Annual Report • Mar 30, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Sandviks produktionsenhet för skärande verktyg, Gimo.
| ÅRET I KORTHET 1 | |
|---|---|
| KONCERNCHEFENS KOMMENTAR 2 | |
| VÅR VÄRLD 4 | |
| DRIVKRAFTER FÖR TILLVÄXT 8 | |
| VÅR STRATEGI10 | |
| VÅRA KUNDER16 | |
| FORSKNING OCH UTVECKLING26 | |
| VÅRA MEDARBETARE30 | |
| VÅR AKTIE 34 | |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE37 | |
| Koncernöversikt37 | |
| Utvecklingen inom affärsområdena43 | |
| Integrerad riskhantering 54 | |
| Finansiell riskhantering56 | |
| Bolagsstyrningsrapport63 | |
| REDOVISNING KONCERNEN72 | |
| Resultaträkning73 | |
| Balansräkning74 | |
| Förändringar i eget kapital76 | |
| Kassaflödesanalys77 | |
| REDOVISNING MODERBOLAGET 78 | |
| Resultaträkning79 | |
| Balansräkning80 | |
| Förändringar i eget kapital82 | |
| Kassaflödesanalys83 | |
| VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER84 | |
| NOTER95 | |
| MOTIVERING TILL UTDELNINGSFÖRSLAG 123 | |
| FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 124 | |
| REVISIONSBERÄTTELSE 125 | |
| STYRELSE 126 | |
| KONCERNLEDNING 128 | |
| ÅRSSTÄMMA OCH UTDELNING 130 | |
| FINANSIELLA NYCKELTAL 131 | |
| DEFINITIONER 132 |
| Rapport första kvartalet 2015 | 27 april 2015 |
|---|---|
| Årsstämma 2015 | 7 maj 2015 |
| Rapport andra kvartalet 2015 | 17 juli 2015 |
| Rapport tredje kvartalet 2015 | 23 oktober 2015 |
| Kapitalmarknadsdag 2015 | 16 november 2015 |
| Rapport fjärde kvartalet 2015 | Första kvartalet 2016 |
Årsredovisningen finns även i webbversion på sandvik.com där den också kan beställas i tryckt form. Detsamma gäller vår hållbarhetsredovisning.
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 37–124. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt.
MSEK Orderingång –2 %*
MSEK Fakturering –2 %*
MSEK Resultat efter finansiella poster
% Avkastning på sysselsatt kapital
4,79
SEK Resultat per aktie
SEK Föreslagen utdelning
* Fast valuta för jämförbara enheter
Vi sätter industristandarden. Det är en bra beskrivning på det som jag och mina 47 000 medarbetare världen över strävar mot varje dag. Med en bas i starka värderingar och en lång historia av viktiga innovationer för industrin, fortsätter vi att utveckla produkter och lösningar som hjälper våra kunder att stärka sin konkurrenskraft. Den strategi vi lanserade för snart tre år sedan har inneburit en kraftsamling i koncernen som vi nu börjar se resultatet av.
Under året har försäljningen utvecklats starkt inom flera segment som flyg och energi. Vi har flyttat fram positionerna på tillväxtmarknaderna genom att ännu bättre anpassa produkt- och serviceerbjudandet till de lokala förutsättningarna, och vi har lanserat ett starkare erbjudande i mellansegmentet. Dessutom har vår eftermarknadsaffär inom gruvindustrin utvecklats väl. De makroekonomiska förutsättningarna har varit fortsatt utmanande, men i Nordamerika, främst i USA, var efterfrågan relativt stark.
Vi har påbörjat anpassningen av vår tillverkning och genomfört aktiviteter för att frigöra mer kapital för satsningar på tillväxt. Den lägre efterfrågan i vissa segment under året har balanserats med kostnadsbesparingar och fler synergier. Våra effektiviseringsprogram har utvecklats enligt plan – såväl
programmet för att optimera försörjningskedjan, elva produktionsstängningar initierades 2014, som outsourcingen och etableringen av gemensamma funktioner på koncernnivå. Även om dessa program varit förenade med initiala investeringar, börjar vi nu se att de ger kostnadsbesparingar. Vi har dessutom varit framgångsrika med att minska lagernivåerna och generera ett starkt kassaflöde.
Med ett tydligt kundfokus har vi fortsatt att lansera innovativa produkter och förstärka vår marknadsledande position. Vi har satt en ny standard för kraftfulla och bränslesnåla truckar inom gruvbrytning under jord. Med ny, banbrytande teknologi har vi utvecklat fler verktyg och metoder som hjälper våra kunder inom fordons-, flyg-, oljeoch gassektorn att både påskynda produktutvecklingsprocesserna och göra tillverkningen mer säker och hållbar. Vi ser även bortom nuvarande gränser och tittar på material och produktionsmetoder, som pulverteknologi och 3D-printing, som kan leda till nästa stora produktivitetslyft inom industrin. De satsningar och effektiviseringar vi genomfört inom FoU de senaste åren börjar alltså bära allt mer frukt. Jag ser bland annat fram emot de närmare 15 000 produkter som vårt största affärsområde Sandvik Machining Solutions planerar att lansera 2015. På tillväxtmarknaderna har vi genomfört omfattande
FoU-investeringar. I Indien, där vi idag har fyra FoU-center med cirka 300 medarbetare, bygger vi ett nytt stort center och etablerar nya forskningssamarbeten för att utveckla vårt lokala och globala erbjudande ytterligare.
De nära och starka kundrelationerna betyder mycket för vår eftermarknadsaffär. Vi blir allt bättre på att möta och fånga upp behoven hos kunderna under hela produktlivscykeln. Försäljningen av service och reservdelar är ett strategiskt viktigt område för Sandvik. Hos affärsområdet Sandvik Mining stod service och eftermarknad för 53 % av omsättningen under 2014.
Vi ökar exponeringen i de sektorer vi ser som kritiska för stora delar av samhället. En sådan sektor är energi. Med förvärvet av amerikanska Varel International Energy Services har vi stärkt vårt erbjudande av lösningar för en växande energimarknad. Genom att lansera ledande energieffektiva lösningar för industrin världen över gör vi det möjligt för våra kunder att minska sin miljöpåverkan och att skapa en bättre värld för oss alla.
Samtidigt fortsätter vi med en aktiv portföljförvaltning och att avyttra delar som inte hör till kärnverksamheten. Under 2014 avyttrade vi exempelvis Sandvik Materials Technologys distributionsverksamhet i Australien och Nya Zeeland liksom deras drivfjäderaffär i USA och Mexiko.
Vi förstärker vår ställning som en högteknologisk och marknadsledande industrikoncern genom att rekrytera och utveckla de bästa talangerna. Sandvik är en global, innovativ och spännande arbetsplats där man kan göra skillnad – för företag, samhällen och miljön. Under året lanserade vi ett globalt traineeprogram och införde tydliga karriärvägar för våra experter. Vi har även stärkt vår chefsutveckling, talangutvärdering och våra incitamentsprogram. Allt i syfte att fortsätta utveckla den prestationsbaserade kultur som är så viktig för ett globalt företag som Sandvik.
En annan mycket viktig del av vår kultur är säkerhet. Vi kan glädja oss åt ytterligare en minskning i vår olycksfallsfrekvens som, för alla verksamheter sammantagna, sjönk för fjärde året i rad till 2,5 vid årets slut. Detta är den lägsta nivån i Sandviks historia. Det finns ett starkt medvetande i koncernen när det gäller att alltid tänka på säkerheten först. Nu fortsätter vi det fokuserade arbetet för att hålla nere olyckstalen på denna i ett branschperspektiv mycket låga nivå.
Med de senaste årens kraftfulla insatser är vi rustade för att kunna hantera snabba förändringar i vår omvärld och skapa långsiktiga värden till våra aktieägare. Vi fortsätter att fokusera på våra strategiska aktiviteter för att skapa högre avkastning, minska volatiliteten i
lönsamheten och öka exponeringen i attraktiva tillväxtsegment.
Till sist vill jag tacka alla medarbetare som gjort och gör detta möjligt. Jag har stor respekt för all kunskap och allt engagemang, något som gör mig trygg när det gäller att fortsätta leverera och leva upp till våra löften under kommande år.
Stockholm, februari 2015
Olof Faxander Verkställande direktör och koncernchef
Vi är en högteknologisk och global industrikoncern som erbjuder produkter, tjänster och service som förbättrar våra kunders produktivitet, lönsamhet och säkerhet. Under 2014 hade vi cirka 47 000 medarbetare, försäljning i över 130 länder och omsatte cirka 89 miljarder kronor. Vår verksamhet baseras på en unik kunskap i materialteknologi med omfattande insikt i industri- och kundprocesser. Vi investerar kraftigt i forskning och utveckling och har ett nära samarbete med våra kunder och leverantörer. Verksamheten är indelad i fem affärsområden: Sandvik Machining Solutions, Sandvik Mining, Sandvik Materials Technology, Sandvik Construction och Sandvik Venture.
Verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning samt komponenter i hårdmetall och andra hårda material.
Maskiner och verktyg för gruvoch anläggningsindustrin samt olika typer av processanläggningar.
Högförädlade produkter i avancerade rostfria stål, speciallegeringar och titan samt metalliska och keramiska motståndsmaterial.
AFRIKA/ MELLANÖSTERN
38 %
EUROPA
ASIEN
AUSTRALIEN 7 %
FAKTURERING PER KUNDSEGMENT*
8 000
aktiva patent och andra immateriella rättigheter
i forskning och utveckling
*Utgör andel av koncernens totala fakturering 2014.
| ÖVERSIKT AFFÄRSOMRÅDEN Sandvik är indelat i fem affärsområden med ansvar för forskning och utveckling (FoU), tillverkning, marknadsföring och försäljning av sina respektive produkter. |
SANDVIK MACHINING SOLUTIONS |
SANDVIK MINING |
|---|---|---|
| ERBJUDANDE | En global marknadsledare av verktyg och verktygssystem för avancerad skärande metallbearbetning inom industrin. Produkterna tillverkas i hårdmetall och andra hårda material som diamant, kubisk bornitrid och specialkeramik. Fokus ligger på att öka kundernas produktivitet genom att tillhandahålla produkter, service och applikationskunnande. Produk terna säljs under väletablerade varumärken som Sandvik Coromant, Seco, Walter, Pramet, Dormer och Carboloy. |
En ledande, global leverantör av marknadens mest kompletta produktprogram för gruvindustrin. Erbjudandet omfattar maskiner, verktyg, service och tekniska lös ningar och täcker in områden som bergborrning, brytning, krossning, lastning och transport samt åter vinning och hantering av berg och mineraler. |
| MARKNAD | Kunderna finns inom bland annat verkstads-, flyg- och fordonsindu strin, energiområdet samt elektro nik- och medicinteknisk industri. Världsmarknaden för verktyg inom skärande metallbearbetning upp skattades till cirka 160 miljarder kronor 2014. Den underliggande långsiktiga tillväxten bedöms uppgå till i genomsnitt 4–5 % per år. |
Produkterna används främst i gruvor över hela världen. Världsmarknaden uppskattades 2014 till cirka 140 miljarder kronor. Även om utveck lingen är oförändrad på kort sikt, bedöms den underliggande lång siktiga tillväxten uppgå till i genom snitt 4–6 % per år. |
| ÅRET I KORTHET | – Tillväxt i viktiga segment – Starkt kassaflöde – Optimering av försörjningskedjan; två enheter stängda |
– Stabil efterfrågan på eftermarkna den, utmanande marknad för Equipment och Mining Systems – Besparingar genom personalminskningar – Optimering av försörjningskedjan; två enheter stängda |
| FAKTURERING* | FAKTURERING* | |
| 34 % 30 856 MSEK |
30 % 26 831 MSEK |
|
| RÖRELSERESULTAT** | RÖRELSERESULTAT** | |
| 54 % 6 159 MSEK |
21 % 2 398 MSEK |
|
| ANTAL MEDARBETARE*** | ANTAL MEDARBETARE*** | |
| 18 927 | 11 815 |
En världsledande tillverkare av högförädlade produkter i avancerade rostfria stål och speciallegeringar för de mest krävande industrierna, som olja och gas, kärnkraft och kemi. Nya material utvecklas i nära samarbete med kunderna med fokus på att göra deras processer säkrare och mer effektiva, och samtidigt bidra till att minska miljöpåverkan.
Kunderna är aktiva inom främst energiområdet, men även inom bland annat kemi-, flyg-, gruv- och fordonsindustrin. Världsmarknaden uppskattades 2014 till cirka 130 miljarder kronor. Den underliggande långsiktiga tillväxten bedöms uppgå till i genomsnitt 4–6 % per år, men tillväxten är normalt sett högre inom energisegmentet.
– Gynnsam efterfrågan och tillväxt inom energisegmentet
– Stabil lönsamhet
– Avyttring av icke kärnverksamheter
FAKTURERING*
Sandvik Construction är specialiserat på maskiner, verktyg och service för nischerna brytning, borrning och krossning inom anläggningsindustrin. Applikationsområdena inkluderar tunneldrivning, dagbrott, vägbyggen, rivning och återvinning. Produktsortimentet omfattar bergverktyg, borriggar, brytare, hantering av bulkmaterial och maskiner för krossning och sortering.
Produkterna används inom anläggningsindustrin i hela världen. Världsmarknaden uppskattades 2014 till cirka 140 miljarder kronor. Den underliggande långsiktiga tillväxten för utrustning, verktyg och reservdelar inom anläggningsindustrin bedöms uppgå till i genomsnitt 4 % per år.
– Stabil position i en utmanande marknad
– Förbättrad operativ effektivitet – Optimering av försörjningskedjan; en enhet stängd
ANTAL MEDARBETARE***
9 % 7 658 MSEK
* Utgör andel av koncernens totala fakturering. ** Utgör andel av koncernens totala rörelseresultat, exklusive koncerngemensamt.
2 815
*** Omräknat till heltidstjänster per 31 december 2014. 2 773 av medarbetarna är koncerngemensamma och inte anställda i något affärsområde. Läs mer om Sandviks affärsområden i förvaltningsberättelsen.
industri, gruvindustri, skärande metallbearbetning, komposittillverkning och särskilda konsumentnischer.
– Förvärv av Varel International Energy Services, Inc.
Kunderna finns inom olje- och gas-
Sandvik Venture accelererar tillväxten i små till medelstora företag med potential att fortsätta expandera. Produktområdena är Sandvik Process Systems, Sandvik Hyperion, Wolfram Bergbau und Hütten och Varel International Energy Services. De är ledande leverantörer av produkter och applikationer inom sina respektive nischer och skapar även värde för Sandviks övriga affärsområden.
SANDVIK VENTURE
FAKTURERING*
För att behålla vår position på en konkurrensutsatt och utmanande marknad följer vi noga de globala trender som påverkar vår verksamhet. Trenderna innebär betydande utmaningar inom områden som energiförsörjning och miljöskydd. Genom en fortsatt snabb teknikutveckling fokuserar vi därför på innovationer som ger högre produktivitet och energieffektivitet, förbättrar resursutnyttjandet och ökar säkerheten.
Jordens befolkning växer snabbt och har sedan 1970 mer än fördubblats till över sju miljarder. Samtidigt ökar medellivslängden och andelen äldre kontinuerligt. Demografiska förändringar leder till ett skifte i kommersiell attraktivitet, ett resultat av omfördelningen av jordens befolkning.
Vi ökar vår geografiska exponering i snabbt växande regioner och länder som Indien och Kina.
Det pågår ett exponentiellt och långsiktigt befolkningsskifte, från landsbygd till urbana områden. Utvecklingen leder till ökad efterfrågan på anpassade stadslösningar för bostäder, infrastruktur och transporter. Kopplat till detta sker betydande förändringar inom fordonsindustrin. Dessutom innebär en större stadsbefolkning att efterfrågan på energi ökar, vilket skapar ett behov att säkerställa hållbara och effektiva energikällor. Materialteknologi är en viktig faktor i denna utveckling.
Vi har exempelvis lanserat vår andra serie av skärsorter för stålsvarvning baserad på Inveio™-teknologin, ett genombrott inom materialforskningen som ökar produktiviteten hos våra fordonskunder. Vi har även identifierat nya applikationer för vårt metallpulver. Som ett resultat av dess utmärkta korrosionsegenskaper används det i ventilhus, grenrör, svängtappar och samlingsrör.
En snabb utveckling inom transporter samt informations- och kommunikationsteknologi (ICT) leder till ett snabbare utbyte av livsåskådningar, idéer och produkter. Barriärerna för flödet av varor, service, kapital och människor har minskat samtidigt som flödet blivit allt mer komplext. Mitt i allt detta har ett mellansegment uppstått.
Takten i forskning och utveckling och produktlansering, samt en tät kunddialog är viktiga faktorer för att behålla en stark position på marknaden i en värld i snabb förändring.
Vi utvecklar och delar på viktiga teknologier i hela organisationen. Detta ger våra kunder möjlighet att i ännu större utsträckning dra fördel av våra kombinerade innovativa lösningar. Vi ökar hela tiden lanseringstakten för våra produkter och erbjudanden och fokuserar på produktivitet och energieffektivitet.
Förändringar i klimatet ökar förväntningarna och kraven på att nya teknologier ska motverka de negativa effekterna av klimatförändringarna. Tillgången till energi och rent vatten har blivit en strategisk fråga i många länder i takt med att befolkningstillväxten och därmed energi- och vattenkonsumtionen ökat. Efterfrågan ökar därför på förbättrade tekniker som styrd borrning, material för djuphavsutvinning och tekniker för vattenrening. Teknologier för avskiljning av koldioxid, så kallad carbon capturing, och andra metoder för att motverka klimatförändringarna, såväl som att finna substitut för att mildra beroendet av kritiska produkter, är av stor betydelse.
Vi har fördelat FoU-resurser till strategiska tillväxtområden, som energisegmentet. Vi har introducerat en ny generation truckar för gruvdrift under jord och lanserat ny teknik för förbränningsmotorer (GDI) – vilka båda ger lägre bränsleförbrukning jämfört med konkurrerande produkter.
Sensorteknologi, mikrodatorer och nätverksenheter möjliggör att objekt blir allt mer sammankopplade och automatiserade. Den traditionella linjära värdekedjan löses upp och banar väg för nya affärsmodeller där service och systemtänkande är viktigast, men där noggranna överväganden är nödvändiga för säkerheten. Företag behöver anpassa sin kompetensmix för att kunna utveckla digitaliserade kunderbjudanden, men också för att kunna hantera försäljning, marknadsföring och leveransförmåga.
Vi har utvecklat ett automatiskt navigerings- och positioneringssystem i 3D för borroperationer. Vi har introducerat Sandvik AutoMine®, en systemfamilj för fjärrstyrd gruvdrift som skapar bättre arbetsförhållanden och säkerhet samt ökar produktiviteten och minskar underhållskostnaderna. Vårt Adveon Tool Library™ integrerar information om skärande verktyg i kundens CAM-system för att den virtuella monteringen av verktyg ska kunna ske enklare, snabbare och mer exakt.
Vår vision innebär att det är vi som sätter den standard som andra i vår bransch ska följa. För att uppnå detta är våra medarbetare och de relationer vi bygger upp med kunder och intressenter precis lika viktiga som vår teknologi och expertis. Det krävs även en hög nivå av innovativt tänkande i alla företagets processer och i vårt sätt att bedriva det löpande arbetet. Visionen förstärker och förbättrar vår ständiga strävan efter att vara ledande inom branschen och inom våra utvalda segment.
Våra kärnvärden är byggda på vårt starka arv och stödjer våra ambitioner för framtiden.
CUSTOMER FOCUS Vi strävar ständigt efter att överträffa våra kunders förväntningar och göra det möjligt för dem att bli mer framgångsrika i sin verksamhet.
INNOVATION Vi formar framtiden genom att ständigt sträva efter att hitta banbrytande lösningar i hela vår verksamhet.
FAIR PLAY Vi arbetar och gör affärer på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.
Vi är engagerade och drivs av att göra vårt företag till det ledande i branschen.
Vi strävar efter att förstärka dina möjligheter genom att tillföra produktivitet, hållbarhet – en hög nivå av säkerhet och etik, samt förmågan att uppnå fortsatt framgång och tillväxt. Det är vårt varumärkeslöfte.ments.
Vi har identifierat fem områden som beskriver Sandviks strategiska inriktning och hur vi ska agera för att kunna sätta industristandarden. Med ett starkt kundfokus som grund behöver vi vara:
TILLVÄXTORIENTERADE Öka exponeringen på marknader och i segment med hög tillväxt.
Förse kunderna med ledande lösningar och ta vara på nya trender.
FLEXIBLA OCH SNABBA Ha förmåga att snabbt agera på förändringar i marknaden.
Attrahera, utveckla och behålla de bästa talangerna och skapa en kultur som drar nytta av den fulla potentialen hos alla medarbetare.
FULLT UT GLOBALA Vara globala i såväl tanken som i praktiken genom vår marknadsnärvaro.
Sandviks uppförandekod och uppförandekod för leverantörer reviderades under 2014. Den nya leverantörskoden lanserades 2014 och den nya uppförandekoden lanseras under 2015. Koderna visar på vårt starka engagemang inom ansvarsfullt företagande och att följa de lagar och regler som gäller
i de länder där vi är verksamma. I processen med att uppdatera uppförandekoden var många olika intressenter engagerade. Uppförandekoden stöds av ett nytt globalt rapporteringsverktyg, "Speak Up", som lanseras tillsammans med koden.
Koncernledningen sätter visionen och den strategiska inriktningen. Den koncerngemensamma stabsorganisationen beslutar om strategiska planer som ger en hävstångseffekt inom viktiga områden som strategisk FoU, kommunikation, talangutveckling och förvärv med mera (M&A). Dessutom har den ett ansvar att skapa synergier genom att centralisera service, tjänster och infrastruktur.
Sandvik är indelat i fem affärsområden med ansvar för forskning och utveckling (FoU), tillverkning, marknadsföring och försäljning för sina respektive produkter. De strategiska initiativ som genomförs inom affärsområdena stödjer koncernens vision och långsiktiga, strategiska inriktning.
skapa tillväxt på kärnmarknader
mer än fördubbla försäljningen i mellansegmentet
Ökar tillväxten i små till medelstora företag som har potential att expandera, vilket inkluderar:
Sandviks finansiella mål är framtagna utifrån bedömningar av företagets styrka och positionering för framtiden. Målen ska bidra till att behålla och stärka koncernens
ledande, globala position och skapa långsiktigt värde för aktieägare och andra intressenter. Ett starkt fokus ligger på en kraftfull effektivisering av verksamheten i syfte att stärka
kassaflödet. Därmed skapas nödvändiga resurser för att kunna öka investeringarna i tillväxtfrämjande aktiviteter som FoU och försäljning.
* Mäts över en konjunkturcykel. ** Föreslagen utdelning.
AVKASTNING
UTDELNINGS-KVOT 50 % AV RESULTATET PER AKTIE. UTFALL 2014: 73 %**
För att behålla och stärka vår världsledande position och skapa lönsam tillväxt, fortsätter vi att ta vara på koncernens samlade styrkor och utvecklar en ännu mer kundfokuserad, snabbrörlig, global och hållbar organisation.
Historiskt har Sandvik kunnat dra fördel av en positiv utveckling i världsekonomin och leverera en stabil tillväxt. Nu pekar prognoser på en makrobild som på egen hand inte kommer att kunna driva vår tillväxt och lönsamhet under de närmaste åren. Därför ska vi leverera enligt vår strategiska inriktning och stärka vår ledande position inom attraktiva områden:
För att behålla vårt teknologiledarskap och leverera de mest effektiva lösningarna till kunder över hela världen, ökar vi innovationstakten och investeringarna inom nya områden. Vi bevakar globala trender för att ta vara på möjligheter vid utvecklingen av vårt erbjudande. Våra expertnätverk inom FoU hjälper oss att skapa en större hävstång från våra innovationsförmågor i koncernen.
Vi är globala, på en lokal nivå i vårt dagliga arbete, och bygger ännu starkare relationer med våra kunder genom att möta och överträffa deras behov och förväntningar. Vi arbetar i nära dialog med kunderna genom hela produktlivscykeln och utvecklar vårt serviceerbjudande för att skapa en växande eftermarknadsaffär.
Vi stärker vår geografiska närvaro inom produktion, marknadsföring och försäljning på snabbt växande marknader som Asien med ett särskilt fokus på Indien och Kina.
Vi strävar efter att samarbeta med våra kunder för att nå såväl deras som våra egna hållbarhetsmål. Vi ser hållbarhet som en förutsättning för en lönsam och ansvarstagande verksamhet, för att kunna skapa långsiktig tillväxt. Vi tror på så kallad triple bottom line, det vill säga en verksamhet baserad på en kombination av ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.
I allt vi gör arbetar vi aktivt för att säkra effektivitet och lönsamhet. Ytterligare initiativ inom koncernen omfattar förbättrad kostnadskontroll och principer för kapitalallokering baserat på storlek, tillväxt och avkastning. Vi har infört en strategi för aktiv portföljförvaltning som omfattar avyttringar av icke kärnverksamheter samt förvärv och vi har initierat ett program för optimering av försörjningskedjan i syfte att omstrukturera tillverkningen. Vi fortsätter arbetet med att utveckla en högpresterande organisation: vi har ökat vårt fokus på att arbeta lean i verksamheten, alla våra
chefer har utbildats i målstyrning i nära anslutning till målformuleringsprocessen, vi har infört tydligare ersättningsmodeller, vi följer upp hög- och lågpresterande insatser och vi har förbättrat säljincitamenten. Dessutom har vi lanserat ett globalt talangutvecklingsprogram.
Många av våra kunder är verksamma i branscher med omfattande hållbarhetskrav. Genom att samarbeta med kunderna ska vi kunna nå upp till både deras och våra mål inom dessa områden. Vi är övertygade om att ett tätt samarbete inom hållbarhet leder till ökade konkurrensfördelar och bättre hållbarhetsresultat.
Sandviks strategi fokuserar på lönsam tillväxt med ambitiösa mål fram till år 2020. Målet om en tillväxt på 8 % över en konjunkturcykel förutsätter att vi blir en ännu mer högpresterande organisation som fokuserar på att förädla och skapa värde för våra kunder.
Genom att i detalj förstå vad våra kunder behöver, utvecklar vi produkter, lösningar och service som ökar deras produktivitet och konkurrenskraft, samt bidrar till att reducera miljöpåverkan och förbättra hälsa och säkerhet. Ett exempel är vårt starka fokus på lösningar för ökad automatisering i gruvindustrin. Våra automationslösningar hjälper våra partners i denna bransch inom en rad områden – från högre produktivitet till att optimera resursförbrukning och skapa säkra arbetsförhållanden. Ett annat exempel är vårt återköpsprogram inom hårdmetall. Vi köper in använda verktyg och skär från våra kunder så att vi kan tillverka nya produkter av återvunnet material. Detta bidrar till en betydande minskning av utsläpp och användning av råvaror, samtidigt som kunderna får betalt för
avfall som normallt sett skulle ha inneburit en kostnad.
Vårt mål är att växa på alla våra marknader och bli ännu mer globala än idag. På tillväxtmarknader ser vi en stor potential. De är ofta förenade med risker som korruption och dåliga miljöförhållanden, men erbjuder även stora möjligheter. Genom att erbjuda kunderna på dessa marknader produkter som ökar produktiviteten förbättras även energieffektiviteten, vilket innebär att vi kan bidra till att minska miljöpåverkan. För att hantera riskerna och samtidigt maximera möjligheterna behöver vi fortsätta vara flexibla. Detta betyder att vi måste ha djup kunskap och kunna anpassa
vårt erbjudande för att kunna möta utmaningarna på dessa marknader och därmed kunna skapa hållbar tillväxt.
Att fortsätta integrera hållbarhet i vår strategi, verksamhet och varumärke har också stor betydelse för att vi ska kunna behålla och stärka vår attraktionskraft som arbetsgivare. Vi måste attrahera, behålla och utveckla exceptionella medarbetare och de bästa talangerna för att kunna skapa långsiktig tillväxt. Vi vet att nuvarande och framtida generationer inte kommer att uppfatta Sandvik som en attraktiv arbetsgivare om vi inte arbetar med hållbarhetsfrågorna på ett gediget sätt.
Genom att kontinuerligt förbättra vårt kunderbjudande, aktivt arbeta med våra leverantörer, minimera vår miljöpåverkan, tillhandahålla en säker, innovativ arbetsplats byggd på mångfald och engagera oss i samhället, ser vi till att skapa värde för alla våra intressenter, såväl idag som under många år framöver.
De hållbarhetsmål som definieras tar effektivt hänsyn till olika risker samt maximerar identifierade möjligheter. Hur målen formuleras inom de olika hållbarhetsområdena bestäms av respektive funktion eller enhet. Det är viktigt att målen
skapar affärsfördelar och utvecklar ledarskap inom hållbarhetsfrågor och att de driver beteendeförändringar som bidrar till högre resultat på lång sikt. Exempel på denna typ av mål inkluderar Sandviks insatser inom områden som miljö, hälsa och säkerhet. Målen kompletteras med nyckeltal som mäter resultaten av de olika initiativen och målen.
Läs mer om vår hållbarhetsstrategi, styrning och vad vi uppnått 2014 i Sandvik Hållbarhetsredovisning på sandvik.com/sustainability.
Säkerhet är ett högprioriterat område på Sandvik och under 2014 fortsatte vi att förbättra arbetet inom området. På över 80 av Sandvik Minings enheter nåddes en milstolpe på mer än ett år utan olyckor. Vissa produktionsanläggningar noterade sju år utan olycksfall och på några mindre orter har det gått över tio år utan skada som lett till förlorad arbetstid (LTI). I USA har de tre försäljningsområdena Brier Hill (Pennsylvania), Elko (Nevada) och Spokane (Washington), med sammanlagt 105 medarbetare, inte haft en LTI under de senaste fem till sju åren. Produktionsenheten i Alachua (Florida), med över 100 anställda, noterade ett år utan LTI och olyckor. Dessa prestationer demonstrerar en kultur och arbetsetik där alla tar hand om både sig själva och varandra.
"Vi har arbetat hårt över hela landet för att kunna fokusera på preventiva åtgärder, att känna igen och förstå risker, och förbättra vår säkerhetskultur. De framsteg vi gjorde under året visar att vårt arbete är värdefullt och att våra team är engagerade," säger Carolyn Nestle, chef för miljö, hälsa och säkerhet, Sandvik Mining USA.
Sandvikmedarbetare på Elko, Nevada, firar säkerhetsrekord.
Prestationerna uppmärksammas och uppmuntras som en del av företagskulturen. Sandvik Mining lägger stor vikt vid utbildning av både medarbetare och de kunder som arbetar med affärsområdets maskiner. Det är en av de bästa metoderna i arbetet med att undvika olyckor. En säkerhetskultur baserad på kommunikation och ansvarstagande har skapat en engagerad arbetsstyrka, en säkrare miljö för alla och stärkt värdet av
miljö, hälsa och säkerhet som en affärsfördel.
Cirka 2 560 dagar, eller sju år, utan arbetsskada som lett till förlorad arbetstid.
Där näringsliv och samhälle utvecklas – där finns Sandvik. Koncernens produkter och lösningar används av kunder över hela världen och i de flesta industrier. Vårt erbjudande förbättrar produktiviteten, lönsamheten och säkerheten, vilket i sin tur ökar våra kunders lönsamhet.
Sandviks verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning samt avancerade material och komponenter används inom verkstadsindustrier över hela världen. De förbättrar produktiviteten och ökar lönsamheten.
Att spara energi och minska utsläpp är i fokus. Sandviks hårdmetallverktyg och system för svarvning, fräsning och borrning i metall ökar produktiviteten vid tillverkningen av till exempel motorer och växellådor. Material från Sandvik finns i bland annat säkerhetsbälten, krockkuddar, bromsar och i olika instrument.
Stora krav ställs på säkerhet, effektivitet och miljöprestanda. Vikt och energiförbrukning är i fokus. Sandviks hårdmetallverktyg gör bearbetningen av kompositmaterial och lättviktsmetaller effektivare. Dessutom används avancerade legeringsmaterial från koncernen i många flygplan.
Sandvik erbjuder lösningar för alla energislag; från fossila bränslen och kärnkraft till förnybara energikällor som sol och vind. Det gäller såväl verktyg och system för industrins metallbearbetning som färdiga produkter och material.
Maskiner och systemlösningar ökar produktiviteten och säkerheten inom gruvindustrin, för såväl underjordsgruvor som dagbrott. Sandvik levererar borriggar, bergborrverktyg, mobila och stationära krossar, materialhanteringssystem, lastare och truckar, utrustning för tunneldrivning och olika lösningar för ökad automation.
Maskiner och processlösningar från Sandvik används för till exempel borrning, krossning, sortering, materialtransport, demolering och återvinning. Exempel på anläggningar är vägar, broar, kraftverk, flygplatser, tunnlar, hamnar och terminaler.
* Utgör andel av koncernens totala fakturering 2014; övrigt 2 %.
Skärande verktyg och verktygssystem används vid tillverkning av konsumentvaror. Dessutom finns material från Sandvik i till exempel klockor, rakapparater, kylar, frysar, mikrovågsugnar, datorer, läsplattor och mobiler.
Kommersiellt flyg är en snabbt växande industri med ett uppskattat behov av cirka 37 000 nya flygplan fram till 2033. Läs mer på sid 20.
07:45 CHONGQING KINA Bilindustrin står inför en rad utmaningar. Läs mer på sid 21.
09:15 SUNRISE DAM
AUSTRALIEN Gruvindustrin befinner sig i en fas där operationell effektivitet blir allt viktigare. Läs mer på sid 22.
På Sandvik har materialevolutionen pågått i över 150 år.
15:15 HONOLULU USA
Stenbrottet Hawala, som ägs av Hawaiian Cement, är ett av de största på ön O'ahu på Hawaii. Läs mer på sid 24.
16:20 POHANG SYDKOREA FuelCell Energy från USA och sydkoreanska POSCO Energy har mycket gemensamt. Läs mer på sid 25.
Kommersiellt flyg är en snabbt växande bransch med ett uppskattat behov av cirka 37 000 nya flygplan fram till 2033. För att kunna behålla sin konkurrenskraft på denna starka marknad fokuserar tillverkarna på teknik som leder till lättare och effektivare flygplan. En central del i denna utveckling är användningen av avancerade material som kolfiberplast (CFRP), titan (Ti) och aluminium (Al). Materialen medför utmaningar vid själva monteringen av flygplansskrovet, när precisionshål för fästanordningar ska borras. Traditionella flygplanskroppar består ofta av aluminium som fästs samman genom en så kallad "one up"-process, det vill säga ingen förborrning görs av hålet innan fästelementen sätts på plats. "One up" är däremot svårare med avancerade material, givet de olika egenskaperna hos material som CFRP och Ti, men Sandvik har lösningen.
"Vi utvecklar ständigt nya lösningar för alla olika typer av borrmetoder och material som används vid flygplanstillverkning. När det gäller borrprocessen för "one up" i avancerade material har vi utvecklat borrlösningar med polykristallindiament (PCD) och volframkarbid," säger Richard Garrick, chef för Sandviks enhet Precorp i USA.
Ett av verktygen, 86-serien, den patenterade PCD-borren, används i stor omfattning vid automatiserad borrning och sammansättning i ett flygplansprogram hos en av våra största kunder. Användningen av Sandviks skärande verktyg växer i takt med programmet – för närvarande produceras plan i en takt av
tio per månad, och förväntas öka till en takt av 17 plan per månad i slutet av decenniet. Detta program, i kombination med liknande flygplansprogram globalt, ger en indikation om att Sandviks verktygslösningar går mot en ljus framtid.
plan per månad är den produktionstakt som uppnås idag genom Sandviks patenterade PCD-borr i 86-serien.
Bilindustrin står inför en rad utmaningar. Förutom anpassning till ett större miljötänkande medför kortare livscykler krav på snabbare ledtider och lägre produktionskostnader.
Changan, som är Kinas fjärde största biltillverkare, har utvecklats snabbt under de senaste åren. För att varje år kunna möta efterfrågan och producera förstklassiga produkter har företaget gjort stora investeringar för att förbättra tekniken i produktionslinjen och effektivisera tillverkningen.
Changan beställde fyra nya produktionslinjer för vevaxlar, med sammanlagt 76 maskiner inklusive verktyg, för att kunna tillverka 200 000 vevaxlar. Sandvik stod som ensam verktygsleverantör och med ansvar för hela tekniklösningen. Vi har en
lång historia av att leverera verktyg för skärande bearbetning till fordonsindustrin och är världsledande när det gäller vevaxlar.
"Vi ville samarbeta med Sandvik på grund av deras goda rykte och deras långsiktiga och outtröttliga investeringar i ny teknik," säger en representant för kunden.
Han pekar på att Sandvik erbjuder en unik uppsättning av produkter, teknologi och lösningar. Vi har även rigorösa rutiner för kvalitetskontroll och levererar i tid.
"Sandvik är helt dedikerade till kunden", fortsätter han. "De skapar kundvärde genom överlägsen service, ledande teknik för skärande metallbearbetning och innovativa lösningar."
Under 2014 producerade och sålde Changan över 2,5 miljoner bilar. Den ackumulerade produktionen och försäljningen av deras egna varumärken sedan företaget startades har då passerat 10 miljoner bilar. Changan är den enda kinesiska fordonstillverkare som nått denna nivå.
Människor, även utanför Kina, börjar se framtiden i kinesiska bilar. Den högre kvaliteten är en viktig anledning och ett resultat av täta samarbeten med ledande teknikföretag som Sandvik.
Sandvik levererade verktyg och tekniklösning till Changans produktion av 200 000 vevaxlar.
Gruvindustrin befinner sig i en fas där behovet av operationell effektivitet blir allt viktigare. Den australiensiska gruventreprenören Barminco, specialiserad på tjänster för gruvdrift under jord, arbetar hårt för att skapa konkurrensfördelar i en utmanande marknad. Med ett starkt fokus på kostnadseffektivitet har företaget under det senaste året försvarat och utökat sina kontrakt i Australien, bland annat i guldgruvan Sunrise Dam. En anledning till framgångarna är tillgången till allt effektivare utrustning, som Sandviks nya underjordstruck TH663.
"Sandvik har lyssnat och lärt sig vad deras kunder i gruvindustrin behöver. Med ett starkt fokus på produktivitet och säkerhet passar TH663 som hand i handske för vår verksamhet. Vi sparar bränsle och kan ta större last. En optimal lösning", säger Peter Stokes, CEO, Barminco.
TH663 är en av modellerna i Sandviks nya generation underjordstruckar, som snabbt tar marknadsandelar i Australien, världens största marknad för gruvdrift under jord. Truckarna har kraftfulla motorer, hög lastkapacitet, är lättmanövrerade, snabba och bränslesnåla. De är dessutom standardutrustade med ytterligare säkerhetsfunktioner och har ett automatiskt ombordvägningssystem som ser till att trucken varken över- eller underlastas.
"De fem TH663 som levererades under 2014 ersatte sju av våra tidigare truckar. Ytterligare sex skall
levereras till guldgruvan Agnew tidigt 2015. Med TH663 har vi helt enkelt fått ett produktivitetslyft i gruvorna, och därmed bättre ekonomi för våra kunder," berättar Peter Stokes.
lägre energiförbrukning per timme med TH663 jämfört med föregångaren.
På Sandvik har materialevolutionen pågått i över 150 år. I utvecklingen av nästa generation material, som sker i nära samarbete med kunderna för att bättre kunna möta deras utmaningar, har pulverteknologi fått en allt viktigare roll.
"Med pulverteknologin kan vi uppnå materialegenskaper och produktformer som inte är möjliga med konventionell tillverkningsteknik," säger Magnus Nyström, chef för Sandviks enhet Sandvik Powder Solutions.
Pulverteknologin omfattar en avancerad process för tillverkning av fint metallpulver som sedan kompakteras till önskad form. Teknologin utgör ett snabbt växande område och har många fördelar. Den ger till exempel en större flexibilitet vad gäller design. Förmågan att tillverka produkter med oregelbundna former och komplexa geometrier gör det möjligt att skapa lättare produktformer och minska bearbetningsförluster. Utan kritiska svetsfogar i produkterna förbättras säkerheten inom exempelvis oljeoch gasindustrin.
Vår tillverkning omfattar såväl det avancerade metallpulvret som färdiga produkter baserade på pulvret och relaterade teknologier. Under 2014 levererade vi allt från små delar för elektroniska komponenter till stora kopplingslösningar, så kallade grenrör, för olje- och gasindustrin.
Ett prioriterat applikationsområde är så kallad additiv tillverkning, eller 3D-printing, där Sandviks pulver används för att skriva ut komplexa
prototyper och andra former i en 3D-skrivare. Det är en teknik som ger stora möjligheter att öka funktionaliteten och kundvärdet.
"Med 3D-printing tar vi pulverteknologin och vårt materialkunnande in i nästa spännande fas", säger Pasi Kangas, chef för FoU på Sandvik Materials Technology.
Mer än 150 år av materialevolution.
Stenbrottet Hawala, som ägs av Hawaiian Cement, är ett av de största på ön O'ahu på Hawaii. Här har man krossat sten sedan i slutet av 40-talet och därav kunnat förse anläggningsindustrin med högkvalitativt material genom produkter inom cement, ballast, färdigblandad betong och färgad betong. Deras moderna produktion tog fart på 60-talet, och fram till nu har delar av deras utrustning inte uppdaterats. Däremot har slutkunderna drastiskt förändrat sina krav och efterfrågar mer högkvalitativ sand med tätare partikelform för en mer stabil betong. Detta är krav som den gamla tekniken på Hawala inte klarade av och därför kontaktade man Sandvik för att hitta en lösning.
Med hjälp av den senaste CV229 slagkrossen från Sandvik Construction, kombinerad med en rotor med färre reservdelar än någon annan sluten kross på marknaden, kunde kraven från Hawaiian Cement tillgodoses.
Jason Macy, som är produktionsansvarig på Hawaiian Cement, förklarar, "Nu har vi en betydligt högre produktionshastighet med en kross som är resurssnål både vad gäller arbetskraft och antal reservdelar vi måste lagerhålla. Det är två viktiga faktorer för att vi ska kunna köra avancerade bearbetningar utan avbrott."
Innan man installerade CV229 var företaget tvunget att importera sand av rätt kvalitet från British Columbia i Kanada. Nu är man självförsörjande
med material av högsta kvalitet till en avsevärt lägre kostnad.
"Nu måste vi anpassa resterande flöde inom brottet för att upprätthålla den nya produktionshastigheten. Tidigare bytte vi reservdelar varje månad, men med den nya utrustningen på plats har vi inte tvingats byta ut något på fem månader," berättar Don Matsumura, driftsansvarig på Halawa.
minskning av reservdelar i jämförelse med tidigare kross.
FuelCell Energy från USA och sydkoreanska POSCO Energy har mycket gemensamt. De delar samma vision om bränslecellers allt större betydelse för att skapa en hållbar och miljövänlig energiförsörjning. De delar produktionsteknik och de samarbetar kring leverantörskedjan, i syfte att skapa en kostnadseffektiv global plattform. Båda tar även del av Sandviks kunnande. I deras respektive produktionsanläggningar i USA och Sydkorea står idag våra resurseffektiva stålbandsmaskiner för gjutning och tillverkar en av nyckelkomponenterna till den enskilda bränslecellskomponenten.
"Sandviks teknologi gör det möjligt för oss att förse våra kunder med en prisvärd och effektivt distribuerad lösning för kraftproduktion för stora energiförbrukare runt om i världen." säger Chip Bottone, vd för FuelCell Energy.
I den sydkoreanska regeringens långsiktiga plan för att öka andelen förnyelsebara energikällor har bränslecellsteknik fått störst vikt, vilket gjort att landet snabbt är på väg att bli ledande inom exempelvis bränslecellsparker. I ett land med begränsade egna energitillgångar är behovet stort av effektiva, rena och säkra lösningar som minskar beroendet av importerade fossila bränslen. Vårt starka energifokus och teknologikunnande gör oss till en naturlig partner i den utvecklingen.
"Vi har en ambitiös plan för att fortsätta växa i Sydkorea och Asien. Täta samarbeten med ledande teknologibolag som FuelCell Energy och Sandvik är viktiga för att vi ska lyckas", säger Vincent Ghim, Team Leader, FuelCell Division på POSCO Energy.
POSCO Energy har byggt 20 nya bränslecellsparker i Sydkorea, med en sammanlagd kapacitet om 145 MW.
Med cirka 8 000 patent och en tät ström av forsknings- och utvecklingsaktiviteter är Sandvik ett av världens mest innovativa företag. Vår strategi för att leverera de mest högteknologiska produktlösningarna till kunder över hela världen omfattar en ökad innovationstakt och satsning på nya områden. Målet är att öka andelen nyutvecklade produkter som del av den totala faktureringen, vilket ska bidra till lönsam tillväxt för koncernen.
