Annual Report • Apr 19, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Företaget och dess fordringsägare enades om en omfattande refinansiering som minskade skulder och ökade eget kapital med cirka 500 MSEK. Den lägre skuldbördan kommer att minska räntekostnaderna med cirka 10 MSEK per år.
Bong är ett av de ledande specialförpacknings- och kuvertföretagen i Europa och erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter ca 2,3 miljarder kronor och har omkring 1 600 anställda i 16 länder.
Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).
| NYCKELTAL | 2015 | Kv 4 | Kv 3 | Kv 2 | Kv 1 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 345 | 613 | 560 | 533 | 639 | 2 533 | 2 564 | 2 946 | 3 203 |
| Rörelseresultat, MSEK | -5 | 1 | 3 | -6 | -2 | -123 | –109 | 15 | 40 |
| Resultat efter skatt, MSEK | -64 | -15 | -12 | -19 | -20 | -150 | –141 | –55 | –16 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | -75 | 5 | -23 | -58 | 4 | 94 | –91 | –38 | 137 |
| Rörelsemarginal, %1 | -0,2 | 0,2 | 0,5 | -1,1 | -0,3 | -4,8 | –4,3 | 0,5 | 1,3 |
| Medelantal anställda1 | 1 763 | 1 763 | 1 781 | 1 817 | 1 844 | 1 873 | 2 051 | 2 271 | 2 431 |
Ackumulerat från årsskiftet
NETTOOMSÄTTNING
Förra året var ett av de mest händelserika i Bongs historia. Vi slutförde vårt strukturprogram och kom överens med våra fordringsägare om att lägga en stabilare finansiell grund för Bong. Den omfattande refinansieringen har minskat vår skuldsättning avsevärt och ökat det egna kapitalet.
Bong är verksamt på den europeiska kuvertmarknaden, som representerar 80 procent av intäkterna, och förpackningsmarknaden som svarar för återstoden.
Konkurrensen på kuvertmarknaden är fortfarande hård, vilket innebär att vi måste fortsätta att förbättra den operationella effektiviteten. Den europeiska kuvertbranschen karakteriseras av överkapacitet, låg beläggning och oförändrade eller sjunkande priser.
Under 2015 minskade volymerna på den europeiska marknaden med cirka åtta procent. Strukturella orsaker i form av övergång till elektroniska kanaler från fysisk post och en dämpad konjunktur gjorde 2015 till ett tufft år för kuvertbranschen. Denna trend kommer sannolikt att fortsätta under de kommande åren.
Förpackningsmarknaden växer med cirka sju procent per år. Det är en stor och fragmenterad marknad. Bong är främst verksamt inom lätta förpackningar samt bärkassar och presentpåsar. Marknaden för lätta förpackningar beräknas växa under de närmaste åren.
Under 2015 avslutade Bong sitt omfattande strukturprogram som lanserades 2013. Bong har nu färre men effektivare produktionsanläggningar. Som ett resultat av detta har kapacitetsutnyttjandet och de anställdas produktivitet ökat avsevärt. Bong är nu konkurrenskraftigare. De senaste åren har vi minskat de årliga fasta kostnaderna med cirka 220 miljoner kronor.
Refinansieringen har minskat skuldbördan och ökat det egna kapitalet betydligt
Efter slutförandet av vårt strukturprogram kom vi överens med våra fordringsägare om att lägga en stabilare finansiell grund för Bong. I december 2015 gav Bong ut en obligation om 200 miljoner kronor. Emissionslikviden användes till att förvärva samtliga utestående banklån. Refinansieringen innebär en ökning av eget kapital och en minskning av räntebärande skulder med omkring 500 miljoner kronor. Den lägre skuldbördan kommer att minska räntekostnaderna med cirka 10 miljoner kronor per år.
Nyemission av aktier och andra finansiella instrument var en viktig del av refinansieringen. Alla nödvändiga beslut togs på en extra bolagsstämma i januari 2016.
Vikten av att skydda miljön och att möta den ökande miljömedvetenheten hos kunder har resulterat i att Bong inlett en process i syfte att certifiera vissa produkter enligt den officiella EUmärkningen för miljövänligare produkter, EU Ecolabel. Märkningen garanterar att produkten går att återvinna samt att utsläppen av kemikalier till luft och vatten har minimerats. Bongs mål är att certifiera alla brittiska och franska enheter samt produktionen av presentpåsar i Nybro under 2016.
Eftersom kuvertbranschen också i framtiden kommer att vara en utmanande bransch fortsätter Bong att minska kostnaderna och öka effektiviteten.
Samtidigt kommer Bong att accelerera tillväxten inom lätta förpackningar. Försäljningen av våra presentpåsar och bärkassar ökade med 15 procent mellan 2014 och 2015. Vi räknar med en tillväxt på cirka 20 procent för 2016.
Bong erbjuder också ett stort utbud av lätta förpackningslösningar. Tillväxten inom e-handeln och de restriktioner gällande användningen av plastpåsar som blir följden av EU-lagstiftning från 2015 är ett starkt stöd för vår fortsatta utveckling. Bongs mål är att lätta förpackningslösningar ska svara för mer än 40 procent av omsättningen i slutet av 2019.
Slutligen vill jag tacka våra anställda, styrelsen och aktieägarna för deras stöd under det utmanande gångna året.
Kristianstad i april 2016
Stéphane Hamelin VD
Under 2015 slutförde Bong det omfattande strukturprogram som lanserades 2013 och fabrikerna utnyttjar nu sin fulla kapacitet. Som ett resultat av högre effektivitet i produktionen och en lägre kostnadsstruktur är Bong nu mycket mer konkurrenskraftigt på den tuffa kuvertmarknaden.
Under 2015 slutförde Bong sitt strukturprogram som har lett till en avsevärd förbättring av resultatet genom en kombination av högre produktionseffektivitet, ökade marginaler, strukturrationaliseringar och en lägre kostnadsbas.
Konkurrensen i kuvertbranschen i Västeuropa är hård och låga produktionskostnader är av avgörande betydelse. Bong svarade på den minskande efterfrågan av kuvert på sina största marknader genom att minska produktionskapaciteten.
Under de senaste åren har Bong genomfört ett antal strukturella åtgärder som syftat till att samordna koncernens produktionsenheter och anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på kuvert.
Det omfattande strukturprogrammet har resulterat i årliga kostnadsbesparingar om cirka 220 MSEK. Strukturkostnaderna uppgick till cirka 150 MSEK, varav den största delen kostnadsfördes 2014.
Omstruktureringen har inneburit nedläggningar, produktionsneddragningar och omlokaliseringar. Antalet produktionsanläggningar har minskat från 37 under 2011 till 23 vid utgången av 2015. Produktionen har flyttats till de effektivaste fabrikerna. Sedan 2011 har produktiviteten ökat med 24 procent, mätt som antalet tillverkade kuvert per produktionsanställd. Mer än 500 personer har lämnat koncernen sedan 2011 som ett resultat av nedläggningar och omstruktureringar.
Bongs specialförpackningar omsätter cirka 400 MSEK per år och inkluderar förpackningar för detaljhandeln, säkerhetslösningar och e-handelslösningar. Bong har ett standardsortiment av produkter och lösningar för den växande e-handeln samt presentpåsar för detaljhandeln. Erbjudandet omfattar även säkerhetslösningar som har en attraktiv tillväxtpotential.
Bong är närvarande i Polen, Rumänien och Ryssland och avser att använda detta som en grund för att växa på nya marknader i Östeuropa de kommande åren. Dessa marknader växer i en årstakt av cirka fem procent.
| Produktion och produktivitet | 2015 | 2011 |
|---|---|---|
| Produktion av kuvert, miljarder enheter | 13,4 | 16,1 |
| Antal produktionsenheter | 23 | 37 |
| Anställda i produktionen | 1 223 | 1 809 |
| Produktivitet mätt som tillverkade kuvert per | ||
| anställd i produktionen och år, miljoner enheter | 11,0 | 8,9 |
2011 2012 2013 2014 2015 Rörelseresultat före omstruktureringskostnader och kostnader av engångskaraktär.
Bong och långivande banker enades i slutet av 2015 om en omfattande refinansiering för att säkerställa förutsättningarna för en stabil långsiktig verksamhet som siktar på en hållbar balans mellan skulder och rörelseresultat. De nödvändiga besluten för denna transaktion togs av en extra bolagsstämma den 25 januari 2016. De viktigaste delarna av refinansieringen beskrivs nedan.
I januari 2016 förvärvade Bong bankernas fordringar på bolaget mot en kontant ersättning om 195 MSEK. Bankerna har också erhållit totalt 27 272 727 aktier i Bong genom en kvittningsemission mot en del av fordran. Dessutom har bankerna rätt att teckna sammanlagt 10 miljoner aktier i Bong genom en riktad emission till en kurs om 1,00 kronor per aktie. Teckning kan göras fram till och med 28 april 2016.
Alla konvertibler i serie 2013/2018 har omvandlats till en konverteringskurs om 2,75 kronor per aktie, vilket gav ägarna av konvertiblerna sammanlagt 27 272 727 aktier i Bong. De tidigare konvertibelinnehavarna har rätt att teckna totalt 9 999 975 aktier i Bong genom en riktad nyemission till en teckningskurs om 1,00 kronor per aktie. Teckning kan göras fram till och med 28 april 2016.
En senior säkerställd obligation om 200 MSEK gavs ut av bolaget den 21 december 2015. Obligationen har en treårig löptid och en fast årlig ränta på 10,0 procent. Obligationen är utfärdad i skuldebrev om vardera nominellt 250 000 kronor. Samtliga obligationsinvesterare har erhållit 50 000 teckningsoptioner per skuldebrev. Totalt har 40 miljoner teckningsoptioner (med en löptid på tre år, som var och en ger rätt att teckna en aktie i Bong till en teckningskurs om 1,15 kronor per aktie) utfärdats.
Obligationsinvesterarna har också erhållit cirka 23 miljoner aktier i Bong från bankerna som en del av vederlaget.
Likviden från obligationslånet har använts för att förvärva bankernas fordringar. Bong har åtagit sig att inte lämna någon utdelning under obligationens löptid.
En lägre skuldbörda kommer att minska räntekostnaden med cirka 10 miljoner kronor per år
Refinansieringen har resulterat i en ökning av eget kapital och en minskning av räntebärande skulder med cirka 500 MSEK, varvid en rimlig balans mellan skuldsättning och rörelseresultat uppnås. Ytterligare en positiv effekt av åtgärderna är att räntekostnaderna kommer att minska med cirka 10 MSEK per år till följd av den lägre skuldbördan. Om de riktade nyemissionerna tecknas fullt ut och full teckning av aktier sker genom utnyttjande av teckningsoptionerna till obligationsinnehavarna kommer det egna kapitalet i bolaget att öka med cirka 70 MSEK.
Bong erbjuder flexibla och eleganta lösningar inom presentförpackningar och bärkassar för detaljhandeln genom sin affärsenhet Bong Retail Solutions. Bekvämlighet, flexibilitet och miljövänlighet kännetecknar erbjudandet.
Bong Retail Solutions (BRS) är en dedikerad leverantör av lösningar för presentinslagning och bärkassar, främst till detaljhandeln. BRS har vuxit från en omsättning på 30 MSEK under 2010 till 80 MSEK 2015. Idag har BRS mer än 50 kunder bland världsledande varuhus, kläd- och kosmetikakedjor och producenter av livsmedel i lyxsegmentet i Sverige, Frankrike, Nederländerna, Belgien och i andra länder i Europa.
Med egna produktionsanläggningar och leverantörspartners vidgar BRS vyerna genom att erbjuda sina kunder möjligheten att uttrycka sina varumärken i enlighet med sina värderingar och visuella krav. Genom att investera i rätt produkter och lösningar för dem har BRS en tydlig ambition och strategi att öka sin verksamhet inom presentförpackningar och bärkassar för att bli ledande inom detta segment i Europa.
Förutom att vara eleganta delar våra presentpåsar, bärkassar, kartonger, omslagspapper och tillbehör samma egenskaper: Bekvämlighet, flexibilitet och miljövänlighet.
Utformningen av våra presentpåsar innebär att produkten kan räckas över till mottagaren på ett ögonblick och hanteringen av dem kräver nästan ingen tid eller ansträngning från butikspersonalen. Genom att vara både effektiva och eleganta har de blivit oumbärliga för krävande kunder och användare.
Nya produktlösningar, finish och trycktekniker driver produktutvecklingen. BRS har konsulter och specialister för att hitta rätt lösning för varje enskild kund. Det gör det möjligt för dem att utforma förpackningar som en integrerad del av sin marknadsföringsstrategi. Kombinationerna av papperskvaliteter, färger, lacker, finish och tryckeffekter är praktiskt taget obegränsade.
Bongs kunder och deras kunder i sin tur efterfrågar i allt högre grad att förpackningen kan återvinnas och att de därmed kan minska sin miljöpåverkan. Presentpåsen är en återvinningsbar pappersbaserad produkt. Kunden har möjlighet att välja FSC-certifierat papper för tillverkningen som huvudsakligen sker i BRS FSC-certifierade process i Bongs egen anläggning i Nybro. Erbjudandet skulle inte vara komplett utan de logistik- och andra tjänster som ser till att förpackningslösningarna kommer i tid och på ett sätt som gör dem klara att använda.
Bong förbättrar ständigt sitt erbjudande inom både kuvert och specialförpackningar.
