Annual Report • Apr 2, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
lindab | lorem ipsum
Till den danska logistikkoncernen DSV:s nybyggda huvudkontor i Hedehusene, strax utanför Köpenhamn, har Lindab levererat en komplett inneklimatlösning med bland annat 350 Premum kylbafflar specialanpassade för LED-belysning samt hela kanalsystemet inklusive kanaler, detaljer och ljuddämpare. Byggnaden är ett exempel på att funktion, estetik och hög kvalitet går att förena i ett modernt och energisnålt inneklimatsystem.
| Ett Lindab | 2 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| VD har ordet | 6 |
| Erbjudande | 8 |
| Värdekedja | 10 |
| Globala drivkrafter | 12 |
| Marknad | 14 |
| Strategi | 18 |
| Riskhantering | 32 |
| Lindabaktien | 34 |
| Femårsöversikt | 36 |
| Bildreportage | 37 |
| Lindab Life | 38 |
| GRI-index | 43 |
| Styrelseordförandens kommentar | 44 |
| Bolagsstyrningsrapport | 45 |
| Information till aktieägare | 54 |
| Finansiella rapporter med förvaltningsberättelse, noter och revisionsberättelse |
55–110 |
| Ordlista | 111 |
| Lindabs resa | 112 |
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
1
På Lindab drivs vi av en vilja att hela tiden skapa förbättringar. Dels för alla de kunder och partners som använder våra produkter och lösningar, dels för alla de människor som bor eller arbetar i våra byggnader. Vi förenklar byggandet och vi bidrar till att skapa ett hälsosamt inneklimat. Det innebär att mindre resurser används, till nytta för miljön, och att människor mår bättre. Vår vision, optimal komfort, handlar om att uppnå bästa möjliga innemiljö, där frisk luft givetvis är en förutsättning. Med passion och kunskap ökar vi nu våra satsningar för att kunna erbjuda marknadens bästa inneklimatlösningar i sunda hållbara byggnader.
Lindab är en ledande leverantör av produkter och systemlösningar för förenklat byggande och bättre inneklimat med Europa som huvudmarknad. Genom en tät dialog med kunderna, en platt organisation, kunniga medarbetare och en stark företagskultur utvecklas lösningar för lägre miljöpåverkan och ökat kundvärde.
Lindab Topline
Lindab Seamline
Övriga marknader
Norden 46 %
3 %
Försäljning, marknad
Västeuropa 30 %
CEE/CIS 21 %
13 %
Utvecklar och säljer kompletta lösningar för byggsystem och inneklimat såväl som bygg- och ventilationsprodukter för alla typer av byggnader.
Lindabmedarbetare
Utvecklar och säljer kompletta och monteringsfärdiga stålbyggnadssystem för yrkesbyggnader i Västeuropa och CEE/CIS.
Nybyggnation och renovering
Entreprenör/Installatör
Marknadssegment
I februari 1959 registrerades AB Lidhults Plåtindustri som företag i den lilla byn Grevie på Bjärehalvön där Lindabs huvudkontor finns än idag.
87 %
Sedan starten i Grevie för över 50 år sedan har Lindab expanderat världen över och finns idag representerat på 155 platser i 32 länder.
Koncernen omsatte 7 003 MSEK 2014, vilket var en ökning med 7,4 procent jämfört med föregående år. Även resultatet efter skatt ökade.
Lindab Solus
Lindab Indomo
En stor andel av koncernens försäljning sker genom de egna 127 filialerna, vilka säljer ventilations- och/ eller byggprodukter.
Av koncernens 4 587 medarbetare vid årets slut var 77 procent anställda utanför Sverige. Efter Sverige är Tjeckien det land som har flest Lindabmedarbetare.
Lindabaktien, som är noterad på Midcap-listan på NASDAQ OMX Nordic, steg med 3,5 procent 2014. Antalet aktieägare fortsatte att öka.
Försäljningsintäkterna ökade med 7,4 procent till 7 003 MSEK (6 523). Justerat för valuta och struktur uppgick ökningen till 5 procent. Exklusive engångskostnader på 30 MSEK (46) minskade rörelseresultatet (EBIT) marginellt till 497 MSEK (498) och rörelsemarginalen uppgick till 7,1 procent (7,6). Engångskostnaderna inkluderar främst strukturåtgärder. Resultatet efter skatt ökade med 21,5 procent till 283 MSEK (233). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 278 MSEK (620). För räkenskapsåret föreslås en utdelning om 1,10 kronor (0).
Fördelning tillväxt, varav:
Finansiella nyckeltal
Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter1
Rörelsemarginal (EBIT), exkl. engångsposter, %1
1) För engångsposter se tabell sidan 63.
Vidare kommentarer återfinns på sid 61–68.
) 497 498 0
) 7,1 7,6
MSEK om inget annat anges 2014 2013 Förändring % Försäljningsintäkter 7 003 6 523 7,4
Rörelseresultat (EBITDA) 625 609 2,6 Rörelseresultat (EBITA) 467 452 3,3
Resultat före skatt (EBT) 386 329 17,4 Årets resultat 283 233 21,4 Kassaflöde från löpande verksamhet 278 620 –55,2
Eget kapital 3 344 2 967 12,7 Nettoskuld 1 746 1 612 8,3
Medelantal anställda 4 541 4 368 4
Organisk, % 5,0 –1 Förvärvad/avyttrad, % 0,0 1 Valutaeffekt, % 2,0 –2
Rörelsemarginal (EBITA), % 6,7 6,9
Avkastning på eget kapital, % 9,0 8,5 Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,9 9,1 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,5
2010 2011 2012 2013 2014
Försäljningen ökade med 12 procent till
1 506 MSEK (1 341) och rörelsemarginalen blev 4,0 procent (1,0). Det bästa första kvartalet sedan 2008.
Försäljningen ökade med 7 procent till 1 757 MSEK (1 643) och rörelsemarginalen blev 7,1 procent (8,0). Oro i Ryssland påverkade orderingången.
Försäljningen ökade med 9 procent till 1 904 MSEK (1 753) och rörelsemarginalen blev 11,0 procent (11,1). Ny strategi och nya finansiella mål lanserades.
Försäljningen ökade med 3 procent till 1 836 MSEK (1 786) och rörelsemarginalen blev 5,6 procent (8,8). Förvärv av MP3. Svagt i Ryssland och Vitryssland.
| − | Svag utveckling i Ryssland | ||
|---|---|---|---|
| --- | -- | -- | ---------------------------- |
Försäljningen ökade med 11 procent. Bättre förutsättningar på stora marknader som Sverige och Tyskland och ett ökat antal strategiska aktiviteter förklarar den starka utvecklingen. Rörelseresultatet exklusive engångsposter ökade med 31 procent till den högsta nivån sedan 2008.
| Nyckeltal | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 6 084 | 5 496 |
| Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter, MSEK | 471 | 360 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exkl. engångsposter, % | 7,7 | 6,6 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 239 | 62 |
| Antal anställda | 3 830 | 3 605 |
Försäljningen minskade med 11 procent, främst på grund av en svag utveckling i Ryssland. Aktiviteter för att öka marknadsdiversifieringen innebar att andra viktiga marknader som Tyskland och Polen visade god tillväxt. Rörelseresultatet påverkades av lägre försäljningsnivå och en svag rubel.
| Nyckeltal | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 919 | 1 027 |
| Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter, MSEK | 52 | 159 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exkl. engångsposter, % | 5,7 | 15,5 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 24 | 26 |
| Antal anställda | 709 | 718 |
17 november 2014 VD Anders Berg presenterar Lindabs nya strategi för medarbetare vid produktionsenheten i Grevie, Sverige.
Det har varit ett händelserikt år. Samtidigt som vi arbetat fram och lanserat en strategi som ska göra oss till en ledande leverantör av kompletta ventilationslösningar och flyttat fram positionerna inom segment Products & Solutions, har vi fått uppleva motgångar på grund av utvecklingen i Ryssland.
Products & Solutions, som stod för 87 procent av försäljningen, ökade inom samtliga produktområden och geografiska regioner under året. Inom segmentet arbetar vi över hela Europa och med kunder, såsom plåtslagare, ventilationsinstallatörer, konsulter och arkitekter, som på daglig basis har behov av våra produkter och tjänster. Marknaden följer relativt väl byggkonjunkturen, med en viss fördröjning. Building Systems verksamhet är av helt annan natur. Den är projektbaserad med långa besluts- och planeringsprocesser, och har hög exponering i CIS-regionen. Utvecklingen mellan kvartalen kan variera kraftigt. Eftersom Ryssland är Building Systems största marknad har förstås det som skett i den ryska ekonomin fått stor effekt, vilket blev särskilt kännbart mot slutet av året. Osäkerheten har gjort att projekt skjutits på framtiden eller dragits tillbaka. För att nå större stabilitet har vi genomfört åtgärder för att minska kostnader och öka exponeringen i andra regioner. Samtidigt har vi kvar vår långsiktiga tro på den ryska marknaden. När tilltron till Ryssland återvänder ska vi vara på plats med ett ännu bredare erbjudande än idag.
Den underliggande tillväxten i Europas byggsektor är fortsatt osäker. Vi ser en högre aktivitet på några av våra viktigaste marknader som Sverige, Norge och Storbritannien men generellt sett är det fortsatt blygsamma tillväxtutsikter som gäller från prognosmakarna. Med en platt organisation, ett brett distributionsnät och erbjudande, och genom täta kundkontakter har vi kunnat ta marknadsandelar inom viktiga områden som bygg- och inneklimatlösningar. Vår försäljning av inneklimatlösningar ökade med 10 procent 2014. Ett snabbt växande behov hos våra kunder och användare av hälsosam luft, högre energieffektivitet och intelligenta lösningar är några av de långsiktiga trender vi identifierat, och som vi ska bli ännu bättre att ta tillvara på.
Den synen kan kort sammanfatta varför vi under året genomfört ett omfattande arbete med att ta fram en ny strategi och nya finansiella mål. Vi har gått igenom våra svagheter och styrkor och sett över vilka områden vi behöver bli bättre inom för att kunna leverera i enlighet med ett av våra övergripande mål – att bli en leverantör av kompletta ventilationslösningar. Det råder idag en intensiv aktivitet inom hela koncernen där initiativ och aktiviteter lanseras i en snabb takt för att bland annat effektivisera försörjningskedjan, anpassa erbjudandet i olika regioner, utveckla innovationsförmågan och stärka kompetensen hos de team som ska göra jobbet. Och vi har redan börjat leverera i enlighet med strategin – beslutat om neddragningar inom mindre lönsamma verksamheter, tillsatt nya landschefer, lyft produktutvecklingen till en ny nivå och förvärvat företag inom ventilationslösningar. Vi har en stark och unik position redan idag, och genom att ytterligare utveckla vår tekniska kunskap och göra fler kompletterande förvärv ska vi stärka positionen för att på sikt bli marknadsledande som helhetsleverantör av kompletta ventilations- och inneklimatlösningar.
Vi har starka Lindabteam på plats, och vi har en strategi som ska se till att vi fortsätter växa, med rätt erbjudande för varje marknad, och med en allt bättre lönsamhet. Den omfattande transformering av Lindab vi nu påbörjat kräver allas engagemang, även om det handlar om att göra det vi alltid gjort, ända sedan starten 1959, att förenkla för kunderna och skapa optimal komfort för alla de människor som ska vistas i våra byggnader.
Grevie, mars 2015
Anders Berg VD och koncernchef
"Vi har starka team på plats för att genomföra transformeringen av Lindab."
Inom ventilationsprodukter har Lindab lösningar och system som är energieffektiva, enkla att montera och väl dokumenterade. Ett brett sortiment med både runda och rektangulära system, samt ett stort utbud av tillbehör.
Andel av koncernens försäljning
Lindabs byggprodukter omfattar allt från system för tak, väggar och bjälklag till speciellt utformade detaljer som hängrännor, nitar och skruvar. För vad som än behövs – en takkonstruktion eller en krok för takavvattningssystem – finns alltid en lösning.
Produktsortimentet omfattar tre områden – luftdon, vattenburna klimatsystem och akustik – som syftar till att skapa ett behagligt, friskt och produktivt inomhusklimat. Lindabs lösningar tillhör de mest energieffektiva på marknaden.
Andel av koncernens försäljning
Lindabs breda produktportfölj med enkla, smarta lösningar skapar tillsammans med service, support och tillgänglighet ett erbjudande som förenklar byggandet av täta, energieffektiva hus.
Ett brett utbud av ekonomiska, funktionella, enkla och miljöanpassade byggnadslösningar för både bostäder och kommersiella fastigheter. Beroende på behov levereras skräddarsydda eller standardiserade lösningar.
127 filialer och försäljningskontor
Centrala och regionala produktionsanläggningar
Vi förenklar byggandet och erbjuder energieffektiva lösningar …
FoU-anläggningar
E-handel, programvarulösningar och distributionscenter
11
Lindabs produkter och lösningar säljs och distribueras på många olika sätt, och kan variera stort beroende på segment och marknad. Gemensamt är att Lindab för en tät dialog med samtliga kundgrupper i syfte att optimera erbjudandet i varje kanal för att skapa högsta möjliga kundvärde.
Fem tydliga trender i världen som påverkar Lindabs verksamhet och tillväxtmöjligheter
Globaliseringstrycket blir allt starkare världen över med effekter inom i stort sett alla områden. Att ha förståelse för hur olika globala trender påverkar den egna verksamheten är avgörande för hur Lindab ska kunna stärka positionen på en konkurrensutsatt marknad. En snabb befolkningsökning och urbanisering, krav på allt högre energieffektivitet samt teknik för intelligentare byggnader och material innebär såväl utmaningar som möjligheter. Genom ett fortsatt starkt fokus på att förenkla för kunderna och att utveckla kompletta lösningar för ett optimalt inneklimat har Lindab stora möjligheter att generera högre lönsamhet och tillväxt under de kommande åren.
Stora möjligheter att utveckla lösningar som minskar kostnaderna och att differentiera erbjudandet genom att gå längre än att bara "vara grön" – vilket är en hygienfaktor idag.
Drivs av förbättrad och billigare teknologi och "Internet of things". Har en stark koppling till miljöomställningen och kunders växande krav på bekvämlighet.
Prefabricering och modularisering ger en effektivare byggprocess med mindre tid på plats. Växande behov av smarta byggnader och städer skapar en bas för innovation.
Dramatiskt ökad efterfrågan på bostäder, energi och infrastruktur, men också ett akut behov av lösningar för renare luft och en hållbar tillväxt för städer.
Ojämn återhämtning bland utvecklade ekonomier och dämpad byggsektor i många länder. Stora infrastrukturinvesteringar i utvecklingsländer driver global efterfrågan.
Den globala HVAC-marknaden väntas växa med 6 procent om året till 2018.*
Byggnader står för den överlägset största andelen av koldioxidutsläppen i samhället. Att minska förbrukningen av fossila bränslen vid uppvärmning och göra byggnader mer energieffektiva blir dessutom ännu viktigare när vi beaktar den fortsatt höga globala befolkningstillväxten och urbaniseringen. Lågenergibyggnader och andra lösningar som kraftigt minskar miljöpåverkan är nödvändiga, och ofta handlar det om att genomföra många små förbättringar som tillsammans ger stor effekt. Men mer innovation behövs, bland annat genom att utnyttja ny teknik. Ventilationsbranschen behöver till exempel bidra med nya lösningar som både skapar ett bättre inneklimat och sparar energi. Vår ambition på Lindab är att vara med och driva den utvecklingen."
Göran Hultmark, Utvecklingschef Indoor Climate Solutions Adjungerad professor i ventilation vid Aalborg Universitet Köpenhamn
* HVAC = värme, ventilation och luftkonditionering Källa: Freedonia
Lindab finns där kunderna finns. En effektiv distribution och lokal närvaro är avgörande i arbetet med att erbjuda de drygt 20 000 kunderna i 60 länder rätt lösningar. Lindabs växande projektförsäljning och ett nätverk med 127 filialer, 286 byggentreprenörer och över 2 000 återförsäljare utgör en viktig konkurrensfördel och skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt.
Ryssland
Finland
Lindab utvecklar det egna filialnätverket genom att öka den lokala tillgängligheten och skapa ett ännu bättre och bredare erbjudande. Målet är att på varje filial kunna erbjuda produkter och tjänster som täcker kundernas hela behov.
Ålesund, Norge Basel, Schweiz Paris och Nantes, Frankrike Bratislava, Slovakien Istanbul, Turkiet Moskva, Ryssland
I Norden, som är Lindabs försäljningsmässigt största region, är marknadspositionen stark inom såväl ventilation som byggprodukter och -lösningar. Varumärket Lindab är etablerat och välkänt och förknippas med hög kvalitet. I Sverige och Norge säljs både ventilations- och byggprodukter på samtliga 37 filialer. Delar av produktsortimentet finns även hos olika återförsäljare. Det sker dessutom en omfattande direktleverans ut till byggplatserna, där produkterna distribueras från centrala och lokala produktionsenheter. I Farum i Danmark finns Lindabs kompetenscenter för inneklimatlösningar, med ett avancerat ljudlaboratorium.
Lindabs försäljning i Norden ökade med 8 procent under 2014 men varierade stort mellan länderna. På den största marknaden Sverige påverkades försäljningen positivt av en ökad byggaktivitet inom främst segmentet bostäder. Även i Norge gav en hög byggaktivitet högre försäljning. En svag makroekonomisk utveckling gav negativ försäljningstillväxt i Finland. I Danmark började byggmarknaden återhämta sig under året, men då Lindab är sencykliskt minskade försäljningen marginellt. Försäljningen av inneklimat- och bygglösningar fortsatte att utvecklas mycket starkt i regionen.
Folkmängd: 25 milj Byggaktivitet: +2,1 % Bygginvesteringar per capita: 3 863 EUR
*Källa: Euroconstructs prognos november 2014.
Den svenska byggmarknaden utmärkte sig med en mycket stark utveckling. Nybyggnationen av bostäder i Sverige ökade med uppskattningsvis drygt 20 procent medan den minskade i Norge och Finland. Nybyggnationen av yrkesbyggnader ökade i alla länder men mest i Sverige. Marknaden för renovering uppvisade en stabil ökning inom både yrkesbyggnader och bostäder i hela regionen. I Finland minskade den totala byggaktiviteten för tredje året i rad, precis som landets BNP.
I Västeuropa har Lindab, via förvärv och organisk expansion, byggt upp en omfattande verksamhet inom främst ventilation. De största marknaderna är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Nätverket av 46 filialer i regionen säljer i huvudsak ventilationsprodukter och är anpassat utifrån varje marknads speciella behov. I regionen finns även en betydande och växande projektförsäljning. Försäljningen av byggprodukter är liten men växer i exempelvis Storbritannien och Frankrike. Segment Building Systems säljer stålbyggnadslösningar i hela regionen, med Tyskland som största marknad. Konceptet för parkeringshus har haft en god utveckling i Västeuropa.
Försäljningen ökade med 20 procent 2014, vilket var en kraftig förbättring jämfört med föregående år och omfattade båda segmenten. Utvecklingen var särskilt stark på Lindabs största marknader Storbritannien, Frankrike och Tyskland. I Tyskland ökade försäljningen till följd av genomförd omorganisation, strukturåtgärder och den i segment Building Systems ökade marknadsdiversifieringen. Försäljningen av inneklimatlösningar i regionen ökade men från låga nivåer.
Folkmängd: 377 milj Byggaktivitet: +0,7 % Bygginvesteringar
*Källa: Euroconstructs prognos november 2014.
Det var en fortsatt stor spridning i byggaktiviteten i regionen. Medelhavsländerna, inklusive Frankrike, uppvisade fortsatt negativ tillväxt. Däremot var utvecklingen stark i Storbritannien och på Irland, där bygginvesteringarna, framför allt inom bostäder, tagit fart igen efter flera års nedgång. I Tyskland ökade bostadsbyggandet med närmare 8 procent. Marknaden för renovering ökade i alla länder utom i Spanien. I Spanien har byggaktiviteten halverats på fyra år. per capita: 2 295 EUR Yrkesbyggnader
Lindab har en stark position inom byggprodukter i CEE, främst inom takbeklädnad och takavvattning i Ungern, Rumänien, Tjeckien, Slovakien och Polen. Produkterna säljs främst via 520 distributörer. Genom förvärvet av Centrum Klima under 2012 har Lindab även byggt upp en betydande försäljning av ventilationsprodukter i Polen. I Ryssland och CIS har Lindab en ledande nischposition inom kompletta stålbyggnadssystem under varumärket Astron. Systemen säljs genom key accounts och via ett nätverk av byggentreprenörer. På den ryska marknaden har försäljning av bygg- och ventilationsprodukter påbörjats i liten skala, och ett nytt kompetens- och distributionscenter har öppnats i Moskva.
Försäljningen i CEE/CIS minskade med 7 procent 2014, framför allt beroende på oron och den negativa marknadsutvecklingen i Ryssland. Försäljningen i Ryssland och Vitryssland föll med sammanlagt 37 procent. På Lindabs största marknad i CEE, Polen, ökade försäljningen som ett resultat av strategiska aktiviteter för att öka marknadsdiversifieringen. Övriga marknader i CEE utvecklades svagt.
Folkmängd: 64 milj Byggaktivitet: +2,4 % Bygginvesteringar
*Källa: Euroconstructs prognos november 2014. Avser endast Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien.
Officiell statistik finns inte för CIS, men situationen i Ryssland fick byggaktiviteten att dämpas kraftigt i landet och i andra CIS-länder under 2014. I CEE uppvisade Ungern en stark utveckling, från låga nivåer, inom såväl bostäder som yrkesbyggnader. I en stor och sedan länge mer stabil ekonomi som Polen låg byggaktiviteten i nivå med BNPtillväxten, medan länder som Slovakien och Tjeckien uppvisade en negativ byggaktivitet trots stabil BNP-tillväxt. per capita: 758 EUR Yrkesbyggnader
18
I en värld där det blir allt viktigare med lösningar som bidrar till att begränsa resursutnyttjandet och minska miljöpåverkan har Lindab en viktig roll att fylla. Lindabs vision uttrycker en ambition som genomsyrar arbetet inom alla delar av företaget, vilken baseras på ansvarsfulla och starka kärnvärden med en stabil grund av medarbetare, produkter, produktion, processer och distribution.
Som en del i Lindabs arbete med att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter har nya finansiella mål fastställts. Målen sträcker sig över en konjunkturcykel, och består av ett tillväxt-, ett lönsamhets- och ett kapitalmål. Målen ska bidra till att öka Lindabs finansiella styrka och att ytterligare stärka kunderbjudandet.
*Säsongsjusterad nettoskuld = genomsnittlig nettoskuld för året, samt EBITDA justerad för rapporterade engångsposter.
2010 2011 2012 2013 2014 -10
Lindab ska dela ut 30 procent av bolagets nettoresultat med beaktande av bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov. För 2014 föreslås en utdelning om 1,10 kronor per aktie, vilket motsvarar 30 procent av nettoresultatet.
Lindab har idag en stark plattform att bygga vidare på. Den nya matrisorganisation som införts har lett till snabbare beslutsvägar, tydligare kundfokus och ett större helhetsperspektiv i alla delar av koncernen. Dessutom har en förbättrad finansiell position skapat handlingsutrymme för tillväxt, både organiskt och genom förvärv. För att kunna stärka marknadspositionerna ytterligare och nå de finansiella målen lanserades i slutet av 2014 en ny strategi.
Lindabs nya strategi omfattar perioden 2015–2020 och innebär en långsiktig ompositionering för att skapa större mervärde för fler intressenter och utvidga Lindabs andel i värdekedjan. Strategin bygger på interna styrkor och unika möjligheter att tillvarata tydliga globala trender såsom ökad efterfrågan på energieffektiva och intelligenta byggnader. I korthet omfattar strategin fem fokusområden där Lindab har stora möjligheter att flytta fram positionerna och därmed kunna generera högre lönsamhet och tillväxt. Som en del av strategin ingår ett ökat fokus på förvärv. Dessa ska komplettera och stödja övriga initiativ inom de olika fokusområdena, främst Market Excellence och Solutions. Samtliga fyra förvärv som genomfördes 2014 – MP3 S.r.l., Bjarnes System AB, Klimasystem AS och NovoClima – syftar till att stärka implementeringen av strategin.
Den nya strategin fokuserar på fem områden där Lindab ska flytta fram positionerna och som möter olika trender och kundbehov på marknaden. Varje fokusområde innefattar flera initiativ som sträcker sig över olika tidsperioder och till vilka det är kopplade ett antal aktiviteter. Läs mer på sid 22–31.
Med hjälp av det starka distributionsnätverket och breda produkterbjudandet, samt de många och nära kundrelationerna, ska positionerna flyttas fram på samtliga marknader.
Förädlingskedjan med inköp, produktion, logistik och distribution – ska med kundfokuserad helhetssyn och med hjälp av förenkling, rationalisering samt innovation, skapa högre värde.
Genom att nyttja styrkan i Lindabs erbjudande inom ventilation och inneklimat, med stark FoU och kundanpassad tillverkning, ska kompletta lösningar till allt fler kundsegment erbjudas.
Att inom alla delar av verksamheten skapa en långsiktigt innovativ kultur för att generera idéer, såväl banbrytande som stegvisa förbättringar, ska säkra framtida tillväxt och lönsamhet.
Starkt ledarskap, varumärke, kultur och satsningar på personalutveckling ska skapa rätt förutsättningar för att säkra att Lindab har det bästa teamet för sin verksamhet.
Lindab ska vara det självklara valet för kunderna i de olika marknadssegmenten, och ambitionen är hög vad gäller framtida tillväxt. För att lyckas behöver Lindab bli ännu bättre på att anpassa erbjudandet på varje enskild marknad samt stärka varumärket och genomföra selektiva förvärv.
Lindab verkar på 32 marknader av olika karaktär vad gäller mognad, dynamik och regleringar. Att skapa en djup förståelse för varje marknads unika förutsättningar är nödvändigt för att kunna fortsätta driva försäljningen i ett dämpat marknadsklimat. Att bidra till att driva förändringar som skärper kraven på energieffektivitet och ventilation för en bättre boende- och arbetsmiljö är en viktig del och en utveckling som Lindab möter med sitt breda erbjudande inom området.
En viktig framgångsfaktor är hur Lindab optimerar sina olika försäljningskanaler på varje marknad. En omfattande kund- och marknadssegmentering genomförs i varje land där Lindab är verksamt. Marknader där Lindab bara marknadsför en del av sitt breda erbjudande identifieras och analyseras. På vissa marknader kan det visa sig att det inte är optimalt att sälja en komplett lösning, vilket innebär att Lindab kan fokusera resurserna på andra delar av erbjudandet och andra försäljningskanaler. Genom att utnyttja benchmarking för att lära av varandra ska snabba förbättringar kunna genomföras. I exempelvis Frankrike har försäljningen, trots svag ekonomisk utveckling och stagnation på byggmarknaden, ökat kraftigt under flera år. Styrkorna i denna utveckling kan appliceras på andra marknader. En annan viktig framgångsfaktor är att öka samtliga medarbetares kunskap om Lindabs erbjudande.
Lindab har ett starkt varumärke, men som ofta uppfattas olika beroende på marknad och kundsegment. Den kartläggning av marknaderna som genomförs har även som syfte att skapa underlag för att fortsätta utveckla koncernens varumärkesplattform. Det handlar i första hand om att avsätta rätt typ av resurser för att stärka Lindabs varumärke på varje enskild marknad. Från –24% till +59%
Lindabs försäljning 2014 varierade stort mellan olika marknader. Av de länder där Lindab har egna bolag var Ryssland svagast, Litauen starkast.
Med Lindabs breda erbjudande och unika kundkontakter finns stor utvecklingspotential på både befintliga och nya marknader. Kundnöjdhet är centralt för Lindab. I kundundersökningen 2014 deltog cirka 2 000 kunder från hela Europa, vilka gav Lindab höga betyg. De främsta anledningarna att kunderna väljer Lindab är den höga kvaliteten på produkterna, följt av leveranssäkerheten och det omfattande erbjudandet.
På en marknad i snabb förändring ökar kundernas krav på förenkling, fart, flexibilitet och tillförlitlighet. Lindab möter kraven och stärker processen för varuförsörjningen. Att genomföra fler initiativ som reducerar miljöpåverkan är en avgörande faktor för att kunna göra lönsamma affärer även i framtiden.
De senaste åren har inneburit dramatiska förändringar i arbetet med leverantörskedjan inom byggbranschen. Affärsklimatet har bland annat blivit mer komplext som ett resultat av kortare ledtider, ökat servicebehov, priserosion och globala kundgrupper med särskilda behov, och dessutom mer osäkert på grund av ökade leverantörsrisker.
Lindab driver ett långsiktigt arbete med att etablera ett hållbart, värdeskapande nätverk av leverantörer som förser Lindabs olika kund- och marknadssegment med en optimal varuförsörjning. I grunden handlar det om att kundernas behov ska styra vad Lindab säljer, och inte att utgå från det som produceras. Arbetet bedrivs i tätt samarbete med teamen inom övriga fokusområden, framför allt Solutions, vars satsningar starkt påverkar hur Efficient Availability bygger sin organisation.
