Annual Report • Apr 5, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
NORBERTS STORY
TO LIVE LIFE
ÅRSREDOVISNING 2016
| Doro i korthet | 2 |
|---|---|
| Året i korthet | 3 |
| VD har ordet | 4 |
| Kommentarer till utvecklingen 2016 | 5 |
| Marknad | 7 |
| Strategi | 9 |
| Verksamhet | 11 |
| Hållbarhet | 15 |
| Medarbetare | 19 |
| Doro-aktien | 20 |
| Förvaltningsberättelse | 22 |
| Bolagsstyrningsrapport | 25 |
| Styrelse | 28 |
| Ledning | 29 |
| Finansiella rapporter | 30 |
| Noter | 38 |
| Styrelsens underskrifter | 56 |
| Revisionsberättelse | 57 |
| Kvartalsöversikt | 60 |
| Femårsöversikt | 61 |
| Definitioner | 62 |
| Pressmeddelanden 2016 | 63 |
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 22–59.
Klicka på länkarna på omslaget samt sid 10, 13 och 18 för att höra vad våra användare tycker.
Doro erbjuder lättanvända telekom- och trygghetslösningar särskilt anpassade för den växande gruppen äldre i samhället.
Doro är marknadsledande i Europa inom mobila lösningar för seniorer. Vi strävar efter att förstå och tillmötesgå seniorers behov och önskemål utifrån målsättningen att skapa nöjda och lojala slutanvändare. Doros produkter är mycket uppskattade av användarna och 82 procent kan tänka sig att rekommendera våra produkter till vänner och anhöriga.
I dagsläget finns det globalt över 660 miljoner människor som är 65 år eller äldre, och demografisk statistik visar att gruppen kommer att fortsätta växa snabbt under kommande år. Gruppen väntas omfatta över 700 miljoner människor år 2020, och de flesta kommer förr eller senare att behöva hjälp med att följa med i den tekniska utvecklingen och utforska nya tjänster som gör livet enklare.
Doros produkter säljs i mer än 40 länder på fem kontinenter. Försäljningen sker direkt och genom ett omfattande nätverk av ledande teleoperatörer, specialister och återförsäljare med starka distributionskanaler gentemot slutanvändarna. Doros distributionsnätverk och förmåga att effektivt upprätta nya distributionskanaler är avgörande konkurrensfördelar.
Doro erbjuder mervärdesskapande konsumentlösningar för seniorer i form av lättanvända produkter och tjänster som möjliggör en tryggare, enklare vardag och förbättrar livskvaliteten för äldre och deras närstående. Doros heltäckande erbjudande sträcker sig från feature phones och smartphones med mjukvara och supporttjänster till trygghetstjänster och -produkter med ett tydligt fokus på lättanvända produkter.
Doro har omfattande och gedigen kunskap om målgruppen och bedriver egen produktutveckling i Kalix, Lund och Hongkong.
kontinenter
marknadsledande med 60 procent marknadsandel
I fokus under 2016 har varit att förbättra interna processer och öka effektiviteten. Doro Care har under större delen av året påverkats negativt av att ett nytt ramavtal med SKL överklagades och därmed fördröjdes med cirka tio månader. Produktions- och leveransproblem har drabbat vissa telefonmodeller samtidigt som produktplattformar har uppgraderats och produktrationalisering genomförts. Resultatet har till slut blivit en stärkt produktportfölj.
Robert Puskaric utsågs till ny VD med placering i Lund.
Henric Ungh tillträder som ny Vice President Sales & Marketing.
| Finansiella mål |
Mål uppfyllelse 2016 |
|
|---|---|---|
| Årlig tillväxt, % | 20 | 7,1 |
| Långsiktig rörelsemarginal, % | 10 | 2,4 |
| Maximal skuldsättningsgrad (räntebärande skulder/eget kapital) |
1,0 | 0,45 |
| Utdelning, andel av nettovinst, % | 33 | 75 |
| 2015 | 2016 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 1 829 | 1 959 |
| Bruttomarginal, % | 37,2 | 38,5 |
| Rörelseresultat (EBIT), Mkr | 95,2 | 47,7 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 5,2 | 2,4 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten, Mkr | 85,7 | 61,7 |
| Resultat per aktie efter skatt, kr | 2,78 | 1,33 |
| Utdelning per aktie, kr1) | – | 1,00 |
| Antal anställda vid årets slut | 358 | 500 |
1) Se information om förslag till vinstdisposition sid 24.
VD HAR ORDET Utifrån en stark nischposition har vi en stor potential att vidareutveckla våra erbjudanden och stärka vår position inom flera områden ytterligare.
Den 1 februari 2017 tog jag över som VD för Doro efter Jerome Arnaud som då lämnade bolaget efter nio år på denna position. Det jag sett hittills av Doro har övertygat mig om att det finns en stor kompetens i detta bolag som gör det väl rustat att ytterligare stärka sin position på sin växande nischmarknad – lättanvända telekom- och trygghetslösningar särskilt anpassade för den växande gruppen äldre i samhället. Doro är ett entreprenöriellt drivet företag, med verksamhet i över 40 länder, med ett erbjudande som till stor del är baserat på mobila plattformar från världens ledande tillverkare och med bland andra internationella operatörer och återförsäljare såsom Orange, Consumer Cellular och Amazon som viktiga kunder.
Jag har mer än 20 års internationell erfarenhet inom telekom, mobila plattformar, tjänstelösningar och av att bygga och utveckla nya strategier och verksamheter. Jag har samarbetat med nästan alla mobiltillverkare som finns, LG, Samsung, Sharp, Apple, Motorola, HTC osv. Som VD för Ericsson i Norden och Östeuropa fick jag vara med och etablera företaget som en partner för icke-telekomoperatörer inom digital transformation och sakernas Internet (Internet of Things). Det här är alla viktiga erfarenheter jag tar med mig till Doro.
En av de aktiviteter som jag initialt har prioriterat är att träffa våra kunder. Förutom betydelsen av att underhålla relationerna med dem, så är de intryck och den kunskap som dessa möten för med sig viktiga för vår kontinuerliga utveckling av vårt erbjudande och inte minst vårt pågående strategiarbete. Det är glädjande att ofta höra kunderna berätta hur viktiga våra produkter är i deras sortiment, men också att höra deras stora intresse och uppmuntran för att vi ska utveckla ytterligare erbjudanden riktade till seniorer. En av våra viktigaste kunder, Orange, visade också nyligen sin uppskattning genom att tilldela oss sitt "Orange Device Partner Award" för "Outstanding Excellence in Smart Mobile Design for Seniors".
Såväl dessa kundmöten, som våra försäljningsframgångar och marknadsandelar vittnar om att vi har ett starkt varumärke och en stark position inom vårt segment. Doro erbjuder digitala lösningar i form av produkter och tjänster som underlättar för seniorer att leva ett självständigt och aktivt – men tryggt – liv. Vi har en djup kunskap om målgruppernas behov, kompetens och resurser inom såväl hårdvara som mjukvara och tjänster, och motiverade och engagerade medarbetare som brinner för att göra en skillnad för våra äldre medborgare. Jag ser därför mycket goda förutsättningar för Doro att växa vidare i den digitala transformation som just nu sker i samhället.
Mina första uppgifter på kort sikt är nu att få verksamheten i Doro Care tillbaka på spåret, fokusera på koncernens effektivitet, korta utvecklingstiderna och att samtidigt utveckla bolagets tillväxtstrategi ytterligare. Det finns en stor potential i att fortsätta prioritera vår framgångsrika position inom enkla mobiltelefoner,
stärka vår position inom smarta telefoner och att ta ytterligare marknadsandelar internationellt. Tillsammans med alla de fantastiska medarbetare jag har mött så här långt känner jag mig övertygad om att vi ska lyckas med detta, och mycket mer, redan under 2017.
Robert Puskaric, VD och Koncernchef
3 april 2017
För Doro var 2016 ett år präglat av övergång och konsolidering efter flera år av stark tillväxt. Vår försäljning ökade med 7,1 procent och orderboken till 307,8 Mkr (193,7) vid utgången av året. Försäljningen och orderingången är ett kvitto på framgången för vår nischstrategi, som går ut på att utveckla lättanvända mobiltelefoner och digitala trygghetslösningar med inriktning på seniorer.
Bruttomarginalen ökade till 38,5 procent (37,2). En EBITDA på 121,4 Mkr är dock lägre än i fjol (139,2), vilket är en följd av ökade rörelsekostnader om 155 Mkr. När det gäller de ökade rörelsekostnaderna är 29,8 Mkr hänförliga till omstruktureringar.
Förutom omstruktureringskostnaderna var de högre rörelsekostnaderna också en följd av andra faktorer. Doro Care var positionerat för tillväxt, men utfallet blev inte som planerat på grund av det överklagade ramavtalet med SKL. Vi fortsatte dock att investera i vår strategi med fokus på att förbättra livskvaliteten för äldre med hjälp av teknik, produkter och tjänster.
Våra mobiltelefoner för seniorer fortsatte att överträffa den övriga mobiltelefonmarknaden, och affärssegmentet uppvisade hög aktivitet och god orderingång trots tuffa marknadsförhållanden. Doro tog nya marknadsandelar under 2016 medan den globala marknaden för feature phones backade.
Vi har under 2016 arbetat aktivt med att fasa ut de allra enklaste modellerna och ersätta dem med mer konkurrenskraftiga och lönsammare produkter i samma segment. Detta inverkade negativt på försäljningen men positivt på bruttomarginalen. Bruttomarginalen gynnades även av förvärvet av Trygghetssentralen och en förändrad kundmix.
Smartphones andel av den totala mobiltelefonförsäljningen har ökat och uppgick till 19,5 procent under 2016 (14,2).
Vårt varumärke fortsätter att utvecklas i rätt riktning och vi behåller fokus på att öka försäljningen av smartphones. Därför satsar vi på en rad olika marknadsföringsaktiviteter, som utbildningar för butikspersonal, med sikte på att under 2017 och framåt ytterligare öka smartphones andel av den totala mobilförsäljningen.
Doro Care levererade sämre än vad ledningen hade väntat sig under 2016. Verksamheten påverkades negativt av stiltjen på den svenska marknaden på grund av det överklagade ramavtalet med SKI (Sveriges Kommuner och Landsting Kommentus Inköpscentral). Under fjärde kvartalet tecknades dock slutligen ett nytt avtal med SKI och vi räknar med en återhämtning av aktiviteten under inledningen av 2017.
Under 2016 förvärvade Doro Care den norska kontaktcentralen för sociala trygghetslarm, Trygghetssentralen, som motsvarat våra förväntningar. Vi står fast vid att övergången från analoga till
digitala trygghetslarm innebär goda affärsmöjligheter både i och utanför Norden. Förvärvet av Trygghetssentralen är ett viktigt led i denna strategi.
I ett strategiskt perspektiv spelar Doro Care en allt viktigare roll för Doro. Därför beslutade vi oss för att omorganisera Doro Cares ledning under 2016 med siktet inställt på att ytterligare integrera tjänsteutbudet med produktutbudet samt att förbättra och optimera kostnadsstrukturen.
Det försenade ramavtalet har visserligen varit ett sänke, men Doro Cares ledande marknadsposition inom digitala trygghetslarm var ändå stabil under året. I slutet av 2016 hade antalet abonnenter ökat till 118 000 (90 000 exklusive Trygghetssentralen) från 83 000 vid utgången av 2015. Återkommande intäkter (se definition sidan 55) på tolv månaders sikt steg också till 144,7 Mkr (101,3 exklusive Trygghetssentralen) jämfört med 60,8 Mkr i slutet av 2015.
Koncernens försäljning ökade med 7,1 procent och uppgick till 1 959,1 Mkr förhelåret 2016. Försäljningssiffrorna iNorden och DACH-regionen visade tillväxt medan Storbritannien inte motsvarade förväntningarna.
I Norden noterades en försäljningsökning på hela 15,7 procent som en följd av förvärvet av Trygghetssentralen, men också tack vare telefonverksamheten som fortsatte att gå bra. Förseningen av det nya avtalet med SKI i Sverige drog dock ned tillväxten. DACH-regionen uppvisade en god försäljningsökning på årsbasis med en uppgång på 6,8 procent. Förklaringen var både feature phones och 4G smartphone Doro 8030. I Storbritannien hade Brexit, och i ännu större utsträckning det brittiska pundets försvagning, negativ inverkan på helårsresultatet. I USA var försäljningen av 3G feature phones stabil. En jämförelse med andra halvåret 2015 är dock tuffare på grund av de kraftiga kampanjer som genomfördes då för att främja övergången från 2G-telefoner till 3G-telefoner.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 61,7 Mkr (85,7) med en positiv trend vid årets slut. Stora insatser har gjorts för att förbättra kassaflödet, rensa ut i produktportföljen och omförhandla leverantörskontrakt. Under 2017 behåller vi fokus på effektiviteten i rörelsekapitalet.
Under 2016 gick vi in för att förbättra effektiviteten i verksamheten, vilket bland annat innebar en mer omfattande integrering av Doro Care. Genom en ökad flexibilitet ska vi göra det lättare att bättre anpassa kapacitet och fasta kostnader utifrån efterfrågan. Vi fortsätter arbetet med att förbättra effektiviteten och flexibiliteten under 2017.
Omstruktureringsprogrammet följde plan och omstruktureringskostnader uppgick till 29,8 Mkr för helåret 2016. Icke återkommande poster inkluderade produktrelaterade kostnader, bland annat kopplade till insatser för att rensa upp i
produktportföljen, vilket även påverkade avskrivningarna. Hit hörde också kostnader för vd-bytet samt för stängningen av ett forsknings- och utvecklingscenter i Paris.
Robert Puskaric tillträdde som ny vd och koncernchef i februari 2017 med placering i Lund. Detta kommer att skapa ytterligare operativa synergier och tydligt positionera Lund som Doros huvudkontor. Arbetet med att effektivisera verksamheten fortsätter under 2017.
Det finns idag 660 miljoner personer i världen som är äldre än 65 år vilket motsvarar 8 procent av den totala befolkningen.
Både antal och andel personer över 65 år stiger i takt med den allmänt ökade levnadsstandarden. Medellivslängden ökar på de flesta håll.
Seniorer är idag friskare, rörligare och mer angelägna om en självständig och aktiv livsstil än någonsin. De efterfrågar nya digitala lösningar i form av produkter och tjänster som underlättar en självständig och aktiv livsstil. Den totala världsmarknaden för telekomprodukter riktade till seniorer uppskattas därför fortsätta växa.
Doro har sedan starten för drygt fyrtio år sedan specialiserat sig på telekomprodukter och tjänster till detta allt viktigare konsumentsegment, ett segment som annars varit försummat av telekomleverantörer trots sin stora köpkraft och höga betalningsvilja inom kommunikationsområdet. Erbjudandet sträcker sig från enklare feature phones till tekniskt avancerade men lättanvända
smartphones speciellt anpassade till seniorers behov samt applikationer och tjänster för en tryggare och enklare vardag.
Doro har verksamhet i fler än 40 länder över hela världen med tonvikt på Europa och Nordamerika och en marknadsledande position (källa GfK) på flera viktiga geografiska marknader; Tyskland, Storbritannien, Frankrike och de nordiska länderna. Erbjudandet är detsamma i alla länder men efterfrågan skiljer sig åt. Exempelvis efterfrågas smartphones mer av seniorer i Nordeuropa och enklare feature phones efterfrågas mer av seniorerna i södra Europa, där priskänsligheten är större. Sammantaget kan konstateras att marknaden för feature phones är avtagande medan efterfrågan på smartphones ökar. Doros erbjudande utvecklas kontinuerligt för att möta den förändrade efterfrågan.
Inom tjänsteområdet skiljer sig kunderna åt mellan olika länder. I Norden är det offentliga aktörer som kommuner som köper Doros trygghetstjänster för att använda i de omsorgstjänster man erbjuder sina seniora invånare. I Tyskland och Storbritannien är det främst ideella
organisationer och omsorgsföretag som använder system som bygger på dessa tjänster. I Nederländerna är det även försäkringsbolag. I Sverige och Norge erbjuds trygghetstjänster kopplade till Doro Cares larmcentraler även direkt till privatpersoner. På sikt finns en utvecklingspotential för trygghetstjänster direkt mot privatpersoner även på Doros övriga marknader.
Doro är en av få leverantörer som erbjuder en helhetslösning inom det seniora konsumentsegmentet. Konkurrensen består av traditionella leverantörer inom telekom och omsorg.
För tjänsterna inom Doro Care finns få konkurrenter varav vissa leverantörer endast konkurrerar inom trygghetslarm
Allt fler äldre efterfrågar alltmer sofistikerade, anpassade kommunikationslösningar som omfattar inte bara mobiltelefoner utan också användargränssnitt, applikationer och andra tjänster avsedda att underlätta vardagen för äldre. Användarna blir ständigt mer medvetna och
mer kunniga i takt med att en växande andel äldre har varit yrkesaktiva sedan den digitala kommunikationens genombrott i början av nittiotalet. Närstående till seniorer upptäcker möjligheterna med digitala trygghetslösningar som gör att de kan erbjuda omsorg på nya sätt, anpassade efter seniorens egna önskemål om ett självständigt liv utan att för den skull lämnas helt ensam.
Den noggranna och omfattande kunskapsinhämtning om användarnas kommunikationsmönster och livsstilar som är kärnan i Doros kompetens har legat till grund för en segmenteringsmodell där olika typanvändares motivationsfaktorer sorterar in användarna utifrån teknologiintresse och livsstil. Sex olika typanvändare har definierats varav fyra tillsammans utgör Doros primära målgrupp. Doros produkt- och tjänsteportfölj svarar upp mot typanvändarnas behov genom att erbjuda produkter och tjänster för seniorer som lever aktiva liv men efterfrågar produkter och tjänster anpassade till dem, produkter och tjänster för seniorer med specifika begränsningar som
hörsel- och synnedsättning, nedsatt rörelseförmåga med mera, respektive produkter och tjänster för seniorer som är helt beroende av hjälp och tillsyn för att kunna bo kvar i sina egna hem.
En kvalitativ undersökning utfört av River Research för Doro 2015 indikerar att allt fler seniorer inför sitt nästa mobiltelefonköp kan förväntas vilja köpa en smartphone istället för att fortsätta använda feature phones. Doro strävar efter att utveckla smartphones som fungerar för alla seniorer och lät därför undersöka vilka hinder som förelåg för seniorer vid användning av smartphones och som fick dem att avstå från att byta. Undersökningen visade att hinder fanns både inför inköp, vid inköpstillfället och efter inköp men att dessa hinder kunde undanröjas med hjälp av handledning och att seniorerna använde sina smartphones mer, blev säkrare i handhavandet och vågade sig på helt nya funktioner än med sina tidigare feature phones. Flertalet av försökspersonerna ville efter undersökningen fortsätta använda Doro smartphones.
Världen över pågår en tyst revolution. Den växande gruppen seniorer i samhället är friskare, mer aktiva och mer omvärldsorienterade än för bara tio år sedan.
Seniorer vill fortsätta leva ett aktivt liv även efter ett långt arbetsliv och inte vara beroende av anhöriga eller samhället för att hantera vardagen. Att enkelt kunna kommunicera med sin omgivning är en förutsättning för en friare, mer självständig och aktiv livsstil. Kommunikation är för de flesta människor idag närmast liktydigt med en egen mobiltelefon och en ständigt växande andel av seniora användare har idag antingen en traditionell feature phone eller, allt oftare, en smartphone. På Doros marknader har denna grupp också en stark köpkraft och hög betalningsvilja för kommunikationslösningar som innebär enklare tillvaro och större frihet.
Doro vill göra åldrandet till ett självständigt, stärkande och innehållsrikt livsskede. Vi menar att seniorer ska kunna ta för sig av livet och göra det de vill.
Doro har länge arbetat för att ge äldre användare möjlighet att anamma den digitala tekniken utifrån deras egna förutsättningar. Att förutsättningarna skiljer sig åt från individ till individ kan tyckas självklart, det är inte alla förunnat att fortsätta vara
fullt friska upp i hög ålder. Även ett normalt åldrande tar sig uttryck i form av försämrad syn, hörsel och handmotorik. Därutöver upplever många seniorer allt från tilltagande begränsningar i rörelseförmåga till behov av att snabbt komma i kontakt med närstående eller omsorgspersonal för att få hjälp i olika situationer.
För att kunna tillgodose dessa skiftande förutsättningar krävs djupgående insikt och kunskap om seniorers kommunikationsmönster, behov och önskemål. Doro genomför regelbundet omfattande marknadsundersökningar bland äldre användare och eftersträvar en löpande dialog med Doro-användare. Med hjälp av information härifrån har vi bland annat
2 5% 19%
årlig tillväxt de senaste fem åren
konstruerat en segmenteringsmodell som tar fasta på användarbeteende och –preferenser samt användarnas köpprocess, aktivitetsnivå, intressen och åsikter.
En mobiltelefon i all ära – att säkert veta att kontakt och hjälp finns inom tryggt räckhåll ger en ytterligare viktig dimension till tekniken. Doro avser att ha en marknadsledande position inom, och använda sin kunskap och insikt till att utveckla, digitala trygghetstjänster att använda tillsammans med både fast och mobil telefoni och även speciellt utformade larmenheter. Dessa tjänster innebär bland annat kontinuerliga kontaktmöjligheter med larmcentraler med
smartphones Andel av Doros mobiltelefonförsäljning 2016
utbildad vård- och omsorgspersonal. Speciellt inom begreppet Smarthomes finns spännande utvecklingsmöjligheter där sensorteknik tillsammans med avancerade applikationer möjliggör ökad trygghet och frihet för seniorer både i och utanför hemmet.
Doro Care utgör en strategisk nyckelfunktion i Doros strävan efter att utveckla erbjudandet från huvudsakligen hårdvara till att bestå av tjänster till äldre konsumenter i form av relevanta hårdvarubaserade lösningar riktade till äldre som bor kvar i sina egna hem. Inom Doro Care erbjuds idag trygghetstjänster till både privatpersoner och till kommunsektorn, omsorgsföretag och ideella organisationer som erbjuder trygghetstjänster till invånare och kunder. I Sverige och Norge har Doro en marknadsledande position ifråga om drift av egna larmcentraler. För att stärka erbjudandet och den geografiska närvaron är det tänkt att verksamheten ska växa framför allt organiskt men även genom strategiska förvärv. Dessa planer gäller i framför allt Norden samt på sikt även andra viktiga europeiska marknader där Doro idag levererar system till larmcentraler som drivs av kommuner och organisationer.
Det ökade inslaget av tjänster skapar större andel återkommande intäkter och ett stabilare kassaflöde. Ett erbjudande som integrerar produkter och tjänster förstärker också Doros konkurrenskraft och tydliggör skillnaderna mellan olika produkter samtidigt som det ökar varu märkeslojalitet och motverkar prispress.
