Annual Report • Apr 3, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Året i korthet |
|---|
| VD har ordet |
| Varumärket GARO |
| Arbetsklimat |
| Produktområde Installation |
| Produktområde Projekt |
| Produktområde Ladd |
| Produktområde Tillfällig el |
| Marknad |
| Organisation & struktur |
| Hållbarhetsarbete |
| GARO-aktien |
| Bolagsstyrningsrapport |
| Revisors yttrande |
| Förvaltningsberättelse – koncern |
| Noter – koncern |
| Förvaltningsberättelse – moderbolaget |
| Noter – moderbolaget |
| Revisionsberättelse |
| 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning (MSEK) | 657,8 | 554,1 | 441,7 | 383,1 |
| Tillväxt, % | 19% | 25% | 15% | 1% |
| Rörelseresultat (MSEK) | 73,8 | 62,4 | 39,8 | 24,0 |
| Rörelsemarginal, % | 11,2% | 11,3% | 9,0% | 6,3% |
| Resultat efter skatt (MSEK) | 57,0 | 45,8 | 23,5 | 15,0 |
| Resultat per aktie (SEK) | 5,70 | 4,58* | 2,28* | 1,50* |
| Avkastning på eget kapital, % | 32,4% | 31,3% | 17,1% | 11,7% |
| Investeringar (MSEK) | 12,8 | 13,8 | 6,3 | 10,4 |
| Soliditet | 52,0% | 49,8% | 48,5% | 51,3% |
| Nettokassa (-) / nettoskuld (+) | -17,3 | -0,4 | 19,3 | 39,5 |
| Antal anställda | 275 | 254 | 244 | 224 |
*) Resultat per aktie efter fondemission och uppdelning av aktier (aktiesplit 50:1) beslutad 12 januari 2016.
GARO-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 16 mars. Erbjudandet omfattade 4,6 miljoner aktier till ett introduktionspris av SEK 73 per aktie.
GARO levererade sin största order någonsin inom solenergi. Ordern omfattade 1476 solpaneler till nybyggnationen av Albyberg Företagspark.
Ett flerårigt ramavtal tecknades med Vattenfall för leverans och support av laddprodukter för elfordon huvudsakligen avsedda för privatmarknaden.
Förlängning av ramavtal tecknades med Fortum avseende laddprodukter för elfordon.
Lansering av LS4 – en ny generation semisnabba fordonsladdare. Leveranserna påbörjades i september. Beslut fattades om att investera MSEK 18,5 i en ny fabriksbyggnad i den polska verksamheten. De nya fabrikslokalerna beräknas vara färdiga i september 2017 och kommer att leda till mer än en fördubbling av fabriksytan.
GARO fattade beslut om att bolagisera produktområdet Ladd. Som ett första steg i processen skapades från 1 januari 2017 ett nytt sammanhållet produktområde. Verksamheten kommer att ledas av en affärsområdeschef med övergripande ansvar för marknadsområdena; Sverige, Norge, Polen och Övriga marknader.
Marknadstillväxten i Sverige, Irland och Norge förväntas vara fortsatt god som ett resultat av en stark byggmarknad, och i Finland har vi positiva indika tioner avseende byggmarknaden i storstäderna. Som jag nämnt tidigare förväntas laddinfrastruktur för elfordon fortsätta växa snabbt och följer kommersialiseringen av laddbara fordon.
Sammanfattningsvis gjorde GARO stora framsteg inom ett antal områden under 2016, och både omsättnings tillväxt och rörelsemarginal överträffade med råge våra långsiktiga finansiella mål.
Efter börsnoteringen i mars kunde vi hälsa cirka 7500 nya aktieägare välkomna, såväl svenska privatpersoner som svenska och utländska välrenom merade institutioner. Det är vi mycket glada för och vår ambition är att skapa långsiktigt aktieägarvärde genom att fortsätta stärka vår position på marknaden.
Nettoomsättningen under året ökade med 19% till MSEK 657,8, med en stark tillväxt inom både GARO Sverige och GARO Övriga marknader. Den starka tillväxten är ett resultat av framgångsrika produktlanseringar under senare år och en allmänt stark byggmarknad.
Det är även glädjande att se nyare produkter och produktområden ta fart ordentligt, som exempelvis laddare till elbilar där utbyggnaden av ladd infrastruktur fortsätter i högt tempo. För att tillvarata de stora möjligheter vi ser inom detta produktområde har en sammanhållen organisation skapats för laddinfrastruktur, i syfte att samordna marknadsinsatserna i koncernen. Från och med januari 2017 finns en stärkt organisation som ansvarar för alla marknader i koncernen.
Värt att nämna är även området solenergi, där GARO under året leve rerade sin största order någonsin. Från att ha legat på en relativt låg nivå har området utvecklats positivt under året. GARO ser stora möjligheter för expan sion i Polen och andra länder utanför Norden. Expansionen kommer att ske selektivt inom de produktområden där vi ser att det finns en efterfrågan och där vi tror att GARO kan erbju da något unikt. För att säkerställa produktionskapaciteten i hela koncernen fattades beslut om att utöka kapaci teten i den polska verksamheten. De nya fabrikslokalerna beräknas vara
2016 blev på flera sätt ett mycket bra år för GARO. Bolaget utvecklades väl inom alla produktområden med en stark ökning av omsättning och resultat. En betydelsefull händelse var självklart noteringen av GAROs aktie på Nasdaq Stockholm i mars. Nu arbetar vi vidare i högt tempo för att fortsätta ta tillvara på de möjligheter som erbjuds på marknaden för elinstallationsprodukter.
STEFAN JONSSON VD
färdiga i september 2017 och kommer att leda till mer än en fördubbling av produktionskapaciteten i Polen.
Rörelseresultatet justerat för kostnader av engångskaraktär ökade med 38% till MSEK 86,4. Trots att vi under senare år expanderat kraftigt har de allmänna omkostnaderna hållits tillbaka. Detta, i kombination med förbättrade brutto marginaler, har lett till en högre justerad rörelsemarginal om 13,1% (11,3).
Den goda resultatutvecklingen och kassaflödet under senare år har också medfört att bolaget har en god likvi ditet och stark finansiell ställning. Mot bakgrund av det har styrelsen rekom menderat årsstämman att besluta om en utdelning om SEK 2,85 per aktie, vilket är i linje med bolagets utdelningspolicy att dela ut ca 50% av resultat efter skatt.
GARO har haft en stark tillväxt under senare år med i genomsnitt 20% per år sedan 2013. Bolaget kommer sannolikt att behöva utöka personalstyrkan fram över, inte minst inom produktutveckling och försäljning. Vi ser också gärna fler kvinnor i denna traditionellt mansdomi nerade bransch. Den starka tillväxten och de positiva framtidsutsikterna kom mer även att kräva utökad produktions kapacitet.
Den starka tillväxten och de positiva framtids utsikterna kommer även att kräva utökad en kraftig utbyggnad av vår polska fabrik samt
Med fokus på innovation, hållbarhet och design utvecklar GARO lönsamma helhetslösningar för elbranschen.
Drivna av framtidens möjligheter utvecklas vi ständigt för att vara den ledande innovatören inom våra produktområden.
Vår gemensamma vilja är att utveckla framtidssäkra helhetslösningar genom kunskap, innovation och engagemang.
I en värld där produkterna allt oftare liknar varandra är det varumärket som särskiljer GARO från konkurrenterna. De värderingar som varumärket GARO står för summerar löftet till kunden och säkerställer kvalitet i alla led. Oavsett produktområde eller marknadssegment arbetar GARO ständigt med att varumärket alltid ska uppfylla och gärna överträffa marknadens förväntningar.
10
Vi är en nytänkande kraft som utvecklar våra kunders framtida affärer. Det gör oss till en engagerad, lyhörd och aktiv samarbetspartner.
Vi är experter på det vi gör och värdesätter kunskap som leder till våra kunders utveckling och lönsamhet.
Vårt fokus är att genom ett stort engagemang utveckla säkra produkter för en hållbar framtid.
Vår genuina historia, fina utveckling och framtida möjligheter har skapat vår unika GARO-kultur. Den gör oss trygga och stolta i allt vi gör.
I den trygga, unika GARO-kulturen föds nyfikna och nytänkande talanger som tillåts utmana det konventionella.
Vi är en nytänkande kraft. Vi utmanar oss själva för att vara framtidssäkrade. Kraften i vår kultur gör att vi konstant tänker
smart och framåt i allt vi gör och mot alla vi agerar med.
Detta är ett löfte till både medarbetare och kunder som kommuniceras i GAROs payoff.
GARO är en modern och attraktiv arbetsplats på väg in i framtiden. För detta krävs ett hälsosamt arbetsklimat och bra "coachande" ledarskap. Etnisk och kulturell mångfald samt en jämn ålder- och könsfördelning är andra faktorer som bidrar till den framgångsrika företagskulturen. Det är också en viktig aspekt för att kunna rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens – en kompetens som behövs för framtida produktutveckling.
Inom GARO finns många kompetenta medarbetare som strävar efter att leverera det där lilla extra som gör skillnad – inte bara för det ekonomiska resultatet utan för alla som direkt eller indirekt påverkas av verksamheten.
I strävan att vara en attraktiv arbetsgivare är de interna karriärsmöjligheterna en viktig framgångsfaktor. Medarbetarna ges både möjlighet och uppmuntras till att internt vidareutveckla sin karriär inom organisationen.
Medarbetare som är nöjda är mer motiverade och engagerade i sitt arbete, stannar längre och är bra ambassadörer. Detta är också något som underlättar framgångsrika rekryteringar och bygger relationer med
nöjda kunder. Därför är nyckeln till framgång att ständig utveckla företagets medarbetare.
Kundnöjdhet är en avgörande faktor för företagets förmåga att skapa bra ekonomiska resultat samtidigt som det är grunden för ett värdeskapande hållbart företagande. Därför genomför GARO en kundundersökning vartannat år.
Såväl leverantörer som deras underleverantörer förväntas dela GAROs syn på affärsetik, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden. Ett nära och tätt samarbete är en förutsättning för att uppnå kontinuerliga förbättringar av hållbarheten i vår värdekedja.
För att hitta nya affärsmöjligheter och kunna identifiera eventuella risker har GARO skapat fyra intressentgrupper som deltar i dialog om framtid och hållbarhet. Grupperna som består av ägare, kunder, leverantörer och medarbetare har klassificerat de ansvarsområden som är viktigast: miljö, medarbetare, produkt och ekonomi.
För att skapa en gemensam plattform av allmänna principer som kan tillämpas likt av alla företagets verksamheter, samarbetspartners och leverantörer, oavsett var i världen de verkar, arbetar GARO efter följande principer:
• Stödja, respektera och säkerställa skyddet av internationellt vedertagna mänskliga rättigheter.
• Ge medarbetarna rätt att bilda och ansluta sig till de organisationer som de själva väljer, och förhandla kollektivt.
• Barnarbete får absolut inte förekomma inom verksamheten eller hos någon samarbetspartner.
återanvändas eller kasseras
på ett säkert sätt.
• Samtliga inom koncernen, och leverantörer, ska sträva efter att använda förnyelsebara och återanvändbara råmaterial i så stor utsträck-
ning som möjligt. Och, när så är möjligt, använda råmaterial som har så liten påverkan på miljön som möjligt.
• Nolltolerans mot alla former av korruption, mutor eller oetiska affärsmetoder. Alla medarbetare har ansvar att identifiera, följa och respektera lokala lagar, förordningar, föreskrifter i de länder företaget verkar och gör affärer.
GARO vill bidra till en positiv samhällsutveckling bland annat genom att stödja ideella organisationer. Förutom lokal sponsring och lokala samarbeten har GARO omsorgsfullt valt att sponsra organisationer som stödjer välgörenhetsarbete.
XXX
GARO Installation distribuerar omkring 3000 el-produkter och kompletta helhetslösningar för fast elinstallation inom industrin, nybygg nation av lokaler, bostäder och fastigheter samt renoveringsprojekt. Det kan vara allt från anslutningsdon till kompletta el-centraler som innehåller media, styrning och mätning. Från elstolpar för bil, camping och marinor till uttagslådor och säkerhetsbrytare för maskiner inom industrin. I Sverige når produkterna marknaden med hög tillgänglighet via grossis terna. I övriga länder anpassas försäljningen till de kanaler som råder där.
GAROs stora satsning på produktutveckling och lansering av nya innovationer har byggt ett varumärke som väcker både nyfikenhet och intresse. Genom tät närvaro hos både slutanvändare och grossister sprids kunskap om produkterna samtidigt som nya behov snappas upp, långt innan de uttalats. Dess utom är GARO känt för att alltid hålla sina löften och att ställa upp direkt om omständig heterna förändras.
I december släpptes ett helt nytt sortiment av kopplingsur, med både mekaniska och astronomiska ur, som känner av solens uppoch nergång. De kan köpas som enskilda produkter eller byggas in i någon av GAROs standardprodukter, t ex i en normcentral eller ett mätarskåp. Uren innebär en stor energibe sparing då de t ex kan styra ytterbelysningen.
Sol kom igång på allvar våren 2015 och var ett naturligt steg i strategin att möta markna dens stora efterfrågan på solenergilösningar med riktigt bra produkter med hög kvalitet. Tack vare ett redan stort förtroende för varu -
märket GARO samt den internt höga kompe tensen och viljan att utveckla har Sol snabbt blivit framgångsrikt.
Solpanelerna köps in från en noga utvald europeisk tillverkare som garanterar framstå ende kvalitet, hög verkningsgrad och bästa testresultat. GARO bygger ett helt koncept runt solpanelerna och förpackar det till en färdig paketlösning som förutom panelerna
En vidareutvecklad elstolpe, med förhöjd intelligens, som går att implementera i GAROs motorvärmarstolpar, camping stolpar och marinstolpar. Inkluderar ett betal- och mätvärdessystem som styrs via webben eller en app, så att varje användare kan betala för sin egen förbrukning.
De ekonomiska fördelarna med ett komplett fristående markmätarskåp uppskattas allt mer vid nybyggnation. 2016 har GARO tagit fram flera olika modeller av mark mätarskåp för att möta framtidens teknik behov.
Sedan 1939 har GARO gått från att vara en tillverkare som följde strömmen till att vara den ledande utvecklaren av nya smarta el-produkter på den svenska marknaden. Installationsprodukterna är fundamentet i GAROs produkt portfölj och ligger till grund för utvecklingens framfart och tillväxten av fler produktområden.
GARO Installation utvecklar och tillverkar el-produkter som är avsedda att hamna som nummer ett på marknaden, nu och i framtiden. Fokus ligger på att ständigt hitta nya smarta funktioner, högsta kvalitet, lägsta förbrukning samt den snabbaste och enklaste installationen. Ett recept som bland annat har omvandlat en enkel motorvärmare till en unik intelligent elstolpe.
innehåller växelriktare, DC-kabel, DC-brytare och DC-kapsling (DC= likström). GAROs utmärkande konkurrenskraft inom segmentet är framför allt kompetensen, kvaliteten, tillgängligheten och en väldigt god teknisk support.
ALBYBERGS FÖRETAGSPARK i Haninge söder om Stockholm. När valet föll på GARO spelade den höga kvaliteten och service/support-lösningen en avgörande roll. Man önskade att sätta upp maxi malt antal paneler på alla tillgängliga och passande ytor, totalt 400 kW.
ELEKTROSKANDIA, en av Sveriges största el-grossister, valde GAROs solenergilösning när de byggde sitt nya stora centrallager i Örebro. Anläggningen består av 940 solpaneler vilket motsvarar ca 250kW. Med tanke på deras förkunskaper och marknads insikt – de jobbar med alla förekomman de el-produkter på marknaden – ger det GARO ett väldigt högt betyg.
2016 har GARO stärkt upp produktområdet Installation genom nyrekryte ringar inom sälj, produktion och teknisk support. En intern effektivisering har genomförts, vilken redan visat på en förbättring när det gäller tillgänglighe ten. När produkterna bli mer tekniskt avancerade får återförsäljarna en alltmer rådgivande roll. För att de ska kunna hålla en hög kunskapsnivå har GARO ökat antalet kundbesök och genomför kontinuerliga kompetens utbildningar.
GAROs innovationskraft och förmåga att läsa marknadens behov har skapat en kö av nya nya idéer till produktutvecklingen, som släpper ut nyheter i en jämn takt. Vi möts också av en ny generation elektriker som ställer krav på senaste digitala teknik och tillgäng lighet. Utmaningen inom Installation är att fortsätta hålla den höga produktutvecklingstakten och lansera nyheter med bibehållen GARO-kvalitet. Elsäkerheten får aldrig äventyras.
Fram till för 13 år sedan anlitades externa leverantörer för att bygga ihop komponenter till färdiga helhetslösningar efter kundernas behov. I takt med att GAROs egen specialkompetens stärktes och blev mer innovativ var det naturligt att även den här verksamheten hamnade under GAROs tak. Genom att själv styra alla projekt från förfrågan till färdig lösning får GARO en tydlig roll på marknaden och kan garantera
Inom produktområdet Projekt monterar GARO ihop kompletta, kund anpassade och installationsfärdiga lösningar efter kundernas specifi ka önskemål. Den starka tillväxten inom byggsektorn, i kombination med företagets leveranssäkerhet och höga kvalitet, har gett GARO en marknadsledande roll när det gäller helhetslösningar inom lågspänningsfördelning.
Produktområdet Projekt har drivits i egen regi sedan 2004. Huvuduppgiften är att med hjälp av produkter från GAROs alla produktområden bygga elskåp i olika storlekar; ställverk, kabelskåp, fördelningscentraler och lägenhets centraler. Detta gör GARO till en total leverantör av lågspänningsfördelning upp till 2500A.
-
Ingen byggnation är den andra lik, därför har GARO heller inga standard produkter inom det här området. Varje enhet som tillverkas är helt kundunik med funktioner enligt en specifik applikationsbeskrivning som kommer antingen från en konsult eller direkt från elinstallatören.
• Produkter som finns på marknaden idag kan se ganska lika ut när de är monterade. Något som däremot inte
syns är hur lång tid det tog att installera dem. Här är GARO snabba. Med smarta installationslösningar som är enkla och tidsbesparande att installera uppnås bästa totalkostnad.
• GARO garanterar alltid högsta möjli ga kvalitet och produktsäkerhet. Förutom att varje enhet som tillverkas testas enligt gällande branschkrav görs ytterligare funktionstester. De tillverkade skåpen spänningssätts och testkörs gentemot ritning i samtliga funktioner.
• GAROs starka konkurrenskraft beror även mycket på flexibilitet och förmå gan att hålla löften. Den korta led tiden, från projektering till att levererad produkt är i drift, uppskattas alltmer inom den intensiva byggbranschen.
