Annual Report • Apr 7, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Arise är ett kraftbolag med resurser och erfarenhet att hantera hela värdekedjan. Från planering, tillståndsansökan och vindmätningar till byggnation och drift av en vindkraftpark under 25 år eller mer. Vår affärsidé är att producera och sälja egenproducerad förnybar el samt bygga och driva vindkraftparker åt andra. Ett exempel på det senare är projektet Brotorp där BlackRock valt oss som leverantör och förvaltare av en park omfattande 14 st. vindkraftverk vilket är en investering på ca 650MSEK. När Brotorpparken är klar vintern 2015 har Arise sedan starten 2007 byggt ca 400MW ny vindkraft i Sverige vilket gör oss till ett av landets största och mest erfarna vindkraftbolag.
Innehållsförteckning 2014 – Året i korthet • 10 Arise i korthet • 14 VD har ordet • 18 Ordförande har ordet • 20 Marknad och omvärld • 21 Projektförsäljning Brotorp och etablering Skottland • 27 Egen vindkraftdrift • 32 Samägd vindkraftdrift • 34 Projekt i drift • 36 Vindkraftutveckling • 38 Hållbarhet • 40 Förvaltningsberättelse • 46 Koncernens resultaträkning • 52 Koncernens rapport över totalresultatet • 52 Koncernens balansräkning • 53 Koncernens kassaflödesanalys • 54 Koncernens eget kapital • 55 Definitioner nyckeltal • 55 Koncernens noter • 56 Moderbolagets resultaträkning • 84 Moderbolagets balansräkning • 85 Moderbolagets kassaflödesanalys • 86 Moderbolagets eget kapital • 87 Moderbolagets noter • 88 Revisionsberättelse • 93 Bolagsstyrningsrapport • 95 Ägarförhållande • 99 Arise styrelse • 101 Arise koncernledning • 102 Årsstämma och kalendarium 2015 • 103 Finansiell information i sammandrag • 106 Översikt över vindkraftparker • 107
ARISE ÅRSSTÄMMA 2015 Årsstämman hålls den 5 maj i Halmstad
EKONOMISK INFORMATION 2015 5 maj • Årsstämma 5 maj • Delårsrapport första kvartalet 17 juli • Delårsrapport andra kvartalet 6 november • Delårsrapport tredje kvartalet 12 februari 2016 • Delårsrapport fjärde kvartalet
DISTRIBUTION AV ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisningen finns tillgänglig på vår hemsida www.arise.se. Den skickas ut per post till aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den som önskar erhålla tryckt exemplar är välkommen att beställa via formulär på hemsidan eller ringa Arise växel, telefon 035-20 20 900.
Miljömässig För att få ut mesta möjliga energi ur en vindkraftinvestering samt säkerställa att miljöpåverkan är så låg som möjligt krävs omfattande förberedelse och planering. Kontakter med markägare, allmänhet och de kommunala representanterna sker via samrådsmöten. Därefter vidtar grundliga inventeringar av fåglar, fladdermöss, kulturmiljö och arkeologi samt biotoper och naturvärden. Allt dokumenteras noggrant och redovisas för tillståndsmyndigheten.
Rolf Grybb, Arise platschef i Brotorp
I byggfasen handlar det om att bygga vägar, kranplatser och fundament för vindkraftverken samt dra fram el och fiberoptik till varje verk.
Fundamenten dimensioneras för 50 års livslängd även om vi vet att verket sannolikt håller kortare tid. Kostnaden för dessa extra 25 år är minimal samtidigt som vi säkerställer att verket enkelt kan bytas när det tjänat ut. Elinstallationer och vägar har likaledes en lång livslängd och kan nyttjas även för en andra generation vindkraftverk på samma plats.
Vi ställer stora krav på våra underleverantörer vad gäller hälsa, säkerhet och miljö. Innan arbetet påbörjas upprättas kontrollplaner som redovisar hur arbetet skall bedrivas. Dessa granskas och skall godkännas av Arise och den kommunala tillsynsenheten innan arbetet får påbörjas. Planen följs regelbundet upp och dokumenteras.
Ett projekt som Brotorp gynnar en mängd lokala näringsidkare. Hotell, restauranger och affärer på orten får ett uppsving och lokala entreprenadföretag anlitas ofta för gräv-, tillsyns- och fraktarbeten.
nder året avyttrades två vindkraftparker om totalt ca 52MW. I båda fallen svarar Arise för förvaltning av parkerna för kundens räkning. Arise tecknade vid slutet av året också ytterligare ett
externt förvaltningsuppdrag om 30MW och har därmed drygt 440MW i förvaltning, vilka tillsammans producerar ca 10% av Sveriges totala vindkraftproduktion år 2014. U
Försäljningen av de två parkerna samt utökade externa förvaltningsuppdrag utgör de tre första framgångsrika transaktionerna under bolagets nya affärsmodell som, jämte försäljning av förnybar el producerad i egna och samägda parker, nu utökats med försäljning av driftsatta eller byggbara projekt samt förvaltning av desamma. Vi är övertygade att stadiga intäkter från förvaltningsuppdrag samt långsiktiga intäkter från egna och samägda parker, kombinerat med direkta vinster vid försäljning av projekt, skapar betydande värde för våra aktieägare.
Årets produktion blev 650GWh, en ökning med drygt 9% jämfört med föregående år. De totala intäkterna uppgick till 288 mkr (280) (exklusive omsättning i Samägd vindkraftdrift vilken, enligt gällande redovisningsregler, redovisas som en del av bolagets samlade resultat).
Den genomsnittliga intäkten för Egen vindkraft uppgick till 396 kr/MWh för el och 215 kr/MWh för elcertifikat. Motsvarande siffror för Samägd vindkraftdrift uppgick till 362 kr/MWh respektive 188 kr/MWh.
Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 197 mkr (211). Resultat från Samägd vindkraftdrift (resultat i intressebolag) redovisas netto efter skatt och interna aktieägarlån och bidrog till resultatet med -1 mkr. Årets resultat efter skatt, blev -25 mkr (29) inklusive poster av engångskaraktär om -12 mkr och ej kassaflödespåverkande poster om -12 mkr i samband med att bolaget refinansierade lån.
Under året byggstartades 46,2MW för extern investerares räkning och nya förvaltningsuppdrag omfattande drygt 80MW tecknades.
Banklån i 10 st. enskilda projekt ersattes med en säkerställd obligation om 1 100 mkr samtidigt som den icke säkerställda obligationen om 350 mkr refinansierades. I samband med detta har bolagets skulder reducerats med ca 122 mkr och tidigare tagna räntesäkringar förtidsinlösts med ytterligare 80 mkr. Därtill återbetalades lån i samband med försäljningen av Stjärnarpsparken i tillägg till planenlig
amortering samtidigt som nya lån om ca 94 mkr togs upp för Bohultparken. Vid utgången av året uppgick därmed räntebärande skulder till 1629 mkr (1717) trots att produktionskapaciteten har ökat netto med 30GWh. Med detta har bolaget anpassat lånefinansieringen till nu rådande marknadsförhållanden samtidigt som kassaflödena stärkts.
Vindkraftproduktionen var normal i våra parker på västkusten medan parkerna på ostkusten, däribland den samägda parken Jädraås, producerade under normalt på grund av lägre vindar än normalt. Den totala produktionen blev 650GWh vilket är ca 10% under budgeterat.
EBITDA, RÖRELSERESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR, mkr
rise är en ledande aktör på den nordiska vindkraftmarknaden. Sedan starten 2007 har bolaget uppfört 368MW landbaserad vindkraft varav 260MW fortsatt är i bolagets ägo. Därtill har bolaget en omfattande projektportfölj om ca 1000MW i Sverige samt pågående utvärdering av flera projekt i Norge och Finland.
I Skottland pågår förprojektering av projekt om ca 150MW för vilka bolaget har A tecknat arrendeavtal.
Verksamheten är integrerad, vilket innebär att bolaget har kontroll över hela värdekedjan – från prospektering och tillståndshantering till byggande och drift av vindkraftparkerna samt försäljning av förnybar el. Därtill hanterar bolaget försäljning av byggbara projekt och driftsatta parker till externa investerare. System för analys och driftuppföljning, systematiska processer och en omfattande erfarenhet av vindkraftutveckling gör att vi säkerställer en hög kvalitet, tillgänglighet och elproduktion i egna parker såväl som i de parker vi förvaltar åt externa investerare. Vår industriella ansats bidrar till en snabb och kostnadseffektiv omställning mot ett långsiktigt energisystem i Sverige och i övriga
Tillgång till el är en förutsättning för ett modernt samhälle. Förnybar el, producerad med exempelvis vindkraft, gör att samhällsutvecklingen också är långsiktigt hållbar.
länder. Målet är att genom effektiv finansiering, förvaltning, drift och projektutveckling inom området förnybar energi ge aktieägarna en god avkastning i form av utdelning samt aktievärdetillväxt.
Vår strategi för att skapa aktieägarvärde innebär att vi på kort sikt fokuserar på kassaflöden snarare än tillväxt i den egna produktionskapaciteten innefattande bland annat avyttring av en mindre del av redan driftsatta tillgångar. Bolagets finansiella ställning och kassaflöden stärks genom att frigjort kapital i första hand används till att reducera bolagets nettoskuld och räntekostnader. Vidare avser vi att skapa ytterligare intäkter genom att löpande avyttra byggklara projekt, inklusive byggledning och förvaltning, till investerare.
Vår affärsmodell omfattar tre områden
Operationell förvaltning och drift av egna och andras vindkraftparker
byggnation och försäljning av vindkraftparker
Projektutveckling,
Produktion och försäljning av el och elcertifikat
Vindkraft har blivit en energikälla av betydelse och förnybar el används på många håll inom industrin.
Vi är övertygade om att det är en klok strategi och lönsamt att äga vindkrafttillgångar och har därför som ambition att långsiktigt öka den egna produktionskapaciteten. Detta sker genom investeringar i nya hel- och delägda projekt där Arise levererar en effektiv byggledning och förvaltning av projekten. Den egenkapitalinsats som krävs för en fortsatt långsiktig expansion avses finansieras med bolagets egna kassaflöden.
En kombination av intäkter från projektutveckling, förvaltning samt försäljning av egenproducerad el tror vi är ett effektivt sätt att skapa bra kassaflöden och aktieägarvärde, både på kort och lång sikt.
På grund av fallande el- och elcertifikatpriser under de senaste åren samt ett relativt svagt produktionsår, framförallt i bolagets samägda park Jädraås, uppgick avkastningen på det sysselsatta kapitalet endast till 3,4% under 2014. Ambitionen är att genom ovan beskriven strategi öka koncernens avkastning och kassaflöde kommande år, även om nu rådande låga el- och elcertifikatpriser skulle bestå. Bolaget har under verksamhetsåret 2014 reducerat de fasta kostnaderna, refinansierat sina lån, minskat skuldsättningen, löst gamla dyra räntesäkringar samt genomfört tre viktiga affärer som bevis på den nya affärsmodellen och strategin. Bolaget har därmed anpassat verksamheten och skapat förutsättningar för bra resultat och kassaflöden även i nu rådande och lite tuffare marknadsläge.
Arise ska vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft vad gäller såväl storlek som kompetens och därigenom medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle. Bolaget ska aktivt bidra till utvecklingen och konsolideringen av den framväxande vindkraftmarknaden i Sverige, Norge och andra utvalda marknader.
Bolagets övergripande mål är att genom effektiv finansiering, förvaltning, drift och projektutveckling inom området förnybar energi ge aktieägarna en god avkastning i form av utdelning samt aktievärdetillväxt.
Arise affärsidé är att sälja el producerad i egna och samägda vindkraftparker, försäljning av vindkraftprojekt, driftsatta eller färdiga att byggas, samt förvaltning av desamma. Bolaget har kontroll över hela värdekedjan, från prospektering och tillståndshantering till finansiering, byggande och drift och långsiktigt ägande samt försäljning av förnybar el.
ret avslutades på ett positivt sätt med god elproduktion och tre viktiga affärer som visar styrkan i bolagets affärsmodell. Vindkraftparken Brotorp (46,2MW) såldes till världens största kapitalförvaltare, BlackRock. Vindkraftparken Stjärnarp (5,4MW) såldes till det kommunalägda bolaget KumBro Vind AB och Å
ett nytt förvaltningsavtal (30MW) tecknades med Storrun Vindkraft AB.
Ovanstående tre affärer är bevis på att Arise förändrade affärsmodell fungerar och att vi är en attraktiv partner för både svenska och internationella investerare. Jämte försäljning av el från egna vindkraftverk säljer vi projekt, både driftsatta och byggbara, samt sköter förvaltningen av desamma.
Bolagets strategiska fokus under året har varit att etablera kontakter med ett stort antal svenska och utländska aktörer intresserade av investeringar i svensk vindkraft. Så har också skett och Arise är en naturlig samarbetspartner vad gäller samägande, byggnation och förvaltning av vindkraftparker i Sverige. Nästa steg är att etablera Arise med samma status i Skottland och Norge samt på andra intressanta marknader som kan komplettera den svenska verksamheten.
Årets elproduktion var 650GWh vilket är ca 10% under budgeterat. Produktionen i våra parker på västkusten var nära normal medan parkerna på ostkusten var väsentligt under normalt.
Avyttringen av Stjärnarpsparken reducerade bolagets nettoskuld och ökade bolagets likviditet. I början av januari användes en del av detta överskott till återköp (18 mkr) av den icke säkerställda obligationen. Bolaget har i och med detta återköpt 50 mkr av totalt emitterade 350mkr. Vidare refinansierades merparten av bolagets projektfinansieringar under våren 2014 och räntesäkringar löstes vilket sänkte bolagets belåning inklusive räntesäkringar med ca 170 mkr. Tillsammans leder detta på sikt till ett förbättrat räntenetto och kassaflöde.
Norge och Sverige har träffat en överenskommelse om justering av det gemensamma certifikatsystemet. Justeringen träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2016 och är villkorad av godkännande i Riksdagen och Stortinget. Överenskommelsen innebär att kvotplikten ökar, d.v.s. det antal elcertifikat kvotpliktiga elkunder måste köpa, men också en ökad svensk ambitionsnivå vad gäller utbyggnaden av förnybar kraft. Sammantaget är överenskommelsen mycket positiv och kommer med stor sannolikhet att leda till ökade certifikatpriser och intäktsnivåer samt att utbyggnaden av förnybar kraft åter tar fart.
Vårt fokus är att öka bolagets kassaflöde och resultat. Vi avser därför inte att genomföra några betydande investeringar i ny egen produktionskapacitet under verksamhetsåret utan målet är istället att avyttra en mindre del (20MW) av de driftsatta tillgångarna (260MW) samt ett antal byggklara projekt. Syftet är att skapa en betydande likviditet som kan användas för utdelning till aktieägare, att realisera säljbara projekt eller återbetalning av lån.
Bolagets lånefinansiering och kostnader är anpassad efter nu rådande marknadsförhållanden. Affärsmodellen har justerats och fungerar bevisligen bra. Vi har en intressant portfölj av kostnadseffektiva projekt som kan erbjudas potentiella investerare samt effektiva metoder och system som är väl utvecklade. Vi kan med dessa bygga, driva och förvalta betydligt fler vindkraftverk utan att våra resurser nämnvärt behöver förstärkas.
Det arbete vi lagt ned det senaste året på att anpassa bolaget för delvis nya marknadsförhållanden börjar nu bära frukt och vi ser med tillförsikt fram emot verksamhetsåret 2015.
Halmstad i mars 2015 Peter Nygren VD Arise
fter att ha ingått i Arise styrelse som ledamot sedan 2007 valdes jag till styrelsens ordförande vid årsstämman 2014. Det är ett förtroendeuppdrag som jag är mycket stolt över. Arise är ett spännande och välskött Ebolag med skickliga och hängivna medarbetare.
Under 2013 ändrade vi strategi från att enbart vara en elproducent till att även sälja och förvalta vindkraftprojekt för andra. Denna strategi har under 2014 framgångsrikt genomförts genom tre viktiga affärer: försäljningen av projekt Brotorp till BlackRock, en av världens största kapitalförvaltare, samt försäljningen av ytterligare en mindre driftsatt park och ett nytt stort förvaltningsuppdrag. I den nya strategin ingår även att samäga vissa parker med våra investerare precis så som vi framgångsrikt äger Jädraåsparken tillsammans med Platina Partners. På det sättet kommer vi även framgent att öka vår portfölj av elproducerande parker och därmed fortsätta att vara en stor elproducent. Kombinationen projektutveckling, förvaltning och elförsäljning tror vi är en framgångsrik affärsmodell.
Den nya strategin har ännu inte fått något genomslag i vår aktiekurs. Den har i takt med sjunkande el- och certifikatpriser fortsatt nedåt samtidigt som rabatten mot substans skjutit i höjden. Förhoppningen är att under 2015
framgångsrikt fortsätta vår strategi och därmed få en god värdetillväxt från dessa nivåer.
Om man ser tillbaka på året som gått så var det ett tufft år inte bara för vindkraftbolagen, utan för hela energisektorn. Låga priser på både el och certifikat har lett till besparingar och minskade investeringar. Det har samtidigt inneburit att vi tvingats vässa vår effektivitet ytterligare vilket är positivt och ökar konkurrenskraften.
Vi har de senaste två åren också sett stora förändringar i vår ägarstruktur genom att ett antal välrenommerade privata investerare investerat i bolaget. De nya ägarna ingår även i styrelsen och bidrar med värdefull erfarenhet och kompetens.
Vi ser med tillförsikt fram emot 2015.
Halmstad i mars 2015 Joachim Gahm Ordförande Arise
verige och Norge har ett gemensamt stödsystem och utbyggnadsmål för förnybar kraft. De båda länderna har också, i grunden, samma elpris. Länderna är dock uppdelade i olika elprisområden där elpriset kan variera vid samma tidpunkt. I Sverige finns fyra olika prisområden.
Elpriset är normalt högre i den södra landsänden och lägre i norr. Variationen beror på högre konsumtion i den södra landsänden medan produktionen har sin tyngdpunkt i norr. Norge är uppdelat i sex prisområden där priset varierar beroende på vattenkrafttillgång. S
Då såväl stödsystem som prissättning på kraft är lika i de båda länderna har Arise definierat sin hemmamarknad som Sverige och Norge. Vindkraftutveckling bedrivs också i Skottland.
Även om intäktssidan är lika för ett vindkraftprojekt i Sverige och Norge skiljer sig de båda länderna åt vad gäller övriga förutsättningar för en vindkraftetablering. Generellt gäller att vindpotentialen utefter den norska västkusten är god och i många fall bättre än i de svenska projekten. Sverige har å andra sidan bättre elanslutningsmöjligheter. I båda länderna belastas ett vindkraftprojekt av en förhöjd fastighetsskatt. I Sverige är skatten definierad och bestämd från centralt håll medan den i Norge fastställs lokalt och varierar mellan olika kommuner. Den norska fastighetsskatten är normalt avsevärt mycket högre än den svenska.
En annan skillnad är arbetskraftskostnaden för servicetekniker och byggarbeten, där norska projekt, som regel, har en avsevärt högre bygg- och servicekostnad.
Nordliga projekt, i såväl Sverige som Norge, kan räkna med minskad tillgänglighet p.g.a. isbildning på blad och utrustning. Dylika problem drabbar sällan projekt i södra Sverige eller projekt utefter den norska västkusten där Golfströmmen motverkar isbildning.
Inmatningskostnaden för kraft har likaledes en geografisk variation. Det är i allmänhet billigare att mata in kraft där tyngdpunkten i konsumtionen finns och dyrare på platser långt ifrån konsumtionscentra.
För att nå samma avkastning i två likartade projekt i Sverige och Norge måste därför:
Arise slutsats är att vindkraftutbyggnaden under den närmaste tiden företrädesvis kommer att ske i Sverige även om indikationer nu finns på att den norska marknaden börjar ta fart.
Under år 2014 producerade Sveriges drygt 3 000 vindkraftverk ca 11,5 TWh el. Det motsvarar drygt 8% av Sveriges totala elkonsumtion, vilket är en ökning med ca 16% jämfört med föregående år. Totalt installerades ca 1 050MW eller ca 400 vindkraftverk under året (Källa: Svensk Vindenergi). Ett normalår producerar alla nu installerade vindkraftverk i Sverige ca 13,5 TWh per år eller ca 10% av Sveriges totala elbehov, att jämföras med Danmarks 39% eller Tysklands 27%. Det finns m.a.o. möjlighet att öka antalet installerade vindkraftverk i Sverige betydligt. Vindkraftutvecklingen har gått snabbt och bidrar till att hålla ner elpriserna i Sverige, till nytta för såväl konsumenter som industri. Vindkraftverken blir allt effektivare och kan nu på allvar konkurrera med all annan ny kraft. Utbyggnaden av svensk vindkraft har dock saktat in något under år 2014, främst beroende på låga priser på el samt en osäkerhet kring elcertifikatsystemets utveckling.
En ökad ambition till Tysklands nivåer skulle innebära att antalet vindkraftverk nära nog behöver fördubblas. Med en utbyggnadstakt om 400 verk per år skulle detta kunna klaras av under en 10-årsperiod, lagom tills de första svenska kärnkraftverken ska avvecklas. I och med att vindkraft nu är så pass kostnadseffektiv vore en dylik satsning att föredra, ur både ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv, jämfört med andra alternativ.
Som tidigare nämnts är vindpotentialen på den norska västkusten god. Förstärkning av elnäten pågår och antalet tillståndsgivna parker ökar. Indikationer finns att marknaden i Norge börjar komma igång, men sannolikt tar det ytterligare något år innan utbyggnaden av vindkraft på allvar tar fart i Norge.
Vindförutsättningarna utefter den skotska västkusten är ypperliga och överträffar t.o.m. ofta de bästa norska projekten. Intäkten per producerad MWh är fast och betydligt högre än ersättningen i Sverige och Norge, som dessutom varierar timme för timme. Kombinationen goda vindförhållanden och en fast, hög ersättning gör att den skotska marknaden är synnerligen intressant för Arise.
Arise har under ett par år bearbetat den skotska marknaden med mål att säkra mark för en handfull potentiella vindkraftparker. Bearbetningen har varit lyckosam och detaljplanering har påbörjats i två projekt med en sammanlagd effekt om ca 150MW ny vindkraft. Tillståndsprocessen tar normalt tre till fyra år, vilket innebär att parkerna i bästa fall kan uppföras med start 2017/2018. Samtidigt studerar vi möjligheten att uppföra ett antal mindre enskilda verk där tillståndsprocessen är snabbare och intäkterna per producerad MWh dessutom högre. Vår bedömning är att ett antal sådana singelverk kan uppföras under verksamhetsår 2016.
Arise har under året studerat ett flertal marknader jämte Norge, Sverige och Skottland. Däribland Polen, Finland, Turkiet, baltländerna, Rumänien samt Italien och Spanien. I flertalet av dessa länder är den politiska och/eller regulatoriska osäkerheten för stor. I exempelvis Polen finns ett förslag framme till en revidering av stödsystemet för förnybar kraft vilket är direkt ogynnsamt för just vindkraft. I Italien, Spanien och Rumänien finns visserligen intressanta projekt men länderna har samtidigt justerat ned stödsystemet i omgångar och det kan inte uteslutas att så även sker framgent. Turkiet är intressant med bra vind och snabb tillväxt med ett ökat behov av energi som följd. Dock är den politiska och regulatoriska osäkerheten, enligt vår bedömning, betydande. De projekt som finns till salu i baltländerna är väl små för att en etablering ska vara motiverad. Återstår Finland som har ett intressant stödsystem med en fast ersättning per producerad MWh. Bolaget utvärderar kontinuerligt de projekt som finns till salu på den finska vindkraftmarknaden.
Den svenska vindkraftmarknaden har delvis ändrat utseende de senaste åren. De bolag som utvecklar och bygger vindkraftparker är nu färre samtidigt som det kommit in nya långsiktiga ägare till större vindkraftparker i form av
svenskt och utländskt pensionskapital. Skälet till det senare är att alternativinvesteringar i exempelvis räntepapper och statsobligationer ger en förhållandevis låg avkastning jämfört med en vindkraftinvestering där man ofta erhåller en relativt högre avkastning i nya projekt, även med dagens låga intäktsnivåer. En investering som idag ger en total avkastning efter skatt på runt 6% kan mycket väl visa sig vara en utmärkt investering om prisnivån på el- och certifikat förbättras. En utveckling som inte är osannolik, givet den utfasning av kärnkraft i UK, Tyskland och Sverige samt utfasningen av tysk kolproducerad kraft som kommer att ske inom en inte alltför avlägsen framtid. Investeringar i större parker görs också i samarbete med stora elförbrukare med nya etableringar i Sverige som exempelvis Google eller IKEA.
När det gäller enskilda verk eller mindre parker är investerarna ofta svenska kommuner med en uttalad miljöambition samt vilja att själva producera sin el lokalt där den också förbrukas.
