Annual Report • Apr 7, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Lindab Årsredovisning 2015
Under året togs flera viktiga steg i arbetet med att förändra arbetssätt och erbjudanden som stödjer visionen för utvecklingen av Lindab
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
Till den omfattande renoveringen och ombyggnationen av delar av det stora universitetsområdet Campus de Jussieu i Paris har Lindab levererat 23 modulära luftbehandlingsaggregat för inneklimatlösningen. Samtliga aggregat är anpassade utifrån specifika krav på filtersektioner, till- och frånluftsfläktar, uppvärmnings- och kylenheter, värmeåtervinning samt avfuktare. Omslagsbilden visar det stora ombyggda atriumet i en av områdets huvudbyggnader.
| Intervju med VD | 2 |
|---|---|
| Lindab 2015 | 4 |
| Erbjudande | 8 |
| Tillgänglighet | 10 |
| Värdekedja | 12 |
| Marknad | 14 |
| En energieffektiv framtid | 18 |
| Strategi | 20 |
| Hållbarhet | 41 |
| Lindabaktien | 42 |
| Riskhantering | 44 |
| Femårsöversikt | 45 |
| Bolagsstyrningsrapport | 47 |
Finansiella rapporter 58 –114 med förvaltningsberättelse, noter och revisionsberättelse
| Ordlista | 115 |
|---|---|
| Information till aktieägare | 116 |
Lindab redovisar sitt hållbarhetsarbete som en integrerad del i årsredovisningen samt på hemsidan. Sedan 2009 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation, i år för första gången enligt GRI G4 Core. GRI-GRI index med hänvisningar till var information finns kan laddas ner på www.lindabgroup.com.
Under 2015 har Lindab fortsatt utrullningen av sin nya strategi. Ambitionen är hög och inom hela företaget arbetas det målmedvetet i olika strategiska fokusområden för att Lindab ska kunna stärka marknadspositionerna och nå sina finansiella mål. En nyckel i arbetet är utvecklingen av innovativa lösningar som förenklar byggandet och att fortsätta sätta framtidsfrågor som ventilation och inneklimat högt upp på agendan.
Läs mer om aktiviteterna i Lindabs strategi på sid 24–40
lindab | intervju med vd
Ett samtal med Anders Berg, VD och koncernchef
Lindabs vision är att skapa optimal komfort i framtidens boende- och arbetsmiljöer.
"Vi är idag en organisation som arbetar integrerat och i varje nytt projekt tar vi ett allt större ansvar för helheten."
VD och koncernchef Anders Berg
Det har varit tre händelserika och viktiga år. Genom att fokusera på det Lindab alltid varit bäst på, att förenkla för kunderna och erbjuda energieffektiva bygg- och ventilationslösningar, har vi med en snabbare organisation och nya arbetssätt påbörjat en omfattande utveckling och förändring av företaget. Och det går enligt plan.
Vi verkar på en marknad där konkurrensen hela tiden tilltar. Alla delar i företaget måste därför kontinuerligt utvecklas. Innovation är samtidigt det som utgör själva nyckeln till att vi långsiktigt kan behålla och stärka våra marknadspositioner. Det finns en omfattande entreprenörskraft och innovationsförmåga i koncernen men vi måste bli ännu bättre på att omsätta denna i nya innovativa kunderbjudanden. Därför har området högsta prioritet för oss.
Vi börjar bli. Vårt fokus på att utveckla och erbjuda kompletta lösningar inom våra redan starka områden som ventilation och inneklimat är en del i detta arbete. Vi satsar bland annat även stort på koncept för nära-nollenergibyggnader, lösningar som kommer att ha stor betydelse för fastighetsbranschens bidrag i utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle.
Förutom att organisationen i allt större utsträckning arbetar som Ett Lindab vill jag lyfta fram våra förvärv. Förvärven av MP3, IMP Klima, Nather och Froid Partn'Air är ett resultat av vår analys av vad vi behöver för att kunna erbjuda kunderna ledande, kompletta ventilationslösningar. Att integrera flera nya bolag, med över 400 medarbetare, är förstås en utmaning men det har gått över förväntan. Vi har börjat rulla ut erbjudanden inom brandsäkerhet och luftbehandling på snart samtliga våra marknader och under 2016 ska vi lyfta vår kompetens ytterligare för att kunna sälja fler helhetslösningar. År 2015 var samtidigt ett år med utmaningar, jag tänker främst på den tuffa marknadssituationen i Ryssland.
Arbetet med den strategi vi lanserade i slutet av 2014 är i full gång. Det sätt vi arbetar på är något helt annat jämfört med tidigare. Nu är det fullt fokus på vilka lösningar som är bäst för kunderna, inte vad vi producerar och behöver sälja, och att alla på Lindab är med och utvecklar dessa. Vi är helt enkelt en organisation som arbetar mer integrerat och som i varje nytt projekt tar ett allt större ansvar för helheten. Och trots utmanande marknader ska vi kunna leverera på strategin. Men det krävs hårt arbete och att vi verkligen omsätter strategin i handling, vilket alltid är en stor utmaning – men en rolig sådan.
Mycket av det jag nämnt syns ännu inte på sista raden i resultaträkningen. I Products & Solutions har vi tagit kostnader för integration av förvärven och för ökade marknadssatsningar, vilket påverkat marginalen. Försäljningen däremot ökade för andra året i rad med tvåsiffriga tal, och med en allt bättre produktmix ska vi även kunna stärka lönsamheten framöver. I Building Systems har vi ökat exponeringen i bland annat Västeuropa och Afrika, vilket dämpat de negativa effekterna av den fortsatt svaga utvecklingen i Ryssland. Mot slutet av året såg vi en viss ljusning i orderingången, men det är alldeles för tidigt att prata om ett trendbrott. Trots utmaningarna levererade vi på helåret vårt bästa EBIT inklusive engångsposter på många år.
I en värld i snabb förändring finns bara en sak för oss, att fortsätta leverera på strategin och göra allt för att våra kunder ska kunna utvecklas framgångsrikt. Vi är idag över 5 000 medarbetare i 32 länder med en tydlig vision – att förenkla för kunderna och skapa optimal komfort i framtidens byggnader.
Lindab är en ledande leverantör av kundanpassade lösningar för förenklat byggande och bättre inneklimat. I dialog med kunderna utvecklas energieffektiva lösningar som tillsammans med service, support och hög tillgänglighet skapar ökat kundvärde och lägre miljöpåverkan. Koncernen är etablerad i 32 länder med drygt 5000 anställda. Renovering och nybyggnation av yrkesbyggnader står för cirka 80 procent av försäljningen och bostäder står för resterande del.
*Avtal om förvärv ingicks i december 2014, förvärvet genomfördes 2015.
4
Att arbeta tätt med föreskrivande led såsom byggkonsulter och arkitekter är nyckeln till att sälja lösningar. Lindabs omfattande IT- och projektstöd är i ständig utveckling och ger användaren en helhetsbild av byggprocessen.
Ett av Lindabs viktigaste verksamhetsmål är att senast 2020 vara en ledande leverantör av kompletta ventilationsoch inneklimatlösningar inom utvalda segment.
För fördjupad finansiell information se Finansiella rapporter på sid 58.
Lindabs verksamhet är indelad i två separata segment, med olika affärsmodeller, varumärken och kundgrupper. Gemensamt är att de erbjuder kunderna kompletta lösningar med fokus på bland annat minskad miljöpåverkan.
Lindab grundades i Grevie 1959 och huvudkontoret finns fortfarande kvar på orten. Norden har varit hemmamarknad sedan dess och under 2015 uppvisade regionen den starkaste organiska försäljningsutvecklingen i koncernen.
Andel av försäljningsintäkter Andel av försäljningsintäkter
*Lindab använder de engelska förkortningarna CEE, Central and Eastern Europe, för Central- och Östeuropa samt CIS, Commonwealth of Independent States, för Oberoende Staters Samvälde (de forna Sovjetrepublikerna).
Försäljningen ökade med drygt 10 procent under 2015. Segmentet har visat organisk tillväxt nio kvartal i rad jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kompletterande förvärv av bland annat MP3 och IMP Klima har gett ökad försäljning och access till nya marknader och inneburit att erbjudandet inom ventilation och inneklimat stärkts betydligt. Försäljningen av ventilations- och inneklimatlösningar stod för 68 procent av den totala försäljningen. Takavvattning fortsatte ta marknadsandelar i bland annat Storbritannien. Norden, med Sverige i spetsen, uppvisade den starkaste organiska utvecklingen under 2015.
| Försäljningsintäkter | Rörelsemarginal (EBIT) | Försäljning, rörelsemarginal 2011–2015 |
|---|---|---|
| 6,7 MDR Försäljningen ökade 10,6% till 6 727 MSEK (6 084). Förvärv stod för cirka halva ökningen. |
7,5% Rörelsemarginalen exklusive engångsposter minskade marginellt till 7,5% (7,7). |
MSEK % 10,0 8 000 6 000 7,5 4 000 5,0 2 000 2,5 0 0,0 2011 2012 2013 2014 2015 Försäljning Rörelsemarginal (EBIT) |
| Rörelseresultat (EBIT) | Antal filialer | Antal medarbetare |
| 504 MSEK |
137 | 4 308 |
| Exklusive engångsposter om 35 MSEK (–21) ökade rörelseresultatet till 504 MSEK (471). |
Antal egna filialer ökade till 137 (127) bland annat efter att tio nya filialer tillförts genom förvärven. |
Antal medarbetare ökade till 4 308 (3 830). Drygt 400 medarbetare har tillförts genom förvärven. |
| Nybyggnation och renovering | 3 största länderna | Andel försäljning per marknad/försäljningstillväxt |
| 45% Nybyggnation Renovering |
1. Sverige 2. Danmark 3. Storbritannien |
Norden 50%/+5% |
| 55% Marknadssegment |
Västeuropa 32%/+21% |
CEE/CIS 15%/+9% |
| 25% Yrkesbyggnader Bostäder 75% |
Produkterna och lösningarna inom segmentet säljs främst under varumärket Lindab. |
Övriga marknader* |
3%/+12% * Varav USA 2% / –4%.
Försäljningsintäkterna minskade med 6 procent under 2015. Den negativa utvecklingen förklaras främst av minskad försäljning i Ryssland på grund av den politiska och ekonomiska osäkerheten i landet. Segmentet har under året intensifierat satsningarna på marknaderna i CEE, Västeuropa och Afrika för att kompensera för utvecklingen i Ryssland/CIS. Satsningarna har börjat ge resultat och orderingången ökade mot slutet av året, bland annat genom det täta samarbetet med internationella exportföretag som lett till större order på kompletta stålbyggnadssystem i exempelvis Algeriet och Italien.
Andel av koncernen
| Försäljningsintäkter | Rörelsemarginal (EBIT) | Försäljning, rörelsemarginal 2011–2015 |
|---|---|---|
| 0,9 MDR Försäljningen minskade 6,2% till 862 MSEK (919). Försäljningen i Ryssland minskade med 31%. |
1,9% Rörelsemarginalen exklusive engångsposter minskade till 1,9% (5,7). |
MSEK % 1 200 20 900 15 600 10 300 5 0 0 2011 2012 2013 2014 2015 Försäljning Rörelsemarginal (EBIT) |
| Rörelseresultat (EBIT) | Antal byggentreprenörer* | Antal medarbetare |
| 16 MSEK |
307 | 704 |
| Exklusive engångsposter om –9 MSEK (–11) minskade rörelseresultatet till 16 MSEK (52). |
Antal byggentreprenörer ökade till 307 (286) efter utökade satsningar i CEE, Västeuropa och Afrika. |
Antal medarbetare var i stort sett oförändrat vid årsskiftet och uppgick till 704 (709). |
| * Auktoriserade Astronbyggare. | ||
| Nybyggnation och renovering | 3 största länderna | Andel försäljning per marknad/försäljningstillväxt |
| 0% Nybyggnation Renovering |
1. Tyskland 2. Ryssland 3. Polen |
Norden 1%/–43% |
| 100% Marknadssegment |
38%/+2% | Västeuropa CEE/CIS 48%/–27% |
| 0% Yrkesbyggnader Bostäder 100% |
Building Systems kompletta stålbyggnadssystem säljs under varumärket Astron på samtliga |
Övriga marknader* |
13%/+480% * 95% av försäljningen 2015 avser Afrika.
marknader.
Kompletta ventilationslösningar
Lindab erbjuder alla delar – produkter, system, kunskap och service – för kompletta och energieffektiva inneklimat- och ventilationslösningar för samtliga kundgrupper inom utvalda segment.
Brett utbud av certifierade och tillförlitliga produkter såsom brandgasspjäll, rökevakueringsfläktar och kanaler som klarar mycket höga temperaturer. Lindab erbjuder även kompletta brandsäkra systemlösningar för alla typer av byggnader.
Andel av koncernens försäljning
Sortimentet omfattar tre områden – luftdon, vattenburna klimatsystem och akustik – som syftar till att skapa ett behagligt, friskt och produktivt inomhusklimat. Tillhör marknadens mest energieffektiva lösningar.
8
Allt från kyl- och luftbehandlingsaggregat till fläktar, luftkonditionering och värmeväxlare som förflyttar eller konditionerar luft. Branschledande produkter med låg driftskostnad, hög energieffektivitet och enkla att använda.
Lösningar och system som är energieffektiva, enkla att montera och väl dokumenterade. Ett brett sortiment med både runda och rektangulära system, samt ett stort utbud av tillbehör.
Andel av koncernens försäljning
Allt från system för tak, väggar och bjälklag till speciellt utformade detaljer som hängrännor, nitar och skruvar. För vad som än behövs – en takkonstruktion eller en krok för takavvattningssystem – finns alltid en lösning.
Andel av koncernens försäljning
Lindab erbjuder helhetskoncept för nybyggnation och renovering av yrkesbyggnader som lager, kontor och industri. Erbjudandet omfattar såväl produkter och system som nödvändig programvara för att förenkla byggprocessen.
Ett brett utbud av ekonomiska, funktionella, enkla och miljöanpassade bygglösningar för både bostäder och kommersiella fastigheter. Beroende på behov levereras skräddarsydda eller standardiserade lösningar.
Andel av koncernens försäljning
Kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och programvaror för bland annat stora yrkesbyggnader som industri och lager, fritidsanläggningar och parkeringshus, och som förenklar för både konstruktörer och entreprenörer.
Andel av koncernens försäljning
9
Lindab når kunderna med sina produkter och lösningar antingen direkt i samband med större projekt eller genom koncernens omfattande distributionsnätverk i Europa. Det omfattar de egna 137 filialerna, med tillhörande webbhandel i allt fler länder, och återförsäljare såsom byggmaterialhandlare i norra Europa och Lindab Centers* i CEE. Distributionen anpassas utifrån varje enskild marknads speciella förutsättningar. Fokus ligger på lokal tillgänglighet och att kunna möta kundernas hela behov för sin affär.
butik, säljkontor och kompetenscenter för Lindabs olika produkter, system och lösningar.
att, med hög flexibilitet och snabbhet, möta lokala kundkrav.
*Fristående återförsäljare där Lindab utgör den största leverantören.
24 000 kunder 60 länder * 137 filialer
lindab | tillgänglighet
11
307 byggentreprenörer 3 000 återförsäljare
* Försäljning sker till cirka 60 länder. Egna bolag eller representationskontor finns i 32 länder.
En central del i Lindabs strategi är att skapa större mervärde för fler intressenter i värdekedjan. Kvalitet, snabbhet och tillgänglighet ska genomsyra allt från idé och inköp till produktion och leverans till slutkund. Målet är att skapa optimal komfort genom att erbjuda energieffektiva och monteringsfärdiga lösningar för sunda hållbara byggnader och att den höga kvaliteten alltid gör det tryggt och pålitligt att samarbeta med Lindab.
Anders Berg, VD och koncernchef
Lindab för ett tätt samarbete med olika påverkare såsom fastighetsägare, arkitekter, VVS- och ventilationskonsulter, konstruktörer och myndigheter. Samarbetena ska ge stöd för investeringar och underhåll, underlätta för konstruktion, beräkning och lösningsval samt kunna påskynda standardisering och anpassning av miljömål till branschstandarder.
14
Högre BNP-tillväxt, med bland annat återhämtning i tidigare svaga sydeuropeiska ekonomier, bidrog till en ökad byggaktivitet i Europa under 2015. Anläggningar/infrastruktur visade den starkaste tillväxten, följt av bostäder medan aktiviteten inom yrkesbyggnader var oförändrad.
Stark position med komplett erbjudande inom Products & Solutions, men med fortsatt potential för tillväxt, framför allt inom inneklimatlösningar.
Fördelning segment Försäljningsutveckling 2011–2015
Norden är Lindabs hemmamarknad och den största regionen mätt i försäljning, produktion och antal anställda. Marknadspositionen är stark inom merparten av Products & Solutions erbjudande. Varumärket Lindab är väl etablerat och förknippas med hög kvalitet.
I Sverige och Norge säljs både ventilationsoch byggprodukter på samtliga 38 filialer. Delar av sortimentet finns även hos ett stort antal återförsäljare såsom byggvaruhandlare. Dessutom sker omfattande direktleveranser till byggarbetsplatserna, där produkterna distribueras från produktionsenheter i regionen.
Lindabs försäljning fortsatte att utvecklas positivt i regionen under 2015, med organisk tillväxt på samtliga marknader. I Finland gav de senaste årens arbete med att effektivisera verksamheten resultat och i Danmark bidrog en starkare konjunktur till utvecklingen. Tillväxten i Sverige mattades av jämfört med 2014 men var fortsatt bred.
Folkmängd: 26 milj Byggaktivitet: +2,8% Bygginvesteringar per capita: 3 699 EUR En fortsatt stark utveckling inom nybyggnation av bostäder i Sverige var en viktig orsak till den högre byggaktiviteten i Norden som helhet 2015. Nybyggnation av yrkesbyggnader minskade däremot i alla länder utom Danmark medan marknaden för renovering av yrkesbyggnader uppvisade en stabil ökning i hela regionen. I Finland minskade den totala byggaktiviteten för fjärde året i rad.
Fördelning byggsegment
*Källa: Euroconstructs prognos december 2015. Avser byggmarknaden för byggnader, dvs bostäder och yrkesbyggnader.
Generellt starka positioner på valda marknader, främst inom ventilation, men flera produktområden och marknader med stor utvecklingspotential.
Fördelning segment
I Västeuropa har Lindab, via förvärv och organisk expansion, byggt upp en omfattande verksamhet inom främst ventilation. De största marknaderna är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Försäljningen av byggprodukter är liten men växer i exempelvis Storbritannien och Frankrike. Building Systems säljer kompletta stålbyggnadssystem i hela regionen, med Tyskland som största marknad.
De 67 filialerna i regionen säljer i huvudsak ventilationsprodukter och är anpassade utifrån varje marknads speciella behov. I regionen finns även en betydande och snabbt växande projektförsäljning, bland annat inom brandsäkerhet och bostadsventilation.
Förvärven inom ventilation bidrog till betydligt högre försäljning för Lindab i Västeuropa under 2015. Organiskt var utvecklingen annars splittrad. På Irland och i Italien ökade försäljningen kraftigt medan tillväxten på stora marknader som Tyskland och Storbritannien var låg. I Frankrike minskade försäljningen för Products & Solutions efter flera års stark tillväxt i en svag makroekonomi.
Makrofakta
Folkmängd: 380 milj Byggaktivitet: +0,8 % Bygginvesteringar per capita: 2 409 EUR
Regionen uppvisade en fortsatt försiktig återhämtning med stora variationer. Nybyggnation av bostäder ökade med 30 procent på Irland och med 16 procent i Holland. De tre stora marknaderna Tyskland, Storbritannien och Frankrike uppvisade lägre aktivitet inom yrkesbyggnader. I södra Europa noterades ett trendbrott där Portugal och Spanien åter uppvisade högre byggaktivitet efter många år med negativ tillväxt.
*Källa: Euroconstructs prognos december 2015. Avser byggmarknaden för byggnader, dvs bostäder och yrkesbyggnader.
Volatilt CIS för Building Systems, men långsiktig potential för Products & Solutions. I CEE god potential för fortsatt tillväxt inom främst ventilation.
Försäljningen i Polen fortsätter att öka 300MSEK
och passerade 300 MSEK
+24%
Öppnandet av ny filial 2014 var en orsak till den höga tillväxten i Slovakien
Makrofakta
Folkmängd: 64 milj Byggaktivitet: +3,8 % Bygginvesteringar per capita: 772 EUR
I Ryssland och angränsande CIS-länder fortsatte den oroliga geopolitiska situationen påverka byggaktiviteten negativt. I CEE var marknadsutvecklingen god i Polen och Tjeckien med bred tillväxt inom både bostäder och yrkesbyggnader medan bygginvesteringarna i Ungern och Slovakien var relativt oförändrade jämfört med föregående år.
I CEE har Lindab länge haft en stark position inom byggprodukter, främst inom takbeklädnad och takavvattning. Genom förvärv har en betydande försäljning av ventilationsprodukter byggts upp i Polen, och ventilation växer nu även på andra marknader i CEE. I Ryssland och övriga CIS har en ledande nischposition inom kompletta stålbyggnadssystem byggts upp av Building Systems.
Byggprodukterna säljs främst via fristående distributörer medan ventilationsprodukter säljs genom egna filialer eller genom direktleverans till byggarbetsplatserna. Building Systems byggnadssystem säljs till key accounts och via ett nätverk av kontrakterade byggentreprenörer.
Building Systems försäljning i Ryssland fortsatte att minska kraftigt under 2015. I CEE påverkade en ökad konkurrens försäljningen inom byggprodukter negativt. Ljuspunkter fanns inom ventilation där Lindab uppvisade tillväxt såväl i Ryssland, från låga nivåer, som på olika marknader i CEE där Polen stod för den största delen av tillväxten.
*Källa: Euroconstructs prognos december 2015. Avser byggmarknaden för byggnader, dvs. bostäder och yrkesbyggnader, och endast Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien.
Den övergripande lågenergitrenden växer i styrka för varje år och snart kommer den att vara en definierande faktor för hela bygg- och fastighetssektorn. Byggnadskoncept som passivhus, nollenergihus och plusenergihus kommer att bli allt vanligare oavsett om det gäller bostäder, industribyggnader eller kontor.
Åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen ligger högt på agendan hos regeringar, företag och organisationer världen över. I Europa har EU infört direktiv för att skynda på arbetet, samt för att nå det egna målet om 20 procent lägre koldioxidutsläpp 2020. Då byggnader står för drygt 40 procent av energiförbrukningen och 35 procent av koldioxidutsläppen inom EU är byggbranschens satsningar på att minska sin miljöpåverkan en nyckelfaktor för att uppnå en hållbar utveckling.
EU har infört direktiv om att senast 2020 ska alla nya byggnader ha en energiförbrukning nära noll. Vad som menas med nära noll bestäms av varje enskilt medlemsland utifrån de egna förutsättningarna. Nybyggandet är samtidigt endast en begränsad del av marknaden. För att kunna skapa en tydlig minskning av de totala koldioxidutsläppen måste befintliga byggnader renoveras med fokus på nya energieffektiva lösningar. Detta behov är extra stort i Europa, där hela 35 procent av byggnaderna är äldre än 50 år. För att kunna påskynda detta arbete har EU infört ett energieffektiviseringsdirektiv. Detta trädde i kraft 1 juli 2014 och innebär att varje medlemsland ska etablera en strategi för investeringar i renoveringar av såväl bostäder som kommersiella byggnader.
EU:s klimatmål 2020 utgör bara ett första delmål. För att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till den kritiska nivån två grader innan sekelskiftet krävs en grundläggande förändring av energianvändningen i samhället. EU har satt upp en färdplan fram till 2050 med målet att skapa ett i det närmaste fossilfritt samhälle. Byggnaders miljöpåverkan är central även i denna ambition. Utsläppen av växthusgaser från lokaler, kontor och bostäder bör minska med upp till 90 procent jämfört med idag. Detta är möjligt, om
Byggindustrin befinner sig i en snabb omställning för att kunna balansera kraven från ny lagstiftning, kundernas krav på låga kostnader och snabba leveranser samt användarnas behov av komfort och gott inneklimat.
40%
Byggnader står idag för 40 procent av energiförbrukningen inom EU
Olika lågenergihus
Gemensamt för alla lågenergibyggnader är att de är välisolerade och har en behovsstyrd ventilation med värmeåtervinning.
35 procent av byggnaderna inom EU är äldre än 50 år
Snittförbrukning eldningsolja, liter/kvm och år inom EU
Detta kräver en förändring och förenkling av den oftast komplicerade värdekedjan och att affärsmodeller omprövas för att fokusera mer på att leverera funktion och prestation istället för enbart fysiska produkter. För att kunna sätta rätt fokus på energieffektiva lösningar behöver ett totalansvar tas för byggnaden, bland annat genom att involvera leverantörer redan i design- och konceptfasen.
För att kunna möta de ständigt växande kraven på en effektivare byggprocess kombinerat med behovet av komfort och minskad klimatpåverkan krävs mer innovation. De viktigaste innovationerna behövs inom kompletta lösningar som fokuserar på energiprestandan i hela byggnaden. Förutom ny lågenergiteknik för olika nybyggnadskoncept finns ett stort behov av energieffektiva lösningar för ombyggnation och renovering, vilket även ger lägre driftskostnader och höjer värdet på byggnaderna. Enligt EU finns ett behov av investeringar i nya energieffektiva komponenter och utrustning för såväl nybyggnation som renovering till ett värde av upp till 200 miljarder EUR fram till 2050.
Europas byggnader ska minska sina koldioxidutsläpp med 90 procent till år 2050
2050
"Lindab fortsätter vara drivande för att se till att kunderna kan möta de nya kraven och att inomhusmiljön för de som bor och arbetar i byggnaderna är hälsosam. En central del i detta arbete är vårt nära samarbete med kunder, konsulter, föreskrivare och olika användare i syfte att kunna hitta de bästa lösningarna för varje enskilt segment. Vårt starka fokus på kompletta ventilationslösningar och att förenkla byggprocessens olika faser är viktiga hörnstenar i detta."
Niclas Ivarsson Strategic Innovation Manager Lindab
"Vi har under en längre tid använt oss av programvara för att på ett enkelt sätt beräkna och optimera byggnaders energiförbrukning. Under de senaste åren har vi accelererat forskningen inom området och även genomfört laboratorie- och fälttester såväl som avancerade modellbyggen. Detta innebär att vi idag kan erbjuda våra kunder ett koncept för näranollenergi för industribyggnader.
Pascal Brinks, Astron, blev utsedd till "Bästa unga forskare – Energieffektivitet" vid "World Sustainable Energy Days 2015" i Österrike.
Vi har gjort de första prototyperna, publicerat vetenskapliga artiklar och fått internationella utmärkelser för vårt arbete. Och nu för vi diskussion med kunder om riktiga projekt inom området."
René Oly R&D Manager Astron Building Systems
Lindabs strategi innebär en långsiktig ompositionering för att skapa större mervärde för fler intressenter och utvidga Lindabs andel i värdekedjan. Strategin bygger på interna styrkor och unika möjligheter att dra fördel av starka globala trender. I korthet omfattar strategin fem fokusområden där Lindab flyttar fram positionerna för att kunna skapa lönsam tillväxt och uppnå visionen om optimal komfort i framtidens byggnader.
Ökande befolkning och urbanisering
Demografisk utveckling som ger dramatiskt ökad efterfrågan på bostäder, energi och infrastruktur, men också ett akut behov av lösningar för renare luft och en hållbar tillväxt för städer.
energihushållning
Fler överstatliga och nationella energidirektiv. Stora möjligheter att utveckla lösningar som minskar kundernas kostnader och att differentiera erbjudandet med fokus på bland annat energieffektivitet.
Drivs av förbättrad och billigare teknologi och möjligheten till sammankoppling av olika system genom IoT*. Har en stark koppling till miljöomställningen och kunders krav på fler funktioner med ny teknik.
Utveckling av nya material och processer
Krav på högre prestanda, högre kvalitet och kortare leveranstider ökar behovet av prefabricering och modularisering för en effektivare och mer lönsam byggprocess. Ger underlag för mer innovation.
Ojämn återhämtning bland utvecklade ekonomier och med en dämpad byggsektor i många länder. Ökad geopolitisk osäkerhet. Stora infrastrukturinvesteringar driver främst global efterfrågan.
Att ha förståelse för hur olika globala trender påverkar den egna verksamheten är avgörande för hur Lindab ska kunna stärka positionen på en konkurrensutsatt marknad.
*Internet of Things, ett nätverk av fysiska föremål försedda med sensorer som är uppkopplade mot internet för att skapa smarta miljöer och tjänster.
Ett framgångsrikt genomförande av strategin underlättas av det starka fundament som finns i företaget. Lindabs djupt förankrade kärnvärden och en stabil grund av duktiga medarbetare, ledande produkter och en effektiv tillverkning och distribution har bland annat inneburit att företaget visat vinst varje år sedan grundandet 1959.
I Lindabs arbete med att skapa långsiktigt värde för aktieägare och övriga intressenter har nya såväl finansiella som icke-finansiella mål lanserats. Samtliga mål ska bidra till att stärka Lindabs erbjudande och konkurrenskraft.
Strategin fokuserar i första hand på fem områden där det finns stora möjligheter för Lindab att flytta fram positionerna. Samtliga fokusområden hänger ihop med varandra, där Innovation och People ska bygga den kultur och kompetens som behövs för att framgångsrikt kunna genomföra aktiviteterna i de övriga. Strategin omfattar även ett ökat fokus på förvärv, framför allt för att stödja initiativen inom Market Excellence och Solutions.
