Beijer Alma

Annual / Quarterly Financial Statement • Apr 20, 2015

Beijer Alma AB (publ) är en internationell, börsnoterad industrigrupp inom komponenttillverkning och industrihandel. Aff ärsidén är att förvärva, äga och utveckla företag med god tillväxtpotential. Verksamheten bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech, där arbetet med tillväxt inriktas på följande områden:

• Produkter och koncept med högt kundvärde.
• Internationell marknadstäckning.
• Hög marknadsandel.
• Diversifi erad kund- och leverantörsbas.

VERKSTAD. Alla koncernbolag levererar produkter, tjänster och lösningar till företag i denna bransch, som är koncernens största. Leveranserna omfattar bland annat industrifjädrar, banddetaljer, kablar, kablage samt insats-och maskinvaror.	40%
FORDON ORIGINAL. Beijer Almas komponenter levereras till tillverkare av personbilar, lastbilar, entreprenadmaskiner samt andra tyngre fordon – exempelvis kablar, olika typer av fordonsfjädrar samt slang och gjuteriförnödenheter.	20%
CHASSIFJÄDRAR. Lesjöfors har marknadens bredaste utbud av egentillverkade fordonsfjädrar för europeiska och asiatiska personbilar samt för lätta transportbilar. Produkterna leve reras till reservdelsmarknaden, där Lesjöfors har en ledande position i Europa.	14%
FÖRSVAR. Koncernens produkter återfinns i olika typer av militär teknologi. Exempelvis kablar och kablage som används i kommunikationsutrustning, fartyg, helikoptrar, undervattens teknik samt fjädrar och banddetaljer för militära applikationer.	3%
INFRASTRUKTUR. Typiska kundsegment i denna bransch är publika transporter och infrastrukturprojekt. Koncernbolagen levererar kablar och andra komponenter till transportsektorn, industrigummi till kunder i byggbranschen samt fjädrar för vibrationsdämpning i infrastrukturprojekt.	4%
TELEKOM. Beijer Almas bolag levererar kablar till system tillverkare inom mobil telekom samt fjädrar och andra komponenter till företag som utvecklar och tillverkar mobil telefoner. Merparten av dessa leveranser går till kunder på den asiatiska marknaden.	12%
ENERGI. Koncernen arbetar med kunder inom energi produktion och kraftdistribution och levererar exempel vis kabel och kablage till kärnkrafts- och oljeindustrin samt till gasturbiner, fjädrar och andra komponenter till elkraft bolag samt maskinutrustning inom offshore.	6%

FAKTURERING

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 10 11 12 13 14 Mkr

RESULTAT EFTER FINANSNETTO RÖRELSEMARGINAL

OMSÄTTNING OCH RESULTAT PER RÖRELSEGREN/SEGMENT 2014

Nettoomsättning
Mkr	kv 4	kv 3	kv 2	kv 1	Totalt
Lesjöfors	396,3	394,5	455,8	479,1	1 725,7
Habia Cable	212,5	195,1	200,6	182,0	790,2
Beijer Tech	187,9	180,8	219,4	194,0	782,1
Moderbolag och koncerngemensamt	–0,1	0,1	0,1	0,1	0,2
Totalt	796,6	770,5	875,9	855,2	3 298,2
Rörelseresultat
Mkr
Lesjöfors	74,0	66,2	88,4	90,9	319,5
Habia Cable	27,0	23,6	22,5	20,5	93,6
Beijer Tech	9,1	12,7	14,3	8,0	44,1
Moderbolag och koncerngemensamt	–11,4	–3,9	–7,6	–6,8	–29,7
Rörelseresultat koncernen	98,7	98,6	117,6	112,6	427,5
Finansnetto	2,9	–1,9	–1,7	–3,2	–3,9
Resultat efter finansnetto	101,6	96,7	115,9	109,4	423,6

KURSUTVECKLING

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman äger rum torsdagen den 19 mars 2015 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala. För ytterligare information; se sid 80 eller beijeralma.se

LESJÖFORS

Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifj ädrar, tråd- och banddetaljer, som tillverkar både standardprodukter och kundspecifi ka komponenter. Lesjöfors har ledande positioner i Europa och arbetar inom aff ärsområdena Industri och Chassifj ädrar.

HABIA CABLE

Habia Cable utvecklar, tillverkar och säljer kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa och arbetar inom aff ärsområdena Telecom och Övrig industri.

BEIJER TECH

Beijer Tech är specialiserat på industrihandel. Företagets olika produkter och lösningar kombineras på ett sätt som skapar mervärden för kunderna. Beijer Tech arbetar inom aff ärsområdena Flödesteknik/ Industrigummi och Industriprodukter.

FAKTURERING

RÖRELSERESULTAT

100

RÖRELSERESULTAT

Mkr

RÖRELSEMARGINAL

RÖRELSERESULTAT

RÖRELSEMARGINAL

RÖRELSEMARGINAL

10,60

VINST PER AKTIE. Vinsten per aktie blev 10,60 kr (9,59).

ETABLERING I NORDAMERIKA

FÖRVÄRV. Lesjöfors etablerades i Nordamerika via förvärvet av fjäderverksamheten i Sandvik Materials Technology.

ORDERINGÅNGEN. Orderingången ökade 5 procent till 3 282 Mkr (3 112).

FAKTURERING. Faktureringen ökade med 8 procent till 3 298 Mkr (3 066).

UTDELNING. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 8,50 kr (8,00).

EFTERFRÅGAN. Kraftigt ökad efterfrågan inom telekom. Försäljningen av kabel till basstationsantenner ökade med 56 procent.

424

RESULTAT EFTER FINANSNETTO. Resultatet efter finansnetto blev 424 Mkr (385).

Mkr	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005
Nettoomsättning	3 298,2	3 066,5	2 779,7	2 830,2	2 290,1	1 571,2	1 836,3	1 654,4	1 487,8	1 323,1
Rörelseresultat	427,5	396,3	372,3	441,4	406,3	238,2	302,4	289,6	268,4	206,7
Finansnetto	–3,9	–11,6	–10,5	–12,7	–7,5	–11,7	–7,4	–6,9	–6,2	–6,9
Resultat efter finansnetto	423,6	384,7	361,8	428,7	398,8	226,5	295,0	282,7	262,2	199,8
Skatt	–104,3	–95,7	–93,3	–115,8	–112,3	–64,1	–78,3	–77,2	–72,4	–57,8
Redovisat resultat	319,3	289,0	286,5	312,9	286,5	162,4	216,7	205,5	189,8	142,0
Anläggningstillgångar	1 347,0	1 192,5	1 111,6	927,4	820,3	616,6	657,2	607,8	526,8	558,4
Omsättningstillgångar	1 396,7	1 355,5	1 283,1	1 273,4	1 155,5	773,6	803,6	741,6	691,6	621,7
Eget kapital	1 744,8	1 610,9	1 519,5	1 482,9	1 394,5	985,9	959,6	846,7	747,8	708,9
Långfristiga skulder och avsättningar	313,9	299,2	323,5	171,0	140,2	100,0	107,7	68,0	100,9	126,2
Kortfristiga skulder	681,3	634,3	549,1	544,2	438,4	301,2	390,2	434,6	369,7	345,0
Balansomslutning	2 743,7	2 548,0	2 394,7	2 200,8	1 975,8	1 390,2	1 460,8	1 349,4	1 218,4	1 180,1
Kassaflöde	146,0	200,0	130,1	152,0	168,3	215,8	150,1	120,0	121,0	142,6
Avskrivningar	98,7	86,7	78,7	76,3	70,7	71,4	68,2	65,3	68,8	65,2
Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv	140,0	126,3	70,5	89,2	55,2	60,5	89,1	79,2	71,0	48,0
Sysselsatt kapital	2 125,8	1 957,0	1 815,8	1 729,4	1 541,7	1 122,2	1 139,4	1 044,9	932,1	876,3
Nettoskuld	189,8	92,3	56,8	–22,5	–91,2	–59,5	18,4	32,8	–6,8	43,0
Nyckeltal, %
Bruttomarginal	32,4	32,4	33,7	34,8	37,7	36,4	35,3	37,4	37,9	36,8
Rörelsemarginal	13,0	12,9	13,4	15,6	17,7	15,2	16,5	17,5	18,0	15,6
Vinstmarginal	12,8	12,5	13,0	15,1	17,4	14,4	16,1	17,1	17,6	15,1
Soliditet	64	63	64	67	71	71	66	63	61	60
Andel riskbärande kapital	65	65	66	70	73	73	68	65	64	62
Nettoskuldsättningsgrad	10,9	5,7	3,7	–1,5	–6	–6	2	4	–1	6
Avkastning på eget kapital	19,7	19,2	17,8	21,8	24,7	17,2	23,5	25,5	25,9	22,6
Avkastning på sysselsatt kapital	21,3	21,1	21,2	26,4	30,6	21,2	28,3	29,9	30,0	24,3
Räntetäckningsgrad, ggr	41,3	28,9	27,5	27,5	43,3	18,7	21,4	23,6	29,6	24,2
Medeltal antal anställda	2 124	2 110	1 831	1 687	1 397	1 146	1 220	1 163	980	907
Vinst per aktie efter skatt	10,60	9,59	8,91	10,38	9,51	5,92	7,90	7,49	6,92	5,17
Utdelning per aktie, kr	8,50	8,00	7,00	7,00	7,00	5,00	5,00	5,00	4,00	3,67

Den finansiella styrkan har även 2014 möjliggjort investeringar och förvärv som stärkt Beijer Alma. Koncernens goda finanser bidrar också till en samhällsnytta som inte alltid är synlig, men som genom åren frigjort resurser till forskning inom medicin och miljö.

I skrivande stund är det precis 50 år sedan jag blev vd i den Beijersfär, där också Beijer Alma kommit att ingå. Då var jag börsens yngste vd i AB Kol & Koks. Idag är jag börsens äldste styrelseordförande. Under denna tid har näringslivet och samhället i stort genomgått en enorm utveckling. Samtidigt finns det saker som känns eviga och som alltjämt präglar min syn på framgångsrikt företagande.

Jag tänker exempelvis på strävan efter att bygga starka, sunda strukturer i ett företag. I Beijer Alma kan vi dra nytta av en finansiell styrka som möjliggör nya satsningar i långsiktiga och väl diversifierade företagsstrukturer. Vår finansiella ställning gör dessutom att vi kan upprätthålla en attraktiv utdelningsnivå gentemot aktieägarna.

Beträffande satsningar har Lesjöfors under året gjort en banbrytande investering i USA. Den ger oss fotfäste på en av världens intressantaste industrifjädermarknader, där vi nu ska dra nytta av Lesjöfors breda, europeiska erfarenhet för att skapa tillväxt också på andra sidan Atlanten. I Habia kan vi glädjas åt framgångar inom telekom, som öppnat för nya investeringar i vår kinesiska fabrik. Även Beijer Tech har flyttat fram positionerna i flera branscher, bland annat offshore- och fordonsindustrin.

Våra attraktiva utdelningsnivåer har bidragit till att vi fått långsiktiga aktieägare – inte minst bland institutionella ägare. Vad som är mindre känt är att aktieutdelningen kommit samhället till del via de stiftelser – närstående och andra – som är ägare i koncernen. Genom åren har stiftelserna delat ut betydande belopp till bland annat medicinsk forskning och till forskning på miljöområdet. Denna nytta länkar företagandet till en bredare samhällsutveckling.

Utdelningen för 2014 föreslås höjd till 8,50 kr. Detta är som nämnts en attraktiv direktavkastning. Samtidigt behåller vi en stark balansräkning som ger utrymme för fortsatta förvärv och andra tillväxtsatsningar.

Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till koncernledning samt till övriga chefer och medarbetare. Trots en svag konjunktur presterar ni ett av Beijer Almas bästa resultat någonsin. Det visar än en gång hur viktigt det är med starka och väl diversifierade verksamheter.

2014 blev det näst bästa året i Beijer Almas historia. En viktig förklaring till detta är att styrkan i vår affärsmodell återigen bevisats – en modell som bygger på ett antal väl diversifierade verksamheter som alla levererar höga kundvärden.

Under 2014 har framför allt Habia bidragit med en kraftigt förbättrad lönsamhet. Även Beijer Tech nådde ett bättre resultat än 2013. Lesjöfors däremot hade något lägre resultat än förra året, främst beroende på att försäljningen av utbytesfjädrar för personbilar påverkades negativt av den milda vintern i början av året.

Faktureringen ökade 5 procent och uppgick till 3 298 Mkr. Resultat före skatt blev 424 Mkr, vilket var 39 Mkr mer än föregående år. Rörelsemarginalen är stabil på en hög nivå och uppgick till 13 procent. Fakturering och resultat har utvecklats väl, trots en fortsatt svag återhämtning i industrikonjunkturen i många av våra marknader. Under 2014 har Beijer Almakoncernen framför allt gynnats av den starka efterfrågan i Habias telekomsegment. Försäljningen av kabel till basstationsantenner ökade kraftigt under året, med god lönsamhet.

Skapa tydliga värden

Den svaga konjunkturutvecklingen – i kombination med konkurrens från produktion i lågkostnadsländer – påverkar industriföretag i hela västvärlden. Även Beijer Alma berörs, vilket ökar kraven på att också i fortsättningen utveckla verksamheten mot en lönsam tillväxt. Betydelsen av höga kundvärden blir allt större,

kundvärden och håller oss samtidigt

det vill säga mervärden som särskiljer och som kunderna är beredda att betala för. Modern informationsteknik och en globaliserad handel har dessutom skapat en ökad transparens, som gör det enkelt med prisjämförelser och inköp från aktörer över hela världen. Därför måste företagen skapa mervärden för att rättfärdiga sin existens. Här är vår strategi tydlig. Vi fokuserar på nischer där vi erbjuder höga kundvärden och håller oss samtidigt borta från volymproduktion av standardiserade produkter.

Internationell expansion

Det blir också allt viktigare att växa internationellt. Smala nischer och en låg organisk ökningstakt ökar behovet av geografisk expansion. Beijer Almas försäljning har under en följd av år blivit alltmer internationell. Lesjöfors och Habia är idag globala företag med försäljning och tillverkning över hela världen. Lesjöfors

en milstolpe för hela Beijer Alma-

dominerar Europamarknaden för utbytesfjädrar och konsoliderar industrifjädermarknaden på global basis. Habia är världsledande inom kabel för basstationsantenner och har starka internationella positioner inom flera andra produktområden. Beijer Tech är en nordisk industrihandelskoncern med tyngdpunkt på den svenska marknaden. Här behöver vi göra satsningar som ökar tillväxten både inom och utanför Sverige.

Utveckla produkt- och kundområden

För att fortsatta att växa organiskt gäller det att kunna utveckla nya produkt- och kundområden. Alla våra bolag har på senare år vuxit inom nya områden. Habia har utvecklat världsledande kablar för kontrollutrustning i kärnkraftverk. Lesjöfors har tagit fram fjädrar för vibrationsdämpning i stora infrastrukturprojekt och Beijer Tech växer inom nya kundområden som offshore.

Aktiv förvärvsstrategi

Även förvärvad tillväxt blir allt viktigare i en värld där den underliggande tillväxten är låg. Genom åren har tilläggsförvärv gjorts i hela koncernen, främst i Lesjöfors som under de senaste åren köpt fjäderföretag i Tyskland som omsätter cirka en halv miljard kronor. Under 2014 förvärvades dessutom Sandviks amerikanska fjädertillverkning med fabriker i USA och Mexiko. Detta är vårt första företagsköp i USA och en milstolpe för hela Beijer Almakoncernen.

Tillgång till lågkostnadsproduktion

Fokuseringen på höga kundvärden och smala nischer innebär normalt en hög andel specialprodukter och kortare tillverkningsserier. Det minskar konkurrensen från lågkostnadstillverkare. Men även våra verksamheter har produkter som är mer standardiserade. Och ju mer standardiserad en process är – och ju större volymer som tillverkas – desto hårdare blir konkurrensen från lågkostnadsaktörer. När vi arbetar med mer standardiserade komponenter måste vi därför ha tillgång till produktion i lågkostnadsländer. Denna utveckling har pågått under lång tid och fortsätter i oförminskad takt.

Idag har vi över 30 procent av våra anställda i lågkostnadsländer. I de tillverkande bolagen, Habia och Lesjöfors är motsvarande siffra 34 procent. Genom utflyttningen är den genomsnittliga lönekostnaden i dessa bolag väsentligt lägre idag än för tio år sedan.

En fortsatt anpassning är helt avgörande för vår framtida konkurrenskraft.

Omvärldsläget kommer sannolikt att vara fortsatt utmanande under flera år. Som jag ser det är dock Beijer Alma väl rustat. Vi har finansiell styrka och väldiversifierade verksamheter som levererar höga kundvärden. Det ger oss sammantaget en god plattform för fortsatt lönsam tillväxt.

Bertil Persson, vd och koncernchef

Vår strategipyramid beskriver hur vi arbetar för att växa koncernen på ett lönsamt sätt. Pyramiden består av fyra nivåer och baseras på långsiktighet, ansvarstagande och effektiv styrning. Till detta läggs fyra tillväxtkriterier samt en tydlig inriktning på företagsförvärv och organisk utveckling. Det är kombinationen av dessa olika delar som ger en lönsam tillväxt.

Långsiktigt ägande

Långsiktighet innebär att våra koncernbolag inte utvecklas med sikte på en kommande exit. Målet är istället att utveckla långsiktigt framgångsrika företagsgrupper med industriellt sunda strukturer, där både tillväxten och lönsamheten är hög över tiden.

Ansvarsfullt företagande

För att klara målet om långsiktigt lönsam tillväxt måste vårt företagande vara ansvarsfullt. Det innebär att vi begränsar påverkan på miljön, tar ett tydligt socialt ansvar samt erbjuder en trygg och utvecklande arbetsmiljö för medarbetarna. Lika viktigt är det att kunder, leverantörer och affärspartners förknippar Beijer Alma med sunda värderingar. Vi är ett globalt företag där ansvarstagandet gäller alla medarbetare, chefer och styrelsemedlemmar, oavsett var i världen de befinner sig.

Verksamhetsstyrning

Vi arbetar nära koncernbolagen med mål, uppföljning och långsiktig styrning. Det här arbetet avser normalt inte operativa insatser, utan strategisk utveckling, förvärv och investeringar. Det ger våra bolag tillgång till managementresurser som ofta saknas i medelstora företag.

Högt kundvärde

En stor del av koncernbolagens produkter och tjänster är anpassade till specifika behov eller baseras på unika produktkoncept. Det ger ett högre värde som kunden är beredd att betala för och som bidrar till vår lönsamhet. Till skillnad från standardiserade volymprodukter ger anpassade produkter och unika koncept med högt kundvärde även större handlingsfrihet inom försäljning och marknadsföring.

Internationell marknadstäckning

Våra tillverkande bolag arbetar i stor utsträckning med nischprodukter, som tillverkas i relativt små serier och som har ett högre kundvärde. För att expandera och skapa tillväxt med sådana produkter måste bolagen ha en bred, internationell försäljning.

Stark marknadsposition

Hög kvalitet, sortimentsbredd, stor kundanpassning och hög service möjliggör starka marknadspositioner. På så sätt kan koncernbolagen konkurrera med andra mervärden än lågt pris, vilket öppnar för en starkare lönsamhetsutveckling.

Diversifierad kund- och leverantörsbas

Våra bolag ska ha en bred kund- och leverantörsbas. Det minskar risktagandet och beroendet av enskilda marknader, branscher eller företag.

En stor del av koncernbolagens produkter och tjänster är

Organisk tillväxt

Organisk tillväxt innebär att bolagen gör fortgående satsningar på produkt- och marknadsutveckling. Vi prioriterar sådan tillväxt eftersom den ofta ger en högre kvalitet och en lägre risk. Dessutom görs arbetet i våra befintliga organisationer och inriktas på marknader och produkter som vi känner väl.

Företagsförvärv

Företagsförvärv kan både gälla tilläggsförvärv i koncernbolagen och helt nya verksamheter. Tilläggsförvärv stärker oss på utvalda marknader eller inom specifika teknik- eller produktområden. Även här är risken lägre eftersom förvärven görs i marknader eller på områden som är kända för oss. Förvärv av helt nya verksamheter innebär att vi förvärvar nya underkoncerner, som ger Beijer Alma fler ben att stå på.

Lönsam tillväxt

Inriktningen på tillväxt är grundläggande för oss, men för att leva upp till kraven måste denna tillväxt förenas med en uthållig, god lönsamhet. Det uppnås genom att bolagen arbetar systematiskt med våra fyra kriterier i sin utveckling – högt kundvärde, internationell marknadstäckning, stark marknadsposition och diversifierad kund- och leverantörsbas. Till detta läggs de andra delarna i strategipyramiden – långsiktigheten, ansvarstagandet och verksamhetsstyrningen, som bidrar till den lönsamma tillväxten i koncernbolagen.

Beijer Alma uppvisar hög tillväxt. De gångna tio åren har omsättningen tredubblats samtidigt som vi växt med lönsamhet. En viktig orsak till detta är inriktningen på företagsförvärv – både inom nya områden och av företag som kompletterar befintliga verksamheter.

Vid sidan om den organiska tillväxten – där vi vidareutvecklar och skapar tillväxt i befintliga verksamheter – växer Beijer Alma också via företagsförvärv. Förvärvstakten har varit hög och innebär att nya verksamheter i genomsnitt stått för 250 Mkr av tillväxten varje år sedan 2010. Den vanligaste typen av företagsköp är kompletteringsförvärv i våra dotterbolag. Sedan 2004 har 18 sådana förvärv genomförts. Dessutom har Beijer Alma gjort förvärv inom helt nya områden och etablerat fler verksamhetsgrenar i koncernen. Det senaste exemplet är Beijer Tech som är specialiserat på industrihandel och som knöts till Beijer Alma 2010.

Förvärv har bidragit till att utlandsförsäljningen i Lesjöfors idag uppgår till 85 procent.

Snabbare expansion

Våra dotterbolag är inriktade på komponenttillverkning och industrihandel. Det handlar i båda fallen om mogna branscher som finns i alla industrialiserade länder. Via förvärv i dessa branscher kan Beijer Alma expandera geografiskt på ett snabbare sätt, jämfört med att etablera egna verksamheter i nya länder och sedan försöka växa organiskt.

Under åren 2010–2014 har koncernen gjort 14 förvärv, som kompletterar dotterbolagens verksamheter. Flertalet förvärv har gjorts i Lesjöfors.

Mellan 2010 och 2014 uppgår den förvärvade tillväxten i Beijer Alma till i genomsnitt 250 Mkr per år.

Kompletteringsförvärven inriktas på etablerade, välskötta företag med duktiga företagsledningar. Ett annat krav är att företagen har en tydlig koppling till grundaffären i Lesjöfors, Habia eller Beijer Tech. Förvärven ska komplettera dotterbolagen och göra den plattform vi redan har större och mer konkurrenskraftig. I detta ligger en självklar geografisk dimension, där förvärven breddar marknadstäckningen och gör att vi når ut till nya kunder och marknader. Med nya företagsköp följer samtidigt ofta en produktdimension. Den innebär att våra dotterbolag för över sina produkter till de företag som förvärvats, men också att de nya företagens produkter förs in i dotterbolagens verksamheter. På så sätt kan vi på ett snabbt och effektivt sätt bredda erbjudandet på olika marknader.

Sist men inte minst kopplas kompletteringsförvärven till en riskdimension. När vi köper företag i marknader där vi har verksamhet – eller inom teknikområden som är väl kända för oss – är risken lägre än om vi går in i helt nya verksamheter.

Förvärv i alla dotterbolag

På senare år har kompletteringsförvärv gjorts i alla dotterbolag, främst i Norden, Storbritannien, Tyskland och i USA. Flest förvärv har gjorts i Lesjöfors som därigenom expanderat kraftigt – inte minst internationellt. År 2004 låg 67 procent av företagets försäljning utanför Sverige. Under 2014 var motsvarande siffra 85 procent. Som en följd är Lesjöfors

Kompletteringsförvärv 2006–2014

SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY köptes 2014 av Lesjöfors. Genom förvärvet etablerar sig Lesjöfors för första gången på den nordamerikanska fjädermarknaden.

CENTRUM B är en slovakisk fjäderproducent som Lesjöfors förvärvade 2013. Huvudmarknader är Tjeckien, Slovakien och Tyskland.

PMU köptes av 2013 av Beijer Tech. Det svenska smides- och verkstadsbolaget arbetar med industriell service, tillverkning och installation.

S&P FEDERNWERK är en tysk fjädertillverkare som Lesjöfors förvärvade 2013 och som är inriktad mot jordbruksindustrin.

SVETSPUNKTEN köptes 2012 av Beijer Tech. Företaget säljer material och utrustning för svetsning på den svenska marknaden.

STUMPP+SCHÜLE förvärvades av Lesjöfors 2012. Det tyska företaget tillverkar fjädrar och banddetaljer och har även produktion i Slovakien.

NORSPRAY köptes 2012 av Beijer Tech. Det norska industrihandelsföretaget är specialiserat på ytbehandling och arbetar inom offshore.

VELLEUER förvärvades av Lesjöfors 2011. Företaget är inriktat på fjädrar och pressade detaljer på den tyska marknaden.

PREBEN Z JENSEN förvärvades av Beijer Tech 2010. Det danska företaget är specialiserat på teknikhandel inom ytbehandling.

CS TECHNOLOGY köptes 2008 av Habia Cable. Denna svenska kablageverksamhet förstärker Habias erbjudande inom försvarsoch flygindustrin.

STECE förvärvades av Lesjöfors 2008. Stece är ett svenskt företag som är inriktat på industrifjäderproduktion.

EUROPEAN SPRINGS & PRESSINGS köptes 2007 av Lesjöfors. Det brittiska företaget producerar fjädrar och banddetaljer.

HARRIS SPRINGS förvärvades av Lesjöfors 2006. Företaget säljer fjädrar och tråddetaljer på i första hand den brittiska marknaden.

idag det största fjäderföretaget i Norden och Storbritannien samt en stor aktör på den tyska fjädermarknaden. Kompletteringsförvärv i Habia har stärkt erbjudandet i Tyskland och inom kablage. I Beijer Tech har företagsköp dels öppnat för en breddning på den svenska marknaden, dels för expansion i Danmark och Norge.

FÖRVÄRV UNDER TIDEN 2010–2014, FAKTURERING VID FÖRVÄRVSTILLFÄLLET

Våra tre dotterbolag följs upp löpande och systematiskt. Genom att ständigt följa och mäta ett antal parametrar får vi en bra uppfattning om utvecklingen över tiden. Det gör samtidigt att vi snabbt kan fånga upp avvikelser och vidta konkreta återgärder, exempelvis gällande kostnader eller bemanning.

Decentraliserat ansvar

Varje bolag har ett tydligt ansvar för den dagliga driften av sin verksamhet, bland annat för produkter, marknad, försäljning och produktutveckling. Detta decentraliserade ansvar innebär samtidigt att Beijer Alma normalt inte deltar i den operativa driften av dotterbolagen.

Dotterbolag med kompletta ledningsfunktioner

Alla dotterbolag ska ha egna organisationer och egen kompetens som gör varje verksamhet internationellt konkurrenskraftig. Inom koncernen strävar vi vanligtvis inte efter att hitta synergier mellan dotterbolagen. Det finns heller inga gemensamma funktioner mellan dotterbolagen, eller mellan dotterbolagen och moderbolaget. Beijer Alma har dock det övergripande ansvaret för att dotterbolagen säkrar den ledningskompetens som krävs för att hantera operativa frågor på ett framgångsrikt sätt.