Cirka 2 700 medarbetare arbetar med forskning och utveckling (FoU) på något av de cirka 60 FoU-center som finns över hela världen. Deras marknadsledande insatser bidrar till att vi kan sätta nya industristandarder och omfattar allt från nanoteknik till gruvmaskiner.
Utifrån en djup förståelse av globala megatrender kopplade till Sandviks verksamhet styrs forskningen mot ett antal prioriterade områden, såsom utveckling av nya material och effektiva industriprocesser. Analytiker gör även systematiska genomsökningar av nya teknologier som kan stärka vår position för framtida produkter och vidga kärnverksamheten. Samverkan, ett aktivt patentarbete och nära samarbete med kunderna är viktiga framgångsfaktorer. Genom att förstå kunderna in i detalj kan vi utveckla produkter, lösningar och tjänster som hjälper dem att höja produktiviteten, stärka konkurrenskraften, minska miljöpåverkan och förbättra arbetsmiljön.
Koncernens ambition är att stärka positionen på marknaden genom att öka andelen nyutvecklade och mer konkurrenskraftiga produkter.
Majoriteten av alla FoU-aktiviteter genomförs i affärsområdena. Deras huvudsakliga fokus ligger på utveckling av kärnprodukter, produktionsmetoder, teknologiplattformar och lösningar anpassade till kundernas behov. Group R&D bestämmer koncernens långsiktiga strategiska inriktning i samråd med affärsområdena. Group R&D arbetar även med att skapa synergier i FoU-organisationen, koordinera gemensamma projekt som flyttar fram positionerna för Sandvik i
områden som ligger utanför den nuvarande kärnverksamheten, samt med att koordinera målstyrningen och göra strategiska trendanalyser.
Vår forskning och utveckling bedrivs över hela världen, med ett allt starkare fokus på tillväxtmarknader. Den snabba tillväxten och
BEVILJADE PATENT 2014 800
MEDARBETARE GLOBALT 2 700
FoU-CENTER VÄRLDEN ÖVER 60
ett stort behov av effektiva lösningar inom områden som energiförsörjning, infrastruktur och miljö på dessa marknader ger Sandvik affärsmöjligheter. Dessutom sker en snabb teknisk utveckling på tillväxtmarknaderna, vilken vi vill vara med och bidra till. I Indien, där Sandvik funnits i över 50 år, har affärsområdena idag fyra forskningscenter med drygt 300 medarbetare. På de prioriterade marknaderna Indien och Kina har även koncerngemensamma forskningscenter etablerats. De är strategiskt viktiga för att underlätta anpassningen av produkterbjudanden till regionala kundbehov, att minska ledtider och att stödja affärsområdena. Forskningscentret i Indien ligger i staden Pune och fokuserar på material- och processteknik, med spetskompetens inom modellering och simulering. Det genomför strategiska forskningsprojekt för att definiera möjliga framtida kärnverksamheter. Centret växer snabbt, bland annat genom täta samarbeten med universiteten i regionen.
Patentarbetet är en viktig och växande del av Sandviks FoU- verksamhet. Rättighetsfrågor för patent, material och varumärken kartläggs tidigt vid utvecklingen av nya produkter och tjänster och frågorna hanteras både lokalt och globalt för att ta bästa möjliga position inför framtiden. Produktportföljen säkras och därmed dess innovationer och intäkter under hela produktlivscykeln. Vi har fler än 8 000 aktiva patent och andra immateriella rättigheter, där flest antal finns i USA, följt av Kina. Patentportföljen granskas och anpassas kontinuerligt för att optimera företagsnyttan.
Våra globala tekniska expertnätverk, "Centers of Excellence", samlar specialister inom områden av intresse för samtliga affärsområden. För närvarande finns tre center – Materialkaraktärisering, Pulvermetallurgi samt Modellering och simulering. De delar kunskap inom organisationen, stödjer våra forskningsenheter och ger kunderna möjlighet att ännu bättre ta del av vår samlade innovationsförmåga. Inom exempelvis centret för Materialkaraktärisering genomförs karaktärisering av materialegenskaper för att öka förståelsen för dess påverkan på produktprestandan.
Utöver en omfattande intern kompetens drar vi även fördel av en rad externa samarbeten världen över för att lyfta vår forskning. Ett exempel är Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH), med vilken vi har en lång historia av samarbete inom utbildning, forskning och innovation. I syfte att ännu starkare kunna fokusera på gemensamma forskningsaktiviteter ingick vi i februari 2014 ett strategiskt samarbetsavtal med KTH. Det ger oss möjlighet att öka rekryteringsbasen av forskare och ingenjörer samt att bygga vidare på kunskapen inom viktiga tekniker. Vi samarbetar även med Chalmers tekniska högskola i Sverige, Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA och Shanghai University i Kina.
Mirjam Lilja, forskningsingenjör på avdelningen för skiktteknologi, i sitt laboratorium i Stockholm.
Mirjam Lilja började på Sandvik 2008 som forskningsingenjör på avdelningen för skiktteknologi i Västberga, Stockholm. Hon blev nyligen utnämnd till doktor i teknisk fysik och är vice ordförande i Sandviks globala, tekniska expertnätverk för Materialkaraktärisering.
Jag och mitt team fokuserar på att förstå sambanden mellan olika materials egenskaper och prestanda. Vi löser problem och utvecklar optimala metoder för att analysera material. Inom ramen för expertnätverket arbetar vi med att skapa samarbeten och nätverk och att sprida kunskap mellan de olika affärsområdena.
Jag uppskattar friheten och utmaningen med mitt nuvarande jobb, att få vara en del av en grupp som är en viktig länk för framtida produktutveckling och olika materiallösningar. Jag tänker inte på att jag måste uppnå vissa funktioner eller roller; mina förväntningar är mer inriktade mot att jobbet ska vara utmanande och ha realistiska mål.
Att våga prova på något nytt, ha viljan att utvecklas vidare, genomdriva förändringar och bidra till vår framgång är viktiga aspekter för mig.
Under 2014 har tydliga, starka karriärvägar etablerats inom FoU-organisationen, vilka gör det möjligt för medarbetarna att utvecklas som anställda, experter eller ledare. De medför också att Sandvik ännu bättre kan säkra och utveckla kompetens inom strategiskt viktiga områden, vilket ökar betydelsen av den tekniska kunskapen i koncernen.
Den finska ingenjörstrion Petri Liljaranta, Tapani Sormunen och Sami Hanski från Sandvik Construction (bilden) är "Årets Produktutvecklare" på Sandvik. I april 2014 erhöll de den prestigefyllda Wilhelm Haglundmedaljen för utvecklingen av den automatiska DPi-serien, en ny generation topphammarborriggar för ovanjordsborrning i öppna landskap. Även om serien är utvecklad inom Sandvik Construction används den i gruvindustrin.
Vinnarnas arbete är banbrytande och utmärkande för Sandviks erbjudande till kunder i gruvindustrin, och har resulterat i stora försäljningsframgångar.
"Det här är ett bra exempel på gedigen ingenjörskonst baserad på djup insikt om vad som behövs på marknaden," säger Olle Wijk, chef för Sandviks forskning och utveckling.
Bakom utvecklingen av den framgångsrika produkten ligger omfattande kundstudier.
"Baserat på de ökande kraven på säkerhets- och produktivitetsförbättringar såg vi ett behov av en helt ny teknik i borrarnas kontrollsystem," säger Tapani Sormunen, Teknisk chef, Sandvik Construction.
Eftersom maskinoperatörerna sällan stannar länge vid varje plats är enkla och säkra operationer viktiga för att kunna hålla uppe produktiviteten. Teamet lade därför ned stora resurser på att borriggarna, trots avancerad teknik, ska vara lätta att hantera.
"Med hjälp av funktioner som "one-hole automation drilling to depth" och automatisk frammatning kan nya operatörer snabbt bli produktiva. DPi erbjuder smarta och praktiska instruktioner för felsökning och ett självdiagnossystem som gör att felen kan hittas både snabbt och enkelt."
Enkelheten tillsammans med förbättrad driftsekonomi, automation, högfrekvent bergborrning och bättre hålkvalitet, har gett en mycket positiv respons bland kunderna.
Sedan borriggarna lanserades 2009 har över 300 enheter sålts över hela världen till ett värde av sammanlagt 1,2 miljarder kronor. Dessutom tillkommer cirka 200 miljoner kronor per år i eftermarknadsaffärer. Borrserien ger även möjlighet till fortsatt produktutveckling.
"Kunderna kan lättare beskriva sina framtida behov, eftersom de ser hur automationen stödjer deras processer när de kör en borrigg som DPi"
TAPANI SORMUNEN TEKNISK CHEF, SANDVIK CONSTRUCTION
Ett strategiskt och viktigt forskningsområde inom koncernen är additiv tillverkning, även känt som 3D-printing. Inom tillverkningsindustrin styr idag lagen om storskalighet, det vill säga tillverkning måste ske i stora serier för att kostnaden per producerad enhet ska kunna hållas låg. Med additiv tillverkningsteknik försvinner denna förutsättning. Produktionen kan istället
skräddarsys och begränsas till exakt hur kundens behov ser ut.
I Sandviken har under året ett center etablerats där ingenjörer och designers ska utvärdera och utveckla nya affärsmöjligheter med den nya tekniken. Satsningen är bred och omfattar användningsområden inom alla affärsområden i Sandvik - från materialforskning för att kunna applicera tekniken i
befintliga och nya produkter till att utmana de gränser som finns i de nuvarande additiva tillverkningsteknikerna på marknaden.
"När vi nu stiger ombord på denna nya teknologiexpedition krävs det att vi är öppna för helt nya sätt att tänka kring design och kunderbjudanden, något som känns väldigt spännande," säger Mikael Schuisky, chef för centret.
Sandviks framgång är direkt knuten till att ha rätt personer på rätt plats. Under 2014 fortsatte arbetet med att skapa en högpresterande, global organisation, vilket har stor betydelse för att vi ska kunna behålla vår ledande position på en utmanande marknad.
För att kunna dra nytta av medarbetarnas fulla potential är en stark prestationskultur viktig. Vi har vidareutvecklat våra kärnvärden och skapat en ny vision och strategisk inriktning som ännu bättre speglar Sandviks högre tillväxtambitioner på en alltmer konkurrensutsatt marknad. Andra initiativ för att stärka prestationskulturen inkluderar ett stort fokus på målstyrning i hela organisationen. Alla chefer har under året erbjudits utbildning i målstyrning, i nära anknytning till målformuleringsprocessen. Tydligare ersättningsmodeller, uppföljning av låg- och högpresterande insatser och bättre säljincitament, är andra delar som ska ge stöd till ännu bättre prestationer inom koncernen. Medarbetarundersökningen, SEmp, visar att våra medarbetare har ett stort engagemang, något som är centralt för att etablera en stark prestationskultur.
De främsta ambassadörerna för vår kultur är våra ledare. Koncernens ledarskapsmodell stödjer den strategiska inriktningen och ger tydliga förväntningar om att duktiga ledare är avgörande för Sandviks framgång.
Sandvik har tre ledarskapsprogram för ledare på olika nivåer, baserade på affärsstrategin och ledarskapsmodellen. Dessa är ONE SGL (globalt ledarskapsprogram), ONE SLP (ledarskapsprogram för chefer på mellannivå) och
Frida Fastesson och Mats Backlund vid Rörverk 2012, Sandviks produktionsenhet för ånggeneratorrör i Sandviken.
ELP (exekutivt ledarskapsprogram). För att kunna skapa dynamiska och diversifierade grupper i programmen representerar deltagarna olika koncernfunktioner, affärsområden, geografi och erfarenhet.
Program och aktiviteter för talangutveckling finns nu på global nivå och i utvalda länder som Kina, Indien och USA. Dessutom har Sandviks globala mentorpool lanserats, där seniora ledare fungerar som mentorer för nästa generations ledare och experter.
Att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla talanger är en av nyckelfaktorerna för att säkra Sandviks prestation och tillväxt. Koncernen strävar efter att bli ledande inom detta område. Under året fortsatte till exempel arbetet med att utveckla och motivera medarbetare med hög potential. Vårt sätt att arbeta med talangutveckling och successionsplanering har utvecklats och anpassas till samtliga affärsområden och landsorganisationer. Detta har gett oss en mycket bättre position vad avser våra högsta chefer, nyckelpositioner, efterträdare och medarbetare med hög potential. En tydligare process för talangutveckling har även gett ökad öppenhet i koncernen. Forum för talangstyrning har införts inom affärsområdena som ger ett bättre stöd för talang- och successionsplanering.
Vi lanserade även vårt första globala traineeprogram, 18 månader långt och med 13 deltagare från utvalda marknader. De nyutexaminerade studenter, som valts ut för sin drivkraft och innovationsförmåga, har nu påbörjat en resultatinriktad karriär på Sandvik.
Vi har definierat karriärvägar för Sandviks medarbetare och Sandviks experter. De har implementerats inom FoU-organisationen och ger möjlighet för medarbetare att göra karriär utan att behöva bli ledare. Karriärvägarna kommer även att implementeras i andra delar av organisationen.
ONE SGE (globalt expertprogram) har lanserats för att stödja och utveckla koncernens specialister och experter.
Mångfald och inkludering är centrala delar i vår medarbetarstrategi. För oss handlar mångfald och inkludering om att respektera och dra fördel av medarbetarnas personliga och kulturella skillnader. Individer med olika bakgrund har stor påverkan på Sandviks kreativitet och innovationsförmåga.
Ett fortsatt målmedvetet arbete med mångfald och inkludering är dessutom en förutsättning för att kunna utnyttja olika marknadsmöjligheter och anpassa erbjudandet till lokala behov. Under året har varje affärsområde genomfört nulägesanalyser och identifierat förbättringsområden som ska driva och påskynda arbetet med mångfald och inkludering.
Globaliseringen av koncernens nyckelpositioner vad avser erfarenhet, utbildning, nationalitet, kön och ålder är en viktig faktor för långsiktig framgång. Koncernledningen har idag en stor spridning vad avser olika bakgrunder och erfarenhet. Beträffande nationalitet har koncernledningen, förutom svenskar, representation från Kina, Storbritannien och USA.
Sandvik har skapat en struktur för att arbeta med Employer Branding över hela världen och har lanserat en rad olika initiativ. Ett av dessa är definitionen av Sandviks globala så
Noll skador (Zero Harm) för våra medarbetare, kunder, leverantörer och den miljö vi lever och arbetar i är vad vi på Sandvik strävar efter. Detta innebär att skapa säkra arbetsplatser, att förbättra hälsan och välbefinnandet hos våra medarbetare och att minimera miljöpåverkan av vår verksamhet i de samhällen vi finns. Den största utmaningen för att långsiktigt och beständigt kunna förbättra säkerheten inom företaget är att förändra kulturen kring säkerhet. Två mycket viktiga
delar för att kunna uppnå detta är ledarskap och ansvarstagande. Alla chefer är ansvariga för frågor som rör miljö, hälsa, säkerhet (Environment, Health and Safety – EHS) inom sin respektive funktion. Genom sitt agerande ska de kunna uppvisa äkta omtanke om medarbetarnas hälsa och vilja att hjälpa dem genomföra sitt arbete säkert och produktivt.
Vår EHS-strategi är uppdelad i fem områden med mål och delmål som stödjer arbetet: EHS som en affärsfördel, EHS-ledarskap samt Miljö, Hälsa och Säkerhet. Vår ambition är att skapa branschens bästa kultur, anseende och resultat inom EHS-området. Detta inkluderar elimineringen av alla allvarliga olyckor och en nollvision i vår olycksfallsfrekvens (LTIFR).
De senaste åren har olycksfallsfrekvensen förbättrats avsevärt inom alla affärsområden. 2014 minskade olycksfallsfrekvensen för fjärde året i rad till 2,5 vid årets slut, den lägsta i Sandviks historia.
Lena Yan, Kevin Zhang och Alex Wu framför huvudbyggnaden vid Sandviks anläggning i Jiading, Kina.
kallade Employer Value Proposition, i syfte att stärka vårt erbjudande på en konkurrensutsatt marknad. Nästa steg är att anpassa definitionen till lokala marknader.
En viktig och prioriterad del i att stärka vårt arbetsgivarvarumärke är arbetet med de egna karriärsidorna på sandvik.com och användningen av sociala medier. Det globala karriärnätverket LinkedIn är en av koncernens huvudkanaler inom Employer Branding och rekrytering. Sandvik kommunicerar även arbetsgivarvarumärket via Facebook, Twitter och Instagram. "Instagrammer of the week" är ett populärt initiativ som lanserades 2014 och ger möjlighet att följa olika Sandvikmedarbetare runt om i världen.
Ansvaret för kontot har varierat stort mellan olika funktioner och regioner och marknadsfört möjligheter världen över, samt gett en tydlig innebörd till begreppet "Truly Global".
Ett sätt att öka kunskapen om Sandvik och samtidigt attrahera de bästa talangerna är genom vårt nya, globala traineeprogram. Vid rekryteringen till programmet används kriterier i Sandviks ledarskapsmodell. De deltagare vi väljer ut måste ha förmågan att engagera andra medarbetare och att utveckla såväl verksamheten som sig själva för att framgångsrikt kunna genomföra vår strategi.
Det första programmet startade i september 2014 med deltagare från Sverige, Kina och Indien. Ett nytt program kommer att lanseras under 2015, med deltagare från Sverige, Kina, Indien, USA och Sydafrika.
Annie: Programmet verkade välorganiserat och "globalt på riktigt" – vi skulle få möjligheten att utbilda oss och arbeta utanför våra hemländer och skapa en helhetsbild av Sandviks verksamhet. Dessutom är Sandvik ett branschledande företag med ett gott rykte och en lång historia.
Anna: Anledningen till att kunderna väljer Sandvik är företagets förmåga att utveckla skräddarsydda produkter för de mest utmanande applikationerna. Möjligheten att få bli en del av detta team, med visionen att sätta industristandarden, är anledningen till att jag sökte.
Rishiraj: Betydelsen av säkra arbetsplatser. Dagliga säkerhetsrutiner ger inte bara en optimal arbetsmiljö utan resulterar även i högre produktivitet och en säkrare och effektivare industriverksamhet.
Annie: Jag trodde att ett tillverkningsföretag med en över 150 år lång historia skulle ha ett lågt tempo med få förändringar. Men jag är positivt överraskad av vad jag har sett – Sandvik är ett företag som ständigt utvecklas!
Anna: Jag har fått uppleva företagets starka lokala arv. Människorna på Sandvik är öppna och väldigt passionerade.
Rishiraj: Jag har fått se hur mångfald och inkludering praktiseras med ett väldigt stort engagemang.
Annie: Viljan att lära och förändras, ha ett stort engagemang och överträffa kundernas förväntningar.
Rishiraj: Att sätta nivåer för andra att följa inom områden som innovation, teknikledarskap och kundrelationer.
Anna: Att verkligen vara stolt över att få utveckla andra människor. Att skapa en vinnande kultur, aldrig mindre än så, och fira framgångarna och samtidigt fundera över hur vi ska kunna prestera ännu bättre i framtiden.
Julie, Kelly, Annie, Bert, Rishiraj, Sauptak, Ajit, Anshuman, Prutha, Gustav, Mikaela, Anna och Kevin – med potential och vilja att bli framtida ledare inom Sandvik.
Vårt mål är att genom kontinuerlig utveckling av verksamheten skapa en långsiktig, attraktiv avkastning och värdetillväxt för aktieägarna. Vi utvecklar en allt mer kundfokuserad, snabbrörlig, global och hållbar organisation som ska leda till högre avkastning, lägre volatilitet i resultatet samt större exponering i attraktiva tillväxtområden. Vi arbetar hårt för att säkra effektivitet och lönsamhet. Vårt program för att optimera försörjningskedjan, en fokuserad FoU-process för nya produktlanseringar och vårt arbete med att minska rörelsekapitalet i procent av försäljningen utgör viktiga initiativ.
Sandviks aktie är noterad på Nasdaq Stockholm. Under 2014 sjönk aktiekursen med 15,8 % samtidigt som OMXS-index på Nasdaq Stockholm steg med 9,9 %. Vid utgången av 2014 handlades aktien till 76,4 kronor, motsvarande ett börsvärde av 95,8 miljarder kronor. Det innebar att Sandvik var det 17:e (13) värdemässigt största företaget på Nasdaq Stockholm.
Sammanlagt 1 323 miljoner aktier (1 304) omsattes till ett värde av 115 miljarder kronor (118) vilket betydde att aktien var den 7:e (7) mest omsatta. Omsättningen av Sandvik-aktier på Nasdaq Stockholm stod för 2,94 %
(2,87) av den totala omsättningen. I USA handlas Sandvik-aktien genom depåbevis (American Depositary Receipts, ADR), en process som hanteras av Deutsche Bank Trust Company Americas. Under 2014 omsattes sammanlagt 18 438 depåbevis (27 409).
Vårt årliga mål är att utdelningen ska uppgå till 50 % av resultatet per aktie. Styrelsen har till årsstämman 2015 föreslagit en utdelning på 3,50 kronor (3,50) per aktie. Det motsvarar cirka 4,4 miljarder kronor och en direktavkastning på 4,6 % baserat på kursen vid årets slut. Inklusive den föreslagna utdelningen för 2014 på 3,50 SEK, har de senaste fem årens genomsnittliga utdelning varit 3,35 kronor per år och sammanlagt 66 % av resultatet per aktie har delats ut.
Antalet Sandvik-aktier uppgår till 1 254 385 923. Varje aktie har ett kvotvärde om 1,2 kronor och aktiekapitalet uppgår till 1 505 263 108 kronor. Sandviks aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Sandvik innehar inga egna aktier och senast nya aktier gavs ut var 2012 i samband med förvärvet av utestående aktier i Seco Tools.
Antalet aktieägare minskade under 2014 till totalt cirka 115 000 (117 000). Det finns aktieägare i 91 länder, och andelen aktieägare utanför Sverige uppgick till 31 % (28) vid årets slut. De tio största enskilda aktieägarna innehade 33 % av aktiekapitalet vid samma tidpunkt. Personer i Sandviks koncernledning ägde den 31 december 2014 sammanlagt 184 735 aktier i Sandvik medan Sandviks styrelseledamöter exklusive verkställande direktören ägde 54 919 aktier. Totalt motsvarade koncernledningens och styrelsens innehav 0,02 % av kapital och aktier.
För 11:e året i rad inkluderades Sandvik i FTSE4Good Index Series. FTSE4Good är ett internationellt index för globala företag som tar samhällsansvar och syftar till att stödja investerare vid analys av företags hållbarhetsaspekter. Att Sandvik inkluderas i indexet är ett bevis på att koncernen uppfyller FTSE:s kriterier inom miljö-, ekonomiska och sociala frågor
För att ge marknaden fördjupad information om Sandviks utveckling och strategi hölls den 17 november en kapitalmarknadsdag i Fair Lawn, New Jersey, USA. På kapitalmarknadsdagen bekräftade VD Olof Faxander Sandviks strategi att förbättra effektiviteten och stärka förutsättningarna för lönsam tillväxt. Strategin omfattar bland annat en
fortsatt aktiv portföljförvaltning med kontinuerlig utvärdering av förvärvs- och avyttringsmöjligheterna.
ÄGARFÖRDELNING PER LAND, 31 DECEMBER 2014, %
ANTAL AKTIEÄGARE, 31 DECEMBER 2010–2014
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 254 | 1 254 |
| Börsvärde vid årets slut (miljarder) | 95,8 | 114 |
| Antal aktieägare | 115 339 | 117 062 |
| Aktiekurs vid årets slut, SEK | 76,4 | 90,7 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,79 | 4,00 |
| P/E-tal vid årets slut | 15,9 | 22,7 |
| Kursförändring under året, % | –16 | –12 |
| Ordinarie utdelning, kr/aktie | 3,50* | 3,50 |
| Utdelning i % av resultat per aktie | 73 | 88 |
| Totalavkastning (värdeökning + utdelning), % |
–12 | –9 |
| Andel aktier i Sverige, % | 69 | 72 |
| Andel aktier ägda av de 10 största ägargrupperna, % |
33 | 33 |
| AB Industrivärden | 11,7 | 11,6 |
|---|---|---|
| Alecta Pensionsförsäkring | 4,8 | 4,5 |
| SSB CL Omnibus* | 4,0 | 2,8 |
| Handelsbanken Pension | 3,8 | 3,8 |
| Swedbank Robur Fonder | 3,2 | 3,4 |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,4 | 2,4 |
| AMF - Försäkring och Fonder | 2,0 | 3,0 |
| Nordea Investment Funds | 1,9 | 2,6 |
| Göranssonska Stiftelserna | 1,9 | 2,0 |
| Pensionskassan SHB, försäkringsförening |
1,5 | 0,6 |
* Förvaltarregistrerade aktier
Källa: Euroclear Sweden
* Föreslagen utdelning
Cirka 30 analytiker följer Sandvik regelbundet. Vid årsskiftet var fördelningen av analytikers rekommendationer av Sandvik-aktien: 18,5 % köp/öka, 40,7 % behåll/ neutral och 40,7 % sälj/minska enligt Bloomberg.
Några av de vanligaste frågorna under 2014 var:
En aktiv portföljförvaltning och fokus på kärnverksamheterna ska driva effektiviteten inom våra affärsområden. Vi ser kontinuerligt över dessa för att optimera vår portfölj.
Nyckelfaktorn för tillväxt i en svagare markoekonomisk miljö, som stödjer både försäljning och rörelsemarginal, är produktutveckling. Att vara tekniskt ledande och därmed öka våra kunders produktivitet är nyckeln till vår framgång. Vi utvärderar dessutom kontinuerligt uppköpsmöjligheter, vilka vi ser som en viktig källa för tillväxt.
Efterfrågan på gruvutrustning var stabil under 2014, förutom för Mining Systems där orderingången minskade något mot slutet av året. Vi förväntar oss inte att investeringarna ska ta fart på kort sikt, men med hänsyn till den låga efterfrågan på utrustning är det viktigt att vi bidrar till att produktiviteten i befintliga gruvor bibehålls och stöttar ersättningen av verktyg. Vi ser en stor potential i att utveckla vår eftermarknadsaffär, vilken bidrar både till försäljningstillväxt och lägre volatilitet i lönsamheten.
Båda affärsområdena håller aktivt på att optimera försörjningskedjan genom att minska antalet enheter, flytta produktionen närmare kunderna och driva den för varje land mest kostnadseffektiva inköpsprocessen. Vi kommer att se resultat från dessa åtgärder under 2015. Vidare genomför vi aktiviteter för att öka vår eftermarknadsaffär, som är både lönsam och har lägre volatilitet. Vi arbetar även med att förbättra den interna effektiviteten genom att anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan.
Genom fokuserad produktutveckling under 2014 kommer Sandvik Machining Solutions kunna lansera cirka 15 000 nya produkter 2015. Det ska ge stöd till vår försäljning och rörelsemarginal även i en makromiljö med låg tillväxt. Den täta kostnadskontrollen fortsätter. Som ett resultat av programmet för att optimera försörjningskedjan kommer affärsområdet kunna generera 200 miljoner kronor i besparingar 2015, vilket kommer att förbättra lönsamheten.
Det låga och volatila oljepriset påverkar efterfrågan negativt på kort sikt. Samtidigt finns det segment som drar fördelar av ett lägre oljepris, såsom fordons-, flyg- och stora delar av verkstadsindustrin. På lång sikt utgör den globala utmaningen med att säkra energiförsörjningen en tillväxtpotential, inte minst för våra lösningar för energieffektivitet och säker borrning. Vi har stor tilltro till vår långsiktiga strategi att öka exponeringen i energisegmentet.
Det var 2009, precis när jag började studera. Den då rådande finanskrisen hade satt press på aktiemarknaden som kändes undervärderad. Jag visste samtidigt inte så mycket om aktier och ville skapa en diversifierad portfölj med långsiktigt stabila bolag. Sandvik, med sin historia och betydelse för svenskt näringsliv, var ett givet val i den portföljen.
VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR DU PÅ SANDVIK-AKTIEN IDAG?
När jag köpte aktier i Sandvik utgick jag främst från hur bolaget skulle påverkas av olika externa faktorer. Nu ligger mitt fokus mer på den interna situationen, hur Sandvik ska kunna växa av egen kraft genom att utveckla verksamheten och möta olika utmaningar på marknaden. Värderingen känns attraktiv. Jag tror att Sandvik-aktien är en god investering så länge företaget möter konkurrensen och efterfrågan med rätt produkter.
Året kännetecknades av stabil marknadsefterfrågan. Sandviks rörelsemarginal ökade från 9,9 % föregående år till 11,4 %, vilket till stor del var ett resultat av utvecklingen inom Sandvik Machining Solutions och Sandvik Materials Technology. Kassaflödet från den löpande verksamheten var 9,5 miljarder kronor.
Sandviks finansiella mål baseras på bedömningar av bolagets styrka och positionering inför framtiden. I tabellen nedan visas koncernens mål och måluppfyllelse.
De finansiella målen löper över en konjunkturcykel. Utfallet sedan år 2005 motsvarar en genomsnittlig tillväxt med 6 % per år och en avkastning på sysselsatt kapital med 18 %. Finanskrisen 2008 och lågkonjunkturen som följde i dess spår hade en betydande negativ påverkan på genomsnittlig tillväxt och avkastning. Under 2014 var tillväxten 2 % och avkastningen på sysselsatt kapital var 13 %. Nettoskuldsättningsgraden var 0,7 vid utgången av 2014. Föreslagen utdelning för 2014 motsvarar 73 % av resultat per aktie.
Sandviks orderingång uppgick till 85 957 miljoner kronor (84 072) och faktureringen till 88 821 miljoner
kronor (87 328). Rörelseresultatet ökade till 10 120 miljoner kronor (8 638), vilket motsvarande 11 % (10) av faktureringen. I resultatet ingår en reavinst på 71 miljoner kronor till följd Sandvik Materials Technologys avyttringar av distributionsverksamheten i Australien och Nya Zeeland samt drivfjäderverksamheten i USA och Mexiko. Vidare påverkades resultatet negativt av engångskostnader på 79 miljoner kronor (2 140) till följd av förvärvet av Varel International Energy Services, Inc. (Varel). Förändringar i metallpriser bidrog positivt till rörelseresultatet med 302 miljoner kronor (–294). Förändringar i valutakurserna sedan början av året hade en inverkan på resultatet med cirka –40 miljoner kronor (–1 080) jämfört med föregående år.
* Föreslagen utdelning.
Finansnettot uppgick till –1 856 miljoner kronor (–1 885). Vinst efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 8 264 miljoner kronor (6 753). Inkomstskatten hade en total påverkan på resultatet om –2 272 miljoner kronor (–1 745), motsvarande 27 % (26) på resultat före skatt. Årets vinst hänförlig till moderbolagets stamaktieägare uppgick till 6 011 miljoner kronor (5 013). Resultat per aktie uppgick till 4,79 kronor (4,00). Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 13 % (13) och avkastning på eget kapital uppgick till 17 % (15).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 9 515 miljoner kronor (5 133). Förbättringen var delvis driven av en skattebetalning
| MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE | MÅL 2014 | UTFALL 2014 | 2005–2014 |
|---|---|---|---|
| Tillväxt över en konjunkturcykel, % | 8 | 2 | 6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, över en konjunkturcykel, % |
25 | 13,4 | 18 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | <0,8 | 0,7 | — |
| Utdelning, % av resultat/aktie | 50 | 73* | 63 |
Sandvik Årsredovisning 2014 37
under 2013 på cirka 5 800 miljoner kronor, som gjordes till följd av Kammarrättens dom i ärendet gällande ägande och hantering av immateriella rättigheter. Kassaflödet efter investeringar, förvärv och avyttringar uppgick till 2 676 miljoner kronor (609). Den totala köpeskillingen för Varel (efter avdrag för förvärvade likvida medel) uppgick till 5 100 miljoner kronor, bestående av en kontantutbetalning om 2 834 miljoner kronor och en reglering av lån på 2 266 miljoner kronor som i kassaflödet klassificeras som finansieringsaktiviteter. Erhållen köpeskilling från de två avyttrade verksamheterna inom Sandvik Materials Technology uppgick till 460 miljoner kronor. Vid årets slut uppgick likvida medel till 6 327 miljoner kronor (5 076).
Räntebärande skulder, exklusive nettoavsättningar för pensioner, med avdrag för likvida medel gav en nettoskuld om 30 742 miljoner kronor (25 184). Sandviks två kreditfaciliteter om 650 miljoner euro och 5 000 miljoner kronor var outnyttjade vid årets slut. I det svenska obligationsprogrammet om 15 000 miljoner kronor, fanns det vid årets utgång utestående obligationer som motsvarande ett nominellt värde om 11 836 miljoner kronor. I det europeiska obligationsprogrammet om 3 000 miljoner euro, utnyttjades ett nominellt värde om 1 103 miljoner euro. Vidare fanns det obligationer utställda i USA till ett nominellt värde av 740 miljoner dollar. Återstående löptider för obligationer var i snitt 4,1 år för svenska obligationer, 11,5 år för europeiska obligationer samt 5,0 år för amerikanska obligationer. Vid årets utgång hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's betyget BBB för Sandviks långfristiga upplåning och A-2 för kortfristig upplåning.
Rörelsekapitalet vid årets utgång uppgick till 28 % (27) av faktureringen, en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Det redovisade värdet av varulagret vid årets slut motsvarade 26 % (27) av faktureringen och kundfordringarna ökade något till 15 % (14) av faktureringen. Rörelsekapitalets nettovolym förändrades med –487 miljoner kronor (–1 672) jämfört med föregående år, till följd av lägre lagernivåer och minskade kundfordringar. Förändrade valutakurser ökade nettorörelsekapitalet med 2 624 miljoner kronor (–594) jämfört med föregående år. Den strukturella effekten från förvärv och avyttringar påverkade rörelsekapitalet med –168 miljoner kronor (377). Rörelsekapitalet vid årets utgång uppgick till 25 250 miljoner kronor (23 281).
Eget kapital vid årets slut uppgick till 36 672 miljoner kronor (33 610), eller 29,10 kronor (26,70) per aktie. Soliditeten var 34 % (36).
Investeringar i anläggningar uppgick under året till 4 703 miljoner kronor, vilket motsvarar 116 % av planerad avskrivning. Den totala köpeskillingen för företagsförvärv som slutfördes under året, efter avdrag för förvärvade likvida medel, uppgick till 5 100 miljoner kronor (489), bestående av en kontantutbetalning om 2 834 miljoner kronor och reglering av lån på 2 266 miljoner kronor. Erhållen köpeskilling vid försäljning av verksamheter uppgick till 460 miljoner kronor (0). Investeringar i internt utvecklade immateriella tillgångar ökade till 772 miljoner kronor (665).
Sandvik Venture förvärvade Varel den 21 maj 2014. Företaget är baserat i Carollton i Texas, USA, och är en global leverantör av borrlösningar med fokus på borrkronor och så kallade downhole-produkter för anläggning och färdigställning av källor. De viktigaste kunderna återfinns inom olje- och gassektorn, med viss exponering mot gruv- och anläggningsindustrin. Varels omsättning 2013 uppgick till cirka 2 200 miljoner kronor och det totala antalet anställda var cirka 1 300.
Sandvik Materials Technology avyttrade sin distributionsverksamhet i Australien och Nya Zeeland till Vulcan Steel Ltd. den 1 oktober 2014. I de avyttrade verksamheterna ingår ledande processorer och distributörer av rostfria stålprodukter och andra korrosionsoch slitstarka produkter. Faktureringen för verksamheten uppgick till cirka 930 miljoner kronor under 2013 och det totala antalet anställda var cirka 190.
Vidare avyttrade även Sandvik Materials Technology sin drivfjäderverksamhet i Scranton, USA, och i Nogales, Mexiko, till Lesjöfors AB, den 31 december 2014. Den avyttrade verksamheten tillverkar drivfjädrar för ett brett utbud av kundapplikationer inom konsument-, industri-, anläggnings- och medicinska miljöer. Faktureringen för verksamheten uppgick till cirka 100 miljoner kronor under 2013 och det totala antalet anställda var cirka 60.
De globala marknadsförhållandena var fortsatt stabila under början av 2015. De kommande tre till fyra åren kommer koncernen att fokusera på att anpassa sig till snabbväxande marknader, generera hög avkastning och minska vinstvolatiliteten.
Moderbolagets fakturering 2014 uppgick till 16 475 miljoner kronor (15 873) och rörelseresultatet till –1 165 miljoner kronor (–687). Resultat från andelar i koncernföretag avser huvudsakligen utdelningar samt koncernbidrag från dessa och uppgick till 8 224 miljoner kronor (14 158). Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 9 561 miljoner kronor (19 462). Moderbolagets balansomslutning ökade med 6 169 miljoner kronor (från 68 820 miljoner till 74 989 miljoner kronor). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 1 227 miljoner kronor (1 257). Antalet anställda i moderbolaget och kommissionärsbolagen uppgick den 31 december 2014 till 8 024 personer (7 984).
Sandvikkoncernen har inga väsentliga händelser att rapportera efter periodens utgång.
Det genomsnittliga antalet anställda minskade till 47 328 (48 040), varav 10 760 (10 900) återfinns i Sverige. Personalomsättningen låg på 10 % (12) under 2014. Löner och ersättningar uppgick under året till 19 620 miljoner kronor (18 632), varav i Sverige 5 230 miljoner kronor (5 131).
Målet för den globala HRorganisationen är att skapa värde för Sandvik till rätt kostnad. Under 2014 introducerades initiativ inom områden som ledarskapsutveckling, ersättningar och förmåner, successionsplanering, talangutveckling, Employer Branding (hur vi framstår som arbetsgivare), företagskultur, mångfald och inkludering samt säkring av interna karriärvägar för att stödja Sandviks nya vision "Vi sätter industristandarden."
Det krävs en starkt resultatinriktad företagskultur för att kunna dra nytta av den fulla potentialen hos våra medarbetare. För att bättre
spegla Sandviks långsiktiga strategi och tillväxtambitioner på en alltmer konkurrensutsatt marknad har våra kärnvärden vidareutvecklats och en ny vision och strategisk inriktning har också fastställts. Bland övriga initiativ för att stärka en prestationsinriktad företagskultur ingår ett stort fokus på verksamhetsstyrning inom hela koncernen.
En global, koncerngemensam strategi för ersättningar och förmåner håller på att introduceras. Fokus ligger på att skapa en ersättningsstruktur som är rättvis, konkurrenskraftig och lättförståelig. Vi har påbörjat en bedömning av hur Sandvik ligger till, sett till lönenivå jämfört med andra bolag som konkurrerar om samma kompetenta medarbetare på samma marknader.
Vårt arbete i samband med måluppföljningssamtalen, som omfattar samtliga medarbetare, följer en tydlig struktur. Under 2014 låg fokus på att skapa ett effekti-
1) Moderbolaget inkluderar verksamheter som bedrivs i kommission. Dessa framgår av not 15.
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 4 703 | 4 185 |
|---|---|---|
| % av fakturering | 5,3 | 4,8 |
| % av avskrivning enligt plan | 116 | 108 |
| RESULTAT OCH AVKASTNING | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 10 120 | 8 638 |
| % av fakturering | 11,4 | 9,9 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK |
8 264 | 6 753 |
| % av fakturering | 9,3 | 7,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 13,4 | 12,6 |
| Avkastning på eget kapital, %* | 17,4 | 15,3 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,79 | 4,00 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,79 | 4,00 |
* Jämförelseåret justerat på grund av förändrad definition.
| MSEK | FAKTURERING | RESULTAT EFTER FINAN SIELLA POSTER |
VINST MARGINAL, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 1:a kvartalet | 22 098 | 2 078 | 9 |
| 2:a kvartalet | 23 043 | 2 466 | 11 | |
| 3:e kvartalet | 20 416 | 2 144 | 11 | |
| 4:e kvartalet | 21 770 | 66 | 0 | |
| 2014 1:a kvartalet | 20 783 | 2 042 | 10 | |
| 2:a kvartalet | 22 051 | 2 099 | 10 | |
| 3:e kvartalet | 22 593 | 2 001 | 9 | |
| 4:e kvartalet | 23 394 | 2 121 | 9 |
| FINANSIELL STÄLLNING | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK |
9 515 | 5 133 |
| Kassaflöde efter investeringar, förvärv och avyttringar, MSEK |
2 676 | 609 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar 31/12, MSEK |
6 327 | 5 076 |
| Nettoskuld 31/12, MSEK* | 30 742 | 25 184 |
| Finansnetto, MSEK | –1 856 | –1 885 |
| Soliditet, % | 34 | 36 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 0,7 |
| Eget kapital 31/12, MSEK | 36 672 | 33 610 |
| Eget kapital per aktie 31/12, SEK | 29,10 | 26,70 |
* Jämförelseåret justerat på grund av förändrad definition
vare arbetssätt vad gäller organisatorisk målnedbrytning samt att få detta att genomsyra målsamtalsprocessen på alla nivåer inom koncernen.
I koncernen finns tre ledarskapsprogram för ledare på olika nivåer, baserade på affärsstrategi och ledarskapsmodell. Deltagarna i ledarskapsprogrammen kommer från samtliga affärsområden. Deltagarnas olika bakgrund sett till funktioner, geografisk hemvist och erfarenhet är en viktig del i att skapa en dynamisk grupp och mångfald. På global nivå samt i utvalda länder som Kina, Indien och USA finns nu ett program för talangutveckling. Vi lanserade även vårt första globala traineeprogram, ett 18 månader långt program med 13 deltagare från utvalda marknader.
Sandvik har nollvisionen "Zero Harm" för området miljö, hälsa och säkerhet (EHS) och arbetar enligt devisen "säkerheten främst". Den ska uppnås genom att globalisera och lokalisera, det vill säga vi ska tänka globalt och agera lokalt. I arbetet ingår att ännu effektivare samordna och standardisera olika aktiviteter mellan affärsområden, samt driva innovationer inom området.
Vår EHS-strategi för 2020 stöds av tydliga mål och delmål och är uppdelad på fem områden. Dessa områden är: EHS som en affärsfördel, EHS-ledarskap, Miljö, Hälsa och Säkerhet. Vi strävar mot att skapa en EHS-kultur samt ett anseende och resultat som är bäst i klassen, inklusive elimineringen av dödsolyckor och en nollvision för olycksfallsfrekvensen (LTIFR). Sandviks olycksfallsfrekvens förbättrades med 22 % under 2014 och var vid årets slut 2,5.
Trots de senaste årens kraftiga förbättring av olycksfallsfrekvensen i koncernen har Sandviks säkerhetsarbete fortsatt högsta prioritet. Under 2014 initierades flera kampanjer för att öka medarbetarnas kunskap inom området. Målet är att skapa en branschledande säkerhetskultur och sprida denna till våra kunder och leverantörer. Med de utmaningar och risker som finns i de branscher vi verkar inom måste en säker arbetsmiljö alltid ha högsta prioritet – av respekt för såväl våra medarbetare som våra kunder.
I säkerhetsarbetet fokuserar vi i första hand på två övergripande områden. Målet med det första fokusområdet är att identifiera de risker, även om de är små, som kan leda till de värsta tänkbara scenarierna, för att kunna eliminera eller kontrollera dessa risker. Samtliga affärsområden genomför kontinuerliga säkerhetsbedömningar i syfte att identifiera potentiellt extrema risker och införa system
* Omräknat till heltidstjänster per den 31 december 2014. ANTAL MEDARBETARE, FEM STÖRSTA LÄNDERNA*
ANDEL KVINNOR, %
ANTAL MEDARBETARE PER MARKNADSOMRÅDE, 2014*
* Omräknat till heltidstjänster per den 31 december 2014.
för att kontrollera och minimera dessa. Målet med det andra fokusområdet handlar om att minska antalet olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Vi förstärker också redan befintliga säkerhetssystem, fortsätter driva kampanjer och arbetar ännu mer med ett aktivt och synligt ledarskap, allt i syfte att förändra företagskulturen och medarbetarnas beteenden.
Mångfald och inkludering är viktiga delar av vår medarbetarstrategi. Rekryteringen av människor med olika bakgrund har en stark positiv påverkan på Sandviks kreativitet och innovationsförmåga. Ett fortsatt arbete med mångfald och inkludering är dessutom en förutsättning för att lyckas med den fortsatta globaliseringen av verksamheten. Under året har samtliga affärsområden genomfört nulägesanalyser och identifierat förbättringsområden som ska driva och påskynda arbetet med mångfald och inkludering. En åtgärdsplan för dessa förbättringsområden har sammanställts för 2013–2015.
Medlemmarna i koncernledningen utgör en kraftfull och mångsidig blandning av bakgrunder och erfarenheter. Vad gäller nationalitet så har koncernledningen förutom svenskar nu representation från Kina, Storbritannien och USA.
Inom koncernen har andelen kvinnor i affärsområdenas ledningar fortsatt att öka och ligger nu på 23 % (21 %). Vi ser också en ökning av andel kvinnor i poolen av nästa generations chefer som förbereds för framtida högre chefspositioner. Ambitionen är att fortsätta att öka andelen kvinnor både i chefspositioner och bland alla medarbetare inom hela koncernen.