Med hjälp av det starka distributionsnätverket och breda produkterbjudandet, samt de många och nära kundrelationerna, ska positionerna flyttas fram på prioriterade marknader.
Availability
Förädlingskedjan med inköp, produktion, logistik och distribution – ska med kundfokuserad helhetssyn och med hjälp av förenkling, rationalisering samt innovation, skapa högre värde.
Genom att nyttja styrkan i Lindabs erbjudande inom ventilation och inneklimat, med stark FoU och kundanpassad tillverkning, ska kompletta lösningar till allt fler kundsegment erbjudas.
Att inom alla delar av verksamheten skapa en långsiktigt innovativ kultur för att generera idéer, såväl banbrytande som stegvisa förbättringar, ska säkra framtida tillväxt och lönsamhet.
Starkt ledarskap, varumärke, kultur och satsningar på personalutveckling ska skapa rätt förutsättningar för att säkra att Lindab har det bästa teamet för sin verksamhet.
Lindabs strategi har byggts upp inifrån och ut, av närmare 40 medarbetare från olika funktioner i företaget, och är därför djupt förankrad i organisationen redan från start. Christian Svensson är Business Excellence Manager på Lindab och ansvarig för strategiarbetet:
Det började med den ökade medvetenheten om hur globala drivkrafter och trender i allt större utsträckning påverkar Lindab. För att kunna utvecklas framgångsrikt även i framtiden insåg vi behovet av att tydligt definiera vad dessa betyder för vår verksamhet, vad vi behöver satsa på långsiktigt och hur vi behöver arbeta. I grund och botten handlar det om en omfattande förändring av hela företaget.
Att få organisationen att tänka Ett Lindab. Vi har tidigare haft en affärsområdesorienterad kultur i företaget, och att bryta upp denna är alltid svårt. Men nu när alla ser fördelarna i form av utvecklande samarbeten, ökad försäljning och hur vi tillsammans kan ta oss an stora utmaningar så skapas det istället en innovativ och engagerande miljö. Allt går snabbare, och det måste gå snabbare.
Förutsättningarna inom byggbranschen förändras nu snabbt, och den som inte förstår det kommer att få svårt att klara konkurrensen framöver. Om några år kommer det att råda ett ännu större fokus på energieffektiva och hållbara byggnadslösningar. Med den position Lindab har inom området så har vi ett litet försprång, och nu gäller det att behålla och dryga ut det, vilket vår strategi ska se till. Vi ska helt enkelt bygga ett ledningssystem för verksamheten som är oberoende av vem som styr företaget men som snabbt kan anpassas utifrån omvärldsförändringar. Det är vad jag kallar en hållbar strategi.
lindab | strategi
På Lindab sker ett omfattande arbete med att implementera strategin och fortsätta den viktiga transformeringen av företaget. Under 2015 har en mängd aktiviteter genomförts där alla delar av organisationen bidragit. På följande sidor presenteras ett urval av dessa inom ramen för de fem strategiska fokusområdena. Arbetstempot kommer att vara fortsatt högt framöver. Det handlar om att dra fördel av allt det som gjorts samtidigt som nya aktiviteter ska genomföras. Allt i syfte att skapa rätt förutsättningar för Lindab att utvecklas framgångsrikt på en marknad i snabb förändring.
25
2016
Rainline i Storbritannien
Som en central del av strategin genomför Lindab en kartläggning av samtliga marknader i syfte att stärka positionen på varje enskild marknad. Det ska ske dels genom att sälja mer av befintligt erbjudande till befintliga kunder, dels genom att bredda såväl erbjudandet som kundbasen. Ett effektivt utnyttjande av det egna filialnätverket och att stärka kontakten med påverkare som arkitekter och konsulter är viktiga faktorer för att kunna lyckas med satsningarna.
I Storbritannien har takavvattning i plast länge varit det vanligaste valet. Under de senaste åren har en omsvängning skett mot mer miljövänliga och kvalitativa system, såsom stålbaserade Lindab Rainline. Försäljningen av denna produktgrupp har ökat, men potentialen är stor då stuprör och hängrännor i stål utgör endast en liten del av totalmarknaden idag. Lindab Rainline är en av de mest uppskattade produkterna.
Lindabs försäljning av Rainline i Storbritannien har ökat med 18% de två senaste åren
Nigel Stokes, Commercial Manager, Lindab UK:
Hur går det för Rainline i Storbritannien? Det går bra. Försäljningen har ökat kraftigt de senaste åren och vi tar marknadsandelar. Vi har byggt upp starka relationer med olika intressenter i byggsektorn. I en första fas har vi fokuserat på byggvaruhandlare och entreprenörer men lägger nu allt större tyngd på att stärka dialogen med bland annat arkitekter och husbyggare. Ett nära samarbete med exempelvis arkitekter som fokuserar på hållbart byggande är något vi tror kan ge bra resultat på sikt.
Medvetenheten ökar snabbt om betydelsen av miljövänliga produkter och material, och där hör inte plast hemma. Lindab Rainline möter helt enkelt kraven på ett mer miljövänligt boende med lågt underhållsbehov. Dessutom är stål arkitektoniskt så mycket vackrare än plast.
Hur ser den närmaste framtiden ut? Att ha produkter med försäljningsargument som lång livslängd, lågt koldioxidavtryck och prisvärdhet gör att vårt erbjudande är en given del av den starka trenden mot ett mer miljövänligt och energieffektivt byggande. Att vi även bidragit till att olika byggprojekt fått prestigefyllda miljö- och hållbarhetspriser, senast projektet Queens Court som fick Green Apple Award*, gör att fler arkitekter och konsulter får upp ögonen för Rainline. Låt därför regnet fortsätta falla över de brittiska öarna!
*Tilldelas byggprojekt som gett en avsevärd lägre miljöpåverkan och förbättrad hållbarhet.
Förvärven av italienska MP3 och slovenska IMP Klima har inte bara medfört att Lindab nu kan erbjuda kunderna kompletta ventilationslösningar, utan även att företaget ökat marknadsnärvaron i Europa. MP3 har gett nya starka kundrelationer i Italien och andra delar av Sydeuropa. Förvärvet av IMP Klima stärker marknadsnärvaron inom ventilation på Balkan, i Ryssland och i Mellanöstern. De båda företagen har totalt tio filialer och över 400 medarbetare, och deras respektive centralort, Padova och Godovic, ligger bara ett par timmars bilfärd från varandra.
Italien och Slovenien är nu större delar av Lindab.
Lindab ska växa på nya marknader. Dubai i Förenade Arabemiraten har som mål att senast 2020 vara en av världens mest hållbara städer. Med en sådan ambition bör Lindab finnas på plats. I januari 2015 öppnades ett center i staden i syfte att erbjuda byggindustrin innovativa och energieffektiva bygg- och inneklimatlösningar.
Lindab har branschens mest omfattande filialnätverk i Europa, vilket möjliggör snabba och flexibla leveranser av allt det som kunderna behöver vid sina projekt.
För att bli ännu mer konkurrenskraftiga genomförs ett arbete med att uppdatera och effektivisera nätverket ytterligare, bland annat genom att via förvärv komplettera det med nya produkter och filialer. Under 2015 har bland annat Frankrike varit i fokus.
I juni förvärvades det franska bolaget Nather, vars verksamhet främst omfattar produkter och lösningar för ventilation av bostäder. Det innebär att Lindab nu kan erbjuda sina kunder i Frankrike och på närliggande marknader kompletta lösningar för bostadsventilation, ett snabbt växande segment med stora behov av energieffektiva lösningar. I juli genomfördes ett annat franskt förvärv. Med köpet av tillgångarna i Froid Partn'Air, vars verksamhet omfattar distribution av ventilations- och inneklimatprodukter i Marseille, får Lindab en starkare position i det tredje största området befolkningsmässigt i Frankrike.
Det förvärvade bolaget Nathers verksamhet omfattar främst produkter och lösningar för ventilation av bostäder.
Att ständigt förenkla för kunderna är en central del i Lindabs affärsidé. I en tid där det blir allt viktigare att ha snabb tillgång till olika produkter och lösningar för att kunna genomföra ett framgångsrikt byggprojekt får handel över nätet en allt större betydelse. Lindabs webbshop möter behoven där ett knapptryck ger snabb leverans från närliggande filial. Webbshopen, som uppgraderats 2015, finns i fem länder i
Europa och försäljningen via denna kanal ökar snabbt. I Danmark stod näthandeln för 25 procent av Lindabs totala försäljning i landet under 2015.
Marknadsdiversifiering
Den politiska och ekonomiska osäkerheten i Ryssland har dämpat försäljningen för segment Building Systems på den ryska marknaden och i närliggande områden. För att motverka effekterna av detta har ökad exponering i andra regioner haft högsta prioritet.
Astron är ett starkt varumärke inte bara i Europa utan även i Afrika, dit man genom åren levererat cirka 150 hållbara, energieffektiva och kompletta stålbyggnadssystem. Under 2015 togs flera nya order i regionen, ett resultat av det täta samarbetet med stora internationella exportföretag. I Calabar, Nigeria, uppförs en ny tillverknings- och serviceanläggning för ett amerikanskt oljeoch gasbolag. Ordern är värd cirka 30 MSEK. I Anyama i Elfenbenskusten påbörjas leveranser under 2016 för byggnader och produktionsenheter för ett nytt ölbryggeri ägt av en europeisk dryckestillverkare, med ett ordervärde på 56 MSEK. Marknadsdiversifieringen är en långsiktig satsning. Utöver satsningarna i Afrika har positionerna bland annat stärkts i Tyskland och Polen, som nu är Building Systems största respektive tredje största marknad mätt i försäljning.
Den kartläggning av marknaderna som genomförs ska även ge underlag för att fortsätta utveckla koncernens varumärken. Under 2015 utökades portföljen med två fristående varumärken, Nather och MP3, och ett dubbelmärkt, Lindab IMP Klima. Drygt 80 procent av försäljningen sker idag under varumärket Lindab.
Ciftci Towers och Malmö Live
Ett starkt varumärke, högsta täthetsklass på produkterna och kapacitet att klara omfattande och komplexa leveranser, låg bakom valet av Lindab som leverantör av ett komplett kanalsystem till den 45 våningar höga dubbelskyskrapan Ciftci Towers i Istanbul. Tornen är ritade av den prisbelönta arkitektbyrån John McAslan & Partners och kommer att bli ett prestigefullt boende på hög höjd. Ett annat prestigefullt och komplext projekt är Malmö Live, ett nytt konserthus, kongresscentrum och hotell i Malmö som stod klart 2015. Med ett varumärke som står för kvalitet och effektiv logistik var valet av Lindab som leverantör av kanalsystemet för byggnaden givet för detta enorma bygge, i ett centralt läge och med tuffa deadlines.
"Lindab är nu etablerat som varumärke i Turkiet och vi stärker successivt vår närvaro i landet."
Levent Özcan, landschef Lindab Turkiet
29
2016
En viktig del i Lindabs strategi är att genomföra fler initiativ för att förenkla den ofta komplexa värdekedjan inom byggbranschen. En satsning som går hand i hand med kundernas krav på kortare ledtider, mer service och lägre miljöpåverkan. Att på ett effektivt sätt kunna knyta ihop egen produktion, inköp, filialnätverk och direktleveranser stärker Lindabs konkurrenskraft som leverantör.
Lindab har påbörjat en av sina största satsningar någonsin, etableringen av ett center för all logistik i Sverige, Norge och Danmark. När det står klart 2017 kommer nästan alla lagrade produkter, tillverkade och inköpta, att passera
centret på vägen från fabrik till filial eller direkt till kund. I volym handlar det om cirka 300 000* varor som ska hanteras varje dag.
Stefan Lindqvist är projektansvarig för det nya distributionscentret:
Varför bygger ni ett distributionscenter? Vi letar hela tiden efter möjligheter att stärka vår distribution till kunderna och samtidigt minska vår miljöpåverkan. Denna lösning innebär att fabrikerna blir mer renodlade producenter, medan distributionscentret effektivt hanterar leveranserna till kund och vårt omfattande filialnätverk. Genom att koordinera leveranserna optimalt kan vi förbättra leveransförmågan och effektivt hantera den ökande mängden mindre order, samtidigt som vi får resurser att bredda sortimentet för kunderna.
Vad innebär det för Lindab?
Förutom att ännu bättre kunna möta behoven hos våra kunder ger det ökad produktivitet i försörjningskedjan och lägre rörelsekapital. Vi blir helt enkelt av med onödigt lager och det blir lättare att koordinera leveranskedjan och effektivt minska kostnaderna.
Norden är vår största försäljningsregion och ett högeffektivt distributionscenter i anslutning till våra största produktionsenheter här i Grevie och Förslöv blir en viktig grundpelare för att kunna fortsätta expandera i regionen.
*Antal varor och transporter som hanterades i snitt per dag 2015.
Effektiv tillverkning
Utifrån behovet på respektive marknad tillverkas Lindabs produkter i egna anläggningar eller köps in externt. Målet är att alltid skapa tillgänglighet till produkter med hög kvalitet som snabbt tillgodoser efterfrågan samt att frigöra resurser för investeringar i produktutveckling och marknadsföring.
Under 2015 har en rad aktiviteter genomförts i produktionen som ska ge lägre kostnader, ökad effektivitet och förbättrad service. I Tjeckien har tillverkningen av ventilationsprodukter fokuserats till Karlovarska och tillverkningen av byggprodukter till Hustopece. I Finland har tillverkningen av byggprodukter i Kyyjärvi stängts ned och produktionen koncentrerats till Jyväskylä och Estland. I Polen har enheten för byggprodukter i Lomianki stängts och Wieruchów blivit nytt center för tillverkning och distribution.
Effektiva inköp
Att kunna agera som ett enda stort företag i relationerna med olika leverantörer är ett prioriterat område för att öka konkurrenskraften och minska kostnaderna, och genomförs kontinuerligt för alla större produktgrupper.
Fläktar är en viktig komponent i ett ventilationssystem och Lindab måste ha hög kunskap om produkterna för att kunna möta kundernas krav för varje enskild lösning. Genom att arbeta med ett begränsat antal strategiska partners kan Lindab erbjuda ett konkurrenskraftigt sortiment och dessutom bättre teknisk kunskap, garantier och leveransförmåga, allt till fördel för kunderna. Under 2015 lanserade Lindab ett helt nytt koncerngemensamt fläktsortiment.
Företagsförvärv
Det övergripande verksamhetsmålet ligger fast. Lindab ska senast 2020 vara en ledande leverantör av kompletta ventilationslösningar till samtliga kundgrupper inom utvalda segment. Det tidigare arbetet med att identifiera strategiskt viktiga produktområden och kompetenser för att kunna nå detta mål har legat till grund för förvärven av MP3, IMP Klima och Nather under 2015.
Modulära luftbehandlingsaggregatet TopAir är avsett för central luftberedning
Med MP3 har Lindab fått ett brett erbjudande av brandskyddsprodukter, inklusive ett kompetenscenter där olika brand- och röklösningar kan testas i extrem hetta. Förvärvet innebär att Lindab nu kan utveckla lösningar helt oberoende av andra aktörer. Dessutom ger det möjlighet att stärka erbjudandet av inneklimatlösningar utanför Norden, där Lindab redan byggt upp en stark position inom området.
IMP Klima håller högsta klass på sin FoU och förfogar över tolv testlaboratorier för olika ändamål. IMP Klimas erbjudande omfattar framför allt luftbehandlingsaggregat, en väsentlig del i ett komplett ventilationssystem. Genom att förfoga över dessa produkter kan Lindab skapa rätt diskussion med kunderna vid utvecklingen av kompletta ventilationslösningar. Med MP3 och IMP Klima har Lindab skaffat sig ett starkt erbjudande inom ett segment som växer betydligt snabbare än byggmarknaden som helhet. Efterfrågan på ventilation och inneklimatlösningar drivs av ett ökat behov av högre energieffektivitet och bättre luft för att möta såväl regleringar som användarnas önskemål. När arbetet med att integrera produkter, lösningar, kompetenser och strukturer är genomfört har Lindab tillgång till:
Med förvärvet av Nather har Lindab tagit ännu ett steg mot att kunna erbjuda kompletta ventilationslösningar för bostäder, ett viktigt och stort segment. För att kunna fortsätta denna satsning har ytterligare strategiska produktområden och kompetenser identifierats.
Förvärvet av italienska MP3 har uppgraderat Lindabs kompetens inom brandskyddssystem för ventilation. Nu säljs systemen även under namnet Lindab Protect på nya marknader. Systemen kan installeras på bland annat sjukhus, hotell, shoppingcenters, tågstationer och i parkeringshus.
Lindab Protect Eli Alps Centre, Ungern
ELI-ALPS forskningsanläggning som byggs i Szeged, Ungern, kommer att ge forskare från hela världen möjlighet att analysera ultrasnabba ljuskällor. Att det är ett känsligt projekt med extremt höga krav in i minsta detalj var kanske det som gjorde att konstruktören valde Lindab som leverantör av inneklimatlösningen. Bland annat har projektet marknadens högsta täthetskrav för ventilation, Klass D, vilket Lindab som en av få aktörer kan möta. Den kompletta
inneklimatlösningen består av kanaler och kanaldetaljer, spjäll, ljuddämpare, luftbehandlingsaggregat, brand- och rökskydd samt teknisk support, service och programvara som CADvent, DIMcomfort and DIMsilencer. Dessutom har IMP Klima haft ansvaret för den komplexa lösningen för ventilationen i renrummen.
IT-lösningar
Lindabs strategi för utveckling av IT-lösningar och projektstöd syftar till att förenkla varje steg i designoch byggprocessen, vilket ska ge ökad kvalitet och lönsamhet för alla involverade parter. Innovationstakten är hög, där nya generationer av befintlig programvara kontinuerligt tas fram såväl som utveckling av helt nya, innovativa program. Allt i syfte att förenkla för kunderna och anpassa lösningarna till rådande byggregler och skapa ett ännu större fokus på byggnadernas energiprestanda.
LindQST, CADvent och TeknoSIM är några av de projektplaneringsverktyg som Lindab erbjuder konsulter, arkitekter och andra påverkare för att förenkla deras arbete med att visualisera och planera ett projekt för en komplett inneklimat- eller ventilationslösning.
"Lindabs programvara för projektplanering gör det enkelt att visualisera och planera varje projekt in i minsta detalj."
Lindabs programpaket för byggnation, som WALLanalyzer, Lindab-StructuralDesigner och LindabRevitTools, är ett av marknadens mest omfattande och syftar till att underlätta och effektivisera arbetet inom beräkning, specificering och CAD i en komplett bygglösning.
Cy-nergy är en programvara som ger konstruktören stöd för att enkelt fastställa och optimera en byggnads energiförbrukning, bland annat för att kunna möta nya EU-direktiv för nära-nollenergibyggnader. Beräkningen baseras på byggnadens teoretiska energiförbrukning för byggnadskonstruktion, isolering och uppvärmning liksom luftkonditionering, belysning, ventilation och varmvatten.
Kompetenscenter
Genom förvärven av IMP Klima och MP3 kan Lindab idag erbjuda kompletta lösningar inom inneklimat och ventilation för en rad olika segment. Framför allt handlar det om att Lindab förstärkts med den unika kompetens som de båda bolagen representerar, en viktig satsning på innovation.
Lindab förfogar sedan lång tid tillbaka över några av Europas mest avancerade testcenters, bland annat ljudlaboratoriet i danska Farum där omfattande tester genomförs kontinuerligt i tätt samarbete med kunder. Med IMP Klima och MP3 har Lindab fått tillgång till ytterligare testcenters som stärker och kompletterar Lindabs kunderbjudande.
IMP Klimas moderna FoU-center i Godovic, Slovenien har laboratorier för luftkvalitet och luftdistribution, renrumsteknik/HEPA, byggnadsakustik, värme/kylenheter, luftbehandlingsaggregat och solvärme. I dessa tas kundanpassade lösningar fram kontinuerligt genom fullskaletester. IMP Klima har täta samarbeten med slovenska universitet och internationella forskningsinstitut i syfte att ligga i frontlinjen inom området.
Även MP3 fokuserar på ständig utveckling och förbättring, och att säkerställa att lösningarna alltid uppfyller europeiska standarder för till exempel brandspjäll och rökevakuering. I MP3:s laboratorium i Padova finns en testugn där produkter och material testas i temperaturer upp till 1050 grader.
34 35
"Här utvecklar vi branschledande klimatsystem och lösningar som bidrar till hälsosam, komfortabel och energieffektiv innemiljö."
lindab | strategi
Dr Erik Pavlovic, R&D Manager på Lindab IMP Klima
lindab | strategi
Solus, Jönköping
Mer innovation är nyckeln till att kunna utveckla produkter och lösningar som möter framtidens behov av smarta, energieffektiva byggnader och ett optimalt inomhusklimat.
Lindabs strategiska satsning på innovation omfattar alla delar av företaget, i syfte att skapa en innovativ kultur. Målet är att en växande andel av försäljningen ska komma från helt nya innovationer. Men redan idag har Lindab produkter ute på marknaden som bryter ny mark. Den 16 våningar höga kontorsbyggnaden Runda Huset i Jönköping är inte enbart ett enastående arkitektoniskt landmärke, det utgör också en milstolpe för en helt ny, världsunik inneklimatteknik: Lindabs nyutvecklade Solussystem.
Solus flyttar energin från kylda till värmda rum, och blandar och återcirkulerar det tempererade vattnet istället för att som vid traditionella system ständigt kyla ned eller värma upp det. Genom att kombinera Solus med förnybar energi ger Solus upp till 45 procent lägre kylenergianvändning. I slutet av november driftsattes det kompletta systemet, som omfattar cirka 500 Solusbafflar i en och samma vattenkrets, i Runda Huset.
"Vi ser Solus som framtiden för inneklimatsystem. Stor energibesparing, enkel installation, försumbara underhållskostnader, men framför allt möjligheten till en jämn temperatur i hela byggnaden, dygnet runt."
Gunnar Järvhammar, Lustgården Runda Huset ägs av Tolust AB, som i sin tur ägs till 50% av Lustgården och till 50% av Tosito.
Solus ger upp till 45 procent lägre kylenergianvändning
Lindab Art
Lindab har tagit fram ett sätt för att skapa ett eget uttryck på fasader. Beställaren väljer själv vilket motiv som ska synas, oavsett om det är en bild, logotyp eller text. Genom att mönsterperforera fasadkassetter skapas sedan motivet på fasaden, allt från en liten yta till en hel vägg. Lösningen kallas för Lindab Art och ger arkitekter och formgivare möjligheten att sätta en speciell prägel på sina objekt. Det är bara fantasin som sätter gränserna.
Inneklimat på skolor
Undersökningar från bland annat världshälsoorganisationen WHO visar på betydelsen av ett bra inomhusklimat för att människor ska kunna prestera på arbetsplatsen. Samma förutsättningar gäller förstås för skolelever. Tyvärr lever många skolor runt om i Europa fortfarande inte upp till detta grundläggande krav. På Kaarisiltaskolan i Pori i Finland tog man tag i problemet. Lösningen blev det innovativa inneklimatsystemet Lindab Pascal. Det gav inte bara ett jämnt och behagligt inneklimat i alla klassrum utan var även enkelt att installera, samt kostnads- och energieffektivt. Under 2016 lanserar Lindab en uppgradering av Pascal, vilket kommer att ge inte bara fler skolor utan lokaler över hela Europa tillgång till en efterlängtad förbättring av inneklimatet.
"Människans möjlighet att prestera kan förbättras med 10–25% med utmärkt kvalitet på inomhusklimatet." (WHO)
Per Gustafsson och Trang Vu
Employer branding
En framgångsrik utveckling av medarbetarna är en nyckelfråga för att Lindab ska kunna genomföra strategierna i de olika fokusområdena och nå de långsiktiga koncernövergripande målen. Ett av målen är dessutom att göra Lindab till en av branschens starkaste och mest uppskattade arbetsgivare.
Några som kan ge en bild av var Lindab befinner sig i detta arbete är Per och Trang, som var trainees på Lindab i Sverige 2014–2015.
Per och Trang, vad gör ni idag och vilken nytta har ni haft av traineeprogrammet?
Trang: Idag arbetar jag som logistikutvecklare på Lindab Profil i Förslöv. Att ha varit trainee har gett mig en helhetsbild av Lindab och ett nätverk av kontakter som jag har stor nytta av i min nuvarande position.
Per: Ja, att ha fått möjlighet att skapa ett brett nätverk i organisationen har gjort det betydligt lättare även för mig i min roll som inköpsanalytiker.
Finns det en särskild Lindabanda? Per: Det finns det absolut. Det märks att kärnvärdena sitter i väggarna. Ordning och reda, jordnära och kundens framgång är något som alla har en relation till och försöker arbeta efter. Trang: Ett starkt kundfokus präglar alla delar av Lindab. Det är förmodligen en del av företagets långa historia av entreprenörskap, att alltid hitta den bästa lösningen för kunden för att på så sätt kunna öka både kundens och den egna försäljningen.
Trang: Det skiljer sig nog beroende på region. Här på Bjärehalvön, i närheten av huvudkontoret, är det många som skulle vilja ha Lindab som arbetsgivare. På andra platser är nog Lindab ett starkt varumärke, men då i huvudsak för sina produkter. Men att ha produkter som alla känner till är förstås en viktig grund för att även kunna skapa intresse hos potentiella medarbetare.
Per: Genom att fortsätta vara aktiv på arbetsmarknadsdagar och träffa studenterna direkt, för att berätta om möjligheterna på företaget. Och med tanke på företagets fokus på forskning och utveckling ger det ett stort värde att bjuda in studenter till att göra sina examensarbeten på Lindab. Det ger ofta en win-win situation. Trang: Vi behöver även bli ännu bättre på att använda oss av olika sociala medier. Vi har väldigt mycket att berätta som betyder så mycket för många, till exempel om boende- och arbetsmiljöer, därför finns det stora möjligheter att få många intresserade av vad vi gör på Lindab och hur det är att arbeta här.
Hur ser ni på era egna karriärmöjligheter i Lindab?
Trang: Lindab är en stor koncern så här finns många utvecklingsmöjligheter och med rätt kompetens och vilja kan man absolut avancera. Per: Visst är de goda. Lindab är även känt för att vara en del av ett framtidens företag.
"I min roll som logistikutvecklare arbetar jag bland annat med flödeskartläggning och analysarbete för att kunna identifiera problem och genomföra förbättringar i våra processer."
"Min främsta uppgift är att analysera stålmarknaden för att rapportera om priser, index och prognoser till bland annat koncernledningen. Jag har även ansvar för att sammanställa koncernens totala inköpskostnader."
Mångfald
Lindab är en del av ett samhälle i snabb förändring. För att möta behoven på marknaden och kunna utvecklas framgångsrikt krävs det att företaget har en mix av människor och synsätt som till stor del speglar verkligheten i samhället, och att alla i koncernen har samma karriärmöjligheter. Under 2015 skrev Lindabs styrelse under en policy, Equal Opportunity, som visar att Lindab tar denna på fråga på största allvar. Dessutom har en projektgrupp startats som arbetar med aktiviteter för att förbättra mångfalden i koncernen. Bland annat finns en ambition att öka andelen kvinnor i ledande befattningar.
För att Lindab ska kunna genomföra sin strategi krävs ett starkt och dedikerat ledarskap, med bland annat samma tydliga syn på vad som är Lindabs styrkor. Under året har nya ledarskapskriterier lanserats som befäster denna samsyn. Dessutom har en omfattande utbildning av 150 chefer i koncernen genomförts. Utbildningen, One Lindab – One Management, har fokuserat på utveckling av kompetens för att stödja implementeringen av strategin samt innehållit träning i ledarskap och affärsmannaskap.
Lindabs ledarskapskriterier
Det finns behov av nya kunskaper och att utveckla olika förmågor för att möta utmaningarna på marknaden. Bland annat krävs det särskild kompetens för att sälja kompletta lösningar.
Lindabs tekniksäljare ska på ett initierat sätt kunna erbjuda kunderna kompletta ventilationslösningar med alla de produkter och tjänster som ingår, vilket skiljer sig mot att bara sälja en del av en lösning. För detta krävs ett helhetstänkande och att kunna föra en dialog med kunderna i ett tidigt skede av projektet. Under 2016 kommer det att genomföras omfattande satsningar på att utveckla denna kompetens i koncernen, men redan under 2015 togs de första stegen i detta arbete. Bland annat har olika team utbildats i vad de nyligen förvärvade företagen, såsom MP3 och IMP Klima, bidrar med för kompetens för att Lindab ska kunna erbjuda kompletta lösningar för olika segment.
"På Lindab tar vi inte bara ansvar för att skapa en hållbar utveckling genom produkter påverkar våra intressenter och integrerat dessa frågor i vår affärsstrategi. Dessutom gäller vår attraktivitet som arbetsgivare, vårt ansvar för säkerhet i produktionen och att
Bättre arbetsmiljö
Anders Berg, VD och koncernchef
Lindab rapporterar sedan 2009 sitt hållbarhetsarbete enligt det internationella ramverket Global Reporting Initiative (GRI), och i år görs rapporten för första gången enligt de uppdaterade riktlinjerna G4. Interna analyser av strategiska frågor, globala drivkrafter och resultat från dialoger med olika intressenter har lett fram till de hållbarhetsfrågor som anses vara mest väsentliga för Lindab.
Frågorna har grupperats utifrån Lindabs så kallade fundament, som består av Medarbetare, Produkter och Lösningar, Produktion och Processer samt Försäljning och Distribution (se sidan 21).