Styrning och uppföljning

Dotterbolagen utvärderas månadsvis. En mängd nyckeltal följs då upp och det görs även avstämningar kring marknadsutveckling, konkurrenter, förvärvsprojekt etc. Genom att vi hela tiden mäter samma saker skapas långa tidsserier som ger en bra bild av utvecklingen över tiden. Om vi upptäcker större, negativa avvikelser tas beslut om åtgärdsplaner. Dessa planer förankras i dotterbolagen samt mäts och korrigeras vid kommande utvärderingar. Därmed förbättras möjligheterna att tidigt fånga upp och hantera avvikelser. Beijer Alma följer även veckovis orderingång och fakturering i alla enheter. På så sätt kan vi snabbt spåra skiftningar i efterfrågan, som kan leda till beslut om förändringar i kostnader och bemanning.

Strategisk planering

Det är Beijer Alma som driver strategiutvecklingsprocessen, sätter agendan och bidrar med analys och kompetens. I varje dotterbolag utformas mål och riktlinjer. Detta är en årlig process som inriktas på hur kundnytta skapas, den bedömda marknadspotentialen, konkurrensläget samt på de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna i dotterbolagens olika affärsområden. Via strategiprocessen utformar vi även handlingsplaner på 3–5 års sikt för alla verksamheter. Dessutom kartläggs de interna kompetens- och resursbehoven. Beijer Alma har avvecklat det traditionella budgetarbetet som ersatts med prognoser som uppdateras varje kvartal. Det innebär att dotterbolagen inte utvärderas i förhållande till budget – vilket tenderar att bli alltför statiskt – utan i jämförelse med historiska prestationer och strategiska planer. Kvartalsprognoserna är för oss den bästa möjliga bedömningen av affärsläget och årets utfall vid varje givet tillfälle. De ger en fingervisning om vår resursplanering är rätt och rimlig och påverkar även beslut kring bland annat investeringar och bemanning.

Centralt ansvar för kapitalstrukturen

Det är Beijer Alma som ansvarar för koncernens finansiering och beslutar om kapitalstrukturen i dotterbolagen. Alla bolag mäts på operativt resultat före finansnetto. Denna styrmodell har två viktiga fördelar – dels inriktas dotterbolagens ledningsarbete på operativa frågor, dels lyfter den bort frågan om avkastning på finansiella poster från agendan.

givet tillfälle.

Läs mer om Beijer Almas verksamhetsstyrning i förvaltningsberättelsen och på beijeralma.se

av prognosen för årets utfall.

2012

2013

• Analys av arbetet med hållbar utveckling.
• Beijer Almas uppförandekod tas fram. ● System för hållbarhetsredovisning
• utvecklas. ● Fördjupad information om ansvarsfullt
• företagande i årsredovisningen.

● Beijer Almas uppförandekod införs i hela koncernen.

• Långsiktig strategi för hållbar utveckling och koncernövergripande mål.
• Redovisning av klimatpåverkan enligt Carbon Disclosure Project (CDP).

2014

• Detaljerade koncernövergripande mål för energi, klimat, avfall, arbetsmiljö och samhällsengagemang.
• Utökad hållbarhetsredovisning på hemsidan. Fortsatt redovisning enligt CDP.
• Fortsatt införande av ISO 14001 vid alla tillverkande anläggningar.
• Hållbarhetsfrågor införs i den strategiska planeringen.

För att klara målet om långsiktigt lönsam tillväxt ska vårt företagande vara ansvarsfullt och bygga på en hållbar utveckling. Det innebär att vi begränsar påverkan på miljön, tar ett socialt ansvar samt erbjuder en trygg och utvecklande arbetsmiljö för medarbetarna. Detta breda ansvarstagande gäller alla medarbetare, chefer och styrelsemedlemmar, oavsett var i världen de befinner sig.

De viktigaste hållbarhetsfrågorna

Arbetet med hållbar utveckling inriktas i första hand på fyra frågor:

• Öka energieffektiviteten och minska avfallsmängderna vid produktionsanläggningarna.
• Minska klimatpåverkan från processer och transporter.
• Skapa en god och utvecklande arbetsmiljö för medarbetarna.
• Bidra till att koncernens leverantörer arbetar med hållbar utveckling.

Uppförandekoden – ett rättesnöre

Beijer Almas uppförandekod klargör hur vi visar respekt för mänskliga rättigheter, arbetar förebyggande med frågor som rör miljö och arbetsmiljö, praktiserar god affärsetik samt är raka och ärliga i vår kommunikation. Under 2014 fortsatte insatserna för att förankra koden hos chefer och medarbetare. Nya medarbetare är en självklar målgrupp för utbildningsinsatserna. Vid många enheter fick medarbetarna en förnyad genomgång av hur uppförandekoden ska användas.

Samspel med intressenter

Hållbarhetsarbetet påverkas av olika intressenter som ställer krav och har synpunkter på verksamheten. Att klara existerande krav med god marginal – och ha framförhållning inför förväntade krav – är en självklar del i strategin för hållbar utveckling.

• Kunder. Många kunder ställer allt högre krav inom hållbarhetsområdet. Det kan handla om att produktionsanläggningar ska ha certifierade ledningssystem för miljö och kvalitet samt att vissa kemiska ämnen inte får förekomma i produkterna. Krav på miljövarudeklarationer, märkning samt att vi ska följa kundens uppförandekod är också vanliga. Kundkraven följs upp via frågeformulär och revisioner. Under 2014 gjordes uppföljningar vid en tredjedel av enheterna. Utfallet blev överlag positivt.
• Leverantörer. Under verksamhetsåret har samspelet med leverantörerna kring miljö och socialt ansvar utvecklats. En ökande andel av koncernens enheter informerar om Beijer Almas uppförandekod och kräver att leverantören ska uppfylla kraven. Vi är mer aktiva i att utvärdera leverantörernas hållbarhetsarbete. Under 2014 genomfördes 124 (43) enkäter och 51 (38) revisioner. Utvärderingarna visade att leverantörerna levde upp till kraven på ett hållbart företagande.
• Myndigheter. Beijer Almas verksamheter berörs av omfattande lagstiftning inom miljö- och arbetsmiljöområdet. Hur vi lever upp till lagstiftningen redovisas bland annat genom rapporter till myndigheterna och via inspektioner. Under 2014 genomförde miljö- och arbetsmiljömyndigheterna ett tiotal besök och inspektioner, i de flesta fall utan anmärkningar eller med krav på mindre förändringar. Under 2014 inrapporterades inga överträdelser av miljö- och arbetsmiljölagstiftningen.

2015

• Fortsatt arbete med koncernmålen kring energi, klimat, avfall, arbetsmiljö och samhälle.
• Fördjupad hållbarhetsredovisning enligt internationella riktlinjer. Fortsatt redovisning enligt CDP.
• Planerad anslutning till FN Global Compact.
• ISO 14001 införs vid flera enheter i koncernen.

2016

• Fortsatt fokus på leverantörsbedömningar och koncernens hållbarhetsmål.
• Halvtidsutvärdering av hållbarhetsstrategi och mål.
• Hållbarhets- och CDP-redovisningen utvecklas vidare.
• Arbetet med att införa ISO 14001 fortsätter. Anpassning till den nya versionen (ISO 14001:2015) inleds.

2017

• Anpassningen av miljöledningssystemen till ISO 14001:2015 fortsätter och ska vara avklarad senast 2018.
• Förberedelser för uppdateringen under 2018 av strategin och målen för hållbar utveckling.

BEIJER ALMAS HÅLLBARHETSMÅL	2012	2013	2014	SÅ GÅR DET
Vid utgången av 2018 ska energianvänd ningen ha minskat med 10 procent (GWh/ nettoomsättning).*	Se diagram på sid 15		Energieffektiviseringsåtgärder genomfördes vid flera enheter (utrustningar, ventilation, belysning).
Vid utgången av 2018 ska utsläppen av koldioxid ha minskat med 10 procent (ton/nettoomsättning).*	Se diagram på sid 15			Energieffektivisering ger minskad påverkan på klimatet. Minskad användning av fossila bränslen för uppvärmning och transporter, men ökad användning av fossilbaserad el i Kina och Tyskland.
Vid utgången av 2018 ska koncernens avfallsmängd ha minskat med 10 procent (ton/nettoomsättning).*	Se diagram på sid 15			Många aktiviteter genomförs för att minska kassationer och förhindra uppkomsten av avfall.
Vi har en nollvision för arbetsplatsolyckor och olycksfrekvensen ska minska. System för att registrera incidenter i arbetsmiljön ska vara infört under 2015 (antal olyckor samt antal olyckor per anställd).	26 (0,014)	49 (0,023)	37 (0,017)	System för att rapportera incidenter har under året införts i ökande grad och finns nu vid 75 procent av koncernens enheter.
Certifierade ledningssystem ska finnas vid alla producerande enheter samt vid andra enheter där det är relevant med ett miljöledningssystem (antal certifierade enheter).	16	16	17	Under året miljöcertifierades en enhet i Tyskland. Fyra enheter planerar certifiering inom 6–18 månader.
Vi ska under perioden 2015–2018 öka vårt samhällsengagemang.	**	**	**	Pågående samarbeten med skolor och universitet samt ekonomiskt stöd till idrott, hälsovård och kultur. Se även faktaruta nedan.

* Medeltalet för 2012–2013 utgör baslinje. ** Utvecklingen beskrivs i kvalitativa termer. Målet uppnått. Positiv trend, goda möjligheter att nå målet. Negativ trend, ytterligare åtgärder behövs.

Entreprenörskapet i centrum

Beijer Alma är huvudsponsor för Anders Wall-föreläsningen i entreprenörskap – ett av Sveriges största arrangemang för entreprenörer, som varje år lockar cirka 2 000 gäster till universitetsaulan i Uppsala. I programmet varvas erfarenheter från etablerade företagare med idéer från nya entreprenörer.

– Det är intressant att stödja insatser som kan få idéer att utvecklas och intressera fler unga människor för entreprenörskap, säger Bertil Persson, vd och koncernchef i Beijer Alma. Till

föreläsningen kommer många intressanta gäster från både näringslivet och universitetsvärlden. På så sätt bidrar den till att profilera Beijer Alma.

– Dessutom är det fascinerande att träffa entreprenörer från hela Skandinavien och lyssna till deras tankar och till övertygelsen om att allt är möjligt – att det går att skapa stora värden och bygga omfattande verksamheter på till synes enkla idéer, fortsätter han.

Sedan 2004 har Anders Wallföreläsningen gästats av talare som Filippa Knutsson som grundat klädkedjan Filippa K, ABB:s tidigare koncernchef Percy Barnevik, entreprenören Gunilla von Platen samt Bjørn Kjos som etablerat flygbolaget Norwegian. Därtill presenteras alltid ett antal nya entreprenörsprojekt. Vid föreläsningen 2014 deltog bland andra Mehrdad Mahdjoubi och berättade om sin uppfinning – ett avancerat och resurssnålt duschsystem som amerikanska rymdstyrelsen NASA visat intresse för.

Etik

I uppförandekoden anges att vi ställer krav på ärlighet och hederlighet hos våra medarbetare och förväntar oss detsamma av koncernens affärspartners. Mutor är förbjudna. Gåvor och andra förmåner får inte gå utöver lokala seder och lagstiftning. Vi ska följa konkurrenslagstiftningen och tillämpa sunda marknadsföringsprinciper.

● God affärsetik. Årets genomgång av arbetet med affärsetiska frågor visar inte på några överträdelser av uppförandekoden. Arbetet mot korruption innefattar fortsatt utbildning i uppförandekoden, nolltolerans mot mutor, sanktionssystem för överträdelser samt riktlinjer gällande storleken på gåvor och affärsrepresentation. Vi använder ledningssystem, information, utbildning och ekonomisk uppföljning för att förebygga korruption.

Människor

Beijer Almas cirka 2 100 medarbetare finns i fjorton länder och har sin bakgrund i olika kulturer. Ungefär en tredjedel arbetar i lågkostnadsländer. Omkring 20 procent av de anställda finns i Kina. Alla medarbetare omfattas av uppförandekoden.

● Medarbetare. Att skapa säkra och utvecklande arbetsmiljöer är en viktig del i koncernens arbete med hållbar utveckling. Ett hjälpmedel i detta arbete är regelbundna personalenkäter. Under 2014 genomfördes undersökningar vid ungefär en tredjedel av enheterna. Svaren visar att arbetstillfredsställelsen i huvudsak är god och att arbetsmiljön upplevs som säker.

MEDARBETARE GEOGRAFISK SPRIDNING

• Lönesättning och kollektivavtal. Samma regler och värderingar gäller för alla koncernens enheter. Lönesättningen följer lagstiftning, överstiger sociala minimilöner och är fullt ut marknadsmässig. Skillnader i kultur och lagstiftning gör att anslutningen till kollektiva avtal varierar i olika länder. Vid drygt hälften av enheterna omfattas flertalet medarbetare av kollektivavtal.
• Mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vi uppmuntrar mångfald och tar avstånd från alla former av diskriminering. Redovisningen från koncernens bolag visar inte på några missförhållanden vad gäller mänskliga rättigheter. Jämställdhetsfrågorna hanteras decentraliserat vid enheterna.
• Sjukfrånvaro. Kort- och långtidsfrånvaron var fortsatt låg 2014. I ett femårsperspektiv ligger den ganska oförändrat på 3–3,5 procent.

ORSAKER TILL ARBETSPLATSOLYCKOR

• Hälsa och säkerhet. Det förebyggande arbetet bedrivs genom regelbundna riskanalyser, arbetsmiljömätningar, utbildning, skyddsronder och investeringar i tekniska åtgärder. Under året inträffade 37 (49) arbetsolyckor som resulterade i mer än en dags frånvaro. Den sammanlagda frånvaron som orsakades av olyckor uppgick till 268 (306) dagar.
• Utbildning. Utbildning säkerställer att medarbetarna har rätt kunskaper för sina arbetsuppgifter samt ger dem möjlighet att utveckla sin kompetens och förstå

NYCKELTAL	2014	2013	2012	2011	2010
Medeltal antal anställda	2 124	2 110	1 831	1 687	1 397
Andel tjänstemän (%)	31	31	32	33	35
Andel produktionspersonal (%)	69	69	68	67	65
Andel kvinnor (%)	33	35	34	32	29
Andel anställda i lågkostnadsländer (%)	30	30	30	28	24
Sjukfrånvaro korttid (%)	2,4	1,9	2,1	2,1	2,5
Sjukfrånvaro långtid (%)	1,0	0,9	0,9	1,2	1,2
Andel anställda i Sverige (%)	33	33	36	40	47

koncernens grundläggande värderingar. Under 2014 genomfördes ungefär 25 800 (14 700) utbildningstimmar. Det motsvarar 10 timmar per anställd och är en ökning jämfört med föregående år.

Miljö

De mest betydande miljöaspekterna är användningen av material, kemikalier, energi och vatten, men också utsläpp av klimatpåverkande gaser, lösningsmedel (VOC) samt avfall, förpackningar och transporter.

• Material och kemikalier. Under 2014 användes cirka 26 600 (21 000) ton metaller, 1 400 (830) ton plaster och 200 (180) ton kemiska ämnen, framförallt lösningsmedel. Arbetet med att ersätta farliga kemiska ämnen fortsatte. En handfull ämnen fasades ut.
• Energi. Trots ökad produktion var energianvändningen i absoluta tal oförändrad jämfört med 2013. Ungefär 75 (70) procent utgjordes av indirekt energi, huvudsakligen elektricitet. Biobränslen och »grön el« ökade och stod för drygt 12 (10) procent av den totala användningen.

ENERGIFÖRBRUKNING

● Vatten. Användningen av vatten uppgick till 41 000 (32 000) m3, vilket motsvarar 12,4 (10,4) m3/Mkr nettoomsättning. Ökningen beror främst på att produktionen i Kina ökat. Utsläppen av föroreningar till avloppsvatten var begränsade.

● Utsläpp till atmosfären. Utsläppen av koldioxid ökade i absoluta tal, främst beroende på ökad produktion i länder där inköpt el produceras från kol. Utsläppen av lösningsmedel (VOC) uppgick till 34 (86) ton. Minskningen beror på att en katalytisk reningsanläggning installerats i Kina.

UTSLÄPP KOLDIOXID

● Avfall. Huvuddelen av avfallet återvinns som material eller energi. Det är framför allt metaller som återvinns. Cirka 5 procent av volymerna var farligt avfall som omhändertogs av godkända avfallsbehandlare. Förbättringsåtgärderna inriktades på att minska antalet kasserade produkter.

AVFALL

● Transporter. Insatserna för att minska miljöpåverkan från transporter av råvaror, produkter och människor intensifierades 2014, bland annat genom inköp av fordon med lägre bränsleförbrukning, samordning av transporter, ändrade rutter, användning av videokonferenser, avfallskomprimering och fler tågtransporter.

NYCKELTAL	Lesjöfors	Habia Cable	Beijer Tech
Energiförbrukning, GWh (andel av koncernens totala förbrukning, %)	32,8 (66)	12,9 (26)	4,0 (8)
Vattenförbrukning, m3 (andel av koncernens totala förbrukning, %)	20 970 (51)	17 350 (43)	2 450 (6)
Utsläpp av koldioxid, ton (andel av koncernens totala utsläpp, %)	7 750 (61)	4 730 (37)	240 (2)
Utsläpp av VOC, ton (andel av koncernens totala utsläpp, %)	3 (8)	31 (92)	0 (0)
Avfall, ton (andel av koncernens totala avfallsmängd, %)	1 930 (71)	630 (23)	170 (6)
ISO 14001, antal certifierade enheter	14	1	2
Arbetsolyckor, antal fall med frånvaro (fall/anställd)	30 (0,02)	6 (0,01)	1 (0,004)
Arbetsolyckor, förlorade arbetsdagar (dagar/anställd)	149 (0,1)	103 (0,2)	16 (0,07)

Beijer Almaaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm Mid Cap-lista. Under många år har koncernen haft en värdeutveckling som vida överstiger genomsnittet för börsens bolag. Den som för fem år sedan satsade 100 kronor i Beijer Almaaktier hade vid utgången av 2014 fått se sin investering, exkl utdelningar, växa till 199 kronor. Samma investering i Stockholmsbörsens generalindex har under denna period vuxit till 185 kronor.

Vid utgången av 2014 uppgick Beijer Almas börsvärde till 5 499 Mkr. År 2004 var koncernens börsvärde 1 230 Mkr.

Beijer Almaaktiens börskurs ökade under 2014 med 3 procent. Stockholm All-share index ökade med 182,50

12 procent. Sista betalkursen vid årets slut var 182,50 kr (177,00). Den högsta kursen, 210,50 kr, noterades den 20 maj. Den lägsta kursen 158,50 kr, noterades den 16 oktober.

2 578 685

Omsättningen under året var totalt 2 578 685 aktier, vilket motsvarar 9,6 procent av utestående B-aktier. Varje dag omsattes i genomsnitt 10 356 aktier.

KURSUTVECKLING

Läs mer om Beijer Almas aktieutveckling på beijeralma.se

AKTIEDATA	2014	2013	2012	2011	2010
Vinst per aktie efter 22,0 alternativt
26,3 % schablonskatt, kr	10,96	9,96	8,85	10,49	9,75
Efter skatt, kr	10,60	9,59	8,91	10,38	9,51
Eget kapital per aktie, kr	57,91	53,46	50,43	49,22	46,28
Utdelning per aktie, kr	8,501)	8,00	7,00	7,00	7,00
Utdelningsandel, %	80	83	79	67	74
Direktavkastning, %	4,7	4,5	6,0	6,1	4,4
Börskurs årets slut, kr	182,50	177,00	116,00	114,00	160,50
Högsta börskurs, kr	210,50	184,50	138,25	173,50	160,50
Lägsta börskurs, kr	158,50	116,00	105,75	93,50	91,50
P/e-tal vid årets slut	17,2	18,5	13,0	11,0	16,9
Kassaflöde efter investeringar per aktie	4,85	6,64	4,32	5,04	5,58
Utgående antal aktier	30 131 100	30 131 100	30 131 100	30 131 100	30 131 100
Genomsnittligt antal aktier	30 131 100	30 131 100	30 131 100	30 131 100	29 456 100

1. Av styrelsen föreslagen utdelning

STÖRSTA ÄGARE	Aktieantal	varav AK A	varav AK B	Antal röster	Innehav, %
Anders Walls Stiftelse	4 069 470	774 200	3 295 270	11 037 270	13,5
Anders Wall med familj och bolag	3 513 120	1 921 600	1 591 250	20 807 520	11,7
Lannebo fonder	1 850 617	0	1 850 617	1 850 617	6,1
Didner & Gerge Fonder Aktiebolag	1 566 670	0	1 566 670	1 566 670	5,2
Odin Sverige Akjsefondet	1 326 806	0	1 326 806	1 326 806	4,4
SEB Investment Management	1 322 368	0	1 322 368	1 322 368	4,4
Nordea Investment Funds	774 574	0	774 574	774 574	2,6
Fjärde AP-fonden	715 106	0	715 106	715 106	2,4
Svolder AB	712 400	0	712 400	712 400	2,4
AMF – Försäkring och Fonder	659 675	0	659 675	659 675	2,2
SEB Micro Cap Fund	650 000	0	650 000	650 000	2,2
Göran W Huldtgren med familj och bolag	489 789	306 633	183 156	3 249 486	1,6
Fondita Nordic Micro Cap SR	445 000	0	445 000	445 000	1,5
DnB – Carlson fonder	442 076	0	442 076	442 076	1,5
Övriga aktieägare	11 593 429	327 567	11 265 862	14 541 532	38,3
Totalt	30 131 100	3 330 000	26 801 100	60 101 100	100,0

Aktieboken den 31 december 2014, inkl. kända förändringar

5 542

Beijer Alma har idag 5 542 aktieägare. Det innebär att antalet aktieägare mer än fördubblats på tio år. År 2004 hade koncernen 2 603 aktieägare. Av samtliga ägare svarade institutionella ägare för 65,8 procent av kapitalet och 44,5 procent av rösterna. Utländska ägares innehav uppgick till 12,2 procent av kapitalet och 6,1 procent av rösterna.

UTDELNINGSPOLICY

Beijer Almas policy är att utdelningen ska utgöra minst en tredjedel av koncernens nettoresultat exklusive jämförelsestörande poster, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.

UTDELNING

»Vårt amerikanska förvärv öppnar en ny marknad för Lesjöfors samtidigt som etableringen möjliggör en bättre support till befintliga kunder. Affären ger oss en stark marknadsnärvaro och gör att vi kan expandera vidare genom vårt breda sortiment och stora fjäderkunnande.«

RÖRELSERESULTAT RÖRELSEMARGINAL

Lesjöfors är ett internationellt, tekniskt serviceföretag som är specialiserat på industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Företaget är en fullsortimentsleverantör som erbjuder både standardprodukter och specialtillverkade komponenter. Lesjöfors är ledande i Norden och ett av de större fjäderföretagen i Europa.

Vd är Kjell-Arne Lindbäck, född 1952, civilekonom, anställd sedan 1997. Bertil Persson är styrelseordförande.

INDUSTRI. Standardfjädrar och kundspecifika produkter samt banddetaljer och bladfjädrar.

CHASSIFJÄDRAR. Eftermarknad för personbilar och lätta lastbilar.

Faktureringen uppgick till 1 726 Mkr (1 676).

320 Mkr (332).

NYCKELTAL

VOLYMER

VÄXTE Rörelseresultatet Lägre volymer inom Chassifjädrar beroende på den milda vintern 2013/2014.

FÖRVÄRV I USA

Förvärv av fjäderföretag i USA öppnar för tillväxt i Nordamerika .

ÖKAD TILLVÄXT

Ny inriktning på säljarbetet resulterade i ökad tillväxt i tyska Velleuer.

INDUSTRIFJÄDRAR

Industrifjädrar växte med 5 procent i jämförbara enheter.

Mkr	2014	2013	2012	2011	2010
Nettoomsättning	1 725,7	1 676,3	1 366,7	1 386,0	1 206,7
Kostnad sålda varor	–1 141,8 –1 093,9		–857,2	–821,1	–662,4
Bruttoresultat	583,9	582,4	509,5	564,9	544,3
Försäljningskostnader	–134,7	–130,4	–122,1	–121,0	–113,6
Administrationskostnader	–129,6	–120,3	–102,0	–91,8	–81,3
Rörelseresultat	319,6	331,7	285,4	352,1	349,4
Rörelsemarginal, %	18,5	19,8	20,9	25,4	28,9
Finansnetto	0,9	–4,4	–2,3	–3,9	–4,6
Resultat efter finansnetto	320,5	327,3	283,1	348,2	344,8
Avskrivningar ingår med	68,4	59,0	49,8	49,4	43,2
Investeringar exkl. företagsförvärv	104,0	106,2	58,7	59,5	42,9
Avkastning sysselsatt kapital, %	28	39	36	43	43
Medeltal antal anställda	1 343	1 386	1 157	1 014	770

Utvecklingen 2014 – lägre efterfrågan för chassifjädrar

• Under 2014 uppgick faktureringen till 1 726 Mkr (1 676), vilket är en ökning med 3 procent i jämförbara enheter.
• Rörelseresultatet var 320 Mkr (332) och rörelsemarginalen 19 procent (20).
• Efterfrågan inom Chassifjädrar var inledningsvis god, men föll tillbaka i slutet av första kvartalet. Totalt sett sjönk volymerna 2014 jämfört med året innan. Det berodde i första hand på den milda vintern i Europa, som minskade underhållsbehoven på fordonsmarknaden.
• Affärsområde Industri uppvisade en tillväxt på 5 procent i jämförbara enheter. Faktureringen i Norden ökade med 4 procent. I Kina sjönk volymerna under året. På den brittiska fjädermarknaden var tillväxten drygt 22 procent och i Tyskland 11 procent i jämförbara enheter.
• Faktureringen inom Industri uppgick till 1 259 Mkr samt inom Chassifjädrar till 467 Mkr.

Om Lesjöfors – lokalt affärsmannaskap

Lesjöfors är ett internationellt, tekniskt serviceföretag som är specialiserat på industrifjädrar, tråd- och band-

Den brittiska fjädermarknadens tillväxt var 22 procent.

detaljer. Företaget är en fullsortimentsleverantör med 21 produktionsenheter i tio länder. Verksamheten är organiserad i två affärsområden – Industri och Chassifjädrar. Lesjöfors har ett fåtal koncernfunktioner. I övrigt är kompetens och resurser decentraliserade till respektive produktionsenhet och lokala marknad för att utveckla affärsmannaskapet nära kunder och marknad. Detta affärsmannaskap inriktas på områdena försäljning och tillverkning, där säljare och maskinoperatörer har nyckelroller när det gäller att säkerställa hög effektivitet och kvalitet.

Marknad och försäljning

Lesjöfors breda sortiment tillgodoser kundens hela behov av fjädrar och banddetaljer. Även kundportföljen är bred med ungefär 13 000 kunder. Försäljningen är diversifierad och omfattar cirka 60 marknader. Produktoch marknadsmixen gör Lesjöfors mindre beroende av enstaka produkter, marknader eller branscher. Till övriga konkurrensfördelar hör:

• Hög kompetens inom fjäderteknologi/ konstruktion.
• Kostnadseffektiv tillverkning.
• Effektiv distribution och kundservice.
• Hög produktkvalitet.

Större delen av försäljningen hanteras i egen regi och integreras allt mer via webbportaler som är gemensamma för en viss marknad. Via portalerna erbjuds hela koncernens produkter och tjänster. Inom Chassifjädrar – som har egen försäljningsorganisation – är produkterna standardiserade. Lesjöfors konkurrerar med sortimentsbredd, hög servicegrad och effektiv logistik. Inom Industri är försäljningen betydligt mer tekniskt driven. Det gör att säljare och konstruktörer arbetar nära varandra för att från grunden utveckla rätt produkter till kunderna.

Sortimentet delas upp i egenutvecklade produktkoncept och specialanpassade komponenter. Egenutvecklade koncept är lagerhållna produkter som paketeras på ett lättillgängligt sätt. Chassifjädrar samt katalogsortimentet av standardfjädrar är exempel på sådana koncept, som står för cirka 33 procent av försäljningen. Specialanpassade komponenter är unika konstruktions- och produktionslösningar och står för resterande 67 procent av försäljningen.

