Annual Report • Apr 12, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
BRAVIDA ÅRSREDOVISNING 2015
Vi är drygt 9 000 engagerade medarbetare på ett 140-tal orter i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Genom en stark lokal närvaro och ett nära samarbete bygger vi långa kundrelationer där vi erbjuder både trygghet och nya möjligheter. Bravida ska vara det självklara valet och en aktiv partner till våra kunder, befintliga som nya.
Vi ger fastigheter liv
Med modern teknik och innovativa lösningar ger vi fastigheter liv. Våra installations- och serviceuppdrag omfattar fastigheters livgivande funktioner: energi, värme, kyla, vatten och luft. Genom installation av moderna tekniska system och regelbunden service skapar vi förutsättningar för vårt samhälles hållbara utveckling och tillväxt.
DANMARK 35
NORGE 46 avdelningar
SVERIGE 150 avdelningar
FINLAND 12 avdelningar
Stark lokal närvaro och nära samarbete
I oktober noterades Bravida på Nasdaq Stockholm. Bravidas aktie har förkortningen BRAV.
Bravida etablerar sig i Finland genom förvärven av Peko Groups installations- och serviceverksamhet och Halmesvaara Oy.
I januari tillträdde Mattias Johansson som ny vd och koncernchef.
Under året förvärvades 16 bolag. Genom dessa ökar omsättningen på årsbasis med 1,5 miljarder SEK.
De koncernomfattande förbättringsprogrammen drivs fortsatt framåt och lägger grunden för våra produktivitetsförbättringar.
| NYCKELTAL, MSEK | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 10 768 | 11 400 | 11 080 | 12 000 | 14 206 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 663 | 570 | 600 | 705 | 782 |
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 615 | 539 | 221 | 440 | 422 |
| Rörelsemarginal, % | 6,2 | 5,0 | 5,4 | 5,9 | 5,5 |
| Justerat* rörelseresultat | 663 | 624 | 649 | 759 | 878 |
| Justerad* rörelsemarginal, % | 6,2 | 5,5 | 5,9 | 6,3 | 6,2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 559 | 424 | 457 | 659 | 841 |
| Orderstock | 4 590 | 4 809 | 6 075 | 6 580 | 7 092 |
NETTOOMSÄTTNINGS-ÖKNING
JUSTERAD* RÖRELSE-RESULTATSFÖRBÄTTRING
16%
KASSAFLÖDET ÖKADE
28%
2015 6,2 %
STABIL LÖNSAMHET Under den senaste femårsperioden har Bravida levererat en stabil lönsamhet och tillväxt.
2015 var den justerade* rörelsemarginalen 6,2 %. Den underliggande marginalen justerad* för de finska förvärven uppgick till 6,4 %.
*Justerat för särskilda kostnader
| 2014 | 2015 | ANDEL AV BRAVIDAS NETTOOMSÄTTNING |
ANDEL AV BRAVIDAS RÖRELSERESULTAT |
||
|---|---|---|---|---|---|
| SVERIGE | Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal |
7 322 408 5,6 % |
8 583 480 5,6 % |
60 % |
61 % |
| NORGE | Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal |
2 922 192 6,6 % |
3 173 256 8,1 % |
22 % |
33 % |
| DANMARK | Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal |
1 792 94 5,2 % |
2 116 108 5,1 % |
15 % |
14 % |
| FINLAND | Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal |
– – – |
358 0 0,0 % |
3 % |
0 % |
6 % Utbildning 5 % Detaljhandel 22 % Övrigt
2015 sticker verkligen ut som ett starkt och händelserikt år i Bravidas historia. Med expansion till Finland och en börsnotering passerar vi två viktiga milstolpar samtidigt som vi levererar ett rekordresultat. Ett långsiktigt arbete har lagt grunden till ett starkt bolag. Vår marknad har goda framtidsutsikter drivna av samhällets behov av energieffektiva lösningar och hållbar resursanvändning.
För helåret ökade det justerade rörelseresultatet med 16 procent, ungefär i linje med omsättningstillväxten. Vi växer både av egen kraft och med förvärv. Utöver de 16 förvärv vi gjort bidrog den organiska tillväxten med sju procent, två procent över vårt mål och cirka tre procent över marknadens tillväxt, vilket är ett kvitto på Bravidas styrka och visar att vi gör mycket rätt. Orderstocken, som enbart innehåller installationsuppdrag fortsätter att vara stark, drygt sju miljarder kronor. Under 2015 har vi tagit några viktiga uppdrag inom framför allt nybyggnation och renovering av sjukhus. Men framför allt och ännu viktigare för verksamheten är våra många små och medelstora order som lägger grunden till vår affär och skapar stabilitet.
2015 års resultat representerar den samlade insatsen av 243 avdelningar. Vår affärsmodell bygger på en decentraliserad organisation med entreprenörskap i fokus. Våra lokala avdelningar hålls samman av en stark och målinriktad kultur som vi kallar Bravida Way – vi gör det vi sagt, vi följer upp och vi förbättrar oss ständigt. Bravida Way kombinerar det lokala entreprenörskapet med uppföljning och stöd och en vilja till ständig förbättring.
Vår decentraliserade organisation är unik på marknaden. Nyckeln till framgång är att våra lokala avdelningschefer har hela resultatansvaret som vi lyckats kombinera med de skalfördelar som finns i en större organisation. Avdelningarna jämförs på kritiska resultatmått och det är självklart att lära av och tävla med varandra. Det skapar energi och kraft att ständigt driva organisationen framåt.
En annan kraftfull värdeskapare i vår långsiktiga strategi är våra förvärv. Vår decentraliserade modell underbygger vår höga förvärvstakt genom att integration förenklas väsentligt. Vi är en attraktiv köpare för mindre entreprenörsdrivna bolag som vill fortsätta att utvecklas under eget ansvar. Samtidigt kan de utnyttja vår storlek för att sänka kostnaderna, vidga sin kompetens och dessutom få fler affärer genom den bredare kundexponeringen.
Fjolårets många förvärv följs sannolikt av ett antal ytterligare under 2016. Tillgången på potentiella kandidater är stor genom att marknaden är så fragmenterad.
Vi fortsätter vårt arbete med att integrera våra två strategiska förvärv i Finland. Jag känner tillförsikt inför de möjligheter vi har där med tanke på marknadens utveckling i positiv riktning efter ett antal svaga år och det vi tillför i form av stöd i arbetssätt och verktyg samt inköpssynergier. Dessutom präglas både marknaden och vår organisation av en hög mognad runt service vilket gynnar marginalerna på sikt. Med en komplett nordisk täckning kan vi nu erbjuda en pannordisk lösning inom service till våra största kunder. Vår strategi är att fortsätta växa i Finland.
Våra strategiska förbättringsinitiativ ger tydliga effekter på marginalen och och har fortsatt potential. Under 2015 har majoriteten av våra avdelningar framgångsrikt certifierats i ett stort produktivitetsprogram och implementerat förbättrade arbetssätt och verktyg.
Arbetet med en ny starkare inköpsplattform, med målet att sänka inköpskostnaderna med 10 procent, fortsätter 2016. Med färre leverantörer, lägre pris, rätt produktval och en förbättrad process har vi framgångsrikt stärkt våra inköp under 2015. Nu tar vi nästa steg genom att öka andelen internationella inköp. Vi arbetar också med ett serviceinitiativ för att långsiktigt öka den organiska tillväxten ute i våra serviceavdelningar. Ambitionen är att arbeta proaktivt med förslag och lösningar för att utveckla och växa vår kundbas.
Marknaden är bra över hela linjen. Utöver det löpande och väntade flödet av mindre affärer kommer det ett antal större projekt i den offentliga sektorn. I Sverige har vi stora offentliga investeringar framför oss och i Finland förbättras marknaden successivt. Vår del av marknaden i Norge utvecklades väl under 2015. Samtidigt är vi vaksamma med tanke på det låga oljeprisets effekter inom vissa regioner. I Danmark ser vi att marknaden stärks.
Tillgången till kompetent personal är avgörande för vår förmåga att växa. Konkurrensen om medarbetarna blir allt tuffare och det gäller såväl ingenjörer som montörer och tekniker. I Danmark ser vi redan tecken på att svårigheten att rekrytera hämmar den organiska tillväxten.
Vi jobbar långsiktigt med vår kompetensförsörjning. Att vara en intressant arbetsgivare och locka de bästa talangerna till Bravida är en grundförutsättning för att vi ska nå våra mål. I mars 2016 stärktes vår ledningsgrupp med en ny HR-chef som kommer att ha stort fokus på detta.
Hållbarhet är en viktig fråga för Bravida i stort och den är fundamental när vi utvecklar vårt sortiment och kunderbjudande inför framtiden. Vi ska bli ännu tydligare inom vårt erbjudande för energibesparande åtgärder. Här finns en stor försäljningspotential.
Det finns väldigt mycket kvar att göra för att minska energiåtgången i byggnader. Idag svarar de för 40 procent energikonsumtionen i EU. Ett exempel är att 80 procent av alla offentliga byggnader i Sverige inte klarar energikraven som träder i kraft i EU 2020. Kraven innebär att energiförbrukningen i både befintliga och nya byggnader ska minskas med 20 procent fram till 2020, jämfört med 2007 års prognostiserade nivå för 2020. Bravidas paradgrenar, belysning, uppvärmning och kyla driver utvecklingen.
För Bravida är inte hållbarhet "rocket science" utan den största potentialen finns först och främst i det arbete våra tekniker och montörer gör varje dag ute hos våra kunder såsom när vi byter ut gamla ineffektiva installationer mot nya bättre, sköter om och underhåller anläggningar eller installerar nya och bättre armaturer. Här finns mycket att göra och här kan vi snabbt göra stor skillnad. För att lyckas har vi ett stort ansvar att utbilda och öka medvetenheten om de möjligheter som finns hos både våra medarbetare och våra kunder. Det är här vårt serviceinitiativ tar sin utgångspunkt.
Fram till 2015 har vi framgångsrikt lyckats minska våra sjuktal och vår arbetsskadefrekvens. Men under 2015 vände trenden och det är allvarligt. Vi analyserar nu våra mätningar för att kunna vidta rätt åtgärder. Att våra medarbetare ska komma hem hela och friska efter dagens arbete är högsta prioritet på Bravida!
Höstens börsnotering av Bravidaaktien var en framgång på många sätt. Inte minst har vårt varumärke blivit mer välkänt. Det har ökat vår attraktionskraft bland såväl potentiella kunder som medarbetare. Fler än 1 200 medarbetare valde att teckna aktier i samband med vår börsnotering. Det är ett tydligt bevis för det starka engagemang som finns för att utveckla bolaget och som präglar vår företagskultur.
Det är många medarbetare i Bravida som gjort en stark insats under fjolåret. Men som det norska skidlandslaget säger: "världsmästare är inte något man är. Det är något man varit och något man kan bli igen." Nu börjar vi om igen och tar sats in i 2016. Vi har ett starkt utgångsläge – det ska vi ta vara på och fortsätta jobba för att bli ännu bättre.
Mattias Johansson Vd och koncernchef
Vår decentraliserade organisation är unik på marknaden. Nyckeln till framgång är att våra lokala avdelningschefer har hela resultatansvaret som vi lyckats kombinera med de skalfördelar som finns i en större organisation."
Bravida levererar i linje med eller bättre än de finansiella målen på bred front. Och potentialen för fortsatt tillväxt är stor, både inom den befintliga verksamheten och via förvärv. Den nya finansieringsstrukturen som kom på plats under hösten utgör en solid finansiell grund för fortsatt tillväxt. Våra strategiska lönsamhetsinitiativ ger tydliga effekter på marginalen även framåt.
Vår nettoomsättning växte med 18 procent ifjol, varav 7 procent organiskt. Vi överträffade därmed vårt tillväxtmål på 10 procent. Det justerade rörelseresultatet ökade med 16 procent, vilket innebar att den justerade marginalen uppgick till 6,2 procent. Justerat för utspädningen från de två strategiska förvärven i Finland innebar det en uppgång om 0,1 procent jämfört med 2014. Därmed närmade vi oss vårt långsiktiga marginalmål på 7 procent, trots att den höga förvärvstakten utanför Finland tyngde marginalen något.
Bravidas breda och djupa kunderbjudande är branschledande. Det gäller också vår effektivitet och strukturerade arbetssätt. Det är resultatet av ett långsiktigt arbete och en viktig förklaring till vår lönsamhet och att vår organiska tillväxt fortsätter att vara högre än marknadens. Vår marknadsandel ökar därigenom stadigt.
Vi har gjort 33 förvärv under de senaste två åren. De adderar
cirka 2,5 miljarder kronor till omsättningen på årsbasis. Vi leder därmed konsolideringen av branschen. Installations- och servicebranschen är fragmenterad och potentialen att växa genom förvärv är fortsatt stor.
Bravida blir ofta kontaktade av entreprenörer som är intresserade att sälja. Vårt starka varumärke, tydligt decentraliserade organisation och strukturerade arbetssätt gör oss attraktiva. Strategiskt motiv och tydliga synergier är viktigt när vi utvärderar ett potentiellt bolagsköp. Det handlar oftast
om att komplettera kunderbjudandet på en befintlig ort, alternativt utöka marknadstäckningen till en ny ort.
Förvärvspriset ligger normalt kring fem gånger EBITA exklusive synergieffekter. Risken i förvärven begränsas dels genom storleken på förvärven samt antalet förvärv vi genomför. Samtidigt finns konstnadssynergier i flertalet av dem. Vi har genomgående en god historik när det gäller både en snabb integrationsprocess och storleken på de realiserade synergierna för de bolagsköp vi genomfört under 2014–2015.
Vår förmåga att generera stora och stabila kassaflöden är också grundläggande för att vi ska kunna växa både organiskt och via förvärv samtidigt som vi kan uppfylla vår utdelningspolitik, att dela ut minst 50 procent av resultatet efter skatt. I fjol uppgick vår kassagenerering till 125 procent av rörelseresultatet, vilket var i nivå med genomsnittet för den senaste fyraårsperioden. Trots den höga förvärvstakten under 2015 minskade kassaflödet skuldsättningsgraden till 2,7 gånger EBITDA från 3,3 ett år tidigare. Därmed är vår balansräkning stark och vi är nära vårt långsiktiga måltal, 2,5.
I samband med börsintroduktionen refinansierade vi huvuddelen av våra skulder, totalt 4 000 MSEK med en löptid på fem år. Vårt finansnetto kommer att förbättras med knappt 200 MSEK. De attraktiva räntevillkoren och den långa löptiden innebär att vi har säkerställt finansieringen för koncernens fortsatta expansion under kommande år.
Med god finansiell uppföljning på alla nivåer i organisationen driver Bravida en stabil verksamhet med kontrollerat risktagande. Samtidigt gynnas vi av en diversifierad och fragmenterad kundstruktur med små orderstorlekar. Serviceverksamheten, som utgör nästan hälften av försäljningen, är också stabil genom sin återkommande natur. Därutöver utgör renovering och tillbyggnad nästan 20 procent av vår omsättning. Även här är exponeringen mot den allmänna konjunkturen begränsad. Vår kostnadsstruktur, med en låg andel fasta kostnader, ger flexibilitet om marknaden för nybyggnadsrelaterade projekt skulle vika.
Nils-Johan Andersson CFO
Potentialen för fortsatt tillväxt är stor, både inom den befintliga verksamheten och via förvärv."
| RESULTATRÄKNING I MSEK | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 10 768 | 11 400 | 11 080 | 12 000 | 14 206 |
| Kostnader för produktion | -9 114 | -9 740 | -9 420 | -10 173 | -12 081 |
| Bruttoresultat | 1 653 | 1 660 | 1 660 | 1 827 | 2 124 |
| Administration- och försäljningskostnader | -990 | -1 057 | -1 061 | -1 123 | -1 342 |
| Övriga rörelsekostnader | – | -33 | – | – | – |
| Rörelseresultat | 663 | 570 | 600 | 705 | 782 |
| Justeringar avseende särskilda kostnader | – | 55 | 49 | 54 | 96 |
| Rörelseresultat efter särskilda kostnader | 663 | 624 | 649 | 759 | 878 |
| Finansnetto | -48 | -31 | -378 | -265 | -360 |
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 615 | 539 | 221 | 440 | 422 |
| Skatt | -106 | -145 | -47 | -120 | -135 |
| Periodens resultat | 510 | 394 | 174 | 320 | 287 |
| BALANSRÄKNING I MSEK Goodwill |
2 203 | 6 745 | 6 733 | 6 940 | 7 211 |
| Övriga anläggningstillgångar | 409 | 291 | 354 | 386 | 218 |
| Omsättningstillgångar | 3 384 | 2 939 | 2 785 | 2 911 | 3 394 |
| Likvida medel | -78 | 97 | 838 | 828 | 573 |
| Summa tillgångar | 5 919 | 10 072 | 10 710 | 11 064 | 11 396 |
| Eget kapital | 2 121 | 3 378 | 3 701 | 3 306 | 3 555 |
| Lån | 202 | 2 854 | 3 312 | 3 441 | 2 700 |
| Övriga långfristiga skulder | 19 | 246 | 182 | 420 | 177 |
| Kortfristiga skulder | 3 576 | 3 594 | 3 514 | 3 897 | 4 964 |
| Summa eget kapital och skulder | 5 919 | 10 072 | 10 710 | 11 064 | 11 396 |
| jan-dec | jan-dec | jan-dec | jan-dec | jan-dec | |
| KASSAFLÖDE I MSEK | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 559 | 424 | 457 | 659 | 841 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -66 | -37 | -54 | -136 | -262 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -453 | -408 | 344 | -545 | -767 |
| Periodens kassaflöde | 41 | -21 | 746 | -22 | -189 |
| NYCKELTAL | |||||
| Rörelsemarginal, % | 6,2 | 5,0 | 5,4 | 5,9 | 5,5 |
| Justerad Ebitamarginal, % | 6,2 | 5,5 | 5,9 | 6,3 | 6,2 |
| Vinstmarginal, % | 5,7 | 4,7 | 2,0 | 3,7 | 3,0 |
| Avkastning på eget kapital, % | 29,4 | 14,3 | 4,9 | 9,1 | 8,4 |
| Nettolåneskuld | 124 | – | 2 468 | 2 595 | 2 433 |
| Kapitalstruktur (Nettolåneskuld/just EBITDA) | – | – | 3,7 | 3,3 | 2,7 |
| Kassagenerering, % | 74,0 | 100,0 | 146,0 | 128,0 | 125,0 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 20,2 | 15,4 | 1,7 | 2,2 | 2,5 |
| Soliditet, % | 35,8 | 33,5 | 34,6 | 29,9 | 31,2 |
| Orderingång | 11 315 | 11 564 | 12 346 | 12 149 | 14 249 |
| Orderstock | 4 590 | 4 809 | 6 075 | 6 580 | 7 092 |
| Medelantalet anställda | 7 955 | 8 139 | 7 967 | 8 188 | 9 359 |
| Omsättning per medarbetare | 1 354 | 1 401 | 1 391 | 1 466 | 1 518 |
| Administrationskostnader i % av omsättningen | |||||
| 9,2 | 9,3 | 9,6 | 9,4 | 9,4 | |
| Rörelsekapital i % av omsättningen | -4,3 | -4,2 | -5,5 | -7,1 | -7,9 |
Vi erbjuder installation och service av el, vs och ventilation.
Vi agerar kompetent och effektivt för att tillföra våra kunder daglig nytta och värde.
Vi kombinerar lokal närvaro med det stora företagets resurser.
Vi ska bli Nordens ledande affärspartner för effektiva tekniska lösningar inom installation och service. Vår heltäckande kunskap ska ge kunderna ökad konkurrenskraft."
Vi styr verksamheten efter ett antal viktiga mål som speglar vår ambition om hållbar tillväxt, stabilitet och ledarskap i branschen.
Bravida har som mål att öka omsättningen med över tio procent per år, varav fem procent per år ska uppnås organiskt och mellan fem och sju procent per år ska uppnås genom förvärv.
Bravidas kapitalstruktur ska möjliggöra en hög grad av finansiell flexibilitet och ge utrymme för förvärv. Bolagets mål är en skuldsättningsgrad om cirka 2,5x nettoskuld/justerad EBITDA.
Bravidas mål är att uppnå en justerad* EBITA-marginal överstigande sju procent inklusive utspädningseffekten från förvärv.
Utfall 2015 6,2 % justerad* EBITA-marginal
Under den senaste femårsperioden har Bravida levererat en stabil lönsamhet och tillväxt.
2015 var den justerade rörelsemarginalen 6,2 %. Den underliggande marginalen justerad för de finska förvärven uppgick till 6,4 %.
UTDELNINGSPOLICY > 50 %
Bravidas målsättning är att betala ut lägst 50 procent av koncernens konsoliderade nettoresultat, med beaktande av andra faktorer såsom finansiell ställning, kassaflöde och tillväxtmöjligheter.
> 100 % Genomsnittlig kassagenerering de senaste tre åren har uppgått till 124 %.
Utfall 2015 125 %
*Justerat för särskilda kostnader
Bravida visar en hög nivå av kundnöjdhet och 4 av 5 kunder kan tänka sig rekommendera andra att anlita Bravida.
| Nöjdkundindex (0–100) |
Lojalitetsindex (0–100) |
|
|---|---|---|
| Mål | 75 | 85 |
| Utfall 2015 | ||
| Installation | 73 | 80 |
| Service | 74 | 81 |
Enligt vår egen varumärkesundersökning som genomfördes våren 2015 är Bravida det mest välkända varumärket i Skandinavien på installationssidan, medan kännedom om vårt varumärke är något svagare på servicesidan (Ingen mätning gjord i Finland).
Bravida ska vara störst eller näst störst på de orter där vi väljer att vara verksamma. Under 2015 har vi stärkt vår marknadsposition på flera av de orter där vi är verksamma bland annat genom förvärv.
Under 2015 stod serviceverksamheten för cirka 46 procent av omsättningen och installation för 54 procent.
Vi fortsätter att stärka vår kompetens och vårt erbjudande inom energieffektiva lösningar, bland annat genom förvärv. Vi arbetar för att minska vår egen miljöpåverkan och CO2 -utsläpp.
2014 uppgick MMI till 66. Vårt ambitiösa mål är 75. Jämförelsevärdet i Sverige var 63. Bland tjänstemän uppgick MMI till 69 och bland kollektivanställda var motsvarande siffra 65. Nästa mätning genomförs 2016.
Bland Sveriges bästa arbetsgivare (undersökningen genomförs årligen av Universum)
Ingen medarbetare ska drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa på grund av arbete. Bravidas arbetsskadefrekvens* ökade från 9,4 till 11 under 2015. Även sjukfrånvaron ökade från 4,7 procent till 5,3 procent.
*Antalet olyckor som leder till minst en dags sjukfrånvaro per miljon arbetstimmar.
Bravida är ett tjänsteföretag som bygger sitt erbjudande till våra kunder på kompetenta och engagerade medarbetare. Ett antal viktiga faktorer ligger till grund för hur vi organiserar och hur vi genomför vår affär.
Genom att kombinera installation och service kan Bravida verka i hela fastighetens livscykel. Det tryggar en långsiktig lösning för kunden. Mixen av installations- och servicetjänster ger en stabilare affär för Bravida över tid.
Bravidas bredd och djup ger kunderna tillgång till ett fullständigt installations- och serviceerbjudande inom el, vs och ventilation samt specialområden.
Med lokal närvaro på cirka 140 orter i Norden finns Bravida alltid nära kunden. Med vår storlek och kompetens har vi också kapacitet att utföra större och komplexa uppdrag utan att vara geografiskt begränsade.
Genom enhetliga arbetsprocesser och projektmetodik kan Bravida säkerställa hög och jämn kvalitet i alla leveranser.
En stark kostnadsmedvetenhet i hela leveransprocessen skapar konkurrenskraft.
Med proaktivet skapar vi långsiktiga lösningar för både kund och miljö. Vi arbetar förebyggande med regelbunden service och tidiga åtgärder.
En stark inköpsorganisation tillhandahåller ett konkurrenskraftigt sortiment av material, komponenter och tjänster från underleverantörer genom gemensamma system och samordnade inköp.
Bravida Way – vår egen kultur och vårt arbetssätt bygger på en decentraliserad organisation där entreprenörskap och ansvarstagande är avgörande för utveckling och framgång. Väletablerade uppföljningssystem, gemensamma arbetsmetoder och verktyg samt stöd från den stora organisationens skalfördelar driver utvecklingen lokalt. En gemensam arbetsmodell för att skapa ständig förbättring stödjer våra avdelningar att utbyta erfarenheter och lära av varandra.
I alla delar av verksamheten ses möjligheter och vägar som leder företaget framåt. Varje medarbetare tar ansvar för företagets ekonomi, genom alla faser i ett projekt.
KOMPETENS – Kunskap, vilja och
teknikområden.
Bravida ser alltid till att rätt kompetens finns på rätt plats för varje uppdrag. Kompetensen är organiserad för både företagets och kundens bästa. Bravida ligger steget före och tänker i nya banor. Medarbetarna samarbetar både mellan avdelningar och
förmåga
Genom enkla och okomplicerade rutiner och arbetsprocesser blir den dagliga verksamheten smidig och effektiv. Med hjälp av en enhetlig syn löser varje avdelning liknande frågor på samma sätt. Mottot är "lika behov – lika lösning".
Bravida har en tydlig affärsstil som bygger på pålitlighet och rätt uppträdande. Medarbetarna tar personligt ansvar och håller vad de lovar. I alla möten är ett vänligt och tillmötesgående sätt en självklarhet.
Bravida ska fortsätta växa lönsamt. Vi ska växa både organiskt och via förvärv på våra olika geografiska nyckelmarknader. Ett ökat fokus på service är en viktig del av tillväxten samtidigt som effektiva arbetssätt och samordnade inköp ska öka lönsamheten.
Grunden för Bravidas tillväxt bygger på att vi ska vara den lokala marknadsledaren i ett antal prioriterade geografiska områden i Norden, där vi har verksamhet inom samtliga teknikområden. Därutöver verkar vi på ett antal andra orter där målsättningen är att vara etablerade inom ett eller två teknikområden. På orter som inte har egen verksamhet inom alla teknikområden kan andra avdelningar stötta med kompletterande kompetenser.
Exempel på viktiga nyckelmarknader är Köpenhamn, Stockholm, Oslo och Helsingfors men också andra medelstora orter som exempelvis Odense, Trollhättan och Tromsö. På många mindre orter finns Bravida för tillfället representerat med bara ett teknikområde.
Bravida skiljer sig från de flesta av våra lokala konkurrenter genom vår förmåga att också genomföra helhetsprojekt som omfattar såväl el, vs och ventilation samt våra specialområden säkerhet, sprinkler, TSM (Technical Service Management), kraft och kyla. Som det lokala bolaget med den stora koncernens resurser och skalfördelar har vi kapacitet att utföra stora installations- och serviceuppdrag i hela Norden.
Genom Bravidas förvärv av bolaget Vega energi stärktes positionen inom teknisk fastighetsdrift och avancerad energiteknisk drift under 2015, som är en ny marknad för Bravida. Med Vega energis kompetens inom energiteknisk drift, tillsammans med Bravida storlek och styrka, har en stark plattform för organisk tillväxt skapats.
Under året har Vega energi gjort affärer med flera Bravidaavdelningar där samarbete och kunskapsutbyte bidragit till ett helhetserbjudande till kunder. Bravida har bland annat gjort VS-arbeten hos Vegas energis befintliga kund Astra Zeneca, vilket innebar att kunden arbetade med en leverantör istället för flera.
Vega energis ingenjörsgrupp har också bidragit till utbildning för att höja kompetensen inom energi i Bravida Sverige. Genom förvärvet av Vega energi har både tillväxt och viktiga synergier skapats mellan bolagen.
Den nordiska installations- och servicemarknaden konsolideras och ger goda möjligheter att växa genom förvärv. Bravida söker aktivt efter attraktiva bolagsköp i Norden.
Förvärv är en av grundstenarna i Bravidas tillväxtstrategi. Vår målsättning är att förvärv ska bidra med fem till sju procent av tillväxten. Under 2014 bidrog förvärv med 3 procent och under 2015 med 12 procent.
Vi har en ständigt pågående process för att identifiera och genomföra nya förvärv. De flesta förvärv syftar framförallt till att följa vår strategi att vara den lokala marknadsledaren på prioriterade tillväxtorter. Aktuella förvärvskandidater har en lång och stabil historik och en stark ledning som genom incitament uppmuntras att vara kvar i bolagen efter genomförda förvärv. Nyckeln till framgång är en snabb och kontrollerad integration med Bravidas organisation, verksamhetssystem och det gemensamma varumärket. Det sker i regel under en ettårsperiod.
Under 2015 genomförde Bravida 16 förvärv som tillsammans ökade omsättningen på årsbasis med 1 478 MSEK. Förvärven stärker Bravida på olika sätt:
2015 genomförde Bravida 13 lokala förvärv i Sverige, Norge och Danmark.
I januari förvärvades ABEKA som kompletterar Bravidas erbjudande med kompetens inom elkraftstjänster.
Under sommaren 2015 etablerade Bravida en plattform för tillväxt i Finland genom förvärven av Peko Groups installations och serviceverksamhet och Halmesvaara Oy.
Under 2014–2015 har Bravida ökat fokus på förvärv. 2015 bidrog förvärv med en tillväxt om 12 procent.
För att identifiera och kvalificera både mindre lokala förvärv och större bolag, bedriver Bravida en ständig förvärvsprocess på olika nivåer i organisationen.
Bravidas lönsamhet bygger på varje avdelnings förmåga att identifiera och vinna uppdrag med god lönsamhetspotential samt vår förmåga att leva upp till kundernas höga krav på kvalitet. Med ständiga förbättringar arbetar vi för att genomföra våra uppdrag på ett effektivt och lönsamt sätt.
Våra kunder prioriterar samarbete med leverantörer som klarar av att leverera projekt i tid, med hög kvalitet och inom budget. Med gemensamma verksamhetssystem och arbetssätt erbjuder vi våra kunder en hög och jämn kvalitet i våra leveranser i hela Norden. Gemensamma arbetssätt gör det också enklare för våra avdelningar att samarbeta i stora och komplexa projekt. Sedan 2012 arbetar Bravida med ett koncerngemensamt program för att öka effektivitet, kvalitet och lönsamhet i våra installations- och serviceuppdrag.
Bravida prioriterar marginal före volym. Med en noggrann selektering och fokus på lönsamma projekt strävar våra avdelningar efter att undvika projekt med hög risk och svag lönsamhet.
Hög kostnadsmedvetenhet är en framgångsfaktor för Bravida. Vi fokuserar på att begränsa ökningen av administrativa kostnader när vi växer. Under det senaste året har de administrativa kostnaderna minskat sin andel av den totala försäljningen, vilket bidrar till förbättrad lönsamhet.
Bäst i förändring
Vi har fått en daglig dialog, speciellt på serviceavdelningen. På installationssidan är vi duktigare på att planera och leta efter slöseri, vilket är goda ledord."
Björn Utne, avdelningschef Bravida, Sarpsborg Elektro
Under 2015 blev Sarpsborg Elektro utsedd till den avdelning som lyckats bäst i hela koncernen med genomförandet av Bravidas stora förbättringsprogram för att utveckla produktivitet, planering och kvalitet. Trots att avdelningen redan var framgångsrik, har de visat stort engagemang att ytterligare förbättra både installations- och serviceverksamheten.
– Förbättringsarbetet har gett oss ett gemensamt arbetssätt både i avdelningen och i hela Bravida. Vi har fått bra verktyg att arbeta vidare med och ordning och reda, vilket hjälper oss att öka lönsamheten, menar Björn Utne, avdelningschef på Sarpsborg Elektro.
Under 2016 arbetar Sarpsborg vidare med nästa steg i förbättringsprogrammet som handlar om förbättrade inköp och ökad tillväxt i serviceverksamheten.
Det senaste decenniet har Bravida framgångsrikt arbetat med utveckling av vår verksamhet för att ständigt förbättra vår kvalitet, produktivitet och lönsamhet.
Som en del i Bravida Way, vår företagskultur, drivs arbetet med att förbättra verksamheten. Vi har etablerat en stark gemensam förändringsmotor som hjälper oss att mobilisera och engagera hela vår organisation i vårt utvecklingsarbete vare sig det handlar om produktivitetsförbättringar, förbättrade inköp eller proaktiv försäljning.
2012 inleddes arbetet med ett nytt stort kultur- och förändringsarbete i hela koncernen. I ett första steg (2013–2015) var målsättningen att utveckla vår produktivitet, planering och kvalitet. En viktig princip i arbetet är att använda kraften och kompetensen i den egna organisationen. Genom att lära oss av
hur koncernens bästa avdelningar arbetar har vi tillsammans skapat ett bättre, gemensamt arbetssätt för alla avdelningar.
I slutet av 2015 hade 83 procent av Bravidas avdelningar certifierats i enlighet med de nya arbetssätten. Programmet har hittills gett tydliga vinster, bland annat i form av stärkt kontroll på projektgenomförande och projektutfall, förbättrad nationell prissättning och ökade möjligheter att styra inköp och materialleveranser.
Vi har skapat en stark plattform för att ta nästa steg i vårt utvecklingsarbete som omfattar nya initiativ för att förbättra koncernens inköp samt insatser för att stärka Bravidas serviceverksamhet. Det arbetet fortsätter i våra avdelningar 2016–2017.
Inköp av material, komponenter och tjänster från underleverantörer står för cirka 45 procent av Bravidas totala omsättning.
I ett gemensamt program för att öka produktiviteten, planering och kvalitet har koncernens avdelningar blivit bättre på att planera och genomföra sina inköp. Bland annat har vi lyckats minska antalet hämtordrar och de resor som våra montörer gör för att hämta varor hos grossister. Samtidigt har Bravida utvecklat samarbetet med utvalda leverantörer och tillverkare. Målet är att kunna erbjuda kunderna både förbättrad kvalitet och hållbara produkter samtidigt som samordning skapar kostnadsfördelar.
I ett nästa steg ökar Bravida också fokus på bättre samordning av inköp mellan avdelningar. Under de närmaste två åren kommer inköpare och projektledare ute i verksamheten att utbildas för att kunna dra full nytta av de nya möjligheterna.
Bravida är ett av de största installations- och serviceföretagen i branschen. Som en liten aktör i Ängelholm kan jag dra nytta av det i mina inköp."
Robert Greve, filialchef Ventilation, Bravida Ängelholm
Bravida underhåller funktioner inom el, vs och ventilation. Funktioner som förser samhället med energi, värme, vatten, luft och säkerhet. Sådant som människor använder varje dag – i arbete och hem.
Utnyttjar grundvattnets ganska stabila temperatur på 6–8° för att producera rumsvärme och tappvarmvatten med hjälp av en värmepump. Bergvärmehålets djup är 50–200 meter.
SIMHALL
Miljön i en simhall ställer stora krav på de tekniska lösningarna. Bravida
Vi installerar belysningslösningar framför allt på arenor, parkeringsplatser och i vägtunnlar. Projekten omfattar allt från elförsörjning till montering av armaturer.
El, vs och ventilation är kärnan i våra tekniklösningar för kontor. Förutom basinstallationerna kan exempelvis komfortkyla, luftrening, kommunikationsnätverk samt brand och säkerhetssystem ingå.
Vi har stor vana att installera i industriella miljöer med pågående produktion. Bravida erbjuder kompletta installationslösningar, drift och energieffektivisering utan att påverka den parallella produktionsverksamheten.
Omfattar både industri- och fastighetsautomation, det vill säga automatisk styrning av industriprocesser respektive styrning och reglering av fastigheters tekniska system. Optimal driftsäkerhet och energieffektivitet är målet.
Våra lösningar för kyla kan bland annat användas i industriprocesser, för förvaring av livsmedel, temperaturreglering av datahallar och för konstfrusna isbanor.
