Annual Report • Apr 12, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2016
115 Ordlista
116 Information till aktieägare
För oss på Lindab är goda tankar en filosofi som leder oss i allting vi gör. Vi har gjort det till vår uppgift att skapa ett hälsosamt inneklimat och att förenkla byggandet av hållbara byggnader. Vi gör det genom att designa innovativa produkter och lösningar som är enkla att använda och genom att erbjuda hög tillgänglighet och säkra leveranser. Samtidigt vill vi bidra till minskad klimatpåverkan. Det gör vi genom en effektiv produktion och logistik och genom att utveckla ledande, energieffektiva lösningar som gör skillnad för våra kunder och övriga intressenter.
Skanna QR-koden och se vår film om Good Thinking.
Lindabs hållbarhetsarbete redovisas som en integrerad del i denna årsredovisning. Vi tillämpar Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation, enligt GRI G4 Core. GRI-index med informationshänvisningar finns på www.lindabgroup.com.
Lindab är en ledande leverantör av kundanpassade lösningar för förenklat byggande och bättre inneklimat. I dialog med kunderna utvecklas energieffektiva lösningar som tillsammans med branschledande kunskap, service, support och hög tillgänglighet skapar ökat kundvärde och lägre miljöpåverkan.
Nettoomsättning, mdr
7,8 60 5 100
Återförsäljare Antal filialer
3 000 136 24 000
Försäljning antal länder* Antal medarbetare
* Försäljning sker till cirka 60 länder. Egna bolag eller representationskontor finns i 32 länder.
Ända sedan företaget bildades 1959 har vi haft fokus på att med hög kvalitet och marknadsledande FoU utveckla och erbjuda ett komplett sortiment inom både bygg och ventilation som möter kundens hela behov. Med ett av Europas mest omfattande distributionsnät är vi alltid nära kunderna och vi har ett välkänt och starkt varumärke. Sedan några år arbetar vi efter en långsiktig strategi för att utveckla och sälja ledande lösningar som med fokus på energieffektivitet ska bidra till ett optimalt innelimat i framtidens boende- och arbetsmiljöer.
Läs om vårt värdeskapande på sid 30.
1
Antal kunder
Det har varit ett år där vi fortsatt den framgångsrika utvecklingen av verksamheten i enlighet med vår strategi, med bland annat en högre innovationstakt och ökad försäljning av lösningar. Vi redovisar en fortsatt god organisk tillväxt och ökad lönsamhet, även om det återstår en del innan jag är helt nöjd. 2016 var också ett år som påverkades av stora rörelser i stålpriser och valutor.
Den har utvecklats relativt väl och det har bidragit till en högre efterfrågan på våra produkter och lösningar, där framför allt Norden med Sverige i spetsen varit drivande. Samtidigt finns det delar av vår marknad där efterfrågan inte tagit fart. Jag tänker i första hand på Ryssland där ekonomiska sanktioner och fortsatt geopolitiska spänningar håller nere byggaktiviteten i landet. Situationen påverkar tillväxten och lönsamheten inom vårt segment Building Systems. Vi har en större produktionsanläggning i Yaroslavl utanför Moskva som är anpassad för projekt i Ryssland och övriga CIS och en svag efterfrågan ger ett lågt kapacitetsutnyttjande, vilket slår mot lönsamheten. Vi fortsätter vårt arbete inom segmentet med att se över kostnader och öka exponeringen i andra regioner.
Det går mycket bra. Urbaniseringen, teknikutvecklingen och ett allt starkare fokus på lägre koldioxidutsläpp och bättre inneklimat driver efterfrågan på våra smarta och energieffektiva lösningar. Under 2016 har alla delar av vårt erbjudande med en koppling till ventilation haft en stark utveckling. Vi har också fullt ut integrerat våra förvärvade bolag och rullat ut deras lösningar inom bland annat brandsäkerhet och luftbehandling på så gott som samtliga våra marknader. Dessutom har vi intensifierat satsningarna på kompetensutveckling i koncernen för att ytterligare befästa vår position inom lösningar och kunna möta kundernas framtida behov.
Ett bra exempel är vårt arbete inom digitalisering. Genom att med hjälp av sensorer koppla samman de delar som ingår i en byggnads ventilations- och inneklimatsystem kan vi ta fram lösningar som bidrar till såväl optimal komfort som lägre energiförbrukning. Det skapar inte bara värden för de kunder som investerar i lösningarna utan medför även att de människor som bor och arbetar i byggnaderna mår bra och kan prestera bättre. Vi har en hög kompetens inom området där lanseringar som Lindab Connect och UltraLink under 2016 visar lite av potentialen. Vi har dessutom en fördel i och med att vi förfogar över ett komplett erbjudande av de produkter, lösningar och tjänster – ett sorts ekosystem – som behövs för att kunna optimera en byggnads viktigaste funktioner. Det är få konkurrenter som har denna bredd. Om man till detta lägger våra starka relationer med installatörer, konsulter och arkitekter, är det lätt att förstå varför vi valt att ytterligare stärka detta område.
Jag har nu arbetat fyra år på Lindab och under denna tid drivit förändring och utvecklat organisationen. Jag tror de flesta idag är väl medvetna om att vi inte främst tillverkar produkter av plåt som ska säljas utan tar fram lösningar som möter våra olika kunders behov. För att kunna göra detta krävs det att alla delar av företaget arbetar i en och samma riktning, som ett Lindab. Ta till exempel
de framsteg vi gjort genom etableringen av vår nya europeiska inköpsorganisation, utvecklingen av nya intelligenta styrsystem för koncernens lager, det nya konkurrenskraftiga distributionskoncept vi lanserar 2017 samt etableringen av olika gränsöverskridande FoU-enheter. Alla dessa satsningar är ett resultat av hur vi ser på kundernas behov, och eftersom deras behov förändras i en allt snabbare takt, behöver vi kontinuerligt förändra och anpassa vårt erbjudande. Att inse detta är vad vår transformering handlar om. Det är därför innovation och kompetensutveckling är så centrala delar i vår strategi. Som en av branschens mest attraktiva arbetsgivare ska vi rekrytera ännu fler talanger och ytterligare spetskompetens inom prioriterade områden.
Vi har under de senaste åren stärkt vår finansiella position. Vi har nu en nettoskuld på 2,5 gånger EBITDA, i linje med vår långsiktiga målsättning, försäljningen inom Products & Solutions har uppvisat organisk tillväxt tretton kvartal i rad och utvecklingen av vårt erbjudande gör att vi kan ta ett större ansvar för olika projekt och därmed klättra allt högre upp i värdekedjan. Vårt mål är en rörelsemarginal på minst 10 procent. Products & Solutions förbättrade under året den underliggande marginalen men för att nå målet inkluderar det också en betydande förbättring av lönsamheten inom Building Systems.
Vår strategi ligger fast. Vi ska fortsätta stärka erbjudandet och skapa värden för våra kunder på en växande men allt mer komplex marknad. Innovativa produkter och lösningar som bygger på ny teknik står högt upp på agendan. En annan prioritet så här i inledningen av året är en effektiv hantering av det senaste årets kraftiga uppgång i stålpriserna, något som historiskt varit positivt för Lindab. Till sist, det som är viktigast för vår framgång är den fortsatta utvecklingen av vår kompetens. Lindab har nu en organisation som jag är säker på inte bara kommer att möta utan även överträffa kundernas förväntningar på Lindabs framtida lösningar.
Fortsätta utveckla nya, innovativa lösningar som gör att Lindab kan skapa ytterligare kundvärden och klättra allt högre upp i värdekedjan.
Bostäder
segment, med olika affärsmodell, varumärken och kundgrupper.
Lindabs verksamhet är indelad i två separata
Övriga marknader 3%/–26%
Vår unika mätmetod för att mäta temperatur och låga lufflöden i ventilationssystem, UltraLink, lanserades i slutet av året.
Vi har lanserat vårt omfattande sortiment av brandskyddslösningar över hela Europa.
Nya filialer och koncept samt 47%
stark marknad ledde till att Nordens andel av försäljningen ökade till 47 procent.
Med Lindab Magestic har vi tagit nästa steg i utvecklingen av vårt ledande erbjudande inom takavvattning i Europa.
Högre lönsamhet och lansering av ny banbrytande teknik
Stark trend för ventilation och effektivisering av produktion
sin största order någonsin.
4,0
Q1
Q3
Försäljningslyft i Norden med nya produktområden i täten
Kommentar:
Omsättning och marginal utvecklades starkt med Norden som bästa region. Kraftigt ökad försäljning inom luftbehandling och brandsäkerhet. Prishöjningar aviserades i juni efter snabbt stigande stålpriser. 2015 2016 2015 2016
Kraftig förbättring av lönsamheten inom Products & Solutions med fortsatt försäljningstillväxt. Första leveranserna av UltraLink. Lägre volymer, ofördelaktig mix och höga stålpriser resulterade i förlust för Building Systems.
Splittrad utveckling mellan segmenten och olika regioner
6,9
*EBIT % exklusive engångsposter
Andel av koncernen
* Exkl. engångsposter och koncernfunktioner.
* 56 av medarbetarna i Lindab är inte anställda i något segment.
Nettoomsättning
6,9 MDR
Nettoomsättningen ökade med 3,3% till 6 949 MSEK (6 727). Stark försäljningstillväxt i Norden bidrog mest.
Rörelseresultat
ökade rörelseresultatet till 565 MSEK (504).
Rörelsemarginal
8,1%
Rörelsemarginalen exlusive engångsposter ökade till 8,1% (7,5).
Lageromsättningshastighet
4,1 ggr
Stärkt fokus på lagerstyrning ledde till att lageromsättningshastigheten ökade till 4,1 ggr (4,0).
Övriga marknader* 2%/–37%
* Varav USA 1% /–54%.
Nettoomsättning, rörelsemarginal 2012–2016
Sedan 2012 har nettoomsättningen ökat med i genomsnitt 5,5% per år. Rörelsemarginalen har rört sig mellan 6,6% och 8,1%.
Tre största länderna
Drygt 80 procent av produkterna och lösningarna säljs under varumärket Lindab.
Lösningar och system som är energieffektiva, enkla att montera och väl dokumenterade. Ett brett sortiment med både runda och rektangulära system, samt ett stort utbud av tillbehör.
Allt från system för tak, väggar och bjälklag till speciellt utformade detaljer som hängrännor, nitar och skruvar. Alla produkter är av hög kvalitet och lätta att hantera, oavsett behov.
Kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och programvaror, för bland annat yrkesbyggnader som industri och lager, som förenklar för konstruktörer och entreprenörer.
Sortiment inom luftdon, vattenburna klimatsystem och akustik som ger ett behagligt, friskt och produktivt inomhusklimat. Tillhör marknadens mest energieffektiva lösningar.
Certifierade produkter som brandgasspjäll, fläktar och kanaler som klarar mycket höga temperaturer. Även kompletta brandsäkra systemlösningar för alla typer av byggnader.
Ekonomiska, funktionella och miljöanpassade bygglösningar för bostäder och kommersiella fastigheter. Beroende på behov levereras skräddarsydda eller standardiserade lösningar.
Allt från kyl- och luftbehandlingsaggregat till fläktar, luftkonditionering och värmeväxlare som förflyttar eller reglerar luft. Ledande, energieffektiva produkter med låg driftskostnad.
Våra IT-lösningar och projektstöd bidrar till att förenkla varje steg i design- och byggprocessen. Vi erbjuder ledande projektplaneringsverktyg, programpaket för nybyggnation och teknik för att optimera energiprestandan i en byggnad, utöver ett växande digitalt erbjudande av appar, webbverktyg och en databas med BIM-modeller.
För att uppnå optimal komfort med lägsta möjliga energiförbrukning i en byggnad erbjuder vi våra kunder kompletta lösningar. Dessa består av samtliga delar för att effektivt kunna genomföra ett projekt, såsom högkvalitativa produkter, teknisk support, systemlösningar, IT-verktyg för planering, utbildning samt snabb leverans och hög servicenivå.
L Lindab Airy
M Lindab Fans
Byggbranschen påverkas i allt större utsträckning av olika trender, varav de viktigaste är tätt sammankopplade med samhällsutvecklingen på global nivå. Vår strategi är baserad på insikten om hur framförallt fem starka trender driver vår affär. Centralt för dessa, och därmed för styrkan i vår position, är betydelsen av energieffektiva lösningar för att skapa ett hållbart samhälle.
Den demografiska utvecklingen, med hög befolkningstillväxt och ökad inflyttning till städerna, fortsätter att påverka många områden. Bland annat ökar efterfrågan på smarta och energieffektiva lösningar för arbetsplatser, infrastruktur och transporter. Att skapa hållbara städer och stadsdelar har blivit en av vår tids viktigaste utmaningar, och ligger högt upp på agendan i byggbranschen.
Nya globala ekonomimönster träder fram
Även om tillväxt- och utvecklingsekonomier inte växer lika snabbt som tidigare står de inom en snar framtid* för över hälften av den globala ekonomin, mätt i köpkraft. Det är en trend som dessutom stärks av den avtagande tillväxttakten hos många mogna ekonomier. Den högre levnadsstandarden i tillväxtländerna ökar efterfrågan på lösningar för en hälsosam och bekväm boende- och arbetsmiljö.
Byggnader står för närmare 40% av Europas koldioxidutsläpp. För att kunna begränsa detta krävs mer innovation.
40%
Byggbranschen blir allt mer global vilket innebär ökade krav på högre prestanda, högre kvalitet och kortare leveranstider. För att kunna skapa en effektiv och lönsam byggprocess växer därför behovet av prefabricering, modularisering och att snabbare kunna dela information. Med ökad digitalisering och genom att engagera alla steg i värdekedjan kan nya material och metoder snabbare tas fram.