• Omfattar 60 marknader. De största länderna är Tyskland, Sverige, Storbritannien och Kina.
• 85 procent av försäljningen ligger utanför Sverige.
• Drygt 67 procent av försäljningen avser kundanpassade produkter.
• Marknadsandelen i Norden för industrifjädrar uppgår till drygt 40 procent.
• Marknadsandelen för Chassifjädrar i Europa uppgår till cirka 45 procent.

Den 31 december 2014 förvärvades fjäderverksamheten i Sandvik Materials Technology, som är en ledande tillverkare på den amerikanska marknaden. Företaget har tillverkning i USA och Mexiko, som tillsammans med Kanada är huvudmarknader. Förvärvet ger en stark marknadsnärvaro och skapar – via Lesjöfors sortiment och fjäderkunnande – förutsättningar för expansion i Nord- och Sydamerika. Samtidigt kan Lesjöfors erbjuda befintliga kunder i USA utökad support samt kunder på övriga marknader ett starkare utbud av platta spiralfjädrar.

Under året gjordes satsningar i den slovakiska lågkostnadsproducenten Centrum B. Kapaciteten har utökats med sikte på leveranser till den tyska marknaden. Idag är omkring 32 procent av Lesjöfors tillverkning knuten till lågkostnadsländer som Kina, Lettland och Slovakien.

Produktutveckling – specialister i samverkan

De egna koncepten utvecklas genom att sortimenten breddas och fler lagerhållna produkter tas fram. Inom Chassifjädrar breddas sortimentet med 500 produkter per år. Inom specialtillverkade komponenter är

Totalt erbjuds 8 000 olika chassifjädrar.

problemlösningsförmågan avgörande och innefattar frågor om design, konstruktion, materialval och tillverkning. Detta arbete hanteras av specialister vid respektive fabrik – sammanlagt ett fyrtiotal personer. För att utveckla arbetet genomförs varje år teknikmöten, där

MEDARBETARE GEOGRAFISK SPRIDNING

produktutvecklare samverkar för att ta fram nya, innovativa tekniklösningar.

Kvalitet – gemensam uppföljning

Alla fabriker är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Flera anläggningar är även certifierade enligt branschspecifika kvalitetsstandarder, exempelvis fordonsindustrins ISO-TS 16949. Kvalitetsarbetet är integrerat i den dagliga verksamhetens processer. Alla tillverkande enheter följs upp på ett tiotal kvalitetsparametrar, bland annat leveransservice, produktkvalitet och ledningssystem. Resultatet ligger till grund för förbättringsinsatser. För att säkra leveransservicen inom Chassifjädrar – som är en av de viktigaste konkurrensfördelarna i detta affärsområde – har ett särskilt uppföljningsverktyg utvecklats. Det tar sikte på de mest efterfrågade produkterna och har bidragit till att höja ytterligare leveransprecision inom detta affärsområde.

Medarbetare

Antalet anställda minskade med 43 personer till 1 343 (1 386). I lågkostnadsländerna Lettland, Slovakien och Kina arbetade 393 personer (434). Antalet anställda i Sverige var 317 personer (324). I Storbritannien hade Lesjöfors 181 medarbetare (180), i Tyskland 355 (344) och i Danmark 52 (59).

				2010
				770
				200
1 011	1 079	892	767	570
899	909	767	683	541
444	477	390	331	229
950	952	800	729	601
393	434	357	285	169
1 384	1 411	1 264	1 013	778
3,1	2,9	2,9	2,6	2,9
1,8	1,8	2,0	1,6	1,9
1,3	1,1	0,9	1,0	1,0
	2014 1 343 332	2013 1 386 307	2012 1 157 265	2011 1 014 247

LESJÖFORS

Affärsområden

	INDUSTRI	CHASSIFJÄDRAR
KUNDVÄRDE/ KONKURRENSFÖRDELAR	● Brett sortiment. ● Hög kvalitet och servicegrad. ● Innovationsförmåga, teknisk problem lösning samt egen verktygsutveckling. ● Tillgång till produktion i lågkostnadsländer.	● Lesjöfors är ensamt om att kontrollera hela värdekedjan – från design och egen tillverkning till lagerhållning, logistik och service. ● Brett sortiment som är unikt i branschen och ständigt utvecklas. ● Korta ledtider och hög servicegrad.
MARKNADSTRENDER/ DRIVKRAFTER	● Mogen marknad, där efterfrågan följer industrikonjunkturen. ● Kunderna flyttar tillverkning till låg kostnadsländer. ● Ökande krav på lokal etablering. Leverantörer förväntas ha tillverkning nära kunden. ● En fragmenterad marknad med många mindre, lokala företag.	● Marknaden för chassifjädrar har under lång tid uppvisat hög tillväxt. ● Avregleringen av reservdelsmarknaden har öppnat affärsmöjligheter för icke-original delar, som ofta säljs till ett lägre pris än originalreservdelar. ● Hårdare konkurrens med prispress som följd. ● Efterfrågan påverkas av väderförhållan dena. Kalla vintrar ökar fordonsunderhållen och efterfrågan på chassifjädrar. Under milda vintrar är utvecklingen den omvända.
KUNDER	● Företag i de flesta industrisektorer, bland annat telekom, el-, verkstads- och transportsektorn, samt kraft-, elektronik-, fordons- och medicinteknisk industri. Till de större kunderna hör ABB, Continental och Bosch.	● Europeiska distributörer av reservdelar till fordon, bland annat Mekonomen, Stahl gruber och Ferraris.
KONKURRENTER	● I första hand mindre och medelstora företag med lokal försäljning. I Norden är de största konkurrenterna Spinova, Ewes, Meconet och Hagens Fjedre. På den tyska marknaden finns cirka 200 lokala aktörer och på den brittiska ungefär 100.	● Specialiserade fjädergrossister samt till verkare av stötdämpare, exempelvis Suplex, K+F samt Kayaba.
MARKNADSPOSITION	● Lesjöfors största marknader är Norden, Tyskland, Storbritannien och Kina, som står för cirka 74 procent av försäljningen. Företaget är en av få internationella aktörer som gör regelbundna förvärv och bidrar till andel av företagets fakturering/industri/lesjöfors en konsolidering i marknaden. ● I Norden beräknas den egna marknads andelen till cirka 40 procent, i Tyskland till 5 procent och i Storbritannien till 10 procent.	● Lesjöfors största marknader är Stor britannien, Tyskland, Skandinavien och Ryssland, som står för cirka 80 procent av försäljningen. ● Totalt sett bedöms marknadsandelen i andel av företagets fakturering/industri/lesjöfors Europa överstiga 45 procent.
ANDEL AV FÖRETAGETS FAKTURERING	73%	27%
FAKTURERING PER GEOGRAFISK MARKNAD	Tyskland 25 % Norge 4 % Danmark 4 % Finland 4 % Kina 8 % Storbritannien 10 % Sverige 17 % Övriga 28 %	Storbritannien 28 % Tyskland 22 % Polen 4 % Sverige 6 % Tjeckien 5 % Danmark 5 % Ryssland 10 % Övriga 20 %

FAKTURERING INDUSTRI

INDUSTRI. Försäljningen av industrifjädrar växte marginellt. Efterfrågan ökade starkast i de brittiska verksamheterna samt i Irland, där Lesjöfors utökat marknadsbearbetningen. Även Tyskland visade tillväxt, exempelvis inom Velleuer där förändringar i försäljningsarbetet gett påtagliga resultat. Den politiska oron i Ryssland och Ukraina påverkade en del av den tyska verksamhet som är nischad mot lantbrukssektorn, där efterfrågan minskade kraftigt. Intäkterna i Kina pressades på grund av avslutade projektaffärer inom telekom. I den kinesiska verksamheten utökas satsningen på övriga industrisegment kommande år. Försäljningen 2014 uppgick till 1 259 Mkr (1 176).

FAKTURERING CHASSIFJÄDRAR

CHASSIFJÄDRAR. Försäljningen av chassifjädrar minskade med cirka 7 procent jämfört med 2013. Samtidigt är jämförelsetalen från 2013 utmanande eftersom efterfrågan detta år påverkades av extra gynnsamma väderförhållanden. Den viktigaste orsaken till att efterfrågan föll 2014 var den milda vintern, som minskade underhållsbehoven på den europeiska fordonsmarknaden. Minskningen var störst i Tyskland och Storbritannien. Försäljningen 2014 uppgick till 467 Mkr (500).

Nyheter i korthet

Centrum B – en global kvalitetsleverantör

Företaget Kiekert är en ledande tillverkare av dörrlåsmekanismer till fordonsindustrin globalt. Nyligen fick det slovakiska Lesjöforsföretaget Centrum B det prestigefyllda uppdraget att leverera delar till Kiekert. Centrum B är specialiserat på tillverkning av kallindade fjädrar. Företaget är sedan många år en godkänd leverantör till Kiekert, som är känt för sina höga kvalitetskrav.

– Vi är mycket glada för denna kvalitetsstämpel och ser fram emot att serva Kiekert över hela världen med våra fjädrar, säger Ján Macuha, chef för Centrum B.

24

ABB-revision gav toppresultat

Lesjöfors arbete med kvalitet, miljö och säkerhet ger resultat. Det visar den kvalitetsrevision som ABB gjort 2014. Revisionen berörde de svenska bolag i Lesjöforskoncernen som levererar fjädrar till ABB. Hela verksamhetens system reviderades, vilket innebar att alla processer som påverkar kvalitet, yttre miljö samt hälsa och säkerhet granskades. Lesjöfors fick höga betyg.

– Vi är nöjda med det vi såg. Den kvalitetshistorik vi har gentemot Lesjöfors bekräftar resultatet från vår revision och visar att Lesjöfors är en utmärkt leverantör att jobba tillsammans med, säger Thomas Nordin, revisionsansvarig på ABB AB Components.

Fördubblad produktionsyta i Lettland

Lesjöfors har tillverkat gasfjädrar i Lettland sedan 2008. I början av året flyttade verksamheten till nya lokaler. Därmed fördubblades produktionsytan i Lesjöfors Gas Springs, som varje år tillverkar 1 500 olika gasfjäderprodukter. Flytten till större lokaler ger ett effektivare produktionsflöde. Det finns även utrymme för lager där distributionen kan hanteras på ett bättre sätt. Kundservice är högt prioriterat i det lettiska företaget. Häromåret var leveranssäkerheten fantastiska 100 procent.

PATRIK SKOLLING MÖLLER

– Det är en utmaning för oss att fortsätta på den inslagna vägen, särskilt med tanke på att produktionen nu ökar betydligt med våra nya resurser. Men vi ska göra allt vi kan för att prestera på samma höga nivå, säger Girts Ancevskis, chef för Lesjöfors Gas Springs i Lettland.

Först med ny maskinteknik

Stabilare produktion, högre precision och kortare omställningstider – det är några av fördelarna med den fiberlaserteknik som Lesjöfors Banddetaljer investerat i. Med den nya maskinen går det att stansa och bocka mer krävande produkter. Lesjöfors är först i Skandinavien med denna teknik.

– Jag är övertygad om att investeringen flyttar fram vår position på marknaden ännu ett steg. Vi ser redan nu projekt där vi drar nytta av tekniken. Vi klarar av fler och mer komplexa operationer i samma process på ett långt mer effektivt sätt. Detta skapar självklart mervärden för våra kunder, säger Jakob Lindquist, vd för Lesjöfors Banddetaljer.

SUNE FRIDELL

Banbrytande förvärv i USA

Under hösten tog Lesjöfors steget över Atlanten – detta genom att förvärva drivfjäderverksamheten i amerikanska Sandvik Materials Technology. Företagsköpet är banbrytande och skapar möjligheter för tillväxt och expansion på en ny, stor fjädermarknad.

Det är en ledande tillverkare på den amerikanska marknaden som nu knyts till Lesjöforskoncernen. Företaget har cirka 60 medarbetare, omsätter drygt 100 miljoner kronor och har fabriker i USA och Mexiko. Dessa två länder står – tillsammans med Kanada – också för merparten av försäljningen.

– Det här företagsköpet skapar förutsättningar för en fortsatt expansion i både Nord- och Sydamerika, säger Kjell-Arne Lindbäck, vd och koncernchef för Lesjöfors AB. Via affären stärks även erbjudandet inom området drivfjädrar. Det gynnar våra bolag med verksamhet i Europa och Asien. Samtidigt öppnas intressanta försäljningsmöjligheter för Lesjöfors övriga fjäderprodukter på USA-marknaden.

De nyförvärvade företagets produkter återfinns i en mängd konsument- och industriprodukter samt inom bygg- och anläggningssektorn, som är det största kundsegmentet. Huvudkontoret och den amerikanska fabriken ligger i Scranton, Pennsylvania. Fabriken i mexikanska Nogales står för cirka 70 procent av tillverkningsvolymerna.

Enklare och snabbare kundservice

Servicen förenklas för kunder som gör affärer med olika Lesjöforsbolag i Norden. Numera behöver dessa kunder bara ha kontakt med en enda säljare, som håller ihop hela affären. Det ger en enklare tillgång till hela Lesjöforsgruppens produktflora med allt ifrån teknik och priser till leveranser. Samtidigt får kunderna en snabbare access till hela koncernens specialistkompetens, exempelvis gällande hållfasthetsberäkningar, utmattningstestning miljöfrågor, materialanalyser och verktygskonstruktion.

Velleuer blev »Supplier of the Year« – igen

Det tyska Lesjöforsbolaget Velleuer utsågs nyligen till "Supplier of the year". Bakom utmärkelsen står företaget Andreas Stihl, som är en världsledande tillverkare av motorsågar och motordriva verktyg för utomhusbruk.

Velleuer levererar bland annat fjädrar och tråddetaljer till Stihl och fick 2014 den prestigefyllda utmärkelsen för tredje gången. Den delas ut till underleverantörer som lever upp till Stihls högt ställda krav på produktutveckling, kvalitet och partnerskap.

– Det är en förstklassig kvalitetsstämpel att för tredje gången få ta emot denna utmärkelse från en kund med världsrykte. Det stärker vår ambition att vara en leverantör med hög konkurrenskraft gällande pris, kvalitet och leveransprecision, säger Frank Jahn, verksamhetsansvarig på Velleuer.

ANDREAS HELANDER

»Habia Cable satte nya rekord för fakturering och resultat 2014. Det berodde främst på att orderingången inom mobil telekom ökade kraftigt, men också på en starkare efterfrågan från både kärnkrafts- och industrimarknaden i Asien och Europa.«

Habia Cable tillverkar specialkabel och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa. Produkterna säljs på cirka 50 marknader. De viktigaste kundsegmenten är telekom, försvar, kärnkraft, infrastruktur samt verkstadsindustri.

Vd är Carl Modigh, född 1972, civilingenjör och Executive MBA, anställd 2006 och vd sedan 2011. Styrelseordförande är Bertil Persson.

Mkr	2014	2013	2012	2011	2010
Nettoomsättning	790,2	624,3	632,4	668,2	558,1
Kostnad sålda varor	–530,5	–422,1	–421,3	–469,0	–391,3
Bruttoresultat	259,7	202,2	211,1	199,2	166,8
Försäljningskostnader	–93,4	–84,7	–89,7	–78,5	–64,2
Administrationskostnader	–72,7	–64,3	–51,9	–48,6	–42,3
Rörelseresultat	93,6	53,2	61,9	55,9	46,2
Rörelsemarginal, %	11,8	8,5	9,8	8,4	8,3
Finansnetto	–4,1	–4,3	–4,3	–6,3	–3,3
Resultat efter finansnetto	89,5	48,9	57,6	49,6	42,8
Avskrivningar ingår med	21,0	17,9	19,9	20,3	22,2
Investeringar exkl. företagsförvärv	31,3	16,6	8,6	22,4	10,1
Avkastning sysselsatt kapital, %	24	14	18	15	14
Medeltal antal anställda	550	483	462	466	433

Utvecklingen 2014 – rekordfakturering

• Faktureringen uppgick till 790 Mkr (624). Rörelseresultatet blev 93,6 Mkr (53,2) och företagets rörelsemarginal 11,8 procent (8,5).
• Mycket god efterfrågan från telekomsektorn under hela året. Försäljningen av kabel till basstationsantenner ökade med 56 procent, främst beroende på den fortsatta globala utbyggnaden inom 4G. För att möta utvecklingen har Habia byggt ut produktionskapaciteten i Kina.
• Utvecklingen på kärnkraftsmarknaden har också gynnat Habia, som ökat leveranserna av signal- och kontrollkabel till kunder i såväl Asien som Europa.
• Inom försvarssegmentet har efterfrågan legat i nivå med föregående år medan industrikabel uppvisade en tillväxt på flertalet marknader. På den tyska marknaden ökade efterfrågan i början av året, vilket följdes av ökande volymer även på andra marknader i Europa samt i Kina.
• Inom Telecom uppgick faktureringen till 358 Mkr och inom Övrig industri till 432 Mkr.

Om Habia Cable – hög kundanpassning

Habia Cable utvecklar, marknadsför och tillverkar kundanpassade kablar och kablage för krävande, högteknologiska applikationer. Många produkter används i utsatta miljöer där kraven på prestanda är höga, exempelvis i kärnkraftverk, militär teknik och i avancerade industrikomponenter. Produkterna tillverkas i tåliga, högpreste-

Habias fakturering ökade 27 procent 2014.

rande material för att klara exempelvis höga eller låga temperaturer, radioaktivitet, tryck eller vibrationer.

Verksamheten bedrivs i två affärsområden – Telecom och Övrig industri. Området Övrig industri består av kärnkraft, försvar samt av industrisegment som transport, verkstad, offshore och tillverkning. En stor del av utvecklingen är kunddriven, särskilt inom industri- och försvarssegmenten där många produkter tas fram för att klara kundspecifika krav. Kablar för telekom – som är Habias största produktområde – är relativt standardiserade.

Habia har hög kompetens vad gäller teknik och applikationer i allt från design till produktion. Till de övriga konkurrensfördelarna hör:

• Hög kvalitet
• Kundanpassade produkter
• Högpresterande material och förbindningslösningar
• Flexibel produktion och logistik

Marknad och försäljning

Habias egen försäljningsorganisation täcker 12 länder. Arbetet hanteras till största del i egen regi eftersom försäljningen av specialkabel är tekniskt driven. Säljare och konstruktörer måste arbeta nära kunderna för att fånga upp behoven och ta fram rätt lösningar. Även produktionen arbetar kundorderstyrt och knyts på så sätt till säljarbetet på

Huvudmarknaderna är Tyskland, Norden, övriga länder i Västeuropa samt Kina, Korea, USA och Indien. De 200 största kunderna står för ungefär 80 procent av försäljningen. Europamarknaden för specialkabel bedöms vara värd cirka 1 miljard euro. Inom försvar, kärnkraft och industri beräknas Habias marknadsandel vara mindre än 10 procent. Inom telekom och kablar för antenner till basstationer är marknadsandelen väsentligt högre.

FÖRDELNING AFFÄRSOMRÅDEN

FAKTA OM HABIAS FÖRSÄLJNING

• Omfattar cirka 50 länder.
• Mer än 90 procent av försäljningen ligger utanför Sverige.
• Många av kablarna används i krävande, högteknologiska applikationer. ● Största kundsegmentet är telekom, som 2014 stod för 45 procent av försäljningen.

Habia har produktionsanläggningar i Sverige, Kina, Tyskland och Polen. Flexibiliteten i produktionen är stor eftersom tonvikten ligger på kundanpassad specialkabel. Även inom telekom är kraven höga på korta ledtider och snabba omställningar. De fyra fabrikerna ger en global produktions- och leveranskapacitet, som matchar behoven hos både multinationella och lokala kunder.

Via produktionsanläggningen i Kina levererar Habia lokalt tillverkade produkter på denna marknad, men kan samtidigt erbjuda kostnadseffektiv produktion av större volymer för den globala marknaden. Under 2014 har kapaciteten byggts ut för att möta efterfrågan inom telekom. Från och med 2015 flyttas all tillverkning av telekomkablar till fabriken i Kina, som därmed blir Habias största produktionsanläggning. I Polen utökades fabriksytan 2014 för att ge plats åt ny produktionsutrustning och framtida tillväxt.

Produktutveckling – kunddrivet arbete

Produktutvecklingen är i stor utsträckning kunddriven. Arbetet inriktas på att hitta rätt kombination av material, konstruktioner och tillverkningsprocesser för att möta tekniska och kommersiella krav. En del utvecklingsprojekt finansieras helt eller delvis av kunder, till exempel inom offshore och försvar. Utvecklingsarbetet fokuserar också på att identifiera och anpassa bättre eller mer kost-

MEDARBETARE GEOGRAFISK SPRIDNING

nadseffektiva material, i första hand plaster. Lika viktigt är det att åstadkomma förbättringar i tillverkningsprocesserna, där målen kan handla om ökad kapacitet, lägre kostnader eller minskad kassation. Produktutveckling innebär också att kablarna kvalificeras gentemot normer och branschstandarder. Det gäller främst i försvars- och kärnkraftssegmenten men även på vissa industrimarknader, där teknikkraven är hårda och kan skifta mellan olika länder.

Kvalitet – tydlig kvalitetsprofil

På den internationella kabelmarknaden är Habia känt som ett kvalitetsföretag med stabila, högpresterande och pålitliga produkter. Kvalitetsarbetet omfattar hela kedjan – från design, utveckling och tillverkning till leverans. Produktkvaliteten mäts regelbundet och har under lång tid uppgått till över 99 % procent orderrader utan reklamation. Alla fabriker är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Många produkter uppfyller kvalitetskraven enligt branschstandarder utgivna av Underwriters Laboratories och Det Norske Veritas (DNV). Flera kunder gör regelbundet egna revisioner av företagets kvalitetssystem på plats i Habias fabriker.

Medarbetare – Kina växer

Antalet anställda ökade med 67 personer till 550 (483). I Kina och Polen ökade antalet anställda med 46 personer till 246 (200). I övriga länder ökande antalet anställda med 21 personer.

NYCKELTAL	2014	2013	2012	2011	2010
Medeltal antal anställda	550	483	462	466	433
varav tjänstemän	177	175	164	164	159
varav kollektivanställda	373	308	298	302	274
varav män	331	265	275	289	285
varav kvinnor	219	218	187	177	148
varav i högkostnadsländer	304	283	274	282	266
varav i lågkostnadsländer	246	200	188	184	167
Antal anställda vid årets slut	571	485	489	461	444
Sjukfrånvaro, %	5,4	4,4	2,8	3,4	4,1
varav korttidsfrånvaro	4,3	2,5	2,4	2,2	2,9
varav långtidsfrånvaro	1,1	1,9	0,4	1,2	1,2

Affärsområden

	TELECOM	ÖVRIG INDUSTRI
KUNDVÄRDE/ KONKURRENSFÖRDELAR	● Hög kvalitet, innovativa produkter och teknisk kompetens. ● Kostnadseffektiv produktion och hög leveransförmåga. ● Försäljningsorganisation i Europa och Asien.	● Kunddriven kabel- och kablageutveckling ger rätt tekniska lösningar. ● Kvalitetsprodukter i högpresterande material. ● Flexibel produktionskapacitet, global leveransförmåga. ● Korta ledtider.
MARKNADSTRENDER/ DRIVKRAFTER	● En stor andel av antennproduktionen sker numera i Asien. ● Etablering av inhemska antenntillverkare i framför allt Kina. Dessa företag försöker även växa utanför sina hemmamarknader. ● Antenner för 4G-nät och aktiva antenner ställer högre krav på kablarnas kvalitet och prestanda. ● 4G-utbyggnaden ökar efterfrågan från antenntillverkare.	● Växande efterfrågan inom kärnkraft. Många anläggningar byggs eller moderniseras. Höga säkerhetsnivåer ökar de tekniska kraven på kablarna. ● Efterfrågan inom försvarssegmentet allt jämt avvaktande, särskilt i Europa medan Asien ökar. Det skärpta säkerhetspolitiska läget i Europa kan på sikt förändra denna bild. ● Något starkare industrikonjunktur i delar av Europa ökar efterfrågan. Fortgående flytt av industriproduktion från Europa till Asien ökar kraven på global leveransförmåga.
KUNDER	● Globala antenntillverkare inom mobil tel ekom, bland annat företag som Kathrein, RFS och Comba.	● Företag inom försvar, kärnkraft och övrig industri. Flertalet produkter används i tuffa miljöer med krav på att klara exempelvis höga eller låga temperaturer, strålning, brand, kemikalier och upprepad böjning. ● Habias produkter används exempelvis i sensorer i industriella och marina miljöer, eldrivna handverktyg, gasturbiner, marin dieslar och stålverk.
KONKURRENTER FÖRDELNING FÖRSÄLJNING	● Varierar från marknad till marknad. Huber+Suhner i Europa, samt lokala före tag på de olika asiatiska marknaderna. FÖRDELNING FÖRSÄLJNING	● Internationella kabelföretag som Tyco Electronics (försvar) samt Nexans, Prysmian och Rockbestos (kärnkraft). I industrisegmentet och inom kund anpassade kablage konkurrerar Habia med både större och mindre lokala eller regionala tillverkare.
MARKNADSPOSITION	● Habia är den ledande tillverkaren av kabel till basstationsantenner vad gäller försälj ning, kvalitet och produktsortiment. ● Försäljning i cirka 20 länder med tonvikt på Asien och Europa. Även export till Nordamerika.	● De största marknaderna är Tyskland, Frankrike och Sverige som står för 42 procent av försäljningen. ● I segmenten kärnkraft-, försvars- och industrikabel beräknas Habias marknads andel vara mindre än tio procent. I vissa nischer är andelarna större.
ANDEL AV FÖRETAGETS FAKTURERING	45%	55%
FAKTURERING PER GEOGRAFISK MARKNAD	Asien 53 % USA 7 % Europa 40 %	Sverige 10 % Tyskland 19 % Frankrike 13% Storbritannien 12 % Övriga 46 %

FAKTURERING TELECOM

TELECOM. Telecom är Habias största produktområde och inom kabel till basstationsantenner har företaget länge varit en global marknadsledare. Försäljningen – som började ta fart hösten 2013 – fortsatte att öka kraftigt 2014. Volymökningen beror i första hand på utbyggnaden av mobilnät till standarden 4G/LTE – en utbyggnad som pågår i USA, Västeuropa samt i länder som Kina, Sydkorea och Indien. Som en följd av ökningen valde Habia att vid halvårsskiftet utöka produktionskapaciteten vid fabriken i Kina. Senare under 2014 togs beslut om att flytta all produktion av telekomkabel till Kina och att även bygga ut den sammanlagda kapaciteten. Denna flytt och utbyggnad beräknas vara genomförd under 2015. Den ska säkerställa Habias konkurrenskraft även på lång sikt. Försäljningen inom Telecom uppgick 2014 till 358 Mkr.

FAKTURERING ÖVRIG INDUSTRI

ÖVRIG INDUSTRI. Även försäljningen till kunder inom övrig industri ökade under året. Undantaget var försvarssegmentet, där volymerna var i stort sett oförändrade jämfört med året innan. Försäljningen inom kärnkraft steg, bland annat genom leveranser till kunder i Slovakien och i Sydkorea. Inom industrikabel ökade efterfrågan på alla större marknader. I Tyskland växte volymerna redan i början av året. Senare ökade efterfrågan på Habias produkter också på andra marknader – exempelvis i Storbritannien, Frankrike samt i Norden. På den kinesiska marknaden steg försäljningen av industrikabel. Försäljningen till Övrig industri uppgick 2014 till 432 Mkr.

Nyheter i korthet

Kablar som följer teknikutvecklingen

Trenden går mot att kundernas applikationer och tekniska utrustning blir allt mindre. Även Habias kablar måste följa med i den här utvecklingen för att passa i mer begränsade utrymmen.

– Vi kan idag producera produkter som motsvarar kundens önskemål om en tunnare kabel rakt igenom. Både ledare, isolering och yttermaterial kan ofta göras väldigt små. Tunnare yttermaterial gör också att man får plats med fler ledare än tidigare i samma hölje, säger Stefan Willman, chef för Habias fabrik i tyska Norderstedt, som är specialiserad på tillverkning av de allra minsta kablarna.