Stora köpcentrum där många människor verkar och vistas kräver trygga och hållbara lösningar. Vi arbetar i stora och små projekt där vi både installerar och servar lösningar inom el, vs och ventilation samt våra specialområden.
Dirigerar elkraften på ett säkert sätt till olika regioner och brukare i samhället. Vid behov transformeras spänningen från högre till lägre nivåer.
Vi installerar och underhåller flera arenor. De stora byggnaderna ställer höga krav på installationerna, inte minst deras förmåga att kunna anpassas efter behov och hantera stora publikarrangemang.
Även om moderna data- och serverhallar är energieffektiva har de en stor energiförbrukning och utrustningen i anläggningarna alstrar mycket värme. För att skapa ett stabilt inomhusklimat krävs kontinuerlig kylning och den stora energiåtgången gör att effektiva installationslösningar får en central roll.
I vägtunnlar är det viktigt att luftkvaliteten hålls på en stabil nivå vid normala trafikförhållanden, och att man i händelse av brand snabbt kan ventilera ut giftiga rökgaser.
Vi arbetar i flera stora infrastrukturprojekt som bidrar till samhällets utveckling och tillväxt – just nu bland annat i vägtunnlar, inom banteknik och tunnelbanesystem.
Installations- och servicemarknaden i Norden
260 OMSÄTTNING 2015 Miljarder SEK
DEN NORDISKA INSTALLATIONS-OCH SERVICEMARKNADEN
31 % Norge 19 % Danmark
20 % Finland
4 % TILLVÄXT 2015
ANDEL AV BRAVIDAS NETTO-OMSÄTTNING
22 % Norge 15 % Danmark 3 % Finland
Bravida är den ledande totalleverantören av installation och service för fastigheter och anläggningar i Norden. Branschen växte stabilt under 2015 och ett antal faktorer talar för att tillväxten i marknaden håller i sig även framåt. Här märks främst ett fortsatt intresse för energieffektiviseringar, renovering av fastighetsbestånd och stora offentliga investeringar samt den successivt ökande komplexiteten i installationer.
Tekniska tjänster inom el, värme och sanitet (vs) samt ventilation är en viktig del i ett byggprojekt och installationstätheten varierar mellan olika typer av projekt. I kommersiella anläggningar och fastigheter ligger andelen installation i relation till byggkostnad runt 30 procent. I bostäder är andelen installationer lägre medan till exempel sjukhus eller serverhallar har en betydligt högre installationstäthet.
Bravidas kärnmarknad är byggnadssegmentet inom teknisk installation och servicetjänster. Den står för omkring 90 procent av Bravidas nettoomsättning, resterande 10 procent av verksamheten avser infrastrukturprojekt. Bravidas kärnmarknad omsatte omkring 260 miljarder kronor 2015 och växte med ca 4 procent jämfört med året innan. Kärnmarknaden är indelad i installations- och servicetjänster. Installation avser nybyggnation och stora renoveringsarbeten och uppgick till omkring 54 procent av koncernens nettoomsättning 2015. Servicetjänster inom drift, underhåll och mindre renoveringar utgör en betydande del av verksamheten och uppgick till omkring 46 procent av den totala omsättningen 2015. Service finns på olika nivåer från att enskilda montörer avhjälper specifika fel till serviceavtal som erbjuder kontinuerlig drift och underhåll.
Den största kundgruppen utgörs av byggentreprenörer som handlar upp installationstjänster, men även fastighetsbolag, offentlig sektor och industrin är stora kunder. Allt fler fastighetsägare inser att en tydlig plan för underhåll och drift leder till lägre kostnader över tid samtidigt som driftstörningar, olyckor och kostsamma avbrott i produktion kan undvikas. Efterfrågan ökar för att få service under installationens hela livscykel. Med kontinuerlig tillsyn och skötsel ökar installationens livslängd och driften kan optimeras.
Byggmarknaden karaktäriseras som sencyklisk och följer den allmänna ekonomiska utvecklingen med omkring ett års eftersläpning beroende på byggprojektens karaktär och längd. Produktion av bostäder och kommersiella fastigheter följer konjunktursvängningarna medan infrastrukturprojekt och offentliga investeringar styrs av politiska beslut. De cykliska inslagen på marknaden för tekniska tjänster minskar eftersom uppdragen för installations- och servicebranschen sträcker sig över olika typer av projekt och service efterfrågas kontinuerligt. Behovet av renoveringar och underhåll tenderar även att öka under sämre tider. Serviceavtal på eftermarknaden säkrar ett återkommande flöde av kunder vilket bidrar till stabilitet och tillväxt för branschen.
Installations- och servicemarknaden består av olika delmarknader, den mer volatila marknaden för nybyggnation samt de stabilare marknaderna för renovering och tillbyggnad och drift och underhåll.
Flera starka drivkrafter präglar Bravidas marknad. Samhällets ökade miljö- och hållbarhetsfokus driver efterfrågan på energieffektiviseringar samtidigt som nya installationer blir allt mer komplexa och kräver kvalificerad service. Ett stort antal bostäder i miljonprogrammen från 1960- och 1970-talet har omfattande renoveringsbehov och stora offentliga investeringar i infrastrukturprojekt, nya sjukhus och skolor stärker efterfrågan på installation och servicetjänster ytterligare.
Energikostnaden utgör cirka två tredjedelar av den totala driftskostnaden i en fastighet. Fastighetsägare investerar i allt mer avancerade installationer och byggtekniker för att minska sina drifts- och underhållskostnader. Elinstallationer står för de högsta volymerna inom branschen, men ett ökat miljömedvetande och viljan att sänka kostnader gör att tjänster inom ventilation och vs också växer. Det är inte bara när det byggs nytt som fastighetsägare investerar i lösningar som minskar energianvändningen utan investeringar görs även i befintliga byggnader. Vidare kräver en ökande användning av förnyelsebar energi investeringar med tillhörande teknik. Statliga regelverk och strängare direktiv för energianvändning från bland annat EU, tillsammans med ett större intresse för miljömärkningar och fokus på ett hållbart samhälle, driver tillsammans utvecklingen framåt.
För att stärka sin miljöprofil och minska kostnaderna väljer allt fler fastighetsägare att miljöcertifiera sina fastigheter vilket innebär att installationsinvesteringarna ökar. Miljöcertifierade fastigheter, till exempel Green Buildingklassade fastigheter, är både bra för miljön och lockar nya
Ökad efterfrågan på energieffektiva lösningar driver efterfrågan. Fastigheter står för 40 procent av den totala energiförbrukningen.
I Miljonprogrammet är mer än 500 000 svenska bostäder i behov av renovering. Samtidigt ökar behovet av nya bostäder, framförallt i Sverige. Enligt den långsiktiga prognosen är det totala byggbehovet 558 000 nya bostäder mellan 2012 och 2025. Tre av fyra bostäder behöver byggas i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och behovet är störst fram till år 2018.
hyresgäster. Det är en kvalitetsstämpel att fastigheten är bättre genomtänkt än en traditionell byggnad. Det gör att både hyror och försäljningspris för miljöcertifierade fastigheter ökar.
En stor del av fastighetsbeståndet och infrastruktur såsom järnvägar, värme- och vattensystem i Norden är ålderstigna, vilket bidrar till ett stort renoveringsbehov där installationer är en viktig del. I Miljonprogrammet är mer än 500 000 svenska bostäder byggda under 1960–1970-talen i behov av renovering. Liknande behov finns även i övriga Norden. Samtidigt uppskattar Boverket att det långsiktiga behovet av bostäder i Sverige 2015-2020 motsvarar 426 000 bostäder eller 71 000 per år.
Stora infrastrukturinvesteringar med hög installationstäthet som tunnlar, järnvägar och elförsörjning har bidragit till en växande installationsmarknad i de nordiska länderna. Även offentliga investeringar inom sjukhus, universitet och badhus driver tillväxten i branschen. Projekt som Nya Karolinska och Förbifart Stockholm i Stockholmsregionen är några exempel på stora svenska offentliga projekt. I Danmark ska världens längsta sänktunnel, den så kallade Fehmarnbeltförbindelsen, byggas mellan danska Rödby och tyska Puttgarden och delar av järnvägsnätet ska elektrifieras. I Norge sker omfattande investeringar i sjukhus och vägtunnlar och Oslos flygplats Gardemoen byggs ut för att klara av en ökad trafik. I Finland byggs flygplatsen i Helsingfors ut för att klara en ökad trafik.
Dagens informationssamhälle ställer helt andra krav på ITmiljöer, säkerhet och kapacitet än tidigare, såväl i hemmet och offentliga miljöer som på arbetsplatsen. Avancerad teknik och komplexa installationer blir allt vanligare vid nybyggnation av bostäder. Kylda serverrum, bredbandsdragningar och automatisk styrning av tekniska system är sådana exempel.
Komplexiteten i dagens moderna installationslösningar ökar behovet av service och underhåll. I takt med att installationer blir mer komplexa har företag svårare att hantera installation och service internt och väljer istället i allt större utsträckning att arbeta med externa leverantörer. Med en tydlig strategi och ett heltäckande serviceavtal för tekniskt underhåll och service kan företagen minska sina totala driftskostnader för fastigheter och anläggningar och samtidigt förenkla den interna administrationen.
I Norden görs omfattande statliga infrastruktursatsningar som ett resultat av eftersatt underhåll och investeringar.
Högt tekniskt innehåll i moderna fastigheter ökar komplexiteten och behovet av kompetens för installation och service.
Den nordiska marknaden för installation och service är fragmenterad med mer än 25 000 företag. De tre största aktörerna i Norden utgör tillsammans mindre än 20 procent av marknaden.
Den nordiska installations- och servicemarknaden är lokal och mycket fragmenterad. Branschen har karaktäriserats av låga inträdesbarriärer och i Norden finns cirka 25 000 företag som har en nettoomsättning under 500 miljoner SEK. Majoriteten av dessa företag arbetar i geografiskt begränsade områden och inom ett enskilt teknikområde. Men större, nationella och komplexa kontrakt ställer andra krav. Här efterfrågas leverantörer med bredare erbjudande inom flera teknikområden och med finansiell kapacitet. En ökad efterfrågan på tekniska helhetslösningar, ett komplett tjänsteutbud på den lokala marknaden och möjligheten att kunna hantera nationella serviceavtal driver en konsolidering i branschen.
De tre största aktörerna på den nordiska marknaden för tekniska installationer och service utgör totalt sett mindre än 20 procent av marknaden. De tre största aktörerna i Sverige beräknas ha en marknadsandel på cirka 26 procent och i Danmark och Norge har de tre största aktörerna cirka 12 procent av respektive marknad. De tre största aktörerna i Finland uppskattas ha en marknadsandel om cirka 16 procent.
Bravidas huvudkonkurrenter på kärnmarknaden, byggnadssegmentet inom teknisk installation och servicetjänster är främst små och medelstora bolag på den lokala marknaden. Konkurrensen om stora kontrakt kommer främst från internationella bolag såsom Assemblin och Caverion bland andra och från nationella aktörer såsom Gunnar Karlsen i Norge, Are i Finland och Kemp & Lauritzen och Wicotec KirKebjerg i Danmark. Börsnoterade Eltel Group och Coor Service Management betraktas inte som konkurrenter av Bravida då dessa bolag i huvudsak erbjuder tjänster som ligger utanför Bravidas kärnverksamhet.
Med två strategiska förvärv har Bravida etablerat en stark plattform i Finland. Den finska marknaden för tekniska installations- och servicetjänster har stabiliserats efter flera år av svag efterfrågan och förutsättningarna för tillväxt och lönsamhet förbättras successivt.
Den finska marknaden för teknisk installation och service omsatte 53 miljarder under 2015. Under 2015-2017 beräknas tillväxten uppgå till 3,2 procent, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med föregående period.
Viktiga faktorer som driver utvecklingen är:
Viktiga regioner på den finska marknaden är Helsingforsregionen där de största projekten finns. Regionen runt Tammerfors, den näst största staden i Finland, är viktig. Åbo är den tredje största staden och en växande marknad tack vare återhämtningen i varvsindustrin. Ytterligare ett tillväxtområde är Jyväskylä i mellersta Finland med bland annat ett stort sjukhusprojekt.
Precis som i de övriga nordiska länderna är marknaden i Finland fragmenterad. De tre största aktörerna Caverion, ARE och Consti har cirka 16 procent av marknaden. Bravida är med sin omsättning bland de största bolagen på den finska marknaden.
De senaste åren har en konsolideringsfas inletts med flera större företagsaffärer. Vid sidan av Bravidas två bolagsförvärv i Finland 2015, förvärvade ARE Lemminkäinen Talotekniikka Oy år 2014.
BRAVIDAS KUNDER
Installation 73 Service 74
Vårt mål är 75 för både installation och service.
KUNDGRUPPER
9 % Industri 10 % Övrigt
15 % Flerbostadshus 14 % Industri
ANLÄGGNINGSTYPER 32 % Byggbolag Bravida ska vara det självklara valet och en aktiv partner till våra kunder. Genom en stark lokal närvaro och ett nära samarbete bygger vi långa kundrelationer där vi erbjuder både trygghet och nya möjligheter.
Bravidas kunder kan delas in i två huvudgrupper – slutkunder och byggentreprenörer. Byggentreprenörer står för den största delen av våra installationsuppdrag medan slutkunderna, professionella hyresgäster och fastighetsägare, är centrala i vår serviceverksamhet.
Vår kundbas finns bland tusentals små och stora kunder i olika branscher i hela Norden. Med vår lokala närvaro och ett attraktivt erbjudande har Bravida uppnått en stark position på den nordiska installations- och servicemarknaden.
Bravida anlitas för installation och service i alla typer av anläggningar och byggnader, däribland bostäder, kommersiella lokaler, infrastrukturprojekt, arenor, sjukhus, skolor och industriella fastigheter. Med proaktiv försäljning och närmare kundkontakt vill vi stärka vår profil som kundernas förstahandsval ytterligare.
Bravida har en bred och diversifierad kundportfölj där den största kundgruppen utgörs av byggentreprenörer som köper installationstjänster som en del i en byggentreprenad. Intäkter från kunder inom offentlig sektor står fortsatt för en stor del av Bravidas omsättning. Privata fastighetsägare och industrin är andra stora kundgrupper.
Bravidas omsättning utgörs till största del av ett stort antal små och medelstora projekt, såsom mindre anpassningar av kontorsytor samt om- och tillbyggnad av fastigheter och relaterad service. Därutöver är Bravida aktiva i ett antal större projekt och nybyggnationer. Under 2015 har vi bland annat fått i uppdrag att utföra alla installationer av el, vs, ventilation, sprinkler och styr när Fastighetsbolaget Hälsostaden Ängelholm AB, bygger nya vårdlokaler i Ängelholm. Ett typiskt installationsuppdrag har en genomförandetid till slutleverans på sex månader, men projekten kan också sträcka sig över flera år. Serviceuppdragen omfattar allt från akut felavhjälpande på ett par timmar till fleråriga underhållsavtal. Av Bravidas drygt 50 000 kunder står ingen enskild kund för mer än fyra procent av Bravidas omsättning, vilket gör riskspridningen stor.
Installationsbranschen är en prispressad bransch där kundernas upphandlingar traditionellt styrs mot lägsta pris. I de flesta fall upphandlas separata lösningar för el, vs och ventilation och leverantörer av installationstjänster tas ofta med i ett senare skede när ett byggprojekt har inletts och huvudentreprenören utsetts.
I takt med att investeringar i installationer ökar i betydelse väljer allt fler fastighetsutvecklare att göra upphandlingar av installationstjänster direkt med installatören eller som en del i en samverkansentreprenad (partnering) där byggherre, konsulter och entreprenörer gemensamt tar sig an uppdraget. Genom att ge helhetsansvaret för integrationen av installationerna till en skicklig installatör som behärskar alla teknikområdena kan stora samordningsfördelar realiseras, både vad gäller lösningens prestanda och ekonomi. Exempel på ett projekt Bravida fått under 2015 där vi kommer arbeta med helhetslösningar som spänner över flera teknikområden är stadshuset i Kiruna där vi kommer att utföra installationerna av el, vs, ventilation, sprinker, kyla samt styr och övervakning.
Bravidas lokala närvaro och goda kundrelationer är viktiga komponenter på en marknad som i hög utsträckning karaktäriseras av personliga relationer och ömsesidigt förtroende. Våra kundrelationer är också ofta långvariga och flertalet kunder återkommer för att köpa nya tjänster. Ett exempel på detta är Bravidas samarbete med Serneke. Efter ett framgångsrikt samarbete med dem under byggnationen av Änglagården i Göteborg har Bravida fått fortsatt förtroende och levererar nu en totalinstallation bestående av el, vs och ventilation vid en stamrenovering av 342 lägenheter i stadsdelen Tuve i Göteborg.
För att ytterligare stärka våra relationer arbetar vi aktivt för att komma närmare våra kunder. Genom en tätare dialog vill vi öka förståelsen för deras behov samtidigt som vi får möjlighet att visa upp vår breda kompetens. Våra lokala avdelningar arbetar för att öka proaktiviteten i arbetet med sina kundrelationer i alla roller från tekniker till avdelningschef.
Bravida har mer än 50 000 kunder. 2015 stod de fem största kunderna för mindre än 15 procent av nettoomsättningen. Ingen enskild kund svarade för mer än fyra procent av Bravidas omsättning. Medianvärdet på installationskontrakten i orderstocken var 263 000 SEK. Av kunder med en årsomsättning om fem MSEK eller högre var 90 procent även kunder 2014.
50 000 kunder 263 000 SEK – mediankontraktets storlek
Bravida bidrar till ett levande samhälle. Genom att tillhandahålla funktionella byggnader, innovativa installationslösningar, smart infrastruktur och effektiva system för drift och underhåll bidrar vi till ett samhälle med fungerande samhällstjänster, arbetstillfällen och goda miljöer att leva och verka i.
Bravida finns i 140 orter runtom i Norden. Med en stark lokal närvaro och ett nära samarbete med våra kunder är vi med och skapar förutsättningar för långsiktig utveckling och tillväxt i de orter där vi verkar.
KUND: Peab / Fastighetsbolaget Hälsostaden Ängelholm AB BRAVIDAS UPPDRAG: Alla installationer av el, vs, ventilation, sprinkler och styr
För att erbjuda en hög nivå på vård och omsorg, öka tillgängligheten samt förbättra patienternas vardag startade projekt Hälsostaden som ska samla regionens vård och kommunens omsorg på samma område. Områdets byggnader får en total yta på 17 800 kvadratmeter. Efter tillbyggnation och renovering utförs moderna installationer.
KUND: Byggbolaget Hartela BRAVIDAS OMRÅDE: Installation av vs och ventilation samt serviceavtal på el, vs, ventilation och kyla i hela fastigheten
Ristikko köpcentrum nyöppnades i oktober 2015 efter omfattande renovering och utbyggnad. Det är idag ett lokalt centrum där alla typer inköp ska kunna hanteras enkelt och snabbt. Ristikko är ett köpcentrum för hela familjen med stort utbud och mängder av aktiviteter för barnfamiljen.
KUND: Arena CPHX P/S BRAVIDAS OMRÅDE: Installation av högspänning och 3 500 sprinklers
Royal Arena ska ge Köpenhamnsborna en arena av internationell standard för arrangemang inom sport, musik och kultur. Målet är att locka fler turister, internationella idrotts- och kulturevenemang och nya företag, vilket bidrar till att främja tillväxt och sysselsättning.
Befolkningsmängden i Oslo växer och behovet av bostäder med den. Det nya området kommer att bli ett av Oslos mest attraktiva med rikt utbud av butiker, restauranger, mathall, hotell och ett stort vattenland.
Bravidas installationer inom el, vs och ventilation förser byggnader och anläggningar med energi, värme, vatten, säkerhet och luft – kort sagt möjlighet till trygghet, utveckling och tillväxt.
Bravida erbjuder specialistkompetens och helhetslösningar inom el, vs (värme och sanitet) och ventilation. Inom dessa tre teknikområden verkar Bravida över hela installationsprocessen – från rådgivning och projektering till installation och service.
Bravidas kompetens och erfarenhet tryggar en långsiktig lösning för kunden, både när det gäller den initiala installationsinvesteringen samt dess framtida drift och underhåll genom regelbunden service. Med kompletterande specialområden inom bland annat säkerhet, sprinkler och kyla erbjuder vi både självständiga och fullskaliga erbjudanden.
Allt fler kunder efterfrågar leverantörer med ett heltäckande tjänsteerbjudande inom installation och service. Med Bravidas expertis inom flera teknikområden erbjuder vi paketerade installations- och servicetjänster, som kan kombinera både installation och service, i ett eller flera teknikområden. Samtidigt tar vi ansvar för att de olika delarna fungerar tillsammans.
Våra installations- och servicelösningar finns i hela samhället från enskilda fastigheter till stora energinät. Vi strävar efter att tillsammans med våra kunder bidra till ett hållbart samhälle genom minskad energi- och resursåtgång i de fastigheter som vi installerar och underhåller. Med utvalda lösningar, analys och regelbunden tillsyn, förebyggande underhåll och tidiga åtgärder skapar vi förutsättningar för hållbara fastigheter som lägger grunden för vidare utveckling och tillväxt.
Installation innebär såväl nyinstallation som renovering av tekniska system i kontorsbyggnader, köpcentrum, bostadshus, fabriker, infrastruktur, hälso- och sjukvårdsbyggnader, utbildnings- och offentliga lokaler samt andra kommersiella, industriella och institutionella byggnader. Bravida samordnar tekniker och montörer från våra teknikområden och ger kunden tillgång till en partner som koordinerar och tar ansvar för både de enskilda delarna i lösningen och för helheten.
Med starka lokala avdelningar i hela Norden erbjuder Bravida konkurrenskraftiga lösningar för såväl stora som mindre installationsprojekt. I de fall där kunden inte själv står för projektering och design har Bravida kompetens att genomföra dessa delar av processen. Vi tar ett totalansvar som omfattar allt från den initiala behovsanalysen till projektering, konstruktion, programmering, installation och driftsättning och levererar ett nyckelfärdigt system till kundens anläggning. Oavsett storlek genomförs alla Bravidas projekt enligt metoder som säkerställer en jämn och hög kvalitet. En stark inköpsorganisation ger också kunderna tillgång till ett konkurrenskraftigt sortiment med produkter av hög standard.
I stora och komplexa installationsprojekt, där Bravida är med i ett tidigt skede, tar vi totalansvar för alla installationer inom våra teknik- och specialområden. Våra egna avdelningar samarbetar och tar fullt ansvar för alla installationer i projektet. Ett samlat ansvar ger bättre kontroll, effektivitet och konstadseffektivitet.
Bravida arbetar också i samverkansentreprenader, även kallat partneringprojekt – en samarbetsform där byggherre, konsulter och entreprenörer löser uppdrag tillsammans i öppen dialog med projektets bästa i fokus. På så sätt får alla ett helhetsperspektiv på projektet, istället för att enbart se till sin egen del. Alla kompletterar varandra med erfarenheter och kompetenser, vilket höjer kvaliteten, effektiviteten och lönsamheten i projektet.
Service i Bravida omfattar, underhåll, reparationer, drift, konsulttjänster samt mindre om- och tillbyggnad av utförda installationer i byggnader, anläggningar och infrastruktur. Med kontinuerlig tillsyn och skötsel ökar en installations livslängd. Dessutom minskas de löpande driftskostnaderna och kunden försäkrar sig om att de olika komponenterna upprätthåller rätt funktion.
Regelbunden, förebyggande service minskar kostnader för oplanerade driftstopp och störningar samt ger högre driftsäkerhet och längre livstid för fastighetens installationer.
Bravida Serviceavtal ger trygghet och förenklar tillvaron för både fastighetsägare och förvaltare – ett avtal, en leverantör, en faktura. Vi erbjuder regelbunden service och underhåll som ökar fastighetens driftsnetto, höjer miljöprofilen och skapar ett högre värde på fastigheten. Vi analyserar fastighetens behov och föreslår vad som kan göras för att spara energi och pengar på kort och lång sikt. Vi genomför kontinuerlig service, tillsyn och skötsel som vi följer upp i servicerapporter.
Bravida har funnits länge och under vår resa har vi lärt oss att uppskatta enkelhet. Vi har utvecklat ett kvalitetssystem som förenklar tillvaron både för oss och för våra kunder. Våra kunder har alltid tillgång till felanmälan, journaler, rapporter och annan betydelsefull information. Vi inventerar, dokumenterar och gör en objektslista över alla installationer, vad som behöver åtgärdas och när det ska göras. Med analys och jämförelser tar vi fram förslag till justeringar och investeringar där kunden ser exakt vilka energibesparingar som kan göras.
Med verksamhet på 140 orter i Norden kan vi stödja våra kunder med nationella serviceavtal. Det betyder att kunder med rikstäckande verksamhet kan samla sin service för samtliga installationer hos Bravida. På så vis tar kunden tillsammans med oss ett samlat grepp av drift och underhåll av sina anläggningar. Ett avtal, en kontakt, samma lösning – oavsett var kunden befinner sig.
Dong Energy är ett av norra Europas ledande energiföretag med fokus på förnybar energi. Bravida Danmark har fått uppdraget att tillsammans med en ytterliggare distriktsentreprenör genomföra drift och underhåll på en del av energibolagets elnät under en femårsperiod. Bravida Danmark och MT Højgaard A/S ska täcka Dong Energys sydvästra region; från Lejre i väst, Frederikssund i norr, Egedal i öster till Dragør i söder.
– Bravida har stor erfarenhet på området och vi ser fram emot att bidra med vår kompetens i det framtida samarbetet med Dong Energy, säger Bent Andersen, divisionschef för Bravida Danmark.
För att förse våra kunder med ett komplett erbjudande finns Bravidas specialområden, till exempel konsulttjänster, fastighetsdrift och säkerhetssystem för larm och passage. Specialområdena kombinerar kompetens och resurser från olika teknikområden och på så vis skapas ett större värde för kunderna.
Våra kompletterande verksamheter som säkerhet, kraft, kyla och sprinkler ger kunden tillgång till både självständiga och fullskaliga funktionserbjudanden. En funktionslösning utgår från ett eller flera av de tre teknikområdena el, vs och ventilation. Det kan handla om allt ifrån heltäckande koncept för larm och brandsäkerhet till åtgärder för en effektiv energianvändning och tjänster inom modern fastighetsdrift.
Bravida Fire & Security erbjuder kunder i hela Norden kundanpassade säkerhetslösningar för att trygga tillgångar, verksamhet och medarbetare. Med ett komplett utbud av tekniska lösningar, rådgivning och projekt- och servicetjänster inom säkerhet är ambitionen att garantera total trygghet för våra kunder, dygnet runt.
Bravida levererar driftsäkra lösningar för installation och service av sprinkleranläggningar. En sprinkleranläggning med automatiskt brandskydd kan rädda fastigheter från omfattande skador vid brand.
Bravida erbjuder en komplett lösning inom installation och service av kyla. Genom att analysera, kartlägga och åtgärda fastighetens behov av kyla och komfort kan vi erbjuda en skräddarsydd lösning som uppfyller krav på energioptimering och långsiktig driftekonomi.
Bravida är en komplett leverantör av tjänster inom högspänning och utför bland annat installation av elanläggningar, konstruktion av kraftstationer, drift och underhåll av kraftstationer och elnät samt byggnation av transformatorstationer. Bravida erbjuder tjänster i hela elkraftsnätet, från kraftkällan till vägguttaget.
Bravida Technical Service Management (TSM) är Bravidas enhet för teknisk fastighetsdrift. TSM erbjuder totallösningar för förvaltning av alla typer av fastigheter. Med ett tekniskt helhetsperspektiv har vi kunskap om samspelet mellan fastighetens olika installationer och ser till att de får den service som krävs för att fungera på bästa sätt.
– Vi levererar en modern avhjälpande service där vi integrerar vårt avhjälpningssystem i Sisabs befintliga it-system, säger Hamid Bakhtiari, kundansvarig på Bravida TSM.
Det skapar en effektiv felanmälan med snabb service.
– Teknisk service är centralt för att vardagen ska fungera för barnen och personalen i våra skolor. Sisab ser mycket positivt på att Bravida nu tagit steget och blivit en av Sisabs avtalspartner inom detta viktiga område, säger David Sundgren, upphandlingschef på Sisab.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Totalt i koncernen | 9 359 | 8 188 |
| Varav kvinnor | 600 | 524 |
| Sverige | 5 160 | 4 784 |
| Norge | 2 359 | 2 003 |
| Danmark | 1 446 | 1 394 |
| Finland | 387 | – |
| Slovakien* | 7 | 7 |
*Bravida Säkerhet utvecklar mjuk- och hårdvara för det egenutvecklade säkerhetsplattformen Bravida Integra som sker i Slovakien.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Sverige | 5,1 | 4,8 |
| Norge | 6,4 | 5,4 |
| Danmark | 4,1 | 2,9 |
| Finland | 5,5 | – |
| Koncern | 5,3 | 4,7 |
*Sjukfrånvaro i timmar i relation till planerade arbetstimmar
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Över 60 år | 7,5 | 7,3 |
| 51–60 år | 19,7 | 19,9 |
| 41–50 år | 22,7 | 24,4 |
| 31–40 år | 20,5 | 20,8 |
| 21–30 år | 25,3 | 23,4 |
| Under 20 år | 4,3 | 4,2 |
66 Bravidas värde är högre än jämförelsetalet på 63.
| 7,6 | 6,8 |
|---|---|
| 9,6 | 9,5 |
| 26,2 | 23,5 |
| 43,5 | – |
| 11,0 | 9,4 |
*Arbetsskador som leder till minst en dags sjukfrånvaro per miljon arbetstimmar.
Varje medarbetare ska komma välmående och friska till nästa arbetsdag. Från 2011 arbetar vi med en nollvision med arbetsrelaterad fysisk eller psykisk ohälsa.
En god arbetsmiljö och säker arbetsplats är ett högt prioriterat område hos Bravida. Vi utför vårt arbete i kundernas fastigheter och anläggningar, vilket innebär att förhållanden skiftar från uppdrag till uppdrag och över tid. Det ställer höga krav på vårt arbetsmiljöarbete. Därför arbetar vi systematiskt mot en säkerhetsmedveten företagskultur genom ledarskap och personligt ansvar, med tydliga mål, uppföljning och återkoppling.
Vi arbetar för att etablera en god arbetsmiljö på de platser där våra anställda har sina uppdrag.
Våra medarbetare ska ha den kompetens och de resurser som krävs för en hälsofrämjande och skadeförebyggande arbetsmiljö. Vi utbildar våra medarbetare så att alla ska veta hur man identifierar och förebygger de risker som finns i arbetet. Under 2015 hölls ett flertal utbildningar inom arbetsmiljö för medarbetare på olika nivåer i organisationen.
En trygg och säker arbetsplats med ordning och reda ger resultat. För medarbetarna direkt i form av bättre hälsa men även ägare, kunder och andra som berörs av vår verksamhet vinner på minskade kostnader och bibehållen produktivitet. Sedan Bravida införde en nollvision för arbetsskador 2011 har både arbetsskadefrekvens och sjuktal förbättrats, men under 2015 vände trenden. Vi genomför ett omfattande arbete för att identifiera, följa upp och analysera risker i vår arbetsmiljö för att kunna vidta förbättringsåtgärder.
Som ett viktigt led i vår nollvision mot arbetsolyckor inför Bravida ett koncerngemensamt digitalt avvikelserapporteringssystem för att tidigt identifiera risker samt rapportera förbättringsförslag och oönskade händelser. Med ett gemensamt system kan vi enkelt följa upp och lära av varandra, vilket leder till ordning och reda, effektivitet och ökad trygghet.
I Bravida kompromissar vi inte med kvalitet, miljö eller arbetsmiljö – vi gör det vi sagt, vi följer upp och vi arbetar ständigt mot förbättring.
Bravida involverar medarbetare på alla nivåer i vårt arbetsmiljöarbete. Vi kommunicerar aktivt arbetsmiljöfrågor med kunder, medarbetare och underleverantörer.
Bravida skapar en tryggare och mer förutsägbar arbetsmiljö genom att planera och ha ordning och reda. Vi tar hänsyn till hela människan och dess omgivning vid riskbedömning, planering och genomförande.
Bravidas arbetsmiljöarbete bedrivs integrerat och systematiskt med ständiga förbättringar, i linje med OHSAS18001, och enligt de krav som lagar, avtal och myndigheter ställer.
Samtliga medarbetare har ett ansvar för att skapa, utveckla och upprätthålla en god arbetsmiljö.
Montörer, servicetekniker, projekt- och serviceledare, stödpersonal och chefer med engagemang och gemensamma värderingar skapar Bravidas framgång. Genom att erbjuda en stimulerande arbetsplats med utrymme för utveckling behåller vi kompetent personal samt attraherar ny.
Bravida är ett kunskapsföretag. Den viktigaste resursen är våra medarbetare och deras förmåga att möta kundens behov. Allt eftersom installations- och servicebranschen utvecklas ökar kraven på vårt kunnande och vår skicklighet att driva projekt på ett effektivt sätt. Därför arbetar vi målinriktat för att behålla, utveckla och attrahera den bästa kompetensen. Vårt recept för att lyckas handlar om att erbjuda en attraktiv arbetsplats med kontinuerlig utveckling av medarbetare, tydligt ledarskap samt ha fokus på rekrytering och utbildning.
Bravida präglas av en kultur där vi lär av varandra – vi gör det vi sagt, vi följer upp och förbättras ständigt. Vi kallar det Bravida Way. Vi strävar efter att skapa en kultur där alla medarbetare bidrar till att vi ständigt förbättras och där våra värderingar genomsyrar hela organisationen. På så sätt bidrar också vår interna kultur till tydlighet för våra kunder.
AFFÄRSMÄSSIGHET – vi tar ett tydligt ansvar för ekonomi och lönsamhet.
ENKELHET – vi har ett enhetligt och okomplicerat agerande. KOMPETENS – vi har kunskap, vilja och förmåga. STIL – vi är pålitliga och har ett ansvarsfullt agerande.
Bravidas ledarskapsprofil bygger på förmågan att skapa och driva starka lokala verksamheter och projekt i linje med vår tillväxtstrategi. Lokala ledare och chefer tar många egna beslut och har ett stort eget ansvar. På Bravida arbetar vi med ett utvecklande ledarskap. Det innebär att vara ett föredöme och leva efter våra värderingar.
Ett koncernövergripande ledarskapsprogram utvecklar våra ledare. Programmet visar bland annat på vikten av att skapa en stark företagskultur och hur vi framgångsrikt ska använda och förbättra våra gemensamma processer och metoder. Våra ledare lär sig vikten av uppföljning och återkoppling som en del av ledarskapet. Programmet främjar också erfarenhetsutbyte och kontakt mellan våra chefer. Sedan 2007 har en majoritet av Bravidas chefer genomgått hela eller delar av programmet.
Vår målsättning är att Bravida alltid ska ligga i framkant i branschen. Både vad det gäller arbetssätt och de tekniska lösningar medarbetare genomför. Därför hålls utbildningar inom en rad områden och på många olika nivåer varje år.
Bravidas egna skola, Bravidaskolan, vidareutvecklar våra medarbetare. Utbudet är stort och medarbetare inom flera yrkeskategorier ges möjlighet att utveckla sin kompetens. Montörer
och servicetekniker har bland annat tillgång till utbildningar inom affärsmannaskap och service samt vidareutbildning till ledande montörer.
Alla människors lika rättigheter och möjligheter är grundläggande inom Bravida. Vi arbetar aktivt för att öka jämställdhet och mångfald vilket är viktigt för att kunna erbjuda marknadens mest attraktiva kompetens och vara konkurrenskraftig i branschen. Medarbetare med olika bakgrund och erfarenheter bidrar med kompetens som utvecklar både medarbetarna och verksamheten i stort. Traditionellt verkar Bravida i en mansdominerad bransch där vi måste arbeta för att öka både jämställdhet och mångfald. För att öka andelen kvinnor i branschen samarbetar vi med arbetsgivarorganisationer och yrkesnämnder.