Hållbarhetsredovisningen har inte granskats av tredje part, men Lindab bedömer att den samlade informationen i årsredovisningen 2015 samt information på Lindabs hemsida uppfyller GRI:s krav för G4 Core. I de fall inget annat anges avser informationen hela koncernen. GRI-index återfinns på Lindabs hemsida www.lindabgroup.com.
Produkter och
Lindabaktien noterades på Stockholmsbörsen i december 2006. Aktien handlas idag på börsens MidCap-lista och ingår i sektorn Building Products. Vid årsskiftet hade Lindab ett börsvärde om 4,9 miljarder SEK och 8 313 (8 202) aktieägare. 1.
På Lindabs kapitalmarknadsdag i maj 2015 berättade Anders Berg och den övriga koncernledningen om den transformering som genomförs av Lindab och hur den nya strategin ska kunna kapitalisera på olika trender och interna styrkor. Det är ett långsiktigt arbete som har sin utgångspunkt i de starka kärnvärden – framgång för kunden, jordnära samt ordning och reda – som genomsyrat verksamheten ända sedan företaget startades 1959. Med affärskonceptet "Back to basics, into the future" satte Lindab fokus på aktiviteter för att öka försäljningen, förbättra den operationella hävstången och höja innovationstakten. Genom att slå ihop affärsområden frigjordes resurser och skapades synergier. Dessutom innebar en ny, platt matrisorganisation att Lindab blivit snabbare, mer kundfokuserat och bättre kan utnyttja bredden i hela erbjudandet anpassat till de lokala marknaderna. Med allt detta på plats lanserades sedan den nya strategin i slutet av 2014. Med marknader i snabb förändring och ett allt större behov av lösningar för att möta behoven av såväl högre energieffektivitet som komfort i alla olika typer av byggnader ser Lindab stora möjligheter att kunna skapa lönsam tillväxt genom sin spetskompetens inom områden som ventilation och inneklimat. Arbetet med strategin genomförs med fokus på olika områden i företaget där det finns potential att flytta fram positionerna, bland annat genom nya innovationer, utökad kompetens och förvärv som gör Lindab till en komplett leverantör av ventilationslösningar inom utvalda segment.
Utmaningar finns förstås, bland annat i en fortsatt svag europeisk byggmarknad, ökad geopolitisk osäkerhet samt i form av tilltagande konkurrens. Men med ett av marknadens mest omfattande distributionsnätverk, modern och effektiv produktion, nära samarbeten med kunder och påverkare samt en kontinuerlig utveckling av lösningar som förenklar byggprocessens alla faser, har Lindab ett bra utgångsläge för att lyckas med sin strategi. Målet är att öka försäljningen med i genomsnitt 5–8 procent per år med en rörelsemarginal om minst 10 procent. Det är ambitiösa men fullt realistiska mål som om de uppnås kommer att kunna skapa betydande aktieägarvärde framöver.
Ordning och reda gäller även Lindabs finanser. Inte ett enda år sedan 1959 har företaget visat förlust. Att förenkla för kunderna har varit en viktig ledstjärna.
Lindabs nya strategi har ett starkt fokus på att öka satsningarna inom ventilation och inneklimat, i syfte att erbjuda kunderna ledande helhetslösningar inom området som hjälper dem möta framtida utmaningar.
Lindabaktiens utveckling på börsen
Lindabaktien börsnoterades till kursen 110 SEK den 1 december 2006. Efter en inledande uppgång föll aktien kraftigt tillbaka i samband med den globala finanskris som bland annat fick stora inverkningar på den europeiska byggindustrin. Under de senaste tre åren har aktien rört sig mellan 50 och 85 SEK.
Lindab OMXSPI
För mer och aktuell information om aktien se www.lindabgroup.com
| 2015 | 2014 | ||
|---|---|---|---|
| Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
|
| Creades | 7 870 782 | 10,3 | 10,3 |
| Lannebo Fonder | 6 180 952 | 8,1 | 9,0 |
| Fjärde AP-fonden | 6 078 691 | 8,0 | 3,3 |
| Afa Försäkring | 5 082 889 | 6,7 | 4,3 |
| Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL | 4 669 895 | 6,1 | 6,5 |
| Skandia | 4 344 328 | 5,7 | 6,1 |
| Övriga | 42 104 445 | 55,1 | 60,5 |
| Totalt antal utestående aktier* | 76 331 982 | 100,0 | 100,0 |
* Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav om 2 375 838 aktier ( 2 375 838).
Aktiekapitalet uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av serie A. Varje aktie har en röst.
• Kursen sjönk med 4,1 procent till 62,90 SEK.
Styrelsen föreslår en utdelning om 1,25 SEK (1,10) för verksamhetsåret 2015, vilket är i enlighet med Lindabs utdelningspolicy om att dela ut 30 procent av resultatet efter skatt.
| SEK/aktie om inget annat anges | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 |
| Resultat per aktie1) | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 |
| Utdelning | 1,252) | 1,10 | - | - | 1,00 | 1,00 | - | 2,75 | 5,25 |
| Direktavkastning, %3) | 1,99 | 1,68 | ET | ET | 2,67 | 1,13 | ET | 5,67 | 3,57 |
| Utdelning i %1) | 31,0 | 30,0 | ET | ET | 82,4 | 277,8 | ET | 28,4 | 45,9 |
| Börskurs, vid periodens slut | 62,90 | 65,60 | 63,40 | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 |
| Högsta börskurs | 78,35 | 83,70 | 65,20 | 57,95 | 95,80 | 105,00 | 91,00 | 163,00 | 205,00 |
| Lägsta börskurs | 55,95 | 52,35 | 42,17 | 37,17 | 31,84 | 61,25 | 40,00 | 36,50 | 125,00 |
| Eget kapital, efter utspädning | 46,00 | 43,81 | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 75 331 982 | 75 331 982 | 74 772 429 | 74 772 429 | 78 707 820 |
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
Ett framgångsrikt genomförande av strategin förutsätter att Lindab på ett effektivt sätt identifierar och hanterar de olika risker verksamheten utsätts för. Under 2015 har Lindab haft fortsatt fokus på riskerna affärsetik och arbetsmiljö.
För att på ett strukturerat sätt kunna identifiera och förebygga olika risker arbetar Lindab med ett program för Enterprise Risk Management (ERM), benämnt Lind-RIM. Det är ett heltäckande program som involverar alla affärsenheter och koncernfunktioner. LindRIM bidrar till att öka medvetenheten i hela organisationen, från operativa beslutsfattare till styrelse, om vilka risker som finns och vilken påverkan de har. Dessutom ökar förståelsen för hur olika risker samspelar.
De risker som identifierats har delats in i fyra övergripande riskområden – operativa risker, strategiska risker, finansiella risker och efterlevnadsrisker. Rapportering, uppföljning och kontroll av de olika riskerna sker genom formellt etablerade rutiner och processer. En tydlig struktur för rapportering av riskerna skapar en grund för ett gemensamt synsätt inom koncernen för vad som ska prioriteras och åtgärdas. Till styrelsen sker rapportering en gång per år.
För samtliga identifierade risker bedöms sannolikhet för att risken inträffar samt påverkan på verksamheten. Riskerna placeras i en matris för att ge en samlad bild av riskexponeringen i koncernen, och de delas in i tre nivåer för att bestämma den framtida riskhanteringen. För varje risk tas ett antal aktiviteter fram i syfte att på såväl kort som lång sikt minska påverkan.
Precis som under 2014 har riskerna affärsetik och arbetsmiljö varit fortsatt prioriterade. Ett annat viktigt område har varit att integrera de nyförvärvade företagens riskhantering i Lindabs process.
Identifiera risker och hot
Bedöma sannolikhet och påverkan
Ta fram aktiviteter som reducerar påverkan
Lindab finns på många marknader och arbetet med god affärsetik är alltid prioriterat. Under året har Lindab genomfört en omfattande utredning kring interna bedrägerier i företagets ungerska affärsenhet Lindab Kft, vilket lett till avskedanden och rättsliga åtgärder. Bedrägerier av detta slag är mycket ovanliga men Lindab har agerat kraftfullt och vidtagit alla tillgängliga rättsliga åtgärder för att skydda sina intressen och tillförsäkra att företagets etiska kod alltid efterlevs. Bedrägerierna som uppdagats har historiskt orsakat kostnader för Lindab, men de beräknade konsekvenserna för Lindabs resultat framöver bedöms vara begränsade, utöver de legala kostnaderna.
Stålprisutveckling Driftstörningar Kundförluster Tvister IS/IT Produktansvar
Konkurrens Kundbeteende Makroekonomi/marknad
Miljö Affärsetik Arbetsmiljö Internkontroll Skatter
Finansiering Likviditet Ränta Valuta
Lindab uppvisade en ny stark försäljningsökning under 2015. Den fortsatt svaga utvecklingen inom Building Systems och kostnader för förvärv inom Products & Solutions påverkade lönsamheten negativt. Investeringarna och rörelsekapitalet minskade samtidigt som lägre finansieringskostnader gav ett högre resultat per aktie.
Försäljningsintäkter, MSEK
Försäljningen ökade med 8,4 procent under 2015, främst drivet av förvärv och en stark organisk försäljningstillväxt i Norden.
Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter, MSEK
Kostnader för integration av förvärv och lägre lönsamhet inom Building Systems gav lägre rörelseresultat 2015.
Sysselsatt kapital, MSEK och avkastning på sysselsatt kapital, %
Sysselsatt kapital ökade under 2015 förklarat av förvärv och valuta. Avkastningen var i stort sett oförändrad.
Resultat per aktie efter utspädning, SEK
Resultat per aktie fortsatte att öka 2015 som ett resultat av minskade finansieringskostnader och lägre skattesats.
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK
Den kraftiga förbättringen av kassaflödet under 2015 förklaras främst av ökad lageromsättningshastighet.
Bruttoinvesteringar i anläggningar, exkl. förvärv och avyttringar, MSEK
Förändringen i investeringar förklaras främst av förvärv 2014 av en tidigare operationellt leasad fastighet i Tjeckien.
Lindab International AB (publ) är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm.
Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden").
Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Koden samt andra tillämpliga svenska lagar och regler.
Lindab följer för år 2015 Koden. Dock ska noteras att Koden bland annat anger att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men att dessa inte ska utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. Lindabs valberedning består av fyra ledamöter, varav två är styrelseledamöter. En av dessa ledamöter är styrelsens ordförande och en av ledamöterna representerar Lindabs största aktieägare. Ingen av dessa styrelseledamöter är ordförande i valberedningen. Lindabs bedömning är att det är ändamålsenligt att dessa representanter medverkar i såväl valberedningens som styrelsens arbete.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab innehar 2 375 838 egna aktier. Antalet utestående aktier uppgår därmed till 76 331 982. Lindab har inte rösträtt för de återköpta aktierna. Antalet aktieägare uppgick till 8 313 (8 202) per den 31 december 2015. De fyra största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Creades 10,3 procent (10,3), Lannebo Fonder 8,1 procent (9,0), Fjärde AP-fonden 8,0 procent (3,3) och Afa Försäkring 6,7 procent (4,3). Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2015 finns på sidorna 42–43.
Årsstämma för räkenskapsåret 2014 hölls den 27 april 2015 i Grevieparken, Båstads kommun. Antalet närvarande aktieägare uppgick till 220. Protokollet från årsstämman 2015 finns sedan den 11 maj 2015 tillgängligt på bolagets hemsida.
Vid årsstämman 2015 fattades bland annat beslut avseende
Årsstämma för räkenskapsåret 2015 kommer att hållas den 3 maj 2016 kl. 16.00 i Grevieparken, Grevie i Båstads kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, det vill säga den 27 april 2016, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelse till årsstämman 2016. Aktieägare, som önskar få ärende behandlat på årsstämman anmodas, som anges på bolagets hemsida, inkomma med ärendet till styrelsens ordförande senast den 15 mars 2016.
Vid årsstämman 2015 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande uppdrogs att i samband med utgången av tredje kvartalet 2015 kontakta de tre största aktieägarna i bolaget och uppmana dessa att snarast utse sin representant till valberedningen. Valberedningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats.
En valberedning konstituerades den 29 september 2015 bestående av
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2016 avseende
Valberedningen har under 2015 haft två protokollförda möten. Under 2016 har valberedningen haft tre protokollförda möten inför årsstämman 2016.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka
Vid årsstämman den 27 april 2015 beslutades att styrelsen oförändrat ska bestå av sex ledamöter utan suppleanter. Bolagets verkställande direktör är föredragande i styrelsen. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidan 52 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Bolagets koncernledning har varit närvarande vid styrelsens sammanträden.
Antalet styrelsemöten under 2015 uppgick till åtta. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Huvudfrågor vid styrelsemötena framgår särskilt.
Utvärdering av styrelsens arbete har skett under 2015. Samtliga styrelseledamöter har skriftligen bedömt hur styrelsearbetet bedrivits och har i samband därmed besvarat ett antal frågor kring arbetet utifrån olika aspekter. Ledamöternas svar har sammanställts och redovisats för såväl styrelsen som valberedningen. Styrelsen har även utvärderat VD under 2015. Utvärderingarna har visat på väl fungerande VD- och styrelsearbeten.
Vid årsstämman den 27 april 2015 fastställdes ett totalt arvode om 2 200 000 SEK fördelat enligt följande: 650 000 SEK till styrelsens ordförande, 300 000 SEK till var och en av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 25 000 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna.
Styrelsen i sin helhet fullgör ersättningsutskottets uppgifter då detta bedömts ändamålsenligt med hänsyn till frågornas höga prioritet. Eftersom styrelsen i dess helhet hanterar de frågor som ankommer på ett ersättningsutskott utgår inte särskilt arvode härför.
Vidare utövar styrelsen i sin helhet de frågor som ankommer på ett revisionsutskott. Styrelsen säkerställer således kvaliteten på den finansiella rapporteringen, har fortlöpande kontakter med revisorerna, utvärderar revisionsinsatsen, biträder valberedningen vid förberedelserna inför val av revisorer, säkerställer att bolaget har ett effektivt system för intern kontroll, riskhantering och andra frågor. Sonat Burman-Olsson är oberoende och särskilt sakkunnig i redovisnings- och revisionsfrågor. Eftersom styrelsen i dess helhet hanterar de frågor som ankommer på ett revisionsutskott, utgår inget särskilt arvode härför.
| Närvaro | Invald | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | 8 möten | År | Bolag | Ägare | Styrelsearvode |
| Kjell Nilsson | Ordförande | 8 | 2012 | Oberoende | Oberoende | 650 000 |
| Pontus Andersson1) | Ledamot | 8 | 1995 | 25 000 | ||
| Marianne Brismar2) | Ledamot | 6 | 2015 | Oberoende | Beroende | 200 000 |
| Sonat Burman-Olsson | Ledamot | 8 | 2011 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Stefan Charette3) | Ledamot | 1 | 2012 | Oberoende | Beroende | 100 000 |
| Erik Eberhardson | Ledamot | 6 | 2009 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Per Frankling2) | Ledamot | 6 | 2015 | Oberoende | Beroende | 200 000 |
| Birgit Nørgaard3) | Ledamot | 2 | 2012 | Oberoende | Oberoende | 100 000 |
| Hans Porat | Ledamot | 8 | 2014 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Markku Rantala1) | Ledamot | 8 | 1998 | 25 000 | ||
| Totalt | 2 200 000 |
1) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter
2) Valdes in i styrelsen 27 april 2015, mandattid omfattar 6 möten
3) Avgick 27 april 2015, mandattid omfattar 2 möten
Vid årsstämman 2015 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Hans Warén utsågs till huvudansvarig revisor. Hans Warén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget med huvudansvarig revisor Hans Warén innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
Revisionsarvodet till bolagets revisionsbolag Deloitte AB uppgick för 2015 till 0,3 MSEK för moderbolaget och 6,3 MSEK för koncernen. Arvodena till Deloitte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 3,4 MSEK.
Styrelsen har vid konstituerande styrelsemöte den 27 april 2015 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsens ledamöter, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VDinstruktion för klargörande av VD:s uppgifter och ansvar.
Styrelsen har också fastställt policys för bolagets och koncernens styrning och dessa policys framgår nedan:
Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden, CSR, internkontroll och efterlevnad, inom bolagsstyrning och har inrättat en bolagsstyrningskommitté, CGC, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs uppförandekod tillförsäkrar sig Lindab detta.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Immateriella rättigheter, som består av registrerade rättigheter såsom patent, varumärken och mönster och av andra rättigheter såsom upphovsrätt, företagshemligheter och know-how, utgör värdefulla tillgångar för Lindab. Policyn beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av sina immateriella rättigheter.
Lindabs IT-policy innehåller övergripande regler för koncernens IT-användning och styrning. Målet är att den ska säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Den innehåller bland annat regler för hur datacenter ska organiseras inklusive hantering av kritisk IT-utrustning, tillgång till support, rutiner för säkerhetskopiering och behörighetsadministration.
Lindab har nolltolerans avseende korruption. Policyn är det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare.
Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En miljöpolicy styr Lindabs arbete med miljöfrågor och säkerställer att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön och att produktlösningar erbjuds som bidrar till att byggnader blir mer energieffektiva.
Arbetsmiljöpolicyn är i linje med Lindabs arbete att ha en bra och säker arbetsmiljö. Policyn ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågan och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete.
Syftet med policyn är att definiera regelverket för Lindabkoncernens hantering av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens treasuryfunktion i syfte att bland annat minimera kostnaderna.
Policyn ger riktlinjer för att säkerställa att anställda inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl.
Anders Berg är VD och koncernchef för Lindab sedan den 18 mars 2013. I koncernledningen har under hela året 2015, förutom VD Anders Berg, chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm samt produkt- och marknadsdirektören Bengt Andersson ingått. Tidigare ekonomi- och finansdirektören Per Nilsson ingick i koncernledningen fram till den 30 april 2015. Därefter ersattes han av tillförordnade ekonomi- och finansdirektören Linda Kjellgren. Den 1 december 2015 tillträdde Kristian Ackeby som ny ekonomi- och finansdirektör.
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Ängelholm eller Båstad. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och revisor.
Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valberedning inför nästkommande årsstämma.
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen löpande under året samt minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, regelverket för emittenter för NASDAQ Stockholm samt Koden.
Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens arbetsordning jämte koder eller policys antagna av styrelsen samt andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av koncernledningen. Lindabs bolagsstyrningspolicy och uppförandekod utgör de två viktigaste övergripande policydokumenten. Lindab har inrättat en bolagsstyrningskommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
Lindab har en internrevisionsfunktion som löpande rapporterar till koncernledningen, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom socialt ansvarstagande, CSR. CSR sammanfattar bland annat hur Lindab ska behandla sina medarbetare och agera i samhället. Dessutom handlar CSR om Lindabs arbete och fokus på ständiga miljöförbättringar.
Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab bland annat antagit policys för att motverka alla former av korruption och agerande som strider mot konkurrensrätt.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på årsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. Styrelsen består av sex stämmovalda ledamöter samt två arbetstagarrepresentanter. De anställda har även utsett två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernledningen i övrigt deltar vid styrelsemötena.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
finansiella rapporteringen Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorerna.
Vid årsstämman 2015 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen ska bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna ska vara individuellt fastställda och grundade på det nu sagda och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen ska grundas på tydliga mål för koncernen och utgå som en procentdel på den fasta lönen och ha ett fastställt tak ej överstigande 50 procent av den fasta ersättningen. Pensionen ska vara premiebestämd. Omfattningen av pensionen ska baseras på samma kriterier som för fast ersättning och grundas på dels fast, dels rörlig lön. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2015 inte utnyttjat detta mandat.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 3,3 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
Anders Bergs fasta ersättning för 2015 uppgick till 3 600 000 SEK. Anders Berg kan vidare erhålla rörlig ersättning om högst 50 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2015 framgår av särskild tabell. Anställningen löper med en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden äger Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag av rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande 60 procent av den fasta lönen. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Anders Berg.
I koncernledningen har under hela året 2015 verkställande direktören Anders Berg, chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm och produkt- och marknadsdirektören Bengt Andersson ingått. Tidigare ekonomi- och finansdirektören Per Nilsson ingick i koncernledningen fram till den 1 maj 2015. Därefter ingick tillförordnade ekonomi- och finansdirektören Linda Kjellgren i koncernledningen fram till den 1 december 2015 när ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby tillträdde. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Koncernledningen är bunden Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2015
| SEK | Anders Berg |
Ersättning övrig koncernledning* |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 3 669 600 | 4 681 764 | 8 351 364 |
| Rörlig ersättning | 0 | 0 | 0 |
| Incitamentsprogram | 0 | 352 555 | 352 555 |
| Pensioner | 1 080 000 | 1 203 603 | 2 283 603 |
| Förmåner | 133 624 | 211 429 | 345 053 |
| Summa | 4 883 224 | 6 449 351 | 11 332 575** |
*) Innefattar ersättningar till Per Nilsson fram till den 30 april 2015, till Linda Kjellgren från den 1 maj 2015 till den 30 november 2015 samt till Kristian Ackeby från den 1 december 2015. **) I ovanstående belopp ingår ej sociala avgifter och särskild löneskatt.
av konkurrensklausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till ersättning motsvarande 60 respektive 20 procent av den fasta lönen. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
Sedan tidigare har årsstämmorna 2011 och 2012 beslutat att införa långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram för respektive år. Deltagande i programmen förutsatte egen investering i Lindabaktier. Deltagandet gav rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Det första programmet reglerades den 30 juni 2014. Det andra programmet reglerades den 12 juni 2015 och omfattade 45 personer, vilka sammanlagt hade investerat i 46 057 aktier. Tilldelning av 46 057 matchningsaktier skedde. Någon tilldelning av så kallade performanceaktier skedde inte då de mål som satts ej uppfylldes. Totala kostnaden för det andra programmet uppgick till cirka 2 MSEK.
Styrelsen föreslog inget incitamentsprogram inför årsstämmorna 2013– 2015.
Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. De rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga samt i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har likaså varit korrekt och styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som finns i bolaget är således marknadsmässiga och väl avvägda.
Invald i styrelsen 2012, oberoende.
Styrelseordförande sedan 2012.
Kjell Nilsson har tidigare varit VD i Semcon AB, Boliden AB och Trelleborg AB. Han är ordförande i Semcon AB.
Huvudsaklig utbildning: Ekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Innehav: 60 000 aktier (eget innehav) och 116 000 aktier (försäkringslösning).
Invald i styrelsen 2009, oberoende.
Arbetande vice styrelseordförande och grundare av Ferronordic Machines AB och Scandsib Holdings Ltd. VD för Volvo Ukraine LLC 1996–2000 och VD för Volvo Construction Equipment i OSS-länderna 2002–2005. Har mellan 2005 och 2009 arbetat inom OJSC "GAZ", Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon, som strategichef, VD och styrelseordförande.
Huvudsaklig utbildning: Högskoleekonom, samt studier i Teknisk fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 2011, oberoende.
Koncernchef/VD för COOP Sverige sedan 2014. Mellan 2007 och 2013 vice VD och CFO för ICA-Gruppen. Innan dess var hon Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala Marknadsstrategier. Har även varit Senior Vice President, Operational Development för Electrolux Europe och Vice President, Finance för Electrolux International (Asien & Latinamerika). Är styrelseledamot i Tredje AP-fonden, Svensk Handel samt Svensk Dagligvaruhandel.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Executive MBA och Retail Managementutbildningar i Oxford och vid Harvard.
Innehav: 0 aktier.
Född 1955. Invald i styrelsen 2014, oberoende.
VD och koncernchef i Nolato AB med mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom Fläkt AB, ABB, vice VD Trelleborg AB samt VD Gadelius Japan. Övriga styrelseuppdrag: Autoropa AB, Nolato AB.
Huvudsaklig utbildning: Bergsingenjör. Innehav: 10 000 aktier.
Kjell Nilsson, styrelseordförande
Det har naturligtvis varit stort fokus på att stödja koncernledningen i arbetet med att implementera strategin. Det är viktigt att alla löpande beslut vi tar i styrelsen bidrar till att underlätta transformeringen och utvecklingen av Lindab, att skapa ett integrerat och kundorienterat företag som i ännu större utsträckning kan dra fördel av globala trender och interna styrkor.
Invald i styrelsen 2015, beroende av aktieägaren Creades AB.
VD i Creades AB. Styrelseledamot i Transcom och Acne studios. Styrelseordförande i Inet. Han har tidigare varit Investment Director i Ratos AB, managementkonsult på McKinsey och Arkwright samt styrelseledamot i Lindab och i bland annat Inwido, Tornet, Stofa, Nordic Cinema Group, Nebula och Jøtul.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm, och civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 2015, beroende av aktieägaren Creades AB.
Tidigare VD och ägare av Atlet AB. Styrelseledamot i Beijer Alma AB, Concentric AB, Axel Johnson International AB, Semcon AB, Creades AB och JOAB AB.
Huvudsaklig utbildning: Apotekare och civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Innehav: 10 000 aktier.
Född 1952.
Invald i styrelsen 1998. Arbetstagarrepresentant LO. Anställd
sedan 1993 och arbetar för närvarande som ordförande för Verkstadsklubben Lindab IF Metall.
Innehav: 250 aktier.
Invald i styrelsen 1995.
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör.
Innehav: 250 aktier.
Alla förvärv, oavsett storlek, handlar om att snabbt få in nya medarbetare i Lindabs sätt att arbeta. Vi har därför inte bara utvärderat vilka företag och kompetenser vi behöver komplettera verksamheten med utan även att kulturen varit den rätta. IMP Klima, Nather och MP3 är bra exempel på hur vi på kort tid börjat tala samma språk. Det gör bland annat att nya, innovativa erbjudanden snabbare kan rullas ut. Fler förvärv kan bli aktuella, men det är även viktigt att vi levererar på de löften vi avgett för de förvärv vi redan genomfört.
Transformeringen av Lindab handlar även om att stärka erbjudandet, att kunna utveckla fler helhetslösningar inom bland annat ventilation och inneklimat och därmed både öka försäljningsvolymen och ta betalt för kunskapen. Tillsammans med en fortsatt effektivisering av inköp, produktion och logistik ska detta steg för steg ta Lindab närmare rörelsemarginalmålet.
Precis som under 2015 ska vi göra det som behövs för att stödja ledningen i strategiarbetet. 2016 blir ett spännande år med många nya produkter och lösningar som rullas ut på alla Lindabs marknader och dessutom ska det nya distributionscentret i Grevie ta form. Under de senaste åren har ett gediget arbete genomförts inom både Products & Solutions och Building Systems med att stärka positionerna. Nu gäller det att trots utmanande marknader omsätta det i fortsatt lönsam tillväxt.
VD och koncernchef (medlem av koncernledningen sedan 2013). Anställd sedan 2013.
Styrelseuppdrag: Ledamot i Symbrio AB.
Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom SSAB-koncernen och bland annat Vice President med placering i Shanghai, Kina samt VD och koncernchef för Plannja. Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör, Luleå tekniska universitet.
Innehav: 66 000 aktier.
Född: 1960.
Produkt- och marknadsdirektör (medlem av koncernledningen sedan 2014). Anställd sedan 1991.
Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lindabkoncernen.
Huvudsaklig utbildning: Gymnasieingenjör, maskinteknik.
Innehav: 46 900 aktier.
Närståendes innehav: 5 690 aktier.
Chefsjurist, M&A- och HR-direktör (medlem av koncernledningen sedan 2014). Anställd sedan 2014.
Arbetslivserfarenhet: Bolagsjurist Frigoscandia Equipment AB, biträdande chefsjurist FMC Technologies, Advokatfirman Lindahl och närmast chefsjurist Kockums AB.
Huvudsaklig utbildning: Jur. kand., Lunds universitet.
Innehav: 1 500 aktier.
Ekonomi- och finansdirektör (medlem av koncernledningen sedan 2015).
Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Autolivkoncernen och närmast som Vice President Corporate Control. Tidigare bland annat Ekonomichef på Coop Inköp och Kategori AB.
Huvudsaklig utbildning: Ekonomie Kandidatexamen, Högskolan i Skövde. Innehav: 3 000 aktier.
Lindabs matrisorganisation – med fyra geografiska säljregioner, sex produktområden och en division – gör att Lindab kan komma ännu närmare kunderna och bättre utnyttja synergier och kunskaper inom koncernen. Den operativa ledningsgruppen består av sammanlagt tio personer, inklusive koncernledningens fyra medlemmar, och har fokus på att stärka koncernens erbjudande.
| VD och koncernchef | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Juridik, HR och M&A | Finans, controlling och IR | |||||
| Koncernledning | Strategic Product and Marketing Management |
|||||
| Business Excellence och IT / IS | Operations | |||||
| Operativ ledningsgrupp | Försäljnings region Norra Europa |
Försäljnings region Västra Europa |
Försäljnings region Mellersta Europa |
Försäljnings region CEE, Ryssland och nya marknader |
Building Systems |
|
| Bygglösningar | ||||||
| Takavvattning och byggprodukter | ||||||
| Ventilationsprodukter | ||||||
| Inneklimatlösningar | ||||||
| Luftbehandling | ||||||
| Produkt- och marknadsdivisioner |
Brandsäkerhet |
Hans Warén
Huvudansvarig revisor:
Född 1964. Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2014. Lång erfarenhet av börsnoterade bolag.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Styrelsen ska avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Mål för Lindabs finansiella rapportering:
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa mål ge stöd till korrekt affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive etiska koden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och söka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. Lindab har sedan 2012 ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM) som omfattar alla delar av verksamheten, såväl segment som koncernfunktioner. Syftet är att mer strukturerat än tidigare kunna arbeta med att förebygga olika risker.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomichef som har till ansvar att säkerställa korrekt finansiell rapportering. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna anvisningar, riktlinjer och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet), har organisationen tillgång till policys och riktlinjer.
Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll. Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott och ersättningsutskott.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Revisorerna deltar vid styrelsemötena i normalfallet två gånger per år och avrapporterar då sina noteringar från granskningen av den interna kontrollen, den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut samt granskningen av årsbokslutet.
Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden, CSR, internkontroll och efterlevnad, inom bolagsstyrning och har inrättat en bolagsstyrningskommitté, CGC, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens finansstab. Funktionen rapporterar löpande till Lindabs koncernledning som i sin tur avrapporterar till Lindabs styrelse i sin egenskap av revisionsutskott. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av styrelsen. Funktionen utvecklar den interna kontrollen genom revisioner enligt en årlig plan. Detta arbete har bland annat inneburit rådgivning i samband med interna kontrollfrågor inom verksamheten. I den mån kontrollåtgärd består i dotterbolagsbesök utförs aktiviteten enligt en framtagen och utvecklad kontrollprocess som under året kontinuerligt har utvecklats till att optimera arbetssätt och leverans av mervärdeskapande rapporter. Inom Lindab har internrevisionsfunktionen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, identifiera och rekommendera förbättringar.
Styrelsen i Lindab International AB (publ)
org.nr 556606-5446
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2015, som ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 47–57 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Göteborg den 10 mars 2016
Hans Warén Auktoriserad revisor
58
| Förvaltningsberättelse | 60 |
|---|---|
| Utdelning och vinstdisposition | 64 |
| Koncernen | 65 |
| Rapport över totalresultat | 67 |
| Rapport över kassaflöden | 69 |
| Rapport över finansiell ställning | 71 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 72 |
| Moderbolaget | 72 |
| Resultaträkning | 72 |
| Balansräkning | 73 |
| Kassaflödesanalys | 73 |
| Förändringar i eget kapital | 73 |
| Tio år i sammandrag | 74 |
| Noter | 76 |
| Revisionsberättelse | 113 |
| Finansiella definitioner | 114 |
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2015.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange "Mid Cap", listan för medelstora bolag, under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Lindabs nya strategi innebär en långsiktig ompositionering för att skapa större mervärde för alla intressenter och förflytta Lindab högre upp i värdekedjan. Den bygger på Lindabs interna styrkor och unika möjligheter att tillvarata globala trender beträffande befolkningsökning, urbanisering, energieffektivitet, intelligenta byggnader och material, samt det snabbväxande marknadssegmentet HVAC (värme, ventilation och luftkonditionering). I kort omfattar strategin fem fokusområden; Market Excellence, Efficient Availability, Solutions, Innovation och People, som ska generera högre lönsamhet och tillväxt under de kommande åren.
Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation. Rapporteringsstrukturen utgörs av de två segmenten Products & Solutions och Building Systems. Products & Solutions innefattar kompletta system inom såväl ventilation och inneklimatlösningar som byggsektorn där kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt erbjuds. Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Lindabs verksamhet styrs också utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av sex produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner.
Som en del i Lindabs arbete med att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter fastställdes nya finansiella mål under 2014. Målen består av ett tillväxt-, ett lönsamhets- och ett kapitalmål. Målen ska bidra till att öka Lindabs finansiella styrka och att ytterligare stärka kunderbjudandet. Perioden för måluppfyllelsen för de finansiella målen sträcker sig över en konjunkturcykel. De finansiella målen är:
* Genomsnittlig nettoskuld för året.
Lindabs försäljningsutveckling, justerat för valutaeffekter, var för året 6 procent (5) jämfört med 2014. Med ett starkt fokus på innovation, värdeskapande lösningar och förbättrad effektivitet ska Lindabs lönsamhetsmål kunna uppnås i den nuvarande konjunkturcykeln. Rörelsemarginalen (EBIT) för helåret 2015, exklusive engångsposter, uppgick till 6,1 procent (7,1). Vid årsskiftet 2015 var säsongsjusterad nettoskuld 3,1 gånger (2,9) större än EBITDA, exklusive engångsposter. Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om 1,25 SEK per aktie. Detta ger en utdelning om totalt 95 MSEK, vilket motsvarar 31 procent av nettoresultatet.
| MSEK om inget annat anges | 2015 | 2014 | Förändring % |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 7 589 | 7 003 | 8 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | 2 | 5 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 4 | 0 | |
| Valutaeffekt, % | 2 | 2 | |
| EBITDA | 637 | 625 | 2 |
| EBITA | 472 | 467 | 1 |
| Rörelseresultat (EBIT), exkl engångsposter1) |
463 | 497 | –7 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 469 | 467 | 0 |
| Resultat före skatt (EBT) | 431 | 386 | 12 |
| Årets resultat | 305 | 283 | 8 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 460 | 278 | 66 |
| EBITA-marginal,% | 6,2 | 6,7 | |
| Rörelsemarginal (EBIT), exkl. engångsposter, %1) |
6,1 | 7,1 | |
| Eget kapital | 3 511 | 3 344 | 5 |
| Nettoskuld | 1 657 | 1 746 | –5 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,8 | 9,0 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,6 | 8,9 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,5 | |
| Medelantal anställda | 5 052 | 4 541 | 11 |
1) För engångsposter se tabell sidan 67.
Den 7 augusti avyttrades det amerikanska dotterbolaget Lindab Inc., vars verksamhet omfattade tillverkning och försäljning av ventilationskanaler och komponenter. Bolaget kommer att fortsätta att distribuera Lindabs produkter. Omsättningen uppgick till knappt 150 MSEK under 2014 och bolaget hade 98 anställda.
Den 1 juli förvärvades tillgångarna i det franska bolaget Froid Partn'Air, vars verksamhet omfattar distribution av ventilations- och inneklimatprodukter i Marseille-regionen i Frankrike. Omsättningen uppgår årligen till cirka 13 MSEK och företaget har 5 anställda.
Den 1 juli förvärvades det slovenska ventilationsbolaget IMP Klima. Verksamheten omfattar produkter och lösningar för ventilation och inneklimat med spetskompetens inom luftbehandling, renrumsteknik och golvkonvektorer. Omsättningen uppgår årligen till cirka 230 MSEK och bolaget har cirka 360 anställda.
Den 3 juni förvärvades det franska bolaget Nather S.A., vars verksamhet främst omfattar produkter och lösningar för ventilation av bostäder. Bolaget omsätter årligen cirka 45 MSEK och har 17 anställda.
Den 15 januari slutfördes förvärvet av det italienska bolaget MP3. Bolaget är en framstående tillverkare inom lösningar för inneklimat, med specialkompetens inom brandskydd. Bolaget omsätter årligen cirka 210 MSEK och har cirka 95 anställda.
Ytterligare uppgifter om förvärv och avyttringar återfinns i not 5.
Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus är bl.a. på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer. Lindab lägger stora resurser på att utveckla marknadens ledande inneklimatsystem och arbetar dessutom med olika hållbarhetsaspekter inom områden som ytbeläggningar, ljuddämpning och lösningar för passiv- och plusenergihus. Forskning och utvecklingsprojekt bedrivs i egen regi men även tillsammans med leverantörer, inom bl.a. hållfasthet samt hälso- och miljöaspekter.
Lindab lanserade under året LindQST som är ett webbaserat produktvalsprogram med inbyggd simuleringsfunktion inom Ventilation. En annan IT-lösning som introducerades var Xbow, vilket är ett nyutvecklat säljstöd för projektförsäljning inom Building Solutions. Building Systems har infört ett nZEB (nära noll-energihus) koncept för en viss typ av Astron-byggnader. Lindab har även under året tagit fram en ny fasadlösning, Lindab Art, med möjlighet att mönsterperforera fasadkassetter enligt individuella önskemål.
För 2015 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 58 MSEK (51) varav 45 MSEK (36) inom Products & Solutions och 13 MSEK (15) inom Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 74 (57), varav 55 (40) inom Products & Solutions och 19 (17) inom Building Systems.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 5 052 (4 541), en ökning med 511 personer. Antalet anställda vid årets slut var 5 066 (4 536), en ökning med 530 personer jämfört med föregående år. Justerat för förvärv och avyttringar har antalet anställda netto ökat med 183 personer, jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 101 (1 075) vilket motsvarade 22 procent (24) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Lindab ska ha samma professionella arbetssätt i hela koncernen. Med tyngdpunkt på "Ett Lindab" har koncernövergripande riktlinjer och principer initierats för rekryterings- och introduktionsprocessen, och koncerngemensamma utbildningar har inrättats inom ledarskap och produktion. Under 2015 har Lindab lanserat en Equal Opportunity Policy och etablera en projektgrupp för att genomföra aktiviteter för att öka mångfalden i koncernen.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma framgår av not 6, och är samma riktlinjer som för innevarande år.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För 2015 avsattes 6 MSEK (6) inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2015 innehade stiftelsen 143 500 aktier i Lindab. Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Alla Lindabs större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet 14001. Från och med 2015 rapporterar Lindab enligt de uppdaterade riktlinjerna GRI G4. GRI-index återfinns på Lindabs hemsida www.lindabgroup.se/hållbarhet. Under 2015 har bolaget fastställt icke-finansiella mål med fokus på de hållbarhetsaspekter som är väsentliga för bolaget och dess intressenter.
Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt liten miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. Bolaget kontrollerar, följer upp och åtgärdar i samråd med lokala myndigheter. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot och återvinns helt. Övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet härrör bl.a. från energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47-57.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.
Lindab har sedan 2012 ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM) som omfattar alla delar av verksamheten, såväl segment som koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker. Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Operativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en övergripande beskrivning av koncernens identifierade riskområden.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste leverantörerna av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att koordinera alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
Lindab kan av olika skäl drabbas av driftstörningar såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll. Med sin globala närvaro har koncernen goda möjligheter att flytta verksamheter till andra platser utifall någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Koncernens globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder. Precis som för andra bolag, finns en risk att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen inte får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för 2,0 procent (2,2) av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Utöver detta görs reserveringar för individuellt betydande exponeringar som inte faller inom ramen för beskrivningen ovan. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Reserven för osäkra kundfordringar per den 31 december 2015 uppgick till 89 MSEK (82). Under året har det kostnadsförts 10 MSEK (12) avseende reservering för osäkra kundfordringar, motsvarande 0,1 procent (0,2) av koncernens försäljningsintäkter.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika legala tvister. Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen. Koncernbolagen är endast inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten.
Inom segment Building Systems görs regelbundet avsättningar för potentiella framtida anspråk. Avsättningarna bygger bl.a. på vad Building Systems historiskt haft för kostnader för olika reklamationer. Härutöver görs inom såväl Building Systems som Products & Solutions avsättningar för uppkomna tvister, som bedöms utmynna i risk för betalningsansvar. Garantiavsättningen för 2015 uppgick till 14 MSEK (20), se not 24.
Lindab harmoniserar koncernens affärsprocesser och konsoliderar IS/ IT-system i syfte att etablera en hållbar värdekedja som erbjuder olika kund- och marknadssegment orderhantering och service i balans med totalkostnad.
För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning har redundant IT-infrastruktur (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats.
Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs för affärskritiska IS/IT-system.
En koncernövergripande projektmetod har implementerats för att stödja en störningsfri uppstart vid utrullning av harmoniserade affärsprocesser och gemensamma konsoliderade IS/IT-system.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki, Tata Steel, Armat, Marley, Plannja, Balex Metal, Budmat, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas delvis av förändringar på råvarupriserna.
Lindab rationaliserar kontinuerligt produktion, distribution och organisation för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer med kunderna samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter och systemlösningar.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab har egen verksamhet i 32 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför en viss inverkan på Lindab. Även politiska oroligheter och instabilitet på t.ex. den ryska marknaden har haft påverkan på Lindab.
Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNP-utvecklingen, fast med större fluktuation. Marknaden för yrkesbyggnader ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt är större och har längre ledtider.
Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt finanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.
För beskrivning av finansiella risker, se not 3.
Skatter
Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa, och upplever generellt att skattelagstiftning och tillämpningen blir mer komplexa. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att hålla system och processer för hantering av skatter och avgifter uppdaterade samt välfungerande.
Inom inkomstskatteområdet fokuseras även på internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den s.k. armlängdsprincipen. I princip samtliga länder, där Lindab har bolag, är medlemmar i OECD. Lindab arbetar kontinuerligt med att tillse att koncernen följer OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, både vad gäller prissättningen, dokumentation och i övrigt. Lindab följer även utvecklingen inom BEPS (Base Erosion Profit Shifting) för att kunna anpassa sig till de nya reglerna.
Lindab arbetar i övrigt med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har även löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas av högre rörelsekostnader eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.
Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra materiell negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras. Under 2015 har avsättning gjorts med 3 MSEK för miljöåtaganden. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där koncernen är verksam. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga anställda på Lindabs marknader följer god affärssed.
Inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt förekommer det att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte följer god affärssed. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum inom koncernen. Under verksamhetsåret har i koncernens ungerska bolag, Lindab Kft vissa disciplinära åtgärder för brott mot koncernens etiska principer vidtagits.
En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Lindabs arbetsmiljöpolicy är implementerad i koncernen med tydligt formulerat ansvar, för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård.
Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). LTIF har under de senaste tre åren sjunkit från 14,9 till 11,7. Vid mycket allvarliga olyckor, med risk för bestående men, ska koncernchefen informeras inom 24 timmar och uppföljning med korrigerande och förebyggande åtgärder genomföras inom 2 veckor. Under 2015 inträffade en allvarlig olycka. Den skadade personen är helt återställd.
Lindab prioriterar bolagsstyrning och arbetar med fastställande, implementering och uppföljning av olika policys. Ytterligare beskrivning av bolagsstyrning och intern kontroll finns redovisat på sidorna 47-57.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2015 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är 76 331 982 (76 331 982).
Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 4 801 MSEK (5 007) och 8 313 aktieägare (8 202) per den 31 december 2015. Den största aktieägaren i relation till utestående aktier är Creades AB som äger 10,3 procent (10,3). Därefter följer Lannebo Fonder 8,1 procent (9,0), Fjärde AP-fonden 8,0 procent (3,3), AFA Försäkring 6,7 procent (4,3) och Handelsbanken Fonder 6,1 procent (6,5). Dessa fem största ägare innehar tillsammans 39,2 procent (33,4) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehavarna utgör 57,4 procent (58,1) av aktierna.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Den nuvarande kreditramen med SEB och Nordea, som beskrivs under Finansiell ställning, har i början av januari 2016 förlängts ytterligare ett år. Kreditramen löper nu till första kvartalet 2019.
Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 30 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.
Årsredovisningen kommer att framläggas till årsstämman den 3 maj 2016, med följande förslag till vinstdisposition i moderbolaget:
SEK Balanserade vinstmedel vid årets början 596 744 865 Utdelning –83 965 180 Årets vinst 1 047 339 Balanserade vinstmedel vid årets slut 513 827 024
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 3 maj 2016 beslutar om en utdelning på 1,25 SEK per aktie, vilket är i linje med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 95 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 6 maj 2016, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 11 maj.
Försäljningsintäkterna uppgick till 7 589 MSEK (7 003), vilket är en ökning med 8 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter och struktur uppgick ökningen till 2 procent. Valutaeffekter har påverkat omsättningen positivt med 2 procent medan genomförda förvärv och avyttringar har haft en positiv påverkan med 4 procent. Det finansiella tillväxtmålet på 5-8 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt, har därmed uppfyllts under 2015. Försäljningsintäkterna i utlandet ökade med 10 procent och uppgick till 5 802 MSEK (5 286), vilket motsvarade 76 procent (75) av koncernens totala försäljning.
Lindab har egen verksamhet i 32 länder (32) och hade under 2015 en geografisk fördelning med 44 procent (46) av totalförsäljningen inom Norden, 33 procent (30) inom Västeuropa, 19 procent (21) inom CEE/ CIS samt 4 procent (3) till övriga marknader.
I samtliga kvartal under 2015 förbättrades försäljningen jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Den förbättrade försäljningen förklaras av en fortsatt positiv utveckling inom segmentet Products & Solutions, där ventilations- och inneklimatlösningar hade en särskilt god organisk tillväxt. Försäljningen minskade däremot inom det mindre segmentet Building Systems, justerat för valutaeffekt var försäljningen dock oförändrad. En fortsatt avtagande försäljning i Ryssland kompenserades av större projektförsäljningar till framför allt Afrika.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret.
Koncernens verksamhet har från och med 1 januari 2014 rapporterats i två segment, Products & Solutions och Building Systems. Fördelningen av försäljningsintäkter och rörelseresultat (EBIT) per segment framgår av tabellen på sidan 66.
Products & Solutions produkt- och lösningserbjudande omfattar produkter och hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak och vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader.
Försäljningsintäkterna uppgick till 6 727 MSEK (6 084), en ökning med 11 procent, justerat för valuta och struktur var ökningen 3 procent. Samtliga produktområden inom ventilationsområdet hade positiv organisk tillväxt under 2015, särskild god var den inom de mer tekniska produktområdena Inneklimatslösningar, Luftbehandling och Brandsäkerhet. Försäljningen ökade även inom Bygglösningar medan den minskade inom Takavvattning och byggprodukter.
I Norden hade samtliga marknader god organisk tillväxt under 2015. Särskilt positiv utveckling hade segmentets näst största marknad Danmark samt Finland, där större omstruktureringsåtgärder fått önskad effekt. I Västeuropa var den organiska försäljningen oförändrat jämfört med föregående år. Variationen var dock stor mellan enskilda länder. Segmentets två största marknader inom regionen, Storbritannien och Tyskland, hade båda organisk försäljningstillväxt medan försäljningen i Frankrike och Schweiz minskade. I CEE/CIS, som står för 15 procent av segmentets försäljning, minskade försäljningen något justerat för valuta och förvärv. Ventilationsaffären hade dock fortsatt stark organisk tillväxt medan marknaden inom Takavvattning och byggprodukter samt Bygglösningar var utmanande.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, ökade med 7 procent till 504 MSEK (471). Rörelsemarginalen (EBIT), exklusive engångsposter uppgick till 7,5 procent (7,7). Förbättringen i rörelseresultat förklaras främst av högre volym.
Segment Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
Försäljningsintäkterna under 2015 uppgick till 862 MSEK (919), vilket är en minskning med 6 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekt var försäljningen dock oförändrad.
Försäljningsutvecklingen under året var mycket varierad mellan enskilda marknader. Flera samverkande faktorer har fortsatt att påverka försäljningen negativt på den ryska marknaden; en svag underliggande marknad, handelssanktioner, kraftigt försvagad rubel samt svårigheter med finansiering i kundledet. Den vikande försäljningen inom Ryssland
| 2015 | 2014 | 2013 | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 7 589 | 7 003 | 6 523 |
| Förändring, MSEK | 586 | 480 | –133 |
| Förändring, % | 8 | 7 | –2 |
| Varav | |||
| Volymer och pris, % | 2 | 5 | –1 |
| Förvärv/Avyttring, % | 4 | 0 | 1 |
| Valutaeffekter, % | 2 | 2 | –2 |
| MSEK | 2015 | Andel, % |
2014 | Andel, % |
2013 | Andel, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 3 372 | 44 | 3 208 | 46 | 2 968 | 46 |
| Västeuropa | 2 481 | 33 | 2 106 | 30 | 1 761 | 27 |
| CEE/CIS | 1 408 | 19 | 1 479 | 21 | 1 590 | 24 |
| Övriga marknader | 328 | 4 | 210 | 3 | 204 | 3 |
| Totalt | 7 589 | 100 | 7 003 | 100 | 6 523 | 100 |
och CIS har dock kompenserats av positivt utfall från ett flertal strategiska aktiviteter för att öka marknadsdiversifieringen inom segmentet. Särskilt framgångsrik var försäljningen till Afrika där ett flertal större order togs under året.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, minskade till 16 MSEK (52). Rörelsemarginalen (EBIT), exklusive engångsposter uppgick till 1,9 procent (5,7). Building Systems lönsamhet har sedan flera år en stor exponering mot Ryssland och CIS. Försäljningsminskningen på dessa marknader kombinerat med den kraftigt försvagade rubeln har påverkat resultatet negativt och förklarar merparten av resultatförsämringen.
Bruttoresultatet ökade med 5 procent till 2 071 MSEK (1 973). Bruttomarginalen låg på 27 procent (28) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 114 MSEK (63) och utgörs framför allt av kursvinster på operativa rörelsefordringar/-skulder. I övriga rörelseintäkter ingår engångsposter om 36 MSEK, varav 34 MSEK avser en upplösning av negativ goodwill i samband med förvärvet av IMP Klima, se engångsposterna i tabellen på sidan 67.
Försäljnings- och administrationskostnaderna ökade med 10 procent, till 1 551 MSEK (1 409), motsvarande 20 procent (20) av försäljningsintäkterna. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 58 MSEK (51), motsvarande 0,8 procent (0,7) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 107 MSEK (109). I övriga rörelsekostnader ingår engångskostnader med 17 MSEK (28), se engångskostnader sidan 67. Utöver detta ingår även kursförluster på operativa rörelsefordringar/ skulder.
Årets totala av- och nedskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion, se not 8, uppgick till 168 MSEK (158).
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 469 MSEK (467), vilket ligger i nivå med föregående år. Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, uppgick till 463 MSEK (497), vilket är en minskning med 7 procent jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen (EBIT), exklusive engångsposter, minskade och uppgick till 6,1 procent (7,1). Den försämrade marginalen beror främst på en vikande marknad i Ryssland och Vitryssland inom segment Building Systems.
Totala engångsposter som belastat rörelseresultatet (EBIT) uppgår till 6 MSEK (–30), se specifikation av engångsposter sidan 67. Årets engångsposter avser främst strukturrelaterade poster och återläggning av negativ goodwill.
Resultat före skatt uppgick till 431 MSEK (386), en ökning med 12 procent. Finansnettot uppgick till –38 MSEK (–81). Den positiva utvecklingen förklaras i huvudsak av en lägre räntenivå samt att föregående år belastades med tidigare periodiserade kostnader hänförliga till tidigare kreditavtal.
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till –126 MSEK (–103) och den effektiva skattesatsen uppgick till 29 procent (27) av resultatet före skatt. Aktuell skatt uppgår till –109 MSEK (–109). Uppskjuten skatt uppgår till –17 MSEK (6). Den genomsnittliga skattesatsen var 20 procent (20). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Den högre skattesatsen i Lindabkoncernen beror till stor del på ej redovisade underskott uppkomna under året om –39 MSEK där bedömning gjorts av möjligheten att kunna nyttja dessa mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Även skatter hänförliga till tidigare år har påverkat med –13 MSEK (–3), där bland annat Tyskland och USA varit bidragande. Redovisning av uppskjuten skatt på underskottsavdrag hänförliga till tidigare år uppgående till 16 MSEK (8), i framför allt Tyskland, har haft en positiv inverkan. För ytterligare information se not 14.
Årets resultat uppgick till 305 MSEK (283). Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 3,99 SEK (3,71).
Totalresultat uppgick till 228 MSEK (366). Totalresultat inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt skatt.
Försäljningsintäkter och rörelseresultat (EBIT) för koncernen per kvartal, MSEK
Försäljningsintäkter 2013–2014
Försäljningsintäkter 2015
Rörelseresultat (EBIT), justerat för engångsposter
Försäljningsintäkter, rörelseresultat (EBIT) och rörelsemarginal (EBIT),% per segment
| Försäljningsintäkter Rörelseresultat (EBIT) Rörelsemarginal (EBIT),% |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 | 2013 | 2015 | 2014 | 2013 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Products & Solutions |
6 727 | 6 084 | 5 496 | 504 | 471 | 360 | 7,5 | 7,7 | 6,6 |
| Building Systems | 862 | 919 | 1 027 | 16 | 52 | 159 | 1,9 | 5,7 | 15,5 |
| Övrig verksamhet | - | - | - | –57 | –26 | –21 | ET | ET | ET |
| Totalt, exklusive engångsposter |
7 589 | 7 003 | 6 523 | 463 | 497 | 498 | 6,1 | 7,1 | 7,6 |
| Engångsposter | - | - | - | 6 | –30 | –46 | ET | ET | ET |
| Totalt, inklusive engångsposter |
7 589 | 7 003 | 6 523 | 469 | 467 | 452 | 6,2 | 6,7 | 6,9 |
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 7 | 7 589 | 7 003 |
| Kostnad för sålda varor | 6, 8, 9, 27 | –5 518 | –5 030 |
| Bruttoresultat | 2 071 | 1 973 | |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 114 | 63 |
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 27 | –1 030 | –952 |
| Administrationskostnader | 6, 8, 9, 10, 27 | –521 | –457 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –58 | –51 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –107 | –109 |
| Summa rörelsekostnader | –1 602 | –1 506 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 469 | 467 | |
| Ränteintäkter | 13 | 17 | 7 |
| Räntekostnader | 13 | –49 –6 |
–79 –9 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 13 | –38 | –81 |
| Finansnetto | |||
| Resultat före skatt (EBT) | 431 | 386 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –126 | –103 |
| Årets resultat | 305 | 283 | |
| – hänförligt till moderbolagets aktieägare | 305 | 283 | |
| – hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | - | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer | 23 | –29 | |
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer | –6 | 6 | |
| 17 | –23 | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | –119 | 163 | |
| Säkring av nettoinvestering | 32 | –73 | |
| Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | –7 | 16 | |
| –94 | 106 | ||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –77 | 83 | |
| Totalresultat | 228 | 366 | |
| – hänförligt till moderbolagets aktieägare | 228 | 366 | |
| – hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | - | |
| Resultat per aktie, SEK | |||
| Före utspädning | 15 | 3,99 | 3,71 |
| Efter utspädning | 15 | 3,99 | 3,71 |
| 2015 | Products & Solutions |
Building Systems |
Övrig verksamhet |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 504 | 16 | –57 | 463 |
| Engångsposter | 35 | –9 | –20 | 6* |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 539 | 7 | –77 | 469 |
| 2014 | ||||
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 471 | 52 | –26 | 497 |
| Engångsposter | –21 | –11 | 2 | –30** |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 450 | 41 | –24 | 467 |
Rörelseresultatet (EBIT) har justerats med följande engångsposter, vilka redovisats som övriga rörelseintäkter, övriga rörelsekostnader samt
av- och nedskrivningar.
2015* 6 MSEK avseende strukturrelaterade poster, kostnadsbesparingsåtgärder, återläggning av negativ goodwill samt governance projekt.
2014** –30 MSEK avseende omstruktureringskostnader till följd av omorganisationen.
Kassaflödet från den löpande verksamheten förbättrades och uppgick till 460 MSEK (278). Detta förklaras främst av att förändringen i rörelsekapitalet för helåret förbättrades jämfört med föregående år och uppgick till 5 MSEK (–161), där förändring av rörelsefordringar men främst varulager bidragit positivt till utvecklingen. Förändringen av varulagret förbättrades till 88 MSEK (–111), vilket förklaras av ett fortsatt aktivt arbete med att öka lageromsättningshastigheten.
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bl.a. av orealiserade kursdifferenser, avsättningar och avskrivningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar elimineras eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 151 MSEK (273), medan avyttringar uppgick till 31 MSEK (11). Förändringen i investeringar förklaras främst av förvärv av en tidigare operationellt leasad fastighet i Tjeckien, med en köpeskilling på 139 MSEK, under föregående år.
Investeringar i anläggningstillgångar är, förutom normal nivå av underhåll- och återinvesteringar, främst relaterade till effektiviseringsprojekt i bland annat central produktion i Grevie och Tjeckien, där effektiviseringen i Tjeckien också omfattar hela "supply chain". Dessutom har det gjorts investeringar i Estland för att optimera varuförsäljningen av den finska verksamheten.
Netto uppgick kassaflödet för investeringsverksamheten till –120 MSEK (–262), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag.
Den 7 augusti avyttrades det amerikanska dotterbolaget Lindab Inc., vars verksamhet omfattade tillverkning och försäljning av ventilationskanaler och komponenter. Bolaget kommer att fortsätta att distribuera Lindabs produkter. Omsättningen uppgick till knappt 150 MSEK under 2014 och bolaget hade 98 anställda
Den 1 juli förvärvades tillgångarna i det franska bolaget Froid Partn'Air, vars verksamhet omfattar distribution av ventilations och inneklimatprodukter i Marseille-regionen i Frankrike. Omsättningen uppgår årligen till cirka 13 MSEK och företaget har 5 anställda.
Den 1 juli förvärvades det slovenska ventilationsbolaget IMP Klima. Verksamheten omfattar produkter och lösningar för ventilation och inneklimat med spetskompetens inom luftbehandlingsbehandling, renrumsteknik och golvkonvektorer. Omsättningen uppgår årligen till cirka 230 MSEK och bolaget har cirka 360 anställda.
Den 3 juni förvärvades det franska bolaget Nather S.A., vars verksamhet främst omfattar produkter och lösningar för ventilation av bostäder. Bolaget omsätter årligen cirka 45 MSEK och har 17 anställda.
Den 15 januari slutfördes förvärvet av det italienska bolaget MP3. Bolaget är en framstående tillverkare inom lösningar för inneklimat, med specialkompetens inom brandskydd. Bolaget omsätter årligen cirka 210 MSEK och har cirka 95 anställda.
Netto uppgick kassaflödet från företagsförvärv och avyttringar till –168 MSEK (–30). För närmare redogörelse se not 5.