Vår kunskap om användaren är vår stora styrka och den omsätter vi i egen utveck ling av våra produkter och tjänster. Doro gör omfattande investeringar i forskning och utveckling och har team som utveck lar den egna mjukvaran både internt och hos våra samarbetspartner i Asien. Telefoner och annan hårdvara tas fram i samarbete med noggrant utvalda och långsiktiga partner i USA, Taiwan och Kina som utvecklar och tillverkar produkterna utifrån Doros kravspecifikationer. Certifiering av produkterna sker i USA, Kina, Taiwan, Indien och Sverige.
Doros distribution sker via utvalda distributörer som ansvarar för leveranser till mellan en och fem kunder per land. Distributörerna ska vara stora nog att hantera stora volymer, men samtidigt vara flexibla och kunna ställa om flöden efter variationer i efterfrågan. Doros produkter och tjänster marknadsförs framförallt ge nom återförsäljare bland både operatörer och konsumentelektronikhandeln samt återförsäljare inom ergonomi och rehabili tering. Doro har även en egen butik i Paris samt egna webbshopar i utvalda länder. Ett omfattande arbete läggs ned på att infor mera och utbilda återförsäljarnas personal om Doroprodukternas unika egenskaper.
Operational excellence ska genomsyra allt vi gör. Vår målsättning är att skapa en kultur där vi kontinuerligt strävar efter att hitta vägar för att förbättra och effektivisera vårt arbete i allt från produktutveckling, försäljning, leverans och administration. Under 2016 har vi aktivt arbetat för att skapa en mer effektiv struktur inom företa get och sänka våra kostnader. Vi har även fortsatt arbetet med att bygga en mer flexibel supply chain. Under det kommande året kommer vi att bibehålla vårt fokus på att effektivisera verksamheten, minska rörelsekapitalet och säkerställa rätt produktkvalitet.
"Jag tror att mina vänner övertygades av att telefonen var så enkel att använda."
Doros erbjudande utgör ett brett spektrum av produkter och tjänster som sammantaget innebär stor valfrihet och anpassbarhet efter varje användares specifika behov och önskemål.
Doro erbjuder mervärdeskapande kommunikationslösningar för seniorer i form av lättanvända telefoner med funktioner som förenklar vardagen, samt angränsande tjänster som förbättrar livskvalitet för äldre och deras närstående. Doros heltäckande erbjudande sträcker sig från feature phones och smartphones med mjukvara och supporttjänster, till trygghetstjänster och -produkter.
Doros erbjudande utgör ett brett spektrum av produkter och tjänster som sammantaget innebär stor valfrihet och anpassbarhet efter varje användares specifika behov och önskemål.
Doro Group består av dels en gemensam organisation för forskning och utveckling, Supply Chain management, stödfunktioner med en säljorganisation anpassad för de olika produktområdena, geografiska marknaderna samt säljkanalerna, dels produktområden med kunderbjudanden inriktade på teknologi och tjänster avsedda att möjliggöra en självständig och bekväm vardag för seniorer.
Erbjudandena binds samman av starka inbördes synergier. Doros erbjudande delas in i följande produktområden; Mobile Phones med Feature phones och Smartphones, Applications and Services samt Care Products and Services. Samtliga produkter och tjänster kompletterar varandra.
Doros konsumentprodukter riktas till alla seniorer oavsett förkunskap och intresse, för att hjälpa till att hålla kontakt. Vi erbjuder telefoner för alla olika behov, från enklare mobiltelefoner med stora tydliga knappar, bra ljud och mer grundläggande funktioner som sms och samtal, till mer avancerade smartphones med menysystem och tydliga ikoner anpassade för seniorer.
Våra undersökningar visar att fler och fler i målgruppen 65+ vill använda en smartphone istället för en vanlig mobiltelefon. Därför är det viktigt för oss på Doro att se till att vår produktportfölj innehåller flera alternativ beroende på behov och budget.
Doro kännetecknas av enkla, användarvänliga telefoner. Våra feature phones är lätta att använda och har ett enkelt menysystem med tydliga genvägsknappar så att man till exempel enkelt kommer åt sina tio favoritkontakter.
En smartphone ger tillgång till internet genom 3G- eller 4G-nätet. De olika tjänsterna som finns i en smartphone är organiserade i så kallade "appar". Vanliga smartphones är sällan särskilt logiska om man inte är van vid ikoner och appar. Med våra senaste smartphones har vi försökt att vända perspektivet och utveckla ett användargränssnitt där menyn utgår från vad som är logiskt för användaren – och särskilt för förstagångsanvändare.
Applikationer kan användaren själv lätt ladda ner och använda i telefonen. Det finns appar för det mesta, som bankärenden, recept, spel och annat. Man kan säga att en app är ett litet datorprogram. Vi erbjuder hjälp för att komma igång att använda en ny smartphone och även för fortlöpande support för att hålla kontakt med omvärlden i vardagen.
andra betrodda personer.
Doro Care erbjuder ett brett sortiment av trygghetsprodukter och tjänster, bland annat trygghetslarm, tillbehör för äldre och funktionshindrade. Vi arbetar ständigt med att utveckla våra produkter och tjänster för att kunna möta marknadens behov med fokus på digitala trygghetssystem. Vi har utvecklat digitala trygghetslarm och system i över tio år och är idag marknadsledande inom digitala trygghetslarm i Sverige och i Norge.
detektorer, dörrlarm, sänglarm
även lösningar för kunder som driver larmcentraler i egen regi, så kallad utbruten
larmmottagning.
med mera.
trycka på larmknappen på telefonens baksida, Doro 3500 larmknapp, In App-knappen eller genom en säkerhetstimer.
Varje affärsområde representerar ett specifikt produkt- eller tjänsteområde och bedriver utveckling av tjänster och produkter under ledning av produktägare som initierar utvecklingsprojekt och även ansvarar för verifiering, testning och certifiering av produkterna. All utveckling utgår från slutanvändarens behov och önskemål och grundas på Doros unika kunskap om målgruppen. Tillverkning sker i samarbete med noga utvalda leverantörer i USA, Indien, Taiwan och Australien. Samarbeten kring distribution, marknadsföring och försäljning hanteras via Doros 16 kontor runt om i världen och sker genom ett omfattande nätverk av utvalda samarbetspartner och genom olika kanaler; återförsäljare inom konsumetelektronik respektive ergonomi och rehabilitering, nätoperatörer och webbhandel samt för Doro Care kommuner och andra organisationer och företag inom omsorg.
"Med den nya Dorotelefonen har jag inte behövt be om hjälp av en enda person, den är ju väldigt lätt att använda."
MADELEINS
Doro strävar efter att skapa mervärde för användarna, deras närstående och samhället i stort genom att möjliggöra en enklare, friare och tryggare vardag för
seniorer. Detta gör vi genom att utveckla högkvalitativa, lättanvända kommunikationslösningar och trygghetstjänster speciellt avsedda för äldre. Genom djup insikt, innovativ produktutveckling och välstrukturerad distribution och försäljning skapar vi värde i form av ökad livskvalitet, hushållning med resurser samt ekonomiskt värde.
| FAS | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| INSIKT/KUNNANDE | FORSKNING/UTVECKLING | PRODUKTION | DISTRIBUTION | KUNDER | ANVÄNDARE |
| VÄRDESKAPANDE | |||||
| 13000 ANVÄNDARES |
5,2 PROCENT |
1 684 KONTROLLER |
3,1 milj ENHETER |
35 000 UTBILDADE SÄLJARE |
12 500 ANVÄNDARE |
| input ingår i Doros kunskapsbank |
Så stor andel av Doros totala omsättning används till forskning och utveckling |
utförda hos 10 samarbets partners under 2016 |
levereras varje år genom distributörer, operatörer och återförsäljare |
hos återförsäljare under 2016 |
i Doros kunddatabas |
| Unik kunskap om och djup insikt i användarnas behov och önskemål genom egna studier. Doro bidrar där igenom till att medvetan degöra om vad som behövs för att underlätta vardagen för användar segmentet och deras anhöriga, och att det faktiskt går och är önskvärt att möta dessa behov och önskemål. |
Genom tydlig och med veten kravställning gör utvecklingen av Doros hård vara att den fysiska designen och även gränssnitten ger förbättrad användarupp levelse och användbarhet för användarna. Vi möter alla krav på cer tifiering, är ISO-certifierade och har tydliga processer och struktur för hur vi tar fram kvalitativa produkter. |
Doros medvetna och sys tematiska kvalitetskontroll och uppföljning samt täta dialog med noggrant utvalda produktions parners gör att kvalitet byggs in i produkterna "i varje led". Vi strävar efter att välja kvalitativa material för bästa resultat. |
Samarbete med noggrant utvalda distributörer som är stora nog att hantera stora flöden men samtidigt små nog att snabbt kunna ställa om flöden så att volym och destination flexibelt skräddarsys över tid och möter variationer i pris, utbud och efter frågan. |
Doro arbetar aktivt med att utbilda och informera kundernas medarbetare/ säljare så att dessa ska för medla de faktiska fördel arna med Doros produkter och tjänster till använ darna. Därigenom säker ställs att användarna får rättvisande information och kan fatta korrekta köpbeslut. |
Genom kommunikation direkt med användarna (istället för genom kun derna/återförsäljarna) nås dessa av Doros erbjudan den och kan bidra till Doros kunddatabas och kunskap/ insikt om användarnas behov och önskemål. Doro Care ger också en relation med användarna och deras närstående som bygger på lojalitet. |
Med hjälp av ny teknik förenklar Doro vardagen och skapar trygghet för seniorer och deras närstående. Vi är med och bidrar till ett samhälle där äldre kan leva ett mer aktivt och innehållsrikt liv.
Doro bidrar till att överbrygga teknologigapet mellan seniorer och den övriga befolkningen genom att erbjuda säkra och lättanvända produkter. Vi fortsätter att stärka vår position som marknadsledande inom telekomlösningar för seniorer och erbjuder service som ökar seniorers möjligheter till ett flexibelt och självständigt liv med trygghetslösningar
i hemmet. Det gör att fler seniorer kan bo kvar hemma längre, vilket oftast är vad de själva vill och också är en vinst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Genom omfattande marknadsundersökningar och analyser besitter vi gedigen och nyanserad kunskap om seniorer – en samhällsgrupp som utgör en allt större andel av världens befolkning. Seniorers specifika önskemål och intressen kommer att spela en betydande roll för samhällets behov framöver.
Doro verkar i en bransch i snabb utveckling. Vi behöver vara flexibla och snabbt kunna anpassa oss till nya beteendemönster och behov hos våra användare när vi utvecklar tekniska lösningar. Samtidigt är det viktigt för Doro att även när det går snabbt hålla fast vid våra kärnvärden och agera i linje med vår uppförandekod. Det innebär ett ansvar i alla led av vår affär.
Doros kärnvärden genomsyrar vår affärskultur och är våra vägledande principer när vi utvecklar produkter och samverkar med medarbetare, kunder och slutanvändare. Vår etiska uppförandekod är bryggan för att omsätta dessa principer i beteende och handling.
Under 2016 har vi inom ramarna för vårt hållbarhetsarbete fokuserat på att utveckla ökad systematik i hanteringen av informationssäkerhet. I den riskanalys som genomfördes under året identifierades informationssäkerhet som den största affärskritiska risken. Det är en
TRUST EASE CARE
Förtroende att alltid leverera det vi lovar.
Enkelhet och att göra vad vi kan för att förenkla vardagslivet.
Omsorg och medkänsla för andras behov.
En inre övertygelse som ger energin till att omfamna livet och leva fullt ut.
Inkännande med de människor vi möter; en särskild förståelse för deras behov genom att vara på deras sida.
fråga av stor vikt både för våra kunder och vår affär, inte minst i och med förvärvet av Doro Care under 2015.
Doro har också arbetat vidare med att miljöcertifiera fler av våra verksamheter och med att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar leverantörskedja med höga krav och uppföljningar.
Doro påbörjade under hösten arbetet med att beskriva vår verksamhet och affärsmodell utifrån hållbarhetsmöjligheter och risker. Det ligger som grund för det strategiska hållbarhetsarbete som vi ska arbeta vidare med under 2017. Under året planerar vi att genomföra en väsentlighetsanalys för att på ett systematiskt sätt ringa in våra viktigaste hållbarhetsfrågor utifrån både risker och möjligheter. Nästa steg är att ta fram strategiska
prioriteringar och definiera tydliga mål och uppföljningar.
Doro försöker på olika sätt bidra till en mer hållbar utveckling i alla led i vår verksamhet – från råvara till produktion och användning hos slutkonsument (se illustration av vårt värdeskapande på sidan 14). Doro har ingen egen produktion och våra tillverkningspartners finns i bland annat Kina. För oss är det viktigt att leva upp till våra värderingar i alla delar av vår verksamhet inklusive våra partners tillverkningsenheter, vilket kräver ett systematiskt arbetssätt för kravställande och uppföljning.
Doro strävar efter att välja material med så liten miljöpåverkan som möjligt. I takt med att mer miljöanpassade material utvecklas gör vi bedömningar om dessa kan ersätta befintliga material.
Genom deltagande i Electronic Industry Citizenship Coalition (EICC) har Doro påbörjat arbetet med att öka spårbarheten av råvaror i leverantörsledet, och därmed i mesta möjliga mån säkerställa att konfliktmineraler inte används.
Sedan 2013 finns skärpta restriktioner för användningen av farliga substanser inom ramarna för RoHS (Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment, EU-direktiv syftande till att minska riskerna för människors hälsa och miljön) som utöver miljömärkning även innebär ett krav på CE-märkning. POPs-förordningen utgör också en ny begränsning i fråga om material.
Doro har avtal och samarbeten med ett dussintal tillverkningspartners i Kina. Majoriteten är specialiserade på konsumentelektronik och telekom, men vi har även avtal med ett antal tillbehörstillverkare. Det är viktigt för oss att vara tydliga med vad vi står för, och att agera därefter, i alla led av vår verksamhet. Doro eftersträvar långsiktiga relationer och nära samarbeten med partners och leverantörer. Vi vill vara en positiv förändringskraft och skapa incitament för att våra partners och leverantörer ska utvecklas och förbättras. Vi tror att vi kan bidra till utveckling genom att stå upp för våra värderingar och ställa krav på våra
leverantörer att efterleva vår uppförandekod och våra miljökrav.
Samtliga våra leverantörer åtar sig att följa vår uppförandekod, som finns i två versioner – en för den europeiska marknaden och en mer specificerad och omfattande för den asiatiska. Sedan 2008 genomför Doro tredjepartsgranskningar av våra befintliga leverantörer minst var tredje år, beroende på om en leverantör bedöms som hög eller låg risk. Vi besöker själva Kina fyra gånger per år för att säkerställa på plats att anläggningarna efterlever vår kod och våra riktlinjer. Våra kinesiska inspektörer spelar också en viktig roll i vårt arbete med att upprätthålla koden då de löpande och på plats under hela året följer upp och registrerar eventuella avvikande arbetsförhållanden. De inspekterar också alla sändningar innan transport från respektive fabrik.
Om en leverantör bryter mot koden eller någon annan kravställning är vi tydliga med att leverantören måste motivera varför. För fortsatt samarbete ställer vi krav på att leverantören tar fram en handlingsplan för förbättring. I de fall leverantören ändå inte lever upp till kraven har Doro rätt att avbryta samarbetet. Vi återkopplar direkt till våra befintliga
"En styrka för Doro är att vår teknik har hög integritet och säkerhet vilket är långsiktigt värdeskapande för våra kunder."
leverantörer genom utvärderingsverktyget "Supplier Score Card", där CSR utgör en av flera parametrar för bedömning och uppföljning. Vi är alltid tydliga mot nya leverantörer med vilka krav vi ställer och när vi väljer bort en leverantör förklarar vi på vilket sätt de inte lever upp till våra krav.
Doro ställer också ambitiösa miljökrav på våra leverantörer. Vi arbetar aktivt med att förbättra miljöprestandan i våra produkter genom effektiv design. När vi utvecklar en produkt försöker vi alltid göra den lite bättre än vår senaste version – både gällande prestanda, energiförbrukning, ergonomi och användarvänlighet, och med hänsyn till återvinning och service.
Doros största leverantörer är ISO 14001-certifierade och allt fler anläggningar arbetar med olika miljöprogram för att uppnå ISO 14001certifiering.
Doro bedriver inte någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig.
I Doros egen verksamhet arbetar vi med att optimera logistiken för produkter och förpackningar. Så långt som möjligt
använder sig Doro av miljöcertifierade leverantörer och transportföretag. Vi använder sjöfrakt och tillämpar även video- och telefonkonferenser i hög utsträckning.
I den egna verksamheten strävar Doro efter att minimera yttre påverkan på miljön genom att effektivt utnyttja resurser i alla led. Sedan 2011 är Doro Care miljöcertifierat och 2017 ska fler delar av koncernen miljöcertifieras.
För att ligga i framkant inom branschen behöver vi rekrytera, behålla och utveckla rätt personer med rätt kompetens. Det gör våra medarbetare till våra viktigaste resurser och ambassadörer. Läs mer om hur vi arbetar för ett positivt arbetsklimat på sidan 19.
Doros erbjudande är att tillhandahålla teknik som bidrar till att äldre kan leva ett mer aktivt och innehållsrikt liv. Våra kunder är både olika institutioner såsom kommuner och landsting samt slutkonsumenter.
En viktig förtroendefråga för oss i relationen till våra kunder är skydd av våra kunders integritet. Våra kunder ska känna sig trygga och säkra med att använda våra produkter och tjänster. Detta är inte minst aktuellt då vi i våra samarbeten med kom muner hanterar personuppgifter med hög sekretess. Under hösten 2016 har vi påbörjat implementering av en ny infor mationssäkerhetspolicy. Den innehåller regler för exempelvis vem som har till gång till vilken information och hur infor mationen på bästa sätt ska hanteras.
Målsättningen är att för 2017 certi fiera Doro Cares verksamhet i enlighet med ISO27001, öka medvetenheten internt om informationssäkerhetsrisker och att minska antalet risker med höga risktal.
Doro har konkurrenter på marknaden som tillhandahåller liknande tjänster som Doro inom exempelvis trygghetslös ningar, men med förenklad funktionalitet och till ett billigare pris. En styrka för Doro är att vår teknik har hög integritet och säkerhet vilket är långsiktigt värde skapande för våra kunder. Doro arbetar utifrån GSM Association's initiativ för Universal Charging Solution (UCS) för att standardisera USB -laddare på marknaden – och på sikt minska pro duktionen av nya laddare i onödan.
Doro har en helhetssyn på produkternas livscykel. Vi gör det vi kan för att undvika att avfall från våra produkter hamnar i naturen och för att en gammal produkt, ett batteri eller en förpackning ska tas om hand på ett effektivt sätt. Kvalitet och respekt för miljö och människor är grund stenar när vi bygger koncernens fram gång och långsiktiga lönsamhet.
Våra produkter omfattas av ett flertal olika miljödirektiv, förordningar och lagar som ställer höga krav på användandet och återvinningen av enheterna. Doros kvalitets - och miljöchef svarar för att tillämpliga lagar och regler efterlevs. För att säkerställa att den lokala miljölagstiftningen efterlevs har Doro en miljöansvarig person i varje land där vi är verksamma.
MEDARBETARE Vår mångfald tillsammans med starka gemensamma värderingar ger oss en samlad kompetens för att verkligen förstå och möta våra användare.
Doros produkter och tjänster utlovar förbättrad livskvalitet för användaren genom ökad trygghet, frihet och flexibilitet.
Vi har höga förväntningar att leva upp till, både från användarna, deras anhöriga och de samhällsfunktioner som anlitar oss. Våra medarbetare är vår viktigaste resurs för att leva upp till dessa förväntningar. Att rekrytera, behålla och utveckla rätt personer med rätt kompetens är därmed en nyckelfaktor för Doros fortsatta framgång. Doro är en attraktiv arbetsgivare och vi ser många kvalificerade kandidater vid våra rekryteringar. Våra utvecklingsprojekt innebär ofta ett intensivt arbete under begränsad period och bemannas därför delvis med konsulter, vilket fungerar utjämnande och ger en flexibilitet mellan intensiva och lugnare arbetsperioder.
Vi arbetar ständigt med att utveckla våra rekryteringsrutiner. Exempelvis har vi infört ett helt nytt webbaserat rekryteringssystem för att förbättra och effektivisera rekryteringsprocessen för våra larmcentraler. För all övrig verksamhet anlitas externa rekryteringsföretag.
Våra medarbetare ska trivas på jobbet. Vi strävar efter att ge goda och jämlika utvecklingsmöjligheter för medarbetarna, både inom den befintliga yrkesrollen och genom att gå vidare inom organisationen. I Doros platta organisation delegeras ansvar och befogenheter. Vi eftersträvar korta beslutsvägar och har som målsättning att varje medarbetare ska känna sig delaktig och ansvarig för bolagets utveckling.
Doros medarbetare representerar ett flertal olika yrkesgrupper; undersköterskor, civilingenjörer, ingenjörer, tekniker, ekonomer, marknadsförare och säljare bland flera andra. Verksamhet i över 40 länder innebär att medarbetarna har olika ursprung, talar en mängd olika språk och förstår olika kulturer. Samarbetet mellan våra enheter i olika länder innebär en korsbefruktning av värderingar, idéer och insikter och bidrar till förståelse för slutanvändarna på våra olika marknader och deras behov och önskemål. Modern teknik som exempelvis videomöten används för att skapa och upprätthålla en välfungerande kommunikation genom hela koncernen.
Vår mångfald tillsammans med starka gemensamma värderingar ger oss en samlad kompetens för att verkligen förstå och möta våra användare. Doros kärnvärden är Trust, Care och Ease, samt In Tune och Zest. De genomsyrar företagskulturen och är vägledande principer för hur Doro utvecklar produkter och interagerar med medarbetare samt kunder och slutanvändare.
Gott ledarskap handlar om ansvar, synlighet och tillgänglighet. Doro arbetar aktivt med att fånga upp ledartalanger bland de egna medarbetarna och erbjuda möjligheter att utvecklas i organisationen både genom formellt och informellt ledarskap.
Som ett komplement till utvecklingssamtal och den dagliga dialogen genomförs varje år en medarbetarundersökning (EES, Employee Engagement Survey) bland samtliga medarbetare.
Inför 2017 kommer ett koncerngemensamt HR-system att implementeras.
Doro-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och ingår i segmentet smallcap, bolag med ett marknadsvärde upp till 150 miljoner euro. Stockholmsbörsens branschindex OMX Technology föll totalt 20,0 procent under 2016. Doros aktiekurs sjönk under samma period med 14,5 procent. Stockholmsbörsen som helhet steg 5,8 procent.
Många nya aktieägare har tillkommit under året, antalet uppgår nu till 11 066 (7 405). Det svenska ägandet i aktien har också ökat under året till 62 procent (53).
Handeln på Nasdaq OMX Stockholm svarade för över 94 procent (97) av handeln i Doro-aktien under 2016. Totalt omsattes cirka 21,1 (20,9) miljoner aktier under året med en genomsnittlig dagsomsättning om 83 495 (83 300) aktier.