Tidigare tillverkning av hundratusentals motorvärmare och uttag har gett stor grundkunskap om vad som krävs av en produkt för att den ska klara det nordiska klimatet. Redan 2006 inledde GARO satsningen på fordonsladdare och under Almedalsveckan 2008 kunde företaget presentera den första laddstationen för bilar. Där och då hamnade GAROs varumärke top-of-mind när det gäller laddinfrastruktur. Sedan dess har vidareutvecklingen skett kontinuerligt och sortimentet utökats väsentligt. När marknadens efterfrågan sköt fart 2015
Inom Ladd möter GARO nya slutkunder som besöks och bjuds in för att informera om laddningsstruktur. Klimat- och miljöstrateger eller inköpare hos stat, kommun, landsting, stora fastighetsägare, kommunala fastighetsbolag och energibolag, bland andra. Många av dem kommer på seminarier eller utbildningar i GAROs lokaler.
Marknadens ökning av el-fordon har
fått GARO att satsa vidare på produktområdet Ladd. Under året har produktionen i Gnosjö byggts ut och det har även rekryterats mer personal. Från januari 2016 anställdes även fler säljare och en försäljningschef för produktområdet Ladd tillsattes.
* Klimatklivet är en av svenska regeringens viktigaste klimatsatsningar och inriktar sig på att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatklivet ger investeringsstöd till företag, kommuner och organisationer på totalt 3,5 miljarder under åren 2015-2020.
En enskild produktsuccé som redan blivit en standardprodukt hos el-grossisterna. Laddboxen GHL hamnar ofta i bostadsrättsföreningar, på stora arbetsplatser och i hemmet. Som svar på marknadens efterfrågan lanserades ett nytt stativ till GHL i samband med Easy Fair-mässan i september. Det nya stativet gör det mycket enkelt att på bästa sätt omvandla en tidigare motorvärmarstolpe till en laddinstallation.
Snabbladdaren tillhör det stora produkttillskott som GARO premiärvisade våren 2016. Det är en så kallad högeffektsladdare med en effekt på upp till 150 kW som gör det möjligt för bussar och andra större fordon att snabbladdas för att köra vidare. Även personbilar som tål hög laddningseffekt kan laddas i den högeffektiva snabbladdaren. För att bygga upp laddinfrastrukturen med bästa funktionalitet för slutanvändaren har GARO under året utvecklat ett nära samarbete med alla de stora aktörer som utvecklar och tillgodoser marknaden med betallösningar, bl a E.On, Vattenfall, Fortum, Göteborg Energi och Clever. Tillsammans med dem säljer GARO nu en helhetslösning.
Den 31 maj premiärvisades nya publika laddstolpen LS4 på Eliaden-mässan i Norge. Den kunde börja levereras till marknaden i september och försäljningen är över förväntan. Med stilren design, smarta funktioner, överskådlig bevakning samt enkelhet i både installation, underhåll och service möter den alla högt ställda kvalitetskrav. Därav möter också ett stort intresse från energibolag, parkeringsbolag, större fastighetsägare, allmännyttan, kommuner och regioner.
Tack vare framsynthet, erfarenhet, kompetens och innovationsförmåga kan GARO erbjuda den kunskap, information och de produkter som marknaden efterfrågar. Idag är GARO den ledande leverantören av laddinfrastruktur till el-fordon i Norden. Med en unik produktportfölj kan företaget erbjuda alla typer av laddstationer – från den enkla laddboxen på 3,7 kW, att ha hemma i villagaraget, till den högeffektiva stationen på 150 kW som kan snabbladda en stor buss. Med fortsatt utveckling som följd.
Genom Klimatklivet* har den svenska regeringen satt fart på insatserna som ska minska utsläppen av växthusgaser. Stora investeringsstöd delas ut till de företag, kommuner, regioner och organisationer som kan visa upp projekt med klimatgynnande effekt. Som väntat har el-bilen visat sig vara det enklaste och effektivaste sättet att minska utsläppen av fossila bränslen. Intresset för att bygga upp infrastrukturen för el-fordon i Sverige accelererar nu alltmer och smittar av sig i hela Norden.
I takt med att byggnationen i Sverige ökar, växer behovet av tillfällig el och belysning på alla byggarbetsplatser. Genom att flitigt vara ute på byggarbetsplatser, prata, lyssna och hålla ögonen öppna fångar GARO upp marknadens behov. Med hållbara och energibesparande produkter är GARO på god väg att omvända byggbranschens slit och slängbeteende när det gäller tillfällig el och belysning.
När hållbarhetstrenden nått byggbranschen har behovet av robusta, smarta kvalitetslösningar med låg energiförbrukning ökat markant. En ständig strävan att alltid förse byggarbetsplatsen med de senaste, smartaste och energieffektivaste el- och belysningslösningarna har gjort GARO till en stark aktör.
Produktområdet Tillfällig el utvecklar och tillverkar produkter inom tillfällig el och belysning för el- och byggbranschen. Produkterna består av elcentraler och allmänbelysning med tillbehör för användning på byggarbetsplatser eller vid events. Ofta handlar det om kundanpassade lösningar. Produktområdet Tillfällig el startades 2007.
Slutanvändarna finns inom bygg branschen, uthyrningsföretag och eventbolag där det behövs mobil el och belysning under en begränsad tid. I Sverige når produkterna marknaden med hög tillgänglighet via grossister, lager och butiker. I övriga länder anpassas försäljningen till de kanaler som råder där.
Ett modulssystem som skapar flexibla och specialanpassade elcentraler för byggarbetsplatsen. Består av ett tomt rött GARO-skåp i vilket det går att mon tera in all typ av utrustning som behövs för det aktuella uppdraget. Efter avslut går det snabbt och enkelt att bygga om skåpet invändigt för att passa nästa projekt.
Redan 2013 var GARO först med att lansera marknadens mest energieffek tiva och klimatsmarta LED-arbetslampa för krävande miljöer. När kopiorna dök upp svarade GARO under 2016 med att lansera en ny, ännu bättre version, GARO BALL 2.0, som gett ett nytt försprång på marknaden. Med bättre rundstrålning, längre hållbarhet, lägre energiförbrukning, bättre ljusegenskaper och totalt underhållsfri har den idag en livslängd på 60 000 timmar, vilket motsvarar ca 7-8 års normal användning.
En batterilampa som bygger på samma robusta koncept men som laddas upp och fungerar under hel dags service arbete utan nätspänning.
Under året släppte GARO även en del nya belysningsstativ som både är smartare och tar mindre plats. Dessutom breddades utbudet av kabelfördelare, övergångsadapters, grenuttag och andra produkter som binder ihop sorti ment och gör att GARO kan kalla sig en komplett leverantör inom tillfällig el och belysning.
Efter att ha anställt fler säljare kommer den täta dialogen med slutanvändare, kunder, byggbranschen och eventbola gen bli ännu bättre. Det finns idéer till många nya produkter som utvecklings teamet inom GARO har alla förutsättningar att lyckas ta fram.
• Lansering av ny generation bygg belysning 2.0 med förbättrade egenskaper som lägre energiförbrukning, längre drifttid och förbättrat ljusflöde.
• Genombrott på den finska marknaden.
• Utökad säljkapacitet för att klara ökad närvaro hos kunder, samt för fortsatt expansion.
Viktigast för framgångarna inom elmateriel är hur mycket det byggs på de marknader där GARO verkar. Hälften av produkterna är kopplade till ny- och ombyggnation av bostäder, varav 30% hamnar inom kommersiella och offentliga fastigheter, 10% går till repa rationer och underhåll samt resterande 10% till industriinvesteringar.
Bygginvesteringarna är i sin tur be roende av ekonomins utveckling, investeringsklimat, räntenivåer samt demografisk utveckling och behov av bostäder. På kort tid har det skett en fördubbling av påbörjade bostäder. Förväntad befolkningsökning och ett uppdämt bostadsbehov pekar mot fortsatt ökning.
Statliga subventioner påverkar hur snabb utvecklingen av ladd-infrastruk turen blir, men försäljningen av ladd bara fordon går inte att misstolka.
I till exempel Sverige ligger den årliga ökningstakten av laddbara fordon på drygt 90%, trots begränsade subventio ner.
Samhället präglas av fortsatt hög klimatoch miljömedvetenhet vilket gjort att dessa frågor nu alltmer blivit livsstils- och identitetsfrågor för både kunder och slutkonsumenter. Idag har exempelvis 8 av 10 personer vidtagit åtgärder för att påverka energiförbrukningen i hemmet. Därför krävs ett fortsatt stort fokus på framtida hållbara lösningar för att förbli ansvarsfull och trovärdig på marknaden.
Efterfrågan på ökat teknikinnehåll i installationerna kommer kräva alltmer avancerade totallösningar inom elmaterial. För GAROs Ladd och Sol finns ett stort intresse i hela Norden för de nya alternativa och miljövänliga tekni kerna hos både företag och allmänhet.
Företagets HQ Produktionsenheter Försäljningskontor
Nettoomsättningens fördelning per segment 2016
GARO Sverige GARO Övriga marknader
GARO-koncernens styrelse består av totalt sex personer under ledning av styrelseordförande Anders Pålsson. Utifrån styrelsens riktlinjer leder koncernchefen Stefan Jonsson en koncernledning på sex personer som delas in i två affärsområden: Sverige och Övriga marknader. Affärsområdet Sverige består av de svenska bolagen med Stefan Jonsson som ansvarig affärsområdeschef. Affärsområdet Övriga marknader består av Norge, Irland, Polen och Finland med Joe Ree som ansvarig affärsområdeschef.
STEFAN JONSSON LEDAMOT SEDAN 1997 & VD/ KONCERNCHEF SEDAN 1996 FÖDD: 1953
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Maskiningenjör. Företagsledning, IFL Sigtuna. Tidigare divisionschef på Skanidnaviska Aluminiumprodiler AB och produktionschef och senare vice VD i Pallco AB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande i Elobel Aktiebolag. Styrelseledamot i Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige med firma Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Stefan Jonsson Invest AB. Styrelsesuppleant i Fiber Fenix ekonomisk förening. Innehav aktier: 585 085 (via bolag)
LARS SVENSSON LEDAMOT SEDAN 1985
FÖDD: 1945 Utbildning & arbetslivserfarenhet:
Tidigare verkställande direktör och koncernchef för GARO AB. Andra pågående uppdrag: –
Innehav aktier: 3 568 345
RICKARD BLOMQVIST LEDAMOT SEDAN 2015 FÖDD: 1971
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilekonom med ekonomie kandidatexamen, Högskolan i Halmstad. Ägare och verkställande direktör för Ekonomerna Holding Sverige AB. Tidigare ekonomichef på AkkaFRAKT-koncernen, Business Development Manager på Hilding Anders International AB, samt CFO/ finanschef för Hedson Technologies International AB (publ).
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot och verkställande direktör för Ekonomerna Holding Sverige AB. Innehav aktier: 202 000 (direkt och via bolag)
ANDERS PÅLSSON STYRELSEORDFÖRANDE & LEDAMOT SEDAN 2015 FÖDD: 1958
Utbildning & arbetslivserfarenhet:
Civilekonom Lunds universitet. Tidigare verkställande direktör och koncernchef för Hilding Anders-koncernen och vice verkställande direktör och affärsområdeschef på E.ON Nordic AB. Rådgivare till investmentbolaget Investcorp. Verksam inom Trelelborg AB, PLM/ Rexam samt Gambo.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande i Lammhults Design Group AB, styrelseledamot i Midway Holding Aktiebolag, NIBE Industrier AB, Trioplast Industrier AB och Malmö Fotbollförening.
Innehav aktier: 5 000
PER HOLMSTEDT LEDAMOT SEDAN 1985 FÖDD: 1950
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilekonom och fil. kand., Växjö och Lunds universitet. Tidigare verkställande direktör för CA-Verken AB samt för Kvarnstrands Industri AB.
Andra pågående uppdrag: Innehavare av CANJOC Konsult. Styrelseordförande i Ahlins i Habo Aktiebolag. Styrelsesuppleant i Holmstedt Produktion Aktiebolag. Innehav aktier: 4 000
SOFIA AXELSSON LEDAMOT SEDAN 2015
FÖDD: 1973
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Fil. mag. i förvaltningsekonomi, redovisning och företagsekonomi, Göteborgs Universitet. Tidigare verkställande direktör för Diplomatdörrar i Sverige AB. Andra pågående uppdrag: Senior Vice President, Group Communications, Brand & Marketing på Husqvarna Group AB. Styrelseledamot i Beta
Holding i Jönköping AB. Innehav aktier: 6 000
Koncernledning
PATRIK ANDERSSON FÖRSÄLJNINGS- & MARKNADS-DIREKTÖR SEDAN 2015 FÖDD: 1978
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Elektrikerutbildning. Tidigare regionansvarig för försäljning i Väst & Syd på Eldon Group.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot EL (Elmateriel Leverantörerna). Innehav aktier: 46 429
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Gymnasieekonom. Tidigare verkställande direktör för GARO Elflex AB samt koncernekonomichef på Gnosjö Konstsmide AB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Företagshälsan i Västbo AB och GARO Elflex AB. Styrelsesuppleant i GARO Montage AB. Innehav aktier: 46 429
PATRIK LINZENBOLD IR-CHEF SEDAN 2015
FÖDD: 1971
Utbildning & arbetslivserfarenhet: M.Sc., Handelshögskolan i Stockholm.
Tidigare IR-chef på Scandi Standard och Oriflame Cosmetics. Andra pågående uppdrag: IR-chef på FM Mattsson Mora Group Innehav aktier: 400
TEKNISK CHEF, ANSTÄLLD PÅ GARO SEDAN 2007 FÖDD: 1975
Utbildning & arbetslivserfarenhet: El-Tele utbildning på gymnasiet. Civilingenjör Teknisk fysik, Entreprenörsutbildningen 40p vid Handelshögskolan i Göteborg. Olika ledande befattningar inom utveckling och försäljning samt VD på telekombolaget Comhat AB i Ödsmål.
Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: 34 643
STEFAN JONSSON VD & KONCERNCHEF SEDAN 1996, AFFÄRSOMRÅDESCHEF GARO SVERIGE FÖDD: 1953
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Maskiningenjör. Företagsledning, IFL Sigtuna. Tidigare divisionschef på Skanidnaviska Aluminiumprodiler AB och produktionschef och senare vice VD i Pallco AB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige med firma Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Stefan Jonsson Invest AB. Styrelsesuppleant i Fiber Fenix ekonomisk förening. Innehav aktier: 585 085 (via bolag)
AFFÄRSOMRÅDESCHEF GARO ÖVRIGA MARKNADER, VD FÖR GARO ELECTRIC LRL LTD IRLAND SEDAN 2015 (VERKSAM INOM KONCERNEN SEDAN 1989) FÖDD: 1962
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Bachelor of Commerce, University College, Dublin. Financial Director för GARO Electric lrl Ltd. Revisor och Audit Group Supervisor på Ernst & Young, Trainee på Ryan O'Dwyer & Co. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot för ARK Platform. Revisor och sekreterare för Aoibheann's Pink Tie.
Innehav aktier: –
VD FÖR GARO A/S NORGE SEDAN 1987 FÖDD: 1965
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Ekonomi marknadsföring, treårigt program. Säljare på GARO A/S. Andra pågående uppdrag: Verkställande direktör för GARO A/S. Innehav aktier: 46 429
INTRESSENTDIALOG Den levande och konstruktiva intressentdialogen en viktig del av företagets strategiska arbete. Dels för att kunna hitta nya affärsmöjligheter och dels för att identifiera eventuella risker. För att opti mera kommunikationen har vi grupperat fyra nyckelintressenter; ägare, kunder, leverantörer och medarbetare.
GARO tolererar inte några former av korruption, mutor eller oetiska affärsme toder. Samtliga bolag i koncernen samt partners – och deras anställda – ska avstå från att erbjuda, ge, kräva och ta emot mutor eller andra otillbörliga förmåner. Detta säkerställs via företagets uppförandekod.
Olagligt branschsamarbete eller kartellbildning är förbjudet. Styrkan ska istället vara att erbjuda marknaden säkra, kvalitets- och miljövänliga produk ter i rätt tid. Att samtidigt ge kunderna bästa tänkbara support och service är en självklarhet.
Alla har ansvar att identifiera, följa och respektera lokala lagar, förordningar och föreskrifter i de länder företaget verkar och gör affärer.
GARO tror på att genomföra livscykel analyser och miljödeklarationer av de produktområden som är konstruerade för att vara hållbara och ha en lång livslängd.
Samtliga företag och leverantörer ska sträva efter att använda förnyelsebara och återanvändbara råmaterial i så stor utsträckning som möjligt och, när så är möjligt, använda råmaterial som har så liten påverkan på miljön som möjligt.
Produkterna ska vara säkra för sin tänkta användning, effektiva i sin förbrukning av energi och naturresurser och de ska kunna återvinnas, återan vändas eller kasseras på ett säkert sätt. Samtliga produkter ska vara testade enligt gällande direktiv och försäkran om uppfyllelse garanteras.
GARO stödjer och respekterar skyddet av internationellt vedertagna mänskliga rättigheter och säkerställer att koncernen inklusive andra intressenter såsom leverantörer, underleverantörer etc. inte medverkar till något brott mot de mänsk liga rättigheterna.
Barnarbete får absolut inte förekom ma inom GAROs verksamheter eller hos
någon samarbetspartner. Om det mot förmodan skulle uppdagas, ska ome delbara åtgärder vidtas och samarbetet upphöra.
Koncernen tolererar inte någon form av diskriminering, hot eller trakasserier. Samtliga anställda och andra intressen ter ska ha rätten att arbeta i en miljö som är fri från dessa.
Internt i koncernen ansvarar respekti ve ledare och chef för att dessa villkor följs. Minsta misstanke om oegentlighet ska omgående rapporteras till närmsta chef, alternativt till företagets HR-funktion för omedelbar utredning och åtgärd.
Miljöpolicyn är integrerad i företagets Verksamhetspolicy och beskriver hur företaget aktivt bedriver ett systematiskt miljöarbete så långt det är tekniskt möj ligt och ekonomiskt rimligt.
Övergripande och detaljerade miljö mål fastställs årligen och följs upp kontinuerligt. Handlingsplaner ska tas fram om man mot förmodan inte uppnår beslutade mål.
För att minimera miljöpåverkan strävar företaget efter att försöka optimera och samordna godstransporter från leveran törer och till våra kunder.
Vi strävar efter att geografiskt planera våra tjänsteresor på bästa sätt och samtidigt, när så är möjligt, välja miljö vänligaste transportsätt.