Finansieringsverksamheten för året gav ett kassaflöde om –177 MSEK (–24). Den negativa förändringen förklaras främst av betald utdelning om –84 MSEK och amortering av lån. Ingen betalning av utdelning skedde föregående år.
Nettoskulden uppgick till 1 657 MSEK (1 746) per den 31 december 2015. Den stärkta svenska kronan har minskat nettoskulden med cirka 35 MSEK.
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 469 | 467 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 8 | 168 | 158 |
| Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet | –5 | 3 | |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | –18 | –42 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | –32 | –20 | |
| Summa | 582 | 566 | |
| Erhållen ränta | 16 | 7 | |
| Erlagd ränta | –47 | –62 | |
| Betald skatt | –96 | –72 | |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 455 | 439 | |
| Förändring av rörelsekapital* | |||
| Varulager (ökning – /minskning +) | 88 | –111 | |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | –51 | –76 | |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | –32 | 26 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | 5 | –161 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 460 | 278 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag | 5 | –256 | –30 |
| Avyttring av koncernföretag | 5 | 88 | - |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 16 | –21 | –25 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 17 | –130 | –248 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 17 | 31 | 11 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –288 | –292 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | - | 1 885 | |
| Amortering av lån | –91 | –1 907 | |
| Aktier för tilldelning, incitamentsprogram | –2 | –2 | |
| Utdelning till aktieägare | –84 | - | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –177 | –24 | |
| Årets kassaflöde | –5 | –38 | |
| Likvida medel vid årets början | 300 | 331 | |
| Kursdifferens likvida medel | –10 | 7 | |
| Likvida medel vid årets slut | 285 | 300 | |
| *) Rörelsekapital, se definition sidan 114. |
Bruttoinvesteringar 2011–2014 Bruttoinvesteringar 2015 % av försäljningsintäkter
Kassaflöde 2011–2014 Kassaflöde 2015 % av försäljningsintäkter
69
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till Rapporten över kassaflöden på sidan 68.
Varulager har minskat med –6 procent (15), vilket förklaras av fortsatt aktivt arbete med att öka lageromsättningshastigheten. Kundfordringar har ökat med 11 procent (13). Ökningen är främst driven av den ökade försäljningsvolymen. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till försäljningsintäkterna uppgick till 14 procent (16) respektive 16 procent (15).
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 285 MSEK (300). I likvida medel ingår spärrade medel med 5 MSEK (5). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 164 MSEK (1 064), baserat på en underliggande kreditram på 2 100 MSEK (2 100).
Koncernens sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 5 506 MSEK (5 438), vilket är en ökning med 1 procent (10). Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 8,6 procent (8,9).
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 3 511 MSEK (3 344). Omräkningsdifferenser har påverkat eget kapital negativt med –119 MSEK (163) medan aktuariella vinster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt säkring av nettoinvestering netto efter skatt har påverkat eget kapital positivt med 17 MSEK (–23) respektive 25 MSEK (–57). Även det under året avslutade incitamentsprogrammet har sammantaget påverkat positivt med 21 MSEK (11). Utdelning har utbetalats under året med 84 MSEK. Eget kapital per aktie uppgick till 46,00 SEK (43,81). Avkastning på eget kapital, d.v.s. årets resultat i förhållande till eget kapital, uppgick till 8,8 procent (9,0).
Det operativa kapitalet uppgick till 5 169 MSEK (5 090). Avkastning på operativt kapital uppgick till 8,9 procent (9,3). Justerat för engångsposter är avkastningen 8,7 procent (9,9).
Nettoskulden uppgick per 31 december 2015 till 1 657 MSEK (1 746). Den stärkta svenska kronan har påverkat nettoskulden positivt med cirka 35 MSEK sedan årsskiftet 2014. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 1 995 MSEK (2 094) varav avsatt till pensioner uppgick till 189 MSEK (201). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 338 MSEK (348).
Nettoskulden ingår som en del i ett av koncernens finansiella mål. Målet är att den säsongsjusterade nettoskulden* i relation till EBITDA, exklusive engångsposter, inte ska överstiga 2,5. Måttet visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed hävstångseffekt, eller uttryckt på annat sätt, företagets finansiella styrka. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,5 ggr (0,5).
* Genomsnittlig nettoskuld för året.
Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 8,6 ggr (5,4).
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 49 procent (48).
I februari 2014 ingicks kreditavtal med Nordea, SEB och Svensk Exportkredit (SEK). De långfristiga krediterna uppgår till 1 600 MSEK (1 600) från Nordea och SEB samt till 500 MSEK från SEK. Kreditramen med Nordea/SEB löper på 3 år och krediten med SEK på 5 år. Den nuvarande kreditramen med Nordea/SEB, förlängdes i början av januari 2016 med ytterligare ett år. Kreditramen löper nu till första kvartalet 2019.
Ställda säkerheter uppgår till 21 MSEK (42). Förändringen består i att Lindab inte längre lämnat säkerhet i form av företagsinteckningar. Eventualförpliktelser uppgår till 20 MSEK (27).
| Belopp i MSEK | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten och liknande |
16 | 21 | 0 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 2 | 1 |
| Goodwill | 16 | 2 897 | 2 859 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 100 | 63 |
| Summa immateriella anläggnings tillgångar |
3 020 | 2 923 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 17, 27 | 798 | 731 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 451 | 456 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
17 | 52 | 53 |
| Summa materiella anläggnings tillgångar |
1 301 | 1 240 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 23 | 47 | 46 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 100 | 126 |
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
18 | 4 | 3 |
| Andra långfristiga fordringar | 19 | 4 | 3 |
| Summa finansiella anläggnings tillgångar |
155 | 178 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 476 | 4 341 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 1 045 | 1 107 |
| Kundfordringar | 21 | 1 177 | 1 064 |
| Övriga fordringar | 21 | 61 | 53 |
| Aktuell skattefordran | 20 | 14 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
21 | 79 | 80 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande |
21 | 6 | 2 |
| Likvida medel | 285 | 300 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 673 | 2 620 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 7 149 | 6 961 |
| Belopp i MSEK | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 260 | 2 239 | |
| Reserver | –43 | 51 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 1 213 | 975 | |
| 3 509 | 3 344 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | - | |
| Summa eget kapital | 3 511 | 3 344 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 713 | 1 765 |
| Avsättningar till pensioner och | |||
| liknande förpliktelser | 23 | 189 | 201 |
| Summa räntebärande skulder | 1 902 | 1 966 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 115 | 96 |
| Övriga avsättningar | 24 | 21 | 15 |
| Övriga skulder | 5 | 5 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 141 | 116 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 043 | 2 082 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 7 | 8 |
| Checkräkningskredit | 25 | 70 | 99 |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 26 | 16 | 21 |
| Summa räntebärande skulder | 93 | 128 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 85 | 159 | |
| Leverantörsskulder | 790 | 650 | |
| Aktuell skatteskuld | 45 | 20 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 30 | 52 |
| Övriga skulder | 104 | 99 | |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 26 | 448 | 427 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 502 | 1 407 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 595 | 1 535 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
7 149 | 6 961 | |
| Ställda säkerheter | 28 | 21 | 42 |
| Eventualförpliktelser | 28 | 20 | 27 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst inkl årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 79 | 2 228 | –55 | 715 | 2 967 | - | 2 967 |
| Årets resultat | 283 | 283 | - | 283 | |||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | –23 | –23 | - | –23 | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 163 | 163 | - | 163 | |||
| Säkring av nettoinvestering | –57 | –57 | - | –57 | |||
| Summa totalresultat | - | - | 106 | 260 | 366 | - | 366 |
| Incitamentsprogram 1) | 0 | 0 | - | 0 | |||
| Förfall termin att förvärva egna aktier, incitamentsprogram | 11 | 11 | - | 11 | |||
| Effekt ej nyttjade aktier, incitamentsprogram | 2 | 2 | - | 2 | |||
| Aktier för tilldelning, incitamentsprogram | –2 | –2 | - | –2 | |||
| Transaktioner med aktieägarna | - | 11 | - | - | 11 | - | 11 |
| Utgående balans per 31 december 2014 | 79 | 2 239 | 51 | 975 | 3 344 | - | 3 344 |
| Årets resultat | 305 | 305 | - | 305 | |||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | 17 | 17 | - | 17 | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | –119 | –119 | - | –119 | |||
| Säkring av nettoinvestering | 25 | 25 | - | 25 | |||
| Summa totalresultat | - | - | –94 | 322 | 228 | - | 228 |
| Incitamentsprogram 1) | 0 | 0 | - | 0 | |||
| Förfall termin att förvärva egna aktier, incitamentsprogram | 17 | 17 | - | 17 | |||
| Effekt ej nyttjade aktier, incitamentsprogram | 6 | 6 | - | 6 | |||
| Aktier för tilldelning, incitamentsprogram | –2 | –2 | - | –2 | |||
| Utdelning till aktieägare | –84 | –84 | - | –84 | |||
| Transaktioner med aktieägarna | - | 21 | - | –84 | –63 | - | –63 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 2 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2015 | 79 | 2 260 | –43 | 1 213 | 3 509 | 2 | 3 511 |
1) Vid årsstämmorna 2011 och 2012 beslöts att införa långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram för respektive år. För att säkerställa att Lindab innehar aktier för maximal tilldelning har termin tecknats med tredje part att förvärva egna aktier, vilket innebär att ingen utspädning uppstår. Incitamentsprogrammet initierat under 2011 förföll 2013 och reglerades under andra kvartalet 2014. Incitamentsprogrammet initierat under 2012 förföll 2014 och reglerades i juni 2015.
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt.
Moderbolagets försäljningsintäkter uppgick under räkenskapsåret till 3 MSEK (3). Årets resultat uppgick till 1 MSEK (1). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 34 MSEK (49). Utdelning från dotterbolag har ej erhållits under 2015.
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 3 | 3 | |
| Administrationskostnader | 9, 10 | –4 | –4 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 0 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | 6, 9, 10, 12 | 0 | 0 |
| Rörelseresultat | –1 | –1 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 34 | 49 |
| Räntekostnader interna | 13 | –32 | –48 |
| Resultat före skatt (EBT) | 1 | 0 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | 0 | 1 |
| Årets resultat* | 1 | 1 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| Belopp i MSEK | Not 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 30 | 3 467 | 3 467 |
| Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande | 7 | 7 | |
| Uppskjuten skattefordran | 2 | 2 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 476 | 3 476 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 34 | 51 | |
| Aktuell skattefordran | 0 | 1 | |
| Likvida medel | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 34 | 52 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 510 | 3 528 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 423 | 506 | |
| Årets resultat* | 1 | 1 | |
| Summa eget kapital | 1 301 | 1 384 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar, räntebärande | 7 | 8 | |
| Summa avsättningar | 7 | 8 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skuld till koncernföretag, räntebärande | 2 166 | 2 134 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 166 | 2 134 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 34 | 0 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 2 | 2 |
| Summa icke räntebärande skulder | 36 | 2 | |
| Summa kortfristiga skulder | 36 | 2 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 510 | 3 528 | |
| Ställda säkerheter | 28 | 1 673 | 1 705 |
| Ansvarsförbindelser | 28 | - | - |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
Utdelning till aktieägare för verksamhetsåret 2014
Årsstämman den 27 april 2015 beslutade att utdelning till aktieägarna skulle lämnas med 1,10 SEK per aktie, motsvarande 84 MSEK och återstoden 596 774 865 SEK överfördes i ny räkning. Under 2014 betalades ingen utdelning för verksamhetsåret 2013.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2015 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK. Antalet utestående aktier är 76 331 982 (76 331 982). För vidare information se not 22.
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | –1 | –1 |
| Avsättningar, ej kassaflödespåverkande | –1 | 0 |
| Erhållen ränta | 0 | 0 |
| Erlagd ränta | –32 | –48 |
| Betald skatt | 1 | 1 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
–33 | –48 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelseskulder | 34 | 0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 | –48 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån från koncernbolag | 83 | 46 |
| Lämnad utdelning | –84 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 | 46 |
| Årets kassaflöde | 0 | –2 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 2 |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bundet eget kapital |
eget kapital | ||||||||
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Över kurs fond |
Balan serad vinst |
Årets resul tat* |
Totalt eget kapital |
|||
| Ingående balans per 1 januari 2014 |
79 | 708 | 90 | 506 | 0 | 1 383 | |||
| Årets resultat | 1 | 1 | |||||||
| Utgående balans per 31 december 2014 |
79 | 708 | 90 | 506 | 1 | 1 384 | |||
| Årets resultat | 1 | 1 | |||||||
| Transaktioner med aktieägare |
|||||||||
| Utdelning till aktieägare | –84 | –84 | |||||||
| Utgående balans per 31 december 2015 |
79 | 708 | 90 | 423 | 1 | 1 301 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
Se Förvaltningsberättelsen, sidorna 60-64, Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47-57 samt not 3.
| MSEK om ej annat anges | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter och resultat | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011* | 2010* | 2009* | 2008* | 2007* | 2006* |
| Försäljningsintäkter | 7 589 | 7 003 | 6 523 | 6 656 | 6 878 | 6 527 | 7 019 | 9 840 | 9 280 | 7 609 |
| Tillväxt, % | 8 | 7 | –2 | –3 | 5 | –7 | –29 | 6 | 22 | 22 |
| varav volymer och pris | 2 | 5 | –1 | –5 | 9 | –1 | –33 | 2 | 14 | 10 |
| varav förvärv/avyttring | 4 | 0 | 1 | 3 | 0 | 0 | 1 | 3 | 8 | 13 |
| varav valutaeffekter | 2 | 2 | –2 | –1 | –4 | –6 | 3 | 1 | 0 | 1 |
| Omsättning i utlandet, % | 76 | 75 | 76 | 76 | 76 | 77 | 81 | 82 | 82 | 80 |
| EBITDA | 637 | 625 | 609 | 490 | 511 | 565 | 479 | 1 388 | 1 512 | 1 103 |
| Avskrivningar | 168 | 158 | 157 | 156 | 163 | 280 | 225 | 225 | 203 | 209 |
| EBITA | 472 | 467 | 452 | 334 | 348 | 401 | 265 | 1 172 | 1 318 | 903 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 469 | 467 | 452 | 334 | 348 | 284 | 254 | 1 163 | 1 309 | 894 |
| Engångsposter1) | 6 | –30 | –46 | –126 | –59 | –63 | –47 | –116 | - | –39 |
| Rörelseresultat (EBIT), exklusive engångsposter | 463 | 497 | 498 | 460 | 407 | 347 | 301 | 1 279 | 1 309 | 933 |
| Resultat före skatt (EBT) | 431 | 386 | 329 | 178 | 186 | 112 | 119 | 990 | 1 175 | 797 |
| Årets resultat | 305 | 283 | 233 | 122 | 91 | 27 | 34 | 723 | 901 | 585 |
| Totalresultat | 228 | 366 | 283 | 36 | 36 | –298 | –142 | 1 124 | 1 035 | 439 |
| Kassaflöde | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 460 | 278 | 620 | 222 | 345 | 391 | 719 | 673 | 875 | 778 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –288 | –292 | –111 | –441 | –143 | 241 | –188 | –418 | –225 | –424 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –177 | –24 | –482 | 291 | –202 | –616 | –541 | –396 | –487 | –395 |
| Årets kassaflöde | –5 | –38 | 27 | 72 | 0 | 16 | –10 | –141 | 163 | –40 |
| Operativt kassaflöde | 442 | 58 | 546 | 319 | 361 | 418 | 731 | 931 | 985 | 821 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | ||||||||||
| Balansomslutning | 7 149 | 6 961 | 6 517 | 6 623 | 6 479 | 6 570 | 7 442 | 8 625 | 7 700 | 7 077 |
| Sysselsatt kapital | 5 506 | 5 438 | 4 952 | 5 134 | 4 724 | 4 897 | 5 701 | 6 419 | 5 594 | 4 998 |
| Operativt kapital | 5 169 | 5 090 | 4 579 | 4 789 | 4 446 | 4 611 | 5 425 | 6 120 | 5 207 | 4 792 |
| Nettoskuld | 1 657 | 1 746 | 1 612 | 2 106 | 1 747 | 1 856 | 2 422 | 2 774 | 2 238 | 2 602 |
| Eget kapital | 3 511 | 3 344 | 2 967 | 2 683 | 2 699 | 2 755 | 3 003 | 3 346 | 2 969 | 2 190 |
| Data per aktie, SEK | ||||||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, 1000-tal2) | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 75 998 | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 90 702 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, 1000-tal2) | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 75 998 | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 93 062 |
| Antal utestående aktier vid årets utgång före utspädning, 1000-tal | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 |
| Antal utestående aktier vid årets utgång efter utspädning, 1000-tal | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 |
| Resultat per aktie före utspädning | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,45 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 |
| Resultat per aktie, aktuellt antal utestående aktier | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 46,00 | 43,81 | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 46,00 | 43,81 | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet per aktie | 6,03 | 3,64 | 8,12 | 2,92 | 4,58 | 5,20 | 9,62 | 8,68 | 11,12 | 9,89 |
| Utdelning per aktie | ||||||||||
| (för 2015 enligt styrelsens förslag) | 1,25 | 1,10 | - | - | 1,00 | 1,00 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 |
| P/E-tal | 15,80 | 17,70 | 20,80 | 26,70 | 30,90 | 245,10 | 163,30 | 5,20 | 12,90 | 20,70 |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 62,90 | 65,60 | 63,40 | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 |
| Börsvärde vid årets slut | 4 801 | 5 007 | 4 839 | 3 282 | 2 817 | 6 648 | 5 496 | 3 626 | 11 590 | 10 252 |
| Investeringar | ||||||||||
| Anläggningar (brutto) | 151 | 273 | 93 | 162 | 143 | 128 | 182 | 301 | 195 | 146 |
| Nyckeltal | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011* | 2010* | 2009* | 2008* | 2007* | 2006* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| EBITDA–marginal, % | 8,4 | 8,9 | 9,3 | 7,4 | 7,4 | 8,7 | 6,8 | 14,1 | 16,3 | 14,5 |
| EBITA–marginal, % | 6,2 | 6,7 | 6,9 | 5,0 | 5,1 | 6,1 | 3,8 | 11,9 | 14,2 | 11,9 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 6,2 | 6,7 | 6,9 | 5,0 | 5,1 | 4,4 | 3,6 | 11,8 | 14,1 | 11,7 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exklusive engångsposter, % | 6,1 | 7,1 | 7,6 | 6,9 | 5,9 | 5,3 | 4,3 | 13,0 | 14,1 | 12,3 |
| Vinstmarginal, % | 5,7 | 5,5 | 5,0 | 2,7 | 2,7 | 1,7 | 1,7 | 10,1 | 12,7 | 10,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,6 | 8,9 | 9,1 | 6,8 | 7,1 | 5,5 | 4,3 | 20,0 | 24,5 | 18,2 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 8,9 | 9,3 | 9,6 | 7,1 | 7,4 | 5,6 | 4,3 | 20,7 | 25,4 | 19,1 |
| Avkastning på operativt kapital, exklusive engångsposter, % | 8,7 | 9,9 | 10,5 | 9,8 | 8,7 | 6,9 | 5,1 | 22,8 | 25,4 | 19,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,8 | 9,0 | 8,5 | 4,6 | 3,3 | 0,9 | 1,1 | 23,4 | 35,9 | 25,1 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6,6 | 6,8 | 6,9 | 5,0 | 5,2 | 4,1 | 3,3 | 14,3 | 17,4 | 13,3 |
| Soliditet, % | 49,1 | 48,0 | 45,5 | 40,5 | 41,7 | 41,9 | 40,4 | 38,8 | 38,6 | 30,9 |
| Säsongsjusterad nettoskuld** i relation till EBITDA, exklusive engångsposter |
3,1 | 2,9 | 3,1 | 3,5 | 3,6 | 4,3 | 5,3 | 1,7 | 1,8 | 2,1 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 1,2 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 8,6 | 5,4 | 3,5 | 2,1 | 2,1 | 1,6 | 1,8 | 6,1 | 8,6 | 8,4 |
| Personal | ||||||||||
| Medelantal anställda | 5 052 | 4 541 | 4 368 | 4 509 | 4 484 | 4 454 | 4 586 | 5 389 | 5 013 | 4 689 |
| varav utomlands | 3 951 | 3 466 | 3 350 | 3 469 | 3 474 | 3 460 | 3 638 | 4 211 | 3 907 | 3 611 |
| Antal anställda vid periodens slut | 5 066 | 4 536 | 4 371 | 4 363 | 4 347 | 4 381 | 4 435 | 5 291 | 5 256 | 4 942 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och | ||||||||||
| pensionskostnader | 1 969 | 1 778 | 1 659 | 1 706 | 1 735 | 1 724 | 1 874 | 2 098 | 1 938 | 1 706 |
| Försäljning per anställd, KSEK | 1 502 | 1 542 | 1 493 | 1 476 | 1 534 | 1 465 | 1 531 | 1 826 | 1 851 | 1 623 |
* Ej justerad för ändrad standard, IAS 19R.
** Genomsnittlig nettoskuld för året.
– 2015, totalt 6 MSEK, består av strukturrelaterade poster, kostnadsbesparingsåtgärder, återläggning av negativ goodwill samt governance projekt.
– 2014, totalt –30 MSEK, består av omstruktureringskostnader till följd av omorganisation.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
2) Genomsnittligt antal aktier är för 2006 justerade med hänsyn till split 8:1 och split 15:1.
Finansiella definitioner, se sidan 114.
| Not | Innehåll | sid |
|---|---|---|
| 01 | Allmän information | 76 |
| 02 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper | 77 |
| 03 | Finansiella risker | 85 |
| 04 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål |
88 |
| 05 | Företagsförvärv och avyttringar | 89 |
| 06 | Personal och ledande befattningshavare | 92 |
| 07 | Segmentsredovisning | 95 |
| 08 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion | 96 |
| 09 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 96 |
| 10 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 97 |
| 11 | Forskning och utveckling | 97 |
| 12 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 97 |
| 13 | Finansiella intäkter och kostnader | 97 |
| 14 | Skatt på årets resultat | 98 |
| 15 | Resultat per aktie | 99 |
| 16 | Immateriella anläggningstillgångar | 100 |
| 17 | Materiella anläggningstillgångar | 102 |
| 18 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 103 |
| 19 | Andra långfristiga fordringar | 103 |
| 20 | Varulager | 103 |
| 21 | Kortfristiga fordringar | 103 |
| 22 | Eget kapital och antal aktier | 104 |
| 23 | Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 104 |
| 24 | Övriga avsättningar | 106 |
| 25 | Koncernens upplåning och finansiella instrument | 107 |
| 26 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 108 |
| 27 | Leasing | 109 |
| 28 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/ ansvarsförbindelser |
109 |
| 29 | Transaktioner med närstående | 110 |
| 30 | Koncern- och intresseföretag | 111 |
Interiör från Malmö Live, Malmös nya stora konserthus, kongresscentrum och hotell. Lindab har levererat ett omfattande kanalsystem samt tak.
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 10 mars 2016, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 3 maj 2016.
Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång framgår av not 30.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU, och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.
Nya och ändrade IFRS standarder och tolkningar 2015
• IFRIC 21 Avgifter.
IFRIC 21 Avgifter behandlar redovisning av skyldigheten att betala en avgift som staten eller liknande organ påför företaget om denna skyldighet omfattas av IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. IFRIC 21 behandlar även redovisningen av skyldigheten att betala en avgift när tidpunkten och beloppet är osäkra. Tolkningen klargör vid vilken tidpunkt en skuld för sådana avgifter ska redovisas. Den förpliktigande händelsen som ger upphov till en skyldighet att betala en avgift är den händelse som utlöser betalningen av avgiften.
För koncernens del innebär IFRIC 21 att fastighetsskatten skuldförs i sin helhet då förpliktelsen uppstår. Då förpliktelsen uppstår årsvis per den 1 januari redovisar koncernen hela årets skuld för fastighetsskatt per 1 januari. Dessutom redovisas en förutbetald kostnad av fastighetsskatten vilken periodiseras linjärt över räkenskapsåret. IFRIC 21 påverkar därmed inte redovisningen vid årsbokslut men har fått en effekt vid delårsrapportering jämfört med tidigare tillämpade principer. IFRIC 21 ska tillämpas på räkenskapsår som börjar den 17 juni 2014 eller senare.
Företagsledningens bedömning är att övriga nya eller ändrade standarder och nya tolkningar som gäller från och med räkenskapsåret 2015 inte har haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
De nya och ändrade standarder och tolkningar som givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRIC) men som träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2016 har ännu inte börjat tillämpas av koncernen. Nedan beskrivs de som bedöms få påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.
IFRS 9 Finansiella instrument utfärdades den 24 juli 2014 och ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Standarden är utgiven i faser där den version som gavs ut i juli 2014 ersätter alla de tidigare versionerna.
IFRS 9 innehåller nya principer för hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. Avgörande för i vilken värderingskategori en finansiell tillgång hänför sig till avgörs av dels företagets syfte med innehavet av tillgången (d.v.s. företagets "affärsmodell") dels den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden.
Den nya standarden innehåller även nya regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som innebär att den tidigare "incurred lossmetoden" ersätts av en ny så kallad "expected loss-metod".
Syftet med de nya reglerna för säkringsredovisning är att företagets riskhantering ska avspeglas i redovisningen. Standarden innebär utökade möjligheter att säkra riskkomponenter i icke-finansiella poster samt att fler typer av instrument kan ingå i en säkringsrelation. Vidare finns det kvantitativa kravet på effektivitet inte längre kvar. IFRS 9 är tillämplig på räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 och den är ännu inte antagen av EU.
Företagsledningens bedömning är att tillämpningen av IFRS 9 kan påverka de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna vad gäller koncernens finansiella tillgångar och skulder. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 9 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers utfärdades den 28 maj 2014 och ska ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.
IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla inkomster som uppkommer genom avtal med kunder, med undantag för leasingavtal, finansiella instrument och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning enligt IFRS 15 är att ett företag ska redovisa en intäkt på det sätt som återspeglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden, till det belopp som företaget förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot varan eller tjänsten. En intäkt redovisas då kunden erhåller kontroll över varan eller tjänsten. Det finns betydligt mer vägledning i IFRS 15 för specifika områden och upplysningskraven är omfattande. IFRS 15 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 eller senare, med tidigare tillämpning tillåten. Standarden är ännu inte antagen av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 15 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 16 Leases utfärdades den 13 januari 2016 och ska ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 introducerar en "right of use model" och innebär för leasetagaren att i stort sett samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen, klassificering i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte göras. Undantagna är leasingavtal med en leasingperiod som är 12 månader eller kortare samt leasingavtal som uppgår till mindre värden. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på tillgången och räntekostnader på skulden. Standarden innehåller mer omfattande upplysningskrav jämfört med nuvarande standard. För leasegivare innebär IFRS 16 inga egentliga skillnader jämfört med IAS 17. IFRS 16 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019, med tidigare tillämpning tillåten under förutsättning att IFRS 15 tillämpas samtidigt. Standarden är ännu inte antagen av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 16 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
Företagsledningen bedömer att övriga nya och ändrade standarder och nya tolkningar som inte har trätt ikraft, inte väntas få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Lindab International AB och de företag över vilka moderföretaget har bestämmande inflytande, dotterföretag. Bestämmande inflytande föreligger när moderföretaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning.
Moderföretaget gör en ny bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger om fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats.
Konsolidering av ett dotterföretag sker från och med den dag moderföretaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterföretag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moderföretaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderföretaget upphör att ha det bestämmande inflytandet.
Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer p.g.a. ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.
Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
Ett intresseföretag är ett företag över vilket ägarföretaget har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten har rätt till nettotillgångarna i verksamheten. Gemensamt bestämmande inflytande föreligger endast när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet måste ge sitt samtycke till de relevanta verksamheterna. Lindab har bedömt sina samarbetsarrangemang och fastställt att de är joint ventures.
Innehav i intresseföretag samt joint ventures redovisas med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas andelar i intresseföretag/joint venture i balansräkningen till anskaffningsvärde justerat för förändringar i koncernens andel i intresseföretagets/ joint ventures nettotillgångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt värde på individuella andelar.
När koncernens andel av förlusterna i ett intresseföretag/joint venture motsvarar eller överstiger dess innehav i intresseföretaget/joint venture (inklusive eventuella långsiktiga innehav som, till sin innebörd, utgör del av koncernens innehav i intresseföretaget/joint venture), redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets/joint ventures räkning.
Vid transaktioner mellan koncernföretag och intresseföretag/joint venture elimineras den del av orealiserade vinster och förluster som motsvarar koncernens andel av intresseföretaget eller joint venture. Erhållna utdelningar från intresseföretag/joint venture minskar investeringens redovisade värde.
Vid stegvisa förvärv omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade bolaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten (d.v.s. då bestämmande inflytande erhålls). Eventuell vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intressebolag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/övriga kostnader, not 12, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 13.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment består av Products & Solutions och Building Systems.
Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de nettotillgångar som används i deras verksamheter, medan finansnetto och skatter liksom nettoupplåning och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och nettotillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Rörelsekostnader som inte ingår i segmenten redovisas under posten Övrigt och omfattar bland annat moderbolagsfunktioner. Redovisning av segment framgår av not 7.
Försäljningsintäkter, d.v.s. nettoomsättning för produkter och tjänster i den ordinarie verksamheten redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Vid projekt inom segment Building Systems sker vinstavräkning i huvudsak vid respektive delleverans. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar och kursvinster av rörelsekaraktär.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Koncernen har tidigare haft långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserat aktiesparprogram, men styrelsen har vid årsstämmorna 2013-2015 ej föreslagit något incitamentsprogram.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Lånekostnader, ska de i så fall aktiveras.
Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, d.v.s. i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 14.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt när respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter.
Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 78. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till
vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de två segmenten Products & Solutions samt Building Systems som lägsta kassagenererande enheter för vilka en nedskrivningsprövning görs.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–20 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s.k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta inte är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 3–5 |
Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av det beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet, och om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.
Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan.
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar i Lindabs fall likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar klassificeras i koncernen antingen som;
Klassificeringen avgör värderingen och redovisningen av värdeförändringar.
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker.
Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, omfattar för Lindabs del derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehav för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på tillgångar i denna kategori redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.
För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden
Investeringar som hålles till förfall, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som koncernen har för avsikt att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den s.k. effektivräntemetoden, vilket innebär att en periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde antingen utifrån noterade priser på en aktiv marknad eller om noterade priser inte finns genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsströmmar och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. Denna typ av fordringar uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar det vill säga till det belopp som förväntas inflyta. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar, som kundfordringar, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Finansiella tillgångar som kan säljas, inkluderar icke-derivata finansiella tillgångar som antingen klassificeras som tillgångar som kan säljas eller inte har klassificerats i någon av de andra kategorierna. Tillgångarna värderas till verklig värde med värdeförändringarna i övrigt totalresultat. Vid försäljning återförs ackumulerade värdeförändringar mot årets resultat. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Andra långfristiga värdepappersinnehav, not 18, ingår i denna kategori eftersom de inte har klassificerats i någon annan kategori.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, omfattar derivatskulder som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehav för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
För beskrivning av hur verkligt värde beräknas se ovan under "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet".
Vid varje balansdag utvärderar Lindab om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning p.g.a. inträffade händelser. Objektiva indikationer kan vara avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, betydande finansiella svårigheter för gäldenären och försämring av kundernas kreditvärdighet. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Borttagande av tillgången från rapporten över finansiell ställning sker vid en eventuell konkurs.
Till denna kategori hör lån, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.
Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i IAS 39. För att få tillämpa dessa principer ska säkringen dokumenteras enligt kraven i regelverket. Detta innebär att det ska finnas ett identifierat säkringsförhållande mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samt en koppling till bolagets riskhanteringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska säkringen förväntas vara mycket effektiv och denna effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.
Lindab använder lån som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.
Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Redovisning av anläggningstillgångar för försäljning och verksamhet under avveckling sker, när det är aktuellt, enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Anläggningstillgångarna ska vara tillgängliga för försäljning och det måste vara sannolikt att försäljningen kommer att ske inom ett år från omklassificeringen.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 22.
Lindab har ingått transaktioner med extern part som en följd av incitamentsprogrammen för att säkerställa att innehav av nödvändiga aktier finns då incitamentsprogrammen förfaller. Transaktionerna innebär att Lindab har avtalat att vid en framtida tidpunkt förvärva egna aktier av extern motpart. Värdet av avtalade aktier är initialt bestämt och avtalet kräver leverans av underliggande kapitalinstrumentet. Lindabs förpliktelse redovisas initialt till dess nuvärdet av de framtida betalningarna och en reduktion av övrigt tillskjutet kapital i eget kapital. Vid efterföljande värdering redovisas skulden till upplupet anskaffningsvärde. Ingen efterföljande omvärdering görs av egetkapitalkomponenten.
För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19 Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltande fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl.a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge och Luxemburg. I Italien finns en förmånsbaserad plan för uppsägning.
Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster vägs in i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t.ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden av karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring som verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Kapitalförsäkringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Leasingavtal där Lindab i stor utsträckning tar över samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Alla övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Lindab har ingått finansiella och operationella leasingavtal, se not 27.
I början av leasingperioden redovisas finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingår i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter är proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man får en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämmer med koncernens policy för ägda tillgångar.
Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal skjuts upp och periodiseras över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.
Avgifter som ska betalas under operationella leasingavtal belastar resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhållits och eventuellt kommer att erhållas som stimulans för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelas också linjärt över leasingperioden.
Om en sale and leasebacktransaktion resulterar i ett operationellt leasingavtal, och det är uppenbart att transaktionen genomförs till verkligt värde, redovisar koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.
Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investeringsoch finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning p.g.a. att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 28.
Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 29.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som trätt i kraft och gäller för räkenskapsåret 2015 har inte haft någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter 2015.
Moderföretaget har ännu inte börjat tillämpa de ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som träder ikraft 1 januari 2016. Nedan beskrivs de som bedöms få påverkan på moderföretagets finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.
Ökade upplysningskrav i juridisk person för att förtydliga innebörd av "utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt Årsredovisningslagen". Omfattar däribland redovisningsprinciper. Företagsledningens bedömning är att ändringen innebär utökade redovisningsprinciper.
Företagsledningen bedömer att övriga ändringar i RFR 2, som ännu inte har trätt i kraft, inte väntas få någon väsentlig påverkan på moderföretagets finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.
Enligt RFR 2 ska koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt, och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag ska redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, d.v.s. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
Moderbolaget tillämpar inte IAS 39 utan finansiella instrument redovisas med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL, vilket innebär att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan uppdelning i uppskjuten skatteskuld och andra reserver i eget kapital.
Finansiella risker omfattar valutarisker, ränterisker, finansiering, likviditet och finansiella kreditrisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies. Koncernens treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer. Uppföljning av hur Treasury policyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen.
| Risk | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Finansiering | ||
| Med finansieringsrisk avses risken för att finansie ringen av koncernens kapitalbehov samt refinansie ring av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
Lindabs totala kreditramar uppgår per den 31 decem ber 2015 till 2 100 MSEK (2 100). |
Lindabs kreditavtal med SEB, Nordea och SEK inne håller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab bedömer att kreditvillko ren kommer att uppfyllas. Enligt koncernens Treasury policy ska alltid en långfristig finansiering finnas på plats 12 månader innan befintlig finansiering förfaller. |
| Likviditet | ||
| Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader p.g.a. brist på likviditet. |
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade kredi ter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1164 MSEK (1 064), baserat i huvudsak på ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. |
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden januari–juni är kassa flödet negativt för att sedan vara positivt under juli– december. Enligt koncernens Treasury policy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka samtliga förpliktelser i verksamheten. |
| Ränta | ||
| Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränte läge påverkar koncernen negativt. |
Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 657 MSEK (1 746), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. |
Överskottslikviditet används alltid till amortering av befintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Trea sury policyn vara 1 -12 månader. Per 31 december 2015 uppgick den till 3 månader (3). |
| Valuta | ||
| Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat, kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar: • Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. • Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. |
||
| Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk ningsrisk. |
||
| Transaktionsrisk | ||
| Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan valuta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar och skulder i annan valuta än den funktionella valutan vilka om räknas till den lokala valutan till balansdagens kurs. Omräkningen av de monetära tillgångarna och skul derna ger upphov till valutakurseffekter vilka redovi sas i rapporten över totalresultatet. |
76 procent (75) av koncernens försäljning sker i annan valuta än SEK. Totalt sker försäljning i 16 (14) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexponering om räknad till SEK uppgår till cirka 200 MSEK (200) årli gen. Av transaktionsexponeringen upptagen i balans räkningen var 15 MSEK (26) säkrat vid årets utgång. |
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt att identifiera sin egen valutaexponering. Vissa speciella order, pro jekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden. Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergri pande valutaexponering, och fattar beslut och genom för eventuell säkring av dotterbolagens exponering. |
| Omräkningsrisk | ||
| Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt to talresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering. |
Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta upp gick vid utgången av 2015 till 3 851 MSEK (4 120), varav 1 173 MSEK (1 205) är säkrat via upptagande av lån i utländsk valuta. |
Valutasäkring av koncernens omräkningsexpone ring beslutas av CFO i enlighet med koncernens Treasury policy. |
| Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbo lagens lokala valuta. |
Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2015 till 571 MSEK (417) respektive 339 MSEK (487). |
Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månads vis, och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultatet. |
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| mellan | mellan | mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2015 | < 3 mån | 3-12 mån | 1-2 år | 2-5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 25 | 98 | 35 | 1 708 | 4 |
| Skulder avseende finansiell leasing | - | 6 | 5 | 10 | 25 |
| Derivatinstrument | 15 | 324 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 790 | 203 | - | - | - |
| mellan | mellan | mellan | |||
| Per 31 december 2014 | < 3 mån | 3-12 mån | 1-2 år | 2-5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 10 | 132 | 52 | 1 748 | 5 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 | 6 | 7 | 14 | 32 |
| Derivatinstrument | 142 | 28 | - | - | - |
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad då den täcks av tillgängliga kreditramar och av inflöde av finansiella tillgångar.
| 2015 | 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK |
Belopp | Löptid månader |
Belopp | Löptid månader |
||
| Sälj | EUR | –181 | 3 | –71 | 3 | |
| Sälj | NOK | –20 | 3 | –26 | 3 | |
| Sälj | CZK | –138 | 3 | –73 | 3 | |
| Sälj total | –339 | –170 | ||||
| Köp | USD | 76 | 3 | 5 | 3 | |
| Köp | HRK | 5 | 3 | - | - | |
| Köp | CHF | 61 | 3 | 53 | 3 | |
| Köp | HUF | 32 | 1 | - | - | |
| Köp | RUB | 63 | 6 | 113 | 4 | |
| Köp total | 237 | 171 | ||||
| Netto | –102 | 1 |
Lindab koncernen kvittar ingenting i balansräkningen, då vi har kvittningsrätt enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 4 MSEK (1) enligt nedanstående uppställning.
| Belopp redovi sade i balans |
Finansiella | ||
|---|---|---|---|
| Per 31 december 2015 | räkningen | avtal | Netto |
| Tillgångar | |||
| Valutaderivat | 4 | –4 | 0 |
| Skulder | |||
| Valutaderivat | –12 | 4 | –8 |
| Summa | –8 | 0 | –8 |
| Per 31 december 2014 | Belopp redovi sade i balans räkningen |
Finansiella avtal |
Netto |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Valutaderivat | 1 | –1 | 0 |
| Skulder | |||
| Valutaderivat | –19 | 1 | –18 |
| Summa | –18 | 0 | –18 |
Valutakursutveckling januari–december 2015, SEK
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
| Genomsnittskurs jan-dec |
Balansdagens kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valutakod | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Euroland | 1 | EUR | 9,36 | 9,10 | 9,14 | 9,52 |
| Danmark | 1 | DKK | 1,25 | 1,22 | 1,22 | 1,28 |
| Litauen* | 1 | LTL | - | 2,63 | - | 2,76 |
| Norge | 1 | NOK | 1,05 | 1,09 | 0,96 | 1,05 |
| Polen | 1 | PLN | 2,24 | 2,17 | 2,15 | 2,21 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,10 | 2,05 | 2,02 | 2,11 |
| Ryssland | 100 | RUB | 13,91 | 18,05 | 11,42 | 13,75 |
| Schweiz | 1 | CHF | 8,77 | 7,49 | 8,43 | 7,91 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 12,89 | 11,29 | 12,38 | 12,14 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 34,29 | 33,04 | 33,80 | 34,35 |
| Ungern | 100 | HUF | 3,02 | 2,95 | 2,92 | 3,02 |
| USA | 1 | USD | 8,43 | 6,86 | 8,35 | 7,81 |
* Per 1 januari 2015 övergick Litauen till EUR.
| Förändring | Resultatpåverkan, MSEK |
||
|---|---|---|---|
| Variationer i volym, % | +/–5 | +/–109 | (+/–104) |
| Variationer i stålpriset, % | +/–10 | +/–141 | (+/–154) |
| Variationer i ränta, % | +/–1 | +/–14 | (+/–15) |
Beräkningarna baseras på 2015 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, t.ex. att försäljningspriser ej justeras p.g.a. stålprisförändring.
Variationer i volym med 5 procent ger förändrat rörelseresultat om +/–109 MSEK (104).
Lindabs försäljningspriser justeras normalt i linje med stålprisfluktuationer. Teoretiskt påverkar en förändring i stålpriset med 10 procent Lindabs resultat med cirka 141 MSEK (154) förutsatt att försäljningspriset inte ändras.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 14 MSEK (15), varav räntekostnader utgör 13 MSEK (14) och hyreskostnader på befintliga "sale and leaseback" kontrakt utgör 1 MSEK (1).
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 5 168 MSEK (5 090).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån de finansiella målen som framgår nedan:
* Genomsnittlig nettoskuld för året.
Exempel på aktiva åtgärder är bl.a. att Lindabs styrelse föreslår en utdelning 1,25 kr per aktie för 2015. Se även not 25 och 28.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalet. Kreditavtalet innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs Treasury policy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
Kundkreditrisk hanteras av varje affärsenhet som omfattas av koncernens etablerade policy, rutiner och kontroll. Individuella kreditlimiter identifieras och bedömning görs. Utestående kundfordringar bevakas regelbundet och delar av utestående kundfordringar omfattas av kreditförsäkring. Lindab är begränsat exponerad av enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 2,0 procent (2,2) av koncernens totala försäljningsintäkter. Kreditrisk från tillgodohavanden hos banker och finansinstitut hanteras av koncernens centrala treasuryfunktion i enlighet med koncernens policy. Den totala kreditriskexponeringen motsvarar det redovisade värdet av finansiella tillgångar.
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler utan utvecklar istället de övergripande principer som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab och som kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet, och dessa kombineras med utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i våra finansiella rapporter.
Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. För dessa beräkningar måste vissa antaganden göras, där bruttomarginal, diskonteringsränta och årlig tillväxttakt efter prognosperioden är väsentliga antaganden, se vidare not 16.
Inget nedskrivningsbehov har identifierats i koncernen. Redovisad goodwill uppgick till 2 897 MSEK (2 859) vid utgången av året, varav 2 532 MSEK (2 479) avsåg Products & Solutions och 365 MSEK (380) avsåg Building Systems.
En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde för nästkommande år. I analysen har en rimlig förändring av bruttomarginalen, diskonteringsräntan samt antagande om tillväxt beaktats.
Leasingavtal ska i enlighet med IAS 17 klassificeras som finansiella eller operationella. Enligt IAS 17 är ett finansiellt leasingavtal ett avtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.
En sale and leaseback-transaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och efterföljande lease av samma tillgång enligt efterföljande leasingavtal. Vid förekomsten av en sale and leaseback-transaktion, där leasingavtalet är operationellt samt att det framgår att försäljningspriset och villkoren i leasingavtalet bygger på verkligt värde bedöms försäljning ha skett och således redovisas vinst eller förlust som uppkommit i den period som försäljningen sker.
I IAS 17 presenteras ett antal kriterier som enskilt eller tillsammans är vägledande vid klassificeringen av ett leasingavtal som finansiella eller som operationella.
I not 27 beskrivs de mest väsentliga leasingavtalen som Lindab har ingått. Dessa avser produktionsanläggningarna i Luxemburg och i Schweiz samt i Sverige såväl produktionsanläggningar som kontorsfastigheter. Fastigheterna i Sverige och i Luxemburg ägdes tidigare av Lindab, varför dessa transaktioner är s.k. sale and leaseback-transaktioner.
För samtliga dessa avtal har Lindab en option att förvärva fastigheterna till ett marknadsvärde vid leasingavtalets slut. Marknadsvärdet baseras på en oberoende värdering. Optionerna är således inte utformade på ett sådant sätt att det är uppenbart att de kommer att utnyttjas. Lindab har också en möjlighet att förlänga avtalen varvid marknadsmässig ersättning då kommer att utgå. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska fördelen hänförlig till fastigheternas värde i sin helhet tillfaller leasegivaren.
Leasingavtalens löptid understiger fastigheternas ekonomiska livslängd och nuvärdet av de minimileaseavgifter som ska erläggas, inklusive restvärdesgarantier, understiger fastigheternas bedömda verkliga värde vid avtalens ingång med cirka 15 procent.
Av IAS 17 framgår att en helhetsbedömning ska göras för att klargöra huruvida de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet av ett leasingobjekt åvilar leasetagaren eller leasegivaren. Lindab har vid en sammanvägd bedömning av de kriterier som beskrivits i IAS 17 bedömt att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilar leasegivaren, varför avtalen redovisas som operationella.
Ytterligare upplysningar avseende dessa leasingavtal lämnas i not 27.
Uppskjutna skattefordringar vilka främst är hänförliga till underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Det är Lindabs bedömning att de kommande åren genererar skattepliktiga intäkter i sådan omfattning att underskottsavdragen ska kunna utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2015 års utgång till 105 MSEK (115).
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett internt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde baserat på tillgänglig information. Lagerreserven per den 31 december 2015 uppgick till 56 MSEK (59).
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna. Reserven för osäkra kundfordringar baseras på en beräkning enligt det interna regelverket i kombination med individuell bedömning. Bedömningen görs baserat på de omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan i värderingen, t.ex. betydande kunders betalningsförmåga och finansiell ställning, som är kända på balansdagen.
Lindabs bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även Kundförluster i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Vid 2015 års slut uppgick reserven för osäkra kundfordringar till 89 MSEK (82).
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen.
Avsättning för framtida kostnader p.g.a. garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfarenhetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för avsättning till garantier. Avsättningen beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader.
Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 51 MSEK (67) redovisas som övriga avsättningar, se not 24. Detta är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, eftersom avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt liten miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till. En avsättning på 3 MSEK för miljöåtagande har gjorts under 2015, se not 24.
Den 7 augusti avyttrades det amerikanska dotterbolaget Lindab Inc., vars verksamhet omfattar tillverkning och försäljning av ventilationskanaler och komponenter främst i de östra regionerna i USA. Lindab Inc., baserat i Portsmouth, Virginia, har verkat som en självständig enhet på den amerikanska marknaden och bolaget kommer fortsätta distribuera Lindabs produkter. Bolaget omsatte knappt 150 MSEK med ett rörelseresultat (EBIT) om cirka 11 MSEK under 2014 och hade 98 anställda. Avyttringen gör att Lindab kan ytterligare fokusera resurserna på sin kärnaffär och accelerera den strategiska inriktningen mot lönsam tillväxt. Försäljningspriset uppgick till 97 MSEK och innebar ett realisationsresultat på 12 MSEK. Realisationsresultatet efter transaktionskostnader uppgick till 2 MSEK och har redovisats under övriga rörelseintäkter.
Den 1 juli förvärvades tillgångarna i det franska bolaget Froid Partn'Air, vars verksamhet omfattar distribution av ventilations- och inneklimatprodukter i regionen kring Marseille i Frankrike. Företagets omsättning uppgår till cirka 13 MSEK årligen och företaget har 5 anställda. Förvärvet stärker Lindabs närvaro och distribution i detta område som befolkningsmässigt är Frankrikes tredje största. Överförd ersättning uppgick till 2 MSEK och förvärvet innebar inte någon koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 0 MSEK.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick netto till 142 MSEK (153) efter avdrag för förvaltningstillgångar. Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde och en värdering sker halvårsvis.
Lindab fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är en ränta som används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab räntorna för förstklassiga företagsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor.
I enlighet med IFRS redovisas en skuld när det finns en förpliktelse som en följd av en händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga ärenden. En bedömning görs då av om det finns behov av reserver i de finansiella rapporterna. Till den del en bedömning har gjorts som inte överensstämmer med verkligt utfall kan de finansiella rapporterna påverkas, se även Förvaltningsberättelse.
Koncernbolagen är endast inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk.
Den 1 juli förvärvades det slovenska ventilationsbolaget IMP Klima. Verksamheten omfattar produkter och lösningar för ventilation och inneklimat med spetskompetens inom luftbehandlingsaggregat, renrumsteknik och golvkonvektorer. IMP Klima har sitt säte och huvudsakliga verksamhet i Godovič, Slovenien. Bolaget omsätter cirka 230 MSEK med ett rörelseresultat (EBIT) på cirka 0 MSEK och har cirka 360 anställda. Förvärvet utgör ett strategiskt steg för Lindab att utveckla positionen som helhetsleverantör inom ventilations- och inneklimatlösningar. Överförd ersättning uppgick till 1 EUR. Köpeavtalet omfattade också en reglering av lån om cirka 146 MSEK. Enligt gjord förvärvsanalys innebar förvärvet en negativ goodwill på 34 MSEK, som har redovisats bland övriga rörelseintäkter. Anledningen till att en negativ goodwill uppstår beror på att säljaren genomgick en finansiell rekonstruktion där finansiärerna drev på om en försäljning av IMP Klima. Förvärvsrelaterade kostnader uppgår till 3 MSEK. Den totala kassaflödeseffekten för förvärvet uppgick till 149 MSEK.
Den 3 juni förvärvades det franska bolaget Nather S.A., vars verksamhet främst omfattar produkter och lösningar för ventilation av bostäder. Företaget omsätter cirka 45 MSEK årligen med ett rörelseresultat (EBIT) om cirka 1 MSEK och har 17 anställda. Försäljningen sker huvudsakligen i Frankrike och förvärvet förväntas ge synergier främst inom försäljning och inköp. Förvärvet stärker Lindabs marknadsposition i form av kompletta lösningar för bostadsventilation på den franska marknaden och närliggande marknader. Överförd ersättning uppgick till 11 MSEK och förvärvet innebar en koncernmässig goodwill på 10 MSEK. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 0 MSEK.
Det avtal om förvärv av MP3 som ingicks i december 2014 slutfördes 15 januari 2015. MP3 är en framstående tillverkare inom lösningar för inneklimat, med specialistkompetens inom brandskydd. MP3 har sitt säte i Padova i norra Italien, omsätter cirka 210 MSEK årligen med ett rörelseresultat (EBIT) om cirka 20 MSEK, samt har 95 anställda. MP3 integreras i Lindabs verksamhet, vilket innebär synergier, främst inom försäljning, men även på kostnadssidan. Förvärvet av MP3 var strategiskt viktigt för att stärka positionen som helhetsleverantör inom ventilationslösningar och att öka marknadstäckningen. Överförd ersättning uppgick till 141 MSEK. Förvärvsrelaterade kostnader uppgår till 2 MSEK. Den totala kassaflödeseffekten för förvärvet uppgick till 143 MSEK. Verkligt värde på förvärvade identifierbara immateriella tillgångar uppgår till 51 MSEK, inklusive varumärke, distributionsnätverk och licenser. Förvärvet innebar en koncernmässig goodwill på 91 MSEK.
Verkligt värde på samtliga förvärvade/avyttrade nettotillgångar, förutom de relaterade till MP3, är preliminära i avvaktan på slutlig värdering.
Lindab Inc. konsoliderades till och med den 7 augusti 2015. Under 2015 omsatte bolaget 92 MSEK och bidrog med 2 MSEK till koncernens resultat efter skatt.
Nather S.A. konsoliderades från och med juni 2015. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2015, ökade med 21 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades positivt med 1 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2015 beräknas nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 42 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknas ha ökat med 1 MSEK.
IMP Klima konsoliderades från och med juli 2015. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2015, ökade med 110 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades positivt med 35 MSEK, varav negativ goodwill har redovisats bland övriga rörelseintäkter och uppgår till 34 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2015 beräknas nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 220 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknas ha ökat med 68 MSEK, inklusive finansiella poster av engångskaraktär på 44 MSEK och upplösning av negativ goodwill uppgående till 34 MSEK.
MP3 konsoliderades från och med januari 2015. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2015 ökade med 181 MSEK medan koncernens resultat efter skatt påverkades negativt med –4 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2015 beräknas nettoomsättningen och resultat efter skatt för koncernen ha påverkats motsvarande.
Under 2014 förvärvade Lindab samtliga aktier i Klimasystem AS i Norge samt Bjarnes System AB i Sverige. Rörelsen i NovoClima förvärvades genom ett inkråmsförvärv.
Den 14 november förvärvades Bjarnes System AB. Bolaget omsatte cirka 12 MSEK årligen och hade en anställd. Förvärvet skapade möjligheter för fortsatt utveckling av den viktiga nordiska plåtslagerimarknaden, samt öppnade för nya möjligheter på andra marknader i Europa.
Den 16 juli förvärvades Klimasystem AS i Norge, en tidigare agent för Lindabs inneklimatsystem. Antal anställda i bolaget uppgick till 4 personer och hade en årlig omsättning om cirka 15 MSEK. Förvärvet bidrog med ytterligare expertis till produktsortimentet för inomhusklimat. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 2 MSEK.
Den 13 mars förvärvades NovoClima i form av ett inkråmsförvärv, som placerades i ett nybildat bolag, Lindab Götene AB. Verksamheten omsatte cirka 40 MSEK årligen, varav endast en marginell andel avsåg kunder utanför Lindabkoncernen. Antalet anställda uppgick till 26 personer och verksamheten omfattade tillverkning av vattenbaserade inneklimatprodukter som ingår i Lindabs sortiment. Genom förvärvet av NovoClima säkerställde och ökade Lindab effektiviteten i värdekedjan.
Överförd ersättning för förvärven uppgick till totalt 33 MSEK. Förvärven innebar att koncernmässig goodwill ökade med 2 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 30 MSEK.
Bjarnes System AB konsoliderades från och med november 2014. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2014, ökade med 1 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2014 beräknades nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 11 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknades ha ökat med 2 MSEK.
Klimasystem AS konsoliderades från och med juli 2014. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2014, ökade med 9 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2014 beräknades nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 17 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknades ha påverkats marginellt.
NovoClima konsoliderades från och med mars 2014. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2014, ökade med 38 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades negativt med 2 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2014 beräknades nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 45 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknades påverkas negativt med 2 MSEK.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringars inverkan på koncernens likvida medel.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrade verksamheter | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||||
| MP3 | IMP Klima | Övriga | Summa | ||||
| Överförd ersättning | 141 | 146 | 13 | 300 | 33 | 97 | - |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet/avyttringen* | 2 | 3 | - | 5 | - | –10 | - |
| Summa förvärv/avyttring | 143 | 149 | 13 | 305 | 33 | 87 | - |
| Avgår direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring | –2 | –3 | - | –5 | - | 10 | - |
| Sammanlagd överförd ersättning | 141 | 146 | 13 | 300 | 33 | 97 | - |
| Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/-skulder |
50 | 180 | 3 | 233 | –31 | 85 | - |
| Goodwill/negativ goodwill/realiserat resultat | 91 | –34 | 10 | 67 | 2 | 12 | - |
| Överförd ersättning | 141 | 146 | 13 | 300 | 33 | 97 | - |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet/avyttringen | - | - | - | - | - | - | - |
| Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget | –6 | –34 | –4 | –44 | –3 | –9 | - |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring |
135 | 112 | 9 | 256 | 30 | 88 | - |
* Kostnader redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader/intäkter.
Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Förvärvade/avyttrade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill
relaterade till förvärv/avyttring framgår nedan.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrade verksamheter | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2015 | 2014 | |||||
| MP3 | IMP Klima | Övriga | Summa | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | 159 | 0 | 175 | 13 | 40 | - |
| Immateriella anläggningstillgångar | 69 | 4 | 2 | 75 | 0 | 2 | - |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0 | 2 | 0 | 2 | - | 13 | - |
| Uppskjuten skattefordran | - | 8 | - | 8 | 1 | - | - |
| Varulager | 25 | 25 | 7 | 57 | 19 | 9 | - |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 78 | 46 | 9 | 133 | 5 | 26 | - |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 6 | 34 | 4 | 44 | 3 | 9 | - |
| Summa förvärvade/avyttrade tillgångar | 194 | 278 | 22 | 494 | 41 | 99 | - |
| Uppskjutna skatteskulder | 17 | 6 | - | 23 | 1 | - | - |
| Kortfristiga och långfristiga skulder | 90 | 84 | 11 | 185 | 9 | 14 | - |
| Långfristiga skulder | 37 | 8 | 8 | 53 | - | - | - |
| Summa övertagna/avyttrade skulder | 144 | 98 | 19 | 261 | 10 | 14 | - |
| Verkligt värde förvärvade/avyttrade nettotillgångar | 50 | 180 | 3 | 233 | 31 | 85 | - |
| Goodwill | 91 | - | 10 | 101 | 2 | - | - |
| Negativ goodwill | - | –34 | - | –34 | - | - | - |
| Realiserat resultat | - | - | - | - | - | 12 | - |
| Överförd ersättning | 141 | 146 | 13 | 300 | 33 | 97 | - |
| 2015 | 2014 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | ||
| Moderbolaget, Sverige | - | - | - | - | - | - | |
| Dotterföretag | |||||||
| Sverige | 894 | 207 | 1 101 | 860 | 215 | 1 075 | |
| Belgien | 22 | 5 | 27 | 23 | 5 | 28 | |
| Bosnien och Hercegovina | 60 | 9 | 69 | - | - | - | |
| Danmark | 350 | 101 | 451 | 322 | 103 | 425 | |
| Estland | 54 | 6 | 60 | 39 | 5 | 44 | |
| Finland | 80 | 16 | 96 | 90 | 16 | 106 | |
| Frankrike | 108 | 31 | 139 | 89 | 27 | 116 | |
| Irland | 26 | 5 | 31 | 21 | 6 | 27 | |
| Italien | 87 | 47 | 134 | 21 | 9 | 30 | |
| Kroatien | 1 | 0 | 1 | 1 | 1 | 2 | |
| Lettland | 14 | 2 | 16 | 9 | 1 | 10 | |
| Litauen | 7 | 2 | 9 | 4 | 1 | 5 | |
| Luxemburg | 213 | 21 | 234 | 208 | 22 | 230 | |
| Makedonien | 0 | 1 | 1 | - | - | - | |
| Montenegro | 1 | 1 | 2 | - | - | - | |
| Nederländerna | 10 | 4 | 14 | 12 | 4 | 16 | |
| Norge | 87 | 13 | 100 | 80 | 11 | 91 | |
| Polen | 236 | 118 | 354 | 196 | 112 | 308 | |
| Rumänien | 79 | 16 | 95 | 76 | 14 | 90 | |
| Ryssland | 264 | 58 | 322 | 255 | 58 | 313 | |
| Schweiz | 83 | 10 | 93 | 94 | 11 | 105 | |
| Serbien | 3 | 3 | 6 | - | - | - | |
| Slovakien | 30 | 12 | 42 | 31 | 12 | 43 | |
| Slovenien | 187 | 70 | 257 | - | - | - | |
| Storbritannien | 224 | 53 | 277 | 222 | 54 | 276 | |
| Tjeckien | 655 | 190 | 845 | 626 | 193 | 819 | |
| Turkiet | 2 | 1 | 3 | 0 | 1 | 1 | |
| Tyskland | 100 | 21 | 121 | 94 | 22 | 116 | |
| Ungern | 119 | 27 | 146 | 130 | 28 | 158 | |
| USA | 5 | 1 | 6 | 85 | 22 | 107 | |
| Dotterföretag totalt | 4 001 | 1 051 | 5 052 | 3 588 | 953 | 4 541 | |
| Koncernen totalt | 4 001 | 1 051 | 5 052 | 3 588 | 953 | 4 541 |
| Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen, inkl. arbetstagarrepresentanter | 6 | 2 | 8 | 6 | 2 | 8 |
| Koncernen | ||||||
| VD/ledningsgrupp | 4 | - | 4* | 4 | - | 4** |
*I koncernledningen har Per Nilsson ingått fram till den 30 april 2015, Linda Kjellgren från den 1 maj 2015 till den 30 november 2015 samt Kristian Ackeby från den 1 december 2015.