Ökat fokus på energiregleringar och miljökrav
Byggnader står för en hög andel av energiförbrukningen i såväl Europa som globalt. De blir därför föremål för allt fler globala och nationella energidirektiv och lagar, i syfte att bland annat säkerställa att klimatoch energimål kan infrias. Detta driver på utvecklingen av nya tekniker och innovationer för såväl resurseffektiv nybyggnation som minskad energiförbrukning i befintliga byggnader.
En snabb teknikutveckling och kontinuerligt lägre kostnader har öppnat för ökad digitalisering och IoT** i byggprocesser och inneklimatsystem. En intelligent byggnad är en byggnad utrustad med exempelvis styr- och regleringssystem som genom sensorer gör att den kan fatta sina egna, smarta beslut utifrån exempelvis närvaro och behov, och därmed bidra till ökad effektivitet och lägre miljöpåverkan.
Byggnader står idag för den överlägset största andelen av koldioxidutsläppen i samhället, inom EU för närmare 40 procent. Det som främst ger upphov till förbrukningen är värme, kyla och ventilation, det så kallade HVAC-segmentet. Det finns därför ett stort behov av nya energieffektiva lösningar inom området.
Digitaliseringen ändrar snabbt förutsättningarna och möjligheterna att konstruera, bygga och använda fastigheter. I en byggnad kan till exempel sensorer för trådlös kommunikation installeras för att vävas samman till intelligenta system som samlar in mängder med information. Denna information analyseras sedan genom smarta analysverktyg som bidrar till att optimera inomhusklimat, belysning och energianvändning.
Ventilations- och inneklimatsystem som kan göra egna intelligenta beslut baserade på närvaro, väder och andra indikatorer har stor potential att minska energiförbrukning och kostnader, och bidra till att skapa ett hälsosammare inneklimat. Dessutom kan byggprocesser genomföras snabbare och kostnadseffektivare genom att modeller för ingående produkter delas digitalt.
På Lindab har vi accelererat satsningen på kunskap och produkter, såsom LindQST, Revit Tools och UltraLink, med syfte att utveckla ett ledande erbjudande inom digitalisering och fortsätta bidra till att förenkla för våra kunder och minska miljöpåverkan. Vi utvecklar bland annat teknik som bygger samman våra ledande produkter och lösningar i intelligenta system.
Våra satsningar inom digitalisering gör att vi kan erbjuda våra kunder ännu fler intelligenta lösningar för minskad energiförbrukning och optimal komfort.
Strategi och mål
12
Vår strategi handlar om att utnyttja våra styrkor och möjligheter för att dra fördel av de starka trender vi identifierat. Vi genomför en långsiktig ompositionering där vi steg för steg går från att främst tillverka och sälja produkter till att sälja kompletta lösningar med kunskap och tjänster, i syfte att skapa mervärde för fler intressenter och klättra högre i värdekedjan. Detta innebär att vi adderar fler produkter och lösningar till vår portfölj, bland annat genom förvärv, och utvecklar och breddar vår kompetens.
Ett framgångsrikt strategiarbete underlättas av det starka fundament som finns i företaget. Våra djupt förankrade kärnvärden tillsammans med en stabil grund av duktiga medarbetare, ledande produkter samt effektiv tillverkning och distribution, har bland annat inneburit att Lindab visat vinst varje år sedan bolaget grundades 1959.
Strategin fokuserar i första hand på fem fokusområden där det finns stora möjligheter att flytta fram positionerna. Samtliga områden hänger ihop med varandra, där Innovation och People ska utveckla den kultur och kompetens som behövs för att framgångsrikt kunna genomföra aktiviteterna i de övriga. Strategin omfattar även ett fokus på förvärv, framför allt för att stödja initiativen inom Market Excellence och Solutions. Att genomföra och stödja aktiviteter som ökar Lindabs försäljning av lösningar går som en röd tråd genom samtliga fokusområden, och under 2016 har aktiviteten varit fortsatt hög.
Vi lanserade nya kompakta luftbehandlingsaggregat 2016.
Genom vårt starka distributionsnätverk och breda produkterbjudande, samt genom de många och nära kundrelationerna, ska vi fortsätta flytta fram positionerna på prioriterade marknader.
Under 2016 har vi stärkt distributionsnätverket ytterligare genom att öppna nya filialer och vi har lanserat nya koncept i syfte att förenkla för kunderna att göra rätt val vid sina besök. Vi har samtidigt fortsatt att bredda erbjudandet, med ett omfattande fläktsortiment och utrullning av produkter inom brandsäkerhet och luftbehandling, ett resultat av förvärven 2015 av IMP Klima och MP3. Vår webbshop har lanserats på fler marknader och vi knyter upp allt fler stora, strategiska kunder med e-handelslösningar för effektivare inköp i samband med större projekt. Försäljningstillväxten har främst varit koncentrerad till Norden och delar av Västeuropa, samt inom våra produktområden ventilationsprodukter, inneklimatlösningar och brandsäkerhet. Vi ser starka trender som driver efterfrågan på produkter och lösningar för högre energieffektivitet och bättre inneklimat.
Öppnat nya filialer i Lund och Aberdeen och lanserat nytt butikskoncept och drive-in filial i Sverige.
Lanserat Lindab webbshop på fler marknader och utvecklat e-handelslösningar med stora kunder.
Infört nya gemensamma, effektiva arbetssätt inom Lindabs omfattande försäljningsorganisation.
Fortsatt att stärka Strategic Product Management för att utveckla produktportföljen och processer för kommersialisering av nya produkter.
Fortsätta vidareutveckla filialnätverk och övriga försäljningskanaler på prioriterade marknader och accelerera arbetet med att anpassa erbjudandet utifrån behoven på respektive marknad.
Vår förädlingskedja med inköp, produktion, logistik och distribution ska skapa högre värde genom en kundfokuserad helhetssyn med stöd av förenkling, rationalisering och innovation.
Samtidigt som vi fortsätter att genomföra ständiga förbättringar i produktionen och se över vår närvaro har vi initierat flera omfattande projekt som på sikt ska ge betydande värden till såväl vår egen som våra kunders verksamhet. Under 2016 togs avgörande steg i denna utveckling. Vi har nu en ny europeisk inköpsorganisation på plats som genom att utnyttja styrkan i hela Lindab ökar effektiviteten i våra inköp och utvecklar strategiska samarbeten med viktiga leverantörer. Parallellt med detta går vi igenom vår totala lager- och distributionsstruktur. Dessa två delar fungerar sedan som en bas för vårt nya distributionskoncept i Norden, vilket lanseras under 2017 och kommer att stärka erbjudandet till kunderna och förenkla distributionen.
Exempel på aktiviteter 2016
Implementerat strategiska automationsprojekt i vår centrala produktionsanläggning i Tjeckien.
Etablerat en europeisk inköpsorganisation med ett nätverk av strategiska inköpare.
Ökat fraktsamordningen inom och mellan nordiska länderna samt internationellt mellan olika länder.
Utvecklat nya system för lagerstyrning och påbörjat implementeringen i produktområden och marknader.
Säkerställa en framgångsrik lansering av det nya distributionskonceptet i Norden, som med automatiskt höglager och ökad fraktsamordning ännu bättre möter kundernas framtida behov.
Genom att nyttja styrkan i vårt erbjudande inom ventilation och inneklimat, med stark FoU och kundanpassad tillverkning, ska vi kunna erbjuda kompletta lösningar till allt fler kundsegment.
Förvärven av ventilations- och inneklimatbolagen IMP Klima, MP3 och Nather som vi genomförde under 2015, börjar ge tydliga resultat. Vi har under året rullat ut MP3:s lösningar för brandsäkerhet i Europa och påbörjat samma omfattande lanseringsplan för IMP Klimas erbjudande inom luftbehandling och värmeväxlare. Ett viktigt bidrag med de förvärvade bolagens produkter och lösningar är möjligheten att sälja fler kompletta inneklimatlösningar till olika kundsegment. Under året har vi lanserat kompletta lösningar för bostäder, hotell, kontor, arenor och sjukhus. Vi samarbetar även tätt med andra fokusområden för att stärka vårt erbjudande inom lösningar. Tillsammans med andra strategiska fokusområden har vi identifierat viktiga kompetensbehov och utvecklar kontinuerligt nya initiativ för att nå fler kundgrupper.
Integrerat produkter och tjänster i vårt erbjudande från de förvärvade bolagen IMP Klima och MP3.
Kartlagt kompetensbehovet i koncernen för att ytterligare kunna stärka vårt fokus på lösningar.
Kommersialiserat nya lösningar baserat på Lindabs unika position inom ventilation.
Utvecklat och lanserat koncept som möter behovet av nya lösningar inom specifika applikationer.
Fortsätta stärka det interna arbetet för att utveckla fler lösningar samt lansera utbildningspaket och marknadsmaterial för att öka medvetenheten hos kunderna om Lindabs erbjudande inom området.
Inom alla delar av verksamheten ska vi skapa en långsiktigt innovativ kultur som ska generera idéer, såväl banbrytande som stegvisa förbättringar, som gör att vi kan säkra vår tillväxt och lönsamhet.
För att fortsätta ligga i framkant och samtidigt stärka vår långsiktiga konkurrenskraft ökar vi vårt fokus på innovation. Under året har vi lanserat ett projekt för att öka innovationskraften bland våra medarbetare. Genom att fånga upp alla tänkbara idéer från såväl den egna verksamheten som i dialogen med kunder och därefter formalisera dessa i en digital process, LindIdea Tool, kan vi tidigt fånga upp kreativa lösningar som långsiktigt stärker konkurrenskraften. För att kunna mäta graden av innovation i verksamheten har vi satt upp flera nyckeltal som vi följer kontinuerligt. Vi ser att vår försäljning av innovativa produkter ökar och är redan nära vårt mål om en andel om 10 procent av omsättningen. Under året har vi även etablerat tvärfunktionella team som arbetar på nya sätt för att ta fram förslag på nya produkter och lösningar, framför allt med fokus på teman kring energieffektivisering och digitalisering.
Ett starkt ledarskap, varumärke, kultur och satsningar på personalutveckling ska skapa rätt förutsättningar för att säkra att vi har det bästa teamet för den verksamhet vi vill bedriva.
Vi säkerställer tillgången på duktiga medarbetare. Under året har vi fortsatt arbetet med att stärka kompetensen. Syftet är att möta nästa viktiga steg i vår utveckling, att ha medarbetare som säljer allt fler lösningar på en komplex men växande marknad. Vi har identifierat de yrkesroller vi behöver för att kunna möta detta behov och har sedan gått igenom vår personalstyrka för att hitta rätt kompetens att vidareutveckla genom våra omfattande utbildningsprogram. Vi intensifierar även de långsiktiga satsningarna på att säkra ny kompetens. Under året har vi utökat våra samarbeten med olika universitet och högskolor för att erbjuda studenter praktik och göra sina examensarbeten hos oss. Vi ser att bilden av Lindab som ett hållbart och ansvarsfullt företag med ledande lösningar för såväl lägre klimatpåverkan som ett bättre inomhusklimat stärks allt mer.
Hög lanseringstakt av nya produkter och lösningar med allt större fokus på ny teknik och digitalisering.
Förstärkt innovationsarbetet i koncernen genom införandet av nya digitala processer.
Etablerat gränsöverskridande team i koncernen som arbetar långsiktigt kring viktiga utvecklingsteman.
Kommersialiserat ny digital teknik inom ventilation för lägre energiförbrukning samt nya lösningar för nära-nollenergibyggnader.
Intensifiera arbetet med att etablera en innovativ kultur i koncernen med inriktning på samtliga fokusområden och att etablera en process för att stärka dialogen kring innovation med kunder.
Identifierat de kompetenser som behövs för att stärka koncernens utveckling av lösningar.
Lanserat ytterligare initiativ för att etablera Lindab som en av branschens mest attraktiva arbetsgivare.
Utvecklat och lanserat fler digitala verktyg för ännu effektivare ledarskaps- och medarbetarutveckling.
Genomfört omfattande utbildningsprogram för säljare och tekniker inom luftbehandling, brandspjäll och systemstöd.
Genom rekrytering, talangutveckling och utbildning fortsätta stärka de kritiska kompetenser som behöver utvecklas i koncernen för att Lindab fullt ut ska kunna implementera och fullfölja strategin.
Fornebuporten, Norge
lindab | case
Fornebuporten utanför Oslo är ett stort kompetenscenter för teknikoch offshoreindustrin som invigdes 2016. Kraven inför byggnationen av det 80 000 kvm stora centret var höga. Ventilationssystemet skulle vara mycket energieffektivt och kunna möta stränga krav på komfort och ändrad planlösning. Efter tidig dialog med norska VVSföretaget Oras, föll valet på Lindabs inneklimatsystem Pascal. Pascal bygger på att luftflödet anpassas efter rådande behov i ett rum. Är det tomt i rummet kan systemet gå ner i viloläge. Detta, i kombination med hög energieffektivitet, var precis vad Oras efterfrågade och som mötte de höga kraven för centret.
Inneklimatlösning för hela centret med VAV- och DCV-systemet Pascal inklusive tillhörande Regula Master och Regula rumsregulatorer, tilluftsbafflar Plexus samt specialanpassade tilluftsdon. Anpassningar gjordes av Pascal för olika byggnader, vilka testades i det egna laboratoriet i Farum, Danmark.