Kvalitet hela vägen

Kvalitet står högt upp på dagordningen och är en av Habia Cables främsta konkurrensfördelar.

– Tillsammans med den övriga organisationen ser vi till att Habia uppfyller kundens krav samt kraven i de standarder vi är certifierade mot. Vi tolkar dessa och ser till att organisationen genomför nödvändiga förändringar på ett bra sätt, säger Sara Magnusson, chef för kvalitetsavdelningen.

Varje medarbetare måste förstå sin roll i kvalitetsprocessen och här fyller specialanpassade internutbildningar en viktig funktion. Alla nyanställda genomgår också ett introduktionsprogram, där kvalitet och andra kärnvärden är grundläggande.

CSR påverkar inköpen

En kabel från Habia Cable måste innehålla godkända råmaterial som tillverkats enligt högt ställda krav. Det görs omfattande kontroller av underleverantörer för att säkra att de lever upp till Habias riktlinjer gällande CSR, exempelvis att användningen av plastmaterial och färgpigment följer branschregler och internationella förordningar.

– Kunderna kan känna sig trygga i att vi gör allt vi kan för att säkerställa att våra godkända material är framställda i enlighet med Habias CSR-regler. Det är grundläggande för oss, säger Magnus Israelsson, ansvarig för strategiska inköp.

Spetskompetens inom vattentäta kablar och kablage

Habias fabrik i Söderfors levererar sedan många år längsvattentäta kablar, som är skyddade mot vattenutbredning längs med kabeln. Vid fabriken i Polen har företaget byggt upp kompetens för att kunna tillverka vattentäta kablage, bland annat genom att gjuta vattentäta kontaktdon. Produkterna används i militära sammanhang samt av olje- och undervattensindustrin världen över.

– Vi kan dra nytta av lösningar som utvecklats tidigare och snabbt anpassa dem till nya projekt, säger Jacek Nastalczyk, chef för den tekniska utvecklingsavdelningen i Lubieszyn.

Kvalitetsmässigt är det fokus på produkternas säkerhet, livslängd och vattentäthet. Dessutom ska de klara mekaniska påfrestningar under både högt tryck och vid normal drift.

Lätta, smidiga Habiatron

I snart 30 år har Habia producerat kärnkraftskablar, bland annat kabelkonceptet Habiatron som är specialanpassat för applikationer i denna krävande bransch. Under våren levererades 16 mil säkerhetskabel till det slovakiska kärnkraftverket Mochovce.

– Vår lösning gav en vikt- och volymbesparing på mer än 30 procent. Det passade reaktorerna i Mochovce perfekt, säger Micael Lindberg, chef för affärsområdet Nuclear. Kablarna används till instrumentering och kontrollsystem, till exempel mätinstrument, ventiler och pumpar.

Bestrålning förbättrar plastens egenskaper

För att klara de tuffa säkerhetskraven används högkvalitativa plastmaterial i kabeltillverkningen. Dessa material är dyra, men det finns alternativ. Genom att elektronbestråla billigare plastmaterial kan prestandan förbättras markant. Bestrålningen gör kabeln mer hållbar för påfrestningar, förlänger livscykeln och gör materialet mer lättbearbetat. Habia Cable har tidigare varit delägare i företaget Irradose, men är sedan 2014 ensam ägare till denna verksamhet som är specialiserad på elektronbestrålning av kabel.

– Vi är ensamma om denna spetsteknologi i norra Europa och ser en stor potential i elektronbestrålningen. Det finns förmodligen fler användningsområden för tekniken som är både snabb och kostnadseffektiv, säger Hans Forsgren, grundare av Irradose.

Pålitliga RET-kablar för telekom

Arbetet med kundanpassade kabellösningar för telekommarknaden fortsätter. Ett exempel är kablar för RET-antenner till mobilstationer. Med RET-antenner kan mobiloperatörerna justera antennens strålning för att optimera nätverket och exempelvis hantera variationer i trafiktäthet under dagen. Kraven på kabeln är höga eftersom den måste tåla de hårda väderförhållanden som en mobilmast utsätts för.

– Våra RET-kablar är godkända för temperaturer från minus 40 till plus 60 grader, vibrationer, elektromagnetisk störning samt snö, vind och regn, säger Brian Dempster, affärsutvecklingschef på Habia Cable.

Säkerhetskablar till Londons tunnelbana

Att kunna ta sig ut ur tunnelbanan i en nödsituation är oerhört viktigt. För att underlätta en utrymning måste kablarna i den här miljön vara brandsäkra och ge ifrån sig små mängder rök och giftiga ämnen. Habia har ett brett utbud av signal-, kontroll- och kraftkablar som lever upp till höga säkerhetsstandarder. Därför har företaget fått det prestigefyllda uppdraget att leverera högkvalitativa kablar till de mest säkerhetskritiska områdena i Londons tunnelbana – till exempel hissar och rulltrappor. Habias kablar har även låg vikt och volym och är särskilt användbara i trånga utrymmen.

»Beijer Techs affärsområde Industriprodukter gynnas av den ökade inriktningen på nyckelfärdiga anläggningsprojekt medan Flödesteknik/Industrigummi utökat sina leveranser av kundanpassade produkter till exempelvis fordonsindustrin.«

Beijer Tech är specialiserat på industrihandel i Norden. I affärsområdena Flödesteknik/Industrigummi och Industriprodukter förädlas och kundanpassas produkter från ledande tillverkare på ett sätt som är värdeskapande för professionella kunder.

Vd är Peter Kollert, född 1961, ekonomie kandidat, anställd sedan 2004. Bertil Persson är styrelseordförande.

FLÖDESTEKNIK/INDUSTRIGUMMI. Slang, armatur, hydraulik, gummiprodukter, packningar, tekniska tätningar, transmission och kemtekniska produkter.

INDUSTRIPRODUKTER. Insats- och förbrukningsvaror samt maskiner för ytbehandling, gjuteri, stål- och smältverk.

782

44

Rörelseresultatet uppgick till 44 Mkr (34).

SWEDOL

Utökat samarbete med Swedol, där Beijer Tech genom Lundgrens är key partner.

KUNDANPASSADE SLANGAR

Fördjupat samarbete kring kundanpassade slangprodukter.

TILLVÄXT

Försäljningen i Norspray ökade med 33 procent.

NYCKELFÄRDIGT

Ökad inriktning på nyckelfärdiga projekt med uppgradering/nyinstallation av hela produktionslinjer.

NYCKELTAL
Mkr	2014	2013	2012	2011	2010
Nettoomsättning	782,1	765,6	780,3	777,1	671,3
Kostnad sålda varor	–556,6	–555,5	–563,9	–556,9	–488,4
Bruttoresultat	225,5	210,1	216,4	220,2	182,9
Försäljningskostnader	–115,2	–110,0	–104,5	–100,1	–78,1
Administrationskostnader	–66,2	–66,5	–64,7	–62,3	–56,9
Rörelseresultat	44,1	33,6	47,2	57,8	47,9
Rörelsemarginal, %	5,6	4,4	6,1	7,4	7,1
Finansnetto	–0,6	–2,0	–0,8	–0,9	–0,3
Resultat efter finansnetto	43,5	31,6	46,4	56,9	47,6
Avskrivningar ingår med	8,5	9,4	8,7	6,2	6,5
Investeringar exkl. företagsförvärv	3,9	3,1	3,1	6,7	2,1
Avkastning sysselsatt kapital, %	17	13	19	23	19
Medeltal antal anställda	225	236	207	202	189

Utvecklingen 2014 – stabilare efterfrågan

• Faktureringen 2014 uppgick till 782 (766), vilket är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år.
• Rörelseresultatet var 44 Mkr (34) och företagets rörelsemarginal 6 procent (4).
• Efter en svagare inledning stabiliserades efterfrågan i båda affärsområdena under andra halvåret. Efterfrågan har gynnats av att koncernen medverkat i ett antal större investeringsprojekt, såväl på den svenska som norska marknaden. I Danmark har Beijer Tech – trots hårdare konkurrens 2014 – kunnat slå vakt om de egna positionerna och stärkt rörelsemarginalen.
• För hela 2014 uppvisade Flödesteknik/Industrigummi god försäljnings- och resultatutveckling samt högre rörelsemarginal. Inom Industriprodukter var försäljningsutvecklingen totalt sett svagare. Dock med bibehållet resultat och något förbättrad rörelsemarginal.
• Faktureringen inom Industriprodukter uppgick till 488 Mkr (486) och inom Flödesteknik/Industrigummi till 294 Mkr (280).

Om Beijer Tech – Kundnära, Kreativa, Kompletta

Beijer Tech är specialiserat på industrihandel. Produkter och helhetslösningar förädlas och specialanpassas för att skapa värde i kundernas verksamheter och stärka deras konkurrenskraft. Dessa värden kan handla om att höja kvaliteten på produkter, förbättra utfallet i processer,

till 782 Mkr. Efterfrågan inom Flödesteknik/Industrigummi förbättrades medan marknaden för Industriprodukter var fortsatt avvaktande.

tids- och kostnadsbesparingar i tillverkningen eller minskad miljöpåverkan. Erbjudandet sammanfattas med orden Kundnära, Kreativa, Kompletta, som fångar Beijer Techs förståelse för kundens industriprocesser, specialistkunskapen om leverantörer och produkter samt inriktningen på leveranssäkerhet och kundanpassning.

Koncernen består av nio företag som arbetar i två affärsområden – Flödesteknik/Industrigummi och Industriprodukter. Dessa områden samordnas i en nordisk ledningsgrupp med ansvar för till exempel affärsutveckling och marknadsföring. Verksamheten inom Flödesteknik/Industrigummi bedrivs genom koncernbolaget

Marknad och försäljning

Beijer Tech säljer insats- och förbrukningsvaror, maskiner samt hela industrianläggningar. Försäljningen riktas till slutkunder inom industrin i Norden, främst gjuterier, stål- och smältverk, tillverkande industri och företag inom offshore. Nordenmarknaden för industrihandel i de segment Beijer Tech verkar värderas till 12 miljarder kronor. En av styrkorna är den breda kund- och leverantörsbasen. Beijer Tech

har ungefär 12 000 kunder, vilket minskar beroendet av enskilda branscher och företag. Inköpssamarbetena med ledande, internationella tillverkare ger kontakter i världsklass och ett brett produktutbud.

Beijer Techs förmåga att förädla och kundanpassa produkter och tjänster är viktiga drivkrafter i försäljningsutvecklingen. På så sätt skapas mervärden som stärker erbjudandet och gör produkterna

efterfrågade. Ett sådant exempel är arbetet med specialanpassning av slangprodukter inom Flödesteknik/ Industrigummi, som ökat försäljningen 2014. Ett annat exempel gäller Industriprodukter där handelsplattformen vidareutvecklats till att omfatta installation av nyckelfärdiga lösningar, till exempel hela produktlinjer.

FÖRDELNING AFFÄRSOMRÅDEN

FAKTA OM BEIJER TECHS FÖRSÄLJNING

• Beijer Techs nio koncernbolag finns på 15 platser i Norden.
• Sverige är den största enskilda marknaden och står för 76 procent av försäljningen.
• 63 procent av försäljningen avser slutkunder inom industrin.
• Sortimentet omfattar ungefär 35 000 produkter.
• Ledande i Sverige inom industrislang marknadsandelen är cirka 25 procent.
• Ledande i Norden inom blästermedia marknadsandelen är ungefär 30 procent.

Lundgrens. Industriprodukter fungerar som en gemensam handelsplattform, där produkter och tjänster från flera olika koncernbolag kombineras med varandra.

Till skillnad från föregående år gjorde Beijer Tech inte några förvärv 2014. Det övergripande arbetet har inriktats på att inlemma tidigare förvärv samt på utvecklingsprojekt i de två affärsområdena. Projekten har tagit sikte på att bredda och vidareförädla erbjudandet, öka den interna effektiviteten och på att stärka säljarbetet i utvalda produktområden.

Kvalitet – löpande förbättringar

Leveransprecision, kundbemötande samt bransch- och produktkunskap är gemensamma kvalitetsbegrepp. Dessa begrepp kopplas till interna mål, uppföljningar och förbättringsinsatser av olika slag. Kundernas syn på Beijer Techs kvalitet utvärderas löpande via enkätundersökningar. Kvalitet är också att erbjuda kunderna tydliga

fördelar och mervärden. För att klara detta görs anpassningar av de produkter som köps in. Här blir kvalitet lika med den kreativitet och kompetens koncernbolagen uppvisar när de hjälper kunderna att sänka kostnaderna, öka effektiviteten eller uppnå andra förbättringar. Beijer

MEDARBETARE GEOGRAFISK SPRIDNING

Techs företag är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 eller via branschspecifika tredjepartscertifieringar.

Sortimentsutveckling – förädla befintliga produkter

Beijer Techs sortiment med cirka 35 000 produkter är en av företagets främsta konkurrensfördelar. Att ständigt förbättra detta sortiment är därför betydelsefullt. Inom Industriprodukter samverkar interna sortimentsgrupper i utvecklingen av den gemensamma handelsplattformen – till exempel genom att förädla befintliga produkter eller hitta produkter med bättre prestanda, längre livslängd eller mindre miljöpåverkan. Inom Flödesteknik/ Industrigummi drivs sortimentsutvecklingen av säljfunktionerna i Lundgrens. Här riktas mycket av arbetet mot ökad kundanpassning, bland annat färdigmonterade slangenheter och specialanpassade gummiprodukter.

Medarbetare

Antalet anställda har under 2014 minskat med 11 personer från 236 till 225. Antalet anställda i Sverige var 187 personer (193), en minskning med 6 personer. I Norge arbetade 15 personer (20) i koncernen, i Danmark 15 (15) och i Finland hade Beijer Tech under året 8 anställda (8).

NYCKELTAL	2014	2013	2012	2011	2010
Medeltal antal anställda	225	236	207	202	189
varav tjänstemän	154	161	153	141	126
varav kollektivanställda	71	75	54	61	63
varav män	192	198	171	173	161
varav kvinnor	33	38	36	29	28
varav i högkostnadsländer	225	236	207	202	189
varav i lågkostnadsländer	0	0	0	0	0
Antal anställda vid årets slut	218	231	214	207	202
Sjukfrånvaro, %	0,3	0,9	3,2	2,3	2,3
varav korttidsfrånvaro	0,2	0,4	1,5	1,5	1,7
varav långtidsfrånvaro	0,1	0,5	1,7	0,8	0,6

Affärsområden

FLÖDESTEKNIK/INDUSTRIGUMMI INDUSTRIPRODUKTER

KUNDVÄRDE/ KONKURRENSFÖRDELAR	● Brett sortiment med beprövade produkter från ledande tillverkare. ● Stor andel specialprodukter för olika branscher. ● Spetskompetens om produkter och hög branschkunskap förbättrar kundens total ekonomi. ● Hög leveransförmåga genom effektiva logistiklösningar.	● Närhet till kunden. ● Brett produktutbud. ● Hög kreativitet och väl beprövade lösningar ger en stark handelsplattform. ● Outsourcing av renoverings- och yt behandlingsarbeten. ● Nyckelfärdiga lösningar – maskinförsälj ning kompletteras med ombyggnation och installation.
MARKNADSTRENDER/ DRIVKRAFTER	● Återförsäljarledet rör sig mot ett komplett erbjudande med produkter och tjänster inom underhåll, reparation och drift. ● Internationalisering möjliggör försäljning till svenska kunders produktionsanlägg ningar utomlands. ● Trend mot ökande konsolidering bland återförsäljare. ● Fokus på effektiv varuförsörjning minskar risken för stillestånd. ● Ökad efterfrågan på specialanpassade produkter. ● Efterfrågan på högkvalitetsprodukter mins kar till förmån för bruksduglig kvalitet. ● Växande intresse för portalupphandlingar, där offerter levereras till en webbportal kunderna har som beslutsstöd i upphand lingsprocessen.	● Internationalisering – en utmaning som dock möjliggör försäljning till svenska kunders produktionsanläggningar utom lands. ● Globalt koncentreras produktionen närmare konsumtionen. Detta är drivet av krav på kvalitet, kompetens, kultur, transport kostnader och miljökrav. Utvecklingen skapar både möjligheter och nya utma ningar. ● Global konkurrens ökar efterfrågan på processeffektivisering/automation och energibesparing i Norden. ● Kostnadsreduktion och outsourcingtrend ökar efterfrågan på nyckelfärdiga lösningar.
KUNDER	● Företag inom handel, industri, varv och offshore samt entreprenad, lantbruk och miljösanering, till exempel Rosemont, Nederman, Scania samt järnhandelskedjor och proffsbutiker.	● Företag inom metallbearbetning, bland annat gjuterier, stålverk, verkstadsindustri och off-shore med företag som Beerenberg, Scania, Seco Tools och SSAB.
KONKURRENTER	● Inom flödesteknik finns konkurrenter som Trelleborg, Hydroscand, Hiflex och Specma samt inom Industrigummi företag som National Gummi, Trelleborg och Rubber Company.	● Inom gjuteri är de största konkurrenterna Calderys Nordic, Foseco, Lux och Meca Trade. Konkurrenter inom stål- och smält verk är Vesuvius och Indesko och inom ytbehandling företag som Tyrolit, KMC och Metabrasive.
MARKNADSPOSITION	● Huvudmarknaden är Sverige. ● En fragmenterad marknad där Beijer Tech har starka positioner i flera nischer, till exempel industrislang och gummi där den egna andelen är cirka 25 procent.	● Huvudmarknaden är Norden, där Sverige är den enskilt största marknaden som står för cirka 52 procent av försäljningen. ● En fragmenterad marknad där Beijer Tech har starka positioner i flera nischer, till exempel blästermedia där andelen uppgår till drygt 30 procent. Inom precisionsslip är den egna andelen 10 procent.
ANDEL AV FÖRETAGETS FAKTURERING	38%	62%
FAKTURERING PER GEOGRAFISK MARKNAD	Sverige 100 %	Sverige 52 % Finland 9 % Danmark 11 % Norge 20 % Övriga 8%

FAKTURERING INDUSTRIPRODUKTER

FLÖDESTEKNIK/INDUSTRIGUMMI. I Beijer Tech står Flödesteknik/Industrigummi för cirka 38 procent av omsättningen. Marknaden är Sverige, där Lundgrens är ledande inom industrislang. Marknadsandelen är cirka 25 procent. Efter en svagare inledning stabiliserades efterfrågan under det andra halvåret. Kännetecknande för 2014 var Lundgrens utökade samarbete med flera nyckelkunder. Även satsningen på fler specialanpassade produkter har gett resultat och gjort att marknadsandelarna hos flera kunder förstärkts. Till bilden hör också att Lundgrens uppvisade fortsatt starka marginaler. Försäljningen uppgick 2014 till 294 Mkr (280).

INDUSTRIPRODUKTER. Beijer Techs bolag har starka positioner i flera segment i Norden. Inom blästermedia är marknadsandelen cirka 30 procent och inom precisionsslip i Sverige 10 procent. Efterfrågan var svag i början av året, men stabiliserades sedan. Som en följd av strukturförändringar i kundledet avvecklades koksverksamheten i Lidköping. Detta har haft en negativ påverkan på faktureringen. Samtidigt har Beijer Tech ökat fokuseringen på nyckelfärdiga lösningar – bland annat kompletta produktlinjer – vilket ökat faktureringen. Både på den danska och norska marknaden har volymerna stigit. I Norge ökade dotterbolaget Norspray sina leveranser till offshore-marknaden markant. Försäljningen 2014 uppgick till 488 Mkr (486).

Nyheter i korthet

Skräddarsydd gjutslang till LKAB

Lundgrens har tagit fram en skräddarsydd betongtransportslang till gruv- och malmförädlingsföretaget LKAB. Bakgrunden var att schakt i Kirunagruvan blivit urgröpta av järnmalmsbrytningen och därför skulle förstärkas. För att klara detta behövde schakten – som är 245 meter långa och byggda i tre nivåer – fyllas med betong. Men det är trångt i gruvgångarna och att komma ned med en tillräckligt lång betongslang gick inte.

– Vi konstruerade en slang där varje del var 2,5 meter lång och 200 mm i diameter, berättar Bo Wijkander, platschef i Lundgrens Sverige AB. Slangdelarna var utformade för att passa in i varandra genom att den ena ändens innerdiameter var lika stor som andra ändens ytterdiameter. Vi vulkade även in järnringar i rördelarna som sedan fästs samman med en specialskruv. Med kedjor på sidorna firades slangarna sedan ned i schakten i takt med att de fogades samman.

Ny blästerhall fördubblar produktionen

Företaget Rapp Bomek i norska Bodö tillverkar ståldörrar till kunder inom shipping och offshore. När företaget behövde bygga en ny anläggning för blästring och målning vände man sig till Norspray, som varit huvudansvarig för projektet – från ritbord till färdig anläggning.

– I samarbete med vår leverantör Airblast uppförde vi den nya anläggningen under 2014. Den är mer automatiserad än tidigare. Dörrstyckena transporteras nu mellan blästring, målning och härdning på ett snabbare och effektivare sätt, berättar Norsprays försäljningschef Kjetil Stenehjem. Och som en följd har Rapp Bomek fördubblat sin produktionskapacitet.

Hotbox med Absolut koll på temperaturen

Värmebehandling är ett av Karlebos specialområden. Kunderna är exempelvis stålverk och verkstadsföretag som glödgar eller härdar stål. Värmebehandlingen kan göras i ugnar som stålet passerar igenom. Processen kan ta 8–10 timmar. Även glas värmebehandlas och Karlebo har levererat produkter som används i tillverkningen av den berömda Absolutflaskan.

– Temperaturmätningen är oerhört viktig. Det gäller dels att veta vilken temperatur man har, dels ha kontroll på temperaturjämnheten i ugnen, förklarar Håkan Engström på Karlebo.

För att underlätta mätningen erbjuder Karlebo en produkt som kallas PhoenixTM Hotbox. Den stoppas helt enkelt in i ugnen, åker med i processen och mäter temperaturen på ett väldigt exakt sätt. En stor fördel med PhoenixTM Hotbox är att den är smidigare att hantera än andra konkurrerande produkter. Den har även ett kraftfullt programvarupaket, som gör att alla processdata kan analyseras på ett snabbt och enkelt sätt.

3D-skrivare i prototyptillverkning

För att gjuta behövs en gjutform som ofta tillverkas i sand. Formen skapas via ett verktyg, som är dyrt och tidsödande att

ta fram. Nu används en ny teknik i tillverkningen av gjutformar – så kallade 3D-skrivare. Principen är samma som i en vanlig skrivare, men här finns ingen bläckstråle. Utskriften – eller snarare utformningen – görs istället tredimensionellt med sand.

Gjutformen designas i ett ritprogram. Sedan förs den digitala ritningen över till sandskrivaren. Eftersom 3D-skrivaren inte har några begränsningar lämpar den sig extra bra för komplexa gjutformar. Karlebo samarbetar med företaget ExOne kring denna teknik, som fordons- och verkstadsföretag nu visar intresse för.

– En fördel är att ledtiderna minskas kraftigt. Att ta fram ett verktyg för en sandform kan ta två månader. Via 3D-tekniken går det på två veckor, säger Peter Skoog, vd för Karlebo. Tekniken är ett komplement i prototyptillverkningen, men kan på sikt få betydelse också i produktionen.

Teamwork bakom nyckelfärdigt gjuteri

Karlebo och PMU har utvecklat och färdigställt en nyckelfärdig anläggning till gjuteriföretaget Combi Casting. Även Beijer Industri har medverkat genom att leverera eldfast material, vilket gör detta till ett brett samarbetsprojekt för Beijer Tech-koncernen. Arbetet inleddes 2013 och gjuteriet togs i drift under första halvåret 2014.

– Vi har levererat samtliga maskiner men också ritat och konstruerat hela verksamheten, exempelvis den nya härdningsanläggningen. Och det är precis så här vi vill arbeta – att sälja och leverera kompletta, nyckelfärdiga gjuterier. Detta är nu möjligt via det breda erbjudande som finns i Beijer Tech, konstaterar Peter Johansson, vd för PMU.

Smartare pumpteknik

Norspray erbjuder ett nytt så kallat påföringsverktyg för brandskydd, som förbättrar kvaliteten på de arbeten som utförs. Det är en pump från företaget Graco som används vid ytbehandling av exempelvis oljeplattformar. Pumpen används för PFP som står för Passive Fire Protection. Den sprider en brandskyddande beläggning som plattformarna av säkerhetsskäl behandlas med.

– Man använder en tvåkomponentsfärg där blandningen måste vara precis rätt så att brandskyddet blir fullgott. PFP-pumpen känner själv av detta och går inte ens att starta om mixen är fel, förklarar Norsprays försäljningschef Kjetil Stenehjem.

Dessutom dokumenteras hela arbetprocessen via ett »kvitto« när jobbet är klart. Här framgår bland annat tryck, temperatur, att blandningen är den rätta samt hur stora mängder som använts. Förut var det personen som utförde jobbet som själv bedömde att allt blivit rätt. På så sätt ger den nya pumptekniken en kvalitetssäkring.

Kvalitet lönar sig

Blästring är en metod som rengör exempelvis metallprodukter på ett snabbt och effektivt sätt. I processen används olika sorters blästermedel, bland annat mycket små stålkulor som under högt tryck sprutas ut och rengör arbetsstycket. Nu satsar Tebeco på att tydliggöra kvaliteten i sina blästermedel – detta via en egen testutrustning.

– Genom att använda rätt stålblästermedel kan företagen göra besparingar. Kvalitetsprodukter har längre livslängd och ger effektivare blästring. De minskar slitaget på maskinerna, ger lägre driftskostnader och färre underhållsstopp, berättar Gunnar Thornberg, vd för Tebeco.

Testmaskinen från Ervin i USA ger kunderna ett kvitto på vilken prestanda olika blästermedel har. En kvalitetsprodukt har 25–50% längre livslängd. Det ger minskade inköpsvolymer, men sänker även totalkostnaden när kostnaderna för blästermedel och maskinslitage vägs samman.

Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ) avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2014.

Bolagsstyrningsrapport

KONCERNENS STYRNING

Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm AB (Stockholmsbörsen). Beijer Almas bolagsstyrning baseras därför på svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, Nasdaq OMX regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning (koden), bolagsordningen och andra relevanta regler och riktlinjer.

AVVIKELSER FRÅN KODENS REGELVERK

Beijer Alma avviker från kodens bestämmelse 2.4 där det sägs att styrelseledamot i bolaget inte ska vara ordförande i valberedningen. Bolagets styrelseordförande är störste aktieägare och i den nomineringsprocedur för valberedningen som årsstämman godkänt anges att ordförande i valberedningen ska vara den som representerar den störste ägaren. I kodens bestämmelse 2.4 stadgas även att högst en av de styrelseledamöter som ingår i valberedningen får vara beroende i förhållande till större aktieägare. Årsstämman, som utser ledamöter i valberedningen, beslöt dock att i valberedningen skulle ingå två styrelseledamöter som bägge är beroende i förhållande till huvudägaren.

Beijer Alma avviker även från kodens bestämmelse 4.2 som stadgar att suppleant inte ska utses för stämmovald ledamot. Årsstämman har på valberedningens förslag utsett bolagets vd som styrelsesuppleant.

Beijer Alma strävar efter att tillämpa normer och processer för att säkerställa att verksamheten långsiktigt skapar värde för aktieägarna och andra intressenter. En god och effektiv bolagsstyrning inom Beijer Alma består av ett antal samverkande komponenter som beskrivs nedan.

AKTIEÄGARE OCH AKTIEN

Antalet aktieägare var 5 542 vid utgången av 2014 enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieägarförteckningen. Antalet aktier var 30 131 100 st varav 3 330 000 A-aktier och 26 801 100 B-aktier. Anders Wall med familj och bolag har ett aktieinnehav som motsvarar 34,6 procent av bolagets röstetal och Anders Walls Stiftelse har 18,4 procent. Det finns ingen annan aktieägare vars röstetal överstiger 10 procent av totala antalet röster.