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Från standardkuvert till kundanpassade lösningar med unika egenskaper, med och utan tryck och med olika typer av förslutningslösningar och i varierande material, färger och storlekar.
Kuvertet är en modern produkt i dagens mediamix. Det säkerställer att meddelandet levereras säkert och snyggt på ett personligt sätt. Det finns många fördelar med traditionell post och tryckta produkter som gör kuvertet till en unik och oersättlig informationsbärare som skapar värde för konsumenter och företag.
Fysisk post är till exempel vida överlägsen elektroniska kanaler när det gäller räckvidd. I EU saknar 30 procent av hushållen tillgång till internet, medan alla kan nås per post, även i avlägsna områden. Ny forskning visar att konsumenterna har en positiv uppfattning gällande traditionell post och föredrar den framför e-post för
Den yngre "digitala" generationen sätter värde på tryckta media. Pappersbaserad kommunikation bör inte betraktas som en konkurrent till elektronisk kommunikation och digitala lösningar. Digitala och pappersbaserade alternativ kan tvärtom användas som kompletterande tjänster. Dessutom kan ny teknik möjliggöra strategiska kombinationer av båda kanalerna och därmed ge stora möjligheter till en mer effektiv interaktion med mottagaren.
Standardsortimentet som säljs av alla affärsenheter i Bong-koncernen inkluderar vadderade och expanderbara påsar i olika material och utföranden, wellpapp och kartong, mappar, fickor och rör. Bong tillgodoser de särskilda behoven hos detaljhandeln, e-handeln och marknaden för skyddande förpackningar med lösningar som säljs av ett dedikerat säljteam.
Kampen om konsumentens plånbok hårdnar. Service är ett viktigt konkurrensmedel och det inkluderar olika förpackningskoncept. Bongs presentförpackningar sparar tid och lagringsutrymme i butiken och är eleganta på presentbordet och under julgranen. Utmaningen för många stora detaljhandelskedjor är att betjäna kunder på ett effektivt sätt och samtidigt hålla en hög servicenivå. Bongs lätta, expanderbara och attraktiva presentförpackningar levereras i smarta kartonger som passar perfekt under disken. Kassapersonalen kan antingen lämna förpackningen direkt till kunden eller på bara några sekunder vika upp den, placera varan i den och lämna den till kunden.
E-handeln växer med tvåsiffriga procenttal i hela Europa. Fler och fler konsumenter föredrar att få sina varor levererade hem till dörren, vilket innebär att fler produkter måste packas och skickas med post eller kurir. Transporter ställer höga krav på förpackningarna. Paket måste tåla stötar och samtidigt vara enkla att packa. Våra förpackningar och förpackningsmaterial hjälper e-handelsföretag att undvika kostsamma returer då de bevarar varorna i samma skick som när de packades. Den snabbt växande e-handeln har lett till ökad efterfrågan på förpackningar och distribution, samt uppkomsten av en hel bransch, så kallad fulfilment. Under de senaste åren har Bong erbjudit dessa företag Cold Seal®, ett material som avänds för att förpacka paket utan tillsats av värme.
När något värdefullt ska skickas används oftast post eller budfirma och innehållet förpackas säkert. Brev och paket som skickas av advokater, revisorer, sjukhus, myndigheter, banker och finansiella företag är ofta konfidentiella. Med vårt sortiment av skyddande förpackningar kan dessa kunder känna sig trygga. Bong erbjuder säkerhetskodade förpackningar som avslöjar om någon har gjort otillåtna försök att öppna dem.
Bong är den ledande aktören i Norden och Ryssland. I Frankrike, England och Tyskland är Bong bland de två eller tre största bolagen på marknaden.
Med en kuvertförsäljning om cirka 1 900 MSEK Bong är en av de ledande kuverttillverkarna i Europa. Den europeiska kuvertmarknaden uppskattas till omkring 70 miljarder kuvert och beräknas ha ett värde av 12-13 miljarder kronor i producentledet. De största kuvertproducenterna i Europa tillverkar för närvarande cirka 60 miljarder kuvert per år. Deras produktion motsvarar omkring 85 procent av den totala marknaden i Europa.1
Försäljningsvolymerna har minskat med i genomsnitt fyra procent per år under det senaste decenniet. Bong bedömer att kuvertmarknaden sjönk cirka åtta procent under 2015 jämfört med 2014.
Medan användningen av kuvert för transaktionspost tenderar att minska är efterfrågan på tryckta kuvert för direktmarknadsföring stabil. Dessa kuvert ger kunderna många alternativ gällande färg, design, material och tryck, vilket gör att de kan bli en viktig del av kundens företagsidentitet. De skräddarsydda lösningarna omfattar vanligtvis någon form av tryck, men det finns många andra sätt att ge kuvertet en personlig prägel, till exempel genom design, storlek, papperskvalitet, placering av fönster, förslutning och så vidare.
Konsumtionen i Skandinavien, samt i västra och norra Europa är fortsatt hög med 200-300 kuvert per person och år. De största marknaderna i Europa är Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Företag står för mer än 95 procent av kuvertkonsumtionen i Västeuropa. Bongs kunder är företag inom telekommunikation, bank, försäkring, finans, energi och vatten, med miljontals kunder. Avtal, lönespecifikationer, pensionsbesked, fakturor och bekräftelser av transaktioner skickas med kuvert. Bong levererar kuvert direkt till slutkund samt till grossister och butiker.
Omstruktureringen och konsolideringen av branschen har pågått under hela 2015, men det finns fortfarande en stor överkapacitet på marknaden. Deutsche Papier har ansökt om rekonstruktion och den brittiska staten har sålt sina återstående andelar i Royal Mail. Mail Solution Group har köpt fastigheter och ett stort antal kuvertmaskiner från Dobson & Crowther i Storbritannien som gick i konkurs i
juni. Bongs bedömning är att konsolideringen och omstruktureringen fortsätter under 2016. Alla stora kuvertföretag i Europa genomför omstruktureringsprogram och arbetar med att anpassa kostnader och kapacitet.
Med en marknadsandel på omkring 20 procent är Bong tillsammans med Mayer den största tillverkaren i Europa. Spanska Printeos, tidigare Tompla, är den tredje största tillverkaren i Europa med över tio procent av marknaden. Bong är ledande i Norden och Ryssland. I Frankrike, England och Tyskland är Bong bland de två eller tre ledande tillverkarna. Printeos är den ledande tillverkaren i Spanien.
Konsumtionen i de östeuropeiska länderna uppgår till mellan 20 och 70 kuvert per person och år, beroende på land, och växer med cirka fem procent per år. De östeuropeiska ländernas ekonomier växer från låga nivåer. I dessa länder, där kontant betalning tidigare dominerat, blir nu konsumtionskrediter och transaktionspost allt vanligare, och många av dessa länder har valt att modernisera sina posttjänster. Elektroniska media är inte lika utbredda som i väst, vilket innebär att e-post inte ersätter fysisk post i samma utsträckning.
Bong utvecklas ständigt och erbjuder nya och befintliga kunder det senaste inom specialförpackningar. Företaget befinner sig i en övergångsfas och arbetar med att utveckla sitt erbjudande inom förpackningar för att möta kundernas behov. Under 2015 uppgick Bongs försäljning av specialförpackningar till 398 MSEK (415). Försäljningen av presentförpackningar och bärkassar samt bubbelpåsar till e-handel och postorderföretag ökade.
Vikten av att skydda miljön och att möta den ökande medvetenheten hos kunder har resulterat i att Bong inlett en process i syfte att certifiera vissa produkter enligt den officiella EU-märkningen för miljövänligare produkter, EU Ecolabel.
EU Ecolabel identifierar produkter och tjänster som har en liten miljöpåverkan under hela sin livscykel, från utvinning av råmaterial till tillverkning, användning och återvinning. EU Ecolabel är en frivillig märkning för att främja ett miljöarbete som kunden kan lita på. Bong UK och Bong Frankrike har beslutat att ansöka om ett certifikat. Bongs mål är att certifiera alla brittiska och franska enheter samt produktionen av presentpåsar i Nybro under 2016. Den främsta målgruppen för denna miljömärkning kommer att vara leverantörer av kontorsmaterial.
Den officiella EU-märkningen garanterar att produkten går att återvinna samt att utsläppen av kemikalier till luft och vatten under produktens livscykel har minimerats. Idag är konsumenter och kunder mer medvetna om vikten att skydda miljön. Att produkter bär EU Ecolabel innebär att konsumenter och kunder erbjuds en tillförlitlig märkning som enkelt identifierar produkter som motsvarar högt ställda miljökrav. EU Ecolabel för konverterat papper ger våra kunder ett enkelt och effektivt sätt att bevisa för konsumenterna att deras produkter är tillverkade med god miljö som ledstjärna.1
1 Produkter baserade på konverterat papper är till exempel kuvert och presentpåsar som består till mer än 90 procent av kartong eller pappersbaserade material, mätt som andel av vikten. I denna grupp ingår också brevpapper som består av minst 70 procent pappersbaserade material, mätt som andel av vikten.
Utsläpp av kemikalier till luft och vatten har minimerats
7
| Nyckeltal | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 345 | 2 533 | 2 564 | 2 946 | 3 203 |
| Rörelseresultat, MSEK | -5 | –123 | –109 | 15 | 40 |
| Resultat efter skatt, MSEK | -64 | –150 | –141 | –55 | –16 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | -75 | 94 | –91 | –38 | 137 |
| Rörelsemarginal, % | -0,2 | –4,8 | –4,3 | 0,5 | 1,3 |
| Vinstmarginal, % | -2,6 | –7,0 | –6,9 | –1,9 | –0,7 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,2 | 1,3 | 1,2 | 1,3 | 1,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | neg | neg | neg | 1,0 | 2,6 |
| Soliditet, % | 16 | 19 | 26 | 17 | 21 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 837 | 790 | 802 | 1 005 | 947 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,64 | 2,09 | 1,54 | 2,70 | 1,91 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 11,9 | neg | neg | 8,6 | 6,3 |
| EBITDA/finansnetto, ggr | 1,4 | neg | neg | 1,7 | 2,4 |
| Medelantal anställda | 1 763 | 1 873 | 2 051 | 2 271 | 2 431 |
| Antal aktier | |||||
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning | 156 659 604 | 156 659 604 | 156 659 604 | 17 480 995 | 17 480 995 |
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning | 183 932 331 | 183 932 331 | 183 932 331 | 18 727 855 | 18 727 855 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 156 659 604 | 156 659 604 | 63 873 865 | 17 480 995 | 17 480 995 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 183 932 331 | 183 932 331 | 73 796 014 | 18 727 855 | 18 727 855 |
| Resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | -0,41 | –0,96 | –2,20 | –3,20 | –1,04 |
| Efter utspädning, SEK | -0,41 | –0,96 | –2,20 | –3,20 | –1,04 |
| Eget kapital per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 2,02 | 2,41 | 3,33 | 21,25 | 28,37 |
| Efter utspädning, SEK | 1,95 | 2,27 | 3,06 | 20,50 | 26,48 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | -0,95 | 0,62 | –0,40 | –0,10 | 8,53 |
| Efter utspädning, SEK | -0,81 | 0,53 | –0,34 | –0,09 | 7,96 |
| Övriga data per aktie | |||||
| Utdelning, SEK | 0,001 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 1,3 | 1,1 | 1,5 | 9,7 | 17,9 |
| P/E-tal, ggr | neg | neg | neg | neg | neg |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 62 | 46 | 45 | 45 | 63 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 65 | 49 | 49 | 47 | 68 |
Styrelsens förslag.
Bong-aktien är listad på Nasdaq Stockholm Small Cap. Vid utgången av januari 2016 uppgick antalet aktier i Bong AB till 211 205 058.
Bong-aktien steg med 21,8 procent under 2015. Årets högsta betalkurs noterades den 30 mars 2015 och uppgick till 1,61 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,94 SEK och noterades den 7 januari 2015.
OMX Stockholm PI (ett index som avser samtliga noterade aktier på Stockholmsbörsen) steg med 6,6 procent under 2015. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, steg med 50,0 procent. Under 2015 omsattes Bong-aktier motsvarande 24,1 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2015.
Antalet aktieägare per den 31 december 2015 uppgick till cirka 1 700. Holdham S.A.är Bongs största ägare med 33,7 procent av röster och kapital. Se tabell nedan för mer information om aktieägare per den 31 december 2015.