En rad initiativ har lanserats för att stärka Lindabs konkurrenskraft som leverantör. Dessa omfattar att bättre utnyttja hela Lindabs köpkraft, identifiera och aktivera möjliga besparingar inom inköp, etablera den mest kostnadseffektiva globala exponeringen i tillverkningen, utveckla effektiviteten i lagerhanteringen och distributionen, integrera processerna för förädlingskedjan samt centralisera försörjningen av viktiga produktgrupper. För att kunna skapa en snabbare process ska fler tvärfunktionella team etableras, bland annat från inköp och produktion. Det finns även ett stort behov av att stärka analyskraften i organisationen för att kunna göra rätt prognoser för såväl tillverkningen som leveranserna. Uppföljning sker med olika nyckeltal, där Lindabs totala leveransförmåga, kostnaderna i försörjningskedjan och påverkan på sysselsatt kapital bedöms.
Hundra procent transparens från leverantör till kund skapar snabba, anpassade och resurseffektiva leveranser.
viktiga initiativ 2015
25
I linje med Lindabs strategi att effektivisera försörjningskedjan har i ett första steg en standardiserad logistiköversyn, Logistic Excellence Audits, genomförts på fem av koncernens större produktionsenheter. Översynen ska bidra till att driva kontinuerliga förbättringar, skapa stabila rutiner och identifiera så kallad best practice, vilket ofta leder till konkreta förbättringsåtgärder.
Den nya strategin har ett tydligt verksamhetsmål. Lindab ska vara det ledande europeiska företaget som inom valda segment erbjuder kompletta ventilationslösningar för alla kundkategorier såsom slutanvändare, fastighetsägare, föreskrivare, installatörer och byggentreprenörer.
Marknaden för ventilation och inneklimatlösningar växer snabbare än byggmarknaden i övrigt. Utvecklingen drivs av ett ökat behov av högre energieffektivitet och bättre luft för att möta såväl regleringar som användarnas önskemål. Lindabs starka position inom området skapar en unik möjlighet att utveckla erbjudandet för att bli en leverantör av kompletta och unika ventilationslösningar. En "komplett ventilationslösning" är en lösning som består av samtliga delar för att kunna genomföra ett projekt såsom produkter, system, service och kunskap – betydligt mer än att bara sälja och distribuera en produkt direkt från lagerhyllan.
Lindab har historiskt varit en stark tillverkare och leverantör av ventilationssystem för segmentet yrkesbyggnader. För några år sedan inleddes en omfattande satsning på bostadssegmentet. Med denna växte det fram ett behov av att utveckla allt mer kompletta lösningar för att möta ökande krav på bättre inneklimat. Kunskapen från bostäder använder Lindab nu för att utveckla kompletta lösningar även inom andra segment. I ett första skede fokuseras resurserna och kompetenserna inom områden som Brand och Rök samt att komplettera erbjudandet vid försäljningen av behovsstyrda så kallade VAV-system som Pascal.
Den nära kontakten med kunderna har alltid varit en framgångsfaktor för Lindab. Genom att olika funktioner inom Lindab tillsammans för en dialog med kunderna kan nya behov fångas upp och lösningar utvecklas som möter dessa. För att kunna erbjuda kompletta ventilationslösningar behöver, som komplement till den långsiktiga produktutvecklingen, även företag och produktområden förvärvas och möjligheterna till partnerskap ses över. En viktig del är att utveckla kompetensen inom IT-system för automation och kontrollsystem.
N°1
Lindab ska bli den ledande leverantören av kompletta ventilationslösningar inom utvalda segment
27
Jesper Nystrup, Sales Engineer, Lindab Danmark och Ginette Beeck, arkitekt och Project Manager, DSV, i samtal på DSV:s nybyggda huvudkontor utanför Köpenhamn. Den vackra byggnaden har försetts med ett behovsstyrt inneklimatsystem och specialdesignade kylbafflar med infälld LED-belysning från Lindab.
För att kunna dra fördel av starka globala drivkrafter och samtidigt möta en allt hårdare konkurrens, behöver Lindab öka innovationskraften i hela koncernen. Målet är att utveckla en innovationskultur som gör Lindab bäst i branschen på att förstå kundernas framtida behov.
Kostnadseffektiva lösningar och komfortabla, produktiva byggnader är det som gör Lindab framgångsrikt. Lindab ska utveckla attraktiva och effektiva lösningar för installatörer, fastighetsbolag, egnahemsägare och alla de människor som bor och arbetar i byggnaderna. Genom närheten till kunderna har Lindab under åren utvecklat en rad innovationer som bidragit till att förenkla byggandet och minska resursutnyttjandet. Innovation är samtidigt mer än att utveckla allt bättre produkter. Med Lindabs historia av entreprenörskap finns förutsättningar att skapa en innovationskultur som genomsyrar alla delar av företaget och som bidrar till att utveckla såväl innovativa produkter som innovativa sätt att arbeta, ta betalt samt andra beständiga förbättringar. En sådan utveckling skapar ett ännu starkare företag och ökar kundvärdet.
Under året har ett arbete påbörjats med att få processer och metodik på plats för att effektivt kunna hantera idéer och problem i organisationen som kan omsättas i innovationer. En viktig del i arbetet är att skapa en miljö där de medarbetare som kommer med innovativa förslag även får arbeta vidare med och genomföra dessa. Ett annat sätt att skapa engagemang är att etablera en ständig dialog kring innovation i alla olika kanaler och mellan olika enheter i företaget. Besök genomförs även hos ledande innovativa, internationella företag för att hitta goda exempel på en stark innovationskultur.
Lindabs kunder drar inte bara fördel av produktlösningar som förenklar byggandet. De kontinuerliga förbättringar som genomförs i bland annat hanteringen av produktflödet, effektiviseringen av produktionen, materialutveckling och förbättringar i exempelvis ordermottagning leder i slutänden även till ökat värde för kund. En lägre olycksfallsfrekvens, som naturligtvis främst innebär ökad säkerhet för anställda, medför till exempel att ställtiderna minskar, vilket möjliggör snabbare och mer tillförlitliga leveranser.
10%
Av Lindabs försäljning 2020 ska 10 procent komma från innovationer som ännu inte tagits fram.
29
Göran Hultmark, Utvecklingschef Indoor Climate Solutions, och Niclas Ivarsson, utvecklingsingenjör Building Solutions, diskuterar affärsmöjligheterna med den nya innovationen där bilder och logotyper kan överföras på perforerad plåt. Tillverkningen sker i fasadkasettslinjen på Lindabs produktionsenhet i Förslöv, Sverige.
Det finns behov av nya kunskaper och att utveckla olika förmågor för att möta utmaningarna på marknaden. En framgångsrik utveckling av medarbetarna är en nyckelfråga för att Lindab ska kunna genomföra strategierna i samtliga fokusområden och kunna nå sina mål.
Lindab ska ha samma professionella arbetssätt i hela koncernen. Med tyngdpunkt på Ett Lindab har under 2014 koncernövergripande riktlinjer och principer initierats för rekryterings- och introduktionsprocessen, och koncerngemensamma utbildningar har inrättats inom ledarskap och projektledning. Utöver detta finns befintliga initiativ inom talangutvärdering och successionsplanering, som stödjer identifiering och utveckling av potentiella ersättare till nyckelfunktioner.
För att Lindab ska kunna genomföra sin nya strategi krävs ett starkt och dedikerat ledarskap. Ett arbete har påbörjats med att ta fram nya ledarskapskompetenser, One Lindab – One Leadership, som ska tillämpas över hela koncernen. Hösten 2015 kommer en omfattande utbildning av 120 chefer i Lindab påbörjas. Utbildningen, som genomförs i samarbete med extern part, ska bidra till att utveckla kompetens för att stödja implementeringen av den nya strategin och omfattar bland annat träning i ledarskap och affärsmannaskap.
Mångfald och integrering är centralt för att Lindab ska kunna utvecklas i symbios med det samhälle som företaget är en del av och ska påverka. I arbetet med att stärka mångfalden ska en mångfaldspolicy tas fram och stort fokus läggs på att mäta och följa upp olika initiativ inom området. För att öka andelen kvinnor i Lindab kommer ett projekt starta med syfte att lyfta fram kvinnliga förebilder i företaget – framgångsrika enskilda medarbetare eller team.
I konkurrensen om talangerna krävs ett starkt arbetsgivarvarumärke, uppbyggt med värden kring hållbarhet och innovation, och som studenter och arbetssökande gärna vill förknippas med. Lindab utvecklar en attraktiv karriärsajt och ökar aktiviteten i sociala medier. En ökad närvaro på arbetsmarknadsdagar är ett annat prioriterat område, och som sker på de platser där Lindab har betydande verksamhet. Traineeprogram lanseras regelbundet inom olika enheter i koncernen. 120
120 chefer i Lindab ska under 2015 genomgå en omfattande utbildning i ledar- och affärsmannaskap.
Per, Ida, Simon, Malin, Trang och Yahya påbörjade i september 2014 ett nio månader långt traineeprogram på Lindab i Sverige. Programmet ger de unga nyutexaminerade ingenjörerna möjlighet att lära känna företaget från grunden genom att praktisera på olika avdelningar, delta i utbildningar och driva egna projekt.
Att kunna kontrollera och hantera olika risker är en viktig del av verksamheten och en förutsättning för att Lindab ska kunna genomföra sin strategi och nå sina mål. Under 2014 har Lindab bland annat arbetat med åtgärder för att stärka den finansiella situationen och därmed underlätta för framtida tillväxtfrämjande aktiviteter.
För att på ett strukturerat sätt kunna identifiera och förebygga olika risker arbetar Lindab sedan 2012 med ett program för Enterprise Risk Management (ERM), benämnt LindRIM. Det är ett heltäckande program som involverar alla affärsenheter och koncernfunktioner. LindRIM bidrar till att öka medvetenheten i hela organisationen, från operativa beslutsfattare till styrelse, om vilka risker som finns och vilken påverkan de har. Dessutom ökar förståelsen för hur olika risker samspelar.
De risker som identifierats har delats in i fyra övergripande riskområden – operativa risker, strategiska risker, finansiella risker och efterlevnadsrisker. Rapportering, uppföljning och kontroll av de olika riskerna sker genom formellt etablerade rutiner och processer. En tydlig struktur för rapportering av riskerna skapar en grund för ett gemensamt synsätt inom koncernen för vad som ska prioriteras och åtgärdas. Till styrelsen sker rapportering en gång per år.
För samtliga identifierade risker bedöms sannolikhet för att risken inträffar samt påverkan på verksamheten. Riskerna placeras i en matris för att ge en samlad bild av risksituationen i koncernen, och de delas in i tre nivåer som bestämmer den nuvarande riskhanteringen. För varje risk tas ett antal aktiviteter fram i syfte att på såväl kort som lång sikt minska påverkan.
Identifiera risker och hot
Fyra riskområden
Bedöma sannolikhet och påverkan
Ta fram aktiviteter som reducerar påverkan
Hanteringen av riskerna arbetsmiljö och affärsetik har varit fortsatt prioriterade. Identifiering och hantering av nya risker har även kopplats till de olika initiativ, såsom effektiva inköp och leverantörskontroll, som lanserats inom ramen för Lindabs nya strategi. Ett annat viktigt område har varit att ytterligare minska koncernens finansieringsrisk. Nya kreditavtal har ingåtts som innebär en väsentlig förbättring av villkoren både vad gäller marginal och finansiell flexibilitet.
Finansiella kostnader som andel av försäljning
Riskområden med exempel på hantering av väsentlig risk
| Operativa risker | |
|---|---|
| Stålprisutveckling Driftstörningar Kundförluster Tvister IS/IT Produktansvar |
IS/IT För att skydda verksamheten mot risken för "Single point of failure" – om något slår ut Lindabs centrala serverhall i Grevie, varifrån huvuddelen av alla affärs kritiska applikationer körs – har hårdvara och applikationer duplicerats på annan ort och kommunikationslinjer gjorts redundanta så att driften kan styras över och verksamheten fortsätta utan kritiska avbrott eller större störningar. |
| Strategiska risker | |
| Konkurrens Kundbeteende Makroekonomi/marknad |
Makroekonomi/marknad Makroekonomiska kriser kan ge snabba och kraftiga svängningar i byggaktiviteten. Lindab har genom segment Building Systems sedan flera år en stor exponering mot Ryssland. Oron på denna marknad i samverkan med en kraftig försvagning av rubeln har påverkat försäljningen och resultatet negativt. Under 2014 har åtgärder vidtagits för att förbättra kostnadsstrukturen och öka marknadsdiversifieringen inom Building Systems. |
| Finansiella risker | |
| Finansiering Likviditet Ränta Valuta |
Valuta Lindabs verksamhet ger upphov till en valutaeffekt när dotterbolag med annan valuta än SEK räknas om till SEK i koncernredovisningen. Exponeringen är nettot av tillgångar och skulder noterade i andra valutor än SEK. I syfte att minska omräkningsexponeringen har Lindab lånat 110 MEUR och 20 MCHF vilket mot svarar 80 procent respektive 48 procent av nettotillgångarna i EUR respektive CHF. Omräknat till SEK uppgick lånen till motsvarande 1 204 MSEK, vilket innebär att 29 procent av totala nettotillgångarna i utländsk valuta var säkrade. |
| Efterlevnadsrisker | |
| Miljö Affärsetik Arbetsmiljö Internkontroll Skatter |
Arbetsmiljö Lindab har en nollvision beträffande arbetsolyckor. Det förebyggande arbetet med bland annat utbildning, förbättring av skyddsutrustning och föränd rade arbetsrutiner har därför högsta prioritet och genomförs löpande. Effektiviteten följs upp månadsvis med det internationella måttet LTIF som anger antalet olyckor med frånvaro i relation till miljoner arbetade timmar. Under 2014 har LTIF sjunkit från 12,3 till 9,5. |
Läs mer om Lindabs risker och riskhantering i förvaltningsberättelsen på sid 57–60.
Lindabs aktie är sedan den 1 december 2006 noterad på NASDAQ OMX Nordic Stockholm (NASDAQ OMX), och ingår i sektorn Building Products. Under 2014 steg aktiekursen marginellt och antalet aktieägare fortsatte att öka.
Lindabaktien steg med 3,5 procent under 2014. Den högsta kursen noterades till 83,70 SEK den 28 februari och den lägsta kursen till 52,35 SEK den 16 oktober. I genomsnitt omsattes på NASDAQ OMX 261 264 Lindabaktier (111 758) varje handelsdag och omsättningshastigheten under året uppgick till 81 procent (35), att jämföra med Stockholmsbörsens snitt på 67 procent (67). Av den totala handeln i Lindabaktier stod NASDAQ OMX för 92 procent, Chi-X för 6 procent, Turquoise för 1 procent och Bats för 1 procent. Under året omsattes på samtliga marknadsplatser totalt 70,6 miljoner aktier till ett värde av 4,9 miljarder SEK.
Antalet aktieägare ökade under året till 8 202 (7 036). Under de senaste tre åren har antalet aktieägare ökat med 34 procent. Andelen utländskt ägande minskade till 26 procent (28). Den tidigare största aktieägaren ventilationskoncernen Systemair AB avyttrade hela sitt innehav i mars. Lindabs eget innehav av aktier i bolaget uppgick vid årsskiftet till 2 375 838 aktier, motsvarande 3,0 procent av aktiekapitalet. Koncernledningen äger 113 390 aktier och för information om prestationsbaserade aktiesparprogram för ledande befattningshavare, läs mer i not 6 på sid 90.
Aktiekapitalet i Lindab var vid årsskiftet 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och berättigar till en röst.
För verksamhetsåret 2014 föreslår styrelsen en utdelning om 1,10 SEK. För såväl 2012 som 2013 lämnades ingen utdelning. Lindabs nya utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 30 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.
För mer och aktuell information om aktien se www.lindabgroup.com
Efter en uppgång med 67 procent 2013 steg Lindabaktien med 3,5 procent på årsbasis 2014. De faktorer som främst påverkade kursutvecklingen under året var:
Vid årsskiftet följde 7 (8) analytiker Lindab, varav 4 (4) hade rekommendationen Köp, 3 (3) rekommendationen Behåll och 0 (1) rekommendationen Sälj/Minska för Lindabaktien.
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
|||||
| Creades | 7 870 782 | 10,3 | 10,3 | ||||
| Lannebo Fonder | 6 883 823 | 9,0 | 8,6 | ||||
| Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL | 4 997 781 | 6,5 | 7,8 | ||||
| Skandia | 4 680 066 | 6,1 | 5,3 | ||||
| Swedbank Robur fonder | 4 552 895 | 6,0 | 5,1 | ||||
| IF Skadeförsäkring | 3 890 055 | 5,1 | 4,8 | ||||
| Övriga | 43 456 580 | 56,9 | 46,1 | ||||
| Totalt antal utestående aktier* | 76 331 982 | 100,0 | 100,0 | ||||
* Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav.
Geografisk fördelning av ägande, %
| SEK/aktie om inget annat anges | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 |
| Resultat per aktie1) | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 |
| Utdelning | 1,102) | - | - | 1,00 | 1,00 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 |
| Direktavkastning, %3) | 1,68 | ET | ET | 2,67 | 1,13 | ET | 5,67 | 3,57 | 2,50 |
| Utdelning i %1) | 30,0 | ET | ET | 82,4 | 277,8 | ET | 28,4 | 45,9 | 43,7 |
| Börskurs, vid periodens slut | 65,60 | 63,40 | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 |
| Högsta börskurs | 83,70 | 65,20 | 57,95 | 95,80 | 105,00 | 91,00 | 163,00 | 205,00 | 132,00 |
| Lägsta börskurs | 52,35 | 42,17 | 37,17 | 31,84 | 61,25 | 40,00 | 36,50 | 125,00 | 111,00 |
| Eget kapital, efter utspädning | 43,81 | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 75 331 982 | 75 331 982 | 74 772 429 | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 |
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
Lindabs årsstämma i Lindab Arena, Ängelholm, april 2014.
Lindabs täta dialog med finansmarknadens olika intressenter syftar till att tillhandahålla relevant, tillförlitlig, öppen och aktuell information om koncernens utveckling och finansiella ställning. Kontakterna sker via presentationer och frågestunder i samband med respektive kvartalsrapport samt i möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser, aktiesparträffar och seminarier. Dialogen med marknaden koordineras av koncernfunktionen Investor Relations (IR).
Lindab redovisade under 2014 en stark försäljningsökning med ett oförändrat rörelseresultat. Samtidigt som investeringarna och rörelsekapitalet ökade som en följd av den högre försäljningsnivån minskade finansieringskostnaderna vilket gav ett högre resultat per aktie.
Starka marknader i Norden och Västeuropa kompenserade den svagare utvecklingen i CEE/ CIS. Försäljningen ökade 7,4 procent 2014.
Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter, MSEK
Svag lönsamhet inom segment Building Systems bidrog till att rörelseresultat inte ökade trots högre försäljning.
Sysselsatt kapital, MSEK och avkastning på sysselsatt kapital, %
Högre rörelsekapital, förvärv och investeringar i anläggningstillgångar gav ett högre sysselsatt kapital 2014.
Bruttoinvesteringar i anläggningar, exkl. förvärv och avyttringar, MSEK
Ökningen av bruttoinvesteringarna 2014 förklaras främst av förvärvet av en tidigare operationellt leasad fastighet i Tjeckien.
Resultat per aktie efter utspädning, SEK
Att resultatet per aktie ökade 2014 förklaras främst av lägre finansieringskostnader till följd av lägre räntor och nytt kreditavtal.
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK
En ökning av rörelsekapitalet drivet av högre försäljningsvolymer påverkade kassaflödet negativt under 2014.
Building Systems har under året fortsatt arbetet med att öka kostnadseffektiviteten, utveckla nya systemlösningar och att skapa en bättre balans i försäljningsexponeringen. Inom ramen för säljinitiativen ingår etableringen av ett nytt försäljningskontor i Storbritannien, marknadsföring mot nya sektorer i Ryssland, fler säljresurser i Kazakstan, Azerbadjan och Georgien, samt ökade säljaktiviteter i Afrika. Under 2014 har Building Systems haft försäljning i 26 länder, över hela Europa inklusive CIS och i delar av Afrika, och hade vid årsskiftet 14 egna försäljnings- och supportkontor. Building Systems kompletta stålbyggnadslösningar säljs under varumärket Astron.
Bilderna visar Lindabs nya distributionscenter i Zürich, Schweiz som invigdes hösten 2014. En 5 000 kvadratmeter stor, modern och effektiv anläggning som innehåller lagerlokal, kontor, butik, lokal produktion och logistikcenter – allt i en enda byggnad, av varumärket Astron.
Lindab Life består av fyra områden – Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle – vilka fungerar som ram för rapporteringen av bolagets hållbarhetsarbete.
På Lindab tar vi inte bara ansvar för att skapa en hållbar utveckling genom produkter och tjänster som förbättrar energieffektiviteten och minskar resursförbrukningen, vi tar även ansvar för alla de olika intressenter som på något sätt påverkas av vår verksamhet. Med bas i vårt tydliga ramverk för hållbarhetsarbetet – Lindab Life – har vi under 2014 fortsatt att förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare, satt ett ännu större fokus på affärsetik och antikorruption, minskat resursförbrukningen i vår produktion samt ökat satsningarna på utveckling av produkter med låg miljöpåverkan. Detta, och mycket annat i vårt hållbarhetsarbete, är en naturlig del av vår nya strategi. Under 2015 lyfter vi frågorna ytterligare genom vår väsentlighetsanalys och fastställandet av en långsiktig hållbarhetsstrategi. Lindab ska inte bara vara en del av framtiden, vi ska vara med och leda den."
Anders Berg, VD och koncernchef
Kort om Lindabs hållbarhetsarbete 2014
Lindabs sociala ansvarstagande och Lindab Life bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:
Lindabs försäljningsintäkter uppgick under 2014 till 7 003 MSEK (6 523), och utgörs av försäljning av bolagets produkter och tjänster. Huvuddelen av detta fördelas mellan bolagets intressenter.
Anställda, löner inkl. soc. avg. och pensioner, 26 %
Lindab följer GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och redovisar enligt egen bedömning enligt GRI nivå C.
För verksamhetsåret 2015 kommer Lindab att rapportera hållbarhetsarbetet enligt Global Reporting Initiative (GRI) och den fjärde generationens riktlinjer (G4), nivå "Core". Centralt i G4 är att fokusera hållbarhetskommunikationen på de aspekter som är mest väsentliga för bolaget och dess intressenter. Under 2014 har företrädare för ett antal strategiska funktioner i koncernen utvärderat vilka hållbarhetsaspekter som är mest väsentliga för Lindab. Analysen resulterade i 13 aspekter som återspeglar Lindabs ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, och som inordnats under respektive område inom ramen för Lindab Life. Nästa steg i arbetet med väsentlighetsanalysen är att låta externa intressenter, såsom kunder, leverantörer och investerare bedöma och rangordna de olika hållbarhetsaspekterna. De mest prioriterade frågorna
Lindabs mest väsentliga hållbarhetsaspekter
för Lindab framkommer sedan genom en sammanvägning av intressenters åsikter, bolagets strategi och riskbild, samt faktisk påverkan. Under 2015 kommer Lindab även fastslå sin hållbarhetsstrategi och tydliggöra aktiviteter och mål inom prioriterade områden.
Rättvis konkurrens Antikorruption
Miljöpåverkan från produkter & tjänster Kunders hälsa & säkerhet Innehållsdeklararerade produkter Finansiell stabilitet Leverantörskrav
Materialanvändning i produktion Växthusgasutsläpp Avfall Energianvändning
Hälsa & säkerhet Mångfald & jämställdhet
Lindab bedriver flera miljörelaterade projekt, bland annat för att öka energieffektiviseringen och för att minska mängden skrot. Dessa initiativ har bidragit till att energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser minskat per producerat ton stål. Lindabs löpande miljöarbete styrs av miljöpolicyn. Det direkta ansvaret för miljöfrågor ligger hos de lokala bolagen. På koncernnivå finns en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet. De tillstånd som krävs för Lindabs verksamhet är huvudsakligen verksamhetstillstånd för industri. Inga brott mot tillståndsvillkor eller lokal miljölagstiftning förekom 2014. Risker för olyckor som kan ge en negativ miljöpåverkan bedöms som liten. Lindab har säkerställt att hänsyn tas till miljörisker i samband med exempelvis förvärv eller större förändringar. Jämfört med föregående hållbarhetsrapport har inga förvärvade produktionsenheter tillkommit.
Lindabs verksamhet med modern tillverkning av produkter i stål medför en relativt liten miljöpåverkan. Det kan röra sig om mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten. Inga oförutsedda utsläpp har skett under året. Läckagekontroller på kyl-/värmepumpsutrustning görs för att undvika att ozonnedbrytande ämnen läcker ut. Inga utsläpp har registrerats under året.
Samlastning och logistikplanering minskar transporternas miljöpåverkan. Huvuddelen av emballagen består av förnyelsebart material och återvinns. Lindabs livscykelanalyser visar att transporter står för en liten del av produktens totala påverkan på klimatet. Miljökrav ställs i alla centrala upphandlingar av transporter.
De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot. Metallskrot återvinns helt och övrigt avfall återvinns till nästan 90 procent. En del inkommande och överblivet förpackningsmaterial återanvänds på plats. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning. Farligt avfall tas om hand av lokala avfallshanteringsföretag, och ingen information finns om att något farligt avfall har exporterats.
Lindab använder kemikalier i produktionen och berörs av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Verksamheten definieras som nedströmsanvändare eftersom Lindab varken tillverkar eller importerar kemiska produkter till den europeiska marknaden. Lindabs arbete inom detta område är framför allt inriktat på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor.
Samlastning och logistikplanering minskar transporternas miljöpåverkan. Huvuddelen av emballagen består av förnyelsebart material och återvinns.
| 2014 | 2013 | 2012 | Förbrukning av förpackningsmaterial | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 209 000 | 185 000 | 183 000 | Wellpapp, ton | 2 717 | 2 215 | 1 861 |
| 61 | 65 | 80* | Plast, ton | 1 216 | 868 | 679 |
| 373 | 429 | 521 | Trä, ton | 8 706 | 7 643 | 7 424 |
| 11 | 10 | 12 | ||||
| 1 948 | 1 524 | 1 008 | Energi | 2014 | 2013 | 2012 |
| * Korrigerad | Total, MWh | 113 761 | 110 049 | 102 856 | ||
| Direkt energi, MWh | 56 924 | 57 500 | 51 350 | |||
| Indirekt energi, MWh | 56 837 | 52 549 | 51 507 | |||
| 994 | 598 | 655 | 1MWh=0,0036 TJ | |||
| 5 150 | 5 377 | 4 345 | Energiförbrukning | MWh | MSEK | |
| 86 | 88 | 87 | 120 000 | 7 500 | ||
| 100 000 | 6 250 | |||||
| 2014 | 2013 | 2012 | 80 000 | 5 000 | ||
| 64 524 | 63 552 | 55 987 | 3 750 | |||
| 12 588 | 12 537 | 11 349 | ||||
| 13 843 | 13 170 | 15 146 | Energiförbrukning 2011–2013 | 40 000 | 2 500 | |
| 38 092 | 37 845 | 29 492 | Försäljningsintäkter | 20 000 | 1 250 | |
| 2014 16 461 |
2013 16 400 |
2012 13 491 |
Energiförbrukning 2014 | 60 000 |
| Förbrukning av förpackningsmaterial | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Wellpapp, ton | 2 717 | 2 215 | 1 861 |
| Plast, ton | 1 216 | 868 | 679 |
| Trä, ton | 8 706 | 7 643 | 7 424 |
| Total, MWh | 113 761 | 110 049 | 102 856 |
| Direkt energi, MWh | 56 924 | 57 500 | 51 350 |
| Indirekt energi, MWh | 56 837 | 52 549 | 51 507 |
| 1MWh=0,0036 TJ | |||
| Energiförbrukning | MWh | MSEK | |
| 120 000 | 7 500 | ||
| 100 000 | 6 250 | ||
| 80 000 | 5 000 | ||
| 60 000 | 3 750 | ||
| Energiförbrukning 2014 Energiförbrukning 2011–2013 |
40 000 | 2 500 | |
| Försäljningsintäkter | 20 000 | 1 250 | |
| 0 | 0 |
2011 2012 2013 2014
Lindabs verksamhet omfattar närmare 4 600 medarbetare på 155 platser i 32 länder. Förutom att fortsätta bygga en framgångsrik företagskultur baserad på starka kärnvärden ligger fokus på att genom olika centrala initiativ förenkla och underlätta för den lokala medarbetarutvecklingen.
Lindab arbetar aktivt med förebyggande hälsoarbete på såväl individ, grupp som bolagsnivå. För att stödja en hälsosam och säker arbetsmiljö erbjuds upprättande av hälsoprofiler, ergonomiska hjälpmedel och traditionella hälsokontroller. Stor vikt läggs vid att uppmuntra medarbetare till en aktiv och hälsosam livsstil. Detta stöds av coachning, vissa ekonomiska bidrag och inkluderar fysisk aktivitet, balanserad kost och balans mellan arbete och fritid.