Strategin hos de större nordiska kraftbolagen (Fortum, EON, Statkraft och Vattenfall) skiljer sig markant åt. Vattenfall har tecknat ett avtal med Skandia avseende delägande av en större investering på 141MW och har ökat aktiviteten inom svensk vindkraft efter några år då fokus mest varit större havsbaserade parker i UK. Fortum och EON har lägre aktivitet vad gäller investeringar i vindkraft medan Statkraft är en av de mest aktiva investerarna i marknaden. Jämte de större vindkraftparkerna Statkraft uppfört i Jämtland tillsammans med SCA, annonserades nyligen 1000MW ny vindkraft i Norge.
Den tekniska utvecklingen har varit snabb de senaste åren med allt större rotorer, högre torn och generellt sett effektivare vindkraftverk. Denna utveckling har tillsammans med en lägre EUR/SEK-kurs och effektivare byggmetoder lett till att investeringskostnaden per producerad kWh sjunkit med ca 30%. Den tekniska utvecklingen verkar nu delvis ha mognat och det handlar istället om att hitta effektiva projekt med bra vindpotential, enkel elanslutning och i övrigt goda byggförhållanden. Investeringskostnaden per producerad kWh bör kunna sänkas ytterligare något i de bästa vindkraftprojekten, men har för det stora flertalet av projekten planat ut.
Arise fokuserar uteslutande på de bästa projekten i vår projektportfölj och har 1 000MW i vindkraftportföljen varav fokus ligger på de bästa 800. Vår ambition är att öka projektportföljen något i både Norge och Sverige genom förvärv av bra projekt med långt framskriden tillståndsprocess.
Kostnadsnivån för alternativ elproduktion, exempelvis
kärnkraft, har klarlagts i och med den brittiska regeringens beslut att erbjuda kraftbolag ca 1 000 SEK/MWh (1 kr/kWh) för byggnation av ny kärnkraft. I jämförelse med landbaserad vindkraft är denna kostnad mycket hög. Svensk landbaserad vindkraft kan i dagsläget uppföras till ett pris som är 40–45% lägre än brittisk och sannolikt också svensk ny kärnkraft.
Elprisområde Nord Pool består av de nordiska länderna (DK, SWE, NO och FIN) samt de baltiska länderna. Grundpriset, kallat systempriset, är gemensamt inom hela Nord Pool och utgör en mix av priserna i de olika länderna. Till systempris läggs prisvariationen i de olika prisområdena. Tillägget kallas contract for difference (CFD). I Sverige finns fyra områden med ett lägre pris i norr och ett högre pris i söder.
Utbyggnaden av förnybar kraft i Sverige och Norge stöds av ett kostnadseffektivt elcertifikatsystem. Ett system som är gemensamt för båda länderna. Merkostnaden för svenska elkonsumenter är låg, ca 3–4 öre/kWh inklusive moms. I länder med statsstödda system, exempelvis Italien och Tyskland, är kostnaden för att stötta utbyggnaden av vindoch solkraft åtta till tio gånger högre. (Källa: Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015)
Elcertifikatsystemet är konstruerat så att landets utbyggnadsmål för förnybar kraft ska nås. Detta åstadkoms genom att efterfrågan på elcertifikat regleras genom den
s.k. kvotplikten – mängden elcertifikat en elkonsument behöver köpa i relation till sin årliga elförbrukning. Genom att ändra kvotplikten kan myndigheten styra priset på elcertifikat vid kontrollstationer vart femte år. Nästa kontrollstation inträffar år 2016. Svensk elintensiv industri har ingen kvotplikt och heller ingen elcertifikatkostnad. Industrin kan istället dra nytta av låga elpriser som följd av den utbyggnad av förnybar kraft som sker. Många av företagen producerar själva också elcertifikat och får därigenom en extra intäkt.
Den 13 mars 2015 meddelades att Norge och Sverige träffat en överenskommelse om revidering av det gemensamma elcertifikatsystemet. Överenskommelsen, som skall godkännas av Stortinget och Riksdagen under våren, träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2016 och innebär i korthet att:
okt/ 16
| PRISSÄKRINGAR PER 31 DECEMBER 2014 | |||
|---|---|---|---|
| 2015 | 2016 | 2017 | |
| Egen produktion, budget, GWh | 411 | 411 | 411 |
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 319 | 136 | 57 |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 95 | 86 | 125 |
| Säkrat elpris, inkl. CFD, SEK/MWh | 388 | 270 | 264 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 220 | 218 | 198 |
| Samägd produktion, budget, GWh Prissäkrad elproduktion, GWh |
286 177 |
286 177 |
286 177 |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 194 | 243 | 199 |
| Säkrat elpris, inkl. CFD, SEK/MWh | 430 | 434 | 434 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 178 | 198 | 206 |
| 9,4 SEK/EUR kurs |
• I samband med den andra planerade kontrollstationen år 2019 skall parterna också se över om det skall finnas en gemensam bortre gräns för när tilldelning till nya anläggningar sker. Norge har satt denna gräns till år 2020 medan anläggningar driftsatta efter 2020 tilldelas certifikat i det svenska systemet
Den överenskommelse som nu träffats mellan länderna är mycket positiv för den fortsatta utbyggnaden av förnybar kraft i Sverige och Norge och bör leda till att intäkterna ökar även för redan driftsatta anläggningar.
Arise prissyn är att elpriset fortsatt kommer att vara volatilt medan elcertifikatpriset sannolikt kommer att stiga från dagens nivåer givet att den föreslagna ökningen av kvotplikten 2016 genomförs. Det sammanlagda marknadspriset på el och elcertifikat kommer därmed att möjliggöra en lönsam utbyggnad av bra vindkraftprojekt. Då priscyklerna på el och elcertifikat av olika anledningar inte korrelerar, innebär det att en väl avvägd säkringspolicy är avgörande för att säkerställa en god lönsamhet. Arise har sedan 2009 uppnått snittpriser över rådande marknadspriser. Under 2014 uppgick Arise realiserade pris för el och elcertifikat tillsammans till ett snittpris om 611 kr/MWh vilket är betydligt över marknadssnittpriset 2014 som var ca 469 kr/MWh.
För segmentet Egen vindkraftdrift har Arise säkrat en betydande del av produktionen år 2015 samt en del 2016 till en total
intäkt betydligt över rådande marknadspriser – se tabellen ovan. Produktion från Jädraåsprojektet inom segmentet Samägd vindkraftdrift är säkrat enligt bankvillkor på rulllande femårsbasis.
Nedan följer en jämförelse mellan bolagets realiserade totala intäkter under perioden 2009–2014 och rådande marknadspriser. Som framgår av grafen är bolagets intäkter högre än marknadspris alla kvartal utom tre, vilket ger tyngd både åt bolagets strategi och goda prissäkringsförmåga.
Jämte intäkter från försäljning av producerad el och elcertifikat, har Arise även andra intäktskällor, som beskrivs nedan.
För all svensk förnybar kraft utställs ett bevis på elens ursprung, en s.k. ursprungsmärkning. En producerad MWh ger upphov till en ursprungsmärkning, ett s.k. GoO (Guarantee of Origins) som kan säljas vidare till elkonsumenter som vill stötta utbyggnaden av förnybar kraft i Sverige. Ett GoO betingar ett värde av ca 1 kr/MWh om det säljs till svenska konsumenter medan värdet är högre om det exporteras. Arise har registrerat alla anläggningar även i det engelska systemet och kan välja i vilken marknad ursprungsmärkningen säljs.
I samband med försäljning av ett vindkraftprojekt, eller delar av detsamma, tecknas som regel ett förvaltningsavtal. Avtalet innebär att säljaren tillser att service, drift och underhåll sköts på ett bra sätt samt att övrig administration av vindkraftparken ombesörjs. Arise har nu tecknat fyra förvaltningsavtal. Inklusive den egna produktionen (260MW) förvaltar bolaget nu 440MW vilka tillsammans producerar ca 10% av 2014 års samlade svenska vindkraftproduktion. Jämte fasta intäkter från externa förvaltningsuppdrag ökar stordriftsfördelarna vilket sänker kostnaden också i de egna parkerna. Bolaget har väl utvecklade system och metoder vilket gör att vi effektivt, och utan större resursförstärkningar, kan förvalta ytterligare ett antal MW. Vår ambition är också att så ska ske.
Vid vidareförsäljning av driftsatta parker, liksom av parker
redo att byggstartas, utgår en s.k. utvecklingsersättning.
I fallet Brotorp (46,2MW), vilken avyttrats till Black-Rock, beräknas utvecklingsvinsten bli ca 45 mkr varav merparten beräknas kunna avräknas verksamhetsåret 2015. Slutligt utfall beror på hur väl investeringen följer överenskommen budget och tidplan.
Beroende på affärsupplägg på en försäljningstransaktion kan intäkter genereras på annat sätt. Vindkraftparken Stjärnarp (5,4MW) har avyttrats till det kommunalägda bolaget KumBro Vind AB.
Bolagets ambition för verksamhetsår 2015 är att avyttra de driftsatta parkerna Bohult och Skogaby (tillsammans 20MW) samt ytterligare minst 50MW byggbara projekt.
I samband med uppförande av en såld byggbar park svarar Arise för projektledningen av byggnationen. Intäkten är betydande. I projektet Brotorp erhålls exempelvis 7 mkr i projektledningsersättning vilken i huvudsak sköts av egna resurser.
Intresset för svenska vindkraftinvesteringar är stort både från svenska och utländska långsiktiga investerare. Det besked myndigheten nu lämnat rörande revidering av elcertifikatsystemet är positivt och innebär att förutsättningar nu finns för att utbyggnadstakten åter ska ta fart.
örsäljningen av det byggklara projektet Brotorp följer bolagets strategi att skapa direkta intäkter från projektutveckling och förvaltning jämte intäkter från produktion Foch försäljning av el.
Arise har utvecklat projektet Brotorp från ax till limpa, dvs. från tecknande av arrenden till att planera och vindmäta projektet samt ansöka och slutligen erhålla tillstånd. Vidare har Arise svarat för samtliga upphandlingar. Utvecklingsarbetet påbörjades redan 2008. Projektet är en vidareutveckling av det angränsande projektet Idhult som Arise har utvecklat och som uppfördes 2011. I samband med Idhultprojektet anpassades elanslutningspunkten för att i framtiden kunna ta emot ytterligare kapacitet från projektet Brotorp.
Under våren 2014 påbörjades diskussioner med olika investerare i syfte att avyttra projektet. Valet föll slutligen på BlackRock, världens största kapitalförvaltare. Dels var de ekonomiska förutsättningarna attraktiva och dels stod BlackRock för hög trovärdighet både vad gäller tillgång till kapital och kompetens, med dokumenterad erfarenhet av investeringar i energisektorn. En principöverenskommelse tecknades under juni 2014. Under sommaren slutfördes Arise upphandling av samtliga installationsarbeten och projektmoment varefter s.k. due diligence och upphandling av projektfinansiering tog vid.
BlackRock gav också Arise i uppdrag att ansvara för projektledning under byggfasen och förvaltning av parken under driftfasen.
Byggstart skedde i november 2014. För att underlätta uppförandet valde dock Arise att påbörja visst projekteringsarbete dessförinnan som exempelvis avverkning av skog. Just nu pågår byggnation av vägar, fundament och kranplatser liksom kabelarbeten. Projektet beräknas vara färdigställt under slutet av 2015.
| Projektstart | 10 november 2014 |
|---|---|
| Totalt antal vindkraftverk | 14 |
| Installerad effekt | 46,2MW |
| Ägare | BlackRock |
| Utveckling och Projektledning | Arise |
| Vindkraftleverantör | Vestas |
| Projektfinansiering | SEB |
| Lokalisering | Mönsterås kommun |
| Tornhöjd | 128 m |
|---|---|
| Rotordiameter | 126 m |
| Sveparea | 12469 m2 |
| Rotorhastighet | 5,3–16,5 varv/minut |
| Beräknad livslängd | 25 år |
| Total investering | 650 mkr |
|---|---|
| Budgeterad köpeskilling inkl projektledning till Arise |
60 mkr |
| Budgeterad vinst för Arise | 45 mkr |
| Övrigt | Femårigt förvaltningsavtal med Arise från driftstart |
Arise har under ett par års tid bearbetat den skotska vindkraftmarknaden och projekterar nu två större parker om totalt ca 150MW. Projektet Thurso, omfattande ett 30-tal verk, är beläget utefter den blåsiga skotska nordkusten med Orkneyöarna som närmsta granne. Vårt andra projekt är av samma storlek och beläget på ön Isle of Skye. Där är vindförhållandena om möjligt ännu bättre med medelvindar på över 8–9 meter per sekund 70 meter över marknivå. Det ska jämföras med de bästa svenska projekten som har en medelvind på uppåt 8 meter per sekund 120 meter över marknivån. I och med att vinden är så pass god även på lägre höjder kan vindkraftverkens tornhöjd minskas, vilket innebär att även investeringskostnaden blir avsevärt lägre.
Bra vindförhållanden kombinerat med låga investeringskostnader och en relativt hög ersättning är synnerligen goda förutsättningar för en vindkraftetablering. Det är också därför bolaget arbetar aktivt på den skotska marknaden. Bakgrunden till den höga ersättningen är den energiomställning som pågår för fullt på de brittiska öarna. Äldre kolbaserad elproduktion och kärnkraft fasas nu ut och ersätts med ny elproduktion och detta slår också igenom på elpriserna som stiger.
Nackdelen är att allt tar lite längre tid jämfört med ett svenskt vindkraftprojekt. Tillståndsansökan är mer omfattande och ställer större krav på studier av fågel- och djurliv där vindkraftparken är tänkt att etableras. Kraven är också högre när det gäller att beskriva hur vindkraftparken ser ut när den väl är byggd. Ekoturism är en för landet betydande intäktskälla och det är därför extra viktigt att vindkraftparkerna stör synintrycket så lite som möjligt i det storslagna landskapet. Arise är just nu i färd med att, i samarbete med myndigheter och markägare, slutföra de landskapsstudier som krävs. Givet att dessa får godkänt vidtar sedan själva tillståndsansökan. Självfallet finns det, precis som i Sverige, en risk att myndigheterna meddelar avslag på en ansökan, men samråd med Highland Council har genomförts och Arise bedömning efter dessa samråd är att projekten har förutsättningar att realiseras.
Elanslutningen kan vara ytterligare ett problem. För projektet Thurso finns dock ett starkt elnät i området som tidigare betjänat ett nu nedlagt kärnkraftverk. Elanslutningen i just detta projekt är därför inga problem och projektet bör kunna realiseras någon gång år 2017/18 givet att tillstånd erhålls. För projektet Isle of Skye krävs en ny kabel från fastlandet vilken beräknas vara på plats omkring år 2020.
Parallellt med dessa två större projekt pågår ansökningar om att få installera ett antal mindre vindkraftverk, vardera med en effekt på ca 500 kW. De mindre verken har en än högre ersättning och är ofta enkla att elansluta. Tillståndsansökan tar som regel endast ett år. Vår förhoppning är därför att några av dessa ska kunna byggas redan nästa år.
Arise ska vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft vad gäller såväl storlek som kompetens och därigenom medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle. Bolaget ska aktivt bidra till utvecklingen och konsolideringen av den framväxande vindkraftmarknaden i Sverige, Norge och andra utvalda marknader.
Vår egen vindkraftdrift omfattar 12 anläggningar i södra Sverige. Elen som produceras används bland annat för transporter och tågtrafik.
Segmentet Egen vindkraftdrift omfattar 12 vindkraftparker om totalt 159MW. Normalårsproduktionen från dessa parker under ett fullt driftår uppskattas till ca 413GWh. Samtliga parker är belägna i södra Sverige fördelat mellan öst- och västkusten.
Under 2014 producerade Arise helägda vindkraftparker 401GWh (328GWh), utfallet var ca 3% under budget. Vid årets början hade vi ca 152MW och vid årets utgång ca 159MW i drift. Detta förklaras av att Bohultparken, om 10,8MW, driftsattes under året och att Stjärnarpsparken, om 5,4MW, såldes. Full drift från samtliga 159MW uppnåddes fr.o.m. juni 2014. Vindåret 2014 var energimässigt ca 100% (95%) av genomsnittet sedan 2002 enligt danskt vindindex. Genomsnittspriset vid försäljning av el och elcertifikat sjönk under året från 711 kr/MWh till 611 kr/MWh, till följd av lägre marknadspriser.
Inga projekt är för närvarande under uppförande för
segmentet Egen vindkraftdrift. Parker kan både komma att byggas och säljas under de närmaste åren.
En viktig händelse under året var att 10 av de driftsatta parkerna refinansierades genom en emission av en säkerställd grön obligation om 1,1 miljarder kronor. Genom transaktionen minskades skuldsättningen med knappt 100 miljoner kronor samtidigt som finansieringen av parkerna säkerställdes till mars 2019 till bra villkor. Transaktionen var den första svenska emissionen av gröna säkerställda obligationer i vindkraftsektorn. Parkerna som refinansierades var Oxhult, Råbelöv, Brunsmo, Kåphult, Idhult, Fröslida, Södra Kärra, Blekhem, Gettnabo och Skäppentorp.
Arbetet med att optimera produktionen i driftsatta parker har fortsatt under året. Bedömningen är att produktionen genom olika initiativ har kunnat höjas med 3,5% hitintills. Fortsatta optimeringsprojekt pågår och vi hoppas kunna höja normalårsproduktionen med ytterligare någon procent genom dessa initiativ.
Exempel på projekt är effekthöjningar, konfigurationsinställningar, mjukvaruförbättringar och förbättrad styrning. En god kompetensbas och systemstöd är nyckelparametrar för att kunna upptäcka avvikelser, implementera förbättringar och utveckla produktionshöjande åtgärder.
Arise ansvarar för förvaltning i samtliga våra parker. Arise personal utför själv all service och tillsyn för parkerna Oxhult, Råbelöv, Blekhem, Gettnabo och Idhult fördelat på två serviceteam. Ett team är baserat i sydöstra Sverige och ett team är baserat i sydvästra Sverige. I nämnda parker är egna serviceteam billigare än inköpta tjänster. Serviceansvaret för övriga projekt ligger för närvarande hos respektive vindkraftleverantör, vilket är en billigare lösning.
| Egen vindkraftdrift i siffror, mkr | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Intäkter | 260 | 233 |
| Rörelsekostnader | -54 | -50 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
206 | 183 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 113 | 100 |
| Resultat före skatt | 28 | 40 |
| Intäkter, kr/MWh | 611 | 711 |
| Kostnad kr/MWh | 135 | 152 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 2111 | 1 986 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT) |
5,4% | 5,0% |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA) |
9,8% | 9,2% |
• Sammantaget genererade Egen vindkraftdrift intäkter om 260 (233) mkr inklusive vinst vid försäljningen av Stjärnarp och en EBITDA om 206 (183) mkr, en ökning om 12% av intäkterna respektive 12% av EBITDA jämfört med 2013. Ökningen förklaras främst av försäljningen av Stjärnarpsparken samt högre produktion under året jämfört med föregående år vilket dock motverkades av lägre priser på el och certifikat.
Under 2014 producerade vi, genom både Samägd och Egen vindkraftdrift, 650 000 000 kWh.
| Förbrukning/ Produktion |
Antal | |
|---|---|---|
| HUSHÅLLSEL | 5000 kWh/år | 130 000 hushåll |
| ELBIL | 2,4 kWh/mil* | 180 556 bilar |
| 32" PLASMA-TV | 539 kWh/år | 1 205 937 tv-apparater |
| ENERGISNÅLT KYLSKÅP | 200 kWh/år | 3 250 000 kylskåp |
| DATOR INKLUSIVE SKÄRM | 350 kWh/år | 1 857 143 datorer |
* 1500 MIL/ÅR
nom segmentet Samägd vindkraft ingår projektet Jädraås som Arise samäger till 50% med Platina Partners LLP. Projektet omfattar 66 verk à 3,1MW, totalt 202MW. Den beräknade normalårsproduktionen under ett fullt driftår Iuppgår till 572GWh.
Under 2014 uppgick elproduktionen till 518GWh (543) varav Arise andel uppgick till 249GWh (272). Att produktionen minskade jämfört med 2013, trots att parken var i full drift under hela året, beror på att 2014 var ett avsevärt svagare vindår än normalt. Till följd av svaga vindar på Sveriges ostkust producerades 13% mindre el än normalt men enskilda svaga vindår likt 2014 är tyvärr förekommande. Vi förväntar oss dock att över tid genomsnittligt uppnå den förväntade normalårsproduktionen.
Arise ansvarar sedan övertagande av projektet för den operationella förvaltningen. Precis som inom segmentet Egen vindkraftdrift har vi under 2014, efter en tids drift, påbörjat analys av möjliga optimeringsåtgärder vilket beräknas kunna lyfta produktionen. För service av parken ansvarar vindkraftleverantören Vestas som har ett serviceteam på plats permanent.
| Samägd vindkraftdrift i siffror, mkr | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Intäkter | 137 | 141 |
| Rörelsekostnader | -36 | -26 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 101 | 115 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 38 | 72 |
| Resultat före skatt | -8 | 37 |
| Intäkter, kr/MWh | 550 | 518 |
| Kostnad kr/MWh | 145 | 96 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 1447 | 1 366 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT) | 2,6% | 5,3% |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA) | 7,0% | 8,4% |
| Södra Kärra | |
|---|---|
| ------------- | -- |
Verktyp: Vestas V100 Antal: 6 Årlig produktion (GWh): 37,4 Driftsatt år: 2011/2012
Fröslida
Verktyp: GE 2,5XL Antal: 9 Årlig produktion (GWh): 55,4 Driftsatt år: 2011
Bohult
Verktyp: GE 1,6-100 Antal: 8 Årlig produktion (GWh): 46,3 Driftsatt år: 2014
Verktyp: Vestas V100 Antal: 4 Årlig produktion (GWh): 24,2 Driftsatt år: 2013
Oxhult
Verktyp: Vestas V90 Antal: 12 Årlig produktion (GWh): 56,8 Driftsatt år: 2009
Kåphult
Verktyp: GE 2,5XL Antal: 7 Årlig produktion (GWh): 40,6 Driftsatt år: 2010/2011
indkraftutveckling omfattar allt projektutvecklingsarbete innefattande arrendeavtal, mäta vind, söka tillstånd, utforma parken samt upphandla de arbeten, komponenter och den finansiering som krävs. Verksamheten omfattar även byggnation, byggledning och driftsättning samt försäljning av V byggklara och driftsatta vindkraftparker.
Vår projektportfölj om över 1000MW består av ett antal projekt i södra Sverige och några större projekt i mellersta och norra Sverige. Fördelarna med att bygga i söder är tillgången till ett starkt elnät, lägre inmatningskostnad, lägre transportkostnader, möjlighet att bygga året runt samt lägre eller inga produktionsförluster till följd av snö och is. I den nordliga landsändan ger dock skalfördelar av riktigt stora projekt – tillsammans med en utökad möjlighet att få bygga högre verk, och därmed nå höga vindar – goda ekonomiska förutsättningar. Genom en bred geografisk spridning minskar vindrisken genom att det i princip alltid blåser någonstans i Sverige.
Under året har fokus varit att förverkliga vår strategi att avyttra byggklara och driftsatta parker. I november avyttrades det byggklara projektet Brotorp om 46,2MW med ett projektvärde om cirka 650 mkr till en fond förvaltad av BlackRock. Projektet består av 14 stycken Vestas V126 vindkraftverk med en navhöjd om ca 130 meter. Byggstart skedde i november 2014 och parken beräknas vara färdigställd i december 2015. I samband med försäljningen tecknades även ett förvaltningsavtal som avser både bygg- och driftskedet. Projektet bidrog positivt till resultatet med ca 9 mkr under 2014. Under 2015 beräknas projektet bidra med ytterligare 36 mkr till resultatet givet att byggnationen går enligt plan. Till detta kommer ca 6 mkr i byggledningsersättning, vilket reducerar bolagets fasta kostnader.
Under december avyttrades den driftsatta parken Stjärnarp om 5,4MW till KumBro Vind AB. Projektet består av 3 stycken Vestas V100 med en navhöjd om 96 meter. I samband med försäljningen tecknades även ett förvaltningsavtal rörande driften av parken.
Vi har därmed tagit de första viktiga stegen i vår breddade strategi att i tillägg till egen och samägd vindkraftdrift även avyttrat projekt och därmed förbättrat kassaflöden och resultat. Att avyttringar skett både till världens största kapitalförvaltare och till ett svenskt kommunalägt bolag visar på bredden i kundbasen och vår förmåga att möta behoven hos olika typer av kunder.
Under året har vi även nått nya framgångar i arbetet med att utveckla projekt och kunnat utöka portföljen med ytterligare 5 tillståndsgivna projekt om totalt 46 nya verk, varav 33 verk vunnit laga kraft. Dessa är: Brotorp, 14 verk, Treriksröset, 11 verk och Packebo, 8 verk. Därtill har vi förvärvat projekträttigheter motsvarande ytterligare 12 verk. Förhandlingar pågår om förvärv av ytterligare projekt framför allt i mellersta och norra Sverige.