Sandviks anställningsförhållanden bygger på FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och
ILOs deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Alla medarbetare har rätt att ansluta sig till valfritt fackförbund och att omfattas av kollektivavtal om de så önskar. Koncernen har ett flertal fackförbund representerade i de olika länder där verksamheten bedrivs. Vi strävar alltid efter att ha en god dialog med våra medarbetare och vi ger dem möjlighet att påverka sina anställningsvillkor, oavsett om de är medlemmar i ett fackförbund eller inte.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar anta följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för tiden fram till årsstämman 2016.
Koncernledningens ersättning ska omfatta fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling.
Den rörliga lönen kan bestå av årlig rörlig kontant lön och långsiktig rörlig lön i form av kontanter, aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB. Rörlig kontant lön ska förutsätta uppfyllelse av definierade och mätbara mål och ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Långsiktig rörlig lön i form av aktier och/ eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB ska kunna utgå genom deltagande i långsiktiga incitamentsprogram beslutade av bolagsstämman. Villkor för rörlig lön bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.
I särskilda fall kan överenskommelser träffas om ersättning av engångskaraktär, förutsatt att
Vår uppförandekod för medarbetare och vår uppförandekod för leverantörer reviderades under året. Våra uppförandekoder bekräftar vårt starka ställningstagande för en etisk och ansvarsfull affärspraxis samt efterlevnad av relevanta regler, lagar och förordningar i alla länder där vi bedriver verksamhet. Vår uppförandekod stöds av ett globalt rapporteringsverktyg, kallat "Speak Up".
sådan ersättning inte överstiger ett belopp motsvarande individens årliga fasta lön och maximala rörliga kontanta lön, och inte utges mer än en gång per år och individ.
Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda eller en kombination därav. För verkställande direktören ska pensionsåldern infalla vid lägst 60 år och för övriga medlemmar av koncernledningen vid lägst 62 år.
Avgångsvederlag ska, normalt sett, utgå vid uppsägning från Sandviks sida. Medlemmar i koncernledningen ska normalt ha en uppsägningstid om högst 12 månader i kombination med ett avgångsvederlag motsvarande 6–12 månaders fast lön. För verkställande direktören kan alternativt gälla en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag. Inget avgångsvederlag ska utgå vid uppsägning från den anställdas sida.
Styrelsen ska ha rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Kretsen av befattningshavare som omfattas av riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
För information om gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive pågående långsiktiga incitamentsprogram, se not 3.5.
Riktlinjerna som antogs av årsstämman 2014 återfinns i not 3.5.
UTVECKLING (FoU)
En FoU-styrelse ansvarar för den strategiska inriktningen av Sandviks gemensamma forskning. FoU-styrelsen leds av koncernens forsknings- och utvecklingsdirektör, med representanter från Sandviks affärsområden.
Varje affärsområde ansvarar sedan för sitt respektive FoUarbete, med fokus på produkt- och produktionsutveckling, teknologiplattform och nya innovationer. Koncernens forskning och utveckling fokuserar på att identifiera nya affärsmöjligheter, skapa synergier mellan affärsområdena samt målstyrning av aktiviteterna inom forskning och utveckling.
Sandvik har cirka 8 000 aktiva patent och andra immateriella rättigheter, flest i USA, följt av Kina. Investeringarna i FoU minskade under 2014 med 1,2 % till 2 629 miljoner kronor (2 661) motsvarande 3 % (3) av koncernens omsättning. Antalet medarbetare inom FoU, inklusive kvalitetssäkring, uppgick under året till 2 700, vilket ligger i linje med föregående år. Den största andelen av medarbetarna, 1 029 vid årsskiftet, var baserade i Sverige, medan den snabbaste ökningen av medarbetare noterades i Asien, framför allt i Indien och Kina. Läs mer om koncernens arbete inom området på sidorna 26–29 och om affärsområdenas arbete på sidorna 44–53.
Sandvik respekterar och följer miljölagstiftningar i alla de länder där verksamheten bedrivs.
Sandvik har dels en direkt miljöpåverkan från den egna verksamheten, dels en indirekt.
De betydande miljöaspekterna är:
Sandviks utsläpp till luft omfattar koldioxid, försurande ämnen, partiklar och organiska ämnen. Utsläppen orsakas huvudsakligen av egna produktionsprocesser och förbränning av fossila bränslen i samband med uppvärmning och transporter samt indirekt genom inköp av el som producerats genom förbränning av fossila bränslen.
Sandvik använder färskvatten och släpper ut renat processavloppsvatten. Hushållning med färskvatten är viktigt, framförallt i områden där vatten är en bristvara, så kallade vattenstressade områden. En kartläggning har genomförts av anläggningarnas lokalisering i förhållande till olika vattenrelaterade stressfaktorer. Fem anläggningar i Indien och en i Kina har redovisat sina aktiviteter för en effektiv vattenanvändning.
Sandviks indirekta miljöpåverkan består av den miljöbelastning som uppstår i de delar av värdekedjan som inte är Sandviks egen, det vill säga i leverantörsled, distributionsled, användarled hos kund samt utfasning eller återvinning av produkter. För att kunna beskriva reella förändringar vad gäller miljöpåverkan är det därför viktigt att hela värdekedjan beaktas. I vissa fall kan miljöpåverkan från råvaruproduktion, produktion och leverans av produkter väl kompenseras av en miljöbesparing i användarledet, exempelvis genom en möjlig energieffektivisering i kundledet.
Sandvik har cirka 140 anläggningar runt om i världen som har olika typer av miljötillstånd där så krävs beroende på lagstiftningen. Sandvik är helt beroende av att tillstånd finns på dessa anläggningar. I Sverige bedriver Sandvik tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken vid tolv anläggningar (Sandviken, Gimo, Stockholm – Västberga, Halmstad, Hallstahammar, Surahammar, Svedala, Köping, Fagersta,
Arboga, Norrköping och Ludvika). Alla anläggningar har de tillstånd som behövs för att driva verksamheten. Tillstånden avser till exempel tillverkning av stål och valsbara ämnen, vidareförädling av stål till stång-, rör-, band-, tråd- och bergborrprodukter, samt tillverkning av keramer, metallpulver, hårdmetallprodukter, gjutgods och diverse utrustning och verktyg. För de tillståndspliktiga anläggningarna i Sverige lämnas varje år offentliga rapporter, så kallade miljörapporter, till tillsynsmyndigheterna.
Produktionstillståndet för Seco Tools anläggning i Fagersta förnyades under 2014. Det nya tillståndet, som godkändes i juni, omfattar en utökning av pulverproduktionen. En utredning avseende möjligheten att minska utsläppen av kvicksilver från stålverket i Sandviken redovisades under 2013 till Mark- och miljödomstolen. Beslut i ärendet väntas under 2015.
Inga överskridanden av tillåtna tillverkningsvolymer eller gränsvärden föreskrivna i tillståndsbeslut enligt miljöbalken inträffade under året. Ett antal överskridanden av riktvärden avseende buller samt utsläpp till luft och vatten förekom vid anläggningarna i Hallstahammar, Sandviken, Gimo och Fagersta. Åtgärder vidtas för att följa dessa riktvärden, ofta i samråd med respektive tillsynsmyndighet.
Koncernens anläggningar i Sandviken och Hallstahammar omfattas av handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid inom EU. För 2014 tilldelades utsläppsrätter motsvarande 89 203 ton koldioxid.
För ytterligare information om Sandviks hållbarhetsarbete, se Sandvik Hållbarhetsredovisning på sandvik.com/sustainability.
Sandviks verksamhet bedrevs av fem affärsområden under 2014: Sandvik Machining Solutions, Sandvik Mining, Sandvik Materials Technology, Sandvik Construction samt Sandvik Venture.
Sandviks orderingång uppgick till 86,0 miljarder kronor (84,1), en minskning med 2 % i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 88,8 miljarder kronor (87,3), en minskning med 2 % jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Minskningen berodde främst på dämpade marknadsförhållanden för Sandvik Mining och Sandvik Construction. Sett till orderingång och fakturering noterade samtliga övriga affärsområden ökningar jämfört med föregående år.
Rörelsemarginalen förbättrades till 11 % (10) av faktureringen 2014. Ökningen berodde främst på högre lönsamhet för Sandvik Machining Solutions och Sandvik Materials Technology, som huvudsakligen var ett resultat av ökad fakturering respektive gynnsamma metallpriseffekter. Vidare påverkades förra årets resultat av engångskostnader på 2,1 miljarder kronor, som främst härrörde från första fasen av optimeringsprogrammet av försörjningskedjan. I årets resultat ingår 71 miljoner kronor i reavinst från
Sandvik Materials Technologys avyttringar, samt engångskostnader om 79 miljoner kronor relaterade till förvärvet av Varel.
Förändringar i valutakurserna sedan början av året hade en inverkan på resultatet med cirka –40 miljoner kronor (–1 080) jämfört med föregående år, medan förändrade metallpriseffekter hade en positiv påverkan om 302 miljoner kronor.
Den första fasen av optimeringsprogrammet av den globala försörjningskedjan, som offentliggjordes under 2013, fortsatte enligt plan. Under 2014 slutfördes nedläggningen av två enheter för Sandvik
Machining Solutions, två produktionsenheter för Sandvik Mining samt en enhet för Sandvik Construction, vilket kommer att generera en årlig besparing om 260 miljoner kronor från och med slutet av 2014. Under året offentliggjordes även nedläggningar av ytterligare fem produktionsenheter under 2015.
Koncernens initiativ för att centralisera funktioner inom finans, IT och HR, med syftet att effektivisera tjänsterna, fortskred enligt plan. Besparingarna från dessa initiativ förväntas kunna realiseras från och med 2015.
| MSEK | 2014 | 2013 FÖRÄNDRING, % FÖRÄNDRING, %* | ||
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Machining Solutions | 31 328 | 28 715 | 9 | 4 |
| Sandvik Mining | 23 533 | 27 882 | –16 | –15 |
| Sandvik Materials Technology | 14 713 | 13 415 | 10 | 10 |
| Sandvik Construction | 8 571 | 8 521 | 1 | –2 |
| Sandvik Venture | 7 795 | 5 535 | 41 | 4 |
| Koncerngemensamt | 17 | 4 | — | — |
| Koncernen totalt | 85 957 | 84 072 | 2 | –2 |
*Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| MSEK | 2014 | 2013 FÖRÄNDRING, % FÖRÄNDRING, %* | ||
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Machining Solutions | 30 856 | 28 543 | 8 | 4 |
| Sandvik Mining | 26 831 | 30 744 | –13 | –12 |
| Sandvik Materials Technology | 14 907 | 14 035 | 6 | 6 |
| Sandvik Construction | 8 553 | 8 601 | –1 | –4 |
| Sandvik Venture | 7 658 | 5 394 | 42 | 5 |
| Koncerngemensamt | 16 | 11 | — | — |
| Koncernen totalt | 88 821 | 87 328 | 2 | –2 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| % AV | % AV | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | FAKTURERING | 2013 | FAKTURERING FÖRÄNDRING, % FÖRÄNDRING, %* | ||
| Sandvik Machining Solutions | 6 159 | 20 | 5 205 | 18 | 18 | 15 |
| Sandvik Mining | 2 398 | 9 | 2 743 | 9 | –13 | –5 |
| Sandvik Materials Technology | 1 880 | 13 | 1 270 | 9 | 48 | 32 |
| Sandvik Construction | 45 | 1 | 110 | 1 | –59 | 12 |
| Sandvik Venture | 888 | 12 | 606 | 11 | 47 | 53 |
| Koncerngemensamt | –1 250 | — | –1 296 | — | –4 | — |
| Koncernen totalt | 10 120 | 11 | 8 638 | 10 | 17 | 18 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Sandvik Machining Solutions produkter för svarvning och fräsning passar för bearbetning av praktiskt taget alla material, från mjukt stål och lättbearbetad aluminium till svårbearbetade superlegeringar.
Marknadsförhållandena för Sandvik Machining Solutions var gynnsamma under året. Affärsområdet genomförde strategiska investeringar inom försäljning, forskning och utveckling samt implementerade aktiviteter för att optimera försörjningskedjan – viktiga åtgärder för att positionera affärsområdet för framtida lönsam tillväxt.
Efterfrågan ökade för Sandvik Machining Solutions under 2014, även om trenden varierade mellan olika segment och marknadsområden. Totalt sett noterades tillväxt för Europa, i synnerhet Storbritannien som ett resultat av hög aktivitet inom flygsektorn. Däremot påverkades vissa marknader, däribland Tyskland, negativt av den politiska osäkerheten i Ryssland och Ukraina. Den positiva utvecklingen inom NAFTA härrörde från en ökad efterfrågan från flyg-, fordonsoch verkstadsindustrin. Medan Asien noterade tillväxt, huvudsakligen drivet av fordons- och flygindustrin, minskade efterfrågan i Sydamerika.
** Utgör andel av koncernens totala rörelseresultat, exklusive koncerngemensamt.
| FÖRÄND | FÖRÄND | |||
|---|---|---|---|---|
| FINANSIELL ÖVERSIKT, MSEK | 2014 | 2013 | RING, % | RING, %* |
| Orderingång | 31 328 | 28 715 | 9 | 4 |
| Fakturering | 30 856 28 543 | 8 | 4 | |
| Rörelseresultat | 6 159 | 5 205 | 18 | 15 |
| Rörelseresultat i % av faktureringen | 20,0 | 18,2 | 1,8 | — |
| Justerat rörelseresultat** | 6 159 | 5 695 | 8 | — |
| Justerat rörelseresultat i % av faktureringen** | 20,0 | 20,0 | 0 | — |
| Antal medarbetare*** | 18 927 | 19 055 | –1 | — |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för engångskostnader på cirka 490 miljoner kronor för 2013.
*** Omräknat till antal heltidstjänster.
| ORDERINGÅNG PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING, % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 16 983 | 54 | 15 757 | 8 | 3 |
| Nafta | 6 831 | 22 | 5 889 | 16 | 7 |
| Sydamerika | 949 | 3 | 1 060 | –10 | –6 |
| Afrika, Mellanöstern | 245 | 1 | 283 | –13 | –13 |
| Asien | 6 092 | 19 | 5 485 | 11 | 8 |
| Australien | 229 | 1 | 241 | –5 | –5 |
| Koncernen totalt | 31 328 | 100 | 28 715 | 9 | 4 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| FAKTURERING PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING , % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 16 761 | 54 | 15 639 | 7 | 3 |
| Nafta | 6 686 | 22 | 5 877 | 14 | 6 |
| Sydamerika | 949 | 3 | 1 052 | –10 | –5 |
| Afrika, Mellanöstern | 240 | 1 | 284 | –16 | -15 |
| Asien | 5 993 | 19 | 5 447 | 10 | 7 |
| Australien | 228 | 1 | 244 | –7 | –6 |
| Koncernen totalt | 30 856 | 100 | 28 543 | 8 | 4 |
*Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Aktiviteterna för att optimera den globala försörjningskedjan fortskred enligt plan. Två produktionsenheter stängdes under året som ett led i första fasen av det fleråriga programmet, som avser att geografiskt anpassa affärsområdets produktion till den globala efterfrågan. Stängningen av de två produktionsenheterna kommer att generera årliga besparingar om cirka 120 miljoner kronor från och med årsskiftet 2014. Dessutom offentliggjordes att ytterligare två produktionsenheter kommer att stängas under 2015.
Under 2014 ompositionerade produktområdet Dormer Tools sina varumärken inom mellanprissegmentet, Dormer och Pramet, för att tillhandahålla ett komplett produktsortiment av vändskär och runda verktyg. Dessutom implementerades en gemensam logistikplattform för kunderna i mellanprissegmentet.
Framöver kommer Sandvik Machining Solutions fortsätta att genomföra sin strategi, som fokuserar på att öka marknadsandelarna och förbättra lönsamheten,
samtidigt som ett starkt kassaflöde bibehålls. För att ytterligare stärka marknadspositionen planeras cirka 15 000 nya produkter lanseras under 2015. Dessutom kommer slutförandet av den första fasen av optimeringsprogrammet av försörjningskedjan att vara ett viktigt fokusområde under 2015.
För att positionera affärsområdet för framtida lönsam tillväxt ökade investeringarna i forskning och utveckling. Målet med initiativet är att öka effektiviteten och minska tiden för lansering för nya kärnprodukter och digitala erbjudanden.
Under året lanserades flera viktiga kärnprodukter. Ett urval av dessa listas nedan:
Produktområdet Sandvik Coromant lanserade sin andra serie med skär för stålsvarvning. Skäret GC4315 baseras på InveioTM-teknologi, ett tekniskt
genombrott inom materialvetenskapen. Med skäret förlängs verktyglivslängden och driftsäkerheten. GC4315 ger verkliga fördelar som förkortad cykeltid, för kunder inom både fordonsindustrin och olje- och gasindustrin.
Produktområdet Walter lanserade borren DC170 med en unik design som ger hög processäkerhet och borrhålskvalitet vid borrning i stål och gjutjärn. Den förbättrade produktiviteten vid användningen av DC170 skapas genom att hårdmetallen används precis där den behövs – bakom skäreggen i skärkraftens riktning.
Som ett svar på de specifika behoven hos flygindustrin, lanserade produktområdet Seco Tools frässorten MS2050 som ökar produktiviteten vid bearbetning av titanlegeringar. Med en ny beläggningsteknik och ett substrat som har optimerats för utmanande förhållanden, ökar processäkerheten och skärdata förbättras.
Den elektrohydrauliskt styrda borriggen DL431 har utformats speciellt för produktion och långhålsborrning i underjordsgruvor.
Den globala gruvindustrin kännetecknades under 2014 av fallande råvarupriser, fortsatt låga investeringsnivåer och uppskjutna investeringsprojekt. Sandvik Mining fokuserade på att minska kostnadsbasen, förbättra eftermarknadsförsäljningen och effektiviteten hos säljarna, samt minska ledtiden för att lansera nya produkter.
Trots gynsamma prognoser för gruvindustrin på lång sikt, var marknaden dämpad under 2014. Efterfrågan på eftermarknaden var stabil under året, men många kunder var avvaktande och sköt upp investeringsprojekt med anledning av de låga och volatila råvarupriserna, vilket påverkade Equipment och Mining Systems negativt. Trots de utmanande marknadsförutsättningarna nådde Sandvik Mining flera milstolpar under året. En genombrottsorder inom mellanprissegmentet för Equipment, för lokalt utvecklade och producerade ovanjordsriggar, undertecknades av en kund i Indien. Vidare lanserades en ny 60-tons underjordstruck, vilket gjorde att affärsområdet väsentligt kunde öka marknadsandelen för denna produkt på den viktiga australiensiska marknaden. Dessutom säkrade Mining Systems en stor materialhanteringsorder till
* Utgör andel av koncernens totala fakturering.
RÖRELSERESULTAT**
** Utgör andel av koncernens totala rörelseresultat, exklusive koncerngemensamt.
OPTIMERING AV FÖR-SÖRJNINGSKEDJAN; TVÅ ENHETER STÄNGDA
| FÖRÄND | FÖRÄND | |||
|---|---|---|---|---|
| FINANSIELL ÖVERSIKT | 2014 | 2013 | RING, % | RING, %* |
| Orderingång | 23 533 27 882 | –16 | –15 | |
| Fakturering | 26 831 | 30 744 | –13 | –12 |
| Rörelseresultat | 2 398 | 2 743 | –13 | –5 |
| Rörelseresultat i % av faktureringen | 8,9 | 8,9 | 0 | — |
| Justerat rörelseresultat** | 2 398 | 3 993 | –40 | — |
| Justerat rörelseresultat i % av faktureringen** | 8,9 | 13,0 | –4,1 | — |
| Antalet medarbetare*** | 11 815 | 12 965 | –9 | — |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för engångskostnader på cirka 1 250 miljoner kronor för 2013.
*** Omräknat till antal heltidstjänster.
| ORDERINGÅNG PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING, % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 3 117 | 13 | 2 623 | 19 | 16 |
| Nafta | 3 729 | 16 | 3 821 | –2 | –3 |
| Sydamerika | 3 056 | 13 | 5 465 | –44 | –42 |
| Afrika, Mellanöstern | 5 450 | 23 | 5 886 | –7 | –6 |
| Asien | 3 925 | 17 | 5 412 | –27 | –28 |
| Australien | 4 256 | 18 | 4 676 | –9 | –5 |
| Koncernen totalt | 23 533 | 100 | 27 882 | –16 | –15 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| FAKTURERING PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING, % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 2 589 | 10 | 3 788 | –32 | –33 |
| Nafta | 3 529 | 13 | 4 042 | –13 | –13 |
| Sydamerika | 4 688 | 17 | 4 884 | –4 | –1 |
| Afrika, Mellanöstern | 5 974 | 22 | 6 555 | –9 | –8 |
| Asien | 5 546 | 21 | 5 787 | –4 | –6 |
| Australien | 4 505 | 17 | 5 688 | –21 | –19 |
| Koncernen totalt | 26 831 | 100 | 30 744 | –13 | –12 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
ett värde som översteg 450 miljoner kronor från en kund i Australien, samt en stor order värd cirka 300 miljoner kronor för krossar från en kund i Sverige.
För att anpassa kostnadsbasen till den lägre efterfrågan genomfördes åtgärder för att minska personalstyrkan med närmare 400 personer under det första kvartalet 2014, vilket genererade en årlig besparing om cirka 500 miljoner kronor. Utöver detta genomfördes kontinuerliga förbättringsåtgärder under året för att ytterligare effektivisera kostnadsbasen.
Vidare fortskred den första fasen av optimeringsprogrammet av den globala försörjningskedjan enligt plan. Programmet ämnar att skapa en bättre kostnadsstruktur och konkurrensfördelar i syfte att förbättra serviceförmågan till kunderna. Två produktionsenheter stängdes under året, vilket genererade årliga besparingar om cirka 60 miljoner kronor från årsskiftet 2014. Sandvik offentliggjorde även att ytterligare tre produktionsenheter kommer att stängas under 2015.
Den 19 maj 2014 utsågs Scot Smith till chef för Sandvik Mining. Scot Smith har tidigare erfarenhet från ledande befattningar inom
flera stora industribolag. Han efterträder Gary Hughes, som har tillträtt som ny försäljningschef inom samma affärsområde.
Framöver kommer Sandvik Mining fortsätta att genomföra sin strategi genom Excelerateprogrammet. Programmets mål är att öka försäljningen inom eftermarknadssegmentet och på viktiga marknader, minska kostnadsbasen samt förbättra produktiviteten och kapitaleffektiviteten. Dessutom kommer slutförandet av den första fasen av optimeringsprogrammet av försörjningskedjan att vara ett viktigt fokusområde under 2015.
Skapandet av en global organisation för forskning och utveckling, som påbörjades 2013, fortsatte under året. Målet med initiativet är att öka effektiviteten, förbättra kundfokus och minska ledtiden för lansering av nya produkter.
Den underjordiska borriggen DD422i har ett nytt styrsystem för borrning och bomhantering samt många automationsnivåer. Högprecisionsborrning kombinerat med det bredaste utbudet av automatiseringsval minskar onödigt bergavfall som inte innehåller mineraler och ger stora produktivitetsförbättringar samt väsentligt minskade kostnader för hanteringen av avfall.
Sandvik Minings jumboborrigg DD2710 har utvecklats för tillväxtmarknaderna, med avseende på små och medelstora underjordsapplikationer för borrning i hårt berg. Med den bästa räckvidden i sin klass erbjuder DD2710 ökad lönsamhet.
Prospekteringsriggarna DE130i och DE140i manövreras via datorsystem som styr borrningen. Det ger kunderna ökad säkerhet, högre produktivitet samt bättre informationshantering.
Sandviks produktionsenhet för belagda band, som bland annat används i energieffektiv bränslecellsteknologi, Sandviken.
Efterfrågan och lönsamheten var stabil för Sandvik Materials Technology. Affärsområdets transformation till en energifokuserad nischaktör fortsatte under året, vilket resulterade i att två verksamheter som inte tillhörde kärnverksamheten avyttrades, samt besked om stängningen av ytterligare en verksamhet.
Efterfrågan från energisegmentet var fortsatt gynnsam och flera stora ordrar från olje- och gasindustrin, om totalt 1,3 miljarder kronor, säkrades. Sandvik Materials Technology förnyade även det strategiska samarbetet med Tenaris, en av världens största leverantörer till branschen.
Även om prognosen för olje- och gasindustrin blev mer osäker mot slutet av året, till följd av det fallande oljepriset, är den långsiktiga efterfrågan fortsatt positiv. Under året bokades även tre stora ordrar från kärnkraftssektorn, med ett totalt värde på över 600 miljoner kronor. Marknaden för det mer standardiserade produktprogrammet var fortsatt osäker och fragmenterad.
I linje med den strategiska inriktningen att fokusera på kärnverksamheten och attraktiva tillväxtsegment, såsom energisektorn och energieffektivitet, fortsatte Sandvik
| FÖRÄND | FÖRÄND | ||
|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | RING, % | RING, %* |
| 14 713 | 13 415 | 10 | 10 |
| 14 907 | 14 035 | 6 | 6 |
| 1 880 | 1 270 | 48 | 32 |
| 12,6 | 9,0 | 3,6 | — |
| 1 578 | 1 564 | 1 | — |
| 10,6 | 11,1 | –0,5 | — |
| 6 914 | 7 113 | –3 | — |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för positiva metallpriseffekter på 302 miljoner kronor för 2014
och för negativa metallpriseffekter på 294 miljoner kronor för 2013.
*** Omräknat till antal heltidstjänster.
| ORDERINGÅNG PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING, % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 7 040 | 47 | 7 697 | –9 | –9 |
| Nafta | 3 384 | 23 | 3 307 | 2 | –1 |
| Sydamerika | 260 | 2 | 316 | –18 | –15 |
| Afrika, Mellanöstern | 275 | 2 | 213 | 29 | 28 |
| Asien | 3 080 | 21 | 1 031 | 199 | 194 |
| Australien | 675 | 5 | 851 | –21 | 4 |
| Koncernen totalt | 14 713 | 100 | 13 415 | 10 | 10 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| FAKTURERING PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING, % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 7 290 | 48 | 7 170 | 2 | 0 |
| Nafta | 3 864 | 26 | 3 416 | 13 | 9 |
| Sydamerika | 262 | 2 | 259 | 1 | 4 |
| Afrika, Mellanöstern | 246 | 2 | 200 | 23 | 21 |
| Asien | 2 547 | 17 | 2 128 | 20 | 17 |
| Australien | 698 | 5 | 863 | –19 | 4 |
| Koncernen totalt | 14 907 | 100 | 14 035 | 6 | 6 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Materials Technology att lämna verksamhetsområden som inte anses tillhöra kärnverksamheten. Under året avyttrades distributionsverksamheten i Australien och Nya Zeeland samt drivfjäderverksamheten i USA och Mexiko, som tillsammans har årliga intäkter om cirka 1 miljard kronor. Under året togs även beslutet att lägga ner stanslinjestålsverksamheten i Kina, som tillverkar stanslinjer till förpackningsindustrin och som år 2014 omsatte 75 miljoner kronor. Nedläggningen väntas slutföras under 2015.
Implementeringen av Value Creation-strategin fortsatte under året. Strategin sätter ytterligare fokus på lönsam tillväxt och kapitaleffektivitet samt fastställer en betydande omdirigering av portföljen mot energisegmentet och applikationer för energieffektivitet. En effektivare affärsmodell implementeras för det mer standardiserade produktprogrammet. Ett exempel på detta är sammanslagningen av de två produktområdena Strip och Wire and Heating Technology, som syftar till att realisera synergieffekter.
Under 2015 kommer arbetet med att förbättra säkerheten att fortsätta, liksom den ständigt pågående materialevolutionen som syftar till att i nära samarbete med kunderna utveckla nästa generations material för de mest krävande industrierna. Ett annat viktigt fokusområde är lönsam tillväxt i energisegmentet samt i områden som är relaterade till energieffektivitet. Implementeringen av Value Creation-strategin kommer att fortsätta under 2015, och därmed omvandlingen av Sandvik Materials Technology till en nischfokuserad energiaktör. Ett lovande område för tillväxt är det serviceerbjudande som affärsområdet utvecklar, baserat på expertisen inom materialteknologi. Arbetet med att förbättra kapitaleffektiviteten har också fortsatt hög prioritet.
Forsknings- och utvecklingsresurser omfördelades till strategiska tillväxtområden, främst inom energisegmentet. Exempelvis skapades en forsknings-och utvecklingsenhet med speciellt fokus på olje- och gassegmentet, för att stödja tillväxten inom detta område. Ett forsknings- och utvecklingscenter invigdes i Kina, vilket var en viktig milstolpe för den fortsatta utvecklingen i Asien för Sandvik Materials Technology.
SafurexTM HIP är nästa generation av SafurexTM, utvecklad för att möta de krävande miljöerna inom ureaproduktion. Det är ett pulver-metallurgiskt framställt
duplext rostfritt stål för tillverkning av så kallade hett isostatiskt pressade produkter (HIP). Tack vare pulvermetallurgin kan optimala egenskaper erhållas för vissa kritiska komponenter. Bland fördelarna finns reducerade bearbetningstider och -kostnader, lättare produktformer och minskade bearbetningsförluster. Detta resulterar i en mer effektiv användning av såväl material som energi.
Sandvik Materials Technology har introducerat nya sömlösa rostfria rör för bränslesystem med direktinsprutning, även kallat Pressurfect™. De nya Pressurfect™ rören minskar bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen från förbränningsmotorer. Direktinsprutningstekniken, kallad GDI, gör att bränsleförbrukningen minskar med 20 % eller mer, samtidigt som motorns effektuttag inte påverkas och utsläppen minskas.
Nickelelektrodlegeringen AquaSan Ni50 är en unik produkt som gör det möjligt att producera röntgensvetskvalitet på ett vattendjup på upp till 15 meter. AquaSan Ni50 används redan för våtsvetsning under vatten för ett brett sortiment av applikationer inom kärnkraftssektorn och väljs i allt högre grad vid våtsvetsningsreparationer för fartyg.
DTH-riggen DI550 i arbete.
Trots fortsatt svaga marknadsförutsättningar för Sandvik Construction under 2014, positionerade sig affärsområdet för en framtida lönsam tillväxt genom en förbättrad operativ effektivitet och optimering av försörjningskedjan.
Sandvik Constructions marknad kännetecknades under 2014 av en dämpad efterfrågan. Utfallet varierade emellertid mellan olika segment och marknadsområden. I Europa var efterfrågan i stort oförändrad. Tillväxten i Frankrike och Storbritannien motverkades av den politiska osäkerheten i Ryssland som påverkade efterfrågan negativt, i synnerhet för segmentet mobila krossar. Medan efterfrågan i NAFTA i stort minskade, noterade Mexiko och Kanada tillväxt. Mellanöstern rapporterade positiv tillväxt, medan efterfrågan i Afrika minskade. Asien försvagades jämfört med föregående år, främst på grund av utvecklingen i Kina.
Den första fasen av optimeringsprogrammet av den globala försörjningskedjan fortskred enligt plan. Programmets mål är att öka andelen produkter som köps in från länder med det bästa kostnadsläget och som en följd kommer därför affärs-
| FÖRÄND | |||
|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | RING, % | RING, %* |
| 8 571 | 8 521 | 1 | –2 |
| 8 553 | 8 601 | –1 | –4 |
| 45 | 110 | –59 | 12 |
| 0,5 | 1,3 | –0,8 | — |
| 45 | 310 | –85 | — |
| 0,5 | 3,6 | –3,1 | — |
| 2 815 | 3 147 | –11 | — |
| FÖRÄND |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för engångskostnader på cirka 200 miljoner kronor för 2013.
*** Omräknat till antal heltidstjänster.
| ORDERINGÅNG PER | FÖRÄND | FÖRÄND | |||
|---|---|---|---|---|---|
| MARKNADSOMRÅDE, MSEK | 2014 ANDEL, % | 2013 | RING, % | RING, %* | |
| Europa | 3 448 | 41 | 3 004 | 15 | 9 |
| Nafta | 1 397 | 16 | 1 440 | –3 | –6 |
| Sydamerika | 812 | 9 | 840 | –3 | –1 |
| Afrika, Mellanöstern | 1 157 | 13 | 1 076 | 7 | 5 |
| Asien | 1 589 | 19 | 1 939 | –18 | –20 |
| Australien | 169 | 2 | 222 | –24 | –20 |
| Koncernen totalt | 8 571 | 100 | 8 521 | 1 | –2 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| FAKTURERING PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING, % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 3 397 | 40 | 3 258 | 4 | –1 |
| Nafta | 1 437 | 17 | 1 331 | 8 | 4 |
| Sydamerika | 844 | 10 | 812 | 4 | 6 |
| Afrika, Mellanöstern | 1 014 | 12 | 979 | 4 | 1 |
| Asien | 1 663 | 19 | 1 769 | –6 | –9 |
| Australien | 199 | 2 | 453 | –56 | –55 |
| Koncernen totalt | 8 553 | 100 | 8 601 | –1 | –4 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
områdets produktion att anpassas rent geografiskt. En produktionsenhet stängdes under året, vilket kommer att generera årliga besparingar om cirka 80 miljoner kronor från slutet av 2014. Dessutom offentliggjordes att ytterligare en produktionsenhet ska läggas ned under 2015.
För att ytterligare förstärka den operativa effektiviteten, kommer affärsområdet under nästa år fortsätta att se över initiativen att strömlinjeforma organisationen. Syftet med initiativen kommer att vara att sänka kostnadsbasen och att förbättra konkurrenskraften och effektiviteten i verksamheten, samtidigt som en nära relation med kunderna bibehålls.
Under 2014 fokuserade Sandvik Construction på att förbättra kapitaleffektiviteten, främst genom initiativ för att minska lagernivåerna och antalet förfallna kundfordringar. Under året har affärsområdet framgångsrikt lyckats minska lagervolymerna med cirka 300 miljoner kronor och kundfordringarna med cirka 200 miljoner kronor jämfört med föregående år. Till följd av detta förbättrades rörelsekapitalet till under 26 % (28) av faktureringen för 2014, precis över koncernmålet på 25 %.
För att affärsområdets resultat ska fortsätta att förbättras, kommer Sandvik Construction att fortsätta att fokusera på genomförandet av sin strategi. Strategin har som mål att utveckla den operativa effektiviteten genom kostnadsbesparingar och minskat rörelsekapital, samt att öka försäljningen genom kommersiella effektiviseringsinitiativ och att ta en större andel av eftermarknadsförsäljningen och mellanprissegmentet. Dessutom kommer slutförandet av den första fasen av optimeringsprogrammet av den globala försörjningskedjan, tillsammans med omorganisationen av försäljningsområdena, att ytterligare bidra till en förbättring av affärsområdets resultat.
Sandvik Construction fortsatte att investera i utvecklingen av innovativa, nya produkter som ger ledande prestandanivåer kombinerat med förbättrad säkerhet. I linje med strategin att utöka tjänsterna som erbjuds som en del av verksamheten, har innovativa lösningar utvecklats för de befintliga kunderna.
CH540, en ny generation konkrossar, lanserades under 2014 och är storleksmässigt mindre än föregångaren CH550 som lanserades 2013. Den nya konkrossen kan justeras för att hantera ett stort antal applikationer och är utvecklad för varje krossanläggning som behöver öka produktionskapaciteten, minska kostnaderna och producera ballastmaterial av hög kvalitet.
Tiger-serien är ett nytt sortiment av topphammarborriggar för användning ovan jord. Tiger DG700 och DG800 är robusta maskiner med högpresterande bergborrar, väl rustade för produktionsborrning i krossanläggningar och inom andra användningsområden som skärning och borrning av fundament.
Inspection+, Service+, Security+ De nya skräddarsydda kundserviceavtalen Inspection+, Service+ och Security+ förbättrar driftsäkerheten och produktiviteten och minskar driftstoppen för den befintliga utrustningen.
Återvinning hos Wolfram Bergbau und Hütten i St. Martin, Österrike.
Under året var Sandvik Ventures fokus att skapa tillväxt i nyckelsegment, kommersialisering av nya affärsmöjligheter och fortsatta effektiviseringar. Affärsområdet noterade en positiv utveckling, med fortsatt expansion av portföljen i attraktiva marknadssegment. Det starka resultatet i NAFTA och Asien vägde upp den varierande trenden i Europa.
Sandvik Ventures produktområden drivs som fristående bolag, med ansvar för finansiella mål och affärsstrategier. Flera av bolagen skapar även förutsättningar för andra affärsområden inom Sandvik.
Marknadsförutsättningarna för Sandvik Ventures produktområden varierade. Sandvik Hyperions marknadsförhållanden var överlag stabila och Sandvik Process Systems levererade i enlighet med sina tillväxtmål, trots ökad konkurrens. Wolfram Bergbau und Hütten påverkades däremot av det lägre APT-priset. Varel International Energy Services, Inc. (Varel) affären, som främst är fokuserad på olje- och gasmarknaden, var generellt stark under året. Oljeprisets nedgång under fjärde kvartalet hade endast en mindre negativ inverkan på efterfrågan, dock förväntas en större påverkan under första halvåret 2015.
RÖRELSERESULTAT**
** Utgör andel av koncernens totala rörelseresultat, exklusive koncerngemensamt.
| FÖRÄND | FÖRÄND | |||
|---|---|---|---|---|
| FINANSIELL ÖVERSIKT, MSEK | 2014 | 2013 | RING, % | RING, %* |
| Orderingång | 7 795 | 5 535 | 41 | 4 |
| Fakturering | 7 658 | 5 394 | 42 | 5 |
| Rörelseresultat | 888 | 606 | 47 | 53 |
| Rörelseresultat i % av faktureringen | 11,6 | 11,2 | 0.4 | — |
| Justerat rörelseresultat** | 967 | 806 | 20 | — |
| Justerat rörelseresultat i % av faktureringen** | 12,6 | 14,9 | –2,3 | — |
| Antal medarbetare*** | 4 074 | 2 635 | 55 | — |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för engångskostnader på cirka 79 miljoner kronor för 2014
och cirka 200 miljoner kronor för 2013.
*** Omräknat till antal heltidstjänster.
| ORDERINGÅNG PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING, % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 3 429 | 44 | 3 056 | 12 | –4 |
| Nafta | 1 784 | 23 | 934 | 91 | 9 |
| Sydamerika | 346 | 4 | 140 | 146 | 57 |
| Afrika, Mellanöstern | 586 | 8 | 127 | 361 | 39 |
| Asien | 1 490 | 19 | 1 214 | 23 | 13 |
| Australien | 160 | 2 | 62 | 158 | –11 |
| Koncernen totalt | 7 795 | 100 | 5 535 | 41 | 4 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| FAKTURERING PER MARKNADSOMRÅDE, MSEK |
2014 ANDEL, % | 2013 | FÖRÄND RING, % |
FÖRÄND RING, %* |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 3 506 | 46 | 3 072 | 14 | 0 |
| Nafta | 1 794 | 23 | 904 | 98 | 14 |
| Sydamerika | 296 | 4 | 146 | 103 | 17 |
| Afrika, Mellanöstern | 546 | 7 | 123 | 344 | 13 |
| Asien | 1 353 | 18 | 1 082 | 25 | 9 |
| Australien | 164 | 2 | 67 | 145 | –12 |
| Koncernen totalt | 7 658 | 100 | 5 394 | 42 | 5 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Den 1 januari 2014 blev Sandvik Hyperion operationellt ett produktområde efter en sammanslagning av Diamond Innovations och Sandvik Hard Materials. Under året fortsatte Sandvik Hyperion att positionera sig inom elektronikindustrin genom ytterligare produktlanseringar av industriellt framställd diamant-slurry – Hyperion Diamond Slurry. Vidare utökades produktionskapaciteten för slurry i Wuxi, Kina.
Under året lanserade Sandvik Process Systems ett utökat erbjudande inom svavelhantering på marknaden. Därutöver slutfördes investeringen i utökad kapacitet för riktning av band i Sandviken. Integrationen av Technopartner Samtronic GmBH (TPS), som förvärvades 2013, slutfördes vilket ger Sandvik Process Systems ett produkterbjudande inom tillverkning av kompositer.
Wolfram Bergbau und Hütten fortsatte att driva optimeringen av råvaror för Sandvik-koncernen, vilket resulterade i en betydande minskning av råvarulagret. För att ytterligare säkra råvaruförsörjningen fortsatte investeringen i utökad återvinningskapacitet.
Förvärvet av Varel slutfördes den 21 maj 2014, varvid en integration påbörjades. Varels huvudfokus har varit att vidga plattformen inom oljeoch gasborrning samt fortsatt geografisk expansion. Under året introducerades ett antal nya produkter för olje- och gasborrning, anläggning och färdigställning av källor, samt produkter för gruvindustrin.
Huvudfokus framöver är främst att accelerera tillväxten för Sandvik Ventures bolag genom utveckling av nya produkter och lösningar, värdeskapande teknologi med hög innovationsgrad, samt personalutveckling. Andra prioriteringar inkluderar ett fortsatt fokus på värdeskapande, genomförande av strategier och operativ effektivitet.
Jim Nixon, VD för Varel, är från och med den 1 januari 2015, chef för Sandvik Venture. Han efterträder Tomas Nordahl som lämnade Sandvik för en position utanför Sandvik-koncernen.
Svavelerbjudande I och med köpet av Calgary-baserade Brimrock Groups egenutvecklade teknologi och kunskap, utökade Sandvik Process Systems sitt marknadserbjudande inom svavelhantering till att omfatta avlägsnande av farliga gaser i flytande svavel, granulering, förvaring och omsmältning.
Nya varianter av Sandvik Hyperions industriellt framställda diamant-slurry som används för polering av safirglas med höga ytbehandlingskrav.
SlipStream™ RC Pro, borrkronor för Completion Roller Cone
Varels SlipStream™ RC Pro har utformats för snabb och effektiv urborrning av frackningspluggar. SlipStream RC Pro är optimerad för att klara distributionen av hårdhet och slitage i elastiska material eller plaster.
SLIPSTREAMTM RC PRO
Sandviks riskhanteringsarbete syftar till att hantera risker relaterade till uppsatta mål och att säkerställa optimal användning av potentiella möjligheter. Sandvik har genom sin globala närvaro en god riskspridning med försäljning i mer än 130 länder, inom cirka 20 produktområden och i en rad olika branscher.
Sandvik-koncernen arbetar med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar affärsområdena och koncernfunktionerna. ERM utgör en integrerad del av Sandviks operativa och strategiska styrning av verksamheten och hjälper företaget att agera på förändringar, oavsett om dessa förändringar orsakas av interna eller externa faktorer. Se även avsnittet om finansiell riskhantering på sidorna 56–62.
De huvudsakliga beståndsdelarna inom riskhantering är identifiering, utvärdering, hantering, övervakning och rapportering. En åtgärdsplan upprättas för att acceptera, minska, eliminera eller överföra risken eller dra fördel av de potentiella möjligheter som identifierats. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Under 2014 lämnades två ERM-rapporter för koncernen in till koncernledningen. Dessutom fick revisionsutskottet en ERM-rapport vid årsskiftet.
En betydande ekonomisk och politisk oro fortsatte att påverka Sandviks marknader under 2014. Riskhanteringen fokuserades på koncernens verksamhetsrisker och på risker som hör samman med Sandviks åtagande vad gäller hållbarhet. Betydande ansträngningar har lagts ner på att stärka koncernens styrning och hantering av etiska affärsprinciper. Uppförandekoden från 2004 har reviderats och kommer att lanseras under 2015. Koncernpolicyerna ligger till grund för den reviderade koden. Samtliga policyer granskas och uppdateras i enlighet med ett initiativ som rör detta område. Nya rutiner och ett nytt rapporteringsverktyg för att anmäla möjliga överträdelser av uppförandekoden ska lanseras tillsammans med koden.
Befattningshavare med ett operativt ansvar ska säkerställa att de risker som är förknippade med verksamheten identifieras, värderas och hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Här ingår riskområden som marknad och länder, forskning och utveckling, produkt, produktion, hälsa och säkerhet, miljö, korruption samt brott mot mänskliga rättigheter. Se hållbarhetsredovisningen på sandvik.com/sustainability. Varje risk värderas regelbundet och
– M&A (sammanslagningar och förvärv) – Strategiska initiativ och strukturförändringar
tilldelas en åtgärdsplan. Riskerna sammanfattas i rapporter som ger viktig information för rapporteringen på affärsområdes- och koncernnivå.
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till företagets verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
För att säkra avkastningen på de resurser Sandvik satsar på marknadsföring, forskning och utveckling har koncernen en strategi för att aktivt skydda marknadsföringen och de tekniska innovationerna mot varumärkes- och patentintrång samt kopiering. Sandvik skyddar sina immateriella rättigheter genom juridiska processer om så krävs.