Lindab har en klar vision om att antalet arbetsplatsolyckor ska vara noll. Arbetet med att skapa en säker arbetsmiljö har därför högsta prioritet i hela koncernen. Fokus ligger bland annat på att förändra attityder, skapa tydligare ansvarsområden och införa ordning och reda i alla produktionsrelaterade processer. Effektiviteten i arbetsskyddsarbetet mäts med det internationella måttet LTIF som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar. LTIF mäts löpande för varje affärs- och produktionsenhet, vilket gör det enkelt att följa förbättringsarbetet och göra jämförelser. Det omfattande arbetet med att förbättra arbetsmiljön i koncernen har lett till att LTIF minskat med 44 procent under de senaste tre åren.
Lindab har en lång historia av framgångsrika samarbeten med skolor och universitet i många av de länder koncernen finns. Medarbetare deltar som gästföreläsare och studenter erbjuds att genomföra praktik hos Lindab och få hjälp med examensarbeten. I Sverige inleddes i september ett nio månader långt traineeprogram för sex nyutexaminerade ingenjörer. Lindab har under året även börjat marknadsföra sig mer aktivt mot tekniska högskolor och har deltagit på ett flertal arbetsmarknadsdagar.
Risken för överträdelser avseende faktorer såsom förtryck, barnarbete och tvångsarbete bedöms som låg inom koncernen. Under året har inga överträdelser rapporterats. Lindab accepterar inte kränkning och diskriminering och arbetar för mångfald och jämställdhet. Alla anställda har dessutom rätt att bilda, delta eller avstå från att delta i fackföreningar eller andra organisationer som ägnar sig åt kollektiva förhandlingar.
Lindab mäter och följer upp säkerhetsarbetet med det internationella måttet LTIF som anger antal olyckor per miljoner arbetade timmar. Sedan januari 2012 har LTIF gått ned från 17,1 till 9,5.
Könsfördelningen i Lindab var oförändrad 2014. I enlighet med den nya strategin har aktiviteter påbörjats för att långsiktigt öka mångfalden, inklusive andelen kvinnor, på alla nivåer i koncernen.
anställdas möjlighet att anonymt kunna anmäla missförhållanden som strider mot Lindab Life.
Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus ligger bland annat på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser i alla faser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer.
Lindab lägger stora resurser på att utveckla marknadens ledande inneklimatsystem och arbetar dessutom med olika hållbarhetsaspekter inom områden som ytbeläggningar, ljuddämpning och lösningar för passiv- och plusenergihus. Forskning och utvecklingsprojekt bedrivs i egen regi men även tillsammans med leverantörer, inom bland annat hållfasthet samt hälsooch miljöaspekter.
De produkter som Lindab utvecklar testas och bedöms kontinuerligt för att säkerställa kvalitet och funktionalitet. De levereras med den dokumentation som efterfrågas för de olika marknaderna såsom bruksanvisning, certifikat och byggvarudeklarationer. Lindabs produkter är också CE-märkta i enlighet med EU:s regelverk. För många av kärnprodukterna anges produktens klimatpåverkan, så kallad Carbon Footprint, från utvinning av råmaterial till och med att produkten lämnar Lindabs fabriker.
Den höga kvaliteten och funktionaliteten på Lindabs produkter bidrar till att risken för negativ påverkan på hälsa och säkerhet är låg. Under året har inga överträdelser identifierats vad gäller koncernens tillhandahållande av produkter eller produkternas hälso- och säkerhetspåverkan. Lindabs årliga kundundersökning visar tydligt att det är den höga kvaliteten som är den absolut största anledningen till att kunderna väljer Lindabs produkter.
Lindabs intelligenta VAV-lösning Pascal optimerar energianvändningen i kontorsmiljö. I snitt förbrukas 55 procent mindre energi jämfört med ett traditionellt ventilationssystem med variabelt flöde.
Lindab är involverat i en rad aktiviteter för att stödja lokala samhällen. Genom samarbeten med olika organisationer och myndigheter på de platser verksamhet bedrivs försöker Lindab bidra till en generellt positiv utveckling och att långsiktigt stärka regionens attraktions- och konkurrenskraft, något som gynnar både samhället och Lindab. En bidragande orsak till Lindabs engagemang är att huvuddelen av rekryteringen av nya medarbetare, såväl chefer som övriga anställda, sker i de samhällen där koncernens enheter är lokaliserade.
Lindabs etiska kod beskriver vad som är hållbar affärsetik och är implementerad i hela koncernen. Koden är baserad på FN:s konvention för mänskliga rättigheter och beskriver principerna för hur medarbetare ska agera i relationer med andra anställda, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Inga fall av brott mot koncernens etiska regler har rapporterats under 2014. Arbetet med affärsetik beskrivs även utförligt i den nyligen uppdaterade antikorruptionspolicyn. Lindab har nolltolerans vad avser korruption. Alla chefer har undertecknat ett dokument där de ställer sig bakom antikorruptionspolicyn och i alla affärsenheter har riskbedömning gjorts av läget inom området. Dessutom har en genomgång gjorts av Lindabs samtliga samarbetspartners.
Lindab erhåller olika statliga stöd för sin verksamhet. Under 2014 uppgick dessa till cirka 7,4 MSEK. I princip allt utgjordes av utbildnings- och fraktstöd.
"Du kan alltid bli en mästare med Lindab" är en av Lindab sponsrad kampanj i Rumänien med syfte att utbilda barn och föräldrar i judo. Ett bra exempel på Lindabs lokala engagemang.
Lindab följer GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och redovisar enligt egen bedömning enligt GRI nivå C.
De data som presenteras avser kalenderåret 2014 och omfattar, då inget annat anges, koncernens samtliga rörelsedrivande dotterbolag som ingick från årets början. För de bolag som avyttrats eller upphört rapporteras data för den tid de varit verksamma. Föregående hållbarhetsrapport publicerades i april 2014.
| Indikator | Status | Hänvisning | |
|---|---|---|---|
| 1. Strategi & analys | |||
| 1.1 | VD:s uttalande om Social Responsibility | F | s. 38 |
| 2.1 | 2. Organisationsprofil Organisationens namn |
F | Framsida |
| 2.2 | Viktigaste varumärken, produkter och/eller tjänster | F | s. 8–9 |
| 2.3 | Organisationsstruktur | F | s. 48, not 30 |
| 2.4 | Lokalisering av organisationens huvudkontor | F | Not 1 |
| 2.5 | Länder som organisationen har verksamhet i | F | Not 30 |
| 2.6 | Ägarstruktur och företagsform | F | s. 34–35 |
| 2.7 | Marknader som organisationen är verksam på | F | s. 14–17 |
| 2.8 | Redovisande organisationens storlek | F | s. 56 ff |
| 2.9 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden | F | s. 56 ff |
| 2.10 | Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden | F | ET |
| 3. Information om redovisningen | |||
| 3.1 | Redovisningsperiod | F | s. 43 |
| 3.2 | Datum för publiceringen av den senaste redovisningen | F | s. 43 |
| 3.3 | Redovisningscykel | F | s. 43 |
| 3.4 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen | P | Baksida |
| 3.5 | Processer för definition av innehållet i redovisningen | F | s. 43 |
| 3.6 | Redovisningens avgränsning | F | s. 43 |
| 3.7 | Beskriv eventuella särskilda begränsningar av redovisningen | F | s. 43 |
| 3.8 | Redovisning av objekt som väsentligt kan påverka tids- eller organisationsjämförelser | F | s. 43 |
| 3.10 | Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats tidigare | F | s. 43 |
| 3.11 | Väsentliga förändringar sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder | F | s. 43 |
| 3.12 | GRI-index | F | s. 43 |
| 4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer | |||
| 4.1 | Redogörelse för organisationens bolagsstyrning | F | s. 45–53 |
| 4.2 4.3 |
Styrelseordförandens ställning Antal oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter |
F F |
s. 44 s. 45–53 |
| 4.4 | Möjligheter för aktieägare och anställda att anmäla ärenden till styrelsen eller företagsledningen | F | s. 45–53 |
| 4.14 | Organisationens intressenter | F | s. 10–11, s. 38, s. 48 |
| 4.15 | Princip för identifiering och urval av intressenter | P | s. 38 |
| 5. Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer | |||
| Ekonomiska resultatindikatorer | |||
| EC1 | Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde | F | s. 38 |
| EC3 | Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden | F | Not 6, not 23 |
| EC4 | Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn | F | s. 42 |
| Miljömässiga resultatindikatorer | |||
| EN1 EN2 |
Materialanvändning Återvunnet material |
F F |
s. 40 s. 40 |
| EN3 | Direkt energianvändning | F | s. 40 |
| EN4 | Indirekt energianvändning | F | s. 40 |
| EN5 | Minskad energianvändning genom effektivisering | P | s. 40 |
| EN8 | Total vattenanvändning | P | s. 40 |
| EN16 | Totala utsläpp av växthusgaser | F | s. 40 |
| EN18 | Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser | F | s. 38–40 |
| EN22 | Total avfallsvikt, per typ och behandlingsmetod | P | s. 40 |
| EN28 | Betydande böter och icke-monetära sanktioner för överträdelser mot miljölagstiftningen | F | s. 40 |
| Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor | |||
| LA1 | Total personalstyrka | P | s. 41, not 6 |
| LA2 | Total personalomsättning | P | s. 41, not 6 |
| LA7 | Omfattning av skador, sjukdomar, frånvaro, arbetsolyckor | P | s. 41, not 6 |
| LA13 | Sammansättning av styrelse och ledning | F | s. 50–51 |
| Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter | |||
| HR4 | Antal fall av diskriminering | F | s. 42 |
| HR6 HR7 |
Verksamheter där det finns risk för fall av barnarbete Verksamheter där det finns risk för fall av tvångsarbete |
F F |
s. 41 s. 41 |
| Resultatindikatorer för samhällsfrågor | |||
| SO2 | Andel affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption | F | s. 42 |
| SO4 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter | F | s. 42 |
| Resultatindikatorer för produktansvar | |||
| PR1 | Produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet i livscykeln | F | s. 10–11, s. 42 |
| PR2 | Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från produkter | ||
| under deras livscykel inte följts | F | s. 42 | |
| PR9 | Belopp för betydande böter avseende lagöverträdelser gällande produkter och tjänster | F | s. 42 |
ET= Ej tillämpbart F = Fullständig
Styrelsearbetet har varit intensivt under 2014. En viktig anledning har förstås varit förberedelserna och lanseringen av Lindabs nya strategi och nya finansiella mål. Styrelsen har haft en tät och dynamisk dialog med ledningen under hela processen. Det finns en stark gemensam syn bakom strategin. Med gedigen kompetens, ett brett erbjudande och branschens bästa nätverk av återförsäljare, distributörer och projektkunder har vi en utmärkt utgångspunkt för att utveckla Lindab till en ledande leverantör av kompletta ventilationslösningar. En del av strategin omfattar förvärv för att komplettera produktsortimentet och den geografiska exponeringen. Vi har diskuterat tänkbara förvärv vid flera av de 14 styrelsemöten som hållits 2014. De fyra förvärv som genomförts är helt i linje med strategin och vi kommer att fortsätta utvärdera verksamheter som kan komplettera Lindabs nuvarande erbjudande.
Även om vi har haft huvuddelen av vårt fokus på implementeringen av strategin har vi arbetat intensivt med andra områden av större betydelse för Lindab. Vi har säkerställt bättre villkor för vår långsiktiga finansiering och vi har varit engagerade i utvecklingen i Ryssland. Kombinationen av konflikten med Ukraina, med efterföljande sanktioner, och den kraftiga nedgången i oljepriset och rubeln har försatt landet i en svår situation. Osäkerheten är stor, såväl för det inhemska näringslivet som för internationella företag med ambitioner att växa på den ryska marknaden. Utvecklingen har påverkat Building Systems försäljning och orderingång negativt. Tillsammans med ledningen har vi därför vidtagit åtgärder för att förbättra kostnadsstrukturen och öka försäljningsaktiviteterna på nya marknader. Samtidigt har vi kvar vår långsiktiga tro på Ryssland. Det finns ett stort behov av våra lösningar och vi har inga planer på att lämna marknaden. Något vi bland annat visar med beslutet att i Moskva etablera ett kompetens- och distributionscenter för Products & Solutions.
Till sist kan jag konstatera att vi har en styrelse som i tät dialog med koncernledningen snabbt kan verkställa viktiga beslut och anta de utmaningar som en allt mer komplex omvärld ställer oss inför.
Grevie, mars 2015
Kjell Nilsson Styrelsens ordförande "De fyra förvärv som genomförts är helt i linje med strategin."
Lindab International AB (publ) är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm.
Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden").
Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Koden samt andra tillämpliga svenska lagar och regler.
Lindab följer från årsstämman 2014 Koden. Företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler. Fram till årsstämman 2014 följde Lindab Koden med följande undantag. En majoritet av valberedningens ledamöter var även styrelseledamöter. Lindabs bedömning var att det var ändamålsenligt att dessa representanter, som bestod av styrelsens ordförande samt representanter för Lindabs största ägare, medverkade i såväl valberedningens som styrelsens arbete.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab innehar 2 375 838 egna aktier. Antalet utestående aktier uppgår därmed till 76 331 982. Lindab har inte rösträtt för de återköpta aktierna. Antalet aktieägare uppgick till 8 202 (7 036) per den 31 december 2014. De fyra största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Creades 10,3 procent (10,3), Lannebo Fonder 9,0 procent (7,8), Handelsbanken Fonder AB 6,5 procent (6,9) och Skandia 6,1 procent (7,5). Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2014 finns på sidorna 34–35.
Årsstämma för räkenskapsåret 2013 hölls den 29 april 2014 i Lindab Arena, Ängelholms kommun. Antalet närvarande aktieägare uppgick till 210. Protokollet från årsstämman 2014 finns sedan den 13 maj 2014 tillgängligt på bolagets hemsida.
Vid årsstämman 2014 fattades bland annat beslut avseende:
Årsstämma för räkenskapsåret 2014 kommer att hållas den 27 april 2015 kl. 16.00 i Grevieparken, Grevie i Båstads kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, d.v.s. den 21 april 2015, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelse till årsstämman 2015. Aktieägare, som önskade få ärende behandlat på årsstämman anmodades, som angavs på bolagets hemsida, inkomma med ärendet till styrelsens ordförande senast den 9 mars 2015.
Vid årsstämman 2014 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande uppdrogs att i samband med utgången av tredje kvartalet 2014 kontakta de tre största identifierade aktieägarna i bolaget per den 31 augusti 2014 och uppmana dessa att snarast utse sin representant till valberedningen. Valberedningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning har utsetts.
En valberedning konstituerades den 22 september 2014 bestående av:
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2015 avseende:
Valberedningen har under 2014 haft två protokollförda möten. Under 2015 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför årsstämman 2015.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Vid årsstämman den 29 april 2014 beslutades att styrelsen oförändrat ska bestå av sex ledamöter utan suppleanter. Bolagets verkställande direktör är föredragande i styrelsen. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår nedan samt på sidan 50 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Samtliga handlingar är anpassade efter Lindabs verksamhet och organisation. Bolagets finansdirektör Per Nilsson, har varit närvarande vid styrelsens sammanträden liksom styrelsens sekreterare och bolagets chefsjurist, som fram till 1 september 2014 var Carl-Gustav Nilsson och därefter Fredrik Liedholm.
Antalet styrelsemöten under 2014 uppgick till 14, varav sex extra möten. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Huvudfrågor vid styrelsemötena framgår särskilt.
Utvärdering av styrelsens arbete samt VD har skett under 2014. Utvärderingen visade på ett väl fungerande VD- och styrelsearbete.
Vid årsstämman den 29 april 2014 fastställdes ett totalt arvode om 2 200 000 SEK fördelat enligt följande: 650 000 SEK till styrelsens ordförande, 300 000 SEK till var och en av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 25 000 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna.
Styrelsen i sin helhet fullgör ersättningsutskottets uppgifter då detta bedömts ändamålsenligt med hänsyn till frågornas höga prioritet. Eftersom styrelsen i dess helhet utgör ersättningsutskott utgår inte särskilt arvode härför.
| − 12 feb | Nya kreditavtal |
|---|---|
| − 17 feb | Bokslutskommuniké, rapport från revisorerna (närvarande), finansiering |
| − 17 feb | Firmateckning |
| − 3 mars | Förvärvsfrågor |
| − 6 mars | Årsredovisning |
| − 26 mars | Kallelse årsstämma |
| − 28 april | Delårsrapport |
| − 29 april | Resultatuppföljning |
| − 29 april | Konstituerande möte |
| − 24 juni | Resultatuppföljning, revisionsfrågor, strategi, investeringar |
| − 17 juli | Delårsrapport |
| − 17 sept | Resultatuppföljning, strategi, investeringar |
| − 27 okt | Resultatuppföljning, kvartalsrapport, strategi, förvärv, styrelseutvärdering |
| − 15 dec | Resultatuppföljning, budget, marknadsuppföljning, investeringar, ersättningsfrågor, finansiering |
Vidare utövar styrelsen i sin helhet de frågor som ankommer på ett revisionsutskott. Styrelsen säkerställer således kvaliteten på den finansiella rapporteringen, har fortlöpande kontakter med revisorerna, utvärderar revisionsinsatsen, biträder valberedningen vid förberedelserna inför val av revisorer, säkerställer att bolaget har ett effektivt system för intern kontroll, riskhantering och andra frågor. Sonat Burman-Olsson är oberoende och särskilt sakkunnig i redovisnings- och revisionsfrågor. Eftersom styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott, utgår inget särskilt arvode härför.
| Närvaro | Invald | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | 14 möten | År | Bolag | Ägare | Styrelsearvode* |
| Kjell Nilsson | Ordförande | 14 | 2012 | Oberoende | Oberoende | 650 000 |
| Pontus Andersson1) | Ledamot | 14 | 1995 | 25 000 | ||
| Sonat Burman-Olsson | Ledamot | 13 | 2011 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Stefan Charette | Ledamot | 14 | 2012 | Oberoende | Beroende | 300 000 |
| Erik Eberhardson | Ledamot | 13 | 2009 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Gerald Engström2) | Ledamot | 7 | 2012 | Oberoende | Beroende | 300 000 |
| Birgit Nørgaard | Ledamot | 14 | 2012 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Hans Porat 3) | Ledamot | 6 | 2014 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Markku Rantala1) | Ledamot | 14 | 1998 | 25 000 |
1) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter
2) Avgick 29 april, mandattid omfattar 8 möten
3) Valdes in i styrelsen 29 april, mandattid omfattar 6 möten
Totalt 2 200 000
*Avser arvode för respektive styrelseledamots mandatperiod.
Vid årsstämman 2014 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Hans Warén utsågs till huvudansvarig revisor. Hans Warén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsättes till Lindab. Revisionsbolaget med huvudansvarig revisor Hans Warén innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
Revisionsarvodet till bolagets revisionsbolag efter årsstämman 2014, Deloitte AB, uppgick för 2014 till 0,3 MSEK för moderbolaget och 5,6 MSEK för koncernen. Arvodena till Deloitte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 0,3 MSEK.
Styrelsen har vid konstituerande styrelsemöte den 29 april 2014 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsens ledamöter, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VDinstruktion för klargörande av VD:s uppgifter och ansvar.
Styrelsen har också fastställt riktlinjer för bolagets och koncernens styrning och dessa riktlinjer framgår nedan:
För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs etiska kod som löpande uppföljs tillförsäkrar sig Lindab detta.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Immateriella rättigheter, som består av registrerade rättigheter såsom patent, varumärken och mönster och av andra rättigheter såsom upphovsrätt, företagshemligheter och know-how, utgör värdefulla tillgångar för Lindab. Policyn beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av sina immateriella rättigheter.
Lindabs IT-policy innehåller övergripande regler för koncernens IT-användning och styrning. Målet är att den ska säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Den innehåller bland annat regler för hur datacenter ska organiseras inklusive hantering av kritisk IT-utrustning, tillgång till support, rutiner för säkerhetskopiering och behörighetsadministration.
Lindab har nolltolerans avseende korruption. Policyn är det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare.
Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En internationell miljöpolicy styr Lindabs arbete med miljöfrågor vilka redovisas på sidan 40.
Arbetsmiljöpolicyn är i linje med Lindabs arbete att ha en bra och säker arbetsmiljö. Policyn ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågan och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete.
Syftet med policyn är att definiera regelverket för Lindabkoncernens hantering av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens treasuryfunktion i syfte att bland annat minimera kostnaderna.
Lindab har antagit ett antal policies och riktlinjer inom social ansvarstagande under det samlade namnet Lindab Life.
Anders Berg, född 1972, är VD och koncernchef för Lindab sedan den 18 mars 2013. Anders Berg är civilingenjör och hade, innan han tillträdde som VD och koncernchef för Lindab, under åtta år olika positioner inom SSAB-koncernen där han bland annat var vice President med placering i Shanghai, Kina samt VD för dotterbolaget Plannja AB. Utanför Lindab har Anders Berg uppdrag som styrelseledamot i Symbrio AB. I koncernledningen har under hela året 2014, förutom VD Anders Berg, finansdirektören Per Nilsson ingått. Från den 1 juni 2014 har även produktoch marknadsdirektör Bengt Andersson ingått i koncernledningen. Den 1 september 2014 ersattes före detta chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson av nuvarande chefsjurist Fredrik Liedholm.
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Ängelholm eller Båstad. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och revisor.
Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valberedning inför nästkommande årsstämma.
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen löpande under året samt minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
VD och koncernledning har utsett en operativ ledningsgrupp om tolv personer som ansvarar för olika delar av den löpande verksamheten.
De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, andra relevanta lagar, regelverket för emittenter för NASDAQ OMX Stockholm samt Koden.
Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av antagen arbetsordning jämte instruktioner och policys.
Lindab har en internrevisionsfunktion som löpande rapporterar till koncernledningen, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
Lindab arbetar med riskhantering enligt Enterprise Risk Management, vilket utgör ett strukturerat och effektivt sätt att arbeta med koncernens risker. Rapportering, uppföljning och kontroll av de olika riskerna sker genom etablerade rutiner och processer vilket är av stor vikt för att skapa en långsiktig och hållbar lönsam tillväxt. Se ytterligare om arbetet med riskhantering på sid 32.
En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom socialt ansvarstagande under namnet Lindab Life. Lindab Life sammanfattar hur Lindab ska uppträda gentemot kunder och andra samarbetspartners, medarbetarna och samhället. Dessutom handlar Lindab Life om Lindabs arbete och fokus på ständiga miljöförbättringar. Lindabs värderingar har omsatts i olika policys och regler som Lindab ska följa, varav Lindabs etiska kod är det övergripande policydokument som bland annat behandlar affärsetik. Se ytterligare om Lindab Life på sid 38.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. Styrelsen består av sex stämmovalda ledamöter samt två arbetstagarrepresentanter. De anställda har även utsett två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernens finansdirektör deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist, som även är styrelsens sekreterare. Från den 1 juni 2014 deltar även produkt- och marknadsdirektören vid styrelsemötena. Styrelsen utgör i sin helhet såväl ersättningsutskott som revisionsutskott.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorerna.
Vid årsstämman 2014 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen ska bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna ska vara individuellt fastställda och grundade på det nu sagda och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen ska grundas på tydliga mål för koncernen och utgå som en procentdel på den fasta lönen och ha ett fastställt tak ej överstigande 50 procent av den fasta ersättningen. Pensionen ska vara premiebestämd. Omfattningen av pensionen ska baseras på samma kriterier som för fast ersättning och grundas på dels fast, dels rörlig lön. Styrelsen gavs rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2014 inte utnyttjat detta mandat.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 3,3 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
Anders Bergs fasta ersättning för 2014 uppgick till 3 600 000 SEK. Anders Berg kan vidare erhålla rörlig ersättning om högst 50 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till fri övernattningsbostad, fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2014 framgår av särskild tabell. Anställningen löper med en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden äger Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag av rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande 60 procent av den fasta lönen. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Anders Berg.
I koncernledningen har under hela året 2014 verkställande direktören Anders Berg och finansdirektören Per Nilsson ingått samt från den 1 juni 2014 Bengt Andersson, produkt- och marknadsdirektör. Carl-Gustav Nilsson ingick i koncernledningen fram till den 1 september 2014. Från den 1 september 2014 ingår chefsjuristen Fredrik Liedholm i koncernledningen. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Koncernledningen är bunden av konkurrensklausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till ersättning motsvarande 60 procent av den fasta lönen. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
| SEK | Anders Berg |
Ersättning övrig koncernledning* |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 4 021 200 | 4 825 401 | 8 846 601 |
| Rörlig ersättning | 540 000 | 588 999 | 1 128 999 |
| Pensioner | 1 072 274 | 1 357 445 | 2 429 719 |
| Förmåner | 248 157 | 208 079 | 456 236 |
| Summa | 5 881 631 | 6 979 924 | 12 861 555** |
*) Ersättningar till Bengt Andersson avser tiden från den 1 juni 2014 och till Carl-Gustav Nilsson fram till den 1 september 2014 och till Fredrik Liedholm från den 1 september 2014. **) I ovanstående belopp ingår ej sociala avgifter och särskild löneskatt.
Sedan tidigare har årsstämmorna 2011 och 2012 beslutat att införa långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram för respektive år. Deltagande i programmen förutsatte egen investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationerna mäts för räkenskapsåren 2013 respektive 2014 och jämförs med utfallen för räkenskapsåren 2010 respektive 2011.
Det första programmet reglerades den 30 juni 2014 och omfattade 53 personer, vilka sammanlagt hade investerat i 35 091 aktier. Tilldelning av 35 091 matchningsaktier skedde. Någon tilldelning av så kallade performanceaktier skedde inte då de mål som satts ej uppfylldes. Totala kostnaden för programmet uppgick till cirka 3 MSEK. Kvarvarande deltagare i det andra programmet uppgår till 50 personer, vilka sammanlagt har investerat i 53 550 aktier. Vid maximal tilldelning kommer 231 000 aktier i Lindab att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 2 MSEK. Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2015.
Styrelsen föreslog inget incitamentsprogram inför årsstämmorna 2013– 2014.
Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. De rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga samt i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har likaså varit korrekt och styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som finns i bolaget är således marknadsmässiga och väl avvägda.
Invald i styrelsen 2012, oberoende. Styrelseordförande sedan 2012.
Kjell Nilsson har tidigare varit VD i Semcon AB, Boliden AB och Trelleborg AB. Han är ordförande i Semcon AB.
Huvudsaklig utbildning: Ekonom Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Innehav: 10 000 aktier.
Invald i styrelsen 2009, oberoende.
Arbetande vice styrelseordförande och grundare av Ferronordic Machines AB och Scandsib Holdings Ltd. VD för Volvo Ukraine LLC 1996–2000 och VD för Volvo Construction Equipment i OSS-länderna 2002–2005. Har mellan 2005 och 2009 arbetat inom OJSC "GAZ", Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon, som strategichef, VD och styrelseordförande.
Huvudsaklig utbildning: Högskoleekonom, samt studier i Teknisk Fysik vid KTH.
Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 2011, oberoende.
Koncernchef/VD för COOP Sverige sedan 2014. Mellan 2007 och 2013 vice VD och CFO för ICA-Gruppen. Innan dess var hon Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala Marknadsstrategier. Har även varit Senior Vice President, Operational Development för Electrolux Europe och Vice President, Finance för Electrolux International (Asien & Latinamerika). Är styrelseledamot i Tredje AP-fonden, Svensk Handel samt Svensk Dagligvaruhandel
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Executive MBA och Retail Management-utbildningar i Oxford och vid Harvard. Innehav: 0 aktier.
Född 1958.
Invald i styrelsen 2012, oberoende.
VD 2006–2010 i teknikkonsultföretaget Grontmij, Carl Bro A/S samt COO i Grontmij N.V. Innan dess, 2003–2006, var hon VD inom Carl Bro Group A/S. Även varit Vice President i TDC Mobile International samt Executive Vice President i Danisco Distillers. Är vice styrelseordförande i NNE Pharmaplan A/S, samt styrelseledamot i bl.a. IMI Plc, WSP Global inc., Cobham Plc., Kvaerner ASA, Danish Growth Capital og DSV A/S.
Huvudsaklig utbildning: M.Sc. Ekonomi och MBA, INSEAD.
Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 2014, oberoende.
Hans Porat är VD och koncernchef i Nolato AB och har mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom Fläkt AB, ABB, vice vd Trelleborg AB samt VD Gadelius Japan. Övriga styrelseuppdrag: NEFAB, Nolato AB.
Huvudsaklig utbildning: Bergsingenjör
Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 2012, beroende av aktieägaren Creades AB.
VD och investeringschef i Athanase Industrial Partners Ltd. Tidigare VD i investmentbolaget Creades AB, Investment AB Öresund, AB Custos och Brokk Group. Är styrelseordförande i Athanase Industrial Partners Ltd, Athanase Capital Partners AB, Concentric AB samt styrelseledamot i Creades AB, Haldex AB och Transcom S.A.
Huvudsaklig utbildning: M.Sc. i Finansiell Matematik och Elektroingenjörsexamen (B.Sc).
Innehav: 55 206 aktier.
Invald i styrelsen 1998.
Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som ordförande för Verkstadsklubben Lindab IF Metall. Innehav: 250 aktier.
Invald i styrelsen 1995.
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör.
Innehav: 250 aktier.