Byggnationen av projektet Bohult om 12,8MW avslutades under året och efter en intrimningsperiod är parken nu i full drift.
Fokus är fortsatt att detaljplanera de tillståndsgivna projekt som bolaget förfogar över samt att förvärva ytterligare projekträttigheter. Även om vi har samma ambition att öka vår egen produktionsbas är syftet på kortare sikt att i första hand sälja projekt till externa investerare, inklusive där Arise står för byggledning och förvaltning av projekt. I Skottland fortgick projekteringsarbetet under 2014. Arrendeavtal tecknades för två projekt. Därtill arbetar vi med ytterligare projektområden med bedömd god potential. Sammantaget bedömer vi att det finns flera goda projektmöjligheter och har därför anlitat extern expertis för att på ett effektivt sätt driva projekten mot tillstånd och elanslutning.
Aktiviteterna i Norge har varit på en låg nivå.
| Vindkraftutveckling i siffror, mkr | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Intäkter | 36 | 57 |
| Rörelsekostnader & aktiverat arbete |
-44 | -62 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
-8 | -4 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -21 | -15 |
| Resultat före skatt | -51 | -40 |
En miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar verksamhet
indkraft har funnits i Sverige sedan 1980-talet, men det är först på senare år som den har blivit en energikälla av betydelse. Opinionen har svängt och alltfler ser nu positivt på utbyggnaden av vindkraft. En viktig orsak till det är en djupare kunskap om de negativa
konsekvenserna av icke förnybara energikällor. Globala händelser som Fukushimakatastrofen i Japan och Tysklands beslut att avveckla kärnkraften till år 2022 har också påverkat opinionen. V
Våra aktieägare gör ett aktivt miljöval genom att finansiera en verksamhet som stödjer utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Kombinerat med vår affärsmodell ger detta goda förutsättningar för att skapa värde och avkastning till våra aktieägare. Vindkraften medför inte några skadliga utsläpp till miljön i form av växthusgaser, gifter eller andra föroreningar, varken vid utvinning, användning eller avveckling. Risken för höga avvecklingskostnader är ytterst begränsade och försumbara i jämfört med annan elproduktion. Kostnaden kan lätt kalkyleras och avsättning för demonteringsarbetet görs ofta hos Länsstyrelsen. Detta är sällan fallet för andra energislag, exempelvis kärnkraft, där avvecklingskostnaden ofta är både okänd och betydande.
Certifikatsystemet ger en extra intäkt till en producent av förnybar el. Vår syn är att denna intäkt över tiden, tillsammans med intäkten för el, skapar en bra lönsamhet och avkastning till våra ägare. Detta förutsatt att investering och drift sker effektivt – vilket vår affärsmodell borgar för.
Då vindkraftparkerna i våra Wind Farm-bolag är lokaliserade i olika delar av landet ger detta oss också en geografisk riskspridning.
När vi bygger vindkraftparker medför detta att arbetstillfällen på själva projektet skapas men också en ökad aktivitet och positiva effekter för lokalt näringsliv som bygg-och transportföretag, affärer, hotell, bensinstationer etc. Exempelvis kan nämnas att idrottsanläggningen i Jädraås fick sig ett rejält lyft när denna vindkraftpark uppfördes. Folk i bygden blir också engagerade och intresset från lokala byalag och föreningar ökar.
Lyhördhet för samhällets krav och önskemål är ett av våra kärnvärden. Vi för omfattande och ständiga diskussioner med såväl kommun som medborgare på de orter där vi planerar nya vindkraftparker. Den kontakten fortsätter även efter det att vindkraftparken etablerats.
En god och säker arbetsmiljö är en strategisk fråga, vilket tydligt anges i vår arbetsmiljöpolicy. Målet är att skapa en sund och utvecklande arbetsplats. Att känna motivation för sitt arbete är grundläggande för en god hälsa och vårt mål är att vara en arbetsgivare och arbetsplats i framkant när det gäller omsorg om medarbetarna. Etik och moral är en annan oerhört viktig fråga och vi ska se till att vi alltid beter oss och uppträder på ett trovärdigt, hyggligt och bra sätt.
Jämställdhet: Vi rekryterar och befordrar uteslutande efter kompetens, vilket innebär att vi inte gör skillnad på kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller andra faktorer. Detta framhålls i såväl jämställdhetspolicy som uppförandekod. Det finns i dagsläget en obalans vad gäller kön, ålder och etnicitet som vi aktivt strävar efter att utjämna. Viktiga riktlinjer är att ge alla samma möjlighet till kompetensutveckling, samma möjlighet att förena arbete och familj samt att sexuella eller andra trakasserier inte accepteras.
Mänskliga rättigheter: Våra mark- och anläggningsentreprenörer finns huvudsakligen i Sverige, men dessa anlitar i sin tur ibland entreprenörer från andra länder. Våra vindkraftverk tillverkas på en global marknad, vilket gör att delar kan komma ifrån hela världen. Med bolagets begränsade resurser är det inte möjligt att göra egna kontroller av arbetsvillkoren på andra platser än våra egna arbetsplatser och projekt. Vi har därför valt att enbart arbeta med stora,
"Arise vision är att vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft och genom detta medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle."
välkända och etablerade varumärken och företag som har agerat under lång tid på den svenska och internationella marknaden. I vår uppförandekod anges tydligt att barnarbete eller arbete under tvång eller hot om våld inte accepteras samt att organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Trivsel och arbetsmiljö: Kontinuerliga medarbetarundersökningar görs med hjälp av en extern konsult, vilket även ger en jämförelse med andra bolag. Medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år enligt fastställda mallar, plus ett uppföljande samtal. Chefen och medarbetaren går igenom mallen före mötet och förbereder sig tillsammans. Bland medarbetarförmånerna finns ett friskvårdsprogram i form av bidrag från arbetsgivaren till köp av friskvårdsåtgärder som gymkort eller deltagande i annan fysisk aktivitet.
Säkerhet och hälsa: Våra entreprenörer får inte påbörja något arbete utan att ha en arbetsmiljöansvarig på plats. De ska även ha upprättat en arbetsmiljöplan samt en kvalitetsplan. Vi har ett fåtal egna bygg- och projektledare på plats samt servicetekniker under drift. För dessa gäller samma strikta regler. För arbeten uppe i ett vindkraftverk gäller särskilda regler.
Etik och moral: Verksamheten ute i kommunerna bygger på vårt upparbetade förtroendekapital. Att upprätthålla en hög affärsetisk standard är lika viktigt som att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och bestämmelser, vilket betonas i vår uppförandekod. Vi ska uppträda på ett förtroendeingivande och korrekt sätt i alla lägen, både tekniskt och i vårt allmänna beteende. Vi kräver ärlighet och integritet i koncernens samtliga verksamheter och förväntar oss detsamma från kunder, leverantörer och samarbetspartners. Opartiskhet ska känneteckna alla våra affärsrelationer och intressekonflikter ska undvikas. Avsevärda restriktioner finns gällande gåvor och belöningar, och mutor får inte förekomma. Andra områden som betonas i uppförandekoden gäller bolagets politiska neutralitet och rele-
vant redovisning av ekonomiska transaktioner enligt vedertagna redovisningsprinciper.
Brytning av kol och utvinning innebär omfattande ingrepp i naturen och medför risk för stor negativ miljöpåverkan. Vid förbränning bildas aska, tungmetaller och växthusgaser. Kärnkraften alstrar avfall som kräver säker lagring i tusentals år. Avveckling av ett kärnkraftverk tar många 10-tals år och olyckor med oerhört stora negativa konsekvenser har förekommit flera gånger i närtid, bland annat i Japan. Vindkraften har inte dessa problem. Den energi och materialpåverkan ett vindkraftverk orsakar har tjänats in redan efter ca sex månaders drift och utsläppen under drift är helt neutrala för miljön med undantag för en begränsad lokal påverkan. De lokala störningarna berör framförallt fem områden:
Ljud: Ljudet från vindkraftverkets vingar samt generator kan upplevas som störande. Därför finns tydliga regler för den högsta tillåtna ljudnivån för verken. Mätning av denna ljudnivå görs vid de bostäder som ligger inom verkens närområde.
Skuggor: Skuggor från vingarna kan också upplevas störande. Om vindkraftverken skuggar mindre än åtta timmar om året vid närmaste bostad anses störningsrisken acceptabel.
Landskapsbilden: Vindkraftverken kan synas på mycket långt håll i öppna landskap. I känsliga områden, som exempelvis skärgårdar och marker med många värdefulla landskapselement, finns det tydliga riktlinjer för var verken får placeras.
Djur och naturvärden: En vindkraftetablering kräver noggrann planering så att störningen på djur och naturvärden minimeras. Ofta krävs omfattande undersökningar av fågel och djurliv på platsen.
Kulturmiljö och arkeologi: Fornlämningar kan finnas i
projektområdet. Om så är fallet måste vindkraftverken placeras på andra ställen.
I koncernens uppförandekod poängteras att våra produkter och processer ska vara utformade så att de effektivt utnyttjar energi och råvaror, samt minimerar avfall och restprodukter under produktens livslängd. Vindkraftverksamhet är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken. Den lagstiftning som finns på området och de tillståndsmyndigheter vi arbetar med reglerar verksamheten och vi har som praxis att använda strängare ramvärden än den allmänna normen. Verksamhetens miljöpåverkan kan delas upp i följande områden: Prospektering och byggnation av nya vindkraftparker, kontinuerlig miljöpåverkan under drift och
skötsel, avveckling, samt en begränsad påverkan till följd av administrativt arbete.
En vindkraftpark är ett storskaligt projekt som kräver omfattande förberedelser, diskussioner, möten och analyser. Redan innan det egentliga tillståndsarbetet startas bildar vi oss en uppfattning om området genom kontakter med kommun och markägare samt med allmänheten via samrådsmöten. Därefter skickas en remissförfrågan till ca 30 olika myndigheter där vi ber om deras synpunkter på tänkt vindkraftetablering. För att säkerställa en låg miljöpåverkan genomförs en grundlig inventering av fåglar, fladdermöss, kulturmiljö och arkeologi samt biotoper och naturvärden.
För att säkerställa en låg miljöpåverkan genomförs en grundlig inventering av fåglar, fladdermöss, kulturmiljö och arkeologi samt biotoper och naturvärden.
Informationsmaterial och inbjudan till informationsmöte skickas ut till närboende och därefter görs en samlad miljökonsekvensbeskrivning baserad på de synpunkter som inkommit. Kartor tas också fram med verkens tänkta placering, beräkningar på ljud- och skuggstörningar samt illustrationer av hur vindkraftverken kommer att upplevas i naturen. Vi tar fram en alternativredovisning där lämpligheten av att bygga på den aktuella platsen utvärderas. Om miljökonsekvensbeskrivningen skulle visa på någon art som är avgörande för den biologiska mångfalden, att det finns särskilt skyddsvärda fågelarter som exempelvis örn, berguv eller känsliga naturtyper som sumpskogar eller ekskogar, väljer vi i så fall att flytta vindkraftverken. Vi är också måna om att hålla tillräckligt avstånd till bostäder. I beslutet
från kommunen eller Länsstyrelsen anges hur vindkraftparken ska utformas för att inte störningarna i omgivningen ska bryta mot lagen. Alla störningar måste årligen redovisas i en miljörapport.
Det går åt energi för att bygga ett vindkraftverk. Vägar ska byggas och material transporteras. En tumregel är att det tar ungefär ett halvår att producera den mängd energi som gått åt till att få verket på plats och i slutänden montera ner detsamma och köra det därifrån. Den genomsnittliga livslängden på ett verk är ca 25 år, vilket innebär många år där energiproduktionen ger ett överskott. Andra miljöpåverkande faktorer inkluderar potentiella utsläpp och transporter. Det rör sig om oljor för smörjning av vindkraftverkens rörliga delar, kemikalieanvändning i samband med de markoch anläggningsarbeten som utförs av externa entreprenörer samt bränsle till fordon. Alla oljor lagras i påkörningsskyddade slutna containrar där allt eventuellt läckage stannar i containern. Vi tillämpar försiktighetsprincipen, som innebär att material och metoder som kan medföra miljöoch hälsorisker undviks när lämpliga alternativ är tillgängliga. Krav finns inte att leverantörerna är miljöcertifierade, däremot att de i detalj redovisar hur de ska säkerställa att de inte orsakar någon skada på miljön. Leverantören redovisar detta i form av en kontrollplan som anger vilka produkter som ska användas och hur de ska användas och lagras. Kontrollplanen ska även innehålla rutiner för att larma räddningstjänsten och informera kommunen i fall ett utsläpp ändå skulle ske.
Den förnybara elen produceras utan utsläpp av stoft, koldioxid eller andra utsläpp till luft, vatten eller mark. Hydrauloljor och växellådsolja används i generator och växellåda i slutna system och inga oljor lagras i vindkraftparken under driftfasen. Oljan byts i genomsnitt ut vart femte år och tas då omhand som miljöfarligt avfall. I transformatorerna finns även transformatorolja som skyddas enligt samma princip som i själva vindkraftverken.
När vindkraftverket är slutförbrukat efter ca 25 år tas alla delar omhand för återvinning och kvar på platsen finns endast ett ofarligt betongfundament. Vi åtar oss vid samtliga vindkraftbyggnationer att anpassa området till omgivningen efter nyttjandeperioden.
Styrelsen och verkställande direktören för Arise AB (publ), organisationsnummer 556274-6726, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2014.
Arise AB är moderbolag i Arisekoncernen, som övervägande består av ett antal helägda dotterbolag som normalt heter Arise Wind Farm och ett nummer. Dessa bolag äger och driver parkerna där vindkraftverken ingår, se redovisning av dessa på sidan 107. Sedan tidigare år finns även Arise Elnät AB, Arise Drift och Förvaltning AB, Arise JV AB och Arise Kran AB samt intressebolaget Sirocco Wind Holding AB som Arise AB samäger till hälften med Sydvästanvind AB, ett bolag kontrollerat av det engelska bolaget Platina Partners LLP. Sirocco Wind Holding AB äger vindkraftparken Jädraåsen bestående av 66 st. 3,1MW verk som formellt drivs i de båda bolagen Jädraås Vindkraft AB och Hällåsen Kraft AB.
Moderbolaget projekterar lämpliga vindlägen och arbetar fram tillstånd, bistår med upphandling av finansiering, huvudkomponenter och entreprenader, projekterar lämpliga förvärv av projekt eller bolag samt administrerar och sköter el- och certifikatförsäljningen för koncernbolagen. Under senare delen av 2014 gjordes en omorganisation av serviceoch underhållsdelen samt produktionsoptimering som organisatoriskt togs in i moderbolaget. Dessa verksamheter låg tidigare i dotterbolaget Arise Drift och Förvaltning AB.
Arise Elnät AB är helt inriktad på elteknisk konsultation med ansvar för de elentreprenader som ingår i koncernens vindkraftutbyggnad. Detta ansvar innefattar bl.a. koncessionsansökan för att bygga elnät för transitering av elektriciteten från vindkraftparkerna till överliggande elnät.
Dotterbolaget Arise Kran AB hanterar lyften av vindkraftverken och bolagets kran hyrs även ut till andra externa kunder. Kranen har varit uthyrd till extern kund under hela året.
Hela koncernens verksamhet bedrivs i Sverige.
Under året driftsattes 8 verk i Bohultsparken om totalt 12,8MW.
I mitten av april 2014 emitterade bolaget ett femårigt säkerställt grönt obligationslån. Obligationens volym uppgick till 1,1 mdr och förfaller år 2019. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 3 procentenheter. Obligationen har noterats på NASDAQ OMX Stockholm.
I slutet av september 2014 refinansierade bolaget det icke säkerställda obligationslånet från mars 2012 med förfallotid i mars 2015. Det nya obligationslånets volym uppgår till 350 mkr och förfaller år 2017. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 6 procentenheter. Obligationen har noterats på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget har återköpt 32 mkr av obligationen under 2014 och ytterligare 18 mkr i januari 2015.
Utbyggnaden av svensk vindkraft har generellt sett saktat in, framför allt som följd av rådande låga el- och certifikatpriser. Detta gäller även för Arise. Tidigare kommunicerad målsättning, att till utgången av år 2017 uppföra ytterligare
"Bolagets övergripande mål är att genom effektiv finansiering, förvaltning, drift och projektutveckling inom området förnybar energi ge aktieägarna en god avkastning i form av utdelning samt aktievärdetillväxt."
Vindkraftsprojektet Brotorp, Mönsterås kommun, bestående av 14 st. vindkraftverk med en sammanlagd effekt om 46,2MW har avyttrats till BlackRock. Försäljningen innebär att Arise svarar för projektledning av parken i uppförandefasen samt förvaltning när parken väl är driftsatt. Den totala investeringen är budgeterad till ca 650 mkr. Affären innebär att Arise erhåller ersättningar både för projektutveckling och projektledning. Totalt uppskattas dessa till ca 45 mkr. Byggstart skedde i november 2014 och Arise ersättning resultatförs löpande i takt med att projektet framskrider.
I slutet av året tecknades avtal med KumBro Vind AB avseende försäljning av den driftsatta vindkraftparken Stjärnarp mot en köpeskilling om 83 mkr. Vindkraftparken består av 3 st. vindkraftverk med en total effekt om 5,4MW. Samtidigt tecknades ett förvaltningsavtal mellan parterna vilket innebär att Arise svarar för förvaltning och driftövervakning av parken för KumBro Vinds räkning.
Nettoomsättningen är hänförlig till produktionen av el i segmentet Egen vindkraft och består av intäkter för såld el och sålda och intjänade elcertifikat för faktisk producerad el. Under året har flera parker hyrts ut och de uthyrningsintäkter som belöper på denna produktion ingår också i nettoomsättningen. Därutöver ingår utvecklingsersättning från sålda projekt i nettoomsättningen. Vid beräkningen av snittintäkter för el och elcertifikat inkluderas hyresintäkterna och redovisas som en säkring av intäkter för el och elcertifikat. Vindens energiinnehåll under året har varit i paritet med de senaste årens medelvärde enligt dansk vindkraftstatistik. Produktionen av Egen (inklusive uthyrd) och Samägd vindkraftdrift under året uppgick till 650GWh (599), en ökning med 9%, varav produktionen från Egen vindkraftdrift uppgick till 401GWh (328).
Nettoomsättningen under året uppgick till 254 mkr (260), en minskning med 2%, och övriga rörelseintäkter uppgick till 34 mkr (20), vilket innebar att de totala intäkterna uppgick till 288 mkr (280), en ökning med 3%.
Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 197 mkr (211). Detta resultat har påverkats med aktiverat arbete för egen räkning som uppgick till 13 mkr (20), personalkostnaderna uppgick till -39 mkr (-55) och övriga externa kostnader uppgick till -64 mkr (-66). Resultat i intressebolag uppgick till -1 mkr (32) och avser bolagets 50-procentiga andel i Siroccokoncernen samt finansiella intäkter på kapitalinsatsen i intressebolaget.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 91 mkr (117) inkluderat av- och nedskrivningar med -106 mkr (-94). Finansnettot minskade till -116 mkr (-85) och resultatet före skatt uppgick till -24 mkr (32). Resultatet efter skatt var -25 mkr (29) vilket motsvarade ett resultat per aktie på -0,75 (0,86) kr både före och efter utspädning.
Totalresultatet uppgick till -63 mkr (90) efter att kassaflödessäkringarna av el, räntor och valutor minskat totalresultatet med -38 mkr (62).
Nettoinvesteringar i materiella och finansiella anläggningstillgångar under året uppgick till 118 mkr (292) och hela det investerade beloppet är relaterat till vindkraftutbyggnad. Försäljning av parken i Stjärnarp har skett med 83 mkr och försäljning av projektet Brotorp har minskat projekttillgångar med 14 mkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 185 mkr (185). Rörelsekapitalförändringar minskade kassaflödet med -23 mkr (28) vilket gav ett kassaflöde från den löpande verksamheten på 162 mkr (213). Investeringar i materiella anläggningstillgångar har skett med -118 mkr (-292) och försäljningar har skett med 97 mkr (–), varefter kassaflödet efter investeringar uppgick till 140 mkr (-79). Lång- och kortfristiga räntebärande skulder har minskats med -101 mkr (27) till stor del på grund av nettoamortering i samband med refinansiering av lån. Räntor inklusive bankavgifter på -101 mkr (-96) har betalats, därutöver har lösen av swappar gjorts om 80 mkr. Räntebetalningar om 43 mkr (2), varav 42 mkr (–) avser Siroccokoncernen, har erhållits och nettobetalningar från spärrade konton har skett med 65 (-3) mkr varefter kassaflödet för året uppgick till -34 mkr (-150).
Räntebärande nettoskuld uppgick till 1 449 mkr (1438). Soliditeten vid periodens slut var 39,7% (38,4).
Likvida medel uppgick till 157 mkr (191). Vid periodens utgång kvarstod inga outnyttjade krediter (112 mkr), då inga egna byggprojekt har varit pågående.
Eftersom Arise endast har svenska dotterbolag har skatt beräknats efter den svenska skattesatsen 22,0%.
Beaktat koncernens skattemässiga avskrivningsmöjligheter bedöms ingen betald skatt att redovisas under de närmaste åren.
Koncernen bedriver ett internt utvecklingsarbete för att dels öka kunskapen om vindbeteenden i olika miljöer, dels förbättra mätning och analys av enskilda parker och verk.
Medeltalet anställda i koncernen uppgick under året till 31 (39). Det totala antalet anställda vid årets slut uppgick till 33 (31). Övriga upplysningar rörande antalet anställda samt löner, ersättningar och anställningsvillkor lämnas i Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Moderbolaget har stått för det huvudsakliga arbetet med att projektera lämpliga vindlägen, teckna arrendeavtal, arbetat fram konsekvensbeskrivningar, ta fram detaljplaner och tillstånd att bygga, göra upphandlingar, hantera koncernens handelsverksamhet av el och elcertifikat samt utföra administrativa tjänster.
Moderbolaget hanterar koncernens produktionsplaner och elsäkringar i enlighet med fastställd finanspolicy. De elproducerande dotterbolagen säljer sin elproduktion till kund enligt avtal och överskjutande el till Arise till spotpris och Arise säljer vidare till spotmarknaden. Denna koncerninterna handelsverksamhet redovisas brutto i resultaträkningen.
Sedan första kvartalet 2013 har moderbolagets verksamhet utökats med uthyrning av produktionsanläggningar. Vindkraftverk hyrs in från dotterbolag för vidareuthyrning till extern part.
Moderbolagets totala intäkter uppgick under året till 321 mkr (310) och inköpskostnader, hyra av vindkraft, personaloch övriga externa kostnader, aktiverat arbete för egen räkning uppgick totalt till -347 mkr (-319), varvid rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -27 mkr (-9). Avskrivning av anläggningstillgångar uppgick till -4 mkr (-2) varför rörelseresultatet (EBIT) blev -31 mkr (-12). Finansnettot var -6 mkr (19), koncernbidrag har erhållits med 66 mkr (-5) och nettoresultatet efter skatt uppgick till 23 mkr (1). Moderbolagets nettoinvesteringar inklusive intern omstrukturering av dotterbolag uppgick till -1 047 mkr (104).
Medelantalet anställda var under året 16 (23) och vid årsskiftet hade moderbolaget 29 (15) anställda varav 12 överförts från dotterbolag i slutet av året. Beträffande antal anställda, löner, ersättningar och anställningsvillkor hänvisas till Not 4 till koncernens finansiella rapporter på sidorna 68–70.
Koncernens huvudsakliga verksamhet är att producera förnybar el utan utsläpp av CO2, stoft eller andra utsläpp till luft, vatten eller mark. Verksamheten omfattar bygg- och anläggningsarbeten i samband med uppförande av vindkraftverk och tillhörande elanläggningar, vilka följer det regelverk som gäller för dylik verksamhet.
Koncernens hantering av oljor, kemikalier och drivmedel
är begränsad till oljor för smörjning av vindkraftverkens rörliga delar, till vad som följer av de mark- och anläggningsarbeten som utförs av externa entreprenörer samt bränsle till leverantörernas och koncernens tjänstefordon. Driften av vindkraftanläggningar ger upphov till direkt miljöpåverkan genom ljud, skuggor och synintryck.
Genom innehav och drift av vindkraftverk och elanläggningar bedriver koncernen verksamhet som både är tillståndspliktig och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen innehar samtliga tillstånd som erfordras för att driva den befintliga verksamheten.
Arise indelar risker i omvärldsrisker (politik, konjunktur, klimatförhållanden och konkurrenter), finansiella risker (energipriser, certifikatpriser, valutor, räntor, finansiering, kapital, likviditet och kredit) samt operationella risker (drift, rörelsekostnader, avtal, tvister, försäkringar och övrig riskhantering).
