbredd- och energikrav hos olika abonnemang – produkterna varierar från M2M-abonnemang, med mycket låg förbrukning, till 4G-abonnemang eller IPTV med hög förbrukning. Faktorerna 0.5, 1 och 3 används. Målen baseras på total energiförbrukning, där bränsle omräknas till kWh med hjälp av omräkningsfaktorer för energivärde.
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Miljöansvar
Under 2014 nådde vi positiv utveckling på målen: 4,2 kg CO2 per abonnemangsekvivalent (4,7) och 17,9 kWh per abonnemangsekvivalent (18,9). För mer information om energiförbrukning och växthusgasutsläpp, Se "G4-EN3" och "G4-EN15-16".
Nedan listas ett antal nya och pågående initiativ som bidrog till minskade utsläpp och ökad energieffektivitet.
Många av våra affärsenheter driver olika "gröna kontor" program. I Norge är NetComs huvudkontor certifierat enligt det nationella miljösystemet "Miljøfyrtårn". Soneras huvudkontor i Finland har certifieringen "LEED Gold" och är "WWF Green Office"-certifierat. Andra exempel återfinns inom Kcell i Kazakhstan och TEO i Litauen.
En viktig del i TeliaSoneras leasingerbjudande till företagskunder, och i allt högre grad till privatkunder, är att säkerställa att mobiltelefoner, datorer och liknande utrustning hanteras på ett hållbart och säkert sätt när de returneras från kunderna. TeliaSonera Finance, som är TeliaSoneras leasingverksamhet, har infört ett livscykelprogram som en del i affärsmodellen. Programmet omfattar renovering och dataradering och möjliggör en mycket hög andel återanvändning av återlämnad utrustning. Under 2014 samlade och renoverade Telia Sonera Finance i Norden in cirka 30 000 smartphones, surfplattor och datorer som kommer att säljas på andrahandsmarknaden genom våra återvinningspartners.
I maj 2014 publicerades en referentgranskad forskningsartikel från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), vilken inkluderade TeliaSoneras forsknings- och nätverksdata. Artikeln presenterar en total livscykelanalys (LCA) av det svenska ICT-nätets miljöpåverkan, inklusive slutanvändarnas enheter. Analysen visar att ur ett LCA-perspektiv, inklusive produktion och transport av nätverksutrustning och slutanvändarnas enheter, är den sammanlagda miljöpåverkan från nätverket mycket liten.
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Utöver våra fokusområden finns ett antal andra frågor att hantera. Här beskriver vi vårt arbete med elektromagnetiska fält, skydd av barn och öppenheten på internet.
Det pågår en debatt huruvida elektromagnetiska fält (EMF) från radiobasstationer och mobilenheter är farliga för människor. TeliaSonera har förståelse för den oro som finns hos delar av allmänheten och arbetar proaktivt och öppet med frågan. Vår EMF-policy och -styrning ses för närvarande över.
Vi ställer krav på leverantörer av radiobasstationer och mobilenheter att de till fullo uppfyller de gränsvärden som rekommenderas av International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) och av nationella myndigheter. Gällande mobilenheter följer vi ICNIRP:s riktlinjer som anger SAR-värdet till maximalt 2 watt per kilogram. Vi delar världshälsoorganisationen WHO:s EMFriktlinjer, vilka grundar sig på ICNIRP, för att säkerställa människors hälsa och säkerhet. TeliaSonera tar alla frågor kring hälsa och säkerhet kopplat till radiobasstationer och mobilenheter på allvar, och vi har tillsatt ett vetenskapligt råd på koncernnivå för att säkerställa att vi är uppdaterade när det gäller de senaste frågorna och forskningen.
TeliaSoneras mobila nättjänster är beroende av ett välplanerat nätverk av radiobasstationer. Berörda intressenter rådfrågas innan beslut fattas om placeringen av master och torn. Rutinerna för samarbete med lokalsamhällen när det gäller placeringen av radiobasstationer varierar beroende på land, eftersom vi måste beakta skillnader i lokal lagstiftning. TeliaSonera avser att uppfylla tillståndsvillkor och övriga krav som ställs av lokala myndigheter i samtliga länder.
Barn och ungdomar är aktiva användare av våra tjänster. Att använda internet ger barn världen över möjligheter, men det medför också risker. Barn och ungdomar är särskilt sårbara om de inte har tillräcklig förmåga eller erfarenhet för att skydda sig. Telekommunikationstjänster kan också användas som ett redskap för sexuella övergrepp mot barn.
För TeliaSonera har skydd av barn i första hand inriktats på online-säkerhet. Vi har gjort ett etiskt ställningstagande mot material som skildrar sexuella övergrepp på barn och ser det som vår skyldighet att skydda barn på nätet i samarbete med myndigheter och andra intressenter. Detta är det enda område där vi tar aktiv ställning för att begränsa åtkomsten till innehåll. De flesta lokala bolagen har på frivillig basis eller på grund av nationell lagstiftning tagit olika initiativ för att skydda barn på nätet, till exempel genom att införa filtreringsmjukvara.
TeliaSonera är medlem i ICT Coalition for Children Online. Sammanslutningen består av 22 företag från ICT-branschen inom EU och syftar till att hjälpa yngre internetanvändare i Europa att få ut mesta möjliga av onlinevärlden och hantera eventuella utmaningar och risker. Med internet som en av de viktigaste källorna till information, utbildning och underhållning för många människor, är det viktigt att branschen, myndigheter, skolor och andra berörda organisationer samarbetar för att hjälpa barn och ungdomar att använda internet på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Sammanslutningens principer omfattar innehåll, föräldrakontroll, hantering av övergrepp/felaktig användning, övergrepp på barn eller olagliga kontakter, integritetskontroll, samt utbildning och medvetenhet. Vi är också medlem i GSMA:s "Mobile Alliance Against Sexual Abuse Content".
Vi arbetar även utanför nätet med skydd av barn. GSMA uppmärksammade 25-årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter genom ett samarbete med Child Helpline International. Samarbetet syftar till att främja stödlinjer för barn över hela världen, inklusive åtgärder för att stärka relationerna mellan nationella mobiloperatörer och lokala stödlinjer och uppmuntra till samarbete kring frågor som att göra internet säkrare för barn. TeliaSonera stödjer detta samarbete och kommer att arbeta för att stärka vårt engagemang och förverkliga samarbetets föresatser.
Frågor kopplade till nätneutralitet och öppenhet på internet debatteras i allt högre grad internationellt. Detta är ett resultat av den snabba tillväxten i trafik som passerar över internet och de teknologiska förändringar som äger rum. Vi står fast vid att upprätthålla ett öppet internet och att behandla leverantörer av liknande innehåll och tjänster på likartat sätt. Vi har också åtagit oss att erbjuda tjänster med olika kvalitet och prisnivå, så att alla olika typer av branscher och konsumenter kan ta del av och maximera de affärsmässiga och sociala möjligheterna våra tjänster medför. TeliaSonera arbetar kontinuerligt för att bli effektivare och erbjuda bättre tjänster till kunder baserat på friheten och flexibiliteten i en effektiv hantering av trafik.
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | K1, K5, K6 | 101 060 | 101 870 |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | K7 | -58 091 | -57 883 |
| Bruttoresultat | K1 | 42 969 | 43 987 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | K1, K7 | -15 629 | -16 105 |
| Administrationskostnader | K7 | -7 130 | -6 402 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | K7 | -228 | -294 |
| Övriga rörelseintäkter | K8 | 733 | 1 228 |
| Övriga rörelsekostnader | K8 | -2 628 | -3 973 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | K14 | 4 593 | 6 021 |
| Rörelseresultat | K5 | 22 679 | 24 462 |
| Finansieringskostnader | K9 | -3 479 | -3 905 |
| Övriga finansiella poster | K9 | 907 | 811 |
| Resultat efter finansiella poster | 20 107 | 21 368 | |
| Skatter | K10 | -4 508 | -4 601 |
| Årets resultat | 15 599 | 16 767 | |
| Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Valutakursdifferenser | K11 | 3 065 | -3 809 |
| Resultat från intressebolag | K11 | 9 | -153 |
| Kassaflödessäkringar | K11 | 69 | 334 |
| Finansiella instrument som kan säljas | K11 | 3 | -2 |
| Skatter avseende poster som kommer att omklassificeras | K10, K11 | 845 | 367 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | K21 | -3 953 | 4 402 |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras | K10 | 870 | -966 |
| Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | 5 | -9 | |
| Övrigt totalresultat | 911 | 164 | |
| Summa totalresultat | 16 510 | 16 931 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 14 502 | 14 970 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K19 | 1 097 | 1 797 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 15 081 | 15 260 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K19 | 1 429 | 1 671 |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | K19 | 3,35 | 3,46 |
| MSEK | Not | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Goodwill | K12 | 70 895 | 67 313 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | K12 | 15 266 | 14 209 |
| Materiella anläggningstillgångar | K13 | 69 669 | 64 792 |
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | K14 | 32 793 | 29 350 |
| Uppskjutna skattefordringar | K10 | 5 955 | 5 493 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | K21 | 289 | 1 551 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | K15 | 14 336 | 9 479 |
| Övriga anläggningstillgångar | K1, K15 | 1 219 | 808 |
| Summa anläggningstillgångar | K1 | 210 422 | 192 955 |
| Lager | K16 | 1 779 | 1 582 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | K1, K17 | 19 087 | 20 093 |
| Aktuella skattefordringar | 1 051 | 124 | |
| Räntebärande fordringar | K1, K18 | 10 993 | 6 679 |
| Likvida medel | K1, K18 | 28 735 | 31 355 |
| Summa omsättningstillgångar | 61 644 | 59 833 | |
| Summa tillgångar | 272 066 | 252 828 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 111 383 | 108 324 | |
| varav tillskjutet kapital | 35 486 | 35 474 | |
| varav reserver och balanserade vinstmedel | 75 897 | 72 850 | |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | K19 | 4 981 | 4 610 |
| Summa eget kapital | 116 364 | 112 934 | |
| Långfristiga lån | K20 | 90 168 | 80 089 |
| Uppskjutna skatteskulder | K10 | 10 840 | 10 063 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | K21 | 3 505 | 1 468 |
| Övriga avsättningar | K22 | 11 764 | 10 250 |
| Övriga långfristiga skulder | K23 | 1 887 | 1 356 |
| Summa långfristiga avsättningar och skulder | 118 163 | 103 226 | |
| Kortfristiga lån | K20 | 11 321 | 10 634 |
| Kortfristiga avsättningar | K22 | 580 | 1 005 |
| Aktuella skatteskulder | 571 | 355 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | K24 | 25 067 | 24 674 |
| Summa kortfristiga avsättningar och skulder | 37 539 | 36 668 | |
| Summa eget kapital och skulder | 272 066 | 252 828 | |
| Eventualtillgångar | K29 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | K29 | 320 | 315 |
| Ställda säkerheter | K29 | 426 | 210 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 15 599 | 16 767 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 15 589 | 15 230 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | 442 | 466 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar | K14 | -2 457 | -3 851 |
| Pensioner, övriga avsättningar | -1 165 | -447 | |
| Finansiella poster | 6 | 492 | |
| Skatter | 1 331 | 1 550 | |
| Övrigt icke likviditetspåverkande | 21 | 99 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 29 366 | 30 306 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | 1 108 | 1 244 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), lager | -128 | 66 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | -1 094 | -580 | |
| Förändring av rörelsekapital | -114 | 730 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | K30 | 29 252 | 31 036 |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | -16 206 | -14 726 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 91 | 269 | |
| K30, | |||
| Rörelseförvärv och förvärv av andra eget kapital-instrument | K33 | -1 124 | -1 363 |
| Avyttring av dotterföretag och övriga eget kapital-instrument | K30 | 2 094 | 1 629 |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | K1 | -5 529 | -952 |
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 524 | 547 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 400 | – | |
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | -2 230 | -48 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | K1 | -21 979 | -14 644 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | K1 | 7 272 | 16 392 |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -6 | -4 | |
| Utdelning betald till moderbolagets ägare | -12 990 | -12 340 | |
| Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | K30 | -1 143 | -1 279 |
| Upptagna lån | 12 075 | 4 863 | |
| Amorterade lån | -8 375 | -5 904 | |
| Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid Reglering av derivatkontrakt som ekonomiskt säkrar |
-985 | -1 634 | |
| koncernkontosaldon och CSA | -1 153 | 1 285 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -10 269 | -15 013 | |
| Årets kassaflöde | -2 997 | 1 379 | |
| Likvida medel vid årets början | K1 | 31 355 | 29 690 |
| Årets kassaflöde | -2 997 | 1 379 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 377 | 286 | |
| Likvida medel vid årets slut | K18 | 28 735 | 31 355 |
| Erhållna utdelningar | K30 | 2 136 | 2 170 |
| Erhållna räntor | K30 | 596 | 606 |
| Betalda räntor | K30 | 3 203 | -3 127 |
| Betalda skatter | K30 | -3 178 | -3 051 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säk rings reserv |
Reserv för verkligt värde |
Valuta kurs reserv |
Om värde rings reserv |
Reserv för infla tionsju steringar |
Eget-kap italtrans aktioner i intresse bolag |
Balan serade vinst medel |
Summa moder bolagets ägare |
Innehav utan be stäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31december 2012 |
13 856 | 21 604 | -211 | 5 -15 580 | 302 | 4 909 | -2 920 | 83 185 105 150 | 3 956 109 106 | ||||
| Utdelningar | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | -12 340 | -12 340 | -1 017 -13 357 | |
| Aktierelaterade ersättningar |
K31 | – | 18 | – | – | – | – | – | – | – | 18 | – | 18 |
| Övriga transaktioner med ägare |
K19 | – | -4 | – | – | – | – | – | – | – | -4 | – | -4 |
| Summa transaktioner med ägare |
– | 14 | – | – | – | – | – | – | -12 340 | -12 326 | -1 017 -13 343 | ||
| Årets resultat | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | 14 970 | 14 970 | 1 797 | 16 767 |
| Övrigt totalresultat | K11, K19 |
– | – | 267 | -2 | -3 402 | – | – | – | 3 427 | 290 | -126 | 164 |
| Summa totalresultat | – | – | 267 | -2 | -3 402 | – | – | – | 18 397 | 15 260 | 1 671 | 16 931 | |
| Omföring av årets avskrivningar |
– | – | – | – | – | -36 | – | – | 36 | – | – | – | |
| Effekt av MegaFons transaktioner med egna aktier |
K14 | – | – | – | – | – | – | – | 240 | – | 240 | – | 240 |
| Utgående balans 31 december 2013 |
13 856 | 21 618 | 56 | 3 -18 982 | 266 | 4 909 | -2 680 | 89 278 108 324 | 4 610 112 934 | ||||
| Utdelningar | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | -12 990 | -12 990 | -1 058 -14 048 | |
| Aktierelaterade ersättningar |
K31 | – | 18 | – | – | – | – | – | – | – | 18 | – | 18 |
| Övriga transaktioner med ägare |
K19 | – | -6 | – | – | – | – | – | – | – | -6 | – | -6 |
| Summa transaktioner med ägare |
– | 12 | – | – | – | – | – | – | -12 990 | -12 978 | -1 058 -14 036 | ||
| Årets resultat | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | 14 502 | 14 502 | 1 097 | 15 599 |
| Övrigt totalresultat | K11, K19 |
– | – | 46 | 3 | 3 610 | – | – | – | -3 079 | 580 | 332 | 911 |
| Summa totalresultat | – | – | 46 | 3 | 3 610 | – | – | – | 11 423 | 15 081 | 1 429 | 16 510 | |
| Effekt av MegaFons transaktioner med |
|||||||||||||
| egna aktier | K14 | – | – | – | – | – | – | – | 955 | – | 955 | – | 955 |
| Utgående balans 31 december 2014 |
13 856 | 21 630 | 102 | 6 -15 372 | 266 | 4 909 | -1 725 | 87 711 | 111 383 | 4 981 116 364 |
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| K1. | Redovisningsnorm | 94 |
| K2. | Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden | 96 |
| K3. | Betydelsefulla redovisningsprinciper | 98 |
| K4. | Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen |
106 |
| K5. | Segmentinformation | 107 |
| K6. | Nettoomsättning | 109 |
| K7. | Kostnadsslagsredovisning | 109 |
| K8. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 110 |
| K9. | Finansieringskostnader och övriga finansiella poster | 111 |
| K10. | Skatter | 112 |
| K11. | Övrigt totalresultat | 114 |
| K12. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 115 |
| K13. | Materiella anläggningstillgångar | 118 |
| K14. | Andelar i intressebolag och joint ventures | 119 |
| K15. | Övriga anläggningstillgångar | 122 |
| K16. | Lager | 123 |
| K17. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 124 |
| K18. | Räntebärande fordringar och likvida medel | 125 |
| K19. | Eget kapital och resultat per aktie | 126 |
| K20. | Långfristiga och kortfristiga lån | 128 |
| K21. | Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 129 |
| K22. | Övriga avsättningar | 132 |
| K23. | Övriga långfristiga skulder | 133 |
| K24. | Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 134 |
| K25. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 135 |
| K26. | Finansiell riskhantering | 136 |
| K27. | Leasingavtal | 143 |
| K28. | Transaktioner med närstående | 144 |
| K29. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 145 |
| K30. | Kassaflödesinformation | 147 |
| K31. | Personal | 148 |
| K32. | Arvoden till revisionsföretag | 152 |
| K33. | Rörelseförvärv | 153 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2015. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 april 2015.
De finansiella rapporterna för TeliaSonera-koncernen har i likhet med föregående år upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och, givet karaktären hos TeliaSoneras transaktioner, med IFRS sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU). Med avseende på rent svenska förhållanden har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas nedan.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultat- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Tidigare perioder har omräknats för att återspegla upptäckten av vissa klassificieringsfel avseende viss hårdvaruförsäljning och vissa återförsäljarprovisioner för mobila produkter i region Europa (tidigare affärsområde Mobilitetstjänster). Gjorda rättelser framgår nedan:
| Jan-dec 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Rappor | terat Omräknat | Δ | ||
| Nettoomsättning | 101 700 | 101 870 | 170 | ||
| Kostnader för sålda tjänster och | |||||
| varor | -57 883 | -57 883 | – | ||
| Bruttoresultat | 43 817 | 43 987 | 170 | ||
| Försäljnings-/administrations-/ | |||||
| FoU-kostnader | -22 631 | -22 801 | -170 | ||
| Övriga poster, netto | 3 276 | 3 276 | – | ||
| Rörelseresultat | 24 462 | 24 462 | – |
För jämförbarhet har för 2013 omklassificering av balanser mellan likvida medel och kortfristiga placeringar gjorts, samt mellan kort- och långfristig icke räntebärande fordringar. Omklassificeringarna har inte påverkat nettoskuldsättning eller operativt kassaflöde.
Värden för jämförelseperioder har omräknats för att avspegla den nya organisationen som infördes den 1 april 2014. Omräkningen baseras på antagandet att den nya strukturen skulle ha varit gällande under alla perioder som redovisas. Se not K5 "Segmentinformation".
IFRIC 21 "Levies" klargör vid vilken tidpunkt man ska redovisa en skuld för "levies" ("skatter" som påförs av statliga eller motsvarande organ såväl nationella som internationella men undantaget inkomstskatter, straff och böter). Klargörandet avser "levies" som redovisas in enlighet med IAS 37 "Provisions, Contingent Liabilities and Contingent Assets" men också "levies" vars tidpunkt och belopp är säkra. En skuld redovisas successivt om den förpliktande händelsen inträffar löpande. Om förpliktelsen utlöses av att man når en viss miniminivå redovisas skulden först när man uppnått den tröskelnivån.
IAS 32 "Financial Instruments: Presentation – ändringar avseende kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder" klargör innebörden av "för närvarande har en legal rätt att kvitta" samt att vissa system för avräkning brutto kan anses motsvara avräkning netto.
IFRIC 21 och ändringarna i IAS 32 har bara haft en begränsad påverkan på TeliaSoneras finansiella rapporter och inga retroaktiva omräkningar har gjorts.
IAS 39 "Financial instruments: Recognition and measurement: Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting". Ändringen innebär att man kommer att tilllåta att säkringsredovisningen fortsätter även när ett derivat som är betecknat som säkringsinstrument är "förnyat" för att åstadkomma clearing med en central motpart. För närvarande berörs inte TeliaSonera av ändringen.
Paketerade erbjudanden: TeliaSoneras nuvarande intäktsredovisning för paketerade erbjudanden och fördelning av intäkter mellan utrustning och tjänster är i linje med IFRS 15. Eventuellt måste den modell som används idag förfinas.
Utgifter direkt hänförliga till att avtal ingås: Försäljningsprovisioner och subventioner av utrustning som ges till återförsäljare för ett specifikt kundkontrakt ska kapitaliseras och periodiseras över kontraktstiden om de avser en period som är längre än ett år. Periodisering av kundförvärvskostnader som avser kontrakt med kortare löptid är tillåten men inte tvingande. Idag kostnadsförs dessa utgifter löpande. Eventuell påverkan beror på t.ex. mixen av kortfristiga och långfristiga kontrakt, i vilken utsträckning nuvarande provisioner och subventioner är "direkt hänförliga" eller inte och kommer att analyseras ytterligare.
Finansiering: Om perioden mellan betalning och överföring av varor och tjänster är längre än ett år, ska hänsyn tas till
pengars tidsvärde till den räntesats som råder på den aktuella marknaden. Idag diskonterar TeliaSonera till koncernens genomsnittliga låneränta. Diskonteringsräntan måste eventuellt justeras. De potentiella effekterna kommer att analyseras ytterligare.
Ändringar i kundkontrakt: Vägledning lämnas om huruvida ändringar ska redovisas retroaktivt eller framåtriktat. Effekten, om någon, kommer att analyseras ytterligare. Upplysningar: IFRS 15 ställer ökade krav på information i årsredovisningar och delårsrapporter, t.ex. ska upplysningar lämnas om intäkter fördelade på kategorier som visar hur typ, belopp, tidpunkt och osäkerheter avseende intäkter och kassaflöde påverkas av ekonomiska faktorer.
Övergångsregler: Antingen en fullständig retroaktiv tillämpning med justeringar av samtliga perioder som presenteras eller en modifierad metod med endast den aktuella perioden justerad, den senare kräver dock att upplysningar lämnas om alla bokslutsposter som om de redovisats enligt nuvarande regler, vilket i praktiken kräver dubbla uppsättningar av huvudböcker första året IFRS 15 tillämpas. TeliaSonera har ännu inte bestämt vilken metod som kommer att tillämpas.
TeliaSonera utvärderar den totala effekten av IFRS 15 på koncernens finansiella rapporter och ytterligare effekter kan komma att identifieras.
Ändringarna i IAS 16 "Property, Plant and Equipment" och IAS 38 "Intangible Assets" ska tillämpas framåtriktat från och med den 1 januari 2016, tidigare tillämpning är tillåten. Ändringen i IAS 16 förbjuder uttryckligen användandet av intäkter som bas för avskrivning av materiella tillgångar. Ändringen i IAS 38 liknar den för IAS 16 men klargör också att när man väljer avskrivningsperiod för en immateriell tillgång begränsas avskrivningstiden till den dominerande faktorn (t.ex. avtalstid). Ändringarna/ förtydligandet förväntas inte ha någon påverkan på TeliaSoneras finansiella rapporter.
Ändringarna i IFRS 11 "Joint Arrangements" klargör att de principer och upplysningskrav som finns i IFRS 3 Business Combinations även gäller förvärv av andelar i ett samägt bolag. TeliaSonera måste tillämpa ändringarna på förvärv av andelar i ett samägt bolag senast från och med den 1 januari 2016.
IFRS 9 "Financial Instruments" gäller från 1 januari 2018 och ersätter IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement". Standardens tre viktigaste projekt har varit klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning.
Klassificering och värdering: Beroende på hur vissa angivna villkor är uppfyllda efter bedömning av tillgångens kontraktsenliga kassaflödesegenskaper och affärsmodellen för hantering av tillgångar, klassificeras och värderas finansiella tillgångar till någon av följande tre kategorier: Amortized Cost (AC); Fair Value through Other Comprehensive Income (FVOCI); eller restkategorin Fair Value through Profit or Loss (FVPL). Klassificeringen av finansiella skulder är mer eller mindre oförändrad jämfört med nuvarande krav. Preliminärt får förändringen till tre kategorier i de flesta fall ingen större effekt på värderingen av en specifik finansiell tillgång eftersom värderingsgrunderna redan idag är upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde, och för finansiella skulder kommer ändringarna inte att påverka TeliaSonera.
Nedskrivning: IFRS 9 inför en generell tre-stegs modell för nedskrivning (förväntade kreditförluster) baserat på förändringar i kreditvärdighet sedan första redovisningstillfället. Beräkningen av upplupet anskaffningsvärde/effektiv ränta skiljer sig åt mellan stegen; antingen inkluderar eller exkluderar den
förlustreserven. Nedskrivningsmodellen innehåller emellertid vissa förenklingar för kundfordringar som inte har en betydande finansieringskomponent och en valmöjlighet för kundfordringar som innehåller en betydande finansieringskomponent och leasingfordringar, att antingen tillämpa den förenklade metoden eller den generella modellen. Modellen kommer förmodligen i vissa fall att resultera i tidigare redovisning av förluster än idag. Dessutom ställs krav på upplysningar för att identifiera och förklara belopp som uppstår från förväntade kreditförluster samt effekten av försämring och förbättring av kreditrisk.
Säkringsredovisning: IFRS 9 gäller för alla säkringsrelationer, med undantag för "fair value macro hedges". IASB arbetar med ett projekt runt "macro hedging" och under tiden ger IFRS 9 en valmöjlighet för säkringsredovisning: antingen fortsätta tillämpa kraven i IAS 39 tills projektet avslutats eller tillämpa IFRS 9. Det finns inga stora förändringar i säkringsredovisningen jämfört med IAS 39, men för kassaflödessäkringar av en prognostiserad transaktion som resulterar i redovisning av ett icke-finansiella objekt (till exempel anläggningstillgångar eller lager) hade företaget en valmöjlighet. TeliaSoneras nuvarande redovisningsprincip överensstämmer med den nya standarden. Den nya säkringsredovisningsmodellen ger en möjlighet att bättre återspegla ett företags riskhanteringsaktiviteter i den finansiella rapporteringen. Det nuvarande 80–125 procent effektivitets-testet är inte överfört till i IFRS 9. I stället bör det finnas en ekonomisk relation mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet, men ingen kvantitativ tröskel. TeliaSonera förväntar sig ingen större påverkan baserat på nuvarande säkringsaktiviteter. Tvärtom antas IFRS 9 göra det lättare att uppnå säkringsredovisning. Ökade möjligheter kräver också ökade upplysningar om riskhanteringsstrategi, kassaflöden från säkrings aktiviteter och effekten av säkringsredovisning på de finansiella rapporterna. Dessutom har följdändringar gjorts i IFRS 7 "Financila Instruments: Disclosures" och IAS 39 "Financial Instruments: Recognitions and Measurement".
IAS 19 "Defined Benefit Plans: Employee Contributions" gäller för räkenskapsår som påbörjas efter 1 juli 2014. IAS 19 kräver att hänsyn ska tas till bidrag från anställda eller tredje part vid redovisning av förmånsbestämda planer. Ändringen klargör att de metoder som är tillåtna för att hänföra bidrag från anställda eller tredje part skiljer sig åt beroende på om ersättningen är kopplad till antal tjänstgöringsår eller inte.
Ändringar av IAS 1"Presentation of Financial Statements: Disclosure Initiative". Avsikten är att uppmuntra företag att själva göra en bedömning och avgöra det bästa sättet att presentera upplysningar på och hur man ska utforma dessa i rapporterna. Förändringarna snarare klargör än väsentligt ändrar nuvarande IAS 1. Ändringarna förtydligar att upplysningar som specifikt krävs enligt IFRS behöver endast tas med om de är materiella; de olika raderna i uppställningsformatet för finansiella rapporter som specificerats i IAS 1 kan delas upp och aggregeras beroende på vad som är relevant. Revideringen av IAS 1 förtydligar också att det finns en flexibilitet i vilken ordning noter presenteras och var redovisningsprinciper redovisas. Uppställningsformatet för årsredovisningarna bör vara jämförbara och begripliga mellan åren. Ändringarna är tillämpliga från och med den 1 januari 2016. Tidigare tillämpning är tillåten.
Annual Improvements to IFRSs (2010–2012 och 2011–2013 ska tillämpas från och med den 1 januari 2015, 2012–2014 ska tillämpas från och med den 1 januari 2016) inför ändringar som inte ingått i några andra projekt. Ändringarna som är re-
levanta för TeliaSonera är i vissa fall redan i linje med tillämpad tolkning och kommer i övriga fall att ha ingen eller obetydlig påverkan på resultat eller finansiell ställning.
I början av mars 2015 hade samtliga ovannämnda standarder, ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 15, IFRS 9 med följdändringar i IFRS 7 och IAS 39, ändringar av IAS 1, IFRS 10, IFRS 11, IFRS 12, IAS 28, IAS 16 och IAS 38 samt Annual Improvements 2012–2014. EUkommissionen har meddelat att om en IFRS (eller motsvarande) antas efter rapportperiodens slut men före de finansiella rapporternas publicering kan den behandlas som antagen vid upprättande av dessa rapporter, under förutsättning att tillämpning före antagandedatumet tillåts av såväl den förordning enligt vilket dokumentet antas som av berörd IFRS.
Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplicerade bedömningar ledningen måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledningens bedömning i ett antal fall för att bestämma om och när intäkter skall redovisas.
Huvudman eller agent – brutto- kontra nettoredovisning När koncernen fungerar som en huvudman, redovisas intäkter och betalningar till leverantörer brutto som nettoomsättning respektive rörelsekostnader. Om gruppen säljer varor eller tjänster som agent (huvudsakligen för innehållstjänster) redovisas intäkter och betalningar till leverantörer netto under nettoomsättning och representerar den marginal/kommission som gruppen tjänat. Huruvida gruppen anses vara huvudman eller agent i en transaktion baseras på en analys av både den juridiska formen och på innehållet i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner. Bedömningarna påverkar storleken på redovisad nettoomsättning och rörelsekostnader men inte årets resultat eller kassaflöden. Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som agent är främst: koncernen är inte exponerad för betydande risker och förmåner som förknippas med försäljning av varor och tjänster och det gruppen tjänar är förutbestämt, antingen som en fast intäkt per transaktion eller en angiven procentandel av det belopp som faktureras till kunden.
Vid paketering av produkter och tjänster krävs managements bedömning för att bestämma verkligt värden och om eller när inkomster bör redovisas. Inkomster fördelas mellan varor och tjänster baserat på relativa verkliga värden. De verkliga värden som fastställs för produkter och service kan påverka tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa det verkliga värdet för varje element kan kräva komplicerade beräkningar men är huvudsakligen baserad på förväntade kostnader plus en marginal.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skat-
| För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser. | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | -- | -- | ------------------------------------------------------- |
| Varumärken Individuell prövning, minst 10 procent Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter Återstående licensperiod, minst 5 procent Samtrafik- och roamingavtal Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens Kundkontrakt Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn Aktiverade utvecklingsutgifter 20 procent Övriga immateriella anläggningstillgångar 20–33 procent eller individuell prövning Byggnader 2–10 procent Markanläggningar 2 procent Förbättringsutgifter på annans fastighet Hyreskontraktets återstående löptid Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) 14,5–20 procent Fasta nät – Kopplings- och transmissionssystem 10–20 procent – Transmissionsmedia (kabel) 5–10 procent – Utrustning för specialnät 10 procent – Tidsbestämda nyttjanderättsavtal Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång – Övriga anläggningar 2–33 procent Inventarier, verktyg och installationer 10–33 procent Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal 33 procent, eller avtalets löptid om längre |
|
|---|---|
tefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka TeliaSonera bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.
Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K10 "Skatter".
Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör cirka 60 procent av TeliaSoneras totala tillgångar.
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende. Dessa antaganden tas fram av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott.
Under 2014 och 2013 uppgick totala av- och nedskrivningar till 15 589 MSEK respektive 15 215 MSEK. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och not K13 "Materiella anläggningstillgångar".
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta kassagenererande enheten. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
TeliaSoneras reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K17 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".
De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad livslängd. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader.
Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande, avsättningar för omstruktureringsåtgärder, ansvarsförbindelser och rättstvister Fastställande av lösenbelopp för säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande innebär att ledningen måste bedöma och uppskatta viktiga faktorer såsom sannolikheten av att optionen utnyttjas och i så fall när i tiden, de underliggande verksamheternas prognostiserade kassaflöden, diskonteringsränta (WACC) m m. En förändring i någon av dessa faktorer kan ge en betydande påverkan på framtida resultatutfall och kassaflöden.
TeliaSonera har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av Immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar och säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande, inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K22 "Övriga avsättningar" respektive not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget TeliaSonera AB och samtliga bolag i över vilka TeliaSonera har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande när koncernen exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett bolag och kan använda sitt inflytande över bolaget till att påverka sin avkastning. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande kan utnyttjas inklusive potentiella rösträtter som innehavs av ett annat bolag beaktas vid bedömning av om TeliaSonera har bestämmande inflytande eller inte. TeliaSonera antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och aktierna har lika röstträtt och ger proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. TeliaSonera antas också ha bestämmande inflytande om TeliaSonera enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majoriteten av aktierna, se noterna K4 "Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen" och K19 "Eget kapital och resultat per aktie".
Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamheten som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde (vanligtvis verkligt värde) netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.
Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som eget kapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan.
Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med utomstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som eget kapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger TeliaSonera rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.
Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill. Åtaganden ingångna fr o m 2010 anses vara finansiella skulder med efterföljande förändringar i värde redovisat under övriga rörelseintäkter/-kostnader. För varje rörelseförvärv väljer koncernen att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av identifierade nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Om TeliaSonera har ett åtagande avseende en säljoption och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter. Förändring i verkligt värde på optionen antas överenstämma med avkastningen på aktierna som innehas som säkerhet, se not K26 "Finansiell riskhantering".
Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är samarbetsarrangemang där TeliaSonera har rätt till den gemensamma verksamhetens tillgångar, åtaganden för skulder och redovisar sin andel av intäkter och kostnader post för post i koncernredovisningen. De gemensamma verksamheterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhandahålla aktieägarna med produkter och tjänster.
Joint ventures å andra sidan är arrangemang där TeliaSonera har en rätt till nettotillgångarna och där investeringen redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se avsnitt om intressebolag nedan). Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värde-justeringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade samarbetsarrangemang ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då gemensamt bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då gemensamt bestämmande inflytande förloras.
Intressebolag är bolag i vilka TeliaSonera-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Om koncernen direkt eller indirekt (tex via dotterbolag) äger minst 20 procent av rösterna i investeringsobjektet anses koncernen ha betydande inflytande, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i
intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till TeliaSoneras bokslutsdag.
I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. TeliaSoneras andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag elimineras.
Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Koncernens andel av intressebolags eget kapitaltransaktioner som förvärv eller försäljning av egna aktier från tredje part redovisas direkt i eget kapital.
Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra eget kapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet, förutom gjorda eller erhållna IRU-relaterade förtidsbetalningar vilka ingår i kassaflöden från investeringsverksamhet. I förändring av rörelsekapital ingår också terminalfinansieringsfordringar.
I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga eget kapitalinstrument. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen, betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader.
I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA. I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning.
Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar (inklusive spärrade medel) med löptid på 3 månader eller mindre.
En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.
Koncernens affärsverksamheter styrs baserat på en geografisk organisation. Länderna är grupperade i tre geografiska regioner: Sverige, Europa och Eurasien. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment, intressebolagen Mega-Fon och Turkcell och vissa koncernfuktioner har sammanförts i "Övrig verksamhet". Ytterligare information återfinns i not K5 "Segmentinformation".
Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
Valutaomräkning baseras på de fixkurser som dagligen publiceras av Sveriges Riksbank och, för valutor där fixkurs inte är tillgänglig, konvertering av officiella växelkurser mot US-dollar (USD).
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, d v s den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringskostnader. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag som kan säljas respektive kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, joint ventures och intressebolag samt filialer) till periodens genomsnittskurs. Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värde-justeringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.
När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om TeliaSonera emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.
För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella
rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutningsoch installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Försäljningsintäkter redovisas till den erhållna ersättningens verkliga värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.
Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla TeliaSonera och när intäkten samt därtill relaterade kostnader som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar TeliaSoneras nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som TeliaSonera uppbär för huvudmannens räkning.
Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande kostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser senare utförda tjänster periodiseras.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, d v s vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.
Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av TeliaSonera. Försäljningsbeloppen fördelas, baserat på relativa verkliga värden, mellan tillhandahållna tjänster och produkter och belöningar för framtida tjänster och produkter. För den del av belöningarna som kunderna förväntas tjäna in redovisas en förutbetald intäkt. Intäktsredovisning sker därefter när belöningarna har intjänats och åtagandena att tillhandahålla belöningar fullföljts. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.
TeliaSonera paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och start- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Tjänster som faktureras baserat på utnyttjande ingår inte i fördelningen. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av TeliaSonera redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.
TeliaSonera erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).
För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.
Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrierverksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "TeliaSonera som operationell leasegivare" nedan).
TeliaSoneras kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forskningsoch utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.
Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.
Samtliga kostnader för pensionsförmåner förutom räntekomponenten redovisas som personalkostnader. Kostnader för aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument som till exempel TeliaSoneras Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade eget kapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet eget kapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också nedskrivning av goodwill, statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik-
och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser på transaktioner hänförligt till rörelsen inkluderar även effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder ("economic hedges") samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter redovisas som räntekostnader.
I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper också förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Utdelning på eget kapitalinstrument intäktsförs när Telia-Soneras rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers. Dessutom ingår nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som en del av finansieringskostnader.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar TeliaSonera en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.
Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhållsoch utbildningsinsatser kostnadsförs löpande.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade multiperiod excess earningsmetoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads- och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade
omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma TeliaSonera till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/ eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.
Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, d v s är kopplade till företagets löpande prestationer i form av redovisade intäkter, betalda löner, etc aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.
Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).
I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillgång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och fastställd löptid och som TeliaSonera har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande eget kapitalinstrument samt obligationer. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not K15), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not K17) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not K18).
Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett negativt verkligt värde. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not K20), Övriga avsättningar (not K22), Övriga långfristiga skulder (not K23) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not K24).
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel eller
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fastställdes baserat på en trenivåers verkligt värde-hierarki enligt nedan.
| Nivå | Bestämning av verkligt värde | Omfattar |
|---|---|---|
| 1 | Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder |
Huvudsakligen noterade eget kapitalinstrument klassificerade som kan säljas eller innehas för handel |
| 2 | Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser) |
Derivat betecknade som säkringsinstrument eller som innehas för handel samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
| 3 | Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata) |
Onoterade eget kapitalinstrument klassificerade som kan säljas eller som innehas för handel |
För beräkning av verkligt värde i upplysningssyfte för de tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde används ingångsdata som hänförs till verkligt värde kategori 2.
skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning. Belägg för nedskrivningsbehov innefattar att gäldenärer, individuellt eller kollektivt, försummar betalningar eller andra indikationer på att de har allvarliga finansiella problem, inklusive sannolikheten att påbörja konkursförfarande eller annan finansiell rekonstruktion.
En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när TeliaSonera har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.
För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som uppskattade diskonterade kassaflöden (DCF-analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden,
uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.
För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar från börshandlade TeliaSonera-obligationer. I upplysningssyfte använda verkliga värden för kategorin "lånefordringar och kundfordringar" uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar där sådana finns tillgängliga annars på individuella bedömningar.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga. Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning.
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Noterade eget kapitalinstrument värderas till verkligt värde, vilket är de noterade marknadspriserna. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Om det verkliga värdet på ett noterat eget kapitalinstrument minskar gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är sådan att den ska resultatföras. En avsevärd eller utdragen minskning av instrumentets verkliga värde till under anskaffningsvärde ger belägg för en nedskrivning. Investeringar i Venture Capital bolag värderas till verkligt värde och verkligt-värdeförändringar redovisas i årets resultat. Onoterade eget kapitalinstrument vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning av onoterade eget kapitalinstrument beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden dis-
konterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument upptagna till anskaffningsvärde reverseras inte och nedskrivningar av egetkapitalinstrument klassificerade som "kan säljas" reverseras aldrig via årets resultat.
Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. Obligationer som kan säljas värderas till verkligt värde (noterade marknadspriser). De orealiserade verkligt värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till säkrat verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera befintlig förpliktelse vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.
Kundfordringar och leverantörsskulder – värdering Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kund-
fordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och
nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
TeliaSonera använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet används också finansiella skulder.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.
För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten. Förändringar i verkligt
värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta ("economic hedges") eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på economic hedges redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.
Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper klassificeras som "innehas för försäljning" om deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. En anläggningstillgång (eller avyttringsgrupp) värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Att bestämma om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som "innehas för försäljning" kräver bedömning av företagsledningen. Företag kan vid tillämpningen av IFRS komma till olika slutsatser. Ett av de villkor som måste vara uppfyllt för att försäljning ska klassificeras som "innehas för försäljning" är att försäljningen är mycket sannolik och att tillgångarna (avyttringsgruppen) är tillgängliga för försäljning i sitt nuvarande skick. Ett kriterium för att försäljningen skall anses vara mycket sannolik är att tillbehörig nivå i företagsledningen är bunden till en plan för att sälja anläggstillgångarna i sitt nuvarande skick. I telekombranschen krävs vid förvärv oftast tillstånd från regulatoriska myndigheter och för att få tillstånd måste köparen ofta samtycka till ett antal eftergifter. Så länge de slutliga eftergifterna inte är överenskomna eller accepterade av företagsledningen anser inte TeliaSonera att försäljningen är mycket sannolik och följaktligen redovisas inte anläggningstillgången (avyttringsgruppen) som "innehas för försäljning".
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar, eget kapitaltransaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas
det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för verkligt värde och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Eget kapitaltransaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av ett intressebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2014 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
TeliaSonera tillhandahåller premiebestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner till sina anställda. Inbetalningar till premiebestämda planer utgörs normalt av en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande. TeliaSonera betalar fastställda premier till separata juridska enheter och har ingen legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala förmånera. Betalningar till premiebestämda pensionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes tjänstgöring vilken berättigar till förmånen.
Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge och innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit creditmetoden, vilken fördelar kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod. Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter, kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring redovisas i rörelseresultatet, nettoräntan, baserat på diskonteringsräntan, för pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella poster. Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och förändring i förvaltningstillgångar, förändring mot diskonteringsränta, resulterar i omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av rapporteringsperioden.
Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rapporteringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i TeliaSoneras pensionsstiftelser värderas till verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut.
I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsvillkor avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
En avsättning redovisas när TeliaSonera har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska
förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.
I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
I Övriga avsättningar ingår villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade ägare till innehav utan bestämmande inflytande i befintliga dotterbolag (ytterligare information återfinns i avsnittet "Koncernredovisning − Innehav utan bestämmande inflytande" ovan) liksom avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnads-minskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter os v. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas endast när Telia-Sonera är förpliktigat att antingen avsluta en persons eller en grupp av personers anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar till följd av ett erbjudande lämnat för att uppmuntra frivillig avgång. Sådana ersättningar redovisas endast efter ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader.
Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.
Som leasetagare har TeliaSonera ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal redovisas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld, vid leasingperiodens början upptagen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntekostnader redovisas löpande i årets resultat. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden redovisas jämnt över avtalsperioden.
TeliaSonera äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.
Inom ramen för TeliaSoneras internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. TeliaSonera har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.
TeliaSoneras huvudsakliga rörelsedrivande dotterbolag per 31 december 2014 framgår av Marknader och varumärken. Ägarandel inkluderar, utöver aktier som innehas direkt eller indirekt av TeliaSonera, aktier som innehas av intressebolag. I konsoliderad andel är också åtaganden om att förvärva aktier från ägare till innehav utan bestämmande inflytande medräknade. Dotterbolag med väsentliga andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K19 "Eget kapital och resultat per aktie".
Väsentliga intressebolag redovisas i not K14 "Andelar i intressebolag och joint ventures".
TeliaSonera är delägare i tre samarbetsarrangemang som är klassificerade som gemensamma verksamheter, Svenska UMTS-nät AB (SUNAB) i Sverige, TT-Netværket P/S (TT) i Danmark och Suomen Yhteisverkko Oy i Finland. Bolagen är gemensamt ägda nätbolag med Tele2 (SUNAB), Telenor (TT) och DNA (Suomen Yhteisverkko). TeliaSonera äger 50 procent av aktierna i både SUNAB och TT. TeliaSonera äger 51 procent av aktierna i Suomen Yhteisverkko, men baserat på aktieägaravtalet är bolaget under gemensamt bestämmande inflytande och styrs gemensamt utifrån principen att parterna är överens.
I april 2014 förvärvade TeliaSonera finska AinaComs konsumentverksamhet och fasta nät.
I maj 2014 förvärvade TeliaSonera en bolagsgrupp inom öppen fiber. Förvärvet omfattade 100 procent av aktierna i kommunikationsoperatören Zitius Service Delivery AB, Quadracom Networks AB, Quadracom Services AB, QMarket AB och tjänsteleverantören Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB (Riksnet).
I oktober 2014 förvärvade TeliaSonera alla aktier i Ipeer AB, en ledande företagsleverantör av moln- och hostingtjänster i Sverige.
Se not K33 "Rörelseförvärv" för ytterligare information om rörelseförvärven ovan och för information om övriga smärre rörelseförvärv under 2014.
I augusti 2014 bildade TeliaSoneras finländska verksamhet Sonera (TeliaSonera Finland Oyj), och den lokala finländska operatören DNA en gemensam verksamhet, Suomen Yhteisverkko Oy, som kommer att bygga och driva ett gemensamt mobilnät för parterna. Se "Samarbetsarrangemang" ovan.
I juni 2014 investerade TeliaSonera 4 MSEK i SmartCash AS (senare namnändrat till Strex AS), ett joint venture i Norge. TeliaSonera, Telenor och Tele2 äger 33,3 procent var i detta joint venture.
Det har inte skett några avyttringar under 2014.
TeliaSonera förvärvade Tele2:s norska verksamhet den 12 februari 2015 efter att ha erhållit godkännande från Norges konkurrensmyndighet. För ytterligare information om detta rörelseförvärv och ett annat smärre rörelseförvärv efter rapportperiodens slut, se not K33 "Rörelseförvärv".
Den 3 december 2014 meddelade TeliaSonera att man ingått ett avtal med Telenor om att slå samman de två företagens danska verksamheter till ett joint venture där parterna kommer att äga 50 procent vardera. Transaktionen kräver godkännande från EU-kommissionen. Ett beslut från EU förväntas under 2015.
Under 2014 införde TeliaSonera en ny verksamhetsmodell baserad på geografiska områden. Enligt den nya modellen styrs och rapporteras koncernens verksamhet utifrån de tre rörelsesegmenten: region Sverige, region Europa och region Eurasien. Regionerna är landsbaserade organisationer och chefen för varje region rapporterar direkt till VD. Övrig verksamhet rapporteras sammanslagen.
Tidigare presenterade TeliaSonera segmentinformation per affärsområdena Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Eurasien samt segmentet Övrig verksamhet. Belopp för jämförelseperioder har räknats om för att återspegla den nya organisationen. Omräkningen baseras på antagandet att den nya organisationen skulle ha varit på plats under alla perioder som presenteras.
Segmentinformationen baseras på samma redovisningsprinciper som för koncernen som helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Förutom nettoomsättning och rörelseresultat är EBITDA före engångsposter, investeringar i intresseföretag och joint ventures, övriga operativa segmenttillgångar och operativa segmentskulder centrala styrningsoch rapporteringsbegrepp (se Definitioner).
Operativa segmenttillgångar består av totala tillgångar minskat med ej rörelserelaterade räntebärande fordringar, lång- och kortfristiga investeringar, tillgångar för pensionsåtaganden, valutaderivat, upplupen ränta, skattefordringar och likvida medel. Operativa segmentskulder består av totala skulder minskat med ej rörelserelaterade räntebärande skulder, avsättningar för pensioner och anställningsvillkor, valutaderivat, upplupen ränta och skatteskulder.
| Januari–december 2014 eller 31 december 2014 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrig verk | ||||||
| MSEK | Sverige | Europa | Eurasien | samhet | Elimineringar | Koncernen |
| Nettoomsättning | 36 456 | 39 836 | 20 458 | 7 043 | -2 734 | 101 060 |
| Extern nettoomsättning | 36 165 | 39 571 | 19 759 | 5 565 | – | 101 060 |
| EBITDA före engångsposter | 14 311 | 9 772 | 10 859 | 282 | – | 35 223 |
| Engångsposter | -354 | -206 | -637 | -351 | – | -1 549 |
| Av- och nedskrivningar | -4 205 | -5 273 | -5 313 | -797 | – | -15 589 |
| varav nedskrivningar | -36 | -202 | -2 166 | -0 | – | -2 404 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -5 | 108 | 26 | 4 463 | – | 4 593 |
| Rörelseresultat | 9 746 | 4 401 | 4 936 | 3 597 | – | 22 679 |
| Finansiella poster, netto | -2 573 | |||||
| Skatter | -4 508 | |||||
| Årets resultat | 15 599 | |||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 22 | 803 | 327 | 31 640 | – | 32 793 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 39 291 | 96 049 | 37 408 | 15 444 | -1 791 | 186 401 |
| Aktuella och uppskjutna skattefordringar | 7 006 | |||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 45 866 | |||||
| Summa tillgångar | 272 066 | |||||
| Operativa segmentskulder | 10 195 | 11 679 | 13 354 | 5 250 | -1 797 | 38 680 |
| Aktuella och uppskjutna skatteskulder | 11 411 | |||||
| Övriga ofördelade skulder | 105 610 | |||||
| Summa långfristiga och kortfristiga avsättningar och skulder | 155 701 | |||||
| Investeringar | 5 605 | 5 203 | 4 733 | 2 355 | 3 | 17 899 |
| varav CAPEX | 4 936 | 4 699 | 4 724 | 2 317 | 3 | 16 679 |
| Antal anställda | 6 740 | 10 917 | 5 273 | 3 236 | – | 26 166 |
| Januari–december 2013 eller 31 december 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrig verk | |||||||
| MSEK | Sverige | Europa | Eurasien | samhet | Elimineringar | Koncernen | |
| Nettoomsättning | 36 199 | 41 360 | 20 414 | 6 668 | -2 771 | 101 870 | |
| Extern nettoomsättning | 35 958 | 40 829 | 19 797 | 5 287 | – | 101 870 | |
| EBITDA före engångsposter | 14 514 | 9 740 | 10 804 | 513 | 13 | 35 584 | |
| Engångsposter | -472 | -415 | -709 | -332 | – | -1 928 | |
| Av- och nedskrivningar | -4 448 | -5 937 | -3 473 | -1 356 | – | -15 215 | |
| varav nedskrivningar | -444 | -1 250 | -500 | -273 | – | -2 467 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -14 | 110 | 19 | 5 906 | – | 6 021 | |
| Rörelseresultat | 9 580 | 3 498 | 6 640 | 4 731 | 13 | 24 462 | |
| Finansiella poster, netto | -3 094 | ||||||
| Skatter | -4 601 | ||||||
| Årets resultat | 16 767 | ||||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 18 | 743 | 315 | 28 273 | – | 29 350 | |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 37 157 | 93 426 | 33 755 | 15 615 | -2 027 | 177 926 | |
| Aktuella och uppskjutna skattefordringar | 5 617 | ||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 39 935 | ||||||
| Summa tillgångar | 252 828 | ||||||
| Operativa segmentskulder | 10 526 | 12 986 | 9 995 | 5 451 | -2 016 | 36 942 | |
| Aktuella och uppskjutna skatteskulder | 10 418 | ||||||
| Övriga ofördelade skulder | 92 534 | ||||||
| Summa långfristiga och kortfristiga avsättningar och skulder | 139 894 | ||||||
| Investeringar | 4 535 | 5 448 | 5 861 | 1 949 | – | 17 793 | |
| varav CAPEX | 4 414 | 5 368 | 4 712 | 1 839 | – | 16 332 | |
| Antal anställda | 6 756 | 11 120 | 4 904 | 3 233 | – | 26 013 |
| Introduktion | |
|---|---|
Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Intäkter från mobiltelefoni | 57 151 | 57 438 |
| Intäkter från fasta tjänster | 30 414 | 30 487 |
| Intäkter från övriga tjänster | 3 385 | 3 122 |
| Intäkter från produktförsäljning | 10 109 | 10 824 |
| Summa | 101 060 | 101 870 |
I fasta tjänster ingår huvudsakligen telefoni-, bredbands-, data- och TV-tjänster.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar | |||||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Sverige | 36 125 | 35,7 | 35 585 | 34,9 | 31 968 | 20,5 | 28 423 | 19,4 |
| Finland | 12 648 | 12,5 | 12 328 | 12,1 | 41 997 | 27,0 | 37 537 | 25,6 |
| Norge | 6 975 | 6,9 | 7 217 | 7,1 | 20 521 | 13,2 | 20 343 | 13,9 |
| Alla övriga länder | 45 312 | 44,8 | 46 740 | 45,9 | 61 344 | 39,4 | 61 144 | 41,2 |
| Summa | 101 060 | 100,0 | 101 870 | 100,0 | 155 830 | 100,0 | 147 447 | 100,0 |
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) | 78 732 | 77,9 | 79 659 | 78,2 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) | 71 744 | 71,0 | 72 426 | 71,1 |
| Övriga Europa | 2 323 | 2,3 | 2 432 | 2,4 |
| North-American Free Trade Agreement (NAFTA) | 629 | 0,6 | 522 | 0,5 |
| Övriga länder | 19 376 | 19,2 | 19 257 | 18,9 |
| Summa | 101 060 | 100,0 | 101 870 | 100,0 |
TeliaSonera-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Rörelsens kostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster | -17 922 | -18 576 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -10 144 | -10 694 |
| Övriga nätkostnader | -6 258 | -5 829 |
| Förändring i varulager | -3 410 | -2 941 |
| Personalkostnader (se även not K31) | -12 557 | -12 226 |
| Marknadsföringskostnader | -5 648 | -6 304 |
| Övriga kostnader | -10 405 | -10 069 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -14 735 | -14 045 |
| Summa | -81 078 | -80 684 |
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyreskostnader, konsultkostnader, it-kostnader samt energikostnader.
| Introduktion | ||
|---|---|---|
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Kostnader för sålda tjänster och varor | -13 096 | -12 559 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | -870 | -1 015 |
| Administrationskostnader | -765 | -466 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -4 | -5 |
| Summa | -14 735 | -14 045 |
Totala avskrivningar och nedskrivningar för 2014 uppgick till 15 589 MSEK, varav 14 735 MSEK var fördelat på funktionerna ovan och 854 MSEK ingick i övriga rörelsekostnader. Se not K8 "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader". För mer
information om avskrivningar och nedskrivningar se noterna K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och K13 "Materiella anläggningstillgångar". Avskrivningar och nedskrivningar fördelat per rapporterbart segment presenteras i not K5 "Segmentinformation".
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 77 | 232 |
| Kursvinster | 362 | 376 |
| Provisioner, licens- och patentintäkter, m m | 111 | 222 |
| Bidrag | 32 | 21 |
| Återvunna kundfordringar | 65 | 95 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | – | 220 |
| Erhållna skadestånd | 87 | 62 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 733 | 1 228 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -518 | -695 |
| Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv | -56 | – |
| Avsättningar för förlustkontrakt | -1 | -100 |
| Kursförluster | -454 | -447 |
| Omstruktureringskostnader | -647 | -1 234 |
| Av- och nedskrivningar | -854 | -1 170 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | – | -312 |
| Lämnade skadestånd | -99 | -15 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -2 628 | -3 973 |
| Resultateffekt, netto | -1 895 | -2 745 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument som innehas för handel | 9 | -6 |
För 2014 och 2013 avser raden "Avskrivningar och nedskrivningar" ovan främst nedskrivning av goodwill. För mer information om avskrivningar och nedskrivningar se noterna K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och K13 "Materiella anläggnintstillgångar". Omstruktureringskostnader avser i huvudsak övertalighetskostnader för personal.
Finansieringskostnader och övriga finansiella poster fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Finansieringskostnader | ||
| Räntekostnader | -3 411 | -3 597 |
| Räntekostnader på finansiell leasing | -4 | -3 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | -83 | -71 |
| Aktiverade ränteutgifter | 75 | 60 |
| Netto kursvinster/kursförluster | -88 | -147 |
| Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) | 30 | -147 |
| Summa finansieringskostnader | -3 479 | -3 905 |
| Övriga finansiella poster | ||
| Ränteintäkter | 680 | 686 |
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 99 | 100 |
| Kreditförluster på finansiell leasing | -1 | -14 |
| Kapitalvinster på venture capital-investeringar | − | 4 |
| Förändringar i verkligt värde på investeringar som innehas för handel | 56 | − |
| Förändring i nuvärdet av fordringar | 74 | 55 |
| Förluster på finansiella instrument | -1 | -20 |
| Summa övriga finansiella poster | 907 | 811 |
| Resultateffekt, netto | -2 573 | -3 094 |
Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2014 |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2014 |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2014 |
Jan–dec 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 1 764 | 366 | 31 | -176 | − | − |
| Derivat för kassaflödessäkring | -36 | -83 | 576 | 97 | − | − |
| Derivat som innehas för handel | -188 | -411 | -267 | 2 322 | − | − |
| Placeringar som hålls till förfall | − | − | − | 26 | 18 | |
| Lånefordringar och kundfordringar | − | − | 610 | -3 314 | 658 | 652 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -2 374 | -1 606 | -31 | 176 | − | − |
| Upplåning och andra finansiella skulder till | ||||||
| upplupet anskaffningsvärde | -2 571 | -1 855 | -1 006 | 748 | − | − |
| Övrigt | -7 | -8 | − | − | -2 | 16 |
| Summa | -3 411 | -3 597 | -88 | -147 | 680 | 686 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -3 315 | -3 614 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | -5 | 81 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | -1 115 | -594 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter | 18 | 217 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | -91 | -691 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -4 508 | -4 601 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | 870 | 367 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | 845 | -966 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 1 715 | -599 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt hänförlig till ett intressebolags återköp av egna aktier | 10 | 6 |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | 10 | 6 |
Resultat före skatt uppgick till 20 107 MSEK under 2014 respektive 21 368 MSEK under 2013. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 22,0 | 22,0 |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | -0,4 | 0,1 |
| Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag | 2,8 | 2,0 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | 0,0 | -0,4 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter | -0,1 | -1,0 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 0,5 | 3,2 |
| Resultat från intressebolag | -5,0 | -6,2 |
| Årets underskott för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats | 0,9 | 0,5 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 2,5 | 2,0 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -0,8 | -0,7 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 22,4 | 21,5 |
| Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag | 25,6 | 25,7 |
Följande nyligen beslutade förändringar av skattelagstiftningen påverkar TeliaSonera.
| Land | Beslutad | Förändring av bolagsskattelagstiftning | Ikraftträdande |
|---|---|---|---|
| Sverige | November 2012 | Skattesatssänkning från 26,3 procent till 22,0 procent | 1 januari 2013 |
| Danmark | Juni 2012/2013 | Till den del beskattningsbar inkomst överstiger 7,5 MDKK kan för taxeringsår som påbör jas den 1 juli 2012 eller senare maximalt 60,0 procent av den beskattningsbara inkomsten kvittas mot ackumulerade skattemässiga underskott från tidigare år. Skattesatsen har stegvis sänkts från 25,0 procent till 24,5 procent 1 januari 2014, 23,5 procent 2015 och 22,0 procent 2016 |
1 januari 2013/ 2014/2015/2016 |
| Finland | December 2013 | Skattesatssänkning från 24,5 procent till 20,0 procent | 1 januari 2014 |
| Frankrike | December 2012 | Till den del beskattningsbar inkomst överstiger 1 MEUR kan maximalt 50,0 procent från och med 2013 års beskattningsbara inkomst kvittas mot ackumulerade skattemässiga underskott från tidigare år |
1 januari 2013 |
| Norge | December 2013 | Skattesatssänkning från 28,0 procent till 27,0 procent | 1 januari 2014 |
| Spanien | Juli 2012/oktober 2013/november 2014 |
Skattesatssänkning från 30,0 procent till 28,0 procent år 2015 och till 25,0 procent år 2016. Om omsättningen överstiger 60 MEUR kan maximalt 25,0 procent av årets be skattningsbara inkomst från och med år 2012 kvittas mot ackumulerade skattemässiga underskott från tidigare år. Den tillfälliga begränsningen gällde fram till och med år 2013 och har förlängts fram till och med år 2015. Möjligheten att utnyttja underskotten ökar till 60,0 procent år 2016 och till 70,0 procent år 2017 och senare. Förfallotiden för skattemäs siga underskottsavdrag är begränsade till18 år men från och med år 2015 upphör denna begränsning och underskottsavdrag är inte längre tidsbegränsade. |
1 januari 2012/ 2014/2015/2016 /2017 |
| Storbritannien | Mars/juli 2012/ juli 2013 |
Skattesatssänkning från 24,0 procent till 23,0 procent 2013, med en ytterligare sänkning till 21,0 procent 2014 och 20,0 procent år 2015 |
1 april 2013/2014/ 2015 |
| Uzbekistan | December 2013 | Skattesatssänkning från 9,0 procent till 8,0 procent | 1 januari 2014 |
Den beslutade sänkningen av den spanska och finska bolagsskattesatsen från och med den 1 januari 2015 och 1 januari 2014 föranledde en omräkning av befintliga uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till TeliaSoneras spanska och finska verksamhet och medförde en uppskjuten skattekostnad 2014 med 91 MSEK och 2013 med 675 MSEK.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 5 493 | 7 410 |
| Periodens förändring över totalresultatet | -121 | -1 907 |
| Förvärvad verksamhet | 0 | − |
| Avyttrad verksamhet | − | -2 |
| Reverserad kvittning av skatteskulder/-fordringar, övriga omklassificeringar | 263 | -135 |
| Kursdifferenser | 320 | 127 |
| Utgående redovisat värde | 5 955 | 5 493 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | 10 063 | 10 287 |
| Periodens förändring över totalresultatet | 222 | 127 |
| Förändring av källskatt redovisad direkt mot eget kapital | -10 | -6 |
| Förvärvad verksamhet | 69 | 7 |
| Avyttrad verksamhet | − | -48 |
| Reverserad kvittning av skattefordringar/-skulder, övriga omklassificeringar | 332 | -2 |
| Kursdifferenser | 164 | -302 |
| Utgående redovisat värde | 10 840 | 10 063 |
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||
| Senarelagda avskrivningar, nedskrivningar och verkligt värde-justeringar, övriga anläggningstillgångar | 3 837 | 3 932 |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 1 505 | 980 |
| Osäkra kundfordringar | 213 | 93 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 4 433 | 4 736 |
| Summa | 9 988 | 9 741 |
| Värderingsreserv | ||
| Senarelagda avskrivningar, övriga anläggningstillgångar | -5 | -5 |
| Osäkra kundfordringar | -17 | -16 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | -3 519 | -3 834 |
| Summa | -3 541 | -3 855 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -492 | -393 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 5 955 | 5 493 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag | 2 469 | 1 960 |
| Snabbare avskrivningstakt och verkligt värde-justeringar, övriga anläggningstillgångar | 5 755 | 5 183 |
| Verkligt värde-justeringar, avsättningar | 534 | 796 |
| Senarelagd intäktsredovisning, omsättningstillgångar | 32 | 22 |
| Periodiseringsfonder | 2 542 | 2 495 |
| Summa | 11 332 | 10 456 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -492 | -393 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 10 840 | 10 063 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-) | -4 885 | -4 570 |
| Nettoökning (+)/nettominskning (-) av värderingsreserv | -314 | 158 |
Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2014, förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020–2023 Obegränsade | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Oredovisade uppskjutna skattefordringar | 2 | 1 | 2 | 3 | 3 | 304 | 3 204 | 3 519 |
Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 974 MSEK och 839 MSEK per den 31 december 2014 respektive 2013.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen Spanien och den internationella carrier-verksamheten.
De spanska underskottsavdragen avser 3G-mobiloperatören Xfera Móviles S.A. (Yoigo) som förvärvades under 2006. Xfera har redovisat skattemässiga underskott sedan bolaget bildades 2000, till följd av årliga frekvensomfångsavgifter betalda till de spanska myndigheterna, av- och nedskrivningar av tidigare investeringar, andra kostnader under tiden före driftsstart samt tillkommande rörelseförluster därefter. Per den 31 december 2014 uppgick Xferas skattemässiga underskott och beskattningsbara temporära skillnader till totalt 12,3 GSEK.
Med rådande förutsättningar på 3G-marknaden och till följd av fallande utrustningspriser under de senaste åren är ledningen dock övertygad om att Xfera kommer att generera beskattningsbara vinster och har gjort en robust affärsplan baserad på en välgrundad affärsmodell med detaljerade och testade data och har även övertygat andra parter om att investera tillsammans med TeliaSonera. Av detta följer att ledningen har tilltro till att de nuvarande icke tidsbegränsade skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas. Emellertid tillstår ledningen att i ett läge med återkommande historiska förluster är tröskeln för att redovisa uppskjuten skattefordran högre än för andra tillgångar och har således baserat på sina prognoser på affärsutvecklingen under de senaste åren samt en varsam plan för framtiden. Baserat på dessa prognoser redovisar ledningen per 31 december 2014 en uppskjuten skattefordran, efter värderingsreserv, om 491 MSEK.
Underskottsavdragen inom den internationella carrier-verksamheten avser främst nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Merparten av dessa underskottsavdrag är icke tidsbegränsade.
TeliaSoneras ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 17 366 MSEK och 16 912 MSEK för åren 2014 respektive 2013. Underskottsavdrag per den 31 december 2014 förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 2020–2033 Obegränsade | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skattemässiga underskottsavdrag | 92 | 101 | 115 | 10 | 13 | 1 532 | 15 503 | 17 366 |
Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat fördelade sig på följande sätt. Se not K21 för ytterligare information gällande "Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner".
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | |||
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | 6 689 | -1 559 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande | Innehav utan bestämmande inflytande | 332 | -126 |
| Avyttringar, överfört till årets resultat | Valutakursreserv | − | 139 |
| varav till raderna övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | − | 139 | |
| Säkring av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -3 956 | -2 263 |
| Skatteeffekt | Valutakursreserv | 870 | 434 |
| Summa valutakursdifferenser | 3 935 | -3 375 | |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 3 603 | -3 249 | |
| Resultat från intressebolag | |||
| Nettoförändring i verkligt värde av kassaflödessäkringar | Säkringsreserv | 2 | 1 |
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | 7 | -154 |
| Summa resultat från intressebolag | 9 | -153 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | 64 | 344 |
| Överfört till finansieringskostnader i årets resultat | Säkringsreserv | 5 | -10 |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | -25 | -67 |
| Summa kassaflödessäkringar | 44 | 267 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 1 | -2 |
| Avyttringar, överfört till övriga finansiella poster i årets resultat | Reserv för verkligt värde | 2 | − |
| Skatteeffekt | 0 | 0 | |
| Summa finansiella instrument som kan säljas | 3 | -2 | |
| Summa övrigt totalresultat som kan komma att | |||
| omklassificeras till årets resultat | 3 990 | -3 263 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K10) | 845 | 367 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 332 | -126 |
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en positiv nettoeffekt i eget kapital om 44 MSEK per den 31 december 2014 jämfört med 267 MSEK per den 31 december 2013.
Framtida vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2016, 2017, 2019 och framåt då de säkrade posterna förfaller. Ingen säkringsreservöverföring föranledde justering av anskaffningsvärden. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar |
||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 78 707 | 74 261 | 45 034 | 39 473 |
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | -27 742 | -23 603 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -7 812 | -6 948 | -2 408 | -2 005 |
| Förskott | – | – | 382 | 344 |
| Redovisat värde | 70 895 | 67 313 | 15 266 | 14 209 |
| varav pågående arbeten | – | – | 266 | 761 |
| Ingående redovisat värde | 67 313 | 69 162 | 14 209 | 14 116 |
| Investeringar | 458 | 268 | 3 265 | 3 682 |
| varav aktiverade räntor | – | – | 12 | 15 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | -14 | -50 |
| Förvärvad verksamhet | – | – | 20 | – |
| Avyttrad verksamhet | – | -263 | – | -198 |
| Omklassificeringar | -72 | -89 | 303 | 233 |
| Justeringar hänförliga till säljoptioner och villkorad köpeskilling | -185 | 239 | – | – |
| Årets avskrivningar | – | – | -2 856 | -2 785 |
| Årets nedskrivningar | -753 | -1 171 | -362 | -1 072 |
| Förskott | – | – | 38 | 302 |
| Kursdifferenser | 4 134 | -833 | 664 | -19 |
| Utgående redovisat värde | 70 895 | 67 313 | 15 266 | 14 209 |
Under 2014 och 2013 uppgick investeringarna i telekomlicenser och frekvenstillstånd till 1 354 MSEK respektive 1 767 MSEK. Omklassificeringar av övriga immateriella anläggningstillgångar under 2014 avsåg i huvudsak hyresrätter i Danmark som omklassificerats från goodwill och utveckling av mjukvara i Estland som omklassificerats från materiella anläggningstillgångar. För beskrivning av årets nedskrivningar, se avsnittet "Prövning a nedskrivningsbehov" nedan.
Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod. Inga generella
förändringar av avskrivningstider gjordes under 2014. För tilllämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar - kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden "Övriga rörelsekostnader".
Redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapporterbart segment och kassagenererande enhet med väsentliga goodwillbelopp på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Region Europa | 57 445 | 55 040 |
| varav Finland | 30 262 | 28 180 |
| varav Norge | 16 430 | 16 529 |
| varav Danmark | 4 033 | 3 797 |
| varav Litauen | 2 691 | 2 530 |
| varav Estland | 2 418 | 2 272 |
| varav övriga länder | 1 612 | 1 732 |
| Region Eurasien | 12 389 | 11 585 |
| varav Azerbajdzjan | 6 919 | 5 981 |
| varav Uzbekistan | 1 672 | 1 483 |
| varav Nepal | 3 400 | 2 945 |
| varav övriga länder | 398 | 1 176 |
| Region Sverige | 905 | 626 |
| Övrig verksamhet | 155 | 63 |
| Summa goodwill | 70 895 | 67 313 |
Redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Varumärken | 204 | 98 |
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd | 8 648 | 8 117 |
| Kundavtal, samtrafik- och roamingavtal | 1 590 | 1 128 |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 2 876 | 2 737 |
| Patent m m | 4 | 5 |
| Hyresrätter m m | 1 302 | 1 023 |
| Pågående arbete, förskott | 643 | 1 101 |
| Summa övriga immateriella anläggningstillgångar | 15 266 | 14 209 |
Aktiverade utvecklingsutgifter avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt TeliaSoneras affärsmässiga organisation. I de flesta fall utgör varje land inom respektive rapporterbart segment en kassagenererande enhet. Redovisat värde (i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt segmentkapital och allokerade gemensamma tillgångar från koncernfunktion Group Technology minus uppskjuten skatt på verkligt värdejusteringar och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill) för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärden (d v s det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. För Danmark är återvinningsvärdet baserat på verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.
Beräknat verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader för Danmark är framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar som baseras på antaganden som marknadsaktörer skulle beakta och verkligt värde-värderingen kategoriseras i nivå 3 i verkligt värde-hierarkin enligt IFRS 13. Se not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper" avsnitt "Nivåer inom verkligt värde-hierarkin". Vid beräkning av nyttjandevärden använde ledningen vad den anser vara rimliga antaganden, baserade på bästa tillgängliga information. Väsentliga antaganden var försäljningstillväxt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta (Weighted Average Cost of Capital, WACC) och slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde. Beräkningen av verkligt värde för Danmark baserades på prognostiserade kassaflöden, vilka ledningen anser avspeglar
historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information. Beräkningarna av nyttjandevärdet baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt ledningens bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information. Ledningen anser att nyttjandevärdet baserat på interna affärsplaner ger en mer korrekt bild av värdet för TeliaSonera, samt en mer långsiktig värdering jämfört med börsvärden som i vissa fall kan vara lägre än de verkliga värden som härleds från TeliaSoneras interna långsiktiga affärsplaner.
Förväntade kassaflöden diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för den relevanta kassagenererande enheten. WACC härleds från den riskfria räntan i lokal valuta, landets riskpremie, affärsrisken som representeras av uppskattad beta, den lokala aktiemarknadsriskpremien och en uppskattad rimlig lånekostnad över den riskfria räntan. Diskonteringsräntan före skatt kan normalt inte observeras direkt eller mätas. Den beräknas genom iteration - genom att först göra en DCF-beräkning baserat på kassaflöden efter skatt med en diskonteringsränta efter skatt, och sedan bestämma vad diskonteringsräntan före skatt skulle behöva vara för att ge ett nyttjandevärde baserat på diskonterade kassaflöden före skatt som är lika stort som nyttandevärdet beräknat baserat på DCF-beräkningen efter skatt.
Prognosperioder,diskonteringsräntor (WACC), och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade för de kassagenererande enheterna på det sätt som presenteras nedan. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där TeliaSonera verkar.
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Omnitel | TEO | Lettland | Estland | Spanien |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| WACC efter skatt (%) | 4,8 | 4,5 | 5,6 | 4,3 | 5,5 | 5,5 | 5,7 | 5,1 | 5,3 |
| WACC före skatt (%) | 5,7 | 5,6 | 7,6 | 5,5 | 6,4 | 6,2 | 6,6 | 6,4 | 6,7 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 2,0 | 1,8 | 2,0 | 2,0 | 2,1 | 2,1 | 2,5 | 2,7 | 1,9 |
| År/Procent | Grossist verksamhet |
Kazakstan Azerbajdzjan Uzbekistan Tadzjikistan | Georgien | Moldavien | Nepal | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| WACC efter skatt (%) | 5,5 | 15,1 | 11,6 | 19,3 | 21,8 | 13,4 | 19,3 | 19,7 |
| WACC före skatt (%) | 6,8 | 19,0 | 14,6 | 20,9 | 30,1 | 15,5 | 20,9 | 26,4 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 2,0 | 4,8 | 4,3 | 5,7 | 4,4 | 5,4 | 3,0 | 6,2 |
Som ett resultat av den årliga nedskrivningsprövningen har goodwill och andra tillgångar skrivits ned med 689 MSEK, 432 MSEK och 344 MSEK i de kassagenererande enheterna Tadzjikistan, Georgien och Moldavien under det sista kvartalet år 2014 , vilket presenteras i tabellen nedan.
| MSEK | Tadzjikistan | Georgien | Moldavien | Total |
|---|---|---|---|---|
| Återvinningsvärde | 733 | 1 102 | 618 | 2 453 |
| Nedskrivning | -689 | -432 | -344 | -1 465 |
| varav goodwill | -173 | -306 | -41 | -520 |
| varav övriga immateriella tillgångar | -80 | -33 | -110 | -223 |
| varav materiella tillgångar | -436 | -93 | -192 | -722 |
Jämfört med förra året är de viktigaste underliggande orsakerna till nedskrivning lägre uppskattade EBITDA marginaler i kombination med både ett högre kapitalbehov och högre WACC.
Den ekonomiska osäkerheten i dessa tre länder har påverkat ledningens långsiktiga syn på värdet.
Nedskrivning av övriga immateriella tillgångar i dessa kassagenererande enheter är främst relaterade till licenser och programvara. För information om nedskrivning av materiella anläggningstillgångar, se not K13 "Materiella anläggningstillgångar".
En goodwillnedskrivning på 233 MSEK och en nedskrivning av materiella anläggningstillgångar på 148 MSEK har redovisats under 2014 relaterat till WiMax verksamheten i Kazakstan. TeliaSonera gjorde en nedskrivning av värdet på frekvenser hänförliga till denna verksamhet i slutet av 2013.
I slutet av 2014 har goodwill och återstående materiella anläggningstillgångar skrivits ner på grund av avsaknaden av en 4G-licens och för att återspegla utvecklingen i WiMax-verksamheten. Återvinningsvärdet för Kazakstan var 22 MSEK. För information om nedskrivning av materiella tillgångar se not K13 "Materiella anläggningstillgångar".
Ytterligare nedskrivningar har gjorts under 2014 av övriga immateriella tillgångar på 139 MSEK, främst relaterade till nedskrivning av föråldrad mjukvara och IT-plattformar.
Det beräknade återvinningsvärdet för Finland, Norge, Danmark, Omnitel, Lettland och Estland var nära redovisat värde. Tabellen nedan visar redovisat värde för prövning av nedskrivningsbehov samt varav goodwill för de kassagenererade enheterna.
| MSEK | Finland | Norge | Danmark | Omnitel | Lettland | Estland |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde i samband med prövning av nedskrivningsbehov | 40 176 | 21 795 | 8 180 | 2 650 | 3 185 | 4 835 |
| Varav goodwill | 29 209 | 17 566 | 4 123 | 1 428 | 1 428 | 2 333 |
Vid prövningen av nedskrivningsbehov har, utöver de diskonteringsräntor (WACC) och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt och EBITDA-marginaler under de kommande 5 åren variera på följande sätt för de kassagenererande enheter som är känsliga för rimliga förändringar i antaganden.
| 5-årsperioden/Procent | Finland | Norge | Danmark | Omnitel | Lettland | Estland | Tadzjiki stan |
Georgien Moldavien | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%) |
-1,4 | 0,0 | -6,0 | 0,4 | -0,6 | -0,4 | 4,0 | 4,3 | 2,4 |
| Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%) |
0,2 | 6,0 | 0,6 | 2,2 | 0,6 | 0,7 | 5,0 | 8,7 | 8,0 |
| EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%) |
29,8 | 30,3 | 13,9 | 23,4 | 34,5 | 29,2 | 46,0 | 41,4 | 26,3 |
| EBITDA-marginal, högsta under perioden (%) |
33,4 | 33,7 | 18,0 | 27,9 | 35,9 | 29,5 | 48,6 | 50,8 | 41,0 |
I den övre delen av nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsentligt antagande måste förändras varje år, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde för respektive kassagenererande enhet.
Den nedre delen av tabellen visar först effekten i GSEK på de kassagenererande enheternas återvinningsvärden om
diskonteringsräntan (WACC) skulle stiga med en procentenhet. Slutligen framgår den absoluta förändringen av återvinningsvärdet i GSEK som skulle medföra att detta motsvarar redovisat värde i respektive kassagenererande enhet. Tadzjikistan, Georgien och Moldavien är inte medtagna i tabellen då det redovisade värdet efter gjorda nedskrivningar motsvarar återvinningsvärdet för dessa kassagenererande enheter.
| Procentenheter/GSEK | Finland | Norge | Danmark | Omnitel | Lettland | Estland |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningstillväxt under 5-årsperioden (%) | -12,0 | -1,0 | -3,4 | -1,7 | -4,5 | -1,8 |
| EBITDA-marginal under 5-årsperioden och därefter (%) | -2,9 | -0,3 | -0,4 | -0,3 | -0,9 | -0,3 |
| Slutvärde för försäljningstillväxt (%) | -0,9 | -0,1 | -0,2 | -0,2 | -0,4 | -0,2 |
| WACC efter skatt (%) | 0,8 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,4 | 0,1 |
| Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK) | -12,7 | -4,3 | -3,0 | -0,5 | -0,8 | -1,3 |
| Förändring av återvinningsvärde för att att motsvara redovisat värde (GSEK) | -10,4 | -0,4 | -0,6 | -0,1 | -0,4 | -0,3 |
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
||||||||||
| MSEK | Fastigheter | Mobila nät | Fasta nät | Inventarier, verktyg och installationer Summa |
||||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 9 318 | 8 661 | 83 285 | 78 402 | 129 431 | 125 154 | 9 941 | 9 310 | 231 975 | 221 527 |
| Ackumulerade avskrivningar | -4 602 | -4 325 | -48 016 | -47 754 | -90 381 | -87 685 | -6 601 | -6 246 -149 600 | -146 010 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | -507 | -411 | -2 374 | -457 | -9 812 | -10 262 | -350 | -385 | -13 043 | -11 515 |
| Förskott | 7 | 60 | 325 | 701 | − | − | 6 | 29 | 338 | 790 |
| Redovisat värde | 4 216 | 3 985 | 33 220 | 30 892 | 29 238 | 27 207 | 2 996 | 2 708 | 69 669 | 64 792 |
| varav pågående nyanläggningar | − | − | 5 292 | 4 495 | 3 078 | 1 889 | − | − | 8 371 | 6 384 |
| Ingående redovisat värde | 3 985 | 4 117 | 30 892 | 29 032 | 27 207 | 26 847 | 2 708 | 2 662 | 64 792 | 62 657 |
| Byte av redovisningsprincip | − | − | − | − | − | − | − | − | − | − |
| Investeringar | 237 | 125 | 7 358 | 7 179 | 5 438 | 4 100 | 962 | 858 | 13 994 | 12 262 |
| varav aktiverade räntor | − | − | 23 | 24 | 40 | 22 | − | − | 63 | 46 |
| Försäljningar/utrangeringar | -4 | -5 | -449 | -199 | -60 | -51 | -8 | -38 | -521 | -293 |
| Nedmontering/återställning | − | − | 111 | 92 | 58 | 62 | − | − | 170 | 154 |
| Förvärvad verksamhet | 23 | − | 25 | 237 | 236 | − | 6 | 22 | 290 | 259 |
| Avyttrad verksamhet | − | -91 | -9 | -13 | − | − | 0 | -202 | -9 | -306 |
| Erhållna bidrag | -2 | -1 | -21 | -16 | -16 | -25 | − | − | -38 | -42 |
| Omklassificeringar | 92 | 55 | 273 | 162 | -251 | -423 | 187 | 419 | 300 | 213 |
| Årets avskrivningar | -208 | -247 | -5 355 | -5 241 | -3 851 | -3 548 | -915 | -927 | -10 329 | -9 963 |
| Årets nedskrivningar | -64 | − | -1 157 | -69 | -41 | -47 | -27 | -108 | -1 289 | -224 |
| Förskott | -53 | 20 | -376 | 416 | − | − | -22 | 23 | -451 | 459 |
| Kursdifferenser | 211 | 12 | 1 928 | -688 | 518 | 292 | 105 | -1 | 2 761 | -385 |
| Utgående redovisat värde | 4 216 | 3 985 | 33 220 | 30 892 | 29 238 | 27 207 | 2 996 | 2 708 | 69 669 | 64 792 |
Nedskrivningar i Tajikistan, Georgien, Moldavien och Kazakstan under 2014 uppgående till 869 MSEK avsåg till största delen mobila nät. Se not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" för ytterligare information om dessa nedskrivningar. Övriga nedskrivningar under 2014, uppgående till 420 MSEK, avsåg till största delen mobila nät under uppförande och var ett resultat av en utvärdering av värdet av tillgångar under uppförande som genomfördes av en oberoende extern rådgivare i samtliga länder i Eurasien.
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2014. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom
i raden Övriga rörelsekostnader, se not K7 "Kostnadsslagsredovisning" och K8 "Övriga rörelseintäkter och kostnader". Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
TeliaSoneras fastighetsbestånd omfattar omkring 3 900 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader mm) | 3 706 | 3 551 |
| Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark) | 510 | 434 |
| Summa fastigheter | 4 216 | 3 985 |
Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Andelar i intressebolag | 32 751 | 29 311 |
| Andelar i joint ventures | 42 | 39 |
| Summa redovisat värde | 32 793 | 29 350 |
Poster redovisade i årets resultat samt i totalresultatet var:
| Januari–december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | |||
| Resultat från intressebolag | 4 604 | 6 000 | |||
| Netto kapitalvinster/förluster vid avyttringar av andelar i intressebolag | − | 35 | |||
| Resultat från joint ventures | -11 | -14 | |||
| Redovisat i årets resultat | 4 593 | 6 021 | |||
| Övrigt totalresultat för intressebolag | 14 | -153 | |||
| Redovisat i totalresultatet | 4 607 | 5 868 |
TeliaSonera har två intressebolag som bedöms vara materiella, OAO Megafon och Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. OAO MegaFon har sin verksamhet i Ryssland. Ägar- och röstandel uppgår till 25 procent och konsoliderad andel till 26 procent (25 procent/27 procent). MegaFons innehav av egna aktier inräknas i TeliaSoneras konsoliderade andel. Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S, med såväl ägar- och röstandel som konsoliderad andel uppgående till 38 procent (38 procent), har sin verksamhet i Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Båda bolagen
är mobiloperatörer. MegaFon och Turkcell, som i TeliaSoneras finansiella rapporter redovisas enligt kapitalandelsmetoden, är börsnoterade bolag och intas därför med ett kvartals fördröjning med justering för effekter av väsentliga transaktioner eller händelser som inträffar mellan TeliaSoneras bokslutsdatum och datum för respektive bolags finansiella rapporter. För ytterligare information, se Risker och osäkerheter, avsnittet "Intressebolag och gemensamma verksamheter". Börsvärden för TeliaSoneras innehav vid årsskiftet var:
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| OAO MegaFon, Ryssland | 19 033 | 35 374 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 44 160 | 28 980 |
Följande tabell sammanfattar MegaFons och Turkcells finansiella information så som den redovisas i bolagens egna finansiella rapporter justerad med verkligt värde-justeringar vid förvärven och avvikelser i redovisningsprinciper. Tabellen är också en avstämning mellan den finansiella informationen och koncernens bokförda värden på bolagen. Information om övriga, icke materiella, intressebolag och joint ventures redovisas inte separat. TeliaSonera har tre samarbetsarrangemang som klassificeras som samägda bolag. Ytterligare information om dessa återfinns i not K4 "Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen".
| Balansrapporter | 31 december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MegaFon | Turkcell | Summa | ||||||
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Anläggningstillgångar | 47 595 | 55 132 | 47 191 | 30 527 | 94 785 | 85 659 | ||
| Omsättningstillgångar | 9 422 | 16 694 | 29 283 | 33 491 | 38 705 | 50 185 | ||
| Långfristiga avsättningar och skulder | 22 551 | 31 476 | 3 710 | 4 386 | 26 261 | 35 862 | ||
| Kortfristiga avsättningar och skulder | 13 054 | 14 985 | 18 108 | 13 492 | 31 162 | 28 477 | ||
| Nettotillgångar (100 procent) | 20 412 | 25 365 | 54 655 | 46 140 | 76 067 | 71 505 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | -49 | -78 | 1 157 | -551 | 1 108 | -629 | ||
| Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande | 21 363 | 25 287 | 55 813 | 45 589 | 77 175 | 70 876 | ||
| Justering för skillnader i redovisningsprinciper | -269 | -599 | 2 644 | 1 030 | 2 355 | 431 | ||
| Nettotillgångar efter justering | 21 074 | 24 688 | 58 456 | 46 619 | 79 530 | 71 307 | ||
| Koncernens andel | 5 521 | 6 725 | 22 237 | 17 734 | 27 758 | 24 459 | ||
| Justering för Turkcells andel av Finturs egna kapital | − | − | -1 318 | -1 128 | -1 318 | -1 128 | ||
| Verkligtvärde justeringar | 476 | 660 | 4 470 | 4 035 | 4 987 | 4 695 | ||
| Redovisat värde för andelar i Turkcell och MegaFon | 5 998 | 7 385 | 25 389 | 20 641 | 31 387 | 28 026 | ||
| Redovisat värde för övriga intressebolag som var för sig inte uppgår | ||||||||
| väsentliga belopp (koncernens andel) | 1 364 | 1 285 | ||||||
| Redovisat värde för joint ventures (koncernens andel) | 39 | |||||||
| Summa redovisat värde för andelar i intressebolag och joint ventures | 32 793 | 29 350 |
| Totalresultatrapporter | Januari–december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |||
| MSEK | MegaFon | Turkcell | Summa | |||||
| Nettoomsättning | 60 657 | 60 526 | 32 472 | 40 366 | 93 128 | 100 892 | ||
| Årets resultat | 8 472 | 11 059 | 6 620 | 8 123 | 15 092 | 19 182 | ||
| Övrigt totalresultat | -27 | 21 | 52 | -420 | 25 | -399 | ||
| Totalresultat (100 procent) | 8 445 | 11 080 | 6 672 | 7 703 | 15 118 | 18 783 | ||
| Totalresultat (koncernens andel) | 2 248 | 3 028 | 2 538 | 2 930 | 4 786 | 5 958 | ||
| Justering för Turkcells del av Finturs totalresultat | − | − | -342 | -370 | -342 | -370 | ||
| Avskrivningar av verkligt värde-justeringar | -8 | 70 | 31 | 61 | 23 | 131 | ||
| Totalresultat efter justeringar (koncernens andel) | 2 240 | 3 098 | 2 228 | 2 621 | 4 468 | 5 719 | ||
| Resultat från avyttringar av andelar i intressebolag | − | 35 | − | − | − | 35 | ||
| Övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||||||||
| Nettoomsättning (100 procent) | 1 959 | 2 105 | ||||||
| Årets resultat (koncernens andel) | 171 | 128 | ||||||
| Totalresultat från intressebolag (koncernens andel) | 171 | 128 | ||||||
| Joint ventures som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||||||||
| Årets resultat (koncernens andel) | -31 | -14 | ||||||
| Totalresultat från joint ventures (koncernens andel) | -31 | -14 | ||||||
| Koncernens andel av totalresultat från intressebolag | ||||||||
| och joint ventures | 4 607 | 5 868 | ||||||
| Utdelningar erhållna från MegaFon och Turkcell | 2 002 | 2 043 | − | − | 2 002 | 2 043 | ||
| Utdelningar erhållna från övriga intressebolag | 135 | 127 | ||||||
| Summa utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures | 2 136 | 2 170 |
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Goodwill och verkligt värde justeringar | 4 917 | 4 746 |
| Andel i eget kapital | 27 876 | 24 604 |
| Redovisat värde | 32 793 | 29 350 |
| Ingående redovisat värde | 29 350 | 29 341 |
| Aktieägartillskott | 10 | 33 |
| Andel i årets resultat | 4 609 | 5 929 |
| Andel i övrigt totalresultat för året | 14 | -153 |
| Av- och nedskrivningar på goodwill och andra koncernmässiga övervärden | -16 | 57 |
| Erhållna utdelningar | -2 136 | -2 170 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 4 | 321 |
| Eget kapital-transaktioner | 945 | 240 |
| Omklassificeringar | 144 | 146 |
| Kursdifferenser | -130 | -4 394 |
| Utgående redovisat värde | 32 793 | 29 350 |
Fördelning av redovisat värde per rapportsegment återfinns i not K5 "Segmentinformation" och per bolag här nedan.
| Kapitalandel i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm | 65 | 1 180 575 | 232 | 227 | 198 | 198 |
| 4T Sverige AB, 556857-8495, Stockholm | 25 | 25 000 | 17 | 14 | 46 | 37 |
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, | ||||||
| 556595-2925, Stockholm | 20 | 400 | 5 | 4 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Strex AS, 985867569, Oslo | 33 | 33 334 | 12 | 11 | 15 | 11 |
| Yoga AS, 11486721, Tallin | 25 | 1 013 333 | 9 | 8 | 8 | 8 |
| ZeroGroup Holding OÜ, 11536594, Tartu | 25 | 1 | 12 | 12 | 12 | 12 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 280 | 267 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn | 50 | 32 | 15 | 13 | 5 | 4 |
| SIA Lattelecom, 00030527, Riga | 49 | 71 581 000 | 755 | 694 | 1 083 | 979 |
| Turkcell Holding A.S., 430991-378573, Istanbul | 47 | 214 871 670 | 16 207 | 13 179 | 1 858 | 1 682 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844-252426, Istanbul | 14 | 308 531 984 | 9 182 | 7 462 | 1 950 | 1 765 |
| OCH A/S, 18936909, Köpenhamn | 33 | 1 333 | 4 | 8 | 5 | 4 |
| Voicecom OÜ, 10348566, Tallinn | 26 | – | 2 | 2 | 1 | 1 |
| OAO MegaFon, 7812014560, Moskva | 25 | 156 080 311 | 5 998 | 7 385 | 9 675 | 6 785 |
| 4T af 1. oktober 2012 ApS, 32348882, Köpenhamn | 25 | – | 13 | 14 | 15 | 14 |
| TOO Rodnik Ink, 78071-1910-TOO, Almaty | 25 | – | 327 | 315 | 179 | 167 |
| Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors | 25 | 3 000 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa | 20 | 20 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa koncernen | 32 793 | 29 350 |
Röstandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.
För ytterligare information avseende intressebolag, se not K28 "Transaktioner med närstående" och not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförbindelser och rättstvister".
| Introduktion | |
|---|---|
Summa redovisat värde och verkligt värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde |
Verkligt värde |
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | 228 | 228 | 190 | 190 |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 108 | 108 | 70 | 70 |
| Övriga derivat som innehas för handel | 55 | 55 | – | – |
| Obligationer som kan säljas | 4 671 | 4 671 | 2 | 2 |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 4 797 | 4 797 | 2 102 | 2 102 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 2 616 | 2 616 | 1 176 | 1 176 |
| varav som innehas för handel | 1 201 | 1 201 | 690 | 690 |
| varav betecknade som kassaflödessäkring | 980 | 980 | 236 | 236 |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | – | – | 0 | 0 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 9 859 | 9 859 | 2 364 | 2 364 |
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall | 10 | 10 | 30 | 30 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 4 041 | 4 041 | 6 237 | 6 237 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 13 910 | 13 910 | 8 631 | 8 631 |
| Finansiella leasingavtal | 712 | 712 | 670 | 670 |
| Delsumma (se Kreditrisk – Not K26)/Summa verkligt värde | 14 622 | 14 622 | 9 301 | 9 301 |
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde | 47 | 45 | ||
| Förutbetalda kostnader | 886 | 941 | ||
| Summa övriga anläggningstillgångar | 15 555 | 10 287 | ||
| varav räntebärande | 14 336 | 9 479 | ||
| varav icke räntebärande | 1 219 | 808 |
För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut (verkligt värde-hierarki nivå 2). För Statsobligationer och statsskuldsväxlar samt Lånefordringar och kundfordringar per den 31 december 2014 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar | 0 | 10 | 0 | 0 | 0 | 10 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 3 624 | 267 | 38 | 34 | 77 | 4 041 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och av avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K27 "Leasingavtal".
Summa redovisat värde för andelar i utomstående bolag fördelade sig per bolag på följande sätt.
| Redovisat/verkligt värde i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Accumulate AB, 556583-7118, Stockholm | 13 | 71 063 | 16 | 13 | 16 | 13 |
| Zound Industries International AB, 556757-4610, Jönköping | 7 | 476 190 | 30 | – | 30 | – |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Introdex Oy, 2155137-0, Helsingfors | 13 | 18 387 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| ONSET VI, L.P., 4604207, Dover, DE | 2 | – | 21 | 18 | 21 | 18 |
| Vision Extension L.P., LP180, Saint Helier, Jersey | 2 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 67 | 31 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Eesti Lairiba Arenduse Sihtasutus, 90010094, Tallinn | 25 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Telecom Development Company Afghanistan B.V., 34183985, | ||||||
| Amsterdam | 12 | 1 225 | 227 | 189 | 227 | 189 |
| Oy Merinova Ab, 0778620-2, Vasa | 6 | 800 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Vierumäki Golf Village Oy, 1927979-3, Helsingfors | 5 | 0 | 13 | 13 | 13 | 13 |
| Diamondhead Ventures, L.P., 3145188, Menlo Park, CA | 4 | – | 2 | 3 | 2 | 3 |
| Helsinki Halli Oy, 1016235-3, Helsingfors | 1 | 42 | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Intellect Capital Ventures, L.L.C., 3173982, Los Angeles, CA | 0 | – | 38 | 36 | 38 | 36 |
| Digital Media & Communications II L.P., 3037042, Boston, MA | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Asunto Oy Helsingin Oskar, 0881553-8, Helsingfors | 0 | 280 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Andelar i andra fastighets- och bostadsbolag, Finland | – | – | 26 | 22 | 26 | 22 |
| Andelar i andra lokala telefonbolag, m m, Finland | – | – | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa koncernen | 383 | 304 |
Efter avdrag för inkurans, uppgående till 27 MSEK för 2014 och 35 MSEK för 2013, fördelade sig redovisat värde på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Produkter till försäljning | 1 396 | 1 446 |
| Övriga lager och nedlagda kostnader för entreprenader | 382 | 136 |
| Summa | 1 779 | 1 582 |
I övriga lager ingår inköpt materiel som huvudsakligen är avsedda att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 163 MSEK för 2014 respektive 194 MSEK för 2013.
Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel | 152 | 524 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 152 | 524 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 11 724 | 11 856 |
| Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 4 401 | 5 423 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25 och Kreditrisk – Not K26) | 16 276 | 17 803 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 022 | 920 |
| Förutbetalda kostnader | 1 789 | 1 370 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 19 087 | 20 093 |
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra kundfordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-, samtrafik- och roamingavgifter. TeliaSonera erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat.
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra kundfordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Norden | 11 223 | 12 613 |
| Baltikum | 1 451 | 1 356 |
| Eurasien | 636 | 434 |
| Övriga länder | 2 815 | 2 876 |
| Summa redovisat värde | 16 125 | 17 279 |
| Kundsegment | ||
| Konsumenter | 6 084 | 6 489 |
| Företagskunder | 6 714 | 7 149 |
| Andra operatörer | 3 208 | 2 605 |
| Återförsäljare | 119 | 1 036 |
| Summa redovisat värde | 16 125 | 17 279 |
Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering".
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 13 203 | 13 405 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | -1 479 | -1 549 |
| Summa kundfordringar | 11 724 | 11 856 |
| Ej förfallna kundfordringar | 8 590 | 9 012 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 3 134 | 2 844 |
| varav mindre än 30 dagar | 1 896 | 1 749 |
| varav 30–180 dagar | 807 | 759 |
| varav mer än 180 dagar | 431 | 336 |
| Summa kundfordringar | 11 724 | 11 856 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos lånefordringar och andra kundfordringar som följer.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 3 838 | 3 645 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | 563 | 1 778 |
| varav mindre än 30 dagar | 521 | 1 740 |
| varav 30–180 dagar | 2 | 7 |
| varav mer än 180 dagar | 40 | 31 |
| Summa lånefordringar och andra kundfordringar | 4 401 | 5 423 |
Ingen reserv var avsatt för fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak andra operatörer. Se även avsnittet "Hantering av
kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering" för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 730 MSEK under 2014 och 689 MSEK under 2013. Återvunna kundfordringar för dessa år var 65 MSEK respektive 95 MSEK.
Reserven för osäkra fordringar förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1 549 | 1 285 |
| Periodens avsättningar för osäkra fordringar | -127 | 238 |
| Avyttrad verksamhet | 3 | -8 |
| Återförda avsättningar | -29 | -2 |
| Kursdifferenser | 83 | 36 |
| Utgående redovisat värde | 1 479 | 1 549 |
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 821 | 281 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 305 | 121 |
| varav som innehas för handel | 516 | 160 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 821 | 281 |
| Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader | 3 144 | 717 |
| varav obligationer som kan säljas | 279 | – |
| varav obligationer och bankcertifikat som hålls till förfall | – | 337 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | 2 866 | 380 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 6 850 | 5 424 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 10 815 | 6 422 |
| Finansiella leasingavtal | 178 | 257 |
| Summa (se Kreditrisk – Not K26) | 10 993 | 6 679 |
Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingavtal anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i
kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K27 "Leasingavtal".
| Förvaltnings |
|---|
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 16 103 | 22 268 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | 16 103 | 22 268 |
| Kassa och bank | 12 632 | 9 087 |
| Summa (se Kategorier – Not K25 och Kreditrisk – Not K26) | 28 735 | 31 355 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella
tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Enligt bolagsordningen för TeliaSonera AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktiekapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|
|---|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital 31 december 2005 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2005 6 september 2006 | -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2006 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2007 2008 och 2009 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2010 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2011 19 juli 2011 | -513 191 783 | -160 372 432 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2011, 2012 och 2013 | 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2014 | 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
I april 2014 förvärvade TeliaSonera AB 124 541 aktier till en genomsnittlig köpeskilling av 46,0244 SEK. Aktierna fördelades till deltagarna i "Long Term Incentive Program 2011/2014".
Per den 31 december 2014 ägdes inga TeliaSonera-aktier av bolaget eller av dess dotterbolag.
Finansiell information i sammandrag för dotterbolag med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande presenteras nedan. Beloppen som redovisas för varje bolag är baserade på de belopp som ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna innan eliminering av interna mellanhavanden och enbart de nettotillgångar i vilka andra ägare har en andel. Övrigt totalresultat innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till SEK.
Innehav utan bestämmande inflytande i TEO LT, AB uppgår till 11,8 procent.
Koncernen äger 49 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT). Dock har TeliaSonera enligt aktieägaravtal majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas därför som ett dotterbolag. LMT ägs delvis av intressebolaget Lattelecom SIA vilket minskar innehav utan bestämmande inflytande till 39,7 procent.
AO Kcell och Azercell Telekom BM ägs delvis av mellanliggande holdingbolag och delvis av intressebolaget Turkcell. Innehav utan bestämmande inflytande i Kcell uppgår till 38,1 procent. Baserat på en utställd säljoption till ägare utan bestämmande inflytande i Azercell har innehav utan bestämmande inflytande redovisningsmässigt reducerats till 30,5 procent.
Ncell Pvt. Ltd. ägs av mellanliggande holdingbolag och innehav utan bestämmande inflytande uppgår till 39,6 procent. Baserat på en utställd säljoption till ägare utan bestämmande inflytande i Ncell har innehav utan bestämmande inflytande reducerats till 19,6 procent.
På liknade sätt baserat på utställda säljoptioner på 6 procent av aktiekapitalet i OOO Coscom (Ucell) i Uzbekistan och 23,4 procent av aktiekapitalet i Xfera Móviles S.A. (Yoigo) i Spanien, har de två bolagen redovisningsmässigt hanterats som helägda dotterbolag till TeliaSonera, se avsnittet "Säljoptioner och villkorad tilläggsköpeskilling" i not K22 "Övriga avsättningar".
Betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K30 "Kassaflödesinformation". Se även Risker och osäkerheter, avsnittet "Aktieägarfrågor i ej helägda dotterbolag".
| 31 december 2014 MSEK, förutom procent |
TEO LT, AB, Litauen |
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland |
AO Kcell, Kazakstan |
Azercell Telekom BM, Azerbajdzjan |
Ncell Pvt Ltd , Nepal |
Övriga dotterbolag |
Total |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||||
| Anläggningstillgångar | 2 239 | 1 665 | 5 177 | 4 832 | 4 928 | ||
| Omsättningstillgångar | 445 | 470 | 1 566 | 2 239 | 2 370 | ||
| Skulder | |||||||
| Långfristiga skulder | -85 | -95 | -249 | -125 | -1 227 | ||
| Kortfristiga skulder | -346 | -834 | -2 576 | -589 | -2 068 | ||
| Nettotillgångar | 2 252 | 1 206 | 3 917 | 6 357 | 4 003 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | |||||||
| procent | 11,8 | 39,7 | 38,1 | 30,5 | 19,6 | ||
| Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande |
267 | 479 | 1 493 | 1 940 | 786 | 17 | 4 981 |
| Nettoomsättning | 1 841 | 1 206 | 7 220 | 3 740 | 3 593 | ||
| Årets resultat | 346 | 178 | 2 243 | 1 117 | 1 248 | ||
| Årets resultat hänförligt till innehav | |||||||
| utan bestämmande inflytande1 | 41 | 71 | 854 | 341 | 245 | -455 | 1 097 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 318 | 497 | 3 216 | 1 811 | 1 837 | ||
| Fritt kassaflöde | 35 | 202 | 2 449 | 1 339 | 1 141 |
1 Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande i "Övriga dotterbolag" var negativt 2014 till följd av nedskrivningar av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar samt materiella anläggningstillgångar i Tadzjikistan, Georgien och Moldavien. Se not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och not K13 "Materiella anläggningstillgångar".
| 31 december 2013 MSEK, förutom procent |
TEO LT, AB, Litauen |
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland |
AO Kcell, Kazakstan |
Azercell Telekom BM, Azerbajdzjan |
Ncell Pvt Ltd, Nepal |
Övriga dotterbolag |
Total |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||||
| Anläggningstillgångar | 2 140 | 1 541 | 5 455 | 4 199 | 3 177 | ||
| Omsättningstillgångar | 837 | 457 | 1 272 | 616 | 999 | ||
| Skulder | |||||||
| Långfristiga skulder | -75 | -85 | -282 | -163 | -235 | ||
| Kortfristiga skulder | -240 | -752 | -2 352 | -376 | -1 651 | ||
| Nettotillgångar | 2 662 | 1 161 | 4 092 | 4 276 | 2 290 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | |||||||
| procent | 11,8 | 39,7 | 38,1 | 30,5 | 19,6 | ||
| Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande |
315 | 461 | 1 559 | 1 305 | 450 | 520 | 4 610 |
| Nettoomsättning | 1 805 | 1 333 | 8 041 | 3 772 | 3 018 | ||
| Årets resultat | 374 | 201 | 2 717 | 982 | 1 140 | ||
| Årets resultat hänförligt till innehav | |||||||
| utan bestämmande inflytande | 44 | 80 | 1 035 | 300 | 224 | 114 | 1 797 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 391 | 316 | 4 200 | 1 511 | 1 954 | ||
| Fritt kassaflöde | 20 | 114 | 3 454 | 927 | 937 |
| Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | ||
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK) | 14 502 | 14 970 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (1000-tal), före och efter utspädning | 4 330 085 | 4 330 085 |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning | 3,35 | 3,46 |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2014 enligt styrelsens förslag) | ||
| – per aktie (SEK) | 3,00 | 3,00 |
| – totalt (MSEK) | 12 990 | 12 990 |
TeliaSoneras marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntetyp | Genom | ||||||||||
| Ram | Ram Utnyttjat | Rörlig | Fast | snittlig löptid |
Ram Utnyttjat | ||||||
| Program | Egenskaper | valuta | (miljoner) | (år) | (miljoner) | ||||||
| TeliaSonera AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat, Internatio nell, Långfristig |
EUR | 12 000 | 9 298 | 1 037 | 8 262 | 8,0 | 11 000 | 9 145 | |
| TeliaSonera AB | Euro Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat, Internatio nell, Kortfristig |
EUR | 1 000 | – | – | – | – | 1 000 | – | |
| TeliaSonera AB | Flexible Term Note (FTN) |
Obekräftat, Svensk, Kort- och långfristig |
SEK | 12 000 | – | – | – | – | 12 000 | – |
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde |
Verkligt värde |
| Långfristiga lån Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
||||
| Ränteswappar till verkligt värde | 26 955 | 34 726 | 19 289 | 20 225 |
| 283 244 |
283 244 |
254 220 |
254 220 |
|
| varav betecknade som säkringsinstrument | ||||
| varav som innehas för handel | 39 | 39 | 34 | 34 |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 1 577 | 1 577 | 1 630 | 1 630 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 1 263 | 1 263 | 594 | 594 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 220 | 220 | 245 | 245 |
| varav som innehas för handel | 94 | 94 | 791 | 791 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 28 814 | 36 585 | 21 173 | 22 109 |
| Marknadsfinansiering | 57 861 | 63 534 | 57 026 | 60 698 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 40 989 | 45 249 | 40 967 | 44 432 |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 16 872 | 18 284 | 16 059 | 16 266 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 3 431 | 3 431 | 1 834 | 1 834 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 90 106 | 103 549 | 80 033 | 84 641 |
| Finansiella leasingavtal | 62 | 62 | 56 | 56 |
| Summa långfristiga lån | 90 168 | 103 611 | 80 089 | 84 697 |
| Kortfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 7 414 | 7 414 | 2 735 | 2 818 |
| Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument | – | – | 31 | 31 |
| Ränteswappar som innehas för handel | – | – | – | – |
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 329 | 329 | 17 | 17 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 7 743 | 7 743 | 2 783 | 2 866 |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till | ||||
| upplupet anskaffningsvärde | 1 057 | 1 058 | 811 | 811 |
| Marknadsfinansiering | 725 | 726 | 5 954 | 5 995 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | – | – | 2 308 | 2 329 |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 725 | 726 | 3 646 | 3 666 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 786 | 1 786 | 1 083 | 1 083 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 11 311 | 11 313 | 10 631 | 10 755 |
| Finansiella leasingavtal | 10 | 10 | 3 | 3 |
| Summa kortfristiga lån | 11 321 | 11 323 | 10 634 | 10 758 |
Verkligt värde avseende lånen relaterar till Nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. För en beskrivning av värdering se not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper", avsnittet "Uppskattning av verkligt värde".
Normalt swappas den del av TeliaSonera AB:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. I långfristiga lån som ingår i säkringsförhållande avseende verkligt värde ingår per den 31 december
2014 också lån som säkrar nettoinvesteringar. Dessa lån har slutligt förfall 2019 (4 790 MSEK), 2020 (7 272 MSEK), 2021 (5 649 MSEK) och senare år (22 012 MSEK).
Det nominella värdet på TeliaSonera AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar vid rapportperiodens slut var:
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Nominellt portföljvärde | 77 439 | 72 100 |
| varav avsett för övergripande styrning av finansieringsportföljens struktur och därmed inte ingående i | ||
| säkringsförhållanden | 300 | 300 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K26 "Finansiell riskhantering".
TeliaSonera tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.
Anställda i TeliaSonera AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele (ITP 2-plan). Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP 1-plan). Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som tryggas genom betalning av pensionspremier till Alecta redovisas som en premiebestämd plan till följd av avsaknad av den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. TeliaSoneras andel av sammanlagda premier i Alectas ITP 2-plan är 0,2 procent och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 1,0 procent. Förväntade avgifter för ITP 2-planen år 2015 uppgår till 31 MSEK.
TeliaSoneras anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pensioner för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TyEL-pension). Därutöver har vissa
anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, d v s avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
TeliaSonera Norge tillhandahåller en förmånsbestämd pensionplan, som stängdes för nyintjäning 2011. Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring.
Medlemmarna i TeliaSoneras förmånsbestämda planer är ungefär fördelade mellan följande grupper; 21 procent aktiva medlemmar, 39 procent fribrevshavare och 40 procent pensionärer.
TeliaSoneras anställda i många andra länder omfattas vanligtivs av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande.
Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 26 331 | 21 121 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -24 519 | -22 269 |
| Överskott/underskott avseende fonderade pensionsplaner | 1 812 | -1 148 |
| Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser | 1 403 | 1 065 |
| Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+) för pensionsförpliktelser | 3 216 | -83 |
| varav redovisade som avsättningar | 3 505 | 1 468 |
| varav redovisade som tillgångar | -289 | -1 551 |
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 298 | 553 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -34 | -104 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 16 | 128 |
| Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer samt direktpensioner | 636 | 623 |
| Löne- och avkastningsskatt, övriga pensionskostnader | 145 | 109 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (inkl. premiekostnader och löneskatt) | ||
| redovisade som omstruktureringskostnader | -21 | -181 |
| Totala pensionskostnader i rörelseresultatet | 1 040 | 1 128 |
| varav förmånsbestämda pensionsplaner | 264 | 449 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 34 | 36 |
| Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) | -30 | 147 |
| Totala pensionskostnader i finansiella poster | -30 | 147 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden | 5 698 | -3 002 |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | -271 | -996 |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden | 17 | 31 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) | -1 490 | -435 |
| Totala pensionskostnader redovisat i OCI, förmånsbestämda pensionsplaner | 3 953 | -4 402 |
Pensionskostnaderna för 2014 och 2013 minskades till följd av reduktion av pensionsförpliktelser, för vidare information se not K22 "Övriga avsättningar".
Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer.
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 22 186 | 25 705 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 298 | 553 |
| Räntekostnader | 904 | 876 |
| Betalda förmåner | -1 169 | -1 159 |
| Betalda förmåner, förtidspension | -14 | -13 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 16 | 128 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -34 | -104 |
| Omklassificiering | – | 59 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden | 5 698 | -3 002 |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | -271 | -996 |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden | 17 | 31 |
| Kursdifferenser | 103 | 108 |
| Utgående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser | 27 734 | 22 186 |
Förändring i förvaltningstillgångarnas verkliga värde var som följer.
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ingående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar | 22 269 | 21 002 |
| Ränteintäkter | 934 | 729 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | 77 | 64 |
| Utbetalda medel | -473 | -69 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exkl. ränteintäkt) | 1 490 | 435 |
| Kursdifferenser | 222 | 108 |
| Utgående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar | 24 519 | 22 269 |
Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna. Dessa antaganden är de väsentliga baserat på risken för förändringar i pensionsförpliktelsen i
TeliaSonera. Diskonteringsräntan avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet och påverkar värdet av pensionsförpliktelsen.
I linje med tidigare år fastställs diskonteringsräntan för Sverige genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Ledningen justerar referensräntan härledd
från avkastningen på säkerställda bostadsobligationer för att avspegla skillnaden mellan den inflationstakt som används för att bestämma årlig pensionsuppräkning och den implicita inflationstakt som finansmarknaden indikerar vid rapportperiodens slut. Diskonteringsräntan för Finland fastställs utifrån förstklassiga företagsobligationer med lång duration. Norge fastställer diskonteringsräntan efter samma princip som Sverige.
Faktorn årlig pensionsuppräkning och ökad livslängd påverkar framtida pensionsutbetalningar och därmed pensionsförpliktelsen. Ledningen har valt att använda de måltal för årlig inflation som satts upp av nationella centralbanker och Europeiska centralbanken. Se nedan för känslighetsanalys för de väsentliga antaganden som har använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna.
| Procent, förutom livslängd | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 2,91 | 4,18 |
| Årlig pensionsuppräkning | 2,00 | 2,00 |
| Livslängd | ||
| medellivslängd 65-årig man (år) | 20 | 20 |
| medellivslängd 65-årig kvinna (år) | 23 | 23 |
Känsligheten i pensionsförpliktelsen av förändring i genomsnittliga väsentliga antaganden presenteras nedan.
| Förändring i antaganden (%-enhet) |
Påverkan på pensionsför pliktelsen (MSEK) |
|
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | +0,50 | -2 513 |
| Diskonteringsränta | -0,50 | 2 866 |
| Årlig pensionsuppräkning | +0,50 | 2 762 |
| Årlig pensionsuppräkning | -0,50 | -2 441 |
| Livslängd | +1 år | 856 |
Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade.
Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör förvaltningstillgångar för pensioner och värderas till marknadsvärde. Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för TeliaSoneras pensionsförpliktelser och finns huvudsakligen i Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar på sådant sätt att likviditeten för pensionsstiftelsen är säkrad. Investeringstiden är långsiktig och ämnar att täcka ökning av pensionsförpliktelser. Den viktade genomsnittliga durationen för pensionsförpliktelsen är ungefär 19 år. Investeringsplaner beslutas av styrelsen till pensionsstiftelserna. Investeringarna skall även följa lagar och regler som krävs för pensionsstiftelser i respektive land. Den del av pensionsförpliktelserna som inte täcks av förvaltningstillgångar redovisas i balansrapporterna.
Noteras att allokeringen nedan av förvaltningstillgångar endast beskriver fördelningen av kapitalet, vilket inte alltid beskriver hur riskfördelningen i en portfölj ser ut. Cirka en tredjedel av förvaltningstillgångarna är investerat i aktier och aktierelaterade tillgångar, ändå är detta den huvudsakliga riskkällan, mätt som volatilitet. Övriga tillgångsslag stod endast för en mindre andel av den totala risken i portföljen.
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan.
| MSEK | 31 december 2014 31 december 2013 |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | Noterat | Onoterat | Summa | Procent | Noterat | Onoterat | Summa | Procent |
| Eget kapital-instrument | 9 001 | 156 | 9 157 | 37 | 7 181 | 109 | 7 290 | 33 |
| Skuldinstrument | 11 313 | 348 | 11 661 | 48 | 11 058 | 345 | 11 403 | 51 |
| Fastigheter | – | 321 | 321 | 1 | – | 282 | 282 | 1 |
| Likvida medel | 209 | 69 | 278 | 1 | 266 | 16 | 282 | 1 |
| Alternativa investeringar | 112 | 2 860 | 2 972 | 12 | 81 | 2 795 | 2 876 | 13 |
| Övrigt | – | 130 | 130 | 1 | – | 136 | 136 | 1 |
| Summa | 20 635 | 3 884 | 24 519 | 18 586 | 3 683 | 22 269 | 100 | |
| varav aktier i TeliaSonera AB | 19 | 19 | 0,1 | 19 | 19 | 0,1 |
För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig TeliasSonera att tillskjuta 76 MSEK under 2015.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2014 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Säljoptioner och villkorad köpeskilling |
Avsättningar för omstruk turering |
Avsättningar för åter ställning |
Garanti avsättningar |
Övriga av sättningar |
Summa | ||
| Ingående redovisat värde | 7 284 | 738 | 2 703 | 48 | 482 | 11 255 | ||
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
– | – | – | – | 25 | 25 | ||
| Årets avsättningar | 2 | 648 | 170 | – | 209 | 1 029 | ||
| Avyttrad verksamhet | – | – | 10 | – | – | 10 | ||
| Ianspråktagna avsättningar | – | -892 | -118 | – | -21 | -1 031 | ||
| Återförda avsättningar | – | -2 | -9 | -29 | -76 | -116 | ||
| Justeringar relaterade till goodwill | -185 | – | – | – | – | -185 | ||
| Omklassificeringar | -5 | -20 | – | – | 5 | -20 | ||
| Tids- och ränteeffekter | 32 | – | 34 | – | 1 | 67 | ||
| Kursdifferenser | 1 264 | 7 | 49 | 3 | 13 | 1 336 | ||
| Utgående redovisat värde | 8 392 | 479 | 2 839 | 21 | 613 | 12 344 | ||
| varav långfristig del | 8 392 | 185 | 2 833 | 21 | 233 | 11 764 | ||
| varav kortfristig del | – | 294 | 6 | – | 280 | 580 | ||
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K26) |
– | – | – | – | 179 | 179 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För finansiella skulder per den 31 december 2014 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.
| Förväntade förfall, MSEK | Jan–mar 2015 |
Apr–jun 2015 |
Jul–sep 2015 |
Okt–dec 2015 |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Senare år |
Total | Redovi sat värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | – | – | – | – | 179 | – | – | – | – | 179 | 179 |
Den långfristiga delen av avsättningar för säljoptioner och villkorad köpeskilling avser Xfera Móviles S.A. (Xfera), Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Azertel) och TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding).
För Xfera, som förvärvades 2006, ingår i utgående redovisat värde totalt 992 MSEK (903 MSEK) avseende dels en villkorad tilläggsköpeskilling till de säljande aktieägarna baserad på en upp till 20-årig resultatutvecklingsmodell, dels en säljoption som ger befintliga ägare av innehav utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sina aktier till TeliaSonera efter 5 år, varav minst 2 år i följd med positivt nettoresultat. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Belopp
och tidpunkter kan komma att variera till följd av förändringar i Xferas verksamhet och lönsamhet i jämförelse med affärsplanen. Skattningen av värdet på optionsskulden är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för säljoptionens utnyttjande och om verkligt värde på Xfera vid den tidpunkten och avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Xferas uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Azertel, moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, ingår i utgående redovisat värde 6 814 MSEK (5 891 MSEK) avseende en säljoption utställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut
som biträds av TeliaSonera. Under sådana omständigheter ger optionen den störste ägaren av innehav utan bestämmande inflytande rätt att sälja sin 42-procentiga andel i Azertel till Fintur Holdings B.V.. TeliaSonera konsoliderar 74,3 procent av Fintur. Lösenpriset utgörs av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av verkligt värde på Azertel är baserad på Azercells 5-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 11,6 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 4,3 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatören OOO Coscom i Uzbekistan, ingår i utgående redovisat värde 586 MSEK (487 MSEK) avseende en säljoption ursprungligen utställd 2007 i samband med förvärv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersättning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Optionen gav befintlig ägare till innehavet utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sin 26-procentiga andel i Uzbek Holding till TeliaSonera. Under 2010 förvärvade TeliaSonera 20 procent av aktierna i Uzbek Holding och ägde därmed totalt 94 procent. Till följd av denna transaktion ändrades optionsvillkoren. Optionen omfattar 6 procent av aktierna och kan utnyttjas efter den 15 februari 2013. Lösenpriset utgörs av det högre av antingen ett fastställt belopp uppgående till 75 MUSD eller verkligt värde vid lösentidpunkten fastställt genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden.
Säljoptioner och finansiella fordringar kvittas när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och det finns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att reglera säljoptionen och den finansiella fordran samtidigt (Ncell och Rodnik). Se not K26 avsnittet "Ramavtal om nettning eller liknande avtal".
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2014 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2015–2065, beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.
Garantiavsättningar innefattar huvudsakligen uppskattade framtida utgifter för uppfyllande av garantiåtaganden avseende sålda produkter och tjänster. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2015-2016.
Övriga avsättningar omfattar avsättningar för skadestånd och rättstvister, för löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och för förlustkontrakt samt försäkringstekniska avsättningar liksom uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier samt för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2015–2028.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera i huvudsak beroende på förändringar i skatte- och annan lagstiftning, i faktiskt utfall av förhandlingar med motparter och i faktiskt kundbeteende liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Skuld för dansk licensavgift till upplupet anskaffningsvärde | 119 | 145 |
| Skuld för finsk licensavgift till upplupet anskaffningsvärde | 109 | 162 |
| Skuld för nepalesisk licensavgift till upplupet anskaffningsvärde | 941 | – |
| Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 14 | 12 |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K25) | 1 183 | 319 |
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | 447 | 372 |
| Övriga skulder | 256 | 665 |
| Summa övriga långfristiga skulder | 1 887 | 1 356 |
| För | |
|---|---|
| oduktion | bera |
För skulder till upplupet anskaffningsvärde approximerar redovisat värde verkligt värde då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K26 "Finansiell riskhantering".
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2014 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Senare | Redovisat | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | år | Summa | värde |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 351 | 327 | 243 | 167 | 159 | 1 248 | 1 183 |
Beträffande leasingavtal, se not K27 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Häri ingår också uppskjutna "dag 1-vinster" vilka förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 90 | 104 |
| Redovisat i årets resultat | -19 | -18 |
| Kursdifferenser | 2 | 4 |
| Utgående redovisat värde | 73 | 90 |
| varav kortfristig del | 19 | 18 |
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel | 416 | 171 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 416 | 171 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 10 644 | 11 691 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 2 694 | 2 496 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 13 754 | 14 358 |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 949 | 6 459 |
| Förutbetalda intäkter | 4 365 | 3 857 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 25 067 | 24 674 |
För leverantörsskulder och kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K25 "Finansiella
tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K26 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2014 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | Jan–mar 2015 |
Apr–jun 2015 |
Jul–sep 2015 |
Okt–dec 2015 |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 12 119 | 861 | 122 | 236 | 13 338 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering".
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingkostnader, medan övriga kortfristiga skulder huvudsakligen
utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser i huvudsak abonnemangs- och andra telekomavgifter. Häri ingår även den kortfristiga delen av uppskjutna "dag 1-vinster", se not K23 "Övriga långfristiga skulder".
arbete Räkenskaper GRI-index
Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K14 "Andelar i intressebolag och joint ventures", not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" respektive not K27 "Leasingavtal" fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.
| MSEK | Not | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K15, K18 | 3 901 | 1 533 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat | 2 032 | 1 444 | |
| varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument | K15, K17, K18 | 1 923 | 1 374 |
| varav investeringar som innehas för handel | K15 | 108 | 70 |
| Investeringar som hålls till förfall | K15, K18 | 10 | 367 |
| Lånefordringar och kundfordringar | K15, K17, K18 | 58 617 | 60 675 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | K15 | 5 178 | 192 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 69 738 | 64 211 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K20, K24 | 1 727 | 1 090 |
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument | K20, K24 | 878 | 1 013 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | K20 | 34 369 | 22 025 |
| Upplåning som säkrar nettoinvesteringar | K20 | 40 989 | 40 967 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | K20, K22, K23, K24 | 37 209 | 37 939 |
| Finansiella garantier | K22 | 179 | 25 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 115 351 | 103 059 |
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2014 | 31 december 2013 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| varav | Redo | varav | |||||||
| MSEK | Not | Redovi sat värde |
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | visat värde |
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | K15 | 228 | – | – | 228 | 190 | – | – | 190 |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | K15 | 108 | – | – | 108 | 70 | – | – | 70 |
| Lång- och kortfristiga obligationer som kan säljas | K15, K18 | 4 950 | 4 950 | – | – | 162 | 160 | – | 2 |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K15, K18 | 3 901 | – | 3 901 | – | 1 533 | – | 1 533 | – |
| Derivat som innehas för handel | K15, K17, K18 | 1 923 | – | 1 868 | 55 | 1 374 | – | 1 374 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå | 11 110 | 4 950 | 5 770 | 391 | 3 329 | 160 | 2 907 | 262 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt | |||||||||
| värde | K20 | 34 369 | – | 34 369 | – | 22 025 | – | 22 025 | – |
| Derivat som betecknade som säkringsinstrument | K20 | 1 727 | – | 1 727 | – | 1 090 | – | 1 090 | – |
| Derivat som innehas för handel | K20, K24 | 882 | – | 882 | – | 1 013 | – | 1 013 | – |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå | 36 978 | – | 36 978 | – | 24 128 | – | 24 128 | – |
Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2014 och 2013. Finansiella tillgångar på Nivå 3 förändrades på följande sätt.
| 31 december 2014 | 31 december 2013 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utom stående bolag som kan säljas |
Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Lång- och kortfris tiga obli gationer som kan säljas |
Derivat som inne has för |
handel Summa | Andelar i utom stående bolag som kan säljas |
Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Lång- och kortfris tiga obli gationer som kan säljas |
Derivat som inne has för |
handel Summa | |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 190 | 70 | 2 | – | 262 | 189 | 69 | 4 | – | 262 | |
| Förändringar i verkligt värde | – | – | -2 | 55 | 53 | – | -1 | -2 | – | -3 | |
| varav redovisade i årets resultat | – | – | -2 | 55 | 53 | – | -1 | -2 | – | -3 | |
| Förvärv/kapitaltillskott | – | 37 | – | – | 37 | 2 | – | – | – | 2 | |
| Kursdifferenser | 38 | 2 | – | – | 40 | -1 | 2 | – | – | 1 | |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 228 | 108 | – | 55 | 391 | 190 | 70 | 2 | – | 262 |
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Övriga finansiella poster, se specifikation i not K9 "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster".
Principer för finansiering och finansiell riskhantering TeliaSoneras finansiering och finansiella risker hanteras med styrning och övervakning av styrelsen i TeliaSonera AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Group Treasury inom TeliaSonera AB. Enheten fungerar som TeliaSoneras internbank och ansvarar för hantering av finansiering, kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury ansvarar även för koncerngemensam finansiell riskhantering avseende implementering av policies och instruktioner, identifiering och övervakning av finansiella risker samt implementering av hedgingstrategier för dessa risker. De väsentligaste riskerna Group Treasury ansvarar för är kreditrisk, likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och (re)finansieringsrisk.
Group Treasury strävar även efter att optimera kostnaderna för riskhanteringen, vilket i vissa fall kan medföra att till exempel en koncernintern transaktion inte replikeras med en identisk koncernextern transaktion eller att derivattransaktioner initieras i avsikt att justera till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen om så bedöms lämpligt. Detta innebär att situationer kan uppstå då eventuella förändringar i marknadsvärdet för vissa derivattransaktioner kommer att påverka finansnettot.
TeliaSonera AB åtnjuter en god kreditrating hos kreditvärderingsinstituten Moody's och Standard & Poor's. I oktober 2014 sänkte Moody's Investors Service sin "stable outlook" till negativ för sin rating av TeliaSonera AB vilken är A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning. I januari 2015 bekräftade Standard & Poor's Ratings Services sin rating av TeliaSonera AB vilken är A- för långfristig upplåning och A-2 för kortfristig upplåning med "stable outlook". De bägge institutens rating motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge TeliaSonera fortsatt god tillgång till kapitalmarknaderna.
TeliaSonera finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. Den finansieringsstrategi som kommunicerats är att öka durationen och diversifiera koncernens finansieringskällor. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer tillgång till flera kapitalmarknader för att möjliggöra en så attraktiv prisbild som möjligt. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.
TeliaSoneras kapitalstruktur- och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. TeliaSoneras har fortsättningsvis ett mål om en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.
TeliaSonera har som mål en utdelning på åtminstone 3 SEK per aktie för redovisningsåret 2015.
TeliaSonera AB är inte föremål för några externa påtvingade kapitalkrav.
TeliaSoneras exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i eget kapital-instrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet (specificerat i respektive noter) av följande finansiella instrument.
| MSEK | Not | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Övriga anläggningstillgångar | K15 | 14 567 | 9 301 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | K17 | 16 276 | 17 803 |
| Räntebärande fordringar | K18 | 10 993 | 6 679 |
| Likvida medel | K18 | 28 735 | 31 355 |
| Summa | 70 571 | 65 138 |
Vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaswappar samt andra derivattransaktioner, accepterar TeliaSonera AB endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. För att viss motpart ska godkännas kräver Telia-Sonera AB godkänd kreditvärdering samt avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Den sammanlagda motpartsexponeringen i derivatinstrument i TeliaSonera AB vid rapportperiodens slut fördelades på motpartens kreditvärdering hos Moody's i nedanstående tabell. I linje med rekommendationer utfärdade av Basel Committee on Banking Supervision beräknas exponeringen som nettofordran per motpart med ett tilläggsbelopp avsett att ge en marginal för en eventuell framtida exponering.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Motpartens kreditvärdering Aa3 | 676 | 472 |
| Motpartens kreditvärdering A1 | 980 | 510 |
| Motpartens kreditvärdering A2 | 1 256 | 1 479 |
| Motpartens kreditvärdering A3 | 644 | 512 |
| Motpartens kreditvärdering Baa1 | 344 | 361 |
| Summa motpartsexponering i derivatinstrument | 3 900 | 3 334 |
Vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om
betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kreditoch affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,7 procent under 2014 och 0,7 procent under 2013.
Överskottslikviditet i TeliaSonera AB kan placeras i bankdepositioner, värdepapper utgivna av bank eller företag med en rating av A- (Standard & Poor's) eller A3 (Moody's), i svenska, finska, norska eller danska statsobligationer och statsskuldsväxlar samt kommunobligationer, investeringsfonder och säkerställda tillgångar med en rating om AAA/Aaa.
Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. TeliaSonera har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. En centraliserad daglig process för cash pooling gör det möjligt för TeliaSonera (i de nordiska länderna) att hantera över- eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven på koncernoch dotterbolagsnivå. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten.
TeliaSoneras policy är att ha en stark likviditetsposition avseende tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Överskottslikviditet | ||
| Kortfristiga placeringar (se även not K18) | 19 247 | 22 985 |
| Kassa och bank (se även not K18) | 12 632 | 9 087 |
| Summa överskottslikviditet | 31 879 | 32 072 |
| Bekräftade bankkreditlöften | ||
| Revolving credit-faciliteter (rambelopp) | 19 031 | 8 943 |
| Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter (rambelopp) | 1 924 | 1 929 |
| Utnyttjade kreditlöften | -648 | -617 |
| Summa outnyttjade bekräftade bankkreditlöften | 20 307 | 10 255 |
| Likviditetsposition | 52 186 | 42 327 |
TeliaSoneras överskottslikviditet placeras normalt i bank eller i börshandlade räntebärande instrument med god kreditvärdighet såsom säkerställda, statliga, kommunala och företags obligationer. Av dessa hade TeliaSonera per den 31 december 2014 placeringar i räntebärande värdepapper med löptider överstigande 12 månader om 4 671 MSEK, se även not K15 "Övriga anläggningstillgångar". Dessa tillgångar är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas. Den genomsnittliga avkastningen på bankdepositioner och kortfristiga placeringar vid rapportperiodens slut var 0,23 procent för 2014 och 1,02 procent för 2013.
TeliaSoneras bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade sig på följande sätt.
| I miljoner av respektive valuta | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernenhet | Typ | Egenskaper | Slutförfall | Valuta | Rambelopp | Rambelopp |
| TeliaSonera AB | Revolverande kreditfacilitet | Bekräftad, syndikerad | December 2017 | EUR | 1 000 | 1 000 |
| TeliaSonera AB | Revolverande kreditfacilitet | Bekräftad | Juni 2017 | EUR | 1 000 | − |
| TeliaSonera AB | Checkräkningskrediter och | (övriga | ||||
| och dotterbolag | kortfristiga kreditfaciliteter | Bekräftade, bilaterala | – | valutor) | 1 924 | 1 929 |
För koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat per den 31 december 2014 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut.
Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. Värden som angivits med förfall inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2015 |
Apr–jun 2015 |
Jul–sep 2015 |
Okt–dec 2015 |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utnyttjade checkräkningskrediter och | ||||||||||
| kortfristiga kreditfaciliteter | 269 | 1 116 | 269 | 270 | − | − | − | − | − | 1 924 |
| Marknadsfinansiering | 1 631 | 7 311 | 317 | 1 400 | 7 226 | 11 071 | 4 005 | 11 142 | 70 176 | 114 279 |
| Övrig upplåning | 732 | 10 | 1 093 | 648 | 384 | 523 | 566 | 523 | 1 204 | 5 683 |
| Finansiella leasingavtal | 2 | 2 | 2 | 2 | 16 | 14 | 15 | 5 | 22 | 80 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | 1 386 | 9 714 | 442 | 2 043 | 5 397 | 8 529 | 1 842 | 532 | 18 718 | 48 603 |
| Fordringar | -1 842 | -9 966 | -397 | -2 148 | -6 278 | -9 661 | -1 952 | -811 | -20 221 | -53 276 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | 26 534 | – | 0 | 5 266 | 27 | – | – | – | – | 31 827 |
| Fordringar | -26 307 | – | 0 | -5 197 | -25 | − | – | – | – | -31 529 |
| Summa, netto | 2 405 | 8 187 | 1 727 | 2 285 | 6 753 | 10 467 | 4 466 | 11 391 | 69 898 | 117 579 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande avsättningar och skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not K22 "Övriga avsättningar", K23 "Övriga långfristiga skulder" och K24 "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" respektive K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa (export/import) och finansiella (räntor/amorteringar) in- och utflöden i valutor. TeliaSoneras allmänna policy är att säkra merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Denna säkring initieras huvudsakligen via valutaterminskontrakt och avser fakturerade kassaflöden. Säkring av finansiella flöden som lån och placeringar görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Finansiella flöden längre än ett år säkras normalt med valutaränteswappar, medan kortare löptider säkras med valutaswappar eller valutaterminskontrakt. Även valutaoptioner kan användas.
Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har ekonomi- och finansdirektören ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket var maximerat till motvärdet av nominellt +/-500 MSEK, uttryckt som det långa/korta motvärdet i SEK som får exponeras för valutafluktuationer. SEK är TeliaSonera AB:s funktionella valuta. Den upplåning som TeliaSonera AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.
TeliaSoneras portfölj av valutaränteswappavtal per den 31 december 2014 motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt– dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | år | Summa |
| Köp EUR | − | 9 602 | − | − | 2 582 | 8 628 | 493 | − | − | 21 305 |
| Köp GBP | − | − | − | − | − | − | − | − | 7 354 | 7 354 |
| Köp JPY | − | – | − | − | − | 310 | 691 | − | – | 1 001 |
| Köp NOK | – | − | − | − | − | – | − | – | 475 | 475 |
| Summa köp utländska valutor | – | 9 602 | − | − | 2 582 | 8 938 | 1 184 | − | 7 829 | 30 135 |
| Köp SEK | 1 163 | – | − | − | 2 655 | − | – | − | 6 374 | 10 192 |
| Summa köp | 1 163 | 9 602 | − | – | 5 237 | 8 938 | 1 184 | − | 14 203 | 40 327 |
| Sälj NOK | -1 075 | -2 147 | − | − | -4 477 | -906 | − | – | − | -8 605 |
| Sälj EUR | − | – | − | − | − | − | − | − | -7 637 | -7 637 |
| Sälj USD | − | − | − | − | -259 | − | – | − | − | -259 |
| Summa sälj utländska valutor | -1 075 | -2 147 | − | − | -4 736 | -906 | − | – | -7 637 | -16 501 |
| Sälj SEK | – | -7 371 | − | – | − | -7 469 | -1 361 | − | -6 831 | -23 032 |
| Summa sälj | -1 075 | -9 518 | − | – | -4 736 | -8 375 | -1 361 | − | -14 468 | -39 533 |
| Netto, valutaränteswappar | 88 | 84 | − | – | 501 | 563 | -177 | − | -265 | 794 |
TeliaSonera-koncernens portfölj av valutaswappavtal och valutaterminsavtal per den 31 december 2014, vilka säkrar lån och placeringar samt operativ transaktionsexponering, motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser likvidvärden.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2015 |
Apr–jun 2015 |
Jul–sep 2015 |
Okt– dec 2015 |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Köp EUR | 7 248 | − | – | 4 929 | 25 | – | – | – | – | 12 202 |
| Köp DKK | 251 | − | − | − | − | − | − | − | − | 251 |
| Köp NOK | 895 | − | – | – | – | – | – | – | – | 895 |
| Köp USD | 310 | − | − | − | − | − | − | − | − | 310 |
| Köp GBP | 60 | − | – | – | – | – | – | – | – | 60 |
| Summa köp utländska valutor | 8 764 | – | – | 4 929 | 25 | – | – | – | – | 13 718 |
| Köp SEK | 18 072 | – | 0 | 268 | – | – | – | – | – | 18 340 |
| Summa köp | 26 836 | – | 0 | 5 197 | 25 | − | − | − | − | 32 058 |
| Sälj USD | -5 030 | – | – | -5 266 | -27 | – | – | – | – | -10 323 |
| Sälj DKK | -6 280 | – | – | – | – | – | – | – | – | -6 280 |
| Sälj NOK | -5 515 | – | 0 | – | − | – | – | – | – | -5 515 |
| Sälj EUR | -1 517 | − | − | − | − | − | − | − | − | -1 517 |
| Sälj HKD | -52 | − | − | − | − | − | − | − | − | -52 |
| Sälj CZK | -86 | − | – | – | – | – | – | – | – | -86 |
| Sälj övriga valutor | -56 | – | – | – | – | – | – | – | – | -56 |
| Summa sälj utländska valutor | -18 536 | – | 0 | -5 266 | -27 | – | – | – | – | -23 829 |
| Sälj SEK | -8 550 | – | – | – | – | – | – | – | – | -8 550 |
| Summa sälj | -27 086 | – | 0 | -5 266 | -27 | – | – | – | – | -32 379 |
| Netto valutaswappar och | ||||||||||
| valutaterminsavtal | -250 | – | 0 | -69 | -2 | – | – | – | – | -321 |
Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. TeliaSoneras grundprincip är att inte säkra sin omräkningsexponering. Koncernchefen har dock mandat att verkställa säkring upp till en specifik andel av omräkningsexponeringen. TeliaSoneras nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp i MSEK |
Procent | Belopp i MSEK |
Procent | |
| EUR | 71 741 | 51,6 | 96 482 | 62,1 | |
| varav säkrad genom upplåning | 43 552 | 31,3 | 40 939 | 26,4 | |
| varav säkrad genom derivat | 7 696 | 5,5 | 7 233 | 4,7 | |
| RUB | 5 812 | 4,2 | 6 963 | 4,5 | |
| TRY | 23 991 | 17,3 | 19 755 | 12,7 | |
| DKK | 2 463 | 1,8 | 2 303 | 1,5 | |
| NOK | 8 567 | 6,2 | 5 117 | 3,3 | |
| varav säkrad genom upplåning | 410 | 0,3 | 413 | 0,3 | |
| LTL | 5 202 | 3,7 | 5 345 | 3,4 | |
| UZS | 642 | 0,5 | 575 | 0,4 | |
| NPR | 6 705 | 4,8 | 4 862 | 3,1 | |
| USD | 3 559 | 2,6 | 1 590 | 1,0 | |
| AZN | 5 060 | 3,6 | 3 511 | 2,3 | |
| KZT | 2 927 | 2,1 | 3 584 | 2,3 | |
| LVL | − | − | 2 140 | 1,4 | |
| GEL | 1 146 | 0,8 | 1 206 | 0,8 | |
| TJS | 449 | 0,3 | 879 | 0,6 | |
| MDL | 165 | 0,1 | 512 | 0,3 | |
| GBP | 251 | 0,2 | 234 | 0,2 | |
| Övriga valutor | 288 | 0,1 | 269 | 0,1 | |
| Summa | 138 968 | 100,0 | 155 326 | 100,0 |
TeliaSoneras kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras netto via clearingcentraler. Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av materiel.
