Telia Company

Annual Report • Mar 15, 2017

I TÄTEN FÖR DEN DIGITALA VÄRLDEN

ÅRS + HÅLLBARHETS-REDOVISNING 2016

INNEHÅLL Den reviderade

årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar sidorna 22–50, 100–205 och 214.

Den av revisorerna granskade bolagsstyrningsrapporten omfattar sidorna 51–70.

Den av revisorerna översiktligt granskade hållbarhetsinformationen omfattar sidorna 4–21, 71–99 och 206–213.

VÅRT FÖRETAG

Telia Company och 2016 i korthet4
Här är vi verksamma 8
Hur vi skapar värde 10
Styrelseordförandens kommentarer12
Koncernchefens kommentarer 13
Trender och strategi 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse 22
Risker och osäkerhetsfaktorer 41

BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrningsrapport 51
Styrelse 67
Koncernledning 69

HÅLLBARHETSARBETE

Hållbarhet i Telia Company 71
Sammanfattning av hållbarhetsarbetet 74
Ny affärsetisk uppförandekod76
Konsekvensbedömning av mänskliga rättigheter 77
All In – delat värdeskapande 79
Anti-korruption 83
Yttrandefrihet86
Kundintegritet89
Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet 91
Ansvarsfulla inköp 93
Miljöansvar 96
Barn på nätet98

RÄKENSKAPER

Koncernens totalresultatrapporter 100
Koncernens balansrapporter 101
Koncernens kassaflödesrapporter 102
Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital 103
Koncernens noter 104
Moderbolagets resultaträkningar 179
Moderbolagets totalresultatrappporter 180
Moderbolagets balansräkningar 181
Moderbolagets kassaflödesanalyser 182
Förändringar i moderbolagets eget kapital 183
Moderbolagets noter 184

GRI-INDEX

	GRI-index 206

ÖVRIG INFORMATION

Styrelsens och verkställande direktörens intygande214
Revisionsberättelse 215
Revisors rapport över översiktlig granskning av
hållbarhetsredovisningen 220
FN:s Global Compact-principer 221
Uttalande rörande UK Modern Slavery Act 222
Fem år i sammandrag 223
Alternativa nyckeltal 225
Definitioner 227
Årsstämma 2017 229
Kontaktinformation 230

Telia Company AB (publ) • 169 94 Solna Org.nr. 556103-4249 •Säte: Stockholm Telefon: 08 504 550 00 • www.teliacompany.com

Telia Company erbjuder kommunikationstjänster som hjälper miljontals människor att vara uppkopplade och kommunicera, att göra affärer och bli underhållna. Genom att göra det uppfyller vi vårt syfte – att länka världen närmare på kundens villkor – to bring the world closer – on the customer's terms.

VÅR VERKSAMHET

Telia Company:s verksamhet spänner över hela jorden. Vi sammanför företag, individer, familjer och samhällen via fasta och mobila kommunikationstjänster. Våra tjänster har en positiv påverkan på social, ekonomisk och miljömässig utveckling och banar väg för ett samhälle där alla kan ta del av digitaliseringen.

Människor kan ha kontakt även om det geografiska avståndet är stort. Vi arbetar i ett ekosystem av mindre nystartade företag och större tjänsteleverantörer. Tillsammans lägger vi grunden för kreativitet, tillväxt och förändring.

SYFTE

BRINGING THE WORLD CLOSER - ON THE CUSTOMER'S TERMS

VÄRDERINGAR DARE, CARE, SIMPLIFY

	21 030	VID ÅRSSKIFTET Medarbetare
	16,7	Miljoner mobilabonnemang
	2,6	Miljoner fasttelefoni abonnemang
	2,6	Miljoner fast bredbands abonnemang
	1,7	Miljoner tv abonnemang
	512 841	Aktieägare
	159	Miljarder SEK i marknadsvärde

Årsskiftesvärden för antal anställda och abonnemang avser kvarvarande verksamhet, dvs koncernen exklusive det tidigare segmentet region Eurasien.

2016 I KORTHET

FINANSIELLA MÅL OCH UTFALL 2016

EBITDA

Utsikt: På samma nivå eller något högre än under 2015 Utfall: +2,6%

Från kvarvarande verksamhet före engångsposter, i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar

CAPEX

Utsikt: 14-15 miljarder SEK Utfall: 15 miljarder SEK

Från kvarvarande verksamhet, exklusive kostnader för licenser och frekvenser, i rapporterad valuta

UTDELNING

Utsikt: Minimum 80% av fritt kassaflöde, minst 2 kronor per aktie Utfall: 2 kronor per aktie

Från kvarvarande verksamhet Föreslagen

KVARVARANDE VERKSAMHET

KVARVARANDE OCH AVVECKLAD VERKSAMHET

FÖRDELNING AV OMSÄTTNING

VIKTIGA HÄNDELSER

• •TeliaSonera AB ändrade namn till Telia Company AB
• • Telia Company avyttrade sitt innehav i Ncell i Nepal till Axiata, en av Asiens största telekommunikationskoncerner och sitt spanska innehav, Yoigo till Masmovil, en spansk telekommunikationsoperatör
• •Koncernen gav ut en ny Kod för ansvarsfullt företagande
• • Utvärderingar av mänskliga rättigheter i regionerna Sverige och Eurasien samt i Litauen genomfördes
• • Telia Company tecknade avtal om att avyttra sitt innehav i Tcell i Tadzjikistan samt i sitt nordiska och baltiska kredit- och inkassobolag Sergel till Marginalen
• •Man tecknade ett avtal om att förvärva Phonero i Norge
• • Telia Company mottog ett förlikningsförslag om 1,45 miljarder USD av de amerikanska och nederländska myndigheterna hänförligt till etableringen i Uzbekistan 2007

(140)

Genomförda leverantörsrevisioner på plats

POTENTIAL AV ÖKAD DIGITALISERING

100 MILJARDER €

kan läggas till de nordiska och baltiska ekonomierna 2021 tack vare ökad digitalisering i samhället

24 000 DÖDSFALL

kan undvikas årligen genom e-hälsovård och uppkopplade transporter på vägarna

470 000 JOBB

kan skapas i Norden och Baltikum tack vare utökad användning av digitala lösningar bland regeringar, företag och konsumenter

20%

minskning av växthusgasutsläpp om vi kan ta bort 9 miljoner bilar från vägarna under ett år

Källa: "Accelerating Sustainable Growth" report, Deloitte and Telia Company, September 2016 http://www.teliacompany.com/en/about-the-company/publications/accelerating-sustainable-growth

systemintegratör för företagskunder i Norden.

• Fast telefoni
• Bredband
• Tv
• Marknadsposition #
• Marknadsandel %

1) Ägarandel definieras som direkt och indirekt ägande dvs effektivt ägande. 2) I konsoliderad andel är åtaganden om att förvärva aktier från

ägare till innehav utan

bestämmande inflytande medräknade. 3) Telia Company direktäger 49 procent av LMT och kontrollerar bolaget genom aktieägaravtal. Därtill äger Telia Company indirekt 11,3 procent i bolaget.

Ägarandel – Dotterbolag
		Ägarandel1	Konsoliderad andel2
Land	Varumärke	%	%
Sverige	Telia, Halebop	100	100
Finland	Sonera, TeleFinland	100	100
Norge	Telia, Chess, MyCall, OneCall	100	100
Danmark	Telia, Call me, DLG Tele	100	100
Litauen	Telia, Ezys	88,2	88,2
Lettland	Telia, Lmt Okarte, Amigo	60,33	60,33
Estland	Telia, Diil	100	100
Kazakstan	Kcell, Activ	61,9	61,9
Azerbajdzjan	Azercell	38,1	69,5
Uzbekistan	Ucell	94,0	94,0
Tadzjikistan	Tcell	60,0	60,0
Georgien	Geocell	74,3	74,3
Moldavien	Moldcell	74,3	74,3

Ägarandel – Intressebolag
		Ägarandel1	Konsoliderad andel2
Land	Varumärke	%	%
Lettland	Lattelecom	49,0	49,0
Ryssland	MegaFon	25,2	26,2
Turkiet	Turkcell	38,0	38,2

HUR VI SKAPAR VÄRDE

Kvarvarande verksamhet

VAD VI SKAPAR SKAPAT VÄRDE FÖR INTRESSENTER

2) Utmärkelse på Svenska telekomgalan 3) Enligt Svenskt kvalitetsindex

⁴⁾ Enligt Atlantic-ACM

STYRELSEORDFÖRANDENS KOMMENTAR ALLA SKA INKLUDERAS I DET DIGITALA SAMHÄLLET

För avancerad uppkoppling krävs långsiktiga telekombolag. Vi bygger infrastrukturen som våra kunder kommer att använda under en mycket lång tid. Vi är redo att bygga det nät som möjliggör att Norden och Baltikum är först ut i nästa fas av digitaliseringen.

Våra nät är vår ryggrad och våra kunder ska vara trygga på att de alltid får den bästa uppkopplingen hos Telia Company.

För att kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt kunderbjudande och god avkastning för våra aktieägare även i framtiden, har vi under året fortsatt det viktiga och krävande omställningsarbetet. It-systemen effektiviseras, produktportföljen förenklas och den gamla koppartekniken byts ut till moderna kommunikationslösningar. Moderniseringen medför att vi kan ha kunden i fokus, där morgondagens produkter och tjänster kan erbjudas snabbare.

Uppkoppling och teknik har en betydande påverkan på samhällsutvecklingen och Telia Company har en viktig roll att spela. Vi vill ta en aktiv roll i det nya samhälle som formas som förenar samhälls- och affärsnytta – därför har vi skapat en strategi som innebär att vi på olika sätt ska verka för att alla inkluderas i den nya digitala världen – All In. Tillsammans med vårt övriga hållbarhetsarbete, som utgår ifrån FN:s Global Compact-principer och vårt eget efterlevnadsramverk, visar vi på vår ambition att vara ett ansvarsfullt företag.

I vår region har digitaliseringen kommit längst med avseende på ekonomisk tillväxt, samhällsutveckling och långsiktig hållbarhet. Med vårt nya fokus på Norden och Baltikum är vi på det rätta stället för att upprättahålla vår världsledande position i digital utveckling.

Efter flera år av hårt arbete börjar vi närma oss en punkt där vi kan summera konsekvenserna av det felaktiga agerandet i Eurasien. De undersökningar som genomförts av myndigheter i Nederländerna och USA mynnade under året ut i ett förlikningsförslag som nu diskuteras mellan parterna.

I enlighet med vår strategi har vi nu sålt vår verksamhet i Nepal och Spanien samt tecknat avtal om att sälja Tcell i Tadzjikistan. Den kvarvarande verksamheten i region Eurasien kommer att säljas så snart vi kan sluta ett avtal som möter våra krav. Vi skiljs nu från företag och medarbetare som alltid kommer att vara en del av företagets historia. Tillsammans lärde vi oss mycket om oss själva och om

varandra. Vi överlämnar verksamheter med goda förutsättningar att bidra till en positiv utveckling i sina länder, både när det gäller tekniskt kunnande och kunderbjudande, men som också kan bidra till att sprida etiska värderingar och hållbara arbetssätt.

År 2016 har varit ett händelserikt år och jag vill på styrelsens vägnar rikta ett varmt tack till alla våra medarbetare för deras enastående insatser under året, samt tacka aktieägarna för förtroendet att få leda Telia Company.

Stockholm den 8 mars 2017

Marie Ehrling

Styrelseordförande

KONCERNCHEFENS KOMMENTAR PÅ TRÖSKELN TILL GIGABITSAMHÄLLET

Telia Company är ett företag med starka värderingar och vi vill att digitaliseringen och våra tjänster ska användas till att lösa vår tids stora utmaningar. Jag är mer övertygad än någonsin att ett engagemang i digitaliseringen är ett effektivt sätt att stödja våra kunders föränderliga verklighet, vårt samhälles ökande medvetenhet och för att skapa värde för våra aktieägare.

Våra kunder kommer att vara pionjäranvändare av nästa generations mobilteknik, 5G. Stockholm, Tallinn och Helsingfors kommer att vara först ut och vi möjliggör därmed att våra hemmamarknader blir en hela världens experimentverkstad för uppkopplade bilar, sjukvård och andra tjänster som vi idag knappt ens kan föreställa oss. Vår ambition är att Norden och Baltikum ska gå först in i Gigabitsamhället och att Telia Company visar vägen.

VI SKA BLI NÅGOT MER

Digitaliseringen är inte en händelse utan en rad av enskildheter som tillsammans skapar ett mönster. Våra kunder är drivkrafter av uppfinningsrikedom och förändring och på samma sätt förändras Telia Company. Det finns dagar då jag tycker att förändringstakten är för långsam, och då är det bra att stanna upp och blicka bakåt. I det perspektivet blir det tydligt att vi verkligen förändrats sedan vi slog in på den väg som steg för steg tar oss närmare att vara nästa generations telekombolag. Det innebär inte att vi ska bli något annat, utan att vi ska bli något mer.

Vi har nu kommit så långt i vårt utvecklingsarbete att vi kunnat manifestera förändringen med ett nytt namn och uppdaterade visuella manér. I land efter land sätts Teliaskyltar upp med målet att skapa ett sammanhållet och starkt varumärke på samtliga våra kärnmarknader. Tidigare under 2016 ändrade Netcom i Norge varumärke framgångsrikt till Telia. Mobil- och fastverksamheten i Litauen, som slagits samman möter nu också kunderna som Telia.

ATT LEDA PÅ KUNDERNAS VILLKOR

Vi förändrar våra erbjudanden steg för steg och inbjuder till samarbete med såväl konsumenter som små och stora företag. Vår tv-tjänst växer stadigt och är nu ett av våra bästa argument för att kunderna ska välja just vår uppkoppling. Vi anpassar oss löpande till våra kunders ändrade vanor för att möta dagens och morgondagens behov. Det är med denna ambition vi erbjuder fri roaming i Norden

och Baltikum som en del i vårt basutbud och i några länder erbjuder vi surf på de mest välbesökta sociala medierna utan begränsningar. Inom hela koncernen sträcker vi ut våra händer till små och stora företag för ett utökat och djupare samarbete. Detta drivs från Division X, där vi drar nytta av entreprenörsandan och upptäckarlusten inom företaget, och där vi verkar för att finna nya lösningar och affärsmöjligheter i utkanten av kärnverksamheten.

I SAMARBETE SKER UTVECKLING

Kraften i digitaliseringen inom Norden och Baltikum är enorm. Detta görs i samarbete mellan offentlig och privat sektor med målet att utvecklingen ska komma alla till

del. Vi fortsätter att göra vårt jobb att möjliggöra denna utveckling och hoppas att vi kan fortsätta att bidra positivt till våra kunder och till samhället.

HÅLLBARA AFFÄRER OCH ENGAGEMANG

Vi arbetar intensivt med hållbarhet för att vara ett ansvarsfullt företag, i enlighet med FN:s hållbarhets- och utvecklingsmål, Global Compact-principer och vårt ramverk för efterlevnad. Ett initiativ under året var att vi beslutade att engagera oss i barnens rättigheter. Vi erkänner vår skyldighet att stärka och skydda barn i enlighet med deras rättigheter då de anges i FN:s "Global Compact Children's Rights and Business Principles", genom att förbättra våra processer och utbilda våra medarbetare att respektera och stötta barnens rättigheter i vårt dagliga arbete.

2016 VAR ETT UTMANANDE OCH INTRESSANT ÅR

När jag blickar tillbaks på 2016 var det ett utmanande och intressant år. Vi fortsatte arbetet i enlighet med strategin genom att investera i infrastruktur för att säkerställa framtida behov och för att kunna leverera en exceptionell kundupplevelse. Vi genomför också förändringen av företaget från 17 länder till att fokusera på Norden och Baltikum. Vi har avyttrat Ncell i Nepal och Yoigo i Spanien, tecknat ett avtal om att sälja Tcell i Tadzjikistan såväl som att avyttra kredithanterings- och fordringsköpsverksamheten Sergel. Vi ser det mycket sannolikt att resterande tillgångar i Eurasien kommer att avyttras under 2017. När det gäller förvärv tecknade vi ett avtal att köpa Phonero

i Norge. Slutförande av transaktionen har olyckligtvis försenats då den norska konkurrensmyndigheten nyligen meddelat att de i detta läge inte kommer att godkänna transaktionen. Nästa steg är att presentera ytterligare argument till dem för att de skall godkänna transaktionen, vilket de skall svara på och fatta sitt slutgiltiga beslut senast den 10 april.

I december berättade vi om en ny organisationsstruktur med större landsfokus för att stärka affärsfokus och ytterligare möjliggöra ett snabbare beslutsfattande på våra marknader.

Jag är mycket nöjd över att vi lyckade nå vårt finansiella mål att upprätthålla eller förbättra vår EBITDA jämfört med 2015 och att styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 2 kronor per aktie att delas ut till aktieägarna.

FÅNGA MÖJLIGHETERNA ATT SKAPA VÄRDE

Förändring är arbetsamt och tar tid. Vi är på en historisk förändringsresa i en tid med en massiv förändring omkring oss. Vi är inte nöjda med en något negativ totalavkastning under 2016 till våra fler än 500 000 aktieägare. Men att sluta förändras är inget alternativ. Det ger oss än mer energi och beslutsamhet att öka takten i genomförande på vår omfattande resa. Uthållighet är en dygd och jag tror starkt på vår okomplicerade modell att engagerade medarbetare skapar lojala och glada kunder som möjliggör tillväxt och kommer också att göra våra intressenter, särskilt aktieägarna, glada. Det är därför vi är här – vårt syfte är tydligt "att länka världen närmare - på kundens villkor".

Mer ödmjuk än någonsin – mer beslutsam än någonsin – tack för ert stöd.

Stockholm den 8 mars 2017

Johan Dennelind VD och koncernchef

TRENDER OCH STRATEGI

Megatrender, synpunkter från våra intressenter samt vår förmåga och våra resurser är tre viktiga hörnstenar för hur vi utvecklar och formulerar vår strategi.

Vårt samhälle förändras snabbare genom digitalisering. Tre megatrender driver på telekombranschen.

MEGATRENDER

Vårt samhälle förändras snabbare genom digitalisering. Detta kan vara ett lika stort skifte som den industriella revolutionen. Skiftet möjliggörs genom de radikalt lägre kostnaderna för datalagring och lägre priser på datorer, en exponentiell ökning av antalet uppkopplade saker i kombination med avancerad analys och artificiell intelligens. Detta är vad vi tror kommer att leda till brytningspunkten. Då fler teknologier börjar bli generellt mer tillgängliga kommer digitaliseringen ta ytterligare steg. Bästa placering är mitt i skärningspunkten av dessa trender.

Samtidigt finns det ett antal trender till följd av hur vi införde industrialiseringen. Klimatförändringar, ökad ojämlikhet och snabb urbanisering. Detta kräver samhällelig uppmärksamhet och driver på behovet av ett hållbart förhållningssätt i allt vi gör. Då vi samtidigt lever längre än någonsin, medicinska framsteg ger bot och lättnad från fler och fler sjukdomar, kommer vi att få ett ökat tryck på vårt sociala säkerhetssystem men också en risk för hälsoojämlikheter, som kan komma att utmana vår sociala struktur ytterligare.

gisk utveckling

En exponentiell teknologisk utveckling som kommer att bli möjliggöraren för nya framsteg och skapa nya vägar för att dela och lära från dessa framsteg och därigenom använda men också kommersialisera innovationsframsteg ännu snabbare.

Exponentiell teknolo- Urbanisering Digitalisering överallt

Digitaliseringen kommer att påverka varje företag, individ och samhället och driva på förändringar i de flesta, om inte alla, områden. Detta tar sin utgångspunkt i att alltid vara uppkopplad överallt, personanpassad underhållning, företag som förändras från att var fysiska till digitala till att allt kommer att vara uppkopplat.

Då fler och fler människor flyttar till färre städer kommer kraven på infrastruktur och hållbarhet att bli enorma. Koncentrationen av människor gör att tillgången på mat, vatten och energi kommer bli än mer känslig. Att hantera logistik, användande och distribution kräver en nivå av flexibilitet och kontinuitet som endast kan nås med insikt, förutsägbarhet och aktiv återkoppling.

Åldrande befolkning

Den åldrande befolkningen kommer att medföra ett ökat behov av sjukvård men också en målgrupp med aktiva och förmögna äldre som kommer att söka möjligheter till självförverkligande och livskvalitet. Här kommer digitaliseringen av sjukvård att vara den viktigaste faktorn för ett hållbart sjukvårdssystem som driver en förutsägbar sjukvård och vård i hemmet.

PÅVERKAN AV TRENDERNA

På samhället

Våra samhällen i Norden och Baltikum kommer att förändras snabbare än andra regioner tack vare en bra infrastruktur, teknikkunniga människor och en ledande position i digitaliseringen. Då många jobb kommer att försvinna och ersättas med nya kommer behovet av vidareutbildning och innovation att öka kommande år. För att hantera grundorsaken till miljöförändringen står förnybar energi och energieffektivitet högst på agendan. Den digitala klyftan måste minska för att säkerställa att digitaliseringen ger möjligheter för många människor att vara aktiva i förändringen och skapa nya företag, tjänster, erfarenheter och möjligheter.

På våra kunder

För privatkunderna kommer det att finnas ett behov av prisvärd uppkoppling, tjänster som gör vardagen enklare och underhållningstjänster som är anpassningsbara efter kundernas önskemål. Behovet av tjänster som skapar nya möjligheter för personlig utveckling och som minskar slöseri med tid kommer att öka snabbt de kommande åren. Samtidigt kommer kraven på säkerhet och integritet att öka. Vissa kunder bryr sig om integritet och vissa gör det inte. Detta ställer krav på att tjänster och tjänsteleverantörer kan anpassas efter varje individs preferens.

För företagskunderna är behovet av en partner som kan hjälpa till med digitalisering en viktig drivkraft. Många, om inte alla företag, möter utmaningen att anpassa sin verksamhet till kraven i en digitaliserad värld. Alla produkter och tjänster måste samla information för att man ska kunna förfina och utveckla produkten ytterligare. Detta kommer leda till att företag kommer att koppla upp sina produkter på internet. Modellen att betala för användande kommer sannolikt att öka då fler och fler produkter blir tjänster. I denna värld med snabbt växande teknologier, vill de flesta företag köpa tjänster för att möjliggöra digitalisering. Värdeskapandet kommer att förbli inom företagen men de som kan realisera tjänsterna och supporttjänster kommer sannolikt att köpas av någon annan som en tjänst.

På Telia Company

För det första kommer behovet av uppkoppling att öka exponentiellt. Datatillväxten kommer att kräva både utbyggnad av ny teknik och en kontinuerlig ökning av kapacitet. Kunderna blir alltmer teknikoberoende och tar uppkoppling för given. Detta gör att den operatör som erbjuder en konkurrensfördel framför konkurrenterna är relevant för kunderna. Detta kräver också ett tydligt val av konkurrensposition.

SAMVERKAN MED VÅRA INTRESSENTER

Att samarbeta med viktiga intressenter som direkt eller indirekt påverkar eller påverkas av vår verksamhet är av yttersta vikt för att få insikt i hur vi långsiktigt ska styra vår verksamhet.

KONSUMENTER

Hur vi möts

• Butiker och andra försäljningskanaler (L) • Kundtjänst (L)
• Sociala medier (L)
• Lokala webbplatser och nyhetsbrev (L)
• Net Promoter Score-undersökning, NPS (L)

Huvudfrågor

• Nätkvalitet och täckning
• Valuta för pengarna prissättning och dataerbjudanden
• "Tillgänglighet" och lätt att ha göra med • Att hålla våra löften avseende tjänster och
• leverans • Integritet och säkerhet av personlig data
• Säkerställa access med hög hastighet på
• landsbygden • Agera socialt ansvarsfullt

Vårt bemötande

• Fortsatt utbyggnad av accesser med hög hastighet
• Säkerställa teknikskiftet på landsbygden genom mobilaccesser och fiber på ett ansvarsfullt sätt
• Förenkla erbjudanden och minska antalet prisplaner
• Nya tjänster såsom förpackade tjänster, tv och media, familjeerbjudanden och "roam like home"
• Ökat fokus på kundupplevelse • Aktivitetsplaner för att identifiera och åt-
• gärda där vi misslyckas uppnå kundlöfte • Utvärdera hur kunderna kan få en bättre för-
• ståelse och kontroll över sin personliga data

INVESTERARE

Hur vi möts

• Bolagsstämma (Å)
• Kvartalsrapportskonferenser (R)
• Investerarmöten (R)

Huvudfrågor

• Finansiell utveckling, kassaflöden och belåningsgrad
• Framtida CAPEX-nivåer
• Nya intäktsströmmar och tillväxtmöjligheter på kärnmarknaderna
• Marknadskonsolidering
• Tidsuppskattning för avyttring av region Eurasien
• Förlikningsförslag från amerikanska och nederländska myndigheter

Vårt bemötande

• Avyttrat Ncell i Nepal och Yoigo i Spanien
• Tecknat avtal om att avyttra Tcell i Tadzjikistan och Sergel i Sverige
• Stärka erbjudande och marknadsposition genom att teckna avtal om att förvärva Phonero i Norge
• Kapitalmarknadsdag med fokus på region Sverige

Frekvens

• (Å) = Årligen
• (R) = Regelbunden
• (L) = Löpande

FÖRETAGSKUNDER

Hur vi möts

• Butiker och andra försäljningskanaler (L) • Dialog med kundansvarig (R)
• Seminarier och evenemang (R)
• Net Promoter Score-undersökning, NPS (L)
• Lokala webbplatser (L)
• Sociala medier (L)

Huvudfrågor

• Nätkvalitet och täckning
• Personlig kundservice som möter kundens behov av ICT-lösningar från början till slut
• En kontaktyta
• Att genom använda digitala hjälpmedel förbättra effektivitet, produktivitet och livskvalitet
• Telia Company som en etisk affärspartner
• Integritets- och datasäkerhet

Vårt bemötande

• Fortsatt utbyggnad av accesser med hög hastighet
• Transformationsprogram för att säkerställa en kontaktyta vid helhetsåtagande
• Lanserat koncept med personlig rådgivare och personlig tekniker i Sverige
• White papers och seminarier rörande digitalisering gentemot företagskunder
• Att arbeta mot att bli "som en tjänsteleverantör"
• Utveckla våra erbjudanden inom datasäkerhet

LEVERANTÖRER

Hur vi möts

• Avtalsdialoger (L)
• Möten avseende långsiktig inriktning (L) • Utvärdering och revision av leverantörer (L)

Huvudfrågor

• Förståelse och efterlevnad av leverantörsuppförandekoden
• Minska antalet leverantörer för att sänka kostnader och minska administration
• Utveckla strategiskt partnersamarbete med färre leverantörer
• Förbättra gemensamma arbetssätt inom inköp i hela koncernen

Vårt bemötande

• Ytterligare utveckling och implementation av en gemensam inköpsprocess och dokument
• Ny utvärderingsplattform för att tillgodose hållbarhetskrav
• 169 hållbarhetsrevisioner på plats
• Ny struktur och roller inom inköp inklusive kundansvariga

17

MEDARBETARE

Hur vi möts

• Purple Voice medarbetarundersökning (Å) • You First-koncept (L)
• Lokala och koncernintranät (L)
• Samarbete mellan medarbetare och ledare (L)

Huvudfrågor

• Användande av You First-modellen för att skapa en kultur med återkoppling
• Lika fokus på "vad" och "hur" i hur vi arbetar
• Stärkt kundfokus och samarbete mellan funktioner
• Koppla personliga mål till den "stora bilden" • Skapa engagemang kring den Affärsetiska
• uppförandekoden • Hantera psykosocialt välbefinnande

Vårt bemötande

• Aktivitetsplaner för hur vi arbetar mellan funktioner
• Aktiviteter för att öka kundinsikten för de som inte arbetar direkt med kunderna samt stärka kundfokus bland de som arbetar direkt med kunderna
• Lokal implementering och engagemang av den nya Koden
• Fortsatt implementering av You Firstmodellen

SAMHÄLLE

Hur vi möts

stadshuset (L)

Huvudfrågor

allokering Vårt bemötande

digitaliseringen

online-upplevelse

barn på nätet

frågningar

lingsmål

lingen

• Organisationer inom ICT- sektorn (L) • Seminarier och konferenser (L) • Offentliga presentationer och möten i

• Bilaterala möten med beslutsfattare (L)

• Digitaliseringens påverkan på samhällsutveck-

• Bygga framtida nät för "Gigabit-samhället" • Mänskliga rättigheter och affärsetik • Vårt bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål • Bidragande till en säker och vänlig online-miljö • Regulatoriska förändringar och frekvens-

• Rapporten "Accelerating sustainable growth" och Telia Talks om vår påverkan på

• Rapportering av regeringskrav, lokal lagstiftning och statistik på antalet myndighetsför-

• Offentligt engagemang i affärsetik och vårt bidrag till FN:s hållbarhets- och utveck-

• Kampanjer såsom #hatahat i Sverige och Tal ordentligt i Danmark för en vänligare

• Engagemang på nationell och EU-nivå avseende förutsägbarhet inom lagstiftningen

• Blockering och samarbete avseende material som skildrar sexuellt utnyttjande av

FÖRMÅGOR OCH RESURSER

Den viktigaste tillgången som Telia Company har är kundbasen, förtroende från kunderna och en fantastisk nätverksinfrastruktur. Vi är bra på att leverera volymbaserade tjänster effektivt och skapa företagslösningar inklusive drift. Vi har verksamhet i lågkostnadsländer och en ledande kompetens inom nät och att driva verksamheter.

STRATEGI

Vi har arbetat enligt nuvarande strategi i tre år. Den baseras på kontinuerlig utveckling av vår kärnverksamhet i kombination med fokuserade satsningar i områden som stärker kärnverksamheten men även skapar ny verksamhet inom tillväxtområden.

Stärka kärnverksamheten

Grunden är överlägsen nätuppkoppling. Det betyder att vi säkerställer ett nät som kan transportera massiva datavolymer med hög kvalitet och våra investeringar görs i modern teknologi såsom fiber och 4G. Vi utvecklar också 5G tillsammans med våra partners i branschen och har börjat att virtualisera våra nät och köra mjukvarudefinierade nätverk. Då rösttrafiken minskar försöker vi kompensera för det genom att tjäna pengar på datatrafiken.

Men ett nät med hög kvalitet måste kombineras med en bra kundupplevelse. Det innebär att vi måste erbjuda kunderna en sömlös upplevelse oberoende vilka nät de flyttas mellan. Då mobilnätet och det fasta nätet konvergerar, kan vi optimera transporten av data för att säkerställa både upplevelsen och dataproduktionen. Men för att utveckla upplevelsen ytterligare måste vi leverera lösningar och funktionalitet som en tjänst. Det betyder att vi fokuserar på konvergensen mellan it och telekom för företagskunderna. Då it blir molntjänster och flera kunder använder samma

STÄRKA KÄRNVERKSAMHETEN

UTFORSKA MÖJLIGHETER NÄRA KÄRNVERKSAMHETEN

produktionsmiljö, förflyttas it-verksamhet mot telekomlogik och därmed ger det oss en möjlighet att få en större andel av vad kunderna spenderar på it och telekom.

På konsumentmarknaden fokuserar vi på att leverera en konvergerad kundupplevelse. Det betyder att vi säkerställer att kunden kan använda våra tjänster sömlöst mellan kanaler, enheter, nät och tjänster med en enhetlig och stadig upplevelse. Genom att ge kunden den bästa upplevelsen skapar vi också lojalitet och viljan att välja våra tjänster.

För att säkerställa konkurrenskraftiga verksamheter bygger vi om vår fabrik. Detta är vad vi kallar att förändra verksamheten. Vi börjar med att förenkla vår produktportfölj och säkerställa affärsvillkor. Därefter bygger vi nya it-system som är snabba och flexibla för att säkra en konkurrenskraftig kostnadsnivå. Genom att använda en operativ tranformationsarkitektur med applikationsprogrammeringsgränssnitt kan vi säkra användbarheten även för framtida behov. Genom att verka för att arbeta online, kan vi också förenkla och göra vår distribution mer kundvänlig.

Vi hanterar också saker över gränserna för att ta vara på skalfördelarna på de områden där vi kan. Ett av de viktigaste områdena är inköp där vi sänker kostnaderna genom stora inköp och hantering av efterfrågan drivet på koncernnivå.

Inom nätverksområdet optimerar vi utbyggnaden genom analys och genom att stänga gamla nät.

Skapa ny verksamhet inom tillväxtområden

För att ytterligare utöka vår verksamhet och skapa kundnytta har vi valt fyra fokusområden i närliggande områden:

• IoT Sakernas internet dvs uppkopplade saker kombinerat med analyser och regelmotorer. Detta erbjuds som en uppkoppling, som möjliggör plattformar, vertikala lösningar av ekosystemtjänster. Uppkopplade saker är ett ytterligare exempel på konvergensen mellan it och telekom.
• e-Hälsovård Inom detta område erbjuder vi uppkopplade sjukvårdsprodukter, lösningar för vård i hemmet och specialtjänster inom behandling av specifika sjukdomar. Vi arbetar även med sjukhus och mottagningar för digitala journaler och beslutsstödsystem.
• Säkerhet Inom detta område säkrar vi kundernas nätverk från intrång och cyberattacker. Vi erbjuder också lösningar inom identitetssäkerhet och integritet för kundlösningar.
• Media Idag är vi en ledande tv-leverantör i Norden och Baltikum. Vi flyttar nu våra tjänster till on-demand och möjlighet att se dem på flera olika enheter och skärmar för att säkerställa en ledande position inom mediatjänster för att nå målgruppen med nytt konsumtionsbeteende. Vi söker det bästa innehållserbjudandet och bäst användarerfarenhet med kombinerat innehåll.

VI LEVERERAR I ENLIGHET MED STRATEGIN - NÅGRA EXEMPEL

TELIA APP MARKET

en samlingsplats för molnbaserade tjänster för företagsmarknaden finns nu i Sverige, Finland, Litauen och sedan oktober 2016 även i Norge.

På Telia App Market har vi samlat alla våra smarta företagslösningar på ett ställe. Där hittar du alla verktyg du behöver för att starta, driva och utveckla ditt företag, lokalt och globalt. På App Market finner du bl a Onedrive & Office 365, F-secure och Spotify Business. Efterfrågan på molntjänster och utbudet på populära företagsapplikationer ökar.

I Sverige var vi den första operatören i världen att introducera en molnbaserad lösning för uppkopplade bilar – Telia Sense. Genom att använda en app och med en liten dosa får bilägare av lite äldre bilar tillgång till 4G wifi, smarta tjänster och funktioner via partners som resehistorik, vägassistans och servicepåminnelse vilket tidigare bara varit möjligt i de modernare bilarna.

Vi lanserade ett samarbete inom uppkopplade saker tillsammans med Urban Infrastructure Partner i Norge där vi kommer att mäta luftföroreningar i Oslo med sensorer och erbjuda information till invånarna.

I Norge lanserade vi Smart Farming en banbrytande tjänst som bygger på Narrow Band Things (NB-IoT) och ett smart system för att övervaka bevattningssystem. Smart Farming-tjänsten är den första tjänsten som baseras på Narrow band, vilket är en utökad variant av 4G och ett steg i utvecklingen mot 5G. Det innebär bra täckning inomhus och utomhus, med låg energiåtgång, vilket passar bra till batteridriven utrustning eller där data sänds oregelbundet.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Telia Company rapporterar sitt ekonomiska resultat fördelat på de två affärssegmenten region Sverige och region Europa. Regionerna är landsbaserade organisationer för vilka viss finansiell information redovisas. Gemensamt redovisade som Övrig verksamhet är den internationella carrier-verksamheten, kundfinansiering- och inkassoverksamheten, Telia Company Holding, Telia Company:s ägande i ryska MegaFon (25 procent) och turkiska Turkcell (38 procent) samt koncernfunktionerna. Koncernfunktionerna omfattar kommunikation, affärsutveckling (inklusive fusioner och förvärv (M&A), ekonomi och finans (inklusive inköp och fastigheter), Human Resources, juridik, Global Services och Operations, CEO Office, etik och efterlevnad samt internrevision. Organisationsstrukturen ändrades per den 1 januari 2017. För ytterligare information, se www. teliacompany.com.

I denna rapport har tidigare period omräknats för att avspegla vissa klassificeringsfel mellan nettoomsättning och kostnader för sålda tjänster och varor avseende försäkringsintäkter i region Europa. För ytterligare information om omräkningar och klassificering, se not K1.

Sedan den 31 december 2015 klassificeras det tidigare affärssegmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. Sergelbolagen (Sergel) ingår i Övrig verksamhet men är klassificerad som innehav för försäljning sedan den 30 juni 2016. För ytterligare information om innehav för försäljning och avvecklad verksamhet, se not K34.

Om inte annat sägs anges jämförelsevärden i denna rapport inom parentes efter operativa och finansiella utfall och hänvisar till motsvarande post för helåret 2015.

KONCERNUTVECKLINGEN UNDER 2016

Finansiell översikt

Nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 0,8 procent. I rapporterad valuta minskade nettoomsättningen 2,7 procent till 84 178 MSEK (86 498). Tjänsteintäkter i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 0,4 procent.

EBITDA före engångsposter ökade 2,6 procent i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar. I rapporterad valuta ökade EBITDA före engångsposter 2,2 procent till 25 836 MSEK (25 281). EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 30,7 procent (29,2).

Finansiell översikt
MSEK förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och förändringar	2016	2015	Förändring (%)
Nettoomsättning	84 178	86 498	-2,7
Förändring (%) lokal organisk	-0,8
varav tjänsteintäkter (externa)1	71 516	72 907	-1,9
förändring (%) lokal organisk	-0,4
EBITDA1 före engångsposter2	25 836	25 281	2,2
Förändring (%) lokal organisk	2,6
Marginal (%)	30,7	29,2
Rörelseresultat före engångsposter2	17 123	17 814	-3,9
Rörelseresultat	21 090	14 606	44,4
Resultat efter finansiella poster	19 249	11 689	64,7
Årets resultat, kvarvarande verksamhet	16 433	9 532	72,4
Årets resultat, avvecklad verksamhet	-9 937	673
Årets resultat, totalt	6 496	10 205	-36,3
varav hänförligt till moderbolagets ägare	3 732	8 551	-56,4
Resultat per aktie, totalt (SEK)	0,86	1,97	-56,4
Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet (SEK)	3,76	2,16	74,1
Fritt kassaflöde, totalt	7 267	16 550	-56,1
varav från kvarvarande verksamhet	7 152	12 520	-42,9
CAPEX exklusive licens- och frekvensavgifter	15 016	14 289	5,1

1) Se Definitioner

2) Se avsnittet "Engångsposter" för detaljerad information om engångsposter

Rörelseresultatet före engångsposter sjönk 3,9 procent till 17 123 MSEK (17 814).

Totalt nettoresultat hänförligt till moderbolagets ägare sjönk till 3 732 MSEK (8 551) och resultat per aktie till 0,86 SEK (1,97) främst på grund av gjord avsättning för förlikningsbelopp som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna.

Viktiga händelser under 2016

Verksamheten

För ytterligare information om förvärv och avyttringar av dotterbolag, se avsnitt Förvärv och Avyttringar.

Den 18 mars 2016 tillkännagav Telia Company att man förde exklusiva diskussioner med Zegona Communications avseende en potentiell avyttring av Yoigo i Spanien.

Den 11 april 2016 tillkännagav Telia Company att man initierat en strategisk översyn av sin nordiska och baltiska kredithanterings- och fordringsköpsverksamhet Sergel.

Den 13 april 2016 godkände Bolagsverket namnändringen på bolaget från TeliaSonera AB till Telia Company AB.

Den 21 juni 2016 tillkännagav Sonera, Telia Company:s finska verksamhet, sitt intresse att förvärva Anvia Telecom, en finsk fastnätsoperatör. Den 29 juni 2016 tillkännagav Anvia Group att man avsåg avyttra sin telekomverksamhet till finska Elisa.

Den 21 juni 2016 arrangerade Telia Company sin Kapitalmarknadsdag 2016. Presentationerna omfattade en uppdatering av koncernens strategi och ekonomi samt ett särskilt avsnitt om den svenska verksamheten. Utsikterna för helåret 2016 upprepades.

Den 15 september 2016 tillkännagav Telia Company att man mottagit ett förlikningsförslag om 1,45 GUSD från de amerikanska och nederländska myndigheterna.

Den 21 oktober 2016 tillkännagav Telia Company att man tillsammans med Turkcell kommer att utforska en gemensam försäljning av Fintur Holdings. Detta kommer sannolikt att ske under 2017.

Intressebolag

Den 29 mars 2016 tillkännagav Telia Company att inget beslut fattats avseende utdelning på Turkcells ordinarie årsstämma. Under året har inga förändringar av betydelse ägt rum i Turkcells bolagsstyrning avseende det fortsatta dödläget mellan aktieägarna Çukurova, LetterOne och Telia Company. Telia Company bidrar aktivt för att hitta en lösning på dödläget genom fortlöpande kontakter med både Çukurova och LetterOne. Turkcells styrelse bestod av sju oberoende ledamöter, samtliga valda av den turkiska finansinspektionen (CMB). Information om vissa tvister avseende aktier i Turkcell Holding återfinns i not K29 i koncernredovisningen.

Styrelsen och koncernledningen

Den 12 januari 2016 tillkännagav Telia Company att Anders Olsson hade utnämnts till Chief Operating Officer och

chef för Global Services och Operations samt skulle ingå i koncernledningen.

Den 12 april 2016 tillkännagav Telia Company att de ordinarie styrelseledamöterna Marie Ehrling, Olli-Pekka Kallasvuo, Mikko Kosonen, Nina Linander och Martin Lorentzon omvalts. Till nya styrelseledamöter valdes Susanna Campbell, Anna Settman och Olaf Swantee. Marie Ehrling valdes till styrelseordförande och Olli-Pekka Kallasvuo valdes till vice ordförande.

Årsstämman beslutade också om en utdelning till aktieägarna om 3,00 SEK per aktie och att utbetalningen skulle delas upp i två lika delar om 1,50 SEK vardera och utbetalas i april respektive oktober.

Den 14 december 2016 tillkännagav Telia Company organisationsförändringar i koncernledningen från den 1 januari 2017. För ytterligare information, se www.teliacompany.com.

Finansiering

Den 3 oktober 2016 tillkännagav Telia Company att man undertecknat en ny revolverande kreditfacilitet på 1 500 MEUR med en grupp om tretton banker.

Egna aktier

Per den 31 december 2015 ägdes 4 588 Telia Companyaktier av bolaget själv och det totala antalet registrerade och utestående aktier var 4 330 084 781 respektive 4 330 080 193. Den 29 april 2016 köpte Telia Company AB ytterligare 118 398 egna aktier till ett genomsnittligt pris om 38,6519 SEK för att täcka sina åtaganden inom ramen för "Långsiktigt incitamentsprogram 2013/2016". Under det andra kvartalet 2016 distribuerades 122 986 aktier till incitamentsprogrammets deltagare. Per den 31 december 2016 ägdes inga Telia Company-aktier av bolaget själv eller av dess dotterbolag. Det totala antalet registrerade och utestående aktier var 4 330 084 781.

Nettoomsättning

I kvarvarande verksamhet sjönk nettoomsättningen 2,7 procent till 84 178 MSEK (86 498). Nettoomsättningen i lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar sjönk 0,8 procent. Effekten från valutakursförändringar var positiv om 0,1 procent och effekten från förvärv och avyttringar var negativ om 2,0 procent. Tjänsteintäkter i lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar sjönk 0,4 procent då tillväxten i mobila tjänsteintäkter på de flesta marknader och engångsintäkter från fiber i Sverige inte var tillräcklig för att uppväga pressen på fasta traditionella tjänsteintäkter samt nedgången av röstintäkter med låg marginal i Telia Carrier. Även lägre samtrafikintäkter i Finland och Norge, på grund av lägre samtrafikavgifter, bidrog till nedgången i tjänsteintäkter. Utan nedgången i Telia Carrier och lägre samtrafikintäkter skulle tjänsteintäkter i lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar ökat med 0,3 procent.

					Förändring (%), varav
Nettoomsättning MSEK	2016 2015	Förändring (MSEK)	Förändring (%), totalt	lokal organisk¹	M&A effekter	FX effekter²
Region Sverige	37 251	37 336	-85	-0,2	-0,3	0,1	0,0
Region Europa	41 746	43 658	-1 913	-4,4	-0,4	-4,2	0,3
Övrig verksamhet	7 468	7 753	-285	-3,7	-3,0	0,0	-0,7
Eliminering av internförsäljning	-2 287	-2 249	-38	1,7	n/a	n/a	n/a
Summa, kvarvarande verksamhet	84 178	86 498	-2 320	-2,7	-0,8	-2,0	0,1

1) I lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar (M&A-effekter)

2) Effekter av valutakursförändringar

Rörelsekostnader MSEK	2016	2015	Förändring (MSEK)	Förändring (%)
Kostnad sålda varor och tjänster	-33 578	-35 931	2 353	-6,5
varav inköp varor och entreprenadtjänster	-17 441	-18 176	735	-4,0
varav samtrafik- och roamingkostnader	-7 971	-9 042	1 071	-11,8
varav övriga nätkostnader	-4 695	-4 949	254	-5,1
varav förändring i varulager	-3 470	-3 763	293	-7,8
Personalkostnader	-12 105	-12 171	66	-0,5
Marknadsföringskostnader	-4 319	-4 847	528	-10,9
Övriga kostnader	-8 456	-9 124	668	-7,3
Delsumma	-58 458	-62 073	3 615	-5,8
Av- och nedskrivningar, summa	-11 534	-12 780	1 246	-9,7
Övriga rörelseintäkter och kostnader, netto¹	4 093	-433	4 526
Summa kvarvarande verksamhet	-65 899	-75 286	9 388	-12,5

1) Exklusive av- och nedskrivningar

Abonnemangstillväxt

Totalt antal abonnemang i kvarvarande verksamhet sjönk med 3,6 miljoner till 23,5 miljoner, varav mobilabonnemangen sjönk med 3,3 miljoner till 16,7 miljoner. Minskningen är främst hänförlig till försäljningen av Yoigo i Spanien (3,253 miljoner). Fasttelefoniabonnemangen sjönk med 0,3 miljoner, medan tv steg med 0,1 miljoner och antalet bredbandsabonnemang var oförändrat.

ABONNEMANG (MILJONER) OCH FÖRÄNDRING MOT FÖREGÅENDE ÅR (%), KVARVARANDE VERKSAMHET

Rörelsekostnader

Kostnadsposter som påverkar rörelseresultatet i kvarvarande verksamhet var som följer.

Kostnad sålda varor och tjänster uppgick till 33 578 MSEK (35 931) eller motsvarande en sänkning med 6,5 procent jämfört med 2015. Ungefär hälften av minskningen är hänförlig till avyttringen av Yoigo i Spanien och hälften främst till lägre hårdvaruförsäljning i Finland såväl som lägre samtrafikkostnader i Finland och Norge.

Personalkostnader i lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar sjönk 0,9 procent jämfört med 2015, drivet av region Sverige men delvis motverkad av en ökning i region Europa. I region Sverige berodde de lägre personalkostnaderna främst på lägre pensionskostnader. I region Europa låg Finland till stor del bakom de ökade personalkostnaderna främst orsakade av löneinflation och högre kostnader för rörlig ersättning.

Marknadsföringskostnader i lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar sjönk 4,9 procent, främst tack vare lägre marknadsföringskostnader i Norge. Som för övriga kostnadsposter är rapporterade siffror i SEK påverkade av avyttringen av Yoigo i Spanien.

Av- och nedskrivningar sjönk 9,7 procent till 11 534 MSEK (12 780), främst på grund av nedskrivningar hänförliga till Danmark 2015 och av avyttringen av Yoigo i Spanien från det fjärde kvartalet 2016. Av- och nedskrivningar före

Engångsposter
MSEK	2016	2015
Inom EBITDA	3 977	-1 289
Omstruktureringskostnader, implementeringskostnader för att utvinna synergier m m
Region Sverige	-362	-495
Region Europa	-189	-615
Övrig verksamhet	-134	-194
Kapitalvinster/-förluster	4 662	14
Inom av- och nedskrivningar	–	-1 900
Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider
Region Sverige	–	–
Region Europa	–	-1 900
Övrig verksamhet	–	–
Inom resultat från intressebolag och joint ventures	-10	-19
Kapitalvinster/-förluster	-10	-19
Summa, kvarvarande verksamhet	3 967	-3 208

EBITDA före engångsposter MSEK	2016	2015	Förändring (MSEK)	Förändring (%)
Region Sverige	14 455	14 267	189	1,3
Region Europa	11 036	10 584	452	4,3
Övrig verksamhet	345	430	-85	-19,8
Elimineringar	0	0	0
Summa, kvarvarande verksamhet	25 836	25 281	555	2,2

Rörelseresultat före engångsposter MSEK	2016	2015	Förändring (MSEK)	Förändring (%)
Region Sverige	9 569	9 797	-228	-2,3
Region Europa	5 219	4 875	344	7,0
Övrig verksamhet	2 335	3 141	-806	-25,7
Elimineringar	0	0	0
Summa, kvarvarande verksamhet	17 123	17 814	-691	-3,9

engångsposter steg 6,0 procent till 11 534 MSEK (10 880). I lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar var ökningen 6,5 procent.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader netto exklusive av- och nedskrivningar uppgick till 4 093 MSEK (-433), påverkade av en kapitalvinst från avyttringen av Yoigo i Spanien.

Engångsposter

Engångsposter som påverkar rörelseresultatet i kvarvarande verksamhet uppgick till 3 967 MSEK (-3 208) främst hänförliga till en kapitalvinst från avyttringen av Yoigo i Spanien och omstruktureringskostnader hänförliga till kostnadsbesparingsåtgärder.

Resultat

I kvarvarande verksamhet steg EBITDA före engångsposter 2,2 procent till 25 836 MSEK (25 281). I lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar steg EBITDA före engångsposter 2,6 procent, med positiv utveckling både

i region Sverige och region Europa. Ökningen i EBITDA före engångsposter i region Sverige berodde främst på tillväxt i intäkter från fast bredband, tv och fiberinstallation samt lägre kostnader, vilket kompenserade för lägre intäkter från traditionell fasttelefoni. Ökningen i EBITDA före engångsposter i region Europa var främst hänförlig till Finland och Norge, drivet av tillväxt i mobila tjänsteintäkter. Övrig verksamhet bidrog negativt främst på grund av högre pensionskostnader och högre kostnader för rörlig ersättning samt kostnader i Division X. EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 30,7 procent (29,2).

I kvarvarande verksamhet sjönk rörelseresultat före engångsposter 3,9 procent till 17 123 MSEK (17 814) främst på grund av lägre resultat från intressebolag samt högre av- och nedskrivningar, vilket mer än motverkade ökningen av EBITDA. Det lägre resultatet från intressebolag berodde främst på negativa valutakursförändringar. Rörelsemarginalen före resultat från intressebolag och engångsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till 17,0 procent (16,7).

Finansnetto, skatter och nettoresultat

Finansnettot förbättrades till -1 841 MSEK (-2 917) främst påverkat av valutakurseffekter, lägre räntekostnader och förändring i räntekomponenten i den förmånsbestämda pensionsplanen.

Skattekostnader ökade till -2 816 MSEK (-2 157). Effektiv skattesats var 14,6 procent (18,5), minskningen av effektiv skatt är främst hänförlig till skattefri kapitalvinst till följd av avyttringen av Yoigo i Spanien.

Årets resultat från kvarvarande verksamhet ökade till 16 433 MSEK (9 532) och årets resultat från avvecklad verksamhet minskade till -9 937 MSEK (673). Årets resultat sjönk totalt till 6 496 MSEK (10 205), varav 3 732 MSEK är hänförlig till moderbolagets ägare. Vinst per aktie hänförlig till modebolagets ägare ökade till 3,76 SEK (2,16) för kvarvarande verksamhet.

CAPEX

I kvarvarande verksamhet steg investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (CAPEX) till 15 625 MSEK (14 595) och CAPEX i relation till tjänsteintäkter till 21,8 procent (20,0). I CAPEX ingick främst investeringar i fiberutbyggnad i Sverige (3,2 GSEK), en fortsatt 4Gutbyggnad i region Europa såväl som it-investeringar, företrädesvis till förbättrat affärsstöd. Därutöver förvärvades telekomlicenser och frekvenstillstånd i Finland, Norge, Danmark och Litauen. CAPEX exklusive licens- och frekvensavgifter uppgick till 15 016 MSEK (14 289) och CAPEX i relation till tjänsteintäkter var 21,0 procent (19,6).

CAPEX OCH CAPEX I RELATION TILL TJÄNSTEINTÄKTER, KVARVARANDE VERKSAMHET

Avvecklad verksamhet

Region Eurasien, tidigare rapporterad som affärssegment, klassificeras som avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Uppgifter om region Eurasien presenteras därför i sammandrag. Ytterligare information om avvecklad verksamhet återfinns i not K34 i koncernredovisningen.

Avvecklad verksamhet
MSEK, förutom marginaler och förändringar	2016	2015	Förändring (%)
Nettoomsättning (extern)	13 653	20 742	-34,2
EBITDA före engångsposter	5 880	11 035	-46,7
Marginal (%)	43,1	53,2
CAPEX	5 813	4 195	38,6
CAPEX exklusive licens- och
frekvensavgifter	2 432	3 784	-35,7

Nettoomsättningen sjönk 34,2 procent i rapporterad valuta till 13 653 MSEK (20 742), främst till följd av avyttringen av Ncell i Nepal och av valutakursförändringar på de flesta marknader.

EBITDA före engångsposter sjönk till 5 880 MSEK (11 035) och EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk till 43,1 procent (53,2).

Engångsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till -11 952 MSEK (-474), påverkade av en avsättning för ett föreslaget förlikningsbelopp från myndigheter i USA och Nederländerna. Se not K34 för ytterligare information.

Årets resultat uppgick till -9 937 MSEK (673) påverkat av en avsättning för ett föreslaget förlikningsbelopp från amerikanska och nederländska myndigheter.

CAPEX ökade till 5 813 MSEK (4 195) och CAPEX exklusive licens- och frekvensavgifter sjönk till 2 432 MSEK (3 784).

Personal

Under 2016 sjönk det totala antalet anställda i kvarvarande verksamhet med 312 till 21 030 vid utgången av året, från 21 342 vid utgången av 2015. Antalet anställda i avvecklad verksamhet sjönk med 566 till 4 987 från 5 553 vid utgången av 2015.

ANSTÄLLDA, TOTALT (TUSENTAL)

Antal anställda vid slutet av året Medelantal anställda

Det totala genomsnittliga antalet heltidsanställda under 2016 uppgick till 24 898 (25 450), varav i kvarvarande verksamhet 19 822 (20 036). Verksamhet bedrevs i totalt 28 länder (29), varav kvarvarande verksamhet i 21 länder (21). Se även not K31 i koncernredovisningen.

ANSTÄLLDA, TOTALT (MEDELANTAL, %)

För ytterligare information om anställda och arbetsrätt, se Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet och GRI-index, avsnittet "Anställningsförhållanden och arbetsvillkor".

FINANSIELL STÄLLNING, KAPITALRESURSER OCH LIKVIDITET

Finansiell ställning

Den finansiella ställningen förblev stabil mellan åren.

Goodwill ökade till 57,9 GSEK huvudsakligen till följd av positiva valutakurseffekter, inga nedskrivningar gjordes i kvarvarande verksamhet. Övriga immateriella tillgångar uppgick till 13,0 GSEK, positivt påverkade av CAPEX (investeringar) om 2,8 GSEK och valutakurseffekter men negativt påverkade av avskrivningar om 2,6 GSEK.

Materiella anläggningstillgångar, totalt 58,1 GSEK, ökade genom CAPEX (investeringar) om 12,8 GSEK och minskade genom avskrivningar uppgående till 8,9 GSEK. Avyttringen av Yoigo i Spanien, och effekten av att bolaget inte längre konsolideras sedan fjärde kvartalet påverkade materiella anläggningstillgångar med 2,2 GSEK. Valutakurseffekterna var positiva.

Finansiella och övriga anläggningstillgångar består av andelar i intressebolag och joint ventures, uppskjutna skattefordringar, tillgångar för pensionsåtaganden och övriga anläggningstillgångar, huvudsakligen långa räntebärande fordringar.

Redovisat värde på intressebolag och joint ventures uppgick till 22,7 GSEK, varav redovisat värde på ryska MegaFon och turkiska Turkcell var 4,7 GSEK respektive 17,1 GSEK. Resultatandelar från intressebolag och joint ventures tillförde värde om 2,8 GSEK, motverkat av mottagna utdelningar från bolagen om totalt 2,1 GSEK. Valutakurseffekterna var negativa om 1,4 GSEK, på grund av negativ utveckling av den turkiska liran delvis motverkat av positiv utveckling av den ryska rubeln, båda mot den svenska kronan.

Balansrapporter MSEK	2016	2015	Förändring (MSEK)	Förändring (%)
Goodwill och övriga immateriella tillgångar	70 947	67 933	3 014	4,4
Materiella anläggningstillgångar	58 107	55 093	3 014	5,5
Finansiella och övriga anläggningstillgångar	50 420	50 823	-402	-0,8
Summa anläggningstillgångar	179 475	173 850	5 625	3,2
Omsättningstillgångar	30 402	29 708	694	2,3
Likvida medel	14 510	14 647	-137	-0,9
Tillgångar som innehas för försäljning	29 042	35 812	-6 770	-18,9
Summa omsättningstillgångar	73 955	80 167	-6 212	-7,7
Summa tillgångar	253 430	254 017	-587	-0,2
Summa eget kapital	94 869	102 202	-7 334	-7,2
Upplåning	94 468	100 983	-6 515	-6,5
Avsättningar och övriga skulder	50 466	39 234	11 232	28,6
Skulder direkt hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	13 627	11 598	2 029	17,5
Summa eget kapital och skulder	253 430	254 017	-587	-0,2

Uppskjutna skattefordringar minskade huvudsakligen på grund av avyttringen av Yoigo i Spanien och effekten av att skattemässiga underskott ej längre konsolideras, medan uppskjutna skatteskulder (ingår i Avsättningar och övriga skulder) var stabila. Allt som allt uppgick total uppskjuten nettoskatteskuld i kvarvarande verksamhet till 6,2 GSEK vid utgången av 2016.

Totala långfristiga räntebärande fordringar ökade till 18,1 GSEK (16,4), främst som resultat av att överskottslikviditet användes till placeringar i obligationer.

Likvida medel var totalt sett stabila jämfört med 2015. Operativt kassaflöde och försäljningen av Ncell i Nepal och Yoigo i Spanien bidrog positivt men motverkades av utbetalningen av den ordinarie utdelningen samt förändringar i skuldportföljen, vilka beskrivs längre fram.

Tillgångar som innehas för försäljning, uppgående till 29,0 GSEK, minskade till följd av att Ncell i Nepal avyttrades och effekten av att bolaget inte längre konsolideras samt nedskrivningar, se not K34 för ytterligare information. Dessa effekter var delvis motverkade av en förlängd licens i Uzbekistan.

Totalt eget kapital minskade 7,2 procent till 94,9 GSEK (102,2) negativt påverkat av utdelningar om 13,0 GSEK till moderbolagets ägare och 2,4 GSEK till innehav utan bestämmande inflytande, medan årets resultat uppgående till 6,5 GSEK påverkade eget kapital positivt. Övrigt totalresultat hade en positiv påverkan om 1,5 GSEK med positiva valutakurseffekter om 2,2 GSEK motverkat av negativa effekter från omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner uppgående till 1,3 GSEK.

Summa bruttoupplåning minskade till 94,5 GSEK (100,9) främst tack vare avyttringen av Yoigo i Spanien och effekten av att bolaget inte längre konsolideras samt återbetalningar avseende skuldportföljen, delvis hänförliga till en kreditfacilitet relaterad till förvärvet av Tele2 i Norge 2015.

Avsättningar och övriga skulder ökade främst på grund av avsättningen för förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna, se not K34 för ytterligare information.

Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning, totalt 13,6 GSEK, ökade främst på grund av ovan beskrivna licens i Uzbekistan, delvis motverkat av en upplösning av en säljoption. Se not K34 för ytterligare information.

TOTAL NETTOLÅNESKULD OCH TOTAL NETTOLÅNESKULD/ TOTAL EBITDA1, 2

1) Före engångsposter

2) Hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet

Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.

Kreditfaciliteter

Telia Company bedömer att befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. I kvarvarande verksamhet uppgick Telia Company:s överskottslikviditet (kortfristiga placeringar, kassa och bank samt vissa värdepapper med löptider överstigande 12 månader men som kan omvandlas till kassa inom 2 dagar) vid årsskiftet till totalt 29,8 GSEK. Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 16,0 GSEK vid årets slut.

Telia Company:s kapitalstruktur skall fortsatt baseras på en solid kreditvärdering, A- till BBB+, på lång sikt. Under maj 2016 valde Moody's att nedgradera Telia Company:s långfristiga kreditbetyg till Baa1 med stabila utsikter efter att ha haft bolaget på "negative outlook" under en längre tid. Samtidigt bekräftade man det kortfristiga kreditbetyget, P-2.

Efter offentliggörandet i september 2016 av förslaget förlikningsbelopp som föreslagits från myndigheter i USA och Nederländerna, valde Standard & Poor's Rating Services att sätta Telia Company:s långfristiga kreditbetyg A- på "CreditWatch negative", samtidigt som man bekräftade det kortfristiga kreditbetyget A-2.

Telia Company har som utgångspunkt att lånefinansieringen skall ske genom moderbolaget Telia Company AB och främst via ett EMTN (Euro Medium Term Note) program om 12 GSEK. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K20 och K26 i koncernredovisningen. Under 2016 emitterades ingen ny skuld på kapitalmarknaden, däremot initierades under maj månad ett återköpserbjudande i GBP där slutligen 153,9 MGBP av en obligation med förfall 2042 återköptes. Vid årets utgång var återstående löptid för Telia Company AB:s samlade låneportfölj cirka 7,8 år.

Vid utgången av 2016 hade Telia Company AB inga utestående företagscertifikat.

LIKVIDITET OCH FÖRFALLOTID1

1) Likviditeten omfattar kassabalanser, depositioner, obligationsplaceringar och outnyttjade kreditfaciliteter

SKULDPORTFÖLJENS FÖRFALLOPROFIL – 2017 OCH FRAMÅT

Kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet

Kassaflöde från löpande verksamhet minskade till 26,0 GSEK (35,2), främst på grund av att Ncell i Nepal inte varit konsoliderat hela året, sämre operationell utveckling i Eurasien och mottagen utdelning från Turkcell om 4,7 GSEK efter skatt under 2015.

Kassaflöden från investeringsverksamheten uppgick till -7,4 GSEK (-29,0) och består av investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar, förvärv och avyttringar, förändringar i lånefordringar och i kortfristiga placeringar samt gottgörelser från eller kapitaltillskott till pensionsstiftelser. Betald CAPEX var oförändrad jämfört med 2015. Kontanta betalningar från avyttringar uppgick till 12,1 GSEK (4,7), vilket främst är hänförliga till Ncell i Nepal och Yoigo i Spanien. Kontanta betalningar för rörelseförvärv och andra egetkapitalinstrument uppgick till 0,1 GSEK (6,2). Gottgörelse från den svenska pensionsstiftelsen uppgick till 0,5 GSEK (0). Nettoutbetalningar för lämnade lån uppgick till -2,9 GSEK (-10,5) främst hänförliga från nettot av obligationer. Kassainflöde från nettoförändring av kortfristiga placeringar uppgick till 1,5 GSEK (1,6).

Kassautflöde från finansieringsverksamheten under 2016 uppgick till 22,5 GSEK (9,6) och inkluderade utdelningar till moderbolagets ägare om 13,0 GSEK (13,0) och 2,4 GSEK (0,8) till innehav utan bestämmande inflytande. Nettoutflöde från ny och återbetald upplåning uppgick till 8,9 GSEK (inflöde 4,1) främst från återbetalning av en kreditfacilitet relaterad till förvärvet av Tele2 i Norge i 2015. Nytt för 2016 är återköpsavtal som netto uppgick till 0,6 GSEK (0) och netto av andra derivat uppgick till 1,1 GSEK (0,5).

Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.

Utsikter för 2017

Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive licenser och utdelning från intressebolag, förväntas bli högre än 7 GSEK. Detta operationella fria kassaflöde tillsammans med utdelning från intressebolag, bör täcka en utdelning omkring 2016 års nivå.

EBITDA från kvarvarande verksamhet, före engångsposter, i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, förväntas uppgå till omkring 2016 års nivå.

Utdelningspolicy

Telia Company avser att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet, exklusive licenser. Utdelningen skall delas upp i två lika delar och utbetalas vid två tillfällen.

Bolaget siktar på att ha en skuldsättningsgrad motsvarande måttet nettolåneskuld i relation till EBITDA på 2x plus/minus 0,5x.

Bolagets kapitalstruktur skall fortsatt baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+).

Kassaflöde MSEK	2016	2015	Förändring (MSEK)	Förändring (%)
Kassaflöde från löpande verksamhet	25 970	35 249	-9 279	-26,3
Betald CAPEX	-18 703	-18 699	-4	0
Fritt kassaflöde	7 267	16 550	-9 283	-56,1
Kassaflöde från övrig investeringverksamhet	11 275	-10 285	21 560
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-7 428	-28 985	21 557	-74,4
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-22 491	-9 628	-12 863	133,6
Likvida medel vid årets början	25 334	28 735	-3 401	-11,8
Periodens kassaflöde, netto	-3 949	-3 363	-586	17,4
varav kvarvarande verksamhet	-3 925	-7 082	3 157	-44,6
Kursdifferenser	1 523	-38	1 561
Likvida medel vid årets slut	22 907	25 334	-2 427	-9,6
varav kvarvarande verksamhet	14 605	14 647	-42	-0,3

TELIA COMPANY-AKTIEN

Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Helsinki. Aktiens betalkurs i Stockholm sjönk 13 procent under 2016 till 36,71 SEK. OMX Stockholm 30 Index steg under samma period 4,9 procent och STOXX 600 Telecommunications Index sjönk 15,9 procent.

Vid årsskiftet 2016 uppgick Telia Company:s börsvärde till 159 GSEK. Aktien handlades även på andra plattformar utanför Nasdaq Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på Chi-X och BATS.

Ägandet utanför Sverige och Finland sjönk från 35,1 procent till 32,0 procent. Antalet aktieägare vid årsskiftet var 512 841, varav en aktieägare ägde mer än 10 procent av aktierna och rösterna: den svenska staten med 37,3 procent. Ingen annan aktieägare ägde mer än 5 procent av aktierna och rösterna.

ÄGARSTRUKTUR DEN 31 DECEMBER 2016

Antal aktier	Antal aktie ägare	Antal emitterade aktier	Procent av emitterade aktier/röster
1 – 500	405 685	72 630 800	1,7
501 – 1 000	39 091	31 047 509	0,7
1 001 – 5 000	51 772	119 807 687	2,8
5 001 – 10 000	8 410	62 451 839	1,4
10 001 – 15 000	2 535	31 793 429	0,7
15 001 – 20 000	1 395	25 421 407	0,6
20 001 –	3 953	3 986 932 110	92,1
Summa, emitterade aktier	512 841	4 330 084 781	100,0

DE STÖRSTA AKTIEÄGARNA DEN 31 DECEMBER 2016

Aktieägare	Antal emitterade aktier	Procent av emitterade aktier/röster
Svenska staten	1 614 513 748	37,3
Capital Group Funds	162 536 783	3,8
Solidium Oy	137 123 642	3,2
Blackrock	69 067 163	1,6
Swedbank Robur Fonder	66 877 430	1,5
Vanguard	59 015 939	1,4
AMF Försäkring och Fonder	44 964 265	1,0
XACT Fonder	43 173 239	1,0
Nordea Fonder	39 353 815	0,9
Nordea Fonder (Luxemburg)	28 516 526	0,7
Övriga aktieägare, totalt	2 064 942 231	47,6
Summa, emitterade aktier	4 330 084 781	100,0

AKTIEINNEHAV PER LAND DEN 31 DECEMBER 2016 (% AV TOTALT ANTAL AKTIER)

Kvartalsvis uppdaterad information om aktieägare finns tillgänglig på: www.teliacompany.com

(Information på Telia Company webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)

Data per aktie	2016	2015
Betalkurs vid årets slut (SEK)	36,71	42,19
Högsta betalkurs under året (SEK)	43,24	55,65
Lägsta betalkurs under året (SEK)	34,20	40,05
Antal aktier vid årets slut (miljoner)	4 330,1	4 330,1
Antal aktieägare vid årets slut	512 841	515 437
Vinst per aktie, totalt (SEK)	0,86	1,97
Vinst per aktie,
kvarvarande verksamhet (SEK)	3,76	2,16
Utdelning per aktie (SEK)1	2,00	3,00
Utdelningsandel (%)2	121	151,9
Eget kapital per aktie (SEK)	20,75	22,60

1) För 2016 enligt styrelsens förslag

2) För 2015 baserad på vinst per aktie och för 2016 baserad på fritt kassaflöde Källor: Euroclear Sweden och Modular Finance

Den 31 december 2016 uppgick Telia Company:s emitterade aktiekapital till 13 856 271 299,20 SEK, fördelat på 4 330 084 781 aktier med ett kvotvärde om 3,20 SEK per aktie. Ytterligare information återfinns i avsnitten "Aktiekapital" och "Egna aktier" i not K19 i koncernredovisningen. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger, förutom egna aktier, samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst. Den 31 december 2016 innehade Telia Company:s finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 673 749 aktier i bolaget, representerande totalt 0,03 procent av utestående aktier.

Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller Telia Company AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheterna att överföra aktier i Telia Company. Telia Company känner inte till några avtal rörande Telia Company:s aktier mellan större aktieägare i bolaget.

Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående Telia Company-aktier före årsstämman 2017. För att fortsatt förse styrelsen med ett verktyg för att anpassa och förbättra Telia Company:s kapitalstruktur föreslår styrelsen att årsstämman den 5 april 2017 beslutar om bemyndigande om återköp av egna aktier. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2018. Maximalt antal egna aktier som innehas av bolaget får inte överstiga 10 procent av det totala antalet aktier.

Vid en omfattande ägarförändring i Telia Company AB ("change of control") skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av Telia Company:s finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpbara omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i Telia Company:s kreditvärdering.

För 2016 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,00 SEK (3,00) per aktie, totalt 8 660 MSEK (12 990) eller 121 procent av fritt kassaflöde hänförligt till kvarvarande verksamhet. Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två lika delar om 1,00 SEK vardera, en i april 2017 och en i oktober 2017. Se även "Förslag till vinstdisposition".

ORDINARIE UTDELNING PER AKTIE OCH FÖRÄNDRING MOT FÖREGÅENDE ÅR (%)

Utdelning per aktie (SEK)

1) För 2016 enligt styrelsens förslag

UTVECKLING PER REGION OCH LAND 2016

Förbättrad lönsamhet i region Sverige

ANDEL AV KONCERNEN TOTALT, KVARVARANDE VERKSAMHET (%)

MSEK, förutom marginaler, operativa data			För ändring
och förändringar	2016	2015	(%)
Nettoomsättning	37 251	37 336	-0,2
Förändring (%) lokal organisk	-0,3
varav tjänsteintäkter
(externa)	32 128	32 268	-0,4
förändring (%) lokal organisk	-0,6
EBITDA före engångsposter	14 455	14 267	1,3
Marginal (%)	38,8	38,2
Resultat från intressebolag och joint ventures	1	-20
Rörelseresultat
före engångsposter	9 569	9 797	-2,3
Rörelseresultat	9 360	9 284	0,8
CAPEX exklusive
licens- och frekvensavgifter	7 119	6 179	15,2
% av tjänsteintäkter	22,2	19,1
EBITDA före engångsposter minus CAPEX	7 337	8 088	-9,3
Abonnemang, periodens utgång (000)
Mobil	6 207	6 119	1,4
Fast telefoni	1 675	1 896	-11,7
Bredband	1 299	1 306	-0,5
Tv	765	730	4,8
Anställda, periodens utgång	6 720	6 718	0,0

Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på www.teliacompany.com; se även ingressen till denna förvaltningsberättelse för information om omräknad finansiell information.

I region Sverige fortsatte utvecklingen mot mer uppkoppling och konvergerande erbjudanden. I konsumentsegmentet fortsatte mobila fakturerade intäkter att växa, och som första operatör i världen erbjöd Telia kunderna i Sverige fri surf i de populäraste sociala medierna och appar inklusive Facebook, Instagram och Twitter. Kundernas efterfrågan på fiber fortsatte och ett rekord om 186 000 nya hushåll nåddes och villakampanjer växte 44 procent. I företagssegmentet var det fortsatt utmanande med stark prispress inom segmentet stora företag. För att hjälpa till och ta hand om kundernas it och teknik förbättrades kunderbjudanden i små och medelstora företag ytterligare genom lanseringen av personlig tekniker i tillägg till personlig rådgivare. Året avslutades med att Division X lanserade Telia Sense, en tjänst inom området uppkopplade bilar samt Telia Zone som är en tjänst för det uppkopplade hemmet.

Nettoomsättningen exklusive förvärv och avyttringar sjönk 0,3 procent. Nettoomsättning i rapporterad valuta inklusive förvärv och avyttringar sjönk 0,2 procent till 37 251 MSEK (37 336). Den positiva effekten av förvärv och avyttringar var 0,1 procent. Tjänsteintäkter exklusive avyttringar och förvärv, sjönk 0,6 procent. Mobila tjänsteintäkter ökade 0,4 procent hjälpt av goda konsument- och grossistintäkter, som mer än motvägde nedgången i företagssegmentet. Genomsnittlig mobilintäkt per användare steg och ökningen av avtalsabonnemang mer än kompenserade för nedgången i förbetalda abonnemang. Fasta tjänsteintäkter sjönk 0,6 procent på grund av intäktstappet från traditionell fasttelefoni och vissa företagserbjudanden. Installationsintäkter från fiber fortsatte att delvis motverka detta tapp. Utöver detta rapporterade Svenskt kvalitetsindex att Telia alltjämt har de nöjdaste tv-kunderna i Sverige, vilket syns i ett fortsatt ökat kundintag. Dessutom var tillväxten i genomsnittlig tv-intäkt tvåsiffrig. Bredbandsintäkter ökade tack vare tillväxt i återkommande fiberintäkter och högre genomsnittlig intäkt per användare.