Arise bedömning är att efterfrågan på elektricitet som producerats med vind kommer att vara fortsatt hög under överskådlig framtid. Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 innebär att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50% av den totala energianvändningen. För vindkraften innebär detta en nationell planeringsram som motsvarar 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Vindkraften i Sverige producerade under 2014 11,5 TWh (9,9), vilket är 8% av Sveriges elanvändning (enligt www.svenskenergi.se).
Konjunkturkänsligheten hör främst samman med möjligheterna att få tillgång till både eget och lånat kapital, där sämre konjunktur på de finansiella marknaderna innebär att kapitalanskaffningen kan försvåras.
Arise intäkter är beroende av den mängd el den installerade vindkraften genererar, vilket i sin tur beror på vindstyrkan under den aktuella perioden på berörda platser samt vindkraftverkens tillgänglighet. Vindstyrkan varierar dels mellan olika säsonger under året och dels mellan olika år. Genom att etablera en portfölj av projekt på olika geografiska platser och genom att utföra omfattande vindmätningar innan investeringsbesluten tas minskas risken för variation i produktionsvolym. Ogynnsamma väderförhållanden och klimatförändringar kan dock påverka elproduktionen negativt vilket i sin tur skulle påverka bolagets resultat.
Konkurrensmässigt är Arise en av få aktörer på marknaden som kan tillhandahålla markägare ett helhetskoncept med vindkraftutbyggnad inklusive nätuppkoppling, storskalig upphandling av verk samt tillgång till en hjulburen kran med kapacitet att lyfta alla på marknaden förekommande vindkraftverk i storleksklassen upp till drygt 3MW. Ett industriellt synsätt kombinerat med egen kontroll av utbyggnaden är några av de viktigaste förutsättningarna för koncernens framtida konkurrenskraft.
Energiprisrisken uppkommer genom ett fluktuerande elpris vilket noteras på marknadsplatsen Nord Pool. Koncernen hanterar denna risk genom att prissäkra viss del av planerad produktion. Elcertifikatprisrisker hanteras på likartat sätt. Rådande marknadspriser på el och elcertifikat under 2014 och inledningen av 2015 kan utgöra en indikation på risk för värdenedgång i befintliga investeringar. Det föreligger osäkerhet kring den framtida prisutvecklingen. Den överenskommelse som Sverige och Norge träffat om revidering av elcertifikatsystemet kommer enligt Energimyndigheten sannolikt att påverka elcertifikatprisutvecklingen i positiv riktning.
Valutarisken i koncernen uppkommer huvudsakligen vid upphandling av verk och vid elförsäljning på Nord Pool, där båda normalt prissätts i EUR. Säkring av vindkraftsinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto. Ränterisken har hanterats genom att ränta på upptagna lån till övervägande del bundits till fast ränta genom swapavtal.
Med likviditetsrisk avses risken att Arise inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån. Arise ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 100 mkr.
För mer information, se Not 11 till koncernens finansiella rapporter på sidorna 74–79.
Risken för väsentliga konsekvenser av ett totalt driftstopp i alla bolagets vindkraftverk, som följd av samtidiga tekniska haverier, bedöms som låg. Dels beroende på att parkerna är geografiskt spridda, dels beroende på att flera olika fabrikat installeras. Risken reduceras i takt med utbyggnaden av produktionskapacitet på ytterligare platser. Bolaget har infört ett komplett underhållssystem för samtliga vindkraftverk, som bl.a. innefattar kvalificerad vibrationsmätning på samtliga huvudkomponenter i varje verk, kompletta komponentregister samt system för loggning av fel och åtgärder i verken. Detta system gör bolaget mindre beroende av vindkraftleverantören och kommer på sikt att leda till ökad tillgänglighet. Arise gör bedömningen att det inte finns några tvister som kan få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella ställning. Koncernens försäkringsprogram
innefattar avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, produktansvar, ren förmögenhetsskada samt begränsat skydd vid miljöskada.
Arise bedömer att koncernens storlek och koncernledningens sammansättning av medarbetare med djup insikt i, samt löpande och nära kontakt med verksamheterna reducerar de operationella riskerna.
Information om bolagets styrning och styrelsens arbete under året finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 95–98. Denna och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på Arise hemsida www.arise.se.
Det finns inte några bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Totalt antal aktier, röster, utdelning och nya aktier Den 31 december 2014 var totalt 33 428 070 aktier utgivna. Aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier han eller hon
äger eller företräder. Alla aktier berättigar till lika utdelning. Teckningsoptionsprogram finns och dessa program gav per den 31 december 2014 rätt till teckning av motsvarande 968 500 aktier som vid fullt utnyttjande ger 2,8% i utspädningseffekt. Ett av teckningsoptionsprogrammen med rätt till teckning av 962 500 aktier löpte ut den 28 februari 2015 och inga aktier har tecknats (Not 17), vilket skulle innebära 0,0% i utspädningseffekt.
Bolaget innehar 54 194 egna aktier till ett kvotvärde om 0,08 kr per aktie och till en ersättning om 27,56 kr per aktie.
Vid årsstämman den 6 maj 2014 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om emission av aktier, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, dock att sådan emission ej får medföra att bolagets aktiekapital överstiger bolagets högsta kapital enligt bolagsordningen.
Några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet finns inte enligt bolagsordningen eller gällande lagstiftning. För övrigt känner inte bolaget till några avtal mellan aktieägare som begränsar aktiernas överlåtbarhet.
Information om bolagets aktieägare finns på sidan 99. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10% av rösterna utgörs av Claesson & Anderzén med bolag.
Vid en ägarförändring som innebär "Change of Control" eller om Arise avnoteras från Nasdaq OMX Stockholm blir en klausul i de båda obligationsavtalen tillämplig, vilket innebär att obligationsinnehavare har rätt att påkalla inlösen av obligationen inklusive upplupen ränta.
Förutom dessa avtal har koncernen inga andra väsentliga avtal som kan sägas upp vid en ägarförändring. Inga avtal finns mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning eller uppdrag upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Arise lägger stor vikt vid att bedriva verksamheten på ett såväl juridiskt som affärsetiskt gott sätt. I bolagets uppförandekod betonas de principer som styr koncernens förhållande till medarbetare, affärspartners och andra intressenter. Uppförandekoden gäller för såväl anställda som styrelseledamöter. Den förväntas även att respekteras och tillämpas av koncernens leverantörer, återförsäljare, konsulter samt övriga affärspartners.
I uppförandekoden fastställs att mutor inte får förekomma, att bolaget ska vara restriktivt med gåvor och att alla affärstransaktioner klart ska framgå i bolagets räkenskaper, som på ett sanningsenligt, relevant och begripligt sätt ska vara utförda enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper.
Arise intar en neutral ställning i politiska frågor. Varken koncernens namn eller tillgångar får användas för att främja politiska partier eller kandidaters intressen.
Uppförandekoden omfattar även bolagets arbete för ett hållbart samhälle, där det fastställs att koncernens produkter och processer ska vara utformade på ett sätt som effektivt utnyttjar energi och råvaror samt minimerar avfall och restprodukter över produktens livslängd.
Arise rekryterar och behandlar sina medarbetare på ett sätt som inte är diskriminerande avseende kön, ras, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, ursprung etc. Koncernen uppmuntrar mångfald på alla nivåer. Barnarbete tolereras inte, inte heller att arbete utförs genom tvång eller hot. Organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Bolagets riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare antogs av årsstämman den 6 maj 2014 och gäller intill nästa årsstämma. Lön och övriga anställningsvillkor ska vara sådana att koncernen alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar och uppförande. Lön ska fastställas per kalenderår med lönerevision den 1 januari varje år.
Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning skall regleras i anställningsavtalet för respektive ledande befattningshavare. Bolagets maximala kostnader för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, inklusive sociala avgifter, redovisas inför bolagets årsstämma. Rörlig ersättning ska huvudsakligen baseras på bolagets resultat. Ledande befattningshavare har under 2014 kunnat erhålla rörlig ersättning som vid maximalt utfall motsvarar fyra månadslöner. Ersättningsutskottet föreslår och utvärderar rörliga mål för ledande befattningshavare varje verksamhetsår. Ersättningsutskottets utvärdering redovisas för styrelsen.
Vissa ledande befattningshavare ingår i aktierelaterade optionsprogram i Arise, vilka program redogörs för i årsredovisningen och de fullständiga förslagen inför denna årsstämma. Ersättningsutskottet och styrelsen ska årligen värdera om man till stämman ska föreslå ytterligare aktierelaterade incitamentsprogram.
Utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal kan ledande befattningshavare äga rätt att på individuell basis arrangera pensionslösningar. Avstående av lön och rörlig ersättning kan utnyttjas för ökade pensionsavsättningar förutsatt oförändrad kostnad för bolaget över tiden.
För ledande befattningshavare gäller normalt sex månaders uppsägningstid från den anställdes sida och maximalt tolv månaders uppsägningstid från företagets sida undantaget en av de ledande befattningshavarna som har 24 månaders uppsägningstid från företagets sida, varav de sista tolv månaderna är avräkningsbara. Avgångsvederlag utöver lön under uppsägningstid förekommer inte.
För 2015 föreslås huvudsakligen likartade riktlinjer avseende ersättning till ledande befattningshavare. Vidare beskrivning av riktlinjerna finns på bolagets hemsida under bolagsstyrning.
Arise har tecknat ett 5-årigt förvaltningsavtal med Storrun Vindkraft AB om totalt 30MW. Avtalet har tecknats till följd av att Prime Super, en australiensk fond förvaltad av Whitehelm Capital, har förvärvat Storrun Vindkraft AB. Arise har därmed ca 450MW under drift och förvaltning, varav ca 260MW utgörs av Arise egen produktionsportfölj. Den beräknade produktionen från den totalt förvaltade produktionsportföljen uppgår årligen till ca 1,1 TWh (motsvarande knappt 10% av Sveriges totala vindkraftsproduktion under 2014).
Arise har återköpt ytterligare obligationer till ett nominellt värde om 18 mkr. Återköpet gäller bolagets icke säkerställda obligation om 350 mkr. Syftet med återköpet är att minska bruttoskulden och förbättra Arise räntenetto. Efter återköpet uppgår Arise innehav av ovan nämnda obligation till 50 mkr.
Bolaget kommer att fortsätta att arbeta med att bredda utbudet av tjänster, effektivisera verksamheten och säkra upp möjligheterna att ge aktieägarna en god avkastning i form av utdelning samt aktievärdetillväxt. Bolaget bedömer möjligheterna att ytterligare stärka sin position på den nordiska marknaden som goda.
Till årsstämmans förfogande står:
| Moderbolaget | kkr |
|---|---|
| Ansamlad förlust från föregående år | -100 947 |
| Överkursfond fritt eget kapital | 1367 021 |
| Årets resultat | 22895 |
| Summa disponibla vinstmedel | 1288 969 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att medlen disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 1288 969
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt redovisas i resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt noter.
| Avrundat till mkr | NOT | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 254 | 260 | |
| Övriga rörelseintäkter | 34 | 20 | |
| Summa intäkter | 2 | 288 | 280 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2 | 13 | 20 |
| Personalkostnader | 4 | -39 | -55 |
| Övriga kostnader | 5 | -64 | -66 |
| Resultat i intressebolag | 10 | -1 | 32 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 197 | 211 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 9 | -106 | -94 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 91 | 117 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 1 | 7 |
| Finansiella kostnader | 6 | -117 | -92 |
| Resultat före skatt | -24 | 32 | |
| Inkomstskatt | 7 | -1 | -4 |
| Årets resultat | -25 | 29 | |
| Resultat per aktie (kr) | |||
| Före utspädning | -0,75 | 0,86 | |
| Efter utspädning | -0,75 | 0,86 | |
| Antal aktier vid årets ingång | 33 428 070 | 33 428 070 | |
| Antal aktier vid årets utgång | 33 428 070 | 33 428 070 |
Vinsten per aktie före utspädning har beräknats genom att använda årets resultat som täljare. Det genomsnittliga antalet utestående aktier använda för resultat per aktie före utspädning uppgick till 33 373 876 aktier (2013: 33 373 876 aktier). Bolaget har teckningsoptioner som kan ge upphov till utspädningseffekt men ingen utspädningseffekt redovisas då årets snittkurs på det noterade aktievärdet understiger snittet på teckningskursen för teckningsoptionerna.
| Avrundat till mkr | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Årets resultat | -25 | 29 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | -70 | 32 |
| Omräkningsdifferens | 18 | 13 |
| Andel av övrigt totalresultat i intressebolag | 2 | 33 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 12 | -17 |
| Övrigt totalresultat för året netto efter skatt | -38 | 62 |
| Summa totalresultat för året | -63 | 90 |
Totalresultatet är till 100% hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| Avrundat till mkr | NOT | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 2 209 | 2 360 |
| Innehav i intressebolag | 10 | – | 6 |
| Fordran intressebolag | 22 | 415 | 369 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 53 | 43 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 12 | 24 | 89 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 701 | 2 867 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 13 | 20 | 27 |
| Kundfordringar | 15 | 3 | 16 |
| Fordran intressebolag | 22 | 27 | 37 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 11,14 | 28 | 29 |
| Derivattillgångar | 0 | 4 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 30 | 59 |
| Likvida medel | 157 | 191 | |
| Summa omsättningstillgångar | 266 | 364 | |
| Summa tillgångar | 2 967 | 3 231 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 17 | 3 | 3 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 320 | 1 320 | |
| Säkringsreserv | -145 | -107 | |
| Balanserad vinst/ansamlad förlust | -1 | 24 | |
| Summa eget kapital | 1 178 | 1 240 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 18 | 1 557 | 1 610 |
| Avsättningar | 19 | 24 | 22 |
| Summa långfristiga skulder | 1 581 | 1 632 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 18 | 72 | 107 |
| Leverantörsskulder | 19 | 42 | |
| Derivatskulder | 76 | 70 | |
| Övriga skulder | 11 | 2 | 97 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 39 | 42 |
| Summa kortfristiga skulder | 208 | 359 | |
| Summa eget kapital och skulder | 2 967 | 3 231 | |
| Ställda säkerheter | 21 | 2 846 | 2 698 |
| Ansvarsförbindelser | 21 | Inga | Inga |
| Avrundat till mkr | NOT | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | 91 | 117 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 8 | 94 | 68 |
| Betald skatt | -1 | -1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
185 | 185 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/minskning (+) av varulager | 6 | -4 | |
| Ökning av rörelsefordringar | 101 | 43 | |
| Ökning av rörelseskulder | -130 | -11 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 162 | 213 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -118 | -292 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 97 | – | |
| Investering av övriga finansiella anläggningstillgångar | – | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -22 | -292 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Ökning av räntebärande skulder | -101 | 27 | |
| Erhållit från/betalning till spärrade konton | 65 | -3 | |
| Betald ränta | -181 | -96 | |
| Erhållen ränta | 42 | 2 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -174 | -71 | |
| Årets kassaflöde | -34 | -150 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 191 | 341 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 157 | 191 | |
| Räntebärande skulder vid årets utgång | 1 629 | 1 717 | |
| Spärrade likvida medel vid periodens utgång | -23 | -88 | |
| Nettoskuld | 1 449 | 1 438 |
| Avrundat till mkr | Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings- reserv |
Balanserad vinst/an- samlad förlust |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2013-01-01 | 3 | 1 322 | -169 | -4 | 1 152 |
| Årets resultat | 29 | 29 | |||
| Övrigt totalresultat för året | 62 | 62 | |||
| Summa totalresultat | -107 | 24 | 90 | ||
| Värdejustering av utgivna optioner | -2 | -2 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
-2 | -2 | |||
| Utgående balans per 2013-12-31 | 3 | 1 320 | -107 | 24 | 1 240 |
| Ingående balans per 2014-01-01 | 3 | 1 320 | -107 | 24 | 1 240 |
| Årets resultat | -25 | -25 | |||
| Övrigt totalresultat för året | -38 | -38 | |||
| Utgående balans per 2014-12-31 | 3 | 1 320 | -145 | -1 | 1 178 |
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i förhållande till summa intäkter.
Rörelseresultat (EBIT) i förhållande till summa intäkter.
Rullande 12 månaders rörelseresultat (EBIT) i förhållande till kvartalsmässigt genomsnittligt sysselsatt kapital för perioden. I segmentsredovisningen beräknas detta nyckeltal på ett genomsnitt på motsvarande värden vid periodens ingång och utgång.
Rullande 12 månaders rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i förhållande till kvartalsmässigt genomsnittligt sysselsatt kapital för perioden. I segmentsredovisningen beräknas detta nyckeltal på ett genomsnitt på motsvarande värden vid periodens ingång och utgång.
Rullande 12 månaders nettoresultat i förhållande till kvartalsmässigt genomsnittligt eget kapital för perioden.
Eget kapital i förhållande till antal aktier i genomsnitt.
Räntebärande skulder minskat med kassa och spärrade likvida medel.
Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Eget kapital plus räntebärande nettoskuld.
Arise AB (publ) med organisationsnummer 556274-6726 är ett aktiebolag registrerat i Sverige och bolagets aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Företagets säte är i Halmstad. Företagets och dotterbolagens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning. Koncernredovisningen för det verksamhetsår som slutar den 31 december 2014 har godkänts av styrelsen den 25 mars 2015 och kommer att föreläggas årsstämman den 5 maj 2015 för fastställande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Arise följer och har upprättat koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Interpretations Committee (IFRIC) som godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. "Kompletterande redovisningsregler för koncerner", vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa, eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i Not 1 punkten 3.
Koncernens rapporteringsvaluta och moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i miljontals kronor om ej annat anges. I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde förutom finansiella instrument vilka värderats till
verkligt värde. Nedan beskrivs tillämpade redovisningsprinciper vilka bedömts vara väsentliga för koncernen.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och som har inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 10 "Koncernredovisning" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Ingen påverkan på koncernen har identifierats vid införandet av IFRS 10.
IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har snarare än på den juridiska formen av arrangemanget. Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensam verksamhet och joint venture. En gemensam verksamhet uppkommer då en part i en gemensam verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. Ett joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden – klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Ingen påverkan på koncernen har identifierats vid införandet av IFRS 11.
IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" omfattar upplysningskrav för dotterbolag, samarbetsarrangemang, intressebolag och ej konsoliderade, strukturerade företag.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på
koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finanseilla tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då att ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80-125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten.
IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2017. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.
Dotterbolag är alla företag där koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Ett eventuellt överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkliga värden på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när det bestämmande inflytandet förloras. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Intressebolag är de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intressebolagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar eventuell goodwill och andra övervärden som identifieras vid förvärvet.
Om ägarandelen i ett intressebolag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intressebolag omklassificeras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet.
Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolag förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intressebolagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultatandel i intressebolag" i resultaträkningen.
Vinster och förluster från "uppströms-" och "nedströmstransaktioner" mellan koncernen och dess intresseföretag redovisas i koncernens finansiella rapporter endast i den utsträckning de motsvarar icke närstående företags innehav i intresseföretaget. Orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen. En omklassificering har gjorts avseende Verkligt värde på derivattillgångar och derivatskulder. Dessa redovisas via totalresultatet i resultaträkningen och redovisas numera netto i balansräkningen mot posten Innehav i intressebolag, tidigare perioder har posterna redovisas brutto i balansräkningen. Jämförelseåret har justerats. Omklassificering har skett av finansiella intäkter från Sirocco-koncernen som tidigare redovisats bland finansiella intäkter men nu ingår i posten Resultat i intressebolag. Jämförelseåret har justerats.
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella. Som finansiell leasing redovisas avtal där de ekonomiska förmåner som är förknippade med åtagandet i allt väsentligt överförts på leasetagaren. Övriga kontrakt redovisas som operationella och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar som klassificeras som finansiell leasing. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristiga räntebärande skulder och Kortfristiga räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Koncernen tecknar med markägare arrendeavtal för perioder om 30 år eller mer för uppförande av vindkraftverk. Hyresavtal avseende mark definieras som operationell leasing. Leasingavgifter som erläggs under operationella leasingavtal kostnadsförs systematiskt över leasingperioden. Koncernen har tecknat avtal om uthyrning av vindkraftparker där koncernen är leasegivare, dessa hyresavtal definieras också som operationella leasingavtal. Löptiden för avtalen avseende uthyrningen av vindkraftsparkerna är korta och belöper på ett år i taget. Hela leasingintäkten är variabel och baseras på produktionen i vindkraftsverket. Leasingavgiften intäktsförs därmed i takt med faktisk produktion.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är koncernens rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive enhet baserat på enhetens funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurs eller den dag posterna omvärderas. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs och uppkomna kursdifferenser inkluderas i periodens resultat. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Realiserade vinster och förluster på säkringsderivat redovisas i de resultatposter där den säkrade transaktionen redovisas.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion samt utvecklingsersättning från sålda projekt. Dessutom ingår i nettoomsättningen även intäkter från uthyrda produktionsanläggningar. Vid beräkningen av snittintäkter för el och elcertifikat inkluderas hyresintäkterna och redovisas som en säkring av intäkter för el och elcertifikat. Utvecklingsersättning inkluderas inte vid beräkning av snittintäkter.
Övriga rörelseintäkter består av intäkter från kranuthyrning, projektledning och administrativa tjänster, realisationsvinster på sålda anläggningar samt övriga mindre poster (Not 2).
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period då elen producerats. Intäkter från el och elcertifikat redovisas i nettoomsättningen för segment Vindkraftdrift från tidpunkten för driftsättning. Intäkter från uthyrning av vindkraftsanläggningar redovisas i den period som el produceras.
Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade. Utvecklingsersättning har klassificerats om från övriga intäkter till nettoomsättning samt att övriga ersättningar från uthyrningsverksamheten också har klassificerats om från övriga intäkter till nettoomsättning. Omklassificering har gjorts i syfte att på bättre sätt spegla bolagets verksamhet. Jämförelsesiffrorna för 2013 har justerats enligt samma princip.
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro med mera samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Vad avser pensionsförpliktelser finns i koncernen enbart avgiftsbestämda pensionsplaner vilka huvudsakligen omfattar ålderspension, sjukpension och familjepension.
Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, vilka normalt är försäkringsbolag. Storleken på premien är baserad på lönenivån och utöver pensionsbetalningarna har koncernen ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten då premier erläggs. Avseende ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till förvaltningsberättelsen sidan 51.
Koncernen har per 31 december 2014 två aktierelaterade ersättningsplaner där regleringen görs med aktier. Utestående teckningsoptioner har utgivits i 2 olika serier. Förvärvspriset på teckningsoptioner riktade till anställda (serie 7) har baserats på beräknat marknadspris vid teckningstillfället enligt Black & Scholes värderingsmodell. Teckningsoptioner till externa intressenter (serie 5) har tilldelats vederlagsfritt, se Not 17 för mer detaljer. När teckningsoptionerna utnyttjas, emitterar företaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital.
Utöver teckningsoptioner fattade styrelsen i januari 2014 samt årsstämman i maj 2014 beslut om att införa inci-
tamentsprogram med syntetiska optioner för de anställda inklusive ledande befattningshavare i Arise, med högst 278000 syntetiska optioner. Varje option ger rätt att få en kontant utbetalning från Arise motsvarande mellanskillnaden mellan å ena sidan marknadsvärdet för en aktie i Arise vid lösentidpunkten och å andra sidan det i förtid fastställda värdet om 25 kr. Mellanskillnaden ska dock högst kunna vara 40 kr (tak). Premien de anställda har betalt motsvarar optionens marknadsvärde enligt Black & Scholes och vedertagna antaganden.
Mellanskillnaden mellan verkligt värde på optionerna vid varje rapporteringstidpunkt och erlagd premie redovisas som skuld och kostnadsförs, dock maximalt 40 kr/option, se Not 4. De sociala avgifter som uppkommer i samband med teckningsoptionerna betraktas som en integrerad del av tilldelningen, och kostnaden behandlas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning.
Periodens skattekostnad eller skatteintäkt består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Aktuell skatt baseras på årets skattepliktiga resultat. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till skattepliktiga eller avdragsgilla temporära skillnader vilka medför eller reducerar skatt i framtiden.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserat på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskott och avdragsgilla temporära skillnader redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna och underskottsavdragen kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen förutom i de fall den avser transaktioner vilka redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital, då även eventuell skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt överföring från eget kapital av resultat från godkända kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Anskaffningsvärdet för vindkraftanläggningar innefattar, till skillnad från anskaffningsvärden för övriga investeringar, även utgifter för normal intrimning och driftsättning. Utgifter för räntor under byggoch montagetid inkluderas i anskaffningsvärdet. Samtliga utgifter för pågående nyinvesteringar aktiveras.
I samband med tillstånd för uppförande av vindkraftverk åtar sig koncernen att återställa mark i ursprungligt skick efter nyttjandeperioden. Beräknad kostnad för återställande reserveras i koncernens räkenskaper och inkluderas i anskaffningskostnaden för vindkraftverk.