Född 1964.
Invald i styrelsen 2011.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1994 och arbetar för närvarande som industriplåtslagare på Lindab Ventilation AB.
Innehav: 400 aktier.
Född 1982. Invald i styrelsen 2012.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 2006 och arbetar för närvarande som konstruktionschef på Lindab Profil AB. Sandra är maskiningenjör. Innehav: 50 aktier.
Född 1974. Finans- och ekonomidirektör. Anställd sedan 1999. Innehav: 6 800 aktier.
Född 1972. VD och koncernchef. Anställd sedan 2013. Innehav: 56 000 aktier.
Född: 1960. Produkt- och marknadsdirektör. Anställd sedan 1991. Innehav: 45 500 eget innehav. Närståendes innehav 3 590.
Född: 1964. Chefsjurist och HR-direktör. Anställd sedan 2014. Innehav: 1 500 aktier.
Huvudansvarig revisor
Född 1964. Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2014. Lång erfarenhet av börsnoterade bolag.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Styrelsen ska avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Mål för Lindabs finansiella rapportering:
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa mål ge stöd till korrekt affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive etiska koden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder, lagstiftning och noteringskrav.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla enheter har egna controllers/ekonomichefer som deltar i utvärderingen av sin egen rapportering. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna anvisningar, riktlinjer och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet), har organisationen tillgång till policys och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll. Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott och ersättningsutskott.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Alla månadsbokslut diskuteras med respektive affärsområdes ledning. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Revisorerna deltar vid styrelsemötena i normalfallet två gånger per år och avrapporterar då sina noteringar från granskningen av den interna kontrollen, den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut samt granskningen av årsbokslutet.
Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens finansstab. Funktionen rapporterar löpande till Lindabs koncernledning som i sin tur avrapporterar till Lindabs styrelse i sin egenskap av revisionsutskott. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av styrelsen. Funktionen har under 2014 fortsatt att utveckla den interna kontrollen genom revisioner enligt en årlig plan. Detta arbete har bland annat inneburit rådgivning i samband med interna kontrollfrågor inom verksamheten. I den mån kontrollåtgärd består i dotterbolagsbesök utförs aktiviteten enligt en framtagen och utvecklad kontrollprocess som under året kontinuerligt har utvecklats till att optimera arbetssätt och leverans av mervärdeskapande rapporter. Inom Lindab har internrevisionsfunktionen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, identifiera och rekommendera förbättringar.
Internrevision är en dynamisk process som utvecklas i takt med att verksamhetens interna och externa förutsättningar förändras. Den syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås vad gäller ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler för att uppnå en rimlig försäkran avseende tillförlitlighet.
Båstad den 9 februari 2015
Styrelsen i Lindab International AB
org.nr 556606-5446
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014, som ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 45–53 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Göteborg den 16 februari 2015
Hans Warén Auktoriserad revisor
Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls den 27 april 2015 kl. 16.00 i Grevieparken, Grevie i Båstads kommun.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 21 april 2015, dels anmäla sitt deltagande till Lindab International AB (publ) senast kl. 16.00 den 21 april 2015.
Anmälan kan göras på följande sätt:
Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, måste, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast tisdagen den 21 april 2015. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer, eventuella biträden och ombud.
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast tisdagen den 21 april 2015.
Rapporter kan beställas från Lindab International AB dels via hemsidan www.lindabgroup.com, eller via post till "Lindab International AB", "Rapporter", 269 82 Båstad.
Tryckt årsredovisning skickas endast till aktieägare och intressenter som beställt den.
Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisorer, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och liknande frågor.
Inför årsstämman 2015 utgörs valberedningen av:
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 27 april Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 17 juli Delårsrapport januari–september, kvartal 3 27 oktober Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2016 Årsredovisning 2015 april 2016
| Förvaltningsberättelse | 56 | |
|---|---|---|
| Utdelning och vinstdisposition | 60 | |
| Koncernen | 61 | |
| Rapport över totalresultat | 63 | |
| Rapport över kassaflöden | 65 | |
| Rapport över finansiell ställning | 67 | |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 68 | |
| Moderbolaget | 68 | |
| Resultaträkning | 68 | |
| Balansräkning | 69 | |
| Kassaflödesanalys | 69 | |
| Förändringar i eget kapital | 69 | |
| Tio år i sammandrag | 70 | |
| Noter | 72 | |
| Revisionsberättelse | 109 | |
| Finansiella definitioner | 110 |
Finansiella rapporter
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2014.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange "Mid Cap", listan för medelstora bolag, under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Lindabs strategi är att fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Tillvägagångssättet ska anpassas marknad för marknad, baserat på styrkefaktorer. Satsningarna för organisk tillväxt ska kompletteras med selektiva förvärv för att ytterligare stärka bolagets konkurrenskraft.
Lindabs verksamhet styrdes fram till omorganisationen den 1 oktober 2013 i tre affärsområden. Den tidigare affärsområdesstrukturen för Ventilation och Building Components ersattes därefter av en matrisorganisation. Från och med 1 januari 2014 sker rapporteringen enligt den nya rapporteringsstrukturen, vilket innebär att koncernen nu utgörs av två segment, Products & Solutions och Building Systems. Products & Solutions består av de tidigare affärsområdena Ventilation och Building Components och Building Systems fortsätter som eget segment i enlighet med tidigare.
Som en del i Lindabs arbete med att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter har nya finansiella mål fastställts. Målen består av ett tillväxt-, ett lönsamhets- och ett kapitalmål. Målen ska bidra till att öka Lindabs finansiella styrka och att ytterligare stärka kunderbjudandet. Perioden för måluppfyllelsen för de finansiella målen sträcker sig över en konjunkturcykel. De nya finansiella målen är:
Genom att framgångsrikt implementera strategin och genomföra kompletterande förvärv som stärker erbjudandet inom utvalda segment ska Lindab kunna nå sitt tillväxtmål. Lindabs försäljningsutveckling, justerat för valutaeffekter, var för året 5 procent (0) jämfört med 2013. Med ett starkt fokus på innovation, värdeskapande lösningar och förbättrad effektivitet ska Lindabs lönsamhetsmål kunna uppnås i den nuvarande konjunkturcykeln. EBIT-marginalen för helåret 2014, exklusive engångsposter, uppgick till 7,1 procent (7,6). För att kunna skapa en hållbar lönsam tillväxt krävs finansiell disciplin. Lindab har de senaste åren förbättrat sin finansiella ställning, men för att inte skapa en framtida situation med för hög skuldsättning har ett tak satts för Lindabs skulder i förhållande till intjäningen. Vid årsskiftet 2014 var säsongsjusterad nettoskuld 2,9 gånger (3,1) större än EBITDA, exklusive engångsposter.
Under fjärde kvartalet tecknades avtal om förvärv av ventilationsföretaget MP3, vilket beskrivs ytterligare under Händelser efter rapportperiodens slut, då övertagandet genomfördes den 15 januari 2015.
I början av november förvärvades fästdonsföretaget Bjarnes System AB. Bolaget omsatte cirka 12 MSEK årligen och hade en anställd. Förvärvet skapar möjligheter för fortsatt utveckling av den viktiga nordiska plåtslagerimarknaden, samt öppnar för nya möjligheter på andra marknader i Europa.
Under andra kvartalet förvärvades Klimasystem AS i Norge, en tidigare agent för Lindabs inneklimatsystem. Bolaget hade fyra anställda och omsatte cirka 15 MSEK årligen. Förvärvet bidrar med ytterligare expertis till produktsortimentet för inomhusklimat.
Rörelsen i NovoClima förvärvades genom ett inkråmsförvärv under första kvartalet. Verksamheten omsatte cirka 40 MSEK årligen, varav endast en marginell andel avsåg kunder utanför Lindabkoncernen. Antal anställda uppgick till 26 personer och verksamheten omfattar tillverkning av vattenbaserade inneklimatprodukter som ingår i Lindabs sortiment. Genom förvärvet av NovoClima säkerställde och ökade Lindab effektiviteten i värdekedjan.
Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus ligger bl.a. på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser i alla faser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer. Lindab lägger stora resurser på att utveckla marknadens ledande inneklimatsystem och arbetar dessutom med olika hållbarhetsaspekter inom områden som ytbeläggningar, ljuddämpning och lösningar för passiv- och plusenergihus. Forskning och utvecklingsprojekt bedrivs i egen regi men även tillsammans med leverantörer, inom bl.a. hållfasthet samt hälso- och miljöaspekter.
Uppmärksammade produktlanseringar under året har varit den nya produktlinjen, Lindab Airy, bestående av extremt tysta designventiler med stora valmöjligheter vad gäller färg och form. Även den digitala applikationen för att konfigurera EcoBuild (mindre enplansbyggnader) har lanserats i en uppgraderad version med fyra nya byggnadstyper, fler variationer och byggnadstillbehör, fler färger, samt utökat val av service.
För 2014 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 51 MSEK (45) varav 36 MSEK (35) inom Products & Solutions och 15 MSEK (10) inom Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 57 (59), varav 40 (41) inom Products & Solutions och 17 (18) inom Building Systems.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 4 541 (4 368), en ökning med 173 personer. Antalet anställda vid årets slut var 4 587 (4 371), en ökning med 216 personer jämfört med föregående år. Justerat med förvärv har antalet anställda netto ökat med 185 personer, jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 075 (1 018) vilket motsvarade 24 procent (23) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Lindab ska ha samma professionella arbetssätt i hela koncernen. Med tyngdpunkt på Ett Lindab har under 2014 koncernövergripande riktlinjer och principer initierats för rekryterings- och introduktionsprocessen, och koncerngemensamma utbildningar har inrättats inom ledarskap och produktion. Utöver detta finns befintliga initiativ som talangutvärdering och successionsplanering, som stödjer identifiering och utveckling av potentiella ersättare till nyckelfunktioner.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma framgår av not 6, och är samma riktlinjer som för innevarande år.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För 2014 avsattes 6 MSEK (6) inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2014 innehade stiftelsen 88 500 aktier i Lindab. Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Alla Lindabs större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet 14001. Under 2014 har bolaget gjort en väsentlighetsanalys som en del av arbetet med att gå över till GRI G4. Syftet är att identifiera de hållbarhetsaspekter som är mest väsentliga för bolaget och dess intressenter. Under 2015 kommer bolaget att arbeta fram en hållbarhetsstrategi med aktiviteter och mål inom prioriterade områden.
Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt liten miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. Bolaget kontrollerar, följer upp och åtgärdar i samråd med lokala myndigheter. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot och återvinns helt. Övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet härrör bl.a. från energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 45-53.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering är att identifiera, mäta och förhindra att dessa risker blir verklighet och samtidigt ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.
Likt andra globala företag riskerar Lindabkoncernen att drabbas av skador uppkomna av naturkatastrofer, terroraktioner och andra typer av konflikter. I koncernens riskhantering ingår att bevaka omvärlden och skapa rutiner för att dels reagera men också agera på ett klokt sätt när katastrofen är ett faktum.
Lindab har sedan 2012 ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM) som omfattar alla delar av verksamheten, såväl segment som koncernfunktioner. Syftet är att mer strukturerat än tidigare kunna arbeta med att förebygga olika risker. Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Operativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms kontinuerligt sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en beskrivning av koncernens identifierade riskområden.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste leverantörer av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att koordinera alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
Lindab kan av olika skäl såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll, t.ex. naturkatastrofer, drabbas av driftstörningar. Med sin globala närvaro har koncernen stora möjligheter att flytta verksamheter till andra platser utifall någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Koncernens sedvanliga globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar på maskiner.
Kundförluster avser risken att kunden inte kan betala för levererade produkter p.g.a. sin finansiella ställning.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder över hela världen, vilket naturligt medför att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen inte får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett stort antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för 2,2 procent (2,2) av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reserven för osäkra kundfordringar per den 31 december 2014 uppgick till 73 MSEK (83). Under året har det kostnadsförts 12 MSEK (40) avseende reservering för osäkra kundfordringar, motsvarande 0,2 procent (0,6) av koncernens försäljningsintäkter. Föregående års införande av en striktare tolkning av intern policy medförde högre kostnader vilket ledde till ökad reservering för osäkra kundfordringar.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika legala tvister. Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen.
Inom segment Building Systems görs regelbundet avsättningar för potentiella framtida anspråk. Avsättningarna bygger bl.a. på vad Building Systems historiskt haft för kostnader för olika reklamationer. Härutöver görs inom såväl Building Systems som Products & Solutions avsättningar för uppkomna tvister, som bedöms utmynna i risk för betalningsansvar. Garantiavsättningen för 2014 uppgick till 20 MSEK (28). Se not 24 Övriga avsättningar.
Lindab harmoniserar koncernens affärsprocesser och konsoliderar IS/ IT-system i syfte att etablera en hållbar värdekedja som erbjuder olika kund- och marknadssegment perfekt orderhantering och service i balans med totalkostnad.
För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning har redundant IT-infrastruktur (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats.
Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs på affärskritiska IS/IT-system.
En koncernövergripande projektmetodik har implementerats och säkerställer störningsfri uppstart vid utrullning av harmoniserade affärsprocesser och gemensamma konsoliderade IS/IT-system.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki, Tata Steel, Armat, Marley, Plannja, Balex Metal, Budmat, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning och är svåra att transportera.
Lindab har också valt att tidigt etablera sig i s.k. "lågkostnadsländer" för att kunna öka konkurrenskraften.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas delvis av förändringar på råvarupriserna.
Lindab rationaliserar kontinuerligt produktion, distribution och organisationen för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer med kunderna samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter och systemlösningar.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab har en spridning i 32 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför en viss inverkan på Lindab. Även politiska oroligheter och instabilitet på t.ex. den ryska marknaden har haft påverkan på Lindab.
Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNPutvecklingen, fast med större fluktuation. Marknaden för yrkesbyggnader ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt är större och har längre ledtider.
Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt finanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.
För beskrivning av finansiella risker, se not 3.
Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa, och upplever generellt att skattelagstiftning och -regler blir mer komplexa. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att hålla system och processer för hantering av skatter uppdaterade och välfungerande. Följande skatter och avgifter ska hanteras korrekt av Lindab direkt eller indirekt inom de olika jurisdiktioner där verksamhet bedrivs eller där det krävs: inkomstskatt, mervärdesskatt, tull, sociala avgifter och liknande samt personalens källskatt och andra skatter, såsom kupongskatt och punktskatter.
Inom inkomstskatteområdet har framförallt internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag, fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den s.k. armlängdsprincipen. För att skapa en likartad syn på hur denna ska tillämpas, och försöka undvika dubbelbeskattning, har OECD tagit fram riktlinjer, OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations. Sedan 2013 pågår en utredning inom OECD, BEPS (Base Erosion Profit Shifting) för att ytterligare styra upp regler inom internprissättningsområdet. I princip samtliga länder, där Lindab har bolag, är medlemmar i OECD och/eller har anslutit sig till modellkonventionen. Lindab arbetar kontinuerligt med att tillse att koncernen följer de regler som modellkonventionen stipulerar, både vad gäller prissättningen, dokumentation och i övrigt. Lindab följer även utvecklingen inom BEPS-projektet för att kunna anpassa sig till de nya reglerna.
Lindab arbetar i övrigt med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har även löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas både av högre rörelsekostnader och/eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.
Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras. Inga avsättningar har gjorts under 2014. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där koncernen är verksam. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga anställda på Lindabs marknader följer god affärssed.
Inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt förekommer det att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte följer god affärssed. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Bolagets anställda informeras och utbildas om innehållet i Lindabs policy för att undvika överträdelser av konkurrensrättslig natur. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum inom koncernen. Under verksamhetsåret har inga disciplinära åtgärder vidtagits mot anställda som brutit mot koncernens etiska principer.
En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Lindabs arbetsmiljöpolicy är implementerad i koncernen med tydligt formulerat ansvar, för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård.
Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). LTIF har under de senaste två åren sjunkit från 17,1 till 9,5. Vid mycket allvarliga olyckor, med risk för bestående men, skall koncernchefen informeras inom 24 timmar och uppföljning med korrigerande och förebyggande åtgärder genomföras inom 2 veckor. Under 2014 inträffade inga allvarliga olyckor.
För att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt och fullständig samt följer tillämpliga lagar, regler och rekommendationer, ger en rättvisande bild av bolagets verksamhet, samt stödjer en rationell och initierad värdering av verksamheten, har Lindab utvecklat en intern kontrollfunktion som utgår ifrån kraven i den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NAS-DAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Den interna kontrollstrukturen har sin utgångspunkt i COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission), vilket är ett ramverk för intern kontroll. Se vidare i Styrelsens rapport om intern kontroll, sidorna 52–53.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2014 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är 76 331 982 st (76 331 982).
Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 5 007 MSEK (4 839) och 8 202 aktieägare (7 036) per den 31 december 2014. Den största aktieägaren i relation till utestående aktier är Creades AB som äger 10,3 procent (10,3). Därefter följer Lannebo Fonder 9,0 procent (7,8), Handelsbanken Fonder 6,5 procent (4,8), Skandia 6,1 procent (8,6) och Swedbank Robur fonder 6,0 procent (5,3). Dessa fem största ägare innehar tillsammans 37,9 procent (44,0) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehavarna utgör 58,1 procent (61,1) av aktierna.
Systemair AB (publ), som var Lindabs största aktieägare under 2013 med 12,0 procents ägande vid slutet av föregående år, sålde per 3 mars 2014 hela sitt innehav.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
I december ingicks avtal om att förvärva MP3 S.r.l., en framstående tillverkare inom lösningar för inneklimat, med specialistkompetens inom rök- och brandskydd. Förvärvet ligger i linje med Lindabs ambition att stärka positionen som helhetsleverantör inom ventilationslösningar och öka marknadstäckningen. Tillträde och övertagande skedde den 15 januari 2015. Förhandling om slutlig total köpeskilling pågår. MP3 har sitt säte i Padova i norra Italien, omsätter cirka 210 MSEK årligen med ett rörelseresultat, EBIT, om cirka 20 MSEK, samt har 95 anställda. Försäljningen sker till hälften i Italien och till hälften på export, främst inom Europa. MP3 kommer att integreras i Lindabs verksamhet, vilket innebär synergivinster, främst inom försäljning, men även på kostnadssidan. Förvärvet förväntas ge ett positivt bidrag till Lindabs verksamhet redan 2015.
Den nuvarande kreditramen med SEB och Nordea, som beskrivs under Finansiell ställning, har i början av januari 2015 förlängts ytterligare ett år. Kreditramen löper nu till första kvartalet 2018.
Per den 29 januari 2015, i samband med att nuvarande leasingavtal i Luxemburg löpte ut, förvärvade Lindab samtliga aktier i det bolag som ägde fastigheten. Samtidigt avyttrades fastigheten till tredje man och hyresavtal ingicks, där koncernbolag ingått borgensåtagande. För ytterligare beskrivning, se not 28 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.
Den 16 februari 2015 aviserades det att Per Nilsson, finans- och ekonomidirektör, under 2015 kommer avsluta sin anställning hos Lindab.
Lindabs nya utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 30 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.
Årsredovisningen kommer att framläggas till årsstämman den 27 april 2015, med följande förslag till vinstdisposition:
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 596 744 865 |
|---|---|
| Årets vinst | 1 027 582 |
| Balanserade vinstmedel vid årets början | 595 717 283 |
| SEK |
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 27 april 2015 beslutar om en utdelning på 1,10 SEK per aktie, vilket är i linje med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 84 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 29 april 2015, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 5 maj.
Försäljningsintäkterna uppgick till 7 003 MSEK (6 523), vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter och struktur uppgick ökningen till 5 procent. Valutaeffekter har påverkat omsättningen positivt med 2 procent medan genomförda förvärv haft en begränsad påverkan på försäljningen. Försäljningsintäkterna i utlandet ökade med 6 procent och uppgick till 5 229 MSEK (4 956), vilket motsvarade 75 procent (76) av koncernens totala försäljning.
Lindab har egen verksamhet i 32 länder (32) och hade under 2014 en geografisk fördelning med 46 procent (46) av totalförsäljningen inom Norden, 30 procent (27) inom Västeuropa, 21 procent (24) inom CEE/ CIS samt 3 procent (3) till övriga marknader, framförallt USA.
I samtliga kvartal under 2014 förbättrades försäljningen jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Den förbättrade försäljningen förklaras av en fortsatt positiv försäljningsutveckling inom segmentet Products & Solutions. Den, sedan oktober 2013 nya organisationen, tillsammans med ett antal genomförda försäljningsaktiviteter har bidragit starkt till tillväxten vilket kan jämföras med underliggande marknadstillväxt som bedöms ligga runt 1 procent, viktat för relevanta marknader. Försäljningsutvecklingen för segmentet Building Systems har däremot varit negativ, förklarat av en svag försäljning på de för segmentet viktiga marknaderna Ryssland och Vitryssland.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret.
Koncernens verksamhet har från och med 1 januari 2014 rapporterats i två segment, Products & Solutions och Building Systems. Fördelningen av försäljningsintäkter och rörelseresultat (EBIT) per segment framgår av tabellen på sidan 62.
Products & Solutions produkt- och lösningserbjudande omfattar produkter och hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak och vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader.
Försäljningsintäkterna uppgick till 6 084 MSEK (5 496), en ökning med 11 procent, justerat för valuta och struktur var ökningen 7 procent. Försäljningen ökade under 2014 inom samtliga produktområden och geografiska regioner. Inneklimatlösningar och bygglösningar visade särskilt stark tillväxt medan försäljningen av byggprodukter minskade mot slutet av året. I Norden var försäljningsutvecklingen splittrad; god organisk tillväxt i Sverige och Norge kombinerat med något minskad försäljning i Danmark och Finland. I Västeuropa visade merparten av marknaderna god tillväxt, inklusive de tre största; Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Omorganisation och genomförda strukturåtgärder har bidragit positivt till den goda utvecklingen i Tyskland. Även i CEE/CIS, som står för 15 procent av segmentets försäljning, var försäljningstillväxten mycket god under helåret, dock sjönk försäljningen något mot slutet av året.
Den förbättrade försäljningen förklaras främst av den nya organisationen med fokus på lönsam tillväxt och av ett antal genomförda och påbörjade strategiska försäljningsaktiviteter.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, ökade med 31 procent till 471 MSEK (360). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 7,7 procent (6,6). Förbättringen i rörelseresultat och marginal förklaras främst av högre volym.
Segment Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
Försäljningsintäkterna under 2014 uppgick till 919 MSEK (1 027), vilket är en minskning med 11 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter var minskningen 8 procent. Den lägre försäljningen jämfört med föregående år förklaras av en svagare försäljning på de för segmentet viktiga marknaderna Ryssland och Vitryssland. Flera samverkande faktorer har påverkat försäljningen negativt på den ryska marknaden; en svag underliggande marknad, införda sanktioner och det kraftiga fallet av rubeln under andra halvåret. Svårigheter med finansiering i kundledet har också förskjutit planerade projekt och leveranser på framtiden. Orderingången såg dock ut att stabilisera sig mot slutet av året. Ett flertal strategiska aktiviteter har påbörjats och genomförts under året för att öka marknadsdiversifieringen inom segmentet, vilka bidragit till en mycket god tillväxt i Västeuropa, dock inte tillräckligt för att fullt kompensera för minskningen i Ryssland och Vitryssland.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, minskade till 52 MSEK (159). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 5,7 procent (15,5). Building Systems lönsamhet har sedan flera år en stor exponering mot Ryssland, samt även Vitryssland. Försäljningsminskningen på dessa marknader kombinerat med den kraftigt försvagade rubeln har påverkat resultatet negativt och förklarar merparten av resultatförsämringen.
| 2014 | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 7 003 | 6 523 | 6 656 |
| Förändring, MSEK | 480 | –133 | –222 |
| Förändring, % | 7 | –2 | –3 |
| Varav | |||
| Volymer och pris, % | 5 | –1 | –5 |
| Förvärv, % | 0 | 1 | 3 |
| Valutaeffekter, % | 2 | –2 | –1 |
| MSEK | 2014 | Andel, % |
2013 | Andel, % |
2012 | Andel, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 3 208 | 46 | 2 968 | 46 | 3 019 | 45 |
| Västeuropa | 2 106 | 30 | 1 761 | 27 | 1 895 | 29 |
| CEE/CIS | 1 479 | 21 | 1 590 | 24 | 1 542 | 23 |
| Övriga marknader | 210 | 3 | 204 | 3 | 200 | 3 |
| Totalt | 7 003 | 100 | 6 523 | 100 | 6 656 | 100 |
Bruttoresultatet ökade med 5 procent till 1 973 MSEK (1 880). Bruttomarginalen låg på 28 procent (29) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 63 MSEK (120) och utgörs framförallt av kursvinster på operativa rörelsefordringar/-skulder.
Försäljnings- och administrationskostnaderna ökade med 4 procent, till 1 409 MSEK (1 351), motsvarande 20 procent (21) av försäljningsintäkterna. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 51 MSEK (45), motsvarande 0,7 procent (0,7) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 109 MSEK (152). I övriga rörelsekostnader ingår engångskostnader med 28 MSEK (46), se engångskostnader sidan 63. Utöver detta ingår även kursförluster på operativa rörelsefordringar/ -skulder.
Årets totala av- och nedskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion, se not 8, uppgick till 158 MSEK (157). I totala av- och nedskrivningskostnader ingår engångskostnader med 2 MSEK (-).
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 467 MSEK (452), vilket är en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, uppgick till 497 MSEK (498), vilket är i nivå med föregående år. Rörelsemarginalen (EBIT), exklusive engångsposter, minskade och uppgick till 7,1 procent (7,6). Den försämrade marginalen beror på en vikande marknad i Ryssland och Vitryssland inom segment Building Systems.
Totala engångskostnader som belastat rörelseresultatet (EBIT) uppgår till –30 MSEK (–46), se specifikation av engångsposter sidan 63. Dessa avser omstruktureringskostnader till följd av omorganisation.
Resultat före skatt uppgick till 386 MSEK (329), en ökning med 17 procent. Finansnettot uppgick till –81 MSEK (–123). Den positiva utvecklingen förklaras av en lägre skuldsättning under året, samt bättre villkor och lägre kreditram i det nya kreditavtalet som ingicks med Nordea, SEB och Svensk Exportkredit (SEK) i februari 2014.
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till –103 MSEK (–96) och den effektiva skattesatsen uppgick till 27 procent (29) av resultatet före skatt. Aktuell skatt uppgår till –109 MSEK (–95). Kostnaden för aktuell skatt har ökat till följd av högre resultat i koncernbolagen. Uppskjuten skatt uppgår till 6 MSEK (–1). Den uppskjutna skatteintäkten har påverkats positivt med 1 MSEK av att fordringar och skulder avseende uppskjuten skatt i utländska bolag, bl.a. Danmark, har omräknats p.g.a. nya skattesatser. Denna har även påverkats negativt med 20 MSEK (18) av att uppskjuten skatt på årets underskott i vissa koncernbolag inte har redovisats. Redovisning av uppskjuten skatt på underskottssavdrag hänförliga till tidigare år, i framför allt USA, har haft en positiv inverkan med 8 MSEK (10). Återföring av tidigare redovisade underskottsavdrag i bl.a. Finland har gjorts med 5 MSEK (6). För ytterligare information se not 14, sidorna 94-95.
Årets resultat uppgick till 283 MSEK (233). Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 3,71 SEK (3,05).
Totalresultat uppgick till 366 MSEK (283). Totalresultat inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, justering av värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt skatt.
Rörelseresultat (EBIT), justerat för engångsposter
| Försäljningsintäkter | Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter |
Rörelsemarginal (EBIT), exkl.engångsposter, % |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | 2012 | 2014 | 2013 | 2012 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Products & Solutions |
6 084 | 5 496 | 5 643 | 471 | 360 | 398 | 7,7 | 6,6 | 7,1 |
| Building Systems | 919 | 1 027 | 1 013 | 52 | 159 | 100 | 5,7 | 15,5 | 9,9 |
| Övrig verksamhet | - | - | - | –26 | –21 | –38 | ET | ET | ET |
| Engångsposter | - | - | - | –30 | –46 | –126 | ET | ET | ET |
| Totalt | 7 003 | 6 523 | 6 656 | 467 | 452 | 334 | 7,1 | 7,6 | 6,9 |
| Belopp i MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 7 | 7 003 | 6 523 |
| Kostnad för sålda varor | 6, 8, 9, 27 | –5 030 | –4 643 |
| Bruttoresultat | 1 973 | 1 880 | |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 63 | 120 |
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 27 | –952 | –905 |
| Administrationskostnader | 6, 8, 9, 10, 27 | –457 | –446 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –51 | –45 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –109 | –152 |
| Summa rörelsekostnader | –1 506 | –1 428 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 467 | 452 | |
| Ränteintäkter | 13 | 7 | 9 |
| Räntekostnader | 13 | –79 | –127 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 13 | –9 | –5 |
| Finansnetto | –81 | –123 | |
| Resultat före skatt (EBT) | 386 | 329 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –103 | –96 |
| Årets resultat | 283 | 233 | |
| – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 283 | 233 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer | –29 | 11 | |
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer | 6 | –2 | |
| –23 | 9 | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 163 | 55 | |
| Säkring av nettoinvestering | –73 | –18 | |
| Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 16 | 4 | |
| 106 | 41 | ||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | 83 | 50 | |
| Totalresultat | 366 | 283 | |
| –hänförligt till moderbolagets aktieägare | 366 | 283 | |
| Resultat per aktie, SEK | |||
| Före utspädning | 15 | 3,71 | 3,05 |
| Efter utspädning | 15 | 3,71 | 3,05 |
| 2014 | Products & Solutions |
Building Systems |
Övrig verksamhet |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 471 | 52 | –26 | 497 |
| Engångsposter | –21 | –11 | 2 | –30* |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 450 | 41 | –24 | 467 |
| 2013 | ||||
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 360 | 159 | –21 | 498 |
| Engångsposter | –24 | –1 | –21 | –46** |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 336 | 158 | –42 | 452 |
Rörelseresultatet (EBIT) har justerats med följande engångsposter, vilka redovisats som övriga rörelseintäkter, övriga rörelsekostnader samt
2014* –30 MSEK avseende omstruktureringskostnader till följd av omorganisation.
av- och nedskrivningar.