Årets resultat skulle påverkas negativt med cirka 540 MSEK på årsbasis om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga övriga transaktionsvalutor, givet en operativ transaktionsexponering motsvarande den som gällde under 2014 och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits. Årets resultat påverkas negativt med cirka 30 MSEK om den norska kronan försvagades med 10 procent. Däremot skulle årets resultat påverkas positivt med cirka 380 MSEK på årsbasis om euron försvagades med 10 procent och 70 MSEK om den danska kronan försvagades lika mycket mot samtliga övriga transaktionsvalutor.
Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 8,7 GSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga de valutor i vilka TeliaSonera har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2014 inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av TeliaSoneras operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat.
TeliaSoneras omräkningsexponering förväntas öka genom pågående expansion av koncernens internationella verksamheter.
TeliaSoneras finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för TeliaSonera AB:s utestående lång- respektive kortfristiga upplåning var vid rapportperiodens slut:
| Procent | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 3,06 | 3,46 |
| Kortfristig upplåning | 0,58 | 4,45 |
Per den 31 december 2014 var cirka 58 procent av den totala upplåningen, inklusive tillhörande säkringsinstrument, föremål för räntejustering inom 12 månader.
TeliaSoneras finanspolicy anger riktlinjer för räntebindning respektive genomsnittlig löptid för låneskulden och finansiella investeringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig,
större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens genomsnittliga räntebindning, duration, normalt ska ligga mellan 3 och 7 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
TeliaSonera-koncernens portfölj av ränteswapp- och valutaränteswappavtal per den 31 december 2014 motsvarade följande räntetyper och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2015 |
Apr–jun 2015 |
Jul–sep 2015 |
Okt–dec 2015 |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Erhållen ränta | ||||||||||
| Fast räntesats | 1 163 | 2 772 | – | – | 5 237 | 2 066 | 691 | 377 | 17 305 | 29 611 |
| Rörlig räntesats | – | 7 157 | – | 1 523 | 23 | 7 900 | 497 | 29 | – | 17 129 |
| Summa erhållet | 1 163 | 9 929 | – | 1 523 | 5 260 | 9 966 | 1 188 | 406 | 17 305 | 46 740 |
| Betald ränta | ||||||||||
| Fast räntesats | -1 075 | -2 147 | – | – | -4 585 | -987 | -42 | -118 | -14 011 | -22 965 |
| Rörlig räntesats | – | -7 400 | – | -1 501 | -259 | -7 895 | -1 361 | -186 | -1 743 | -20 345 |
| Summa betalt | -1 075 | -9 547 | – | -1 501 | -4 844 | -8 882 | -1 403 | -304 | -15 754 | -43 310 |
| Netto | 88 | 382 | – | 22 | 416 | 1 084 | -215 | 102 | 1 551 | 3 430 |
TeliaSonera har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder, även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K20 "Långfristiga och kortfristiga lån". Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital, se not K11 "Övrigt totalresultat". Under 2014 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
TeliaSonera hade den 31 december 2014 räntebärande lån om 95,9 GSEK med en räntebindning om cirka 5,6 år, inklusive derivat. Volymen lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till cirka 55,5 GSEK, givet ett antagande om
att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen. Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2015 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2014 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle dock räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 433 MSEK. Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 5 898 MSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid på dessa lån som gällde den 31 december 2014.
TeliaSoneras samlade upplåning har normalt en längre kapitalbindning än räntebindning (kapitalbeloppet är bundet under längre tid än räntesatsen). På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög refinansieringsrisk. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindning på låneskulden bör överstiga 4 år. I syfte att reducera refinansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Per den 31 december 2014 var den genomsnittliga kapitalbindningen för TeliaSonera AB:s upplåning cirka 8,4 år.
Se not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" för detaljer rörande pensionsskuldsrisk samt känslighetsanalys.
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom TeliaSonera AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, TeliaSonera Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
CSA-avtal (Credit Support Annex) för finansiella derivattransaktioner får upprättas som en bilaga till respektive ramavtal, och redovisas som övriga kortfristiga fordringar/skulder. Under ett CSA-avtal är parterna överens om att utväxla likviditet, grundat på exponering, beräknat på veckobasis, som faller under avtalet. Överförda medel och upplupen ränta under ett CSA-avtal är inte att betrakta som en säkerhet. TeliaSonera
har ingått ISDA ramavtal för OTC-derivat, dvs ränte- och valutaderivat, med alla huvudbanker. Dessa ISDA avtal tillåter parterna att göra sk close-out netting. Om TeliaSonera har ett åtagande avseende en säljoption och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter.
| 31 dec 2014 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Brutto belopp, finansiella tillgångar |
Brutto belopp, finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balans räkningen |
Finansiella skulder som inte har nettats |
CSA | Netto |
| Ränte- och valutaränteswappar | K15, K18 | 5 618 | – | 5 618 | -1 716 | -1 043 | 2 859 |
| Valutaswappar och valutaterminer |
K15, K17 | 152 | – | 152 | -78 | – | 74 |
| Fordringar som kvittats mot säljoptioner |
K22 | 2 257 | -2 257 | 0 | – | – | 0 |
| Övriga fordringar | 33 | -14 | 19 | – | – | 19 | |
| Summa | 7 402 | -1 613 | 5 789 | -1 794 | -1 043 | 2 952 |
| 31 dec 2014 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Brutto belopp, finansiella skulder |
Brutto belopp, finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balans räkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto |
| Ränte- och valutaränteswappar | K20 | 2 191 | – | 2 191 | -1 716 | – | 475 |
| Valutaswappar och valutaterminer |
K24 | 417 | – | 417 | -78 | – | 339 |
| Övriga skulder | 177 | -13 | 164 | – | – | 164 | |
| Summa | 2 875 | -13 | 2 772 | -1 794 | – | 978 |
| 31 dec 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Brutto belopp, finansiella tillgångar |
Brutto belopp, finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balans räkningen |
Finansiella skulder som inte har nettats |
CSA | Netto |
| Ränte- och valutaränteswappar | K15, K18 | 2 383 | – | 2 383 | -597 | – | 1 786 |
| Valutaswappar och valutaterminer |
K15, K17 | 524 | – | 524 | -164 | – | 360 |
| Fordringar som kvittats mot säljoptioner |
K22 | 1 475 | -1 475 | 0 | 0 | – | 0 |
| Övriga fordringar | 22 | -9 | 13 | – | – | 13 | |
| Summa | 4 404 | -1 484 | 2 920 | -761 | – | 2 159 |
| 31 dec 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Brutto belopp, finansiella skulder |
Brutto belopp, finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balans räkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto |
| Ränte- och valutaränteswappar | K20 | 1 931 | – | 1 931 | -597 | -494 | 840 |
| Valutaswappar och valutaterminer |
K24 | 171 | – | 171 | -164 | – | 7 |
| Övriga skulder | 25 | -8 | 17 | – | – | 17 | |
| Summa | 2 127 | -8 | 2 119 | -761 | -494 | 864 |
| Introduktion | |
|---|---|
Finansiell leasing
Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan it-utrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 96 | 167 |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -77 | -117 |
| Nettovärde av finansiella leasingavtal | 19 | 50 |
Av- och nedskrivningar uppgick till 4 MSEK respektive 43 MSEK för åren 2014 och 2013. Totalt erlagda lease-avgifter under dessa år var 9 MSEK respektive 10 MSEK.
Nuvärdet av framtida leaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Totala framtida minimileaseavgifter | 93 | 74 |
| Avgår räntebelastning | -25 | -15 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 68 | 59 |
Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2014 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2015 |
Apr–jun 2015 |
Jul–sep 2015 |
Okt–dec 2015 |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 3 | 3 | 3 | 3 | 17 | 15 | 16 | 7 | 26 | 93 |
| Nuvärde av framtida minimi | ||||||||||
| leaseavgifter | 2 | 2 | 2 | 2 | 16 | 14 | 15 | 5 | 22 | 80 |
Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2014 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2015 |
Apr–jun 2015 |
Jul–sep 2015 |
Okt–dec 2015 |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 552 | 520 | 521 | 520 | 1 772 | 1 388 | 1 120 | 983 | 4 388 | 11 764 |
| Vidareuthyrningar | 4 | 4 | 4 | 4 | 13 | 3 | − | − | − | 32 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 1 252 MSEK respektive 1 271 MSEK för åren 2014 och 2013. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 15 MSEK och 13 MSEK för respektive år.
Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna mellan 3 månader och 50 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 8 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.
Leasingportföljen inom TeliaSoneras kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Danmark och Norge omfattar finansiering inom ramen för TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 13 kvartal. För nytecknade avtal under 2014 var löptiden 12 kvartal. 64 procent av samtliga avtal löper med fast ränta och 36 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller TeliaSonera därutöver enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av TeliaSoneras paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta.
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| Introduktion | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal | 1 007 | 1 064 |
| Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren | − | 8 |
| Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal | 1 007 | 1 072 |
| Ej intjänade finansiella intäkter | -120 | -151 |
| Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter (nettoinvestering i finansiella leasingavtal) | 887 | 921 |
Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2014 uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2015 |
Apr–jun 2015 |
Jul–sep 2015 |
Okt–dec 2015 |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bruttoinvestering | 91 | 93 | 92 | 92 | 227 | 151 | 85 | 62 | 114 | 1 007 |
| Nuvärde av fordran avseende | ||||||||||
| framtida minimileaseavgifter | 79 | 81 | 80 | 80 | 202 | 136 | 74 | 55 | 100 | 887 |
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2014 och 2013 till 6 MSEK respektive 8 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
nationella operatörer och 83 andra avtal. Avtalstiderna varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. Därutöver är 363 operationella leasingavtal relaterade till TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år.
Leasingportföljen avser huvudsakligen den internationella carrierverksamheten och omfattar 23 avtal med andra inter-
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 3 100 | 3 323 |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -1 820 | -2 044 |
| Bruttoredovisat värde | 1 280 | 1 279 |
| Avgår förskottsbetalda leaseavgifter | -495 | -404 |
| Nettovärde av operationella leasingavtal | 785 | 875 |
Av- och nedskrivningar gjordes med 621 MSEK under 2014 och med 607 MSEK under 2013.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2014 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 109 | 109 | 109 | 109 | 257 | 138 | 38 | 7 | 1 | 877 |
Vid årsskiftet ägde svenska staten 37,3 procent och finska staten 7,8 procent av utestående aktier i TeliaSonera AB. Resterande 54,9 procent av utestående aktier har ett spritt ägande. Vid tidpunkten för fastställande av denna rapport hade finska staten minskat sitt ägande till 3,2 procent.
TeliaSonera-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds staterna, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med TeliaSonera konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper TeliaSonera tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken svenska eller finska staten och deras myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av TeliaSoneras nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. TeliaSoneras avgift uppgick till 43 MSEK under 2014 respektive 44 MSEK under 2013. Därutöver betalar TeliaSonera, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. TeliaSonera betalade avgifter enligt dessa lagar med 49 MSEK under 2014 respektive 51 MSEK under 2013.
Den finska telemarknaden regleras främst av kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt förordningar, beslut och tekniska föreskrifter med stöd av dessa lagar. Under 2014 och 2013
arbete Räkenskaper GRI-index
betalade TeliaSonera 2,0 MEUR respektive 2,0 MEUR för användandet av radiofrekvenser och 0,8 MEUR respektive 0,8 MEUR för användning av nummer. Under 2014 och 2013 betalade TeliaSonera 0,15 MEUR respektive 0,2 MEUR för dataintegritetsövervakning och 1,0 MEUR respektive 1,2 MEUR som kommunikationsmarknadsavgift, dv s en allmän avgift erlagd till finska Kommunikationsverket (FICORA).
TeliaSonera säljer och köper tjänster och produkter till respektive från intressebolag. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor.
I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | |
| Försäljning av varor och tjänster | |||
| OAO MegaFon | 172 | 197 | |
| TOO Rodnik Ink | 108 | 11 | |
| Övriga | 80 | 18 | |
| Summa försäljning av varor och tjänster | 360 | 226 | |
| Summa köp av varor och tjänster | 260 | 137 | |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 69 | 38 | |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 33 | 19 |
Per den 31 december 2014 ägde TeliaSoneras finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 78 500 aktier i TeliaSonera AB, sammanslaget 0,01 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag och intressebolag. Ytterligare information återfinns i not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K31 "Personal" för ytterligare information.
Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier m m | 33 | 31 |
| Delsumma (se Likviditetsrisk – Not K26) | 33 | 31 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 287 | 284 |
| Summa ansvarsförbindelser | 320 | 315 |
Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2014 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | år | Summa |
| Kredit- och fullgörandegarantier | – | – | – | – | 16 | – | – | – | 17 | 33 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av Telia-Sonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över TeliaSonera AB, bland annat även medförande en sänkning av TeliaSonera AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
Under 2012 sålde TeliaSonera samtliga sina aktier i OAO Telecominvest (TCI) till AF Telecom Holding (AFT). Köpeskillingen, denominerad i USD, har inte betalats i sin helhet och för att säkerställa värdet på TeliaSoneras fordran, för närvarande 4 925 MSEK (varav kortfristig del 2 462 MSEK), är OAO MegaFon-aktier som ägs av TCI, motsvarande 3,27 procent av aktierna i MegaFon, pantsatta till förmån för TeliaSonera. Fullständig betalning av fordran är också garanterad av vissa bolag inom AFT-koncernen och de bankkonton som TCI kommer att erhålla utdelning till avseende de pantsatta aktierna är också ställda som säkerhet till förmån för TeliaSonera.
| Introduktion | |
|---|---|
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Avseende långfristiga skulder: Fastighetsinteckningar och företagsinteckningar | 255 | – |
| Avseende pensionsförpliktelser: Fastighetsinteckningar | 3 | 2 |
| Avseende övriga avsättningar: Obligationer och korta placeringar | 65 | 94 |
| Avseende operationella leasingavtal: Spärrade bankmedel | 46 | 41 |
| Avseende depositioner från kunder: Spärrade bankmedel | – | 24 |
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: Aktier i Strex AS | 11 | 12 |
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: Aktier i 4T Sverige AB | 46 | 37 |
| Summa ställda säkerheter | 426 | 210 |
Enligt avtal har samtliga aktieägare i 4T Sverige AB ställt sina aktier i bolaget som säkerhet till förmån för bolagets övriga aktieägare.
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2014 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntad investeringsperiod | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | år | Summa |
| Immateriella anläggningstillgångar | 150 | 35 | 3 | 17 | − | − | − | − | − | 206 |
| Materiella anläggningstillgångar | 737 | 328 | 353 | 405 | 69 | − | 8 | − | − | 1 901 |
| Övriga aktierelaterade innehav | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 2 | − | − | − | 10 |
| Summa (se Likviditetsrisk – Not K26) | 888 | 364 | 358 | 424 | 73 | 2 | 8 | − | − | 2 117 |
Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av TeliaSoneras fasta nät i Sverige.
TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera Móviles S.A. (Yoigo) betalar årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3G-licens vilken löper ut 2020. Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2015 fastställd till 439 MSEK (46 MEUR).
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. Vidare är TeliaSonera part i ett flertal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka påverkar framtida intäkter.
Utöver detta pågår utredningar i Sverige, Nederländerna och USA avseende TeliaSoneras affärer i Uzbekistan och misstänkta oegentligheter relaterade till dessa samt företagets inträde på den uzbekiska marknaden. För mer information, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet "Koncernutvecklingen under 2014" samt Risker och osäkerheter, avsnittet "Granskning av transaktioner i Eurasien".
Förutom nedan beskrivna tvister är TeliaSonera inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot TeliaSonera hos det svenska Konkurrensverket och
verket inledde en utredning av TeliaSoneras priser för ADSLtjänster. Enligt kraven var skillnaden mellan TeliaSoneras grossistpriser och slutkundspriser för liten för att konkurrensen ska kunna bli effektiv på slutkundsmarknaden. I december 2004 lämnade Konkurrensverket in en stämning mot TeliaSonera vid Stockholms tingsrätt, där det gjordes gällande att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning. Konkurrensverket kräver en avgift på 144 MSEK. I december 2011 beslutade Stockholms tingsrätt i enlighet med Konkurrensverkets krav. I april 2013 avgjorde marknadsdomstolen målet efter Telia-Soneras överklagande och ändrade tingsrättens dom, varvid TeliaSonera dömdes att betala en konkurrensskadeavgift om 35 MSEK. Efter det att Konkurrensverket inlämnat stämningsansökan har Tele2 i april 2005 respektive Spray Network i juni 2006 framfört krav på omfattande skadestånd från Telia-Sonera på grund av det påstådda missbruket av dominerande ställning. TeliaSonera har kraftfullt bestridit Tele2:s och Spray Networks krav. Skadeståndsprocesserna pågår.
TeliaSonera är för närvarande involverat i rättstvister med Primav Construcoes e Comercio, tidigare aktieägare i den brasilianska mobiloperatören Tess, rörande Primavs avyttring av sitt innehav i Tess liksom vissa köpoptioner och teckningsrätter i Tess. Samtidigt som TeliaSonera avyttrat Tess-innehavet har vissa garantier utställts för att kompensera köparen för vissa förluster avseende ovannämnda domstolstvister. Telia-Sonera kommer kraftfullt att bestrida samtliga krav i samband med dessa tvister. Den 13 september 2013 beslutade första instans domstolen i Sao Paolo att avslå Primavs talan. Primav överklagade domen till nästa instans den 4 oktober 2013.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Betalningar från kunder | 103 308 | 102 990 |
| Betalningar till anställda och leverantörer | -70 407 | -68 552 |
| Kassaflöde genererat av verksamheten | 32 901 | 34 438 |
| Erhållna utdelningar | 2 136 | 2 170 |
| Erhållna räntor | 596 | 606 |
| Betalda räntor | -3 203 | -3 127 |
| Betalda inkomstskatter | -3 178 | -3 051 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 29 252 | 31 036 |
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 171 MSEK och 220 MSEK under åren 2014 respektive 2013.
TeliaSonera tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5-10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2014 och 2013 icke-kontanta byten om 88 MSEK respektive 189 MSEK.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Dotterbolag | ||
| AO Kcell | -590 | -347 |
| Fintur Holdings B.V. | -310 | -284 |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA | -106 | -168 |
| TEO LT AB | -46 | -46 |
| Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. | − | -398 |
| Övriga dotterbolag | -90 | -36 |
| Summa utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -1 143 | -1 279 |
TeliaSonera-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av eget kapital-instrument eller verksamheter.
För information om kassaflödeseffekter relaterat till företagsförvärv, se not K33 "Rörelseförvärv".
Under 2013 inkluderade kassautflöde netto från rörelseförvärv 674 MSEK avseende förvärvet av TOO KazNet Media, återbetalning av av lån 414 MSEK relaterat till KazNet Media samt 77 MSEK relaterat till mindre rörelseförvärv.
Under 2014 avyttrades inga verksamheter. Kassainflöde från "Avyttring av dotterföretag och övriga eget kapital-instrument"
under 2014 uppgick till 2 094 MSEK och avser den tredje delbetalningen hänförlig till avyttringen av andelarna i Telecominvest (TCI) under 2012. Två delbetaningar av totalt fem kvarstår. Se not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister", avsnittet "Erhållna säkerheter".
Kassainflöde från "Avyttring av dotterföretag och övriga eget kapital-instrument" under 2013 uppgick till 1 629 MSEK och huvuddelen avser den andra delbetalningen hänförlig till avyttringen av andelarna i Telecominvest under 2012.
| Introduktion | |
|---|---|
Under 2014 ökade antalet anställda med 153 till 26 166 vid årsskiftet från 26 013 vid föregående årsskifte. Ett ökat antal anställda i några av verksamheterna i Eurasien till följd av fort-
Medelantal anställda per land var:
satt stark kundtillströmning uppvägdes av vidtagna effektiviseringsåtgärder i vissa av verksamheterna i Norden och Baltikum. Smärre rörelseförvärv under 2014 medförde en nettoökning med 203 anställda.
| Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
| Sverige | 7 997 | 59,2 | 8 122 | 56,9 |
| Finland | 3 577 | 63,1 | 3 745 | 62,2 |
| Norge | 841 | 67,4 | 766 | 64,2 |
| Danmark | 1 051 | 69,9 | 1 044 | 68,4 |
| Litauen | 3 110 | 51,1 | 3 336 | 49,7 |
| Lettland | 917 | 48,4 | 905 | 46,1 |
| Estland | 1 981 | 52,4 | 2 023 | 56,1 |
| Spanien | 106 | 66,0 | 110 | 67,3 |
| Kazakstan | 1 635 | 40,8 | 1 584 | 42,4 |
| Azerbajdzjan | 822 | 53,2 | 832 | 57,2 |
| Uzbekistan | 890 | 62,5 | 835 | 61,3 |
| Tadzjikistan | 460 | 67,0 | 450 | 66,9 |
| Georgien | 328 | 46,3 | 322 | 43,5 |
| Moldavien | 353 | 47,0 | 359 | 51,5 |
| Nepal | 505 | 74,1 | 491 | 74,3 |
| Ryssland | 28 | 42,9 | 39 | 53,8 |
| Storbritannien | 41 | 75,6 | 45 | 75,6 |
| Övriga länder | 309 | 70,2 | 313 | 66,5 |
| Summa | 24 951 | 56,6 | 25 321 | 56,7 |
Totalt bedrevs verksamhet i 28 länder under 2014 och i 29 länder under 2013.
Ledande befattningshavare fördelade sig på kvinnor och män enligt följande. Styrelser inkluderar ledamöter i samtliga konsoliderade bolag i TeliaSonerakoncernen. Med Övriga ledande befattningshavare avses verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, regionsnivå och bolagsnivå.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
| Kvinnor | 25,8 | 30,4 | 26,5 | 32,0 |
| Män | 74,2 | 69,6 | 73,5 | 68,0 |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 9 746 | 9 400 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 1 893 | 1 900 |
| Pensionskostnader | 1 040 | 1 128 |
| Summa sociala kostnader | 2 933 | 3 028 |
| Aktiverat eget arbete | -597 | -657 |
| Övriga personalkostnader | 476 | 454 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 12 557 | 12 226 |
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.
| Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
| Löner och andra ersättningar | 184 (11) | 9 562 | 195 (11) | 9 205 |
Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 28 MSEK för 2014 och 33 MSEK för 2013.
Under 2014 och 2013 hade TeliaSonera kostnader för vinstdelning med anställda i sina finska dotterbolag uppgående till 73 MSEK respektive 44 MSEK samt i sitt nepalesiska dotterbolag uppgående till 168 MSEK respektive 133 MSEK. Utöver dessa vinstdelningssystem tillämpar alla regioner inom TeliaSonera prestationsbaserad rörlig ersättning för olika grupper av anställda.
Årsstämmorna 2010 till 2014 i TeliaSonera AB beslutade att inrätta prestationsaktieprogram (PSP) vilka ska omfatta vissa ledande befattningshavare i koncernen (koncernledningens medlemmar är dock undantagna). Förutsatt att vissa prestationskrav, bestående av finansiella mål relaterade till resultat per aktie (earnings per share, EPS) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR), uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagarna i programmen möjlighet att vederlagsfritt erhålla slutlig tilldelning av TeliaSonera-aktier (prestationsaktier). De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå som måste uppnås för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 1 560 000 (PSP 2011),
1 400 000 (PSP 2012), 1 360 000 (PSP 2013) och 2 090 000 (PSP 2014) TeliaSonera-aktier, motsvarande cirka 0,03 procent av det totala antalet utestående aktier för PSP 2011, 2012 och 2013 samt cirka 0,05 procent för PSP 2014. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på EPS-tillväxt för vart och ett av de tre åren under prestationsperioden i förhållande till EPS för föregående år samt till 50 procent på TSR under hela prestationsperioden i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag. Deltagande i programmet förutsätter att deltagaren har förvärvat TeliaSonera-aktier eller allokerat redan innehavda TeliaSonera-aktier till programmet motsvarande ett värde av 2 procent av deltagarens årliga grundlön. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 37,5 procent av deltagarens grundlön. Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser. PSP 2011 avslutades våren 2014 och slutlig tilldelning av aktier skedde till deltagarna. I april 2014 förvärvade TeliaSonera AB 124 541 egna aktier till ett genomsnittspris av 46,02 SEK per aktie, motsvarande en total kostnad på 5 731 925 SEK för att täcka åtagandet enligt PSP 2011.
Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2014.
| Prestationsaktieprogram | 2014/2017 | 2013/2016 | 2012/2015 | 2011/2014 |
|---|---|---|---|---|
| Deltagare | ||||
| Antal deltagare per den 31 december 2013 | – | 98 | 81 | 80 |
| Nytillkomna deltagare under 2014 | 148 | – | – | – |
| Avslutade anställningar eller slutlig utdelning under 2014 | -4 | -14 | -8 | -80 |
| Antal deltagare per den 31 december, 2014 | 144 | 84 | 73 | – |
| Tilldelade aktier | ||||
| Preliminär tilldelning, 31 december 2013 | – | – | – | 143 542 |
| Preliminär tilldelning 2014 | 112 220 | 146 766 | 295 778 | – |
| Återkallade aktier | – | – | – | -19 001 |
| Slutlig tilldelning | – | – | – | -124 541 |
| Antal tilldelade aktier per den 31 december 2014 | 112 220 | 146 766 | 295 778 | – |
Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren uppgick till:
| Prestationsaktieprogram | 2014/2017 | 2013/2016 | 2012/2015 | 2011/2014 |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK) | 19 | 15 | 16 | 18 |
| Använda antaganden (procentsatser) | ||||
| Måluppfyllelse för det EPS-baserade prestationsvillkoret | 50 | 50 | 50 | 50 |
| Måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret baserades på | ||||
| Bedömd volalitet, TeliaSonera | 21 | 21 | 24 | 29 |
| Bedömd volalitet, bolagen i jämförelsegruppen | 21-35 | 20-27 | 20-31 | 24-41 |
| Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan TeliaSonera och | ||||
| bolagen i jämförelsegruppen | 37 | 41 | 44 | 45 |
| Riskfri ränta | 0,9 | 1,0 | 2,1 | 2,7 |
Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell. Det beräknade värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till:
| MSEK | Jan–Dec 2014 Jan–Dec 2013 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 18 | 18 |
| Sociala kostnader | 5 | 5 |
| Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram | 23 | 23 |
Enligt beslut av årsstämman 2014 i TeliaSonera AB, utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 240 000 SEK för ordföranden, 750 000 SEK till vice orföranden och med 470 000 SEK för övriga av stämman valda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens Revisionsutskott
med 150 000 SEK till ordföranden och med 100 000 SEK per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens Ersättningsutskott med 65 000 SEK tilll ordföranden och med 45 000 SEK per person till övriga ledamöter. Årligt arvode till ordförande i Hållbarhets- och etikutskott utgår med 150 000 SEK och 100 000 SEK utgår per person till de övriga ledamöterna.
| SEK | Styrelse1 | Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
Hållbarhets och etik utskott |
Summa ersättningar |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse enligt bolagsstämma 2014 | |||||
| Marie Ehrling, ordförande | 1 229 784 | 74 441 | 65 000 | 100 000 | 1 469 225 |
| Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande | 750 000 | – | 45 000 | – | 795 000 |
| Mats Jansson | 464 892 | – | 45 000 | – | 509 892 |
| Mikko Kosonen | 464 892 | – | – | 150 000 | 614 892 |
| Nina Linander | 464 892 | 150 000 | – | – | 614 892 |
| Martin Lorentzon | 464 892 | 100 000 | – | 100 000 | 664 892 |
| Per-Arne Sandström | 464 892 | 100 000 | – | – | 564 892 |
| Kersti Strandqvist | 464 892 | – | – | 100 000 | 564 892 |
| Summa | 4 769 136 | 424 441 | 155 000 | 450 000 | 5 798 577 |
Kommentarer till tabellen:
1 Styrelsearvode, ersättning för arbete i Revisionsutskottet, Ersättningsutskottet och Hållbarhets- och etikutskottet presenteras ovan i separata kolumner. Ersättningen betalas månatligen. Alla styrelseledamöter, inklusve ordförande och vice ordförande, omvaldes på bolagsstämman 2014.
TeliaSoneras koncernledning utgörs av koncernchefen, tre regionchefer och åtta övriga medlemmar av koncernledningen som alla rapporterar direkt till koncernchefen. Årsstämman 2014 antog nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
TeliaSoneras mål är att söka erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor som möjliggör för företaget att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavarare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig (marknadsrelevant, men inte marknadsledande). Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande ersättningsdelar: (1) fast grundlön, (2) pension och (3) övriga förmåner. Den fasta grundlönen ska återspegla de krav som ställts på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta grundlönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad. Pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner.
Uppsägningstiden för ledande befattningshavare kan vara upp till sex (6) månader vid uppsägning från befattningshavarens sida (för koncernchefen tolv (12) månader) och tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till tolv (12) månader.
Avgångsvederlag ska inte utgöra grund för beräkning av semester eller pension och skall reduceras med belopp som befattningshavaren erhåller under samma tid av annan anställning eller från egen verksamhet.
Tillfälliga medlemmar av koncernledningen behåller sina nuvarande villkor beträffande rörlig lön, prestationsaktieprogram, pensioner och andra förmåner. De behåller även sina existerande villkor avseende uppsägningstider.
Medlemmar i koncernledningen kan erhålla bil-, sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring mm i linje med rådande lokal marknadspraxis. Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de ovan presenterade principerna.
Ersättning till koncernchefen, regionchefer och övriga permanenta medlemmar av koncernledningen utgörs av fast grundlön, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. TeliaSonera hade per den 31 december 2014 inget aktierelaterat incitamentsprogram avseende koncernchefen, regionchefer eller övriga medlemmar av koncernledningen.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning som beslutas av årsstämman varje år beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån Ersättningsutskottets rekommendation.
Samlade ersättningspaket för regionchefer och övriga medlemmar av koncernledningen godkänns av Ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.
| SEK | Grundlön | Övrig ersättning1 |
Övriga förmåner 2 |
Pensions kostnad3 |
Summa er sättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande5 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernledningen | ||||||
| Johan Dennelind, koncernchef | 14 000 000 | 206 213 | 92 979 | 5 491 179 | 19 790 371 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen | ||||||
| (11 personer) | 47 031 353 | 3 068 310 | 1 306 202 | 15 433 352 | 66 839 217 | 11 430 349 |
| Summa | 61 031 353 | 3 274 523 | 1 399 181 | 20 924 531 | 86 629 588 | 11 430 349 |
| Tidigare koncernchefer, vVD:ar och övriga tidigare medlemmar av koncernledningen |
||||||
| Övriga tidigare medlemmar av koncern | ||||||
| ledningen (4 personer) 4 | 2 046 988 | 454 680 | 61 838 | 785 308 | 3 348 813 | – |
| Tidigare koncernchefer och vVD:ar | ||||||
| (8 personer) | – | – | – | – | – | 190 293 748 |
| Summa | 2 046 988 | 454 680 | 61 838 | 785 308 | 3 348 813 | 190 293 748 |
| Totalsumma | 63 078 341 | 3 729 203 | 1 461 019 | 21 709 839 | 89 978 401 | 201 724 097 |
Kommentarer till tabellen:
TeliaSonera erbjuder ordinarie medlemmar av koncernledningen premiebestämda pensionslösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. Den huvudsakliga orsaken till ökningen i kapitalvärdet för pensionsåtaganden är förändringar i diskonteringsräntan.
Koncernchefens pensionsplan utgör en premiebestämd lösning och ger premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av grundlönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Utöver detta inbetalas ytterligare 10 procent av grundlönen. Dessa ersättningar ger en total pensionspremie på 5 491 179 SEK (utgör 39,2 procent av grundlönen för 2014 på 14 000 000
SEK). Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 56 900 SEK för 2014.
Pensionsåldern är rörlig. Premieinbetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.
De tre regioncheferna och övriga medlemmar av koncernledningen har premiebestämda pensionslösningar liknande ITP1 med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För en regionchef utges en ytterligare premie om 20 procent av grundlönen . En annan regionchef var under de första tre månaderna 2014 i stället berättigad till den lagstadgade finska TyEL-planen samt extra premier med fasta belopp om 41 600 SEK per månad. Fyra övriga medlemmar av koncernledningen har ytterligare premier i intervallet mellan 10 procent och 20 procent av deras respektive grundlön. Samtliga pensionspremier säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år eller rörlig.
Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen Under året har det funnits fyra tillfälliga övriga medlemmar av koncernledningen. De behöll sina existerande ITP-pensionsplaner under sina tillfälliga anställningsperioder i koncernledningen. En permanent medlem i koncernledningen lämnade TeliaSonera innan årsslutet.
Pensionsförmåner som intjänats av tidigare koncernchefer eller tidigare medlemmar av koncernledningen fram till år 2008 är säkerställda och beräknade som kapitalvärden (skuld) tills dess att deras livsvariga pensioner är fullt ut betalda av TeliaSonera. Deras pensioner utbetalas från 60 års ålder. Inom ramen för det totala kapitalvärdet för denna kategori (190 293 748 SEK) ingår kapitalvärdet för Marie Ehrling (9 296 036 SEK) relaterat till hennes tjänstgöringsperiod som verkställande direktör för TeliaSonera Sverige under år 2002–2006. Sedan 2008 erbjuder TeliaSonera inte några förmånsbestämda pensionsplaner till koncernchefen eller koncernledningen.
Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.
Deloitte AB valdes till TeliaSonera AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) vid årsstämman den 2 april 2014 på 1 år. Revisionen av koncernredovisningen har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Kostnadsförda arvoden | ||
| Deloitte | ||
| Revision | 38 | – |
| Revisionsnära tjänster | 5 | – |
| Skatterådgivning | 1 | 1 |
| Övriga tjänster | 1 | 4 |
| Summa Deloitte | 45 | 5 |
| EY | ||
| Skatterådgivning | 1 | 2 |
| Övriga tjänster | 4 | 1 |
| Summa EY | 5 | 3 |
| KPMG | ||
| Skatterådgivning | 4 | 6 |
| Övriga tjänster | 15 | 5 |
| Summa KPMG | 19 | 11 |
| PwC | ||
| Revision | 2 | 38 |
| Revisionsnära tjänster | 2 | 2 |
| Skatterådgivning | 0 | 2 |
| Övriga tjänster | 4 | 1 |
| Summa PwC | 8 | 43 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revision, revisionsnära tjänster | 1 | 1 |
| Skatterådgivning och övriga tjänster | – | 3 |
| Summa övriga revisionsföretag | 1 | 4 |
| Summa kostnadsförda arvoden | 78 | 66 |
| Summa arvoden | 78 | 66 |
Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för TeliaSonera AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende TeliaSoneras revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.