Sandvik är en multinationell koncern med många gränsöverskridande transaktioner. Därför är transferprissättning och indirekta skatter två områden som i vissa länder är föremål för skatterevisioner.
Ett område där Sandvik från tid till annan för diskussioner med skattemyndigheterna rör så kallade transferprisfrågor, det vill säga de priser som tillämpas avseende produkter och tjänster som säljs mellan Sandviks bolag i olika länder. Koncernen upprätthåller en omfattande dokumentation som stöd för denna prissättning. I det fall
skattemyndigheten har en annan uppfattning än Sandvik rörande prissättningen kan det påverka koncernens resultatredovisning mellan olika länder.
När så anses nödvändigt redovisas en avsättning för skattekrav som bestrids, i enlighet med de gällande redovisningsprinciperna.
Skattemålet rörande omorganisationen av ägande och hantering av immateriella rättigheter från 2005, avslutades i januari 2014 när Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att inte ta upp fallet till prövning. Beslutet får inga större ekonomiska konsekvenser för resultatet för 2014.
För mer information om avsättningarna, se not 11 Skatter, på sidan 102.
Sandvik verkar globalt inom många olika områden och bedriver sin verksamhet inom ramen för de regelverk som gäller för olika länder, marknader och sakområden. Koncernen har ett fastställt ramverk som omfattar koncernpolicyer, koncernrutiner samt andra styrdokument. Omfattningen av ramverket, inklusive de implementerade kontrollfunktionerna, baseras delvis på rättsliga krav och riskexponering.
Under 2014 genomfördes en fullständig genomgång av koncernens korruptionsbekämpning för att ytterligare förbättra de operativa åtgärder Sandvik vidtar för att bekämpa mutor och korruption, samt stärka kopplingen till affärsprocesserna och organisationen.
Verksamhetsdrivande bolag inom Sandvik-koncernen rapporterar sin finansiella utveckling och ekonomiska ställning löpande, i enlighet med interna rapporteringsregler och de internationella redovisningsregler som Sandvik följer (IFRS). Koncernens finansiella funktion validerar och analyserar den ekonomiska informationen som ett led i kvalitetssäkringen av den finansiella rapporteringen.
Se även Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 63–71.
Med återkommande uppdateringar som genomförs inom ramen för ERM-aktiviteterna, identifieras enskilda förändringar i verksamheten och de faktorer som påverkar verksamheten. Dessa kan avse förvärv av ett nytt bolag, en stor investering, ny lagstiftning, ändrade politiska förutsättningar eller marknadsförhållanden, teknisk innovation etc. vars konsekvenser måste bedömas var för sig.
Genom skräddarsydda försäkringslösningar överförs risker kopplade till Sandviks egendoms- och ansvarsexponering.
Försäkringsbara risker utvärderas löpande. Åtgärder vidtas för att minska dessa risker i förhållande till Sandviks riskbenägenhet. Baserad på Sandviks standard för skadeförebyggande arbete genomförs riskanalyser som identifierar möjliga åtgärder för att förebygga signifikanta skador och avbrott, med syfte att säkerställa Sandviks förmåga att leverera till kunderna.
Sandvik Financial Services är namnet på den funktionella organisation där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.
Sandvik är genom sin stora och internationella verksamhet exponerat för finansiella risker. Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen samt hantering av finansiella risker inom koncernen.
Sandvik Financial Services ger service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterföretagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Stockholm. Internbanken svarar även för koncernens cash management.
Sandvik Financial Services bedriver också verksamhet för betalningsrådgivning och kundfinansiering samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten sker främst via huvudkontoret i Stockholm samt på ett flertal ställen i världen.
Slutligen hanterar Sandvik Financial Services även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.
Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras
endast sådana med en solid ställning och med en god kreditvärdering. Redogörelserna följer de redovisningskrav som uppställs enligt IFRS (IFRS 7 och IAS 39).
Med valutarisk avses valutakursförändringar som påverkar årets resultat, övrigt totalresultat och företagets konkurrenssituation på olika sätt:
Årets resultat påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor.
– Årets resultat påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor.
– Årets resultat påverkas när dotterföretagens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor.
– Övrigt totalresultat påverkas när dotterföretagens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor Sandvik hanterar de uppkomna valutariskerna enligt beskrivningen i efterföljande avsnitt. Sättet varpå valutarisken hanteras har inte ändrats jämfört med föregående år.
koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras stora projektordrar vid ordertillfället för att säkerställa
kvartal av de transaktioner som bokats till säkrings-
reserven, se not 29.
| RISK | Sandviks dotterföretag ska normalt inte ha någon innebär att koncernens resultat är exponerat för större omräkningsrisk i sina egna balansräkningar, omräkningsrisk. eftersom målet är att ett dotterföretags fordringar Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotter och skulder i utländsk valuta ska vara balanserade företagens egna kapital, räknas om till svenska kronor (valutasäkrade). med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var |
|---|---|
| Resultatet i ett utländskt dotterföretag räknas koncernens nettotillgångar i dotterföretag i om till svenska kronor baserat på genomsnitts utländsk valuta 35 700 miljoner kronor (35 100). kursen för den period då resultatet uppstått, vilket |
|
| EXPONERING | DOTTERFÖRETAGENS INTERNA FINANSIERING PER VALUTA (NETTO), MSEK |
| Övriga SEK USD AUD GBP BRL CLP ZAR MXN |
|
| 3 450 0 5 750 –250 –400 –500 –600 –500 –650 –850 –1 500 –1 400 –1 800 –1 750 –5 200 –9 700 –14 600 –26 800 2013 2014 |
|
| KONCERNENS EXTERNA UPPLÅNING PER VALUTA, MSEK NETTOTILLGÅNGAR I UTLÄNDSK VALUTA, MSEK |
|
| 20 400 SEK USD EUR AUD JPY Övriga 17 900 0 0 –600 –800 –1 600 –2 300 –5 500 –6 300 7 400 –9 600 4 800 4 700 –12 800 –13 100 –14 700 2 700 2 300 2 400 2 300 1 900 1 000 900 800 800 EUR USD CHF CNY AUD GBP Övriga 2013 2014 2013 2014 |
|
| KOMMENTAR | För att undvika omräkningsrisk i dotterföretagens Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i balansräkningar finansieras de i lokal valuta via utländska dotterföretag. Inte heller nettotillgång internbanken. Vilka valutor dotterföretagen efter arna valutasäkras, utan de differenser som uppstår frågar framgår av diagrammet ovanför. Den externa på grund av att valutakurserna ändrats sedan före upplåningen sker ofta i en specifik valuta, vilket gående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat. framgår av nästa diagram. Den valutarisk som upp Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor fram kommer hos internbanken till följd av detta hanteras går av det sista diagrammet med hjälp av olika derivat, vilket gör att omräknings |
risken minimeras.
| RISK | För att få en total bild av hur valutakursförändringar påverkar koncernens rörelseresultat bör man ta hänsyn till såväl transaktionsexponeringen som dotterföretagens rörelseresultat i respektive valuta samt gjorda säkringar. Koncernens övriga totalresultat har en valuta kurskänslighet som är beroende av nettotillgångarnas storlek. Utöver nettotillgångar är det övriga total |
5000 resultatet även utsatt för valutakursrisk genom att 4000 vissa derivatkontrakt är föremål för säkringsredo 3000 visning, vilket innebär att orealiserade förändringar i marknadsvärdet i dessa kontrakt förs direkt till 2000 övrigt totalresultat istället för till årets resultat. 1000 0 |
|---|---|---|
| EXPONERING | Om kurserna i exponeringsvalutorna skulle föränd ras med 5 % i en ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månaders period förändras med cirka 1 800 miljoner kronor (1 500), förutsatt att sammansättningen är den samma som vid årsskiftet. |
Nettoeffekten på övrigt totalresultat skulle till följd av samma valutakursförändringar bli cirka 2 000 miljoner kronor (1 800). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital. |
| RISK | Med ränterisk avses risken att förändringar i mark nadsräntan påverkar koncernens räntenetto nega tivt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet |
1 procentenhets ränteförändring. Ränterisken upp står på två sätt: – Företaget kan ha placerat i räntebärande till gångar vars värde förändras när räntan ändras. – Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras. |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| EXPONERING | Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procent enhet över alla löptider per den första januari 2015 skulle, med beaktande av de lån som har ränte omsättning under det kommande året, räntenettot det året påverkas med –113 miljoner kronor. |
En räntekänslighetsanalys gjord på de ränte swapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att övrigt total resultat skulle förändras med 163 miljoner kronor om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet. |
|||
| RÄNTESATSER OCH RÄNTEBINDNINGSTIDER PÅ UTESTÅENDE LÅN | |||||
| INKLUSIVE EFFEKTER AV RÄNTEDERIVAT | |||||
| EFFEKTIV RÄNTA, % |
RÄNTEBIND NINGSTID, MÅN |
REDOVISAD SKULD, MSEK |
|||
| Obligationslån, svenskt MTN | 3,1 | 25 | 11 868 | ||
| Obligationslån, europeiskt MTN | 3,6 | 111 | 10 437 | ||
| Private placement | 4,0 | 52 | 6 328 | ||
| Certifikat | 1,2 | 4 | 692 | ||
| Övriga lån från banker | 2,5 | 18 | 7 747 | ||
| Totala lån | 3,2 | 52 | 37 071 | ||
| Räntepåverkan av valutaderivat | 1,6 | ||||
| Totalt inkl. valutaderivat | 4,8 | ||||
| KOMMENTAR | I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknads instrument (löptider upp till 90 dagar), vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg. Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindnings tid används ibland ränteswapavtal. Koncernens ekonomi- och finansdirektör har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncer nens skuldportfölj så länge den inte överstiger 60 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 52 månader (47) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal. Enligt Sandviks finanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterföretag. Detta medför att det blir en ränteeffekt i valutaderivaten på 1,6 % mellan de valutor vi lånar in i mot de valutor vi lånar ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, |
4,8 % (5,3). återfinns i not 29. har gjorts framgår av not 28. |
inklusive övriga lån och effekter av olika derivat, var I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. Förändrade marknadsräntor kan där för även få effekter på övrigt totalresultat då kon cernen har ränteswapavtal för vilka man tillämpar så kallad kassaflödessäkring. Det innebär att för ändringar av dessa swapavtals marknadsvärden förs direkt mot övrigt totalresultat istället för till årets resultat. Upplysningar om samtliga ingångna ränteswapavtal, samt information om deras löptider, Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande finansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De fall där detta |
| RISK | Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begrän sade när lån ska omsättas, samt att |
betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet. |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| EXPONERING | FÖRFALLOPROFIL FÖR UPPLÅNING OCH LIKVIDA TILLGÅNGAR Nominella belopp, MSEK Likvida tillgångar 6 300 juli–dec 2015 jan–juni 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2021 –500 –500 –800 –1 200 –1 400 –2 000 –2 200 –3 100 –3 300 –3 300 –3 700 –3 700 –3 700 –3 800 |
2029 2032 –200 –900 –1 100 |
2033 | ||
| UPPLÅNING, PROGRAMSTORLEK SAMT ÅTERSTÅENDE KREDITTIDER | |||||
| VALUTA | REDOVISAD SKULD, MSEK |
PROGRAM STORLEK, MSEK |
GENOMSNITTLIG ÅTERSTÅENDE KREDITTID (ÅR) |
||
| Obligationslån, svenskt MTN | SEK | 11 868 | 15 000 | 4,1 | |
| Obligationslån, europeiskt MTN | EUR | 10 437 | 28 558 | 11,5 | |
| Private placement | USD | 6 328 | — | 5,0 | |
| Certifikat | EUR, SEK | 692 | 17 140 | 0,3 | |
| Övriga lån från banker | Diverse | 7 747 | — | 3,9 | |
| Total upplåning | 37 071 | 60 698 | 6,2 | ||
| KOMMENTAR | Enligt finanspolicyn ska koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, vara långfristigt finansierat och den kortfristiga likviditetsreserven motsvara minst två veckors operativa kostnader. Vid årsskiftet var koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, 76 800 miljoner kronor och den långfristiga finansieringen, inklusive aktie kapital, pensionsskulder, långfristiga skatteskulder, långfristiga avsättningar och garanterade kredit faciliteter 89 300 miljoner kronor. Den kortfristiga likviditetsreserven uppgick till 13 300 miljoner kro nor. Den består av kreditfaciliteter och tillgänglig kassa, minskat med de lån som förfaller till betal ning under de kommande sex månaderna. Denna summa ska jämföras med två veckors beräknade operativa kostnader på 2 700 miljoner kronor. Sandvik har kreditfaciliteter om 650 miljoner |
euro och 5 000 miljoner kronor. Kreditfaciliteterna, som utgör koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. Sandviks finansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. De lång fristiga lånens andel av total upplåning uppgick till 93 % vid årsskiftet 2014, jämfört med 77 % ett år tidigare. Förfallostrukturen för koncernens finan siella skulder och derivat visas i not 29. Vid årsskiftet hade det internationella kredit värderingsinstitutet Standard & Poor's åsatt betyget BBB för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se sandvik.se och sandvik.com. |
| RISK | Koncernens kommersiella och finansiella trans aktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motparts risk avses risken för förlust om motparten inte full gör sina förpliktelser. |
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier: – Finansiell kreditrisk – Kreditrisk i kundfordringar – Kreditrisk i kundfinansiering |
||
|---|---|---|---|---|
| EXPONERING | TOTAL KREDITRISK – FINANSIELLA INSTRUMENT | |||
| MSEK | 2014 | 2013 | ||
| Kundfordringar | 13 840 | 12 682 | ||
| Likvida medel Orealiserade vinster på derivat |
6 327 963 |
5 075 911 |
||
| Övriga fordringar | 428 | 542 | ||
| Utestående krediter | 1 088 | 824 | ||
| Totalt | 22 646 | 20 034 | ||
| KOMMENTAR | Sandvik har ingått avtal med de, för företaget vikti gaste bankerna, om bland annat rätt till kvittning av fordringar och skulder uppkomna till följd av finan siella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal. Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade positiva resultat som har uppstått i derivatkontrakt, samt placeringar och banktillgodo havanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 7 290 miljoner kronor (5 986). I den fortlöpande försäljningen är Sandvik bolagen exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder inom samtliga affärsområden och speglar spridningen av försäljningen väl. Kreditkvaliteten i de kundfordringar som inte har förfallit till betalning är god. Sandviks kundförluster uppgick till –133 miljoner kronor (–137), vilket motsvarar cirka 0,1 % av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den |
31 december var 14 753 miljoner kronor (13 559). Dessa var nedskrivna med totalt –913 miljoner kronor (–878). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not 19. Sandvik bedriver kort- och långfristig kund finansiering dels i egna finansbolag, dels i sam arbete med finansinstitut och banker. Värdet på ute stående krediter var vid årsskiftet 1 126 miljoner kronor (844), varav –39 miljoner kronor (–20) var reserverat för osäkra fordringar. Sandvik lämnar löpande återköpsgarantier, det vill säga sluter ett avtal med kunden om att åter köpa utrustning till ett på förhand angivet värde. Utestående återköpsgarantier var vid årsskiftet 94 miljoner kronor (133). Utöver traditionell finansiering av utrustning förekommer även korttidsuthyrning av maskiner. Balansvärdet av korttidsuthyrd utrustning uppgick vid årsskiftet till 573 miljoner kronor (491). |
| RISK | Sandviks finansiella risker inom råvaror är i huvud sak koncentrerade till nickel och el. Prisrisken i |
dessa säkras till viss del genom tecknande av finansiella kontrakt. |
|---|---|---|
| EXPONERING | I samband med att Sandvik Materials Technology erhåller av order med fast pris på nickel, molybden eller koppar, säkras priset på dessa metaller genom tecknande av finansiella kontrakt. Detta innebär att Sandviks rörelseresultat inte påverkas av föränd ringar i råvarupriset avseende nämnda ordrar till fast pris. För att minimera metallprisrisken i de affärer som sker till rörligt metallpris tillämpar koncernen en särskild säkringsstrategi. Lagervärderingen påver kas inte av säkringen. |
Förändringar i metallpriset påverkar resultatet som en följd av de regler som gäller för omvärde ringen av lagret. Nettoeffekten redovisas i avsnittet "Utvecklingen inom affärsområdena". För Sandviks stora tillverkningsenheter i Sverige säkras elpriset löpande genom derivat. Total års förbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 800 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkring arna till cirka 17 månaders (20) förväntad förbrukning. |
| KOMMENTAR | Nettoårsförbrukningen av nickel uppgick till cirka 14 500 ton. Vid årsskiftet uppgick volymen av säkrad nickel till 1 306 ton (1 791). Marknadsvärdet på ingångna derivat var –12 miljoner kronor (–11). |
|---|---|
| Marknadsvärdet av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 424 miljoner kronor (485). Resulta tet av dessa derivatkontrakt var –86 miljoner kronor (–133). En förändring av elpriset med 0,1 kronor per |
kWh beräknas påverka Sandviks rörelseresultat och övrigt totalresultat med plus eller minus 80 miljoner kronor på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2014.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för större delen av derivaten för säkring av råvaror och el. För att se när de säkringsredovisade affärerna får effekter på årets resultat, se not 29.
| RISK | Sandvik har omfattande pensionsförpliktelser för sina anställda i de länder där Sandvik verkar. Pen sionslösningarna varierar beroende på lagstiftning |
och lokala avtal. De mest omfattande åtagandena finns i Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien, Kanada och USA. |
|---|---|---|
| EXPONERING | Den genomsnittliga löptiden för koncernens ränte bärande tillgångar i pensionsportföljen är 6,5 år och för pensionsåtaganden 17,8 år. Eftersom dura tionen i tillgångar och skulder avviker från varandra skulle en ränteförändring med 1 procentenhet ge en nettopåverkan på ungefär 2 650 miljoner kronor. En förändring med 20 % på aktiemarknaden skulle förändra värdet på tillgångarna med cirka 1 200 mil joner kronor. Om livslängdsantagandena ändras med ett år förändras pensionsskulden med cirka 3 %, vilket motsvarar 650 miljoner kronor. Risken, mätt som Value at Risk (VaR) det vill säga det högsta beloppet Sandvik riskerar att förlora (med 95 % konfidens intervall) under ett år, givet marknadens nuvarande volatilitet och korrelationer, är omkring 4 200 miljoner kronor. |
UTVECKLING AV PENSIONSSKULD OCH FÖRVALTADE TILLGÅNGAR MSEK % 25 000 100 20 000 80 15 000 60 10 000 40 5 000 20 0 0 2010 2011 2012 2013 2014 Skulder Tillgångar Konsolideringsgrad |
| KOMMENTAR | För att tillförsäkra en effektiv administration av de stora pensionsplanerna och en effektiv förvaltning av avsatta pensionsmedel har Sandvik inrättat ett särskilt organ för detta ändamål, Sandvik Pension Supervisory Board. Därtill finns lokala pensions styrelser utsedda i respektive land som ansvarar för efterlevnad av lagstiftning och lokala avtal. De förmånsbestämda pensionsplanerna finns beskrivna i not 22. |
Under 2014 uppgick förvaltat kapital till 18 400 miljoner kronor (15 200), och motsvarande pen sionsåtaganden uppgick till 22 700 miljoner kronor (17 700), vilket motsvarar en konsolideringsgrad på 81 % (86). Avkastningen för Sandviks totala pensionsportfölj blev 11,7 % (8,6). Ej fonderade pensionsplaner uppgick till 2 300 miljoner kronor (1 900). |
Sandvik AB har sitt huvudkontor i Stockholm och är moderbolag i Sandvikkoncernen, med dotterföretag i över 60 länder. Sandvik-koncernen har cirka 47 000 medarbetare och dess verksamhet är global med försäljning i över 130 länder. Sandvik AB är ett publikt bolag vars aktier är noterade på Nasdaq Stockholm ("Börsen").
Bolagsstyrningen inom Sandvik omfattar det system, bestående av principer, riktlinjer, strukturer och processer, genom vilket koncernen styrs och kontrolleras. Syftet är att säkerställa ett effektivt och värdeskapande beslutsfattande genom en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och koncernledning.
Bolagsstyrningen är baserad på aktiebolagslagen, Börsens Regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"), samt andra relevanta lagar, förordningar och regler. Koden finns att tillgå
från bolagsstyrning.se. Under 2014 tillämpade Sandvik Koden utan att avvika från någon av dess regler.
Per den 31 december 2014 uppgick Sandviks aktiekapital till 1 505 263 107,60 kronor och antalet aktier till 1 254 385 923. Varje aktie har en röst vid omröstning på bolagsstämma. Enligt aktieboken hade Sandvik per den 31 december 2014 cirka 115 000 aktieägare. AB Industrivärden var största ägare med cirka 11,7 % av aktiekapitalet. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes nära 31 % av investerare utanför Sverige.
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet. På årsstämman ges aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt avseende bland annat årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och, i förekommande fall, revisor, samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och, i förekommande fall, Koden.
BOLAGSSTYRNINGSMODELL
Som ett led i styrningen av Sandvik-koncernen har det etablerats kommittéer och andra under 2015. samverkans- och beredningsorgan med representanter från affärsområden och koncernfunktioner. Exempel på sådana är Finance Management Team, IT Board, R&D Board och Communication Management Team.
Välbesökt årsstämma den 13 maj 2014 på Göransson Arena i Sandviken.
Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som till bolaget har anmält sitt deltagande inom den tid som föreskrivs i kallelsen till stämman har rätt att delta i Sandviks stämmor och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman.
Vid årsstämman i Sandviken den 13 maj 2014 deltog aktieägare som representerade 55,15 % av aktiekapitalet och rösterna. Advokat Sven Unger valdes till ordförande för årsstämman. Årsstämman beslutade bland annat om följande:
Samtliga styrelseledamöter (förutom Fredrik Lundberg som hade avböjt omval) och styrelsens ordförande omvaldes.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
För ytterligare information om årsstämman, inklusive protokoll, se sandvik.com.
Nästa årsstämma kommer att hållas i Sandviken den 7 maj 2015. Mer information finns på sandvik.com.
Valberedningen är ett förberedande organ som tar fram förslag till bland annat val av styrelse och styrelsens ordförande, val av revisor (i förekommande fall) och
| AB Industrivärden | 11,7 |
|---|---|
| Alecta Pensionsförsäkring | 4,8 |
| SSB CL Omnibus* | 4,0 |
| Handelsbanken Pension | 3,8 |
| Swedbank Robur Fonder | 3,2 |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,4 |
| AMF - Försäkring och Fonder | 2,0 |
| Nordea Investment Funds | 1,9 |
| Göranssonska Stiftelserna | 1,9 |
| Pensionskassan SHB, | |
| försäkringsförening | 1,5 |
* Förvaltarregistrerade aktier
arvoden för beslut av bolagsstämman. Årsstämman har antagit en instruktion för valberedningen, innefattande en procedur för utseende av valberedning, som gäller tills dess att stämman beslutar om en ändring. Enligt denna instruktion ska valberedningen utgöras av representanter för de fyra till röstetalet största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti samt styrelsens ordförande (sammankallande).
Inför årsstämman 2015 utgörs valberedningen av Anders Nyberg, ordförande (Industrivärden), Håkan Sandberg (Handelsbanken AB, Handelsbankens Pensionsstiftelse och Handelsbankens Pensionskassa), Kaj Thorén (Alecta), Tomas Hedberg (Swedbank Robur Fonder) och Anders Nyrén (Sandviks styrelseordförande). Valberedningen kommer att fram till årsstämman ha sammanträtt vid minst fyra tillfällen. Valberedningen har genom Sandviks styrelseordförande erhållit information om styrelsens egen utvärdering samt om bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Valberedningen har diskuterat de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter, och har granskat antalet styrelseuppdrag som respektive ledamot har i andra bolag. Valberedning har dessutom lagt extra stor vikt vid kraven på mångfald och bredd, samt kravet på att sträva efter en jämn könsfördelning.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Verkställande direktören utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställs genom skriftliga instruktioner.
Styrelsens arbetsordning med instruktion för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör och för finansiell rapportering granskas och fastställs årligen. Granskningen baseras bland annat på den utvärdering av det individuella och kollektiva styrelsearbetet som styrelsen utför.
Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom den finansiella rapporteringen och uppföljningen
| AKTIEINNEHAV, | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| OBEROENDE | ANTAL3) | REVISIONS | ERSÄTTNINGS | |||
| NAMN | FUNKTION | ENLIGT KODEN | 2014-12-31 | INVALD | UTSKOTT | UTSKOTT |
| Thomas Andersson | suppleant* | 612 | 2012 | |||
| Alicia Espinosa | suppleant* | 7 848 | 2010 | |||
| Olof Faxander | ledamot | Nej1) | 81 874 | 2011 | ||
| Jürgen M Geissinger | ledamot | Ja | 0 | 2012 | ||
| Johan Karlström | ledamot | Ja | 5 000 | 2011 | ledamot | |
| Jan Kjellgren | ledamot* | 570 | 2008 | |||
| Tomas Kärnström | ledamot* | 2 889 | 2006 | |||
| Hanne de Mora | ledamot | Ja | 16 000 | 2006 | ordförande | |
| Anders Nyrén | ordförande | Nej2) | 10 000 | 2002 | ledamot | ordförande |
| Simon Thompson | ledamot | Ja | 0 | 2008 | ledamot | |
| Lars Westerberg | ledamot | Ja | 12 000 | 2010 | ledamot |
* Arbetstagarrepresentanter (både ledamöter och suppleanter deltar i styrelsemötena). Jan Kjellgren (ledamot) och Alicia Espinosa (suppleant) representerar Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer. Tomas Kärnström (ledamot) och Thomas Andersson (suppleant) representerar IF Metall.
1) Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
2) Ej oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
3) Avser eget och närståendes aktieinnehav.
av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, även mål och strategi för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar.
Sandviks styrelse består av sju årsstämmovalda ledamöter. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes vid årsstämman 2014 Olof Faxander, Jürgen Geissinger, Johan Karlström, Hanne de Mora, Anders Nyrén, Simon Thompson och Lars Westerberg. Anders Nyrén omvaldes till styrelsens ordförande. Fredrik Lundberg avböjde omval. De fackliga organisationerna utsåg Tomas Kärnström och Jan Kjellgren till ordinarie styrelseledamöter samt Alicia Espinosa och Thomas Andersson till suppleanter. Sandviks chefsjurist (Bo Severin fram till 30 september 2014 och därefter Åsa Thunman)
fungerade som sekreterare i styrelsen samt i ersättningsutskottet och revisionsutskottet
Styrelseledamöterna presenteras närmare på sidorna 126–127.
Anders Nyrén är inte att anse som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare, och Olof Faxander är inte att anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Övriga fem ledamöter valda av stämman är oberoende i förhållande till Sandvik, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning uppfyller därmed Kodens krav på att majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt kravet att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även ska vara oberoende av bolagets större aktieägare.
Under året sammanträdde styrelsen tio gånger. Styrelsen behandlade strategiska frågor. Samtliga
fem affärsområdesledningar presenterade mål och strategier. Styrelsen behandlade också frågor relaterade till personal, såsom incitamentsprogram, successionsplanering och miljö, hälsa och säkerhet, och frågor avseende investeringar och uppföljning av tidigare gjorda investeringar, samt förvärv, som exempelvis förvärvet av Varel International Energy Services, Inc., och avyttringar. Ersättnings- och revisionsutskotten rapporterade från sina respektive möten. Under hösten 2014 reste styrelsen till USA och besökte under resan flera av Sandviks produktionsanläggningar och Aerospace Application Center i den nya Sandvikanläggningen i Fair Lawn. Styrelsen besökte även Rolls-Royces Crosspointeanläggning.
Enligt beslut av årsstämman 2014 utgår arvode med 1 700 000 kronor till styrelsens ordförande och med 600 000 kronor till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget.
Till ordföranden i revisionsutskottet utgår 175 000 kronor och till övriga ledamöter i utskottet 150 000 kronor, sammanlagt 475 000 kronor. Till ordföranden i ersättningsutskottet utgår 125 000 kronor och till övriga ledamöter i utskottet 100 000 kronor, sammanlagt 325 000 kronor. För närmare upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till not 3.5.
STYRELSENS ARBETE För att säkerställa kvaliteten på styrelsens arbete samt klarlägga eventuellt behov av ytterligare kompetens och erfarenhet genom-
| LEDAMOT | STYRELSE | REVISIONS UTSKOTTET |
ERSÄTTNINGS UTSKOTTET |
|---|---|---|---|
| Totalt antal möten | 10 | 5 | 4 |
| Thomas Andersson | 10 | ||
| Alicia Espinosa | 8 | ||
| Olof Faxander | 10 | ||
| Jürgen M Geissinger | 9 | ||
| Johan Karlström | 10 | 4 | |
| Jan Kjellgren | 10 | ||
| Tomas Kärnström | 10 | ||
| Fredrik Lundberg1) | 3 | ||
| Hanne de Mora | 10 | 5 | |
| Anders Nyrén | 10 | 5 | 4 |
| Simon Thompson | 10 | 5 | |
| Lars Westerberg | 9 | 4 |
1) Avgick som styrelseledamot i samband med årsstämman den 13 maj 2014.
förs årligen en systematisk och strukturerad process för att utvärdera styrelsens arbete och dess ledamöter. Utvärderingarna, som leds av styrelsens ordförande, sker individuellt och resultatet av utvärderingarna diskuteras gemensamt i styrelsen. Styrelsens ordförande redogör för resultatet av utvärderingarna vid möte med valberedningen.
Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastställs av styrelsen i skriftliga instruktioner. Utskottens huvudsakliga uppgift är att bereda ärenden som föredras styrelsen för beslut.
Ersättningsutskottets ledamöter var under 2014 styrelsens ordförande Anders Nyrén (ordförande i utskottet), Johan Karlström och Lars Westerberg. Enligt instruktionerna för ersättningsutskottet ska utskottet ha de uppgifter som framgår av Koden inklusive beredande av förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt förslag till långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare.
Ersättningar till och anställningsvillkor för Sandvik ABs verkställande direktör beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendation. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se not 3.5.
Ersättningsutskottet sammanträdde under 2014 vid fyra tillfällen.
Revisionsutskottets ledamöter var under 2014 Hanne de Mora (ordförande i utskottet), Anders Nyrén och Simon Thompson. Områden som revisionsutskottet behandlade avsåg främst:
Revisionsutskottet sammanträdde under 2014 vid fem tillfällen. Sandviks externa revisor och företrädare för företagsledningen deltog vid dessa sammanträden.
På årsstämman 2011 omvaldes KPMG AB till Sandvik ABs externa revisor fram till och med årsstämman 2015. George Pettersson utsågs till huvudansvarig revisor.
Revisionen avrapporteras löpande under året till respektive bolags- och affärsområdesledningar, koncernledningen och revisionsutskottet samt till Sandvik ABs styrelse. Minst en gång per år träffar revisorn styrelsen utan att verkställande direktören eller annan person från koncernledningen är närvarande.
Den externa revisorns oberoende regleras genom en särskild instruktion beslutad i revisionsutskottet, i vilken anges inom vilka områden den externa revisorn får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet.
Arvode till revisor utgår löpande under mandattiden enligt godkänd räkning. För närmare information om arvode till revisorn se not 3.6.
De fem affärsområdena Sandvik Machining Solutions, Sandvik Mining, Sandvik Materials Technology, Sandvik Construction och Sandvik Venture utgör Sandviks operativa struktur. Affärsområdescheferna, som rapporterar direkt till verkställande direktören för Sandvik AB, har ansvar för affärsverksamheten inom respektive affärsområde. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika produktområden eller kundsegment.
Se sandvik.com för närmare information om koncernens operativa organisation och affärsverksamhet.
Under 2014 bestod koncernledningen av Olof Faxander, verkställande direktör och koncernchef; Mats Backman, ekonomi- och finansdirektör; Gary Hughes (fram till 18 maj 2014), chef för Sandvik Mining; Scot Smith (från 19 maj 2014), chef för Sandvik Mining; Jonas Gustavsson, chef för Sandvik Machining Solutions; Petra Einarsson, chef för Sandvik Materials Technology; Dinggui Gao, chef för Sandvik Construction; Tomas Nordahl (fram till 31 december 2014), direktör för IT, sourcing och strategi samt chef för Sandvik Venture; Bo Severin (fram till 30 september 2014), chefsjurist ; Åsa Thunman (från 1 oktober 2014), chefsjurist ; Anna Vikström Persson, personaldirektör; och Jessica Alm, kommunikationsdirektör. I koncernledningen tillkom i april 2014 Zhiqiang (ZZ) Zhang, direktör tillväxtmarknader, samt Olle Wijk, direktör forskning och utveckling. De var tidigare ledamöter av den utökade koncernledningen. Jim Nixon tillträdde som chef för Sandvik Venture, och därmed
också som ledamot av koncernledningen, den 1 januari 2015. Verkställande direktören och övriga ledamöter av koncernledningen presenteras närmare på sidorna 128–129.
Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning samt andra strategiska frågor.
Sandvik har koncernfunktioner vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter inom juridik, kommunikation, finans, personal samt IT, strategi och sourcing. Utöver koncernledning, affärsområden och koncernfunktioner finns ett antal kommittéer och andra samverkans- och beredningsorgan som har till uppgift att koordinera koncerngemensamma strategiska områden som miljö och arbetsmiljö, forskning och utveckling, inköp, IT, finans och personal.
I samtliga länder där Sandvik har registrerad försäljning har verkställande direktören och koncernchefen utsett en person, med titeln Group Management Representative (GMR), som ska säkerställa att Sandvik i landet eller regionen i fråga har en lämplig organisation på lands- och regionnivå för att främja synergier och säkerställa regelefterlevnaden samt en effektiv samordning och stödaktiviteter i landet. Denna GMR ska agera som ordförande i bolagsstyrelser i det land som hon/han har blivit utnämnd till eller delegera detta uppdrag till en vice GRM, och i detta fall istället leda den regionala ledningen för landet.
Varje land där Sandvik har ett dotterföretag, har en landschef som agerar som representant för koncernledningen för landet/regionen, med ett övergripande ansvar för frågor som rör Sandviks ägande samt för de övergripande affärsaktiviteterna. Landschefen agerar även som motpart till GMR eller vice GMR och ansvarar för att främja Sandvik-koncernens bredare intressen och initiera effektiviseringsåtgärder för affärsverksamheterna och ta tillvara på synergieffekter inom koncernen.
För principer, ersättningar och andra arvoden till koncernledningen se Förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare på sidan 41 samt not 3.5.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för riskhantering och intern kontroll. Sandvik-koncernen arbetar med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). ERM utgör en integrerad del av den operativa och strategiska styrningen av verksamheten och hjälper bolaget att agera på förändringar, oavsett om dessa förändringar orsakas av interna eller externa faktorer.
Riktlinjerna för Sandviks verksamheter har samlats i Power of Sandvik, som är ett ramverk för styrning som innefattar koncernstrategin, uppförandekoden och policyer som reglerar styrningen av Sandvik-koncernen.
Med utgångspunkt i Sandviks hållbarhetsstrategi och uppförandekod analyseras risker och möjligheter. Långsiktiga och kortsiktiga mål
sätts för att bemöta de risker koncernen identifierat samt för att utnyttja tillgängliga möjligheter på ett effektivt sätt.
Styrelsen antar koncernens uppförandekod och koncernledningen fastslår mål och indikatorer för hållbarhetsarbetet. I slutet av 2014 antog styrelsen en reviderad uppförandekod som lanseras under 2015. Ansvarsområdena ansvarar för att uppförandekoden följs och att hållbarhetsmålen bryts ned i organisationen. Varje affärsområde ansvarar dessutom för utvärdering av hållbarhetsrelaterade risker i verksamheten (som till exempel miljö, hälsa och säkerhet, korruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och leverantörsansvar). Inom affärsområdena utses specifika organisationer för att samordna frågorna och stödja de lokala ledningsgrupperna.
Hållbarhetschefen leder på koncernivå ett samordningsteam för hållbarhetsfrågor bestående av representanter från olika funktioner och affärsområdena. Teamet har regelbundna möten där till exempel samordning, utveckling av synergier, beredning av styrdokument och handlingsprogram sker. Motsvarande samordningsteam har upprättats i Indien, Kina, Mexiko, Sydafrika och Brasilien.
Olika funktioner, exempelvis inköp, riskhantering, HR och EHS (miljö, hälsa och säkerhet), är ansvariga för respektive område, med policyer och standarder som ska införas i organisationen. På koncernnivå finns även olika råd, kommittéer och styrelser för samordning av arbetet mellan affärsområdena, samt beredning av gemensamma policyer, mål och nyckeltal till koncernledningen.
Den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med gällande lag, internationella redovisningsprinciper IFRS såsom de antagits av EU och noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm. Denna beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och utgör en integrerad del av Bolagsstyrningsrapporten.
Sandviks ekonomiorganisation leder en väl etablerad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå.
Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-regelverkets principer, det vill säga ett regelverk baserat på fem huvudkomponenter som tillsammans medger god intern kontroll. De fem komponenterna är Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och Kommunikation samt Övervakning och Uppföljning.
Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterföretag och rapporterande enhet, till validering och analys av varje affärsområde och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå. Det sätt på vilket Sandvik tillämpar COSO-regelverket beskrivs nedan.
Dokumentet Power of Sandvik reglerar hur Sandvik-koncernen styrs. Power of Sandvik innehåller uppförandekoden Sandvik Code of Conduct, delegeringsinstrument med regler för firmateckning och
fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, äskande- och godkännanderegler för investeringar och förvärv med mera.
För området finansiell rapportering finns Sandvik Financial Reporting Policies and Procedures införda. De innehåller detaljerade instruktioner rörande redovisningsprinciper och rutiner för den finansiella rapporteringen att tillämpas av samtliga rapporterande enheter inom Sandvik. I de 20 största länderna där Sandvik bedriver verksamhet har landekonomichefer utsetts med uppgift att stödja den lokala företagsledningen och ekonomiorganisationen och utgöra en länk mellan rapporterande enheter och koncernens ekonomifunktion. På koncernnivå leder Group Financial Control rapporteringsprocessen i syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS. Group Business Control genomför den affärsmässiga analysen och sammanställer rapporter om det operativa resultatet från verksamheten. Såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med affärsområden och specialistfunktioner som skatte-,
juridiska- och finansavdelningarna för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
Riskhanteringsarbetet (Enterprise Risk Management, ERM) inom Sandvik, vilket beskrivs i avsnittet om Integrerad riskhantering på sidorna 54–55, omfattar även området finansiell rapportering. Riskhantering utgör en naturlig del i det löpande arbetet med finansiell rapportering. Särskilda aktiviteter har etablerats i syfte att identifiera risker, brister och förändringsbehov i rapporteringsprocessen som ett led i att minimera risker. Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och specialistkompetens skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Interna kontrollaktiviteter finns implementerade inom alla områden som påverkar den finansiella rapporteringen. Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen.
Inom varje rapporterande enhet ansvarar ekonomipersonalen för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De följer härvid Sandvik Financial Reporting Policies and Procedures och validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs till affärsområden och koncernekonomi för konsolidering.
Controller inom produkt- och affärsområden genomför analyser och utredningar inklusive affärsrelaterade trendanalyser samt uppdaterar prognoser och budgetar. De utreder särskilda frågor rörande den finansiella informationen när så är påkallat. Samtliga affärsområden presenterar sina finansiella resultat i skriftliga rapporter för koncernledningen varje månad och kvartal.
De koncernfunktioner som har särskilt ansvar för kontrollaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen är Group Financial Control och Group Business Control.
Sandviks styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts av Internal Audit och de externa revisorerna.
Inom affärsområdena och i de större länderna har Sandvik ett system med interna styrelsemöten, med en formell agenda som inkluderar finansiell information, uppföljning och beslut rörande ekonomiska och finansiella ärenden.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande på bolagets intranät vilket finns tillgängligt för Sandviks medarbetare. Även rapporteringsinstruktioner uppdateras på bolagets intranät och kommuniceras genom formella och informella kanaler samt på återkommande möten och konferenser.
Information till externa parter kommuniceras löpande på Sandviks webbplats där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt och kompletteras med företagsledningens investerarmöten. Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på Sandviks webbplats.
Varje enhetschef och respektive ekonomiorganisation är ytterst ansvariga för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive enhet. Därtill följs informationen upp på affärsområdesnivå, av koncernfunktioner, av koncernledningen och slutligen av styrelsen. Sandviks revisionsutskott utgör en viktig funktion vad avser uppföljningen av den finansiella rapporteringen och olika aspekter avseende denna.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion varje månad som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Sandviks interna revisionsfunktion granskar självständigt det interna kontrollsystemet avseende finansiell rapportering som en del i sin revisionsplan.
De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. De genomför översiktlig granskning av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal. I samband med bokslutet för det tredje kvartalet genomför de externa revisorerna en fördjupad granskning av verksamheten, så kallad Hard Close audit, omfattande rapportering och intern kontroll inom moderbolaget, affärsområden, dotterföretag och koncernfunktioner. Slutligen genomför de externa revisorerna sedvanlig granskning av årsbokslut och årsredovisning.
Internrevisionen granskar bolagsstyrningen, interna kontrollen och riskhanteringsrutinerna.
Internrevisionen är underställd styrelsens revisionsutskott och chefen för enheten rapporterar till revisionsutskottet. Funktionellt rapporterar chefen för internrevisionen (Internal Audit) till Sandviks ekonomi- och finansdirektör.