EBITDA före engångsposter steg 1,3 procent till 14 455 MSEK (14 267) och EBITDA före engångsposter exklusive förvärv och avyttringar ökade 1,2 procent. Intäktsökning i mobilt, tv, bredband och fiber, kostnadsbesparing från transformationen, inköp och allmän effektivisering var det största krafterna bakom tillväxten i EBITDA, trots nedgång i intäkter från traditionell fasttelefoni. Även nya intäktsströmmar från mervärdestjänster samt nya tjänster bidrog till EBITDA-tillväxten. EBITDA-marginalen ökade till 38,8 procent (38,2).

Rörelseresultat före engångsposter sjönk 2,3 procent till 9 569 MSEK (9 797). Engångsposter uppgick till 209 MSEK (514) och var främst hänförliga till omstruktureringskostnader och gamla rättsfall som delvis motverkades av en avyttring av en fastighet.

CAPEX steg till 7 119 MSEK (6 179). Inga licenser och frekvenser förvärvades under året då den förväntade 700 MHz-auktionen sköts upp. Investeringarna utgjordes främst av fiber, 4G och transformation av verksamheten. Telia blev belönad för att ha det bästa mobilnätet vilket visar att ha den bästa uppkopplingen är utnämnd och att kundförflyttningen från röst till data fortsatte.

Gedigen utveckling i region Europa

ANDEL AV KONCERNEN TOTALT, KVARVARANDE VERKSAMHET (%)

MSEK, förutom marginaler, operativa data			För ändring
och förändringar	2016	2015	(%)
Nettoomsättning	41 746	43 658	-4,4
Förändring (%) lokal organisk	-0,4
varav tjänsteintäkter (externa)	33 497	34 429	-2,7
förändring (%) lokal organisk	0,7
EBITDA före engångsposter	11 036	10 584	4,3
Marginal (%)	26,4	24,2
Resultat från intressebolag och joint ventures	115	119	-3,5
Rörelseresultat
före engångsposter	5 219	4 875	7,0
Rörelseresultat	9 529	2 375
CAPEX exklusive
licens- och frekvensavgifter	4 993	5 517	-9,5
% av tjänsteintäkter	14,9	16,0
EBITDA före engångsposter minus CAPEX	5 434	4 761	14,1
Abonnemang, periodens utgång (000)
Mobil	10 488	13 914	-24,6
Fast telefoni	890	942	-5,5
Bredband	1 260	1 283	-1,8
Tv	923	900	2,6
Anställda, periodens utgång	11 093	11 323	-2,0

Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på www.teliacompany.com; se även ingressen till denna förvaltningsberättelse för information om omräknad finansiell information.

Marknadsutvecklingen under 2016 var, liksom föregående år, fokuserad på att generera intäkter på den ökande datatrafiken. Tjänsten "Roam like home" lanserades framgångsrikt på alla marknader inom region Europa. Antalet mobilabonnemang sjönk under året främst till följd av avyttringen av Yoigo i Spanien men också på grund av kundernas minskande efterfrågan på att ha flera abonnemang. Andelen avtalsabonnemang ökade från 82 procent till 88 procent av totalen. Bland de fasta tjänsterna fortsatte traditionell fasttelefoni att sjunka och förflyttningen från kopparbaserade till fiberbaserade tjänster fortsatte. I konsumentsegmentet ökade genomsnittlig intäkt per användare på de flesta marknader, medan prispressen fortsatte inom företagssegmentet, främst i Norge och Danmark.

Nettoomsättningen i lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar sjönk 0,4 procent främst på grund av en minskad hårdvaruförsäljning medan tjänsteintäkter ökade. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 4,4 procent till 41 746 MSEK (43 658). Den positiva effekten från valutakursförändringar var 0,2 procent och den negativa effekten från förvärv och avyttringar var 4,2 procent. Tjänsteintäkter steg 0,7 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, då tillväxten i mobila tjänsteintäkter kompenserade för nedgången i fasta tjänsteintäkter.

EBITDA före engångsposter ökade till 11 036 MSEK (10 584) i rapporterad valuta och marginalen ökade till 26,4 procent från 24,2 procent främst tack vare lägre underhållskostnader för nät och marknadsföring, i kombination med kostnadskontroll i de flesta länderna. I lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar steg EBITDA före engångsposter 5,5 procent.

Rörelseresultat före engångsposter ökade 7,0 procent i rapporterad valuta. Engångsposter under 2016 var främst hänförliga till en kapitalvinst från avyttringen av Yoigo i Spanien och omstrukturering av personal på alla marknader. Rörelseresultatet ökade till 9 529 MSEK (2 375) i rapporterad valuta främst tack vare avyttringen av Yoigo i Spanien under 2016 och 2015 var negativt påverkad på grund av goodwill-nedskrivningen hänförlig till Danmark.

CAPEX exklusive avgifter för licenser och frekvenser i lokala valutor sjönk 9,5 procent främst till följd av lägre investeringar i det mobila nätverket i Norge och Finland.

Finland – Tillväxt i fakturerade mobilintäkter

MSEK, förutom marginaler, operativa data			För ändring
och förändringar	2016	2015	(%)
Nettoomsättning	13 042	13 279	-1,8
Förändring (%) lokal organisk varav tjänsteintäkter	-3,0
(externa)	11 197	11 065	1,2
förändring (%) lokal organisk	-0,1
EBITDA före engångsposter	4 059	3 945	2,9
Marginal (%)	31,1	29,7
Abonnemang, periodens utgång (000)
Mobil	3 253	3 306	-1,6
Fast telefoni	65	80	-18,8
Bredband	497	527	-5,7
Tv	489	486	0,6

Nettoomsättningen sjönk 1,8 procent till 13 042 MSEK (13 279) i rapporterad valuta. I lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar var nedgången 3,0 procent, främst till följd av lägre hårdvaruförsäljning. Tjänsteintäkter sjönk 0,1 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, då fakturerade mobilintäkter motverkade nedgång i samtrafikintäkter och fasta tjänsteintäkter. Tillväxten i fakturerade mobilintäkter kommer främst från högre genomsnittlig intäkt per användare i konsumentsegmentet, vilket mer än motverkade nedgången i samtrafikintäkter. Tv-intäkterna ökade till följd av högre genomsnittlig intäkt per användare, medan intäkter från fast bredband sjönk då konkurrensen från mobiltjänster påverkade både genomsnittlig intäkt per bredbandsanvändare och antalet bredbandsabonnemang.

EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 31,1 procent (29,7), positivt påverkad av en lägre andel hårdvaruförsäljning. EBITDA före engångsposter exklusive förvärv och avyttringar steg 1,7 procent i lokal valuta.

Antalet tv-abonnemang ökade med 3 000 under året. Mobil-, fasttelefoni- och bredbandsabonnemangen sjönk med 53 000, 15 000 respektive 30 000, den sistnämnda på grund av att kunderna överger fast bredband till förmån för mobila tjänster.

Norge – Förbättrad lönsamhet

MSEK, förutom marginaler, operativa data			För ändring
och förändringar	2016	2015	(%)
Nettoomsättning	9 057	9 094	-0,4
Förändring (%) lokal organisk	-0,5
varav tjänsteintäkter (externa)	7 516	7 485	0,4
förändring (%) lokal organisk	-0,2
EBITDA före engångsposter	3 125	2 761	13,2
Marginal (%)	34,5	30,4
Abonnemang, periodens utgång (000)
Mobil	2 211	2 311	-4,3

Nettoomsättningen sjönk 0,4 procent till 9 057 MSEK (9 094). Tjänsteintäkter sjönk 0,2 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, främst på grund av lägre samtrafikintäkter och fasta tjänsteintäkter. Den senare på grund av försäljningen av en abonnemangsbas bestående av fasttelefoni under det fjärde kvartalet 2015. Mobila tjänsteintäkter ökade något då grossistintäkter motverkade nedgången i samtrafik. Genomsnittlig mobilintäkt per användare sjönk, drivet av lägre samtrafikavgift, trots förbättrad genomsnittlig intäkt per användare inom konsumentsegmentet.

EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 34,5 procent (30,4) tack vare lägre kostnader för nätunderhåll och lägre kostnader för att attrahera nya kunder samt lägre marknadsföringskostnader.

Antalet mobilabonnemang sjönk med 100 000 under året.

Danmark – Fortsatt hård konkurrens

MSEK, förutom marginaler, operativa data och förändringar	2016	2015	För ändring (%)
Nettoomsättning	5 880	5 890	-0,2
Förändring (%) lokal organisk	-1,6
varav tjänsteintäkter (externa)	4 270	4 247	0,5
förändring (%) lokal organisk	-0,9
EBITDA före engångsposter	692	743	-6,8
Marginal (%)	11,8	12,6
Abonnemang, periodens utgång (000)
Mobil	1 606	1 644	-2,3
Fast telefoni	101	114	-11,4
Bredband	128	135	-5,2
Tv	28	28	0,0

Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 0,2 procent till 5 880 MSEK (5 890). Tjänsteintäkter sjönk 0,9 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar. Mobila tjänsteintäkter steg 2,5 procent trots nedgång i abonnemangsbasen, tack vare tillväxt i grossist- och samtrafikintäkter. Intäkter från fast bredband och tv växte medan fasta tjänsteintäkter som helhet sjönk, drivet av en nedgång i traditionell fasttelefoni och företagslösningar.

EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk till 11,8 procent (12,6), negativt påverkad av fortsatt prispress i företagssegmentet.

Antalet mobilabonnemang sjönk med 38 000 under året. Fasttelefoniabonnemang sjönk med 13 000, bredbandsabonnemang med 7 000 medan antalet tv-abonnemang förblev oförändrat.

Litauen – Intäkts- och lönsamhetstillväxt

MSEK, förutom marginaler, operativa data			För ändring
och förändringar	2016	2015	(%)
Nettoomsättning	3 268	3 146	3,9
Förändring (%) lokal organisk	2,6
varav tjänsteintäkter
(externa)	2 662	2 536	5,0
förändring (%)
lokal organisk	3,7
EBITDA före engångsposter	1 139	1 051	8,4
Marginal (%)	34,9	33,4
Abonnemang,
periodens utgång (000)
Mobil	1 318	1 327	-0,7
Fast telefoni	417	447	-6,7
Bredband	402	390	3,1
Tv	229	212	8,0

Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 3,9 procent till 3 268 MSEK (3 146). Tjänsteintäkter steg 3,7 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, drivet av både

mobila och fasta tjänsteintäkter då nedgången i fasttelefoni mer än uppvägdes av tillväxten i andra fasta tjänster. Genomsnittlig mobilintäkt per användare ökade 8,1 procent främst tack vare en större andel avtalsabonnemang.

EBITDA-marginalen före engångsposter steg till 34,9 procent (33,4), drivet av ökningen i tjänsteintäkter tillsammans med kostnadskontroll och integrationssynergier.

Antalet mobilabonnemang minskade med 9 000 under året, förbetalda abonnemang sjönk medan avtalsabonnemang ökade, i linje med den övergripande trenden på marknaden. Fasttelefoniabonnemang sjönk med 30 000 medan bredbandsabonnemang ökade med 12 000 och tv-abonnemang med 17 000.

Lettland – God försäljningstillväxt

MSEK, förutom marginaler, operativa data			För ändring
och förändringar	2016	2015	(%)
Nettoomsättning	1 788	1 660	7,8
Förändring (%) lokal organisk	6,4
varav tjänsteintäkter (externa)	1 202	1 188	1,1
förändring (%) lokal organisk	-0,1
EBITDA före engångsposter	580	548	5,8
Marginal (%)	32,4	33,0
Abonnemang, periodens utgång (000)
Mobil	1 200	1 119	7,3

Nettoomsättningen steg 7,8 procent till 1 788 MSEK (1 660) i rapporterad valuta drivet av högre hårdvaruförsäljning. Tjänsteintäkter sjönk med 0,1 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar. Fakturerade mobilintäkter ökade och kompenserade nästan för lägre övriga mobilintäkter. Genomsnittlig mobilintäkt per användare ökade 4,0 procent tack vare en förskjutning från förbetalda abonnemang till avtalsabonnemang med högre genomsnittsintäkt per användare.

EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk till 32,4 procent (33,0) på grund av en högre andel hårdvaruförsäljning.

Antalet mobilabonnemang steg med 81 000 då en nedgång om 23 000 förbetalda abonnemang mer än uppvägdes av en ökning om 105 000 avtalsabonnemang, drivet av abonnemang för maskin till maskin-kommunikation.

Estland – Ökad abonnemangsbas

MSEK, förutom marginaler, operativa data och förändringar	2016	2015	För ändring (%)
Nettoomsättning	2 733	2 692	1,5
Förändring (%) lokal organisk	-1,3
varav tjänsteintäkter (externa)	2 080	2 062	0,8
förändring (%) l okal organisk	-2,1
EBITDA före engångsposter	811	817	-0,8
Marginal (%)	29,7	30,3
Abonnemang, periodens utgång (000)
Mobil	901	863	4,4
Fast	307	301	2,0
Bredband	233	231	0,9
Tv	177	174	1,7

Nettoomsättningen steg 1,5 procent till 2 733 MSEK (2 692) i rapporterad valuta. Tjänsteintäkter sjönk 2,1 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar, då tillväxten i mobila tjänsteintäkter motverkades av lägre försäljning av reseprodukter och då det i fjärde kvartalet föregående år ingick höga intäkter från det estniska dotterbolaget Green IT.

EBITDA-marginalen före engångsposter sjönk till 29,7 procent (30,3) främst på grund av lägre grossistintäkter.

Antalet mobilabonnemang ökade netto med 38 000 avtalsabonnemang tack vare en ökning om 53 000 avtalsabonnemang, varav 50 000 hänförliga till maskin till maskinkommunikation. Antalet tv-abonnemang ökade med 3 000 under året.

Spanien – Avyttrat från det fjärde kvartalet 2016

MSEK, förutom marginaler, operativa data			För ändring
och förändringar	2016	2015	(%)
Nettoomsättning	6 073	7 992	-24,0
Förändring (%) lokal organisk	3,6
varav tjänsteintäkter (externa)	4 572	5 847	-21,8
förändring (%) lokal organisk	5,3
EBITDA före engångsposter	630	720	-12,5
Marginal (%)	10,4	9,0
Abonnemang, periodens utgång (000)
Mobil	—	3 344

Nettoomsättningen sjönk 24,0 procent till 6 073 MSEK (7 992) i rapporterad valuta då den spanska verksamheten avyttrades och inte ingick i redovisningen från det fjärde kvartalet 2016. Under perioden januari till september 2016 ökade tjänsteintäkterna 5,3 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar.

EBITDA-marginalen före engångsposter ökade till 10,4 procent (9,0). Under perioden januari till september ökade EBITDA med 28,3 procent i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar.

Övrig verksamhet

Övrig verksamhet omfattar den internationella carrierverksamheten, kundfinansiering och inkassoverksamhet, Telia Company Holding, Telia Company:s innehav i intressebolagen ryska MegaFon och turkiska Turkcell samt koncernfunktioner.

ANDEL AV KONCERNEN TOTALT, KVARVARANDE VERKSAMHET (%)

MSEK, förutom marginaler, operativa data			För ändring
och förändringar	2016	2015	(%)
Nettoomsättning	7 468	7 753	-3,7
Förändring (%) lokal organisk	-3,0
varav Telia Carrier	6 227	6 631	-6,1
EBITDA före engångsposter	345	430	-19,8
varav Telia Carrier	498	401	24,3
Marginal (%)	4,6	5,5
Resultat från intressebolag och joint ventures	2 695	3 295	-18,2
varav Ryssland	899	1 413	-36,4
varav Turkiet	1 805	1 894	-4,7
Rörelseresultat
före engångsposter	2 335	3 141	-25,7
Rörelseresultat	2 201	2 948	-25,3
CAPEX	2 905	2 593	12,0
Anställda, periodens utgång	3 217	3 301	-2,5

Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på www.teliacompany.com.

Nettoomsättningen sjönk 3,0 procent i lokala valutor exklusive förvärv och avyttringar. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 3,7 procent till 7 468 MSEK (7 753). Nedgången var främst hänförlig till lägre tjänsteintäkter i Telia Carrier på grund av lägre rösttrafik.

EBITDA före engångsposter sjönk till 345 MSEK (430), på grund av högre pensionskostnader och rörlig ersättning samt kostnader hänförliga till Division X. I Telia Carrier ökade EBITDA med 24,3 procent tack vare en mer gynnsam produktmix och lägre omkostnader.

Resultat från intressebolag sjönk till 2 695 MSEK (3 295) på grund av lägre resultat från MegaFon och Turkcell.

Rörelseresultat sjönk till 2 201 MSEK (2 948) främst på grund av lägre resultat från intressebolag.

CAPEX uppgående till 2 905 MSEK (2 593) var främst hänförligt till tekniktillgångar såsom it-system, kärnnät och produktplattformar som hanteras på koncernnivå för att gynna flera länder.

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR

Under 2016 träffades följande överenskommelser avseende dotterbolag. För ytterligare information om rörelseförvärv, se not K33 och avvecklad verksamhet och tillgångar

som innehas för försäljning, se not K34, i koncernredovisningen.

Avtals-/ slutförandedatum	Land	Kommentarer
1 mars 2016	Sverige	• Telia Company förvärvade alla aktier i det svenska bolaget Telecom3 Fibernät i Sverige AB.
11 april 2016	Nepal	• Telia Company slutförde avyttringen av sitt ägande i Ncell i Nepal till Axiata, en av Asiens största telekommunikationskoncerner. Försäljningen har godkänts av alla berörda myndigheter.
21 juni 2016	Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Sverige	• Telia Company teckade avtal om att sälja sitt innehav om 100 procent i Sergel (kredithanterings- och fordringsköpsverksamhet) till Marginalen för ett kassa- och skuldfritt värde om 2,1 GSEK. Försäljningen är villkorad av godkännande från Finansinspektionen och berörda konkurrensmyndigheter.
1 juli 2016	Sverige	• Telia Company förvärvade en rörelse bestående av fibernätverk från Comne Work AB.
7 september 2016	Tadzjikistan	• Telia Company ingick ett avtal om att sälja sitt innehav om 60 procent i Central Asian Telecommunications Development B.V. som kontrollerar CJSC "Indigo Tajikistan" (Tcell), till Aga Khan Fund for Economic Development (AKFED). AKFED är redan minoritetsägare i Central Asian Telecommunications Development B.V. med ett innehav om 40 procent. Transaktionspriset för Tcell är baserat på ett kassa- och skuldfritt värde om 66 MUSD, varav Telia Company:s ägarandel om 60 procent motsvarar 39 MUSD. Transaktionen förutsätter godkännande av den tadzjikiska konkurrensmyndigheten och är annu inte avslutad.
5 oktober 2016	Spanien	• Telia Company slutförde avyttringen av sitt ägande i Yoigo i Spanien till Masmovil, en spansk telekomoperatör. Avyttringen har godkänts av alla erforderliga myndig heter.
7 november 2016	Norge	• Telia Company tecknade ett avtal om att förvärva norska Phonero till ett värde om 2 300 MNOK på skuldfri bas. Förvärvet är föremål för godkännande av de norska konkurrensmyndigheterna.
30 december 2016	Estland	• Telia Company förvärvade en mindre rörelse från det estniska bolaget AK Süste emid OÜ bestående av it-hosting och arbetsplatslösningar.

RÄTTSLIGA OCH ADMINISTRATIVA TVISTER

Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. För ytterligare information rörande avsättningen för förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna, se noterna K22, K29 och K34 samt Risker och osäkerheter, särskilt avsnittet "Granskning av transaktioner i Eurasien".

INNOVATION, FORSKNING OCH UTVECKLING

Telia Company:s aktiviteter inom innovation, forskning och utveckling (FoU) bedrivs för att säkerställa Telia Company:s ledande position inom telekombranschen liksom att säkerställa konkurrenskraftig verksamhet på kort och lång sikt. Under 2016 stärkte Telia Company ytterligare sitt fokus på att driva innovation genom att etablera Division X, vilken leder och accelererar Telia Company:s aktiviteter inom nya snabbväxande affärsområden som molntjänster, uppkopplade saker (Internet of Things) och e-Hälsovård. Även den redan etablerade innovationsenheten Purple+ är en del för att snabbt kunna skala upp nya tillväxtinitiativ.

Telia Company och Spotify har fortsatt sitt innovationssamarbete, vilket resulterade i den gemensamma lanseringen av en mjukvaruutvecklings-API "Premium Zone" i juni 2016, vilken möjliggör nya spännande tjänster som "CoPlay", vilket är en dynamisk spellista genererad genom social interaktion mellan Spotifyanvändare. Samtidigt presenterades ett nytt digitalt ekosystem "Telia Zone", med start-up partners som Glue, Manetos, Jaramba, Bright, m fl och dessa tjänster började erbjudas till våra kunder under november 2016.

Telia Company har också ingått samarbete med och investerat i eBuilder, en innovativ leverantör av orkestrerad kundservice, vilket kommer leda till kortare väntetider i kundsupporten över alla våra kanaler. Tjänsten är tillgänglig i Sverige och kommer att implementeras i Norden och Baltikum under 2017.

Telia Sense, en molnbaserad tjänst som möjliggör avancerade lösningar för bilar idag och imorgon, hade sin kommersiella lansering i november 2016, med ledande ekosystempartners som Bilia, Bilprovningen och Folksam. Under 2017 kommer fler partners att adderas och tjänsten kommer att rullas ut i Norden och Baltikum, samt troligen lanseras av andra operatörer, som genomför pilotförsök.

Den 31 december 2016 hade Telia Company 326 "patentfamiljer" och 1 646 patent och patentansökningar. Under 2016 avslutade Telia Company effektiviseringen av patentportföljen och 25 "patentfamiljer" övergavs eller löpte ut, vilka avsåg föråldrade lösningar eller på annat sätt minskat värdet av "patentfamiljen".

I kvarvarande verksamhet uppgick Telia Company:s FoU-kostnader under 2016 till 173 MSEK (147).

MILJÖ

Telia Company är fast beslutet att bedriva sin verksamhet på ett miljömässigt hållbart sätt, ett åtagande som även omfattar värdekedjan. Arbetet styrs av principerna i koncernmiljöpolicyn, som också gäller för majoritetsägda dotterbolag, samt leverantörsuppförandekoden som beskriver miljökrav på leverantörer. Telia Company-bolag ska som ett minimum följa lokala lagkrav var de än är verksamma. Alla större dotterbolag i regionerna Sverige och Europa ska arbeta mot att certifieras enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 samt sätta lokala mål som bidrar till koncernmiljömålen att minska växthusgasutsläppen, öka energieffektiviteten och förbättra avfallshanteringen. Telia Company bedriver ingen verksamhet i Sverige som kräver miljötillstånd från myndigheterna i enlighet med den svenska miljöbalkens kapitel 9.

För ytterligare information, se Miljöansvar.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Föreslagna ersättningsprinciper för koncernledningen 2017

Styrelsen föreslår att årsstämman den 5 april 2017 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen.

Syftet med riktlinjerna

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa att syfte och strategi uppnås. Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, bransch och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga förmåner.

Fast grundlön

Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning använder bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen.

Pension

Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in i pensionspremie. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år.

Övriga förmåner

Bolaget tillhandahåller övriga förmåner i enlighet med marknadspraxis. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälso- och sjukvårdsförmån, etc. Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget.

Villkor för uppsägning och avgångsvederlag

Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex (6) månader (tolv månader (12) för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida, och upp till tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från bolagets sida kan individen vara berättigad till avgångsvederlag i upp till tolv (12) månader. Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning. Uppsägning och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.

Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna. Ersättningsriktlinjerna för 2016 återges i not K31 i koncernredovisningen.

Långsiktigt incitamentsprogram 2016/2019

Vid årsstämman som hölls den 12 april 2016 beslutades att införa ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar cirka 200 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt incitamentsprogram skall förstärka Telia Company:s möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla nyckelpersoner, skapa ett långsiktigt förtroende för och engagemang i koncernens långsiktiga utveckling, skapa överensstämmelse mellan nyckelpersonernas och aktieägarnas intressen, öka andelen av ersättningen som är kopplad till bolagets prestationer och uppmuntra till aktieägande bland nyckelpersonerna. Programmet belönar prestationer över en tidsperiod som inte understiger tre år, är maximerat till ett värde av 60 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (leverans ska ske i Telia Company-aktier med ambitionen att nyckelpersonen även efter tilldelningen av aktier ska vara aktieägare i företaget). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd och inte under uppsägning i bolaget vid intjänandeperiodens slut.

Det långsiktiga programmet mäter prestation över en treårsperiod. Finansiella mål består av rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures (earnings before interest, taxes, depreciation and amortisation, EBITDA) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Slutlig tilldelning av Telia Company-aktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på total avkastning för Telia Company-aktieägare jämfört med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag.

Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas representerar 30 procent av deltagarens grundlön. Ackumulerad EBITDA representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön):

• Om 100 procent (eller mer) av EBITDA-målet nås, tilldelas 100 procent av prestationsaktierna under EBITDA-delen.
• Om 97,5 procent (eller mindre) av målet nås, tilldelas 0 procent av prestationsaktierna.
• Om utfallet är mellan 97,5 till 100 procent, tilldelas en proportionerlig del av prestationsaktier.

Inga prestationsaktier tilldelas om det ackumulerade EBITDA-resultatet inte når miniminivån (97,5 procent) och inga extra prestationsaktier tilldelas om EBTIDA-resultatet är över maximinivån (100 procent).

TSR representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön):

• Om Telia Company:s TSR rankas etta eller tvåa jämfört med den definierade gruppen av jämförbara bolag, tilldelas 100 procent av prestationsaktierna under TSR-delen.
• Om Telia Company:s TSR rankas trea eller fyra, tilldelas 75 procent av prestationsaktierna under TSR-delen.
• Om Telia Company:s TSR rankas femma eller sexa, tilldelas 50 procent av prestationsaktierna.
• Om Telia Company:s TSR rankas sjua eller lägre, tilldelas inga prestationsaktier.

Programmet kan förnyas årligen. 2010–2015 infördes likvärdiga program. Införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram förutsätter godkännande av bolagets årsstämma. För ytterligare information om Telia Company:s långsiktiga incitamentsprogram, se not K31 i koncernredovisningen.

MODERBOLAGET

Moderbolaget Telia Company AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer.

Nettoomsättningen var oförändrad om 4 MSEK (4) varav 3 MSEK (3) fakturerades till dotterbolag. Resultat före skatt sjönk till 11 479 MSEK (12 879) huvudsakligen drivet av avsättningen för förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna delvis motverkat av ökade mottagna utdelningar och upplösning av obeskattade reserver. Årets resultat uppgick till 10 367 MSEK (11 685).

Totala investeringar uppgick till 1 498 MSEK (8 013). Investeringarna under år 2015 var huvudsakligen relaterade till förvärvet av Tele2:s norska mobilverksamhet samt aktier i Spotify Technology S.A.

Likvida medel uppgick till 12 232 MSEK (13 558) vid årets slut. Balansomslutningen var stabil om 215 184 MSEK (223 213). Eget kapital uppgick till 80 286 MSEK (82 901), varav fritt eget kapital 64 573 MSEK (67 189). Soliditeten var 36,5 procent (35,7). Den 31 december 2016 var antalet anställda 273 (298).

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER ÅRETS SLUT 2016

Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande står:

	SEK
Fritt eget kapital	54 206 643 071
Årets resultat	10 366 679 823
Summa	64 573 322 894

Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:

Ordinarie utdelning om 2,00 SEK per aktie till ägarna	8 660 169 562
I ny räkning överförs	55 913 153 332
Summa	64 573 322 894

Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två lika delar om 1,00 SEK vardera, en i april 2017 och en i oktober 2017.

Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:

Moderbolagets bundna egna kapital och koncernens totala egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare efter utdelning i enlighet med förslaget kommer att vara tillräckligt i förhållande till omfattningen av moderbolagets och koncernens verksamhet.

Den föreslagna utdelningen inte äventyrar moderbolagets och koncernens förmåga att genomföra de investeringar som anses nödvändiga. Förslaget är förenligt med fastställd kassaflödesprognos under vilken moderbolaget och koncernen förväntas kunna hantera oväntade händelser och tillfälliga avvikelser i kassaflöden i rimlig omfattning. Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman.

Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på:

www.teliacompany.com

⁽Information på Telia Company:s webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Telia Company verkar på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen, vilket innebär exponering för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. Telia Company definierar risker som osäkerhetsfaktorer som kan väsentligt påverka Telia Company att uppnå önskade mål. Risker kan även vara hot, osäkerheter eller förlorade möjligheter som rör Telia Company:s nuvarande eller framtida verksamhet eller aktiviteter.

Telia Company har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera affärs- och finansiella risker såväl som etik och hållbarhetsrisker och osäkerheter, och hantera dessa när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av Telia Company:s affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer.

Risker och osäkerhetsfaktorer som särskilt kan komma att påverka kvartalsresultat under 2017 innefattar, men behöver inte begränsas till:

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Kundintegritet	Stora datamängder genereras i och hanteras av Telia Company:s tjänster och nät. Nya sätt att ansluta och data drivna affärsmodeller ökar komplexiteten att förstå och behålla kontroll över hur data samlas in och används. Det är utma nande att skapa och underhålla ett oantastligt integritetsskydd i allt mer sofistikerade datamiljöer och med ständigt föränder liga legala krav, teknik och hotbilder. Potentiell påverkan Faktiskt eller uppfattat misslyckande att upprätthålla nätsäker het, datasäkerhet och kundintegritet kan leda till en negativ uppfattning av Telia Company:s hantering av dessa frågor, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på verksamheten. Att inte uppfylla nationella eller EU-lagar och krav kan leda till avsevärda böter.	• Implementering av EU:s dataskydds förordning (General Data Protection Regulation, GDPR) • Riskhanteringsaktiviteter baserade på handlingsplaner på lokal- och koncernnivå • Kundintegritetsansvariga utsedda på flera nivåer i organisationen • Åtgärder pågår för att stärka informa tions- och leverantörshantering
Yttrandefrihet och integritet	Frågor kring yttrandefrihet och kundintegritet medför omfat tande risker för telekombranschen. Dessa risker rör hur nationell lagstiftning rörande övervakning av kommunikation eller nedstängning av nät kan utformas så omfattande att den kränker mänskliga rättigheter, och risken för it- och telekom företag att bli medskyldiga i kränkningar som rör omfattande och problematiska myndighetsförfrågningar. Telia Company kan enligt lag tvingas att följa sådana förfrågningar och har, liksom övriga operatörer, begränsade möjligheter att under söka, utmana eller avvisa sådana (ofta strikt konfidentiella) förfrågningar. Potentiell påverkan	• Samarbete och påverkansarbete med andra telekomoperatörer rörande nationell lagstiftning och reglering inom Telecommunications Industry Dialogue och Global Network Initiative • Transparent redovisning av statistik rörande återkommande myndighets förfrågningar (Law Enforcement Dis closure Report) och okonventionella förfrågningar ("major events") • Konsekvensbedömningar av mänsk liga rättigheter (human rights impact assessments) genomförda med

Faktiskt misslyckande att respektera yttrandefrihet och integritet kan först och främst skada rättighetsinnehavaren genom att begränsa dennes yttrandefrihet och integritet. Faktiskt eller uppfattat misslyckade kan även skada Telia Company:s rykte, vilket kan leda till uteslutning från upphandlingsprocesser eller från institutionella investeringsprocesser. Avstängningar av nät samt blockering begränsar också kärnverksamheten, vilket kan leda till intäktsbortfall.

stöd av extern expertis, för att öka kunskap och skapa handlingsplaner med förbättrings- och riskhanteringsåtgärder

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Barn på nätet	Barn och unga är aktiva användare av Telia Company:s tjänster. Dock är barn särskilt sårbara för hot på nätet, som nätmobb ning och olämpligt innehåll. Telia Company:s tjänster kan också användas för distribution av barnövergreppsmaterial. Potentiell påverkan Telia Company kan indirekt vara medskyldig till överträdelser av barns rättigheter om produkter och tjänster samt nätfilter ej utvärderas ordentligt. Faktiskt eller uppfattat misslyckande att skapa en säker upplevelse för barn på nätet kan negativt påver ka Telia Company:s varumärke, vilket kan leda till intäktsbortfall.	• Blockering av material som skildrar sexuella övergrepp på barn (child sexual abuse material, CSAM) i våra nät, samt system för att upptäcka och rapportera CSAM i vår egen it-miljö • Regelbunden uppföljning av vår efter levnad mot ett antal branschinitiativ rörande skydd av barn på nätet • Öka förståelsen för barns perspek tiv på internet genom barnpaneler (Children's Advisory Panel, CAP) • Utvärdering av påverkan på barnens rättigheter i alla relevanta affärsakti viteter
Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet	De mest allvarliga olycksriskerna kopplade till arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (AHS) rör generellt bygg- och underhållsar bete som huvudsakligen utförs av entreprenörer. De flesta av Telia Company:s anställda arbetar i kontors- eller butiksmiljöer, där de huvudsakliga riskerna rör psykosocialt välmående och ergonomi. Potentiell påverkan Misslyckande att upprätthålla en hälsosam och säker arbets miljö kan leda till ökad sjukfrånvaro, ett ökat antal olyckor och skador samt lägre medarbetarengagemang, vilket i sin tur kan leda till ökade personalkostnader och förlust av kritisk kompetens.	• Implementering av OHSAS 18001 led ningssystem för AHS i samtliga större verksamheter • Aktiviteter kopplade till OHSAS 18001-implementering såsom riskut värderingar, utbildning, investeringar och åtgärder för att öka medarbetares välbefinnande • AHS-nyckeltal för dödsolyckor, förlo rad arbetstid, skador och sjukfrånvaro följs upp på kvartalsbasis på lokal och koncernnivå
Förmåga att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare	Människor är kärnan i allt vi gör och det är alla människor med sina förmågor som möjliggör att vi kan leverera i enlighet med vår strategi. Det är en ökande efterfrågan på talanger inom telekombranschen och konkurrensen ökar. För att vinna slaget om talangerna måste Telia Company vara mycket bra på att attrahera, rekrytera och behålla mycket kompetenta medarbe tare för att säkerställa efterfrågan och tillgång. Potentiell påverkan Misslyckande att rekrytera och behålla kompetenta med arbetare, kan påverka förmågan att utveckla nya eller snabbt växande verksamhetsområden och därigenom leverera enligt strategin.	• Arbete med att bygga ett starkt varumärke som arbetsgivare för att säkerställa förmågan att attrahera talanger • Implementera en modern och effektiv global rekryteringsprocess • Erbjuda interna utvecklingsmöjligheter • Ständiga förbättringar utifrån resultaten från den årliga medarbetarundersökningen

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Miljö	Klimatförändringar driver i ökande takt lagstiftning och beskattning rörande begränsning av växthusgasutsläpp och användning av fossila bränslen.	• Pågående arbete att öka energieffek tivitet och förbättra avfallshantering • Inköp av "grön el" i regionerna Sverige och Europa
	Potentiell påverkan	• Återtags- och återköpsprogram för
	Ökande brist på naturresurser, särskilt sällsynta metaller som används i hårdvara för nätverk och konsumentteknik, kan komma att leda till ökade hårdvarukostnader. Ökande energi kostnader, skatt på växthusgasutsläpp samt prisökningar or sakade av brist på naturresurser kan skapa ökade kostnader. Som en konsekvens av klimatförändringar kommer sannolikt extremt väder att bli vanligare, vilket kan komma att negativt påverka nätkvalitet och kundnöjdhet.	mobilenheter • Implementering av ISO 14001 miljö ledningssystem i regionerna Sverige och Europa
Kundservice och nätkvalitet	Telia Company fokuserar på att erbjuda högkvalitativa tjänster med hög nätkvalitet, vilket är avgörande för kundernas upp fattning av företaget nu och i framtiden. Ambitionen att skapa ett tjänsteföretag på kundens villkor kräver omfattande intern förändring av processer, attityd och fokus i många delar av företaget. Telia Company har dessutom lagt ut stora delar av kritiska underhållstjänster, som nätbyggnad och underhåll, på entreprenad i de flesta delar av verksamheten.	• Säkra nätverksflexibilitet genom en kombination av sund riskhantering, affärskontinuitetsplanering och inci denthantering • En koncernövergripande krishante ringsorganisation hanterar oväntade och kritiska incidenter som negativt påverkar verksamheten
	Potentiell påverkan Extrema väderförhållanden och naturkatastrofer kan förorsaka allvarliga problem avseende kvalitet och tillgänglighet i näten. Det begränsade antalet entreprenörer och Telia Company:s avtalsvillkor med nuvarande och framtida leverantörer kan komma att begränsa verksamhetens flexibilitet och leda till att onödiga kostnader uppkommer. Bristande förmåga att uppnå	• Ständigt arbete för att förbättra interna så väl som outsourcade verksamhetsprocesser för att möta kundernas förväntningar • Kundnöjdhet mäts kontinuerligt både för att förbättra förståelsen för, och uppfylla, kundernas förväntningar

eller bibehålla kunders kvalitetskrav eller förväntningar kan inverka negativt på förmågan att behålla och attrahera kunder.

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Korruption och oetiska affärsmetoder	Vissa av de länder där Telia Company är verksamt klassas som länder med omfattande korruption. Telekombran schen är särskilt utsatt för flertalet mut- och korruptions risker på grund av beroendet av myndighetsutfärdade tillstånd och behov av stora investeringar. Områden där korruptionsrisken är särskilt hög inkluderar licensförvärvs processer, marknadslagstiftning, prissättning, leverantörs kedjan samt i tredjepartshantering och i kundtjänst. Potentiell påverkan Faktisk eller misstänkt korruption eller oetiska affärsmeto der kan skada uppfattningen av Telia Company och även leda till böter och uteslutning från upphandlingsprocesser samt investeringsprocesser. Förskingring kan avsevärt påverka finansiella resultat. Pågående avyttringsprocesser kan i sig ge upphov till risk för korruption, förskingring och oetiska affärsmetoder.	• Anti-korruptionsprogram baserat på Telia Company:s ramverk för efterlev nad som implementerats i alla delar av verksamheten • En plan för "ansvarsfullt utträde" ur region Eurasien som omfattar åtgär der för att förhindra, upptäcka och hantera korruptionsrisker kopplade till tredje part • Utbildning och kommunikation kring anti-korruption, särskilt till medar betare vars arbetsuppgifter medför betydande korruptionsrisk
Ansvarsfulla inköp	Telia Company är beroende av ett mycket stort antal leve rantörer och underleverantörer, varav många verksamma i länder eller branscher med utmaningar att upprätthålla etiska affärsmetoder, mänskliga rättigheter och arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljöansvar. Trots arbetet med leverantörsutvär dering och att genomföra revisioner på plats, kan leverantörer och underleverantörer bryta mot Telia Company:s leverantör skrav och/eller nationella och internationella lagar, regler och konventioner.	• En standardiserad process för att utföra riskbaserad leverantörs utvärdering innan avtal sluts eller förnyas • Leverantörsuppförandekod som be skriver våra förväntningar och krav på hållbara affärsmetoder är inkluderade i leverantörsavtal • Säkerhetsdirektiv inkluderas i avtal där leverantörer hanterar kunddata
	Potentiell påverkan Faktiskt eller uppfattat misslyckande av Telia Company:s leverantörer att efterleva dessa krav och lagar kan ha negativ

påverkan på kunders och andra intressenters bild av Telia Company. Brott mot lagar och regler innebär risk för leverantörer och underleverantörer att behöva begränsa eller stänga ner sin verksamhet, vilket kan negativt påverka hur Telia Company levererar sina tjänster. Allvarliga överträdelser kan leda till att Telia Company behöver finna nya leverantörer, vilket kan nega-

tivt påverka inköpskostnader och leveranstider.

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Oro på de globala finansmarknader	Förändringar på de globala finansmarknaderna är svåra att förutspå men de är påverkade av konjunkturutveckling såväl som politisk och geopolitisk utveckling. Telia Company verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln och strävar efter att ha en stark ba lansräkning vilket är mycket viktigt vid sämre tider. Potentiell påverkan En allvarlig eller långdragen finansiell kris kan påverka kunders köpkraft och investeringsvilja i it- och telekomtjänster, vilket kan ha negativ påverkan på verksamhetens tillväxt och resul tat. Ofördelaktig utveckling på de globala finansmarknaderna kan begränsa tillgången till upplåning och kan komma att öka Telia Company:s upplåningskostnader. Ovanligt hög volatilitet på valutamarknaden med fluktuationer i valutakurserna påver kar balans- och resultaträkningen.	• Att upprätthålla en stark kreditvärd ring är avgörande för att säkerställa god tillgång till diversifierad skuld och bankfinansiering • Viktigt att prognosticera och han tera likviditeten omsorgsfullt för att förhindra likviditetsbrist. Genom att säkerställa en jämn och rimligt stor förfalloprofil på låneportföljen begrän sas refinansieringsrisken • De huvudsakliga källorna till finansie ring är fritt kassaflöde från verksam heten och emission på kapitalmark naden. Genom att kontinuerligt följa kapitalmarknaden och ta vara på möjligheterna till förtida upplåning då marknadsvillkoren är fördelaktiga, kan upplåningskostnaden hanteras på ett effektivt sätt med lägre risk • Telia Company har tillgång till revolve rande kreditmöjligheter genom 13 banker som back-up i händelse av oväntade likviditetsbehov
Konkurrens och prispress	Telia Company utsätts för avsevärd och historiskt sett ökande konkurrens och prispress. Konkurrensen har från tid till annan lett till ökad kundomsättning, minskade kundbaser samt sjun kande priser på Telia Company:s produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden. Övergång till nya affärs modeller i it- och telekombranschen kan leda till strukturella förändringar och annorlunda konkurrensdynamik. Potentiell påverkan Oförmåga att förutse och reagera på branschförändringar samt att driva förändringsaktiviteter för att möta mogna	• Aktiv bevakning av förändringar i kund- och marknadsbeteende, för att utforma och implementera handlings planer • Program och initiativ för verksamhets omvandling och nya affärsmöjligheter i linje med vår affärsstrategi • Ständigt utforska möjligheter nära kärnverksamheten för att skapa nya intäkter

och nya krav från marknaden kan påverka Telia Company:s kundrelationer, tjänsteutbud och position i värdekedjan. Konkurrens från ett antal källor, inklusive nuvarande och nya marknadsaktörer samt nya produkter och tjänster, kan

också ha negativ inverkan på resultatet.

Risk Beskrivning Motverkande åtgärder
---------------------------------------------

• Beslut har tagits att avyttra våra verksamheter i Eurasien. Processen för avyttring pågår

• Avyttringen av Ncell i Nepal slutfördes 11 april 2016
• Ett avtal att avyttra Tcell i Tadzjikistan har undertecknats, och åtgärder pågår för att slutföra transaktionen
• Fokus på hantering av valuta- och motpartsexponering i kombination med fortsatt utveckling av finansiell policy och riskhanteringsprocesser
• Åtgärder för att säkerställa skatte-, legal- och regulatorisk efterlevnad på lokal nivå, med översyn på regional och koncernnivå

Tillväxtmarknader Telia Company har gjort stora investeringar i telekomoperatörer i Eurasien (Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal), Ryssland, Turkiet och Afghanistan. I september 2015 tillkännagav Telia Company sitt beslut att minska närvaron i och över tid lämna region Eurasien. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Karaktären på dessa marknader, inklusive potentiell statlig inblandning, kombinerat med det faktum att Telia Company:s tillgångar inte är helägda och att det finns åtaganden och skyldigheter i olika aktieägaravtal, negativ mediauppmärksamhet kring tillgångarna samt färre potentiella köpare än i mer mogna marknader, gör komplexiteten i dessa försäljningsprocesser hög.

Potentiell påverkan

Den politiska situationen i dessa tillväxtländer kan förbli eller i ökande omfattning bli oförutsägbar, även till den grad att Telia Company blir tvingat att lämna landet eller viss verksamhet inom ett land. Det kan bli oväntade eller oförutsägbara civilrätts- eller skattetvister. Valutarestriktioner eller administrativa hinder kan i praktiken förhindra Telia Company att återföra likvida medel, till exempel genom att erhålla utdelningar och låneamorteringar eller från att avyttra sina investeringar. Ytterligare en risk är det potentiella införandet av begränsningar av utländskt ägande eller andra möjliga åtgärder, formella eller informella, mot företag med utländskt ägande. Sådan negativ politisk eller legal utveckling eller försvagade ekonomier eller valutor på dessa marknader kan få en avsevärd negativ effekt på Telia Company:s resultat. Karaktären på dessa marknader med stor osäkerhet och komplexitet kan påverka försäljningsprocessen både med avseende på resultat och tidsåtgång.

Sanktionerna mot Ryssland kan få negativ inverkan på den ryska rubeln och den ryska ekonomin, vilket i sin tur kan påverka länder vilkas ekonomier är nära förbundna med den ryska, såsom ett antal av länderna i region Eurasien.

46

Investeringar i verksamhetsomvandling och framtida tillväxt

Telia Company investerar i dagsläget i verksamhetsomvandling och framtida tillväxt genom till exempel satsningar på att öka konkurrenskraften och minska kostnaderna samt att förbättra kapacitet och access. För att attrahera nya kunder har Telia Company tidigare investerat i nystartade verksamheter och kan komma att göra det även i framtiden, vilket skulle kräva ytterligare investeringar och skapa kostnader i uppbyggnadsskedet. Vidare måste Telia Company normalt även betala för att förvärva nya telekomlicenser och frekvenstillstånd eller för att förnya eller behålla existerande sådana.

Potentiell påverkan

Hur framgångsrik affärstransformationen och tillväxten blir beror på flertalet faktorer utom Telia Company:s kontroll, däribland kostnaden för att förvärva, förnya eller behålla telekomlicenser och frekvenstillstånd, kostnaden för ny teknik, tillgång till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Misslyckande att uppnå de mål som satts för målen avseende verksamhetsomvandling, att attrahera kunder och framtida tillväxt kan komma att negativt påverka resultatet.

Risk Beskrivning Motverkande åtgärder

• Program för kostnadsbesparingar och verksamhetstransformation i syfte att säkerställa konkurrenskraftiga kostnadsnivåer och kapacitet för framtida tillväxt
• Fokuserad implementering av Telia Company:s affärsstrategi, i syfte att skapa den Nya Generationens Telekombolag

Intressebolag och samägda verksamheter

Telia Company bedriver en del av sin verksamhet genom intressebolag, där de stora är MegaFon i Ryssland och Turkcell i Turkiet, i vilka Telia Company inte har fullt ägande eller ägarkontroll men fortfarande har betydande inflytande över hur verksamheterna bedrivs. Dessa intressebolag äger i sin tur andelar i ett stort antal andra bolag. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa intressebolag har Telia Company:s partners kontroll eller delar kontrollen över kritiska frågor som godkännande av affärsplaner och budgetar, beslut avseende tidpunkt och storlek för likviditet, såväl som vetorätter i frågor såsom godkännande av utdelning, förändring i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Risken för åtgärder som ligger utanför Telia Company:s eller dess intressebolags kontroll och som motverkar deras intressen är inneboende i intressebolag och gemensamt styrda verksamheter.

Potentiell påverkan

Den finansiella utvecklingen i dessa intressebolag kan ha en omfattande påverkan på Telia Company:s resultat kort- och långsiktigt. Som en del av Telia Company:s strategi kan bolaget komma att öka eller minska sitt aktieinnehav i sina intressebolag. Detta kan bli komplicerat på grund av en rad faktorer, inklusive faktorer utom Telia Company:s kontroll, såsom andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och i det fall Telia Company får större kontroll, förmågan att framgångsrikt hantera de berörda verksamheterna. Då de är gemensamt kontrollerade finns det en risk att parterna inte kan komma överens i viktiga frågor, inklusive finansiering av verksamheterna vilka kan komma att påverka Telia Company:s möjligheter att agera som planerat. Oenighet eller ett dödläge avseende dessa verksamheter eller ena partens brott mot väsentliga bestämmelser i samarbetsavtalen kan komma att negativt påverka Telia Company.

• Bevakning av intressebolagens prestation och utveckling
• Aktivt styrelsearbete i våra intressebolag (t.ex. MegaFon), för att driva frågor som är viktiga för Telia Company
• Pågående arbete att lösa dödläget mellan huvudägarna i Turkcell

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Nedskrivningar och omstrukture ringskostnader	Faktorer som generellt påverkar telekommarknaderna liksom förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmäs siga eller politiska miljön kan komma att negativt påverka ledningens förväntningar rörande vissa tillgångars framtida kassaflöden. Telia Company kan då tvingas skriva ned dessa tillgångsvärden vilka omfattar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som redovisats i samband med tidigare eller framtida förvärv. Telia Company har även omfattande uppskjutna skattefordringar från tidigare redovisade nedskriv ningar och omstruktureringskostnader.	• Ledningen utvärderar och förfinar affärsplanerna löpande och kan fatta beslut om avyttring eller vidta andra åtgärder för att effektivt styra verk samheten enligt affärsstrategin • Omstrukturering och andra initiativ i syfte att effektivisera verksamheten som har lett till omfattande omstruk turerings- och effektivitetskostnader. Liknande initiativ kan komma att genomföras i framtiden
	Potentiell påverkan Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön samt i Telia Company:s affärsplaner kan påverka Telia Company:s finansiella ställning och resultat. Nedskrivningar och omstruktureringskostnader kan negativt påverka Telia Company:s förmåga att betala utdelning. Vidare kan dessa förändringar leda till att Telia Company inte kan utnyttja skattefordringar till fullo för att minska framtida skattebelastning, vilket kan leda till en extra skattekostnad när en sådan skattefordran bokas bort.
Reglering och licenser	Telia Company verkar i en starkt reglerad bransch och regleringar innebär betydande begränsningar runt hur Telia Company kan utföra sin verksamhet. I ett antal länder anses Telia Company:s enheter ha betydande marknadsinflytande i en eller flera telekomdelmarknader. Till följd av detta måste Telia Company erbjuda vissa tjänster med reglerade villkor och priser, vilka kan skilja sig mot hur de annars hade erbjudits. Effekter av reglering kan vara både retroaktiva och framåtrik tade.	• Proaktivt arbeta för att utforma EU:s nya ramverk för telekomreglering (EU Telecom Framework) genom delande av detaljerade lösningar med rele vanta intressenter inom EU • Löpande utvärdering av möjligheter att uppväga ökade kostnader och förlorade intäkter på grund av regula toriska förändringar.
	Potentiell påverkan Förändringar i reglering eller statliga riktlinjer som påverkar Telia Company:s affärsverksamhet, såväl som beslut av myn digheter eller domstolar inklusive utfärdande, ändringar eller tillbakadragande av telekomlicenser och frekvenser kan nega tivt påverka Telia Company:s möjlighet att bedriva verksamhe ten och som en följd av detta, resultatet från verksamheten.

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Granskning av transaktioner i Eurasien	Sent 2012 utsåg dåvarande styrelse den svenska advokat byrån Mannheimer Swartling (MSA) att utreda beskyllningar om korruption kopplade till Telia Company:s investeringar i Uzbekistan. MSA:s rapport offentliggjordes den 1 februari 2013. I april 2013 utsåg styrelsen den internationella advo katbyrån Norton Rose Fulbright (NRF) att granska transak tioner och avtal som Telia Company genomfört och tecknat i Eurasien under de senaste åren i avsikt att ge styrelsen en tydlig bild av transaktionerna och en riskbedömning utifrån ett affärsetiskt perspektiv. För rådgivning avseende konsekven ser enligt svensk lagstiftning anlitade styrelsen två svenska advokatbyråer. Utifrån de brister som framkom i utredningen har Telia Company i samråd med advokatbyråerna agerat och skyndsamt vidtagit och kommer att fortsätta att vidta åtgärder såväl avseende affärsverksamheten som styrningsstrukturen och i förhållande till anställda. Den svenska åklagarmyn dighetens utredning avseende Uzbekistan pågår och Telia Company fortsätter att samarbeta med och bistå åklagaren. Om fortsatta bedömningar och utredningar skulle leda till nya iakttagelser och upptäckter kan det inte uteslutas att kon sekvenserna av sådana upptäckter skulle bli att resultat och finansiella ställning i Telia Company:s verksamhet i Eurasien påverkas negativt. Ytterligare en risk följer av den svenska åklagarmyndighe tens underrättelse i början av 2013 inom ramen för brotts utredningen av Telia Company:s transaktioner i Uzbekistan, att myndigheten separat utreder möjligheten att väcka talan om företagsbot gentemot Telia Company, vilken enligt den svenska brottsbalken kan bestämmas till ett maximalt belopp om 10 MSEK per händelse, samt att därutöver föra talan om förverkande av Telia Company:s vinster från de påstådda	• Telia Company fortsätter förhandling arna med berörda myndigheter • Telia Company samarbetar med, och överlämnar regelbundet, informa tion till brottsutredande myndigheter som är bättre lämpade att utvärdera huruvida brott har begåtts
	brotten.

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Granskning av	Den svenska åklagarmyndigheten kan komma att vidta lik
transaktioner	nande åtgärder också avseende genomförda transaktioner el
i Eurasien	ler ingångna avtal relaterade till Telia Company:s verksamheter
– fortsättning	bedrivna på övriga marknader i Eurasien, men det kan noteras
	att den svenska åklagaren i maj 2016 uttalade offentligt att
	de beslutat att inte utreda några andra av Telia Company:s
	verksamheter i Eurasien. Vidare kan åtgärder som vidtagits
	eller kan komma att vidtas av andra länders polis-, åklagar
	eller regulatoriska myndigheter gentemot Telia Company:s
	verksamheter eller transaktioner, eller gentemot utomstående
	parter, oavsett om dessa är svenska eller utländska fysiska
	eller juridiska personer, komma att direkt eller indirekt skada
	Telia Company:s affärsverksamhet, resultat, finansiella ställ
	ning, kassaflöden eller varumärke. Som exempel utförs under
	sökningar rörande mutbrott och penningtvätt i samband med
	transaktionerna i Uzbekistan av de nederländska åklagar- och
	polismyndigheterna samt av USA:s justitiedepartement (DoJ)
	och finansinspektion (SEC). Telia Company har på de neder
	ländska myndigheternas begäran ställt en bankgaranti om 10
	MEUR som säkerhet för eventuella krav som kan komma att
	ställas gentemot ett av dess nederländska dotterbolag. Telia
	Company samarbetar fullt ut med de nederländska och ame
	rikanska myndigheterna och har gjort så sedan det informera
	des om undersökningarna i mars 2014 och har anlitat ledande
	amerikanska och nederländska advokatbyråer och jurister för
	rådgivning och stöd. Den 14 september 2016 erhöll Telia Com
	pany ett förslag från myndigheterna i USA och Nederländerna
	om en uppgörelse som innebar sammanlagda finansiella sank
	tioner om totalt 1,45 GUSD motsvarande cirka 12,5 GSEK vid
	det tillfället. Det är för närvarande inte möjligt att bedöma när
	utredningarna kommer vara slutligt avgjorda. Telia Company
	har fått förfrågningar om att offentliggöra de granskningar som
	gjorts av NRF och andra advokatbyråer. Trots risk för kritik
	är det emellertid inte möjligt att offentliggöra granskningarna
	med hänsyn till människor, företag, affärsavtal, integritet och
	därmed risken för att Telia Company drabbas av stämningar
	då advokatbyråernas uppfattningar inte nödvändigtvis delas
	av de utpekade.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

UTTALANDE RÖRANDE VÄSENTLIGHET OCH BETYDANDE INTRESSENTER

Telia Company AB är registrerat i Sverige och regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Denna lag kräver att styrelsen styr verksamheten på ett sätt som skapar lönsamhet och aktieägarvärde. Telia Company är övertygat om att det bästa sättet att leverera hållbar tillväxt och lönsamhet är att integrera hållbarhet och ansvarsfullt företagande i både verksamhet och strategi i syfte att skapa långsiktigt värde för företaget, dess intressenter och samhället.

Telia Company har en intressentdriven ansats för att identifiera och hantera de mest väsentliga verksamhetsaspekterna, inklusive hänförliga risker och möjligheter. Ansatsen omfattar att samverka med betydande intressentgrupper för att förstå Telia Company:s nuvarande och framtida påverkan på dess intressenter, miljön och samhället. Väsentliga aspekter styr hur Telia Company utvecklar och implementerar sin affärsstrategi, inklusive hur företaget bidrar till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Betydande intressentgrupper inkluderar:

• Konsumenter
• Företagskunder
• Medarbetare
• Investerare
• Leverantörer
• Samhället

Årsstämman är det huvudsakliga forumet för samverkan med aktieägare. Telia Company samverkar kontinuerligt med andra intressenter på olika sätt. Se "Trender och strategi" för mer information om intressentsamverkan.

Telia Company har åtagit sig att följa ett antal internationella ramverk rörande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, anti-korruption och miljöansvar. Dessa inkluderar:

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• Internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• FN:s Global Compact
• FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter
• Barnrättsprinciperna för företag

Dessa riktlinjer utgör grunden i den Affärsetiska uppförandekoden, som godkänts av styrelsen. Kraven i koden, som sträcker sig bortom lagefterlevnad och som gäller för samtliga medarbetare, beskriver hur vi samverkar med intressenter på ett sätt som säkerställer etiska affärsmetoder och uppförande.

Telia Company redovisar utvecklingen av dessa väsentliga affärsaspekter genom denna kombinerade Års- och hållbarhetsredovisning. Dessutom redovisas finansiell och operationell utveckling kvartalsvis, och hållbarhetsarbetet halvårsvis.

EFTERLEVNAD

Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 8 mars 2017. Den har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av Telia Company:s revisorer. Den presenterar en översikt av Telia Company:s modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för intern kontroll samt riskhantering relaterad till finansiell rapportering.

Enligt styrelsens uppfattning har Telia Company i alla avseenden följt den svenska koden för bolagsstyrning under 2016.

Vidare har inga överträdelser av gällande börsregler gjorts eller överträdelse av god praxis på aktiemarknaden rapporterats av Nasdaq Stockholms Disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.

Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: www.teliacompany. com/sv/om-foretaget/bolagsstyrning/oversikt/ (Information på Telia Company:s webbplats utgör inte del av denna rapport)

BESLUTSORGAN

Telia Company:s huvudsakliga beslutsorgan är:

• Aktieägarna vid bolagsstämman
• Styrelsen
• Koncernchefen, assisterad av koncernledningen

AKTIEÄGARE

Telia Company är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning och företagets bolagsordning. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.

Ytterligare information:

• Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), värdepappersmarknadslagen (2007:528): www.riksdagen.se, www.regeringen.se
• Nasdaq Stockholm (regler för emittenter samt övervakning): www.nasdaqomx.com/listing/europe/surveillance/stockholm
• Svensk kod för bolagsstyrning och särskilda regler för bolagsstyrning: www.bolagsstyrning.se

Telia Company har endast en typ av aktier. Varje aktie i Telia Company motsvarar en röst vid bolagsstämman. Per den 31 december 2016 hade Telia Company 512 841 aktieägare.

Svenska staten är den enskilt störste aktieägaren, med en ägarandel om 37,3 procent vid årsskiftet. För bolag med svenskt statligt ägande har den svenska regeringen utfärdat en ägarpolicy. Policyn uppställer bland annat krav med avseende på ersättning, hållbart företagande, mångfald och jämställdhet. I bolag där staten inte har ett majoritetsägande verkar staten i dialog med övriga ägare för att främja tillämpning av ägarpolicyn.

TELIA COMPANY:S STYRANDE ORGAN

Notera: Organisationsstrukturen ändrades den 1 januari 2017

Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. Ytterligare information om Telia Companyaktien och ägarstrukturen återfinns i förvaltningsberättelsen.

Årsstämman 2016

Årsstämman 2016 hölls den 12 april 2016 i Stockholm och fattade bland annat beslut om följande:

• Styrelsens sammansättning
• Val av revisorer
• Valberedningens sammansättning
• Vinstdisposition
• Ersättningspolicy för ledande befattningshavare
• Styrelsens befogenhet att besluta om förvärv av bolagets aktier inom vissa gränser
• Ändring av bolagets bolagsordning (firmaändring)
• Långsiktigt incitamentsprogram för nyckelpersoner

Telia Company:s bolagsordning finns tillgänglig på: www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/bolagsstyrning/ bolagsordning/ samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på:

www.teliacompany.com/sv/investerare/bolagsstamma/oversikt/ (Information på Telia Company:s webbplats utgör inte del av denna rapport)

VALBEREDNING

Telia Company:s valberedning består av representanter från bolagets fyra röstmässigt största aktieägare vid månadsskiftet innan utfärdandet av kallelsen till årsstämman, och som dessutom önskar delta i valberedningsarbetet ("nominerande aktieägare"), samt styrelsens ordförande. Valberedningens ledamöter överväger noga eventuella intressekonflikter innan uppdraget antas. Valberedningen består för närvarande av:

• Daniel Kristiansson, ordförande (svenska staten)
• Kari Järvinen (Solidium Oy)
• Johan Strandberg (SEB Fonder)
• Anders Oscarsson (AMF och AMF Fonder)
• Marie Ehrling, styrelsens ordförande

Valberedningen ska i enlighet med sin av årsstämman antagna instruktion:

• Föreslå antalet styrelsemedlemmar som ska väljas på årsstämman
• Nominera ordföranden, vice ordföranden och övriga styrelseledamöter
• Föreslå det styrelsearvode som fördelas mellan ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter samt ersättningen för deltagande i styrelseutskott
• Nominera årsstämmans ordförande
• Nominera de externa revisorerna och föreslå arvode till revisorerna
• Nominera ledamöter till valberedningen fram till nästa årsstämma

Valberedningen genomför intervjuer och erhåller information från styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanter och koncernchefen gällande arbetet i styrelsen, Telia Company:s ställning och strategiska inriktning samt övriga relevanta omständigheter. Utifrån denna information bedömer valberedningen hur styrelsen fungerat och de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet. Valberedningen har kommit fram till att de kompetenser som för närvarande behövs är erfarenheter från:

• Telekommunikationsbranschen och närliggande branscher
• Digitalisering
• Relevanta marknader
• Konsumentorienterade verksamheter och marknader
• Operativt hållbarhetsarbete
• Styrelsearbete i börsnoterade bolag
• Företagsledande verksamhet
• Strukturaffärer och förändringsprocesser

Baserat på dessa kompetensbehov utvärderar valberedningen nuvarande styrelseledamöters kompetenser och styrelsens sammansättning. Valberedningen föreslår styrelseledamöter för årsstämman med hänsyn till de kompetenser som behövs i framtiden, mångfald, könsfördelningen i styrelsen, de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter och deras tillgänglighet för omval.

Valberedningen har meddelat att den följer bestämmelserna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete vid årsstämman och på bolagets webbplats. Valberedningen har i sina överläggningar särskilt diskuterat bolagsstyrningskodens krav på mångfald och jämn könsfördelning i styrelsen. Valberedningen utvärderar årligen sin instruktion och lämnar vid behov förslag till förändringar till årsstämman.

Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: forslagtill-styrelseledamot@teliacompany.com

STYRELSE

Ansvar

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. I denna roll fattar styrelsen, och övervakar därefter i tillämpliga fall genomförandet av, beslut om bland annat:

• Strategisk inriktning och viktigare strategiska initiativ för koncernen
• Större investeringar
• Kapitalstruktur och utdelningspolicy
• Utnämning och avskedande av koncernchefen
• Delegering av befogenheter
• Utvecklingen av koncernpolicys
• Koncernens övergripande organisation
• Koncernens internkontrollmiljö och modell för riskhantering
• Det centrala innehållet i koncernens externa kommunikation
• Hållbarhet och ansvarsfullt bedrivande av affärsverksamhet

Instruktioner för styrelsens arbete anges i dess arbetsordning, vilken granskas och antas åtminstone en gång per år. Bland annat specificerar arbetsordningen vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten och reglerar antalet ordinarie styrelsemöten, dagordningar för ordinarie styrelsemöten, styrelseordförandens åligganden samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen liksom koncernchefens rapportering till styrelsen. Arbetsordningen innehåller också instruktioner för arbetet i styrelseutskott med bland annat angivande av utskottens åligganden, antalet utskottsmöten, vilka ärenden som ska behandlas vid mötena samt hur utskotten ska rapportera till styrelsen.

Ledamöter och oberoende

Telia Company:s styrelse består av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av årsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Även en finsk arbetstagarrepresentant är

närvarande vid styrelsens möten, men utan rösträtt. Marie Ehrling är styrelseordförande. Övriga styrelseledamöter valda vid årsstämman är Olli-Pekka Kallasvuo (vice ordförande), Mikko Kosonen, Nina Linander, Martin Lorentzon, Susanna Campbell, Anna Settman och Olaf Swantee.

I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga ledamöter valda vid årsstämman 2016 som oberoende i förhållande till bolaget, till bolagets förvaltning och till större aktieägare.

En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro, ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.

Årlig arbetscykel

Styrelsearbetet följer en årlig cykel. Detta möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att behålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan.

Styrelsemöten hålls normalt i Stockholm, men styrelsens ambition är att hålla åtminstone ett möte någon annanstans för att möjliggöra mer djupgående diskussioner om lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök etc. Under 2016 genomförde styrelsen en studie- och strategiresa till San Francisco (Palo Alto, Silicon Valley) för att träffa huvudaktörer inom it-branschen.

Konstituerande möte

Den årliga cykeln inleds med det konstituerande styrelsemötet, vilket hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte utses ledamöter i utskotten och styrelsen beslutar om frågor som exempelvis attesträtt.

Q1 rapportmöte

Vid nästa ordinarie möte godkänner styrelsen delårsrapporten och granskar riskrapporten för årets första kvartal.

Möte för strategisk information

Vid det tredje ordinarie mötet uppdateras styrelsen på och diskuterar olika strategiska frågor.

Q2 rapportmöte

Styrelsen sammankallas för att godkänna delårsrapporten och granska riskrapporten för årets andra kvartal.

Första mötet för strategisk planering

Ett styrelsemöte med fokus på första steget av den strategiska planeringsprocessen med diskussioner avseende omfattning och huvudsakliga antaganden.

Q3 rapportmöte

Ett styrelsemöte för godkännande av delårsrapporten och granskning av riskrapporten för årets tredje kvartal samt för att diskutera det andra steget i den strategiska planeringsprocessen – de strategiska möjligheterna. Detta möte ägnas också åt den årliga utvärderingen av styrelsens interna arbete.

Möte om affärsplan och finansiell plan

Som ett avslutande steg i den strategiska planeringsprocessen hålls ett möte då styrelsen ska godkänna ledningens affärsplan och finansiella plan samt diskutera och fastställa mål för ledande befattningshavare. Detta möte omfattar även en årlig granskning av kapitalstruktur och utdelningspolicy.

Möte om Q4-rapporten och det finansiella resultatet för helåret

Efter kalenderårets utgång fokuseras detta ordinarie styrelsemöte åt det finansiella resultatet för helåret och för fjärde kvartalet samt riskrapporten. Mötet behandlar även ett slutligt beslut för fastställande av mål för ledande befattningshavare samt utdelningsförslaget för året.

Års- och hållbarhetsredovisningsmöte

Detta möte avslutar den årliga arbetscykeln för styrelsen genom godkännande av års- och hållbarhetsredovisningen.

STYRELSENS ÅRLIGA ARBETSCYKEL

ORGANISATION AV STYRELSEARBETET

Styrelse
11 ledamöter (varav 3 är arbetstagarrepresentanter)

Ersättningsutskott

• 3 ledamöter

• Ersättarplanering

Revisionsutskott 3 ledamöter

• Finansiell rapportering

Hållbarhets- och etikutskott

• 3 ledamöter

• Rapportering

Därutöver inkluderar ordinarie styrelsemöten:

• En rapport från VD och koncernchef omfattande:
• Kommentarer till utvecklingen mot de långsiktiga ambitionerna avseende kunder, aktieägare, medarbetare och hållbarhet
• Det finansiella läget och en verksamhetsuppdatering med avseende på konkurrentfrågor, kommersiella frågor, teknologi, medarbetare samt legala ärenden
• Statusuppdatering om strategifrågor samt om M&Aaktiviteter, såväl avseende interna projekt som händelseutveckling i branschen
• Rapportering om utskottsarbetet av ordföranden i respektive utskott
• En enskild mötesdel utan att ledningen deltar

Styrelsens arbete under 2016

Under 2016 höll styrelsen åtta (8) ordinarie möten (varav ett konstituerande) och sex (6) extra möten. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt:

• Strategiska alternativ, med särskild genomgång av den förändrade affärslogiken inom telekommunikationsbranschen
• Utvärdering av verksamheten i region Eurasien, med fokus både på affärsverksamhet och efterlevnadsfrågor
• Uppföljning av större strategiska initiativ i affärsenheterna
• Granskning av de generella hållbarhetsriskerna för koncernen, inklusive beslut om nya eller uppdaterade koncernpolicys
• Fortsatt nära övervakning och kontroll av utredningarna av de allvarliga anklagelserna avseende korruption samt penningtvätt, relaterade till investeringar i Uzbekistan, av den svenska åklagarmyndigheten, de nederländska åklagar- och polismyndigheterna samt det amerikanska justitiedepartementet och den amerikanska finansinspektionen
• Uppföljning och granskning av Telia Company:s avveckling från region Eurasien
• Försäljningen av Yoigo och Sergelgruppen, såväl som andra förvärvsrelaterade ärenden
• Granskning av effektiviseringssatsningar och kostnadsbesparingsprogram
• Den regulatoriska utvecklingen i telekombranschen
• Potentiella förvärv, joint ventures och ökning av ägandet i dotterbolag

• Investeringar i telekomlicenser och frekvenstillstånd

• Uppföljning av investeringskostnader speciellt avseende nätinvesteringar

• Utveckling i intressebolagen i Turkiet och Ryssland
• Koncernens kapitalstruktur
• Verksamhetsmodell och organisationsfrågor
• Personalfrågor, främst ersättarplanering samt mål- och resultatstyrningsmodell

Vidare utvärderade styrelsen sitt arbete under 2016 genom självutvärdering, baserat på individuellt besvarade formaliserade undersökningar samt enskilda samtal med styrelseordföranden respektive valberedningen, den senare till vilken resultatet av denna utvärdering rapporterades.

Utskott och utskottsarbete under 2016

För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott, ett revisionsutskott och ett hållbarhets- och etikutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen.

Ersättningsutskottet hanterar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och koncernledningen samt incitamentsprogram för en vidare krets anställda samt ersättarplanering. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i Telia Company:s koncernledning förutom koncernchefen, vilka godkänns av hela styrelsen.

Revisionsutskottet granskar bland annat finansiella rapporter, redovisning, intern kontroll över finansiell rapportering och revision. Revisionsutskottet har rätt att besluta om revisionens omfång och revisionsarvoden samt besluta om inköp av övriga tjänster från externrevisorerna.

Hållbarhets- och etikutskottet granskar primärt hållbarhetsstrategin, utvecklingen avseende prioriteringar och aktivitetsplan för hållbarhetsarbetet, programmen för etik och efterlevnad samt den externa hållbarhetsrapporteringen.

Ersättningsutskottet

Marie Ehrling är ersättningsutskottets ordförande. Under 2016 höll utskottet sex (6) möten. På varje efterföljande styrelsemöte redovisade utskottsordföranden de viktigaste diskussionspunkterna och lade fram förslag i beslutsärenden. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:

• Struktur för målformulering och finansiella mål
• Ersättarplanering
• Mål- och resultatstyrningsmodell
• Långsiktigt incitamentsprogram
• Ersättning till VD och koncernledning

LEDAMÖTER I STYRELSEUTSKOTTEN

Ledamöter i styrelseutskotten 2016

Ersättningsutskott

• Marie Ehrling (ordförande)
• Susanna Campbell
• Olli-Pekka Kallasvuo

Revisionsutskott

• Nina Linander (ordförande)
• Marie Ehrling
• Olaf Swantee

Hållbarthets- och etikutskott

• Mikko Kosonen (ordförande)
• Marie Ehrling
• Anna Settman

Som en del av styrelsens övergripande utvärdering genomförde ersättningsutskottet en självutvärdering av sitt interna arbete under 2016.

Revisionsutskottet

Nina Linander är revisionsutskottets ordförande. Under 2016 höll utskottet sju (7) möten. På varje efterföljande styrelsemöte redovisade utskottsordföranden en sammanfattning av de frågor som tagits upp, beslutsförslag samt utvärderingar och granskningar som gjorts av utskottet. I arbetet med att identifiera riskområden relaterade till finansiell rapportering samarbetar utskottet med koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, de externa revisorerna samt internrevisions- och internkontrollfunktionerna. Härigenom insamlad information utgör grunden för beslut om framtida fokusområden. Utskottsarbetet under 2016 omfattade bland annat följande frågor:

• Övervakning av förbättringar avseende finansiell rapportering och finansiella processer, med speciellt fokus på identifiering av risker och utvärdering av den interna kontrollmiljön
• Utvärdering och granskning av kvalitet och integritet i riskhantering, riskbedömning och riskrapportering, såväl som uppföljning av whistleblower-rapporter
• Granskning av bolagets externa finansiella rapportering
• Granskning av viktiga riskområden som till exempel finansiering, inköp, skatter, rättstvister, försäkringar och it-system
• Granskning av investeringsprocessen och kvartalsvis uppföljning av investeringsprogrammen
• Granskning av betydelsefulla redovisningsprinciper och viktiga källor till osäkerhet i bedömningar, till exempel redovisning av avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning, intäktsredovisning, värdering av pensionsförpliktelser samt tillgångsvärdering, inklusive den årliga processen för nedskrivningsprövning och bestämning av betydelsefulla prövningsparametrar
• Med avseende på de externa revisorerna: granskning av revisionsrapporter samt uppföljning av rekommenderade åtgärder, utvärdering och godkännande av revisionsplaner, enskilda möten utan att koncernledningen deltar, utvärdering av oberoende och prestationer samt framläggande av nomineringsförslag för val av extern revisor till valberedningen
• Med avseende på de interna revisorerna: granskning av revisionsrapporter samt uppföljning av rekommenderade åtgärder, utvärdering och godkännande av revisionsplaner, enskilda möten utan att koncernledningen deltar samt utvärdering av prestationer

Som en del av styrelsens övergripande utvärdering genomförde revisionsutskottet en självutvärdering av sitt interna arbete under 2016.