-
-
-
Avfall som uppstår i verksamheten sorte ras enligt gällande förskrifter i uppmärk ta fraktioner. Allt avfall hämtas för trans port till deponi av godkänd transportör. Produkter som tillverkas och levereras till marknaden ska vara lätt demonterbara och kunna återvinnas på ett miljöriktigt sätt.
Åtgärder som vidtagits inom företaget för att minimera miljöpåverkan är t.ex. att byta till energisnåla och klimatsmarta armaturer med inbyggd närvarofunktion i lagerdelen, intelligent styrning av värme, kyla och belysning i kontorsdelen (KNX) samt ny kompressor.
På personal- och besöksparkeringen har det installerats laddstationer för elbilar för att uppmuntra personalen till att välja fossilfria alternativ.
Samtliga anställda och partners ska ha en säker och hälsosam arbetsmiljö. Därför har GARO integrerat det syste matiska arbetsmiljöarbetet i verksam hetssystemet. Väl förankrade rutiner finns blanda annat för att förebygga och hantera eventuella tillbud, olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen.
Företaget tillhandahåller lämplig skyddsutrustning till samtliga anställda där så krävs enligt gällande lagstiftning. Arbetstagaren är således skyldig att använda föreskriven skyddsutrustning.
Anställda uppmuntras till en hälsosam livsstil och koncernen erbjuder hälsoun dersökning och friskvårdsbidrag till samtliga. Massage erbjuds på betald arbetstid, till en subventionerad kostnad.
för företagets förmåga att skapa bra ekonomiska resultat samtidigt som det är grunden för ett värdeskapande hållbart företagande.
GARO har många kompetenta medarbetare som strävar efter att leverera det där lilla extra som gör skillnad – inte bara för det ekonomiska resultatet utan för alla som direkt eller indirekt påverkas av verksamheten.
Via medarbetarundersökningar och årliga medarbetarsamtal inkommer konkret och tydlig feedback på vad det är som gör att medarbetarna trivs och vad som behöver förbättras.
I strävan att vara en attraktiv arbets-
Prestigelöst arbetsklimat med ömse-
givare är de interna karriärsmöjligheterna en viktig framgångsfaktor. Medarbetarna ges både möjlighet och uppmuntras till att internt vidareutveckla sin karriär inom organisationen. sidig respekt ger alla samma möjligheter till en säker, hälsosam och kreativ arbetsmiljö. Kompetenta och lojala medarbetare och gör det möjligt nå de uppställda affärsmålen. Nyckeln till framgång är att ständig utveckla medarbetarna både för deras eget och företagets bästa.
Såväl leverantörer som deras underleverantörer förväntas dela GAROs syn på affärsetik, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden. Detta säkerställs via uppförandekod och besök.
GARO planerar att vidareutveckla sitt hållbarhetsarbete och för räkenskapsåret 2017 upprätta en Hållbarhetsredovisning enlig GRI G4:s principer och riktlinjer.
Februari, september och november KLIMATKLIVET WORKSHOP HOS GARO AB
September KLIMATKONFERENS PÅ SPIRA I JÖNKÖPING
GARO vill bidra till en positiv samhällsutveckling bland annat genom att stödja ideella organisationer samtidigt som företaget uppmuntrar och sponsrar föreningsverksamhet. Det finns en uttalad strävan efter en god och ömsesidig dialog mellan kund, medarbetare och leverantör.
GARO tar en seriös roll i det lokala samhället och har valt att sponsra organisationer som stödjer välgörenhetsarbete. Varje bolag inom koncernen har stor frihet, inom ramen för rätt värderingar, att ta egna beslut om lokala initiativ som på bästa sätt bidrar till utvecklingen. Syftet med ett aktivt lokalt samhällsengagemang är att skapa ett attraktivt och välmående samhälle främst ur ett utvecklande, ekonomiskt, socialt och kulturellt perspektiv.
Medarbetarna representerar olika erfarenheter, religioner, kunskaper och kulturer, men delar ändå samma gemensamma värderingar kring respekten för mänskliga rättigheter och goda affärsetiska principer.
Jämställdhetsaspekten är en naturlig del av verksamheten och arbetet organiseras för verksamhetens bästa, vilket kräver att alla anställda får bidra med kraft och kunskap, oavsett kön. Ett arbetsklimat med en inkluderande attityd till allas olikheter är en förutsättning för en effektiv, professionell och lönsam verksamhet. Det är också en viktig aspekt för att kunna rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens.
En öppen och tillmötesgående relation med kunden är en självklarhet, liksom att kunden alltid ska kunna lita på att råd och produkter levereras på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Kundnöjdhet är en avgörande faktor
• Tillsammans med Länsstyrelsen, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och inbjudna gäster • Nya träffar 2017 är inplanerade
GARO-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 16 mars 2016. Priset i erbjudandet var SEK 73 per aktie, motsvarande ett marknadsvärde av det totala antalet aktier i GARO om MSEK 730. Erbjudandet omfattade 4,6 miljoner befintliga aktier (inklusive övertilldelningsoptionen) som tilldelades cirka 7500 investerare. Svolder AB och Vätterledens Invest AB var ankarinvesterare ("cornerstone investors") i erbjudandet och förvärvade sammanlagt 14 procent av det totala antalet aktier i erbjudandet.
Sammanlagt 3,2 miljoner aktier handlades under året och på årets sista handelsdag stängde kursen på SEK 162, en ökning med 122% jämfört med noteringskursen om SEK 73 per aktie. Den genomsnittliga dagliga volymen, med undantag för noteringsdagen, uppgick under 2016 till 9864 aktier.
GAROs styrelse föreslår årsstämman en utdelning om SEK 2,85 per aktie motsvarande 50% av vinst per aktie. Utdelningspolicyn är att utdelningen ska uppgå till cirka 50% av nettoresultatet efter skatt. Utdelningsförslaget ska beakta GAROs långsiktiga utdelningspotential samt koncernens investeringsoch konsolideringsbehov i övrigt.
GARO-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 16 mars 2016. Introduktionspriset var SEK 73 per aktie Aktiekursen steg under året med över 122%, och stängde den 30 december 2016 på SEK 162.
| Aktieägare | Antal aktier | Kapital % |
|---|---|---|
| Lars Svensson | 3 568 345 | 35,7% |
| Jerzy Petersson | 886 925 | 8,9% |
| Svolder aktiebolag | 700 000 | 7,0% |
| Vätterledens Invest AB | 700 000 | 7,0% |
| Nordea Investment Funds | 656 896 | 6,6% |
| Stefan Jonsson Invest AB | 585 085 | 5,8% |
| Lannebo Fonder AB | 520 042 | 5,2% |
| Fjärde AP-fonden | 324 869 | 3,2% |
| SEB Investment Management | 292 231 | 2,9% |
| Handelsbanken Liv | 200 577 | 2,0% |
| Innehav | Antal aktieägare | % |
|---|---|---|
| 1-500 | 2103 | 91,0% |
| 501-1 000 | 90 | 3,9% |
| 1 001-5 000 | 62 | 2,7% |
| 5 001-10 000 | 13 | 0,6% |
| 10 001-15 000 | 7 | 0,3% |
| 15 001-20 000 | 4 | 0,2% |
| 20 001- | 31 | 1,3% |
| Summa | 2310 | 100,0% |
| Data per aktie SEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Justerat resultat per aktie | 6,68 | 4,58 |
| Resultat per aktie | 5,70 | 4,58 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, per aktie | 4,84 | 5,40 |
| Eget kapital per aktie | 19,44 | 15,69 |
| Genomsnittligt antal aktier (tusental) | 10 000 | 10 000 |
| Antal aktier vid periodens slut (tusental) | 10 000 | 10 000 |
GARO AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Gnosjö kommun, Jönköpings län. GARO är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 16 mars 2016. GARO tillämpar svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och lämnar här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2016. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisorer.
Riktlinjerna avseende Koden finns att tillgå på hemsidan Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Koden bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler men då ange en förklaring till avvikelsen. GARO har inte gjort några sådana avvikelser under 2016.
Aktieägarnas rätt att besluta om GAROs angelägenheter utövas vid årsstämman (och i förekommande fall extra bolagsstämma), som är GAROs högsta beslutande organ. Årsstämman hålls i Gnosjö, Malmö eller Stockholm varje kalenderår före juni månads utgång. Extra bolagsstämma hålls vid behov. Stämman fattar beslut i en rad frågor, bland annat fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av GAROs vinst eller förlust, ansvarsfrihet gentemot Bolaget för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, valberedningens sammansättning, val av styrelseledamöter (inklusive styrelseordförande) och revisor, ersättning till styrelseledamöter och revisor, riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare samt eventuella ändringar av bolagsordningen. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagets bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, samt om ändring av bolagsordningen.
Antalet aktieägare var vid årsskiftet 2 310. Största enskilda ägare är Lars Svensson vars totala ägande uppgick till 35,68%. För mer information om ägarstruktur, aktiekapital, kursutveckling etc. hänvisas till avsnittet , GARO aktien på sidorna 36-37 samt not 17 i denna årsredovisning.
Vid GAROs årsstämma den 10 februari 2016 omvaldes Anders Pålsson (ordförande), Sofia Axelsson, Rickard Blomqvist, Per Holmstedt, Stefan Jonsson och Lars Svensson till styrelseledamöter. Arvode till styrelsen beslutades utgå med ett sammanlagt
belopp om 750 000 SEK, varav 350 000 SEK till ordföranden och 100 000 SEK till var och en av de övriga bolagsstämmovalda ledamöterna som inte är anställda i Koncernen. Inget arvode för utskottsarbete ska utgå. I enlighet med styrelsens förslag beslutade årsstämman om utdelningen om 2 SEK per aktie motsvarande totalt 20 MSEK. Årsstämman antog även riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt instruktioner om rutiner för valberedningens tillsättande och arbete.
GAROs årsstämma fattar beslut om rutiner för valberedningens tillsättande och arbete. Valberedningens uppdrag omfattar beredning och upprättande av förslag till val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, stämmoordförande samt revisor liksom förslag rörande arvode till styrelsens ledamöter, ledamöter i eventuella styrelseutskott och revisorn.
Årsstämman den 10 februari 2016 beslutade att valberedningen ska utgöras av representanter för de tre röstmässigt största aktieägarna i den av Euroclear Sweden förda aktieboken den 30 september varje år, tillsammans med styrelsens ordförande, som även ska sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ordförande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den röstmässigt största aktieägaren. Om, tidigare än två månader före årsstämman, en eller flera aktieägare som utsett ledamöter i valberedningen inte längre tillhör de tre till röstetalet största aktieägarna, ska ledamöter utsedda av dessa aktieägare ställa sina platser till förfogande och den eller de aktieägare som tillkommit bland de tre till röstetalet största aktieägarna ska ha rätt att utse en representant var. För det fall ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från samma aktieägare eller,
Bilden nedan beskriver översiktligt bolagsstyrningen inom GARO.
om denna inte längre tillhör de röstmässigt största aktieägarna, från aktieägare som storleksmässigt står näst i tur. Sammansättningen av valberedningen inför varje årsstämma ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Ingen ersättning ska utgå till ledamöterna i valberedningen. Eventuella nödvändiga omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens mandattid löper till dess att nästkommande valberednings sammansättning offentliggjorts. Valberedningens oberoende enligt "Koden" anses vara uppfyllt.
Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar GAROs årsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.
Vid årsstämman 2016 omvaldes Öhrlings Pricewaterhouse Coopers till revisorer med Pierre Fogelberg som ansvarig revisor. Revisorn deltog vid styrelsemötet i februari 2016 och rapporterade då noteringarna från 2015 års revision. Granskning av koncernens bolag samordnas av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. För samtliga koncernens bolag förutom i Polen granskas dessa av PricewaterhouseCoopers nätverk.
Enligt bolagsordningen ska GAROs styrelse bestå av lägst tre och högst sju ledamöter. Vid årsstämman den 10 februari 2016 valdes sex styrelseledamöter. Ingen representant för bolagsledningen ingår i styrelsen, med undantag för den verkställande direktören tillika koncernchefen. Andra tjänstemän i GARO deltar i styrelsens sammanträden som föredragande i särskilda frågor. Bolagets CFO fungerar som styrelsens sekreterare.
I enlighet med Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledning. För att avgöra om en styrelseledamot är oberoende ska en samlad bedömning göras av samtliga omständigheter som kan ge anledning att ifrågasätta ledamotens oberoende i förhållande till GARO eller bolagsledningen, till exempel om ledamoten nyligen varit anställd i GARO eller ett närstående företag. Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen ska också vara oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. För att bedöma detta oberoende ska omfattningen av ledamotens direkta eller indirekta förhållanden till större aktieägare beaktas. Med större aktieägare avses i Koden aktieägare som direkt eller indirekt kontrollerar 10 procent eller mer av aktierna eller rösterna i Bolaget.
Styrelsens bedömning av ledamöternas oberoende i förhållande till Bolaget, dess ledning och större aktieägare presenteras i avsnittet "Styrelse, koncernledning och revisor". Samtliga styrelseledamöter, förutom Stefan Jonsson och Lars Svensson, bedöms oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledning. Tre av dessa är även oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. GARO uppfyller därmed Kodens krav på
| Representerar | Innehav/röster |
|---|---|
| Lars Svensson | 35,7% |
| Svolder AB | 7.0% |
| Vätterleden Invest AB | 7.0% |
| Styrelseordförande |
| Av årsstämman vald styrelse |
Invald | Född | Arvode Antal aktier/ röster |
Oberoende i relation till ägarna |
Oberoende i relation till bolaget |
Deltagit på antal möten |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Pålsson, ordf. | 2015 | 1958 | 350 000 | 5 000 | Ja | Ja | 9/9 |
| Sofia Axelsson | 2015 | 1973 | 100 000 | 6 000 | Ja | Ja | 8/9 |
| Rickard Blomqvist | 2015 | 1971 | 100 000 | 202 000 | Nej | Ja | 9/9 |
| Per Holmstedt | 1999 | 1950 | 100 000 | 4 000 | Ja | Ja | 9/9 |
| Lars Svensson | 1985 | 1945 | 100 000 | 3 568 345 | Nej | Nej | 8/9 |
| Stefan Jonsson, VD | 1997 | 1953 | - | 585 085 | Nej | Nej | 9/9 |
| TOTAL | 750 000 | 4 370 430 |
oberoende. För ytterligare information om av bolagsstämman valda styrelseledamöter hänvisas till avsnitten om styrelsen, sidorna 26-29 i denna årsredovisning.
Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen och bolagsordningen. Styrelsens arbete regleras dessutom av den skriftliga arbetsordning som styrelsen årligen fastställer. Arbetsordningen reglerar bland annat arbets- och ansvarsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören, liksom beslutsordningen inom styrelsen, styrelsens sammanträdesplan samt styrelsens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor och den finansiella rapporteringen. Styrelsen har också fastställt en instruktion för verkställande direktören samt antagit andra särskilda policydokument.
Styrelsen ansvarar för Koncernens organisation och förvaltning av dess angelägenheter, fastställande av Koncernens övergripande mål, utveckling och uppföljning av de övergripande strategierna, beslut om större förvärv, avyttringar och investeringar, beslut om placeringar och lån i enlighet med finanspolicyn, löpande uppföljning av verksamheten, fastställande av kvartals- och årsbokslut samt den fortlöpande utvärderingen av verkställande direktören och övriga koncernledningen. Styrelsen ansvarar också för att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen, inklusive system för övervakning och intern kontroll av GAROs finansiella rapportering och ställning. Styrelsen ska dessutom tillse att GAROs externa informationsgivning präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tydlig. Vid styrelsens sammanträden finns bland annat följande punkter återkommande på agendan: affärsläget, framtidsutsikter samt ekonomisk och finansiell rapportering.
Styrelsens ordförande följer GAROs verksamhet genom fortlöpande kontakter med verkställande direktören. Ordföranden organiserar och leder styrelsen arbete samt ansvarar därvid för att övriga styrelseledamöter får tillfredsställande information och beslutsunderlag. Ordföranden ansvarar även för att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om GARO och i övrigt får den utbildning som krävs för att styrelsearbetet ska kunna bedrivas effektivt. Det är dessutom ordföranden som ansvarar för att se till att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete. Styrelsen har under 2016 haft fem ordinarie styrelsemöten samt fyra extra styrelsemöten utöver det konstituerande mötet. Styrelsemötena har ägnats åt ekonomisk uppföljning av verksamheten, strategiska frågor, budgetdiskussioner, investeringsbeslut, antagande av policys och instruktioner, noteringsfrågor samt extern ekonomisk information. Närvaron på styrelsens sammanträden redovisas i tabellen ovan.
Styrelsemötena förbereds av VD och CFO. VD försåg ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag minst fem arbetsdagar före respektive sammanträde. Löpande under året erhöll styrelsen ledamöter månadsrapporter, vilka belyste koncernens ekonomiska och operationella utveckling. Dessa rapporter upprättades gemensamt av VD och CFO.
Enligt Koden respektive aktiebolagslagen ska styrelsen inom sig inrätta ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Styrelsen har valt att i sin helhet fullgöra de uppgifter som ankommer ersättningsutskottet och revisionsutskottet. Stefan Jonsson, styrelseledamot och verkställande direktören, deltar i arbetet som ankommer på ersättningsutskottet respektive revisionsutskottet endast som föredragande. Styrelsen arbetar enligt fastställda instruktioner för frågor som ankommer på revisionsutskottet respektive ersättningsutskottet.
Styrelsen i sin helhet exklusive den verkställande direktören fullgör de uppgifter som ankommer på revisionsutskottet. Huvuduppgifterna för revisionsutskottet är att övervaka GAROs och Koncernens finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i dess interna kontroller, internrevision och riskhantering samt informera sig om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma huruvida revisorn tillhandahåller Bolaget andra tjänster än revisionstjänster. Styrelsen ska vidare bistå valberedningen vad gäller val av revisorer. Styrelsen har återkommande kontakter med Bolagets revisor i syfte att skapa ett löpande menings- och informationsutbyte mellan styrelsen och revisorn i revisionsfrågor. Under året har utskottet haft två möten med bolagets revisor. Vid ett av mötena var en av styrelsens ledamöter frånvarande.
Styrelsen i sin helhet exklusive den verkställande direktören fullgör de uppgifter som ankommer på ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet har dels en rådgivande, dels en beredande funktion för beslutsärenden innan behandling och beslut sker i Bolagets styrelse. Ersättningsutskottet arbetar enligt en arbetsordning som antagits av styrelsen. De huvudsakliga uppgifterna för ersättningsutskottet är att bereda styrelsens beslut i frågor som rör ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera program för rörlig ersättning till bolagsledningen samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget. Under året har utskottet haft två möten. Vid dessa var alla ledamöter närvarande.