Den 1 januari 2016 uppgick aktiekapitalet till 23 238 255 kr (21 204 483) och antalet utestående aktier var 23 238 255 (21 204 483) med ett kvotvärde på 1,00kr. Samtliga aktier har lika röstvärde. Bolagets aktiekapital har under 2016
varit oförändrat och uppgick vid utgången av 2016 till 23 238 255 kr (23 238 255). Antalet utestående aktier uppgick till 23 238 255 med ett kvotvärde på 1,00 kr.
Vid en extra bolagsstämma 21 augusti 2014 beslutades om en riktad emission av teckningsoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Doro-koncernen. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att köpa en aktie till ett förutbestämt pris om 42,00 kr under tidsperioden 22 maj 2017 till och med 21 juni 2017. Totalt emitterades 841 000 teckningsoptioner. Utförlig information om optionsprogrammet finns på www.doro.com. För uppgift om ledande befattningshavares innehav, se sidan 28–29.
Doros långsiktiga mål är en utdelning motsvarande cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt. Styrelsen föreslår att en utdelning om 1,00 kronor per aktie lämnas för 2016.
Doroaktien följs regelbundet av analytiker hos Introduce och Redeye, för aktuella analyser se www.introduce.se/foretag/doro och http://www.redeye.se/bolag/doro.
I samband med att bolaget publicerar kvartalsrapporter håller VD och CFO en webbsänd presentation av rapporten. Webbsändningen, som normalt hålls klockan 09:00 på rapportdagen, kan nås via bolagets webbplats, corporate.doro. com. För den som så önskar går det i samband med dessa presentationer också att ställa frågor till VD och CFO.
Utöver de kvartalsvisa rapportpresentationerna är VD och CFO också tillgängliga för möten och telefonkonferenser med investerare, analytiker och ägare löpande under året.
Källa: Euroclear
| Aktieinnehav | Antal aktieägare |
% av alla ägare |
|---|---|---|
| 1–500 | 8 746 (5 358) | 79 (72,4) |
| 501–1 000 | 1 161 (976) | 10,5 (13,2) |
| 1 001–5 000 | 897 (823) | 8,1 (11,1) |
| 5 001–10 000 | 107 (105) | 1,0 (1,4) |
| 10 001–15 000 | 44 (27) | 0,4 (0,4) |
| 15 001–20 000 | 17 (19) | 0,2 (0,3) |
| Över 20 001 | 94 (97) | 0,8 (1,3) |
| Totalt | 11 066 (7 405) | 100,0 |
Källa: Euroclear
| Transaktion | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusental | 23 238 | 23 238 | 21 204 | 20 806 | 19 349 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 53,00 | 62,00 | 38,80 | 44,00 | 24,50 |
| Högst betalt | 78,00 | 62,00 | 55,00 | 57,30 | 33,90 |
| Lägst betalt | 45,10 | 37,50 | 25,10 | 24,60 | 21,10 |
| Marknadsvärde vid årets slut, Mkr | 1 232 | 1 440 | 823 | 915 | 474 |
| Kvotvärde, kr | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 |
| Årets resultat, kr | 1,33 | 2,78 | 2,76 | 3,07 | 2,73 |
| Kassaflöde per aktie 1) | 2,66 | 3,69 | 1,06 | 5,60 | 2,08 |
| Synligt eget kapital, kr | 22,38 | 20,74 | 15,79 | 13,79 | 10,80 |
| Utdelning, kr | 1,00 | – | – | 1,50 | 1,25 |
| Utdelning, andel av nettovinst, % | 75 | – | – | 51 | 46 |
| P/E–tal 2) | 39,73 | 22,30 | 14,05 | 14,33 | 8,98 |
| Direktavkastning, % 3) | 1,9 | – | – | 3,4 | 5,1 |
1) Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med antalet aktier före utspädning vid årets slut
2) Aktiekurs vid årets slut dividerat med årets vinst per aktie
3) Utdelning per aktie dividerat med aktiekurs vid årets slut
| År | Transaktion | Förändring av antal aktier |
Emissions kurs, kr |
Ökning av aktiekapital, Mkr |
Inbetalt belopp, Mkr |
Totalt antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2001 | Riktad nyemission | 11 764 705 | 8,50 | 11,8 | 100 | |
| 2005 | Nyemission | 7 141 | 1,00 | 0,0 | 0 | |
| 2005 | Omvänd split, 5:1 | –17 180 000 | 0,00 | 0,0 | 0 | |
| 2006 | Nyemission, 3:1 | 12 885 000 | 6,00 | 64,4 | 71,2 | |
| 2006 | Kvittningsemission | 227 631 | 7,66 | 1,1 | 1,5 | |
| 2009 | Riktad nyemission | 1 700 000 | 9,50 | 1,7 | 16,2 | |
| 2011 | Riktad nyemission | 241 543 | 25,56 | 0,2 | 6,3 | |
| 2013 | Riktad nyemission | 1 457 000 | 27,89 | 1,5 | 40,6 | 20 806 174 |
| 2014 | Optionsprogram | 398 309 | 35,30 | 0,4 | 14,1 | 21 204 483 |
| 2015 | Riktad nyemission | 2 033 772 | 41,50 | 2,0 | 84,4 | 23 238 255 |
| Antal | Andel av kapital |
|---|---|
| aktier | och röster, % |
| 2 700 571 | 11,6 |
| 1 166 929 | 5,0 |
| 1 024 563 | 4,4 |
| 984 255 | 4,2 |
| 920 000 | 4,0 |
| 872 070 | 3,8 |
| 709 219 | 3,1 |
| 684 832 | 3,0 |
| 650 000 | 2,8 |
| 582 468 | 2,5 |
| 10 294 907 | 44,3 |
| 23 238 255 | 100 |
Källa: Euroclear
Doro AB är ett publikt aktiebolag (i fortsättningen även benämnt Doro). Bolagets säte är i Lund. Det är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556161-9429. Huvudkontoret har besöksadress Magistratsvägen 10, 226 43 Lund, Sverige. Doro har dotterbolag i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien, Tyskland, Italien och USA. Koncernens legala struktur framgår av not 9.
Doro är ett svenskt företag som utvecklar, marknadsför och säljer mobila kommunikations- och trygghetslösningar särskilt anpassade för det växande antalet seniorer i världen. Med mer än 40 års erfarenhet och verksamhet i fler än 40 länder är Doro världens ledande varumärke inom lättanvända mobiltelefoner och kompletterande trygghetstjänster för äldre. Doro skapade kategorin Care Electronics och har vunnit flera internationella designpriser, senast Best Mobile Device for Accessibility & Inclusion på 20thGlobal Mobile Awards.
Doro verkar inom den snabbt föränderliga marknaden för mobila kommunikations- och trygghetslösningar för äldre konsumenter i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien/Stillahavsregionen. Doros produktion sker hos kontraktstillverkare framförallt i Kina. Doro skyddar sina produkter genom att äga formverktyg och mönsterskydd samt genom att aktivt delta i design-, utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesserna. Doro samordnar sina inköp för att erhålla skalfördelar och ett attraktivt pris.
Information om Doro-aktien återfinns på sidorna 20–21.
Totala intäkter uppgick till 1 959,1 Mkr (1 828,9), en ökning med 7,1 procent. Justerat för förvärv var ökningen 4,4 procent.
Under året har ett flertal nya produkter och tjänster lanserats som till exempel:
Smartphones:
Doros intäkter uppgick under året till 1 959,1 Mkr (1 828,9), en ökning med 7,1 procent jämfört med 2015. Justerat för förvärv var ökningen 4,4 procent. Tillväxten skedde på i stort sett alla marknader. Den starkaste tillväxten skedde i Norden där Care tillsammans med Trygghetssentralen har en stark ställning samt USA och Kanada. Doro uppvisade även tillväxt i Tyskland (DACH) medan EMEA och Storbritannien visade en svag tillbakagång iförsäljningen efter bl a folkomröstningen i Storbritannien (Brexit).
EBIT uppgick till 47,7 Mkr (95,2), vilket ger en EBIT-marginal på 2,4 procent (5,2). Den lägre marginalen är en effekt av ett flertal kostnadsposter av engångskaraktär samt att försäljningen för Care påverkats av att nytt ramavtal med SKL blivit försenat pga överklagande ifrån en konkurrent. Rörelsemarginalen under fjärde kvartalet 2016 var 3,4 procent (9,4).
Årets resultat uppgick till 31,0 Mkr (63,8). Finansnettot blev –8,3 Mkr (–10,8).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 61,7 Mkr (85,7).
Koncernens nettokassaflöde och förändring av likvida medel som under året uppgick till 17,1 Mkr (–34,3) har belastats av företagsförvärv på –29,0 Mkr (–162,0) samt investeringar –67,4 Mkr (–58,7). Investeringarna som är aktiverade är primärt hänförliga till produktutveckling. Ingen utdelning lämnades 2016 (0). Vid årets utgång hade Doro en räntebärande skuld på 234,5 Mkr (194,6), och likvida medel på 61,0 Mkr (43,9). Soliditeten ökade till 40,4 procent (40,2) vid utgången av perioden.
Syftet med policyn är att klarlägga ansvar och beskriva generella regler och riktlinjer relaterade till specifika områden inom Doro i syfte att stödja verksamheten, minska de finansiella riskerna och möjliggöra ett effektivt utnyttjande av kapital och kassaflöde.
Beräknade nettoflöden baserat på normala volymer och aktuella prislistor (som vanligen gäller i cirka 3 månader) säkras till 60–80 procent. Doro applicerar säkringsredovisning enligt IFRS.
Styrelsen består av tillförordnad styrelseordföranden Johan Andsjö, KarinMoberg, Jonas Mårtensson, Lena Hofsberger och Henri Österlund. Vid styrelsemötena deltar även verkställande direktören Robert Puskaric. Magnus Mandersson lämnade styrelsen i oktober 2016 och Jerome Arnaud lämnade styrelsen i februari 2017. Bolagets CFO Magnus Eriksson är adjungerad till styrelsen som sekreterare.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2017 innebär i huvudsak att löner och övriga ersättningsvillkor för ledningen ska vara marknadsmässiga.
Utöver fast grundlön kan ledningen även erhålla rörlig ersättning och bonus, vilka ska ha ett förutbestämt tak och baseras på uppnådda resultat iförhållande till fastställda resultatmål (och i vissa fall andra nyckeltal).
Maximal kostnad inklusive sociala avgifter för rörlig ersättning får ej överstiga den fasta ersättningen till bolagets ledande befattningshavare. Den totala kostnaden för fast och rörlig ersättning ska årligen bestämmas till ett belopp som inkluderar bolagets alla ersättningskostnader. Bolagets ledande befattningshavare har möjlighet att allokera delar av sina fasta och rörliga ersättningar till andra förmåner, till exempel pensionsförmåner. Ledningens pensionsplaner ska i huvudsak vara avgiftsbestämda.
Vid uppsägning från bolagets sida kan ledande befattningshavare ha rätt till avgångsvederlag, vilket i sådant fall ska ha ett förutbestämt tak. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.
Styrelsen har rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta. Detta förslag är i enlighet med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2016.
Doro genomför produktutvecklings- och designprojekt tillsammans med olika externa partners. Utöver egna utvecklingskostnader återfinns väsentliga utvecklingskostnader hos den tillverkande partnern. Doro anlitar designföretag från olika länder och kostnaderna är antingen fasta eller rörliga. Doro köper ibland även teknik från olika externa företag.
Vidare investerar Doro i olika formverktyg och mönsterskydd för att skydda produkternas design. Dessa kostnader aktiveras tills produkten är färdig för leverans då avskrivning påbörjas.
För 2016 uppgick koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 42,1 Mkr (60,5)
Doro har registrerat varumärkena Doro, Doro Care, Care Electronics, Doro PhoneEasy, Doro Secure, Doro Experience, Doro Connect & Care, Doro Liberto, Ergonomic Sound, Audioline, liksom ett stort antal andra produktnamn och figurvarumärken. Doro har också skyddat sin design genom ett stort antal mönsterregistreringar.
Investeringar sker i design, formverktyg, certifieringsprocesser, kontrollutrustning, inventarier, datorer och mjukvarusystem. Investeringarna uppgick till 67,4 Mkr (58,7). Se även Redovisningsprinciper.
Doro har under året inte varit inblandat i tvister som har eller kommer påverka bolagets ställning på ett betydande sätt.
Regelbunden, kvartalsvis uppföljning av leverantörernas kvalitet sker med hjälp av ett så kallat "Doro score card". Uppföljningen fokuserar på leverantörernas tillverkningsprocesser och anger eskaleringspunkter för rapporterade kvalitetsbrister och åtgärdandet av dessa. Tilltänkta leverantörer utvärderas på plats vad gäller samtliga kvalitetsrelaterade processer. Samtidigt görs en första utvärdering kopplad till Doros "Code of Supplier Conduct" (socialt ansvar). Produktkvalitet på enskilda sändningar kontrolleras även löpande.
Doros kvalitets- och miljöchef följer löpande upp att bolagets produkter lägst motsvarar gällande myndighetskrav på aktuella marknader, tekniska specifikationer samt miljörelaterade krav.
Bolaget har ett långsiktigt rörelsemarginalmål om 10 procent och ett årligt tillväxtmål på 20 procent för de kommande åren. Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt. Slutligen har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0 (räntebärande skulder/eget kapital).
Styrelsen har föreslagit årsstämman 2017 att besluta om en utdelning på 1,00 kr per aktie.
Inom moderföretaget Doro AB finns förutom koncernledningen och finansfunktioner också ett antal stödfunktioner för övriga koncernen. Marknadsföring och produktutveckling samordnas av moderbolaget och produkt- och kvalitetsavdelningen övervakar bland annat design- och verktygsanpassningar samt kvalitetssäkrar leveranser. Även inköp och logistik samordnas av moderbolaget, som ansvarar för materialflödena inom koncernen.
Doro AB hade en omsättning på 1 439,5 Mkr (1 393,4). Resultatet efter finansiella poster uppgick till –1,3 Mkr (26,4). Doro AB ansvarar för dotterföretagens finansiering. Moderbolagets nettoskuld per 2016-12-31 var 221,0 (168,7) Mkr. Det egna kapitalet uppgick till 373,2 Mkr (370,9).
Doros risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till förmågan att kontinuerligt utveckla konkurrenskraftiga produkter, leveransstörningar, kundrelationer, lånefinansiering, valutakursfluktuationer samt den offentliga upphandlingsprocessen i Doro Care.
Ytterligare uppgifter om Doros hantering av finansiella risker finns i not 23. Övriga risker beskrivs nedan.
Doro är till stor del verksamt inom telekommunikation och påverkas av generella prissänkningar och kostnadsutvecklingen inom konsumentelektronikbranschen. Detta innebär att försäljningspriserna kan sjunka fortare än produktionspriserna.
Doro arbetar aktivt med olika prognosverktyg och uppföljningsprogram för produktionsplanering och lagerhantering. Samarbete sker med leverantörer, vilket möjliggör god flexibilitet baserat på prognoser som omvandlas till inköpsorder. Förändrade myndighetskrav eller teknikutveckling kan leda till att produkter i lager får betydligt lägre försäljningsvärde än beräknat. För Care bestäms priset normalt sett genom en konkurrensutsatt offentlig upphandling för ny hårdvaruförsäljning alternativt nya kontrakt på service av trygghetslösningar.
I mars 2016 undertecknades ett nytt bankavtal med Svenska Handelsbanken om total lånefacilitet av 310 Mkr varav 30,5 Mkr användes vid förvärvet av Trygghetssentralen AS. Under året har lånefaciliteten amorterats med 40 Mkr. Lånefaciliteten hos Handelsbanken inkluderar också en checkräkningskredit på 50 Mkr.
Doros kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt svagt negativt under första kvartalet med ett positivt kassaflöde under resten av året. Bolagets kassa och kreditavtal är anpassade för att möta dessa fluktuationer.
Doro är verksamt inom konkurrensutsatta marknader. Indelningen i olika marknadssegment är ett sätt att möta konkurrensen. Vidare gör Doro kontinuerliga marknadsundersökningar för att skaffa sig kunskap om slutkundernas behov och krav för att på så sätt kunna utveckla unika produkter. Parallellt pågår aktiviteter för att öka produktiviteten. Varumärkesutvecklingen inom marknaden för äldre är också en särskiljande tillgång.
Doro har under de senaste åren haft små kreditförluster tack vare att den huvudsakliga kundgruppen är stora affärskoncerner med regelbunden handel. 2016 hade Doro bekräftade kundförluster om 2,5 Mkr (5,0). Befarade kundförluster under 2016 uppgår till 6,7 Mkr (1,7).
För 2016 finns det ingen enskild kund som står för mer än 10 procent av intäkterna.
Risken för reklamationer gäller kostnader för att korrigera olika fel som uppstår hos de produkter som Doro har levererat. Normalt gäller garantierna 12–24 månader. Olika avsättningar görs för utestående garantier. Koncernens omfattande kvalitetsarbete har förbättrat kvaliteten de senaste åren.
Doro har ett samordnat program för försäkringar. Tillsammans med extern expertis har en policy utarbetats för vilka försäkringar som ska finnas, vilka belopp som ska täckas samt fördelningen av risk mellan moderbolag och dotterbolag.
Politisk risk avser risken att myndigheter i olika länder genom politiska beslut försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet. All tillverkning sker i Asien (vilket även gäller för i princip alla konkurrenter).
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att reducera sin miljöpåverkan. Doro har ingen egen tillverkning. Doro arbetar aktivt med att efterleva olika nya direktiv vad gäller miljön och har inte haft några problem med att hantera avgifter för returer av elektroniskt skrot, emballage och förbrukade batterier.
Denna typ av risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att driva olika rättsprocesser samt kostnader för tredje part. Under 2016 var Doro inte part i någon väsentlig rättstvist. Doro samarbetar med externa rådgivare i förebyggande syfte samt skyddar aktivt sina rättigheter.
Den ordinarie årsstämman kommer att hållas kl. 14.00 den 27 april 2017 på hotell Scandic Anglais, Humlegårdsgatan 23, 102 44 Stockholm.
Styrelsen har beslutat att föreslå utdelning för 2016 av en krona per aktie. Bolagets likviditet och kassaflöde har förbättrats successivt under året och bolaget har därmed en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller genom förvärv.
Till årsstämmans förfogande står följande fria medel i moderbolaget:
| Överkursfond | 158 614 455,70 |
|---|---|
| Fond för verkligt värde | 1 580 754,00 |
| Balanserad vinst | 106 902 006,98 |
| Årets resultat | –1 536 883,00 |
| 265 560 333,68 |
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående medel 265 560 333,68 kr disponeras så att utdelning lämnas med 23 238 255,00 kr och att resterande belopp 242 322 078,68 kr överförs i ny räkning.
Våra förväntningar för 2017 är att både försäljning och EBIT kommer att öka jämfört med 2016.
Ny VD för Doro
Robert Puskaric tillträdde 1 februari som ny VD för Doro med placering i Lund.
Marknadens, ägarnas och allmänhetens förtroende är centralt för Doros fortsatta framgångar. Det förutsätter ett ansvarsfullt, engagerat och transparent styrelse- och ledningsarbete. Det känns därför tryggt att vi i vårt bolag under året har haft en väl fungerande styrelse som på ett konstruktivt sätt samverkat med bolagets ledning och övriga medarbetare. Styrelsens roll blir än viktigare i en global affärsmiljö med allt snabbare förändringar både avseende makroklimatet och de specifika affärsförutsättningar som Doro verkar inom och den ökade konkurrens som vi nu ser på några av våra marknader. Vi har en god beredskap för marknadens utveckling och kan snabbt anpassa bolaget till nya förutsättningar.
Vi är också inne i en period med signifikanta investeringar i nya produkter och tjänster som underlättar för världens seniorer. Det ställer stora krav på styrelsens förmåga att fatta välgrundade beslut och balansera de risker och möjligheter som alltid är förknippade med en kommersiell verksamhet.
Lika viktig för Doros trovärdighet är vår öppenhet mot marknaden och att vi lämnar kontinuerlig information om våra löpande åtgärder och utfallet i verksamheten. Det är grunden i en värdeskapande relation med alla våra intressenter, där såväl befintliga som nya aktieägare ska kunna känna sig trygga i att erhålla korrekt information i rätt tid.
Doro AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på OMX Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Doros bolagsstyrning utgår från svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, men även Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt andra tillämpliga regler. I tillägg till dessa styrs bolaget enligt dess bolagsordning, interna instruktioner och policyer samt rekommendationer utfärdade av relevanta organisationer. Denna bolagsstyrningsrapport
har sammanställts av Doro AB:s styrelse i enlighet med årsredovisningslagen och Koden. Rapporten utgör del av den formella årsredovisningen.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister per den 31 december 2016 hade Doro AB 11 066 aktieägare. Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 38,0 procent. Antalet aktier i Doro AB uppgick per den 31 december 2016 till 23 238 255 och vid samma datum uppgick Doros börsvärde till 1 232 Mkr.
Doros största ägare är Accendo Capital, som äger 11,6 procent av bolagets aktier.
Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas av alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Syftet är att förbättra bolagsstyrningen i noterade bolag samt skapa förtroende för dessa bolag, såväl hos allmänheten som hos kapitalmarknadens aktörer. Koden baseras på principen "följa eller förklara", vilket innebär att det är möjligt att avvika från regelverket under förutsättning att bolaget avger redovisning för det valda alternativet samt en tillfredsställande förklaring till avvikelsen. Koden finns tillgänglig på webbplatsen www. bolagsstyrning.se.
Årsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Vid årsstämman väljs Doro AB:s styrelse och styrelseordförande. Vidare utses bolagets revisorer. Årsstämman fastställer resultat- och balansräkningen samt hanteringen av årets resultat. Övriga ärenden följer av den svenska aktiebolagslagen. Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Aktieägare som är registrerade i Euroclear Swedens
aktiebok per avstämningsdagen och är anmälda har rätt att delta på bolagsstämman.
Årsmötet utser ledamöterna i bolagets valberedning. Valberedningens uppgift är att nominera styrelseledamöter och, i förekommande fall, även revisorer för val vid nästkommande årsstämma samt till årsstämman föreslå ersättning för arbete i styrelsen och dess utskott. Valberedningen föreslår också mötesordförande för årsstämman.
Valberedningen består av ordförande Mark Shay, nominerad av Accendo Capital, Bengt Belfrage, nominerad av Nordea Fonder och Helen Fasth Gillstedt, nominerad av Handelsbanken Fonder. Johan Andsjö, tillförordnad styrelseordförande i Doro AB, är adjungerad till valberedningen.
Doro AB:s styrelse bestod av sju ledamöter valda av årsstämman den 3 maj 2016. I oktober 2016 avgick styrelsens ordförande Magnus Mandersson. Johan Andsjö tog över som tillförordnad styrelseordförande. Ifebruari 2017 avgick Jerome Arnaud som styrelseledamot och sedan dess består styrelsen av fem ledamöter. En närmare presentation av respektive ledamot finns på sidan 28. Bolagets CFO Magnus Eriksson är adjungerad till styrelsen som sekreterare. Andra ledande befattningshavare deltar i styrelsemöten såsom föredragande.