Hållbarhets- och etikutskottet

Mikko Kosonen är ordförande i hållbarhets- och etikutskottet. Under 2016 höll utskottet fem (5) möten. På varje efterföljande styrelsemöte redovisade utskottsordföranden de viktigaste diskussionspunkterna och lade fram förslag i beslutsärenden. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:

• Granskning av hållbarhetsstrategin
• Kartläggning och granskning av status i pågående aktiviteter inom etik, efterlevnad och hållbarhet inom Telia Company
• Godkännande av prioriteringar i aktivitetsplanen för hållbarhet samt regelbunden uppföljning, med speciellt fokus på status och aktiviteter avseende anti-korruptionsprogrammet, inklusive till exempel korruptionsriskbedömning per land, instruktioner och utbildning, whistle blowing-verktyg etc.
• Granskning av hållbarhetsrisker i de kvartalsvisa riskrapporterna
• Granskning av Telia Company:s externa hållbarhetsrapportering

Som en del av styrelsens övergripande utvärdering genomförde hållbarhets- och etikutskottet en självutvärdering av sitt interna arbete under 2016.

KONCERNCHEFEN OCH KONCERNLEDNINGEN

Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens instruktioner till koncernchefen och andra beslut fattade av styrelsen.

Koncernledningen leds av koncernchefen och består för närvarande av: koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, direktören för affärsutveckling, chefen för GSO samt regioncheferna för Sverige och Europa. Koncernledningen sammanträder månadsvis. Mötena ägnas åt uppföljning av utvecklingen strategiskt och verksamhetsmässigt, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet. En mer detaljerad presentation av koncernledningen, inklusive ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.

Såsom det fastslogs i september 2015 har en särskild styrgrupp under ledning av koncernchefen det övergripande strategiska ansvaret för region Eurasien. Chefen för region Eurasien redogör för regionens verksamhet i styrgruppen. Modellen säkerställer fortsatt stark styrning och koordinering inom koncernen, samtidigt som koncernledningen kan fokusera på att bygga nästa generations telekombolag och hemmamarknaderna i regionerna Sverige och Europa.

Se även avsnittet "Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC)".

Notera att organisationsstrukturen ändrades den 1 januari 2017. För mer information se www.teliacompany.com.

KONCERNÖVERGRIPANDE STYRNINGSMODELL

KONCERNÖVERGRIPANDE STYRNINGSMODELL – STRUKTUR

Telia Company:s koncernövergripande styrningsmodell har godkänts av styrelsen. Den är utformad så att den säkerställer att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för syfte, värdegrund, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.

Besluta vad vi ska uppnå

KONCERNÖVERGRIPANDE STYRNINGSMODELL – STRUKTUR

För att ge alla medarbetare en övergripande vägledning har styrelsen godkänt ett uttalande om Telia Company:s syfte. Därtill antar styrelsen årligen en strategi med mer detaljerad inriktning för kommande treårsperiod liksom årliga operativa och finansiella mål.

Syfte: Bringing the world closer – on the customer's terms

Vår ambition är att ta Telia Company till nästa nivå, att bli nästa generations telekomoperatör. För att utveckla vår affär och vara inspirerande i vår vardag behöver vi vara verkligt betydelsefulla för våra kunder. Detta har vi formulerat i Telia Company:s syfte, som också visar hur vi ska nå målet ur ett kundperspektiv.

Strategiska prioriteringar

Våra strategiska prioriteringar är:

• Värde genom högkvalitativ nätanslutning – att säkerställa övergången från röst till data genom framtidssäkrad nätverksaccess till slutkunderna

• Kundlojalitet genom integrering av fasta och mobila tjänster – att skapa okomplicerade upplevelser oavsett teknologier, tjänster och kanaler
• Konkurrenskraftiga verksamheter att förenkla verksamheterna och förändra gamla strukturer för att skapa snabbhet och kostnadseffektivitet
• Att utforska möjligheter i närliggande områden till kärnverksamheten såsom sakernas internet, uppkopplad sjukvård, finansiella tjänster och media.

Operativa och finansiella mål

Operativa och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje region, land och affärsenhet.

Sätta ramarna för hur vi agerar

KONCERNÖVERGRIPANDE STYRNINGSMODELL – STRUKTUR

Besluta vad vi ska uppnå
➔
Sätta ramarna för hur vi agerar • Värdegrund • Affärsetisk uppförandekod • Styrning av hållbarhetsarbetet • Ramverk för policys • Organisation • Delegering av ansvar och befogenheter
➔
Följa upp våra prestationer

Styrelsen bestämmer ramarna för de anställdas agerande. Grundläggande beståndsdelar är Telia Company:s värdegrund, koden för affärsetiskt uppförande, hur hållbarhetsarbetet styrs, koncernpolicys, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.

Värdegrund

Telia Company:s värdegrund – Dare, Care och Simplify – leder oss hur vi ska agera och uppträda i vårt dagliga arbete.

• We dare to vara innovativa genom att dela idéer, ta risker och ständigt utvecklas; leda genom att samarbeta med våra kunder och utmana oss själva; tala och uttrycka våra åsikter och angelägenheter
• We care for våra kunder genom att erbjuda lösningar som är anpassade efter deras behov; varandra genom att vara hjälpsamma, respektfulla och ärliga; vår värld genom att vara ansvarsfulla och agera i enlighet med vår etiska standard
• We simplify genom att fatta realiserbara beslut och leverera snabbt; lagarbete genom öppen kommunikation, aktivt samarbete och kunskapsöverföring; vår verksamhet genom effektiva processer och tydligt ägarskap

Koncernpolicy utfärdad av styrelsen – område och syfte
Finansiell styrning	Att fastlägga regler för hur finansiella risker ska hanteras och för motparters kreditbetyg
Finansiell redovisning och rapportering	Att kräva att fullgoda redovisnings- och rapporteringsnormer finns framtagna, regelbundet upp dateras och görs tillgängliga för de konsoliderade enheterna samt används av enheterna vid rapportering till koncernen
Inköp	Att tillhandahålla en enda referenspunkt och inriktning för inköpsaktiviteter och en tydlig förståelse för inköpsprinciperna
Hantering av verksamhetsrisker	Att beskriva ramverket för hantering av verksamhetsrisker
Miljö	Att säkerställa proaktiv hantering av miljöpåverkan genom hela livscykeln för leveranser av produkter och tjänster
Elektromagnetiska fält (EMF)	Att definiera komponenterna i den seriösa inställningen gentemot oron för EMF-relaterade hälsoproblem
Säkerhet	Att säkerställa att säkerhetsåtgärder karaktäriseras av tillräcklig säkerhets- och riskmedveten het, förebyggande, beredskap samt förmågan att reagera på, och återhämta sig från, incidenter och miljöförändringar
Kundintegritet Att respektera och värna kunders integritet genom att sätta höga och konsekventa normer
Kommunikation	Att säkerställa att all kommunikation är noggrann och att den ges på ett professionellt sätt och vid rätt tidpunkt
Yttrandefrihet inom telekommunikation	Att minska risker för brott mot mänskliga rättigheter och att säkerställa att kunderna känner sig övertygade om att vi, närhelst möjligt, respekterar och skyddar deras yttrandefrihet när vi från statliga myndigheter får önskemål om eller krav på kommunikationsövervakning
Anti-korruption	Att fastställa gemensamma normer avseende efterlevnad av nolltoleranspolicyn gentemot alla former av mutor eller korruption samt efterlevnad av lokal lagstiftning
Individer	Att definiera arbetsgivarens förväntningar på medarbetarna liksom vilka förväntningar medarbetarna ska ha på varandra
Hälsa och säkerhet	Att göra hälso- och säkerhetskulturen till en del av alla medarbetares vardagliga arbetsliv och att uppnå en arbetsplats för medarbetare, leverantörer och besökare som är säker och efterlever lagens krav
Ersättningar Att ange den strategiska riktningen och klargöra hållningen till utformning och införande av ersättningspraxis för medarbetare på alla nivåer
Rekrytering	Att säkerställa att all rekrytering baseras på respekt för individen, att befattningskrav baseras på våra gemensamma värderingar och att urvalsprocesserna är rättvisa
Pensioner	Att vara behjälplig med att erbjuda pensionsförmåner genom att tydliggöra struktur, utformning och hantering av pensionsplaner
Konkurrens	Att fastställa principen att inte medverka i några förfaranden eller bedriva affärsaktiviteter som är strider mot berörd konkurrens- eller antitrustlagstiftning
Insiderinformation och insiderhandel	Att säkerställa korrekt hantering av insiderinformation och en hög standard avseende etiskt beteende gentemot kapitalmarknaderna

Affärsetisk uppförandekod

Telia Company lanserade i september 2016 en ny affärsetisk uppförandekod, som ersättning för den tidigare Koden för etik och uppförande. Koden, som är utfärdad av styrelsen, ger vägledning i Telia Company:s ramverk av policys och instruktioner. Den hjälper till att skapa ett Telia Company-sätt att bedriva affärer genom att definiera en gemensam etisk kompass, med tydliga riktlinjer och förväntningar på agerande och genom att lyfta fram att det är ett gemensamt ansvar att affärer görs med integritet. Kodens 17 kapitel återspeglar Telia Company:s policys och instruktioner och tillhandahåller praktisk och utbildande information vad gäller tolkningen av dessa. Koden gäller för Telia Company:s samtliga anställda, chefer och styrelsemedlemmar. Konsulter och underleverantörer måste också följa koden. Koden finns tillgänglig på 12 språk i tryckt tidningsformat och på intranätet.

Telia Company:s affärsetiska uppförandekod finns tillgänglig på: http://dontdothisatwork.teliacompany.com/ (Information på Telia Company:s webbplats utgör inte del av denna rapport

Styrning av hållbarhetsarbetet

Hållbarhet inom Telia Company handlar om hur bolaget tar ansvar för sin långsiktiga påverkan på samhälle och miljö. Arbetet är inriktat på att säkerställa etiska och ansvarstagande affärsmetoder samt att skapa en gemensam värdegrund genom att kärnverksamheten ska inkludera lösande av de samhälleliga utmaningar som beskrivs i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Arbetet vägleds av internationella riktlinjer och ramverk såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner (International Labour Organization) och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Koncernledningen och GREC är de beslutsfattande instanserna, under tillsyn från styrelsens hållbarhets- och etikutskott. Cheferna för hållbarhetsstrategi respektive etik och efterlevnad är ansvariga för koordinering och utveckling av hållbarhetsarbete.

Ramverk för policys

Koncernfunktions- och avdelningscheferna säkerställer att nödvändiga policys och instruktioner utfärdas inom sina respektive ansvarsområden.

En koncernpolicy är relativt kort och främst principbaserad. En koncerninstruktion är normalt mer detaljerad och verksamhetsorienterad. Alla koncernpolicys och koncerninstruktioner är bindande för alla enheter där Telia Company har ledningsansvar.

Koncernpolicys beslutas av styrelsen, åtminstone årligen, efter en förberedande granskning av berört styrelseutskott. Koncerninstruktioner beslutas av koncernchefen eller koncernfunktions- eller avdelningschef efter att ha granskats i ett koncernlednings- eller GREC-möte på koncernnivå. Samtliga gällande policys och instruktioner på koncernnivå publiceras på en databas för styrande dokument som är tillgänglig för alla anställda. Databasen möjliggör full spårbarhet under ett dokuments hela livscykel.

Utöver Telia Company:s affärsetiska uppförandekod har styrelsen för närvarande utfärdat de koncernpolicys som framgår av tabellen på föregående sida.

Vissa koncernpolicys är offentliga dokument och finns tillgängliga på: www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/public-policy/publicpolicy/ (Information på Telia Company:s webbplats utgör inte del av denna rapport)

Organisation

Telia Company:s största verksamheter är mobil-, bredbands-, tv- och fasttelefoni-verksamhet i Norden och Baltikum samt mobilverksamhet i Eurasien.

Vägledande principer för Telia Company:s organisationsstruktur är att ge klarhet, ansvarsutkrävande samt att stötta en kundorienterad verksamhetsmodell. Verksamhetsmodellen är landsbaserad med starka kommersiella och tekniska funktioner på koncernnivå. Länderna är grupperade i tre geografiska regioner.

Notera att organisationsstrukturen ändrades den 1 januari 2017. För mer information se www.teliacompany.com.

Region Sverige

Regionen omfattar Telia Company:s mobil-, bredbandstv- och fasttelefoniverksamhet i Sverige. Regionschefen rapporterar till koncernchefen och ingår i koncernledningen.

Region Europa

Regionen omfattar Telia Company:s mobil-, bredbandstv-och fasttelefoniverksamhet i Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland och Estland (verksamheten i Spanien såldes under 2016). Regionschefen rapporterar till koncernchefen och ingår i koncernledningen.

Region Eurasien

Regionen omfattar Telia Company:s mobilverksamhet i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Georgien och Moldavien (verksamheten i Nepal såldes och ett avtal tecknades om att sälja Tcell i Tadzjikistan under 2016). Regionschefen rapporterar till en styrgrupp som leds av koncernchefen (se avsnittet "Koncernchefen och koncernledningen" för ytterligare information).

Koncernfunktioner

Koncernfunktionerna bistår koncernchefen i framtagande av ramverk för aktiviteter i länderna och förser länderna med visst stöd i processutveckling och gemensamma plattformar för kommunikation, affärsutveckling (inklusive förvärv och avyttringar - M&A), ekonomi och finans (inklusive inköp och fastigheter), personalfrågor, juridik, koncernövergripande kommersiella (inklusive den internationella carrier-verksamheten) och tekniska (inklusive it) frågor, CEO Office (även ansvarigt för ägandet i MegaFon och Turkcell), etik och efterlevnad samt internrevision.

Delegering av ansvar och befogenheter

Koncernchefen har utfärdat en delegering av ansvar och befogenheter (Delegation of Obligations and Authority – DOA), vilken definierar skyldigheterna för regionchefer och koncernfunktionschefer, samt inom vilka gränser de kan fatta beslut. Ansvar och beslutsbefogenheter delegeras person-till-person genom heldragna rapporteringslinjer baserade på rollerna i den operativa organisationen.

Följa upp våra prestationer

KONCERNÖVERGRIPANDE STYRNINGSMODELL – STRUKTUR

➔

Besluta vad vi ska uppnå ➔

Sätta ramarna för hur vi agerar

• Följa upp våra prestationer
• Verksamhetsgenomgångar
• Genomgångar av risk och efterlevnad
• Individuell mål- och resultatstyrning YouFirst

Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå.

Verksamhetsgenomgångar

Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sin respektive verksamhet. Dessa dokumenteras i årliga verksamhetsplaner som följs upp varje månad, kompletterade med kvartalsvisa prognoser.

Verksamhetsgenomgångarna är möten som hålls varje månad och innefattar såväl en finansiell genomgång som genomgång av affärsverksamheten för aktuell rapporte-

INDIVIDUELL MÅL- OCH RESULTATSTYRNING – NYCKELKOMPONENTER

Styrelsens ersättningsutskott granskar koncernledningsmedlemmarnas individuella prestationer på årsbasis.

ringsperiod och prognosperiod, risker samt operativa mål avseende kundservicenivåer, nätkvalitet mm. Verksamhetsgenomgångarna ger möjlighet till frekvent uppföljning av operativa prestationsnyckeltal (KPI) på lands- och regionnivå. Operativa KPI:er är en betydelsefull del av uppföljningen och består av flera mätetal som ger ledningen en god överblick av aktuell situation och utvecklingen över tid. Ramverket Net Promoter Score (NPS®) används för att följa och förbättra den kundupplevelse som Telia Company presterar. Vid regionernas verksamhetsgenomgångar deltar koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, koncerncontrollern, chefen för investerarrelationer samt utvalda ledamöter i koncernledningen utöver respektive regionledning.

Styrelsen erhåller månatligen rapporter över operativa resultat och på varje ordinarie styrelsemöte presenterar koncernchefen och finansdirektören koncernens verksamhets- och finansiella resultat på en detaljerad nivå (se också styrelsens årliga arbetscykel beskriven i avsnittet "Styrelse").

Genomgångar av risk och efterlevnad

GREC-mötena på koncern-, region- och landsnivå är de primära ledningsorganen för uppföljning av risker och efterlevnad. Ytterligare information återfinns i avsnittet "Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC)".

Individuell mål- och resultatstyrning - YouFirst

Telia Company utvecklar en syftes- och värdebaserad prestationskultur för att kunna överträffa konkurrenterna och nå utmanande mål. Fastställande av individuella mål kopplade till strategiska affärsmål och regelbunden återkoppling är centrala aktiviteter för chefer på alla nivåer. Telia Company tillämpar en koncernövergripande modell för individuell mål- och resultatstyrning – YouFirst – där vad du gör och hur du gör det är lika viktigt.

Telia Company:s ansats för mål- och resultatstyrning är en nyckelkomponent för att driva korrekta mål och beteenden för att bli nästa generations telekombolag, där allas prestationer räknas och alla aktiviteter stödjer den

strategiska inriktningen. Detta innebär ett skifte från en årlig händelsestyrd process till ett dynamiskt, löpande upplägg, integrerat med det dagliga arbetet genom ofta förekommande dialogmöten. Dessa täta "incheckningar" görs i en miljö av erkännande, coachning och återkoppling med självledarskap som en nyckelkomponent.

För att säkerställa genomförande av strategi och kulturförändring är alla individuella mål kopplade till de strategiska områdena och nyckelbeteenden som framgår av Telia Company:s värdegrund – Dare, Care och Simplify. Det totala bidraget bedöms, och det är lika viktigt att förväntningarna uppfylls både avseende mål och beteenden. Bedömningen av det totala bidraget är integrerad i alla relevanta processer, såsom utvecklingsaktiviteter, löneöversyn och rörlig lön.

Den tätt förekommande coachningen och återkopplingen möjliggör och stärker ett mer dynamiskt och affärsorienterat sätt att arbeta med förväntningar och prioriteringar för att säkerställa fokus på det som betyder mest; att utmana och kräva prestationer samt skapa ansvarstagande för viktiga resultat.

RAMVERK FÖR HANTERING AV VERKSAMHETSRISKER (ERM)

Att vara verksam på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen medför att Telia Company exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. Telia Company har definierat begreppet risk som allt som kan ge en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av Telia Company:s mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med Telia Company:s nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamhet och hållbarhet samt till aktieägarfrågor beskrivs i Risker och osäkerheter och finansiella risker i not K26 i koncernredovisningen.

Tre försvarslinjer – integrerad styrning, riskhantering och efterlevnad

Telia Company:s riskhantering kan beskrivas som ett trelinjers försvar som utgör en integrerad del av koncernens operativa verksamhet, affärsplaneringsprocess och övervakning av verksamhetsresultat. Risker som kan utgöra ett hot mot uppnåendet av affärsmål identifieras och utvärderas, och åtgärder vidtas för att begränsa och övervaka de identifierade riskerna. Syftet är att inte endast fokusera på riskerna ur ett negativt perspektiv utan också att bekräfta att framgångsrik riskhantering är nödvändig för strategigenomförande och hållbar tillväxt.

RISKHANTERING I VERKSAMHETEN - FÖRSVARSLINJER

Risker och osäkerhetsfaktorer

Roller och ansvar i försvarslinjerna inbegriper:

• • Första linjens försvar: Linjeorganisationen äger sina operativa risker och har respektive utkrävs ansvar för riskbedömning, riskkontroll och risklindring samt för interna kontrollaktiviteter och tillförsäkran
• • Andra linjens försvar: Omfattar funktionen för hantering av verksamhetsrisker (ERM) på koncernnivå, koncernriskområdeskoordinatorer, internkontrollfunktionen inom koncernfinans, koncernenheten för etik och efterlevnad samt möten för hantering av styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC)
• • Tredje linjens försvar: Koncernens internrevisionsenhet ger oberoende tillförsäkran avseende riskhanteringsprocessen och internkontrollmiljön. Utomstående parter, som externrevisorerna och regulatoriska myndigheter, ger tillförsäkran med avseende på specifika lagstadgade krav, till exempel information som presenteras i koncernredovisningen eller rapporteras till Finansinspektionen

Riskhanteringsprocessen

Telia Company:s koncerninstruktioner om riskhantering definierar, som en bas för första linjens försvar, roller och ansvar samt huvudbeståndsdelarna i riskhanteringsprocessen, vilka är riskbedömning, riskbemötande och kontinuerlig övervakning.

RISKHANTERING – PROCESSFLÖDE

Målsättningen med den kontinuerliga riskhanteringsprocessen är att alla risker som kan hjälpa eller hindra uppfyllandet av Telia Company:s mål regelbundet bedöms, åtgärdas och övervakas.

Riskhanteringen ska vara helt integrerad i affärsprocesserna. Riskhanteringsprocedurerna ska vara transparenta, genomförbara och spårbara. Ledningen ska försäkra sig om att en personlig känsla för ansvar och en gemensam syn på och medvetenhet om risk skapas hos medarbetarna samt främja ansvarsutkrävande för risker i det dagliga beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad i affärsplaneringsprocessen och risker ska granskas på verksamhetsgenomgångarna och eskaleras genom linjeorganisationen.

Revisionsutskottet och styrelsen erhåller kvartalsvis en samlad riskrapport, samordnad med styrelsens årliga arbetscykel som beskrivs i avsnittet "Styrelse". Den samlade rapporten är indelad i fyra riskkategorier:

• Finansiella risker
• Operationella och samhälleliga risker
• Strategiska och uppkommande risker
• Legala och regulatoriska risker

Inom var och en av dessa kategorier presenteras riskerna antingen som koncernövergripande eller på regionnivå med en:

• Riskbeskrivning
• Beskrivning av aktiviteter för att mildra riskerna och status på verkställighet
• Potentiell finansiell påverkan då det är möjligt
• Sannolikhetsgradering (låg, medel, hög och mycket hög risk)

Därutöver erhåller revisionsutskottet kvartalsvis en samlad rapport över rättstvister med kortfattade detaljer avseende legala och administrativa processer som är pågående, i vänteläge och hotade. Varje fallbeskrivning innehåller även påstådd nominell och uppskattad finansiell påverkan när så är möjligt samt en sannolikhetsgradering (låg, medel och hög risk).

Ledningen ska aktivt, regelbundet och i rätt tid utvärdera och bedöma risk och efterlevnad för att försäkra sig om att alla medarbetare är medvetna om och vidtar åtgärder för att efterleva gällande krav. Efterlevnad innebär anpassning såväl externa som interna krav så som:

• Gällande lagstiftning och reglering
• Kundavtal
• Internationella standarder och normer
• Koncernpolicys och koncerninstruktioner

De mest betydelsefulla riskområdena övervakas av riskhanteringsfunktionen inklusive GREC-mötena (se avsnitten "Koncernfunktion för hantering av verksamhetsrisker" och "Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC)"), internkontrollfunktionen inom koncernfinans (se avsnittet "Intern kontroll över finansiell rapportering") samt koncernenheten för etik och efterlevnad (se avsnittet "Ramverk och program för efterlevnad").

Funktion för hantering av verksamhetsrisker (ERM) på koncernnivå

Chefen för funktionen för hantering av verksamhetsrisker (ERM), som ingår i koncernfunktionen affärsutveckling, agerar som ägare av den koncerngemensamma ERMprocessen för att säkerställa en strukturerad hållning avseende riskhantering, efterlevnad och rapportering inom koncernen. Funktionsansvaret omfattar att:

• Äga, förvalta, koordinera och övervaka ERM-processen för att säkerställa ett strukturerat förhållningssätt gentemot riskhantering, efterlevnad och rapportering inom koncernen
• Äga koncernens ramverk för ERM, policys och instruktioner inom hans/hennes ansvarsområde samt att övervaka efterlevnad och stödja implementering inom koncernen
• Övervaka den operationella effektiviteten av ERM-processen inom koncernen och föreslå förbättringsåtgärder
• Övervaka risknivåer såväl som karaktären av specifika riskområden inom koncernen. Som en del av detta ansvarsområde kommer chefen för funktionen för hantering av verksamhetsrisker inhämta och sammanställa rapporter från respektive land och koncernfunktion för att kunna ge VD och styrelse en konsoliderad samt holistisk bild av koncernens risknivå och enskilda väsentliga risker
• Organisera och möjliggöra GREC-möten på koncernnivå

Ramverk och program för efterlevnad

Som ytterligare ett stöd till första försvarslinjen har Telia Company infört ett ramverk för att möjliggöra ett systematiskt arbete med efterlevnadsfrågor. Efterlevnadsramverket består av åtta element som är grundade på en tydlig inriktning från ledningen. Det är utformat för att följa internationell standard och är baserat på principerna förebygga, upptäcka och undersöka.

Prioriterade riskområden har identifierats baserade på riskbedömningar. De mest betydelsefulla riskerna övervakas av koncernenheten för etik och efterlevnad och hanteras i enlighet med ramverket genom ämnesspecifika efterlevnadsprogram för att säkerställa enhetlighet och uppföljning i införande och rapportering. De för närvarande prioriterade riskområdena avspeglas av följande pågående program:

• Anti-korruption
• Yttrandefrihet
• Kundintegritet
• Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet
• Ansvarstagande upphandling
• Miljö

Ytterligare information avseende tillvägagångssätt och arbete inom respektive område återfinns i Hållbarhetsarbete, avsnitten "Hållbarhet i Telia Company", "Anti-korruption", "Yttrandefrihet", "Kundintegritet" samt "Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet".

GREC-MÖTE (KONCERNNIVÅ) – DELTAGARE OCH RISKKATEGORIER

MÖTEN ÄGNADE ÅT STYRNING, RISK, ETIK OCH EFTERLEVNAD

Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC)

GREC-mötenas syfte är att agera som de främsta styrande organen inom risk och efterlevnad och att utvärdera risknivåer och föreslå aktiviteter för att mildra riskerna. Vid GREC-mötena, som hålls minst kvartalsvis, samlas ledningen för att uppdatera, diskutera, besluta och följa upp pågående aktiviteter och satsningar inom de olika riskområdena och fokusområdena inom hållbarhet. Syftet med GREC-mötena är att:

• Sammanställa riskrapporter från regioner, länder ochfunktioner
• Bedöma lands-, region- och koncernrisker
• Granska risknivåer i relation till riskaptit
• Rekommendera och besluta om riskbegränsande åtgärder
• Eskalera och rapportera risker samt följa upp riskbegränsande åtgärder
• Övervaka efterlevnad inom väsentliga riskområden
• Bygga en riskmedveten företagskultur
• Övervaka och reagera på bristande efterlevnad av interna och externa krav
• Säkerställa kommunikation och feed-back till alla relevanta intressenter

GREC-möten hålls på koncern-, region- och landsnivå. På koncernnivå leder koncernchefen GREC-mötena som består av koncernledningen utökad med chefen för CEO Office, chefen för koncernfunktionen för hantering av verksamhetsrisker, chefen för koncernenheten etik och efterlevnad samt chefen för koncernenheten för internrevision. Syfte, agenda och deltagare på lokala GREC-möten speglar mötena på koncernnivå. För region Eurasien hanteras GREC-frågor på koncernnivå av en styrgrupp som leds av koncernchefen och rapporteras till GREC på koncernnivå (se avsnittet "Koncernchefen och koncernledningen" för ytterligare information).

Whistle blowing-processen Speak-Up Line

2016 var det andra hela verksamhetsåret för Telia Company:s Speak-Up Line, ett whistle blowing-verktyg som gör det möjligt för medarbetare och andra att anonymt rapportera kränkningar av god redovisningssed, korrekt rapportering eller god intern kontroll liksom bristande efterlevnad av lokal lagstiftning eller brott mot Telia Company:s policys och etiska instruktioner. Telia Company har en koncernövergripande standard för utförande av interna utredningar. Ledstjärnan är säkerställande av att utredningar genomförs på ett objektivt och opartiskt sätt; bedrivs så att fakta snabbt fastställs med ett minimum av störningar för affärsverksamheten eller medarbetares privatliv; samt att säkerställa att sekretess och icke-vedergällning alltid respekteras.

Till läsaren av denna rapport: Om du anser att det finns brister i Telia Company:s finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom Telia Company-koncernen kan du anmäla detta till: www.speakupline.ethicspoint.com

Speak-Up Line 2016

Antal whistle blowing-ärenden under 2016	123
Utredningar inledda av enheten för särskilda utredningar • inom koncernenheten etik och efterlevnad	35 (27)
Ärenden rörande personalfrågor (hanteras med koncern • funktionen personal)	19 (42)
Ärenden som skickats för information till andra enheter • (t.ex. kund- eller leverantörsklagomål), eller som stängts efter inledande granskning och svar till anmälare (t.ex. ärenden av
etisk karaktär)	69 (72)

Rapporteringskanal	%
Speak-Up Lineportalen •	50
Linjechefer •	18
Direktkontakt med ansvariga för etik och efterlevnad på • koncernnivå eller lokalt	17
Skickat till Speak-Up Lines e-postadress •	12
Telia Company:s högsta ledning •	2

Andel rapporter som lämnades anonymt eller av personer som begärt att få vara anonyma 26 (40) procent.

Ursprung för rapporter under 2016 (2015)	%
Region Eurasien •	56 (74)
Norden •	33 (22)
Andra koncernbolag •	11 (4)

Klagomål eller frågor från kunder, intressekonflikter och etiska betänkligheter eller förebråelser gentemot ledning var vanligast bland de rapporterade ärendena, särskilt från region Eurasien. Andra väsentliga frågor rörde olämpliga relationer med tredje part, missbruk av ställning, diskriminering och trakasserier. Flera leverantörer klagade över partiska anbudsresultat. Flera anställda klagade över felaktig uppsägning.

Under 2016 inleddes 24 (13) utredningar på begäran av ledare. Denna ökning betraktas som positiv eftersom den visar att anställda känner sig bekväma med att ta upp ärenden direkt med sina ledare.

När beskyllningar visade sig vara underbyggda fattades i 10 (17) fall disciplinära beslut av koncernens etikforum. Flertalet beslut innebar att medarbetare fick sluta, men i vissa fall utfärdades varningar.

Konsoliderade ärenderapporter presenterades fortlöpande för revisionsutskottet under året. Rapporterna innefattade ärenden av betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar. Samtliga rapporter om avslutade utredningar överlämnades till koncernens etikforum för tillsyn och beslut om disciplinåtgärder.

Nyckeltal avseende interna utredningar	Mål	2016	2015
Andel whistle blowing-ärenden som avslutas inom åtta veckor	80%	83%	72%
Andel disciplinåtgärder som verkställs inom fyra veckor efter beslut av koncernens etikforum	100%	70%	53%

INTERN KONTROLL ÖVER FINANSIELL RAPPORTERING

Enligt den svenska aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl de interna kontrollerna fungerar och initierar åtgärder för att främja ständig förbättring av de interna kontrollerna.

Telia Company:s ramverk för riskhantering inbegriper intern kontroll över finansiell rapportering och ligger i linje med COSO:s ramverk för intern kontroll. Det omfattar de sammanhängande områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. För att etablera en konsekvent hållning till och en koncerngemensam syn på risker hänförliga till felaktig finansiell rapportering har koncernövergripande riskregister införts i alla större enheter där Telia Company har ledningsansvar. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans är ansvarig för att utveckla och underhålla det it-baserade verktyget för att hantera riskregistren.

Intern kontroll är en integrerad del av Telia Company:s bolagsstyrning och styrning av verksamhetsrisker och involverar styrelser, ledande befattningshavare och övriga medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Det är en process som omfattar metoder och processer för att:

• Skydda koncernens tillgångar
• Säkerställa att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och korrekt
• Säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och riktlinjer
• Säkerställa måluppfyllelse i verksamheten och ständiga förbättringar av den operativa effektiviteten

Målsättningen för Telia Company:s finansiella rapportering är att den ska ligga i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, korrekt, punktlig och begriplig.

Kontrollmiljö

De viktigaste delarna i Telia Company:s kontrollmiljö är koncernpolicys med tillhörande koncerninstruktioner och detaljerade koncerndirektiv. Ledare på alla nivåer är ansvariga för att säkerställa att organisationen följer den av koncernchefen utfärdade Delegering av ansvar och befogenheter, de finansiella styrningsdokumenten, ramverket för rapportering samt övriga koncernkrav. Personal på koncernfinans är ansvariga för att månatligen följa, och om väsentliga, kommunicera förändringar i lagstiftning, noteringskrav samt finansiell rapportering som kan påverka koncernens finansiella instruktioner och direktiv.

Ledningen för varje enhet eller koncernfunktion är ansvarig för att säkerställa att:

• Den månatliga och kvartalsvisa finansiella rapporteringen följer Telia Company:s redovisningsprinciper
• Finansiella rapporter levereras i tid
• Åtgärder för att mildra riskerna, som de beskrivits i koncernens riskregister, har införts och genomförs
• Föreskrivna avstämningar utförs på rätt sätt
• Större affärsrisker och finansiella risker identifieras och rapporteras

Telia Company:s enhet för gemensamma ekonomitjänster stöder enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller i alla stora helägda affärsenheter.

Riskbedömning

Telia Company har en riskbaserad inställning till intern kontroll över finansiell rapportering. Hanteringen av risker relaterade till finansiell rapportering är integrerad i det koncerngemensamma ramverket för riskhantering som beskrivs i avsnittet "Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM)". Därför är bedömning och hantering av risker som kan leda till felaktig finansiell rapportering en naturlig del av det dagliga arbetet där koncernens riskregister används som en grundstomme. Riskbedömning genomförs både från ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och uppperspektiv. Utfallet av riskbedömningarna dokumenteras i koncernens riskregister.

Kontrollaktiviteter

Samtliga verksamhetsprocesser inom Telia Company inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Större processer, inklusive relaterade risker och nyckelkontroller, beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt, baserat på uppsatta krav i koncernens riskregister. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för it-applikationer som används för redovisning och rapportering.

Information och kommunikation

Koncernpolicys, instruktioner och direktiv avseende redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via Telia Company:s normala interna kommunikationskanaler. Personal på huvudkontorsfunktionerna ägnar sig kontinuerligt åt interna utbildningsinsatser för att säkerställa harmonisering inom viktiga områden såsom intäktsredovisning, skillnaden mellan investeringar och rörelsekostnader, etc.

Internkontrollfunktionen inom koncernfinans utför kontinuerligt övervakande aktiviteter och sammanställer och delar resultaten med ledningsgrupperna på region- och landsnivå. Detta utbyte ger goda möjligheter till jämförelser och kunskapsinhämtning inom koncernen.

Telia Company stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl de interna kontrollerna fungerar. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin månatliga rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner orsaka fel eller oriktigheter i redovisningen.

Övervakning

Telia Company har infört en strukturerad process för övervakning av hur väl intern kontroll över finansiell rapportering fungerar. Denna process omfattar alla länder, regioner och koncernfunktioner, och består av en självutvärdering av åtgärder för riskminimering. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans övervakar processen på månadsbasis. På uppdrag av koncernledningen genomför internkontrollfunktionen en riskbaserad efterlevnadsgranskning av nyckelriskerna för att bedöma kvaliteten i självutvärderingarna, riskminimeringen och den övergripande interna kontrollmiljön.

Resultatet av självutvärderingen och efterlevnadsgranskningen förmedlas till ledningen för alla berörda enheter, till mötena för styrning, risk, etik och efterlevnad samt till styrelsens revisionsutskott. Revisionsutskottet får också rapporter direkt från såväl de externa revisorerna som från internrevisionen. Rapporterna diskuteras och uppföljningsnoteringar görs av utskottet. Både de externa revisorerna och internrevisionen närvarar på utskottsmötena.

Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan ledningens närvaro.

KONCERNENHETEN FÖR INTERNREVISION

Koncernenheten för internrevision granskar koncernens verksamheter och lämnar förslag i syfte att förbättra både den interna kontrollmiljön såväl som effektiviteten i processer och system. Genom operativt inriktade granskningar tillämpas ett systematiskt och disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera och förbättra effektiviteten i styrningen av koncernen.

Inriktningen för arbetet inom koncernens internrevision anges i den årliga revisionsplanen, vilken för att ta hänsyn till övergripande affärsmål och risker också är avstämd mot koncernens affärsplan och strategi. Revisionsplanen fastställer prioriteringar och resursallokering. Den godkänns av styrelsens revisionsutskott och presenteras för de externa revisorerna på årsbasis. Inom ramen för revisionsplanen bestäms de detaljerade internrevisionsuppdragen på kvartalsbasis. De kvartalsvisa revisionsuppdragen diskuteras med externrevisorerna för att identifiera områden för att dela riskbedömningar och rön från revisionsarbetet.

Under 2016 utfördes revisioner i koncernfunktioner och samtliga regioner. Viktiga fokusområden var:

• Omvandlingen till New Generation Telco
• Informationssäkerhet och kundintegritet
• Distributionskedja och outsourcade verksamheter
• Kundupplevelse och Operational Excellence
• Hållbart företagande

Chefen för koncernens internrevisionsenhet rapporterar administrativt till koncernchefen och funktionellt till revisionsutskottet. Resultatet av varje enskilt revisionsuppdrag rapporteras till ansvarig linjechef för reviderat område eller reviderad enhet samt dessutom till chefen för berört funktionsområde och till de externa revisorerna. En sammanfattning av resultaten av revisionsuppdragen rapporteras kvartalsvis till revisionsutskottet.

Chefen för koncernens internrevisionsenhet är även, tillsammans med två externa ledamöter verksamma i Equality of Access Board, ansvarig för att övervaka utvecklingen avseende likabehandling av interna och externa grossistkunder i Sverige. Koncernchefen beslutade dock att avsluta Equality of Access Boards verksamhet per den 31 december 2016 med hänvisning till förändrade marknadsförutsättningar och förändringar i den regulatoriska miljön.

Under andra halvåret 2015 antog chefen för koncernens internrevisionsenhet tillfälligt en operativ roll som ekonomioch finanschef för den svenska organisationen och har därför avstått från revisionsarbete avseende Sverige under hela 2016.

REVISORER

Antal revisorer och uppdrag

Enligt bolagsordningen ska Telia Company AB ha minst två men inte fler än tre revisorer och inte fler än samma antal revisorssuppleanter. Årsstämman kan även besluta om endast en revisor, om stämman till revisor utser ett registrerat revisionsbolag. Revisorerna rapporterar till årsstämman. I revisorernas uppdrag ingår att:

• Uppdatera styrelsen med avseende på planering, omfattning och inriktning av respektive innehåll i den årliga revisionen
• Granska finansiella rapporter för att bedöma riktigheten och fullständigheten i räkenskaperna och efterlevnaden av tillämpliga redovisningsstandarder
• Granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget
• Utföra en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten
• Råda styrelsen avseende genomförda övriga revisionstjänster, utbetalda arvoden och övriga frågor som avgör revisorernas oberoende

Förutom revisionsberättelsen som presenteras för aktieägarna på varje årsstämma avger revisorerna också en rapport över granskningen av andra kvartalets koncernredovisning. Varje kvartal lämnar revisorerna en rapport över Telia Company:s bokslut till revisionsutskottet och koncernledningen och i november varje år en rapport om internkontrollen över finansiell rapportering och it. Ytterligare information avseende kontakter mellan styrelsen och revisorerna återfinns i avsnitten "Styrelse" och "Intern kontroll över finansiell rapportering".

Därutöver utför revisorerna årligen en översiktlig granskning av den information som presenteras i Hållbarhetsarbete och GRI-index.

Nuvarande revisorer och arvoden

Vid årsstämman 2016 valdes Deloitte AB som revisorer till utgången av årsstämman 2017. Deloitte AB har utsett den auktoriserade revisorn Jan Nilsson (född 1962) att vara huvudansvarig revisor. Deloitte AB är ofta anlitad av Telia Company:s största ägare, svenska staten, för såväl revisions- som rådgivningsuppdrag. Jan Nilsson äger inga aktier i Telia Company AB.

Information om arvoden för revisionstjänster och övriga tjänster återfinns i not K32 i koncernredovisningen.

STYRELSE

Marie Ehrling

Född 1955. Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2013. Marie Ehrling var VD för TeliaSoneras svenska verksamhet mellan 2002 och 2006. Mellan 1982-2002 arbetade hon för SAS-koncernen och innehade ett antal ledande befattningar inklusive vice VD och chef för SAS Airlines. Marie Ehrling är ordförande i Securitas AB, vice ordförande i Nordea Bank AB samt vice ordförande i Axel Johnson AB. Hon är styrelsemedlem i Ingenjörsvetenskapsakademien samt ordförande i Advisory Board på Handelshögskolan i Stockholm. Marie Ehrling är civilekonom och hedersdoktor.

Antal aktier i Telia Company: 20 000

Olli-Pekka Kallasvuo

Född 1953. Styrelsens vice ordförande. Invaldes i styrelsen 2012. Olli-Pekka Kallasvuo var VD och styrelseledamot för Nokia Oyj under åren 2006 - 2010. Dessförinnan innehade han flera ledande befattningar inom Nokia, bland annat som Chief Operating Officer, Ekonomi- och finansdirektör, chef för mobiltelefonidivisionen och chef för Nokia Americas. Olli-Pekka Kallasvuo är idag ordförande i Veikkaus Oy, ordförande i Zenterio AB och vice ordförande i SRV Group Plc. Han är även styrelseledamot i Cleantech Industries Global N.V., Entrada Oy, Limestone Platform AS och i Foundation for Economic Education. Olli-Pekka Kallasvuo är jur. kand. och hedersdoktor. Antal aktier i Telia Company: 35 896

Susanna Campbell

Född 1973. Invaldes i styrelsen 2016. Susanna Campbell var tidigare VD på Ratos. Dessförinnan var hon anställd på McKinsey och Alfred Berg Corporate Finance. Susanna Campbell är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 10 000

Mikko Kosonen

Född 1957. Invaldes i styrelsen 2013. Mikko Kosonen är sedan 2008 VD för Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra. Dessförinnan innehade han en rad olika ledande roller inom Nokia mellan 1984 och 2007, där hans senaste uppdrag var som Senior Vice President, Strategy and Business Infrastructure. Mikko Kosonen är idag styrelseledamot i Technology Academy Finland och Foundation for Economic Education samt vice ordförande i Aalto University Board. Mikko Kosonen har en doktorsgrad i ekonomi/International business. Antal aktier i Telia Company: 2 000

Nina Linander

innehar en MBA (IMD).

Född 1959. Invaldes i styrelsen 2013. Nina Linander var partner på Stanton Chase International mellan 2006 och 2012 och dessförinnan treasurychef på Electrolux AB 2001 - 2005. Nina Linander är idag styrelseledamot i AB Industrivärden, Skanska AB, Castellum AB, Awa Holding AB och OneMed AB. Nina Linander är civilekonom och

Antal aktier i Telia Company: 5 700

Martin Lorentzon

Född 1969. Invaldes i styrelsen 2013. Martin Lorentzon är grundare av och vice styrelseordförande i Spotify AB. Han startade även TradeDoubler AB där han också var styrelseledamot. Martin Lorentzon är civilingenjör. Antal aktier i Telia Company: 1 100 000

Anna Settman

Född 1970. Invaldes i styrelsen 2016. Anna Settman är grundare av investmentbolaget The Springfield Project och har dessförinnan stor erfarenhet av media, främst från Aftonbladet där hon var VD. Anna är styrelseledamot i Nordnet Bank AB och Anticimex AB. Anna Settman har studerat strategisk kommunikation och ekonomi vid Berghs School of Communication och har en examen från IFL-programmet vid Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Telia Company: 0

Olaf Swantee

Född 1966. Invaldes i styrelsen 2016. Olaf Swantee är VD för Sunrise och var dessförinnan VD för det brittiska telekombolaget EE. Innan han började på EE hade han ett flertal befattningar på koncernledningsnivå inom Orange Group och chefsbefattningar inom Hewlett Packard, Compaq och Digital Equipment i Europa och USA. Olaf Swantee innehar en MBA. Antal aktier i Telia Company: 0

Agneta Ahlström Född 1960. Arbetstagarrepresentant som utnämndes till styrelseledamot av den fackliga organisationen 2007. Agneta är ordförande i

Antal aktier i Telia Company: 200

Unionen-Tele.

Stefan Carlsson Född 1956. Arbetstagarrepresentant som utnämndes till styrelseledamot av den fackliga organisationen 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen.

Antal aktier i Telia Company: 650

Eva-Marie Penttilä Född 1977. Finsk arbetstagarrepresentant utan rösträtt. Utnämnd av den fackliga organisationen Trade Union Pro. Antal aktier i Telia Company: 0

Peter Wiklund Född 1968. Arbetstagarrepresentant sedan 2014. Peter Wiklund är ordförande i SEKO klubb Telia. Antal aktier i Telia Company: 0

Suppleanter för arbetstagarrepresentanter

Hans Gustavsson (född 1954), SEKO klubb Telia Company. Antal aktier i Telia Company: 1102 Marianne Johansson (född 1957), Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 1 5002 Arja Kovin (född 1964), Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 02

ERSÄTTNINGAR UNDER 2016, SAMT NÄRVARO OCH AKTIEINNEHAV

	Mötesnärvaro
Namn	Invald år	Befattning	Sty relse	Ersätt nings utskott	Revi sions utskott	Hållbar hets- och etikutskott	Summa ersätt ningar (kSEK)1	Antal aktier i Telia Company2
Marie Ehrling	2013	Styrelseordförande och ordförande i ersättnings utskottet	15/15	5/5	7/7	5/5	1 855	20 000
Olli-Pekka Kallasvuo 2012		Vice styrelseordförande	15/15	5/5			817	35 896
Susanna Campbell	2016	Ledamot	12/12	4/4			428	10 000
Mikko Kosonen	2013	Ledamot och ordförande i hållbarhets- och etikut skottet	15/15			5/5	633	2 000
Nina Linander	2013	Ledamot och ordförande i revisionsutskottet	15/15		7/7		727	5 700
Martin Lorentzon	2013	Ledamot	14/15		2/2	2/2	597	1 100 000
Anna Settman	2016	Ledamot	12/12			3/3	428	0
Olaf Swantee	2016	Ledamot	10/12		5/5		500	0
Agneta Ahlström	2007	Arbetstagarrepresentant	14/15				-	200
Stefan Carlsson	2009	Arbetstagarrepresentant	12/15				-	650
Peter Wiklund	2014	Arbetstagarrepresentant	14/15				-	0

Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter betraktas som oberoende i relation till bolaget, dess förvaltning samt större aktieägare.

1) Se även not K31 i koncernredovisningen.

2) Aktier i Telia Company inkluderar i förekommande fall aktieinnehav hos make/maka och/eller närstående personer. Martin Lorentzons aktier ägs via bolag. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna Års- och hållbarhetsredovisning

KONCERNLEDNING

Johan Dennelind

Född 1969. Verkställande direktör och koncernchef. Mellan 2010 och 2013 var Johan Dennelind International CEO South Africa på Vodacom. Tidigare innehade han ett antal ledande befattningar på Telenor i Sverige och Malaysia, bl a som VD för DiGi Telecommunications Malaysia mellan 2008 och 2010. Dessförinnan innehade han ett flertal ledande befattningar på Telia. Johan Dennelind är styrelseledamot i GSMA och World Childhood Foundation. Johan Dennelind är civilekonom.

Antal aktier i Telia Company: 154 500

Robert Andersson

Född 1960. Executive Vice President och chef över Corporate Holdings. Innan han började på Telia Company arbetade han inom Nokia på ett flertal positioner inom internationell verksamhet och support inklusive Executive Vice President of Customer and Market Operations, Executive Vice President, Devices Finance, Strategy and Sourcing samt Senior Vice President Corporate Alliances and Business Development. Han är styrelseledamot i PAO MegaFon. Robert Andersson är civilekonom och innehar en MBA. Antal aktier i Telia Company: 10 000

Hélène Barnekow

Född 1964. Senior Vice President och chef över Telia Sverige. Hélène Barnekow har lång erfarenhet från mobil- och it-verksamheter och kommer närmast från EMC Corporation där hon varit chef över Worldwide Field & Partner Marketing. Dessförinnan innehade hon olika ledande befattningar på Sony Ericsson Mobile Communications mellan 2001 och 2009. Hon har även arbetat på Ericsson. Hélène Barnekow är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 12 000

Jonas Bengtsson

Född 1970. Senior Vice President och chefsjurist och chef för koncernstab juridik. Innan Jonas Bengtsson började på Telia Company var han chefsjurist på Tele2 mellan 2007 och 2013. Jonas Bengtsson har nästan 20 års erfarenhet som affärsjurist varav cirka 15 år som chefsjurist i telekombranschen och han har arbetat bland annat på Telenor Sverige, Utfors och Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Jonas Bengtsson är jur. kand.

Antal aktier i Telia Company: 20 500

Peter Borsos

Född 1969. Senior Vice President, kommunikationsdirektör och chef för koncernstab kommunikation. Han var tidigare Executive Vice President och kommunikationsdirektör på Swedbank. Dessförinnan innehade han ett antal ledande befattningar inom Swedbank och Ålandsbanken. Han började sin yrkesbana på Nordiska Fondkommission AB. Peter Borsos är civilekonom.

Antal aktier i Telia Company: 30 000

Abraham Foss

Född 1964. Senior Vice President och VD för Telia Norge sedan 2015. Han har lång nationell och internationell erfarenhet av ledande positioner i olika branscher, senast som chef för företagsmarknaden på den största teleoperatören i Malaysia, Maxis Berhad. Tidigare har Foss arbetat flera år som chef för bland annat Telenor, Innovasjon Norge och Sparebank 1. Foss är civilekonom och har studerat ryska. Antal aktier i Telia Company: 0

Christian Luiga

Född 1968. Executive Vice President samt ekonomi- och finansdirektör. Dessförinnan var han chef för Corporate Control. Christian Luiga har arbetat på Teleca AB där han var Finans- och ekonomidirektör sedan 2004 och mellan 2002 och 2004 var han Finans- och ekonomidirektör på Framfab AB. Han har sin bakgrund som controller från flera olika bolag. Christian Luiga är styrelseledamot i Fintur Holdings B.V. Christian Luiga är civilekonom.

Antal aktier i Telia Company: 52 859

Cecilia Lundin

Född 1970. Senior Vice President, och chef för People and Brand. Tidigare var Cecilia Lundin personalchef på Investment AB Kinnevik. Dessförinnan har hon innehaft chefsbefattningar inom human resources Novartis i Norden, Tele2 respektive Billerud. Cecilia Lundin är civilekonom.

Antal aktier i Telia Company: 1 000

Anders Olsson

Född 1969. Senior Vice President, COO och Chef för Global Services och Operations. Innan Anders Olsson började på Telia Company arbetade han på Tele2 i 19 år varav 14 år i koncernledningen. Han har haft ledande befattningar på Tele2 bland annat som Executive Vice President, CCO och Head of Region Central Europe och Benelux. Han är styrelseledamot i BIMA. Anders Olsson är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 140 000

Ingrid Stenmark

Född 1966. Senior Vice President, chef för CEO Office; Strategy & Responsible Business. Ingrid Stenmark ansvarar för koncernens strategiarbete, riskhaneringsprocess samt översyn av internrevision. Sedan hon började på Telia Company 1994, har hon haft ett flertal ledande befattningar inom koncernen, bland annat som koncernens chef för regulatoriska frågor, tillförordnad chefsjurist och ansvarig för intressebolagen Turkcell och MegaFon. Ingrid Stenmark är också ledamot av styrelserna i MegaFon och Kcell. Ingrid Stenmark har en jur. kand. Antal aktier i Telia Company: 10 874

Henriette Wendt

Född 1969. Senior Vice President och Head of Cluster. Tidigare var Henriette Wendt Head of Corporate Strategy and Participation Management på Swisscom. Dessförinnan har hon innehaft ett antal ledande befattningar inom Motorola och andra teknikbolag. Hon inledde sin karriär som strategikonsult på Monitor Company. Henriette Wendt är civilekonom.

Antal aktier i Telia Company: 8 500

Stein-Erik Vellan

Född 1965. Senior Vice President och VD för Sonera Finland. Stein-Erik Vellan har arbetat inom Telenor Group sedan 2001 i olika chefspositioner i Norge och internationellt. Han har också varit VD över Telenors verksamhet i Indien, Serbien och Bulgarien. Stein-Erik Vellan är styrelseordförande i Onsagers A/S. Vellan har studerat marknadsföring och är marketing candidate. Antal aktier i Telia Company: 0

Information om medlemmarna i koncernledningen finns även på www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning. Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna års- och hållbarhetsredovisning

ERSÄTTNING OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER 2016, SAMT KAPITALVÄRDE AV PENSIONSÅTAGANDEN

kSEK	Grundlön	Övrig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnader	Summa ersättning och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande
Johan Dennelind, koncernchef	15 794	1 358	75	6 204	23 431	-
Övriga ledamöter i kon cernledningen (8 personer)	41 507	3 371	1 383	12 835	59 095	1 351

Se även not K31 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen, avsnittet "Ersättning till ledande befattningshavare".

HÅLLBARHET I TELIA COMPANY

Digitalisering har en genomgripande påverkan på människor och företag världen över och är en viktig faktor för social utveckling och hållbar ekonomisk tillväxt. Vi strävar efter att utnyttja affärsmöjligheterna som skapas av digitaliseringen och att driva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt för att skapa värde för företaget och för samhället i stort.

VÅRT HÅLLBARHETSARBETE

ALL IN – DELAT VÄRDESKAPANDE

UPPKOPPLING AV DET OUPPKOPPLADE

YTTRANDE-FRIHET

DIGITAL INNOVATION OCH ENTREPRENÖRSKAP

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

OCH SÄKERT SAMHÄLLE

ANSVARSFULLA INKÖP

HÄLSA OCH SÄKERHET

KUND-INTEGRITET

ARBETSMILJÖ, BARN PÅ NÄTET MILJÖANSVAR

Vårt arbete bygger på två delar: "All in"-strategin för delat värdeskapande, och programmen inom Ansvarsfullt företagande för att säkerställa en hållbar verksamhet och etiska affärsmetoder. Delat värdeskapande är integrerat i affärsstrategin genom att vi använder vårt syfte, expertis och tillgångar för att möta sociala och miljömässiga utmaningar samtidigt som vi skapar affärsnytta. Genom att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt följer vi lagar och frivilliga överenskommelser, och möter dessutom våra egna och intressenters förväntningar om etiska affärsmetoder. Detta ansvar sträcker sig genom hela värdekedjan.

Läs mer om hur vi skapar ekonomiskt, socialt och miljömässigt värde i Vårt företag, avsnittet "Hur vi skapar värde".

Vårt bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål

Vårt arbete bidrar direkt till ett flertal av FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) då digitalisering är avgörande i den samhällstransformation som krävs för att uppnå målen. Genom Ansvarsfullt företagande bidrar vi flera av delmålen i mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen, som att minska korruption och mutor och säkerställa allmän tillgång till information. All ins fokusområden bidrar direkt till mål 3: Hälsa och välbefinnande, 4: God utbildning för alla och 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Genom att minska vår egen miljöpåverkan och utveckla tjänster som ökar resurseffektiviteten och minskar utsläppen av växthusgaser, bidrar vi till mål 13: Bekämpa klimatförändringen.

VÅRA ÅTAGANDEN

Vi har åtagit oss att följa ett antal internationella konventioner, bland annat:

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• Internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• Undertecknat FN:s Global Compact

Vi strävar efter att respektera mänskliga rättigheter inklusive barns rättigheter, utifrån FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter samt Barnrättsprinciperna för företag.

Dessa åtaganden är införlivade i den affärsetiska uppförandekoden som gäller för samtliga medarbetare och alla de bolag där vi har ledningsansvar. För mer information om koden och vårt policyramverk, se Bolagsstyrning, avsnittet "Koncernövergripande styrningsmodell".

ATT FÖRSTÅ VÅRA INTRESSENTER

För att säkerställa att vi arbetar med de mest väsentliga områdena och där vi har möjlighet att påverka ser vi regelbundet över våra prioriteringar tillsammans med våra intressenter. Läs mer om intressentsamverkan i Vårt företag, avsnittet "Trender och strategi".

2014 genomförde vi en väsentlighetsanalys genom interna och externa workshopar och intervjuer. Resultatet bekräftade våra fokusområden och fastställde strategin för delat värdeskapande. Analysen lyfte också fram andra områden som vi behöver hantera, såsom skydd av barn på nätet. Läs mer i 2014 års- och hållbarhetsredovisning, Hållbarhetsarbete, avsnitt "Intressentengagemang". En djupgående väsentlighetsanalys kommer att genomföras under 2017 för att säkerställa rätt fokus efter att vi lämnat region Eurasien.

För att bättre förstå interna och externa intressenters syn på vårt hållbarhetsarbete introducerade vi 2015 två enkätbaserade undersökningar: index gällande uppfattning om vårt hållbarhetsarbete och index för ansvarsfullt företagande.

Undersökningar gällande uppfattningen om vårt hållbarhetsarbete skickades ut två gånger till samtliga viktiga intressentgrupper i regionerna Sverige och Europa. Enligt resultaten anser 43 procent av de ungefär 2400 externa intressenter som svarade att vi bidrar positivt till samhället och miljön och att vi bedriver vår verksamhet på ett etiskt sätt. 8 procent anser att vi inte gör det. En stor andel av de som svarade, 30 procent, svarade att de inte känner till vårt arbete och påverkan. Att framöver öka intressenters kunskap om detta är därför viktigt.

Undersökningen gällande ansvarsfullt företagande genomfördes inte 2016, men kommer att genomföras under

INDEX - UPPFATTNING OM VÅRT HÅLLBARHETSARBETE

Enligt undersökningen anser flertalet externa intressenter som känner till vår påverkan på samhället att den är positiv. Nästan en tredjedel svarade att de inte känner till vårt arbete eller vår påverkan.

Procent av externa intressenter som anser att vi bidrar positivt till samhället och miljön, och att vi bedriver vår verksamhet på ett etiskt sätt:

PRODUKTANSVAR 43% Säkra produkter och tjänster, kundintegritet

Medarbetare och externa intressenter vill att vi ökar vårt fokus främst på:

INKLUDERANDE DIGITALISERING

Uppkoppling av det ouppkopplade till det digitala samhället

våren 2017 för att bättre spegla effekten av lanseringen av nya uppförandekoden.

I den årliga medarbetarundersökningen Purple Voice uppgav 73 procent av medarbetarna att de är stolta över hur Telia Company bidrar till ett bättre samhälle, upp från 65 procent 2015.

STYRNING OCH ORGANISATION

Illustrationen nedan beskriver beslutsfattande och rapportering rörande hållbarhetsfrågor. Styrelsen har det yttersta ansvaret för hållbarhetsfrågor. Cheferna för funktionerna hållbarhetsstrategi (Sustainability Strategy) och verksamhetsrisk (Enterprise Risk Management) rapporterar till ansvarig för strategi och utveckling (Corporate Development) som är medlem i koncernledningen och i mötet för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC – Group Governance, Risk, Ethics and Compliance). Chefen för koncernenheten för etik och efterlevnad (Group Ethics and Compliance Office) rapporterar direkt till koncernchefen och ingår även i GREC.

HÅLLBARHETSSTYRNING

»I den årliga medarbetarundersökningen Purple Voice uppgav 73 procent av medarbetarna att de är stolta över hur Telia Company bidrar till ett bättre samhälle.«

SAMMANFATTNING AV HÅLLBARHETSARBETET

Under 2016 fokuserade vårt arbete på områdena nedan. Se avsnittet för respektive fokusområde för mer information, inklusive mål och utfall.

STRATEGISKT MÅL	2018 MÅL	2016 VAD VI UPPNÅDDE	2017 PLANERADE AKTIVITETER
All in – delat värdeskapande • Uppkoppling av det ouppkopplade. • Ett hälsosamt och säkert samhälle. • Utbildning för alla. • Digital innovation och entreprenörskap.	• Delat värdeskapande är en fundamental del av vår kultur, syfte och värderingar. • All in integrerat i samtliga rele vanta verksamhetsprocesser såsom affärsplanering. • Rapportering av tydliga mäte tal för delat värdeskapande. • Anställda bidrar med 20 000 dagar frivilligarbete, kopplat till All ins strategiska mål.	• Publicerade "Accelerating sustai nable growth"-rapporten. • Katalysatorprogram och evene mang för att stödja innovation och entreprenörskap. • Produkter och tjänster för att koppla upp det ouppkopplade, t.ex. Telia Sense och "M2M i en låda". • Ökad omfattning av utbildnings program.	• Internutbildning och workshops för att säkerställa integration i affärsprocesser. • Aktiv deltagande i samhällsdialog kring digitaliseringens samhälls utvecklingspotential. • All in-initiativ fortsätter utifrån beslutade affärsplaner. • Lansera frivilligprogram för anställda.
Anti-korruption • Ett ledande anti korruptionsprogram. • Nolltolerans mot oetiska affärsmetoder.	• Samtliga anställda är medvetna om våra anti-korruptionskrav. • Samtliga anställda känner till rapporteringskanalerna för potentiella eller faktiska överträdelser. • Certifierade etik- och efterlevnadsansvariga på alla marknader i region Eurasien (ska nås vid slutet av 2016).	• Över 2 000 medarbetare deltog i ledarledd anti-korruptionsutbild ning, och över 4 300 genomförde e-utbildning. • Etisphere utvärderade ramverket för efterlevnad samt anti-korruptionsprogrammet. • Två etik- och efterlevnadsansva riga i region Eurasien flyttade till koncernenheten, vilket innebar att tre marknader hade certifierade ansvariga (samma som 2015).	• Utveckla lokala planer för imple mentering av anti-korruptionspro grammet. • Utveckla utbildningsplaner för medarbetare med arbetsuppgifter som innebär hög korruptionsrisk. • Anti-korruptionsutbildning del av utrullningen av nya Koden. • Förbättra självutvärderingsverk tyget samt kompetensen att genomföra lokala utvärderingar. • Stärka resurserna för tredjeparts hantering i region Eurasien.
Yttrandefrihet • Möjliggöra, respektera och stödja yttrandefrihet och integritet. • Telia Company ses som ledande inom mänskliga rättigheter i ICT-bran schen.	• Samtliga marknader omfattas av redovisning rörande antal myndighetsförfrågningar, samt information om lokal lagstiftning. • Samtliga stängda icke konventionella förfrågningar utmanats. • Bidra aktivt till Telecommuni cations Industry Dialogues (ID) arbete och till dess samarbete med Global Network Initiative (GNI).	• Åtta länder omfattades av redo visning rörande antal myndighets förfrågningar. • Fem länder omfattades av redo visning rörande information om lokal lagstiftning. • Nästan hälften stängda icke konventionella myndighetsförfråg ningar utmanade på något sätt, ofta genom transparens. • Bidrog till samgåendet av ID och GNI.	• Fortsätta bidra till utvecklingen och standardiseringen av rap portering inom ID och GNI. • Stärka processer och kompetens för att snabba upp bedömning och eskalering av myndighets förfrågningar, särskilt de som rör direkt tillgång. • Implementera klagomålsförfaran de för mänskliga rättigheter. • Utvärdera och implementera rekommendationerna från BSR:s konsekvensbedömningar.
Kundintegritet • Respektera och skydda våra kunders integritet. • Vi ses som en trovärdig aktör i hanteringen av persondata på kundens villkor.	• "Privacy by design" är implementerat i alla relevanta projektprocesser. • Samtliga medarbetare är medvetna om integritetskraven kopplade till sin tjänst. • Tydlig, lättbegriplig och lätt tillgänglig information till kunder om hur persondata hanteras. • Minska riskerna kopplade till efterlevnad av EU:s data skyddsförordning (General Data Protection Regulation, GDPR).	• Process för konsekvensbedöm ning av kundintegritet imple menterad i Telia Company:s projektmodell. • Koncerngemensam modell för upplysning om hantering av kund data ("Privacy Notice") togs fram. • Lokala gapanalyser mot GDPR genomförda och handlingsplaner framtagna för att minska riskerna i regionerna Sverige och Europa. • Stärkt styrning och utökade resur ser för att möta kraven i GDPR.	• Implementera riskhanterings aktiviteter utifrån lokala och koncernövergripande planer. • Stärka styrningen av kundintegri tet, inklusive genomföra utbild ning för att öka kunskapen om kundintegritetskrav. • Revidera relevant koncernpolicyer och -instruktioner för att säker ställa att dessa motsvarar kraven i GDPR.

STRATEGISKT MÅL	2018 MÅL	2016 VAD VI UPPNÅDDE	2017 PLANERADE AKTIVITETER
Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet • En företagskultur kring arbetsmiljö, hälsa och säkerhet som stödjer Telia Company:s ambition att vara den bästa arbetsplatsen.	• Olycksfallsfrekvens om högst 0,52. • Sjukfrånvaro om högst 1,9 procent. • Inga dödsolyckor. • OHSAS 18001-certifiering av samtliga större verksamheter (ska nås vid slutet av 2016). • Index för medarbetar engagemang: 83 procent.	• Olycksfallsfrekvens: 0,36 (0,41). • Sjukfrånvaro 2,4 procent (2,2). • Inga dödsolyckor (0). • Verksamheterna i Finland, Norge, Estland, Azerbajdzjan, Uzbekistan och Kazakstan OHSAS 18001-certifierade. • Index för medarbetarengage mang: 80 procent (78).	• Verksamheter ännu ej OHSAS 18001-certifierade arbetar vidare för att nå certifiering. • Påbörja arbetet att gå från OHSAS 18001 till ISO 45001. • Fokus på medarbetares välmående och engagemang i regionerna Sverige och Europa.
Ansvarsfulla inköp • Samtliga leverantörer uppfyller våra hållbarhetskrav. • Samtliga leverantörer har skrivit under vår leverantörs uppförandekod.	• 75 procent av utvärderade leverantörer uppfyller kraven i leverantörsuppförandekoden. • 25 procent färre leverantörer (utgångspunkt 2015).	• 60 procent (58) av leverantörer som utvärderats genom revi sion eller EcoVadis uppfyller kraven i leverantörskoden. • Lanserade en standardiserad plattform för leverantörsutvär deringar, 1 443 genomförda utvärderingar. • 169 genomförda revisioner på plats. • Lanserade fokusprogram inom sju områden.	• Fortsatt arbete inom fokusom rådesprogrammen. • Fortsatt utveckling av leveran törsutvärderingsplattformen. • Utbildning av leverantörer för att dessa bättre ska förstå och möta kraven i vår leveran törskod och säkerhetsdirektiv. • Stärka lokal kompetens i region Eurasien för att möjliggöra lokala hållbarhets- och riskut värderingar av leverantörer.
Miljöansvar • Minimera negativ och maxi mera positiv miljöpåverkan genom värdekedjan.	• Samtliga större verksamhe ter i regionerna Sverige och Europa ska vara redo för ISO 14001-certifiering (ska nås vid slutet av 2017). • Återtagsprogram för mobil enheter införda i region Europa (ska nås vid slutet av 2017). • 10 procent lägre energi förbrukning per abonne mangsekvivalent. • 33 procent lägre CO2 e-utsläpp per abonnemangsekvivalent.	• ISO 14001-certifiering av Telia i Sverige och Sonera i Finland. • 85 000 enheter återtagna eller insamlade genom återtags program. • 28,8 kWh per abonnemangs ekvivalent (28,2). • 1,9 kg CO2 e-utsläpp per abonnemangsekvivalent (2,5).	• Fortsatt implementering av ISO 14001 i större verksamheter i regionerna Sverige och Europa. • Stärka kompetens, styrning och lokala resurser för hante ring av miljöarbetet. • Utvärderingar och rapportering inom ramarna för EU:s energi effektiviseringsdirektiv.
Barn på nätet • Respektera och stödja barns rättigheter.	• Förstå påverkan på barns rättigheter inom relevant affärsverksamhet. • Blockera material som skildrar sexuella övergrepp på barn (CSAM) i regionerna Sverige och Europa. • Upptäcka och rapportera CSAM i interna it-system i re gionerna Sverige och Europa. • Etablera barnpanel (Children's Advisory Panel).	• Påbörjade utvärdering av Barnrättsprinciperna för företag. • Implementerade blockering av CSAM i regionerna Sverige och Europa. • Implementerade upptäckt och rapportering av CSAM i interna it-system i sex länder och i Telia Carrier. • Lanserade barnpanel i regio nerna Sverige och Europa.	• Implementera handlingsplanen från utvärderingen av Barn rättsprinciperna för företag. • Dela och presentera resul tat från barnpanelerna, och använda resultaten för att förbättra vårt arbete med att förstå barn som användare av våra tjänster. • Fortsatt samarbete för att för bättra upptäckt och blockering av CSAM, och uppmuntra andra organisationerr att göra samma sak.

NY AFFÄRSETISK UPPFÖRANDEKOD

I september lanserade vi vår nya affärsetiska uppförandekod, som ersätter den tidigare koden för etik och uppförande.

Koden är ett verktyg för att öka medvetenheten och engagemanget när det gäller etik, värderingar, dilemman, kultur och ledarskap. Den nya koden anger på ett tydligare sätt tonen från ledningen och tydliggör förväntningar på medarbetare och chefer, samt konsekvenserna av bristande efterlevnad. De 17 kapitlen återspeglar koncernens policyer och riktlinjer, och innehåller praktiska instruktioner om hur kraven i koden ska tolkas. Den innehåller också information om vart man vänder sig med misstankar eller farhågor, och för att rapportera oegentligheter via den externa Speak Up-linjen.

Koden finns tillgänglig online och i tryckt tidningsformat på engelska, ryska, kazakiska, azeriska, rumänska, georgiska samt samtliga nordiska och baltiska språk.

Lansering av koden

Lanseringen av uppförandekoden började i Sverige och fortsatte med andra lokala ledningsgrupper. Vid årets slut hade koden lanserats i tio länder. Deltagarna fick spela ett interaktivt dilemmaspel baserat på verkliga dilemman från Telia Company. Spelet gör det möjligt för deltagarna att diskutera olika lösningar på och konsekvenser av etiska dilemman. I slutet av varje utbildningstillfälle har deltagarna anonymt fått lämna in egna dilemman att användas i kommande versioner av spelet.

Återkopplingen har varit positiv och många medarbetare har tyckt att den nya koden tar upp allvarliga frågor på ett lättsamt sätt som är lätt att ta till sig och förstå. Vi planerar att hålla lärarledda utbildningar i koden och etiska dilemman med medarbetare under 2017.

E-utbildning

Lanseringen av koden kompletterades med en e-utbildning som lanserades i december. Utbildningen är obligatorisk för samtliga Telia Company:s medarbetare. Huvudmodulen, som omfattar syftet med koden, förväntningar på medarbetare och vår kultur när det gäller visselblåsning, kommer att följas av kurser i specifika ämnen under 2017.

Koden finns tillgänglig på dontdothisatwork.teliacompany.com. Om du har synpunkter eller vill veta mer, kontakta oss på ask-us (at) teliacompany.com.

DON'T DO THIS AT WORK

CODE OF RESPONSIBLE BUSINESS CONDUCT TELIA COMPANY 01

Koden finns tillgänglig online och i tryckt tidningsformat.

KONSEKVENSBEDÖMNING AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Konsekvensbedömningar av mänskliga rättigheter ger oss insikter kring påverkan, risker och möjligheter på våra bolag och för dem som påverkas av vår dagliga verksamhet.

REGION EURASIEN

Under 2015 gav Telia Company i uppdrag till den oberoende icke-vinstdrivande organisationen BSR att genomföra konsekvensbedömningar av mänskliga rättigheter (human rights impact assessments, HRIA) i bolagen i region Eurasien. Detta utgör en del av att säkerställa en lokal utvärdering av mänskliga rättigheter och ett ansvarsfullt utträde ur regionen. BSR genomförde dessa bedömningar mellan oktober 2015 och maj 2016 utifrån en metod baserad på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ingen bedömning gjordes av Ncell i Nepal, då avyttringen tillkännagavs i december 2015.

Övergripande slutsatser

Konsekvensbedömningarna, sex separata rapporter, identifierade faktisk och potentiell påverkan på mänskliga rättigheter, risker och möjligheter för respektive bolag. Dessa är kopplade till bland annat säkerhet och integritet, yttrandefrihet och barns rättigheter. BSR:s sammanfattande rapport innehöll följande övergripande slutsatser:

• Telia Company har, på koncernnivå, gjort stora framsteg när det gäller hanteringen av mänskliga rättigheter sedan den föregående utvärderingen 2013.
• På lokal nivå har alla dotterbolag vidtagit proaktiva åtgärder för att respektera mänskliga rättigheter, och många ledare har visat ett starkt engagemang för att följa internationella standarder för att bedriva affärer.
• Regionala förhållanden gällande korruption och mänskliga rättigheter medför betydande systematiska utmaningar för tillämpningen av Telia Company:s infrastruktur för mänskliga rättigheter.
• Ett aktivt och engagerat ägande är en förutsättning för framsteg när det gäller respekten för mänskliga rättigheter på lokala marknader.
• Transparens från ägare har stor påverkan på främjandet av mänskliga rättigheter.
• Redovisning rörande myndighetsförfrågningar har betydande inflytande.

• Vissa betydande utmaningar, såsom myndigheters direkta åtkomst till nätverk (t.ex. SORM), är gemensamma för tidigare sovjetrepubliker.

• Diplomati, samarbete och påverkansarbete ger bäst förutsättningar för hållbar skillnad över tid.

• Utrymmet för civilsamhälleliga organisationer är en avgörande faktor i främjandet av mänskliga rättigheter.
• Utökad dialog med lokala intressenter kring exempelvis ekonomisk utveckling eller ändringar i telekommunikationslagstiftning kan bidra till att skapa bättre förutsättningar.
• Betydande utmaningar inom mänskliga rättigheter kvarstår och förutsättningarna för att adressera dessa avgörs av köparens eller köparnas ambitionsnivå och engagemang inom mänskliga rättigheter.

Rekommendationer och nästa steg

Den sammanfattande rapporten innehåller rekommendationer i tre kategorier: bolagsspecifika "planer för ledning och riskhantering" för nuvarande och framtida ägare att integrera mänskliga rättigheter i styrningen av det lokala bolaget, en "plan för ansvarsfull avyttring", samt hur Telia Company kan förbättra sitt koncernövergripande arbetssätt kring mänskliga rättigheter.