Arvode till bolagsstämmovalda styrelseledamöter beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. I tabellen på sidan 39 redovisas det arvode som utgår till stämmovalda styrelseledamöter för perioden 2016-2017.
GAROs VD och koncernchef ansvarar för att leda och utveckla den löpande verksamheten efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Ramen utgörs av en skriftlig instruktion för verkställande direktören som fastställs årligen av styrelsen.
Verkställande direktören leder arbetet i koncernledningen, som är ansvarig för den övergripande affärsutvecklingen. Utöver verkställande direktören består koncernledningen av GAROs CFO, marknadschef, teknisk chef, IR-chef samt verkställande direktören för GARO Norge A/S och verkställande direktören för GARO Electric Irl Ltd.
Koncernledningen har möten en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut.
Verkställande direktören säkerställer att styrelsen får sådan saklig och relevant information som krävs för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören övervakar att GAROs mål, policies och strategiska planer som fastställts av styrelsen efterlevs och ansvarar för att informera styrelsen om GAROs utveckling mellan styrelsens sammanträden.
Enligt aktiebolagslagen ska bolagsstämman besluta om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Följande riktlinjer antogs av årsstämman den 10 februari 2016.
GARO ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som bedöms erforderliga för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i GARO. Ledande befattningshavare ska erhålla fast lön. Utöver fast lön kan rörlig kontant ersättning också utgå som belönar tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. VD:s rörliga ersättning ska inte överstiga en (1) MSEK, inklusive sociala avgifter, per år och inte vara pensionsgrundande. Övriga bolagsledningens rörliga ersättning ska inte överstiga 30 procent av den fasta lönen.
Aktiekursrelaterade incitamentsprogram beslutas av bolagsstämman och omfattas inte av dessa riktlinjer.
Koncernledningens icke-monetära förmåner, såsom till exempel tjänstebil, dator, mobiltelefon, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den marknad där Bolaget är verksamt. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala ersättningen.
Ledande befattningshavare ska omfattas av vid var tid gällande ITP-plan eller ha en avgiftsbestämd tjänstepension som inte överstiger 30 procent av löneunderlaget. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller är utländsk medborgare och har sin huvudsakliga pension i annat land än Sverige, kan alternativt erbjudas andra pensionslösningar som är rimliga i det aktuella landet.
Uppsägningslön och avgångsvederlag för medlemmar av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner för VD och 12 månadslöner för övriga medlemmar. Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det, förutsatt att detta redovisas och motiveras i efterhand. För ytterligare information om löner och ersättningar, se not 7.
Vid uppsägning av verkställande direktörens anställningsavtal gäller en uppsägningstid om sex månader, oavsett vilken part som säger upp anställningen. Vid uppsägning av anställningsavtalet från GAROs sida har verkställande direktören därutöver rätt till ett avgångsvederlag motsvarande arton månadslöner. För övriga ledande befattningshavare gäller vid uppsägning av anställningsavtalet från GAROs sida en uppsägningstid om sex till tolv månader. Vid uppsägning från den anställdas sida gäller en uppsägningstid om tre till sex månader. Utöver verkställande direktören är de ledande befattningshavarna inte berättigade till avgångsvederlag.
Årsstämman väljer extern revisor för ett år i taget. Revisorn granskar årsredovisning och bokföring och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt arbetar efter en revisionsplan som fastställs i samråd med styrelsen. I samband med revisionen rapporterar revisorn sina iakttagelser till koncernledningen för avstämning, samt därefter till styrelsen. Styrelsen träffar revisorn minst en gång per år då revisorn avrapporterar sina iakttagelser direkt till styrelsen utan närvaro av GAROs verkställande direktör och CFO. Revisorn deltar slutligen i årsstämman där denne kort beskriver sitt revisionsarbete och sin rekommendation i revisionsberättelsen.
GARO har utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp ledningens bedömning av den interna kontrollen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte inrätta en särskild internrevision.
Avseende mångfald hänvisas till avsnitten arbetsklimat samt hållbarhetsarbete på sidorna 12-13 respektive 31-35 i denna årsredovisning.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen. Styrelsens ansvar regleras även i Koden och årsredovisningslagen, som också innehåller krav på årlig extern informationsgivning avseende hur den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är organiserad.
Syftet med den interna kontrollen är bl a att säkerställa GAROs mål när det gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen avser att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag och tillämpliga redovisningsstandarder.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. I syfte att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören. Styrelsen säkerställer att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på GAROs organisation med tydliga finansiella roller, ansvarsområden och delegering av befogenheter. Operativa beslut fattas på bolags- eller affärsområdesnivå, medan beslut om strategi, övergripande finansiella frågor, förvärv och större investeringar fattas av GAROs styrelse och koncernledning. Styrdokumenten rörande redovisning samt finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen. Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder och lagstiftning.
Vad gäller den finansiella riskbedömningen bedöms riskerna främst ligga i att fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Ett gemensamt system för inrapportering av bokslut har också införts.
Styrelsen behandlar utfallet av bolagets process för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att den omfattar alla väsentliga områden och fastställer vid behov nödvändiga åtgärder. Utöver att bedöma risker av den finansiella rapporteringen arbetar styrelsen och ledningen med att löpande identifiera och hantera väsentliga risker som påverkar GAROs verksamhet ur ett operativt och finansiellt perspektiv. Läs mer om risker på sidorna 57-59 i denna årsredovisning.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via GAROs kontrollaktiviteter som exempelvis behörighetskontroller i IT-system och attestkontroller.
Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel i rapporteringen. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, vilken ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Koncernen har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Policys, riktlinjer och interna anvisningar avseende den finansiella rapporteringen finns tillgängliga i elektronisk form via GAROs intranät. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, rapporteringskrav eller annan informationsgivning görs tillgänglig och känd för berörda medarbetare.
Verkställande direktören ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Verkställande direktören är även ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Finansiell styrning och kontroll utförs av lokala ekonomifunktioner samt koncernekonomifunktionen. GAROs ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år och alla månadsbokslut diskuteras med ledningen för respektive rörelsesegment. Styrelsen tillsänds månadsvisa ekonomiska rapporter och den ekonomiska rapporteringen följs upp vid varje styrelsemöte. Inför publicering av årsredovisning går styrelse och ledning igenom den finansiella rapporteringen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2016 på sidorna 38-42 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Jönköping 2017-03-28 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
PIERRE FOGELBERG MARTIN ODQVIST Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Till bolagstämman i Garo Aktiebolag (publ), org.nr 556051-7772
Styrelsen och verkställande direktören för GARO AB (publ), organisationsnummer 556051-7772, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2016. Alla belopp anges i MSEK om inget annat anges. Belopp inom parantes avser föregående år.
GARO är ett företag, som under eget varumärke, utvecklar och tillverkar innovativa produkter och helhetslösningar för elinstallationsmarknaden. GARO startades 1939 i Gnosjö, Småland och har under sin drygt 75-åriga historia byggt upp starka kundrelationer och ett välutvecklat leverantörsnätverk som i kombination med egna produktions- och försäljningsenheter utgör plattformen för att leverera innovativa helhetslösningar.
Verksamhet bedrivs i Sverige, Norge, Finland, Irland samt Polen och koncernen är organiserad i två affärsområden: GARO Sverige och GARO Övriga marknader.
GAROs huvudsakliga kundgrupp är elgrossister men bolaget har även goda relationer med slutkunderna som utgörs av elinstallatörer, OEM tillverkare och industriföretag. GARO-aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Den svenska marknaden har under året uppvisat en god tillväxt och överträffat branschens prognos.
Samtliga produktområden har visat god tillväxt, och områdena ladd och tillfällig el har ökat mer än genomsnittet.
Produktionsanläggningen i Polen har utvecklats väl med ökade volymer och produktivitet. Beslut har under året fattats om en tillbyggnad av den polska fabriken, som skall stå klar under tredje kvartalet 2017.
Norska verksamheten har haft en mycket god tillväxt. Nya produktlanseringar har starkt bidragit till tillväxten. Den finska verksamheten visar trots en svag marknadssituation en god tillväxt. Den irländska verksamheten visar en tillväxtökning beroende på ökat byggande och förbättrad konjunktur.
Styrelsen fattade beslut den 2 februari 2016 om en ägarspridning och notering av bolagets aktier vid NASDAQ Stockholm som också genomfördes med verkan från den 16 mars 2016.
Resultaträkningen är belastad med 12,6 MSEK avseende kostnader för börsnoteringen. Dessa är redovisade som övriga rörelsekostnader i resultaträkning.
Nettoomsättningen ökade med 18,7% till 657,8 (554,1) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit stark under året i samtliga koncernens bolag. Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga marknader och produktområden. Rörelseresultatet uppgick till 73,8 (62,4) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 11,2 (11,3) procent. Under första kvartalet belastades rörelseresultatet med engångskostnader om 12,6 MSEK avseende GAROs börsnotering.
Justerat för noteringskostnader uppgick rörelseresultatet till 86,4 (62,4) MSEK, motsvarande en justerad rörelsemarginal om 13,1 (11,3) procent.
Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer och förbättrade bruttomarginaler samt en stabil omkostnad i förhållande till nettoomsättningen, men negativt av en högre snittkurs avseende inköp i EUR och en svagare norsk krona.
Koncernens finansnetto uppgick till -1,0 (-3,1) MSEK och påverkades negativt avseende valutakursdifferenser med -0,4 (-2,0) MSEK. Koncernens resultat efter finansiella poster var 72,8 (59,3) MSEK. Skattekostnaden under perioden var 15,8 (13,5) MSEK, vilket motsvarar en skattesats på 21,7 (22,8) procent. Resultatet efter skatt var 57,0 (45,8) MSEK.
GARO investerar fortlöpande i underhåll av produktionsenheter och produktionsutrustning. Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick 9,2 (10,4) MSEK. Vidare investerar GARO i produktutveckling, och årets investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 3,6 (3,4) MSEK. Årets avskrivningar uppgick till 11,0 (11,9) MSEK varav på materiella anläggningstillgångar 7,8 (7,8) MSEK.
| MSEK | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012* |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 657,8 | 554,1 | 441,7 | 383,1 | 378,2 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 84,8 | 74,3 | 50,6 | 34,8 | 34,4 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 73,8 | 62,4 | 39,8 | 24,0 | 24,4 |
| Rörelsemarginal % | 11,2 | 11,3 | 9,0 | 6,3 | 6,5 |
| Balansomslutning | 374,0 | 314,9 | 279,8 | 257,9 | 246,6 |
| Soliditet % | 52,0 | 49,8 | 48,5 | 51,3 | 50,5 |
| Avkastning på eget kapital % | 32,4 | 31,3 | 17,1 | 11,7 | 14,8 |
| Medeltal anställda | 275 | 254 | 244 | 224 | 227 |
| *2012 är inte omräknat enligt IFRS |
Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick till 48,4 (54,0) MSEK, vilket påverkades negativt av engångskostnader i samband med notering av bolaget, samt ett högre rörelsekapital. Årets kassaflöde uppgick till 16,7 (2,4) MSEK. Likvida medel inklusive outnyttjade krediter per 2016-12-31 uppgick till 109,7 (73,0) MSEK. Nettoskulden uppgick per 2016-12-31 till -17,3 MSEK, (-0,4) MSEK. Koncernens egna kapital uppgick per 2016-12-31 till 194,4 (156,9) MSEK. Aktieutdelningen 2016 uppgick till 20,0 MSEK, se vidare not 3.2.
Antalet heltidsanställda i koncernen uppgick per den 31 december 2016 till 274 (252). Medelantalet heltidsanställda under 2016 uppgick till 275 (254). Antalet anställda i koncernens utländska bolag per 31 december 2016 uppgick till 93 (84) vilket motsvarar 34% (33%) av antalet anställda. Andelen kvinnor uppgick under året till 42% (42 %) av medarbetarna. För mer information om anställda, se not 7.
Nettoomsättningen ökade med 19,7 % till 419,0 (349,9) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit stark under året. Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga produktområden. Rörelseresultatet uppgick till 36,1 (34,2) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 8,6 (9,8) procent. Justerat för engångskostnader i samband med bolagets börsnotering uppgår rörelseresultatet till 48,7 MSEK och rörelsemarginalen till 11,6 %. Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer och förbättrad bruttomarginal samt en i förhållande till omsättningen stabil omkostnad, men negativt av en högre snittkurs avseende inköp i EUR.
Nettoomsättningen ökade med 16,9 % till 238,8 (204,2) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit stark under året. Framförallt har det norska och irländska bolaget ökat sina marknadsandelar. Bolaget bedömer även att man ökat sina marknadsandelar i övriga bolag inom segmentet, och inom samtliga produktområden. Rörelseresultatet uppgick till 37,7 (28,2) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 15,8 (13,8) procent. Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer och en stabil omkostnad, men negativt av en svagare norsk krona än f g år.
GAROs mål är att ligga i framkant i utvecklingen av elprodukter och helhetslösningar som är miljövänliga, och energieffektiva. Bolaget har en egen produktutvecklingsavdelning som tillsammans med övriga avdelningar arbetar med att kontinuerligt utveckla nya samt förbättra befintliga produkter och lösningar inom alla produktområden. GARO arbetar även nära kunden för att få inspiration samt bättre förstå kundbehovet på marknaden. Åtta heltidsanställda arbetar med produktutveckling på GARO. Se vidare Not 2.8.
GARO skall bedriva sin verksamhet i enlighet med de legala krav som ställs på verksamheten avseende miljöpåverkan. Bolaget anser sig ligga i framkant i utvecklingen av energieffektiva och miljövänliga produkter och lösningar som minskar elförbrukningen. Samtliga produkter är bedömda enligt ett miljöperspektiv av byggvarubedömningen. Bolagets anläggningar har en miljövänlig produktionsprocess som uppfyller lokala miljölagstiftningar och är certifierade enligt ISO 14001.
Produktionsanläggningarna i Sverige och i Polen bedriver anmälningspliktig verksamhet och lokal myndighet är tillsynsmyndighet. Övriga bolag i koncernen bedriver ej tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.
En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av Not 3.
Riktlinjerna ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen och övriga chefer som är direkt underställda VD, nedan kallade "ledande befattningshavare". GARO ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som bedöms erforderliga för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i GARO. Ledande befattningshavare ska erhålla fast lön. Utöver fast lön kan rörlig kontant ersättning också utgå som belönar tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. VD:s rörliga ersättning ska inte överstiga en (1) MSEK, inklusive sociala avgifter, per år och inte vara pensionsgrundande. Övriga bolagsledningens rörliga ersättning ska inte överstiga 30 % av den fasta lönen. Aktiekursrelaterade incitamentsprogram beslutas av årsstämman och omfattas inte av dessa riktlinjer.
Koncernledningens icke-monetära förmåner, såsom till exempel tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den marknad där bolaget är verksamt. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala ersättningen. Ledande befattningshavare ska omfattas av vid var tid gällande ITP-plan eller ha en avgiftsbestämd tjänstepension som inte överstiger 30 % av löneunderlaget. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller är utländsk medborgare och har sin huvudsakliga pension i annat land än Sverige, kan alternativt erbjudas andra pensionslösningar som är rimliga i det aktuella landet.
Uppsägningslön och avgångsvederlag för medlemmar av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner för VD och 12 månadslöner för övriga medlemmar. Ersättningar till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter beslutas enligt lag av årsstämman i den mån de utgör ersättning för styrelseuppdrag. Om en styrelseledamot är anställd av bolaget, utgår ersättning till sådan styrelseledamot enligt dessa riktlinjer. Styrelseledamot som är anställd av bolaget ska inte erhålla särskild ersättning för styrelseuppdrag i bolaget eller koncernbolag. Om en styrelseledamot utför uppdrag för bolaget som inte är styrelseuppdrag, utgår ersättning som ska vara marknadsmässig med hänsyn taget till uppdragets art och arbetsinsats. Ersättningen ska beslutas av styrelsen.
Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det, förutsatt att detta redovisas och motiveras i efterhand. Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
GARO Montage AB, ett bolag i GARO koncernen, har den 28 februari 2017 förvärvat Emedius AB. Emedius marknadsför och tillverkar normcentraler, fördelningscentraler samt ställverk under eget varumärke. Bolagets omsättning uppgick 2016 till MSEK 71,5 med ett rörelseresultat på MSEK 6,3. Emedius har 36 anställda och är beläget i Gnosjö. Köpeskillingen för Emedius AB uppgår till MSEK 31. Verksamheten bedrivs i en förhyrd fastighet som i samband med förvärvet överlåtits till GARO AB (publ) för en köpeskilling om MSEK 9,5.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Resultat per aktie (kr) | 5,70 | 4,58 |
| Genomsnittligt antal aktier (tusental) | 10 000 | 10 000 |
| Antal utestående aktier (tusental) | 10 000 | 10 000 |
| MSEK Not |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | ||
| Nettoomsättning 2,5 |
657,8 | 554,1 |
| Övriga rörelseintäkter 6 |
2,0 | 3,2 |
| Summa rörelsens intäkter | 659,8 | 557,3 |
| Råvaror och förnödenheter | -341,0 | -292,8 |
| Övriga externa kostnader 8,9 |
-81,8 | -68,3 |
| Personalkostnader 7 |
-139,6 | -121,1 |
| Avskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 12,13 |
-11,0 | -11,9 |
| Övriga rörelsekostnader | -12,6 | -0,8 |
| Summa rörelsens kostnader | -586,0 | -494,9 |
| Rörelseresultat | 73,8 | 62,4 |
| Finansiella intäkter 10 |
1,2 | 0,3 |
| Finansiella kostnader 10 |
-2,2 | -3,4 |
| Finansiella poster – netto 10 |
-1,0 | -3,1 |
| Resultat före skatt | 72,8 | 59,3 |
| Inkomstskatt 11 |
-15,8 | -13,5 |
| Årets resultat | 57,0 | 45,8 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som senare kan återföras till resultaträkningen | ||
| Omräkningsdifferenser | 1,6 | -3,2 |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 1,6 | -3,2 |
| Summa totalresultat för året | 58,6 | 42,6 |
Övrigt totalresultat
Årets resultat och summa totalresultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare.
| MSEK Not |
2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Goodwill 12 |
- | - |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 12 |
6,5 | 7,8 |
| Pågående utvecklingsarbeten 12 |
2,1 | 0,7 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 8,6 | 8,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader och mark 13 |
36,4 | 37,3 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 |
3,0 | 3,6 |
| Inventarier, verktyg och installationer 13 |
17,6 | 15,9 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 13 |
1,8 | 0,6 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 58,8 | 57,4 |
| Summa anläggningstillgångar | 67,4 | 65,9 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager | ||
| Råvaror och förnödenheter | 52,6 | 49,8 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 42,7 | 40,8 |
| Varor under tillverkning | 2,0 | 1,7 |
| Summa varulager | 97,3 | 92,3 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar 14,15 |
163,5 | 127,7 |
| Övriga kortfristiga fordringar 14 |
1,3 | 1,0 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 |
2,9 | 4,8 |
| Likvida medel 14,16 |
41,6 | 23,2 |
| Summa kortfristiga fordringar | 209,3 | 156,7 |
| Summa omsättningstillgångar | 306,6 | 249,0 |
| Summa tillgångar | 374,0 | 314,9 |
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL SOM KAN HÄNFÖRAS TILL MODERFÖRETAGETS AKTIEÄGARE |
|||
| Aktiekapital | 17 | 20,0 | 14,0 |
| Reserver | -0,1 | -1,7 | |
| Balanserat resultat (inklusive årets resultat) | 174,5 | 144,6 | |
| Summa eget kapital | 194,4 | 156,9 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 14,18 | 10,5 | 12,4 |
| Övriga avsättningar | 1,6 | 0,7 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 19 | 4,6 | 6,0 |
| Summa långfristiga skulder | 16,7 | 19,1 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 14,18 | 2,3 | 2,3 |
| Leverantörsskulder | 14,18 | 67,4 | 60,5 |
| Checkräkningskredit | 14,18 | 11,5 | 8,1 |
| Aktuella skatteskulder | 13,6 | 15,8 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 14 | 19,9 | 15,7 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 48,2 | 36,5 |
| Summa kortfristiga skulder | 162,9 | 138,9 | |
| Summa skulder | 179,6 | 158,0 | |
| Summa eget kapital och skulder | 374,0 | 314,9 |
| MSEK | Not | Aktiekapital | Reserver | Balanserad vinst |
Summa | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 14,0 | 1,5 | 120,2 | 135,7 | 135,7 | |
| Årets resultat | - | - | 45,8 | 45,8 | 45,8 | |
| Övrigt totalresultat för året | - | -3,2 | - | -3,2 | -3,2 | |
| Summa totalresultat | - | -3,2 | 45,8 | 42,6 | 42,6 | |
| Utdelning enligt beslut av årsstämman | - | - | -10,0 | -10,0 | -10,0 | |
| Utdelning enligt beslut av extra bolagsstämma | - | - | -10,0 | -10,0 | -10,0 | |
| Värdeförändring skuld säljoption | 14 | - | - | -1,4 | -1,4 | -1,4 |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
- | - | 21,4 | 21,4 | 21,4 | |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 14,0 | -1,7 | 144,6 | 156,9 | 156,9 | |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 14,0 | 1,7 | 144,6 | 156,9 | 156,9 | |
| Årets resultat | - | - | 57,0 | 57,0 | 57,0 | |
| Övrigt totalresultat för året | - | 1,6 | - | 1,6 | 1,6 | |
| Summa totalresultat | - | 1,6 | 57,0 | 58,6 | 215,5 | |
| Fondemission per 2016-01-12 | 6,0 | - | -6,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Utdelning enligt beslut av årsstämman | - | - | -20,0 | -20,0 | -20,0 | |
| Utdelning minoritetsägare i dotterföretag | - | - | -0,3 | -0,3 | -0,3 | |
| Värdeförändring skuld säljoption | 14 | - | - | -0,8 | -0,8 | -0,8 |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget |
||||||
| kapital | 6,0 | - | -27,1 | -21,1 | -21,1 | |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 20,0 | -0,1 | 174,5 | 194,4 | 194,4 |
Kolumnen reserver är till fullo hänförlig till omräkningsdifferenser avseende valuta.
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 73,8 | 62,4 | |
| Avskrivningar | 11,0 | 11,9 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 0,4 | -2,5 | |
| Erhållen ränta | 10 | 1,2 | 0,3 |
| Erlagd ränta | 10 | -2,2 | -2,5 |
| Betald inkomstskatt | 11 | -19,4 | -10,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet | 64,8 | 59,2 | |
| Förändring varulager | -4,9 | -3,5 | |
| Förändring kundfordringar | -35,8 | -28,2 | |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | 1,5 | -2,8 | |
| Förändring leverantörsskulder | 6,9 | 16,3 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 15,9 | 13,0 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | -16,4 | -5,2 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 48,4 | 54,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar |
12 | -3,6 | -3,4 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 13 | -9,2 | -10,4 |
| Sålda anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten |
1,1 -11,7 |
0,7 -13,1 |
|
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | -0,8 | - | |
| Amortering av lån | -2,3 | -17,6 | |
| Förändring checkräkningskredit | 3,4 | -0,9 | |
| Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
-20,3 -20,0 |
-20,0 -38,5 |
|
| Minskning/ökning likvida medel | |||
| Årets kassaflöde | 16,7 | 2,4 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1,7 | -1,2 | |
| Likvida medel vid årets början | 23,2 | 22,0 |
Garo Aktiebolag (publ) (moderföretaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) utvecklar, tillverkar och marknadsför elektriskt installationsmaterial. Den enskilt största marknaden är Sverige, som svarar för 64 (63) % av volymen i koncernen. Exportförsäljning sker huvudsakligen genom egna dotterföretag i Norge, Finland, Polen och Irland.
Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Gnosjö. Adressen till kontoret är Södergatan 26, Box 203, 335 33 Gnosjö.
Garo aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Samtliga belopp redovisas i miljontals svenska kronor (MSEK) om inte annat anges.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för Garo Aktiebolag-koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Den har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.
Denna koncernredovisning är Garo-koncernens andra koncernredovisning som upprättas i enlighet med IFRS. Historisk finansiell information har räknats om från den 1 januari 2013 vilket är datum för övergång till redovisning enligt IFRS. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen har haft på resultaträkningen och eget kapital redogörs för i not 23.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
UPPLYSNINGAR Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen
Under året har IFRS 10 koncernredovisning, IFRS 11 samar-
betsarrangemang och IFRS 12 upplysning om andelar i andra företag implementerats. Detta har enbart fått en påverkan avseende tilläggsupplysningar.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2016 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. Nedan beskrivs några som kan få inverkan, även om bolaget initialt inte bedömer att inverkan är väsentlig.
IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den ersätter IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018 (ej antagen av EU ännu). Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2018 (ej antagen av EU ännu). Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
IFRS 16 "Leases". I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. En utvidgad analys av samtliga ovannämnda standarder och tolkningar görs under 2017.
Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv, dvs. förvärv för förvärv, avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Där koncernen har ett framtida åtagande, en köp-/säljoption, att förvärva innehav utan bestämmande inflytande, redovisas inget innehav utan bestämmande inflytande utan istället en finansiell skuld till verkligt värde, med efterföljande förändringar i värde redovisade direkt i eget kapital, då de likställs med transaktioner med ägarna.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande på förvärvsdagen överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som den verkställande direktören. Koncernens rörelsesegment utgörs av Sverige samt Övriga marknader
De olika enheterna i koncernen har den lokala valutan som funktionell valuta då den lokala valutan har definierats som den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen är verksam. I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderföretagets funktionella valuta och koncernens presentationsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i rörelseresultatet i resultaträkningen.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till svenska kronor till den genomsnittskurs som förelegat vid varje transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas och utgörs i allt väsentligt av intäkter från försäljning av varor inom båda koncernens segment. En intäkt redovisas när de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, bolaget behåller inte något engagemang i den löpande förvaltningen och utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts, inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som bolaget ska få av transaktionen kommer tillfalla bolaget, och de uppgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt och med avdrag för lämnade rabatter.
Prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är bedömda från en marknadsmässig princip.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutadifferenser samt övriga finansiella intäkter och kostnader.
Inom koncernen finns endast avtal som klassificeras som operationella leasingavtal.
Koncernen innehar leasingavtal främst avseende fordon, kontorsutrustning och hyra av lokaler. Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasinggivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Balanserade utgifter för utvecklingsarbete avser utveckling av nya produkter. Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till utvecklingen av nya produkter redovisas som immateriella tillgångar när det är sannolikt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget, om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell tillgång är summan av de utgifter som uppkommer från och med den tidpunkt då den immateriella tillgången först uppfyller de kriterier för aktivering som anges ovan.
Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas. Nyttjandeperioden bedöms utifrån den period som de förväntade fördelarna beräknas komma företaget tillgodo. Nyttjandeperioden bedöms uppgå till 5 år och avskrivningar sker linjärt över denna tid. Balanserade utgifter för utveckling som ännu inte tagits i bruk redovisas på raden "Pågående utvecklingsarbeten" i balansräkningen.
Utgifter för utveckling som inte uppfyller kriterierna ovan, kostnadsförs i takt med att de uppkommer. Utgifter för utveckling som tidigare kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande perioder.
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger GAROs andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwill i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas på bolagsnivå.
Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar görs linjärt enligt följande:
• Byggnader, byggnadsinventarier
| och markanläggningar | 5-25 år | |
|---|---|---|
| • Maskiner och andra tekniska anläggningstillgångar 5-7 år | ||
| • Inventarier, verktyg och installationer | 5-7 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde
om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod eller immateriella tillgångar som inte är färdiga för användning, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Ingen återföring görs av tidigare nedskrivningar av goodwill.
Finansiella instrument finns i många olika balansposter och finns beskrivna nedan.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar, samt övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av andra långfristiga fordringar, kundfordringar, likvida medel samt de finansiella instrument som redovisas bland övriga fordringar samt interimsfordringar.
Koncernens lång- och kortfristiga upplåning (inklusive checkräkningskredit), övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och den del av övriga kortfristiga skulder samt interimsskulder som avser finansiella instrument klassificeras som övriga finansiella skulder. Moderbolaget innehar optionskontrakt vilket innebär rätt att förvärva minoritetens andelar i GARO Elflex AB samt GARO Finland OY. Det verkliga värdet avseende dessa kontrakt uppgick per 2016-12-31 till 2,8 (1,9) MSEK och är redovisat i balansräkningen som kortfristig skuld och eget kapital.
Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i rörelseresultatet.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument redovisas inte enligt principen för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningen. Utestående terminskontrakt uppgick per balansdagen till 4,6 (3,9) MEUR.
Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången och att denna händelse har inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning inom "övriga externa kostnader" eller inom finansnettot beroende på vilken finansiell tillgång som skrivs ner. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande
period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades, redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning inom "övriga externa kostnader" eller inom finansnettot beroende på vilken finansiell tillgång som skrevs ner.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden, (FIFU). Anskaffningsvärdet för egentillverkade halv och helfabrikat består av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.
Kundfordringar är finansiella instrument som består av belopp som ska betalas av kunder för sålda varor och tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Likvida medel är ett finansiellt instrument och innefattar, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden banktillgodohavanden.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar.
Beräknad garantireserv för produktgaranti redovisas i samband med att produkterna säljs. Reserver bygger på förväntade kontrakterade förpliktelser och fastställs utifrån historisk statistik om åtgärdskostnader etc. Garantireserven uppgår till 1,5 (0,7) MSEK, och är redovisad under avsättningar. Avsättningen för detta är inte väsentlig. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde
avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Leverantörsskulder är finansiella instrument och avser förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning är finansiella instrument och redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder, de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt och det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna utgörs av ITP 2 planer (för utförligare beskrivning se nedan). En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Inom delar av koncernen förekommer det att tjänstemän i Sverige ingår i en ITP 2 plan. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För perioden har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig ersättning, baserat på årets resultat före skatt. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att ekonomiskt säkra viss riskexponering. Koncernen redovisnings tillämpar dock inte säkringsredovisning.
Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansfunktion enligt policys som fastställts av styrelsen. Finansfunktionen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Finansfunktionen upprättar skriftliga policys såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.
(i) Konjunkturpåverkan och andra makroekonomiska faktorer Då GARO har merparten av sin verksamhet i Sverige, Norge och Irland påverkar de allmänna ekonomiska förhållandena och affärsvillkoren i dessa länder GAROs verksamhet och resultat avsevärt. Förhållanden i världsekonomin och negativa förändringar i ekonomin i Europa, främst i Norden, och i övriga världen samt lägre aktivitet för ny- och ombyggnationer av bostäder och kommersiella fastigheter samt minskade investeringar inom industrin kan medföra att efterfrågan på GAROs produkter och tjänster minskar, vilket skulle påverka GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.
GARO konkurrerar med aktörer inom olika produktområden och på olika geografiska marknader och GARO måste därför möta slutkundens behov och efterfrågan bättre än sina konkurrenter. Om GARO inte i tillräcklig utsträckning lyckas möta konkurrensen från såväl befintliga som nya aktörer kan detta ha en negativ påverkan på GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat.
På konkurrensutsatta marknader är prispress ett naturligt inslag. Det finns en risk att GAROs konkurrenter utvecklar sitt produktutbud samt att slutkunder därmed kan komma att i högre utsträckning än tidigare föredra produkter som konkurrerar med GAROs nuvarande och framtida produktutbud, vilket kan komma att inverka negativt på GAROs verksamhet, resultat och finansiella ställning.
GAROs intjäning och konkurrenskraft är delvis beroende av förmågan att utveckla och sälja nya innovativa produkter och lösningar. En viktig del av GAROs strategi är därför att utveckla och marknadsföra nya produkter inom de områden GARO bedömer som viktiga för en fortsatt tillväxt och för att bevaka marknadsandelar. En central del av GAROs strategi har varit och är fortsättningsvis att kontrollera hela värdekedjan från produktutveckling och montering till leverans till kunden. Det finns en risk att kostnaderna för ett produktutvecklingsprojekt överskrider budget och att prognostiserade försäljningsvolymer och/eller försäljningsmarginaler inte uppnås vilket kan påverka GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.
GAROs förmåga att på ett effektivt och säkert sätt hantera försäljning och annan affärskritisk verksamhet är beroende av tillförlitligheten, funktionaliteten, underhållet, driften och den fortsatta utvecklingen av GAROs IT-system, däribland Bolagets webbplats. Sådana system kan störas av bl.a. mjukvarufel, datavirus, dataintrång, sabotage och fysiska skador. Inom Koncernen används IT-system för att köpa in, sälja, leverera produkter, fakturera kunder, hantera order och lager samt för redovisning och finansiellrapportering. Det finns en risk att IT-avbrott eller andra problem med IT-system, beroende på deras längd, omfattning och svårighetsgrad, kan inverka negativt på GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende euro (EUR), norska kronor (NOK) och polska zloty (PLN). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Koncernens varuinköp sker till största delen i EUR. För att hantera valutarisken med utflöde i EUR har koncernen valt att, när möjlighet finns, även ha försäljning i EUR.
För att hantera den valutarisk som uppkommer från framtida affärstransaktioner, använder koncernen terminskontrakt till den del det inte är möjligt att matcha utflödet i valutan med inflödet. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.
Koncernens riskhanteringspolicy är att ekonomiskt säkra mellan 70% och 80% av förväntade kassaflöden (huvudsakligen inköp av varulager) i EUR för de följande sex månaderna. Utestående terminskontrakt upp går per balansdagen till 4,6 MEUR (3,9 MEUR)
Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker. Valutaexponering som uppstår från nettotillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i moderföretaget i de berörda utländska valutorna. Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa transaktioner.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernen har som policy att ha sin upplåning till fast ränta. Avvikelser måste godkännas av CFO. Under 2016 samt 2015 bestod koncernens skulder till kreditinstitut till fast ränta av svenska kronor, euro och polska zloty. Koncernens checkräkningskredit löper med rörlig ränta.
Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om grossister kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.
Inga kreditgränser överskreds under rapportperioden och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från dessa motparter.
Koncernen har som policy att ha en likviditetsreserv om minst 25 MSEK. Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av finansfunktionen. Finansfunktionen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som de löpande bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor (där tillämpligt) på några av koncernens lånefaciliteter. Sådana prognoser beaktar koncernens planer för amorteringar, uppfyllelse av lånevillkor, uppfyllelse av interna balansräkningsbaserade resultatmått och, om tillämpligt, externa tillsyns- eller legala krav – till exempel valutarestriktioner.
Koncernen har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.
Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, ska främst betala av utestående lån. Efter det kan placering av överskottslikviditet göras i av finansfunktionen godkända placeringar, som tillgodoser utrymmet till ovan nämnda prognoser och likviditetsreserv.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| Per den 31 december 2016 | <1 år | 1-5 år | >5 år |
|---|---|---|---|
| Banklån och checkräkningskredit | 13,8 | 9,4 | 1,1 |
| Ränteutbetalningar | 0,2 | 0,5 | 0,1 |
| Leverantörsskulder | 67,4 | - | - |
| Summa | 81,4 | 9,9 | 1,2 |
| Per den 31 december 2015 | <1 år | 1-5 år | >5 år |
|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 10,4 | 8,1 | 4,3 |
| Ränteutbetalningar | 0,2 | 0,1 | 0,1 |
| Leverantörsskulder | 60,5 | - | - |
| Summa | 71,1 | 8,2 | 4,4 |
Av de 81,4 MSEK som anges för 2016 i intervallet "Mindre än 1 år" har företaget för avsikt att återbetala 71,4 MSEK under första kvartalet 2017 (2016: 63,6).
För närvarande bedöms det inte föreligga något ytterligare upplåningsbehov eller refinansiering för att klara av framtida åtaganden som föranleds av nuvarande verksamhet och affärsplan.
Väsentliga faktorer som påverkar koncernens resultat framgår nedan. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med att alla övriga faktorer är oförändrade.
Förändringar i försäljningspris är den variabel som får den största påverkan på resultatet. +/- 1 procent på utpriser påverkar rörelseresultatet med cirka 6,5 MSEK (2015: 5,5 MSEK).
Volymutvecklingen samt inköpspriser påverkar GAROs resultat. En förändring med 1 % i volym ger en rörelseresultatpåverkan om cirka 3,2 MSEK (2015: 2,5 MSEK) och en förändring med 1 % i inköpspriser på handelsvaror och råmaterial ger en rörelseresultatpåverkan om cirka 3,4 MSEK (2015: 3 MSEK).
Lönekostnader är en stor andel av koncernens kostnader, och en ökning med en procent påverkar rörelseresultatet med 1,3 MSEK (2015: 1 MSEK).
Koncernens nettoskuldsättning är låg och en enprocentig
förändring av marknadsräntan påverkar inte resultatet efter finansiella poster nämnvärt.