Internrevisionerna baseras på koncernens riktlinjer och policyer för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll avseende bland annat finansiell rapportering, efterlevnad av uppförandekoden och IT. Resultatet av revisionerna omfattar handlingsplaner och förbättringsprogram. Avrapportering sker till koncernledning, affärsområdesledningar och till styrelsens revisionsutskott.
| RESULTATRÄKNING 73 | |
|---|---|
| BALANSRÄKNING74 | |
| FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 76 | |
| KASSAFLÖDESANALYS 77 |
| MSEK | NOT | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 1, 2 | 88 821 | 87 328 |
| Kostnad för sålda varor | –57 218 | –58 848 | |
| Bruttoresultat | 31 603 | 28 480 | |
| Försäljningskostnader | –11 867 | –11 184 | |
| Administrationskostnader | –6 719 | –6 290 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –2 629 | –2 661 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 24 | 1 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 177 | 531 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –469 | –239 |
| Rörelseresultat | 1, 3, 7, 8 | 10 120 | 8 638 |
| Finansiella intäkter | 163 | 209 | |
| Finansiella kostnader | –2 019 | –2 094 | |
| Finansnetto | 9 | –1 856 | –1 885 |
| Resultat efter finansiella poster | 8 264 | 6 753 | |
| Skatt | 11 | –2 272 | –1 745 |
| Årets resultat | 5 992 | 5 008 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Aktuariella vinster/förluster hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner | 22 | –1 847 | 1 039 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till årets resultat | 11 | 452 | –361 |
| –1 395 | 678 | ||
| Poster som kan omföras till årets resultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser | 3 120 | 142 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –391 | –71 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | 10 | –134 | |
| Skatt hänförlig till förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 11 | 78 | 45 |
| 2 817 | –18 | ||
| Årets övrigt totalresultat | 1 422 | 660 | |
| Årets totalresultat | 7 414 | 5 668 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 6 011 | 5 013 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –19 | –5 | |
| Årets totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 7 432 | 5 671 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –17 | –3 | |
| Resultat per aktie, SEK | 12 | 4,79 | 4,00 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 4,79 | 4,00 |
| MSEK | NOT | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 13 | 5 580 | 2 968 |
| Goodwill | 13 | 12 743 | 8 979 |
| Totalt | 18 323 | 11 947 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 13 | 9 240 | 8 337 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 13 331 | 12 363 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 1 822 | 1 663 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 13 | 3 216 | 2 892 |
| Totalt | 27 609 | 25 255 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 1,16 | 239 | 211 |
| Finansiella placeringar | 80 | 80 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 6 245 | 5 903 |
| Långfristiga fordringar | 17 | 1 715 | 1 956 |
| Totalt | 8 279 | 8 150 | |
| Summa anläggningstillgångar | 54 211 | 45 352 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 24 056 | 23 318 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 19 | 13 840 | 12 682 |
| Fordringar hos intresseföretag | 115 | 106 | |
| Skattefordringar | 11 | 1 162 | 1 096 |
| Övriga fordringar | 17 | 5 626 | 5 225 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 982 | 1 027 | |
| Totalt | 21 725 | 20 136 | |
| Likvida medel | 6 327 | 5 076 | |
| Summa omsättningstillgångar | 52 108 | 48 530 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 106 319 | 93 882 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i not 28.
| MSEK | NOT | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 678 | 7 678 | |
| Reserver | 3 178 | 361 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 24 177 | 23 966 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 36 538 | 33 510 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 134 | 100 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 20 | 36 672 | 33 610 |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Avsättningar för pensioner | 22 | 7 036 | 5 164 |
| Skulder till kreditinstitut | 4 094 | 4 669 | |
| Övriga skulder | 25 | 30 296 | 18 544 |
| Totalt | 41 426 | 28 377 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 1 665 | 950 |
| Avsättningar för skatter | 11 | 916 | 1 070 |
| Övriga avsättningar | 23 | 855 | 1 060 |
| Övriga långfristiga skulder | 26 | 148 | 183 |
| Totalt | 3 584 | 3 263 | |
| Summa långfristiga skulder | 45 010 | 31 640 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 1 798 | 2 633 | |
| Övriga skulder | 25 | 881 | 4 414 |
| Totalt | 2 679 | 7 047 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 2 004 | 1 980 | |
| Leverantörsskulder | 6 762 | 6 676 | |
| Skulder till intresseföretag | 8 | 7 | |
| Skatteskulder | 11 | 1 194 | 1 037 |
| Övriga skulder | 26 | 4 365 | 4 117 |
| Avsättningar | 23 | 1 165 | 1 955 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 6 460 | 5 813 | |
| Totalt | 21 958 | 21 585 | |
| Summa kortfristiga skulder | 24 637 | 28 632 | |
| SUMMA SKULDER | 69 647 | 60 272 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 106 319 | 93 882 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i not 28.
| EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | AKTIE KAPITAL |
ÖVRIGT TILL SKJUTET |
KAPITAL RESERVER | BALANSERADE VINSTMEDEL INKL. ÅRETS RESULTAT |
SUMMA | INNEHAV UTAN BESTÄM MANDE INFLYTANDE |
TOTALT EGET KAPITAL |
| Ingående eget kapital 1 januari 2013 | 1 505 | 7 678 | 381 | 22 865 | 32 429 | 107 | 32 536 |
| Årets resultat | — | — | — | 5 013 | 5 013 | –5 | 5 008 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –20 | 678 | 658 | 2 | 660 |
| Årets totalresultat | — | — | –20 | 5 691 | 5 671 | –3 | 5 668 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument |
— | — | — | –15 | –15 | — | –15 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2013 |
— | — | — | –226 | –226 | — | –226 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | — | 41 | 41 | — | 41 |
| Utdelningar | — | — | — | –4 390 | –4 390 | –4 | –4 394 |
| Utgående eget kapital 31 december 2013 | 1 505 | 7 678 | 361 | 23 966 | 33 510 | 100 | 33 610 |
| Ingående eget kapital 1 januari 2014 | 1 505 | 7 678 | 361 | 23 966 | 33 510 | 100 | 33 610 |
| Årets resultat | 6 011 | 6 011 | –19 | 5 992 | |||
| Övrigt totalresultat | — | — | 2 817 | –1 395 | 1 422 | 2 | 1 424 |
| Årets totalresultat | — | — | 2 817 | 4 616 | 7 433 | –17 | 7 416 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande innehav | — | — | — | — | — | 33 | 33 |
| Nyemission till innehav utan bestämmande inflytande |
— | — | — | — | — | 23 | 23 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument |
— | — | — | –81 | –81 | — | –81 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2012 |
— | — | — | 12 | 12 | — | 12 |
| Övriga optioner | — | — | — | 13 | 13 | — | 13 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | — | 41 | 41 | — | 41 |
| Utdelningar | — | — | — | –4 390 | –4 390 | –5 | –4 395 |
| Utgående eget kapital 31 december 2014 | 1 505 | 7 678 | 3 178 | 24 177 | 36 538 | 134 | 36 672 |
| MSEK NOT |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 8 264 | 6 753 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 4 145 | 4 690 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | –1 114 | 109 |
| Betald skatt | –1 899 | –7 816 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 9 396 | 3 736 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | 1 464 | 1 908 |
| Förändring av rörelsefordringar | 778 | 1 109 |
| Förändring av rörelseskulder | –1 755 | –1 345 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | 487 | 1 672 |
| Investeringar i hyresmaskiner | –561 | –499 |
| Försäljning av hyresmaskiner | 193 | 224 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 9 515 | 5 133 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 32 –2 834 |
–489 |
| Avyttring av avvecklade verksamheter | 460 | — |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –3 820 | –3 627 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 230 | 141 |
| Förvärv av immateriella tillgångar | –839 | –796 |
| Försäljning av immateriella tillgångar | 8 | 9 |
| Övriga investeringar, netto | –44 | 238 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –6 839 | –4 524 |
| Kassaflöde efter investeringar | 2 676 | 609 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 12 683 | 3 075 |
| Amortering av lån | –9 925 | –7 946 |
| Utbetald utdelning | –4 395 | –4 394 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 637 | –9 265 |
| Årets kassaflöde | 1 039 | –8 656 |
| Likvida medel vid årets början | 5 076 | 13 829 |
| Kursdifferens i likvida medel | 212 | –97 |
| Likvida medel vid årets slut | 6 327 | 5 076 |
Kompletterande upplysningar i not 31.
| RESULTATRÄKNING 79 | |
|---|---|
| BALANSRÄKNING80 | |
| FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 82 | |
| KASSAFLÖDESANALYS83 |
| MSEK | NOT | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 16 475 | 15 873 |
| Kostnad för sålda varor | –12 042 | –12 137 | |
| Bruttoresultat | 4 433 | 3 736 | |
| Försäljningskostnader | –662 | –514 | |
| Administrationskostnader | –3 174 | –2 863 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –1 335 | –1 343 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 1 074 | 1 297 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –1 501 | –1 000 |
| Rörelseresultat | 3, 8 | –1 165 | –687 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 9 | 8 224 | 14 158 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 9 | 10 | 10 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 998 | 759 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | –1 978 | –2 353 |
| Resultat efter finansiella poster | 6 089 | 11 887 | |
| Bokslutsdispositioner | 10 | 0 | –1 |
| Skatt | 11 | –237 | –5 310 |
| Årets resultat | 5 852 | 6 576 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| MSEK | NOT | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 14 | 8 | 4 |
| Totalt | 8 | 4 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 14 | 961 | 809 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 14 | 4 612 | 4 634 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 434 | 435 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 14 | 1 733 | 1 551 |
| Totalt | 7 740 | 7 429 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 15 | 32 241 | 31 834 |
| Fordringar hos koncernföretag | 13 762 | 7 442 | |
| Andelar i intresseföretag | 16 | 4 | 4 |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | |
| Långfristiga fordringar | 17 | 30 | 256 |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 332 | 544 |
| Totalt | 46 370 | 40 081 | |
| Summa anläggningstillgångar | 54 118 | 47 514 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 3 591 | 3 638 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 631 | 623 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 15 162 | 15 477 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 114 | 105 | |
| Skattefordringar | 11 | 180 | 169 |
| Övriga fordringar | 17 | 362 | 373 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 830 | 921 | |
| Totalt | 17 279 | 17 668 | |
| Likvida medel | 1 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 20 871 | 21 306 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 74 989 | 68 820 |
| MSEK | NOT | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 | |
| Reservfond | 1 611 | 1 611 | |
| Totalt | 3 116 | 3 116 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 0 | 2 231 | |
| Balanserad vinst | 19 228 | 14 839 | |
| Årets resultat | 5 852 | 6 576 | |
| Totalt | 25 080 | 23 646 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 20 | 28 196 | 26 762 |
| Obeskattade reserver | |||
| Övriga obeskattade reserver | 21 | 4 | 4 |
| Totalt | 4 | 4 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 22 | 362 | 323 |
| Övriga avsättningar | 23 | 238 | 211 |
| Totalt | 600 | 533 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 3 926 | 2 241 |
| Skulder till koncernföretag | 24 | 363 | 580 |
| Övriga skulder | 24 | 21 472 | 12 938 |
| Totalt | 25 761 | 15 759 | |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Övriga skulder | 47 | 75 | |
| Totalt | 47 | 75 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 541 | 1 575 | |
| Skulder till koncernföretag | 7 112 | 13 796 | |
| Övriga skulder | 825 | 4 373 | |
| Totalt | 8 478 | 19 744 | |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 589 | 671 | |
| Leverantörsskulder | 1 499 | 2 048 | |
| Skulder till koncernföretag | 6 970 | 831 | |
| Skulder till intresseföretag | 0 | 1 | |
| Övriga skulder | 524 | 314 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 2 321 | 2 078 |
| Totalt | 11 903 | 5 943 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 74 989 | 68 820 | |
| Ställda säkerheter | 28 | — | — |
| Eventualförpliktelser | 28 | 15 938 | 13 339 |
| MSEK | AKTIE KAPITAL |
RESERV FOND |
FRITT EGET KAPITAL |
SUMMA EGET KAPITAL |
|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2013 | 1 505 | 1 611 | 21 660 | 24 776 |
| Årets totalresultat | — | — | 6 576 | 6 576 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –4 390 | –4 390 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | –15 | –15 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2013 | — | — | –226 | –226 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | 41 | 41 |
| Utgående eget kapital 31 december 2013 | 1 505 | 1 611 | 23 646 | 26 762 |
| Årets totalresultat | — | — | 5 852 | 5 852 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –4 390 | –4 390 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | –81 | –81 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2012 | — | — | 12 | 12 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | 41 | 41 |
| Utgående eget kapital 31 december 2014 | 1 505 | 1 611 | 25 080 | 28 196 |
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 6 089 | 11 886 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 819 | 1 091 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | 758 | –749 |
| Betald skatt | –36 | –5 029 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 7 630 | 7 199 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | 47 | 170 |
| Förändring av rörelsefordringar | –6 206 | –3 632 |
| Förändring av rörelseskulder | 5 924 | 482 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 7 395 | 4 219 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –600 | — |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –1 227 | –1 258 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 22 | — |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 86 | 53 |
| Förändring långfristiga fordringar | — | 145 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 719 | –1 060 |
| Kassaflöde efter investeringar | 5 676 | 3 159 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Förändring av lämnade/erhållna koncerninterna lån, netto | –6 550 | 2 797 |
| Upptagna externa lån | 11 471 | 1 715 |
| Amortering av externa lån | –6 206 | –3 306 |
| Utbetald utdelning | –4 390 | –4 390 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –5 675 | –3 184 |
| Årets kassaflöde | 1 | –25 |
| Likvida medel vid årets början | — | 25 |
| Likvida medel vid årets slut | 1 | — |
Kompletterande upplysningar i not 31.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
De finansiella rapporterna omfattar sidorna 37–124 i den tryckta årsredovisningen. Moderbolagets årsredovisning och koncernredovisningen har godkänts av styrelsen den 26 februari 2015. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar fastställs på årsstämman den 7 maj 2015.
Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och i framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Företagsledningens bedömningar vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan. Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som inte har tagits i beaktande när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande. De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent för samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens samtliga företag i deras redovisning och i intresseföretagens redovisning, vid behov, genom anpassning till koncernens principer.
Nedanstående ändringar av befintliga standarder samt nya och ändrade standarder trädde i kraft 2014 och har antagits av EU. Ingen av dessa standarder har någon väsentlig påverkan på Sandviks koncernredovisning.
vinningsvärde vid årlig prövning av goodwill. Detta krav är dock borttaget i IAS 36 från och med 2014. Uppdaterade IAS 36 förtidstillämpas.
– IAS 39 Omvandling av derivat och förlängning av säkringsredovisning.
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar redovisningen för moderbolaget och samtliga koncernbolag. Koncernföretagen konsolideras från den tidpunkt då koncernen får kontroll eller ett bestämmande inflytande över bolaget. Avyttrade bolag inkluderas i koncernredovisningen fram till den tidpunkt då koncernen förlorar kontrollen eller ett bestämmande inflytande över dem. Vid upprättandet av Sandviks koncernredovisning har eventuella koncerninterna transaktioner eliminerats.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande föreligger om moderbolaget har kontroll över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger.
Dotterföretagens finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med det datum det bestämmande inflytandet erhålls till det datum då det upphör.
I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med förvärvsmetoden. Vid samgåenden identifieras och klassificeras de förvärvade tillgångarna och de övertagna skulderna, och värderas till verkligt värde på förvärvsdagen (kallas också förvärvsprisallokering).
Transaktionskostnader som uppkommer i samband med förvärv redovisas direkt i årets resultat under övriga rörelsekostnader.
Villkorade köpeskillingar redovisas som finansiella skulder till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Villkorade köpeskillingar omvärderas vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
Vid stegvisa förvärv, när Sandvik förvärvar ett bestämmande inflytande, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar till verkligt värde och resultatet från omvärderingen redovisas i årets resultat. Om det bestämmande inflytandet går förlorat vid en avyttring, redovisas nettoresultatet i årets resultat. Verkligt värde av ett eventuellt resterande innehav i den avyttrade verksamheten beräknas vid tidpunkten för avyttringen, och effekten av detta redovisas i årets resultat.
Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en separat post i koncernens eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Resultat från försäljning till innehav utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
Intresseföretag är delägda företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. I regeln innebär detta ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt eventuell goodwill och eventuella justeringar för verkligt värde redovisade på förvärvsdagen. Sandviks andel av intresseföretagets resultat med justeringar för upplösning av förvärvade över- och undervärden redovisas som en separat post i koncernens resultaträkning.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är moderbolagets och koncernens rapportvaluta. Följaktligen upprättas de finansiella rapporterna i svenska kronor. Om inget annat anges är samtliga belopp i miljoner kronor.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska sektorer där koncernbolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till den valutakurs som föreligger vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och justeringar av verkligt värde vid konsolideringar, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till svenska kronor, koncernens rapporteringsvaluta, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en ungefärlig bedömning av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en justerad omklassificering, i samband med att vinst eller förlust redovisas från avyttringen. I de fall avyttring sker men
bestämmande inflytande kvarstår, överförs en proportionell andel av den ackumulerade omräkningsdifferensen från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande inflytande.
Monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av företagets nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen eller skulden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna, hänförliga till monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder, i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns låneskulder, leverantörsskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, löper ut eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt löper ut.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en laglig rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till verkligt värde plus eventuella transaktionskostnader. Koncernen klassificerar sina finansiella instrument utifrån syftet med förvärvet av dem. Företagsledningen bestämmer klassificering vid den första redovisningen. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel och banktillgodohavanden samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten som understiger tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde i resultatet.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel innefattar Sandviks alla derivat där säkringsredovisning inte tillämpas. Derivatavtal ingås i huvudsak för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positivt verkligt värde redovisas som övriga kortfristiga eller långfristiga fordringar (orealiserade vinster) medan derivat med negativt verkligt värde redovisas som övriga kortfristiga eller långfristiga skulder (orealiserade förluster).
Tillgångar som innehas för handel utgörs av placeringar i icke börsnoterade aktier. Verkligt värde kan inte fastställas på ett tillförlitligt sätt och aktierna värderas därför till anskaffningsvärdet. Prövning av nedskrivningsbehov genomförs regelbundet för dessa aktier.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lån och fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med avdrag för eventuella nedskrivningar. Den effektiva räntan är den ränta som exakt diskonterar uppskattade framtida kontanta utbetalningar eller inbetalningar under det finansiella instrumentets förväntade livslängd, till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade värde netto. Beräkningen omfattar samtliga avgifter och räntepunkter som har betalats eller mottagits mellan två avtalsparter, och som utgör en integrerad del av den effektiva räntan, transaktionskostnader samt övriga premier eller rabatter.
Avsättningar för kundförluster görs när negativ information kommer företaget till del och/eller det finns ett mönster vad gäller uteblivna eller bristande betalningar. En avsättning på 50–100 % av värdet görs för fordringar som förfallit till betalning för 181–360 dagar sedan. En avsättning om 100 % av värdet görs om fordringen är minst 361 dagar sen.
Koncernens upplåning klassificeras som långfristiga och kortfristiga skulder. Sandviks upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella skillnader mellan upplåningsbeloppet,
netto efter transaktionskostnader, och återbetalningsbeloppet redovisas i årets resultat fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Koncernens samtliga derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde exklusive eventuella transaktionskostnader. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument som inte uppfyller kraven på säkringsredovisning till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen antingen som övrigt rörelseresultat eller finansiella intäkter/ kostnader.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs det att det finns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, och att effektiviteten kan mätas. Därutöver måste säkringsdokumentation ha upprättats och säkringen måste vara i vederbörlig ordning identifierad. Vinst/förlust avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinst/förlust för de säkrade posterna redovisas. Resultat från omvärderingar av derivatinstrument som används som säkring redovisas i enlighet med vad som framgår nedan under kassaflödessäkringar eller säkringar av verkligt värde.
Kassaflödessäkring tillämpas när man säkrar en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassaflöden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i årets resultat. När den säkrade posten påverkar årets resultat återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till årets resultat.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång (exempelvis varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en icke-finansiell skuld, upplöses säkringsreserven i eget kapital och inkluderas i rörelseresultatet.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändring i årets resultat. Vinst/förlust för den säkrade posten, hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/ skulden, och periodens förändring redovisas i resultatet.
Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som finns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till anskaffningsvärde. De derivatinstrument som används är ränteswappar för att säkra fasta ränterisker. Om säkringsförhållandet upphör justeras den säkrade postens redovisade värde med det upplupna värdet hänförligt till säkringsrelationen.
Valutavinster och valutaförluster redovisas netto.
Sandviks verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga koncernchefen, följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernchefen. Då koncernchefen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer och de tjänster som tillhandahålls utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen, redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att en försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyr produkten under viss tid.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen serviceavtal och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan ådragna kostnader på balansdagen och beräknade totala kostnader. Endast kostnad som motsvarar arbete som utförts eller kommer att utföras räknas in i beräknad totalkostnad.
Anläggningsuppdrag förekommer i viss utsträckning, främst inom affärsområdena Sandvik Mining, Sandvik Construction samt Sandvik Ventures produktområde Process Systems. När utfallet av anläggningskontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsintäkter och uppdragskostnader, vilka är hänförliga till uppdraget, som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, genom successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragskostnader för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragskostnader. En befarad förlust på ett anläggningskontrakt redovisas direkt i koncernens resultat.
Intäkter i form av royalty/licenser periodiseras i enlighet med de ekonomiska konsekvenserna.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger en rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i årets resultat på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som ett avdrag för bidraget av tillgångens redovisade värde.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, ränteintäkter och räntekostnader på ränteswappar som nettoredovisas som räntekostnad. Kreditförluster på finansiella tillgångar redovisas i årets resultat, liksom valutavinster och valutaförluster hänförliga till säkringsinstrument.
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då en underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat. I dessa fall redovisas tillhörande skatteeffekter i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som fastställts per balansdagen, samt justering av skatt med avseende på tidigare år.
Aktuella skatteskulder kvittas mot aktuella skattefordringar, och uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder när företaget har en laglig rätt att kvitta dessa poster mot varandra.
Uppskjuten skatt redovisas baserat på temporära skillna-
der mellan redovisade värden på tillgångar och skulder för redovisningsändamål respektive i skattehänseende. Uppskjuten skatt beräknas till nominellt värde, baserat på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Beräkningen görs med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
Goodwill som uppkommit vid ett rörelseförvärv utgör skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av identifierbara nettotillgångar, övertagna skulder samt redovisade eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas på de kassagenererande enheterna och testas årligen för nedskrivningsbehov under fjärde kvartalet, eller när det finns en indikation om nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnader vartefter de uppkommer. Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.
Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara kostnader, till exempel för material och tjänster, ersättningar till medarbetare, registrering av immateriella rättigheter och avskrivningar av patent och licenser. Övriga kostnader för utveckling, redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. Kostnader redovisade i balansräkningen är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utvecklingskostnader samt köp av programvaror för koncernens IT-verksamhet.
Till immateriella tillgångar hör även patent, varumärken, licenser och andra rättigheter. De är uppdelade på förvärvade och internt upparbetade immateriella tillgångar.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer på en värdeminskning uppkommer. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.
De beräknade nyttjandeperioderna är för:
Materiella tillgångar är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Mer information om hur Sandvik redovisar leasingavtal återfinns nedan.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, i enlighet med följande:
Om en materiell anläggningstillgång består av delar med olika nyttjandeperioder, ska varje sådan väsentlig komponent skrivas av separat. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje årsslut.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av, utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av eller ner bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsränta som tar i beaktande riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsett bruk eller försäljning. Koncernen betraktar en tidsperiod som är längre än ett år som en betydande tid. För koncernen är kapitaliseringen av lånekostnaderna hänförliga till immateriella tillgångar främst relevanta när det gäller aktiverade utvecklingskostnader för nya datasystem. För materiella tillgångar är detta främst hänförligt till byggande av produktionsanläggningar för egen räkning.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, med beaktande av inkurans. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av lagervärderingsprincipen först-in-först-ut (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och för att få dem till deras nuvarande plats och i deras nuvarande skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och ökar ju större skillnaden är.
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning.
När så är möjligt söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda och har under senare år så långt det varit möjligt även stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att man förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar. I koncernens svenska del gäller att alla nyanställda, oavsett ålder, erbjuds den nya premiebestämda pensionslösning (ITP 1) som framförhandlats mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en förmån efter avslutad anställning där en enhet betalar fastställda belopp till en annan enhet och där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på storleken på de avgifter som företaget betalar till pensionsplanen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att medarbetarna utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga före tagsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av behörig aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Denna redovisning tillämpas beträffande de mest väsentliga förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som varken var för sig eller totalt är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.
Vid fastställandet av pensionsförpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallad erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i balansräkningen samt i resultaträkningen under övrigt totalresultat.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till medarbetarnas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat. I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid balansdagen, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.
Aktuariella antaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden, och kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och årlig pensionskostnad. Diskonteringsräntan är ett antagande som har väsentlig betydelse för beräkningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna innevarande år. Diskonteringsräntan används både för att beräkna nuvärdet av pensionsåtagandet och för att uppskatta avkastningen på förvaltningstillgångarna. Diskonteringsräntan ses över kvartalsvis, vilket påverkar nettoskulden, och årligen, vilket även påverkar kostnaderna för kommande år. Övriga antaganden granskas årligen och kan avse demografiska faktorer som pensionsålder, dödstal och personalomsättning. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga pensionskostnaden.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en medarbetares eller en grupp av medarbetares anställning före den normala tidpunkten eller betala ersättning vid uppsägning genom erbjudanden som syftar till att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en
skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet medarbetare som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda i enlighet med personaloptionsprogram och ett aktiesparprogram.
Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten.
Aktiesparprogrammet innehåller två typer av rätter. Matchningsaktierätter ger rätt till aktier i Sandvik om deltagaren kvarstår i anställning och behåller den sparaktie som behöver köpas initialt. Prestationsrätter ger rätt till aktier under samma förutsättningar och om vissa mål för rörelsens lönsamhet uppnås.
Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner/rätter.
För att fullgöra Sandviks åtaganden i enlighet med optionsprogrammet har företaget ingått ett aktieswap-avtal med en finansiell institution. Enligt avtalet åtar sig den finansiella institutionen att till deltagare i programmet leverera Sandvik-aktier när leveranstidpunkten infaller enligt villkoren för programmet. Det verkliga värdet på Sandvik-aktien vid ingåendet av swapavtalet redovisas som en finansiell skuld och som en minskning av eget kapital i enlighet med IAS 32.
Sociala avgifter för aktierelaterade ersättningar åt medarbetare regleras under de redovisningsperioder då tjänsterna tillhandahålls. Avgifterna baseras på verkligt värde för optionerna på balansdagen. Verkligt värde beräknas på samma sätt som när optionerna tilldelades.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av tidpunkten för utbetalning är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Avsättningarna är huvudsakligen hänförliga till garantiåtaganden, omstrukturering, miljöåtaganden,
långsiktiga incitament samt rättstvister och ersättningsanspråk, som momsfrågor och kund- och leverantörsanspråk hänförliga till pågående eller avslutade projekt.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier samt en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till sannolikhetsfördelningen.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och tillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit förorenad.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
Det finns två kategorier av leasingavtal, finansiell och operationell leasing. Som finansiell leasing räknas leasingavtal där uthyraren har överfört huvuddelen av riskerna och förmånerna till den som hyr. Alla övriga leasingavtal klassas som operationell leasing.
Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisar leasetagare den hyrda tillgången värderad till det lägre av verkligt värde och nuvärdet av framtida leasingbetalningar. På samma gång redovisas en skuld som motsvarar framtida hyreskostnader. Tillgången skrivs ned i enlighet med den redovisningsprincip som gäller för respektive tillgångstyp. Nedskrivningen får emellertid aldrig överskrida hyresavtalets löptid. Hyresbetalningarna redovisas mot leasingskulden. Operationell
leasing redovisas inte i balansräkningen. Kostnader i enlighet med ett operationellt leasingavtal redovisas linjärt i årets resultat under hyresavtalets löptid.
Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisar uthyraren en försäljning och en finansiell fordran som motsvarar framtida hyresbetalningar och restvärden som kan ha garanterats till leasetagarna. Under hyresavtalets löptid redovisas ränteintäkter i årets resultat, medan avskrivningar redovisas som en minskning av den finansiella fordran. Under ett operationellt leasingavtal redovisar uthyraren utrustningen som en tillgång, och både vinst och nedskrivning redovisas linjärt under avtalets löptid.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2014 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning följer i sin uppställning årsredovisningslagen. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt redovisningen av avsättningar under egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. Transaktionsutgifter som rör aktier i koncernbolagen redovisas direkt i årets resultat. Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten att köpeskilling kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/ reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med
värdeförändringar över resultatet. Utdelningar från dotterföretag redovisas i sin helhet som intäkter i årets resultat.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för egen utveckling som en kostnad i resultaträkningen.
I moderbolaget belastar lånekostnader resultatet under de perioder till vilka de hänför sig. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer bestämmelserna i tryggandelagen samt Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, och att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I resultaträkningen för moderbolaget görs på motsvarande sätt ingen fördelning av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Koncernbidrag som ett moderbolag erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderbolag till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterföretag.
Förväntad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek, och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek före publiceringen av de finansiella rapporterna.
För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln
avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
VIKTIGA KÄLLOR TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR För att upprätta de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar tillgångs- och skuldposter, respektive intäkts- och kostnadsposter redovisade i bokslutet samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna, utifrån betydelsen av bedömningarna och osäkerheten. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt, vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på goodwill som har uppkommit vid ett förvärv kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut om att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs närmare i not 13. Som framgår av beskrivningen skulle ändringar av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill.
Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar, exklusive goodwill, upptas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är
färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Nyttjandevärdet beräknas som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången, alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Minings och Sandvik Constructions hyresbestånd med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruvbranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2014 års utgång till 573 miljoner kronor (378).
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och skattetillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Bolaget måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade
skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 6 245 miljoner kronor (5 903) vid utgången av 2014. I koncernen fanns vid utgången av 2014 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka 762 miljoner kronor (527), för vilka ingen uppskjuten skattefordran har redovisats utifrån bedömningsgrunden att ett utnyttjande inte bedöms som troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således påverka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående tvister baseras på ledningens bästa bedömning av resultatet, och uppgick vid utgången av år 2014 till 916 miljoner kronor (1 070).
Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterföretag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
För ytterligare information avseende risker kring rättstvister, se avsnitten Risker och Riskhantering.
| 1. | Segmentsrapportering | 96 |
|---|---|---|
| 1.1 Uppgifter per rörelsegren/affärsområde | 96 | |
| 1.2 Uppgifter per land | 96 | |
| 2. | Intäkternas fördelning | 97 |
| 3. | Personaluppgifter samt ersättningar till företagsledning och revisorer | 97 |
| 3.1 Medelantal anställda | 97 | |
| 3.2 Löner, ersättningar och sociala kostnader | 97 | |
| 3.3 Löner och ersättningar per marknadsområde | 97 | |
| 3.4 Könsfördelningen i företagsledningen | 97 | |
| 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare | 97 | |
| 3.6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 100 | |
| 4. | Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 100 |
| 5. | Övriga rörelseintäkter | 100 |
| 6. | Övriga rörelsekostnader | 100 |
| 7. | Rörelsens kostnader | 100 |
| 8. | Leasingavgifter avseende finansiell och operationell leasing | 101 |
| 9. | Finansnetto | 101 |
| 10. | Bokslutsdispositioner | 102 |
| 11. | Skatter | 102 |
| 12. | Resultat per aktie | 103 |
| 13. | Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar | 104 |
| 14. | Moderbolagets immateriella och materiella anläggningstillgångar | 107 |
| 15. | Andelar i koncernföretag | 108 |
| 16. | Andelar i intresseföretag | 112 |
| 17. | Långfristiga fordringar och övriga fordringar | 113 |
| 18. | Varulager | 113 |
| 19. | Kundfordringar | 113 |
| 20. | Särskilda upplysningar om eget kapital | 113 |
| 21. | Moderbolagets övriga obeskattade reserver | 114 |
| 22. | Avsättningar till pensioner och andra långfristiga ersättningar | 114 |
| 23. | Övriga avsättningar | 117 |
| 24. | Långfristiga räntebärande skulder | 117 |
| 25. | Övriga räntebärande skulder | 117 |
| 26. | Övriga icke räntebärande skulder | 117 |
| 27. | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 118 |
| 28. | Eventualförpliktelser och ställda säkerheter | 118 |
| 29. | Kompletterande upplysningar - finansiell riskhantering | 118 |
| 30. | Närstående | 120 |
| 31. | Kompletterande upplysningar kassaflödesanalys | 120 |
| 32. | Förvärv och avyttring av rörelse | 121 |
| 33. | Uppgifter om moderbolaget | 122 |
| 34. | Upplysningar om aktier, ägarförhållanden och rättigheter | 122 |
Koncernens och moderbolagets bokslut (Belopp i tabellerna redovisas i MSEK, där ej annat anges)
| SANDVIK MACHINING SOLUTIONS |
SANDVIK MINING |
SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY |
SANDVIK CONSTRUC TION |
SANDVIK VENTURE |
KONCERN GEMENSAMT |
ELIMINERING | KONCERNEN TOTALT |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Intäkter | ||||||||||||||||
| Externa intäkter | 30 856 28 543 26 831 30 744 14 907 14 035 8 553 8 601 | 7 658 5 394 | 16 | 11 | 88 821 | 87 328 | ||||||||||
| Interna intäkter | 250 | 234 | 33 | 1 | 329 | 344 | 72 | 67 | 817 | 622 | 2 | 2 –1 503 | –1 270 | |||
| Koncernen totalt | 31 106 28 777 26 864 30 745 15 236 14 379 8 625 8 668 | 8 475 6 016 | 18 | 13 –1 503 | –1 270 88 821 | 87 328 | ||||||||||
| Andelar i intresse | ||||||||||||||||
| företags resultat | 11 | 23 | 6 | 4 | 15 | –26 | — | — | — | — | –8 | — | 24 | 1 | ||
| Rörelseresultat per | ||||||||||||||||
| affärsområde | 6 159 | 5 205 | 2 398 | 2 743 | 1 880 | 1 270 | 45 | 110 | 888 | 606 –1 250 –1 296 | 10 120 | 8 638 | ||||
| Finansnetto | –1 856 | –1 885 | ||||||||||||||
| Årets skattekostnad | –2 272 | –1 745 | ||||||||||||||
| Årets resultat | 5 992 | 5 008 | ||||||||||||||
| Övrig resultatinformation |
||||||||||||||||
| Tillgångar | 26 408 23 688 20 833 21 335 17 093 16 415 8 019 7 687 15 305 7 724 | 2 127 | 2 050 | 89 785 | 78 899 | |||||||||||
| Andelar i intresseföretag | 40 | 38 | 57 | 44 | 143 | 129 | — | — | — | — | –1 | — | 239 | 211 | ||
| Summa tillgångar | 26 448 23 726 20 890 21 379 17 236 16 544 8 019 7 687 15 305 7 724 | 2 126 | 2 050 | 90 024 | 79 110 | |||||||||||
| Ofördelade tillgångar | 16 295 | 14 772 | ||||||||||||||
| Koncernen totalt | 106 319 | 93 882 | ||||||||||||||
| Skulder | 4 438 | 4 140 | 6 342 | 7 665 | 3 397 | 3 665 2 402 2 164 | 1 738 1 162 | 1 656 | 1 830 | 19 973 | 20 626 | |||||
| Ofördelade skulder | 49 674 | 39 646 | ||||||||||||||
| Koncernen totalt | 69 647 | 60 272 | ||||||||||||||
| Investeringar i | ||||||||||||||||
| anläggningar | 2 106 | 1 760 | 654 | 832 | 890 | 997 | 211 | 244 | 618 | 363 | 180 | 227 | 4 659 | 4 423 | ||
| Avskrivningar | –1 720 –1 674 | –619 | –647 | –736 | –702 –392 –433 | –469 –298 | –109 | –118 | –4 045 | –3 872 | ||||||
| Nedskrivningar | 29 | –71 | –20 | –278 | 2 | –251 | 41 | –125 | — | –94 | –27 | 1 | 25 | –818 | ||
| Övriga icke kassaflödes påverkande poster |
–251 | 200 | –235 | 185 | –276 | –85 | –151 | 27 | –3 | 35 | –198 | –253 | –1 114 | 109 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. För uppgifter om förvärv av rörelse se not 32.
| LAND | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| USA | 12 908 | 10 956 |
| Tyskland | 6 883 | 6 702 |
| Kina | 6 634 | 6 760 |
| Australien | 5 436 | 6 913 |
| Sverige | 3 461 | 3 416 |
| Brasilien | 3 428 | 3 513 |
| Sydafrika | 3 342 | 3 526 |
| Italien | 3 249 | 3 175 |
| Frankrike | 3 146 | 2 567 |
| Storbritannien | 3 065 | 2 619 |
| Kanada | 2 628 | 2 866 |
| Ryssland | 2 545 | 3 392 |
| Indien | 1 937 | 1 759 |
| Japan | 1 797 | 1 725 |
| Mexico | 1 774 | 1 754 |
| Övriga länder | 26 588 | 25 685 |
| Totalt | 88 821 | 87 328 |
Intäkterna har fördelats per land baserat på var kunderna finns.
Anläggningstillgångar per land, Koncernen
| LAND | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Sverige | 14 045 | 13 632 |
| USA | 10 434 | 4 057 |
| Tyskland | 3 773 | 3 607 |
| Österrike | 2 664 | 2 390 |
| Kina | 2 251 | 1 878 |
| Storbritannien | 2 063 | 1 998 |
| Finland | 1 883 | 1 626 |
| Australien | 1 190 | 1 187 |
| Indien | 1 138 | 907 |
| Frankrike | 955 | 874 |
| Tjeckien | 739 | 709 |
| Japan | 587 | 512 |
| Brasilien | 513 | 538 |
| Kanada | 506 | 485 |
| Italien | 446 | 448 |
| Övriga länder | 2 745 | 2 354 |
| Totalt | 45 932 | 37 202 |
Anläggningstillgångarna har fördelats per land baserat på var de är belägna.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 20131 | 2014 | 2013 | |||
| Varuförsäljning | 81 659 | 79 894 | 16 467 | 15 864 | ||
| Anläggningskontrakt | 4 349 | 4 586 | — | — | ||
| Tjänsteuppdrag/Serviceuppdrag | 1 921 | 2 256 | 8 | 9 | ||
| Uthyrning av maskiner | 892 | 592 | — | — | ||
| Totalt | 88 821 | 87 328 | 16 475 | 15 873 |
1) Jämförelsetal för 2013 har justerats.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |||||
| ANTAL | VARAV KVINNOR, % |
ANTAL | VARAV KVINNOR, % |
ANTAL | VARAV KVINNOR, % |
ANTAL | VARAV KVINNOR, % |
|
| Sverige | 10 760 | 24 | 10 900 | 23 | 8 003 | 22 | 8 007 | 22 |
| Övriga Europa | 14 966 | 20 | 15 289 | 19 | — | — | — | — |
| Europa totalt | 25 726 | 21 | 26 189 | 21 | 8 003 | 22 | 8 007 | 22 |
| Nafta-området | 5 882 | 18 | 5 327 | 17 | 2 | 50 | — | — |
| Sydamerika | 2 736 | 14 | 3 026 | 14 | — | — | 2 | 50 |
| Afrika, Mellanöstern | 2 833 | 16 | 3 030 | 14 | — | — | — | — |
| Asien | 8 490 | 16 | 8 385 | 16 | — | — | — | — |
| Australien | 1 661 | 17 | 2 083 | 16 | — | — | — | — |
| Totalt | 47 328 | 19 | 48 040 | 18 | 8 005 | 22 | 8 009 | 22 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Löner och ersättningar | 19 620 | 18 632 | 3 948 | 3 840 |
| Sociala kostnader | 5 231 | 4 938 | 1 882 | 1 755 |
| Resultatandel till anställda | 113 | 29 | 96 | 24 |
| Totalt | 24 964 | 23 599 | 5 926 | 5 619 |
| Varav pensionskostnader ingående | ||||
| i sociala kostnader | 1 703 | 1 700 | 661 | 628 |
Av koncernens pensionskostnader avsåg 63 MSEK (50) gruppen styrelser och verkställande direktörer. Koncernens pensionsskuld för denna grupp uppgick till 207 MSEK (178). På motsvarande sätt avsåg 13 MSEK (12) av moderbolagets pensionskostnader gruppen styrelse och verkställande direktörer. Moderbolagets pensionsskuld för denna grupp uppgick till 50 MSEK (52).
För att premiera ett agerande som tar sikte på koncernens långsiktiga utveckling och samtidigt stimulera lojalitet till företaget hos medarbetarna har Sandvik sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Koncernens avkastning under år 2014 innebar att 113 MSEK (29), avsattes till resultatandelsstiftelsen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Sverige | 5 230 | 5 131 | 3 948 | 3 840 |
| Övriga Europa | 7 235 | 6 590 | — | — |
| Europa totalt | 12 465 | 11 721 | 3 948 | 3 840 |
| Nafta-området | 2 957 | 2 535 | 0 | — |
| Sydamerika | 835 | 825 | — | 0 |
| Afrika, Mellanöstern | 701 | 725 | — | — |
| Asien | 1 495 | 1 504 | — | — |
| Australien | 1 167 | 1 322 | — | — |
| Totalt | 19 620 | 18 632 | 3 948 | 3 840 |
| Varav till styrelser och verkställande direktörer |
||||
| Löner och ersättningar | 478 | 490 | 46 | 45 |
| varav rörlig lön | 53 | 73 | 9 | 3 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| ANDEL KVINNOR, % | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Styrelser och verk ställande direktörer Övriga ledande |
12 | 11 | 10 | 9 | |
| befattningshavare | 20 | 20 | 36 | 33 |
Till styrelsens ordförande och övriga externa ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode.
Enligt beslut av årsstämman 2014 uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 4 700 000 kronor på årsbasis. Av detta utgår till styrelsens ordförande (Anders Nyrén) 1 700 000 kronor och 600 000 kronor till varje övrig extern styrelseledamot (Jürgen M Geissinger, Johan Karlström, Hanne de Mora, Simon Thompson och Lars Westerberg).
Utöver dessa belopp utgår enligt årsstämmans beslut ett arvode om sammanlagt 475 000 kronor till stämmovalda ledamöter för utskottsarbete i styrelsens revisionsutskott (Hanne de Mora 175 000 kronor, Anders Nyrén 150 000 kronor och Simon Thompson 150 000 kronor) och sammanlagt 325 000 kronor till stämmovalda ledamöter i styrelsens ersättningsutskott (Anders Nyrén 125 000 kronor, Johan Karlström 100 000 kronor och Lars Westerberg 100 000 kronor).
Sedan årsstämman 2014 har följande, av årsstämman beslutade, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpats:
Koncernledningens ersättning ska omfatta fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling.
Den rörliga lönen kan bestå av årlig rörlig kontant lön och långsiktig rörlig lön i form av kontanter, aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB. Rörlig kontant lön ska förutsätta uppfyllelse av definierade och mätbara mål och ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Långsiktig rörlig lön i form av aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB ska kunna utgå genom deltagande i långsiktiga incitamentsprogram beslutade av bolagsstämman. Villkor för rörlig lön bör utformas så att styrelsen, om exceptionella
1
ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.
I särskilda fall kan överenskommelser träffas om ersättning av engångskaraktär, förutsatt att sådan ersättning inte överstiger ett belopp motsvarande individens årliga fasta lön och maximala rörliga kontanta lön, och inte utgår mer än en gång per år och individ.
Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda eller en kombination därav. För verkställande direktören ska pensionsåldern infalla vid 60 år och för övriga medlemmar av koncernledningen vid 62 år.
Avgångsvederlag ska, normalt sett, utgå vid uppsägning från Sandviks sida. Medlemmar i koncernledningen ska normalt ha en uppsägningstid om högst 12 månader i kombination med ett avgångsvederlag motsvarande 6–12 månaders fast lön. För VD kan alternativt gälla en uppsägning om 24 månader och inget avgångsvederlag. Inget avgångsvederlag ska utgå vid uppsägning från den anställdas sida.
Styrelsen ska ha rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Det förslag till riktlinjer för ersättning som styrelsen avser att förelägga årsstämman 2015 för beslut återfinns i förvaltningsberättelsen, avsnitt Medarbetare.
Verkställande direktören och koncernchefen Olof Faxander erhöll under 2014 en årlig fast lön på 10 923 026 kronor samt förmånsvärde av tjänstebil. Till detta kommer årlig rörlig kontant lön som kan uppgå till maximalt 75 % av den fasta lönen. Den årliga rörliga lönen för 2014 uppgick till 4 276 717 kronor.
Olof Faxanders pensionsålder är 60 år. Till pensionen avsätts varje år en premie om 37,5 % av den årliga fasta lönen. Vid eventuell uppsägning från företagets sida har Olof Faxander en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag.
För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen som omfattas av en svensk pensionsplan (ITP1 eller ITP2), är pensionsåldern 62 år. För medlemmar i koncernledningen som tillhör ITP 1-planen (avgiftsbestämd plan), utgår en komplettering om 5 % för lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp. För medlemmar i koncernledningen som tillhör ITP 2-planen (förmånsbestämd plan) gör företaget avsättningar till en avgiftsbestämd tilläggsplan med 28–38 % (beroende på ålder) av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Av de åtta i koncernledningen som omfattas av en svensk pensionsplan och som var anställda per 31 december 2014 omfattas fyra personer av ITP 1 och fyra personer av ITP 2. Medlemmar i koncernledningen som inte omfattas av en svensk pensionsplan har avgiftsbestämda pensionsplaner, som företaget gör avsättningar till med upp till 15 % av årlig fast lön.
Avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 6–12 månader utöver uppsägningstiden, vilken normalt är 12 månader. Eventuell annan inkomst av tjänst som erhålls avräknas normalt.
Årsstämmorna 2011, 2012 och 2013 beslutade på styrelsens förslag att för respektive år införa ett aktiebaserat LTI-program. Programmen omfattar cirka 400 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i Sandvik-koncernen och omfattar totalt högst 35 124 878 Sandvik-aktier.
Deltagare i programmen har tilldelats personaloptioner som, under förutsättning att vissa prestationsmål kopplade till Sandvik-koncernens värdetillväxt – Sandvik Value Added (SVA) – uppfylls, ger den anställde möjligheten att efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("prestationsaktier"). För verkställande direktören, ledande befattningshavare samt vissa högre ledande befattningshavare har en egen investering i Sandvik-aktier ("sparaktier") krävts, motsvarande 10 % av den fasta årslönen före skatt för det år investeringen i sparaktier görs, för tilldelning av personaloptioner. Förutsatt sådan egen investering i Sandvik-aktier, har dessa befattningshavare även tilldelats "matchningsrätter" (en per förvärvad sparaktie) som ger befattningshavaren möjlighet att efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("matchningsaktier"). Varken personaloptioner eller matchningsrätter är överlåtbara.
Varje personaloption ger den anställde rätten att, tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av personaloptionen, förvärva en prestationsaktie. Hur många av de tilldelade personaloptionerna som slutligen ger rätt att förvärva prestationsaktier är beroende av hur Sandvik Value Added (SVA) utvecklas under de tre räkenskapsåren efter det att årsstämman beslutade om programmet. Utnyttjande av personaloptioner för förvärv av prestationsaktier förutsätter fortlöpande anställning. För de befattningshavare som gör egna investeringar i Sandvik-aktier krävs det vidare att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av personaloptioner.
Varje matchningsrätt ger rätt till förvärv av en matchningsaktie, tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av matchningsrätten. Utnyttjande av matchningsrätter för förvärv av matchningsaktier förutsätter fortlöpande anställning och att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av matchningsrätter.
Lösenpriset vid förvärv av en prestationsaktie respektive en matchningsaktie utgörs av ett belopp motsvarande 110 % respektive 75 % av den genomsnittliga volymviktade betalkursen vid Nasdaq Stockholm för Sandvik-aktien under en period om 10 handelsdagar närmast efter den årsstämman som beslutade om programmet. Den genomsnittliga volymviktade betalkursen bestämdes för 2011 till 117,20 kronor, för 2012 till 97,12 kronor och för 2013 till 92,41 kronor.
2011 års LTI-program, som omfattade åren 2011–2013 ledde inte till något utfall av personaloptioner, då de prestationsmål som var fastställda av styrelsen inte uppfylldes.
2012 års LTI-program, som omfattar åren 2012–2014, ledde till ett utfall på 36 % av personaloptionerna.