Om bankerna och de tidigare innehavarna av konvertibler väljer att delta fullt ut i de riktade nyemissionerna kommer Bolagets aktiekapital att uppgå till 258 949 637 SEK fördelat på 231 205 033 aktier med ett nominellt värde på 1,12 kronor per aktie.1
Totalt
Kvot-
Som en del av Bongs refinansiering beslutade en extra bolagsstämma den 25 januari 2016 om emission av 40 miljoner teckningsoptioner, vilka vardera berättigar till teckning av en (1) aktie i bolaget till en kurs om 1,15 kronor per aktie. Teckning av aktier med teckningsoptioner kan ske senast den 1 februari 2019. Teckningsoptionerna utfärdades till innehavarna av den säkerställda obligationen. Fullt utnyttjande av teckningsoptionerna kommer att leda till en ökning av aktiekapitalet med 44,8 MSEK. Efter full utspädning uppgår därmed aktiekapitalet i Bong till 303 749 637 SEK uppdelat på 271 205 033 aktier med ett nominellt värde på 1,12 kronor per aktie. Utspädningseffekten är 14,75 procent för befintliga aktieägare.
| Ägare eller förvaltare | Antal aktier | Andel av röster och kapital % |
År | Händelse | Förändring av antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|
| Holdham S.A. | 52 850 282 | 33,7 | |||
| Nordea Bank (NDS) | 11 574 074 | 7,4 | |||
| Swedbank AB | 11 574 074 | 7,4 | |||
| Paulsson Advisory AB | 9 126 695 | 5,8 | |||
| Clearstream Banking S.A. | 7 910 200 | 5,1 | |||
| Övriga aktieägare | 63 624 279 | 40,6 | |||
| Summa | 156 659 604 | 100,0 |
av antal aktier antal aktier värde SEK 2013 Nedsättning av aktiekapital - 17 480 995 1,50 2013 Företrädesemission 69 923 980 87 404 975 1,50 2013 Kvittningsemissioner 69 254 629 156 659 604 1,50 2016 Nedsättning av aktiekapital - 156 659 604 1,12 2016 Konvertering av konvertibler 27 272 727 183 932 331 1,12 2016 Kvittningsemission 27 272 727 211 205 058 1,12 2016 Riktade nyemissioner 1 19 999 975 231 205 033 1,12
1 De tidigare ägarna av det konvertibla förlagslånet är berättigade att teckna 9 999 975 aktier i Bong i en riktad nyemission till en kurs av 1,00 krona per aktie. Bankerna är berättigade att teckna 10 miljoner aktier i Bong i en riktad nyemission till en kurs av 1,00 krona per aktie. Teckning kan i bägge fallen ske till och med den 28 april 2016.
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2015 – 31 december 2015 för moderbolaget och koncernen ("Bong", "Bolaget" eller "koncernen"). Bong är ett av de ledande specialförpacknings- och kuvertföretagen i Europa och erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter ca 2,3 miljarder kronor och har omkring 1 600 anställda i 16 länder. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).
Under fjärde kvartalet 2015 minskade den europeiska kuvertmarknaden med cirka fem procent jämfört med samma period föregående år enligt FEPEstatistik. Under helåret 2015 minskade marknaden med cirka åtta procent jämfört med 2014. Enligt FEPE är länderna i sydöstra Europa mer stabila och påvisar inte lika stor nedgång på marknaden.
Bongs bedömning är att marknaden kommer att fortsätta att minska i samma takt under 2016. Eftersom råvarupriserna har ökat på grund av minskat utbud har det varit nödvändigt för Bong att höja försäljningspriserna till marknaden. Konkurrenterna på den europeiska marknaden har också höjt sina priser för att kompensera för prisökningarna på råvaror.
Omstruktureringen och konsolideringen av branschen har pågått under hela 2015, men det finns fortfarande en stor överkapacitet på marknaden. Deutsche Papier har ansökt om omstrukturering och den brittiska staten har sålt sina sista andelar i Royal Mail. Mail Solution Group har köpt fabrik samt majoriteten av maskinerna från Dobson & Crowther i Storbritannien, som gick i konkurs i juni. Bongs bedömning är att konsolideringen och omstruktureringen på marknaden kommer att fortsätta under 2016.
Kuvertmarknaden för direktmarknadsföring, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Bongs försäljning, påvisar en stark återhämtning. Transaktionsmarknaden, vilket också motsvarar ungefär en tredjedel av Bongs försäljning, fortsätter minska till följd av digitaliseringen.
Specialförpackningsmarknaden, där Bong är närvarande, växer fortfarande och är en stor och fragmenterad marknad.
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 345 MSEK (2 533). Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt med 76 MSEK jämfört med 2014. Huvudorsaken till den minskade omsättningen är kuvertmarknadens fortsatta nedgång, vilket medfört både lägre volymer och pressade priser som i sin tur påverkat Bongs bruttoresultat negativt.
Bongs totala förpackningsförsäljning uppgick till 398 MSEK (415). Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen positivt med 13 MSEK jämfört med motsvarande period 2014.
Rörelseresultatet uppgick till -5 MSEK (-123) inklusive kostnader för strukturprogram om -20 MSEK (-105) huvudsakligen relaterade till de nordiska länderna och Frankrike.
Pappersleverantörerna har höjt priserna successivt sedan andra kvartalet 2015, vilket temporärt har påverkat Bongs bruttomarginal i negativ riktning. Bong har hittills framgångsrikt lyckats kompensera för dessa pappersprishöjningar med en viss fördröjning. Den minskade försäljningsvolymen och pressade priser på marknaden har mer än kompenserats av den lägre kostnadsbasen i bolaget som resulterat i förbättrat resultat jämfört med föregående år.
Finansnettot under perioden uppgick till -55 MSEK (-55). Resultatet före skatt uppgick till -60 MSEK (-178) och det redovisade resultatet efter skatt blev -64 MSEK (-150 MSEK).
Kassaflödet efter investeringsverksamhet uppgick under perioden till -75 MSEK (94). Årets kassaflöde har påverkats av utbetalningar för pågående strukturprogram med -79 MSEK (-38).
Likvida medel uppgick den 31 december 2015 till 244 MSEK (97) varav 180 MSEK placerats på ett spärrat konto i syfte att betala bankerna enligt det avtal som beslutades om vid den extra bolagsstämman 25 januari 2016. Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 28 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 92 MSEK (158), netto spärrat konto. Vid utgången av december 2015 uppgick koncernens eget kapital till 317 MSEK (377). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring på derivatinstrument ökade koncernens eget kapital med 3 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden ökade under perioden med 47 MSEK till 837 MSEK (790).
Investeringsverksamheten och förvärv under perioden påverkade kassaflödet med netto 74 MSEK (-3). Bland nettoinvesteringarna ingår investering i produktionsutrustning och affärssystem för koncernen. Dessutom ingår maskinförsäljningar, annan produktionsutrustning och fastighetsförsäljning som påverkade kassaflödet positivt med 102 MSEK.
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 763 (1 873). Vid utgången av december 2015 var antalet anställda 1 653 (1 833). Bong arbetar intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation och minskningen av antalet anställda är ett resultat av vidtagna strukturåtgärder. Många anställda befinner sig för närvarande under uppsägning och när vidtagna åtgärder är fullt implementerade kommer Bong att ha cirka 1 600 anställda.
Bong offentliggjorde genom en pressrelease den 29 januari 2016 att företaget har slutfört förvärvet av sina långivande bankers fordringar eftersom alla förutsättningar för överenskommelsen var uppfyllda. Nedan summeras de olika stegen och effekten av transaktionen vilken avsevärt reducerar och förändrar förutsättningen för Bongs skuldsättning.
Bong har förvärvat bankernas fordringar på Bolaget mot en kontant köpeskilling om totalt 195 MSEK. Bankerna har även erhållit totalt 27 272 727 aktier i Bong genom en kvittningsemission mot en del av de utestående fordringarna. Vidare överlät bankerna 23 148 148 aktier i Bong till dem som investerade i obligationen som emitterades den 21 december 2015. Bankerna har även rätt att fram till den 28 april 2016 teckna totalt 10 miljoner aktier i Bong genom en riktad nyemission till en teckningskurs om 1,00 SEK per aktie.
Samtliga konvertibler i serie 2013/2018 har konverterats till ett konverteringskurs om 2,75 SEK per aktie vilket givit konvertibelinnehavarna totalt 27 272 727 aktier i Bong. Konvertibelinnehavarna har även rätt att fram till den 28 april 2016 teckna totalt 9 999 975 aktier i Bong genom en riktad nyemission till en teckningskurs om 1,00 SEK per aktie.
Seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 200 MSEK emitterades av Bolaget den 21 december 2015. Obligationerna har en treårig löptid och en fast årlig ränta om 10,0 procent. Varje obligation har ett nominellt belopp om 250 000 SEK och obligationerna är avsedda att noteras på Nasdaq Stockholm inom sex månader från emissionsdagen. Bong har åtagit sig att inte lämna utdelning under obligationernas löptid.
10
Obligationsinvesterarna erhåller i enlighet med villkoren för obligationsemissionen 50 000 teckningsoptioner och 28 935 aktier i Bong per obligation. Totalt har 40 miljoner teckningsoptioner (med en löptid på tre år, som vardera berättigar att teckna en aktie i Bong till en teckningskurs om 1,15 SEK per aktie) emitterats till obligationsinvesterarna.
Intäkterna från obligationsemissionen har använts för att förvärva bankernas fordringar.
Genomförande av transaktionen har medfört en ökning av det egna kapitalet och en minskning av räntebärande skulder med omkring 500 MSEK, vilket innebär att en rimlig balans mellan Bolagets skuldsättning och rörelseresultat uppnås. En ytterligare positiv effekt av åtgärderna är att räntekostnaderna minskar med cirka 10 MSEK årligen till följd av den lägre skuldsättningen. Om full teckning sker i de riktade aktieemissionerna och full aktieteckning sker genom utnyttjande av emitterade teckningsoptioner, kommer ytterligare cirka 70 MSEK att tillföras det egna kapitalet.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer.
I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet arbetar bolaget enligt en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, Tönsberg i Norge samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Sandweiler i Luxemburg, Evreux och Angoulème i Frankrike och Estland är certifierade.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
Anläggningarna i Kristianstad och Nybro i Sverige, Erlangen och Solingen i Tyskland och Milton Keynes i Strorbritannien är FSC®-certifierade. FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. I kuvertserien FSC® by Bong är papper och produktion FSC®-certifierade.
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 0,9 MSEK (0,7) och periodens resultat före skatt uppgick till -72 MSEK (-73).
Årets investeringar uppgår för perioden till 0 MSEK (0). Beviljade ej utnyttjade krediter uppgick till 28 MSEK (61).
Styrelsen för Bong AB föreslår att årsstämman 2016 beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör även affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien.
Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande.
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 5 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med 33,7 procent av röster och kapital. Nordea AB och FR & R Invest AB äger vidare vardera 7,4 procent och Paulsson Advisory AB 5,8 procent av röster och kapital i bolaget.
Det totala antalet stamaktier uppgick per den 31 december 2015 till 156 659 604. Samtliga aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver konsumtionen av kuvert. I Västeuropa är sambandet mellan generell ekonomisk utveckling och kuvertkonsumtion inte längre lika stark givet den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid.
Den administrativa posten som helhet har redan minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etc som en del av digitaliseringen och internets utbredning. Andra delar av transaktionsrelaterad post, till exempel fakturor, står sig fortfarande i konkurrensen med den nyare tekniken.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt specialförpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom specialförpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertmarknaden har genomgått en accelererande konsolideringsfas sedan 2011 som ett resultat av finanskrisen. De tre största kuvertföretagen representerar omkring 60 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten.
Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 procent av den totala omsättningen, och de 25 största kunderna svarar för 36 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av cirka 150 kuvertmaskiner samt cirka 100 tilltryckspressar. Investeringsbehovet i befintlig struktur bedöms under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i Not 1.
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2015 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1% | 23 +/– |
| Volym | +/– 1% | 11 +/– |
| Papperspriser | +/– 1% | 12 -/+ |
| Lönekostnader | +/– 1% | 7 -/+ |
| Räntenivå upplåning | +/– 1%-enhet | 5 -/+ |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget.
Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong AB ("Bong") baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i november 2015 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 november 2015. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 1 700 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 20 maj 2015 i Kristianstad deltog 29 aktieägare, representerande 60 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.
Bongs huvudägare framgår under rubriken Ägarförhållande, sid 11.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2015 av fem stämmovalda ledamöter utan suppleanter då Helena Persson genom nyval ersatte Ulrika Eriksson som avböjde omval, samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsens ordförande är Eric Joan. Styrelsen konstituerade sig den 20 maj 2015. Styrelsens övriga ledamöter är Mikael Ekdahl (vice ordförande), Stéphane Hamelin och Christian Paulsson. Styrelsen har inom sig utsett två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2015 (90). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2015 finns i not 4.
Eric Joan
Född 1964. Styrelsens ordförande sedan 2014 och ledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School. Andra pågående uppdrag: Verkställande direktör och koncernchef för Holdham S.A.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): - Innehav: -
Född 1951. Styrelseledamot sedan 2001. Ordförande i revisionsutskottet och ledamot i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. och civilekonom, Lunds Universitet. Advokat, tidigare delägare och nu i samarbete med Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot och vice ordförande i Melker Schörling AB (publ). Styrelseordförande i Absolent Group AB och Mikael Ekdahl AB. Styrelseledamot i Mikael Ekdahl Advokat AB. Styrelsesuppleant i Melker Schörling Tjänste AB.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Maltesholms Konsult och Förvaltnings Aktiebolag. Styrelseledamot i AAK AB (publ), Börje Jönsson Åkeri AB, KB Components AB och Torkelson Möbel AB. Innehav: 60 000 aktier.
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010 och styrelsens ordförande maj 2013-september 2014. VD och koncernchef sedan 2014. Ledamot i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör för Bong AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Hamelin S.A. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -
Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.
Född 1975. Styrelseledamot sedan 2014. Ledamot i revisionsutskottet och ordförande i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles. Vice VD och VD på affärssystemföretaget IBS AB samt VD på fondkommissionärsfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot och verkställande direktör i Vendator AB. Styrelseledamot i Apper Systems AB, Huntway AB, Bra Röster Aktiebolag, Makalös AB, Paulsson Advisory AB samt Rationell Finans AB. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Cross Sportswear International AB. Styrelseledamot i IBS AB och Caperio Holding AB. Innehav: 9 126 695 aktier genom Paulsson Advisory AB.