Koncernens valutaexponering mot EUR är betydlig. Valutaexponeringen mot EUR är kopplad till bolagets inköp av varor i Europa. Bolaget har även betydande försäljning av varor i EUR. Nettoeffekten av en procentenhetsförstärkning av EUR gentemot SEK ger en negativ rörelseresultateffekt på cirka 1,2 MSEK (2015: 0,8 MSEK)
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, ta upp nya lån, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med eget kapital.
| Skuldsättningsgrad | 2016-12-31 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Total upplåning (not 18) | 24,3 | 22,8 |
| Avgår: likvida medel (not 16) | -41,6 | -23,2 |
| Nettoskuld | -17,3 | -0,4 |
| Totalt eget kapital | 194,4 | 156,9 |
| Skuldsättningsgrad i % | -8,9% | -0,2% |
Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig ofta på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar av framtida händelser.
Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändring i den finansiella rapporteringen.
Uppskattningar och bedömningar har gjorts vid bedömning av balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, beräkning av inkurans i varulager, prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, framtida garantiåtaganden, pågående tvister och andra legala åtaganden. Dessa uppskattningar och bedömningar, bedöms inte få någon väsentlig påverkan i resultat eller balansräkningar vid eventuellt felaktigt gjorda uppskattningar eller bedömningar.
Den verkställande direktören är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den verkställande direktören och som används som underlag för att fördela resurser och utvärdera resultat.
Den verkställande direktören bedömer verksamheten både utifrån ett geografiskt/legalt perspektiv. Den verkställande direktören får information uppdelat på segmenten Sverige samt Övriga marknader.
GAROs verksamhet bedrivs inom två affärsområden tillika rörelsesegment GARO Sverige samt GARO Övriga marknader. I rörelsesegmentet Sverige ingår de legala enheterna i Sverige. I rörelsesegmentet Övriga marknader ingår de legala enheterna i Norge, Irland, Finland och Polen. Varje rörelsesegment bedrivs under lokalt ansvar.
Verkställande direktören bedömer rörelsesegmentens resultat främst baserat på måttet EBIT (rörelseresultat).
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från externa parter som rapporteras till den verkställande direktören värderas på samma sätt som i resultaträkningen.
| Segment Sverige Segment övr. marknader |
Eliminering | Totalt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Information segment | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Omsättning | ||||||||
| Summa nettoomsättning | 523,2 | 440,5 | 308,8 | 265,2 | -174,2 | -151,5 | 657,8 | 554,1 |
| Intern nettoomsättning | -104,2 | -90,6 | -70,0 | -60,9 | 174,2 | 151,5 | - | |
| Extern nettoomsättning | 419,0 | 349,9 | 238,8 | 204,2 | - | - | 657,8 | 554,1 |
| Rörelseresultat | 36,1 | 34,2 | 37,7 | 28,2 | - | - | 73,8 | 62,4 |
| Finansiella intäkter | - | - | - | - | - | - | 1,2 | 0,3 |
| Finansiella kostnader | - | - | - | - | - | - | -2,2 | -3,4 |
| Årets skattekostnader | - | - | - | - | - | - | -15,8 | -13,5 |
| Årets nettoresultat | - | - | - | - | - | - | 57,0 | 45,8 |
| Övriga upplysningar | ||||||||
| Anläggningstillgångar | 65,6 | 65,8 | 22,6 | 22,3 | -20,8 | -22,2 | 67,4 | 65,9 |
| Övriga tillgångar | 256,8 | 209,0 | 108,5 | 89,8 | -58,7 | -49,7 | 306,6 | 249,0 |
| Summa tillgångar | 322,4 | 274,7 | 131,1 | 112,1 | -79,5 | -72,0 | 374,0 | 314,9 |
| Kortfristiga skulder | 136,0 | 112,0 | 81,9 | 57,6 | -55,0 | -30,8 | 162,9 | 138,9 |
| Långfristiga skulder | 12,7 | 25,0 | 2,8 | 12,5 | 1,2 | -18,4 | 16,7 | 19,1 |
| Summa skulder | 148,7 | 137,1 | 84,7 | 70,0 | -53,8 | -49,2 | 179,6 | 158,0 |
| Investeringar | 10,3 | 11,6 | 2,5 | 2,2 | - | - | 12,8 | 13,8 |
| Avskrivningar | 8,8 | 9,6 | 2,2 | 2,3 | - | - | 11,0 | 11,9 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Sverige | 414,3 | 345,3 |
| Norge | 150,2 | 126,6 |
| Polen | 1,4 | 1,7 |
| Irland | 68,8 | 57,7 |
| Finland | 17,0 | 15,9 |
| Övriga länder | 6,1 | 6,9 |
| Summa | 657,8 | 554,1 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Installationsprodukter | 376,9 | 338,5 |
| Projekt | 135,1 | 120,1 |
| Tillfällig el | 60,7 | 49,4 |
| Ladd | 85,1 | 46,1 |
| Summa | 657,8 | 554,1 |
Koncernen har intäkter från tre externa kunder som var för sig överstiger 10 % av nettoomsättningen vid respektive periodslut. Dessa intäkter hänför sig till segment Sverige.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Aktiverat eget arbete produktutveckling | 0,8 | 2,7 |
| Övrigt | 1,2 | 0,5 |
| Totalt | 2,0 | 3,2 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare | ||
| Löner och andra ersättningar | 18,6 | 12,8 |
| Sociala avgifter | 4,5 | 4,0 |
| Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer | 2,8 | 2,2 |
| Summa styrelse, VD och övriga befattningshavare | 25,9 | 19,0 |
| Övriga anställda | ||
| Löner och andra ersättningar | 79,3 | 74,8 |
| Sociala avgifter | 24,7 | 21,6 |
| Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer | 4,9 | 3,8 |
| Summa övriga anställda | 109,0 | 100,2 |
| Summa personalkostnader | 134,9 | 119,2 |
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelanställda | Varav män | Medelanställda | Varav män | |
| Sverige | 182 | 114 | 170 | 108 |
| Norge | 13 | 12 | 13 | 12 |
| Finland | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Irland | 20 | 14 | 17 | 13 |
| Polen | 58 | 17 | 52 | 12 |
| Koncernen totalt | 275 | 159 | 254 | 147 |
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen | Varav män | Antal på balansdagen | Varav män | |
| Styrelseledamöter | 7 | 5 | 7 | 5 |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | 11 | 11 | 10 | 10 |
| Koncernen totalt | 18 | 16 | 17 | 15 |
| Grundlön/ styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga för måner |
Pernsions kostnad |
Övrig ersättning |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Pålsson, styrelseordförande | 0,4 | - | - | - | - | 0,4 |
| Lars Svensson, styrelseledamot | 0,1 | - | - | - | - | 0,1 |
| Per Holmstedt, styrelseledamot | 0,1 | - | - | - | - | 0,1 |
| Sofia Axelsson, styrelseledamot | 0,1 | - | - | - | - | 0,1 |
| Rickard Blomqvist, styrelseledamot* | 0,1 | - | - | - | - | 0,1 |
| Stefan Jonsson, VD och koncernchef | 2,6 | 0,8 | 0,1 | 0,7 | - | 4,2 |
| Andra ledande befattningshavare (4 pers) | 3,2 | 0,9 | 0,3 | 0,9 | 1,2 | 6,5 |
| Summa | 6,6 | 1,7 | 0,4 | 1,6 | 1,2 | 11,5 |
| Dotterbolag | ||||||
| Andra ledande befattningshavare (2 pers) | 2,4 | 0,8 | - | 0,4 | - | 3,6 |
| Koncernen | 9,0 | 2,5 | 0,4 | 2,0 | 1,2 | 15,1 |
*Styrelseledamot har även uppburit konsultarvode under perioden, se not 22.
| Moderbolag | Grundlön/ styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga för måner |
Pernsions kostnad |
Övrig ersättning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lars Svensson, styrelseordförande t.o.m. 2015-09-09 |
0,6 | - | 0,2 | 0,1 | - | 0,9 |
| Anders Pålsson, styrelseordförande fr.o.m. 2015-09-10 |
0,2 | - | - | - | - | 0,2 |
| Lars Svensson, styrelseledamot fr.o.m. 2015-09-10 |
0,0 | - | - | - | - | 0,0 |
| Stefan Jonsson, VD & Koncerchef | 2,0 | 0,8 | 0,1 | 0,6 | - | 3,5 |
| Per Holmstedt, styrelseledamot | 0,1 | - | - | - | - | 0,1 |
| Sofia Axelsson, styrelseledamot fr.om 2015-09-10 |
0,0 | - | - | - | - | 0,0 |
| Rickard Blomqvist, styrelseledamot fr.om 2015-09-10 * |
0,0 | - | - | - | - | 0,0 |
| Andra ledande befattningshavare (3 pers) | 2,1 | 0,3 | 0,2 | 0,5 | 0,3 | 3,4 |
| Summa | 5,0 | 1,1 | 0,5 | 1,2 | 0,3 | 8,1 |
| Dotterbolag | ||||||
| Andra ledande befattningshavare (2 pers) | 2,2 | 0,5 | 0,2 | 0,3 | - | 3,2 |
| Koncernen | 7,2 | 1,6 | 0,7 | 1,5 | 0,3 | 11,3 |
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien ska uppgå till 28 % av den pensionsgrundande lönen. För andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år. Pensionspremien ska följa gällande kollektivavtal.
Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls dessutom ett avgångsvederlag som uppgår till 18 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra
inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.
Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 6 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från ledande befattningshavarens sida utgår inget avgångsvederlag.
*Styrelseledamot har även uppburit konsultarvode under perioden, se not 22.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| PwC | ||
| – Revisionsuppdraget | 0,9 | 0,8 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,6 | 0,4 |
| – Skatterådgivning | 0,1 | 0,1 |
| – Övriga tjänster | - | - |
| Summa | 1,6 | 1,3 |
| Grant Thornton | ||
| – Revisionsuppdraget | 0,1 | 0,1 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | - | - |
| Summa | 0,1 | 0,1 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 4,2 | 4,5 |
| Mellan 1 och 5 år | 3,6 | 6,5 |
| Mer än 5 år | - | - |
| Summa | 7,8 | 11,0 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 0,1 | 0,3 |
| Omvärdering derivatinstrument | 0,3 | - |
| Övriga finansiella intäkter | 0,8 | - |
| Total finansiella intäkter | 1,2 | 0,3 |
| Räntekostnader | 0,7 | 2,2 |
| Valutakursförluster | 0,1 | 0,4 |
| Omvärdering derivatinstrument | - | 0,8 |
| Övriga finansiella kostnader | 1,4 | - |
| Total finansiella kostnader | 2,2 | 3,4 |
| Summa finansiella poster netto | 1,0 | 3,1 |
Koncernen hyr kontorsutrustning, bilar och kontorslokaler enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingperioderna varierar mellan 3-5 år. Endast hyresavtal för kontorslokaler löper längre än 5 år. De flesta leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till en avgift som överensstämmer med en marknadsmässig avgift.
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:
Leasingkostnader uppgående till 4,3 MSEK (2015: 5,1 MSEK) avseende leasing ingår i resultaträkningen.
Koncernen har verksamhet i en så kallad skattefri zon i Polen. Endast delar av den polska verksamheten omfattas av dessa skattelättnader. Per 2016-12-31 uppgick outnyttjad skattefördel till ca 2 (2) MPLN att utnyttjas fram till år 2026. Ingen uppskjuten skattefordran har beaktats i redovisningen.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | ||
| Aktuell skatt på årets resultat | -17,3 | -14,1 |
| Justeringar avseende tidigare år | 0,1 | -0,3 |
| Summa aktuell skatt | -17,2 | -14,4 |
| Uppskjuten skatt (not 19) | ||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 1,4 | 0,9 |
| Summa uppskjuten skatt | 1,4 | 0,9 |
| Summa inkomstskatt | -15,8 | -13,5 |
Inkomstskatten på resultatet före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av skattesatsen i Sverige för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 72,8 | 59,3 |
| Inkomstskatt beräknad enligt skattesats i Sverige (22 %) | -16,0 | -13,0 |
| Effekt av utländska skattesatser | -0,9 | -0,3 |
| Skatteeffekter av: | ||
| – Ej avdragsgilla kostnader | -0,7 | -0,5 |
| – Temporära skillnader | 0,3 | -0,3 |
| – Skatt hänförlig till tidigare års redovisat resultat | 0,1 | -0,3 |
| Skattekostnad | -17,2 | -14,4 |
| Effektiv skattesats % | 23,6 | 24,2 |
| Anskaffningsvärde | Goodwill | Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
Pågående utvecklingsarbeten |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2015 | ||||
| Ingående redovisat värde | 1,3 | 8,1 | 0,8 | 10,2 |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - |
| Inköp/aktiverade utgifter | - | - | 3,4 | 3,4 |
| Omklassificeringar | - | 3,4 | -3,4 | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | -0,9 | -0,1 | -1,0 |
| Avskrivningar | - | -2,8 | - | -2,8 |
| Nedskrivningar | -1,3 | - | - | -1,3 |
| Utgående redovisat värde | 7,8 | 0,7 | 8,5 | |
| Per 31 december 2015 | ||||
| Anskaffningsvärde | 3,5 | 24,4 | 0,7 | 28,6 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | -3,5 | -16,6 | - | -20,1 |
| Redovisat värde | 7,8 | 0,7 | 8,5 | |
| Räkenskapsåret 2016 | ||||
| Ingående redovisat värde | - | 7,8 | 0,7 | 8,5 |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - |
| Inköp/aktiverade utgifter | - | - | 3,6 | 3,6 |
| Omklassificeringar | - | 1,9 | -2,2 | -0,3 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - |
| Avskrivningar | - | -3,2 | - | -3,2 |
| Nedskrivningar | - | - | - | - |
| Utgående redovisat värde | - | 6,5 | 2,1 | 8,6 |
| Per 31 december 2016 | ||||
| Anskaffningsvärde | 3,5 | 26,5 | 2,1 | 32,1 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | -3,5 | -20,0 | - | -23,5 |
| Redovisat värde | - | 6,5 | 2,1 | 8,6 |
| Byggnader & mark |
Maskiner & andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg & installationer |
Pågående nyanläggningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2015 | |||||
| Ingående redovisat värde | 38,9 | 0,9 | 16,2 | - | 56,0 |
| Valutakursdifferenser | -0,6 | - | -0,3 | - | -0,9 |
| Inköp | 1,1 | 3,2 | 5,5 | 0,6 | 10,4 |
| Genom förvärv av dotterbolag | - | - | - | - | - |
| Omklassificeringar | - | - | 0,4 | - | 0,4 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -0,7 | - | -0,7 |
| Avskrivningar | -2,1 | -0,5 | -5,2 | - | -7,8 |
| Utgående redovisat värde | 37,3 | 3,6 | 15,9 | 0,6 | 57,4 |
| Per 31 december 2015 | |||||
| Anskaffningsvärde | 74,1 | 33,1 | 70,7 | 0,6 | 178,5 |
| Ackumulerade avskrivningar | -36,8 | -29,5 | -54,8 | - | -121,1 |
| Redovisat värde | 37,3 | 3,6 | 15,9 | 0,6 | 57,4 |
| Räkenskapsåret 2016 | |||||
| Ingående redovisat värde | 37,3 | 3,6 | 15,9 | 0,6 | 57,4 |
| Valutakursdifferenser | 0,3 | - | 0,2 | - | 0,5 |
| Inköp | 0,9 | 0,1 | 3,0 | 5,2 | 9,2 |
| Genom förvärv av dotterbolag | - | - | - | - | - |
| Omklassificeringar | - | - | 4,3 | -4,0 | 0,3 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | -0,1 | -0,7 | - | -0,8 |
| Avskrivningar | -2,1 | -0,6 | -5,1 | - | -7,8 |
| Utgående redovisat värde | 36,4 | 3,0 | 17,6 | 1,8 | 58,8 |
| Per 31 december 2016 | |||||
| Anskaffningsvärde | 75,4 | 32,1 | 76,3 | 1,8 | 185,6 |
| Ackumulerade avskrivningar | -39,0 | -29,1 | -58,7 | - | -126,8 |
| Redovisat värde | 36,4 | 3,0 | 17,6 | 1,8 | 58,8 |
| 2016-12-31 | Låne- och kundfordringar |
|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |
| Kundfordringar | 163,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1,3 |
| Likvida medel | 41,6 |
| Summa | 206,4 |
| Övriga finansiella skulder | |
| Skulder balansräkningen | |
| Skulder till kreditinstitut | 12,8 |
| 2015-12-31 | Låne- och kundfordringar |
|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |
| Kundfordringar | 127,7 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1,0 |
| Likvida medel | 23,2 |
| Summa | 151,9 |
| Derivatinstrument | 0,1 |
|---|---|
| Leverantörsskulder | 67,4 |
| Checkräkningskredit | 11,5 |
| Summa | 91,8 |
| Övriga finansiella skulder | |
|---|---|
| Skulder balansräkningen | |
| Skulder till kreditinstitut | 14,7 |
| Derivatinstrument | 0,8 |
| Leverantörsskulder | 60,5 |
| Checkräkningskredit | 8,1 |
| Summa | 84,1 |
Koncernen har en bokförd skuld till minoritetsaktieägarna i GARO Elflex AB samt GARO Finland OY till följd av en sälj/köpoption som kan utlösas antingen av GARO Aktiebolag (publ) eller respektive minoritetsaktieägare. Skulden värderas till verkligt värde vid respektive bokslutstillfälle, och omvärderingen går direkt mot eget kapital. Total skuld uppgår vid 2016-12-31 till 2,8 MSEK (2015-12-31: 1,9 MSEK).
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 164,1 | 128,2 |
| Minus: reservering för osäkra fordringar |
-0,6 | -0,5 |
| Kundfordringar – netto | 163,5 | 127,7 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Övrigt | 0,2 | 0,2 |
| Summa | 0,2 | 0,2 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Maskiner och inventarier | 1,1 | 1,1 |
| Periodiseringsfonder | 0,3 | 1,4 |
| Kostnad återförd i beskattning | ||
| avdragsgill kommande år | 3,4 | 3,7 |
| Summa | 4,8 | 6,2 |
| Uppskjutna skatteskulder – | ||
| netto | 4,6 | 6,0 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 10,5 | 12,4 |
| Summa långfristig upplåning |
10,5 | 12,4 |
| Kortfristig | ||
| Checkräkningskrediter | 11,5 | 8,1 |
| Skulder till kreditinstitut | 2,3 | 2,3 |
| Summa kortfristig upplåning |
13,8 | 10,4 |
| Summa upplåning koncernen |
24,3 | 22,8 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| 1-30 dagar | 25,1 | 18,7 |
| 31-60 dagar | 4,3 | 0,1 |
| > 61 dagar | 1,1 | - |
| Summa förfallna kundfordringar |
30,5 | 18,8 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Banktillgodohavanden | 41,6 | 23,2 |
| Totalt | 41,6 | 23,2 |
Det verkliga värdet på kundfordringarna motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.