För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2014 motsvarar antalet tilldelade personaloptioner och förvärvade matchningsrätter i 2012 och 2013 års program antalet utestående personaloptioner och matchningsrätter vid årets slut.
Antal tilldelade matchningsrätter i 2011 års program motsvarar antal utestående matchningsrätter per den 31 december 2014.
Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska volatiliteten i Sandvik AB samt några jämförbara börsnoterade bolag. Vid fastställande av förväntad löptid har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen av personaloptioner och förvärvade matchningsrätter hos deltagarna i programmet.
Årsstämman 2014 beslutade på styrelsens förslag att införa ett prestationsaktieprogram för cirka 350 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i Sandvik-koncernen, uppdelat på fyra kategorier. För att delta krävs det en egen investering och programmet omfattar totalt som mest 2 273 534 aktier. Samtliga deltagare i programmet har investerat i Sandvik-aktier ("investeringsaktier"), upp till en siffra som motsvarar 10 % av den fasta årslönen före skatt vid tidpunkten för investeringen.
Varje förvärvad investeringsaktie berättigar deltagarna efter en treårsperiod till en tilldelning, utan kostnad, av en Sandvik-aktie ("matchningsaktie") och, för-
| BEFATTNING | LÖN/ STYRELSEARVODE |
ÅRLIG RÖRLIG LÖN 1) |
ÖVRIGA FÖRMÅNER 2) |
LÅNGSIKTIG RÖRLIG LÖN 3) |
PENSIONS KOSTNADER |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 1 975 0004) | ||||
| Övriga styrelseledamöter | 3 525 0004) | ||||
| Verkställande direktören | 11 353 7965) | 4 276 717 | 127 052 | –801 203 | 4 115 999 |
| Andra ledande befattningshavare6) | 43 061 828 | 14 294 672 | 3 322 439 | –5 394 929 | 14 454 939 |
| Summa | 59 915 624 | 18 571 389 | 3 449 491 | –6 196 132 | 18 570 938 |
1) Belopp hänförligt till 2014 och som bedöms kommer att utbetalas 2015.
2) Avser huvudsakligen bil- och bostadsförmåner.
3) Beloppen avser förändringar i reserveringar för 2012, 2013 och 2014 års LTI-program.
4) Kostnadsfört under 2014 och kommer att utbetalas 2015.
5) Olof Faxanders fasta årslön uppgår till 10 923 026 SEK per 1 januari 2014, övriga belopp avser semesterersättning med mera. Styrelsearvode utgår inte till interna styrelseledamöter. 6) Avser följande personer under 2014: Jessica Alm, Mats Backman, Petra Einarsson, Dinggui Gao, Jonas Gustavsson, Gary Hughes (januari–maj 2014), Tomas Nordahl, Bo Severin (januari–september 2014), Scot Smith (från och med maj 2014), Åsa Thunman (från och med oktober 2014), Anna Vikström Persson, Olle Wijk (från och med maj 2014) och ZZ Zhang (från och med maj 2014).
utsatt att vissa prestationsmål uppfylls, ytterligare Sandvik-aktier ("prestationsaktier"). Maximalt antal prestationsaktier som kan tilldelas för varje förvärvad investeringsaktie är beroende av vilken kategori deltagaren tillhör.
Det slutliga antalet prestationsaktier som tilldelas deltagaren för varje förvärvad investeringsaktie är beroende av utvecklingen av det justerade resultatet per aktie för Sandvik-koncernen under räkenskapsåret 2014, jämfört med justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2013.
I januari 2014 fastställde styrelsen vilka nivåer för justerat resultat per aktie för 2014 som måste uppnås för tilldelningen av ett visst antal prestationsaktier. För att prestationsaktier över huvud taget ska tilldelas måste ökningen av justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2014 överstiga 5 % i relation till justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2013. För att 50 % av det maximala antalet prestationsaktier ska tilldelas måste ökningen av justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2014 uppnå 18 % i relation till justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2013. För att 100 % av det maximala antalet prestationsaktier ska tilldelas måste ökningen av justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2014 uppnå 55 % i relation till justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2013. Mellan dessa nivåer tilldelas ett proportionerligt, linjärt antal prestationsaktier.
Justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2013 uppgick till 4,72 kronor. För räkenskapsåret 2014 uppgick justerat resultat per aktie till 4,83 kronor, vilket innebär att prestationsmålen inte uppfylldes och några prestationsaktier kommer därmed inte att tilldelas.
Tilldelningen av matchningsaktier respektive prestationsaktier förutsätter en fortlöpande anställning samt att samtliga investeringsaktier behålls under tre års tid räknat från förvärvet av investeringsaktierna.
Rätten att tilldelas matchningsaktier förutsätter att årsstämman 2015 beslutar om en utdelning för räkenskapsåret 2014. Beslutet om utdelning eller icke utdelning påverkar inte deltagarens rättigheter att tilldelas prestationsaktier.
Om alla krav för tilldelning uppfylls äger tilldelningen av matchningsaktier respektive prestationsaktier rum under 2017, dock senast den 30 juni 2017. För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen
motsvarar antalet tilldelade prestationsaktier och matchningsaktier per den 31 december 2014 under LTI 2014, antalet utestående prestationsaktier och matchningsaktier vid årets slut.
Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska volatiliteten i Sandvik AB samt några jämförbara börsnoterade bolag.
I enlighet med IFRS 2 uppgick totala kostnaden för 2014 års LTI-program till 32 MSEK exklusive sociala kostnader, varav 4.6 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Under året har avsättning gjorts för 2014 års LTI-program med 11 MSEK exklusive sociala kostnader, varav 1,5 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.
Under året återfördes en avsättning på 46 MSEK exklusive sociala kostnader, varav 4,4 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, för 2013 års LTI-program.
Under året återfördes en avsättning på 44 MSEK exklusive sociala kostnader, varav 3,3 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, för 2012 års LTI-program.
Personaloptionerna och matchningsrätterna, matchningsrätter och prestationsaktier kostnadsförs som en personalkostnad (exklusive sociala avgifter) över intjänandeperioden och redovisas direkt mot eget kapital. Det redovisade beloppet justeras löpande under varje programs intjänandeperiod. Sociala kostnader kostnadsförs under respektive programs intjänandeperiod baserat på värdeförändringen för personaloptionerna, matchningsrätterna, matchningsaktierna och prestationsaktierna.
Frågor om ersättning till koncernledningen bereds av styrelsens ersättningsutskott. Utskottet har sammanträtt vid fyra tillfällen under året. Frågor som har beretts har innefattat ersättningsnivåer vid genomförda rekryteringar, fördelningen mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt långsiktigt rörligt incitamentsprogram.
Styrelsen diskuterade ersättningsutskottets förslag och har fattat beslut med ledning av utskottets förslag. Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2014 har beslutats av styrelsen utifrån ersättningsutskottets förslag. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet.
Ersättningsutskottets arbete har utförts med stöd av expertis i fråga om ersättningsnivåer och strukturer. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning se bolagsstyrningsrapporten.
| ANTAGANDEN | ANTAGANDEN LTI 2011 (PER UTFÄRDANDEDATUM) |
ANTAGANDEN LTI 2012 (PER UTFÄRDANDEDATUM) |
ANTAGANDEN LTI 2013 (PER UTFÄRDANDEDATUM) |
|---|---|---|---|
| Aktiepris | 117 SEK | 92,65 SEK | 94,65 SEK |
| Lösenpris | 129,00/87,90 SEK | 106,80/72,80 SEK | 101,70/69,30 SEK |
| Förväntad volatilitet | 32 % | 36,50 % | 35 % |
| Förväntad löptid | 3 år | 3 år | 3 år |
| Nuvärde av prognostiserade framtida utdelningar1) | 13,10 SEK | 12,17 SEK | 12,22 SEK |
| Riskfri ränta | 2,6 % | 0,95 % | 0,91% |
1) Baserat på de samlade analytikernas förväntningar.
| PERSONAL OPTIONER 2011 |
MATCHNINGS RÄTTER 2011 |
PERSONAL OPTIONER 2012 |
MATCHNINGS RÄTTER 2012 |
PERSONAL OPTIONER 2013 |
MATCHNINGS RÄTTER 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utestående vid årets början | — | 52 394 | 10 715 800 | 116 173 | 11 229 280 | 138 310 |
| Tilldelade under perioden | — | — | — | — | — | — |
| Antal utnyttjade under året | — | — | — | — | — | |
| Antal förverkade under året | — | –7 438 | –7 308 472 | –14 967 | –11 229 280 | –19 006 |
| Utestående vid årets slut | — | 44 956 | 3 407 328 | 101 206 | — | 119 304 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning | ||||||
| enligt Black & Scholes, SEK | 17 | 33,10 | 13 | 24 | 14,30 | 26,30 |
| Lösenpris, SEK | 129 | 87,90 | 106,80 | 72,80 | 101,70 | 69,30 |
| PERSONAL OPTIONER 2011 |
MATCHNINGS RÄTTER 2011 |
PERSONAL OPTIONER 2012 |
MATCHNINGS RÄTTER 2012 |
PERSONAL OPTIONER 2013 |
MATCHNINGS RÄTTER 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utestående vid årets början | — | 23 384 | 1 595 000 | 33 691 | 2 083 000 | 50 311 |
| Antal tilldelade under året | — | — | — | — | — | — |
| Antal utnyttjade under året | — | — | — | — | — | |
| Antal förverkade under året | — | — | –1 091 720 | –5 426 | –2 083 000 | –12 442 |
| Utestående vid årets slut | — | 23 384 | 503 280 | 28 265 | — | 37 869 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning | ||||||
| enligt Black & Scholes, SEK | 17 | 33,10 | 13 | 24 | 14,30 | 26,30 |
| Lösenpris, SEK | 129 | 87,90 | 106,80 | 72,80 | 101,70 | 69,30 |
| ANTAGANDEN | ANTAGANDEN LTI 2014 (PER UTFÄRDANDE DATUM) |
|---|---|
| Aktiepris | 96,45 SEK |
| Nuvärde av prognostiserade framtida utdelningar1) | 11,58 SEK |
| Riskfri ränta | 0,71 % |
1) Baserat på de samlade analytikernas förväntningar.
| PRESTATIONS AKTIE 2014 |
MATCHNINGSAKTIE 2014 |
|
|---|---|---|
| Utestående vid årets början | — | — |
| Antal tilldelade under året | 1 893 531 | 380 004 |
| Antal förverkade under året | –1 893 531 | –6 141 |
| Utestående vid årets slut | — | 373 863 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning, SEK | 84,90 | 84,90 |
| PRESTATIONS AKTIE 2014 |
MATCHNINGSAKTIE 2014 |
|
|---|---|---|
| Utestående vid årets början | — | — |
| Antal tilldelade under året | 385 046 | 69 153 |
| Antal förverkade under året | –385 046 | –6 141 |
| Utestående vid årets slut | — | 63 012 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning, SEK | 84,90 | 84,90 |
Arvoden och kostnadsersättningar till koncernens revisorer har uppgått till:
| KPMG | ÖVRIGA | TOTALT | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| REVISION | ||||||
| Moderbolaget | 13,9 | 12,0 | 0,0 | 0,0 | 13,9 | 12,0 |
| Dotterföretag | 70,9 | 63,4 | 4,0 | 5,0 | 74,9 | 68,4 |
| Koncernen | 84,8 | 75,4 | 4,0 | 5,0 | 88,8 | 80,4 |
| SKATTERÅD GIVNING |
||||||
| Moderbolaget | 0,0 | 0,2 | ||||
| Dotterföretag | 10,3 | 6,9 | ||||
| Koncernen | 10,3 | 7,1 | ||||
| ÖVRIGA TJÄNSTER | ||||||
| Moderbolaget | 4,5 | 11,6 | ||||
| Dotterföretag | 3,2 | 3,0 | ||||
| Koncernen | 7,7 | 14,6 |
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Övriga tjänster avser i allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som redovisning samt biträde med granskning i samband med förvärv.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| UTGIFTER FÖR | |||||
| forskning och utveckling | 3 096 | 3 128 | 1 490 | 1 452 | |
| kvalitetssäkring | 569 | 523 | 262 | 253 | |
| Totalt | 3 665 | 3 651 | 1 752 | 1 705 | |
| varav kostnadsfört totalt | 3 198 | 3 184 | 1 596 | 1 596 | |
| varav kostnadsfört avseende forskning och utveckling |
2 629 | 2 661 | 1 335 | 1 343 |
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer, liksom utgifter för kvalitetssäkring. Utgifter för utveckling tas upp som en immateriell tillgång om de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång i balansräkningen.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 177 MSEK (531). Förra året omfattade posten valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär på 317 MSEK. Beloppet för 2014 som uppgår till 177 MSEK, avser resultat från avyttrade verksamheter och anläggningstillgångar, samt ett antal mindre poster som redovisas under övriga rörelseintäkter.
Moderbolagets övriga rörelseintäkter består i huvudsak av koncerngemensamma tjänster och valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
Övriga rörelseintäkter uppgick till –468 MSEK (–239). Av detta belopp utgjordes -223 MSEK av valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär, förvärvsrelaterade kostnader, juridiska kostnader och rättsliga överenskommelser samt ett antal mindre poster som har karaktären övriga rörelsekostnader.
Moderbolagets övriga rörelsekostnader består i huvudsak av royalties mellan koncernbolag, realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar samt valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Kostnad för varor och material | –31 919 | –28 986 |
| Ertsättning till anställda | –24 964 | –23 599 |
| Avskrivningar | –4 045 | –3 872 |
| Nedskrivningar av lager | –463 | –391 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –39 | –841 |
| Återföring av nedskrivningar av anläggningstillgångar | 63 | 23 |
| Nedskrivningar av osäkra kundfordringar | –133 | –137 |
| Övriga kostnader | –17 402 | –21 419 |
| Totalt | –78 902 | –79 222 |
Övriga kostnader avser främst inköp av tjänster och förbrukningsmaterial.
Koncernen hyr tillgångar under finansiella leasingavtal. Per den 31 december 2014 innehade koncernen tillgångar under finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde uppgående till 76 MSEK (111). Rörliga avgifter redovisade som kostnader i resultatet uppgår till 1 MSEK (2).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| NOMINELLT VÄRDE | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Inom ett år | 18 | 27 | 13 | 22 |
| Mellan ett år och fem år | 50 | 51 | 30 | 34 |
| Längre än fem år | 31 | 38 | 15 | 19 |
| Totalt | 99 | 116 | 58 | 75 |
Koncernen innehar finansiella avtal som vid årets utgång uppgår till 1 045 MSEK (809). Rörliga avgifter i resultatet samt ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivare är av mindre värde.
Den totala bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter fördelas enligt följande:
| NOMINELLT VÄRDE | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Inom ett år | 566 | 502 | 533 | 477 |
| Mellan ett och fem år | 478 | 307 | 447 | 275 |
| Längre än fem år | 1 | — | 1 | — |
| Totalt | 1 045 | 809 | 981 | 752 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationell leasing som förhyrda lokaler, maskiner och dator- och kontorsutrustning redovisas bland rörelsekostnader. I bokslutet 2014 redovisas en kostnad för koncernen på 780 MSEK (803). Här ingår minimileaseavgifter på 760 MSEK (795), rörliga avgifter på 24 MSEK (9) och intäkter från vidareuthyrning på –4 MSEK (–1). Moderbolaget redovisade kostnader om 191 MSEK (169).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Inom ett år | 683 | 712 | 182 | 163 |
| Mellan ett år och fem år | 1 465 | 1 494 | 602 | 577 |
| Längre än fem år | 590 | 662 | 396 | 334 |
| Totalt | 2 738 | 2 868 | 1 180 | 1 074 |
Framtida minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara avtal som avser objekt som vidareuthyrs uppgår till 20 MSEK (0).
Maskiner för uthyrning ingår i koncernens anläggningstillgångar med ett planenligt restvärde om 573 MSEK (378). Årets avskrivningar uppgår till 280 MSEK (354). Avtalade framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 377 MSEK (250). Rörliga avgifter uppgick till 13 MSEK (15). Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara operationella leasingkon-
trakt förfaller enligt följande:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Inom ett år | 237 | 201 | 1 | 1 | |
| Mellan ett år och fem år | 140 | 49 | — | — | |
| Längre än fem år | — | — | — | — | |
| Totalt | 377 | 250 | 1 | 1 |
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 129 | 191 |
| Utdelningar | 3 | 7 |
| ANDRA PLACERINGAR INKLUSIVE DERIVAT | ||
| Netto värdeförändringar vid omvärdering | ||
| av finansiella tillgångar/skulder | 12 | 7 |
| Netto valutakursförändringar | 14 | — |
| Andra finansiella intäkter | 5 | 4 |
| Finansiella intäkter | 163 | 209 |
| Räntekostnader | –1 935 | –2 015 |
| ANDRA PLACERINGAR INKLUSIVE DERIVAT | ||
| Netto värdeförändringar vid omvärdering | ||
| av finansiella tillgångar/skulder | –44 | –41 |
| Netto valutakursförändringar | — | –9 |
| Andra finansiella kostnader | –40 | –29 |
| Finansiella kostnader | –2 019 | –2 094 |
| Finansnetto | –1 856 | –1 885 |
Ränteintäkter/räntekostnader för de finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till –1 775 MSEK (–1 678). Resultateffekten under 2014 från värderingen av säkrad post uppgick till –15 MSEK (243) medan säkringsinstrument för verkligtvärdesäkringar uppgick till 15 MSEK (–244). Ingen ineffektivitet i kassaflödessäkringarna har påverkat årets resultat (0). För vidare information om värderingsprinciper för finansiella instrument, se not 29.
| RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG |
RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG |
|||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Utdelning, netto efter skatt | 5 254 | 11 461 | 10 | 10 |
| Koncernbidrag, lämnade/erhållna | 3 141 | 2 697 | — | — |
| Realisationsresultat vid avyttringar av andelar |
12 | — | — | — |
| Nedskrivningar | –183 | — | — | — |
| Återförda nedskrivningar | — | — | — | — |
| Totalt | 8 224 | 14 158 | 10 | 10 |
| RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER |
||||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 | ||
| Ränteintäkter, koncernföretag | 995 | 757 | ||
| Ränteintäkter, övriga | 3 | 2 | ||
| Derivat, koncernföretag | — | — | ||
| Övrigt | 0 | — | ||
| Totalt | 998 | 759 |
| RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER |
|||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 | |
| Räntekostnader, koncernföretag | –638 | –710 | |
| Räntekostnader, övriga | –1 182 | –1 280 | |
| Derivat, koncernföretag | –143 | –348 | |
| Övrigt | –15 | –15 | |
| Totalt | –1 978 | –2 353 |
1
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Länderriskreserv | 0 | –1 |
| Totalt | 0 | –1 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| ÅRETS SKATTEKOSTNAD | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Periodens aktuella skatt | –1 768 | –2 236 | –26 | 8 | |
| Justering av skatt hänförlig | |||||
| till tidigare år | –29 | –1 701 | — | –5 058 | |
| Total aktuell skattekostnad | –1 797 | –3 937 | –26 | –5 050 | |
| Uppskjuten skatt avseende | |||||
| temporära skillnader | |||||
| och underskottsavdrag | –475 | 2 192 | –211 | –260 | |
| Total redovisad skattekostnad | –2 272 | –1 745 | –237 | –5 310 |
Koncernen redovisade en skattekostnad för året med 2 272 MSEK (1 745) eller 27,5 % (25.8) av resultatet efter finansnetto.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats, baserad på skattesatserna i respektive land, är 20,7 % (21,9). Skattesatsen i Sverige är 22 % (22). Avstämning mellan koncernens vägda genomsnittsskatt, baserad på respektive lands skattesats, och koncernens verkliga skatt:
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat efter finansiella poster | 8 264 | 6 753 | ||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på respektive lands skattesats |
–1 710 | –20,7 | –1 477 | –21,9 |
| SKATTEEFFEKTER AV | ||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –336 | –4,1 | –377 | –5,6 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 44 | 0,5 | 82 | 1,2 |
| Ändringar avseende tidigare år | –29 | –0,4 | 1461 | 2,2 |
| Effekter av underskottsavdrag, netto | –152 | –1,8 | –7 | –0,1 |
| Övrigt | –89 | –1,1 | –112 | –1,6 |
| Total redovisad verklig skatt | –2 272 | –27,5 | –1 745 | –25,8 |
1) Beloppet nettoredovisar poster i huvudsak hänförliga till skatteärendena rörande omorganisation och ägande av immateriella rättigheter från 2005. I tabellen "Redovisat i resultaträkningen" ovan inkluderas posterna under "Justering av skatt hänförlig till tidigare år" samt "Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och underskottsavdrag".
Moderbolagets verkliga skattesats understiger nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av ej beskattningsbar utdelning från dotterföretag och intresseföretag.
Avstämning mellan moderbolagets nominella skattesats och moderbolagets verkliga skatt:
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat före skatt | 6 089 | 11 886 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
–1 340 | –22 | –2 615 | –22 |
| SKATTEEFFEKTER AV | ||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –54 | –0,9 | –191 | –1,6 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 1 187 | 19 | 2 616 | 22 |
| Ändringar avseende tidigare år | –30 | –0,5 | –5 120 | –43 |
| Total redovisad verklig skatt | –237 | –4,4 | –5 310 | –44,6 |
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | FÖRE SKATT |
SKATT | EFTER SKATT |
FÖRE SKATT |
SKATT | EFTER SKATT |
| Aktuariella vinster/förluster hänförliga till förmåns |
||||||
| bestämda pensionsplaner Årets |
–1 847 | 452 –1 395 | 1 039 –361 | 678 | ||
| omräkningsdifferenser Årets förändringar i verkligt värde på |
3 120 | — 3 120 | 142 | — | 142 | |
| kassaflödessäkringar Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar |
–391 | 80 | –311 | –71 | 16 | –55 |
| överfört till årets resultat | 10 | –2 | 8 | –134 | 29 | –105 |
| Övrigt totalresultat | 892 | 530 1 422 | 976 –316 | 660 |
Den i balansräkningen angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder, där skulder angivits med negativt tecken.
| 2014 | 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN |
UPPSKJUTEN SKATTESKULD |
NETTO | UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN |
UPPSKJUTEN SKATTESKULD |
NETTO | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 2 370 | –1 390 | 980 | 421 | –666 | –245 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 122 | –1 091 | –969 | 140 | –950 | –810 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 97 | –81 | 16 | 169 | –3 | 166 | ||
| Lager | 1 165 | –105 | 1 060 | 1 320 | –74 | 1 246 | ||
| Fordringar | 331 | –129 | 202 | 275 | –193 | 82 | ||
| Räntebärande skulder | 1 522 | 0 | 1 522 | 855 | –50 | 805 | ||
| Icke räntebärande skulder | 987 | –585 | 402 | 1 103 | –535 | 568 | ||
| Övrigt | 32 | — | 32 | 37 | — | 37 | ||
| Underskottsavdrag | 1 335 | — | 1 335 | 3 104 | — | 3 104 | ||
| Summa | 7 961 | –3 381 | 4 580 | 7 424 | –2 471 | 4 953 | ||
| Kvittning inom bolag | –1 716 | 1 716 | — | –1 521 | 1 521 | — | ||
| Total uppskjuten skattefordran/avsättning | ||||||||
| för uppskjuten skatt | 6 245 | –1 665 | 4 580 | 5 903 | –950 | 4 953 |
| 2014 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN |
UPPSKJUTEN SKATTESKULD |
NETTO | UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN |
UPPSKJUTEN SKATTESKULD |
NETTO |
| Materiella anläggningstillgångar | — | –28 | –28 | — | –28 | –28 |
| Lager | — | –4 | –4 | 5 | — | 5 |
| Avsättningar | 33 | –6 | 27 | 31 | –16 | 16 |
| Icke räntebärande poster | 13 | — | 13 | 16 | — | 16 |
| Underskottsavdrag | 324 | — | 324 | 536 | — | 536 |
| Summa | 370 | –38 | 332 | 588 | –44 | 544 |
| Kvittning inom bolag | –38 | 38 | — | –44 | 44 | — |
| Total uppskjuten skattefordran/avsättning | ||||||
| för uppskjuten skatt | 332 | — | 332 | 544 | — | 544 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på cirka 762 MSEK (527). Hänförliga uppskjutna skattefordringar har ej värderats för dessa poster eftersom det bedöms osannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| 4 953 | 3 237 | 544 | 804 | |
| –475 | 2 192 | –212 | –260 | |
| –468 | –53 | — | — | |
| 530 | –316 | — | — | |
| 40 | –107 | — | — | |
| 4 580 | 4 953 | 332 | 544 | |
Förutom uppskjuten skattefordran/avsättning har Sandvik följande skulder och fordringar vad avser skatt:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Avsättningar för skatter | –916 | –1 070 | — | — | |
| Skatteskulder | –1 194 | –1 037 | — | — | |
| Skattefordran | 1 162 | 1 096 | 180 | 169 | |
| Netto skatteskuld/skattefordran | –32 | 59 | 180 | 169 |
Avsättningar för skatter –916 MSEK (–1 070) avser avsättningar för pågående tvister och bedömda risker.
| FÖRE UTSPÄDNING | EFTER UTSPÄDNING | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Resultat per aktie | 4,79 | 4,00 | 4,79 | 4,00 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
Beräkningen av resultat per aktie före utspädning för 2014 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 6 011 MSEK (5 013) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2014 uppgående till 1 254 386 (1 254 386). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets | ||
| stamaktieägare | 6 011 | 5 013 |
| I TUSENTAL AKTIER | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 1 254 386 1 254 386 | |
| Effekt av innehav av egna aktier och inlösen | — | — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | ||
| under året, före utspädning | 1 254 386 1 254 386 |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2014 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 6 011 MSEK (5 013) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2014 uppgående till 1 254 386 (1 254 386). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets | ||
| stamaktieägare | 6 011 | 5 013 |
| I TUSENTAL AKTIER | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, | ||
| före utspädning | 1 254 386 1 254 386 | |
| Effekt av aktieoptioner | — | — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | ||
| under året, efter utspädning | 1 254 386 1 254 386 |
Årsstämman 2013 och 2014 beslutade om ett aktiebaserat LTI-program. Detta kan medföra framtida utspädningseffekter. För information om programmet se not 3.5.
| INTERNT UPPARBETADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE | AKTIV ERADE UTGIFTER |
PRO GRAM |
PATENT, LICENSER, VARU MÄRKEN |
AKTIV ERADE UTGIFTER |
PRO GRAM |
PATENT, LICENSER, VARU MÄRKEN |
GOOD | |||||
| ANSKAFFNINGSVÄRDEN | FÖR FOU | VAROR | ETC. | ÖVRIGT SUMMA | FÖR FOU | VAROR | ETC. | WILL | ÖVRIGT SUMMA | TOTALT | ||
| Ingående balans 1 januari 2013 | 1 966 | 1 215 | 246 | 92 | 3 519 | 8 | 406 | 631 | 8 685 | 1 334 | 11 064 | 14 583 |
| Nyanskaffningar | 466 | 182 | 9 | 8 | 665 | 2 | 28 | 8 | — | 1 | 39 | 704 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | 2 | 103 | 415 | — | 520 | 520 |
| Avyttringar och utrangeringar Nedskrivningar |
–40 — |
–8 — |
— — |
–14 — |
–62 — |
— — |
–1 — |
–32 — |
— –108 |
–8 — |
–41 –108 |
–103 –108 |
| Omklassificeringar | –79 | 67 | –31 | 47 | 4 | 15 | 39 | 41 | — | –71 | 24 | 28 |
| Årets omräkningsdifferenser | 24 | 4 | 3 | 3 | 34 | 1 | 10 | 21 | –13 | 32 | 51 | 85 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 2 337 | 1 460 | 227 | 136 | 4 160 | 26 | 484 | 772 | 8 979 | 1 288 | 11 549 | 15 709 |
| Ingående balans 1 januari 2014 | 2 337 | 1 460 | 227 | 136 | 4 160 | 26 | 484 | 772 | 8 979 | 1 288 | 11 549 | 15 709 |
| Nyanskaffningar | 467 | 296 | 10 | — | 772 | — | 23 | 2 | — | 40 | 65 | 837 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | –2 | 1 051 | 2 439 | 880 | 4 368 | 4 368 |
| Avyttringar och utrangeringar | –89 | –5 | — | –1 | –95 | — | –13 | — | — | –5 | –18 | –113 |
| Omklassificeringar | –46 | 50 | –6 | — | –1 | — | 17 | 7 | — | 45 | 69 | 68 |
| Årets omräkningsdifferenser | 53 | 11 | 27 | 20 | 111 | 1 | 34 | 268 | 1 325 | 328 | 1 956 | 2 067 |
| Utgående balans 31 december 2014 | 2 722 | 1 812 | 258 | 155 | 4 947 | 27 | 543 | 2 100 | 12 743 | 2 576 | 17 989 | 22 936 |
| ACKUMULERADE AV- OCH NEDSKRIVNINGAR |
||||||||||||
| Ingående balans 1 januari 2013 | 836 | 875 | 88 | 79 | 1 878 | 0 | 362 | 302 | — | 618 | 1 282 | 3 160 |
| Avyttringar och utrangeringar | –25 | –5 | — | –14 | –44 | — | –1 | –32 | — | –2 | –35 | –79 |
| Nedskrivningar | 3 | — | — | 1 | 4 | — | — | 4 | — | 28 | 32 | 36 |
| Omklassificeringar | –9 | –1 | –33 | 0 | –43 | 15 | 28 | 30 | — | –6 | 67 | 24 |
| Årets avskrivningar på | ||||||||||||
| anskaffningsvärden | 213 | 117 | 14 | 32 | 376 | 1 | 21 | 72 | — | 110 | 204 | 580 |
| Årets omräkningsdifferenser | 11 | 2 | — | 1 | 14 | — | 9 | 14 | — | 3 | 26 | 40 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 1 028 | 988 | 69 | 99 | 2 185 | 16 | 421 | 389 | — | 751 | 1 576 | 3 761 |
| Ingående balans 1 januari 2014 | 1 028 | 988 | 69 | 99 | 2 185 | 16 | 421 | 389 | — | 751 | 1 576 | 3 761 |
| Avyttringar och utrangeringar | –51 | –5 | — | –1 | –57 | — | –12 | — | — | — | –12 | –69 |
| Nedskrivningar | 38 | — | — | 1 | 39 | — | — | — | — | — | — | 39 |
| Omklassificeringar | — | 22 | –7 | –22 | –7 | — | 1 | –2 | — | –28 | –29 | –36 |
| Årets avskrivningar på | ||||||||||||
| anskaffningsvärden | 225 | 128 | 12 | 18 | 383 | 1 | 33 | 124 | — | 165 | 323 | 706 |
| Årets omräkningsdifferenser | 24 | 5 | 6 | 14 | 49 | — | 27 | 40 | — | 96 | 163 | 212 |
| Utgående balans 31 december 2014 | 1 264 | 1 138 | 80 | 109 | 2 591 | 17 | 470 | 551 | — | 984 | 2 022 | 4 613 |
| REDOVISADE VÄRDEN | ||||||||||||
| 1 januari 2013 | 1 130 | 340 | 158 | 13 | 1 641 | 8 | 44 | 329 | 8 685 | 716 | 9 782 | 11 423 |
| 31 december 2013 | 1 309 | 472 | 158 | 37 | 1 975 | 10 | 63 | 383 | 8 979 | 538 | 9 973 | 11 948 |
| 1 januari 2014 | 1 309 | 472 | 158 | 37 | 1 975 | 10 | 63 | 383 | 8 979 | 538 | 9 973 | 11 948 |
| 31 december 2014 | 1 458 | 674 | 178 | 46 | 2 356 | 10 | 73 | 1 549 | 12 743 | 1 592 | 15 967 | 18 323 |
| ÅRETS AVSKRIVNING REDOVISAS I RESULTATRÄKNINGEN ENLIGT FÖLJANDE 2013 |
||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | –13 | –7 | — | –2 | –22 | — | –14 | –60 | — | –101 | –175 | –197 |
| Försäljningskostnader | — | — | –5 | –4 | –9 | — | –2 | –7 | — | –8 | –17 | –26 |
| Administrationskostnader | –200 | –110 | –9 | –26 | –345 | –1 | –5 | –5 | — | –1 | –12 | –357 |
| Totalt | –213 | –117 | –14 | –32 | –376 | –1 | –21 | –72 | — | –110 | –204 | –580 |
| ÅRETS AVSKRIVNING REDOVISAS I RESULTATRÄKNINGEN ENLIGT FÖLJANDE 2014 |
||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –8 | — | — | –8 | — | –20 | –64 | — | –35 | –119 | –127 |
| Försäljningskostnader | — | –2 | –1 | –2 | –5 | — | –5 | –53 | — | –123 | –181 | –186 |
| Administrationskostnader | –225 | –118 | –11 | –16 | –370 | –1 | –8 | –7 | — | –7 | –23 | –393 |
| Totalt | –225 | –128 | –12 | –18 | –383 | –1 | –33 | –124 | — | –165 | –323 | –706 |
För 2014 uppgick nedskrivningarna till 39 MSEK och är till största delen hänförliga till aktiverade utgifter för FoU, inkluderade i administrationskostnader. Nedskrivningarna för 2013 uppgick till 144 MSEK och var främst hänförliga till goodwill, inkluderade i försäljningskostnader.
1
| BYGGNADER | PÅGÅENDE NY | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | OCH MARK | MASKINER | INVENTARIER | ANLÄGGNINGAR | TOTALT |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 13 931 | 36 018 | 5 779 | 2 835 | 58 563 |
| Nyanskaffningar | 402 | 1 415 | 273 | 2 036 | 4 126 |
| Förvärv av rörelse | 18 | 202 | 6 | 10 | 236 |
| Avyttringar och utrangeringar | –104 | –1 324 | –344 | –26 | –1 798 |
| Omklassificeringar | 395 | 901 | 191 | –1 972 | –485 |
| Årets omräkningsdifferenser | –80 | –230 | –29 | –4 | –344 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 14 562 | 36 982 | 5 876 | 2 879 | 60 299 |
| Ingående balans 1 januari 2014 | 14 562 | 36 982 | 5 876 | 2 879 | 60 299 |
| Nyanskaffningar | 315 | 1 531 | 314 | 2 221 | 4 381 |
| Förvärv av rörelse | 48 | 240 | 3 | — | 291 |
| Avyttringar och utrangeringar | –265 | –1 655 | –314 | –59 | –2 293 |
| Omklassificeringar | 455 | 681 | 226 | –1 990 | –628 |
| Årets omräkningsdifferenser | 983 | 2 112 | 331 | 162 | 3 588 |
| Utgående balans 31 december 2014 | 16 098 | 39 891 | 6 436 | 3 213 | 65 638 |
| AV- OCH NEDSKRIVNINGAR | |||||
| Ingående balans 1 januari 2013 | 5 593 | 23 330 | 4 009 | 114 | 33 045 |
| Förvärv av rörelse | 4 | 88 | 2 | — | 94 |
| Avyttringar och utrangeringar | –52 | –1 052 | –316 | — | –1 420 |
| Omklassificeringar | –10 | –308 | –24 | –114 | –456 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 467 | 2 387 | 439 | — | 3 293 |
| Årets nedskrivningar | 204 | 364 | 123 | 7 | 698 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | — | –3 | — | –20 | –23 |
| Årets omräkningsdifferenser | 19 | –188 | –19 | — | –188 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 6 225 | 24 618 | 4 214 | –13 | 35 044 |
| Ingående balans 1 januari 2014 | |||||
| Förvärv av rörelse | 6 225 | 24 618 | 4 214 | –13 | 35 044 |
| Avyttringar och utrangeringar | –157 | –1 330 | –276 | — | –1 763 |
| Omklassificeringar | –96 | –464 | –3 | 13 | –550 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 493 | 2 397 | 449 | — | 3 339 |
| Årets nedskrivningar | 34 | 29 | 1 | 2 | 66 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –40 | –72 | –12 | –6 | –130 |
| Årets omräkningsdifferenser | 399 | 1 382 | 242 | — | 2 023 |
| Utgående balans 31 december 2014 | 6 858 | 26 560 | 4 615 | –4 | 38 029 |
| REDOVISADE VÄRDEN | |||||
| 1 januari 2013 | 8 338 | 12 688 | 1 770 | 2 721 | 25 517 |
| 31 december 2013 | 8 337 | 12 363 | 1 663 | 2 892 | 25 255 |
| 1 januari 2014 | 8 337 | 12 363 | 1 663 | 2 892 | 25 255 |
| 31 december 2014 | 9 240 | 13 331 | 1 822 | 3 216 | 27 609 |
Omstruktureringsaktiviteterna 2014 gav upphov till nedskrivning/återföring av nedskrivning på netto 63 MSEK, främst hänförligt till Sandvik Machining Solutions och Sandvik Mining. Återföring av nedskrivningar uppgick till 87 MSEK hänförliga till kostnad för varor och nedskrivningar uppgick till 24 MSEK hänförliga till övriga rörelsekostnader.
För 2013 uppgick totala nedskrivningar/återföring av nedskrivningar till 675 MSEK och de var främst inkluderade i kostnad sålda varor. De mest väsentliga nedskrivningarna avsåg:
– Samlokalisering av produktionen i en gemensam anläggning inom Sandvik Venture där ett beslut togs om att konsolidera produktområdet Diamond Innovations två produktionsanläggningar till den befintliga i Worthington, USA. Nedskrivningen i samband med detta uppgick till 75 MSEK.
– Anpassning av produktionskapacitet genom avveckling för tillverkning av ånggeneratorrör inom Sandvik Materials Technology som uppgick till 269 MSEK.
– Sandvik Minings nedskrivningar om 153 MSEK avsåg åtgärder inom ramen för omstruktureringarna för att öka effektiviteten inom försörjningskedjan genom att minska antalet anläggningar.
Materiella tillgångar som ställts som säkerhet uppgår till 213 MSEK (201). Under 2014 uppgick avtalsmässiga åtaganden för förvärv av materiella anläggningstillgångar till 277 MSEK (315).
Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaffningsvärde under året uppgår till noll (0) för 2014 och 2013.
. UPPLYSNINGAR OM STATLIGA STÖD I KONCERNEN
Statliga stöd uppgick under året till 18 MSEK (35).
Goodwill testades för nedskrivning i balansräkningen per den 31 december 2014. I enlighet med vad som anges nedan uppgick redovisat värde för goodwill i koncernens balansräkning till 12 743 MSEK (8 979), huvudsakligen hänförligt till ett antal större rörelseförvärv.
| REDOVISAT VÄRDE | ||
|---|---|---|
| GOODWILL PER KASSAGENERERANDE ENHET | 2014 | 2013 |
| SANDVIK MACHINING SOLUTIONS | ||
| Waltergruppen | 1 056 | 995 |
| Seco Tools | 244 | 239 |
| Affärsområdesnivå | 1 221 | 1 054 |
| Totalt | 2 521 | 2 288 |
| SANDVIK MINING | ||
| Affärsområdesnivå | 2 094 | 1 941 |
| Totalt | 2 094 | 1 941 |
| SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY | ||
| Affärsområdesnivå | 1 114 | 1 052 |
| Totalt | 1 114 | 1 052 |
| SANDVIK CONSTRUCTION | ||
| Extec/Fintec | 1 292 | 1 143 |
| Shanghai Jianshe Luqiao | 96 | 82 |
| Affärsområdesnivå | 329 | 312 |
| Totalt | 1 717 | 1 537 |
| SANDVIK VENTURE | ||
| Diamond Innovations | 829 | 691 |
| Wolfram | 1 455 | 1 372 |
| Varel | 2 899 | — |
| Affärsområdesnivå | 75 | 64 |
| Totalt | 5 258 | 2 127 |
| Övrigt | 39 | 34 |
| Koncernen totalt | 12 743 | 8 979 |
Konsoliderad goodwill allokeras till de kassagenererande enheterna som anges nedan. Återvinningsvärdet för samtliga kassagenererande enheter har bedömts utifrån uppskattat nyttjandevärde. Beräkningar av nyttjandevärde grundar sig på de uppskattade framtida kassaflödena med användning av prognoser som täcker in en fyraårsperiod, vilka i sin tur grundar sig på de treårsplaner som tas fram årligen av samtliga affärsområden. Dessa planer grundar sig på affärsområdenas strategier och en analys av de nuvarande och förutsedda affärsförutsättningarna, samt den påverkan dessa väntas ha på den marknad där affärsområdet bedriver verksamhet. Ett antal ekonomiska indikatorer, som skiljer sig åt mellan olika marknader, samt externa och interna studier av dessa, används i analysen av det rådande affärsklimatet. Under normala omständigheter tillämpades en tillväxttakt på 3 % för återstoden av prognosen för fyraårsperioden. Prognosen utgör grunden för hur beloppen i de väsentliga antagandena fastställs.
De mest väsentliga antagandena vid fastställandet av nyttjandevärdet omfattar förväntad efterfrågan, tillväxttakt, rörelsemarginal, rörelsekapitalbehov samt diskonteringsränta. Den faktor som använts för att beräkna tillväxten i terminalperioden efter fyraårsperioden uppgår till 3 % (3). Behovet av rörelsekapital efter fyraårsperioden bedöms öka ungefär i samma takt som den förväntade tillväxten i terminalperioden. Diskonteringsräntan består av viktad genomsnittlig kapitalkostnad för lånat kapital samt eget kapital, och beräknades uppgå till 10 % (10) före skatt. Dessa antaganden gäller för samtliga kassagenererande enheter.
Produktion och marknadsföringsprocesser för förvärvade rörelser har i de flesta fall integrerats i Sandviks övriga verksamhet i en sådan grad att det inte längre är möjligt att identifiera kassaflöden och tillgångar i de ursprungligen förvärvade verksamheterna. Av den anledningen gjordes nedskrivningstesterna till stor del på en högre nivå, emellertid aldrig över segmentnivå. För närvarande bedrivs verksamheten vid Walter, Seco Tools, Extec/Fintec, Shanghai Jianshe Luqiao, Diamond Innovations, Wolfram och Varel på ett sådant sätt att det har varit möjligt att göra separata tester av goodwill allokerade till dessa förvärv.
Testerna av goodwillvärden visade inte tecken på att det krävdes nedskrivningar. Känsligheten i beräkningarna som gjordes av Extec/Fintec tyder på att goodwillvärdet inte skulle kunna upprätthållas om diskonteringsräntan ökade med 1 procentenhet eller om den långsiktiga tillväxttakten sänktes med 1 procentenhet. Känsligheten i beräkningarna som gjordes av övriga kassagenererande enheter tyder på att goodwillvärdet skulle kunna upprätthållas även om diskonteringsräntan ökade med 2 procentenheter eller om den långsiktiga tillväxttakten sänktes med 2 procentenheter.