Styrelsen sammanträdde tretton gånger under 2016, fem möten hölls i Stockholm, tre möten hölls i bolagets lokaler i Lund och ett möte i bolagets lokal i Paris. Dessutom hölls fyra möten över telefon. Samtliga ledamöter var närvarande på alla möten utom VD den 7 december. Bolagets CFO tillika styrelsens sekreterare var närvarande vid 10 av mötena.
Styrelsen behandlar löpande ärenden som marknadsläge, budget, periodresultat och kostnadseffektivitet. Alla styrelsemöten följer en iförväg godkänd agenda. Denna skickas en vecka i förväg, tillsammans med relevanta underlag och en lista med bordlagda ärenden från föregående möte, till varje styrelseledamot inför varje möte. Ersättningsutskottets möten avrapporteras till styrelsen och protokoll från dessa sammanträden distribueras tillstyrelsen.
Varje månad sänds också föregående månads resultat med kommentarer ut.
Styrelsens arbetsordning fastlägger arbetsformerna förDoro AB:s styrelse. Styrelsens arbetsordning bygger på bolagsordningen, aktiebolagslagen och Koden. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Doro-koncernen.
Styrelsens ansvar omfattar även Doros relationer till aktieägarna, allmänheten, myndigheter och andra organisationer och intressegrupper. Styrelsen ansvarar för att verkställa beslut fattade av årsstämman och för att uppnå de affärsmål som anges i bolagsordningen. Styrelsens bemyndiganden beskrivs i bolagsordningen samt i aktiebolagslagen.
Årligen ska det göras en utvärdering av styrelsens samlade arbete genom en gemensam intern granskning av styrelsearbetet. Resultatet av utvärderingen ska redovisas för valberedningen. Under det gångna året har byten av styrelseordförande och verkställande direktör inneburit att utvärderingen flyttats fram till efter årsstämman.
Bolagets styrelse utser dess verkställande direktör. Arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören beskrivs i styrelsens arbetsordning och i instruktionen till den verkställande direktören. Dessa dokument fastställer att styrelsen är ansvarig för bolagets styrning, övervakning, organisation, strategier, intern kontroll och policyer. Vidare beslutar styrelsen ifrågor om större investeringar, principfrågor gällande styrning av dotterbolag samt val av styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Verkställande direktören ansvarar i sin tur för att bolaget förvaltas i enlighet med styrelsens riktlinjer och instruktioner. Därtill ansvarar verkställande direktören för budgetarbetet och planeringen av bolagets verksamheter för att uppnå specifika mål. Verkställande direktören ska sörja för god kontrollmiljö och att koncernens risktagande alltid följer styrelsens instruktioner. Eventuella avvikelser måste rapporteras till styrelsen. Styrelsen får även regelbundna uppdateringar av verkställande direktören genom månadsrapporter.
Styrelsen som helhet ansvarar för ersättningsfrågor och övriga anställningsvillkor för koncernledningen och fem övriga nyckelpersoner. Styrelsens ordförande ska godkänna villkoren för chefer som rapporterar till verkställande direktören. Totalt hanteras anställningsvillkor för 12 personer.
Styrelsens arvode beslutas årligen av årsstämman. Förslag till arvodering förbereds i bolagets valberedning.
Styrelsen fastställer sedan verkställande direktörens ersättning. Styrelsen har inom sig utsett Jonas Mårtensson och Henri Österlund att ingå i ersättningsutskottet. Utskottet hade sitt första sammanträde den 3maj 2016, för att bestämma ersättningsprinciperna för 2016 samt att ett bonusprogram instiftas för 2016. Ett nytt teckningsoptionsprogram startas inte för 2016.
Båda ledamöterna var närvarande vid mötet. Ett andra möte hölls den 15 december 2016 i syfte att diskutera gällande bonusprogram och ersättning för ny VD för 2017. Båda ledamöterna var även närvarande vid detta möte. Protokollen från dessa möten föredrogs på nästkommande styrelsemöte.
De totala arvodena till styrelsens ledamöter uppgick till 1 450 kkr, vilket följer årsstämmans beslut. Av detta belopp uppgick ordförandens arvode till 450 000 kr och till övriga ledamöter 200 000 kr. Bolagets verkställande direktör erhöll inget styrelsearvode.
Bolagets verkställande direktör erhöll en lön på 4 346 kkr för sitt arbete 2016. Därutöver har bolaget kostnadsfört ett avgångsvederlag till verkställande direktören på 9 022 kkr samt en rörlig ersättning på 477 kkr. Löner till koncernledningens övriga sex medlemmar uppgick till 8 508 kkr inklusive 2 257 kkr i avgångsvederlag. Ingen rörlig ersättning har utgått för 2016. Samtliga anställda medlemmar i koncernledningen inklusive verkställande direktören får löneförmån i form av tjänstebil. Årsstämman den 3 maj 2016 beslutade om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare gällande verksamhetsåret 2016.
I enlighet med gällande anställningskontrakt har verkställande direktören och bolaget en ömsesidig uppsägningstid på tolv månader. Under uppsägningstiden har verkställande direktören rätt till full lön och övriga anställningsförmåner. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om tre till sex månader.
De 16 dotterbolagen styrs och övervakas av egna styrelser i respektive land, främst bestående av representanter för Doro AB i Sverige. Doro AB:s verkställande direktör och koncernchef är styrelseordförande i varje dotterbolag förutom Doro SAS i Frankrike, där Johan Andjsö är ordförande. Dotterbolagen rapporterar till Doro AB:s styrelse vid samtliga sammanträden. Rapporterna innehåller uppgifter omrespektive bolags utveckling och finansiella position.
Finanskommittén har under året blivit en integrerad del av styrelsen och under styrelsemöten diskuteras löpande den finansiella ställningen för företaget samt övriga frågeställningar som faller under finanskommittén. Kommitténs uppgift är primärt att förbereda kvartalsrapporter samt beslutsunderlag vid förvärv och koncernens finansiering.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande struktur för intern kontroll och sammanställning av tillförlitliga finansiella rapporter. Det är styrelsens och koncernledningens ansvar att övervaka och identifiera affärsrisker samt styra bolaget så att det kan hantera de viktigaste riskerna.
Revisorerna följer och granskar hur bolaget leds av dess styrelse och verkställande direktör samt kvaliteten på bolagets finansiella rapportering.
Årsstämman 2016 utsåg revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer för en period om ett år, med Stefan Engdahl som huvudansvarig revisor.
De senaste tre åren har arvoden för revisionsarbete inom Doro-koncernen uppgått till 2,0 Mkr (2016) 2,1 Mkr (2015), och 1,2 Mkr (2014) för respektive år.
Revisionsutskottets ansvar utförs som en integrerad del av styrelsemötena och styrelseprotokollen. Revisorn deltar vid två möten per år enligt plan.
Revisionens inriktning och omfattning presenteras av bolagets revisor. Baserat på kvartalsbokslut per den 30 september genomförs en revision, vars resultat rapporteras vid ett möte med revisionsutskottet.
Samtliga ledamöter deltog i alla möten, tillsammans med revisorn Stefan Engdahl. Revisionsutskottet uppfyller kravet på oberoende i Svensk kod för bolagsstyrning.
Utskottets huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess arbete med revision och intern kontroll, redovisning och finansiell rapportering. Arbetet under 2016 inriktades främst på uppföljning av 2015 års
revision samt en mer detaljerad granskning av perioden januari–september 2016, så kallad "hard close".
En viktig del i kontrollmiljön är att organisation, beslutsordning samt ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kommunicerade i bolagets styrdokument. Mer information om bolagets interna kontroll finns i styrelsens rapport på sidan 27.
Koncernens controller ansvarar för att lyfta vissa frågor till CFO. Med tanke på finansavdelningens begränsade storlek är bedömningen att det inte finns något behov av en särskild internrevisor.
Bolagets styrelse ska bestå av minst tre och högst sju ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordningen kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Årsstämman den 3 maj 2016 beslöt att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission av aktier till ett antal som sammanlagt inte överstiger 10 procent av totalt antal utestående aktier. Årsstämman beslöt vidare att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna aktier med högst så många aktier att det egna innehavet vid var tid inte överstiger 10 procent av samtliga aktier i bolaget.
Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning tillse att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare ska styrelsen avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen organiseras och, om internrevision saknas, utvärdera behovet av sådan funktion samt motivera sitt ställningstagande.
I syfte att skapa och upprätthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen, däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktionerna till verkställande direktören och utskotten. Det är i första hand verkställande direktörens ansvar att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Utöver detta tillkommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt delegering av befogenheter. Styrdokument, som policyer och riktlinjer, har också en viktig roll i kontrollstrukturen.
Doro utför löpande en riskbedömning för att identifiera väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms den främsta risken ligga i väsentliga felaktigheter i
redovisningen, till exempel avseende bokföringen och värderingen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser.
Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Doro är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda regelverk, instruktioner och uppföljningsrutiner. Syftet med detta är att minska eventuella risker och främja korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Kontrollaktiviteter är till för att hantera de risker som styrelsen och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består bland annat av tydliga roller inom organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att i tid upptäcka och förebygga risken för fel i rapporteringen. Exempel på sådana kontrollaktiviteter är en tydlig beslutsordning och tydliga beslutsprocesser för större beslut, såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analys.
En viktig uppgift för Doros staber är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer ansvarar för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I bokslutsoch rapporteringsprocesserna ingår kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar.
Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen är tillsammans med den analys som
görs på koncernnivå mycket viktig för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter.
Koncernens controller spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen genom sitt ansvar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och levereras i tid.
Doro har ett samarbete med kommunikationskonsulten Hallvarsson & Halvarsson AB som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen till marknaden. Genom regelbundna uppdateringar och meddelanden informeras berörda medarbetare om ändrade redovisningsprinciper, ändrade rapporteringskrav eller annan information.
Organisationen har tillgång till policyer och riktlinjer. Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter.
Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets informationspolicy, som beskriver Doros generella principer för informationsgivning.
Doros efterlevnad av antagna policyer och riktlinjer följs upp av styrelsen och bolagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och styrgrupp/finanskommitté spelar en viktig roll när det gäller till exempel ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publiceringen av delårsrapporter och årsredovisning går styrelsen och ledningen igenom den finansiella rapporteringen.
Doros ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Det ingår även i de externa revisorernas
uppgift att årligen granska den interna kontrollen bland koncernens dotterbolag.
Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen, dels för att gå igenom den interna kontrollen och dels för att i särskilda fall ge revisorerna uppdrag att utföra särskilda granskningar inriktade på något område.
Mot denna samlade bakgrund har styrelsen inte ansett det nödvändigt att inrätta en särskild internrevision.
Lund den 3 april 2017 Styrelsen i Doro AB
Huvudsaklig sysselsättning: Tillförordnad styrelseordförande
Utbildning: Ingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm
Invald år: 2016
Född: 1972
Nationalitet: Svensk
Styrelseledamot: Crystal Almond holding (Wind Hellas), Adamo Telecom Iberia SA, Advisory Board T-mobile NL
Beroende:
Bolag: Nej Ägare: Nej
Tidigare uppdrag: Koncernchef Salt (former Orange Switzerland), Consejero Delegado
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: 54 000 aktier
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –
Närvaro styrelse: 12/13
Närvaro: – Ersättningsutskott: 1/2
Huvudsaklig sysselsättning: Grundare av och VD för FriendsOfAdam
Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet
Invald år: 2009 Född: 1963
Nationalitet: Svensk
Övriga uppdrag: Styrelseordförande:
FriendsOfAdam AB. Styrelseledamot: SBAB Beroende:
Bolag: Nej Ägare: Nej
inom Telia Company. Styrelseledamot: Sjunde AP-fonden, IAR Systems Group AB, Caretech AB
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: 5 000 aktier
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 5 000 aktier
Närvaro styrelse: 13/13
Närvaro:
Huvudsaklig sysselsättning: Professionell styrelsemedlem Utbildning: Civilekonom och Fil kand, Göteborgs Universitet
Invald år: 2015 Född: 1954 Nationalitet: Svensk Övriga uppdrag: Styrelseordförande: Ambea AB (publ), PharmaRelations AB, Leos Lekland, RestaurangAssistans AB. Styrelseledamot: Max
Beroende: Bolag: Nej Ägare: Nej
Partner
befattningar inom Compass Group Plc och SAS Service
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: – Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: – Närvaro styrelse: 13/13
DORO ÅRSREDOVISNING 2016 28 BOLAGSSTYRNINGsrapport
Huvudsaklig sysselsättning: Partner och styrelseledamot i Alted AB
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm
Invald år: 2007
Född: 1963
Ägare: Nej Tidigare uppdrag: 17 års erfarenhet från corporate finance vid SEB Enskilda, Maizels Westberg & Co och Nordea
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 100 000 aktier
Närvaro styrelse: 13/13
– Ersättningsutskott: 2/2
Huvudsaklig sysselsättning: Managing Partner, Accendo Capital
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan i Helsingfors
Partner: Accendo Capital
Bolag: Nej Ägare: Ja
Tidigare uppdrag: Styrelseledamot: Okmetic Oyj, Talentum Oyj, Comptel Oyj. Partner: Conventum Corporate Finance, Triton. Associate: Doughty Hanson i Stockholm
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: 6 830 aktier
innehav, 2015: 50 aktier
Närvaro:
– Ersättningsutskott: 2/2
HENRI ÖSTERLUND
Invald år: 2015
Född: 1971
Nationalitet: Finsk
Övriga uppdrag: Grundare och
Beroende:
Tidigare uppdrag: CEO Aleris, CEO SSP Group Ltd samt en rad
Egna och närståendes aktie-
Närvaro styrelse: 13/13
Befattning: CEO Anställd sedan: 2017 Utbildning: Civilekonom
Född: 1969
Nationalitet: Svensk
Tidigare erfarenhet: Ericsson AB
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: –
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –
Befattning: Vice President Product Development Anställd sedan: 2002 Utbildning: Civilingenjör,
Linköpings tekniska högskola Född: 1964
Nationalitet: Svensk
Tidigare erfarenhet: Director of Manufacturing, Anoto
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: 15 000 aktier, 65 000 teckningsoptioner
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 20 000 aktier, 65 000 teckningsoptioner
ULRIK NILSSON
Befattning: Vice President Operations Anställd sedan: 1991 Utbildning: Teletekniker
Född: 1971 Nationalitet: Svensk
Tidigare erfarenhet: Supply
Manager Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: 397 aktier, 65 000 teckningsoptioner
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 3 897 aktier, 65 000 teckningsoptioner
Befattning: Vice President Sales & Marketing
Anställd sedan: 2016 Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet
Född: 1968 Nationalitet: Svensk
Tidigare erfarenhet: Sales Director på DS Smith, VP Global Customer Unit Vodafone på Sony, Sales Director Carphone Warehouse på Sony Ericsson
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: 42 000 teckningsoptioner
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –
Befattning: Chief Financial Officer
Anställd sedan: 2015
Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet Född: 1969
Nationalitet: Svensk
Tidigare erfarenhet: CFO på Lekolar, CEO BRIO Holding AB, Head of Corporate Business Control på Sony Ericsson
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: 65 000 teckningsoptioner
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –
Befattning: Vice President Doro Care
Anställd sedan: 2016
Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan och Civilekonom, Stockholms Universitet
Född: 1978
Nationalitet: Svensk
Tidigare erfarenhet: CFO på Lekolar, Vice President Business Development Beijer Electronics
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016 : –
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –
Befattning: Human Resources Director
Anställd sedan: 2015
Utbildning: Master of Science in Business Administration, Göteborgs universitet
Född: 1971
Nationalitet: Dansk
Tidigare erfarenhet: HR manager Itella, HR manager DT Group
Egna och närståendes aktieinnehav, 2016: –
Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –
DORO ÅRSREDOVISNING 2016 29 BOLAGSSTYRNINGsrapport
| Mkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| RÖRELSENS INTÄKTER | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 1 959,1 | 1 828,9 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 16,0 | 9,1 |
| RÖRELSENS KOSTNADER | |||
| Handelsvaror | 19 | –1 205,7 | –1 149,1 |
| Övriga externa kostnader | 4, 16 | –361,8 | –341,1 |
| Personalkostnader | 5 | –274,2 | –179,0 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 8 | –2,9 | –2,6 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar | 7 | –70,8 | –41,4 |
| Övriga rörelsekostnader | 2 | –12,0 | –29,6 |
| Rörelseresultat | 2 | 47,7 | 95,2 |
| RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 2,6 | 4,1 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | –10,9 | –14,9 |
| Resultat efter finansiella poster | 39,4 | 84,4 | |
| Skatt på årets resultat | 17 | –8,4 | –20,6 |
| Årets resultat | 31,0 | 63,8 | |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | 31,0 | 63,8 | |
| NYCKELTAL | |||
| Genomsnittligt antal aktier (tusentals) | 11 | 23 238 | 22 937 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädningseffekt (tusentals) | 23 411 | 22 995 | |
| Resultat per aktie efter skatt | 1,33 | 2,78 | |
| Resultat per aktie efter skatt efter utspädning, kr | 1,32 | 2,77 |
| Mkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 31,0 | 63,8 |
| Poster som senare kan komma att omföras till resultaträkningen | ||
| Omräkningsdifferenser | 4,9 | –2,3 |
| Effekter av kassaflödessäkringar | 4,9 | 1,7 |
| Uppskjuten skatt | –1,1 | –0,4 |
| Övrigt totalresultat | 8,7 | –1,0 |
| Totalresultat | 39,7 | 62,8 |
| Hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 39,7 | 62,8 |
KONCERNEN
| Tillgångar, Mkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Goodwill | 7 | 372,1 | 348,6 |
| Kundregister och distributionsavtal | 7 | 17,0 | 16,3 |
| Varumärken | 7 | 0,0 | 0,2 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 7 | 73,3 | 76,3 |
| Nyttjanderätt, lokal | 7 | 1,7 | 1,8 |
| Inventarier och verktyg | 8 | 12,9 | 7,7 |
| Långfristiga fordringar | 4 | 6,5 | 14,5 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 0,8 | 0,6 | |
| Uppskjuten skattefordran | 17 | 11,9 | 15,6 |
| 496,2 | 481,6 | ||
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 19 | 217,9 | 188,5 |
| Förskott till leverantör | 6,3 | 0,4 | |
| Kundfordringar | 23 | 371,2 | 375,2 |
| Övriga fordringar | 4, 10 | 66,8 | 77,2 |
| Aktuella skattefordringar | 39,1 | 1,9 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | 29,4 | 30,2 |
| Likvida medel | 12, 23 | 61,0 | 43,9 |
| 791,7 | 717,3 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 287,9 | 1 198,9 |
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 11 | 23,2 | 23,2 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 242,9 | 244,7 | |
| Reserver | 13,3 | 4,5 | |
| Balanserat resultat | 209,6 | 145,8 | |
| Årets resultat | 31,0 | 63,8 | |
| Summa eget kapital | 520,0 | 482,0 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 4, 24 | 162,2 | 136,3 |
| Summa räntebärande skulder | 162,2 | 136,3 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Avsättning för pensioner | 21 | 2,2 | 2,9 |
| Övriga avsättningar | 22 | 32,6 | 31,1 |
| Summa icke räntebärande skulder | 34,8 | 34,0 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 4, 12, 24 | 72,3 | 58,3 |
| Summa räntebärande skulder | 72,3 | 58,3 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Avsättning för garantier | 20 | 58,1 | 54,3 |
| Leverantörsskulder | 254,9 | 286,5 | |
| Övriga skulder | 18 | 16,9 | 26,8 |
| Aktuella skatteskulder | 2,6 | 3,8 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 166,1 | 116,9 |
| Summa icke räntebärande skulder | 498,6 | 488,3 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 287,9 | 1 198,9 |
| Förändringar i egna kapitalet år 2016, Mkr | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver 1) | Balanserade vinstmedel | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 december, 2014 | 21,2 | 162,3 | 5,5 | 145,8 | 334,8 |
| Årets resultat | 63,8 | 63,8 | |||
| Övrigt totalresultat | –1,0 | –1,0 | |||
| Totalresultat | 0,0 | 0,0 | –1,0 | 63,8 | 62,8 |
| Apportemission i samband med förvärv dotterbolag, not 18 | 2,0 | 82,4 | 84,4 | ||
| Summa transaktioner med aktieägare | 2,0 | 82,4 | 0,0 | 0,0 | 84,4 |
| Eget kapital 31 december, 2015 | 23,2 | 244,7 | 4,5 | 209,6 | 482,0 |
| Årets resultat | 31,0 | 31,0 | |||
| Övrigt totalresultat | 8,7 | 8,7 | |||
| Totalresultat | 0,0 | 0,0 | 8,7 | 31,0 | 39,7 |
| Teckningsoptioner | –1,8 | –1,8 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0,0 | –1,8 | 0,0 | 0,0 | –1,8 |
| Eget kapital 31 december, 2016 | 23,2 | 242,9 | 13,3 | 240,6 | 520,0 |
| 1) Specifikation av reserver | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|
| Ackumulerade omräkningsdifferenser, 1 januari | 6,7 | 9,0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 4,9 | –2,3 | |
| Ackumulerade omräkningsdifferenser, 31 december | 11,7 | 6,7 | |
| Ackumulerade effekter av kassaflödessäkringar, 1 januari | –2,2 | –3,5 | |
| Effekter av kassaflödessäkringar | 4,9 | 1,7 | |
| Uppskjuten skatt i effekt av kassaflödessäkringar | –1,1 | –0,4 | |
| Ackumulerade effekter av kassaflödessäkringar, 31 december | 1,6 | –2,2 | |
| Summa reserver, 31 december | 13,3 | 4,5 |
| Mkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter finansiella poster 1) | 39,4 | 84,4 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Förändringar av avsättningar | 20, 21, 22 | 4,7 | –11,5 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7, 8 | 73,7 | 44,0 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster: | |||
| Orealiserade valutakursdifferenser i valutasäkringar | –0,6 | 6,3 | |
| Bortskrivning tilläggsköpeskilling | 18 | 0,0 | –0,5 |
| Summa ej kassaflödespåverkande poster | 77,8 | 38,3 | |
| Under året betalda skatter | 17 | –26,3 | –17,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 90,9 | 105,3 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | 19 | –25,3 | 26,0 |
| Förändring av fordringar | –3,7 | –95,8 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | –0,2 | 50,2 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 61,7 | 85,7 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Rörelseförvärv | 18 | –29,0 | –162,0 |
| Förvärv av immateriella tillgångar | 7 | –59,7 | –56,9 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 8 | –7,7 | –1,8 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –96,4 | –220,7 |
| Mkr Not |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Optionsprogram, inbetalningar | 0,0 | 0,6 |
| Optionsprogram, återköp | –0,6 | –0,6 |
| Amortering av lån | –79,8 | –52,9 |
| Upptagna lån och förändring av utnyttjad checkräkningskredit | 129,8 | 154,7 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 49,4 | 101,8 |
| Årets kassaflöde | 14,7 | –33,2 |
| Likvida medel vid årets början | 43,9 | 78,2 |
| Kursdifferens i likvida medel | 2,4 | –1,1 |
| 23 Likvida medel vid årets slut |
61,0 | 43,9 |
1) Betalda och erhållna räntor framgår av not 6.
| Mkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| RÖRELSENS INTÄKTER | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 1 439,5 | 1 393,4 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 5,7 | 1,3 |
| RÖRELSENS KOSTNADER | |||
| Handelsvaror | 19 | –936,9 | –912,0 |
| Övriga externa kostnader | 4, 16 | –373,6 | –340,0 |
| Personalkostnader | 5 | –64,0 | –51,6 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 8 | –0,5 | –0,7 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar | 7 | –57,7 | –30,3 |
| Övriga rörelsekostnader | 2 | –10,1 | –28,6 |
| Rörelseresultat | 2,4 | 31,5 | |
| RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 7,2 | 8,3 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | –10,9 | –13,4 |
| Resultat efter finansiella poster | –1,3 | 26,4 | |
| Skatt på årets resultat | 17 | –0,2 | –6,1 |
| Årets resultat | –1,5 | 20,3 |
| Mkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Årets resultat | –1,5 | 20,3 |
| Poster som senare kan komma att omföras till resultaträkningen | ||
| Effekter av kassaflödessäkringar | 4,9 | 1,7 |
| Uppskjuten skatt | –1,1 | –0,4 |
| Övrigt totalresultat | 3,8 | 1,3 |
| Totalresultat | 2,3 | 21,6 |
| Tillgångar, Mkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 7 | 52,0 | 58,1 |
| Goodwill | 7 | 0,0 | 0,0 |
| Kundregister | 7 | 0,0 | 0,8 |
| Varumärken | 7 | 0,0 | 0,1 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier och verktyg | 8 | 0,8 | 1,4 |
| Finansiella tillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 9, 25 | 309,9 | 309,9 |
| Fordringar hos koncernföretag | 29,5 | 0,0 | |
| Uppskjuten skattefordran | 17 | 8,1 | 9,4 |
| Summa anläggningstillgångar | 400,3 | 379,7 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | |||
| Handelsvaror | 19 | 130,5 | 120,8 |
| Förskott till leverantörer | 0,1 | 0,4 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 266,7 | 271,3 |
| Fordringar hos koncernföretag | 253,6 | 198,5 | |
| Övriga fordringar | 10 | 42,4 | 47,9 |
| Aktuella skattefordringar | 3,9 | 0,0 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | 7,4 | 7,1 |
| Likvida medel | 12, 23 | 43,4 | 7,1 |
| Summa omsättningstillgångar | 748,0 | 653,1 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 148,3 | 1 032,8 | |
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2016 | 2015 |
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital 23 238 255 (23 238 255) aktier, kvotvärde 1.00 kr | 11 | 23,2 | 23,2 |
| Uppskrivningsfond | 0,5 | 0,5 | |
| Reservfond | 55,5 | 55,5 | |
| Fond för utvecklingsutgifter | 28,5 | 0,0 | |
| Summa bundet eget kapital | 107,7 | 79,2 |
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 158,6 | 158,6 | |
| Fond för verkligt värde | 1,6 | –2,2 | |
| Balanserat resultat | 106,9 | 115 | |
| Årets resultat | –1,5 | 20,3 | |
| Summa fritt eget kapital | 265,6 | 291,7 | |
| Summa eget kapital | 373,2 | 370,9 | |
| AVSÄTTNINGAR | |||
| Avsättning för garantier | 20 | 49,9 | 48,0 |
| Övriga avsättningar | 22 | 25,0 | 25,0 |
| Summa avsättningar | 74,9 | 73,0 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 160,0 | 120,0 |
| Summa räntebärande skulder | 160,0 | 120,0 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Checkräkningskredit | 12 | 0,0 | 4,1 |
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 50,0 | 30,0 |
| Skulder till koncernföretag | 54,4 | 21,7 | |
| Summa räntebärande skulder | 104,4 | 55,8 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 178,1 | 250,0 | |
| Skulder till koncernföretag | 160,2 | 73,2 | |
| Övriga skulder | 5,6 | 9,9 | |
| Aktuella skatteskulder | 0,0 | 0,4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 91,9 | 79,6 |
| Summa icke räntebärande skulder | 435,8 | 413,1 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 148,3 | 1 032,8 |
| Förändringar i egna kapitalet år 2016, Mkr | Aktiekapital | Uppskrivningsfond | Reservfond | Fond för utvecklingsutgifter |
Överkursfond | Fond för verkligt värde |
Balanserade vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 december 2014 | 21,2 | 0,5 | 55,5 | 0,0 | 76,2 | –3,5 | 115,0 | 264,9 |
| Årets resultat | 20,3 | 20,3 | ||||||
| Övrigt totalresultat | 1,3 | 1,3 | ||||||
| Totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,3 | 20,3 | 21,6 |
| Apportemission i samband med förvärv av dotterbolag | 2,0 | 82,4 | 84,4 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 2,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 82,4 | 0,0 | 0,0 | 84,4 |
| Eget kapital 31 december 2015 | 23,2 | 0,5 | 55,5 | 0,0 | 158,6 | –2,2 | 135,3 | 370,9 |
| Årets resultat | –1,5 | –1,5 | ||||||
| Övrigt totalresultat | 3,8 | 3,8 | ||||||
| Totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,8 | –1,5 | 2,3 |
| Avsättning till fond för utvecklingsutgifter | 28,5 | –28,5 | 0,0 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 28,5 | 0,0 | 0,0 | –28,5 | 0,0 |
| Eget kapital 31 december 2016 | 23,2 | 0,5 | 55,5 | 28,5 | 158,6 | 1,6 | 105,3 | 373,2 |
| Mkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter finansiella poster1) | –1,3 | 26,4 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm | |||
| Förändringar av avsättningar | 20, 21, 22 | 2,0 | –0,6 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7, 8 | 58,1 | 31,0 |
| Orealiserade valutakursdifferenser i valutasäkringar | –0,6 | 6,3 | |
| Summa ej kassaflödespåverkande poster | 59,5 | 36,7 | |
| Under året betalda skatter | –4,4 | –9,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
53,8 | 53,2 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | 19 | –9,6 | 36,1 |
| Förändring av fordringar | –44,9 | –87,7 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | 28,6 | 73,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 27,9 | 74,7 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av dotterbolag | 18 | 0,0 | –149,3 |
| Förvärv av immateriella tillgångar | 7 | –50,6 | –50,3 |
| Utlåning till koncernföretag | –29,5 | 0,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –80,1 | –199,6 |
| Mkr Not |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Ökning av räntebärande skulder dotterbolag | 32,7 | 9,5 |
| Upptagna lån och förändring av utnyttjad checkräkningskredit | 130,8 | 155,1 |
| Amortering av lån | –75,0 | –42,5 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 88,5 | 122,1 |
| Årets kassaflöde | 36,3 | –2,8 |
| Likvida medel vid årets början | 7,1 | 9,9 |
| Likvida medel vid årets slut 23 |
43,4 | 7,1 |
1) Betalda och erhållna räntor framgår av not 6.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 3 april 2017 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 27 april 2017 för fastställande.
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU.
Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner).
Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 (Redovisning för juridiska personer). Även av Rådetför finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
Det finns inga nya redovisningsprinciper eller tolkningar som trädde i kraft per den 1 januari 2016 som väsentligt har påverkat de finansiella rapporterna.
Ett antal redovisningsstandarder och tolkningar har publicerats, men har ännu inte trätt i kraft.
IFRS 9 är uppdelad i tre delar: Klassificering och värdering, nedskrivning och säkringsredovisning, och kommer att ersätta den nuvarande IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. Doro utvärderar för närvarande effekten av IFRS 9. Tillämpningsdatum är 1 januari 2018. Standarden får tillämpas i förtid.
IFRS 15 utgör ett nytt ramverk för att redovisa intäkter med utökat informationskrav. Ramverket fastställer principer om kategorier, volymer, timing och osäkerhetsfaktorer gällande intäkter och kassaflöde i samband med kontrakt med kunder. IFRS 15 kommer att ersätta nuvarande IAS 11 Entrepenadavtal och IAS 18 Intäkter. Doro utvärderar effekterna av IFRS 15 och bevakar uttalanden av IASB och FASB:s Joint Transition Resource Group for Revenue Recognition samt ändringar i standarden. Tillämpningsdatum är 1 januari 2018. Standarden får tillämpas i förtid.
IFRS 16 Leases publicerades i januari 2016 och ersätter den tidigare IAS 17 Leasingavtal och de relaterade tolkningarna IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Redovisningen för leasegivare kommer i allt väsentligt vara oförändrad, men däremot kommer den förändras för leasetagare. Det kommer inte längre att göras någon distinktion mellan operationell och finansiell leasing. All leasing kommer att redovisas i balansräkningen, förutom korttidsleasing och leasing av mindre värde. Denna modell återspeglar att leasetagaren, vid början av en leasing, får rätten att använda en tillgång en viss tid och har en skyldighet att betala för den rätten. Denna standard träder i kraft för perioder som börjar från och med 1 januari 2019. Standarden får tillämpas i förtid. Doro kommer att utvärdera effekten av IFRS 16.
IFRS 16 har ännu inte antagits av EU när denna årsrapport publiceras.
Andra nya eller reviderade redovisningsstandarder antas inte ha någon väsentlig påverkan på Doros finansiella rapporter.
Tillgångar, avsättningar och skulder baseras på historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Alla belopp anges, om inget annat sägs, i svenska miljoner kronor (Mkr).
Principer
I koncernen ingår moderbolaget Doro AB och de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, äger så många aktier att de motsvarar mer än 50 procent av rösterna. Detta innebär att Doro AB har ett bestämmande inflytande över koncernföretaget.
Vid verksamhetsårets slut uppgick antalet rörelsedrivande företag i koncernen till 15 (14).
Förvärvade företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen eller när bestämmande inflytande uppnås. Sålda företag ingår till och med försäljningsdagen.
Koncernredovisning upprättas i enlighet med förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på andelar i koncernföretag fördelas på identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvet, till verkliga värden.
Outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i det förvärvade företaget omvandlas till uppskjuten skattefordran i koncernredovisningen om den bedömda intjäningsförmågan gör att de beräknas kunna utnyttjas. Vidare beräknas uppskjuten skatt på skillnaden mellan verkliga värden på tillgångar och skulder och skattemässiga värden. I de fall anskaffningsvärdet för andelarna i koncernföretaget överstiger nettot av förvärvade tillgångar och
skulder, enligt ovan, redovisas skillnaden som goodwill, vilken testas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Vid köp av företag kan köpeskillingen vara resultatberoende. Beräkning görs i så fall av den framtida vinsten och därmed den totala köpeskillingen. Kvartalsvis görs en avstämning och eventuell justering av den förväntade köpeskillingen. Förändringar i den aktuella posten redovisas i resultaträkningen.
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster elimineras i koncernredovisningen. Vid eliminering av interna transaktioner beaktas dessutom skatteeffekten med utgångspunkt från den nominella skattesatsen i respektive land.
Omräkning av utlandsverksamheter
De utländska koncernföretagens samtliga tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs medan samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för verksamhetsåret. De omräkningsdifferenser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat.
Vid omräkningen av utlandsverksamheter har följande valutakurser använts:
| Genomsnittskurs | Balansdagens kurs | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| EUR | 9,44 | 9,33 | 9,54 | 9,18 |
| HKD | 1,10 | 1,08 | 1,17 | 1,09 |
| NOK | 1,02 | 1,04 | 1,05 | 0,95 |
| GBP | 11,59 | 12,83 | 11,19 | 12,46 |
| USD | 8,57 | 8,40 | 9,07 | 8,42 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster hänförliga till rörelsen ingår i övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader. Valutakursdifferenser hänförliga till icke rörelserelaterade poster, som likvida medel och banklån, redovisas i finansnettot.
Doros intäkter består av produktförsäljning av främst telefoner och larmenheter, intäkter från larmtjänster samt intäkter från uthyrning av larmenheter. Intäkter från produktförsäljning redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med äganderätten övergått till köparen, vilket normalt inträffar när produkterna levereras. Intäkter avseende tjänster redovisas i den period då tjänsterna utförts. Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. Doro har rabattavtal med flertalet kunder. Avtalade rabatter minskar försäljningsintäkten i den period försäljningen redovisas.
De anställdas ersättningar redovisas med intjänade och utbetalda löner samt intjänad bonus. Redovisning görs för inarbetad semester och sociala avgifter som upplupen kostnad.
Den dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning ellerminskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Utöver detta finns ett fåtal anställda i koncernens dotterbolag i Frankrike som har förmånsbestämd pensionsplan. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs värderas av aktuarie för att bestämma avsättningens belopp. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut. Då den redovisade skulden avseende förmånsbaserade pensionsplaner utgör ett oväsentligt belopp redovisas inte antaganden som de aktuariella beräkningarna grundas på i årsredovisningen.
Produktutveckling sker i samarbete med olika tillverkande externa partners och de huvudsakliga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en miljö med snabb teknisk utveckling. Produktutveckling avser utgifter för produktanpassningar, design, typgodkännanden, m. m.
Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen.
Detta innebär att stringenta kriterier måste uppfyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier inkluderar möjligheten att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt gångbart och att en marknad existerar såväl som att intention och möjlighet att använda eller sälja den immateriella tillgången finns. Det måste även vara möjligt att tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklingsfasen.
Formverktyg för tillverkning av produkterna hos externa partners ägs av Doro och utgifterna för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om produktens livslängd förväntas överstiga ett år.
Doro har inga utgifter för forskning.
Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan, förutom goodwill och nyttjanderätt för lokal, som inte skrivs av i koncernen.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan kundfordringar, övriga fordringar, valutaterminer, kortfristiga placeringar och bankmedel. Bland eget kapital och skulder återfinns checkräkningskredit, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Finansiella instrument, förutom valutaterminer och skuld för tilläggsköpeskilling, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionsutgifter. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Valutaterminer redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Se vidare i avsnittet om säkringsredovisning nedan. Tilläggsköpeskilling redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Efterföljande omvärderingar av verkligt värde redovisas som övriga rörelseintäkter/övriga rörelsekostnader.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när fakturamottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och klassificeras iföljande kategorier:
Verkligt värde bestäms utifrån följande tre nivåer:
Alla finansiella instrument som värderas till verkligt värde har värderats enligt nivå 2.
Derivat – Valutasäkringar
Derivat klassificeras som innehav för handel eller innehav som säkringsredovisas.
• Värdering till verkligt värde sker över resultaträkningen.
• Värdering till verkligt värde sker via övrigt totalresultat.
• Värdering till verkligt värde sker över resultaträkningen.
Kund- och lånefordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens kund- och lånefordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar i balansräkningen. Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra kundfordringar. Avdrag för osäkra kundfordringar baseras på en modell där ökad förfallotid ger ökade avdrag. Utöver detta sker individuell bedömning av kundfordringar som gjorts med hänsyn till förväntade kundförluster. Övriga fordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar som baseras på individuella bedömningar med hänsyn till förväntade förluster på dessa fordringar.
Övriga finansiella skulder består av leverantörsskulder, skulder till banker och upplupna kostnader förutom sociala kostnader och skatter. Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Fr.o.m. den 1 januari 2013 tillämpar Doro säkringsredovisning avseende valutaterminer. Säkringsstrategin följs i enlighet med en fastslagen finanspolicy, vad avser syfte, belopp, löptider och valutor.
Säkringsredovisningen innebär att värdeförändringar avseende terminer som klassificeras som kassaflödessäkringar redovisas under övrigt totalresultat. I samband med att underliggande exponering kommer in på balansräkningen (inköp eller försäljning sker) upphör säkringsredovisningen. Ackumulerat resultat i säkringsreserven (som ligger under övrigt totalresultat) kommer då att lösas upp mot kostnad sålda varor för de terminer som avser inköp och mot försäljning, för de terminer som avser försäljning. Värdeförändringar avseende terminer från det att säkringsredovisning upphört kommer att resultatföras direkt mot kostnad sålda varor respektive försäljning.
Terminer kopplade till kommersiella flöden som inte säkringsredovisas, klassificeras som "innehav för handel". Värdeförändringar avseende dessa valutaaffärer har resultatförts direkt mot försäljning för de terminer som avser försäljning och i kostnad sålda varor för de terminer som avser inköp.
Säkringsredovisning sker endast för terminer i EUR, USD, NOK och GBP och som avser exponeringar som ännu inte kommit in på balansräkningen.
Valutaderivat kopplade till likviditetshantering och lån, säkringsredovisas ej. Dessa klassificeras som "innehav för handel". Värdeförändringar avseende dessa valutaaffärer resultatförs i finansnettot.
Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivningsbehov av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden. Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar förutom vad gäller goodwill. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
Minst en gång om året utvärderas prognosticerad framtida intjäning och kassaflöde i relation till goodwill, balanserade utgifter avseende pågående utvecklingsprojekt samt nyttjanderätt lokaler. Om det redovisade värdet överstiger dess nyttjandevärde görs nedskrivning.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt baserat på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde och den beräknade nyttjandeperioden:
Verktyg för tillverkning av produkter ingår i immateriella tillgångar, balanserade utgifter för utvecklingsarbete. Inventarier och verktyg 2–5 år
Immateriella tillgångar skrivs av under den uppskattade nyttjandeperioden. För aktiverad produktutveckling påbörjas avskrivning från och med marknadsintroduktion av respektive produkt. Avskrivning enligt plan sker linjärt baserat på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde: Balanserade utgifter för utvecklingsarbete 1–3 år Varumärken 1–5 år Kundregister och distributionsavtal 3–5 år
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt överförts till leasetagaren. Finansiell leasing avser uthyrning av trygghetslarm till kunder i den offentliga sektorn. Leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner, datautrustning och dylikt redovisas som operationell leasing. I operationell leasing ingår lokalhyror.
Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde enligt först in-först ut-principen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip). Anskaffningsvärdet beräknas för varje leverans.
Den tekniska utvecklingen är snabb och priserna faller regelbundet. Nedskrivningar av varulager görs efter en modell där längre tid i lager ger ökade nedskrivningar. Olika produktgrupper har olika snabb nedskrivning. Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris reducerat för försäljningskostnader. Nedskrivning till nettoförsäljningsvärde inkluderar nedskrivningar på grund av teknisk och kommersiell inkurans som görs i respektive koncernföretag.
Nedskrivningarna ökar stegvis där produkterna är nedskrivna till 50 procent efter 6–12 månader i lager, beroende på produktgrupp, och helt nedskrivna efter 18 månader. Utöver detta kan individuell prövning göras. Värderingstekniken med olika inkuranstrappor medför en bra uppskattning av verkligt värde.
Med avsättningar avses de skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. En avsättning redovisas då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I balansräkningen redovisas följande avsättningar: pensioner, garantiåtaganden, tvister samt tillkommande kostnader.
Avsättningar görs för beräknade reparationsutgifter och förluster för varor som returneras inom garantitiden (mellan ett och två år från försäljning till slutkund).
Ett statistiskt program har utarbetats som tar hänsyn till utfall beträffande tid från att produkterna säljs till att de returneras, andelen som repareras, skrotas, kompenseras genom utbyte av produkt eller krediteras samt kostnader för kontroll, reparation (inklusive reservdelar) och transporter. Inträffar avvikelser (främst andel som returneras) ändras behoven av garantiavsättning. Hela garantiavsättningen klassificeras som kortfristig skuld då övervägande delen av garantierna infaller inom ett år.
Redovisning i resultaträkningen görs av all skatt som beräknas belöpa på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats enligt varje lands skatteregler och redovisats i posten Skatt på årets resultat.
Koncernens totala skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt på det skattepliktiga resultatet för perioden och uppskjuten skatt. Den uppskjutna
skatten utgörs i huvudsak av förändring av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag och andra temporära skillnader.
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skattefordringar och -skulder. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på temporära skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga och skattemässiga värde samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen endast till den del av värdet som sannolikt kan utnyttjas inom en överskådlig framtid. En individuell prövning görs av situationen för bolag i varje land.
Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden.
Likvida medel utgörs av kassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. 2016 och 2015 hade Doro inga kortfristiga placeringar.
Vid försäljning av teckningsoptioner redovisas den erhållna köpeskillingen som en ökning Övrigt tillskjutet kapital. Vid återköp av teckningsoptioner redovisas köpeskillingen som en minskning av Övrigt tillskjutet kapital.
Rörelsesegment redovisas på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till högste verkställande beslutsfattare i bolaget. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som är ansvarig för fördelning av resurser och utvärderingen av segmentens resultat. För Doro utförs denna funktion av VD. För övrig information om Doros segmentsredovisning, se not 2.
De balansposter som rubriceras som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom en tolvmånadersperiod. Alla andra balansposter återvinns eller betalas senare.
Vid upprättandet av Doros koncernredovisning har styrelsen och verkställande direktören, utöver gjorda uppskattningar, gjort ett antal bedömningar av kritiska redovisningsfrågor som har stor betydelse för redovisade belopp. Detta gäller följande områden:
Vid bedömning av om det föreligger någon indikation för nedskrivningsbehov av de redovisade värdena för goodwill görs antaganden om den framtida förväntade resultat- och kassaflödesutvecklingen för den lägsta möjliga kassagenererande enheten. För ytterligare information hänvisas till not 7.
Vid värdering av uppskjutna skattefordringar görs bedömningar om framtida skattemässiga överskott för respektive bolag och därigenom möjligheten att utnyttja underskottsavdragen. I not 17 finns underskottsavdragens storlek beskrivna.
Vid värdering av kreditrisker i kundfordringar görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk betalningsförmåga och information i övrigt. Doro har historiskt haft mycket låga realiserade kundförluster, men jobbar aktivt med uppföljning. För övrig information hänvisas till not 23.
Värderingen av lager baseras på en modell som grundar sig på lagrets omsättning. Utöver detta görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk försäljningsstatistik och försäljningsprognoser jämfört med mängden produkter i lager och i produktion hos underleverantör.
Andelar i koncernföretag värderas till anskaffningsvärde. Om återvinningsvärdet (se avsnitt ovan om nedskrivningar) skulle visa sig lägre sker nedskrivning. Återföring av tidigare nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag sker om det inte längre finns skäl för nedskrivningen.