En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens mid-cap lista. Alla aktier har ett kvotvärde på 4,17 kr och samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.

Utdelningspolicyn är att dela ut minst en tredjedel av nettoresultatet, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman är det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rätt till att besluta i Beijer Almas angelägenheter. Årsstämman skall hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare i aktieboken som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och rösta för hela sitt innehav av aktier. Kallelsen annonseras i Postoch Inrikes Tidningar, Dagens Industri, Upsala Nya Tidning samt på bolagets webbplats. De aktieägare som inte själva kan närvara kan företrädas av befullmäktigat ombud. Aktieägare eller ombud får ha ett eller två biträden med sig på stämman.

459 aktieägare deltog på årsstämman den 27 mars 2014. De representerade 61,9 procent av totala antalet aktier och 80,7 procent av totala röstetalet. Protokoll från årsstämman återfinns på Beijer Almas hemsida.

Några av de beslut som stämman fattade var följande:

• Att lämna en utdelning på 8,00 kr per aktie.
• Omval av styrelseledamöterna Carina Andersson, Marianne Brismar, Anders G. Carlberg, Peter Nilsson, Anders Ullberg, Anders Wall och Johan Wall samt styrelsesuppleanten Bertil Persson.
• Omval av Anders Wall till styrelseordförande och Johan Wall till vice ordförande.
• Att arvode till varje styrelseledamot utgår med 300 000 kr. Till ordförande utgår arvode med 900 000 kr.
• Principer för ersättnings- och anställningsvillkor för ledande befattningshavare.
• Omval av revisionsbolaget Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB för en period om ett år. Det meddelades att revisionsbolaget avsåg att utse auktoriserade revisorn Leonard Daun till huvudansvarig revisor.
• Val av valberedning.
• Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om emission om högst 3 000 000 B-aktier alternativt konvertibla förlagslån motsvarande samma antal B-aktier.

VALBEREDNING

Valberedningen är ett förberedande organ som tar fram förslag på bland annat styrelse, revisorer och arvoden för beslut på årsstämman. En valberedning utsågs på årsstämman 2014. Valberedningen ska framlägga förslag till styrelse, styrelseordförande, styrelsearvoden, stämmoordförande, revisor och revisionsarvode inför årsstämman 2015. De personer som utsågs var Anders Wall i egenskap av huvudägare och styrelsens ordförande samt styrelseledamoten Johan Wall jämte tre representanter för de näst huvudägaren största ägarna. Dessa var Mats Gustafsson (Lannebo Fonder), Henrik Didner (Didner & Gerge Fonder) samt Hans Ek (SEB Fonder). Om det sker ägarförändringar eller om personerna ovan slutar sin anställning, får valberedningen ersätta ledamoten med representant för den i tur största ägaren.

Styrelsens ordförande har haft enskilda diskussioner med styrelseledamöterna för att utvärdera styrelsearbetet och kompetensbehovet inom styrelsen. Genom styrelsens ordförande har valberedningen informerats om denna utvärdering samt om bolagets verksamhet och andra relevanta förhållanden. Valberedningens

förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman 2015. Valberedningen har sammanträtt 2 gånger under året.

STYRELSE

Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltning samt för att kontrollen av redovisningen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är betryggande. Styrelsen beslutar om koncernens övergripande strategi, mål och policies. Styrelsen bestämmer även i frågor om förvärv, avyttringar och större investeringar. Styrelsen godkänner årsredovisningar och delårsrapporter samt föreslår utdelning och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut på årsstämman.

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 7 ordinarie ledamöter och en suppleant. På styrelsesammanträdena kan tjänstemän inom koncernen föredra ärenden. Protokollen från styrelsesammanträdena förs av en utomstående jurist.

Styrelsens sammansättning framgår av nedanstående tabell. Anders Wall och Johan Wall representerar ägare med mer än 10 procent av röster och kapital.

Under 2014 höll styrelsen 7 protokollförda styrelsemöten. Styrelseledamöternas närvaro vid dessa möten framgår av tabellen nedan. Vid styrelsemötena följs försäljnings- och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategier för verksamheterna samt förvärv och andra väsentliga investeringar. Ett av mötena var förlagt till en av Lesjöfors enheter där den lokala företagsledningen presenterade verksamheten. Ett av styrelsemötena var vikt för strategifrågor. Vid två av styrelsemötena rapporterade Beijer Almas revisor sina iakttagelser från granskning av räkenskaper och intern kontroll. Dessutom informerades styrelsen om utvecklingen inom redovisningsområdet och hur denna påverkar Beijer Alma. Styrelsen och verkställande direktören presenteras i not 2 på sid 58 i årsredovisningen.

Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:

• Minst 7 styrelsemöten förutom konstituerande möte, samt när de skall hållas
• Tid för och innehåll i kallelse till styrelsemöte
• De punkter som normalt skall finnas på dagordningen för respektive styrelsemöte
• Protokollföring från styrelsemöten
• Delegering av beslut till vd
• Vd:s befogenhet att underteckna kvartalsrapport Denna arbetsordning ses över och uppdateras årligen. Därutöver finns en instruktion som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt dennes

ansvar och befogenheter. Styrelsen har också formaliserat sina krav på information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen. Detta har resulterat i en månatlig rapport innehållande viktigare händelser och utveckling av orderingång, fakturering, marginaler, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Inom styrelsen har Anders Wall, Anders G. Carlberg och Anders Ullberg utsetts att bereda frågor rörande vd:s lön, bonus, pensioner och andra ersättningar. Utskottet bereder även principer för ersättning till koncernledningen samt godkänner på förslag av vd ersättningar till koncernledningen allt inom ramen för av årsstämman beslutade riktlinjer.

Principerna och riktlinjerna framgår av not 1 och styrelsens förslag till årsstämman är att dessa är oförändrade för 2015. Ersättningsutskottet hade 1 sammanträde under 2014 med alla ledamöterna närvarande.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott.

UPPFÖRANDEKOD

Under 2014 fortsatte koncernens arbete med ansvarsfullt företagande. Koncernens värderingar har samlats i en uppförandekod som är baserad på internationellt vedertagna konventioner. Uppförandekoden inriktar sig mot områdena människor, miljö och etik och för varje område beskriver koden det förhållningssätt och de värderingar som gäller inom Beijer Alma. Ytterligare information om arbetet med ansvarsfyllt företagande finns på hemsidan och på sidorna 12–15 i årsredovisningen.

OPERATIVA STYRNINGEN

Verkställande direktören i Beijer Alma – Bertil Persson – är också koncernchef och ansvarig för den operativa styrningen av koncernen. Tillsammans med de verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech samt koncernens ekonomichef och koncernens controller bildar han koncernledningen. Koncernledningen sköter den löpande verksamheten i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer samt tillser att styrelsens beslut blir verkställda.

Beijer Almas organisation är decentraliserad. Detta är ett medvetet, strategiskt val baserat på att affärerna oftast är lokala samt en övertygelse om att de bästa besluten fattas lokalt, nära frågan. Beijer Almas affärsverksamhet bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. Inom Lesjöfors är verksamheten organiserad i två affärsområden,

STYRELSENS LEDAMÖTER

Ledamot	Invald år	Oberoende i förhållande till större ägare	Oberoende i förhållande till bolaget	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Deltagande på styrelsemöten	Aktieinnehav A-aktier	Aktieinnehav B-aktier
Anders Wall, ordförande	1992		X	X	X	6 (7)	1 921 600	1 591 520
Carina Andersson, ledamot	2011	X	X		X	7 (7)		2 000
Marianne Brismar, ledamot	2010	X	X		X	7 (7)		10 000
Anders G. Carlberg, ledamot	1997	X	X	X	X	7 (7)		3 000
Peter Nilsson, ledamot	2008	X	X		X	4 (7)		3 000
Anders Ullberg, ledamot	2007	X	X	X	X	7 (7)		15 000
Johan Wall, vice ordförande	1997		X		X	7 (7)		3 000

i Habia i fyra affärsområden samt i Beijer Tech i två affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 50 st. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporterings- och kontrollsystem.

Dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Techs styrelser består av personer från koncernledningen samt i Habia även av externa ledamöter. För dotterbolagen finns motsvarande arbetsordningar som i moderbolaget för styrelserna och skriftliga instruktioner för verkställande direktörerna. I dotterbolagen finns därutöver ett antal policys och instruktioner som reglerar verksamheterna. Uppförandekoden är en viktig sådan.

Beijer Alma är ett holdingbolag som hanterar tre skilda verksamheter där de dagliga operativa besluten med nödvändighet fattas i dotterbolagen. Den finansiella rapporteringen inom gruppen är därför mycket viktig ur bolagsstyrningsperspektiv. Stor del av kommunikationen och diskussionen inom koncernen baseras på den interna finansiella rapporteringen.

Dotterbolagen rapporterar veckovis orderingång, fakturering och orderstock för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolagsoch koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för koncernboksluten. Utöver resultat- och balansräkningar innehåller månadsboksluten nyckeltal och andra relevanta uppgifter. I samband med månadsboksluten hålls möten med dotterbolagens ledningar. Kvartalsvis presenteras koncernens bokslut för marknaden.

Grundtankar inom koncernens rapporterings- och uppföljningssystem är att dessa skall präglas av decentralisering och transparens. Inom respektive dotterbolag läggs stor vikt vid att utveckla och effektivisera processerna. Mycket arbete läggs på att utveckla affärssystemen för att bättre kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kunder, branscher och geografiska marknader. Kostnaderna mäts för de olika momenten i produktion, administration och försäljning och jämförs med kalkyler, tidigare utfall och målsättningar. Den information som man härigenom får fram används även för intern benchmarking.

INTERN KONTROLL

Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras i aktiebolagslagen och i den svenska koden för bolagsstyrning. Koden innehåller även krav på extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att skapa rimlig säkerhet och tillförlitlighet i den externa finansiella rapporteringen som utgörs av årsredovisningar och kvartalsbokslut. Den interna kontrollen skall också ge rimlig säkerhet att denna finansiella rapportering är upprättad i enlighet med lagar och tillämplig redovisningsstandard och övriga krav för noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har via arbetsordningen reglerat arbetsfördelningen. Revisionsutskottet, som utgörs av styrelsen i sin helhet, skall säkerställa att principerna för den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen efterlevs och att erforderliga kontakter med bolagets revisor upprätthålls.

Ansvaret för det operativa dagliga arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till vd. Tillsammans med koncernens ekonomichef och koncernens controller arbetar han med dotterbolagsledningarna i syfte att utveckla och stärka den interna kontrollen.

Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är den övergripande kontrollmiljön. En väl fungerande decentraliserad organisation med ansvar och befogenheter klart definierade, förmedlade och dokumenterade är en väsentlig del i kontrollmiljön. Enhetliga rapportinstruktioner tillämpas av samtliga enheter i gruppen.

För att den interna kontrollen ska fungera är det viktigt att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna i koncernens bolag, affärsområden och processer. Denna riskbedömning leder fram till kontrollmål och aktiviteter som skall säkerställa att den finansiella rapporteringen uppfyller de grundläggande kraven.

Kontrollaktiviteterna finns implementerade inom de områden som påverkar den finansiella rapporteringen och följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen. Personalen inom varje resultatenhet ansvarar för korrekt redovisning och korrekta bokslut.

Boksluten analyseras på resultatenhets-, affärsområdes-, dotterbolags- och koncernnivå. I dessa analyser ingår ett omfattande arbete med avvikelseanalyser. Avvikelser från kalkyler och kalkylerat resultat analyseras liksom avvikelser från historiska data och prognoser. En viktig del av Beijer Almas interna kontroll är den verksamhetsuppföljning som sker på moderbolagsnivå.

Uppföljning för att säkerställa den interna kontrollen görs på alla nivåer. Ansvarig för denna uppföljning är styrelsen.

Det är styrelsens uppfattning att – med hänsyn till koncernens storlek, organisation och finansiell rapporteringsstruktur – en särskild granskningsfunktion (intern revision) för närvarande inte är nödvändig.

EXTERN REVISION

Vid årsstämman 2014 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC) till revisor fram till stämman 2015. PwC har reviderat koncernen i drygt 20 år. Ansvarig revisor är Leonard Daun.

PwC är revisorer i moderbolaget Beijer Alma AB, koncernen och i övervägande delen av koncernens övriga bolag. Koncernens revisor rapporterar sina iakttagelser på styrelsemötena som behandlar årsbokslut och halvårsbokslut.

Externa revisionen sker enligt International Standards of Auditing (ISA).

Omsättning och resultat

KONCERNEN

Försäljningen utvecklades väl trots en svag återhämtning av industrikonjunkturen på många av Beijer Almas marknader. Framför allt har Habias försäljning av kabel till basstationer haft en stark tillväxt. Affärsområdet Chassifjädrar inom Lesjöfors som säljer till eftermarknaden för fordon har haft lägre volymer än rekordåret 2013. Försäljningen till verkstadsindustrin har utvecklats stabilt med den bästa tillväxten på den brittiska marknaden.

Orderingången ökade med 5 procent till 3 282 Mkr (3 112). Fakturering uppgick till 3 298 Mkr (3 066), en ökning med 8 procent. I jämförbara enheter ökade orderingången med 4 procent och faktureringen med 6 procent. Förändrade valutakurser har höjt fakturering och orderingång med 3 procent.

Andelen utlandsförsäljning var 74 procent (70). I Lesjöfors och Habia var andelen utlandsförsäljning 85 respektive 95 procent medan Beijer Tech har 70 procent av försäljningen inom Sverige.

Rörelseresultatet uppgick till 427,5 Mkr (396,3) och rörelsemarginalen var 13,0 procent (12,9). Valutakurser och terminskontrakt har påverkat resultatet positivt med 16 Mkr jämfört med 2013. Resultatet efter finansnetto var 423,6 Mkr (384,7) och det redovisade resultatet uppgick till 319,3 Mkr (289,0).

De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:

2014	2013	2012	2011	2010
3 298	3 066	2 780	2 830	2 290
424	385	362	429	399
319	289	269	313	287
1 745	1 611	1 520	1 483	1 395
2 744	2 548	2 395	2 201	1 976

DOTTERBOLAGEN

Lesjöfors är en fullsortimentsleverantör av standard- och specialproducerade industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Orderingången uppgick till 1 714 Mkr (1 708). Faktureringen var 1 726 Mkr (1 676), en ökning med 3 procent. I jämförbara enheter minskade orderingången med 3 procent och faktureringen med 2 procent. Förändrade valutakurser har lyft fakturering och orderingång med 4 procent. Rörelseresultatet var 319,5 Mkr (331,7).

Lesjöfors bedriver sin verksamhet inom affärsområdena Industri och Chassifjädrar. Inom Industri var utvecklingen blandad, med god tillväxt i Storbritannien medan Norden och Tyskland hade lägre tillväxttakt. Chassifjädrar tappade volym jämfört med det mycket goda 2013. Sett till volym var 2014, trots nedgången, det näst starkaste året hittills för Chassifjädrar.

31/12 2014 förvärvades Sandviks drivfjäderverksamhet i USA.

Habia Cable tillverkar specialkabel. Orderingången ökade med 23 procent till 786 Mkr (637). Faktureringen uppgick till 790 Mkr (624), en ökning med 27 procent. Förändrade valutakurser har påverkat orderingång och fakturering positivt med 6 procent. Rörelseresultatet var 93,6 Mkr (53,2).

Habias försäljning till telekomsektorn har utvecklats starkt under året och bolaget har tagit marknadsandelar. Efterfrågan har drivits av utbyggnaden av nätet för 4G främst i Kina. Även andra kundsegment har haft en god tillväxt.

Beijer Tech bedriver teknikhandel inom affärsområdena Industriprodukter och Flödesteknik/Industrigummi. Orderingång och fakturering ökade med 2 procent till 782 Mkr (766). Rörelseresultatet uppgick till 44,1 Mkr (33,6).

I affärsområdet Industriprodukter var försäljningen oförändrad och i Flödesteknik/Industrigummi var tillväxten 5 procent.

MODERBOLAGET

Beijer Alma AB är ett holdingbolag utan extern fakturering som äger och förvaltar aktier och andelar i dotterbolag samt svarar för vissa koncerngemensamma funktioner. Redovisat resultat var 247,8 Mkr (221,3). I detta resultat ingår utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag med 272 Mkr (249).

INVESTERINGAR

Investeringar i anläggningstillgångar, exklusive företagsförvärv, uppgick till 140 Mkr (126) att jämföra med avskrivningar på 98,7 Mkr (86,7). Av investeringarna gjordes 104 Mkr i Lesjöfors, 31 Mkr i Habia och 4 Mkr i Beijer Tech.

PRODUKTUTVECKLING

Utvecklingskostnader avser i huvudsak kostnader hänförliga till specifika order och belastar därför respektive order och bokförs som kostnad såld vara.

KASSAFLÖDE, LIKVIDITET OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet efter investeringar var 146 Mkr (200). I detta kassaflöde ingår företagsförvärv med 115 Mkr (77). Exklusive företagsförvärv var kassaflödet 261 Mkr (277).

Vid årets utgång hade koncernen en nettoskuld på 190 Mkr (92). Tillgänglig likviditet, det vill säga kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter var 836 Mkr (715).

Soliditeten var 63,6 procent (63,2). Nettoskuldsättningsgraden, nettoskulden i relation till eget kapital, var 10,9 procent (5,7).

RÄNTABILITET

Avkastningen på det genomsnittliga sysselsatta kapitalet var 21,3 procent (21,1) medan genomsnittligt eget kapital förräntades med 19,7 procent (19,2).

FÖRETAGSFÖRVÄRV

Lesjöfors har förvärvat drivfjäderverksamheten i Sandvik Materials Technology. Förvärvet är ett inkråmsförvärv i det nybildade bolaget Lesjöfors Springs America Inc. Verksamheten omsätter drygt 100 Mkr och har tillverkning i USA och Mexiko. Kunderna finns inom verkstadsindustrin och byggsektorn i Nordamerika.

PERSONAL

Antalet anställda var 2 124 personer (2 110), en ökning med 14 personer. Inga personer har tillkommit via företagsförvärv eftersom förvärvet i USA skedde 31/12 2014. Inom Lesjöfors och Habia bedrivs en del av tillverkningen i Kina, Lettland, Slovakien och Polen där lönekostnaden är lägre. Antalet anställda i dessa länder har ökat med 5 personer till 639. I Sverige är antalet anställda 710 personer (699).

I not 1 framgår antal anställda i olika länder samt löner och ersättningar. Dessutom framgår de principer som årsstämman antagit beträffande löner och ersättningar till ledningsgruppen.

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Beijer Alma har cirka 5 500 aktieägare (4 900). Största ägare är Anders Wall med familj och företag som äger 11,7 procent av kapitalet och 34,6 procent av rösterna. Andra kapitalmässigt stora ägare är Anders Walls Stiftelse med 13,5 procent, Lannebo Fonder med 6,1 procent samt Didner & Gerge Fonder AB med 5,2 procent.

MILJÖ

De viktigaste hållbarhetsfrågorna

Arbetet med hållbar utveckling inriktas i första hand på fyra frågor:

• Öka energieffektiviteten och minska avfallsmängderna vid produktionsanläggningarna.
• Minska klimatpåverkan från processer och transporter.
• Skapa en god och utvecklande arbetsmiljö för medarbetarna.
• Bidra till att koncernens leverantörer arbetar med hållbar utveckling.

Hållbarhetsarbetet påverkas av olika intressenter som ställer krav och har synpunkter på verksamheten. Att klara existerande krav med god marginal – och ha framförhållning inför förväntade krav – är en del i strategin för hållbar utveckling.

KUNDER

Många kunder ställer allt högre krav inom hållbarhetsområdet. Det kan handla om att produktionsanläggningar ska ha certifierade ledningssystem för miljö och kvalitet samt att vissa kemiska ämnen inte får förekomma i produkterna. Krav på miljövarudeklarationer, märkning samt att vi ska följa kundens uppförandekod är också vanliga. Kundkraven följs upp via frågeformulär och revisioner. Under 2014 gjordes uppföljningar vid en tredjedel av enheterna. Utfallet blev överlag positivt.

LEVERANTÖRER

Under verksamhetsåret har samspelet med leverantörerna kring miljö och socialt ansvar utvecklats. En ökande andel av koncernens enheter informerar om Beijer Almas uppförandekod och kräver att leverantören ska uppfylla kraven. Koncernbolaget är mer aktiva i att utvärdera leverantörernas hållbarhetsarbete. Under 2014 genomfördes 124 (43) enkäter och 51 (38) revisioner. Utvärderingarna visade att leverantörerna levde upp till kraven på ett hållbart företagande.

MYNDIGHETER

Beijer Almas verksamheter berörs av omfattande lagstiftning inom miljö- och arbetsmiljöområdet. Hur bolagen lever upp till lagstiftningen redovisas bland annat genom rapporter till myndigheterna och via inspektioner. Under 2014 genomförde miljö- och arbetsmiljömyndigheterna ett tiotal besök och inspektioner, i de flesta fall utan anmärkningar eller med krav på mindre förändringar. Under 2014 inrapporterades inga överträdelser av miljö- och arbetsmiljölagstiftningen.

På sidorna 12–15 finns en mer utförlig beskrivning av miljöarbetet.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Beijer Almas risker består bland annat av affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan bland annat

vara stort kundberoende mot speciella företag, branscher eller geografiska marknader. Finansiella risker avser främst valutarisker. För Beijer Alma uppstår dessa genom att Lesjöfors och Habia har 85 respektive 95 procent av försäljningen utanför Sverige medan drygt hälften av produktionen sker utomlands. Detta gör att intäkter och kostnader delvis är i olika valutor.

Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 31. För att hantera de affärsmässiga riskerna sker ett strategiarbete som bland annat strävar efter att bredda kundbasen såväl bransch- och kundmässigt som geografiskt. Bedömningen är att Beijer Alma har en god riskspridning på kunder, branscher och geografiska marknader. Bedömningen är även att det inte tillkommit några väsentliga risker under året.

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

UTSIKTER FÖR 2015

Sammantaget indikerar orderingång och orderstockar att efterfrågan är relativt stabil jämfört med 2014. Utvecklingen inom Chassifjädrar i Lesjöfors och Telecom i Habia är dock avgörande för resultatutvecklingen. Inom dessa områden var efterfrågan mycket god i inledningen av 2014 vilket gör att jämförelsetalen för första kvartalet är utmanande.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:

kkr
Balanserade vinstmedel	19 349
Årets resultat	247 752
Summa	267 101
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna lämnas en ordinarie utdelning
	256 114
	10 987
om 8,50 kr per aktie I ny räkning balanseras

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 67 procent och koncernens soliditet till 57 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen 17 kap, 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).

	Not		Koncernen		Moderbolaget
Belopp i kkr		2014	2013	2014	2013
Nettoomsättning	3,4	3 298 160	3 066 492	–	–
Kostnader sålda varor	1,8,9	–2 229 052	–2 071 514	–	–
Bruttoresultat		1 069 108	994 978	0	0
Försäljningskostnader	1,8,9	–343 349	–324 946	–	–
Administrationskostnader	1,5,8,9	–300 809	–276 781	–40 991	–40 374
Övriga rörelseintäkter	6	650	2 028	18 200	18 200
Resultat från andelar i intresseföretag	7	1 893	1 053	–	–
Rörelseresultat	8,9	427 493	396 332	–22 791	–22 174
Intäkter från andelar i koncernföretag	10	–	–	246 000	209 000
Ränteintäkter		6 571	2 113	607	1 782
Nedskrivning av värdepappersinnehav		–	–1 664	–	–1 664
Räntekostnader		–10 508	–12 100	–793	–1 057
Resultat efter finansnetto		423 556	384 681	223 023	185 887
Mottagna koncernbidrag		–	–	37 000	57 025
Lämnade koncernbidrag		–	–	–11 037	–17 016
Skatt på årets resultat	11	–104 264	–95 658	–1 234	–4 619
Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare		319 292	289 023	247 752	221 277
Övrigt totalresultat
Intäkter/kostnader redovisade direkt i eget kapital
Kassaflödessäkringar efter skatt		–4 659	–6 429	–	–
Omräkningsdifferenser		60 308	19 678	–	–
Summa övrigt totalresultat		55 649	13 249	0	0
Summa totalresultat avser i sin helhet poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Summa resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare		374 941	302 272	247 752	221 277
Redovisat resultat per aktie före och efter utspädning, kr	12	10,60	9,59	–	–
Föreslagen/beslutad utdelning per aktie, kr		–	–	8,50	8,00

	Not		Koncernen		Moderbolaget
Belopp i kkr		2014	2013	2014	2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Goodwill	13	534 384	489 791	–	–
Övriga immateriella tillgångar	14	12 203	14 990	–	–
Materiella anläggningstillgångar
Mark och markanläggningar	15	40 404	28 778	–	–
Byggnader	16	223 224	185 668	–	–
Maskiner och andra tekniska anläggningar	17	443 662	384 442	–	–
Inventarier, verktyg och installationer	18	39 701	41 183	1 125	1 020
Uppskjutna skattefordringar	29	25 558	23 854	–	–
Finansiella tillgångar
Andra långfristiga fordringar		8 590	6 410	–	–
Andra värdepappersinnehav	19	–	–	–	–
Andelar i intresseföretag	20	19 252	17 354	–	–
Andelar i koncernföretag	21	–	–	532 196	532 197
Summa anläggningstillgångar		1 346 978	1 192 470	533 321	533 217
Omsättningstillgångar
Varulager	22	636 481	541 170	–	–
Fordringar
Kundfordringar	23	500 695	494 612	–	–
Skattefordran		–	–	4 108	3 725
Fordringar koncernföretag		–	–	322 885	272 381
Övriga fordringar	24	33 885	40 793	27	17
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25	34 390	25 217	904	1 120
Likvida medel	26	191 295	253 786	1 372	41 124
Summa omsättningstillgångar		1 396 746	1 355 578	329 296	318 367
Summa tillgångar		2 743 724	2 548 048	862 617	851 584

	Not		Koncernen		Moderbolaget
Belopp i kkr		2014	2013	2014	2013
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	27
Aktiekapital		125 546	125 546
Övrigt tillskjutet kapital		444 351	444 351
Reserver		32 866	–22 783
Balanserad vinst inklusive årets resultat		1 141 989	1 063 746
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 744 752	1 610 860
Innehav utan bestämmande inflytande		3 808	3 596
Summa eget kapital		1 748 560	1 614 456
Aktiekapital				125 546	125 546
Reservfond				444 351	444 351
Summa bundet eget kapital				569 897	569 897
Balanserad vinst				19 349	39 121
Årets resultat				247 752	221 277
Summa fritt eget kapital				267 101	260 398
Summa eget kapital				836 998	830 295
Långfristiga skulder
Avsättningar	28	36 047	65 412
Uppskjuten skatt	29	46 749	50 632
Pensionsförpliktelser	30	2 015	1 881
Skulder till kreditinstitut	31	229 077	181 267
Summa långfristiga skulder		313 888	299 192
Kortfristiga skulder
Checkkredit	31	86 693	110 123	5 969	–
Skulder till koncernföretag		–	–	6 886	7 739
Leverantörsskulder		185 246	185 967	909	1 141
Skatteskulder		20 104	10 537	–	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	266 355	198 029	11 284	11 762
Skulder till kreditinstitut	31	65 304	54 713	–	–
Övriga kortfristiga skulder	33	57 574	75 031	571	647
Summa kortfristiga skulder		681 276	634 400	25 619	21 289
Summa eget kapital och skulder		2 743 724	2 548 048	862 617	851 584
Ställda säkerheter	34	297 846	283 997	13 381	13 381
Ansvarsförbindelser	35	6 091	3 791	–	–

Koncernen	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserad vinst inkl. resultat	Totalt	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
31/12 2012	125 546	444 351	–36 032	985 641	1 519 506	2 604	1 522 110
Årets resultat				289 023	289 023		289 023
Övrigt totalresultat			13 249		13 249		13 249
Lämnad utdelning				–210 918	–210 918		–210 918
Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens)					–	992	992
31/12 2013	125 546	444 351	–22 783	1 063 746	1 610 860	3 596	1 614 456
Årets resultat				319 292	319 292		319 292
Övrigt totalresultat			55 649		55 649		55 649
Lämnad utdelning				–241 049	–241 049		–241 049
Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens)						212	212
31/12 2014	125 546	444 351	32 866	1 141 989	1 744 752	3 808	1 748 560

Moderbolaget	Aktie- Kapital	Reserv- fond	Balanserad vinst	Årets resultat	Summa eget kapital
31/12 2012	125 546	444 351	57 851	192 188	819 936
Omföring av föregående års resultat			192 188	–192 188	0
Lämnad utdelning			–210 918		–210 918
Årets resultat				221 277	221 277
31/12 2013	125 546	444 351	39 121	221 277	830 295
Omföring av föregående års resultat			221 277	–221 277	0
Lämnad utdelning			–241 049		–241 049
Årets resultat				247 752	247 752
31/12 2014	125 546	444 351	19 349	247 752	836 998

Föreslagen utdelning 8,50 kr per aktie, totalt 256 114.