Aktiverade utvecklingsprojekt som ännu inte är färdiga för användning har prövats, vilket medfört nedskrivningar på 3 MSEK (27).
| PATENT OCH ANDRA IMMATERIELLA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR TILLGÅNGAR |
|||
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Ingående balans 1 januari 2013 | 106 | ||
| Nyanskaffningar | 0 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | ||
| Utgående balans 31 december 2013 | 101 | ||
| Ingående balans 1 januari 2014 | 101 | ||
| Nyanskaffningar | 9 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | ||
| Utgående balans 31 december 2014 | 105 |
| PATENT OCH ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR |
|||
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Ingående balans 1 januari 2013 | 97 | ||
| Omklassificeringar | — | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | ||
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 0 | ||
| Utgående balans 31 december 2013 | 97 | ||
| Planenligt restvärde vid årets slut | 4 | ||
| Ingående balans 1 januari 2014 | 97 | ||
| Omklassificeringar | — | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | ||
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 0 | ||
| Utgående balans 31 december 2014 | 97 | ||
| Planenligt restvärde vid årets slut | 8 |
ÅRETS AVSKRIVNING REDOVISAS I RESULTATRÄKNINGEN ENLIGT
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | 0 | 0 |
| Totalt | 0 | 0 |
| MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | BYGGNADER OCH MARK |
MASKINER | INVENTARIER | PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR |
TOTALT |
|---|---|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||||
| Ingående balans 1 januari 2013 | 1 274 | 12 816 | 1 355 | 1 322 | 16 767 |
| Nyanskaffningar | 10 | 235 | 19 | 993 | 1 257 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | –346 | –77 | 0 | –428 |
| Omklassificeringar | 69 | 600 | 95 | –764 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 1 348 | 13 305 | 1 392 | 1 551 | 17 596 |
| Ingående balans 1 januari 2014 | 1 348 | 13 305 | 1 392 | 1 551 | 17 596 |
| Nyanskaffningar | 24 | 163 | 31 | 1 000 | 1 218 |
| Avyttringar och utrangeringar | –12 | –344 | –29 | — | –385 |
| Omklassificeringar | 174 | 575 | 69 | –818 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2014 | 1 534 | 13 699 | 1 463 | 1 733 | 18 429 |
| UPPSKRIVNINGAR | |||||
| Ingående balans 1 januari 2013 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 41 | — | — | — | 41 |
| Ingående balans 1 januari 2014 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2014 | 41 | — | — | — | 41 |
| AVSKRIVNINGAR | |||||
| Ingående balans 1 januari 2013 | 547 | 8 132 | 822 | — | 9 501 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | –298 | –70 | — | –373 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 | 0 | — | 0 |
| Årets avskrivning | 38 | 823 | 205 | — | 1 066 |
| Nedskrivningar | — | 14 | — | — | 14 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 580 | 8 671 | 957 | — | 10 208 |
| Ingående balans 1 januari 2014 | 580 | 8 671 | 957 | — | 10 208 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | –263 | –29 | — | –297 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 | 0 | — | 0 |
| Årets avskrivning | 39 | 675 | 101 | — | 815 |
| Nedskrivningar | — | 18 | — | — | 18 |
| Återföring av nedskrivningar | — | –14 | — | — | –14 |
| Utgående balans 31 december 2014 | 614 | 9 087 | 1 029 | — | 10 730 |
| REDOVISADE VÄRDEN | |||||
| 1 januari 2013 | 768 | 4 684 | 533 | 1 322 | 7 307 |
| 31 december 2013 | 809 | 4 634 | 435 | 1 551 | 7 429 |
| 1 januari 2014 | 809 | 4 634 | 435 | 1 551 | 7 429 |
| 31 december 2014 | 961 | 4 612 | 434 | 1 733 | 7 740 |
| MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 32 240 | 32 240 | |
| Förvärv | — | 0 | |
| Kapitaltillskott | 600 | 2 | |
| Avyttringar | –96 | –2 | |
| Totalt | 32 744 | 32 240 |
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||
| ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR | ||||
| Vid årets början | –422 | –422 | ||
| Årets nedskrivningar | –183 | — | ||
| Under året återförda nedskrivningar | 86 | — | ||
| Totalt | –519 | –422 | ||
| ACKUMULERADE UPPSKRIVNINGAR | ||||
| Vid årets början | 16 | 16 | ||
| Totalt | 16 | 16 | ||
| Redovisat värde vid årets slut | 32 241 | 31 834 |
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BOLAG, SÄTE | ORGANISA TIONS NUMMER |
ANTAL ANDELAR |
ANDEL I %2) | REDOVISAT VÄRDE KSEK |
ANTAL ANDELAR |
ANDEL I %2) | REDOVISAT VÄRDE KSEK |
| SVERIGE | |||||||
| C.O. Öberg & Co:s AB, Sandviken | 556112-1186 | — | — | — | 2 000 | 100 | 0 |
| Dropler High Tech AB, Sandviken | 556332-0380 | — | — | — | 1 000 | 100 | 119 |
| Elasis Svenska AB, Sandviken | 556307-8947 | — | — | — | 100 000 | 100 | 110 |
| Förvaltningsbolaget Predio 4 KB, Sandviken | 916624-2181 | — | 03) | 0 | — | 03) | 0 |
| Gimo Utbildningsaktiebolag, Gimo | 556061-4041 | 1 000 | 91 | 2 591 | 1 000 | 91 | 2 591 |
| Gusab Holding AB, Sandviken | 556001-9290 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | 1 831 319 | 100 | 53 474 |
| Gusab Stainless AB, Mjölby | 556012-1138 | 200 000 | 100 | 23 788 | 200 000 | 100 | 23 788 |
| Industri AB Skomab, Sandviken | 556008-8345 | 2 000 | 100 | 99 346 | 2 000 | 100 | 99 346 |
| Malcus AB, Sandviken | 556350-7903 | — | — | — | 1 000 | 100 | 100 |
| Rammer Svenska AB, Sandviken | 556249-4004 | 3 000 | 100 | 851 | 3 000 | 100 | 851 |
| Tamrock Svenska AB, Sandviken | 556189-1085 | 100 | 100 | 123 | 100 | 100 | 123 |
| AB Sandvik Antenn, Sandviken | 556350-7895 | — | — | — | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Global Purchasing AB, Stockholm | 556052-4315 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Belts, Sandviken | 556041-9680 | — | — | — | 25 000 | 100 | 2 500 |
| AB Sandvik Bruket, Sandviken | 556028-5784 | 13 500 | 100 | 1 698 | 13 500 | 100 | 1 698 |
| AB Sandvik Communication, Sandviken | 556257-5752 | — | — | — | 1 000 | 100 | 120 |
| AB Sandvik Construction Segment, Malmö1) | 556659-6952 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Coromant, Sandviken 1) | 556234-6865 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Coromant Sverige AB, Stockholm1) | 556350-7846 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Export Assistance AB, Sandviken | 556061-3746 | — | — | — | 80 000 | 100 | 0 |
| AB Sandvik Falken, Sandviken | 556330-7791 | — | — | — | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvik Far East Ltd. AB, Sandviken | 556043-7781 | 10 000 | 100 | 10 000 | 10 000 | 100 | 10 000 |
| Sandvik Försäkrings AB, Sandviken | 516401-6742 | 1 500 | 100 | 15 000 | 1 500 | 100 | 15 000 |
| Sandvik Hyperion AB, Stockholm1) | 556234-6857 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Hard Materials Norden AB, Stockholm | 556069-1619 | — | — | — | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Besöksservice AB, Sandviken 1) | 556235-3838 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Intellectual Property AB, Sandviken | 556288-9401 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 |
| AB Sandvik International, Sandviken1) | 556147-2977 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Klangberget, Sandviken | 556135-6857 | — | — | — | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Materials Technology EMEA AB, Stockholm | 556734-2026 | 501 000 | 100 | 50 100 | 501 000 | 100 | 50 100 |
| AB Sandvik Materials Technology, Sandviken1) | 556234-6832 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Construction AB, Sandviken1) | 556664-9983 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Sandviken1) 556288-9443 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Mining and Construction Tools AB, Sandviken1) | 556234-7343 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Nora AB, Nora | 556075-0506 | 80 000 | 100 | 34 923 | 80 000 | 100 | 135 000 |
| Sandvik Powder Solutions AB, Surahammar | 556032-6760 | 600 | 100 | 60 000 | 600 | 100 | 143 051 |
| AB Sandvik Process Systems, Sandviken1) | 556312-2992 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Rock Tools, Sandviken | 556081-4328 | — | — | — | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Rotary Tools AB, Köping | 556191-8920 | 101 000 | 100 | 150 177 | 101 000 | 100 | 150 177 |
| AB Sandvik Service, Sandviken | 556234-8010 | — | — | — | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Skogsfastigheter, Sandviken | 556579-5464 | 1 000 | 100 | 51 | 1 000 | 100 | 51 |
| AB Sandvik Steel Investment, Sandviken | 556350-7853 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Stål Försäljnings AB, Stockholm1) | 556251-5386 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Systems Development AB, Sandviken1) | 556407-4184 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sanrip AB, Sandviken1) | 556692-0038 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Machining Solutions AB, Sandviken1) | 556692-0053 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Tranan, Sandviken | 556330-7817 | — | — | — | 1 000 | 100 | 2 725 |
| Sandvik Utbildnings AB, Sandviken | 556304-8791 | 910 | 91 | 91 | 910 | 91 | 91 |
ENLIGT BALANSRÄKNING 31/12 2014 2013
| BOLAG, SÄTE | ORGANISA TIONS NUMMER |
ANTAL ANDELAR |
ANDEL I %2) | REDOVISAT VÄRDE KSEK |
ANTAL ANDELAR |
ANDEL I %2) | REDOVISAT VÄRDE KSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| AB Sandvik Vallhoven, Sandviken | 556272-9680 | — | — | — | 6 840 | 100 | 1 800 |
| Sandvik Västanbyn AB, Sandviken | 556590-8075 | — | — | — | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Västberga Service, Stockholm | 556356-6933 | — | — | — | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Örebro AB, Sandviken | 556232-7949 | — | — | — | 10 000 | 100 | 167 |
| AB Sandvik Örnen, Sandviken | 556330-7783 | — | — | — | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvikens Brukspersonals Byggnadsförening upa, | |||||||
| Sandviken | 785500-1686 | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| Scandinavian Handtools AB, Sandviken | 556093-5875 | — | — | — | 1 000 | 100 | 50 |
| Steebide International AB, Sandviken | 556048-3405 | — | — | — | 15 000 | 100 | 1 000 |
| Dormer Tools AB, Halmstad | 556240-8210 | 80 000 | 100 | 25 145 | 80 000 | 100 | 25 145 |
| AB Trellbo, Sandviken | 556251-6780 | — | — | — | 1 000 | 100 | 120 |
| Walter Norden AB, Halmstad | 556752-4698 | 15 000 | 100 | 5 139 | 15 000 | 100 | 1 500 |
| Sandvik Mining and Construction Köping AB1) | 556776-9525 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Wire Sandviken AB1) | 556779-3897 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik IT Services AB1) | 556788-9059 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Ascet, Sandviken | 556285-0882 | — | — | — | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvik Venture AB1) | 556868-7155 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Credit AB | 556843-7296 | 10 000 | 100 | 50 000 | 10 000 | 100 | 50 000 |
| Seco Tools AB | 556071-1060 145 467 690 | 100 | 15 658 859 | 145 467 690 | 100 | 15 658 859 | |
| Svensk Export Flyg AB | 556934-7452 | 100 000 | 100 | 100 | 100 000 | 100 | 100 |
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LAND | BOLAG | ANTAL ANDELAR |
ANDEL I %2) | REDOVISAT VÄRDE KSEK |
ANTAL ANDELAR |
ANDEL I %2) | REDOVISAT VÄRDE KSEK |
| AUSTRALIEN | Sandvik Australia Pty. Ltd. | — | 183,4) | 1 539 205 | — | 183.4) | 1 539 205 |
| Sandvik Australian Ltd. Partnership | — | 99 | — | — | 99 | — | |
| BRASILIEN | Dormer Tools S.A. | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 |
| Sandvik do Brasil S.A. | 1 894 797 190 | 100 | 577 468 | 1 894 797 190 | 100 | 577 468 | |
| Sandvik Materials Technology do Brasil S.A. | 10 877 380 | 100 | 116 677 | 10 877 380 | 100 | 116 677 | |
| Sandvik MGS S.A. | 14 999 998 | 100 | 458 423 | 14 999 998 | 100 | 198 290 | |
| Sandvik Mining and Construction do Brasil S.A. | 85 329 996 | 100 | 749 696 | 85 329 996 | 100 | 438 649 | |
| Walter do Brasil Ltda | 1 809 999 | 100 | 65 464 | 1 809 999 | 100 | 39 874 | |
| BULGARIEN | Sandvik Bulgaria Ltd. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| CHILE | Sandvik Credit Chile S.A. | 9 900 | 99 | 39 631 | 9 900 | 99 | 39 631 |
| DEMOKRATISKA REPUBLIKEN |
|||||||
| KONGO | Sandvik Mining and Construction DRC S.P.R.L. | 9 990 | 100 | 66 | 9 990 | 100 | 66 |
| FÖRENADE | |||||||
| ARABEMIRATEN | Sandvik Middle East FZE. | 1 | 100 | 19 886 | 1 | 100 | 19 886 |
| INDIEN | Sandvik Asia Ltd. | 16 030 246 | 175) | 277 028 | 16 030 246 | 175) | 277 028 |
| IRLAND | Sandvik Mining and Construction Logistics Ltd. | 100 | 100 | 5 508 | 100 | 100 | 5 508 |
| JAPAN | Sandvik K.K. | 2 780 000 | 100 | 224 701 | 2 780 000 | 100 | 224 701 |
| KINA | Sandvik China Holding Co Ltd. | — | 100 | 668 890 | — | 100 | 668 890 |
| Sandvik Materials Technology (China) Ltd. | — | 583) | 207 854 | — | 583 | 207 854 | |
| KOREA | Sandvik Korea Ltd. | 752 730 | 100 | 46 856 | 752 730 | 100 | 46 856 |
| MALI | Sandvik Mining and Construction Mali | 25 000 | 100 | 3 462 | 25 000 | 100 | 3 462 |
| MEXIKO | Sandvik Méxicana S.A. de C.V. | 406 642 873 | 903) | 71 000 | 406 642 873 | 903) | 71 000 |
| MONGOLIET | Sandvik Mongolia LLC. | 400 000 | 100 | 2 682 | 400 000 | 100 | 2 682 |
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Finance B.V. | 18 788 | 100 | 7 093 582 | 18 788 | 100 | 7 093 582 |
| PERU | Sandvik del Perú S.A. | 6 562 795 | 903) | 26 025 | 6 562 795 | 903) | 26 025 |
| POLEN | Sandvik Polska Sp. z.o.o. | 3 211 | 100 | 93 197 | 3 211 | 100 | 93 197 |
| SLOVAKIEN | Sandvik Slovakia s.r.o. | — | 100 | 1 238 | — | 100 | 1 238 |
| TJECKIEN | Sandvik CZ s.r.o. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| TURKIET | Sandvik Endüstriyel Mamüller Sanayi ve Ticaret A.S. | 125 154 588 | 100 | 3 200 | 125 154 588 | 100 | 3 200 |
| UNGERN | Sandvik Magyarorszag Kft. | — | 100 | 3 258 | — | 100 | 3 258 |
| ZIMBABWE | Sandvik Mining and Construction Zimbabwe (Pty) Ltd. | 233 677 | 100 | 3 269 | 233 677 | 100 | 3 269 |
| Total | 32 241 322 | 31 833 762 |
1) Kommissionärsbolag.
4) Andel av kapitalet 94 %.
5) Aktier upp till en ägarandel på 100 % innehas av företag inom koncernen.
3) Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
1 2
2) Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av kapitalet, där ej annat anges.
| LAND | FÖRETAG | 20141) | 20131) |
|---|---|---|---|
| SVERIGE | Sandvik Heating Technology AB | 100 | 100 |
| Sandvik SRP AB | 100 | 100 | |
| Sandvik Treasury AB | 100 | 100 | |
| Alfa Tool International AB | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Materials Technology (fastighetsbolaget) | 100 | — | |
| ARGENTINA | Sandvik Argentina S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Argentina S.A. | 100 | 100 | |
| AUSTRALIEN | Sandvik Mining and Construction Pty. Ltd. Australia | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Australia (Production Supply) Pty. Ltd | 100 | 100 | |
| Seco Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| BELGIEN | Walter Benelux N.V./S.A. | 100 | 100 |
| S.A. Seco Tools Benelux N.V. | 100 | 100 | |
| BOTSWANA BRASILIEN |
Sandvik Botswana Pty Ltd. Seco Tools Indústria e Comérico Ltda |
100 100 |
— 100 |
| CHILE | Sandvik Chile S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Chile S.A. | 100 | 100 | |
| COLOMBIA | Sandvik Colombia S.A.S. | 70 | 70 |
| DANMARK | Sandvik A/S | 100 | 100 |
| Seco Tools A/S | 100 | 100 | |
| FILIPPINERNA | Sandvik Tamrock (Philippines) Inc. | 100 | 100 |
| FINLAND | Sandvik Mining and Construction Finland Oy | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Oy | 100 | 100 | |
| Seco Tools Oy | 100 | 100 | |
| FRANKRIKE | Sandvik Mining and Construction Chauny S.A.S. | 100 | 100 |
| Sandvik Hard Materials S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Lyon S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Gunther Tools S.A.S. | 100 | 100 | |
| Safety Production S.A.S. | 100 | 100 | |
| Walter France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Seco Tools France S.A.S. | 100 | 100 | |
| SECO – E.P.B S.A.S. | 100 | 100 | |
| GHANA HONG KONG |
Sandvik Mining and Construction Ghana Ltd. Sandvik Hong Kong Ltd. |
100 100 |
100 100 |
| INDIEN | Walter Tools India Pvt. Ltd. | 100 | 100 |
| Seco Tools India Private Limited | 100 | 100 | |
| INDONESIEN | PT Sandvik Indonesia | 100 | 100 |
| PT Sandvik Mining and Construction Indonesia | 100 | 100 | |
| PT Sandvik SMC | 100 | 100 | |
| IRLAND | Diamond Innovations International Sales | 100 | 100 |
| ITALIEN | Sandvik Italia S.p.A. | 100 | 100 |
| Walter Italia S.R.L. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Italia S.p.A. | 100 | 100 | |
| JAPAN | Sandvik Tooling Supply Japan K.K. | 100 | 100 |
| Walter Tooling Japan K.K. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Japan K.K. | 100 | 100 | |
| KANADA | Sandvik Canada Inc. | 100 | 100 |
| KAZAKHSTAN | Sandvik Mining and Construction Kazakhstan Ltd | 100 | 100 |
| KINA | Sandvik International Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (China) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hyperion (Wuxi) Co., Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Round Tools Langfang Co., Ltd. Sandvik Tooling Production (Langfang) Co. Ltd. |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Coromant Cutting Tools (Shanghai) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik (Qingdao) Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Wuxi Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd | 80 | 80 | |
| Shandong Energy Machinery Group ZhongRui Mining Equipment Manufacturing Co., Ltd. | 502) | 502) | |
| Seco Tools (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Pramet Tools (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | — | |
| KOREA | Sandvik SuhJun Ltd. | 100 | 100 |
| Walter Korea Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Korea Ltd. | 100 | 100 | |
| MALAYSIA | Sandvik Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (Malaysia) Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| MEXIKO | Sandvik de México S.A. de C.V. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| Walter Tools S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials de Mexico S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| NAMIBIA | Sandvik Namibia Pty Ltd | 100 | 100 |
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Benelux B.V. | 100 | 100 |
| Jabro Tools B.V. | 100 | 100 | |
| NIGERIA | Sandvik Mining and Construction Nigeria Ltd. | 100 | 100 |
| NORGE | Teeness ASA | 100 | 100 |
| Sandvik Norge AS | 100 | 100 | |
| Seco Tools AS | 100 | 100 |
NYA ZEELAND Sandvik New Zealand Ltd. 100 100
| LAND | FÖRETAG | 20141) | 20131) |
|---|---|---|---|
| POLEN | Walter Polska Sp. z.o.o. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sp. z.o.o. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (Poland) Sp. z.o.o. | 100 | 100 | |
| RUMÄNIEN | Sandvik SRL | 100 | 100 |
| RYSSLAND | Walter Tools SRL LLC Sandvik |
100 100 |
— 100 |
| OOO Walter | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction CIS LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik-MKTC OAO | 100 | 100 | |
| Firma ALG LLC LLC Pramet |
100 100 |
100 100 |
|
| LLC "Seco Tools" | 100 | 100 | |
| SCHWEIZ | Sandvik AG | 100 | 100 |
| Santrade Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter (Schweiz) AG | 100 | 100 | |
| SINGAPORE | Seco Tools AG Sandvik Mining and Construction S.E. Asia Pte. Ltd. |
100 100 |
100 100 |
| Sandvik South East Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter AG Singapore Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (SEA) Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| SPANIEN | Sandvik Española S.A. | 100 | 100 |
| Walter Tools Iberica S.A.U. Seco Tools España S.A. |
100 100 |
100 100 |
|
| STORBRITANNIEN | Dormer Tools Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Construction Mobile Crushers and Screens Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology UK Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Osprey Ltd. Walter GB Ltd. |
100 100 |
100 100 |
|
| Seco Tools (U.K) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Ltd. | 100 | 100 | |
| SYDAFRIKA | Sandvik Mining RSA (Pty) Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik (Pty) Ltd. Seco Tools South Africa (Pty) Ltd. |
100 100 |
100 100 |
|
| TAIWAN | Sandvik Hyperion Taiwan Limited | 100 | 100 |
| Sandvik Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| TANZANIA | Sandvik Mining and Construction Tanzania Ltd. | 100 | 100 |
| THAILAND | Sandvik Thailand Ltd. | 100 | 100 |
| TJECKIEN | Walter (Thailand) Co. Ltd. Sandvik Chomutov Precision Tubes s.r.o. |
100 100 |
100 100 |
| Walter CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| Seco Tools CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| Pramet Tools s.r.o. | 100 | 100 | |
| TURKIET TYSKLAND |
Walter Cutting Tools Industry and Trade LLC Sandvik Mining and Construction Crushing Technology GmbH |
100 100 |
100 100 |
| Prototyp-Werke GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Supply GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Deutschland GmbH TDM Systems GmbH |
100 100 |
100 100 |
|
| Walter AG | 100 | 100 | |
| Walter Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Werner Schmitt PKD-Werkzeug GmbH | 100 | 100 | |
| Seco Tools GmbH Pramet GmbH |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Mining & Construction Central Europe GmbH | 100 | — | |
| UKRAINA | Sandvik Ukraine | 100 | 100 |
| UNGERN | Walter Hungaria Kft. | 100 | 100 |
| Seco Tools Kft. | 100 | 100 | |
| USA | Diamond Innovations Inc. Sandvik Wire and Heating Technology Corporation |
100 100 |
100 100 |
| Sandvik Thermal Process Inc. | 100 | 100 | |
| Pennsylvania Extruded Tube Co. | 70 | 70 | |
| Precision Dormer LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Finance LLC Sandvik Inc. |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Mining and Construction USA LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Special Metals LLC | 100 | 100 | |
| Walter USA LLC | 100 | 100 | |
| Seco Tools Inc Niagara Cutter, LLC |
100 100 |
100 100 |
|
| Precorp Inc. | 100 | 100 | |
| Varel International Energy Services Inc. | 100 | — | |
| ZAMBIA | Sandvik Mining and Construction Zambia Ltd. | 100 | 100 |
| ÖSTERRIKE | Walter Austria GmbH | 100 | 100 |
| Wolfram Bergbau und Hütten AG | 100 | 100 | |
| Sandvik in Austria Ges.m.b.H. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Materials Handling GmbH & Co. KG | 100 | 100 | |
| Seco Tools Gesellschaft m.b.H. | 100 | 100 |
34
1
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier, där ej annat anges. 2) Andel av rösterna 60 % (60).
| KONCERNENS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| ACKUMULERADE KAPITALANDELAR | ||
| Redovisat värde vid årets början | 211 | 356 |
| Förvärv av intresseföretag | 6 | — |
| Avyttring av intresseföretag | — | –128 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 24 | 1 |
| Mottagna utdelningar | –11 | –11 |
| Årets omräkningsdifferens | 9 | –7 |
| Redovisat värde vid årets slut | 239 | 211 |
| MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | ||
| Redovisat värde vid årets början | 4 | 4 |
| Redovisat värde vid årets slut | 4 | 4 |
| 2014 | LAND | INTÄKTER | RESULTAT | TILLGÅNGAR | SKULDER | EGET KAPITAL | ÄGD ANDEL I % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| DIREKT ÄGDA AV SANDVIK AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 92 | 20 | 101 | 35 | 66 | 49,0 |
| INDIREKT ÄGDA AV SANDVIK AB | |||||||
| Eimco Elecon | Indien | 225 | 23 | 276 | 46 | 227 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 392 | 40 | 875 | 582 | 292 | 50,0 |
| Fagersta Seco AB | Sverige | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 | 50,0 |
| Fagerstahälsan AB | Sverige | 7 | 0 | 9 | 7 | 2 | 50,0 |
| S.C.I. Le Palatinat | Frankrike | 1 | 1 | 2 | 0 | 2 | 49,0 |
| Shanghai Innovatools Co. Ltd. | Kina | 15 | 1 | 17 | 5 | 12 | 40,0 |
| Bromma Business Jet AB | Sverige | 141 | 6 | 499 | 483 | 16 | 45,0 |
| ÄGD | |||||||
| 2013 | LAND | INTÄKTER | RESULTAT | TILLGÅNGAR | SKULDER | EGET KAPITAL | ANDEL I % |
| DIREKT ÄGDA AV SANDVIK AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 91 | 21 | 75 | 9 | 66 | 49,0 |
| INDIREKT ÄGDA AV SANDVIK AB | |||||||
| Eimco Elecon | Indien | 177 | 16 | 206 | 26 | 176 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 203 | –48 | 651 | 389 | 263 | 50,0 |
| Fagersta Seco AB | Sverige | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 | 50,0 |
| Fagerstahälsan AB | Sverige | 7 | 1 | 10 | 8 | 2 | 50,0 |
| S.C.I. Le Palatinat | Frankrike | 1 | 0 | 2 | 1 | 1 | 49,0 |
| Shanghai Innovatools Co. Ltd. | Kina | 11 | 1 | 11 | 2 | 9 | 40,0 |
| Bromma Business Jet AB | Sverige | — | — | — | — | — | 45,0 |
Rapportperiodens slut för intresseföretaget Eimco Elecon är den 31 mars 2014. Utdelning som har betalats under 2014 är inkluderad i beräkningen
av kapitalandelen. Inga finansiella rapporter av senare datum har erhållits. Övriga intresseföretag redovisas med en månads eftersläpning.
| ORGANISATIONSNUMMER | RÖST OCH KAPITALANDEL I % |
|
|---|---|---|
| 2014 Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB, Stockholm |
556098-1333 | 49 |
| 2013 Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB, Stockholm |
556098-1333 | 49 |
1
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR SOM ÄR | ||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | ||
| Derivat som innehas för säkring | 110 | 186 |
| Fonderade pensionsplaner | 301 | 603 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 488 | 455 |
| Övriga räntebärande fordringar | 816 | 712 |
| Totalt | 1 715 | 1 956 |
| ÖVRIGA FORDRINGAR SOM ÄR OMSÄTTNINGS TILLGÅNGAR |
||
| Derivat som innehas för placering | — | — |
| Derivat som innehas för säkring | 853 | 725 |
| Fordran på beställare | 1 300 | 1 301 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 2 285 | 1 954 |
| Övriga räntebärande fordringar | 675 | 672 |
| Övriga förskott till leverantörer | 513 | 573 |
| Totalt | 5 626 | 5 225 |
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
| LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | ||
| Derivat | 1 | 7 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 0 | — |
| Övriga räntebärande fordringar | 29 | 249 |
| Totalt | 30 | 256 |
| ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR | ||
| Derivat | 38 | 58 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 315 | 204 |
| Övriga räntebärande fordringar | 9 | 111 |
| Totalt | 362 | 373 |
| ANLÄGGNINGSKONTRAKT, KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad | ||
| vinst (efter avdrag för redovisad förlust) | 13 156 | 10 399 |
| Erhållna förskott | 1 778 | 3 245 |
| Av beställaren innehållna belopp | 120 | 99 |
| Bruttobelopp fordran på beställare | 1 300 | 1 320 |
| Bruttobelopp skuld till beställare | 1 000 | 1 705 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 6 570 | 5 790 | 1 430 | 1 357 | |
| Varor under tillverkning | 3 949 | 4 263 | 1 204 | 1 620 | |
| Färdiga varor | 13 537 | 13 265 | 957 | 661 | |
| Totalt | 24 056 | 23 318 | 3 591 | 3 638 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 463 MSEK (391) och för moderbolaget med 80 MSEK (203). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2014 eller 2013.
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BRUTTO | NED SKRIVNING |
REDOVISAT VÄRDE |
BRUTTO | NED SKRIVNING |
REDOVISAT VÄRDE |
||
| Ej förfallna kundfordringar | 11 099 | –149 | 10 950 | 9 908 | –75 | 9 833 | |
| Förfallna kundfordringar 0–3 månader |
2 268 | –53 | 2 216 | 2 248 | –53 | 2 195 | |
| Förfallna kundfordringar 3–12 månader |
658 | –201 | 457 | 743 | –164 | 579 | |
| Förfallna kundfordringar >12 månader |
728 | –511 | 217 | 661 | –586 | 75 | |
| Summa | 14 753 | –913 | 13 840 | 13 560 | –878 | 12 682 |
| SPECIFIKATION AV EGETKAPITALPOSTEN RESERVER | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| OMRÄKNINGSRESERV | ||
| Ingående omräkningsreserv | 394 | 254 |
| Årets omräkningsdifferenser | 3 120 | 140 |
| Utgående omräkningsreserv | 3 514 | 394 |
| SÄKRINGSRESERV | ||
| Ingående säkringsreserv | –33 | 127 |
| Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt | ||
| totalresultat | –303 | –160 |
| Utgående säkringsreserv | -336 | –33 |
| SUMMA RESERVER | ||
| Ingående reserver | 361 | 381 |
| ÅRETS FÖRÄNDRING AV RESERVER: | ||
| Omräkningsreserv | 3 120 | 140 |
| Säkringsreserv | –303 | –160 |
| Utgående reserver | 3 178 | 361 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framåt redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar de valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Omräkningsreserver hänförliga till avyttrade tillgångar är inte väsentliga.
Moderbolagets och koncernens rapportvaluta är svenska kronor (SEK).
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Förändringar i kassaflödessäkringar överförda till årets resultat uppgick till 10 MSEK (–134) .
34
1 2
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
| FINANSIELLA MÅL | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Årlig tillväxt, totalt, över en konjunkturcykel | 8 % | 8 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital, | ||
| över en konjunkturcykel | 25 % | 25 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | <0,8 | <0,8 |
| Utdelning,% av resultat per aktie | 50 % | 50 % |
Kapital definieras som totalt eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
| EGET KAPITAL | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 678 | 7 678 |
| Reserver | 3 178 | 361 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 24 177 | 23 966 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets | ||
| aktieägare | 36 538 | 33 510 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 134 | 100 |
| Summa eget kapital | 36 672 | 33 610 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,50 SEK per aktie (3,50) till årsstämman 2015. Förslaget motsvarar cirka 73 % av redovisat resultat per aktie. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller något av dotterföretagen står under externa kapitalkrav.
Utgörs av värdet på aktier som har emitterats till överkurs, det vill säga för aktierna har betalats mer än aktiernas kvotvärde. Erhållet belopp utöver aktiernas
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill
säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Enligt bolagsordningen för Sandvik AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 700 000 000 SEK och till högst 2 800 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Aktiekapitalet har under de senaste två åren förändrats på följande sätt:
| ANTAL AKTIER | KVOTVÄRDE SEK/AKTIE | AKTIEKAPITAL SEK | |
|---|---|---|---|
| Aktiekapital, 31 december 2012 | 1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
| Aktiekapital, 31 december 2013 | 1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
| Aktiekapital, 31 december 2014 | 1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
FRITT EGET KAPITAL ÖVERKURSFOND
BALANSERAD VINST
kvotvärde har förts till överkursfonden.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2014 beräknas uppgå till 4 390 MSEK (3,50 SEK per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
Inga aktier finns reserverade för överlåtelse enligt optioner eller andra avtal. Sandvik-aktien är officiellt noterad endast på Nasdaq Stockholm. Aktier kan även handlas i USA i form av ADR (American Depositary Receipts).
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Länderriskreserv | 4 | 4 |
| Summa obeskattade reserver | 4 | 4 |
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar i egen regi samt deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Pensionsplanerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Under senare år har koncernen sökt styra över från förmånsbestämda planer till pensionslösningar som är avgiftsbestämda och kostnaden för sådana planer utgör en allt större del av den totala pensionskostnaden. Pensionsplanerna täcker i princip alla anställda. De för koncernen väsentligaste förmånsbestämda pensionsplanerna beskrivs nedan.
Den svenska pensionsplanen är fonderad i en stiftelse, pensionen baseras på slutlönen och är delvis stängd för nya inträdanden i den meningen att endast nya anställda födda före 1979 har möjlighet att inträda i planen. Anställda som är födda efter 1979 ingår i en avgiftsbestämd plan. Det finns inga fonderingskrav
för den förmånsbestämda planen. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs direkt från Sandvik.
Åtaganden för familjepension tryggas genom försäkring i Alecta, detta åtagande är förmånsbestämt. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan, utan dessa redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2014 redovisade Alecta ett överskott i planen på preliminärt 144 % (149).
Den huvudsakliga pensionsplanen i Storbritannien är fonderad i en stiftelse, den är stängd för nya inträdanden och pensionen baseras på slutlönen. Fonderingsnivån omvärderas vart tredje år, och om denna värdering indikerar ett behov av att öka fonderingen så tillskjuter bolaget pengar till planen över en viss tid. Planen styrs av styrelsemedlemmar som fattar investeringsbeslut efter att ha konsulterat med bolaget. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs från planen.
Det finns ett antal pensionsplaner i USA, inklusive åtaganden för sjukvårdsförmåner. Den största pensionsplanen täcker ca 75 % av det totala åtagandet i USA. Pensionen baseras på slutlönen och är stängd för nya inträdanden. Fonderingsnivån omvärderas varje år med ett mål att återställa fonderingsnivån över sju års tid. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från planen.
I Finland har Sandvik en förmånsbestämd pensionsplan som är fonderad i en stiftelse. Förmånerna som omfattas är ålderspension och invaliditetspension. Utöver de förmåner som företaget garanterar, finns även en komponent i pensionen som är avgiftsbestämd. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs från planen.
I Tyskland har Sandvik förmånsbestämda pensionsplaner. För ett antal år sedan bildade Sandvik en stiftelse, en så kallad Contractual Trust Agreement (CTA), som omfattar nuvarande anställda inom merparten av Sandviks tyska bolag. Pensionsåtaganden för pensionärer och fribrevshavare är fortfarande ofonderade. Pensionen baseras på slutlönen och andra parametrar, det finns inga fonderingskrav och det är ett krav på de anställda i planen att tillskjuta en viss procent av lönen till planen. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från bolaget. År 2014 utbetalades i en klumpsumma ca 9 MEUR till fribrevshavare som valde att acceptera det erbjudande som bolaget gav dem.
STORBRI-
I Kanada finns det ett antal pensionsplaner. Pensionen baseras på ett snitt av slutlönen och är stängd för nya inträdanden för ej fackföreningsanslutna planer från och med 2008. Fonderingsnivån omvärderas antingen varje år eller upp till vart tredje år för planerna och baseras på den kapitaltäckningsgrad som bestäms av aktuarierna. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från bolaget. Anställda som anställts efter 1 januari 2008 ingår i en avgiftsbestämd plan.
| INFORMATION PER LAND, 31 DECEMBER 2014 | SVERIGE | TANNIEN | USA | FINLAND TYSKLAND | KANADA | ÖVRIGA | TOTALT | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i balansräkningen | ||||||||
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade pensionsåtaganden | 4 668 | 6 241 | 5 884 | 3 190 | 2 405 | 597 | 1 973 | 24 958 |
| – varav för aktiva | 2 389 | 1 540 | 3 159 | 833 | 1 209 | 309 | 1 232 | 10 671 |
| – varav intjänade men ej uttagna | 901 | 1 749 | 798 | 961 | 195 | 29 | 439 | 5 072 |
| – varav för pensionärer | 1 378 | 2 952 | 1 927 | 1 396 | 1 001 | 259 | 302 | 9 215 |
| Förvaltningstillgångar | 2 228 | 5 805 | 4 601 | 2 935 | 1 171 | 613 | 1 083 | 18 436 |
| Totalt överskott/(underskott) | –2 440 | –436 | –1 283 | –255 | –1 234 | 16 | –890 | –6 522 |
| Fonderingsnivå, % | 48 % | 93 % | 78 % | 92 % | 49 % | 103 % | 55 % | 74 % |
| Pensionsplaner som redovisas enligt lokala regler | — | — | — | — | — | — | — | –213 |
| Duration, återstående löptid på pensionsåtagandet, år | 23 | 18 | 15 | 18 | 10 | 18 | — | 17 |
| Belopp i resultaträkningen/Övrigt totalresultat | ||||||||
| Kostnad för nyintjänande | –133 | –78 | –136 | –51 | –16 | –16 | –36 | –466 |
| Räntekostnad | –56 | –36 | –34 | 10 | –32 | 1 | –20 | –167 |
| Aktuariella vinster/(förluster) | –899 | 453 | –366 | –518 | –277 | –9 | –231 | –1 847 |
| Total kostnad for förmånsbestämda pensionsplaner före skatt | –1 088 | 339 | –536 | –559 | –325 | –24 | –287 | –2 480 |
| Belopp i kassaflödet | ||||||||
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | –134 | –185 | 6 | –33 | –27 | –64 | –437 | |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | –103 | –21 | –66 | –2 | –48 | –240 | ||
| Utbetalda regleringar | –86 | –86 | ||||||
| De viktigaste antagandena för värdering av pensionsskulden | ||||||||
| Livslängd, år1) | 22 | 22 | 21 | 19 | 19 | 21 | — | — |
| Inflation, % | 1,50 % | 3,20 % | 2,50 % | 2,00 % | 2,00 % | 2,00 % | — | 2,32 % |
| Diskonteringsränta, % (vägt snitt) | 2,65 % | 3,90 % | 3,96 % | 2,25 % | 1,90 % | 4,00 % | — | 3,15 % |
| Framtida löneökningar (viktat genomsnitt) | 3,00 % | 3,36 % | 3,00 % | 2,50 % | 3,00 % | 3,00 % | — | 3,05 % |
| 1) Uttryckt som den förväntade återstående livslängden för en 65-åring i antal år. | ||||||||
| STORBRI | ||||||||
| INFORMATION PER LAND, 31 DECEMBER 2013 | SVERIGE | TANNIEN | USA | FINLAND TYSKLAND | KANADA | ÖVRIGA | TOTALT | |
| Belopp i balansräkningen | ||||||||
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade pensionsåtaganden | 3 531 | 5 225 | 4 225 | 2 462 | 2 044 | 530 | 1 560 | 19 577 |
| – varav för aktiva | 1 817 | 1 397 | 2 224 | 579 | 955 | 306 | 1 028 | 8 306 |
| – varav intjänade men ej uttagna | 614 | 1 561 | 664 | 748 | 155 | 24 | 299 | 4 065 |
| – varav för pensionärer | 1 100 | 2 267 | 1 337 | 1 135 | 934 | 200 | 233 | 7 206 |
| Förvaltningstillgångar | 2 077 | 4 388 | 3 471 | 2 778 | 1 018 | 540 | 905 | 15 177 |
| Totalt överskott/(underskott) | –1 454 | –837 | –754 | 316 | –1 026 | 10 | –655 | –4 400 |
| Fonderingsnivå, % | 59 % | 84 % | 82 % | 113 % | 50 % | 102 % | 58 % | 78 % |
| Pensionsplaner som redovisas enligt lokala regler | — | — | — | — | — | — | — | –161 |
| Duration, återstående löptid på pensionsåtagandet, år | 22 | 15 | 15 | 16 | 10 | 12 | — | 16 |
| Belopp i resultaträkningen/Övrigt totalresultat | ||||||||
| Kostnad för nyintjänande | –138 | –67 | –120 | –41 | –36 | –18 | –41 | –461 |
| Räntekostnad | –53 | –33 | –50 | 11 | –38 | –3 | –21 | –187 |
| Aktuariella vinster/(förluster) | 204 | 12 | 680 | 26 | –1 | 75 | 43 | 1 039 |
| Total kostnad for förmånsbestämda pensionsplaner före skatt | 13 | –88 | 510 | –4 | –75 | 54 | –19 | 391 |
| Belopp i kassaflödet | ||||||||
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | — | –124 | –281 | –11 | –25 | –33 | –79 | –553 |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | –97 | — | –17 | — | –64 | –2 | –38 | –218 |
| De viktigaste antagandena för värdering av pensionsskulden | ||||||||
| Livslängd, år1) | 20 | 22 | 20 | 19 | 20 | 22 | — | — |
| Inflation, % | 2,00 % | 3,50 % | 2,47 % | 2,00 % | 2,00 % | 2,00 % | — | 2,51 % |
| Diskonteringsränta, % (vägt snitt) | 4,00 % | 4,50 % | 4,66 % | 3,40 % | 3,50 % | 4,79 % | — | 4,12 % |
| Framtida löneökningar | 3,00 % | 3,66 % | 3,10 % | 2,50 % | 3,00 % | 3,00 % | — | 3,13 % |
| 1) Uttryckt som den förväntade återstående livslängden för en 65-åring i antal år. |
1
| 2 | |
|---|---|
| 3 | |
| 4 | |
| 5 | |
| 6 | |
| 7 | |
| 8 | |
| 9 | |
| 10 | |
| 11 | |
| 12 | |
| 13 | |
| 14 | |
| 15 | |
| 16 | |
| 17 | |
| 18 | |
| 19 | |
| 20 | |
| 21 | |
| 22 | |
| 23 | |
| 24 | |
| 25 | |
| 26 | |
| 27 | |
| 28 | |
| 29 | |
| 30 | |
| 31 | |
| 32 | |
| 33 | |
| 34 | |
| OFONDERADE PENSIONSÅTAGANDEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | 19 577 | 19 367 |
| Kostnad för nyintjänande | 466 | 461 |
| Regleringar | –86 | –23 |
| Räntekostnad | 805 | 731 |
| Inbetalningar från anställda | 23 | 24 |
| Pensionsutbetalningar | –863 | –833 |
| Aktuariella vinster/(förluster) hänförligt till: | ||
| - Finansiella antaganden | 3 012 | –718 |
| - Demografiska antaganden | 224 | 48 |
| - Erfarenhetsbaserade förändringar | –248 | 276 |
| Övrigt | –77 | –14 |
| Valutakursdifferenser | 2 125 | 258 |
| Utgående balans 31 december | 24 958 | 19 577 |
| FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | 15 177 | 13 882 |
| Ränteintäkt | 638 | 544 |
| Regleringar | –86 | –23 |
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | 437 | 553 |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | 240 | 218 |
| Av arbetsgivaren utbetalda regleringar | 86 | — |
| Inbetalningar från anställda | 23 | 24 |
| Pensionsutbetalningar | –863 | –833 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive | ||
| belopp som ingår i ränteintäkt | 1 141 | 645 |
| Övrigt | –84 | –14 |
| Valutakursdifferenser | 1 727 | 181 |
| Utgående balans 31 december | 18 436 | 15 177 |
En tillgång redovisas om för viss plan värdet på förvaltningstillgångarna överstiger skulden. I posten långfristiga fordringar finns redovisat som en tillgång fonderade pensionsplaner med 301 MSEK (603). I avsättning för pensioner ingår pensionsplaner med 7 036 MSEK (5 164). Total nettoskuld uppgår till 6 735 MSEK (4 561).
Det finns huvudsakligen tre kategorier av risker kopplat till förmånsbestämda pensionsplaner för bolaget. Den första kategorin är kopplad till de framtida pensionsutbetalningarna. Ökad livslängd, ökade inflationsantaganden och högre löner kan öka de framtida pensionsutbetalningarna och därmed också skulden avseende pensionsåtagandet. Den andra kategorin avser tillgångarna som finns i de stiftelser som är fonderade. Låg avkastning kan leda till att tillgångarna i framtiden inte är tillräckliga för att täcka de framtida pensionsutbetalningarna. Den tredje och sista kategorin avser mätmetoderna och redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner. Det avser främst
diskonteringsräntan som används vid värderingen av nuvärdet av pensionsåtagandena. Den kan fluktuera vilket medför stora förändringar av den redovisade pensionsskulden. Diskonteringsräntan påverkar också den räntekomponent som finns i pensionsskulden och som redovisas i finansnettot.
För att fastställa diskonteringsräntan används AA-klassificerade företagsobligationer som motsvarar längden av pensionsåtagandet. Finns det ingen djup marknad för företagsobligationer används istället statsobligationer som grund för att fastställa diskonteringsräntan. För Sverige och Norge används bostadsobligationer för att fastställa diskonteringsräntan.
Nedan redovisas en känslighetsanalys för de viktigaste antagandena som påverkar den redovisade pensionsskulden. Notera att känslighetsanalysen inte är menad att uttrycka en åsikt från bolaget om sannolikheten för att dessa inträffar.
| KÄNSLIGHETSANALYS, FÖRÄNDRING AV AVSÄTTNING FÖR PENSIONER | ||
|---|---|---|
| (NETTO) | SE | UK | US | FI | DE | CA | TOTALT |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Livslängd, +1 år | 179 | 205 | 130 | 135 | 8 | 16 | 673 |
| Inflation, +1,0 % | 139 | 418 | 73 | 17 | 24 | 13 | 684 |
| Diskonterings | |||||||
| ränta, –1 % | 1 027 | 336 | 624 | 552 | 88 | 46 | 2 673 |
| Aktier –20 % | 108 | 341 | 481 | 192 | 62 | 24 | 1 208 |
| 1 453 | 1 300 | 1 308 | 896 | 182 | 99 | 5 238 |
Sandvik uppskattar att cirka 800 MSEK (650) blir utbetalda under 2015 till befintliga förmånsbestämda pensionsplaner.
Förvaltningstillgångarna uppgår till 18 436 MSEK (15 177). Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna under 2014 var 1 779 MSEK (1 189). Konsolideringsnivån för de fonderade planerna är 81 % (86). Konsolideringsnivån för samtliga planer, inklusive ofonderade planer, är 74 % (78).
Onoterade tillgångar uppgår till ca 9 % (10) av de totala förvaltningstillgångarna på 18 436 MSEK.
I det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 31 december 2014 ingår lån till Sandvik-företag med 32 MSEK (21) och värde i fastigheter som hyrs ut till Sandvik med 245 MSEK (221).