2013** –46 MSEK avseende omstruktureringskostnader till följd av kostnadsbesparingsprogram och omorganisation.
Kassaflödet från den löpande verksamheten försämrades och uppgick till 278 MSEK (620). Detta förklaras delvis av det försämrade kassaflödet från den löpande verksamheten efter justering för ej kassaflödespåverkande poster, vilket uppgick till 566 MSEK (595). Även förändringen av rörelsekapitalet har försämrats jämfört med föregående år och uppgår till –161 MSEK (192), där såväl förändringen av varulager, rörelsefordringar som rörelseskulder bidrar till den negativa utvecklingen främst drivet av den ökade försäljningsvolymen. Rörelseskulderna påverkades positivt föregående år av en förändring i leverantörsskulderna, vilket var en periodiseringseffekt av betalningar till leverantörer.
Betalda räntor har påverkat kassaflödet positivt jämfört med föregående år och uppgår till –62 MSEK (–115). Den positiva utvecklingen förklaras av lägre skuldsättning samt bättre villkor och lägre kreditram i det nya kreditavtalet.
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bl.a. av orealiserade kursdifferenser, avsättningar och avskrivningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 273 MSEK (93), varav 25 MSEK (17) avser investeringar i immateriella tillgångar relaterade till IT projekt. Ökningen i investering i anläggningstillgångar förklaras främst av förvärv avseende en tidigare operationellt leasad fastighet i Tjeckien. Köpeskillingen uppgick till 139 MSEK, vilket motsvarar aktuellt marknadsvärde för fastigheten. I fastigheten bedrivs främst central produktion för ventilationsprodukter i koncernen. Positiv helårseffekt på rörelseresultatet (EBIT) uppgick till cirka 4 MSEK. Övriga investeringar i anläggningstillgångar är, förutom normal nivå av underhåll- och återinvesteringar, främst relaterade till ett antal effektiviseringsprojekt i bl.a. Schweiz, Finland och Estland samt inom central produktion i Grevie och Luxemburg. Dessutom har det investerats i expansionsprojekt, dels för kapacitet av ventilationsprodukter och dels för utökat sortiment i Norge. Avyttringar uppgick till 11 MSEK (3).
Netto uppgick kassaflödet från investeringsverksamheten till –262 MSEK (–90), exklusive förvärv.
Under fjärde kvartalet tecknades avtal om förvärv av ventilationsföretaget MP3, vilket beskrivs ytterligare i not 5 sidorna 86-87.
I början av november förvärvades fästdonsföretaget Bjarnes System AB. Bolaget omsatte cirka 12 MSEK årligen och hade en anställd. Förvärvet skapar möjligheter för fortsatt utveckling av den viktiga nordiska plåtslagerimarknaden, samt öppnar för nya möjligheter på andra marknader i Europa.
Under andra kvartalet förvärvades Klimasystem AS i Norge, en tidigare agent för Lindabs inneklimatsystem. Bolaget hade fyra anställda och omsatte cirka 15 MSEK årligen. Förvärvet bidrar med ytterligare expertis till produktsortimentet för inomhusklimat.
Rörelsen i NovoClima förvärvades genom ett inkråmsförvärv under första kvartalet. Verksamheten placerades i ett nybildat bolag, Lindab Götene AB. Verksamheten omsatte cirka 40 MSEK årligen, varav endast en marginell andel avsåg kunder utanför Lindabkoncernen. Antal anställda uppgick till 26 personer och verksamheten omfattar tillverkning av vattenbaserade inneklimatprodukter som ingår i Lindabs sortiment. Genom förvärvet av NovoClima säkerställde och ökade Lindab effektiviteten i värdekedjan.
Netto uppgick kassaflödet från företagsförvärv för perioden januaridecember till –30 MSEK (–21). Inga förvärv skedde under 2013. Kassaflödet 2013 hänför sig till reglerade utbetalningar för förvärvet av Centrum Klima S.A, vilket förvärvades under 2012.
För närmare redogörelse se not 5 Företagsförvärv, sidorna 86-87.
Finansieringsverksamheten gav ett kassaflöde om netto –24 MSEK (–482). Minskningen i amortering jämfört med föregående år förklaras av ett väsentligen lägre kassaflöde från den löpande verksamheten, av investering i fastighet i Tjeckien samt förvärv.
| 2013 Not 2014 Belopp i MSEK Löpande verksamheten Rörelseresultat 467 452 Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar 8 158 157 Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet 3 2 Avsättningar, ej kassapåverkande –42 –10 Justering övriga ej kassapåverkande poster –20 –6 566 595 Summa Erhållen ränta 7 10 Erlagd ränta –62 –115 Betald skatt –72 –62 439 428 Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital* Varulager (ökning – /minskning +) –111 8 Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) –76 76 Rörelseskulder (ökning + /minskning –) 26 108 Summa förändring av rörelsekapital –161 192 278 620 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av koncernföretag, nettoeffekt på likvida medel 5 –30 –21 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 16 –25 –17 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 17 –248 –76 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 17 11 3 –292 –111 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån 1 885 - Amortering av lån –1 907 –482 Aktier för tilldelning, incitamentsprogram –2 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten –24 –482 Årets kassaflöde –38 27 Likvida medel vid årets början 331 301 Kursdifferens likvida medel 7 3 Likvida medel vid årets slut 300 331 |
(Indirekt metod) | ||
|---|---|---|---|
*) Rörelsekapital, se definition sidan 110.
Bruttoinvesteringar 2010–2013 Bruttoinvesteringar 2014 % av försäljningsintäkter
Kassaflöde 2010–2013 Kassaflöde 2014 % av försäljningsintäkter
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till Rapporten över kassaflöden på sidan 64.
Både varulager och kundfordringar har ökat jämfört med föregående år med 15 procent respektive 13 procent. Ökningen är främst driven av den ökade försäljningsvolymen. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till försäljningsintäkterna uppgick till 16 procent (15) respektive 15 procent (14).
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 300 MSEK (331). I likvida medel ingår spärrade medel med 5 MSEK (4). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 064 MSEK (1 525), baserat på en underliggande kreditram på 1 600 MSEK (2 800).
Koncernens sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 5 438 MSEK (4 952), vilket är en ökning med 10 procent. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 8,9 procent (9,1).
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 3 344 MSEK (2 967). Ingen utdelning utbetalades under året. Eget kapital per aktie uppgick till 43,81 SEK (38,87). Avkastning på eget kapital, d.v.s. årets resultat i förhållande till eget kapital, har ökat till 9,0 procent (8,5).
Det operativa kapitalet uppgick till 5 090 MSEK (4 579). Avkastning på operativt kapital uppgick till 9,3 procent (9,6). Justerat för engångsposter är avkastningen 9,9 procent (10,5).
Nettoskulden uppgick per 31 december 2014 till 1 746 MSEK (1 612). Den försvagade svenska kronan har ökat nettoskulden med cirka 95 MSEK sedan årsskiftet. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 2 094 MSEK (1 985) varav avsatt till pensioner uppgick till 201 MSEK (169). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 348 MSEK (374).
Nettoskuldsättningsgraden ingår i koncernens finansiella mål. Målet är att den säsongsjusterade nettoskulden* i relation till EBITDA, exklusive engångsposter, inte ska överstiga 2,5. Måttet visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed hävstångseffekt, eller uttryckt på annat sätt, företagets finansiella styrka. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,5 ggr (0,5).
* Genomsnittlig nettoskuld för året.
Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 5,4 ggr (3,5).
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 48 procent (46).
Nytt kreditavtal ingicks med Nordea, SEB och Svensk Exportkredit (SEK) i februari 2014. De nya långfristiga krediterna uppgår till 1 600 MSEK från Nordea och SEB samt till 500 MSEK från SEK. Kreditramen med Nordea/SEB löper på 3 år och krediten med SEK på 5 år. Avtalen ersätter det tidigare kreditavtalet på 2 800 MSEK. Den nuvarande kreditramen med Nordea/SEB, förlängdes i början av januari 2015 med ytterligare ett år. Kreditramen löper nu till första kvartalet 2018.
Det lägre beloppet på kreditramen, jämfört med tidigare avtal, förklaras främst av att det också kommer tecknas ett antal kortfristiga checkräkningskrediter och garantiramar med framförallt Nordea och SEB. Dessa faciliteter låg tidigare inom den långfristiga kreditramen. Totalt sett innebär de nya avtalen en väsentlig förbättring av villkoren både vad gäller marginal och flexibilitet.
Ställda säkerheter uppgår till 42 MSEK (363). Eventualförpliktelser uppgår till 27 MSEK (26).
| Belopp i MSEK | Not | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten och liknande |
16 | 0 | 0 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 1 | 0 |
| Goodwill | 16 | 2 859 | 2 734 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 63 | 60 |
| Summa immateriella anläggnings tillgångar |
2 923 | 2 794 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 17, 27 | 731 | 617 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 456 | 478 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
17 | 53 | 49 |
| Summa materiella anläggnings tillgångar |
1 240 | 1 144 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 23 | 46 | 42 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 126 | 147 |
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
18 | 3 | 3 |
| Andra långfristiga fordringar | 19 | 3 | 2 |
| Summa finansiella anläggnings tillgångar |
178 | 194 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 341 | 4 132 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 1 107 | 958 |
| Kundfordringar | 21 | 1 064 | 942 |
| Övriga fordringar | 21 | 53 | 47 |
| Aktuell skattefordran | 14 | 27 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
21 | 80 | 79 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande |
21 | 2 | 1 |
| Likvida medel | 300 | 331 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 620 | 2 385 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 961 | 6 517 |
| Belopp i MSEK | Not | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 239 | 2 228 | |
| Reserver | 51 | –55 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 975 | 715 | |
| Summa eget kapital | 3 344 | 2 967 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 765 | 1 645 |
| Avsättningar till pensioner och | |||
| liknande förpliktelser | 23 | 201 | 169 |
| Summa räntebärande skulder | 1 966 | 1 814 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar |
14 24 |
96 15 |
132 44 |
| Övriga skulder | 5 | 10 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 116 | 186 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 082 | 2 000 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 8 | 6 |
| Checkräkningskredit | 25 | 99 | 160 |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 26 | 21 | 5 |
| Summa räntebärande skulder | 128 | 171 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 159 | 132 | |
| Leverantörsskulder | 650 | 681 | |
| Aktuell skatteskuld | 20 | 11 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 52 | 62 |
| Övriga skulder | 99 | 92 | |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 26 | 427 | 401 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 407 | 1 379 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 535 | 1 550 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH | |||
| SKULDER | 6 961 | 6 517 | |
| Ställda säkerheter | 28 | 42 | 363 |
| Eventualförpliktelser | 28 | 27 | 26 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst inkl årets resultat |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående balans per 1 januari 2013 | 79 | 2 227 | –96 | 473 | 2 683 | |
| Årets resultat | 233 | 233 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | ||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | 9 | 9 | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 55 | 55 | ||||
| Säkring av nettoinvestering | –14 | –14 | ||||
| Summa totalresultat | - | - | 41 | 242 | 283 | |
| Incitamentsprogram 1) | 1 | 1 | ||||
| Transaktioner med aktieägarna | - | 1 | - | - | 1 | |
| Utgående balans per 31 december 2013 | 79 | 2 228 | –55 | 715 | 2 967 | |
| Årets resultat | 283 | 283 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | ||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | –23 | –23 | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 163 | 163 | ||||
| Säkring av nettoinvestering | –57 | –57 | ||||
| Summa totalresultat | - | - | 106 | 260 | 366 | |
| Incitamentsprogram 1) | 0 | 0 | ||||
| Förfall termin att förvärva egna aktier, incitamentsprogram | 11 | 11 | ||||
| Effekt ej nyttjade aktier, incitamentsprogram | 2 | 2 | ||||
| Aktier för tilldelning, incitamentsprogram | –2 | –2 | ||||
| Transaktioner med aktieägarna | - | 11 | - | - | 11 | |
| Utgående balans per 31 december 2014 | 79 | 2 239 | 51 | 975 | 3 344 |
1) Vid årsstämmorna 2011 och 2012 beslöts att införa långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram för respektive år. För att säkerställa att Lindab innehar aktier för maximal tilldelning har termin tecknats med tredje part att förvärva egna aktier, vilket innebär att ingen utspädning uppstår. Avsättningar för incitamentsprogrammet initierat under 2012 fortlöpte under 2014 och tilldelning sker efter den 31 maj 2015. Incitamentsprogrammet initierat under 2011 förföll 2013 och reglerades under andra kvartalet 2014.
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt.
Moderbolagets försäljningsintäkter uppgick under räkenskapsåret till 3 MSEK (3). Årets resultat uppgick till 1 MSEK (0). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 49 MSEK (94). Utdelning från dotterbolag har ej erhållits under 2014.
| Belopp i MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter* | 3 | 3 | |
| Administrationskostnader | 9, 10 | –4 | –4 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 0 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | 6, 9, 10, 12 | 0 | 0 |
| Rörelseresultat | –1 | –1 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 49 | 94 |
| Räntekostnader interna | 13 | –48 | –93 |
| Resultat efter finansiella poster | 0 | 0 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | 1 | 0 |
| Årets resultat** | 1 | 0 |
*) Omklassificering av Övriga rörelseintäkter till Försäljningsintäkter har gjorts.
**) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 30 3 467 3 467 Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande 7 7 Uppskjuten skattefordran 2 2 Summa anläggningstillgångar 3 476 3 476 Omsättningstillgångar |
|---|
| Kundfordringar 51 - |
| Aktuell skattefordran 1 1 |
| Likvida medel 0 2 |
| Summa omsättningstillgångar 52 3 |
| SUMMA TILLGÅNGAR 3 528 3 479 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER |
| Eget kapital |
| Bundet eget kapital |
| Aktiekapital 22 79 79 |
| Reservfond 708 708 |
| Fritt eget kapital |
| Överkursfond 90 90 |
| Balanserad vinst 506 506 |
| Årets resultat* 1 0 |
| Summa eget kapital 1 384 1 383 |
| Avsättningar |
| Avsättningar, räntebärande 8 8 |
| Summa avsättningar 8 8 |
| Långfristiga skulder |
| Skuld till koncernföretag, räntebärande 2 134 2 086 |
| Summa långfristiga skulder 2 134 2 086 |
| Kortfristiga skulder |
| Icke räntebärande skulder |
| Leverantörsskulder 0 0 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 2 2 |
| Summa icke räntebärande skulder 2 2 |
| Summa kortfristiga skulder 2 2 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 528 3 479 |
| Ställda säkerheter 28 1 705 1 707** |
| Ansvarsförbindelser 28 - - |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
**) Borgensåtagande avseende kreditavtal för jämförelseåret har korrigerats med 1 707 MSEK.
Årsstämman den 29 april 2014 beslutade att utdelning inte lämnas för 2013. Balanserade vinstmedel om 595 717 283 SEK balanserades i ny räkning. Under 2013 betalades ingen utdelning för verksamhetsåret 2012.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2014 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK. Antalet utestående aktier är 76 331 982 (76 331 982). För vidare information se not 22 Eget kapital och aktier.
| Belopp i MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | –1 | –1 |
| Avsättningar, ej kassaflödespåverkande | 0 | 1 |
| Erhållen ränta | 0 | 0 |
| Erlagd ränta | –48 | –93 |
| Betald skatt | 1 | 1 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
–48 | –92 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelseskulder | 0 | 0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –48 | –92 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån från koncernbolag | 46 | 93 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 46 | 93 |
| Årets kassaflöde | –2 | 1 |
| Likvida medel vid årets början | 2 | 1 |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 2 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| eget kapital | Bundet | Fritt eget kapital |
|||||
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Över kurs fond |
Balan serad vinst |
Årets resul tat* |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående balans per 1 januari 2013 |
79 | 708 | 90 | 506 | 0 | 1 383 | |
| Årets resultat | 0 | 0 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2013 |
79 | 708 | 90 | 506 | 0 | 1 383 | |
| Årets resultat | 1 | 1 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2014 |
79 | 708 | 90 | 506 | 1 | 1 384 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
Se Förvaltningsberättelsen, sidorna 56-60, Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 45-53 samt not 3 på sidorna 81-83.
| MSEK om ej annat anges | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter och resultat | 2014 | 2013 | 2012 | 2011* | 2010* | 2009* | 2008* | 2007* | 2006* | 2005* |
| Försäljningsintäkter | 7 003 | 6 523 | 6 656 | 6 878 | 6 527 | 7 019 | 9 840 | 9 280 | 7 609 | 6 214 |
| Tillväxt, % | 7 | –2 | –3 | 5 | –7 | –29 | 6 | 22 | 22 | 13 |
| varav volymer och pris | 5 | –1 | –5 | 9 | –1 | –33 | 2 | 14 | 10 | 6 |
| varav förvärv | 0 | 1 | 3 | 0 | 0 | 1 | 3 | 8 | 13 | 5 |
| varav valutaeffekter | 2 | –2 | –1 | –4 | –6 | 3 | 1 | 0 | 1 | 2 |
| Omsättning i utlandet, % | 75 | 76 | 76 | 76 | 77 | 81 | 82 | 82 | 80 | 77 |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 625 | 609 | 490 | 511 | 565 | 479 | 1 388 | 1 512 | 1 103 | 751 |
| Avskrivningar | 158 | 157 | 156 | 163 | 280 | 225 | 225 | 203 | 209 | 194 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 467 | 452 | 334 | 348 | 401 | 265 | 1 172 | 1 318 | 903 | 560 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 467 | 452 | 334 | 348 | 284 | 254 | 1 163 | 1 309 | 894 | 557 |
| Engångsposter1) | –30 | –46 | –126 | –59 | –63 | –47 | –116 | - | –39 | 7 |
| Rörelseresultat (EBIT), exklusive engångsposter | 497 | 498 | 460 | 407 | 347 | 301 | 1 279 | 1 309 | 933 | 550 |
| Resultat före skatt (EBT) | 386 | 329 | 178 | 186 | 112 | 119 | 990 | 1 175 | 797 | 484 |
| Årets resultat | 283 | 233 | 122 | 91 | 27 | 34 | 723 | 901 | 585 | 351 |
| Totalresultat | 366 | 283 | 36 | 36 | –298 | –142 | 1 124 | 1 035 | 439 | 485 |
| Kassaflöde | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 278 | 620 | 222 | 345 | 391 | 719 | 673 | 875 | 778 | 730 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –292 | –111 | –441 | –143 | 241 | –188 | –418 | –225 | –424 | –667 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –24 | –482 | 291 | –202 | –616 | –541 | –396 | –487 | –395 | 58 |
| Årets kassaflöde | –38 | 27 | 72 | 0 | 16 | –10 | –141 | 163 | –40 | 121 |
| Operativt kassaflöde | 58 | 546 | 319 | 361 | 418 | 731 | 931 | 985 | 821 | 659 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | ||||||||||
| Balansomslutning | 6 961 | 6 517 | 6 623 | 6 479 | 6 570 | 7 442 | 8 625 | 7 700 | 7 077 | 6 525 |
| Sysselsatt kapital | 5 438 | 4 952 | 5 134 | 4 724 | 4 897 | 5 701 | 6 419 | 5 594 | 4 998 | 4 949 |
| Operativt kapital | 5 090 | 4 579 | 4 789 | 4 446 | 4 611 | 5 425 | 6 120 | 5 207 | 4 792 | 4 699 |
| Nettoskuld | 1 746 | 1 612 | 2 106 | 1 747 | 1 856 | 2 422 | 2 774 | 2 238 | 2 602 | 1 846 |
| Eget kapital | 3 344 | 2 967 | 2 683 | 2 699 | 2 755 | 3 003 | 3 346 | 2 969 | 2 190 | 2 853 |
| Data per aktie, SEK | ||||||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, 1000-tal2) | 76 332 | 76 332 | 75 998 | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 90 702 120 000 | |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, 1000-tal2) | 76 332 | 76 332 | 75 998 | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 93 062 122 940 | |
| Antal utestående aktier vid årets utgång före utspädning, 1000-tal | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 120 000 | |
| Antal utestående aktier vid årets utgång efter utspädning, 1000-tal | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 122 940 | |
| Resultat per aktie före utspädning | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,45 | 2,93 |
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 |
| Resultat per aktie, aktuellt antal utestående aktier | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | 2,93 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 43,81 | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,77 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 43,81 | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet per aktie | 3,64 | 8,12 | 2,92 | 4,58 | 5,20 | 9,62 | 8,68 | 11,12 | 9,89 | 5,94 |
| Utdelning per aktie | ||||||||||
| (för 2014 enligt styrelsens förslag) | 1,10 | - | - | 1,00 | 1,00 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - |
| P/E-tal | 17,7 | 20,8 | 26,7 | 30,9 | 245,1 | 163,3 | 5,2 | 12,9 | 20,7 | ET |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 65,60 | 63,40 | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | ET |
| Börsvärde vid årets slut | 5 007 | 4 839 | 3 282 | 2 817 | 6 648 | 5 496 | 3 626 | 11 590 | 10 252 | ET |
| Investeringar | ||||||||||
| Anläggningar (brutto) | 273 | 93 | 162 | 143 | 128 | 182 | 301 | 195 | 146 | 218 |
| Nyckeltal | 2014 | 2013 | 2012 | 2011* | 2010* | 2009* | 2008* | 2007* | 2006* | 2005* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal (EBITDA), % | 8,9 | 9,3 | 7,4 | 7,4 | 8,7 | 6,8 | 14,1 | 16,3 | 14,5 | 12,1 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 6,7 | 6,9 | 5,0 | 5,1 | 6,1 | 3,8 | 11,9 | 14,2 | 11,9 | 9,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 6,7 | 6,9 | 5,0 | 5,1 | 4,4 | 3,6 | 11,8 | 14,1 | 11,7 | 9,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exklusive engångsposter, % | 7,1 | 7,6 | 6,9 | 5,9 | 5,3 | 4,3 | 13,0 | 14,1 | 12,3 | 8,9 |
| Vinstmarginal (EBT), % | 5,5 | 5,0 | 2,7 | 2,7 | 1,7 | 1,7 | 10,1 | 12,7 | 10,5 | 7,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,9 | 9,1 | 6,8 | 7,1 | 5,5 | 4,3 | 20,0 | 24,5 | 18,2 | 11,9 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 9,3 | 9,6 | 7,1 | 7,4 | 5,6 | 4,3 | 20,7 | 25,4 | 19,1 | 12,2 |
| Avkastning på operativt kapital, exklusive engångsposter, % | 9,9 | 10,5 | 9,8 | 8,7 | 6,9 | 5,1 | 22,8 | 25,4 | 19,9 | 11,8 |
| Avkastning på eget kapital, % | 9,0 | 8,5 | 4,6 | 3,3 | 0,9 | 1,1 | 23,4 | 35,9 | 25,1 | 13,7 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6,8 | 6,9 | 5,0 | 5,2 | 4,1 | 3,3 | 14,3 | 17,4 | 13,3 | 9,4 |
| Soliditet, % | 48,0 | 45,5 | 40,5 | 41,7 | 41,9 | 40,4 | 38,8 | 38,6 | 30,9 | 43,7 |
| Säsongsjusterad nettoskuld** i relation till EBITDA, exklusive engångsposter |
2,9 | 3,1 | 3,5 | 3,6 | 4,3 | 5,3 | 1,7 | 1,8 | 2,1 | 2,6 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,5 | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 0,7 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 5,4 | 3,5 | 2,1 | 2,1 | 1,6 | 1,8 | 6,1 | 8,6 | 8,4 | 6,9 |
| Personal | ||||||||||
| Medelantal anställda | 4 541 | 4 368 | 4 509 | 4 484 | 4 454 | 4 586 | 5 389 | 5 013 | 4 689 | 4 135 |
| varav utomlands | 3 466 | 3 350 | 3 469 | 3 474 | 3 460 | 3 638 | 4 211 | 3 907 | 3 611 | 3 011 |
| Antal anställda vid periodens slut | 4 587 | 4 371 | 4 363 | 4 347 | 4 381 | 4 435 | 5 291 | 5 256 | 4 942 | 4 479 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och | ||||||||||
| pensionskostnader | 1 778 | 1 659 | 1 706 | 1 735 | 1 724 | 1 874 | 2 098 | 1 938 | 1 706 | 1 480 |
| Försäljning per anställd, KSEK | 1 542 | 1 493 | 1 476 | 1 534 | 1 465 | 1 531 | 1 826 | 1 851 | 1 623 | 1 503 |
* Ej justerad för ändrad standard, IAS 19R.
** Genomsnittlig nettoskuld för året.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
2) Genomsnittligt antal aktier är för 2006 justerade med hänsyn till split 8:1 och split 15:1.
Finansiella definitioner, se sidan 110.
| 1 | Allmän information | 72 | 16 | Immateriella anläggningstillgångar | 96 |
|---|---|---|---|---|---|
| 2 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprin | 17 | Materiella anläggningstillgångar | 98 | |
| ciper | 73 | 18 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 99 | |
| 3 | Risker och riskhantering | 81 | 19 | Andra långfristiga fordringar | 99 |
| 4 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för | 20 | Varulager | 99 | |
| redovisningsändamål | 84 | 21 | Kortfristiga fordringar | 99 | |
| 5 | Företagsförvärv | 86 | 22 | Eget kapital och antal aktier | 100 |
| 6 | Personal och ledande befattningshavare | 88 | 23 | Avsättningar till pensioner och liknande | |
| 7 | Segmentsredovisning | 91 | förpliktelser | 100 | |
| 8 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och | 24 | Övriga avsättningar | 102 | |
| funktion | 92 | 25 | Koncernens upplåning och finansiella | ||
| 9 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 92 | instrument | 103 | |
| 10 | Arvoden och kostnadsersättningar till | 26 | Upplupna kostnader och förutbetalda | ||
| revisorer | 93 | intäkter | 104 | ||
| 11 | Forskning och utveckling | 93 | 27 | Leasing | 105 |
| 12 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 93 | 28 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/ | |
| 13 | Finansiella intäkter och kostnader | 93 | ansvarsförbindelser | 105 | |
| 14 | Skatt på årets resultat | 94 | 29 | Transaktioner med närstående | 106 |
| 15 | Resultat per aktie | 95 | 30 | Koncern- och intresseföretag | 107 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 11 mars 2015, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 27 april 2015.
Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång framgår av not 30.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU, och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.
Företagsledningens bedömning är att nya och ändrade standarder som gäller från och med räkenskapsåret 2014 inte har haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
De nya och ändrade standarder och tolkningar som givits ut men som träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2015 har ännu inte börjat tillämpas av koncernen. Nedan beskrivs de nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms få påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.
International Accounting Standards Board, IASB, har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu inte trätt ikraft:
IFRS Interpretations Committee har publicerat nedanstående nya tolkning, IFRIC, vilken ännu inte trätt ikraft:
• IFRIC 21 Avgifter. Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 14 juni 2014 eller senare.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers utfärdades den 28 maj 2014 och ska ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Tillämpning av IFRS 15 är obligatorisk för samtliga IFRS rapporterande företag från och med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2017 eller senare. Standarden är ännu inte antagen av EU.
IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla inkomster som uppkommer genom avtal med kunder, med undantag för leasingavtal, finansiella instrument och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning är att företag ska redovisa intäkter när samtliga risker och förmåner som är förknippade med varorna och/eller tjänsterna övergår till kunderna i utbyte mot ersättning för dessa varor och/ eller tjänster.
Den nya standarden kan få konsekvenser på serviceavtal, försäljning med olika inslag av varor och/eller tjänster, långsiktiga kontrakt, konsultarvoden, licensbaserad försäljning och möjligen på underliggande garantiavtal.
Företagsledningens bedömning är att tillämpningen av IFRS 15 kan påverka de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 15 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 9 Finansiella instrument utfärdades den 24 juli 2014 och ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Standarden är utgiven i faser där den version som gavs ut i juli 2014 ersätter alla de tidigare versionerna. Standarden innehåller nya krav för klassificering och värdering av finansiella instrument, för bortbokning, nedskrivning och generella regler för säkringsredovisning. Standarden är obligatorisk för perioder som börjar 1 januari 2018 och den är ännu inte antagen av EU.