Född 1970. Styrelseledamot sedan 2015.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: B. Sc. i Human Resources Development and Labour Relations, Lunds Universitet. Innehar en HR-tjänst inom E.ON Sweden AB och har tidigare arbetat som HR-konsult, HR-chef på Pergo Europe AB, HR Manager på Clinical Data Care samt varit ombudsman för Swedish Pharmaceutical Association och Akademikerförbundet SSR. Andra pågående uppdrag: Styrelsesuppleant i Indus Consulting AB. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseledamot i Declam AB. Innehav: -
Peter Harrysson
Född 1958. Arbetstagarrepresentant sedan 1997. Representant för Grafiska Personalklubben.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Nybro Bostadsaktiebolag. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): - Innehav: -
Född 1954. Arbetstagarrepresentant sedan 2008. Representant för PTK. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Innesäljare kundtjänst Bong Sverige AB. Andra pågående uppdrag: -
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -
Innehav: -
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2015 avhöll styrelsen 17 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.
Under 2015 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
Bong uppfyller Stockholmsbörsens noteringsavtal och Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
| Oberoende till bolaget1 |
Oberoende till större aktieägare1 |
Närvaro styrelse sammanträden |
|
|---|---|---|---|
| Eric Joan | Ja | Nej | 16 st |
| Stéphane Hamelin | Nej | Nej | 16 st |
| Mikael Ekdahl | Ja | Ja | 17 st |
| Christian Paulsson | Ja | Nej | 15 st |
| Helena Persson från maj | |||
| 2015 | Ja | Ja | 15 st |
1 Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts enligt Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter och kriterier för oberoende.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den av årsstämman 2015 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Ulf Hedlundh (Svolder AB) och Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB). Stéphane Hamelin utsågs till valberedningens ordförande.
Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A. och Paulsson Advisory AB representerade cirka 45 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare ansåg det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna var ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden. Valberedningen har haft två protokollförda möten samt däremellan löpande kontakt.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, Mikael Ekdahl och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2015 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian Paulsson. Bong avviker från Koden genom att styrelsen har utsett ett revisionsutskott som endast består av två styrelseledamöter. Christian Paulsson är en av Bongs större aktieägare varför det är naturligt att en av dessa finns representerade i utskottet jämte en oberoende styrelsledamot. Då övriga styrelseledamöter täcker andra verksamheter inom koncernen har det bedömts som tillräckligt med två ledamöter i revisionsutskottet.
Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse.
Revisionsutskottet har under 2015 sammanträtt tre gånger varvid alla ledamöterna deltog.
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 2015 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Mathias Carlsson. Denne ersattes under perioden av Lars Nilsson, som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år med auktoriserade revisorn Christer Olausson som medrevisor.
Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD är ledamot av styrelsen. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2015 bestått av fem personer, varav en kvinna. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning.
Årsstämman 2015 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
Bong har även självutvärderingsprocess avseende den interna kontrollen.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs seminarier om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 591 715 701 kr, balanseras i ny räkning. Se Not 37.
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2015 lämnas. För år 2014 lämnades ingen utdelning.
14
| TSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 2 | 2 345 094 | 2 532 898 |
| Kostnad för sålda varor | 3–4, 6, 8 | -1 938 844 | –2 066 329 |
| Bruttoresultat | 406 250 | 466 569 | |
| Försäljningskostnader | 3–4, 6, 8 | -217 870 | –251 524 |
| Administrationskostnader | 3–6, 8 | -172 611 | –202 185 |
| Övriga rörelseintäkter | 7, 12 | 44 921 | 23 825 |
| Övriga rörelsekostnader | 7, 12 | -65 726 | –158 901 |
| Resultatandel i intresseföretag | 19 | - | –554 |
| Rörelseresultat | -5 036 | –122 770 | |
| Finansiella intäkter | 9, 12 | 1 007 | 2 046 |
| Finansiella kostnader | 10, 12 | -55 956 | –57 536 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | -54 949 | –55 490 | |
| Resultat före skatt | -59 985 | –178 260 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | -4 322 | 28 374 |
| ÅRETS RESULTAT | -64 307 | –149 886 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | -64 634 | –149 886 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| – före utspädning, SEK | 13 | -0,41 | –0,96 |
| – efter utspädning, SEK | 13 | -0,41 | –0,96 |
| TSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | ||
| Årets resultat | -64 307 | –149 886 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | ||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning | 13 909 | –38 988 |
| 13 909 | –38 988 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | 2 754 | –166 |
| Säkring av nettoinvestering | 11 626 | –61 339 |
| Valutakursdifferenser | -19 242 | 86 594 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | -6 109 | 22 451 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 2 938 | 8 552 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | -61 369 | –141 334 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | -61 696 | –141 334 |
| TSEK | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 557 146 | 567 029 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 47 125 | 37 169 |
| Summa | 604 271 | 604 198 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 16 | 71 880 | 170 506 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16–17 | 125 230 | 154 832 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 32 871 | 39 019 |
| Pågående nyanläggningar | 18 | 4 905 | 21 196 |
| Summa | 234 886 | 385 553 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i andra företag | 21 | 3 501 | 3 398 |
| Uppskjutna skattefordringar | 22 | 234 483 | 229 384 |
| Övriga långfristiga fordringar | 2 515 | 3 440 | |
| Summa | 240 499 | 236 222 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 079 656 | 1 225 973 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | |||
| Råvaror och förnödenheter | 89 932 | 99 396 | |
| Varor under tillverkning | 6 060 | 6 769 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 115 836 | 147 661 | |
| Summa | 23 | 211 828 | 253 826 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 24 | 295 545 | 328 229 |
| Aktuell skattefordran | 17 461 | 13 157 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 25 | 11 595 | 6 898 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 68 990 | 39 282 | |
| Summa | 393 591 | 387 566 | |
| Likvida medel | 244 309 | 96 744 | |
| Summa omsättningstillgångar | 849 728 | 738 136 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 929 384 | 1 964 109 |
| TSEK | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 33 | 234 989 | 234 989 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 699 320 | 701 843 | |
| Reserver | 32 | -25 818 | –18 091 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | -595 113 | –541 471 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 313 378 | 377 270 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 708 | – | |
| Summa eget kapital | 317 086 | 377 270 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 656 696 | 483 216 |
| Uppskjutna skatteskulder | 22 | 33 284 | 23 279 |
| Pensionsförpliktelser | 28 | 201 295 | 227 845 |
| Övriga avsättningar | 27 | 11 335 | 6 584 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 968 | 5 843 | |
| Summa långfristiga skulder | 907 578 | 746 767 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 220 015 | 171 375 |
| Leverantörsskulder | 210 309 | 288 414 | |
| Aktuell skatteskuld | 10 209 | 5 883 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 25 | 52 148 | 60 865 |
| Övriga avsättningar | 27 | 32 834 | 96 960 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 179 205 | 216 575 |
| Summa kortfristiga skulder | 704 720 | 840 072 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 929 384 | 1 964 109 |
16
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital | ||||
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 234 989 | 705 039 | –55 030 | –349 428 | –13 770 | 521 800 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –149 886 | –149 886 | |||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||||||
| Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | –28 387 | –28 387 | |||||
| –28 387 | –28 387 | ||||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | -129 | -129 | |||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | –49 526 | –49 526 | |||||
| Valutakursdifferenser | 86 594 | 86 594 | |||||
| Summa övrigt totalresultat | 32 | 36 939 | –28 387 | 8 552 | |||
| Summa totalresultat | 36 939 | –178 273 | –141 334 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Konvertibelt förlagslån | –3 196 | –3 196 | |||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | –13 770 | 13 770 | 0 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –3 196 | –13 770 | 13 770 | –3 196 | |||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2014 | 32, 33 | 234 989 | 701 843 | –18 091 | –541 471 | 0 | 377 270 |
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 234 989 | 701 843 | -18 091 | -541 471 | 377 270 | ||
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –64 307 | –149 886 | |||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||||||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | 10 665 | 10 665 | |||||
| 10 665 | 10 665 | ||||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 2 148 | 2 148 | |||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | 9 367 | 9 367 | |||||
| Valutakursdifferenser | -19 242 | -19 242 | |||||
| Summa övrigt totalresultat | 32 | -7 727 | 10 665 | 2 938 | |||
| Summa totalresultat | -7 727 | -53 642 | -61 369 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Konvertibelt förlagslån | -2 523 | -2 523 | |||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | 3 708 | 3 708 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | -2 523 | 3 708 | 1 185 | ||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2015 | 32, 33 | 234 989 | 699 320 | -25 818 | -595 113 | 3 708 | 317 086 |
| TSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | -5 036 | –122 770 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 75 426 | 100 649 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 1 007 | 1 037 | |
| Finansiella kostnader, betalda | -55 956 | –56 527 | |
| Skatt, betald | -6 101 | 909 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 34 | -79 441 | 52 821 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -70 101 | –23 881 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 37 279 | 24 698 | |
| Kortfristiga fordringar | 2 131 | 111 121 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | -118 526 | –15 082 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -149 217 | 96 856 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | -28 396 | –35 963 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 102 278 | 33 922 | |
| Förvärv av verksamheter efter avdrag för förvärvade likvida medel | 0 | –641 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 73 882 | –2 682 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | -75 335 | 94 174 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Upptagna lån | 224 411 | –42 640 | |
| Amortering av lån | 0 | –39 319 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 224 411 | –81 959 | |
| Årets kassaflöde | 149 076 | 12 215 | |
| Likvida medel vid årets början | 96 744 | 81 648 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -1 511 | 2 881 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 244 309 | 96 744 |
18
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Storbritannien, Holland, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Ryssland och Rumänien. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 8 april 2016 för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRICtolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 och 28.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till VD och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på övriga tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
| Byggnader | 25–33 år |
|---|---|
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10–15 år |
| Inventarier, verktyg, installationer, | |
| fordon och datorutrustning | 5–10 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3–8 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Kundrelationer som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över kundrelationernas förväntade varaktighet.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/ skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränte-swappen redovisas i övrigt totalresultat till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen.
20
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektivränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i Not 28.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Allmänna och särskilda låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av kvalificerade tillgångar, vilket är tillgångar som det med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, redovisas som en del av dessa tillgångars anskaffningsvärde. Aktiveringen upphör när alla aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning huvudsakligen har slutförts.
Finansiella intäkter som uppkommit när särskilt upplånat kapital tillfälligt placerats i väntan på att användas för finansiering av tillgången, reducerar de aktiveringsbara låneutgifterna.
Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster
Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering), och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering), dels den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
Under 2015 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 91 (91) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 58 (60) procent i EUR, 21 (18) procent i GBP, 9 (9) procent i SEK, 4 (5) procent i NOK samt 8 (8) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) samt i de finansiella flödena (räntebetalningar och amorteringar) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar, leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder, dels i risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta och från moderbolagets upplåning i EUR och GBP.
Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot övriga valutor hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som under 2015, förändrats med -2,2/+2,2 MSEK (-3,0/+3,0) som en följd av transaktionsexponeringen. Försämringen härrör från högre räntekostnader för den del av koncernens upplåning som består av EUR, samt högre importkostnader för länderna utanför Eurozonen, och anges netto efter valutasäkring. En motsvarande förstärkning av GBP mot övriga valutor hade resulterat i en resultatförbättring med 5,5 MSEK (+3,8), främst till följd av lägre importkostnader för koncernens brittiska bolag. Från januari 2016 består koncernens låneportfölj nästan uteslutande av SEK, vilket medför att en förstärkning av EUR och/eller GBP kommer att ha en mer positiv påverkan på resultatet pga lägre räntekostnader i dessa valutor. Skillnaden i sensitivitet förväntas bli +1,6 MSEK för EUR och +0,4 MSEK för GBP. En försvagning av valutorna kommer att få omvänd effekt.
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 0,7 MSEK (1,0) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar, leverantörsskulder och upplupna räntekostnader i EUR. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +1,6 MSEK (-0,8) respektive -1,6 MSEK (+0,8) pga förändringar i värderingen av valutaterminer och ränteswappar vars resultat bokas i Övrigt totalresultat i eget kapital.
Vid sensitivitetsberäkningarna i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen och utlåning och eget kapital i utländsk konvertibel valuta kurssäkras till viss del, främst genom extern upplåning i motsvarande valutor. Rörelseresultatet i de utländska dotterbolagen kurssäkras inte.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2015, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +1,5/-1,5 MSEK (+6,7/-6,7), som en följd av omvärdering av valutaswappar som inte säkringsredovisas samt omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +41,6/-41,6 MSEK (+103,1/-103,1) till följd av vinster/förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -0,8/+0,8 MSEK (+0,8/-0,8) och eget kapital skulle öka/ minska med +10,7/-10,7 MSEK (+1,4/-1,4).
Effekten på eget kapital inkluderar de externa lån i EUR och GBP som upptagits för att säkra utländska nettoinvesteringar. Från januari 2016 består Bongs lån nästan uteslutande av SEK, vilket medför att en förstärkning av EUR med 10 procent mot övriga valutor skulle öka eget kapital med ytterligare 36,0 MSEK jämfört med analysen ovan, pga lägre säkring av nettoinvestering. Motsvarande förstärkning av GBP skulle medföra en ökning av eget kapital med ytterligare 8,5 MSEK.