**Från och med 1 juni 2014 har Bengt Andersson ingått i koncernledningen. 1 september 2014 ersattes Carl-Gustav Nilsson av Fredrik Liedholm i koncernledningen.
| Personalkostnader | 2015 | 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
| Moderbolaget, Sverige | 2,0 | 0,0 | 2,0 | 2,2 | - | 2,2 |
| Dotterföretag totalt | 49,2 | 1 485,4 | 1 534,6 | 57,6 | 1 336,9 | 1 394,5 |
| Koncernen totalt | 51,2 | 1 485,4 | 1 536,6 | 59,8 | 1 336,9 | 1 396,7 |
| Moderbolaget, Sverige | 0,6 | - | 0,6 | 0,6 | - | 0,6 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| varav pensioner | 0,2 | - | 0,2 | 0,0 | - | 0,0 |
| Koncernen totalt | 43,8 | 389,0 | 432,8 | 17,4 | 364,2 | 381,6 |
| varav pensioner | 5,5 | 90,0 | 95,5 | 5,5 | 82,3 | 87,8 |
| Summa personalkostnader | 95,0 | 1 874,4 | 1 969,4 | 77,2 | 1 701,1 | 1 778,3 |
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 189 MSEK (201), utgör 41 MSEK (40) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 41 MSEK (40). Årets kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till tidigare verkställande direktörer, uppgår till 3,2 MSEK (3,8).
Total under 2015 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 200 KSEK (2 200), enligt nedanstående fördelning.
Vid årsstämman den 27 april 2015 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 200 KSEK fördelat på 650 KSEK till styrelsens ordförande, 300 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Eftersom styrelsen i sin helhet utgör såväl revisionsutskott som ersättningsutskott beslutades att inget särskilt arvode skulle utgå.
| KSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Kjell Nilsson | 650,0 | 650,0 |
| Pontus Andersson | 25,0 | 25,0 |
| Marianne Brismar (invald under 2015) | 200,0 | - |
| Sonat Burman-Olsson | 300,0 | 300,0 |
| Stefan Charette (avgått under 2015) | 100,0 | 300,0 |
| Erik Eberhardson | 300,0 | 300,0 |
| Gerald Engström (avgått under 2014) | - | 100,0 |
| Per Frankling (invald under 2015) | 200,0 | - |
| Birgit Nørgaard (avgått under 2015) | 100,0 | 300,0 |
| Hans Porat (invald under 2014) | 300,0 | 200,0 |
| Markku Rantala | 25,0 | 25,0 |
| Summa | 2 200,0 | 2 200,0 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat.
För närvarande baseras den rörliga lönen på koncernens resultat. Den maximala rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 50 procent av den årliga fasta lönen. Anders Bergs fasta ersättning för 2015 uppgår till 3 600 000 SEK med en rörlig ersättning om högst 50 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2015 framgår i särskild tabell.
Årsstämman fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
I koncernledningen har under hela året 2015 verkställande direktör Anders Berg, chefsjurist Fredrik Liedholm och produkt- och marknadsdirektör Bengt Andersson ingått. Tidigare finansdirektör Per Nilsson ingick i koncernledningen fram till den 1 maj 2015. Därefter ingick tillförordnad finansdirektör Linda Kjellgren i koncernledningen fram till den 1 december 2015 när finansdirektören Kristian Ackeby tillträdde.
2015 års ersättningar till Anders Berg, verkställande direktör, och övrig koncernledning framgår i tabellen nedan.
| Anders | Ersättning övrig | ||
|---|---|---|---|
| SEK | Berg | koncernledning | Totalt |
| Fast lön inkl. sem. ersättning | 3 669 600 | 4 681 764 | 8 351 364 |
| Rörlig ersättning | 0 | 0 | 0 |
| Incitamentsprogram | 0 | 352 555 | 352 555 |
| Pensioner | 1 080 000 | 1 203 603 | 2 283 603 |
| Förmåner | 133 624 | 211 429 | 345 053 |
| Summa | 4 883 224 | 6 449 351 | 11 332 575 |
För tiden från nästa årsstämma föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer bibehålls oförändrade.
Vid uppsägning av Anders Bergs anställning löper en uppsägningstid om tolv månader från Bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden har Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden efter uppsägningstiden har rätt till maximalt 60 procent ersättning motsvarande fast del. Bolaget äger rätt av avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Anders Berg.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid uppsägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till ersättning motsvarande 60 alternativt 20 procent av den fasta lönen. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Anders Berg motsvarande 30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 1 080 KSEK (1 072).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner, utöver lagstadgad rätt till pension. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer, utöver lagstadgad rätt till pension, uppgick till sammanlagt 1 204 KSEK (1 357).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2016. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 6 447 KSEK (6 345), inklusive särskild löneskatt.
Under åren 2001–2006, då Lindabaktien inte var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs åter igen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att placeras i Lindabaktier. Vid utgången av 2015 innehade stiftelsen 143 500 aktier i Lindab.
Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag.
Sedan tidigare har årsstämman 2012 beslutat att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av prestationsbaserat aktiesparprogram. Deltagande i programmet förutsatte egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts för räkenskapsåret 2014 och jämförs med utfallet för räkenskapsåret 2011.
Deltagarna i programmet delas in i fem grupper; verkställande direktör, koncernledning samt tre grupper bestående av ledande befattningshavare eller andra nyckelpersoner.
Tilldelningen av aktier i programmet sker beroende av utfallet för tre finansiella mål; rörelsemarginal, organisk tillväxt samt förvärv/strategisk tillväxt. Tilldelning sker vederlagsfritt efter avslutat program. Om deltagare avslutar sin anställning i Lindab under programmets löptid kommer, som huvudregel, rätten att erhålla tilldelning av aktier att förfalla i samband med att anställningen avslutas.
Programmet reglerades 12 juni 2015 och omfattade 45 personer, vilka sammanlagt har investerat i 46 057 aktier. Tilldelning av 46 057 matchningsaktier skedde. Någon tilldelning av s.k. performance aktier skedde inte då de mål som satts ej uppfylldes. Totala kostnaden för programmet uppgick till cirka 2 MSEK.
För att säkerställa att bolaget kunde uppfylla sitt åtagande i enlighet med incitamentsprogrammen tecknades avtal med tredje part om att förvärva egna aktier för Lindabs räkning, se även redovisningsprinciper avseende eget kapital sidan 82.
| Products & Solutions |
Building Systems |
Övrigt | Totalt | Eliminering | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Försäljningsintäkter, externt | 6 727 | 6 084 | 862 | 919 | - | - | 7 589 | 7 003 | - | - | 7 589 | 7 003 |
| Försäljningsintäkter, internt | 0 | 24 | 0 | 0 | - | - | 0 | 24 | - | –24 | 0 | 0 |
| Försäljningsintäkter, totalt | 6 727 | 6 108 | 862 | 919 | - | - | 7 589 | 7 027 | - | –24 | 7 589 | 7 003 |
| EBITDA före engångsposter | 639 | 594 | 40 | 77 | –48 | –16 | 631 | 655 | - | - | 631 | 655 |
| Avskrivningar | –132 | –123 | –24 | –25 | –9 | –10 | –165 | –158 | - | - | –165 | –158 |
| EBITA före engångsposter | 507 | 471 | 16 | 52 | –57 | –26 | 466 | 497 | - | 0 | 466 | 497 |
| Rörelseresultat (EBIT) före engångsposter | 504 | 471 | 16 | 52 | –57 | –26 | 463 | 497 | - | 0 | 463 | 497 |
| Engångsposter | 35 | –21 | –9 | –11 | –20 | 2 | 6 | –30 | - | - | 6 | –30 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 539 | 450 | 7 | 41 | –77 | –24 | 469 | 467 | - | 0 | 469 | 467 |
| Finansnetto | –38 | –81 | ||||||||||
| Resultat före skatt (EBT) | 431 | 386 | ||||||||||
| Skatt på årets resultat | –126 | –103 | ||||||||||
| Årets resultat | 305 | 283 | ||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar | 3 615 | 3 411 | 530 | 585 | 176 | 167 | 4 321 | 4 163 | - | - | 4 321 | 4 163 |
| Varulager | 925 | 988 | 120 | 119 | - | - | 1 045 | 1 107 | - | - | 1 045 | 1 107 |
| Övriga tillgångar | 1 157 | 1 144 | 162 | 91 | 274 | 275 | 1 593 | 1 510 | –276 | –313 | 1 317 | 1 197 |
| Ej fördelade tillgångar | 466 | 494 | ||||||||||
| Summa tillgångar | 6 959 | 6 780 | –276 | –313 | 7 149 | 6 961 | ||||||
| Eget kapital | 3 511 | 3 344 | ||||||||||
| Övriga skulder | 1 427 | 1 329 | 270 | 307 | 61 | 84 | 1 758 | 1 720 | –276 | –313 | 1 482 | 1 407 |
| Ej fördelade skulder | 2 156 | 2 210 | ||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 758 | 1720 | –276 | –313 | 7 149 | 6 961 | ||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 122 | 239 | 11 | 24 | 18 | 10 | 151 | 273 | - | - | 151 | 273 |
Intäkter från externa kunder (baserad på hemvist)
Nedan redovisas externa försäljningsintäkter på Lindabs största marknader baserade på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 2,0 procent (2,2) av koncernens totala försäljningsintäkter, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2015 Procent | Land | 2014 Procent | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 787 | 24 | Sverige | 1 717 | 25 |
| Danmark | 771 | 10 | Danmark | 707 | 10 |
| Storbritannien | 716 | 9 | Storbritannien | 613 | 9 |
| Tyskland | 580 | 8 | Tyskland | 538 | 8 |
| Norge | 526 | 7 | Norge | 528 | 7 |
| Övriga | 3 209 | 42 | Övriga | 2 900 | 41 |
| Summa | 7 589 | 100 | Summa | 7 003 | 100 |
Anläggningstillgångar fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2015 Procent | Land | 2014 Procent | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 285 | 20 | Sverige | 287 | 22 |
| Tjeckien | 219 | 16 | Tjeckien | 227 | 17 |
| Danmark | 174 | 12 | Danmark | 190 | 14 |
| Slovenien | 146 | 10 | Ryssland | 139 | 11 |
| Polen | 117 | 8 | Polen | 125 | 10 |
| Ryssland | 109 | 8 | Luxemburg | 60 | 5 |
| Övriga | 374 | 26 | Övriga | 276 | 21 |
| Summa | 1 424 | 100 | Summa | 1 304 | 100 |
| Goodwill | 2 897 | - | Goodwill | 2 859 | - |
| Summa | 4 321 | - | Summa | 4 163 | - |
Lindabs verksamhet styrs utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av sex produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner. Grunden för uppdelningen på segment är att olika produkter tillhandahålls, Products & Solutions innefattar kompletta system inom såväl ventilation och inneklimatsystem som byggsektorn där kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt erbjuds. Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Segmentet Övrigt omfattar bland annat moderbolagsfunktioner.
Under föregående år antog Lindab nya finansiella mål som verksamheten styrs utifrån, dessa är tillväxt, lönsamhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy, se Förvaltningsberättelse sidan 60.
Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan treasuryfunktion ansvarar för finansieringen på koncern- och landsnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvudsakligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensionsavsättningar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till segmenten.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Avskrivningar | 2015 | 2014 | |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten (not 16) | 5 | 0 | |
| Patent och liknande (not 16) | 0 | 0 | |
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 28 | 24 | |
| Byggnader och mark (not 17) | 34 | 34 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 78 | 79 | |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 23 | 19 | |
| Summa | 168 | 156 | |
| Nedskrivningar | |||
| Byggnader och mark (not 17) | - | 0 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | - | 2 | |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 0 | 0 | |
| Summa | 0 | 2 | |
| Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 168 | 158 | |
| Totala avskrivningar fördelade per funktion | |||
| Kostnader för sålda varor | 121 | 118 | |
| Försäljningskostnader | 15 | 15 | |
| Administrationskostnader | 23 | 22 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6 | 1 | |
| Summa | 165 | 156 | |
| Avskrivningar på immateriella övervärden fördelade per funktion | |||
| Försäljningskostnader (not 16) | 3 | 0 | |
| Summa | 3 | 0 | |
| Totala nedskrivningar fördelade per funktion | |||
| Kostnader för sålda varor | - | 2 | |
| Summa | - | 2 | |
| Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion | 168 | 158 |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Kostnad för direkt material | 3 531 | 3 216 | - | - | |
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 1 996 | 1 797 | 3 | 3 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 168 | 158 | - | - | |
| Övriga rörelsekostnader | 1 539 | 1 428 | 1 | 1 | |
| Summa | 7 234 | 6 599 | 4 | 4 |
I rapporten över totalresultat/resultaträkningen är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 7 234 MSEK (6 599). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 1 969 MSEK (1 778) och inhyrd personal, 27 MSEK (21).
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Deloitte | ||||
| Revisionsuppdrag | 6,2 | 5,6 | 0,3 | 0,3 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,1 | - | - | - |
| Skatterådgivning | 0,3 | 0,2 | - | - |
| Övriga uppdrag | 3,1 | 0,1 | - | - |
| Totalt Deloitte | 9,7 | 5,9 | 0,3 | 0,3 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdrag | 1,1 | 0,9 | - | - |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,3 | - | - |
| Övriga uppdrag | 0,1 | 0,3 | - | - |
| Totalt Övriga | 1,3 | 1,5 | - | - |
| Totalt | 11,0 | 7,4 | 0,3 | 0,3 |
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 58 MSEK (51) och är direkt kostnadsförda i rapporten över totalresultat, varav 5 MSEK (0) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 16.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder | 58 | 47 | - | - |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 8 | 2 | - | - |
| Strukturrelaterade intäkter | 36* | - | - | - |
| Övrigt | 12 | 14 | - | - |
| Summa | 114 | 63 | - | - |
| Kostnader | ||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar | –70 | –65 | - | - |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –2 | –4 | - | - |
| Omstruktureringskostnader | - | –30 | - | - |
| Övrigt | –35** | –10 | - | - |
| Summa | –107 | –109 | - | - |
* Varav 34 MSEK avser resultatförd negativ goodwill
** Övrigt består huvudsakligen av strukturrelaterade poster, kostnadsbesparingsåtgärder samt governanceprojekt
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 34 | 49 |
| Summa | - | - | 34 | 49 |
| Ränteintäkter | ||||
| Externa | 17 | 7 | 0 | 0 |
| Summa | 17 | 7 | 0 | 0 |
| Räntekostnader | ||||
| Externa | –46 | –72 | 0 | 0 |
| Till koncernbolag | - | - | –32 | –48 |
| För pensioner, netto | –3 | –7 | - | - |
| Summa | –49 | –79 | –32 | –48 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | ||||
| Valutakursvinster | 2 | 0 | - | - |
| Valutakursförluster | –4 | –5 | - | - |
| Övriga finansiella kostnader | –4 | –4 | - | - |
| Summa | –6 | –9 | - | - |
| Totalt | –38 | –81 | 2 | 1 |
Nettoresultatet av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultatet uppgår till 13 MSEK (–15).
Inkomstskatten i rapporten över totalresultat i koncernen
| består huvudsakligen av följande komponenter. | Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Resultaträkningen | |||||
| Aktuell skatt | |||||
| Aktuell skatt på årets resultat | –96 | –110 | 0 | 0 | |
| Justeringar avseende tidigare år | –13 | 1 | 0 | 1 | |
| Summa aktuell skatt | –109 | –109 | 0 | 1 | |
| Uppskjuten skatt | |||||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | –18 | 5 | - | - | |
| Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder | 1 | 1 | - | - | |
| Summa uppskjuten skatt | –17 | 6 | - | - | |
| Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen | –126 | –103 | 0 | 1 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner | –6 | 6 | - | - | |
| Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | –7 | 16 | - | - | |
| Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat | –13 | 22 | - | - |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 126 MSEK (103) och den effektiva skattesatsen uppgick till 29 procent (27) av resultatet efter finansnetto.
Den genomsnittliga skattesatsen var 20 procent (20). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Avvikelsen mellan den effektiva och den genomsnittliga skattesatsen uppgår till 9 procentenheter (7) och beror delvis på justeringar av skatt hänförlig till tidigare år, såsom återföring av uppskjuten skatt på underskottsavdrag. Förändringar i skattesatser i olika länder får även konsekvenser då skulder och fordringar avseende uppskjuten skatt måste anpassas till de nya skattesatserna. Därutöver inverkar bl.a. skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom ej avdragsgilla kostnader och att uppskjuten skatt inte har redovisats på underskott i vissa koncernbolag. Justeringar får även en större inverkan på skattesatsen vid låga resultat än under år med mer normala utfall.
Skattesatsen i Sverige uppgår till 22 procent. De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskattesats och Lindabkoncernens skattesats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av nedanstående tabell.
Den högre skattesatsen i Lindabkoncernen beror till stor del på ej redovisade underskott uppkomna under året om –39 MSEK där bedömning gjorts av möjligheten att kunna nyttja dessa mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Även skatter hänförliga till tidigare år har påverkat med –13 MSEK (–3), där bland annat Tyskland och USA varit bidragande. Redovisning av uppskjuten skatt på underskottsavdrag hänförliga till tidigare år 16 MSEK (8), i framför allt Tyskland, har haft en positiv inverkan.
| Koncern | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | Procent | 2014 | Procent | ||
| Resultat före skatt (EBT) | 431 | 386 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –95 | –22,0 | –85 | –22,0 | |
| Avstämning mot redovisad skatt | |||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 10 | 2,3 | 7 | 1,8 | |
| Ej redovisade underskott, uppkomna under året | –39 | –8,9 | –20 | –5,2 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –13 | –3,0 | –3 | –0,8 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | –16 | –3,7 | –11 | –2,9 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 14 | 3,2 | 4 | 1,0 | |
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | 1 | 0,2 | 1 | 0,3 | |
| Återföring av tidigare redovisade underskottsavdrag | –2 | –0,5 | –5 | –1,3 | |
| Redovisade underskottsavdrag hänförliga till tidigare år | 16 | 3,7 | 8 | 2,1 | |
| Övrigt | –2 | –0,6 | 1 | 0,3 | |
| Redovisad skattekostnad | –126 | –29,3 | –103 | –26,7 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 16 | 29 | –12 | - | 4 | 29 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 | 3 | –134 | –132 | –128 | –129 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | 0 | - | –2 | - | –2 |
| Lager | 16 | 14 | –1 | 0 | 15 | 14 |
| Fordringar | 8 | 6 | –3 | 0 | 5 | 6 |
| Avsättningar | 34 | 42 | 0 | –1 | 34 | 41 |
| Skulder | 0 | - | - | - | 0 | - |
| Leasing | 1 | 1 | –2 | –1 | –1 | 0 |
| Övrigt | 8 | 15 | –7 | –13 | 1 | 2 |
| Underskottsavdrag | 105 | 115 | - | - | 105 | 115 |
| Periodiseringsfonder | - | - | –50 | –46 | –50 | –46 |
| Summa | 194 | 225 | –209 | –195 | –15 | 30 |
| Kvittning av fordringar /skulder | –94 | –99 | 94 | 99 | ||
| Enligt balansräkningen | 100 | 126 | –115 | –96 | –15 | 30 |
| Avstämning av uppskjuten skatteskuld/fordran, netto | 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | 30 | 15 | Förfallotider för | ||
| Redovisat i rapporten över totalresultat | –17 | 6 | outnyttjade under skottsavdrag |
2015 | 2014 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | –11 | 0 | Nästa år | 4 | 7 |
| Avyttring av dotterbolag (not 5) | –12 | - | Om 2-4 år | 24 | 9 |
| Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital: | Om 5-6 år | 50 | 89 | ||
| -justering förmånsbestämda planer pensioner | –6 | 6 | Efter 6 år | 453 | 405 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | 3 | - därav utan | ||
| Övrigt | 0 | 0 | förfallotid | 386 | 308 |
| Vid årets slut | –15 | 30 | 531 | 510 |
Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 903 MSEK (895), varav 372 MSEK (385) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 105 MSEK (115).
Kvarvarande underskottsavdrag om 531 MSEK (510), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 145 MSEK (145). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem.
| Not 15 Resultat per aktie |
||
|---|---|---|
| Före utspädning | 2015 | 2014 |
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 305 | 283 |
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier 76 331 982 76 331 982 Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) 3,99 3,71
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget.
| Efter utspädning | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 305 | 283 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 76 331 982 | 76 331 982 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 76 331 982 | 76 331 982 |
| Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) | 3,99 | 3,71 |
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2014 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 9 | 77 | 228 | 46 | 2 833 | 3 193 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | - | 0 | 0 | - | 2 | 2 |
| Nyanskaffningar | - | 1 | 24 | - | - | 25 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –1 | - | - | –1 |
| Omklassificeringar | - | - | 13 | - | - | 13 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 1 | 16 | - | 143 | 160 |
| Vid årets slut | 9 | 79 | 280 | 46 | 2 978 | 3 392 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –9 | –77 | –168 | –46 | 0 | –300 |
| Årets avskrivningar | - | 0 | –24 | - | - | –24 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 1 | - | - | 1 |
| Omklassificeringar | - | - | –13 | - | - | –13 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –1 | –13 | - | - | –14 |
| Vid årets slut | –9 | –78 | –217 | –46 | 0 | –350 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | 0 | –99 | –99 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | –20 | –20 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | –119 | –119 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 0 | 60 | 0 | 2 734 | 2 794 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 1 | 63 | 0 | 2 859 | 2 923 |
| 1 januari–31 december 2015 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 9 | 79 | 280 | 46 | 2 978 | 3 392 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 22 | 1 | 27 | 22 | 102 | 174 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | - | - | - | - | –129 | –129 |
| Nyanskaffningar | 4 | 0 | 17 | - | - | 21 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –14 | - | - | –14 |
| Omklassificeringar | - | 0 | 7 | - | 0 | 7 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 1 | –9 | 0 | –54 | –62 |
| Vid årets slut | 35 | 81 | 308 | 68 | 2 897 | 3 389 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –9 | –78 | –217 | –46 | 0 | –350 |
| Årets avskrivningar | –5 | 0 | –27 | –1 | - | –33 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 14 | - | - | 14 |
| Omklassificeringar | - | 0 | –4 | - | - | –4 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –1 | 5 | 0 | - | 4 |
| Vid årets slut | –14 | –79 | –229 | –47 | 0 | –369 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | 0 | –119 | –119 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | - | - | - | - | 128 | 128 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | –9 | –9 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 1 | 63 | 0 | 2 859 | 2 923 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 21 | 2 | 79 | 21 | 2 897 | 3 020 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. Övriga immateriella tillgångar består främst av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för beräkningen är finansiella budgetar som godkänts av koncernledningen.
Värdering av nedskrivningsbehov ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen, anses vara de starkt integrerade operativa och rapporterande segmenten, Products & Solutions samt Building Systems.
Lindab utförde sitt nedskrivningstest per 30 november 2015. Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar, för respektive segment, som täcker tiden fram till 2020. De framtagna finansiella budgetarna ingår som en del i strategin 2015-2020 och innebär en långsiktig ompositionering för att skapa större mervärde för fler intressenter och utvidga Lindabs andel i värdekedjan. Strategin bygger på interna styrkor och unika möjligheter att tillvarata trender. De finansiella budgetarna ligger som grund för måluppfyllelse av de finansiella målen, se Förvaltningsberättelse, sidan 60. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde är bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter budgetperiodernas slut. I antagande om bruttomarginal utgör antaganden om försäljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser väsentliga antaganden för beräkning av bruttomarginalen. Nedan beskrivs de metoder som företagsledningen använt för att fastställa värden för respektive väsentligt antagande.
Försäljningsvolymen baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor använts.
Försäljningspriser baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor använts.
Råmaterialpriser baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor använts.
Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 8,1 procent (8,3) och har använts för samtliga kassagenererande enheter för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarar en diskonteringsränta före skatt på 10,4 procent (10,0) och har baserats på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.
Diskonteringsräntan representerar den nuvarande marknadens bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan är baserad på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på den förväntade avkastningen från koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.
Kassaflödet bortom 2020 har extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 1,0 procent (2,0), vilket är i nivå med den genomsnittliga tillväxt på marknaderna där segmenten verkar enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktning gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS.
Båda segmenten bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål. Segmenten agerar även sammanvägt på snarlika geografiska marknader, varför riskprofilen anses enhetlig. Samma antaganden har härmed gjorts avseende diskonteringsräntan samt långsiktig tillväxt för respektive segment.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde. I analysen har rimlig förändring av bruttomarginalen, diskonteringsräntan samt antagande om tillväxt beaktats. Konsekvensen av beräkningen är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2015.
| Fördelad goodwill per segment | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Products & Solutions | 2 532 | 2 479 |
| Building Systems | 365 | 380 |
| Summa goodwill | 2 897 | 2 859 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar byggnader |
Pågående ny anläggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari – 31 december 2014 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 889 | 1 754 | 422 | 16 | 36 | 3 117 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 0 | 6 | 2 | - | 4 | 12 |
| Nyanskaffningar | 158 | 46 | 25 | 9 | 10 | 248 |
| Avyttringar och utrangeringar | –12 | –14 | –13 | - | - | –39 |
| Omklassificeringar | 11 | –20 | 8 | –11 | –8 | –20 |
| Årets omräkningsdifferenser | 7 | 43 | 14 | –2 | 1 | 63 |
| Vid årets slut | 1 053 | 1 815 | 458 | 12 | 43 | 3 381 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –267 | –1 336 | –341 | 0 | 0 | –1 944 |
| Årets avskrivningar | –34 | –79 | –19 | - | - | –132 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 11 | 10 | - | - | 21 |
| Omklassificeringar | 0 | 20 | 0 | - | - | 20 |
| Årets omräkningsdifferenser | –17 | –49 | –12 | - | - | –78 |
| Vid årets slut | –318 | –1 433 | –362 | 0 | 0 | –2 113 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –5 | –19 | –2 | –3 | 0 | –29 |
| Årets nedskrivning | - | –2 | 0 | - | - | –2 |
| Återförda nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 2 | 0 | - | - | 3 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –1 | 0 | 1 | - | 0 |
| Vid årets slut | –4 | –20 | –2 | –2 | 0 | –28 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 617 | 399 | 79 | 13 | 36 | 1 144 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 731 | 362 | 94 | 10 | 43 | 1 240 |
| 1 januari – 31 december 2015 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 1 053 | 1 815 | 458 | 12 | 43 | 3 381 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 141 | 23 | 12 | - | - | 176 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | –50 | –85 | –26 | - | - | –161 |
| Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar |
33 –56 |
53 –33 |
25 –30 |
6 - |
13 0 |
130 –119 |
| Omklassificeringar | 60 | –19 | –5 | –11 | –8 | 17 |
| Årets omräkningsdifferenser Vid årets slut |
–45 1 136 |
–31 1 723 |
–1 433 |
–1 6 |
0 48 |
–78 3 346 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –318 | –1 433 | –362 | 0 | 0 | –2 113 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 22 | 77 | 24 | - | - | 123 |
| Årets avskrivningar | –34 | –78 | –23 | - | - | –135 |
| Avyttringar och utrangeringar | 33 | 31 | 29 | - | - | 93 |
| Omklassificeringar | –51 | 25 | 4 | - | - | –22 |
| Årets omräkningsdifferenser | 13 | 20 | 0 | - | - | 33 |
| Vid årets slut | –335 | –1 358 | –328 | 0 | 0 | –2 021 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –4 | –20 | –2 | –2 | 0 | –28 |
| Årets nedskrivning | - | - | 0 | - | - | 0 |
| Återförda nedskrivningar | 0 | - | 0 | - | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 1 | 0 | - | - | 1 |
| Omklassificeringar | - | 2 | 0 | - | - | 2 |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | 0 | 0 | 0 | - | 1 |
| Vid årets slut | –3 | –17 | –2 | –2 | 0 | –24 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 731 | 362 | 94 | 10 | 43 | 1 240 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 798 | 348 | 103 | 4 | 48 | 1 301 |
| Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav |
||
|---|---|---|
| Koncern | ||
| 2015 | 2014 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 3 |
| Förvärv/Avyttring | 1 | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 |
| Bokfört värde | 4 | 3 |
Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 29. Övriga innehav, 4 MSEK (3), utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 2 |
| Ökning | 1 | 1 |
| Bokfört värde | 4 | 3 |
Andra långfristiga fordringar består huvudsakligen av depositioner för hyrda lokaler.