Moderbolaget tillämpar verkligt värde-redovisning av finansiella instrument i enlighet med ÅRL kap 4:14.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Försäljning av produkter | 1 831,7 | 1 771,3 | 1 439,5 | 1 393,4 | |
| Försäljning av tjänster | 75,2 | 55,5 | 0,0 | 0,0 | |
| Hyresintäkter | 52,2 | 2,1 | 0,0 | 0,0 | |
| 1 959,1 | 1 828,9 | 1 439,5 | 1 393,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Balanserade utvecklingskostnader | 11,7 | 6,1 | 5,7 | 1,3 |
| Återvunna kundfordringar | 1,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Vinst på försäljning av inventarier | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 2,9 | 3,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 16,0 | 9,1 | 5,7 | 1,3 |
| Övriga rörelsekostnader | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Valutakursförluster | –12,0 | –29,6 | –10,1 | –28,6 |
| Summa | –12,0 | –29,6 | –10,1 | –28,6 |
Doro redovisas som en funktionell organisation. Den funktionella indelningen stöder Doros organisatoriska struktur där tjänsterna delas mellan olika produkter, geografiska regioner och distributionskanaler. Regionerna har ansvar för försäljningen i respektive region och rapporterar till Vice President Sales&Marketing. Integreringen av Doros verksamhet medför att Doro blivit ett rörelsesegment med gemensam strategi och gemensam resultatuppföljning och kostnads- och investeringsbudget.
Doros verksamhet redovisas som ett segment och finansiell information och resultat analyseras och utvärderas som ett segment av den högste verkställande beslutsfattaren. Det viktigaste resultatmåttet för styrningen av verksamheten är EBIT.
Kundernas lokalisering utgör grunden för indelningen av försäljning i geografiska regioner. Ingen enskild kund svarar för mer än 10% av nettoförsäljningen. Alla väsentliga materiella och immateriella tillgångar kontrolleras av det svenska moderbolaget.
| Nettoomsättning per region | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Norden | 536,9 | 463,9 |
| varav Sverige | 401,2 | 389,0 |
| EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika) | 467,0 | 468,5 |
| DACH (Tyskland, Österrike, Schweiz) | 475,1 | 444,7 |
| UK (Storbritannien, Irland) | 274,0 | 278,8 |
| USA och Kanada | 189,8 | 149,5 |
| Övriga världen | 19,9 | 13,0 |
| Central overhead | –3,6 | 10,5 |
| Summa | 1 959,1 | 1 828,9 |
Av moderbolagets fakturering hänför sig 132,8 Mkr(134,5) till dotterbolag. Fakturering från dotterbolag till moderbolag uppgick till 146,0 Mkr (96,2). Fakturering mellan dotterbolag uppgick till 58,9 Mkr (50,9).
Under året har samtliga hyres- och leasingavgifter uppgått till 18,3 Mkr (14,5) för koncernen och 3,0 Mkr (2,9) för moderbolaget. Avtalade framtida hyres- och leasingavtal förfaller till betalning enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Hyres- och leasingavtal | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Inom 1 år | 17,1 | 11,3 | 2,8 | 2,8 |
| Inom 2 till 5 år | 23,6 | 17,5 | 3,5 | 5,0 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 40,7 | 28,8 | 6,3 | 7,8 |
Utöver sedvanliga hyres- och leasingavtal redovisade ovan har Doro finansiell leasing av larmenheter till kunder i offentlig sektor.
Dessa larmenheter finansieras antingen i egen balansräkning eller leasas från ett finansbolag. Finansiell leasingfordran är fördelad mellan kortfristig d v s inom 1 år på 23,6 (19,7) Mkr och långfristig inom 2 till 5 år på 6,5 (14,4) Mkr. Kortfristig finansiell leasingskuld uppgår till 21,6 (19,7) Mkr och långfristig finansiell leasingskuld uppgår till 2,4 (14,4) Mkr.
MEDELANTAL ANSTÄLLDA
| Antal | 2016 | Varav män |
2015 | Varav män |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolag | 57 | 36 | 48 | 29 |
| Övriga bolag Sverige | 137 | 60 | 122 | 54 |
| Norge | 68 | 38 | 3 | 3 |
| Storbritannien | 13 | 8 | 13 | 8 |
| Frankrike | 36 | 20 | 39 | 24 |
| Hongkong | 9 | 7 | 9 | 7 |
| Tyskland | 52 | 38 | 48 | 35 |
| Italien | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Summa | 373 | 208 | 283 | 161 |
Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Löner och ersättningar | 194,9 | 140,1 | 39,4 | 32,6 |
| 194,9 | 140,1 | 39,4 | 32,6 | |
| Sociala kostnader exklusive pensionskostnader |
55,5 | 37,9 | 12,8 | 10,5 |
| 55,5 | 37,9 | 12,8 | 10,5 | |
| Pensionskostnader | 16,0 | 12,2 | 7,1 | 5,3 |
| varav avgiftsbestämd plan | 10,3 | 10,5 | 7,1 | 5,3 |
| 16,0 | 12,2 | 7,1 | 5,3 |
| Kvinnor | Kvinnor | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | 2016 | % | 2015 | % |
| Styrelse | 6 | 33 | 7 | 43 |
| Koncernledning | 6 | 17 | 7 | 29 |
LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR INKLUSIVE STYRELSEARVODE SAMT FÖRDELNING MELLAN LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA
| 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
||
| Sverige | 6,0 | 88,8 | 4,0 | 76,4 | ||
| Norge | 0,0 | 27,5 | 0,0 | 2,2 | ||
| Storbritannien | 0,0 | 7,5 | 0,0 | 7,3 | ||
| Frankrike | 9,1 | 21,1 | 2,0 | 21,6 | ||
| Tyskland | 0,0 | 28,6 | 0,0 | 20,8 | ||
| Hongkong | 0,0 | 5,3 | 0,0 | 5,0 | ||
| Italien | 0,0 | 2,3 | 0,0 | 1,9 | ||
| Summa | 15,1 | 181,0 | 6,0 | 135,2 |
| Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen 2016 | Arvode | Pension | förmåner | Summa | |
| Styrelsens ordförande | 400 | 0 | 0 | 400 | |
| Övriga styrelseledamöter | 871 | 0 | 0 | 871 | |
| Summa | 1 271 | 0 | 0 | 1 271 |
Bo Kastensson, som var ordförande t o m årsstämman 3 maj 2016 erhöll 175 tkr. Magnus Mandersson som valdes till ordförande på årsstämman 3maj 2016 och som avgick 17 oktober 2016 erhöll 216 tkr. Johan Andsjö som valdes in i styrelsen på årsstämman 3 maj 2016 och som sedan valdes till ordförande 17 oktober 2016 erhöll 105 tkr. Charlotta Falvin som avgick från styrelsen vid årsstämman 3 maj 2016 erhöll 75 tkr. Henri Österlund, Lena Hofsberger, Karin Moberg och Jonas Mårtensson erhöll 175 tkr vardera.
| Ledande befattningshavare 2016 |
Lön | Bonus och rörliga ersätt |
ningar Pension | Övriga förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Jérôme Arnaud (VD) | 13 367 | 477 | 391 | 101 | 14 336 |
| Övriga ledande befattningshavare |
8 508 | 2 695 | 681 | 11 884 | |
| Summa | 21 875 | 477 | 3 086 | 782 | 26 220 |
I beloppen ovan ingår löner, ersättningar och avgångsvederlag till anställda ledande befattningshavare. Under 2016 har ledningsgruppen bestått av sju personer. Verkställande direktörens lön på 13,4 Mkr inkluderar avgångsvederlag med 9,0 Mkr.
| Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsen 2015 | Arvode | Pension | förmåner | Summa |
| Styrelsens ordförande | 350 | 0 | 0 | 350 |
| Övriga styrelseledamöter1) | 675 | 0 | 0 | 675 |
| Summa | 1 025 | 0 | 0 | 1 025 |
1) Charlotta Falvin, Jonas Mårtensson och Karin Moberg erhöll 150 tkr vardera. Lena Hofsberger och Henri Österlund, som invaldes i styrelsen på årsstämma 27 april erhöll ett arvode på 75 tkr. Fredrik Hedlund som lämnade styrelsen på årsstämman 27 april 2015 erhöll ett arvode på 75 tkr.
| Ledande befattningshavare 2015 |
Lön | Bonus och rörliga ersätt |
ningar Pension | Övriga förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Jérôme Arnaud (VD) | 4 164 | 820 | 358 | 93 | 5 435 |
| Övriga ledande befattningshavare |
8 004 | 582 | 1 877 | 460 | 10 923 |
| Summa | 12 168 | 1 402 | 2 235 | 553 | 16 358 |
I beloppen ovan ingår löner och ersättningar till anställda ledande befattningshavare. Under 2015 har ledningsgruppen bestått av sju personer.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner (främst tjänstebil) och pensionspremier. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Medelantal befattningshavare i koncernledningen under 2016: 7 (7).
För VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen gäller 65 årsålder för pension och sedvanliga pensionsplaner enligt allmänpension samt full avsättning för hela lönesumman enligt ITP/ITPK planerna. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. Uppsägningstiderna är enligt LAS eller maximalt tolv månader. Inga avtal har träffats avseende pensionsutfästelser eller motsvarande utöver vad som omfattas av ovan angivna uppsägningstider, vare sig för styrelseledamöter eller ledande befattningshavare. Pensionsplaner för ledande befattningshavare är i allt väsentligt avgiftsbestämda och premier har erlagts med 3,1 Mkr (2,2).
Uppsägningstiden från bolagets sida och från VD:s sida är ett år. VD har rätt till uppsägningslön under en period om tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från VD utgår inget avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har avtal om uppsägningslön mellan tre och nio månader.
Denna finns beskriven i förvaltningsberättelsen.
Vid extra bolagsstämma den 21 augusti 2014 beslutades om riktad emission av teckningsoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Doro-koncernen.
Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att köpa en aktie till ett förutbestämt pris om 42,00 kr under tidsperioden 22 maj 2017 till och med 21 juni 2017. Optionspriset beräknades enligt den s.k. Black & Scholes-modellen, beaktat av estimerad utdelning och använd aktiekurs om 31,10 kr, volatilitet 30 procent, riskfri ränta 0,31 procent och löptid om 2,78 år (2014-09-12 –2017-06-21).
VD:n tecknade 200 000 optioner och övrig koncernledning tecknade 325 000 optioner. Doro Incentive tecknade 141 000 optioner som ska användas för tilldelning till framtida medarbetare. Totalt emitterades 841 000 teckningsoptioner.
Under 2015 har ytterligare 135 000 optioner tecknats och 65 000 optioner har återköpts. Under 2016 har ytterligare 65 000 optioner tecknats och 265 000 optioner har återköpts.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Ränteintäkter, externa | 0,2 | 0,0 | 0,1 | 0,0 | |
| Ränteintäkter, interna | 0,0 | 0,0 | 5,1 | 4,6 | |
| Valutakursvinster | 2,4 | 3,7 | 2,0 | 3,7 | |
| Övrigt | 0,0 | 0,4 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa | 2,6 | 4,1 | 7,2 | 8,3 | |
| Kostnader | |||||
| Räntekostnader, externa | –5,8 | –9,1 | –5,2 | –6,8 | |
| Räntekostnader, interna | 0,0 | 0,0 | –0,6 | –0,7 | |
| Valutakursförluster | –4,8 | –5,8 | –4,8 | –5,8 | |
| Övrigt | –0,3 | 0,0 | –0,3 | –0,1 | |
| Summa | –10,9 | –14,9 | –10,9 | –13,4 | |
| Finansnetto | –8,3 | –10,8 | –3,7 | –5,1 |
| Koncernen/Goodwill, Mkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 348,6 | 151,9 |
| Förvärv | 16,8 | 200,0 |
| Omräkningsdifferens | 6,7 | –3,3 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 372,1 | 348,6 |
| Koncernen/kundregister och distributionsavtal |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 37,3 | 22,6 |
| Förvärv | 7,3 | 15,2 |
| Omräkningsdifferens | 1,4 | –0,5 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 46,0 | 37,3 |
| Ingående avskrivningar | –21,0 | –12,3 |
| Årets avskrivningar | –7,2 | –9,0 |
| Omräkningsdifferens | –0,8 | 0,3 |
| Utgående avskrivningar | –29,0 | –21,0 |
| Utgående restvärde | 17,0 | 16,3 |
| Moderbolaget/goodwill | 2016 | 2015 |
| Ingående anskaffningsvärde | 19,1 | 19,1 |
| Årets nyanskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 19,1 | 19,1 |
| Ingående avskrivningar | –19,1 | –19,1 |
| Årets avskrivningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar | –19,1 | –19,1 |
| Utgående restvärde | 0,0 | 0,0 |
| Moderbolaget/kundregister | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 14,8 | 14,8 |
| Årets nyanskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 14,8 | 14,8 |
| Ingående avskrivningar | –14,0 | –12,9 |
| Årets avskrivningar | –0,8 | –1,1 |
| Utgående avskrivningar | –14,8 | –14,0 |
| Utgående restvärde | 0,0 | 0,8 |
Koncernen gör nedskrivningsprövning på goodwill årligen, samt då indikation om nedskrivningsbehov föreligger. Nedskrivningstest har gjorts på koncernen som helhet, vilket är den lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifieras. Eftersom samtliga koncernbolags verksamheter och dess inbetalningar i mycket hög grad är beroende av varandra sker inte någon fördelning av koncernens goodwill.
Återvinningsvärdet för enheten har fastställts baserat på det nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av framtida kassaflöden. Beräkningen av framtida kassaflöden grundar sig på en bedömning av förväntad tillväxttakt enligt upprättade prognoser för de kommande fem åren. Prognoserna bygger på tidigare års erfarenheter, men beaktar även framtida förväntad utveckling. Antaganden om framtida tillväxt och lönsamhet baseras på externa och interna bedömningar av marknadens tillväxt, historisk utveckling samt företagsledningens bedömning av marknadsandelar. Diskonteringsfaktorn, WACC, har fastställts genom Capital Asset Pricing Model (CAPM). Som en del i WACC har riskfri ränta motsvarande avkastnin på 10-årig stadsobligation använts med tillägg för aktiemarknadens riskpremie samt med tillägg för riskpremie för mindre bolag. Avkastningskravet har vägts utifrån optimal kapitalstruktur härledd från kapitalmarknaden. Återvinningsvärdet överstiger det redovisade värdet varför något nedskrivningsbehov ej bedöms föreligga.
Tillväxttakt efter 5 år: Vid nedskrivningsprövningen har Doro antagit en uthållig tillväxttakt på 2 procent (2). En förändrad tillväxttakt från 2 procent till 1 procent innebär inget nedskrivningsbehov. Diskonteringsränta före skatt ökas med 1 procentenhet:Vid nedskrivningsprövningen har Doro använt en diskonteringsränta på 13,6 procent (13,6) före skatt. En förändring av diskonteringsräntan före skatt till 14,6 procent innebär inget nedskrivningsbehov.
Lönsamhet: Antagande om lönsamhet har beaktats i analysen. En minskning av lönsamheten med 10% innebär inget nedskrivningsbehov.
| Koncernen/varumärken, Mkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1,8 | 1,1 |
| Förvärv | 0,0 | 0,7 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 1,8 | 1,8 |
| Ingående avskrivningar | –1,6 | –0,7 |
| Årets avskrivningar | –0,2 | –0,9 |
| Utgående avskrivningar | –1,8 | –1,6 |
| Utgående restvärde | 0,0 | 0,2 |
| Moderbolaget/varumärken | 2016 | 2015 |
| Ingående anskaffningsvärde | 36,8 | 36,8 |
| Årets nyanskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 36,8 | 36,8 |
| Ingående avskrivningar | –36,7 | –36,5 |
| Årets avskrivningar | –0,1 | –0,2 |
| Utgående avskrivningar | –36,8 | –36,7 |
| Utgående restvärde | 0,0 | 0,1 |
| Koncernen/nyttjanderätt lokal | 2016 | 2015 |
| Ingående anskaffningsvärde | 1,8 | 1,8 |
| Omräkningsdifferens | –0,1 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 1,7 | 1,8 |
| Koncernen/balanserade utgifter för utvecklingsarbete/IT, Mkr |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 159,3 | 108,8 |
| Årets anskaffningar | 47,2 | 37,8 |
| Förvärv | 0,0 | 13,6 |
| Försäljningar/utrangeringar/nedskrivningar | –30,1 | –9,3 |
| Omklassificeringar | 28,7 | 8,4 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 205,1 | 159,3 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | –103,8 | –81,7 |
| Årets avskrivningar enligt plan | –46,3 | –31,4 |
| Försäljningar/utrangeringar/nedskrivningar | 13,7 | 9,3 |
| Utgående avskrivningar | –136,4 | –103,8 |
| Utgående restvärde | 68,7 | 55,5 |
| Pågående balanserade utvecklingskostnader | ||
|---|---|---|
| för utvecklingsarbete/IT, Mkr | 2016 | 2015 |
| Ingående anskaffningsvärde | 20,8 | 9,7 |
| Omklassificeringar | –28,7 | –8,4 |
| Nya utgifter | 14,3 | 20,3 |
| Kostnadsfört | –1,8 | –0,8 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 4,6 | 20,8 |
| Totalt utgående restvärde | 73,3 | 76,3 |
Nedskrivningar av balanserade utvecklingsutgifter uppgår till 16,4 Mkr (0) för koncernen och 14,3 Mkr (0) för moderbolaget. Förklaras dels av att en allmän översyn av produktportföljen och dels av att försäljningen av vissa produkter inte motsvarat förväntningarna.
| Moderbolaget / Balanserade utgifter för | ||
|---|---|---|
| utvecklingsarbete/IT, Mkr | 2016 | 2015 |
| Ingående anskaffningsvärde | 148,4 | 108,8 |
| Årets anskaffningar | 42,1 | 31,2 |
| Försäljningar/utrangeringar/nedskrivningar | –26,0 | 0,0 |
| Omklassificeringar | 20,4 | 8,4 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 184,9 | 148,4 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | –110,7 | –81,7 |
| Årets avskrivningar enligt plan | –42,3 | –29,0 |
| Försäljningar/utrangeringar/nedskrivningar | 11,7 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar | –141,3 | –110,7 |
| Utgående restvärde | 43,6 | 37,7 |
| Pågående balanserade utvecklingskostnader för utvecklingsarbete/IT, Mkr |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 20,4 | 9,7 |
| Omklassificeringar | –20,4 | –8,4 |
| Nya utgifter | 10,2 | 20,3 |
| Kostnadsfört | –1,8 | –1,2 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 8,4 | 20,4 |
| Totalt utgående restvärde | 52,0 | 58,1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier och verktyg, Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Ingående anskaffningsvärde | 25,8 | 31,4 | 14,5 | 23,5 |
| Årets anskaffningar | 7,8 | 1,8 | 0,0 | 0,0 |
| Förvärv | 2,2 | 4,1 | 0,0 | 0,0 |
| Försäljningar/utrangeringar | –2,3 | –11,3 | –0,1 | –9,0 |
| Omräkningsdifferens | 0,3 | –0,2 | 0,0 | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 33,9 | 25,8 | 14,4 | 14,5 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | –18,1 | –26,6 | –13,1 | –21,4 |
| Årets avskrivningar enligt plan | –3,4 | –2,6 | –0,6 | –0,7 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,6 | 11,0 | 0,1 | 9,0 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar enligt plan | –20,9 | –18,1 | –13,6 | –13,1 |
| Utgående planenligt restvärde | 13,0 | 7,7 | 0,8 | 1,4 |
| Dotterbolag | Antal aktier |
% | Bokfört värde, Mkr, 2016 |
Bokfört värde, Mkr, 2015 |
|---|---|---|---|---|
| Doro A/S, Norway | 200 | 100 | 0,60 | 0,60 |
| Doro UK Ltd | 3 013 400 | 100 | 4,20 | 4,20 |
| Doro SAS | 66 667 | 100 | 11,60 | 11,60 |
| Doro Hong Kong Ltd | 4 500 | 100 | 5,10 | 5,10 |
| Doro Inc | 3 000 | 100 | 0,04 | 0,04 |
| Doro Incentive AB | 50 000 | 100 | 0,06 | 0,06 |
| Doro Deutschland GmbH | 1 | 100 | 0,20 | 0,20 |
| IVS Industrievertretung Schweiger GmbH1) |
9 239 33,33 | 46,50 | 46,50 | |
| Doro S.R.L | 1 | 100 | 0,10 | 0,10 |
| Aldebaran SAS | 275 000 | 100 | 5,20 | 5,20 |
| Doro Care AB2) | 78 376 | 100 | 236,30 | 236,30 |
| – Doro Trygghetsjour AB | ||||
| – Doro Care Nordic AB | ||||
| – Doro Care Sales UK Limited | ||||
| – Doro Care GmbH | ||||
| – Doro Care AS | ||||
| Summa | 309,9 | 309,9 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 309,9 | 73,4 |
| Förvärv | 0,0 | 236,5 |
| Utgående balans | 309,9 | 309,9 |
| Dotterbolag – organisationsnummer | Bolagets säte |
|---|---|
| Doro A/S – 934210719 | Fredrikstad, Norge |
| Doro UK Ltd – 1180330 | Chalfont St Peter, Storbritannien |
| Doro SAS – 309 662 195 | Versailles, Frankrike |
| Doro Hong Kong Ltd – 08194263-000-12-98-6 | Kowloon, Hongkong |
| Doro Inc. – 4706937 810 0 090679976 | New York, USA |
| Doro Incentive AB – 556843-4962 | Lund, Sverige |
| Doro Deutschland GmbH – HRB75859 | Köln, Tyskland |
| IVS Industrievertretung Schweiger GmbH -HRB 2040 | Amberg, Tyskland |
| Doro S.R.L – 08721340969 | Milano, Italien |
| Aldebaran SAS – 504 770 116 | Paris, Frankrike |
| Doro Care AB – 556388-9335 | Kalix, Sverige |
| – Doro Trygghetsjour AB – 556569-9740 | Malmö, Sverige |
| – Doro Care Nordic AB – 556773-1301 | Kalmar, Sverige |
| – Doro Care Sales UK Limited – 7776454 | London, Storbritannien |
| – Doro Care GmbH – HRB 6783 | Taunus, Tyskland |
| – Doro Care AS – 986616500 | Oslo, Norge |
1) IVS industrievertretung Schweiger GmbH ingår till 100% i koncernen. Doro AB äger 33,33%
och Doro Deutschland GmbH äger resterande 66,67%.
2) Doro Care AB's dotterbolag ägs till 100%.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Moms | 27,1 | 38,2 | 29,2 | 36,9 | |
| Valutasäkringar | 12,4 | 10,8 | 12,4 | 10,8 | |
| Fordringar, finansiell leasing | 23,7 | 19,7 | 0,0 | 0,0 | |
| Övriga fordringar | 3,6 | 8,5 | 0,8 | 0,2 | |
| Summa | 66,8 | 77,2 | 42,4 | 47,9 |
| Förutbetalda kostnader och | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Förutbetalda hyror | 4,8 | 3,8 | 0,5 | 0,4 |
| Förutbetalda försäkringspremier | 1,0 | 0,6 | 0,0 | 0,0 |
| Förutbetalda mässkostnader | 1,6 | 1,4 | 1,6 | 1,3 |
| Förutbetalda IT kostnader | 0,9 | 0,5 | 0,7 | 0,4 |
| Förutbetalda licenser | 3,5 | 3,1 | 3,3 | 2,9 |
| Förutbetalda installationsutgifter | 12,9 | 17,3 | 0,0 | 0,0 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 4,7 | 3,5 | 1,3 | 2,1 |
| Summa | 29,4 | 30,2 | 7,4 | 7,1 |
| Antal aktier | Rösträtt | Typ | |
|---|---|---|---|
| A-aktier | 23 238 255 | 1 röst per aktie | Normal |
23 238 255 aktier med ett kvotvärde om 1,00 kr = 23 238 255 kr.