	Not		Koncernen		Moderbolaget
Belopp i kkr		2014	2013	2014	2013
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		427 493	396 332	–22 791	–22 174
Netto betalda räntor och andra finansiella poster	36	–2 656	–9 858	220 814	278 331
Betald skatt		–99 294	–79 143	–5 367	–239
Ej kassaflödespåverkande poster	37	96 845	87 384	36	26
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital och investeringar		422 388	394 715	192 692	255 944
Förändring av varulager		–69 065	–15 338	–	–
Förändring av fordringar		–3 318	–4 429	4 415	4 726
Förändring av kortfristiga skulder		52 576	27 306	–1 639	–1 374
Kassaflöde från den löpande verksamheten		402 581	402 254	195 468	259 296
Investeringsverksamheten
Investering i materiella anläggningstillgångar		–137 521	–117 338	–140	–46
Förändring av övriga finansiella tillgångar		–3 884	–7 995	–	–
Förvärv av bolag efter avdrag för likvida medel	38	–115 165	–76 884	–	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–256 570	–202 217	–140	–46
Kassaflöde efter investeringar		146 011	200 037	195 328	259 250
Finansieringsverksamheten
Förändring av långfristiga skulder och checkkredit		32 547	25 152	5 969	–47 227
Utbetald utdelning		–241 049	–210 918	–241 049	–210 918
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–208 502	–185 766	–235 080	–258 145
Förändring av likvida medel		–62 491	14 271	–39 752	1 105
Likvida medel vid årets början		253 786	239 515	41 124	40 019
Likvida medel vid årets slut	26	191 295	253 786	1 372	41 124
Ej utnyttjade checkkrediter		644 989	460 991	269 031	175 000
Tillgänglig likviditet		836 284	714 777	270 403	216 124

SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapporternas upprättande

Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner, samt Internationell Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och som har inverkan på koncernens finansiella rapporter:

IFRS 10 »Koncernredovisning« bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Tillämpningen av standarden har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 12 »Upplysningar om andelar i andra företag« omfattar upplysningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag.

IFRIC 21 »Levies« innebär en tolkning av IAS 37 »Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar«. IAS 37 klargör kriterierna för att redovisa en skuld, varav ett kriterium är att bolaget har en befintlig förpliktelse till följd av en inträffad händelse (även benämnt förpliktande händelse). Tolkningen klargör att den förpliktande händelsen som utlöser skyldigheten att redovisa en skuld för att betala en skatt eller avgift är den aktivitet som i den aktuella lagstiftningen beskrivs vara den som utlöser skyldigheten att betala avgiften. Tillämpningen av standarden har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:

IFRS 9 »Finansiella instrument« hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat.

IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80-125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

IFRS 15 »Revenue from contracts with customers« reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten.

IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC.

IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2017. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:

Antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 13. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts har visat på nedskrivningsbehov av goodwill på 26,3 Mkr. Nedskrivningsprövningarna har gjorts med en sådan marginal att företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer att göra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde efter ovan nämnda nedskrivning. Det är ledningens bedömning att det även med en viss variation i de viktigaste variablerna ej kommer att föreligga nedskrivningsbehov undantaget den kassaflödesgenererande enheten Norspray men där rimliga förändringar i antaganden inte kommer att leda till för koncernen väsentligt förändrade nedskrivningsbehov. Goodwill uppgår till 534,4 Mkr.

Kundfordringar

Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra kundfordringar som bedöms på en individuell basis. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållanden, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra avvikelser i värderingen. Den rådande allmänna marknadsutvecklingen har medfört ytterligare fokus på kreditprövning av kunder och bevakning av kundfordringar. Kundfordringarna uppgår till 500,7 Mkr.

Tvister

Beijer Alma är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvister kan röra bl a produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och andra frågor i anslutning till Beijer Almas verksamhet. Tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala affärsverksamheten. För närvarande bedöms inga tvister vara av väsentlig betydelse.

Avsättning för avtalad villkorad tilläggsköpeskilling

I samband med genomförda företagsförvärv har avsättningar gjorts för bedömt verkligt värde av framtida tilläggsköpeskillingar. Dessa är villkorade den framtida resultatutvecklingen i de förvärvade enheterna. Prognoser baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. Avsättningar för avtalade villkorade tilläggsköpeskillingar uppgår till 36,2 Mkr.

Kassaflöde

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader.

KONCERNREDOVISNING

Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för ett förvärv av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets identifierade förvärvade nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt internvinster eller -förluster elimineras i sin helhet.

Alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Dessa transaktioner ger inte upphov till goodwill eller vinster och förluster. För varje förvärv – dvs förvärv för förvärv – avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.

I de fall där koncernen har en köpoption och säljaren har motsvarande säljoption på resterande aktier redovisas, mot bakgrund av att risker och möjligheter genom detta överförts till koncernen, dotterföretaget konsoliderat utan beaktande av resultat eller kapitalandel tillhörande ägare utan bestämmande inflytande. Istället redovisas en beräknad skuld motsvarande beräknad köpeskilling för dessa aktier.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländsk valuta

Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året. Kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Väsentliga valutakurser		Bokslutskurs		Snittkurs
	2014-12-31	2013-12-31	2014	2013
USD	7,81	6,57	6,92	6,53
EUR	9,52	8,99	9,14	8,68
GBP	12,14	10,76	11,40	10,21

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen under nettoomsättning eller kostnad såld vara. Valutasäkringstransaktioner i form av valutaterminskontrakt avseende framtida flöden i utländsk valuta påverkar resultatet i den takt de utnyttjas. Valutakursvinster och förluster avseende transaktionerna som utgör säkringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat.

Intressebolagsredovisning

Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20–50 procent. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. Även orealiserade förluster elimineras.

Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intresseföretagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i »Resultat från andelar i intresseföretag« i resultaträkningen.

Segmentrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen är det vd som är den som fattar strategiska beslut. Beijer Almas segment är koncernens rörelsegrenar Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (industrihandel).

Intäktsredovisning

Koncernens nettoomsättning utgörs av det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Beijer Alma redovisar intäkter när risken för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor samt betalning av den relaterade kundfordran är sannolikt säkerställd, dvs när intäkten kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla bolaget. Koncernen grundar sina bedömningar på historiskt utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för rabatter och returer. Försäljning redovisas netto efter moms, lämnade rabatter, returer, kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta samt efter det att koncernintern försäljning har eliminerats.

Ränteintäkter

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Lånekostnader

Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig om de ej avser lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. I dessa fall aktiveras eventuella lånekostnader som en del av anskaffningsvärdet på tillgången.

Skatter

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatteskuld redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill.

Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot sannolika framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster.

Värdering sker till de skattesatser som gällde på balansdagen i de länder där koncernen är verksam och genererar skattepliktiga intäkter. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som finansiell tillgång eller långfristiga skulder. Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt

och uppskjuten skatt samt årets resultat. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intressebolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Immateriella tillgångar

Koncernens immateriella tillgångar består huvudsakligen av goodwill. Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas på rörelsesegmentnivå avseende Habia och Lesjöfors och på dotterföretagsnivå inom rörelsesegmentet Beijer Tech. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet på den kassagenererande enhet som goodwillen hänförts till jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.

Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 13.

Avtalsenliga kundrelationer och licenser som förvärvats genom rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. De avtalsenliga kundrelationerna och licenserna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder: Övriga immateriella tillgångar 5–10 år

Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde. Avskrivningarna görs linjärt för att fördela kostnaden över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.

Forskning och produktutveckling

Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer.

Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Utvecklingsarbetet inom Beijer Almakoncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas. Dessa utgifter uppgår dessutom inte till väsentliga belopp.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Mark redovisas till anskaffningskostnaden utan avskrivning.

Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder: Kontorsbyggnader som används i rörelsen 25–40 år Industribyggnader som används i rörelsen 20–40 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 2–10 år Inventarier, verktyg och installationer 2–10 år

Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde.

Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod (enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag) och leasingperioden. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.

Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill och mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende nedskrivningsbehov. På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar görs per kassaflödesgenererande enhet. För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om reversering bör göras.

Varulager

Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Egentillverkade hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på produktionsvolymer. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Räntekostnader ingår inte i lagervärderingen.

Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.

Finansiella instrument

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag med mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar och övriga kort- respektive långfristiga fordringar i balansräkningen och redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Lånefordringar och kundfordringar redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att det redovisade beloppet ej kommer att erhållas.

Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkt. Likvida medel redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Investeringar i eget kapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Deviratinstrument och säkringsredovisning

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (t.ex. när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Beijer Alma tillämpar säkringsredovisning på de kontrakt som uppfyller kriterierna för detta enligt IAS 39 »Finansiella Instrument«. Koncernen dokumenterar sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de säkringsinstrument som används är effektiva.

Säkringsredovisningen innebär att de orealiserade vinster och förluster som uppstår vid marknadsvärdering av säkringsinstrumenten och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Se även not 31.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland kortfristiga skulder i balansräkningen.

Avsättningar

Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 1.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I det fall pensionsåtagande täcks genom innehav av kapitalförsäkring ses denna tillgång som en förvaltningstillgång varvid tillgång och skuld kvittas.

Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Utdelning

Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

Andelar i koncernföretag och intresseföretag

Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterföretagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov.

När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterföretag eller intresseföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posterna Resultat från andelar i koncernföretag respektive Resultat från andelar i intresseföretag.

Utdelningar

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.

Finansiella instrument

Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Koncernbidrag redovisas i moderföretaget som en bokslutsdisposition.

Not 1 Personal

Arbetsställen	Genomsnittligt antal anställda 2014	2013
SVERIGE
Moderbolag
Uppsala	2	2
Stockholm	4	3
Dotterbolagen
Broby	0	4
Filipstad	107	117
Göteborg	54	55
Hallstahammar	4	8
Halmstad	13	14
Helsingborg	13	13
Herrljunga	52	49
Karlstad	17	16
Lidköping	3	3
Ljungby	21	14
Ludvika	0	1
Luleå	2	2
Malmö	42	39
Mönsterås	34	34
Skellefteå	4	4
Stockholm	92	93
Strömstad	0	1
Tierp	172	150
Oxelösund	0	2
Värnamo	49	47
Växjö	25	26
Örebro	0	2
Summa Sverige	710	699

			Totalt			Totalt
	Män	Kvinnor	2014	Män	Kvinnor	2013
Summa Sverige	543	167	710	530	169	699
UTLANDET
Danmark	52	16	68	57	18	75
Finland	29	6	35	30	6	36
Frankrike	4	2	6	4	2	6
Hongkong	2	5	7	3	5	8
Kina	158	209	367	161	228	389
Lettland	58	49	107	52	47	99
Nederländerna	3	2	5	3	4	7
Norge	19	4	23	22	6	28
Polen	22	26	48	19	22	41
Slovakien	67	50	117	62	43	105
Ryssland	8	4	12	8	3	11
Storbritannien	142	47	189	142	48	190
Tyskland	319	111	430	281	135	416
Summa utlandet	883	531	1 414	844	567	1 411
Totalt	1 426	698	2 124	1 374	736	2 110

Av det totala antalet anställda på 2 124 (2 110) är 1 426 män (1 374) och 698 kvinnor (736).

Löner, ersättningar och sociala kostnader

Koncernen

I koncernens svenska enheter har ersättningar kostnadsförts enligt följande:

	2014	2013
Lön/arvode, vd och styrelse	34 256	33 084
Varav rörlig lön, vd och styrelse	5 996	6 330
Sociala avgifter, vd och styrelse	18 489	17 546
Varav pensionskostnader	7 472	6 919
Lön, övriga	291 151	305 011
Sociala avgifter, övriga	114 754	112 239
Varav pensionskostnader	23 062	20 538

Utomlands har löner och ersättningar kostnadsförts enligt följande:

					Övriga
Lön	varav rörlig lön	Sociala avgifter	varav pensionskostnader	Lön	Sociala avgifter
					2 314
					2 835
					1 627
					408
					8 124
					2 466
					896
					3 653
					933
					337
					2 618
					4 783
					27 364
					58 358
34 256	5 996	18 489	7 472	291 151	114 754
61 165	7 540	21 981	8 629	607 837	173 112
	5 089 3 151 – – 958 1 190 – 2 435 – 544 629 5 803 7 110 26 909	170 151 – – 131 80 – 98 – 63 – 650 201 1 544	368 685 – – – 200 – 589 – 81 5 1 004 560 3 492	vd/Styrelse 361 253 – – – – – 126 – 25 – 371 21 1 157	29 806 12 699 3 336 1 947 29 438 10 473 3 473 12 538 9 001 1 720 11 740 51 594 143 207 316 686

2013				vd/Styrelse		Övriga
Koncernen	Lön	varav rörlig lön	Sociala avgifter	varav pensionskostnader	Lön	Sociala avgifter
Danmark	4 474	135	340	298	30 293	2 406
Finland	2 836	159	643	377	13 303	2 784
Frankrike	–	–	–	–	4 132	2 048
Hongkong	–	–	–	–	3 140	451
Kina	706	–	170	–	27 512	7 352
Lettland	1 045	63	252	–	18 049	2 198
Nederländerna	–	–	–	–	4 097	469
Norge	2 601	111	790	461	14 517	1 919
Polen	–	–	–	–	7 692	750
Ryssland	561	71	82	26	1 157	327
Slovakien	321	–	2	–	2 519	77
Storbritannien	4 705	356	1 195	656	44 636	3 783
Tyskland	5 728	130	488	143	134 639	26 039
Summa löner och ersättningar	22 977	1 025	3 962	1 961	305 686	50 603
Summa löner och ersättningar
i Sverige enligt ovan	33 084	6 330	17 546	6 919	305 011	112 239
Totalt koncernen	56 061	7 355	21 508	8 880	610 697	162 842

Moderbolaget	2014	2013
Lön/arvode, vd och styrelse	11 403	10 920
varav rörlig lön, vd och styrelse	3 087	3 027
Sociala avgifter, vd och styrelse	5 232	5 095
varav pensionskostnader	2 237	2 194
Lön, övriga	6 599	5 756
Sociala avgifter, övriga	3 402	2 967
varav pensionskostnader	1 263	1 096

Förmånsbestämda pensionsplaner

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna för planen uppgår till cirka 0,03 procent. För räkenskapsåret 2014 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter för ITP 2-försäkringar för 2015 är cirka 9 Mkr.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2014 uppgick den kollektiva konsolideringsnivån till 144 procent preliminärt (2013:148).

Anställningsförhållanden och ersättningar till ledande befattningshavare Principer

Nedanstående principer som är oförändrade jämfört med föregående år föreslås fastställas av årsstämman 2015. Inga avsteg har gjorts från principerna.

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Arvodet utbetalas årsvis i efterhand. Årsstämman beslutar även om principer för ersättningar och anställningsvillkor för ledningsgruppen. Något särskilt arvode för kommittéarbete utgår ej.

För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.

Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av grundlön inklusive bilförmån, rörlig lön och pensionskostnader. Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de tre dotterbolagen, koncernens ekonomichef samt koncernens controller.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig lön ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. För den verkställande direktören är den rörliga lönen maximerat till 100 procent av grundlön exklusive bilförmån. För övriga inom ledningsgruppen är den rörliga lönen maximerad till 50–100 procent av grundlön exklusive bilförmån. Den rörliga lönen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Pensionsförmåner och bilförmåner till verkställande direktören och övriga inom ledningsgruppen utgår som en del av den totala ersättningen.

NOT 1

Ersättningar och förmåner under året 2014 Styrelsearvode/grundlön		inklusive bilfömån Rörlig lön kostnader	Pensions	Summa
Styrelsens ledamöter (arvode utbetalt i enlighet med beslut på årsstämman 2014)
Anders Wall Carina Andersson Marianne Brismar Anders G. Carlberg Peter Nilsson Anders Ullberg	900 300 300 300 300 300			900 300 300 300 300 300
Johan Wall Ledningsgruppen 6 personer 16 972 varav verkställande direktören	300 5 803	6 511 3 087	5 927 1 801	300 29 410 10 691
Summa	19 672	6 511	5 927	32 110

Marianne Brismar, Peter Nilsson och Anders G. Carlberg fakturerar arvodet från eget bolag varvid sociala avgifter tillkommer.

Kommentarer till tabellen

Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat.

ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN

Verkställande direktören

Uppsägningstiden från bolagets sida är 24 månader och från den

Not 2 Styrelse

Anders Wall. Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c., Ekon Dr h.c., Generalkonsul. Styrelseledamot sedan: 1992. Styrelseordförande i Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelse, Konsul Th C Berghs Stiftelse. Styrelseledamot i Domarbo Skog AB, Hargs Bruk Holding AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap, Sturebadet Holding AB m.fl. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA och KSLA. Tidigare befattningar: vd och koncernchef i AB Kol&Koks/ Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. Vd och koncernchef Investment AB Beijer 1983– 92. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Groupe Bruxelles Lambert, Pargesa m.fl.

Carina Andersson. Utbildning: Bergsingenjör KTH, Stockholm. Styrelseledamot sedan 2011. Styrelseledamot i SinterCast AB och Gränges AB. Tidigare befattningar: Sandvik Materials Technology AB, vd Ramnäs Bruk AB och vd Scana Ramnäs AB. Är bosatt i Kina sedan 2011.

Marianne Brismar. Utbildning: Apotekare, Civilekonom Handelshögskolan Göteborg. Styrelseledamot sedan 2010. Styrelseledamot i: Axel Johnson International AB, Concentric AB, Creades AB, Semcon AB samt i Wollenius Invest AB. Tidigare befattningar: Koncernchef i Atlet AB (1995–2007).

Anders G. Carlberg. Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1997. Styrelseordförande i Gränges och Herenco. Styrelseledamot i Axel Johnson Inc., Sweco AB, Investment AB Latour, Recipharm m.fl. Tidigare befattningar: vd och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vvd i SSAB.

Ersättningar och förmåner under året 2013

Styrelsearvode/grundlön		inklusive bilfömån Rörlig lön kostnader	Pensions	Summa
Styrelsens ledamöter (arvode utbetalt i enlighet med beslut på årsstämman 2013)
Anders Wall	900	–	–	900
Carina Andersson	275	–	–	275
Marianne Brismar	275	–	–	275
Anders G. Carlberg	275	–	–	275
Peter Nilsson	275	–	–	275
Anders Ullberg	275	–	–	275
Johan Wall	275	–	–	275
Ledningsgruppen 6 personer 15 844		7 284	4 311	27 439
varav verkställande direktören	5 389	3 027	1 766	10 182
Summa	18 394	7 284	4 311	29 989

anställdes 9 månader. Uppsägningslönen skall inte avräknas mot andra inkomster. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med ett belopp som utgör 35 procent av grundlön exklusive bilförmån.

Övriga personer i ledningsgruppen

Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 12 och 24 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Uppsägningslönen avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare för fyra av de fem personerna. Pensionsåldern är 65 år i samtliga fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.

Peter Nilsson. Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. Vd och koncernchef Trelleborg AB. Styrelseledamot sedan 2008. Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m fl. Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.

Anders Ullberg. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan Stockholm. Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseordförande i Boliden, BE Group, Eneqvist Consulting, Natur & Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i: Atlas Copco, Norex International, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. Tidigare befattningar: vd och koncernchef i SSAB, vvd och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.

Johan Wall. Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University. Vd Beijerinvest AB. Styrelsesuppleant: 1997–2000. Styrelseledamot sedan: 2000. Styrelseledamot i: Crafoordska Stiftelsen, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelse, Uppsala Universitet m.fl. Tidigare befattningar: vd Bisnode AB, vd Enea AB, vd Framfab AB, vd Netsolutions AB.

Bertil Persson. Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. Vd och koncernchef Beijer Alma AB. Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002. Styrelseledamot: 2001–2002. Tidigare befattningar: chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vvd LGP Telecom AB.

Not 3 Nettoomsättning

Kkr	2014	2013
Sverige	858 617	909 387
Övriga EU	1 671 228	1 497 669
Övriga Europa	262 980	256 685
Asien	419 086	332 765
Övriga världen	86 249	69 986
Totalt	3 298 160	3 066 492

De länder, förutom Sverige, där Beijer Alma har störst nettoomsättning är:

Mkr	2014	2013
Tyskland	582	469
Storbritannien	303	313
Kina	297	248
Norge	171	162
Danmark	139	135

Not 4 Segmentsrapportering

Rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av koncernledningen och som används för att fatta strategiska beslut.

Rörelsesegmenten är Beijer Almas underkoncerner Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (industrihandel). Lesjöfors och Habia har egen tillverkning och produktutveckling. Alla segmenten har egen administration och marknadsföring. Varje underkoncern leds av en vd som ingår i koncernledningen.

Övriga avser moderbolaget som är ett holdingbolag utan extern fakturering samt ett antal mindre dotterbolag som inte bedriver någon verksamhet. Rörelseresultat är det resultatmått som följs upp av koncernledningen.

Eventuell försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. Ingen enskild kund står för mer än 5 procent av koncernens intäkter.

I rörelseresultatet ingår

Investeringar i materiella

				Övriga
2014	Lesjöfors	Habia	Beijer Tech	(moderbolag m m)	Eliminering	Summa
Segmentets intäkter Försäljning mellan segment	1 725,7 –	790,2 –	782,1 –	0,2 –	– –	3 298,2 0,0
Intäkter från externa kunder	1 725,7	790,2	782,1	0,2	0,0	3 298,2
Rörelseresultat	319,5	93,6	44,1	–29,7	–	427,5
Ränteintäkter	6,3	–	0,5	246,6	–246,8	6,6
Räntekostnader	–5,3	–4,1	–1,1	–0,8	0,8	–10,5
Resultat efter finansnetto	320,5	89,5	43,5	216,1	–246,0	423,6
Bokslutsdispositioner	–37,0	11,0	–	26,0	–	0,0
Skatt	–66,6	–26,9	–11,1	–1,2	1,5	–104,3
Redovisat resultat	216,9	73,6	32,4	240,9	–244,5	319,3
I rörelseresultatet ingår
Avskrivningar	68,4	21,0	8,5	0,3	0,5	98,7
Resultatandel i intressebolag	1,9	–	–	–	–	1,9
Tillgångar	1 614,8	576,7	416,4	886,2	–750,4	2 743,7
Skulder	642,3	234,1	187,4	25,6	–94,3	995,1
Varav räntebärande	278,0	70,7	27,3	6,0	–0,9	381,1
Kassamedel (ingår i tillgångar)	149,4	35,9	5,6	1,4	–1,0	191,3
Nettoskuld	128,6	34,8	21,7	4,6	0,1	189,8
Investeringar i materiella
anläggningstillgångar	104,0	31,3	3,9	0,8	–	140,0
Försäljning utanför Sverige, %	84,7	94,6	29,7	–	–	74,0
				Övriga
2013	Lesjöfors	Habia	Beijer Tech	(moderbolag m m)	Eliminering	Summa
Segmentets intäkter	1 676,3	624,3	765,6	0,3	–0,1	3 066,5
Försäljning mellan segment	–	–	–	–	–	0,0
Intäkter från externa kunder	1 676,3	624,3	765,6	0,3	–0,1	3 066,5
Rörelseresultat	331,7	53,2	33,6	–22,2	–	396,3
Ränteintäkter	1,1	0,4	0,5	210,8	–210,7	2,1
Räntekostnader	–5,5	–4,7	–2,5	–2,7	1,7	–13,7

Resultat efter finansnetto 327,3 48,9 31,6 185,9 –209,0 384,7 Bokslutsdispositioner – – – 40,0 –40,0 0,0 Skatt –80,3 –12,9 –6,6 –4,6 8,8 –95,7 Redovisat resultat 247,0 36,0 25,0 221,3 –240,2 289,0

Avskrivningar 59,0 17,9 9,4 0,3 0,1 86,7 Resultatandel i intressebolag 1,0 – – – – 1,0 Tillgångar 1 404,5 491,7 475,8 849,2 –673,2 2 548,0 Skulder 557,3 190,7 254,2 18,9 –87,5 933,6 Varav räntebärande 210,5 75,1 62,9 – –2,4 346,1 Kassamedel (ingår i tillgångar) 146,7 46,3 22,1 41,1 –2,4 253,8 Nettoskuld 63,8 28,8 40,8 –41,1 – 92,3

anläggningstillgångar 106,2 16,6 3,1 0,4 – 126,3 Försäljning utanför Sverige, % 81,7 93,4 26,7 – – 70,4

De nettointäkter som redovisas i not 6 Övriga intäkter för åren 2013–2014 hänförs till segmentet Beijer Tech.

NOT 5–8

Tillgångar fördelade på geografiska regioner (Mkr):

Koncernen	2014	2013
Sverige	1 266,9	1 421,2
Övriga EU	973,9	855,2
Övriga Europa	72,2	53,4
Nordamerika	121,2	–
Asien	309,5	218,2
Totalt	2 743,7	2 548,0

Not 5 Administrationskostnader

I administrationskostnader ingår bland annat ersättning till revisorer enligt nedan.

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
PwC
Revisionsuppdrag	3 981	3 588	462	490
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	1 118	594	407	168
Skatterådgivning	166	–	41	–
Övriga tjänster	617	838	147	232
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	1 833	1 634	–	–
Andra uppdrag	375	374	–	–
Totalt	8 090	7 028	1 057	890

Kostnader för produktutveckling ingår i koncernens administrationskostnader med 10 011 (9 191). Beloppen avser den produktutvecklingskostnad som inte kunnat hänföras till specifika kundorder.

Not 6 Övriga intäkter

Koncernen	2014	2013
Nedskrivning av goodwill	–26 316	–43 514
Upplösning av avsättningar 1)	27 384	50 849
Erlagd tilläggsköpeskilling	–500	–4 000
Övrigt	82	–1 307
Totalt	650	2 028

1) Avser förändrad avsättning avseende kvarvarande köpeskilling beträffande Norspray som ingår i segmentet Beijer Tech.

Not 7 Resultat från andelar i intresseföretag

Koncernen	2014	2013
Andel av resultat från:
Hanil Precision Co Ltd	1 893	1 053
Totalt	1 893	1 053

Not 8 Rörelseresultat

Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar enligt följande:

Koncernen	2014	2013
Maskiner och andra tekniska anläggningar	66 640	57 338
Inventarier, verktyg och installationer	14 942	13 232
Byggnader	12 304	11 020
Markanläggningar	326	232
Övriga immateriella tillgångar	4 526	4 849
Totalt	98 738	86 671

I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 36 (26).