Tillkommande utgifter ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat komponent endast då det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på vindkraftanläggningar görs linjärt ned till tillgångens beräknade restvärde och under tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för den linjära avskrivningen. Avskrivning på vindkraftsanläggning påbörjas i samband med övertagande från leverantör. För beräkning av avskrivningar enligt plan tillämpas följande nyttjandeperioder:
Vid varje rapporttillfälle görs en prövning av tillgångarnas nyttjandeperiod och en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och nettoförsäljningsvärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tilllägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.
En tidigare nedskrivning återförs när det har inträffat en förändring i de antaganden som låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde när den skrevs ned och som innebär att nedskrivningen ej längre bedöms som erforderlig. Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar prövas individuellt och redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar kan kategoriseras i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Den enda kategori som bolaget innehar är lånefordringar och kundfordringar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av "Fordran intressebolag", "Kundfordringar" och "Övriga fordringar" samt "Likvida medel" i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Arise blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddags redovisning tillämpas. Vid varje rapporttillfälle utvärderar Arise om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger innefattar bland annat indikationer på att en gäldenär eller grupp av gäldenärer har betydande finansiella svårigheter, att betalningar av räntor eller kapitalbelopp har uteblivit eller är försenade, att det är sannolikt att gäldenären eller gruppen av gäldenärer kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, eller att det finns observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av uppskattade framtida kassaflöden såsom förändringar i förfallna skulder eller andra ekonomiska förutsättningar som korrelerar med kreditförluster.
För kategorin lånefordringar och kundfordringar beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning.
Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.
Vid fastställande av verkligt värde för långfristiga derivatinstrument används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen. Vid marknadsvärdering av övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder görs värdering genom allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på balansdagen.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden vid samma tidpunkt.
Likvida medel omfattar kassa och banktillgodohavanden, vilka värderas till verkligt värde.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen: (a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring), (b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring), eller (c) säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet (säkring av nettoinvestering).
Värdering av säkringsinstrument för elpris, valuta och räntor baseras på observerbara data. För derivatinstrument som ej säkringsredovisas och derivatinstrument som ingår i en verkligt värdesäkring redovisas värdeförändringarna i resultaträkningen. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i övrigt totalresultat och särredovisas inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Eventuella vinster eller förluster på säkringsinstrumentet hänförligt till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i det egna kapitalet under säkringsreserven. Eventuella vinster eller förluster hänförliga till ineffektiva delar av en säkring redovisas i resultaträkningen, på el och valuta i rörelseresultatet och räntederivat i finansnettot.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Säkringar av nettoinvesteringar i verksamhet med annan funktionell valuta redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när verksamheten avyttras helt eller delvis.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstru-
ment som används för säkringssyften återfinns i Not 11.
Skulder till kreditinstitut och kreditfacilitet kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde, varvid direkt hänförliga kostnader såsom uppläggningsavgifter periodiseras över lånets löptid med hjälp av effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.
Koncernen aktiverar låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången (Not 9).
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom 1 år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet motsvaras av det noterade värdet på särskild handelsplats för elcertifikat eller om annat avtal träffats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av "först in, först ut-metoden" (FIFO).
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren, vilket för Arise innebär Egen vindkraftdrift, Samägd vindkraftdrift och Övrig vindkraftutveckling.
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösbara preferensaktier ska klassificeras som Skulder, men är icke tillämpbart på Arise.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Då något koncernföretag köper moderbolagets aktier (återköp av egna aktier) reducerar den betalda köpeskillingen, inklusive eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader (netto efter skatt), den balanserade vinsten, till dess att aktierna annulleras eller avyttras. Om dessa stamaktier senare avyttras redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst.
Vid upprättande av redovisning enligt IFRS och god redovisningssed görs uppskattningar och antaganden om framtiden som påverkar de i bokslutet redovisade balans- och resultatposterna. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen anser vara rimliga under rådande omständigheter. I de fall då det ej är möjligt att fastställa det redovisade värdet på tillgångar och skulder genom information från andra källor, ligger sådana uppskattningar och antaganden till grund för värderingen. Om andra antaganden görs, eller andra förutsättningar är för handen, kan faktiskt utfall skilja sig från dessa bedömningar.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan:
Koncernen har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar i form av vindkraftparker och vindkraftprojekt. Bokförda värden testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i Not 1, Redovisningsprinciper. Återvinningsvärden för vindkraftparker och projekt, vilka anses utgöra kassagenererande enheter, har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden för vindkraftparker i drift eller förväntade nyttjandevärden för projektportföljen. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och antaganden om avkastningskrav och val av diskonteringsränta. Under 2014 har noterats en fortsatt vikande prisutveckling på el och elcertifikat, vilken av styrelsen och företagsledningen inte bedöms som varaktig sett över tillgångarnas nyttjandetid. Styrelsens och företagsledningens antaganden om den framtida prisutvecklingen för el och elcertifikat har baserats på prisprognoser upprättade av extern expertis. Framtida prisantaganden avseende el och elcertifikat samt diskonteringsränta är de faktorer som påverkar mest i samband med en känslighetsanalys. Prisutvecklingen är beroende av bl.a. kommande politiska beslut om höjning av kvotvärden för certifikat och utvecklig av priser på el generellt, dessutom inverkar koncernens förmåga till prissäkring. Diskonteringsräntan är beroende på underliggande räntenivå, riskfaktorer och finansieringsmöjligheter. Skulle rådande prisnivå på el och elcertifikat bestå, eller bedömningen om den framtida prisutvecklingen inte infrias, samtidigt som vald diskonteringsränta är oförändrad, kommer också beräknade nyttjandevärden att minska. Detta skulle kunna få en väsentlig påverkan på Arise resultat och ställning.
I koncernen redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgår till 24 mkr (26) (Not 7). Det redovisade värdet på dessa skattefordringar har prövats på
bokslutsdagen och det har bedömts som sannolikt att underskotten kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Skattefordringarna avser svenska underskottsavdrag vilka kan utnyttjas under obegränsad tid. Koncernens verksamhet, i form av utfallet av både driftsatta och sålda parker, förväntas att ge betydande överskott de närmaste åren varför Arise anser att det finns faktorer som övertygande talar för att de underskottsavdrag som skattefordringarna är hänförliga till, kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
Nyttjandeperioden för ett vindkraftverk har bedömts uppgå till i snitt ca 25 år och denna ligger till grund för investeringskalkylen.
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå (Not 9 och 21).
I vissa projekt framförs krav på vindkraftverkens avveckling efter att de tjänat ut. Kostnaden för demontering av ett vindkraftverk samt återställande av marken kring vindkraftverket har uppskattats för driftsatta verk till 24 mkr (22) vilket avsatts i räkenskaperna (Not 19) och inkluderats i avskrivningsunderlaget.
Koncernen äger 50% i Sirocco Wind Holding AB. Företagsledningen har anlyserat graden av inflytande som koncernen har över Sirocco Wind Holding AB och fastställt att den har betydande inflytande och därmed klassificeras investeringen som ett intresseföretag. Detta har fastställts baserat på avtalsvillkor och styrelserepresentation.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Dessutom ingår intäkter från uthyrd produktion i nettoomsättningen och den del som belöper på el och certifikat har vid beräkning av nyckeltal inräknats med 88 mkr (24) bland elintäkterna och 51 mkr (12) bland certifikatintäkterna.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| El | 71 | 114 |
| Elcertifikat | 35 | 83 |
| Hyresintäkter | 139 | 36 |
| Utvecklingsersättning | 9 | 27 |
| Nettoomsättning | 254 | 260 |
Realiserade derivat har påverkat nettoomsättningen positivt med 8 mkr (12).
Elproduktion i Egen vindkraftdrift (inklusive uthyrd) uppgick under året till 401,4GWh (327,6). Den genomsnittliga intäkten för el var 396 kr per MWh (421) och för elcertifikat 215 kr per MWh (290), dvs. en snittintäkt på 611 kr per producerad MWh (711).
I övriga rörelseintäkter ingår följande poster;
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Intäkter från kranuthyrning | 9 | 7 |
| Projektledning och administrativa tjänster |
9 | 10 |
| Vinst vid försäljning av vindkraftparker |
12 | _ |
| Övriga poster | 3 | 3 |
| Övriga rörelseintäkter | 34 | 20 |
Aktiverat arbete för egen räkning avser internt nedlagt arbete som aktiverats på koncernens vindkraftprojekt.
Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån avkastning och lönsamhet på de vindkraftparker som byggts och driftsatts varför Egen vindkraftdrift är den primära indelningsgrunden i segmentsrapporteringen. Intressebolag, som redovisningsmässigt inte konsolideras och som för närvarande endast består av Sirocco Wind Holding AB, Jädraåsprojektet, åskådliggörs i segmentet Samägd vindkraftdrift som om denna verksamhet konsoliderades. Övrig verksamhet i koncernen syftar till att
utveckla vindkraftparker varför dessa aktiviteter har rubricerats Vindkraftutveckling. Internpriserna mellan koncernens olika segment är bestämda utifrån principen om "armslängds avstånd", dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens intäkter, resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.
| Egen vindkraftdrift |
Samägd vindkraftdrift |
Vindkraft utveckling |
Elimineringar | Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Avrundat till mkr) | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Nettoomsättning extern | 245 | 233 | 137 | 141 | 9 | 27 | -137 | -141 | 254 | 260 |
| Nettoomsättning intern | – | – | – | – | 7 | 11 | -7 | -11 | – | – |
| Övriga rörelseintäkter Not a |
14 | 0 | – | – | 20 | 20 | – | – | 34 | 20 |
| Summa intäkter | 260 | 233 | 137 | 141 | 36 | 57 | -144 | -151 | 288 | 280 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | – | – | – | – | 13 | 20 | – | – | 13 | 20 |
| Rörelsekostnader | -54 | -50 | -36 | -26 | -57 | -82 | 43 | 37 | -104 | -121 |
| Resultat från andelar i intressebolag | – | – | – | – | – | – | -1 | 32 | -1 | 32 |
| Rörelseresultat före avskr. (EBITDA) | 206 | 183 | 101 | 115 | -8 | -4 | -102 | -82 | 197 | 211 |
| Av- och nedskrivningar | -93 | -83 | -63 | -43 | -13 | -11 | 63 | 43 | -106 | -94 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 113 | 100 | 38 | 72 | -21 | -15 | -39 | -40 | 91 | 117 |
| Finansiella intäkter Not b |
2 | 3 | 0 | -1 | 0 | 0 | -1 | 3 | 1 | 7 |
| Finansiella kostnader Not b |
-87 | -64 | -46 | -36 | -31 | -24 | 47 | 32 | -117 | -92 |
| Resultat före skatt (EBT) | 28 | 40 | -8 | 37 | -51 | -40 | 8 | -4 | -24 | 32 |
| Tillgångar | 2 288 | 2 370 | 1 611 | 1 587 | 679 | 861 | -1 611 | -1 587 | 2 967 | 3 231 |
| – varav intressebolagsandelar | – | – | – | – | – | 6 | – | – | – | 6 |
| – varav fordran intressebolag | – | – | – | – | 442 | 406 | – | – | 442 | 406 |
| – varav inköp av anläggningstillgångar 1) | 6 | 7 | – | – | 105 | 292 | 1 | -5 | 112 | 294 |
1) Inköp av anläggningstillgångar andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar
| Egen vindkraftdrift |
Samägd vindkraftdrift |
Vindkraft utveckling |
Elimineringar | Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Avrundat till mkr) | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Not a – Övriga rörelseintäkter | ||||||||||
| Intäkter från kranuthyrning | – | – | – | – | 9 | 7 | – | – | 9 | 7 |
| Projektledning och admin. tjänster | – | – | – | – | 9 | 10 | – | – | 9 | 10 |
| Vinst vid försäljning av vindkraftparker | 12 | – | – | – | – | – | – | – | 12 | – |
| Övriga poster | 2 | 0 | – | – | 1 | 3 | – | – | 3 | 3 |
| 14 | 0 | – | – | 20 | 20 | – | – | 34 | 20 | |
| Not b – Finansnetto | ||||||||||
| Totalt finansnetto | -93 | -67 | -72 | -52 | 3 | -2 | 73 | 52 | -89 | -69 |
| Avgår räntekostnader aktieägarlån | 8 | 6 | 26 | 17 | -34 | -22 | -26 | -16 | -26 | -16 |
| Finansnetto exklusive aktieägarlån | -85 | -61 | -46 | -35 | -31 | -24 | 47 | 36 | -115 | -85 |
Segmenten Egen och Samägd vindkraftdrift redovisas exklusive interna räntekostnader på aktieägarlån. Motsvarande post har eliminerats från segmentet Vindkraftutveckling.
Elimineringarna utgörs av försäljning av arrenden för exploaterade markområden, hyra för mätutrustning, konsulttjänster huvudsakligen bestående av tillståndsoch projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader.
Verksamheten bedrivs i sin helhet i Sverige.
| Medeltalet anställda | 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | ||
| Moderbolaget | 5 | 11 | 16 | 7 | 16 | 23 | |
| Dotterbolag | 1 | 14 | 15 | 1 | 15 | 16 | |
| Koncernen totalt | 6 | 25 | 31 | 8 | 31 | 39 |
| Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 4,0 | – | 10,5 | 4,6 | 0,2 | 18,9 |
| Dotterbolag 1) | 3,4 | – | 7,1 | 4,2 | 0,7 | 8,0 |
| Koncernen totalt | 7,4 | – | 17,6 | 8,8 | 0,9 | 26,9 |
| Löner och | Sociala ersättn. kostnader |
Varav pensionsk. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostnader |
Varav pensionsk. |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 12,7 | 9,2 | 4,0 | 23,6 | 12,4 | 4,6 |
| Dotterbolag | 10,4 | 5,6 | 1,9 | 12,2 | 6,6 | 2,3 |
| Koncernen totalt | 23,1 | 14,8 | 5,9 | 35,8 | 19,0 | 6,9 |
1) Utöver redovisade löner och ersättningar har konsultarvoden om 0,1 (0,1) mkr utgått till styrelseledamöter i dotterbolag.
| Styrelse- arvode |
Löner | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Joachim Gahm, ordförande | 0,8 | ||||
| Maud Olofsson | 0,3 | ||||
| Peter Gyllenhammar | 0,3 | ||||
| Jon G Brandsar | _ | ||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 1,4 | ||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 2,2 | – | 0,1 | 0,6 | |
| Andra ledande befattningshavare (6 stycken) | 8,5 | – | 0,3 | 2,1 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 10,7 | – | 0,4 | 2,7 |
| Styrelse- arvode |
Löner | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Pehr G Gyllenhammar, ordförande | 1,0 | ||||
| Birger von Hall | 0,5 | ||||
| Joachim Gahm | 0,7 | ||||
| Maud Olofsson | 0,3 | ||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 2,5 | ||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 2,0 | 0,2 | 0,1 | 0,6 | |
| Andra ledande befattningshavare (6 stycken) | 7,3 | 2,0 | 0,3 | 2,6 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 9,3 | 2,2 | 0,4 | 3,2 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode i enlighet med vad bolagsstämman beslutat. Styrelseledamöter som är anställda i koncernen har inte erhållit ersättningar eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjorde koncernledningen under 2014.
Samtliga anställda innefattas av ett kollektivt ersättningsprogram som är knutet till kvantitativa mål som fastslagits inom koncernen. Detta program har kompletterats med individuellt ersättningsprogram som baseras på uppsatta individuella mål. Målen för 2014 uppnåddes inte till någon del och någon rörlig ersättning har inte utgått (föregående år 4,1 mkr). Några andra ersättningar eller ersättningar med utspädningseffekt förekommer ej.
Utöver teckningsoptioner har styrelsen i Arise i januari 2014 fattat beslut om att införa incitamentsprogram med syntetiska optioner för de anställda i Arise, med högst 278 000 syntetiska optioner. Varje option ger rätt att den 10 januari 2017 få en kontant utbetalning från Arise motsvarande mellanskillnaden mellan å ena sidan marknadsvärdet för en aktie i Arise vid lösentidpunkten och å andra sidan det i förtid fastställda värdet om 25 kr. Mellanskillnaden ska dock högst kunna vara 40 kr (tak). Den totala kostnaden i anledning av erbjudandet kan uppgå till högst 9,4 mkr, beräknat på maximal utbetalning om 40 kr per option.
Värdet 25 kr motsvarar 125% av den för aktier i Bolaget på Nasdaq OMX Stockholms officiella kurslista volymviktade genomsnittliga senaste betalkursen under perioden från den 16 december 2013 till den 3 januari 2014. Premien uppgår till 3,04 kr per option och motsvarar optionens marknadsvärde enligt Black & Scholes och vedertagna antaganden.
Viktiga indata i modellen var vägd genomsnittlig aktiekurs på 20,12 kr på tilldelningsdagen, ovanstående lösenpris, volatilitet på 33%, förväntad utdelning på 0%, förväntad löptid på optionerna på 3 år och årlig riskfri ränta på 1,12%. Volatiliteten mätt som standardavvikelsen för förväntad avkastning på aktiepriset baseras på en statistisk analys av dagliga aktiekurser under de senaste 3 åren. Den totala kostnad som redovisats i resultaträkningen för de syntetiska optionerna som tilldelats styrelseledamöter och anställda uppgår till 0,7 mkr.
Totalt har 235 000 syntetiska optioner tecknats av de anställda varav ledande befattningshavare tecknat 140 000 optioner. För ledande befattningshavare (7 st.) var optionsprogrammet villkorat av stämmans godkännande i maj 2014.
Övriga förmåner avser huvudsakligen förmån av tjänstebil.
Pensionsåldern för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien till VD uppgår till 35% av pensionsgrundande lön och följer avgiftsbestämd pensionsplan. Övriga ledande befattningshavare har också avgiftsbestämd pensionsplan och för 2014 har pensionspremien i genomsnitt uppgått till 27% (27) av grundlönen. Rörliga ersättningar är inte pensionsgrundande vare sig för VD eller ledande befattningshavare. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs. ej villkorade av framtida anställning.
Se Not 17 angående teckningsoptionsprogram som har riktats till anställda.
Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Uppsägningstider från bolagets sida för andra ledande befattningshavare är normalt mellan 6 och 24 månader. Under uppsägningstiden utgår normal lön. Några avgångsvederlag utgår varken för verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare.
Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat storleken på eventuella löneökningar samt kriterier för bedömning av rörlig ersättning. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och lämnat förslag om ersättningspolicy till årsstämman, som fattade beslut i enlighet med lämnat förslag.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2014 har beslutats av styrelsens ordförande utifrån ersättningsutskottets rekommendation och av årsstämman fastställd ersättningspolicy. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet och inom ramen för nämnda ersättningspolicy.
Ersättningsutskottet har under året bestått av Joachim Gahm (ordförande), Maud Olofsson, Peter Gyllenhammar Jon Brandsar och Peter Nygren. Utskottet sammanträder vid behov men dock minst två gånger per år för att utarbeta förslag till ersättning för verkställande direktören samt till- eller avstyrka dennes förslag till ersättningar och villkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till honom. Vidare upprättar utskottet principer för lönesättning och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare, vilka föreläggs årsstämman för godkännande. Ersättningsutskottet framlägger förslag till ersättningar, villkor och principer för styrelsen som sedan beslutar i dessa frågor. Utskottet har under 2014 sammanträtt vid två tillfällen.
| Sjukfrånvaro i koncernen, procent | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro | 1,8% | 0,4% |
| Korttidssjukfrånvaro | 1,0% | 0,4% |
| Långtidssjukfrånvaro | 0,8% | 0,0% |
| Sjukfrånvaro för män | 0,6% | 0,3% |
| Sjukfrånvaro för kvinnor | 7,1% | 0,7% |
| Sjukfrånvaro, anställda under 30 år | 0,9% | 0,3% |
| Sjukfrånvaro, anställda 30–49 år | 3,6% | 0,6% |
| Sjukfrånvaro, anställda 50 år och äldre | 1,0% | 0,4% |
Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
| 2014 | 2013 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||||||
| Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | ||
| Styrelse | 1 | 20% | 4 | 80% | 1 | 20% | 4 | 80% | |
| Koncernledning | 0 | 0% | 7 | 100% | 0 | 0% | 7 | 100% |
Peter Nygren är både styrelseledamot och verkställande direktör och i tabellen ovan ingår han både i styrelsen och i koncernledningen.
| Revisionskostnader | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 0,8 | 1,3 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,2 | 0,3 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,1 |
| Övriga tjänster | 0,1 | 0,4 |
| Summa | 1,2 | 2,1 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 1 | 7 |
| Kursvinster | 0 | 0 |
| Summa finansiella intäkter | 1 | 7 |
| Räntekostnader | -104 | -91 |
| Periodisering swapränta | -12 | – |
| Kursförluster | -1 | -1 |
| Summa finansiella kostnader | -117 | -92 |
| Skatt på årets resultat | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | -1 | -4 |
| Redovisad skatt | -1 | -4 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjade underskottsavdrag 1) |
24 | 26 |
| Derivat till verkligt värde | 42 | 29 |
| Anläggningstillgångar | -13 | -12 |
| Summa bokförd uppskjuten skatt | 53 | 43 |
| Avstämning av redovisad skatt i koncernen |
||
| Resultat före skatt | -24 | 32 |
| Skatt 22% | 5 | -7 |
| Skatteeffekt av: Resultat intressebolag, redan skattat Övriga tillkommande- och |
-6 | 4 |
| avgående poster | 0 | -1 |
| Redovisad skatt på årets resultat | -1 | -4 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 43 | 63 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat |
-1 | -4 |
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital2) |
11 | -16 |
| Utgående värde, netto | 53 | 43 |
1) Koncernens totala underskottsavdrag uppgår till 109 mkr (113). Av dessa är 28 mkr spärrade för nyttjande fram till beskattningsår 2018. De skattemässiga underskotten förväntas i sin helhet kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster, främst beroende på operativa driftsöverskott men också från vinster vid försäljning av vindkraftparker. Därutöver förväntas de skattemässiga underskotten kunna utnyttjas mot upplösning av gjorda överavskrivningar på materiella anläggningstillgångar. Underskottsavdragen har ingen tidsbegränsning för dess utnyttjande.
2) Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat avser koncernens säkringsreserv hänförlig till ränte-, el- och valutaterminskontrakt.
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar | 106 | 94 |
| Poster hänförliga till innehavet i intressebolag | 1 | -25 |
| Reavinst vid avyttring av anläggningstillgångar | -12 | – |
| Nedskrivning optionslikvider | – | -2 |
| Summa | 94 | 68 |
| Byggnader och mark 1) |
Vindkraft, fundament och elanläggning |
Inventarier, verktyg och installationer |
pågående ny anläggningar 2) |
Förskott och | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 3 | 3 | 2 111 | 2 071 | 85 | 83 | 501 | 252 | 2 700 | 2 409 |
| Inköp/investeringar 3) | 0 | 0 | 99 | 14 | 7 | 1 | 6 | 292 | 112 | 294 |
| Försäljningar/utrangeringar 4) | -1 | – | -73 | – | -10 | -1 | -80 | -2 | -164 | -3 |
| Omklassificeringar | – | – | 290 | 39 | – | 1 | -290 | -41 | – | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 2 | 3 | 2 427 | 2 111 | 82 | 85 | 137 | 501 | 2 648 | 2 700 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar |
0 | 0 | -274 | -191 | -41 | -29 | -25 | -27 | -340 | -247 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | -95 | -84 | -9 | -12 | -2 | 2 | -106 | -94 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | – | 2 | – | 4 | – | 0 | 0 | 6 | 0 |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | -367 | -274 | -46 | -41 | -26 | -25 | -440 | -340 |
| Utgående planenligt restvärde 5) | 2 | 3 | 2 060 | 1 837 | 36 | 44 | 111 | 476 | 2 209 | 2 360 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1 mkr (1). Taxeringsvärdet för koncernens fastigheter uppgår till 1 mkr (2), varav 0 mkr (1) utgör taxeringsvärde för mark.
2) I pågående nyanläggningar ingår förskott avseende materiella anläggningstillgångar om 0 mkr (–).
3) I årets investeringar ingår aktiverad ränta med 1 mkr (1) beräknad utifrån en genomsnittlig räntesats på 3,2% (3,0).
4) Försäljning/utrangering 80 mkr avser en tidigare uppbokad, ej betald tilläggsköpeskilling för bolagsförvärvet av Solberg Vindkraft AB 2012. Tilläggsköpeskillingen har avtalats bort i sin helhet vilket redovisas som en utrangering.
5) Av ovan materiella anläggningstillgångar så utgör de uthyrda vindkraftsparkerna; 1 706 mkr (879) i anskaffningsvärde, -285 mkr (-80) i ackumulerade avskrivningar. Årets avskrivningar på uthyrda vindkraftsparker uppgår till 66 mkr (35).
Tidigare tecknat ramavtal med GE Energy har ersatts med ett nytt, vilket medför ramavtalsenliga åtaganden att förvärva ett visst antal vindkraftverk under år 2015. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kostnader för bolaget uppkomma till ett maximalt belopp om 10 mkr (21) under 2015. Bolaget avser att löpande teckna avtal med leverantörer för den fortsatta utbyggnaden fram till och med 2017.
