Annual Report • Mar 6, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2016
Skog Kartong Papper Trävaror Energi
Styrelsen och verkställande direktören i Holmen Aktiebolag (publ), organisationsnummer 556001- 3301, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2016 för moderbolaget och koncernen vilken består av förvaltningsberättelsen (sidorna 4-5, 10-11, 27-29, 32-41, 70, 74-75) och de finansiella rapporterna jämte noter och kommentarer (sidorna 42-69). Koncernens resultat- och balansräkning jämte moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman.
Utgångspunkten för lämnad hållbarhetsinformation är de hållbarhetsfrågor som identifierats som väsentliga mot bakgrund av den verksamhet som Holmen bedriver. Hållbarhetsarbetet redovisas i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer GRI G4 på nivå Core. Hållbarhetsredovisningen utgörs av sidorna 7,12-13, 24-31, 37, 80-81 och omfattar även GRI-indexet på holmen.com och de i indexet angivna sidorna på holmen.com. Informationen är externt granskad av en tredje part, se separat bestyrkanderapport på holmen.com.
| 5 |
|---|
| 6 |
| 8 |
| 10 |
| 12 |
| 14 |
| 16 |
| 18 |
| 20 |
| 22 |
| 24 |
| 28 |
| 30 |
| 32 |
| 36 |
| 40 |
| 42 |
| 48 |
| 70 |
| 71 |
| 73 |
| 74 |
| 76 |
| 77 |
| 78 |
| 80 |
| 82 |
| 83 |
Skog och vattenkraft utgör två tredjedelar av Holmens tillgångar. Tillsammans med storskalig produktion av kartong, papper och trävaror i välinvesterade anläggningar ger det en stabil lönsamhet som över tid ska öka. Samtidigt bidrar Holmens verksamhet med stor klimatnytta genom att årligen minska mängden koldioxid i atmosfären med drygt två miljoner ton.
På drygt en miljon hektar egen produktiv skogsmark bedrivs ett aktivt och hållbart skogsbruk. Skörden motsvarar 85 procent av den årliga tillväxten och uppgår till 3 miljoner kubikmeter per år.
Den förnybara energiproduktionen från 21 vattenkraftverk och 4 vindkraftsparker uppgår ett normalår till 1,2 TWh.
Marknadsledande kartong i de högsta kvalitetssegmenten för konsumentförpackningar och kvalificerade grafiska ändamål. Produktionen vid ett svenskt och ett engelskt bruk uppgår till 0,5 miljoner ton per år.
Magasin- och bokpapper som tillvaratar den färska fiberns egenskaper och ger kostnadseffektiva alternativ till traditionella pappersval. Produktionen vid två svenska bruk uppgår till 1,1 miljoner ton per år.
Trävaror för snickeri- och byggindustri produceras i två storskaliga sågverk integrerade med koncernens kartong- och pappersbruk. Den årliga produktionen uppgår till 0,8 miljoner kubikmeter.
Rörelseresultatet ökade med 462 Mkr till 2 162 Mkr (exklusive jämförelsestörande poster) till följd av bättre resultat inom papper, kartong och skog. Avkastningen på sysselsatt kapital ökade från 6,4 till 8,6 procent.
Under året såldes pappersbruket i Madrid vilket tillsammans med ökad försäljning av nya produkter inneburit en fokusering av pappersverksamheten mot magasin- och bokpapper. Försäljningen av kartong till nya kunder inom premiumsegment både inom och utanför Europa ökade. Samtidigt slutfördes ett investeringsprogram som ger potential för tillväxt. Virkesförrådet växte 1 procent samtidigt som kostnaderna för skogsbruket sänkts med bibehållen hög kvalitet på skogsskötseln. Leveranserna av trävaror ökade efter investeringar i ökad kapacitet och kostnaderna sänktes då produktionen bättre anpassats efter
råvarutillgången. Vattenkraftproduktionen minskade till följd av lägre nederbörd.
Utsikter. Skörden av egen skog beräknas 2017 vara oförändrad i linje med den långsiktiga planen. Ambitionen är att öka leveranserna av kartong efter genomförda investeringar men konkurrensen väntas tillta till följd av betydande kapacitetstillskott på marknaden. Den strukturella nedgången för tryckpapper väntas fortsätta. Holmens strategi är att växa inom magasin- och bokpapper genom att erbjuda kunderna ett kostnadseffektivt alternativ till traditionella produkter samtidigt som leveranserna av tidningspapper ska minskas. Marknadsbalansen för trävaror är god. Holmen har möjlighet att öka produktionen något under 2017 samtidigt som förädlingsgraden kan höjas med pågående investering i en impregneringsanläggning. Vattenkraftproduktion var betydligt lägre än normalt under 2016. Låga nivåer i vattenmagasinen gör att även produktionen 2017 kan bli lägre än normalt.
| FAKTA | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 15 513 | 16 014 |
| Rörelseresultat, Mkr | 1 930 | 769 |
| Rörelseresultat**, Mkr | 2 162 | 1 700 |
| Årets resultat, Mkr | 1 424 | 559 |
| Årets resultat**, Mkr | 1 652 | 1 323 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, kr | 16,9 | 6,7 |
| Utdelning per aktie, kr | 12* | 10,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %** | 8,6 | 6,4 |
| Kassaflöde före investeringar | 1 961 | 2 526 |
| Kassaflöde från investeringar | 123 | 832 |
| Nettoskuld | 3 945 | 4 799 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,19 | 0,23 |
| Medelantal anställda | 2 989 | 3 315 |
| * Styrelsens förslag ** Exkl. jämförelsestörande poster |
* Exkl. jämförelsestörande poster
HOLMEN ÅRSREDOVISNING 2016 / ÅRET I KORTHET 5
Holmens strategi är att äga skog och krafttillgångar samt driva och utveckla industriell verksamhet inom kartong, papper och trävaror.
De stora och förnybara skogs- och krafttillgångarna ska ge stabil intjäning som ökar över tid.
Storskalig industriverksamhet i effektiva anläggningar ska ge god lönsamhet genom förädling av skogsråvara till högpresterande konsumentkartong, kostnadseffektivt tryckpapper och trävaror för snickeri- och byggindustri.
SKOG Aktivt skogsbruk
ENERGI Långsiktig vattenkraft
KARTONG Organisk tillväxt
PAPPER Specialisering
TRÄVAROR Storskalig integrerad produktion
Intjäningen och det framtida värdet på Holmens skogsinnehav ska ökas genom aktivt och hållbart skogsbruk, tydligt kostnadsfokus samt vidareutveckling av metoder, teknik och kompetens. Positionen på virkesmarknaden och stordriftsfördelar ska bidra till industriverksamhetens konkurrenskraft.
Vattenkraften ska förvaltas med fokus på långsiktig lönsamhet. Möjligheterna att utveckla vindkraft på egen mark ska bevakas för att kunna utnyttjas när det bedöms ge god lönsamhet.
Positionen som marknadsledare i Europa inom högpresterande kartong för konsumentprodukter ska befästas genom produktutveckling samtidigt som möjligheterna att växa globalt tillvaratas. Välinvesterade produktionsanläggningar som är självförsörjande på energi ger konkurrenskraftiga tillverkningskostnader och möjlighet att växa genom kompletterande investeringar.
Holmen ska växa inom magasin- och bokpapper genom att erbjuda kunderna ett kostnadseffektivt alternativ till traditionella produkter samtidigt som tidningspapper ska minskas. Den strukturella nedgången i marknaden kräver ständigt fokus på kostnader samtidigt som marknadspositionen kontinuerligt behöver utvecklas.
Kostnadseffektiv produktion av högkvalitativa trävaror för snickeri- och byggindustri baserat på en stark organisation för virkesanskaffning, storskalig produktion och samlokalisering med koncernens pappers- och kartongbruk. Försäljningen till närmarknader ska höjas genom ökad förädling.
det att koncernens avkastning ska överstiga 7 procent.
Målsättningen är att skog och kraft, som utgör två tredjedelar av
LÖNSAMHET
Den finansiella ställningen ska vara stark för att ha handlingsfrihet att fatta långsiktiga affärsmässiga beslut. Målet är att skuldsättningsgraden inte ska överstiga 0,5.
Beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, investeringsplaner och finansiella ställning.
Avkastningen på sysselsatt kapital var 8,6 procent.
Skuldsättningsgraden uppgick till 0,19.
Styrelsens förslag 2017 är 12 kronor per aktie.
Avkastningen ökade från 6,4 procent till 8,6 procent genom att avkastningen från papper vände från negativt till 10 procent samtidigt som den även ökade för kartong och skog.
Bra kassaflöde under senare år har möjliggjort ökad utdelning samtidigt som den finansiella ställningen stärkts.
Den föreslagna utdelningen motsvarar 4,7 procent av eget kapital. Under de senaste fem åren har utdelningen i genomsnitt uppgått till 4 procent av eget kapital.
Förslag, 12 kr
4,7
Den årliga tillväxten i Holmens skogar ska år 2050 vara 25 procent högre än 2007. Detta ska ge både ökad skörd av virke från koncernens skogar och mer bindning av koldioxid.
Användningen av fossila bränslen vid koncernens bruk ska till år 2020 ha minskat med 75 procent jämfört med 2005.
Andelen egenproducerad förnybar el ska i förhållande till Holmens totala användning vara 50 procent 2020 jämfört med 31 procent 2005.
Avstämning görs vid nästa inventering av Holmens skogar 2021.
Användningen av fossila bränslen vid bruken har minskat med 75 procent sedan 2005.
Andelen egentillverkad förnybar elenergi uppgick till 45 procent.
Skogsskötselåtgärder som ska ge den ökade tillväxten genomförs.
Efter försäljningen av det spanska bruket är samtliga produktionsenheter i huvudsak försörjda med ickefossila bränslen. Målsättningen har reviderats till att åstadkomma en minskning om 90 procent istället för 75 procent till 2020.
Andelen minskade i förhållande till 2015 främst beroende på lägre vattenkraftproduktion till följd av låg nederbörd 2016.
Årets starka resultat visar att våra investeringar och långsiktiga satsningar varit framgångsrika. Holmens betydande innehav inom skog och kraft ger en stabil lönsamhet och en välinvesterad industriverksamhet skapar potential för tillväxt. Mot bakgrund av detta har styrelsen föreslagit en utdelning om 12 (10,5) kr per aktie.
Holmen är ett skogsägande bolag med lönsam industriverksamhet inom kartong, papper och trävaror. Skogstillgångarna utgör tillsammans med våra förnybara energitillgångar två tredjedelar av koncernens kapital och bidrar med ett stabilt kassaflöde som ökar över tid. Holmens finansiella ställning är stark med en låg nettoskuld vilket ger stabilitet men också handlingsfrihet och möjligheter att utveckla bolaget.
Holmen har en eftertraktad position som marknadsledare inom de högsta kvalitetssegmenten för konsumentförpackningar och kartong för avancerade grafiska ändamål. De stora strukturinvesteringar som genomförts i våra två kartongbruk, sodapannan i Iggesunds bruk och biobränslepannan i bruket i Workington, har successivt gett effekt vilket resulterat i en betydligt bättre kostnadsposition och stora miljövinster. Med det senaste årets investeringar i ett nytt pressparti i Workington och utökad massakapacitet i Iggesund finns nu potential att öka produktionen med cirka tio procent och samtidigt ta ned produktionskostnaden ytterligare ett steg.
Efterfrågan på konsumentförpackningar ökar, framförallt i Asien men till viss del även i Europa och USA, medan marknaden för kartong avsedd för grafiska ändamål stagnerar. Konkurrenskraft i kombination med fortsatt produktutveckling är avgörande när vi ska försvara och utveckla vår position på en marknad som också utmanas av ny kapacitet. Med ett starkt erbjudande har vi goda möjligheter att växa inom premiumsegmentet, såväl i Europa som i Asien och USA.
Inom papper har vår position radikalt förbättrats. Genom försäljningen av bruket i Madrid kan vi lägga en verksamhet utan förutsättningar att överleva bakom oss. Istället kan vi fokusera på färskfiberbaserat
magasin- och bokpapper vid våra två svenska pappersbruk, ett koncept som visat sig fungera väl på den tuffa tryckpappersmarknaden. Sammantaget har det gett oss en mindre men betydligt lönsammare verksamhet inom papper. Tryckpappersmarknaden är fortsatt ytterst utmanande men tack vare en tydlig strategi sedan lång tid tillbaka har vi en produktmix och en position på marknaden som gör att vi står oss bra i konkurrensen. Vi ser därför på framtiden med tillförsikt.
Den stora branden som drabbade pappersbruket i Hallstavik i slutet av 2015 påverkade verksamheten även under 2016. Återuppbyggnaden satte organisationen på stora prov, både i produktionen och på marknadssidan. Med facit i hand kan vi konstatera att våra medarbetare levererade på ett mycket bra sätt och att vi
idag har ett bruk i bra skick och att vi är på god väg att återta de positioner vi tvingades ge upp när produktionen låg nere.
Trävaror har framtiden för sig. Det behöver byggas mer och träbyggande har kommit i fokus på ett annat sätt än tidigare, inte minst tack vare hållbarhetsaspekterna. Det märks även på efterfrågan som utvecklas positivt. Utmaningen ligger i ett relativt lågt förädlingsvärde och ett elastiskt utbud på marknaden. För ett skogsägande bolag som Holmen, med två storskaliga sågverk integrerade med koncernens kartongoch pappersbruk, är ytterligare vidareförädling av trävaror ett naturligt område att utveckla och vi utreder kontinuerligt dessa möjligheter. Ett exempel på steg i denna riktning är det beslut vi tog under året att investera i en impregneringsanläggning vid Bravikens sågverk för ett bredare produktutbud mot bygghandeln.
Den växande skogen är utgångspunkten för Holmens verksamhet. Tack vare aktiv skogsskötsel växer våra yngre skogar snabbare än de som idag är mogna att skörda. Då skörden också är mindre än den årliga tillväxten innebär det att vi på sikt kan skörda mer vilket ger högre kassaflöde samtidigt som vi har en större volym stående kvar i skogen. En viktig faktor för det framtida värdet på skogen är industrins och sågverkens betalningsförmåga för vedråvaran. Avgörande för det är konkurrenskraftiga industrier som tar vara på den svenska råvarans komparativa fördelar, den färska långa fibern. Efter en period präglad av nedläggningar inom tryckpapper görs nu stora investeringar i både massabruk och kartongproduktion i Norden vilket stärker industrins konkurrenskraft och höjer efterfrågan på ved. Tillsammans med ett ökat träbyggande innebär detta positiva framtidsutsikter för en skogsägare som Holmen.
Med upptag av koldioxid i skog och produkter samt produktion av förnybar energi har Holmen möjlighet att bidra till lösningen på klimatfrågan. Utmaningarna står att finna i rätten att bruka skogen och färskfiberbaserade produkters acceptans på marknaden i konkurrens med returfiber. Utan färsk fiber ingen framtida returfiber. Hur vi tillåts bruka vår skog påverkas av politiska beslut i både Sverige och Bryssel och är i grunden en fråga om äganderätt som vi tar på största allvar.
Stora investeringar stärker skogsindustrins konkurrenskraft och höjer efterfrågan på vedråvara.
Den svenska energiöverenskommelsen som slöts under sommaren gav besked i positiv riktning. Beslutet att successivt sänka fastighetsskatten på vattenkraft till samma nivå som övrig elproduktion skapar rättvisare förutsättningar och ökar våra möjligheter att kunna göra nödvändiga investeringar i våra kraftverk. Energi är en bra tillgång som bidrar med kassaflöde och stabil intjäning över tid.
Det råder ingen tvekan om att skogen som råvara har goda framtidsutsikter, inte minst som ett led i omställningen mot en samhällsekonomi där produkter baserade på fossila råvaror ersätts med förnybara alternativ. Strategiska val och investeringar för framtiden har också stärkt vår hållbarhetsprofil vilket resulterat i flera erkännanden. Senast i raden är placeringen på Global 100, ett index över de hundra mest hållbara företagen i världen. Utnämningen är resultatet av ett målinriktat arbete och jag är både glad och stolt över att jobba i ett företag som bidrar till en hållbar utveckling. Sedan 2007 är Holmen också anslutet till FN:s Global Compact och vi ser det som naturligt att stödja dess tio principer som bland annat innefattar mänskliga rättigheter, socialt ansvar och miljöansvar.
Framtidens produkter kommer från skogen och jag är övertygad om att Holmen, likt våra skogar, kommer att fortsätta utvecklas och växa sig allt starkare.
Stockholm 13 februari 2017
Henrik Sjölund VD och koncernchef
Placeringen på Global 100 som ett av världens mest hållbara företag är ett erkännande av vårt målinriktade arbete.
Sören Petersson Affärsområdeschef Skog
Vi har lyckats höja resultatet genom ytterligare kostnadssänkningar och något högre priser. Samtidigt har vi fortsatt utveckla skogskötseln genom åtgärder som ska bidra till ökad tillväxt och utvecklade naturvärden i våra skogar. Den skördade volymen minskade till normal nivå efter några år av högre volymer orsakade av stormfällning.
Vi vill utveckla virkesaffären för att stärka vår förmåga att försörja industrin med råvara till konkurrenskraftig kostnad och få ut ett bra värde för det vi skördar i egen skog. Här arbetar vi bland annat med att utveckla vår relation med privata virkesleverantörer och optimera virkesleveranserna. Genom aktiva åtgärder åstadkommer vi både ökad tillväxt, klimatnytta och mer naturvärden i Holmens skogar.
Rörelseresultat Avkastning på operativt kapital
| FAKTA | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Extern nettoomsättning, Mkr | 2 572 | 2 814 |
| Operativt resultat, Mkr | 686 | 638 |
| Rörelseresultat inkl. värdeförändring skog, Mkr |
1 001 | 905 |
| Investeringar, Mkr | 30 | 31 |
| Bokfört värde egen skog, Mkr | 17 448 17 173 | |
| Medelantal årsanställda | 364 | 384 |
| Skörd egen skog, 1 000 m3 fub |
2 986 | 3 213 |
Fredrik Nordqvist Affärsområdeschef Energi
Lite nederbörd och låg tillrinning till våra vattenmagasin innebar att produktionen blev låg. Det har vi delvis kunnat kompensera genom att styra produktionen mot tidpunkter med bättre priser. I den energiöverenskommelse som slöts den 10 juni föreslås en successiv sänkning av fastighetsskatten för vattenkraft. Det är ett viktigt steg i rätt riktning och ökar möjligheterna till framtida reinvesteringar.
I omställningen mot ett energisystem helt baserat på förnybara källor har vattenkraften unika förutsättningar att bidra med reglerbar energiproduktion till låga driftskostnader. EU-direktiv medför att samtliga vattenkraftverk i Sverige kommer att behöva miljöprövas. Överlag har Holmens kraftverk goda förutsättningar att klara miljöprövningen och den sänkta fastighetsskatten möjliggör nödvändiga investeringar för framtiden.
Rörelseresultat Avkastning på operativt kapital 11 12 13 14 15 16 0 125 250 375 500 0 4 8 12 16 Mkr % 120 3,5
| FAKTA | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Extern nettoomsättning, Mkr | 314 | 268 |
| Rörelseresultat, Mkr | 120 | 176 |
| Investeringar, Mkr | 23 | 18 |
| Operativt kapital, Mkr | 3 412 | 3 351 |
| Medelantal årsanställda | 10 | 11 |
| Produktion egen vatten och vindkraft, GWh |
1 080 | 1 441 |
Henrik Sjölund Affärsområdeschef Kartong
Trots ombyggnationer vid båda våra bruk lyckades vi leverera ett bra resultat. Produktionen har tidvis lyfts till nya nivåer och utmaningen är nu att nå stabilitet på denna högre nivå. Försäljningen mot premiumsegmentet ökade genom fortsatt produktutveckling men även tack vare investeringar i utökade försäljningsresurser och distributionscenter utanför Europa.
Genom de senaste årens investeringar har vi potential att öka produktionen och samtidigt minska produktionskostnaderna, något som kommer att vara avgörande när vi ska försvara vår position på en marknad som utmanas av ny kapacitet. Med ett starkt erbjudande inom premiumsegmentet vill vi fortsätta växa i Asien och USA samtidigt som vi befäster vår starka ställning på den europeiska marknaden.
Nils Ringborg Affärsområdeschef Papper
Försäljningen av pappersbruket i Madrid var såklart årets stora händelse. Nu är vi en specialpappersproducent med två konkurrenskraftiga bruk. Tack vare bra produktion och försäljning av magasinprodukten Holmen UNIQ kunde vi leverera ett bra resultat i en svår marknad. På marknadssidan har vi utvecklat vårt erbjudande med högre servicenivå och kompletterande tjänster, vilket blir allt viktigare för både befintliga och nya kunder.
Med en verksamhet fokuserad på färskfiberbaserat magasin- och bokpapper levererar vi produkter som ger våra kunder mer tryckyta till en lägre kostnad. Fortsatt optimering och effektivisering av vår produktion, vidareutveckling av vår produktportfölj och satsningar inom sälj och marknad ska stärka vår position på en utmanande marknad.
Johan Padel Affärsområdeschef Trävaror
Övergången till att såga två träslag och åtgärder inom lager och logistik har sänkt kostnaderna betydligt i Braviken. Samtidigt har vi kunnat höja produktionen i Iggesund efter investering i effektivare flöde genom sågverket. Tyvärr räckte det inte för att kompensera för de prissänkningar som skedde under slutet av 2015 utan resultatet försämrades något. Vi har dock ett bra utgångsläge med två storskaliga och konkurrenskraftiga sågverk.
För att möta en växande efterfrågan på impregnerade produkter och samtidigt höja förädlingsvärdet i våra trävaror kompletteras Bravikens sågverk med en impregneringsanläggning och ett distributionslager. För Iggesunds sågverk handlar det om att hålla uppe produktionstakten med bibehållen lönsamhet.
| FAKTA | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 5 252 | 5 472 |
| Rörelseresultat, Mkr | 903 | 847 |
| Investeringar, Mkr | 413 | 324 |
| Operativt kapital, Mkr | 6 426 | 6 622 |
| Medelantal årsanställda | 1 406 | 1 432 |
| Leveranser, 1 000 ton | 497 | 499 |
Rörelseresultat, exkl. jämförelsestörande poster
Avkastning på operativt kapital, exkl. jämförelsestörande poster
| FAKTA | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 5 431 | 6 148 |
| Rörelseresultat exkl. | ||
| jämförelsestörande poster, Mkr | 289 | -74 |
| Investeringar, Mkr | 259 | 347 |
| Operativt kapital, Mkr | 2 815 | 3 558 |
| Medelantal årsanställda | 861 | 1 150 |
| Leveranser, 1 000 ton | 1 134 | 1 325 |
poster Avkastning på operativt kapital, exkl.
jämförelsestörande poster
| FAKTA | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 1 342 | 1 314 |
| Rörelseresultat exkl. | ||
| jämförelsestörande poster, Mkr | -3 | 9 |
| Investeringar, Mkr | 52 | 103 |
| Operativt kapital, Mkr | 892 | 924 |
| Medelantal årsanställda | 225 | 213 |
| Leveranser, 1 000 m3 | 776 | 729 |
Holmens värdeskapande börjar i den hållbart brukade skogen. Därifrån kommer förnybara råvaror som ligger till grund för högkvalitativa produkter som uppskattas av kunder över hela världen. Verksamheten som helhet, med egen energiproduktion och resurseffektiva produktionsenheter, bidrar till långsiktig värdetillväxt och stor klimatnytta genom att årligen minska mängden koldioxid i atmosfären med drygt två miljoner ton.
Holmen bedriver ett aktivt och hållbart skogsbruk med hög tillväxt. Skörden uppgår till 85 procent av den årliga tillväxten vilket gör att virkesförrådet ökar för varje år. Kontinuerlig utveckling av metoder och teknik säkerställer hög produktivitet och god intjäning på lång sikt.
Förnybar energi från egen produktion. Holmens hel- och delägda vattenkraftverk är stabila och effektiva leverantörer av förnybar energi. Elproduktionen vid vattenoch vindkraftverken, tillsammans med elproduktionen vid de större bruken, motsvarar hälften av koncernens elförbrukning.
Produktionen vid koncernens energieffektiva bruk och sågverk i Sverige är till mycket stor del baserad på förnybar el- och värmeenergi. Kartongbruket i England är självförsörjande på el- och värmeenergi och säljer överskottet av sin elproduktion till det intilliggande lokalsamhället.
Optimal råvaruanvändning. Ingenting går till spillo när virkesråvaran används. Stocken blir virke för snickeri och konstruktion. Flis och spån blir massa. Grenar och bark blir biprodukter som kan vidareförädlas eller användas för fossilfri energiproduktion.
Holmen levererar produkter som utnyttjar skogsråvarans alla möjligheter för att skapa tydliga konkurrensfördelar för kunden. Hög kvalitet, leveranssäkerhet och anpassade tjänster bidrar till kundnyttan. Kontinuerlig produktutveckling tillsammans med effektiva och resurssnåla processer skapar produkter för framtiden.
Kartong, papper och trävaror utgör basvaror i människors vardag. Produkterna framställs av förnybar råvara och bidrar till att binda koldioxid från atmosfären och då de kan ersätta produkter gjorda på fossila råvaror minskar samhällets utsläpp av växthusgaser.
| INTRESSENTER | EKONOMISKT VÄRDE (MKR) |
|
|---|---|---|
| Kunder | Försäljning av papper, kartong, trävaror, virke och el |
17 072 |
| Leverantörer | Inköp av varor och tjänster samt avskriv ningar mm |
-12 873 |
| Medarbetare | Löner och sociala kostnader | -2 268 |
| Långivare | Räntor | -71 |
| Staten | Skatter | -436 |
| Aktieägare | Nettoresultat | 1 424 |
| Styrelsens förslag till utdelning | 1 008 |
Holmens verksamhet 2016 fördelad på intressenter baserat på koncernens resultaträkning.
Kunder. Nära 90 procent av Holmens leveranser går till europeiska kunder. Övrig export går i huvudsak till kunder i USA, Nordafrika, Mellanöstern och länder i Asien. I takt med expansionen på den internationella marknaden utökas närvaron till allt fler länder. Det ger oss möjlighet att utöka kundservicen och förstärka relationsbyggandet. Holmens affärsetikpolicy med tillhörande riktlinjer ger vägledning om hur god affärssed upprätthålls i relationen med externa kontakter på de olika marknaderna.
Leverantörer. Inköp är en strategiskt viktig fråga inom Holmen. Koncernens uppförandekod för leverantörer fokuserar på mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i leverantörsledet i syfte att säkerställa goda villkor för alla som arbetar i värdekedjan. För leverantörer i högriskländer gäller skärpta krav på att redogöra för efterlevnad avseende kodens principer.
Medarbetare. Kompetenta och motiverade medarbetare som bär företagets värderingar är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt och långsiktigt hållbart Holmen. Prioriterade frågor är hälsa och säkerhet, ledarskap och målstyrning. Delegering av ansvar, kompetensutveckling samt delaktighet i utvecklingen av verksamheten är andra viktiga områden.
Samhälle. Holmen spelar en betydelsefull roll som stor arbetsgivare på ett antal orter. Verksamheten bidrar till arbetstillfällen inte bara inom koncernen utan också hos entreprenörer, leverantörer och olika samhällsfunktioner. Det innebär i sin tur att Holmen bidrar med betydande skatteintäkter. Kontinuerlig dialog med lokalsamhället, ursprungsbefolkning och intresseorganisationer, liksom samarbeten med högskolor och universitet, skapar förutsättningar för hållbar utveckling där skogen spelar en central roll för ekonomisk tillväxt och människors välbefinnande.
Myndigheter. Miljötillstånd krävs för merparten av koncernens verksamheter. Genom öppenhet och transparens skapar vi förutsättningar för god insyn och förtroende för vårt sätt att agera. Vid tillståndsärenden får myndigheter, allmänhet och närboende möjlighet att framföra synpunkter.
Aktieägare, investerare och analytiker. Holmen vill skapa långsiktigt värde för aktieägarna genom utdelningar och tillväxt med god avkastning på investerat kapital. Hållbarhetsfrågor blir alltmer centrala för investerare och analytiker som eftersträvar långsiktiga relationer med företag som har höga ambitioner i detta avseende. Koncernens finansiella rapporter och hållbarhetsrapportering är ett effektivt sätt att tillhandahålla relevanta underlag för analys.
Holmen bedriver en aktiv och hållbar skötsel av sitt skogsinnehav, ett av landets största. Den förnybara råvaran från skogen är en stabil intäktskälla och en viktig pusselbit i samhällets strävan att möta klimatutmaningen.
Holmens skogar omfattar 1,3 miljoner hektar, varav drygt en miljon är produktiv skogsmark. Holmen sköter och brukar dessa skogar och kan därmed i hög grad försörja sina produktionsenheter i Sverige med egen förnybar råvara. Strategin är att öka intjäningen och det framtida värdet på skogsinnehavet genom aktivt och hållbart skogsbruk, tydligt kostnadsfokus samt kontinuerlig utveckling av metoder, teknik och kompetens. Stordriftsfördelar och effektiv logistik ger oss en stark position på virkesmarknaden som bidrar till koncernens konkurrenskraft.
Skogens tillväxt och värde beror huvudsakligen på hur den sköts och brukas. Holmens årliga skörd baseras på en långsiktig plan med utgångspunkt i de skogsinventeringar som genomförs vart tionde år. I den senaste planen från 2011 beräknas den årliga skörden uppgå till cirka 3,0 miljoner m3 fub, vilket motsvarar 85 procent av tillväxten. Det innebär att virkesförrådet ökar med 1 procent per år.
Det långsiktiga målet är att den årliga tillväxten i Holmens skogar år 2050 ska vara 25 procent högre än 2007. Det betyder att dagens virkesförråd om 120 m3 sk kommer att växa till 160 miljoner m3 sk till 2050, samtidigt som skörden ökar från 3 till 4 miljoner m3 fub per år.
Tack vara Holmens aktiva och hållbara skogsbruk kan skörden ökas samtidigt som virkesförrådet växer.
Ekonomiskt värde. Det redovisade värdet för Holmens skogsinnehav uppgick per den 31 december 2016 till 17 488 Mkr enligt
redovisningsrekommendationen IAS 41. En uppskjuten skatteskuld om 3 854 Mkr redovisas relaterat till detta vilket innebär att den växande skogens värde netto efter skatt redovisas till 13 594 Mkr. Se även not 11, sida 59.
Det årliga kassaflödet som skogen ger motsvarar en årlig direktavkastning om 4 procent. Kassaflödet utgörs av nettot mellan försäljningsintäkterna och kostnader för skörd, skogsvård och administration.
Genom aktivt skogsbruk kan tillväxten ökas vilket ger större möjlighet till skörd och ökat kassaflöde.
Värde för klimatet. Aktivt brukad skog motverkar växthuseffekten på flera sätt. Ju större areal som brukas och ju mer skogen växer, desto mer koldioxid absorberas. Yngre och medelålders skog, där tillväxten är som störst, tar upp mer koldioxid än äldre skog där tillväxten avtagit. Klimatnyttan blir dessutom många gånger större när skogens produkter får ersätta fossila material och processer.
Skog som inte brukas har inte alls samma klimatvinster. Eftersom skogsråvaran inte utvinns, uppnås ingen substitutionseffekt och därmed bromsas utfasningen av klimatskadliga produkter.
Robust mot klimatförändringar. Barrträden har funnits på jorden i miljontals år och har följaktligen stor anpassningsförmåga till förändringar. Ett varmare klimat kan dock komma att påverka skogen på olika sätt. Tillväxten kan öka i vissa områden, men perioderna med tjälad mark kan bli kortare vilket försvårar skörd. Frön till företagets plantodling är utvalda för att växa och trivas i ett föränderligt klimat och Holmens skogsskötsel är robust sett ur ett klimatperspektiv.
Holmen bedriver ett aktivt skogsbruk som innebär att virkesförrådet byggs upp under 70-90 år och efter skörd påbörjas en ny tillväxtcykel. De viktigaste skogsvårdsåtgärderna utförs de närmaste åren efter skörd. Marken bereds och återbeskogas genom plantering eller sådd. Röjning och gallring sker för att välja ut träd med bäst förutsättningar att växa vidare. Ungefär 10-30 år innan skogen skördas kan den gödslas för att ytterligare öka tillväxten.
Fokus på produktivitet och miljö. Långsiktig utveckling av kvalitet och lönsamhet förutsätter kontinuerliga förbättringar av teknik, metoder och kompetens. Holmen samverkar med andra aktörer i branschen, tillverkare och forskare för att öka produktiviteten och utveckla naturvärden i skogsbruket.
Kvalitetssäkrad återväxt. Holmen investerar cirka 160 Mkr årligen i framtida tillväxt genom skogsvård, skötsel och gödsling. Grunden för skogens framtida tillväxt avgörs när ny skog planteras. Återväxten kvalitetssäkras och ett långsiktigt utvecklingsarbete bedrivs som omfattar hela kedjan, från frö till nyplantering. Holmens båda skogsplantskolor producerar tillsammans årligen 35 miljoner plantor och merparten planteras på koncernens mark. För varje träd som skördas, planteras minst två nya.
Spårbarhet och naturhänsyn. Holmens skogar är certifierade och allt virke är spårbart. Under 2016 antog Holmen en ny naturvårdsstrategi med målet att alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i det svenska skogslandskapet. Strategin beskriver hur Holmen arbetar för att kombinera hög tillväxt med bevarande av biologisk mångfald.
Skogsbrukets betydelse för såväl klimat som svensk samhällsekonomi gör att den också är en fråga på den politiska dagordningen. Holmen och branschen verkar tillsammans för att ge politiker, myndigheter och allmänhet kunskap om att aktivt och hållbart skogsbruk är grunden för den växande bioekonomin och om dess stora betydelse för klimatet. Syftet är att få till stånd regelverk som tillvaratar branschens unika förutsättningar att bidra till ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Inskränkningar i rätten att bruka den skog man äger kan leda till minskad skörd. Detta skulle kunna påverka försörjningen av skogsråvara till industrin och därmed det svenska skogsbrukets konkurrenskraft. Ett konkret exempel är Artskyddsförordningen som har implementerats på ett avvikande och mer strikt sätt i Sverige än i övriga EU.
Efterfrågan på timmer påverkas av sågverkens behov som i sin tur styrs av byggmarknaden i olika delar av världen samt substitution mellan olika byggmaterial. Ett stort intresse för att bygga i trä och en växande trähusmarknad skapar ökad efterfrågan på timmer.
Massaved vänder uppåt. Massaveden används för tillverkning av massa som i sin tur används för produktion av kartong och papper. Den globala efterfrågan på tryckpapper minskar, medan den för kartong ökar. Produktionen av massa är kapitalintensiv och efterfrågan på massaved på lokala marknader är därmed förutsägbar på kort till medellång sikt. I Sverige är marknaden för massaved i balans och de senaste årens stora investeringar i massabruk i Sverige tryggar en stabil efterfrågan på skogsråvara.
VIRKESFÖRRÅD
m3 sk per hektar produktiv skogsmark
| Total landareal | 1 275 000 ha |
|---|---|
| Total skogsmarksareal* | 1 153 000 ha |
| - varav naturvårdsareal | 187 000 ha |
| Produktiv skogsmark** | 1 042 000 ha |
Totalt virkesförråd på produktiv skogsmark 120 miljoner m3
* Analys utförd av Riksskogstaxeringen enligt internationella definitionen av skogsmark: Landareal >0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 procent för skog som är minst 5 meter hög vid mogen ålder.
** Skogsmark som kan producera minst 1 m3 sk per hektar och år (i genomsnitt under beståndets växttid).
KARTA
Holmens skogsinnehav Holmens svenska industrier
ökar med 1 procent per år
Virkesförrådet
Holmen äger, förvaltar och utvecklar förnybara energitillgångar. Vattenkraft utgör basen i den egna energiproduktionen. Den ger stabil intjäning över tid och bidrar samtidigt med stor samhällsnytta.
Holmen är hel- eller delägare i 21 vattenkraftverk. Holmens produktionsandel uppgår ett normalår till 1 112 GWh/år. Vindkrafttillgångarna utgörs av delägarskap i fyra vindkraftsparker där produktionsandelen under ett normalår uppgår till 133 GWh. Den egna produktionen av vattenoch vindkraft, tillsammans med bioenergin som produceras vid koncernens bruk, uppgår till drygt 1 800 GWh/år vilket motsvarar cirka 50 procent av Holmens samlade elförbrukning.