Per den 31 december 2016 var kundfordringar uppgående till 30,5 MSEK (2015-12-31: 18,8 MSEK) förfallna men utan att något väsentligt nedskrivningsbehov ansågs föreligga för koncernen. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan: SKULDER TILL KREDITINSTITUT
Koncernens upplåning är i SEK, EUR och polska zloty. Koncernens upplåning består av lån från SEB samt Ulster Bank.
Banklånen förfaller fram till 2024 och löper med en genomsnittlig ränta på 1,7 % per år (2015: 1,7% per år). Koncernen har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.
Koncernen har en beviljad checkräkningskredit i valutorna SEK, EUR, NOK och PLN om 79,7 MSEK (2015: 57,9 MSEK) som omförhandlas årligen.
Likvida medel, såväl i balansräkningen som i kassaflödesanalysen, består av följande:
Aktiekapitalet per 2016-12-31 består av 10.000.000 aktier med kvotvärdet 2 kr. Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie. Alla aktier som emitterats av moderföretaget är till fullo betalda.
Utdelningar som betalades ut under 2016 uppgick till 20 MSEK (2015: 20 MSEK), vilket motsvarade 2 kr per aktie (2015: 2 kr per aktie).
På årsstämman den 4 Maj 2017 kommer en utdelning avseende räkenskapsåret 2016 på 2,85 kr per aktie, totalt 28,5 MSEK, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter.
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna löneskulder | 17,7 | 16,2 |
| Upplupna sociala avgifter | 6,2 | 5,6 |
| Bonus till kunder | 16,4 | 10,3 |
| Upplupna räntekostnader | - | 0,4 |
| Övriga poster | 7,9 | 4,0 |
| Totalt | 48,2 | 36,5 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| För skulder till kreditinstitut | ||
| Fastighetsinteckningar | 24,1 | 24,1 |
| Företagsinteckningar | 70,8 | 58,0 |
| Garantiförbindelse avseende hyresavtal |
0,5 | 0,5 |
| Totalt | 95,4 | 82,6 |
| Köp av varor & tjänster | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Inköp av tjänster | ||
| Konsulttjänster från styrelseledamot (Ekonomerna Family Office AB) |
0,7 | 0,8 |
| Driftsättning & servicetjänster inköpta från närstående till VD |
1,8 | 2,1 |
| Elinstallationstjänster inköpta från närstående till VD |
0,7 | 0,9 |
| Summa | 3,2 | 3,8 |
Följande transantioner har skett med närstående:
Tjänsterna som redovisas enligt ovan har köpts på normala kommersiella villkor på affärsmässig grund.
GARO Montage AB, ett bolag i GARO koncernen, har den 28 februari 2017 förvärvat Emedius AB. Emedius marknadsför och tillverkar normcentraler, fördelningscentraler samt ställverk under eget varumärke. Bolagets omsättning uppgick 2016 till MSEK 71,5 med ett rörelseresultat på MSEK 6,3. Emedius har 36 anställda och är beläget i Gnosjö. Köpeskillingen för Emedius AB uppgår till MSEK 31. Verksamheten bedrivs i en förhyrd fastighet som i samband med förvärvet överlåtits till GARO AB (publ) för en köpeskilling om MSEK 9,5.
EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar. RÖRELSERESULTAT (EBIT) Resultat före finansiella poster och skatt.
EBITDA-MARGINAL EBITDA i procent av nettoomsättning under perioden.
RÖRELSEMARGINAL (EBIT) Rörelseresultat i procent av nettoomsättning under perioden.
NETTOSKULD Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel. NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD Nettoskuld i förhållande till eget kapital.
RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansiella intäkter i förhållande till finansiella kostnader.
SOLIDITET Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande dividerat med balansomslutningen.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
RESULTAT PER AKTIE Periodens resultat dividerat med under året genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. GENOMSNITTLIGT ANTAL AKTIER, 1000-TAL Det genomsnittliga antalet aktier under perioden angivet i 1000-tal.
Moderbolagets aktiekapital uppgick per den 31 december 2015 till 14 MSEK. Vid denna tidpunkt fanns det 140.000 stamaktier. På extra bolagsstämma 12 januari beslutades om en fondemission samt en split av bolaget aktier med 50:1. Styrelsen fattade beslut den 2 februari 2016 om en ägarspridning och notering av bolagets aktier vid NASDAQ Stockholm som också genomfördes med verkan från den 16 mars 2016.
GARO är ett företag, som under eget varumärke, utvecklar och tillverkar innovativa produkter och helhetslösningar för elinstallationsmarknaden. GARO startades 1939 i Gnosjö, Småland och har under sin drygt 75-åriga historia byggt upp starka kundrelationer och ett välutvecklat leverantörsnätverk som i kombination med egna produktions- och försäljningsenheter utgör plattformen för att leverera innovativa helhetslösningar.
Moderbolagets verksamhet omfattar en betydande del av den svenska operativa verksamheten samt dessutom även koncernledning och vissa koncerngemensamma funktioner och koncernens finansfunktion.
Moderbolagets lagerfunktion fungerar även som centrallager för de andra svenska verksamheterna, dessutom har moderbolaget betydande tillverkning och försäljning till övriga koncernföretag.
Den svenska marknaden har under året uppvisat en god tillväxt och överträffat branschens prognos.
Samtliga produktområden har visat god tillväxt, och områdena ladd och tillfällig el har ökat mer än genomsnittet.
Styrelsen fattade beslut den 2 februari 2016 om en ägarspridning och notering av bolagets aktier vid NASDAQ Stockholm som också genomfördes med verkan från den 16 mars 2016. Resultaträkningen är belastad med 12,6 MSEK avseende kostnader för börsnoteringen. Dessa är redovisade som övriga rörelsekostnader i resultaträkning.
Nettoomsättningen ökade med 19 % till 357,3 (300,3) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit stark under året. Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga produktområden. Rörelseresultatet uppgick till 16,3 (19,9) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 4,6 (6,6) procent. Justerat för kostnader i samband med bolagets notering uppgår rörelseresultatet till 28,9 (19,9) MSEK motsvarande en rörelsemarginal om 8,1 (6,6) procent. Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer och en stabil omkostnad, men negativt av en högre snittkurs avseende inköp i euro.
Moderbolaget investerar fortlöpande i underhåll av produktionsenheten och produktionsutrustning. Moderbolagets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick 6,4 (8,1) MSEK. Vidare investerar GARO i produktutveckling, och årets investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 3,1 (3,3) MSEK. Årets avskrivningar uppgick till 8,3 (8,0) MSEK varav på materiella anläggningstillgångar 5,4 (5,2) MSEK.
Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick till 31,6 (28,2) MSEK. Årets kassaflöde uppgick till 12,1 (-0,2) MSEK.
Likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick per 2016-12-31 uppgick till 58,2 (36,1) MSEK. Nettoskulden uppgick per 2016-12-31 till 8,6 (5,0) MSEK.
Moderbolagets egna kapital uppgick per 2016-12-31 till 151,5 (130,6) MSEK. Aktieutdelningen 2016 uppgick till 20,0 MSEK.
Antalet heltidsanställda i moderbolaget uppgick per den 31 december 2016 till 111 (111). Medelantalet heltidsanställda under 2016 uppgick till 119 (116). Andelen kvinnor uppgick under året till 41 (40) % av medarbetarna. För mer information om anställda, se not 5.
Styrelsen och verkställande direktören för GARO AB (publ), organisationsnummer 556051-7772, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2016.
| MSEK | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012* |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 357,3 | 300,3 | 253,6 | 225,9 | 226,3 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 24,6 | 27,9 | 20,9 | 20,7 | 17,6 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 16,3 | 19,9 | 12,2 | 12,7 | 9,6 |
| Rörelsemarginal, % | 4,6 | 6,6 | 4,8 | 5,6 | 4,2 |
| Balansomslutning | 254,1 | 233,7 | 208,2 | 199,4 | 198,1 |
| Soliditet, % | 61,5 | 59,4 | 56,1 | 59,9 | 57,6 |
| Avkastning på eget kapital, % | 27,6 | 33,7 | 17,4 | 14,5 | 15,4 |
| Medeltal anställda | 119 | 116 | 118 | 113 | 119 |
| *2012 är inte omräknat enligt IFRS (Se not 24 i koncernredovisningen) |
GAROs mål är att ligga i framkant i utvecklingen av elprodukter och helhetslösningar som är miljövänliga och energieffektiva. Bolaget har en egen produktutvecklingsavdelning som tillsammans med övriga avdelningar arbetar med att kontinuerligt utveckla nya samt förbättra befintliga produkter och lösningar inom alla produktområden. GARO arbetar även nära kunden för att få inspiration samt bättre förstå kundbehovet på marknaden. Sex heltidsanställda arbetar med produktutveckling på GARO.
Se vidare Not 2.8 koncernredovisningen.
Moderbolaget bedriver anmälningspliktig verksamhet och kommunen är tillsynsmyndighet. Fastigheten Gårö 1:377 är enligt Länsstyrelsens MIFO inventering klassad i riskklass 2. Bolaget har inga föreläggande enligt miljöbalken. Moderbolaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001.
En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av Not 3 koncernredovisningen.
Dessa framgår av förvaltningsberättelse för koncernen.
GARO Montage AB, ett bolag i GARO koncernen, har den 28 februari 2017 förvärvat Emedius AB. Emedius marknadsför och tillverkar normcentraler, fördelningscentraler samt ställverk under eget varumärke. Bolagets omsättning uppgick 2016 till MSEK 71,5 med ett rörelseresultat på MSEK 6,3. Emedius har 36 anställda och är beläget i Gnosjö. Köpeskillingen för Emedius AB uppgår till MSEK 31. Verksamheten bedrivs i en förhyrd fastighet som i samband med förvärvet överlåtits till GARO AB (publ) för en köpeskilling om MSEK 9,5.
Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 174,5 (144,6) MSEK.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: (SEK)
| Ingående balanserat resultat Avsättning fond för eget |
88 068 742 | |
|---|---|---|
| arbete utvecklingskostnader | -801 598 | |
| Årets resultat | 40 812 449 | |
| Totalt | 128 079 593 | |
| Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: | ||
| – att till aktieägarna utdelas 2,85 kr per aktie 28 500 000 – att i ny räkning överföres |
99 579 593 |
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2-3 st.
Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
| Räkenskapsåret | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2,3 | 357,3 | 300,3 |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 7,2 | 8,1 |
| Summa | 364,5 | 308,4 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -210,1 | -180,7 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -43,7 | -36,0 |
| Personalkostnader | 5 | -73,5 | -63,0 |
| Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 11,12 | -8,3 | -8,0 |
| Övriga rörelsekostnader | -12,6 | -0,8 | |
| Summa rörelsens kostnader | -348,2 | -288,5 | |
| Rörelseresultat | 16,3 | 19,9 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 20 | 16,9 | 19,5 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 8 | 1,0 | 0,5 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 8 | -0,8 | -1,7 |
| Summa resultat från finansiella poster | 17,1 | 18,3 | |
| Resultat före skatt | 33,4 | 38,2 | |
| Räkenskapsåret | ||
|---|---|---|
| MSEK Not |
2016 | 2015 |
| Rörelsens intäkter | ||
| Nettoomsättning 2,3 |
357,3 | 300,3 |
| Övriga rörelseintäkter 4 |
7,2 | 8,1 |
| Summa | 364,5 | 308,4 |
| Rörelsens kostnader | ||
| Råvaror och förnödenheter | -210,1 | -180,7 |
| Övriga externa kostnader 6,7 |
-43,7 | -36,0 |
| Personalkostnader 5 |
-73,5 | -63,0 |
| Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 11,12 |
-8,3 | -8,0 |
| Övriga rörelsekostnader | -12,6 | -0,8 |
| Summa rörelsens kostnader | -348,2 | -288,5 |
| Rörelseresultat | 16,3 | 19,9 |
| Resultat från andelar i koncernföretag 20 |
16,9 | 19,5 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 |
1,0 | 0,5 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter 8 |
-0,8 | -1,7 |
| Summa resultat från finansiella poster | 17,1 | 18,3 |
| Resultat före skatt | 33,4 | 38,2 |
| Bokslutsdispositioner 21 |
14,4 | 12,4 |
| Skatt på årets resultat 9 |
-7,0 | -7,5 |
| Årets resultat | 40,8 | 43,1 |
I moderföretaget återfinns inga poster som redovisas som övrigt totalresultat varför summa totalresultat överensstämmer med årets resultat.
| TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 11 5,5 6,8 Pågående utvecklingsarbeten 11 1,9 0,6 Summa immateriella anläggningstillgångar 11 7,4 7,4 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 19,9 20,8 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 2,5 3,0 Inventarier, verktyg och installationer 12 11,9 10,5 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 1,5 0,6 Summa materiella anläggningstillgångar 12 35,8 34,9 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 10 12,8 12,8 Fordringar hos koncernföretag 8,0 9,4 Summa finansiella anläggningstillgångar 20,8 22,2 Summa anläggningstillgångar 64,0 64,5 Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter 31,0 32,0 Varor under tillverkning 12,4 0,2 Färdiga varor och handelsvaror 0,8 13,8 Summa varulager 44,2 46,0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 13 78,3 60,1 Fordringar hos koncernföretag 48,2 53,7 Övriga kortfristiga fordringar 0,0 0,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1,2 3,3 Summa kortfristiga fordringar 127,7 117,1 Kassa och bank 14 18,2 6,1 Summa omsättningstillgångar 190,1 169,2 Summa tillgångar 254,1 233,7 |
MSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL & SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 20,0 | 14,0 | |
| Fond för egenupparbetade utvecklingsutgifter | 0,8 | - | |
| Reservfond | 2,6 | 2,6 | |
| Summa bundet eget kapital | 23,4 | 16,6 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 88,1 | 70,9 | |
| Årets vinst | 40,0 | 43,1 | |
| Summa fritt eget kapital | 128,1 | 114,0 | |
| Summa eget kapital | 151,5 | 130,6 | |
| Obeskattade reserver | 22 | 6,2 | 10,6 |
| SKULDER | |||
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 1,5 | 0,7 | |
| Avsättning för uppskjuten skatt | 15 | 3,4 | 3,7 |
| Summa avsättningar | 4,9 | 4,4 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga skulder till kreditinstitut | 16 | 7,8 | 9,4 |
| Summa långfristiga skulder | 7,8 | 9,4 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 16 | 1,8 | 1,8 |
| Leverantörsskulder | 34,5 | 31,8 | |
| Skulder till koncernföretag | 4,2 | 4,2 | |
| Aktuella skatteskulder | 5,0 | 10,9 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 5,8 | 4,9 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 17 | 32,4 | 25,1 |
| Summa kortfristiga skulder | 83,7 | 78,7 | |
| Summa skulder | 96,4 | 92,5 | |
| Summa skulder och eget kapital | 254,1 | 233,7 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Not Aktiekapital Reservfond | Fond för egen upparbetade utvecklingsutgifter |
Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Summa | ||
| MSEK | |||||
| Ingående balans per 1 jan 2015 | 14,0 | 2,6 | - | 90,9 | 107,5 |
| Årets resultat tillika totalresultat 2015 | - | - | - | 43,1 | 43,1 |
| Summa totalresultat | - | - | - | 43,1 | 43,1 |
| Utdelning enligt beslut av årsstämman | - | - | - | -10,0 | -10,0 |
| Utdelning enligt beslut av extra bolagsstämma | - | - | - | -10,0 | -10,0 |
| Summa tillskott från och värdeöver föringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
- | -20,0 | -20,0 | ||
| Utgående balans per 31 december 2015 | 14,0 | 2,6 | - | 114,0 | 130,6 |
| Ingående balans per 1 jan 2016 | 14,0 | 2,6 | - | 114,0 | 130,6 |
| Årets resultat tillika totalresultat 2016 | - | - | - | 40,8 | 40,8 |
| Summa totalresultat | - | - | - | 40,8 | 40,8 |
| Fondemission per 2016-01-12 | 6,0 | - | - | -6,0 | 0,0 |
| Avsättning fond för egenupparbetade utvecklings utgifter |
- | - | 0,8 | -0,8 | 0,0 |
| Utdelning enligt beslut av årsstämma | - | - | -20,0 | -20,0 | |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
6,0 | - | 0,8 | -26,8 | -20,0 |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 20,0 | 2,6 | 0,8 | 128,1 | 151,5 |
| Räkenskapsåret | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2016 | 2015 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 16,3 | 19,9 | ||
| Avskrivningar | 11,12 | 8,3 | 8,0 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 0,9 | 0,3 | ||
| Erhållna utdelningar | 20 | 16,9 | 19,5 | |
| Erhållen ränta | 8 | 1,0 | 0,5 | |
| Erlagd ränta | 8 | -0,8 | -1,1 | |
| Betald inkomstskatt | 9 | -13,2 | -4,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet | 29,4 | 43,0 | ||
| Förändring varulager | 1,8 | 3,8 | ||
| Förändring kundfordringar | 13 | -18,2 | -9,7 | |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | 7,7 | -26,2 | ||
| Förändring leverantörsskulder | 2,7 | 9,1 | ||
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 8,2 | 8,2 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 31,6 | 28,2 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 11 | -3,1 | -3,3 | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 12 | -6,4 | -8,1 | |
| Sålda anläggningstillgångar | 12 | 0,2 | 0,1 | |
| Förändring övriga finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten |
1,4 -7,9 |
8,8 -2,5 |
||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||||
| Amortering av lån | -1,6 | -16,9 | ||
| Erhållet/Lämnat koncernbidrag | 21 | 10,0 | 11,0 | |
| Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
-20,0 -11,6 |
-20,0 -25,9 |
||
| Minskning/ökning likvida medel | ||||
| Årets kassaflöde | 12,1 | -0,2 | ||
| Likvida medel vid årets början | 6,1 | 6,3 |
Garo Aktiebolag (moderföretaget) utvecklar, tillverkar och marknadsför elektriskt installationsmaterial. Den enskilt största marknaden är Sverige, som svarar för 82 % av volymen i moderbolaget. Exportförsäljning sker huvudsakligen till egna dotterföretag i Norge, Finland, Polen och Irland.
Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Gnosjö. Adressen till kontoret är Södergatan 26, Box 203, 335 33 Gnosjö.
Garo aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i miljontals svenska kronor (MSEK).
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Årsredovisningen för Garo Aktiebolag (moderföretaget) är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernens redovisningsprinciper, som beskrivs i not 2 i koncernredovisningen, anges detta nedan.
I samband med övergången till redovisning enligt IFRS i koncernredovisningen, har moderföretaget övergått till att tillämpa RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till RFR 2 har inte haft någon effekt på moderföretagets resultaträkning och eget kapital.
Årsredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden. RFR 2 säger att moderföretaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med RFR 2 kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av moderföretagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för årsredovisningen anges i koncernredovisningens not 4.
Moderföretaget utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Moderföretagets övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. För mer information om finansiella risker hänvisas till koncernredovisningen not 3.
Moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan:
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer koncernens uppställningsform men ska innehålla de komponenter som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.
Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader. När det finns en indikation på att andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten "Resultat från andelar i koncernföretag".
IAS 39 tillämpas ej i moderföretaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde,(bortsett från derivatinstrument se nedan). Inom efterföljande perioder kommer finansiella tillgångar som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt att redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Vid varje balansdag bedömer moderföretaget om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning för räntebärande finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. Nedskrivningsbeloppet för övriga finansiella anläggningstillgångar fastställs som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden (som baseras på företagsledningens bästa uppskattning).
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningen. Utestående terminskontrakt uppgick per balansdagen till 1,6 MEUR.(3,0 MEUR)
Som bokslutsdispositioner redovisas överavskrivningar, periodiseringsfonder och koncernbidrag. Som obeskattade reserver redovisas kvarvarande avsättningar för överavskrivningar och periodiseringsfonder.
| Löner och andra ersättningar | 2016 | 2015 | ||
|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar (varav tantiem) |
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) |
Löner och andra ersättningar (varav tantiem) |
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) |
|
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande |
||||
| befattningshavare Övriga anställda |
8,3 (1,7) 39,5 (0,7) |
4,5 (1,6) 17,9 (3,3) |
6,4 (1,1) 36,3 (0,6) |
3,4 (1,2) 15,4 (2,0) |
| Totalt | 47,8 (2,4) | 22,4 (4,9) | 42,7 (1,7) | 18,8 (3,2) |
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 337,4 | 283,8 | Hyresintäkter | 2,0 | 1,8 |
| Europa exkl | 19,9 | 16,5 | Aktiverat eget arbete | 0,8 | 2,7 |
| Totalt | 357,3 | 300,3 | Uthyrning av personal och adminis | ||
| trativa tjänster | 3,5 | 3,2 | |||
| Övrigt | 0,9 | 0,4 | |||
| Totalt | 7,2 | 8,1 |
| 2016 | 2015 | ||
|---|---|---|---|
| Medelanställda | Varav män | Medelanställda | Varav män |
| 119 | 69 | 116 | 69 |
| 119 | 69 | 116 | 69 |
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen | Varav män | Antal på balansdagen | Varav män | |
| Styrelseledamöter | 5 | 4 | 5 | 4 |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | 4 | 4 | 3 | 3 |
| Totalt | 9 | 8 | 8 | 7 |
Ersättning till ledande befattningshavare: Informationen framgår av not 7 till koncernredovisningen.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| PwC | ||
| – Revisionsuppdraget | 0,5 | 0,6 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,6 | 0,4 |
| – Skatterådgivning | 0,1 | 0,1 |
| – Övriga tjänster | - | - |
| Summa | 1,2 | 1,1 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 2,0 | 2,1 |
| Mellan 1 och 5 år | 1,1 | 2,4 |
| Mer än 5 år | - | - |
| Summa | 3,1 | 4,5 |
Moderföretaget hyr maskiner, bilar och lagerlokaler enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingperioderna varierar mellan 3-5 år. De flesta leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till en avgift som överensstämmer med en marknadsmässig avgift.
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:
Leasingkostnader uppgående till 2,3 MSEK (2015: 2,8 MSEK) avseende leasing ingår i resultaträkningen.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 0,1 | 0,1 |
| Ränteintäkter på fordringar till koncernföretag | 0,3 | 0,4 |
| Valutakursvinster | 0,3 | |
| Omvärdering derivatinstrument | 0,3 | |
| Totala ränteintäkter och liknande resultatposter |
1,0 | 0,5 |
| Räntekostnader på skulder till kreditinstitut | -0,2 | -0,3 |
| Räntekostnader på skulder till aktieägare | - | -0,3 |
| Valutakursförluster | -0,3 | -0,2 |
| Omvärdering derivatinstrument | - | -0,6 |
| Övriga finansiella kostnader | -0,3 | -0,3 |
| Totala räntekostnader och liknande resultatposter |
-0,8 | -1,7 |
| Summa finansiella poster – netto | 0,2 | -1,2 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Redovisad skatt i resultaträkningen | ||
| Aktuell skatt | ||
| Aktuell skatt på årets resultat | -7,4 | -7,5 |
| Justeringar avseende tidigare år | 0,1 | -0,3 |
| Summa aktuell skatt | -7,3 | -7,8 |
| Uppskjuten skatt (not 15) | ||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 0,3 | 0,3 |
| Summa uppskjuten skatt | 0,3 | 0,3 |
| Summa redovisad skatt | -7,0 | -7,5 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Redovisad före skatt | ||
| Inkomstskatt beräknad enligt skattesats i Sverige (22 %) | -10,5 | -11,1 |
| Skatteeffekter av: | ||
| Ej skattepliktig utdelning | 3,7 | 4,3 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -0,6 | -0,7 |
| Temporära skillnader | 0,3 | 0,3 |
| Skatt hänförlig till tidigare års redovisat resultat | 0,1 | -0,3 |
| Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond | - | - |
| Summa redovisad skatt | -7,0 | -7,5 |
Inkomstskatten på resultatet före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av skattesatsen för det svenska moderföretaget enligt följande:
| 2016 | 2015 |
|---|---|
| 12,8 | 12,8 |
| - | - |
| 12,8 | 12,8 |
| 12,8 | 12,8 |
| Namn | Org-nr | Säte samt registrerings- och verksamhetsland |
Antal aktier |
Andel stam aktier som direkt ägs av moderföretaget (%) |
Andel stam aktier som ägs av innehav utan bestämmande inflytande (%) |
Bokfört värde 2016-12-31 |
Bokfört värde 2015-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Garo Electric Irl. Ltd | 67083 | Dublin, Irland | 10 000 | 100 | 0 | 4,7 | 4,7 |
| Garo Elflex AB | 556717-1003 | Gnosjö, Sverige | 950 | 95 | 5 | 0,1 | 0,1 |
| Garo Montage AB | 556658-9544 | Gnosjö, Sverige | 1 000 | 100 | 0 | 1,8 | 1,8 |
| Garo AS | 935722713 | Drammen, Norge | 800 | 100 | 0 | 0,7 | 0,7 |
| Garo Polska SP ZOO | 8513133236 | Szczecin, Polen | 200 | 100 | 0 | 5,2 | 5,2 |
| LJL Intressenter AB i likvidation 556489-8012 | Gnosjö, Sverige 100 000 | 100 | 0 | 0,2 | 0,2 | ||
| Garo Finland OY | 2191528-5 | Esbo, Finland | 91 | 91 | 9 | 0,1 | 0,1 |
| Summa | 12,8 | 12,8 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
Pågående utvecklingsarbeten |
Goodwill | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2015 | ||||
| Anskaffningsvärde | 20,9 | 0,7 | 1,9 | 23,5 |
| Ackumulerade avskrivningar | -14,0 | - | -1,8 | -15,8 |
| Redovisat värde | 6,9 | 0,7 | 0,1 | 7,7 |
| Räkenskapsåret 2015 | ||||
| Ingående redovisat värde | 6,9 | 0,7 | 0,1 | 7,7 |
| Inköp/aktiverade utgifter | - | 3,3 | - | 3,3 |
| Omklassificeringar | 3,3 | -3,4 | - | -0,1 |
| Avyttringar och utrangeringar | -0,7 | - | - | -0,7 |
| Nedskrivningar | - | - | - | - |
| Avskrivningar | -2,7 | - | -0,1 | -2,8 |
| Utgående redovisat värde | 6,8 | 0,6 | - | 7,4 |
| Per 31 december 2015 | ||||
| Anskaffningsvärde | 23,0 | 0,6 | 1,9 | 25,5 |
| Ackumulerade avskrivningar | -16,2 | - | -1,9 | -18,1 |
| Redovisat värde | 6,8 | 0,6 | - | 7,4 |
| Räkenskapsåret 2016 | ||||
| Ingående redovisat värde | 6,8 | 0,6 | - | 7,4 |
| Inköp/aktiverade utgifter | - | 3,1 | - | 3,1 |
| Omklassificeringar | 1,6 | -1,8 | - | -0,2 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - |
| Nedskrivningar | - | - | - | - |
| Avskrivningar | -2,9 | - | - | -2,9 |
| Utgående redovisat värde | 5,5 | 1,9 | - | 7,4 |
| Per 31 december 2016 | ||||
| Anskaffningsvärde | 24,6 | 1,9 | 1,9 | 28,4 |
| Ackumulerade avskrivningar | -19,1 | - | -1,9 | -21,0 |
| Redovisat värde | 5,5 | 1,9 | - | 7,4 |
För information kring prövning av nedskrivningsbehov för goodwill hänvisas till koncernredovisningens not 2.8.
| Byggnader & mark |
Maskiner & andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg & installationer |
Pågående nyanläggningar & förskott avseende materi ella anläggnings tillgångar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2015 | |||||
| Anskaffningsvärde | 55,5 | 28,1 | 54,9 | 0,4 | 138,9 |
| Ackumulerade avskrivningar | -33,8 | -27,9 | -45,1 | - | -106,8 |
| Redovisat värde | 21,7 | 0,2 | 9,8 | 0,4 | 32,1 |
| Räkenskapsåret 2015 | |||||
| Ingående redovisat värde | 21,7 | 0,2 | 9,8 | 0,4 | 32,1 |
| Inköp | 0,8 | 3,1 | 4,0 | 0,2 | 8,1 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -0,1 | - | -0,1 |
| Avskrivningar | -1,7 | -0,3 | -3,2 | - | -5,2 |
| Utgående redovisat värde | 20,8 | 3,0 | 10,5 | 0,6 | 34,9 |
| Per 31 december 2015 | |||||
| Anskaffningsvärde | 56,3 | 31,2 | 58,9 | 0,6 | 147,0 |
| Ackumulerade avskrivningar | -35,5 | -28,2 | -48,4 | - | -112,1 |
| Redovisat värde | 20,8 | 3,0 | 10,5 | 0,6 | 34,9 |
| Räkenskapsåret 2016 | |||||
| Ingående redovisat värde | 20,8 | 3,0 | 10,5 | 0,6 | 34,9 |
| Inköp | 0,8 | - | 1,2 | 4,4 | 6,4 |
| Omklassificeringar | - | - | 3,7 | -3,5 | 0,2 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -0,3 | - | -,0,3 |
| Avskrivningar | -1,7 | -0,5 | -3,2 | - | -5,4 |
| Utgående redovisat värde | 19,9 | 2,5 | 11,9 | 1,5 | 35,8 |
| Per 31 december 2016 | |||||
| Anskaffningsvärde | 57,0 | 31,2 | 62,4 | 1,5 | 152,1 |
| Ackumulerade avskrivningar | -37,1 | -28,7 | -50,5 | - | -116,3 |
| Redovisat värde | 19,9 | 2,5 | 11,9 | 1,5 | 35,8 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 78,3 | 60,1 |
| Minus: reservering för osäkra fordringar |
- | - |
| Kundfordringar – netto | 78,3 | 60,1 |
Det verkliga värdet på kundfordringarna motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.
Per den 31 december 2016 uppgick fullgoda kundfordringar till 78,3 MSEK (60,1 MSEK).
Per den 31 december 2016 var kundfordringar uppgående till 13,8 MSEK (6,8 MSEK) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
Redovisade belopp, per valuta, för moderföretagets kundfordringar är följande:
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Banktillgodohavanden | 18,2 | 6,1 |
| Totalt | 18,2 | 6,1 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna lönekostnader | 10,9 | 10,7 |
| Upplupna sociala avgifter | 3,7 | 3,9 |
| Bonus till kunder | 11,4 | 7,2 |
| Övriga poster | 6,4 | 3,3 |
| Totalt | 32,4 | 25,1 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande:
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| – uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader |
- | - |
| – uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader |
- | - |
| Uppskjutna skatteskulder | - | |
| – uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader |
3,4 | 3,7 |
| – uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader |
- | - |
| Uppskjutna skatteskulder (netto) |
3,4 | 3,7 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 7,8 | 9,4 |
| Summa långfristig upplåning | 7,8 | 9,4 |
| Kortfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 1,8 | 1,8 |
| Summa kortfristig upplåning | 1,8 | 1,8 |
| Summa upplåning moderbolaget |
9,6 | 11,2 |
Moderföretagets upplåning är i SEK och EUR. Moderföretagets upplåning består av lån från SEB.
Banklånen förfaller fram till 2023 och löper med en genomsnittlig ränta på 1,2% per år (2015: 1,4% per år). Moderbolaget har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.
Moderföretaget har en beviljad checkräkningskredit om 40 MSEK som omförhandlas årligen.
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 16,0 | 16,0 |
| Företagsinteckningar | 41,0 | 41,0 |
| Totalt | 57,0 | 57,0 |
Säkerheterna är ställda för skulder till kreditinstitut.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Utdelningar | 16,9 | 19,5 |
| Nedskrivningar | - | - |
| Totalt | 16,9 | 19,5 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Övriga ansvarsförbindelser till förmån för dotterföretag |
17,6 | 7,4 |
| Totalt | 17,6 | 7,4 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan |
-0,4 | - 0,4 |
| Förändring av periodiseringsfond | 4,8 | 1,8 |
| Erhållet koncernbidrag | 10,0 | 11,0 |
| Totalt | 14,4 | 12,4 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Inköp av tjänster | ||
| Konsulttjänster från styrelseledamot (Ekonomerna Family Office) |
0,7 | 0,8 |
| Driftsättnings o servicetjänster inköpta från närstående till VD |
1,8 | 2,1 |
| Elinstallationstjänster inköpta från närstående till VD |
0,7 | 0,9 |
| Summa | 3,2 | 3,8 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerad skillnad mellan bokför da avskrivningar och avskrivningar enligt plan |
4,7 | 4,3 |
| Periodiseringsfond | 1,5 | 6,3 |
| Totalt | 6,2 | 10,6 |
Tjänsterna som redovisas enligt ovan har köps på normala kommersiella villkor på affärsmässig grund.
GARO Montage AB, ett bolag i GARO koncernen, har den 28 februari 2017 förvärvat Emedius AB. Emedius marknadsför och tillverkar normcentraler, fördelningscentraler samt ställverk under eget varumärke. Bolagets omsättning uppgick 2016 till MSEK 71,5 med ett rörelseresultat på MSEK 6,3. Emedius har 36 anställda och är beläget i Gnosjö. Köpeskillingen för Emedius AB uppgår till MSEK 31. Verksamheten bedrivs i en förhyrd fastighet som i samband med förvärvet överlåtits till GARO AB (publ) för en köpeskilling om MSEK 9,5.
Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 174,5 (144,6) MSEK.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: (SEK)
| Ingående balanserat resultat Avsättning fond för eget |
88 068 742 |
|---|---|
| arbete utvecklingskostnader | -801 598 |
| Årets resultat | 40 812 449 |
| Totalt | 128 079 593 |
| Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: | |
| – att till aktieägarna utdelas 2,85 kr per aktie 28 500 000 | |
| – att i ny räkning överföres | 99 579 593 |
Totalt 128 079 593
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2-3 st.
Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Följande transaktioner har skett med närstående:
Av moderföretagets försäljning utgör 28% (28%) försäljning till koncernföretag, och av moderföretagets inköp utgör 21% (21%) inköp från koncernföretag.
Försäljning till dotterföretagen består av varor. Inköp från dotterföretagen består av varor. Tjänster säljs till dotterföretag på normala kommersiella villkor.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2017-05-04 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderföretagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderföretaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderföretagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Gnosjö 2017-03-28
ANDERS PÅLSSON Styrelseordförande
STEFAN JONSSON Verkställande direktör
RICKARD BLOMQVIST Styrelseledamot
PER HOLMSTEDT Styrelseledamot
SOFIA AXELSSON Styrelseledamot
PIERRE FOGELBERG Auktoriserad revisor Huvudansvarig
MARTIN ODQVIST Auktoriserad revisor
LARS SVENSSON Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har lämnats 2017-03-28 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
UTTALANDEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Garo Aktiebolag (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 44-86 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Garo Aktiebolags verksamhet bedrivs i Sverige, Norge, Finland, Irland samt Polen där varje lokal verksamhet har en egen ekonomifunktion som rapporterar till huvudkontoret i Sverige. Alla enheter har reviderats och PwCs nätverk har utfört revisionen på alla enheter utom den polska verksamheten, där annan revisionsbyrå utfört revisionen. Enheterna i Sverige omfattar den största delen av koncernens totala verksamhet. Sammantaget innebär detta att vi förvissat oss om att det genomförts tillräckligt med revision och företrädesvis inom PwCs nätverk.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Till bolagstämman i Garo Aktiebolag (publ), org.nr 556051-7772
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-37. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/ showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Som framgår av årsredovisningen är Garo Aktiebolags innovationskraft hög och bolagets produktutveckling en uttalad framgångsfaktor inom alla bolagets produktområden.
Som en följd av ovanstående måste företagsledning och styrelse löpande utvärdera och bedöma hur bolagets produkter värderas över tid när efterfrågeförändringar kan vara snabba i en marknad med hög innovationskraft.
Som framgår av bolagets årsredovisning uppgår det samlade varulagret till 97,3 mkr.
I not 2.12, 3.1 A (ii) och (iii) samt i not 4 beskrivs bland annat värdering och risker förknippade med varulager.
På grund av bolagets innovationskraft, lagrets storlek samt att företagsledningen och styrelsen gör uppskattningar och bedömningar av varulagrets inkurans har detta varit ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
Koncernen använder en kombination av inkuranstrappa och marknadsbedömning för bästa estimat av inkuranta produkter. Denna bedömning görs på olika nivåer i koncernen och inkluderar såväl lokala ledare som koncernledning.
Vi har granskat denna metod vid alla enheter. Eftersom teknik och efterfrågeförändringar kan gå snabbt fångas inte nödvändigtvis inkurans av traditionella analyser av trögrörliga lagerposter. Vi har därför även sökt bekräftelser från andra moment i vår revision, t.ex. genomgång av styrelseprotokoll, närvaro vid inventering, och vår egen förståelse av branschen, utveckling av nya produkter och marknaden.
Sammantaget har vi, i vår revision av inkurans i varulager inte haft några observationer som varit väsentliga för revisionen som helhet.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Garo Aktiebolag (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/ rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Jönköping den 28 mars 2017 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
PIERRE FOGELBERG MARTIN ODQVIST Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
PRODUKTION OCH FOTOGRAFI Mecs reklambyrå TRYCK Printografen PAPPER Amber graphic
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.