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor. Koncernens mål med hanteringen av ränterisken är att ha en balans mellan korta och långa löptider för att minska volatiliteten i räntekostnaderna. Bongs upplåning via kreditfaciliteter som bankerna tillhandahåller sker vanligtvis med löptider mellan en och sex månader.
Ränterisken anlyseras löpande genom simuleringar av vilken effekt en räntehöjning skulle få på koncernens resultat. Räntebindningen styrs sedan med hjälp av ränteswappar där rörlig ränta konverteras till fast ränta. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en ökning av marknadsräntan med 100 baspunkter (1 procentenhet) försämra koncernens räntenetto på årsbasis med cirka 5,4 MSEK (6,9). Från januari 2016 består Bongs låneportfölj nästan uteslutande av lån med fast ränta, vilket medför att räntesensitiviteten minskar från cirka 5,4 MSEK till 1,5 MSEK.
Den effektiva räntan för låneportföljen baserad på en genomsnittlig upplåning för året uppgick till ca 4,3 procent (4,7). Den räntebärande nettoskulden uppgick vid årsskiftet till 837,4 MSEK (790) och den genomsnittliga räntebindningen på de långfristiga lånen var cirka 1,1 år (0,7) inklusive ränteswappar och cirka 1,1 år (0,6) exklusive ränteswappar. Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till 244 MSEK (97), varav 180 MSEK (0) placerats på ett spärrat konto i syfte att betala bankerna enligt det avtal som beslutades om vid den extra bolagsstämman 25 januari 2016. Den genomsnittliga räntebindningen på dessa tillgångar var cirka 0 månader (0). Under 2015 bestod koncernens upplåning av SEK, EUR och GBP och från januari 2016 består den nästan uteslutande av SEK.
Per balansdagen hade koncernen ränteswappar med ett verkligt värde av netto -0,3 MSEK (-1,1), som har värderats mot eget kapital. Verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas som övriga kortfristiga skulder.
Om räntorna på koncernens upplåning per den 31 december varit 100 baspunkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade koncernens finansiella resultat före skatt varit 0,7 MSEK (1,1) lägre respektive 0,1 MSEK (0,4) högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre upplupna räntekostnader för lån med rörlig ränta. På andra komponenter i eget kapital hade en högre ränta inte haft någon materiell påverkan.
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 24 procent (24) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 10 procent (11). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, franska, polska och engelska bolag.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.
Under 2015 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till ca 0,3 procent (0,1).
Mer information om utestående fordringar återfinns i Not 24.
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Då koncernen är nettolåntagare används överskottslikviditeten främst för att amortera externa skulder, vilket minskar den finansiella kreditrisken. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 245,9 MSEK (98,8), hänförligt till likvida medel 244,3 MSEK (96,7) och derivatinstrument med positivt marknadsvärde 1,6 MSEK (2,0).
Finansiella motparter ska ha hög kreditvärdighet, motsvarande en kort rating P-1/A-1, och de motparter med vilka koncernen ingår derivatinstrument och gör kortfristiga bankplaceringar hos deltar som huvudregel också i koncernens långsiktiga finansiering.
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong minimerar denna risk genom att ha tillräckliga kassamedel och bindande kreditlöften för att täcka sina betalningsskyldigheter. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen och används nästan uteslutande till att minska koncernens kortfristiga skulder.
Koncernens finansiering bestod fram till januari 2016 till största del av kreditfaciliteter hos Nordea och Swedbank, som togs upp 2013 efter en förnyad upphandling. I januari 2016 förvärvade Bong bankernas fordringar och emitterade säkerställda obligationer om 200 MSEK. Obligationerna har
en treårig löptid och en fast årlig ränta om 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade covenanter. Dessa covenanter anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt vilken räntetäckningsgrad koncernen måste uppnå.
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 626 MSEK (636) och beviljade outnyttjade krediter till 28 MSEK (61).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov.
Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.
Nettoreglerade derivatinstrument består uteslutande av ränteswappar vilka används av koncernen för att hantera ränterisken.
Koncernens bruttoreglerade derivatinstrument består av valutaterminer för säkring av dotterbolagens in- och utflöden och moderbolagets finansiella flöden i utländsk valuta, samt valutaswappar för säkring av moderbolagets in- och utlåning till dotterbolagen i annan valuta än SEK. Löptiden är maximalt 12 månader och samtliga valutaterminer ingår i en säkringsrelation. Valutaterminerna kräver avtalsenliga, odiskonterade inflöden motsvarande 44,4 MSEK (49,2) och avtalsenliga, odiskonterade utflöden motsvarande 43,7 MSEK (50,0). Valutaswapparna säkrar inlåning i moderbolaget till ett nominellt belopp av 120,6 MSEK (167,4).
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.
| Per 31 december 2015 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)* | 156 384 | 91 070 | 506 954 | 164 437 |
| Checkräkningskrediter | 108 015 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 2 041 | 1 469 | 471 | |
| Derivatinstrument | 314 | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 412 180 | |||
| Per 31 december 2014 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)* | ||||
| 114 373 | 75 876 | 227 192 | 308 650 | |
| Checkräkningskrediter | 84 375 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 2 034 | 1 481 | 876 | |
| Derivatinstrument | 817 | 298 |
* Efter refinansieringen i januari 2016 förväntas kassaflödena gällande upplåning vara Mindre än 1 år: 215 000, Mellan 1 och 2 år: 20 000, Mellan 2 och 5 år: 220 000 och Mer än 5 år: 0. För checkräkningskrediterna förväntas kassaflödet bli Mindre än 1 år: 8 795.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal:
| Nyckeltal | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Soliditet, % | 16,4 | 19,2 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 837 | 790 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,64 | 2,09 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 11,9 | neg |
Tabellen nedan visar finansiella derivatinstrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin har gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande;
• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (Nivå 1).
• Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar) (Nivå 2).
• Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data) (Nivå 3).
Samtliga säkringsinstrument i nedanstående tabell är värderade enligt Nivå 2.
| Per 31 december 2015 | Tillgångar | Skulder |
|---|---|---|
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar | – | 314 |
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 1 266 | 70 |
| Valutaterminskontrakt - innehav för handel | 343 | 471 |
| Summa | 1 609 | 855 |
| Per 31 december 2014 | Tillgångar | Skulder |
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar | – | 1 052 |
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 1 | 811 |
| Av ovanstående kontrakt återfinns följande belopp i säkringsreserven; | |||
|---|---|---|---|
| ränteswappar -kassaflödessäkringar -0,3 MSEK (-1,1), valutaterminskontrakt - | |||
| kassaflödessäkringar -1,2 MSEK (-0,8). |
Valutaterminskontrakt - innehav för handel 2 011 669 Summa 2 012 2 532
Valutakursvinster och förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Vinster och förluster på ränteswappar har också redovisats i Övrigt totalresultat och kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader till dess att ränteswapparna utlöper. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet.
Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader.
Koncernen nettoredovisar inte finansiella tillgångar och skulder.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Sverige | 214 040 | 239 912 |
| Övriga Norden och Baltikum | 295 510 | 340 879 |
| Centraleuropa | 731 697 | 827 754 |
| Frankrike och Spanien | 526 424 | 584 961 |
| Storbritannien | 455 388 | 416 501 |
| Ryssland/Östeuropa | 52 031 | 55 951 |
| Övriga | 70 004 | 66 940 |
| Totalt | 2 345 094 | 2 532 898 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6) | 75 426 | 100 649 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4) | 652 222 | 711 652 |
| Förändringar i lager av färdiga varor | 45 939 | 38 783 |
| och produkter i arbete | ||
| Råmaterial | 1 064 813 | 1 146 623 |
| Transportkostnader | 121 521 | 122 574 |
| Övriga kostnader | 378 088 | 399 757 |
| Summa kostnader för sålda varor, |
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Sverige | 198 | 133 | 201 | 129 |
| Norge | 42 | 24 | 57 | 35 |
| Danmark | 23 | 15 | 35 | 23 |
| Finland | 73 | 32 | 80 | 35 |
| Tyskland | 421 | 186 | 477 | 231 |
| Storbritannien | 224 | 173 | 221 | 190 |
| Nederländerna | 6 | 4 | 11 | 6 |
| Belgien | 10 | 2 | 14 | 5 |
| Ryssland | 108 | 64 | 95 | 51 |
| Estland | 91 | 45 | 79 | 35 |
| Luxemburg | 28 | 18 | 30 | 19 |
| Frankrike | 359 | 238 | 407 | 279 |
| Polen | 172 | 97 | 154 | 89 |
| Spanien | 8 | 6 | 10 | 7 |
| Totalt | 1 763 | 1 037 | 1 873 | 1 134 |
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | varav män |
Totalt | varav män |
|
| Styrelseledamöter VD och andra ledande |
47 | 40 | 52 | 46 |
| befattningshavare | 37 | 34 | 44 | 42 |
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
|
| Moderbolag varav pensions |
2 215 | 589 | 2 399 | 735 |
| kostnader | 0 | – | 116 | |
| Dotterbolag varav pensions |
512 907 | 136 511 | 568 530 | 139 988 |
| kostnader | 32 046 | – | 34 042 | |
| Koncernen | 515 122 | 137 100 | 570 929 | 140 723 |
| varav pensions kostnader |
32 046 | – | 34 158 |
Årsstämman 2015 beslutade om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande: Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör även affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien.
Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande.
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings-och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Totala ersättningar | 25 195 | 489 927 | 38 583 | 532 346 |
| varav tantiem o d | 0 | 483 | 0 | 243 |
Styrelsens ordförande Eric Joan har erhållit 300 TSEK i arvode. Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman. Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2015 utgått med sammanlagt 600 TSEK (630). Ledamoten Mikael Ekdahl har erhållit 250 TSEK (225). Beloppet utgör styrelsearvode 150 TSEK (135) och arvode för ordförande i revisionsutskottet 100 TSEK (90). Ledamoten Christian Paulsson har erhållit 200 TSEK (120). Beloppet utgör styrelsearvode 150 (90) TSEK och arvode för ledamot i revisionsutskottet 50 TSEK (30). Ledamoten Helena Persson har erhållit 100 TSEK (0) och ledamoten Ulrika Eriksson har erhållit 50 TSEK (135). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2015 har utgått för Stéphane Hamelin en fast lön inklusive ersättning för semester om 1 237 TSEK (304). Inga förmåner har utgått. Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. För 2015 har ingen rörlig ersättning utgått. Pensionspremie ska utgå i enlighet med fransk lagstiftning. Under 2015 har inga andra pensionspremier utgått. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 6 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader.
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fem personer, har under 2015 utgått en sammanlagd fast lön om 7 743 TSEK (8 266) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 336 TSEK (329) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 40-60 procent av den fasta lönen. För 2015 har en rörlig ersättning på 300 TSEK utgått (0). Under året har inte utbetalats någon rörlig ersättning avseende 2014. Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2015 har pensionspremie utgått med 596 TSEK (1 288). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6–18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4–12 månader.
Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott i vilket ingår två styrelseledamöter. Utskottet handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
| PwC | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 3 807 | 4 276 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 8 | 95 |
| Skatterådgivning | 633 | 135 |
| Övriga tjänster | 186 | 417 |
| Totalt | 4 634 | 4 923 |
| KPMG | 2015 | 2014 |
| Revisionsuppdrag | 215 | 309 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 56 | 27 |
| Skatterådgivning | 163 | 172 |
| Övriga tjänster | 0 | 56 |
| Totalt | 434 | 564 |
| Övriga | 2015 | 2014 |
| Revisionsuppdrag | 107 | 178 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0 | 202 |
| Övriga tjänster | 224 | 238 |
| Totalt | 331 | 618 |
| Fördelade per anläggningstillgång | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar | 10 994 | 12 972 |
| Byggnader och markanläggningar | 16 599 | 22 421 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 39 850 | 55 809 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 7 983 | 9 447 |
| Totalt | 75 426 | 100 649 |
| Fördelade per funktion | 2015 | 2014 |
| Kostnad för sålda varor | 51 941 | 80 471 |
| Försäljningskostnader | 3 300 | 5 219 |
| Administrationskostnader | 20 185 | 14 959 |
| Totalt | 75 426 | 100 649 |
| Rörelseintäkter | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster på operativa | ||
| fordringar och skulder | 18 092 | 4 699 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 26 829 | 19 126 |
| Totalt | 44 921 | 23 825 |
| Rörelsekostnader | 2015 | 2014 |
| Strukturkostnader och transaktionskostnader | -19 660 | –143 889 |
| Valutakursförluster på operativa | ||
| fordringar och skulder | -18 145 | –8 005 |
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | -27 921 | –7 007 |
| Totalt | -65 726 | –158 901 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 60 731 | 65 369 |
| Förfaller till betalning senare | ||
| än ett år men inom fem år | 173 604 | 192 820 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 86 324 | 118 756 |
| Totalt | 320 659 | 376 945 |
| Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har erlagts med följande belopp: |
68 041 | 70 524 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 893 | 1 037 |
| Valutakursvinster på finansiella poster | 114 | 1 009 |
| Totalt | 1 007 | 2 046 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Räntedel i årets pensionskostnader | -5 436 | –7 065 |
| Räntekostnader, övriga | -32 611 | –36 816 |
| Valutakursförluster på finansiella poster | -1 771 | –768 |
| Övriga finansiella kostnader | -16 138 | –12 887 |
| Totalt | -55 956 | –57 536 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | -6 009 | 1 237 |
| Uppskjuten skatt | 1 687 | 27 137 |
| Totalt | -4 322 | 28 374 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | -59 985 | –178 260 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser för respektive land |
14 841 | 49 913 |
| Skatt avseende: | ||
| – justering av tidigare års skatt | 917 | 454 |
| – ej skattepliktiga intäkter/övriga ej | ||
| avdragsgilla kostnader | -4 897 | –23 907 |
| Utnyttjande av ej förut redovisade förlustavdrag | -15 183 | 1 914 |
| Skatt enligt resultaträkningen | -4 322 | 28 374 |
26
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande |
||
| Övriga rörelseintäkter | 18 092 | 4 699 |
| Övriga rörelskostnader | -18 145 | –8 005 |
| Finansiella intäkter | 114 | 1 009 |
| Finansiella kostnader | -1 771 | –768 |
| Totalt | -1 710 | –3 065 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare |
-64 634 | –149 886 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) |
156 660 | 156 660 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | -0,41 | –0,96 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har potentiella stamaktier i form av konvertibla skuldebrev. De konvertibla skuldebreven antas ha blivit konverterade till stamaktier och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskat med skatteeffekten.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | -64 634 | –149 886 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående | ||
| stamaktier (tusental) | 156 660 | 156 660 |
| – konvertibler (tusental) | 27 272 | 27 272 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för | ||
| beräkning av resultat per aktie efter utspädning | ||
| (tusental) | 183 932 | 183 932 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | -0,41 | –0,96 |
Utspädningseffekten beaktas inte när den leder till ett bättre resultat.