Redan vid anbudsstadiet valde vi att arbeta med Lindab. Vi ville helt enkelt vara säkra på att få en teknisk lösning som mötte projektets krav på styrning, flexibilitet och klimat, och få trygghet i leveranserna."
Rune Wold-Hansen, Projektledare, Oras AS
De finansiella målen, som består av ett tillväxt-, ett lönsamhets- och ett kapitalmål, ska uppnås över en konjunkturcykel och gäller från 2015. Dessa mål, tillsammans med att en stabil andel av nettoresultatet delas ut, ska säkerställa att Lindab långsiktigt skapar värde för aktieägarna och speglar koncernens satsningar på lönsamma tillväxtsegment i den europeiska byggsektorn.
5–8 procent per år
Den årliga tillväxten ska vara 5–8 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. Vi bedömer att den europeiska byggsektorn som helhet växer med i genomsnitt 2–3 procent per år fram till 2020. Genom att fokusera på att utöka erbjudandet inom snabbt växande områden som ventilation och inneklimat samt genomföra kompletterande förvärv som stärker denna satsning, ska vi skapa högre tillväxt än för marknaden som helhet.
Under 2016 ökade nettoomsättningen med 4,3 procent, rensat för valuta men inklusive förvärv. Under de senaste tre åren har Lindabs försäljning ökat med i genomsnitt 5 procent per år.
Lindab har de senaste åren successivt förbättrat sin finansiella ställning, där bland annat effektiviseringar i produktion och lager gett ett högre kassaflöde som lett till minskad skuldsättning. För att inte skapa en framtida situation med för hög skuldsättning har en målsättning satts för Lindabs skulder i förhållande till intjäningen. Den säsongsjusterade nettoskulden i relation till EBITDA, justerad för engångsposter, ska inte långsiktigt överstiga 2,5.
Under 2016 minskade den genomsnittliga nettoskulden till 2,5 gånger EBITDA, vilket innebar att det långsiktiga målet infriades. Bakom utvecklingen ligger bland annat ett starkt kassaflöde som en effekt av förbättrat rörelseresultat och högre lageromsättningshastighet, en prioriterad aktivitet inom strategin. 3,1 30
10 procent i genomsnitt
Genom att addera fler tjänster och värdeskapande lösningar i vårt erbjudande till kunderna ska vi kunna förbättra vår prisbild. Tillsammans med ständiga förbättringar inom inköp, produktion och logistik ska detta ge oss en allt högre konkurrenskraft och lönsamhet, och göra det möjligt att nå vårt mål om en rörelsemarginal på i genomsnitt 10 procent per år under en konjunkturcykel.
För 2016 uppgick rörelsemarginalen till 6,5 procent, vilket var högre än föregående år. Även om försäljningen av lösningar ökar snabbt är det fortfarande en begränsad del av den sammanlagda försäljningen.
Styrelsen för Lindab har som mål att varje år dela ut 30 procent av bolagets nettoresultat med beaktande av bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov. Denna utdelningspolicy infördes 2014 och avser skapa en balans mellan långsiktig avkastning till aktieägarna och finansiell flexibilitet för Lindab att fortsätta investera för att leverera på strategin.
För 2016 föreslås en utdelning om 1,40 kronor per aktie, eller 107 MSEK, vilket motsvarar 35 procent av nettoresultatet. För de tre senaste åren har Lindab delat ut i genomsnitt 32 procent av nettoresultatet per år, vilket är i linje med utdelningspolicyn.
Vårt hållbarhetsarbete är prioriterat och en integrerad del i strategin och i samtliga våra verksamheter. Med ett starkt fokus på att driva frågor för högre energieffektivitet, i såväl vår egen verksamhet som genom våra produkter, och utveckla lösningar för ett optimalt inomhusklimat har vi lyft ambitionerna inom området de senaste åren. Att möta våra icke-finansiella mål är en del i detta arbete.
Lindabs strategi omfattar en långsiktig ompositionering för att skapa större mervärden för fler intressenter. För att kunna lyckas med detta krävs ett ökat fokus på kunskap och kompetens hos medarbetarna. Att behålla och utveckla nyckelkompetenser i företaget och samtidigt rekrytera ny viktig kompetens är därför ett prioriterat område för Lindab. Vi lägger även stort fokus på att stärka arbetet med olika mångfaldsfrågor.
Koldioxidutsläppen mätt som andel av omsättningen ska ha minskat med 20 procent fram till 2020
Vi arbetar med ständiga förbättringar inom produktion och logistik för att öka effektiviteten och minska kostnaderna. En viktig del i detta är ökad energieffektivitet och att i så stor utsträckning som möjligt välja förnybara energikällor. Som ledande inom förenklat byggande och energieffektiva lösningar har vi ett ansvar att visa att vi lever upp till samma krav i den egna verksamheten.
74
2014 2015 2016
Andel genomförda utvecklingssamtal, %
49
94
Under 2016 har vi fokuserat på kompetensutvecklingen i Lindab, där utvecklingssamtal med närmaste chef ligger till grund för den indivudella planen. Andelen genomförda utvecklingssamtal ökade till 94 procent under året. Vi har bland annat genomfört omfattande utbildningsinsatser för att stärka kunskapen inom lösningar.
Under 2016 har vi fortsatt att öka energieffektiviteten och andelen förnybara energikällor i produktionen, och vi har effektiviserat lagerhanteringen och transporterna, vilket gav lägre koldioxidutsläpp mätt som andel av omsättningen.
Med sammanlagt 37 produktionsenheter i 21 länder och ett omfattande och komplext logistiknätverk med egna och inhyrda transporttjänster har Lindab ett stort fokus på säkerhet. Vi har sedan 2012 en nollvision vad gäller arbetsplatsolyckor och genomför kontinuerligt nya initiativ för att öka medvetenheten hos medarbetarna om betydelsen av att följa rutiner och minimera risker.
Antalet olyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) minskade till 8,8 under 2016, vilket är 24 procent lägre än föregående år och i linje med vår målsättning. Sedan 2012 har Lindabs LTIF halverats.
Good thinking är en djupt rotad filosofi som leder oss i allting vi gör. Det är vår fasta övertygelse att goda tankar leder till goda lösningar på de utmaningar vi alla står inför. Att ta ansvar för vad vi gör och hur vi gör saker och ting är därför viktigt för oss. Det är inte enbart en fråga om att göra livet enklare och mer bekvämt för våra kunder och användare. Det är också en fråga om att tänka i ett globalt perspektiv, hela tiden. Med vetskapen att vi bidrar till att göra världen lite bättre.
21
Våra kunder är de människor vi dagligen möter snarare än företagen de arbetar i. Det är tillsammans med designers, arkitekter, montörer och installatörer vi bygger vårt förtroende. Lindab är en partner man alltid ska kunna lita på. Våra relationer baseras på en djup förståelse för våra kunders utmaningar.
Förändringarna på vår marknad sker i ett allt snabbare tempo, drivet av trender som globalisering och digitalisering, vilket innebär ett ökat behov av snabba och säkra leveranser. Med fokus på fart, flexibilitet och tillförlitlighet möter vi våra kunders behov och förenklar byggprocessen – såväl före, under som efteråt.
Även om vi är duktiga på att tillverka produkter i stål så är det inte den egna produktionen som är nyckeln i vår verksamhet. Det handlar istället om att möta behoven av ett bättre inneklimat och att minska klimatpåverkan. Med stöd av hela vårt erbjudande utvecklar vi därför ledande lösningar inom området.
Genom åren har vi utvecklat en rad innovationer som bidragit till att förenkla byggandet och minska resursutnyttjandet. Men för oss är innovation mer än att utveckla bättre produkter och effektiva lösningar. Det är ett sätt att våga utmana och tänka annorlunda i alla olika situationer vi ställs inför, för kundernas bästa.
Vi har en stolt tradition av att ha innovativa och duktiga människor som gör det möjligt att utveckla banbrytande lösningar. Passionerade medarbetare som delar våra värderingar och vår drivkraft att skapa förbättringar ser vi som helt avgörande – både för våra kunders framgång och vår egen.
I närmare 60 år har Lindab utvecklat produkter och lösningar som förenklar byggandet, förbättrar energieffektiviteten och minskar resursförbrukningen. Genom att utveckla innovativa och smarta produkter och lösningar anpassade för olika typer av byggnader skapar vi dessutom förutsättningar för ett hälsosammare inomhusklimat, vilket bidrar till att människor både mår och kan prestera bättre. Vårt hållbarhetsarbete är en integrerad och självklar del i vår strategi. Vi arbetar för att skapa värde för varje led i värdekedjan, från kontakten med leverantörer till de som bor och arbetar i de byggnader vi är med och tar ansvar för. För att i ännu större utsträckning kunna bidra till en hållbar utveckling fokuserar vi på att ta ett större ansvar för de projekt vi är engagerade i och att utveckla fler kompletta lösningar inom både bygg och ventilation. Under de senaste åren har detta arbete intensifierats och vi ser att det ger resultat.
Vi har en strukturerad process för vårt hållbarhetsarbete och har sedan 2009 rapporterat enligt Global Reporting Initiative (GRI). Under de senaste två åren har vi rapporterat efter den fjärde generationens riktlinjer (G4), nivå Core. En central del i G4 är att fokusera hållbarhetsarbetet på de frågor som anses mest väsentliga för bolaget och dess intressenter. För att definiera dessa har vi följt GRI G4:s riktlinjer, som består av identifiering, prioritering och validering. De mest väsentliga frågorna kom vi fram till genom att väga samman en analys av vår strategi och
riskbild med våra intressenters åsikter och faktisk påverkan. Detta resulterade i ovanstående 13 frågor, vilka återspeglar Lindabs ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan. Vi har valt att inordna de olika frågorna under de fyra delar som utgör vårt fundament – Produkter och lösningar, Försäljning och distribution, Produktion och processer samt Medarbetare.
Förutom att i denna årsredovisning läsa om hur vi möter dessa frågor kan vår GRI-rapport laddas ner på www.lindabgroup.com. Varalöv, Sverige
I norra Varalöv utanför Ängelholm uppför Lindab flera stora logistikbyggnader åt Catenas dotterbolag Queenswall, som i sin tur hyr ut dem till modeföretaget Boozt Fashion och logistikjätten Logent. Platsen utmed E6 ska utvecklas till ett av Sveriges största och mest moderna e-handelslogistikcentrum under namnet E-City Engelholm. Byggnaderna är utrustade med Lindabs paneler och ventilationssystem, och i kombination med värmesystemet Tellus ger de mycket låg energiförbrukning och möter högt ställda krav på energieffektivitet. När byggnaderna står klara ska Catena certifiera byggnaderna genom Green Building.
Vi var tidigt involverade i projektet och förde en tät dialog med samtliga intressenter. Vi har därefter fungerat som en totalleverantör av hela byggnadskonstruktionen, vilket inkluderar betongväggar, plintar, sandwichpaneler, takstolar, stommar, tak, portar, dörrar, innerväggsreglar samt ventilationskanaler.
Vi fann den perfekta leverantören av stommar, väggelement och tak i Lindab. Vårt samarbete har varit helt perfekt och Lindab kommer givetvis fortsätta vara det naturliga valet för oss."
Göran Månsson, VD på Queenswall, dotterbolag till Catena Fastigheter
Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus ligger bland annat på lösningar för högre kvalitet genom ökad standardisering i byggprojekten, som bidrar till lägre utnyttjande av resurser i alla faser och som ger ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer.
Många av våra idéer till nya produkter och lösningar kommer från den täta dialogen med kunder och andra intressenter. Oavsett om det rör sig om mindre anpassningar av befintliga produkter eller långsiktiga satsningar på ny, banbrytande teknik så fokuserar vi alltid på två saker – att förenkla för kunderna och lansera lösningar för högre energieffektivitet och mindre miljöpåverkan.
Vårt arbete med forskning och utveckling har historiskt varit uppdelat mellan olika produktområden såsom bygg, ventilation och inneklimat. Med ett ökat fokus på systemlösningar och den kompetens som förvärven bidragit med samlar vi mer av kompetensen centralt för att kunna utnyttja koncernens fulla potential. Under året har vi etablerat tvärfunktionella team som med nya arbetssätt ska ta fram förslag på nya produkter och lösningar, bland annat med fokus på teman kring energieffektivisering och digitalisering. Dessutom har vi genom Strategic Product Management (SPM) förfinat processen för produktutveckling, vilken inkluderar lanseringsplaner och nya produktgenerationer. SPM:s ansvar går tvärs genom Lindabs geografier och områden för att ifrågasätta befintligt erbjudande och ställa krav på utveckling av nya lösningar. SPM genomför även trendanalyser och för en löpande dialog med kunder och andra partners, i syfte att identifiera vilka områden Lindab långsiktigt ska satsa på.
Marknaden för ventilation och inneklimatlösningar växer snabbare än byggmarknaden i övrigt. Utvecklingen drivs av ett ökat behov av högre energieffektivitet och bättre inneklimat för att möta såväl regleringar som användarnas önskemål. Vår starka position inom området skapar en unik möjlighet att utveckla erbjudandet, bland annat av kompletta lösningar för en bättre inomhusmiljö. Vi lägger stora resurser på att utveckla energieffektiva inneklimatsystem för olika typer av slutkundssegment såsom hotell,
Se vår presentation från konferensen CLIMA 2016.
kontor, sjukhus, bostäder och arenor.
brytande ventilationslösningar som UltraLink har lanserats såväl som en ny generation av takavvattning och nya bygglösningar. Dessutom fortsätter vi att arbeta för att öka kvaliteten och graden av standardi-
sering på marknaden genom att certifiera fler av våra produkter genom internationellt erkända tredje parter, såsom Eurovent. Året har även präglats av en hög takt i lanseringen av nya generationer av våra IT-lösningar och projektstöd såsom LindQST, Lindab Revit Tools och Lindab Structural Designer. Dessa syftar till att förenkla varje steg i design- och byggprocessen, vilket ska bidra till ökad kvalitet och lönsamhet för alla involverade parter. Lindabs patentportfölj omfattar cirka 60 patentfamiljer med cirka 300 enskilda registrerade eller ansökta patenträttigheter.