Planen för ansvarsfull avyttring inkluderade följande rekommendationer:

• Genomföra utvärdering (due diligence) av potentiella köpare inför försäljning.
• Bifoga krav kopplade till mänskliga rättigheter till försäljningsvillkor.
• Vidta åtgärder efter avyttring i syfte att stärka respekten för mänskliga rättigheter efter Telia Company:s utträde.

De koncernövergripande rekommendationerna var:

• Anta en specifik policy för mänskliga rättigheter.
• Identifiera tänkbara klagomålsförfaranden (remedy, grievance) kopplade till mänskliga rättigheter.

Utmaningarna skiljer sig mellan marknaderna, men kan huvudsakligen kopplas till lokal komplexitet, resurser och prioriteringar. Med stöd från experter i regionen och på koncernnivå tar varje lokalt bolag, med utgångspunkt i BSR:s rekommendationer, fram en handlingsplan som ska integreras i den lokala verksamheten. Kvartalsvisa uppdateringar kring genomförandet av handlingsplanerna

»Telia Company har, på koncernnivå, gjort stora framsteg när det gäller hanteringen av mänskliga rättigheter sedan den föregående utvärderingen 2013.«

kommer att presenteras vid lokala GREC-möten och följas upp av experter på koncernnivå. Vad gäller rekommendationerna för en ansvarsfull avyttring kopplas de främsta utmaningarna på koncernnivå till komplexiteten i avyttringsprocesserna.

BSR:s lokala HRIA-rapport samt annan information om den lokala kontexten för mänskliga rättigheter delgavs AKFED under försäljningsprocessen (pågående) av Tcell i Tadzjikistan.

LITAUEN OCH SVERIGE

Vidare gav vi BSR i uppdrag att genomföra konsekvensbedömningar för verksamheten i Litauen och Sverige. Bedömningarna slutfördes i september respektive december. Några av de övergripande slutsatserna var:

Litauen

• Telia Company:s koncernpolicyer och riktlinjer är väl förstådda och implementerade.
• Det nuvarande geopolitiska läget kan medföra ökade risker för mänskliga rättigheter för berörda lokala verksamheter, exempelvis yttrandefrihetsbegränsningar av nationella säkerhetsskäl.
• Samhällsattityder, som kan förstärkas av diskriminerande lagar, begränsar skyddet av ett flertal mänskliga rättigheter, särskilt inom icke-diskriminering.
• Det finns möjligheter att utöka dialogen och samarbetet med flera intressentgrupper, liksom att utmana gränserna vad gäller öppenhet och transparens.
• Telia (och Telia Company) kan ställas inför nya dilemman kopplade till mänskliga rättigheter inom medieindustrin till följd av sitt utökade utbud av medieinnehåll.

Sverige

• Sveriges ställning som stabil, fri demokrati utgör i sig ett betydande skydd för mänskliga rättigheter och minskar väsentligt Telias risker inom området.

• Samtidigt som många relevanta integritetsskydd finns på plats i Sverige, finns ett antal brister i det juridiska ramverk som styr nationell säkerhet och rättsväsendet.
• Telia har möjlighet att adressera frågor kopplade till mänskliga rättigheter på ett omfattande sätt i den lokala leverantörskedjan.
• Telias ansträngningar för att efterleva EU:s nya dataskyddsförordning (General Data Protection Regulation, GDPR) kommer att medföra ett betydande förstärkt skydd för kundintegriteten.
• Telias möjligheter till framgång inom "big data"-analys och närliggande områden är beroende av användarnas tilltro till hur Telia på ett rättvist sätt hanterar och skyddar personuppgifter.
• Telia har möjlighet att kommentera lagar och förordningar på ett sätt som ökar hänsynen till mänskliga rättigheter, samt att föregå med gott exempel inom området.

Rekommendationer och nästa steg

Rapporterna från konsekvensbedömningarna omfattade rekommendationer vad gäller kundintegritet, yttrandefrihet, anti-diskriminering och utsatta grupper, arbetsrätt och lagstiftning. Konkret rekommenderas ett proaktivt samarbete med myndigheter kring lagar som reglerar yttrandefrihet och kundintegritet, utbildningar för att motverka diskriminering och fördomar med särskilt fokus på utsatta grupper, samt utökat ansvar i leverantörskedjan.

Telia i Litauen och i Sverige kommer att ta fram handlingsplaner för att under 2017 och framåt implementera BSR:s rekommendationer. Vi ser över möjligheterna att genomföra konsekvensbedömningar på andra marknader i region Europa, med en anpassad metod som inte nödvändigtvis innebär lika omfattande intressentsamverkan eller platsbesök i de aktuella länderna.

Ytterligare information

BSR:s sammanfattande rapport för konsekvensbedömningarna i region Eurasien finns på www.teliacompany.com/sustainability/reporting.

ALL IN - DELAT VÄRDESKAPANDE

För att bättre utnyttja vår kärnkompetens till att skapa delat värde, där vi förenar samhälls- och affärsnytta, har vi skapat All in-strategin.

Utvecklingen och användningen av informations- och kommunikationsteknik (ICT) har många positiva effekter på samhällsutvecklingen. Enligt studier1 finns det ett positivt samband mellan ett lands ICT- och sociala utveckling. Det finns bevis2 på att ökad tillgång till, och användning av, mobila och fasta nät har en direkt och positiv påverkan på BNP-tillväxten. Digitalisering kan fundamentalt bidra till möjligheterna att nå FN:s hållbarhetsmål genom att förbättra människors livskvalitet, främja en rättvis tillväxt och skydda miljön.3

All in är vårt sätt att arbeta med att integrera delat värdeskapande i affärsstrategin på våra kärnmarknader. All instrategin fokuserar på våra främsta möjligheter att påverka samhället i positiv riktning och bidra med lösningar för att nå FN:s hållbarhetsmål, samt till nya affärsmöjligheter. Den omfattar fyra huvudsakliga områden:

• Uppkoppling av upp det ouppkopplade
• Utbildning för alla
• Ett hälsosamt och säkert samhälle
• Digital innovation och entreprenörskap

Under året har lokala bolag i regionerna Sverige och Europa fortsatt integrera All in i sina affärsplaner och genomfört aktiviteter för att stödja strategins mål. Vi gav även ut rapporten "Accelerating Sustainable Growth" tillsammans med Deloitte UK (se nedan). Rapporten är tänkt att användas för att öka medvetenheten kring digitaliseringens möjligheter på våra kärnmarknader.

• 2) Value of connectivity report, Deloitte, 2014
• 3) #SystemTransformation report, GeSI, 2016

RAPPORTEN "ACCELERATING SUSTAINABLE GROWTH"

I denna rapport, som Deloitte UK tagit fram på uppdrag av Telia Company och som släpptes i september, har Deloitte tittat närmare på hur de tjänster som möjliggörs av digitaliseringen kan främja och accelerera hållbar tillväxt i Norden och Baltikum.

De nordiska länderna har historiskt haft en god utveckling men står i dagsläget inför ett antal socioekonomiska utmaningar. Bland dessa finns låg ekonomisk tillväxt och produktivitetsökning, hög arbetslöshet särskilt bland unga, stigande kostnader för hälso- och sjukvård, samt en åldrande befolkning. De baltiska staterna står inför liknande ekonomiska utmaningar och släpar efter övriga EU-länder när det gäller inkomster och produktivitet.

Enligt rapporten kan en ökad digitalisering i Norden och Baltikum generera ytterligare 100 miljarder Euro till ländernas ekonomier år 2021, samtidigt som det bidrar till samtliga FN:s dimensioner av hållbar utveckling.

NYA TILLVÄXTKÄLLOR KRÄVS FÖR ATT MÖTA EKONOMISKA UTMANINGAR I REGIONEN

Källa: Eurostat, Deloitte analysis

¹⁾ ICT Development Index och Social Progress Index correlation, Zeév Likwornik, 2013

Rapporten lyfter fram tre kritiska områden:

1. ÖKA DEN HÅLLBARA TILLVÄXTEN

Ökad användning av digitala lösningar bland myndigheter, företag och konsumenter kan öka produktiviteten med i genomsnitt 3,5 procent i Norden och Baltikum och samtidigt skapa upp till 470 000 nya arbetstillfällen.

ÖKAD DIGITALISERING I NORDEN OCH BALTIKUM KAN FÖRBÄTTRA TILLVÄXTEN I REGIONEN

	Norden	Baltikum
PRODUKTIVITET	+3,1%	+7,8%
SYSSELSÄTTNING	+ 330k (2,5%)	+140k (4,4%)
BNP	+€82,7md (5,7%)	+€13,5md (2,7%)
LÖNER	+€2,6k (3,8%)	+€1,8k (9,6%)

Beräknade realiserade effekter år 2021. Källa: Deloittes analys

2. SKYDDA MILJÖN

Ökad digitalisering i Norden och Baltikum kan minska utsläppen av växthusgaser med upp till 20 procent. Det motsvarar utsläppen från nära nio miljoner bilar under ett år. UPP TILL 20 PROCENT* LÄGRE ÅRLIGA UTSLÄPP AV VÄXTHUS-GASER ÅR 2021 GENOM ÖKAD DIGITALISERING

*Uppskattning baserad på 2013 års värden i alla sektorer, kton växthusgaser Källa: Eurostat/EEA, GeSI #SystemTransformation

3. FÖRBÄTTRA MÄNNISKORS LIVSKVALITET

Upp till 23 000 för tidiga dödsfall skulle kunna undvikas med hjälp av e-hälsovård. Uppkopplade smarta transporter kan spara upp till 1 000 liv årligen på våra vägar år 2021.

E-HÄLSOLÖSNINGAR KAN SPARA LIV OCH MINSKA VÅRDKOSTNADER

Skillnader beror på avrundning. Källa: Eurostat/EEA, Statistisk sentralbyrå (SSB) Norge, Deloittes analys

Bruttobesparingspotential från e-hälsa som del av vårdkostnader:

8% 5%–8% 2,5%–5% <2,5%

ATT ÖVERVINNA HINDREN

Det finns ännu ett antal betydande hinder som måste övervinnas för att förverkliga digitaliseringens möjligheter att skapa mer hållbar ekonomisk tillväxt. Dessa hinder inkluderar utveckling av lagstiftningen gällande komplicerade frågor som integritet, datasäkerhet, beskattning av samägda tillgångar och ansvar för skador som uppstår av uppkopplad teknik.

Rapporten i sin helhet kan laddas ner på www.teliacompany.com/accelerating-sustainable-growth. Om du har frågor eller vill ha ytterligare information, kontakta sustainability-group (at) teliacompany.com.

» Digitalisering kan fundamentalt bidra till möjligheterna att nå FN:s hållbarhetsmål genom att förbättra människors livskvalitet, främja en rättvis tillväxt och skydda miljön.«

Källa: Accelerating sustainable growth

ÅTGÄRDER SOM KRÄVS FÖR ATT ÖKA DIGITALISERING OCH ANVÄNDNING AV ICT I NORDEN OCH BALTIKUM

Regulatoriska hinder	Hinder gällande utbud	Hinder gällande efterfrågan
1. Utveckla lagstiftningen för att underlätta ökad digitalisering 2. Öka intressenters kunskap om ICT:s potential att påskynda en mer hållbar tillväxt 3. Skapa effektiva incitament för investeringar och finansiering	1. Främja branschöverskridande samarbeten 2. Förbättra tillgången till finansiering av digitala lösningar på utmaningar kopplade till hållbar tillväxt 3. Uppnå teknikintegration och -stan dardisering	1. Öka ICT-kunskap och digitala färdigheter 2. Verka för att göra nödvändig utrustning, sensorer och mjukvara mer överkomlig 3. Säkerställa mer lokalt innehåll i digitala applikationer 4. Öka kunskapen hos företag och konsumenter om ICT:s potential att påskynda en mer hållbar tillväxt

Källor: Telia Company, GeSI #SystemTransformation

TELIA APP MARKET

Minskade kostnader genom användning av molntjänster

Telias App Market har samlat ett antal affärsapplikationer för att kunna erbjuda alla företag "Software-as-a-Service" (SaaS) som molntjänst för ökad effektivitet. Molntjänster innebär virtuell tillgång till digitala tjänster och applikationer, inklusive lagring av data. Kapacitet och tillgång till olika tjänster kan själv anpassas av användaren eller företaget.

Fjärrtillgång till it-infrastrukturhårdvara (IaaS), mjukvaruplattformar (PaaS) och applikationer (SaaS) möjliggör nya affärsmodeller, stöder flexibla arbetssätt och sänker kostnader. Molntjänster samlar ofta it-resurser för att spara energi och hårdvara, vilket bidrar till lägre miljöpåverkan. Både privat och offentlig sektor kan ta del av dessa fördelar.

Enligt Accelerating sustainable growth-rapporten kan molntjänster bidra till att skapa upp till 23 000 nya små- och medelstora företag i Norden och Baltikum till 2021. Ökningen möjliggörs främst genom att minska kostnaderna för de initiala it-investeringar som annars krävs för att driva en verksamhet.

Mjukvaruplattformar ger även enklare tillgång till marknader genom e-handel, vilket i sin tur kan öka tillväxten i regionen.

Telias App Market bidrar till att uppnå FN:s globala mål 8, 9, 12 och 13.

EFFEKTIV BEVATTNING SPARAR VATTEN INOM JORDBRUKET

Smart bevattning löser behovet av ökad resurseffektivitet i jordbruket

Telia i Norge har lanserat en tjänst för smart jordbruk baserad på NB-IoT (Narrowband-IoT). Tjänsten erbjuder jordbrukare ett intelligent system för övervakning av bevattningssystem.

Den smarta bevattningstjänsten utvecklades i samarbete med det norska bolaget 7Sense. Resultatet är ett system för övervakning av bevattningsanläggningar inom jordbruket som gör dem effektivare och mer exakta.

Sprinklern har en sensor som anger sin position med GPS och larmar om vattentrycket faller. Andra sensorer ger driftsstatus för övriga delar av bevattningssystemet. Sensorenheten är uppkopplad mot mobilnätet med en NB-IoT-modul och sänder regelbundet information.

Teknik som IoT-enheter ger jordbrukare möjligheten att med hög precision uppskatta hur mycket bevattning och gödsel som behövs och bidrar därmed till minskade utsläpp och vattenförbrukning.

Ökat behov av livsmedelsproduktion, minskat resursslöseri och ett ökat fokus på att hushålla med vatten är några faktorer som driver utvecklingen av smart bevattning. Enligt marknadsundersökning av Irrigation Controller uppskattas den globala marknaden för smart bevattning vara värd 1 500 miljoner USD år 2022, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om 17,2 procent 2016-2022.

Smart bevattning bidrar till att uppnå FN:s globala mål 6 och 12.

ANTI-KORRUPTION

På grund av förekomsten av mutor och korruption hör vissa av våra marknader till de mest utmanande i världen att göra affärer på. Dessutom är telekommunikationsbranschen utsatt för särskilt hög korruptionsrisk. Vi är fast beslutna att bekämpa korruption i alla dess former och att göra affärer med högsta möjliga transparens och integritet. Vi accepterar inte mutor och korruption i någon form.

STRATEGISKT MÅL	2018 MÅL	2016 UTFALL
• Driva ett ledande anti-korruptionsprogram. • Nolltolerans mot oetiska affärsmetoder.	• Samtliga anställda är medvetna om våra anti-korruptionskrav. • Samtliga anställda känner till rap porteringskanalerna för potentiella eller faktiska överträdelser. • Certifierade etik- och efterlevnads ansvariga i samtliga bolag i region Eurasien (ska nås i slutet av 2016).	• Över 2 000 medarbetare deltog i ledarledd anti-korruptionsutbild ning, och över 4 300 genomförde e-utbildning. • Etisphere utvärderade ramverket för efterlevnad samt anti-korrup tionsprogrammet. • Två etik- och efterlevnadsansva riga i region Eurasien flyttade till koncernenheten, vilket innebar att tre marknader hade certifiera de ansvariga (samma som 2015).

Vi har de senaste åren insett omfattningen av oetiska och potentiellt olagliga affärsmetoder i region Eurasien. Vårt sätt att etablera oss på dessa marknader, exempelvis genom att välja partner med oklara faktiska ägarförhållanden, ligger inte i linje med våra nuvarande riktlinjer för ansvarsfullt företagande. Vi har genomfört ett omfattande arbete att analysera våra korruptionsrisker, undersöka potentiella bedrägerier och korruption, utbilda medarbetare och skapa en kultur där anställda förväntas rapportera potentiell eller faktisk korruption. Vårt arbete med att bekämpa korruption i regionen fortgår genom att säkerställa att det finns tillräcklig kunskap på plats för arbetet att fortsätta under nytt ägarskap.

Även om riskerna är mindre i regionerna Sverige och Europa måste vi säkerställa ett solitt anti-korruptionsarbete även här och i leverantörskedjan. I takt med ökad mognadsgrad går vi från medvetenhet och utbildning till processutveckling och implementering. Detta stödjer integreringen av etiska affärsmetoder i den dagliga verksamheten och i beslutsfattandet.

STYRNING

Vårt anti-korruptionsprogram

Telia Company:s styrelse, koncernledning och chef för etik och efterlevnad sätter tonen från ledningen och är ansvariga för den styrning och de efterlevnadsprogram som krävs för att implementera anti-korruptionsprogrammet.

Anti-korruptionsprogrammet ger oss ett systematiskt sätt att implementera koncernens anti-korruptionspolicy och tillhörande instruktioner. Programmet bygger på vårt ramverk för efterlevnad och omfattar huvudprinciperna i ett effektivt efterlevnadsprogram (effective compliance program) samt på lämpliga förfaranden (adequate procedures) såsom dessa är beskrivna i US Sentencing Guidelines och UK Bribery Act Adequate Procedures.

Vi har sedan programmet lanserades 2013 arbetat hårt för att bättre förstå och stärka kontrollen över risker och kontextuella utmaningar genom att öka medvetenheten kring korruptionsrisker, implementera kontroller, förbättra tredjepartshantering och andra processer samt genomföra omfattande utbildningsinsatser. Anti-korruptionsprogrammet stöds av koncernens visselblåsarprocess.

Programmet har implementerats utifrån en riskbaserad ansats, och har 2016 fortsatt fokus på region Eurasien. Regionerna Sverige och Europa påbörjade implementeringen 2015 och följer samma implementeringsramverk, dock justerat utifrån risknivå. Koncernövergripande implementering ska vara klar 2018.

Etik- och efterlevnadsnätverket

Anti-korruptionsprogrammet förvaltas av koncernenheten för etik och efterlevnad, som ansvarar för programmets utformning och årsplanering samt uppföljning och rapportering till koncernens GREC-möten och till styrelsen.

Lokala linjeorganisationer och koncernfunktioner är ansvariga för implementering av programmet, med stöd från etik- och efterlevnadsnätverket. Detta nätverk omfattar etik- och efterlevnadsansvariga på koncern- och regionnivå, koordinatorer i lokala bolag som även ansvarar för annat efterlevnadsarbete såsom GREC-möten, experter på tredjepartsutvärdering på högriskmarknader samt koncernens enhet för särskilda utredningar som hanterar internutredningar rörande potentiell korruption eller bedrägeri.

Samtliga lokala etik- och efterlevnadsansvariga skall genomföra anti-korruptions- eller efterlevnadscertifiering genom TRACE eller SCCE, och experter på tredjepartsutvärdering uppmuntrats att genomföra sådan. Vid utgången av 2016 var totalt sju etik- och efterlevnadsansvariga på koncernnivå, tre lokala ansvariga och en expert på tredjepartsutvärdering certifierade.

ARBETET UNDER ÅRET

Utvärdering av korruptionsrisker

Under 2013 och 2014 prioriterades bolagen i region Eurasien i genomförandet av oberoende riskutvärderingar rörande lands-, instutionella- samt operationella korruptionsrisker. Handlingsplaner för riskhantering utvecklades och implementerades under 2015. 2016 genomfördes nya självutvärderingar som uppföljning på de tidigare utvärderingarna, och handlingsplanerna reviderades. Egna riskutvärderingar genomfördes också, för första gången, i regionerna Sverige och Europa. Dessa kommer att granskas och utvecklas under 2017.

Resultaten från riskbedömningarna analyserades tillsammans med fall från speak up-line och tredjepartsutvärderingar. Riskområden och åtgärder var:

• Översyn av förståelsen och efterlevnaden av policyer och instruktioner rörande sponsring, donationer, gåvor och gästfrihet.
• Utvärdera och möta resurs- och utvecklingsbehoven för effektivt hantering av tredjepartskorruptionsrisker.
• Utöka implementeringen av verktyget för registrering av intressekonflikter, implementera intressekonfliktanalys och -övervakning samt säkerställa att information kan tillgås och delas i syfte att hantera risker rörande intressekonflikter.
• Identifiera korruptionsrisker i processen för kundutvärdering.

»Telia Company har gjort mycket stora framsteg sedan 2013 i utvecklingen av sitt program för etik och efterlevnad, framför allt anti-korruptionsprogrammet. Telia Company framstår som mycket engagerade i att införa ett ledande program inom etik och efterlevnad.«

Källa: Ethisphere Institute

Policyer och instruktioner

Lokala bolag i region Eurasien införde ett ramverk för kontinuerlig självutvärdering av hur koncernens policyer och instruktioner implementeras. Status på efterlevnad rapporteras kvartalsvis till lokala och regionala GREC-möten. Ramverket ska införas i regionerna Sverige och Europa under 2017.

Tredjepartsutvärdering

Syftet med tredjepartsutvärdering är att säkerställa att våra principer för anti-korruption följs av alla leverantörer och tredjeparter vi arbetar med. Anti-korruptionspolicyn kräver riskbaserad utvärdering av tredjepart samt att en anti-korruptionsklausul inkluderas i högriskkontrakt.

Under året fortsatte"backlog"-projekten, som påbörjades 2014, i region Eurasien. Projekten undersöker tredjepartsavtal och -relationer som ingåtts innan implementeringen av en lämplig process för utvärdering och tillbörlig aktsamhet. Genom en riskbaserad ansats till tredjepartsutvärdering och utbetalningsanalys säkerställdes att affärsrelationer med tredjeparter där korruptionsrisken bedöms som hög undersöks grundligt, och att åtgärder för att minska riskerna - bland annat frysta utbetalningar, terminering eller omförhandling av kontrakt samt blockering av leverantörer - genomfördes på det sätt som krävdes.

Vid årets slut var projekten i Kcell i Kazakstan, Azercell i Azerbajdzjan, Ucell i Uzbekistan och Tcell i Tadzjikistan avslutade eller på väg att avslutas. Ärenden med potentiella korruptionsproblem hänvisades till enheten för särskilda utredningar. Geocell i Georgien och Moldcell i Moldavien kommer att genomföra sina backlog-projekt under 2017.

Anti-korruptionsprogrammet i region Eurasien stärktes också av implementeringen av processer för att utvärdera och hantera nya och förnyade tredjepartskontrakt. Se "Ansvarsfulla inköp" för mer information.

Ständiga förbättringar

I juni anlitade vi Ethisphere Institute för en översyn av vårt anti-korruptionsprogram och efterlevnadsramverk. Översynen baserades på bland annat intervjuer, genomgång av dokument och benchmarking mot branschkollegor, amerikansk och brittisk anti-korruptionslagstiftning och -riktlinjer samt FN:s och OECD:s riktlinjer.

Ur Ethispheres utlåtande:

"Telia Company har gjort mycket stora framsteg sedan 2013 när det gäller utvecklingen av sitt program för etik och efterlevnad, särskilt anti-korruptionsprogrammet. Telia Company framstår som mycket engagerade i implementeringen av ett ledande program för etik och efterlevnad."

Ethispheres rekommendationer kommer att bidra till planeringen av aktiviteter kopplade till anti-korruptionsprogrammet under 2017.

Externt samarbete

I maj stod Telia Company, tillsammans med Transparency International i Ungern, som värd för det första Telecommunications Industry Integrity Initiative-forumet. Åtta bolag deltog, inklusive Orange, Vodafone, Ericsson och Nokia. Det andra mötet hölls hos Orange i januari 2017, där agendan bland annat omfattade ny korruptionslagstiftning, delande av bästa praxis och utveckling av initiativets stadgar. Initiativet kommer att öppnas för andra telekombolag att ansluta.

Telia Company är även medlem av TRACE International. Vi sponsrade TRACE:s stipendieprogram där en student från CIS-regionen får ett års betald utbildning inom antikorruption i USA eller Storbritannien.

PLANERAT ARBETE UNDER 2017

Arbetet under 2017 kommer att omfatta:

• Förbättra innehållet i självutvärderingen av anti-korruptionsrisker baserat på erfarenheter från 2016, och stärka kompetensen hos de lokala etik- och efterlevnadsansvariga som utför bedömningarna.
• Lokala etik- och efterlevnadsansvariga utvecklar en årsplan för anti-korruptionsprogrammet i det lokala bolaget. Koncernens ansvarig för anti-korruptionsprogrammet stödjer processen och följer implementeringen av programmet på lokal och regional nivå.
• Flerårig utbildningsplan för medarbetare som genom sina arbetsuppgifter utsätts för hög korruptionsrisk, i syfte att öka förståelsen för hur sådana risker kan förebyggas, upptäckas och rapporteras.
• Grundläggande e-utbildning i anti-korruption som en del av utrullningen av vår affärsetiska uppförandekod.
• Utöka anti-korruptionsutbildning för tredjeparter.
• Snabba på kompetens- och resursökningen för att genomföra tredjepartsutvärdering i region Eurasien.
• Certifiering av de återstående etik- och efterlevnadsansvariga i region Eurasien samt andra med liknande uppgifter i andra delar av koncernen.
• Testa anti-korruptionsprogrammets utformning, implementering och effektivitet.

YTTRANDEFRIHET

Telekommunikation ger människor tillgång till information och möjlighet att utbyta idéer på ett sätt som främjar öppenhet och transparens. Det är vårt ansvar att respektera våra kunders och användares yttrandefrihet och integritet.

• Möjliggöra, respektera och stödja yttrandefrihet och integritet.
• Telia Company ses som ledande inom mänskliga rättigheter i ICT-branschen.
• Samtliga marknader omfattas av redovisning rörande antal myndighetsförfrågningar, samt information om lokal lagstiftning.
• Samtliga stängda icke-konventionella förfrågningar har utmanats.
• Bidra aktivt till Telecommunications Industry Dialogues (ID) arbete och till dess samarbete med Global Network Initiative (GNI).

STRATEGISKT MÅL 2018 MÅL 2016 UTFALL

• Åtta länder omfattades av redovisning rörande myndighetsförfrågningar.
• Fem länder omfattades av redovisning rörande information om lokal lagstiftning.
• Nästan hälften stängda ickekonventionella myndighetsförfrågningar utmanade på något sätt, ofta genom transparens.
• Bidrog till samgåendet av ID och GNI.

Frågor som rör yttrandefrihet och integritet utgör en stor risk för användare av telekommunikationstjänster världen över. Till riskerna hör massövervakning, nedstängning av nät och tjänster, positionering av mobilenheter, samt blockering eller begränsning av åtkomst till visst innehåll. Stater definierar omfattningen av kommunikationsövervakning och begränsningar i det fria informationsflödet genom lagstiftning och myndighetsbeslut. Vi ser en växande debatt i takt med att lagstiftare söker nya metoder för övervakning i arbetet mot brottslighet och terrorism.

Rätten till kundintegritet ses allmänt som en förutsättning för rätten till yttrandefrihet. Därför har vi direkta åtaganden både gällande övervakningsintegritet (när myndigheter begär åtkomst till användardata) och kundintegritet (bearbetning av kunddata för våra egna syften). Läs mer om vårt arbete med kundintegritet i avsnittet "Kundintegritet".

Samhällsnyttan av att upprätthålla yttrandefrihet

Nyligen genomförda uppskattningar uppskattar att kostnaden för nedstängda nät globalt kan uppgå till flera miljarder dollar i förlorad BNP på årsbasis. Som uttryckt av GNI: "Skadorna på ekonomi och mänskliga rättigheter som uppstår när nätverk stängs ner, förstärker varandra". Genom att förhindra nedstängning av nät och blockering av sajter, verkar vi för att minska samhällets kostnader samtidigt som vi upprätthåller vår kärnverksamhet.

STYRNING

Ramverk vägleder vårt arbete

Vi strävar efter att uppfylla vårt ansvar och åtagande vad gäller att respektera yttrandefrihet och integritet utifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Vårt mål är att begränsa potentiell skada för individer genom att aktivt vidta åtgärder och stödja individers rättigheter när vi anser att dessa riskeras. Vårt arbete styrs också av Telecommunications Industry Dialogues principer rörande yttrandefrihet och integritet.

Koncernpolicyn om yttrandefrihet inom telekommunikation beskriver våra åtaganden när det gäller icke-konventionella förfrågningar eller krav med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefrihet inom telekommunikation ("major events"), såsom:

• Massövervakning där myndigheter begär direkt tillgång
• Nedstängning av hela eller delar av nätverk
• Blockering eller begränsning av tillgång till specifikt material, tjänster eller nätverk
• Krav att sända obligatoriska meddelanden
• Potentiellt alltför långtgående förslag till nya lagar eller betydande processförändringar rörande massövervakning

Den reviderade policyn, som antogs i september 2015, har formellt antagits och implementerats i alla lokala bolag utom Ucell i Uzbekistan. Den planeras att antas i Ucell under första halvåret 2017.

Bedömning och eskalering

En koncerninstruktion beskriver konkreta steg gällande bedömning och eskalering som ska genomföras varje gång ett lokalt bolag mottar en förfrågan eller krav med potentiellt allvarlig påverkan på individers yttrandefrihet. Vägledning ges i ett formulär för bedömning och eskalering, ett verktyg som vi har offentliggjort och som återfinns i GSMA:s policyhandbok.

Icke-konventionella myndighetsförfrågningar ska bedömas av det lokala bolaget och eskaleras inom Telia Company för kvalificerat beslut om hur man ska utmana förfrågan ("point of challenge"), alltså följa lokal lagstiftning samtidigt som man söker och genomför åtgärder för att respektera och stödja våra användares rättigheter. Genom att eskalera kan förfrågningen belysas ur andra perspektiv än den ofta komplexa och pressade lokala situationen. Vad vi oftast kan göra är att sträva efter att offentliggöra så mycket information som möjligt om förfrågan. Även om processen är tänkt att identifiera och begränsa potentiella överträdelser av individers yttrandefrihet och integritet, beror det faktiska utfallet på lokala lagar samt säkerheten för och kompetensen hos lokala medarbetare.

ARBETET UNDER ÅRET

Industry Dialogue och Global Network Initiative

Industry Dialogue (ID), som i december 2016 bestod av åtta internationella telekombolag, främjar opinionsbildning för yttrandefrihet och integritet inom telekombranschen. En beskrivning av ID:s verksamhet under året finns tillgänglig på www.telecomindustrydialogue.org. Mer information om vårt arbete med implementering av ID:s principer finns beskrivet i ett särskilt dokument.

ID har ett formellt samarbete med organisationen Global Network Initiative (GNI). Samarbetet syftar till att mer effektivt främja yttrandefrihet och integritet inom ICT-branschen genom att skapa en plattform för gemensamt lärande och ökat inflytande. I februari kom ID och GNI överens om ett samgående. Vi har varit aktiva under året i att stödja samgåendet, som avses slutföras i mars 2017.

Intressentsamverkan

Vi har arbetat med att främja ID:s principer i Turkcell genom att informera om vårt arbete och bjuda in till ID-möten och till externa evenemang om yttrandefrihet och integritet. Denna dialog fortsätter under 2017.

Under avyttringsprocessen av Tcell i Tadzjikistan träffade vi köparen, AKFED, för att informera om vårt arbete och dela med oss av erfarenheter. Tcells eskaleringar av myndighetsförfrågningar har fortsatt under perioden efter att avtalet skrivits på.

Redovisning av myndighetsförfrågningar

Vi anser att transparens gällande övervakning bidrar till en värld där yttrandefrihet och integritet upprätthålls bättre. Därför redovisar vi information och statistik rörande myndighetsförfrågningar två gånger per år. Rapporterna (Law Enforcement Disclosure Report, LEDR) finns på www.teliacompany.com/en/sustainability/reporting/ law-enforcement-disclosure-report.

Den senaste rapporten, som publicerades tillsammans med denna års- och hållbarhetsredovisning, innehåller statistik över konventionella förfrågningar från polis och andra myndigheter i åtta länder. Statistiken, som presenteras i tabellen nedan, visar antalet förfrågningar från polis eller myndigheter i respektive land baserat på domstolsbeslut eller annan laglig förfrågan. Statistiken är översiktligt granskad av Deloitte.

Myndighetsförfrågningar* 2016

Land	Övervakning	Historisk data	Abon nemangs data	Utmanade/ avslagna för frågningar
Danmark	5 940	2 089	9 649	3
Estland	3 4031	1 870	275 4312	1 5833
Finland	3 513	2 070	7 301	19
Georgien	Ej tillgänglig	558	276	403
Moldavien	Ej tillgänglig	10 296	5 462	179
Norge	2 273	6 382	9 781	129
Spanien4	9 464	12 825	17 265	312
Sverige	3 425	2 425	1 885	165

* Som förklaras nedan ingår ej direkt tillgång i statistiken.

1) I Estland används ett system för direkt tillgång. Telia i Estland har full insyn i antalet förfrågningar.

2) Denna siffra inkluderar alla förfrågningar rörande abonnemangsdata. För andra länder motsvarar denna siffra endast förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare, och automatiska förfrågningar som härrör en brottsutredning. 3) Denna siffra inkluderar alla förfrågningar som vi ej kunde besvara, vanligtvis på grund av att informationen som efterfrågades rörde en annan operatörs kund. 4) Statistiken omfattar det första och andra kvartalet.

Telia Company och Telia i Litauen har inte fått tillstånd att publicera statistik över antalet mottagna förfrågningar i Litauen. Se den fullständiga rapporten över myndighetsförfrågningar (LEDR) för ytterligare information.

Skillnader i marknadsandel samt sätt att arbeta inom myndigheter och inom Telia Company försvårar jämförelser av statistik mellan länder. För definitioner av de olika kategorierna, se LEDR.

Viktigt att notera är att statistiken visar antalet myndighetsförfrågningar, inte antalet individer som berörts av förfrågningarna. Rörande förfrågningar om "basstationstömningar" (cell tower dumps), alltså förfrågningar som tvingar operatören att bistå med data rörande identitet, aktivitet och plats för samtliga enheter som kopplats upp mot de berörda basstationerna under en bestämd tidsram, är antalet berörda individer av naturliga skäl större än antalet förfrågningar.

Beroende på förfrågningens omfattning är Telia Company tvungen att bistå med olika mängd kundinformation. Mängden beror på förfrågningens tidsram samt var basstationerna befinner sig. I tätbefolkade områden är mängden data som omfattas av naturliga skäl högre.

Vår redovisning av nationell lagstiftning som rör yttrandefrihet och integritet inom telekommunikation sker genom att bidra till ID:s databas över sådan lagstiftning. Databasen är tillgänglig på www.telecomindustrydialogue.org/ resources/country-legal-frameworks/.

LEDR innehåller även länkar till nationella lagar som ger myndigheter direkt tillgång till information om våra kunder och deras kommunikation utan att behöva begära information från Telia Company.

Gällande myndigheters direkta tillgång, alltså signalspaning (analys och bearbetning av signaler) och direkt tillgång utan förfrågan (tekniska system för mer omfattande övervakning av telekommunikation), har Telia Company ingen insyn i omfattningen av sådan övervakning (när, vem och vad) och kan inte tillhandahålla statistik utöver den som finns i rapporten.

Icke-konventionella förfrågningar

Utöver redovisning av statistik gällande konventionella förfrågningar, publicerar vi även information om ickekonventionella förfrågningar eller krav från myndigheter ("major events"). Under 2016 stängde vi cirka 40 sådana icke-konventionella förfrågningar eller krav från samtliga våra marknader. För att säkra en enhetlig bedömning har experter på koncernnivå stöttat riskbedömningar och eskalering från lokala bolag. Hur och när det är möjligt att utmana icke-konventionella myndighetsförfrågningar, oftast genom att bidra till transparens, bestäms gemensamt av ledningen på lokal, regional och koncernnivå.

Strävan efter att vara transparent medför utmaningar. Lokala lagar, som ibland kan vara otydliga, avgör vad som kan publiceras och inte. Det kan finnas bestämmelser och/eller begränsningar utifrån sekretess och vår plikt att skydda våra medarbetare. Frågor rörande direkt tillgång är nära kopplat till nationell säkerhet och därför en utmaning att kommunicera kring. Att räkna antalet icke-konventionella förfrågningar är utmanande och subjektivt, eftersom sådana förfrågningar kan sträcka sig från allt från krav på att stänga ner en eller flera webbsidor till nedstängning av ett lokalt nät, eller förfrågningar rörande direkt tillgång.

PLANERAT ARBETE UNDER 2017

Under 2017 kommer vi att arbeta med att:

• Fortsätta, främst inom ID och GNI, att bidra till och dela erfarenheter och standardisera rapportering.
• Förbättra styrning och utbildning för att förenkla interna processer och eskaleringar, särskilt gällande förfrågningar om direkt tillgång.
• Införa klagomålsförfarande (remedy and grievance) rörande mänskliga rättigheter.
• Utveckla en policy för mänskliga rättigheter som sätter yttrandefrihet och kundintegritet i ett tydligare sammanhang kopplat till åtaganden gällande mänskliga rättigheter.
• Utvärdera och implementera rekommendationerna från BSR:s konsekvensbedömningar av mänskliga rättigheter. Se case.

CASE

ATT FÖRSTÅ OCH INTEGRERA YTTRANDEFRIHET

Frågor om yttrandefrihet och kundintegritet är ofta komplexa, inte minst i det lokala sammanhanget. Med början i oktober 2015 genomförde den oberoende icke-vinstdrivande organisationen BSR konsekvensbedömningar av mänskliga rättigheter i våra verksamheter i region Eurasien, Litauen och Sverige. BSR:s övergripande rekommendationer1 gällande hur vi ska fortsätta integrera yttrandefrihet i verksamheten under 2017 och framåt är:

• Överväg möjligheterna för ID/GNI att mötas i ett land i Eurasien.
• Fortsätt med rapportering gällande icke-konventionella förfrågningar från myndigheter.
• Delta, när så är möjligt, i remissrundor gällande lagstiftning och regulatoriska processer kopplat till telekomsektorn och relaterade områden.
• Överväg utbildning av beslutsfattare i frågor kring ICT och hur yttrandefrihet och kundintegritet kan stödjas eller skadas.
• Fortsätt att bidra aktivt till författandet och användandet av ID:s och GNI:s position papers.
• Fortsätt att samla in och redovisa statistik över antalet konventionella förfrågningar.
• Samla in och uppdatera information om lagar gällande direkt tillgång.
• Undersök nya risker gällande mänskliga rättigheter i tv- och underhållningsbranschen som inte har förutsetts i den befintliga yttrandefrihetspolicyn.

Läs mer om konsekvensbedömningar av mänskliga rättigheter och resultaten i "Konsekvensbedömning av mänskliga rättigheter".

1) Specifika lokala rekommendationer har inte inkluderats här.

KUNDINTEGRITET

Enorma mängder data skapas när våra kunder använder våra tjänster och nät. Kundintegritet blir allt viktigare i och med ökade förväntningar från kunder och skärpt lagstiftning.

STRATEGISKT MÅL	2018 MÅL	2016 UTFALL
• Respektera och skydda våra kunders integritet. • Vi ses som en trovärdig aktör i hanteringen av persondata på kundens villkor.	• "Privacy by design" är implementerat i alla relevanta projektprocesser. • Samtliga medarbetare är medvetna om integritetskraven för sin tjänst. • Tydlig, lättbegriplig och lättillgänglig information till kunden om hur persondata hanteras. • Minska riskerna kopplade till efterlevnaden av EU:s dataskydds förordning (General Data Protection Regulation, GDPR).	• Process för konsekvensbedömning av kundintegritet implementerad i Telia Company:s projektmodell. • Koncerngemensam modell för upp lysning om hantering av kunddata ("Privacy Notice") togs fram. • Lokala gapanalyser mot GDPR genomförda och handlingsplaner framtagna för att minska riskerna i regionerna Sverige och Europa. • Stärkt styrning och utökade resurser för att möta kraven i GDPR.

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) antogs i april och träder i kraft i maj 2018. De nya kraven kommer att ha en fundamental påverkan på vår bransch då mängden personlig data som hanteras ökar exponentiellt, molnbaserade tjänster och gränsöverskridande dataöverföring blir allt vanligare, hotbilden förändras kontinuerligt och kundernas tillit är en avgörande faktor i vår verksamhet.

I ljuset av de senaste årens utveckling har integritet hamnat alltmer i fokus ur ett samhälleligt, operatörs- och kundperspektiv. Vi ser att hanteringen av risker kopplade till kundintegritet kommer att bli allt viktigare i takt med ökade förväntningar från kunder och skärpt lagstiftning inom EU och på andra marknader. Dessutom kan området medföra nya affärsmöjligheter.

STYRNING

Vårt arbete styrs av koncernens kundintegritetspolicy som anger principer för insamling, bearbetning och lagring av persondata samt kunders rättigheter. Åtgärder för att säkerställa sekretessen och integriteten av kunders persondata

definieras i koncernens säkerhetspolicy. Dessutom ställer GDPR ytterligare krav.

Koncernövergripande styrning av arbetet med efterlevnad och riskhantering gällande GDPR leds av en styrgrupp som leds av Telia Company:s Chief Operating Officer. Detta säkrar kontroll och översyn på koncernnivå över riskhanteringen kopplat till GDPR.

Lokala bolag och koncernfunktioner är ansvariga för att säkerställa riskhantering och efterlevnad kopplat till GDPR. Arbetet leds av kundintegritetsansvariga i respektive bolag och koncernfunktion. Resultatet av arbetet rapporteras regelbundet vid lokala och regionala GREC-möten och till koncernledningen.

Koncernens kundintegritetsteam, som leds av koncernens kundintegritetsansvarig, säkerställer samordnad tolkning och vägledning kring GDPR till lokala bolag, kontroll-erar riskhanteringen, genomför granskningar samt leder och följer noggrant upp implementering. Dessutom finns externa resurser till stöd för utvecklingen av processer, it-arkitektur och säkerhetsåtgärder så att dessa är i linje med GDPR:s krav.

ARBETET UNDER ÅRET

Gapanalyser och riskhantering kopplat till GDPR

Under 2016 var förberedelserna för GDPR-implementering i fokus. Inledande gapanalyser gjordes av lokala ansvariga för kundintegritet i regionerna Sverige och Europa, samt på koncernnivå. Fokus låg på att identifiera aktiviteter för att säkerställa implementeringen av kraven och riskhantering i tid. Tolkningar av de nya kraven togs fram på koncernnivå och samtliga kundintegritetsansvariga utbildades i dessa. En särskild kartläggning av data genomfördes för att förbättra informations- och leverantörshantering, samt att ta fram en översikt av aktiviteter inom databearbetning.

Integrering av konsekvensbedömning för kundintegritet

"Privacy by design" – att ta hänsyn till integritetsaspekter på tidigast möjliga stadium i projekt, aktiviteter och produktutveckling – är en av huvudprinciperna i Telia Company:s kundintegritetspolicy. Metoden för konsekvensbedömning av kundintegritet underlättar "privacy by design" genom att proaktivt och i tidigt skede säkra att målbilden för ett projekt eller initiativ lever upp till lagar och interna krav.

Processen för konsekvensbedömning av kundintegritet integrerades som ett obligatoriskt steg i Telia Company:s övergripande projektmodell. Projektledare utbildades även i metodens krav.

Transparens kring databearbetning

För att öka transparensen och säkerställa en enhetlig standard kring insamling och användning av persondata infördes en koncerngemensam modell för upplysning om hantering av kunddata, "privacy notice". Modellen innehåller information om, exempelvis, anledningarna till bearbetning av persondata och vilka rättigheter kunden har. Flera lokala modeller för kundintegritet i regionerna Sverige och Europa anpassades till den koncerngemensamma modellen.

PLANERAT ARBETE 2017

Under 2017 kommer vi att fokusera på riskhanteringsaktiviteter kopplat till GDPR, enligt handlingsplaner på lokal- och koncernnivå. Dessa inkluderar förändringar i it-miljön samt av processer och rutiner för databearbetning, liksom aktiviteter för att kontinuerligt öka medvetenheten och stärka styrningen kopplat till kundintegritet. Relevanta koncernpolicyer och riktlinjer kommer att uppdateras och anpassas till de nya kraven i GDPR.

CASE

TELIA I NORGE UTVECKLAR "FÖRTROENDE SOM TJÄNST"

GDPR är den största förändringen av den europeiska integritetslagstiftningen på 20 år. Som medlem i EEA kommer även Norge att införa förordningen.

Telia i Norge utvecklar en lösning för samtyckeshantering med målet att erbjuda "förtroende som tjänst" (Trust as a Service) mellan slutanvändare och de applikationer de använder. Tjänsten ger användarna tillgång till sin persondata online och gör det möjligt att kontrollera vem som har tillgång till deras data och för vilka ändamål den bearbetas. Lösningen är en del av Telia i Norges utvecklingsplattform och kommer att vara tillgänglig för alla interna och externa tjänsteleverantörer i början av 2017.

Tjänsten möjliggör för tjänsteleverantörer, det vill säga webbsajter, applikationer och tjänster, att skapa en dialog med slutanvändaren för att få tillstånd att bearbeta persondata. När användaren gett sitt tillstånd får båda parter ta del av "avtalet" för den överenskomna dataanvändningen i ett format som kan läsas av slutanvändaren och användas av it-system.

"Utöver kravet att följa lagen börjar integritet bli en avgörande fråga i det digitala samhället, där konsumenternas förtroende är en avgörande framgångsfaktor. För att uppfylla vårt varumärkeslöfte – på kundens villkor - måste vi se GDPR som en affärsmöjlighet", säger Linn Hege M. Bade, Engineering Lead för användar- och integritetshantering på Telia i Norge.

ARBETSMILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET

Att säkerställa hälsa, säkerhet och välbefinnande är inte bara vårt ansvar, det är också en förutsättning för att säkerställa medarbetares engagemang och göra Telia Company till den bästa arbetsplatsen.

STRATEGISKT MÅL	2018 MÅL	2016 UTFALL
• En företagskultur kring ar betsmiljö, hälsa och säkerhet som stödjer Telia Company:s ambition att vara den bästa arbetsplatsen.	• Olycksfallsfrekvens1 om högst 0,52. • Sjukfrånvaro2 om högst 1,9 procent. • Inga dödsolyckor. • OHSAS 18001-certifiering av samt liga större verksamheter (ska nås vid slutet av 2016). • Index för medarbetarengagemang: 83 procent.	• Olycksfallsfrekvens: 0,36 (0,41). • Sjukfrånvaro 2,4 procent (2,2). • Inga dödsolyckor (0). • Verksamheterna i Finland, Norge, Estland, Azerbajdzjan, Uzbekis tan och Kazakstan erhöll OHSAS 18001-certifiering. • Index för medarbetarengagemang: 80 procent (78).

1) Det totala antalet olyckor per miljon arbetstimmar.

2) Det totala antalet frånvarotimmar på grund av sjukdom per arbetstimmar, årsmedelvärde.

För ytterligare information, se GRI-index, G4-LA6

Arbetsmiljön avgör riskerna

De största olycksfallsriskerna kopplat till arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (AHS) finns inom byggande och underhåll av nät, arbete som huvudsakligen utförs av entreprenörer. Telia Company:s medarbetare arbetar främst i kontors- eller butiksmiljö där de största riskerna rör psykosocialt vålmående och ergonomi. Särskilt i region Eurasien arbetar vi med leverantörer som endast uppfyller ett fåtal av våra AHS-krav och som saknar viktiga delar i AHS-arbete såsom riskidentifiering, säkerhetsutrustning och utbildning.

Att skapa en gemensam AHS-strategi

Stora framsteg har gjorts sedan 2014 när vi fastställde vår gemensamma styrningsmodell för AHS. Även om styrningsmodellen nu är på plats i alla bolag återstår mycket arbete för att förbättra den och för att skifta fokus från hälsa och säkerhet till välbefinnande och medarbetarengagemang.

STYRNING

I enlighet med koncernens AHS-policy arbetar vi med att främja god hälsa, identifiera och minska eller förhindra risker, och snabbt agera på ohälsa i hela verksamheten. Vi anser att alla olyckor, tillbud, skador, arbetsrelaterad ohälsa samt riskabla aktiviteter och förhållanden går att förebygga.

Alla lokala bolag ska införa ett OHSAS 18001-ledningssystem. Nätverket av lokala AHS-experter ansvarar för implementeringen av OHSAS 18001, och träffas regelbundet för att dela erfarenheter och god praxis. Koncernens HR-funktion är ansvarig för att koordinera och redovisa arbetet till koncernens GREC-möte.

ARBETET UNDER ÅRET

OHSAS 18001-certifiering

Telia i Estland, Sonera i Finland, Azercell i Azerbajdzjan och Telia i Norge erhöll OHSAS 18001-certifiering under året. Ucell i Uzbekistan och Kcell i Kazakstan har varit certifierade sedan 2015.

Regionala aktiviteter

Nedan följer en rad aktiviteter som genomfördes under året. Riskbedömning, utbildning och kommunikation kopplat till OHSAS 18001 pågick i samtliga bolag.

Region Sverige

AHS fick den nya benämningen "hälsa och välbefinnande" och konceptet "Wellbeing@Work" lanserades vilket beskrivs nedan. Vid flytten av 3 500 medarbetare till det nya huvudkontoret i Stockholm stod ergonomi och arbetsmiljö i fokus då vi går över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt.

Region Europa

Telia i Norge utvecklade lokala AHS-nyckeltal för uppföljning varannan vecka, ett AHS-verktyg för att arbeta med uppföljning av risker, mål och aktiviteter, samt en AHShandbok för enkel tillgång till information och riktlinjer.

Telia i Danmark erbjöd gravida kvinnor och deras partner rådgivning inför förlossningen. Det resulterade i att den graviditetsrelaterade frånvaron sjönk från 30 dagar per år per gravid kvinna, till bara fem dagar.

Region Eurasien

Lokala AHS-ansvariga stöttade koncernens arbete med hållbara inköp genom att delta vid leverantörsgranskningar. Alla bolag anordnade utbildningar, exempelvis i första hjälpen, samt brandövningar och andra krisövningar baserade på lokala risker såsom jordbävningar. Merparten av bolagen investerade i olika former av säkerhetsutrustning såsom automatiska system för brandbekämpning, första hjälpenutrustning och nya larmsystem.

PLANERAT ARBETE UNDER 2017

OHSAS 18001-certifiering

Lokala bolag som inte nådde målet att certifieras under 2016 arbetar för att certifiering ska kunna ske 2017. Ett flertal bolag förbereder sig inför övergången från OHSAS 18001 till den nya standarden ISO 45001. Den nya standarden är bättre lämpad för kontorsmiljöer och övergången väntas bli okomplicerad.

Fokus på välbefinnande i Sverige och Europa

I regionerna Sverige och Europa kommer fokus att ligga på att främja medarbetarnas välbefinnande och engagemang genom olika initiativ som exempelvis Well-being@Work.

CASE

WELL-BEING@WORK I SVERIGE

I november lanserade Telia i Sverige portalen "Well-being@Work". Med utgångspunkt i vår värdegrund Dare, Care, Simplify är detta ett av många strategiska initiativ som syftar till att skapa medarbetarengagemang, en bättre arbetsmiljö och högre prestation.

Wellbeing@Work är en individ- och teambaserad hälsoutmaning för alla medarbetare och konsulter. Det finns fyra årliga utmaningar på teman som god sömn, anpassning till förändringar och matvanor. Till varje tema finns olika aktiviteter och övningar med instruktioner som film och text.

Den första utmaningen handlade om daglig motion, eftersom det finns ett väldokumenterat samband mellan fysisk aktivitet och lägre sjukfrånvaro. Mer än 1 500 medarbetare deltog och registrerade tillsammans 7,5 varv runt jorden.

Andra aktiviteter i Sverige för att stödja välbefinnande och engagemang var införandet av ett stödsystem för chefer för alkohol- och drogförebyggande åtgärder, vilket även inkluderar rehabilitering vid behov, samt obligatorisk AHSutbildning för chefer som kommer att genomföras under 2017.

ANSVARSFULLA INKÖP

Telia Company köper varor och tjänster från tiotusentals leverantörer. Att samarbeta med leverantörer som bedriver hållbar verksamhet är ett sätt för oss att skapa positiv påverkan utanför vår egen verksamhet.

STRATEGISKA MÅL	2018 MÅL	2016 UTFALL
-----------------	----------	-------------

• Samtliga leverantörer uppfyller våra hållbarhetskrav.
• Samtliga leverantörer har skrivit under vår leverantörsuppförandekod.
• 75 procent av utvärderade leverantörer uppfyller kraven i leverantörsuppförandekoden.

• 25 procent färre leverantörer (utgångspunkt 2015).

• 60 procent (58) av leverantörer som utvärderats genom revisioner på plats eller EcoVadis uppfyller kraven i leverantörskoden.

• Lanserade en standardiserad plattform för leverantörsutvärderingar, 1 443 genomförda utvärderingar.
• 169 genomförda revisioner på plats.
• Lanserade fokusprogram inom sju
• områden i leverantörskedjan.

Telia Company förlitar sig på ett stort antal leverantörer och underleverantörer, varav många finns i länder och branscher med utmaningar i att upprätthålla etiska affärsmetoder, mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, hälsa och säkerhet och miljöskydd. Trots våra ansträngningar är vi medvetna om att vissa av våra leverantörer och underleverantörer bryter mot Telia Company:s hållbarhetskrav, eller mot nationella och internationella lagar, regler och konventioner.

Att säkerställa att leverantörer uppfyller våra krav och att implementera ett gemensamt arbetssätt med ansvarsfulla inköp i hela Telia Company kommer att ta flera år. Det kräver gemensamma insatser som bara är möjliga om leverantörer, underleverantörer och distributörer är öppna kring sina utmaningar.

STYRNING

Leverantörsuppförandekoden är det vägledande dokument som beskriver våra hållbarhetskrav. Den ska inkluderas i alla nya eller omförhandlade kontrakt. Undantag kan ske när en leverantör har visat att motsvarande eller högre krav redan uppfylls. Andra styrdokument, såsom säkerhetsdirektiv som specificerar it-säkerhetskrav för leverantörer som hanterar kunduppgifter, används för vissa produkter och tjänster.

Utvärdering avseende hållbarhet är en del av processen för leverantörsutvärdering och genomförs inom högriskkategorier, t ex inom underhåll av nätverk och tillverkning av elektronik, innan leverantörer och avtal godkänns. Ett särskilt team inom koncernens inköpsfunktion ansvarar för att utvärdera och utveckla leverantörers hållbarhetsarbete, exempelvis genom revisioner på plats och utbildning. Lokala inköpsteam ansvarar för att inleda utvärderingar av leverantörer.

PROCESS FÖR LEVERANTÖRSUTVÄRDERING

Förväntningar	Prekvalificering	Bedömning och leverantörsutveckling
Krav	Utvärdering	Revisioner	Korrigerande åtgärder	Supplier dialog Uppföljning
• Leverantörs uppförandekoden • Säkerhetsdirektiv • Förbjudna ämnen (svarta och grå listan)	• Identifiering av leverantörsrisker • Leverantörs utvärdering • Informations inhämtning • Riskanalys	• Telia Company:s revisioner • JAC-revisioner	• Åtgärdsplan för att hantera avvikelser	• Leverantörs utbildning • Leverantörsdialog

ARBETET UNDER ÅRET

Utveckling av gemensamma processer

En hög prioritet under 2016 var att vidareutveckla och implementera ett gemensamt ramverk i hela koncernen för processer och styrning rörande inköp. Genom att använda en gemensam process och standardiserade avtal som inkluderar leverantörskoden och genom att förbättra processen för godkännande av leverantörer ökade vi kontrollen av betalningsmottagare och minskade mängden administrationsarbete.

Ny process för leverantörsutvärderingar

För att förbättra leverantörsutvärderingarna (supplier due diligence) utvecklade och införde vi en standardiserad process för leverantörsutvärderingar baserad på ett webbbaserat självutvärderingsformulär tillgängligt på flera språk. Processen, som utvärderar hur leverantörer uppfyller kraven i leverantörskoden och våra säkerhetsdirektiv, ersätter tidigare processer som främst var manuella och baserade på olika mallar. Processen infördes i region Eurasien under året, och kommer att införas i regionerna Sverige och Europa under 2017. För potentiella högriskleverantörer genomförs en utökad granskning för att identifiera specifika risker kopplat till leverantören och dess ägare.

Leverantörsutvärderingar

Leverantörsutvärderingar (kumulativ statistik)	2016	2015
Leverantörsutvärderingar (due diligence)	2 478	1 035
Självutvärderingar	608	573
Revisioner	537	289
Summa	3 623	1 897

Leverantörsrevisioner

Revisioner av leverantörer och underleverantörer	2016	2015
Revisioner genomförda av Telia Company	169	140
Revisioner genomförda av JAC	79	61
Summa	248	201

Vi genomförde 1 443 leverantörsutvärderingar baserade på självutvärderingar. 102 av dessa indikerade större avvikelser från våra krav, huvudsakligen rörande informationssäkerhet och korruption. 18 leverantörer som inte mötte våra krav gavs villkorade tillstånd att leverera till Telia Company, tillsammans med handlingsplaner för att åtgärda relaterade risker.

I takt med att den nya processen för leverantörsutvärderingar infördes, började vi fasa ut användningen av utvärderingsverktyget EcoVadis. 35 EcoVadis-utvärderingar genomfördes under året.

Leverantörsrevisioner

169 revisioner på plats genomfördes av Telia Company, och ytterligare 79 av Joint Audit Cooperation (JAC), i 24 länder. Vilka leverantörer som ska granskas väljs främst baserat på leverantörens riskkategori, inköpens storlek och programmen inom våra fokusområden (nedan). Fokus för revisionerna var uppfyllnad av leverantörskoden, arbetsmiljö och hälsa, kvalitet och säkerhet. Av de revisioner som genomfördes utifrån Telia Company:s standardiserade revisionsmodell uppfyllde 13 leverantörer kraven. 57 leverantörer hade mindre avvikelser men godkändes. 29 leverantörer hade större avvikelser från kritiska krav inom områden såsom olaglig övertid, ekonomisk bestraffning och tvångsarbete, och underkändes. Leverantörers korrigerande åtgärdsplaner följs regelbundet upp.

I de återstående 152 revisionerna användes inte den standardiserade revisionsmodellen. Standardisering av revisioner kommer att genomföras under 2017.

Under året stängde vi 661 utestående avvikelser som identifierats under 2016 eller tidigare.

Fokusområdesprogram

Utifrån resultat från revisioner på plats genomförda 2015, branschdialog, nya kundkrav och nya EU-riktlinjer identifierade vi följande fokusområdesprogram för 2016 och framåt. Mot bakgrund av utmaningarnas omfattning och karaktär kommer vissa av programmen att ta flera år att slutföra.

Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

Programmet ska stödja leverantörer som utför riskfyllt arbete i att uppnå OHSAS 18001-certifiering eller motsvarande samt förbättra sin rapportering av arbetsrelaterade olyckor och dödsfall. Under 2016 gjordes ett antal platsbesök, huvudsakligen i region Europa, för att öka kunskapen inom Telia Company och hos lokala leverantörer om kraven i OHSAS 18001.

Kartläggning och hantering av integritetsrisker

Programmet syftar till att förbereda leverantörskedjan för EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR). Under 2016 kartlade vi processer och system där leverantörer hanterar kunddata, och identifierade leverantörer där vi vill genomföra revisioner och utbildning under 2017 för att förbereda dem för de nya kraven.

Ekonomisk bestraffning

Ekonomisk bestraffning, såsom innehållen lön på grund av bristande resultat, är en utbredd disciplinåtgärd i leverantörskedjan i nästan alla regioner där vi genomfört revisioner. Under 2017 kommer vi att fokusera på utbildning och på att skärpa kraven för att bekämpa denna åtgärd där den strider mot nationell lagstiftning.

Övertid hos kinesiska leverantörer

Åtta av tio granskningar av kinesiska leverantörer under 2015 och 2016 visade ett konsekvent bruk av övertid i strid med kinesisk arbetsrätt och kraven i vår leverantörsuppförandekod. Under 2017 kommer vi att inleda dialoger och utbildning av dessa leverantörer.

Leverantörer av SIM-kort i Kina

Under en förhandsbedömning gällande upphandling av SIM-kort under 2015 granskade vi leverantörer i Kina. Vi identifierade flera allvarliga avvikelser från vår leverantörskod samt våra säkerhets- och kvalitetskrav. Inom programmet har vi hanterat dessa avvikelser och har nu fyra prekvalificerade leverantörer och två som återstår att granska innan programmet avslutas.

Ansvarsfulla inköp av mineraler

Vi strävar efter att stärka kraven i leverantörskoden för att säkerställa ansvarsfulla inköp av mineraler, och att vår leverantörskedja inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter i högriskregioner. Uppfyllandet av de reviderade kraven kommer att bedömas genom vår process för leverantörsutvärderingar.

Låsta anställningsavtal i Indien Se caset.

PLANERADE AKTIVITETER 2017

Utöver arbetet i fokusområdesprogrammen kommer vi att genom revisioner och utbildning fortsätta utveckla leverantörernas förmåga att möta kraven i leverantörskoden och säkerhetsdirektiven. Processen för leverantörsutvärdering kommer att förbättras, framför allt för att förbättra användarvänlighet och omfattning. Vi kommer också att stärka den lokala kompetensen vad gäller leverantörsutvärderingar, särskilt i region Eurasien, för att möjliggöra för lokala bolag att genomföra riskutvärderingar kring hållbarhet innan leverantörer kontrakteras.

Vi behöver vidareutveckla gemensamma system, mallar, definitioner och rapporteringsprocesser för att säkerställa att vi mäter och rapporterar, internt och externt, på ett konsekvent sätt. Vi avser även revidera de strategiska målen för 2018 för att säkerställa att de är i linje med de strategiska och organisatoriska förändringar som görs inom inköpsorganisationen.

CASE

LÅSTA ANSTÄLLNINGSAVTAL I DEN INDISKA IT-SEKTORN

Granskningar under 2015 avslöjade att indiska leverantörer av it-tjänster använder låsta anställningsavtal (bond contracts) med nyutexaminerade IT-studenter. Denna praxis verkar vanligt förkommande och kan vara i strid med nationell arbetsrätt. I dagsläget finns få fackföreningar som skyddar arbetsrätten i den indiska it-branschen.

Enligt avtalen kan företag erbjuda tvååriga anställningar som styr den anställdes rätt till nödvändig utbildning för att utföra arbetsuppgifterna. Om den anställde säger upp sig kan han eller hon tvingas betala tillbaka för utbildningen och riskerar att förlora innestående lön.

Vid sju av åtta granskningar fann vi tecken på sådana avtal. Vi inledde granskningar hos samtliga elva huvudleverantörer och upptäckte att metoden användes hos nio av dem. För att åtgärda problemet har vi tillsammans med leverantörerna tagit fram en utbildning inom området. Utbildningen fokuserar på hur man motiverar medarbetare utan att använda låsta avtal och på förankring av dessa lösningar hos företagsledningarna.

Att hantera denna och andra arbetsrättsliga utmaningar är komplicerat och kräver att alla inblandade parter är med och tar fram återkommande utbildningar och delar med sig av sina erfarenheter. Vi har inlett en dialog med Birmingham Business School och Advisory for Sustainable and Responsible Business i Indien för att hitta vägar att minska användningen av låsta avtal i ICT-branschens värdekedja.

MILJÖANSVAR

Telia Company:s tjänster bidrar till och möjliggör en miljömässigt hållbar ekonomisk utveckling. Molntjänster, maskin-till-maskin-lösningar, verktyg för distansarbete och mer kan bidra till att frikoppla ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan.

STRATEGISKT MÅL	2018 MÅL	2016 UTFALL
• Minimera negativ och maxi mera positiv miljöpåverkan i värdekedjan.	• Samtliga större verksamheter i regionerna Sverige och Europa ska vara redo för ISO 14001-certifiering (ska nås vid slutet av 2017). • Återköpsprogram för mobilenheter ska vara införda i region Europa (ska nås vid slutet av 2017). • 10 procent lägre energiförbrukning per abonnemangsekvivalent1 • 33 procent lägre CO2 e-utsläpp per abonnemangsekvivalent.	• ISO 14001-certifiering av Telia i Sverige och Sonera i Finland. • 85 000 enheter återköpta eller in samlade genom återtagsprogram. • 28,8 kWh per abonnemangsekviva lent (28,2). • 1,9 kg CO2 e-utsläpp per abonnemangsekvivalent (2,5).

1) Abonnemangsekvivalent baseras på energiförbrukning hos olika abonnemang. Målen baseras på total energiförbrukning och scope 1 + 2-utsläpp. Utgångspunkt 2015. Siffrorna omfattar ej energiförbrukning och hänförliga utsläpp from region Eurasien, Telia Carrier och Yoigo i Spanien.

ICT-branschen tillhandahåller många av de nödvändiga verktygen för att lösa globala utmaningar kopplade till klimatförändringar, resurs- och energibrist samt utveckling av en cirkulär ekonomi. Enligt GeSI:s SMARTer2030 rapport kan ICT-lösningar möjliggöra att världen 2030 ligger kvar på 2015 års nivå när det gäller växthusgasutsläpp samt bidra till resurseffektivitet inom exempelvis jordbruk, transporter och eldistribution. Enligt rapporten har ICT-branschen kapacitet att bidra till en minskning av de globala växthusgasutsläppen med 20 procent, vilket är mer än EU:s och USA:s sammanlagda utsläpp. Enligt Deloitte UK:s rapport "Accelerating sustainable growth", som togs fram på uppdrag av Telia Company, kan en ökad digitalisering av de nordiska och baltiska länderna möjliggöra en minskning av regionernas utsläpp av växthusgaser med upp till 20 procent, vilket motsvarar utsläppen från närmare nio miljoner bilar på vägarna årligen.

Våra betydande miljöaspekter

Energi, växthusgasutsläpp och avfall, främst elektroniskt avfall, är de betydande miljöaspekterna att hantera i vår

egen verksamhet. Den huvudsakliga delen av vår totala miljöpåverkan återfinns i ICT-tjänsters värdekedja, främst kopplat till produktionen och användningen av konsumentelektronikprodukter. Se case i slutet av detta kapitel.

Regionala skillnader styr arbetet

Vårt arbete styrs av betydande regionala skillnader. De största utmaningarna finns i region Eurasien med svag lagstiftning, bristande infrastruktur för avfallshantering och ett lågt intresse från kunderna. I regionerna Sverige och Europa förväntar sig kunderna att vi är proaktiva i vårt eget miljöarbete och att vi hjälper dem förstå hur de kan minska sin egen miljöpåverkan genom våra tjänster.

STYRNING

Enligt koncernens miljöpolicy ska vi ha ett strukturerat arbetssätt i hanteringen av våra betydande miljöaspekter. Vi arbetar för att implementera miljöledningssystemet ISO 14001 i alla större dotterbolag i region Sverige och Europa. De lokala bolagen formulerar miljömål i linje med koncernens och som är kopplade till deras betydande miljöpåverkan. Lokala bolag i region Eurasien är undantagna från kravet att införa ISO 14001.

Koncernens miljöchef har det övergripande ansvaret för att utveckla och implementera koncernens miljöpolicy. De lokala bolag som inför ISO 14001 måste ha en tydligt utsedd funktion med ansvar för det lokala miljöledningssystemet.

ARBETET UNDER ÅRET

ISO 14001-certifiering i Finland och Sverige

I september mottog Sonera i Finland sitt ISO 14001-certifikat och är nu landets enda certifierade operatör. Miljöledningssystemet täcker hela Soneras verksamhet med fokus på två av koncernens betydande miljöaspekter: energi och avfall. Den största förbättringspotentialen identifierades inom energieffektivisering och förbättrad avfallshantering.

I Telia i Sverige är "affärsflöde företag" certifierat sedan tidigare.

Återtagsprogram förlänger livslängden på mobilenheter

Återtagsprogram förlänger livslängden på mobilenheter som ofta är i gott, fullt fungerande skick. I april lanserade Telia i Estland sitt återtagsprogram och samtliga bolag i regionerna Sverige och Europa, med undantag för Sonera i Finland, har nu återtagsprogram på plats. Under året återtogs 85 000 mobilenheter genom olika kundkanaler. Dessutom tog Telia Finance genom sina leasingavtal in 18 700 mobilenheter, datorer och annan hårdvara.

Inköp och produktion av förnybar el

Som en del av ett nytt upphandlingsdirektiv för el skall regionerna Sverige och Europa köpa el från förnybara källor, antingen genom "gröna avtal" eller genom att köpa certifikat för förnybar energi (REC). I de fall vi hyr lokaler eller utrymme kommer vi att försöka påverka hyresvärden att välja förnybar energi för sitt elavtal. Vi köpte sammanlagt 782 GWh förnybar el under året, 85 procent (70) av den totala elförbrukningen i regionerna Sverige och Europa.

Ucell i Uzbekistan och Tcell in Tadzjikistan producerade 2 GWh solenergi vid de basstationer som utrustats med solpaneler.

SMARTer2030 Action Coalition

Tillsammans med GeSI och några av dess medlemmar undertecknade Telia Company SMARTer2030 Action Coalition som lanserades vid FN:s klimatmöte COP22 i Marrakech i november. Initiativet betonar ICT-sektorns åtagande att minimera branschens egen miljöpåverkan och att utveckla tjänster som bidrar till att minska de globala växthusgasutsläppen, och därmed bidra till FN:s globala mål 13: Bekämpa klimatförändringen.

PLANERAT ARBETE UNDER 2017

Fokus kommer att ligga på fortsatta ISO 14001-implementering med målet att samtliga större verksamheter i regionerna Sverige och Europa ska vara redo för certifiering i slutet av 2017. EU:s energieffektiviseringsdirektiv kräver lokala utvärderingar och redovisning av energiförbrukning, vilket vi kommer att kombinera med miljökonsekvensbedömningar för ISO 14001.

CASE

FRIKOPPLING MELLAN MILJÖPÅVERKAN OCH ÖKAD DATATRAFIK I SVERIGE

I augusti publicerade Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) en forskningsrapport om miljöpåverkan från it- och medie- och konsumentelektroniksektorerna i Sverige. Med hjälp av en livscykelmetod undersökte forskare från Telia Company och Ericsson den totala energiförbrukningen och relaterade utsläpp av växthusgaser från produktion, användning och återvinning inom sektorerna, inklusive konsumentelektronik, under perioden 2010-2015.

Studien visar en tydlig frikoppling mellan ökade datavolymer från energiförbrukningen och den totala miljöpåverkan från sektorerna. Sammanlagt svarar it- och medie- och konsumentelektroniksektorerna för cirka sju procent av Sveriges totala elförbrukning, vilket i absoluta termer är mindre än under 2010, som rapporterats i en tidigare studie från 2013. Under samma period har datavolymerna fortsatt öka, femfaldigt från 2010- 2015. Sektorernas huvudsakliga miljöpåverkan kommer från utsläpp kopplat till tillverkningen av elektronikprodukter i länder vars energiproduktion är "smutsigare" än den svenska. Forskarna räknar med att finna liknade samband i andra länder med ökande "ICT-mognadsgrad".

Läs mer på www.kth.se/cesc.

BARN PÅ NÄTET

Barn och ungdomar är aktiva användare av våra tjänster. Vi har ett ansvar att stärka och skydda barn, deras föräldrar och vårdnadshavare med utgångspunkt i Barnrättsprinciperna för företag.

STRATEGISKA MÅL	2018 MÅL	2016 UTFALL
• Respektera och stödja barns rättigheter.	• Förstå påverkan på barns rättigheter inom relevant affärsverksamhet. • Blockera material som skildrar sex uella övergrepp på barn (CSAM)* i regionerna Sverige och Europa. • Upptäcka och rapportera CSAM i interna it-system i regionerna Sverige och Europa. • Etablera barnpanel (Children's Advisory Panel).	• Påbörjade utvärdering av Barn rättsprinciperna för företag. • Implementerade blockering av CSAM i regionerna Sverige och Europa. • Implementerade upptäckt och rapportering av CSAM i interna it-system i sex länder och i Telia Carrier. • Lanserade barnpanel i regionerna Sverige och Europa.

* Child Sexual Abuse Material.

Internet berikar barns liv och ger dem möjligheter att utveckla sina digitala färdigheter samt att umgås, leka och lära. Samtidigt är barn särskilt sårbara när det gäller risker såsom mobbning på nätet och olämpligt innehåll.

STYRNING

Vårt arbete vägleds av koncernpolicyer där barns rättigheter ska tas i beaktande, av Barnrättsprinciperna för företag (Children's Rights and Business Principles) samt av vad vi anser vara viktiga samhällsutmaningar kopplade till våra tjänster. Den praktiska implementeringen av våra åtaganden sker huvudsakligen i de lokala bolagen, med översyn och samordning på koncernnivå. I början av 2017 beslutades att göra Barns rättigheter till ett fokusområde inom Ansvarsfullt företagande.

Vi har även undertecknat ett flertal självreglerande branschinitiativ som omfattar föräldrakontroll, övergreppsmaterial, utbildning och riskmedvetenhet.

ARBETET UNDER ÅRET

Barnpanel

För att få en bättre förståelse för barns perspektiv på nätet och de digitala aspekterna av deras liv inrättade vi i samarbete med barnrättsorganisationer och skolor en rådgivande barnpanel (Children's Advisory Panel, CAP), i regionerna Sverige och Europa. Cirka 700 barn deltog i workshopar och bidrog med idéer och erfarenheter om sitt liv på nätet, och djupintervjuer gjordes med mer än 50 barn. Med hjälp av panelen vill vi kvalitativt identifiera möjligheter och fördelar av att vara online för barn och ungdomar. Se ytterligare information i caset nedan.