Holmens egen energiproduktion domineras av den klimatsmarta och förnybara vattenkraften. Jämfört med andra förnybara energikällor är vattenkraften unik så till vida att den är reglerbar. Magasineringen av vatten i sjöar och vattendrag gör det möjligt att anpassa energiproduktionen till efterfrågan genom att minska eller öka vattenflödet genom turbinerna. I ett energisystem som alltmer baseras på väderberoende, förnybara källor bidrar vattenkraften således med stabil och reglerbar energiproduktion baserad på en icke ändlig råvara. En annan fördel med vattenkraft är livslängden, då ett vattenkraftverk kan leverera klimatsmart energi i mer än hundra år. Investeringsbehovet är förhållandevis litet relativt andra kraftslag och driftskostnaderna är i grunden låga. För varje kilowattimme el som produceras med vattenkraft kan fossilbaserad elproduktion minskas. Sammantaget tillför vattenkraften stor samhällsnytta på vägen mot en biobaserad ekonomi.
Vindkraft kompletterar. Holmen är en stor markägare och har möjlighet att utveckla det egna markinnehavet med vindkraftsetableringar på områden med goda vindförutsättningar. För närvarande är en ytterligare utbyggnad olönsam till följd av alltför låga priser på el och elcertifikat och aktiviteten i pågående projekt har därför anpassats till rådande marknadsläge.
Energitorv räknas som en långsamt förnybar resurs som gör det möjligt att förädla vissa av de marktillgångar inom Holmen som inte utgörs av produktiv skogsmark. Torven kan användas för energiproduktion, men även som jordförbättring, strömaterial och byggmaterial. Holmens torvtäkt utanför Örnsköldsvik togs i bruk 2009 och skördas årligen för energiändamål. 2016 uppgick skörden till motsvarande 70 (63) GWh elenergi.
Globalt sett har energi under senare år gått från att ha varit en knapp resurs till att finnas i överskott, vilket har lett till pressade priser. Förändringen är driven av nya metoder att utvinna olja och gas i Nordamerika, försämrad utbudsstyrning inom OPEC och att stora mängder väderberoende elproduktion har subventionerats in i Europa.
Svensk energiöverenskommelse. I Sverige träffades under 2016 en bred politisk uppgörelse med målsättningen att Sverige ska ha långsiktigt konkurrenskraftiga elpriser och robust energiförsörjning samtidigt som det ska finnas förutsättningar att investera i förnybar elproduktion. Effektskatten på kärnkraft ska tas bort i syfte att möjliggöra investeringar för effektiv drift och ökad säkerhet i kvarvarande reaktorer samtidigt som elcertifikatssystemet förlängs till 2030. Satsningar på sol-, vind-, vattenkraft och bioenergi ska möjliggöra ett mål om 100 procent förnybar energiförsörjning år 2040.
Energiöverenskommelsen slår även fast att vattenkraften spelar en central roll för Sveriges förnybara elförsörjning. Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5 procent, under en fyraårsperiod med start 2017. Detta möjliggör investeringar för fortsatt drift av vattenkraftverken.
Som en konsekvens av ett EU-direktiv förväntas miljötillstånden för samtliga vattenkraftverk i Sverige bli omprövade. Processen bedöms ta många år. Holmens kraftverk har överlag goda förutsättningar att klara miljöanpassningen utan större produktionsinskränkningar.
| HOLMENS | ||||
|---|---|---|---|---|
| VATTENDRAG | VATTENKRAFTVERK | % | PRODUKTIONSANDEL GWh* |
ÅR FÖR BYGGNATION |
| Umeälven | Harrsele | 49 | 470 | 1957-58 |
| Tuggen | 22 | 97 | 1962 | |
| Gideälven | Stennäs | 10 | 3 | 1985-96 |
| Gammelbyforsen | 10 | 1 | –"– | |
| Björna | 10 | 8 | –"– | |
| Gideå | 10 | 9 | –"– | |
| Gidböle | 10 | 7 | –"– | |
| Gideåbacka | 10 | 7 | –"– | |
| Faxälven | Linnvasselv | 7 | 14 | 1961-74 |
| Junsterforsen | 100 | 115 | –"– | |
| Gäddede | 30 | 23 | –"– | |
| Bågede | 100 | 70 | –"– | |
| Iggesundsån | Pappersfallet | 100 | 7 | 1915 |
| Iggesunds kraftstation | 100 | 22 | 2009 | |
| Ljusnan | Sveg | 20 | 30 | 1949-75 |
| Byarforsen | 20 | 17 | –"– | |
| Krokströmmen | 9 | 45 | –"– | |
| Långströmmen | 11 | 29 | –"– | |
| Ljusne Strömmar | 7 | 17 | –"– | |
| Motala Ström Holmen | 100 | 112 | 1990 | |
| Bergsbron-Havet | 100 | 10 | 1927 |
* Avser normalproduktion
har en unik fördel bland andra förnybara energikällor då den är reglerbar.
Holmen är marknadsledande inom högpresterande kartong för konsumentförpackningar och grafiska ändamål. Strategin är att växa globalt med stöd av effektiva, välinvesterade bruk och två av marknadens starkaste produktvarumärken.
Ledande position. Holmen är marknadsledande i de högsta kvalitetssegmenten för konsumentförpackningar och kartong för kvalificerade grafiska ändamål. De största kundgrupperna är konverterare, grossister och varumärkesägare som vill kunna erbjuda sina kunder högkvalitativa, hållbara och attraktiva produkter. Den globala marknaden för förpackningskartong växer och Holmen är väl positionerat för tillväxt. Strategin är att befästa den marknadsledande positionen i Europa och samtidigt växa inom premiumsegmentet på globala marknader genom ständig produktutveckling, hög servicegrad och nära kundrelationer.
Holmen marknadsför kartongprodukter under två varumärken: Invercote och Incada. Invercote är en flerskiktskartong gjord av blekt kemisk massa (SBB). Incada är likaså en flerskiktskartong men med ytskikt av kemisk massa och en kärna av mekanisk massa (FBB). Tillsammans representerar de ett av marknadens mest mångsidiga sortiment inom det högsta kvalitetssegmentet och varumärkena har hög status hos konverterare, varumärkesägare och designers över hela världen. Kartongen används huvudsakligen till högkvalitativa konsumentförpackningar för konfektyr, kosmetika, parfym, vin, sprit, läkemedel, tobak och livsmedel. I nära samarbete med kunderna utvecklas sortimenten kontinuerligt för att möta de ständigt växande behoven av innovativa, kundanpassade förpackningslösningar. Kartongen från Holmen är känd för sin höga och jämna kvalitet som bidrar till förutsägbarhet, effektivitet och stabila resultat i kundens produktionsprocess.
Gemensamt för Invercote och Incada är att de tillverkas av färsk fiber från hållbart brukade skogar, vilket ger både produktmässiga och miljömässiga fördelar. Högre styrka, bättre ljushet och neutral doft- och smakpåverkan i kontakt med livsmedel är exempel på egenskaper som innebär tydliga mervärden för slutprodukten. Kombinationen av den färska fibern och kartongens inbyggda egenskaper gör det dessutom möjligt att tillverka attraktiva och funktionella förpackningslösningar som med fördel kan ersätta förpackningar baserade på fossila råvaror.
Hållbart kretslopp. Tillskottet av färsk fiber är nödvändigt för att hålla igång returfiberkretsloppet. Skogen är källan till all kartong och papper och träfibern kan återanvändas upp till sju gånger innan den är förbrukad och går till slutanvändning som biobränsle.
Care by Iggesund är ett modernt servicekoncept från Holmen som anpassas efter kundens behov av tillgänglighet, leveranser, support och rådgivning rörande allt från produktprover till livsmedelssäkerhet. Det lokala supportteamet arbetar mycket nära marknaden, har djup kunskap om de rådande förutsättningarna och talar kundens språk. I konceptet ingår också en miljödokumentation samt tillgång till analysmöjligheter vid det egna ackrediterade laboratoriet för sensorisk och kemisk analys, det så kallade luktoch smaklaboratoriet, vid Iggesunds bruk.
Invercote och Incada tillverkas på ett resursoch energieffektivt sätt vid moderna kartongbruk i Iggesund, Sverige, respektive Workington, Storbritannien. Båda bruken är spårbarhetscertifierade och all virkesråvara kommer uteslutande från välskötta och hållbart brukade skogar. Anläggningarna i Workington och Iggesund har redan idag kapacitet att vara självförsörjande på förnybar energi. Iggesunds bruk bildar kombinat med Iggesunds sågverk, vilket innebär att alla delar av trädet tas om hand direkt på plats då flis från sågverket är råvaran i massaproduktionen. Bark och sågspån blir biobränsle och omvandlas till energi och fjärrvärme. Cirkeln sluts när överskottsvärmen från bruket tas till vara vid torkningsprocesserna i sågverket.
Den globala efterfrågan på förpackningar ökar i takt med faktorer som befolkningsökning, urbanisering samt en växande medelklass med fler singelhushåll. Efterfrågan inom olika produktsegment varierar mellan
världsdelarna, men överlag ökar efterfrågan på förnybara förpackningsmaterial, där kartong bedöms ha stora fördelar jämfört med andra material. Förpackningar för livsmedel ökar mest i Asien, Mellanöstern och Afrika, medan efterfrågan på läkemedelsförpackningar stiger på samtliga marknader. Förpackningar för kosmetikprodukter ökar särskilt mycket på marknader med snabb befolkningstillväxt, till exempel Asien, Östeuropa, Syd- och Centralamerika.
Europa. Med betydande kapacitetstillskott förväntas konkurrensen bli större och exporten till andra världsdelar öka. Vi förstärker vår kundbearbetning och våra satsningar på nischade segment samt arbetar proaktivt för att fortsätta växa långsiktigt tillsammans med kunderna.
Nordamerika. Marknaden är relativt stabil och importen från Europa bedöms öka även om utvecklingen är beroende av flera faktorer, bland annat valutan. Holmen expanderar inom premiumsegmentet och har ökat närvaron och servicenivån i de strategiskt viktigaste regionerna, till exempel genom lagerhållning och arkning på den amerikanska västkusten.
Asien. Ökande välstånd driver efterfrågan på statusvaror och därmed också behovet av högkvalitativa förpackningar. Här finns en marknad med potential och framväxande lokala varumärken. Holmen har ökat sin närvaro genom ett säljkontor i Japan och ett servicecenter i Taiwan.
Råvara: Barr- och lövmassaved. Process: Sulfatmassa. Produkter: Flerskiktskartong gjord av blekt kemisk massa (SBB). Varumärke: Invercote.
Råvara: Granmassaved och inköpt sulfatmassa. Process: TMP. Produkter: Flerskiktskartong, ytskikt av kemisk massa, kärna av mekanisk massa (FBB). Varumärke: Incada.
som skördas för att göra vår kartong planteras minst två nya.
Holmen tillverkar magasin- och bokpapper som tillvaratar den färska fiberns egenskaper. Det gör att marknaden erbjuds nya möjligheter att producera trycksaker hållbart och kostnadseffektivt.
Holmen utvecklar och säljer färskfiberbaserade specialpapper i form av moderna magasin- och bokpapper som utmanar traditionella, dyrare papperskvaliteter. Med effektiva produktionsenheter, fortsatt specialisering och en stark marknadsorganisation stärker Holmen sin position på både befintliga och nya marknader. Kunderna finns bland detaljister, tryckerier och förlag världen över som söker kostnadseffektiva papperslösningar.
Holmens magasin- och bokpapper tillverkas av färsk fiber från svenska skogar vilket gör det möjligt att utveckla papperskvaliteter med hög bulk, papper som är tjocka men ändå lätta. Det innebär att kunden, trots färre ton papper, kan producera trycksaker med samma tjocklek och känsla som med traditionella, dyrare papperskvaliteter. Sammantaget leder detta till lägre kostnader för såväl papper som distribution.
Papper som baseras på färsk fiber får en hög stabilitet i förhållande till vikten. Därtill har pappret en naturligt högre ljushet som förhöjer upplevelsen av text och bild jämfört med returfiberbaserade papper. Det gör trycksaker av färskfiberbaserade papper till ett naturligt komplement till digitala medier.
Returpapper kräver färsk fiber. Massa, papper och kartong som tillverkas av färsk fiber från nordiska skogar spelar en viktig roll i det europeiska returfiberkretsloppet. I övriga Europa är skogstillgångarna begränsade och därför baseras papperstillverkningen i betydligt högre grad på returpapper. Papper kan dock inte återvinnas hur många gånger som helst. Därför måste kretsloppet kontinuerligt tillföras färska fibrer från skogen.
Bokpapper. Jämfört med träfritt papper ger Holmen BOOK sina kunder möjligheten att sänka papperskostnaden betydligt. Förlagen uppskattar pappret för att det håller hög kvalitet och erbjuder produktegenskaper som förhöjer läsupplevelsen genom sin höga stabilitet samt ljusa och jämna yta. Produkten finns i flera varianter och utvecklas kontinuerligt.
Magasinpapper. Holmen är branschledande i utvecklingen av nya produkter helt baserade på färsk fiber. Resultatet är innovativa produkter som jämfört med traditionella pappersval ger tydliga kostnadsfördelar både vid inköp och distribution av färdig produkt. Varumärkena Holmen UNIQ, Holmen VIEW, Holmen TRND och Holmen XLNT representerar ett brett sortiment av moderna tryckpapper som lämpar sig utmärkt för till exempel direktreklam, kataloger och magasin. Att samtliga produkter är miljömärkta och baseras på spårbar råvara är viktiga argument på en alltmer medveten marknad.
Det nya medielandskapet, snabbt föränderliga konsumentvanor och skärpt konkurrens om marknadsandelarna påverkar kundernas vardag. Holmen erbjuder tjänster som hjälper kunden att maximera nyttan av pappersaffären. Här ingår genomlysning av kundens produktportfölj och strategisk rådgivning för lönsamma pappersval utifrån tekniska, affärsmässiga och upplevelsemässiga aspekter.
Produktionen sker vid två bruk i Sverige. Båda har renodlat och uppgraderat sin verksamhet i linje med strategin att ställa om till specialpapper. Merparten av produktvarumärkena kan produceras i bägge bruken vilket säkerställer hög effektivitet, flexibilitet och leveranssäkerhet. Gynnsamma logistiska lägen innebär korta virkestransporter. Bägge bruken ligger i anslutning till hamnar med god kapacitet och effektiv hantering.
Bravikens pappersbruk bildar tillsammans med Bravikens sågverk ett energieffektivt biokombinat. Bruket får råvara i form av flis och förser i sin tur sågverket med energi och värme. Överskott av bark och sågspån säljs för produktion av energi och fjärrvärme.
Hallsta pappersbruk är ett av de mest resurseffektiva i sitt segment i Europa. Restprodukterna från produktionsprocessen säljs vidare som biobränsle och jordprodukter.
Spårbar råvara. Holmens skogsbruk, industriproduktion och produkter är certifierade. Certifieringen garanterar att virkesråvaran är spårbar och kommer från hållbart brukade skogar. Till skillnad från majoriteten av de returfiberbaserade produkterna kan således virkesråvarans exakta ursprung redovisas.
Miljömärkta produkter. Samtliga magasinoch bokpapper som Holmen tillverkar är godkända enligt EU Ecolabel, den europiska unionens officiella miljömärke. Endast produkter som uppfyller stränga miljö-, funktions- och kvalitetskrav får bära EU Ecolabel. Främst granskas användningen av fiberråvara, kemikalier och energi samt utsläppen till luft och vatten vid tillverkningen.
Magasinmarknaden söker nya vägar. Många magasinförlag pressas av konkurrensen från digitala kanaler och ser kontinuerligt över sina pappersval i jakten på sänkta kostnader. Holmens innovativa produkter med tydliga kostnadsfördelar har här en möjlighet till volymtillväxt genom att möta marknadens utmaningar.
Direktreklam driver försäljning. Den pappersburna direktreklamen står fortsatt stark. Holmen har på kort tid vunnit detaljisternas förtroende med produkter som kombinerar hög kvalitet och konkurrenskraftigt pris vilket möjliggör en bra totalekonomi för kunderna.
Bokpappersmarknaden växer. Med en marknadsandel om 50 procent är Holmen BOOK det marknadsledande trähaltiga pappret i Europa för pocketböcker och inbundna böcker. Andelen har ökat stadigt de senaste åren. Trenden går också alltmer mot digitaltryck för vilket Holmens papper lämpar sig väl.
Holmen vänder sig nu mot nya marknader med potential utanför Europa, främst i Asien och Latinamerika.
Råvara: Granmassaved. Process: TMP. Produkter: Magasinpapper, bokpapper och tidningspapper.
Råvara: Granmassaved. Process: TMP. Produkter: Magasinpapper och bokpapper.
till allt papper. Utan färsk fiber, ingen returfiber.
Holmen levererar klimatsmarta trävaror till snickeri- och byggindustri samt bygghandel. Produktionen sker vid två storskaliga sågverk integrerade med koncernens kartong- och pappersbruk.
Holmen tillverkar och levererar högkvalitativa basprodukter för vidareförädling till snickeri- och byggindustrikunder i Europa, Mellanöstern, Nordafrika och i växande omfattning även i Asien. Leveranser sker också direkt till lokal svensk bygghandel. Konkurrenskraften baseras på en stark organisation för virkesanskaffning och kostnadseffektivitet genom storskalig produktion samlokaliserad med koncernens kartong- och pappersbruk. Med en fintrimmad produktionskedja och kundnära arbetssätt bygger Holmen en solid plattform för långsiktiga och lönsamma kundrelationer med förmåga att möta efterfrågan inom olika marknader.
Produkter av trä har förmågan att lagra koldioxid under lång tid. Därför är byggnader av trä betydligt klimatsmartare än hus byggda av material som tillverkas med fossilbaserade material och processer. Förutom att trä är förnybart och binder koldioxid kan trävaror bidra positivt till klimatet genom den så kallade substitutionseffekten. Tillverkningen av material som stål och betong ger upphov till klimatpåverkande utsläpp av fossil koldioxid. Genom att ersätta sådana material med byggelement av trä uppnår man klimatnytta i flera led och dessutom blir hela kedjan från tillverkning till transporter betydligt mer energisnål och kostnadseffektiv.
Under lång tid har främst renovering och tillbyggnad bidragit till ökningen av användningen av trä i Sverige. Nu drivs utvecklingen av nybyggnation av bostäder som i sin tur påverkas av befolkningstillväxten, urbaniseringen och strävan att bygga hållbara städer. Byggandet med trä fortsätter således öka och för tillfället är efterfrågan större än utbudet. Ökningspotentialen är stor, framförallt inom flervåningshus, och andelen bostadshus i trä förväntas öka i takt med att kapaciteten för industriellt träbyggande byggs ut. Parallellt pågår utvecklingen av nya träbyggnadstekniker.
Strategiska investeringar i en impregneringsanläggning och ett distributionslager vid Bravikens sågverk gör att Holmen kommer att kunna erbjuda ett bredare och mer attraktivt sortiment direkt till bygghandeln. Impregnerat virke utgör en viktig del av den svenska bygghandelns utbud och används bland annat till altaner, plank, staket och bryggor. Efterfrågan på impregnerade produkter växer och med sågverkets centrala läge i en befolkningstät region finns det goda möjligheter att nå ut till bygghandeln med ett utökat utbud av trävaror för utomhusbruk.
Satsningen på moderna, storskaliga sågverk med hög teknisk nivå och gradvis utökad vidareförädling ger ett starkt produktutbud. Detta i kombination med en effektiv virkesanskaffning ger konkurrenskraftiga sågverk. Sågverkens produktutbud anpassas efter egenskaperna på den lokala råvaran och kompletterar varandra i marknaden.
Kompletta biokombinat. Koncernens sågverk bildar biokombinat med intilliggande kartong- respektive pappersbruk. Det betyder att alla delar av virkesråvaran tas tillvara i ett kretslopp där flis från sågverken fungerar som råvara i massaproduktionen
och de slutliga restprodukterna blir till biobränsle som ger energi och fjärrvärme. Ånga från bruken används dessutom vid torkningsprocesserna på sågverken.
Lokal förnybar råvara. En nyckel till både lönsamhet och hållbarhet är närheten till råvaran och effektiva virkesköp. Genom affärsområde Skogs försorg anskaffas virkesråvara från såväl det egna skogsinnehavet som från andra skogsägare på ett effektivt sätt vilket säkerställer en högeffektiv logistikkedja från skog till såg. Huvuddelen av råvaran som används vid sågverken är certifierad.
Marknaden för sågade trävaror är global och stora godsflöden skeppas mellan kontinenterna. De stora exportörerna är framförallt Kanada, Sverige, Finland och Ryssland. Typiska marknader där svenska sågverk konkurrerar med andra stora exporterande länder är Storbritannien, Kina, Nordafrika och Mellanöstern.
Efterfrågan följer i stort sett den allmänna konjunkturen och har utvecklats relativt väl efter finanskrisen. I Nordafrika och Mellanöstern har den senaste tidens politiska oro dock medfört att efterfrågeökningen avstannat något. Nordamerikansk konsumtion har återhämtat sig men har en bit kvar till historiska nivåer. Asien slår nya rekord och domineras av den kinesiska marknaden där tillväxten också är snabbast. Europa uppvisar en god byggkonjunktur.
Bravikens sågverk
Råvara: Gran- och talltimmer. Process: Sågverk. Produkter: Gran- och furuträvaror.
Råvara: Talltimmer. Process: Sågverk. Produkter: Furuträvaror.
Största delen av trädet går till våra sågverk där de blir snickeriprodukter och konstruktionsvirke.
Den klenare delen av trädet och virke från gallring används i våra bruk till produktion av bland annat kartong, magasin- och bokpapper.
Resten av trädet gör nytta som biobränsle och används för fossilfri energiproduktion.
råmaterial och det enda förnybara byggmaterialet.
Holmens miljöarbete fokuserar på effektiv användning av råvaror och energi, där skogen genom sitt upptag av koldioxid spelar en nyckelroll i klimatfrågan.
Holmens miljöansvar. Miljö- och energihänsyn är en självklar del i Holmens planering av produktion och investeringar. Verksamheten kännetecknas av ett resurseffektivt nyttjande av förnybar råvara och energi samt att miljön skyddas enligt försiktighetsprincipen. Så långt möjligt återvinns energi, kemikalier och fibrer i syfte att minimera miljöpåverkan från produktionen. I avsnittet Riskhantering på sida 37 beskrivs Holmens förebyggande arbete kring miljörelaterade risker och hur de hanteras.
Holmens miljöarbete kännetecknas av ett ständigt förbättringsarbete vilket bedrivs inom ramen för de certifierade miljö- och energiledningssystemen. Detta leder till att lagstiftningens och myndigheternas krav följs vilket säkerställs via den lagstadgade myndighetstillsynen.
Anläggningarnas miljöpåverkan sker
huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten. Information om produktionen och prioriterade miljöparametrar redovisas på sida 80-81.
Miljömål för hållbar utveckling. Holmen har under flera år arbetat med koncernövergripande miljömål för hållbar utveckling. Ökad produktion och användning av produkter tillverkade av förnybar råvara från skogen är viktigt ur såväl ett produktionssom ett klimatperspektiv. Holmen har därför ett mål om att den årliga tillväxten i Holmens skogar år 2050 ska vara 25 procent högre jämfört med 2007.
Koncernens mål för fossila bränslen är att minska användningen vid bruken med 75 procent från 2005 till 2020. Fram till och med 2016 har minskningen varit 75 procent. Omfattande investeringar för biobaserad energiproduktion vid kartongbruken, samt ändrad energistrategi vid övriga bruk, har fått ett stort genomslag vad avser
användningen av fossila bränslen. Vid halvårsskiftet 2016 avyttrades anläggningen i Madrid. Energiproduktionen vid bruket är baserad på naturgas, ett fossilt bränsle. I och med att bruket nu är avyttrat har detta resulterat i att Holmens utsläpp av fossil koldioxid minskat ytterligare. Med anledning av detta har målet reviderats från och med 2017 och innebär att användningen av fossila bränslen ska minska med 90 procent från 2005 till 2020.
Det tredje klimatrelaterade hållbarhetsmålet är att öka andelen egentillverkad förnybar elenergi i förhållande till Holmens totala elanvändning. Målet till 2020 är att nå en produktion motsvarande 50 procent, vilket ska jämföras med 31 procent för basåret 2005. 2016 motsvarade egenproducerad förnybar elenergi 45 procent av Holmens totala elanvändning. Tillgången på vatten för vattenkraftverken var något sämre 2016 än för 2015 vilket ledde till lägre elproduktion.
| Utsläpp av fossil koldioxid | |
|---|---|
| Skogsbruk | -30 000 |
| Insatsvaror | -70 000 |
| Produktionsanläggningar | -125 000 |
| Transporter av råvaror och produkter1) | -240 000 |
| Upptag av koldioxid | |
| I virkesförrådet | 650 000 |
| Netto i skogsmark | 130 000 |
| Bindning sågade trävaror | 640 000 |
| Trävaror som utgör substitut till klimatpåverkande material | 1 200 000 |
| Netto, upptag av koldioxid och substitutionseffekt | 2 155 000 |
1) Inkluderar utsläpp från transporter av färdiga produkter till kunder inom EU samt inleveranser av ved, massa och kemikalier till Holmens anläggningar. Uppgiften inkluderar även utsläpp från transporter av produkter till länder utanför EU.
Sammanställningen baseras på interna underlag och beräkningar samt på vetenskapliga artiklar som publicerats de senaste åren. Flera oberoende källor visar på skogsbrukets och skogsprodukternas positiva klimateffekter. Utifrån från dessa referenser har underlag bland annat hämtats för att kunna göra beräkningar av substitutionseffekten.
Koldioxid binds i de växande skogarna och i produkterna. Den resurseffektiva produktionen drivs till övervägande del med förnybar energi. Med satsningarna på bland annat egenproducerad energi, och utvecklingen av dagens produkter och nya produkter med skogsråvara som bas, kommer de positiva klimateffekterna att förstärkas i framtiden. Koncernens investeringar i forskning och utveckling uppgick 2016 till cirka 95 Mkr.
Skogen. Holmens skogar har under lång tid skötts på ett sätt som gör att det varje år blir allt mer virke i dem. Baserat på tillväxtdata från de senaste fem åren beräknas att virkesförrådet ökar med 1 procent årligen och därmed binds cirka 650 000 ton koldioxid in i lagerökningen. Under överskådlig tid väntas den årliga tillväxten i Holmens skogar överstiga skörden, och koncernens skogliga tillväxtmål indikerar att en allt större mängd koldioxid kommer att bindas i framtiden.
Produktionsenheterna. Under senare år har produktionen av förnybar el- och värmeenergi ökat i väsentlig grad genom Holmens investeringar i biobränslebaserad energiproduktion vid flera bruk. Under de senaste 10 åren har utsläppen av fossil koldioxid minskat med drygt 75 procent och uppgick för 2016 till 125 000 ton.
Baserat på uppgifter för de senaste åren har de årliga utsläppen av fossil koldioxid
från skogsbruksmaskiner, tillverkning av insatsråvaror och transporter av råvaror och produkter beräknats till cirka 340 000 ton. Dessa utsläpp, tillsammans med de från vissa typer av skogsmark, representerar den negativa klimateffekten av Holmens verksamhet.
Under hela sin livstid binder trävaror koldioxid som frigörs först när produkterna förbränns. Holmens produktion av sågade trävaror under 2016 motsvarar cirka 640 000 ton koldioxid bundet i produkter med en livslängd på mer än 50 år. Holmens trävaror som säljs som snickeri- och konstruktionsvirke bidrar också med en substituerande effekt när de ersätter klimatpåverkande byggnadsmaterial. För 2016 bedöms denna substitutionseffekt uppgå till cirka 1 200 000 ton koldioxid.
Resterande volymer från sågverken går bland annat till träemballage som i sig också har lång livslängd. Eventuell substitutionseffekt för dessa produkter har inte beräknats.
Då pappers- och kartongprodukter har en förhållandevis kort livslängd är det inte meningsfullt att räkna på inbindningen av koldioxid. Efter att fibrerna i dessa produkter återvunnits flera gånger som returfiber utgör de dock, liksom de uttjänta trävarorna, utmärkta biobränslen. Även biobränsle från Holmens skogar och biprodukter från produktionen, såsom bark, ger förnybar energi vid förbränning.
Med gjorda avgränsningar och beräkningar framgår att Holmens verksamhet bidrar med stor klimatnytta genom att årligen minska mängden koldioxid i atmosfären med drygt två miljoner ton.
Den biogena koldioxid som frigörs då träd och växter förmultnar eller virke och papper förbränns ingår redan i atmosfärens kolkretslopp. Den fossila koldioxid som frigörs då olja förbränns tillför däremot atmosfären nya mängder koldioxid. Det är den fossila koldioxiden som är den stora boven i klimatdramat. Holmens verksamhet innebär att en svart kolatom kan bytas ut mot en grön.
Holmens koncernövergripande hållbarhetsmål ligger i linje med de hållbarhetsmål som formulerats på såväl global, europeisk som nationell nivå. För klimatfrågan på global nivå antog världens ledare i slutet av 2015 ett globalt klimatavtal. Avtalet som trädde i kraft i slutet av 2016 har det övergripande målet att den globala uppvärmningen ska hållas en bra bit under två grader och helst ska begränsas till 1,5 grader genom minskade utsläpp av växthusgaser. Av klimatavtalet framgår att åtgärder ska vidtas för att bevara och förbättra förmågan att ta upp och behålla växthusgaser. Skogarnas betydelse lyfts specifikt fram i detta sammanhang. Holmen kommer därför långsiktigt att vara en viktig aktör för att det globala klimatavtalets mål ska kunna nås.
Svenska miljömål. Inriktningsmålet för den svenska miljöpolitiken är det så kallade generationsmålet. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målen krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Det svenska miljömålssystemet består av sexton miljökvalitetsmål inom områden såsom klimatoch luftföroreningar samt biologisk mångfald. Sveriges näringsliv väntas bidra med åtgärder som visar att systematiskt miljöarbete är lönsamt för både samhället och företagen. Holmen arbetar kontinuerligt med miljörelaterade utredningar och åtgärder såväl inom den skogliga verksamheten som vid produktionsanläggningarna. På så sätt bidrar Holmen till att flera av de nationella miljökvalitetsmålen kan uppnås.
Global 100-listan över världens mest hållbara företag presenteras årligen vid World Economic Forum i Davos, Schweiz. Rankningen genomförs av det kanadensiska analysföretaget Corporate Knights sedan 2005 och bygger på en samlad bedömning av företags förmåga att hantera frågor om bland annat resurshushållning, medarbetare och ekonomistyrning. Nästan 5 000 bolag var med i utvärderingen där de hundra främsta får en plats på Global 100. Holmen hamnar på plats 21 och är det enda bolaget inom skogsindustrisektorn på den prestigefulla listan.
– Vi är både stolta och glada över att vara med på Global 100-listan som ett av de mest hållbara företagen i världen. Holmen har arbetat fokuserat med hållbarhetsfrågor under en lång tid, att uppmärksammas och att rankas högt av ledande bedömare är ett erkännande av detta arbete, säger Lars Strömberg, miljö- och hållbarhetschef Holmen.
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Levande skogar Illustratör: Tobias Flygar Källa: www.miljömål.se
Ett rikt växt- och djurliv
Myllrande våtmarker
2017
CDP CLIMATE PROGRAM är benämningen på ett internationellt samarbete som 2016 representerade 827 institutionella investerare med tillgångar på sammanlagt cirka 900 biljoner kronor. CDP, som är en icke-vinstdrivande organisation, vill sporra företag i världen att minska sin påverkan på klimatet och naturens resurser och årligen rapportera utfallet av arbetet. Baserat på information från 5 800 börsnoterade företag har CDP byggt upp världens största databas med klimatuppgifter. Uppgifterna finns tillgängliga för att underlätta strategiska affärs- och investeringsbeslut. Holmen har rapporterat till CDP Climate Program sedan 2007.
I CDP:s undersökning av företags klimatarbete 2016 rankades Holmen högt och fick en placering i gruppen för gott ledarskap. Företag i denna grupp representerar bästa praxis vad gäller avancerat miljöledarskap, med god förståelse för och ett aktivt arbete för att motverka klimatrelaterade risker och utnyttja klimatrelaterade möjligheter.
CDP WATER PROGRAM. Under 2016 riktade sig CDP till 1 250 företag i världen med en enkät om risker och möjligheter med vattenanvändning. Holmen var ett av de cirka 500 företag som besvarade enkäten. Utvärderingen visade att Holmen bedöms hantera vattenfrågorna på ett bra sätt.
CDP FOREST PROGRAM. Under 2016 riktade sig CDP till cirka 800 företag i världen med en enkät om risker och möjligheter med skogsskötsel sett ur ett klimatperspektiv. Holmen tillhör den fjärdedel av företag som besvarade enkäten. I undersökningen rankades Holmen högt och fick en placering i gruppen för gott ledarskap. Företag i denna grupp visar att man infört åtgärder som säkerställer ett hållbart brukande av skogens resurser.
| Iggesunds bruk, miljöbalken1) | 2013 |
|---|---|
| Workingtons bruk, IPPC2) | 2002 |
| Hallsta pappersbruk, miljöskyddslagen | 2000 |
| Bravikens pappersbruk, miljöbalken | 2002 |
| Iggesunds sågverk, miljöbalken | 2014 |
| Bravikens sågverk, miljöbalken | 2010 |
1) Utöver detta bedrivs anmälningspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Strömsbruk. Hamnverksamheten (Skärnäs Terminal) i anslutning till Iggesunds bruk har sedan 1999 miljötillstånd enligt Miljöbalken. Ansökan om nytt miljötillstånd inlämnades 2016 för Iggesunds bruk (produktionsökning). Verksamheten vid Skärnäs Terminal inkluderas i denna ansökan.
2) Tillstånd enligt IED från och med 2017.
Holmen bedrev vid årsskiftet 2016/2017 produktionsverksamhet vid sex anläggningar som kräver miljötillstånd. Tillstånden anger bland annat villkor för tillåten produktionsvolym samt tillåtna utsläpp till luft och vatten. Fem av anläggningarna är belägna i Sverige och en finns i Workington i Storbritannien. Anläggningarna har en total försäljning motsvarade knappt 75 procent av koncernens nettoomsättning under 2016.
EU:s industriutsläppsdirektiv (IED, Industrial Emissions Directive) började gälla 2013. Lagstiftningen innebär att kraven skärpts vad gäller att använda bästa tillgängliga teknik. Inom Holmen har utretts i vilken mån verksamheterna vid massa-, pappers- och kartongbruken måste anpassas för att senast till oktober 2018 klara de skärpta utsläppsvillkoren. Brukens miljöstatus är god och alla bruk, utom det i Workington, klarar redan idag till övervägande del de nya kraven. För bruket i Workington pågår utredningar om vilka processinterna åtgärder som, i kombination med en biologisk reningsanläggning, gör att villkoren för utsläpp av processvatten kommer att klaras. Miljömyndigheten har gett bruket en dispens som innebär att till utgången av 2021 ska bruket ha investerat i åtgärder så att utsläppsvillkoren klaras.
Under 2016 lämnades en ansökan om nytt miljötillstånd in gällande produktionsökning vid Iggesunds bruk. Verksamheten vid Skärnäs Terminal ingår i denna ansökan.
Bravikens sågverk avser att investera i en anläggning för träskyddsbehandling av sågade trävaror. En ansökan om miljötillstånd för detta lämnades in under 2016.
Holmen bevakar den energiöverenskommelse som bland annat innebär att Sverige ska leva upp till EU-rättens krav på vattenverksamheter. Alla kraftverk ska ha miljövillkor där en jämkning mellan produktions- och miljöintressen bedöms. Processen kommer vara tidskrävande och det finns
| PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR1) | MILJÖ | ENERGI | KVALITET | ARBETSMILJÖ |
|---|---|---|---|---|
| ISO 14001:2004 | ISO 50001:2011 | ISO 9001:2008 | OHSAS 18001:2007 | |
| Iggesunds bruk2) | 2001 | 2005 | 1990 | 2016 |
| Workingtons bruk | 2003 | 2015 | 1990 | 2005 |
| Hallsta pappersbruk | 2001 | 2005 | 1993 | 2012 |
| Bravikens pappersbruk | 1999 | 2006 | 1996 | 2015 |
| Iggesunds sågverk3) | 1999 | 2006 | 1997 | 2017 |
| Bravikens sågverk3) | 2011 | 2011 | 2011 | 2017 |
Årtalen i tabellen anger det år då certifikatet första gången utfärdades. Certifieringarna innebär att det finns rutiner för planering, genomförande, uppföljning samt åtgärder för ständiga förbättringar i arbetet med de olika ledningssystemen. Certifikat finns på www.holmen.com/certifikat.
1) Holmens skogsverksamhet är certifierad enligt miljöledningssystemet ISO 14001:2004. Vidare har den skogliga verksamheten certifiering enligt kriterier för uthålligt skogsbruk samt en spårbarhetscertifiering, vilket innebär en försäkran om att även icke certifierat virke kommer från kontrollerade källor. Samtliga anläggningar som använder virkesråvara har spårbarhetscertifikat.