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 567 029 | 533 215 |
| Valutakursdifferenser | -9 883 | 33 814 |
| Utgående anskaffningsvärden | 557 146 | 567 029 |
Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer ha en begränsad tillväxt. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskoteringsränta om 10,3 procent efter skatt (13,2 procent före skatt) och en negativ tillväxttakt under de tre första åren i prognosperioden om - 4,3 procent. Därefter har antagits en svag tillväxt för de två sista åren. En uthållig tillväxttakt om 0,5 procent har antagits. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (13,2 procent före skatt) och en utveckling närliggande årets beräkning antogs men med en tillväxt om 1 procent i slutet av femårsperioden.
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branchen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet och Östeuropa.
Nedskrivningstestet visar att en nedskrivning av goodwillvärden inte är erforderlig.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en uthållig tillväxttakt om 0,5 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,3 procent använts (13,2 procent före skatt), vilket är samma som föregående år. Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
• Om antagandet avseende uppskattad tillväxt efter prognosperioden hade varit 1,52 procentenhet lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende tillväxt efter prognosperioden hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 35 MSEK.
• Om antagandet avseende tillväxt under prognosperioden hade varit 0,37 procentenhet lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende tillväxt under prognosperioden hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 164 MSEK. Om antagandet avseende tillväxt hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 324 MSEK.
• Om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,42 procentenhet högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 292 MSEK.
• Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 0,7 procentenhet lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om -172 MSEK.
• Om antagandet avseende den uppskattade vägda kapitalkostnaden hade varit 1,3 procentenheter lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende den uppskattade vägda kapitalkostnaden hade varit 0,5 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 51 MSEK.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras.Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 121 MSEK.
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 82 088 | 74 202 |
| Inköp | 664 | 484 |
| Försäljning/utrangering | 20 714 | –2 633 |
| Omklassificeringar | -2 098 | 4 776 |
| Valutakursdifferenser | -1 374 | 5 259 |
| Utgående | 91 345 | 82 088 |
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -44 919 | –30 998 |
| Försäljningar/utrangeringar | 9 503 | 2 689 |
| Valutakursdifferenser | 2 190 | –3 638 |
| Årets avskrivningar | -10 994 | –12 972 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -44 220 | –44 919 |
| Utgående anskaffningsvärden | 160 195 | 230 458 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | 10 943 | 13 350 |
| Omklassificeringar | 99 | 0 |
| Försäljning/utrangering | -82 493 | –2 501 |
| Inköp | 1 188 | 1 692 |
| Ingående anskaffningsvärden | 230 458 | 217 917 |
| Byggnader, mark och markanläggning | 2015-12-31 2014-12-31 | |
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade | ||
| avskrivningar/nedskrivningar | -59 952 | –28 016 |
| Försäljningar/utrangeringar | 4 240 | 163 |
| Valutakursdifferenser | -16 004 | –9 678 |
| Årets avskrivningar/nedskrivningar | -16 599 | –22 421 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -88 315 | –59 952 |
| Utgående planenligt restvärde | 71 880 | 170 506 |
| Varav mark | 8 522 | 20 032 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 1 153 118 | 1 128 791 |
| Inköp | 19 497 | 18 378 |
| Försäljning/utrangering | -465 004 | –97 816 |
| Omklassificeringar | 751 | 1 305 |
| Valutakursdifferenser | -38 571 | 102 460 |
| Utgående anskaffningsvärden | 669 791 | 1 153 118 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -998 286 | –934 311 |
|---|---|---|
| Försäljningar/utrangeringar | 458 092 | 84 360 |
| Valutakursdifferenser | 35 608 | –92 526 |
| Omklassificeringar | -125 | 0 |
| Årets avskrivningar | -39 850 | –55 809 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -544 561 | –998 286 |
| Utgående planenligt restvärde | 125 230 | 154 832 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 241 469 | 225 379 |
| Inköp | 4 727 | 9 223 |
| Försäljning/utrangering | -65 017 | –6 437 |
| Omklassificeringar | -404 | 1 241 |
| Valutakursdifferenser | -6 583 | 12 063 |
| Utgående anskaffningsvärden | 174 192 | 241 469 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -202 450 | –185 783 |
| Försäljningar/utrangeringar | 63 202 | 4 232 |
| Valutakursdifferenser | 5 910 | –11 452 |
| Årets avskrivningar | -7 983 | –9 447 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -141 321 | –202 450 |
| Utgående planenligt restvärde | 32 871 | 39 019 |
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 6 573 | 6 903 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | –737 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 407 |
| Utgående anskaffningsvärden | 6 573 | 6 573 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -6 573 | –5 476 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 409 |
| Valutakursdifferenser | 0 | –372 |
| Årets avskrivningar | 0 | –1 134 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -6 573 | –6 573 |
| Utgående planenligt restvärde | 0 | 0 |
* Dotterbolag till Bong AB
NOT 19 – ANDELAR I DOTTERBOLAG
Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag med en omsättning överstigande 150 MSEK. Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen.
Surrey Envelopes Ltd 2592120 Spondon, Storbritannien 100 000 100
Syftet med IFRS 10 är att fastställa principer för upprättande och presentation av koncernredovisningen när ett företag kontrollerar ett eller flera andra företag. Standarden definierar begreppet kontroll och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Standarden ger vägledning för att fastställa om ett företag kontrollerar ett annat och därmed ska konsolidera in detta företag i koncernredovisningen. Standarden anger också hur koncernredovisningen ska upprättas.
Standarden har inte haft någon väsentlig påverkan eftersom samtliga bolag är helägda.
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Mail Inside | 492 969 787 RCS | Paris, Frankrike | TSEK 2 201 | 2 501 |
| Totalt | 3 501 |
FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER HAR FÖLJANDE FÖRFALLOTIDPUNKTER:
| Nominella | värden Nuvärden | |
|---|---|---|
| 2015-12-31 2015-12-31 | ||
| Inom ett år | 2 041 | 1959 |
| Senare än ett men inom fem år | 1 940 | 1 766 |
| Totalt | 3 981 | 3 725 |
| Nominella | värden Nuvärden | |
|---|---|---|
| 2014-12-31 2014-12-31 | ||
| Inom ett år | 2 034 | 1 953 |
| Senare än ett men inom fem år | 2 357 | 2 142 |
| Totalt | 4 391 | 4 095 |
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 21 196 | 21 454 |
| Under året nedlagda kostnader | 5 762 | 6 186 |
| Omklassificeringar | -21 561 | –7 322 |
| Valutakursdifferenser | -492 | 878 |
| Utgående balans | 4 905 | 21 196 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0 | 354 |
| Omklassificering till dotterbolag | 0 | –391 |
| Resultatandel | 0 | 0 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 37 |
| Utgående balans | 0 | 0 |
Inga förvärv genomfördes under året.
28
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det är möjligt. De kvittade beloppen är som följer:
| Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till: |
2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran | ||
| Förlustavdrag | 205 429 | 207 679 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 417 | 8 019 |
| Pensioner | 20 310 | 11 656 |
| Övriga temporära skillnader | 2 327 | 2 030 |
| Totalt | 234 483 | 229 384 |
Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår
| till: | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatteskuld | ||
| Förlustavdrag | 0 | 4 282 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 16 105 | 12 724 |
| Materiella anläggningstillgångar | 13 266 | 3 292 |
| Pensioner | 0 | 1 314 |
| Övriga temporära skillnader | 3 913 | 1 667 |
| Totalt | 33 284 | 23 279 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas som skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda. Oredovisade skattefordringar uppgår till 96 425 TSEK (61 625) och merparten är inte tidsbegränsade.
| Vid årets slut | 201 199 | 206 105 |
|---|---|---|
| totalresultat | -2 865 | 22 414 |
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt | ||
| anställning | -3 244 | – |
| Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad | ||
| Redovisning i resultaträkningen | 1 687 | 27 137 |
| Valutakursdifferenser | -484 | 961 |
| Vid årets början | 206 105 | 155 593 |
| Bruttoförändring avseende uppskjutna skatter | 2015 | 2014 |
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 064 813 TSEK (1 146 623). Av varulagervärdet har 2 573 TSEK (3 326) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med 905 TSEK (448).
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Kundfordringar | 303 148 | 342 137 |
| Minus: reservering för värdeminskning i | ||
| fordringar | -7 603 | –13 908 |
| Kundfordringar – netto | 295 545 | 328 229 |
| Redovisade belopp, per valuta, för | ||
|---|---|---|
| koncernens kundfordringar är följande | 2015-12-31 2014-12-31 | |
| SEK | 26 252 | 30 523 |
| GBP | 109 454 | 94 298 |
| EUR | 131 104 | 178 561 |
| Andra valutor | 36 338 | 38 755 |
| Summa | 303 148 | 342 137 |
| Geografisk fördelning av kundfordringar: | 2015-12-31 2014-12-31 | |
| Sverige | 32 984 | 30 472 |
| Övriga Norden och Baltikum | 35 692 | 37 176 |
| Centraleuropa | 72 463 | 89 911 |
| Frankrike och Spanien | 42 668 | 72 453 |
| Storbritannien | 103 032 | 94 722 |
| Ryssland / Östeuropa | 16 309 | 17 403 |
| Summa | 303 148 | 342 137 |
| Förändringar i reserven för osäkra | ||
| kundfordringar är som följer: | 2015 | 2014 |
| Per 1 januari | 13 908 | 13 106 |
| Reservering för osäkra fordringar | 3 997 | 4 863 |
| Fordringar som har skrivits bort | ||
| under året som ej indrivningsbara (–) | -7 829 | -2 790 |
| Återförda outnyttjade belopp | -1 192 | -2 141 |
| Valutakursdifferens | -1 281 | 870 |
| Per 31 december | 7 603 | 13 908 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till motpartens betalningshistorik.
| Betalningshistorik motparter | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Grupp 1 nya kunder | 4 396 | 18 305 |
| Grupp 2 befintliga kunder utan | ||
| tidigare betalningsförsummelser | 291 825 | 310 715 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa | ||
| tidigare uteblivna betalningar där alla | ||
| uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 6 927 | 13 117 |
| Summa kundfordringar | 303 148 | 342 137 |
Per 31 december 2015 var kundfordringar uppgående till 39 223 TSEK (38 005) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
| Åldersanalys | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 31 620 | 24 097 |
| 3 till 6 månader | 2 344 | 1 018 |
| Mer än 6 månader | 5 259 | 12 890 |
| Summa | 39 223 | 38 005 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.
| Övriga kortfristiga fordringar | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Valuta- och räntederivat | 1 196 | 1 342 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 11 595 | 5 556 |
| Totalt | 12 791 | 6 898 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2015-12-31 2014-12-31 | |
| Valuta- och räntederivat | 442 | 1 863 |
| Övriga kortfristiga skulder | 52 148 | 59 002 |
| Totalt | 52 590 | 60 865 |
| Långfristiga lån | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Banklån | 389 788 | 418 832 |
| Konvertibellån | 266 908 | 64 384 |
| Total | 656 696 | 483 216 |
Det nya obligationslånet löper med 10 procent ränta med förfallodagar 0630 och 1230 fram till 2018-12-21.
| Kortfristiga lån | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Checkräkningskrediter | 108 015 | 84 375 |
| Banklån | 112 000 | 87 000 |
| Total | 220 015 | 171 375 |
| Summa upplåning | 876 711 | 654 591 |
| Förfallodagar för långfristig upplåning | ||
|---|---|---|
| är som följer: | 2015-12-31 2014-12-31 | |
| Mellan 1 och 2 år | 50 588 | 52 984 |
| Mellan 2 och 5 år | 441 908 | 175 000 |
| Mer än 5 år | 164 200 | 255 232 |
| Total | 656 696 | 483 216 |
| Effektiv ränta på balansdagen var som följer: | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 2,02% | 2,35% |
| Annan upplåning | 6,11% | 4,83% |
Den effektiva räntan på upplåningen som löpte fram till 2016-01-29 var 4,66 procent och den effektiva räntan på koncernens nya upplåning är 10,23 procent. Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. Nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld i förhållande till EBITDA.
| Summa | 876 711 | 654 591 |
|---|---|---|
| Andra valutor | 0 | 1 080 |
| GBP | 85 112 | 82 329 |
| EUR | 410 580 | 420 011 |
| SEK | 381 019 | 151 171 |
| Redovisade belopp, per valuta, är som följer: | 2015-12-31 2014-12-31 |
| Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter: |
2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Rörlig ränta: | ||
| – löper ut efter mer än ett år | 27 978 | 60 900 |
| Omstrukturering | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 103 544 | 34 461 |
| Redovisat i resultaträkningen: | ||
| Omstrukturering | ||
| – tillkommande avsättningar | 19 660 | 115 934 |
| Utnyttjat under året | -82 214 | –50 358 |
| Övrigt | ||
| – tillkommande avsättningar | 5 638 | –700 |
| Valutakursdifferens | -2 459 | 4 207 |
| Per 31 december | 44 169 | 103 544 |
| 2015 | 2014 | |
| Långfristig del | 11 335 | 6 584 |
| Kortfristig del | 32 834 | 96 960 |
| 44 169 | 103 544 |
I syfte att bibehålla långsiktig konkurrenskraft och återställa lönsamheten till tillfredsställande nivå, avsattes 20 MSEK i strukturkostnader under året. Strukturprogrammet avser framförallt åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan och omfattar i stort sett hela koncernen.