Inom koncernen finns en plan för lika rättigheter och möjligheter med åtgärder och mål för att öka jämställdhet och mångfald.
Bravidas organisation ska förstärkas inom prioriterade tillväxtområden vilket innebär att det krävs tillskott av kompetenta resurser och specialister. Vi satsar därför på rekrytering av den bästa kompetensen i branschen, bland både montörer, tekniker och ingenjörer.
Behovet av ingenjörer ökar i takt med att de installationer som idag efterfrågas är mer komplexa och kräver tydlig samordning mellan olika discipliner som el, vs och ventilation. Med en stor närvaro på tekniska högskolor, yrkesskolor och i andra forum arbetar vi för att öka både synlighet och intresse för branschen och Bravida.
Möjligheten att internrekrytera medarbetare till ledande positioner skapar både trygghet och kontinuitet samtidigt som det är ett bevis på organisationens styrka. Under året har bland annat vår verkställande direktör, en divisionschef samt flera region- och avdelningschefer internrekryterats. På Bravida finns möjlighet att välja flera karriärvägar, både som specialist, projekt- eller serviceledare och som chef. Med närvaro på över 140 orter finns det också möjlighet att medverka i projekt på olika orter i våra nordiska länder.
Det finns flera intressanta karriärvägar i Bravida, både som specialist, projekt- eller serviceledare inom produktion och som chef.
arbetsgivare. I alla fall när vår egna medarbetare får säga sitt. Det visar en undersökning som årligen genomförs av Universum och Metrojobb. Under 2015 avancerade Bravida till plats 15 och klättrar därmed 13 placeringar från föregående år.
– Mätningen är ett bevis på att Bravida är ett företag som man trivs på. Duktiga medarbetare som mår bra är en viktig del av vår framgång som företag. Hos oss ska alla känna att de kan utvecklas och bidra till att
vi utvecklas som företag. Jag själv har jobbat på Bravida i arton år och gjort en intern karriär från kalkylator till vd och koncernchef med jobb både i Sverige och utomlands, säger Mattias Johansson, vd och koncernchef på Bravida.
Varje dag installerar och underhåller Bravidas medarbetare ny och energibesparande teknik i fastigheter och anläggningar. Vår kombinerade kompetens inom el, vs och ventilation ger helhetsperspektiv och samverkande lösningar som ökar kundnyttan. Gemensamma arbetssätt och vår vilja att utvecklas bidrar även till minskad resursåtgång och effektivare projekt.
Koncerngemensamma verksamhetssystem för projektstyrning, ekonomi och kvalitet, tillsammans med en stark inköpsorganisation och välutvecklade administrativa processer stödjer avdelningarna i deras operativa arbete. Starka gemensamma system gör att kompetens från olika delar och avdelningar i Bravida kan samverka utan att vara geografiskt begränsade.
Det integrerade och ISO-certifierade ledningssystemet BravidaBas utgör grunden i hur vi arbetar. Med hjälp av systemet säkerställer vi att kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöaspekter integreras i såväl våra processer för kundprojekt som bolagets interna verksamhet. Vi utgår från relevanta lag- och intressentkrav samt de policys som bolagets ledning satt upp. Vi sätter också övergripande och nedbrutna kvalitets-, miljö- och arbetsmiljömål som del i arbetet med ständig förbättring.
Vi strävar efter att förenkla och effektivisera vårt arbete. Det gagnar oss och våra kunder. Med tydlig planering, strukturerade arbetsprocesser och genom att vi lär av varandra hjälps vi åt att hitta de bästa lösningarna. Lika behov – lika lösning är därför en viktig princip. Den styr oss mot hög och jämn kvalitet i våra leveranser och effektiv användning av kundens, samhällets och våra egna resurser.
I takt med att omgivningen utvecklas och kraven på vår verksamhet förändras utvecklar vi vår verksamhet. Vi studerar våra bästa avdelningar för att förbättra våra etablerade arbetssätt. Baserat på egna erfarenheter och extern expertis till exempel inom nya metoder etableras best practise som paketeras och implementeras inom organisationen. Här har våra egna chefer en avgörande roll som lärare och förändringsledare. Ett viktigt förändringsinitiativ är ett produktivitetsprojekt som påbörjades under 2013 och löper fortsatt i koncernen. Alla våra avdelningar har genomgått ett omfattande utbildningsprogram för att förbättra projektplanering och -styrning. På samma sätt inleddes under 2015 arbete med förbättringar inom inköp och service.
Medarbetare ute i våra avdelningar medverkar dagligen i olika typer uppdrag som har en positiv påverkan på våra kunders energiförbrukning eller miljöbelastning. Många framgångsrika lokala initiativ har tagits. Koncernens ambition är att öka kunskapsöverföringen mellan våra avdelningar kring detta och sprida användningen av de bästa lösningarna. Med Bravida Way och vårt etablerade arbetssätt för ständig förbättring blir detta ett viktigt fokusområde framåt.
Att erbjuda lösningar som sparar energi.
Att erbjuda material och produkter med låg miljöpåverkan.
Att erbjuda lösningar som ger brukaren en trygg, säker och hälsosam miljö.
Att erbjuda våra kunder en leverantör som aktivt arbetar för att minska CO2 -utsläppen i hela leveranskedjan.
Att garantera en hög och jämn kvalitet i alla leveranser.
Att erbjuda våra kunder en effektiv produktion som tar vara på våra gemensamma resurser.
Att erbjuda en trygg och säker arbetsplats.
Att erbjuda våra medarbetare ett utvecklande arbete, där idéer och förslag tas till vara.
Att ha en hög affärsetik.
Att respektera mänskliga rättigheter, där jämlikhet och mångfald är viktiga delar.
Att ta ansvar för hållbarhet när vi väljer leverantörer.
Bravidas inköp är ett mycket viktigt område, både för oss och för våra kunder, där vi som beställare spelar en betydelsefull roll. Vi ställer samma krav på våra leverantörer som vi ställer på oss själva.
Bravidas inköp av material, komponenter och tjänster utgör en viktig del av vår verksamhet och det värde vi tillför våra kunder. Cirka 45 procent av vår omsättning utgörs av inköp. Att internt stödja våra lokala avdelningars inköpsarbete och utveckla vårt samarbete med leverantörer, grossister och underleverantörer är därför en viktig del för att stärka vår konkurrensförmåga.
Våra lokala avdelningar planerar, genomför och kvalitetssäkrar inköp med stöd av Bravidas gemensamma inköpsplattform. Avdelningarnas kompetens och skicklighet är avgörande för att kunden ska få en bra slutprodukt och för lönsamheten i våra projekt och uppdrag. Inköp i installations- och servicebranschen har hög komplexitet och karaktäriseras av ett stort utbud på material och komponenter från olika leverantörer som ska väljas ut för varje enskilt projekt. Därutöver sker ofta upphandlingar med underleverantörer på lokal eller nationell nivå.
Bravis, koncernens gemensamma inköpssystem tillsammans med Bravidasortimentet, med utvalda produkter och komponenter, är sedan flera år ryggraden i koncernens gemensamma inköpsplattform. Under 2015 har inköpsplattformen förstärkts kraftigt. Bravida har lanserat en ny gemensam inköpsportal. Det innebär att koncernens avdelningar kan samordna sina inköp och på så vis tillsammans uppnå större inköpsordrar, prisoch effektiviseringsfördelar. Samtidigt skapar nya IT-verktyg transparens och översikt vid anbudsförfrågningar och leverantörsutvärderingar för att välja ut och kvalitetssäkra leverantörer, tjänster och produkter. Under 2016-2017 kommer samtliga avdelningar i koncernen utbildas för att kunna ta del av de nya fördelarna fullt ut.
De installations- och servicetjänster Bravida erbjuder ska uppfylla våra kunders såväl som samhällets krav. Vi ställer samma krav på våra affärspartners som på oss själva vad det gäller frågor som säkerhet, miljöpåverkan och mänskliga rättigheter, kvalitet och affärsetik. Som ett led i våra leverantörsbedömningar har en uppförandekod som riktar sig till våra leverantörer och underleverantörer arbetats fram. Bravida ska arbeta med noga utvalda partners som delar våra värderingar och som lever upp till våra krav. Uppförandekoden utgör en gällande kontraktshandling i samtliga inköpsmallar.
Under 2015 har Bravida fördjupat sitt samarbete med utvalda leverantörer inom viktiga områden. Partnerskap med vissa leverantörer skapar förutsättningar att driva utveckling och hitta bättre lösningar. På sikt kommer vi att tillsammans styra våra inköp med kostnadsincitament och bättre gemensam planering, vilket ska leda till bättre arbetsprocesser, mindre övertid färre transporter och sänkta CO2-utsläpp.
Bravida Way – vår egen kultur och vårt arbetssätt bygger på tre viktiga delar.
Lokalt entreprenörskap: vår affär uppstår, drivs och utvecklas lokalt i våra avdelningar. Självständighet, kompetens och ansvar står i fokus.
Uppföljning och stöd: Väletablerade uppföljningssystem, gemensamma arbetsmetoder och verktyg samt stöd från den stora organisationens skalfördelar stärker den lokala verksamheten. Regelbunden
uppföljning, kontroll och tydliga KPI:er (Key Performance Indicators) skapar förutsättning för lönsam utveckling och tillväxt.
Ständig förbättring: Med stöd av koncernen utvecklar och förbättrar våra avdelningar ständigt sin verksamhet och stärker sitt kunderbjudande. Bravida har etablerat ett koncerngemensamt arbetssätt för prioritering, utbildning och genomförande av löpande verksamhetsförbättringar.
Att vara närvarande och känna till den egna marknaden är en förutsättning för att kunna bygga förtroende och långsiktiga relationer hos kunder och samarbetspartners.
Genom stark lokal närvaro finns vi nära våra kunder. Bravida är en decentraliserad verksamhet och vi finns på ett 140-tal orter i hela Norden. Bravidas huvudkontor finns i Stockholm.
Bravidas organisation har fem huvudsakliga nivåer: koncern, land, division, region och avdelning. All operativ verksamhet sker i avdelningarna som är specialiserade inom ett teknikområde. Vid större och mer omfattande projekt kan dock den operativa verksamheten samordnas på region-, division- eller koncernnivå.
En avdelning kan även ha en filial med särskild specialisering, till exempel inom service. Centrala funktioner för ekonomi, juridik, inköp, verksamhetsutveckling, kommunikation, HR och IT stödjer de lokala avdelningarna.
Kapaciteten på Oslos flygplats Gardermoen utökas och en ny Pir byggs med plats för fler ankomst- och avgångshallar. Bravida Norge utför samtliga elinstallationer i utbyggnaden samt fiberläggning. För att kunna ta ett helhetsgrepp om projektet samarbetar flera Bravidaavdelningar från Norge samt Göteborg och Halmstad från Sverige.
– Vårt arbete på Gardermoen startade 2013, men vi har samarbetat tidigare då vi utförde installationerna under det omfattande arbetet med Østfoldsjukhuset i Sarpsborg. Det blev ett succéprojekt – bra planering, nöjd kund och god ekonomi. Därför var det naturligt att arbeta på samma sätt när mer kapacitet behövdes på Gardermoen, berättar Erik Dobloug, avdelningschef El Oslo.
Han berättar vidare att styrkan med upplägget är att Bravida säkerställer att det finns tillräckligt med resurser som är vana att arbeta på samma sätt. Dessutom har avdelningarna blivit sammansvetsade under projektens gång vilket bidrar till att vi vet vilka personer som lämpas bäst för olika uppdrag.
I avdelningarna bedrivs all operativ verksamhet där en avdelningschef ansvarar för sälj, bemanning, produktionsnära stöd (kalkylering, planering etc.) och den dagliga driften. Varje avdelning är specialiserad inom ett teknikområde.
Regionerna ansvarar för att förmedla och följa upp koncerngemensamma och divisionsspecifika strategier och mål samt att vara ett operativt stöd till den verksamhet som bedrivs i avdelningarna.
Divisionerna ansvarar för att förmedla och följa upp koncerngemensamma strategier och mål samt att vara ett operativt stöd till det arbete som sker på region- och avdelningsnivå.
På koncernnivå utarbetas centrala strategier och mål, vilka förmedlas och följs upp. Centrala stödfunktioner och koncerngemensamma verksamhetssystem utvecklas och underhålls för att stödja den operativa verksamheten.
| NYCKELTAL | 2014 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 322 | 8 583 |
| Rörelseresultat | 408 | 480 |
| Rörelsemarginal | 5,6 % | 5,6 % |
| Orderingång | 7 467 | 8 886 |
| Orderstock | 3 618 | 3 999 |
Byggverksamheten i Sverige är stabil med god efterfrågan från offentlig ny- och ombyggnation samt nybyggnation och renoveringar av bostäder. Byggverksamheten gynnas av urbaniseringen och det låga ränteläget. Under 2015 var drygt 39 procent av nettoomsättningen relaterad till byggentreprenörer och offentliga kunder uppgick till 11 procent av nettoomsättningen. 50 procent var relaterat till övrigt näringsliv.
Bravida har fått förtroendet av LKAB att utföra installationerna av el, vs, ventilation, sprinkler, kyla samt styr och övervakning i Kirunas nya stadshus.
Flera installationsuppdrag har erhållits avseende ny- och ombyggnad av sjukhus och vårdlokaler: Södersjukhuset i Stockholm, Allingsås lasarett och Helsingborgs sjukhusområde samt Hälsostaden i Ängelholm och sjukhuset i Malmö.
Bravida Fire & Security har tecknat ett ramavtal med Kammarkollegiet som omfattar säkerhetsteknik och säkerhetssystem för svenska myndigheter.
Bravida är med i ombyggnationen av Värtahamnen i Stockholm och levererar utrymningslarm till Swedavia.
På servicesidan har flera nationella serviceavtal tecknats med aktörer som Akademiska Hus och Familjebostäder.
Den svenska marknaden för installations- och servicetjänster uppgår till cirka 79 miljarder SEK och hade en stabil tillväxt under 2015.
Flera stora infrastrukturprojekt och offentlig ny- och ombyggnation är i uppstartsfasen i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen. Flytten av Kiruna är ett gigantiskt stadsomvandlingsprojekt som beräknas pågå i 15 år.
Det omfattande bostadsbyggandet kommer att fortsätta i storstadsregionerna och universitetsstäderna.
Sverige ligger långt fram bland de nordiska länderna när det gäller miljöcertifiering i nya byggprojekt men även i befintliga fastigheter. De senaste årens låga produktion av nya bostäder och kommersiella lokaler gör att behovet av servicetjänster som renoveringar och mindre ombyggnationer i existerande fastighetsbestånd växer. Den låga nyproduktionen, ROT-avdrag och hårdare krav på energibesparingar gör att efterfrågan på energibesparande installationer och service kommer att öka på den svenska marknaden.
Endast ett fåtal bolag kan som Bravida erbjuda heltäckande tjänster inom många teknikområden på flera geografiska marknader i Sverige. Däremot finns flera konkurrenter som är starka på enskilda marknader och inom särskilda teknikområden. De ledande företagen i Sverige är Bravida, Caverion, Assemblin, Eitech och Midroc Electro.
| NYCKELTAL | 2014 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 922 | 3 173 |
| Rörelseresultat | 192 | 256 |
| Rörelsemarginal | 6,6 % | 8,1 % |
| Orderingång | 2 698 | 3 018 |
| Orderstock | 1 427 | 1 295 |
Den norska konjunkturen har det senaste året försvagats på grund av oljeprisfallet. Men genom ökade investeringar i offentliga byggnationer och infrastruktur samt bostäder har den norska byggkonjunkturen varit stabil under 2015. Byggnation av kommersiella lokaler har dock minskat med cirka sex procent under 2015 medan byggnation av bostäder har ökat med cirka tio procent. Oljeprisfallet har hittills haft en marginell effekt på Bravidas verksamhet då koncernens direkta exponering mot oljeindustrin är mycket låg. Bravida Norges kundbas var väl diversifierad under 2015 där drygt 25 procent av nettoomsättningen kommer från byggentreprenörer och 25 procent från offentliga kunder medan resten härrör från övrigt näringsliv.
Bravida har fått förtroendet att installera el, vs och ventilation i det nya Universitetssjukhuset i Tromsö. Koncernen har även erhållit en order avseende elinstallationer i sjukhuset i Sogndal. Utanför Trondheim byggs en ny flygskvadron, Bravida har fått förtroendet att utföra installationerna.
På servicesidan har avtal tecknats med NRK. Bland de stora kontrakten kan Statoils alla anläggningar nämnas, där vi har underhåll tillsammans med Facility Management-bolaget Coor.
Den norska installations- och servicemarknaden omsatte cirka 80 miljarder kronor 2015. Det fallande oljepriset påverkar främst oljeindustrin. Tillväxtprognoserna för 2016, exklusive oljesektorn, har reviderats ned till 1,4 procent.
Den norska installations- och servicemarknaden växte med omkring fem procent under 2015 och bedöms växa mer än BNP under de närmsta åren. De största volymerna är fortsatt inom elinstallationer och investeringar inom transport- och energiprojekt förväntas öka. Flera stora infrastrukturprojekt som motorvägar, tunnlar och offentlig ny- och ombyggnation kommer bidra till tillväxten i branschen.
De ledande aktörerna på den norska marknaden är Bravida, Caverion, Assemblin och Gunnar Karlsen.
| NYCKELTAL | 2014 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 792 | 2 116 |
| Rörelseresultat | 94 | 108 |
| Rörelsemarginal | 5,2 % | 5,1 % |
| Orderingång | 2 020 | 2 014 |
| Orderstock | 1 534 | 1 432 |
De senaste årens svaga konjunktur har påverkat byggmarknaden och därmed även installationsmarknaden. Byggmarknaden har dock stabiliserats under det senaste året genom ökad nybyggnation och renovering av offentliga byggnader som sjukhus, universitet, skolor och investeringar i infrastruktur samt en ökad nybyggnation och renovering av bostäder. Marknaden är stabil, både inom installation och service. Bravida Danmarks kunder består till stor del av offentliga kunder. Under 2015 var drygt 40 procent av nettoomsättningen relaterad till offentlig byggnation, 20 procent var relaterad till projekt inom vård och omsorg och 17 procent var relaterad till projekt inom infrastrukturprojekt.
En order har erhållits avseende ny- och ombyggnation av Viborgs sjukhus och en order för ett nytt kongresshotell i södra Danmark. Bravida Danmark har fått ett stort uppdrag från Dong Energy avseende konvertering av en kraftanläggning från eldning av kol till eldning av träpellets. Banedanmark anlitar Bravida i arbetet med att byta ut kontaktledningar. Bytet skall säkerställa stabil drift vid sämre väderförhållanden.
Dong har även tecknat ett serviceavtal med Bravida avseende drift och underhåll av distributionsanläggningar i Köpenhamn och i sydvästra delen av Danmark.
Den danska installations- och servicemarknaden omsatte omkring 48 miljarder kronor. För 2016 förväntas marknaden omsätta 50 miljarder kronor. Volymerna på den danska marknaden har legat stabilt omkring 50 miljarder kronor de senaste åren och har inte haft samma tillväxt som Sverige och Norge. Dansk ekonomi har varit svag under flera år och tyngts av fallande bostadspriser och låg aktivitet för kommersiella lokaler. Under 2015 förväntas den ekonomiska tillväxten öka med 1,7 procent.
Elinstallationerna stod för drygt hälften av de totala volymerna 2015 och det var fortfarande offentliga installationer inom energi, järnväg, universitet och sjukhus som växte mest under året. De offentliga investeringarna kommer att driva tillväxten framåt och ett av de största projekten är sänktunneln mellan Danmark och Tyskland. För installations- och servicemarknaden förväntas en förbättrad tillväxt de närmaste åren.
De ledande aktörerna på den danska marknaden är Bravida, Kemp & Lauritzen och Wicotec KirKebjerg.
| NYCKELTAL | 2014 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | – | 358 |
| Rörelseresultat | -3 | 0 |
| Rörelsemarginal | – | 0,0 % |
| Orderingång | – | 355 |
| Orderstock | – | 367 |
Byggkonjunkturen har förbättrats, enligt den senaste konfidensindikatorn för byggindustrin, men dock från en låg nivå. Antalet beviljade bygglov har ökat under slutet av 2015. Byggföretagens försäljning ökade under fjärde kvartalet 2015 med åtta procent.
Under det andra kvartalet 2015 har Bravida Finland etablerats genom förvärv. Bravida Finland har den 1 juni 2015 genomfört förvärvet av installations- och serviceverksamheten av Peko Group, verksamheten bedrivs i Tammerfors, i centrala Finland och i Helsingfors. Den 31 juli har Bravida Finland genomfört förvärvet av Halmesvaara Oy med verksamhet i Helsingforsområdet. De förvärvade verksamheterna har en sammanlagd årsomsättning på 830 MSEK och 430 anställda. Bolagens verksamheter har integrerats under hösten 2015 och bildar två regioner, Installation och Service. Bravida Finland har implementerat koncerngemensamma rapporteringssystem och inköpssystem under det fjärde kvartalet.
Bravida Finland har tecknat flera serviceuppdrag bland annat med Fortum, Sponda och Valio.
Den finska installations- och servicemarknaden var stabil under 2015 och omsatte omkring 53 miljarder kronor. För 2016 förväntas marknaden omsätta omkring 54 miljarder kronor. Volymerna på den finska marknaden har legat stabilt omkring drygt 50 miljarder kronor de senaste åren och har inte haft samma tillväxt som Sverige och Norge. Finsk ekonomi har varit svag under flera år. Under 2016 förväntas den ekonomiska tillväxten öka med 0,2 procent.
De ledande aktörerna på den finska marknaden är Caverion, Are, Consti och Bravida.
Bravida börsnoterades den 16 oktober 2015 på Nasdaq Stockholm. Erbjudandepriset för börsintroduktionen var 40 SEK per aktie, vilket motsvarade ett börsvärde på 8 063 MSEK. Samtliga Bravidas anställda erbjöds att teckna max 650 aktier för 40,00 SEK per aktie till ett värde av 26 000 SEK.
Bravidaaktien steg från börsnotering (2015-10-16) fram till årsskiftet med 38,75 procent. Under samma period steg Nasdaq Stockholm Mid Cap index med 11,05 procent. Högst betalt för Bravidaaktien var 56,75 SEK och lägst under perioden var 43,00 SEK. Vid årets slut noterades Bravidaaktien till 55,50 SEK, vilket motsvarade ett börsvärde på 10 784 MSEK.
Under perioden 2015-10-15 – 2016-03-15 omsattes totalt 57 964 181 Bravidaktier vilket motsvarar en omsättningshastighet om 28,75 procent räknat på totalt handlade aktier. Antal avslut under perioden var 81 478 med en genomsnittlig daglig volym uppgående till 562 759 aktier.
Aktiekapitalet i Bravida är fördelat på 201 566 598 aktier som har ett kvotvärde på 0,02 SEK per aktie. Samtliga aktier har lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital.
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 11 270. Aktiekapitalet i Bravida ägs till 96,52 procent av svenska ägare och till 3,48 procent av utländska ägare. Det svenska ägandet domineras av svenska privatpersoner och bolag med 64 procent av kapitalet medan aktiefonder äger 18 procent och institutioner 4 procent. Det största utlandsägandet återfinns i USA och Storbritannien.
Bravidas målsättning är att betala ut lägst 50 procent av Koncernens konsoliderade nettoresultat, med beaktande av andra faktorer såsom finansiell ställning, kassaflöde och tillväxtmöjligheter.
För verksamhetsåret 2015 har styrelsen föreslagit en utdelning om 1,00 kronor per aktie. Räknat på stängningskursen den 30 december 2015 (55,50 kronor) innebär utdelningsförslaget en direktavkastning om 1,8 procent.
Den 16 oktober 2015 noterades Bravida på Nasdaq Stockholm. Här ses vd och koncernchef Mattias Johansson tillsammans med en av Bravidas montörer Markus Axelsson vid klockringningsceremonin.
| STORLEKSKLASSER | ÄGARE, ANTAL | ÄGARE, % | ANDEL RÖSTER, % |
|---|---|---|---|
| 1–500 | 8 414 | 0,85 % | 0,85 % |
| 501–1 000 | 1 616 | 0,64 % | 0,64 % |
| 1 001–5 000 | 889 | 1,01 % | 1,01 % |
| 5 001–10 000 | 145 | 0,56 % | 0,56 % |
| 10 001–15 000 | 48 | 0,30 % | 0,30 % |
| 15 001–20 000 | 28 | 0,24 % | 0,24 % |
| 20 001– | 158 | 96,40 % | 96,40 % |
| 11 298 | 100,00 % | 100,00 % |
*per den 31 december 2015
| BRAVIDAS10 STÖRSTA ÄGARE* | ANDEL AV KAPITAL OCH RÖSTER, % |
|---|---|
| Bravissima Holding AB** | 56,25 |
| Lannebo fonder | 6,08 |
| Swedbank Robur fonder | 5,56 |
| Handelsbanken fonder | 2,28 |
| Länsförsäkringar fondförvaltning AB | 2,12 |
| Fjärde AP-fonden | 1,49 |
| JP Morgan Chase N.A | 1,20 |
| Enter fonder | 1,10 |
| JP Morgan Bank Luxembourg S.A. | 1,01 |
| Fidelity Nordic Fund | 0,99 |
| Summa | 78,08 |
ÄGANDE PER LAND, %
*per den 31 december 2015
**Bravissima Holding AB kontrolleras indirekt av vissa investeringsfonder, rådgivna av Bain Capital Partner LLC, med närstående parter.
| Handelplats | XSTO |
|---|---|
| Branschklassificering | Industrivaror och -tjänster |
| Tickerkod | BRAV |
| Kortnamn | BRAV |
| ISIN-kod | SE0007491303 |
| ICB-kod | 2700 |
| RISKER | BESKRIVNING | HANTERING |
|---|---|---|
| Projekt | Merparten av Bravidas projekt är baserade på fastpriskontrakt. Even tuella fel i kostnadsberäkningen påverkar marginalen negativt eller positivt. |
Bravida har en utvecklad modell för anbudshantering. Anbuden ska godkännas av respektive chef. Beroende på pro jektets storlek finns olika beslutsnivåer. Anbud över 50 MSEK ska attesteras av koncernchefen. Koncernchefen och CFO går igenom alla pågående projekt över 5 MSEK fyra gånger per år. |
| Kunder | Begränsat beroende av enskilda kunder. |
Bravida är inte beroende av enskilda kunder. Koncernen har mer än 50 000 kunder. De fem största kunderna stod för mindre än 15 procent av nettoomsättningen 2015. 90 procent av kunderna med en årsomsättning som är 5 miljoner kronor eller högre var även kunder 2014. |
| Marknad | Förändringar i allmänna marknads förhållanden på de marknader där Bravida bedriver verksamhet kan påverka prissättning och efterfrå gan på bolagets tjänster. |
Bravida genomför en uppdatering av de lokala förutsättningar na genom att samtliga kostnadsställen upprättar en budget per år och tre prognoser. Den lokala marknaden och konkurrenssi tuationen analyseras löpande. Vidare gör koncernledningen en analys av de nationella byggmarknadernas utveckling. |
| Medarbetare | En stark efterfrågan på kvalificerade medarbetare ökar kraven på Bravida att vara en attraktiv arbetsgivare. Motiverade medarbetare med relevanta färdigheter och kunskaper är helt avgörande för att Bravida ska nå de uppställda målen. En risk finns alltid för att kompetenta medarbetare lämnar Bravida och går till konkurrenter, kunder eller startar egen verksamhet. Risken förstärks av att dessa medarbetare, som känner företaget väl, också kan ta med sig andra kvalificerade medarbetare. |
Varje år avsätts avsevärda resurser till rekryterings- och introduktionsaktiviteter. Bravida har en hög ranking i flera undersökningar avseende attraktiva arbetsgivare. I syfte att behålla och stimulera rekryterade medarbetare satsar Bravida, bland annat genom Bravidaskolan på kontinu erlig utbildning, kompetensutveckling och ledarskapsutveck ling. Det är också Bravidas ambition att varje år genomföra utvecklingssamtal med varje medarbetare, där individuella utvecklingsplaner diskuteras och utformas. Bravida har ett etablerat ersättningssystem för bolagets avdelnings-, region- och divisionschefer baserat på lönsamhet och kassaflöde. Årliga medarbetarundersökningar utförs för att undersöka i vilken utsträckning medarbetarna är nöjda med sin arbets situation. |
| IT | Bravida använder informations system och annan teknologi för att sköta och förvalta verksamheten. Oplanerade avbrott kan innebära intäktsbortfall. |
Bravida har säkerställt IT-driften genom att ha tillgängliga resurser både intern och externt för att snabbt avhjälpa even tuella oplanerade driftstörningar i IT-driften. |
| Kvalitet | Vid leverans ansvarar Bravida för kvaliteten i vårt eget arbete, för våra underleverantörer samt våra egna utvalda produkter. |
Med utbildad och kompetent personal och en konsekvent användning av våra gemensamma verksamhetssystem och metoder säkrar vi en hög standard i våra egna leveranser. Med vårt inköpssystem Bravis får våra avdelningar stöd att göra inköp som uppfyller kundens kvalitetskrav. Vi har standardiserade avtal med våra leverantörer som reglerar eventuella produktfel. Med hjälp av leverantörsutvärderingar och etablerade produktråd arbetar Bravida för att ständigt utvärdera och förbättra kvaliteten i våra inköp. |
| RISKER | BESKRIVNING | HANTERING |
|---|---|---|
| Ansvar, produktansvar och skador |
Risker som omfattar ansvar, produktansvar och skador kopplade till Bravidas projekt och uppdrag hos kunder. |
Bravida har en generell försäkring som täcker kärnverksam heten. Försäkringen omfattar till exempel skador på Bravi das entreprenader, skador på Bravidas egendom, avbrott i verksamheten, skador på tredje mans egendom och produkt ansvar. Dessutom tecknar Bravida extra försäkringsskydd för vissa specifika större projekt. |
| Förvärv | Bravida har en tydlig strategi att växa 5-7 % per år genom förvärv. |
Bravida har en förvärvsgrupp som består av delar av kon cernledningen. Det finns en utarbetad metodik att genomföra och integrera förvärv. Merparten av förvärven är mindre och medelstora verksamheter som kompletterar och förstärker Bravidas lokala plattform med tydliga synergier. |
| RISKER | BESKRIVNING | HANTERING |
|---|---|---|
| Ränterisk | Ränterisk avser risken för att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto och kassaflöde |
Finansieringen är långfristig och räntan är kopplad till STIBOR |
| Valutarisk | Valutarisk avser risken att för ändringar i valutakursen har en negativ påverkan på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöde. Valutarisk kan delas in i transak tionsexponering och omräknings exponering. Transaktionsexponering utgör nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor. Omräkningsexponering utgörs av utländska dotterbolags net totillgångar och resultat i utländsk valuta. |
Bravidas transaktionsexponering är relativt begränsad då försäljning och kostnader till största delen sker i lokal valuta med mindre exponering mot importerade komponenter. Bravidas omräkningsexponeringspolicy är att denna inte valutasäkras. All finansiering sker i SEK. |
| Likviditets- och finansieringsrisk |
Koncernens finansieringsrisk utgörs av risken att bolaget inte kan uppta nya, eller refinansiera existerande, lån till acceptabla villkor. Koncernen är också utsatt för en likviditetsrisk, vilken definieras som risken att inte kunna möta sina omedelbara betalningsförpliktelser |
Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker innehas centralt av moderbolagets finansavdelning, som arbetar efter en av styrelsen fastställd policy. Bravida har ett femårigt kreditavtal som löper fram till 2020 vilket säkerställer finansiering av nuvarande verksamhet. Bra vidas mål är att bolaget ska vara skuldsatt över tiden och att nettoskulden i relation till justerad EBITDA ska uppgå till 2,5. |
| Kreditrisk | Det finns alltid en risk att en motpart inte kan fullfölja sina åtaganden. |
Alla nya kunder kreditprövas. Bravida arbetar med betalplaner i installationsprojekten. |
| Förvaltningsberättelse | 51 |
|---|---|
| Resultat, finansiell ställning och kassaflöden | 56 |
| Resultaträkning och rapport över totalresultat för koncernen | 56 |
| Balansräkning för koncernen | 57 |
| Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen | 58 |
| Kassaflödesanalys för koncernen | 59 |
| Resultaträkning för moderbolaget | 60 |
| Balansräkning för moderbolaget | 61 |
| Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget | 62 |
| Kassaflödesanalys för moderbolaget | 63 |
| Noter | 64 |
| Styrelsens underskrift | 96 |
| Revisionsberättelse | 97 |
| Bolagsstyrningsrapport | 98 |
| Styrelse | 104 |
| Koncernledning | 106 |
| Definitioner | 108 |
| Bravidas historia | 109 |
Styrelsen och verkställande direktören för Bravida Holding AB, organisationsnummer 556891-5390, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015.
Bravida är en av Nordens främsta totalleverantörer av tekniska installations- och servicetjänster för byggnader och anläggningar med drygt 9 000 medarbetare. Vi erbjuder specialistkompetens och helhetslösningar inom el, vs och ventilation. Inom dessa tre teknikområden verkar vi över hela processen – från rådgivning och projektering till installation och service. Vi finns på ett 140-tal orter i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Verksamheten i Finland har etablerats under 2015 genom förvärv av installations- och servicedelen i Peko Group och Halmesvaara Oy.
Inom elinstallation erbjuder koncernen kompletta lösningar för belysning, uppvärmning och energiförsörjning. Larm, övervaknings- och säkerhetssystem är ett snabbt växande segment som utgör ett viktigt komplement till traditionella elinstallationer.
Verksamheten inom vs omfattar kompletta lösningar för vatten, avlopp, energi, värme och kyla. Specialistkompetens finns även för sprinklersystem, där Bravida har särskild certifiering. Inom ventilation erbjuds behovsanpassade ventilationslösningar samt all teknik som avser luftbehandling, luftkonditionering och klimatisering. Kraven på energieffektivare fastigheter ökar och Bravida prioriterar installationslösningar som leder till ökad funktionalitet och en effektivare energianvändning för att minska både driftskostnader och miljöpåverkan.
Bravida har även kompetens inom vissa specialområden. Bravida Fire & Security är verksamma inom brand- och säkerhetsteknik. Bravida Technical Service Management (TSM) erbjuder teknisk fastighetsservice med tillsyn, underhåll och jourverksamhet. ABEKA, Aktiebolaget el och kraftanläggningar erbjuder installation av elkraftsanläggningar upp till 400 kV. Erfator Projektledning erbjuder projektledningstjänster inom bygg- och fastighetsbranschen.
Bravida tar ett helhetsgrepp över hela installations- och serviceprocessen från rådgivning och projektering till utförande och uppföljning.
Installation innebär ny- och ombyggnation av tekniska system i fastigheter, anläggningar och infrastruktur. Bravida samordnar tekniker och montörer från våra teknikområden och ger kunden tillgång till en partner som framgångsrikt kan koordinera och ta ett ansvar för helheten.
Service i Bravida omfattar uppdrag för drift och underhåll samt mindre ombyggnadsarbeten. Med kontinuerlig tillsyn och skötsel ökar en installations livslängd.
Bravidas målsättning är att service ska utgöra mer än hälften av den totala försäljningen.
Verksamheten är organiserad i fyra länder, Sverige, Norge, Danmark och Finland och därutöver uppdelad i sex divisioner, i 27 regioner och i 243 avdelningar. Koncernens huvudkontor är placerat i Stockholm med stödfunktioner som inköp, affärsutveckling, IT, information, HR, juridik, ekonomi och finans.