2) Certifieringarna inkluderar produktionsenheten i Strömsbruk och verksamheten vid Skärnäs Terminal.
3) Från och med 2011 är certifikaten gemensamma för de båda sågverken.
osäkerheter kring investeringar och produktionsbegränsningar för framförallt mindre kraftverk. Holmens kraftverk har överlag en bra standard och har goda förutsättningar inför kommande miljöprövningar.
Holmen har alla tillstånd för att bygga ca 500 GWh vindkraftsproduktion i Västernorrland. Ansökan om att bygga ytterligare ca 500 GWh vindkraft på Holmens mark i Västerbotten är inlämnad till miljömyndigheten. Mot bakgrund av den situation som idag råder på elmarknaden för denna typ av elproduktion, med låga priser på el och elcertifikat, är de ekonomiska förutsättningarna för byggande av vindkraft utmanande.
Inom ramen för EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid har Holmen tilldelats utsläppsrätter fram till och med 2020. Som ett resultat av omfattande investeringar i biobaserad energiproduktion vid flera anläggningar har Holmen under senare år kunnat minska behovet av fossila bränslen i betydande omfattning. Som ett resultat av detta har överskott av tilldelade utsläppsrätter kunnat säljas.
Koncernen har producerat förnybar el under många år, och handeln med elcertifikat har medfört intäkter. I England måste eldistributörer uppfylla en kvot av förnybar el medan producenter av förnybar el erhåller gröna certifikat, Renewables Obligation Certificates (ROC:s), i proportion till mängd genererad el. Biobränslepannan vid bruket i Workington erhöll under 2016 sådana certifikat vilka såldes.
Miljöansvariga inom respektive verksamhet hanterar inkomna klagomål samt de incidenter som inträffar. Under året förekom ett antal överskridanden av villkorsvärden samt klagomål och incidenter i de industriella och skogliga verksamheterna. En nära dialog med närboende till bruken är viktig
för att tidigt kunna fånga upp eventuella synpunkter på verksamheten.
Antalet industriella incidenter som rapporterades av bruken till tillsynsmyndigheterna var 44 stycken under året. Avvikelserna var inte av väsentligt slag vad gäller miljö- eller resultatpåverkan. Dessa ärenden omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom verksamheternas miljöledningssystem.
Under hösten inträffade en incident vid Holmens vattenkraftverk i Norrköping. På grund av ett tekniskt fel skedde en hastig förändring av vattenflödet. Felet kunde åtgärdas inom några minuter. Förändringen i vattenflödet fick trots detta till följd dels att sänkningsgränsen vid Grytsdammen underskreds, dels att en större mängd gös dog nedströms kraftverket. Åtgärder har vidtagits för att förhindra att detta upprepas. Länsstyrelsen utreder ärendet.
I samråd med miljömyndigheterna genomförs utredningar av förorenade nedlagda industriplatser där Holmen varit verksamt. Under 2016 pågick utredningar i olika stadier gällande sågverken i Stocka och Lännaholm, sulfitfabrikerna i Strömsbruk, Domsjö och Loddby, träsliperiet i Bureå och en deponi i Kvillsfors. Under 2016 avslutades efterbehandlingen av ett oljebergrum i Hudiksvall samt efterbehandlingen av markområdet vid den tidigare industriplatsen för Håstaholmens sågverk. Under första kvartalet 2017 avslutas efterbehandlingen av markområdet och byggnaderna vid den tidigare industriplatsen för en ytbehandlingsanläggning i Iggesund.
Förväntningar på medarbetarna tydliggörs genom uppförandekod, gemensamma värderingar och målstyrningsprocessen. Sammantaget bidrar de till en kultur där viljan till utveckling är drivande.
Uppförandekoden. Koden ger vägledning i det dagliga arbetet och klargör vilka förväntningar som finns på de som arbetar inom Holmen.
Värderingar. Holmens värderingar mod, engagemang och ansvar utgör tillsammans med uppförandekoden en bas för hur medarbetare ska agera och hur ledarskapet utformas. Holmens värderingar syftar till att skapa en kultur där viljan till utveckling är drivande.
Målstyrning. Förväntningarna på vad organisation och medarbetare ska uppnå tydliggörs genom en målstyrningsprocess där framgångsfaktorer identifieras och utvecklingen följs upp via nyckeltal. Genom ett enkelt verktyg för kontinuerlig uppföljning säkerställs att verksamheten gör korrekta prioriteringar för att nå uppsatta mål.
Produktivitet. Samtidigt som antalet anställda i koncernen forsätter att minska har produktiviteten, det vill säga produktionen per anställd och år, ökat under flera år. Detta är en följd av organisatoriska förändringar, investeringar samt effektivare arbetsrutiner och processer.
Vid Iggesunds bruk pågår ett treårigt program för att stärka brukets konkurrenskraft. Under 2016 låg fokus på kompetensöversyn och renodling av befattningar. För den skogliga verksamheten etablerades en ny organisation som kombinerar hög skoglig kompetens med förstärkt affärs- och marknadsinriktning. Under året avyttrades bruket i Madrid till International Paper. Vid den tidpunkten uppgick antalet anställda vid bruket till cirka 260 medarbetare.
Kompetensförsörjning och kompetensutveckling. För att upprätthålla konkurrenskraft över tid är det av största vikt att attrahera rätt medarbetare. Koncernens hållbarhetsprofil i kombination med våra framtidsinriktade produkter och en utvecklande och innovativ kultur/arbetsmiljö ger
Holmens varumärke en stark position på arbetsmarknaden.
För att säkerställa en god utveckling av ledarskapet bedriver Holmen interna ledarskapsprogram för chefer på alla nivåer. Utvecklingsprogram finns även för specialister som inte har direkt underställda men som driver förändringsarbete. Holmen arbetar också strukturerat med att identifiera och utveckla talanger inom organisationen.
Likabehandling. Holmen verkar för ett arbetsklimat som har sin grund i synen på alla människors lika värde. Alla medarbetare ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, nationalitet, politisk åsikt, fackföreningstillhörighet, social bakgrund, hälsostatus eller familjeansvar. Holmen utarbetar handlingsplaner och lönekartläggningar i enlighet med diskrimineringslagen och använder utvecklingssamtal och medarbetarundersökningar som verktyg.
Skogsindustrin är en mansdominerad bransch. Holmen arbetar för en bättre balans. Drygt 19 procent av medarbetarna är kvinnor och andelen kvinnliga chefer ligger på samma nivå.
Medarbetarundersökningar. För att följa upp arbetsförutsättningarna och identifiera förbättringsåtgärder genomförs medarbetarundersökningar. Under året beslutades att undersökningarna ska genomföras lokalt istället för centralt för att få ett mer affärsnära resultat med större möjlighet att sätta in mer ändamålsenliga åtgärder.
Facklig samverkan. Ett förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna är av betydelse och bidrar till att föra Holmen framåt. Facklig samverkan internationellt sker i Holmen European Works Council samt i samrådsgrupper på olika nivåer i företaget. I koncernens styrelse representeras företagets anställda av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter.
MEDELANTAL ANSTÄLLDA affärsområde, % 0,3
| Trävaror | 225 |
|---|---|
| Skog | 364 |
| Energi | 10 |
| Koncerngemensamt | 122 |
Nära en femtedel av medarbetarna är kvinnor och andelen kvinnliga chefer ligger på samma nivå.
Målet med Holmens säkerhetsarbete är att uppnå en skadefri verksamhet för de anställda. En säker arbetsmiljö ligger ständigt högt på dagordningen och följs kontinuerligt upp på ledningsnivå. Samtliga enheter är certifierade enligt OHSAS 18001, vilket innebär att koncernen bedriver ett gemensamt systematiskt arbetsmiljöarbete. Under 2016 har arbetsmiljöarbetet inriktats på säkerhetsbeteende, gemensamma regler och erfarenhetsutbyte. Antalet arbetsolycksfall per 1 miljon arbetade timmar uppgick till samma för 2016 som för 2015, 8,8 arbetsolycksfall. Den helt dominerande orsaken är halkoch snubbelolyckor. Målsättningen är noll olycksfall och flera enheter har också legat på den nivån under mer än ett år. Till utgången av 2017 är delmålet högst 4,0 arbetsolycksfall (basår 2012: 11,6).
Sjukfrånvaron under 2016 var 4,2 procent vilket är i paritet med tidigare år. Långtidsfrånvaron (över 60 dagar) ligger på 2,0 procent. Friskhetsindex är ett mått på andel av medarbetarna som inte haft någon sjukdag under året. För 2016 blev utfallet 48 procent vilket är i paritet med de senaste åren.
med mer än 8 timmars frånvaro, antal per miljon arbetade timmar
Med en historia som sträcker sig över 400 år har Holmen en lång tradition av att bruka och förädla naturens resurser. Grunden i Holmens verksamhet har alltid varit densamma – att ta vara på naturens tillgångar och förädla dem till största möjliga värde. Produkterna som producerats har förändrats över tid, men viljan att utveckla och erbjuda lösningar på aktuella utmaningar lever kvar.
Holmen bedriver sedan länge ett hållbart skogsbruk med upplagring av koldioxid i skogarna och dess produkter. I över hundra år har koncernens skogar brukats med ett långsiktigt perspektiv där tillväxten är högre än skörden och där en långtgående naturhänsyn bevarar den biologiska mångfalden. Med ett årligt upptag av cirka två miljoner ton koldioxid är Holmens verksamhet koldioxidpositiv. Detta samtidigt som samhället kan förses med kartong, papper, trävaror och andra produkter som görs med skogen som råvara och som kan ersätta fossilbaserade produkter. Bedömningen är att både skogstillväxten och uttagen av virke kan
öka med 25 procent på 40 års sikt, vilket innebär att en allt större mängd koldioxid kommer att bindas i framtidens skogar och produkter.
För att maximera värdet och nyttan av skogen bedrivs ett intensivt arbete med att utveckla dagens produkter samtidigt som framtida möjligheter för den förnybara träfibern identifieras. Holmens arbete med forskning och utveckling är i huvudsak inriktat på tre områden; ökad tillväxt i skogen, effektivare produktion samt utveckling av befintliga och nya produkter inom produktområdena kartong, papper och trävaror. Arbetet bedrivs till stor del tillsammans med andra aktörer, ofta branschgemensamt och genom samarbeten med universitet och högskolor samt forskningsinstitut. Med utgångspunkt från Holmens förnybara virkesråvara, och de biprodukter som uppstår i produktionen, arbetar koncernen också med att identifiera och utveckla nya affärsmöjligheter. Forskning bedrivs kring de komponenter som ingår i ved: cellulosa, hemicellulosa och bindeämnet lignin som kan användas för att framställa exempelvis lätta, starka och hållbara produkter avsedda för byggtekniska lösningar. En viktig utgångspunkt för arbetet är att de nya affärsmöjligheterna ska vara kopplade till Holmens befintliga industriplatser.
Den moderna skogsindustrin har en central roll i en framtida bioekonomi där skogens resurser måste användas effektivare och i allt större utsträckning. Den växande skogen och de produkter den ger är en viktig byggsten för övergången till en samhällsekonomi där biobaserade råvaror och produkter ersätter fossilbaserade.
Cirkulär ekonomi är ett uttryck som ligger nära bioekonomi. Att vara en del av en cirkulär ekonomi innebär att lyfta fram affärsmöjligheter från cirkulära kretslopp, där produkters mervärde bevaras så länge som möjligt och att avfall minimeras. Uttjänta kartong- och pappersprodukter bidrar till exempel med nödvändig färsk fiber till returpapperskretsloppet. Träfibern kan återanvändas upp till sju gånger innan den till sist används som biobränsle. Men utan färsk fiber ingen framtida returfiber. Ökad resurseffektivitet och högre andel förnybart material kommer att vara avgörande för att förverkliga en cirkulär ekonomi.
I det närmaste 100 procent av biprodukterna och avfallet som uppstår i Holmens verksamheter omhändertas och används för olika ändamål. Hela trädet nyttjas och restprodukterna används antingen i den egna tillverkningen eller i en annan industri. Med en förnybar råvara och produkter som kan materialåtervinnas eller, då de är uttjänta, användas för fossilfri energiproduktion samt återvinning av kemikalier och energi i produktionsanläggningarna är Holmen redan idag en del av en biobaserad cirkulär ekonomi.
Holmens verksamhet bidrar på flera sätt till att motverka klimatförändringarna och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Dels genom att koldioxid binds i skogarna och produkterna, dels genom den resurseffektiva produktionen som till övervägande del drivs med förnybar energi. Tack vare satsningar på bland annat effektivare produktionsprocesser och utveckling av såväl dagens som morgondagens produkter med skogsråvara som bas kommer de positiva klimateffekterna att förstärkas i framtiden.
Skogens ekosystem är mångfunktionella och bidrar med flera olika samhällsfunktioner. De hållbart brukade skogarna är inte bara viktiga ur ett klimatmässigt och ekonomiskt perspektiv, de är också betydelsefulla för människans välbefinnande och utgör en plats för rekreation, jakt och fiske. Holmen tar särskild hänsyn till estetiskt och upplevelsemässigt värdefulla skogar samt skogar som många besöker för friluftsliv, avkoppling och motion.
Att synliggöra naturens värde för människor är grundtanken med ekosystemtjänster. Skogen tillhandahåller flera sådana tjänster. Produktion av fiberråvara är ett exempel som redan i dag har ett marknadsvärde. Skogens förmåga att binda koldioxid, utveckla biologisk mångfald och erbjuda sociala värden är andra exempel. Flera processer pågår i Sverige och internationellt för att kartlägga, utveckla och värdera ekosystemtjänster. Holmen bevakar området och på det egna skogsinnehavet identifieras ekosystemtjänster som skulle kunna innebära nya affärsmöjligheter.
Hållbarhet handlar inte bara om klimat och miljö. En förutsättning för hållbar utveckling för anställda, affärspartners och ägare är att verksamheten visar god lönsamhet och har en stark finansiell ställning. Som arbetsgivare ska Holmen verka för ett bra ledarskap, säkra arbetsförhållanden samt motivera och utveckla medarbetarna. Viktigt är också att verksamheten präglas av öppenhet och följer affärsetiska regler. Koncernens VD har det yttersta ansvaret för att driva arbetet mot en hållbar utveckling. Koncernens miljöoch hållbarhetschef har en samordnande roll för arbetet och rapporterar till koncernledningen.
Ständig förbättring och regelbunden uppföljning av verksamheten lägger grunden till Holmens utveckling ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.
Skog som växer tar upp växthusgaser och binder dem till kol. Det betyder att växande skog minskar mängden koldioxid i atmosfären, en förmåga som ligger till grund för skogens klimatnytta. Då trä används som ersättning – substitut – till material och energislag som påverkar klimatet negativt blir effekten dubbel. Utsläppen av växthusgaser från tillverkning och användning av klimatskadliga material undviks samtidigt som en ökad användning av produkter från skogen binder mer koldioxid.
En brukad skog planteras, röjs, gallras och avverkas med regelbundna mellanrum. Ett virkesförråd byggs upp under cirka 70 år innan den uppvuxna skogen skördas och en ny tillväxtcykel kan påbörjas. I en obrukad skog som utvecklas fritt byggs virkesförrådet upp en gång för alla och förändras sedan obetydligt över tiden. Träden gör nytta som kolsänka, men med en obrukad skog går man helt miste om substitutionseffekten.
Hösten 2015 antog FN:s medlemsländer 17 globala mål för att uppnå en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling i världen. Med en resurseffektiv affärsmodell som bidrar till positiva klimateffekter är Holmen verksamt och arbetar aktivt inom ramen för flera av de globala målen.
Holmen är sedan 2007 en del av FN:s Global Compact och dess motsvarande nordiska nätverk. Koncernen rapporterar årligen till organisationen om hållbarhetsarbete enligt de tio principerna i Global Compact och om vilka framsteg som gjorts. Initiativet syftar till att ta ett aktivt ansvar för tio erkända principer inom områdena miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och bekämpning av korruption. På holmen.com
finns information om hur koncernen uppfyller och arbetar enligt Global Compacts principer. Arbetet med de tio principerna bidrar också till att nå de globala målen ovan.
Av tekniska skäl kan papper och kartong inte återvinnas hur många gånger som helst. Efter 5-7 gånger är fibrerna utslitna. Därför måste kretsloppet hela tiden fyllas på med färska fibrer från skogen. Utan färsk fiber, ingen returfiber.
Holmen AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 1936 är noterat på Stockholmsbörsen, Nasdaq Stockholm. Att upprätta bolagsstyrningsrapport är ett krav enligt Årsredovisningslagen. Denna bolagsstyrningsrapport följer de regler och anvisningar som fastslås i Svensk kod för bolagsstyrning.
Holmen AB hade 28 159 aktieägare vid utgången av 2016. Privatpersoner med svenskt medborgarskap utgjorde den största ägarkategorin med 26 032 ägare.
Den största ägaren, med 61,6 procent av rösterna och 32,9 procent av kapitalet, var vid årsskiftet L E Lundbergföretagen, vilket innebär att ett koncernförhållande råder mellan LE Lundbergföretagen AB (org. nr. 556056-8817), med säte i Stockholm, och Holmen. Kempestiftelserna är den näst största ägaren och dess innehav av Holmenaktier uppgick vid samma tidpunkt till 17,0 procent av rösterna och 7,0 procent av kapitalet. Övriga enskilda aktieägares innehav
understeg 10 procent av rösterna. Personalen har inget innehav av Holmen-aktier via pensionsstiftelse eller liknande.
Någon begränsning av hur många röster varje aktieägare kan avge vid årsstämman finns inte.
Vid årsstämman 2016 förnyades bemyndigandet för styrelsen att kunna förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier. Inget återköp har genomförts under perioden. Sedan tidigare innehar bolaget 0,9 procent av samtliga aktier.
Mer information om aktien och ägarstrukturen finns på sida 40-41.
Kallelse till årsstämma utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före beslutat datum. Kallelsen innehåller: a) information om anmälan och om rätten att rösta och delta på stämman, b) numrerad dagordning med de ärenden som ska behandlas, c) information om föreslagen utdelning och det huvudsakliga innehållet i övriga förslag. Aktieägare eller ombud kan rösta för fulla antalet ägda eller företrädda aktier. Anmälan till stämman kan göras via brev, telefon, e-post och holmen.com. Kallelse till extra bolagsstämma där frågan om ändring av bolagsordningen ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman.
Förslag till årsstämman bör adresseras till styrelsen och insändas i god tid innan kallelsen utfärdas. På holmen.com finns information om aktieägares rätt att få ärende behandlat.
Årsstämma 2017 kommer att äga rum i Stockholm den 27 mars 2017, vilket offentliggjordes den 18 april 2016.
Årsstämman har beslutat att inrätta en valberedning som ska bestå av styrelsens ordförande samt en representant för var och en av bolagets röstmässigt tre största aktieägare per den 31 augusti varje år. Valberedningens sammansättning inför årsstämmorna 2016 och 2017 redovisas i tabell på sida 34.
Valberedningen har som uppgift att lämna förslag avseende val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, styrelsearvode och revisionsarvoden samt, i förekommande fall, val av revisor. Förslagen presenteras i kallelsen till årsstämman.
Inför årsstämman 2017 föreslår valberedningen att styrelsen ska bestå av nio, av stämman valda, ledamöter. Valberedningen föreslår omval av nuvarande styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, som även föreslås till omval som ordförande i styrelsen, Carl Bennet, Carl Kempe, Lars G Josefsson, Lars Josefsson, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Henriette Zeuchner och Henrik Sjölund.
Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av sju till elva ledamöter, och val av styrelseledamöter ska ske på årsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser i övrigt om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter, ändringar i bolagsordningen eller begränsningar för hur lång tid en ledamot kan ingå i styrelsen.
Årsstämman 2016 beslutade omval av styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, Carl Bennet, Lars G Josefsson, Carl Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Henriette Zeuchner och Henrik Sjölund samt nyval av Lars Josefsson. Fredrik Lundberg omvaldes till styrelsens ordförande. Göran Lundin hade avböjt omval. Vid det konstituerande sammanträdet 2016 valdes Carl Kempe till vice ordförande och bolagets chefsjurist Lars Ericson utsågs till styrelsens sekreterare.
Utöver de nio ledamöterna som valdes av årsstämman har de lokala arbetstagarorganisationerna rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter.
Av de nio stämmovalda ledamöterna bedöms åtta som oberoende i förhållande till bolaget enligt Kodens definition. VD är den enda styrelseledamot som arbetar operativt i bolaget. Mer information om styrelsens ledamöter finns på sida 74-75.
Arbetet i styrelsen följer en plan som bland annat ska säkerställa att styrelsen får all
Årsstämman 2016 och det material som presenterades var på svenska. Kallelse, föredragninglista, verkställande direktörens anförande samt protokoll finns tillgängliga på holmen.com.
Vid årsstämman var samtliga av stämman valda styrelseledamöter, koncernledningen och bolagets revisor närvarande. Under stämman gavs aktieägarna möjlighet att ställa och få svar på frågor. Stämman fastställde resultat- och balansräkning, beslutade om vinstdisposition samt beviljade den avgående styrelsen ansvarsfrihet. Justerare vid stämman var Ramsay Brufer, Alecta och Emma Otterhem, Fjärde AP-fonden.
Det var inte möjligt att följa eller delta i stämman från annan ort med hjälp av kommunikationsteknik. Någon förändring i det avseendet är inte planerad för årsstämman 2017.
Styrelsen höll tio sammanträden under 2016, varav fyra hölls i anslutning till att bolaget lämnade kvartalsrapporter. Ett tvådagarsmöte har ägnats åt strategisk verksamhetsplanering. Ett möte hölls i anslutning till en skogsexkursion på bolagets mark i närheten av Örnsköldsvik och ett studiebesök vid Holmens plantskola i Gideå. Ett möte ägnades åt koncernens budget för 2017. Två möten genomfördes i anslutning till årsstämman. Styrelsen har därutöver ägnat särskild uppmärksamhet åt strategiska, finansiella och redovisningsmässiga frågor, uppföljning av verksamheten, avyttringen av verksamheten i Spanien samt större investeringsärenden. Bolagets revisorer har vid två tillfällen direkt till styrelsen rapporterat om granskningen av bokslut och intern kontroll.
| AKTIEÄGARE | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VALBEREDNING | BOLAGSSTÄMMA | |||||||
| ERSÄTTNINGSUTSKOTT | STYRELSE | |||||||
| REVISORER | ||||||||
| FEM STABER | FEM AFFÄRSOMRÅDEN |
erforderlig information. Styrelsen beslutar årligen om en skriftlig arbetsordning och utfärdar skriftliga instruktioner. Sistnämnda avser dels arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, dels den information som styrelsen löpande ska erhålla gällande ekonomisk utveckling och andra viktiga händelser. Tjänstemän i bolaget deltar som föredragande vid styrelsens sammanträden.
I syfte att utveckla styrelsens arbete genomförs en utvärdering varje år. Varje ledamot har svarat på en enkät med relevanta frågeställningar som rör styrelsens arbete och ledamöterna har även fått lämna förslag på hur styrelsens arbete kan vidareutvecklas. Svaren har presenterats och diskuterats vid ett styrelsesammanträde. Styrelsens ordförande har redovisat resultatet av 2016 års utvärdering för valberedningen, vilket utgör underlag för planering av styrelsearbetet kommande år.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Fredrik Lundberg och Carl Bennet. Utskottet har under året berett frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för VD, samt om aktiesparprogram.
Ersättning och övriga anställningsvillkor för befattningshavare direkt underställda VD beslutas av denne i enlighet med en lönepolicy fastlagd av ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet har utvärderat tilllämpningen av såväl policyn som de riktlinjer som årsstämman fastställde för ersättning till ledande befattningshavare.
Inom koncernen tillämpas principen att chefens chef ska godkänna beslut i ersättningsfrågor i samråd med respektive personalchef.
Vid årsstämman 2016 framlades styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare, det vill säga de affärsområdes- och stabschefer som rapporterar direkt till VD. Årsstämman fastställde riktlinjerna i enlighet med styrelsens förslag. Till årsstämman 2017 föreslår styrelsen oförändrade riktlinjer. Riktlinjerna samt information om ersättningar återfinns i not 4 på sida 54.
Årsstämman 2016 fastställde styrelsearvode och beslöt att arvodet till revisorerna ska utgå enligt räkning.
På årsstämman 2016 fattades beslut om ett riktat aktiesparprogram till anställda i koncernledningen, affärsområdeschefer och ett antal nyckelpersoner i Holmenkoncernen. Mer information om aktiesparprogrammet återfinns i not 4.
Styrelsen har delegerat det operativa ansva-
ret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets VD. En instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och VD fastställs årligen av styrelsen.
Holmens koncernledning utgörs av bolagets VD, cheferna för fyra av de fem affärsområdena samt cheferna för de fem koncernstaberna. Information om VD och övrig koncernledning finns på sida 76.
Under 2016 sammanträdde koncernledningen vid tio tillfällen. Mötena behandlade bland annat resultatutveckling och rapporter inför och efter styrelsens sammanträden, verksamhetsplanering, budget, investeringar, intern kontroll samt genomgångar av marknadsläge, konjunkturutveckling och andra omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten. Vidare diskuterades och beslutades om affärsområdes- och stabsrelaterade projekt.
Revisionsbolaget KPMG, som varit Holmens revisor sedan 1995, omvaldes av årsstämman 2016 till revisor för ett år. Till huvudansvarig för revisionen utsågs den auktoriserade revisorn Joakim Thilstedt. KPMG genomför revisionen i Holmen AB samt i nästan samtliga dotterbolag.
Revision av interna rutiner och kontrollsystem påbörjas under andra kvartalet och fortsätter sedan löpande fram till årsskiftet.
| OBEROENDE I FÖRHÅLLANDE TILL: | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LEDAMÖTER | FUNKTION | INVALD | NÄRVARO | ARVODE | BOLAGET | STÖRRE ÄGARE | |
| Fredrik Lundberg* | Ordförande | 1988 | 10/10 | 680 000 kr | Ja | Nej | |
| Carl Kempe | Vice Ordförande | 1983 | 10/10 | 340 000 kr | Ja | Nej | |
| Carl Bennet* | Ledamot | 2009 | 10/10 | 340 000 kr | Ja | Nej | |
| Lars G Josefsson | Ledamot | 2011 | 10/10 | 340 000 kr | Ja | Ja | |
| Lars Josefsson | Ledamot | 2016 | 6/7 | 340 000 kr | Ja | Ja | |
| Louise Lindh | Ledamot | 2010 | 10/10 | 340 000 kr | Ja | Nej | |
| Ulf Lundahl | Ledamot | 2004 | 10/10 | 340 000 kr | Ja | Ja | |
| Henriette Zeuchner | Ledamot | 2015 | 10/10 | 340 000 kr | Ja | Ja | |
| Henrik Sjölund | Ledamot, koncernchef och VD | 2014 | 10/10 | - | Nej | Ja | |
| Totalt | 8 / 9 | 5 / 9 | |||||
| * Representanter i ersättningsutskottet | |||||||
| ARBETSTAGARREPRESENTANTER | |||||||
| Steewe Björklundh, ledamot, invald 1998 | Kenneth Johansson, ledamot, invald 2004 | Tommy Åsenbrygg, ledamot, invald 2009 | |||||
| Per-Arne Berg, suppleant, invald 2015 | Daniel Hägglund, suppleant, invald 2014 | Martin Nyman, suppleant, invald 2010 |
Delårsrapport för januari-september är föremål för revisorernas översiktliga granskning. Granskning och revision av årsbokslut och årsredovisning görs under januari-februari.
Holmen har valt att låta styrelsen fullgöra de uppgifter som annars skulle utföras av ett revisionsutskott. I styrelsens rapporteringsinstruktion finns krav på att styrelsens ledamöter årligen ska få en redogörelse av revisorerna, som styrker att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt, kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Revisorerna har under 2016 rapporterat till hela styrelsen vid två sammanträden. Därutöver har de rapporterat till styrelsens ordförande och VD vid ett tillfälle och till VD/viceVD löpande under arbetets gång.
Holmen har utöver revisionsuppdraget konsulterat KPMG inom skatteområdet, i redovisningsfrågor samt för olika utredningar. Storleken av betalda ersättningar till KPMG för 2016 framgår av not 5 på sida 55. KPMG är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att genomföra fristående rådgivning åt Holmen vid sidan av sitt revisionsuppdrag.
Till följd av ändrad lagstiftning som medför utökade arbetsuppgifter kopplat till revisionen har styrelsen beslutat att för kommande räkenskapsår inrätta ett revisionsutskott.
I samband med koncernens årliga strategigenomgång upprättar varje affärsområde en verksamhetsplan och sätter mål för sin verksamhet som presenteras för styrelsen. Verksamhetsplanen utgör grunden för de förväntningar som ställs på respektive affärsområdes enheter. Utifrån förväntningarna sätter varje enhet mål samt identifierar framgångsfaktorer för att nå målen. Till framgångsfaktorerna kopplas mätfaktorer (KPI) för att mäta och visa utvecklingen. Verksamhetsplanen utgör även grunden för budgeten där beslut om resursfördelning fattas samt mål för det kommande året sätts.
Affärsområdena styr den operativa verksamheten mot målen med hjälp av processer för inköp, produktion och försäljning stöttat av processer för HR, ekonomi, FoU, IT och miljö. Verksamheten följs upp genom regelbunden rapportering av finansiell utveckling och KPIs kompletterad med kvalitativ analys. Policyer, riktlinjer och instruktioner sätter tillsammans med befogenheter och attestregler gränser för arbetet.
svar. Holmens uppförandekod ger vägledning i det dagliga arbetet och klargör vilka förväntningar som ställs på medarbetarna. Affärsetikpolicyn med tillhörande riktlinjer behandlar bland annat antikorruption och konkurrensfrågor. Anställda i funktioner som löper risk att utsättas för otillåtet beteende får särskild utbildning i dessa frågor. Uppförandekoden för leverantörer omfattar områdena antikorruption, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och miljö. Holmen omfattas av UK Modern Slavery Act och en redogörelse kopplad till detta finns på holmen.com.
Whistle blower-funktion. En whistle blower-funktion finns tillgänglig för att anställda och övriga intressenter ska kunna framföra påpekanden om eventuella brister i Holmens finansiella rapportering eller andra missförhållanden hos företaget.
Styrelsens ansvar för intern kontroll och finansiell rapportering regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden är det också styrelsens ansvar att bolaget sköts hållbart och ansvarsfullt. Det löpande ansvaret för samtliga dessa frågor har delegerats till VD.
Syfte och struktur. Syftet med intern kontroll är att säkerställa att Holmen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen (se ruta sida 35), samt att minimera risken för att koncernen utsätts för bedrägeri. Koncernstab Ekonomi och Finans koordinerar och bevakar processen för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i koncernen.
Arbetet följer COSO:s ramverk för intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Ramverket består av fem grundläggande element: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation, samt uppföljning och utvärderingar. Ramverket har anpassats till Holmens olika verksamheter.
Kontrollmiljö. Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och bygger bland annat på bolagets interna styrprocesser.
| INFÖR ÅRSSTÄMMA: | OBEROENDE I FÖRHÅLLANDE TILL: | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| NAMN | REPRESENTERAR | 2017 | 2016 | BOLAGET | RÖSTMÄSSIGT STÖRSTA ÄGAREN |
| Mats Guldbrand | L E Lundbergföretagen* | x (ordf) | x (ordf) | Ja | Nej |
| Fredrik Lundberg | Styrelsens ordförande | x | x | Ja | Nej |
| Alice Kempe | Kempestiftelserna* | x | x | Ja | Ja |
| Hans Hedström | Carnegie fonder* | x | x | Ja | Ja |
* Per 31 augusti 2016 uppgick det röstmässiga ägandet för L E Lundbergföretagen till 61,6 procent, Kempestiftelserna till 17,0 procent och Carnegie fonder (Sverige) till 1,7 procent.
I styrelsens arbetsordning och i instruktionen till VD fastställs roll- och ansvarsfördelning för att tillgodose effektiv kontroll och hantering av verksamhetens risker.
Policyer, riktlinjer och instruktioner bidrar till att göra den enskilde individen medveten om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll. Dessa dokument ska också tillgodose att den finansiella rapporteringen följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen, samt lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs.
Riskbedömning. Arbetet med riskbedömning syftar till att identifiera och utvärdera de risker som kan medföra att koncernens mål för den finansiella rapporteringen inte uppfylls. Resultatet av riskarbetet sammanställs och utvärderas under ledning av Koncernstab Ekonomi och Finans.
Holmens största risker avseende den finansiella rapporteringen kopplas till värderingen av biologiska tillgångar, materiella anläggningstillgångar, avsättning för pensioner, övriga avsättningar samt till finansiella transaktioner. I riskbedömningen ingår också att identifiera och utvärdera operativa risker. För vidare information om risker se avsnitt Riskhantering sida 36-39.
Kontrollaktiviteter. För att säkerställa att Holmens mål för den finansiella rapporteringen uppfylls finns det kontrollkrav
inbyggda i de processer som bedöms relevanta: försäljning, inköp, investeringar, personal, bokslut, betalningar samt IT. Kontrollaktiviteter syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Koncernens samtliga enheter genomför verksamhetsanpassade självutvärderingar där det framgår vilka kontrollkrav som gäller för respektive process och huruvida de uppfylls eller ej.
Information och kommunikation. Holmens finansiella informationsgivning, såväl extern som intern, följer en av koncernledningen fastställd kommunikationspolicy. Informationsgivningen till Holmens aktieägare och andra intressenter ska vara korrekt, fullständig, transparent och konsekvent samt ske på lika villkor och i rätt tid.
Uppföljning och utvärdering. Kontrollaktiviteter utvärderas regelbundet för att säkerställa att de är effektiva och ändamålsenliga. Resultatet av självutvärderingarna följs upp löpande och avvikelser rapporteras kvartalsvis till styrgruppen för intern kontroll. Tester görs av riktigheten i självutvärderingarna.
Rapportering av intern kontroll till koncernledningen sker en gång per år. Bolagets revisorer rapporterar under året sina iakttagelser av granskningen av den interna kontrollen till styrelsen.
Uppföljningen är ett viktigt verktyg för
Extern finansiell rapportering ska:
Intern finansiell rapportering ska därutöver ge stöd till korrekta affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
att identifiera eventuella brister inom koncernen och hantera dem genom utformning av nya kontrollkrav.
Uttalande om internrevision. Styrelsen har bedömt att det inte finns några särskilda omständigheter i verksamheten eller andra förhållanden som motiverar en så kallad särskild granskningsfunktion (intern revision). Koncernens arbete med intern kontroll, tillsammans med det arbete som de externa revisorerna utför, bedöms vara tillräckligt.