Företagsledningens bedömning är att tillämpningen av IFRS 9 kan påverka de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna vad gäller koncernens finansiella tillgångar och skulder. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 9 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRIC 21 Avgifter behandlar redovisning av avgifter och skatter (som inte är inkomstskatter) som staten eller liknande organ har påfört företaget. Tolkningen klargör vid vilken tidpunkt en skuld för sådana avgifter och skatter ska redovisas. Den förpliktigande händelsen som utlöser skyldigheten att betala avgiften eller skatten är den händelse som medför att en skuld ska redovisas. Tolkningen godkändes inom EU per 14 juni 2014, och tillämpas för räkenskapsår som påbörjas per den 14 juni 2014 eller senare inom EU.
För koncernens del innebär IFRIC 21 att fastighetsskatten skuldförs i sin helhet då förpliktelsen uppstår. Då förpliktelsen uppstår årsvis per den 1 januari kommer koncernen att redovisa hela årets skuld för fastighetsskatt per 1 januari. Dessutom redovisas en förutbetald kostnad av fastighetsskatten vilken periodiseras linjärt över räkenskapsåret. IFRIC 21 kommer därmed inte att påverka redovisningen vid årsbokslut men får en effekt vid delårsrapportering jämfört med nuvarande tilllämpade principer.
Företagsledningen bedömer att övriga nya och ändrade standarder och tolkningar som inte har trätt ikraft, inte väntas få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Lindab International AB och de företag över vilka moderföretaget har bestämmande inflytande, dotterföretag. Bestämmande inflytande föreligger när moderföretaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning.
Moderföretaget gör en ny bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger om fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats.
Konsolidering av ett dotterföretag sker från och med den dag moderföretaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterföretag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moderföretaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderföretaget upphör att ha det bestämmande inflytandet.
Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
I köpeskillingen ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer p.g.a. ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad tilläggsköpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.
Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
Ett intresseföretag är ett företag över vilket ägarföretaget har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten har rätt till nettotillgångarna i verksamheten. Gemensamt bestämmande inflytande föreligger endast när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet måste ge sitt samtycke till de relevanta verksamheterna. Lindab har bedömt sina samarbetsarrangemang och fastställt att de är joint ventures.
Innehav i intresseföretag samt joint ventures redovisas med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas andelar i intresseföretag/joint venture i balansräkningen till anskaffningsvärde justerat för förändringar i koncernens andel i intresseföretagets/
joint ventures nettotillgångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt värde på individuella andelar.
När koncernens andel av förlusterna i ett intresseföretag/joint venture motsvarar eller överstiger dess innehav i intresseföretaget/joint venture (inklusive eventuella långsiktiga innehav som, till sin innebörd, utgör del av koncernens innehav i intresseföretaget/joint venture), redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets/joint ventures räkning.
Vid transaktioner mellan koncernföretag och intresseföretag/joint venture elimineras den del av orealiserade vinster och förluster som motsvarar koncernens andel av intresseföretaget eller joint venture. Erhållna utdelningar från intresseföretag/joint venture minskar investeringens redovisade värde.
Vid stegvisa förvärv omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade bolaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten (d.v.s. då bestämmande inflytande erhålls). Eventuell vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intressebolag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/övriga kostnader, not 12, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 13.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment består av Products & Solutions och Building Systems.
Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de nettotillgångar som används i deras verksamheter, medan finansnetto och skatter liksom nettoupplåning och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och nettotillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Allokering sker av kostnader och nettotillgångar efter behov. Rörelsekostnader som inte ingår i segmenten redovisas under posten Övrigt och omfattar moderbolagsfunktioner och treasuryfunktion. Redovisning av segment framgår av not 7 Segmentsredovisning.
Försäljningsintäkter, d.v.s. nettoomsättning för produkter och tjänster i den ordinarie verksamheten redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Vid projekt inom segment Building Systems sker vinstavräkning i huvudsak vid respektive delleverans. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar och kursvinster av rörelsekaraktär.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Årsstämman 2012 beslutade att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2014 och jämförs med räkenskapsåret 2011.
Aktierna, som tilldelas de anställda som en del av det totala ersättningspaketet, värderas på basis av det verkliga värdet på de tilldelade egetkapitalinstrumenten. De tilldelade aktierelaterade instrumenten kostnadsförs i resultaträkningen över intjänandeperioden och redovisas mot eget kapital. Kostnaden baseras på koncernens bedömning av hur många aktier som kommer att tilldelas, vilket innebär att intjänandevillkoren beaktas i denna bedömning. En ny bedömning av förväntat antal tilldelade aktier görs vid varje årsbokslut. Eventuella förändringar jämfört med den ursprungliga bedömningen redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering görs i eget kapital.
Lindab har ingått transaktioner med extern part som en följd av incitamentsprogrammet för att säkerställa att innehav av nödvändiga aktier finns då incitamentsprogrammet förfaller. Se vidare under avsnitt "Eget kapital".
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Lånekostnader, ska de i så fall aktiveras.
Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, d.v.s. i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 14.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt när respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter.
Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verk-
samheter, värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 73. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de två segmenten Products & Solutions samt Building Systems som lägsta kassagenererande enheter för vilka en nedskrivningsprövning görs.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–10 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s.k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta inte är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 3–5 |
Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer om att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet, och om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.
Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan.
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar i Lindabs fall likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar klassificeras i koncernen antingen som;
Finansiella skulder klassificeras i koncernen antingen som;
Klassificeringen avgör värderingen och redovisningen av värdeförändringar.
Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker.
Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, omfattar för Lindabs del derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehav för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på tillgångar i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
Investeringar som hålles till förfall, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som koncernen har för avsikt att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den s.k. effektivräntemetoden, vilket innebär att en periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde antingen utifrån noterade priser på en aktiv marknad eller om noterade priser inte finns genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsströmmar och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. Denna typ av fordringar uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar det vill säga till det belopp som förväntas inflyta. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar, som kundfordringar, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Finansiella tillgångar som kan säljas, inkluderar icke-derivata finansiella tillgångar som antingen klassificeras som tillgångar som kan säljas eller inte har klassificerats i någon av de andra kategorierna. Tillgångarna värderas till verklig värde med värdeförändringarna i övrigt totalresultat. Vid försäljning återförs ackumulerade värdeförändringar mot årets resultat. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Andra långfristiga värdepappersinnehav, not 18, ingår i denna kategori eftersom de inte har klassificerats i någon annan kategori.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, omfattar derivatskulder som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehav för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
För beskrivning av hur verkligt värde beräknas se ovan under "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet".
Vid varje balansdag utvärderar Lindab om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning p.g.a. inträffade händelser. Objektiva indikationer kan vara avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, betydande finansiella svårigheter för gäldenären och försämring av kundernas kreditvärdighet.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Borttagande av tillgången från rapporten över finansiell ställning sker vid en eventuell konkurs.
Till denna kategori hör lån, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.
Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i IAS 39. För att få tillämpa dessa principer ska säkringen dokumenteras enligt kraven i regelverket. Detta innebär att det ska finnas ett identifierat säkringsförhållande mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samt en koppling till bolagets riskhanteringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska säkringen förväntas vara mycket effektiv och denna effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.
Lindab använder lån som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.
Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Redovisning av anläggningstillgångar för försäljning och verksamhet under avveckling sker, när det är aktuellt, enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Anläggningstillgångarna ska vara tillgängliga för försäljning och det måste vara sannolikt att försäljningen kommer att ske inom ett år från omklassificeringen.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 22 Eget kapital och antal aktier.
Lindab har ingått transaktioner med extern part som en följd av incitamentsprogrammen för att säkerställa att innehav av nödvändiga aktier finns då incitamentsprogrammen förfaller. Transaktionerna innebär att Lindab har avtalat att vid en framtida tidpunkt förvärva egna aktier av extern motpart. Värdet av avtalade aktier är initialt bestämt och avtalet kräver leverans av underliggande kapitalinstrumentet. Lindabs förpliktelse redovisas initialt till dess nuvärdet av de framtida betalningarna och en reduktion av övrigt tillskjutet kapital i eget kapital. Vid efterföljande värdering redovisas skulden till upplupet anskaffningsvärde. Ingen efterföljande omvärdering görs av egetkapitalkomponenten.
För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19 Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltande fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl.a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge och Luxemburg. I Italien finns en förmånsbaserad plan för uppsägning.
Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster vägs in i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t.ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden av karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring som verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Kapitalförsäkringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Leasingavtal där Lindab i stor utsträckning tar över samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Alla övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Lindab har ingått finansiella och operationella leasingavtal. Uppgifter om leasing, se not 27.
Finansiell leasing. I början av leasingperioden redovisas finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingår i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter är proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man får en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämmer med koncernens policy för ägda tillgångar.
Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal skjuts upp och periodiseras över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.
Operationell leasing. Avgifter som ska betalas under operationella leasingavtal belastar resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhållits och eventuellt kommer att erhållas som stimulans för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelas också linjärt över leasingperioden.
Om en sale and leasebacktransaktion resulterar i ett operationellt leasingavtal, och det är uppenbart att transaktionen genomförs till verkligt värde, redovisar koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.
Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investeringsoch finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning p.g.a. att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 28.
Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 29 Transaktioner med närstående.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som trätt i kraft och gäller för räkenskapsåret 2014 har inte haft någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter 2014.
De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som träder ikraft 1 januari 2015 bedöms ej få någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella rapporter.
Enligt RFR 2 ska koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt, och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag ska redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, d.v.s. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
Moderbolaget tillämpar inte IAS 39 utan finansiella instrument redovisas med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL, vilket innebär att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan uppdelning i uppskjuten skatteskuld och andra reserver i eget kapital.
Finansiella risker omfattar valutarisker, ränterisker, finansiering, likviditet och finansiella kreditrisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies. Koncernens treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer.
| Risk | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Finansiering | ||
| Med finansieringsrisk avses risken för att finansie ringen av koncernens kapitalbehov samt refinansie ring av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
Lindabs totala kreditram uppgår per den 31 decem ber 2014 till 1 600 MSEK (2 800). |
Lindabs kreditavtal med SEB och Nordea innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhål lande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab bedömer att kreditvillkoren kommer att uppfyllas. Enligt koncernens Treasury policy ska alltid en långfristig finansiering finnas på plats 12 månader innan befintlig finansiering förfaller. |
| Likviditet | ||
| Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader p.g.a. brist på likviditet. |
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade kredi ter inom koncernen uppgick vid årets utgång till1 064 MSEK (1 525), baserat på en underliggande kreditram uppgående till 1 600 MSEK (2 800). |
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden januari–juni är kassa flödet negativt för att sedan vara positivt under juli– december. Enligt koncernens Treasury policy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka samtliga förpliktelser i verksamheten. |
| Ränta | ||
| Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränte läge påverkar koncernen negativt. |
Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 746 MSEK (1 612), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. |
All överskottslikviditet måste enligt Treasury policy an vändas till amortering av befintliga lån. Räntebindnings tiden ska enligt Treasury policyn vara 1 -12 månader. |
| Valuta | ||
| Valutarisk är risk att förändringar i valutakurser nega tivt påverkar kassaflödet. Valutakursförändringar på verkar dessutom Lindabs rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning på följande sätt: • Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. • Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. |
||
| Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk ningsexponering. |
||
| Transaktionsrisk | ||
| Transaktionsrisk uppstår vid handel mellan koncern företag, leverantörer och kunder om betalning sker i annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Va lutakursförändringar hänförliga till transaktionsex ponering redovisas i rapporten över totalresultatet. |
75 procent (76) av koncernens försäljning sker i ut ländsk valuta. Totalt sker försäljning i 14 (14) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexponering om räknad till SEK uppgår till cirka 200 MSEK (400) årli gen. Den minskade exponeringen beror på en bättre matchning av in- och utflöden i utländsk valuta. Av transaktionsexponeringen upptagen i balansräkningen var 26 MSEK (25) säkrat vid årets utgång. |
För att minska valutaexponeringen eftersträvs att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt att identifiera sin egen valutaexponering. Vissa speciella order, pro jekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden. Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergri pande valutaexponering, och fattar beslut och genom för eventuell säkring av dotterbolagens exponering. |
| Omräkningsexponering | ||
| Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kro nor uppstår en omräkningsdifferens. Den beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av på verkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering. |
Koncernens nettotillgångar i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2014 till 4 120 MSEK (3 832), varav 1 205 MSEK (951) är säkrat via upptagande av lån i utländsk valuta. |
Valutasäkring av koncernens omräkningsexponering beslutas av styrelsen. Upp till 90 procent av expone ringen i varje enskild valuta kan säkras. |
| Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbo lagens lokala valuta. |
Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2014 till 342 MSEK (92) respektive 296 MSEK (269). |
Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månads vis, och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultatet. |
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| mellan | mellan | mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2014 | < 3 mån | 3-12 mån | 1-2 år | 2-5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 10 | 132 | 52 | 1 748 | 5 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 | 6 | 7 | 14 | 32 |
| Derivatinstrument | 143 | 28 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 650 | 178 | - | - | - |
| mellan | mellan | mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2013 | < 3 mån | 3-12 mån | 1-2 år | 2-5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 29 | 228 | 1 693 | 2 | 3 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 | 4 | 10 | 10 | 23 |
| Derivatinstrument | 367 | 84 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 1 006 | 92 | 6 | - | - |
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer.
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK |
Belopp | Löptid månader |
Belopp | Löptid månader |
|
| Sälj | EUR | –71 | 3 | –172 | 4 |
| Sälj | NOK | –26 | 3 | –24 | 3 |
| Sälj | CZK | –73 | 3 | - | - |
| Sälj | LTL | - | - | –2 | 3 |
| Sälj total | –170 | –198 | |||
| Köp | USD | 5 | 3 | 33 | 3 |
| Köp | CZK | - | - | 32 | 2 |
| Köp | EUR | - | - | 181 | 1 |
| Köp | CHF | 53 | 3 | 67 | 3 |
| Köp | GBP | - | - | 89 | 4 |
| Köp | RUB | 113 | 4 | 50 | 3 |
| Köp total | 171 | 452 | |||
| Netto | 1 | 254 |
Lindab koncernen kvittar ingenting i balansräkningen, då vi har kvittningsrätt enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 1 MSEK enligt nedanstående uppställning.
| Per 31 december 2014 | Belopp redovi sade i balans räkningen |
Finansiella avtal |
Netto |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Valutaderivat | 1 | –1 | 0 |
| Summa | 1 | –1 | 0 |
| Skulder | |||
| Valutaderivat | –19 | 1 | –18 |
| Summa | –18 | 0 | –18 |
| Genomsnittskurs jan-dec |
Balansdagens kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valutakod | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Euroland | 1 | EUR | 9,10 | 8,65 | 9,52 | 8,94 |
| Danmark | 1 | DKK | 1,22 | 1,16 | 1,28 | 1,20 |
| Lettland | 1 | LTL | - | 12,33 | - | 12,73 |
| Litauen | 1 | LVL | 2,63 | 2,51 | 2,76 | 2,59 |
| Norge | 1 | NOK | 1,09 | 1,11 | 1,05 | 1,06 |
| Polen | 1 | PLN | 2,17 | 2,06 | 2,21 | 2,15 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,05 | 1,96 | 2,11 | 2,00 |
| Ryssland | 100 | RUB | 18,05 | 20,46 | 13,95 | 19,85 |
| Schweiz | 1 | CHF | 7,49 | 7,03 | 7,91 | 7,29 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 11,29 | 10,19 | 12,14 | 10,73 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 33,04 | 33,32 | 34,35 | 32,60 |
| Ungern | 100 | HUF | 2,95 | 2,91 | 3,02 | 3,01 |
| USA | 1 | USD | 6,86 | 6,51 | 7,81 | 6,51 |
| Föränd ring |
Resultatpåverkan, MSEK |
||
|---|---|---|---|
| Variationer i volym, % | +/–5 | +/–104 | (+/–98) |
| Variationer i stålpriset, % | +/–10 | +/–154 | (+/–140) |
| Variationer i ränta, % | +/–1 | +/–15 | (+/–19) |
Beräkningarna baseras på 2014 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, t.ex. att försäljningspriser ej justeras p.g.a. stålprisförändring.
Variationer i volym med 5 procent ger förändrat rörelseresultat om +/–104 MSEK (98).
Lindabs försäljningspriser justeras normalt i linje med stålprisfluktuationer. Teoretiskt påverkar en förändring i stålpriset med 10 procent Lindabs resultat med cirka 154 MSEK (140) förutsatt att försäljningspriset inte ändras.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 15 MSEK (19), varav räntekostnader utgör 14 MSEK (15) och hyreskostnader på befintliga "sale and leaseback" kontrakt utgör 1 MSEK (4).
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 5 090 MSEK (4 579).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån de finansiella målen som framgår nedan:
Exempel på aktiva åtgärder är bl.a. att Lindabs styrelse föreslår en utdelning 1,10 kr per aktie för 2014. Se även not 25 och 28.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalet. Kreditavtalet innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs Treasury policy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
Kundkreditrisk hanteras av varje affärsenhet som omfattas av koncernens etablerade policy, rutiner och kontroll. Individuella kreditlimiter identifieras och bedömning görs. Utestående kundfordringar bevakas regelbundet och delar av utestående kundfordringar omfattas av kreditförsäkring. Lindab är begränsat exponerad av enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 2,2 procent (2,2) av koncernens totala försäljningsintäkter. Kreditrisk från tillgodohavanden hos banker och finansinstitut hanteras av koncernens centrala treasuryfunktion i enlighet med koncernens policy. Investeringar av överskottsmedel sker endast med godkända motparter och inom kreditlimiter som har tilldelats varje motpart. Gränser sätts för att minimera koncentrationen av risker och därmed minska ekonomiska förluster.
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler utan utvecklar istället de övergripande principer som skall prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab och som kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet, och dessa kombineras med utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i våra finansiella rapporter.
Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. För dessa beräkningar måste vissa antaganden göras, där bruttomarginal, diskonteringsränta och årlig tillväxttakt efter prognosperioden är väsentliga antaganden, se vidare not 16.
Inget nedskrivningsbehov har identifierats i koncernen. Redovisad goodwill uppgick till 2 859 MSEK (2 734) vid utgången av året, varav 2 479 MSEK (2 376) avsåg Products & Solutions och 380 MSEK (358) avsåg Building Systems.
En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet med marginal överstiger redovisat värde för nästkommande år. I analysen har en rimlig försämring av bruttomarginalen, höjning av diskonteringsräntan samt sänkt antagande om tillväxt beaktats.
Leasingavtal skall i enlighet med IAS 17 klassificeras som finansiella eller operationella. Enligt IAS 17 är ett finansiellt leasingavtal ett avtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.
En sale and leaseback-transaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och efterföljande lease av samma tillgång enligt efterföljande leasingavtal. Vid förekomsten av en sale and leaseback-transaktion, där leasingavtalet är operationellt samt att det framgår att försäljningspriset och villkoren i leasingavtalet bygger på verkligt värde bedöms försäljning ha skett och således redovisas vinst eller förlust som uppkommit i den period som försäljningen sker.
I IAS 17 presenteras ett antal kriterier som enskilt eller tillsammans är vägledande vid klassificeringen av ett leasingavtal som finansiella eller som operationella.
I not 27 beskrivs de mest väsentliga leasingavtalen som Lindab har ingått. Dessa avser produktionsanläggningarna i Luxemburg och i Schweiz samt i Sverige såväl produktionsanläggningar som kontorsfastigheter. Fastigheterna i Sverige och i Luxemburg ägdes tidigare av Lindab, varför dessa transaktioner är s.k. sale and leaseback-transaktioner.
För samtliga dessa avtal har Lindab en option att förvärva fastigheterna till ett marknadsvärde vid leasingavtalets slut. Marknadsvärdet baseras på en oberoende värdering. Optionerna är således inte utformade på ett sådant sätt att det är uppenbart att de kommer att utnyttjas. Lindab har också en möjlighet att förlänga avtalen varvid marknadsmässig ersättning då kommer att utgå. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska fördelen hänförlig till fastigheternas värde i sin helhet tillfaller leasegivaren.
Leasingavtalens löptid understiger fastigheternas ekonomiska livslängd och nuvärdet av de minimileaseavgifter som skall erläggas, inklusive restvärdesgarantier, understiger fastigheternas bedömda verkliga värde vid avtalens ingång med cirka 15 procent.
Av IAS 17 framgår att en helhetsbedömning skall göras för att klargöra huruvida de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet av ett leasingobjekt åvilar leasetagaren eller leasegivaren. Lindab har vid en sammanvägd bedömning av de kriterier som beskrivits i IAS 17 bedömt att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilar leasegivaren, varför avtalen redovisas som operationella.
Ytterligare upplysningar avseende dessa leasingavtal lämnas i not 27.
Uppskjutna skattefordringar vilka främst är hänförliga till underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Det är Lindabs bedömning att de kommande åren genereras skattepliktiga intäkter i sådan omfattning att underskottsavdragen ska kunna utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2014 års utgång till 115 MSEK (95).
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett internt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde baserat på tillgänglig information. Lagerreserven per den 31 december 2014 uppgick till 36 MSEK (52).
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna. Reserven för osäkra kundfordringar baseras på en beräkning enligt det interna regelverket i kombination med individuell bedömning. Bedömningen görs baserat på de omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan i värderingen, t.ex. betydande kunders betalningsförmåga och finansiell ställning, som är kända på balansdagen.
Lindabs bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även Kundförluster i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Vid 2014 års slut uppgick reserven för osäkra kundfordringar till 73 MSEK (83).
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen.
Avsättning för framtida kostnader p.g.a. garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfarenhetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för avsättning till garantier. Avsättningen beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader.
Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 67 MSEK (106) redovisas som övriga avsättningar, se not 24. Detta är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, eftersom avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt liten miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfattningar från ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till. Inga avsättningar har gjorts under 2014.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick netto till 153 MSEK (127) efter avdrag för finansiella placeringar. Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde.
Lindab fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är en ränta som används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab räntorna för förstklassiga företagsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor.
I enlighet med IFRS redovisas en skuld när det finns en förpliktelse som en följd av en händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga ärenden. En bedömning görs då av om det finns behov av reserver i de finansiella rapporterna. Till den del en bedömning har gjorts som inte överensstämmer med verkligt utfall kan de finansiella rapporterna påverkas, se även Förvaltningsberättelse.
Koncernbolagen är endast inblandade i mindre tvister direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk.
I december ingicks avtal om att förvärva MP3 S.r.l., en framstående tillverkare inom lösningar för inneklimat, med specialistkompetens inom rök- och brandskydd. Förvärvet ligger i linje med Lindabs ambition att stärka positionen som helhetsleverantör inom ventilationslösningar och öka marknadstäckningen. Tillträde och övertagande skedde den 15 januari 2015. Förhandling om slutlig total köpeskilling pågår.
MP3 har sitt säte i Padova i norra Italien, omsätter cirka 210 MSEK årligen med ett rörelseresultat, EBIT, om cirka 20 MSEK, samt har 95 anställda. Försäljningen sker till hälften i Italien och till hälften på export, främst inom Europa.
MP3 kommer att integreras i Lindabs verksamhet, vilket innebär synergivinster, främst inom försäljning, men även på kostnadssidan. Förvärvet förväntas ge ett positivt bidrag till Lindabs verksamhet redan 2015.
Under året har Lindab förvärvat samtliga aktier i Klimasystem AS i Norge samt Bjarnes System AB i Sverige. Rörelsen i NovoClima har förvärvats genom ett inkråmsförvärv.
Den 14 november förvärvades Bjarnes System AB. Bolaget omsatte cirka 12 MSEK årligen och hade en anställd. Förvärvet skapar möjligheter för fortsatt utveckling av den viktiga nordiska plåtslagerimarknaden, samt öppnar för nya möjligheter på andra marknader i Europa.
Den 16 juli förvärvades Klimasystem AS i Norge, en tidigare agent för Lindabs inneklimatsystem. Antal anställda i bolaget uppgick till 4 personer och hade en årlig omsättning om cirka 15 MSEK. Förvärvet bidrar med ytterligare expertis till produktsortimentet för inomhusklimat. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 2 MSEK.
Den 13 mars förvärvades NovoClima i form av ett inkråmsförvärv, som placerats i ett nybildat bolag, Lindab Götene AB. Verksamheten omsatte cirka 40 MSEK årligen, varav endast en marginell andel avsåg kunder utanför Lindabkoncernen. Antalet anställda uppgick till 26 personer och verksamheten omfattar tillverkning av vattenbaserade inneklimatprodukter som ingår i Lindabs sortiment. Genom förvärvet av NovoClima säkerställer och ökar Lindab effektiviteten i värdekedjan.
Köpeskillingen för förvärven uppgick till totalt 33 MSEK. Förvärven innebar att koncernmässig goodwill ökade med 2 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 30 MSEK.
Bjarnes System AB konsoliderades från och med november 2014. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2014, ökade med 1 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2014 beräknas nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 11 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknas ha ökat med 2 MSEK.
Klimasystem AS konsoliderades från och med juli 2014. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2014, ökade med 9 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2014 beräknas nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 17 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknas påverkas marginellt.
NovoClima konsoliderades från och med mars 2014. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2014, ökade med 38 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades negativt med 2 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2014 beräknas nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 45 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknas påverkas negativt med 2 MSEK.
Under föregående år skedde inga förvärv i Lindabkoncernen.
Inga förvärv skedde under 2013. Kassaflödespåverkan hänför sig till reglerade utbetalningar avseende förvärvet av Centrum Klima S.A, vilket skedde under 2012.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens inverkan på koncernens likvida medel.
| Förvärvade verksamheter | |||
|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||
| Köpeskilling | 33 | 21 | |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | - | - | |
| Summa förvärv | 33 | 21 | |
| Avgår direkta kostnader i samband med förvärv | - | - | |
| Sammanlagd köpeskilling | 33 | 21 | |
| Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar/-skulder | –31 | - | |
| Goodwill | 2 | - | |
| Köpeskilling | 33 | 21 | |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | - | - | |
| Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget | –3 | - | |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv | 30 | 21 |
Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer med bokfört värde.
Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv framgår nedan.
| Förvärvade verksamheter | ||
|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 13 | - |
| Immateriella anläggningstillgångar | 0 | - |
| Uppskjuten skattefordran | 1 | - |
| Varulager | 19 | - |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 5 | - |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 3 | - |
| Summa förvärvade tillgångar | 41 | - |
| Uppskjutna skatteskulder | 1 | - |
| Kortfristiga och långfristiga skulder | 9 | - |
| Summa övertagna skulder | 10 | - |
| Förvärvade nettotillgångar | 31 | - |
| Goodwill | 2 | - |
| Köpeskilling | 33 | - |
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | ||
| Moderbolaget, Sverige | - | - | - | - | - | - | |
| Dotterföretag | |||||||
| Sverige | 860 | 215 | 1 075 | 780 | 238 | 1 018 | |
| Belgien | 23 | 5 | 28 | 23 | 4 | 27 | |
| Danmark | 322 | 103 | 425 | 325 | 105 | 430 | |
| Estland | 39 | 5 | 44 | 33 | 5 | 38 | |
| Finland | 90 | 16 | 106 | 89 | 19 | 108 | |
| Frankrike | 89 | 27 | 116 | 80 | 24 | 104 | |
| Irland | 21 | 6 | 27 | 19 | 3 | 22 | |
| Italien | 21 | 9 | 30 | 19 | 9 | 28 | |
| Kroatien | 1 | 1 | 2 | 3 | 1 | 4 | |
| Lettland | 9 | 1 | 10 | 5 | 1 | 6 | |
| Litauen | 4 | 1 | 5 | 4 | 1 | 5 | |
| Luxemburg | 208 | 22 | 230 | 200 | 20 | 220 | |
| Nederländerna | 12 | 4 | 16 | 12 | 2 | 14 | |
| Norge | 80 | 11 | 91 | 64 | 20 | 84 | |
| Polen | 196 | 112 | 308 | 208 | 65 | 273 | |
| Rumänien | 76 | 14 | 90 | 74 | 15 | 89 | |
| Ryssland | 255 | 58 | 313 | 258 | 48 | 306 | |
| Schweiz | 94 | 11 | 105 | 99 | 12 | 111 | |
| Slovakien | 31 | 12 | 43 | 30 | 10 | 40 | |
| Storbritannien | 222 | 54 | 276 | 224 | 51 | 275 | |
| Tjeckien | 626 | 193 | 819 | 577 | 214 | 791 | |
| Turkiet | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | |
| Tyskland | 94 | 22 | 116 | 98 | 23 | 121 | |
| Ungern | 130 | 28 | 158 | 124 | 24 | 148 | |
| USA | 85 | 22 | 107 | 85 | 21 | 106 | |
| Dotterföretag totalt | 3 588 | 953 | 4 541 | 3 433 | 935 | 4 368 | |
| Koncernen totalt | 3 588 | 953 | 4 541 | 3 433 | 935 | 4 368 | |
| Könsfördelning, ledande befattningshavare | |||||||
| Moderbolaget Styrelsen, inkl. arbetstagar- |
|||||||
| representanter | 6 | 2 | 8 | 6 | 2 | 8 | |
| VD/ledningsgrupp | 4 | - | 4** | 3 | - | 3* | |
| Koncernen | |||||||
| VD/ledningsgrupp | 4 | - | 4** | 3 | - | 3* | |
* För tiden fram till 16 september 2013 har Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg samt Hans Berger ingått i koncernledningen.