Koncernen redovisar ett stabilt resultat. Efterfrågan i samtliga länder är god. Under året har arbetet fortsatt med implementation av det koncerngemensamma effektiviseringsprogram som utvecklades under 2013, syfte med programmet är att införa gemensamma och effektivare arbetssätt och verktyg för att uppnå en förbättrad lönsamhet. Ytterligare två koncernövergripande projekt implementeras från 2015, Bäst Inköp och ökad serviceförsäljning. Programmet Bäst Inköp avser att effektivisera inköpen och programmet för serviceförsäljning avser öka serviceförsäljningen till mer än 50 procent av Bravidas totala försäljning.
Koncernens nettoomsättning uppgick till 14 206 (12 000) MSEK. Installationsverksamheten svarade för 54 (53) procent och serviceverksamheten för 46 (47) procent av omsättningen. I Sverige uppgick nettoomsättningen till 8 583 (7 322) MSEK och i Norge var nettoomsättningen 3 173 (2 922) MSEK, nettoomsättningen i Danmark var 2 116 (1 792) MSEK och Finland 358 (-) MSEK.
Rörelseresultatet uppgick till 782 (705) MSEK rörelsemarginalen var därmed 5,5 (5,9) procent. I den svenska verksamheten uppgick rörelsemarginalen till 5,6 (5,6) procent. I Norge var rörelsemarginalen 8,1 (6,6) procent och i Danmark var rörelse marginalen 5,1 (5,2) procent. I Finland var rörelsemarginalen 0 procent.
Finansnettot uppgick till -360 (-265) MSEK och resultatet före skatt, uppgick till 422 (440) MSEK.
Årets skattekostnad uppgick till -135 (-120) MSEK. Av skattekostnaden var -9 (-95) MSEK uppskjuten skattekostnad och resterande del betalbar. Periodens resultat efter skatt uppgick till 287 (320) MSEK.
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter uppgick till -89 (28) MSEK på grund av ändrade valutakurser under perioden. Därtill kommer omvärdering av förmånsbestämda pensioner och finansiella derivat. Periodens totalresultat uppgick till 525 (140) MSEK.
Orderingången uppgick till 14 249 (12 149) MSEK och var något högre än årets nettoomsättning, vilket bidrog till en högre orderstock. Orderstocken uppgick till 7 092 (6 580) MSEK. Bravidas serviceverksamhet ingår inte i orderstocken.
Bravida har genomfört 16 förvärv under 2015. Samtliga förvärv är i linje med Bravidas strategi för tillväxt inom prioriterade marknader. Den sammanlagda årsomsättningen i genomförda förvärv uppgick vid förvärvstidpunkten till 1 478 MSEK. För ytterligare information om förvärven se även not 4.
Verksamheten i Sverige bedrivs i tre divisioner: Nord, Stockholm och Syd. Divisionsindelningen motsvarar, i huvudsak, de geografiska områden som respektive divisions verksamhet bedrivs i. Division Nord bedriver
verksamhet i Norrland, Dalarna, Västmanland, Sörmland, Östergötland, Gotland samt Närke. Division Stockholm bedriver verksamhet i Stockholm och Uppland. Division Syd bedriver verksamhet i södra Sverige och Värmland. Omsättningen uppgick till 8 583 (7 322) MSEK. Rörelseresultat uppgick till 480 (408) MSEK vilket innebar en rörelsemarginal på 5,6 (5,6) procent. Årets orderingång uppgick till 8 886 (7 467) MSEK. Vid årets slut uppgick orderstocken till 3 999 (3 618) MSEK.
Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick till 5 160 (4 784).
Nettoomsättning i Norge uppgick till 3 173 (2 922) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 256 (192) MSEK, rörelsemarginalen var därmed 8,1 (6,6) procent. Rörelseresultatet har påverkats positivt av effektiv projekt selektering och att flera stora projekt avslutades. Orderingången uppgick till 3 018 (2 698) MSEK och orderstocken uppgick vid utgången av perioden till 1 295 (1 427) MSEK.
Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick till 2 359 (2 003).
Verksamhet i Danmark har under året haft en kraftig tillväxt då de stora order som erhölls 2013 varit i full produktion. Omsättningen uppgick till 2 116 (1 792) MSEK. Orderingången uppgick till 2 014 (2 020) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 108 (94) MSEK, rörelsemarginalen var därmed 5,1 (5,2) procent. Orderstocken uppgick till 1 432 (1 534) MSEK.
Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick under året till 1 446 (1 394).
Verksamheten i Finland har etablerats under 2015 genom två förvärv i juni och juli, installations- och serviceverksamheten i Peko Group och Halmesvaara Oy. De förvärvade verksamheterna har integrerats under hösten 2015 och bildar två regioner, Installation och Service. Omsättningen uppgick till 358 (-) MSEK. Orderingången uppgick till 355 (-) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 0 (-) MSEK, rörelsemarginalen var därmed 0,0 (-) procent. Orderstocken uppgick till 367 (-) MSEK.
Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick under året till 387 (-).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 841 (659) MSEK. I kassaflödet ingår betald skatt om -10 (-5) MSEK. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -262 (-136) MSEK, varav till stor del hänförlig till förvärv av rörelser och bolag. Kassaflödet före finansiering uppgick till 579 (523) MSEK. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -767 (-545) MSEK. I samband med börsintroduktionen refinansierades verksamheten, vilket innebar att kassamedel om -485 MSEK användes för reglering av tidigare finansiering, utdelningen uppgick till -277 (-500) MSEK. Årets kassaflöde uppgick till -189 (-22) MSEK.
I samband med börsintroduktionen så refinansierade Bravida sin skuldsättning. Utestående obligationslån återbetalades och tillhörande valuta- och räntesäkringar avslutades. Bravidas finansiering från och med den 21 oktober 2015 består av en lånefacilitet och en så kallad multicurrency revolving credit om totalt 4 000 MSEK med en löptid på fem år. Initial räntekostnad uppgår till cirka 1,65 procent baserat på nuvarande STIBOR-nivå. Därutöver har Bravida en bryggfinansiering på 200 MSEK som avslutas under första kvartalet 2016.
Koncernens likvida medel uppgick den 31 december till 573 (828) MSEK. De räntebärande skulderna uppgick den 31 december till 3 005 (3 441) MSEK och nettoskulden uppgick därmed till 2 433 (2 595) MSEK. Vid årets slut uppgick det egna kapitalet till 3 555 (3 306) MSEK, vilket innebar en soliditet på 31,2 (29,9) procent.
Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick till 9 359 (8 188). Bravida
har en hög beredskap för att anpassa resurserna på den lokala marknaden. Resursbrist syns inom vissa områden, vilket delvis löses med hjälp av underentreprenörer.
Bravidas framgång bygger på medarbetarnas kompetens, kunskap, engagemang och förmåga att leverera de lösningar som kunderna efterfrågar. Kontinuerlig utbildning är grunden för att höja effektiviteten och kvaliteten i samtliga processer och leveranser.
Bravidas gemensamma kultur formas av ett tydligt ledarskap och motiverade medarbetare. Inom Bravidaskolan finns ett brett utbildningsutbud för medarbetarna och vi arbetar med ständiga förbättringar av befintliga utbildningar samt utökat utbudet framförallt inom affärsmannaskap, service och arbetsmiljö. Ledarskapets viktiga roll på Bravida har lett till att vi sedan hösten 2014 även erbjuder ledarskapsutbildningar för chefer på alla nivåer.
Installations- och servicebranschen växer och den tekniska utvecklingen kräver fler kompetenta medarbetare. Åldersstrukturen för Bravidas medarbetare visar också på ett generellt behov av att få in yngre välutbildade personer. Sedan några år tillbaka har koncernen därför ökat rekryteringen, framförallt av ingenjörer. Bravida arbetar i varje rekrytering med att identifiera rätt kompetens och utvecklingspotential bland de sökande. För att kunna erbjuda goda karriärmöjligheter inom företaget, eftersträvas även internrekrytering och personlig utveckling. Ett antal civil- och högskoleingenjörer har anställts under åren, vilket har resulterat i ett gemensamt utvecklingsprogram för ingenjörer på Bravida.
En trygg och säker arbetsplats där det är ordning och reda ger resultat, inte bara för medarbetare i form av bättre hälsa, utan även för ägare, kunder och andra som berörs av vår verksamhet.
Bravida har utökat nollvisionen till att gälla både fysiska och psykiska skador till följd av arbetet. Arbetet med att närma sig visionen sker genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete integrerat i den ordinarie verksamheten.
Under året har Bravida tagit flera viktiga steg framåt i enlighet med vår koncerngemensamma arbetsmiljöpolicy och arbetsmiljöstrategi för affärsplansperioden. Framförallt i Bravida Danmark där ett målinriktat arbete har lett till en certifiering inom OHSAS18001. Under 2015 har koncernen påbörjat arbetet med att införa ett nytt gemensamt system för dokumentation av förebyggande arbete och avvikelser med handlingsplaner. Genom våra stora förbättringsinitiativ används nu nya verktyg för målsättning, planering, uppföljning och återkoppling och våra utbildningar för ledare i produktionen är utökade för hållbart ledarskap, hälsa och säkerhet.
Alla människors lika rättigheter och möjligheter är grundläggande inom Bravida. Bravida arbetar aktivt för att öka jämställdhet och mångfald och för att motverka all form av diskriminering och trakasserier. Inom koncernen finns en "plan för lika rättigheter och möjligheter på Bravida" med åtgärder och mål för att öka jämställdhet och mångfald. Traditionellt så verkar Bravida i en mansdominerad bransch, för att öka andelen kvinnor i branschen så samarbetar Bravida med arbetsgivarorganisationer och yrkesnämnder.
Bravida har som mål att vara medarbetarens förstahandsval. Bravida genomför vartannat år en medarbetarundersökning, Bravidakompassen, vilken mäter motiverad medarbetarindex, MMI. Övergripande mål är att uppnå ett MMI-värde på 75 på en 100-gradig skala. Vid medarbetarundersökningen som genomfördes 2014, uppnåddes ett resultat på 66 av 100, att jämföra med snittvärdet i Sverige som ligger på 63. Bravida har även höjt svarsfrekvensen betydligt under de senaste två åren.
Bravidas integrerade och ISO-certifierade ledningssystem, BravidaBas, lägger grunden för hållbara arbetssätt. Med hjälp av systemet säkerställer vi att kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöaspekter integreras i kundprojekt och företagets styrning på alla nivåer. Utifrån relevanta lag- och intressentkrav, företagets policys och miljöutredning sätts övergripande och detaljerade kvalitets- och miljömål. Målen bryts ned och dokumenteras i mål-, strategi- och handlingsplaner i samband som del i årlig verksamhetsplanering vid varje enhet. Mätning och uppföljning av resultat sker löpande och på årsbasis. Bravida identifierar och utvärderar årligen hur företagets aktiviteter, produkter och tjänster inverkar på miljön. Bravidas mest betydande miljöaspekter bedöms fortsatt utgöras av områdena resor, transporter, energiförbrukning i installationer samt avfall. Dessa behandlas i företagets miljömål.
Bravidas verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och bestämmelser utifrån arbetssätt som minskar risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön. Bravidas aktuella verksamhet omfattas inte av tillståndskrav gällande miljöfarlig verksamhet. I de fall anmälnings- eller tillståndsplikt föreligger, t.ex. svenskt tillstånd för transport av farligt avfall, hanterar organisationen i respektive land förfarandet på central eller lokal nivå beroende på typ av ärende.
Bravida har som övergripande kvalitetsmål att erbjuda högkvalitativa projekt, tjänster och uppdrag med målsättningen att säkerställa marknadens mest nöjda och lojala kunder.
Målsättningen följs upp genom årlig mätning av kundnöjdhet med det preciserade målet om att på Koncernnivå uppnå ett NKI-värde (Nöjd-kundindex) överstigande 75 och ett Lojalitetsindex (LI) överstigande 85, i båda fallen på en 100-gradig skala.
Mätning och bedömning av kvalitet på våra installations- och servicetjänster samt kundernas nöjdhet och lojalitet genomförs regelbundet. Den senaste koncerngemensamma* kundnöjdhetsundersökningen omfattande helåret 2015 genomfördes i månadsskiftet januari-februari 2016. Resultatet från denna är att Bravida på koncernnivå erhöll ett NKI-värde på 73 och ett LI-värde på 80 för installationsverksamheten samt ett NKI på 74 och LI på 81 för serviceverksamheten. I båda fallen innebär detta en hög nivå av kundnöjdhet och mycket hög nivå av kundlojalitet samt en förbättring jämfört med utfallet vid motsvarande mätning föregående år. Utfallet indikerar att Bravidas långsiktiga arbete för att erhålla marknadens mest nöjda och lojala kunder ger resultat och tar oss mot de uppsatta målen.
* Finland deltog ej.
Bravidas övergripande miljömål är att erbjuda våra kunder energi- och miljöeffektiva lösningar, aktivt minska vår egen miljöbelastning samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Vad gäller vår egen miljöbelastning är företagets mål att minska drivmedelrelaterade utsläpp av CO2/km med 3 procent årligen. Under 2015 har arbete bedrivits för att säkra kvaliteten i underlaget. I koncernen finns totalt cirka 5 000 bilar, att minska utsläpp av CO2 samt även andelen körda mil är viktiga nyckeltal för Bravida.
Under 2015 har även grunden lagts för detaljerade mål om införande av "Bra miljövalsprodukter" i Bravidas utvalda inköpssortiment Bravidasortimentet samt mätning och uppföljning av antal/andel uppdrag med energieller miljöprofil. För Bra miljövalsprodukter har förtydligade krav gällande redovisning av artiklars miljö-, energi- och hälsa/säkerhetsprestanda införts i samband med inköpskvalificering av tillverkare och grossister. En robust kvalificeringsprocess som förser Bravida med nödvändigt underlag är ett viktigt steg i det fortsatta arbetet med att definiera Bra miljövalsprodukter under 2016. Under det gångna året har också Bravidas affärssystem anpassats för att möjliggöra specifik uppgiftsinsamling gällande energioch miljöprofil i samband med registrering av nya installationsprojekt och serviceavtal. Mätning och uppföljning inleds under 2016 som del i uppföljningen av koncernens gemensamma styrkort.
Bravida utsätts för olika typer av risker i sin verksamhet, både operativa och finansiella. De operativa riskerna är relaterade till den dagliga verksamheten såsom konjunktur, anbudsgivning, kapacitetsutnyttjande, prisrisker och vinstavräkning. De finansiella riskerna är kopplade till verksamhetens kapitalbindning, kapitalbehov och valutor. I Bravida är de operativa riskerna högre än de finansiella riskerna.
I Bravidas projekt finns en risk för förlust till följd av felaktiga kalkyler, bristande utförande och kundförluster. En väl fungerande hantering av de operativa riskerna i varje enskilt projekt är därför av stor vikt. Hanteringen av de operativa riskerna är en ständigt pågående process som omfattar ett stort antal pågående projekt och serviceuppdrag.
Riskhanteringen är tydligt definierad i Bravidas ledningssystem vilket förebygger risk och minskar företagets riskexponering. Företagets systematiska arbete med kvalitets- och miljöfrågor samt arbetsmiljö är viktiga byggstenar som utgör ryggraden i ledningssystemet. Koncernens finansiella risker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen. Kreditrisker i affärsverksamheten hanteras däremot lokalt.
Svängningar i konjunkturläget påverkar installationsbranschen som är känslig för marknadssvängningar och politiska beslut som kan påverka efterfrågan på nyproduktion av bostäder och lokaler samt investeringar från industri och offentlig verksamhet. Efterfrågan på service- och underhållsarbeten påverkas inte i lika hög grad av konjunktursvängningar. Närmare hälften av Bravidas omsättning kommer från serviceverksamheten.
En installationsverksamhet utsätts för kommersiella och produktionsmässiga risker som ska identifieras och hanteras under anbudsskedet. För att säkerställa att så sker har Bravida upprättat processbeskrivningar och checklistor som syftar till att riskerna identifieras och prissätts i de kalkyler som upprättas och i de anbud som lämnas.
Kapacitetsutnyttjandet påverkas i hög grad av efterfrågan på de lokala marknaderna. En oförutsedd nedgång i kapacitetsutnyttjandet medför oftast ett intäktsbortfall som på kort sikt inte kan kompenseras med en motsvarande kostnadsminskning. Bravida motverkar dessa risker genom löpande resursplanering samt nyttjande av underentreprenörer för att kapa produktionstopparna.
Oförutsedda variationer i priser på insatsmaterial och underentreprenörer utgör en risk. Bravidas risk för stigande priser motverkas med för uppdraget lämplig kontraktsform, indexuppräkning vid fastprisavtal och effektiva inköpsrutiner.
Bravida tillämpar successiv vinstavräkning i projekten. Vinstavräkningen baseras på projektens färdigställandegrad samt slutprognos. Bravida tillämpar fortlöpande uppföljning av projektens ekonomiska status för att begränsa risken för felaktiga prognoser och därmed felaktig vinstavräkning. Bravidas kvalitetssystem anvisar processer från projektens början till slut, för att säkerställa en effektiv produktion. För större projekt genomförs även löpande projektsäkringar i syfte att säkerställa en hög kvalitet i projektgenomförandet.
Bravida har ett för verksamheten avpassat försäkringsskydd omfattande bland annat ansvars-, entreprenad- och egendomsförsäkring.
Bravida är exponerad för finansiella risker, exempelvis genom förändring i skuldsättning och räntenivå. För information om finansiella risker, såsom ränte-, valuta-, finansierings- och kreditrisker, se not 26.
Riskerna för moderbolaget överensstämmer i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen.
Några väsentliga tvister föreligger inte vid bokslutstillfället.
Bravida är etablerat på ett 140-tal orter i Norden med lokala marknadsbetingelser. Den nordiska installationsmarknaden har som helhet förbättrats de senaste åren. Det generella konjunkturläget 2015 har dock varit svagare än förväntat i Norge och Finland. För 2016 förväntas en stabil konjunktur i Sverige och Danmark och en viss försämring i Norge samt en liten förbättring i Finland. De försämrade priserna för olja och järnmalm påverkar verksamheten i Norge och norra Norrland genom lägre efterfrågan från vissa delar av näringslivet. Bedömningen är att marknaden i Norge kommer att vara stabil då offentliga projekt kommer att kompensera för vikande efterfrågan från näringslivet. Verksamheterna i Sverige och Danmark kommer generellt att ha en stabil marknad under 2016. Verksamheten i Finland kommer att ha en något förbättrad marknad.
I samtliga länder förväntas offentliga investeringar, i framförallt sjukhus och infrastruktur, ligga på en god nivå under de närmaste åren. Behov av energieffektivisering och sänkta driftskostnader är faktorer som gör att andelen installationsinvesteringar i befintliga byggnadsbestånd ökar. Bostadsbyggandet i svenska storstadsregioner kommer att fortsätta på en hög nivå.
Under de senaste åren har Bravida strukturerat och effektiviserat verksamheten inom försäljning, inköp, produktion och administration. Bravida genomför genomgripande program, på alla avdelningar, med syfte att öka lönsamheten genom effektivare produktion, bättre prissättning och effektivare inköp samt ökad försäljning av service.
Mot bakgrund av ovanstående står Bravida stabilt inför 2016.
Bravida Holding noterades på Nasdaq Stockholmsbörsen den 16 oktober 2015 till kursen 40 SEK, kursen steg med 39 procent till 55,50 SEK per aktie per den 31 december 2015. Antalet aktieägare uppgick till drygt 11 000 per 31 december 2015. Aktien handlas på Nasdaq Stockholm och ingår i listan Mid Cap under beteckningen BRAV. Det samlade marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 11 187. Totalt antal stam- aktier uppgick den 31 december 2015 till 201 566 598 stycken. Bolagsstämman den 25 september 2015 bemyndigade styrelsen att besluta om nyemission av 1 200 000 C-aktier och att besluta om återköp av C-aktier samt att efter återköp och efter omstämpling till stamaktier att dessa aktier ska kunna överlåtas till deltagare i incitamentsprogrammet. Totalt antal C-aktier uppgick den 31 december 2015 till 0 stycken. Stamaktie har en röst och berättigar till vinstutdelning och C-aktien har en tiondels röst och berättigar inte till vinstutdelning. Den enskilt största ägaren är Bravissima Holding AB som vid årsskiftet ägde 56,25 procent av aktierna, i övrigt finns ingen aktieägare som direkt eller indirekt innehar aktier överstigande en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelser i lag eller bolagsordning.
Bolaget har inte kännedom om några avtal av väsentlig betydelse som kommer att träda i kraft, ändras eller bli ogiltiga om ägarmajoriteten i bolaget förändras på grund av ett uppköpsbud. Ej heller finns det några avtal mellan bolaget och styrelseledamöterna som medger kompensation om sådana personer avgår, sägs upp utan rimlig grund, eller sägs upp på grund av ett uppköpsbud på deras aktier i bolaget.
I placeringsavtalet avseende börsintroduktionen finns ett så kallat lock-up åtaganden som omfattar huvudägare, aktieägande styrelseledamöter och ledande befattningshavare.
I samband med börsnoteringen har 248 anställda, företrädesvis chefer i linjen, accepterat ett erbjudande från Bolaget om deltagande i ett långsiktigt incitamentsprogram ("LTIP"). Programmet syftar till att främja och stimulera personalens lojalitet gentemot verksamheten genom att förena deltagarnas intressen med aktieägarnas intressen. Programmet löper till och med utgången av 2017.
Deltagandet i LTIP 2015 förutsätter dels att deltagaren äger ett bestämt antal aktier i Bravida under hela löptiden, dels att deltagaren är anställd i Bravida under hela perioden. Verkställande direktören får delta med högst 7 500 aktier, ekonomi- och finansdirektören med högst 6 000 aktier, övriga medlemmar av koncernledningen med 5 000 aktier, regionchefer med 1 250 aktier och avdelningschefer med 750 aktier.
För varje Bravidaaktie som deltagaren har inom ramen för LTIP, kommer Bolaget utan ersättning att tilldela deltagaren maximalt tre nya aktier i Bravida. Verkställande direktören kan dock erhålla maximalt fem aktier och ekonomi- och finansdirektören kan erhålla maximalt fyra aktier.
Antalet aktier som tilldelas beror på hur väl det uppställda prestationsmålet uppfylls. Det uppställda prestationsmålet är 2017 års resultat (EBITA) för koncernen. Alla deltagare har således samma prestationsmål. Det högsta möjliga värdet på varje aktie som en deltagare kan erhålla är begränsat till 120 kronor. Eventuell tilldelning sker efter att den första kvartalsrapporten för 2018 offentliggjorts.
Vid en prestationsuppfyllelse om 75 procent, en förväntad årlig personalomsättning om 10 procent, en årlig kursuppgång om 10 procent samt genomsnittliga sociala avgifter om 27 procent, förväntas Bolagets totalkostnad för LTIP under löptiden att uppgå till ungefär 26 MSEK.
Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen att tillämpas från kommande årsstämma:
Bravida ska sträva efter att erbjuda en marknadsmässig totalersättning som gör det möjligt att rekrytera och behålla rätt ledande befattningshavare. För att avgöra vad som är en marknadsmässig totalersättning och utvärdera rådande nivåer, görs varje år jämförelsestudier med relevanta branscher och marknader. Den totala ersättningen ska baseras på faktorer såsom befattning, prestation och individuell kvalifikation.
Ledningsgruppens totala ersättning ska bestå av:
Styrelsen föreslår vidare att årsstämman fattar beslut om ett justerat långsiktigt incitamentsprogram.
Den fasta kontantlönen ska omprövas årligen och utgör basen för beräkning av den rörliga lönen.
Den rörliga kontantlönen är beroende av individens uppfyllelse av årligen fastställda mål. Utfallet av den kortsiktiga rörliga kontantlönen följs upp årligen. För ledningsgruppen kan den högsta möjliga rörliga kontantlönen variera beroende på befattning. VD kan erhålla maximalt 10 månadslöner exklusive sociala avgifter i rörlig lön som baseras på verksamhetens
resultat och maximalt 2,3 MSEK inklusive sociala avgifter i rörlig lön som baserat på koncernens förvärvsaktivitet. Stabschefer i ledningsgruppen kan maximalt erhålla en rörlig lön motsvarande 3 till 9 månadslöner medan CFO och divisionschefer kan erhålla en rörlig lön motsvarande 20 månadslöner. Därutöver utgår maximalt 1,8 MSEK inklusive sociala avgifter baserat på koncernens förvärvsaktivitet per ersättningsberättigad.
Ledande befattningshavare som är bosatta i Sverige har rätt till pensionsförmåner motsvarande mellan 28-35 % av deras respektive fasta löner, eller annars i enlighet med deras tjänstepensionsplaner. För ledande befattningshavare bosatta utomlands gäller, så långt det är möjligt med hänsyn till lokala förhållanden, att likvärdiga villkor ska erbjudas.
Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter såsom tjänstebil, företagshälsovård m.m.
Ledande befattningshavare har rätt till mellan 6-12 månaders uppsägningstid om anställningen avslutas av arbetsgivaren och 4-6 månader om arbetstagaren säger upp sig. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida kan därutöver tillkomma ett avgångsvederlag motsvarande 6-12 månaders fast lön.
Styrelsen äger, om den finner särskilda skäl föreligga i ett enskilt fall, frångå riktlinjerna enligt ovan.
Bravida upprättar en bolagsstyrningsrapport som en från den legala årsredovisningen skild handling. Bolagsstyrningsrapporten återfinns på sidorna 98-103.
Bravida Holding AB:s nettoomsättning uppgick under året till 71 (52) MSEK. Omsättningen är till 100 procent intern.
Rörelseresultatet uppgick till -32 (0) MSEK och resultat före skatt uppgick till 269 (244) MSEK. De likvida medlen uppgick till 456 (746) MSEK. Det egna kapitalet uppgick till 4 599 (4 686) MSEK och soliditeten uppgick till 47,2 (46,6) procent. Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick i moderbolaget till 11 (8). Antalet aktier uppgår till 201 566 598 (403 133 196) efter sammanslagning 1:2.
Under första kvartalet har VVS Engineering AS i Norge och EnergiMidt elinstallationsverksamhet i Danmark förvärvats.
| Summa | 4 594 742 067 SEK |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 875 418 441 SEK |
| Överkursfond | 3 517 757 028 SEK |
| Till aktieägarna utdelas 1,00 kronor per aktie | 201 566 598 SEK |
| Styrelsen föreslår att moderbolagets fria egna kapital om 4 594 742 067 kronor disponeras enligt följande: |
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
| BELOPP I MSEK | NOT | 2015-01-01 -2015-12-31 |
2014-01-01 -2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 14 206 | 12 000 |
| Kostnader för produktion | -12 081 | -10 173 | |
| Bruttoresultat | 2 124 | 1 827 | |
| Administrations- och försäljningskostnader | -1 342 | -1 123 | |
| Rörelseresultat | 3, 5, 6, 7, 29 | 782 | 705 |
| Finansiella intäkter | 415 | 195 | |
| Finansiella kostnader | -775 | -459 | |
| Finansnetto | 8 | -360 | -265 |
| Resultat före skatt | 422 | 440 | |
| Skatt på årets resultat | 9 | -135 | -120 |
| Årets resultat | 287 | 320 | |
| ÖVRIGT TOTALRESULTAT | |||
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 19 | -89 | 28 |
| Årets förändringar i verkligt värde på finansiella derivat | 171 | -100 | |
| Skatt hänförligt till verkligt värde på finansiella derivat | -38 | 22 | |
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensioner | 248 | -166 | |
| Skatt hänförligt till omvärdering pensioner | -54 | 37 | |
| Årets övrigt totalresultat | 238 | -180 | |
| Årets totalresultat | 525 | 140 | |
| ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: | |||
| Moderbolagets ägare | 519 | 133 | |
| Innehavare utan bestämmande inflytande | 5 | 6 | |
| Årets totalresultat | 525 | 140 | |
| Resultat per aktie | 19 | ||
| Resultat per aktie efter sammanslagning | 1,42 | 1,59 |
| BELOPP I MSEK | NOT | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 7 223 | 6 943 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 63 | 49 |
| Andelar i intresseföretag | 12 | 2 | 5 |
| Pensionstillgångar | 13 | 93 | 9 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 14 | 10 | 8 |
| Långfristiga fordringar | 15 | 13 | 217 |
| Uppskjuten skattefordran | 9 | 26 | 93 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 429 | 7 326 | |
| Varulager | 86 | 71 | |
| Skattefordringar | 19 | 17 | |
| Kundfordringar | 16 | 2 165 | 1 969 |
| Upparbetad men ej fakturerad intäkt | 17 | 813 | 655 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 256 | 168 |
| Övriga fordringar | 15 | 53 | 31 |
| Kortfristiga placeringar och spärrade medel | 2 | – | |
| Likvida medel | 573 | 828 | |
| Summa omsättningstillgångar | 3 967 | 3 739 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 25 | 11 396 | 11 064 |
| EGET KAPITAL | 19 | ||
| Aktiekapital | 4 | 4 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 3 518 | 3 518 | |
| Reserver | -61 | -142 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 82 | -86 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 3 543 | 3 293 | |
| INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE | 11 | 13 | |
| Summa eget kapital | 3 555 | 3 306 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20 | 2 700 | – |
| Obligationslån | 20 | – | 3 441 |
| Övriga långfristiga skulder | – | 179 | |
| Avsättningar till pensioner | 13 | 15 | 130 |
| Övriga avsättningar | 21 | 76 | 61 |
| Uppskjutna skatteskulder | 9 | 87 | 50 |
| Summa långfristiga skulder | 2 877 | 3 862 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20 | 302 | – |
| Checkräkningskredit | 20 | 3 | 6 |
| Leverantörsskulder | 1 399 | 1 030 | |
| Skatteskulder | 69 | 2 | |
| Fakturerad men ej upparbetad intäkt | 22 | 1 287 | 1 200 |
| Övriga skulder | 23 | 517 | 402 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 1 247 | 1 128 |
| Avsättningar | 21 | 141 | 129 |
| Summa kortfristiga skulder | 4 964 | 3 897 | |
| Summa skulder | 7 842 | 7 758 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 25 | 11 396 | 11 064 |
| BELOPP I MSEK | NOT | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 28 | 225 | 13 464 |
| Eventualförpliktelser | 28 | 21 | 21 |
| BELOPP I MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Säkrings reserv |
Balanserade vinstmedel inkl årets resultat |
Totalt Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2014-01-01 | 4 | 3 518 | 0 | -55 | 234 | 3 701 |
| Årets resultat | 320 | 320 | ||||
| Årets övrigt totalresultat | 28 | -78 | -130 | -180 | ||
| Summa årets totalresultat | 28 | -78 | 190 | 140 | ||
| Utdelning | -500 | -500 | ||||
| Koncernbidrag | -45 | -45 | ||||
| Skatteeffekt på koncernbidrag | -10 | -10 | ||||
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 4 | 3 518 | 28 | -133 | -111 | 3 306 |
| Årets resultat | 287 | 287 | ||||
| Årets övrigt totalresultat | -89 | 133 | 193 | 238 | ||
| Summa årets totalresultat | -89 | 133 | 480 | 525 | ||
| Utdelning | -277 | -277 | ||||
| Aktieägarprogram | 1 | 1 | ||||
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 4 | 3 518 | -61 | – | 94 | 3 555 |
I not 19 framgår ytterligare information om det egna kapitalet.
| BELOPP I MSEK | NOT | 2015-01-01 -2015-12-31 |
2014-01-01 -2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat före skatt | 422 | 440 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 31 | 278 | 46 |
| Betald skatt | -10 | -5 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 690 | 480 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Ökning(-)/Minskning(+) av varulager | 0 | 4 | |
| Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar | -42 | 116 | |
| Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder | 191 | 59 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 841 | 659 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av dotterföretag | 4, 30 | -233 | -107 |
| Förvärv av inkråm | 4 | -2 | -15 |
| Avyttring av inkråm | 2 | – | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 10 | -10 | – |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 11 | -24 | -15 |
| Avyttring/minskning av finansiella tillgångar | 12 | 5 | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -262 | -136 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Upptagna lån | 20 | 3 002 | – |
| Amortering av låneskulder | 20 | -3 441 | – |
| Betalningar i samband med refinansieringen | -46 | – | |
| Ändrat utnyttjande på checkräkning | 20 | -6 | – |
| Utbetald utdelning | -277 | -500 | |
| Utbetalda koncernbidrag | – | -45 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -767 | -545 | |
| Årets kassaflöde | -189 | -22 | |
| Likvida medel vid årets början | 828 | 838 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -66 | 12 | |
| Likvida medel vid årets slut | 573 | 828 |
| 2015-01-01 | 2014-01-01 | ||
|---|---|---|---|
| BELOPP I MSEK | NOT | -2015-12-31 | -2014-12-31 |
| Nettoomsättning | 71 | 52 | |
| Administrations- och försäljningskostnader | 5, 6, 7 | -103 | -52 |
| Rörelseresultat | -32 | 0 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 463 | 255 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -574 | -540 | |
| Finansnetto | 8 | -111 | -284 |
| Resultat efter finansiella poster | -143 | -284 | |
| Avsatt till periodiseringsfond | -78 | – | |
| Koncernbidrag | 490 | 528 | |
| Resultat före skatt | 269 | 244 | |
| Skatt | 9 | -81 | -54 |
| Årets resultat1) | 188 | 190 |
1) Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| BELOPP I MSEK | NOT | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 30 | 7 341 | 7 341 |
| Uppskjuten skattefordran | 9 | – | 8 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 341 | 7 349 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 29 | 1 897 | 1 962 |
| Övriga fordringar | 15 | 0 | 1 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 45 | 2 |
| 1 942 | 1 965 | ||
| Kassa och bank | 456 | 746 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 397 | 2 711 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 25 | 9 739 | 10 060 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 19 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 4 | 4 | |
| 4 | 4 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 3 518 | 3 518 | |
| Balanserad vinst | 889 | 974 | |
| Årets resultat | 188 | 190 | |
| 4 595 4 599 |
4 682 4 686 |
||
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfonder | 78 | – | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 21 | – | 6 |
| – | 6 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20 | 2 700 | – |
| Obligationslån | 20 | – | 3 441 |
| Kortfristiga skulder | 2 700 | 3 441 | |
| Skulder till kreditinstitut | 20 | 300 | – |
| Leverantörsskulder | 34 | 21 | |
| Skulder till koncernföretag | 29 | 1 920 | 1 874 |
| Skatteskulder | 50 | – | |
| Övriga skulder | 23 | 6 | 2 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 52 | 30 |
| 2 362 | 1 927 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 25 | 9 739 | 10 060 |
| BELOPP I MSEK | NOT | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 28 | – | 7 341 |
| Eventualförpliktelser | 28 | 1 056 | 1 052 |
| Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| BELOPP I MSEK | Aktiekapital | Överkursfond | Balanserad vinst | Årets resultat | Totalt |
| Ingående eget kapital 2014-01-01 | 4 | 3 518 | -35 | -184 | 3 303 |
| Årets resultat | 190 | 190 | |||
| Vinstdisposition | -184 | 184 | – | ||
| Lämnad utdelning | -500 | -500 | |||
| Fusionsresultat | 1 693 | 1 693 | |||
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 4 | 3 518 | 974 | 190 | 4 686 |
| Årets resultat | 188 | 188 | |||
| Vinstdisposition | 190 | -190 | – | ||
| Utdelning | -277 | -277 | |||
| Aktieägarprogram | 1 | 1 | |||
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 4 | 3 518 | 889 | 188 | 4 599 |
I not 19 framgår ytterligare information om det egna kapitalet. Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| BELOPP I MSEK | NOT | 2015-01-01 -2015-12-31 |
2014-01-01 -2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter finansiella poster | -143 | -284 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 32 | -5 | 174 |
| Betald skatt | – | – | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | -148 | -110 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar | 31 | 353 | |
| Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder | 16 | 365 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -101 | 608 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Upptagna lån | 21 | 3 000 | – |
| Amortering av låneskulder | 21 | -3 441 | – |
| Betald utdelning | -277 | -500 | |
| Utbetalda koncernbidrag | – | -45 | |
| Erhållna koncernbidrag | 528 | 1 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -190 | -544 | |
| Årets kassaflöde | -291 | 64 | |
| Likvida medel i infusionerade dotterbolag | – | 569 | |
| Likvida medel vid årets början | 746 | 114 | |
| Likvida medel vid årets slut | 456 | 746 |
| Likvida medel | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| FÖLJANDE DELKOMPONENTER INGÅR I LIKVIDA MEDEL: | ||
| Kassa och bank | 456 | 746 |
| Summa likvida medel | 456 | 746 |
Belopp i TSEK om inget annat anges.
| NOT 1 | Väsentliga redovisningsprinciper | 64 | NOT 13 Pensionstillgångar och avsättningar | 79 | |
|---|---|---|---|---|---|
| NOT 2 | Intäkternas fördelning | 68 | för pensioner och liknande | ||
| NOT 3 | Segmentsrapportering | 69 | förpliktelser | ||
| NOT 4 | Förvärv av rörelse | 70 | NOT 14 Andra långfristiga värde | 81 | |
| NOT 5 | Anställda, personalkostnader | 71 | pappersinnehav | ||
| och ledande befattningshavares ersättningar |
NOT 15 Långfristiga fordringar och övriga fordringar |
81 | |||
| NOT 6 | Arvode och kostnadsersättning till | 73 | NOT 16 Kundfordringar | 82 | |
| revisorer | NOT 17 Upparbetad men ej fakturerad intäkt 82 | ||||
| NOT 7 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag |
73 | NOT 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
82 | |
| NOT 8 | Finansnetto | 74 | NOT 19 Eget kapital | 82 | |
| NOT 9 | Skatter | 74 | NOT 20 Räntebärande skulder | 83 | |
| NOT 10 Immateriella | 76 | NOT 21 Avsättningar | 84 | ||
| anläggningstillgångar | NOT 22 Fakturerad men ej upparbetad | 85 | |||
| NOT 11 Materiella anläggningstillgångar | 77 | intäkt | |||
| NOT 12 Andelar i intresseföretag | 78 | NOT 23 Övriga skulder | 85 | ||
| NOT 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
85 |
|---|---|
| NOT 25 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde |
85 |
| NOT 26 Finansiella risker och finanspolicys | 87 |
| NOT 27 Leasingavgifter avseende operationell leasing |
90 |
| NOT 28 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser |
91 |
| NOT 29 Närstående | 91 |
| NOT 30 Andelar i koncernföretag | 92 |
| NOT 31 Rapport över kassaflöden | 95 |
| NOT 32 Händelser efter balansdagen | 95 |
| NOT 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar |
95 |
| NOT 34 Uppgifter om moderbolaget | 95 |
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande regler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta i slutet av denna not.
Bolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Stockholm i Sverige. Huvudkontorets adress är Mikrofonvägen 28, 126 81 STOCKHOLM.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde består av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33.
Koncernen har valt att inte förtidstillämpa några nya standarder eller tolkningsuttalanden vid upprättandet av dessa finansiella rapporter och planerar för närvarande ingen förtidstillämpning under kommande år.
IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt "paket" av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ("expected loss") nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft 1/1 2018. Preliminärt bedöms IFRS 9 inte få någon större effekt gällande redovisningen av finansiella instrument.
Bravida kan komma att påverkas av de föreslagna ändringarna i IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, som föreslås gälla från 2018. En analys har påbörjats avseende vilka effekter IFRS 15 kan få på koncernen, men ändringarna innebär åtminstone utökade upplysningskrav avseende intäkter.
Bravida kommer att påverkas om de föreslagna ändringarna i IFRS 16 Leasing beslutas. T.ex. kommer kostnaden för leasing att delas upp på rörelsekostnad, avskrivningar och finansiell kostnad. I balansräkningen kommer det planenliga restvärdet av bilarna tas upp som tillgång och en skuld till leasingbolagen kommer att redovisas. Förändringen föreslås gälla från 2019.
Bravida kan komma att påverkas av de föreslagna ändringarna i IAS 7 Rapport över kassaflöden, IAS 12 Inkomstskatter och IAS 19 Ersättningar till anställda. Preliminärt bedöms dessa ändringar inte få någon väsentlig inverkan på redovisningen.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Bravidas segment är från och med 2015 land, dvs.: Sverige, Norge, Danmark och Finland. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande föreliggerom moderbolaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Transaktionsutgifter kostnadsförs direkt. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, sk förvärv till lågt pris redovisas skillnaden i årets resultat.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras.
Även orealiserade förluster elimineras men eventuella förluster betraktas som indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK) som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på upplåning redovisas under finansiella poster, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet.
Resultat och finansiell ställning för alla utländska verksamheter som konsolideras i koncernredovisningen som har en annan funktionell valuta än rapportringsvalutan, omräknas till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:
– tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
Vid konsolidering förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter via övrigt totalresultat till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital via övrigt totalresultat till att redovisas bland årets resultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden varvid justering sker för transaktioner som inte medför in- eller utbetalningar.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när det är möjligt att beräkna inkomsten på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen. Bolagets intäkter består primärt av intäkter från entreprenadavtal. Vid intäktsredovisningen tillämpas successiv vinstavräkning. Denna princip beskrivs nedan under avsnitt "Entreprenadavtal". Ränteintäkter intäktsredovisas över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Bravida använder metoden för successiv vinstavräkning. Vid tillämpning av successiv vinstavräkning redovisas resultatet i takt med projektets färdigställandegrad. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Utgifter som har uppstått under året men som avser framtida arbete inräknas inte i nedlagda projektkostnader när färdigställandegraden fastställs. Dessa redovisas som material- och varulager, förskott eller övriga tillgångar beroende på deras karaktär. Ändringar i omfattningen av uppdraget, anspråk och incitamentsersättningar inkluderas i projektintäkten i den utsträckning de har överenskommits med kunden och kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att projektintäkt och projektkostnad ska kunna storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt och att upparbetningsgraden fastställs på ett sätt som är relevant med avseende på kravet på tillförlitlighet.
För projekt där intäkter och kostnader inte tillförlitligt kan bestämmas vid bokslutstillfället tillämpas nollavräkning. Det innebär att projektet redovisas med en intäkt som motsvarar upparbetad kostnad, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att en resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning. Reservationer görs för beräknade förluster, det vill säga när projektkostnaderna beräknas överstiga den totala projektintäkten, och dessa belopp belastar årets resultat.
Bravida-koncernen redovisar som tillgång fordringar (balansposten "Upparbetade ej fakturerade intäkter") på beställare av entreprenaduppdrag för vilka projektkostnader och redovisade vinster (efter avdrag för redovisade förluster) överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp som ännu inte betalats av kunden och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar. Bravida redovisar som skuld (balansposten "fakturerade ej upparbetade intäkter") alla skulder till beställare av entreprenaduppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger projektkostnader och redovisade vinster (efter avdrag för redovisade förluster).
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv
och det verkliga värdet på koncernens andel av den förvärvade verksamhetens identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av verksamhet redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar avyttrad del av redovisat värde på goodwill. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov.
Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.
Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara.
Avskrivning sker från det datum då tillgångarna är tillgängliga för användning. Övriga immateriella tillgångar skrivs av enligt plan på 5 år. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen lager och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde på den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden görs linjärt enligt följande:
| Nyttjandeperiod | |
|---|---|
| Byggnader | 20 år |
| Nedlagda kostnader på annans fastighet | Under återstående hyresperiod |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 3–5 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3–10 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov. Vinst eller förlust från avyttringen fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive rörelsekostnader i resultaträkningen.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning för att utvärdera om återvinningsvärdet, dvs. det högre av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ned till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.
Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång vid leasingperiodens början till det lägre av leasingsobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Motsvarande betalningsförpliktelser redovisas som skuld i balansräkningen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden.
Den redovisade skulden ingår i balansräkningen post "Skuld avseende finansiell leasing". Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av över den beräknade nyttjandeperioden. Bravida-koncernen har inte klassificerat något leasingkontrakt som finansiell leasing. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Bravida klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som kan säljas samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när fakturan har skickats. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till anskaffningskostnad plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar t.ex. att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan. Exempel på objektiva bevis är betydande finansiella svårigheter hos gäldenär, ett avtalsbrott såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp eller att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvades huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. En ränteswap värderas till verkligt värde med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden, vilket innebär att värdet varierar med ränteläget.
Säkringsredovisning tillämpas endast då det finns en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten som överensstämmer med företagets mål för riskhantering. Dessutom krävs att säkringsförhållandet förväntas vara mycket effektivt under den period för vilken säkringen har identifierats samt att säkringsförhållandet och företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen är dokumenterade senast när säkringen ingås.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning. En reserv bokförs för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i funktionen "övriga rörelsekostnader" och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som finansiell post.
Nedskrivning av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut-principen (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
Bravida-koncernens finansiella skulder är indelade i följande kategorier: Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder.
En skuld tas upp när bolaget har en avtalsenlig skyldighet att betala, även om leverantörsfaktura ännu inte har erhållits. Leverantörsfaktura tas upp i rapport över finansiell ställning när fakturan har erhållits. Skulden tas bort när betalning gjorts eller när det inte längre föreligger en avtalsenlig skyldighet att betala.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För information om vilka derivatinstrument Bravida-koncernen redovisar hänvisas till avsnittet "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen".
Upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder ingår i denna kategori. Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidsinlösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, orealiserade och realiserade vinster och förluster på finansiella tillgångar och skulder.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhålls avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid redovisning av koncernmässig goodwill. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
I Sverige omfattas huvuddelen av de anställda av en avgiftsbestämd plan men många omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan. I Norge omfattas i stort sett alla anställda av en avgiftsbestämd pensionsplan. I Danmark och Finland omfattas alla anställda av avgiftsbestämda planer.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas.
Förmånsbestämda planer är andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättningen som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Koncernen bär risken för att planen ska ge den utlovade ersättningen.
De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i främst pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen.
I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran.
Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas årligen av oberoende aktuarier. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation, inklusive bostadsobligation, med en löptidsom motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en fungerande marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Räntekostnaden/intäkten netto på den förmånsbestämda
förpliktelsen/tillgången redovisas i årets resultat under finansnettot. Räntenettot är baserat på den ränta som uppkommer vid diskontering av nettoförpliktelsen, dvs. ränta på förpliktelsen, förvaltningstillgångar och ränta på effekt av eventuella tillgångsbegränsningar. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.
Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster, skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot och eventuella ändringar av effekter tillgångsbegränsningar (exkl ränta som inkluderas i räntenettot). Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till det lägsta av överskottet i planen och tillgångsbegränsningen beräknad med hjälp av diskonteringsräntan. Tillgångsbegränsningen utgörs av nuvärdet av de framtida ekonomiska fördelarna i form av minskade framtida avgifter eller kontant återbetalning. Vid beräkning av nuvärdet av framtida återbetalningar eller inbetalningar beaktas eventuella krav på minimifondering.
Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas vid den tidigaste av följande tidpunkter: a; när ändringen i planen eller reduceringen inträffar eller b; när företaget redovisar relaterade omstruktureringskostnader och ersättningar vid uppsägning. Ändringarna/reduceringarna redovisas direkt i årets resultat.
Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen/-tillgången. Den del av särskild löneskatt som är beräknad utifrån tryggandelagen i juridisk person redovisas av förenklingsskäl som upplupen kostnad istället för som del av nettoförpliktelsen/-tillgången.
Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen. Vid fonderade planer belastar skatten avkastningen på förvaltningstillgångar och redovisas i övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belastar skatten årets resultat.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när företaget inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när företaget redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningarna som beräknas bli reglerade efter tolv månader redovisas till dess nuvärde. Ersättningar som inte förväntas regleras helt inom tolv månader redovisas enligt långfristiga ersättningar.
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
En avsättning redovisas när den underliggande produkten eller tjänsten har sålts. Efter slutförd installation löper en garantiperiod normalt 24 månader. Garantiavsättningen är beräknad utifrån tidigare års garantiutgifter och en beräkning av framtida garantirisk.
En avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller annonserats offentligt. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffande händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska
tillämpa samtliga av EU godkända IFRS uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget upprättar en rapport över totalresultatet.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter hänförliga till dotterföretag direkt i resultatet när de uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/ reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna de förlusterna och kostnaderna uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas på kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
Moderbolaget aktiverar aktieägartillskott i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras, och hos mottagaren förs aktieägartillskott direkt mot eget kapital. Erhållna/mottagna koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat och balansräkning, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningarna redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.
Bravida Holding AB är sedan 16 oktober 2015 noterat på NASDAQ Stockholm. Per 2015-12-31 var Bravissima Holding AB (org.nr 556930-5625) med säte i Stockholm den största ägaren med ca 56,25 % av kapitalet och rösterna.
Det högsta bolag som i koncernen upprättar koncernredovisning är Bravissima Sweden AB, (org.nr 556896-0578) med säte i Stockholm. Den koncernredovisningen finns att tillgå hos Bravida Holding AB.
Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser - (-) % av inköpen och 100 (100) % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör.
Nettoomsättning 14 205 546 12 000 189
| Nettoomsättning | 14 205 546 | 12 000 189 |
|---|---|---|
| Service | 6 527 975 | 5 661 105 |
| Entreprenader | 7 677 571 | 6 339 084 |
| Koncernen | 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
Koncernens verksamhet styrs och följs upp per geografisk marknad av högsta verkställande beslutsfattaren. Bravidas segment är från och med 2015 land, dvs.: Sverige, Norge, Danmark och Finland. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. Ingen av bolagens kunder generar mer än 5 % av koncernens totala intäkter.
Geografiska marknader utgör bolagets rörelsesegment. Koncernens geografiska marknader omfattar länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland. Inom de geografiska marknaderna bedrivs verksamhet inom el, vs, ventilation och övrigt.
| 2015 | Sverige | Norge | Danmark | Finland | Koncern gemensamt |
Eliminering och övrigt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTÄKTER | |||||||
| Extern nettoomsättning | 8 553 801 | 3 173 303 | 2 115 889 | 357 780 | 4 773 | – | 14 205 546 |
| Intern nettoomsättning | 29 032 | -108 | 249 | -3 | 275 167 | -304 337 | – |
| Nettoomsättning1) | 8 582 833 | 3 173 195 | 2 116 138 | 357 777 | 279 940 | -304 337 | 14 205 546 |
| Rörelsekostnader | -8 102 533 | -2 917 432 | -2 006 864 | -357 621 | -341 663 | 304 337 | -13 421 776 |
| Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar |
-51 | – | -1 233 | – | – | – | -1 284 |
| Rörelseresultat | 480 249 | 255 763 | 108 041 | 156 | -61 723 | – | 782 486 |
| Övriga upplysningar | |||||||
| Goodwill | 4 764 161 | 1 480 364 | 810 526 | 155 501 | – | – | 7 210 552 |
| Övriga anläggningstillgångar | 30 894 | 15 447 | 35 873 | 32 707 | 183 334 | -79 610 | 218 645 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 795 055 | 1 495 811 | 846 399 | 188 208 | 183 334 | -79 610 | 7 429 197 |
1) Extern nettoomsättning i Sverige uppgick till 8 558 577 TSEK.
| 2014 | Sverige | Norge | Danmark | Finland | Koncern gemensamt |
Eliminering och övrigt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTÄKTER | |||||||
| Extern nettoomsättning | 7 287 870 | 2 921 903 | 1 792 185 | – | -1 769 | – | 12 000 189 |
| Intern nettoomsättning | 33 943 | 24 | 244 | – | 246 826 | -281 037 | – |
| Nettoomsättning1) | 7 321 813 | 2 921 927 | 1 792 429 | – | 245 057 | -281 037 | 12 000 189 |
| Rörelsekostnader | -6 913 672 | -2 730 247 | -1 697 677 | -3 357 | -230 496 | 281 037 | -11 294 412 |
| Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar |
– | – | -1 199 | – | – | – | -1 199 |
| Rörelseresultat | 408 141 | 191 680 | 93 553 | -3 357 | 14 561 | – | 704 578 |
| Övriga upplysningar | |||||||
| Goodwill | 4 618 371 | 1 497 075 | 824 564 | – | – | – | 6 940 010 |
| Övriga anläggningstillgångar | 56 723 | 76 534 | 39 869 | – | 212 539 | – | 385 665 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 675 094 | 1 573 609 | 864 433 | – | 212 539 | – | 7 325 675 |
1) Extern nettoomsättning i Sverige uppgick till 7 286 100 TSEK.
Koncernen består av teknikområdena el, vs, ventilation och övrigt.
| 2015 | El | VS | Ventilation | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Extern försäljning | 7 544 921 | 3 478 458 | 2 297 737 | 884 430 | 14 205 546 |
| 2014 | El | VS | Ventilation | Övrigt | Summa |
| Extern försäljning | 6 486 186 | 3 122 685 | 1 892 029 | 499 289 | 12 000 189 |
Bravida genomförde under 2015 följande förvärv:
| Förvärvad enhet | Land | Art | Förvärvstidpunkt | Andel av eget kapital |
Antal anställda |
Beräknad årsomsättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| VS-verksamhet, Västerås | Sverige | Bolag | Januari | 100 % | 6 | 7 |
| El-verksamhet, Nyköping | Sverige | Bolag | Januari | 75 % | 39 | 211 |
| El-verksamhet, Skellefteå | Sverige | Bolag | Februari | 100 % | 11 | 15 |
| El-verksamhet, Östersund | Sverige | Bolag | Mars | 100 % | 22 | 27 |
| VS-verksamhet, resterande minoritet | Sverige | Bolag | Mars | 30 % | ||
| VS-verksamhet, Göteborg | Sverige | Bolag | April | 100 % | 45 | 87 |
| Verksamhet i Finland | Finland | Bolag | Juni | 100 % | 320 | 620 |
| El-verksamhet, Malmö | Sverige | Bolag | Juni | 100 % | 20 | 40 |
| Verksamhet i Finland | Finland | Bolag | Juli | 100 % | 110 | 210 |
| VS-verksamhet, Sundsvall | Sverige | Inkråm | Juli | 100 % | 9 | 12 |
| El-verksamhet, Klippan | Sverige | Bolag | Juli | 100 % | 16 | 20 |
| Ventilationverksamhet, Tromsö | Norge | Bolag | Oktober | 100 % | 32 | 70 |
| Kylverksamhet, Luleå | Sverige | Bolag | November | 100 % | 50 | 73 |
| Säkerhetsverksamhet, Linköping | Sverige | Bolag | November | 100 % | 5 | 10 |
| El-verksamhet, Falun | Sverige | Bolag | December | 100 % | 9 | 20 |
| El- och säkerhetsverksamhet, Långshyttan | Sverige | Bolag | December | 100 % | 40 | 40 |
| El-verksamhet, Randers | Danmark | Inkråm | December | 100 % | 13 | 16 |
Om förvärvet hade inträffat per den 1 januari hade koncernens omsättning ökat med ca 5 procent.
Förvärven har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.
| Verkligt värde redo visat i koncernen |
|
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 2 359 |
| Övriga anläggningstillgångar | 14 216 |
| Övriga omsättningstillgångar | 491 629 |
| Likvida medel | 70 369 |
| Avsättningar | -18 933 |
| Långfristiga skulder | -9 937 |
| Kortfristiga skulder | -496 813 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 52 890 |
| Koncerngoodwill | 318 946 |
| Anskaffningsvärde | 371 836 |
| Likvida medel (förvärvad) | 70 369 |
| Nettoeffekt på likvida medel | -301 467 |
| Verkligt värde redo visat i koncernen |
|
|---|---|
| Beräkning av anskaffningsvärde | |
| Erlagd köpeskilling, kontant | 279 536 |
| Skuldförd köpeskilling | 92 300 |
| Anskaffningsvärde | 371 836 |
Bravida genomförde under 2014 följande förvärv:
| Förvärvad enhet | Land | Art | Förvärvstidpunkt | Andel av eget kapital |
Antal anställda |
Beräknad årsomsättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktföretag | Sverige | Inkråm | Februari | 100 % | – | 5 |
| VS-verksamhet, Tromsö | Norge | Inkråm | Mars | 100 % | 21 | 28 |
| El-verksamhet | Sverige | Inkråm | April | 100 % | 1 | 1 |
| EL-verksamhet resterade minoritet 9% | Norge | Bolag | April | 9 % | – | – |
| EL-verksamhet, Hörby | Sverige | Inkråm | Maj | 100 % | 11 | 4 |
| El-verksamhet, Norge | Norge | Bolag | Juni | 100 % | 300 | 340 |
| Vitvaruservice, Stockholm | Sverige | Bolag | Juni | 100 % | 10 | 5 |
| VE-verksamhet, Danmark | Danmark | Inkråm | Juni | 100 % | 8 | 13 |
| VE-verksamhet, Eskilstuna | Sverige | Inkråm | Oktober | 100 % | 12 | 35 |
| Larmföretag, Borås | Sverige | Inkråm | Oktober | 100 % | 6 | 6 |
| VE-verksamhet, Dalarna | Sverige | Bolag | Oktober | 100 % | 11 | 35 |
| VE-verksamhet, Dalarna | Sverige | Bolag | Oktober | 100 % | 31 | 65 |
| El-verksamhet, Landskrona | Sverige | Bolag | December | 100 % | 36 | 45 |
| Automation, Landskrona | Sverige | Bolag | December | 100 % | 9 | 12 |
| VS-verksamhet, Stavanger | Norge | Bolag | December | 75 % | 32 | 54 |
| EL-verksamhet, Stavanger | Norge | Bolag | December | 75 % | 65 | 125 |
| VS-verksamhet, Stockholm | Sverige | Bolag | December | 100 % | 25 | 43 |
| VE-verksamhet, Östersund | Sverige | Bolag | December | 100 % | 85 | 115 |
| VS-verksamhet, Östersund | Sverige | Bolag | December | 100 % | 39 | 50 |
| Energi teknisk drift verksamhet | Sverige | Bolag | December | 100 % | 40 | 65 |
Om förvärvet hade inträffat per den 1 januari hade koncernens omsättning ökat med ca 6 procent.
Förvärven har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.
| Verkligt värde redo visat i koncernen |
|
|---|---|
| Immateriella tillgångar | – |
| Övriga anläggningstillgångar | 9 498 |
| Övriga omsättningstillgångar | 241 121 |
| Likvida medel | 32 324 |
| Långfristiga skulder | -40 581 |
| Kortfristiga skulder | -230 126 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 12 236 |
| Koncerngoodwill | 197 506 |
| Anskaffningsvärde | 209 742 |
| Likvida medel (förvärvad) | 32 324 |
| Nettoeffekt på likvida medel | -177 418 |
| Beräkning av anskaffningsvärde | |
| Erlagd köpeskilling, kontant | 152 457 |
| Skuldförd köpeskilling | 57 285 |
| Anskaffningsvärde | 209 742 |
NOT 05. ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR
| Medelantal medarbetare |
2015-01-01 -2015-12-31 |
varav kvinnor |
2014-01-01 -2014-12-31 |
varav kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | ||||
| Sverige | 11 | 27,3 % | 8 | 25,0 % |
| Totalt i moderbolaget |
11 | 27,3 % | 8 | 25,0 % |
| DOTTERBOLAGEN | ||||
| Sverige | 5 149 | 6,8 % | 4 776 | 6,0 % |
| Norge | 2 359 | 5,2 % | 2 003 | 5,6 % |
| Danmark | 1 446 | 7,3 % | 1 394 | 9,0 % |
| Finland | 387 | 5,7 % | – | 0,0 % |
| Slovakien | 7 | 0,0 % | 7 | 0,0 % |
| Totalt i dotterbolagen |
9 348 | 6,4 % | 8 180 | 6,4 % |
| Koncernen totalt | 9 359 | 6,4 % | 8 188 | 6,4 % |
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
|---|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledningen |
Andel kvinnor | ||
| MODERBOLAGET | |||
| Styrelsen1) | 11,1 % | 0,0 % | |
| Övriga ledande befattningshavare | 0,0 % | 0,0 % | |
| KONCERNEN TOTALT | |||
| Styrelsen1) | 11,1 % | 0,0 % | |
| Övriga ledande befattningshavare | 0,0 % | 0,0 % |
1) Beräknat i enlighet med EU:s beräkningsmodell där VD är exkluderad medan fackliga företrädare är inkluderade
| 2015-01-01 – 2015-12-31 2014-01-01 – 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Löner, andra ersättningar och sociala kostnader |
Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader |
| MODERBOLAGET | 31 744 | 7 788 | 22 369 | 5 437 |
| (varav pensionskostnad) |
(7 693) | (1 501) | (6 023) | (1 442) |
| DOTTERBOLAGEN | 5 121 846 | 925 239 | 4 429 377 | 806 858 |
| (varav pensionskostnad) |
(357 801) | (45 390) | (233 215) | (35 451) |
| Koncernen totalt | 5 153 590 | 933 027 | 4 451 746 | 812 295 |
| (varav pensionskostnad) |
(365 494) | (46 891) | (239 238) | (36 893) |
1) Gruppen övriga ledande befattningshavare bestod under åren av 11 (11) personer.
| Ersättningar och övriga förmåner under 2015 | Grundlön/styrelsearvode | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamot Monica Caneman | 750 | – | – | – | 750 |
| Styrelseledamot Jan Johansson | 617 | – | – | – | 617 |
| Styrelseledamot Jeffery Scherer | – | – | – | – | – |
| Styrelseledamot Ivano Sessa | – | – | – | – | – |
| Styrelseledamot Michael Siefke | – | – | – | – | – |
| Verkställande direktör Mattias Johansson | 2 908 | 5 834 | 99 | 1 085 | 9 926 |
| Vice verkställande direktör, Staffan Påhlsson | 3 349 | 4 369 | 80 | 1 048 | 8 846 |
| Övriga ledande befattningshavare 1) | 19 400 | 23 150 | 1 179 | 5 958 | 49 687 |
| 27 024 | 33 353 | 1 358 | 8 091 | 69 826 |
1) Gruppen övriga ledande befattningshavare avser koncernledningen exklusive VD och vice VD och bestod under året av 11 personer.
| Ersättningar och övriga förmåner under 2014 | Grundlön/styrelsearvode | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamot Jay Corrigan | – | – | – | – | – |
| Styrelseledamot Jan Johansson | 250 | – | – | – | 250 |
| Styrelseledamot Michel Plantevin | – | – | – | – | – |
| Styrelseledamot Jeffery Scherer | – | – | – | – | – |
| Styrelseledamot Ivano Sessa | – | – | – | – | – |
| Styrelseledamot Michael Siefke | – | – | – | – | – |
| Styrelseledamot Marc Valentiny | – | – | – | – | – |
| Verkställande direktör Staffan Påhlsson | 3 379 | 6 815 | – | 1 267 | 11 461 |
| Fd Verkställande Direktör, Mats O Paulsson | 850 | 899 | – | – | 1 749 |
| Övriga ledande befattningshavare 1) | 17 581 | 16 077 | 1 154 | 3 215 | 38 027 |
| 22 060 | 16 419 | 1 154 | 4 482 | 51 487 |
1) Gruppen övriga ledande befattningshavare avser koncernledningen exklusive VD och bestod under året av 11 personer.
Se förvaltningsberättelsen sid 54-55 för mer information.
En av de ledande befattningshavarna, Staffan Påhlsson, var anställd som Senior Vice President för koncernen under 2015. Staffan Påhlsson är föreslagen av valberedningen att väljas som ny styrelseledamot från och med årsstämman i maj 2016.
Bolaget har i samband med noteringen implementerat ett långsiktigt incitamentsprogram, LTIP 2015, som tecknades av sammanlagt 248 anställda. Programmet syftar till att främja och stimulera personalens lojalitet gentemot verksamheten, genom att förena deltagarnas intressen med aktieägarnas intressen. För ytterligare information angående incitamentsprogrammet hänvisas till bolagsstyrningsrapporten.
Vid en extra bolagsstämma i september 2015 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om incitamentsprogram. Incitamentsprogrammet omfattar 248 personer bestående av ledande befattningshavare och personer med högre chefsbefattningar. För att delta i programmet krävs en egen investering i Bravidaaktien. Hur stor den är beror på befattning. Efter intjäningsperioden kommer deltagarna att vederlagsfritt tilldelas aktier i Bravida förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. För att de så kallade matchningsaktierätterna ska berättiga deltagaren att erhålla aktier i Bravida krävs fortsatt anställning under intjäningsperioden samt att investeringen i sin helhet i Bravidaaktien bestått under samma tid.
Maximalt antal aktier som kan utgå i programmet uppgår till 803 805. För varje sparaktie har VD rätt till maximalt fem prestationsaktier. CFO har rätt till maximalt fyra prestationsaktier och övriga programdeltagare har rätt till maximalt tre prestationsaktier.
Årets personalkostnad för programmet uppgick till cirka 1,2 MSEK.
| Program | 2015-2017 |
|---|---|
| Intjänandeperiod | okt 2015-dec 2017 |
| Prestationsmål | Ebita 2017 |
| Antal aktierätter | 2015 |
| Per 16 oktober | 803 805 |
| Tilldelade | 0 |
| Utnyttjade | 0 |
| Förverkade | 0 |
| Per 31 december | 803 805 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
||
| KPMG | |||||
| Revisionsuppdrag | 4 011 | 4 098 | 815 | 852 | |
| Revisionsuppdrag utöver revisions uppdraget |
229 | 108 | – | – | |
| Skatterådgivning | 751 | 48 | 481 | – | |
| Andra uppdrag | 4 234 | 584 | 3 913 | 27 | |
| Övriga | |||||
| Revisionsuppdrag | 484 | – | – | – | |
| Andra uppdrag | 30 | 667 | – | – | |
| 9 739 | 5 505 | 5 209 | 879 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
||
| Kostnader för material | 4 070 633 | 3 383 103 | – | – | |
| Underentreprenörer och köpta tjänster inom produktion |
1 762 843 | 1 361 544 | – | – | |
| Personalkostnader | 6 086 606 | 5 277 988 | 39 532 | 27 806 | |
| Avskrivningar | 21 143 | 14 993 | – | – | |
| Bilkostnader | 361 633 | 343 463 | 588 | 134 | |
| Lokalkostnader | 215 938 | 189 933 | 154 | 240 | |
| Konsultarvoden | 107 847 | 79 850 | 35 189 | 8 927 | |
| IT-kostnader och telefoni |
93 817 | 85 751 | 86 | 128 | |
| Resekostnader | 27 803 | 49 067 | 193 | 3 572 | |
| Övriga rörelsekostnader | 674 797 | 509 920 | 26 784 | 10 715 | |
| 13 423 060 | 11 295 612 | 102 526 | 51 522 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
|
| FINANSIELLA INTÄKTER | ||||
| Ränteintäkter, koncernföretag | 1 632 | – | 61 275 | 82 952 |
| Ränteintäkter, övriga | 83 106 | 112 709 | 82 506 | 112 462 |
| Valutakursvinster | 322 976 | 60 085 | 318 862 | 59 716 |
| Dröjsmålsräntor | 3 633 | 3 210 | – | – |
| Omvärdering derivat | – | 14 534 | – | – |
| Övrigt | 3 672 | 4 151 | – | – |
| 415 019 | 194 689 | 462 643 | 255 130 | |
| FINANSIELLA KOSTNADER | ||||
| Räntekostnader, koncernföretag | – | – | -3 633 | -8 319 |
| Räntekostnader, övriga | -465 994 | -368 491 | -464 359 | -365 549 |
| Valutakursförluster | -93 593 | -84 979 | -88 056 | -162 180 |
| Dröjsmålsräntor | -822 | -690 | -3 | -3 |
| Omvärdering derivat | -57 153 | – | – | – |
| Återföring av säkringsreserv | -133 033 | – | – | – |
| Övrigt | -24 629 | -5 035 | -17 839 | -3 478 |
| -775 224 | -459 195 | -573 890 | -539 529 | |
| Finansnetto | -360 205 | -264 506 | -111 247 | -284 399 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
|
| AKTUELL SKATTEKOSTNAD (-)/SKATTEINTÄKT (+) | ||||
| Periodens skattekostnad | -104 813 | -24 284 | -51 264 | – |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -21 782 | -913 | -21 780 | – |
| -126 595 | -25 197 | -73 044 | – | |
| UPPSKJUTEN SKATTEKOSTNAD (-) /SKATTEINTÄKT (+) | ||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 32 307 | -72 607 | – | – |
| Uppskjuten skatt till följd av förändringar av skattesatser | 5 869 | 2 017 | – | – |
| Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat underskottsavdrag | -1 523 | 17 232 | – | 8 079 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-20 157 | -78 150 | -8 079 | -61 823 |
| Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver | -25 185 | 36 245 | – | – |
| -8 689 | -95 263 | -8 079 | -53 744 | |
| Totalt redovisad skattekostnad/skatteintäkt | -135 284 | -120 460 | -81 123 | -53 744 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
|
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT | ||||
| Resultat före skatt | 422 281 | 440 071 | 269 476 | 244 194 |
| Skatt enl. gällande skattesats för moderföretaget | -92 902 | -96 816 | -59 285 | -53 723 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | -14 732 | -11 384 | – | – |
| Koncernjustering av kursdifferenser interna lån | – | -5 641 | – | – |
| Andra icke-avdragsgilla kostnader | -12 145 | -9 315 | -114 | -22 |
| Avdragsgilla ej resultatpåverkande poster | 2 044 | 1 055 | – | – |
| Ej skattepliktiga intäkter | 1 984 | 949 | 56 | 1 |
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt |
-1 743 | -673 | – | – |
| Aktivering av underskottsavdrag hänförlig till tidigare år | 618 | 814 | – | – |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | 47 | – | – | – |
| Skatt hänförlig till tidigare år | -21 782 | -913 | -21 780 | – |
| Schablonränta på periodiseringsfond | -50 | -552 | – | – |
| Ej skattepliktiga intäkter, utdelning | – | 1 | – | – |
| Effekt av ändrade skattesatser | 5 869 | 2 015 | – | – |
| Uppskjuten skattefordran hänförlig till tidigare år | -2 492 | – | – | – |
| Redovisad effektiv skatt | -135 284 | -120 460 | -81 123 | -53 744 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Uppskjuten skatte fordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Uppskjuten skatte fordran |
Uppskjuten skatteskuld |
| Immateriella anläggningstillgångar |
47 060 | – | – | -142 |
| Materiella anläggningstillgångar |
3 321 | – | 3 812 | – |
| Lager | 664 | – | 873 | – |
| Kundfordringar | 4 463 | – | 7 285 | – |
| Pensionsavsättningar | – | -20 523 | 20 435 | – |
| Avsättningar projekt | – | -178 564 | – | -132 794 |
| Garantiavsättningar | 27 602 | – | 21 841 | – |
| Övriga avsättningar | 2 018 | – | 2 103 | – |
| Obeskattade reserver | – | -34 434 | – | -4 374 |
| Övrigt | 20 245 | – | 23 634 | – |
| Underskottsavdrag | 66 972 | – | 101 232 | – |
| 172 345 | -233 521 | 181 215 | -137 310 | |
| Nettotillgång | -61 176 | 43 905 |
Sverige har en bolagsskattesats på 22,0 % (22,0 %). Norge har en bolagsskattesats på 27,0 % (27,0 %). Danmark har en bolagsskattesats på 23,5 % (24,5 %). Finland har en bolagsskattesats på 20,0 % (20,0 %).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| SPECIFIKATION PER LAND | ||||
| Sverige | -12 097 | 38 503 | – | 8 079 |
| Norge | -17 291 | 54 995 | – | – |
| Danmark | -57 648 | -49 593 | – | – |
| Finland | 25 860 | – | – | – |
| -61 176 | 43 905 | – | 8 079 |
Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 |
2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| SPECIFIKATION PER LAND | ||||
| Finland | – | 706 | – | – |
| – | 706 | – | – |
| Koncernen 2015 | Belopp per 1 jan 2015 |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Omräknings differenser och övrigt |
Förvärv/avyttring av företag |
Belopp per 31 dec 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Underskottsavdrag | 101 232 | -21 680 | – | -12 580 | 66 972 | |
| Obeskattade reserver | -4 374 | -25 185 | – | -4 875 | -34 434 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 812 | -72 | – | -518 | 99 | 3 321 |
| Kundfordringar | 7 285 | -1 852 | – | -1 124 | 154 | 4 463 |
| Avsättningar projekt | -132 794 | -61 446 | – | 18 632 | -2 956 | -178 564 |
| Garantiavsättningar | 21 841 | 6 987 | – | -1 226 | 27 602 | |
| Pensioner | 20 435 | 13 308 | -54 440 | 188 | -14 | -20 523 |
| Derivat | -4 742 | 42 264 | -37 522 | – | – | 0 |
| Övrigt | 31 210 | 38 987 | – | -386 | 176 | 69 987 |
| Summa | 43 905 | -8 689 | -91 962 | 2 986 | -7 416 | -61 176 |
| Koncernen 2014 | Belopp per 1 jan 2014 |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Omräknings differenser och övrigt |
Förvärv/avyttring av företag |
Belopp per 31 dec 2014 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Underskottsavdrag | 145 089 | -60 918 | – | -501 | 17 562 | 101 232 |
| Obeskattade reserver | -38 876 | 35 622 | – | – | -1 120 | -4 374 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5 144 | -1 373 | – | 89 | -48 | 3 812 |
| Kundfordringar | 6 124 | -12 | – | 82 | 1 091 | 7 285 |
| Avsättningar projekt | -81 197 | -42 041 | – | -2 370 | -7 186 | -132 794 |
| Garantiavsättningar | 13 518 | 6 770 | – | -21 | 1 574 | 21 841 |
| Pensioner | -22 239 | 6 111 | 36 575 | 121 | -133 | 20 435 |
| Derivat | -1 013 | -25 819 | 22 090 | – | – | -4 742 |
| Övrigt | 43 146 | -13 603 | – | -256 | 1 923 | 31 210 |
| Summa | 69 696 | -95 263 | 58 665 | -2 856 | 13 663 | 43 905 |
| Koncernen 2015-12-31 | Goodwill | Övriga immateriella |
Totalt |
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 6 947 655 | 8 071 | 6 955 726 |
| Förvärv av dotterföretag | 1 914 | 12 341 | 14 255 |
| Nyanskaffningar | 324 049 | – | 324 049 |
| Årets valutakursdifferenser | -55 421 | -256 | -55 677 |
| Vid årets slut | 7 218 197 | 20 156 | 7 238 353 |
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Vid årets början | – | -5 201 | -5 201 |
| Förvärv av dotterföretag | – | -1 203 | -1 203 |
| Årets avskrivning enligt plan | – | -1 282 | -1 282 |
| Årets valutakursdifferenser | – | 165 | 165 |
| Vid årets slut | – | -7 521 | -7 521 |
| Vid årets början | -7 645 | – | -7 645 |
|---|---|---|---|
| Vid årets slut | -7 645 | – | -7 645 |
| Redovisat värde vid periodens början |
6 940 010 | 2 870 | 6 942 880 |
| Redovisat värde vid periodens slut |
7 210 552 | 12 635 | 7 223 187 |
| Koncernen 2014-12-31 | Goodwill | Övriga immateriella |
Totalt |
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 6 740 447 | 7 694 | 6 748 141 |
| Nyanskaffningar | 197 506 | – | 197 506 |
| Justeringar av förvärvsanalysen | -6 537 | – | -6 537 |
| Årets valutakursdifferenser | 16 239 | 377 | 16 616 |
| Vid årets slut | 6 947 655 | 8 071 | 6 955 726 |
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Vid årets början | – | -3 825 | -3 825 |
| Årets avskrivning enligt plan | – | -1 199 | -1 199 |
| Årets valutakursdifferenser | – | -177 | -177 |
| Vid årets slut | – | -5 201 | -5 201 |
| ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR | |||
| Vid årets början | -7 644 | – | -7 644 |
| Årets valutakursdifferenser | -1 | – | -1 |
| Vid årets slut | -7 645 | – | -7 645 |
| Redovisat värde vid periodens början Redovisat värde |
6 732 803 | 3 869 | 6 736 672 |
| vid periodens slut | 6 940 010 | 2 870 | 6 942 880 |
Följande kassagenererande enheter – har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:
| 7 210 552 | 6 940 010 | |
|---|---|---|
| Enheter utan betydande goodwillvärden | 0 | 0 |
| 7 210 552 | 6 940 010 | |
| Finland | 155 501 | – |
| Danmark | 810 526 | 824 564 |
| Norge | 1 480 364 | 1 497 075 |
| Sverige | 4 764 161 | 4 618 371 |
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
För de kassagenererande enheter där beräkning av återvinningsvärdet genomförts och nedskrivningsbehov ej har identifierats, är det företagsledningens bedömning att inga rimligt möjliga förändringar i viktiga antaganden skulle föranleda att återvinningsvärdet skulle understiga det redovisade värdet.