I april 2014 förvärvade TeliaSonera AinaComs konsument- och fastnätsverksamhet och därtill hörande tillgångar för att stärka Soneras position på den finska marknaden.
Resultatet från verksamheten i de förvärvade dotterbolagen ingår i koncernräkenskaperna från och med den 1 april 2014. Goodwill utgörs av kunskapen hos överförd personal och förväntade synergier från de tillgångar som slås samman med TeliaSonera Finlands nätverksamhet.
I maj 2014 förvärvade TeliaSonera 100 procent av aktierna I den svenska operatören Zitius Service Delivery AB. Förvärvet inkluderade också 100 procent av aktierna i Quadracom Networks AB och 100 procent av aktierna i tjänsteleverantören Riksnet (Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB).
Goodwill förklaras av stärkt position på marknaden för öppna fibernät samt skalfördelar och andra synergier i
Den 1 oktober 2014 förvärvade TeliaSonera samtliga aktier i Ipeer AB, Sveriges ledande företagsleverantör av moln- och hostingtjänster. Affären innebär att TeliaSonera kompletterar sin produktportfölj av nät- och accesstjänster och kan erbjuda sina svenska företagskunder helt nya helhetslösningar.
Resultatet från den förvärvade verksamheten ingår i koncernräkenskaperna från och med den 1 oktober 2014. Goodwill förklaras av företagets förmåga att generera nya kundintäkter.
Förvärvsvärde, goodwill och kassaflödeseffekter Förvärvsvärde, verkliga värden på förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt goodwill tillkom på följande sätt.
| MSEK | AinaCom | Zitius | Ipeer |
|---|---|---|---|
| Förvärvsvärde | |||
| Kontant erlagd köpeskilling | 347 | 446 | 143 |
| Villkorad köpeskilling | – | – | – |
| Summa förvärvsvärde | 347 | 446 | 143 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | |||
| Immateriella tillgångar (huvudsakligen frekvenser) | 121 | 283 | 59 |
| Materiella anläggningstillgångar | 111 | 114 | 30 |
| Lager, fordringar och andra korta fordringar | 27 | 53 | 12 |
| Likvida medel | – | 46 | 3 |
| Summa förvärvade tillgångar | 259 | 496 | 105 |
| Övriga långfristiga skulder | -23 | -61 | -13 |
| Kortfristiga skulder | -27 | -177 | -40 |
| Summa övertagna skulder | -50 | -238 | -53 |
| Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | 209 | 258 | 51 |
| Goodwill (allokerad till region Eurasien) | 138 | 187 | 92 |
Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
Kassaflödeseffekterna var:
| MSEK | AinaCom | Zitius | Ipeer |
|---|---|---|---|
| Summa kontant erlagt förvärvsvärde | 347 | 446 | 143 |
| Avgår förvärvade likvida medel | – | -46 | -3 |
| Återbetalning av vissa lån | – | 73 | – |
| Netto kassautflöde från förvärvet | 347 | 473 | 140 |
| Netto kassautflöde från förvärvet | 347 | 473 | 140 |
Inga ansvarsförbindelser övertogs eller ställda säkerheter uppstod till följd av förvärven.
sammantaget 47 MSEK och netto kassautflöde 44 MSEK.
Goodwill uppgick totalt till 41 MSEK allokerad till Danmark med 38 MSEK och Finland med 3 MSEK. Goodwill förklaras av stärkta marknadspositioner.
TeliaSonera förvärvade Tele2:s norska verksamhet den 12 februari 2015 efter att ha erhållit godkännande från Norges konkurrensmyndighet. Förvärvet inkluderade 100 procent av alla utestående aktier i Tele2 Norge AS och Network Norway AS samt deras dotterbolag och joint ventures. Som en del av eftergifterna för att få affären godkänd, har TeliaSonera träffat avtal med mobiloperatören ICE Communication Norge AS (ICE) om dels nationell roaming, dels försäljning av kundbas samt marknads- och säljorganisationen i Network Norway, som erbjuder telefonilösningar till företag. Därutöver har Telia-Sonera sålt infrastruktur till ICE.
Strategiskt passar verksamheten bra in i koncernen och förvärvet är i linje med ambitionen att stärka TeliaSoneras position på kärnmarknaderna. Den större skalan på verksamheten kommer att förbättra TeliaSoneras konkurrenskraft och förmåga att erbjuda mobila internettjänster till företag och konsumenter i Norge, inklusive landsbygden där det krävs stora investeringar.
Preliminärt förvärvsvärde, och preliminära verkliga värden på förvärvade tillgångar och övertagna skulder presenteras i nedanstående tabell. Tabellen inkluderar effekterna av samtliga transaktioner som är relaterade till förvärvet av Tele2s norska verksamhet, inklusive de eftergifter som gjorts.
| MSEK | Tele2 Norge |
|---|---|
| Anskaffningsvärde | |
| Kontant erlagd köpeskilling | 5 138 |
| Villkorad köpeskilling | – |
| Summa anskaffningsvärde | 5 138 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | |
| Materiella och immateriella anläggningstillgångar (inklusive goodwill) | 4 719 |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 125 |
| Omsättningstillgångar | 745 |
| Summa förvärvade tillgångar inklusive goodwill | 6 589 |
| Långfristiga skulder | -939 |
| Kortfristiga skulder | -512 |
| Summa övertagna skulder | -1 451 |
| Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar inklusive goodwill | 5 138 |
Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
Övriga rörelseförvärv efter rapportperiodens slut
Den 2 januari 2015 förvärvade TeliaSonera alla aktier i Transit Bredband AB, en svensk operatör inom öppen fiber. Anskaffningsvärdet uppgick till 22 MSEK. Anskaffningsvärdet och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
| Introduktion | |
|---|---|
| MSEK | Not | Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | M2 | 4 | 7 |
| Kostnader för sålda tjänster | M3 | – | -1 |
| Bruttoresultat | 4 | 6 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | M3 | -67 | -63 |
| Administrationskostnader | M3 | -871 | -1 004 |
| Övriga rörelseintäkter | M4 | 34 | 183 |
| Övriga rörelsekostnader | M4 | -16 | -145 |
| Rörelseresultat | -916 | -1 023 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | M5 | 3 409 | 8 824 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 493 | 7 801 | |
| Bokslutsdispositioner | M6 | -230 | 1 484 |
| Bokslutsdispositioner, koncernbidrag | M6 | 7 980 | 8 578 |
| Resultat före skatt | 10 243 | 17 862 | |
| Skatter | M6 | -231 | -1 002 |
| Årets resultat | 10 012 | 16 860 |
| Introduktion | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 10 012 | 16 860 | |
| Kassaflödessäkringar | 71 | 335 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | 3 | -2 | |
| Skatter hänförliga till tidigare år | -9 | – | |
| Skatter avseende övrigt totalresultat | -16 | -65 | |
| Övrigt totalresultat för året | M7 | 49 | 268 |
| Summa totalresultat för året | 10 061 | 17 128 |
| MSEK | Not | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | M8 | 10 | 13 |
| Materiella anläggningstillgångar | M9 | 5 | 6 |
| Uppskjutna skattefordringar | M6 | 125 | 171 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | M10 | 155 355 | 179 188 |
| Summa anläggningstillgångar | 155 495 | 179 378 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M11 | 42 146 | 37 155 |
| Aktuella skattefordringar | 897 | 263 | |
| Kortfristiga placeringar | M12 | 17 508 | 21 858 |
| Kassa och bank | M12 | 5 254 | 5 026 |
| Summa omsättningstillgångar | 65 805 | 64 302 | |
| Summa tillgångar | 221 300 | 243 680 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 13 856 | 13 856 | |
| Reservfond | 1 855 | 1 855 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Andra fonder | 104 | 55 | |
| Balanserade vinstmedel | 57 905 | 54 035 | |
| Årets resultat | 10 012 | 16 860 | |
| Summa eget kapital | 83 732 | 86 661 | |
| Obeskattade reserver | M6 | 11 476 | 11 246 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | M14 | 427 | 488 |
| Övriga avsättningar | M15 | 51 | 83 |
| Summa avsättningar | 478 | 571 | |
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristiga lån | M16 | 87 165 | 78 597 |
| Kortfristiga lån | M16 | 36 287 | 64 743 |
| Ej räntebärande skulder | |||
| Långfristiga skulder | M17 | 7 | 4 |
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | M15, M18 | 2 155 | 1 858 |
| Summa skulder | 125 614 | 145 202 | |
| Summa eget kapital och skulder | 221 300 | 243 680 | |
| Eventualtillgångar | M23 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | M23 | 3 196 | 4 846 |
| Ställda säkerheter | M23 | 58 | 48 |
| Introduktion | |
|---|---|
| MSEK | Not | Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 10 012 | 16 860 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 10 153 | 8 708 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | -1 822 | -900 | |
| Pensioner, övriga avsättningar | -173 | 101 | |
| Finansiella poster | 3 639 | 2 560 | |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | -7 750 | -10 062 | |
| Skatter | -668 | 58 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 13 391 | 17 325 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | -623 | -115 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | 425 | 239 | |
| Förändring av rörelsekapital | -198 | 124 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 13 193 | 17 449 | |
| Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar | -1 | -2 | |
| Förvärvade eget kapitalinstrument | 14 208 | -1 015 | |
| Avyttrade eget kapitalinstrument och avyttrad verksamhet | 3 949 | 12 570 | |
| Lämnade lån och andra investeringar | -34 253 | -23 305 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | -2 106 | -104 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -18 203 | -11 856 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | -5 010 | 5 593 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -6 | -4 | |
| Utdelning till aktieägare | -12 990 | -12 340 | |
| Erhållna/lämnade koncernbidrag | 8 678 | 7 005 | |
| Upptagna lån | 11 050 | 4 863 | |
| Amorterade lån | -8 366 | -5 894 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder | -1 013 | -650 | |
| Reglering av derivatkontrakt som ekonomiskt säkrar | |||
| koncernkontosaldon och CSA | 1 155 | 1 285 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -1 492 | -5 735 | |
| Årets kassaflöde | -6 502 | -142 | |
| Likvida medel vid årets början | 26 781 | 26 802 | |
| Årets kassaflöde | -6 502 | -142 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 100 | 122 | |
| Likvida medel vid årets slut | M12 | 20 379 | 26 782 |
| Erhållna utdelningar | 17 711 | 21 298 | |
| Erhållna räntor | 1 810 | 2 334 | |
| Betalda räntor | -4 137 | -4 431 | |
| Betalda skatter | -898 | -941 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Fond för verkligt värde |
Balanse rade vinst medel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2012 | 13 856 | 1 855 | -213 | 66 373 | 81 871 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | -12 340 | -12 340 |
| Summa totalresultat för året | – | – | 268 | 16 860 | 17 128 | |
| Egna aktier | – | – | – | -4 | -4 | |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | 6 | 6 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 13 856 | 1 855 | 55 | 70 895 | 86 661 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | -12 990 | -12 990 |
| Summa totalresultat för året | – | – | 49 | 10 012 | 10 061 | |
| Egna aktier | – | – | – | -6 | -6 | |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | 5 | 5 |
| Utgående balans 31 december 2014 | 13 856 | 1 855 | 104 | 67 917 | 83 732 |
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| M1. | Redovisningsnorm | 161 |
| M2. | Nettoomsättning | 161 |
| M3. | Kostnadsslagsredovisning | 162 |
| M4. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 162 |
| M5. | Finansiella intäkter och kostnader | 163 |
| M6. | Skatter | 164 |
| M7. | Övrigt totalresultat | 165 |
| M8. | Övriga immateriella anläggningstillgångar | 166 |
| M9. | Materiella anläggningstillgångar | 167 |
| M10. | Övriga finansiella anläggningstillgångar | 167 |
| M11. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 170 |
| M12. | Kortfristiga placeringar, likvida medel | 171 |
| M13. | Eget kapital | 171 |
| M14. | Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 171 |
| M15. | Övriga avsättningar | 173 |
| M16. | Långfristiga och kortfristiga lån | 174 |
| M17. | Långfristiga skulder | 174 |
| M18. | Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
175 |
| M19. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 175 |
| M20. | Finansiell riskhantering | 176 |
| M21. | Operationella leasingavtal | 177 |
| M22. | Transaktioner med närstående | 177 |
| M23. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 177 |
| M24. | Kassaflödesinformation | 178 |
| M25. | Personal | 178 |
| M26. | Arvoden till revisionsföretag | 180 |
De finansiella rapporterna för moderbolaget TeliaSonera AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.
Med nedanstående få undantag tillämpar TeliaSonera AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens noter (not K3).
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Koncernbidrag | M6 | Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultatrapporten. |
| Lånekostnader | M5, M8, M9 | Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. |
| Andelar i koncernbolag och intressebolag |
M5, M10 | Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan en återbetalning av tillskjutet kapital minskar redovisat värde. |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor |
M5, M14 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med FAR redovisningsrekommendation Nr 4 (RedR 4). |
| Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner |
M6 | Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna. |
| Leasingavtal | M21 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
Nyligen publicerade redovisningsstandarder För information av relevans för TeliaSonera AB, se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K1).
Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden För information av relevans för TeliaSonera AB, se koncernens noter (not K2).
Försäljningen baserad på kundens hemvist fördelade sig på följande sätt per ekonomiskt samarbetsområde.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) | 4 | 7 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) | 4 | 7 |
| varav Sverige | 4 | 7 |
| Summa | 4 | 7 |
Nettoomsättningen fördelade sig på följande produktkategorier.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Övrigt | 4 | 7 |
| Summa | 4 | 7 |
| Moderbolagets årsredovisning | Års- och hållbarhetsredovisning 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Introduktion | Förvaltnings berättelse |
Bolagsstyrning | Hållbarhets arbete |
Räkenskaper | GRI-index | Övrig information |
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", samt "Administrationskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Övriga nätkostnader | -1 | -8 |
| Personalkostnader (se även not M25) | -602 | -645 |
| Hyres- och leasingavgifter | -38 | -41 |
| Konsulttjänster | -304 | -260 |
| It-kostnader | -153 | -149 |
| Fakturerade och övriga kostnader, netto | 166 | 49 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -5 | -14 |
| Summa | -938 | -1 068 |
Administrativa och andra moderbolagskostnader som inte klassificeras som aktieägarkostnader faktureras till dotterbolagen och redovisas som kostnadsreduktioner. Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | -5 | -14 |
| Summa | -5 | -14 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kursvinster | 11 | 49 |
| Sålda patent, provisioner m m | 23 | 13 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | – | 119 |
| Erhållna skadestånd | – | 2 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 34 | 183 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | – | -1 |
| Kursförluster | -11 | -52 |
| Omstruktureringskostnader | -5 | -92 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -16 | -145 |
| varav avskrivningar och nedskrivningar | – | − |
| Resultateffekt, netto | 18 | 38 |
| varav netto kursförluster/-vinster på derivatinstrument som innehas för handel | – | – |
Finansiella intäkter och kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Utdelningar | 17 711 | 21 298 |
| Kapitalvinster | 1 850 | 903 |
| Nedskrivningar | -10 147 | -8 720 |
| Kapitalförluster | -28 | – |
| Summa | 9 386 | 13 481 |
| Resultat från andelar i intressebolag | ||
| Utdelningar | 0 | 0 |
| Nedskrivningar | -1 | 1 |
| Summa | -1 | 1 |
| Resultat från övriga finansiella investeringar | ||
| Utdelningar | – | 0 |
| Kapitalvinster/-förluster, netto | – | -2 |
| Förändringar i verkligt värde på investeringar som innehas för handel | 55 | -6 |
| Summa | 55 | -8 |
| Övriga finansiella intäkter | ||
| Räntor från koncernbolag | 1 579 | 928 |
| Övriga ränteintäkter | 344 | 422 |
| Kursvinster | 366 | 49 |
| Summa | 2 289 | 1 399 |
| Övriga finansiella kostnader | ||
| Räntor till koncernbolag | -970 | -354 |
| Övriga räntekostnader | -3 333 | -3 388 |
| Räntekomponent i pensionskostnader | -27 | -20 |
| Kursförluster | -3 990 | -2 287 |
| Summa | -8 320 | -6 049 |
| Resultateffekt, netto | 3 409 | 8 824 |
Övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2014 |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2014 |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2014 |
Jan–dec 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Övriga räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Övriga ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 1 764 | 366 | 31 | -176 | – | – |
| Derivat för kassaflödessäkring | -36 | -83 | 576 | 97 | – | – |
| Derivat som innehas för handel | -188 | -411 | -267 | 3 372 | – | – |
| Lånefordringar och kundfordringar | – | – | 1 002 | -3 513 | 335 | 422 |
| Obligationer som hålls till försäljning | – | – | – | – | 9 | – |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -2 362 | -1 486 | -31 | 176 | – | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-2 458 | -1 724 | -4 935 | -2 194 | – | – |
| Övrigt | -53 | -50 | – | – | 0 | 0 |
| Summa | -3 333 | -3 388 | -3 624 | -2 238 | 344 | 422 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
| Introduktion | ||
|---|---|---|
Skatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -200 | -935 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | -76 | -12 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | 45 | -55 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -231 | -1 002 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | – | -65 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | -25 | 0 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | -25 | -65 |
Resultat före skatt uppgick till 10 243 MSEK under 2014 respektive 17 862 MSEK under 2013. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 22,0 | 22,0 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | 0,8 | 0,1 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrad skattesats | – | |
| Ej avdragsgilla kostnader | 22,2 | 11,1 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -42,2 | -27,6 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 2,3 | 5,6 |
Ej avdragsgilla kostnader för 2014 och 2013 utgjordes i huvudsak av nedskrivningar i dotterbolag. Ej avdragsgilla intäkter för 2014 och 2013 utgjordes i huvudsak av utdelningar från dotterbolag.
Uppskjutna skattefordringar förändrades på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 171 | 226 |
| Periodens förändring över totalresultatet | 45 | -55 |
| Omklassificering från aktuell skatt | -62 | – |
| Kvittning av skatteskulder/-fordringar | -29 | – |
| Utgående redovisat värde | 125 | 171 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | – | – |
| Periodens förändring över totalresultatet | 25 | – |
| Omklassificering från aktuell skatt | 4 | – |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -29 | – |
| Utgående redovisat värde | – | – |
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 154 | 171 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -29 | – |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 125 | 171 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Verkligt värde justering av kassaflödessäkringar och finansiella instrument som kan säljas | 29 | – |
| Kvittning av skattefordringar/-skulder | -29 | – |
| Summa uppskjutna skatteskulder | – | – |
| Netto uppskjutna skattefordringar | 125 | 171 |
| Introduktion | ||
|---|---|---|
Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattetillgångar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2014 och 2013. Oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2014 och 2013 till 2 525 MSEK respektive 2 474 MSEK.
Per den 31 december 2014 och 2013 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiseringsfonder totalt uppgående till 11 476 MSEK respektive 11 246 MSEK.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Förändring av periodiseringsfonder | -230 | 1 484 |
| Erhållna koncernbidrag, netto | 7 980 | 8 578 |
| Resultateffekt, netto | 7 750 | 10 062 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Eget kapital-komponent | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 66 | 325 |
| Överfört till finansiella kostnader i årets resultat | Reserv för verkligt värde | 5 | 10 |
| Effekt av ändrad skattesats | Reserv för verkligt värde | -9 | – |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | -16 | -65 |
| Summa kassaflödessäkringar | 46 | 270 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 1 | -2 |
| Överfört till finansiella kostnader i årets resultat | Reserv för verkligt värde | 2 | – |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | 0 | – |
| Summa finansiella instrument som kan säljas | 3 | -2 | |
| Summa övrigt totalresultat | 49 | 268 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not M6) | -25 | -65 |
Ingen överföring föranledde justering av anskaffningsvärden.
| Introduktion | |
|---|---|
Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |
|---|---|---|
| MSEK | Immateriella tillgångar | |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 69 | 67 |
| Ackumulerade avskrivningar | -58 | -54 |
| Redovisat värde | 11 | 13 |
| varav pågående arbeten | 2 | 3 |
| Ingående redovisat värde | 13 | 21 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 1 | 4 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | -4 |
| Årets avskrivningar | -4 | -8 |
| Årets nedskrivningar | 0 | 0 |
| Utgående redovisat värde | 10 | 13 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2014. För tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i
alla kostnadsrader per funktion liksom i raden övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se detta avsnitt i not M6 "Skatter".
Summa utgående redovisat värde för immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 8 | 10 |
| Pågående arbeten | 2 | 3 |
| Utgående redovisat värde | 10 | 13 |
| Introduktion | |
|---|---|
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Maskiner och andra tekniska anläggningar |
och installationer | Inventarier, verktyg | Summa | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 6 | 6 | 19 | 22 | 25 | 28 |
| Ackumulerade avskrivningar | -2 | -1 | -18 | -21 | -20 | -22 |
| Redovisat värde | 4 | 5 | 1 | 1 | 5 | 6 |
| Ingående redovisat värde | 5 | 5 | 1 | 6 | 6 | 11 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | – | 1 | – | – | – | 1 |
| Årets avskrivningar | -1 | -1 | 0 | -5 | -1 | -6 |
| Utgående redovisat värde | 4 | 5 | 1 | 1 | 5 | 6 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2014. För tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i
alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se not M6 "Skatter".
Totalt redovisat värde förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | och joint ventures | Andelar i intressebolag | utomstående bolag | Andelar i | tillgångar | Andelar i koncernbolag och övriga finansiella |
Summa | |
| Ingående redovisat värde | 267 | 223 | 31 | 34 | 178 890 | 201 574 | 179 188 | 201 831 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 9 | 24 | – | 4 | 4 061 | 1 028 | 4 070 | 1 056 |
| Återbetalning av kapital | – | – | – | – | -18 512 | -5 014 | -18 512 | – |
| Investeringar | 4 | 20 | 36 | – | 8 119 | 176 | 8 159 | 196 |
| Avyttringar | – | – | – | -7 | -3 003 | -10 085 | -3 003 | -15 206 |
| Nedskrivningar | – | – | – | – | -10 147 | -8 689 | -10 147 | -8 689 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | -4 503 | – | -4 503 | – |
| Förändringar av verkligt värde | – | – | – | – | 103 | – | 103 | – |
| Utgående redovisat värde | 280 | 267 | 67 | 31 | 155 007 | 178 890 | 155 355 | 179 188 |
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 67 | 67 | 31 | 31 |
| Obligationer som kan säljas | 4 671 | 4 671 | – | – |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 4 798 | 4 798 | 2 102 | 2 102 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 2 616 | 2 616 | 1 175 | 1 175 |
| varav betecknade som kassaflödessäkringar | 1 201 | 1 201 | 236 | 236 |
| varav som innehas för handel | 981 | 981 | – | – |
| Derivat som innehas för handel | 55 | 55 | – | – |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 9 591 | 9 591 | 2 133 | 2 133 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 2 466 | 2 466 | 3 959 | 3 959 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20)/ | ||||
| Summa verkligt värde | 12 057 | 12 057 | 6 092 | 6 092 |
| Andelar i koncernbolag | 138 259 | 163 239 | ||
| Fordringar hos koncernbolag | 4 759 | 9 590 | ||
| Andelar i intressebolag | 280 | 267 | ||
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde | 0 | 0 | ||
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 155 355 | 179 188 | ||
| varav räntebärande | 16 758 | 15 681 | ||
| varav icke räntebärande | 138 597 | 163 507 |
För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella
tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i koncernens noter (not K14 och K15).
| Dotterbolag, | Redovisat värde (MSEK) | |||
|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | Ägarandel (%) | Antal aktier | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
| Svenska bolag | ||||
| TeliaSonera Skanova Access AB, 556446-3734, Stockholm | 100 | 21 255 000 | 27 819 | 34 003 |
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 68 512 | 3 146 | 7 006 |
| TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 2 992 | 2 992 |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Stockholm | 100 | 550 000 | 2 698 | 2 698 |
| Cygate Group AB, 556364-0084, Solna | 100 | 532 724 280 | 815 | 815 |
| TeliaSonera Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm | 100 | 50 000 | 476 | 476 |
| TeliaSonera International Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 453 |
| TeliaSonera Finance AB, 556404-6661, Stockholm | 100 | 45000 | 358 | 229 |
| Zitius Services delivery AB, 556642-8339, Stockholm | 100 | 2 079 000 | 353 | – |
| TeliaSonera Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 2 000 000 | 200 | 200 |
| TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 |
| Ipeer AB, 556707-4876, Karlstad | 100 | 1000 | 143 | – |
| Svenska Stadsnät AB, 556577-9195, Landskrona | 100 | 100 000 | 100 | 100 |
| QuadracomNetworks AB, 556606-6055, Göteborg | 100 | 10 000 | 71 | – |
| Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB, 556669-1704, Umeå | 100 | 8 500 | 31 | – |
| TeliaSonera Asset Finance AB, 556599-4729, Stockholm | 100 | 1 000 | 22 | 22 |
| Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm | 100 | 5000 | 8 | 8 |
| TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 7 | 7 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 837 |
| Dotterbolag, Ägarandel organisationsnummer, säte (%) Antal aktier 31 dec 2014 31 dec 2013 Bolag utanför Sverige TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors 100 1 417 360 515 74 863 92 925 Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors 100 267 966 000 277 277 TeliaSonera International Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors 100 100 98 98 TeliaSonera Norge Holding AS, 981929055, Oslo 100 30 000 6 620 3 255 TeliaSonera International Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn 100 1 000 172 172 TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn 100 14 500 74 74 Simnin Danmark A/S, 20287381, Glostrop 100 5 300 000 46 – Sergel A/S, 35481036, Köpenhamn 100 500 000 6 1 Argon A/S, 36462272, Köpenhamn 100 500 000 1 – TEO LT, AB, 121215434, Vilnius 88,2 513 593 681 3 310 3 760 UAB Omnitel, 110305282, Vilnius 100 39 688 889 2 153 2 153 UAB Sergel, 125026242, Vilnius 100 10 850 7 7 SIA Telia Latvija, 000305757, Riga 100 328 300 51 100 TeliaSonera International Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga 100 205 190 13 13 Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga 24,5 140 679 2 2 SIA Sergel, 010318318, Riga 100 3 500 4 4 AS Eesti Telekom, 10234957, Tallinn 100 137 954 528 5 686 5 686 TeliaSonera International Carrier Estonia OU, 12606073, Tallin 100 1 11 – Xfera Móviles S.A., A82528548, Madrid 76,6 517 025 247 2 549 2 549 ZAO TeliaSonera International Carrier Russia, 102780919732, Moskva 100 220 807 825 200 200 TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S., 381395, Istanbul 99 79 193 10 10 TeliaSonera International Carrier Telekomünikasyon L.S., 609188-556770, Istanbul 100 55 919 8 8 TeliaSonera International Carrier UK Ltd., 02796345, London 100 1 010 000 268 – TeliaSonera International Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main 100 – 629 629 TeliaSonera Frankfurt Property GmbH, HRB98956, Frankfurt 100 – 49 – TeliaSonera International Carrier France S.A.S., B421204793, Paris 100 2 700 000 681 681 TeliaSonera International Carrier Austria, FN191783i, Wien 100 – 118 118 TeliaSonera International Carrier Switzerland AG, 2171000547-8, Zürich 100 1 000 54 54 TeliaSonera International Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam 100 910 59 59 TeliaSonera Assignments B.V., 24300363, Rotterdam 100 1 810 719 000 1 1 TeliaSonera International Carrier Belgium S.A., 469422293, Bryssel 100 50 620 3 3 TeliaSonera International Carrier Italy S.p.A, 07893960018, Turin 100 530 211 17 17 TeliaSonera International Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin 100 27 6 6 TOV TeliaSonera International Carrier Ukraine, 34716440, Kiev 100 – 6 6 |
|---|
| TeliaSonera International Carrier Poland Sp. z o.o., KRS00000186, Warszawa 100 22 500 37 37 |
| TeliaSonera International Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag 100 20 000 126 126 |
| TeliaSonera International Carrier Slovakia, s.r.o., 36709913, Bratislava 100 – 7 7 |
| TeliaSonera International Carrier Hungaria Távközlési Kft., 01-09-688192, Budapest 100 – 19 19 |
| TeliaSonera International Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia 100 29 210 14 19 |
| TeliaSonera International Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest 100 10 001 5 10 |
| TeliaSonera International Carrier, Inc., 541837195, Herndon, VA 100 3 000 100 136 136 |
| TeliaSonera International Carrier Canada, BC0968600, Vancouver British Columbia 100 100 1 1 |
| TeliaSonera International Carrier Singapore Pte. Ltd, 200005728N, Singapore 100 1 200 002 1 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag 0 0 |
| Summa 138 259 163 239 |
Under 2014 skrevs redovisat värde på TeliaSonera Skanova Access AB ned till följd av utdelningar som bolaget gjort för att anpassa sin kapitalstruktur till bestämmelserna i koncernens policy. Av samma skäl gjorde TeliaSonera Finland Oyj en för moderbolaget icke resultatpåverkande kapitalåterbetalning om 2 000 MEUR.
Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. TeliaSoneras andelar i nätdelningsverksamheterna i Sverige och Danmark ägs via TeliaSonera Mobile Networks AB respektive TeliaSonera Mobile Holding AB.
TeliaSoneras norska dotterbolag TeliaSonera Norge Holding AS äger absoluta flertalet av TeliaSonera-bolagen i Norge. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons
SIA ägs av ett dotterbolag. TeliaSonera har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. ägs av TeliaSonera Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.
I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel förutom i Xfera Móviles S.A. där TeliaSonera i kraft av ett aktieägaravtal kontrollerar 80 procent av röstetalet.
Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde.
Förutom ovan nämnda bolag äger TeliaSonera AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 305 | 121 |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | 668 | 683 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 972 | 804 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 3 | 10 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 2 598 | 2 584 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20) | 3 573 | 3 398 |
| Fordringar hos koncernbolag | 38 375 | 33 503 |
| varav koncernkontofordringar och kortfristiga placeringar | 29 801 | 24 724 |
| varav kundfordringar och övriga fordringar | 8 574 | 8 779 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 189 | 219 |
| Förutbetalda kostnader | 9 | 35 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 42 146 | 37 155 |
| varav räntebärande | 30 512 | 25 381 |
| varav icke räntebärande | 11 634 | 11 774 |
Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Sverige | 0 | 0 |
| Övriga länder | 2 600 | 2 594 |
| Summa redovisat värde | 2 600 | 2 594 |
| Kundsegment | ||
| Övriga kunder | 2 600 | 2 594 |
| Summa redovisat värde | 2 600 | 2 594 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag. Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 3 | 10 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | – | 0 |
| Summa kundfordringar | 3 | 10 |
| Ej förfallna kundfordringar | 1 | 1 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 2 | 9 |
| varav 30–180 dagar | 2 | 7 |
| varav mer än 180 dagar | 0 | 2 |
| Summa kundfordringar | 3 | 10 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos joint ventures) som följer.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 598 | 2 584 |
| Summa lånefordringar och andra kundfordringar | 2 598 | 2 584 |
För fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna avsattes ingen reserv då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Se även koncernens noter (avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26) för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Inga nedskrivningar av kundfordringar (kundförluster) gjordes och inga kundfordringar återvanns under 2014 och 2013.
| Introduktion | |
|---|---|
Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till:
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid längre än 3 månader | 2 383 | 102 |
| varav obligationer som kan säljas | 279 | – |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 15 125 | 21 756 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | 15 125 | 21 755 |
| Summa kortfristiga placeringar | 17 508 | 21 858 |
| Kassa och bank | 5 254 | 5 026 |
| Summa (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20) | 22 762 | 26 884 |
| varav Likvida medel | 20 379 | 26 782 |
Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2014 fanns inga spärrade medel på TeliaSonera AB:s
bankkonton. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering".
Aktiekapital, egna aktier, resultat per aktie och utdelningar Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K19).
Det stora flertalet anställda i TeliaSonera AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele och ITP 2 plan), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av en premiebestämd pensionsplan (ITP1).
Merparten av TeliaSonera AB:s pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen.
Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, enligt försäkringstekniska grunder.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar | 1 594 | 1 593 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar | 488 | 469 |
| Ingående balans, summa pensionsförpliktelser | 2 082 | 2 062 |
| Pensioner intjänade under året | 24 | 26 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 60 | 156 |
| Utbetalning av pensioner | -139 | -141 |
| Avyttrad verksamhet | 0 | -1 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -16 | -21 |
| Förtida avgångspensioner | 2 | 1 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar | 1 586 | 1 594 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar | 427 | 488 |
| Utgående balans, summa pensionsförpliktelser | 2 013 | 2 082 |
| varav PRI Pensionsgaranti-pensioner | 1 365 | 1 360 |
| MSEK, förutom avkastning | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 2 109 | 2 002 |
| Årets avkastning | 248 | 107 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 2 109 | |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 11,8 | 5,4 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser | 2 013 | 2 082 |
| Förvaltningstillgångar | -2 358 | -2 109 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 772 | 515 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 427 | 488 |
Redovisade pensionsintäkter framkom på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Pensioner intjänade under året | 24 | 26 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 60 | 156 |
| Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad | -27 | -20 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar | -248 | -107 |
| Avyttrad verksamhet, kapitalvärde | 0 | -1 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -16 | -21 |
| Förtida avgångspensioner | 2 | 1 |
| Kostnader (+)/intäkter (-) för pensionering i egen regi | -205 | 34 |
| Försäkringspremier, administrationskostnader mm | 55 | 48 |
| Löneskatt | 30 | 53 |
| Ändrade bedömningar | – | -5 |
| Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) redovisade | ||
| som omstruktureringskostnader | -2 | – |
| Pensionskostnader (+)/-intäkter (-) | 83 | 130 |
| Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar | 257 | 106 |
| Redovisade pensionsintäkter | 135 | 236 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 5 | 3 |
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.
Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan, vilken som ett sammanvägt medelvärde för
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent |
| Räntebärande värdepapper, likvida medel | 1 136 | 48,2 | 1 103 | 52,3 |
| Aktier och övriga investeringar | 1 221 | 51,8 | 1 006 | 47,7 |
| Summa | 2 358 | 100,0 | 2 109 | 100,0 |
| varav aktier i TeliaSonera AB | – | – | – | – |
respektive 2013.
Den 31 december 2014 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna under 2015 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförplitelserna har TeliaSonera AB inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.
de olika pensionsplanerna, och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt, var 3,4 procent under 2014 respektive 3,5 procent under 2013. Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2014
Pensionsutbetalningar avseende förmånsbestämda pensionsplaner förväntas under 2015 uppgå till 115 MSEK.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2014 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på framtida pensions utbetalningar |
Omstruktu reringsav sättningar |
Skadestånd och rättstvister |
Försäkrings avsättningar |
Summa | |||
| Ingående redovisat värde | 32 | 65 | 240 | 30 | 367 | |||
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde | – | – | – | – | – | |||
| Årets avsättningar | -8 | 5 | – | -3 | -6 | |||
| Ianspråktagna avsättningar | – | -46 | – | – | -46 | |||
| Återförda avsättningar | – | – | – | – | – | |||
| Omklassificeringar | – | 2 | – | – | -2 | |||
| Utgående redovisat värde | 24 | 22 | 240 | 27 | 313 | |||
| varav långfristig del | 24 | – | – | 27 | 51 | |||
| varav kortfristig del | – | 22 | 240 | – | 262 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.
Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till kostnadsbesparingsprogram. Återstående avsättning per den 31 december förväntas bli fullt utnyttjad under 2015–2016. I skadestånd och rättstvister ingår avsättningar för rättstvister samt andra avsättningar avseende försäljning och nedläggning av koncernbolag och intressebolag. För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar, rättstvister och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2014–2028.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, i skatte- och annan lagstiftning, och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
| Introduktion | |
|---|---|
Information om TeliaSonera AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde1) |
| Långfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 26 955 | 34 726 | 19 289 | 20 225 |
| Ränteswappar till verkligt värde | 283 | 283 | 254 | 254 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 244 | 244 | 220 | 220 |
| varav som innehas för handel | 39 | 39 | 34 | 34 |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 1 577 | 1 577 | 1 630 | 1 630 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 220 | 220 | 245 | 245 |
| varav som innehas för handel | 1 357 | 1 357 | 1 385 | 1 385 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 28 814 | 36 585 | 21 173 | 22 109 |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 57 861 | 63 534 | 57 026 | 60 698 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19)/Summa verkligt värde | 86 675 | 100 118 | 78 199 | 82 807 |
| Lån från koncernbolag | 490 | 398 | ||
| varav övriga lån | 490 | 398 | ||
| Summa långfristiga lån | 87 165 | 78 597 | ||
| Kortfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 7 414 | 7 414 | 2 735 | 2 819 |
| Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument | 0 | 0 | 31 | 31 |
| Ränteswappar som innehas för handel | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 329 | 329 | 17 | 17 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 7 743 | 7 743 | 2 783 | 2 867 |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 725 | 726 | 5 954 | 5 996 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 0 | 0 | 2 308 | 2 330 |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 725 | 726 | 3 646 | 3 647 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 043 | 1 043 | 0 | 0 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19/Summa verkligt värde | 9 511 | 9 423 | 8 737 | 8 863 |
| Lån från koncernbolag | 26 776 | 56 006 | ||
| varav koncernkontoskulder | 24 886 | 41 669 | ||
| varav övriga lån | 1 890 | 14 337 | ||
| Summa kortfristiga lån | 36 287 | 64 743 |
1) Omräknat för jämförbarhet.
Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2014 och 2013 till 990 MSEK respektive 1 034 MSEK.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå"
och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20) för ytterligare information om upplåning och om swapportföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.
Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Skulder till koncernbolag | 2 | 1 |
| Övriga skulder | 5 | 3 |
| Summa långfristiga skulder | 7 | 4 |
Inga långfristiga skulder för åren 2014 och 2013 förföll till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel | 416 | 171 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 416 | 171 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 103 | 61 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 57 | 39 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19) | 576 | 271 |
| Skulder till koncernbolag | 1 120 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 515 | 467 |
| Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 2 155 | 1 858 |
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar
och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2014 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 160 | – | – | – | 160 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering".
Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag. Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak kortfristiga avsättningar, se not M15 "Övriga avsättningar" samt upplupna lönekostnader och arbetsgivaravgifter.
Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Exkluderade är också andelar i intressebolag och joint ventures som behandlas i not M10 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not M14 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
| MSEK | Not | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M10, M11 | 3 901 | 1 532 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat | 1 990 | 1 405 | |
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument | M10, M11 | 1 869 | 1 374 |
| Investeringar som innehas för handel | M10 | 121 | 31 |
| Lång- och kortfristiga obligationer som kan säljas | M10, M12 | 4 950 | 102 |
| Lånefordringar och kundfordringar | M10, M11, M12 | 27 550 | 33 335 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 38 392 | 36 374 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M16 | 464 | 496 |
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument | M16, M18 | 2 141 | 1 607 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | M16 | 34 369 | 22 025 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | M16, M18 | 59 789 | 63 080 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 96 763 | 87 208 |
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2014 | 31 december 2013 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| varav | varav | ||||||||
| MSEK | Not | Verkligt värde |
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Verkligt värde |
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | M10 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel |
M10 | 67 | – | – | 67 | 31 | – | – | 31 |
| Lång- och kortfristiga obligationer som kan säljas |
M12 | 4 950 | 4 950 | – | – | 102 | 102 | – | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M10, M11 | 3 901 | – | 3 901 | – | 1 532 | – | 1 532 | – |
| Derivat som innehas för handel | M10, M11 | 1 924 | – | 1 869 | 55 | 1 374 | – | 1 374 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå |
10 842 | 4 950 | 5 771 | 121 | 3 039 | 102 | 2 906 | 31 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
M16 | 34 369 | – | 34 369 | – | 22 025 | – | 22 025 | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M16 | 464 | – | 464 | – | 496 | – | 496 | – |
| Derivat som innehas för handel | M16, M18 | 2 141 | – | 2 141 | – | 1 607 | – | 1 607 | – |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå |
36 974 | – | 36 974 | – | 24 128 | – | 24 128 | – |
Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2014 och 2013.
Finansiella tillgångar på nivå 3 förändrades på följande sätt.
| 31 december 2014 | 31 december 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Lång- och kortfristiga obli gationer som kan säljas |
Summa | Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Lång- och kortfristiga obli gationer som kan säljas |
Summa | |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 31 | – | 31 | 31 | 4 | 35 | |
| Förändringar i verkligt värde | – | – | – | – | – | – | |
| varav redovisade i årets resultat | – | – | – | – | – | – | |
| varav avseende tillgångar som innehades vid periodens utgång |
– | – | – | – | – | – | |
| Förvärv/avyttringar | 90 | – | 90 | – | -4 | -4 | |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 121 | – | 121 | 31 | – | 31 |
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5 "Finansiella intäkter och kostnader".
Information av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (not K26).
TeliaSonera AB:s exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i eget kapital-instrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).
| MSEK | Not | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | M10 | 12 057 | 6 092 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M11 | 3 573 | 3 398 |
| Kortfristiga placeringar, likvida medel | M12 | 22 762 | 26 884 |
| Summa | 38 392 | 36 374 |
Ytterligare information om hantering av kreditrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K26).
Moderbolagets årsredovisning Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera AB kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K26).
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2014 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | år | Summa |
| Marknadsfinansiering | 1 631 | 7 310 | 317 | 1 400 | 7 225 | 11 071 | 4 005 | 11 142 | 70 176 | 114 278 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | 26 534 | – | – | 5 266 | 27 | – | – | – | – | 31 827 |
| Fordringar | -26 307 | – | – | -5 197 | -25 | – | – | – | – | -31 529 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | 1 385 | 9 714 | 441 | 2 042 | 5 394 | 8 528 | 1 841 | 532 | 18 718 | 48 596 |
| Fordringar | -1 842 | -9 966 | -397 | -2 148 | -6 277 | -9 660 | -1 952 | -811 | -20 221 | -53 274 |
| Summa, netto | 1 401 | 7 059 | 361 | 1 363 | 6 346 | 9 939 | 3 894 | 10 863 | 68 673 | 109 899 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not M15 "Övriga avsättningar", M18 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" och M23 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
TeliaSonera AB förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. Vidareuthyrning förekommer ej.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2014 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | 1 | 0 | 0 | 0 | 5 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 37 MSEK respektive 34 MSEK för åren 2014 och 2013.
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till koncernbolag var 3 MSEK under 2014 och 3 MSEK under 2013 medan inköp från koncernbolag uppgick till -129 MSEK och -12 MSEK för respektive år.
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M23 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till koncernens noter (not K28).
Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera AB inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag | 3 158 | 4 807 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 38 | 39 |
| Summa ansvarsförbindelser | 3 196 | 4 846 |
Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende change-of-control i några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K29).
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera AB eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 1 388 MSEK (148 MEUR) avseende Xfera Móviles S.A., varav motförbindelser uppgående till 46 MEUR bestående av TeliaSoneras andel avseende av Xfera utställda garantier att uppfylla de villkor som är förknippade med bolagets telekomlicenser och frekvenstillstånd. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 714 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Under 2012 sålde TeliaSonera AB samtliga sina aktier i OAO Telecominvest till AF Telecom Holding. Köpeskillingen har inte betalats i sin helhet och för att säkerställa värdet på TeliaSoneras AB:s fordran har vissa pantsättningar gjorts till förmån för moderbolaget, se vidare koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K29).
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: Aktier i 4T Sverige AB och Strex AS | 58 | 48 |
| Summa ställda säkerheter | 58 | 48 |
Enligt avtal har samtliga aktieägare i 4T Sverige AB ömsesidigt ställt sina aktier som säkerhet till förmån för övriga aktieägare.
Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2014 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | år Summa | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 2 | 0 | 0 | 0 | 10 |
| Summa (se Likviditetsrisk – Not M20) | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 2 | 0 | 0 | 0 | 10 |
Angivna åtaganden avser licenser för och anpassning av system för affärsstöd.
För ytterligare information med relevans för TeliaSonera AB, se motsvarande avsnitt i koncernens noter (not K29).
Inga icke-kontanta transaktioner förekom under 2014 eller 2013.
Antalet anställda uppgick till 264 per den 31 december 2014 (239 vid utgången av 2013). Medelantalet anställda var:
| Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) | varav män (%) | Totalt (antal) | varav män (%) |
| Sverige | 255 | 47 | 224 | 46 |
| Summa | 255 | 47 | 224 | 46 |
Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande direktören samt de övriga 11 medlemmar (9 medlemmar 2013) av koncernledningen som var anställda i moderbolaget.
| Introduktion | |
|---|---|
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
|
| Kvinnor | 36,4 | 33,3 | 36,4 | 20,0 | |
| Män | 63,6 | 66,7 | 63,6 | 80,0 | |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 329 | 290 |
| varav prestationsaktieprogram | 5 | 6 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 104 | 93 |
| varav prestationsaktieprogram | 2 | 2 |
| Pensionskostnader | 135 | 236 |
| Summa sociala kostnader | 241 | 329 |
| Övriga personalkostnader | 33 | 26 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 603 | 645 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| Jan–dec 2014 | Jan–dec 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
| Löner och andra ersättningar | 74 (–) | 256 | 90 (−) | 200 |
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 11 medlemmar (9 medlemmar
2013) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget. Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | |
| Pensionskostnader | 22 | 26 | |
| Utestående pensionsförpliktelser | 202 | 194 |
Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i koncernens noter (not K31).
| Introduktion | Förvaltnings berättelse |
Bolagsstyrning | Hållbarhets arbete |
Räkenskaper | GRI-index | Övrig information |
|---|---|---|---|---|---|---|
Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i koncernens noter (not K32).
| MSEK | Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 | |
|---|---|---|
| Kostnadsförda arvoden | ||
| Deloitte | ||
| Revision | 9 | – |
| Revisionsnära tjänster | 1 | – |
| Övriga tjänster | 1 | – |
| Summa Deloitte | 11 | – |
| EY | ||
| Skatterådgivning | 0 | 2 |
| Övriga tjänster | 4 | – |
| Summa EY | 4 | 2 |
| KPMG | ||
| Skatterådgivning | – | 4 |
| Övriga tjänster | 7 | – |
| Summa KPMG | 7 | 4 |
| PwC | ||
| Revision | – | 8 |
| Revisionsnära tjänster | – | 1 |
| Övriga tjänster | 1 | 1 |
| Summa PwC | 1 | 10 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Övriga tjänster | – | 4 |
| Summa övriga revisionsföretag | – | 4 |
| Summa kostnadsförda arvoden | 23 | 20 |
Relevanta delar av denna Års- och hållbarhetsredovisning samt GRI-index följer GRI G4:s riktlinjer för "In Accordance – Core". Vi använder även GRI:s branschtillägg för telekommunikation. Vår revisionsbyrå Deloitte har genomfört översiktlig granskning av dessa delar, se Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen för mer information. Alla indikatorer i detta GRI-index täcks av granskning.
Vissa aspekter och indikatorer som redovisas i detta GRIindex anses ej vara väsentliga, men är ändå inkluderade då denna information efterfrågas av t.ex. SRI-analytiker.
När väsentlig information saknas för en indikator, så förklaras detta i kursiv text i slutet av indikatorn.
G4-1 Uttalande från koncernchefen
Se Koncernchefens kommentarer.
G4-2 Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter
Se Vår roll i samhället, Hållbarhet i TeliaSonera, Intressentengagemang och Sammanfattning av hållbarhetsarbetet.
G4-3 Organisationens namn
TeliaSonera AB (publ).
G4-4 Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster
Se Marknader och varumärken.
G4-5 Organisationens huvudkontor
Stockholm, Sverige.
G4-6 Antal och för denna redovisning relevanta länder där organisationen har verksamhet
Se Marknader och varumärken.
G4-7 Ägarstruktur och företagsform
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet "TeliaSonera-aktien".
G4-8 Marknadsnärvaro
Se Marknader och varumärken.
G4-9 Organisationens storlek
Se www.teliasonera.com/sv/om-oss/teliasonera-i-korthet/.
G4-10 Antal och övrig information om anställda
Se not K31 i koncernredovisningen. Fem procent av de anställda hade visstidsavtal.
Utestående information: vi har ej data avseende procentandel av anställda med heltids- respektive deltidsavtal.
| Procentandel anställda med kollektivavtal, | ||
|---|---|---|
| per region | 2014 (%) | 2013 (%) |
| Norden | 95 | 90 |
| Baltikum | 73 | 60 |
| Eurasien | 45 | 27 |
| Övriga länder1 | 36 | 48 |
| Redovisade enheters andel | ||
| av totala personalstyrkan (%) | 79 | 70 |
1 TeliaSonera International Carrier i Frankrike och Italien
I följande länder är procentandelen noll: Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Tjeckien, Tyskland, Hongkong, Ungern, Nederländerna, Polen, Singapore, Storbritannien, Förenta staterna och Turkiet.
TeliaSoneras anställda har rätt att välja om de vill representeras av facket i kollektivavtalssyfte eller inte. Ingen anställd skall utsättas för diskriminering på grund av att denne utövar denna rättighet. Alla anställda skall vara medvetna om sina grundläggande arbetsvillkor. TeliaSonera samarbetar respektfullt med legitima arbetstagarrepresentanter och nationella fackföreningar.
G4-12 Beskrivning av leverantörskedjan
Se Hållbarhet i leverantörskedjan.
G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden avseende storlek, struktur, ägarskap eller leverantörskedja
Se Förvaltningsberättelsen, avsnitten "Koncernutvecklingen under 2014" och "Förvärv och avyttringar".
G4-14 Hantering av försiktighetsprincipen
För TeliaSonera rör försiktighetsprincipen främst elektromagnetiska fält (EMF). TeliaSoneras förhållningssätt rörande EMF förklaras i Övriga frågor. Vårt allmänna förhållningssätt rörande försiktighetsprincipen beskrivs i koden för etik och uppförande, leverantörskoden, andra policies och ramverket för riskhantering.
G4-15 Externa principer och andra initiativ rörande hållbarhet som organisationen stödjer
Se Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet Våra åtaganden.
G4-16 Medlemskap i organisationer
Se www.teliasonera.com/sustainability/impacts/key-stakeholders/.
G4-17 Delar av organisationen som ingår (eller ej) i redovisningen
Se Marknader och varumärken.
G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll och avgränsningar
Se Intressentengagemang.
G4-19 Identifierade väsentliga aspekter
Se Intressentengagemang och "GRI-Hållbarhetsstyrning".
G4-20 Avgränsning inom organisationen för väsentliga aspekter
Väsentliga aspekter ses som väsentliga för hela organisationen.
G4-21 Avgränsning utanför organisationen för väsentliga aspekter
Väsentliga aspekter ses som väsentliga för samtliga externa intressentgrupper.
G4-22 Effekt av, och anledning till, förändrad information från tidigare redovisningar
Som ett resultat av korrigering av historisk data, nya beräkningsmetoder och förändrad redovisningsomfattning har flertalet siffror rörande scope 1-energi, scope 3-utsläpp och avfall räknats om. Utsläppsminskningar från inköp av förnyelsebar elektricitet för 2013 har räknats om, med resultatet att nettoutsläppen för 2013 ökat. Andra mindre, icke-väsentliga korrigeringar har gjorts.
Som ett resultat av kvalitets- och omfattningsbrister i data från leverantörer, begränsades avfalls- och mer omfattande scope 3-rapportering till enbart Sverige och FInland.
G4-24 Intressentgrupper
Se Intressentengagemang.
G4-25 Identifiering och urval av intressenter
Se Intressentengagemang.
G4-26 Tillvägagångssätt för intressentengagemang
Se Intressentengagemang.
G4-27 Viktiga frågor som lyfts av intressenter, och hur organisationen hanterat dessa
Se Intressentengagemang.
G4-23 Väsentliga förändringar från tidigare redovisningar avseende redovisningens omfattning och aspekternas avgränsningar
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
G4-28 Redovisningsperiod
Kalenderåret 2014.
G4-29 Datum för senaste redovisning
Mars 2014.
G4-30 Redovisningscykel
Årlig. Vi publicerar även hållbarhetsrelaterad information på vårt Newsroom.
G4-31 Kontaktinformation rörande hållbarhetsredovisningen
Vi är tacksamma för kommentarer och feedback på vår redovisning. Kontakta oss på sustainability-group@teliasonera. com eller besök www.teliasonera.com/sv/14121/ kontakta-oss/hallbarhet/ för ytterligare kontaktinformation.
G4-32 GRI-index
Se GRI-index.
G4-33 Policy rörande externt bestyrkande
Relevanta delar av Års- och hållbarhetsredovisningen har genomgått översiktlig granskning av Deloitte, som även genomför den finansiella revisionen. TeliaSonera avser att fortsatt genomgå översiktlig granskning av Års- och hållbarhetsredovisningen.
G4-34 Bolagsstyrningsstruktur, inklusive styrelseansvar och beslutsfattande rörande ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnitten "Beslutsorgan" och "Styrelse".
G4-35 Delegering av ansvar från styrelsen rörande ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Koncerngemensam styrningsmodell".
G4-36 Beslutsfattande position(er) med ansvar för frågor rörande ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar, och återkoppling till styrelse
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Koncerngemensam styrningsmodell" och Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Hållbarhetsorganisation".
G4-38 Sammansättning av styrelsen och dess utskott
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Styrelse".
G4-39 Huruvida styrelseordföranden också innehar beslutsfattande position
Styrelseordföranden innehar ej beslutsfattande position.
G4-40 Nominering och urval till styrelsen och dess utskott
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Valberedning".
G4-42 Styrelsens och ledningens roll och ansvar i utveckling av organisationens syfte, värden, strategier, policies och mål rörande ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Styrelse".
G4-45 Styrelsens roll i hantering av frågor rörande ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Koncerngemensam styrningsmodell".
G4-46 Styrelsens roll i översyn av organisationens riskhantering rörande ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Koncerngemensam styrningsmodell".
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Styrelsen är ansvarig för att säkerställa innehållet i, och underteckna, Års- och hållbarhetsredovisningen.
G4-51 Policy rörande ersättning till styrelse och ledning, och ersättning och mål rörande ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar
Styrelsens och koncernledningens medlemmar har ej rörlig ersättning. Ersättningen till koncernledningens medlemmar skall utgå ifrån kompetens, ansvar och resultat. Denna kan inkludera hållbarhetsrelaterade mål. Se även Förvaltningsberättelsen, avsnittet "Ersättning till ledande befattningshavare" samt not K31 i koncernredovisningen, avsnittet "Ersättning till ledande befattningshavare på koncernnivå".
G4-56 Övergripande värderingar och styrande dokument rörande etik och integritet
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Koncerngemensam styrningsmodell" och Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Våra åtaganden".
G4-58 Interna och externa mekanismer för att rapportera oetiskt eller olagligt beteende, eller brott mot uppförandekoden
Se Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Whistle blowing och Speak-Up Line".
| Introduktion | |
|---|---|
Se Intressentengagemang för mer information on hur väsentliga aspekter identifierats. För mer information om hållbarhetsstyrning, se Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Hållbarhetsorganisation" och Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Koncerngemensam styrningsmodell". Koden för etik och uppförande och andra policies finns på www.teliasonera.com/en/about-us/publicpolicies/. En sammanfattning av hållbarhetsarbetet under 2014, inklusive den långsiktiga ambitionen, återfinns i Sammanfattning av hållbarhetsarbetet.
| Ekonomisk påverkan | |
|---|---|
| Väsentliga aspekter | Ekonomisk utveckling, Indirekt ekonomisk påverkan |
| Styrning | Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Koncerngemensam styrningsmodell" och "GRI-Ekonomisk påverkan". |
| Miljöpåverkan | |
| Väsentliga aspekter | Energi, Utsläpp, Avfall, Leverantörsbedömning - miljö |
| Styrning | Se Miljöansvar och "GRI-Miljöpåverkan". |
| Social påverkan: Arbetsvillkor | |
| Väsentliga aspekter | Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, Utbildning och kompetensutveckling, Leverantörsbedömning - arbetsvillkor, Klagomålsförfaranden - arbetsvillkor |
| Styrning | Se Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet och "GRI-Arbetsvillkor". |
| Social påverkan: Mänskliga rättigheter | |
| Väsentliga aspekter | Investeringar, Icke-diskriminering, Föreningsfrihet och kollektivavtal, Barnarbete, Tvångsarbete, Leverantörsbedömning - mänskliga rättigheter, Klagomålsförfaranden - mänskliga rättigheter |
| Styrning | Se Yttrandefrihet, Hållbarhet i leverantörskedjan och "GRI-Mänskliga rättigheter". |
| Social påverkan: Samhälle | |
| Väsentliga aspekter | Lokalsamhällen, Anti-korruption, Politisk påverkan, Konkurrenshämmande aktiviteter, Lag- och regelefterlevnad |
| Styrning | Se Anti-korruption och "GRI-Samhälle". |
| Social påverkan: Produktansvar | |
| Väsentliga aspekter | Kunders hälsa och säkerhet, Märkning av produkter och tjänster, Marknadskommunikation, Kund integritet |
| Styrning | Se Kundintegritet och "GRI-Produktansvar". |
TeliaSonera tillhandahåller tillgång till nätverk och telekommunikationstjänster, köper infrastrukturutrustning som rör utbyggnad, utveckling och underhåll av sina fasta och mobila nät, IT-system och tjänster, samt köper in mobilenheter och annan konsumentelektronik från sina entreprenörer och leverantörer. Vi betalar löner, utdelning och skatter som gynnar våra medarbetare, lokalsamhällena och nationella ekonomier. Allt detta skapar monetära flöden som påverkar TeliaSoneras intressenter.
För detaljerad finansiell information, se Koncernens räkenskapsrapporter.
Skatt är en komplex men viktig hållbarhetsfråga, med höga förväntningar från intressenter särskilt gällande transparens. Skatt har identifierats som en viktig fråga i väsentlighetsöversynen, och vi kommer att fortsätta se över hur vi bättre kan förstå, och möta, förväntningarna på oss.
TeliaSonera ska vara en ansvarsfull skattebetalare, och betala skatt på ett korrekt sätt i alla länder enligt lokal lagstiftning. Transparens gentemot skatte- och andra myndigheter är avgörande. I många länder är vi en av de, eller den, största skattebetalaren. Genom transparens och att arbeta på ett etiskt och korrekt sätt kan vi visa vägen för andra.
Tabellen nedan visar betald bolagsskatt per land.
| Betald bolagsskatt, MSEK | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 906 | 942 | 1 717 |
| Finland¹ | -2 | 0 | 5 |
| Norge | 159 | 187 | 357 |
| Danmark | 0 | 1 | 0 |
| Litauen | 30 | 38 | 29 |
| Lettland | 28 | 22 | 20 |
| Estland | 101 | 94 | 121 |
| Kazakstan | 649 | 651 | 729 |
| Azerbajdzjan | 359 | 370 | 293 |
| Uzbekistan | 12 | 9 | 0 |
| Tadzjikistan | 123 | 93 | 87 |
| Georgien | 24 | 40 | 22 |
| Moldavien | 0 | 3 | 4 |
| Nepal | 492 | 379 | 329 |
| Ryssland | 100 | 105 | 659 |
| Turkiet | 10 | 17 | 33 |
| Övriga länder² | 187 | 100 | 188 |
| Totalt | 3 178 | 3 051 | 4 593 |
¹ Skatteinbetalningarna minskades genom utnyttjande av avdragsgilla nedskrivningar och kapitalförluster som uppstod under 2002 och 2003.
² Cirka 15 länder.
Utestående information: vi kan ej specifikt redovisa värde som skapats och distribuerats till samtliga intressentgrupper. Vi kommer att utveckla redovisningen av finansiell och social påverkan av våra tjänster när vi har en tydligare bild av denna.
G4-EC2 Finansiell påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar
Se Risker och osäkerheter. För ytterligare information, se TeliaSoneras Carbon Disclosure Project Climate Change Response för 2014, tillgänglig på www.cdp.net.
G4-EC8 Väsentlig indirekt ekonomisk påverkan
Se Vår roll i samhället.
TeliaSonera tillverkar inga fysiska produkter. Vi anser att effektiv materialanvändning och återvinningsmöjligheter är mycket relevant för våra leverantörer som producerar mobilenheter eller annan konsumentelektronik, eller teknisk utrustning som används i våra nätverk.
Vi strävar efter att använda leverantörer som använder råvaror på ett effektivt sätt, och som utgår ifrån hela produktens livscykel i produktion, användning och isärtagning. Läs mer om vår leverantörskod och dess krav i Hållbarhet i leverantörskedjan.
Se kommentar till "Utsläpp" avseende rapporteringens omfattning. All scope 1-energi förutom solenergi anses ickeförnyelsebar. Delar av scope 2-energin är förnyelsebar, se "G4-EN19" för mer information.
G4-EN3 Energiförbrukning inom organisationen
| Direkt energiförbrukning per region, GWh | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Norden | 11 | 9 |
| Baltikum | 23 | 25 |
| Eurasien | 178 | 211 |
| Övriga länder¹ | 1 | 2 |
| Direkt energiförbrukning, totalt | 213 | 247 |
¹ Yoigo i Spanien.
Rapporterad direkt energiförbrukning minskade 14 procent. Främsta anledningen till minskningen är bättre data från Ncell i Nepal, som har den största förbrukningen av direkt energi på grund av verksamhetens beroende av reservgeneratorer.
Siffrorna inkluderar solenergi från basstationer i Ncell i Nepal, Tcell i Tadzjikistan och Ucell i Uzbekistan samt Telia Danmarks huvudkontor, totalt 4 GWh.
Direkt energiförbrukning består huvudsakligen av diesel och bensin som används i reservgeneratorer, men även används i de fordon vi äger eller leasar. Den höga siffran för Eurasia speglar behovet av att använda reservgeneratorer i områden eller under perioder där tillgång till nätelektricitet är begränsad eller obefintlig.
arbete Räkenskaper GRI-index
| Indirekt energiförbrukning per region, GWh | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Norden | 819 | 852 |
| Baltikum | 178 | 169 |
| Eurasien | 398 | 393 |
| Övriga länder¹ | 135 | 174 |
| Indirekt energiförbrukning, totalt | 1 530 | 1 588 |
¹ Yoigo i Spanien och TSIC utanför Norden, Baltikum och Eurasien.
Rapporterad indirekt energiförbrukning minskade fyra procent, främst på grund av minskad förbrukning av elektricitet i Norden men även på grund av en ändring i hur vi beräknar elförbrukning för TeliaSonera International Carriers verksamhet (TSIC).
Huvuddelen av den indirekta energin (elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla) används i basstationer och datacenter, men sifforna inkluderar även energiförbrukning från kontor, butiker och andra lokaler som förråd. Fjärrvärme och fjärrkyla står för cirka fyra procent av total indirekt energiförbrukning.
Utestående information: vi samlar ej in data för faktisk total kylning och uppvärmning, t.ex. energi som används för kylning av utrustning i basstationer. Vi förbrukar ingen ånga.
G4-EN5 Energiintensitet
Se Miljöansvar.
Cirka 35 mindre och större energibesparingsinitiativ rapporterades från affärsenheterna. Dessa handlar främst om utbyte av äldre teknisk utrustning vid basstationer eller datacenter, och energibesparingsåtgärder i kontorsfastigheter. Totalt rapporterades besparingar på 24 GWh, främst elektricitet. På grund av svårigheter med att uppskatta hur mycket energi som sparats är den faktiska besparingssiffran högre än vad som rapporterats in.
G4-EN8 Vattenförbrukning
| Total vattenförbrukning per region, m³ | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Norden | 85 550 | 94 496 |
| Baltikum | 51 109 | 41 299 |
| Eurasien | 117 185 | 123 619 |
| Övriga länder1 | 3 156 | 3 156 |
| Vattenförbrukning, totalt | 257 001 | 262 570 |
¹ Yoigo i Spanien.
TeliaSoneras vattenavtryck är mycket litet, och vi har ingen väsentlig påverkan på vattenkvalitet eller -tillgång någonstans där vi är verksamma.
Tabellen ovan representerar vattenförbrukning för våra kontorsfastigheter och produktionsanläggningar som använder
vatten. I Sverige och Finland används kallt ytvatten för att kyla datacenter och andra nätverksanläggningar. Detta påverkar ej vattenkvaliteten men tillåter oss att spara avsevärda mängder elektricitet.
Med ett undantag (Ncell i Nepal) har allt vatten tagits från kommunala vattenkällor.
Utsläppsfaktorer från WRI, IEA och Defra har använts för att räkna ut växthusgasutsläpp. Leasade tillgångar såsom fordon och butiker räknas generellt sett som scope 1 och scope 2. Alla omfattande verksamheter där TeliaSonera har finansiell kontroll är inkluderade, om ej annat anges. Joint ventures i Sverige och Danmark ingår utifrån ägarandel. Utsläpp är uträknade och angivna som CO₂ då vi bedömer att skillnaden mellan CO₂ och CO₂e är försumbar.
G4- EN15-16 Direkta och indirekta växthusgasutsläpp (scope 1 och scope 2)
| Växthusgasutsläpp per region, ton CO₂ | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Direkta utsläpp (scope 1) | ||
| Norden | 2 808 | 2 433 |
| Baltikum | 5 524 | 5 903 |
| Eurasien | 44 484 | 53 354 |
| Övriga länder1 | 316 | 442 |
| Direkta utsläpp, totalt | 53 132 | 62 132 |
| Indirekta utsläpp (scope 2) | ||
| Norden | 74 651 | 81 637 |
| Baltikum | 97 177 | 92 823 |
| Eurasien | 150 872 | 141 228 |
| Övriga länder1 | 42 515 | 61 071 |
| Indirekta utsläpp, totalt (brutto) | 365 215 | 376 759 |
| + Utsläppsminskningar från förnyelsebar elektricitet (REC) |
62 040 | 43 663 |
| Direkta och indirekta utsläpp, totalt | 356 307 | 395 228 |
¹ Yoigo i Spanien och TSIC utanför Norden, Baltikum och Eurasien.
Totala direkta och indirekta CO₂-utsläpp minskade med tio procent. Huvudsakliga anledningar till minskningen är hur energiförbrukning räknas (se "G4-EN3") och en ökning av inköp av förnyelsebar elektricitet (se "G4-EN19").
| Växthusgasutsläpp per region, ton CO₂ | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Norden | ||
| Affärsresor¹ | 6 289 | 5 618 |
| Övriga indirekta utsläpp² | 20 838 | 20 245 |
| Norden, totalt | 27 127 | 25 863 |
| Baltikum³ | 422 | 500 |
| Eurasien³ | 2 775 | 2 724 |
| Övriga länder3, 4 | 90 | 85 |
| Övriga indirekta utsläpp, totalt | 30 414 | 29 172 |
¹Inkluderar anställdas egna bilar när milersättning betalas ut av företaget.
²Inkluderar uppströms och nedströms utsläpp från entreprenad och logistik. Dessa siffror täcker data enbart för Sverige och Finland.
³Enbart affärsresor.
⁴Yoigo i Spanien och TSIC utanför Norden, Baltikum och Eurasien.
En väsentlig del av de totala utsläppen som genereras i vår värdekedja återfinns hos leverantörer både uppströms och nedströms, i produktion, transport och slutbehandling. Att korrekt beräkna dessa utsläpp är mycket utmanande då data från leverantörer ofta saknas eller är av bristfällig kvalitet. 2014 reviderade vi processen för att för samla in scope 3-data från våra leverantörer ytterligare. Vi samlade in data för affärsresor från samtliga marknader, och för övriga scope 3-utsläpp fokuserade vi på Sverige och Finland där leverantörer generellt sett kan tillhandahålla fullständig data av hög kvalitet.
G4-EN18 Växthusgasintensitet
Se Miljöansvar.
G4-EN19 Utsläppsminskningar av växthusgaser
Se även Miljöansvar.
Genom att minska vår energiförbrukning, använda mer förnyelsebar energi såsom sol- och vindkraft och genom att köpa certifikat för förnyelsebar elektricitet (Renewable Energy Certificates, REC) kan vi minska våra direkta och indirekta växthusgasutsläpp.
Som ett sätt att kostnadseffektivt minska våra scope 2-utsläpp utökade vi under 2014 köpen av REC. Detta stimulerar även investeringar i förnyelsebar energiproduktion. REC för vattenkraft (Guarantee of Origin - Hydro) köptes in av dotterbolagen i Norden och i Litauen. Totalt minskade vi våra CO₂-utsläpp med 62 040 ton, eller 15 procent av totala bruttokoncernutsläppen, genom att köpa REC för 714 GWh.
För att minska scope 1- och 2-utsläppen och energikostnader utökar vi användningen av solenergidrivna basstationer i Nepal, Uzbekistan och Tadzjikistan. Över 500 soldrivna basstationer har installerats av Ncell i Nepal, Ucell i Uzbekistan och Tcell i Tadzjikistan. I områden där tillgång till eller kvalitet på elnätet är dålig kan solenergi vara bästa sättet att säkerställa nätverkstäckning.
När det är möjligt försöker vi att köpa eller leasa miljövänliga fordon, och att mötas eller resa på klimatvänliga sätt, t.ex. genom att använda videomöten eller resa med tåg.
G4-EN23 Avfallsmängd, per typ och avfallsmetod
| Nedmonterade telefonstolpar, ton | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Sverige | 7 597 | 6 945 |
| Finland | 12 409 | 9 797 |
| Nedmonterade telefonstolpar, totalt | 20 006 | 16 742 |
2014 ändrade vi omfattningen av vår avfallsrapportering till att täcka enbart Sverige och Finland. På dessa marknader anser vi oss få tillförlitlig data från våra avfallsleverantörer.
För att kunna göra en relevant jämförelse mellan omfattningar och år, begränsar vi 2014 års rapportering till att enbart omfatta nedmonterade telefonstolpar. Dessa stolpar monteras ner främst på grund av teknikskiftet från fasta till mobila nät, och utgör en avsevärd del av rapporterat avfall. Stolparna klassas som farligt avfall på grund av dess kreosot-impregnering, och tas om hand genom förbränning. Vi letar ständigt efter mindre giftiga alternativ som även möter våra hårda säkerhetskrav.