Koncernen	2014	2013
Kostnader fördelade på kostnadsslag:
Materialkostnader	1 410 819	1 310 899
Kostnader för ersättningar till anställda (not 1)	868 381	851 108
Utvecklingskostnad som ej belastat respektive order	10 011	9 191
Av- och nedskrivningar (not 8, 13)	98 738	86 671
Kostnader för operationell leasing (not 9)	49 232	47 611
Övriga kostnader	430 843	361 599
Totalt	2 868 024	2 667 079

Not 9 Operationell leasing

Rörelseresultatet har belastats med kostnader för operationell leasing enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Årets leasingkostnad Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:	49 232	47 611	2 017	1 891
inom ett år	43 004	42 635	1 992	2 121
senare än ett men inom fem år	91 030	94 634	4 020	4 282
senare än fem år	–	34 500	–	–
Totalt	134 034	171 769	6 012	6 403

Den övervägande delen av beloppen avser hyreskontrakt för rörelselokaler.

Not 10 Intäkter från andelar i koncernföretag

Moderbolaget	2014	2013
Anteciperad utdelning från:
Beijer Tech AB	30 000	30 000
Habia Cable AB	60 000	63 000
Lesjöfors AB	156 000	116 000
Totalt	246 000	209 000

Not 11 Skatt på årets resultat

		Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Aktuell skatt för perioden	–102 968	–97 210	–1 250	–4 664
Temporära skillnader avseende:
– obeskattade reserver	–818	3 587	–	–
– avsättningar	–271	–2 556	–	–
– aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–207	534	16	45
Totalt	–104 264	–95 645	–1 234	–4 619
Skillnad mellan skattekostnad och 22,0 procent skatt		Koncernen		Moderbolaget
		2013		2013
	2014		2014
Resultat före skatt	423 556	384 681	248 986	225 896
22 % skatt på detta	–93 182	–84 630	–54 777	–49 697
Skatt för perioden	–104 264	–95 658	–1 234	–4 619
Skillnadsbelopp	–11 082	–11 028	53 543	45 078
Specifikation av skillnadsbelopp		Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Effekt av:
– skatt hänförlig till tidigare år	–427	534	–	45
– utländska skattesatser	–4 135	–3 493	–	–
– ej avdragsgilla poster	–6 831	–7 371	–594	–965
– ej skattepliktiga intäkter	1 042	1 968	54 121	45 983
Utländsk kupongskatt	–	–2 700	–	–
Övrigt	–731	34	16	15
Totalt	–11 082	–11 028	53 543	45 078

Koncernens vägda genomsnittliga skattesats uppgick till 24,6 % (24,9).

I övrigt totalresultat redovisas kassaflödessäkringar efter skatt. Under 2014 redovisas en skatteintäkt på 1 325 och under 2013 en skatteintäkt på 1 811 avseende kassaflödessäkringar. Det finns inga andra effekter av skatt i övrigt totalresultat.

Not 12 Resultat per aktie

Koncernen	2014	2013
Använt resultat för beräkning av resultatet per aktie
Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	319 292	289 023
Antal aktier	30 131 100	30 131 100

Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner varför antalet utestående aktier är detsamma både före och efter utspädning.

Not 13 Goodwill

Koncernen	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	547 716	528 173
Förvärv1)	66 166	23 313
Omklassificeringar	–	–5 689
Omräkningsdifferenser	4 742	1 919
Utgående ack. anskaffningsvärde	618 624	547 716
Ingående nedskrivningar	57 925	14 411
Årets nedskrivningar	26 315	43 514
Utgående ack. nedskrivningar	84 240	57 925
Redovisat värde	534 384	489 791
1) Koncernen	2014	2013
Förvärv av Irradose AB	–	229
Förvärv av S & P Federnwerk	–	16 953
Förvärv av Centrum B	–	4 492
Förvärv av PMU Reparation och Smide AB	–	1 478
Förvärv av inkråmet i Lubritek AB	–	161
Förvärv av inkråmet i drivfjäderverksamheten i Sandvik Materials Technology	66 166	–
Summa	66 166	23 313

Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna:

Koncernen	2014	2013
Lesjöfors	186 182	119 854
Habia Cable	53 782	51 517
Beijer Tech	294 420	318 420
Summa	534 384	489 791

Lesjöfors och Habia är kassagenererande enheter. Inom Beijer Tech är de enskilda bolagen kassagenererande enheter och goodwill för dessa framgår av följande tabell.

Beijer Tech	2014	2013
Beijer Tech AB	146 341	146 341
Lundgrens Sverige AB	57 034	57 041
Beijer Industri AB	3 950	4 459
Preben Z Jensen A/S	24 018	21 698
Norspray AS	52 162	77 887
Karlebo Gjuteriteknik AB	9 358	9 358
PMU AB	1 396	1 478
Beijer A/S	161	158
Summa	294 420	318 420

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Värdet på goodwill testas genom nedskrivningstest årligen och oftare om det finns indikationer på värdenedgång. Testerna sker för respektive kassagenererande enhet. Lesjöfors och Habia är integrerade verksamheter och därför utgör dessa affärsområden kassagenererande enheter. Inom Beijer Tech är bolagen fristående och därför utgör respektive bolag en kassagenererande enhet.

Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden. För 2015 används fastställda budgetar och de kommande fyra åren extrapolerade värden baserade på en tillväxttakt på cirka 2 procent. Väsentliga antaganden är:

• Budgeterade brutto- och rörelsemarginaler
• Tillväxttakt för perioderna efter budgetperioden
• Vald diskonteringsränta efter skatt

Prognostiserade brutto- och rörelsemarginaler har fastställts av ledningen baserat på historiska utfall och förväntningar och planer i de antagna budgetarna. För tiden efter prognosperioden har en tillväxttakt på 2 procent använts. Vid testet 2013 användes också 2 procent. Diskonteringsräntan 2014 baseras på en riskfri ränta, marknadens riskpremie och en bolagsspecifik riskpremie. Diskonteringsräntan som används är 7,1 procent för bolagen inom Beijer Tech, 7,3 procent för Habia och 7,9 procent för Lesjöfors. Differenserna beror på skilda riskprofiler. Under 2013 var diskonteringsränta 10 procent för samtliga enheter.

Nedskrivningsresterna har inte medfört någon nedskrivning förutom för förvärvet av Norspray enligt nedan. En känslighetsanalys har gjorts där den framtida tillväxten efter budgetperioden halverats samtidigt som diskonteringsräntan höjts med en procentenhet. Dessa förutsättningar innebär heller inte något nedskrivningsbehov undantaget Norspray.

Beijer Tech förvärvade 2012 Norspray A/S. Bolaget som är etablerat på Vestlandet i Norge säljer och hyr ut utrustning för ytbehandling till kunder främst inom gas- och oljeindustrin. Enligt avtalet förvärvades

60 procent 2012 medan resterande 40 procent förvärvas enligt avtal efter utgången av 2015. Priset för dessa 40 procent är beroende av resultatutvecklingen till utgången av 2015. I enlighet med redovisningsreglerna värderades den tillkommande köpeskillingen till verkligt värde vid förvärvstidpunkten 2012. Resultatet har, på grund av sämre marknadsförutsättningar, inte uppnått de nivåer som uppskattades i den ursprungliga förvärvsanalysen och de framtida kassaflödena har justerats ned.

Nedskrivningstestet av goodwill relaterat till Norspray leder fram till en nedskrivning av goodwill på 26,3 Mkr. Testet har utförts genom en beräkning av nyttjandevärde. Den WACC som använts är 7,2 procent. Dessa antaganden innebär även att den framtida kvarvarande köpeskillingen som skuldförts under avsättningar reduceras med 26,4 Mkr. Eftersom dessa poster i grunden avser samma frågeställning så redovisas de under övriga intäkter eftersom nettot är positivt.

En känslighetsanalys har även gjorts för innehavet i Norspray där tillväxttakten halverats och diskonteringsräntan höjts med en procentenhet. Denna analys leder fram till ett ytterligare nedskrivningsbehov på 13 Mkr. Noteras bör att den framtida kvarvarande köpeskillingen sannolikt reduceras ytterligare i detta scenario.

Under 2013 och 2014 har nedskrivning gjorts av goodwillposter inom segmentet Beijer Tech:

Beijer Tech	2014	2013
Preben Z Jensen	–	3 000
Svetspunkten	–	11 500
Norspray	26 316	29 014
Summa	26 316	43 514

I samtliga fall har marknadsutvecklingen varit sämre än tidigare förväntats vilket gjort att bedömningen om den framtida tillväxttakten reviderats ned.

Not 14 Övriga immateriella tillgångar

Koncernen	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	32 761	31 413
Inköp	1 477	853
Förvärv av dotterbolag	–	500
Omklassificeringar	9	10
Omräkningsdifferenser	12	–15
Utgående ack. anskaffningsvärde	34 259	32 761
Ingående avskrivningar	16 753	11 894
Omklassificeringar	–	–8
Årets avskrivningar	4 297	4 887
Omräkningsdifferenser	–12	–20
Utgående ack. avskrivningar	21 038	16 753
Ingående nedskrivningar	1 018	0
Årets nedskrivning	–	1 018
Utgående nedskrivningar	1 018	1 018
Redovisat värde	12 203	14 990

Tillgångarna består av förvärvade kundrelationer och licenser för mjukvaror.

Not 15 Mark och markanläggningar

Koncernen	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	31 165	24 230
Inköp	7 744	1 147
Förvärv av dotterbolag	–	4 836
Omräkningsdifferenser	4 217	952
Utgående ack. anskaffningsvärde	43 126	31 165
Ingående avskrivningar	2 327	1 982
Förvärv av dotterbolag	–	112
Årets avskrivningar	326	233
Omräkningsdifferenser	9	–
Utgående ack. avskrivningar	2 662	2 327
Ingående nedskrivningar	60	60
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående nedskrivningar	60	60
Redovisat värde	40 404	28 778

Not 16 Byggnader

Koncernen	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	339 281	307 095
Inköp	43 599	9 446
Genom förvärv av dotterbolag	–	19 051
Omräkningsdifferenser	8 398	3 689
Utgående ack. anskaffningsvärde	391 278	339 281
Ingående avskrivningar	152 652	138 139
Förvärv av dotterbolag	–	1 187
Årets avskrivningar	12 241	11 019
Omräkningsdifferenser	1 991	2 307
Utgående ack. avskrivningar	166 884	152 652
Ingående nedskrivningar	961	961
Årets nedskrivningar	209	–
Utgående ack. nedskrivningar	1 170	961
Redovisat värde	223 224	185 668

Not 17 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	1 031 725	887 563
Inköp	112 444	106 125
Försäljningar och utrangeringar	–5 051	–8 863
Genom förvärv av dotterbolag	11 753	44 382
Omklassificeringar	–6 487	–7 179
Omräkningsdifferenser	42 760	9 697
Utgående ack. anskaffningsvärde	1 187 144	1 031 725
Ingående avskrivningar	641 898	572 277
Försäljning och utrangeringar	–4 329	–8 162
Förvärv av dotterbolag	5 107	23 235
Omklassificeringar	1 542	–5 505
Årets avskrivningar	67 377	56 254
Omräkningsdifferenser	26 502	3 799
Utgående ack. avskrivningar	738 097	641 898
Ingående nedskrivningar	5 385	5 385
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående ack. nedskrivningar	5 385	5 385
Redovisat värde	443 662	384 442
Finansiella leasingavtal I koncernens maskiner och andra tekniska anläggningar ingår finansiella leasingavtal enligt följande: Koncernen	2014	2013
Anskaffningsvärden Kvarvarande restvärde	15 152	14 700 6 934
	5 128
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:
Koncernen	2014	2013
Inom ett år	2 263	2 684
Senare än ett men inom fem år	5 394	5 188
Senare än fem år	–	–
Totalt	7 657	7 802
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–394	–528

Nuvärdet på finansiella leasingkostnader är som följer:
Koncernen	2014	2013

Inom ett år	2 085	2 488
Mellan ett och fem år	5 178	4 786
Totalt	7 263	7 274

Nuvärdet av skulder avseende finansiell leasing 7 263 7 274

Not 18 Inventarier, verktyg och installationer

		Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	148 460	122 707	2 460	2 627
Inköp	16 235	9 105	179	46
Förvärv av dotterbolag	256	11 228	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–9 200	–4 912	–56	–213
Omklassificeringar	–6 534	6 819	–	–
Omräkningsdifferenser	5 655	3 513	–	–
Utgående ack. anskaffningsvärde	154 872	148 460	2 583	2 460
Ingående avskrivningar	105 758	84 252	1 440	1 627
Förvärv av dotterbolag	–581	4 443	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–8 669	–3 892	–18	–213
Omklassificeringar	–259	5 827	–	–
Årets avskrivningar	14 865	13 213	36	26
Omräkningsdifferenser	2 538	1 915	–	–
Utgående ack. avskrivningar	113 652	105 758	1 458	1 440
Ingående nedskrivningar	1 519	1 301	–	–
Omklassificering	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	218	–	–
Utgående ack. nedskrivningar	1 519	1 519	0	0
Redovisat värde	39 701	41 183	1 125	1 020

Not 19 Andra värdepappersinnehav

Moderbolaget	Org.nr	Kapitalandel procent	Säte	Bokfört värde
Innoventus AB	556602-2728	11	Uppsala	0
Innoventus Life Science 1 KB	969677-8530	8	Uppsala	0
		Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013

Ingående anskaffningsvärde	30 036	30 138	25 037	25 139
Försäljningar	–	–102	–	–102
Inköp	–	–	–	–
Utgående ack. anskaffningsvärde	30 036	30 036	25 037	25 037
Ingående nedskrivningar	30 036	28 372	25 037	23 373
Årets nedskrivningar	–	1 664	–	1 664
Utgående ack. nedskrivningar	30 036	30 036	25 037	25 037
Redovisat värde	0	0	0	0

Not 20 Andelar i intresseföretag

					Bokfört värde Bokfört värde
Koncernen	Org.nr	Kapitalandel procent	Säte	2014	2013
Hanil Precision Co Ltd		20	Pusan, Sydkorea	19 252	17 354
Totalt				19 252	17 354

Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter cirka 128 Mkr med en rörelsemarginal på 4 procent. Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 15 Mkr (11). Köpen har gjorts på marknadsmässiga villkor.

Koncernen				2014	2013
Ingående värde				17 354	17 106
Resultatandel efter skatt				1 893	1 053
Omklassificering				–	–811
Omräkningsdifferens				5	6
Återvunnen nedskrivning				–	–
Redovisat värde				19 252	17 354
Koncernens andel per 31/12 2014 (Mkr)	Tillgångar	Skulder	Intäkter		Redovisat resultat
Hanil Precision Co Ltd	18,5	7,1	–		1,9

Not 21 Andelar i koncernföretag

Moderbolaget	Org.nr	Antal	Säte	Bokfört värde	Justerat eget kapital
Lesjöfors AB	556001-3251	603 500	Karlstad	100 000	972 537 1)
Habia Cable AB	556050-3426	500 000	Täby	95 576	342 553 2)
Beijer Tech AB	556650-8320	50 000	Malmö	333 324	229 032 3)
AIHUK AB	556218-4126	9 000	Uppsala	289	1 196
AB Stafsjö Bruk	556551-9005	1 000	Uppsala	185	179
Shipping & Aviation Sweden AB	556500-0535	10 000	Uppsala	977	1 525
Beijer Alma Utvecklings AB	556230-9608	145 000	Uppsala	1 847	2 082
Totalt				532 198

1. Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 156 000.

2. Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 60 000.

3. Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 30 000.

Samtliga bolag ägs till 100 procent.

Lesjöfors är en fjäderproducent, Habia producerar specialkabel, Beijer Tech bedriver industrihandel. Dessa bolag är självständiga segment. Övriga bolag är vilande.

Moderbolaget	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	526 366	526 366
Utgående anskaffningsvärde	526 366	526 366
Ingående uppskrivningar	8 218	8 218
Årets uppskrivningar	–	–
Utgående uppskrivningar	8 218	8 218
Ingående nedskrivningar	2 387	2 387
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående nedskrivningar	2 387	2 387
Redovisat värde	532 197	532 197

556063-5244 100 Filipstad 9 532 556335-0882 100 Växjö 24 000 556062-9890 100 Stockholm 24 619 Lesjöfors Industrifjädrar AB 556593-7967 100 Herrljunga 10 500 Lesjöfors Banddetaljer AB 556204-0773 100 Värnamo 28 103 Stece Fjädrar AB 556753-6114 100 Mönsterås 6 000 100 Köpenhamn, Danmark 56 603 Lesjöfors A/S 100 Oslo, Norge 53 Oy Lesjöfors AB 100 Åminnefors, Finland 1 000 100 Åbo, Finland 1 492 Lesjöfors Springs Ltd. 100 Elland, Storbritannien 316 Lesjöfors Automotive Ltd. 100 Elland, Storbritannien 774 Lesjöfors Springs GmbH 100 Hagen, Tyskland 44 693 Lesjöfors Springs LV 100 Liepaja, Lettland 992 Lesjöfors Gas Springs LV 70 Liepaja, Lettland 6 764 Lesjöfors China Ltd 100 Changzhou, Kina 3 070 Lesjöfors Springs Russia 100 Moskva, Ryssland 6 460 European Springs & Pressings Ltd 100 Beckenham, Storbritannien 56 353 Harris Springs Ltd 100 Reading, Storbritannien 2 455 Velleuer GmbH & Co. KG 100 Velbert, Tyskland 44 247 Stumpp + Schüle GmbH 100 Beuren, Tyskland 65 306 Lesjöfors Deutschland GmbH 100 Velbert, Tyskland 33 584 Centrum B 100 Myjava, Slovakien 10 755 Lesjöfors Springs America Inc 100 Scranton, USA 1 * Habia Benelux BV 100 Breda, Nederländerna 1 020 Habia Cable Asia Ltd 100 Hongkong, Kina 55 Habia Cable China Ltd 100 Changzhou, Kina 11 402 Habia Kabel GmbH 100 Düsseldorf, Tyskland 29 797 Habia Cable Inc. 100 New Jersey, USA 0 Habia Kabel Produktions GmbH & Co. KG 100 Norderstedt, Tyskland 81 295 Habia Cable Ltd. 100 Bristol, Storbritannien 3 614 Habia Cable SA 100 Orleans, Frankrike 679 Habia Cable Latvia SIA 100 Liepaja, Lettland 0 Habia Cable Sp Zoo 100 Dulole, Polen 7 450 Alma Uppsala AB 556480-0133 100 Uppsala 6 354 Daxpen Holding AB 556536-1457 100 Stockholm 6 061 BCB Baltic AB 556649-7540 100 Stockholm 422 Beijer Industri AB 556031-1549 100 Malmö 22 246 Lundgrens Sverige AB 556063-3504 100 Göteborg 51 299 AB Tebeco 556021-1442 100 Halmstad 6 538 Beijer AS 100 Drammen, Norge 4 324 Beijer OY 100 Helsingfors, Finland 4 092 Preben Z Jensen A/S 100 Hedehusene, Danmark 32 683 Karlebo Gjuteriteknik AB 556342-0651 100 Sollentuna 15 033 PMU Reparation & Smide AB 556196-5375 100 Ljungby 8 000	Dotterbolagens andelsinnehav i koncernföretag	Org.nr	Procentuell andel	Säte	Bokfört värde
	Lesjöfors Fjädrar AB
	Lesjöfors Automotive AB
	Lesjöfors Stockholms Fjäder AB
	Lesjöfors A/S
	Lesjöfors Springs Oy
	Norspray AS		100	Stavanger, Norge	68 166

*Vid årsskiftet var bokfört värde 1 USD. Under januari 2015 har bolaget kapitaliserats och bokfört värde har ökat till 32,4 Mkr.

Not 22 Varulager

Koncernen	2014	2013
Råmaterial	205 824	168 919
Produkter i arbete	76 606	54 119
Färdigvaror	354 051	318 132
Totalt	636 481	541 170
Värdet av den del av lagret som värderas till nettoförsäljningsvärde:
Koncernen	2014	2013
Råmaterial	11 207	6 402
Produkter i arbete	1 361	2 855
Färdigvaror	29 397	31 819
Totalt	41 965	41 076
Skillnad mellan anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde:
Koncernen	2014	2013
Råmaterial	8 794	7 681
Produkter i arbete	969	2 659
Färdigvaror	14 463	12 528
Totalt	24 226	22 868

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnader sålda varor och uppgår till 1 410 819 (1 310 899).

Not 23 Kundfordringar

Koncernen	2014	2013
Totalt utestående kundfordringar	514 137	511 169
Reserv för osäkra fordringar	–13 442	–16 557
Bokfört värde	500 695	494 612
Koncernen	2014	2013
Förfallet belopp	80 818	105 366
Varav förfallet mer än 30 dagar	20 971	21 854
Varav förfallet mer än 90 dagar	6 970	8 692
Reserv för osäkra fordringar	13 442	16 557

Den 31/12 2014 fanns kundfordringar om 7 529 som var förfallna med mer än 30 dagar och för vilka inga reserveringar för osäkra fordringar gjorts.

Reserv för osäkra fordringar

Koncernen	2014	2013
Ingående balans	16 557	13 553
Årets reservering	2 520	5 066
Återföring av tidigare reserveringar	–1 415	–1 593
Bortskrivning av fordringar	–4 220	–469
Utgående balans	13 442	16 557

Historiskt har koncernen haft låga kundförluster. Riskspridningen är god på företag, branscher och geografiska marknader. Det finns ingen enskild kund vars nedskrivningsbehov uppgår till väsentligt belopp. Bedömningen är att reserven för osäkra fordringar väl täcker eventuella framtida nedskrivningsbehov. Den maximala exponeringen för kreditrisk på kundfordringar uppgår till 500 695 (494 612). Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.

Not 24 Övriga fordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Moms	7 571	8 092	–	–
Förskott till leverantör	10 244	10 816	–	–
Övrigt	16 070	21 885	27	17
Totalt	33 885	40 793	27	17

Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2014	Koncernen 2013	2014	Moderbolaget 2013
Leasingavgifter och hyror	7 216	6 733	526	563
Upplupna ränteintäkter	–	806	–	–
Förutbetalda kostnader	11 029	7 487	378	557
Upplupna provisioner	1 846	2 922	–	–
Övrigt	14 299	7 269	–	–
Totalt	34 390	25 217	904	1 120

Not 26 Likvida medel

		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Kassa och bank	191 295	253 786	1 372	41 124
Totalt	191 295	253 786	1 372	41 124

Not 27 Eget kapital

Koncernen	Omräkningsreserv	Säkringsreserv	Summa
31/12 2012	–39 557	3 525	–36 032
Värdeförändring säkringsreserv	–	–8 240	–8 240
Skatt på denna	–	1 811	1 811
2012 Omräkningsdifferens	19 678	–	19 678
31/12 2013	–19 879	–2 904	–22 783
Värdeförändringsäkringsreserv	–	–5 984	–5 984
Skatt på denna	–	1 325	1 325
2013 Omräkningsdifferens	60 308	–	60 308
31/12 2014	40 429	–7 563	32 866

Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:

	Aktier		Röster
A-aktier	3 330 000	à 10 röster	33 300 000
B-aktier	26 801 100	à 1 röst	26 801 100
Totalt	30 131 100		60 101 100

Kvotvärdet är 4,17 kr/aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.

Aktiekapitalets utveckling

År		Ökning av aktiekapital, kkr		Totalt aktiekapital, kkr Ökning av antal aktier, st Totalt antal aktier, st
1993	Ingående balans	–	53 660	–	2 146 400
1993	Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import
	& Export AB i Stockholm	6 923	60 583	276 900	2 423 300
1993	Nyemission	30 291	90 874	1 211 650	3 634 950
1994	Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk	5 000	95 874	200 000	3 834 950
1996	Konvertering av förlagslån	47	95 921	1 875	3 836 825
1997	Konvertering av förlagslån	2 815	98 736	112 625	3 949 450
1998	Konvertering av förlagslån	1 825	100 561	73 000	4 022 450
2000	Konvertering av förlagslån	30	100 591	1 200	4 023 650
2001	Apportemission vid förvärv av Elimag AB	11 750	112 341	470 000	4 493 650
2001	Split 2:1	–	112 341	4 493 650	8 987 300
2001	Konvertering av förlagslån	388	112 729	31 000	9 018 300
2002	Konvertering av förlagslån	62	112 791	5 000	9 023 300
2004	Konvertering av förlagslån	1 505	114 296	120 400	9 143 700
2006	Split 3:1	–	114 296	18 287 400	27 431 100
2010	Apportemission vid förvärv av Beijer Tech AB	11 250	125 546	2 700 000	30 131 100

Årsstämman 2014 bemyndigade styrelsen att emittera högst 3 miljoner B-aktier i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet gäller till nästa årsstämma och har inte till någon del utnyttjats.

Not 28 Avsättningar

I samband med genomförda företagsförvärv har avsättningar gjorts för bedömda framtida tilläggsköpeskillingar. Dessa är villkorade den framtida resultatutvecklingen i de förvärvade bolagen. I samtliga fall har köpet gjorts inom Beijer Techkoncernen.

Förvärvat bolag/inkråm	2014	2013
Inkråmsförvärv avseende VA Industriugnar AB	–	500
Inkråmsförvärv avseende Svetspunkten AB	–	509
Norspray AS	36 220	64 584
Totalt	36 220	65 593

Per 31/12 2014 kvarstår endast tilläggsköpeskilling avseende förvärvet av Norspray. Tilläggsköpeskillingen beräknas utifrån resultatutvecklingen till och med 31/12 2015. Värderingen av avsättningen bygger på prognostiserat resultat 2015.

Avsättningar	2014	2013
Ingående balans	65 594	116 443
Erlagd tilläggsköpeskilling	–500	–500
Slutreglering	–509	–10 312
Omvärderingar	–26 384	–40 037
Omräkningsdifferens	–1 981	–
Utgående balans	36 220	65 954

Not 29 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skattefordran	2014	2013
Temporära skillnader avseende:
– underskottsavdrag	20 513	20 784	Redovisat i resultaträkningen
– terminskontrakt	2 133	817	Redovisat i övrigt totalresultat
Övrigt	2 912	2 253	Redovisat i resultaträkningen
Totalt	25 558	23 854
Ingående värde	23 854	15 706
Förvärv av dotterbolag	–	6 189
Minskad avsättning	–271	–
Ökad avsättning	1 975	1 959
Totalt	25 558	23 854
Uppskjuten skatteskuld	2014	2013
Temporär skuld avseende:
– obeskattade reserver	41 180	45 373	Redovisat i resultaträkningen
– överavskrivningar	5 569	5 259	Redovisat i resultaträkningen
Totalt	46 749	50 632
Ingående värde	50 632	53 747
Ökad avsättning	310	–
Upplösning	–4 193	–3 115
Utgående värde	46 749	50 632

Not 30 Pensionsförpliktelser

Koncernen	2014	2013
Ingående värde	1 700	1 678
Minskad avsättning	–94	–24
Ökad avsättning	236	46
Utgående värde	1 842	1 700

Not 31 Finansiella instrument

FINANSIELL RISKHANTERING

Beijer Almakoncernen är i sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Styrelsen fastställer koncernmässiga anvisningar, riktlinjer och policies som ligger till grund för hur dessa risker ska hanteras på olika nivåer i koncernen. Målen är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till styrelsen.

MARKNADSRISK

Valutarisk

Transaktionsexponering

Lesjöfors och Habia Cable har 85 respektive 95 procent av försäljningen utanför Sverige medan drygt 50 procent av tillverkningen sker utanför Sverige. Detta innebär att de har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan en relativt sett hög andel av kostnaderna, främst personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till viss del hanteras denna valutarisk genom att insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor än svenska kronor. Dock kvarstår att tillverkningsföretagens intäkter i främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans exponeras koncernen för valutarisker.

För Beijer Tech är situationen den omvända. Av försäljningen svarar Sverige för 70 procent och resterande 30 procent säljs till övervägande del inom de övriga nordiska länderna. Leverantörerna är ofta utländska. Som handelsföretag har Beijer Tech en mindre andel personalkostnader än tillverkande företag. Sammantaget gör detta att Beijer Tech har större kostnader än intäkter i främmande valutor, främst EUR. Bolaget har valutaklausuler i flera av de större kundavtalen vilket eliminerar stora delar av Beijer Techs valutaexponering.