Som en del i vår ambition att leda utvecklingen för ett bättre inneklimat i Europas byggnader arbetar vi för att öka kvaliteten och graden av standardisering. Under 2016 blev våra luftbehandlingsaggregat Euroventcertifierade. Det innebär att en internationellt erkänd tredje part kontrollerar våra system och gör revision i vår produktion och dokumentation för att säkra att vi lever upp till kraven för den höga kvalitet vi certifierats för. Sedan tidigare är våra kylbafflar Euroventcertifierade och vi arbetar för att få fler produkter certifierade under 2017. Med Eurovents certifiering ökar vi kunskapen på marknaden om vad som är ett bra inneklimat.
För att upprätthålla den höga kvaliteten på bland annat våra ventilationssystem och inneklimatlösningar har vi tillgång till några av branschens största och modernaste tekniska laboratorier för tester och mätningar - i Sverige, Danmark, Slovenien och Italien. Här genomförs bland annat fullskaletester i samarbete med kunder och andra partners för att både testa befintliga system och ta fram nya lösningar som leder utvecklingen framåt. Under 2016 har vi testat nya lösningar för luftbehandling, brandspjäll, akustik och den unika tekniken UltraLink som mäter även extremt låga luftflöden med stor noggrannhet.
På REHVA World Congress CLIMA, en ledande internationell forskningskonferens inom HVAC och byggande, diskuterades den senaste forskningen inom ventilation och byggteknik. Lindabs FoU-chef för inneklimatlösningar, professor Göran Hultmark, ledde en interaktiv workshop med fokus på fördelarna med Lindab Pascal och Lindab Solus. Alessandro Maccarini, doktorand vid Aalborg University i Köpenhamn, presenterade en studie över Solus låga energiförbrukning jämfört med traditionella system och Samo Venko, teknisk specialist på Lindab IMP Klima, presenterade en studie över hur hinder i ett rum påverkar luftflödet.
Lindab har en strukturerad process för utveckling av nya produkter och lösningar, från idéstadie till marknadslansering och uppföljning för förbättring av nya generationer. Under 2016 har lanseringstakten varit hög, där ny teknik har blivit ett allt viktigare inslag i nya lösningar. UltraLink är ett bra exempel på detta och hur processen fungerar.
Vår analys visade att ett ökat fokus på energibesparing lett till att ventilationssystem med låga flöden blivit vanligt, men för dessa fanns inga bra mätintsrument. Vi identifierade en ännu icke färdigutvecklad teknik för detta och förvärvade den.
Analys och utveckling Ett tvärfunktionellt team på tio personer från produktion, marknad och FoU utvecklade tekniken. En del i arbetet omfattade dialog med potentiella kunder i syfte att kunna optimera lösningen i ett tidigt skede.
Prestanda och kvalitet testades i vårt laboratorium i Grevie med deltagare från övriga laboratorier i koncernen. Även ett tredjepartstest på Statens provningsanstalt i Borås genomfördes med positivt resultat.
Dokumentation och marknadsmaterial togs fram, film producerades för att förbereda marknaden på teknikens fördelar och ansvarig personal i länderna utbildades. Tekniken visades upp på VVS-mässan Nordbygg.
Vi lanserade UltraLink den 1 november i Sverige, Norge, Danmark och Finland, och den 1 januari i ytterligare sju länder. De första produkterna med UltraLink installerades i ett norskt plusenergihus med gott resultat.
Plusenergihuset Powerhouse i Sandvika, Norge, nu utrustat med UltraLink.
Med Ultralink uppnås lägre tryckfall, lägre energiförbrukning, lägre kostnader samt ett optimalt inneklimat. Vi har nu påbörjat arbetet med att hitta nya användningsområden och funktioner för utvecklingen av nästa generation av denna unika teknik.
UltraLink mäter noggrant i hela flödesområdet utan tryckfall i ventilationssystemet. Teknologin bygger på ultraljud med sensorer, vilket innebär att inga inskjutande delar som samlar smuts behövs. Istället fås ett fritt luftflöde utan tryckfall – vilket ger helt unika fördelar gällande energieffektivitet, förenkling och rengöring.
Vi når kunderna med våra produkter och lösningar antingen direkt i samband med större projekt eller genom vårt omfattande distributionsnätverk i Europa. Det omfattar de egna filialerna, näthandel, återförsäljare såsom byggmaterialhandlare i norra Europa och Lindab Centers i CEE. Distributionen anpassas utifrån varje enskild marknads speciella förutsättningar. Fokus ligger på lokal tillgänglighet och att kunna möta kundernas hela behov.
Lindab verkar på 60 marknader av olika karaktär vad gäller mognad, dynamik och regleringar. Att skapa en djup förståelse för varje marknads unika förutsättningar är nödvändigt för att kunna öka försäljningstillväxten. Produkter och lösningar för högre energieffektivitet och bättre inneklimat är i fokus hos kunderna och som vi möter med ett växande erbjudande inom området och på allt fler marknader. Vi fortsätter samtidigt att öka tillgängligheten och underlätta vardagen för kunderna. Fler filialer och försäljningsställen samt satsning på näthandel är viktiga delar. En annan ambition är att erbjuda flera Lindablösningar i samma paket. Att öka försäljningen av systemlösningar är därför ett prioriterat område.
Kunskapen om den lokala marknaden är extra viktig när det gäller att effektivt kunna genomföra större byggnadsprojekt, vilket medför att vi har täta samarbeten med olika byggentreprenörer. I Norden samarbetar vi med såväl de största byggbolagen som mindre lokala aktörer. Building Systems samarbetar med cirka 330 byggentreprenörer runt om i Europa och i Ryssland/CIS.
Dessa har det övergripande ansvaret för byggprojekten. Förutom att leverera färdiga systemlösningar för inneklimat, ventilation eller hela byggnader bistår Lindab byggentreprenörerna med teknisk kompetens, IT-lösningar och projektsupport samt utbildning.
Se invigningen av vår nya drive-in filial i Stockholm.
I en projektaffär baseras efterfrågan på prestation, funktionalitet och miljö – ofta i syfte att möta ett visst behov för en viss fastighet. Vår motpart brukar vara en konsult, arkitekt eller byggentreprenör som efterfrågar en anpassad lösning där det kan finnas behov av flera produktområden inom Lindab. Försäljningen av sandwichpaneler, inneklimatlösningar och monteringsfärdiga stålbyggnadssystem sker oftast i projektform. Andelen projektförsäljning har ökat under de senaste åren på nästan alla marknader, dessutom på nya marknader i Mellanöstern och Afrika.
Vi samarbetar med stora nationella och internationella bolag där det förs en tät och långsiktig dialog kring olika projekt. Building Systems samarbetar till
exempel med västerländska koncerner som vill växa i Ryssland med nya produktions- och lagerbyggnader. I Norden arbetar vi med stora installationsbolag, byggbolag och återförsäljarkedjor såsom K-Rauta och XL Bygg för både ventilations- och byggprodukter. Key Account-funktionen säkerställer att samarbetet kontinuerligt följs upp och utvecklas, bland annat genom att erbjuda anpassade e-handelslösningar och andra plattformar.
En av våra viktigaste konkurrensfördelar är vårt omfattande europeiska nätverk av filialer. Vi ser kontinuerligt över nätverket vad avser närvaro, sortiment och utformning.
Våra filialer betjänar över 24 000 unika kunder varje år, såsom plåtslagare och ventilationsinstallatörer. Många av kunderna handlar även via våra digitala kanaler.
Vi förädlar och utökar kontinuerligt vårt sortiment. Under 2016 utökade vi bland annat vårt erbjudande inom fläktar och vi lanserade brandskyddsprodukter på alla marknader.
Filialerna utformas alltid för att underlätta för kunderna och skapa effektiva arbetssätt. Under 2016 har vi öppnat drive-in-filialer och lanserat ett nytt koncept för stärkt butiksupplevelse och fortsatt ökad kundnöjdhet.
Antal filialer Lokal etablering av lager, butik, säljkontor och kompetenscenter för våra produkter, system och lösningar.
Central produktion Strategiskt lokaliserade produktionsenheter som även fungerar som logistikcentra.
Lokal produktion Mindre enheter anpassade för att med hög flexibilitet möta lokala kundkrav.
Att ständigt förenkla för kunderna är centralt för oss. I en tid där det blir allt viktigare att ha snabb tillgång till olika produkter och lösningar för att kunna genomföra ett framgångsrikt byggprojekt får handel över nätet en allt större betydelse. Lindabs digitala plattform uppgraderades 2015 för att genom ytterligare förenkling och effektivare sökverktyg ännu bättre möta behoven hos användarna, vilket fick försäljningen via denna kanal att öka kraftigt. Under 2016 har webbshopen lanserats även i Belgien, Frankrike, Schweiz och Polen, med samma koncept och utbud som i Norden och Storbritannien. Försäljningen över nätet steg kraftigt även under 2016.
Lindabs erbjudande omfattar både det egna varumärket och ett antal fristående eller produktrelaterade varumärken med starka positioner inom en särskild marknad eller produktområde. Vid förvärv läggs alltid stort fokus på att fortsätta utveckla de förvärvade bolagens varumärken så som skett med exempelvis Bjarnes, IMP Klima och MP3.
På Lindab skapar vi inte bara nytta genom att distribuera högkvalitativa produkter, utan vi adderar värden utmed hela värdekedjan med vårt omfattande erbjudande av lösningar och tjänster. Dessa möter behoven hos samtliga involverade intressenter, oavsett om det handlar om ett stort komplext nybyggnadsprojekt eller installation av ett mindre inneklimatsystem. Målet är att bidra till optimal komfort och förenkla alla delar i byggprocessen.
Tillsammans med arkitekter och konsulter specificerar vi bygg- och ventilationslösningar för större projekt. Vårt erbjudande omfattar produkter och lösningar med support, service samt programvara som förenklar design och planering.
Specifikation
Utifrån vårt ledande erbjudande för lägre energiförbrukning, bättre inneklimat och förenklat byggande – där digitala lösningar blir allt viktigare – för vi en tät dialog med fastighetsägare, arkitekter, VVS- och ventilationskonsulter, konstruktörer och myndigheter. Detta ger stöd åt lönsamma investeringar och underhåll, underlättar för konstruktion, beräkning och lösningsval samt påskyndar branschens arbete med standardisering och krav på energieffektivitet.
Utifrån behovet på respektive marknad tillverkas produkterna i våra egna effektiva anläggningar eller köps in från vår externa bas av strategiska leverantörer. Målet är att alltid skapa tillgänglighet till produkter med hög kvalitet som snabbt tillgodoser efterfrågan. Under 2016 har vi intensifierat satsningarna på vår försörjningskedja för att ytterligare öka effektiviteten och stärka kundservicen.
På en marknad i snabb förändring ökar kundernas krav på förenkling, snabbhet, flexibilitet och tillförlitlighet. För att möta dessa krav och stärka vår konkurrenskraft arbetar vi med ständiga förbättringar och synergier inom verksamhetsstyrning, materialutnyttjande, rörelsekapital och automatisering. Vi arbetar även för att stärka analyskraften i organisationen för att göra rätt prognoser för såväl tillverkning som leveranser. Uppföljning sker med olika nyckeltal där total leveransförmåga, kostnader i försörjningskedjan och påverkan på sysselsatt kapital bedöms.
För att stärka produktiviteten i våra anläggningar arbetar vi med ständigt förbättringsarbete genom Lean och vi investerar kontinuerligt i ny teknik. Under 2016 gjorde vi en större investering för ökad automatisering i vår enhet för tillverkning av ventilationsprodukter i Tjeckien. Vi koncentrerade produktionen av luftbehandlingsaggregat till vår enhet i Slovenien genom att stänga i Sarajevo, och vi har infört Lean-principer i tillverkningen i såväl Slovenien som i vår tillverkning av brandspjäll i Italien. Vid årsskiftet hade vi sammanlagt 37 produktionsenheter i koncernen, varav nio centrala och strategiskt lokaliserade på huvudmarknader med ofta högautomatiserad produktion av förädlade produkter. Alla större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitets- och miljöledningssystemen ISO 9001 och ISO 14001. Se hur vårt nya distributionscenter växer fram.
Våra inköp av direkt material uppgick till 3,6 miljarder kronor 2016, uppdelat på fyra olika områden. Vi arbetar kontinuerligt med vår bas av leverantörer för att dels förse den egna verksamheten med material på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, dels förse våra kunder med produkter så att vi kan möta hela deras behov för sin affär. Under året har vi etablerat en helt ny inköpsorganisation som genom att utnyttja styrkan i hela
Lindab arbetar för att öka effektiviteten inom samtliga inköpskategorier, vilket ska ge lägre kostnader och stärka försörjningskedjan. Vi har tillsatt ansvariga som systematiskt går igenom produktgrupper och leverantörsbaser inom varje kategori och vi har upprättat ett nät av strategiska inköpare i Europa. Vi arbetar även för att skapa synergier för inköp
mellan olika enheter och marknader och med en ny stabsfunktion kan vi genom analyser, verktyg och statistik
sätta ännu större fokus på ett långsiktigt och hållbart leverantörsarbete. Ambitionen är att alla större leverantörer ska ta del av vår etiska kod och förbinda sig att uppfylla tillhörande krav.