Affärsområdena ansvarar för affärsverksamheten samt hanterar affärsmässiga risker såsom kreditrisker gentemot koncernens kunder. De fattar också beslut gällande volym och prissättning med målsättning att uthålligt ge en bra avkastning på investerat kapital. Koncernstab Ekonomi och Finans hanterar koncernens finansiering och finansiella risker utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som präglas av låg risknivå. Syftet är att minimera koncernens kapitalkostnad genom ändamålsenlig finansiering samt effektiv hantering och kontroll av koncernens finansiella risker.
| Risk | Riskhantering | Kommentar |
|---|---|---|
| Efterfrågan och priser. Förändringar av efterfrågan och priser påverkar möjligheter na att nå lönsamhetsmålen. |
Förändringar i priser och leveranser beror till stor del på utvecklingen av marknaden i Europa. Den påverkas i sin tur av flera faktorer såsom efterfrågan, produktionen bland europe iska producenter, förändringar av import till, samt möjlighe terna att med lönsamhet exportera från Europa. Holmen har begränsade möjligheter att snabbt göra större förändringar i produktutbud men anpassar sin produktinriktning mot de produkter och marknader som bedöms ha bäst långsiktig potential. Holmen eftersträvar en bred kundbas och ett utbud som sträcker sig över flera olika produktområden. Denna strävan, i kombination med långvariga kundrelationer, minskar sårbarheten vid förändringar i marknaden. |
Att kontinuerligt utveckla produktutbudet är viktigt för att möta en förändrad efterfrå gan. Holmen har under 2016 lyckosamt ökat försäljningen av den nya produkten Holmen UNIQ från Bravikens pappersbruk. Under 2016 beslutades även att investera i en impregneringsanläggning vid Bravikens sågverk. Anläggningen ger möjlighet att erbjuda impregnerade trävaror till den svenska byggmarknaden. |
| Råvarupriser. Ved, el och kemikalier är de mest väsentliga insatsvarorna för industrin och prisförändringar påverkar industrins lönsamhet. |
Skörden av timmer från egen skog är i princip lika stor som förbrukningen vid de egna sågverken medan massaveden från egen skog motsvarar cirka 40 procent av industrins konsumtion. Industrin använder massaveden för att tillverka massa som sedan blir till kartong eller papper. Genom den in tegrerade produktionsprocessen är koncernen i stort i balans på massa. Kartongverksamheten tillverkar nästan all el som behövs vid de egna bruken medan tillverkningen av papper försörjs av externa inköp. Samtidigt säljer koncernen el från vatten- och vindkraft till elnätet. Netto motsvarar koncernens egna elproduktion cirka 50 procent av elkonsumtionen. Prisrisken för denna konsumtion hanteras genom fysiska fastprisavtal och finansiella säkringar. Behovet av värmeenergi är stort men tillverkas lokalt på varje bruk från restproduk ter. Kemikalier är en betydande insatsvara, framförallt vid kartongtillverkning, men behovet reduceras genom att uttjänta kemikalier återvinns vid bruken. |
Råvarupriserna har under senare år varit stabila. Nettoförbrukningen av el är prissäk rad till 80-90 procent för 2017-2020 och 60 procent för 2021. |
| Anläggningar. Produktionsutrustning kan allvarligt skadas vid till exempel brand, maskinhaveri eller strömavbrott. Detta kan leda till leveransproblem, oväntade kostna der och minskat kundförtroende. |
Genom skadeförebyggande åtgärder, regelbundet underhåll och kontinuerliga uppgraderingar kan riskerna för skador i anläggningarna minimeras. Utbildningar av medarbetare främjar delaktighet, kunskap och medvetenhet om riskerna och hur de motverkas. Holmen försäkrar sina anläggningar till återanskaffningsvärde mot egendoms- och avbrottsskador. Självrisken varierar mellan olika anläggningar men uppgår som mest till 30 Mkr för en enskild skada. Koncernen har ansvarsförsäkring som även omfattar plötslig och oförutsedd miljöskada som drabbar "tredje man". |
Under 2016 har inga större skadehän delser inträffat. Återuppbyggnad har skett av massafabriken i Hallsta efter den stora branden som inträffade i slutet av 2015. Intäktsbortfall under stoppet och kostnader för återuppbyggnad täcks av försäkringen med undantag för självrisk om 30 Mkr. |
| Skog. Skogsbrand, viltbete och skade insekter är risker i den växande skogen. |
Koncernens skogsinnehav försäkras inte. Arealerna är spridda över stora delar av landet och risken för omfattande samtidiga skador bedöms som låg. Skadeinsekter som snytbaggar motverkas med hjälp av skyddsvaxning av plantor. |
Under 2016 har inga större skadehändelser inträffat i Holmens skogar. |
| Kundkrediter. Risken för att koncernens kunder inte kan fullgöra sina betalningsför pliktelser ger upphov till kreditrisk. |
Risken att koncernens kunder inte kommer att fullgöra sina betalningsförpliktelser begränsas genom kreditkontroll, interna kreditlimiter per kund och genom att i vissa fall försäkra kund fordringar mot kreditförluster. Kreditlimiter följs upp löpande. Exponeringen mot enskilda kunder är begränsad. |
Per 2016-12-31 uppgick koncernens kundfordringar till 2 174 Mkr, varav 46 (42) procent var försäkrade mot kreditförluster. Under året har kreditförluster på kundford ringar påverkat resultatet med -5 (-27) Mkr. Försäljningen till de fem största kunderna utgjorde under 2016 sammanlagt 14 pro cent av koncernens totala omsättning. |
|---|---|---|
| Arbetsmiljö. Tillbud och olyckor på arbetsplatsen innebär risk för människors liv och hälsa. Det kan leda till störningar i produktionen och ökade kostnader. |
Säker arbetsmiljö är en prioriterad fråga på samtliga led ningsnivåer i koncernen. Arbetsmiljöpolicyn reviderades 2016. Certifierade ledningssystem, koncernövergripande mål för arbetsolyckor, kontinuerlig utbildning av personal för ökad riskmedvetenhet, rutiner för tillbud- och olycksfallsrapportering, samt riskbedömning av entreprenörsarbeten är exempel på aktiviteter för att upprätthålla hög säkerhet på arbetsplatsen. |
Utfallet 2016 blev 8,8 arbetsolycksfall per 1 miljon arbetade timmar (2015: 8,8). Den helt dominerande orsaken är halk- och snubbelolyckor. Se vidare sida 29. |
| Miljö. Störningar i produktionen kan orsaka överskridanden av de utsläppsvillkor som miljömyndigheterna beslutat för verksam heterna. Det skulle kunna påverka miljön. |
Miljöarbetet organiseras och bedrivs enligt en miljö- och energipolicy. Vid störningar prioriteras miljön framför produk tionen. Risker förebyggs och hanteras genom rutinmässiga egenkontroller, myndighetskontroller och miljöriskanalyser samt genom att använda certifierade miljö- och energi ledningssystem och miljö- och spårbarhetscertifiering. |
Holmen representerar bästa praxis vad gäller avancerat miljöledarskap, med ett aktivt arbete för att motverka klimatrelate rade risker och dra nytta av klimatrelatera de möjligheter. Det framgår av den årliga undersökningen som genomförs av CDP. Se vidare sida 24-27. |
| Medarbetare. Holmen behöver attrahera och behålla kompetenta och motiverade medarbetare för att långsiktigt kunna bedri va verksamheten med god lönsamhet. |
Frågor om målstyrning, ansvar, delaktighet, säkerhet och kompetensmässig utveckling prioriteras i det dagliga arbetet och i utbildningen av medarbetare. Holmens uppförandekod och värdegrund utgör en bas för hur medarbetare ska agera och ledarskapet utformas. Koncernen arbetar systematiskt för att ge medarbetarna möjlighet att påverka och utveckla verksamheten genom löpande feedback och dialog mellan chef och medarbetare. Arbetstagarrepresentanter har plats i Holmens styrelse. I det fall medarbetare och andra intres senter önskar rapportera om missförhållanden inom Holmen finns en whistleblower-funktion tillgänglig. |
Under 2016 inrapporterades inga ärenden avseende avsteg från uppförandekoden. |
| Affärsetik. Såväl nationellt som globalt ställer kunder och partners krav på Holmen som en stabil och pålitlig leverantör som står för god affärssed och tydliga hållbarhetsprinciper. Avsteg från principer och policyer kan påverka anseendet och affärsrelationerna negativt. |
Holmens affärsetikpolicy med tillhörande riktlinjer ger tydlig vägledning om hur god affärssed upprätthålls i relationen med externa kontakter på de olika marknaderna. Utbildning avseende affärsetik sker för ledningsgrupper och för med arbetare som bedöms kunna komma i kontakt med de frågor som omfattas av affärsetikspolicyn, såsom marknads- och säljavdelningar samt inköpare. |
En förundersökning pågår avseende repre sentationsjakter arrangerade av Holmen. Åklagaren har i januari 2017 meddelat att han anser att det föreligger skälig miss tanke om givande av muta i samband med några av dessa jakter. Holmens uppfattning är att gällande regler inte har överträtts i något av de aktuella fallen. |
| Leverantörer. Brister i försörjningsked jan för insatsprodukter vad gäller såväl leveranssäkerhet som kvalitet kan leda till produktionsstörningar. Leverantörer som inte uppfyller Holmens krav på hållbarhet kan även påverka verksamheten negativt. |
Holmen eftersträvar att ha minst två godkända leverantörer per användningsområde. Dessutom ingår Holmens uppfö randekod för leverantörer i alla nya kontrakt. Den innehåller krav på hållbar utveckling, bland annat genom att respektera internationellt erkända principer för antikorruption, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och miljö. Under 2017 kommer en extern part att engageras för arbetet med riskklassificering |
Under 2016 inrapporterades inga ärenden avseende avsteg från uppförandekoden för leverantörer. Vid utgången av 2016 hade leverantörer motsvarande cirka 75 procent av koncernens inköpsvolym undertecknat leverantörskoden. |
| och utvärdering av leverantörer. | Holmen omfattas av UK Modern Slavery Act och en redogörelse kopplad till detta finns på holmen.com. |
|
| IT-system. För att styra och planera produktion, försäljning samt inköp krävs ett effektivt IT-stöd. Störningar i IT-stödet och obehörig åtkomst till information kan ge be tydande negativa effekter för verksamheten. |
Driftstörningar samt obehörig åtkomst förhindras genom säkerhetsåtgärder och förebyggande åtgärder i form av ända målsenligt fysiskt skydd, tillförlitlig serverdrift och säkra nätverk. Åtgärder och rutiner finns för att minimera risken för avbrott, men också för att hantera situationer då avbrott inträffat. |
Verksamheten har inte påverkats av IT incidenter under 2016. |
| Politiska beslut. Lagar och regler i länder där koncernen verkar påverkar hur affärs verksamheten kan bedrivas. Regler hur skogen får brukas kan påverka framtida tillväxt och skörd. Stimulanser att använda biobaserade produkter kan påverka efter frågan på kartong och trävaror samt virke från våra skogar. Likaså påverkar regler för användande av färsk fiber kontra returfiber. |
Holmen deltar i nationella och internationella branschorga nisationer som har uppdrag att sköta samhällsbevakning, opinionsbildning och politisk påverkan. På orter där verksam het bedrivs knyts kontakter med lokala företrädare. Politiska beslut påverkas av den allmänna opinionen. Vid kontakter med allmänheten finns möjlighet att bidra med kunskap och fakta. Det sker t ex vid samråds- och informationsmöten och via debatt i media. |
Rätten att bruka skogen och förutsätt ningarna för vattenkraften har varit i fokus under 2016. Regeringen har under året aviserat en sänkning av fastighetsskatten på vattenkraftverk. |
Valuta. Svängningar i valutakurser påverkar koncernens resultat. Risken vid transaktionsexponering beror på att en väsentlig del av koncernens försäljningsintäkter är i andra valutor än kostnaderna. Risken vid omräkningsexponering härrör från omräkningen av de utländska dotterbolagens tillgångar, skulder och resultat till svenska kronor.
Transaktionsexponering. För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkras nettoflödet med valutaterminer. Nettoflödet i euro, dollar och pund för de närmaste fyra månaderna säkras alltid. Det motsvarar normalt kundfordringar och utestående order. Styrelsen kan besluta att säkra flöden för en längre period om det bedöms lämpligt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutasituationen. Valutaexponering som uppstår när investeringar betalas i utländsk valuta separeras från övrig transaktionsexponering. Normalt säkras 90-100 procent av valutaexponeringen för större investeringar.
Omräkningsexponering. Säkring av exponeringen som uppstår när dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor (så kallad equity-hedge) bedöms från fall till fall och görs med utgångspunkt från koncernmässigt värde av nettotillgångarna. Säkring sker med lån i utländsk valuta eller valutaterminer. Exponeringen som uppstår då utländska dotterbolags resultat omräknas till svenska kronor säkras normalt inte.
För kommande två år är 90 procent av förväntade flöden i EUR/SEK säkrade till i genomsnitt 9,50, för EUR/GBP är 90 procent av nästa års förväntade flöden säkrade till 0,86 och för USD/SEK är 70 procent av nästa års flöde säkrat till 8,93. För övriga valutor är 4 månaders flöden säkrade.
Säkring av nettotillgångarna i euro uppgick vid årsskiftet till 13 MEUR, vilket i stort sett motsvarar koncernens totala eurotillgångar. Säkring i pund uppgick vid utgången av årsskiftet till 5 MGBP. Nettotillgångar i övriga valutor är mycket begränsade och säkras inte.
Ränta. Risker som uppstår då förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto.
Räntebindningen på koncernens finansiella tillgångar och skulder är normalt kort. Styrelsen kan välja att förlänga räntebindningen i syfte att begränsa effekten av en ränteuppgång. Derivatinstrument i form av ränteswappar används för att styra räntebindningen utan att underliggande lån förändras.
Koncernens genomsnittliga upplåningsränta uppgick under 2016 till 1,1 procent och vid årsskiftet till 0,9 procent. Tabellen nedan visar koncernens räntebindning fördelat per valuta.
| 1 ÅR | 1-3 ÅR | 3-5 ÅR | >5 ÅR | PENSIONS AVSÄTTNINGAR |
SUMMA | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SEK | -2 311 | -400 | -600 | 0 | -23 | -3 334 |
| EUR | -20 | 0 | 0 | 0 | -8 | -28 |
| GBP | -457 | 0 | 0 | 0 | -170 | -626 |
| Övriga poster | 43 | 0 | 0 | 0 | 0 | 43 |
| -2 744 | -400 | -600 | 0 | -201 | -3 945 |
Risken för att finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot finansiella motparter.
För varje finansiell motpart fastställs en maximal kredit- och settlementrisk som följs upp löpande. Holmens finansiella motparter bedöms med hjälp av välrenommerade ratinginstitut eller, i de fall rating saknas, egna analyser. Beräkningen baseras på löptid och historisk volatilitet för olika derivattyper. För övriga finansiella tillgångar bedöms den maximala kreditrisken motsvaras av nominellt belopp.
Per 2016-12-31 hade koncernen utestående derivatkontrakt med ett nominellt belopp om cirka 15 miljarder kronor och ett marknadsvärde om netto -194 Mkr. Holmens totala kreditrisk i derivataffärer uppgick vid årsskiftet till 1 405 Mkr. Beräkningen baseras på löptid och historisk volatilitet för olika derivattyper.
Likviditet och refinansiering. Risken för att behovet av framtida kapitalanskaffning och refinansiering av förfallande lån tvingas ske till hög kostnad.
Holmens strategi anger att den finansiella ställningen ska vara stark för att ha handlingsfrihet att fatta långsiktiga affärsmässiga beslut. Målet är att skuldsättningsgraden inte ska överstiga 0,5. Holmens finansiering består i huvudsak av obligationslån och företagscertifikat. Risken att framtida kapitalanskaffning blir svår eller dyr reduceras genom användande av långsiktiga kontrakterade kreditlöften. Finansieringsplaneringen hanteras genom prognoser över behovet för kommande år baserat på koncernens fleråriga verksamhetsplan, budget och resultatprognoser som uppdateras regelbundet.
Den finansiella nettoskulden minskade under året med 854 Mkr och uppgick per 2016-12-31 till 3 945 Mkr, varav pensionsavsättningar 201 Mkr. Koncernen har ett kontrakterat kreditlöfte om 400 MEUR (3 824 Mkr) med ett syndikat av nio banker som förfaller 2020 och 2021. Kreditlöftet var vid årsskiftet outnyttjat och är tillgängligt att utnyttja under förutsättning att koncernens skuldsättningsgrad understiger 1,25. Vid årsskiftet var koncernens skuldsättningsgrad 0,19.
En procents förändring i leveranser och pris för koncernens produkter respektive väsentliga insatsvaror bedöms påverka koncernens rörelseresultat enligt tabellen till höger.
Intjäningen under året är relativt jämn. De tydligaste säsongseffekterna är lägre personalkostnader under tredje kvartalet och att elproduktionen vid vattenkraftverken normalt är högre under första och fjärde kvartalet.
| Påverkan rörelseresultat | Förändring | Pris | Leveranser |
|---|---|---|---|
| Kartong | +/-1 % | 51 | 29 |
| Tryckpapper | +/-1 % | 54 | 18 |
| Trävaror | +/-1 % | 13 | 3 |
| Virke egen skog | +/-1 % | 12 | 8 |
| Vatten och vindkraft | +/-1 % | 3 | 3 |
| Insatsvaror | |||
| Virke* | +/-1 % | 26 | |
| El* | +/-1 % | 12 | |
| Kemikalier | +/-1 % | 11 | |
| Övriga rörliga kostnader | +/-1 % | 11 | |
| Leveranskostnader | +/-1 % | 12 | |
| Personal | +/-1 % | 23 | |
| Övriga fasta kostnader | +/-1 % | 16 |
* Med hänsyn tagen till skörd av egen skog samt produktion av egen elkraft är resultatkänsligheten netto för koncernen för virke 14 Mkr och el 10 Mkr.
Tabellen till höger visar hur stor effekt en förändring av svenska kronan, marknadsräntan respektive elpriset skulle ha på koncernens rörelseresultat respektive eget kapital med hänsyn tagen till säkringar.
| Resultat före skatt | Förändring | Mkr |
|---|---|---|
| Växelkurser | +/-1 % | 18 |
| SEK mot EUR | +/-1 % | 4 |
| SEK mot USD | +/-1 % | 4 |
| SEK mot GBP | +/-1 % | 8 |
| SEK mot övriga valutor | +/-1 % | 3 |
| Låneränta | +/-1 procentenhet | 21 |
| Elpris | +/- 1 % | 1 |
| Eget kapital | Förändring | Mkr |
| Transaktionssäkringar | +/-1 % | 98 |
| Investeringssäkringar | +/-1 % | 0 |
| Equity-hedge | +/-1 % | 13 |
| Räntesäkringar | +/-1 procentenhet | 20 |
| Elsäkringar | +/-1 % | 13 |
Under 2016 steg kursen för Holmen B med 65 kronor eller 25 procent. Resultat per aktie exklusive jämförelsestörande poster var 19,7 kronor. Utdelningen föreslås höjas till 12 (10,5) kronor.
Holmen noterades på Stockholmsbörsen 1936, men hette då Mo och Domsjö AB. Holmens två aktieserier är idag noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap. Kursen för Holmen B steg under året med 65 kronor eller 25 procent till 327 kronor samtidigt som Stockholmsbörsen ökade med 6 procent. Holmens börsvärde på 27,4 (22,3) miljarder kronor utgör 0,4 procent av Stockholmsbörsens totala värde. Årets högsta slutkurs för Holmen B var 327 kronor och noterades den 30 december. Den lägsta slutkursen på 227 kronor noterades den 20 januari. Det genomsnittliga antalet omsatta B-aktier uppgick till 192 000 per dag, vilket motsvarar ett värde på 53 Mkr. Genomsnittligt antal omsatta A-aktier var 500 per dag. Nästan 70 procent av handeln skedde på Nasdaq Stockholm. Därutöver sker handel i Holmen-aktien även på andra handelsplatser såsom BATS Europe, Chi-X och Turquoise.
Resultatet per aktie efter utspädning exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 19,7 kronor. Inklusive jämförelsestörande poster uppgick resultat per aktie efter utspädning till 16,9 (6,7) kronor.
Beslut om aktieutdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Styrelsen föreslår att årsstämman den 27 mars 2017 beslutar om en utdelning om 12 (10,5) kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 4,7 procent av eget kapital. Under de senaste fem åren har utdelningen i genomsnitt uppgått till 4 procent av eget kapital.
Holmen har 83 996 162 utestående aktier fördelade på 22 623 234 A-aktier och 61 372 928 B-aktier. Därutöver finns 760 000 återköpta B-aktier i eget förvar. A-aktien har tio röster och B-aktien en röst. I övrigt har aktierna samma rätt. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning.
Totalt hade Holmen 28 159 aktieägare vid utgången av 2016. Sett till antalet utgör svenska privatpersoner den största ägarkategorin med 26 032 ägare. Aktiekapitalet ägs till 83 (81) procent av svenskregistrerade ägare. Den största andelen aktier bland utländska ägare finns i USA och Luxemburg, med 7 procent respektive 3 procent av kapitalet. Största ägare, med 61,6 procent av rösterna och 32,9 procent av kapitalet, var vid årsskiftet 2016/2017 L E Lundbergföretagen AB.
På årsstämman 2016 fattades beslut om ett riktat aktiesparprogram till ett fyrtiotal nyckelpersoner i Holmen-koncernen. Syftet med programmet är att stärka intressegemenskapen mellan ägare och ledningen i bolaget samt att skapa ett långsiktigt engagemang för Holmen.
Programmet innebär att tidigare återköpta aktier kommer att överföras till deltagarna i programmet vid löptidens slut. Antalet aktier som kommer att överföras är beroende av avkastningen under 2016-2018. Vid maximal tilldelning kommer 100 000 aktier att överföras från bolaget till deltagarna i programmet.
Något uttryckligt mål för aktieåterköp finns inte. Ett mandat att återköpa upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier finns och eventuella återköp ses som ett komplement till utdelningarna för att justera kapitalstrukturen när omständigheterna bedöms gynnsamma. Vid årsstämman 2016 förnyades bemyndigandet för styrelsen att fatta beslut att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier, genom förvärv av B-aktier. Inget återköp har gjorts under året. Sedan tidigare innehar bolaget 0,9 procent av samtliga aktier. Styrelsen föreslår att också årsstämman 2017 bemyndigar styrelsen att återköpa och överlåta upp till 10 procent av bolagets aktier, genom förvärv av B-aktier.
Holmen lämnar regelbundet information till aktiemarknaden i form av presskonferenser i samband med publicering av kvartalsrapporter och i samband med årsstämma. Därutöver lämnas information som är väsentlig för aktiemarknaden genom publicering av pressmeddelanden. På holmen.com finns finansiell information i form av rapporter, presentationer och finansiella data samlat. På holmen.com finns även inspelningar av de senaste presskonferenserna liksom information om aktien, ägare, insynshandel med mera.
Analytiker vid 14 mäklarhus och banker följer Holmens utveckling. Det innebär bland annat att de löpande publicerar analyser avseende Holmen. En lista över dessa analytiker återfinns på holmen.com.
TOTALAVKASTNING HOLMEN B OCH GENERALINDEX Inkl.reinvesterad utdelning utan hänsyn till skatt
aktieägare.
| Andel av kapital % | ÄGARSTRUKTUR PER 2016-12-31 | % av kapital | % av röster | |
|---|---|---|---|---|
| L E Lundbergföretagen | 32,9 | 61,6 | ||
| Kempestiftelserna | 7,0 | 17,0 | ||
| Carnegie fonder (Sverige) | 5,4 | 1,6 | ||
| Lannebo fonder | 3,3 | 1,0 | ||
| Alecta | 2,9 | 0,8 | ||
| Nordea fonder | 2,5 | 0,7 | ||
| DFA fonder (USA) | 2,2 | 0,6 | ||
| Swedbank Robur Fonder | 1,7 | 0,5 | ||
| Norges Bank Investment Management | 1,5 | 0,4 | ||
| SHB fonder | 1,0 | 0,3 | ||
| Summa | 60,4 | 84,5 | ||
| Svenska institutioner | 56 % | Övriga | 39,6 | 15,5 |
| Svenska aktiefonder | 17 % | Summa* | 100,0 | 100,0 |
| Svenska privatpersoner | 10 % | * Varav utländskt ägande. | 17,1 | 5,2 |
| De tio kapitalmässigt största identifierade aktieägarna. Enskilt större aktieägare kan finnas förvaltningsregistrerade och ingå bland övriga |
| Innehavs klasser, antal aktier |
Antal aktie ägare |
Andel av kapital, % |
|---|---|---|
| 1-1 000 | 26 165 | 6 |
| 1 001-100 000 | 1 927 | 13 |
| 100 001- | 67 | 81 |
| Totalt | 28 159 | 100 |
| Aktier | Röster | Antal aktier | Antal röster | Kvotvärde | Mkr |
|---|---|---|---|---|---|
| A | 10 | 22 623 234 | 226 232 340 | 50 | 1 131 |
| B | 1 | 62 132 928 | 62 132 928 | 50 | 3 107 |
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 288 365 268 | 4 238 | ||
| Innehav av återköpta B-aktier | -760 000 | -760 000 | |||
| Totalt antal utestående aktier | 83 996 162 | 287 605 268 |
| AKTIEKAPITALETS UTVECKLING 2000-2016 | Förändring av antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring av aktiekapital, Mkr |
Totalt aktie kapital, Mkr |
|---|---|---|---|---|
| 2001 Indragning av återköpta aktier | -8 885 827 | 79 972 451 | -444 | 3 999 |
| 2004 Konvertering och teckning | 4 783 711 | 84 756 162 | 239 | 4 238 |
| DATA PER AKTIE | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat efter utspädning, kr1) | 16,9 | 6,7 | 10,8 | 8,5 | 22,1 | 47,1 | 8,4 | 12,0 | 7,6 | 17,8 |
| Utdelning, kr | 125) | 10,5 | 10 | 9 | 9 | 8 | 7 | 7 | 9 | 12 |
| Utdelning i % av: | ||||||||||
| Eget kapital | 5 | 4 | 4 | 4 | 4 | 3 | 3 | 4 | 5 | 6 |
| Börskurs vid årets slut | 4 | 4 | 4 | 4 | 5 | 4 | 3 | 4 | 5 | 5 |
| Årets resultat | 71 | 158 | 93 | 106 | 41 | 17 | 83 | 58 | 118 | 67 |
| Avkastning, eget kapital, %1) | 7 | 3 | 4 | 3 | 9 | 23 | 4 | 6 | 4 | 9 |
| Avkastning, sysselsatt kapital, %6) | 9 | 6 | 6 | 5 | 7 | 9 | 6 | 7 | 6 | 10 |
| Eget kapital per aktie, kr | 253 | 248 | 250 | 248 | 248 | 235 | 201 | 196 | 186 | 200 |
| Börskurs, B, vid årets slut, kr | 327 | 262 | 266 | 234 | 192 | 198 | 221 | 183 | 194 | 240 |
| Genomsnittskurs under året, B, kr | 281 | 264 | 236 | 198 | 186 | 201 | 195 | 180 | 203 | 277 |
| Årshögsta börskurs, B, kr | 327 | 306 | 272 | 235 | 204 | 251 | 226 | 206 | 242 | 316 |
| Årslägsta börskurs, B, kr | 227 | 219 | 209 | 173 | 169 | 156 | 173 | 135 | 170 | 228 |
| Totalt börsvärde vid årets slut, 1 000 Mkr | 27,4 | 22,3 | 22,3 | 19,7 | 16,2 | 16,6 | 18,5 | 15,4 | 16,2 | 20,6 |
| P/E-tal2) | 19 | 39 | 25 | 28 | 9 | 4 | 26 | 15 | 25 | 13 |
| EV/Resultat före avskrivningar3) 6) | 11 | 10 | 10 | 11 | 9 | 7 | 10 | 7 | 9 | 8 |
| Betavärde (48 mån), B, vid årets slut4) | 0,8 | 0,7 | 0,8 | 0,7 | 0,9 | 0,8 | 0,8 | 0,7 | 0,5 | 0,9 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 28 159 | 28 176 | 27 788 | 27 692 | 28 440 | 28 899 | 28 339 | 30 425 | 29 745 | 30 499 |
1) Se sida 82: Definitioner och ordlista. 2) Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter utspädning. 3) Börsvärde plus finansiell nettoskuld vid årets slut (EV) dividerat med resultat före avskrivningar. 4) Mäter hur känslig B-aktiens avkastning har varit relativt avkastningen på Affärsvärldens Generalindex under 48 månader. 5) Styrelsens förslag. 6) Exkl. jämförelsestörande poster.
| KONCERNEN, MKR | NOT | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 15 513 | 16 014 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 1 559 | 1 203 |
| Förändring varulager | 203 | -187 | |
| Råvaror och förnödenheter | -8 801 | -8 661 | |
| Personalkostnader | 4 | -2 268 | -2 335 |
| Övriga rörelsekostnader | 5, 20 | -3 432 | -3 689 |
| Avskrivningar enligt plan | 9, 10 | -1 018 | -1 240 |
| Nedskrivningar | 10 | -122 | -555 |
| Värdeförändring i biologiska tillgångar | 11 | 315 | 267 |
| Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures | 12 | -18 | -46 |
| Rörelseresultat | 1 930 | 769 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 13 | 1 |
| Finansiella kostnader | 6 | -84 | -91 |
| Resultat före skatt | 1 859 | 679 | |
| Skatt | 7 | -436 | -120 |
| Årets resultat | 1 424 | 559 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 1 424 | 559 | |
| Resultat per aktie (kr) | 8 | ||
| före utspädning | 16,9 | 6,7 | |
| efter utspädning | 16,9 | 6,7 | |
| Genomsnittligt antal aktier (milj) | 8 | ||
| före utspädning | 84,0 | 84,0 | |
| efter utspädning | 84,0 | 84,0 |
Rörelseresultatet uppgick till 1 930 (769) Mkr. Rörelseresultatet har påverkats negativt med 350 Mkr i samband med försäljningen av bruket i Madrid och positivt med 118 Mkr avseende försäkringsersättning för återuppbyggnad efter brand i Hallsta pappersbruk, vilka tillsammans netto uppgår till -232 Mkr och hanterats som jämförelsestörande post. I 2015 års rörelseresultat påverkade jämförelsestörande poster resultatet negativt med 931 Mkr avseende nedskrivningar av anläggningstillgångar, avsättningar för kostnader och effekter av brand.
Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 2 162 (1 700) Mkr. Resultatet
påverkades positivt främst till följd av bättre produktmix inom papper, avyttring av bruket i Spanien samt sänkta kostnader och högre priser inom skogsverksamheten.
Finansnettot för 2016 uppgick till -71 (-90) Mkr. Den genomsnittliga upplåningskostnaden minskade till 1,1 (1,5) procent och nettoskulden har i genomsnitt varit lägre än under föregående år. Redovisad skatt uppgick under 2016 till -436 (-120) Mkr. Den redovisade skatten motsvarar 23 procent av resultatet före skatt.
| KONCERNEN, MKR | NOT | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 424 | 559 | |
| ÖVRIGT TOTALRESULTAT | |||
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | 17 | -159 | 208 |
| Skatt hänförlig till poster som inte återförs till årets resultat | 7 | 29 | -44 |
| Summa poster som inte återförs till årets resultat | -130 | 165 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Omvärdering | 96 | -111 | |
| Överfört från eget kapital till resultaträkningen | 126 | 67 | |
| Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar | -12 | 10 | |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | -165 | 8 | |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 1 | 22 | |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | -21 | 3 | |
| Skatt hänförlig till poster som återförs till årets resultat | 7 | -52 | 3 |
| Summa poster som återförs till årets resultat | -26 | 1 | |
| Summa övrigt totalresultat | -157 | 166 | |
| Summa totalresultat | 1 267 | 724 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 1 267 | 724 |
| KONCERNEN PER 31 DECEMBER, MKR | NOT | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 9 | 87 | 107 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 9 387 | 10 321 |
| Biologiska tillgångar | 11 | 17 448 | 17 173 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 12 | 1 773 | 1 914 |
| Övriga aktier och andelar | 12 | 2 | 4 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 13 | 39 | 43 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 4 | 6 |
| Summa anläggningstillgångar | 28 740 | 29 567 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 14 | 2 981 | 3 089 |
| Kundfordringar | 15 | 2 174 | 1 987 |
| Aktuell skattefordran | 7 | 132 | 12 |
| Övriga rörelsefordringar | 15 | 564 | 519 |
| Kortfristiga finansiella fordringar | 13 | 89 | 61 |
| Likvida medel | 13 | 210 | 221 |
| Summa omsättningstillgångar | 6 151 | 5 889 | |
| Summa tillgångar | 34 891 | 35 456 | |
| EGET KAPITAL | 16 | ||
| Aktiekapital | 4 238 | 4 238 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 281 | 281 | |
| Reserver | -236 | -209 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 16 960 | 16 543 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 21 243 | 20 853 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Långfristiga finansiella skulder | 13 | 882 | 2 295 |
| Avsättningar för pensioner | 17 | 201 | 130 |
| Övriga avsättningar | 18 | 673 | 585 |
| Uppskjutna skatteskulder | 7 | 5 613 | 5 508 |
| Summa långfristiga skulder | 7 368 | 8 519 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Kortfristiga finansiella skulder | 13 | 3 200 | 2 698 |
| Leverantörsskulder | 19 | 1 766 | 1 916 |
| Aktuell skatteskuld | 7 | 6 | 53 |
| Avsättningar | 18 | 228 | 157 |
| Övriga rörelseskulder | 19 | 1 079 | 1 259 |
| Summa kortfristiga skulder | 6 279 | 6 085 | |
| Summa skulder | 13 648 | 14 603 | |
| Summa eget kapital och skulder | 34 891 | 35 456 |
| RESERVER | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| AKTIEKAPITAL | ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL |
OMRÄKNINGS RESERV |
SÄKRINGS RESERV |
BALANSERADE VINSTMEDEL INKL. ÅRETS RESULTAT |
TOTALT EGET KAPITAL |
|
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 4 238 | 281 | 51 | -261 | 16 660 | 20 969 |
| Årets resultat Övrigt totalresultat |
- | - | - | - | 559 | 559 |
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | - | - | - | - | 208 | 208 |
| Kassaflödessäkringar | - | - | - | -34 | -34 | |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | - | - | 8 | - | - | 8 |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | - | - | 22 | - | - | 22 |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | - | - | - | 3 | - | 3 |
| Skatt hänförligt till övrigt totalresultat | - | - | -5 | 7 | -44 | -41 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | 25 | -24 | 165 | 166 |
| Summa totalresultat | - | - | 25 | -24 | 723 | 724 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -840 | -840 |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 4 238 | 281 | 76 | -284 | 16 543 | 20 853 |
| Årets resultat | - | - | - | - | 1 424 | 1 424 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | - | - | - | - | -159 | -159 |
| Kassaflödessäkringar | - | - | - | 211 | - | 211 |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | - | - | -165 | - | - | -165 |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | - | - | 1 | - | - | 1 |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | - | - | - | -21 | - | -21 |
| Skatt hänförligt till övrigt totalresultat | - | - | -6 | -46 | 29 | -24 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | -170 | 144 | -130 | -157 |
| Summa totalresultat | - | - | -170 | 144 | 1 294 | 1 267 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -882 | -882 |
| Aktiesparprogram | - | - | - | - | 5 | 5 |
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 4 238 | 281 | -95 | -141 | 16 960 | 21 243 |
| KONCERNEN, MKR NOT |
2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat före skatt 25 |
1 859 | 679 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar enligt plan | 1 018 | 1 240 | |
| Nedskrivningar | 122 | 555 | |
| Värdeförändring i biologiska tillgångar | -315 | -267 | |
| Förändring av avsättningar | 170 | 236 | |
| Övrigt* | -31 | 37 | |
| Betalda inkomstskatter | -504 | -398 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 2 320 | 2 083 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Förändring av varulager | -62 | 123 | |
| Förändring av kundfordringar och övriga rörelsefordringar | -189 | 275 | |
| Förändring av leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | -109 | 45 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 961 | 2 526 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -766 | -826 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 440 | 24 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -5 | -12 | |
| Förvärv av biologiska tillgångar | -4 | -36 | |
| Avyttring av biologiska tillgångar | 95 | 26 | |
| Ökning av långfristiga finansiella fordringar | - | -8 | |
| Förvärv av aktier och andelar | -10 | - | |
| Avyttring av aktier och andelar | 127 | - | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -123 | -832 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Upptagna långfristiga lån | - | 300 | |
| Amortering av långfristiga lån | -400 | -326 | |
| Förändring kortfristiga finansiella skulder 25 |
-560 | -792 | |
| Förändring kortfristiga finansiella fordringar | -6 | 0 | |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -882 | -840 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -1 848 | -1 659 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -10 | 35 | |
| Likvida medel vid årets början | 221 | 187 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel | -1 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 210 | 221 |
* Övriga justeringar utgörs främst av valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument, resultat från intresseföretag samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
| FÖRÄNDRING FINANSIELL NETTOSKULD | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående finansiell nettoskuld | -4 799 | -5 907 |
| Kassaflöde | ||
| Löpande verksamhet | 1 961 | 2 526 |
| Investeringsverksamhet (exkl. långfristiga finansiella fordringar) | -123 | -824 |
| Utbetald utdelning | -882 | -840 |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | -158 | 206 |
| Valutaeffekter och marknadsvärdeförändringar | 56 | 40 |
| Utgående finansiell nettoskuld | -3 945 | -4 799 |
| RESULTATRÄKNING, MKR | NOT | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 13 794 | 13 989 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 822 | 696 |
| Förändring varulager | 205 | -186 | |
| Råvaror och förnödenheter | -8 086 | -8 057 | |
| Personalkostnader | 4 | -1 827 | -1 814 |
| Övriga externa kostnader | 5, 20 | -4 547 | -4 278 |
| Avskrivningar enligt plan | 9, 10 | -26 | -26 |
| Rörelseresultat | 335 | 324 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 6, 23 | 780 | -118 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 6 | 0 | 0 |
| Ränteintäkter och liknande intäkter | 6 | 30 | 38 |
| Nedskrivning av övriga aktier och andelar | 6 | 0 | - |
| Räntekostnader och liknande kostnader | 6 | -52 | -83 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 094 | 161 | |
| Bokslutsdispositioner | 24 | 404 | 821 |
| Resultat före skatt | 1 499 | 982 | |
| Skatt | 7 | -301 | -244 |
| Årets resultat | 1 197 | 738 |
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT, MKR |
NOT | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat Övrigt totalresultat |
1 197 | 738 | |
| Kassaflödessäkringar Omvärdering Överfört från eget kapital till |
133 | -134 | |
| resultaträkningen Överfört från eget kapital till |
90 | 94 | |
| anläggningstillgångar | -12 | 10 | |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | 7 | -46 | 7 |
| Summa poster som återförs till årets | |||
| resultat | 164 | -23 | |
| Summa totalresultat | 1 362 | 715 |
I moderbolaget ingår Holmens svenska verksamheter med undantag för merparten av anläggningstillgångarna, som redovisas i Holmens Bruk AB.