Bekämpning av material som skildrar sexuella övergrepp på barn online

Vi deltar aktivt i kampen mot spridning online av material som skildrar sexuella övergrepp på barn (Child Sexual Abuse Material, CSAM). Under året blockerade lokala bolag i regionerna Sverige och Europa webbsajter som av brottsbekämpande myndigheter klassats som illegala då de innehåller CSAM. Eftersom Telia Company vill främja ett öppet internet är detta det enda område där vi tar aktiv ställning för att blockera innehåll.

I regionerna Sverige och Europa aktiverade vi teknik som slår larm om material som skildrar sexuella övergrepp på

barn upptäcks i Telia Company:s egna it-utrustning. Om sådant material upptäcks upprättas en polisanmälan och en brottsutredning inleds. Vi samarbetar med branschkollegor, brottsbekämpande organ och frivilligorganisationer som ECPAT för att utveckla detta område ytterligare. Under året presenterade vi vårt arbete i ett antal olika sammanhang och uppmanade andra företag att införa liknande metoder.

Tjänster som skyddar barn

I regionerna Sverige och Europa erbjuder vi tjänster som skyddar barn och som gör det möjligt för vårdnadshavare att sätta tidsgränser för nätsurfande och blockera webbsajter med olämpligt innehåll. Vi erbjuder också verktyg som möjliggör begränsning av exponering för olämpligt tv-innehåll.

Hjälplinjer för barn

Under 2016 fokuserade vi på att stödja utvecklingen av lösningar för barn att nå hjälplinjer via chattfunktioner på mobilenheter, eftersom det verkar vara det sätt barn föredrar att kontakta dessa hjälplinjer.

Bekämpning av nätmobbning

På många av våra marknader utbildar vi barn och föräldrar i hur man ska hantera nätmobbning och respektlöst beteende på nätet. Bland aktiviteterna fanns informationsmaterial i våra butiker, utbildningar på sommarläger för barn och ungdomar samt reklamkampanjer som den svenska kampanjen "Hata hat".

Barnrättsprinciperna för företag

Vi inledde ett samarbete med Rädda Barnen Centre for Child Rights and Business för en utvärdering baserad på Barnrättsprinciperna för företag om hur vår verksamhet påverkar barns rättigheter. Underlag och insikter samlades in via workshopar, en webbundersökning och intervjuer med nyckelmedarbetare.

Partnerskap

Telia Company är medgrundare till World Childhood Foundation. Under året utvecklades samarbetet till att fokusera på att skydda barn och säkra att de är har kontroll på nätet. Vi har också inlett samarbeten med lokala icke-vinstdrivande organisationer kring frågor om barns säkerhet.

PLANERAT ARBETE UNDER 2017

Utvärderingen baserad på Barnrättsprinciperna för företag kommer att resultera i en handlingsplan som ska implementeras i hela verksamheten för att säkerställa att Telia Company respekterar och stödjer barns rättigheter.

Slutsatserna från den rådgivande barnpanelen, CAP, kommer att delas via rapporter, seminarier och online för att utveckla dialogen i branschen och i samhället om barn som internetmedborgare. Vi kommer också att använda lärdomarna för att förbättra vårt eget arbete med barns rättigheter som användare av våra tjänster.

Vi kommer att samarbeta med branschkollegor, brottsbekämpande organ och frivilligorganisationer för att bekämpa förekomsten online av barnövergreppsmaterial och för att stödja att fler företag gör samma sak. Arbetet bidrar till att stödja FN:s globala mål 16:2 – Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn.

»Föreställ er effekten om alla leverantörer av kommunikationstjänster världen över arbetade på det här sättet med blockering. En etisk och ansvarsfull affärsmodell som Telia Company:s, tillsammans med ECPATs globala arbete, är viktiga delar av lösningen. Bra jobbat, Telia Company och ECPAT – barn är tryggare tack vare er.«

Neil Walsh, United Nations Chief of the Global Programme on Cybercrime

CASE

BARNPANEL I SVERIGE

I Sverige genomförde tre skolor workshopar där elever i 6:e och 9:e klass fick i uppgift att tillsammans komma fram till lösningar på utmaningar kopplade till det verkliga livet och internet. Workshoparna leddes av den svenska barnorganisationen Friends.

Först fick eleverna tänka ut vilket innehåll på internet de skulle välja att rädda om allt som fanns online försvann. Niondeklassarna vid Ersängsskolan i Umeå föreslog en lång lista med appar. Bland "måste-funktionerna" fanns appar för kommunikation, köp-och-sälj, samt video och film. Därefter diskuterade eleverna frågor kring värderingar på nätet, näthat och internets förmåga att möjliggöra kulturellt utbyte.

"Eleverna betonade solidaritet, omtanke, inkludering och demokrati. Det finns också en konkret efterfrågan på språkappar för att underlätta integration," säger Olle Cox på Friends.

"Det blir mycket intressant att analysera materialet för att identifiera möjligheter till förbättringar, både som företag och som en del av branschen och samhället i stort," säger Marie Trogstam, hållbarhetschef på Telia i Sverige.

KONCERNENS TOTALRESULTATRAPPORTER

MSEK, förutom uppgifter per aktie	Not	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kvarvarande verksamhet
Nettoomsättning	K1, K5, K6	84 178	86 498
Kostnader för sålda tjänster och varor	K7	-50 691	-52 710
Bruttoresultat	K1	33 487	33 788
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	K1, K7	-13 507	-14 269
Administrationskostnader	K7	-5 620	-5 826
Forsknings- och utvecklingskostnader	K7	-173	-147
Övriga rörelseintäkter	K8	5 490	1 124
Övriga rörelsekostnader	K8	-1 397	-3 457
Resultat från intressebolag och joint ventures	K14	2 810	3 394
Rörelseresultat	K5	21 090	14 606
Finansiella intäkter	K9	803	609
Finansiella kostnader	K9	-2 644	-3 526
Resultat efter finansiella poster		19 249	11 689
Skatter	K10	-2 816	-2 157
Årets resultat från kvarvarande verksamhet		16 433	9 532
Avvecklad verksamhet
Årets resultat från avvecklad verksamhet1	K34	-9 937	673
Summa årets resultat		6 496	10 205
Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat:
Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet	K11	1 303	-6 868
Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet	K11, K34	868	-5 478
Resultat från intressebolag	K11, K14	-340	-2
Kassaflödessäkringar	K11	-128	614
Finansiella instrument som kan säljas	K11	134	-2
Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras	K10, K11	668	-667
Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K21	-1 297	4 322
Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras	K10	276	-922
Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K14	-20	6
Övrigt totalresultat		1 463	-8 997
Summa totalresultat		7 959	1 208
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		3 732	8 551
Innehav utan bestämmande inflytande	K19	2 764	1 654
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		4 833	987
Innehav utan bestämmande inflytande	K19	3 125	221
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt	K19	0,86	1,97
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet		3,76	2,16
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet		-2,90	-0,19

1) Inkluderar kostnader avseende avsättningen för förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna, se not K34.

KONCERNENS BALANSRAPPORTER

MSEK	Not	31 dec 2016	31 dec 2015
Tillgångar
Goodwill	K12	57 923	54 938
Övriga immateriella anläggningstillgångar	K12	13 024	12 995
Materiella anläggningstillgångar	K13	58 107	55 093
Andelar i intressebolag och joint ventures	K14	22 698	23 341
Uppskjutna skattefordringar	K10	4 366	5 054
Tillgångar för pensionsåtaganden	K21	3 380	3 773
Långfristiga räntebärande fordringar	K15	18 120	16 368
Övriga anläggningstillgångar	K1, K15	1 856	2 287
Summa anläggningstillgångar	K1	179 475	173 850
Varulager	K16	1 792	1 871
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	K1, K17	16 839	17 090
Aktuella skattefordringar		628	69
Räntebärande fordringar	K1, K18	11 143	10 679
Likvida medel	K1, K18	14 510	14 647
Tillgångar som innehas för försäljning2,4	K34	29 042	35 812
Summa omsättningstillgångar		73 955	80 167
Summa tillgångar1		253 430	254 017
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		89 833	97 884
varav tillskjutet kapital		35 520	35 496
varav reserver och balanserade vinstmedel		54 313	62 388
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	K19	5 036	4 318
Summa eget kapital		94 869	102 202
Långfristiga lån	K20	83 161	91 646
Uppskjutna skatteskulder	K10	10 567	10 627
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	K21	2 109	1 824
Övriga långfristiga avsättningar 3,4	K22	5 173	4 375
Övriga långfristiga skulder	K23	725	702
Summa långfristiga avsättningar och skulder		101 734	109 175
Kortfristiga lån	K20	11 307	9 337
Kortfristiga avsättningar 5	K22	13 673	847
Aktuella skatteskulder		19	85
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	K24	18 200	20 774
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning4	K34	13 627	11 598
Summa kortfristiga avsättningar och skulder		56 826	42 641
Summa eget kapital och skulder		253 430	254 017

1) Försäljningspriset för Telia Company:s direkta ägande om 60,4 procent i Ncell och Telia Company:s andel i holdingbolaget Reynolds Holding samt försäljningspriset för Telia Company:s ekonomiska intresse i de 20 procent lokalt ägda aktierna i Ncell är inkluderade i kvarvarande verksamhet.

2) Minoritetsägaren Visor:s andel av försäljningspriset för Visor:s 19,6 procents ägarandel i Ncell och Visor:s andel i holdingbolaget Reynolds Holding kvarstod i avvecklad verksamhet och klassificerades som tillgångar som innehas för försäljning. Den största delen av priset har delats ut till Visor under det tredje kvartalet 2016 och 0,3 GSEK kvarstår inom likvida medel inom avvecklad verksamhet per den 31 december 2016.

3) Inkluderar avsättningar avseende transaktionsgarantier hänförliga till försäljningen av Ncell i Nepal.

4) För mer information rörande försäljningen av Ncell i Nepal se not K4 och K34.

5) Kortfristiga avsättningar per den 31 december 2016 inkluderar avsättningen för förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna, se not K22, K29 och K34.

KONCERNENS KASSAFLÖDESRAPPORTER

MSEK	Not	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Årets resultat		6 496	10 205
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		13 662	21 705
Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar och verksamheter		-6 275	283
Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar	K14	-701	3 471
Pensioner och övriga avsättningar		11 981	-487
Finansiella poster		147	-290
Skatter		649	1 537
Övrigt icke likviditetspåverkande		4	-239
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		25 964	36 184
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar		-1 943	146
Ökning (-)/Minskning (+), varulager		61	-384
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder		1 888	-698
Förändring av rörelsekapital		6	-935
Kassaflöde från löpande verksamhet	K30	25 970	35 249
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		3 460	8 121
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar		-18 703	-18 699
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar		173	153
Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument	K30, K33	-94	-6 248
Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument	K30	12 084	4 724
Lämnade lån och andra liknande investeringar	K1	-6 198	-11 764
Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar		3 272	1 218
Gottgörelse från pensionsstiftelse		500	–
Nettoförändring kortfristiga placeringar		1 538	1 631
Kassaflöde från investeringsverksamhet1,2	K1	-7 428	-28 985
varav hänförligt till avvecklad verksamhet2		-1 508	-4 823
Kassaflöde före finansieringsverksamhet	K1	18 542	6 264
Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader		-5	-14
Förvärv av minoritetsintressen		–	-356
Utdelning betald till moderbolagets ägare		-12 990	-12 990
Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande	K30	-2 376	-781
Upptagna långfristiga lån		1 523	8 437
Amorterade långfristiga lån		-6 898	-8 307
Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid		-3 484	3 934
Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA		1 180	450
Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal		6 975	–
Betalda likvida medel avseende återköpsavtal		-6 416	–
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-22 491	-9 628
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		-1 976	422
Årets kassaflöde		-3 949	-3 363
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		-24	3 719
Likvida medel vid årets början	K1	25 334	28 735
Årets kassaflöde		-3 949	-3 363
Kursdifferens i likvida medel		1 523	-38
Likvida medel vid årets slut	K18	22 907	25 334
varav hänförliga till kvarvarande verksamhet (inklusive Sergel och Yoigo)1		14 605	14 647
varav hänförliga till avvecklad verksamhet (Eurasien)2	K34	8 302	10 687

1) Inkluderar försäljningspriset som betalades kontant för Telia Company:s 60,4 procents ägarandel i Ncell, Telia Company:s andel i holdingbolaget Reynolds Holding och Telia Company:s ekonomiska intresse i de 20 procent lokalt ägda aktierna i Ncell. För mer information se not K34.

2) Inkluderar försäljningspriset som betalades kontant för minoritetsägaren Visor:s andel av Ncell och Visor:s andel i holdingbolaget Reynolds Holding. Den största delen av priset har delats ut till Visor under det tredje kvartalet 2016 och 0,3 GSEK kvarstår inom likvida medel inom avvecklad verksamhet per den 31 december 2016. För mer information se not K34.

KONCERNENS RAPPORTER ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Säk rings reserv	Reserv för verkligt värde	Valuta kurs reserv	Om värde rings reserv	Reserv för infla tionsju steringar	Eget kapi taltrans aktioner i intresse bolag	Balan serade vinst medel	Summa moder bolagets ägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Utgående balans 31 december 2014		13 856	21 630	102		6 -15 372	266	4 909	-1 725		87 711 111 383		4 981 116 364
Utdelningar	K19	–	–	–	–	–	–	–		– -12 990	-12 990	-835	-13 825
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	–	-309	-309	-47	-356
Aktierelaterade ersättningar	K31	–	23	–	–	–	–	–	–	–	23	–	23
Övriga transaktioner med ägare	K19	–	-14	–	–	–	–	–	–	–	-14	–	-14
Summa transaktioner med ägare		–	10	–	–	–	–	–		– -13 299	-13 289	-882	-14 171
Årets resultat	K19	–	–	–	–	–	–	–	–	8 551	8 551	1 654	10 205
Övrigt totalresultat	K11, K19	–	–	480		4 -11 455	–	–	–	3 407	-7 564	-1 433	-8 997
Summa totalresultat		–	–	480		4 -11 455	–	–	–	11 958	987	221	1 208
Effekt av Turkcells förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	K14	–	–	–	–	–	–	–	-1 197	–	-1 197	–	-1 197
Utgående balans 31 december 2015		13 856	21 640	582		10 -26 827	266	4 909	-2 922	86 370	97 884		4 318 102 202
Utdelningar	K19	–	–	–	–	–	–	–		– -12 990	-12 990	-2 365	-15 355
Förändringar av innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	–	42	42	-43	0
Aktierelaterade ersättningar	K31	–	28	–	–	–	–	–	–	–	28	–	28
Övriga transaktioner med ägare	K19	–	-5	–	–	–	–	–	–	–	-5	–	-5
Summa transaktioner med ägare		–	24	–	–	–	–	–		– -12 948	-12 924	-2 408	-15 331
Årets resultat	K19	–	–	–	–	–	–	–	–	3 732	3 732	2 764	6 496
Övrigt totalresultat	K11, K19	–	–	-100	105	2 137	–	–	–	-1 042	1 101	362	1 463
Summa totalresultat		–	–	-100	105	2 137	–	–	–	2 691	4 833	3 125	7 959
Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier	K14	–	–	–	–	–	–	–	39	–	39	–	39
Utgående balans 31 december 2016			13 856 21 664	482		115 -24 690	266	4 909	-2 883	76 114	89 833	5 036	94 869

KONCERNENS NOTER

INNEHÅLL

Not		Sida
K1.	Redovisningsnorm	105
K2.	Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden	107
K3.	Betydelsefulla redovisningsprinciper	111
K4.	Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen	121
K5.	Segmentinformation	122
K6.	Nettoomsättning	124
K7.	Kostnadsslagsredovisning	125
K8.	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	126
K9.	Finansiella intäkter och finansiella kostnader	127
K10.	Skatter	128
K11.	Övrigt totalresultat	131
K12.	Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	132
K13.	Materiella anläggningstillgångar	135
K14.	Andelar i intressebolag och joint ventures	136
K15.	Övriga anläggningstillgångar	139
K16.	Varulager	139
K17.	Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	140
K18.	Räntebärande fordringar och likvida medel	141
K19.	Eget kapital och resultat per aktie	142
K20.	Långfristiga och kortfristiga lån	144
K21.	Avsatt för pensioner och anställningsavtal	145
K22.	Övriga avsättningar	148
K23.	Övriga långfristiga skulder	149
K24.	Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	150
K25.	Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå	151
K26.	Finansiell riskhantering	153
K27.	Leasingavtal	160
K28.	Transaktioner med närstående	162
K29.	Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister	163
K30.	Kassaflödesinformation	165
K31.	Personal	166
K32.	Arvoden till revisionsföretag	172
K33.	Rörelseförvärv	173
K34.	Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning	174

K1 REDOVISNINGSNORM

Allmänt

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2017. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 5 april 2017.

De finansiella rapporterna för Telia Company-koncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska unionen (EU). Därutöver, avseende enbart svenska förhållanden, har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Värderingsgrunder och redovisningsprinciper

Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas nedan.

Belopp och datum

Om inget annat presenteras anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultat- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma.

Rättelse av klassificeringsfel i tidigare perioder

Tidigare perioder har omräknats för att avspegla upptäcten av vissa klassificeringsfel mellan nettoomsättning och kostnad för sålda tjänster och varor avseende försäkringsintäkter i region Europa. Gjorda rättelser framgår nedan:

Koncernens resultatrapport i sammandrag

	2015
MSEK	Rapporterat Omräkning		Omräknat
Nettoomsättning	86 569	-71	86 498
Kostnader för sålda tjänster och varor	-52 782	71	-52 710
Bruttoresultat	33 788	–	33 788

Segment

Det före detta segmentet region Eurasien är klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingår därför inte i segmentinformationen. Se not K5 "Segmentinformation". För information om avvecklad verksamhet, se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".

Nyligen publicerade redovisningsstandarder Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar

med ikraftträdande 2016 Per den 1 januari 2016 blev följande nya eller ändrade standarder tillämpliga:

Ändringen av IFRS 11 "Accounting for acquisitions of interests in joint operations" klargör att principerna och upplysningskraven i IFRS 3 "Business Combinations"också är tillämpliga för förvärvade andelar i samarbetsarrangemang. Ändringen är tillämpad sedan den 1 januari 2016 och har inte haft någon väsentlig påverkan på Telia Company:s finansiella rapporter.

Följande ändringar har tillämpats sedan 1 januari 2016:

• Ändringar av IAS 16 och IAS 38 "Clarification of acceptable methods of depreciation and amortisation"
• Ändringar av IAS 1 "Disclosure Initiative"
• Årliga förbättringscykler av IFRS 2012-2014

De ändringar som är tillämpliga för Telia Company är i vissa fall i linje med redan tillämpade tolkningar och har i annat fall inte haft någon eller mycket begränsad påverkan på resultat och finansiell ställning.

Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar som träder i kraft den 1 januari 2017 eller senare: Telia Company har inte i förtid tillämpat någon av de nya eller ändrade standarder som träder i kraft den 1 januari 2017 eller senare. IFRS 15 "Revenue from Contracts with Customers" är tillämpbar från och med den 1 januari 2018, tidigare tillämpning är tillåten, och ger bland annat detaljerad vägledning för redovisning av:

Paketerade erbjudanden: Telia Company:s nuvarande intäktsredovisning för paketerade erbjudanden och fördelning av intäkter mellan utrustning och tjänster är i linje med IFRS 15. För varje typ av kundkontrakt genomförs en detaljerad analys av prestationsförpliktelserna och intäktsredovisningen och eventuellt måste den modell som används idag förfinas.

Utgifter direkt hänförliga till att avtal ingås: Försäljningsprovisioner och subventioner av utrustning som ges till återförsäljare för ett specifikt kundkontrakt ska kapitaliseras och periodiseras över kontraktstiden om de avser en period som är längre än ett år. Periodisering av kundförvärvskostnader som avser kontrakt med kortare löptid är tillåten men inte tvingande. Idag kostnadsförs dessa utgifter löpande. Eventuell påverkan beror på i vilken utsträckning nuvarande provisioner och subventioner är "direkt hänförliga" eller inte och analysers ytterligare.

Finansiering: Om perioden mellan betalning och överföring av varor och tjänster är längre än ett år, ska hänsyn tas till pengars tidsvärde till den räntesats som råder på den aktuella marknaden. Idag diskonterar Telia Company till koncernens genomsnittliga låneränta. Diskonteringsräntan måste eventuellt justeras. De potentiella effekterna analyseras ytterligare.

Ändringar i kundkontrakt: Vägledning lämnas om huruvida ändringar ska redovisas retroaktivt eller framåtriktat. Effekten, om någon, analyseras ytterligare.

Upplysningar: IFRS 15 ställer ökade krav på information i årsredovisningar och delårsrapporter, t ex ska upplysningar lämnas om intäkter fördelade på kategorier som visar hur typ, belopp, tidpunkt och osäkerheter avseende intäkter och kassaflöde påverkas av ekonomiska faktorer.

Övergångsregler: Antingen en fullständig retroaktiv tillämpning med justeringar av samtliga perioder som presenteras eller en modifierad metod med endast den aktuella perioden justerad, den senare kräver dock att upplysningar lämnas om alla bokslutsposter som om de redovisats enligt nuvarande regler, vilket i praktiken kräver dubbla uppsättningar av räkenskaper första året IFRS 15 tillämpas.

IFRS 15 projektet har fortsatt under året och fortskrider enligt plan. Telia Company fortsätter att utvärdera den totala effekten av IFRS 15 på koncernens finansiella rapporter och ytterligare effekter kan komma att identifieras.

IFRS 9 "Financial Instruments" gäller från den 1 januari 2018 och ersätter IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement". Standardens tre viktigaste projekt har varit klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning.

Klassificering och värdering: Beroende på hur vissa angivna villkor är uppfyllda efter bedömning av tillgångens kontraktsenliga kassaflödesegenskaper och företagets affärsmodell för hantering av tillgångar, klassificeras och värderas finansiella tillgångar till någon av följande tre kategorier: Amortized Cost (AC); Fair Value through Other Comprehensive Income (FVOCI); eller Fair Value through Profit or Loss (FVPL). Klassificeringen av finansiella skulder är mer eller mindre oförändrad jämfört med nuvarande krav. Preliminärt för Telia Company får förändringen till tre kategorier i de flesta fall ingen större effekt på värderingen av en specifik finansiell tillgång eftersom värderingsgrunderna redan idag är upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde, och för finansiella skulder kommer ändringarna inte att påverka Telia Company.

Nedskrivning: IFRS 9 inför en generell trestegsmodell för nedskrivning (förväntade kreditförluster) baserat på förändringar i kreditvärdighet sedan första redovisningstillfället. Beräkningen av upplupet anskaffningsvärde/effektiv ränta skiljer sig åt mellan stegen; antingen inkluderar eller exkluderar den förlustreserv. Nedskrivningsmodellen innehåller

emellertid vissa förenklingar för kundfordringar som inte har en betydande finansieringskomponent och en valmöjlighet för kundfordringar som innehåller en betydande finansieringskomponent och leasingfordringar, att antingen tillämpa den förenklade metoden eller den generella modellen. I vissa fall kommer modellen förmodligen att resultera i tidigare redovisning av förluster än idag för Telia Company. Dessutom ställs krav på omfattande upplysningar för att identifiera och förklara belopp som uppstår från förväntade kreditförluster samt effekten av försämring och förbättring av kreditrisk.

Säkringsredovisning: IFRS 9 gäller för alla säkringsrelationer, med undantag för "fair value macro hedges". IASB arbetar med ett projekt runt "macro hedging" och under tiden ger IFRS 9 en valmöjlighet för säkringsredovisning: antingen fortsätta tillämpa kraven i IAS 39 tills projektet avslutats eller tillämpa IFRS 9. Kraven för säkringsredovisning i IFRS 9 behåller de tre mekanismerna inom säkringsredovisning men inför större flexibilitet i de typer av transaktioner som berättigar till säkringsredovisning, riskerna som kan säkras, och de instrument som kan användas som säkringsinstrument. Den nya säkringsredovisningsmodellen ger en möjlighet att bättre återspegla ett företags riskhanteringsaktiviteter i den finansiella rapporteringen. Det nuvarande 80–125 procent effektivitetstestet är inte överfört till IFRS 9. I stället bör det finnas en ekonomisk relation mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet, men ingen kvantitativ tröskel. Telia Company förväntar sig ingen större påverkan baserat på nuvarande säkringsaktiviteter. Tvärtom antas IFRS 9 göra det lättare att uppnå säkringsredovisning. Ökade möjligheter kräver dock utökade upplysningar om riskhanteringsstrategi, kassaflöden från säkringsaktiviteter och effekten av säkringsredovisning på de finansiella rapporterna. Dessutom har följdändringar gjorts i IFRS 7 "Financial Instruments: Disclosures".

Telia Company:s IFRS 9 projekt fortskrider enligt plan och utvärderingen av IFRS 9:s påverkan fortsätter. Ytterligare effekter kan komma att identifieras.

IFRS 16 "Leases" ersätter den befintliga IAS 17 "Leases" och dess relaterade tolkningar. Standarden gäller från den 1 januari 2019. IFRS 16 tillämpar en kontrollmodell vid identifieringen av ett leasingavtal där åtskillnad mellan leasingavtal och serviceavtal görs baserat på om det finns en identiferad tillgång som kontrolleras av kunden. Den nya standarden tar bort klassificeringen av leasingavtal som operationella eller finansiella såsom krävs i IAS 17 och introducerar istället en enskild modell för redovisning. Enligt den nya modellen resulterar alla leasingavtal i att leasetagaren ges rätten att förfoga över en tillgång vid leasingavtalets början och, om betalningar görs över tid, också erhålla finansiering. Leasetagaren ska redovisa a) tillgångar och skulder för alla leasingavtal med kontraktstid längre än 12 månader om inte den underliggande tillgången är av ringa värde; och b) avskrivningar på leasade tillgångar avskilt från räntekostnader på leasingskulder i resultaträkningen. Den nya standarden innehåller inte några väsentliga förändringar i redovisningskraven för leasegivare. När den nya standarden har trätt i kraft kommer Telia Company:s långfristiga operativa leasingavtal att redovisas som anläggningstillgångar och finansiella skulder i koncernens balansrapport. Istället för operativ leasingkostnad kommer Telia Company redovisa avskrivningar och räntekostnader i koncernens resultatrapport. Telia Company utvärderar effekterna av IFRS 16 och kan inte ge någon uppskattning av effekterna innan koncernen har genomfört en ingående genomgång.

Ändringar i IAS 7 "Disclosure Initiative" träder i kraft den 1 januari 2017. Jämförande information för tidigare perioder är inget krav. Syftet med ändringarna är att förbättra informationen om finansieringsaktiviteter i kassaflödesrapporterna. Ändringarna kräver att information lämnas som möjliggör för läsare av de finansiella rapporterna att utvärdera förändringar i skulder som uppstår vid finansieringsaktiviteter inklusive förändringar från både kassaflöden och icke kassaflödesposter. Telia Company förväntar sig att utöka upplysningarna om kassaflöden hänförliga till finansieringsverksamheten i koncernens finansiella rapporter när ändringarna träder i kraft.

Ändringar i IFRS 10 och IAS 28 "Sale or contribution of assets between an investor and its associate or joint venture" adresserar en känd motsägelse mellan kraven i IFRS 10 och kraven i IAS 28 (2011), rörande försäljning eller tillskott av tillgångar mellan en investerare och dess intresseföretag eller joint venture. Enligt ändringarna redovisas en fullständig vinst eller förlust när en transaktion avser en verksamhet (oavsett om om den är i form av ett dotterföretag eller ej). En partiell vinst eller förlust (enbart till den del de inte avser de relaterade investerarnas intressen i intresseföretag eller joint venture) redovisas när en transaktion innehåller tillgångar som inte avser en verksamhet, även om tillgångarna är i form av ett dotterbolag. Antagandedatum för dessa ändringar har skjutits upp på obestämd tid. Ändringarna kan komma att påverka Telia Company:s finansiella rapporter i framtiden om sådana transaktioner skulle äga rum.

IFRIC 22 "Foreign currency transactions and advance considerations" träder i kraft den 1 januari 2018. Den nya tolkningen anger krav om vilka växelkurser som ska användas i rapporteringen av transaktioner i utländsk valuta (såsom intäktstransaktioner) när betalningar görs eller erhålles i förväg. Tolkningen kan ha en påverkan på Telia Company: finansiella rapporter i framtida perioder om sådana transaktioner skulle äga rum.

Följande ändringar, vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company, förväntas inte ha någon eller ingen väsentlig påverkan på Telia Company:s finansiella rapporter när de tillämpas för första gången:

• Ändringar av IAS 12 "Recognition of deferred tax assets for unrealised losses", träder i kraft den 1 januari 2017
• Ändring av IFRS 2 "Classification and measurement of share-based payment transactions", träder i kraft den 1 januari 2018
• Årliga förbättringscykler av IFRS 2014-2016, träder i kraft den 1 januari 2017 och 2018

Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara tillämpliga för Telia Company.

Antagande av EU

I början av mars 2017 hade samtliga ovannämnda standarder, ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 16, ändringar av IAS 7, IFRS 10/ IAS 28, IAS 12, IFRS 2, Årliga förbättringscykler 2014-2016, förtydligande av IFRS 15 samt IFRIC 22.

K2 OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR - KRITISKA OMRÅDEN

Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på Telia Company:s resultat och finansiella ställning.

Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplicerade bedömningar ledningen måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".

Intäktsredovisning

I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledningens bedömning i ett antal fall för att bestämma om och när intäkter skall redovisas.

Huvudman eller agent – brutto- kontra nettoredovisning När koncernen fungerar som en huvudman, redovisas intäkter och betalningar till leverantörer brutto som nettoomsättning respektive rörelsekostnader. Om koncernen säljer varor eller tjänster som agent (huvudsakligen för innehållstjänster) redovisas intäkter och betalningar till leverantörer netto under nettoomsättning och representerar den marginal/kommission som koncernen tjänat. Huruvida koncernen anses vara huvudman eller agent i en transaktion baseras på ledningens analys av både den juridiska

formen och på innehållet i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner, dessa bedömningar påverkar storleken på redovisad nettoomsättning och rörelsekostnader men inte årets resultat eller kassaflöden. Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som huvudman är främst; koncernen ansvar för tillhandahållande av varor eller tjänster och koncernen kan i stor utsträckning påverka prissättning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjänster. Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som agent är främst: koncernen är inte exponerad för betydande risker och förmåner som förknippas med försäljning av varor och tjänster och det koncernen tjänar är förutbestämt, antingen som en fast intäkt per transaktion eller en angiven procentandel av det belopp som faktureras till kunden.

Paketering av produkter och tjänster

Vid paketering av produkter och tjänster krävs ledningens bedömning för att bestämma verkliga värden och om eller när intäkter bör redovisas. Intäkter fördelas mellan varor och tjänster baserat på relativa verkliga värden. De verkliga värden som fastställs för produkter och tjänster kan påverka tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa det verkliga värdet för varje element kan kräva komplicerade beräkningar men är huvudsakligen baserat på förväntade kostnader plus en marginal.

Inkomstskatter

För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka Telia Company bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i de finansiella rapporterna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.

Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K10 "Skatter".

Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör en väsentlig del av Telia Company:s totala tillgångar.

Nyttjandeperioder

Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende.

Under 2016 och 2015 uppgick totala av- och nedskrivningar till 11 533 MSEK respektive 12 780 MSEK. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och not K13 "Materiella anläggningstillgångar".

Prövning av nedskrivningsbehov

Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida

För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.

Individuell prövning, minst 10 procent
Återstående licensperiod, minst 5 procent
Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens
Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn
20 procent eller individuell prövning
20–33 procent eller individuell prövning
2–10 procent
2 procent
Hyreskontraktets återstående löptid
14,5–20 procent
10–20 procent
5–10 procent
10 procent
Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång
2–33 procent
10–33 procent
33 procent, eller avtalets löptid om längre

kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta kassagenererande enheten. För Danmark avviker väsentliga antaganden avseende försäljningstillväxt och EBITDA-marginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. För prognosperioden har Telia Company tydliga och fastställda planer för försäljningsinitiativ, kostnadsreduceringar och förbättringar av rörelsekapital. Trots genomarbetade affärsplaner finns det en risk att det prognostiserade resultatet för Danmark skulle kunna påverkas av operationella faktorer såväl som externa faktorer såsom ökad WACC eller oförutsedd marknadsutveckling som påverkar prognostiserade intäkter, vilket skulle kunna resultera i en nedskrivning. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".

Osäkerhet i kundfordringar

Telia Company:s reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K17 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".

Avsättningar för pensioner och anställningsavtal

De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad livslängd. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader.

Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsavtal".

Avsättningar för omstruktureringsåtgärder, ansvarsförbindelser och rättstvister

Telia Company har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att

ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.

Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Det pågår undersökningar i Sverige, Nederländerna och USA avseende Telia Company:s verksamhet i Uzbekistan och misstänkta oegentligheter relaterade till denna samt företagets inträde på den uzbekiska marknaden. Som tillkännagivits den 15 september 2016 erhöll Telia Company ett förslag från myndigheterna på lösning av de pågående utredningarna. Myndigheterna har föreslagit en global lösning som innehåller en total finansiell sanktion om 1,45 GUSD. Utan säkerhet vad gäller tidpunkt och belopp som kan komma att betalas vid tidpunkten för en slutlig lösning, har Telia Company per balansdagen redovisat en avsättning om 1,45 GUSD (13,2 GSEK). För ytterligare information avseende dessa undersökningar, se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning" samt "Risker och osäkerheter" avsnitt "Granskning av transaktioner i Eurasien".

Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K22 "Övriga avsättningar" respektive not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Klassificering som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion snarare än fortlöpande användning. Avgörande för om och när anlägningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehas för försäljning kräver uppskattningar från företagsledningen avseende all information och alla omständigheter kopplade till transaktionen, dess parter och marknaden och företag kan komma till olika slutsatser inom ramen för IFRS.

Ett av villkoren som måste vara uppfyllt för klassificering som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik inom ett år. Ett krav för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att en behörig del av företagsledningen har fattat beslut om en plan för att sälja tillgångarna eller avyttringsgruppen i dess nuvarande tillstånd. I telekomindustrin krävs ofta myndighetstillstånd för förvärv. Om förvärvaren är en telekomoperatör på samma marknad behöver ofta ett antal eftergifter accepteras för att få godkännande. Om köparen förväntas vara en telekomoperatör på samma marknad och väsentliga eftergifter är förväntade, anses vanligen inte en försäljning vara mycket sannolik och följdaktligen klassificerar Telia Company inte tillgångarna som innehav för försäljning förrän eftergifterna är överenskomna eller accepterade av företagsledningen.

Sedan den 31 december 2015 klassificeras det tidigare segmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. Telia Company står fast vid planen att avyttra de återstående delarna av Eurasien och fördröjningen i försäljningsprocessen under 2016 berodde på händelser och omständigheter utanför Telia Company:s kontroll. De återstående Eurasiska delarna är tillgängliga för omedelbar försäljning och försäljningar av dessa enheter anses mycket sannolik inom ett år. På grund av de speciella omständigheterna på varje marknad och de komplexa ägarstrukturerna råder viss osäkerhet om tidpunkten för avyttringen av Eurasien. Se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning" samt "Risker och osäkerhetsfaktorer" för mer information om avvecklad verksamhet och risker som kan påverka tidpunkten för försäljningen.

Uppskattning av verkligt värde – avvecklad verksamhet

Avvecklad verksamhet värderas i enlighet med IFRS 5 till det lägsta av redovisat värde och beräknat verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Värderingen baseras på en övergripande bedömning av försäljningsprocessen och risken i de olika länderna. Verkligt värde är vid redovisningstillfället priset som skulle erhållas vid en försäljning av avvecklad verksamhet i en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer under rådande marknadsförhållanden. Det finns inga direkt observerbara priser för Telia Company:s avvecklade verksamhet varför verkliga värden har uppskattats genom att använda andra värderingsmetoder som kräver uppskattningar. För den eurasiska verksamheten har verkliga värden baserats på överenskomna försäljningspriser, erhållna indikativa bud, värderingsdiskussioner med potentiella köpare och för Uzbekistan det sammantagna resultatet av olika värderingstekniker. Utöver normala affärsrisker finns det ett antal specifika risker relaterade till värderingen av den eurasiska verksamheten såsom problem relaterade till återförande av likvida medel, växelkursrisker, instabil

regulatorisk miljö, ägarstruktur samt att hitta rätt köpare ur ett hållbarhetsperspektiv. Givet avsaknaden av liknande transaktioner och de faktiska omständigheterna är det svårt att kvantifiera vilken påverkan dessa risker skulle kunna ha. Utöver detta kommer en eventuell rabatt i stor grad vara beroende av vilken syn en intresserad köpare har. De specifika riskerna i varje land har också inkluderats i bedömningarna av verkligt värde. Se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning" samt "Risker och osäkerhetsfaktorer" för mer information om avvecklad verksamhet och risker som kan påverka verkliga värden.

Onoterade egetkapitalinstrument

Onoterade egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde och verkligt värde-förändringar redovisas i övrigt totalresultat. Telia Company:s primära värderingsmetod för onoterade eget kapitalinstrument baseras på den senaste transaktionen för det specifika företaget om en sådan transaktion nyligen har skett. Justeringar av redovisat värde görs för att återspegla väsentliga förändringar i omständigheter sedan transaktionsdatumet om Telia Company bedömer att förändringen kommer att ha en väsentlig påverkan på det verkliga värdet. Det bedömda verkliga värdet för väsentliga onoterade egetkapitalinstrument verifieras genom att använda andra värderingstekninker såsom multipelvärdering på relevanta finansiella och operationella data för jämförbara företag. Även om Telia Company tillämpar bästa bedömning och jämför utfallet från den primära värderingsmodellen med andra modeller vid bedömningen av verkligt värde på onoterade egetkapitalinstrument har alla värderingsmodeller inneboende begränsningar. De bedömningar av verkligt värde som redovisas i de finansiella rapporterna är inte nödvändigtvis indikativa för vilket pris Telia Company skulle erhålla vid en transaktion. Framtida bekräftande händelser kommer också påverka uppskattningen av verkligt värde. Effekten på verkliga värden av sådana händelser kan vara väsentlig. Onoterade egetkapitalinstrument för vilka tillförlitligt marknadsvärde inte kan beräknas värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. För information om onoterade egetkapitalinstrument se avsnittet "Värdering av finansiella instrument i nivå 3 till verkligt värde" i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå".

K3 BETYDELSEFULLA REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisning

Allmänt – Dotterbolag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Telia Company AB och samtliga bolag över vilka Telia Company har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande när koncernen exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett bolag och kan använda sitt inflytande över bolaget till att påverka sin avkastning. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande kan utnyttjas inklusive potentiella rösträtter som innehas av ett annat bolag beaktas vid bedömning av om Telia Company har bestämmande inflytande eller inte. Telia Company antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och aktierna har lika röstträtt och ger proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. Telia Company antas också ha bestämmande inflytande om Telia Company enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majoriteten av aktierna, se noterna K4 "Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen" och K19 "Eget kapital och resultat per aktie".

Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamhet som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.

Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan.

Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värde-justeringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.

Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.

Innehav utan bestämmande inflytande

Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med icke närstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger Telia Company rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.

Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill. Åtaganden ingångna från och med 2010 anses vara finansiella skulder med efterföljande förändringar i värde redovisat under övriga rörelseintäkter/-kostnader. För varje rörelseförvärv väljer koncernen att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av identifierade nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Om Telia Company har ett åtagande avseende en säljoption rörande ett minoritetsintresse och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter. Förändring i verkligt värde på optionen antas överenstämma med avkastningen på aktierna som innehas som säkerhet, se not K26 "Finansiell riskhantering".

Samarbetsarrangemang

Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är samarbetsarrangemang där Telia Company har rätt till den gemensamma verksamhetens

tillgångar, åtaganden för skulder och redovisar sin andel av intäkter och kostnader post för post i koncernredovisningen. De gemensamma verksamheterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhandahålla aktieägarna med produkter och tjänster.

Joint ventures å andra sidan är arrangemang där Telia Company har rätt till nettotillgångarna och där investeringen redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se avsnitt om intressebolag nedan). Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värde-justeringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade samarbetsarrangemang ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då gemensamt bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då gemensamt bestämmande inflytande förloras.

Intressebolag

Intressebolag är bolag i vilka Telia Company-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Om koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag) äger minst 20 procent av rösterna i investeringsobjektet anses koncernen ha betydande inflytande, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till Telia Company:s bokslutsdag.

I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. Telia Company:s andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag elimineras.

Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.

Koncernens andel av intressebolags egetkapitaltransaktioner som förvärv eller försäljning av egna aktier från tredje part redovisas direkt i eget kapital.

Kassaflödesrapportering

Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar samt betalda

eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet, förutom gjorda eller erhållna IRU-relaterade (Indefeasible Rights of Use) förtidsbetalningar vilka ingår i kassaflöden från investeringsverksamhet. I förändring av rörelsekapital ingår också terminalfinansieringsfordringar.

I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår CAPEX, betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga egetkapitalinstrument. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen, betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i placeringar med en löptid överstigande 3 månader.

I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA (Credit Support Annex). I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning.

Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar (inklusive spärrade medel) med löptid på 3 månader eller mindre.

En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.

Segmentrapportering

Koncernens affärsverksamheter styrs baserat på en geografisk organisation. Länderna är grupperade i två geografiska regioner: Sverige och Europa. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment, intressebolagen MegaFon och Turkcell samt vissa koncernfuktioner har sammanförts i "Övrig verksamhet". Det före detta segmentet Eurasien klassificeras som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet per den 31 december 2015 och ingår därför inte i segmentinformationen. Ytterligare information återfinns i not K5 "Segmentinformation". Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.

Omräkning av utländsk valuta och inflationsjustering

Valutaomräkning baseras på marknadskurser med information från stora marknadsaktörer och fixeras dagligen.

De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, dvs den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt

är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringsposter. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag som kan säljas respektive kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat. Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, joint ventures och intressebolag samt filialer) till periodens genomsnittskurs. Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värde-justeringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.

När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om Telia Company emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.

För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut.

Intäktsredovisning

Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Försäljningsintäkter redovisas till den erhållna ersättningens verkliga värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.

Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla Telia

Company och när intäkten samt därtill relaterade kostnader som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar Telia Company:s nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som Telia Company uppbär för huvudmannens räkning.

Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande kostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och media-konverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser senare utförda tjänster periodiseras.

Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, dvs vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.

Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av Telia Company. Försäljningsbeloppen fördelas, baserat på relativa verkliga värden, mellan tillhandahållna tjänster och produkter och belöningar för framtida tjänster och produkter. För den del av belöningarna som kunderna förväntas tjäna in redovisas en förutbetald intäkt. Intäktsredovisning sker därefter när belöningarna har intjänats och åtagandena att tillhandahålla belöningar fullföljts. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.

Telia Company paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och start- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Tjänster som faktureras baserat på utnyttjande ingår inte i fördelningen. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av Telia Company redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.

Telia Company erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).

För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.

Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrierverksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "Telia Company som operationell leasegivare" nedan).

Rörelsens kostnader

Telia Company:s kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forskningsoch utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.

Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.

Samtliga kostnader för pensionsförmåner förutom räntekomponenten redovisas som personalkostnader. Kostnader för aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument som till exempel Telia Company:s Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade egetkapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet egetkapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet

"Intressebolag" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Här redovisas också nedskrivning av goodwill, statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik- och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser på transaktioner hänförligt till rörelsen inkluderar även effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder (ekonomiska säkringar) samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).

Finansieringskostnader och övriga finansiella poster

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter redovisas som räntekostnader.

I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper också förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.

Utdelning på egetkapitalinstrument intäktsförs när Telia Company:s rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers. Dessutom ingår nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som en del av finansieringskostnader.

Skatter

Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga

avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar Telia Company en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.

Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.

Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.

Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.

Immateriella och materiella anläggningstillgångar Värderingsgrunder

Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.

Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer

aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande.

Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade multiperiod excess earningsmetoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads- och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.

Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma Telia Company till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.

Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.

Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.

Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.

Avskrivningar

Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.

Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, dvs är kopplade till företagets löpande prestationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.

Prövning av nedskrivningsbehov

Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.

Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).

Finansiella instrument

Kategorier

I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillgång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet eller av definitionerna i IAS 39 och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar

och fastställd löptid och som Telia Company har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande egetkapitalinstrument samt obligationer. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not K15), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not K17) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not K18).

Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett negativt verkligt värde. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not K20), Övriga avsättningar (not K22), Övriga långfristiga skulder (not K23) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not K24).

Transaktionskostnader, nedskrivningar och borttagande från balansrapporten

Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning. Belägg för nedskrivningsbehov innefattar att gäldenärer, individuellt eller kollektivt, försummar betalningar eller andra indikationer på att de har allvarliga finansiella problem, inklusive sannolikheten att påbörja konkursförfarande eller annan finansiell rekonstruktion.

En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när Telia Company har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstru-

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fastställdes baserat på en trenivåers verkligt värde-hierarki enligt nedan.

Nivå	Bestämning av verkligt värde	Omfattar
1	Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder	Huvudsakligen noterade egetkapitalinstrument klassificerade som kan säljas eller innehas för handel
2	Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser)	Derivat betecknade som säkringsinstrument eller som innehas för handel samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde
3	Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata)	Onoterade egetkapitalinstrument klassificerade som kan säljas eller som innehas för handel

För beräkning av verkligt värde i upplysningssyfte för de tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde används ingångsdata som hänförs till verkligt värde nivå 2.

ment, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.

Uppskattning av verkligt värde

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.

För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som uppskattade diskonterade kassaflöden (DCF-analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.

För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar från börshandlade Telia Companyobligationer. I upplysningssyfte använda verkliga värden för kategorin "lånefordringar och kundfordringar" uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar där sådana finns tillgängliga annars på individuella bedömningar.

Gränsdragning mellan kortfristiga och långfristiga poster, nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga.

Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar – värdering

Noterade egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde, vilket är de noterade marknadspriserna. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Om det verkliga värdet på ett noterat egetkapitalinstrument klassificerat som innehav för handel minskar gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är sådan att den ska resultatföras. En avsevärd eller utdragen minskning av instrumentets verkliga värde till under anskaffningsvärde ger belägg för en nedskrivning. Onoterade egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde och verkligt värde-förändringar redovisas i övrigt totalresultat. Telia Company:s primära värderingsteknik för onoterade eget kapitalinstrument baseras på den senaste transaktionen för det specifika företaget om en sådan transaktion nyligen ägt rum. Justeringar av redovisat värde görs för att avspegla väsentliga förändringar i omständigheter sedan transaktionsdatumet om Telia Company bedömer att det har en väsentlig påverkan på det verkliga värdet. Det bedömda verkliga värdet för väsentliga egetkapitalinstrument verifieras genom att använda andra värderingsmodeller såsom multipelvärdering med relevanta finansiella och operationella mått från jämförbara bolag. Onoterade egetkapitalinstrument vars verkliga värde inte tillförlitligt kan bestämmas värderas till anskaffningskostnad med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning av onoterade egetkapitalinstrument beräknas som skillnaden

mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument upptagna till anskaffningsvärde reverseras inte och nedskrivningar av egetkapitalinstrument klassificerade som "kan säljas" reverseras aldrig via årets resultat. Investeringar i Venture Capital bolag värderas till verkligt värde och verkligt värde-förändringar redovisas i årets resultat.

Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. Obligationer som kan säljas värderas till verkligt värde (noterade marknadspriser). De orealiserade verkligt värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.

Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder – värdering

Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till säkrat verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.

Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera befintlig förpliktelse vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.

Kundfordringar och leverantörsskulder – värdering Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.

Derivat och säkringsredovisning – värdering och klassificering

Telia Company använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet använder Telia Company även finansiella skulder.

Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.

Säkringsinstrument betecknas antingen som ekonomiska säkringar, se nedan eller som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.

För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.

Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten. Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.

Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta (ekonomiska säkringar) eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på ekonomiska säkringar redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.

Återköpstransaktioner

Återköpstransaktioner, innebär att parterna har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett förutbestämt pris och tidpunkt. Då koncernen under transaktionens löptid förblir exponerad för risker och förmånerar av tillgången kvarstår sålda värdepapper i balansräkningen som finansiell tillgång. Erhållen likvid redovisas som skuld i balansräkningen. Sålt värdepapper redovisas även som ställd säkerhet.

Lager

Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.

Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för

lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. En anläggningstillgång (eller avyttringsgrupp) värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Ett av de villkor som måste vara uppfyllt för att en tillgång ska klassificeras som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik och att tillgångarna (avyttringsgruppen) är tillgängliga för försäljning i sitt nuvarande skick. Ett kriterium för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att behörig nivå i företagsledningen är bunden till en plan för att sälja anläggstillgångarna i sitt nuvarande skick. I telekombranschen krävs vid förvärv oftast tillstånd från regulatoriska myndigheter. Om köparen är en telekomoperatör på samma marknad måste parterna ofta samtycka till ett antal eftergifter för att få tillståndet. Så länge förväntade väsentliga eftergifter inte är överenskomna eller accepterade av företagsledningen anser inte Telia Company att försäljningen är mycket sannolik och följaktligen redovisas inte anläggningstillgången (avyttringsgruppen) som innehav för försäljning. Att bestämma om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehav för försäljning kräver bedömning av företagsledningen. Företag kan vid tillämpningen av IFRS komma till olika slutsatser.

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar, egetkapitaltransaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för verkligt värde och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Egetkapitaltransaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av ett intressebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.

Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2016 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.

Avsatt för pensioner och anställningsavtal

Telia Company tillhandahåller premiebestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner till sina anställda. Inbetalningar till premiebestämda planer utgörs normalt av en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande. Telia Company betalar fastställda premier till separata juridska enheter och har ingen legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala förmånerna. Betalningar till premiebestämda pensionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes tjänstgöring vilken berättigar till förmånen.

Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till delar av de anställda i Sverige, Finland och Norge och innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit creditmetoden, vilken fördelar kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod. Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter, kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring redovisas i rörelseresultatet, nettoräntan, baserat på diskonteringsräntan, för pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella poster. Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och avvikelse mot diskonteringsränta avseende avkastningen på förvaltningstillgångarna, resulterar i omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av rapporteringsperioden.

Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rapporteringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i Telia Company:s pensionsstiftelser värderas till verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut.

I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsavtal avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.

Övriga avsättningar och eventualposter

En avsättning redovisas när Telia Company har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.

Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.

I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till ex-

empel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.

I Övriga avsättningar ingår villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade ägare till innehav utan bestämmande inflytande i befintliga dotterbolag (ytterligare information återfinns i avsnittet "Koncernredovisning − Innehav utan bestämmande inflytande" ovan) liksom avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter etc. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.

Ersättningar vid förtida avgång redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Telia Company inte längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa ersättningar eller när Telia Company har gjort ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.

Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.

Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader.

Leasingavtal

Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.

Telia Company som leasetagare

Som leasetagare har Telia Company ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal redovisas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld, vid leasingperiodens början upptagen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntekostnader redovisas löpande i årets resultat. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden redovisas jämnt över avtalsperioden.

Telia Company som finansiell leasegivare

Telia Company äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.

Telia Company som operationell leasegivare Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.

Inom ramen för Telia Company:s internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. Telia Company har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.

K4 FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS SAMMANSÄTTNING OCH HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Koncernens sammansättning Dotterbolag

Telia Company:s huvudsakliga rörelsedrivande dotterbolag per 31 december 2016 framgår av Här är vi verksamma. Ägarandel inkluderar, utöver aktier som innehas direkt eller indirekt av Telia Company, aktier som innehas av intressebolag. I konsoliderad andel är också åtaganden om att förvärva aktier från ägare till innehav utan bestämmande inflytande medräknade. Dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K19 "Eget kapital och resultat per aktie". Dotterbolag i avvecklad verksamhet med väsentliga andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".

Intressebolag

Väsentliga intressebolag redovisas i not K14 "Andelar i intressebolag och joint ventures".

Samarbetsarrangemang

Telia Company är delägare i tre samarbetsarrangemang som är klassificerade som gemensamma verksamheter, Svenska UMTS-nät AB (SUNAB) i Sverige, TT-Netværket P/S (TT) i Danmark och Suomen Yhteisverkko Oy i Finland. Bolagen är gemensamt ägda nätbolag med Tele2 (SUN-AB), Telenor (TT) och DNA (Suomen Yhteisverkko). Telia Company äger 50 procent av aktierna i både SUNAB och TT. Telia Company äger 51 procent av aktierna i Suomen Yhteisverkko, men baserat på aktieägaravtalet är bolaget under gemensamt bestämmande inflytande och styrs gemensamt utifrån principen att parterna är överens.

Rörelseförvärv

Det har inte skett några väsentliga rörelseförvärv under 2016. Se not K33 "Rörelseförvärv" för ytterligare information om mindre rörelseförvärv och rörelseförvärv efter balansdagen.

Avyttringar

Den 11 april 2016 slutförde Telia Company avyttringen av sitt ägande i Ncell i Nepal. Den 5 oktober 2016 avyttrade Telia Company hela sitt innehav i den spanska operatören Yoigo. För mer information se not K34 "Avvecklad verksamet och tillgångar som innehas för försäljning".

Händelser efter balansdagen

Inga händelser inträffade efter balansdagen vilka kommer att få någon väsentlig påverkan på räkenskaperna för Telia Company-koncernen.

K5 SEGMENTINFORMATION

Telia Company:s verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån de två rörelsesegmenten: region Sverige och region Europa. Regionerna är landsbaserade organisationer och chefen för varje region rapporterar direkt till VD. Övrig verksamhet rapporteras sammanslagen. Sedan den 31 december 2015 är det tidigare segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och inkluderas därmed inte i segmentinformationen. Sergel-bolagen (Sergel) är inkluderade i kvarvarande verksamhet men klassificerade som innehav för försäljning sedan den 30 juni 2016. Se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning" för mer information.

• Region Sverige består av Telia Company:s mobil-, bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i Sverige.
• Region Europa består av Telia Company:s mobil-, bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland och Estland. Spanien var en del av det rapporterande segmentet Europa tills dess att försäljningen slutfördes den 5 oktober 2016.
• Övrig verksamhet omfattar den internationella carrierverksamheten, kundfinansiering och inkassoverksamhet, Telia Company Holding, Telia Company:s innehav i intressebolagen ryska MegaFon och turkiska Turkcell samt koncernfunktioner.

Segmentinformationen baseras på samma redovisningsprinciper som för koncernen som helhet. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Förutom nettoomsättning och rörelseresultat är EBITDA före engångsposter, investeringar i intresseföretag och joint ventures, övriga operativa segmenttillgångar och operativa segmentskulder centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp (se Definitioner).

Operativa segmenttillgångar består av totala tillgångar minskat med ej rörelserelaterade räntebärande fordringar, lång- och kortfristiga investeringar, tillgångar för pensionsåtaganden, valutaderivat, upplupen ränta, skattefordringar och likvida medel. Operativa segmentskulder består av totala skulder minskat med ej rörelserelaterade räntebärande skulder, avsättningar för pensioner och anställningsavtal, valutaderivat, upplupen ränta och skatteskulder. För information om fördelning av goodwill per segment se not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".

Den 1 januari 2017 förändras Telia Company:s organisationsstruktur. Baserat på den nya verksamhetsmodellen kommer Telia Company att rapportera följande sex rörelsesegment separat från och med 2017: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Övrig verksamhet kommer att omfatta Lettland, den internationella carrierverksamheten, Telia Company:s innehav i intressebolagen ryska MegaFon och turkiska Turkcell samt koncernfunktioner.

	Januari–december 2016 eller 31 december 2016
MSEK	Sverige	Europa	Övrig verksamhet	Avvecklad verksam het och tillgångar och skulder som innehas för försäljning	Elimineringar	Koncernen
Nettoomsättning	37 251	41 746	7 468	–	-2 287	84 178
Extern nettoomsättning	36 938	41 350	5 891	–	–	84 178
EBITDA före engångsposter	14 455	11 036	345	–	–	25 836
Engångsposter	-209	4 321	-134	–	–	3 977
Av- och nedskrivningar	-4 887	-5 943	-705	–	–	-11 534
varav nedskrivningar	–	–	–	–	–	–
Resultat från intressebolag och joint ventures	1	115	2 695	–	–	2 810
Rörelseresultat	9 360	9 529	2 201	–	–	21 090
Finansiella poster, netto						-1 841
Skatter						-2 816
Årets resultat från kvarvarande verksamhet						16 433
Andelar i intressebolag och joint ventures	6	806	21 887	–	–	22 698
Övriga operativa segmenttillgångar	46 151	95 949	11 791	–	-1 849	152 042
Aktuella och uppskjutna skattefordringar						4 994
Övriga ofördelade tillgångar						44 653
Tillgångar som innehas för försäljning				29 042		29 042
Summa tillgångar						253 430
Operativa segmentskulder	11 304	8 294	20 937	–	-1 855	38 680
Aktuella och uppskjutna skatteskulder						10 586
Övriga ofördelade skulder						95 668
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	13 627	–	13 627
Summa långfristiga och kortfristiga avsättningar och skulder						158 560
Investeringar från kvarvarande verksamhet	7 224	5 867	3 016	–	–	16 108
varav CAPEX från kvarvarande verksamhet	7 119	5 602	2 905	–	-1	15 625
Antal anställda	6 720	11 093	3 217	4 987	–	26 017

	Januari–december 2015 eller 31 december 2015
MSEK	Sverige	Europa	Övrig verksamhet	Avvecklad verksam het och tillgångar och skulder som innehas för försäljning	Elimineringar	Koncernen
Nettoomsättning	37 336	43 658	7 753	–	-2 249	86 498
Extern nettoomsättning	37 051	43 238	6 210	–	–	86 498
EBITDA före engångsposter	14 267	10 584	430	–	–	25 281
Engångsposter	-495	-601	-194	–	–	-1 289
Av- och nedskrivningar	-4 468	-7 728	-583	–	–	-12 780
varav nedskrivningar	0	-1 917	-3	–	–	-1 920
Resultat från intressebolag och joint ventures	-20	119	3 295	–	–	3 394
Rörelseresultat	9 284	2 375	2 948	–	–	14 606
Finansiella poster, netto						-2 917
Skatter						-2 157
Årets resultat från kvarvarande verksamhet						9 532
Andelar i intressebolag och joint ventures	5	783	22 553	–	–	23 341
Övriga operativa segmenttillgångar	42 510	95 235	11 206	–	-1 859	147 092
Aktuella och uppskjutna skattefordringar						5 123
Övriga ofördelade tillgångar						42 649
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	35 812	–	35 812
Summa tillgångar						254 017
Operativa segmentskulder	11 123	11 626	5 692	–	-1 868	26 573
Aktuella och uppskjutna skatteskulder						10 712
Övriga ofördelade skulder						102 933
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	11 598	–	11 598
Summa långfristiga och kortfristiga avsättningar och skulder						151 816
Investeringar från kvarvarande verksamhet	6 337	10 441	3 634	–	–	20 413
varav CAPEX från kvarvarande verksamhet	6 179	5 823	2 593	–	0	14 595
Antal anställda	6 718	11 323	3 301	5 553	–	26 895

K6 NETTOOMSÄTTNING

Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Intäkter från mobiltelefoni	39 049	39 784
Intäkter från fasta tjänster	31 526	32 075
Intäkter från övriga tjänster	941	1 048
Intäkter från produktförsäljning	12 663	13 591
Summa	84 178	86 498

I fasta tjänster ingår huvudsakligen telefoni-, bredbands-, data- och tv-tjänster. Tidigare perioder har omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel mellan nettoomsättning och kostnad för sålda tjänster och varor avseende försäkringsintäkter i region Europa.

2015 har också omräknats för att avspegla en ny produktklassificering. Totala omräkningar har påverkat Total nettoomsättning med -71 MSEK, Intäkter från mobiltelefoni med -206 MSEK, Intäkter från fasta tjänster med 101 MSEK, Intäkter från övriga tjänster med 107 MSEK och Intäkter från produktionförsäljning med -74 MSEK.

Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.

	Jan–dec 2016			Jan–dec 2015		31 dec 2016	31 dec 2015
	Nettoomsättning			Immateriella och materiella anläggningstillgångar
	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Sverige	36 696	43,6	36 782	42,5	38 705	30,0	35 119	28,5
Finland	12 816	15,2	12 945	15,0	43 169	33,4	40 843	33,2
Norge	9 196	10,9	9 202	10,7	25 977	20,1	23 526	19,1
Danmark	5 835	6,9	6 179	7,1	6 269	4,9	5 895	4,8
Spanien	6 133	7,3	8 035	9,3	0	0,0	3 547	2,9
Alla övriga länder	13 502	16,0	13 357	15,4	14 934	11,6	14 095	11,5
Summa	84 178	100,0	86 498	100,0	129 054	100,0	123 026	100,0

Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.

		Jan–dec 2016		Jan–dec 2015
	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)	81 141	96,4	82 996	96,0
varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU)	71 851	85,4	73 786	85,2
Övriga Europa	738	0,9	1 292	1,5
North-American Free Trade Agreement (NAFTA)	791	0,9	1 052	1,2
Övriga länder	1 508	1,8	1 158	1,3
Summa	84 178	100,0	86 498	100,0

Telia Company-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.

K7 KOSTNADSSLAGSREDOVISNING

Rörelsens kostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forskningsoch utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Inköp av varor och entreprenadtjänster	-17 441	-18 176
Samtrafik- och roamingkostnader	-7 971	-9 042
Övriga nätkostnader	-4 695	-4 949
Förändring i varulager	-3 470	-3 763
Personalkostnader (se även not K31)	-12 105	-12 171
Marknadsföringskostnader	-4 319	-4 847
Övriga kostnader	-8 456	-9 124
Avskrivningar och nedskrivningar	-11 533	-10 880
Summa	-69 991	-72 953

Tidigare perioder har omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel mellan nettoomsättning och kostnad för sålda tjänster och varor avseende försäkringsintäkter i region Europa som påverkar Inköp av varor och entreprenadtjänster med 71 MSEK. 2015 har också omräknats för att avspegla en ny kostnadsklassificering som påverkrar Samtrafik- och roamingkostnader med 71 MSEK och Inköp av varor och entreprenadtjänster med -71 MSEK. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyreskostnader, konsultkostnader, it-kostnader samt energikostnader.

Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kostnader för sålda tjänster och varor	-9 959	-9 353
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	-1 019	-1 004
Administrationskostnader	-509	-499
Forsknings- och utvecklingskostnader	-47	-23
Summa	-11 533	-10 880

Totala avskrivningar och nedskrivningar för 2016 uppgick till 11 533 MSEK, allt fördelat på funktionerna ovan. För mer information om avskrivningar och nedskrivningar se noterna K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och K13 "Materiella anläggningstillgångar". Avskrivningar och nedskrivningar fördelat per rapporterbart segment presenteras i not K5 "Segmentinformation".

K8 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Övriga rörelseintäkter
Kapitalvinster	4 686	95
Kursvinster	522	509
Provisioner, licens- och patentintäkter, m m	70	88
Bidrag	25	27
Återvunna kundfordringar	91	266
Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer	17	73
Erhållna skadestånd	79	66
Summa övriga rörelseintäkter	5 490	1 124
Övriga rörelsekostnader
Kapitalförluster	-84	-69
Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv	-2	-15
Avsättningar för förlustkontrakt	0	0
Kursförluster	-561	-568
Omstruktureringskostnader	-594	-811
Nedskrivningar	−	-1 900
Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer	-128	-83
Lämnade skadestånd	-28	-11
Summa övriga rörelsekostnader	-1 397	-3 457
Resultateffekt, netto	4 092	-2 333
varav netto kursvinster på derivatinstrument som innehas för handel	10	1

Under första kvartalet 2016 påverkades kapitalvinster av en avyttring av fastighet som uppgick till 152 MSEK och under sista kvartalet 2016, av en avyttring av Xfera Móviles S.A, (Yoigo) som uppgick till 4 504 MSEK.

För mer information om nedskrivningar se noterna K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och K13 "Materiella anläggningstillgångar". Omstruktureringskostnader avser i huvudsak övertalighetskostnader för personal.

K9 FINANSIELLA INTÄKTER OCH FINANSIELLA KOSTNADER

Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	329	475
Ränteintäkter på finansiell leasing	98	91
Förändringar i verkligt värde på investeringar som innehas för handel	−	-15
Netto kursvinster	184	−
Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången)	97	−
Övriga finansiella intäkter	15	−
Förändring i nuvärdet av fordringar	80	59
Summa finansiella intäkter	803	609
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-2 669	-3 089
Räntekostnader på finansiell leasing	-3	-3
Förändring i nuvärdet av avsättningar	-30	-45
Aktiverade ränteutgifter	91	83
Förändringar i verkligt värde på investeringar som innehas för handel	-8	−
Kreditförlust på finansiell leasing	-25	−
Netto kursförluster	−	-265
Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången)	−	-72
Övriga finansiella kostnader	−	-137
Summa finansiella kostnader	-2 644	-3 526
Resultateffekt, netto	-1 841	-2 917

Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
MSEK	Räntekostnader		Netto kursvinster/ kursförluster		Ränteintäkter
Derivat för säkring av verkligt värde	387	-1 648	130	-41	−	−
Derivat för kassaflödessäkring	10	-34	-457	95	−	−
Derivat som innehas för handel	695	1 117	125	-55	−	−
Placeringar som hålls till förfall	−	−	−	−	13	10
Lånefordringar och kundfordringar	−	−	1 364	-1 125	128	416
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	-1 415	-1 450	-3 190	1 991	−	−
Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	-2 308	-1 061	2 212	-1 137	−	−
Övrigt	-39	-12	−	7	187	50
Summa	-2 669	-3 089	184	-265	329	475

Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.

Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital

Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Skatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt	-2 160	-1 391
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år	6	-17
Uppskjuten skatt	-577	-666
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-68	-55
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser	-17	-28
Summa skattekostnad redovisad i årets resultat	-2 816	-2 157
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuell skatt	640	-538
Uppskjuten skatt	304	-1 051
Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat	944	-1 589
Skatt redovisad direkt mot eget kapital
Uppskjuten skatt hänförlig till ett intressebolags återköp av egna aktier	-4	−
Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital	-4	−

Resultat före skatt uppgick till 19 249 MSEK under 2016 respektive 11 689 MSEK under 2015. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Svensk inkomstskattesats	22,0	22,0
Skillnader i skattesats i dotterbolag	-0,4	-0,2
Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag1	1,1	-1,7
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år	0,0	0,1
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	0,4	0,5
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser	0,1	0,2
Resultat från intressebolag	-3,2	-6,5
Årets underskott för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats	0,4	0,1
Ej avdragsgilla kostnader2	0,5	5,7
Ej skattepliktiga intäkter3	-6,3	-1,7
Effektiv skattesats i årets resultat	14,6	18,5
Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag	17,6	26,8

1) Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag är påverkad av en intern omstrukturering under Q1 2015. Den interna omstruktureringen resulterade i en omvärdering och engångseffekt av avsättning till källskatt och en minskning av den uppskjutna skatteskulden.

2) Ej avdragsgilla kostnader är påverkad av ej avdragsgill goodwill nedskrivning i Danmark 2015.

3) Ej skattepliktiga intäkter är påverkad av ej skattepliktig realisationsvinst relaterad till försäljningen av Xfera Mòviles S.A, (Yoigo) under 2016.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Uppskjutna skattefordringar
Ingående redovisat värde	5 054	5 955
Förändring redovisad i totalresultatet	-359	-1 346
Förvärvad verksamhet	−	1 054
Avyttrad verksamhet	-510	−
Reverserad kvittning av skatteskulder/-fordringar, övriga omklassificeringar	-50	-256
Förändrade skattesatser1	-17	-72
Kursdifferenser	266	-173
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-18	-108
Uppskjutna skattefordringar, utgående redovisat värde	4 366	5 054
Uppskjutna skatteskulder
Ingående redovisat värde	10 627	10 840
Förändring redovisad i totalresultatet	-19	895
Förändring av källskatt redovisad direkt mot eget kapital	4	−
Förvärvad verksamhet	−	743
Avyttrad verksamhet	-33	_
Reverserad kvittning av skattefordringar/-skulder, övriga omklassificeringar	-32	-158
Förändrade skattesatser1	0	-45
Kursdifferenser	20	-403
Omklassificering till skulder relaterade till tillgångar som innehas för försäljning	0	-1 245
Uppskjutna skatteskulder, utgående redovisat värde	10 567	10 627

1) Den beslutade sänkningen av den norska bolagsskattesatsen från och med den 1 januari 2017 föranledde en omräkning av befintliga uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till Telia Company:s norska verksamhet och medförde en uppskjuten skattekostnad 2016 med 17 MSEK.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder allokeras till följande temporära skillnader samt skattemässiga underskottsavdrag.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Uppskjutna skattefordringar, brutto
Anläggningstillgångar	3 408	3 283
Avsättningar	1 034	1 033
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	13	115
Outnyttjade ränteavdrag	199	92
Skattemässiga underskottsavdrag, kvarvarande verksamhet	1 843	4 308
Skattemässiga underskottsavdrag som omklassificerats till tillgångar som innehas för försäljning	−	440
Delsumma	6 497	9 271
Värderingsreserv
Anläggningstillgångar	-4	-4
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	-3	-17
Skattemässiga underskottsavdrag, kvarvarande verksamhet	-1 569	-3 192
Skattemässiga underskottsavdrag som omklassificerats till tillgångar som innehas för försäljning	−	-407
Delsumma	-1 576	-3 620
Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar	-537	-489
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-18	-108
Summa uppskjutna skattefordringar	4 366	5 054
Uppskjutna skatteskulder
Källskatter dotterbolag och intressebolag	1 210	1 561
Anläggningstillgångar	6 619	6 637
Avsättningar	1 062	1 354
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	272	13
Periodiseringsfonder	1 941	2 796
Delsumma	11 104	12 361
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder	-537	-489
Omklassificering till skulder relaterade till tillgångar som innehas för försäljning	−	-1 245
Summa uppskjutna skatteskulder	10 567	10 627
Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-)	-6 201	-5 573
Nettoökning (+)/nettominskning (-) av värderingsreserv	-2 044	79

Oredovisad uppskjuten skatt

Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2016, förväntades förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall, MSEK	2017	2018	2019	2020	2021		2022-2025 Obegränsade	Summa
Oredovisade uppskjutna skattefordringar	0	0	0	0	0	811	758	1 569

Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad sådan inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 52 MSEK och 122 MSEK per den 31 december 2016 respektive 2015.

Skattemässiga underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen den internationella carrier-verksamheten. Underskottsavdragen inom den

internationella carrier-verksamheten avser främst nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Telia Company:s ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 6 711 MSEK och 16 662 MSEK för åren 2016 respektive 2015. Sänkningen är främst relaterad till försäljningen av Xfera Mòviles S.A., (Yoigo).

Underskottsavdrag per den 31 december 2016 förväntades förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall, MSEK	2017	2018	2019	2020	2021		2022-2036 Obegränsade	Summa
Skattemässiga underskottsavdrag	0	0	0	0	2	3 734	2 975	6 711

K11 ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Komponent i eget kapital	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat
Valutakursdifferenser
Omräkning av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet	Valutakursreserv	4 293	-9 277
Omräkning av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet	Valutakursreserv	555	-4 081
Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet	Innehav utan bestämmande inflytande	48	-36
Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet	Innehav utan bestämmande inflytande	313	-1 396
Säkring av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	-3 039	2 445
Skatteeffekt	Valutakursreserv	669	-538
Summa valutakursdifferenser		2 839	-12 884
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		361	-1 433
Resultat från intressebolag
Nettoförändring i verkligt värde av kassaflödessäkringar	Säkringsreserv	0	1
Omräkning av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	-340	-3
Summa resultat från intressebolag		-340	-2
Kassaflödessäkringar
Nettoförändring i verkligt värde	Säkringsreserv	214	621
Överfört till finansieringskostnader i årets resultat	Säkringsreserv	-343	-7
Skatteeffekt	Säkringsreserv	28	-135
Summa kassaflödessäkringar		-101	479
Finansiella instrument som kan säljas
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	134	-2
Avyttringar, överfört till övriga finansiella poster i årets resultat	Reserv för verkligt värde	−	−
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	-29	6
Summa finansiella instrument som kan säljas		105	4
Summa övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat		2 504	-12 404
varav summa skatteeffekt (se även not K10)		668	-667
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		362	-1 433
Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	Balanserade vinstmedel	-1 297	4 322
Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras	Balanserade vinstmedel	276	-922
Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	Balanserade vinstmedel	-20	6
Summa övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat		-1 042	3 407
varav summa skatteeffekt (se även not K10)		276	-922
Summa övrigt totalresultat		1 463	-8 997
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet		48	-36
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet		313	-1 396

Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en nettoeffekt i eget kapital om -100 MSEK per den 31 december 2016 jämfört med 479 MSEK per den 31 december 2015. Framtida vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2017, 2018, 2019 och framåt då de säkrade posterna förfaller. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper" och not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsavtal" för omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner.

K12 GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015
MSEK	Goodwill		Övriga immateriella anläggningstillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde	66 974	63 316	39 842	38 750
Ackumulerade avskrivningar	–	–	-25 347	-24 235
Ackumulerade nedskrivningar	-9 051	-8 378	-1 471	-1 520
Förskott	–	–	–	–
Redovisat värde	57 923	54 938	13 024	12 995
varav pågående arbeten	-	–	1 296	886
Ingående redovisat värde	54 938	70 895	12 995	15 266
Investeringar	–	–	2 786	3 106
varav aktiverade räntor	–	–	21	17
Försäljningar/utrangeringar	-552	–	–	-21
Förvärvad verksamhet	34	1 769	8	2 882
Omklassificeringar	–	0	121	63
Justeringar hänförliga till säljoptioner och villkorad köpeskilling	–	-198	–	–
Årets avskrivningar, kvarvarande verksamhet	–	–	-2 620	-2 532
Årets avskrivningar, avvecklad verksamhet	–	–	–	-922
Årets nedskrivningar, kvarvarande verksamhet	–	-1 900	-3	-6
Årets nedskrivningar, avvecklad verksamhet	–	-1 628	–	-293
Förskott	–	–	–	155
Kursdifferenser	3 527	-6 573	570	-1 308
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-24	-7 427	-15	-3 395
Utgående redovisat värde	57 923	54 938	13 024	12 995

Under 2016 och 2015 uppgick investeringarna i telekomlicenser och frekvenstillstånd till 609 MSEK respektive 307 MSEK. Förvärvad verksamhet under 2015 avsåg främst förvärvet av Tele2:s norska mobilverksamhet. Som ett resultat av en förändrad syn på framtida intjäning efter beslutet att avbryta det föreslagna samgåendet med Telenor i Danmark redovisades under 2015 en nedskrivning av goodwill om 1 900 MSEK i den kassagenererande enheten Danmark. För mer information om avvecklad verksamhet, se not K34.

Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2016. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.

Redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapporterbart segment och kassagenererande enhet med väsentliga goodwillbelopp på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Region Europa	56 871	53 893
varav Finland	30 493	29 082
varav Norge	18 110	16 422
varav Danmark	2 126	2 020
varav Litauen	2 698	2 574
varav Estland	2 465	2 351
varav övriga länder	979	1 445
Region Sverige	950	922
Övrig verksamhet	102	122
Summa goodwill	57 923	54 938

Redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Varumärken	57	82
Telekomlicenser och frekvenstillstånd	5 049	5 314
Kundavtal, samtrafik- och roamingavtal	3 135	3 142
Aktiverade utvecklingsutgifter	2 899	2 562
Patent m m	35	2
Hyresrätter m m	552	1 012
Pågående arbete, förskott	1 297	881
Summa övriga immateriella anläggningstillgångar	13 024	12 995

Aktiverade utvecklingsutgifter avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.

Prövning av nedskrivningsbehov, kvarvarande verksamhet

Prövning av nedskrivningsbehov för kvarvarande verksamhet beskrivs nedan. För information om värdering av avvecklad verksamhet se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".

Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt Telia Company:s affärsmässiga organisation. I de flesta fall utgör varje land inom respektive rapporterbart segment en kassagenererande enhet. Redovisat värde, i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt segmentkapital och allokerade gemensamma tillgångar från koncernfunktion Global Services and Operations minus uppskjuten skatt på verkligt värde-justeringar och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill, för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov (se not K5 "Segmentinformation" samt Definitioner för definition av operativt segmentkapital). Återvinningsvärden (dvs det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar.

Beräkningen av återvinningsvärden baseras på bedömningar från företagsledningen, vilka ledningen anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillänglig. De mest väsentliga antagandena vid beräkningen av återvinningsvärden var försäljningstillväxt, EBITDA-marginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), CAPEX i relation till nettoomsättning och slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde. Beräkningarna av nyttjandevärdet baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras

bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information. För Danmark avviker försäljningstillväxten och EBITDAmarginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. Detta är på grund av att Telia Company har tydliga och fastställda planer för prognosperioden avseende försäljningsinitiativ, kostnadsreduceringar och förbättringar av rörelsekapital i Danmark. Ledningen anser att nyttjandevärdet baserat på interna affärsplaner ger en mer korrekt bild av värdet för Telia Company, samt en mer långsiktig värdering jämfört med börsvärden som i vissa fall kan vara lägre än de verkliga värden som härleds från Telia Company:s interna långsiktiga affärsplaner.

Förväntade kassaflöden diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för den relevanta kassagenererande enheten. WACC härleds från den riskfria räntan i lokal valuta, landets riskpremie, affärsrisken som representeras av uppskattad beta, den lokala aktiemarknadsriskpremien och en uppskattad rimlig lånekostnad över den riskfria räntan. Diskonteringsräntan före skatt kan normalt inte observeras direkt eller mätas. Den beräknas genom iteration – genom att först göra en DCF-beräkning baserad på kassaflöden efter skatt med en diskonteringsränta efter skatt och sedan bestämma vad diskonteringsräntan före skatt skulle behöva vara för att ge ett nyttjandevärde baserat på diskonterade kassaflöden före skatt som är lika stort som beräknat nyttjandevärdet baserat på DCF-beräkningen efter skatt.

Prognosperioder, diskonteringsräntor (WACC), och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade för de kassagenererande enheterna på det sätt som presenteras nedan. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där Telia Company verkar.

		2016
År/Procent	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Litauen	Lettland	Estland		Spanien Telia Carrier
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5	–	5
WACC efter skatt (%)	4,6	4,5	5,5	4,4	5,1	4,9	5,0	–	5,0
WACC före skatt (%)	5,4	5,4	7,1	5,5	5,7	5,7	6,1	–	5,9
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	2,1	2,0	2,5	2,0	2,2	2,0	2,2	–	2,1

År/Procent	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Litauen	Lettland	Estland		Spanien Telia Carrier
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5	5	5
WACC efter skatt (%)	4,2	4,3	4,9	4,3	4,9	4,9	5,7	5,0	4,5
WACC före skatt (%)1	4,9	5,3	6,4	5,4	5,6	5,7	7,1	6,4	5,9
Slutvärde för tillväxt i fritt kas saflöde (%)	2,0	1,8	1,9	2,0	2,1	2,0	2,7	1,9	2,0

1) Redovisade värden för WACC före skatt 2015 har omräknats, men utan effekt på 2015 års prövning av nedskrivningsbehov.

Känslighetsanalys

Det beräknade återvinningsvärdet för Finland, Norge och Danmark var nära redovisat värde per den 31 december 2016. Per den 31 december 2015 var det beräknade återvinningsvärdet nära redovisat värde för Finland och Estland och för Danmark motsvarade återvinningsvärdet redovisat värde.

Vid prövningen av nedskrivningsbehov har, utöver de diskonteringsräntor (WACC) och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt, EBITDAmarginaler och CAPEX i relation till nettoomsättning under de kommande 5 åren varierat på följande sätt för de kassagenererande enheter som är känsliga för rimliga förändringar i antaganden.

5-årsperioden/Procent	Finland	Norge	Danmark
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%)	0,6	0,2	1,1
Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%)	1,9	1,6	2,3
EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%)	31,4	34,1	11,5
EBITDA-marginal, högsta under perioden (%)	33,8	36,2	14,4
CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%)	13,3	12,2	7,2
CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%)	22,5	23,7	17,7

		2015
5-årsperioden/Procent	Finland	Norge	Danmark
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%)	-2,7	2,3	-0,9
Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%)	1,9	4,5	1,5
EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%)	31,3	32,1	11,7
EBITDA-marginal, högsta under perioden (%)	33,8	35,0	14,3
CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%)	12,2	8,7	7,1
CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%)	16,2	16,1	17,0

I den övre delen av nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsentligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde för respektive kassagenererande enhet.

Den nedre delen av tabellen visar först effekten i GSEK på de kassagenererande enheternas återvinningsvärden

om diskonteringsräntan (WACC) skulle stiga med en procentenhet. Slutligen framgår den absoluta förändringen av återvinningsvärdet i GSEK som skulle medföra att detta motsvarar redovisat värde i respektive kassagenererande enhet. Minskningen av skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde för Norge till 6,0 GSEK (15,8) beror i huvudsak på högre WACC och mer konservativa antaganden avseende CAPEX.

		2016
Procentenheter/GSEK	Finland	Norge	Danmark
Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%)	-2,1	-2,0	0,0
EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%)	-2,5	-2,6	0,0
CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%)	2,9	2,5	0,1
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	-0,8	-0,9	0,0
WACC efter skatt (%)	0,7	0,8	0,0
Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK)	-13,5	-7,4	-1,3
Förändring av återvinningsvärde för att att motsvara redovisat värde (GSEK)	-10,6	-6,0	0,0

		2015
Procentenheter/GSEK	Finland	Norge	Danmark
Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%)	-2,1	-5,5	0,0
EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%)	-2,7	-6,6	0,0
CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%)	2,6	6,3	0,0
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	-0,8	-2,8	0,0
WACC efter skatt (%)	0,7	2,3	0,0
Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK)	-13,9	-9,2	-1,9
Förändring av återvinningsvärde för att att motsvara redovisat värde (GSEK)	-10,6	-15,8	0,0

K13 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015
MSEK	Fastigheter			Maskiner och andra tekniska anläggningar	och installationer	Inventarier, verktyg	Summa
Ackumulerat anskaffningsvärde	8 049	7 702	183 301	181 877	7 659	7 470	199 009	197 050
Ackumulerade avskrivningar	-4 411	-4 158	-119 999	-120 117	-4 990	-4 931	-129 401	-129 205
Ackumulerade nedskrivningar	-515	-751	-10 885	-11 920	-104	-162	-11 504	-12 833
Förskott	–	−	3	81	–	0	3	82
Redovisat värde	3 124	2 794	52 419	49 922	2 565	2 378	58 107	55 093
varav pågående nyanläggningar	–	−	6 759	5 621	–	−	6 759	5 621
Ingående redovisat värde	2 794	4 216	49 922	62 458	2 378	2 996	55 093	69 669
Investeringar	365	183	11 581	14 477	893	758	12 838	15 418
varav aktiverade räntor	–	−	70	66	–	−	70	66
Försäljningar/utrangeringar	-1	-39	-215	-337	-7	-55	-223	-431
Nedmontering/återställning	-4	−	218	295	-3	−	211	295
Förvärvad verksamhet	2	0	21	288	0	52	23	340
Avyttrad verksamhet	-2	−	-2 231	−	-50	−	-2 283	−
Erhållna bidrag	–	-3	-4	-18	–	−	-4	-21
Omklassificeringar	78	211	-491	-555	297	292	-117	-53
Årets avskrivningar, kvarvarande verksamhet	-224	-206	-7 660	-7 197	-998	-926	-8 882	-8 329
Årets avskrivningar, avvecklad verksamhet	–	-81	–	-2 502	-	-120	–	-2 703
Årets nedskrivningar, kvarvarande verksamhet	-1	−	-24	-14	-4	0	-28	-14
Årets nedskrivningar, avvecklad verksamhet	–	–	–	-3 378	–	–	–	-3 378
Förskott	–	-4	–	-29	–	13	–	-20
Kursdifferenser	118	-561	1 301	-4 511	66	-229	1 485	-5 301
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	–	-922	–	-9 054	-6	-404	-6	-10 379
Utgående redovisat värde	3 124	2 794	52 419	49 922	2 565	2 378	58 107	55 093

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2016. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader, se not K7 "Kostnadsslagsredovisning" och K8 "Övriga rörelseintäkter och kostnader". Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Fastigheter

Telia Company:s fastighetsbestånd omfattar omkring 3 800 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.

Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader mm)	2 755	2 456
Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark)	369	338
Summa fastigheter	3 124	2 794

K14 ANDELAR I INTRESSEBOLAG OCH JOINT VENTURES

Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Andelar i intressebolag	22 673	23 313
Andelar i joint ventures	26	28
Summa redovisat värde	22 698	23 341

Poster redovisade i årets resultat samt i totalresultatet var:

		Januari–december
MSEK	2016	2015
Resultat från intressebolag	2 809	3 422
Netto kapitalvinster/förluster vid avyttringar av andelar i intressebolag	-5	-19
Resultat från joint ventures	6	-9
Redovisat i årets resultat	2 810	3 394
Övrigt totalresultat från intressebolag	-361	4
Redovisat i totalresultatet	2 450	3 398

Information om väsentliga intressebolag

Telia Company har två intressebolag som bedöms vara materiella, PAO MegaFon och Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. PAO MegaFon har sin verksamhet främst i Ryssland. Ägar- och röstandel uppgår till 25 procent och konsoliderad andel till 26 procent (25 procent/26 procent). Mega-Fons innehav av egna aktier inräknas i Telia Company:s konsoliderade andel. Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S, med såväl ägar- och röstandel som konsoliderad andel uppgående till 38 procent (38 procent), har sin verksamhet i Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Båda bolagen är mobiloperatörer. MegaFon och Turkcell, som i Telia Company:s finansiella rapporter redovisas enligt kapitalandelsmetoden, är börsnoterade bolag och intas därför med ett kvartals fördröjning med justering för effekter av väsentliga transaktioner eller händelser som inträffar mellan Telia Company:s bokslutsdatum och datum för respektive bolags finansiella rapporter. För ytterligare information, se Risker och osäkerheter, avsnittet "Intressebolag och gemensamma verksamheter". Börsvärden för Telia Company:s innehav vid årsskiftet var:

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
PAO MegaFon, Ryssland	13 387	15 145
Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet	21 088	23 770

Följande tabell sammanfattar MegaFons och Turkcells finansiella information så som den redovisas i bolagens egna finansiella rapporter justerade med verkligt värdejusteringar vid förvärven och avvikelser i redovisningsprinciper. Tabellen är också en avstämning mellan den finansiella informationen och koncernens bokförda värden på bolagen. Information om övriga, icke materiella, intressebolag och joint ventures redovisas inte separat. Telia Company har tre samarbetsarrangemang som klassificeras som samägda bolag. Ytterligare information om dessa återfinns i not K4 "Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen".

	31 december
Balansrapporter	MegaFon		Turkcell		Summa
MSEK	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Anläggningstillgångar	51 283	41 101	63 279	47 861	114 562	88 961
Omsättningstillgångar	12 418	8 656	14 592	8 618	27 010	17 274
Långfristiga avsättningar och skulder	35 447	20 206	16 710	1 671	52 157	21 877
Kortfristiga avsättningar och skulder	12 866	12 921	21 553	14 852	34 419	27 774
Nettotillgångar (100 procent)	15 388	16 629	39 608	39 955	54 996	56 582
Innehav utan bestämmande inflytande	-5	11	388	-199	383	-188
Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande	15 383	16 641	39 996	39 756	55 379	56 394
Justering för skillnader i redovisningsprinciper	5	-569	-377	1 236	-372	667
Nettotillgångar efter justering	15 388	16 071	39 619	40 992	55 007	57 064
Koncernens andel	4 032	4 211	15 119	15 593	19 150	19 804
Justering för Turkcells andel av Finturs egna kapital	−	−	-1 370	-1 406	-1 370	-1 406
Verkligt värde-justeringar	702	396	3 334	3 484	4 036	3 880
Redovisat värde för andelar i MegaFon och Turkcell	4 733	4 606	17 082	17 672	21 816	22 278
Redovisat värde för övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till
väsentliga belopp (koncernens andel)					857	1 035
Redovisat värde för joint ventures (koncernens andel)					26	28
Summa redovisat värde för andelar i intressebolag och joint ventures					22 698	23 341

	Januari–december
Totalresultatrapporter	2016	2015	2016	2015	2016	2015
MSEK	MegaFon		Turkcell		Summa
Nettoomsättning	39 318	46 450	39 121	28 224	78 439	74 674
Årets resultat	3 432	5 395	5 021	5 537	8 453	10 931
Övrigt totalresultat	-142	-118	-847	89	-989	-29
Totalresultat (100 procent)	3 290	5 277	4 173	5 625	7 464	10 902
Totalresultat (koncernens andel)	862	1 382	1 597	2 140	2 459	3 522
Justering för Turkcells del av Finturs totalresultat	−	−	-115	-314	-115	-314
Totalresultat efter justeringar (koncernens andel)	862	1 382	1 481	1 826	2 343	3 208
Övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp
Nettoomsättning (100 procent)					2 107	1 866
Årets resultat (koncernens andel)					105	218
Totalresultat från intressebolag (koncernens andel)					105	218
Kapitalvinster/förluster netto från avyttringar i övriga intressebolag					-5	–
Joint ventures som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp
Årets resultat (koncernens andel)					6	-28
Totalresultat från joint ventures (koncernens andel)					6	-28
Koncernens andel av totalresultat från
intressebolag och joint ventures					2 450	3 398
Utdelningar erhållna från MegaFon och Turkcell	1 700	1 607	77	5 150	1 777	6 756
Utdelningar erhållna från övriga intressebolag					341	140
Summa utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures					2 117	6 896

Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Goodwill och verkligt värde-justeringar	3 822	4 110
Andel i eget kapital	18 876	19 231
Redovisat värde	22 698	23 341
Ingående redovisat värde	23 341	32 793
Aktieägartillskott	−	–
Andel i årets resultat	2 821	3 453
Andel i övrigt totalresultat för året	-20	6
Av- och nedskrivningar på goodwill och andra koncernmässiga övervärden	-6	-9
Erhållna utdelningar	-2 117	-6 896
Investeringar och förvärvad verksamhet	−	43
Försäljningar och avyttrad verksamhet	-9	15
Egetkapitaltransaktioner	39	-1 197
Omklassificeringar	23	22
Kursdifferenser	-1 372	-4 669
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	−	-220
Utgående redovisat värde	22 698	23 341

Fördelning av redovisat värde per rapportsegment återfinns i not K5 "Segmentinformation" och per bolag nedan.

			Kapitalandel i koncernen		Redovisat värde i moderbolaget
	Ägarandel		2016	2015	2016	2015
Bolag, organisationsnummer, säte	(%)	Antal aktier		MSEK
Moderbolagets innehav
Svenska bolag
Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm	65	1 180 575	25	225	21	198
Springworks AB, 556915-3983, Stocholm	30	21 429	28	29	32	32
SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm	20	400	6	5	1	1
Bolag utanför Sverige
Yoga AS, 11486721, Tallinn	25	1 013 333	7	7	0	8
ZeroGroup Holding OÜ, 11536594, Tartu	25	1	8	11	0	12
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	10	0	15
Summa moderbolaget					54	267
Dotterbolagens innehav
Svenska bolag
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			−	−
Bolag utanför Sverige
AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn	50	32	16	14
SIA Lattelecom, 00030527, Riga	49	71 581 000	766	732
Turkcell Holding A.S., 430991, Istanbul	47	214 871 670	10 796	11 189
Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844, Istanbul	14	308 531 984	6 286	6 483
OCH A/S, 18936909, Köpenhamn	25	250	0	3
PAO MegaFon, 1027809169585, Moskva	25	156 080 311	4 733	4 606
4T af 1. oktober 2012 ApS, 32348882, Köpenhamn	25	–	7	9
Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors	25	3 000	1	1
SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa	20	20	0	0
Strex AS, 985867569, Oslo	49	49 001	19	9
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	7
Summa koncernen			22 698	23 341

Röstandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.

För ytterligare information avseende intressebolag, se not K28 "Transaktioner med närstående" och not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförbindelser och rättstvister".

K15 ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Verkligt värde för övriga anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Redovisat värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

		Redovisat värde
MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	1 162	1 053
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	26	35
Övriga derivat som innehas för handel	–	65
Obligationer som kan säljas	10 185	8 841
Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde	4 453	4 742
varav betecknade som säkringar av verkligt värde	1 039	1 153
varav som innehas för handel	2 116	1 917
varav betecknade som kassaflödessäkring	1 298	1 671
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25)	15 825	14 736
Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall	9	29
Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde	2 997	2 549
Delsumma (se Kategorier – Not K25)	18 830	17 315
Finansiella leasingavtal	712	546
Delsumma (se Kreditrisk – Not K26)	19 542	17 860
Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde	48	44
Förutbetalda kostnader	387	751
Summa övriga anläggningstillgångar	19 976	18 655
varav räntebärande	18 120	16 368
varav icke räntebärande	1 856	2 287

För lånefordringar och fordringar uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut (verkligt värde-hierarki nivå 2). För Statsobligationer och statsskuldsväxlar samt lånefordringar och fordringar per den 31 december 2016 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall, MSEK	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Statsobligationer och statsskuldsväxlar	9	–	–	–	–	9
Lånefordringar och fordringar	1 801	335	212	128	520	2 997

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K27 "Leasingavtal".

K16 VARULAGER

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Produkter till försäljning	1 637	1 708
Övriga lager och nedlagda kostnader för entreprenader	155	163
Summa	1 792	1 871

I övriga lager ingår inköpt material som huvudsakligen är avsedda att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 195 MSEK för 2016 respektive 170 MSEK för 2015.

K17 KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel	259	351
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25)	259	351
Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	9 676	10 549
Lånefordringar och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde	3 735	3 739
Delsumma (se Kategorier – Not K25 och Kreditrisk – Not K26)	13 670	14 639
Övriga kortfristiga fordringar	1 021	667
Förutbetalda kostnader	2 147	1 784
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	16 839	17 090

För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra fordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-,

samtrafik- och roamingavgifter. Telia Company erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat.

För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Geografiskt område
Norden	10 726	10 862
Baltikum	1 765	1 513
Övriga länder	920	1 913
Summa redovisat värde	13 411	14 288
Kundsegment
Konsumenter	3 737	6 520
Företagskunder	7 532	5 551
Andra operatörer	1 947	2 048
Återförsäljare	195	169
Summa redovisat värde	13 411	14 288

Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering".

Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra kundfordringar samt åldersfördelningen hos kundfordringar till:

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Fakturerade kundfordringar	10 517	11 710
Reserv för osäkra kundfordringar	-841	-1 161
Summa kundfordringar	9 676	10 549
Ej förfallna kundfordringar	7 062	7 411
Förfallna ej nedskrivna kundfordringar	2 614	3 138
varav mindre än 30 dagar	1 798	1 559
varav 30–180 dagar	640	647
varav mer än 180 dagar	176	932
Summa kundfordringar	9 676	10 549

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos lånefordringar och andra fordringar som följer.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Ej förfallna fordringar	3 518	3 332
Förfallna ej nedskrivna fordringar	217	407
varav mindre än 30 dagar	123	211
varav 30–180 dagar	67	118
varav mer än 180 dagar	27	78
Summa lånefordringar och andra fordringar	3 735	3 739

Ingen reserv var avsatt för fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering" för information om hur risker i kundfordringar motverkas.

Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 455 MSEK under 2016, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, och 481 MSEK under 2015. Återvunna kundfordringar var 21 MSEK under 2016, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, respektive 266 MSEK under 2015. Se not K8 "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" för mer information om återvunna kundfordringar.

Reserven för osäkra kundfordringar förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Ingående redovisat värde	1 161	1 479
Periodens avsättningar för osäkra fordringar samt avskrivna fordringar	-47	29
Avyttrad verksamhet	-303	3
Återförda avsättningar	-18	-46
Kursdifferenser	48	-108
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	–	-196
Utgående redovisat värde	841	1 161

K18 RÄNTEBÄRANDE FORDRINGAR OCH LIKVIDA MEDEL

Räntebärande fordringar

Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde	984	804
varav betecknade som säkringar av verkligt värde	301	−
varav som innehas för handel	683	804
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25)	984	804
Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader	5 660	5 635
varav obligationer som kan säljas	5 181	5 635
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	479	−
Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde	4 334	3 916
Delsumma (se Kategorier – Not K25)	10 978	10 355
Finansiella leasingavtal	165	324
Summa (se Kreditrisk – Not K26)	11 143	10 679

Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingavtal anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K27 "Leasingavtal".

Likvida medel

Likvida medel fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	8 656	3 718
varav obligationer som kan säljas	3 810	1 262
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	4 846	2 456
Kassa och bank	5 854	10 929
Summa (se Kategorier – Not K25 och Kreditrisk – Not K26)	14 510	14 647

Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och

nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

K19 EGET KAPITAL OCH RESULTAT PER AKTIE

Aktiekapital

Enligt bolagsordningen för Telia Company AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.

	Registrerat aktiekapital (SEK)	Registrerat antal aktier	Kvotvärde (SEK/aktie)
Registrerat aktiekapital 31 december 2005	14 960 742 621	4 675 232 069	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006	-591 279 539	-184 774 856	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2006	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2007, 2008 och 2009	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2010	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011	-513 191 783	-160 372 432	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015	13 856 271 299	4 330 084 781	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2016	13 856 271 299	4 330 084 781	3,20

Egna aktier

Per den 31 december 2015 ägdes 4 588 Telia Companyaktier av bolaget själv och det totala antalet registrerade och utestående aktier var 4 330 084 781 respektive 4 330 080 193. Den 29 april 2016 köpte Telia Company AB ytterligare 118 398 egna aktier till ett genomsnittligt pris om 38,6519 SEK för att täcka sina åtaganden inom ramen för "Långsiktigt incitamentsprogram 2013/2016". Under det andra kvartalet 2016 distribuerades 122 986 aktier till incitamentsprogrammets deltagare. Per den 31 december 2016 ägdes inga Telia Company-aktier av bolagets själv eller av dess dotterbolag. Det totala antalet registrerade och utestående aktier var 4 330 084 781.

Dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande

Finansiell information i sammandrag för dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande presenteras nedan. Beloppen som redovisas för varje bolag är baserade på de belopp som ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna innan eliminering

av interna mellanhavanden och enbart de nettotillgångar i vilka andra ägare har en andel. Övrigt totalresultat innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till SEK.

Innehav utan bestämmande inflytande i TEO LT, AB uppgår till 11,8 procent. Koncernen äger 49 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT). Dock har Telia Company enligt aktieägaravtal majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas därför som ett dotterbolag. LMT ägs delvis av intressebolaget Lattelecom SIA vilket minskar innehav utan bestämmande inflytande till 39,7 procent.

Det tidigare segmentet region Eurasien klassificeras som innehav för försäljning sedan den 31 december 2015. För information om dotterbolag i avvecklad verksamhet med väsentliga innehav utan betstämmande inflytande se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".

Betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K30 "Kassaflödesinformation".

31 december 2016 MSEK, förutom procent	TEO LT, AB, Litauen	Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland	Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet	Avvecklad verksamhet	Summa
Tillgångar
Anläggningstillgångar	3 626	1 679
Omsättningstillgångar	702	639
Skulder
Långfristiga skulder	-1 040	-678
Kortfristiga skulder	-817	-566
Nettotillgångar	2 471	1 074
Innehav utan bestämmande inflytande procent	11,8	39,7
Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	293	427	213	4 104	5 036
Nettoomsättning	1 965	1 196
Årets resultat	296	97
Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	35	39	64	2 626	2 764
Kassaflöde från löpande verksamhet	693	501
Fritt kassaflöde	339	237

31 december 2015 MSEK, förutom procent	TEO LT, AB, Litauen	Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland	Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet	Avvecklad verksamhet	Summa
Tillgångar
Anläggningstillgångar	2 157	1 594
Omsättningstillgångar	445	559
Skulder
Långfristiga skulder	-85	-637
Kortfristiga skulder	-391	-438
Nettotillgångar	2 125	1 077
Innehav utan bestämmande inflytande procent	11,8	39,7
Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	252	428	136	3 502	4 318
Nettoomsättning	1 914	1 127
Årets resultat	320	101
Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	38	40	92	1 484	1 654
Kassaflöde från löpande verksamhet	601	323
Fritt kassaflöde	284	41

Resultat per aktie och utdelningar

	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK)	3 732	8 551
Genomsnittligt antal utestående aktier (1 000-tal), före och efter utspädning	4 330 083	4 330 082
Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning	0,86	1,97
Kontant ordinarie utdelning (för 2016 enligt styrelsens förslag)
– per aktie (SEK)	2,00	3,00
– totalt (MSEK)	8 660	12 990

K20 LÅNGFRISTIGA OCH KORTFRISTIGA LÅN

Marknadsfinansieringsprogram

Telia Company:s marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.

				31 dec 2016				31 dec 2015
						Räntetyp		Genom
			Ram		Ram Utnyttjat	Rörlig	Fast	snittlig löptid		Ram Utnyttjat
Program		Egenskaper	valuta		(miljoner)			(år)		(miljoner)
Telia Company AB	Euro Medium Term Note (EMTN)	Obekräftat, Internatio nell, Långfristig	EUR	12 000	8 611	629	7 981	8,46	12 000	9 408
Telia Company AB	Euro Commercial Paper (ECP)	Obekräftat, Internatio nell, Kortfristig	EUR	1 000	–	–	–	–	1 000	–
Telia Company AB	Flexible Term Note (FTN)	Obekräftat, Svensk, Kort- och långfristig	SEK	8 000	–	–	–	–	12 000	–

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2016		31 dec 2015
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	37 189	46 135	37 672	41 021
Ränteswappar till verkligt värde	37	37	627	627
varav betecknade som säkringsinstrument	18	18	591	591
varav som innehas för handel	18	18	36	36
Valutaränteswappar till verkligt värde	2 648	2 648	1 694	1 694
varav som säkring av nettoinvesteringar	1 778	1 778	1 333	1 333
varav betecknade som säkringsinstrument	549	549	198	198
varav som innehas för handel	320	320	164	164
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25)	39 873	48 819	39 993	43 342
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	41 334	45 209	47 908	53 577
varav som säkring av nettoinvesteringar	32 444	35 182	29 820	34 809
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	1 733	1 733	3 699	3 699
Delsumma (se Kategorier – Not K25)	82 940	95 761	91 600	100 618
Finansiella leasingavtal	221	221	46	46
Summa långfristiga lån	83 161	95 982	91 646	100 664
Kortfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	7 486	7 551	–	–
Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument	–	–	43	43
Ränteswappar som innehas för handel	3	3	7	7
Valutaränteswappar som innehas för handel	191	191	21	21
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25)	7 679	7 744	72	72
Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga
kreditfaciliteter till upplupet anskaffningsvärde	0	0	9	9
Marknadsfinansiering	2 258	2 265	5 627	5 648
varav som säkring av nettoinvesteringar	–	–	1 583	1 589
varav till upplupet anskaffningsvärde	2 258	2 265	4 043	4 059
Skulder avseende återköpsavtal	559	559	–	–
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	801	801	3 623	3 623
Delsumma (se Kategorier – Not K25)	11 297	11 368	9 330	9 351
Finansiella leasingavtal	10	10	7	7
Summa kortfristiga lån	11 307	11 378	9 337	9 358

Verkligt värde avseende lånen ovan relaterar till Nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. För en beskrivning av värdering se not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper", avsnittet "Uppskattning av verkligt värde".

Normalt swappas den del av Telia Company:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. Det nominella värdet på Telia Company AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar vid rapportperiodens slut var följande.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Nominellt portföljvärde	89 621	77 847
varav avsett för övergripande styrning av finansieringsportföljens
struktur och därmed inte ingående i säkringsförhållanden	–	–

Observera att de nominella beloppen är absoluta värden. Nettobelopp uppgår till 676 MSEK (286).

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K26 "Finansiell riskhantering".

K21 AVSATT FÖR PENSIONER OCH ANSTÄLLNINGSAVTAL

Ersättning efter avslutad anställning

Telia Company tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.

Anställda i Telia Company AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele (ITP 2-plan). Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP 1-plan). Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som tryggas genom betalning av pensionspremier till Alecta redovisas som en premiebestämd plan till följd av avsaknad av den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Telia Company:s andel av sammanlagda premier i Alectas ITP 2-plan är 0,15 procent och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i ITP 2-planen uppgår till 0,9 procent. Förväntade avgifter för ITP 2-planen under 2017 uppgår till 37 MSEK.

Telia Company:s anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pensioner för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TyEL-pension).

Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, dvs avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.

Telia Norge tillhandahåller en förmånsbestämd pensionsplan, som stängdes för nyintjäning 2011.

Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring.

Medlemmarna i Telia Company:s förmånsbestämda planer är ungefär fördelade mellan följande grupper; 22 procent aktiva medlemmar, 42 procent fribrevshavare och 37 procent pensionärer.

Telia Company:s anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande.

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser	23 413	21 888
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-26 146	-25 110
Överskott/underskott avseende fonderade pensionsplaner	-2 733	-3 222
Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser	1 462	1 274
Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+) för pensionsförpliktelser	-1 271	-1 949
varav redovisade som avsättningar	2 109	1 824
varav redovisade som tillgångar	-3 380	-3 773

De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kostnader avseende tjänstgöring under året	297	368
Reduktion av pensionsförpliktelser	-48	-32
Kostnader för förtida avgångspensioner	6	7
Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer samt direktpensioner	869	795
Löne- och avkastningsskatt, övriga pensionskostnader	63	183
Kostnader för förtida avgångspensioner (inklusive premiekostnader och löneskatt) redovisade som omstruktureringskostnader	-31	-23
Summa pensionskostnader i rörelseresultatet, kvarvarande verksamhet	1 156	1 298
varav förmånsbestämda pensionsplaner	249	336
varav pensionspremier betalda till ITP-planen	36	32
Totala pensionskostnader i rörelseresultatet, avvecklad verksamhet	2	2
Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången)	-97	72
Totala pensionskostnader/ intäkter i finansiella poster	-97	72
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden 1)	2 333	-4 184
Erfarenhetsbaserad vinst/förlust	-451	-423
Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden	-62	317
Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt)	-523	-32
Summa pensionskostnader redovisat i övrigt totalresultat, förmånsbestämda pensionsplaner	1 297	-4 322

1) Avser förändring i antaganden avseende diskonteringsränta.

Specifikationer till pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer.

MSEK	2016	2015
Ingående balans	23 162	27 734
Kostnader avseende tjänstgöring under året	297	368
Räntekostnader	811	787
Betalda förmåner	-1 143	-1 149
Betalda förmåner, förtidspension	-4	-4
Kostnader för förtida avgångspensioner	6	7
Reduktion av pensionsförpliktelser	-48	-32
Förvärvade verksamheter	–	15
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden	2,333	-4 184
Erfarenhetsbaserad vinst/förlust	-451	-423
Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden	-62	317
Kursdifferenser	178	-274
Omklassificerat till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	-205	–
Utgående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser	24 875	23 162

Förändring i förvaltningstillgångarnas verkliga värde var som följer.

MSEK	2016	2015
Ingående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar	25 110	24 519
Ränteintäkter	908	715
Tillskjutna medel till pensionsstiftelsen	79	81
Utbetalda medel från pensionsstiftelsen	-616	-80
Förvärvade verksamheter	–	12
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt)	523	32
Kursdifferenser	199	-169
Omklassificerat till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	-57	–
Utgående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar	26 146	25 110

Väsentliga aktuariella antaganden

Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna. Dessa antaganden är de mest väsentliga i termer av risk för förändringar i Telia Company:s pensionsskulder. Diskonteringsräntan avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet och påverkar värdet av de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna.

I linje med tidigare år fastställs diskonteringsräntan för Sverige genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Eftersom åtagandet har en längre duration än de flesta bostadsobligationer görs en extrapolering av räntekurvan, varpå den läses av motsvarande durationen på Telia Company:s pensionsåtagande. Därefter justerar Telia Company:s ledning diskonteringsräntan motsvarande skillnaden mellan Riksbankens långsiktiga inflationsmål och faktisk marknadsinflation vid rapportperiodens slut. Diskonteringsräntan för Finland fastställs utifrån förstklassiga företagsobligationer med lång duration. I Norge fastställs diskonteringsräntan efter samma princip som Sverige.

Faktorn årlig pensionsuppräkning och ökad livslängd påverkar framtida pensionsutbetalningar och därmed pensionsförpliktelsen. Ledningen har valt att använda de måltal för årlig inflation som satts upp av de för Sverige och Norge nationella centralbankerna och Europeiska centralbanken. För Finland baseras inflationsantagandet på långfristiga inflationsswappar. Se nedan för känslighetsanalys för de väsentliga antaganden som har använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna.

Procent, förutom livslängd	31 dec 2016	31 dec 2015
Diskonteringsränta	2,99	3,57
Årlig pensionsuppräkning	1,81	1,81
Livslängd
förväntad livslängd 65-årig man (år)	20	20
förväntad livslängd 65-årig kvinna (år)	23	23

Känsligheten i pensionsförpliktelserna av förändring i genomsnittliga väsentliga antaganden presenteras nedan.

	Förändring i antaganden (%-enhet)	Påverkan på pensionsför pliktelsen (MSEK)
Diskonteringsränta	+0,50	-2 285
Diskonteringsränta	-0,50	2 598
Årlig pensionsuppräkning	+0,50	2 477
Årlig pensionsuppräkning	-0,50	-2 179
Livslängd	+1 år	744

Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade.

Investeringsstrategi

Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör förvaltningstillgångar för pensioner och värderas till marknadsvärde. Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för Telia Company's pensionsförpliktelser och finns huvudsakligen i Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar på sådant sätt att likviditeten för pensionsstiftelsen är säkrad. Investeringstiden är långsiktig och ämnar att täcka ökning av pensionsförpliktelser. Den viktade genomsnittliga durationen för pensionsförpliktelsen är ungefär 19 år. Investeringsplaner beslutas av pensionsstiftelsernas styrelser. Investeringarna skall även följa lagar och regler som krävs för pensionsstiftelser i respektive land.

För den svenska pensionsstiftelsens som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, har Telia

Company bestämt ett lägsta fonderingskrav. Portföljsammansättningen har varit framgångsrik vilket medförde att avkastningen var positiv under året. Per den 31 december 2016 var den strategiska fördelningen av kapitalet, som beslutats av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen fördelad så att 54 procent investerats i räntebärande tillgångar, 27 procent i aktier och 19 procent alternativa investeringar. Alternativa investeringar består av Hedgefonder och "private equity" (onoterade innehav). Den faktiska portföljsammansättningen kan tidvis avvika från den långsiktiga strategiska fördelningen inom förutbestämda risklimiter. Arbetet med att förbättra relationen mellan avkastning och risk fortsätter kontinuerligt i den svenska pensionsstiftelsen. Minskad allokering till räntebärande tillgångar till förmån för aktier och fastigheter ökade både avkastning och risken under 2016. Resultatet av förändringsarbetet som bedrivits under 2016 var förbättrad riskspridning, lägre kostnader och högre avkastning.

Fördelning av totala förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan.

MSEK		31 december 2016 31 december 2015
Tillgångsslag	Noterat	Onoterat	Summa	Procent	Noterat	Onoterat	Summa	Procent
Egetkapitalinstrument	8 500	216	8 716	33	6 925	142	7 067	28
Skuldinstrument	12 062	371	12 433	48	13 185	419	13 604	54
Fastigheter	–	1 014	1 014	4	–	283	283	1
Likvida medel	274	111	385	1	286	83	368	1
Alternativa investeringar	185	3 255	3 440	13	177	3 462	3 639	15
Övrigt	–	158	158	1	–	149	149	1
Summa	21 021	5 125	26 146	100	20 573	4 538	25 110	100
varav aktier i Telia Company AB	14		14	0,1	15		15	0,1

Framtida tillskott

För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed

välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig Telia Company att tillskjuta 99 MSEK under 2017.

K22 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

	31 december 2016
MSEK	Säljoptioner och villkorad köpeskilling	Avsättningar för omstruk turering	Avsättningar för åter ställning	Övriga avsättningar	Summa
Ingående redovisat värde	850	672	2 896	805	5 222
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	–	–	–	287	287
Årets avsättningar	–	608	243	15 280	16 131
Förvärvad verksamhet	-881	–	-74	-339	-1 294
Ianspråktagna avsättningar	–	-889	-95	-78	-1 062
Återförda avsättningar	–	-7	-1	-251	-259
Omklassificeringar	–	-7	-8	–	-15
Tids- och ränteeffekter	–	–	7	1	8
Kursdifferenser	31	10	55	20	116
Omklassificerat till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	-1	-1
Utgående redovisat värde	0	387	3 023	15 436	18 846
varav långfristig del	–	83	3 015	2 076	5 173
varav kortfristig del	–	304	8	13 361	13 673
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K25 och Kreditrisk - K26)	–	–	–	–	–

Övriga avsättningar inkluderar avsättningen för förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna, se not K34 för mer infromation. För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.

Säljoptioner och villkorad köpeskilling

Utgående redovisat värde per den 31 december 2015, totalt 850 MSEK, var hänförligt till Yoigo i Spanien vilket avyttrades under fjärde kvartalet 2016. Se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning" för information om försäljningen av Yoigo i Spanien och säljoptioner i avvecklad verksamhet.

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar. Avsättningar för omstrukturering avser i huvudsak personalminskning till följd av pågående optimering av verksamheten i Norden och koncernfunktioner.

Avsättningar för återställning och övriga avsättningar

Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2016 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2017–2045, beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.

Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skadestånd och rättstvister, inklusive avsättningen för förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna. Övriga avsättningar omfattar även avsättningar för framtida förlustkontrakt, försäkringstekniska avsättningar, löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier, t ex transaktionsgarantier, samt för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag samt avsättningar för återköpsåtaganden för såld utrustning på vissa marknader. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2017–2028.

Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna.

K23 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER

Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Skuld för danska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde	42	78
Skuld för finska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde	162	48
Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde	51	37
Skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K25)	255	163
Förskottsbetalda operationella leasingavtal	297	332
Övriga skulder	172	207
Summa övriga långfristiga skulder	725	702

För skulder till upplupet anskaffningsvärde motsvarar redovisat värde verkligt värde, då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K26 "Finansiell riskhantering".

För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2016 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall, MSEK	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa	Redovisat värde
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	108	54	51	48	11	271	255

Beträffande leasingavtal, se not K27 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Här ingår också uppskjutna "dag 1-vinster" vilka förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Ingående redovisat värde	46	73
Avyttrad verksamhet	-36	–
Redovisat i årets resultat	-14	-19
Kursdifferenser	4	-8
Utgående redovisat värde	–	46
varav kortfristig del	–	19

K24 LEVERANTÖRSSKULDER OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel	694	101
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25)	694	101
Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde	6 610	8 685
Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde	2 170	2 296
Delsumma (se Kategorier – Not K25)	9 474	11 082
Övriga kortfristiga skulder	4 815	5 941
Förutbetalda intäkter	3 911	3 751
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	18 200	20 774

För leverantörsskulder och kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K26 "Finansiell riskhantering".

För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2016 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall, MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	Summa
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	8 370	69	68	273	8 780

Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering".

Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och

roamingkostnader, medan övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader.

Förutbetalda intäkter avser i huvudsak abonnemangsoch andra telekomavgifter.

K25 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KATEGORI OCH NIVÅ

Kategorier

Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K27 "Leasingavtal" fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.

MSEK	Not	31 dec 2016	31 dec 2015
Finansiella tillgångar
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K15, K18	2 637	2 824
Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat		3 084	3 172
varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel)	K15, K17, K18	3 058	3 137
varav övriga investeringar som innehas för handel	K15	26	35
Investeringar som hålls till förfall	K15, K18	9	29
Lånefordringar och kundfordringar	K15, K17, K18	31 920	34 138
Finansiella tillgångar som kan säljas	K15 , K18	20 348	16 792
Summa finansiella tillgångar per kategori		57 999	56 955
Finansiella skulder
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K20, K24	2 346	2 165
Derivat ej betecknade som säkringsinstrument	K20, K24	1 226	329
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	K20, K22, K23, K24	100 394	108 098
Finansiella garantier	K22	–	287
Summa finansiella skulder per kategori		103 966	110 879

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

			31 december 2016		31 december 2015
		Redovi		varav		Redovi		varav
MSEK	Not	sat värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	sat värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	K15	1 162	–	–	1 162	1 053	–	–	1 053
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	K15	26	–	–	26	35	–	–	35
Lång- och kortfristiga obligationer som kan säljas	K15, K18	19 186	19 186	–	–	15 739	15 739	–	–
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K15, K18	2 637	–	2 637	–	2 824	–	2 824	–
Derivat som innehas för handel	K15, K17, K18	3 058	–	3 058	–	3 137	–	3 072	65
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		26 069	19 186	5 696	1 188	22 789	15 739	5 896	1 153
Finansiella skulder till verkligt värde
Derivat som betecknade som säkringsinstrument	K20, K24	2 346	–	2 346	–	2 165	–	2 165	–
Derivat som innehas för handel	K20, K24	1 226	–	1 226	–	329	–	329	–
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		3 572	–	3 572	–	2 494	–	2 494	–

Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2016 och 2015.

Värdering av finansiella instrument i Nivå 3 till verkligt värde

Vid uppskattning av verkligt värde för investeringar som klassificeras i Nivå 3 används betydande icke observerbara indata eftersom det inte finns någon aktiv marknad för dessa investeringar. Då det inte finns några observerbara priser tillgängliga för dessa egetkapitalinstrument, tillämpar Telia Company en marknadsansats för att uppskatta verkligt värde.

Den primära värderingsteknik som Telia Company använder för att uppskatta verkligt värde för onoterade egetkapitalinstrument i Nivå 3 baseras på den senaste transaktionen för det specifika företaget om en transaktion har skett nyligen. Om det har skett väsentliga förändringar i förutsättningarna mellan transaktionsdagen och balansdagen som, enligt Telia Company:s bedömning, skulle kunna ha en betydande påverkan på verkligt värde justeras det redovisade värdet för att återspegla dessa förändringar.

Därutöver verifieras bedömningen av det verkliga värdet för väsentliga onoterade egetkapitalinstrument genom tillämpning av andra värderingstekniker i form av värderingsmultiplar härledda från noterade jämförbara företag för relevanta finansiella och operationella mått såsom intäkter, bruttoresultat och andra nyckeltal som är relevanta för det specifika företaget. Jämförbara noterade företag bestäms baserat på bransch, storlek, utvecklingsfas, geografiskt område och strategi. Multipeln beräknas genom att dividera det jämförbara företagets värde (enterprise value) med det relevanta måttet. Multipeln justeras sedan för rabatter/premier avseende skillnader, fördelar och nackdelar mellan Telia Company:s investering och de jämförbara noterade företagen baserat på företagets specifika fakta och omständigheter.

Även om Telia Company gör sin bästa bedömning vid uppskattningen av verkligt värde för onoterade egetkapitalinstrument, och stämmer av resultat från den primära värderingstekniken mot andra värderingsmodeller, finns det inneboende begränsningar i alla värderingstekniker. Uppskattningar av verkligt värde som presenteras här indikerar därför inte nödvändigtvis ett belopp som Telia Company skulle kunna realisera i en aktuell transaktion. Framtida bekräftande händelser kommer också påverka uppskattningen av verkligt värde. Effekten av sådana händelser på uppskattade verkliga värden skulle kunna vara väsentlig.

Onoterade egetkapitalinstrument där verkligt värde inte kan värderas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning.

Tabellen nedan visar förändringar i Nivå 3-instrument under tolvmånadersperioden som slutar den 31 december 2016.

			31 december 2016					31 december 2015
MSEK	Andelar i utom stående bolag som kan säljas	Andelar i utomstå ende bolag som innehas för handel	Lång- och kortfristiga obligatio ner som kan säljas	Derivat som inne has för handel	Sum ma	Andelar i utom stående bolag som kan säljas	Andelar i utomstå ende bolag som innehas för handel	Lång- och kortfristiga obligatio ner som kan säljas	Derivat som inne has för handel	Sum ma
Nivå 3, ingående redovisat värde	1 053	35	–	65	1 153	275	61	0	55	391
Förändringar i verkligt värde	-4	–	–	–	-4	10	-26	0	10	-6
varav redovisade i årets resultat	–	–	–	–	–	-15	-26	0	10	-31
varav redovisade i övrigt totalresultat	-4	–	–	–	-4	25	–	–	–	25
Förvärv/kapitaltillskott	48	–	–	–	48	994	4	–	–	998
Inlösen av teckningsoptioner	65	–	–	-65	–	–	–	–	–	–
Omföring in i/ut ur nivå 3	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar	–	-10	–	–	-10	–	–	–	–	–
Kursdifferenser	–	–	–	–	–	16	-5	0	0	11
Omklassificerat till tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–	–	-242	–	–	-1	-243
Nivå 3, utgående redovisat värde	1 162	26	–	–	1 188	1 053	35	–	65	1 153

Köp under 2015 avser i huvudsak förvärvet av 1,4 procent av aktierna i Spotify för 115 MUSD, motsvarande 976 MSEK på transaktionsdagen den 9 juni 2015. Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Övriga finansiella poster, se specifikation i not K9 "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster".

Sedan den 31 december 2015 klassificeras det före detta segmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. För ytterligare information, se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".

K26 FINANSIELL RISKHANTERING

Principer för finansiering och finansiell riskhantering

Telia Company:s finansiering och finansiella risker hanteras med styrning och övervakning av styrelsen i Telia Company AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Group Treasury inom Telia Company AB. Enheten fungerar som Telia Company:s internbank och ansvarar för hantering av finansiering, kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury ansvarar även för koncerngemensam finansiell riskhantering avseende implementering av policys och instruktioner, identifiering och övervakning av finansiella risker samt implementering av säkringstrategier för dessa risker. De väsentligaste riskerna Group Treasury ansvarar för är kreditrisk, likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och (re)finansieringsrisk. Group Treasury strävar även efter att hantera kostnaderna för riskhanteringen.

Telia Company finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. Den finansieringsstrategi som kommunicerats är att hålla en hög duration, diversifiera koncernens finansieringskällor och hålla en betryggande likviditet. Kapitalmarknadsupplåning är den primära källan, bankupplåning betraktas huvudsakligen som ett komplement. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer tillgång till flera kapitalmarknader för att möjliggöra en så attraktiv prisbild som möjligt. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.

Sedan den 31 december 2015 klassificeras det före detta segmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och ingår därmed inte i 2015 och 2016 års värden. För ytterligare information, se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".

Förvaltning av kapital

Telia Company:s kapitalstruktur och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. Avsikten är att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive licenser.

Telia Company har fortsättningsvis ett mål om en solid kreditvärdering på lång sikt på A- till BBB+ och ha en skuldsättningsgrad motsvarande måttet nettolåneskuld i relation till EBITDA på 2x plus/minus 0,5x, för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.

I maj 2016 bekräftade Moody´s Investors Service sin kreditvärdering om P-2 för kortfristig upplåning och meddelade att man gjort en nedgradering av sin kreditvärdering till Baa1 för långfristig upplåning med stabila utsikter. I september 2016 placerade Standard & Poor's Ratings Services sin kreditvärdering om A- för långfristig upplåning på bevakning för nedgradering och bekräftade sin kreditvärdering om A-2 för kortsiktig upplåning. De bägge institutens kreditvärdering motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge Telia Company fortsatt god tillgång till kapitalmarknaderna.

Telia Company är inte föremål för några externa påtvingade kapitalkrav.

Telia Company definierar kapitalet som eget kapital.

Hantering av kreditrisk

Kreditrisk är risken för försenad eller utebliven inkomst eller värde såväl som åsamkad kostnad på grund av motparts konkurs eller oförmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden. Det bokförda värdet av Telia Company:s instrument med kreditriskexponering är följande.

MSEK	Not	31 dec 2016	31 dec 2015
Övriga anläggningstillgångar	K15	19 542	17 860
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	K17	13 670	14 639
Räntebärande fordringar	K18	11 143	10 679
Likvida medel	K18	14 510	14 647
Summa		58 865	57 825

Vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaränteswappar samt andra derivattransaktioner, accepterar Telia Company AB endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. Telia Company AB kräver även avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Den sammanlagda nettomotpartsexponeringen i derivatinstrument i Telia Company AB vid rapportperiodens slut fördelades på motpartens kreditvärdering hos Moody's i nedanstående tabell. Erhållen likvid, föreskriven i Credit Support Annex enligt ISDA-avtal, är avdragen från exponeringen.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Motpartens kreditvärdering Aa3	727	271
Motpartens kreditvärdering Aa2	121	312
Motpartens kreditvärdering A1	769	320
Motpartens kreditvärdering A2	–	1 128
Motpartens kreditvärdering A3	226	216
Motpartens kreditvärdering Baa1	–	–
Motpartens kreditvärdering Baa2	–	2
Motpartens kreditvärdering Baa3	–	2
Summa motpartsexponering i derivatinstrument	1 842	2 251

Överskottslikviditet i Telia Company AB kan placeras i bankdepositioner och värdepapper utgivna av bank eller företag med en kreditvärdering av A- (Standard & Poor's) eller A3 (Moody's). Därutöver kan likviditet placeras i statsobligationer och statsskuldsväxlar utgivna av den svenska, tyska, finska, norska eller danska staten, svenska kommunobligationer, investeringsfonder och säkerställda tillgångar med en kreditvärdering om AAA/Aaa.

Vad gäller Telia Company:s kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,5 procent under 2016 och 0,6 procent under 2015.

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med likvida medel eller någon annan finansiell tillgång.

Telia Company har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten.

En centraliserad daglig process för cash pooling gör det möjligt för Telia Company att hantera över- eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå. Telia Company:s policy är att ha en betryggande likviditetsposition avseende tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter. Telia Company hanterar sin kortfristiga likviditetsrisk med den likviditetsreserv som beskrivs nedan.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Överskottslikviditet
Kassa och bank	5 854	10 929
Kortfristiga placeringar 1	8 656	3 718
Likvida medel (se även not K18)	14 510	14 647
Kortfristiga placeringar 2 (se även not K18)	5 043	5 216
Summa	19 553	19 862
Långfristiga placeringar 3 (se även not K15)	10 185	8 841
Summa överskottslikviditet	29 738	28 703
Bekräftade bankkreditlöften
Revolverande kreditfaciliteter (rambelopp)	14 365	18 270
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter (rambelopp)	3 817	2 063
Utnyttjade kreditlöften	-2 196	-4 110
Summa outnyttjade bekräftade bankkreditlöften	15 986	16 223
Likviditetsposition	45 724	44 926

1) Bankdepositioner och kortfristiga placeringar som förfaller inom 3 månader från anskaffningsdag.

2) Kortfristiga placeringar med löptid på mellan 3-12 mån. Konverterbara till likvida medel inom 2 dagar, dvs exklusive kortfristiga placeringar som på grund av regelverk inte är konverterbara till likvida medel inom 2 dagar.

3) Långfristiga placeringar med löptid över 12 månader. Konverterbara till likvida medel inom 2 dagar.

Telia Company:s bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade sig på följande sätt.

MSEK					31 dec 2016	31 dec 2015
Koncernenhet	Typ	Egenskaper	Slutförfall	Valuta	Rambelopp	Rambelopp
Telia Company AB	Revolverande kreditfacilitet Bekräftad, syndikerad		December 2017	EUR	–	9 135
Telia Company AB	Revolverande kreditfacilitet Bekräftad, syndikerad		Juni 2017	EUR	–	9 135
Telia Company AB	Revolverande kreditfacilitet Bekräftad, syndikerad		September 2021	EUR	14 365	–
Telia Company AB och dotterbolag	Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter	Bekräftade, bilaterala	Förlängs årligen	(diverse valutor)	3 817	2 063

Per den 31 december 2016 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden för koncernen följande förväntade förfallostruktur. Belopp avseende koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat inkluderar amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto.

Förväntade förfall MSEK	Not	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Utnyttjade checkräkningskrediter och
kortfristiga kreditfaciliteter		–	-185	–	–	–	–	–	–	–	-185
Marknadsfinansiering		-9 164	-57	-351	-1 792	-4 453	-11 267	-10 513	-11 489		-59 088 -108 175
Övrig upplåning		-291	-75	-75	-74	-296	-293	-290	-72	–	-1 466
Finansiella leasingavtal		-2	-2	-2	-2	-7	-6	-6	-7	-11	-45
Valutaränte- och ränteswappar
Skulder		-6 770	-950	-57	-3 079	-6 755	-5 306	-7 685	-1 110	-26 392	-58 104
Fordringar		8 269	1 077	68	3 000	7 146	5 696	8 002	1 133	26 451	60 842
Valutaswappar och valutaterminer
Skulder		-47 500	-2 157	–	-450	–	–	–	–	–	-50 107
Fordringar		47 131	2 052	–	448	–	–	–	–	–	49 631
Statsobligationer och statsskuldväxlar	K15	–	–	–	–	9	–	–	–	–	9
Skulder	K15	–	–	–	–	1 801	335	212	128	520	2 997
Finansiella garantier	K22	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Övriga långfristiga skulder till	K23
upplupet anskaffningsvärde		–	–	–	–	-108	-54	-51	-48	-11	-271
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder till upplupet	K24
anskaffningsvärde		-8 370	-69	-68	-273	–	–	–	–	–	-8 780
Kredit- och fullgörandegarantier	K29	–	–	–	–	-112	–	–	–	–	-112
Summa		-16 697	-366	-485	-2 222	-2 775	-10 895	-10 331	-11 465		-58 531 -113 766

Hantering av valutarisk

Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat, finansiella ställning och/ eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor. Telia Company:s allmänna policy är att säkra merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Säkring av finansiella flöden som lån och placeringar görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader.

Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har CFO ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket är begränsat till motsvarande 10 MSEK och beräknas som en dags Value at Risk (VaR), baserat på utestående långa/ korta positioner exponerade för valutafluktuationer. SEK är Telia Company AB:s funktionella valuta. Den upplåning som Telia Company AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.

Finansiell transaktionsexponeringsrisk

Per den 31 december 2016 motsvarade avtalsenliga odiskonterade finansiella kassaflöden, fördelat per valuta, för koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat följande förväntade förfallostruktur

inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta.

MSEK		Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
DKK	Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Derivat	-5 004	–	–	–	–	–	–	–	–	-5 004
	Netto	-5 004	–	–	–	–	–	–	–	–	-5 004
EUR	Räntebärande tillgångar	4 846	479	–	–	–	–	–	–	–	5 325
	Räntebärande skulder	-8 854	-942	-414	-754	-3 617	-7 155	-9 767	-10 872	-46 795	-89 171
	Derivat	18 029	1 019	25	-26	1 139	4 927	7 211	-76	-6 622	25 626
	Netto	14 021	556	-389	-780	-2 478	-2 228	-2 556	-10 948	-53 417	-58 220
	GBP Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	–	–	–	-121	-121	-121	-121	-121	-5 306	-5 911
	Derivat	-181	–	–	121	121	121	121	121	5 306	5 730
	Netto	-181	–	–	–	–	–	–	–	–	-181
JPY	Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	-8	-2	-8	-353	-794	-7	-7	-7	-1 408	-2 594
	Derivat	8	2	8	353	794	7	7	7	1 408	2 594
	Netto	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	NOK Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	–	-18	–	-70	-88	-88	-88	-457	-2 261	-3 070
	Derivat	-702	-3 064	-18	-2 119	-4 774	39	34	399	-18	-10 223
	Netto	-702	-3 082	-18	-2 189	-4 862	-49	-54	-58	-2 279	-13 293
	USD Räntebärande tillgångar	19	–	–	–	–	–	–	–	–	19
	Räntebärande skulder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Derivat	5 982	–	–	-446	–	–	–	–	–	5 536
	Netto	6 001	–	–	-446	–	–	–	–	–	5 555
SEK	Räntebärande tillgångar	7 214	817	351	164	429	3 973	3 837	1 840	–	18 625
	Räntebärande skulder	-594	-14	-3	-569	-129	-4 189	-820	-104	-3 318	-9 740
	Derivat	-16 789	2 065	-4	2 040	3 111	-4 705	-7 056	-427	-16	-21 781
	Netto	-10 169	2 868	344	1 635	3 411	-4 921	-4 039	1 309	-3 334	-12 896
	Summa, netto	3 966	342	-63	-1 780	-3 929	-7 198	-6 649	-9 697	-59 030	-84 039

Kassaflödet avser valutasäkring av fordringar, skulder och likvida medel i utländska valutor. Valutarisker är även minskade genom koncernens nettoinvesteringar i EUR och NOK, se avsnittet "Omräkningsexponering".

Känslighet för transaktionsexponering i verksamheten Telia Company:s kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras netto via clearingcentraler. Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av utrustning. De huvudsakliga transaktionsexponeringarna kommer från de nordiska verksamheterna och involverar SEK, EUR, NOK och DKK.

Valuta MSEK	Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2016	Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2015
SEK	-510	-369
EUR	450	329
NOK	-13	-36
DKK	14	-9
Övriga	9	13

Känslighetanalysen är baserad på antagandet att operativ transaktionsexponering motsvarar den som gällde under 2016, och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. CFO har mandat att verkställa säkring upp till en specifik andel av omräkningsexponeringen. Telia Company:s nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.

		2016		2015
MSEK	Säkrad genom Netto upplåning eller investering derivat Netto			Netto investering	Säkrad genom upplåning eller derivat	Netto
DKK	3 240	–	3 240	608	–	608
EUR	72 461	-43 991	28 470	75 719	-50 231	25 488
GBP	98	–	98	137	–	137
NOK	16 255	-1 438	14 817	13 797	-1 304	12 493
RUB	4 957	–	4 957	4 459	–	4 459
TRY	16 099	–	16 099	16 693	–	16 693
USD	1 746	–	1 746	389	–	389
Övriga valutor	431	–	431	218	–	218
Summa	115 287	-45 429	69 858	112 021	-51 536	60 485

Känslighet för omräkningsexponering

Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 7 000 MSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga de valutor i vilka Telia Company har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2016, inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av Telia Company:s operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat.

Hantering av ränterisk

Telia Company:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen och finansiella investeringar exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/ eller kassaflöden negativt.

Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för Telia Company AB:s utestående lång- respektive kortfristiga upplåning var vid rapportperiodens slut:

Procent	31 dec 2016	31 dec 2015
Långfristig upplåning	2,07	2,15
Kortfristig upplåning	1,88	1,62

Nyckeltal för skuldportföljen var vid rapportperiodens slut följande. Angivna belopp avser redovisade värden.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Räntebindning (år)	5,1	4,8
Genomsnittlig löptid (år)	7,8	8,4
Kortfristiga skulder	11 307	9 337
Långfristiga skulder	83 161	91 646
Räntejustering < 1 år	67 170	65 641
Räntejustering > 1 år	31 737	35 342

Telia Company:s finanspolicy anger riktlinjer för hantering av räntebindning respektive genomsnittlig löptid för låneskulden och finansiella investeringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens genomsnittliga duration normalt ska ligga mellan 3 och 7 år.

I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd struktur används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.

Per den 31 december 2016 motsvarade räntebindningstiden för Telia Company-koncernens räntebärande tillgångar, skulder och derivat följande räntetyper och förväntade löptider. Angivna belopp avser nominella värden.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Fast ränta
Räntebärande tillgångar	11 046	947	300	–	–	3 138	2 872	1 540	–	19 843
Räntebärande skulder	-7 741	-185	–	–	-1 066	-6 215	-7 670	-10 903	-47 325	-81 106
Derivat	7 183	161	–	-168	9 712	6 215	7 183	8 509	14 528	53 324
Netto	10 487	923	300	-168	8 647	3 138	2 385	-854	-32 797	-7 939
Rörlig ränta
Räntebärande tillgångar	3 465	–	–	–	–	–	–	–	–	3 465
Räntebärande skulder	-5 676	-350	–	–	–	–	–	–	–	-6 026
Derivat	-43 078	-9 922	–	–	–	–	–	–	–	-52 999
Netto	-45 289	-10 272	–	–	–	–	–	–	–	-55 560
Summa, netto	-34 802	-9 349	300	-168	8 647	3 138	2 385	-854	-32 797	-63 500

Telia Company har designerat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder, även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K20 "Långfristiga och kortfristiga lån". Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital, se not K11 "Övrigt totalresultat". Under 2016 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.

Känslighet för ränterisk

Telia Company hade den 31 december 2016 räntebärande skulder om 94,9 GSEK, redovisat värde, med en räntebindning om cirka 5,1 år, inklusive derivat. Lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till cirka 67,2 GSEK, redovisat värde, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat.

Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen.

Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2017 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2016 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 524 MSEK. Samtidigt skulle effekten på eget

kapital vara en minskning om 178 MSEK på grund av kassaflödessäkringar.

Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 5,0 GSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid som gällde den 31 december 2016.

Hantering av refinansieringsrisk

I syfte att reducera refinansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindningstid på låneskulden skall överstiga 4 år, samt att maximalt 25 procent av upplåningen tillåts förfalla inom 2 år. Per den 31 december 2016 var den genomsnittliga kapitalbindningstiden för Telia Company AB:s upplåning 7,8 år och 11 procent av upplåningen förfaller inom 2 år.

Pensionsskuldrisk

Se not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsavtal" för detaljer rörande pensionsskuldsrisk samt känslighetsanalys.

Hantering av försäkringsbara risker

Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom Telia Company AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, Telia Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.

Ramavtal om nettning och liknande avtal

Telia Company har ingått ISDA-ramavtal (International Swaps and Derivatives Association) för OTC-derivat, dvs ränte- och valutaderivat, med alla huvudbanker. Dessa ISDA-avtal möjliggör kvittning. CSA-avtal (Credit Support Annex) för finansiella derivattransaktioner får upprättas som en bilaga till respektive ramavtal och redovisas som övriga kortfristiga fordringar/skulder. Under ett CSA-avtal är parterna överens om att utväxla likviditet, grundat på exponering, beräknat på veckobasis, som faller under avtalet. Överförda medel och upplupen ränta under ett CSA-avtal är inte att betrakta som en säkerhet.

För information om avvecklad verksamhet, se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".

				31 december 2016
MSEK	Not	Bruttobelopp, finansiella tillgångar	Bruttobelopp, finansiella skulder	Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen	Finansiella skulder som inte har nettats	CSA	Netto
Ränte- och valutaränteswappar	K15, K18	5 437	–	5 437	-2 517	-1 407	1 513
Valutaswappar och valutaterminer	K15, K17	259	–	259	-255	–	4
Övriga fordringar		34	-19	15	–	–	15
Summa		5 729	-19	5 711	-2 772	-1 407	1 532

				31 december 2016
MSEK	Not	Bruttobelopp, finansiella skulder	Bruttobelopp, finansiella tillgångar	Netto av finansiella skulder i balansräkningen	Finansiella tillgångar som inte har nettats	CSA	Netto
Ränte- och valutaränteswappar	K20	2 877	–	2 877	-2 517	–	360
Valutaswappar och valutaterminer	K23, K24	694	–	694	-255	–	440
Övriga skulder		36	-19	17	–	–	17
Summa		3 608	-19	3 589	-2 772	–	817

				31 december 2015
MSEK	Not	Bruttobelopp, finansiella tillgångar	Bruttobelopp, finansiella skulder	Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen	Finansiella skulder som inte har nettats	CSA	Netto
Ränte- och valutaränteswappar	K15, K18	5 546	–	5 546	-2 192	-1 558	1 796
Valutaswappar och valutaterminer	K15, K17	351	–	351	-26	–	325
Övriga fordringar		24	-8	16	–	–	16
Summa		5 921	-8	5 913	-2 218	-1 558	2 137

				31 december 2015
MSEK	Not	Bruttobelopp, finansiella skulder	Bruttobelopp, finansiella tillgångar	Netto av finansiella skulder i balansräkningen	Finansiella tillgångar som inte har nettats	CSA	Netto
Ränte- och valutaränteswappar	K20	2 393	–	2 393	-2 192	–	201
Valutaswappar och valutaterminer	K23, K24	101	–	101	-26	–	75
Övriga skulder		29	-8	20	–	–	20
Summa		2 523	-8	2 514	-2 218	–	296

Telia Company som leasetagare, kvarvarande verksamhet

Finansiell leasing

Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan it-utrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.

De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Anskaffningsvärde	329	92
Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar	-85	-79
Nettovärde av finansiella leasingavtal	244	13

Av- och nedskrivningar uppgick till 2 MSEK respektive 4 MSEK för åren 2016 och 2015. Totalt erlagda leaseavgifter under dessa år var 10 MSEK respektive 9 MSEK.

Nuvärdet av framtida leaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Totala framtida minimileaseavgifter	259	68
Avgår räntebelastning	-32	-19
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter	228	49

Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2016 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	4	4	4	4	17	15	15	15	180	259
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter	4	4	4	4	14	13	14	14	159	228

Operationell leasing

Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2016 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	386	410	410	411	1 110	529	459	402	1 522	5 640
Vidareuthyrningar	6	6	6	6	3	1	–	–	–	28

Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 1 771 MSEK respektive 1 818 MSEK för åren 2016 och 2015. Minskningen jämfört med rapporterade förväntade förfall i årsredovisningen 2015 är huvudsakligen hänförlig till Yoigo i Spanien som såldes under det fjärde kvartalet 2016. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 24 MSEK och 15 MSEK för respektive år.

Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna mellan 3 månader och 31 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 5 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan fölängas över varierande tidsperioder.

Telia Company som leasegivare, kvarvarande verksamhet

Finansiell leasing

Leasingportföljen inom Telia Company:s kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Danmark och Norge omfattar finansiering inom ramen för Telia Company:s produktoch tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 14 kvartal. För nytecknade avtal under 2016 var löptiden 14 kvartal. 67 procent av samtliga avtal löper med fast ränta och 33 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller Telia Company därutöver enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av Telia Company:s paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta, avtalet löper ut år 2023.

Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal	1 007	947
Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren	–	–
Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal	1 007	947
Ej intjänade finansiella intäkter	-130	-77
Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter (nettoinvestering i finansiella leasingavtal)	877	870

Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2016 uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Bruttoinvestering	116	116	117	116	221	145	98	53	24	1 007
Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	40	42	42	41	251	187	146	105	23	877

Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2016 och 2015 till 0 MSEK respektive 0 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.

Operationell leasing

Leasingportföljen avser huvudsakligen den internationella carrier-verksamheten och omfattar avtal med andra internationella operatörer samt andra avtal. Avtalstiderna med

operatörer varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. För andra avtal varier avtalstiderna mellan 3 och 10 år med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 5 år. Utöver detta har Telia Company operationella leasingavtal relaterade till produktutbudet till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år.

De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Anskaffningsvärde	3 304	3 249
Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar	-1 880	-1 886
Bruttoredovisat värde	1 424	1 363
Avgår förskottsbetalda leaseavgifter	-466	-319
Nettovärde av operationella leasingavtal	958	1 044

Av- och nedskrivningar gjordes med 636 MSEK under 2016 och med 651 MSEK under 2015.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2016 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	155	155	155	155	265	138	53	23	68	1 168

K28 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Svenska staten

Vid årsskiftet ägde svenska staten 37,3 procent av utestående aktier i Telia Company AB. Resterande 62,7 procent av utestående aktier har ett spritt ägande.

Telia Company-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds svenska staten, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med Telia Company konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper Telia Company tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken svenska staten och deras myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av Telia Company:s nettoomsättning eller resultat.

Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. Telia Company:s avgift uppgick till 43 MSEK under 2016 respektive 45 MSEK under 2015. Därutöver betalar Telia Company, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. Telia Company betalade avgifter enligt dessa lagar med 47 MSEK under 2016 respektive 52 MSEK under 2015.

Intressebolag och joint ventures

Telia Company säljer och köper tjänster och produkter till och från intressebolag. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor.

I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag på följande sätt.

	Januari–december eller 31 december
MSEK	2016	2015
Försäljning av varor och tjänster
PAO MegaFon	76	96
Övriga	15	16
Summa försäljning av varor och tjänster	91	112
Summa köp av varor och tjänster	96	83
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	17	7
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	24	10

Pensions- och personalstiftelser

Per den 31 december 2016 ägde Telia Company:s finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 673 749 aktier i Telia Company AB, sammantaget 0,03 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsavtal".

Nyckelpersoner i ledande ställning

Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K31 "Personal" för ytterligare information.

K29 EVENTUALPOSTER, ÖVRIGA KONTRAKTSFÖRPLIKTELSER OCH RÄTTSTVISTER

Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser, kvarvarande verksamhet

Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Kredit- och fullgörandegarantier m m	112	15
Delsumma (se Likviditetsrisk – Not K26)	112	15
Garantier för pensionsförpliktelser	287	283
Summa ansvarsförbindelser	398	298

Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2016 hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Kredit- och fullgörandegarantier	–	–	–	96	16	–	–	–	–	112

Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av Telia Company AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över Telia Company AB, bland annat även medförande en sänkning av Telia Company AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.

Ställda säkerheter, kvarvarande och avvecklad verksamhet

Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt baserat på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Avseende likvida medel: Obligationer pantsatta i återköpsavtal	559	–
Avseende långfristiga skulder: Fastighetsinteckningar och företagsinteckningar	137	226
Avseende pensionsförpliktelser: Fastighetsinteckningar	−	2
Avseende övriga avsättningar: Obligationer och korta placeringar	9	80
Avseende operationella leasingavtal: Spärrade bankmedel	47	45
Summa ställda säkerheter	752	353

Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, kvarvarande verksamhet

Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2016 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntad investeringsperiod MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Immateriella anläggningstillgångar	171	31	5	3	−	−	−	−	−	211
Materiella anläggningstillgångar	1 146	398	99	195	842	1	1	−	−	2 681
Övriga aktierelaterade innehav	1	1	1	1	1	−	−	−	−	5
Summa (se Likviditetsrisk – Not K26)	1 319	430	105	199	843	1	1	−	−	2 897

Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av Telia Company:s fasta nät i Sverige och ett leasingavtal avseende framtida datacenter i Finland.

Rättsliga och administrativa tvister

Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. Vidare är Telia Company part i ett antal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka kan påverka framtida intäkter. Utöver detta pågår fortfarande utredningar i Sverige, Nederländerna och USA avseende Telia Company:s affärer i Uzbekistan och misstänkta oegentligheter relaterade till dessa samt företagets inträde på den uzbekiska marknaden. För närvarande är det inte möjligt att bedöma hur eller när dessa undersökningar kommer att avslutas. För mer information se Risker och osäkerheter avsnittet "Granskning av transaktioner i Eurasien" och not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning". Förutom nedan beskrivna tvister är Telia Company inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.

Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot Telia Company hos det svenska Konkurrensverket och verket inledde en utredning av Telia Company:s priser för ADSL-tjänster. I december 2011 beslutades slutligt att Telia Company hade missbrukat sin dominerande ställning och Telia Company har betalat ett vite om 35 MSEK. De två operatörerna Tele2 och Spray Network stämde år 2005 och 2006 Telia Company med krav på skadestånd för skada de påstod sig ha orsakats av missbruket, Tingsrätten dömde mot Telia Company och tillerkände de båda käranden ett skadestånd om sammanlagt 305 MSEK plus ränta. Telia Company har överklagat domarna och rättegångarna om skadestånd pågår fortfarande.

Under 2005 ingick Telia Company och Çukurova ett avtal om Telia Company:s förvärv av aktier i Turkcell Holding A.S. från Çukurova. Då Çukurova därefter inte fullföljde avtalet vidtog Telia Company rättsliga åtgärder. En skiljenämnd inom den internationella handelskammaren (ICC) tillerkände den 1 september 2011 Telia Company ett skadestånd om 932 MUSD, samt ränta och kostnader, för Çukurovas underlåtenhet att överlämna de Turkcell Holding-aktier som aktieöverlåtelseavtalet krävde. Till följd av Çukurovas underlåtenhet att efterleva ICC-utslaget driver Telia Company rättsliga åtgärder i strävan att driva in skadeståndet. Samtidigt driver Çukurova rättsliga åtgärder mot Telia Company i syfte att få skadeståndsbeslutet ändrat eller för att bestrida dess verkställighet. Telia Company fortsätter att vidta kraftfulla åtgärder i syfte att driva in skadeståndet. Telia Company har inte tagit upp någon fordran avseende skadeståndsbeloppet i räkenskaperna. Enligt ett avtal med Alfa Telecom (nu LetterOne) som undertecknades i november 2009, har LetterOne under vissa omständigheter rätt att erhålla del av det skadeståndsbelopp som anges i ICC-utslaget i det fall indrivning av sådana medel skulle bli framgångsrik.