Koncernen leasar en kran och en lastbil enligt icke uppsägningsbara leasingavtal där leasingperioden uppgår till 8 år. Dessutom leasas tjänstebilar enligt uppsägningsbara leasingavtal med leasingperiod om 3 år. I planenligt restvärde ingår finansiella leasingkontrakt om 30 mkr (35).
Bolaget har ingått operationella leasingavtal, huvudsakligen arrenden för mark i samband med uppförande av vindkraftverk, med minimileasingbetalningar enligt nedan. Årets kostnader för operationella leasingavtal uppgår till 18 mkr (17), varav variabla avgifter uppgår till 14 mkr (14) och minimileasingersättningar uppgår till 4 mkr (3).
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 4 | 3 |
| Inom 2 till 5 år | 14 | 12 |
| Inom 6 till 20 år | 39 | 33 |
| Summa | 57 | 48 |
Kostnad för markarrenden har baserats på minimileasingavgifter för vindkraftverk i drift eller under byggnation, samt för avtal där samtliga tillstånd för uppförande av vindkraftverk har erhållits. Minimileasingavgifterna är indexerade och justeras i efterhand med faktisk förändring av KPI, vilket kan både öka och minska avgiften. Beloppen i tabellen förutsätter oförändrat index i framtiden. Därutöver utgår rörlig avgift baserad på intäkten av producerad el.
Bolaget har också ingått operationella leasingavtal som leasegivare avseende uthyrning av vindkraftparker. Dessa avtal belöper samtliga på maximalt 12 månader och hela leasingavgiften är variabel och baseras på faktisk produktion i vindkraftsverken, det finns inte någon minimileaseavgift i avtalen. Leasingavgiften intäktsförs i takt med faktisk
produktion. Avseende upplysningar om de uthyrda tillgångarnas bokförda värde se ovan under tabellen punkten 5).
| Innehav i intressebolag | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 6 | 69 |
| Andel i intressebolags resultat | -27 | 16 |
| Eliminering interntransaktioner | – | -18 |
| Kursdifferenser | 5 | 2 |
| Derivatposter | 16 | -63 |
| Utgående bokfört värde | – | 6 |
| Resultat i intressebolag | ||
| Andel i intressebolags resultat (netto efter skatt 22%) |
-27 | 16 |
| Finansiella intäkter från intressebolag (brutto före skatt) |
26 | 16 |
| Summa | -1 | 32 |
Finansiella intäkter från intressebolag är hänförliga till lämnade aktieägarlån som anses vara en långsiktig investering i intressebolag och därmed anses ha samma karaktär som tillskjutet eget kapital.
Koncernens innehav i intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden innefattar 50% innehav i Sirocco Wind Holding AB (se not 9 på sidan 90). Intresseföretaget har aktiekapital som består enbart av stamaktier vilka ägs direkt av koncernen. Sirocco Wind Holding AB bedriver sin verksamhet i Sverige. Sirocco Wind Holding AB är ett privat företag och det finns inga noterade priser tillgängliga för dess aktier.
Nedan visas finansiell information i sammandrag om Sirocco Wind Holding AB, vilka redovisas med kapitalandelsmetoden. Informationen avser de belopp som redovisas i intresseföretagets bokslut (inte Arise ABs andel av dessa belopp) justerade för skillnader i redovisningsprinciper mellan koncernen och intresseföretaget. Omräkning har skett till balansdagskurserna 9,416 SEK/EUR (8,8498) och genomsnittskurserna 9,1076 SEK/EUR (8,6494) och beloppen redovisas i mkr.
| Sammandragen information från balansräkningen |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 3 062 | 3 010 |
| Omsättningstillgångar | 127 | 164 |
| Summa tillgångar | 3 189 | 3 174 |
| Långfristiga skulder | 3 041 | 2 959 |
| Kortfristiga skulder | 28 | 50 |
| Summa Skulder | 3 069 | 3 009 |
| Nettotillgångar | 120 | 165 |
| Sammandragen information från resultat och totalresultat |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Summa intäkter | 274 | 281 |
| Summa årets resultat | -54 | 33 |
| Övrigt totalresultat | 4 | 66 |
| Summa totalresultat | -50 | 99 |
| Erhållna utdelningar från intresseföretag |
– | – |
De väsentligaste finansiella riskerna som koncernen exponeras för är energiprisrisk, valutarisk, ränterisk, finansieringsrisk, kapitalrisk och kreditrisk.
Det övergripande syftet med koncernens finansiella riskhantering är att identifiera och kontrollera koncernens finansiella risker. Riskhanteringen är centraliserad till moderbolagets finansfunktion. Alla finansiella risker som finns eller uppstår i koncernens dotterbolag hanteras av den centrala finansfunktionen.
Den mest väsentliga risken och den risk som har störst påverkan på koncernresultatet är elprisrisken. Risken uppkommer i de fall elförsäljningen inte är prissäkrad vilket gör att prisförändringar på elmarknaden får en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat. Syftet med koncernens prissäkringsstrategi är att genom prissäkringar minska risken för svängningar i koncernens resultat.
Inom marknaden för elförsäljning varierar elpriserna över tiden och koncernens strävan är att levererad el, vid leveranstillfället, till viss del ska vara prissäkrad. I finanspolicyn görs en uppdelning mellan vindkraftprojekt som ska byggas i framtiden, där bolaget har egna medel att finansiera egenkapitaldelen (portfölj A), och projekt av färdiga och övertagna vindkraftparker (portfölj B).
Portfölj A kan säkras inom en fallande 5-årsgräns upp
till maximalt 60%. Säkring av prisrisken kan alltså ske upp till 5 år innan leverans av samma volym el ska ske. Någon nedre gräns är inte fastställd då bolaget inte ska tvingas att göra låga och ofördelaktiga prissäkringar till denna portfölj.
För portfölj B gäller att säkring ska ske med minst 30% och maximalt 75% där nedre tidsgräns är 3 år och övre tidsgräns är 10 år på rullande basis. Prissäkringen ska vid varje tillfälle vara inom angiven prissäkringskanal. Resterande volym, som inte är prissäkrad, säljs till rörligt pris.
Prissäkringar kan både ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare och finansiellt genom att teckna elderivat på den Nordiska elbörsen (Nord Pool), hos bank (t.ex. DNB) eller annan motpart som handlar med finansiella säkringar (t.ex. Axpo). Sedan 2013 sker prissäkringar även genom uthyrning av vindkraftparker.
I det fall leverans av el prissäkras innan aktuell produktionskapacitet driftsatts uppstår en volymrisk, dvs. risken att produktion uteblir eller försenas. Risk kan också uppstå i det fall produktionen, på grund av låg eller ingen vind och/eller produktionsstörningar, understiger fasta leveransåtagande i de bilaterala kontrakten. Kompletterande el måste då köpas via Nord Pool till då rådande marknadspris vilket kan vara högre än försäljningspris i det fasta leveranskontraktet. Koncernen strävar efter att i första hand prissäkra icke driftsatt produktion via bilaterala kontrakt där volymrisken kan begränsas. I andra hand, och förutsatt att detta ger en högre intäkt, utnyttjas finansiell prissäkring via Nord Pool. Finansiell prissäkring av icke driftsatt produktion får dock aldrig överskrida 25% av planerad årsproduktion. Resterande del, upp till önskad prissäkringsnivå, prissäkras via bilaterala kontrakt.
Prissäkringar via olika typer av finansiella derivat ska utföras så att säkringsredovisning enligt IFRS9 uppfylls. Derivaten marknadsvärderas i balansräkningen och orealiserade värdeförändringar tas över balansräkningen och i övrigt totalresultat och säkringsreserv i eget kapital. När den hedgade positionen resultatredovisas förs resultatet av derivattransaktionen om från eget kapital till resultaträkningen för att möta resultatet för den hedgade positionen.
Prissäkringar via Nord Pool sker som regel i prisområde Norden, så kallat Systempris, jämfört med faktisk produktion och leverans som sker i det prisområde respektive vindkraftpark är etablerad. I samband med prissäkringar över Nord Pool ska strävan vara att även prisområdesrisken elimineras genom handel med så kallade CFD (Contracts For Difference).
I elrelaterade frågor samarbetar koncernen med Scandem som, förutom att bistå i elhandel och elfrågor i övrigt, även hanterar koncernens behov av balanskraft. Detta behov uppstår vid de tillfällen då faktisk fysisk leverans av elektricitet avviker från prognostiserad leverans. Mellanskillnaden, plus eller minus, hanteras som så kallad balanskraft genom Scandems försorg. Genom sammanlagring med Scandems övriga kunder uppnås som regel en lägre balanskraftkostnad jämfört med om Arise skulle hanterat denna själv.
Elcertifikaten skiljer sig mot elpriset framför allt genom att certifikaten kan sparas och lagras. Certifikaten intäktsförs i samband med produktionen av motsvarande el och erhålls fysiskt från Energimyndigheten månaden efter intjänandet. Detta innebär att en fysisk leverans av elcertifikat måste ske vid senare tidpunkt än både intjänandet och erhållandet. Elcertifikatprisrisk uppkommer i de fall certifikatförsäljningen inte är prissäkrad och prisförändringar på certifikatmarknaden kommer därmed att ha en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat.
Prissäkringar av elcertifikat kan endast ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare. Huvuddelen av leveransen av elcertifikat sker normalt i samband med den årliga avräkningen i mars som sammanfaller med certifikatpliktigas årsdeklaration. Prissäkringsperioden för ett kalenderår löper därför från april till mars. En viss andel av elcertifikaten måste därför lagras så att ett "säkerhetslager" av elcertifikat kan byggas upp för att säkerställa att leverans i enlighet med prissäkringsavtalen kan ske fram till mars året efter kalenderåret. Löpande försäljning kan därför endast ske av certifikat som innehas utöver "säkerhetslagret". Sedan 2013 sker prissäkringar även genom uthyrning av vindkraftparker.
Även inom marknaden för elcertifikat varierar priserna över tiden och koncernens strävan är att elcertifikaten ska prissäkras enligt samma principer som för elen enligt beskrivningen ovan. Resterande volym som inte är prissäkrad kan säljas till rörligt spotmarknadspris på SKM:s (Svensk Kraftmäkling) handelsplats. Eftersom elcertifikat kan lagerföras uppstår en prisrisk i lager avseende de certifikat som inte prissäkrats och löpande säljs, det så kallade "spotlagret".
Koncernens valutariskexponering uppstår huvudsakligen genom försäljning av el på elmarknaden Nord Pool (transaktionsexponering), inköp av vindraftverk samt omräkning av balansposter i utländsk valuta (omräkningsexponering). Samtliga av dessa transaktioner sker väsentligen i EUR. Säkring av vindkraftverksinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto.
Valutaexponeringen på försäljningssidan uppstår då el säljs i EUR på Nord Pool eller via bank. Försäljning av eloch elcertifikat, uthyrning av vindkraftanläggningar samt bilaterala försäljningskontrakt tecknade direkt med slutanvändare av elenergin sker dock normalt i SEK och ger därför inte upphov till några valutaexponeringar. Om ett bilateralt avtal tecknas i EUR uppstår en valutariskexponering.
Bolagets policy är att dagliga leveranser av el inte valutasäkras. Skälet till detta är att produktionen varierar med vindförhållandet aktuell dag eller timme och därmed också är svår att förutse. Däremot bör den el som säkras finansiellt i EUR även valutasäkras. Valutasäkring kan ske på månadsvis eller kvartalsvis prissäkrade belopp. Bolagets policy är således att spotförsäljning av el i EUR varken prissäkras eller valutasäkras. Eftersom bolaget också har löpande utbetalningar i EUR av bl.a. servicekostnader till turbinleverantörer, uppnås därmed en naturlig säkring av flödet av EUR. En eventuell överlikviditet i EUR ska löpande säljas.
Koncernen använder sig av valutaterminskontrakt vid hantering av valutariskexponering och tillämpar säkringsredovisning avseende kontrakterade framtida betalningsflöden samt omräkning av finansiella tillgångar och skulder. Arise nettoflöde i utländska valutor utgörs i all väsentlighet endast av EUR. Kursdifferenser på rörelseskulder bokförs tillsammans med investeringen. Resultatet av valutaterminskontrakt som innehas för säkringsändamål redovisas som nettoomsättning. Kursdifferenser på finansiella skulder och fordringar redovisas i finansnettot.
Finansiella och andra rörelserelaterade tillgångar och skulder i utländsk valuta uppkommer i all väsentlighet endast vid inköp av vindkraftverk och andra elanläggningar, vilka normalt kurssäkras med valutaterminskontrakt. Genom investeringen i Jädraåsprojektet uppkom en valutaexponering då intressebolagens redovisningsvaluta är EUR. Denna exponering har till viss del säkrats genom att de parker som byggdes under 2013 finansierades genom banklån i EUR. Övriga poster är inte väsentliga och valutasäkras ej.
Ränterisken definieras som risken för en resultatförsämring orsakad av en förändring i marknadsräntorna. Koncernens finanspolicy anger riktlinjer för räntebindning (duration). Målsättningen för hanteringen av ränterisk är att minska negativa effekter av marknadsränteförändringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan kostnadseffektiv upplåning och riskexponeringen mot en negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Säkring av räntebindningstid sker genom ränteswappar som omfattar delar av den långfristiga upplåningen, se Not 18.
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande | Icke ränte- bärande |
Räntebärande | Icke ränte- bärande |
|||
| Fast ränta | Rörlig ränta | Fast ränta | Rörlig ränta | |||
| Långfristiga fordringar | 415 | 53 | 369 | 43 | ||
| Spärrade likvida medel | 23 | 88 | ||||
| Kortfristiga fordringar | 27 | 31 | 37 | 50 | ||
| Likvida medel | 157 | 191 | ||||
| Långfristiga skulder | -1 521 | -60 | 24 | -1 304 | -306 | 22 |
| Kortfristiga skulder | -66 | -6 | -136 | -107 | -272 | |
| Totalt | -1 145 | 114 | -28 | -898 | -134 | -179 |
En förändring av någon av de nedanstående variablerna påverkar resultatet 2014 före skatt (i mkr) enligt följande:
| Variabel | Förändring | Påverkan resultat före skatt |
|---|---|---|
| Produktion | 10% | +/- 22 |
| Elpris | 10% | +/- 5 |
| Elcertifikatpris | 10% | +/- 8 |
| Räntekostnad | 1%-enhet | +/- 17 |
| Investeringskostnad | 10% | +/- 1 |
| EUR/SEK för investeringar | 10% | +/- 1 |
| EUR/SEK för elpriser | 10% | +/- 3 |
Koncernens mål avseende kapitalstruktur är att trygga förmågan att fortsätta verksamheten för att kunna generera avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utfärdande av nya aktier, emittering av företagsobligationer eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen. Se även upplysning om utdelningspolicy och soliditetsmål på sidan 99. Koncernens soliditetsmål uppgår till 25%, utfall per den 31 december 2014 var 39,7% (38,4).
Finansieringsrisken definieras som risken för att ej kunna uppfylla betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla finansiering. Koncernens målsättning är att alltid ha mer än en kreditgivare som är villig att erbjuda finansiering till marknadsmässiga villkor. Koncernens policy anger att en likviditetsberedskap uppgående till 100 mkr alltid ska finnas tillgänglig.
Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljer sina åtaganden. Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av den centrala finansfunktionen genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter samt genom god kommunikation. Koncernens totala kreditrisk kommer att vara fördelad på ett fåtal kunder som kommer att stå för en förhållandevis stor andel av koncernens kundfordringar. Samtliga kunder är väl genomlysta, inklusive marknadsplatsen Nord Pool.
Vid perioder av tillfällig överlikviditet kan viss del investeras i syfte att erhålla ökad avkastning. Sådana placeringar kan endast ske i av styrelsen fastställda placeringar med låg motpartsrisk. Placering får endast ske i bankkonto (specialinlånings-, företags- eller placeringskonto), statsskuldväxlar eller certifikat om kreditbetyget för motparten är minst A3/A– enligt Moody's eller Standard & Poor's kreditbedömningar. Dock är investeringar i komplexa finansiella produkter inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg.
I de fall verkligt värde avviker ifrån bokfört värde, lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. De finansiella instrumenten värderade till verkligt värde utgör samtliga nivå 2 i verkligt värdehierarkin. De olika nivåerna definieras enligt följande:
• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
Säkringsreserven utgörs av ränte-, el- och valutaterminskontrakt samt nettoinvestering i utländsk verksamhet. I enlighet med finanspolicyn ska viss del av koncernens transaktionsexponering säkras genom att framtida kontrakterade betalningsflöden el- och valutakurssäkras med hjälp av el- och valutaterminskontrakt. Ingångna kontrakts löptid har upptagits med förfallotidpunkt som motsvarar underliggande kontrakterade order och betalningsflöden.
Tabellen nedan visar en sammanställning över koncernens utestående derivatkontrakt per 31 december.
| Avrundat till mkr | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Elterminer | 83 | 4 |
| Valutaterminer, SEK/EUR | – | -1 |
| Ränteswappar | -208 | -130 |
| Utestående derivatkontrakt | -125 | -126 |
Beräknat verkligt värde baseras på marknadsmässiga noteringar och allmänt vedertagna värderingsmetoder. Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position finns motflöde i SEK. Den ineffektiva
delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar utgör 0 mkr (–).
Det nominella beloppet för utestående elterminskontrakt inklusive hälften av elterminskontrakten för Jädraås uppgick till 380 mkr (376). De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna av elförsäljning, förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande tre åren. Vinster och förluster på elterminskontrakt, vilka redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick till 0 mkr (-9). De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande två åren. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt, vilka redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal inklusive hälften av ränteswapparna för Jädraås uppgick till 2 433 mkr (2 064). De fasta räntorna varierar mellan 4,2 och 8,1% (3,2 och 7,1). De viktigaste rörliga räntorna är Stibor och Euribor. Vinster och förluster på ränteswappar som redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att upplåningen återbetalats.
| PRISSÄKRINGAR PER 31 DECEMBER 2014 | |||
|---|---|---|---|
| 2015 | 2016 | 2017 | |
| Egen produktion, budget, GWh | 411 | 411 | 411 |
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 319 | 136 | 57 |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 95 | 86 | 125 |
| Säkrat elpris, inkl. CFD, SEK/MWh | 388 | 270 | 264 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 220 | 218 | 198 |
| Samägd produktion, budget, GWh | 286 | 286 | 286 |
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 177 | 177 | 177 |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 194 | 243 | 199 |
| Säkrat elpris, inkl. CFD, SEK/MWh | 430 | 434 | 434 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 178 | 198 | 206 |
| 9,4 SEK/EUR kurs |
I nedanstående tabeller framgår det hur de finansiella instrumenten fördelade sig i balansräkningen för 2014 och 2013.
Tillgångar
| Derivat värderat till verkligt värde |
Lånefordringar, kundfordringar |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Intressebolagsandel | -47 | 47 | – |
| Fordran intressebolag | 415 | 415 | |
| Spärrade medel | 23 | 23 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordran intressebolag | 27 | 27 | |
| Kundfordringar | 3 | 3 | |
| Derivattillgångar | 1 | – | 1 |
| Övriga fordringar | 24 | 24 | |
| Likvida medel | 157 | 157 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 | 211 | 212 |
| Summa tillgångar | -46 | 696 | 650 |
| Skulder | Derivat värderat till verkligt värde |
Övriga finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 557 | 1 557 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 72 | 72 | |
| Leverantörsskulder | 19 | 19 | |
| Derivatskulder | 76 | 76 | |
| Övriga skulder | 2 | 2 | |
| Summa kortfristiga skulder | 76 | 93 | 169 |
| Summa skulder | 76 | 1 650 | 1 726 |
Tillgångar
| Derivat värderat till verkligt värde |
Lånefordringar, kundfordringar |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Intressebolagsandel | -63 | 69 | 6 |
| Fordran intressebolag | 369 | 369 | |
| Spärrade medel | 89 | 89 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordran intressebolag | 37 | 37 | |
| Kundfordringar | 16 | 16 | |
| Derivattillgångar | 4 | 4 | |
| Övriga fordringar | 30 | 30 | |
| Likvida medel | -1 | 192 | 191 |
| Summa omsättningstillgångar | 3 | 275 | 278 |
| Summa tillgångar | -60 | 802 | 742 |
| Derivat värderat | Övriga finansiella | ||
|---|---|---|---|
| Skulder | till verkligt värde | skulder | Summa |
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 610 | 1 610 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 107 | 107 | |
| Leverantörsskulder | 42 | 42 | |
| Derivatskulder | 70 | 70 | |
| Övriga skulder | 97 | 97 | |
| Summa kortfristiga skulder | 70 | 246 | 316 |
| Summa skulder | 70 | 1 856 | 1 926 |
Förfallostruktur avseende räntebärande skulder framgår av Not 18, Räntebärande skulder. Övriga finansiella skulder, såsom t.ex. leverantörsskulder, har kontraktsenligt förfallodatum inom 1–60 dagar.
I samband med att bolaget och bolagets verksamhet utvecklas, ökar också möjligheterna att effektivisera och diversifiera kapitalstrukturen genom olika åtgärder såsom emittering av aktier, preferensaktier, företagsobligationer, konvertibler, försäljning av verk eller parker, återbetalning av kapital till aktieägare eller andra åtgärder. Syftet är att upprätthålla en optimal kapitalstruktur. En avvägning måste därför hela tiden göras mellan kostnaden för kapital, finansiell risk, förväntad avkastning och kassaflöde i bolagets investeringar. Kapitalet bedöms på basis av soliditeten där nyckeltalet beräknas som eget kapital dividerat med totala tillgångar. En soliditet överstigande 25% eftersträvas och per den 31 december 2014 uppgick soliditeten till 39,7% (per den 31 december 2013 var den 38,4%).
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 23 | 88 |
| Övriga fordringar | 1 | 1 |
| Summa | 24 | 89 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 17 | 26 |
| Reservdelar | 3 | 1 |
| Summa | 20 | 27 |
Varulager redovisas enligt principer beskrivna i Not 1.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Aktuella skattefordringar | 4 | 3 |
| Övriga fordringar | 24 | 26 |
| Summa | 28 | 29 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 5 | 16 |
| Reservering för osäkra fordringar | -2 | – |
| Kundfordringar – netto | 3 | 16 |
| Fordringar på närstående (Not 22) | 442 | 406 |
| Övriga fordringar (Not 12) | 1 | 1 |
| Övriga fordringar (Not 14) | 28 | 29 |
| Avgår långfristig del | -415 | -369 |
| Kortfristig del | 59 | 84 |
På balansdagen var 5 mkr (2) av kundfordringarna förfallna och reservering för kundförlust har skett med 2 mkr (–). 1 mkr (2) av dessa är fortfarande obetalda på grund av att en av Arise underentreprenörer har inträtt i en ackordssituation. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 3 | 16 |
| 3–6 månader | 2 | – |
| Summa | 5 | 16 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Upplupna el- och certifikatintäkter | 5 | 28 |
| Upplupna ränteintäkter intressebolag |
– | 24 |
| Upplupen utvecklingsersättning | 9 | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 16 | 7 |
| Summa | 30 | 59 |
| Antal registrerade aktier i moderbolaget |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Emitterade per 1 januari | 33 428 070 | 33 428 070 |
| Emitterade per 31 december | 33 428 070 | 33 428 070 |
Samtliga aktier är fullt betalda. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 0,08 kr.
Under åren 2008 och 2013 har det skett utgivning av teckningsoptioner för aktier i Arise AB riktade till anställda samt externa intressenter såsom markägare och rådgivare.
| Externa Intressenter Serie 5 |
Anställda Serie 7 |
Totalt | |
|---|---|---|---|
| Optioner 2008, ej utnyttjade |
192 500 | – | 192 500 |
| Optioner 2013 | – | 6 000 | 6 000 |
| Ger rätt att teckna antal aktier |
962 500 | 6 000 | 968 500 |
| Teckningskurs (kr) | 45 | 30 |
Utestående teckningsoptionsprogram är 2 olika serier. Förvärvspriset på teckningsoptioner riktade till anställda (serie 7) har baserats på beräknat marknadspris vid varje teckningstillfälle enligt Black & Scholes värderingsmodell. Teckningsoptioner till externa intressenter (serie 5) har tilldelats vederlagsfritt. Vid utgivandet har optionerna värderats enligt Black & Scholes och redovisas som del i anskaffningskostnaden för projektportföljen.
En teckningsoption ger innehavaren rätt att under vissa bestämda perioder teckna en aktie i Arise AB till teckningskurs angiven i tabellen ovan.
Optionsserie 5 har inte utnyttjats fram till förfallodagen 28 februari 2015 vilket innebär att vid fullt utnyttjande av tilldelade optioner (serie 7 med 6 000 optioner), uppgår utspädningseffekten till 0,0% av såväl aktiekapital som röster.