Som ett led i avvyttringen av den spanska verksamheten har Holmen AB betalat en ersättning om 643 Mkr till Holmen Paper Madrid SL i samband med uppsägning av försäljningsavtal, se vidare not 22. Denna post ingår i resultaträkningen på raden övriga externa kostnader.
I posten Räntekostnader och liknande kostnader i resultaträkningen ingår resultat från säkring av eget kapital i utländska dotterbolag om 1 (22) Mkr.
| KASSAFLÖDESANALYS, MKR NOT |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
| Resultat efter finansiella poster 25 |
1 094 | 161 |
| Justering för poster som inte | ||
| ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan |
26 | 26 |
| Förändring av avsättningar | -59 | 258 |
| Övrigt* | 502 | 107 |
| Betalda inkomstskatter | -464 | -420 |
| Kassaflöde från den löpande verksam heten före förändringar av rörelsekapital |
1 100 | 133 |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL |
||
| Förändring av varulager | -61 | 159 |
| Förändring av rörelsefordringar | -146 | 178 |
| Förändring av rörelseskulder | -271 | 19 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
622 | 490 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Lämnade aktieägartillskott | -10 | 0 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -29 | -48 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 28 | 11 |
| Ökning av externa långfristiga finansiella fordringar |
- | -9 |
| Avyttring av aktier och andelar | 2 | 0 |
| Kassaflöde från investerings verksamheten |
-9 | -46 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Upptagna externa långfristiga lån | - | 300 |
| Amortering av externa långfristiga lån | -400 | -326 |
| Förändring övriga finansiella skulder 25 |
-531 | -732 |
| Förändring övriga finansiella fordringar | 450 | 709 |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare |
-882 | -840 |
| Erhållna koncernbidrag | 700 | 493 |
| Lämnade koncernbidrag | 0 | -7 |
| Kassaflöde från finansierings verksamheten |
-663 | -404 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -51 | 40 |
| Likvida medel vid årets början | 155 | 115 |
| Likvida medel vid årets slut | 104 | 155 |
* Övriga justeringar utgörs främst av nedskrivning av aktier i koncernföretag, valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
| BALANSRÄKNING Per den 31 december, Mkr |
NOT | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 9 | 8 | 8 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 2 925 | 2 922 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier och andelar | 12, 23 | 11 519 | 12 018 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 13 | 3 202 | 3 214 |
| Summa anläggningstillgångar | 17 653 | 18 163 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 14 | 2 396 | 2 336 |
| Rörelsefordringar | 15 | 2 254 | 2 026 |
| Aktuell skattefordran | 7 | 106 | - |
| Kortfristiga placeringar | 13 | 89 | 61 |
| Likvida medel | 13 | 104 | 155 |
| Summa omsättningstillgångar | 4 950 | 4 578 | |
| Summa tillgångar | 22 602 | 22 741 |
| BALANSRÄKNING Per den 31 december, Mkr |
NOT | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 16 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 4 238 | 4 238 | |
| Reservfond | 1 577 | 1 577 | |
| Uppskrivningsfond | 100 | 100 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel inkl. säkrings | |||
| reserv | 3 724 | 3 698 | |
| Årets resultat | 1 197 | 738 | |
| Summa eget kapital | 10 836 | 10 351 | |
| Obeskattade reserver | 24 | 2 290 | 1 994 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 17 | 12 | 5 |
| Avsättningar för skatter | 18 | 45 | 45 |
| Övriga avsättningar | 18 | 833 | 892 |
| Uppskjuten skatteskuld | 7 | 612 | 569 |
| Summa avsättningar | 1 503 | 1 512 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga finansiella skulder | 13 | 2 328 | 3 295 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 13 | 3 200 | 2 698 |
| Aktuell skatteskuld | 7 | - | 53 |
| Rörelseskulder | 19 | 2 445 | 2 837 |
| Summa skulder | 7 974 | 8 884 | |
| Summa eget kapital och skulder | 22 602 | 22 741 |
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| AKTIEKAPITAL | RESERV FOND |
UPPSKRIV NINGSFOND |
SÄKRINGS RESERV |
BALANSERADE VINSTMEDEL |
ÅRETS RESULTAT |
TOTALT EGET KAPITAL |
|
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 4 238 | 1 577 | 100 | -264 | 2 954 | 1 870 | 10 476 |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | 1 870 | -1 870 | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | 738 | 738 |
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Kassaflödessäkringar | - | - | - | -30 | - | - | -30 |
| Skatt på övrigt totalresultat | - | - | - | 7 | - | - | 7 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | - | -23 | - | - | -23 |
| Summa totalresultat | - | - | - | -23 | 1 870 | -1 132 | 715 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -840 | - | -840 |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 4 238 | 1 577 | 100 | -287 | 3 985 | 738 | 10 351 |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | 738 | -738 | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | 1 197 | 1 197 |
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Kassaflödessäkringar | - | - | - | 211 | - | - | 211 |
| Skatt på övrigt totalresultat | - | - | - | -46 | - | - | -46 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | - | 164 | - | - | 164 |
| Summa totalresultat | - | - | - | 164 | 738 | 459 | 1 362 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -882 | - | -882 |
| Aktiesparprogram | - | - | - | - | 5 | - | 5 |
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 4 238 | 1 577 | 100 | -123 | 3 847 | 1 197 | 10 836 |
Belopp avser miljoner kronor (Mkr) där inte annat framgår.
| 1. Redovisningsprinciper | 48 |
|---|---|
| 2. Rapportering per rörelsesegment | 52 |
| 3. Övriga rörelseintäkter | 53 |
| 4. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar | 54 |
| 5. Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 55 |
| 6. Finansnetto och resultat från finansiella instrument | 55 |
| 7. Skatt | 56 |
| 8. Resultat per aktie | 57 |
| 9. Immateriella anläggningstillgångar | 57 |
| 10. Materiella anläggningstillgångar | 58 |
| 11. Biologiska tillgångar | 59 |
| 12. Andelar i intresseföretag, joint ventures samt övriga aktier och andelar | 60 |
| 13. Finansiella instrument | 61 |
| 14. Varulager | 64 |
|---|---|
| 15. Rörelsefordringar | 64 |
| 16. Eget kapital moderbolaget | 64 |
| 17. Avsättningar för pensioner | 65 |
| 18. Övriga avsättningar | 66 |
| 19. Rörelseskulder | 66 |
| 20. Operationell leasing | 66 |
| 21. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 67 |
| 22. Närstående | 67 |
| 23. Andelar i koncernföretag | 68 |
| 24. Obeskattade reserver | 69 |
| 25. Kassaflödesanalys | 69 |
| 26. Viktiga bedömningar och uppskattningar | 69 |
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intresseföretag och joint ventures.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), såsom de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som kommenteras separat under respektive avsnitt. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för noterade juridiska personer. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom biologiska tillgångar och vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. I moderbolaget har biologiska tillgångar ej värderats till verkligt värde. Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer som bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 26 Viktiga bedömningar och uppskattningar.
Inga nya redovisningsprinciper med någon väsentlig inverkan på koncernens redovisning har tilllämpats från 1 januari 2016. Ändringar i ÅRL och IAS 1 har i begränsad omfattning påverkat utformningen av de finansiella rapporterna.
Följande nya standarder har publicerats av IASB, men antingen ännu inte trätt i kraft eller ännu inte antagits av EU.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder är en ny intäktsstandard med tillhörande upplysningskrav vilken kommer att ersätta IAS 18, IAS 11 och IFRIC 13. Den nya standarden träder i kraft 1 januari 2018. Under året har kartläggning av koncernens intäktsflöden genomförts samt utvärdering av effekterna påbörjats. Den initiala bedömningen är att tillämpningen inte kommer att medföra någon väsentlig effekt på redovisningen av koncernens intäkter. Då IFRS 15 innehåller tillkommande upplysningskrav kommer tillämpningen sannolikt medföra ökade notupplysningar avseende intäkter.
IFRS 9 Finansiella instrument behandlar redovisning av finansiella instrument och kommer att ersätta IAS 39. Standarden omfattar klassificering, värdering och nedskrivning av finansiella instrument samt säkringsredovisning. Standarden träder i kraft 1 januari 2018. Den initiala bedömningen är att tillämpningen inte kommer att medföra någon väsentlig effekt på redovisningen av koncernens finansiella instrument.
IFRS 16 Leasing ersätter den tidigare IAS 17 Leasingavtal och de relaterade tolkningarna IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. I resultaträkningen ska avskrivningar redovisas separat från räntekostnader hänförliga till leasingskulden. Standarden träder i kraft 1 januari 2019. Utvärdering av standardens möjliga påverkan på koncernens finansiella rapporter pågar.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Indelningsgrunden för segment baseras på koncernens affärsområden. Detta överensstämmer med koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till VD och styrelse. Posterna i rörelsesegmentets resultat, tillgångar och skulder är redovisade i enlighet med det resultat (rörelseresultat), tillgångar och skulder som företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar, kortfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget, Holmen AB. Bestämmande inflytande föreligger om Holmen AB har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder, värderade till verkligt värde. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara nettotillgångar utgör goodwill. Dotterföretagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder ingår i koncernredovisningen från den dag bestämmande inflytandet uppkommer (förvärvstidpunkten) och till den dag det upphör. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet.
Intresseföretag. Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande, redovisas i koncernen enligt kapitalandelsmetoden.
Gemensamt ägda företag/joint ventures. Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande där koncernen har rätt till nettotillgångarna istället för direkt rätt till tillgångar och åtagande i skulder. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Holmens gemensamt ägda företag är sådana att innehaven redan tidigare redovisats enligt kapitalandelsmetoden och redovisningen är således i överensstämmelse med IFRS 11 Samarbetsarrangemang.
Kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens och joint ventures egna kapital samt koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat" koncernens andel i intresseföretagens och joint ventures nettoresultat efter skatt hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget eller joint venture minskar investeringens redovisade värde. Orealiserade vinster uppkomna från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i relation till ägd kapitalandel.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget och joint venture överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget och joint venture. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget eller joint venture. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör respektive det gemensamt ägda företaget upphör att vara gemensamt ägt.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga överoch undervärden, omräknas i koncernredovisningen från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter samt vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Moderbolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen genom kommissionärsbolagen Holmen Paper AB, Iggesund Paperboard AB, Holmen Timber AB, Holmen Skog AB och Holmen Energi AB. Moderbolaget svarar för alla förpliktelser som dessa kommissionärsbolag ikläder sig. Samtliga intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som uppkommer i de av kommissionärsbolagen bedrivna verksamheterna redovisas i Holmen AB med undantag för merparten av gjorda investeringar samt viss försäljning av skogsfastigheter som istället redovisas i några av koncernens dotterbolag.
Som nettoomsättning redovisas fakturerad försäljning exklusive moms av produkter, virke och energi. Redovisat belopp är minskat med lämnade varurabatter och liknande intäktsreduktioner samt inkluderar valutakursdifferenser kopplade till försäljningen. Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten till försålda varor överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över godset kvarstår.
Som övriga rörelseintäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför bolagets huvudsakliga verksamhet. I posten ingår huvudsakligen försäljning av biprodukter, certifikat för förnybar energi, hyres- och arrendeintäkter, utsläppsrätter, försäkringsersättningar samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
Certifikat tilldelas i förhållande till produktion av förnybar energi enligt ett kvotsystem som införts i syfte att främja elproduktion med användning av förnybara energikällor. Intäkter från tilldelade certifikat redovisas som övrig rörelseintäkt i samma period som produktionen sker. Certifikat sålda på terminskontrakt värderas till nettoförsäljningsvärde. För osålda certifikat sker värdering till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag knutna till en anläggningstillgång reducerar anläggningens redovisade anskaffningsvärde. Statliga bidrag, såsom vägbidrag, som avser att täcka kostnader redovisas som övrig rörelseintäkt. Dessa periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.
I vissa fall förekommer att skogsmark byts mot annan skogsmark som är av liknande slag och värde. I koncernredovisningen redovisas bytet som ett byte av en tillgång mot en annan, dvs utan någon form av intäktsredovisning då bytet inte utgör en intäktsgenererande transaktion. I moderbolaget redovisas dock denna typ av transaktion som en försäljning av skogsmark, med redovisning av resultatet som övrig rörelseintäkt, och en anskaffning av en ny tillgång.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter, omvärderingar avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde samt orealiserade och realiserade kursförluster och vinster.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Räntekostnader inkluderar transaktionskostnader för lån vilka har periodiserats över lånets löptid vilket även gäller eventuell skillnad mellan mottagna medel och återbetalningsbelopp. Utdelningsintäkt redovisas när utdelning fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Räntekostnader belastar normalt resultatet i den period till vilken de hänför sig. Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte avseende koncernmässig goodwill och inte heller i temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder i samma land nettoredovisas i den mån kvittningsrätt föreligger.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda.
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med IAS 39.
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget inte längre har kontrollen över den. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Avistaaffärer redovisas i enlighet med affärsdagsprincipen. Kundfordran tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella tillgångar, exklusive aktier, och finansiella skulder har klassificerats som kortfristiga om beloppen förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Aktier har klassificerats som långfristiga om de är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet.
Lånefordringar och kundfordringar. Banktillgodohavanden, låne- och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningsprövning görs löpande utifrån objektiva kriterier för dessa tillgångar. Vid en konstaterad förlust bokas fordran bort. En avsättning för osäkra kundfordringar görs dock då förlusten är befarad.
Finansiella tillgångar som kan säljas. I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångarna värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se nedan), ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Aktier och andelar som ej avser koncern- och intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde. Värdering till verkligt värde har inte kunnat tillämpas, då tillförlitligt marknadsvärde ej har kunnat fastställas.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Löpande värderas normalt skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. I de fall mottagna medel understiger återbetalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Resultatet från finansiella instrument redovisas i finansnettot alternativt rörelseresultatet beroende på syftet med innehavet.
Andra finansiella skulder. Dessa skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Leverantörsskulder och låneskulder redovisas i denna kategori. Lån som säkrats mot värdeförändringar redovisas initialt inklusive eventuella transaktionskostnader och löpande till marknadsvärde. Derivat och säkringsredovisning. Samtliga derivat, till exempel valutaterminer, elderivat och ränteswappar, värderas till verkligt värde och redovisas i balansräkningen. I stort sett samtliga derivat innehas i säkringssyfte. I de fall säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna enligt nedan. För derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas värdeförändringarna i rörelseresultatet eller finansnettot beroende på syftet med innehavet.
Kassaflödessäkringar. Den effektiva delen av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital fram tills det säkrade flödet träffar resultaträkningen då de ackumulerade värdeförändringarna flyttas från eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen för att möta och matcha den säkrade transaktionen. För säkringar av investeringar justeras istället anskaffningsvärdet på den säkrade posten när den inträffar. Säkringars ineffektiva del redovisas direkt i resultaträkningen. Valutaterminer och valutaswappar används som kassaflödessäkringar som säkring mot ändringar i valutakurser. För ändringar i räntor används ränteswappar som kassaflödessäkring.
Nettoinvesteringar. Värdeförändringar för säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas för koncernen i övrigt totalresultat. Ackumulerad värdeförändring redovisas som en komponent i koncernens egna kapital fram tills dess att verksamheten avyttras då de ackumulerade värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. I moderbolaget redovisas värdeförändringar i resultaträkningen då säkringsredovisning ej tillämpas.
Beräkning av verkligt värde. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå ett enligt IFRS 13. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Vid beräkningar av diskonterade kassaflöden används medelkurs för valutakurser och diskonteringsräntor. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå två. Övriga värderingar, för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå tre. Holmens värdering av finansiella instrument tillhör uteslutande värderingsnivå två. Värdering av valutaoptioner görs med tillämpning av Black & Scholes formel när det är aktuellt.
Immateriella anläggningstillgångar såsom patent, licenser samt IT-system redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Immateriella anläggningstillgångar i koncernen skrivs av under 5-20 år förutom goodwill. Eventuell goodwill fördelas till kassagenererande enheter. Såväl goodwill som övriga immateriella anläggningstillgångar testas årligen för nedskrivningsbehov. Eventuella nedskrivningar kan återföras med undantag från goodwill. Koncernen redovisar för närvarande ingen goodwill. Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget skrivs av under 5 år.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utgifter för utveckling aktiveras enbart vid större projekt om en säker bedömning av de framtida ekonomiska fördelarna kan göras. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser och låneutgifter i enlighet med IAS 23. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Tillkommande utgifter aktiveras endast om de bedöms generera ekonomiska fördelar för företaget. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift aktiveras är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats aktiveras utgiften. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan ett eventuellt försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beaktande av gjorda nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark är inte föremål för avskrivning.
| Maskiner för vattenkraftsproduktion | 10-40 |
|---|---|
| Förvaltnings- och lagerbyggnader, bostäder | 10-33 |
| Driftsbyggnader, markanläggningar samt maskiner | |
| för massa-, pappers- och kartongtillverkning | 10-20 |
| Maskiner för sågverk | 10-12 |
| Övriga maskiner | 10 |
| Skogsbilvägar | 10 |
| Inventarier | 4-10 |
Finns det indikation på att det redovisade värdet är för högt görs en analys där enskilda eller naturligt sammanhängande tillgångars återvinningsvärde fastställs som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för försäljning av tillgången. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde. Den tillämpade diskonteringsräntan beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med tillgången. En nedskrivning utgörs av det belopp som återvinningsvärdet understiger redovisat värde. En nedskrivning återförs om det har skett en positiv förändring av förutsättningarna som används för att bestämma återvinningsvärdet. En återföring görs som mest upp till det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om nedskrivningen inte skulle ha gjorts.
Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar ska aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Leasade anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Koncernens leasingavtal är samtliga klassificerade som operationella.
Koncernen redovisar sina skogstillgångar uppdelat på växande skog, vilken redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde, och mark, vilken redovisas till anskaffningskostnad. Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i resultaträkningen. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden (efter avdrag för försäljningskostnader) från den växande skogen. Se även not 11.
I moderbolaget redovisas biologiska tillgångar enligt RFR 2. Det innebär att biologiska tillgångar klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde justerat för uppskrivningar med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.
Avverkningsrätter redovisas som varulager. Dessa förvärvas med syfte att genom avverkning säkerställa Holmens behov av råvara. Någon mätbar biologisk omvandling sker inte från förvärvstidpunkt till avverkningstillfälle.
Varulager värderas till den lägsta av anskaffnings- och tillverkningskostnad, efter avdrag för erforderlig inkurans, eller nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tilllämpning av först in-först ut-principen (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För egentillverkade färdigvaror består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader.
Erhållna utsläppsrätter redovisas initialt till marknadspris vid tilldelning som varulager och förutbetald intäkt. Under året intäktsförs tilldelningen samtidigt som en interimsskuld, motsvarande gjorda utsläpp, kostnadsförs. Erhållna certifikat för förnybar energi sålda på terminskontrakt redovisas till nettoförsäljningsvärde. För osålda certifikat sker värdering till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Redovisningen sker, i takt med produktion, som varulager eller upplupen intäkt.
Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de intjänas.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen görs genom den så kallade "projected unit credit method" och utförs av en kvalificerad aktuarie för den del av pensionsåtagandena som är förmånsbestämd.
Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totaltresultat.
Om förmånerna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade förmånen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills förmånerna helt är intjänade. Om förmånen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt. Om det sker förändringar i en förmånsbestämd plan redovisas dessa när ändringen i planen inträffar. Om förändringen sker i samband med en omstrukturering redovisas dessa när företaget redovisar de relaterade omstruktureringskostnaderna. Ändringarna redovisas direkt i årets resultat.
Räntekostnaden på förmånsbestämda förpliktelser redovisas i årets resultat under finansnettot. Kostnaden beräknas som nettot av ränteuppräkning av pensionsåtagandet och förväntad intäkt på förvaltningstillgångar beräknat med samma räntefaktor (diskonteringsräntan). Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet. Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster samt skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot. Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat.
Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen.
Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen. Vid fonderade planer belastar skatten avkastningen på förvaltningstillgångar och redovisas i övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belastar skatten årets resultat.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt i koncernen baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Utestående aktieprogram redovisas enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar och regleras med egetkapitalinstrument. Redovisning av aktierelaterade ersättningsprogram reglerade med egetkapitalinstrument innebär att instrumentens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten ska redovisas i resultaträkningen som en kostnad över intjänandeperioden, med motsvarande justering av eget kapital. Vid varje bokslut under intjänandeperioden uppskattas det förväntade antalet tilldelade aktier och effekten av en eventuell förändring av tidigare bedömning redovisas i resultaträkningen med motsvarande justering av eget kapital. Därutöver görs avsättning för beräknade sociala kostnader relaterade till aktieprogrammet.
Beräkningar baseras på aktierna värde vid tilldelningstidpunkten, vilket definieras som den tidrymd när avtal sluts mellan parterna. Holmens aktiesparprogram kunde tecknas av de anställda mellan 27 april och 20 maj 2016. Den genomsnittliga aktiekursen under denna period används som bas för värdering av aktierna vid tilldelningstidpunkten. Intjänandeperioden löper från 20 maj 2016 till och med dagen för offentliggörandet av Holmens delårsrapport för det första kvartalet 2019.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas när koncernen är förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Koncernens eget kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, omräknings- och säkringsreserv samt balanserade vinstmedel inklusive årets resultat. Med övrigt tillskjutet kapital avses överkurser som betalats i samband med emissioner. Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättats i en annan valuta än svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och derivat som klassificerats som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, inklusive skatt. Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till underliggande transaktioner som ännu inte har inträffat, inklusive skatt. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital inklusive årets resultat.
Innehav av återköpta aktier redovisas som en minskning av balanserade vinstmedel. Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost och likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning. Transaktionskostnader redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Moderbolagets eget kapital består av aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond samt balanserade vinstmedel och årets resultat. Reservfonden i moderbolaget avser tidigare obligatoriska avsättningar till reservfond samt belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Uppskrivningsfonden i moderbolaget innehåller belopp avsatta i samband med uppskrivningar av materiella eller finansiella anläggningstillgångar. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital såsom säkringsreserv samt transaktioner till följd av återköp av egna aktier. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsregler som koncernen avseende dessa poster, se ovan.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när föroreningar uppkommer eller upptäcks, och det är troligt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med tillförlitlighet.
Reserver för framtida skogsvårdsutgifter beräknas utifrån tolkningar av gällande skogsvårdslagstiftning och -regleringar, närhelst det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Koncernbidrag redovisas i moderbolaget i enlighet med RFR 2s alternativregel, det vill säga koncernbidrag som lämnats eller erhållits redovisas som bokslutsdisposition.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av posten Andelar i koncernföretag. Samtidigt prövas om en nedskrivning av aktiernas värde är erforderlig. Denna prövning följer normala regler för värdering av tillgångsposten. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital.
De siffror som presenteras har avrundats till närmaste heltal eller motsvarande. Saknas värde anges ett streck (-).
| 2016 | SKOG | KARTONG | PAPPER | TRÄVAROR | ENERGI | KONCERN GEMENSAMT OCH ÖVRIGT |
ELIMI NERINGAR |
TOTALT KONCERNEN |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||||
| Extern | 2 572 | 5 252 | 5 431 | 1 342 | 314 | 602 | - | 15 513 |
| Intern | 2 730 | - | - | - | - | 2 | -2 732 | - |
| Övriga rörelseintäkter | 206 | 823 | 505 | 261 | 14 | 196 | -466 | 1 559 |
| Rörelsens kostnader | -4 792 | -4 693 | -5 374 | -1 514 | -180 | -922 | 3 178 | -14 299 |
| Avskrivningar enligt plan | -29 | -479 | -380 | -82 | -23 | -24 | - | -1 018 |
| Nedskrivningar | - | - | -122 | - | - | 0 | - | -122 |
| Värdeförändring biologiska tillgångar | 315 | - | - | - | - | - | - | 315 |
| Andelar i intresseföretags resultat | - | - | -1 | -9 | -5 | -3 | - | -18 |
| Rörelseresultat | 1 001 | 903 | 58 | -3 | 120 | -149 | - | 1 930 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster* | 1 001 | 903 | 289 | -3 | 120 | -148 | - | 2 162 |
| Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster, % |
19 | 17 | 5 | 0 | 38 | - | - | 14 |
| Avkastning på operativt kapital exkl. jämförelse störande poster, % |
6 | 14 | 9 | neg | 4 | - | - | 7 |
| Operativa tillgångar | 18 989 | 7 185 | 3 454 | 1 031 | 3 475 | 807 | -392 | 34 550 |
| Operativa skulder | 1 191 | 759 | 639 | 138 | 64 | 1 351 | -392 | 3 752 |
| Operativt kapital | 17 798 | 6 426 | 2 815 | 892 | 3 412 | -544 | - | 30 799 |
| Investeringar | 30 | 413 | 259 | 52 | 23 | 9 | - | 785 |
* Jämförelsestörande poster avser försäljning av bruket i Madrid och försäkringsersättning för återuppbyggnad efter brand i Hallsta pappersbruk om -232 Mkr.
| KONCERN GEMENSAMT |
ELIMI | TOTALT | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | SKOG | KARTONG | PAPPER | TRÄVAROR | ENERGI | OCH ÖVRIGT | NERINGAR | KONCERNEN |
| Nettoomsättning | ||||||||
| Extern | 2 814 | 5 472 | 6 148 | 1 314 | 268 | -3 | - | 16 014 |
| Intern | 2 667 | - | - | - | 91 | - | -2 757 | - |
| Övriga rörelseintäkter | 179 | 739 | 238 | 251 | 32 | 196 | -434 | 1 203 |
| Rörelsens kostnader | -4 992 | -4 866 | -6 312 | -1 479 | -196 | -219 | 3 191 | -14 872 |
| Avskrivningar enligt plan | -29 | -499 | -588 | -77 | -22 | -25 | - | -1 240 |
| Nedskrivningar | - | - | -555 | - | - | - | - | -555 |
| Värdeförändring biologiska tillgångar | 267 | - | - | - | - | - | - | 267 |
| Andelar i intresseföretags resultat | - | - | -45 | -1 | 2 | -3 | - | -46 |
| Rörelseresultat | 905 | 847 | -1 115 | 9 | 176 | -53 | - | 769 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster* | 905 | 847 | -74 | 9 | 176 | -163 | - | 1 700 |
| Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster, % |
17 | 15 | -1 | 1 | 49 | - | - | 11 |
| Avkastning på operativt kapital exkl. jämförelse störande poster, % |
5 | 12 | neg | 1 | 5 | - | - | 5 |
| Operativa tillgångar | 18 790 | 7 409 | 4 459 | 1 081 | 3 462 | 254 | -330 | 35 126 |
| Operativa skulder | 1 202 | 787 | 901 | 157 | 111 | 1 142 | -330 | 3 971 |
| Operativt kapital | 17 589 | 6 622 | 3 558 | 924 | 3 351 | -888 | - | 31 155 |
| Investeringar | 31 | 324 | 347 | 103 | 18 | 8 | - | 832 |
* Jämförelsestörande poster avser nedskrivning av anläggningstillgångar, avsättning för kostnader samt effekter av brand om -931 Mkr.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR PER LAND |
2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Sverige | 26 871 | 26 817 | 14 450 | 14 948 | |
| Storbritannien | 1 820 | 2 044 | - | - | |
| Spanien | - | 648 | - | - | |
| Övrigt | 5 | 6 | - | - | |
| Summa | 28 695 | 29 515 | 14 450 | 14 948 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE |
2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Kartong | 5 071 | 5 248 | 3 404 | 3 340 | |
| Tryckpapper | 5 879 | 5 956 | 5 879 | 5 925 | |
| Massa | 169 | 211 | 268 | 326 | |
| Trävaror | 1 337 | 1 311 | 1 341 | 1 313 | |
| Virke | 2 572 | 2 812 | 2 569 | 2 806 | |
| Energi | 314 | 268 | 314 | 268 | |
| Övrigt | 170 | 206 | 20 | 12 | |
| Summa | 15 513 | 16 014 | 13 794 | 13 989 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| NETTOOMSÄTTNING PER MARKNAD |
2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Sverige | 3 660 | 3 598 | 3 632 | 3 575 | |
| Tyskland | 1 974 | 1 981 | 1 766 | 1 774 | |
| Storbritannien | 1 719 | 2 223 | 1 124 | 1 431 | |
| Spanien | 1 009 | 1 109 | 969 | 911 | |
| Italien | 857 | 846 | 807 | 795 | |
| Nederländerna | 694 | 626 | 624 | 542 | |
| Frankrike | 661 | 710 | 588 | 621 | |
| Övriga Europa | 2 963 | 2 753 | 2 388 | 2 264 | |
| Övriga världen | 1 977 | 2 167 | 1 896 | 2 076 | |
| Summa | 15 513 | 16 014 | 13 794 | 13 989 |
Affärsområde Skog ansvarar för koncernens skogar på drygt en miljon hektar. Den årliga skörden i egen skog är normalt cirka 3,0 miljoner m3 fub. Affärsområde Energi ansvarar för koncernens vattenoch vindkrafttillgångar. Produktionen uppgår ett normalår till 1,2 TWh el. Affärsområdena ansvarar även för koncernens virkes- respektive elförsörjning i Sverige.
Affärsområde Kartong tillverkar konsumentförpackningar och kartong för grafiska ändamål vid ett svenskt och ett engelskt bruk. Affärsområde Papper tillverkar tryckpapper för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker och dagstidningar vid två svenska bruk. Inom affärsområde Trävaror sker tillverkningen vid två svenska sågverk. Under 2016 producerades 0,5 miljoner ton kartong, 1,1 miljoner ton tryckpapper samt 0,8 miljoner m3 sågade trävaror.
Affärsområdena ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och skulderna. Koncernledningen följer upp verksamheten på rörelseresultatnivå och hur resultatet förhåller sig till operativt kapital. Det operativa kapitalet i respektive segment inkluderar alla tillgångar och skulder som nyttjas av affärsområdet såsom anläggningstillgångar, varulager och rörelsefordringar och rörelseskulder. Finansiering och skattefrågor hanteras på koncernnivå. Följaktligen fördelas inte finansiella tillgångar och skulder, inklusive pensionsskuld, samt aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på affärsområdena.
Den koncerninterna försäljningen mellan segmenten baseras på ett marknadsmässigt internpris. Segmentet "Koncerngemensamt och övrigt" omfattar koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på övriga segment. Holmen sålde i juni 2016 tidningspappersbruket i Madrid. Holmen har ett åtagande att sälja det tidningspapper som bruket producerar fram till och med andra halvåret 2017. Under denna period redovisas intäkter och kostnader från detta inom koncerngemensamt. Inga resultatposter efter rörelseresultatet allokeras till respektive affärsområde. Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land kunden har sin hemvist.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Försäljning biprodukter | 364 | 358 | 226 | 194 |
| Certifikat, förnybar energi | 415 | 435 | 59 | 130 |
| Utsläppsrätter | 25 | 48 | 21 | 44 |
| Försäljning anläggningstillgångar | 75 | 37 | 27 | 28 |
| Hyres- och arrendeintäkter | 42 | 42 | 28 | 25 |
| Skogsvårdsuppdrag | 57 | 67 | 57 | 67 |
| Övrigt | 581 | 215 | 404 | 208 |
| Totalt | 1 559 | 1 203 | 822 | 696 |
Av försäljning biprodukter i koncernen avser 141 (123) Mkr utskott från produktion, 96 (104) Mkr spån, bark och flis med mera samt 127 (130) Mkr extern försäljning av energi.
Intäkter från certifikat för förnybar energi som erhållits från produktion av förnybar energi vid koncernens anläggningar uppgick till 415 (435) Mkr.
Koncernen har tilldelats utsläppsrätter, vilka delvis använts i den egna produktionen. Överskottet har medfört ett redovisat resultat på 25 (48) Mkr.
Årets ökning av posten Övrigt avser främst försäkringsersättning efter brand i Hallsta pappersbruk samt återbäring från en tvist om vattenkostnad i Workington som avgjordes till Holmens fördel.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| LÖNEKOSTNADER OCH SOCIALA AVGIFTER | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Löner och ersättningar | 1 589 | 1 665 | 1 233 | 1 233 | ||
| Sociala kostnader | 619 | 633 | 556 | 534 |
Årsstämman 2016 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, det vill säga de affärsområdes- och stabschefer som rapporterar direkt till verkställande direktören. Riktlinjerna gäller för de avtal som ingås efter årsstämmans beslut.
Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner, i huvudsak bil- och bostadsförmån, ska där de förekommer utgöra en begränsad del av ersättningarna. Utöver eventuella av bolagsstämman beslutade aktierelaterade incitamentsprogram ska ingen rörlig ersättning förekomma.
Pensionsåldern skall normalt vara 65 år. Pensionsförmånen skall vara avgiftsbestämd och följa ITP-planen. Kompletterande avgiftsbestämda pensionslösningar kan tillkomma.
Uppsägningstiden skall vara sex månader, oavsett om uppsägningen sker på initiativ av bolaget eller befattningshavaren. Vid uppsägning från bolagets sida skall ett avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst 18 månadslöner.
Ett inom styrelsen utsett ersättningsutskott ska bereda frågor om lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och förelägga styrelsen förslag till beslut i sådana frågor. De närmare principerna för lönesättning, pensioner och andra förmåner avseende övriga ledande befattningshavare ska återfinnas i av ersättningsutskottet fastlagd lönepolicy.
Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan avvikelse sker ska information om detta, och skälet till avvikelsen, redovisas vid närmast följande årsstämma.
På årsstämman 2016 fattades beslut om ett riktat aktiesparprogram till ett fyrtiotal nyckelpersoner i Holmen-koncernen. Syftet med programmet är att stärka intressegemenskap mellan ägare och ledningen i bolaget samt att skapa ett långsiktigt engagemang för Holmen.
För deltagande i programmet krävdes att de anställda personligen investerade i Holmen-aktier (s.k. sparaktier) under perioden 27 april till 20 maj 2016. För varje investerad sparaktie kommer en halv matchningsaktie att tilldelas efter intjänandeperiodens utgång. Därutöver kan ett antal prestationsaktier tilldelas varje deltagare, kopplat till koncernens avkastning på sysselsatt kapital. Tilldelning av antalet prestationsaktier kan variera, beroende på befattning, till maximalt 3-6 aktier per sparaktie. För tilldelning av matchnings- och prestationsaktier skall deltagaren ha varit fast anställd inom Holmenkoncernen samt behållit sparaktierna under hela intjänandeperioden. Intjänandeperioden löper från 20 maj 2016 till och med dagen för offentliggörandet av Holmens delårsrapport för det första kvartalet 2019.
Totalt uppskattas kostnaderna för programmet att uppgå till 18 Mkr. För 2016 har kostnader motsvarande 5 Mkr redovisats.
Till den av årsstämman valda styrelsen utgår fast styrelsearvode. VD erhåller dock inget arvode. För 2016 uppgick arvodet till 3 060 000 (2 925 000 ) kronor. Arvodet till styrelsens ordförande var 680 000 (650 000) kronor och till övriga sju (sju) ledamöter 340 000 (325 000) kronor vardera.
Lön och övriga förmåner till VD under 2016 uppgick till 8 001 168 (7 198 063) kronor. Den totala pensionskostnaden för VD, beräknad enligt IAS 19, uppgick till 4 340 722 (3 616 009) kronor. Inga rörliga ersättningar har utgått.
För övriga ledande befattningshavare, det vill säga de fyra (fyra) affärsområdeschefer och fem (fyra) stabschefer som rapporterar direkt till VD, uppgick löner och övriga förmåner under 2016 till sammanlagt 21 297 113 (18 883 727) kronor.
Den totala pensionskostnaden, beräknad enligt IAS 19, för denna grupp uppgick under 2016 till 10 606 250 (9 856 250) kronor. Inga rörliga ersättningar har utgått.
För ledande befattningshavare, anställda från och med 2011, är den ömsesidiga uppsägningstiden sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avräkningsbart avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Dessa villkor gäller för sex personer. För fyra chefsavtal, tecknade före 2011, gäller en uppsägningstid om sex månader från den anställdes sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag med motsvarande en till två årslöner beroende på befattningshavarens ålder.
Samtliga ledande befattningshavare är anställda av moderbolaget.