De förmånsbestämda och avgiftsbestämda planerna styrs genom Sandviks Pension Supervisory Board (PSB). PSB sammanträder två gånger om året och har följande ansvarsområden:
Det finns ett annat operativt organ, som dessutom är förberedande till PSB, Group Pension Committee (GPC), med representation från länder med större förmånsbestämda planer och berörda koncernfunktioner. Syftet är att följa upp utvecklingen i länderna, föreslå till PSB förändringar i pensionsplaner och godkänna principen för hur de aktuariella antagandena sätts. GPC sammanträder två gånger om året.
Investeringsbesluten i de stiftelser som hanterar förvaltningstillgångarna syftar till följande mål:
– Tillförsäkra att förvaltningstillgångarna är tillräckliga för att täcka stiftelsens framtida pensionsåtaganden
– Uppnå bästa möjliga avkastning med beaktande av rimlig risk
Varje stiftelse ska ha en skriftlig investeringspolicy godkänd av GPC, översyn ska göras årligen. Stiftelsen beslutar själv om sin investeringsstrategi och tar i beaktande hur pensionsåtagandena ser ut, behovet av likvida medel och hur investeringsmöjligheterna är. Investeringsstrategin ska vara långsiktig och i linje med de riktlinjer som PSB fastställt. En investeringskommitté ska finnas.
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgick till 362 MSEK (323). Moderbolagets PRI-pensioner säkerställs genom en egen pensionsstiftelse, Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige, vari Sandvik AB och ett flertal svenska dotterföretag ingår. De totala tillgångarna i denna stiftelse uppgick till 2 228 MSEK (2 077) vilket var 306 MSEK lägre än kapitalvärdet av de motsvarande pensionsåtagandena för hela stiftelsen. Underskottet har skuldförts i bolagen. Moderbolagets förpliktelser utgörs främst av ITP-planen.
| PENSIONSÅTAGANDEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade | ||
| pensionsåtaganden | 1 967 | 1 911 |
| Förvaltningstillgångar | 1 733 | 1 615 |
| Underskott i stiftelsetillgångar | –128 | –27 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | –362 | –323 |
| KONCERNEN | AVSÄTTNINGAR FÖR GARANTI ÅTAGANDEN |
AVSÄTTNINGAR FÖR OMSTRUK TURERINGS ÅTGÄRDER |
AVSÄTTNINGAR FÖR PERSONAL FÖRMÅNER |
AVSÄTTNINGAR FÖR MILJÖÅTGÄRDER |
AVSÄTTNINGAR FÖR LEGALA TVISTER |
ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR |
TOTALT |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat vid föregående års slut | 510 | 1 127 | 342 | 350 | 88 | 598 | 3 015 |
| Avsättningar som gjorts under året | 290 | 479 | 170 | 37 | 44 | 103 | 1 123 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –251 | –1 127 | –171 | –46 | –33 | –360 | –1 988 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –91 | –55 | –20 | –1 | –6 | –56 | –229 |
| Omklassificeringar | 0 | 80 | –10 | –1 | 10 | –79 | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 40 | 18 | 14 | 10 | 4 | 13 | 96 |
| Redovisat vid årets slut | 498 | 522 | 325 | 349 | 107 | 219 | 2 020 |
| varav kortfristig del | 341 | 383 | 157 | 74 | 54 | 156 | 1 165 |
| varav långfristig del | 157 | 139 | 168 | 275 | 53 | 63 | 855 |
| MODERBOLAGET | |||||||
| Redovisat vid föregående års slut | 22 | 69 | 109 | 10 | — | 1 | 211 |
| Avsättningar som gjorts under året | 1 | 147 | 34 | 12 | — | 0 | 194 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –6 | –94 | –55 | –11 | — | 0 | –166 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | — | — | — | — | — | — | — |
| Omklassificeringar | — | — | 0 | — | — | — | 0 |
| Redovisat vid årets slut | 17 | 122 | 88 | 11 | — | 1 | 238 |
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Inga avsättningar görs för framtida rörelsekostnader.
En avsättning för personalrelaterade förmåner redovisas i enlighet med ingångna avtal för långsiktiga incitamentsprogram, lokala bonusprogram, deltidspensioner och andra personalåtaganden.
Långfristiga räntebärande skulder har förfallotidpunkter som följer:
1) Övriga skulder utgörs i huvudsak av obligationslån.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||
| Obligationer | 27 800 | 18 401 |
| Övrigt | 2 496 | 143 |
| Totalt | 30 296 | 18 544 |
| KORTFRISTIGA SKULDER | ||
| Obligationer | 826 | 4 375 |
| Övrigt | 55 | 39 |
| Totalt | 881 | 4 414 |
För information om villkor och återbetalningstider samt företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till avsnittet Finansiell riskhantering.
Under rubriken ingår avsättningar för återställande av miljön i anslutning till koncernens anläggningar.
Under rubriken ingår avsättningar för tvister som vid bokslutsdagen ännu inte var avslutade.
Under rubriken ingår bland annat avsättningar för affärsmässiga förlustkontrakt och förpliktelser inom ramen för Sandvik Försäkrings AB verksamhet. De avsättningar som är klassificerade som kortfristiga avsättningar beräknas leda till ett utflöde av resurser inom tolv månader efter balansdagen. I samband med att Sandvik introducerat redovisning av avsättningar i flera kategorier har det under året skett omkategoriseringar från gruppen Övriga avsättningar.
1 2
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||
| Derivat som innehas för säkring | 100 | 114 |
| Övrigt | 48 | 69 |
| Totalt | 148 | 183 |
| ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER | ||
| Derivat som innehas för säkring | 1 478 | 607 |
| Växelskulder | 110 | 70 |
| Skuld till beställare | 1 002 | 1 705 |
| Övrigt | 1 775 | 1 735 |
| Totalt | 4 365 | 4 117 |
| MODERBOLAGET | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Personalrelaterade | 1 811 | 1 280 |
| Finansrelaterade | 383 | 562 |
| Övriga | 127 | 236 |
| Totalt | 2 321 | 2 078 |
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | 2014 | 20131 | 2014 | 2013 |
| Diskonterade växlar | 11 | 17 | — | — |
| Övriga borgens- och | ||||
| ansvarsförbindelser | 408 | 340 | 15 937 | 13 339 |
| Totalt | 419 | 357 | 15 937 | 13 339 |
| varav för dotterföretag | 15 488 | 12 690 |
1) Jämförelsesiffrorna har justerats.
Moderbolagets borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 15 937 MSEK (13 339), varav 8 930 MSEK (7 616) utgjorde moderbolagets garantier avseende finansiell upplåning i Sandvik Treasury AB. Resterande belopp utgjordes huvudsakligen av utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot kunder och leverantörer samt finansiella institut för att täcka exempelvis lokal upplåning, garantier för erhållna förskott eller olika typer av fullgörandegarantier.
Koncernens borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 419 MSEK (357) och utgjordes huvudsakligen av pensionsgarantier och pågående processer.
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar.
| KONCERNEN | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 213 | 201 |
| Företagsinteckningar | 101 | 100 |
| Totalt | 314 | 301 |
Inga säkerheter har ställts av moderbolaget för 2014 och 2013.
I enlighet med upplysningskraven i IFRS 7 visas nedan hur de finansiella instrumenten har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:
Nivå 1: Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: Verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: Verkligt värde bestämt utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Sandviks samtliga finansiella instrument värderas enligt nivå 2, förutom 38 MSEK gällande villkorad köpeskilling, se not 32, som värderas enligt nivå 3.
Upplysningar om de finansiella riskerna lämnas också i förvaltningsberättelsen, i det finansiella riskavsnittet.
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen nedan.
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från observerbara marknadspriser. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
| FINANSIELLA INSTRUMENT VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
2014 | 2013 | ||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | ||||
| Derivat | ||||
| Valutaterminer | 837 | 731 | ||
| Valutaoptioner | 23 | 105 | ||
| Ränteswapar | 37 | 57 | ||
| Råvaru- och elderivat | 67 | 18 | ||
| Totalt | 964 | 911 | ||
| Finansiella skulder | ||||
| Derivat | ||||
| Valutaterminer | 1 135 | 451 | ||
| Valutaoptioner | — | — | ||
| Ränteswapar | 327 | 102 | ||
| Råvaru- och elderivat | 116 | 168 | ||
| Totalt | 1 578 | 721 |
Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 964 MSEK. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –1 578 MSEK. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 812 MSEK kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.
Finansiella tillgångar och skulder, undantaget finansiella derivat, är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle öka kon-
cernens långfristiga lån med 2 975 MSEK (1 275). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats med användning av observerbara marknadspriser för identiska värdepapper för att värdera koncernens säljbara skuldinstrument. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering med avseende på att det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde på grund av den korta löptiden.
Nedanstående tabell visar det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder jämfört med det redovisade värdet. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång eller skuld skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs.
| SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATRÄKNINGEN | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BALANSPOSTER FINANSIELLA SKULDER |
DERIVAT FÖR SÄKRINGS REDOVISNING1) |
DERIVAT FÖR HANDELSÄNDAMÅL2) |
ÖVRIGA FINANSIELLA SKULDER |
TOTALT REDOVISAT VÄRDE |
VERKLIGT VÄRDE | |||||||
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |||
| Finansiella skulder | — | — | — | — | 37 070 | 30 259 | 37 070 | 30 259 | 40 045 | 31 534 | ||
| Låneskulder 5) | 565 | 321 | 1 013 | 400 | — | — | 1 578 | 721 | 1 578 | 721 | ||
| Derivat 6) | — | — | — | — | 6 762 | 6 676 | 6 762 | 6 676 | 6 762 | 6 676 | ||
| Leverantörsskulder | — | — | — | — | 8 | 7 | 8 | 7 | 8 | 7 | ||
| Skulder till intresseföretag | — | — | — | — | 110 | 70 | 110 | 70 | 110 | 70 | ||
| Övriga skulder 7) | ||||||||||||
| Summa finansiella | ||||||||||||
| skulder | 565 | 321 | 1 013 | 400 | 43 950 | 37 012 | 45 528 | 37 733 | 48 503 | 39 008 |
1) Varav –424 MSEK (-43) avser kassaflödessäkringar som redovisas mot säkringsreserven i eget kapital och 21 MSEK (33) som avser verkligt värdesäkringar som resultatförs i årets resultat.
2) Varav -227 MSEK (203) avser ekonomiska säkringar för vilka säkringsredovisning ej tillämpas.
3) Är en del av koncernens långfristiga fordringar, upplupna intäkter och övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
4) Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen. 5) Redovisas i balansräkningen som kort– och långfristiga skulder till kreditinstitut och
övriga skulder. 6) Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.
redovisade i balansräkningen.
7) Är en del av koncernens långfristiga skulder, upplupna kostnader och övriga skulder
Utöver verkligt värde-justeringar ingår även räntor och valutaomvärderingseffekter.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde | ||
| (Derivat) | –1 083 | 385 |
| Låne- och kundfordringar | 959 | 91 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 3 | 7 |
| Finansiella skulder | –1 813 | –1 836 |
Företagets redovisade finansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 45 528 MSEK (37 733).
| 2014 | 2013 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| <6 MÅN | 6–12 MÅN | 1–5 ÅR | >5 ÅR | <6 MÅN | 6–12 MÅN | 1–5 ÅR | >5 ÅR | |||
| Banklån | SEK | –1 924 | –45 | –4 802 | –703 | –1 097 | –1 625 | –2 367 | –1 327 | |
| Certifikat | SEK | — | — | — | — | — | — | — | — | |
| Medium Term Notes | SEK | –458 | –543 | –7 992 | –3 729 | –115 | –130 | –5 934 | –1 866 | |
| European Medium Term Notes | EUR | –254 | –123 | –1 886 | –12 806 | –4 789 | –127 | –1 244 | –7 768 | |
| Private placement | USD | –166 | –166 | –5 505 | –1 429 | –138 | –138 | –2 262 | –3 786 | |
| Derivat | ||||||||||
| – valutaderivat | –45 | –17 | 41 | — | 57 | 20 | 127 | — | ||
| – räntederivat | –48 | –24 | –231 | –144 | 116 | –13 | –176 | –141 | ||
| – råvaru- och elderivat | –17 | –40 | –47 | — | –48 | –31 | –68 | — | ||
| Finansiell leasing | –9 | –9 | –50 | –31 | –14 | –13 | –51 | –38 | ||
| Leverantörsskulder | –6 762 | — | — | — | –6 676 | — | — | — | ||
| Summa | –9 683 | –967 | –20 472 | –18 842 | –12 704 | –2 057 | –11 975 | –14 926 |
TIDPUNKT DÅ SÄKRADE KASSAFLÖDEN I SÄKRINGSRESERVEN BERÄKNAS INTRÄFFA OCH PÅVERKA ÅRETS RESULTAT
| KV 1 2015 | KV 2 2015 | KV 3 2015 | KV 4 2015 | KV 1 2016 | KV 2 2016 | KV 3 2016 | KV 4 2016 | 2017 OCH SENARE |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | –31 | –4 | 11 | –10 | –6 | 18 | 7 | 17 | 0 |
| Räntederivat | — | — | — | — | — | — | — | 61 | 262 |
| Råvaru- och elderivat | –15 | –2 | –2 | –38 | 0 | 0 | 0 | –24 | –22 |
| Totalt | –46 | –6 | 9 | –48 | –6 | 18 | –7 | 54 | 240 |
Koncernens försäljning till intresseföretag uppgick till 860 MSEK (697). Koncernens inköp från intresseföretag uppgick till 260 MSEK (326). Lån till intresseföretag uppgick sammanlagt till 0 MSEK (0). Ränteintäkterna från lån till intresseföretag var 0 MSEK (0). Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Av moderbolagets fakturerade försäljning utgjorde 13 277 MSEK (12 618), vilket motsvarar 81 % (79), försäljning till koncernföretag. Exportandelen utgjorde 72 % (75). Av moderbolagets inköp kom 1 942 MSEK (2 181) eller 12 % (14) från koncernföretag. Moderbolaget har inga lån till intresseföretag. Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
TRANSAKTIONER MED NYCKELPERSONER I LEDANDE STÄLLNING Utöver vad som angivits i not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
| LIKVIDA MEDEL | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| KONCERNEN | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 4 100 | 3 812 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 2 227 | 1 264 |
| Summa enligt balansräkningen | 6 327 | 5 076 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 6 327 | 5 076 |
| MODERBOLAGET | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 1 | 0 |
| Summa enligt balansräkningen | 1 | 0 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 1 | 0 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
– De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
– De kan lätt omvandlas till kassamedel.
– De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| BETALD OCH ERHÅLLEN RÄNTA OCH UTDELNING | ||||
| Erhållen utdelning | 3 | 7 5 264 11 470 | ||
| Erhållen ränta | 128 | 185 1 083 | 870 | |
| Erlagd ränta | –1 944 –2 377 –2 001 –2 351 | |||
| Totalt | –1 813 –2 185 4 346 | 9 989 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET |
|||||
| Förändring i värdet av finansiella instrument | — | — | 235 | 377 | |
| Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag |
–14 | –10 | — | — | |
| Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar |
–38 | –13 | 1 | –7 | |
| Avsättningar till pensioner | — | — | 34 | –1 | |
| Övriga avsättningar | –1 089 | 134 | 38 | –18 | |
| Bokslutsdispositioner | — | — | — | 1 | |
| Orealiserade kursdifferenser | — | — | 384 | –860 | |
| Övrigt | 27 | –2 | 66 | –241 | |
| Totalt | –1 114 | 109 | 758 | –749 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| FÖRVÄRV AV DOTTERFÖRETAG OCH ANDRA AFFÄRS | ||
| ENHETER – KONCERNEN | ||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | ||
| Immateriella tillgångar | 1 929 | 105 |
| Materiella anläggningstillgångar | 291 | 142 |
| Finansiella tillgångar | 242 | 3 |
| Varulager | 725 | 87 |
| Kortfristiga fordringar | 568 | 73 |
| Likvida medel | 118 | 16 |
| Summa tillgångar | 3 873 | 426 |
| Räntebärande skulder | –2 279 | –0 |
| Icke räntebärande skulder | –1 081 | –117 |
| Summa avsättningar och skulder | –3 360 | –117 |
| Identifierbara nettotillgångar | 513 | 309 |
Tillgångar och skulder förvärvade under 2014 hänför sig till förvärvet av Varel International Energy Services Inc.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| AVYTTRING AV DOTTERFÖRETAG OCH ANDRA AFFÄRS | ||
| ENHETER – KONCERNEN | ||
| Avyttrade tillgångar och skulder: | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 106 | — |
| Varulager | 310 | — |
| Kortfristiga fordringar | 1 | — |
| Likvida medel | — | — |
| Summa tillgångar | 417 | — |
| Icke räntebärande skulder | –28 | — |
| Totalt skulder | –28 | — |
| Identifierbara nettotillgångar | 389 | — |
| Erhållen köpeskilling | 460 | — |
I nedanstående tabell specificeras de förvärv som gjordes under 2013 och 2014. Årliga intäkter och antal medarbetare avser förhållandet vid tidpunkten för förvärvet.
| AFFÄRSOMRÅDE | FÖRETAG | FÖRVÄRVSDATUM | ÅRLIGA INTÄKTER | ANTAL MEDARBETARE |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Machining Solutions | Precorp Inc. | 1 oktober 2013 | 230 | 200 |
| Sandvik Mining | Cubex Ltd | 1 april 2013 | 270 | 110 |
| Sandvik Venture | TechnoPartner Samtronic GmbH | 1 oktober 2013 | 112 | 35 |
| Sandvik Venture | Varel International Energy Services Inc. | 21 maj 2014 | 2 300 | 1 300 |
Sandvik Venture förvärvade 100 % av aktierna i Varel International Energy Services Inc. den 21 maj 2014. Den slutgiltiga köpeskillingen, efter justeringar i enlighet med avtalet, omfattade regleringar av lån totalt uppgående till 2 265 MSEK, samt 2 834 MSEK som betalades kontant. Varel är en global leverantör av borrlösningar med fokus på borrkronor och så kallade downhole-produkter för att anlägga och färdigställa källor. De viktigaste kunderna återfinns inom den icke-traditionella olje- och gassektorn med viss exponering mot gruv- och anläggningsindustrin.
Verkliga värden av tillgångar och skulder i Varel International Energy Services Inc. visas i nedanstående tabell.
| VERKLIGT VÄRDE REDOVISAT I KONCERNEN | |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 929 |
| Materiella anläggningstillgångar | 291 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 242 |
| Varulager | 725 |
| Kortfristiga fordringar | 568 |
| Likvida medel | 118 |
| Räntebärande skulder | –2 279 |
| Icke räntebärande skulder | –1 081 |
| Identifierbara nettotillgångar | 513 |
| Goodwill | 2 439 |
| Köpeskilling | 2 952 |
Värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder har fastställts slutgiltigt vad avser förvärvet av Varel International Energy Services Inc. En beräkning av verkligt värde ökade värdet för nettotillgångarna med 1 650 MSEK.
Goodwill har uppstått som ett resultat av synergieffekter. Goodwill förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill. För närmare upplysningar om goodwill se not 13.
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 79 MSEK och avser arvoden till konsulter i samband med due diligence. Dessa utgifter har redovisats som övriga rörelsekostnader i rapport över resultat och övrigt totalresultat.
Förvärvsavtalet från 2013 avseende TechnoPartner Samtronic GmbH anger att en tilläggsköpeskilling skall utgå till säljarna om omsättningen överstiger ett fastställt belopp. Tilläggsköpeskillingen förväntas betalas i sin helhet i april 2015. Verkligt värde för köpeskillingen uppgår till 38 MSEK.
| Likvida medel | 2 952 |
|---|---|
| Villkorad köpeskilling | — |
| 2 952 |
Värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder har fastställts slutgiltigt vad avser förvärven av Precorp Inc, Cubex Ltd och TechnoPartner Samtronic GmbH som genomfördes 2013. Ingen förändring har skett av preliminärt förvärvade värden avseende Precorp Inc och Cubex Ltd. Förändringarna avseende TechnoPartner Samtronic GmbH anges nedan.
| SLUTGILTIG | PRELIMINÄR | DIFFERENS | |
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 55 | 51 | 4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 7 | — |
| Finansiella anläggningstillgångar | — | — | — |
| Varulager | 7 | 20 | –13 |
| Kortfristiga fordringar | 9 | — | 9 |
| Likvida medel | — | — | — |
| Räntebärande skulder | — | — | — |
| Icke räntebärande skulder | –16 | –24 | 7 |
| Identifierbara nettotillgångar | 62 | 55 | 7 |
| Goodwill | — | — | — |
| Köpeskilling | 62 | 62 | — |
| SANDVIK MACHINING SOLUTIONS |
SANDVIK MINING |
SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY |
SANDVIK CONSTRUCTION |
SANDVIK VENTURE |
TOTALT | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| BIDRAG FRÅN TIDPUNKTEN DÅ BESTÄMMANDE INFLYTANDE | ||||||
| FÖRELÅG | ||||||
| Intäkter | — | — | — | — | 1 547 | 1 547 |
| Årets resultat | — | — | — | — | 100 | 100 |
| BIDRAG OM FÖRVÄRVET HADE GJORTS 1 JANUARI 2014 | ||||||
| Intäkter | — | — | — | — | 2 457 | 2 457 |
| Årets resultat | — | — | — | — | 145 | 145 |
| SANDVIK MACHINING SOLUTIONS |
SANDVIK MINING |
SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY |
SANDVIK CONSTRUCTION |
SANDVIK VENTURE |
TOTALT | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| BIDRAG FRÅN TIDPUNKTEN DÅ BESTÄMMANDE INFLYTANDE FÖRELÅG |
||||||
| Intäkter | 48 | 116 | — | — | 56 | 220 |
| Årets resultat | 3 | –22 | — | — | 12 | –7 |
| BIDRAG OM FÖRVÄRVET HADE GJORTS1 JANUARI 2013 | ||||||
| Intäkter | 234 | 197 | — | — | 186 | 617 |
| Årets resultat | 37 | –11 | — | — | 15 | 41 |
Sandvik Material Technology avyttrade sin distributionsverksamhet i Australien och Nya Zeeland till Vulcan Street Ltd. i oktober 2014. Den erhållna köpeskillingen uppgick till 345 MSEK, vilken har betalats i sin helhet. Under 2013 redovisade verksamheten en omsättning på 930 MSEK, och hade cirka 190 anställda.
I december 2014 avyttrade Sandvik Inc drivfjäderverksamheten i USA och Mexiko, vilket ingår i Sandvik Materials Technology, till Lesjöfors AB. Den erhållna köpeskillingen uppgick till 115 MSEK, vilken har betalats i sin helhet. Under 2014 redovisade verksamheten en omsättning på 105 MSEK, och hade cirka 60 anställda.
| SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY |
|
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | — |
| Materiella anläggningstillgångar | 106 |
| Finansiella anläggningstillgångar | — |
| Varulager | 310 |
| Kortfristiga fordringar | 1 |
| Likvida medel | — |
| Räntebärande skulder | — |
| Icke räntebärande skulder | –28 |
| Resultat vid försäljning exkl. återföring till resultaträkning | |
| av realiserad omräkningsdifferens i avyttrade bolag | 71 |
| Erhållen ersättning efter avyttringskostnader | 460 |
| Avgår: | |
| Likvida medel i avyttrade bolag | — |
| Påverkan på koncernens likvida medel, avyttrade | |
| verksamheter | 460 |
| Avyttring av verksamheter under året exkl. överlåten | |
| nettolåneskuld (koncernens operativa kassaflödesanalys) | 460 |
Sandvik Aktiebolag, organisationsnummer 556000-3468, är ett svenskt aktiebolag, vars styrelse har sitt säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 510, 101 30 Stockholm. Besöksadressen är World Trade Center, Kungsbron 1, sektion G, våning 6.
Moderbolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Aktier kan även handlas i USA i form av ADR (American Depositary Receipts).
Koncernredovisningen för år 2014 omfattar moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Följande noteras utifrån kraven i 6 kap 2 a § Årsredovisningslagen:
Moderbolagets aktiekapital utges i en serie där en aktie berättigar till en röst. Det totala antalet aktier ska lägst vara 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000.
Antalet aktier vid utgången av 2014 uppgick till 1 254 385 923 (1 254 385 923) med ett kvotvärde om 1,20 SEK per aktie. Vid kontant- eller kvittningsemissioner äger aktieägare företrädesrätt till teckning av nya aktier. Några begränsningar avseende aktiers överlåtbarhet föreligger inte.
Aktieinnehav som direkt och indirekt representerar minst 10 % av röstetalet avser AB Industrivärden med 11,7 %.
Bolagsordningen i Sandvik AB föreskriver bland annat verksamhetens inriktning, säte och aktiekapital (minimi- och maximikapital). Bolagsordningen anger inte att någon av styrelsens ledamöter ska utses på annat sätt än av bolagsstämman. Arbetstagarrepresentanter utses dock av de fackliga organisationerna med stöd av lag om styrelserepresentation för de privatanställda.
Bolag i koncernen har låneavtal med villkor som kan få verkan om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det finns inga avtal mellan bolag i koncernen och moderbolagets styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4§ aktiebolagslagen.
Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och avgivna årsredovisningar.
Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen.
Bolagets ekonomiska situation per den 31 december 2014 framgår av denna årsredovisning. Den föreslagna utdelningen utesluter inte investeringar som bedöms erforderliga. Företaget har vidare en likviditetsreserv i form av två ej utnyttjade kreditfaciliteter som uppgår till 650
miljoner euro respektive 5 000 miljoner kronor, vilket medför att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är det styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarbar med beaktande av de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Stockholm den 26 februari 2015 Sandvik Aktiebolag (publ) STYRELSEN
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| balanserade vinstmedel | 19 228 580 888 |
|---|---|
| samt årets resultat | 5 851 472 948 |
| Kronor | 25 080 053 836 |
| disponeras på följande sätt: | |
| till aktieägarna utdelas 3,50 kronor per aktie | 4 390 350 731 |
| i ny räkning överförs | 20 689 703 105 |
| Kronor | 25 080 053 836 |
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås måndagen den 11 maj 2015.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 7 maj 2015.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 26 februari 2015
Anders Nyrén Jürgen M Geissinger Johan Karlström Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Jan Kjellgren Tomas Kärnström Hanne de Mora
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Simon Thompson Lars Westerberg Styrelseledamot Styrelseledamot
Olof Faxander Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 6 mars 2015
KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Sandvik AB (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–124.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014
och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sandvik AB (publ) för år 2014.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 6 mars 2015
KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
ANDERS NYRÉN OLOF FAXANDER JÜRGEN M GEISSINGER
JOHAN KARLSTRÖM HANNE DE MORA SIMON THOMPSON
LARS WESTERBERG JAN KJELLGREN
TOMAS KÄRNSTRÖM
SUPPLEANTER
THOMAS ANDERSSON ALICIA ESPINOSA
Styrelseordförande sedan 2010. Styrelseledamot sedan 2002, vice ordförande 2006–2010. Ordförande i ersättningsutskottet och medlem i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, MBA, ekonomie hedersdoktor. Verkställande direktör och koncernchef i AB Industrivärden sedan 2001, vice verkställande direktör, ekonomi och finans i Skanska AB 1997–2001, olika ledande befattningar i AB Wilhelm Becker, STC Scandinavian Trading Co AB, STC Venture AB, OM International AB, Securum AB och Nordbanken 1979–1997. Nuvarande styrelseuppdrag: Ordförande i Svenska Handelsbanken AB, styrelseledamot i
AB Industrivärden, SCA, AB Volvo, Handelshögskolan i Stockholm, och Handelshögskoleföreningen, vice preses IVA.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 10 000.
Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fil.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB sedan 2011, verkställande direktör och koncernchef i SSAB 2006– 2010, Executive Vice President i Outokumpu Oy 2004–2006.
Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 81 874.
Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Teknologie doktor. Verkställande direktör och koncernchef i Schaeffler AG 1998–2013, olika ledande befattningar inom ITT Automotive 1992–1998. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Supervisory Board för MTU Aero Engines AG. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2011. Medlem i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Verkställande direktör i Skanska AB sedan 2008 samt olika chefsposter inom BPA (nuvarande Bravida) 1995–2000.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Ordförande i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, magistergrad i Business Administration från IESE, Barcelona. En av grundarna och ägarna, tillika styrelseordförande i managementbolaget a-connect (group) ag sedan 2002, partner i McKinsey & Company Inc., 1989–2002, olika befattningar inom brand management och controlling inom Procter & Gamble 1986–1989.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AB Volvo och IMD Foundation Board. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 16 000.
Styrelseledamot sedan 2008. Medlem i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fil.mag. geologi. Olika positioner inom Anglo American Group 1995–2007 samt styrelseledamot i Anglo American plc 2005–2007, AngloGold Ashanti 2004– 2008, styrelseordförande i Tarmac 2004–2007, styrelseledamot i SG Warburg 1994–1995, NM Rothschild & Sons Ltd., 1984–1995. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i
Tullow Oil plc., styrelseledamot i Amec Foster Wheeler plc. och Rio Tinto plc. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2010. Medlem i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör och civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef i Autoliv Inc. 1999–2007, Gränges AB 1994–1999 och i ESAB 1991–1994. Olika positioner inom ESAB och ASEA från 1972.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Husqvarna AB, styrelseledamot i SSAB, AB Volvo, Stena AB samt Meda AB.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 12 000.
Styrelseledamot sedan 2008 (arbetstagarrepresentant).
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utvecklingsingenjör FoU, AB Sandvik Coromant. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1981.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 570.
Styrelseledamot sedan 2006 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Huvudskyddsombud Sandvik Materials Technology. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1986. Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 889.
Styrelsesuppleant sedan 2012 (arbetstagarrepresentant).
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Ordförande i Metallklubben Sandvik Coromant Gimoverken. Olika operatörsbefattningar inom Gimoverken sedan 1984. Byggnadsfirma Anders Diös 1980–1984. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 612.
Styrelsesuppleant sedan 2010 (arbetstagarrepresentant).
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. EHS-chef för produktenhet Olja och Gas Sandviken, olika befattningar inom Sandvik sedan 2000, bland annat flödeschef, Sandvik Materials Technology.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 7 848.
PERCY BARNEVIK, f 1941.
Styrelseordförande i Sandvik AB 1983–2002.
Sekreterare i Sandviks styrelse sedan den 1 oktober 2014. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Securitas-koncernen 2009–2014, chefsjurist från 2011, Elekta AB 1999–2009, flera ledande befattningar, inklusive chefsjurist. Advokatbyrån Lagerlöf & Leman 1996–1999. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Huvudansvarig revisor: George Pettersson, f 1964. Auktoriserad revisor. Andra revisionsuppdrag: Huvudansvarig revisor för bland andra Skanska AB, Nobia AB, Kungsleden AB och Addtech AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier avser 31 december 2014. Nuvarande styrelseuppdrag avser uppdrag i bolag utanför Sandvik-koncernen.
PETRA EINARSSON DINGGUI GAO JONAS GUSTAVSSON
JIM NIXON FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2015
SCOT SMITH
ÅSA THUNMAN
ANNA VIKSTRÖM PERSSON
OLLE WIJK
ZHIQIANG (ZZ) ZHANG
Verkställande direktör och koncernchef samt styrelseledamot, Sandvik AB, sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fil.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef i SSAB 2006–2010, Executive Vice President i Outokumpu Oy 2004–2006. Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 81 874.
Kommunikationsdirektör, Sandvik AB, sedan 2013. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Magisterexamen i geologi och journalistik. Anställd på Sandvik sedan 2006. Olika ledande befattningar, bland annat som chef för kommunikation och marknadsföring på Sandvik Coromant (2012– 2013) och internkommunikationschef på Sandvik Coromant (2010–2012).
Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 102.
Ekonomi- och finansdirektör, Sandvik AB, sedan 2013.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Olika ledande befattningar inom Sandvik sedan 2007. Outokumpu Oy 2001–2007, Nordea 1999– 2001, Boliden 1996–1999.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 19 697.
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology sedan 2013.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Anställd på Sandvik sedan 1990. Olika ledande befattningar, bland annat som ekonomidirektör på Sandvik Materials Technology (2004–2007), chef för produktområde Strip (2007–2011) samt chef för produktområde Tube (2011–2013) .
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i SSAB, Industriarbetsgivarna och ledamot i Jernkontorets fullmäktige.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 7 995.
Chef för affärsområde Sandvik Construction sedan 2013.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: MBA och civilingenjör. Olika ledande befattningar inom Bosch, Eagle Ottawa China, Honeywell Automotive Parts och Sinotruk Hong Kong 1991–2013. Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 4 826.
Chef för affärsområde Sandvik Machining Solutions sedan 2013.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Olika ledande befattningar inom Sandvik sedan 2008, Vice President Operations i Rotax 2002– 2007, olika positioner inom Bombardier 1997– 2002 och ABB 1995–1997.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Stål och Metall Arbetsgivareförbundet. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 23 962.
Chef för affärsområde Sandvik Venture från och med 1 januari 2015.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: ONC i maskinteknik samt City and Guilds of London Institute fulständiga tekniska certifikat inom tillverkningsteknik. Verkställande direktör och koncernchef i Varel International Energy Services, Inc. (1998– 2014). Olika positioner inom Dresser Industries Group (1990–1998).
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Federal Flange Holding Company Inc., och ledamot av Advisory Board i Ecoserv, LLC. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Chef för affärsområde Sandvik Mining sedan 19 maj 2014.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: MBA (internationella affärer). Verkställande direktör i Sulzer Pump Division 2012–2014, chef för Weir Groups Minerals Division 2012–2001, ledande befattningar inom Schefenacker, Britax Vision Systems, General Motors och Van Dresser Corporation. Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Chefsjurist, Sandvik AB, sedan 1 oktober 2014. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Securitas-koncernen 2009–2014, chefsjurist från 2011, Elekta AB 1999–2009, flera ledande befattningar, inklusive chefsjurist. Advokatbyrån Lagerlöf & Leman, 1996–1999.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Personaldirektör, Sandvik AB, sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Personaldirektör, SSAB 2006–2011. Personalchef för den svenska delen av Ericsson 2004–2006. Olika ledande befattningar inom HR och organisationsutveckling för Ericsson-koncernen 1998– 2006.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Know IT.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 14 424.
Direktör forskning och utveckling, Sandvik AB. Ordförande i Sandviks FoU-styrelse. Ingår i koncernledningen sedan april 2014. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör. Anställd på Sandvik sedan 1980. Professor i processmetallurgi vid KTH 1987–1996. Gästprofessor vid Shanghai University, Kina. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Jernkontorets fullmäktige, styrelseledamot i Stiftelsen för Svensk Järn- och Metallforskning samt Swerea.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 15 665
Direktör tillväxtmarknader, Sandvik AB. Landschef Kina och verkställande direktör Sandvik China Holding Co. Ltd. Ingår i koncernledningen sedan april 2014.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: MBA och kandidatexamen i elektroteknik och elektronik. Anställd på Sandvik sedan 2012. Olika ledande befattningar inom Siemens-koncernen 1987–2012 inklusive chef för Siemens VDO i Kina 1998–2005 och chef för Nokia Siemens Networks i Kina 2007–2012.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Georg Fischer AG.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 14 190.
Chefsjurist, Sandvik AB, till och med 30 september 2014.
Chef för affärsområde Sandvik Mining till och med 18 maj 2014.
Chef för affärsområde Sandvik Venture samt direktör för IT, sourcing och strategi till och med 31 december 2014.
Chef för affärsområde Sandvik Venture från och med 1 januari 2015.
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier avser 31 december 2014. Nuvarande styrelseuppdrag avser uppdrag i bolag utanför Sandvik-koncernen.
Årsstämma hålls torsdagen den 7 maj 2015 klockan 17:00 i Göransson Arena, Sätragatan 15, Sandviken.
Aktieägare som vill delta i stämman ska anmäla detta till bolaget under adress Sandvik AB, c/o Computershare AB, Box 610, 182 16 Danderyd, per telefon 026-26 09 40 vardagar kl. 09:00–16:00 eller på sandvik.se. Anmälan ska vara Sandvik AB tillhanda senast senast torsdagen den 30 april 2015. För att få rätt att delta i årsstämman måste aktieägare senast torsdagen den 30 april 2015 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste torsdagen den 30 april 2015 hos Euroclear
Sweden AB tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Observera att förfarandet också gäller aktieägare som utnyttjar banks aktieägardepå och/ eller handlar via internet.
Vid anmälan ska namn, personeller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt eventuella biträden uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt, bör denna skickas till Sandvik AB före årsstämman.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2015 ska besluta om utdelning med 3,50 kronor per aktie.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås måndagen den
11 maj 2015. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen betalas ut fredagen den 15 maj 2015. Utdelningen skickas till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med flera. För att underlätta utdelningsredovisningen bör aktieägare som ändrat adress meddela detta till sin bank i god tid före avstämningsdagen.
Årsredovisningen är tillgänglig på sandvik.se (svensk version) och sandvik.com (engelsk version), där den även kan beställas i tryckt form.
| 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fakturerad försäljning, MSEK | 88 821 | 87 328 | 98 529 | 94 084 | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 | 72 289 | 63 370 |
| Förändring, % | +2 | –11 | +5 | +14 | +15 | –22 | +7 | +19 | +14 | +16 |
| varav organisk, % | –2 | –7 | +5 | +20 | +17 | –30 | +5 | +18 | +14 | +14 |
| varav struktur, % | +2 | 0 | 0 | 0 | +1 | 0 | +2 | +3 | +1 | –1 |
| varav valuta, % | +2 | –5 | 0 | –5 | –2 | +10 | 0 | –2 | –1 | +3 |
| Rörelseresultat, MSEK | 10 120 | 8 638 | 13 490 | 10 148 | 11 029 | –1 412 | 12 794 | 14 394 | 12 068 | 9 532 |
| % av fakturering | 11 | 10 | 14 | 11 | 13 | –2 | 14 | 17 | 17 | 15 |
| Resultat efter finansiella intäkter | ||||||||||
| och kostnader, MSEK | 8 264 | 6 753 | 11 516 | 8 179 | 9 412 | –3 472 | 10 577 | 12 997 | 11 113 | 8 819 |
| % av fakturering | 9 | 8 | 12 | 9 | 11 | –5 | 11 | 15 | 15 | 14 |
| Årets koncernresultat, MSEK | 5 992 | 5 008 | 8 107 | 5 861 | 6 943 | –2 596 | 7 836 | 9 594 | 8 107 | 6 392 |
| Eget kapital1), MSEK | 36 672 | 33 610 | 32 536 | 31 264 | 33 813 | 29 957 | 36 725 | 29 823 | 27 198 | 24 5072) |
| Soliditet1), % | 34 | 36 | 31 | 32 | 38 | 33 | 36 | 35 | 41 | 41 |
| Nettoskuldsättningsgrad3), ggr | 0,7 | 0,7 | 0,6 | 0,7 | 0,7 | 1,0 | 0,9 | 1,0 | 0,6 | 0,7 |
| Kapitalomsättningshastighet1), % | 89 | 89 | 97 | 100 | 92 | 73 | 101 | 112 | 115 | 112 |
| Likvida medel, MSEK | 6 327 | 5 076 | 13 829 | 5 592 | 4 783 | 7 506 | 4 998 | 2 006 | 1 745 | 1 559 |
| Avkastning på eget kapital1), % | 17,4 | 15,3 | 25,3 | 18,5 | 22,1 | –7,9 | 24,8 | 34,4 | 31,8 | 27,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1), % | 13,4 | 12,6 | 19,8 | 16,0 | 17,4 | –1,3 | 19,9 | 27,0 | 27,6 | 23,7 |
| Investeringar i anläggningar4), MSEK | 4 703 | 4 185 | 4 820 | 4 994 | 3 378 | 4 006 | 6 634 | 4 811 | 4 175 | 3 665 |
| Investeringar totalt4), MSEK | 7 537 | 4 674 | 4 859 | 5 332 | 4 493 | 6 161 | 7 766 | 9 480 | 5 455 | 3 950 |
| Kassaflöde från den löpande | ||||||||||
| verksamheten4), MSEK | 9 515 | 5 133 | 11 892 | 7 764 | 12 149 | 11 792 | 9 335 | 5 076 | 7 741 | 7 266 |
| Kassaflöde, MSEK | 1 039 | –8 656 | 8 450 | 907 | –2 642 | 2 471 | 2 764 | 179 | 357 | –380 |
| Antal medarbetare 31/12 | 47 318 | 47 338 | 48 742 | 50 030 | 47 064 | 44 355 | 50 028 | 47 123 | 41 743 | 39 613 |
1) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrade redovisningsprinciper.
Totalt eget kapital inklusive minoritetens andel.
3) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrad definition. För definitioner, se sid 132.
4) Från och med 2006 exklusive rental fleet.
(Alla historiska belopp är omräknade
| med hänsyn till split 5:1.) | |
|---|---|
| SEK | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat1) | 4,79 | 4,00 | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 | 6,45 | 4,95 |
| Resultat efter utspädning2) | 4,79 | 4,00 | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,29 | 7,65 | 6,45 | 4,90 |
| Eget kapital3) | 29,1 | 26,7 | 25,9 | 25,2 | 27,5 | 24,4 | 30,00 | 24,10 | 22,00 | 19,80 |
| Utdelning (2014 enligt förslag) | 3,50 | 3,50 | 3,50 | 3,25 | 3,00 | 1,00 | 3,15 | 4,00 | 3,25 | 2,70 |
| Direktavkastning4), % | 4,6 | 3,9 | 3,4 | 3,8 | 2,3 | 1,2 | 6,4 | 3,6 | 3,3 | 3,6 |
| Utdelningsandel5), % | 73 | 88 | 54 | 70 | 54 | — | 50 | 52 | 50 | 55 |
| Börskurser Sandvik-aktien, årshögsta | 97 | 108 | 107 | 135 | 133 | 90 | 108 | 151 | 106 | 79 |
| årslägsta | 74 | 79 | 82 | 73 | 76 | 41 | 42 | 96 | 71 | 54 |
| vid årets slut | 76,40 | 90,70 | 103,50 | 84 | 131 | 86 | 49 | 111 | 100 | 74 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 254,4 | 1 254,4 | 1 254,4 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 |
| Genomsnitt antal aktier (miljoner) | 1 254,4 | 1 254,4 | 1 245,9 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 216,9 |
| P/E-tal6) | 15,9 | 22,7 | 15,9 | 18,2 | 23,5 | — | 7,8 | 14,5 | 15,4 | 15,0 |
| Börskurs i % av eget kapital 2) 7) | 261 | 340 | 400 | 333 | 476 | 352 | 163 | 462 | 452 | 374 |
1)Årets resultat per aktie. konvertibelprogram.
2) Årets resultat per aktie efter utspädning av utestående
3) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrade redovisningsprinciper.
4)Utdelning dividerad med börskursen vid årets slut.
5)Utdelning dividerad med resultat per aktie.
6) Börskursen vid årets slut i relation till resultat per aktie. 7) Börskursen vid årets slut i procent av eget kapital per aktie. Kompletterande definitioner, se sid 132.
| FAKTURERING | RÖRELSERESULTAT OCH RÖRELSEMARGINAL | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 MSEK |
2013 MSEK |
2012 MSEK |
2011 MSEK |
MSEK | 2014 % |
MSEK | 2013 % |
MSEK | 2012 % |
MSEK | 2011 % |
|
| Sandvik Machining Solutions | 30 856 | 28 543 | 28 482 | 28 171 | 6 159 | 20 | 5 205 | 18 | 6 256 | 22 | 6 347 | 23 |
| Sandvik Mining | 26 831 | 30 744 | 37 762 | 32 232 | 2 398 | 9 | 2 743 | 9 | 6 004 | 16 | 5 189 | 16 |
| Sandvik Materials Technology | 14 907 | 14 035 | 15 366 | 16 339 | 1 880 | 13 | 1 270 | 9 | 592 | 4 | –642 | –4 |
| Sandvik Construction | 8 553 | 8 601 | 9 683 | 9 249 | 45 | 1 | 110 | 1 | 748 | 8 | 58 | 1 |
| Sandvik Venture | 7 658 | 5 394 | 7 194 | 8 056 | 888 | 12 | 606 | 11 | 1 238 | 17 | –21 | –0 |
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i relation till totalt kapital.
Räntebärande kort- och långfristiga skulder (exklusive nettoavsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel, dividerat med eget kapital exklusive ackumulerade aktuariella vinster/förluster hänförliga till förmånsbaserade pensionsplaner efter skatt inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Fakturering dividerad med genomsnittligt totalt kapital.
Genomsnittligt rörelsekapital dividerat med faktureringen i det senaste kvartalet uppräknat till årstakt.
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.
Årets koncernresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året.
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Summan av lager, kundfordringar och leverantörskrediter samt övriga icke räntebärande fordringar och skulder exklusive skattefordringar och skatteskulder.
Har du synpunkter på vår årsredovisning, är du välkommen att höra av dig till oss på Group Communications, 08 456 11 00 eller [email protected].
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.