Under 2015 genomförde Doro en apportemission med 2 033 772 aktier som betalning till säljarna av 36,3 procent av aktierna i Caretech AB. Värdet av apportemissionen uppgick till 84,4 Mkr. Som ett resultat av apportemissionen ökade antalet aktier i Doro från 21 204 483 till 23 238 255 aktier, vilket innebar utspädning för existerande aktieägare på cirka 8,7 procent.
Styrelsen föreslår utdelning med 1 kr per aktie för 2016.
Vid extra bolagsstämma den 21 augusti 2014 beslutades om riktad emission av teckningsoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Doro-koncernen. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att köpa en aktie till ett förutbestämt pris om 42,00 kr under tidsperioden 22 maj 2017 till och med 21 juni 2017. Optionspriset på 1,25 kr beräknades enligt den så kallade Black & Scholes-modellen, beaktat av estimerad utdelning och använd aktiekurs om 31,10 kr, volatilitet 30 procent, riskfri ränta 0,31 procent och löptid om 2,78 år (2014-09-12--2017-06-21).
VD:n tecknade 200 000 optioner och övrig koncernledning tecknade 325 000 optioner. Doro Incentive tecknade 141 000 optioner som ska användas för tilldelning till framtida medarbetare. Totalt emitterades 841 000 teckningsoptioner.
Under 2015 tecknades ytterligare 135 000 optioner och 65 000 optioner har återköpts.
Under 2016 har 65 000 optioner tecknats och 265 000 optioner har återköpts.
Återköp av optioner har skett i samband med att befattningshavare lämnat Doro.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Beviljad kredit | 50,0 | 50,0 | 50,0 | 50,0 |
| Varav utnyttjad kredit | 0,0 | 4,1 | 0,0 | 4,1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Semesterlöneskuld | 22,6 | 12,0 | 5,6 | 4,4 |
| Lönekostnader | 10,6 | 7,7 | 2,6 | 2,4 |
| Övriga personalskulder | 11,7 | 5,4 | 0,0 | 0,0 |
| Upplupen royalty | 29,3 | 32,6 | 29,3 | 31,9 |
| Upplupen kundbonus | 37,8 | 27,3 | 24,2 | 19,8 |
| Övriga upplupna kostnader | 54,1 | 31,9 | 30,2 | 21,1 |
| Summa | 166,1 | 116,9 | 91,9 | 79,6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Företagsinteckningar | 186,6 | 186,6 | 170,0 | 170,0 |
| Aktier i dotterföretag | 243,2 | 0,0 | 236,3 | 0,0 |
| Summa | 429,8 | 186,6 | 406,3 | 170,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Borgen för dotterbolag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,0 |
| Summa | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,0 |
Doro AB har det slutliga betalningsansvaret för dotterföretaget Doro UK Ltd's förpliktelser. Doro UK Ltd har inga externa kundrelationer utan agerar som agent för Doro AB i Storbritannien och Irland.
På årsstämman 2016 valdes revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer, med Stefan Engdahl som huvudansvarig revisor. Ernst & Young har revisionsuppdraget i samtliga stora enheter för ett år.
| Arvode och kostnadsersättningar, | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Revisionsuppdrag | 2,0 | 2,1 | 0,8 | 0,9 | |
| Revision utanför uppdraget | 0,2 | 1,2 | 0,2 | 0,3 | |
| Skatterådgivning | 0,4 | 0,6 | 0,4 | 0,5 | |
| Övriga tjänster | 0,8 | 0,4 | 0,8 | 0,4 | |
| Summa | 3,4 | 4,3 | 2,2 | 2,1 |
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| Skatt på årets resultat, Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Aktuell skatt | –7,8 | –19,1 | 0,0 | –3,9 |
| Uppskjuten skatt | –0,6 | –1,5 | –0,2 | –2,2 |
| Summa skatt på årets resultat | –8,4 | –20,6 | –0,2 | –6,1 |
Sambandet mellan årets skattekostnad och rapporterat resultat före skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skatter, Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Redovisat resultat före skatt | 39,4 | 84,4 | –1,3 | 26,4 |
| Skatt 22,0% | –8,7 | –18,6 | 0,3 | –5,8 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –1,2 | –4,1 | –0,5 | –0,3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 3,1 | 1,5 | 0,0 | 0,0 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
0,0 | 1,1 | 0,0 | 0,0 |
| Förändring värdering underskottsavdrag |
0,2 | 6,1 | 0,0 | 0,0 |
| Förändring värdering av temporära skillnader |
0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Skattekostnad/skatteintäkt tidigare år | 3,1 | –2,4 | 0,0 | 0,0 |
| Justering för skattesatser i utländska koncernföretag |
–4,9 | –4,2 | 0,0 | 0,0 |
| Redovisad skatt | –8,4 | –20,6 | –0,2 | –6,1 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade värden och skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt andra framtida skatteavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende följande poster:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar, Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 7,2 | 8,6 | 0,2 | 0,0 | |
| Temporära skillnader, avsättningar | 9,0 | 8,8 | 8,4 | 8,8 | |
| Temporära skillnader, övrigt | –4,3 | –1,8 | –0,5 | 0,6 | |
| Totalt redovisad uppskjuten skattefordran |
11,9 | 15,6 | 8,1 | 9,4 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag och temporära skillnader till den del de med sannolikhet beräknas kunna utnyttjas inom överskådlig framtid. En enskild bedömning görs av varje bolag med hänsyn till historisk resultatutveckling, framtidsplaner och möjlighet att använda underskottsavdragen.
Av koncernens underskottsavdrag kan 95 Mkr (95) utnyttjas utan tidsbegränsning. De kvarvarande underskottsavdragen finns i Storbritannien, Frankrike och Sverige.
Underskottsavdragen förfaller enligt följande:
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Utan tidsbegränsning | 95 | 95 |
| Totalt | 95 | 95 |
Ej redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen avseende outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag uppgår till:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| 15 | 15 | 0 | 0 | |
| Bruttoförändring avseende | Koncernen | Moderbolaget | ||
| uppskjutna skatter | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Vid årets början | 15,6 | 15,6 | 9,4 | 12,0 |
| Redovisat i resultaträkningen | –0,6 | –1,5 | –0,2 | –2,2 |
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat |
–1,8 | –0,4 | –1,1 | –0,4 |
| Förvärv | –1,3 | 1,9 | ||
| Vid årets slut | 11,9 | 15,6 | 8,1 | 9,4 |
Den 15 april 2016 förvärvades samtliga aktier i norska Trygghetssentralen AS. Kostnader för förvärvet belastar resultatet (övriga externa kostnader) med 1,2 Mkr. Köpeskillingen betalades kontant, 29,4 Mkr, varav 8,8 Mkr avsåg betalning av Trygghetssentralens skulder till dess tidigare ägare. I kvartal 4 gjordes slutlig reglering av köpeskillingen med 1,1 Mkr kontant. Goodwill är knuten till den förstärkta position inom Care-området iNorge, som Trygghetssentralens försäljningskanaler ger, samt ökad know-how inom Care-området. Vid förvärvstillfället hade bolaget 68 fast anställda och ett 60-tal projektanställda medarbetare.
Under 2016 har Trygghetssentralens verksamhet integrerats med Doro varför det inte är möjligt att mäta nettoomsättning och EBIT för den förvärvade verksamheten isolerat.
| Verkligt värde | Mkr |
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 7,4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2,2 |
| Uppskjuten skattefordran | 0,5 |
| Varulager | 2,2 |
| Kundfordringar | 6,1 |
| Övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2,0 |
| Kassa och bank | 1,5 |
| Leverantörsskulder | –1,2 |
| Uppskjuten skatteskuld | –1,9 |
| Övriga skulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | –5,1 |
| Förvärvade nettotillgångar | 13,7 |
| Goodwill | 16,8 |
| Total köpeskilling | 30,5 |
| Kassa i förvärvat bolag | –1,5 |
| Förvärvets påverkan på koncernens kassaflöde | 29,0 |
Den 30 januari 2015 förvärvade Doro AB 63,7 procent av aktierna i Caretech AB i Kalix. Resterande 36,3 procent förvärvades den 18 februari 2015 via en nyemission av aktier. Kostnader för förvärvet har belastat 2014 års resultat med 3 MSEK och 2015 års resultat med 0,8 MSEK. Köpeskillingen betalades
kontant med 148,1 MSEK och 84,4 MSEK i en riktad apportemission. Goodwill är knutet till den förstärkta position inom caresegmentet som Caretechs försäljningskanaler ger, samt ökad know-how inom caresegmentet för en äldre befolkning. Vid förvärvstillfället fanns det 154 anställda. Omsättningen för 2014 uppgick till 130,1 Mkr med en EBIT på 7,5 Mkr.
Under 2015 har Caretechs verksamhet integrerats med Doro varför det inte är möjligt att mäta nettoomsättning och EBIT för den förvärvade verksamheten isolerat.
| Verkligt värde | Mkr |
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 29,7 |
| Materiella tillgångar | 4,1 |
| Uppskjutna skattefordringar | 5,1 |
| Övriga finansiella tillgångar | 0,3 |
| Varulager | 9,9 |
| Kundfordringar | 20,2 |
| Övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10,7 |
| Kassa och bank | 2,0 |
| Räntebärande skulder | –16,0 |
| Leverantörsskulder | –11,9 |
| Uppskjuten skatteskuld | –3,1 |
| Övriga skulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | –18,5 |
| Förvärvade nettotillgångar | 32,5 |
| Goodwill | 200,0 |
| Total köpeskilling | 232,5 |
| varav betalt genom riktad apportemission | –84,4 |
| Kassa i förvärvat bolag | –2,0 |
| Förvärvets påverkan på koncernens kassaflöde | 146,1 |
| Rörelseförvärvens påverkan på koncernens kassaflöde |
Koncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |||
| Caretech AB | 0,0 | –146,1 | ||
| IVS GmbH | 0,0 | –14,9 | ||
| Isidor SAS | 0,0 | –0,9 | ||
| Trygghetssentralen A/S | –29,0 | 0,0 | ||
| –29,0 | –162,0 |
| Koncernen, Mkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 201,8 | 214,8 |
| Förvärv | 2,2 | 10,1 |
| Förändring av bruttolager | 23,2 | –21,8 |
| Internvinst i lager | 4,0 | –0,1 |
| Omräkningsdifferens | 2,4 | –1,2 |
| Utgående bruttolager | 233,6 | 201,8 |
| Ingående lagernedskrivningar | –13,3 | –10,2 |
| Förvärv | 0,0 | –0,2 |
| Förändring av lagernedskrivningar | –2,2 | –3,1 |
| Omräkningsdifferens | –0,2 | 0,2 |
| Utgående lagernedskrivningar1) | –15,7 | –13,3 |
| Nettolager i balansräkning | 217,9 | 188,5 |
1) Anskaffningsvärde på det lager som nedskrivningar om 15,7 Mkr (13,3) avser uppgår till 46,1 Mkr (42,7).
| Moderbolaget, Mkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 129,8 | 163,1 |
| Förändring av bruttolager | 11,5 | –33,3 |
| Utgående bruttolager | 141,3 | 129,8 |
| Ingående lagernedskrivningar | –9,0 | –6,2 |
| Förändring av lagernedskrivningar | –1,8 | –2,8 |
| Utgående lagernedskrivningar1) | –10,8 | –9,0 |
| Nettolager i balansräkning | 130,5 | 120,8 |
1) Anskaffningsvärde på det lager som nedskrivningar om 10,8 Mkr (9,0) avser uppgår till 42,7 Mkr (42,4) i moderbolaget.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Ingående balans | 54,3 | 42,9 | 48,0 | 36,9 | |
| Ianspråktagna belopp | –75,1 | –61,2 | –65,8 | –53,1 | |
| Nya avsättningar | 78,7 | 72,7 | 67,7 | 64,2 | |
| Omräkningsdifferens | 0,2 | –0,1 | – | – | |
| Utgående balans | 58,1 | 54,3 | 49,9 | 48,0 |
| Koncernen, Mkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 2,9 | 2,8 |
| Ianspråktagna belopp | –0,8 | 0,0 |
| Nya avsättningar | 0,0 | 0,2 |
| Omräkningsdifferens | 0,1 | –0,1 |
| Utgående balans | 2,2 | 2,9 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Ingående balans | 31,1 | 54,1 | 25,0 | 36,6 |
| Ianspråktagna belopp | –2,4 | –4,7 | 0,0 | –1,2 |
| Nya avsättningar | 3,7 | 8,1 | 0,0 | 0,3 |
| Outnyttjade belopp som återförs | 0,0 | –27,2 | 0,0 | –11,8 |
| Omklassificering | 0,0 | 0,9 | 0,0 | 1,1 |
| Omräkningsdifferens | 0,2 | –0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående balans | 32,6 | 31,1 | 25,0 | 25,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Tillkommande royaltykostnader | 29,1 | 25,7 | 25,0 | 25,0 | |
| Övriga avsättningar | 3,5 | 5,4 | 0,0 | 0,0 | |
| Utgående balans | 32,6 | 31,1 | 25,0 | 25,0 |
Tillkommande royaltykostnader utgörs av kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för tillkommande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Styrelsen i Doro AB har antagit en finanspolicy som reglerar hur finansiella risker skall identifieras och hanteras. Riskhanteringen syftar till att reducera alternativt eliminera risker. Huvudinriktningen är att eftersträva en finansiell lågriskprofil.
Doro AB (moderbolaget) har det övergripande ansvaret för koncernens finansiella riskhantering inklusive finansiering, valuta- och ränteriskhantering, likviditetshantering och cash management. Genom centralisering och samordning uppnås väsentliga skalfördelar avseende erhållna villkor för finansiella transaktioner och finansiering. De risker som Doro är exponerad mot är beskrivna nedan.
Koncernen är främst exponerad mot kreditrisk i samband med kommersiella kundtransaktioner men också i samband med finansiella transaktioner. Detsenare i form av motpartsrisk vid terminssäkringar och emmitentrisk vid eventuella finansiella placeringar. Kredit- och motpartsrisker hanteras centralt av moderbolaget Doro AB. Finansiella derivat får endast upphandlas med godkända banker. Kortfristiga placeringar får endast göras inom motpartskategorierna stat, kommun och bank. Under 2016 gjordes inga kortfristiga finansiella placeringar.
Kundfordringarna uppgick till 371,2 Mkr (375,2). Doro har under de senaste åren haft låga kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största kunden står för mindre än 10 procent av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Åldersanalys över kundfordringar | 2016 | 2015 |
| Ej förfallna | 275,5 | 356,4 |
| Förfallna < 60 dagar | 96,5 | 16,1 |
| Förfallna > 60 dagar | 8,4 | 7,3 |
| Totala kundfordringar | 380,4 | 379,8 |
| Befarade kundförluster | –9,2 | –4,6 |
| Kundfordringar i redovisningen | 371,2 | 375,2 |
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Osäkra kundfordringar | 2016 | 2015 | |||
| Ingående balans | –4,6 | –8,0 | |||
| Genom förvärv | –0,4 | 0,0 | |||
| Befarade kundförluster | –6,7 | –1,7 | |||
| Konstaterade kundförluster | 2,5 | 5,0 | |||
| Omräkningsdifferens | –0,1 | 0,0 | |||
| Återförda belopp | 0,1 | 0,1 | |||
| Utgående balans | –9,2 | –4,6 |
Övriga fordringar har ej förfallit till betalning.
I koncernen finns vid utgången av 2016 234,5 Mkr (194,6) i räntebärande skulder, inklusive 24,0 Mkr (34,2) som avser finansiella leasingskulder för larmförsäljning inom Doro Care. I april 2016 togs ett nytt ramlån så kallat Revolving Credit Facility, på 310 Mkr. 2016-12-31 var låneramen nedamorterad till 270 Mkr varav 210 Mkr var utnyttjat.
Koncernens likviditet i bankmedel uppgick vid utgången av 2016 till 61,0 Mkr (43,9). Därutöver har koncernen en outnyttjad checkräkningskredit på 50,0 Mkr (45,9).
Det övergripande målet är att hantera koncernens kortfristiga finansieringsbehov och samtidigt minimera överskottslikviditeten. Doro har en likviditetsreserv på minst 20,0 Mkr.
Doro är exponerade för valutarisker som orsakas av ofördelaktiga valutakursförändringar som kan påverka omsättning, resultat och eget kapital. Valutarisken beskrivs nedan uppdelat i transaktionsexponering respektive omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppstår på grund av att Doro har intäkter och kostnader i olika valutor. Inköp sker huvudsakligen i USD medan försäljning huvudsakligen sker i EUR, GBP och i de nordiska valutorna. I enlighet med finanspolicyn, säkras prognostiserade nettoflöden till mellan 60 och 80 procent per kvartal, för perioder där prislistor har fastställts. Detta innebär att säkringshorisonten vid var tid varierar mellan 3 och 6 månader. Valutahanteringen är centraliserad till finansavdelningen hos Doro AB, vilka köper och säljer valutor inom ramen för finanspolicyn. Doro tillämpar sedan 2013 säkringsredovisning enligt IFRS. Se vidare i Not 1 Redovisningsprinciper, förmer information.
Transaktionsvolymer utestående exponering och känslighetsanalys (Mkr) (före och efter kurssäkring)
| Före kurs säkring 31/12/16 |
Efter kurs säkring 31/12/16 |
Känslighet vid 5% SEK försvagning |
Före kurs säkring 31/12/15 |
Efter kurs säkring 31/12/15 |
Känslighet vid 5% SEK försvagning |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| NOK | 23,3 | 7,5 | 0,4 | 17,0 | 5,0 | 0,3 |
| EUR | 237,0 | 65,8 | 3,3 | 303,0 | 72,0 | 3,6 |
| GBP | 92,4 | 19,7 | 1,0 | 86,0 | 22,0 | 1,1 |
| USD | –303,2 | –87,6 | –4,4 | –372,0 | –53,0 | –2,7 |
Tabellen visar utestående transaktionsexponering per årsskiftet för den period som säkrats. Period som säkrats per utgången i December avser flöden tom Maj. Nettomarknadsvärdet för samtliga utestående valutaterminer var 2016-12-31 9,2 Mkr. Av detta värde avsåg 8,7 Mkr terminer som avser transaktionsexponering och som säkringsredovisas.
Omräkningsexponering uppstår när utländska tillgångar och skulder samt resultaträkning i utländska dotterbolag omräknas till SEK i samband med konsolidering. Doro kurssäkrar inte omräkningsexponeringen.
Värdet av de utländska nettotillgångarna uppgick vid årets slut till 184 Mkr (152). Nedanstående tabell visar fördelningen per valuta.
| Värde av utländska tillgångar | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| USD | 9 | 7 |
| NOK | 3 | 3 |
| EUR | 139 | 113 |
| GBP | 26 | 23 |
| HKD | 7 | 6 |
| Summa | 184 | 152 |
Ränterisken utgörs av risken att koncernens finansnetto försämras till följd av höjda marknadsräntor. Doros nuvarande låneportfölj består enbart av lån i SEK med rörliga räntor. Genomsnittlig ränta på upplåningen har under 2016 varit 2,3 procent. Skulle SEK-räntan gå upp med en 1 procentenhet, skulle Doro's finansnetto försämras med cirka 1,5 Mkr baserat på skuldsättningen 2016-12-31.
Löptidsanalys över derivat och finansiella skulder per 2016-12-31
| Koncernen, MSEK | Valuta | 0–3 mån |
3 mån– 1 år |
1–3 år | 3 år eller mer |
Total |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Banklån | SEK | 50,0 | 160,0 | 210,0 | ||
| Valutaterminer | EUR | 0,0 | 1,2 | 1,2 | ||
| Valutaterminer | USD | 7,3 | –0,9 | 6,4 | ||
| Valutaterminer | GBP | 0,3 | 0,9 | 1,2 | ||
| Valutaterminer | NOK | 0,1 | 0,3 | 0,4 | ||
| Leasingskulder | SEK | 21,6 | 2,4 | 24,0 | ||
| Summa | 7,7 | 75,3 | 162,4 | – | 245,4 |
| Koncernen 2016 | Derivat som innehas för handel |
Derivat som säkringsredovisas |
Tillgångar som kan säljas |
Kund- och lånefordringar |
Övriga finansiella skulder |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 371,2 | 371,2 | 371,2 | ||||
| Övriga fordringar | 3,6 | 3,6 | 3,6 | ||||
| Valutaterminer som säkringsredovisas | 12,1 | 12,1 | 12,1 | ||||
| Valutaterminer som innehas för handel | 0,3 | 0,3 | 0,3 | ||||
| Bankmedel | 61,0 | 61,0 | 61,0 | ||||
| Tillgångar | 0,3 | 12,1 | 61,0 | 374,8 | 0,0 | 448,2 | 448,2 |
| Valutaterminer som säkringsredovisas | 3,2 | 3,2 | 3,2 | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 234,5 | 234,5 | 234,5 | ||||
| Leverantörsskulder | 254,9 | 254,9 | 254,9 | ||||
| Övriga skulder | 169,7 | 169,7 | 169,7 | ||||
| Skulder | 0,0 | 3,2 | 0,0 | 0,0 | 659,1 | 662,3 | 662,3 |
| Koncernen 2015 | |||||||
| Kundfordringar | 375,2 | 375,2 | 375,2 | ||||
| Övriga fordringar | 9,3 | 9,3 | 9,3 | ||||
| Valutaterminer som säkringsredovisas | 4,5 | 4,5 | 4,5 | ||||
| Valutaterminer som innehas för handel | 6,3 | 6,3 | 6,3 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 0,0 | 0,0 | |||||
| Bankmedel | 43,9 | 43,9 | 43,9 | ||||
| Tillgångar | 6,3 | 4,5 | 43,9 | 384,5 | 0,0 | 439,2 | 439,2 |
| Valutaterminer som säkringsredovisas | 7,3 | 7,3 | 7,3 | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 194,6 | 194,6 | 194,6 | ||||
| Leverantörsskulder | 286,5 | 286,5 | 286,5 | ||||
| Tilläggsköpeskillingar | 2,1 | 2,1 | 2,1 | ||||
| Övriga skulder | 128,5 | 128,5 | 128,5 | ||||
| Skulder | 2,1 | 7,3 | 0,0 | 0,0 | 609,6 | 619,0 | 619,0 |
| Moderbolaget 2016 | Derivat som innehas för handel |
Derivat som säkringsredovisas |
Tillgångar som kan säljas |
Kund- och lånefordringar |
Övriga finansiella skulder |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 266,7 | 266,7 | 266,7 | ||||
| Fordringar hos koncernföretag | 253,6 | 253,6 | 253,6 | ||||
| Övriga fordringar | 0,7 | 0,7 | 0,7 | ||||
| Valutaterminer som säkringsredovisas | 12,1 | 12,1 | 12,1 | ||||
| Valutaterminer som innehas för handel | 0,3 | 0,3 | 0,3 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 0,0 | 0,0 | |||||
| Bankmedel | 43,4 | 43,4 | 43,4 | ||||
| Tillgångar | 0,3 | 12,1 | 43,4 | 521,0 | 0,0 | 576,8 | 576,8 |
| Valutaterminer som säkringsredovisas | 3,2 | 3,2 | 3,2 | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 210,0 | 210,0 | 210,0 | ||||
| Leverantörsskulder | 178,1 | 178,1 | 178,1 | ||||
| Skulder hos koncernföretag | 214,6 | 214,6 | 214,6 | ||||
| Övriga skulder | 91,9 | 91,9 | 91,9 | ||||
| Skulder | 0,0 | 3,2 | 0,0 | 0,0 | 694,6 | 697,8 | 697,8 |
| Moderbolaget 2015 | |||||||
| Kundfordringar | 271,3 | 271,3 | 271,3 | ||||
| Fordringar hos koncernföretag | 198,5 | 198,5 | 198,5 | ||||
| Övriga fordringar | 0,2 | 0,2 | 0,2 | ||||
| Valutaterminer som säkringsredovisas | 4,5 | 4,5 | 4,5 | ||||
| Valutaterminer som innehas för handel | 6,3 | 6,3 | 6,3 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 0,0 | 0,0 | |||||
| Bankmedel | 7,1 | 7,1 | 7,1 | ||||
| Tillgångar | 6,3 | 4,5 | 7,1 | 470,0 | 0,0 | 487,9 | 487,9 |
| Valutaterminer som säkringsredovisas | 7,3 | 7,3 | 7,3 | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 154,1 | 154,1 | 154,1 | ||||
| Leverantörsskulder | 250,0 | 250,0 | 250,0 | ||||
| Skulder hos koncernföretag | 94,9 | 94,9 | 94,9 | ||||
| Övriga skulder | 79,1 | 79,1 | 79,1 | ||||
| Skulder | 0,0 | 7,3 | 0,0 | 0,0 | 578,1 | 585,4 | 585,4 |
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer:
Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Derivat och tilläggsköpeskilling som värderas till verkligt värde i tabellen ovan har värderats enligt nivå 2.