Framgångarna inom inköp är direkt knutet till möjligheten att minska våra lagernivåer. Parallellt med satsningarna på effektivare inköp arbetar vi därför med ett projekt för att stärka lagerstyrMed konkurrenskraftig produktion, effektiva inköp, rätt lager och en smartare distribution, binder vi mindre kapital, sänker ledtiderna, levererar snabbare och kan erbjuda kunderna såväl ett bredare sortiment som möjligheten att minska sina egna lager."
ningen i koncernen. Vi har utvecklat egna system som både snabbare och effektivare styr artiklar från produktionsenheter och leverantörer till filialer och byggarbetsplatser. Målet är att implementera denna modell för lagerstyrning för samtliga artiklar i Lindab, både färdiga produkter och lager för vår egen produktion. En viktig del i vårt långsiktiga arbete är de helautomatiska beställningssystem vi inför på våra filialer, där påfyllning av nya varor sker med automatik när lagret nått en viss nivå och som även bestäms utifrån analys av säsongsbehov och andra trender. Målet är att styra alla lager i koncernen genom ett enda stort system, för att kunna skapa ett optimalt flöde.
En nyckel för att nå målen inom inköp och lagerstyrning är att vår egen distribution av produkter till kunder och filialer är så effektiv som möjligt, därav vår satsning på ett nytt distributionskoncept i koncernen, där Norden är först ut. Lansering sker hösten 2017 och konceptet omfattar en större investering i ett distributionscenter i Grevie, med automatiskt höglager och plocknings-/ packningsyta, samt investeringar i robotteknik och systemstöd för att öka enkelheten i processerna. Resultatet kommer att bli en effektivare och miljövänligare distribution där våra fordon får högre fyllnadsgrad genom intelligent lagerstyrning och packning. På så sätt kan vi effektivt möta trenden med ett växande flöde av mindre leveranser till våra filialer och direkt till kunderna.
Ökad omsättning av lagren
Steg för steg genomför vi åtgärder som bidrar till ökad lageromsättningshastighet, vilket stärker vårt kassaflöde och frigör mer kapital för tillväxtsatsningar.
Vi har tusentals leverantörer fördelade på fyra områden. Råmaterial och direkt material till den egna produktionen står för cirka 50 procent av de totala inköpskostnaderna. Vi arbetar för att utvärdera leverantörerna kontinuerligt utifrån kvalitet och hållbarhet som två viktiga kriterier. Vi fokuserar på långsiktiga samarbeten och är relativt oberoende av enskilda leverantörer.
Egen tillverkning alltid nära kunderna
Vår produktionsnärvaro bestäms bland annat av vilken grad av tillgänglighet vi vill ha på varje enskild marknad. Många produkter är skrymmande, måste levereras snabbt och i exakt tid, vilket kräver lokal tillverkning. Vi har idag 37 produktionsenheter av olika storlek fördelade på 21 länder. Det ger riskspridning och en bas för fortsatt utveckling av verksamheten.
Smart styrning av lager gynnar alla
Med tusentals olika leverantörer och tiotusentals egna produktvarianter är det av största vikt att vi har en effektiv lagerhantering för att kunna möta såväl våra lönsamhetskrav som kundernas behov av rätt produkt i rätt tid. Att bygga upp automatiserade centrallager är ett effektivt koncept för att möta framtida utmaningar och fortsätta förenkla hanteringen.
Vi ser kontinuerligt över möjligheten att öka precisionen och servicegraden i vår distribution och samtidigt minska vår miljöpåverkan. Vårt nya distributionskoncept i Norden, som lanseras 2017, ska möta behovet av att kunna hantera det snabbt ökande antalet mindre orders från kunderna. Digitalisering och automatiserad packning ska ge högre fyllnadsgrad och leveranssäkerhet.
Vår verksamhet omfattar över 5 100 medarbetare i 32 länder. Förutom att fortsätta bygga en framgångsrik företagskultur baserad på starka kärnvärden fokuserar vi på att genom centrala initiativ förenkla och underlätta för den lokala medarbetarutvecklingen. Dessutom har vi ökat satsningarna på kompetensutveckling och att stärka vårt arbetsgivarvarumärke, med målet att bli en av de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen.
Under 2016 har vi påbörjat ett omfattande program med att stärka den strategiska kompetensen i koncernen, i syfte att fortsätta utveckla kunskapen för att sälja mer system, lösningar och tjänster. Programmet består av flera steg. Först har vi identifierat vilka yrkesroller som behövs och vilka kompetenser dessa roller är förenade med. Därefter har vi gått in och analyserat den befintliga kompetensen i koncernen för att identifiera de medarbetare som skulle kunna ta någon av dessa roller. Till stöd har vi utvecklat en utbildningsplattform där vi lagt in alla våra tillgängliga utbildningar samt kompletterat med de som behövs för de olika rollerna. Medarbetarna kan sedan välja utbildningar från plattformen för att utveckla sina kunskaper. Detta program har påbörjats i Norden, en marknad där det redan finns en stor erfarenhet av att sälja lösningar och system. Efter utvärdering går vi vidare med övriga marknader. Under året har vi även fokuserat på utbildningar av medarbetare inom olika koncerngemensamma områden.
För att snabbt och effektivt kunna identifiera rätt kompetens har vi implementerat ett onlineverktyg där chefer lägger in uppgifter från medarbetarsamtal, mål, CV samt arbetsbeskrivningar för
sina anställda. För att underlätta och påskynda detta arbete har samtliga chefer i koncernen utbildats under året i hur verktyget tillämpas. Detta ger även stöd och samsyn vid medarbetarsamtal, hur våra chefer bör se på medarbetarens kompetens och utveckling för att kunna anpassa sin organisation i den omfattande transformering av koncernen som pågår. Detta är extra viktigt för de nya enheter som blivit en del av Lindab genom förvärven av MP3, IMP Klima och Nather under 2015.
Besök Lindab i Prag, Tjeckien.
Vi fortsätter att arbeta för att öka mångfalden och skapa en mer jämställd organisation. Det omfattar initiativ för fler medarbetare från andra kulturer och att öka andelen kvinnor på olika positioner och i olika roller. Vi ser en hårdare konkurrens om talanger
på arbetsmarknaden och för att kunna klara kompetensförsörjningen i branschen på sikt krävs att fler kvin-
nor väljer tekniska utbildningar och yrken. Förutom att väva in vår Equal Opportunity Policy i samband med rekryteringar är vi aktivt ute på arbetsmarknadsdagar och på universitet/högskolor med kvinnliga representanter. Internt lyfter vi fram goda exempel som visar mångfalden hos medarbetarna i olika specialistbefattningar och chefspositioner, för att visa karriärmöjligheterna på Lindab.
Vi har ökat vårt fokus på kompetensutveckling i koncernen för att ännu bättre kunna möta kundernas behov av system, lösningar och tjänster för högre energieffektivitet och ökad komfort."
Vårt mångfalds- och jämställdhetsarbete är långsiktigt och en del av vårt mål att göra Lindab till en av de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen. Vi ser ett ökat intresse för Lindabs verksamhet hos studenter och doktorander, ett resultat av vårt fokus på energieffektivitet och klimatsmarta lösningar. Lindab har lång erfarenhet av hållbarhetsfrågor och det är viktigt att visa såväl befintliga som potentiella medarbetare vårt omfattande erbjudande inom området och vad det betyder för såväl samhälle som miljö. Vi utvecklar dessutom en attraktiv karriärsajt och ökar aktiviteten i sociala medier. En ökad närvaro på arbetsmarknadsdagar är ett annat prioriterat område och sker främst på de platser där vi har betydande verksamhet. Traineeprogram lanseras regelbundet inom olika enheter i koncernen och antalet studenter som genomför praktik eller skriver uppsatser hos oss ökar kontinuerligt. Vi samarbetar med universitet i Danmark och i Sverige för att kunna initiera studier och rapporter kring våra lösningar.
Ledarna i Lindab har ett ansvar att se till att vi lyckas med vår strategi och att driva mångfalds- och jämställdhetsfrågor inom sin respektive enhet. Som ett resultat av den pågående centraliseringen och tillämpningen av koncerngemensamma funktioner och processer sker en tät dialog mellan olika chefer i koncernen, bland annat för att lyfta viktiga ämnen kring vår roll som ett "Good Thinking"-företag och för att stärka implementeringen av strategin. De nya ledarskapskompetenserna, One Lindab – One Leadership, är tillämpade över hela koncernen och bidrar till att skapa en samsyn kring strategiskt viktiga frågor.
Enrico Sepulcri, HR Manager på Lindab
Sedan det italienska ventilationsbolaget MP3 förvärvades av Lindab i början av 2015 har ett omfattande arbete genomförts med att integerera verksamheten i Lindab. Detta har inte bara omfattat produkter och lösningar inom brandsäkerhet på Lindabs marknader, utan även medarbetarna på kontor och lager i Padova. Enrico Sepulcri är HR Manager på Lindab och ansvarig för denna del av integrationen: "Det är alltid en komplex process att förena två företag med så olika bakgrund och kultur som Lindab och MP3. Men med stöd av en strukturerad
metodik och människors positiva attityd har integrationen blivit verklighet. Tydlig och frekvent kommunikation har varit nyckeln för att skapa rätt förväntningar och motivation hos såväl medarbetarna på MP3 som på Lindab Italien. Genom att vi redan från början hade en öppen dialog i kontakten mellan de båda företagen har vi lärt av varandra och på så sätt förbättrat sättet vi arbetar på. Och det är egentligen det som präglar en framgångsrik integration. Nu har vi den organisation som behövs för att kunna fortsätta växa och ge våra kunder ännu bättre service."
Andelen kvinnor ökar i Lindab. Under 2016 har det inte bara blivit fler kvinnor i koncernen som helhet utan andelen ökar även bland chefer och i styrelsen.
Norden 36% Västeuropa 22% CEE/CIS 42% Övriga marknader 0%
Antal medarbetare fortsatte att öka under 2016. Norden är vår hemmamarknad och Sverige är det land med flest medarbetare, cirka 22 procent av samtliga i koncernen. Läs mer i not 6 på sid 89.
* Avser operativ ledningsgrupp om tio personer, se sid 55 ** Aser stämmovalda representanter
lindab | vår marknad
Vår marknad
Den europeiska byggmarknaden uppvisade en god tillväxt om 2,9 procent 2016*, där efterfrågan påverkades positivt av starka trender inom olika regioner och segment. Vi kunde notera en fortsatt hög nybyggnation av bostäder i Norden, de första tecknen på en mer bestående återhämtning i Sydeuropa, ett fortsatt starkt fokus på renovering inom alla segment samt nya direktiv och lagar för ökad energieffektivitet i byggnader.
Makrofakta 2016* Folkmängd: 26 milj Byggaktivitet: +6,2% Bygginvesteringar per capita: 4 010 EUR *Källa: Euroconstructs prognos december 2016 komplett erbjudande inom de flesta produktområden, med fortsatt hög tillväxtpotential, främst inom inneklimatlösningar.
Stark position med Fördelning, segment Försäljningstillväxt, %
Norden är Lindabs hemmamarknad och den största regionen mätt i försäljning, produktion och antal anställda. Marknadspositionen är betydande inom de flesta av Lindabs produktgrupper, framför allt inom ventilation och inneklimatlösningar. Varumärket Lindab är starkt och förknippas med hög kvalitet.
I Sverige och Norge säljs både ventilations- och byggprodukter på samtliga 39 filialer. Delar av sortimentet finns även hos ett stort antal återförsäljare såsom byggvaruhandlare. Dessutom sker omfattande direktleveranser till byggarbetsplatserna, där produkterna distribueras från produktionsenheter i regionen. Under hösten 2017 lanseras ett nytt distributionskoncept i Norden där produktleveranser utgår från ett distributionscenter i Grevie, Sverige.
utvecklas mycket väl under 2016. Den höga byggaktiviteten i Sverige bidrog till rekordhög efterfrågan på Lindabs produkter och lösningar. Tillväxten var även hög i Danmark och Norge medan försäljningen för helåret var oförändrad i Finland, dock med tillväxt
Lindabs försäljning i Sverige ökade med 12 procent 2016 till den högsta nivån någonsin.
25%
Cirka en fjärdedel av försäljningen i Danmark sker över nätet via webb- och mobilshop.
under sista kvartalet. Vi undersöker hela tiden möjligheter att förenkla för kunderna att såväl bygga som att handla hos oss. I vår nya filialbutik i Lund, Sverige, har vi infört ett helt nytt butikskoncept som från första början utgår från vad kunden behöver genom att stärka butiksupplevelsen och underlätta inköpen. Konceptet kommer att utvärderas under 2017.
Makrofakta 2016* Folkmängd: 380 milj Byggaktivitet: +2,7% Bygginvesteringar per capita: 2 573 EUR *Källa: Euroconstructs prognos december 2016 positioner på valda marknader, främst inom ventilation, men flera produktområden och marknader har stor potential.
Bostadsventilation och luftbehandling gav en organisk försäljningstillväxt på 23 procent på Irland.
+23%
Products & Solutions Building Systems 15% 85%
Via förvärv och organisk expansion
har Lindab byggt upp en omfattande verksamhet i Västeuropa inom främst ventilation. De största marknaderna är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Försäljningen av byggprodukter står för en liten del men växer i exempelvis Storbritannien och Tyskland. Building Systems säljer kompletta stålbyggnadssystem i hela regionen, med Tyskland som största marknad.