Koncernen har tecknat kreditavtal med bank och avtalen innehåller så kallade negativklausuler som ger kreditgivarna möjlighet att säga upp lån som en följd av förändringar av Arise finansiella nyckeltal. Sådana villkor, s.k. kovenanter, motsvarar vad som är sedvanligt förekommande i branschen och omfattar bl.a. krav på viss soliditet, visst förhållande mellan resultat och ränta jämte amorteringar samt viss avsättning på s.k. skuldreservkonto. Inga kovenanter har överträtts under året.
Koncernens totala kreditramar uppgår per 31 december 2014 till 1629 mkr (2 036) och utnyttjas huvudsakligen för verksamhetsfinansiering i form av bank- och obligationslån. Räntebetalningar säkras genom ränteswappar. För närvarande innehas kontrakt med en genomsnittlig räntebindningstid på 2,9 år (3,1). Finansieringskostnaden baseras på fastställd räntebindningstid samt avtalad marginal. Koncernens genomsnittliga effektiva räntesats har under året uppgått till 6,1% (5,4).
| Räntebärande skulder | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Långfristig del | 1 629 | 1 717 |
| Kortfristig del | -72 | -107 |
| Summa | 1 557 | 1 610 |
Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:
| Redovisat värde | Verkligt värde | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Banklån | 208 | 1 330 | 209 | 1 328 |
| Obligationslån | 1400 | 350 | 1403 | 350 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 28 | 37 | 28 | 37 |
| Summa | 1 636 | 1 717 | 1 641 | 1 715 |
Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på en låneränta mellan 2,1% och 6,1%., (2013: 3,0–6,0%) och är i nivå 2 i verkligt-värde-hierarkin.
| Avrundat till mkr | Inom 3 mån | Inom 3 mån–1 år | Inom 2–3 år | Inom 4–5 år | Efter 5 år | Totalt kontrakterat kassaflöde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Banklån* | 25 | 40 | 37 | 160 | 261 | |
| Obligationslån | 25 | 102 | 583 | 1019 | 1729 | |
| Skulder avseende finansiell leasing | 2 | 6 | 13 | 13 | 2 | 35 |
| Leverantörsskulder | 19 | 19 | ||||
| Ränteterminskontrakt* | ||||||
| Totalt | 45 | 133 | 635 | 1069 | 162 | 2044 |
* Vid beräkning av räntebetalningar för banklån har i räntan beaktats effekten av ränteswappar utifrån aktuell situation vid årsbokslutet.
Det säkerställda obligationslånet är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och är på nominellt 1100 mkr och löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) + 3,00 procentenheter. Obligationslånet förfaller i april 2019.
Det icke säkerställda obligationslånet är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och är på nominellt 350 mkr och löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) + 6,00 procentenheter. Obligationslånet förfaller i september 2017.
Posten avser reservering för återställningskostnader avseende driftsatta vindkraftverk.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Upplupna finansiella kostnader | 20 | 9 |
| Upplupna personrelaterade kostnader |
9 | 17 |
| Övriga upplupna kostnader | 10 | 16 |
| Summa | 39 | 42 |
| Ställda säkerheter | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Pantsatta aktier i dotterbolag | 741 | 608 |
| Säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk, arrenden och verksamhetsrelaterade avtal |
2 075 | 2 055 |
| Finansiella leasingkontrakt | 30 | 35 |
| Summa | 2 846 | 2 698 |
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå. Se Not 9.
Arise AB samäger Sirocco Wind Holding AB till 50% med Sydvästanvind AB (50%), som i sin tur kontrolleras av det engelska bolaget Platina Partners LLP.
Sirocco Wind Holding AB äger 100% av holdingbolaget JVAB Holding AB, som i sin tur äger 100% av Jädraås Vindkraft AB. Sirocco Wind Holding AB äger också 100% av holdingbolaget HKAB Holding AB, som i sin tur äger 100% av Hällåsen Kraft AB. Tillsammans bildar denna bolagsgrupp det som har benämnts "Jädraåsparken", som består av 66 st. verk om totalt 203MW i Jädraås utanför Gävle.
| Följande transaktioner har skett med närstående |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Projektledning och administrativa tjänster |
3 | 4 |
| Utvecklingsersättning | – | 41 |
| Summa | 3 | 45 |
Försäljning av projektledning och administrativa tjänster har skett till avtalat fast pris baserat på marknadsmässiga villkor. Några inköp av varor och tjänster har inte gjorts.
| Lån till närstående | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Utlåning till intressebolag: | ||
| Vid årets början | 406 | 373 |
| Upplupen ränta från föregående år | 51 | 23 |
| Kursdifferenser | 26 | 11 |
| Lån som utbetalats under året | -41 | – |
| Vid årets slut | 442 | 406 |
| Varav långfristig del: | 415 | 369 |
| Varav kortfristig del | 27 | 37 |
Långfristiga fordringar på närstående i form av aktieägarlån till bolag inom Sirocco-koncernen saknar förfallodag. De verkliga värdena på dessa lån baseras på diskonterade kassaflöden till en räntesats om ca 6%. Diskonteringsräntan motsvarar Euribor plus lämplig kreditbedömning vilket har bedömts marknadsmässigt. Upplupen ränta på bokslutsdagen uppgick till 26 mkr (24) vilket har redovisats i årets resultat.
Beträffande ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till Not 4.
Några fordringar eller skulder vid årets slut till följd av försäljning och köp av varor och tjänster finns inte att redovisa.
Arise har tecknat ett 5-årigt förvaltningsavtal med Storrun Vindkraft AB om totalt 30MW. Avtalet har tecknats till följd av att Prime Super, en australiensk fond förvaltad av Whitehelm Capital, har förvärvat Storrun Vindkraft AB. Arise har därmed ca 450MW under drift och förvaltning, varav ca 260MW utgörs av Arise egen produktionsportfölj. Den beräknade produktionen från den totalt förvaltade produktionsportföljen uppgår årligen till ca 1,1 TWh (motsvarande knappt 10% av Sveriges totala vindkraftsproduktion under 2014).
Arise har återköpt ytterligare obligationer till ett nominellt värde om 18 mkr. Återköpet gäller bolagets icke säkerställda obligation om 350 mkr. Syftet med återköpet är att minska bruttoskulden och förbättra Arise räntenetto. Efter återköpet uppgår Arise innehav av ovan nämnda obligation till 50 mkr.
| Avrundat till mkr | NOT | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Försäljning av el och elcertifikat | 159 | 187 | |
| Uthyrning vindkraft | 139 | 32 | |
| Försäljning tjänster, egna anställda | 9 | 13 | |
| Utvecklingsersättning | 9 | 43 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 35 | |
| Summa intäkter | 2 | 321 | 310 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 9 | 7 | |
| Inköp av el och elcertifikat | -160 | -211 | |
| Hyra av vindkraft | -139 | -32 | |
| Personalkostnader | 3 | -22 | -35 |
| Övriga externa kostnader | 4 | -35 | -48 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | -27 | -9 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 7 | -4 | -3 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -31 | -12 | |
| Finansiella intäkter | 5 | 63 | 48 |
| Finansiella kostnader | 5 | -69 | -29 |
| Resultat efter finansiella poster | -36 | 7 | |
| Koncernbidrag | 66 | -5 | |
| Resultat före skatt | 29 | 2 | |
| Inkomstskatt | 6 | -7 | -1 |
| Årets resultat och totalresultat | 23 | 1 |
| Avrundat till mkr | NOT | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 89 | 90 |
| Aktier i dotterbolag | 8 | 1 952 | 115 |
| Fordran koncernbolag | 75 | 302 | |
| Innehav i intressebolag | 9 | 89 | 89 |
| Fordran intressebolag | 22 | 415 | 372 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 24 | 30 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 10 | 10 | 10 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 655 | 1 008 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 11 | 3 | 16 |
| Fordringar på koncernföretag | 93 | 476 | |
| Fordringar på intressebolag | 22 | 27 | 34 |
| Kundfordringar | 0 | 19 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 12 | 21 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 11 | 44 |
| Likvida medel | 107 | 85 | |
| Summa omsättningstillgångar | 253 | 695 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 908 | 1 703 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 3 | 3 | |
| Reservfond | 0 | 0 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 1 367 | 1 367 | |
| Ansamlad förlust | -101 | -102 | |
| Årets resultat | 23 | 1 | |
| Summa eget kapital | 1 292 | 1 269 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 13 | 1 349 | 350 |
| Summa långfristiga skulder | 1 349 | 350 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristig del obligationslån | 13 | 50 | – |
| Skulder till koncernföretag | 184 | – | |
| Leverantörsskulder | 11 | 44 | |
| Övriga skulder | 1 | 19 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 14 | 23 | 21 |
| Summa kortfristiga skulder | 267 | 84 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 908 | 1 703 | |
| Ställda säkerheter | 16 | 1927 | 98 |
| Ansvarsförbindelser | 16 | Inga | Inga |
| Avrundat till mkr | NOT | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | -31 | -12 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 15 | 4 | -3 |
| Betald skatt | 1 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
-26 | -15 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/minskning (+) av varulager | 13 | 0 | |
| Ökning (–)/minskning (+) av rörelsefordringar | 26 | -32 | |
| Ökning (+)/minskning (–) av rörelseskulder | 11 | 17 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 23 | -30 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investering/försäljning av materiella anläggningstillgångar | -4 | -13 | |
| Investering i dotterbolag | -1 043 | -57 | |
| Investering i övriga finansiella anläggningstillgångar | – | -34 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 047 | -104 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Obligationslån | 999 | – | |
| Betald ränta | -72 | -25 | |
| Erhållen ränta | 56 | 1 | |
| Erhållet koncernbidrag | 64 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 1 046 | -24 | |
| Årets kassaflöde | 23 | -158 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 85 | 242 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 107 | 85 |
| Avrundat till mkr | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Överkurs- fond |
Ansamlad förlust |
Totalt eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2013-01-01 | 3 | 0 | 1 367 | -102 | 1 268 | |
| Årets resultat och totalresultat | 1 | 1 | ||||
| Teckningsoptioner | 0 | 0 | ||||
| Utgående balans per 2013-12-31 | 3 | 0 | 1 367 | -101 | 1 268 | |
| Ingående balans per 2014-01-01 | 3 | 0 | 1 367 | -101 | 1 268 | |
| Årets resultat och totalresultat | 0 | 23 | 23 | |||
| Utgående balans per 2014-12-31 | 3 | 0 | 1 367 | -78 | 1 292 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen. Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IAS 39 vilket innebär att finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Övriga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla moderbolaget. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period elen producerats. Dessutom ingår bland intäkterna även intäkter från uthyrda produktionsanläggningar. Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Intäkter från upparbetade projekteringskostnader och pågående anläggningar som fakturerats Wind Farm-bolag redovisas netto i resultaträkningen.
Skattelagstiftningen medger avsättning till särskilda reserver och fonder vilka redovisas separat i moderbolaget. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera
och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses. För den händelse att verksamheten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattning blir aktuell.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen och skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen. Aktieägartillskotten redovisas som ökning av andelar i dotterbolag.
Intäkterna omfattar försäljning av producerad el, försäljning av elcertifikat, intäkter för såld men ej producerad el samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion, intäkter från uthyrda produktionsanläggningar, konsultkostnader som har fakturerats internt inom koncernen samt utvecklingsersättning. Resultat av finansiella derivat redovisas netto med 6 mkr (7).
För personalrelaterad information – se Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 0,5 | 0,6 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,2 | 0,3 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,1 |
| Övriga tjänster | 0,1 | 0,4 |
| Summa | 0,9 | 1,4 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Utdelning från dotterbolag | – | 198 |
| Nedskrivning av dotterbolagsaktier | – | -198 |
| Ränteintäkter | 37 | 37 |
| Kursvinster | 27 | 11 |
| Summa finansiella intäkter | 63 | 48 |
| Räntekostnader | -69 | -29 |
| Summa finansiella kostnader | -69 | -29 |
| Skatt på årets resultat | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | -7 | -1 |
| Redovisad skatt | -7 | -1 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjade underskottsavdrag |
24 | 30 |
| Summa bokförd uppskjuten skatt | 24 | 30 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 30 | 31 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat |
-7 | -1 |
| Utgående värde, netto | 24 | 30 |
| Byggnader och mark 1) |
Inventarier, verktyg och installationer |
Förskott och pågående ny anläggningar 2) |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 3 | 3 | 18 | 18 | 105 | 93 | 126 | 114 |
| Inköp/investeringar | – | – | 4 | 0 | 3 | 14 | 8 | 14 |
| Försäljningar/utrangeringar | -1 | -5 | – | -2 | -6 | -2 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 2 | 3 | 17 | 18 | 108 | 105 | 127 | 126 |
| Ingående ackumulerade av och nedskrivningar |
0 | 0 | -13 | -10 | -23 | -24 | -36 | -34 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | -2 | -3 | -2 | 1 | -4 | -3 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | 3 | 0 | 0 | – | 3 | 0 |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | -12 | -13 | -25 | -23 | -38 | -36 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 | 3 | 5 | 5 | 83 | 81 | 89 | 90 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1 mkr (1). Taxeringsvärdet för moderbolagets fastigheter uppgår till 1 mkr (2), varav 0 mkr (1) utgör taxeringsvärde för mark.
2)I pågående nyanläggningar ingår förskott avseende materiella anläggningstillgångar om 0 mkr (–).
Tidigare tecknat ramavtal med GE Energy har ersatts med ett nytt vilket medför ramavtalsenliga åtaganden att förvärva visst antal vindkraftverk under år 2015. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kostnader för bolaget uppkomma till ett maximalt belopp om 10 mkr (21) under 2015. Bolaget avser att löpande teckna avtal med leverantörer för den fortsatta utbyggnaden fram till och med 2017.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 115 | 292 |
| Investering i dotterbolag | 1837 | 21 |
| Nedskrivning av aktier | – | -198 |
| Utgående bokfört värde | 1952 | 115 |
| Namn | Organisa- tionsnr |
Säte | Antal aktier |
Ägd andel i % |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arise Elnät AB | 556747-2641 | Halmstad | 1 000 | 100% | 3 | 3 |
| Arise Drift och Förvaltning AB | 556756-2730 | Halmstad | 1 000 | 100% | 4 | 4 |
| Arise Kran AB | 556758-8966 | Halmstad | 1 000 | 100% | 7 | 5 |
| Arise JV AB | 556758-8891 | Halmstad | 1 000 | 100% | 3 | 2 |
| Arise Wind Farm 2 AB | 556758-9113 | Halmstad | 1 000 | 100% | 98 | 166 |
| Arise Wind Farm 9 AB | 556833-5813 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 1 AB | 556869-2114 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 2 AB | 556867-9913 | Halmstad | 500 | 100% | 8 | 8 |
| Arise Wind HoldCo 3 AB | 556867-9798 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 4 AB | 556868-0069 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 2 |
| Arise Wind HoldCo 5 AB | 556867-9764 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 6 AB | 556868-0051 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 7 AB | 556867-9756 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 8 AB | 556868-0010 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 9 AB | 556758-8909 | Halmstad | 1 000 | 100% | 1829 | 1785 |
| Summa | 1952 | 1975 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 89 | 89 |
| Investering i intressebolag | – | 0 |
| Utgående bokfört värde | 89 | 89 |
| Namn | Organisa- tionsnr |
Säte | Antal aktier |
Ägd andel i% |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sirocco Wind Holding AB | 556864-8058 | Stockholm | 6 000 | 50% | 89 | 60 |
| – JVAB Holding AB | 556864-2069 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
| – Jädraås Vindkraft AB | 556733-6481 | Stockholm | 1 000 | 100% | – | – |
| – HKAB Holding AB | 556864-2051 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
| – Hällåsen Kraft AB | 556864-2077 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
| Summa | 89 | 60 |
Bolagen listade nedanför Sirocco Wind Holding AB är helägda bolag till detta bolag.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 9 | 9 |
| Övriga aktier och andelar | 1 | 1 |
| Utgående bokfört värde | 10 | 10 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Elcertifikat | – | 16 |
| Reservdelar | 3 | – |
| Summa | 3 | 16 |
Varulager redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper beskrivna i Not 1.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Upplupna el- och certifikatintäkter | – | 15 |
| Upplupna ränteintäkter | – | 24 |
| Upplupen utvecklingsersättning | 10 | – |
| Förutbetalda kostnader | 1 | 5 |
| Summa | 11 | 44 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Obligationslån | 1418 | 350 |
| Bankavgifter | -19 | – |
| 1399 | 350 | |
| Kortfristig del | -50 | – |
| Långfristig del | 1349 | 350 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Upplupna personrelaterade kostnader |
6 | 11 |
| Upplupna räntekostnader | 16 | 6 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 | 4 |
| Summa | 23 | 21 |
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar |
4 | 2 |
| Kursdifferenser i utländska investeringar |
– | – |
| Koncernbidrag | – | -5 |
| Summa | 4 | -3 |
| Ställda säkerheter | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 1 927 | 98 |
| Summa | 1 927 | 98 |
| Ansvarsförbindelser | – | – |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå. Se Not 7.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Försäljning av varor och tjänster till dotterbolag |
52 | 43 |
| Inköp av varor och tjänster från dotterbolag |
242 | 233 |
| Transaktioner med övriga ledande befattningshavare |
– | – |
Moderbolagets överlåtelse av projekt och debitering av tjänster till dotterbolag uppgår till 52 mkr (43). Försäljning av tjänster utgörs huvudsakligen av konsultintäkter bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader. Moderbolagets inköp av varor och tjänster från dotterbolag uppgår till 242 mkr (233) och utgörs av el och elcertifikat samt inköp av diverse konsulttjänster.
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner, mellan sig och bolaget, som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren. Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Angående närståendetransaktioner med Siroccokoncernen hänvisas till Not 22 för koncernen.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen samt RFR 1 och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed
att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Halmstad den 25 mars 2015
Joachim Gahm Maud Olofsson Ordförande Ledamot
Peter Gyllenhammar Peter Nygren Jon G Brandsar
Ledamot Ledamot och Ledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 mars 2015 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Arise AB för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 46–92.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Arise AB för år 2014.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi, utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen, granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 mars 2015 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor
Arise AB (publ) ("Arise") är ett publikt svenskt aktiebolag som är noterat vid Nasdaq OMX Stockholm. Arise tillämpar därför Svensk Kod för Bolagsstyrning ("Koden"). Denna rapport om bolagsstyrning har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Koden, 6 kap. 6–9 §§ årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § aktiebolagslagen och avser räkenskapsåret 2014. Arise bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på vår hemsida www.arise.se.
Bolagsstyrningen i Arise följer Koden och utgår således ifrån principer som följer av lag, noteringsavtal, riktlinjer och god praxis. Avvikelser från Koden redovisas löpande i bolagsstyrningsrapporten. Under 2014 har bolaget inte begått några överträdelser av regelverk vid den börs där bolagets aktier är upptagna till handel eller i övrigt av god sed på aktiemarknaden.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister hade Arise ca 2 899 aktieägare per den 31 december 2014. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10% av rösterna utgörs av Claesson och Anderzén med bolag. Mer information om de större aktieägarna finns också på Arise hemsida www.arise.se.
Aktiekapitalet i Arise uppgick per den 31 december 2014 till 2 674 245,60 kronor, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier är av ett och samma slag, och medför således samma rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.
Arise högsta beslutande organ är bolagsstämman. Kallelse till årsstämma, eller extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordning kommer att behandlas, sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare som är upptagna i utskrift från aktieboken och som anmält sitt deltagande i rätt tid, har rätt att delta och rösta på stämman. Det finns inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare får avge. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud.
Bolaget tillämpar inte heller några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Bolagsordningen saknar vidare särskilda bestämmelser om ändring av bolagsordning. Den senaste årsstämman som hölls var årsstämman den 6 maj 2014 i Halmstad. Stämman fattade då beslut om bl.a. inrättande av syntetiskt optionsprogram samt bemyndiganden för styrelsen att fatta beslut om emission av aktier, återköp av egna aktier och överlåtelse av egna aktier. Protokollet från årsstämman återfinns på Arise hemsida. Nästa årsstämma kommer att hållas den 5 maj 2015 i Halmstad. En aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämma kan skicka en skriftlig begäran till Arise AB (publ), Att: Styrelsens ordförande, Box 808, SE-301 18 Halmstad. Begäran måste vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före stämman, eller i vart fall i så god tid att ärendet, om så krävs, kan upptas i kallelsen till stämman.
Vid årsstämman den 6 maj 2014 beslutade stämman att fastställa rutiner för hur en valberedning ska utses inför kommande val och arvodering. Beredningen ska enligt stämmobeslutet bestå av fem ordinarie ledamöter, utsedda av årsstämman 2014. Valberedningen inför årsstämman 2015 har bestått av Johan Claesson (CA m.fl.) Bengt Hellström (Tredje AP-fonden), Leif Jansson (L Energy Holding AB och Ny Holding AB etc.), Unni Hongseth (Statkraft AS) samt styrelsens ordförande Joachim Gahm. Majoriteten av valberedningens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ingen ersättning har utgått till ledamöterna för arbete i valberedningen.
Valberedningen ska enligt Koden ha i uppgift att bereda frågor om val och arvodering inför bolagsstämma. Valberedningen har inför årsstämman den 5 maj 2015 föreslagit omval av styrelseledamöterna Joachim Gahm, Peter Nygren, Maud Olofsson, Jon Brandsar och Peter Gyllenhammar. Vidare har valberedningen föreslagit omval av Joachim Gahm som styrelseordförande. I samband med årsstämman den 5 maj 2015 kommer valberedningen att redogöra för sitt arbete. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen har kunnat vända sig till valberedningens ordförande: Arise AB (publ), Att: Valberedningens ordförande, Box 808, 301 18 Halmstad.
Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning av dess angelägenheter och organisation. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst nio styrelseledamöter. Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter. Vid den senaste årsstämman som hölls den 6 maj 2014 valdes en styrelse bestående av de ordinarie ledamöterna Joachim Gahm (ordförande), Maud Olofsson, Jon Brandsar, Peter Gyllenhammar samt verkställande direktör Peter Nygren. Inga styrelsesuppleanter utsågs.
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen mellan varje årsstämma hålla minst sex ordinarie möten. Under räkenskapsåret 2014 har styrelsen haft sexton möten vilka samtliga protokollförts. Ledamöternas närvaro vid respektive sådana möten framgår i tabellen nedan. Under räkenskapsåret 2015 har hittills ett möte ägt rum.
På sidan 101 finns en redovisning av styrelsen, uppgifter om deras övriga förtroendeuppdrag, oberoendeskap samt relevant aktie- och optionsinnehav. Ersättningar och andra förmåner till styrelsen framgår av Not 4 på sidan 68. Samtliga stämmovalda styrelseledamöter förutom Peter Nygren har varit oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen (se vidare sidan 101). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till större ägare. Mer information om styrelsen finns på Arise hemsida www.arise.se.
| Antal hållna |
Närvar- ande vid |
Närvaro % |
|
|---|---|---|---|
| Joachim Gahm, ordförande |
16 | 16 | 100 |
| Maud Olofsson | 16 | 16 | 100 |
| Peter Nygren | 16 | 16 | 100 |
| Peter Gyllenhammar | 11 | 11 | 100 |
| Jon Brandsar | 11 | 11 | 100 |
| Pehr G Gyllenhammar | 5 | 5 | 100 |
| Birger von Hall | 5 | 5 | 100 |
Styrelsens möten ska helst hållas genom fysiskt samman-
träffande på Arise huvudkontor. Extrainsatta möten kan dock hållas per telefon. Under 2014 har ett mindre antal av styrelsens möten av praktiska skäl hållits per telefon. Ordföranden leder och organiserar styrelsens arbete. Advokat Jonas Frii har varit styrelsens sekreterare. Inför varje möte utsänds förslag till agenda och underlag för de ärenden som ska behandlas på mötet. Förslaget till agenda utarbetas av verkställande direktören i samråd med ordföranden. Ärenden som föredras styrelsen är för information, diskussion eller beslut. Beslut fattas först efter diskussion och efter att samtliga närvarande ledamöter getts möjlighet att yttra sig. Styrelsens breda erfarenheter inom olika områden ger ofta en konstruktiv och öppen diskussion. Under året har ingen ledamot reserverat sig mot något beslutsärende. Anteckningar om eventuellt jäv görs i protokollen. Öppna frågor följs upp löpande. Styrelsen har inte inom sig gjort någon fördelning av styrelsens ansvarsområden, annat än vad som följer av arbetsordningar för styrelsen och dess utskott. Arbetsordningen för styrelsen, vilken ska revideras årligen, reglerar fördelningen av arbetsuppgifter mellan ordförande, styrelse och utskott. I arbetsordningen anges bl.a. vilka obligatoriska ärenden som ska tas upp vid varje ordinarie möte.