Holmens pensionsåtagande utöver ITP-planen avseende VD uppgick per 2016-12-31 till 14 (9) Mkr och avseende övriga ledande befattningshavare till 32 (24) Mkr, beräknat enligt IAS 19. Pensionsåtagandena tryggas av förvaltningstillgångar i fristående pensionsstiftelse.
| MEDEL | MEDEL | |||
|---|---|---|---|---|
| ANTAL ÅRS | VARAV | ANTAL ÅRS | VARAV | |
| ANSTÄLLDA | KVINNOR | ANSTÄLLDA | KVINNOR | |
| 2016 | 2015 | |||
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 2 369 | 448 | 2 422 | 467 |
| Spanien | 11 | 5 | 11 | 6 |
| Koncernföretag | ||||
| Estland | 8 | 2 | 8 | 2 |
| Frankrike | 13 | 6 | 13 | 5 |
| Hongkong | 5 | 1 | 6 | 1 |
| Italien | 8 | 3 | 7 | 3 |
| Japan | 2 | - | - | - |
| Nederländerna | 77 | 38 | 104 | 37 |
| Polen | 7 | 6 | 7 | 4 |
| Portugal | 1 | - | 1 | - |
| Ryssland | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Schweiz | 3 | 1 | 3 | 1 |
| Singapore | 6 | 3 | 6 | 3 |
| Spanien | - | - | 268 | 50 |
| Storbritannien | 443 | 49 | 429 | 50 |
| Tyskland | 23 | 10 | 20 | 10 |
| USA | 12 | 5 | 9 | 3 |
| Totalt koncernföretag | 609 | 125 | 882 | 170 |
| Totalt koncernen | 2 989 | 578 | 3 315 | 643 |
Årets minskning av antalet anställda i koncernen beror till största delen på försäljningen av tidningspappersbruket i Madrid men även på utförda omstruktureringar.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| ANDEL KVINNOR, % | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Styrelse (exkl. suppleanter) | 17 | 17 | 17 | 17 | |
| Ledande befattningshavare | 30 | 22 | 30 | 22 | |
| Totalt | 23 | 19 | 23 | 19 |
Revisionsbolaget KPMG valdes av årsstämman 2016 till revisorer för en tid av ett år. KPMG genomför revisionen i Holmen AB samt i nästan samtliga dotterbolag.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ERSÄTTNINGAR TILL KPMG | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Revisionsuppdrag | 6 | 6 | 4 | 4 | ||
| Skatterådgivning | 3 | 3 | 1 | 1 | ||
| Övriga tjänster | - | 0 | - | - | ||
| Summa | 9 | 10 | 5 | 5 | ||
| Övriga revisorer | 1 | 1 | - | - | ||
| Totalt | 9 | 11 | 5 | 5 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser samtliga konsultationer inom skatteområdet.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| FINANSIELLA INTÄKTER | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Utdelning från koncernföretag | - | - | 1 288 | 8 | |
| Vinst vid försäljning av koncernföretag | 12 | - | 12 | - | |
| Nettovinst/förlust | |||||
| Tillgångar och skulder värderade | |||||
| till verkligt värde via årets resultat - Innehas för hantering av finansiella risker* |
- | - | - | 15 | |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | 7 | |
| Ränteintäkter | 1 | 1 | 17 | 16 | |
| Summa finansiella intäkter | 13 | 1 | 1 317 | 46 | |
| FINANSIELLA KOSTNADER | |||||
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | - | - | -508 | -126 | |
| Nettovinst/förlust | |||||
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat |
|||||
| - Innehas för hantering av finansiella risker* | 36 | -10 | 47 | -12 | |
| Likvida medel | 3 | 5 | 3 | 5 | |
| Övriga finansiella skulder | -65 | 3 | -40 | 3 | |
| Summa nettovinst/förlust | -27 | -2 | -499 | -130 | |
| Räntekostnader** | -57 | -89 | -59 | -79 | |
| Finansiella kostnader | -84 | -91 | -559 | -209 | |
| Finansnetto | -71 | -90 | 759 | -163 |
* Tillhör kategorin "Innehas för handel" enligt IAS 39.
** -37 (-38) Mkr i koncernen och moderbolaget avser räntekostnader på derivat som är värderade till verkligt värde via årets resultat. Övriga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde.
Resultat från andelar i koncernföretag uppgår till 780 Mkr varav 1 288 Mkr avser utdelning från koncernföretag och -508 Mkr avser nedskrivning av aktier i koncernföretag.
De nettovinster och förluster som redovisas i finansnettot avser främst valutaomvärdering avseende intern utlåning och säkring av intern utlåning. Vidare ingår omvärdering av ränteswappar som säkrar lån med fast ränta. I moderbolagets finansnetto ingår dessutom valutaomvärdering av externa lån och terminer som säkrar nettoinvestering i utlandsverksamhet, vilka i koncernen redovisas i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på räntekomponenten i valutaterminer samt värdeförändringar i upplupen ränta och realiserad ränta i fastränteswappar redovisas löpande i räntenettot. Upplysningar avseende finansiella risker återfinns på sida 36-39.
Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet framgår av följande tabell:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |||
| Valutakursvinst/förlust på kund fordringar och leverantörsskulder Nettovinst/förlust avseende derivat som redovisas i rörelsekapitalet |
15 -126 |
99 -67 |
1 -102 |
69 -82 |
||
| Ränteintäkter avseende kundfordringar | 1 | 1 | 1 | 1 | ||
| Räntekostnader avseende leverantörsskulder | 0 | -1 | 0 | -1 |
De derivat som redovisas i rörelseresultatet avser valutasäkringar av kundfordringar och leverantörsskulder samt finansiella elderivat.
Resultatet från valutasäkringar redovisas i resultatet i takt med att den säkrade posten redovisas och uppgick för 2016 till -73 (-73) Mkr, resterande del redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Marknadsvärdet på utestående transaktionssäkringar uppgick per 2016-12-31 till -26 (82) Mkr.
Resultatet av de finansiella elsäkringarna redovisas i resultaträkningen i takt med att de förfaller och uppgick för 2016 till -53 (6) Mkr. Marknadsvärdet på utestående finansiella elsäkringar uppgick per 2016-12-31 till -57 (-365) Mkr. Detta redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas.
Förändring i marknadsvärde på säkringar av investeringsköp redovisas i övrigt totalresultat fram till förfall då resultatet läggs till anskaffningsvärdet på den anläggningstillgång som har säkrats. Marknadsvärdet för utestående säkringar av investeringsköp uppgick per 2016-12-31 till 0 Mkr. Under perioden har anskaffningsvärden för säkrade poster ökat med 12 Mkr.
Resultatet från equity-hedge uppgick till 1 (14) Mkr under 2016 och redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. I moderbolaget redovisas detta resultat i resultaträkningen. Omräkningen av utländska nettotillgångar påverkade koncernens egna kapital med 192 (-8) Mkr. Marknadsvärdet av utestående equity-hedge uppgick per 2016-12-31 till 16 (25) Mkr och avser finansiella derivat.
Marknadsvärdet för de derivat som används för att styra räntebindningen uppgick per 2016-12-31 till -74 (-82) Mkr vilket har redovisats i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Detta värde förväntas redovisas i resultaträkningen under 2017 och senare.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| SKATT I RESULTATRÄKNINGEN | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Aktuell skatt | -331 | -134 | -305 | -252 |
| Uppskjuten skatt | -105 | 14 | 4 | 9 |
| Totalt | -436 | -120 | -301 | -244 |
Redovisad skatt uppgick till -436 Mkr vilket motsvarar 23 procent av resultatet före skatt.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |||||
| MKR | % | MKR | % | MKR | % | MKR | % | |
| Redovisat resultat före skatt | 1 859 | 679 | 1 499 | 982 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats | -409 | 22,0 | -149 | 22,0 | -330 | 22,0 | -216 | 22,0 |
| Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet | 3 | -0,2 | 4 | -0,5 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader | -27 | 1,5 | -16 | 2,3 | 29 | -1,9 | -25 | 2,5 |
| Schablonränta på periodiseringsfond | -2 | 0,1 | -3 | 0,4 | -2 | 0,1 | -3 | 0,3 |
| Effekt av ej uppbokade underskottsavdrag och temporära skillnader | 3 | -0,2 | 4 | -0,6 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Skatt hänförlig till tidigare perioder | -1 | 0,1 | 19 | -2,8 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Ändrad skattesats på uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 0 | 0,0 | 21 | -3,1 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Övrigt | -3 | 0,2 | 0 | 0,0 | 1 | -0,1 | 0 | 0,0 |
| Effektiv skatt | -436 | 23,4 | -120 | 17,7 | -301 | 20,1 | -244 | 24,8 |
| SKATT HÄNFÖRLIG TILL ÖVRIGT TOTALRESULTAT | KONCERNEN MODERBOLAGET |
|||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| FÖRE | EFTER | FÖRE | EFTER | FÖRE | EFTER | FÖRE | EFTER | |||||
| SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | SKATT | |
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |||||||||
| Kassaflödessäkringar | 211 | -46 | 164 | -34 | 7 | -26 | 211 | -46 | 164 | -30 | 7 | -23 |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | -21 | - | -21 | 3 | - | 3 | - | - | - | - | - | - |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | -165 | - | -165 | 8 | - | 8 | - | - | - | - | - | - |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 1 | -6 | -5 | 22 | -5 | 17 | - | - | - | - | - | - |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | -159 | 29 | -130 | 208 | -43 | 165 | - | - | - | - | - | - |
| Övrigt totalresultat | -133 | -24 | -157 | 207 | -41 | 166 | 211 | -46 | 164 | -30 | 7 | -23 |
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| 4 | 6 | - | - | |
| 132 | 12 | 106 | - | |
| 136 | 18 | 106 | - | |
| MODERBOLAGET | ||||
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| 3 854 | 3 788 | 634 | 634 | |
| 1 319 | 1 363 | -1 | -1 | |
| 502 | 438 | - | - | |
| -35 | -81 | -35 | -81 | |
| 18 | ||||
| 569 | ||||
| 53 | ||||
| 622 | ||||
| -27 5 613 6 5 618 |
KONCERNEN KONCERNEN 0 5 508 53 5 561 |
13 612 - 612 |
* För moderbolaget avses skogsmark.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| REDOVISAT | REDOVISAT I | |||||||||
| REDOVISAT I I ÖVRIGT OMRÄKNINGS |
REDOVISAT I | ÖVRIGT | ||||||||
| INGÅENDE | RESULTAT | TOTAL | DIFFERENSER | UTGÅENDE | INGÅENDE | RESULTAT | TOTAL | UTGÅENDE | ||
| 2016 | BALANS | RÄKNINGEN | RESULTAT | OCH ÖVRIGT | BALANS | BALANS | RÄKNINGEN | RESULTAT | BALANS | |
| Biologiska tillgångar* | -3 788 | -66 | - | - | -3 854 | -634 | -1 | - | -634 | |
| Materiella anläggningstillgångar | -1 363 | 25 | - | 19 | -1 319 | 1 | 0 | - | 1 | |
| Periodiseringsfond | -438 | -64 | - | - | -502 | - | - | - | - | |
| Säkringsredovisade transaktioner | 81 | - | -46 | - | 35 | 81 | - | -46 | 35 | |
| Övrigt | 5 | 0 | 29 | -2 | 32 | -18 | 4 | - | -13 | |
| Uppskjuten nettoskatteskuld | -5 502 | -105 | -17 | 16 | -5 608 | -569 | 4 | -46 | -612 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| REDOVISAT | REDOVISAT I | |||||||||
| REDOVISAT I | I ÖVRIGT | OMRÄKNINGS | REDOVISAT I | ÖVRIGT | ||||||
| INGÅENDE | RESULTAT | TOTAL | DIFFERENSER | UTGÅENDE | INGÅENDE | RESULTAT | TOTAL | UTGÅENDE | ||
| 2015 | BALANS | RÄKNINGEN | RESULTAT | OCH ÖVRIGT | BALANS | BALANS | RÄKNINGEN | RESULTAT | BALANS | |
| Biologiska tillgångar* | -3 718 | -69 | - | - | -3 788 | -632 | -2 | - | -634 | |
| Materiella anläggningstillgångar | -1 361 | 8 | - | -10 | -1 363 | 2 | -1 | - | 1 | |
| Periodiseringsfond | -512 | 74 | - | - | 438 | - | - | - | - | |
| Säkringsredovisade transaktioner | 74 | - | 7 | - | 81 | 74 | - | 7 | 81 | |
| Övrigt | 39 | 1 | -44 | 9 | 5 | -29 | 11 | - | -18 | |
| Uppskjuten nettoskatteskuld | - 5 479 | 14 | -36 | -1 | -5 502 | -585 | 9 | 7 | -569 |
* För moderbolaget avses skogsmark.
För information avseende biologiska tillgångar se not 11. Uppskjuten skatteskuld avseende materiella anläggningstillgångar är framförallt hänförbar till avskrivningar över plan.
För information avseende avsättningar för skatter se not 18.
Den uppskjutna skattekostnad som redovisas i koncernens resultaträkning avser främst förändring av temporära skillnader. Redovisat i övrigt totalresultat inkluderar uppskjuten skatt avseende förändring i säkringsreserv -46 (7) Mkr och omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 29 (-44) Mkr.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |
| Totalt antal utestående aktier 1 januari | 83 996 162 83 996 162 | |
| Återköp av egna aktier under året | - | - |
| Totalt antal utestående aktier 31 december | 83 996 162 83 996 162 | |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året, före utspädning | 83 996 162 83 996 162 | |
| Effekt av aktiesparprogram | - | - |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året, efter | ||
| utspädning | 83 996 162 83 996 162 | |
| Aktieägarnas andel av årets resultat, Mkr | 1 424 | 559 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, miljoner | 83 996 162 83 996 162 | |
| Årets resultat per aktie före utspädning, kr | 16,9 | 6,7 |
| Aktieägarnas andel av årets resultat, Mkr | 1 424 | 559 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner | 83 996 162 83 996 162 | |
| Årets resultat per aktie efter utspädning, kr | 16,9 | 6,7 |
Tidigare år har 760 000 aktier av serie B återköpts, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av det totala antalet utestående aktier och cirka 0,3 procent av det totala antalet röster.
Holmen har under året infört ett aktiesparprogram. Programmet innebär att tidigare återköpta aktier kommer att överföras till deltagarna i programmet vid löptidens slut. Antalet aktier som kommer överföras är beroende av koncernens avkastning på sysselsatt kapital under 2016-2018. Vid maximal tilldelning kommer cirka 93 000 aktier överföras från bolaget till deltagarna i programmet. Tilldelning av återköpta aktier för att fullgöra åtagandena medför utspädningseffekter. Effekterna på nyckeltal och vinst per aktie är marginella. För vidare information om aktiesparprogrammet se not 4.
Koncernen avyttrade i stort sett all verksamhet i Spanien under 2016 och planerar att helt avveckla den. Moderbolaget har begärt förhandsbesked kring rätten att göra koncernavdrag i deklaration för skattemässiga underskott i Spanien när verksamheten avvecklats. Skatteverket har motsatt sig detta. Ärendet är hos Högsta Förvaltningsdomstolen för prövning och besked förväntas under 2017. Skulle rätt till koncernavdrag föreligga beräknas det medföra ett avdrag i moderbolaget motsvarande cirka 400 Mkr i skatt. Ingen uppskjuten skattefordran har redovisats kopplat till eventuell avdragsrätt.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Vid årets ingång | 225 | 215 | 26 | 26 |
| Investeringar | 5 | 12 | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | -36 | -1 | - | - |
| Omräkningsdifferenser | 0 | -1 | - | - |
| Summa | 194 | 225 | 26 | 26 |
| ACKUMULERADE AV- OCH NEDSKRIVNINGAR |
||||
| Vid årets ingång | 118 | 101 | 18 | 17 |
| Årets avskrivningar | 17 | 19 | 1 | 1 |
| Årets nedskrivningar | 1 | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | -28 | -1 | - | - |
| Omräkningsdifferenser | 0 | -1 | - | - |
| Summa | 107 | 118 | 19 | 18 |
| Planenligt restvärde vid årets utgång | 87 | 107 | 8 | 8 |
Immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av IT-system 64 (80) Mkr. Tillgångarna är i huvudsak externt förvärvade. De har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av under 5-20 år. Ingen goodwill finns i koncernen.
| SKOGSMARK | BYGGNADER, ÖVRIG MARK OCH MASKINER OCH MARKANLÄGGNINGAR INVENTARIER |
PÅGÅENDE ARBETEN OCH FÖRSKOTT TILL LEVERANTÖRER |
TOTALT | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden |
||||||||||
| Vid årets ingång | 167 | 165 | 7 003 | 6 970 | 31 260 | 30 964 | 130 | 153 | 38 560 | 38 252 |
| Investeringar | - | - | 37 | 60 | 729 | 811 | 18 | -17 | 784 | 854 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | 92 | 4 | -92 | -4 | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | -14 | - | -1 420 | -5 | -4 192 | -526 | -1 | -3 | -5 627 | -533 |
| Omräkningsdifferenser | -6 | 2 | -27 | -22 | -317 | 8 | -11 | 0 | -362 | -13 |
| Summa | 146 | 167 | 5 593 | 7 003 | 27 572 | 31 260 | 44 | 130 | 33 355 | 38 560 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar |
||||||||||
| Vid årets ingång | - | - | 4 247 | 3 822 | 23 992 | 23 166 | - | - | 28 239 | 26 988 |
| Årets avskrivningar enligt plan | - | - | 118 | 142 | 882 | 1 080 | - | - | 1 000 | 1 222 |
| Årets nedskrivningar | - | - | 81 | 306 | 41 | 249 | - | - | 122 | 555 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -1 212 | -4 | -3 994 | -477 | - | - | -5 205 | -481 |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -6 | -19 | -181 | -25 | - | - | -187 | -45 |
| Summa | - | - | 3 229 | 4 247 | 20 740 | 23 992 | - | - | 23 968 | 28 239 |
| Planenligt restvärde vid årets utgång |
146 | 167 | 2 365 | 2 756 | 6 832 | 7 268 | 44 | 130 | 9 387 | 10 321 |
| SKOGSMARK | MARKANLÄGGNINGAR | INVENTARIER | TOTALT | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| 461 | 434 | 139 | 139 | 232 | 248 | 832 | 822 | |
| 3 | 26 | - | - | 26 | 23 | 29 | 49 | |
| 0 | 0 | 0 | 0 | -38 | -39 | -38 | -39 | |
| 464 | 461 | 139 | 139 | 220 | 232 | 823 | 832 | |
| - | - | 129 | 128 | 172 | 184 | 301 | 312 | |
| - | - | 1 | 1 | 24 | 24 | 25 | 25 | |
| - | - | 0 | 0 | -38 | -36 | -38 | -36 | |
| - | - | 130 | 129 | 158 | 172 | 288 | 301 | |
| 2 402 | ||||||||
| -1 | -12 | - | - | - | - | -1 | -12 | |
| 2 389 | 2 390 | 1 | 1 | - | - | 2 389 | 2 391 | |
| 2 853 | 2 850 | 10 | 11 | 62 | 60 | 2 925 | 2 922 | |
| 2 390 | 2 401 | 1 | BYGGNADER, ÖVRIG MARK OCH 1 |
- | MASKINER OCH - |
2 391 |
Under 2016 har den spanska verksamheten inom affärsområde Papper avyttrats vilket minskat materiella anläggningstillgångar med 527 Mkr, varav 122 Mkr till följd av nedskrivning i samband med att försäljningsavtalet tecknades. Koncernens nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar redovisas i resultaträkningen på raden Nedskrivningar.
Koncernens investeringsåtaganden avseende beslutade och pågående projekt uppgick per 2016-12-31 till 250 (776) Mkr. Bolagets aktiverade låneutgifter uppgick under 2016 till 3 (3) Mkr. För att fastställa beloppet har en räntesats på 1,5 (1,8) procent använts.
I koncernen redovisas skogstillgångar uppdelat på växande skog, som redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde, och mark, som redovisas till anskaffningskostnad. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. Värdering till verkligt värde görs utifrån värderingsnivå tre. Beräkning av kassaflöden görs för kommande 100 år, vilket bedöms vara skogens skördecykel. Kassaflödena beräknas utifrån skördade volymer enligt Holmens aktuella plan samt bedömningar om framtida pris- och kostnadsutveckling. Kostnader för återplantering har beaktats då återplantering efter skörd är en skyldighet enligt lag. Kassaflödena diskonteras med en ränta om 5,5 (5,5) procent.
Totalt innehar Holmen 1 042 000 hektar produktiv skogsmark med en volym stående skog om 120 miljoner m3 sk. Enligt gällande plan, som är från 2011, kommer skörden att uppgå till 3,1 miljoner m3 fub per år, varav 0,1 miljoner m3 fub biobränsle i form av grenar och toppar. Denna nivå bedöms vara i stort oförändrad till 2030. Därefter beräknas den successivt kunna ökas till drygt 4 miljoner m3 fub år 2110. Cirka 45 procent av skörden utgörs av massaved som säljs till massaoch pappersindustrin, 50 procent utgörs av timmer som säljs till sågverk och resterande andel utgörs av bränsleved.
Värderingen baseras på ett långsiktigt trendpris som årligen räknas upp med 2 procent inflation. Trendpriset för 2017 är 424 kr/m3 fub, vilket är i nivå med gällande marknadspriser. Kostnadsprognosen utgår ifrån aktuell kostnadsnivå och räknas upp med drygt 2 procent per år.
Holmens skogsinnehav är redovisat till 17 448 (17 173) Mkr före skatt. En uppskjuten skatteskuld om 3 854 (3 788) Mkr redovisas relaterat till detta, vilket motsvarar den skatt som kommer betalas vid den framtida avverkningen. Detta innebär att den växande skogen netto efter skatt redovisas till 13 594 (13 385) Mkr.
Förändringen av värdet på den växande skogen kan delas upp på:
| KONCERNEN | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 17 173 | 16 867 |
| Köp av växande skog | 4 | 36 |
| Försäljning av växande skog | -27 | -2 |
| Förändring till följd av skörd | -587 | -540 |
| Orealiserad förändring av verkligt värde | 902 | 807 |
| Övriga förändringar | -17 | 5 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 17 448 | 17 173 |
Nedan visas hur värdet på skogstillgångarna skulle påverkas av förändringar i de mest väsentliga värderingsantagandena.
| KONCERNEN | FÖRE SKATT | EFTER SKATT |
|---|---|---|
| Årlig förändring, +0,1 % per år | ||
| Skördetakt | 740 | 580 |
| Prisinflation | 1 120 | 870 |
| Kostnadsinflation | -600 | -470 |
| Nivåförändring, +1 % | ||
| Skörd | 250 | 200 |
| Priser | 390 | 300 |
| Kostnader | -220 | -170 |
| Diskonteringsränta, +0,1 % | -480 | -370 |
Med årlig förändring avses den årliga förändringstakten som används i värderingen för respektive parameter. Exempelvis innebär en ökning med 0,1 procent att den årliga prisinflationen ökas från 2,0 procent till 2,1 procent i beräkningarna. Med nivåförändring avses att den nivå som ligger för respektive parameter och år förändras. Exempelvis innebär 1 procent prisökning att de virkespriser som ligger i beräkningarna höjs med 1 procent för samtliga år (ett nivåskift).
Prisserien Nominellt visar genomsnittligt försäljningspris för Holmen. Realt är nominella priser omräknade till 2016 års penningvärde med användning av historisk svensk KPI.
| JANUARI-DECEMBER | ||
|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -18 | -46 |
| Redovisat i årets resultat | -18 | -46 |
| Övrigt totalresultat från joint ventures | -21 | 3 |
| Redovisat i totalresultatet | -21 | 3 |
Det sammanlagda värdet av Holmens andel i intresseföretags totalresultat uppgick i koncernen till -14 (10) Mkr och i moderbolaget till -9 (4) Mkr. Det sammanlagda värdet av Holmens andel i joint ventures totalresultat uppgick i koncernen till -8 (-3) Mkr och i moderbolaget till -8 (-3) Mkr.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| INTRESSEFÖRETAG | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 1 772 | 1 828 | 125 | 125 | ||
| Investeringar | 5 | - | - | - | ||
| Resultatandel | -16 | -46 | - | - | ||
| Avyttringar | -105 | - | -2 | - | ||
| Erhållen utdelning | -12 | - | - | - | ||
| Omräkningsdifferens | 4 | -3 | - | - | ||
| Nedskrivningar | -2 | -7 | - | - | ||
| Redovisat värde vid årets utgång | 1 646 | 1 772 | 123 | 125 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| JOINT VENTURES | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 141 | 142 | 82 | 82 | ||
| Investering | 10 | - | 10 | - | ||
| Resultatandel | -30 | -1 | - | - | ||
| Övrigt | 6 | - | - | - | ||
| Redovisat värde vid årets utgång | 127 | 141 | 92 | 82 |
Under året har andelar i intresseföretag som hanterar logistik, energi samt återvinning av returpapper avytttrats främst i samband med avyttringen av den spanska verksamheten.
| ANDELENS VÄRDE |
BOKFÖRT VÄRDE |
ANDELENS VÄRDE |
BOKFÖRT VÄRDE |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ORG. NR. | SÄTE | ANTAL ANDELAR |
ANDEL %* |
I KONCERN REDOVISNING |
MODER BOLAGET |
ANDEL %* |
I KONCERN REDOVISNING |
MODER BOLAGET |
|
| 2016 | 2015 | ||||||||
| INTRESSEFÖRETAG | |||||||||
| Brännälvens Kraft AB | 556017-6678 | Arbrå | 5 556 | 13,9 | 36 | - | 13,9 | 36 | - |
| Gidekraft AB | 556016-0953 | Örnsköldsvik | 990 | 9,9 | 0 | 0 | 9,9 | 0 | 0 |
| Harrsele AB | 556036-9398 | Vännäs | 9 886 | 49,4 | 1 465 | - | 49,4 | 1 467 | - |
| Uni4 Marketing AB | 556594-6984 | Stockholm | 1 800 | 36 | 12 | 2 | 36,0 | 21 | 2 |
| Vattenfall Tuggen AB | 556504-2826 | Lycksele | 683 | 6,8 | 75 | 75 | 6,8 | 75 | 75 |
| VindIn AB | 556713-5172 | Stockholm | 200 | 17,7 | 55 | 46 | 17,7 | 57 | 46 |
| Melodea Ltd, Israel | Tel Aviv | 119 | 46,7 | 2 | - | 42,4 | 2 | - | |
| Baluarte Sociedade de Recolha | |||||||||
| e Recuperação de Desperdicios, | |||||||||
| Lda, Portugal | Alcochete | 2 | - | - | - | 50,0 | 37 | - | |
| SAS Saica Natur sud, Frankrike | Lorp-Sentaraille | 678 | - | - | - | 24,0 | 20 | - | |
| Peninsular Cogeneración S.A., Spanien | Madrid | 4 500 | - | - | - | 50,0 | 55 | - | |
| Övriga intresseföretag | 0 | 0 | 2 | 2 | |||||
| 1 646 | 123 | 1 772 | 125 | ||||||
| JOINT VENTURE | |||||||||
| Varsvik AB | 556914-9833 | Stockholm | 250 | 50,0 | 127 | 92 | 50,0 | 141 | 82 |
| Totalt | 1 773 | 215 | 1 914 | 208 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
Ägandet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Harrsele AB samt Vattenfall Tuggen AB avser vattenkrafttillgångar medan ägandet i VindIn AB avser vindkrafttillgångar. Ägarandelen ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnadspris, vilket innebär att endast ett mycket begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområde Energi.
Innehavet i intresseföretaget Harrsele AB är i koncernen bokfört till 1 465 (1 467) Mkr. Holmen köpte 416 (564) GWh elkraft från Harrsele AB under 2016 vilket gav Holmen ett rörelseresultat på 76 (95) Mkr vid försäljning på marknaden. Harrsele AB äger krafttillgångar som ett normalt år producerar 950 GWh elkraft. Tillgångarna är ursprungligen uppförda åren 1957-58 och bokfört värde på anläggningstillgångarna i Harrsele AB uppgår till 114 (115) Mkr. Bolaget har långfristiga skulder till dess ägare om 25 (25) Mkr.
Ägandet i resterande intresseföretag avser verksamhet inom områdena försäljning, forskning och utveckling.
Innehavet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Vattenfall Tuggen AB och VindIn AB klassificeras som intresseföretag trots att ägarandelen understiger 20 procent på grund av att aktieägaravtal ger ett betydande inflytande över bolagets verksamhet.
Ägandet i joint ventures, Varsvik AB, avser verksamhet inom vindkraft.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Redovisat värde vid årets ingång | 4 | 4 | 1 | 1 | |
| Avyttringar | - | 0 | - | 0 | |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 | - | - | |
| Nedskrivningar | -2 | - | - | - | |
| Redovisat värde vid årets utgång | 2 | 4 | 1 | 1 | |
Långfristiga finansiella fordringar består av räntebärande finansiella fordringar på andra företag, förutbetalda kostnader för lånelöften samt marknadsvärden på långfristiga derivat. Moderbolagets fordringar hos koncernföretag innehåller en betydande del räntefria fordringar mellan svenska helägda koncernföretag.
Som kortfristiga finansiella fordringar redovisas räntebärande placeringar och utlåning med löptid upp till ett år, upplupna ränteintäkter och orealiserade kursvinster. Kortfristiga finansiella fordringar har i allt väsentligt en räntebindning understigande tre månader och bär därmed mycket begränsad ränterisk.
Likvida medel består av banktillgodohavanden och placeringar som lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och med en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten, vilket även innebär att ränterisken är obetydlig. Likviditet är placerad på bankkonto eller som korta depositioner hos banker.
Som finansiella skulder redovisas låneskulder, upplupna räntekostnader, orealiserade kursförluster och marknadsvärden på derivat.
Finansiella skulder är i allt väsentligt räntebärande. Moderbolagets skulder till koncernföretag innehåller en betydande del räntefria skulder mellan svenska helägda koncernföretag.
Förfallostruktur och snittränta för koncernens skulder framgår av förvaltningsberättelsen sida 38- 39. Av moderbolagets skulder förfaller -3 151 Mkr inom ett år. Utöver ovan identifierade finansiella tillgångar och skulder ingår även pensionsskulden (se not 17) i den finansiella nettoskulden.
Koncernens samtliga derivat omfattas av ISDA eller FEMA-avtal, vilket innebär att Holmen har kvittningsrätt för tillgångar och skulder mot samma motpart vid en kredithändelse. Med hänsyn tagen till villkoren i kvittningsavtal är nettoexponeringen -172 Mkr. Kvittning av tillgångar och skulder tillämpas ej i redovisningen. Redovisade derivat på tillgångssidan uppgick till 213 (138) Mkr och på skuldsidan till -385 (-466) Mkr.
Poster värderade till verkligt värde tillhör värderingsnivå två enligt IFRS 13. Verkligt värde i tabellerna beräknas genom diskonterade kassaflöden och samtliga variabler, såsom diskonteringsräntor och valutakurser, hämtas från marknadsnoteringar för beräkningar. Skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde beror på att vissa skulder inte marknadsvärderas i balansräkningen utan redovisas till upplupet anskaffningsvärde. För de lån som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas verkligt värde genom diskonterade kassaflöden och tillhör värderingsnivå två. Samtliga variabler hämtas från marknadsnoteringar för beräkningar. Koncernen har inga lån som redovisas till verkligt värde via resultatet. För kundfordringar, leverantörsskulder samt övriga poster som ej berörs ovan har som verkligt värde angetts det redovisade värdet vilket bedöms återspegla det verkliga värdet väl. Då något tillförlitligt marknadsvärde avseende aktier och andelar ej har kunnat fastställas har dessa utelämnats i tabellerna. För vidare information om finansiering se riskavsnittet sida 36-39.