**Från och med 1 juni har Bengt Andersson ingått i koncernledningen. 1 september ersattes Carl-Gustav Nilsson av Fredrik Liedholm i koncernledningen.
| Personalkostnader | 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
|
| Moderbolaget, Sverige | 2,2 | - | 2,2 | 2,2 | - | 2,2 | |
| Dotterföretag totalt | 63,6 | 1 330,9 | 1 394,5 | 66,4 | 1 232,3 | 1 298,7 | |
| Koncernen totalt | 65,8 | 1 330,9 | 1 396,7 | 68,6 | 1 232,3 | 1 300,9 |
| Moderbolaget, Sverige | 0,6 | - | 0,6 | 0,7 | - | 0,7 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| varav pensioner | 0,0 | - | 0,0 | 0,1 | - | 0,1 |
| Koncernen totalt | 18,8 | 362,8 | 381,6 | 21,6 | 336,6 | 358,2 |
| varav pensioner | 5,8 | 82,0 | 87,8 | 6,6 | 74,8 | 81,4 |
| Summa personalkostnader | 84,6 | 1 693,7 | 1 778,3 | 90,2 | 1 568,9 | 1 659,1 |
Pensionsförpliktelser till styrelse och verkställande direktör i koncernen baseras på avtal med nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer och uppgår till 40 MSEK (38). Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 40 MSEK (38). Årets kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till nuvarande och tidigare verkställande direktörer och styrelseledamöter, uppgår till 3,8 MSEK (3,4).
Total under 2014 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 200 KSEK (2 200), enligt nedanstående fördelning.
Vid årsstämman den 29 april 2014 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 200 KSEK fördelat på 650 KSEK till styrelsens ordförande, 300 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Eftersom styrelsen i sin helhet utgör såväl revisionsutskott som ersättningsutskott beslutades att inget särskilt arvode skulle utgå.
| KSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Kjell Nilsson | 650 | 650 |
| Pontus Andersson | 25 | 25 |
| Sonat Burman-Olsson | 300 | 300 |
| Erik Eberhardson | 300 | 300 |
| Markku Rantala | 25 | 25 |
| Birgit Nørgaard | 300 | 300 |
| Stefan Charette | 300 | 300 |
| Gerald Engström (avgått under 2014) | 100 | 300 |
| Hans Porat (invald under 2014) | 200 | - |
| Summa | 2 200 | 2 200 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat.
För närvarande baseras den rörliga lönen på koncernens resultat. Den maximala rörliga lönen uppgår till 30 eller 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 50 procent av den årliga fasta lönen.
Årsstämman fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
Anders Bergs fasta ersättning för 2014 uppgår till 3 600 000 SEK med en rörlig ersättning om högst 50 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till övernattningsbostad under hela anställningstiden samt fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2014 framgår i särskild tabell.
I koncernledningen har under hela året 2014 verkställande direktör Anders Berg och finansdirektör Per Nilsson ingått samt från den 1 juni 2014 Bengt Andersson, produkt- och marknadsdirektör. Carl-Gustav Nilsson, tidigare chefsjurist, ingick i koncernledningen fram till den 1 september 2014. Från den 1 september 2014 ingår chefsjurist Fredrik Liedholm i koncernledningen.
2014 års ersättningar till Anders Berg, verkställande direktör, och övrig koncernledning framgår i tabellen nedan.
| Anders | Ersättning övrig | ||
|---|---|---|---|
| SEK | Berg | koncernledning* | Totalt |
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 4 021 200 | 4 825 401 | 8 846 601 |
| Rörlig ersättning | 540 000 | 588 999 | 1 128 999 |
| Pensioner | 1 072 274 | 1 357 445 | 2 429 719 |
| Förmåner | 248 157 | 208 079 | 456 236 |
| Summa | 5 881 631 | 6 979 924 | 12 861 555 |
*) I koncernledningen har från och med 1 juni Bengt Andersson ingått. 1 september ersattes Carl-Gustav Nilsson av Fredrik Liedholm i koncernledningen.
För tiden från nästa årsstämma föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer bibehålls oförändrade.
Vid uppsägning av Anders Bergs anställning löper en uppsägningstid om tolv månader från Bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden har Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden efter uppsägningstiden har rätt till maximalt 60 procent ersättning motsvarande fast del. Bolaget äger rätt av avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Anders Berg.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid uppsägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare skall avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till ersättning motsvarande 60 procent av den fasta lönen. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning skall utgå till den anställde.
Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Anders Berg motsvarande 30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 1 072 KSEK (810).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner, utöver lagstadgad rätt till pension. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer, utöver lagstadgad rätt till pension, uppgick till sammanlagt 1 357 KSEK (2 528).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2015. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 6 345 KSEK (6 190), inklusive särskild löneskatt.
Under åren 2001–2006, då Lindabaktien inte var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs åter igen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att placeras i Lindabaktier. Vid utgången av 2014 innehade stiftelsen 88 500 aktier i Lindab.
Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag.
Sedan tidigare har årsstämmorna 2011 och 2012 beslutat att införa långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram för respektive år. Deltagande i programmen förutsatte egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationerna mäts för räkenskapsåren 2013 respektive 2014 och jämförs med utfallen för räkenskapsåren 2010 respektive 2011.
Deltagarna i programmet delas in i fem grupper; verkställande direktör, koncernledning samt tre grupper bestående av ledande befattningshavare eller andra nyckelpersoner.
Tilldelningen av aktier i båda programmen sker beroende av utfallet för tre finansiella mål; rörelsemarginal, organisk tillväxt samt förvärv/strategisk tillväxt. Tilldelning sker vederlagsfritt efter avslutat program. Om deltagare avslutar sin anställning i Lindab under programmets löptid kommer, som huvudregel, rätten att erhålla tilldelning av aktier att förfalla i samband med att anställningen avslutas.
Det första programmet reglerades 30 juni 2014 och omfattade 53 personer, vilka sammanlagt har investerat i 35 091 aktier. Tilldelning av 35 091 matchningsaktier skedde. Någon tilldelning av s.k. performance aktier skedde inte då de mål som satts ej uppfylldes. Totala kostnaden för programmet uppgick till cirka 3 MSEK.
Kvarvarande deltagare i det andra programmet uppgår till 50 personer (52), vilka sammanlagt har investerat i 53 550 aktier (56 350). Om miniminivån nås sker tilldelning med 23 procent av maximal tilldelning om 231 000 aktier (242 200) i Lindab. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 2 MSEK (4). Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2015.
För att säkerställa att bolaget kan uppfylla sitt åtagande i enlighet med incitamentsprogrammen har man tecknat avtal med tredje part om att förvärva egna aktier för Lindabs räkning, se även redovisningsprinciper avseende eget kapital sidan 78.
| Products & Solutions |
Building Systems |
Övrigt | Totalt | Eliminering | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Försäljningsintäkter, externt | 6 084 | 5 496 | 919 | 1 027 | - | - | 7 003 | 6 523 | - | - | 7 003 | 6 523 |
| Försäljningsintäkter, internt | 24 | 14 | 0 | 0 | - | - | 24 | 14 | –24 | –14 | 0 | 0 |
| Försäljningsintäkter, totalt | 6 108 | 5 510 | 919 | 1 027 | - | - | 7 027 | 6 537 | –24 | –14 | 7 003 | 6 523 |
| Rörelseresultat (EBITDA) före engångsposter | 592 | 480 | 77 | 184 | –16 | –9 | 653 | 655 | - | - | 655 | 655 |
| Avskrivningar | –123 | –120 | –25 | –25 | –10 | –12 | –158 | –157 | - | - | –158 | –157 |
| Rörelseresultat (EBITA) före engångsposter | 471 | 360 | 52 | 159 | –26 | –21 | 497 | 498 | 0 | 0 | 497 | 498 |
| Rörelseresultat (EBIT) före engångsposter | 471 | 360 | 52 | 159 | –26 | –21 | 497 | 498 | 0 | 0 | 497 | 498 |
| Engångsposter | –21 | –24 | –11 | –1 | 2 | –21 | –30 | –46 | - | - | –30 | –46 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 450 | 336 | 41 | 158 | –24 | –42 | 467 | 452 | 0 | 0 | 467 | 452 |
| Finansnetto | –81 | –123 | ||||||||||
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 386 | 329 | ||||||||||
| Skatt på årets resultat | –103 | –96 | ||||||||||
| Årets resultat | 283 | 233 | ||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar | 3 411 | 3 141 | 585 | 621 | 167 | 176 | 4 163 | 3 938 | - | - | 4 163 | 3 938 |
| Varulager | 988 | 822 | 119 | 136 | - | - | 1 107 | 958 | - | - | 1 107 | 958 |
| Övriga tillgångar | 1 144 | 994 | 91 | 90 | 275 | 200 | 1 510 | 1 284 | –313 | –216 | 1 197 | 1 068 |
| Ej fördelningsbara tillgångar | 494 | 553 | ||||||||||
| Summa tillgångar | 6 780 | 6 180 | –313 | –216 | 6 961 | 6 517 | ||||||
| Eget kapital | 3 344 | 2 967 | ||||||||||
| Övriga skulder | 1 329 | 1 275 | 307 | 291 | 84 | 71 | 1 720 | 1 637 | –313 | –216 | 1 407 | 1 421 |
| Ej fördelningsbara skulder | 2 210 | 2 129 | ||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 637 | –313 | –216 | 6 961 | 6 517 | |||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 239 | 62 | 24 | 26 | 10 | 5 | 273 | 93 | - | - | 273 | 93 |
Nedan redovisas externa försäljningsintäkter på Lindabs största marknader baserad på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 2,2 procent (2,2) av koncernens totala försäljningsintäkter, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2014 Procent | Land | 2013 Procent | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 717 | 25 | Sverige | 1 581 | 24 |
| Danmark | 707 | 10 | Danmark | 682 | 10 |
| Storbritannien | 613 | 9 | Storbritannien | 511 | 8 |
| Tyskland | 538 | 8 | Tyskland | 433 | 7 |
| Norge | 528 | 7 | Ryssland | 381 | 6 |
| Övriga | 2 900 | 41 | Övriga | 2 935 | 45 |
| Summa | 7 003 | 100 | Summa | 6 523 | 100 |
Anläggningstillgångar fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2014 Procent | Land | 2013 Procent | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 287 | 22 | Sverige | 296 | 25 |
| Tjeckien | 227 | 17 | Ryssland | 207 | 17 |
| Danmark | 190 | 14 | Danmark | 190 | 16 |
| Ryssland | 139 | 11 | Polen | 128 | 11 |
| Polen | 125 | 10 | Tjeckien | 81 | 7 |
| Luxemburg | 60 | 5 | Luxemburg | 49 | 4 |
| Övriga | 276 | 21 | Övriga | 253 | 20 |
| Summa | 1 304 | 100 | Summa | 1 204 | 100 |
| Goodwill | 2 859 | - | Goodwill | 2 734 | - |
| Summa | 4 163 | - | Summa | 3 938 | - |
Lindabs verksamhet styrs utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av fyra produkt- och systemområden med gemensama produktions- och inköpsfunktioner. Grunden för uppdelningen på segment är att olika produkter tillhandahålls, Products & Solutions innefattar kompletta system inom såväl ventilation och inneklimatsystem som byggsektorn där kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt erbjuds. Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Segmentet Övrigt omfattar moderbolagsfunktioner inklusive treasuryfunktion.
Under föregående år, fram till omorganisationen den 1 oktober 2013, var verksamheten uppdelad i 3 affärsområden tillika segment, Ventilation, Building Components samt Building System. Det nya segmentet Products & Solutions utgörs av de tidigare affärsområdena Ventilation och Building Components.
Under 2014 har Lindab antagit nya finansiella mål som verksamheten styrs utifrån, dessa är tillväxt, lönsamhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy.
Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan treasuryfunktion ansvarar för finansieringen på koncern- och landsnivå. Därmed utfördelas inte likvida medel, räntebärande fordringar och skulder och eget kapital. Som en följd härav är det inte heller möjligt att fördela ränteintäkter och -kostnader på segmenten. Skattefordringar och -skulder fördelas inte heller på segmenten.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till segmenten.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Avskrivningar | 2014 | 2013 |
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader (not 16) | 0 | 0 |
| Patent (not 16) | 0 | 0 |
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 24 | 25 |
| Fastigheter (not 17) | 34 | 27 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 79 | 83 |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 19 | 19 |
| Summa | 156 | 154 |
| Nedskrivningar | ||
| Fastigheter (not 17) | 0 | 3 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 2 | 0 |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 0 | 0 |
| Summa | 2 | 3 |
| Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 158 | 157 |
| Totala avskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnader för sålda varor | 118 | 114 |
| Försäljningskostnader | 15 | 15 |
| Administrationskostnader | 22 | 24 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 1 | 1 |
| Summa | 156 | 154 |
| Avskrivningar på immateriella övervärden fördelade per funktion | ||
| Försäljningskostnader (not 16) | 0 | 0 |
| Summa | 0 | 0 |
| Totala nedskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnader för sålda varor | 2 | 3 |
| Summa | 2 | 3 |
| Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion | 158 | 157 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Kostnad för direkt material | 3 216 | 3 032 | - | - |
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 1 797 | 1 665 | 3 | 3 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 158 | 157 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 1 428 | 1 337 | 1 | 1 |
| Summa | 6 599 | 6 191 | 4 | 4 |
I rapporten över totalresultat/resultaträkningen är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 6 599 MSEK (6 191). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 1 778 MSEK (1 659) och inhyrd personal, 19 MSEK (6).
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Deloitte/Ernst & Young * | ||||
| Revisionsuppdrag | 5,6 | 6,6 | 0,3 | 0,4 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | - | - | - | - |
| Skatterådgivning | 0,2 | 1,3 | - | - |
| Övriga uppdrag | 0,1 | 0,8 | - | 0,1 |
| Totalt Deloitte/Ernst & Young | 5,9 | 8,7 | 0,3 | 0,5 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdrag | 0,9 | 0,9 | - | - |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | - | - | - | - |
| Skatterådgivning | 0,3 | 0,3 | - | - |
| Övriga uppdrag | 0,3 | 0,5 | - | - |
| Totalt Övriga | 1,5 | 1,7 | - | - |
| Totalt | 7,4 | 10,4 | 0,3 | 0,5 |
* På årsstämman 2014 valdes Deloitte till koncernens revisor. Arvodet för 2014 avser Deloitte och arvodet för 2013 avser Ernst & Young, som koncernens valda revisor.
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 51 MSEK (45) och är direkt kostnadsförda i rapporten över totalresultat, varav 0 MSEK (0) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 16.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder | 47 | 72 | - | - |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 2 | 5 | - | - |
| Övrigt | 14 | 43 | - | - |
| Summa | 63 | 120 | - | - |
| Kostnader | ||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar | –65 | –74 | - | - |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –4 | –6 | - | - |
| Omstruktureringskostnader | –30 | –46 | - | - |
| Övrigt | –10 | –26 | - | - |
| Summa | –109 | –152 | - | - |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 49 | 94 | |
| Summa | - | 49 | 94 | ||
| Ränteintäkter | |||||
| Externa | 7 | 9 | 0 | 0 | |
| Summa | 7 | 9 | 0 | 0 | |
| Räntekostnader | |||||
| Externa | –72 | –123 | 0 | 0 | |
| Till koncernbolag | - | - | –48 | –93 | |
| För pensioner, netto | –7 | –4 | - | - | |
| Summa | –79 | –127 | –48 | –93 | |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Valutakursvinster | 0 | 0 | - | - | |
| Valutakursförluster | –5 | –2 | - | - | |
| Övriga finansiella kostnader | –4 | –3 | - | - | |
| Summa | –9 | –5 | - | - | |
| Totalt | –81 | –123 | 1 | 1 |
Inkomstskatten i rapporten över totalresultat i koncernen
| består huvudsakligen av följande komponenter. | Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Resultaträkningen | |||||
| Aktuell skatt | |||||
| Aktuell skatt på årets resultat | –110 | –93* | 0 | 0 | |
| Justeringar avseende tidigare år | 1 | –2 | 1 | 0 | |
| Summa aktuell skatt | –109 | –95 | 1 | 0 | |
| Uppskjuten skatt | |||||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 5 | 1 | - | - | |
| Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder | 1 | –2 | - | - | |
| Summa uppskjuten skatt | 6 | –1 | - | - | |
| Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen | –103 | –96 | 1 | 0 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner | 6 | –2 | - | - | |
| Uppskjuten skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 16 | 4 | - | - | |
| Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat | 22 | 2 | - | - |
* Justering har skett för skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering. Den eliminerades 2013 brutto mot uppskjuten skatt, medan den 2014 har eliminerats direkt mot aktuell skatt.
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 103 MSEK (96) och den effektiva skattesatsen uppgick till 27 procent (29) av resultatet efter finansnetto. Skattesatsen i Sverige uppgår till 22 procent.
Den genomsnittliga skattesatsen var 20 procent (23). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt (EBT) med lokal skattesats för respektive land.
Avvikelsen mellan den effektiva och den genomsnittliga skattesatsen uppgår till 7 procentenheter (6) och beror delvis på justeringar av skatt hänförlig till tidigare år, såsom återföring av uppskjuten skatt på underskottsavdrag. Förändringar i skattesatser i olika länder får även konsekvenser då skulder och fordringar avseende uppskjuten skatt måste anpassas till de nya skattesatserna. Därutöver inverkar bl.a. skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom inte avdragsgilla kostnader och att uppskjuten skatt inte har redovisats på underskott i vissa koncernbolag. Justeringar får även en större inverkan på skattesatsen vid låga resultat än under år med mer normala utfall.
Kostnaden för aktuell skatt har ökat till följd av högre resultat i koncernbolagen.
Kostnaden för uppskjuten skatt har påverkats positivt med 1 MSEK av att fordringar och skulder avseende uppskjuten skatt i utländska bolag, bl.a. Danmark, har omräknats p.g.a. nya skattesatser. Denna har även påverkats negativt med 20 MSEK (18) av att uppskjuten skatt på årets underskott i vissa koncernbolag inte har redovisats.
Redovisning av uppskjuten skatt på underskottssavdrag hänförliga till tidigare år, i framförallt USA, har haft en positiv inverkan med 8 MSEK (10).
Återföring av tidigare redovisade underskottsavdrag i bl.a. Finland har gjorts med 5 MSEK (6).
Avstämning av redovisad skatt i resultaträkningen framgår nedan.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | Procent | 2013 | Procent | |||
| Resultat före skatt | 386 | 329 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –85 | –22,0 | –72 | –22,0 | ||
| Avstämning mot redovisad skatt | ||||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 7 | 1,8 | –2 | –0,6 | ||
| Ej redovisade underskott, uppkomna under året | –20 | –5,2 | –18 | –5,5 | ||
| Skatt hänförlig till tidigare år | –3 | –0,8 | –1 | –0,3 | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –11 | –2,9 | –11 | –3,3 | ||
| Ej skattepliktiga intäkter | 4 | 1 | 6 | 1,8 | ||
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | 1 | 0,3 | –2 | –0,6 | ||
| Återföring av tidigare redovisade underskottsavdrag | –5 | –1,3 | –6 | –1,8 | ||
| Redovisade underskottsavdrag hänförliga till tidigare år | 8 | 2,1 | 10 | 3 | ||
| Övrigt | 1 | 0,3 | 0 | 0 | ||
| Redovisad skattekostnad | –103 | –26,7 | –96 | –29,3 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion,
| framgår nedan: | Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 29 | 39 | - | 0 | 29 | 39 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 | 2 | –132 | –130 | –129 | –128 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0 | - | –2 | –2 | –2 | –2 |
| Lager | 14 | 16 | 0 | 0 | 14 | 16 |
| Fordringar | 6 | 4 | 0 | 0 | 6 | 4 |
| Avsättningar | 42 | 36 | –1 | 0 | 41 | 36 |
| Skulder | - | 0 | - | - | 0 | 0 |
| Leasing | 1 | 1 | –1 | –1 | 0 | 0 |
| Övrigt | 15 | 14 | –13 | –6 | 2 | 8 |
| Underskottsavdrag | 115 | 95 | - | - | 115 | 95 |
| Periodiseringsfonder | - | - | –46 | –53 | –46 | –53 |
| Summa | 225 | 207 | –195 | –192 | 30 | 15 |
| Kvittning av fordringar /skulder | –99 | –60 | 99 | 60 | ||
| Enligt balansräkningen | 126 | 147 | –96 | –132 | 30 | 15 |
| Avstämning av uppskjuten nettofordran | 2014 | 2013 | Förfallotider för | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | 15 | 19 | underskotts | ||
| Redovisat i rapporten över totalresultat | 6 | –1** | avdragen | 2014 | 2013 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | 0 | - | Nästa år | 11 | 45 |
| Om 2-4 år | 23 | 32 | |||
| Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital: | Om 5-6 år | 108 | 137 | ||
| -justering förmånsbestämda planer pensioner | 6 | –2 | |||
| -säkring av nettoinvestering | - | -** | Efter 6 år | 753 | 579 |
| Omräkningsdifferenser | 3 | 0 | - därav utan förfallotid |
569 | 424 |
| Övrigt | 0 | –1 | 895 | 793 | |
| Vid årets slut | 30 | 15 |
** Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering eliminerades 2013 som uppskjuten skatt, fr.o.m. 2014 som aktuell skatt.
Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 895 MSEK (793), varav 385 MSEK (330) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 115 MSEK (95).
Kvarvarande underskottsavdrag om 510 MSEK (463), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 145 MSEK (129). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem.
| Före utspädning | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 283 | 233 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 76 331 982 | 76 331 982 |
| Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) | 3,71 | 3,05 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget.
| Efter utspädning | ||
|---|---|---|
| Efter utspädning | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 283 | 233 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 76 331 982 | 76 331 982 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 76 331 982 | 76 331 982 |
| Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) | 3,71 | 3,05 |
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2013 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 9 | 77 | 211 | 46 | 2 781 | 3 124 |
| Nyanskaffningar | 2 | 0 | 15 | - | - | 17 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –6 | - | - | –6 |
| Omklassificeringar | –2 | - | 3 | - | –1 | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 5 | - | 53 | 58 |
| Vid årets slut | 9 | 77 | 228 | 46 | 2 833 | 3 193 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –9 | –77 | –146 | –46 | 0 | –278 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | –25 | - | - | –25 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 6 | - | - | 6 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | –3 | - | - | –3 |
| Vid årets slut | –9 | –77 | –168 | –46 | 0 | –300 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | - | –99 | –99 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | 0 | 0 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | –99 | –99 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 0 | 65 | 0 | 2 682 | 2 747 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 0 | 60 | 0 | 2 734 | 2 794 |
| 1 januari–31 december 2014 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 9 | 77 | 228 | 46 | 2 833 | 3 193 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | 0 | 0 | - | 0 | 0 |
| Nyanskaffningar | - | 1 | 24 | - | 2 | 27 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –1 | - | - | –1 |
| Omklassificeringar | - | - | 13 | - | - | 13 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 1 | 16 | - | 143 | 160 |
| Vid årets slut | 9 | 79 | 280 | 46 | 2 978 | 3 392 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –9 | –77 | –168 | –46 | 0 | –300 |
| Årets avskrivningar | - | 0 | –24 | - | - | –24 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 1 | - | - | 1 |
| Omklassificeringar | - | - | –13 | - | - | –13 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –1 | –13 | - | - | –14 |
| Vid årets slut | –9 | –78 | –217 | –46 | 0 | –350 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | - | –99 | –99 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | –20 | –20 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | –119 | –119 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 0 | 60 | 0 | 2 734 | 2 794 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 1 | 63 | 0 | 2 859 | 2 923 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling. Övriga immateriella tillgångar består av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för beräkningen är den strategiska plan som ligger för 2015-2020.
Värdering av nedskrivningsbehov ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen, anses vara de starkt integrerade operativa och rapporterande segment, Products & Solutions samt Building Systems.
Lindab utförde sitt nedskrivningstest per 31 oktober 2014. Till följd av den svaga resultatutvecklingen under fjärde kvartalet för Building Systems uppdaterades nedskrivningstest för denna kassagenererande enhet och inte heller efter denna uppdatering föreligger nedskrivningsbehov.
Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar, för respektive segment, som täcker tiden fram till 2019. De framtagna finansiella budgetarna ingår som en del i strategin 2015-2020, som godkänts av styrelsen, och som innebär en långsiktig ompositionering för att skapa större mervärde för fler intressenter och utvidga Lindabs andel i värdekedjan. Strategin bygger på interna styrkor och unika möjligheter att tillvarata trender. De finansiella budgetarna ligger som grund för måluppfyllese av de ny finansiella målen, se Förvaltningsberättelse, sidan 56, som ingår som en del i den nya strategin. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde är bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter budgetperiodernas slut. I antagande om bruttomarginal utgör antaganden om försäljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser väsentliga antaganden för beräkning av bruttomarginalen. Nedan beskrivs de metoder som företagsledningen använt för att fastställa värden för respektive väsentligt antagande.
Försäljningsvolymen baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor används.
Försäljningspriser baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor används.
Råmaterialpriser baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor används.
Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 8,3 procent (9,3) och har använts för samtliga kassagenererande enheter för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserat på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarar en diskonteringsränta före skatt på 10,0 procent (11,1) och har baserats på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.
Diskonteringsräntan representerar den nuvarande marknadens bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan är baserad på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på den förväntade avkastningen från koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.
Kassaflödet bortom 2019 har extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 2,0 procent (2,0), vilket är i nivå med den genomsnittliga tillväxt på marknaderna där segmenten verkar enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktning gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS.
Båda segmenten bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål. Segmenten agerar även sammanvägt på snarlika geografiska marknader, varför riskprofilen anses enhetlig. Samma antaganden har härmed gjorts avseende diskonteringsräntan samt långsiktig tillväxt för respektive segment.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet med marginal överstiger redovisat värde. I analysen har rimlig försämring av bruttomarginalen, höjning av diskonteringsräntan samt sänkt antagande om tillväxt beaktats. Konsekvensen av beräkningen är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2014.
| Fördelad goodwill per segment | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Products & Solutions | 2 479 | 2 376 |
| Building Systems | 380 | 358 |
| Summa goodwill | 2 859 | 2 734 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar byggnader |
Pågående ny anläggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari – 31 december 2013 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 831 | 1 771 | 432 | 61 | 47 | 3 142 |
| Nyanskaffningar | 14 | 45 | 17 | –3 | 3 | 76 |
| Avyttringar och utrangeringar | –3 | –13 | –7 | 0 | 0 | –23 |
| Omklassificeringar | 37 | –48 | –22 | –39 | –13 | –85 |
| Årets omräkningsdifferenser | 10 | –1 | 2 | –3 | –1 | 7 |
| Vid årets slut | 889 | 1 754 | 422 | 16 | 36 | 3 117 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –235 | –1 319 | –347 | 0 | 0 | –1 901 |
| Årets avskrivningar | –27 | –83 | –19 | - | - | –129 |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 10 | 7 | - | - | 20 |
| Omklassificeringar | 0 | 60 | 21 | - | - | 81 |
| Årets omräkningsdifferenser | –8 | –4 | –3 | - | - | –15 |
| Vid årets slut | –267 | –1 336 | –341 | 0 | 0 | –1 944 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –25 | –1 | –4 | 0 | –33 |
| Årets nedskrivning | –2 | 0 | 0 | –1 | - | –3 |
| Återförda nedskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | –1 | 0 | 0 | - | –1 |
| Omklassificeringar | 0 | 7 | 0 | 1 | - | 8 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | –1 | 1 | - | 0 |
| Vid årets slut | –5 | –19 | –2 | –3 | 0 | –29 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 593 | 427 | 84 | 57 | 47 | 1 208 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 617 | 399 | 79 | 13 | 36 | 1 144 |
| 1 januari – 31 december 2014 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 889 | 1 754 | 422 | 16 | 36 | 3 117 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | 0 | 6 | 2 | - | 4 | 12 |
| Nyanskaffningar | 158 | 46 | 25 | 9 | 10 | 248 |
| Avyttringar och utrangeringar | –12 | –14 | –13 | - | - | –39 |
| Omklassificeringar | 11 | –20 | 8 | –11 | –8 | –20 |
| Årets omräkningsdifferenser | 7 | 43 | 14 | –2 | 1 | 63 |
| Vid årets slut | 1 053 | 1 815 | 458 | 12 | 43 | 3 381 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –267 | –1 336 | –341 | 0 | 0 | –1 944 |
| Årets avskrivningar | –34 | –79 | –19 | - | - | –132 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 11 | 10 | - | - | 21 |
| Omklassificeringar | 0 | 20 | 0 | - | - | 20 |
| Årets omräkningsdifferenser | –17 | –49 | –12 | - | - | –78 |
| Vid årets slut | –318 | –1 433 | –362 | 0 | 0 | –2 113 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –5 | –19 | –2 | –3 | 0 | –29 |
| Årets nedskrivning | - | –2 | 0 | - | - | –2 |
| Återförda nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 2 | 0 | - | - | 3 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –1 | 0 | 1 | - | 0 |
| Vid årets slut | –4 | –20 | –2 | –2 | 0 | –28 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 617 | 399 | 79 | 13 | 36 | 1 144 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 731 | 362 | 94 | 10 | 43 | 1 240 |
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||
| Anskaffningsvärde värde vid årets början | 3 | 4 | |
| Avyttring/Förvärv | 0 | –1 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | |
| Bokfört värde | 3 | 3 |
Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 29. Övriga innehav, 3 MSEK (3), utgörs framförallt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 485 | 410 | |
| Varor under tillverkning | 45 | 45 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 577 | 503 | |
| Summa | 1 107 | 958 |
Inom Lindabkoncernen uppgick upparbetade internvinster till 36 MSEK (43), vilka har eliminerats på koncernnivå. Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 216 MSEK (3 032), inklusive 3 MSEK (4) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för färdigvarulager justerats med 0 MSEK (–2). Reserven för inkurans i varulager uppgår till 36 MSEK (52), vilket motsvarar 3 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året minskat reserven med 2 MSEK (0).