För samtliga goodwillvärden har återvinningsvärdet framtagits genom en beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererande enheten. Beräkningsmodellen bygger på en diskontering av framtida prognostiserade kassaflöden som ställts mot enhetens redovisade värden. De framtida kassaflödena har baserats på 5-årsprognoser framtagna av ledningen för respektive kassagenererande enhet. Vid test av goodwill har en evig horisont antagits och extrapolering av kassaflöden för åren efter prognosperioden har baserats på tillväxttakt fr o m år 6 på 2 procent.
Följande variabler är väsentliga och gemensamma för samtliga kassagenererande enheter vid beräkningar av nyttjandevärdet.
Omsättning: Verksamhetens konkurrenskraft, förväntad konjunkturutveckling för byggproduktion, allmän samhällsekonomisk utveckling, investeringsplaner för offentliga och kommunala beställare, ränteläge och lokala marknadsförutsättningar.
Rörelsemarginal: Historisk lönsamhetsnivå och effektivitet för verksamheten, tillgång till nyckelpersoner och kvalificerad arbetskraft, samarbetsförmåga med kunder/kundrelationer, tillgång till interna resurser, kostnadsutveckling för löner, material och underentreprenörer.
Rörelsekapitalbehov: Bedömning utifrån varje enskilt fall om nivån på rörelsekapitalet återspeglar verksamhetens behov eller behöver justeras för prognosperioderna. För utvecklingen framåt är ett rimligt eller försiktigt antagande att det följer omsättningstillväxten.
Investeringsbehov: Verksamheternas investeringsbehov bedöms utifrån de investeringar som krävs för att uppnå prognostiserade kassaflöden i utgångsläget, det vill säga utan expansionsinvesteringar. I normalfallet har investeringsnivån motsvarat avskrivningstakten på materiella anläggningstillgångar.
Skattebelastning: Skattesatsen i prognoserna baseras på Bravidas förväntade skattesituation i respektive land avseende skattesats, underskottsavdrag m.m.
Diskonteringsränta: Prognostiserade kassaflöden samt restvärde diskonteras till nuvärde med en vägd kapitalkostnad enligt WACC (Weighted average cost of capital). Räntenivån på lånat kapital är satt till den genomsnittliga räntenivån på koncernens nettoskuldsättning. Avkastningskravet på eget kapital är uppbyggt enligt Capital Asset Pricing Model. I genomförda beräkningar av nyttjandevärde har en vägd diskonteringsränta före skatt om 6,5 procent använts.
| Koncernen 2015-12-31 | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Totalt |
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 2 997 | 188 170 | 191 167 |
| Nyanskaffningar | – | 23 815 | 23 815 |
| Förvärv av dotterföretag | 11 062 | 25 932 | 36 994 |
| Avyttringar och utrangeringar | -11 062 | -9 286 | -20 348 |
| Årets valutakursdifferenser | – | -8 891 | -8 891 |
| 2 997 | 219 740 | 222 737 | |
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Vid årets början | -1 008 | -141 272 | -142 280 |
| Förvärv av dotterföretag | -1 895 | -11 031 | -12 926 |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 037 | 5 986 | 8 023 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden |
-237 | -19 624 | -19 861 |
| Årets valutakursdifferenser | – | 7 045 | 7 045 |
| -1 103 | -158 896 | -159 999 | |
| Redovisat värde vid periodens slut |
1 894 | 60 844 | 62 738 |
| Koncernen 2014-12-31 | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Totalt |
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 2 997 | 154 674 | 157 671 |
| Nyanskaffningar | – | 19 522 | 19 522 |
| Förvärv av dotterföretag | – | 15 428 | 15 428 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | -5 237 | -5 237 |
| Årets valutakursdifferenser | – | 3 783 | 3 783 |
| 2 997 | 188 170 | 191 167 | |
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Vid årets början | -913 | -119 221 | -120 134 |
| Förvärv av dotterföretag | – | -10 337 | -10 337 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | 4 798 | 4 798 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden |
-95 | -14 030 | -14 125 |
| Årets valutakursdifferenser | – | -2 482 | -2 482 |
| -1 008 | -141 272 | -142 280 | |
| Redovisat värde vid periodens slut |
1 989 | 46 898 | 48 887 |
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | ||
| Vid årets början | 5 233 | 6 358 |
| Förvärv av intresseföretag | 31 | – |
| Årets tillskott | – | 350 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 2 191 | 1 479 |
| Årets uttag | -5 136 | -2 976 |
| Justeringar avseende föregående år | 65 | 23 |
| Årets valutakursdifferenser | -14 | -1 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 2 370 | 5 233 |
| Intresseföretag, org nr, säte | Årets resultat | Ägd andel i % | Kapitalandelens värde i koncernen |
Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Kraftkompaniet Sverige HB, 969740-4755, Stockholm | 2 191 | 50 % | 2 191 | 2 191 |
| Forenede & Mosness Installasjon AS, 991 008 195, Oslo, Norge | – | 50 % | 160 | 148 |
| MT Højgaard ApS, CVR 36905026, DK-2605 Brøndby, Danmark | – | 50 % | 31 | 31 |
| 2 382 | 2 370 |
| 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag, org nr, säte | Årets resultat | Ägd andel i % | Kapitalandelens värde i koncernen |
Bokfört värde |
| Kraftkompaniet Sverige HB, 969740-4755, Stockholm | 2 039 | 50 % | 4 382 | 4 475 |
| Svensk Berg Energi HB, 969753-2852, Stockholm | -560 | 50 % | 654 | 596 |
| Forenede & Mosness Installasjon AS, 991 008 195, Oslo, Norge | -19 | 50 % | 162 | 162 |
| 5 198 | 5 233 |
78 BRAVIDA ÅRSREDOVISNING 2015
Antal personer som omfattas av IAS 19 beräkningen
| 2015-12-31 | Moderbolaget | Övriga Sverige | Norge | Danmark | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Aktiva | – | 784 | 47 | – | 831 |
| Fribrevsinnehavare | – | 2 379 | – | – | 2 379 |
| Pensionärer | – | 3 074 | 64 | – | 3 138 |
| Totalt | – | 6 237 | 111 | – | 6 348 |
| 2014-12-31 | Moderbolaget | Övriga Sverige | Norge | Danmark | Totalt |
| Aktiva | – | 905 | 52 | – | 957 |
|---|---|---|---|---|---|
| Fribrevsinnehavare | – | 2 448 | – | – | 2 448 |
| Pensionärer | – | 2 932 | 59 | – | 2 991 |
| Totalt | – | 6 285 | 111 | – | 6 396 |
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av helt eller delvis fonderade | ||
| förpliktelser | -1 257 229 | -1 422 435 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 1 332 240 | 1 338 838 |
| Summa helt eller delvis fonderade förpliktelser |
75 011 | -83 597 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser |
-14 659 | -16 524 |
| Nettoförpliktelser före justeringar | 60 352 | -100 121 |
| Justeringar: | ||
| Löneskatt / arbetsgivaravgift | 17 501 | -21 341 |
| Summa | 77 853 | -121 462 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Pensionstillgångar | 92 618 | 8 783 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
-14 765 | -130 244 |
| Summa | 77 853 | -121 461 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: |
||
| Sverige | 72 093 | -129 328 |
| Norge | 5 760 | 7 867 |
| Summa | 77 853 | -121 461 |
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari |
1 438 957 | 1 201 621 |
| Kostnad intjänade förmåner under perioden |
36 834 | 24 760 |
| Räntekostnad | 36 087 | 44 331 |
| Pensionsutbetalningar | -50 709 | -52 818 |
| Effekter av rörelseförvärv | – | 12 527 |
| Aktuariell (vinst) / förlust pga finansiella antaganden |
-184 302 | 208 855 |
| Aktuariell (vinst) / förlust pga demografiska antaganden |
– | – |
| Valutaomräkning | -4 980 | -319 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 31 dec |
1 271 887 | 1 438 957 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 31 dec |
1 332 240 | 1 338 839 |
|---|---|---|
| Valutaomräkning | -5 604 | 12 622 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive ränteintäkt |
15 401 | 74 780 |
| Insättningar | 256 | 990 |
| Försäkringspremie (-) betald ur förvaltningstillgångar |
-809 | -40 |
| Uttag | -49 707 | -51 757 |
| Ränteintäkt redovisad i resultaträkningen | 33 864 | 46 737 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 1 januari |
1 338 839 | 1 255 507 |
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period |
-36 834 | -24 760 |
| Försäkringspremie (-) betald ur förvaltningstillgångar |
-809 | -40 |
| Räntekostnad på förpliktelsen | -2 223 | 2 407 |
| Löneskatt | -9 663 | -5 450 |
| Nettokostnad i årets resultat | -49 529 | -27 843 |
Kostnaden för förmånsbaserade pensioner redovisas som en administrativ kostnad i resultaträkningen.
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Pensionstillgångar | Pensionsförpliktelser | Pensionstillgångar | Pensionsförpliktelser | |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 92 618 | – | 8 783 | -114 358 | |
| PRI | – | -14 765 | – | -15 886 | |
| Övriga | – | – | 532 | – | |
| 92 618 | -14 765 | 9 315 | -130 244 |
I nedanstående tabell presenteras effekten av möjliga förändringar i den svenska KTP-planen.
| Skuld idag | + 0,5 % | - 0,5 % | |
|---|---|---|---|
| Ändring av diskonteringsräntan | 1 210 833 | 1 124 758 | 1 308 071 |
| Tillgångar idag | + 1 % | - 1 % | |
| Ändring av avkastningen | 1 280 041 | 1 292 841 | 1 267 240 |
Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna: (vägda genomsnittsvärden)
| Sverige | Norge | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Diskonteringsränta | 3,30 % | 2,50 % | 2,50 % | 3,30 % |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna kommande år |
3,30 % | 3,00 % | 3,30 % | 4,40 % |
| Långsiktigt löneökningsantagande | 3,00 % | 3,00 % | 2,50 % | 3,75 % |
| Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet | 3,00 % | 3,00 % | – | – |
| Långsiktigt inflationsantagande | 2,00 % | 2,00 % | – | – |
| Förväntad ökning av G-belopp | – | – | 2,25 % | 3,50 % |
| Framtida ökningar av pensioner | – | – | 0,10 % | 0,60 % |
De aktuariella förutsättningarna är baserade på vanligt använda förutsättningar avseende demografiska faktorer och avgång. Fr.o.m. 2007 års aktuarieberäkning har nya dödlighetsantaganden (längre livslängd) beaktats.
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nuvärde av förmånsbestämd förpliktelse | -1 271 887 | -1 438 957 | -1 201 621 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | 1 332 240 | 1 338 839 | 1 255 507 |
| Överskott/underskott i planen | 60 353 | -100 118 | 53 886 |
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | 21 124 | 21 034 |
I Sverige finns pensionsplaner för samtliga anställda. Huvuddelen av dessa är avgiftsbestämda planer. Under 2014 stängde, för nyanställda, Bravida Sverige AB den pensionsplan som varit en del av KP Stiftelsen. Fr.o.m. 1 juli 2014 anmäls alla nyanställda till ITP planen medans de som tidigare tillhörde KTP planen ligger kvar i denna plan. För tjänstemän i Sverige tryggas därmed pensionsåtagandena för samtliga nyanställda fr.o.m. 1 juli 2014 i Bravida Sverige AB och andställda i övriga bolag av ITP planen hos Alecta.
För de tjänstemän i Sverige som tryggas av ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension, tryggas den genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bravida har inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Årets avgifter för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 15 (10) MSEK. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån1 till 153 procent (143).
Premierna till Alecta fastställs genom antaganden om ränta, livslängd, driftskostnader och avkastningsskatt och är beräknad så att betalning av konstant premie till pensionstidpunkten räcker för hela målförmånen, som baseras på den försäkrades nuvarande pensionsmedförande lön, då ska vara intjänad. Det saknas ett fastställt regelverk för hur underskott som kan uppkomma ska hanteras, men i första hand ska förluster täckas av Alectas kollektiva konsolideringskapital, och leder således inte till ökade kostnader genom höjda avtalade premier. Det saknas även regelverk för hur eventuella överskott eller underskott ska fördelas vid avveckling av planen eller företags utträde ur planen.
För tjänstemännen som ingår i KTP-planen är pensionsplanen förmånsbestämd och redovisas i koncernen i enlighet med IAS 19.
I Norge finns pensionsplaner för samtliga anställda. Huvuddelen av dessa är avgiftsbestämda planer. Ett fåtal har en förmånsbestämd plan. Under året har ett större bolag förvärvats, där de flesta har en avgiftsbestämd pensionsplan men ett fåtal har en förmånsbestämd plan.
Danmark och Finland har en avgiftsbestämd pensionsplan.
Den största pensionsplanen är den svenska KTP-planen och den utgör ungefär 95% av den totala förpliktelsen och tillgångarna avseende de förmånsbaserade pensionsplanerna. KTP-planen är uppbyggd på motsvarande sätt som ITP-planen och pensionsförmånen baseras på en teoretisk slutlön. Denna pensionsplan har en andel av KP-stiftelsen, som totalt sett är en av Sveriges största pensionsstiftelser. Stiftelsen är, liksom alla stiftelser, under Länsstyrelsens tillsyn. För mer information se http://arbetsgivare.folksam.se/ pensionsstiftelsen Bravida har valt portföljen mellan risk, där tillgångarna ungefär är 30 % aktier, 60 % räntebärande papper och 10 % fastigheter. Pensionsplanen har ett krav att ha 107% konsolidering och är återförsäkrad hos PRI.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | ||||
| Vid årets början | 8 383 | 8 138 | – | – |
| Nyanskaffningar | 13 | – | – | – |
| Förvärv av dotterföretag |
418 | 189 | – | – |
| Avyttringar och utrangeringar |
-189 | -27 | – | – |
| Värdeförändringar | 1 272 | -12 | – | – |
| Årets valutakurs differenser |
-64 | 95 | – | – |
| Redovisat värde vid periodens slut |
9 833 | 8 383 | – | – |
| SPECIFIKATION AV VÄRDEPAPPER | ||||
| Bostadsrätt | 6 600 | 6 600 | – | – |
| Övrigt | 3 233 | 1 783 | – | – |
| 9 833 | 8 383 | – | – |
Ovanstående värdepapper värderas inte till marknadsvärde med en resultatförändring över resultaträkningen.
| NOT 15. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR | |
|---|---|
| ------------------------------------------------------- | -- |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||
| LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | ||||||
| Marknadsvärdering derivat |
– | 203 721 | – | – | ||
| Deposition lokalhyror | 11 027 | 11 827 | – | – | ||
| Övrigt | 1 565 | 1 782 | – | – | ||
| 12 592 | 217 330 | – | – |
| 53 427 | 31 381 | 13 | 673 | |
|---|---|---|---|---|
| Övrigt | 33 909 | 20 640 | 13 | 673 |
| Mervärdeskattefordran | 10 060 | – | – | – |
| Fordran pensionsmedel |
9 458 | 10 741 | – | – |
| ÖVRIGA FORDRINGAR SOM ÄR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till -5 448 (-9 014) tkr i koncernen. I moderbolaget uppgick kundförlusterna till 0 (0) tkr. Kundförlusterna består både av konstaterade och befarade kundförluster. Se även not 26 där information om kreditrisker och åldersanalys framgår.
| 813 099 | 654 781 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Fakturering på ej avslutade arbeten | -5 957 733 | -4 394 697 | |||
| Upparbetad intäkt på ej avslutade arbeten | 6 770 832 | 5 049 478 | |||
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||
| NOT 17. UPPARBETAD MEN EJ FAKTURERAD INTÄKT |
Upparbetad intäkt från pågående entreprenader redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen av upparbetningsgraden sker på basis av nedlagda projektkostnader vid periodens utgång i förhållande till den mot projektintäkten svarande projektkostnaden för hela entreprenaden.
I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen brutto projekt för projekt antingen som Upparbetad men ej fakturerad intäkt bland omsättningstillgångarna eller som Fakturerad men ej upparbetad intäkt bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | ||
| Förutbetalda hyreskostnader |
24 869 | 22 126 | – | – |
| Förutbetalda försäkringspremier |
13 507 | 762 | 12 391 | 613 |
| Förutbetalda leasingavgifter |
5 853 | 4 987 | – | – |
| Förutbetald kredit facilitetsavgift |
31 395 | – | 31 395 | – |
| Upplupna intäkter | 157 422 | 125 219 | – | 1 441 |
| Övriga poster | 23 314 | 15 082 | 1 278 | – |
| 256 360 | 168 176 | 45 064 | 2 054 |
| NOT 19. EGET KAPITAL | ||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| ANTAL AKTIER | ||
| Ingående antal aktier | 403 133 196 | 403 133 196 |
| Sammanslagning | -201 566 598 | – |
| Utgående antal aktier | 201 566 598 | 403 133 196 |
Aktien avser en serie och varje aktie berättigar till en röst.
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| OMRÄKNINGSRESERV | ||
| Ingående omräkningsdifferens | 28 088 | -70 |
| Årets omräkningsdifferenser av utländska dotterföretag |
-88 934 | 28 158 |
| Utgående omräkningsdifferens | -60 846 | 28 088 |
| Årets säkringsreserv Utgående omräkningsdifferens |
133 033 – |
-78 320 -133 033 |
|---|---|---|
| Ingående omräkningsdifferens | -133 033 | -54 713 |
| SÄKERINGSRESERV | ||
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid utvidgad investering i utländska verksamheter samt återlån från utländska verksamheter.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, liksom tidigare kapitalandelsfonder ingår i denna eget kapitalpost.
Efter balansdagen har styrelsen och verkställande direktören föreslagit följande utdelning. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2016.
Kontant utdelning 1,00 (0,687118) kronor per aktie, totalt 201 566 598 (277 000 000) kronor beräknat på antalet registrerade aktier. Den totala utdelningen beräknas på vid utdelningstillfället utestående aktier.
Bolagets målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt en finansiell stabilitet. På så sätt skapas en stabil grund för den fortsatta affärsverksamheten vilket ger möjligheter att såväl bibehålla befintliga ägare som attrahera nya ägare. En god kapitalstruktur skall också bidra till att relationen med koncernens kreditgivare utvecklas på ett för alla parter bra sätt. Kapital definieras som eget kapital och avser eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget.
Bravidas kapitalstruktur ska möjliggöra en hög grad av finansiell flexibilitet och ge utrymme för förvärv. Bolagets mål är att ha en skuldsättningsgrad om cirka 2,5x nettoskuld/justerad EBITDA. Per 2015-12-31 uppgick den till 2,7.
Bravidas målsättning är att betala ut lägst 50 procent av koncernens konsoliderade nettoresultat, med beaktande av andra faktorer såsom finansiell ställning, kassaflöde och tillväxtmöjligheter.
Bravidas låneavtal innehåller finansiella nyckeltal (covenants) som koncernen skall uppfylla vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Bravida uppfyllde dessa nyckeltal med stor marginal vid utgången av året.
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat efter avdrag för under året lämnad vinstutdelning
| Koncernen | 2015-01-01 – 2015-12-31 |
2014-01-01 – 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 286 997 | 319 611 |
| Genomsnittligt antal aktier före sammanslag ning tusental |
403 133 | 403 133 |
| Genomsnittligt antal aktier efter sammanslag ning tusental |
201 567 | 201 567 |
| Resultat per aktie före sammanslagning, SEK | 0,71 | 0,79 |
| Resultat per aktie efter sammanslagning, SEK | 1,42 | 1,59 |
| Föreslagen utdelning, SEK | 201 566 598 | 277 000 000 |
| Föreslagen utdelning per aktie, SEK | 1,000000 | 0,687118 |
I det följande framgår information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 26.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||||
| Obligationslån | – | 3 440 988 | – | 3 440 988 |
| Banklån | 2 700 000 | – | 2 700 000 | – |
| 2 700 000 | 3 440 988 | 2 700 000 | 3 440 988 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | ||||
| Checkräkningskredit | 2 987 | 5 901 | – | – |
| Kortfristiga banklån | 302 262 | – | 300 000 | – |
| 305 249 | 5 901 | 300 000 | – | |
| Belopp varmed skuldposten förväntas betalas inom tolv månader från balansdagen | 305 249 | 5 901 | 300 000 | – |
| Belopp varmed skuldposten förväntas betalas efter mer än fem år från balansdagen | – | – | – | – |
Villkor och återbetalningstider se tabell nedan.
| 2015 | 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfall | Nom. ränta | Nom. värde | Redov. värde | Nom. värde | Redov. värde | |
| Banklån, valuta SEK | 2020 | 1,65% | 2 700 000 | 2 700 000 | – | – |
| Banklån, valuta SEK | 2016 | 1,65% | 302 262 | 302 262 | – | – |
| Checkräkningskredit | 2016 | 1,65% | 2 987 | 2 987 | – | – |
| Obligationslån, valuta SEK | 2019 | 5,65% | – | – | 1 300 000 | 1 300 000 |
| Obligationslån, valuta EUR | 2019 | 5,08% | – | – | 225 000 | 2 140 988 |
| Totala räntebärande skulder | 3 005 249 | 3 440 988 |
Skulderna är förenade med vissa villkor knutna till resultat och ställning, s.k. covenants.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Beviljad kreditlimit | 4 220 397 | 3 900 988 | 4 200 000 | 3 890 988 |
| Outnyttjad del | 1 215 148 | 364 803 | 1 200 000 | 360 704 |
| Utnyttjat kreditbelopp | 3 005 249 | 3 536 185 | 3 000 000 | 3 530 284 |
| BEVILJAD KREDITLIMIT, FÖRDELAT PER LAND Sverige, TSEK |
4 211 262 | 3 900 988 | 4 200 000 | 3 890 988 |
|---|---|---|---|---|
| Finland, TSEK | 9 135 | – | – | – |
| Totalt beviljad kreditlimit, TSEK | 4 220 397 | 3 900 988 | 4 200 000 | 3 890 988 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Fastighetsinteckningar | – | 1 800 | – | – |
| Företagsinteckningar | 142 385 | 1 039 470 | – | – |
| Aktier i dotterföretag | 49 841 | 11 982 184 | – | 7 341 332 |
| Kundfordringar | – | 404 425 | – | – |
| 192 226 | 13 427 879 | – | 7 341 332 | |
| För ställda säkerheter se även not 28. |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| AVSÄTTNINGAR SOM ÄR LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||||
| Garantiåtaganden | 67 619 | 52 548 | – | – |
| Övrigt | 7 899 | 8 851 | – | – |
| 75 518 | 61 399 | – | – | |
| AVSÄTTNINGAR SOM ÄR KORTFRISTIGA SKULDER | ||||
| Garantiåtaganden | 67 619 | 52 548 | – | – |
| Tvister | 14 620 | 12 021 | – | – |
| Avsättning för tomma lokaler | 2 792 | 2 553 | – | – |
| Kostnader för omstruktureringsåtgärder | 2 649 | 7 876 | – | 6 469 |
| Förlustavsättning projekt | 11 920 | 7 835 | – | – |
| Övrigt | 40 907 | 45 887 | – | – |
| 140 507 | 128 720 | – | 6 469 |
| Förändring avsättningar 2015 | Garanti åtaganden |
Tvister | Tomma lokaler |
Omstrukturer ingsåtgärder |
Förlustavsättning projekt och övrigt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 105 096 | 12 021 | 2 553 | 7 876 | 62 573 | 190 119 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 97 478 | 10 496 | 938 | 3 461 | 66 570 | 178 943 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -64 822 | -6 862 | -636 | -8 683 | -72 666 | -153 669 |
| Avsättningar i förvärvade företag | 481 | – | – | – | 5 004 | 5 485 |
| Valutakursdifferenser | -2 995 | -1 035 | -63 | -5 | -755 | -4 853 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 135 238 | 14 620 | 2 792 | 2 649 | 60 726 | 216 025 |
| Förändring avsättningar 2014 | Garanti åtaganden |
Tvister | Tomma lokaler |
Omstrukturer ingsåtgärder |
Förlustavsättning projekt och övrigt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 69 204 | 17 915 | 1 803 | 17 240 | 55 321 | 161 483 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 69 689 | 10 743 | 2 192 | 3 680 | 83 499 | 169 803 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -46 306 | -16 616 | -1 536 | -13 197 | -79 868 | -157 523 |
| Avsättningar i förvärvade företag | 11 843 | – | – | – | 3 542 | 15 385 |
| Valutakursdifferenser | 666 | -21 | 94 | 153 | 79 | 971 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 105 096 | 12 021 | 2 553 | 7 876 | 62 573 | 190 119 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| Belopp varmed av sättningen förväntas betalas inom tolv månader. |
140 507 | 128 720 | – | 6 469 |
Avser beräknad kostnad för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt, som uppkommer under projektens garantitid. Utflödet av resurser sker under projektens garantitid som huvudsakligen uppgår till två till fem år. Då effekten av när i tiden betalning sker inte är väsentligt, nuvärdeberäknas inte förväntade framtida utbetalningar.
Avsättningen baseras på individuell riskvärdering för pågående tvister på balansdagen.
Kopplat till omstrukturering och samordning av verksamheten har en avsättning gjorts för tomma lokaler. Hänsyn har tagits till möjligheten att hyra ut lokalerna i andra hand eller avsluta kontrakten i förtid.
Omstruktureringsåtgärder omfattar bland annat kostnader för personalnedskärning. En avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller annonserats offentligt. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Entreprenaduppdragen redovisas enligt metoden för successiv vinstavräkning. Individuell avsättning förs för beräknade förluster dvs. när projektkostnaderna beräknas överstiga den totala projektintäkten.
| 1 286 840 | 1 200 197 | |||
|---|---|---|---|---|
| Upparbetad intäkt på ej avslutade arbeten | -8 322 930 | -7 272 766 | ||
| Fakturering på ej avslutade arbeten | 9 609 770 | 8 472 963 | ||
| Koncernen | 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| NOT 22. FAKTURERAD MEN EJ UPPARBETAD INTÄKT |
Upparbetad intäkt från pågående entreprenader redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen av upparbetningsgraden sker på basis av nedlagda projektkostnader vid periodens utgång i förhållande till den mot projektintäkten svarande projektkostnaden för hela entreprenaden.
I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen brutto projekt för projekt antingen som Upparbetad men ej fakturerad intäkt bland omsättningstillgångarna eller som Fakturerad men ej upparbetad intäkt bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 |
2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER | ||||
| Mervärdeskatteskuld | 170 578 | 149 298 | 4 565 | 1 147 |
| Personalens källskatt | 119 774 | 114 078 | 710 | 485 |
| Övrigt | 226 632 | 138 327 | 550 | 285 |
| 516 984 | 401 703 | 5 825 | 1 917 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Upplupna semester löner och löner |
855 299 | 763 097 | 14 723 | 6 586 |
| Upplupna sociala avgifter |
312 407 | 284 558 | 2 861 | 2 553 |
| Upplupna ränte kostnader |
9 929 | 12 925 | 9 646 | 10 103 |
| Övriga poster | 69 353 | 67 544 | 25 246 | 10 640 |
| 1 246 988 | 1 128 124 | 52 476 | 29 882 |
NOT 25. VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT VÄRDE
Nedanstående tabell visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. För räntebärande fordringar och skulder har verkligt värde fastställts genom diskontering av framtida betalningsflöden till aktuell marknadsränta på balansdagen. Det redovisade värdet för kundfordringar och leverantörsskulder anses överensstämma med det verkliga värdet. Diskonteringsräntan är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
| Koncernen 2015-12-31 | Innehav för handelsändamål |
Säkrings instrument |
Låne- och kundfordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | – | – | 2 164 806 | – | 2 164 806 | –1) |
| Övriga fordringar | – | – | 9 154 | – | 9 154 | –1) |
| Summa tillgångar | – | – | 2 173 960 | – | 2 173 960 | – |
| Långfr. skulder till kreditinstitut | – | – | – | 2 700 000 | 2 700 000 | 2 700 000 |
| Kortfr. skulder till kreditinstitut | – | – | – | 302 262 | 302 262 | 302 262 |
| Checkräkningskredit | – | – | – | 2 987 | 2 987 | – 1) |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 1 398 822 | 1 398 822 | – 1) |
| Summa skulder | – | – | – | 4 404 071 | 4 404 071 | 3 002 262 |
| Koncernen 2014-12-31 | Innehav för handelsändamål |
Säkrings instrument |
Låne- och kundfordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta hedgar | – | 203 721 | – | – | 203 721 | 203 721 |
| Kundfordringar | – | – | 1 968 987 | – | 1 968 987 | – 1) |
| Övriga fordringar | – | – | 10 741 | – | 10 741 | – 1) |
| Summa tillgångar | – | 203 721 | 1 979 728 | – | 2 183 449 | 203 721 |
| Långfr. skulder till kreditinstitut | – | – | – | 3 440 988 | 3 440 988 | 3 440 988 |
| Ränte hedgar | 19 096 | 160 327 | – | – | 179 423 | 179 423 |
| Checkräkningskredit | – | – | – | 5 901 | 5 901 | – 1) |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 1 030 238 | 1 030 238 | – 1) |
| Summa skulder | 19 096 | 160 327 | – | 4 477 127 | 4 656 550 | 3 620 411 |
| Moderbolaget 2015-12-31 | Finansiella tillgångar |
Säkrings instrument |
Låne- och kundfordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kortfr. fordringar hos koncernföretag | – | – | 1 896 590 | – | 1 896 590 | – 1) |
| Summa tillgångar | – | – | 1 896 590 | – | 1 896 590 | – |
| Långfr. skulder till kreditinstitut | – | – | – | 2 700 000 | 2 700 000 | 2 700 000 |
| Kortfr. skulder till koncernföretag | – | – | – | 1 920 312 | 1 920 312 | – 1) |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 34 003 | 34 003 | –1) |
| Summa skulder | – | – | – | 4 654 315 | 4 654 315 | 2 700 000 |
| Moderbolaget 2014-12-31 | Finansiella tillgångar |
Säkrings instrument |
Låne- och kundfordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta hedgar | – | 203 721 | – | – | 203 721 | 203 721 |
| Kortfr. fordringar hos koncernföretag | – | – | 1 961 900 | – | 1 961 900 | – 1) |
| Summa tillgångar | – | 203 721 | 1 961 900 | – | 2 165 621 | 203 721 |
| Långfr. skulder till kreditinstitut | – | – | – | 3 440 988 | 3 440 988 | 3 440 988 |
| Ränte hedgar | 19 096 | 160 327 | – | – | 179 423 | 179 423 |
| Kortfr. skulder till koncernföretag | – | – | – | 1 874 062 | 1 874 062 | – 1) |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 20 883 | 20 883 | – 1) |
| Summa skulder | 19 096 | 160 327 | – | 5 335 933 | 5 515 356 | 3 620 411 |
1) Upplysning om verkligt värde lämnas inte på grund av kort löptid.