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021- | |
|---|---|---|---|---|---|
| FINANSIELLA SKULDER | |||||
| Derivat | -93 | -23 | -17 | -16 | - |
| Övriga finansiella skulder | -3 151 | -310 | -501 | - | - |
| FINANSIELLA FORDRINGAR | |||||
| Derivat | 55 | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | 245 | 4 | 4 | 1 | 0 |
* Avser finansiella instrument som ingår i koncernens finansiella nettoskuld, exklusive avsättningar för pensioner.
| Koncernen | DERIVAT REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET |
DERIVAT SOM SÄKRINGS REDOVISAS |
KUND- OCH LÅNE FORDRINGAR |
TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS |
ÖVRIGA SKULDER |
SUMMA REDOVISAT VÄRDE |
VERKLIGT VÄRDE |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| FINANSIELLA INSTRUMENT SOM INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN |
||||||||||||||
| LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR |
||||||||||||||
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 39 | 43 | - | - | - | - | 39 | 43 | 39 | 43 |
| 0 | 0 | - | - | 39 | 43 | - | - | - | - | 39 | 43 | 39 | 43 | |
| KORTFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR Upplupen ränta |
- | - | - | - | 1 | 0 | - | - | - | - | 1 | 0 | 1 | 0 |
| Derivat | 55 | 37 | - | - | - | - | - | - | - | - | 55 | 37 | 55 | 37 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 34 | 24 | - | - | - | - | 34 | 24 | 34 | 24 |
| 55 | 37 | - | - | 34 | 24 | - | - | - | - | 89 | 61 | 89 | 61 | |
| LIKVIDA MEDEL | ||||||||||||||
| Kortfristig likviddeposition | - | - | - | - | 0 | 0 | - | - | - | - | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Banktillgodohavanden | - | - | - | - | 210 | 221 | - | - | - | - | 210 | 221 | 210 | 221 |
| - | - | - | - | 210 | 221 | - | - | - | - | 210 | 221 | 210 | 221 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER MTN-lån |
- | - | - | - | - | - | - | - | - | -700 | - | -700 | - | -700 |
| Lån från banker och övriga | ||||||||||||||
| kreditinstitut | - | - | - | - | - | - | - | - | -800 | -1 500 | -800 | -1 500 | -800 | -1 500 |
| Derivat | - | - | -75 | -83 | - | - | - | - | - | - | -75 | -83 | -75 | -83 |
| Övriga långfristiga skulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -8 | -13 | -8 | -13 | -8 | -13 |
| - | - | -75 | -83 | - | - | - | - | -808 | -2 213 | -882 | -2 295 | -882 | -2 295 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | ||||||||||||||
| Certifikatsprogram Bankkontoskulder |
- - |
- - |
- - |
- - |
- - |
- - |
- - |
- - |
-1 709 -26 |
-2 144 -27 |
-1 709 -26 |
-2 144 -27 |
-1 709 -26 |
-2 144 -27 |
| Derivat | -53 | -8 | - | - | - | - | - | - | - | - | -53 | -8 | -53 | -8 |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | - | - | - | - | -12 | -13 | -12 | -13 | -12 | -13 |
| MTN-lån | - | - | - | - | - | - | - | - | -700 | -500 | -700 | -500 | -700 | -500 |
| Andra obligationslån | - | - | - | - | - | - | - | - | -700 | - | -700 | - | -700 | - |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | - | - | - | - | - | -7 | - | -7 | - | -7 |
| -53 | -8 | - | - | - | - | - | - | -3 147 | -2 691 | -3 200 | -2 698 | -3 200 | -2 698 | |
| FINANSIELLA INSTRUMENT SOM EJ INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN |
||||||||||||||
| Övriga aktier och andelar | - | - | - | - | - | - | 2 | 4 | - | - | 2 | 4 | 2 | - |
| Kundfordringar | - | - | - | - | 2 174 | 1 987 | - | - | - | - | 2 174 | 1 987 | 2 174 | 1 987 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) |
8 | 11 | 150 | 89 | - | - | - | - | - | - | 158 | 100 | 158 | 100 |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -1 766 | -1 916 | -1 766 | -1 916 | -1 766 | -1 916 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) |
-23 | -2 | -233 | -375 | - | - | - | - | - | - | -257 | -377 | -257 | -377 |
| Finansiella instrument totalt | -14 | 39 | -158 | -368 | 2 457 | 2 275 | 2 | 4 | -5 721 | -6 820 | -3 433 | -4 871 | -3 433 | -4 875 |
| Moderbolaget | DERIVAT REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET |
DERIVAT SOM SÄKRINGS REDOVISAS |
KUND- OCH LÅNE FORDRINGAR |
TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS |
ÖVRIGA SKULDER |
SUMMA REDOVISAT VÄRDE |
VERKLIGT VÄRDE |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| FINANSIELLA INSTRUMENT SOM INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN |
||||||||||||||
| LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR |
||||||||||||||
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | - | 3 104 | 3 119 | - | - | - | - | 3 104 | 3 119 | 3 104 | 3 119 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 98 | 95 | - | - | - | - | 98 | 95 | 98 | 95 |
| 0 | 0 | - | - | 3 202 | 3 214 | - | - | - | - | 3 202 | 3 214 | 3 202 | 3 214 | |
| KORTFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR |
||||||||||||||
| Upplupen ränta | - | - | - | - | 1 | 0 | - | - | - | - | 1 | 0 | 1 | 0 |
| Derivat | 55 | 37 | - | - | - | - | - | - | - | - | 55 | 37 | 55 | 37 |
| Övriga finansiella fordringar | - 55 |
- 37 |
- - |
- - |
34 34 |
24 24 |
- - |
- - |
- - |
- - |
34 89 |
24 61 |
34 89 |
24 61 |
| LIKVIDA MEDEL | ||||||||||||||
| Banktillgodohavanden | - | - | - | - | 104 | 155 | - | - | - | - | 104 | 155 | 104 | 155 |
| - | - | - | - | 104 | 155 | - | - | - | - | 104 | 155 | 104 | 155 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER MTN-lån |
- | - | - | - | - | - | - | - | - | -700 | - | -700 | - | -700 |
| Lån från banker och övriga | ||||||||||||||
| kreditinstitut | - | - | - | - | - | - | - | - | -800 | - 1 500 | -800 | -1 500 | -800 | -1 500 |
| Skulder till koncernföretag | - | - | - | - | - | - | - | - | -1 454 | -1 013 | -1 454 | -1 013 | -1 454 | -1 013 |
| Derivat | - | - | -75 | -83 | - | - | - | - | - | - | -75 | -83 | -75 | -83 |
| KORTFRISTIGA SKULDER | - | - | -75 | -83 | - | - | - | - | -2 254 | -3 213 | -2 328 | -3 295 | -2 328 | -3 295 |
| Certifikatsprogram | - | - | - | - | - | - | - | - | -1 709 | -2 144 | -1 709 | -2 144 | -1 709 | -2 144 |
| Bankkontoskulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -26 | -27 | -26 | -27 | -26 | -27 |
| Derivat | -53 | -8 | - | - | - | - | - | - | - | - | -53 | -8 | -53 | -8 |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | - | - | - | - | -12 | -13 | -12 | -13 | -12 | -13 |
| MTN-lån | - | - | - | - | - | - | - | - | -700 | -500 | -700 | -500 | -700 | -500 |
| Andra obligationslån | - | - | - | - | - | - | - | - | -700 | - | -700 | - | -700 | - |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | - | - | - | - | - | -6 | - | -6 | - | -6 |
| FINANSIELLA INSTRUMENT SOM EJ INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN |
-53 | -8 | - | - | - | - | - | - | -3 147 | -2 690 | -3 200 | -2 698 | -3 200 | -2 698 |
| Övriga aktier och andelar | - | - | - | - | - | - | 0 | 1 | - | - | 0 | 1 | 0 | - |
| Kundfordringar | - | - | - | - | 1 874 | 1 645 | - | - | - | - | 1 874 | 1 645 | 1 874 | 1 645 |
| Derivat (redovisade bland | ||||||||||||||
| rörelsefordringar) | 13 | 12 | 151 | 90 | - | - | - | - | - | - | 164 | 102 | 164 | 102 |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -1 576 | -1 845 | -1 576 | -1 845 | -1 576 | -1 845 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) |
-24 | -3 | -234 | -376 | - | - | - | - | - | - | -258 | -379 | -258 | -379 |
| Finansiella instrument totalt | -10 | 39 | -157 | -368 | 5 214 | 5 039 | 0 | 1 | -6 976 | -7 748 | -1 929 | -3 038 | -1 929 | -3 039 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 831 | 971 | 637 | 645 | |
| Timmer och massaved | 233 | 299 | 206 | 272 | |
| Färdiga varor och produkter i arbete | 1 431 | 1 237 | 1 077 | 858 | |
| Avverkningsrätter | 431 | 526 | 423 | 508 | |
| Elcertifikat och utsläppsrätter | 54 | 56 | 54 | 52 | |
| Totalt | 2 981 | 3 089 | 2 396 | 2 336 |
Under året har nedskrivningar av varulager påverkat koncernens resultat med -2 (18) Mkr och för moderbolaget med -5 (9) Mkr.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Kundfordringar | ||||
| Koncernföretag | - | - | 50 | 83 |
| Intresseföretag | 38 | 52 | 38 | 51 |
| Övriga | 2 137 | 1 935 | 1 786 | 1 511 |
| Summa kundfordringar | 2 174 | 1 987 | 1 874 | 1 645 |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Koncernföretag | - | - | - | - |
| Intresseföretag | 5 | 4 | 5 | 4 |
| Övriga | 226 | 219 | 129 | 191 |
| Derivat | 158 | 100 | 164 | 102 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 175 | 196 | 82 | 84 |
| Summa övriga rörelsefordringar | 564 | 519 | 380 | 381 |
| Totala rörelsefordringar | 2 738 | 2 505 | 2 254 | 2 026 |
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av respektive kund. Koncernens kundfordringar är främst mot europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Efter en individuell bedömning av samtliga kundfordringar har avsättning för befarade kreditförluster om 37 (38) Mkr gjorts och har nettoredovisats med kundfordringar. Avsättningen har under året förändrats med -3 (-6) Mkr till följd av konstaterade kreditförluster samt 2 (12) Mkr till följd av förändring av avsättning för befarade kreditförluster. Totalt var per 2016-12-31 kundfordringar om 44 (87) Mkr förfallna till betalning mer än 30 dagar. Kreditkvaliteten på de finansiella tillgångar som varken har förfallit eller är nedskrivningsbara bedöms vara god.
Marknadsvärden på derivat avser säkringar av framtida kassaflöden.
Kundkreditrisk gentemot koncernens kunder hanteras av respektive affärsområde och beskrivs på sida 37.
| 2016-12-31 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| AKTIEKAPITAL | ANTAL | KVOTVÄRDE | MKR | |||
| Registrerat aktiekapital | ||||||
| Serie A | 22 623 234 | 50 | 1 131 | |||
| Serie B | 62 132 928 | 50 | 3 107 | |||
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 4 238 | ||||
| Återköpta B-aktier | -760 000 | |||||
| Totalt antal utestående aktier | 83 996 162 |
| 2015-12-31 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| AKTIEKAPITAL | ANTAL | KVOTVÄRDE | MKR | |||
| Registrerat aktiekapital | ||||||
| Serie A | 22 623 234 | 50 | 1 131 | |||
| Serie B | 62 132 928 | 50 | 3 107 | |||
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 4 238 | ||||
| Återköpta B-aktier | -760 000 | |||||
| Totalt antal utestående aktier | 83 996 162 |
Bolagets aktiekapital utgörs av aktier utgivna i två serier, serie A med 10 röster per aktie och serie B med 1 röst per aktie. I övrigt finns inga restriktioner mellan aktieslagen.
Per den 31 december 2016 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 760 000 (760 000). Inga avyttringar av egna aktier har skett under året.
Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap 14a§ har påverkat moderbolagets egna kapital med -167 (-330) Mkr. I koncernen har värdering av derivat och andra finansiella instrument påverkat det egna kapitalet med -172 (-330) Mkr.
Holmens lönsamhetsmål är att skog och kraft ska ge en avkastning om 5 procent samtidigt som industriverksamheten ska avkasta mer än 10 procent. Sammanvägt innebär det att koncernens avkastning på sysselsatt kapital ska överstiga 7 procent. Beslut om utdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Målet är att ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad för koncernen som inte överstiger 0,5.
Till årsstämmans förfogande står hos bolaget vinstmedel uppgående till 4 921 232 735 kronor. Styrelsen föreslår årsstämman den 27 mars 2017 att besluta om utdelning om 12 kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till sammanlagt 1 008 Mkr. Styrelsen föreslår vidare att återstående belopp om 3 913 277 791 kronor balanseras.
Föregående år lämnades en utdelning om 10,5 kronor per aktie (882 Mkr).
Skuldsättningsgraden uppgick till 0,19 (0,23).
Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav. För ytterligare redogörelse över koncernens kapital- och riskhantering, se sida 36-39.
För vissa tjänstemän i Sverige tillhandahåller Holmen förmånsbaserade pensionsplaner. Merparten av dessa åtaganden tryggas genom försäkring i Alecta. Då Alecta inte kan tillhandahålla tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med UFR 10 som avgiftsbestämd. Vissa förmånsbestämda åtaganden utöver ITP-planen finns för koncernledningen vilka tryggas via stiftelse. Tjänstepension för övriga tjänstemän och samtliga kollektivanställda i Sverige är avgiftsbestämd. I England finns förmånsbestämda planer som sedan 2015 är stängda för nyintjäning. Dessa åtaganden redovisas i koncernen som förmånsbestämda planer enligt IAS 19.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KOSTNAD REDOVISAD I ÅRETS RESULTAT | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Förmånsbestämda planer | |||||
| Personalkostnad | -7 | -23 | -21 | -12 | |
| Finansiella kostnader | -2 | -12 | 1 | 1 | |
| Effekter av regleringar | - | 36 | - | - | |
| Summa förmånsbestämda planer | |||||
| i årets resultat | -9 | 2 | -21 | -10 | |
| Avgiftsbestämda planer | |||||
| Personalkostnad | -129 | -129 | -106 | -110 | |
| Summa redovisat i årets resultat | -138 | -127 | -127 | -120 |
| KOSTNAD REDOVISAD I ÖVRIGT TOTALRESULTAT |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Avkastning på förvaltningstillgångar exkl redovisad ränteintäkt |
241 | -43 |
| Aktuariella vinster och förluster från ändringar i demografiska antaganden |
33 | 45 |
| Aktuariella vinster och förluster från ändringar i finansiella antaganden |
-418 | 47 |
| Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade | ||
| justeringar | -13 | 157 |
| Särskild löneskatt | -1 | 2 |
| Summa redovisat i övrigt totalresultat | -159 | 208 |
I sammanställningarna nedan specificeras förändringen av den förmånsbestämda förpliktelsen samt förändringen av förvaltningstillgångarna. Drygt 90 procent av åtagandena avser pensionsplanerna i England. Åtagandena från pensionsplanerna i England ligger i en så kallad "trust". De styrs av en styrelse bestående av representanter från Holmen och förmånstagarna. Holmens engelska dotterbolag har åtagande att täcka upp det underskott som finns under en tidsperiod som fastställs mellan trusten och bolaget i samråd med dess aktuarie. För närvarande är denna period drygt 4 år och är föremål för översyn vart tredje år.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| FÖRPLIKTELSE | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Förpliktelse per den 1 januari | -2 374 | -2 565 | -153 | -159 |
| Kostnad för tjänstgöring aktuell period | -7 | -23 | -21 | -12 |
| Särskild löneskatt | 2 | 3 | - | - |
| Räntekostnader | -77 | -93 | -7 | -1 |
| Aktuariella vinster och förluster | -399 | 249 | - | - |
| Inbetalningar från anställda | - | -3 | - | - |
| Utbetalda pensioner | 212 | 101 | 13 | 20 |
| Överfört från avsättningar | - | -1 | - | -1 |
| Regleringar | - | 36 | - | - |
| Valutakursdifferenser | 230 | -79 | - | - |
| Förpliktelse per den 31 december | -2 414 | -2 374 | -167 | -153 |
Av koncernens totala förpliktelser avser 11 (14) Mkr sådana som ej är fonderade medan resten är helt eller delvis fonderade förpliktelser. Av moderbolagets förpliktelser var 12 (5) Mkr tryggade enligt tryggandelagen.
Den viktade genomsnittliga durationen uppgår till 18 år.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Tillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 2 244 | 2 165 | 148 | 148 | |
| Redovisade ränteintäkter | 75 | 82 | - | - | |
| Avkastning exkl. redovisade ränteintäkter | 241 | -43 | - | - | |
| Verklig avkastning (moderbolaget) | - | - | 7 | 3 | |
| Administrationsavgifter | -5 | -4 | - | - | |
| Inbetalningar från arbetsgivaren | 73 | 65 | - | - | |
| Inbetalningar från anställda | - | 3 | - | - | |
| Utbetalda pensioner | -197 | -84 | - | -3 | |
| Valutakursdifferenser | -218 | 59 | - | - | |
| Tillgångarnas verkliga värde | |||||
| den 31 december | 2 213 | 2 244 | 155 | 148 | |
| Avsättning för pensioner, netto | -201 | -130 | -12 | -5 |
Förvaltningstillgångarna fördelar sig enligt nedan:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Aktier | 1 130 | 1 127 | 71 | 57 | |
| Obligationer | 1 063 | 1 101 | 80 | 90 | |
| Korta räntebärande placeringar | 20 | 17 | 3 | 1 | |
| 2 213 | 2 244 | 155 | 148 |
I förvaltningstillgångarna ingår inga finansiella instrument utgivna av koncernbolag och inga tillgångar som används av koncernen. Av aktier avser 49 procent Storbritannien, 47 procent övriga Europa och USA samt 4 procent övriga världen. Av obligationer avser 44 procent statsobligationer och 56 procent företagsobligationer.
| KONCERNEN (VIKTADE GENOMSNITT), % | 2016, 31 dec | 2015, 31 dec |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 2,7 | 3,7 |
| Framtida löneökning | 3,0 | 3,0 |
| Framtida inflation | 3,1 | 2,9 |
Diskonteringsräntan för pensionsförpliktelserna har fastställts utifrån förstklassiga företagsobligationer. Vid beräkning av pensionsåtagandets storlek för moderbolaget har diskonteringsränta om 0,8 (1,9) procent och lönenivån per balansdagen använts.
Nedan tabell visar hur förpliktelsen skulle påverkas vid en förändring av väsentliga aktuariella antaganden (- minskar skulden, + ökar skulden).
| KÄNSLIGHETSANALYS | 2016, 31 dec | 2015, 31 dec |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta (+ 0,5 %) | -203 | -188 |
| Framtida löneökning (+ 0,5 %) | 2 | 2 |
| Framtida inflation (+ 0,5 %) | 178 | 164 |
| Mortalitet (+ 1 år i förväntad livslängd) | 82 | 72 |
Under 2017 förväntas koncernens inbetalningar till de fonderade förmånsbestämda planerna uppgå till 31 Mkr.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alectas ITP 2-plan uppgick till 33 (33) Mkr och ingår i resultatposten personalkostnader. Holmens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgick till 765 aktiva medlemmar, vilket motsvarar 0,15 procent . Förväntade avgifter till Alecta år 2017 uppgår till 32 Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 148 (153) procent.
| AVSÄTTNING FÖR SKATTER ANDRA AVSÄTTNINGAR |
TOTALT | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 45 | 140 | 697 | 463 | 742 | 603 | ||
| Avsättningar som gjorts under året | - | - | 335 | 410 | 335 | 410 | ||
| Belopp som tagits i anspråk under året | - | - | -163 | -59 | -163 | -59 | ||
| Outnyttjat belopp som återförts under året | - | -95 | -15 | -117 | -15 | -212 | ||
| Omräkningsdifferenser | - | 0 | 2 | 0 | 2 | 0 | ||
| Redovisat värde vid årets utgång | 45 | 45 | 856 | 697 | 901 | 742 | ||
| Varav total långfristig del av avsättningarna | 45 | 45 | 627 | 540 | 673 | 585 | ||
| Varav total kortfristig del av avsättningarna | - | - | 228 | 157 | 228 | 157 | ||
| MODERBOLAGET | ||||||||
| Redovisat värde vid årets ingång | 45 | 45 | 892 | 630 | 937 | 676 | ||
| Avsättningar som gjorts under året | - | - | 228 | 524 | 228 | 524 | ||
| Belopp som tagits i anspråk under året | - | - | -274 | -147 | -274 | -147 | ||
| Outnyttjat belopp som återförts under året | - | - | -13 | -115 | -13 | -115 | ||
| Redovisat värde vid årets utgång | 45 | 45 | 833 | 892 | 878 | 937 | ||
| Varav total långfristig del av avsättningarna | 45 | 45 | 572 | 608 | 617 | 653 | ||
| Varav total kortfristig del av avsättningarna | - | - | 261 | 284 | 261 | 284 |
Andra avsättningar avser framförallt osäkerheter förknippade med försäljning av verksamheten i Spanien, förpliktelser för återställande av miljö och för kontrakt avseende elleverans till fast pris.
Årets ökning avser främst avsättningar till följd av försäljningen av bruket i Madrid. I moderbolaget ingår avsättning för framtida åtgärder för återbeskogning efter skörd om 197 Mkr.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Leverantörsskulder | |||||
| Koncernföretag | - | - | 116 | 265 | |
| Intresseföretag | - | 14 | - | - | |
| Övriga | 1 766 | 1 903 | 1 460 | 1 579 | |
| Summa leverantörsskulder | 1 766 | 1 916 | 1 576 | 1 845 | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Koncernföretag | - | - | 0 | 0 | |
| Intresseföretag | 11 | 7 | 11 | 7 | |
| Övriga | 251 | 199 | 158 | 165 | |
| Derivat | 257 | 377 | 258 | 379 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 561 | 676 | 443 | 441 | |
| Summa övriga rörelseskulder | 1 079 | 1 259 | 870 | 993 | |
| Totala rörelseskulder | 2 845 | 3 176 | 2 445 | 2 837 |
Samtliga leverantörsskulder förfaller inom ett år.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i moderbolaget består främst av personalkostnader 196 (195) Mkr, rabatter 42 (48) Mkr samt inlevererat men ej fakturerat 36 (38) Mkr.
Marknadsvärden på derivat avser i allt väsenligt säkringar av framtida kassaflöden. Se not 13.
Leasingavgifterna uppgick under 2016 till 54 (70) Mkr för koncernen och till 38 (37) Mkr för moderbolaget. Koncernens leasingavtal avser främst truckar och bilar samt hyresavtal. Under räkenskapsåret 2016 ingicks inte några leasingavtal av betydelse för verksamheten. Ingen vidareuthyrning har skett.
Framtida leasingavgifter fördelar sig enligt följande:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2018 -2022 |
2023- | 2017 | 2018 -2022 |
2023- | ||
| Framtida leasingavgifter | 40 | 50 | 0 | 26 | 27 | - | |
| Nuvärdet av framtida leasingavgifter |
40 | 50 | 0 | 26 | 27 | - |
Avtalen har en återstående löptid mellan 1 och 7 år. Koncernens framtida leasingavgifter för befintliga leasingavtal uppgick vid utgången av föregående år till 119 Mkr. För moderbolaget var motsvarande belopp 65 Mkr.
Utöver leasingavtal har Holmen två tidsbefraktningsavtal avseende fartyg, vilka används för transport av företagets produkter. De två avtalen förlängdes under 2015 och har en återstående löptid om ett år från 1 januari 2017.
| FASTIGHETS INTECK NINGAR |
ÖVRIGA SÄKERHETER |
TOTALT STÄLLD SÄKERHET |
TOTALT STÄLLD SÄKERHET |
|
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2016 | 2015 | ||
| För egna skulder | - | - | - | - |
| Finansiella skulder | 6 | 127 | 134 | 148 |
| Summa | 6 | 127 | 134 | 148 |
| MODERBOLAGET | ||||
| För egna skulder | - | - | - | - |
| Finansiella skulder | 6 | 127 | 134 | 148 |
| Summa | 6 | 127 | 134 | 148 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Borgen till förmån för koncernföretag | - | - | 34 | 34 | |
| Övriga eventualförpliktelser | 86 | 122 | 68 | 55 | |
| Summa | 86 | 122 | 102 | 89 |
Övriga eventualförpliktelser för koncernen består till övervägande del av pågående rättsliga processer och garantiåtaganden för tredje part. Holmen har miljörelaterade eventualförpliktelser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader.
Ägandet i ett samägt bolag, Varsvik AB, är pantsatt och uppgick vid årsskiftet till 127 (141) Mkr.
Av moderbolagets nettoomsättning 13 794 (13 989) Mkr avser 99 (114) Mkr leveranser till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag uppgick till 1 479 (1 630) Mkr.
Mellan moderbolaget och svenska dotterföretag finns betydande finansiella skulder och fordringar som löper utan ränta.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 23.
Enligt avtal har Holmen Paper AB förbundit sig att löpande köpa produkter från Holmen Paper Madrid SL till ett pris baserat på produktionskostnad och kapitalbindning för vidare försäljning till slutkund. Syftet är att optimera verksamheten inom affärsområdet. Holmen Paper AB:s köp från Holmen Paper Madrid SL uppgick under 2016 till 1 371 (1 510) Mkr. Då Holmen Paper AB agerar i kommission för Holmen AB redovisas dessa affärer i Holmen AB. Som ett led i avyttringen av den spanska verksamheten sades avtalet upp i förtid under 2016 vilket föranlett Holmen Paper AB att betala en ersättning om 643 Mkr till Holmen Paper Madrid SL för utebliven vinst under detta avtal.
L E Lundbergföretagen AB är en stor aktieägare i Holmen (se sida 41). Holmen hyr kontorslokaler för 8 (7) Mkr av Fastighets AB L E Lundberg, som är ett koncernföretag till L E Lundbergföretagen AB. Fredrik Lundberg, som är VD och huvudägare i L E Lundbergföretagen, erhöll 2016 ett arvode som styrelseordförande i Holmen om 680 000 (650 000) kronor. Louise Lindh, som är VD i Fastighets AB L E Lundberg och som även ingår i samma närståendekrets som Fredrik Lunberg erhöll ett styrelsearvode om 340 000 kronor.
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Ägarandel i intresseföretag som producerar vatten- och vindkraft ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnad i förhållande till ägardel, vilket innebär att endast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Energi.
I Spanien har fram till avyttringen av den spanska verksamheten energi och returpapper köpts från intresseföretag.
| FÖRSÄLJNING AV VAROR TILL NÄRSTÅENDE |
INKÖP AV VAROR ÖVRIGT (T EX RÄNTA, FRÅN NÄRSTÅENDE UTDELNING) |
SKULD TILL NÄRSTÅENDE |
FORDRAN PÅ NÄRSTÅENDE |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Intresseföretag | 280 | 208 | 172 | 242 | 0 | 0 | 61 | 91 | 82 | 89 |
| Joint venture | - | - | - | - | 5 | 0 | - | - | 17 | 12 |
| MODERBOLAGET | ||||||||||
| Dotterföretag | 99 | 115 | 1 479 | 1 630 | 1 299 | 18 | 1 571 | 1 280 | 3 160 | 3 203 |
| Intresseföretag | 280 | 208 | 99 | 112 | 0 | 0 | 57 | 77 | 82 | 88 |
| Joint venture | - | - | - | 5 | 0 | - | - | 79 | 68 |
För ersättningar till styrelseledamöter, se not 4.
| MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | 2016 | 2015 | |||
| Redovisat värde vid årets ingång | 17 141 | 17 141 | |||
| Ägartillskott | 1 | 0 | |||
| Utgående balans 31 december | 17 141 | 17 141 |
| MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR | 2016 | 2015 | |||
| Redovisat värde vid årets ingång | 5 330 | 5 204 | |||
| Årets nedskrivning | 508 | 126 | |||
| Utgående balans 31 december | 5 838 | 5 330 | |||
| Redovisat värde vid årets utgång | 11 303 | 11 810 |
Moderbolagets nedskrivningar av andelar i koncernföretag redovisas i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i koncernföretag och avser för 2016 innehav i spanska bolag.
| BOKFÖRT | BOKFÖRT | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ANTAL | VÄRDE HOS | VÄRDE HOS | |||||
| ORG. NR. | SÄTE | ANDELAR | ANDEL %* | MODERBOLAGET | ANDEL %* | MODERBOLAGET | |
| 2016 | 2015 | ||||||
| Holmen Skog AB | 556220-0658 | Örnsköldsvik | 1 000 | 100 | 0 | 100 | 0 |
| Iggesund Paperboard AB | 556088-5294 | Hudiksvall | 1 000 | 100 | 0 | 100 | 0 |
| Holmen Paper AB | 556005-6383 | Norrköping | 100 | 100 | 0 | 100 | 0 |
| Holmen Timber AB | 556099-0672 | Hudiksvall | 1 000 | 100 | 0 | 100 | 0 |
| Holmen Energi AB | 556524-8456 | Örnsköldsvik | 1 000 | 100 | 0 | 100 | 0 |
| Holmens Bruk AB | 556537-4286 | Stockholm | 1 000 | 100 | 8 868 | 100 | 8 868 |
| Holmen Holding AB | 516406-0062 | Stockholm | 10 000 | 100 | 0 | 100 | 45 |
| MoDo Capital AB | 556499-1668 | Stockholm | 1 000 | 100 | 72 | 100 | 72 |
| Holmen Energi Elnät AB | 556878-3905 | Örnsköldsvik | 500 | 100 | 0 | 100 | 0 |
| Stavro Vind AB | 556953-6153 | Stockholm | 500 | 100 | 7 | 100 | 7 |
| Övriga svenska koncernföretag | 1 | 1 | |||||
| Totalt svenska innehav | 8 948 | 8 993 | |||||
| Holmen France S.A.S., Frankrike | Paris | 10 000 | 100 | 0 | 100 | 0 | |
| Holmen UK Ltd, Storbritannien | Workington | 1 197 100 | 100 | 1 519 | 100 | 1 519 | |
| Holmen Paper Ltd** | London | - | 100 | - | 100 | - | |
| Iggesund Paperboard (Workington) Ltd** | Workington | - | 100 | - | 100 | - | |
| Holmen GmbH, Tyskland | Hamburg | - | 100 | 1 | 100 | 1 | |
| Holmen Suecia Holding S.L., Spanien | Madrid | 9 448 557 | 100 | 808 | 100 | 1 270 | |
| Holmen Paper Madrid S.L.** | Madrid | - | 100 | - | 100 | - | |
| Cartón y Papel Reciclado S.A. (Carpa), Spanien** | Madrid | - | - | - | 100 | - | |
| Iggesund Paperboard Asia Pte Ltd, Singapore | Singapore | 800 000 | 100 | 4 | 100 | 4 | |
| Holmen B.V., Holland | Amsterdam | 35 | 100 | 9 | 100 | 9 | |
| AS Holmen Mets, Estland | Tallinn | 500 | 100 | - | 100 | - | |
| Iggesund Paperboard Inc, USA | Lyndhurst | 1 000 | 100 | 7 | 100 | 7 | |
| Iggesund Paperboard Asia (HK) Ltd, Kina | Hong Kong | 4 000 000 | 100 | 5 | 100 | 5 | |
| Övriga utländska koncernföretag | 2 | 2 | |||||
| Totalt utländska innehav | 2 355 | 2 817 | |||||
| Totalt | 11 303 | 11 810 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier. ** Indirekta innehav.
| MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR | BOKSLUTS | ||
| UTÖVER PLAN | 2016-12-31 | DISPOSITIONER | 2015-12-31 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 0 | -1 | 1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 6 | 4 |
| Totalt | 10 | 6 | 4 |
| PERIODISERINGSFONDER | |||
| Taxering 2011 | - | -170 | 170 |
| Taxering 2012 | 560 | 560 | |
| Taxering 2013 | - | - | |
| Taxering 2014 | 280 | 280 | |
| Taxering 2015 | 610 | 610 | |
| Taxering 2016 | 370 | 370 | |
| Taxering 2017 | 460 | 460 | - |
| 2 280 | 290 | 1 990 | |
| Totalt | 2 290 | 296 | 1 994 |
Erhålla koncernbidrag uppgick till 700 (493) Mkr och lämnade koncernbidrag uppgick till 0 (7) Mkr. Totala bokslutsdispositioner i resultatet uppgick till 404 Mkr.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| BETALDA RÄNTOR OCH ERHÅLLEN UTDELNING |
2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Erhållen utdelning | 0 | 0 | 1 288 | 8 | |
| Erhållen ränta | 1 | 1 | 17 | 35 | |
| Betald ränta | -49 | -70 | -72 | -72 | |
| Totalt | -48 | -70 | 1 233 | -30 |
Förändring av kortfristiga skulder avser till största delen upplåning inom koncernens certifikatprogram. Inom koncernens certifikatprogram lånades det kortfristigt under 2016 sammanlagt 7 192 (8 737) Mkr uppdelat på flera olika lån, och återbetalades 7 630 (9 339) Mkr. För sammansättning av likvida medel, se not 13.
Upprättande av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen. De bedömningar och uppskattningar som enligt företagsledningen är väsentliga för redovisade belopp i årsredovisningen, och där det finns en betydande risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar, inkluderar främst:
Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. De mest väsentliga uppskattningar som görs vid värderingen är hur mycket skörden kan ökas i framtiden, hur priserna på massaved och timmer kommer att utvecklas, hur stor kostnadsinflationen kommer att bli samt vilken diskonteringsränta som används. I not 11 redogörs för känsligheten i värdering av förändringar av dessa uppskattningar. Per 2016-12-31 uppgick det redovisade värdet av biologiska tillgångar till 17 448 Mkr och den tillhörande uppskjutna skatteskulden till 3 854 Mkr, netto 13 594 Mkr.
Holmen har ansökt om förhandsbesked avseende rätten att göra koncernavdrag i moderbolagets deklaration för skattemässiga underskott uppkomna i koncernens spanska verksamhet. Skatteverket har motsatt sig rätten till koncernavdrag. Ärendet är hos Högsta Förvaltningsdomstolen för prövning och besked förväntas under 2017. Vid positivt beslut kan det medföra avdrag motsvarande cirka 400 Mkr i skatt. Ingen uppskjuten skattefordran har redovisats. Se not 7.
Koncernen har förmånsbaserade pensionsförpliktelser värderade till 2 414 Mkr och förvaltningstillgångar avsatta för att täcka dessa om 2 213 Mkr, vilka tillsammas redovisas som avsättningar för pensioner om 201 Mkr. Värdet av pensionsförpliktelser beräknas utifrån antaganden om diskonteringsränta, inflation, framtida löneökningar och demografiska faktorer. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis vilket påverkar koncernens totalresultat och den redovisade pensionsavsättningen. Se not 17.
Förpliktelser som kan medföra kostnader för Holmen utvärderas löpande för att bedöma avsättningsbehovet. Osäkerhet i bedömning avser främst tidpunkt och storlek på den framtida kostnaden. Koncernen har främst avsättningar för osäkerhet kopplad till försäljningen av den spanska verksamheten, förpliktelser att återställa miljö, kontrakt avseende elleverans till fast pris och bolagsskatterisker. Se not 18.
Nedskrivningsprövning genomförs årligen av koncernens anläggningstillgångar. I de fall lönsamheten för en verksamhet är svag och ett potentiellt nedskrivningsbehov identifieras görs en utökad analys av tillgångens värde. I analysen beräknas tillgångens värde utifrån gällande marknadsförutsättningar och bedömningar om framtiden. Det beräknade värdet jämförs sedan med bokfört värde för att bedöma om nedskrivningsbehov föreligger eller ej.
Kronor Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande vinstmedel: Nettoresultat för räkenskapsåret 2016 1 197 463 610 Balanserade vinstmedel 3 723 768 125 4 921 231 735 Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 12 kronor per aktie (83 996 162 aktier) 1 007 953 944 samt att återstående belopp balanseras 3 913 277 791
Styrelsen för Holmen AB har föreslagit att årsstämman 2017 beslutar om en utdelning om 12 kronor per aktie, totalt 1 008 Mkr, vilket är 1,5 kronor per aktie högre än föregående år. Förslaget följer styrelsens policy som innebär att beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.
Den föreslagna utdelningen motsvarar 70,8 procent av 2016 års resultat för koncernen och innebär att 4,7 procent av det egna kapitalet i koncernen per 2016-12-31 delas ut.
Styrelsen har fastställt att koncernen ska ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad, beräknad som den finansiella nettoskulden i relation till det egna kapitalet, som inte skall överstiga 0,5. Skuldsättningsgraden uppgick per 2016-12-31 till 0,19. Den föreslagna utdelningen skulle öka skuldsättningsgraden med cirka 0,06.
Det egna kapitalet i Holmen AB uppgick per 2016-12-31 till 10 836 Mkr, varav fritt eget kapital 3 724 Mkr. Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt 4 kap 14a § årsredovisningslagen har påverkat det egna kapitalet med -167 Mkr. Koncernens egna kapital uppgick per 2016-12-31 till 21 243 Mkr. I enlighet med IFRS finns ingen uppdelning av koncernens egna kapital i bundet respektive fritt.
Styrelsen bedömer att utdelning till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarlig med hänsyn
till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 februari 2017. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 mars 2017.
Stockholm den 13 februari 2017
Fredrik Lundberg Ordförande
Carl Bennet Styrelseledamot
Steewe Björklundh Styrelseledamot
Kenneth Johansson Styrelseledamot
Lars G Josefsson Styrelseledamot
Lars Josefsson Styrelseledamot
Carl Kempe Vice ordförande
Tommy Åsenbrygg Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har lämnats den 15 februari 2017. KPMG AB
Joakim Thilstedt
Auktoriserad revisor
Louise Lindh Styrelseledamot
Ulf Lundahl Styrelseledamot
Henriette Zeuchner Styrelseledamot
Henrik Sjölund Styrelseledamot och Verkställande direktör
Till bolagsstämman i Holmen AB org nr 556001-3301
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Holmen AB (publ.) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 4-5, 10-11, 27-29, 32-70 och 74-75 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar, och bolagsstyrningsrapporten är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Om inget annat anges avser områdena koncernredovisningen.
Se not 11, not 26 och redovisningsprinciper på sidorna 50-51 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Biologiska tillgångar finns i form av växande skog. Det redovisade värdet per den 31 december 2016 uppgår till 17 448 Mkr.
Värderingen av biologiska tillgångar görs till verkligt värde genom att bedömda framtida kassaflöden från den växande skogen nuvärdesberäknas. Kassaflöden bedöms för en tidsperiod om 100 år, vilket motsvarar skogens bedömda genomsnittliga skördecykel. Värderingen görs internt och baseras bland annat på bedömningar av plan för skörd, framtida försäljningspriser, kostnadsutveckling och inflation samt diskonteringsränta.
Värderingen innehåller både komplexitet och betydande inslag av bedömningar.
Det finns en risk att de bedömningar som ligger till grund för det redovisade värdet på de biologiska tillgångarna kan behöva ändras, vilket direkt skulle påverka det redovisade resultatet för perioden.
Vi har tagit del av och bedömt riktigheten i koncernens val av en kassaflödesbaserad värderingsmodell. Vi har även tagit del av den genomförda värderingen och underliggande dokumentation för att bedöma huruvida värderingen är genomförd i enlighet med en etablerad värderingsteknik.
Vidare har vi bedömt rimligheten i volym-, pris- och kostnadsantaganden samt i den antagna diskonteringsräntan som används i modellen genom att vi har tagit del av och utvärderat ledningens skriftliga dokumentation och planer. Vi har även haft genomgångar med ledningen samt utvärderat tidigare års bedömningar i förhållande till faktiska utfall. En viktig del i vårt arbete har även varit att utvärdera och ta del av den genomförda känslighetsanalysen, vilken visar hur förändringar i antaganden kan påverka värderingen.
Vi har involverat våra egna värderingsspecialister i revisionsteamet för att på så sätt säkerställa erfarenhet och kompetens inom området, främst vad gäller uppbyggnad av värderingsmodellen. Som komplement har vi även jämfört koncernens värdering mot andra företags värderingar bland annat genom jämförelse av beräknat värde per kubikmeter.
Vi har också kontrollerat fullständigheten i upplysningarna i årsredovisningen och bedömt om de överensstämmer med de antaganden som företagsledningen har tilllämpat i sin värdering av de biologiska tillgångarna.
Se not 10, not 26 och redovisningsprinciper på sidan 50 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. För moderbolagets andelar i koncernföretag se not 23.
Det redovisade värdet för materiella anläggningstillgångar uppgår per den 31 december 2016 till 9 387 Mkr. Under senare år har lönsamheten för delar av verksamheten varit svag, vilket resulterat i nedskrivningar av tillgångars värde.
Lönsamheten inom delar av verksamheten är fortfarande svag och det kan därmed finnas ytterligare behov för nedskrivning av tillgångars värde.
Nedskrivningsprövningen ska enligt IFRS genomföras enligt en viss teknik där ledningen måste göra framtidsbedömningar om både interna och externa förutsättningar och planer. Exempel på sådana bedömningar är framtida kassaflöden och vilken diskonteringsränta som bör användas för att beakta att framtida bedömda inbetalningar är förenade med risk.
Anläggningstillgångarna finns till stora delar i dotterbolag till Holmen AB, varför ett behov av nedskrivning av anläggningstillgångar i dotterbolagen kan medföra en nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag i moderbolagets balansräkning.
Vi har tagit del av och bedömt koncernens nedskrivningsprövning för att säkerställa huruvida den är genomförd i enlighet med den teknik som föreskrivs.
Vidare har vi bedömt rimligheten i framtida kassaflöden och den antagna diskonteringsräntan genom att ta del av och utvärdera ledningens skriftliga dokumentation och planer. Vi har även haft genomgångar med ledningen samt utvärderat tidigare års bedömningar i förhållande till faktiska utfall.