Fram till årsstämman 2015 består ersättningsutskottet av styrelseledamöterna Joachim Gahm (ordförande) Maud Olofsson, Jon Brandsar, Peter Gyllenhammar och Peter Nygren. Verkställande direktören är normalt föredragande i ersättningsutskottet förutom i de frågor i vilka dennes egen lön eller annan förmån behandlas. Ersättningsutskottet har sammanträtt två gånger under 2014. Utskottet bereder frågor om ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, samt även frågor om eventuella rörliga ersättningsprogram respektive eventuella optionsprogram inom koncernen. Samtliga av utskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare. Utgångspunkten för utskottets arbete är den senaste årsstämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Fram till årsstämman 2015 består revisionsutskottet av styrelseledamöterna Maud Olofsson (ordförande), Joachim Gahm (vice ordförande) och Peter Gyllenhammar. Bolagets finansdirektör Thomas Johansson är föredragande i utskottet. Revisionsutskottet har sammanträtt sex gånger under 2014 och samtliga ledamöter har deltagit i samtliga möten. Revisionsutskottet bereder frågor om bl.a. finansiell rapportering, risker, styrdokument, nyckeltal, redovisningsregler och intern kontroll. Revisionsutskottet för dessutom en löpande dialog med revisorn.
Arise koncernledning samt koncernledningens aktie- och optionsinnehav beskrivs på sidan 102.
Vid årsstämma under 2014 utsågs Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisionsfirma, med auktoriserade revisorn Magnus Willfors som huvudansvarig revisor, för perioden fram till nästföljande årsstämma. Revisorsval är således aktuellt vid den kommande årsstämman.
Målet med den interna finansiella kontrollen inom Arise är att skapa en effektiv beslutsprocess i vilken kraven, målen och ramarna är tydligt definierade. Bolaget och ledningen arbetar med interna kontrollsystem för att övervaka verksamheten och koncernens finansiella ställning.
Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. Arise kontrollmiljö består bl.a. av sunda värdegrunder, integritet, kompetens, ledarfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter. Arise interna arbetsordningar, instruktioner, policies, riktlinjer och manualer vägleder medarbetarna. I Arise säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker bl.a. genom arbetsordningar för styrelse och utskott, liksom genom instruktionen för verkställande direktören. I den löpande verksamheten ansvarar verkställande direktören för det system av interna kontroller som krävs för att skapa en kontrollmiljö för väsentliga risker. I Arise finns även riktlinjer och policies om finansiell styrning och uppföljning, kommunikationsfrågor och affärsetik. Alla bolag inom koncernen har samma ekonomisystem med samma kontoplan.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som bl.a. har som uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen upprätthålls. Verkställande direktören eller finansdirektören rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Arise interna kontrollmiljö baseras sammanfattningsvis på arbetsfördelningen mellan bolagsorganen, rapporteringen till styrelsen, fastställda policies och riktlinjer samt på att medarbetarna följer policies och riktlinjer.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Arise och syftar bl.a. till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Arise arbetar löpande med riskanalyser för att identifiera potentiella källor till fel inom den finansiella rapporteringen. Dokumentering pågår av relevanta rutiner för att öka spårbarheten i redovisningen i takt med att Arise expanderar. Normala kontrollaktiviteter omfattar kontoavstämningar och stödkontroller. Syftet med samtliga kontrollaktiviteter är att förebygga, upptäcka och rätta eventuella fel eller avvikelser i den finansiella rapporteringen. De i koncernens arbete med intern kontroll identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som i allt väsentligt bygger på avvikelserapportering från fastställda mål eller normer för t.ex. valuta och prissäkring.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete med att följa upp effektiviteten i den interna kontrollen ingår i arbetet både i styrelsen och i revisionsutskottet. Arbetet innefattar bl.a. att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de eventuella förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid extern revision. Ledningens rapporter till styrelsen och revisionsutskottet inkluderar uppföljning av positioner enligt finanspolicy och eventuella avvikelser.
En korrekt informationsgivning såväl internt som externt medför att alla delar i verksamheten på ett effektivt sätt ska utbyta och rapportera relevant väsentlig information om verksamheten. För att åstadkomma detta har Arise utfärdat policies och riktlinjer avseende hantering av information i den finansiella processen, vilka har kommunicerats från ledningsgruppen till medarbetarna. För kommunikation med externa parter finns dessutom en policy som anger riktlinjer för hur sådan kommunikation ska ske. Det yttersta syftet med nämnda policies är att säkerställa att informationsskyldighet efterlevs och att investerare får rätt information i tid.
Bolagets storlek i kombination med revisionsutskottets arbete samt att goda kontrollrutiner utarbetats och införts, innebär att styrelsen inte funnit anledning att inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Frågan om en särskild internrevisionsfunktion kommer dock att prövas årligen.
Under året har fokus varit på frågor avseende finansiering, investeringar och diskussioner om avyttringar.
Joachim Gahm Jon G Brandsar Ordförande Ledamot
Ledamot Ledamot och Ledamot Verkställande direktör
Maud Olofsson Peter Nygren Peter Gyllenhammar
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 95–98 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Malmö den 25 mars 2015 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor
Aktiekapitalet i Arise AB uppgår till ca 2,7 mkr, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier berättigar till en röst och alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Bestämmelser i de båda nya obligationsavtalen som tecknades 2014 möjliggör utdelning med ett belopp motsvarande 50% av föregående års positiva kassaflöde under förutsättning att bolagets soliditet uppgår till minst 30%. I bolagets Finanspolicy anges vidare att koncernens soliditet vid alla tillfällen bör överstiga 25%. Bolagets ambition är att från och med innevarande år skapa förutsättningar för utdelning till aktieägarna givet att stämman så beslutar.
| Ägarstruktur per den 31 december 2014 |
Aktier | Andel av röster & aktie kapital,% |
|---|---|---|
| Claesson & Anderzén med bolag 4 040 854 | 12,09 | |
| Tredje AP-fonden | 3 340 133 | 9,99 |
| Grundare | 3 209 549 | 9,60 |
| Statkraft AS | 2 495 613 | 7,47 |
| Ernström Finans AB | 1 500 000 | 4,49 |
| Svenska Handels banken AB FOR PB |
1 369 000 | 4,10 |
| Catella Fondförvaltning | 1 335 637 | 4,00 |
| Nordea Investment Funds | 1 309 455 | 3,92 |
| Peter Gyllenhammar med bolag | 1 250 000 | 3,74 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 841 000 | 2,52 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension |
614 551 | 1,84 |
| CBLDN-Pohjola Bank PLC Client A/C |
580 448 | 1,74 |
| Nordea Bank Finland ABP | 543 706 | 1,63 |
| KL Ventures AB | 500 000 | 1,50 |
| FT ISE Global Wind Energy Fund | 406 806 | 1,22 |
| Länsförsäkringar, Bohuslän | 400 373 | 1,20 |
| Ethos Aktiefond | 390 330 | 1,17 |
| Tamt AB | 365 000 | 1,09 |
| Nordnet Pensionsförsäkring | 303 312 | 0,91 |
| Lundaslättens Vindfabrik | 280 165 | 0,84 |
| Hanvad Invest AB | 255 165 | 0,76 |
| DZ Privatebank S.A., W8IMY | 200 000 | 0,60 |
| P & B Pettersson & | ||
| Bendel i Sthlm AB | 200 000 | 0,60 |
| Övriga aktieägare | 7 642 779 | 22,86 |
| Totalt utestående aktier | 33 373 876 | 99,84 |
| Arise AB | 54 194 | 0,16 |
| Totalt registrerade aktier | 33 428 070 | 100,00 |
| Antal aktier | Ackumulerat antal aktier |
Aktiekapital, kr |
Ackumulerat aktiekapital, kr |
||
|---|---|---|---|---|---|
| 1986 | Bolagsbildning | 50 000 | 50 000 | 50 000,00 | 50 000,00 |
| 1997 | Split | 950 000 | 1 000 000 | 50 000,00 | |
| 1998 | Fondemission | 1 000 000 | 50 000,00 | 100 000,00 | |
| 2007 | Nyemissioner | 473 077 | 1 473 077 | 47 307,70 | 147 307,70 |
| 2008 | Nyemissioner | 1 420 000 | 2 893 077 | 142 000,00 | 289 307,70 |
| 2008 | Fondemission | 2 893 077 | 867 923,10 | 1 157 230,80 | |
| 2008 | Split | 11 572 308 | 14 465 385 | 1 157 230,80 | |
| 2008 | Nyemission | 51 000 | 14 516 385 | 4 080,00 | 1 161 310,80 |
| 2008 | Nyemission 1) | 937 500 | 15 453 885 | 75 000,00 | 1 236 310,80 |
| 2009 | Nyemission | 5 972 185 | 21 426 070 | 477 774,80 | 1 714 085,60 |
| 2010 | Nyemission | 135 000 | 21 561 070 | 10 800 | 1 724 885,60 |
| 2010 | Nyemission | 10 000 000 | 31 561 070 | 800 000 | 2 524 885,60 |
| 2011 | Nyemission | 227 500 | 31 788 570 | 18 200,00 | 2 543 085,60 |
| 2011 | Nyemission | 15 000 | 31 803 570 | 1 200,00 | 2 544 285,60 |
| 2011 | Nyemission | 50 000 | 31 853 570 | 4 000,00 | 2 548 285,60 |
| 2011 | Nyemission | 1 574 500 | 33 428 070 | 125 960,00 | 2 674 245,60 |
1) Riktad nyemission i samband med förvärv av bolaget PLU Energy Intressenter AB, som fusionerades med moderbolaget under 2009.
Joachim Gahm är styrelseledamot sedan 2007 och styrelsens ordförande sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014. övriga uppdrag: Styrelseledamot i Kungsleden AB och Catella AB. Joachim Gahm var tidigare verkställande direktör i E. Öhman J:or Investment AB och vice verkställande direktör och styrelseledamot i E. Öhman J:or Fondkommission AB.
utbildning: Civilekonom från Stockholms universitet (1990).
innehav, egna och via bolag: 10 000 aktier.
oberoende/beroende: Joachim Gahm är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Jon G Brandsar är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014. Var även tidigare styrelseledamot mellan åren 2008–2013.
övriga uppdrag: Vice verkställande direktör för vindkraft och teknik i Statkraft AS med ansvar för land- och havsbaserad vindkraft, fjärrvärme, innovation samt småskalig vindkraft. Tidigare koncernchef för Trondheim Energiverk, teknisk chef för Statkraft samt avdelningschef för Statkraft Engineering och ABB.
utbildning: Elingenjör från GIH Gjøvik (1977). innehav: -
oberoende/beroende: Jon G Brandsar är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Maud Olofsson är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 25 april 2012.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Visita och styrelseledamot i Diös Fastigheter AB, Envac AB, ÅF AB samt i ROMO Norr AB. Tidigare Centerpartiets partiledare 2001– 2011, Sveriges närings- och energiminister 2006–2011 och vice statsminister 2006–2010.
oberoende/beroende: Maud Olofsson är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Peter Gyllenhammar är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bronsstädet Indus-
Från vänster: Peter Nygren, Peter Gyllenhammar, Maud Olofsson, Joachim Gahm samt Jon Gunnar Brandsar.
triförvaltning AB och Galjaden Holding AB samt tidigare styrelseledamot i Catella AB (publ). Peter Gyllenhammar är arbetande ägare i Peter Gyllenhammar AB.
innehav, egna och via bolag: 1 250 000 aktier
oberoende/beroende: Peter Gyllenhammar är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Peter Nygren är styrelseledamot sedan inval vid bolagsårsstämma den 27 april 2011.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Arise Kran AB, Arise JV AB, Solberg Vindkraft AB, Arise Wind Farm 1 AB samt i övriga Arise Wind Farmbolag vilka utgör dotterbolag till Arise, styrelseordförande i Arise Wind HoldCo 1 AB samt i övriga Arise Wind HoldCobolag vilka utgör dotterbolag till Arise, styrelseledamot i Sirocco Wind Holding AB, Jädraås Vindkraft AB och Hällåsen Kraft AB, Arise Elnät AB, PLU Energy Holding AB, NyHolding i Motala AB och NyHolding AS.
utbildning: MBA-studier vid Uppsala Universitet (2001). innehav med familj och bolag: 1 405 340 aktier. oberoende/beroende: Peter Nygren är oberoende i förhållande till Arise större ägare men är beroende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare genom sin anställning som ledande befattningshavare i Arise.
VD sedan 2007. Peter har lång erfarenhet från större energiprojekt, exempelvis som ansvarig för energifrågor inom
SCA- koncernen, Vice President projektfinansiering NCC, Key Customer Manager Vattenfall och Projektchef Calor Industrier.
innehav med familj och bolag: 1405 340.
Vice VD sedan juli 2012. Lars samordnar mycket av det dagliga arbetet i bolaget. Han ansvarar också för utveckling av
våra projekt från det att arrende tecknats till dess att verken går i produktion. Lars har lång erfarenhet från offentlig förvaltning och sköter därför mycket av våra utåtriktade kontakter, inte minst mot myndigheter. innehav: 1000 aktier.
Leif är ansvarig för arrenden, utveckling av nya markområden för vindkraftsetableringar samt sedan februari 2011 även
ansvarig för investerarrelationer. Leif har bred erfarenhet av affärsutveckling och har tidigare haft flera ledande befattningar bland annat som VD.
innehav med familj och bolag: 1293 909 aktier.
Finansdirektör sedan 2008. Thomas har bred erfarenhet och har bland annat verkat som VD, finans- och administrativ chef, ekonomichef och auktoriserad revisor.
innehav: 57 500 aktier.
Marknadsansvarig sedan mars 2011. Gary har mångårig erfarenhet från energibranschen och kommer närmast
från Halmstads Energi och Miljö AB. innehav: Inget.
Finanschef sedan oktober 2011. Linus har mångårig erfarenhet av kapitalmarknaderna samt av förvärv och fusioner.
Linus kommer närmast från ABG Sundahl Collier. innehav: 10000 aktier.
Ansvarig för samtliga vindkraftparker, egna och samägda. Per-Erik har lång erfarenhet av energiområdet, bland
annat från projektledning av större projekt och marknadsrelaterade frågor. Han kommer närmast från SCA-koncernen där han varit globalt energiansvarig.
innehav: 4700 aktier.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2014.
Aktieägarna hälsas välkomna till Arise årsstämma tisdagen den 5 maj 2015 klockan 11.00 på Scandic Hallandia, Halmstad. Före bolagsstämman kommer lättare förtäring och dryck att serveras.
Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 28 april 2015, dels anmäla sig och uppgift om eventuellt antal biträden senast tisdagen den 28 april 2015, helst före kl. 16.00, via e-post till [email protected]. Anmälan kan också lämnas per telefon 035-20 20 900, per fax 035-22 78 00, eller per post till Arise AB (publ), Bolagsstämma, Box 808, 301 18 Halmstad.
Vid anmälan bör namn, adress, telefonnummer, personeller organisationsnummer och registrerat aktieinnehav anges, samt uppgift om eventuellt antal biträden. Anmälan och uppgift om eventuellt ombud och biträde registreras hos Arise för att skapa underlag för röstlängden. Aktieägare som företräds via ombud ska utfärda daterad och undertecknad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande handling för den juridiska personen uppvisas. Eventuella fullmakter ska vara skriftliga och lämnas senast på stämman, men helst genom insändande av kopia redan dessförinnan. Fullmaktens giltighetstid får vara högst fem år om det särskilt anges. Om ingen giltighetstid anges gäller fullmakten i högst ett år. Fullmaktsformulär kommer att finnas på www.arise.se och huvudkontoret i Halmstad, Kristian IV:s väg 3, samt sänds till de aktieägare som så begär och uppger sin adress.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Sådan tillfällig ägarregistrering måste vara verkställd senast tisdagen den 28 april 2015. Det innebär att aktieägare i god tid dessförinnan måste meddela förvaltaren eller banken om sin önskan att få tillfällig ägarregistrering (så kallad rösträttsregistrering).
Redovisningshandlingar, revisionsberättelse, revisorns yttrande enligt 8 kap 54 § aktiebolagslagen och styrelsens förslag om disposition av resultat samt övriga fullständiga förslag finns tillgängliga på bolagets hemsida www.arise.se senast från och med 14 april 2015. Kopia av handlingarna sänds på begäran till aktieägare som uppger sin adress.
På www.arise.se publiceras all finansiell information så snart den är offentliggjord. Under 2015 kommer finansiell information att lämnas enligt följande:
Första kvartalet: 5 maj 2015 Andra kvartalet: 17 juli 2015 Tredje kvartalet: 6 november 2015 Fjärde kvartalet: 12 februari 2016
Årsredovisningen finns tillgänglig på vår hemsida www. arise.se. Den skickas ut per post till aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den som önskar ett tryckt exemplar är välkommen att beställa via formulär på hemsidan eller genom Arise växel, telefon 035-20 20 900. Årsredovisningen för 2014 beräknas finnas tillgänglig i början av april 2015.
Ansvarig för Arise finansiella information är VD Peter Nygren, Finansdirektör Thomas Johansson och Finanschef Linus Hägg. För IR-frågor svarar Leif Jansson.
Peter Nygren, VD Tel. 0706-300 680
Thomas Johansson, Finansdirektör Tel. 0768-211 115
Linus Hägg, Finanschef Tel. 0702-448 916
Leif Jansson, Investerarrelationer Tel. 0707-340 554
| mkr | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sammandrag resultaträkningar | ||||||
| Nettoomsättning* | 254 | 260 | 217 | 217 | 67 | 27 |
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)** |
197 | 211 | 186 | 179 | 35 | 2 |
| Rörelseresultat (EBIT)** | 91 | 117 | 64 | 105 | -2 | -11 |
| Resultat före skatt | -24 | 32 | -22 | 65 | -24 | -11 |
| Årets resultat | -25 | 29 | -16 | 47 | -18 | -8 |
| Sammandrag balansräkningar | ||||||
| Totala anläggningstillgångar | 2 701 | 2 867 | 2 753 | 2 615 | 1 734 | 918 |
| Likvida medel | 157 | 191 | 341 | 137 | 250 | 341 |
| Eget kapital | 1178 | 1 240 | 1 152 | 1 243 | 1 195 | 680 |
| Balansomslutning | 2 967 | 3 231 | 3 207 | 2 869 | 2 075 | 1 348 |
| Räntebärande nettoskuld | 1449 | 1 438 | 1 265 | 1 192 | 536 | 259 |
| Sammandrag kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 162 | 213 | 170 | 211 | 32 | -120 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -22 | -292 | -176 | -822 | -812 | -568 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -174 | -71 | 210 | 498 | 688 | 620 |
| Årets kassaflöde | -34 | -150 | 204 | -113 | -92 | -68 |
| Nyckeltal | ||||||
| Driftsatt kapacitet vid periodens slut, MW | 261 | 253 | 139 | 136 | 47 | 34 |
| Elproduktion under året (egen och samägd), GWh | 650 | 599 | 351 | 247 | 89 | 36 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | neg | 0,86 | neg | 1,46 | neg | neg |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | neg | 0,86 | neg | 1,46 | neg | neg |
| EBITDA-marginal,% | 68,4 | 75,6 | 75,0 | 70,1 | 39,5 | 5,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT), % | 3,4 | 4,6 | 2,6 | 5,2 | neg | neg |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA),% |
7,3 | 8,2 | 7,6 | 8,8 | 2,8 | 0,3 |
| Avkastning på eget kapital,% | neg | 2,4 | neg | 3,9 | neg | neg |
| Soliditet,% | 39,7 | 38,4 | 35,9 | 43,3 | 57,6 | 50,5 |
| Antal anställda vid periodens slut | 31 | 31 | 44 | 35 | 27 | 21 |
* Justering har gjorts för utvecklingsersättning som ingår i nettoomsättningen.
** Justering har gjorts för räntor från Jädraås som flyttats från Finansiella intäkter till Andel i intressebolags resultat.
| V 112 | Ockelbo | Sverige |
|---|---|---|
| Förväntad normal | årsproduktion, GWh1) | Fullasttimmar, MWh/år | Kapacitetsfaktor,% | MSEK | SEK/normalårsproduktion, KWh | Antal vindkraftverk | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominell | kapacitet, MW | Prisområde | Driftsatt, år | Bokfört värde, | Bokfört värde, | Bokfört värde, MSEK/MW |
Fabrikat | Modell | Kommun | Land | ||||
| Egen vindkraftdrift | ||||||||||||||
| Oxhult | 24,0 | 56,8 | 2 367 | 27% | IV | 2009 | 321 | 5,7 | 13,4 | 12 | Vestas | V 90 | Laholm | Sverige |
| Råbelöv | 10,0 | 22,8 | 2 280 | 26% | IV | 2010 | 113 | 4,9 | 11,3 | 5 | Vestas | V 90 | Kristianstad | Sverige |
| Brunsmo | 12,5 | 24,0 | 1 920 | 22% | IV | 2010 | 163 | 6,8 | 13,0 | 5 | GE | 2,5 XL | Karlskrona | Sverige |
| Kåphult | 17,5 | 40,6 | 2 320 | 26% | IV | 2010/2011 | 223 | 5,5 | 12,7 | 7 | GE | 2,5 XL | Laholm | Sverige |
| Fröslida | 22,5 | 55,4 | 2 462 | 28% | IV | 2011 | 283 | 5,1 | 12,6 | 9 | GE | 2,5 XL | Hylte | Sverige |
| Idhult | 16,0 | 36,2 | 2 263 | 26% | IV | 2011 | 177 | 4,9 | 11,0 | 8 | Vestas | V 90 | Mönsterås | Sverige |
| Södra Kärra | 10,8 | 37,4 | 3 463 | 40% | III | 2011/2012 | 158 | 4,2 | 14,6 | 6 | Vestas | V 100 | Askersund | Sverige |
| Blekhem | 10,8 | 30,1 | 2 787 | 32% | IV | 2011/2012 | 153 | 5,1 | 14,2 | 6 | Vestas | V 100 | Västervik | Sverige |
| Gettnabo | 12,0 | 30,3 | 2 525 | 29% | IV | 2011 | 131 | 4,3 | 10,9 | 6 | Vestas | V 90 | Torsås | Sverige |
| Skäppentorp | 3,1 | 8,5 | 2 764 | 32% | IV | 2012 | 39 | 4,6 | 12,8 | 1 | Vestas | V 112 | Mönsterås | Sverige |
| Skogaby | 7,2 | 24,2 | 3 361 | 38% | IV | 2013 | 103 | 4,3 | 14,3 | 4 | Vestas | V 100 | Laholm | Sverige |
| Bohult | 12,8 | 46,3 | 3 617 | 41% | IV | 2014 | 202 | 4,4 | 15,8 | 8 | GE | 1,6-100 | Halmstad | Sverige |
| Totalt | 159,2 | 413 | 2 592 | 30% | 2 067 | 5,0 | 13,0 | 77 | ||||||
| Egen vindkraftdrift under byggnation Inga pågående byggprojekt inom Egen vindkraftdrift |
||||||||||||||
| Totalt Egen vindkraftdrift | 159,2 | 413 | 2 592 | 30% | 2 067 | 5,0 | 13,0 | 77,0 | ||||||
| Samägd vindkraftdrift | ||||||||||||||
| Jädraås2) | 101,5 | 286,0 | 2 818 | 32% | III | 2012/13 | 1 491 | 5,2 | 14,7 | 33 | Vestas | V 112 | Ockelbo | Sverige |
| Totalt | 101,5 | 286 | 2 818 | 32% | 1 491 | 5,2 | 14,7 | 33 | ||||||
| Samägd vindkraftdrift under byggnation | ||||||||||||||
| Inga pågående byggprojekt inom Samägd vindkraftdrift | ||||||||||||||
| Totalt Samägd vindkraftdrift | 101,5 | 286,0 | 2 818 | 32% | 1 491 | 5,2 | 14,7 | 33,0 | ||||||
| Totalt Egen och Samägd vindkraftdrift | 260,7 | 698,6 | 2 680 | 31% | 3 558 | 5,1 | 13,7 | 110,0 | ||||||
| Externa projekt under byggnation och/eller förvaltning | ||||||||||||||
| Stjärnarp (kund Kumbro Vind AB) | 5,4 | n/a | n/a | n/a | IV | 2013 | n/a | n/a | n/a | 3 | Vestas | V 100 | Halmstad | Sverige |
| Brotorp, under byggnation (kund BlackRock) | 46,2 | n/a | n/a | n/a | IV | 2015 | n/a | n/a | n/a | 14 | Vestas | V 126 | Mönsterås | Sverige |
| Storrun (kund Whitehelm Capital) | 30,0 | n/a | n/a | n/a | II | 2009 | n/a | n/a | n/a | 12 | Nordex | N90 | Krokom | Sverige |
| Totalt externa projekt under förvaltning | 81,6 | n/a | n/a | n/a | 29 |
1) Förväntad produktion +/- 5% vid ett givet normalår
2) Motsvarar bokfört värde av Arise andel om 50%.
production: hstd reklambyrå. printing: Printografen photography: hstd; Brotorp, Håkan Nilsson; wind turbines and wind farms, Tina Axelsson; Chairman of the Board, Anders Sällström; Board of Directors, Patrik Leonardsson; photos of Halmstad, iStock, Getty Images and NordicPhotos.
Arise AB, Box 808, SE-301 18 Halmstad, Sweden Telephone +46 (0) 35-20 20 900 | www.arise.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.