För övriga finansiella instrument är det redovisade värdet en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristigt | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Banklån | 159,8 | 121,9 | 160,0 | 120,0 |
| Finansiell leasingskuld | 2,4 | 14,4 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 162,2 | 136,3 | 160,0 | 120,0 |
| Kortfristigt | ||||
| Banklån | 50,7 | 33,4 | 50,0 | 30,0 |
| Finansiell leasingskuld | 21,6 | 19,7 | 0,0 | 0,0 |
| Checkräkningskredit | 0,0 | 4,1 | 0,0 | 4,1 |
| Factoringkredit | 0,0 | 1,1 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 72,3 | 58,3 | 50,0 | 34,1 |
| Summa skulder till kreditinstitut | 234,5 | 194,6 | 210,0 | 154,1 |
Banklånen har en ränta på 1,85% + STIBOR. Amortering enligt plan görs halvårsvis. Alla skulder till kreditinstitut är i svenska kronor.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Förfallotider långfristiga skulder | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| 1–2 år | 62,4 | 48,9 | 60,0 | 35,0 |
| 2–5 år | 99,8 | 87,4 | 100,0 | 85,0 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 162,2 | 136,3 | 160,0 | 120,0 |
Helmut Schweiger, ägare av 4,4 procent av Doro, har vid årsbokslutet en skuld till Doro uppgående till 1,9 mkr (6,0) avseende skattekostnader hänförliga till tid före Doro förvärvade dotterbolaget IVS GmbH från honom. Parterna har kommit överens om att Helmut Schweiger reglerar skulden i samband med att koncernen reglerar den motstående skulden till den tyska skattemyndigheten. Fordran på Helmut Schweiger och motsvarande skuld till den tyska skattemyndigheten är i EUR. Fordran redovisas som Övriga fordringar och skulden som Övriga avsättningar. Helmut Schweiger är skyldig att ersätta bolaget för alla kostnader inklusive eventuell ränta som kommer att debiteras av skattemyndigheten.
I övrigt har inga närståendetransaktioner skett under året, förutom löner och ersättningar enl not 5.
Robert Puskaric tillträdde 1 februari 2017 som ny VD för Doro, med placering i Lund.
Styrelsen har beslutat att föreslå utdelning för 2016 av en krona per aktie. Bolagets likviditet och kassaflöde har förbättrats successivt under året och bolaget har därmed en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller genom förvärv.
Till årsstämmans förfogande står följande fria medel i moderbolaget:
| Överkursfond | 158 614 455,70 |
|---|---|
| Fond för verkligt värde | 1 580 754,00 |
| Balanserad vinst | 106 902 006,98 |
| Årets resultat | –1 536 883,00 |
| 265 560 333,68 |
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående medel 265 560 333,68 kr disponeras så att utdelning lämnas med 23 238 255,00 kr och att resterande belopp 242 322 078,68 kr överförs i ny räkning.
Riktlinjer avseende alternativa nyckeltal för företag med värdepapper noterad på en reglerad marknad inom EU har givits ut av ESMA (The European Securities and Markets Authority). Dessa riktlinjer ska tillmpas på alternativa nyckeltal som används från och med den 3 juli 2016.
I årsredovisningen refereras till ett antal icke-IFRS resultatmått som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera företagets verksamhet. Nedan beskriver vi de olika icke-IFRS resultatmått som använts som ett komplement till den finansiella information som redovisats enligt IFRS.
Beskrivning av finansiella resultatmått som inte återfinns i IFRS regelverket
| Icke IFRS-resultatmått | Beskrivning | Orsak till användning av mått |
|---|---|---|
| Omstrukturerings kostnader |
Kostnader för nedskrivningar och personalkostnader i samband med omstruktueringar. |
Måttet visar de specifika kostnader som uppstått i samband med omstrukturering av en specifik verksamhet vilket bidrar till bättre förståelse för underliggande kostnadsnivå i den löpande operativa verksamheten. |
| Bruttomarginal % | Nettoomsättning minus kostnad för handelsvaror i procent av nettoomsättningen. |
Bruttomarginalen är ett viktigt mått för att visa marginalen före personalkostnader och övriga externa kostnader. |
| Försäljningstillväxt jämförbara enheter % |
Nettoomsättning för perioden minus nettoomsättning för under året förvärvade företag minus nettoomsättning för motsvarande period föregående år i procent av nettoomsättningen för mot svarande period föregående år. |
Försäljningstillväxt i jämförbara enheter visar koncernens organiska tillväxt exklusive företagsförvärv. |
| Soliditet | Eget kapital uttryckt i procent av totala tillgångar | Ett traditionellt mått för att visa finansiell risk, uttryckt som hur stor del av det totala kapitalet som finansierats av ägarna. |
| Avkastning på genom snittligt eget kapital |
Resultat rullande 12 månader, efter finansiella poster och skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. |
Visar ur ett aktieägarperspektiv vilken avkastning som ges på ägar nas investerade kapital. |
| Sysselsatt kapital | Totala tillgångar reducerat med icke-räntebärande skulder och kassa och bank. |
Måttet visar hur mycket totalt kapital som används i rörelsen och är därmed den ena komponenten i att mäta avkastning från verksam heten. |
| Avkastning på genom snittligt sysselsatt kapital |
Rörelseresultat rullande 12 månader, dividerat med det kvartals visa genomsnittliga sysselsatta kapitalet |
Det centrala måttet för att mäta avkastning på allt det kapital som binds i verksamheten. |
| Återkommande intäkter | Nettoomsättning under de kommande 12 månaderna på idag existerande abonnemangsavtal. |
Måttet visar avtalade intäkter för den kommande 12-månaders perioden. |
| Antal abonnemangs kunder |
Antal abonnemangskunder kopplade till larmmottagning. | Måttet visar volymen av kunder i larmmottagningsverksamheten. |
| Skuldsättningsgrad | Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. | Måttet visar företagets finansiella risk (räntekänslighet). |
| Direktavkastning | Utdelning per aktie dividerat med aktiekurs vid årets slut. | Avkastningsmått på investering i bolagets aktie. |
| P/E-tal | Aktiekurs vid årets slut dividerat med resultat per aktie efter skatt. | Mått för att värdera priset på bolagets aktie. |
| Kapitalomsättnings hastighet |
Årets försäljning dividerad med genomsnittlig balansomslutning. | Måttet visar hur mycket kapital verksamheten kräver d v s hur kapi talintensiv den är. |
| Kassaflödeskvot % | Kassaflöde från den löpande verksamheten i procent av rörelse resultatet. |
Måttet visar andelen av resultatet som påverkar kassaflödet. |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Sysselsatt kapital | ||
| Totala tillgångar | 1 287,9 | 1 198,9 |
| Icke-räntebärande skulder | 533,5 | 522,3 |
| Likvida medel | 61,0 | 43,9 |
| Rapporterat sysselsatt kapital | 693,4 | 632,7 |
| Skuldsättningsgrad | ||
| Räntebärande skulder | 234,5 | 194,6 |
| Eget kapital | 520,0 | 482,0 |
| Rapporterad skuldsättningsgrad | 0,45 | 0,40 |
| Kapitalomsättningshastighet | ||
| Nettoomsättning | 1 959,1 | 1 828,9 |
| Genomsnittlig balansomslutning | 1 243,4 | 1 025,8 |
| Rapporterad kapitalomsättningshastighet | 1,6 | 1,8 |
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utveckligen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Lund den 3 april 2017
Johan Andsjö
Tillförordnad styrelseordförande
Henri Österlund Lena Hofsberger Karin Moberg
Vice tillförordnad styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Styrelseledamot Verkställande direktör
Jonas Mårtensson Robert Puskaric
Vår revisionsberättelse har lämnats den 3 april 2017
Ernst & Young AB
Stefan Engdahl
Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Doro AB (publ), org nr 556161-9429
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Doro AB (publ) för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 25–29. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 22–56 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 25–29. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Redovisat värde för goodwill uppgår per den 31 december 2016 till 372,1 MSEK i koncernens balansräkning, vilket motsvarar 29% av totala tillgångar. Andelar i koncernföretag redovisas till 309,9 MSEK i moderbolagets balansräkning, vilket motsvarar 27% av totala tillgångar. Bolaget prövar årligen och vid indikation på värdenedgång att redovisade värden inte överstiger beräknat återvinningsvärde. Återvinningsvärdet fastställs genom en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden för den lägsta kassagenererande enheten. Framtida kassaflöden baseras på ledningens affärsplaner och prognoser och innefattar ett antal antaganden bland annat om resultatutveckling, tillväxt, investeringsbehov och diskonteringsränta. För andelar i koncernföretag bestäms återvinningsvärdet som det högsta av verkligt värde och nyttjandevärdet.
Förändringar av antaganden får en stor påverkan på beräkningen av återvinningsvärdet och de antaganden som Bolaget tillämpat får därför stor betydelse för bedömningen om nedskrivningsbehov föreligger. Vi har därför bedömt att redovisningen av goodwill respektive andelar i koncernföretag är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
Nedskrivningstestet för 2016 resulterade inte i något nedskrivningsbehov. En beskrivning av nedskrivningstestet framgår av not 7 "Immateriella anläggningstillgångar" och av not 1 "Redovisningsprinciper" avsnitt "Nedskrivningar" och avsnitt "Kritiska redovisningsfrågor och osäkerhet i uppskattningar".
I vår revision har vi utvärderat och testat ledningens process för att upprätta nedskrivningstest, bland annat genom att utvärdera tidigare träffsäkerhet i prognoser och antaganden. Vi har också gjort jämförelser mot andra företag för att utvärdera rimligheten i framtida kassaflöden och tillväxtantaganden samt med hjälp av våra värderingsspecialister prövat vald diskonteringsränta och antaganden om långsiktig tillväxt. Vi har också granskat bolagets modell och metod för att genomföra nedskrivningstest samt utvärderat bolagets känslighetsanalyser. Vi har även bedömt huruvida lämnade upplysningar i årsredovisningen är ändamålsenliga.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 2–21 och 60–63. Det ärstyrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi irevisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden irevisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Doro AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade
beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som ärrelevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 25–29 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Malmö den 3 april 2017 Ernst & Young AB
Stefan Engdahl Auktoriserad revisor
| 2016 | 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 | |||||||
| KVARTALSVIS RESULTATUTVECKLING |
||||||||
| Nettoomsättning | 413 | 474 | 473 | 599 | 338 | 424 | 445 | 623 |
| Aktiverad egen produkt utveckling/övriga intäkter |
3 | 8 | 1 | 5 | 2 | 2 | 2 | 3 |
| Rörelsens kostnader | –394 | –461 | –441 | –560 | –352 | –386 | –407 | –554 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 22 | 21 | 33 | 45 | –12 | 40 | 40 | 72 |
| Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar |
–13 | –17 | –19 | –25 | –11 | –11 | –10 | –13 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 9 | 4 | 14 | 20 | –23 | 29 | 30 | 59 |
| Finansnetto | –1 | –3 | 0 | –4 | –5 | –2 | –1 | –2 |
| Resultat efter finansiella poster | 8 | 1 | 14 | 16 | –28 | 27 | 29 | 57 |
| Skatt på periodens resultat | –2 | 0 | –1 | –5 | 6 | –6 | –7 | –14 |
| Nettoresultat | 6 | 1 | 13 | 11 | –22 | 21 | 22 | 43 |
| KVARTALSVIS BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN |
||||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 445 | 469 | 473 | 464 | 428 | 433 | 440 | 443 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8 | 10 | 10 | 13 | 10 | 7 | 7 | 8 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 13 | 12 | 8 | 7 | 1 | 1 | 14 | 15 |
| Uppskjuten skattefordran | 18 | 18 | 21 | 12 | 19 | 19 | 15 | 16 |
| Varulager | 231 | 212 | 240 | 218 | 237 | 185 | 225 | 188 |
| Kortfristiga fordringar | 378 | 426 | 429 | 513 | 322 | 325 | 387 | 485 |
| Kassa och bank | 51 | 34 | 23 | 61 | 52 | 54 | 43 | 44 |
| Summa tillgångar | 1 143 | 1 180 | 1 204 | 1 288 | 1 069 | 1 024 | 1 131 | 1 199 |
| Eget kapital | 486 | 496 | 511 | 520 | 409 | 421 | 449 | 482 |
| Långfristiga skulder | 218 | 239 | 192 | 201 | 225 | 188 | 187 | 170 |
| Kortfristiga skulder | 439 | 445 | 501 | 567 | 435 | 415 | 495 | 546 |
| Summa eget kapital och skulder | 1 143 | 1 180 | 1 204 | 1 288 | 1 069 | 1 024 | 1 131 | 1 198 |
| 2016 | 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 | |||||||
| KVARTALSVIS KASSAFLÖDE | ||||||||
| Rörelseresultat efter finansiella poster |
7 | 3 | 13 | 16 | –23 | 27 | 28 | 56 |
| Avskrivning enligt plan | 13 | 17 | 19 | 25 | 11 | 10 | 10 | 13 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster |
11 | –5 | –2 | –5 | 11 | –4 | 2 | –7 |
| Skatt | –9 | –10 | –8 | 0 | –10 | –6 | –3 | 1 |
| Förändring av rörelsekapital | –55 | 2 | 15 | 13 | –34 | 38 | –4 | –31 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
–32 | 7 | 37 | 50 | –45 | 65 | 33 | 32 |
| Investeringar | –14 | –45 | –18 | –20 | –167 | –16 | –15 | –23 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten |
–14 | –45 | –18 | –20 | –167 | –16 | –15 | –23 |
| Förändring räntebärande skulder | 53 | 20 | –31 | 8 | 186 | –47 | –31 | –6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
53 | 20 | –31 | 8 | 186 | –47 | –31 | –6 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 | –2 |
| Kassaflöde (Förändring av likvida medel) |
7 | –17 | –11 | 38 | –26 | 2 | –12 | 1 |
| Mkr | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | MARGINALMÅTT | |||||
| Nettoomsättning | 1 959,1 | 1 828,9 | 1 276,2 | 1 142,5 | 837,5 | |
| Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar, EBITDA |
121,4 | 139,2 | 122,6 | 113,7 | 83,1 | |
| Rörelseresultat efter avskrivningar och nedskrivningar, EBIT |
47,7 | 95,2 | 79,7 | 78,9 | 61,4 | KAPITALINTENSITET |
| Finansnetto | –8,3 | –10,8 | –0,4 | –0,7 | –11,9 | |
| Resultat efter finansiella poster | 39,4 | 84,4 | 79,3 | 78,2 | 49,5 | |
| FINANSIELLA MÅTT | ||||||
| BALANSRÄKNING | ||||||
| Anläggningstillgångar | 496,2 | 481,6 | 222,3 | 227,8 | 93,2 | |
| Omsättningstillgångar | 730,7 | 673,4 | 552,2 | 397,2 | 282,1 | |
| Kassa och bank | 61,0 | 43,9 | 78,2 | 123,9 | 141,1 | |
| Eget kapital | 520,0 | 482,0 | 334,8 | 287,0 | 209,0 | |
| Långfristiga skulder | 197,0 | 170,3 | 59,6 | 138,3 | 73,1 | |
| Kortfristiga skulder | 570,9 | 546,6 | 458,3 | 323,6 | 234,3 | Investeringar |
| Balansomslutning | 1 287,9 | 1 198,9 | 852,7 | 748,9 | 516,4 | |
| Nyckeltal (Definitioner sidan 62) |
||||||
| AVKASTNINGSTAL | ||||||
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % |
6,8 | 17,1 | 32,8 | 52,2 | 94,5 | |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % |
6,2 | 15,6 | 18,7 | 24,4 | 27,4 | |
| Resultat per aktie, efter betald skatt |
0,56 | 2,92 | 2,90 | 3,68 | 2,34 | |
| Kassaflödeskvot | 129 | 90 | 26 | 140 | 65 |
| Mkr | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| MARGINALMÅTT | |||||
| Rörelsemarginal, EBITDA, % | 6,2 | 7,6 | 9,6 | 10,0 | 9,9 |
| Rörelsemarginal, EBIT, % | 2,4 | 5,2 | 6,2 | 6,9 | 7,3 |
| Nettomarginal, % | 2,0 | 4,6 | 6,2 | 6,8 | 5,9 |
| KAPITALINTENSITET | |||||
| Kapitalomsättningshastighet (ggr) | 1,6 | 1,8 | 1,6 | 1,8 | 1,7 |
| FINANSIELLA MÅTT | |||||
| Soliditet, % | 40,4 | 40,2 | 39,3 | 38,3 | 40,5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
61,7 | 85,7 | 22,5 | 110,5 | 40,2 |
| Antal anställda | 500,0 | 358,0 | 172,0 | 149,0 | 81,0 |
| Likvida medel (inkl, outnyttjade krediter) |
111,0 | 89,8 | 86,7 | 123,9 | 172,6 |
| Investeringar (inkl. företagsförvärv) |
96,4 | 220,7 | 51,2 | 146,7 | 27,3 |
Antal aktier per balansdagen
Antal aktier vid periodens slut justerat för teckningsoptioners utspädningseffekt beräknas som skillnaden mellan det förmodade antalet emitterade aktier till lösenkurs och det förmodade antalet emitterade aktier till börskursen vid periodens slut.
Rörelseresultat dividerat med det kvartalsvis genomsnittliga sysselsatta kapitalet, exklusive kassa och bank.
Resultatet efter finansiella poster och skatt, dividerat med genomsnittligt eget kapital.
BÖRSKURS PERIODENS SLUT, KR Slutkursen på balansdagen.
Börskurs periodens slut gånger antalet aktier vid periodens slut.
Eget kapital på balansdagen dividerat med antalet aktier på balansdagen.
Eget kapital på balansdagen dividerat med antalet aktier vid periodens slut efter utspädningseffekt.
Antal aktier vid utgången av månadens slut dividerat med antal månader.
Genomsnittligt antal aktier justerat för teckningsoptioners utspädningseffekt beräknas som skillnaden mellan det förmodade antalet emitterade aktier till lösenkurs och det förmodade antalet emitterade aktier till genomsnittlig börskurs för perioden.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med EBIT.
KASSAFLÖDE Kassaflöde från den löpande verksamheten.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansiella poster i procent av årets omsättning.
Räntebärande skulder minus kassa i procent av eget kapital.
Resultat efter betald skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
Resultat efter betald skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädningseffekt.
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädning.
Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
UTSPÄDNING Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädningseffekt.
Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelseresultat (efter avskrivningar) i procent av årets omsättning.
Resultat före avskrivningar i procent av årets omsättning.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
Totala tillgångar reducerat med icke räntebärande skulder och kassa och bank.
| 16 dec | Doro utser Robert Puskaric till ny VD och Koncernchef |
|---|---|
| 8 dec | Doro centrerar ledningsgruppen till Lund, förbereder ett VD-byte och ändrar prognosen |
| 25 okt | Doro AB:s valberedning inför årsstämman 2017 |
| 18 okt | Doros styrelseordförande avgår |
| 17 okt | Doro Care har idag tecknat ett nytt ramavtal med SKI |
| 14 okt | Doro presenterar delårsrapporten för juli-september 2016 via audiocast och telefonkonferens |
| 30 sep | Förvaltningsrätten har meddelat sitt beslut avseende det överklagade ramavtalet med SKL. Det är möjligt att överklaga beslutet. |
| 8 sep | Ny organisation och VD i Doro Care |
| 5 sep | Doro 8031 lanseras i ett gemensamt erbjudande tillsammans med Telekom Deutschland på den tyska marknaden |
| 28 jul | Doro presenterar delårsrapporten för april-juni 2016 via webcast och telefonkonferens |
| 6 jul | Ändrad prognos för 2016 |
| 3 maj | Kommuniké från Doro AB:s årsstämma 2016 |
| 19 apr | Doro presenterar delårsrapporten för januari-mars 2016 via webcast och telefonkonferens |
| 15 apr | Doros förvärv av Trygghetssentralen |
| 31 mar | Kallelse till årsstämma 2016 |
| 2 mar | Consumer Cellular lanserar en ny Doro smartphone |
| 29 feb | Bell Canada lanserar Doro smartphones |
| 18 feb | Doro förvärvar Trygghetssentralen i Norge för att stärka sin internationella närvaro inom digitala vårdtjänster |
| 17 feb | Bokslutskommuniké 2015 |
| 3 feb | Doro presenterar bokslutskommunikén för januari-december 2015 via webcast och telefonkonferens |
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.