Se not 17, not 26 och redovisningsprinciper på sidan 51 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Koncernen har en pensionsförpliktelse som huvudsakligen är hänförlig till Storbritannien. Före avdrag för verkligt värde av förvaltningstillgångar uppgår pensionsförpliktelsen till 2 414 Mkr per den 31 december 2016.
Uppskattningen av värdet på pensionsförpliktelsen är beroende av ett flertal olika antaganden, t.ex. avseende mortalitet och inflation, samt vilken ränta som används för att diskontera de uppskattade pensionsutbetalningarna till nuvärde. Koncernen anlitar externa aktuarier för att genomföra den komplicerade beräkningen. Ändringar i de antaganden som beräkningarna baseras på kan få stor påverkan på
det redovisade totalresultatet och på pensionsförpliktelsens storlek.
Hur området har beaktats i revisionen
Vi har tagit del av den rapport som de externa aktuarierna upprättat och som använts av koncernen för värdering av pensionsförpliktelsen. De antaganden som använts i beräkningen har vi bedömt, bland annat med utgångspunkt från analyser som genomförts av våra specialister avseende inflationsantaganden och diskonteringsränta.
Vi har också kontrollerat fullständigheten i de upplysningar som lämnas i årsredovisningen och bedömt upplysningarna avseende använda antaganden och känslighetsanalys.
Se not 18, not 26 och redovisningsprinciper på sidan 51 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. För moderbolagets andelar i koncernföretag se not 23.
Per den 31 december 2016 har koncernen övriga avsättningar som totalt uppgår till 856 Mkr i koncernredovisningen. Avsättningarna avser bland annat osäkerheter i samband med försäljningen av verksamheten i Spanien, förpliktelser att återställa miljö och kontrakt avseende elleverans till fast pris.
Avsättningarna i moderbolaget uppgår per den 31 december 2016 till 833 Mkr och avser främst förpliktelser att återställa miljö, kontrakt avseende elleverans till fast pris samt avsättning för beräknade kostnader för återplantering av skog efter skörd.
Avsättningarna innefattar betydande bedömningar avseende osäkra framtida utfall, främst avseende belopp, tidpunkt och storlek för den slutliga regleringen. Ändringar i de antaganden som beräkningarna baseras på kan få stor påverkan på det redovisade resultatet.
Åtaganden i dotterbolag till Holmen AB kan medföra en nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag i moderbolagets balansräkning.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 3, 6-9, 12-26, 30-31 och 76-83. Det är verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Hur området har beaktats i revisionen
Vi har tagit del av koncernens dokumentation av avsättningarna. Vi har bedömt de beräkningar som gjorts och diskuterat de antaganden som ledningen gjort för varje område för att säkerställa att avsättningarna är i överensstämmelse med koncernens redovisningsprinciper och kraven i IFRS.
Nedskrivningsprövning för andelarna i det spanska koncernföretaget har genomförts i moderbolaget, vilket resulterat i nedskrivning på 508 Mkr under 2016. Vi har tagit del av de underlag som använts för prövning av värdet på andelarna och bedömt den genomförda nedskrivningen mot gällande regelverk.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Holmen AB (publ.) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Stockholm den 15 februari 2017 KPMG AB
Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor
Holmens hållbarhetsredovisning, som den definieras på sidan 3 i Holmen Årsredovisning 2016, har varit föremål för separat översiktlig granskning enligt RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR.
Fullständig bestyrkanderapport för hållbarhetsredovisningen återfinns på holmen.com. Där framgår följande slutsats:
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de av koncernledningen angivna kriterierna.
Stockholm den 15 februari 2017 KPMG AB
Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor
Torbjörn Westman Specialistmedlem i FAR
Vice ordförande. Örnsköldsvik. Född 1939. Ledamot sedan 1983. Teknologie licentiat. Dr h.c. mult. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Kempestiftelserna, MoRe Research AB och UPSC Berzelii Center för Skogsbioteknik.
Eget och närståendes aktieinnehav: 386 000 aktier.
Norrköping. Född 1966. Ledamot sedan 2014. Civilekonom, tysk inriktning. VD och koncernchef. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Skogsindustrierna.
Aktieinnehav: 4 917 aktier.
Ordförande. Djursholm. Född 1951. Ledamot sedan 1988. Civilingenjör och civilekonom. Tekn. dr. h.c. och Ekon. dr. h.c. VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB.
Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Hufvudstaden AB, AB Industrivärden och Indutrade AB. Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB och Skanska AB.
Eget och närståendes aktieinnehav: 839 724 aktier. L E Lundbergsföretagens aktieinnehav: 27 622 000 aktier.
Stockholm. Född 1979. Ledamot sedan 2010. Civilekonom. VD i Fastighets AB L E Lundberg. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande J2L Holding AB. Styrelseledamot i Hufvudstaden AB och L E Lundbergföretagen AB. Aktieinnehav: 100 000 aktier.
Göteborg. Född 1951. Ledamot sedan 2009. Civilekonom. Tekn. dr. h.c. VD Carl Bennet AB. Tidigare VD och koncernchef i Getinge AB. Styrelseordförande i Getinge AB, Lifco AB och Elanders AB.
Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB. Aktieinnehav: 100 000 aktier.
Iggesund. Född 1978. Suppleant sedan 2010. Arbetstagarrepresentant LO.
Söderköping. Född 1958. Ledamot sedan 2004. Arbetstagarrepresentant LO. Sektionsordförande i Pappers avd. 53, Holmen Paper Braviken.
Stockholm. Född 1950. Ledamot sedan 2011. Civilingenjör. Tidigare VD och koncernchef i Vattenfall.
Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Burntisland Fabrication Ltd. Styrelseledamot i Robert Bosch GmbH, Robert Bosch Industrietreuhand KG och Brookfield Renewable Energy. Styrelsemedlem i Hand in Hand International och ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Aktieinnehav: 5 000 aktier.
Lidingö. Född 1952. Ledamot sedan 2004. Juris kandidat och civilekonom.
Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Eltel AB, Fidelio Capital AB, Ramirent plc och SHB Regionbank Stockholm. Styrelseledamot i Attendo AB och Indutrade AB.
Aktieinnehav: 4 000 aktier.
Norrköping. Född 1953.Ledamot sedan 2016. Civilingenjör.
Övriga väsentliga uppdrag: Vice ordförande i Vestas. Ordförande i Driconeq, Ouman och TimeZynk. Styrelseledamot i Metso. Aktieinnehav: 2 500 aktier.
Stockholm. Född 1972. Ledamot sedan 2015. Civilekonom och jur.kand. VD och koncernchef i Berling Media AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i NTM-koncernen. Aktieinnehav: 800 aktier.
Hudiksvall. Född 1958. Ledamot sedan 1998. Arbetstagarrepresentant LO.
Skebobruk. Född 1968. Ledamot sedan 2015. Arbetstagarrepresentant PTK. Vice ordförande i Ledarna, Hallsta pappersbruk. Aktieinnehav: 100 aktier.
Örnsköldsvik. Född 1982. Suppleant sedan 2014. Arbetstagarrepresentant PTK.
Forsa. Född 1955. Suppleant sedan 2015. Arbetstagarrepresentant PTK. Ordförande i Unionenklubben Holmen-Iggesund.
Revisorer: KPMG AB Huvudansvarig: Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor
Gunilla Rolander HR-direktör. Född 1967. Anställd 2013. Aktieinnehav: 362 aktier.
Nils Ringborg Affärsområdeschef Papper. Född 1958. Anställd 1988. Aktieinnehav: 2 514 aktier.
Ola Schultz-Eklund Teknisk direktör. Född 1961. Anställd 1994. Aktieinnehav: 800 aktier.
Sören Petersson Affärsområdeschef Skog. Född 1969. Anställd 1994. Aktieinnehav: 4 400 aktier.
Henrik Sjölund VD och koncernchef. Affärsområdeschef Kartong. Född 1966. Anställd 1993. Aktieinnehav: 4 917 aktier. Henrik Sjölund har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med. Ytterligare information om VD lämnas på sida 74.
Johan Padel Affärsområdeschef Trävaror. Född 1966. Anställd 2014. Aktieinnehav: 830 aktier.
Lars Ericson Chefsjurist. Styrelsens sekreterare. Född 1959. Anställd 1988. Aktieinnehav: 650 aktier.
Ingela Carlsson Kommunikationsdirektör. Född 1962. Anställd 2008. Aktieinnehav: 1 015 aktier.
Anders Jernhall Vice VD. Ekonomi- och finansdirektör. Född 1970. Anställd 1997. Aktieinnehav: 4 900 aktier.
Holmen använder i sin rapportering nyckeltal som komplement till mått som definieras inom IFRS-regelverk, eller direkt i resultat- och balansräkningen, i syfte att åskådliggöra företagets finansiella ställning och utveckling samt att öka jämförbarhet mellan olika perioder och andra företag. Nedan följer beräkningar för att härleda nyckeltal som används inom koncernen. Se även definitioner för mer information.
Från och med 3 juli 2016 tillämpas ESMAs (European Securities And Markets Authority) "Riktlinjer – Alternativa nyckeltal". I enlighet med dessa riktlinjer har upplysningarna utökats om finansiella mått som inte definieras av IFRS. Alternativa nyckeltal publicerade i denna rapport skall inte ses som substitut för finansiella mått definierade i enlighet med IFRS regelverk utan som ett komplement och dessa behöver inte vara jämförbara med på samma sätt titulerade nyckeltal som presenteras av andra bolag.
| MKR | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| RÖRELSERESULTAT, RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR OCH EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER | ||
| Resultat före avskrivningar (EBITDA) | 2 865 | 2 673 |
| Avskrivningar enligt plan | -1 018 | -1 240 |
| Värdeförändring skog | 315 | 267 |
| Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster | 2 162 | 1 700 |
| Jämförelsestörande poster* Rörelseresultat |
-232 1 930 |
-931 769 |
| RÖRELSEMARGINAL | ||
| Rörelseresultat Nettoomsättning |
1 930 15 513 |
769 16 014 |
| Rörelsemarginal, % | 13,9 | 10,6 |
| OPERATIVT RESULTAT, SKOG Operativt resultat skog |
686 | 638 |
| Värdeförändring skog | 315 | 267 |
| Rörelseresultat skog | 1 001 | 905 |
| SYSSELSATT- OCH OPERATIVT KAPITAL | ||
| Eget kapital | 21 243 | 20 853 |
| Finansiell nettoskuld | 3 945 | 4 799 |
| Sysselsatt kapital | 25 190 | 25 653 |
| Uppskjutna skattefordringar | -4 | -6 |
| Uppskjutna skatteskulder | 5 613 | 5 508 |
| Operativt kapital | 30 799 | 31 155 |
| AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL | ||
| Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster | 2 162 | 1 700 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 25 146 | 26 769 |
| Avkastning, % | 8,6 | 6,4 |
| AVKASTNING PÅ OPERATIVT KAPITAL | ||
| Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster | 2 162 | 1 700 |
| Genomsnittligt operativt kapital | 30 669 | 32 284 |
| Avkastning, % | 7,0 | 5,3 |
| FINANSIELL NETTOSKULD | ||
| Långfristiga finansiella skulder | 882 | 2 295 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 3 200 | 2 698 |
| Avsättningar för pensioner | 201 | 130 |
| Långfristiga finansiella fordringar | -39 | -43 |
| Kortfristiga finansiella fordringar | -89 | -61 |
| Likvida medel | -210 | -221 |
| Finansiell nettoskuld | 3 945 | 4 799 |
| SKULDSÄTTNINGSGRAD | ||
| Finansiell nettoskuld | 3 945 | 4 799 |
| Eget kapital | 21 243 | 20 853 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,19 | 0,23 |
| SOLIDITET | ||
| Eget kapital | 21 243 | 20 853 |
| Tillgångar | 34 891 | 35 456 |
| Soliditet, % | 60,9 | 58,8 |
* På sida 42 framgår vad jämförelsestörande poster avser.
| RESULTATRÄKNING Nettoomsättning 15 513 16 014 15 994 16 231 17 852 18 656 17 581 18 071 19 334 19 159 Rörelsens kostnader -12 626 -13 348 -13 270 -13 919 -15 224 -15 501 -15 077 -15 191 -16 614 -15 637 Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures -22 7 -7 3 47 84 28 45 50 12 Avskrivningar enligt plan -1 018 -1 240 -1 265 -1 370 -1 313 -1 260 -1 251 -1 320 -1 343 -1 337 Värdeförändring skog 315 267 282 264 350 - 52 16 -16 89 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 2 162 1 700 1 734 1 209 1 713 1 980 1 332 1 620 1 412 2 286 Jämförelsestörande poster* -232 -931 -450 -140 -193 3 593 264 - -361 557 Rörelseresultat 1 930 769 1 284 1 069 1 520 5 573 1 596 1 620 1 051 2 843 |
|
|---|---|
| Finansnetto -71 -90 -147 -198 -227 -244 -208 -255 -311 -261 |
|
| Resultat före skatt 1 859 679 1 137 871 1 294 5 328 1 388 1 366 740 2 582 |
|
| Skatt -436 -120 -230 -160 559 -1 374 -684 -360 -98 -1 077 |
|
| Årets resultat 1 424 559 907 711 1 853 3 955 704 1 006 642 1 505 |
|
| Resultat per aktie, efter utspädning, kr 16,9 6,7 10,8 8,5 22,1 47,1 8,4 12,0 7,6 17,8 |
|
| NETTOOMSÄTTNING | |
| Skog 5 302 5 481 5 641 5 694 6 061 6 348 5 585 4 799 5 443 4 775 |
|
| Kartong 5 252 5 472 5 113 4 618 4 967 5 109 4 849 5 023 4 860 5 100 |
|
| Papper 5 431 6 148 6 247 7 148 8 144 8 631 8 142 9 303 10 443 10 345 |
|
| Trävaror 1 342 1 314 1 352 1 175 1 129 875 586 553 499 589 |
|
| Energi 359 389 450 522 552 626 527 434 377 314 |
|
| Eliminering av intern nettoomsättning -2 128 -2 760 -2 748 -2 853 -2 972 -2 858 -2 207 -2 135 -2 345 -2 026 |
|
| Koncernen 15 513 16 014 15 994 16 231 17 852 18 656 17 581 18 071 19 334 19 159 |
|
| RÖRELSERESULTAT | |
| Skog 1 001 905 817 924 931 739 818 605 632 702 |
|
| Kartong 903 847 674 433 596 863 817 419 320 599 |
|
| Papper 289 -74 141 -309 94 228 -618 340 280 623 |
|
| Trävaror -3 9 37 -75 -130 -136 20 21 13 146 |
|
| Energi 120 176 212 371 355 406 495 414 327 272 |
|
| Koncerngemensamt och elimineringar -148 -163 -146 -136 -132 -120 -200 -178 -159 -56 |
|
| 2 162 1 700 1 734 1 209 1 713 1 980 1 332 1 620 1 412 2 286 |
|
| Jämförelsestörande poster* -931 -450 -140 -193 3 593 264 - -361 557 -232 |
|
| Koncernen 1 930 769 1 284 1 069 1 520 5 573 1 596 1 620 1 051 2 843 |
|
| KASSAFLÖDE | |
| Resultat före skatt 679 1 137 871 1 294 5 328 1 388 1 366 740 2 582 1 859 |
|
| Justeringsposter 965 1 802 1 448 1 056 1 057 -2 561 811 1 163 1 797 629 |
|
| Betalda inkomstskatter -504 -398 -191 210 -434 -557 -704 -334 -192 -390 |
|
| Förändringar i rörelsekapital -360 443 -217 -127 338 -109 28 678 -686 -345 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 961 2 526 2 176 2 011 2 254 2 101 1 523 2 873 1 660 2 476 |
|
| Kassaflöde från investeringsverksamheten -123 -832 -834 -869 -1 920 -1 733 -1 597 -818 -1 124 -1 315 |
|
| Kassaflöde efter investeringar 1 838 1 694 1 342 1 142 334 368 -74 2 054 536 1 161 |
|
| Aktieåterköp - - - - - - - - -138 |
|
| Utbetald utdelning -882 -840 -756 -756 -672 -588 -588 -756 -1 017 -1 017 |
* Jämförelsestörande poster:
År 2016: Avyttring av bruket i Spanien och försäkringsersättning för återuppbyggnad efter brand i Hallsta pappersbruk om -232 Mkr.
År 2015: Nedskrivning av anläggningstillgångar, avsättning för kostnader samt effekter av brand om -931 Mkr.
År 2014: Nedskrivning av anläggningstillgångar om -450 Mkr.
År 2013: Nedskrivning av anläggningstillgångar och omstruktureringskostnader om -140 Mkr.
År 2012: Nedskrivning av anläggningstillgångar och omstruktureringskostnader om -193 Mkr.
År 2011: Omvärdering av skog om 3 593 Mkr.
År 2010: Nedskrivning av anläggningstillgångar och omstruktureringskostnader om -786 Mkr samt omvärdering av skog om 1 050 Mkr.
År 2008: Nedskrivning av anläggningstillgångar och omstruktureringskostnader samt effekter av brand om -361 Mkr.
År 2007: Nedskrivning av goodwill och anläggningstillgångar om -1 543 Mkr samt omvärdering av skog om 2 100 Mkr.
| MKR | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BALANSRÄKNING | ||||||||||
| Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Finansiella fordringar |
28 701 5 852 128 |
29 524 5 607 104 |
30 221 5 964 62 |
30 652 5 774 52 |
30 664 6 005 69 |
30 335 6 642 128 |
26 028 6 950 262 |
25 694 6 075 225 |
26 507 7 268 175 |
26 153 6 549 147 |
| Likvida medel Summa tillgångar |
210 34 891 |
221 35 456 |
187 36 434 |
275 36 753 |
308 37 046 |
112 37 217 |
193 33 432 |
182 32 176 |
653 34 602 |
394 33 243 |
| Eget kapital Uppskjuten skatteskuld Finansiella skulder och räntebärande avsättningar Rörelseskulder |
21 243 5 613 4 283 3 752 |
20 853 5 508 5 124 3 971 |
20 969 5 480 6 156 3 829 |
20 854 5 804 6 443 3 653 |
20 813 5 504 6 967 3 762 |
19 773 6 630 6 499 4 313 |
16 913 5 910 6 227 4 383 |
16 504 5 045 6 091 4 536 |
15 641 4 819 8 332 5 809 |
16 932 5 482 6 518 4 311 |
| Summa eget kapital och skulder | 34 891 | 35 456 | 36 434 | 36 753 | 37 046 | 37 217 | 33 432 | 32 176 | 34 602 | 33 243 |
| OPERATIVT KAPITAL Skog Kartong Papper Trävaror Energi Koncerngemensamt och övrigt* |
17 798 6 426 2 815 892 3 412 -544 |
17 589 6 622 3 558 924 3 351 -888 |
17 340 6 790 4 666 901 3 401 -744 |
16 813 6 863 4 810 1 361 3 357 -433 |
16 663 6 177 5 608 1 416 3 261 -220 |
16 278 5 041 6 606 1 507 3 253 -217 |
12 597 4 313 6 954 1 192 3 235 93 |
11 384 4 114 8 789 396 3 207 -963 |
11 415 4 254 10 237 366 3 006 -1 654 |
11 264 4 180 9 971 345 2 960 -630 |
| Operativt kapital | 30 799 | 31 155 | 32 354 | 32 772 | 32 905 | 32 469 | 28 385 | 26 929 | 27 623 | 28 090 |
| Uppskjuten skatteskuld, netto | -5 609 | -5 502 | -5 478 | -5 802 | -5 502 | -6 436 | -5 700 | -4 741 | -4 477 | -5 181 |
| Sysselsatt kapital | 25 190 | 25 653 | 26 876 | 26 970 | 27 403 | 26 032 | 22 684 | 22 188 | 23 146 | 22 909 |
| NYCKELTAL | ||||||||||
| RÖRELSEMARGINAL, %** Kartong Papper Trävaror Koncernen |
17 5 0 14 |
15 -1 1 11 |
13 2 3 11 |
9 -4 -6 7 |
12 1 -12 10 |
17 3 -16 11 |
17 -8 4 8 |
8 4 4 9 |
7 3 3 7 |
12 6 24 12 |
| AVKASTNING OPERATIVT KAPITAL, %** | ||||||||||
| Skog Kartong Papper Trävaror Energi Koncernen |
6 14 9 0 4 7 |
5 12 neg 1 5 5 |
5 10 3 3 6 5 |
6 7 neg neg 11 4 |
6 10 2 neg 11 5 |
6 19 3 neg 13 7 |
7 20 neg 3 15 5 |
5 10 4 6 13 6 |
6 8 3 4 11 5 |
8 15 5 64 9 8 |
| NYCKELTAL Avkastning på sysselsatt kapital, %** Avkastning på eget kapital, % Skuldsättningsgrad |
9 7 0,19 |
6 3 0,23 |
6 4 0,28 |
4 3 0,29 |
7 9 0,32 |
9 23 0,32 |
6 4 0,34 |
7 6 0,34 |
6 4 0,48 |
10 9 0,35 |
| LEVERANSER Skörd av egen skog, 1 000 m3 Kartong, 1 000 ton Papper ***, 1 000 ton Trävaror, 1 000 m3 Egen vatten- och vindkraft, GWh |
2 986 497 1 134 776 1 080 |
3 213 1 325 1 325 730 1 441 |
3 297 1 305 1 305 725 1 113 |
3 465 1 574 1 574 686 1 041 |
3 211 1 651 1 651 660 1 353 |
2 988 1 668 1 668 487 1 235 |
2 999 1 732 1 732 285 1 149 |
2 897 1 745 1 745 313 1 090 |
2 649 2 044 2 044 266 1 128 |
2 575 2 025 2 025 262 1 193 |
För en tioårsöversikt med data per aktie, se sidan 41.
* Intäkter och kostnader från försäljningen av tidningspapper från det i K2 2016 avyttrade spanska bruket redovisas inom segmentet koncerngemensamt.
** Exklusive jämförelsestörande poster.
*** Leveranser från egna bruk, det vill säga ej leveranser från det spanska bruket från och med K3 2016.
Uppgifter om miljö och medarbetare motsvarar de som bedöms vara de mest väsentliga sett till myndigheternas krav och intern uppföljning. Nyckeltalen är gängse inom branschen.
Uppgifter från alla delar av koncernen samlas in, kvalitetssäkras och utvärderas. Jämfört med 2015 har inga väsentliga förändringar gjorts i principerna för redovisningen. Vid halvårsskiftet 2016 avyttrades anläggningen i Madrid. I redovisade uppgifter för koncernen finns uppgifter för anläggningen i Madrid inkluderade för första halvåret 2016. För några av parametrarna anges i fotnot den enskilda uppgiften för anläggningen ifråga.
Holmen rapporterar miljödata till tillsynsmyndigheterna månads- och årsvis. Rapporteringen till de svenska myndigheterna är allmänt tillgänglig genom den så kallade offentlighetsprincipen. Data från samtliga bruk rapporteras årligen till EU. Miljöskyddskostnader redovisas i enlighet med Statistiska Centralbyråns riktlinjer.
En del av uppgifterna i denna redovisning tas fram redan i slutet av det år de beskriver och kan därför avvika något från de slutliga som rapporteras till myndigheterna.
| PRODUKTION OCH MILJÖ | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| PRODUKTION, 1 000 TON | |||||
| Kartong | 503 | 502 | 500 | 478 | 492 |
| Marknadsmassa | 56 | 56 | 67 | 50 | 35 |
| Tryckpapper | 1 176 | 1 287 | 1 325 | 1 545 | 1 658 |
| Trävaror, 1 000 m3 | 776 | 734 | 742 | 710 | 651 |
| RÅVAROR, 1 000 TON | |||||
| Virke, milj m3 fub1) |
5,36 | 5,10 | 5,16 | 5,25 | 5,19 |
| Returfiber | 200 | 394 | 439 | 543 | 630 |
| Inköpt massa | 70 | 79 | 75 | 99 | 108 |
| Värmeenergi, GWh | 6 375 | 6 288 | 6 230 | 6 451 | 5 833 |
| Elenergi, GWh | 3 949 | 3 994 | 4 067 | 4 420 | 4 603 |
| Vattenanvändning, milj m3 | 70 | 682) | 74 | 77 | 77 |
| Plastgranulat/folieringsmaterial | 2,6 | 2,5 | 2,1 | 2,6 | 2,3 |
| Kemikalier3) | 151 | 138 | 146 | 146 | 145 |
| Fyllmedel, pigment3) | 148 | 146 | 147 | 178 | 175 |
| VÄRMEENERGI, GWh | |||||
| Produktion vid bruk från returlutar, bark och vedrester | 4 605 | 4 289 | 4 532 | 4 156 | 2 880 |
| Återvunnet i TMP-processen4) | 1 171 | 1 083 | 1 068 | 1 117 | 1 171 |
| Naturgas, olja och inköpt5) | 599 | 916 | 630 | 1 178 | 1 783 |
| ELENERGI, GWh | |||||
| Egen vattenkraft | 958 | 1 302 | 1 048 | 1 008 | 1 343 |
| Egen vindkraft | 121 | 138 | 65 | 33 | 10 |
| Produktion vid bruk | 784 | 781 | 740 | 769 | 563 |
| Inköpt, (netto)6) | 2 086 | 1 773 | 2 214 | 2 610 | 2 687 |
| UTSLÄPP TILL LUFT, TON | |||||
| Svaveldioxid (räknat som svavel, S) | 41 | 52 | 57 | 91 | 116 |
| Kväveoxider | 960 | 891 | 1 181 | 1 557 | 1 664 |
| Stoft | 39 | 48 | 29 | 52 | 84 |
| Fossil koldioxid7), 1 000 ton | 124 | 180 | 126 | 254 | 330 |
| Biogen koldioxid, 1 000 ton | 1 539 | 1 441 | 1 551 | 1 449 | 1 064 |
| UTSLÄPP TILL VATTEN, TON | |||||
| COD (organisk substans), 1 000 ton | 20,4 | 21,0 | 20,4 | 20,4 | 18,9 |
| Suspenderande ämnen, 1 000 ton | 3,2 | 3,3 | 3,6 | 4,3 | 3,2 |
| AOX (klorerad organisk substans) | 51,9 | 56,7 | 54,3 | 46,5 | 47,7 |
| Kväve | 208 | 226 | 203 | 215 | 242 |
| Fosfor | 14,0 | 19,0 | 19,0 | 15,0 | 15,7 |
| BIPRODUKTER, 1 000 TON Till energiproduktion, internt/externt |
823 | 824 | 885 | 865 | |
| Tallolja8) | 872 12,8 |
11,9 | 13,2 | 13,0 | 12,3 |
| AVFALL, 1 000 TON | |||||
| Nyttiggjorda eller till återvinning9) | 270 | 303 | 296 | 367 | 380 |
| Farligt10) | 2,2 | 1,92) | 1,6 | 2,4 | 2,4 |
| Deponerat (vått) | 16 | 13 | 5,6 | 12 | 16 |
| ENERGILEVERANSER | |||||
| GROT och torv, GWh11) | 155 | 230 | 275 | 294 | 297 |
| El- och värmeenergi, GWh12) | 380 | 348 | 305 | 199 | 202 |
1) För koncernen är virkesförbrukningen beräknad netto med hänsyn till interna leveranser av flis från sågverken till de närliggande bruken.
12) För 2016: 155 GWh elenergi, som levererades från bruket i Workington till närsamhället. 217 GWh värmeenergi från Iggesunds bruk och Bravikens pappersbruk till Iggesunds sågverk respektive Bravikens sågverk, 8 GWh värmeenergi från Hallsta pappersbruk och Iggesunds bruk till närliggande samhällens fjärrvärmenät.
<1 72 18 6 3 VÄRMEENERGI Andel av Holmens produktion/ användning %
| Biobränsle | 72 |
|---|---|
| Återvunnen värmeenergi | 18 |
| Naturgas | 6 |
| Olja, gasol | 3 |
| Inköpt värmeenergi | <1 |
| ELENERGI | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| HOLMENS PRODUKTION RELATIVT TOTAL ANVÄNDNING, % Egen vattenkraft/vindkraft Elproduktion vid bruk Inköpt elenergi (netto) |
27 20 53 |
36 20 44 |
27 18 55 |
24 17 59 |
30 12 58 |
| VÄRMEENERGI | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| ANDEL AV HOLMENS PRODUKTION/ANVÄNDNING, % Biobränsle Återvunnen värmeenergi Naturgas Olja, gasol Inköpt värmeenergi |
72 18 6 3 <1 |
68 17 12 2 <1 |
73 17 8 2 <1 |
64 17 12 6 <1 |
49 20 18 9 4 |
| MILJÖSKYDDSKOSTNADER | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| MKR Investeringar (behandlande och förebyggande) El- och värmebesparande investeringar1) Miljöskatter och avgifter2) Interna och externa miljökostnader3) Skogsbrukets miljökostnader4) |
55 8 14 182 71 |
12 18 12 208 101 |
26 320 10 169 70 |
122 300 14 178 84 |
60 576 22 196 93 |
| MEDARBETARE | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| ANSTÄLLDA Medelantal varav kvinnor, % varav tillfälligt anställda, % Medelålder5) |
2 989 19,3 8,8 46,3 |
3 315 19,4 9,0 46,8 |
3 359 19,2 7,9 46,8 |
3 718 19,3 7,7 46,8 |
3 945 19,3 6,9 45,9 |
| SJUKFRÅNVARO 6), % Totalt varav frånvaro längre än 60 dagar Friskhetsindex (andel medarbetare utan någon sjukdag under året) |
4,2 2,0 48 |
4,2 1,8 48 |
3,9 1,7 50 |
3,6 1,3 47 |
3,4 1,1 48 |
| JÄMSTÄLLDHET 5), % Kvinnliga chefer av totalt antal chefer Rekryterade kvinnor av totalt antal rekryterade |
19,0 27 |
20,5 24 |
20,9 31 |
20,3 37 |
20,3 24 |
| PERSONALOMSÄTTNING 5), % Personalomsättning varav uppsagda varav pensionering varav eget val Rekrytering |
6,9 1,6 2,4 2,9 5,4 |
7,6 2,8 2,4 2,5 5,3 |
7,2 2,0 2,2 3,0 5,1 |
11,5 6,2 1,7 3,6 3,4 |
8,5 2,7 2,6 2,9 3,6 |
| ARBETSOLYCKOR, ANTAL Arbetsolyckor med mer än 8 timmars frånvaro, per miljon arbetade timmar |
8,8 | 8,8 | 6,5 | 8,4 | 11,6 |
| FACKLIG SAMVERKAN 6), % Andel anställda som arbetar på en enhet med kollektivavtal Facklig anslutningsgrad |
94 67 |
97 68 |
97 70 |
98 72 |
95 72 |
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital beräknat utifrån kvartalsdata.
Långfristiga och kortfristiga finansiella fordringar samt likvida medel.
Långfristiga och kortfristiga finansiella skulder och avsättningar för pensioner reducerat med finansiella tillgångar.
Används för att åskådliggöra hur resultatmåtten påverkats av händelser som ligger utanför den normala verksamheten, till exempel nedskrivning, avyttring, brand och omstrukturering.
Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investeringsverksamheten.
Sysselsatt kapital ökat med nettot av uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran, vilket motsvarar anläggningstillgångar ökat med rörelsekapitalet. Genomsnittsvärden beräknas utifrån kvartalsdata.
Resultat före finansnetto, skatt, ned- och avskrivningar samt värdeförändring skog, exklusive jämförelsestörande poster.
Årets resultat dividerat med vägt genomsnitt av antalet utestående aktier justerat för eventuellt återköp av aktier under året. Resultat per aktie efter utspädning innebär att eventuell utspädningseffekt från utestående köpoptioner har beaktats.
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av nettoomsättning.
Resultat före finansnetto och skatt.
Finansiell nettoskuld dividerad med summan av eget kapital.
Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen.
Finansiell nettoskuld ökat med eget kapital. Genomsnittsvärden beräknas utifrån kvartalsdata.
Förnybara bränslen, exempelvis ved, returlutar, bark och tallolja. Bränslen som inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln.
Samlokalisering av olika verksamheter för bland annat effektivare utnyttjande av råvaror och energi.
Mått på papperets volym. Papper med samma ytvikt kan ha olika tjocklek beroende av papperets bulk. Hög bulk innebär tjockt, men förhållandevis lätt papper.
Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som behövs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten.
Flerskiktskartong av mekanisk och kemisk massa.
Ett grundämne som ingår i ved. För stor mängd fosfor i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) och syretäring.
Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund – främst kol, olja och naturgas.
Fyllmedel, till exempel mald marmor och kaolinlera, används för att fylla ut papperet och göra det jämnare och ljusare.
Global Reporting Initiative. Internationellt samarbetsorgan där olika intressegrupper arbetat fram globala riktlinjer för hur företag ska redovisa det som ryms under begreppet hållbar utveckling.
Spill som uppstår när skördaren apterat trädstockarna, till exempel grenar och toppar.
Integrated Pollution Prevention and Control. EU:s miljölagstiftning om integrerad, individuell prövning och tillsyn av större industriföretag.
En internationell standard för energiledningssystem som ger ett ramverk för energieffektiviseringsåtgärder.
En internationell standard gällande ledningssystem för kvalitet. Riktar sig i första hand till företag och organisationer som vill förbättra sin verksamhet utifrån aspekterna nöjdare kunder och minskade kostnader.
En internationell standard för miljöstyrning. Viktiga principer i ISO 14001 är regelbundna miljörevisioner och gradvis höjning av kraven.
Kol är livets byggsten och ingår i allt levande. Biogen koldioxid frigörs när biologiskt material multnar eller när ved eldas. Fossil koldioxid frigörs när kol, olja eller naturgas eldas.
Ett grundämne som ingår i ved. Utsläpp av kväve till vatten kan orsaka övergödning.
Gaser vilka består av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra som försurar nederbörden. Kväveoxider har också en gödslande effekt.
Kubikmeter fast mått under bark, det vill säga verklig volym (inget tomrum mellan stockarna) av helstam eller stamved exklusive bark och trädtopp. Används vanligen som mått på skördat virke.
Skogskubikmeter. Volymen av trädstammar, inklusive bark, från stubben till toppen. Används vanligen som mått på växande skog.
En internationell serie av standarder för ett ledningssystem för arbetsmiljö. Ledningssystemet innehåller uppföljning, utvärdering och redovisning av arbetsmiljöarbetet.
Flerskiktskartong av blekt kemisk massa.
Askpartiklar som bildas vid förbränning av exempelvis bark eller lut.
Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut (natriumhydroxid och natriumsulfid).
Vattenburna ämnen som består av fibrer och partiklar som till stor del kan avlägsnas med ett finmaskigt filter.
En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, till exempel olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra som försurar nederbörden.
Biprodukt från sulfatmassaprocessen som används för tillverkning av bland annat såpa, färger och biodiesel.
Termomekanisk massa. Erhålls genom att granflis värms och därefter mals i raffinörer.
I samband med delårs- och bokslutsrapporterna anordnas press- och telefonkonferens på engelska. Konferensen kan även följas i direktsändning på holmen.com. Årsredovisningen samt bokslutsoch delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och sänds automatiskt till de aktieägare som anmält att de så önskar. De finns även tillgängliga på holmen.com.
Beställning av tryckt information kan ske via:
Holmen offentliggör för år 2017 följande ekonomiska rapporter:
3/5 Delår januari–mars 17/8 Delår januari–juni 24/10 Delår januari–september
2018 30/1 Bokslut
Omslaget är tryckt på Invercote® G 280 g/m². Omslaget är laminerat, delvis lackerat och präglat. Inlagan är tryckt på Holmen TRND, 2,0 – 80 g/m². Layout: BYN Kommunikationsbyrå AB. Grafisk produktion: Gylling Produktion AB. Fotografer: Rolf Lavergren, Ulla-Carin Ekblom, Fredrik Schlyter, Lasse Hejdenberg m fl. Tryck: Åtta.45
Holmen AB (publ) Box 5407, 114 84 Stockholm Tel 08-666 21 00 E-post [email protected] • www.holmen.com Orgnr 556001-3301 • Säte Stockholm
Denna årsredovisning är rakt igenom producerad på Holmens produkter. Omslaget är tryckt på Invercote G, tillverkad vid Iggesunds bruk. Det är en kartong med hög vithet och slät, matt yta. Kartongen är idealisk för grafiska produkter där man vill designa och prägla ytan. Inlagan är tryckt på Holmen TRND, som produceras vid Hallsta pappersbruk. Det är ett obestruket, matt magasinpapper med flera valmöjligheter vad gäller såväl bulk, ytvikt och nyans. Både Holmen TRND och Invercote G är tillverkade av färska fibrer som kan återvinnas upp till sju gånger.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.