Derivaten har värderats av extern part enligt kassaflödesmodellen, som bygger på observerbar marknadsdata på valuta- och räntemarknaden.
Verkligt värde-värderingen av ränte hedgar är baserade på marknadsvärde med utgångspunkt i noterade priser. Baserat på den indata som används kan värderingen klassificeras:
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansieringsoch kreditrisker. Koncernens finansförvaltning styrs i enlighet med gällande finanspolicy, vilken fastställs av Bravidas styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Stödfunktion Koncernekonomi/Finans svarar för samordningen av koncernens finansverksamhet. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som härrör från finansiella risker.
Marknadsrisk är koncernens risk att verkligt värde på finansiella instrument eller framtida kassaflöden från finansiella instrument kommer att fluktuera på grund av förändringar i marknadspriser. Huvudsakliga marknadsrisker i koncernen är ränterisk och valutarisk.
Ränterisk utgör risken att ränteförändringar inverkar negativt på koncernens framtida resultat och kassaflöde. I koncernen är det framförallt likvida medel och räntebärande upplåning som medför att koncernen exponeras för ränterisk. Den genomsnittliga räntebindningstiden för samtliga räntebärande tillgångar var 0 (0) år. Räntesatsen för dessa uppgick vid årsskiftet till 0,5 (0,6) procent. Av koncernens totala räntebärande finansiella tillgångar löper 0 (0) procent med fast ränta och 100 (100) procent med rörlig ränta.
Den genomsnittliga räntebindningstiden för samtliga räntebärande skulder exklusive pensionsskuld, var 0 (4) år. Räntesatsen för räntebärande skulder
uppgick vid årsskiftet till 1,7 (5,3). Av totala räntebärande finansiella skulder löper 0 (73) procent med fast ränta respektive 100 (27) procent med rörlig ränta.
Valutarisk definieras som risken att koncernens resultaträkning och kassaflöde påverkas negativt av valutakursförändringar. Denna risk kan delas upp i transaktionsexponering, dvs. nettot av operativa och finansiella (räntor/ amorteringar) flöden och omräkningsexponering avseende nettoinvesteringar i utländska koncernbolag.
Bravidas transaktionsexponering är låg eftersom både försäljning och inköp i huvudsak sker i lokal valuta. Omräkningsexponeringen uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor och när utländska dotterbolags resultat och nettotillgångar räknas om till svenska kronor. För koncernen uppstår omräkningsrisker för dotterbolagen i Norge, Danmark och Finland. Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs.
Likviditetsrisken är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncernen har rullande en månads likviditetsplanering som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen uppdateras löpande. Koncernens prognoser omfattar även likviditetsplanering på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen skall kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsedda kostnader. Likviditetsriskerna hanteras av den centrala finansavdelningen för hela koncernen.
De finansiella skulderna utgörs av banklån, nyttjad checkräkningskredit, leverantörsskulder samt upplupna räntor. Koncernen har under 2015 upptagit ett banklån om 2 700 MSEK med löptid till 2020-10-16. Banklånet räntebinds löpande till 3 månader STIBOR. De finansiella skulderna uppgick sammanlagt per den 31 december 2015 till 4 404 (4 487) MSEK.
Utöver banklånet har koncernen dels checkkrediter på 218 (310) MSEK varav 200 (300) MSEK kopplad till koncernens cash pool och dels en revolverande facilitet på 1 300 (150) MSEK. Låneavtalen innehåller finansiella nyckeltal (covenants) som koncernen skall uppfylla, vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Bravida uppfyllde dessa nyckeltal med god marginal vid utgången av året.
Totala beviljade kreditlöften, inklusive checkräkningskrediter uppgick den 31 december 2015 till 1 518 (460) MSEK. Av totalt beviljade kreditlöften var 303 (95) MSEK utnyttjat. Återstående löptid på checkkrediten var 3 månader (54) samt på den revolverande krediten 58 månader (54).
| Koncernen 2015-12-31 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| Lån | 302 262 | – | – | – | 2 700 000 |
| Checkräkningskredit | 2 987 | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 1 398 822 | – | – | – | – |
| Upplupna kostnader | 9 646 | – | – | – | – |
| Summa | 1 713 717 | – | – | – | 2 700 000 |
| Koncernen 2014-12-31 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| Lån | – | – | – | – | 3 440 988 |
| Checkräkningskredit | 5 901 | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 1 030 238 | – | – | – | – |
| Upplupna kostnader | 10 103 | – | – | – | – |
| Summa | 1 046 242 | – | – | – | 3 440 988 |
| Moderbolaget 2015-12-31 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
| Lån | 300 000 | – | – | – | 2 700 000 |
| Leverantörsskulder | 34 003 | – | – | – | – |
| Upplupna kostnader | 9 646 | – | – | – | – |
| Summa | 343 649 | – | – | – | 2 700 000 |
| Moderbolaget 2014-12-31 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| Lån | – | – | – | – | 3 440 988 |
| Leverantörsskulder | 20 883 | – | – | – | – |
| Upplupna kostnader | 10 103 | – | – | – | – |
| Summa | 30 986 | – | – | – | 3 440 988 |
| Koncernen 2015-12-31 | Nominellt | Utnyttjat | Tillgängligt |
|---|---|---|---|
| Banklån | 2 702 262 | 2 702 262 | – |
| Revolverande faciliteter | 1 300 000 | 300 000 | 1 000 000 |
| Checkräkningskredit | 218 135 | 2 987 | 215 148 |
| Likvida medel | 572 552 | – | 572 552 |
| Likviditetsreserv | 4 792 949 | 3 005 249 | 1 787 700 |
| Belopp | Genomsnittlig effektiv ränta procent |
Andel procent |
|
|---|---|---|---|
| 2015 | 3 005 249 | 1,65 | 100 |
| Summa | 3 005 249 | 1,65 | 100 |
| Koncernen 2014-12-31 | Nominellt | Utnyttjat | Tillgängligt |
|---|---|---|---|
| Obligationslån SEK | 1 300 000 | 1 300 000 | – |
| Obligationslån EUR | 2 140 988 | 2 140 988 | – |
| Revolverande faciliteter | 150 000 | 89 296 | 60 704 |
| Checkräkningskredit | 310 000 | 5 901 | 304 099 |
| Likvida medel | 827 775 | – | 827 775 |
| Likviditetsreserv | 4 728 763 | 3 536 185 | 1 192 578 |
| Belopp | Genomsnittlig effektiv ränta procent |
Andel procent |
|
|---|---|---|---|
| 2014 | 3 440 988 | 5,30 | 100 |
| Summa | 3 440 988 | 5,30 | 100 |
Den omräkningsexponering som uppkommer genom investeringar i utländska nettotillgångar kurssäkras inte.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Lokal valuta | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| NOK | 639 923 | 560 008 |
| DKK | 210 998 | 186 507 |
| EUR | 6 499 | – |
En 10 procentig förstärkning av den norska kronan per 31 december 2015 skulle innebära en positiv omräkningseffekt av det egna kapitalet med 61 MSEK. En motsvarande förstärkning av den danska kronan skulle ge en positiv omräkningseffekt av det egna kapitalet med 26 MSEK. En motsvarande försärkning av euron skulle ge en positiv omräkningseffekt av det egna kapitalet med 6 MSEK. Effekterna av motsvarande valutakursförändringar på årets resultat är begränsade.
Årets valutakursdifferens i totalresultatet uppgick till -89 (28) MSEK.
Internationella inköp och försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta är begränsad till sin omfattning men kan förväntas att öka i takt med koncernens expansion samt den tilltagande konkurrens som sker avseende inköp av varor och tjänster.
Med kreditrisk avses risken att förlora pengar på grund av att motparten inte kan fullfölja sina åtaganden.
Kreditrisken i finansverksamheten är mycket liten då Bravida enbart handlar med motparter med högsta kreditvärdighet. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kredit exponering för olika motparter anges. Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 573 (828) MSEK.
Risken att företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden, dvs. att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Kreditförlusterna är normalt små tack vare ett mycket stort antal projekt och kunder där fakturering sker löpande under produktionstiden. Koncernens kunder kreditkontrolleras innan igångsättning av ett projekt, varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. Där finns bland annat angivit var beslut tas om kreditlimiter av olika storlek och om hur osäkra fordringar skall hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Maximal kreditexponering framgår av det redovisade värdet i koncernens balansräkning. Totala kreditförluster uppgick till -5 (-9) MSEK. Det föreligger ingen signifikant koncentration av kreditrisker på balansdagen. Utifrån historisk data gör koncernen bedömningen att ingen nedskrivning av kundfordringar som ännu inte är förfallna är nödvändig per balansdagen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Redovisat värde ej nedskrivna fordringar | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Ej förfallna kundfordringar | 1 900 131 | 1 712 590 | |
| Förfallna kundfordringar 1 – 15 dgr | 152 571 | 184 480 | |
| Förfallna kundfordringar 16 – 30 dgr | 42 886 | 28 773 | |
| Förfallna kundfordringar 31 – 60 dgr | 19 529 | 31 891 | |
| Fordringar förfallna > 60 dgr | 112 926 | 11 253 | |
| Summa | 2 228 043 | 1 968 987 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Nedskrivna kundfordringar | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Ingående balans | -65 079 | -69 506 | |
| Årets förändring | 1 842 | 4 427 | |
| Utgående balans | -63 237 | -65 079 |
För övriga finansiella fordringar finns inga förfallna fordringar
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Känslighetsanalys | Förändring +- % |
Resultateffekt före skatt +- MSEK |
||
| Omsättning | 1 % | 8 | ||
| Rörelsemarginal | 1 %-enhet | 142 | ||
| Lönekostnader | 1 % | 52 | ||
| Material- och underentreprenörer | 1 % | 58 | ||
| Andel produktiv montörstid | 1 %-enhet | 72 | ||
| Låneränta | 1 %-enhet | 30 | ||
| Valutakurs DKK | 10 % | 17 | ||
| Valutakurs NOK | 10 % | 26 | ||
| Valutakurs EUR | 10 % | 6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
|
| TILLGÅNGAR SOM INNEHAS VIA OPERATIONELLA LEASINGAVTAL | Inga | |||
| Minimileaseavgifter | 152 649 | 142 851 | 574 | – |
| Variabla avgifter | – | – | – | – |
| Totala leasingkostnader | 152 649 | 142 851 | 574 | – |
| LEASINGAVGIFTERNA FÖRDELAR SIG PÅ FÖLJANDE AVTAL | ||||
| Leasingavgifter bilar | 150 906 | 141 203 | 574 | – |
| Leasingavgifter IT | 25 | 24 | – | – |
| Leasingavgifter övrigt | 1 718 | 1 624 | – | – |
| Totala leasingkostnader | 152 649 | 142 851 | 574 | – |
| FRAMTIDA ÅTAGANDEN LEASINGAVTAL | ||||
| Nominellt värde av framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning: |
||||
| – Inom ett år | 113 600 | 124 095 | 267 | – |
| – Mellan ett och fem år | 142 544 | 165 458 | 214 | – |
| – Senare än fem år | 790 | – | – | – |
| 256 934 | 289 553 | 481 | – | |
| FRAMTIDA ÅTAGANDEN LOKALHYROR | ||||
| Nominellt värde av framtida förpliktelser avseende lokalhyror förfaller till betalning: |
||||
| – Inom ett år | 100 243 | 117 222 | – | – |
| – Mellan ett och fem år | 141 717 | 200 875 | – | – |
| – Senare än fem år | 5 575 | 11 199 | – | – |
| 247 535 | 329 296 | – | – |
Som operationell leasing klassificeras bilar, kontorsutrustning och IT-utrustning. I Sverige, Norge, Danmark och Finland finns ramavtal för operationell leasing av bilar med tillhörande administrativa tjänster. Leasingavtalens löptid varierar normalt mellan tre och fem år. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| STÄLLDA SÄKERHETER | ||||
| För egna skulder och avsättningar | ||||
| Fastighetsinteckningar | – | 1 800 | – | – |
| Företagsinteckningar | 142 385 | 1 039 470 | – | – |
| Aktier i dotterföretag | 49 841 | 11 982 184 | – | 7 341 332 |
| Kundfordringar och övrigt | – | 404 425 | – | – |
| Fonder, kapitalförsäkringar | 32 560 | 35 791 | – | – |
| 224 786 | 13 463 670 | – | 7 341 332 | |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| För egna skulder och avsättningar | ||||
| Garantiåtaganden, FPG/PRI | 21 124 | 21 034 | – | – |
| Borgensförbindelser, för koncernföretag | – | – | 1 056 175 | 1 051 709 |
| 21 124 | 21 034 | 1 056 175 | 1 051 709 |
Bravida Holding AB har gått i borgen för Bravida Sverige AB:s pensionsskuld som i sin tur garanteras av PRI. Bravida Sverige AB har samtidigt en pensionsfond med tillgångar på 1 277 867 (1 277 597) TSEK som mer än väl motsvarar skulden.
Koncernen börsnoterades den 16 oktober 2015. Huvudägare, med 56,25 %, är Bravissima Holding AB. Koncernen står under ett bestämmande inflytande från Bravissima (BC) LuxCo S.C.A. (Luxemburg), det yttersta moderbolaget till Bravissima Holding AB.
Under 2012 har fonder företrädda av private equity-bolaget Bain Capital Europe förvärvat Bravida från Triton. Tillträde skedde den 31 juli 2012 efter att överlåtelsen först godkänts av EU:s konkurrensmyndighet. Som en följd av deras inflytande betraktas transaktioner med nedanstående företag som närståendetransaktioner.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| TRANSAKTIONER MED PG ADVISORS SWEDEN AB | |||||
| Inköp från PG Advisors Sweden AB | 15 859 | 20 186 | 15 859 | 20 186 | |
| 15 859 | 20 186 | 15 859 | 20 186 | ||
| TRANSAKTIONER MED BRAVISSIMA HOLDING AB | |||||
| Lämnad utdelning till Bravissima Holding AB | -277 000 | -500 000 | -277 000 | -500 000 | |
| Lämnat koncernbidrag till Bravissima Holding AB | – | -45 000 | – | -45 000 | |
| Erhållet räntor från Bravissima Holding AB | 1 632 | – | 1 632 | – | |
| -275 368 | -545 000 | -275 368 | -545 000 | ||
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA AB | |||||
| Försäljning till Bravida AB | – | – | 71 000 | 51 600 | |
| Erhållit räntor från Bravida AB | – | – | 56 321 | 64 655 | |
| Betalt räntor till Bravida AB | – | – | -50 | -609 | |
| Lämnat koncernbidrag till Bravida AB | – | – | -75 653 | – | |
| Erhållet koncernbidrag från Bravida AB | – | – | – | 43 248 | |
| Fordran på Bravida AB | – | – | 1 895 067 | 1 908 169 | |
| – | – | 1 946 685 | 2 067 063 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA SVERIGE AB | ||||
| Erhållet räntor från Bravida Sverige AB | – | – | 2 809 | 2 992 |
| Betalt räntor till Bravida Sverige AB | – | – | – | -2 008 |
| Erhållet koncernbidrag från Bravida Sverige AB | – | – | 565 702 | 529 982 |
| Skuld till Bravida Sverige AB | – | – | -762 263 | -843 971 |
| – | – | -193 752 | -313 005 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA NORGE HOLDING AS | ||||
| Erhållit räntor från Bravida Norge Holding AS | – | – | 501 | 15 243 |
| Betalt räntor till Bravida Norge Holding AS | – | – | -49 | -14 |
| Fordran på Bravida Norge Holding AS | – | – | 1 232 | 53 731 |
| – | – | 1 684 | 68 960 | |
| TRANSAKTIONER MED ÖVRIGA DOTTERBOLAG | ||||
| Erhållit räntor från övriga dotterbolag | – | – | 12 | 62 |
| Betalt räntor till övriga dotterbolag | – | – | -3 534 | -5 688 |
| Skuld till övriga dotterbolag | – | – | -1 157 758 | -1 030 091 |
| – | – | -1 161 280 | -1 035 717 |
Utöver de närståenderelationer som anges för koncernen har moderföretaget närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande med sina dotterföretag, se not 30. Bravida Holding AB är numera huvudkontohavare av koncernens cashpool, därav de stora mellanhavandena och räntetransaktioner med dotterbolagen.
Vad gäller styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 5.
| NOT 30. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG | ||
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | ||
| Vid årets början | 7 341 332 | 3 672 582 |
| Fusion med det helägda dotterbolaget Bravida Installation och Service AB | – | -3 672 582 |
| Värde på infusionerade dotterbolaget Bravida AB | – | 7 341 332 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 7 341 332 | 7 341 332 |
Bravida Holding AB äger aktier direkt i Bravida Installation och Service AB. Övriga dotterföretag nedan är indirekt ägda.
| 2015-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Org nr / Säte | Antal andelar | Andel i % 1) | Bokfört värde | |
| Bravida AB, 556713-6519, Stockholm | 1 012 429 900 | 100,0 | 7 341 332 | |
| Bravida Sverige AB, 556197-4188, Stockholm | 20 000 | 100,0 | 2 543 983 | |
| Bravida Prenad AB, 556454-1315, Malmö | 50 000 | 100,0 | 103 044 | |
| Jihå Automation AB, 556651-4054, Landskrona | 140 000 | 100,0 | 1 614 | |
| Jihå El & Automation AB, 556607-4190, Landskrona | 60 000 | 100,0 | 3 109 | |
| MO-Service El & Hushåll AB, 556796-6246, Klippan | 1 000 | 100,0 | 4 428 | |
| Bravida Säkerhet AB, 556193-1832, Stockholm | 5 100 | 100,0 | 24 961 | |
| Erfator Projektledning AB, 556401-7795, Kista | 1 000 | 100,0 | 14 022 | |
| C2M Sprinkler AB, 556684-9021, Mark | 2 100 | 100,0 | 55 275 | |
| Rörspecialisten i Stockholm AB, 556353-5227, Stockholm | 1 000 | 100,0 | 49 624 | |
| Bravida Service Mellersta AB, 556181-4020, Norrköping | 1 000 | 100,0 | 160 | |
| E/S Intressenter AB, 556564-6741, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 14 828 | |
| E/S Elconsult AB, 556311-0633, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 432 | |
| E/S Installation AB, 556306-0838, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 415 | |
| E/S Styromatic AB, 556111-9248, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 1 028 | |
| Juhl Air Control AB, 556308-0356, Kävlinge | 2 000 | 100,0 | 229 | |
| Appelgrens Elektriska Mölndal AB, 556296-9435, Mölndal | 30 000 | 100,0 | 361 | |
| Byggnadsaktiebolaget Konstruktör, 556012-3670, Stockholm | 1 485 417 130 | 100,0 | 502 | |
| AV-line Vitvaruservice AB, 556762-1643, Stockholm | 1 000 | 100,0 | 1 300 | |
| Belab Ventilation AB, 556305-5507, Borlänge | 1 000 | 100,0 | 1 897 | |
| Masens Kyl- och Frys AB, 556226-7558, Falun | 1 000 | 100,0 | 673 | |
| Bravia Östersund AB, 556026-9937, Östersund | 1 000 | 100,0 | 681 | |
| Niwentec AB, 556621-7278, Östersund | 1 000 | 100,0 | 919 | |
| Nicopia VVS AB, 556288-2307, Nyköping | 1 000 | 100,0 | 1 634 | |
| Vega Energi AB, 556484-7506, Stockholm | 2 040 | 100,0 | 29 300 | |
| Friginor Kylmontage och Service AB, 556309-1940, Haparanda | 4 000 | 100,0 | 28 409 | |
| Perra Bloms VVS AB, 556812-2823, Sala | 1 000 | 100,0 | 2 179 | |
| Skellefteå Elektriska AB, 556553-3592, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 4 800 | |
| Elservice Din Elinstallatör AB, 556327-1153, Östersund | 1 000 | 100,0 | 6 820 | |
| ABEKA El & Kraftanläggnungar AB, 556515-7012, Nyköping | 6 000 | 75,0 | 61 677 | |
| VVS Teknik Rör i Väst AB, 556442-4694, Mölndal | 2 500 | 100,0 | 24 875 | |
| Electi El AB, 556817-5045, Malmö | 1 000 | 100,0 | 5 109 | |
| 500 | 100,0 | 788 | ||
| Electi El Service AB, 556913-9685, Malmö RTS Lås & Larm AB, 556452-9385, Linköping |
2 000 | 100,0 | 2 200 | |
| Dala Elmän i Falun AB, 556715-0403, Falun | 1 000 | 100,0 | 12 500 | |
| Elinstallatörer i Dalarna AB, 556283-7095, Hedemora | 1 000 | 100,0 | 10 196 | |
| Bravida Danmark A/S, 14769005, Brøndby Danmark | 4 | 100,0 | 260 859 | |
| Selskabet av 7 oktober 2003 ApS, 10035422, Brøndby Danmark | TDKK | 2 211 | 100,0 | 2 797 |
| Bravida Norge Holding AS, 998 121 221, Oslo Norge | 30 | 100,0 | 909 021 | |
| Bravida Norge AS, 987 582 561, Oslo Norge | TNOK | 10 796 137 | 100,0 | 788 678 |
| El Team Drift AS, 981 402 561, Bodø,Norge | TNOK | 46 410 | 91,0 | 10 682 |
| HS: Vagle Elektro AS, 89104740822, Stavanger,Norge | TNOK | 740 284 | 75,0 | 31 000 |
| HS: Vagle Rör AS, 994 706 152,Stavanger,Norge | TNOK | 10 000 | 75,0 | 13 740 |
| Nord-Klima AS, 892 515 212,Tromsö,Norge | TNOK | 1 000 | 100,0 | 12 000 |
| 2015-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Org nr / Säte | Antal andelar | Andel i % 1) | Bokfört värde | |
| Bravida Finland Oy, 2528874-1, Helsingfors, Finland | 2 500 | 100,0 | 70 562 | |
| Bravida Tampere Oy, 2691029-9, Tampere, Finland | TEUR | 100 | 51,0 | 2 874 |
| Kiinteistötekniikka KS Kitek Oy,1583875-4, Jämsä,Finland | TEUR | 595 | 100,0 | 4 588 |
| Kuopion Talotekniikka Oy,0988651-4, Kuopio, finland | TEUR | 26 | 100,0 | 0 |
| Sähköpeko Etelä-Suomi Oy,1907980-4, Helsingfors, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 164 |
| Trison Oy,1946770-0, Järvenpää, Finland | TEUR | 2 300 | 100,0 | 679 |
| Sähkö-Toleva Oy,0434034-4, Akaa, Finland | TEUR | 920 | 100,0 | 880 |
| RAU Tekniikka Oy,1945770-5, Pirkkala, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 21 |
| Halmesvaara Oy,2218790-2, Espoo, Finland | TEUR | 1 350 000 | 100,0 | 6 726 |
| Kiinteistöpalvelut Halmesvaara Oy,2656259-7, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 8 |
| Vesijohtoliike Halmesvaara Oy,0870294-7, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 2 440 |
| Ilmastointiliike Halmesvaara Oy,0870299-8, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 1 418 |
| Sähköliike Halmesvaara Oy,2014078-0, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 656 |
| Rakennusliike Halmesvaara Oy,1004839-0, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 934 |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.
| 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Org nr / Säte | Antal andelar | Andel i % 1) | Bokfört värde | |
| Bravida AB, 556713-6519, Stockholm | 1 012 429 900 | 100,0 | 7 341 332 | |
| Bravida Sverige AB, 556197-4188, Stockholm | 20 000 | 100,0 | 2 543 983 | |
| Bravida Prenad AB, 556454-1315, Malmö | 50 000 | 100,0 | 103 044 | |
| Jihå Automation AB, 556651-4054, Landskrona | 140 000 | 100,0 | 11 938 | |
| Jihå El & Automation AB, 556607-4190, Landskrona | 60 000 | 100,0 | 8 966 | |
| Bravida Säkerhet AB, 556193-1832, Stockholm | 5 100 | 100,0 | 24 961 | |
| Erfator Projektledning AB, 556401-7795, Kista | 1 000 | 100,0 | 14 022 | |
| C2M Sprinkler AB, 556684-9021, Mark | 2 100 | 70,0 | 16 827 | |
| Rörspecialisten i Stockholm AB, 556353-5227, Stockholm | 1 000 | 100,0 | 49 624 | |
| Bravida Service Mellersta AB, 556181-4020, Norrköping | 1 000 | 100,0 | 160 | |
| E/S Intressenter AB, 556564-6741, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 14 828 | |
| E/S Elconsult AB, 556311-0633, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 432 | |
| E/S Installation AB, 556306-0838, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 415 | |
| E/S Styromatic AB, 556111-9248, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 1 028 | |
| Juhl Air Control AB, 556308-0356, Kävlinge | 2 000 | 100,0 | 229 | |
| Appelgrens Elektriska Mölndal AB, 556296-9435, Mölndal | 30 000 | 100,0 | 361 | |
| Byggnadsaktiebolaget Konstruktör, 556012-3670, Stockholm | 1 485 417 130 | 100,0 | 502 | |
| AV-line Vitvaruservice AB, 556762-1643, Stockholm | 1 000 | 100,0 | 1 300 | |
| Belab Ventilation AB, 556305-5507, Borlänge | 1 000 | 100,0 | 11 557 | |
| Masens Kyl- och Frys AB, 556226-7558, Falun | 1 000 | 100,0 | 3 184 | |
| Attacus Rör & Energi AB, 556026-9937, Östersund | 1 000 | 100,0 | 11 094 | |
| Niwentec AB, 556621-7278, Östersund | 1 000 | 100,0 | 27 600 | |
| Niccopia VVS AB, 556288-2307, Nyköping | 1 000 | 100,0 | 13 654 | |
| Vega Energi AB, 556484-7506, Stockholm | 2 040 | 100,0 | 29 448 | |
| Bravida Danmark A/S, 14769005, Brøndby Danmark | 4 | 100,0 | 260 859 | |
| Selskabet av 7 oktober 2003 ApS, 10035422, Brøndby Danmark | TDKK | 2 211 | 100,0 | 2 797 |
| Bravida Norge Holding AS, 998 121 221, Oslo Norge | 30 | 100,0 | 909 021 | |
| Bravida Norge AS, 987 582 561, Oslo Norge | TNOK | 10 796 137 | 100,0 | 788 678 |
| 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Org nr / Säte | Antal andelar | Andel i % 1) | Bokfört värde | |
| El Team Drift AS, 981 402 561, Bodø,Norge | TNOK | 46 410 | 91,0 | 10 682 |
| Bravida Norge 3 AS,982 850 355, Kristiansand, Norge | TNOK | 10 500 | 100,0 | 18 747 |
| HS: Vagle Elektro AS, 89104740822, Stavanger,Norge | TNOK | 740 284 | 75,0 | 31 000 |
| HS: Vagle Rör AS, 994 706 152,Stavanger,Norge | TNOK | 10 000 | 75,0 | 14 000 |
| BPA Talotekniikka Oy, 2528874-1, Helsingfors, Finland | 2 500 | 100,0 | 23 | |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Not | 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
| 85 | 113 | 144 | 195 | |
| -466 | -366 | -468 | -372 | |
| 7, 10, 11 | 21 | 15 | – | – |
| 138 | 26 | – | 129 | |
| 60 | -12 | – | – | |
| -2 | – | – | – | |
| 47 | 34 | – | – | |
| 14 | -18 | -6 | 0 | |
| 1 | – | 1 | – | |
| – | – | – | 46 | |
| 278 | 46 | -5 | 174 | |
| -361 | ||||
| 20 | -1 215 | -365 | -1 200 |
Bravidakoncernen har i januari 2016 förvärvat VVS Engineering AS i Norge. Det förvärvade bolaget omsätter på årsbasis 69 MSEK och har 35 anställda. I mars 2016 förvärvades EnergiMidts elinstallationsverksamhet. Verksamheten omsätter på årsbasis 38 MSEK och har 25 anställda.
Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Det redovisade resultatet i pågående entreprenadprojekt tas fram genom successiv vinstavräkning baserad på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Förutsättningen är väl fungerande system för kalkylering, prognosrutiner och projektuppföljning. Prognos avseende projektets slutliga utfall är en kritisk bedömning som är väsentligt för resultatredovisningen under projektets gång. Risk kan finnas att slutligt resultat avseende projekt kan avvika från successivt redovisat.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill,har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, en redogörelse av dessa återfinns i not 10.
Bravida har delvis förmånsbaserade pensionsplaner. Pensionsförpliktelsen beräknas med aktuariella antaganden och förvaltningstillgångarna marknadsvärderas på balansdagen. En förändring i något av dessa antaganden och värderingen kan ge betydande påverkan på beräknade pensionsåtaganden och pensionskostnader.
Bravida Holding AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Bravida Holding ABs aktier är sedan 16 oktober 2015 registrerade på NASDAQ Stockholm. Adress till huvudkontoret är Mikrofonvägen 28, 126 81 Stockholm.
Koncernredovisningen för år 2015 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm, 5 april 2016
Monica Caneman Ordförande
Jan Johansson Styrelseledamot
Jeffery Scherer Styrelseledamot
Ivano Sessa Styrelseledamot Michael Siefke Styrelseledamot
Mattias Johansson Verkställande direktör
Jan Ericson Arbetstagarrepresentant
Kai-Otto Helmersen Arbetstagarrepresentant
Anders Mårtensson Arbetstagarrepresentant
Peter Sjöquist Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats 2016-04-06. KPMG AB
Anders Malmeby Auktoriserad revisor
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 april 2016. Koncernens rapport över totalresultat och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2016.
Till årsstämman i Bravida Holding AB (publ) org. nr 556891-5390
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bravida Holding AB (publ) för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 98-103. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 51-96.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 98-103. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och
balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkning och rapport över totalresultat liksom balansräkningen för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bravida Holding AB (publ) för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 98-103 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm den 6 april 2016 KPMG AB
Auktoriserad revisor
Bolagsstyrning avser de beslutssystem genom vilka ägarna, direkt eller indirekt, styr bolaget. För Bravida, som har en decentraliserad organisation, är god bolagsstyrning en förutsättning för och i hög grad en viktig del av kärnverksamheten. I det följande redogörs närmare för bolagsstyrningen inom Bravida.
Bravida är ett publikt svenskt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm och har sedan Bolaget noterades den 16 oktober 2015, tillämpat Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).
Koden återfinns på www.bolagsstyrning.se, där även den svenska modellen för bolagsstyrning beskrivs.
Denna bolagsstyrningsrapport lämnas i enlighet med Årsredovisningslagen och Koden och redogör för Bravidas bolagsstyrning under verksamhetsåret 2015.
Bolagsstyrningsrapporten strävar efter att undvika upprepning av information om vad som följer av tillämpliga regelverk och fokuserar på att redogöra för det specifika för Bravida.
Under 2015 har två avvikelser från Koden förekommit. Jeffery Scherer är ordförande i valberedningen och tillika ledamot av bolagets styrelse. Det är en avvikelse från punkten 2.4 i Koden som säger att ledamot av styrelsen inte ska vara ordförande i valberedningen. Avvikelsen är motiverad av att Bain Capital är ägare till mer än 50 % av aktierna och därmed den i särklass största enskilda ägaren och att bolaget helt nyligen har noterats på börsen. Avvikelsen har accepterats av hela valberedningen.
Vid extra bolagsstämma i Bravida beslutades den 25 september 2015 att ett långsiktigt, aktierelaterat incitamentsprogram skulle erbjudas ett större antal befattningshavare. Programmet är närmare beskrivet på sidorna 54 och 73. Intjänandeperioden för detta program är från och med tecknandet, som skedde i samband med att Bravida börsnoterades den 16 oktober, till fastställt bokslut för 2017. Intjänade perioden blir således ca 2,5 år, vilket är en avvikelse från punkten 9.7 i Koden, där stadgas att intjänadeperioden inte ska understiga tre år. Avvikelsen är motiverad av att börsintroduktionen skedde sent på hösten 2015 och att bolaget ville kunna erbjuda sina anställda ett program i samband med introduktionen. Det bedömdes då att ett program som sträckte sig 3,5 år inte hade blivit lika attraktivt.
Någon överträdelse av Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter eller god sed på aktiemarknaden har inte förekommit.
Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Det är det högsta beslutande organet och där samtliga aktieägare har rätt att närvara. Med "årsstämma" menas den bolagsstämma som ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång och där koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen läggs fram och beslut fattas om fastställande av resultat- och balansräkning för bolaget och koncernen, utdelning och ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör.
Bravidas årsstämma 2016 äger rum den 3 maj på 7A kongress i Stockholm. Aktieägare som vill lämna ett förslag till valberedningen eller ha ett ärende behandlat på årsstämman har möjlighet att lämna förslaget till valberedningen fram till den 15 mars samt ärendet till bolaget fram till den 22 mars 2016. Kontaktinformation återfinns på hemsidan.
Bravida eftersträvar att styrelsen, ledningsgruppen, valberedningen och revisorn är närvarande vid årsstämma.
Varje stamaktie (A-aktie) berättigar till en röst på bolagsstämman och varje aktie av serie C berättigar ägaren till en tiondels röst. Aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier som aktieägaren innehar i Bolaget.
Kallelse till bolagsstämman ska ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Aktieägares som vill delta vid bolagsstämman ska enligt Bravidas bolagsordning föranmäla sig till bolagsstämman inom den tid som angivits i kallelsen. Denna dag ska vara en vardag och får inte infalla tidigare än fem vardagar före stämman angiven tid.
På hemsidan, www.bravidagroup.com, finns samtliga dokument inför årsstämman.
Detta blir den första årsstämma bolaget håller sedan bolaget börsnoterades.
Nominering av styrelseledamöter inför valet på bolagsstämma sker genom valberedningen. Därutöver föreslår valberedningen arvode till styrelseledamöter samt förslag till val och arvodering av revisor. Enligt nuvarande instruktion för valberedningen ska Bravida ha en valberedning som består av Bravidas styrelseordförande samt en representant för vardera av de tre till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna som önskar utse en representant. Valberedningens sammansättning ska för kommande år baseras på tillhandahållen förteckning av Euroclear Sweden över registrerade aktieägare och ägargrupper och övrig tillförlitlig ägarinformation per den sista bankdagen i september. För vidare information om instruktion för valberedningen, se hemsidan.
Valberedningen sammanträffade för första gången den 17 december 2015.
Styrelsen i Bravida ska enligt bolagsordningen bestå av minst tre och högst tio ledamöter samt högst fem suppleanter. Styrelsen har från årsstämman 2015 fram till den extra bolagsstämma som hölls den 30 juni 2015 bestått av sex stämmovalda ledamöter och inga suppleanter. Den 30 juni 2015 valdes Monica Caneman in i styrelsen. Vid en extra bolagsstämma den 25 september 2015 valdes Monica Caneman till styrelsens ordförande och två av ledamöterna utsedda av Bain utträdde från styrelsen. Styrelsen har därefter bestått av fem stämmovalda ledamöter. Antalet arbetstagarutsedda ledamöter har under hela året varit fyra. För närmare presentation av styrelsen se tabell sidorna 99, sidan 104 samt hemsidan.
Styrelsesammansättningen i Bravida uppfyller kraven avseende oberoende ledamöter.
Under året har det hållits 11 styrelsemöten varav fyra ordinarie, tre konstituerande och fyra extraordinarie styrelsemöten. Ledamöternas närvaro presenteras i tabell på sidan 100. Sekreterare vid styrelsemötena har varit chefsjuristen Magnus Liljefors. Inför styrelsemötena har ledamöterna erhållit skriftligt material beträffande de frågor som ska behandlas vid mötet.