Telia Company investerade 2012 i en minoritetsandel i Kaztranscom (genom holdingbolaget Rodnik), som är ett bolag som driver ett fibernät och tillhandahåller it-tjänster åt företagsmarknaden i Kazakhstan. Det pågår en tvist med en av de andra ägarna i Rodnik om, bl a, tolkningen av avtal mellan ägarna och om ledningsansvar för bolaget. Under 2016 påkallade den andra ägaren skiljeförfarande i London mot Telia Company och krävde skadestånd för påstått avtalsbrott och brister i ledningsansvaret. Telia Company försvarar sig kraftfullt i skiljeförfarandet som förväntas pågå under 2017.

164

K30 KASSAFLÖDESINFORMATION

Icke-kontanta transaktioner, kvarvarande och avvecklad verksamhet

Återställningsåtaganden

Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 258 MSEK och 295 MSEK under åren 2016 respektive 2015.

Bytestransaktioner avseende fastighetsnät Telia Company tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5–10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2016 och 2015 icke-kontanta byten om 66 MSEK respektive 51 MSEK.

Utdelning, ränta och inkomstskatter, kvarvarande och avvecklad verksamhet

MSEK	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015
Erhållna utdelningar	2 122	6 896
Erhållna räntor	785	1 381
Betalda räntor	-2 448	-3 034
Betalda skatter	-3 375	-3 166

Utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande och avvecklad verksamhet

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Dotterbolag
TeliaSonera Asia Holdng B.V.	-2 146	−
AO Kcell	-142	-593
Latvijas Mobilais Telefons SIA	-81	-93
TEO LT AB	-7	-44
Övriga dotterbolag	−	-52
Summa utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande	-2 376	-781

Rörelseförvärv, övriga förvärv och avyttringar

Telia Company-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstrument eller verksamheter.

Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv under 2016 uppgick till 60 MSEK. För information rörelseförvärv under 2016 not K33 "Rörelseförvärv".

Under 2015 uppgick det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv till 5 213 MSEK. Beloppet inkluderade 5 137 MSEK hänförligt till förvärvet av Tele2 Norge och 76 MSEK relaterat till mindre rörelseförvärv.

Det totala kassainflödet netto från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2016 uppgick till 12 084 MSEK vilket främst avsåg avyttringen av Ncell i Nepal om 9,3 GSEK, och Yoigo i Spanien om 2,6 GSEK. För ytterligare information om dessa avyttringar se not K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning".

Under 2015 avyttrades inga verksamheter. Kassainflöde från avyttring av övriga egetkapitalinstrument under 2015 uppgick till 4 724 MSEK och avsåg de två sista avbetalningarna från AF Telecom (AFT) hänförliga till försäljning av aktier i MegaFon under 2012.

K31 PERSONAL

Anställda, löner och sociala kostnader

Under 2016 minskade antalet anställda i kvarvarande verksamhet med 312 till 21 030 vid årsskiftet från 21 342 vid föregående årsskifte. Antal anställda i avvecklad verksamhet minskade med 566 till 4 987 från 5 553. Merparten av minskningen härstammar från avveckling i Spanien och Nepal.

Medelantal heltidsanställda per land fördelade sig på följande sätt:

	Jan–dec 2016		Jan–dec 2015
Land	Totalt (antal)	varav män (%)	Totalt (antal)	varav män (%)
Sverige	8 109	61,8	8 172	60,5
Finland	3 276	65,4	3 326	59,9
Norge	1 099	65,2	1 158	64,8
Danmark	1 161	69,7	1 132	70,3
Litauen	2 885	50,1	2 978	50,9
Lettland	982	47,8	958	48,2
Estland	1 888	58,8	1 931	54,5
Spanien	78	64,2	103	64,1
Ryssland	33	48,5	37	54,1
Storbritannien	49	71,4	49	63,3
Övriga länder	262	69,8	192	70,3
Summa kvarvarande verksamhet	19 822	60,5	20 036	58,7
Kazakstan	1 877	43,0	1 801	41,6
Azerbajdzjan	716	61,7	820	54,5
Uzbekistan	1 032	63,7	953	62,1
Tadzjikistan	603	68,5	569	67,0
Georgien	375	46,3	357	45,4
Moldavien	295	42,0	344	46,8
Nepal	130	74,2	522	73,9
Övriga länder	48	66,7	48	58,3
Summa avvecklad verksamhet	5 076	52,3	5 414	53,7
Summa	24 898	58,8	25 450	57,7

Totalt, 2016 och 2015, bedrevs verksamhet i 28 respektive 29 länder varav kvarvarande verksamhet bedrevs i 21 länder. Ledande befattningshavare fördelade sig på kvinnor och män enligt nedan. Styrelser inkluderar ledamöter i samtliga konsoliderade bolag i Telia Company-koncernen. Med Övriga ledande befattningshavare avses verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, regionnivå och bolagsnivå.

		31 dec 2016		31 dec 2015
Procent	Styrelser	Övriga ledande befattningshavare	Styrelser	Övriga ledande befattningshavare
Kvinnor	24,4	33,5	26,1	32,6
Män	75,6	66,5	73,9	67,4
Summa kvarvarande verksamhet	100,0	100,0	100,0	100,0
Kvinnor	4,2	35,4	3,4	34,7
Män	95,8	64,6	96,6	65,3
Summa avvecklad verksamhet	100,0	100,0	100,0	100,0

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Löner och andra ersättningar	9 534	9 408
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	2 056	1 992
Pensionskostnader	1 156	1 298
Summa sociala kostnader	3 211	3 291
Aktiverat eget arbete	-1 092	-969
Övriga personalkostnader	453	441
Summa personalkostnader per kostnadsslag, kvarvarande verksamhet	12 105	12 171
Summa personalkostnader, avvecklad verksamhet	1 096	1 495

Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.

	Jan–dec 2016		Jan–dec 2015
MSEK	Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Löner och andra ersättningar, kvarvarande verksamhet	216 (16)	9 318	188 (11)	9 220
Löner och andra ersättningar, avvecklad verksamhet	28 (3)	878	25 (1)	1 216

Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 27 MSEK för 2016 och 32 MSEK för 2015.

Under 2016 och 2015 hade Telia Company kostnader för vinstdelning med anställda i sina finska dotterbolag uppgående till 70 MSEK respektive 38 MSEK. Utöver detta vinstdelningssystem tillämpar alla regioner inom Telia Company prestationsbaserad rörlig ersättning för olika grupper av anställda. I Sverige, till exempel, ingår alla fast anställda i system för rörlig ersättning, en typ för säljkåren och en för alla övriga medarbetare.

Långsiktigt incitamentsprogram (LTI)

Årsstämmorna 2010 till 2016 i Telia Company AB beslutade att införa prestationsaktieprogram (PSP) som omfattar vissa ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Koncernledningens medlemmar är dock undantagna. Om de förutbestämda prestationskraven, bestående av finansiella mål, uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagarna i programmen möjlighet att erhålla slutlig tilldelning av Telia Company-aktier (prestationsaktier) till en kostnad av 0 SEK. De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå, som måste uppnås för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 1 360 000 (PSP 2013), 2 090 000 (PSP 2014), 3 793 200 (PSP 2015) och 2 370 400 (PSP 2016) Telia Company-aktier, motsvarande cirka 0,03 procent av det totala antalet utestående aktier för PSP 2013, cirka 0,05 procent för PSP 2014, cirka 0,08 procent för PSP 2015 och cirka 0,04 procent för PSP 2016.

Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser.

Prestationsaktieprogram 2012 till 2014

Finansiella mål består av resultat per aktie (earnings per share, EPS) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas representerar 30 procent av deltagarens årliga grundlön. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på EPS-tillväxt för vart och ett av de tre åren under den treåriga prestationsperioden och till 50 procent på TSR under hela den treåriga prestationsperioden. EPS-tillväxt mäts i förhållande till EPS för föregående år och TSR mäts i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag.

Vardera program förutsätter att deltagaren förvärvar Telia Company-aktier eller allokerar redan innehavda Telia Company-aktier till programmet motsvarande ett värde av 2 procent av deltagarens årliga grundlön. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare, och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program, ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 37,5 procent av deltagarens grundlön.

PSP 2013 avslutades våren 2016 och 122 986 aktier tilldelades de 71 kvarvarande deltagarna i progammet. Slutligt resultat för PSP 2013 blev 5,63 procent (av maximalt 30 procent). I april 2016 förvärvade Telia Company AB 118 398 egna aktier till ett genomsnittspris av 38,6519 SEK per aktie, för att täcka åtagandet enligt PSP 2013. Telia Company hade sedan tidigare 4 588 aktier i eget förvar.

Prestationsaktieprogram 2015 till 2016

Finansiella mål består av EBITDA (earnings before interest, tax, depreciation and amortization) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas representerar 30 procent av deltagarens årliga grundlön. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på TSR i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag. Prestationsperioden för både EBITDA och TSR är tre år.

Deltagande i programmet kräver ingen egen investering av deltagarna i Telia Company-aktier. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett

program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 60 procent av deltagarens grundlön.

Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2016.

Prestationsaktieprogram	2016/2019	2015/2018	2014/2017	2013/2016
Deltagare
Antal deltagare per den 31 december 2015	–	191	136	75
Nytillkomna deltagare under 2016	202	–	–	–
Avslutade anställningar under 2016	-7	-39	-25	-4
Slutlig utdelning under 2016	–	–	–	–71
Antal deltagare per den 31 december 20161	195	152	111	–
Tilldelade aktier
Preliminär tilldelning, 31 december 2015	–	777 530	105 545	129 210
Preliminär tilldelning 2016	1 012 823	–	44 626	–
Förverkade aktier	–	0	0	0
Återkallade aktier	-57 907	-182 598	-32 021	-6 224
Slutlig tilldelning	–	–	–	-122 986
Antal tilldelade aktier per den 31 december 2016	954 916	594 932	118 150	–

1) 25 deltagare, totalt för alla prestationsaktieprogram, tillhör avvecklad verksamhet.

Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren uppgick till:

Prestationsaktieprogram	2016/2019	2015/2018	2014/2017	2013/2016
Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK)	28	41	19	15
Använda antaganden (procentsatser)
Måluppfyllelse för det EBITDA-baserade prestationsvillkoret	50	50	–	–
Måluppfyllelse för det EPS-baserade prestationsvillkoret	–	–	50	50
Måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret baserades på
Bedömd volatilitet, Telia Company	20	18	21	21
Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen	17-31	15-36	21-35	20-27
Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan Telia Company och bolagen i jämförelsegruppen	43	33	37	41
Riskfri ränta	-0,4	-0,3	0,9	1,0

Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell. Det beräknade värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till:

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Löner och andra ersättningar	28	23
Sociala kostnader	7	6
Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram	35	29

Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå

Styrelsen

Enligt beslut av årsstämman 2016 i Telia Company AB, utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1600 000 SEK (1 550 000 SEK) för ordföranden, 775 000 SEK (750 000 SEK) till vice ordföranden och med 545 000 SEK (530 000 SEK) för övriga av stämman valda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens

Revisionsutskott med 200 000 SEK (150 000 SEK) till ordföranden och med 150 000 SEK (100 000 SEK) per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens Ersättningsutskott med 70 000 SEK (65 000 SEK) tilll ordföranden och med 50000 SEK (45 000 SEK) per person till övriga ledamöter. Årligt arvode till ordförande i Hållbarhets- och etikutskott utgår med 70000 SEK (150 000 SEK) och 50 000 SEK (100 000 SEK) utgår per person till de övriga ledamöterna.

Ersättningar till styrelsen

kSEK	Styrelse1	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Hållbarhets och etikutskott	Summa ersättningar
Styrelse enligt bolagsstämma 2016
Marie Ehrling, ordförande	1 586	136	69	64	1 855
Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande	768		49		817
Susanna Campbell	392		36		428
Mikko Kosonen	541			92	633
Nina Linander	541	186			727
Martin Lorentzon	541	28		28	597
Anna Settman	392			36	428
Olaf Swantee	392	108			500
Styrelse 2015-2016
Mats Jansson	150		13		163
Per-Arne Sandström	150	28			178
Kersti Strandqvist	150			28	178
Summa	5 602	486	166	249	6 502

kSEK	Styrelse	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Hållbarhets och etikutskott	Summa ersättningar
Styrelse enligt bolagsstämma 2015
Marie Ehrling, ordförande	1 466	100	65	100	1 731
Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande	750	–	45	–	795
Mats Jansson	514	–	45	–	559
Mikko Kosonen	514	–	–	150	664
Nina Linander	514	150	–	–	664
Martin Lorentzon	514	100	–	100	714
Per-Arne Sandström	514	100	–	–	614
Kersti Strandqvist	514	–	–	100	614
Summa	5 297	450	155	450	6 353

1) Styrelsearvode, ersättning för arbete i Revisionsutskottet, Ersättningsutskottet samt Hållbarhets- och etikutskottet presenteras ovan i separata kolumner. Ersättningen betalas månatligen. Marie Ehrling, Olli-Pekka Kallasvuo, Mikko Kosonen, Nina Leander och Martin Lorenzon omvaldes på bolagsstämman 2016. Nya ledamöter är Susanna Campbell, Anna Settman och Olaf Swantee. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar.

Koncernledningen

Telia Company:s koncernledning utgörs av koncernchefen, två EVPs och sex SVPs. Dessa övriga medlemmar av koncernledningen rapporterar direkt till koncernchefen.

Årsstämman 2016 antog nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Telia Company:s mål är att söka erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor som möjliggör för bolaget att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavarare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig (marknadsrelevant, men inte marknadsledande). Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande ersättningsdelar: (1) fast grundlön, (2) pension och (3) övriga förmåner. Den fasta grundlönen ska återspegla de krav som ställts på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta grundlönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad. Pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner.

Uppsägningstiden för ledande befattningshavare kan vara upp till sex (6) månader vid uppsägning från befattningshavarens sida (för koncernchefen tolv (12) månader) och tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till tolv (12) månader.

Avgångsvederlag utgör inte en grund för beräkning av semester eller pension. Avgångsvederlaget reduceras om befattningshavaren erhåller ersättning antingen från annan anställning eller från egen verksamhet.

Medlemmar i koncernledningen kan erhålla bil-, sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring mm i linje med rådande lokal marknadspraxis. Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de ovan presenterade principerna.

Tillfälliga medlemmar av koncernledningen behåller sina nuvarande villkor beträffande rörlig lön, prestationsaktieprogram, pensioner och andra förmåner. De behåller även sina existerande villkor avseende uppsägningstider.

Ersättning till koncernchefen och övriga permanenta medlemmar av koncernledningen utgörs av fast grundlön, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. Telia Company hade per den 31 december 2016 inget aktierelaterat incitamentsprogram avseende koncernchefen eller övriga medlemmar av koncernledningen.

Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning som beslu-

tas av årsstämman varje år beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån Ersättningsutskottets rekommendation.

Samlade ersättningspaket för koncernledningens medlemmar godkänns av Ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.

Ersättningar och övriga förmåner under året, kapitalvärden av pensionsåtaganden

kSEK	Fast grundlön	Övrig ersättning1	Övriga förmåner 2	Pensions- kostnad3	Summa ersättningar och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande5
Koncernledningen, 2016
Johan Dennelind, koncernchef	15 794	1 358	75	6 204	23 431	–
Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 2 EVPs och 6 SVPs)	41 507	3 371	1 383	12 835	59 095	1 351
Summa	57 301	4 729	1 457	19 039	82 526	1 351
Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen
Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (1 personer)4	2 670	11	226	946	4 592	–
Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer)	–	–	–	–	–	169 921
Summa	2 670	11	226	946	4 592	169 921
Totalsumma	59 971	4 740	1 683	19 984	87 118	171 272

kSEK	Fast grundlön	Övrig ersättning	Övriga förmåner	Pensions- kostnad	Summa ersättningar och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande
Koncernledningen, 2015
Johan Dennelind, koncernchef	14 490	147	74	5 685	20 396	–
Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 2 EVPs och 6 EVPs)	36 032	1 589	1 174	11 045	49 840	1 167
Summa	50 522	1 736	1 249	16 730	70 236	1 167
Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen
Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (5 personer)	33 828	715	376	8 301	43 219	9 615
Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer)	–	–	–	–	–	168 468
Summa	33 828	715	376	8 301	43 219	178 083
Totalsumma	84 349	2 450	1 624	25 031	113 445	179 250

• 1) Övrig ersättning för koncernchef utgörs av semesterersättning 359 359 SEK (144 846 SEK), ersättning för ej uttagen semester 998 808 SEK samt beskattningsbara kostnader till mindre värden 220 SEK (2 060 SEK). Övrig ersättning för övriga medlemmar av koncernledningen är huvudsakligen ersättning för ej uttagen semester.
• 2) Övriga förmåner avser förmånsbil samt ett antal andra beskattningsbara förmåner. Övriga förmåner för koncernchef avser bilersättning 60 000 SEK (60 000 SEK) och sjukvårdsförsäkring 14 630 SEK (14 400 SEK).
• 3) Ytterligare information om pensionsvillkor återfinns nedan.
• 4) Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen inkluderar en person som har varit tillfällig medlem i koncernledningen.
• 5) Kapitalvärdet för pensionsåtaganden avser förmånsbestämda planer för åtta tidigare koncenchefer och vVD (lämnade Telia Company före 2016).

Kommentarer gällande 2015 återfinns i Års- och hållbarhetsredovisningen 2015. Summering stämmer inte alltid på grund av avrunding.

Pensionsförmåner

Telia Company erbjuder ordinarie medlemmar av koncernledningen premiebestämda pensionslösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. Den huvudsakliga orsaken till minskningen i kapitalvärdet för pensionsåtaganden är förändringar i diskonteringsräntan samt utbetalad pension.

Koncernchef

Koncernchefens pensionsplan utgör en premiebestämd lösning och ger premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av grundlönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Utöver detta inbetalas ytterligare 10 procent av grundlönen. Dessa ersättningar ger en total pensionspremie på 6 204 229 SEK (utgör 39,3 procent av grundlönen för 2016 på 15 794 100 SEK). Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 59 300 SEK för 2016.

Pensionsåldern är rörlig. Premieinbetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.

Övriga medlemmar av koncernledningen

Övriga medlemmar av koncernledningen har premiebestämda pensionslösningar liknande ITP1 med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För två medlemmar av koncernledningen utges en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Samtliga pensionspremier säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år eller rörlig.

Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen Under året har det funnits en tillfällig övrig medlem av koncernledningen som behöll sin existerande pensionsplan ITP1 under sin tillfälliga anställningsperiod i koncernledningen.

Pensionsförmåner som intjänats av tidigare koncernchefer eller tidigare medlemmar av koncernledningen fram till 2008 är säkerställda och beräknade som kapitalvärden (skuld) tills dess att deras livsvariga pensioner är fullt ut betalda av Telia Company. Deras pensioner utbetalas från 60 års ålder. Inom ramen för det totala kapitalvärdet för denna kategori om 169 920 843 SEK (168 467 937 SEK) ingår kapitalvärdet för Marie Ehrling om 8 075 343 SEK (8 121 577 SEK) relaterat till hennes tjänstgöringsperiod som verkställande direktör för TeliaSonera Sverige AB under 2002–2006. Utbetald pension till Marie Ehrling är 705 180 SEK (411 355 SEK). Sedan 2008 erbjuder Telia Company inte några förmånsbestämda pensionsplaner till koncernchefen eller koncernledningen.

K32 ARVODEN TILL REVISIONSFÖRETAG

Följande arvoden har kostnadsförts från revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.

Deloitte AB omvaldes till Telia Company AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) vid årsstämman den 12 april 2016 på ett år. Revisionen av koncernredovisningen har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kostnadsförda arvoden, kvarvarande och avvecklad verksamhet
Deloitte
Revision	40	46
Revisionsnära tjänster	3	3
Skatterådgivning	1	1
Övriga tjänster	22	17
Summa Deloitte	65	67
EY
Revision	1	1
Revisionsnära tjänster	0	–
Skatterådgivning	1	1
Övriga tjänster	10	3
Summa EY	13	6
KPMG
Revision	0	1
Revisionsnära tjänster	–	1
Skatterådgivning	6	8
Övriga tjänster	3	11
Summa KPMG	9	21
PwC
Revision	0	0
Revisionsnära tjänster	–	–
Skatterådgivning	16	5
Övriga tjänster	9	4
Summa PwC	26	9
Övriga revisionsföretag
Revision, revisionsnära tjänster	0	0
Skatterådgivning och övriga tjänster	–	–
Summa övriga revisionsföretag	0	0
Summa kostnadsförda arvoden	112	102
Summa arvoden	112	102

Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för Telia Company AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende Telia Company:s revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.

Mindre rörelseförvärv under perioden

Den 1 mars 2016 förvärvade Telia Company alla aktier i det svenska bolaget Telecom3 Fibernät i Sverige AB. Anskaffningsvärdet och nettokassautflödet för förvärvet uppgick till 26 MSEK, i sin helhet hänförligt till goodwill. Den 1 juli 2016 förvärvade Telia Company en rörelse bestående av fibernätverk från Comne Work AB. Anskaffningsvärdet uppgick till 26 MSEK. Den 30 december 2016 förvärvade Telia Company en mindre rörelse från det estniska bolaget AK Süsteemid OÜ bestående av IT hosting och arbetsplatslösningar. Anskaffningsvärdet uppgick till 8 MSEK.

Rörelseförvärv efter rapportperiodens slut

Den 1 februari 2017 förvärvade Telia Company samtliga aktier i Fält Communications AB (Fältcom), ett företag inom den nordiska marknaden för uppkopplad kollektivtrafik. Förvärvet kommer att positionera Telia Company som den ledande tjänsteleverantören inom smart kollektivtrafik och samtidigt lägga grunden för fortsatt expansion inom smarta transporter, logistik och smarta städer. Preliminärt anskaffningsvärde, preliminära verkliga värden på förvärvade nettotillgångar och goodwill presenteras i nedanstående tabell.

MSEK	Fältcom
Anskaffningsvärde	151
Varav kontant köpeskilling	144
Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	8
Övriga anläggningstillgångar	6
Omsättningstillgångar	32
Summa förvärvade tillgångar	47
Långfristiga skulder	0
Kortfristiga skulder	12
Summa övertagna skulder	13
Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar	34
Goodwill	117

Kassaflödeseffekten av förvärvet, uppgick netto till 138 MSEK (kontant köpeskilling 144 MSEK med avdrag för likvida medel i Fältcom 6 MSEK). Transaktionskostnader uppgick till 4 MSEK. Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.

Den 1 mars 2017 förvärvade Telia Company samtliga aktier i det svenska bolaget C-SAM AB, ett företag som utvecklar och underhåller fiber och kabelnät. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 93 MSEK. Eftersom förvärvet genomfördes den 1 mars 2017, har verkliga värden för de förvärvade nettotillgångarna ännu inte fastställts och ytterligare uppgifter lämnas därför inte i denna årsredovisning.

K34 AVVECKLAD VERKSAMHET OCH TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Klassificering

Eurasien

Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag) är klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Holdingbolagen kommer att säljas eller likvideras i samband med transaktionerna. Telia Company står fast vid planen att avyttra de återstående delarna av Eurasien och fördröjningen i försäljningsprocessen under 2016 berodde på händelser och omständigheter utanför Telia Company:s kontroll. I september 2016 tecknades ett försäljningsavtal för Tcell, men godkännande från berörda myndigheter har ännu inte erhållits för transaktionen. För de övriga kvarvarande delarna av Eurasien har olika omständigheter uppkommit under 2016, vilka ledde till att dessa enheter inte var sålda vid slutet av året. Telia Company har vidtagit de åtgärder som var nödvändiga för att anpassa sig till de förändrade omständigheterna och enheterna marknadsförs aktivt till priser som är rimliga med hänsyn till de förändrade omständigheterna. De kvarvarande Eurasiska delarna är tillgängliga för omedelbar försäljning och försäljningar av dessa enheter inom ett år bedöms vara mycket sannolika.

Yoigo

Yoigo i Spanien var klassificerad som innehav för försäljning sedan juni 2016 när Telia Company tecknade ett avtal om att sälja sitt innehav om 76,6 procent i den spanska operatören Yoigo. Affären slutfördes den 5 oktober 2016, se "Avyttringar". Yoigo i Spanien var en del av det rapporterbara segmentet region Europa. Det ansågs inte utgöra en självständig väsentlig rörelsegren eller en verksamhet som bedrevs inom ett geografiskt område och presenteras därför inte som avvecklad verksamhet.

Sergel

I juni 2016 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 100 procent i Sergel (kredithanterings- och fordringsköpsverksamhet) till Marginalen för ett kassa- och skuldfritt värde om 2,1 GSEK. Sergels bidrag till EBITDA före engångsposter 2015 var 206 MSEK. Försäljningen är villkorad av godkännande från Finansinspektionen och berörda konkurrensmyndigheter. Godkännanden bedöms som mycket sannolika och Sergel klassificeras därför som innehav för försäljning sedan den 30 juni 2016. I segmentsrapporteringen är Sergel en del av Övrig verksamhet. Det anses inte utgöra en självständig väsentlig rörelsegren eller en verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område och presenteras därför inte som avvecklad verksamhet.

Presentation

Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag), vilket klassificeras som avvecklad verksamhet, presenteras som ett separat belopp i koncernens totalresultatrapporter. Jämförelseperioder i koncernens totalresultatrapporter har omräknats för att återspegla klassificeringen av region Eurasien som avvecklad verksamhet. Koncernens kassaflödesrapporter presenteras inklusive region Eurasien, men med tilläggsinformation avseende kassaflöden från löpande verksamhet, investerings- och finansieringsverksamhet och fritt kassaflöde för region Eurasien. Eurasien och Sergel klassificeras som innehav för försäljning och relaterade tillgångar och skulder presenteras därför separat på två rader i koncernens balansrapporter. Beloppen för avvecklad verksamhet och innehav för försäljning (Eurasien och Sergel) i koncernens finansiella rapporter presenteras efter eliminering av koncerninterna transaktioner och koncerninterna mellanhavanden.

Nettoresultat från avvecklad verksamhet (region Eurasien)

MSEK, förutom uppgifter per aktie	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015
Nettoomsättning	13 653	20 742
Kostnader och övriga rörelseintäkter, netto1	-20 701	-13 775
Rörelseresultat	-7 048	6 967
Finansiella poster, netto	-315	1 552
Resultat efter finansiella poster	-7 364	8 519
Skatter	-1 208	-2 546
Nettoresultat före omvärdering och realisationsresultat	-8 572	5 973
Nedskrivningsförlust vid omvärdering till verkligt värde efter försäljningskostnader 2	-2 400	-5 300
Realisationsvinst vid försäljning av Ncell i Nepal (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Ncell, omklassificerad till nettoresultatet om –1 065 MSEK)3	1 035	–
varav förlust hänförlig till moderbolagets ägare	-927	–
varav vinst hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande	1 962	–
Nettoresultat från avvecklad verksamhet3	-9 937	673
Resultat per aktie från avvecklad verksamhet (SEK)3	-2,90	-0,19
EBITDA före engångsposter	5 880	11 035

1) Rörelsekostnader för 2016 inkluderar kostnader avseende avsättningen för förlikning som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna. Avsättningen är redovisad som en kortfristig avsättning inom kvarvarande verksamhet i koncernens balansrapporter, se not K22.

2) Ej skattemässigt avdragsgill.

3) Ej skattepliktig intäkt.

Tillgångar och skulder klassificerade som innehav för försäljning (region Eurasien och Sergel)

MSEK	Eurasien 31 dec 20164	Sergel 31 dec 2016	Totalt 31 dec 2016	Eurasien 31 dec 2015
Goodwill och övriga immateriella tillgångar	7 562	38	7 601	10 821
Materiella anläggningstillgångar	7 551	6	7 557	10 379
Övriga anläggningstillgångar	448	251	699	586
Kortfristiga räntebärande fordringar	1 889	1	1 890	1 382
Övriga omsättningstillgångar4	2 329	568	2 898	1 957
Likvida medel4	8 302	95	8 397	10 687
Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning	28 082	960	29 042	35 812
Långfristiga lån	355	0	355	238
Långfristiga avsättningar	2 652	149	2 801	4 431
Övriga långfristiga skulder	3 711	5	3 716	2 176
Kortfristiga lån	1 612	–	1 612	1 230
Övriga kortfristiga skulder	4 932	211	5 144	3 524
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	13 262	365	13 627	11 598
Nettotillgångar klassificerade som innehav för försäljning5	14 819	596	15 415	24 214

4) Den största delen av minoritetsägaren Visors andel av försäljningspriset för Ncell och Visors andel av holdingbolaget Reynolds Holding har delats ut till Visor under det tredje kvartalet 2016 och 0,3 GSEK kvarstår inom likvida medel inom avvecklad verksamhet per den 31 december 2016. Avsättningar för transaktionsgarantier och försäljningspriset för Telia Company:s 60,4 procents ägarandel i Ncell och Telia Company:s andel i holdingbolaget Reynolds Holding liksom försäljningspriset för Telia Company:s ekonomiska intresse i de 20 procent lokalt ägda aktierna i Ncell ingår i kvarvarande verksamhet.

5) Avser 100 procent av externa tillgångar och skulder, dvs minoritetens andel av nettotillgångar ingår.

Värdering

I enlighet med IFRS 5 värderas avvecklad verksamhet (Eurasien) och innehav för försäljning (Sergel) till det lägsta av det redovisade värdet och det uppskattade verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Värderingen baseras på en bedömning av information från försäljningsprocessen och riskerna i de olika länderna. Det verkliga värdet är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid en försäljning av avvecklad verksamhet genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer på marknadsmässiga villkor. För Telia Company:s avvecklade verksamhet finns inga direkt observerbara (noterade) priser och verkliga värden har därför uppskattats genom att använda andra värderingstekniker vilket kräver att bedömningar görs.

Anläggningstillgångar som ingår i avvecklad verksamhet eller avyttringsgrupp som innehas för försäljning skrivs inte av. Avskrivningar i avvecklad verksamhet (Eurasien) skulle ha uppgått till 2,0 GSEK under 2016. Avskrivningar i avvecklad verksamhet (Eurasien) för 2015 uppgick till 3,6 GSEK.

Uzbekistan

Sedan den 31 december 2015 värderas verksamheten i Uzbekistan (Ucell) till uppskattat verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och klassificeras inom Nivå 3 i verkligt värdehierarkin i IFRS 13. För Ucell har värderingar upprättats baserade på den gällande affärsplanen. I värderingarna har information från både interna och externa rådgivare beaktats. Vid värderingen har följande olika värderingsmodeller använts (Op FCF);

• Multipelvärdering baserad på jämförbara företags finansiella mått såsom EBITDA och fritt operativt kassaflöde
• Diskonterade kassaflödesberäkningar (DCF), och
• Investmentbankers EBITDA-multiplar för värdering av Ucell

Viktiga antaganden som använts i värderingsmodellerna per den 31 december 2016 och den 31 december 2015 presenteras i tabellen nedan.

	Multipelspann	WACC, %	Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde, %
Rörelsevärde/EBITDA	3,00-3,50 (2,75-3,75)	–	–
Rörelsevärde/OpFCF	5,00-6,00 (4,75-5,75)	–	–
Diskonterade kassaflöden	–	22,31-23,31 (20,78-21,78)	2,00-3,00 (2,00-3,00)
Investmentbankers EBITDA-multiplar	1,0-4,3 (2,5-4,0)	–	–

Det kombinerade resultatet av de olika värderingsmodellerna har resulterat i ett uppskattat intervall som avspeglar ett normaliserat rörelsevärde baserat på normala affärsrisker. Utöver normala affärsrisker finns det ett antal specifika risker relaterade till värderingen av Ucell såsom risker relaterade till återförande av likvida medel, valutakursrisker, instabil regulatorisk miljö, historiska efterlevnadsrisker förknippade med Ucells tidigare minoritetsägare samt att hitta rätt köpare ur ett hållbarhetsperspektiv. Givet avsaknaden av liknande transaktioner och de faktiska omständigheterna är det svårt att kvantifiera vilken påverkan dessa risker skulle kunna ha. Utöver detta kommer en eventuell rabatt att i hög grad vara beroende av vilken syn en intresserad köpare har. Det normaliserade intervallet justerades för att avspegla ledningens bästa bedömning av dessa specifika risker.

Omvärderingen per den 31 december 2015 av nettotillgångarna i Ucell resulterade i en nedskrivning under det fjärde kvartalet 2015 om 5,3 GSEK relaterat till goodwill och andra anläggningstillgångar. Ledningens bästa bedömning är att det riskjusterade skuldfria värdet på Ucell om 3,3 GSEK per den 31 december 2015 är fortsatt oförändrat per den 31 december 2016. På grund av ökade redovisade värden för Ucell har nedskrivningar om 200 MSEK, 550 MSEK, 600 MSEK och 600 MSEK redovisats i första, andra, tredje respektive fjärde kvartalet 2016. Totalt har Ucell skrivits ned med 1 950 MSEK under 2016.

Förändringar i någon av de uppskattade riskjusteringarna för Ucell skulle ha en väsentlig påverkan på det uppskattade verkliga värdet. Den viktigaste påverkan på verkligt värde blir köparens förmåga att verka i landet och konvertera lokal valuta. Se också Risker och osäkerheter, avsnitten "Tillväxtmarknader" och "Granskning av transaktioner i Eurasien".

Tajikistan

I september 2016 undertecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 60 procent i Central Asian Telecommunications Development B.V., som kontrollerar CJSC "Indigo Tajikistan" (Tcell) till Aga Khan Fund for Economic Development (AKFED). AKFED är redan minoritetsägare i Central Asian Telecommunications Development B.V. med ett innehav om 40 procent. Transaktionen förutsätter godkännande av den tadzjikiska konkurrensmyndigheten. Transaktionspriset för Tcell är baserat på ett kassa- och skuldfritt värde om 66 MUSD, varav Telia Company:s ägarandel om 60 procent motsvarar 39 MUSD. Baserat på nuvarande valutakurser, motsvarar det avtalade priset en EV/EBITDA-multipel på cirka 4,0x baserat på Tcells resultat 2015. Transaktionen kommer ha begränsad påverkan på resultat och nettolåneskuld. Baserat på det ingångna avtalet för Tcell och aktuell information från försäljningsprocessen för Roshan (finansiell tillgång avseende aktier i en operatör i Afganistan) är ledningens bästa bedömning att det kassa- och skuldfria värdet för Tcell (100 procent) och värdet på aktierna i Roshan (12,25 procent) som sammanlagt uppgick till 600 MSEK per den 30 juni 2016, är oförändrat per den 31 december 2016. En nedskrivning om 450 MSEK för Tcell och Roshan redovisades i det andra kvartalet 2016.

Övriga delar av avvecklad verksamhet

För övriga kvarvarande delar av avvecklad verksamhet (utöver Ucell och Tcell) överstiger de uppskattade verkliga värdena redovisade värden och dessa delar har därför inte har omvärderats per den 31 december 2015 eller den 31 december 2016. De uppskattade verkliga värdena baseras på på en kombination av erhållna indikativa bud, värderingsdiskussioner med potentiella köpare samt värderingsmodeller i form av multiplar från jämförbara företag för relevanta finansiella mått såsom EBITDA och diskonterade kassaflöden. De specifika riskerna för respektive land har också beaktats i uppskattningarna av verkligt värde. Se avsnittet "Risker och osäkerheter" för ytterligare information om riskerna.

Avyttringar

Ncell i Nepal

Den 11 april 2016 slutförde Telia Company avyttringen av sitt ägande i Ncell i Nepal till Axiata, en av Asiens största telekommunikationskoncerner. Försäljningen har godkänts av alla berörda myndigheter. Telia Company har slutfört försäljningen till ett kassa- och skuldfritt värde uppgående till 1 030 MUSD för sin ägarandel om 60,4 procent i Ncell och Telia Company:s andel i holdingbolaget Reynolds Holding. Transaktionen var föremål för sedvanliga slutliga justeringar baserade på nettolåneskuld och rörelsekapital. Telia Company har fått betalt för Ncells kassa i relation till sitt ekonomiska intresse om 80,4 procent. Vidare har Telia Company upplöst sitt ekonomiska intresse i det 20 procent lokala ägandet i Ncell och erhållit cirka 48 MUSD från Sunivera Capital Ventures, Singapore.

Försäljningen, alla transaktioner inkluderade, resulterade i en total realisationsvinst för koncernen i andra kvartalet 2016 om 1 258 MSEK, varav en förlust om -888 MSEK var hänförlig till moderbolagets ägare och en vinst om 2 146 MSEK var hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande. Försäljningen resulterade i en förlust för moderbolagets ägare huvudsakligen på grund av redovisat värde på goodwill i Ncell (ej hänförlig till minoriteten) och avsättningar för moderbolagets ägares transaktionsgarantier. När avtalet undertecknades i december 2015 förväntades ingen väsentlig effekt på nettoresultatet (hänförligt till moderbolagets ägare), men slutgiltiga belopp kunde komma att påverkas av valutakursförändringar och slutgiltiga justeringar. Jämfört med den uppskattade effekten på nettoresultatet som förväntades i december 2015, har den förlust hänförlig till moderbolagets aktieägare som redovisats i det andra kvartalet 2016 om -888 MSEK påverkats av negativa valutakurseffekter på försäljningspriset, uppskattade slutgiltiga justeringar och uppskattade ytterligare avsättningar för transaktionsgarantier. Under det fjärde kvartalet 2016 reducerades den totala realisationsvinsten för koncernen till 1 035 MSEK, varav en förlust uppgående till -927 MSEK var hänförlig till moderbolagets ägare och en vinst om 1 962 MSEK hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande. Förändringen under det fjärde kvartalet var till största del relaterad till minoritetsägarnas transaktionsgarantier.

Det totala priset för alla inkluderade transaktioner uppgick till 14,0 GSEK, varav 12,6 GSEK har erhållits kontant per den 31 december 2016. Kontant erhållet pris minus

avyttrade likvida medel i Ncell på 3,3 GSEK resulterade i en kassaflödeseffekt netto för koncernen på 9,3 GSEK för 2016. I det andra kvartalet 2016 var koncernens kassaflödeseffekt, netto, 9,8 GSEK (hänförlig till både moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande) och ändrades till 9,3 GSEK vid utgången av det tredje kvartalet 2016. Kassaflödesförändringen, netto, om -0,5 GSEK avsåg erhållen betalning av köpeskilling i det tredje kvartalet på 0,9 GSEK och -1,4 GSEK vilket avsåg en del av priset som redovisats som likvida medel i det andra kvartalet och som redovisades som fordran i det tredje kvartalet 2016. Det var inga kassaflödesförändringar under det fjärde kvartalet 2016.

Avsättningar för transaktionsgarantier ingår i balansrapporten för kvarvarande verksamhet. Försäljningspriset om 12,9 GSEK för Telia Company:s direkta ägarandel om 60,4 procent och minoritetsägaren Visors ägarandel om 19,6 procent i Ncell och deras 100 procent ägarandel i holdingbolaget Reynolds Holding, har redovisats i den legala enheten TeliaSonera Norway Nepal Holding. En likvidationsprocess har inletts för TeliaSonera Norway Nepal Holding, som ingår i avvecklad verksamhet. Telia Company:s andel av försäljningspriset om 9,6 GSEK har klassificerats inom kvarvarande verksamhet (varav 8,9 GSEK ingår i likvida medel per den 31 december 2016). Minoritetsägaren Visors andel av försäljningspriset om 3,3 GSEK inkluderades i avvecklad verksamhet och klassificerades som innehav för försäljning. Den största delen av Visors försäljningspris har delats ut till Visor under det tredje kvartalet 2016 och 0,3 GSEK kvarstår inom likvida medel inom avvecklad verksamhet per den 31 december 2016. Försäljningspriset om 1,0 GSEK för Telia Company:s ekonomiska intresse i de 20 procent lokalt ägda aktierna har överförts till Telia Company AB och ingår i likvida medel för kvarvarande verksamhet. De slutgiltiga beloppen hänförliga till försäljningen av Ncell är fortfarande föremål för förändringar i valutakurser och transaktionsgarantier. Ncell i Nepal var en del av det före detta segmentet region Eurasien vilket klassificeras som avvecklad verksamhet.

Yoigo i Spanien

I juni 2016 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 76,6 procent i den spanska operatören Yoigo till Masmovil, en spansk telekomoperatör. Avyttringen har godkänts av alla nödvändiga myndigheter och slutfördes den 5 oktober 2016 till ett pris uppgående till 3,8 GSEK för Telia Company:s andel. Avyttringen resulterade i en realisationsvinst uppgående till 4,5 GSEK, vilken har redovisats som en del av "Övriga rörelseintäkter" inom kvarvarande verksamheter. Transaktionen hade en kassaflödeseffekt uppgående till 2,6 GSEK (pris som erhållits kontant 3,8 GSEK minus avyttrade likvida medel i Yoigo 1,2 GSEK) och har minskat Telia Company:s nettolåneskuld med 6,1 GSEK.

Dotterbolag i avvecklad verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande

AO Kcell och Azercell Telekom B.M. ägs delvis via mellanliggande holdingbolag där ett delvis ägs av intressebolaget Turkcell. Innehav utan bestämmande inflytande i Kcell uppgår till 38,1 procent. Baserat på en utställd säljoption till ägare utan bestämmande inflytande i Azercell har innehav utan bestämmande inflytande redovisningsmässigt reducerats till 30,5 procent.

Baserat på utställda säljoptioner på 6 procent av aktiekapitalet i TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding) har dotterbolaget tidigare redovisningsmässigt hanterats som ett helägt dotterbolag till Telia Company. Under det fjärde kvartalet 2016 överfördes de 6 procent av aktierna som ägdes av minoritetsägaren Takilant till de nederländska myndigheterna. Till följd av detta kan säljoptionen inte längre utnyttjas. Avsättningen för säljoptionen på 686 MSEK har därför bokats bort från balansrapporten med en motsvarande bokning mot övriga rörelseintäkter inom avvecklad verksamhet. Därutöver har ett innehav utan bestämmande inflytande på 6 procent redovisats i eget kapital.

Innan avyttringen ägdes Ncell Pvt. Ltd. av mellanliggande holdingbolag och innehav utan bestämmande inflytande uppgick till 39,6 procent, men baserat på en utställd säljoption hade innehav utan bestämmande inflytande reducerats till 19,6 procent.

Säljoptioner

Azertel Telekomünikasyon A.S. (Azertel), moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, har en säljoption utställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut som biträds av Fintur Holdings B.V. Under sådana omständigheter ger optionen den störste ägaren av innehav utan bestämmande inflytande rätt att sälja sin 42-procentiga andel i Azertel till Fintur Holdings B.V. Telia Company konsoliderar 74,3 procent av Fintur. Lösenpriset utgörs av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.

Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatören OOO Coscom (Ucell) i Uzbekistan, hade en säljoption som gav minoritetsägaren Takilant rättigheten att överlåta sin 6-procentiga andel i Uzbek Holding till Telia Company. Efter överföringen till de nederlänska myndigheterna under det fjärde kvartalet 2016 av de 6 procent av aktierna som ägdes av minoriteten, kan säljoptionen inte längre utnyttjas och avsättningen för säljoptionen har återförts. Se "Dotterbolag i avvecklad verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande".

Säljoptioner och finansiella fordringar kvittas i balansrapporterna när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och det finns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att reglera säljoptionen och den finansiella fordran samtidigt (Ncell innan avyttringen och Rodnik).

Finansiell riskhantering

Telia Company:s nettoinvestering i region Eurasien är, trots att den klassificeras som avvecklad verksamhet, fortfarande exponerad för fluktuationer i valutakurser och är också hanterad därefter.

Transaktionsrisk relaterad till ersättningar från försäljningarna hanteras som en del av koncernens fastslagna valutariskprocess som är en del av koncernens policy avseende Finansiell riskhantering. De framtida försäljningsersättningarnas valuta kommer troligen inte att vara densamma som den lokala valutan för de avyttrade enheterna. Omräkningsrisk i avvecklad verksamhet hänförs till nettoinvesteringar i utländska verksamheter. De mer väsentliga valutorna som utgör omräkningsrisken är AZN, USD, UZS och KZT.

Överlikviditeten och likviditetspositionen för avvecklad verksamhet per den 31 december 2016 var 8 397 MSEK (10 687 MSEK) och avser likvida medel. Baserat på den aktuella likviditetspositionen och den förväntade försäljningen av verksamheterna i Eurasien inom ett år bedöms Telia Company:s likviditetsrisk hänförlig till avvecklad verksamhet vara begränsad.

Kreditrisk hanteras som en del i koncernens fastslagna kreditriskprocesser som är en del av koncernens policy avseende finansiell riskhantering eller, i tillämpliga fall, dotterbolags policys för finansiell riskhantering.

Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto eller kassaflöden negativt. Räntebärande skulder i avvecklad verksamhet avser främst lån till fast räntesats med kort löptid och givet den förväntade försäljningen av verksamheterna i Eurasien inom ett år bedöms Telia Company:s ränterisk hänförlig till avvecklad verksamhet vara begränsad. Ränterisken relaterad till likvida medel och fordringar bedöms vara begränsad.

Avsättning för förlikningsbelopp föreslaget av myndigheter i USA och Nederländerna

Myndigheter i USA och Nederländerna har utrett historiska transaktioner rörande Telia Company:s etablering i Uzbekistan 2007. Som tillkännagivits den 15 september 2016 erhöll Telia Company ett förslag från myndigheterna på lösning av de pågående utredningarna. Myndigheterna har föreslagit en global lösning som innehåller en total finansiell sanktion om 1,45 GUSD.

Lösning av de olika utredningarna är komplex och kommer att kräva ytterligare diskussion och förhandling med de olika myndigheterna som är involverade i utredningarna. Utan säkerhet vad gäller tidpunkt och belopp som kan komma att betalas vid tidpunkten för en slutlig lösning, har Telia Company per balansdagen redovisat en avsättning om 1,45 GUSD (12,5 GSEK per den 30 september 2016, vilket på grund av valutakursförändringar har ökat till 13,2 GSEK per den 31 december 2016). Detta är i enlighet med kraven i IFRS som anger att den bästa uppskattningen ska redovisas som en avsättning. Då det för närvarande inte är möjligt för ledningen att göra någon annan tillförlitlig uppskattning, utgör detta belopp uppskattningen av de utgifter som krävs för att reglera denna fråga per balansdagen. Utlämnande av ytterligare detaljer om antaganden och osäkerheter för avsättningen, förväntas ha en menlig inverkan på Telia Company:s position. Telia Company har därför, i enlighet med IAS 37.92, inte redovisat någon ytterligare information om avsättningen i denna årsredovisning. Sedan slutet av december 2016 har avsättningen delvis säkrats mot valutakursförändringar. Den totala resultateffekten från avsättningen inklusive valutakurseffekter och hedgeffekter var 13,5 GSEK för 2016.

Avsättningen är redovisad som en kortfristig avsättning i koncernens balansrapporter. Avsättningen klassificeras som en del av skulder inom kvarvarande verksamhet eftersom avsättningen inte kommer att vara en del av försäljningen av de eurasiska nettotillgångarna. Effekten på nettoresultatet ingår i raden "Årets resultat från avvecklad verksamhet" i koncernens rapporter över totalresultat och redovisas som rörelsekostnader i tabellen "Nettoresultat från avvecklad verksamhet (Eurasien)" ovan. Effekten på nettoresultatet är klassificerad som en del av avvecklad verksamhet, baserat på att kostnaderna är relaterade till verksamheten i Uzbekistan. Förlikningsbeloppet antas vara icke-avdragsgillt.

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNINGAR

MSEK	Not	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Nettoomsättning	M2	4	4
Kostnader för sålda tjänster		–	–
Bruttoresultat		4	4
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	M3	-51	-53
Administrationskostnader	M3	-706	-1 140
Övriga rörelseintäkter	M4	9	19
Övriga rörelsekostnader	M4	-13 556	-91
Rörelseresultat		-14 300	-1 261
Finansiella intäkter	M5	22 684	11 234
Finansiella kostnader	M5	-8 472	-3 470
Resultat efter finansiella poster		-88	6 503
Bokslutsdispositioner	M6	11 567	6 376
Resultat före skatt		11 479	12 879
Skatter	M6	-1 113	-1 194
Årets resultat		10 367	11 685

MODERBOLAGETS TOTALRESULTATRAPPORTER

MSEK	Not	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Årets resultat		10 367	11 685
Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat
Kassaflödessäkringar, nettoförändring i verkligt värde		214	621
Kassaflödessäkringar överfört till finansieringskostnader i årets resultat		-343	-7
Finansiella instrument som kan säljas, nettoförändring i verkligt värde		134	-2
Skatter avseende övrigt totalresultat		-1	-130
Övrigt totalresultat	M7	5	482
Summa totalresultat		10 372	12 167

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNINGAR

MSEK	Not	31 dec 2016	31 dec 2015
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	M8	11	7
Materiella anläggningstillgångar	M9	2	3
Uppskjutna skattefordringar	M6	–	–
Övriga finansiella anläggningstillgångar	M10	162 273	162 690
Summa anläggningstillgångar		162 286	162 700
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	M11	35 043	41 740
Aktuella skattefordringar		581	–
Kortfristiga placeringar	M12	13 699	8 870
Kassa och bank	M12	3 576	9 903
Summa omsättningstillgångar		52 898	60 513
Summa tillgångar		215 184	223 213
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
Aktiekapital		13 856	13 856
Reservfond		1 855	1 855
Fond för utvecklingsutgifter		1	–
Fritt eget kapital
Andra fonder		591	586
Balanserade vinstmedel		53 615	54 919
Årets resultat		10 367	11 685
Summa eget kapital		80 286	82 901
Obeskattade reserver	M6	8 786	12 666
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	M14	433	436
Uppskjutna skatteskulder	M6	36	10
Övriga avsättningar	M15	49	58
Summa avsättningar		519	504
Räntebärande skulder
Långfristiga lån	M16	81 207	88 086
Kortfristiga lån	M16	29 642	37 537
Aktuella skatteskulder		–	86
Ej räntebärande skulder
Långfristiga skulder	M17	9	8
Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	M15, M18	14 735	1 425
Summa skulder		125 594	127 142
Summa eget kapital och skulder		215 184	223 213

MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYSER

MSEK	Not	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Årets resultat		10 367	11 685
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		2 877	225
Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar		-118	48
Pensioner, övriga avsättningar		12 942	8
Finansiella poster		3 539	-1 382
Koncernbidrag och bokslutsdispositioner		-11 567	-6 376
Skatter		-641	989
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		17 399	5 197
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar		-103	444
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder		-46	-801
Förändring av rörelsekapital		-150	-358
Kassaflöde från löpande verksamhet		17 249	4 839
Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar		-7	0
Återbetalning av kapital från dotterbolag		501	380
Förvärvade egetkapitalinstrument		-1 495	-7 663
Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet		3 342	4,817
Lämnade lån och andra investeringar		-11 195	-11 775
Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar		1 719	3 303
Återbetalning av långfristiga lån		2 716	711
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-4 419	-10 227
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		12 830	-5 388
Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader		-5	-14
Utdelning till aktieägare		-12 990	-12 990
Erhållna/lämnade koncernbidrag		7 394	7 980
Upptagna lån		-337	8 050
Amorterade lån		-6 843	-8 173
Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder		-3 362	3 336
Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA		1 180	450
Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal		6 975	–
Betalda likvida medel avseende återköpsavtal		-6 416	–
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-14 403	-1 361
Årets kassaflöde		-1 573	-6 748
Likvida medel vid årets början		13 558	20 379
Årets kassaflöde		-1 573	-6 748
Kursdifferens i likvida medel		247	-73
Likvida medel vid årets slut	M12	12 232	13 558
Erhållna utdelningar		21 796	7 917
Erhållna räntor		884	1 660
Betalda räntor		-2 198	-2 866
Betalda skatter		-1 754	-206

FÖRÄNDRINGAR AV MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

MSEK	Not	Aktie kapital	Reserv fond	Fond för utvecklings utgifter	Fond för verkligt värde	Balanse rade vinst medel	Summa eget kapital
Utgående balans 31 december 2014		13 856	1 855	–	104	67 917	83 732
Utdelning	M13	–	–	–	–	-12 990	-12 990
Aktierelaterade ersättningar	M25	–	–	–	–	7	7
Egna aktier		–	–	–	–	-14	-14
Summa totalresultat för året		–	–	–	482	11 685	12 167
Utgående balans 31 december 2015		13 856	1 855	–	586	66 604	82 901
Utdelning	M13	–	–	–	–	-12 990	-12 990
Aktierelaterade ersättningar	M25	–	–	–	–	8	8
Egna aktier		–	–	–	–	-5	-5
Aktiverade utvecklingsutgifter	M8	–	–	1	–	-1	–
Summa totalresultat för året		–	–	–	5	10 367	10 372
Utgående balans 31 december 2016		13 856	1 855	1	591	63 983	80 286

MODERBOLAGETS NOTER

INNEHÅLL

Not		Sida
M1.	Redovisningsnorm	185
M2.	Nettoomsättning	185
M3.	Kostnadsslagsredovisning	186
M4.	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	186
M5.	Finansiella intäkter och finansiella kostnader	187
M6.	Skatter	188
M7.	Övrigt totalresultat	189
M8.	Immateriella anläggningstillgångar	190
M9.	Materiella anläggningstillgångar	190
M10.	Övriga finansiella anläggningstillgångar	191
M11.	Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	194
M12.	Kortfristiga placeringar, likvida medel	195
M13.	Eget kapital	195
M14.	Avsatt för pensioner och anställningsavtal	196
M15.	Övriga avsättningar	198
M16.	Långfristiga och kortfristiga lån	199
M17.	Långfristiga skulder	200
M18.	Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	200
M19.	Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå	201
M20.	Finansiell riskhantering	202
M21.	Operationella leasingavtal	203
M22.	Transaktioner med närstående	203
M23.	Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister	203
M24.	Kassaflödesinformation	204
M25.	Personal	204
M26.	Arvoden till revisionsföretag	205

Allmänt

De finansiella rapporterna för moderbolaget Telia Company AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid

upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.

Värderingsgrunder och betydelsefulla redovisningsprinciper

Med nedanstående få undantag tillämpar Telia Company AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens noter (not K3).

Post	Not	Redovisningstillämpning
Koncernbidrag	M6	Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.
Lånekostnader	M5, M8, M9	Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde.
Andelar i koncernbolag och intressebolag	M5, M10	Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan en återbetalning av tillskjutet kapital minskar redovisat värde.
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	M5, M14	Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med förenklingsregeln för pensioner i RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner	M6	Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hän förlig till de temporära skillnaderna.
Aktiverade utvecklingsutgifter	M8	Motsvarande belopp som har aktiverats som utvecklingsutgifter i balansräkningen som immateriella anläggningstillgångar har redovisats i fond för aktiverade utvecklingsutgifter i eget kapital.
Leasingavtal	M21	Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Belopp och datum

Om inget annat anges presenteras belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.

Nyligen publicerade redovisningsstandarder För information av relevans för Telia Company AB, se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K1).

Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden

För information av relevans för Telia Company AB, se koncernens noter (not K2).

Nettoomsättningen uppgick till 4 MSEK 2016 respektive 4 MSEK 2015 och avsåg övriga tjänster till interna och externa kunder i Sverige.

M3 KOSTNADSSLAGSREDOVISNING

Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", samt "Administrationskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Övriga nätkostnader	-5	-1
Personalkostnader (se även not M25)	-821	-717
Hyres- och leasingavgifter	-34	-29
Konsulttjänster	-209	-275
It-kostnader	29	-154
Fakturerade och övriga kostnader, netto	287	-12
Avskrivningar och nedskrivningar	-4	-4
Summa	-757	-1 193

Administrativa och andra moderbolagskostnader som inte klassificeras som aktieägarkostnader faktureras till dotterbolagen och redovisas som kostnadsreduktioner. Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Administrationskostnader	-4	-4
Summa	-4	-4

M4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Övriga rörelseintäkter
Kursvinster	9	19
Summa övriga rörelseintäkter	9	19
Kursförluster	-16	-30
Omstruktureringskostnader	-57	-61
Övriga rörelsekostnader	-13 483	–
Summa övriga rörelsekostnader	-13 556	-91
varav avskrivningar och nedskrivningar	–	–
Resultateffekt, netto	-13 547	-72
varav netto kursförluster/-vinster på derivatinstrument som innehas för handel	–	–

Övriga rörelsekostnader 2016 inkluderar resultateffekten av avsättningen för förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheter i USA och Nederländerna. För mer information, se not K34.

M5 FINANSIELLA INTÄKTER OCH FINANSIELLA KOSTNADER

Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Finansiella intäkter
Utdelningar från koncernbolag	21 796	7 917
Kapitalvinster från koncernbolag	152	1
Utdelningar från intressebolag	0	0
Räntor från koncernbolag	400	546
Övriga ränteintäkter	75	226
Förändringar i verkligt värde på investeringar som innehas för handel	–	10
Kursvinster	255	2 524
Räntor till koncernbolag	–	10
Utdelningar från aktieinnehav	6	–
Summa finansiella intäkter	22 684	11 234
Finansiella kostnader
Nedskrivningar från koncernbolag	-2 671	-207
Kapitalförluster från dotterbolag	-25	–
Kapitalförluster från intressebolag	-15	-50
Nedskrivningar från övriga finansiella investeringar	-202	-13
Övriga räntekostnader	-2 611	-3 043
Räntekomponent i pensionskostnader	-18	-16
Kursförluster	-2 930	-23
Övriga finansiella kostnader	–	-118
Summa finansiella kostnader	-8 472	-3 470
Resultateffekt, netto	14 212	7 764

Övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar, obligationer och upplåning fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
MSEK	Övriga räntekostnader		Netto kursvinster/ kursförluster		Övriga ränteintäkter
Derivat för säkring av verkligt värde	387	-1 648	119	6	–	–
Derivat för kassaflödessäkring	10	-34	-457	96	–	–
Derivat som innehas för handel	695	1 117	125	-45	–	–
Lånefordringar och kundfordringar	–	–	1 379	-1 129	14	179
Obligationer som hålls till försäljning	–	–	–	–	61	47
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	-1 415	-1 450	-3 190	1 991	–	–
Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	-2 201	-965	-652	1 582	–	–
Övrigt	-87	-63	–	–	–	0
Summa	-2 611	-3 043	-2 675	2 501	75	226

Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.

Skatt redovisad i totalresultatet

Skatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Skatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt	-1 057	-1 189
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-1	-6
Uppskjuten skatt	-54	1
Summa skattekostnad redovisad i årets resultat	-1 113	-1 194
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuell skatt	-29	6
Uppskjuten skatt	28	-136
Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat	-1	-130

Resultat före skatt uppgick till 11 479 MSEK under 2016 respektive 12 879 MSEK under 2015. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Svensk inkomstskattesats	22,0	22,0
Jusering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	0,0	0,1
Ej avdragsgilla kostnader	29,8	0,8
Ej skattepliktiga intäkter	-42,1	-13,6
Effektiv skattesats i årets resultat	9,7	9,3

Ej avdragsgilla kostnader utgjordes i huvudsak av avsättning för förlikningsbelopp som föreslagits av myndigheter i USA och Nederländerna. Ej skattepliktiga intäkter för 2016 och 2015 utgjordes i huvudsak av utdelningar från dotterbolag.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Uppskjutna skattefordringar
Ingående redovisat värde	0	125
Förändring redovisad i totalresultatet	-54	1
Omklassificering från aktuell skatt	–	0
Kvittning av skatteskulder/-fordringar	54	-126
Utgående redovisat värde	0	0
Uppskjutna skatteskulder
Ingående redovisat värde	10	–
Förändring redovisad i totalresultatet	-28	136
Kvittning av skattefordringar/-skulder	54	-126
Utgående redovisat värde	36	10

Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Uppskjutna skattefordringar
Senarelagda kostnader för avsättningar	101	126
Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar	-101	-126
Summa uppskjutna skattefordringar	–	–
Uppskjutna skatteskulder
Verkligt värde-justering av kassaflödessäkringar och finansiella instrument som kan säljas	137	136
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder	-101	-126
Summa uppskjutna skatteskulder	36	10
Netto uppskjutna skattefordringar (+) / skatteskulder (-)	-36	-10

Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattefordringar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2016 och 2015. Oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2016 och 2015 till 1 933 MSEK respektive 2 787 MSEK.

Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Per den 31 december 2016 och 2015 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiseringsfonder totalt uppgående till 8 786 MSEK respektive 12 666 MSEK.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Förändring av periodiseringsfonder	3 880	-1 190
Erhållna koncernbidrag	8 297	16 395
Lämnade koncernbidrag	-609	-8 829
Resultateffekt, netto	11 567	6 376

M7 ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Egetkapitalkomponent	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kassaflödessäkringar
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	214	621
Överfört till finansiella kostnader i årets resultat	Reserv för verkligt värde	-343	-7
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	28	-136
Summa kassaflödessäkringar		-100	478
Finansiella instrument som kan säljas
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	134	-2
Överfört till finansiella kostnader i årets resultat	Reserv för verkligt värde	0	0
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	-29	6
Summa finansiella instrument som kan säljas		105	4
Summa övrigt totalresultat		5	482
varav summa skatteeffekt (se även not M6)		-1	-130

M8 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Ackumulerat anskaffningsvärde	68	69
Ackumulerade avskrivningar	-57	-61
Redovisat värde	11	7
varav pågående arbeten	7	1
Ingående redovisat värde	7	10
Investeringar	7	0
Utrangeringar	0	–
Årets avskrivningar	-3	-3
Utgående redovisat värde	11	7

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under året. För tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se detta avsnitt i not M6 "Skatter".

Summa utgående redovisat värde för immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Aktiverade utvecklingsutgifter	4	6
Pågående arbeten	7	1
Utgående redovisat värde	11	7

M9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015
MSEK	tekniska anläggningar	Maskiner och andra	och installationer	Inventarier, verktyg	Summa
Ackumulerat anskaffningsvärde	6	6	17	19	24	25
Ackumulerade avskrivningar	-4	-2	-17	-18	-22	-21
Redovisat värde	2	4	0	1	2	3
Ingående redovisat värde	3	4	0	1	3	5
Årets avskrivningar	-1	-1	0	-1	-1	-2
Utgående redovisat värde	2	3	0	0	2	3

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2016. För tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se not M6 "Skatter".

M10 ÖVRIGA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Redovisat värde förändrades på följande sätt.

	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015
MSEK	och joint ventures	Andelar i intressebolag	utomstående bolag	Andelar i	finansiella tillgångar	Andelar i koncernbolag och övriga	Summa
Ingående redovisat värde	267	280	1 077	67	161 346	155 007	162 690	155 355
Nyemissioner och aktieägartillskott	–	3	–	–	1 359	4 275	1 359	4 278
Återbetalning av kapital	–	–	-2	–	-501	-380	-503	-380
Återbetalning av lån och räntor	–	–	–	–	-3	–	-3	–
Investeringar	–	32	112	1 023	9 977	12 238	10 089	13 293
Avyttringar	-15	-49	–	–	-9 309	-3 684	-9 324	-3 733
Nedskrivningar	-197	–	-5	-13	-2 623	-207	-2 825	-220
Omklassificeringar till kortfristiga placeringar	0	–	–	–	851	-5 911	851	-5 911
Förändringar av verkligt värde	0	–	3	–	-65	9	-62	9
Utgående redovisat värde	54	267	1 186	1 077	161 031	161 346	162 273	162 690

Verkligt värde för övriga finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Redovisat värde för övriga finansiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

	Redovisat värde
MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	1 160	1 052
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	26	25
Obligationer som kan säljas	10 185	8 841
Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde	4 453	4 742
varav betecknade som säkringar av verkligt värde	1 039	1 193
varav som innehas för handel	2 116	1 918
varav betecknade som kassaflödessäkringar	1 298	1 631
Derivat som innehas för handel	–	65
Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19)	15 823	14 725
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	54	51
Delsumma (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20)	15 877	14 776
Andelar i koncernbolag	139 239	144 226
Fordringar hos koncernbolag	7 103	3 421
Andelar i intressebolag	54	267
Summa övriga finansiella anläggningstillgångar	162 273	162 690
varav räntebärande	22 979	18 132
varav icke räntebärande	139 294	144 558

För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19

"Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.

Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i koncernens noter (not K14 och K15).

Dotterbolag,	Ägarandel	Antal	Redovisat värde (MSEK)
organisationsnummer, säte	(%)	aktier	31 dec 2016	31 dec 2015
Svenska bolag
Skanova AB, 556446-3734, Stockholm	100	21 255 000	25 616	27 819
TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm	100	3 000 000	4 376	3 021
Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm	100	68 512	3 146	3 146
TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Stockholm	100	550 000	1 343	2 698
Cygate AB, 556549-8952, Solna	100	61 000	659	659
Telia Finance AB, 556404-6661, Solna	100	45 000	481	481
Telia Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm	100	50 000	476	476
Telia Carrier AB, 556583-2226, Stockholm	100	1 000 000	453	453
Zitius Service Delivery AB, 556642-8339, Stockholm	100	2 079 000	353	353
Telia Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm	100	2 000 000	200	200
TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm	100	5 000	169	169
Svenska Stadsnät AB, 556577-9195, Landskrona	100	100 000	70	70
Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB, 556669-1704, Umeå	100	8 500	31	31
Telia Asset Finance AB, 556599-4729, Solna	100	1 000	22	22
Quadracom Networks AB, 556606-6055, Göteborg	100	10 000	9	71
Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm	100	5 000	8	8
Svenska Stadsnät Transit AB, 556333-0934, Täby	100	1 000	8	23
TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm	100	10 000	7	7
Svenska Stadsnät Perspektiv AB, 559028-4153, Stockholm	100	500	4	–
We Care and Repair Nordic AB, 556989-3679, Stockholm	100	500	2	0
Växjö Support Center Försäljnings AB, 556663-4514, Växjö	100	1 000	1	5
Sergel Finans AB, 559067-6416, Stockholm	100	50 000	0	–
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	7

Dotterbolag,	Ägarandel	Antal	Redovisat värde (MSEK)
organisationsnummer, säte	(%)	aktier	31 dec 2016	31 dec 2015
Bolag utanför Sverige
TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors	100	1 417 360 515	74 863	74 863
Cygate Oy, 0752421-0, Helsingfors	100	1 500 000	246	246
Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors	100	267 966 000	149	277
Telia Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors	100	100	98	98
Bemecon Solutions Oy, 2442892-5, Esbo	100	10 000	6	–
Sergel Finans Oy, 2767856-7, Helsingfors	100	250	0	–
Telia Norge AS, 981929055, Oslo	100	30 000	12 786	12 786
Sergel Norge AS, 984272170, Sandefjord	100	227 247	143	143
Telia Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn	100	1 000	172	172
TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn	100	14 500	19	54
Sergel A/S, 35481036, Köpenhamn	100	500 000	1	6
Argon A/S, 36462272, Köpenhamn	100	500 000	1	1
TEO LT, AB, 121215434, Vilnius	88,2	513 593 681	4 144	3 310
UAB Sergel, 125026242, Vilnius	100	10 850	7	7
SIA Telia Latvija, 000305757, Riga	100	293 500	29	51
Telia Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga	100	208 542	13	13
SIA Sergel, 010318318, Riga	100	3 507	4	4
Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga	24,5	200 165	2	2
Telia Eesti AS, 10234957, Tallinn	100	137 954 528	5 686	5 686
Telia Carrier Estonia OÛ, 12606073, Tallin	100	1	11	11
TeliaSonera Kazakhstan Holding B.V., 6547289, Rotterdam	100	10	1 355	–
Telia Carrier France S.A.S., B421204793, Paris	100	2 700 000	681	681
Telia Carrier UK Ltd, 02796345, London	100	1 010 000	268	268
Telia Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main	100	–	249	249
AO Telia Carrier Russia, 102780919327, Moskva	100	220 807 825	200	200
Telia Carrier U.S.Inc., 541837195, Herndon	100	3 000 100	136	136
Telia Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag	100	20 000	126	126
Telia Carrier Austria GmbH, FN191783i, Wien	100	–	118	118
Telia Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam	100	910	59	59
Telia Carrier Switzerland AG, CHE-105.398.242, Zürich	100	1 000	54	54
Telia Frankfurt Property GmbH, HRB98956, Frankfurt am Main	100	–	49	49
Telia Carrier Poland Sp.z.o.o., KRS0000018616, Warszawa	100	22 500	37	37
Telia Carrier Hungary Kft, 01-09-688192, Budapest	100	–	19	19
Telia Carrier Italy S.p.A., 07893960018, Turin	100	530 211	17	17
Telia Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia	100	29 210	14	14
TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S., 381395, Istanbul	99,0	79 193	10	10
Telia Carrier Turkey Telekomünikasyon Ltd Sirketi, 609188, Istanbul	99,5	55 919	8	8
Telia Carrier Slovakia s.r.o., 36709913, Bratislava	100	–	7	7
Telia Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin	100	27	6	6
TOV Telia Carrier Ukraine, 34716440, Kiev	100	–	6	6
Telia Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest	100	10 001	5	5
Telia Carrier Belgium S.A., 0469422293, Bryssel	100	50 620	3	3
Telia Carrier Singapore Pte. Ltd., 200005728N, Singapore	100	1 200 002	1	1
Telia Carrier Canada, Inc., BC0968600, Vancouver	100	100	1	1
TeliaSonera Assignments B.V., 24300363, Rotterdam	100	1 810 719 000	0	2
Telia Carrier Croatia d.o.o., 13282149307, Zagreb	100	1	0	–
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			1	4 702
Summa			139 239	144 226

Under 2016 skrevs det bokförda värdet för Skanova AB ner för att återspegla de operativa egenskaperna och kapitalstrukturen. Xfera Móviles S.A. avyttrades till Masmovil, en spansk teleoperatör. Det bokförda värdet i UAB Omnitel har som koncernintern andel avyttrats och överförts till TEO LT, AB och det bokförda värdet i TeliaSonera Mobile Networks AB har som en del av koncernintern avyttring överfört alla tillgångar och skulder till TeliaSonera Sverige

AB. Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia Company:s andelar i nätdelningsverksamheterna i Sverige och Danmark ägs via TeliaSonera Sverige AB respektive Telia Mobile Holding AB. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. Telia Company har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons SIA. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. ägs av TeliaSonera

Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V. I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel. Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Förutom ovan nämnda bolag äger Telia Company AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.

M11 KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Ränteswappar och valutaränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde	301	–
Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel	942	1 154
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19)	1 243	1 154
Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	–	2
Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde	0	2
Delsumma (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20)	1 243	1 159
Fordringar hos koncernbolag	33 407	40 375
varav cashpool och kortfristiga placeringar	25 234	32 325
varav kundfordringar och övriga fordringar	8 173	8 050
Övriga kortfristiga fordringar	369	182
Förutbetalda kostnader	25	24
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	35 043	41 740
varav räntebärande	26 197	33 101
varav icke räntebärande	8 846	8 639

Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och fordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra fordringar (inklusive

fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Geografiskt område
Övriga länder	–	4
Summa redovisat värde	–	4
Kundsegment
Övriga kunder	0	4
Summa redovisat värde	0	4

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell

riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag. Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Fakturerade kundfordringar	–	2
Reserv för osäkra kundfordringar	–	–
Summa kundfordringar	–	2
Ej förfallna kundfordringar	–	1
Förfallna ej nedskrivna kundfordringar	–	1
varav 30–180 dagar	–	0
varav mer än 180 dagar	–	1
Summa kundfordringar	–	2

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos joint ventures) som följer.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Ej förfallna fordringar	–	2
Summa lånefordringar och andra kundfordringar	–	2

Inga nedskrivningar av kundfordringar (kundförluster) gjordes och inga kundfordringar återvanns under 2016 och 2015.

M12 KORTFRISTIGA PLACERINGAR, LIKVIDA MEDEL

Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till:

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Kortfristiga placeringar med löptid längre än 3 månader	5 043	5 216
varav obligationer som kan säljas	4 564	5 216
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	8 656	3 655
varav obligationer som kan säljas	3 810	1 234
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	4 846	2 421
Summa kortfristiga placeringar	13 699	8 870
Kassa och bank	3 576	9 903
Summa (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20)	17 275	18 773
varav likvida medel	12 232	13 558

Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2016 fanns inga spärrade medel på Telia Company AB:s bankkonton. Ytterligare upplysningar

om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering".

M13 EGET KAPITAL

Aktiekapital, egna aktier, resultat per aktie och utdelningar

Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K19).

Till årsstämmans förfogande står:

	SEK
Fritt eget kapital	54 206 643 071
Årets resultat	10 366 679 823
Summa	64 573 322 894
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:	SEK
Ordinarie utdelning om 2,00 SEK per aktie till ägarna	8 660 169 562
I ny räkning överförs	55 913 153 332
Summa	64 573 322 894

Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två lika delar om 1,00 SEK vardera, en i april 2017 och en i oktober 2017.

Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:

Moderbolagets bundna egna kapital och koncernens totala egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare efter utdelning i enlighet med förslaget kommer att vara tillräckligt i förhållande till omfattningen av moderbolagets och koncernens verksamhet.

Den föreslagna utdelningen inte äventyrar moderbolagets och koncernens förmåga att genomföra de investeringar som anses nödvändiga. Förslaget är förenligt med fastställd kassaflödesprognos under vilken moderbolaget och koncernen förväntas kunna hantera oväntade händelser och tillfälliga avvikelser i kassaflöden i rimlig omfattning.

Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman.

M14 AVSATT FÖR PENSIONER OCH ANSTÄLLNINGSAVTAL

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Det stora flertalet anställda i Telia Company AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele och ITP 2 plan), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av en premiebestämd pensionsplan (ITP1).

Merparten av Telia Company AB:s pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen.

Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, enligt försäkringstekniska grunder.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar	1 569	1 586
Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar	436	427
Ingående balans, summa pensionsförpliktelser	2 005	2 013
Kostnader avseende tjänstgöring under året	21	24
Räntekostnader, fribrevsuppräkning	125	105
Utbetalning av pensioner	-131	-127
Avyttrad verksamhet	0	0
Annan förändring av kapitalvärdet	-22	-15
Förtida avgångspensioner	2	6
Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar	1 568	1 569
Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar	432	436
Utgående balans, summa pensionsförpliktelser	2 001	2 005
varav PRI Pensionsgaranti-pensioner	1 343	1 357

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.