Trots att de olika delarna av koncernen har omvända valutaexponeringar är koncernen totalt sett exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser påverkar resultatet, balansräkningen, kassaflödet och på längre sikt även konkurrenskraften.

Nettoexponering i valutor omräknade till Mkr (med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)

2014	USD	EUR	DKK	NOK	GBP	RMB	JPY	HKD	KRW	PLN	Totalt
Lesjöfors	8,1	162,5	10,5	29,0	74,5	–	–	–	–	–	284,6
Habia Cable	37,8	107,9	–	5,5	39,7	–26,0	4,3	–4,7	14,8	11,5	190,8
Beijer Tech	–8,0	–146,0	25,0	40,0	–17,0	–	–8,0	–	–	–	–114,0
Totalt	37,9	124,4	35,5	74,5	97,2	–26,0	–3,7	–4,7	14,8	11,5	361,4
2013	USD	EUR	DKK	NOK	GBP	RMB	JPY	HKD	KRW	PLN	Totalt
Lesjöfors	5,8	111,6	12,3	27,4	109,1	–	–	–	–	–	266,2
Habia Cable	27,8	94,2	–	4,5	25,3	–14,1	2,9	–2,9	9,5	13,2	160,4
Beijer Tech	–3,0	–105,0	18,0	27,0	–23,0	–	–	–	–	–	–86,0
Totalt	30,6	100,8	30,3	58,9	111,4	–14,1	2,9	–2,9	9,5	13,2	340,6

Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallet. De säkringsinstrument

som används är terminskontrakt. Terminskontrakten tecknas centralt i Lesjöfors och Habia Cable som var för sig hanterar respektive bolags nettoexponering. I Beijer Tech säkras inte prognostiserade flöden. Däremot kan i vissa fall enstaka affärer säkras.

Nedan redovisas en tabell över terminskontrakt per balansdagen omräknat till Mkr. Samtliga kontrakt förfaller under 2015.

Koncernen	31/12 2014	31/12 2013
USD	22,2	12,0
EUR	212,4	213,8
GBP	76,9	124,6
NOK	17,5	21,4
Totalt	329,0	371,8

Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning.

Inga säkringar har varit ineffektiva. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i övrigt totalresultat. Vid utgången av 2014 fanns ett negativt värde i derivatinstrumenten på 9,7 Mkr som har minskat det egna kapitalet, efter avdrag för uppskjuten skatt. Per den 31 december 2013 fanns ett undervärde i kontrakten på 3,7 Mkr. Koncernens totalresultat har påverkats med –4 659 (–6 429) på grund av valutakontrakt.

Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer används i erforderlig utsträckning. Koncernen har inga övriga finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Verkligt värde baseras på observerbar marknadsinformation från Nordea på balansdagen och dessa instrument återfinns därmed i nivå 2 i »verkligt värde hierarkin« i enlighet med IFRS 7.

Känslighetsanalys

Resultat

Nettoexponeringen är i särklass störst i EUR och GBP. En procent förändring av EUR eller GBP gentemot SEK påverkar resultatet med cirka 1 Mkr. De tecknade terminskontrakten innebär att resultateffekten flyttas framåt i tiden eftersom en övervägande del av de prognostiserade flödena för den kommande tolvmånadersperioden täcks av tecknade kontrakt. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra effekterna.

Eget kapital

Beijer Alma redovisar resultat- och balansräkningar i SEK. Flera av koncernens bolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. Denna exponering säkras inte. Den i särklass största omräkningsexponeringen är för balansräkningar i EUR. En procents förändring av EUR gentemot SEK påverkar koncernens egna kapital med cirka 3 Mkr. Den övervägande delen av koncernens terminskontrakt är i EUR. En procents förändring av EUR-kursen gentemot SEK påverkar det egna kapitalet med 2 Mkr.

Prisrisk

Beijer Alma exponeras för prisrisker relaterat till inköp av råvaror och handelsvaror. Habia använder koppar och en del plaster i sin produktion medan Lesjöfors insatsmaterial är stål och en del andra metaller. Derivatinstrument för att säkra råvaruinköp har hittills använts i mycket ringa omfattning. Beijer Techs handelsvarors pris påverkas av råmaterialpriser och andra faktorer.

Inköpen av direkt material uppgick till ca 1 411 Mkr och består av ett stort antal olika insatsvaror med sinsemellan olika prisutveckling över tiden. För bestående materialprisförändringar kan bolagen i de flesta fall kompensera sig i priset även om klausuler om sådan kompensation tillhör undantagen.

Ränterisk

Eftersom Beijer Alma inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Beijer Almas finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna avseende upplåning. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader. Sett över tid har korta räntan varit lägre än långräntan vilket påverkat koncernens resultat positivt. Nedan redovisas utestående lån och checkkrediter.

	2014	Koncernen 2013	2014	Moderbolaget 2013
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	229 077	181 267	–	–
Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut	65 304	54 713	–	–
Checkkredit	86 693	110 123	5 969	–
Summa räntebärande	381 074	346 103	5 969	0

Samtliga belopp bedöms motsvara verkligt värde.

Skulderna till kreditinstitut består av ett tjugotal olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Den övervägande delen av räntebärande skulder är i

SEK. I utländska valutor finns räntebärande skulder motsvarande 92 MSEK i EUR och motsvarande 45 MSEK i USD. Därutöver finns inte räntebärande skulder i någon enskild valuta överstigande motsvarande 10 MSEK. Räntenivåerna varierar mellan 1,1 procent och 5,5 procent. Genomsnittlig ränta är cirka 2,4 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är cirka 2,0 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,2 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används. Alla lån har rörlig ränta med räntebindningsperioder på upp till 1 år.

Känslighetsanalys

Nettoskulden uppgår vid senaste årsskiftet till 190 Mkr (92). Nettskulden varierar över året. Högsta skuldsättningen är efter att utdelningen blivit betald och sedan minskar skuldsättningen i normalfallet fram till nästa års utdelning ska erläggas. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar resultatet marginellt.

KREDITRISK

Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från kunderna. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning och en kundlimit sätts. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Habia har tecknat kreditförsäkring för de kinesiska kunderna. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på branscher och företag. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga.

LIKVIDITETSRISK

Likvida medel innehåller endast kassa- och banktillgodohavanden och av beloppen på 191,3 Mkr (253,8) är merparten placerade hos Nordea och Handelsbanken.

Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån sägs upp och svårigheter uppstår att få nya lån.

Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering, dvs ca 550 Mkr. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell.Ett annat sätt att hantera denna risk är att ha en stark finansiell ställning och god lönsamhet som gör att bolaget blir en attraktiv kund att låna ut pengar till.

		Koncernen		Moderbolaget
Tillgänglig likviditet	2014	2013	2014	2013
Kassamedel Beviljade checkkrediter Utnyttjad del av	191 295 731 682	253 786 571 114	1 372 275 000	41 125 175 000
checkkrediter		–86 693 –110 123	–5 969	–
Tillgänglig likviditet	836 284	714 777	270 403	216 125

Löptidsanalys med skulder inklusive ränta som ska erläggas för respektive tidsperiod enligt låneavtal.

Koncernen	Mindre än 1 år	1–5 år	Över 5 år
31/12 2014
Upplåning	153 897	228 260	13 148
Skulder avseende
finansiell leasing	2 477	5 059	–
Leverantörsskulder
och andra skulder	185 246	–	–
Totalt	341 620	233 319	13 148
Koncernen	Mindre än 1 år	1–5 år	Över 5 år
31/12 2013
Upplåning	168 133	183 612	24 683
Skulder avseende
finansiell leasing	2 515	4 613	–
Leverantörsskulder
och andra skulder	185 967	–	–
Totalt	356 615	188 225	24 683

Valutakontrakten vid utgången av 2014 på 329,0 Mkr (371,8) har en löptid mindre än 1 år.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta och expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå.

För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya aktier kan utfärdas och tillgångar kan säljas.

Koncernen	2014	2013
Räntebärande skulder	381 074	346 103
Likvida medel	–191 295	–253 786
Nettoskuld	189 779	92 317
Eget kapital	1 744 752	1 610 860
Nettoskuldsättningsgrad, %	10,9	5,7

Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Syftet är att skapa handlingsfrihet genom att ha låg skuldsättningsgrad. Vid de senare årsskiftena var nettoskuldsättningsgraden som följer:

Finansiella instrument per kategori i koncernen

Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats enligt nedan:

31/12 2014	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Tillgängliga för försäljning	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Andra långfristiga fordringar	8 590			8 590
Kundfordringar och andra fordringar	500 695			500 695
Likvida medel	191 295			191 295
Summa	700 580	0	0	700 580
31/12 2014		Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Skulder till kreditinstitut			294 381	294 381
Checkkredit			86 693	86 693
Derivatinstrument (som ingår i raden förutbetalda intäkter)		9 696		9 696
Leverantörsskulder			185 246	185 246
Summa		9 696	566 320	576 016
31/12 2013	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Tillgängliga för försäljning	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Andra långfristiga fordringar	6 410			6 410
Kundfordringar och andra fordringar	494 612			494 612
Likvida medel	253 786			253 786
Summa	754 808	0	0	754 808
31/12 2013		Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Skulder till kreditinstitut			235 980	235 980
Checkkredit			110 123	110 123
Derivatinstrument (som ingår i raden förutbetalda intäkter)		3 721		3 721
Leverantörsskulder			185 967	185 967
Summa		3 721	532 070	535 791

I moderbolaget ingår likvida medel om 1 372 (41 124) i kategorin låne– och kundfordringar, checkkredit 5 969 (0) och leverantörsskulder 909 (1 141) i kategorin övriga finansiella skulder.

Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Upplupna personalkostnader	126 770	114 849	11 265	10 924
Upplupna räntor	840	365	–	–
Omstruktureringsreserv	27 704	–	–	–
Upplupen bonus till kunder	48 138	–	–	–
Förutbetalda intäkter	3 067	3 861	–	10
Derivatinstrument	9 696	3 721	–	–
Övrigt	50 140	75 233	19	828
Totalt	266 355	198 029	11 284	11 762

Not 33 Övriga kortfristiga skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Personalskatter	17 070	16 308	444	416
Moms	19 991	20 748	131	231
Kund och leverantörsbonus	–	13 844	–	–
Förskott från kunder	11 515	9 506	–	–
Övrigt	8 998	14 625	–	–
Totalt	57 574	75 031	575	647

Not 34 Ställda säkerheter

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Företagsinteckningar	177 539	176 408	–	–
Fastighetsinteckningar	61 624	59 913	–	–
Aktier	47 957	42 140	13 381	13 381
Maskiner som brukas enligt finansiella leasingavtal	10 426	5 536	–	–
Totalt	297 846	283 997	13 381	13 381

Not 35 Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser samt åtaganden

Koncernen har eventualförpliktelser avseende borgensförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser.

		Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Garantier	6 091	3 791	–	–
Totalt	6 091	3 791	0	0

Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.

Not 36 Netto betalda räntor och andra finansiella poster

		Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Mottagen utdelning	–	–	221 000	277 606
Erhållna räntor	7 377	2 113	607	1 782
Betalda räntor	–10 033	–11 971	–793	–1 057
Totalt	–2 656	–9 858	220 814	278 331

Not 37 Ej kassaflödespåverkande poster

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Avskrivningar	98 738	86 671	36	26
Nedskrivning av aktier	–	1 766	–	–
Resultat i intressebolag	–1 893	–1 053	–	–
Totalt	96 845	87 384	36	26

Not 38 Företagsförvärv

2014

Drivfjäderverksamheten i Sandvik Materials Technology

Lesjöfors förvärvade 31/12 2014 drivfjäderverksamheten i Sandvik Materials Technology. Förvärvet var ett inkråmsförvärv i det nybildade bolaget Lesjöfors Springs America Inc.

Verksamheten har cirka 60 medarbetare och omsätter drygt 100 Mkr. Tillverkning sker i USA och Mexiko. Försäljningen är till 90 procent i Nordamerika. De största kundsegmenten är verkstadsindustri och byggsektor.

Genom förvärvet etablerar sig Lesjöfors på den stora amerikanska fjädermarknaden

Förvärvskalkyl
Köpeskilling till verkligt värde som
erlagts kontant	115,2 Mkr
Nettotillgångar värderade till verkligt värde	–49,0 Mkr
Goodwill	66,2 Mkr
Nettotillgångarna består av
Varulager	11,3 Mkr
Maskiner	43,6 Mkr
Upplupna kostnader	–5,9 Mkr
Summa	49,0 Mkr

Goodwill hänförs till synergieffekter inom Lesjöfors samt till ej avskiljbara kundrelationer. Goodwillposten innehåller diskonterade värden av framtida minskad skatt genom avdragsrätt på avskrivningar på goodwill och andra koncernmässiga övervärden. Det diskonterade värdet på dessa är 27,4 Mkr.

Eftersom förvärvet skedde 31/12 2014 har varken koncernens fakturering eller resultat påverkats.

Det har inte bokförts några förvärvskostnader.

2013

PMU Reparation & Smide AB

Beijer Tech har förvärvat 100 procent av aktierna i PMU Reparation & Smide AB. Bolaget har 14 anställda och omsätter 18 Mkr. Verksamheten innefattar installation och service mot tung industri. Genom förvärvet stärker Beijer Tech sitt kunderbjudande mot tung industri. Bolaget konsolideras från och med 1 januari 2013.

Förvärvskalkyl

Räntebärande skulder Kortfristiga ej räntebärande skulder	–3,7 Mkr –2,6 Mkr
Likvida medel	0,1 Mkr
Övriga fordringar	1,8 Mkr
Kundfordringar	2,5 Mkr
Varulager	1,2 Mkr
Inventarier	2,6 Mkr
Nettotillgångarna består av
Goodwill	1,1 Mkr
Likvida medel	0,1 Mkr
Nettotillgångar värderade till verkligt värde	1,9 Mkr
(varav 2 Mkr erlagts kontant)	3,0 Mkr
Köpeskilling till verkligt värde

Goodwillen hänförs till synergieffekter inom Beijer Tech samt till ej avskiljbara kundrelationer. Samtliga förvärvade fordringar på 4,3 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i köpeavtalet. Det har inte bokförts några förvärvskostnader.

Sedan förvärvet har PMU bidragit till koncernens fakturering med 19,8 Mkr och till rörelseresultatet med 0,2 Mkr.

S & P Federnwerk GmbH & Co KG

Lesjöfors förvärvade 100 procent av den tyska fjädertillverkaren S & P Federnwerk GmbH & Co KG. Bolaget omsätter cirka 140 Mkr varav 60 procent i Tyskland och 40 procent på export. Största kundgrupp är producenter av lantbruksmaskiner. S & P har 70 anställda.

Förvärvskalkyl

Köpeskilling värderad till verkligt värde som erlagts kontant	64,6 Mkr
Nettotillgångar värderade till verkligt värde	51,0 Mkr
Likvida medel	8,0 Mkr
Goodwill	13,6 Mkr
Nettotillgångarna består av
Byggnad och mark	19,0 Mkr
Maskiner	19,4 Mkr
Långfristiga fordringar	3,0 Mkr
Varulager	8,2 Mkr
Kundfordringar	19,3 Mkr
Övriga fordringar	10,6 Mkr
Likvida medel	8,0 Mkr
Räntebärande skulder	–22,4 Mkr
Kortfristiga ej räntebärande skulder	–14,1 Mkr
Summa	51,0 Mkr

I förvärvsanalysen identifierades övervärden i byggnader med 4,2 Mkr och i maskiner med 10,8 Mkr. Uppskjuten skatt har bokförts med 3,3 Mkr avseende dessa övervärden.

Goodwill hänförs till synergieffekter inom Lesjöfors samt till ej avskiljbara kundrelationer. Samtliga förvärvade fordringar på 21,2 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i köpeavtalet. Det har inte bokförts några förvärvskostnader.

Bolaget konsolideras från och med april 2013. Sedan förvärvet har S & P bidragit med 95 Mkr till koncernens fakturering och med 0,8 Mkr till rörelseresultatet. Verksamheten har flyttats till nya lokaler under hösten vilket medfört extra kostnader. Under hela 2013 fakturerade bolaget 138,2 Mkr och rörelseresultatet var 3,4 Mkr.

Centrum B

Lesjöfors förvärvade 100 procent av den slovakiska fjädertillverkaren Centrum B med tillträde 1 juni 2013. Bolaget omsätter cirka 13 Mkr och har 25 anställda. Bolaget tillverkar trådfjädrar och tråddetaljer till kunder i Tyskland, Tjeckien och Slovakien.

Förvärvskalkyl

8,6 Mkr
4,6 Mkr
4,0 Mkr
1,9 Mkr
4,5 Mkr
0,6 Mkr
1,6 Mkr
–2,4 Mkr
–1,6 Mkr
4,6 Mkr

I förvärvanalysen identifierades övervärden i byggnader med 0,4 Mkr och i maskiner med 1,7 Mkr. Uppskjuten skatt har redovisats med 0,4 avseende dessa övervärden.

Goodwill hänförs till synergieffekter inom Lesjöforskoncernen samt till ej avskiljbara kundrelationer. Fordringarna på 1,6 Mkr beräknas inflyta bl.a. beroende på balansgarantier i köpeavtalet. Inga förvärvskostnader har bokförts.

Sedan förvärvet har bolaget bidragit med 7,2 Mkr till faktureringen och med 1,1 Mkr till rörelseresultatet. För helåret 2013 fakturerade Centrum B 10,6 Mkr och gjorde ett rörelseresultat på 1,8 Mkr.

Beijer Tech har gjort två mindre inkråmsförvärv under året. Förvärven avser tillgångar i Lubritek och Laumb Jenssen. Köpeskillingarna var sammanlagt 0,7 Mkr och goodwill uppstod med 0,7 Mkr. Förvärvens inverkan på fakturering och resultat är försumbar.

Habia Cable har under året förvärvat resterande 51 procent av aktierna i Irradose AB. Köpeskillingen var 0,9 Mkr och goodwill uppstod med 0,2 Mkr. Förvärvet har försumbar påverkan på fakturering och resultat.

Not 39 Närståendetransaktioner

Moderbolaget har fakturerat dotterbolagen management fee på 18,2 Mkr (18,2). Därutöver har det inte skett några transaktioner med närstående utöver de som angetts i not 1.

Not 40 Definitioner

Andel riskbärande kapital

Summan av eget kapital, uppskjuten skatt och minoriteter dividerat med balansomslutning.

Eget kapital

Med eget kapital avses eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på eget kapital

Resultat efter finansnetto, med avdrag för 22,0 procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettoskuld

Räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar.

Resultat per aktie Vinst per aktie efter skatt.

Resultat, vinst

Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Skuldsättningsgrad

Summan av räntebärande skulder, i relation till eget kapital.

Soliditet

Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder.

Vinst per aktie efter schablonskatt

Resultat efter finansnetto, med avdrag för 22,0 procent skatt, i relation till utestående antal aktier.

Vinst per aktie efter skatt

Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.

Vinst per aktie efter skatt efter utspädning

Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier justerat för potentiella aktier som ger upphov till utspädningseffekt.

Not 41 Bolagsuppgifter

Allmän information

Beijer Alma AB (publ) (556229-7480) och dess dotterbolag är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning och industrihandel. Bolaget är ett aktiebolag med säte i Uppsala, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen.

Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 9 februari 2015.

Balans- och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 19 mars 2015.

Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Uppsala den 9 februari 2015

Beijer Alma AB (publ)

Anders Wall Styrelsens ordförande Carina Andersson Styrelseledamot

Marianne Brismar Styrelseledamot

Anders G. Carlberg Styrelseledamot

Peter Nilsson Styrelseledamot

Anders Ullberg Styrelseledamot

Johan Wall Vice ordförande

Bertil Persson Vd och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2015

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Leonard Daun Auktoriserad revisor

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Beijer Alma AB (publ.) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 42–76.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERN-REDOVISNINGEN

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTALANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året

enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Beijer Alma AB (publ.) för år 2014.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTALANDEN

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Uppsala den 9 februari 2015

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Leornard Daun Auktoriserad revisor

STYRELSE

Anders Wall f 1931 Ordförande Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 513 120 varav 1 921 600 A-aktier. Dessutom innehav i närstående stiftelser 774 200 A-aktier och 3 283 270 B-aktier. Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c., Ekon Dr h.c., Generalkonsul. Styrelseordförande i: Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelse, Konsul Th C Berghs Stiftelse. Styrelseledamot i: Domarbo Skog AB, Hargs Bruk Holding AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap, Sturebadet Holding AB m fl. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA och KSLA. Tidigare befattningar: vd och koncernchef i AB Kol&Koks/ Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo

styrelseordförande där 1981–83. Vd och koncernchef Investment AB Beijer 1983–92.

Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Groupe Bruxelles Lambert, Pargesa m.fl.

Carina Andersson f 1964

Styrelseledamot sedan: 2011 Aktieinnehav genom bolag och familj: 2 000 Utbildning: Bergsingenjör, KTH Stockholm. Styrelseledamot i: SinterCast AB och Gränges AB. Tidigare befattningar: Sandvik Materials Technology AB, vd Ramnäs Bruk AB och vd Scana Ramnäs AB. Är bosatt i Kina sedan 2011.

Marianne Brismar f 1961 Styrelseledamot sedan: 2010 Aktieinnehav: 10 000 Utbildning: Apotekare, Civilekonom Handelshögskolan Göteborg. Styrelseledamot i: Axel Johnson International AB, Concentric AB, Creades AB, Semcon AB samt Wollenius Invest AB. Tidigare befattningar: Koncernchef i Atlet AB.

Anders G. Carlberg f 1943

Styrelseledamot sedan: 1997 Aktieinnehav: 3 000 Utbildning: Civilekonom. Styrelseordförande i: Gränges AB och Herenco. Styrelseledamot i: Axel Johnson Inc., Sapa AB, Sweco AB, Investment AB Latour, Recipharm m.fl. Tidigare befattningar: vd och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International AB samt vvd i SSAB.

Peter Nilsson f 1966

Styrelseledamot sedan: 2008 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 000 Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. Vd och koncernchef Trelleborg AB. Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m.fl. Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.

Anders Ullberg f 1946 Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav: 15 000 Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseordförande i: Boliden, BE Group, Eneqvist Consulting, Natur & Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i: Atlas Copco, Norex International, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. Tidigare befattningar: vd och koncernchef i SSAB, vvd och CFO i

Johan Wall f 1964

SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.

Vice ordförande Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot sedan: 2000 Aktieinnehav: 3 000 Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, USA. Vd Beijerinvest AB. Styrelseledamot i: Crafoordska Stiftelsen, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelse, Uppsala Universitet m.fl. Tidigare befattningar: vd Bisnode AB, vd Enea AB, vd Framfab AB, vd Netsolutions AB.

Bertil Persson f 1961

vd och koncernchef Beijer Alma AB Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002 Styrelseledamot: 2001–2002 Aktieinnehav: 23 000 Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. Tidigare befattningar: Chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vvd LGP Telecom AB.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Bertil Persson f 1961 Civilekonom, vd och koncernchef Anställd sedan: 2000. Aktieinnehav: 23 000

Jan Blomén f 1955 Civilekonom Ekonomichef Anställd sedan: 1986. Aktieinnehav med familj: 47 600

Jan Olsson f 1956

Civilekonom Koncerncontroller Anställd sedan: 1993 Aktieinnehav: 2 000

REVISOR

Revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Huvudansvarig revisor Leonard Daun f 1964 Auktoriserad revisor Revisor i Beijer Alma AB sedan 2013 Beijer Alma välkomnar aktieägare till årsstämman, som äger rum torsdagen den 19 mars 2015 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala.

Deltagande

• Aktieägare som önskar delta i stämman ska:
• dels vara införd i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB fredagen den 13 mars 2015.
• dels anmäla sig till stämman senast fredagen den 13 mars 2015, helst före kl. 16.00.

Anmälan kan göras via telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87, e-post info@beijeralma.se, beijeralma.se eller skriftligen, gärna på den anmälningsblankett som bifogas med bokslutskommunikén, som även innehåller formulär till fullmakt.

Vid anmälan uppges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier och telefonnummer dagtid. Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden. Registreringen ska vara verkställd senast fredagen den 13 mars 2015 och bör begäras i god tid dessförinnan. Aktieägare som vill ta med ett eller två biträden ska anmäla detta inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare.

Inträdeskort

Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman skickas ut och beräknas vara aktieägarna tillhanda senast onsdagen den 18 mars 2014. Aktieägare som inte mottagit sitt inträdeskort före årsstämman kan – mot uppvisande av legitimation – få ett nytt inträdeskort vid informationsdisken.

Utdelning

Som avstämningsdag för utdelning föreslås måndagen den 23 mars 2015. Beslutar årsstämman enligt förslaget beräknas utdelningen att utbetalas via Euroclear Sweden med början torsdagen den 26 mars 2015. Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning om 8,50 kr per aktie (8,00).

Ärenden

Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag kan beställas hos Beijer Alma, telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87 eller e-post info@beijeralma.se. Informationen finns även på beijeralma.se

Kalender

Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på beijeralma.se. Årsredovisningen och kvartalsrapporterna sänds automatiskt till aktieägare (om man inte meddelat att man inte önskar få informationen).

2015
19 mars	årsstämma
29 april	kvartalsrapport 1 januari–31 mars
18 augusti	kvartalsrapport 1 april–30 juni
23 oktober	kvartalsrapport 1 juli–30 september
2016
februari	bokslutskommuniké
5 april	årsstämma

Webbinfo

Du hittar alltid aktuell och uppdaterad information på Beijer Almas hemsida: beijeralma.se.

Rapporter

Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB, Box 1747, 751 47 Uppsala, tel 018-15 71 60 eller via beijeralma.se

Kontakt

Bertil Persson

Vd och koncernchef, tel 08-506 427 50, e-post bertil.persson@beijeralma.se

Jan Blomén

Ekonomichef, tel 018-15 71 60, e-post jan.blomen@beijeralma.se

Adresser

BEIJER ALMA AB

Dragarbrunnsgatan 45 Forumgallerian Box 1747 751 47 UPPSALA Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post info@beijeralma.se förnamn.efternamn@beijeralma.se beijeralma.se

Strandvägen 5A, 5 tr Box 7823 103 97 STOCKHOLM Telefon 08-506 427 50 Telefax 08-506 427 77

LESJÖFORS AB

Huvudkontor

Köpmannagatan 2 652 26 KARLSTAD Telefon 054-13 77 50 Telefax 054-21 08 10 E-post info@lesjoforsab.com lesjoforsab.com

HABIA CABLE AB

Huvudkontor Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 UPPLANDS VÄSBY Telefon 08-630 74 40 Telefax 08-630 74 81 E-post info@habia.com habia.com

BEIJER TECH AB

Huvudkontor Stortorget 8 211 34 MALMÖ Telefon 040-35 83 80 E-post info@beijertech.se beijertech.se

Innehåll

Tio år i sammandrag 2 Ordförande har ordet 3 Koncernchefen har ordet 4 Strategi 6 Företagsförvärv 8 Verksamhetsstyrning 10 Ansvarsfullt företagande 12 Aktien 16 Lesjöfors 18 Habia Cable 26 Beijer Tech 34 Förvaltningsberättelse inkl. bolagsstyrningsrapport 42 Resultaträkningar 47 Balansräkningar 48 Förändring eget kapital 50 Kassafl ödesanalyser 51 Noter 52 Revisionsberättelse 77 Styrelse och ledning 78 Mer information 80

GRAFISK DESIGN OCH PRODUKTION WALDTON DESIGN. TEXT FREDRIK LILIEBLAD. OMSLAGSILLUSTRATION LAURA LJUNGKVIST. FOTO ©DANIEL HERTZELL DÄR EJ ANNAT ANGES. TRYCK ÅTTA.45, 2015.

2014 blev det näst bästa året i Beijer Almas historia. En viktig förklaring till detta är att styrkan i vår aff ärsmodell återigen bevisats – en modell som bygger på ett antal väl diversifi erade verksamheter som alla levererar höga kundvärden.

Bertil Persson vd och koncernchef