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland och Norge och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. Knappt hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder.
| Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen |
2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 70 028 | 85 186 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -46 536 | –50 462 |
| Underskott i fonderade planer | 23 492 | 34 724 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 177 803 | 193 121 |
| Utgående balans pensionsskuld | 201 295 | 227 845 |
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan:
| 2015 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av | |||||
| förpliktelsen | 85 292 | 89 492 | 32 945 21 213 228 942 | ||
| Verkligt värde på | |||||
| förvaltningstillgångar | 0 | 0 -39 090 -7 444 | -46 535 | ||
| Summa | 85 292 | 89 492 | -6 145 13 769 182 408 | ||
| 2014 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga Summa | ||
| Nuvärdet av förpliktelsen |
89 774 | 100 074 | 41 536 23 737 | 255 121 | |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
0 | 0 –42 272 –8 188 –50 462 | |||
| Summa | 89 774 | 100 074 | –737 15 548 204 660 |
| Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande | förpliktelsen | förvaltningstillgångar | Summa |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2014 | 232 414 | 46 512 | 185 902 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 983 | 1 983 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 7 861 | 1 236 | 6 624 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år. | 0 | 0 | |
Omvärderingar:
| Per 31 december 2015 | 247 831 | 46 536 | 201 295 |
|---|---|---|---|
| - Utbetalda ersättningar | -14 510 | -14 510 | 0 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Anställda som omfattas av planen | 15 | 15 | 0 |
| - Arbetsgivaren | – | 11 557 | -11 557 |
| Valutakursdifferenser Avgifter: |
-6 745 | -2 676 | -4 070 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | -3 833 | – | -3 833 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | -16 065 | – | -16 065 |
| - (Vinst)/ förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 3 424 | – | 3 424 |
| Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostn /(intäkter) |
– | 925 | -925 |
| Räntekostnader/(intäkter) | 5 033 | 762 | 4 270 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 2 204 | 2 204 | |
| Per 1 januari 2015 | 278 306 | 50 462 | 227 845 |
| Per 31 december 2014 | 278 306 | 50 462 | 227 845 |
| - Utbetalda ersättningar | –14 080 | –14 080 | 0 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Anställda som omfattas av planen | 26 | 26 | 0 |
| Avgifter: - Arbetsgivaren |
– | 14 340 | –14 340 |
| Valutakursdifferenser | 7 087 | 85 | 7 003 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | 6 126 | – | 6 126 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | 36 668 | – | 36 668 |
| - (Vinst)/ förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 221 | – | 221 |
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostn /(intäkter) | – | 2 343 | –2 343 |
| 2015 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga | |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 3,00 | 2,00 | 2,70 | 2,00 |
| Inflation (%) | 1,30 | 1,50 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | 0,00 | 0,00 | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 21 | 19 | - | 23 |
| Förväntad livslängd vid 65, | ||||
| kvinnor | 23 | 23 | - | - |
| 2014 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga | |
| Diskonteringsränta (%) | 2,30 | 1,75 | 2,34 | 1,75 |
| Inflation (%) | 1,10 | 1,50 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | 0,00 | 0,00 | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 20 | 19 | 21 | 21 |
| Förväntad livslängd vid 65, | ||||
| kvinnor | 23 | 23 | 24 | 25 |
| Nuvärdet av | Verkligt värde på | |||
| förpliktelsen | förvaltningstillgångar | Summa | ||
| Summa | 46 536 | 50 462 |
|---|---|---|
| Övrigt | 0 | 1 975 |
| Försäkringbrev (onoterade) | 46 536 | 48 487 |
| Sammansättning av förvaltningstillgångar: | 2015 | 2014 |
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2016 uppgå till 12,4 MSEK.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 12 år.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2015 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 0,2 MSEK. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 procent (143 procent).
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde. Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS-regler.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktas även räntorna på bostadsobligationer. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor.
Om den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet av dem vara cirka 0,3 MSEK högre respektive cirka 0,3 MSEK lägre. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-1 procentenhet skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 13 MSEK lägre respektive 14 MSEK högre än det redovisade värdet.
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 76 348 | 88 400 |
| Upplupna räntor | 3 951 | 6 876 |
| Upplupna kundbonusar | 58 134 | 56 643 |
| Övriga upplupna kostnader | 40 772 | 64 656 |
| Totalt | 179 205 | 216 575 |
| Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Omvärdering av tillgångar | Summa reserver | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2014 | –5 859 | –54 532 | 5 361 | –55 030 |
| Kassaflödessäkringar | -166 | -166 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | –61 339 | –61 339 | ||
| Valutakursdifferens | 86 594 | 86 594 | ||
| Skatteeffekt | 37 | 11 813 | 11 850 | |
| Utgående balans 31 december 2014 | –5 988 | –17 464 | 5 361 | –18 091 |
| Ingående balans 1 januari 2015 | -5 988 | -17 464 | 5 361 | -18 091 |
| Kassaflödessäkringar | 2 754 | 2 754 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | 11 626 | 11 626 | ||
| Valutakursdifferens | -19 242 | -19 242 | ||
| Skatteeffekt | -606 | -2 259 | -2 865 | |
| Utgående balans 31 december 2015 | -3 840 | -27 339 | 5 361 | -25 818 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2015 till 156 659 604 (2014:156 659 604) med ett kvotvärde av 1,50 kronor per aktie (2014: 1,50 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Vid extra bolagsstämma den 17 juli 2013 beslutades om utgivande av ett konvertibelt förlagslån. Vid full konvertering till aktier ökar antalet aktier med 27 272 727 och aktiekapitalet med SEK 40 909 090.
| Antalet aktier (tusental) | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2014 | 156 660 | 234 989 | 705 039 | 940 028 |
| Konvertibelt förlagslån | – | – | -3 196 | –3 196 |
| Per 31 december 2014 | 156 660 | 234 989 | 701 843 | 936 832 |
| Per 1 januari 2015 | 156 660 | 234 989 | 701 843 | 936 832 |
| Konvertibelt förlagslån | -2 523 | -2 523 | ||
| Per 31 december 2015 | 156 660 | 234 989 | 699 320 | 934 309 |
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Avseende pensionsförpliktelser | ||
| Företagsinteckningar | 40 000 | 40 000 |
| Spärrade bankmedel | 180 000 | – |
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Aktier i dotterbolag | 892 542 | 1 017 708 |
| Företagsinteckningar | 107 366 | 107 774 |
| Omsättningstillgångar | 193 731 | 180 566 |
| Totalt | 1 413 639 | 1 346 048 |
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ansvarighet FPG | 1 182 | 1 182 |
| Bankgaranti | 20 000 | 20 000 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 661 | 661 |
| Totalt | 21 843 | 21 843 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar |
-14 587 | –16 023 |
| Förändring avsättningar | -64 914 | 62 135 |
| Valutakursdifferenser och övrigt | 60 | 6 709 |
| Totalt | -79 441 | 52 821 |
Under året har inga materiella företagsförvärv ägt rum.
Bong ABs och dess dotterbolag Bong International ABs upplåning i EUR och GBP är identifierad som säkring av nettoinvestering i dotterbolagen i Tyskland, Estland, Frankrike och England. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2015 var 445 057 TSEK (453 441). Kursdifferensen uppgående till 8 384 TSEK (-34 411) på omräkningen av upplåningen till SEK på balansdagen redovisas i Reserver i eget kapital.
Vid årsstämman den 20 maj 2015 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2014. På årsstämman den 18 maj 2016 kommer inte någon utdelning avseende 2015 att föreslås.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på Nasdaq Stockholm, (Small Cap).
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 76 055 | 77 942 |
| Inköp under året | 17 657 | 8 597 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 19 859 | 11 787 |
Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordran.
(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN De standarder, tolkningar och uttalanden som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2015 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänster, en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Redovisningen sker med hjälp av en modell med fem steg enligt följande:
•
De största förändringarna jämfört med dagens regler är:
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. EU har ännu inte antagit standarden. Bolaget har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
| TSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 6 | 918 | 749 |
| Administrationskostnader | 2–3,7 | -121 146 | –87 912 |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 1 135 | 27 |
| Övriga rörelsekostnader | 5 | -107 | –29 551 |
| Rörelseresultat | 6 | -119 200 | -116 687 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 7 | 55 963 | 36 783 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 8 | 33 073 | 74 011 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | -41 823 | –66 731 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 47 213 | 44 063 | |
| Resultat före skatt | -71 987 | –72 624 | |
| Skatt på årets resultat | 10 | 0 | 0 |
| ÅRETS RESULTAT | -71 987 | –72 624 |
| TSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat |
-71 987 | –72 624 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | 0 | 0 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | 0 | 0 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 0 | 0 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | -71 987 | –72 624 |
| TSEK | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Balanserade utvecklingsutgifter | 0 | 0 | |
| Pågående investeringar | 0 | 0 | |
| Summa | 0 | 0 | |
| Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer |
0 | 0 | |
| Summa | 0 | 0 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterbolag | 11 | 771 884 | 827 999 |
| Andelar i andra företag | 12 | 1 000 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 13 | 47 263 | 47 263 |
| Fordringar hos dotterbolag | 503 883 | 538 514 | |
| Summa | 1 324 030 | 1 414 776 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 324 030 | 1 414 776 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Aktuell skattefordran | 0 | 24 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 14 | 790 | 357 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 19 640 | 7 716 |
| Summa | 20 430 | 8 097 | |
| Likvida medel | 180 268 | 157 | |
| Summa omsättningstillgångar | 200 698 | 8 254 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 524 728 | 1 423 030 |
| TSEK | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 234 989 | 234 989 |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 297 710 | 300 233 | |
| Balanserad vinst | 363 470 | 436 094 | |
| Årets resultat | -71 987 | –72 624 | |
| Summa fritt eget kapital | 589 193 | 663 703 | |
| Summa eget kapital | 824 182 | 898 692 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 286 951 | 318 067 | |
| Övriga skulder | 266 908 | 64 384 | |
| Summa långfristiga skulder | 15 | 553 859 | 382 451 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 15 | 112 000 | 87 000 |
| Leverantörsskulder | 1 411 | 928 | |
| Skulder till dotterbolag | 26 988 | 17 049 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 14 | 324 | 243 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 16 | 5 964 | 36 667 |
| Summa kortfristiga skulder | 146 687 | 141 887 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 524 728 | 1 423 030 | |
| Ställda säkerheter | 17 | 771 884 | 827 999 |
| Ansvarsförbindelser | 18 | 20 000 | 20 000 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Fond för verkligt | värde Överkursfond | Balanserad vinst inkl. årets resultat |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 234 989 | 0 | 303 429 | 436 094 | 974 512 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | –72 624 | –72 624 | ||||
| Summa totalresultat | -72 624 | -72 624 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Konvertibelt förlagslån | –3 196 | –3 196 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | -3 196 | -3 196 | ||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2014 | 21 | 234 989 | 0 | 300 233 | 363 470 | 898 692 |
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 234 989 | 0 | 300 233 | 363 470 | 898 692 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | -71 987 | -71 987 | ||||
| Summa totalresultat | -71 987 | -71 987 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Konvertibelt förlagslån | -2 523 | -2 523 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | -2 523 | -2 523 | ||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2015 | 21 | 234 989 | 0 | 297 710 | 291 483 | 824 182 |
| TSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | -119 200 | -116 687 | |
| Nedskrivningar | 115 861 | 76 783 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 28 207 | 34 278 | |
| Finansiella kostnader, betalda | - 52 222 | -26 987 | |
| Skatt, betald | 24 | 868 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 22 | 49 852 | 36 783 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | 22 522 | 5 038 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | -56 396 | -29 942 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | -20 490 | –2 313 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | -54 364 | –27 217 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förändring av långfristiga fordringar | 34 631 | 13 729 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 34 631 | 13 729 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | -19 733 | –13 488 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Upptagna lån | 200 000 | 2 004 | |
| Amortering av lån | 0 | –9 208 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 200 000 | –7 204 | |
| Årets kassaflöde | 180 110 | –20 692 | |
| Likvida medel vid årets början | 157 | 20 859 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 | –10 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 180 268 | 157 |
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncenredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
Moderbolaget tillämpar värdering till verkligt värde enligt ÅRL 4:14 a-d och beskrivningen av koncernens redovisningsprinciper gäller därmed även för moderbolaget, utom beträffande redovisning av resultateffekter vid säkringsåtgärder. I följande fall skiljer sig redovisningen i moderbolaget mot redovisningen i koncernen:
Värdeförändringar på säkringsinstrument för säkring av mycket sannolika kassaflöden redovisas i resultaträkningen.