De 66 filialerna i regionen säljer i huvudsak ventilationsprodukter och är anpassade utifrån varje marknads speciella behov. I regionen finns även en betydande och snabbt växande projektförsäljning, bland annat inom brandsäkerhet och bostadsventilation. Building Systems säljer sina lösningar främst via sina kontrakterade byggentreprenörer.
med omfattande produktlanseringar 2016 inom bland annat brandsäkerhet och luftbehandling, hade en positiv effekt på försäljningen. Skillnader i utveckling mellan olika länder var samtidigt stor. Den starkaste utvecklingen noterades på Irland och i Italien medan tillväxten på stora marknader som Tyskland och Frankrike var begränsad.
I Italien satte Lindab åter nytt försäljningsrekord, drivet av lösningar för marin sektor.
+19%
På den stora ventilations- och byggmässan i Mostra, Italien, i maj presenterade Lindab för första gången sitt kompletta erbjudande inom inneklimat och ventilation, inklusive det omfattande sortimentet av produkter och lösningar från bolagen MP3 och IMP Klima, som förvärvades 2015. Mottagandet var mycket positivt och har ytterligare stärkt kunskapen om Lindab i södra Europa.
Trots Brexit ökade försäljningen organiskt i Storbritannien, främst av ventilationsprodukter.
+4%
Building Systems, men långsiktig potential. I CEE finns potential för alla produktområden men störst för ventilation.
Products & Solutions Building Systems
Tillverkningen av produkter inom luftbehandling koncentreras till fabriken i Slovenien. Försäljningen inom ventilation fortsatte att öka i CEE med 4 procent organisk tillväxt, där Estland hade högst tillväxt. +4% 2 till 1 Makrofakta 2016* Folkmängd: 64 milj Byggaktivitet: –0,2% Bygginvesteringar per capita: 792 EUR *Källa: Euroconstructs prognos december 2016 (avser Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern)
Kompletta lösningar efterfrågas hos kunder i CEE. Under 2016 deltog vi i ett projekt för att kyla ner en produktionshall i den italienska däcktillverkaren Michelins anläggning i staden Zalau i Rumänien. Projektet, baserat på ritning i CadVent, omfattade kanalsystem, traditionella luftbehandlingsaggregat, galler och don samt för projektet speciellt framtagna kylaggregat.
I CEE har Lindab sedan tidigare en stark position inom byggprodukter. Genom organisk tillväxt och tidigare förvärv har en betydande försäljning av ventilationsprodukter byggts upp i hela regionen, med Polen och Tjeckien som största marknader. Förvärvet 2015 av slovenska IMP Klima har stärkt positionen inom luftbehandling på marknaderna i CEE, speciellt Balkan, och i Mellanöstern. I Ryssland och övriga CIS har en nischposition inom kompletta stålbyggnadssystem byggts upp av Building Systems.
via fristående distributörer medan ventilationsprodukter säljs genom egna filialer eller genom direktleverans till byggarbetsplatserna. Försäljningen av produkter inom luftbehandling är ofta knutna till större projekt. Building Systems byggnadssystem säljs både via key accounts och via nätverk av kontrakterade byggentreprenörer.
Den fortsatt svaga utvecklingen i Ryssland och CIS, bland annat som en effekt av utökade handelshinder, påverkade försäljningen i regionen negativt under 2016. Men vissa ljuspunkter fanns, bland annat inom ventilation i CEE där försäljningen fortsatte att öka organiskt för sjätte året i rad. De fyra största ventilationsmarknaderna i regionen hade samtliga positiv organisk tillväxt under 2016.
Products & Solutions Building Systems
Fördelning, segment Vår huvudmarknad är Europa. Samtidigt finns det andra regioner där vi säljer våra lösningar, ofta relaterade till ett specifikt projekt eller en befintlig kunds verksamhet. Den stora andelen projektorienterad försäljning i Övriga marknader leder dock till stora variationer i försäljningen mellan åren. I augusti 2015 sålde vi vår ventilationsverksamhet i USA, vilken då stod för en stor andel av försäljningen i Övriga marknader. Ökad försäljning i Mellanöstern, Asien och Afrika har till viss del kompenserat för detta.
I Asien har Lindab de senaste åren uppvisat god tillväxt, men från låga nivåer. Försäljningen sker främst via agenter och omfattar bland annat maskiner under varumärket Spiro, vilka används primärt för produktion av ventilationsprodukter. Japan var en stark marknad 2016 med ett stort antal sålda Spiromaskiner, bland annat till den största ventilationstillverkaren Fukugawa med 30 stycken filialer runtom i landet. Trots tuff konkurrens ansågs Spiros maskiner bäst tillgodose behoven av ökad kvalitet och effektivitet i tillverkningen vid några av Fukugawas filialer.
Under 2016 erhöll Building Systems sin största order någonsin. För ett värde om 10,3 MEUR ska 20 Astronbyggnader om totalt 30 000 kvm uppföras för sockertillverkning söder om huvudstaden Alger i Algeriet. Kunden, den algeriska Mazouzkoncernen, hade tre avgörande krav på leverantören: kort tid från order till leverans, förmåga att hantera ett komplext projekt och gedigen erfarenhet av internationell projektledning. Lindab och Building Systems möter kraven för detta projekt och för många andra projekt på den afrikanska kontinenten. Vid årsskiftet fanns Astronbyggnader i 18 afrikanska länder från Sydafrika i söder till Algeriet i norr.
I Mellanöstern ökar Lindabs projektförsäljning. Salam Terminal är en ny passagerarterminal vid Imam Khomeini International Airport, Irans största internationella flygplats. För att kunna uppnå optimala luftparametrar i den nya terminalen utsågs Lindab till leverantör av 26 luftbehandlingsaggregat med högkvalitativ ventilationsteknik för bland annat luftfuktighet och temperatur i omgivningen, och med en total luftflödeskapacitet om 1,4 miljoner m3/h.
"Avgörande för att kunna klara detta tuffa projekt var Lindabs högkvalitativa produkter kombinerat med utmärkt samarbete, genomgående tekniskt stöd och dokumentation på kortast möjliga tid."
Ms. Leila Baradaran Tahoory, Sales Manager, PARS Temperature Control, Iran.
Pudasjärvi, Finland
Pudasjärvi i norra Finland fick global uppmärksamhet 2016. Då uppfördes en 10 000 kvm stor skola på orten helt byggd i trä, vilket innebar världens största träbyggnad. Människor från alla världsdelar har strömmat till skolan för att ta del av dess konstruktion. De har då även fått uppleva det behagliga och hälsosamma inneklimatet, som bygger på Lindabs ventilationssystem och inneklimatlösningar. En stor skola i trä är en sak, men en behaglig inomhusmiljö är viktigare men tyvärr inte standard i varken finska eller andra europeiska skolor. Den skola som barnen och ungdomarna gick i tidigare fick till exempel rivas på grund av allvarliga luftproblem i lokalerna.
I nära samarbetade med ventilationsinstallatören Are Oy deltog vi redan i designfasen av skolans ventilationsoch inneklimatsystem, och använde LindQST för att välja ut de tekniskt bäst lämpade produkterna för projektet. Vår kompletta lösning omfattade bland annat ljuddämpare, luftdon, ventiler, brandspjäll, tryckfördelningslådor och förstås vårt kanalsystem Lindab Safe.
Lindabs produkter och lösningar infriade väldigt väl våra krav. Och på alla sätt var Lindab en partner att räkna med, vilket även inkluderade logistiken."
Pekka Iloviita, Project Manager, Are Oy
För att kunna genomföra strategin på ett framgångsrikt sätt och nå våra långsiktiga mål arbetar vi med en kontinuerlig och systematisk process för att identifiera och minimera effekten av olika risker. Processen involverar alla delar av verksamheten och har lett till ett ännu effektivare strategiarbete.
På Lindab arbetar vi med ett program för Enterprise Risk Management (ERM), benämnt LindRIM, för att på ett strukturerat sätt kunna identifiera och förebygga olika risker. Det är ett heltäckande program som involverar alla affärsenheter och koncernfunktioner. LindRim bidrar till att öka medvetenheten i hela organisationen, från operativa beslutsfattare till styrelse, om vilka risker som finns och vilken påverkan de har. Dessutom ökar förståelsen för hur olika risker samspelar.
De risker som identifierats har delats in i fyra övergripanden riskområden. Rapportering, uppföljning och kontroll av de olika riskerna sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Denna tydliga struktur skapar en grund för ett gemensamt synsätt inom koncernen för vad som ska prioriteras och åtgärdas. För varje risk finns en så kallad sponsor, som är en person ur koncernledningen. Varje risk har dessutom en ägare som ser till att det finns aktiviteter kopplade till riskerna, att aktiviteterna genomförs och att statusen hålls uppdaterad och sponsorn informerad. Till styrelsen ska rapportering ske en gång per år.
För samtliga identifierade risker bedöms sannolikheten för att risken inträffar samt, om den inträffar, vilken ekonomisk påverkan den skulle kunna få. Riskerna placeras i en matris för att ge en samlad bild av riskexponeringen i koncernen, indelad i tre nivåer – låg, mellan och hög – som bestämmer den framtida riskhanteringen. För samtliga risker tas ett antal aktiviteter fram i syfte att på såväl kort som lång sikt minska påverkan. För de risker som bedöms som höga tas en åtgärdsplan fram i syfte att undvika att de inträffar. Under 2016 hade Lindab inga risker på denna nivå.
Arbetet med riskhanteringen är tätt sammankopplat med strategiarbetet i koncernen. Några prioriterade områden under året har varit aktiviteter för att stärka den interna kontrollen, att underlätta för försäljningen av de förvärvade bolagen MP3:s och IMP Klimas produkter och lösningar på Lindabs marknader, samt för att säkerställa att rätt kompetens finns i koncernen för att kunna sälja kompletta lösningar.
Stålprisutveckling Affärsetik Driftstörningar Miljö Kundförluster Arbetsmiljö Tvister Intern kontroll IS/IT Skatter
Konkurrens Finansiering Kundbeteende Likviditet Makroekonomi/marknad Ränta Geopolitiska Valuta
För en mer omfattande beskrivning av koncernens risker och riskhantering, se not 3, sid 83–85.
För att effektivt kunna genomföra och följa upp strategin arbetar vi med standardiserade processer och system inom alla delar av koncernen. Under 2016 har vi bland annat påbörjat ett projekt med att standardisera och stärka arbetet med den interna kontrollen. Det omfattar implementering av standardiserade krav för finansiell rapportering för samtliga bolag i koncernen och att skapa ett gemensamt system för uppföljning som underlättar finansiella flöden och det dagliga arbetet. Den nya strukturen för intern kontroll beräknas vara på plats under 2017.
Lindab har uppvisat en stabil försäljningsökning under de senaste fyra åren, främst drivet av förvärv och stark organisk tillväxt i Norden och Västeuropa. Den svaga marknadsutvecklingen i Ryssland/CIS inom Building Systems under samma period har påverkat försäljningen men framför allt lönsamheten negativt. Förbättringen av kassaflödet under de senaste tre åren förklaras bland annat av strategiska aktiviteter för ökad lageromsättningshastighet.
Nettoomsättning, MSEK
Nettoomsättningen ökade med 3,4 procent under 2016. Den organiska tillväxten uppgick till 4,2 procent.
Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter, MSEK
Rörelseresultatet ökade med 10,4 procent 2016. Fortsatt svag utveckling inom Building Systems påverkade negativt.
Sysselsatt kapital, MSEK och avkastning på sysselsatt kapital, %
Sysselsatt kapital ökade under 2016 förklarat av framför allt valutaeffekt. Avkastningen ökade till 8,8 procent.
Resultat per aktie efter utspädning, SEK
Resultat per aktie 2016 ökade för sjätte året i rad. Högre rörelseresultat och lägre finansieringskostnader påverkade positivt.
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK
Förbättringen av kassaflödet under 2016 förklaras främst av ökat rörelseresultat och ett högre förskott från kunder.
Bruttoinvesteringar i anläggningar, exkl. förvärv och avyttringar, MSEK
Bruttoinvesteringarna var på en fortsatt låg nivå 2016 med fokus på nödvändiga underhålls- och återinvesteringar.
Lindabaktien noterade en uppgång på 16,1 procent under 2016 till kursen 73,05 SEK, vilket ger ett marknadsvärde på cirka 5,8 miljarder SEK. Aktien, som handlas under kortnamnet LIAB, ingår i segmentet Mid Cap och tillhör sektorn Industrials.
Lindabaktiens uppgång på 16,1 procent 2016 kan jämföras med Nasdaq Stockholm OMX All Share index som under samma period steg 5,8 procent och sektorn Industrials som steg 19,9 procent. Under året omsattes sammanlagt cirka 39 miljoner Lindabaktier till ett värde av cirka 2,8 miljarder SEK. Lindabaktien handlas på flera börser och handelsplattformar. Den officiella handeln via Nasdaq OMX, stod för huvuddelen av omsättningen i aktien. Den övriga omsättningen skedde på inofficiella handelsplattformar som BATS Chi-X CXE, Boat och Turquoise.