Mycket av styrelsens tid har under året ägnats åt arbetet med börsintroduktionen, etableringen i Finland, fördjupning av de olika förbättringsinitiativen och divisionernas verksamheter samt förvärv. Därutöver har styrelsen behandlat frågan om refinansiering av verksamheten i samband med börsintroduktionen.
Styrelsen har fått såväl interna som externa presentationer av de marknader som Bravida verkar på. Styrelsen har därvid diskuterat utvecklingen och möjligheter för Bravida. Styrelsen har arbetat aktivt tillsammans med ledningen i olika strategiska frågor.
| Ledamot | Invald | Befattning | Född | Nationalitet | Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen |
Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Monica Caneman | 2015 | Ordförande | 1954 | Svensk | Ja | Ja |
| Michael Siefke | 2012 | Ledamot | 1967 | Tysk | Ja | Nej |
| Jan Johansson | 2014 | Ledamot | 1959 | Svensk | Ja | Ja |
| Jeffery Scherer | 2014 | Ledamot | 1975 | Amerikan | Ja | Nej |
| Ivano Sessa | 2012 | Ledamot | 1977 | Italiensk | Ja | Nej |
| Jan Ericson | 2015 | Arbetstagarrepresentant | 1965 | Svensk | ||
| Kai-Otto Helmersen | 2012 | Arbetstagarrepresentant | 1973 | Norsk | ||
| Anders Mårtensson | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 1965 | Svensk | ||
| Peter Sjöquist | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 1957 | Svensk | ||
| Göran Jonsson | 2014 | Arbetstagarsuppleant | 1956 | Svensk | ||
| Roger Krig | 2014 | Arbetstagarsuppleant | 1965 | Svensk | ||
| Kai Levisen | 2013 | Arbetstagarsuppleant | 1958 | Dansk |
En viktig del av styrelsearbetet är genomgång av de finansiella rapporter som presenteras vid varje ordinarie styrelsemöte och som även omfattar det löpande arbetet inom divisionerna med fördjupade analyser. Styrelsen får också löpande månadsvis rapportering beträffande koncernens finansiella ställning.
Styrelsen har under året följt upp de planer för verksamheten som ledningen lämnat och utvecklingspotentialen inom de olika affärsområden där Bravida är verksamt. Särskilt har de olika förbättringsinitiativen inom Prissättning och Produktion, Inköp och Service utvecklats och följts upp. Styrelsen har även varit delaktig i den nya uppförandekod som tagits fram under året.
Styrelsen har, efter börsintroduktionen, inrättat två styrelseutskott som ett led i att effektivisera och fördjupa styrelsens arbete i vissa frågor: Revisionsutskottet och Ersättningsutskottet. Utskottens ledamöter ska utses vid det konstituerande styrelsemötet som följer direkt på årsstämman. De utses för ett år i taget och arbetet samt utskottens bestämmanderätt regleras av de årligen fastställda utskottsinstruktionerna.
Utskotten har en beredande och handläggande roll. De frågor som behandlats vid utskottens möten protokollförs och rapport lämnas vid efterföljande styrelsesammanträde.
Revisionsutskottet konstituerades den 28 augusti 2015 och består av Ivano Sessa (ordförande), Jan Johansson och Monica Caneman. Därutöver närvarar bolagets CFO och chefsjurist. Revisionsutskottets uppgifter är i huvudsak att
Ersättningsutskottet konstituerades den 28 augusti 2015 och består av Michel Siefke (ordförande), Jeffery Scherer och Monica Caneman. Därutöver närvarar bolagets chefsjurist. Bolagets VD och CFO närvarar vid behov. Ersättningsutskottets uppgifter är i huvudsak att
Styrelseordföranden ska, i enlighet med styrelsens arbetsordning, initiera en utvärdering av styrelsens arbete en gång per år.
Med tanke på den korta tid den nuvarande styrelsen varit i arbete har utvärderingen begränsats till ett samtal mellan ordförande och varje medlem.
Utvärderingens syfte är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikt om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan göras för att effektivisera styrelsearbetet. Avsikten är också att få en uppfattning om vilken typ av frågor styrelsen anser bör ges mer utrymme och på vilka områden det eventuellt krävs ytterligare kompetens i styrelsen.
Styrelsen utvärderar fortlöpande även verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. En gång per år ska en formell utvärdering göras.
Verkställande direktör och koncernchef är Mattias Johansson. Han tillträdde tjänsten den 1 januari 2015. Verkställande direktörens ansvar innefattar bland annat för personal-, finans- och ekonomifrågor samt löpande kontakter med företagets intressenter, såsom myndigheter och den finansiella marknaden. Verkställande direktören säkerställer att styrelsen får den information som krävs för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.
Bravidas verksamhet är operativt indelad i fyra segment; Sverige, Norge, Danmark och Finland. Segmenten är uppdelade i divisioner, tre för Sverige och en för varje land i övrigt. Varje division har en chef, en divisionschef, som är direkt underställd VD. Divisionschefen har
| Ledamot | Ordförande | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Närvaro styrelsemöten |
Närvaro utskottsmöten |
Styrelsearvode*,TKR | Antal aktier i Bravida |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Monica Caneman | X | X | 6/11** | 2/2 | 750 | 24 143 | |
| Michael Siefke | X | 11/11 | 1/1 | – | 0 | ||
| Jan Johansson | X | 10/11 | 1/1 | 617 | 37 895 | ||
| Jeffery Scherer | X | 11/11 | 1/1 | – | 0 | ||
| Ivano Sessa | X | 10/11 | 1/1 | – | 0 | ||
| Jan Ericson | 7/11 | 500 | |||||
| Kai-Otto Helmersen | 11/11 | 0 | |||||
| Anders Mårtensson | 11/11 | 250 | |||||
| Peter Sjöquist | 11/11 | 650 | |||||
| Göran Jonsson | – | ||||||
| Roger Krig | – | ||||||
| Kai Levisen | – |
*Ersättning för utskottsarbete 2015 har inte utgått särskilt
**Valdes in i styrelsen 30 juni 2015
ansvar för divisionens verksamhet och resultat och ansvarar för att verksamheten inom divisionen genomförs i enlighet med fattade beslut. Divisionscheferna har stöd genom egna staber men även genom de koncerngemensamma stabsfunktionerna. Koncernledningen i Bravida består av VD, cheferna för varje division samt cheferna för de koncerngemensamma staberna. Under 2015 tillkom Marcus Karsten till gruppen i egenskap av chef för den nya finska divisionen. Staffan Påhlsson utträdde ur ledningsgruppen i samband med börsintroduktionen. För mer information om verkställande direktören och ledningsgruppen, se sidan 106-107.
Ledningsgruppen har möten cirka en gång per månad, varav minst ett möte per år endast ägnas framåtriktande strategier. Vid ledningsmötena diskuteras och behandlas pågående koncerngemensamma initiativ, förändringar i marknaden, aktuella frågor i divisionerna och staberna, förvärv samt uppföljning av verksamheternas måluppfyllelse.
Ledningsgruppen arbetar aktivt med att engagera medarbetarna i att utveckla Bravidas företagskultur och att leva efter dess värderingar. Under 2015 har mycket arbete lagts ned på att genomföra de olika initiativen inom Prissättning och Produktion samt Inköp och Service men även att utveckla Bravida som arbetsgivare och i hållbarhetsfrågor.
Bravidas verksamhet är operativt indelad i fyra segment; Sverige, Norge, Danmark och Finland. Segmenten är uppdelade i divisioner, tre för Sverige (Nord, Stockholm och Syd) och en för varje land i övrigt. Divisionerna är i sin tur uppdelade i totalt 27 regioner som i sin tur är uppdelade i totalt 243 avdelningar.
Verksamheten är decentraliserad, vilket innebär att på avdelningsnivå sker den huvudsakliga verksamheten och kundkontakten. Varje avdelningschef har ett eget resultatansvar och ansvarar således för organisation, bemanning, tecknande och utförande av kontrakt. Avdelningarna stöttas av koncerngemensamma affärs- och inköpssystem och andra verktyg för riskbedömning, kalkyler och ett effektivt genomförande av tecknade kontrakt. Avdelningarnas självständighet begränsas av instruktioner och en attestordning. Bravida har tydliga regler för projektgodkännande med tröskelnivåer styrt framförallt av kontraktsvärde. Det innebär att en avdelningschef inte kan ingå avtal över ett visst värde utan godkännande av sin regionchef och att en regionchef inte heller kan ingå avtal över ett visst värde utan godkännande av sin divisionschef. Kontrakt över 50 MSEK ska alltid godkännas av VD.
Som en väsentlig del av VD:s arbete med styrning och kontroll av verksamheten träffar VD:n och CFO varje divisionschef en gång per kvartal för en genomgång av divisionens finansiella ställning, faktureringsläge, kassaflöde m.m. enligt punkterna i ett styrkort. Vid detta möte närvarar även divisionens ekonomichef samt respektive regionchef med controller. På motsvarande sätt hålls dessa kvartalsgenomgångar nedåt i hela organisationen enligt schema.
| Nivå på mötet | Ansvarig | Frekvens |
|---|---|---|
| Koncern (VD, DC, RC) | Koncernchef | var 3:e mån |
| Division (DC, RC, AC) | Divisionschef | var 3:e mån |
| Region (RC, AC, projekt/serviceledare) | Regionchef | var 3:e mån |
| Avdelning (AC, projekt/serviceledare, ledande montör) |
Avdelningschef | var 3:e mån |
VD – VD och koncernchefen, DC – divisionschef, RC – regionchef, AC – avdelningschef
Genom dessa regelbundna möten träffas den ansvarige sin chefs chef och får en möjlighet att redovisa sin verksamhet. Ledarskapet blir mycket synligt och tydligt. Det är också ett mycket effektivt sätt att styra verksamheten och se till och följa upp att fattade beslut följs. Därutöver tillämpas den s.k. "farfarsprincipen" vid en mängd beslut som fattas i Bravida. Principen innebär att vissa beslut ska fattas/godkännas av chefens chef. Hit hör beslut avseende investeringar, nyanställningar och vissa egna kostnader.
Långsiktigt styrs Bravida av en affärsplan för de kommande tre åren. Denna tas sedan ned i delar från koncern till avdelningsnivå. Per år sätts måltal för alla verksamheter och aggregerat för koncernen samt en handlingsplan för hur uppsatta mål ska nås. Utvärdering och eventuell justering sker löpande enligt det s.k. årshjulet (se bild). Detta arbete pågår löpande under året och på olika nivåer. Därutöver hålls två gånger per år en s.k. regionchefskonferens där koncernledningen träffar regioncheferna för att behandla viktiga strategiska frågor.
Alla divisioner upprättar löpande sammanställningar över potentiella och pågående förvärv för genomgång på koncernledningsmöten. Därmed hålls en löpande kontroll över de pågående aktiviteterna och prioriteringar kan göras. Inga förvärv kan genomföras utan att först ha behandlats och godkänts av den s.k. "Förvärvsgruppen", efter en formaliserad process och beslutsgång. Större förvärv ska godkännas av styrelsen.
Ett korrekt uppförande är viktigt för Bravida, inte bara gentemot våra kunder och leverantörer utan även mellan alla som arbetar i Bravida. Bravida har därför under 2015 antagit en reviderad uppförandekod, som
Årshjulet beskriver hur Bravidas organisation arbetar med mål, strategier och handlingsplaner under verksamhetsåret.
1. Regionledningsmöten – Utvärdering/justering av Mål, Strategi- och handlingsplan (Ledningens genomgång)
2. Divisionsledningsmöte – Utvärdering/justering av Mål, Strategi- och handlingsplan (Ledningens genomgång)
3. Koncernledningsmöte – Utvärdering/justering av Mål, Strategi- och handlingsplan
4. Divisionsledningskonferens – Justering av Mål, Strategi och handlingsplan
5. Koncernledning (Strategidagar) – Fastställande av Mål, Strategi - och handlingsplan för kommande år
omfattar riktlinjer och regler för hur vi ska bete oss. I samband med att den nya Uppförandekoden antogs har även ett utbildningsprogram påbörjats vilket riktar sig till samtliga chefer och viss administrativ personal i Bravida. Bravida har även en s.k. "visselblåsar-funktion" genom vilken misstänkta oegentligheter kan rapporteras anonymt.
Gällande styrelsearvode fastställdes vid extra bolagsstämma den 25 september 2015. Fördelning av arvodet framgår av tabellen ovan.
Verkställande direktörens totalersättning beslutas av styrelsen. Riktlinjer för ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen föreslås av Ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Bravida ska sträva efter att erbjuda en marknadsmässig totalersättning som gör det möjligt att rekrytera och behålla rätt ledande befattningshavare. För att avgöra vad som är en marknadsmässig totalersättning och utvärdera rådande nivåer, görs varje år jämförelsestudier med relevanta branscher och marknader. Den totala ersättningen ska baseras på faktorer såsom befattning, prestation och individuell kvalifikation. Ledningsgruppens totala ersättning ska bestå av
Samtliga medlemmar i koncernledningen äger aktier i Bravida.
Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen inför årsstämman 2016 överensstämmer med de riktlinjer som gällde för 2015. Styrelsen föreslår vidare att årsstämman fattar beslut om ett justerat långsiktigt incitamentsprogram.
Styrelsens aktieinnehav framgår av tabell på sidan 100. Koncernledningens aktieinnehav framgår på sidan 106-107. Ingen av koncernledningens medlemmar har väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.
I not 5, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidan 71-73. På hemsidan återfinns även de utvärderingar och redogörelser som ska redovisas enligt Koden.
Den fasta kontantlönen ska omprövas årligen och utgör basen för beräkning av den rörliga lönen.
Den rörliga kontantlönen är beroende av individens uppfyllelse av årligen fastställda mål. Utfallet av den kortsiktiga rörliga kontantlönen följs upp årligen. För ledningsgruppen kan den högsta möjliga rörliga kontantlönen variera beroende på befattning. Som regel kan stabschefer i ledningsgruppen erhålla en rörlig lön motsvarande högst 9 månadslöner medan CFO och divisionschefer kan erhålla en rörlig lön motsvarande 20 månadslöner.
För den verkställande direktören är den rörliga kontantlönen maximalt 10 månadslöner. Utfallet är såväl kopplat till individuell som sammanlagd måluppfyllelse för koncernen. Därigenom blir ersättningen tydligt kopplad såväl till den enskildes arbetsinsats och prestation som till utvecklingen av Bravida som helhet.
Det långsiktiga incitamentsprogrammet beslutas av årsstämman. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2016 ett nytt program, vilket primärt omfattar anställda med linjeansvar. Programmet överensstämmer i stort med det program som beslutades 2015 men riktar sig till ett något lägre antal anställda. På hemsidan, www.bravidagroup.com, finns en utförligare beskrivning av det långsiktiga incitamentsprogrammet.
Ledande befattningshavare som är bosatta i Sverige har rätt till pensionsförmåner motsvarande mellan 28-35 % av deras respektive fasta löner, eller annars i enlighet med deras tjänstepensionsplaner. För ledande befattningshavare bosatta utomlands gäller, så långt är möjligt med hänsyn till lokala förhållanden, att likvärdiga villkor ska erbjudas.
Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter.
Ledande befattningshavare har rätt till mellan 6-12 månaders uppsägningstid om anställningen avslutas av arbetsgivaren och 4-6 månader om arbetstagaren säger upp sig. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida kan därutöver tillkomma ett avgångsvederlag motsvarande 6-12 månaders fast lön.
Styrelsen äger, om den finner särskilda skäl föreligga i ett enskilt fall, frångå riktlinjerna enligt ovan.
Revisorn ska granska Bolagets årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna en revisionsberättelse och en koncernrevisionsberättelse till årsstämman.
Bravida ska enligt bolagsordningen ha en eller två revisorer med högst två revisorssuppleanter. Till revisor kan även registrerat revisionsbolag utses. Revisorn utses av årsstämman för en mandatperiod på ett år, eftersom inget annat anges i Bravidas bolagsordning.
Vid årsstämman 2015 omvaldes det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2016. Auktoriserade revisorn Anders Malmeby är huvudansvarig för revisionen i Bolaget och Koncernen.
Huvudansvarig revisor: Anders Malmeby, auktoriserad revisor Född: 1955
Huvudansvarig revisor i Bravida sedan 2014
Aktieinnehav i Bravida AB: 0 aktier
Andra revisionsuppdrag: De noterade bolagen Concentric Group och East Capital Explorer, samt bland andra Bankgirocentralen, Fujitsu Sweden, Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv och RISE.
Utöver revisionen har revisionsbolaget haft ett antal övriga uppdrag för Bravida, främst i anslutning till börsintroduktionen. I övrigt har det rört sig om revisionsnära tjänster såsom fördjupade genomgångar i samband med revision. Revisorns oberoende i förhållande till företaget säkerställs genom att vald revisor endast i begränsad utsträckning tilllåts utföra andra tjänster än revision. För specifikation av ersättning till revisorer, se not 6, Arvode och kostnadsersättning till revisorer.
Vid utgången av 2015 hade Bravida 11 298 stamaktieägare enligt det av Euroclear Sweden förda aktieägarregistret. Sett till ägarandel dominerar, förutom huvudägaren Bain Capital, institutionella ägare. Se sidan 47 för Bravidas största aktieägare och not 19, sidan 82, för Bravidas aktiekapital.
Som Utdelningspolicy har Bravida som målsättning att dela ut lägst 50% av koncernens konsoliderade nettoresultat med beaktande av andra faktorer såsom finansiell ställning, kassaflöde och tillväxtmöjligheter. Endast stamaktie ger rätt till utdelning. Aktie av serie C ger inte rätt till utdelning.
Årsstämman 2016 föreslås ge styrelsen bemyndigande att återköpa egna aktier för ekonomisk säkring av programmen för de långsiktiga incitamentsprogrammen samt att använda vid förvärv av andra verksamheter. Förvärv får endast ske på Nasdaq Stockholm och aldrig till större del än att Bolaget vid var tid får äga högst 10 procent av samtliga aktier i Bolaget.
Styrelsen har ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den syftar dels till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen, dels till att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen har upprättats enligt lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav.
Kontrollmiljön omfattar bland annat, hur mål sätts, hur resultat följs upp och hur risker hanteras. En god kontrollmiljö bygger på en organisation med tydliga beslutsvägar samt en företagskultur med gemensamma värderingar och den enskilde individens medvetenhet om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll.
Kontrollmiljön avseende den finansiella rapporteringen bygger på en fördelning av roller och ansvar i organisationen, fastställda och kommunicerade beslutsvägar, instruktioner beträffande befogenhet och ansvar samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Styrelsen har antagit en arbetsordning, en VD-instruktion samt en instruktion för den finansiella rapporteringen. Utöver styrelsens arbetsordning, VD-instruktion och rapporteringsinstruktionen finns en övergripande attestordning för hela koncernen samt policyer och riktlinjer inom ett flertal områden för den operativa verksamheten.
Bravida har upprättat policyer, instruktioner och detaljerade processbeskrivningar som täcker alla väsentliga delar av verksamheten. Styrdokumenten finns tillgängliga på intranätet för personalen. Dokumenten uppdateras årligen eller vid behov för att spegla gällande lagar och regler samt de processförändringar som genomförts. Intern revision och uppföljning sker av efterlevnaden av viktigare processer.
Styrelsen och koncernledningen arbetar, som en integrerad del av ledningsarbetet, med riskbedömning i ett brett perspektiv. Rapportering av risker sker löpande till styrelsen. Styrelsen har under året löpande diskuterat olika slags risker samt Bolagets riskhanteringsprocess. Riskerna i Bravida kan delas upp i operationella risker och finansiella risker. Av de operationella riskerna är hantering, kalkylering och värdering av pågående projekt den enskilt största. Bravida har utvecklat en modell för hantering av denna risk och arbetar fortlöpande med förbättringar.
Identifiering och utvärdering av risker att inte uppnå affärsmål och en tillförlitlig finansiell rapportering, sker kontinuerligt i de dagliga processerna inom Bravida. Styrelsen ansvarar för att väsentliga finansiella risker respektive risker för fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras. Styrelsen följer löpande upp riskexponeringen. Verkställande direktören ansvarar för att verksamheten tillämpar och följer de fastställda rutinerna samt för den löpande uppföljningen och hanteringen av risker inom verksamheten.
Bravidas styrelse har fastställt en kommunikationspolicy som syftar till att säkerställa att den externa informationen hanteras korrekt. Internt finns instruktioner om informationssäkerhet samt hur den finansiella informationen ska kommuniceras mellan ledning och övriga medarbetare.
Bravidas interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är utformad för att hantera risker och säkerställa en hög tillförlitlighet i processerna kring upprättandet av de finansiella rapporterna samt för att säkerställa att tillämpliga redovisningskrav och andra krav på Bravida som noterat bolag efterlevs. Inom Bravida, som i huvudsak bedriver installationsprojekt och levererar service genom att sälja arbetstimmar och material, är den interna kontrollen för den finansiella rapporteringen primärt inriktad på att säkerställa en effektiv och tillförlitlig hantering och redovisning av pågående projekt och värdering av pågående arbeten och orderstock.
Instruktionen för informationssäkerhet har uppdaterats under året och utbildning för personalen har hållits, framförallt med hänsyn till den nya publika miljön efter börsnoteringen.
Information om interna styrdokument, inklusive den finansiella rapporteringen, finns tillgängliga för berörda medarbetare på Bravidas intranät. Information och utbildning avseende de interna styrdokumenten sker bland annat vid interna seminarier och möten.
För att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt samt att den finansiella rapporteringen vid varje rapporttillfälle ger en rättvisande bild, finns kontrollaktiviteter som involverar alla nivåer av organisationen från styrelse och företagsledning till övriga medarbetare.
Inom Bravida omfattar kontrollaktiviteterna bland annat godkännande av projekt och avtal, avstämning med externa motparter, daglig uppföljning av resultatutveckling i projekt, dagliga kontoavstämningar och resultatuppföljning samt analytisk uppföljning av beslut.
Bravidas finansiella rapporter analyseras och valideras slutligt av kontrollfunktionen inom koncernens ekonomifunktion. Valideringen omfattar både automatiska kontroller, till exempel avvikelserapportering, och manuella kontroller såsom analyser och rimlighetsbedömning av värden. Effektiviteten i de automatiska kontrollerna i IT-systemen följs upp utifrån information från systemansvariga i affärsprocessen. Förslag till förbättringar identifieras och implementeras löpande.
Koncernens kontrollaktiviteter för exempelvis attester, projektgodkännanden och genomförande, utgår från koncernnivå men hanteras därefter primärt på regional nivå. Koncernledningen har på uppdrag av styrelsen med start 2013 påbörjat implementeringen av ett delvis förändrat arbetssätt för styrning och kontroll av Bravidas projektverksamhet, som primärt syftar till att produktion, kalkylarbete och efterlevnad av system ytterligare förbättras. Samtliga avdelningar kommer att utbildas och efter godkänt genomförande att certifieras.
Bravidas styrelse och ledning följer löpande upp efterlevnad och effektivitet i de interna kontrollerna för att säkerställa kvaliteten i processerna. Koncernens ekonomiska situation och strategi avseende den finansiella ställningen behandlas vid varje styrelsemöte, där styrelsen får utförliga
månatliga rapporter avseende den finansiella ställningen och utvecklingen av verksamheten. Revisionsutskottet fyller en viktig funktion i att säkerställa och följa upp kontrollaktiviteter för väsentliga riskområden i processerna till den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet, ledningen samt controller-funktionerna på divisions- och regionsnivå följer regelbundet upp rapporterade brister.
Bravida har ingen särskild granskningsfunktion. Styrelsen utvärderar årligen behovet av en sådan. I Bravida fyller de s.k. kvartalsgenomgångarna en viktig funktion genom att hela verksamheten fyra gånger per år genomlyses. Vid kvartalsgenomgångarna används standardiserade styrkort för att mäta och följa upp viktiga nyckeltal. Avdelningarnas verksamhet granskas av de controllers som finns på varje region. Regionerna granskas i sin tur av ekonomifunktionerna på divisionerna och slutligen finns en controllerfunktion på koncernnivå. Leverantörsoch kundreskontran är centraliserad. Betalningar kan bara utföras genom att särskilda arbetsordernummer används och varje betalning ska attesteras av överordnad.
Genom Verksamhetsutveckling sker revision av ett antal slumpvis utvalda projekt varje år. Genom revisionen kontrolleras att verksamheten genomförs projekten i enlighet med de processer och rutiner som fastställts. Upptäcks brister härvidlag sker en återrapportering och en handlingsplan aktiveras.
Från vänster: Kai-Otto Helmersen, Jan Johansson, Jan Ericson, Jeffrey Scherer, Monica Caneman, Ivano Sessa, Michael Siefke, Anders Mårtensson, Peter Sjöquist.
Styrelseordförande sedan 2015.
Övriga nuvarande befattningar: Styrelseordförande för BIG BAG Group AB, Arion Bank hf och VIVA Media Group AB. Styrelseledamot för SAS AB (publ), Com Hem Holding AB (publ), mySafety Group AB, Intermail AS och Nets AS.
Tidigare befattningar: Styrelseordförande för Frösunda Omsorg AB, Allenex AB (publ), Electronic Transaction Group Nordic Holding AB och Electronic Transaction Group Nordic AB och Fjärde AP-fonden. Styrelseledamot för Investment AB Öresund (publ), Poolia AB (publ), Orexo AB (publ), mySafety Försäkringar AB, SPP Pension & Försäkring AB (publ), SPP Livförsäkring AB (publ), SPP Pension & Försäkring AB (publ), Storebrand ASA, Schibsted Sverige AB och Schibsted ASA (publ). Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier: 24 143
Styrelseledamot sedan 2015 (styrelseordförande 2012-2015).
Övriga nuvarande befattningar: Managing Director för Bain Capital Beteiligungsberatung GmbH. Medlem i styrelsen för FTE Automotive, IMCD och Wittur.
Tidigare befattningar: Styrelseledamot för FCI Utbildning: Filosofie doktorsexamen i Accounting & Finance från University of Muenster. MBA från University of Muenster. Antal aktier: 0
Styrelseledamot sedan 2014.
Födelseår: 1959
Antal aktier: 37 895
Övriga nuvarande befattningar: VD för Malmö Cityfastigheter AB, Styrelseledamot i Götenehus Group AB, Starka AB och Centuria AB. Tidigare befattningar: VD för Peab AB, styrelseledamot i Catena AB, Fastighets AB ML 4 och Centur AB Utbildning: Civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad från Lunds universitet.
104 BRAVIDA ÅRSREDOVISNING 2015
Styrelseledamot sedan 2012.
Övriga nuvarande befattningar: Managing Director för Bain Capital Europe, LLP. Styrelseledamot för Autodistribution S.A., IMCD och Team-System.
Tidigare befattningar: Styrelseledamot för Teamsystem Azzurra Sarl. Utbildning: Kandidatexamen i Business Administration från Bucconi University.
Styrelseledamot sedan 2014.
Övriga nuvarande befattningar: Managing Director för Portfolio Company Advisors Europe, LLP ett dotterbolag till Bain Capital Europe, LLP. Styrelseledamot för Brake Bros och Wittur.
Utbildning: Kandidatexamen i ekonomi från Davidson College. MBA från Harvard Business School.
Antal aktier: 0
Jan Ericson är styrelseledamot i egenskap av arbetstagarrepresentant för Bravida och har varit anställd som elektriker hos Bravida sedan 1985. Jan Ericson representerar Svenska Elektrikerförbundet. Antal aktier: 500
Kai-Otto Helmersen är styrelseledamot i egenskap av arbetstagarrepresentant för Bravida och har varit anställd som elinstallatör hos Bravida sedan 1992. Kai-Otto Helmersen representerar EL og IT Forbundet i Norge. Antal aktier: 0
Anders Mårtensson är styrelseledamot i egenskap av arbetstagarrepresentant för Bravida och har varit anställd som rörmokare hos Bravida sedan 1988. Anders Mårtensson representerar Byggnads. Antal aktier: 250
Peter Sjöquist är styrelseledamot i egenskap av arbetstagarrepresentant för Bravida och har varit anställd som projektledare/tekniker hos Bravida sedan 1984. Peter Sjöquist representerar Ledarna. Antal aktier: 650
Från vänster: Magnus Hamerslag, Anders Ahlquist, Magnus Liljefors, Nils-Johan Andersson, Lars Korduner, Mattias Johansson, Bent Andersen, Filip Bjurström, Petter Håkanson, Mikael Lidström, Marcus Karsten, Tore Bakke.
Vd och koncernchef sedan 2015.
Födelseår: 1973 Anställd i Bravida sedan: 1998 Tidigare befattningar: Mångårig erfarenhet inom Bravida bland annat som avdelningschef, regionchef och divisionschef för Division Syd (Sverige) och Division Norge. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 833 698
CFO sedan 2014.
Födelseår: 1962 Anställd i Bravida sedan: 2014 Tidigare befattningar: Bl.a. Affärsområdeschef ventilation och CFO, Lindab koncernen. Utbildning: Civilekonom Antal aktier: 480 624
Divisionschef Nord (Sverige) sedan 2013.
Födelseår: 1966 Anställd i Bravida sedan: 1989-2006, 2013 Tidigare befattningar: Arbetschef, avdelningschef och regionchef på Veidekke samt regionchef på Bravida. Styrelseuppdrag: Ledamot, PQR International AB. Utbildning: Gymnasieexamen Antal aktier: 281 131
Divisionschef Stockholm sedan 2009. Födelseår: 1969 Anställd i Bravida sedan: 2009 Tidigare befattningar: Regionchef NCC Boende. Styrelseuppdrag: Ledamot, AB Svensk Byggtjänst. Ledamot, VVS Företagen. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 288 704
Divisionschef Syd (Sverige) sedan 2013.
Födelseår: 1966 Anställd i Bravida sedan: 2008 Tidigare befattningar: Avdelningschef Wikströms VVS-kontroll, Marknadschef Bravida Division Syd. Utbildning: Gymnasieexamen Maskiningenjör Antal aktier: 274 510
Chefsjurist sedan 2010.
Födelseår: 1963 Anställd i Bravida sedan: 2005 Tidigare befattningar: Advokat, Advokatfirman Glimstedt, chefsjurist Nordisk Renting AB. Utbildning: Jur. kand., Master of Laws. Antal aktier: 150 000
Divisionschef Danmark sedan 2007.
Födelseår: 1961 Anställd i Bravida sedan: 2003 Tidigare befattningar: Regionchef Fyn och Jylland, Bravida Danmark. Styrelseuppdrag: Ledamot, Danløft A/S. Utbildning: Civilingenjör, Executive MBA Antal aktier: 261 977
Chef affärsutveckling, IT och information sedan 2005.
Födelseår: 1967 Anställd i Bravida sedan: 2005 Tidigare befattningar: Chef för IT, information och ekonomi, Scandiaconsult/Ramböll. Styrelseuppdrag: Ledamot, InhouseTech Göteborg AB. Utbildning: Civilekonom Antal aktier: 134 733
Inköpschef sedan 2005.
Födelseår: 1966 Anställd i Bravida sedan: 2005 Tidigare befattningar: Purchasing Group Manager, Cramo AB. Sales and Business Development Manager, Cramo Sverige AB . Styrelseuppdrag: Ordförande, Resultatfabriken AB. Utbildning: Business Administration, redovisning och finansiering Antal aktier: 135 383
Divisionschef Norge sedan 2015.
Födelseår: 1970 Anställd i Bravida sedan: 2009 Tidigare befattningar: Avdelningschef, Siemens AS. Regionchef Region Øst, Bravida Norge. Styrelseuppdrag: Ledamot, Bransjeforeningen NELFO. Ordförande, HeLa Bakke AS. Utbildning: Högskoleingenjör Antal aktier: 140 922
Chef verksamhetsutveckling sedan 2011.
Födelseår: 1973 Anställd i Bravida sedan: 2008 Tidigare befattningar: Gruppchef, ÅF & SWECO. Vd, Erfator Projektledning. Chef produktionssystem samt tf. Koncern HR-chef, Bravida. Utbildning: Gymnasieingenjör Antal aktier: 9 242
Divisionschef Finland sedan 2014.
Födelseår: 1966 Anställd i Bravida sedan: 2014 Tidigare befattningar: Vd, Tekmanni Service Oy. Vd Lemminkäinen Talotekniikka Oy. Styrelseuppdrag: Ledamot, Corbel Oy. Ledamot, Finska Handbollsförbundet. Utbildning: Magisterexamen i ekonomi Antal aktier: 40 347
Rörelsresultat i procent av nettoomsättningen.
Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Resultat efter finansiella poster med avdrag för beräknad skatt på skattepliktigt resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel.
Eget kapital samt i moderbolaget eget kapitalandelen i obeskattade reserver i procent av balansomslutningen vid årets slut.
Resultat efter finansiella poster med tillägg för räntekostnader i förhållande till räntekostnaderna.
Nettoomsättningen redovisas enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att projekten successivt har färdigställts.
Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden.
Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag.
Rörelseresultat justerat för poster som inte ingår i kassaflödet, investeringar i maskiner och inventarier samt förändring i rörelsekapitalet.
EBITDA 12 månader +/- förändring av rörelsekapitalet och investering i maskiner och inventarier i relation til EBIT 12 månader.
Ny- och ombyggnation av tekniska system i fastigheter, anläggningar och infrastruktur.
Drift och underhåll samt mindre ombyggnationer av installationer i fastigheter, anläggningar och infrastruktur.
Beräknas som genomsnittligt antal medarbetare under året, med hänsyn tagen till tjänstgöringsgrad.
Kraftförsörjning, belysning, uppvärmning, styr-, regler- och övervakningssystem. Tele- och andra svagströmsinstallationer. System och produkter inom brandoch inbrottslarm, tillträdessystem, TV-övervakning och integrerade säkerhetssystem.
Vatten, avlopp, värme, sanitet, kyla och sprinkler. Fjärrvärme och fjärrkyla. Industrirör med kompetens för alla typer av rörsvetsning. Energisparåtgärder i form av kompletta energisystem.
Komfortventilation och komfortkyla i form av luftbehandling, luftkonditionering och klimatisering. Kommersiell kyla i frys- och kylrum. Processventilation, styr & regler. Energiutredningar och energisparåtgärder i form av värmeåtervinning, värmepumpar med mera.
Företaget skapades år 2000 genom en sammanslagning mellan BPA och Telenors installationsverksamhet. År 2003 förvärvade Bravida det danska företaget Semco A/S, som idag utgör Bravidas verksamhet i Danmark. Under 2005 flyttade huvudkontoret till Stockholm. 2012 blev private equity-bolaget Bain Capital ägare till Bravida. 2015 förvärvade Bravida finska Peko Group och etablerade verksamhet i Finland. Bolaget noterades också på Nasdaq Stockholm.
Bravida Holding AB 126 81 Stockholm Besöksadress: Mikrofonvägen 28 Sverige Telefon: +46 8 695 20 00 www.bravida.se
Bravida Sverige AB Box 818 721 22 Västerås Besöksadress: Betonggatan 1 Sverige Telefon: +46 60 66 39 00 www.bravida.se
Bravida Sverige AB 126 81 Stockholm Besöksadress: Mikrofonvägen 28 Sverige Telefon: +46 8 695 20 00 www.bravida.se
Bravida Sverige AB Box 40 431 21 Mölndal Besöksadress: Alfagatan 8 Sverige Telefon: +46 31 709 51 00 www.bravida.se
Ajomiehentie 1 00390 Helsinki Finland Telefon: +358 9 751 6060 www.bravida.fi
Bravida Norge AS Postboks 313 Økern 0511 Oslo Norge Besöksadress: Østre Aker vei 90 Telefon: +47 2404 80 00 www.bravida.no
Bravida Danmark A/S Park Allé 373 2605 Brøndby Danmark Telefon: +45 4322 1100 www.bravida.dk
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.