Värdeförändring på säkringsinstrument som innehas för säkring av kortfristiga och långfristiga fordringar och skulder redovisas i resultaträkningen.
Lämnade aktieägartillskott och koncernbidrag redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar.
Medelantal anställda
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt anställda |
Varav män |
Totalt anställda |
Varav män |
|
| Sverige | 1 | 1 | 1 | 1 |
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt anställda |
Varav män |
Totalt anställda |
Varav män |
|
| Styrelseledamöter | 7 | 6 | 7 | 6 |
| VD och andra ledande befattnings |
||||
| havare | 1 | 1 | 1 | 1 |
Löner och andra ersättningar
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
|
| Totalt | 2 215 | 589 | 2 399 | 735 |
| varav pensionskostnader |
0 | 116 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| 2015 | 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
||
| Totalt | 2 215 | 0 | 2 399 | 0 | |
| varav tantiem o d | 0 | 0 | 0 | 0 |
För ytterligare information avseende ersättningen till styrelse och verkställande direktör se koncernens not 4.
| PwC | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 434 | 400 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 8 | 0 |
| Övriga tjänster | 298 | 194 |
| Totalt | 740 | 594 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Kursvinster | 1 135 | 27 |
| Totalt | 1 135 | 27 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Avgift EU-kommissionen | - | 29 542 |
| Kursförluster | 107 | 9 |
| Totalt | 107 | 29 551 |
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2015 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 918 TSEK (749). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 197 TSEK (213). Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Utdelning | 55 963 | 36 783 |
| Nedskrivning av aktier i dotterföretag | -56 115 | 0 |
| Lämnade koncernbidrag | -59 746 | –76 783 |
| Totalt | -59 898 | –40 000 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter, koncernföretag | 26 948 | 34 210 |
| Finansiella intäkter, övriga | 9 | 68 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | 6 116 | 39 733 |
| Totalt | 33 073 | 74 011 |
| Totalt | -41 823 | -66 731 |
|---|---|---|
| Övriga finansiella kostnader | -11 751 | -9 534 |
| Valutakursdifferenser på finansiella skulder | -4 631 | -30 502 |
| Räntekostnader, övriga | -25 441 | -26 695 |
| 2015 | 2014 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 0 | 0 |
| Totalt | 0 | 0 |
Skillnad mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats:
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | -71 987 | –72 624 |
| Skatt beräknad enligt gällande skattesats: | 15 837 | 15 977 |
| Skatt avseende: | ||
| – utdelning från dotterbolag | 12 312 | 8 092 |
| – övriga ej skattepliktiga intäkter | 0 | 1 |
| – övriga ej avdragsgilla kostnader | -12 395 | –6 512 |
| Skatteeffekt av ej uppbokade underskott | -15 754 | –17 558 |
| Skatt enligt resultaträkningen | 0 | 0 |
För information avseende andelar i dotterbolag se koncernens not 19.
Uppskjutna skattefordringar avser förlustavdrag.
| Övriga kortfristiga fordringar | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Övriga kortfristiga fordringar | 790 | 357 |
| 790 | 357 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 2015-12-31 2014-12-31 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 324 | 243 |
| 324 | 243 |
| Långfristig | 2015-12-31 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Banklån | 286 951 | 318 067 |
| Konvertibellån | 266 908 | 64 384 |
| Totalt | 553 859 | 382 451 |
| Kortfristig | ||
|---|---|---|
| Banklån | 112 000 | 87 000 |
| Totalt | 112 000 | 87 000 |
| Summa upplåning | 665 859 | 469 451 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Totalt | 1 000 |
Lånet består av 75 konvertibler om vardera nominellt 1 000 000 SEK, ISIN SE0005281821, och är noterat på Nasdaq Stockholm.
Det konvertibla förlagslånet löper med en årlig räntesats om 10 procent från den 27 juni 2013 till och med den slutliga förfallodagen den 27 juni 2018.
Lånen förfaller till betalning den 27 juni 2018 i den mån konverteringen inte dessförinnan ägt rum. Konvertiblerna skall kunna konverteras till nya aktier i Bong AB senast 30 dagar före lånens slutliga förfallodag. Den kurs till vilken konverteringen kan ske skall vara 2,75 SEK per aktie.
Aktier som tillkommit på grund av konverteringen medför rätt till vinstutdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som infaller närmast efter den faktiska konverteringsdagen.
| Totalt | 19 640 | 7 716 |
|---|---|---|
| Övriga upplupna kostnader | 385 | 6 343 |
| Förutbetalda transaktionskostnader | 19 132 | – |
| Interna och externa ränteintäkter | 123 | 1 373 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2015-12-31 2014-12-31 |
| Totalt | 5 964 | 36 667 |
|---|---|---|
| Övriga poster | 3 464 | 2 164 |
| Avgift EU-kommissionen | – | 29 542 |
| Interna och externa räntekostnader | 2 390 | 4 246 |
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 110 | 715 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2015-12-31 2014-12-31 |
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 771 884 | 827 999 |
| Spärrade bankmedel | 180 000 | – |
| Totalt | 951 884 | 827 999 |
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Bankgaranti | 20 000 | 20 000 |
| Totalt | 20 000 | 20 000 |
På årsstämman den 18 maj 2016 kommer en utdelning avseende 2015 på 0 krona per aktie att föreslås. På årsstämman den 20 maj 2015 beslutades en utdelning avseende 2014 på 0 kr per aktie.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på Nasdaq Stockholm, (Small Cap).
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2015 till 156 659 604 (156 659 604) med ett kvotvärde av 1,50 kronor per aktie (1,50 kronor per aktie). Detaljerad information om moderföretagets aktier, aktiekapital och konvertibler återfinns i koncernens not 33.
| 2015-12-31 2014-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ej kontantreglerad utdelning | 55 963 | 36 783 |
| Valutakursdifferenser och övrigt | -6 111 | 0 |
| Totalt | 49 852 | 36 783 |
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 18 maj 2016 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 8 april 2016
Eric Joan Styrelseordförande
Mikael Ekdahl Ledamot
Christian Paulsson Ledamot
Helena Persson Ledamot
Christer Muth Ledamot
Peter Harrysson Ledamot
Stéphane Hamelin Verkställande direktör och ledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 april 2016
PricewaterhouseCoopers AB
Lars Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Christer Olausson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 12-14. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 10-39.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 12-14. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 12-14 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Kristianstad den 8 april 2016
PricewaterhouseCoopers AB
Christer Olausson Auktoriserad revisor
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
och Affärsenhetschef Norden.
Anställd och nuvarande position sedan 2014.
Övriga uppdrag: Ordförande i styrelsen för Hamelin.
Tidigare befattningar: Ordförande i styrelsen för Bong AB maj 2013-september 2014. Verksam på Borloo Advokatbyrå 1984-1989.
Aktieinnehav i Bong: (privat och via bolag) 52 850 282 aktier.
Född 1969. Ekonomidirektör (CFO). Anställd sedan 1999, aktuell position sedan 2012. Utbildning: Civilekonom.
Tidigare befattningar: Business Controller vid Tarkett Sommer. Aktieinnehav i Bong: 100 000 aktier.
ÖVRIG NYCKELPERSONAL
Storbritannien. Anställd sedan 1998, nuvarande befattning sedan 2012.
Utbildning: Examen från universitetet i Rennes.
Tidigare befattningar: VD för Hamelin Paperbrands Limited och koncernchef för Industrie Papeterie Charentaise. Aktieinnehav i Bong: 7 000 aktier.
Affärsenhetschef Frankrike och
Anställd sedan 2008, nuvarande befattning sedan 2010. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Ferro Corporation. Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier.
Affärsenhetschef Centraleuropa. Anställd sedan 2007, nuvarande befattning sedan 2014.
Utbildning: Master in International Business (MIBS).
Tidigare befattningar: Försäljningschef Jefferson Smurfit och Tesa. Aktieinnehav i Bong: 42 000 aktier.
ERIC JOAN Styrelsens ordförande
STÉPHANE HAMELIN Styrelseledamot
MIKAEL EKDAHL Styrelseledamot
CHRISTIAN PAULSSON Styrelseledamot
PETER HARRYSSON (Arbetstagarrepresentant)
CHRISTER MUTH Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)
PEDER ROSQVIST Suppleant (Arbetstagarrepresentant)
MATS PERSSON Suppleant (Arbetstagarrepresentant)
Född 1964. Direktör för inköp och logistik. Anställd sedan 2006.
PETER
PASCAL GRAVOUILLE Född 1962.
Spanien.
Född 1965. Försäljnings- och marknadschef, pan-europeiska distributörer. Anställd sedan 2007.
Styrelseledamot
Resultat efter ränta och skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital
Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital
BÖRSKURS/EGET KAPITAL Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie
EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar)
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med kassa, bank och räntebärande fordringar
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital
P/E-TAL Aktiekurs på balansdagen dividerat med vinst per aktie
Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier före utspädning
Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier efter utspädning
Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning
Eget kapital i procent av balansomslutningen
Resultat efter skatt dividerat med nettoomsättning
Årsstämman hålls onsdagen den 18 maj 2016 kl 16.00 på Clarion Malmö Live, Dag Hammarskjölds torg 2, Malmö.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast torsdagen den 12 maj 2016. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före torsdagen den 12 maj 2016 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast torsdagen den 12 maj 2016 enligt något av nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Mattias Östberg Box 516 291 25 Kristianstad Per telefon 044-20 70 45 Per e-post till [email protected] På bolagets hemsida www.bong.com
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att ingen utdelning lämnas för 2015.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
| Årsstämma | 18 maj 2016 |
|---|---|
| Delårsrapport januari – mars | 18 maj 2016 |
| Delårsrapport januari – juni | 18 juli 2016 |
| Delårsrapport januari – september | 17 november 2016 |
| Bokslutskommuniké 2016 | februari 2017 |
Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong Belgium NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 24 31 90 00 www.bong.be
Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com
Bong Danmark A/S Baldersbuen 2 P.O. Box 179 DK-2640 Hedehusene +45 46 56 55 55 www.bong.dk
Bong Eesti OÜ Jõe tn 17 EE79808 Kohila Rapla maakond +372 48 90 140 www.bong.ee
Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala +358 3 241 8111 www.bong.fi
Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa +358 9 565 7910
Bong SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr
Bong SAS 100 Rue de Lannoy 59650 Villeneuve d'Ascq +33 3 20 66 69 99 www.bong.fr
Bong SAS 60 Rue St Lazare 75009 Paris +33 1 56 92 39 20 www.bong.fr
IPC SAS 11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 Saint Yrieix sur Charente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr
Bong Security Solutions S.A Zone Industrielle Rolach LU-5280 Sandweiler +352 35 75 04-30 www.bong.lu
Bong B.V. Robijnstraat 86 NL-1812 RB Alkmaar +31 72 567 8900
Bong Norge AS Bekkeveien 161 NO-3173 Vear +47 33 30 54 00 www.bong.no
Bong Norge AS Postboks 74 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50
Pfluger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl
Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o. ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl
S.C. BONG ENVELO SRL Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2 Hala Alice de Sablaj, Hala nr. 1 Bucuresti, Sectorul 6 +40 736 372 511
Postac LLC RU-248915, Kaluga, Mstikhino Domostroiteley pr, 17. +7 4842 76 44 68
Envel Europa S.A Plaça Gal·la Placidia 7 esc D. 8°1ª ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50
Envel Europa S.A Polígono Industrial Campllong Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) +34 973 44 38 86
Bong U.K. Ltd. Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ +44 1908 216 216
Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar GB-Essex CM5 9NL +44 1277 363 656 www.packagingfirst.co.uk
Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road GB-London SW19 3BL +44 2085 450 099 www.surrey-envelopes.com
Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon GB-Derby DE21 7NJ +44 1332 667 790 www.surrey-envelopes.com
Bong International AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong International AB Hans Michelsensgatan 9 211 20 Malmö +46 40 17 60 00
Bong Sverige AB Videllsgatan 8 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se
Bong Retail Solutions AB Emmabodavägen 9 Box 823 382 28 Nybro +46 481 440 00 www.bongretail.com
Bong AG Ramsenburgweg 15 CH-9100 Herisau AR +41 71 3 88 79 70 www.bong-ag.ch
Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de
Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de
Pflüger Lober Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-kuvert.de
Pflüger Lober Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.lober.eu
Bong har det bredaste kuvertsortimentet på den europeiska marknaden och är en ledande aktör inom specialförpackningar för e-handeln och detaljhandeln.
Huvudkontor Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad 044-20 70 00 www.bong.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.