Under 2014 rapporterades även 714 ton elektroniskt avfall, men noggrannheten på denna siffra är osäker. För mer information om elektroniskt avfall och återtag av mobilenheter, se Miljöansvar.
Utestående information: vi ser kontinuerligt över hur vi kan förbättra avfallsrapporteringen,särskilt avseende elektroniskt avfall, från alla marknader. Rapportering för region Eurasien är mycket utmanande, då det i många länder saknas infrastruktur för avfallshantering och det är svårt att få tillförlitlig information.
G4-EN32 Procentandel av nya leverantörer som genomgick screening rörande miljökrav
Se Hållbarhet i leverantörskedjan.
Utestående information: vi kan ej redovisa separat för nya leverantörer. Denna data kan komma att bli tillgänglig i takt med att vi utvecklar våra processer för leverantörsscreening.
G4-LA6 Olycksfall och sjukfrånvaro
Se även Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet.
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| LTIF och sjukfrånvaro, per region |
LTIF1 | Sjukfrån varo2 (%) |
LTIF | Sjukfrån varo (%) |
||
| Norden | 0,61 | 2,9 | 0,51 | 3,0 | ||
| Baltikum | 0,30 | 1,7 | 0,36 | 1,8 | ||
| Eurasien | 0,18 | 1,5 | 0 | 1,6 | ||
| Övriga länder3 | 1,43 | 0,7 | 0 | 0,7 | ||
| Totalt | 0,46 | 2,3 | 0,37 | 2,4 |
¹ Totalt antal olyckor som leder till sjukfrånvaro per miljon teoretiska arbetstimmar
² Totalt antal timmar sjukfrånvaro per teoriska arbetstimmar (helårsgenomsnitt)
³ Yoigo i Spanien och TSIC utanför Norden, Baltikum och Eurasien.
2013 fastställdes koncernövergripande definitioner rörande olycksfallsfrekvens och sjukfrånvaro. Datainsamling rörande detta är fortsatt utmanande då dessa definitioner kan skilja sig avsevärt från nationell lagstiftning eller rapportering till myndigheter. Faktiskt utfall är sannolikt sämre än vad som rapporteras, och vi arbetar vidare med att förbättra vår rapportering internt och från leverantörer.
Under 2013 och 2014 har inga dödsolyckor som berör TeliaSonera-anställda rapporterats. Bland våra entreprenörer, som vi begär information rörande antalet dödsolyckor från, rapporterades en dödsolycka i en trafikolycka från Nepal.
Totalt rapporterades 25 olyckor som ledde till sjukfrånvaro bland TeliaSonera-anställda. De flesta av dessa olyckor skedde i det normala arbetet, t.ex. på kontor, i butik eller i trafiken.
Utestående information: vi redovisar ej statistik per kön då det inte förekommer skillnader i arbetsuppgifter mellan kön. I nuläget ber vi ej leverantörer på samtliga marknader om statistik rörande icke-dödliga olyckor, men kommer att utvidga denna rapportering för att få en bättre bild av det totala antalet, och typ av, olycker som inträffar i vår verksamhet.
G4-LA11 Regelbunden utvärdering av prestation och karriärutveckling
2009 introducerade TeliaSonera ett koncernomfattande utvärderingssystem som fram till 2014 täckte de högsta nivåerna i koncernen. 2014 utvidgades systemet till att täcka samtliga nivåer, och omfattar nu 19 000 anställda.
Processen konkretiserar TeliaSoneras strategiska mål till handling, och är utformat för att stödja ledare i att definiera och sprida affärsmål, att utvärdera och ge feedback rörande anställdas prestation, och utveckla personliga färdigheter och belöna goda prestationer.
Utvärderingsprocessen används för 100 procent av de 900 högsta ledarna, vars individuella prestationer är kopplade till
koncernens rörliga ersättingsplan. 84 procent av de övriga 18 100 anställda omfattas av processen.
G4-LA14 Procentandel av nya leverantörer som genomgick screening rörande arbetsvillkor
Utestående information: vi kan ej redovisa separat för nya leverantörer. Denna data kan komma att bli tillgänglig i takt med att vi utvecklar våra processer för leverantörsscreening.
G4-LA16 Klagomålsärenden rörande arbetsvillkor
Se Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Whistle blowing-ärenden under 2014".
Utestående information: vi kan ännu ej rapportera detaljerad information om whistle blowing-ärenden. Vi kommer att utveckla intern och extern rapportering av whistle blowingärenden för att säkerställa mer detaljerad information.
Under 2014 genomförde TeliaSonera två större investeringsbeslut: förvärvet av Tele2:s verksamhet i Norge, och sammanslagningen med Telenor av verksamheterna i Danmark (ej slutfört). I båda fallen ansågs riskerna rörande mänskliga rättigheter små, och ingen utförlig utvärdering genomfördes. Se mer om risker rörande mänskliga rättigheter i Risker och osäkerheter.
G4-HR2 Utbildning av anställda i organisationens policies och processer rörande mänskliga rättigheter
Se Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Kod för etik och uppförande samt policyramverk" och Yttrandefrihet.
Utestående information: vi samlar ej information rörande tid som lagts på utbildning
G4-HR1 Väsentliga investeringar som inkluderar avtalspunkter rörande mänskliga rättigheter eller som genomgått utvärdering av hur mänskliga rättigheter hanteras
| G4-HR3 | Incidenter rörande diskriminering, och åtgärder |
|---|---|
| tagna av organisationen |
Två utredningar rörande sexuella trakasserier avslutades under året. I båda fallen visade de interna utredningarna att anmälningarna var välgrundade, vilket resulterade i avslutade anställningar.
G4- HR4-6 Verksamhet och leverantörer som bedöms ha avsevärda risker rörande föreningsfrihet, barnarbete och tvångsarbete
Se Hållbarhet i leverantörskedjan och Risker och osäkerheter.
Vi anser generellt att dessa risker är små i vår egen verksamhet, men större hos många leverantörer. Vi arbetar med våra leverantörer genom screening, revision och kapacitetsbyggande för att säkerställa att potentiella och identifierade risker hanteras.
G4-HR10 Procentandel av nya leverantörer som genomgick screening rörande mänskliga rättigheter
Se Hållbarhet i leverantörskedjan.
Utestående information: vi kan ej redovisa separat för nya leverantörer. Denna data kan komma att bli tillgänglig i takt med att vi utvecklar våra processer för leverantörsscreening.
G4-HR12 Klagomålsärenden rörande mänskliga rättigheter
Se Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Whistle blowing-ärenden under 2014".
Utestående information: vi kan ännu ej rapportera detaljerad information om whistle blowing-ärenden. Vi kommer att utveckla intern och extern rapportering av whistle blowingärenden för att säkerställa mer detaljerad information.
G4-SO1 Samhällsengagemang
2014 antogs en sponsrings- och donationspolicy, som ställer krav på utvärdering av sponsringsaktiviteter och att genomföra due diligence av mottagaren eller partnern. Detta är mycket viktigt då även mindre belopp kan utgöra mutor eller förskingring. Policyn möjliggör också bättre uppföljning av effekten av sponsringsaktiviteter, och rapportering. Policyn och utvärderings- och godkännandeprocessen kommer att ses över under 2015 för att säkerställa att aktiviteter som genomförs är i linje med hållbarhets- och varumärkesstrategin.
Totalt under året rapporterades över 200 kommersiella och icke-kommersiella sponsringar och donationer för 110 miljoner SEK (107). Aktiviteterna väljs normalt sett ut av de lokala bolagen, som bäst förstår lokala marknadsförhållanden, förväntningar och behov. Vi för även dialog med lokalsamhällen vid t.ex. utplacering av basstationer eller byggande av infrastruktur som vägar. Aktiviteter godkänns normalt av antingen region- eller koncernfunktioner, för att säkerställa att syftet är i linje med policyn och affärsstrategin, och att korrekt due diligence genomförts.
63 procent av värdet av de inrapporterade projekten kom från Norden, åtta procent från Baltikum och Spanien och 29 procent från Eurasien.
Nedan återfinns några av aktiviteter som genomförs eller stöds av TeliaSonera.
Utestående information: vi genomför inte konsekvensanalyser rörande påverkan på lokalsamhällen eller miljön, eftersom vår påverkan är begränsad. En mer omfattande ansats kring hur lokalsamhällen kan engageras kommer att utvecklas som del av vårt övergripande hållbarhetsarbete.
G4-SO3 Delar av verksamheten som utvärderats utifrån korruptionsrisk, och identifierade risker
Se Anti-korruption och Risker och osäkerheter.
G4-SO4 Kommunikation och utbildning rörande antikorruptionspolicy och -rutiner
Se Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Kod för etik och uppförande samt policyramverk" och Anti-korruption.
Utestående information: vi kan ej rapportera exakt antal eller procentandel av medarbetare och leverantörer som utbildats.
G4-SO5 Korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder
Se Anti-korruption och Hållbarhet i TeliaSonera, avsnittet "Whistle blowing-ärenden under 2014".
G4-SO6 Politiskt stöd i form av bidrag och gåvor
Enligt sponsrings- och donationspolicyn är finansiellt eller icke-finansiellt stöd till politiska partier, dess representanter eller andra myndighetspersoner förbjudet. Vi arbetar med att implementera kontroller för att utvärdera och säkerställa att våra sponsringar och donationer inte används, eller kan tolkas, som politiskt stöd eller mutor.
G4-SO7 Rättsfall rörande konkurrenshämmande aktiviteter
Kcell i Kazakstan var inblandat i två rättsprocesser rörande utnyttjande av dominant marknadsposition. Bolaget fälldes i bägge fallen, men har överklagat. Yoigo i Spanien är involverat i ett fall rörande konkurrenshämmande aktiviteter, och Telia i Sverige är involverat i ett fall rörande brott mot lagen om offentlig upphandling.
G4-SO8 Väsentliga böter och icke-monetära sanktioner för icke-efterlevnad av lagar och regler
Ett mindre antal skatte- och arbetsrelaterade processer avgjordes under året. Ingen resulterade i betydande böter.
TeliaSonera, vissa av dess dotterbolag och tidigare anställda är inblandade i förundersökningar i Sverige, Nederländerna och Förenta staterna rörande främst investeringar i Uzbekistan. Se Förvaltningsberättelsen, avsnitten "Koncernutvecklingen under 2014" och "Granskning av transaktioner i Eurasien och relaterade ansvarsfrågor".
G4-PR5 Rutiner rörande kundnöjdhet
Vi använder NPS (Net Promoter Score) för att mäta utvecklingen mot målet att vara lojalitetsledare på våra marknader. Under året utvecklades ett koncernövergripande NPS-ramverk, med fokus på ständiga förbättringar genom enkätundersökningar. NPS kommer att användas som strategisk KPI från och med 2015. Vi har ej NPS-relaterad data för 2014.
NPS kompletteras av regelbunden varumärkesmätning rörande varumärkespreferens, vilket ger värdefull information trender i kundnöjdhet. Resultaten följs upp på lokal- och koncernnivå.
G4-PR7 Icke-efterlevnad av lagar och regler rörande marknadskommunikation
Omnitel i Litauen och Telia i Danmark dömdes till mindre böter för otillåten kontakt av kunder via telefon.
G4-PR8 Klagomål rörande kundintegritet och förlust av kunddata
Se Kundintegritet.
IO3 Åtgärder för att säkerställa hälsa och säkerhet för installations- och underhållspersonal
Se Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet.
IO4-6 Efterlevnad av ICNIRP:s riktlinjer rörande RFexponering och SAR för mobilbasstationer och mobilenheter
Se Övriga frågor.
PA1-2 Policies och affärsmetoder för att underlätta tillgång till och användning av telekommunikationstjänster
Se Vår roll i samhället.
PA3 Policies och affärsmetoder för att säkerställa tillgänglighet till telekommunikation
Vi strävar efter att förbättra tillgången till, och pålitligheten i, våra mobilnät. Vi har ett systematiskt förhållningssätt till katastrofåterställning som täcker reservkraft, transmissionsredundans och särskilda lösningar för återställning. Vid nödsituationer och katastrofer har TeliaSonera beredskap att säkerställa tjänsternas kontinuerliga tillgänglighet enligt relevanta policies för driftskontinuitet och krishantering. Vi strävar efter att utveckla och upprätthålla robusta nät som kan stå emot störningar och återställas efter eventuella katastrofer.
Särskilt i Eurasien finns stora driftsmässiga risker, och flera faktorer bidrar till behovet av en robust planering för driftskontinuitet. I Nepal, Tadzjikistan och Kazakstan är risken för jordbävningar stor. Översvämningar och jordskred kan ha allvarlig påverkan på verksamheten i Moldavien. Vi måste även planera för instabilitet som rör det politiska läget, regulatoriska frågor eller brist på grundläggande infrastruktur såsom tillgång till elektricitet. För att säkerställa driftskontinuiteten i Eurasien gör vi omfattande investeringar i teknisk utrustning, exempelvis bättre batteri- och generatorlösningar, solpaneler och jordbävningssäkra datacenter.
I många områden har vi samarbetat med nationella myndigheter vid förberedelse av krishanteringsplaner och policies för nödsituationer.
PA6 Program för att tillhandahålla telekommunikation vid nödsituationer eller katastrofhjälp
TeliaSonera har beredskap för och är villigt att hjälpa till med räddningsarbete och katastrofhjälp vid större nödsituationer och katastrofer. Upprätthållandet av telekommunikationstjänster är oerhört viktigt för att underlätta räddningsarbetet och för att hjälpa drabbade människor. Alla affärsenheter har beredskapsplaner för att hantera händelser som naturkatastrofer eller extrema väderförhållanden. Krishanteringsteam finns på plats för att säkerställa snabb respons närhelst och varhelst en katastrof uppstår, och vi har mobila basstationer som kan sättas upp i katastrofområden. I många lokala bolag arbetar vi tillsammans med nationell och lokal räddningstjänst för att stödja med till exempel varningsmeddelanden vid naturkatastrofer eller andra kriser.
| PA7 | Policies och affärsmetoder rörande frågor om |
|---|---|
| mänskliga rättigheter som rör tillgång och använd | |
| ning av telekommunikation | |
Se Yttrandefrihet.
| PA8 | Policies och affärsmetoder för att kommunicera |
|---|---|
| EMF-relaterade frågor |
Se Övriga frågor.
Styrelsens och verkställande direktörens intygande
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 11 mars 2015
Marie Ehrling Styrelsens ordförande
Olli-Pekka Kallasvuo Styrelsens vice ordförande
Agneta Ahlström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Stefan Carlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Mats Jansson Styrelseledamot
Mikko Kosonen Styrelseledamot
Nina Linander Styrelseledamot Martin Lorentzon Styrelseledamot
Per-Arne Sandström Styrelseledamot
Kersti Strandqvist Styrelseledamot
Peter Wiklund Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Johan Dennelind VD och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2015
Deloitte AB
Jan Palmqvist Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i TeliaSonera AB (publ), org.nr 556103-4249
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för TeliaSonera AB (publ) för räkenskapsåret 2014-01-01–2014-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten som ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 43–63. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14–63, 89–180 samt 193.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision
innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43–63. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för räkenskapsåret 2013-01-01–2013-12-31 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 11 mars 2014 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för TeliaSonera AB (publ) för räkenskapsåret 2014-01-01–2014-12-31. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Års- och hållbarhetsredovisning 2014
Övrig information
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43–63 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören
är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm den 11 mars 2015
Deloitte AB
Jan Palmqvist Auktoriserad revisor
Övrig information
Till TeliaSonera AB (publ), org.nr 556103-4249
Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i TeliaSonera AB (publ) att översiktligt granska TeliaSoneras hållbarhetsredovisning för år 2014. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 2 i den tryckta versionen av detta dokument.
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 181 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines (utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
Stockholm den 11 mars 2015
Deloitte AB
Jan Palmqvist Didrik Roos
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Tio åri sammandrag − finansiell information
Övrig information
| TeliaSonera-koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiell information (IFRS) | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
| Resultat (MSEK) | ||||||||||
| Nettoomsättning | 101 060 | 101 870 | 104 898 | 104 804 106 979 | 109 550 | 103 585 | 96 344 | 91 060 | 87 661 | |
| Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster |
22 679 20 107 |
24 462 21 368 |
28 400 24 482 |
29 720 26 872 |
32 003 29 936 |
30 242 27 614 |
28 648 26 411 |
26 155 25 251 |
25 489 25 226 |
17 549 17 019 |
| Årets resultat | 15 599 | 16 767 | 21 168 | 21 119 | 23 562 | 21 280 | 21 442 | 20 298 | 19 283 | 13 694 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 14 502 | 14 970 | 19 886 | 18 388 | 21 257 | 18 854 | 19 011 | 17 674 | 16 987 | 11 697 |
| EBITDA före engångsposter | 35 223 | 35 584 | 36 171 | 37 222 | 36 897 | 36 584 | 32 954 | 31 021 | 32 266 | 29 411 |
| EBITDA | 33 675 | 33 656 | 35 074 | 37 181 | 37 661 | 35 159 | 31 658 | 30 333 | 31 113 | 27 508 |
| Av- och nedskrivningar | 15 589 | 15 215 | 20 542 | 13 263 | 13 479 | 12 932 | 12 106 | 11 875 | 11 203 | 13 188 |
| Finansiell ställning (MSEK) | ||||||||||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 86 161 | 81 522 | 83 278 | 92 017 | 90 531 | 100 239 | 100 968 | 83 909 | 74 172 | 74 367 |
| Materiella anläggningstillgångar | 69 669 | 64 792 | 62 657 | 61 291 | 58 353 | 61 222 | 61 946 | 52 602 | 48 195 | 48 201 |
| Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar som |
54 592 | 46 681 | 49 738 | 62 865 | 62 458 | 60 849 | 62 265 | 48 633 | 41 826 | 40 526 |
| innehas för försäljning | 61 644 | 59 833 | 57 373 | 36 710 | 39 209 | 47 360 | 39 107 | 31 558 | 35 199 | 40 681 |
| Summa tillgångar | 272 066 | 252 828 | 253 046 | 252 883 250 551 | 269 670 | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | |
| Summa eget kapital | 116 364 | 112 934 | 109 106 | 122 871 132 665 | 142 499 | 141 448 | 127 057 | 127 717 | 135 694 | |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 111 383 | 108 324 | 105 150 | 115 518 | 125 907 | 135 372 | 130 387 | 117 274 | 119 217 | 127 049 |
| Avsättningar | 26 689 | 22 786 | 26 383 | 24 211 | 23 230 | 25 625 | 24 594 | 16 748 | 15 471 | 15 564 |
| Räntebärande skulder | 101 489 | 90 723 | 91 587 | 79 842 | 65 436 | 71 833 | 65 799 | 43 579 | 27 729 | 26 735 |
| Ej räntebärande skulder Summa eget kapital och skulder |
27 525 272 066 |
26 385 252 828 |
25 970 253 046 |
25 959 | 29 220 252 883 250 551 |
29 713 269 670 |
32 445 264 286 |
29 318 216 702 |
28 475 199 392 |
25 782 203 775 |
| Sysselsatt kapital | 208 365 | 192 134 | 193 056 | 191 402 | 186 509 | 204 908 | 199 186 | 153 090 | 127 195 | 146 712 |
| Operativt kapital Nettolåneskuld |
150 798 59 320 |
143 154 55 774 |
144 020 59 444 |
65 048 | 170 880 163 889 47 309 |
175 063 46 175 |
178 017 48 614 |
140 925 34 155 |
110 163 14 892 |
125 299 7 879 |
| Räntebärande nettoskuld | 47 424 | 43 209 | 47 254 | 60 350 | 43 573 | 42 668 | 44 652 | 31 830 | 10 736 | 5 320 |
| Kassaflöden (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 29 252 | 31 036 | 38 879 | 26 950 | 27 434 | 30 610 | 25 091 | 26 529 | 27 501 | 26 990 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -21 979 | -14 644 | -6 359 | -15 967 | -16 476 | -17 627 | -19 634 | -15 705 | -13 084 | -12 236 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 7 272 | 16 392 | 32 520 | 10 983 | 10 958 | 12 983 | 5 457 | 10 824 | 14 417 | 14 754 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -10 269 | -15 013 | -15 231 | -13 295 | -17 736 | -2 187 | -2 364 | -14 726 | -19 382 | -15 653 |
| Årets kassaflöde | -2 997 | 1 379 | 17 289 | -2 312 | -6 778 | 10 796 | 3 093 | -3 902 | -4 965 | -899 |
| Fritt kassaflöde | 13 046 | 16 310 | 23 740 | 9 415 | 12 901 | 16 643 | 9 333 | 13 004 | 16 596 | 15 594 |
| Investeringar (MSEK) | ||||||||||
| CAPEX Förvärv och övriga investeringar |
16 679 1 220 |
16 332 1 461 |
15 685 1 905 |
17 384 672 |
14 934 1 735 |
14 007 2 842 |
15 795 9 060 |
13 531 7 171 |
11 101 3 951 |
11 583 2 732 |
| Summa investeringar | 17 899 | 17 793 | 17 590 | 18 056 | 16 669 | 16 849 | 24 855 | 20 702 | 15 052 | 14 315 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| EBITDA-marginal (%) | 34,9 | 34,9 | 33,3 | 35,5 | 34,5 | 33,4 | 31,8 | 32,2 | 35,4 | 33,6 |
| Rörelsemarginal (%) | 22,4 | 24,0 | 27,0 | 28,4 | 29,9 | 27,6 | 27,7 | 27,1 | 28,0 | 20,0 |
| Vinstmarginal (%) | 15,4 | 16,5 | 20,2 | 20,2 | 22,0 | 19,4 | 20,7 | 21,1 | 21,2 | 15,6 |
| Av- och nedskrivningar i % av nettoomsättning | 15,4 | 14,9 | 19,6 | 12,7 | 12,6 | 11,8 | 11,7 | 12,3 | 12,3 | 15,0 |
| CAPEX i % av nettoomsättning | 16,5 | 16,0 | 15,0 | 16,6 | 14,0 | 12,8 | 15,2 | 14,0 | 12,2 | 13,2 |
| Totalkapitalets omsättningshastighet (ggr) | 0,39 | 0,40 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,43 | 0,46 | 0,45 | 0,44 |
| Sysselsatt kapitals omsättningshastighet (ggr) | 0,49 | 0,53 | 0,54 | 0,55 | 0,55 | 0,54 | 0,59 | 0,69 | 0,67 | 0,60 |
| Räntabilitet på totalt kapital (%) | 10,2 | 10,6 | 11,5 | 12,3 | 12,7 | 11,8 | 12,7 | 13,1 | 13,2 | 9,4 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 12,2 | 13,5 | 14,9 | 16,4 | 16,9 | 15,5 | 17,3 | 19,4 | 19,5 | 12,6 |
| Räntabilitet på eget kapital (%) Soliditet (%) |
15,0 38,0 |
15,9 39,5 |
20,5 38,2 |
16,8 44,0 |
17,8 48,0 |
15,2 49,1 |
17,2 50,5 |
18,6 50,3 |
17,2 49,9 |
10,3 58,9 |
| Skuldsättningsgrad (%) | 57,4 | 55,8 | 61,4 | 58,8 | 39,3 | 34,9 | 36,5 | 31,3 | 15,0 | 6,6 |
| Nettolåneskuld/EBITDA (ggr) | 1,68 | 1,57 | 1,64 | 1,75 | 1,28 | 1,26 | 1,48 | 1,10 | 0,46 | 0,27 |
| Räntetäckningsgrad (ggr) | 3,9 | 4,7 | 6,3 | 7,2 | 10,7 | 8,3 | 7,6 | 14,2 | 18,1 | 11,7 |
| Självfinansieringsgrad (ggr) | 1,63 | 1,74 | 2,21 | 1,50 | 1,65 | 1,82 | 1,01 | 1,28 | 1,83 | 1,89 |
| Aktiedata | ||||||||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | ||||||||||
| – vid periodens utgång | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 |
| – genomsnitt, före utspädning | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 367,0 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 |
| – genomsnitt, efter utspädning | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 367,0 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) Kontant utdelning per aktie (SEK) 1), 2) |
3,35 3,00 |
3,46 3,00 |
4,59 2,85 |
4,21 2,85 |
4,73 2,75 |
4,20 2,25 |
4,23 1,80 |
3,94 4,00 |
3,78 6,30 |
2,56 3,50 |
| Kontant utdelning totalt (MSEK) 1), 2) | 12 990 | 12 990 | 12 341 | 12 341 | 12 349 | 10 104 | 8 083 | 17 962 | 28 290 | 15 717 |
| Utdelningsandel (%) | 89,6 | 86,8 | 62,1 | 67,7 | 58,1 | 53,6 | 42,5 | 101,6 | 166,5 | 136,9 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 25,72 | 25,02 | 24,28 | 26,69 | 28,04 | 30,15 | 29,04 | 26,12 | 26,55 | 28,29 |
1) För 2014 enligt styrelsens förslag.
2) För 2007, 2006 och 2005 inklusive extra utdelningar om 2,20 SEK per aktie (totalt 9 879 MSEK), 4,50 SEK per aktie (totalt 20 207 MSEK) respektive 2,25 SEK per aktie (totalt 10 104 MSEK).
Enbart 2012 har räknats om avseende förändring i redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner under 2013 (se not K1 i koncernredovisningen). Definitionen avseende nyckeltalet Räntabilitet på sysselsatt kapital ändrades under 2014 (se Definitioner), endast 2013 och 2014 är beräknade med den nya definitionen. Enbart 2013 räknats om avseende förändringar som beskrivs i not K1 i koncernredovisningen.
| Operativ information 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Mobilitetstjänster Abonnemang totalt (1000-tal) 65 557 64 673 63 072 54 360 46 889 39 326 34 172 26 648 20 786 19 146 varav Sverige Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 6 578 6 546 6 587 6 290 5 869 5 666 5 334 4 807 4 603 4 387 Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) 10 778 10 277 10 060 9 854 9 499 8 493 7 849 6 635 5 335 4 456 Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) 4 724 4 550 4 459 4 354 4 220 3 983 3 815 3 474 3 058 2 750 Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) 260 246 244 242 237 218 191 178 157 139 Mobil telefoni, churn totalt (%) 17 18 15 15 17 13 14 15 17 15 Mobil telefoni, ARPU (SEK) 189 184 190 196 196 192 189 194 204 213 varav Finland Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) 3 365 3 345 3 249 3 231 3 237 2 874 2 676 2 449 2 407 2 507 Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) 5 402 5 464 5 476 5 471 5 575 5 604 5 618 5 473 5 936 5 642 Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) 3 097 2 799 2 827 2 840 2 896 2 831 2 911 2 656 2 554 2 405 Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) 281 271 268 255 266 280 276 284 285 277 Mobil telefoni, churn totalt (%) 21 22 26 28 25 22 17 16 19 24 Mobil telefoni, ARPU (EUR) 16 17 19 21 22 24 26 29 29 30 varav Norge Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) 1 600 1 612 1 641 1 657 1 680 1 658 1 581 1 577 1 641 1 651 Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) 286 283 285 279 276 279 247 236 218 192 Mobil telefoni, ARPU (NOK) 240 243 248 259 291 309 330 348 352 333 varav övriga länder Mobil telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) 1 581 1 522 1 462 1 426 1 450 1 460 1 493 1 449 1 123 1 154 Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) 1 537 1 634 1 953 1 990 2 000 1 991 2 012 2 012 2 074 1 889 Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) 1 113 1 083 1 070 1 092 1 068 1 042 1 056 1 015 803 735 Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) 873 865 868 795 797 766 778 765 759 677 Mobil telefoni, abonnemang, Spanien (1000-tal) 4 044 3 889 3 707 3 039 2 283 1 506 970 427 24 – Mobil telefoni, abonnemang, Kazakstan (1000-tal) 13 099 14 307 13 463 10 850 8 921 7 165 7 083 6 017 3 539 3 320 Mobil telefoni, abonnemang, Azerbajdzjan (1000-tal) 4 567 4 379 4 417 4 166 3 994 3 847 3 471 3 029 2 333 1 741 Mobil telefoni, abonnemang, Uzbekistan (1000-tal) 8 574 8 496 9 475 7 688 6 832 5 074 2 683 690 – – 3 328 Mobil telefoni, abonnemang, Tadzjikistan (1000-tal) 3 301 2 809 2 139 1 723 1 523 1 154 611 – – Mobil telefoni, abonnemang, Georgien (1000-tal) 2 088 1 803 2 074 2 066 2 044 1 892 1 582 1 296 1 032 715 Mobil telefoni, abonnemang, Moldavien (1000-tal) 1 120 1 024 1,251 1 089 907 660 550 504 448 370 Mobil telefoni, abonnemang, Nepal (1000-tal) 12 090 10 867 9 046 6 842 4 084 2 202 1 749 – – – Fasta tjänster Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) 2 690 2 491 2 545 2 481 2 402 2 348 2 284 2 164 1 828 1 278 varav Bredband, abonnemang, Sverige (1000-tal) 1 275 1 208 1 175 1 149 1 129 1 125 1 122 1 061 915 711 Bredband, abonnemang, Finland (1000-tal) 561 532 501 491 476 458 478 473 412 350 Bredband, abonnemang, Norge (1000-tal) – – 184 188 195 223 176 177 172 – Bredband, abonnemang, Danmark (1000-tal) 114 99 87 80 67 47 34 31 7 5 Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) 516 430 385 372 345 313 298 259 181 105 Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) 224 222 213 201 190 182 176 163 141 107 Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 1) 3 034 3 247 3 452 3 681 3 961 4 115 4 666 4 956 5 288 5 827 varav Fast telefoni, abonnemang, Sverige (1000-tal) 2 054 2 209 2 347 2 521 2 703 2 789 3 178 3 412 3 672 4 081 Fast telefoni, abonnemang, Finland (1000-tal) 99 108 125 147 175 207 276 305 366 456 Fast telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) 122 121 125 81 61 40 52 64 84 104 Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) 468 504 540 647 689 722 769 789 785 798 Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) 291 305 315 285 333 357 391 386 381 388 Personal Antal anställda den 31 december 26 166 26 013 27 838 27 983 28 945 29 734 32 171 31 292 28 528 28 175 Medelantal anställda under året 24 951 25 319 26 793 27 005 27 697 28 815 30 037 28 561 26 969 27 403 varav i Sverige 7 977 8 122 8 486 8 378 8 937 9 170 10 152 10 002 10 427 11 061 varav i Finland 3 577 3 745 4 231 4 497 4 686 4 981 5 258 5 697 5 936 6 369 varav i övriga länder 13 397 13 452 14 076 14 130 14 074 14 664 14 627 12 862 10 606 9 973 varav kvinnor 10 829 10 958 11 465 11 786 12 212 13 111 13 251 12 571 12 164 11 934 varav män 14 122 14 361 15 328 15 219 15 485 15 704 16 786 15 990 14 805 15 469 Löner och ersättningar (MSEK) 9 746 9 400 9 863 9 979 10 405 11 152 11 011 9 632 8 918 9 023 Arbetsgivaravgifter (MSEK) 1 893 1 900 1 835 1 821 1 900 1 995 2 134 1 971 1 903 1 970 Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader 14,4 14,0 14,2 14,5 14,8 15,3 15,8 14,8 15,2 15,5 Nettoomsättning per anställd (kSEK) 4 050 4 017 3 915 3 881 3 862 3 802 3 449 3 373 3 376 3 199 Rörelseresultat per anställd (kSEK) 909 966 1 056 1 101 1 155 1 050 954 916 945 640 Förändring av arbetsproduktivitet (%) 2,6 5,6 14,1 11,2 10,8 11,1 7,8 7,1 11,2 8,3 Nettoresultat per anställd (kSEK) 625 662 790 782 851 738 714 711 715 500 |
TeliaSonera-koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
1)Fast telefoni abonnemang inkluderar PSTN och VoIP.
Röst, meddelande, data och innehåll.
Extern nettoomsättning exklusive hårdvaruförsäljning.
En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures.
Engångsposter omfattar kapitalvinster och kapitalförluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal) eller andra kostnader av engångskaraktär.
Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar (och säkrar lång- och kortfristiga lån) samt därtill kopplade CSA, minskade med kortfristiga placeringar, placeringar i värdepapper som kan säljas och likvida medel.
Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag och joint ventures återlagda.
Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.
Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Årets resultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig summa tillgångar.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittlig summa tillgångar.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter exklusive kursvinster uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.
Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande.
Nettolåneskuld dividerad med EBITDA före engångsposter.
Nettolåneskuld uttryckt i procent av summa tillgångar.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.
Utdelning per aktie dividerad med resultat per aktie (före utspädning).
Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
Procentuell förändring mellan åren av kvoten mellan nettoomsättning i fast pris och medelantal anställda.
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar.
k tusen M miljoner G miljarder
| Svenska kronor | HKD | Hongkong dollar | NPR | Nepalesiska rupier |
|---|---|---|---|---|
| Azerbajdzjanska manat | JPY | Japanska yen | RUB | Ryska rubler |
| Tjeckiska koruny | KZT | Kazakstanska tenge | TJS | Tadzjikistanska somoni |
| Danska kronor | LTL | Litauiska litas | TRY | Turkiska lira |
| Europeiska euro | LVL | Lettiska lats | USD | US-dollar |
| Brittiska pund | NOK | Norska kronor | UZS | Uzbekistanska som |
| Georgiska lari | MDL | Moldovan leu | ||
TeliaSoneras årsstämma äger rum onsdagen den 8 april 2015, klockan 14:00 på Waterfront Congress Centre i Stockholm. Kallelse publicerades på TeliaSoneras webbplats www.teliasonera.com i början av mars. Stämman kommer att tolkas till engelska.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 31 mars 2015 och anmäla sig till bolaget senast tisdagen den 31 mars 2015.
Anmälan om deltagande kan ske skriftligen under adress TeliaSonera AB, Box 7842, 103 98 Stockholm, Sverige, per telefon 08-402 90 50 vardagar mellan klockan 09.00 och klockan 16.00, eller via TeliaSoneras webbplats www.teliasonera.com (endast privatpersoner).
Vid anmälan vänligen uppge namn/firma, personnummer/organisationsnummer, adress, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 31 mars 2015 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid. Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy är förvaltarregistrerade hos Euroclear Sweden AB, måste sådan aktieägare
som vill delta i stämman kontakta Euroclear Finland Oy per e-post: [email protected] eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 31 mars 2015.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets webbplats www.teliasonera.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast tisdagen den 31 mars 2015.
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 3,00 kronor per aktie och att den 10 april 2015 skall vara avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 15 april 2015.
Marie Ehrlings och Johan Dennelinds anföranden på stämman kommer att finnas på bolagets webbplats www.teliasonera.com efter stämman.
Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Besöksadress: Stureplan 8, Stockholm Växel: 08 504 550 00 www.teliasonera.com
Produktion: TeliaSonera AB Investor Relations i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: TeliaSonera och Pentti Hokkanen
TeliaSonera hjälper miljontals kunder att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt genom att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster. Internationell styrka och lokal förankring är kombinationen som gör oss unika och som skapar en kundupplevelse i världsklass – hela vägen från Norden till Nepal.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.