Koncern 2015 2014 Råvaror och förnödenheter 411 485 Varor under tillverkning 54 45 Färdiga varor och handelsvaror 580 577 Summa 1 045 1 107
Not 20 Varulager
Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 531 MSEK (3 216), inklusive –1 MSEK (3) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för färdigvarulager justerats med –2 MSEK (0). Reserven för inkurans i varulager uppgår till 56 MSEK (59), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året minskat reserven med 1 MSEK (–2).
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | ||||
| Förfallet antal dagar | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Ej förfallet | 1 008 | 888 | 13 | 7 | 56 | 49 |
| < 90 dagar | 125 | 135 | - | - | 4 | 3 |
| 90–180 dagar | 27 | 26 | - | - | 0 | - |
| 180–360 dagar | 20 | 16 | - | - | - | 1 |
| > 360 dagar | 86 | 81 | - | - | 1 | - |
| Summa kundfordringar | 1 266 | 1 146 | 13 | 7 | 61 | 53 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –89 | –82 | - | - | - | - |
| Summa | 1 177 | 1 064 | 13 | 7 | 61 | 53 |
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 6 MSEK (1) och bonusintäkt 7 MSEK (6).
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 38 MSEK (41) och övriga fordringar 23 MSEK (12).
Övriga fordringar specificeras nedan.
| 2015 | 2014 |
|---|---|
| 82 | 83 |
| 9 | - |
| 16 | 16 |
| –9 | –15 |
| –6 | –4 |
| –3 | 2 |
| 89 | 82 |
| Koncern |
Under året har det kostnadsförts 10 MSEK (12) avseende reservering för osäkra kundfordringar.
Reservation för osäkra kundfordringar sker i enlighet med det interna regelverket och normalt sett då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter sker reservering med 100 procent. Utöver detta görs reserveringar för individuellt betydande exponeringar som inte faller inom ramen för beskrivningen ovan.
Per den 31 december 2015 har koncernen utestående kundfordringar om 6 MSEK (7) som är förfallna men där ett nedskrivningsbehov ej har bedömts föreligga. Bedömningen har gjorts med bakgrund av att Lindab i de aktuella fallen har erhållit någon form av säkerhet för fordran.
| Förutbetalda kostnader och | Koncern | |
|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2015 | 2014 |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing |
11 | 10 |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 4 | 1 |
| Försäkringskostnader | 7 | 4 |
| Upplupna bonusintäkter | 7 | 6 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 56 | 61 |
| Summa | 85 | 82 |
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2015 | 2014 | ||
| Momsfordran | 38 | 41 | ||
| Förskott till anställda | 0 | 0 | ||
| Reseförskott | 1 | 1 | ||
| Övriga fordringar | 22 | 11 | ||
| Summa | 61 | 53 |
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| antalet aktier fr. o.m 2001. | Antal aktier | Förändring av aktiekapitalet |
Totalt aktiekapital |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Serie A | Serie B 1) |
(KSEK) | (KSEK) | |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 | |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | ||
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 | |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 | |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | ||
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | ||
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | ||
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | ||
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | ||
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | ||
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | ||
| Antal aktier i eget förvar | –2 375 838 | - | - | - | ||
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 76 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982.
Årsstämman den 27 april 2015 beslutade att utdelning till aktieägarna skulle lämnas med 1,10 SEK per aktie, motsvarande 84 MSEK för verksamhetsåret 2014 och återstoden 596 774 865 SEK överfördes i ny räkning. Under 2014 betalades ingen utdelning för verksamhetsåret 2013.
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoförändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab använder lån som säkringsinstrument.
Not 23 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t.ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bl.a. genom försäkring i Alecta, i den s.k. ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2015 (2014) har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bl.a. beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 5 MSEK (6). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,03 respektive 0,07 procent (0,04 respektive 0,07).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 procent (143). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
Åtagande för kollektiv pensionsplan förekom även i USA fram till dess att bolaget avyttrades vid halvårsskiftet. Pensionsplanen var per definition förmånsbestämd men då bolaget inte haft tillgång till sådan information som gjorde det möjligt att redovisa denna pensionsplan som sådan redovisades den därför som avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för denna plan till och med halvårsskiftet uppgår till 2 MSEK (3).
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 88 MSEK (84).
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 35 | 64 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –21 | –38 |
| Nettovärde fonderade planer | 14 | 26 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 128 | 127 |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 142 | 153 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 47 | 48 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 189 | 201 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –47 | –46 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –47 | –46 |
I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 189 MSEK (201), utgör 41 MSEK (40) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 41 MSEK (40).
Kostnader redovisat i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar.
| Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda pensionsförpliktelser | 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |
| Ingående balans | –38 | 191 | –39 | 166 | |
| Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen | |||||
| - Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | –1 | 8 | - | 4 | |
| - Räntekostnader/intäkter | 0 | 4 | –1 | 6 | |
| Summa | –39 | 203 | –40 | 176 | |
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat | |||||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/intäkter |
0 | - | 0 | - | |
| - Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 14 | –18 | - | –6 | |
| - Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | - | –13 | 4 | 29 | |
| - Erfarenhetsbaserade vinster/förluster | - | –2 | - | –1 | |
| Summa | 14 | –33 | 4 | 22 | |
| Valutakursdifferenser | 3 | –4 | –1 | –1 | |
| Avgifter betalda av arbetsgivaren | –1 | 3 | –3 | 0 | |
| Utbetalda pensioner | 2 | –6 | 2 | –6 | |
| Utgående balans | –21 | 163 | –38 | 191 |
Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen uppgår till 23,3 år (28,5).
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 3,3 | 2,1 | 2,7 | 1,5–2,0 |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,3 | 2,5 | 0,0–3,0 |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 1,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0–1,8 |
| Nettoskuldens fördelning 2015, MSEK | 110 | 11 | 3 | 18 |
| Nettoskuldens fördelning 2014, MSEK | 117 | 15 | 12 | 9 |
| 2014 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga | ||
| Diskonteringsränta, % | 2,8 | 1,9 | 2,3 | 1,5-2,0 | ||
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,3 | 2,8 | 0,0-3,0 | ||
| Framtida ökningar av pensioner, % | 1,5 | 2,0 | 1,5 | 0,0-1,8 | ||
| Nettoskuldens fördelning 2014, MSEK | 117 | 15 | 12 | 9 | ||
| Nettoskuldens fördelning 2013, MSEK | 97 | 13 | 9 | 8 |
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen, för Lindab 3,3 procent (2,8).
Pensionsskulden i Norge avseende förmånsbestämda planer har till stor del konverterats till avgiftsbestämd, varför skulden sjunkit till 3 MSEK (12).
| Inverkan på de förmånsbestämda planerna | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |||||
| Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena är: |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
||
| Diskonteringsränta | +/– 0,5% | –13 | 14 | –18 | 16 | |
| Förändringar i lön | +/– 0,5% | 12 | –6 | 12 | –13 | |
| Förändringar i pension | +/– 0,5% | 8 | –8 | 10 | –10 |
Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i antaganden medan alla andra hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de förmånsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den s.k. projected unit credit method, som vid beräkning av pensionsskulden.
| Förvaltningstillgångarna består av följande: |
2015 | Procent | 2014 | Procent |
|---|---|---|---|---|
| Aktier | 1 | 5 | 2 | 5 |
| Obligationer | 4 | 19 | 16 | 42 |
| Fastigheter | 1 | 5 | 3 | 8 |
| Försäkringsbrev som är förvaltningstillgång |
15 | 71 | 16 | 42 |
| Övrigt | 0 | 0 | 1 | 3 |
| Summa | 21 | 100 | 38 | 100 |
| Löptidsanalys avseende förväntade betalningar | |
|---|---|
| för de förmånsbestämda planerna i framtiden: | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Inom 12 månader | 9 | 6 |
| Mellan 2 och 5 år | 21 | 31 |
| Mellan 5 och 10 år | 32 | 46 |
| Summa | 62 | 83 |
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchef är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | ||
| Vid årets början | 44 | 20 | 3 | 67 | |
| Utnyttjat (–)/ökning under året (+) | –19 | –5 | 4 | –20 | |
| Valutakursdifferenser | 1 | –1 | 4 | 4 | |
| Vid årets slut | 26 | 14 | 11 | 51 | |
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | |||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 5 | 7 | 9 | 21 | |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 21 | 7 | 2 | 30 | |
| Totalt | 26 | 14 | 11 | 51 |
Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till kostnadsbesparingsåtgärder.
Garantiavsättningarna, 14 MSEK (20), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
Building Systems har en gemensam beräkningsprincip för garantiavsättningar som täcker hela garantitiden, vilken spänner över fem till tio år. Denna beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Den framräknade garantiavsättningen reduceras med faktiska kända reklamationer, 4 MSEK (6), vilka brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser. De framtida beräknade garantiavsättningarna uppgår till 7 MSEK (11). Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter, 0 MSEK (0).
Övriga avsättningar avser främst personalrelaterade avsättningar samt avsättning för miljöåtagande på 3 MSEK. Bedömningen av avsättningen för miljöåtagandet har baserats på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförlitligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Banklån | 1 713 | 1 765 | - | - |
| Kortfristig | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 7 | 8 | - | - |
| Checkräkningskrediter | 70 | 99 | - | - |
| Summa upplåning | 1 790 | 1 872 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld med 37 MSEK (40). Kortfristig del av leasingskuld uppgick till 7 MSEK (5) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder, banklån mot säkerhet, på 7 MSEK (8). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Enligt koncernens Treasury policy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader. Per den 31 december 2015 uppgick den till 3 månader. Under 2014 var räntebindningstiden 3 månader. Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.
Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz. Dessa lån uppgick till 7 MSEK (8).
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 164 MSEK (1 064). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter. Koncernens upplåning fördelat på olika valutor:
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| SEK | 532 | 529 | - | - |
| DKK | - | 3 | - | - |
| EUR | 1 043 | 1 096 | - | - |
| NOK | - | 33 | - | - |
| CHF | 176 | 166 | - | - |
| PLN | 39 | 45 | - | - |
| 1 790 | 1 872 | - | - |
| och verkligt värde per klass | 2015 | 2014 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Finansiella tillgångar som kan säljas |
Innehas för handel |
Låne fordringar och kund fordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Innehas för handel |
Låne fordringar och kund fordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 1 | - | - | 1 | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Andra långfristiga fordringar | - | - | 4 | 4 | -* | - | - | 3 | 3 | -* |
| Derivattillgångar | - | 4 | - | 4 | 4 | - | 1 | - | 1 | 1 |
| Kundfordringar | - | - | 1 177 | 1 177 | -* | - | - | 1 064 | 1 064 | -* |
| Övriga fordringar | - | - | 17 | 17 | -* | - | - | 8 | 8 | -* |
| Upplupna intäkter | - | - | 7 | 7 | -* | - | - | 6 | 6 | -* |
| Likvida medel | - | - | 285 | 285 | -* | - | - | 300 | 300 | -* |
| Summa finansiella tillgångar | 1 | 4 | 1 490 | 1 495 | 4 | 1 | 1 | 1 381 | 1 383 | 1 |
| 2015 | 2014 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Innehas | Övriga | Totalt | Innehas | Övriga | Totalt | |||
| för | finansiella | redovisat | Verkligt | för | finansiella | redovisat | Verkligt | |
| Finansiella skulder | handel | skulder | värde | värde | handel | skulder | värde | värde |
| Checkräkningskrediter | - | –70 | –70 | –70 | - | –99 | –99 | –99 |
| Skulder till kreditinstitut | - | –1 722 | –1 722 | –1 676 | - | –1 728 | –1 728 | –1 725 |
| Derivatskulder | –12 | - | –12 | –12 | –19 | - | –19 | –19 |
| Leverantörsskulder | - | –790 | –790 | -* | - | –650 | –650 | -* |
| Övriga skulder | - | –18 | –18 | -* | - | –6 | –6 | -* |
| Upplupna kostnader | - | –185 | –185 | -* | - | –172 | –172 | -* |
| Summa finansiella skulder | –12 | –2 785 | –2 797 | –1 758 | –19 | –2 655 | –2 674 | –1 843 |
Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att marknaden för dessa innehav är begränsad.
Andra långfristiga fordringar består av kontanter som har lämnats som deposition för hyra, vilket medför att det redovisade värdet anses var en rimlig approximation av verkligt värde.
Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
| 2015 | 2014 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivattillgångar | - | 4 | - | 4 | - | 1 | - | 1 |
| Summa tillgångar | - | 4 | - | 4 | - | 1 | - | 1 |
| 2015 | 2014 | |||||||
| Skulder | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatskulder | - | –12 | - | –12 | - | –19 | - | –19 |
| Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte | ||||||||
| Checkräkningskrediter | - | –70 | - | –70 | - | –99 | - | –99 |
| Skulder till kreditinstitut | - | –1 676 | - | –1 676 | - | –1 725 | - | –1 725 |
| Summa skulder | - | –1 758 | - | –1 758 | - | –1 843 | - | –1 843 |
Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen.
Vid utgången av 2015 fanns ingen förpliktelse om att förvärva egna aktier. Det verkliga värdet på Lindabs förpliktelse att förvärva egna aktier uppgick 2014 till 16 MSEK.
Det verkliga värdet fastställdes genom skillnaden mellan börskursen på balansdagen för underliggande aktie och kursen i åtagandet. Diskonteringen bedömdes inte vara väsentlig. Värderingen utgjorde nivå 2 enligt IFRS 13.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Löne- och semesterskulder | 145 | 150 | - | - |
| Intjänade resultatandelar | 11 | 9 | - | - |
| Sociala kostnader | 89 | 89 | 2 | 2 |
| Bonusskuld till kunder | 129 | 108 | - | - |
| Upplupen kursförlust terminskontrakt | 12 | 19 | - | - |
| Övriga kostnader | 78 | 73 | 0 | 0 |
| Summa | 464 | 448 | 2 | 2 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 24 MSEK (41), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 17 MSEK (32).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 379 MSEK (164) och fördelar sig enligt följande:
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| År 1 | 29 | 29 |
| År 2–5 | 169 | 82 |
| År 6 och senare | 181 | 53 |
| 379 | 164 |
Ingående variabla avgifter utgörs av rörlig ränta, förutom leasingkontraktet med Credit Suisse som har fast ränta. En höjning av räntan med en procentenhet ökar de sammanlagda leasingavgifterna med 1 MSEK (4).
Befintliga leasingavtal varierar i längd från 7 till 22 år. I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas ska fastigheten marknadsvärderas för att därigenom fastställa förvärvspriset. Inget av koncernens leasingavtal innehåller restriktioner avseende eget kapital eller finansieringsmöjligheter.
I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan.
Lindab ingick i oktober 2014 ett operationellt leasingkontrakt på 15 år med Credit Suisse avseende en nybyggd produktionsfastighet i Schweiz. Hyran för 2015 uppgick till 3 MSEK (1). Option att förvärva fastigheten vid kontraktstidens slut finns.
I september 2013 förvärvades fastigheterna i Båstad av DSL Renting från DAL Nordic Finance AB och i juni 2015 omförhandlades befintliga leasingavtal i samband med finansieringen av det nya distributionscentret. Fastigheterna återhyrs av Lindab via operationella leasingkontrakt på 7 år. Hyran uppgick till 2015 till 9 MSEK (11).
Lindab sålde i januari 2010 en produktionsfastighet i Luxemburg. Denna förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 285 MSEK. Lindab återhyrde fastigheten via ett operationellt leasingkontrakt på 5 år och hade en option på att återköpa produktionsfastigheten vid leasingkontraktets utgång.
I januari 2015 utnyttjade Lindab sin option om att återköpa produktionsfastigheten. Fastighetens bokförda värde vid tidpunkten för tillträdet beräknades uppgå till 25 MEUR, vilket motsvarade ett uppskattat marknadsvärde. Belåningen av fastigheten uppgick till motsvarande belopp. Samtidigt avyttrades fastigheten till tredje man och ett långfristigt hyresavtal ingicks. Hyran uppgick till 11 MSEK under 2015. Hyresavtalet är förknippat med åtagande vilket beskrivs i not 28.
För leasingtransaktionerna ovan finns en möjlighet att förlänga leasingavtalen om möjligheten nyttjas i enlighet med upprättat avtal. Om Lindab väljer att inte förlänga leasingavtalet, har Lindab i normalfallet en förpliktelse att garantera huvuddelen av restvärdet.
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 60 MSEK (58) och under maskiner och mjukvara med 9 MSEK (11). Under 2015 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 6 MSEK (7). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 43 (60) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | ||||
| År 1 | 6 (6) | 7 (7) | |||
| År 2–5 | 13 (12) | 22 (19) | |||
| År 6 och senare | 24 (19) | 31 (24) | |||
| 43 (37) | 60 (50) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Fastighetsinteckningar | 21 | 20 | - | - |
| Företagsinteckningar | - | 22 | - | - |
| Summa | 21 | 42 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Borgensåtagande för ingångna kreditavtal | - | - | 1 673 | 1 705 |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 16 | 16 | - | - |
| Pensionsförpliktelser | 4 | 11 | - | - |
| Summa | 20 | 27 | 1 673 | 1 705 |
Nuvarande kreditavtal med Nordea, SEB och SEK löper fram till februari 2019. Totala kreditramen uppgick vid årets utgång till 2 100 MSEK (2 100). Avtalet innehåller kovenanter vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i gällande kreditavtal.
Lindab har sedan tidigare ingått i en pensionsplan omfattande flera anställda i USA, vilken var förknippad med åtagande för att, under vissa omständigheter, täcka Lindabs andel av det underskott som uppstått i den kollektiva pensionsplanen. Detta åtagande upphörde i och med att bolaget i USA, Lindab Inc, avyttrades den 7 juli. För ytterligare information om åtagandet se not 28 i föregående års årsredovisning.
Koncernbolag har tecknat borgensåtagande till förmån för Building Systems i Luxemburg i det fall bolaget inte skulle förmå att fullgöra sina åtaganden enligt hyresavtalet, se not 27. Väsentliga åtaganden enligt tecknat hyresavtal är fullgörande av hyresbetalningar till och med 2030, underhåll av fastigheten samt ansvar för drift och miljöpåverkan.
I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz, beskrivna i not 27, har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång. I leasingavtalet avseende fastigheten i Schweiz är borgensåtagandet begränsat till 1,5 MCHF.
Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och normal branschpraxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Systemair AB (publ), som var Lindabs största aktieägare under 2013, sålde per 3 mars 2014 hela sitt innehav. Transaktioner med Systemair AB (publ) var till dess att betrakta som närståendetransaktioner. Transaktioner med Systemair AB (publ) för tiden till och med 3 mars 2014 var försäljningsintäkter om 4 MSEK och inköp om 5 MSEK. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor, s.k. armslängds avstånd. Utöver Systemair AB (publ) finns inga andra externa parter som är att betrakta som närstående part.
Moderbolaget har härutöver direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 30. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/ koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 23.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte medtages nedan.
| Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående | Koncernföretag | Moderbolag | ||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Försäljningsintäkter | 3 | 3 | ET | ET |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 34 | 49 | ET | ET |
| Ränteintäkter från moderbolag | 32 | 48 | ET | ET |
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 166 | 2 134 | ET | ET |
För information om incitamentsprogram riktat till deltagare i olika ledande befattningar i Lindab, se not 6 sidan 94.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
2) Säljbolag,
4) Inköpsbolag,
Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen innehar dotterföretag i många delar av världen. Moderföretag har bestämmande inflytande över ett dotterföretag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterföretaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterföretaget. I princip ägs samtliga dotterföretag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderföretaget Lindab International AB. De dotterföretag som inte ägs till 100 procent anses ha innehav utan bestämmande inflytande som ej är väsentligt för koncernen.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB 1) | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 100 | 3 467* |
| Lindab Sverige AB 2) | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB 4) | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB 3) | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Götene AB 3) | SEK | 556961-9918 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 0 | |
| Lindab Profil AB 3) | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Bjarnes System AB 3) | SEK | 556203-8322 | Södertälje, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A. 2) 3) 4) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. 2) | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| U-nite Fasteners Technology AB 2) | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab Fastigheter AB 5) | SEK | 5566629-2271 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Innovation AB 6) | SEK | 556897-8505 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. 2) 3) | RUB | 105781261234 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings LLC 2) 3) 4) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Astron Buildings S.A. 2) 3) 4) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| LA Services S.à r.l 7) | EUR | B146465 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab Treasury AB 8) | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A.S. 2) | EUR | RCS 327 258 943 | Bussy-St-Martin, Frankrike | 100 | |
| Astron Buildings s.r.o. 5) | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC 9) | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| NF Lux Buildings S.A. 9) | EUR | B146466 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Astron Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Astron Buildings LLC 2) 3) 4) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA 2) | EUR | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab 2) 3) | EUR | 111788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. 2) | HRK | 80182671 | Zaprešić, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | EUR | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab 2) 3) | EUR | 0920791-3 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. 2) 3) | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| LLC Spiro 2) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Spiro International S.A. 2) 3) | CHF | CH-217.0.135.550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| LLC Spiro 2) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Havalandirma LTD STI 2) | TRY | 877776 | Istanbul, Turkiet | 100 | |
| Lindab Holding Inc. 7) | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. 2) 3) | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Profile Inc. 9) | USD | 90-091 66 93 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab SRL 2) 3) | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC 9) | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. 2) 3) | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab Profil Kft. 9) | EUR | 13-09-155264 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | NOK | 929805925 MVA | Oslo, Norge | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. 2) 3) | PLN | KRS 0000043661 | Wieruchow, Polen | 100 | |
| Lindab S.r.l 2) 3) | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| MP3 S.r.l 2) 3) | EUR | 03345850964 | Padova, Italien | 100 | |
| Lindab N.V. 2) 3) | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab A/S 2) 3) | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Door B.V. 2) | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. 2) | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH 2) 3) | EUR | HRB 2276 AH | Amtsgericht Lübeck, Tyskland | 100 | |
| Astron Buildings GmbH 2) | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Astron Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab AG 2) 3) | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Otelfingen, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd 2) 3) | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd 9) | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab France S.A.S. 2) 3) | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Nather S.A. 2) 3) | EUR | 313 181 109 | Porte les valence, Frankrike | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd 2) | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab a.s. 2) 3) | EUR | 36 214 604 | Jamník, Slovakien | 100 | |
| Lindab Steel AG 4) | CHF | CH-020.3.036.274-9 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Kalnesa Holdings Limited 9) | EUR | 303110 | Nicosia, Cypern | 100 | |
| Spircus Enterprises Limited 9) | EUR | 303031 | Nicosia, Cypern | 100 | |
| Lindab IMP Klima d.o.o. 2) 3) | EUR | 5519225000 | Godovič, Slovenien | 100 | |
| Lindab d.o.o. Belgrad 2) | RSD | 17421557 | Belgrad, Serbien | 100 | |
| Lindab d.o.o.o.e.l. Skopje 2) | MKD | 5439833 | Skopjem, Makedonien | 100 | |
| Lindab d.o.o. Podgorica 2) | EUR | 027146453 | Podgorica, Montenegro | 100 | |
| Lindab d.o.o. Sarajevo 2) | BAM | 4200550810003 | Sarajevo, Bosnien | 100 | |
| Hidria Heatec d.o.o. 2) | EUR | 6556086000 | Godovič, Slovenien | 100 | |
| Uniklima d.d. 3) | BAM | 4200240030008 | Ilidža, Bosnien | 95 | |
| * Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857. | |||||
| 1) Koncernfunktioner, 3) Produktionsbolag, |
5) Fastighetsbolag, | 7) Holdingbolag, | 9) Vilande bolag | 111 |
6) Patent verksamhet,
8 )Treasury verksamhet,
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Båstad den 10 mars 2016
Kjell Nilsson Ordförande
Anders Berg Verkställande direktör
Per Frankling Styrelseledamot
Hans Porat Styrelseledamot
Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Erik Eberhardson Styrelseledamot
Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot
Marianne Brismar Styrelseledamot
Markku Rantala Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2016.
Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB för räkenskapsåret 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 60-112.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB för räkenskapsåret 2015.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 10 mars 2016
Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
EBITDA utgörs av resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
EBITA utgörs av resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBIT) utgörs av resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder, och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Summa tillgångar minskade med icke-räntebärande skulder och avsättningar inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa nettoskuld, minoritetsintresse och eget kapital.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar, minus räntebärande tillgångar samt kassa och bank.
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier före respektive efter utspädning.
Eget kapital i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Kassaflödet från löpande verksamhet i förhållande till genomsnittligt antal aktier.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
EBITA-marginal har beräknats som resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBIT) har beräknats som resultat före finansiella poster och skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal har beräknats som resultat före skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat (EBIT) i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på eget kapital utgörs av resultat efter skatt i procent av vägt genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapital utgörs av resultat före skatt plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Soliditeten har beräknats som eget kapital i procent av summa tillgångar enligt rapporten över finansiell ställning.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Nettoskuld i relation till EBITDA utgörs av genomsnittlig* nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter, rullande tolvmånadersvärdet.
Räntetäckningsgraden har beräknats som resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
*Genomsnittlig nettoskuld senaste tolvmånadersperioden.
Central- och Östeuropa.
Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).
Produktmärkning inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). CE-märket visar att tillverkaren eller importören har uppfyllt de grundläggande kraven i EU-direktiven som reglerar detta.
EU:s nuvarande klimatmål som ska uppnås innan 2020. De fyra målen är: minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer, sänka energiförbrukningen med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion och slutligen höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent.
Exempel på förnybar energi är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi.
Internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Den fjärde generationens riktlinjer kallas G4.
Ett nätverk av fysiska föremål, apparater, bilar, byggnader och andra objekt. Dessa är försedda med sensorer som i sin tur är uppkopplade mot internet i syfte att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster.
Definieras vanligen som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationens möjligheter att tillgodose sina behov. Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommisionen.
Definieras i artikel 2(2) i Energiprestandadirektivet som en byggnad som har mycket hög energiprestanda. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten.
Definieras av Sveriges Centrum som en byggnad som utöver att uppfylla kraven för passivhus inte använder mer energi under året än vad den själv tillför. Det kan vara el från till exempel solceller eller värme som levereras till annan byggnad eller fjärrvärmenätet.
Definieras av Passivhuscentrum som ett hus där värmetillförseln ej överstiger 15 kWh/m² och år. Detta gäller vid en innetemperatur på 20°C. Svenska regelverket FEBY 12 tillåter ett värmeförlusttal på 17 W/m² i klimatzon I, 16 W/m² i klimatzon II och 15W/m² i klimatzon III, samt ett tillägg på +2 W/m² för byggnader mindre än 400 m², vid dimensionerande utetemperatur.
Forum för energieffektiva byggnader definierar plusenergihus som ett passivhus som med egen el- och värmeproduktion överstiger husets behov.
Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls den 3 maj 2016 kl. 16.00 i Grevieparken, Grevie i Båstads kommun.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 27 april 2016, dels anmäla sitt deltagande till Lindab International AB (publ) senast kl. 16.00 den 27 april 2016.
Anmälan kan göras på följande sätt:
Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, ska, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast onsdagen den 27 april 2016. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer samt uppgift om eventuella biträden och ombud.
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup. com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 27 april 2016.
Rapporter kan beställas från Lindab International AB dels via hemsidan www.lindabgroup.com, eller via post till "Lindab International AB", "Rapporter", 269 82 Båstad.
Tryckt årsredovisning skickas endast till aktieägare och intressenter som beställer den.
Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor samt utseende av valberedning inför årsstämman 2017.
Inför årsstämman 2016 utgörs valberedningen av
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 3 maj 2016 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 19 juli 2016 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 27 oktober 2016 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2017 Årsredovisning 2016 april 2017
Året var 1959. Lage Lindh hade tillsammans med kompanjonen Valter Persson flyttat in sin plåtverkstad i nya lokaler i det lilla skånska samhället Grevie och nu skulle man expandera. Lage hade en tydlig vision med sitt företag AB Lidhults Plåtslageri. Att ta fram produkter och lösningar som förenklade för kunderna. Med den visionen, en stor portion ordning och reda i verksamheten och en jordnära filosofi började Lage att utveckla det som sedan skulle bli dagens Lindab, en koncern med över 5 000 medarbetare och försäljning i 60 länder. Det är snart sex decennier sedan verksamheten startades i liten skala i en helt annan tid, men de värderingar som Lage och hans kompanjon en gång arbetade efter är precis lika starka i företaget idag. Fråga vem som helst på Lindab om vad som är viktigast i deras arbete och du får troligen höra: "Att skapa framgång för kunden, ha ordning och reda och se till att alltid ha båda fötterna stadigt på jorden." Och huvudkontoret, ja det är fortfarande kvar i den lilla byn Grevie mitt på den vackra Bjärehalvön i sydvästra Sverige.
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: +46 (0) 431 850 00 Fax: +46 (0) 431 850 10 E-post: [email protected] www.lindabgroup.com Lindab International AB (publ) med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.