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 2 | 2 | |
| Ökning | 1 | 0 | |
| Bokfört värde | 3 | 2 |
Andra långfristiga fordringar består huvudsakligen av depositioner för hyrda lokaler.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | ||||
| Förfallet antal dagar | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Ej förfallet | 888 | 701 | 7 | 6 | 49 | 42 |
| < 90 dagar | 135 | 206 | - | - | 3 | 4 |
| 90–180 dagar | 26 | 23 | - | - | - | - |
| 180–360 dagar | 16 | 17 | - | - | 1 | - |
| > 360 dagar | 72 | 78 | - | - | - | - |
| Summa kundfordringar | 1 137 | 1 025 | 7 | 6 | 53 | 46 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –73 | –83 | - | - | - | - |
| Summa | 1 064 | 942 | 7 | 6 | 53 | 46 |
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 1 MSEK (1) och bonusintäkt 6 MSEK (5).
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 41 MSEK (33) och övriga fordringar 12 MSEK (13).
Övriga fordringar specificeras i sin helhet nedan.
| Förändring i avsättning för osäkra | Koncern | ||
|---|---|---|---|
| kundfordringar | 2014 | 2013 | |
| Ingående balans | 83 | 80 | |
| Ökning av avsättning | 24 | 44 | |
| Konstaterade förluster | –23 | –38 | |
| Återförda avsättningar | –13 | –4 | |
| Omräkningsdifferenser | 2 | 1 | |
| Utgående balans | 73 | 83 |
Under året har det kostnadsförts 12 MSEK (40) avseende reservering för osäkra kundfordringar.
Reservation för osäkra kundfordringar sker i enlighet med det interna regelverket och normalt sett då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter sker reservering med 100 procent. Individuella bedömningar görs samtidigt och reserven justeras vid behov.
Per den 31 december 2014 har koncernen utestående kundfordringar om 20 MSEK som är förfallna men där ett nedskrivningsbehov ej har bedömts föreligga. Bedömningen har gjorts med bakgrund av att i de aktuella fallen har Lindab erhållit någon form av säkerhet för fordran.
| Förutbetalda kostnader och | Koncern | ||
|---|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2014 | 2013 | |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing |
10 | 9 | |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 1 | 1 | |
| Försäkringskostnader | 4 | 5 | |
| Upplupna bonusintäkter | 6 | 5 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 61 | 60 | |
| Summa | 82 | 80 |
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2014 | 2013 | ||
| Momsfordran | 41 | 33 | ||
| Förskott till anställda | 0 | 0 | ||
| Reseförskott | 1 | 1 | ||
| Övriga fordringar | 11 | 13 | ||
| Summa | 53 | 47 |
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| antalet aktier fr. o.m 2001. | Förändring av | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | aktiekapitalet (KSEK) |
aktiekapital (KSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –2 375 838 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 76 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982.
Årsstämman den 29 april 2014 beslutade i enlighet med styrelsens förslag att utdelning inte lämnas för verksamhetsåret 2013. Till förfogande stående balanserade vinstmedel balanseras i ny räkning.
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoförändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab använder lån som säkringsinstrument.
Sedan tidigare har årsstämman 2012 beslutat att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram. Deltagande i programmet förutsatte egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet gav rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationerna mäts för räkenskapsåret 2014 och jämförs med utfallet för räkenskapsåret 2011.
Kvarvarande deltagare i programmet uppgår till 50 personer (52), vilka sammanlagt har investerat i 53 550 aktier (56 350). Vid maximal tilldelning kommer 231 000 aktier (242 200) i Lindab att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 2 MSEK (4). Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2015.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t.ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bl.a. genom försäkring i Alecta, i den s.k. ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2014 (2013) har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bl.a. beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6 MSEK (6). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,04 respektive 0,07 procent (0,03 respektive 0,06).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (148). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
Åtagande för kollektiv pensionsplan förekommer även i USA. Pensionsplanen är per definition förmånsbestämd men då bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna pensionsplan som sådan redovisas den därför som avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för denna plan uppgår till 3 MSEK (2).
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 84 MSEK (75).
| Redovisning i rapporten över finansiell ställning | ||
|---|---|---|
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | 2014 | 2013 |
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 64 | 62 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –38 | –39 |
| Nettovärde fonderade planer | 26 | 23 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 127 | 104 |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 153 | 127 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 48 | 42 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 201 | 169 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –46 | –42 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –46 | –42 |
I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 201 MSEK (169), utgör 40 MSEK (38) pensionsförpliktelser till nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 40 MSEK (38).
Kostnader redovisat i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar.
| Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda pensionsförpliktelser | 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |||
| Ingående balans | –39 | 166 | –42 | 181 | |||
| Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen | |||||||
| - Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | - | 4 | - | 6 | |||
| - Räntekostnader/intäkter | –1 | 6 | –2 | 6 | |||
| Summa | –40 | 176 | –44 | 193 | |||
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat | |||||||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/intäkter |
0 | - | 1 | - | |||
| - Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | - | –6 | 2 | 5 | |||
| - Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | 4 | 29 | - | –20 | |||
| - Erfarenhetsbaserade vinster/förluster | - | –1 | - | –3 | |||
| Summa | 4 | 22 | 3 | –18 | |||
| Valutakursdifferenser | –1 | –1 | 2 | –2 | |||
| Avgifter betalda av arbetsgivaren | –3 | 0 | –3 | - | |||
| Utbetalda pensioner | 2 | –6 | 3 | –7 | |||
| Utgående balans | –38 | 191 | –39 | 166 | |||
| 2014 | 2013 | ||||||
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga | Samtliga | ||
| Diskonteringsränta, % | 2,8 | 1,9 | 2,3 | 1,5–2,0 | 3,0–4,3 | ||
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,3 | 2,8 | 0,0–3,0 | 3,0–3,8 | ||
| Framtida ökningar av pensioner, % | 1,5 | 2,0 | 1,5 | 0,0–1,8 | 0,0–2,0 |
Nettoskuldens fördelning 2014, MSEK 117 15 12 9 - Nettoskuldens fördelning 2013, MSEK 97 13 9 8 -
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen, för Lindab 2,8 procent (4,0).
| Inverkan på de förmånsbestämda planerna | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 2013 |
|||||||
| Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena är: |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
|||
| Diskonteringsränta | +/– 0,5% | 18 | –16 | 14 | –13 | ||
| Förändringar i lön | +/– 0,5% | –12 | 13 | –9 | 9 | ||
| Förändringar i pension | +/– 0,5% | –10 | 10 | –8 | 8 |
Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i antaganden medan alla andra hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de förmånsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den s.k. projected unit credit method, som vid beräkning av pensionsskulden.
| 2014 | Procent | 2013 | Procent | |
|---|---|---|---|---|
| Aktier | 2 | 5 | 3 | 8 |
| Obligationer | 16 | 42 | 17 | 44 |
| Fastigheter | 3 | 8 | 4 | 10 |
| Försäkringsbrev som är förvaltningstillgång |
16 | 42 | 14 | 36 |
| Övrigt | 1 | 3 | 1 | 3 |
| Summa | 38 | 100 | 39 | 100 |
| förmånsbestämda planerna i framtiden: | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Inom 12 månader | 6 | 6 |
| Mellan 2 och 5 år | 31 | 27 |
| Mellan 5 och 10 år | 46 | 50 |
| Summa | 83 | 80 |
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchef är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | ||
| Vid årets början | 41 | 28 | 37 | 106 | |
| Utnyttjat (–)/ökning under året (+) | 2 | –6 | –34 | –38 | |
| Valutakursdifferenser | 1 | –2 | 0 | –1 | |
| Vid årets slut | 44 | 20 | 3 | 67 | |
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | |||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 6 | 10 | 0 | 16 | |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 38 | 10 | 3 | 51 | |
| Totalt | 44 | 20 | 3 | 67 |
Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till omorganisation och kostnadsbesparingsprogram.
Garantiavsättningarna, 20 MSEK (28), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
Building Systems har en gemensam beräkningsprincip för garantiavsättningar som täcker hela garantitiden, vilken spänner över fem till tio år. Denna beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Den framräknade garantiavsättningen reduceras med faktiska kända reklamationer, 6 MSEK (6), vilka brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser. De framtida beräknade garantiavsättningarna uppgår till 11 MSEK (14). Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter, 0 MSEK (1).
Övriga avsättningar avser i huvudsak uppsägningskostnader.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Banklån | 1 765 | 1 645 | - | - |
| Kortfristig | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 8 | 6 | - | - |
| Checkräkningskrediter | 99 | 160 | - | - |
| Summa upplåning | 1 872 | 1 811 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld med 40 MSEK (44). Kortfristig del av leasingskuld uppgick till 5 MSEK (4) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder, banklån mot säkerhet, på 8 MSEK (7). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz. Dessa lån uppgick till 8 MSEK (7).
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 064 MSEK (1 525). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter. Enligt koncernens Treasury policy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader. Per den 31 december 2014 uppgick den till 3 månader. Under 2013 var räntebindningstiden 2 månader. Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.
Koncernens upplåning fördelat på olika valutor:
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| SEK | 529 | 754 | - | - | |
| DKK | 3 | 1 | - | - | |
| EUR | 1 096 | 845 | - | - | |
| NOK | 33 | 8 | - | - | |
| CHF | 166 | 146 | - | - | |
| PLN | 45 | 53 | - | - | |
| GBP | - | 4 | - | - | |
| 1 872 | 1 811 | - | - |
| och verkligt värde per klass | 2014 | 2013 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Finansiella tillgångar som kan säljas |
Innehas för handel |
Låne fordringar och kund fordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Innehas för handel |
Låne fordringar och kund fordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 1 | - | - | 1 | - | 3 | - | - | 3 | - |
| Andra långfristiga fordringar | - | - | 3 | 3 | -* | - | - | 2 | 2 | -* |
| Derivattillgångar | - | 1 | - | 1 | 1 | - | - | - | - | - |
| Kundfordringar | - | - | 1 064 | 1 064 | -* | - | - | 942 | 942 | -* |
| Övriga fordringar | - | - | 8 | 8 | -* | - | - | 14 | 14 | -* |
| Upplupna intäkter | - | - | 6 | 6 | -* | - | - | 5 | 5 | -* |
| Likvida medel | - | - | 300 | 300 | -* | - | - | 331 | 331 | -* |
| Summa finansiella tillgångar | 1 | 1 | 1 381 | 1 383 | 1 | 3 | - | 1 294 | 1 297 | - |
| 2014 | 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | Innehas för handel |
Övriga finansiella skulder |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
Innehas för handel |
Övriga finansiella skulder |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
| Checkräkningskrediter | - | –99 | –99 | –99 | - | –160 | –160 | –160 |
| Skulder till kreditinstitut | - | –1 728 | –1 728 | –1 725 | - | –1 607 | –1 607 | –1 607 |
| Derivatskulder | –19 | - | –19 | –19 | –2 | - | –2 | –2 |
| Leverantörsskulder | - | –650 | –650 | -* | - | –682 | –682 | -* |
| Övriga skulder | - | –6 | –6 | -* | - | –102 | –102 | -* |
| Upplupna kostnader | - | –172 | –172 | -* | - | –329 | –329 | -* |
| Summa finansiella skulder | –19 | –2 655 | –2 674 | –1 843 | –2 | –2 880 | –2 882 | –1 769 |
Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att marknaden för dessa innehav är begränsad.
Andra långfristiga fordringar består av kontanter som har lämnats som depostion för hyra, vilket medför att det redovisade värdet anses var en rimlig approximation av verkligt värde.
Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
| 2014 | 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkninen | ||||||||
| Derivattillgångar | - | 1 | - | 1 | - | - | - | - |
| Summa tillgångar | - | 1 | - | 1 | - | - | - | - |
| 2014 | 2013 | |||||||
| Skulder | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatskulder | - | –19 | - | –19 | - | –2 | - | –2 |
| Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte | ||||||||
| Checkräkningskrediter | - | –99 | - | –99 | - | –1 607 | - | –1 607 |
| Skulder till kreditinstitut | - | –1 725 | - | –1 725 | - | –160 | - | –160 |
| Summa skulder | - | –1 843 | - | –1 843 | - | –1 769 | - | –1 767 |
Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen.
Det verkliga värdet på Lindabs förpliktelse att förvärva egna aktier uppgår till 16 MSEK (27).
Det verkliga värdet har fastställts genom skillnaden mellan börskursen på balansdagen för underliggande aktie och kursen i åtagandet. Diskonteringen bedöms inte vara väsentlig. Värderingen utgör nivå 2 enligt IFRS 13.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Löne- och semesterskulder | 150 | 148 | - | - |
| Intjänade resultatandelar | 9 | 9 | - | - |
| Sociala kostnader | 89 | 75 | 2 | 2 |
| Bonusskuld till kunder | 108 | 103 | - | - |
| Räntekostnader | 21 | 6 | - | - |
| Övriga kostnader | 71 | 65 | 0 | 0 |
| Summa | 448 | 406 | 2 | 2 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 41 MSEK (41), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 32 MSEK (35).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 164 MSEK (131) och fördelar sig enligt följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| År 1 | 29 | 38 |
| År 2–5 | 82 | 65 |
| År 6 och senare | 53 | 28 |
| 164 | 131 |
Ingående variabla avgifter utgörs av rörlig ränta, förutom leasingkontraktet med Credit Suisse som har fast ränta. En höjning av räntan med en procentenhet ökar de sammanlagda leasingavgifterna med 4 MSEK (5).
Befintliga leasingavtal varierar i längd från 5 till 22 år. I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas ska fastigheten marknadsvärderas för att därigenom fastställa förvärvspriset. Inget av koncernens leasingavtal innehåller restriktioner avseende eget kapital eller finansieringsmöjligheter.
I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan.
Lindab ingick i oktober 2014 ett operationellt leasingkontrakt på 15 år med Credit Suisse avseende en nybyggd produktionsfastighet i Schweiz. Hyran för 2014 uppgick till 1 MSEK. Option att förvärva fastigheten vid kontraktstidens slut finns.
I september 2013 förvärvades fastigheterna i Båstad av DSL Renting från DAL Nordic Finance AB. Fastigheterna återhyrs av Lindab via operationella leasingkontrakt på 7 år. Hyran uppgick under 2014 till 11 MSEK (3).
Lindab sålde i januari 2010 en produktionsfastighet i Luxemburg. Denna förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 285 MSEK. Lindab återhyrde samtidigt fastigheten via ett operationellt leasingkontrakt på 5 år och har option på att återköpa produktionsfastigheten vid leasingkontraktets utgång. Hyran uppgick under 2014 till 16 MSEK (15). Leasingavtalet är förknippat med åtagande vilket beskrivs i not 28.
För leasingtransaktionerna ovan finns en möjlighet att förlänga leasingavtalen om möjligheten nyttjas i enlighet med upprättat avtal. Om Lindab väljer att inte förlänga leasingavtalet, har Lindab i normalfallet en förpliktelse att garantera huvuddelen av restvärdet.
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 58 MSEK (57) och under maskiner och mjukvara med 11 MSEK (13). Under 2014 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 7 MSEK (7). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 60 (66) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | |||
|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||
| År 1 | 7 (7) | 7 (7) | |
| År 2–5 | 22 (19) | 24 (21) | |
| År 6 och senare | 31 (24) | 35 (26) | |
| 60 (50) | 66 (54) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Fastighetsinteckningar | 20 | 18 | - | - | |
| Företagsinteckningar | 22 | 345 | - | - | |
| Summa | 42 | 363 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Borgensåtagande för ingångna kreditavtal | - | - | 1 705 | 1 707* | ||
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 16 | 15 | - | - | ||
| Pensionsförpliktelser | 11 | 11 | - | - | ||
| Summa | 27 | 26 | 1 705 | 1 707 |
* Borgensåtagande avseende kreditavtal för jämförelseåret har korrigerats med 1 707 MSEK
Nuvarande kreditavtal med Nordea och SEB löper fram till februari 2018. Totala kreditramen uppgick vid årets utgång till 1 600 MSEK (2 800). Avtalet innehåller kovenanter vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i gällande kreditavtal.
Lindab ingår i en pensionsplan omfattande ett flertal anställda i USA. För det fall Lindab avvecklar sin verksamhet i USA eller utträder ur kollektivavtalet med den lokala fackföreningen aktualiseras ett åtagande att täcka Lindabs andel av det underskott som uppstått i den kollektiva pensionsplanen. Beloppet för åtagandet har beräknats och bedömts till 68 MSEK (59), vilket är baserat på uppgifter från 31 december 2013 och är inte beräknat på normala försäkringstekniska grunder utan representerar ett åtagande vid ett eventuellt utträde ur kollektivavtalet. Underliggande belopp i lokal valuta uppgick till 8,7 MUSD (9,1). Uppgift saknas om aktuell information per 31 december 2014.
För att säkerställa att Lindab AB långsiktigt kan nyttja Building Systems anläggning i Luxemburg till bättre ekonomiska villkor har Lindab ingått avtal med nuvarande fastighetsägare, DAL, att förvärva samtliga aktier i det bolag som äger fastigheten. Samtidigt har Lindab ingått avtal med tredje man att vidareförsälja fastigheten och ingå ett långfristigt hyresavtal. I det existerande leasingavtalet med DAL har koncernbolag tecknat borgensåtagande för, under hyresavtalet, gällande betalningsförpliktelser. Fastighetens bokförda värde vid tidpunkten för tillträde beräknas uppgå till 25 MEUR, vilket motsvarar ett uppskattat marknadsvärde. Belåningen av fastigheten uppgår till motsvarande belopp.
Den samlade effekten av de ingångna avtalen innebär att Lindabs hyreskostnader från och med 2012 har reducerats och tryggar därmed nyttjandet av anläggningen på en rimlig kostnadsnivå.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om de som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Fram till 3 mars 2014 är transaktioner med Systemair AB (publ) att betrakta som närståendetransaktioner. Transaktioner med Systemair AB (publ) för tiden till och med 3 mars 2014 består av försäljningsintäkter om 4 MSEK och inköp om 5 MSEK. Transaktioner med Systemair AB (publ) för 2013 var försäljningsintäkter om 30 MSEK och inköp om 24 MSEK. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor, s.k. armslängds avstånd. Utöver Systemair AB (publ) finns inga andra externa parter som är att betrakta som närstående part.
Per den 29 januari 2015, i samband med att nuvarande leasingavtal löpte ut, förvärvade Lindab samtliga aktier i det bolag som äger fastigheten till en köpeskilling om 4 MSEK motsvarande eget kapital. Samtidigt avyttrades fastigheten till tredje man och hyresavtal ingicks. Koncernbolag har tecknat externt borgensåtagande till förmån för Building Systems i Luxemburg i det fall bolaget inte skulle förmå att fullgöra sina åtaganden enligt hyresavtalet. Väsentliga åtaganden enligt tecknat hyresavtal är fullgörande av hyresbetalningar till och med 2030, underhåll av fastigheten samt ansvar för drift och miljöpåverkan.
I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz, beskrivna i not 27 Leasing, har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång. I leasingavtalet avseende fastigheten i Schweiz är borgensåtagandet begränsat till 1,5 MCHF.
Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och normal branschpraxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Moderbolaget har härutöver direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 30. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/ koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 23.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte medtages nedan.
| Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående | Koncernföretag | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Försäljningsintäkter | 3 | 3 | ET | ET | |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 49 | 94 | ET | ET | |
| Ränteintäkter från moderbolag | 48 | 93 | ET | ET | |
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 134 | 2 086 | ET | ET |
För information om incitamentsprogram riktat till deltagare i olika ledande befattningar i Lindab, se not 6 sidan 90.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen innehar dotterföretag i många delar av världen. Moderföretag har bestämmande inflytande över ett dotterföretag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterföretaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterföretaget. I princip ägs samtliga dotterföretag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderföretaget Lindab International AB. De dotterföretag som inte ägs till 100 procent anses ha innehav utan bestämmande inflytande som ej är väsentligt för koncernen.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB 1) | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 100 | 3 467* |
| Lindab Sverige AB 2) | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB 4) | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB 3) | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Götene AB 3) | SEK | 556961-9918 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 0 | |
| Lindab Profil AB 3) | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Bjarnes System AB 3) | SEK | 556203-8322 | Södertälje, Sverige | 100 | |
| Lindab S.A. 2) 3) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. 2) | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| U-nite Fasteners Technology AB 2) | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab Fastigheter AB 5) | SEK | 5566629-2271 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Innovation AB 6) | SEK | 556897-8505 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. 2) | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 100 | |
| Lindab Buildings LLC 9) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab S.A. 2) 3) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| LA Services S.à r.l 7) | EUR | B146465 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab Treasury AB 8) | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Buildings S.A.S. 2) | EUR | RCS 327 258 943 | Marne-la-Vallée, Frankrike | 100 | |
| Lindab Buildings s.r.o. 5) | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC 2) 3) | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Lindab Buildings Sp. z o.o. 2) 3) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Lindab Buildings LLC 9) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA 2) | EUR | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab 2) | LTL | 11788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. 2) | HRK | 80182671 | Gornji Stupnik, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | EEK | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab 2) 3) | EUR | 557.222 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. 2) 3) | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| LLC Spiro 2) 3) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Spiro International S.A. 2) 3) | CHF | CH-217-0135550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| LLC Spiro 2) 3) | RUB | 117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Spiro S.A. 2) 3) | CHF | CH-217-0130536-2 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Spiro Havalandirma LTD STI 2) | TRY | 877776 | Istanbul, Turkiet | 100 | |
| Lindab Holding Inc. 7) | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. 2) 3) | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Inc. 2) 3) | USD | 06-135 32 48 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab Profile Inc. 2) | USD | 90-091 66 93 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab SRL 2) 3) | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab EOOD 9) | BGN | 175097637 | Sofia, Bulgarien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC 9) | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. 2) 3) | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab Profil Kft. 9) | EUR | 13-09-155264 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | NOK | 929805925 MVA | Oslo, Norge | 100 | |
| KlimaSystem AS 2) | NOK | 990056636 MVA | Grimstad, Norge | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. 2) 3) | PLN | KRS 0000043661 | Lomianki, Polen | 100 | |
| Lindab S.r.l 2) 3) | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| Lindab N.V. 2) 3) | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab A/S 2) 3) | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Door B.V. 2) | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. 2) | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH 2) 3) | EUR | HRB 2276 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Lindab Buildings GmbH 2) | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Lindab Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab AG 2) 3) | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd 2) 3) | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd 7) | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab France S.A.S. 2) 3) | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd 2) | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab a.s. 2) 3) | SKK | 36 214 604 | Jamník, Slovakien | 100 | |
| IVK Kiinteistöt Oy 5) | EUR | 2324254-7 | Jyväskylä, Finland | 100 | |
| Lindab Steel AG 3) 4) | CHF | CH-020.3.036.274-9 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Kalnesa Holdings Limited 9) | EUR | 303110 | Nicosia, Cypern | 100 | |
| Spircus Enterprises Limited 9) | EUR | 303031 | Nicosia, Cypern | 100 |
* Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
4) Inköpsbolag, 5) Fastighetsbolag, 6) Patent verksamhet, 7) Holdingbolag, 8 )Treasury verksamhet, 9) Vilande bolag
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Båstad den 11 mars 2015
Kjell Nilsson Ordförande
Anders Berg Verkställande direktör
Birgit Nørgaard Styrelseledamot
Stefan Charette Styrelseledamot
Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Erik Eberhardson Styrelseledamot
Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot
Hans Porat Styrelseledamot
Markku Rantala Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 12 mars 2015.
Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
org.nr 556606 - 5446
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB för räkenskapsåret 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 56-108.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Revisionen av årsredovisningen för räkenskapsåret 2013 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 10 mars 2014 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB för räkenskapsåret 2014.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 12 mars 2015 Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Rörelseresultat (EBITDA) utgörs av resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBITA) utgörs av resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBIT) utgörs av resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder, och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Summa tillgångar minskade med icke-räntebärande skulder och avsättningar inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa nettoskuld, minoritetsintresse och eget kapital.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar, minus räntebärande tillgångar samt kassa och bank.
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier före respektive efter utspädning.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Kassaflödet från löpande verksamhet i förhållande till genomsnittligt antal aktier vid årets slut.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Rörelsemarginal (EBITDA) har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBITA) har beräknats som resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBIT) har beräknats som resultat före finansiella poster och skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal (EBT) har beräknats som resultat före skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat (EBIT) i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på eget kapital utgörs av resultat efter skatt i procent av vägt genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapital utgörs av resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Soliditeten har beräknats som eget kapital i procent av summa tillgångar enligt rapporten över finansiell ställning.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgraden har beräknats som resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
CEE – Central- och Östeuropa.
CIS – Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).
CE – produktmärkning inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). CE-märket visar att tillverkaren eller importören har uppfyllt de grundläggande kraven i EU-direktivet som reglerar detta.
Hållbar utveckling – definieras vanligen som "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen.
ISO 26000 – ej certifierbar internationell standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande, se www.iso.org.
Lean – en filosofi om hur resurser hanteras. Syftet är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden.
Lindab Life – hållbarhetsramverk som omfattar områdena Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle.
Livscykelanalys – analys av en produkts totala miljöpåverkan under dess livscykel, det vill säga från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
LTIF – ett internationellt mått som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar.
Key Accounts – strategiskt arbete med företagets nyckelkunder i syfte att skapa långsiktiga partnerrelationer.
Kvalitetsledningssystem – ett verksamhetssystem för att säkerställa kvaliteten på företagets produkter och tjänster omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter. Certifieras enligt ISO 9001.
Miljöledningssystem – verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.
Ozonnedbrytande ämnen – ämnen som bryter ned ozonskiktet innehåller antingen klor (Cl) eller brom (Br). Dessa ämnen förångas lätt och är stabila. Det innebär att de kan nå stratosfären där ozonskiktet finns.
REACH – en kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EGförordning och ska därför tillämpas direkt av företagen, utan att översättas i svenska regler. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
Social Responsibility (SR) – företagets ansvar för dess påverkan på samhället och miljön. Ett transparent och etiskt uppförande som motsvarar samhällets och olika intressenters krav på företaget.
Växthusgas – de gaser som bidrar till klimatpåverkan till exempel koldioxid, metan och lustgas.
Det som i slutet av 1950-talet var ett litet plåtslageri i det lilla skånska
Lindab grundas Kompanjonerna Lage Lindh och Valter
Persson grundar AB Lidhults Plåtindustri, det som sedan blir Lindab AB.
och Spiro lanseras. Produktionen av takavvattning flyttar till den nya fabriken i Förslöv.
Lindab noteras på Stockholmsbörsens OTClista. Cirkulära kanalsystem blir koncernens enskilt viktigaste produkt.
Förenkla byggandet Med strävan efter att förenkla byggandet består det initiala produktutbudet av serietillverkade fasadlister och fönsterbleck.
Det nya cirkulära kanalsystemet ger kunderna enklare montage, tätare system och därigenom lägre energiförbrukning.
Lindab etableras i CEE och satsningar på nya marknader i både västra och östra Europa inleds. En rad innovationer och IT-program lanseras.
viktigare, med innovationer om eHybrid och MBB för ett bättre behovsstyrt inneklimat.
Trots svaga marknader och lägre försäljning lyckas Lindab skapa positivt resultat genom att framgångsrikt hålla nere kostnaderna.
En ny, platt organisationsstruktur införs för att göra Lindab snabbare och mer kundfokuserade samt för att öka innovationstakten.
Investering i Ryssland Lindabs största investering någonsin, produktionsenheten för Building Systems i ryska Yaroslavl, slår upp dörrarna.
Fokus på inneklimatlösningar, bland annat ett nytt koncept för bostadsventilation. Anders Berg tillträder som VD.
Ny strategi och nya finansiella mål lanseras. Lindab ska utvecklas till en leverantör av kompletta ventilationslösningar.
© 2015, Lindab AB. är registrerade varumärken av Lindab AB. Grafisk form: Johanna Åkerberg, Åkerbergs Ord och Form AB. Foto: Lars Owesson, Johan Sundström, Mads Frederik m.fl. Repro och tryck: Ljungbergs Tryckeri AB. Papper: Arctic Matt
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: +46 (0) 431 850 00 Fax: +46 (0) 431 850 10 E-post: [email protected] www.lindabgroup.com Lindab International AB med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.