MSEK, förutom avkastning	31 dec 2016	31 dec 2015
Ingående balans, förvaltningstillgångar	2 421	2 358
Årets avkastning	133	63
Utgående balans, förvaltningstillgångar	2 555	2 421
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%)	5,5	2,7

Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Nuvärde av pensionsförpliktelser	2 001	2 005
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-2 555	-2 421
Övervärde på förvaltningstillgångar	987	852
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	432	436

Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kostnader avseende tjänstgöring under året	21	24
Räntekostnader, fribrevsuppräkning	125	105
Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad	-18	-16
Årets avkastning på förvaltningstillgångar	-133	-63
Avyttrad verksamhet, kapitalvärde	0	0
Annan förändring av kapitalvärdet	-22	-15
Förtida avgångspensioner	2	6
Kostnader (+)/intäkter (-) för pensionering i egen regi	-25	41
Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer och övriga pensionskostnader	85	55
Löneskatt	52	51
Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt)
redovisade som omstruktureringskostnader	-10	-6
Pensionskostnader (+)/intäkter (-)	127	100
Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar	135	80
Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-)	237	221
varav pensionspremier betalda till ITP-planen	6	5

Väsentliga försäkringstekniska antaganden

Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.

Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonte-

ringsräntan, vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna, och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt, var 3,0 procent under 2016 respektive 3,2 procent under 2015. Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2016 respektive 2015.

Fördelning av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var.

Tillgångsslag	31 dec 2016		31 dec 2015
	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Räntebärande värdepapper, likvida medel	1 244	48,9	1 344	55,5
Aktier och övriga investeringar	1 310	51,1	1 077	44,5
Summa	2 555	100,0	2 421	100,0
varav aktier i Telia Company AB	–	–	–	–

Framtida tillskott och pensionsutbetalningar

Den 31 december 2016 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna

under 2017 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförplitelserna har Telia Company AB inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.

M15 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

	31 december 2016
MSEK	Löneskatt på framtida pensions utbetalningar	Omstruktu reringsav sättningar	Other provisions	Skadestånd och rättstvister	Försäkrings avsättningar	Summa
Ingående redovisat värde	20	50	–	240	23	333
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	–	–	–	–	–	–
Årets avsättningar	–	57	10	13 204	–	13 271
Utnyttjade avsättningar	-4	-64	–	–	–	-69
Återförda avsättningar	–	–	–	-240	–	-240
Omklassificeringar	–	-1	–	–	–	-1
Utgående redovisat värde	16	42	10	13 204	23	13 294
varav långfristig del	16	–	10	–	23	49
varav kortfristig del	–	42	–	13 204	–	13 245

För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.

Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till kostnadsbesparingsprogram. Återstående avsättning per den 31 december förväntas bli fullt utnyttjad under 2017–2018. I skadestånd och rättstvister ingår avsättningar för förlikningsbelopp som föreslagits av myndigheter i USA och Nederländerna. För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar, rättstvister och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2017–2029.

Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, i skatte- och annan lagstiftning, och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.

M16 LÅNGFRISTIGA OCH KORTFRISTIGA LÅN

Marknadsfinansieringsprogram

Information om Telia Company AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2016		31 dec 2015
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	37 189	46 135	37 672	41 021
Ränteswappar till verkligt värde	37	37	621	621
varav betecknade som säkringsinstrument	18	18	591	591
varav som innehas för handel	18	18	30	30
Valutaränteswappar till verkligt värde	2 648	2 648	1 694	1 694
varav betecknade som säkring av nettoinvestering	1 778	1 778	1 334	1 334
varav betecknade som säkringsinstrument	549	549	171	171
varav som innehas för handel	320	320	190	190
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19)	39 873	48 819	39 988	43 337
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	41 334	45 209	47 908	53 577
Delsumma (se Kategorier – Not M19)	81 207	94 028	87 896	96 914
Lån från koncernbolag	–		190
varav övriga lån	–		190
Summa långfristiga lån	81 207		88 086
Kortfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	7 486	7 551	–	–
Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument	–	–	43	43
Ränteswappar som innehas för handel	3	3	7	7
Valutaränteswappar som innehas för handel	191	191	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19)	7 679	7 744	51	51
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	2 258	2 265	5 627	5 648
varav som säkring av nettoinvesteringar	–	–	1 584	1 589
varav till upplupet anskaffningsvärde	2 258	2 265	4 043	4 059
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	559	559	3 354	3 354
Delsumma (se Kategorier – Not M19)	10 496	10 567	9 031	9 052
Lån från koncernbolag	19 146		28 506
varav koncernkontoskulder	9 229		26 603
varav övriga lån	9 917		1 903
Summa kortfristiga lån	29 642		37 537

Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2016 och 2015 till 1 342 MSEK respektive 973 MSEK.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och information om förfallotidpunkter

och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20) för ytterligare information om upplåning och om swap-portföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.

M17 LÅNGFRISTIGA SKULDER

Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Skulder till koncernbolag	0	1
Övriga skulder	9	7
Summa långfristiga skulder	9	8

Inga långfristiga skulder för åren 2016 och 2015 förföll till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.

M18 KORTFRISTIGA AVSÄTTNINGAR, LEVERANTÖRSSKULDER OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel	694	101
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19)	694	101
Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde	86	132
Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde	7	75
Delsumma (se Kategorier – Not M19)	788	308
Skulder till koncernbolag	497	551
Övriga kortfristiga skulder	13 450	567
Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	14 735	1 425

Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Övriga kortfristiga skulder består främst av förlikningsbeloppet som föreslagits av myndigheter i USA och Nederländerna, för ytterligare information se not K34. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om

likviditetsrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2016 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall	Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec	Summa
MSEK	2017	2017	2017	2017
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	94	0	0	0	94

Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering".

Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag.

M19 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KATEGORI OCH NIVÅ

Kategorier

Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Exkluderade är också andelar i intressebolag och joint ventures som behandlas i not M10 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not M14 "Avsatt för pensioner och anställningsavtal".

MSEK	Not	31 dec 2016	31 dec 2015
Finansiella tillgångar
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M10, M11	2 637	2 824
Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat		3 084	3 162
Derivat ej betecknade som säkringsinstrument	M10, M11	3 058	3 137
Investeringar som innehas för handel	M10	26	25
Lång- och kortfristiga obligationer som kan säljas	M10, M12	18 560	15 291
Lånefordringar och kundfordringar	M10, M11, M12	40 933	44 033
Finansiella tillgångar som kan säljas	M10, M12	1 160	1 052
Summa finansiella tillgångar per kategori		66 374	66 362
Finansiella skulder
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M16	2 346	2 139
Derivat ej betecknade som säkringsinstrument	M16, M18	1 226	329
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	M16, M18	108 562	124 015
Summa finansiella skulder per kategori		112 133	126 483

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

			31 december 2016			31 december 2015
		Verkligt		varav		Verkligt		varav
MSEK	Not	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	M10	1 160	–	–	1 160	1 052	–	–	1 052
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	M10	26	–	–	26	25	–	–	25
Lång- och kortfristiga obligationer som kan säljas M10, M12		18 560	18 560	–	–	15 291	15 291	–	–
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M10, M11	2 637	–	2 637	–	2 824	–	2 824	–
Derivat som innehas för handel	M10, M11	3 058	–	3 058	–	3 137	–	3 072	65
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		25 442	18 560	5 695	1 186	22 329	15 291	5 896	1 142
Finansiella skulder till verkligt värde
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M16	2 346	–	2 346	–	2 139	–	2 139	–
Derivat som innehas för handel	M16, M18	1 226	–	1 226	–	329	–	329	–
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		3 572	–	3 572	–	2 468	–	2 468	–

Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2016 och 2015.

Finansiella tillgångar på nivå 3 förändrades på följande sätt.

		31 december 2016				31 december 2015
MSEK	Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	Lång- och kortfristiga obligationer som kan säljas	Derivat som innehas för handel	Summa	Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	Lång- och kortfristiga obligationer som kan säljas	Derivat som innehas för handel	Summa
Nivå 3, ingående redovisat värde	1 052	25	65	1 142	46	21	55	122
Förändringar i verkligt värde	-4	–	–	-4	12	0	10	22
varav redovisade i årets resultat varav redovisade i övrigt total	-4	–	–	-4	-13	0	10	-3
resultat	–	–	–	–	25	–	–	25
Förvärv/kapitaltillskott	48	1	–	49	994	4	–	998
Inlösen av teckningsoptioner	65	–	-65	0	–	–	–	–
Nivå 3, utgående redovisat värde	1 162	26	0	1 186	1 052	25	65	1 142

Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5 "Finansiella intäkter och kostnader". För ytterligare information se not K25.

M20 FINANSIELL RISKHANTERING

Principer, förvaltning av kapital och hantering av finansiella risker

Information av relevans för Telia Company AB återfinns i koncernens noter (not K26).

Hantering av kreditrisk

Telia Company:s exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).

MSEK	Not	31 dec 2016	31 dec 2015
Övriga finansiella anläggningstillgångar	M10	14 718	14 776
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	M11	1 244	1 159
Kortfristiga placeringar, likvida medel	M12	17 275	18 773
Summa		33 237	34 708

Ytterligare information om hantering av kreditrisk av relevans för Telia Company AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K26).

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company AB kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för Telia

Company AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K26).

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2016 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Utnyttjad checkräkningskredit	–	185	–	–	–	–	–	–	–	185
Marknadsfinansiering	9 164	57	351	1 792	4 453	11 267	10 513	11 489	59 088	108 175
Valutaränte- och ränteswappar
Skulder	47 500	2 157	–	450	–	–	–	–	–	50 107
Fordringar	-47 131	-2 052	–	-448	–	–	–	–	–	-49 631
Valutaswappar och valutaterminer
Skulder	6 770	950	57	3 079	6 755	5 306	7 685	1 110	26 392	58 104
Fordringar	-8 269	-1 077	-68	-3 000	-7 146	-5 696	-8 002	-1 133	-26 451	-60 842
Summa, netto	8 034	220	340	1 873	4 062	10 877	10 196	11 466	59 029	106 098

Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not M15 "Övriga avsättningar", M18 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" och M23 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

M21 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Telia Company AB förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2016 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	8	8	8	8	33	32	32	47	0	177

Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 43 MSEK respektive 29 MSEK för åren 2016 och 2015.

M22 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Allmänt

Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.

Dotterbolag

Försäljningen till dotterbolag var 3 MSEK under 2016 och 3 MSEK under 2015 medan inköp från dotterbolag uppgick till -343 MSEK och -166 MSEK för respektive år.

Åtaganden till förmån för närstående

Telia Company har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M23 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Övriga transaktioner

För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till koncernens noter (not K28).

M23 EVENTUALPOSTER, ÖVRIGA KONTRAKTSFÖRPLIKTELSER OCH RÄTTSTVISTER

Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade Telia Company AB inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag	11 752	2 556
Garantier för pensionsförpliktelser	39	38
Summa ansvarsförbindelser	11 791	2 595

Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende change-of-control i några av Telia Company AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30). För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company AB eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 9 106 MSEK avseende TeliaSonera UTA Holding B.V. och Sonera Holding B.V. för att stödja företagen ekonomiskt om de inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser

till mars 2018. Garantin var nödvändig för företagen för genomförande av utdelningar inom koncernen. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 532 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser och 684 MSEK avseende leverantörsfinansiering. Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.

Ställda säkerheter

Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal	559	–
Summa ställda säkerheter	559	–

Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2016 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2017	Apr–jun 2017	Jul–sep 2017	Okt–dec 2017	2018	2019	2020	2021	Senare	år Summa
Övriga innehav	1	1	1	1	1	–	–	–	–	5
Summa (se Likviditetsrisk – Not M20)	1	1	1	1	1	–	–	–	–	5

Angivna åtaganden avser licenser för och anpassning av system för affärsstöd.

Rättsliga och administrativa tvister

För ytterligare information med relevans för Telia Company AB, se motsvarande avsnitt i koncernens noter (not K29).

Icke-kontanta transaktioner

Inga icke-kontanta transaktioner förekom under 2016 eller 2015.

M25 PERSONAL

Antalet anställda uppgick till 273 per den 31 december 2016 (298 vid utgången av 2015). Medelantalet anställda var:

	Jan–dec 2016			Jan–dec 2015
Land	Totalt (antal)	varav män (%)	Totalt (antal)	varav män (%)
Sverige	286	51	288	48
Summa	286	51	288	48

Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande direktören samt de övriga 10 medlemmar (9 medlemmar 2015) av koncernledningen som var anställda i moderbolaget.

	31 dec 2016		31 dec 2015
Procent	Styrelsen	Övriga ledande befattningshavare	Styrelsen	Övriga ledande befattningshavare
Kvinnor	45,5	33,3	36,4	33,3
Män	54,5	66,7	63,6	66,7
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0

Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Löner och andra ersättningar	418	343
varav prestationsaktieprogram	8	7
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	131	109
varav prestationsaktieprogram	3	2
Pensionskostnader	237	221
Summa sociala kostnader	371	330
Övriga personalkostnader	32	44
Summa personalkostnader per kostnadsslag	821	717

Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:

	Jan–dec 2016		Jan–dec 2015
MSEK	Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Löner och andra ersättningar	67 (−)	351	91 (−)	252

Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande direktören och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 10 medlemmar (9 medlemmar 2015) av koncernledningen

som är anställda i moderbolaget.

Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.

	Januari–december eller 31 december
MSEK	2016	2015
Pensionskostnader	20	25
Utestående pensionsförpliktelser	171	183

Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i koncernens noter (not K31).

M26 ARVODEN TILL REVISIONSFÖRETAG

Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i koncernens noter (not K32).

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kostnadsförda arvoden
Deloitte
Revision	9	11
Revisionsnära tjänster	0	−
Skatterådgivning	–	2
Övriga tjänster	6	17
Summa	15	30

GRI-INDEX

GRI-index och andra avsnitt i denna Års- och hållbarhetsredovisning följer GRI G4:s riktlinjer för "In Accordance – Core". Vi använder även GRI:s branschtillägg för telekommunikation. Vår revisionsbyrå Deloitte har genomfört översiktlig granskning av dessa delar, se Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen för mer information. Hela detta GRI-index täcks av granskningen.

Vissa aspekter och indikatorer som redovisas i detta GRI-index anses ej vara väsentliga, men är inkluderade som svar på specifika förfrågningar från intressenter.

När väsentlig information saknas för en upplysning, så förklaras detta i kursiv text i upplysningen. Följande undantag rörande omfattningen gäller:

• Information för Yoigo i Spanien och Ncell i Nepal saknas för 2016, då bolagen avyttrades under 2016. De ingår dock i information för 2014 och 2015.
• Information för Tcell i Tadzjikistan omfattar för 2016 enbart energi, växthusgasutsläpp och statistik rörande olycksfall och sjukfrånvaro.

STRATEGI OCH ANALYS

G4-1 Uttalande från koncernchefen

Se Vårt företag, avsnittet "Koncernchefens kommentarer".

G4-2 Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter

Se Vårt företag, avsnitten "Hur vi skapar värde" och "Trender och strategi" samt Hållbarhetsarbete, avsnitten "Hållbarhet i Telia Company" och "Sammanfattning av hållbarhetsarbetet".

ORGANISATIONSPROFIL

G4-3 Organisationens namn

Telia Company AB (publ).

G4-4 Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster

Se Vårt företag, avsnitten "Här är vi verksamma".

Stockholm, Sverige.

Se Vårt företag, avsnittet "Här är vi verksamma".

G4-7 Ägarstruktur och företagsform

Se Förvaltningsberättelse, avsnittet "Telia Company-aktien".

Se Vårt företag, avsnittet "Här är vi verksamma".

G4-9 Organisationens storlek

Se Vårt företag, avsnittet "Telia Company och 2016 i korthet".

Se not K31 i koncernredovisningen.

Utelämnad information: Vi rapporterar inte procentandel av anställda med heltids- respektive deltidsavtal, eller avseende tillsvidare- respektive tillfälliga avtal.

G4-11 Procentandel anställda med kollektivavtal

79 (79) procent av medarbetarna omfattades av kollektivavtal. I följande länder är procentandelen noll: Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien, Tjeckien, Tyskland, Hong Kong, Ungern, Nederländerna, Polen, Singapore, Storbritannien, USA, Turkiet, Italien och Ryssland.

Telia Company:s medarbetare har rätt att välja om de vill representeras av facket i kollektivavtalssyfte eller inte. Ingen anställd skall utsättas för diskriminering om denne utövar denna rättighet. Alla anställda skall vara medvetna om sina grundläggande arbetsvillkor. Telia Company samarbetar respektfullt med legitima arbetstagarrepresentanter och nationella fackföreningar.

G4-12 Beskrivning av leverantörskedjan

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbara inköp".

G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden avseende storlek, struktur, ägarskap eller leverantörskedja

Se Vårt företag, avsnittet "Telia Company och 2016 i korthet".

G4-14 Hantering av försiktighetsprincipen

För Telia Company rör försiktighetsprincipen främst produktsäkerhet och elektromagnetiska fält. Vårt allmänna förhållningssätt rörande försiktighetsprincipen beskrivs i vår affärsetiska uppförandekod, leverantörskoden, andra policyer samt ramverket för efterlevnad.

G4-15 Externa principer och andra initiativ rörande hållbarhet som organisationen stödjer

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbarhet i Telia Company".

G4-16 Medlemskap i organisationer

Se www.teliacompany.com/en/about-the-company/ public-policy/.

VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR

G4-17 Delar av organisationen som ingår i redovisningen, samt ifall någon del inte omfattas av redovisningen

Se Vårt företag, avsnittet "Här är vi verksamma" samt not K4 i koncernredovisningen.

G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll och avgränsningar

Redovisningens innehåll och avgränsningar definieras genom pågående eller årsvis dialog med interna och externa intressenter, inklusive diskussioner inom koncernledningen och styrelsen kring Telia Company:s hållbarhetsstrategi, samt i processen att ta fram Års-och hållbarhetsredovisningen. Se även Vårt företag, avsnittet "Trender och strategi" samt Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbarhet i Telia Company".

G4-19 Identifierade väsentliga aspekter

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbarhet i Telia Company" samt Vårt företag, avsnittet "Trender och strategi" för att förstå vilka väsentliga frågor som styr vårt hållbarhetsarbete och vad vi redovisar.

Väsentliga aspekter ses som väsentliga för hela organisationen.

G4-21 Avgränsning utanför organisationen för väsentliga aspekter

Väsentliga aspekter ses som väsentliga för samtliga externa intressentgrupper.

Se "Utsläpp".

G4-23 Väsentliga förändringar från tidigare redovisningar avseende redovisningens omfattning och aspekternas avgränsningar

Verksamheterna i Nepal och Spanien har exkluderats från delar av redovisningen då de avyttrades under året.

INTRESSENTSAMVERKAN

G4-24–27 Intressentsamverkan

Se Vårt företag, avsnittet "Våra intressenter" samt Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbarhet i Telia Company".

REDOVISNINGSPROFIL

G4-28 Redovisningsperiod

Kalenderåret 2016.

G4-29 Datum för senaste redovisning

Mars 2016.

G4-30 Redovisningscykel

Årlig. Vi publicerar även hållbarhetsrelaterad information på vårt Newsroom, samt halvårsvis hållbarhetsuppdatering (Sustainability update) och redovisning av myndighetsförfrågningar (Law enforcement disclosure report). Se www.teliacompany.com/sustainability/reporting.

G4-31 Kontaktinformation rörande hållbarhetsredovisningen

Kommentarer och feedback hjälper oss att utveckla vårt hållbarhetsarbete och -redovisning. Kontakta oss på sustainability-group (at) teliacompany.com.

G4-32 GRI-index

GRI-index.

G4-33 Policy rörande externt bestyrkande

Delar av Års- och hållbarhetsredovisningen har genomgått översiktlig granskning av Deloitte, som även genomför den finansiella revisionen. Telia Company avser att fortsätta med detta.

STYRNING

G4-34-49 Bolagsstyrning rörande hållbarhet

Se Bolagsstyrning, avsnitten "Beslutsorgan", "Aktieägare", "Styrelse", "Koncernövergripande styrningsmodell" samt Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbarhet i Telia Company".

ETIK OCH INTEGRITET

G4-56 Övergripande värderingar och styrande dokument rörande etik och integritet

Se Bolagsstyrning, avsnittet "Koncernövergripande styrningsmodell" samt Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbarhet i Telia Company".

G4-58 Interna och externa mekanismer för att rapportera oetiskt eller olagligt beteende, eller brott mot uppförandekoden

Se Bolagsstyrning, avsnittet "Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM)".

HÅLLBARHETSSTYRNING

Se Vårt företag, avsnittet "Styrning och strategi" och Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbarhet i Telia Company" för mer information om hur väsentliga frågor har identifierats.

För mer information om hållbarhetsstyrning, se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Hållbarhet i Telia Company" samt Styrning i avsnittet för respektive fokusområde. Den affärsetiska uppförandekoden och andra policyer finns på www.teliacompany.com/en/about-us/public-policy/.

Ansvariga för väsentliga frågor ansvarar för att utvärdera hållbarhetsstyrningen av dessa frågor, vilket sker främst genom internrapportering och utvärdering, inklusive till koncernledningen och styrelsen. För att förstå hur styrningen av väsentliga frågor kopplat till fokusområdena inom Ansvarsfullt företagande utvärderades och reviderades under 2016, se respektive avsnitt. Styrningen av övriga väsentliga frågor förändrades ej väsentligt.

EKONOMISK PÅVERKAN

Ekonomisk utveckling

G4-EC1 Skapat och fördelat ekonomiskt värde

För detaljerad finansiell information, se koncernredovisningen i Räkenskaper.

Vi tillhandahåller tillgång till nätverk och telekommunikationstjänster, köper utrustning som rör utbyggnad, utveckling och underhåll av våra fasta och mobila nät, it-system och tjänster, samt köper in mobilenheter och annan konsumentelektronik från våra leverantörer. Vi betalar löner, utdelning och skatter som gynnar våra medarbetare, samhället och nationella ekonomier. Allt detta skapar monetära flöden som påverkar Telia Company:s intressenter. Se även Vårt företag, avsnittet "Hur vi skapar värde".

Skatt är en viktig hållbarhetsfråga, med höga förväntningar från intressenter gällande transparens. Telia Company är en ansvarsfull skattebetalare som betalar skatt på ett korrekt sätt i alla länder enligt lokal lagstiftning och internationellt överenskomna principer. Vi stödjer vikten av att hantera skatt på ett transparent, rättvist och etiskt sätt. Tabellen nedan visar betald bolagsskatt per land.

Betald bolagsskatt, MSEK	2016	2015	2014
Sverige	1 773	220	906
Finland	0	0	-2
Norge	12	264	159
Danmark	0	0	0
Litauen	38	37	30
Lettland	27	23	28
Estland	123	91	101
Ryssland	90	82	100
Turkiet	4	438	0
Övriga länder1	11	68	193
Kvarvarande verksamhet,
totalt	2 078	1 223	1 515
Kazakstan	268	685	649
Azerbajdzjan	416	410	359
Uzbekistan	0	6	12
Tadzjikistan	73	136	123
Georgien	-10	0	24
Moldavien	0	0	0
Nepal	453	661	492
Övriga länder2	97	45	4
Avvecklad verksamhet, totalt	1 297	1 943	1 663
Totalt	3 375	3 166	3 178

1) Telia Carrier utanför ovan nämnda länder.

2) 4 länder.

Utelämnad information: vi kan ej specifikt redovisa värde som skapats och fördelats till samtliga intressentgrupper. Vi avser att utveckla redovisningen av finansiell och social påverkan av vår verksamhet när vi har en tydligare bild av denna.

G4-EC2 Finansiell påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar

Se Förvaltningsberättelse, avsnittet "Risker och osäkerheter". För ytterligare information, se vår Carbon Disclosure Project Climate Change Response på www.cdp.net.

Indirekt ekonomisk påverkan

G4-EC8 Väsentlig indirekt ekonomisk påverkan

Se Vårt företag, avsnittet "Hur vi skapar värde".

Utelämnad information: vi kan ej specifikt mäta eller redovisa vår indirekta ekonomiska påverkan.

MILJÖPÅVERKAN

Energi

Se kommentar till "Utsläpp" avseende rapporteringens omfattning och förändringar under perioden. All scope 1-energi förutom solenergi anses icke-förnyelsebar. Delar av scope 2-energin är förnyelsebar, se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Miljöansvar" för mer information.

G4-EN3 Energiförbrukning inom organisationen

Direkt energiförbrukning per geografiskt område, GWh	2016	2015	2014
Sverige	3	3	4
Europa	27	29	31
Eurasien	104	161	178
Direkt energiförbrukning, totalt	134	193	213

Siffrorna inkluderar solenergi från basstationer i Tcell i Tadzjikistan och Ucell i Uzbekistan, totalt 2 GWh. Direkt energiförbrukning består huvudsakligen av diesel och bensin som används i reservgeneratorer. Den höga siffran för Eurasien speglar behovet av reservgeneratorer i områden eller under perioder där tillgång till ett fungerande elnät är begränsad eller obefintlig.

Indirekt energiförbrukning per
geografiskt område, GWh	2016	2015	2014
Sverige	439	434	444
Europa	552	639	656
Eurasien	403	421	398
Övriga länder¹	47	41	29
Indirekt energiförbrukning, totalt	1 441	1 535	1 527

1) Telia Carrier utanför ovan nämnda områden.

Huvuddelen av den indirekta energin (elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla) används för att driva basstationer och datacenter. Sifforna inkluderar även energiförbrukning från kontor, butiker och andra lokaler som förråd.

Utelämnad information: Vi kan ej specificera energiförbrukning för kyla eller uppvärmning av nätverksutrustning.

G4-EN5 Energiintensitet

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Miljöansvar".

G4-EN6 Energibesparingsinitiativ

Energibesparingsinitiativ, främst relaterade till ersättande av äldre teknisk utrustning, nedstängning av tekniksiter och initiativ på diverse kontor ledde till rapporterade besparingar om 60 GWh.

Utsläpp

Utsläppsfaktorer från WRI, IEA, Defra och Nord Pool har använts för att beräkna växthusgasutsläpp. Historiska siffror har räknats om med de senaste utsläppsfaktorerna och presenteras nedan som marknadsbaserade (marketbased) utsläpp, med följande undantag:

• Utsläpp för Eurasien, Övriga länder samt verksamheten i Spanien (som redovisas som del av Europa) har räknats ut utifrån platsbaserade (location based) utsläppsfaktorer. Detta gäller även utsläpp från fjärrvärme och -kyla.
• Verksamheterna i Spanien och Nepal är exkluderade från redovisade siffror för 2016 då de avyttrades under året, men är inkluderade i siffrorna för 2014 och 2015.

Leasade tillgångar räknas generellt sett som scope 1 och scope 2. Alla större verksamheter där vi har finansiell kontroll är inkluderade, om ej annat anges. Samägda bolag ingår utifrån ägarandel. Utsläpp är angivna som CO²e då vi bedömer att skillnaden mellan CO²e och CO² är försumbar.

G4-EN15–16 Direkta och indirekta växthusgasutsläpp (scope 1 och scope 2)

Växthusgasutsläpp per geografiskt
område, kton CO² e	2016	2015	2014
Direkta utsläpp (scope 1)
Sverige	1	1	1
Europa	7	7	7
Eurasien	25	40	44
Direkta utsläpp, totalt	33	48	52
Indirekta utsläpp (scope 2)
Sverige	0	0	0
Europa	58	105	112
Eurasien	176	167	161
Övriga länder¹	20	17	12
Indirekta utsläpp, totalt	254	289	285
Direkta och indirekta utsläpp, totalt	287	337	337

1) Telia Carrier utanför ovan nämnda områden.

Omräkningen till marknadsbaserade utsläpp samt exkluderingen av siffror från Spanien för 2016 förklarar den avsevärda skillnaden för Europa.

G4-EN17 Övriga indirekta växthusgasutsläpp (scope 3)

Växthusgasutsläpp per geografiskt område, kton CO² e	2016	2015	2014
Sverige	3	4	4
Europa	3	3	2
Eurasien	2	3	3
Övriga indirekta utsläpp från tjänsteresor, totalt	8	10	9

En väsentlig del av de totala utsläppen som genereras i vår värdekedja återfinns hos leverantörer. Att korrekt beräkna dessa utsläpp är utmanande då data från leverantörer ofta saknas eller är av bristfällig kvalitet. Vi rapporterar därför bara utsläpp från tjänsteresor från samtliga marknader.

G4-EN18 Växthusgasintensitet

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Miljöansvar".

G4-EN19 Utsläppsminskningar av växthusgaser

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Miljöansvar".

Avfall

G4-EN23 Avfall

Nedmonterade telefonstolpar, kton	2016	2015	2014
Sverige	5	6	8
Finland	1	4	6
Totalt	6	10	14

Avfallsrapportering täcker endast Sverige och Finland, där vi får tillförlitlig data från företagen som hanterar avfall. För att kunna göra en relevant jämförelse mellan omfattningar och år, begränsar vi rapporteringen till att enbart omfatta nedmonterade telefonstolpar. Dessa stolpar monteras ner främst på grund av teknikskiftet från fasta till mobila nät.

Dessutom rapporterades cirka 1 050 ton elektroniskt avfall. Noggrannheten på denna siffra är osäker då mycket av detta avfall, främst från utrensning eller nedstängning av teknikstationer, hanteras av entreprenörer. För mer information, se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Miljöansvar".

Utelämnad information: vi ser ständigt över hur vi kan förbättra avfallsrapporteringen.

Leverantörsbedömning – miljö

G4-EN32 Procentandel av nya leverantörer som genomgick screening rörande miljökrav

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Ansvarsfulla inköp".

Utelämnad information: vi kan ej redovisa separat för nya leverantörer. Denna data kan komma att bli tillgänglig i takt med att vi utvecklar våra processer för leverantörsutvärdering.

ARBETSVILLKOR

Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

G4-LA6 Olycksfall, sjukfrånvaro och dödsolyckor

Se även Hållbarhetsarbete, avsnittet "Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet".

Olycksfallsfrekvens (LTIF)	2016		2015
och sjukfrånvaro (SAR), per geografiskt område	LTIF1 SAR2	(%)	LTIF SAR (%)
Sverige	0,32	3,0	0,44	2,5
Europa	0,50	2,3	0,54	2,3
Eurasien	0,10	1,5	0,09	1,4
Övriga länder³	0,0	1,2	0,0	0,9
Totalt	0,36	2,4	0,41	2,2

1) Totalt antal olyckor som leder till sjukfrånvaro per miljon teoretiska arbetstimmar.

2) Totalt antal timmar sjukfrånvaro per teoriska arbetstimmar (helårsgenomsnitt).

3) Telia Carrier utanför ovan nämnda områden.

Totalt rapporterades cirka 20 olyckor som ledde till sjukfrånvaro. De flesta av dessa olyckor skedde i det normala arbetet (t. ex. på kontor eller i butik) eller i trafiken.

Under 2014–2016 har inga dödsolyckor som berör Telia Company-anställda rapporterats.

Utelämnad information: vi redovisar ej statistik per kön då det inte förekommer skillnader i arbetsuppgifter mellan kön. Vi arbetar på att utveckla leverantörers rapportering, se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Ansvarsfulla inköp".

Utbildning och kompetensutveckling

G4-LA11 Regelbunden utvärdering av prestation och karriärutveckling

Sedan 2016 har Telia Company en ny koncernöverngripande process, YouFirst, för att medarbetarutveckling. Se Bolagsstyrning, avsnittet "Koncernövergripande styrningsmodell" för mer information.

YouFirst omfattar samtliga medarbetare i regionerna Sverige och Europa. Vid årets slut hade 71 procent av dessa medarbetare dokumenterade mål i processen. De lokala bolagen i region Eurasien använder det tidigare kompetensutvecklingssystemet, som där täcker 86 procent av medarbetarna.

Leverantörsbedömning – arbetsvillkor

G4-LA14 Procentandel av nya leverantörer som genomgick screening rörande arbetsvillkor

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Ansvarsfulla inköp". Utelämnad information: vi kan ej redovisa separat för nya leverantörer. Denna data kan komma att bli tillgänglig i takt med att vi utvecklar våra processer för leverantörsbedömning.

Klagomålsförfaranden – arbetsvillkor

G4-LA16 Klagomålsärenden rörande arbetsvillkor

Se Bolagsstyrning, avsnittet "Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM)".

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Investeringar

G4-HR1	Väsentliga investeringar som inkluderar avtalspunkter rörande mänskliga rättig
	heter eller som genomgått utvärdering av hur mänskliga rättigheter hanteras

Se Hållbarhetsarbete, avsnitten "Konsekvensbedömning av mänskliga rättigheter" och "Ansvarsfulla inköp".

G4-HR2 Utbildning rörande mänskliga rättigheter

Se Hållbarhetsarbete, avsnitten "Ny affärsetisk uppförandekod" och "Yttrandefrihet".

Icke-diskriminering

G4-HR3 Incidenter rörande diskriminering, och åtgärder tagna av organisationen

Inga styrkta diskrimineringsfall, som ledde till disciplinära åtgärder, under året.

Föreningsfrihet och kollektivavtal; Barnarbete; Tvångsarbete

G4-HR4-6 Verksamhet och leverantörer som bedöms ha avsevärda risker rörande föreningsfrihet, barnarbete och tvångsarbete

Se Bolagsstyrning, avsnittet "risker och osäkerheter", Hållbarhetsarbete, avsnittet "Ansvarsfulla inköp" samt Uttalande rörande UK Modern Slavery Act. Vi anser generellt att dessa risker är små i vår egen verksamhet, men större i delar av leverantörskedjan.

Leverantörsbedömning – mänskliga rättigheter

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Ansvarsfulla inköp".

Utelämnad information: vi kan ej redovisa separat för nya leverantörer. Denna data kan komma att bli tillgänglig i takt med att vi utvecklar våra processer för leverantörsbedömning.

Klagomålsförfaranden – mänskliga rättig- heter

G4-HR12 Klagomålsärenden rörande mänskliga rättigheter

Se Bolagsstyrning, avsnittet "Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM)".

SAMHÄLLE

Lokala samhällen

G4-SO1 Samhällsengagemang

Samtliga lokala bolag medverkar i olika kommersiella sponsringsaktiviteter, evenemang, filantropiska donationer och mer i syfte att stödja lokalsamhällen och att stärka varumärket. Det är upp till det lokala bolaget att avgöra vad som är mest lämpliga aktiviteter att genomföra.

Det är viktigt att sådan sponsring och donationer inte används för att stödja oetiska eller korrupt affärsverksamhet eller för syften som inte har stöd i Telia Company:s värdegrund. För att minska dessa risker finns en koncernövergripande instruktion för sponsring och donationer som slår fast ett antal principer rörande vad som är tillåtet samt korrekt process för godkännande. Under 2016 identifierades behovet av att stärka kunskapen om och implementeringen av instruktionens principer. Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Anti-korruption".

Under året genomfördes ett stort antal icke-kommersiella aktivititeter, varav många syftade till att stödja barn och unga med sjukvård och utbildning. Sådana aktiviteter stödjer den lokala implementeringen av All in-strategin för delat värdeskapande.

Utelämnad information: vi genomför inte konsekvensbedömningar rörande påverkan på lokalsamhällen eller miljön. Vi avser att utveckla en mer omfattande ansats kring att bedöma positiv och negativ påverkan av vår verksamhet.

Anti-korruption

G4-SO3 Delar av verksamheten som utvärderats utifrån korruptionsrisk, och identifierade risker

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Anti-korruption" samt Bolagsstyrning, avsnittet "Risker och osäkerheter".

Se Hållbarhetsarbete, avsnitten "Ny affärsetisk uppförandekod", "Anti-korruption" samt "Ansvarsfulla inköp".

Utelämnad information: Vi kan ej ge mer detaljerad statistik än den som presenteras i de nämnda avsnitten.

Se Bolagsstyrning, avsnittet "Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM)", Hållbarhetsarbete, avsnittet "Anti-korruption" samt "G4-SO8".

Konkurrenshämmande aktiviteter

G4-SO7 Rättsfall rörande konkurrenshämmande aktiviteter

Azercell i Azerbajdzjan och Telia i Sverige var involverade i pågående processer där fordran överstiger 10 MSEK.

Efterlevnad

Som följd av en skatterevision var Azercell i Azerbajdzjan involverat i en skattebetalningsrelated process som resulterade i att Azercell betalade ett större belopp till den azeriska skattemyndigheten. Azercell har överklagat beslutet.

Andra lokala bolag var involverade i ett mindre antal personalrelaterade tvister, där inga resulterade i större böter.

Telia Company, vissa av dess dotterbolag och tidigare anställda är inblandade i förundersökningar i Sverige, Nederländerna och USA rörande främst investeringar i Uzbekistan. Se Bolagsstyrning, avsnittet "Risker och osäkerheter" för mer information.

PRODUKTANSVAR

Märkning av produkter och tjänster

G4-PR5 Rutiner rörande kundnöjdhet

Vi använder NPS (Net Promoter Score) för att mäta utvecklingen mot målet att vara ledande inom kundlojalitet på våra marknader. NPS lades till som strategisk KPI från och med 2015 och kompletteras av regelbunden varumärkesmätning rörande varumärkespreferens. Resultaten analyseras och följs upp med handlingsplaner på lokaloch koncernnivå.

På grund av förändringar under året i hur NPS mäts och beräknas kan vi ej redovisa jämförbara, relevanta resultat för 2015 och 2016.

Utelämnad information: Vi avser redovisa jämförbara NPSresultat i redovisningen för 2017.

Marknadsföring

G4-PR7 Icke-efterlevnad av lagar och regler rörande marknadsföring

Inga betydande processer under året.

Kundintegritet

G4-PR8 Klagomål rörande kundintegritet och förlust av kunddata

Cirka 25 styrkta fall där nationella dataskyddsmyndigheter var involverade rapporterades. De flesta av dessa rörde systemfel som gjorde kunddata tillgänglig för andra kunder eller på nätet, eller att kunddata skickades till fel kund. I samtliga rapporterade fall samarbetade de lokala bolagen med relevanta myndigheter för att korrigera felen.

Utelämnad information: Det är troligt att fler liknande fall förekom men som ej rapporterats. Vi arbetar på att förbättra interna rapporteringsprocesser, inklusive att utveckla genensamma definitioner och system för loggning av fall.

BRANSCHTILLÄGG FÖR TELEKOMMUNIKATION

Hälsa och säkerhet

IO4-6 Efterlevnad av ICNIRP:s riktlinjer rörande RF-exponering och SAR för mobilbasstationer och mobilenheter

Vår position rörande elektromagnetiska fält (EMF) återfinns i koncernpolicyn för EMF på www.teliacompany.com/ about-the-company/public-policy/.

Tillgång till telekommunikation

PA1-2 Policyer och affärsmetoder för att underlätta tillgång till och användning av telekommunikationstjänster

Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "All in - delat värdeskapande".

Vi står redo att hjälpa till med räddningsarbete och katastrofhjälp vid större nödsituationer och katastrofer. Upprätthållandet av telekommunikationstjänster är oerhört viktigt för att underlätta räddningsarbetet och för att hjälpa drabbade människor.

2015 drabbades Nepal av allvarliga jordbävningar. Ncell i Nepal samarbetade med den svenska icke-vinstdrivande organisationen Flowminder för att bistå hjälporganisationer med information om folkrörelser. Informationen baserades på anonymiserad samtalsdata (Call Detail Record, CDR). See 2015 års- och hållbarhetsredovisningen, Hållbarhetsarbete, avsnittet "Sponsring och donationer" för mer information.

Tillgång till innehåll

PA7 Policyer och affärsmetoder rörande frågor om mänskliga rättigheter som rör tillgång och användning av telekommunikation

Se Hållbarhetsarbete, avsnitten "Yttrandefrihet" och "Konsekvensbedömning av mänskliga rättigheter".

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS INTYGANDE

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 8 mars 2017

Marie Ehrling Styrelsens ordförande

Olli-Pekka Kallasvuo Styrelsens vice ordförande

Agneta Ahlström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Susanna Campbell Styrelseledamot

Stefan Carlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Mikko Kosonen Styrelseledamot

Nina Linander Styrelseledamot Martin Lorentzon Styrelseledamot

Anna Settman Styrelseledamot

Olaf Swantee Styrelseledamot

Peter Wiklund Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Johan Dennelind VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 mars 2017

Deloitte AB

Jan Nilsson Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Telia Company AB (publ) Organisationsnummer 556103-4249

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2016-01-01 – 2016-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 51-70. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 22-50, 100-205 och 214 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 51-70. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

INTÄKTSREDOVISNING

Beskrivning av risk

Telia Companys nettoomsättning uppgår till 97,8 miljarder kronor, inklusive avvecklade verksamheter, och består av ett antal olika intäktsströmmar såsom trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, övriga serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Telia Company kan paketera produkter och tjänster till ett kunderbjudande vilket kan omfatta tillhandahållande eller leverans av flera tjänster, produkter eller rättigheter att använda tillgångar.

Vi fokuserade på detta område då intäktsredovisningen innehåller flera risker främst avseende tolkning och tillämpning av redovisningsprinciper vilka inkluderar företagsledningens uppskattningar avseende när intäkter ska redovisas samt risker hänförliga till fullständighet och värdering av intäkter. Komplexa IT-system och applikationer används för fakturering av intäkter och en stor mängd data genereras i dessa system och applikationer när kunder använder Telia Companys tjänster och nätverk.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• granskning och utvärdering av väsentliga rutiner och kontroller för intäktsredovisningen, inklusive relevanta IT-system och applikationer som används för fakturering och uppföljning,
• granskning av redovisningsprinciper hänförliga till nya väsentliga tjänsteerbjudanden, produkter och priser för att fastställa ändamålsenlig intäktsredovisning,
• analytisk och detaljerad granskning för ett urval av redovisade intäkter och
• granskning av lämnade upplysningar avseende intäkter i de finansiella rapporterna.

För ytterligare information hänvisas till koncernens redovisningsprinciper i not K3 på sidorna 111-120, företagsledningens väsentliga uppskattningar och bedömningar i not K2 på sidorna 107-108 samt upplysningar avseende nettoomsättning i not K6 på sidan 124 och upplysning om nettoomsättning i avvecklade verksamheter i not K34 på sidan 174.

REDOVISAT VÄRDE AV TILLGÅNGAR

Beskrivning av risk

Telia Company redovisar immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgående till 129,1 miljarder kronor, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, och dessa utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar.

Telia Company ska pröva dessa tillgångar för nedskrivningsbehov årligen eller när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde för tillgången kan understiga återvinningsvärdet. Prövning av nedskrivningsbehov av tillgångar involverar ett antal väsentliga uppskattningar och bedömningar, bland annat att uppskatta verkligt värde minus försäljningskostnader, identifiera kassagenererande enheter, uppskatta förväntade framtida diskonterade kassaflöden samt att beräkna vägd genomsnittlig kapitalkostnad ("WACC"). Processen för prövning av nedskrivningsbehov inkluderar även företagsledningens och styrelsens godkännande av relevanta affärsplaner och värderingar.

Vi fokuserade på detta område då det redovisade värdet av immateriella och materiella anläggningstillgångar är väsentligt och prövningar av nedskrivningsbehov är känsliga för förändringar i antaganden.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision, genomförd tillsammans med våra värderingsspecialister, omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• skapat oss en förståelse för bolagets process för att identifiera indikatorer på nedskrivningsbehov,
• utvärdering av antaganden och metoder som företagsledningen använde vid prövning av nedskrivningsbehov inklusive känslighetsanalyser och
• granskning av lämnade upplysningar främst avseende de antaganden för vilka resultaten av nedskrivningsprövning är mest känsliga.

För ytterligare information hänvisas till koncernens redovisningsprinciper i not K3 på sidorna 111-121, väsentliga uppskattningar och bedömningar i not K2 på sidorna 108-109 samt information om goodwill, andra immateriella tillgångar samt materiella tillgångar i noterna K12 och K13 på sidorna 132-136.

AVYTTRINGAR AV VERKSAMHETER I EURASIEN

Beskrivning av risk

Under september 2015 meddelade Telia Company deras avsikt att avyttra verksamheterna i Eurasien. Verksamheterna som ska avyttras klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter per den 31 december 2016. Enligt IFRS 5 ska anläggningstillgångar och avyttringsgrupper klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning om dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. Ett krav för en sådan klassificering är att det är mycket sannolikt att en försäljning kommer att ske inom ett år. Vidare ska en anläggningstillgång eller avyttringsgrupp som klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. För avyttrade verksamheter kan beräkningar av realisationsresultat vara komplexa och inkludera betydande uppskattningar och bedömningar av företagsledningen till exempel avseende avsättningar för åtaganden.

Verksamheterna bedrivs i länder med komplexa lagar och regler. Styrelsen och företagsledningen måste säkerställa efterlevnad av lokal och internationell lagstiftning samt interna policyer och riktlinjer.

Vi fokuserade på detta område då redovisade värden är väsentliga samt att värdering och redovisning av tillgångar som innehas för försäljning är komplext och till stor del baserat på uppskattningar och bedömningar. Utöver det kräver avyttringar stark styrning och kontroll för att säkerställa efterlevnad av lokal och internationell lagstiftning samt interna styrdokument.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• genomgång av Telia Companys åtgärder för att sälja verksamheter och tillgångar i region Eurasien,
• identifiering och analys av fakta och omständigheter för att bedöma huruvida det tidigare segmentet region Eurasien ska klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning och redovisas som avvecklad verksamhet per 31 december 2016 i enlighet med IFRS 5,
• granskning och utvärdering av styrelsens och företagsledningens process för att fastställa verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader,
• granskning av beräkning av realisationsresultat, presentation i de finansiella rapporterna samt lämnade upplysningar och
• skapat oss en förståelse av försäljningsprocessen inklusive bedömning av efterlevnad av relevant lagstiftning och interna policyer och riktlinjer samt relevanta godkännanden.

För ytterligare information hänvisas till koncernens redovisningsprinciper i not K3 på sidorna 111-121, väsentliga uppskattningar och bedömningar i not K2 på sida 110 samt information om anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter i not K34 på sidorna 174-178.

GRANSKNING AV TRANSAKTIONER I EURASIEN

Beskrivning av risk

Som beskrivs på sidan 49 i förvaltningsberättelsen är Telia Company och dess dotterbolag i Nederländerna föremål för utredning i Sverige, Nederländerna och USA avseende Telia Companys verksamhet i Uzbekistan och misstänkta oegentligheter rörande verksamheten och etableringen i landet under 2007. Telia Company har erhållit ett förslag om förlikning från myndigheterna i USA och Nederländerna som innebär finansiella sanktioner uppgående till 1,45 miljarder USD och Telia Company redovisar per den 31 december 2016 en avsättning med motsvarande belopp i SEK (13,2 miljarder kronor inklusive valutakurseffekter).

Vi fokuserade på detta område då det har en betydande påverkan på Telia Companys finansiella ställning.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• erhålla en beskrivning och bedömning av det erhållna förlikningsförslaget från företagsledningen inklusive deras bedömning av det mest sannolika utfallet,
• förfrågningar och diskussioner med Telia Companys chefsjurist avseende omständigheter och överväganden som gjorts för att bedöma erhållet förslag om förlikning,
• förfrågningar till externa juridiska ombud avseende omständigheter och överväganden som gjorts för att bedöma erhållet förslag om förlikning och
• granskning av lämnade upplysningar i de finansiella rapporterna.

För ytterligare information hänvisas till avsnittet om risker och osäkerhetsfaktorer i förvaltningsberättelsen på sidorna 49-50, väsentliga uppskattningar och bedömningar i not K2 på sidorna 109-110 samt information om avsättningar hänförliga till avvecklade verksamheter i not K34 på sidan 178.

IT-SYSTEM FÖR FINANSIELL RAPPORTERING

Beskrivning av risk

Utöver intäkter, genereras och bearbetas väsentliga mängder data i Telia Companys IT-miljö som en del av den dagliga verksamheten. IT-miljön i koncernen är komplex och omfattar ett stort antal system och applikationer. Dessutom används datalagringslösningar för att fånga och bearbeta information på ett nödvändigt sätt. Den komplexa IT-miljön kräver goda rutiner för att säkerställa att viktiga IT-system och kontroller stödjer effektivitet och kontroll i affärsprocesser.

Vi fokuserade på detta område då det finns risk att alla transaktioner och all data som används för den finansiella rapporteringen inte fångas i tid och eller inte är fullständig.

Våra granskningsåtgärder

Tillsammans med våra specialister inom IT-revision omfattade vår revision följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• utvärdering av intern styrning och kontroll avseende IT och IT-kontroller inom Telia Company,
• identifiering, utvärdering och testning av generella ITkontroller hänförliga till system och applikationer som är betydelsefulla för den finansiella rapporteringen,
• identifiering, utvärdering och testning av automatiska IT-kontroller i ett urval av applikationer samt att genom dataanalys granska periodisering och fullständighet av information i system och applikationer som är betydelsefulla för den finansiella rapporteringen och
• identifiering, utvärdering och testning av kontroller kopplade till data kritisk för den finansiella rapporteringen.

REDOVISNING AV INVESTERINGAR

Beskrivning av risk

Telia Company investerar betydande belopp i sin verksamhet och investeringar, inklusive avvecklade verksamheter,

uppgick under 2016 till 21,4 miljarder kronor. Dessa investeringar har en betydande påverkan på Telia Companys finansiella ställning. De betydande investeringar som Telia Company genomför kräver goda rutiner för styrning och kontroll av immateriella och materiella tillgångar.

Vi fokuserade på detta område då det kräver att företagsledningen gör betydande uppskattningar och bedömningar för att fastställa nyttjandeperiod för tillgångar och lämplig avskrivningsmetod samt att bedöma och tillämpa redovisningsprinciper för att aktivera utgifter i balansräkningen.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• granskning av Telia Companys investeringsprogram för att förstå koncernens strategi och dess effekter på de finansiella rapporterna,
• granskning av processer för anskaffning samt redovisning av materiella och immateriella anläggningstillgångar och
• testning av ett urval av aktiverade utgifter för anläggningstillgångar samt de nyttjandeperioder som tillämpas av Telia Company.

För ytterligare information hänvisas till koncernens redovisningsprinciper i not K3 på sidorna 111-121, principer avseende nyttjandeperioder i not K2 på sidan 108 och information om investeringar genomförda under 2016 i not K12, K13 och K34 på sidorna 132-136 och 174-178.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 2-21, 71-99, 206-213 samt 220-230. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de

bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida

det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2016-01-01 - 2016-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller

förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 51-70 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen och kapitel 7 sektion 31 andra paragrafen samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm 8 mars 2017

Deloitte AB

Jan Nilsson Auktoriserad revisor

REVISORS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN

Till Telia Company AB (publ), org.nr 556103-4249.

INLEDNING

Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Telia Company AB (publ) att översiktligt granska Telia Companys hållbarhetsredovisning för år 2016. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 2 i den tryckta versionen av detta dokument.

STYRELSENS OCH FÖRETAGS-LEDNINGENS ANSVAR FÖR HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 206 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines (utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisningsoch beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

UTTALANDE

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Stockholm den 8 mars 2017

Deloitte AB

Jan Nilsson Didrik Roos Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

FN:S GLOBAL COMPACT-PRINCIPER

Telia Company undertecknade FN:s Global Compact-principer 2013. Denna Års- och hållbarhetsredovisning beskriver hur vi arbetar med dessa (Communication On Progress).

Telia Company:s implementering av FN:s Global Compact-principer framgår av tabellen nedan. Vårt fortsatta stöd för Global Compact uttrycks i Styrelseordförandens kommentar. Fyra dotterbolag – Omnitel och Teo i Litauen, Moldcell i Moldavien och Kcell i Kazakstan – har själva undertecknat Global Compact. Denna Års- och hållbarhetsredovisning omfattar även dessa dotterbolags arbete under året (Communication On Progress).

Princip	Mänskliga rättigheter	Handlingar som vidtagits och utfall
1	Stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter	Se Hållbarhetsarbete, avsnitten "Hållbarhet i Telia Company", "Konsekvensbedömningar av mänskliga rättigheter" och "Yttrandefrihet"
2	Försäkra oss om att vi inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter	Se Hållbarhetsarbete, avsnitten "Konsekvensbedöm ningar av mänskliga rättigheter" och "Hållbarhet i Telia Company"
	Arbetsvillkor
3	Upprätthålla föreningsfrihet och erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar	Se Hållbarhetsarbete, avsnitten "Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet" och "Ansvarsfulla inköp" samt "GRI-index, "G4-11" och "G4-HR4-6"
4	Avskaffande av alla former av tvångsarbete	Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Ansvarsfulla inköp" och GRI-index, "G4-HR4-6"
5	Avskaffande av barnarbete	Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Ansvarsfulla inköp" och GRI-index, "G4-HR4-6"
6	Avskaffande av diskriminering vid anställning och yrkesutövning	Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet"
	Miljö
7	Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker	Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Miljöansvar" och GRI index, "G4-14"
8	Ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande	Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Miljöansvar"
9	Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik	Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Miljöansvar"
	Korruption
10	Motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning	Se Hållbarhetsarbete, avsnittet "Anti-korruption"

UTTALANDE RÖRANDE UK MODERN SLAVERY ACT

TELIA COMPANY:S UTTALANDE

Detta uttalande omfattas ej av översiktlig granskning.

Enligt UK Modern Slavery Act (UKMSA) anmodas bolag med verksamhet i Storbritannien (UK) att rapportera hur de arbetar för att förstå och motverka alla sorters människohandel, tvångs- eller slavarbete i sin egen verksamhet och i leverantörskedjan. Telia Company är verksamt i UK genom dotterbolaget Telia Carrier UK Ltd. Dessutom är Kcell JSC, där Telia Company är majoritetsägare, noterade på London Stock Exchange. Kcell har ingen betydande verksamhet i UK.

Telia Company har åtagit sig att följa FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och den internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner. Vi strävar efter att respektera mänskliga rättigheter utifrån FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Vi efterlever lokal lagstiftning rörande mänskliga rättigheter och arbetsrätt i alla länder där vi är verksamma. Dessa och andra åtaganden utgör grunden i vår Affärsetiska uppförandekod, som omfattar samtliga anställda och dotterbolag. Samma åtaganden återfinns i vår Leverantörsuppförandekod, som beskriver de förväntningar och krav vi ställer på våra leverantörer och underleverantörer.

Telia Company anser att de områden och hänförliga risker som omfattas av UKMSA är väl förstådda och hanterade, och bör vara närmast icke-befintliga i den egna verksamheten. Vi vet att riskerna är betydligt större i leverantörskedjan, och har genom arbetet med Ansvarsfulla inköp processer på plats för att utvärdera leverantörer. Dessa processer innefattar riskutvärderingar och revisioner på plats, för att identifiera och tillsammans med leverantörerna minska eventuell förekomst och riskerna för, bland annat, de områden som omfattas av UKMSA. Dessa processer revideras regelbundet, och anställda med relevanta befattningar utbildas fortlöpande, för att säkerställa att vi arbetar enligt våra åtaganden. Om en anställd eller leverantör identifierar potentiell eller faktisk överträdelse av dessa åtaganden eller krav kan denne anonymt rapportera detta till vår Speak-Up Line.

» Telia Company har åtagit sig att motverka alla sorters människohandel, tvångsarbete och slavarbete i sin egen verksamhet och i leverantörskedjan. «

FEM ÅR I SAMMANDRAG

Telia Company-koncernen
Finansiell information	2016	2015	2014	2013 7	2012 7
Resultat (MSEK) 1
Nettoomsättning	84 178	86 569	81 131	101 870	104 898
Rörelseresultat	21 090	14 606	17 743	24 462	28 400
EBITDA före engångsposter	25 836	25 281	24 364	35 584	36 171
EBITDA	29 813	23 992	23 453	33 656	35 074
Årets resultat från kvarvarande verksamhet	16 433	9 532	12 219	–	–
Årets resultat från avvecklad verksamhet	-9 937	673	3 379	–	–
Årets resultat	6 496	10 205	15 599	16 767	21 168
Finansiell ställning (MSEK) 2
Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	70 947	67 933	86 161	81 522	83 278
Materiella anläggningstillgångar	58 107	55 093	69 669	64 792	62 657
Övriga anläggningstillgångar	50 421	50 824	54 592	46 681	49 738
Omsättningstillgångar	73 955	80 167	61 645	59 833	57 373
Summa tillgångar	253 430	254 017	272 066	252 828	253 046
Summa eget kapital	94 869	102 202	116 364	112 934	109 106
varav hänförligt till moderbolagets ägare	89 833	97 884	111 383	108 324	105 150
Långfristiga skulder	101 734	109 175	118 163	103 226	108 409
Kortfristiga skulder	56 826	42 641	37 539	36 668	35 531
Summa eget kapital och skulder	253 430	254 017	272 066	252 828	253 046
Sysselsatt kapital, kvarvarande och avvecklad verksamhet	184 900	193 486	208 365	192 134	193 056
Operativt kapital, kvarvarande och avvecklad verksamhet	136 041	144 609	155 683	143 154	144 020
Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet	50 756	55 717	59 320	55 774	59 444
Kassaflöden (MSEK) 3
Kassaflöde från löpande verksamhet	25 970	35 249	29 252	31 036	38 879
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-7 428	-28 985	-21 979	-14 644	-6 359
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-22 491	-9 628	-10 269	-15 013	-15 231
Årets kassaflöde	-3 949	-3 363	-2 997	1 379	17 289
Fritt kassaflöde	7 267	16 550	13 046	16 310	23 740
varav från avvecklad verksamhet	116	4 030	4 905	–	–
Investeringar (MSEK)4
CAPEX	15 625	14 595	11 955	16 332	15 685
Förvärv och övriga investeringar	483	5 818	1 210	1 461	1 905
Summa investeringar	16 108	20 413	13 165	17 793	17 590
Nyckeltal5
Räntabilitet på eget kapital (%)	4,5	9,3	15,0	15,9	20,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	7,7	8,9	12,2	13,5	14,9
Soliditet (%)	34,0	35,1	38,0	39,5	38,2
Skuldsättningsgrad (%)	58,9	62,5	57,4	55,8	61,4
Nettolåneskuld/EBITDA före engångsposter	1,69	1,53	1,68	1,57	1,64
Nettolåneskuld/tillgångar Eget kapital per aktie, moderbolagets ägare (SEK)	20,0 20,75	21,9 22,61	21,8 25,72	22,1 25,02	23,5 24,28
Aktiedata
Antal utestående aktier (miljoner)
– vid periodens utgång	4 330,1	4 330,1	4 330,1	4 330,1	4 330,1
– genomsnitt, före utspädning	4 330,1	4 330,1	4 330,1	4 330,1	4 330,1
– genomsnitt, efter utspädning	4 330,1	4 330,1	4 330,1	4 330,1	4 330,1
Totalt resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)	0,86	1,97	3,35	3,46	4,59
Kontant utdelning per aktie (SEK) 6	2,00	3,00	3,00	3,00	2,85
Summa kontant utdelning (MSEK) 6	8 660	12 990	12 990	12 990	12 341
Utdelningsandel (%) 8	121	152	90	87	62

1) Sedan den 31 december 2015 är det före detta segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och redovisas därför på en rad i koncernens resultatrapport 2016, 2015 och 2014. Resultatinformationen för 2016, 2015 och 2014 ovan avser kvarvarande verksamhet om inget annat anges.

2) Tillgångar och skulder i före detta segmentet region Eurasien redovisas på två rader i koncernens balansrapporter per 31 december 2016 och den 31 december 2015. Sergel-bolagen (Sergel) är klassificerade som innehav för försäljning sedan den 30 juni 2016. I balansräkningsinformationen ovan ingår tillgångar som innehas för försäljning och skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

3) Kassaflödesinformation presenteras inklusive avvecklad verksamhet.

4) 2016, 2015 och 2014 enbart inklusive kvarvarande verksamhet.

5) Nyckeltal för 2016, 2015 och 2014 baseras på hela Telia Company-koncernen inklusive både kvarvarande och avvecklad verksamhet. Definitionen av nyckeltalet Räntabilitet på sysselsatt kapital förändrades under 2014 (se definitioner). Endast 2013, 2014, 2015 och 2016 är beräknade med den nya defintionen.

6) För 2016 enligt styrelsens förslag.

7) 2012-2013 har inte omräknats för att återspegla klassificeringen av det före detta segmentet region Eurasien som avvecklad verksamhet.

8) För 2016 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,00 SEK, eller 121 procent av fritt kassaflöde hänförligt till kvarvarande verksamhet, till följd av detta har definitionen för utdelningsandel justerats. 2012-2015 har inte omräknats.

FEM ÅR I SAMMANDRAG

Telia Company-koncernen
Operativ information	2016	2015	2014	2013	2012
Mobila tjänster
Abonnemang totalt (1000-tal)1	16 695	20 033	19 179	19 337	20 537
varav Sverige
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 2	6 207	6 119	6 186	6 171	6 587
Mobil telefoni, churn totalt (%)	17	19	19	19	15
Mobil telefoni, ARPU (SEK)	209	206	200	198	190
varav Finland
Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)	3 253	3 306	3 281	3 245	3 249
Mobil telefoni, churn totalt (%)	23	21	21	21	26
Mobil telefoni, ARPU (EUR)	17	16	17	18	19
varav Norge 3
Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)	2 211	2 311	1 344	1 532	1 641
Mobil telefoni, ARPU (NOK)	252	259	283	258	248
varav övriga länder
Mobil telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal)	1 606	1 644	1 581	1 522	1 462
Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)	1 318	1 327	1 378	1 546	1 953
Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal)	1 200	1 119	1 097	1 066	1 070
Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)	901	863	841	821	868
Mobil telefoni, abonnemang, Spanien (1000-tal)	–	3 344	3 471	3 434	3 707
Fasta tjänster
Bredband, abonnemang totalt (1000-tal)	2 559	2 589	2 543	2 416	2 545
varav
Bredband, abonnemang, Sverige (1000-tal)	1 299	1 306	1 275	1 208	1 175
Bredband, abonnemang, Finland (1000-tal)	497	527	561	532	501
Bredband, abonnemang, Norge (1000-tal)	–	–	–	–	184
Bredband, abonnemang, Danmark (1000-tal)	128	135	114	99	87
Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal)4	402	390	369	355	385
Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal)	233	231	224	222	213
Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)5	2 565	2 838	3 034	3 247	3 452
varav
Fast telefoni, abonnemang, Sverige (1000-tal)	1 675	1 896	2 054	2 209	2 347
Fast telefoni, abonnemang, Finland (1000-tal)	65	80	99	108	125
Fast telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal)	101	114	122	121	125
Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)	417	447	468	504	540
Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)	307	301	291	305	315
Personal6
Antal anställda den 31 december	26 017	26 895	26 166	26 013	27 838
Medelantal anställda under året	24 898	25 450	24 973	25 319	26 793
varav i Sverige	8 109	8 172	7 977	8 122	8 486
varav i Finland	3 276	3 326	3 577	3 745	4 231
varav i övriga länder	13 513	13 953	13 419	13 452	14 076
varav kvinnor	10 227	10 777	10 579	10 958	11 465
varav män	14 670	14 673	14 394	14 361	15 328
Löner och ersättningar (MSEK)	9 534	9 408	9 746	9 400	9 863
Arbetsgivaravgifter (MSEK)	2 056	1 992	1 893	1 900	1 835
Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader	13,2	12,6	14,4	14,0	14,2
Nettoomsättning per anställd (kSEK)	3 929	4 220	4 047	4 023	3 915
Rörelseresultat per anställd (kSEK)	518	639	908	966	1 056
Nettoresultat per anställd (kSEK)	261	401	625	662	790

1) Definitionen av antalet förbetalda abonnemang ändrades 2015. 2013 och 2014 har omräknats för jämförbarhet under 2015. Förbetalda abonnemang räknas om abonnenten har varit aktiv under de senaste tre månaderna.

2) Efter genomgång av vissa typer av mobilabonnemang i Sverige har operativa data för antal abonnemang för 2015 omräknats för jämförbarhet.

3) Efter genomgång av vissa typer av mobilabonnemang i Norge har operativa data för antal abonnemang för 2014 omräknats för jämförbarhet. 2014 och 2015 har också omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel mellan nettoomsättning och kostnad för sålda tjänster och varor avseende försäkringsintäkter i Norge. 4) Definitionen av antalet abonnemang för bredband i Litauen har ändrats under 2015. 2013 och 2014 har omräknats för jämförbarhet under 2015.

5) Fast telefoni abonnemang inkluderar PSTN och VoIP.

6) Personalinformation är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.

ALTERNATIVA NYCKELTAL

Alternativa nyckeltal

Utöver de finansiella nyckeltal som upprättats i enlighet med IFRS, presenterar Telia Company finansiella nyckeltal som inte definieras enligt IFRS, till exempel EBITDA, EBITDA före engångsposter, CAPEX, Betald CAPEX, Fritt kassaflöde, Operationellt fritt kassaflöde och Nettolåneskuld. Dessa alternativa nyckeltal anses vara viktiga resultat och prestationsindikationer för investerare och andra användare av årsredovisningen. De alternativa nyckeltalen ska ses som ett komplement till, men inte en ersättning för, den finansiella information som upprättats i enlighet med IFRS. Telia Company:s definitioner av dessa mått som inte definieras enligt IFRS beskrivs i denna not och i Definitionerna. Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag.

EBITDA och EBITDA före engångsposter

Telia Company anser att EBITDA är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå resultatgenerering före investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar. För att underlätta förståelsen av Telia Company:s underliggande resultat anser vi att det också är relevant att analysera EBITDA före engångsposter. Engångsposter inom EBITDA specificeras i Förvaltningsberättelsen, Engångsposter.

Kvarvarande verksamhet

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Rörelseresultat	21 090	14 606
Resultat från intressebolag och joint ventures	-2 810	-3 394
Avskrivningar och nedskrivningar	11 534	12 780
EBITDA	29 814	23 992
Engångsposter inom EBITDA	-3 977	1 289
EBITDA före engångsposter	25 836	25 281

Avvecklad verksamhet

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Rörelseresultat	-7 048	6 967
Resultat från intressebolag och joint ventures	-7	-31
Avskrivningar och nedskrivningar	-52	3 625
Kapitalvinst vid avyttring	1 035	-
EBITDA	-6 072	10 560
Engångsposter inom EBITDA	11 952	474
EBITDA före engångsposter	5 880	11 035

CAPEX

Telia Company anser att CAPEX och Betald CAPEX är relevanta mått för investerare för att förstå koncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive goodwill, tillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och åtaganden för återställande).

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kvarvarande verksamhet
Immateriella tillgångar	2 787	2 251
Materiella tillgångar	12 838	12 344
CAPEX	15 625	14 595
Avvecklad verksamhet
Immateriella tillgångar	3 657	994
Materiella tillgångar	2 156	3 201
CAPEX	5 813	4 195
Varav ej betalda investeringar1	-2 735	-91
Betald CAPEX, kvarvarande och avvecklad verksamhet	18 703	18 699

1) För 2016 i huvudsak hänförligt till en förlängd ej betald licens i Uzbekistan.

Fritt kassaflöde

Telia Company anser att Fritt kassaflöde är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten och efter CAPEX.

MSEK	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten	25 970	35 249
Betald CAPEX (betalda immateriella och materiella anläggningstillgångar)	-18 703	-18 699
Fritt kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet	7 267	16 550

Operationellt fritt kassaflöde

Telia Company anser Operationellt fritt kassaflöde vara ett relevant mått för investerare för att kunna förstå kassaflödena som Telia Company kontrollerar. Från rapporterat fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet avgår utdelningar från intressebolag då dessa är beroende av godkännande av styrelser i dessa intressebolag. Betalningar för licenser och spektrum är exkluderade då de vanligtvis hänförs till en längre period än ett år.

MSEK	Jan–dec 2016	Jan–dec 2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten från kvarvarande verksamhet	22 510	27 128
Avgår: betald CAPEX från kvarvarande verksamhet	-15 358	-14 608
Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet	7 152	12 520
Återläggning: betald CAPEX för licenser från kvarvarande verksamhet	376	383
Avgår: utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet	-2 122	-6 896
Återläggning: betald skatt på utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet	91	517
Operationellt fritt kassaflöde	5 497	6 524

Nettolåneskuld

Telia Company anser att Nettolåneskuld är ett relevant mått för investerare och kreditvärderingsinstitut för att kunna förstå koncernens skuldsättning. Nedan presenterad nettolåneskuld är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.

MSEK	31 dec 2016	31 dec 2015
Långfristig upplåning	83 516	91 884
Kortfristig upplåning	12 919	10 567
Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex)	-5 455	-5 580
Avgår långfristiga obligationer som kan säljas	-10 185	-8 841
Avgår kortfristiga placeringar	-7 132	-6 979
Avgår likvida medel1	-22 907	-25 334
Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet	50 756	55 717

1) 0,3 GSEK av minoritetsägaren Visors andel av försäljningspriset för Ncell och holdingbolaget Reynolds Holding kvarstår i likvida medel inom avvecklad samhet per den 31 december 2016. För mer information se not 34.

DEFINITIONER

BEGREPP OCH NYCKELTAL

ARPU

Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.

CAPEX

En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.

Churn totalt

Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.

EBITDA

En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures.

EBITDA-marginal

EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.

Engångsposter

Engångsposter omfattar kapitalvinster och kapitalförluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal) eller andra kostnader av engångskaraktär.

Fritt kassaflöde

Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).

Förvärv och övriga investeringar

Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.

Förändring lokal organisk (%)

Förändringen i nettoförsäljning/externa tjänsteintäkter/ EBITDA exklusive engångsposter, exklusive effekter från förändringar i valutakurser jämfört med koncernens rapporteringsvaluta (SEK) och förvärv/avyttringar, jämfört med samma period föregående år.

Justerat eget kapital

Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.

Mobila fakturerade intäkter

Röst, meddelande, data och innehåll.

Nettolåneskuld

Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar (och säkrar lång- och kortfristiga lån) samt därtill kopplade credit support annex (CSA), minskade med kortfristiga placeringar, placeringar i värdepapper som kan säljas och likvida medel.

Nettolåneskuld/EBITDA (multipel)

Nettolåneskuld dividerad med EBITDA före engångsposter rullande 12 månader och exklusive avyttrade verksamheter.

Nettolåneskuld/tillgångar

Nettolåneskuld uttryckt i procent av summa tillgångar.

Operationellt fritt kassaflöde

Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive betald CAPEX för licenser och utdelningar från intressebolag netto efter skatter.

Operativt kapital

Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.

Resultat och eget kapital per aktie

Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat, inklusive nedskrivningar och vinster/ förluster vid avyttringar, plus finansiella intäkter exklusive kursvinster uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på totalt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittlig summa tillgångar.

Räntebärande nettolåneskuld

Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag och joint ventures återlagda.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Segmenttillgångar och segmentskulder (Operativt segmentkapital)

Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.

Skuldsättningsgrad

Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande.

Soliditet

Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.

Sysselsatt kapital

Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.

Sysselsatt kapitals omsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Tjänsteintäkter (externa)

Extern nettoomsättning exklusive hårdvaruförsäljning.

Totalkapitalets omsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig summa tillgångar.

Utdelningsandel

För 2012-2015 utdelning per aktie dividerad med totalt resultat per aktie (före utspädning). För 2016 föreslagen utdelning dividerat med fritt kassaflöde exklusive licenser.

Vinstmarginal

Årets resultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

ANTALS- OCH BELOPPSUPPGIFTER

I enlighet med internationell standard används följande beteckningar:

Valutakoder

SEK	Svenska kronor	HKD	Hongkong dollar	NPR	Nepalesiska rupier
AZN	Azerbajdzjanska manat	JPY	Japanska yen	RUB	Ryska rubler
CZK	Tjeckiska koruny	KZT	Kazakstanska tenge	TJS	Tadzjikistanska somoni
DKK	Danska kronor	LTL	Litauiska litas	TRY	Turkiska lira
EUR	Europeiska euro	LVL	Lettiska lats	USD	US-dollar
GBP	Brittiska pund	NOK	Norska kronor	UZS	Uzbekistanska som
GEL	Georgiska lari	MDL	Moldovan leu

ÅRSSTÄMMA 2017

Telia Company:s årsstämma äger rum onsdagen den 5 april 2017, klockan 14.00 på Skandiascenen, Cirkus i Stockholm. Kallelse publicerades på Telia Company:s webbplats www. teliacompany.com i början av mars. Stämman kommer att tolkas till engelska.

RÄTT ATT DELTA

Aktieägare som önskar delta i stämman skall vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 30 mars 2017 och anmäla sig till bolaget senast torsdagen den 30 mars 2017.

ANMÄLAN TILL BOLAGET

Anmälan om deltagande kan ske

• skriftligen under adress Telia Company AB, Box 7842, 103 98 Stockholm, Sverige,
• per telefon 08-402 90 50 vardagar mellan klockan 09.00 och klockan 16.00, eller
• via Telia Company:s webbplats www.teliacompany.com (endast privatpersoner).

Vid anmälan vänligen uppge namn/firma, personnummer/ organisationsnummer, adress, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 30 mars 2017 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid. Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy är förvaltarregistrerade hos Euroclear Sweden AB, måste sådan aktieägare som vill delta i stämman kontakta Euroclear Finland Oy per e-post: thy@euroclear.eu eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 30 mars 2017.

OMBUD

Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets webbplats www.teliacompany.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast torsdagen den 30 mars 2017.

VAD KOMMER ÅRSSTÄMMAN ATT BESLUTA OM?

Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 2,00 kronor per aktie med två utbetalningar om vardera 1,00 kronor och att den 7 april 2017 respektive 24 oktober skall vara avstämningsdagar för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 12 april 2017 respektive 27 oktober 2017.

KONTAKTINFORMATION

Postadress: Telia Company AB 169 94 Solna

Besöksadress: Stjärntorget 1, Solna Telefon: 08-504 550 00 www.teliacompany.com

Produktion: Telia Company AB Investor Relations i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: Jeanette Hägglund, Petter Karlberg och Telia Company

Telia Company erbjuder kommunikationstjänster som hjälper miljontals människor att vara uppkopplade och kommunicera, att göra affärer och bli underhållna. Genom att göra det uppfyller vi vårt syfte - att länka världen närmare på kundens villkor - to bring the world closer - on the customer´s terms.