Antalet aktieägare i Lindab minskade under året och uppgick per den 31 december till 7 257 stycken (8 313). Största aktieägare vid årsskiftet var investmentbolaget Creades, vars ägande uppgick till 10,3 procent av antalet utestående aktier. Handelsbanken Fonder var ny näst största aktieägare vid samma tidpunkt efter
att ha ökat sitt ägande under året med 2 procentenheter till 8,1 procent. Sammantaget uppgick de tio största aktieägarnas andel av antalet aktier vid årsskiftet till 57,3 procent. Det utländska ägandet var oförändrat på 24 procent. Lindabs eget innehav av aktier i bolaget uppgick vid årsskiftet till 2 375 838 aktier, vilket motsvarar cirka 3,0 procent av antalet aktier. Inga förändringar har skett i innehavet under 2016. Lindabs koncernledning ägde vid årsskiftet 142 190 aktier, vilket var en ökning med 19 100 aktier jämfört med samma tidpunkt föregående år. Det finns inga hembudsklausuler, förköpsförbehåll eller andra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget i lag, bolagets bolagsordning eller något avtal eller annan handling där bolaget är part.
För mer information om ersättningar och personaloptionsprogram, se not 6 på sid 89.
Då vi har försäljning i närmare 60 länder är vi alltid exponerade för valutor. Exponeringen begränsas av att vi har såväl försäljning som produktion i olika valutor. Den kraftiga försvagningen av det brittiska pundet 2016 kompenseras till viss del av att vi har lokal produktion på plats i Storbritannien.
Stora förändringar i stålpriserna påverkar förstås våra kostnader. Vi köper in en stor mängd olika kvaliteter men störst värde har galvaniserat stål. Vi arbetar nu aktivt med våra prislistor för att begränsa effekten av de högre stålpriserna på vår marginal.
Genom att fokusera på att skapa mervärden för kunderna genom att erbjuda kompletta lösningar inom olika områden ska vi kunna öka våra marginaler. Därmed får vi ytterligare resurser till utvecklingen av nya produkter och lösningar. Denna transformering av verksamheten, från att sälja främst produkter till att sälja kunskap och kompetens, pågår och är helt nödvändig.
Vi ser det som positivt att vi minskat skuldsättningen under 2016 efter genomförda förvärv 2015. Stärkta finanser ger finansiell flexibilitet vilket kan användas till att ytterligare utveckla vår verksamhet i form av förvärv och investeringar i FoU och anläggningstillgångar.
Främst beror det på att segmentet fortsatt påverkats negativt av den svaga utvecklingen inom Ryssland och övriga CIS. Dessutom har Building Systems en hög andel råmaterial i relation till försäljning och har under andra halvåret 2016 inte kunnat kompensera sig för kraftigt ökade råmaterialkostnader.
För mer och aktuell information om aktien se www.lindabgroup.com
| 2016 | 2015 | ||
|---|---|---|---|
| Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
|
| Creades | 7 870 782 | 10,3 | 10,3 |
| Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL | 6 209 793 | 8,1 | 6,1 |
| Fjärde AP-fonden | 6 118 691 | 8,0 | 8,0 |
| Lannebo Fonder | 6 070 228 | 8,0 | 8,1 |
| Skandia | 3 958 896 | 5,2 | 5,7 |
| IF Skadeförsäkring AB (publ) | 3 890 055 | 5,1 | 4,9 |
| Övriga | 42 213 537 | 55,3 | 56,9 |
| Totalt antal utestående aktier* | 76 331 982 | 100,0 | 100,0 |
*Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav om 2 375 838 aktier (2 375 838).
| SEK/aktie om inget annat anges | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 4,02 | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 |
| Resultat per aktie1) | 4,02 | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 |
| Utdelning | 1,402) | 1,25 | 1,10 | - | - | 1,00 | 1,00 | - | 2,75 |
| Direktavkastning, %3) | 1,90 | 1,99 | 1,68 | ET | ET | 2,67 | 1,13 | ET | 5,67 |
| Utdelning i % av resultatet efter skatt1) | 35,0 | 31,0 | 30,0 | ET | ET | 82,4 | 277,8 | ET | 28,4 |
| Börskurs, vid periodens slut | 73,05 | 62,90 | 65,60 | 63,40 | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 |
| Högsta börskurs | 89,60 | 78,35 | 83,70 | 65,20 | 57,95 | 95,80 | 105,00 | 91,00 | 163,00 |
| Lägsta börskurs | 54,50 | 55,95 | 52,35 | 42,17 | 37,17 | 31,84 | 61,25 | 40,00 | 36,50 |
| Eget kapital, efter utspädning | 50,41 | 45,98 | 43,81 | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 75 331 982 | 75 331 982 | 74 772 429 | 74 772 429 |
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
Styrelsen föreslår en utdelning om 1,40 SEK (1,25) för verksamhetsåret 2016, i enlighet med Lindabs utdelningspolicy om att dela ut 30 procent av resultatet efter skatt.
Fördelning av ägande, %
Lindab International AB (publ) är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm. Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden").
Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Koden samt andra tillämpliga svenska lagar och regler.
Lindab följer för år 2016 Koden. Dock ska noteras att Koden bland annat anger att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men att dessa inte ska utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. Lindabs valberedning fram till årsstämman 2016 bestod av fyra ledamöter, varav två var styrelseledamöter. En av dessa ledamöter var styrelsens ordförande och en av ledamöterna representerade Lindabs största aktieägare. Ingen av dessa styrelseledamöter var ordförande i valberedningen. Lindab gjorde bedömningen att det var ändamålsenligt att dessa representanter medverkade i såväl valberedningens som styrelsens arbete.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab innehar 2 375 838 egna aktier. Antalet utestående aktier uppgår därmed till 76 331 982. Lindab har inte rösträtt för de återköpta aktierna. Antalet aktieägare uppgick till 7 257 (8 313) per den 31 december 2016. De fyra största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Creades 10,3 procent (10,3), Handelsbanken Fonder 8,1 procent (6,1), Fjärde AP-fonden 8,0 procent (8,0) och Lannebo Fonder 8,0 procent (8,1). Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2016 finns på sidorna 44–45.
Årsstämma för räkenskapsåret 2015 hölls den 3 maj 2016 i Grevieparken, Båstads kommun. Antalet närvarande aktieägare uppgick till 220. Protokollet från årsstämman 2016 finns sedan den 17 maj 2016 tillgängligt på bolagets hemsida.
Vid årsstämman 2016 fattades bland annat beslut avseende
Årsstämma för räkenskapsåret 2016 kommer att hållas den 9 maj 2017 kl 15.00 i Grevieparken, Grevie i Båstads kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, dvs den 3 maj 2017, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelse till årsstämman 2017. Aktieägare, som önskar få ärende behandlat på årsstämman anmodas, som anges på bolagets hemsida, inkomma med ärendet till styrelsens ordförande senast 21 mars 2017.
Vid årsstämman 2016 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande uppdrogs att i samband med utgången av tredje kvartalet 2016 kontakta de tre största aktieägarna i bolaget och uppmana dessa att snarast utse sin representant till valberedningen. Valberedningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats.
En valberedning konstituerades den 19 oktober 2016 bestående av
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2017 avseende
Valberedningen har under 2016 haft ett protokollfört möte. Under 2017 har valberedningen haft fyra protokollförda möten inför årsstämman 2017.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka
Vid årsstämman den 3 maj 2016 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. Bolagets verkställande direktör är föredragande i styrelsen. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidan 52–53 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Bolagets koncernledning har varit närvarande vid styrelsens sammanträden.
Antalet styrelsemöten under 2016 uppgick till tio. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Huvudfrågor vid styrelsemötena framgår särskilt.
Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete har skett under 2016 med hjälp av Alumni. Utvärderingen har visat på väl fungerande VD- och styrelsearbeten.
Vid årsstämman den 3 maj 2016 fastställdes ett totalt arvode om 2 500 000 SEK fördelat enligt följande: 650 000 SEK till styrelsens ordförande, 300 000 SEK till var och en av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 25 000 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna.
Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som består av Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland. Ersättningsutskottets arbete styrs av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Ersättningsutskottet ska bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för verkställande direktören och andra befattningshavare i koncernens högsta ledning. Utskottet har under 2016 sammanträtt vid fyra tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Ersättningsutskottet uppbär inget särskilt arvode.
Huvudfrågor vid respektive styrelsemöte
| Namn | Invald År |
Bolag | Ägare | Styrelsearvode | Ersättnings utskottsmöten |
Revisions utskottsmöten |
Styrelse möten |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Peter Nilsson 2) | 2016 | Oberoende | Oberoende | 433 300 kr | 4/4 | - | 6/6 |
| Kjell Nilsson 3) | 2012 | Oberoende | Oberoende | 216 700 kr | - | - | 4/4 |
| Pontus Andersson 1) | 1995 | 25 000 kr | - | - | 9/10 | ||
| Per Bertland 2) | 2016 | Oberoende | Oberoende | 200 000 kr | 4/4 | - | 6/6 |
| Marianne Brismar | 2015 | Oberoende | Beroende | 300 000 kr | - | 3/3 | 10/10 |
| Sonat Burman Olsson | 2011 | Oberoende | Oberoende | 300 000 kr | - | - | 9/10 |
| Erik Eberhardson 3) | 2009 | Oberoende | Oberoende | 100 000 kr | - | - | 3/4 |
| Viveka Ekberg 2) | 2016 | Oberoende | Oberoende | 200 000 kr | - | 3/3 | 6/6 |
| Per Frankling 3) | 2015 | Oberoende | Beroende | 100 000 kr | - | - | 4/4 |
| Bent Johannesson 2) | 2016 | Oberoende | Oberoende | 200 000 kr | - | 2/3 | 6/6 |
| Anders Lundberg 1) 5) | 2016 | - | - | 3/3 | |||
| Hans Porat | 2014 | Oberoende | Oberoende | 300 000 kr | - | - | 9/10 |
| Markku Rantala 1) 4) | 1998 | 25 000 kr | - | - | 7/7 |
1) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter
2) Valdes in i styrelsen 3 maj 2016, mandattid omfattar 6 möten
3) Avgick 3 maj 2016, mandattid omfattar 4 möten 4) Pensionsavgång i augusti, mandattid omfattar 7 möten
5) Tillträdde i augusti, mandattid omfattar 3 möten
Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott som består av Viveka Ekberg, ordförande, Marianne Brismar och Bent Johannesson. Revisionsutskottets arbete styrs av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Revisionsutskottets arbete syftar till att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering, redovisning och finansiell rapportering. Revisionsutskottet ska även bereda frågor om upphandling av revision och andra tjänster från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revisionsfrågor som ska behandlas av styrelsen. Utskottet har under 2016 sammanträtt vid tre tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Revisionsutskottet uppbär inget särskilt arvode.
Vid årsstämman 2016 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Hans Warén utsågs till huvudansvarig revisor. Hans Warén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget med huvudansvarig revisor Hans Warén innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
Revisionsarvodet till bolagets revisionsbolag Deloitte AB uppgick för 2016 till 0,5 MSEK för moderbolaget och 6,5 MSEK för koncernen. Arvodena till Deloitte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 3,5 MSEK.
Styrelsen har vid styrelsemötet den 27 juni 2017 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsens ledamöter, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VD-instruktion för klargörande av VD:s uppgifter och ansvar.
Styrelsen har också fastställt policys för bolagets och koncernens styrning och dessa policys framgår nedan:
Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden, CSR, intern kontroll och efterlevnad, inom bolagsstyrning och har inrättat en bolagsstyrningskommitté, CGC, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs uppförandekod tillförsäkrar sig Lindab detta.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Immateriella rättigheter, som består av registrerade rättigheter såsom patent, varumärken och mönster och av andra rättigheter såsom upphovsrätt, företagshemligheter och know-how, utgör värdefulla tillgångar för Lindab. Policyn beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av sina immateriella rättigheter.
Lindabs IT-policy innehåller övergripande regler för koncernens IT-användning och styrning. Målet är att den ska säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Den innehåller bland annat regler för hur datacenter ska organiseras inklusive hantering av kritisk IT-utrustning, tillgång till support, rutiner för säkerhetskopiering och behörighetsadministration.
Lindab har nolltolerans avseende korruption. Policyn är det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare.
Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En miljöpolicy styr Lindabs arbete med miljöfrågor och säkerställer att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön och att produktlösningar erbjuds som bidrar till att byggnader blir mer energieffektiva.
Arbetsmiljöpolicyn är i linje med Lindabs arbete att ha en bra och säker arbetsmiljö. Policyn ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågan och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete.
Syftet med policyn är att definiera regelverket för Lindabkoncernens hantering av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens treasuryfunktion i syfte att bland annat minimera kostnaderna.
Policyn ger riktlinjer för att säkerställa att anställda inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl.
Anders Berg är VD och koncernchef för Lindab sedan den 18 mars 2013. I koncernledningen har under hela året 2016, förutom VD Anders Berg, ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby, chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm samt produkt- och marknadsdirektören Bengt Andersson ingått.
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Ängelholm eller Båstad kommun. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och revisor.
Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valberedning inför nästkommande årsstämma.
Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering, redovisning och finansiell rapportering.
Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för verkställande direktören och andra befattningshavare i koncernens högsta ledning.
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen löpande under året samt minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på årsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. Styrelsen består av sju stämmovalda ledamöter samt två arbetstagarrepresentanter. De anställda har även utsett två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernledningen i övrigt deltar vid styrelsemötena.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorerna.
Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens arbetsordning jämte koder eller policys antagna av styrelsen samt andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av koncernledningen. Lindabs bolagsstyrningspolicy och uppförandekod utgör de två viktigaste övergripande policydokumenten. Lindab har inrättat en bolagsstyrningskommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
Lindab har en internrevisionsfunktion som löpande rapporterar till koncernledningen, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom socialt ansvarstagande, CSR. CSR sammanfattar bland annat hur Lindab ska behandla sina medarbetare och agera i samhället. Dessutom handlar CSR om Lindabs arbete och fokus på ständiga miljöförbättringar.
Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab bland annat antagit policys för att motverka alla former av korruption och agerande som strider mot konkurrensrätt.
De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, regelverket för emittenter för NASDAQ Stockholm samt Koden.
Vid årsstämman 2016 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen ska bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna ska vara individuellt fastställda och grundade på det nu sagda och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen ska grundas på tydliga mål för koncernen och utgå som en procentdel på den fasta lönen och ha ett fastställt tak ej överstigande 50 procent av den fasta ersättningen. Pensionen ska vara premiebestämd. Omfattningen av pensionen ska baseras på samma kriterier som för fast ersättning och grundas på dels fast, dels rörlig lön. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2016 inte utnyttjat detta mandat.
Det noteras att Lindab inte har några utestående incitamentsprogram.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 4,3 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
Anders Bergs fasta ersättning för 2016 uppgick till 3 600 000 SEK. Anders Berg kan vidare erhålla rörlig ersättning om högst 50 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2016 framgår av särskild tabell. Anställningen löper med en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden äger Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag av rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Anders Berg.
I koncernledningen har, förutom verkställande direktören Anders Berg, ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby, chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm och produktoch marknadsdirektören Bengt Andersson ingått. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2016
| SEK | Anders Berg |
Ersättning övrig koncernledning |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 3 643 200 | 5 415 292 | 9 058 492 |
| Rörlig ersättning | 1 152 000 | 1 380 833 | 2 532 833 |
| Pensioner | 1 081 566 | 1 442 912 | 2 524 478 |
| Förmåner | 49 323 | 200 970 | 250 293 |
| Summa | 5 926 089 | 8 440 007 | 14 366 096* |
*) I ovanstående belopp ingår ej sociala avgifter och särskild löneskatt.
bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Koncernledningen är bunden av konkurrensklausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. De rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga samt i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har likaså varit korrekt och styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som finns i bolaget är således marknadsmässiga och väl avvägda.
Peter Nilsson
Född 1962.
Invald i styrelsen 2016, oberoende. Styrelseordförande sedan 2016.
Sedan 2004 Senior Industrial Advisor inom EQT-sfären och har haft en rad olika positioner och förtroendeuppdrag för olika EQTbolag. Var koncernchef för Duni 2004–2007 och koncernchef för Sanitec 2010–2015. Även varit styrelseordförande i Duni AB, Securitas Direct AB och Sanitec Holdings Oy. Hade mellan 1987–2003 olika chefspositioner inom Swedish Match-koncernen.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Eton AB, Chep Aerospace Solutions och ledamot i Evidencia AB, Cramo Oyj.
Innehav: 15 000 aktier.
Invald i styrelsen 2016, oberoende.
VD för Ramböll Sverige AB 2003- 2016. Tidigare regionchef inom Scandiaconsult AB samt chef för byggnadsavdelningen på Kvaerner Pulping. Har varit egen företagare inom byggkonsultation. Haft olika styrelseuppdrag inom Ramböllkoncernen både i Sverige, Danmark och Ryssland och under tio år varit styrelseledamot i Svenska Teknikoch Designföretagen, varav två år som styrelseordförande och var då även styrelseledamot i Almega.
Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola.
Övriga styrelseuppdrag: Inga. Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 2011, oberoende.
Koncernchef/VD för COOP Sverige sedan 2014. Mellan 2007 och 2013 vice VD och CFO för ICA-Gruppen. Innan dess var hon Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala Marknadsstrategier. Har även varit Senior Vice President, Operational Development för Electrolux Europe och Vice President, Finance för Electrolux International (Asien & Latinamerika).
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Executive MBA och Retail Management-utbildningar i Oxford och vid Harvard.
Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Tredje AP-fonden, International Chamber of Commerce, Svensk Handel samt Svensk Dagligvaruhandel.
Innehav: 0 aktier.
ordförandeskapet?
Invald i styrelsen 2014, oberoende.
Tidigare VD och koncernchef i Nolato AB och Gadelius och mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom Trelleborg AB, ABB samt Fläktkoncernen.
Huvudsaklig utbildning: Bergsingenjör.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Autoropa AB samt ledamot i Cloetta AB, Gränges AB, Ecolean AB och DIAB.
Innehav: 10 000 aktier.
Peter Nilsson, du utsågs av bolagsstämman i maj till ny styrelseordförande efter Kjell Nilsson, hur har det varit att ta över
Intressant och stimulerande. Vi var dessutom hela fyra nya ledamöter som valdes in i styrelsen. För mig och de övriga har det handlat om att snabbt sätta sig in i företaget, i strategin och hur ledningen arbetar, för att inte tappa tempo. Ett annat viktigt område har varit att sätta formerna för själva styrelsearbetet, att etablera arbetssätt och processer för att bli så effektiva som möjligt för Lindabs bästa. Som styrelseordförande ska du alltid vara en del av det löpande arbetet med att utveckla företaget.
Vad har annars präglat styrelsearbetet under året?
Intervju med Peter Nilsson, styrelseordförande
Vi har satt en effektiv ram för bolagsstyrningen där vi även etablerat viktiga separata delar såsom ersättnings- och revisionsutskott för att skapa ett ännu bättre fokus. Vi bad även Lindabs ledning att göra en strategiöversyn, att uppdatera och justera strategin och skapa en tydlig plan för de närmaste åren så att vi har en gemensam bild om vad vi arbetar mot och behöver göra för att möta utmaningarna. Just att skapa en samsyn mellan ledning och styrelse har varit centralt. Vi har haft en rad möten ihop och vi har deltagit i utbildningar på Lindab, allt i syfte att få en djupare insikt i verksamheten och därmed kunna ta rätt beslut.
Invald i styrelsen 2015, beroende av aktieägaren Creades AB.
Tidigare VD och ägare av Atlet AB.
Huvudsaklig utbildning: Apotekare och civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Beijer Alma AB, Concentric AB, Axel Johnson International AB, Semcon AB, Creades AB och JOAB AB.
Innehav: 10 000 aktier.
Det vi ser är att trender som IoT och Connectivity blir ännu tydligare och påverkar oss i större utsträckning än tidigare. Vi är förstås inte ensamma om att se detta, men jag anser att Lindab är i ett unikt läge för att kunna stärka sin position inom viktiga områden. Lindab är dessutom helt rätt ute med sin långsiktiga strategi att gå från produkt- till systemleverantör. Det gäller dock att konstant vara på tå, teknikförändringen sker så snabbt. De förvärv som gjorts inom luftbehandling och brandsäkerhet har varit viktiga för att stärka erbjudandet inom systemlösningar, och den typen av adderingar, såväl av den organiska kompetensen, måste fortsätta. Storleken och kontakten med installatörer gör att Lindab har ett försprång, men att gå från säljare till att bli en konsultativ partner innebär ett helt annat sätt att tjäna pengar.
Lindab befinner sig nu i en utförandefas i strategiarbetet, att helt enkelt leverera det man utlovat att göra. Organisationen för detta är till stora delar på plats, och även medvetenheten om att tempot måste vara fortsatt högt för att man ska kunna fortsätta
leda och driva utvecklingen. Frågor som "Har vi förmågorna? Vilka nya antaganden ska vi göra?" behöver ställas oavbrutet. Med erbjudandet inom systemlösningar går Lindab även från ett lokalt till ett paneuropeiskt perspektiv, vilket öppnar upp för fler strategiska samarbeten och kompletteringsförvärv. Miljö- och klimathänsyn är samtidigt centralt i allt som görs. Hållbarhetsfrågorna är det som driver verksamheten i grunden vilket ligger väl i linje med strategin. Vi fortsätter därför att arbeta mot våra långsiktiga mål, såväl hållbarhetsmålen som de finansiella.
Det gäller att fortsätta bidra till att Lindab kan leverera på strategin. Vi ska inte glömma bort att Lindab verkar i en spännande bransch och på en marknad där det kommer hända mycket under de närmaste åren. Vårt arbete i styrelsen handlar om att driva på ledningen för att de snabbt ska kunna genomföra allt det vi tillsammans förutsatt oss. Snabbheten, i styrelsen och i ledningen, ja i hela Lindab, är det som avgör om vi kommer att lyckas med strategin.
Invald i styrelsen 2016, oberoende.
VD och koncernchef för Beijer Ref sedan 2013. Arbetat i bolaget sedan 1993, som CFO fram till 2000 och som COO 2000–2013. Var tidigare CFO på Indra AB och Ötab Sport AB, del av Aritmoskoncernen.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i flera av Beijer Refs dotterbolag, och i AB Dendera Holding, advisor i Small Cap Partners SCP och ledamot i diverse stiftelser.
Innehav: 5 000 aktier.
Invald i styrelsen 2016, oberoende.
Tidigare VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Management, Associate Partner på Brummer & Partners, Chef för SEB Institutionell Förvaltning, Aktieanalytiker på Alfred Berg Fondkommission och Affärsvärlden.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Apoteket AB:s Pensionsstiftelse, ledamot i C.A.G Group, Magnolia Bostad AB, SPP Pension & Försäkring, Svolder, stiftelsen Affärsvärlden, Centrum för rättvisa m fl. Innehav: 9 000 aktier.
Anders Lundberg Född 1962. Invald i styrelsen 2016.
Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1997 och arbetar för närvarande med produktutveckling. Innehav: 0 aktier.
Född 1966. Invald i styrelsen 1995.
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör. Innehav: 250 aktier.
Född 1972.
VD och koncernchef.
Anställd sedan 2013. Medlem av koncernledningen sedan 2013.
Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom SSAB-koncernen och bland annat Vice President med placering i Shanghai, Kina samt VD och koncernchef för Plannja.
Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör, Luleå tekniska universitet. Innehav: 66 000 aktier.
Född 1960.
Produkt- och marknadsdirektör.
Anställd sedan 1991. Medlem av koncernledningen sedan 2014. Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lindabkoncernen. Huvudsaklig utbildning: Gymnasieingenjör, maskinteknik. Innehav: 50 000 aktier. Närståendes innehav: 6 690 aktier.
Född 1964.
Chefsjurist, M&A- och HR-direktör.
Anställd sedan 2014. Medlem av koncernledningen sedan 2014.
Arbetslivserfarenhet: Bolagsjurist Frigoscandia Equipment AB, biträdande chefsjurist FMC Technologies, Advokatfirman Lindahl och närmast chefsjurist Kockums AB.
Huvudsaklig utbildning: Jur. kand., Lunds universitet. Innehav: 2 500 aktier.
Född 1977.
Ekonomi- och finansdirektör.
Anställd sedan 2015. Medlem av koncernledningen sedan 2015
Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Autolivkoncernen och närmast som Vice President Corporate Control. Tidigare bland annat Ekonomichef på Coop Inköp och Kategori AB.
Huvudsaklig utbildning: Ekonomie Kandidatexamen, Högskolan i Skövde. Innehav: 17 000 aktier.
Lindab arbetar i en matrisorganisation med fyra geografiska säljregioner, fem produktområden och en division. Denna organisation gör att vi kan komma närmare kunderna och bättre utnyttja synergier och kunskaper inom koncernen. Den operativa ledningsgruppen består av tio personer, inklusive koncernledningens fyra medlemmar, och har fokus på att kontinuerligt stärka koncernens erbjudande.
| VD och koncernchef | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Juridik, HR och M&A | Finans, controlling, IS/IT och Business Development |
||||
| Koncernledning | Strategic Product and Marketing Management |
||||
| Operations | |||||
| Operativ ledningsgrupp | Försäljnings region Norra Europa |
Försäljnings region Västra Europa |
Försäljnings region Mellersta Europa |
Försäljnings region CEE, Ryssland och nya marknader |
Building Systems |
| Byggprodukter och bygglösningar | |||||
| Ventilationsprodukter | |||||
| Inneklimatlösningar | |||||
| Luftbehandling | |||||
| Produkt- och maknadsdivisioner |
Brandsäkerhet |
Huvudansvarig revisor: Hans Warén Född: 1964. Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2014. Lång erfarenhet av börsnoterade bolag.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Beskrivningen har utformats i enlighet med årsredovisningslagen och beskrivningen är därmed begränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Syftet med denna beskrivning är att ge aktieägarna och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen är organiserad i Lindab vad beträffar den finansiella rapporteringen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive etiska koden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och söka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. Lindab har ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl segment som koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader, komplexa eller ändrade affärsförhållande etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner även med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomichef som har till ansvar att säkerställa korrekt finansiell rapportering. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Under året har ett projekt med att standardisera och stärka den interna kontrollen initierats. Det omfattar implementering av standardiserade krav för finansiell rapportering för samtliga bolag i koncernen. Det syftar också till att skapa system som underlättar uppföljning av finansiella flöden.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna riktlinjer, direktiv och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet), har organisationen tillgång till policys, direktiv och riktlinjer.
Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning granskar revisionsutskottet och styrelsen den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Revisorerna deltar vid styrelsemötena i normalfallet två gånger per år och avrapporterar
då sina noteringar från granskningen av den interna kontrollen, den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut samt granskningen av årsbokslutet.
Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden, CSR, intern kontroll och efterlevnad, inom bolagsstyrning och har inrättat en bolagsstyrningskommitté, CGC, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens finansstab. Funktionen rapporterar löpande till Lindabs koncernledning som i sin tur avrapporterar till revisionsutskottet. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
Båstad den 19 mars 2017
Styrelsen i Lindab International AB (publ)
Till bolagsstämman i Lindab International AB org.nr 556606-5446
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2016 på sidorna 47–55 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Göteborg den 19 mars 2017 Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
lindab | finansiella rapporter
58
lindab | finansiella rapporter
59
| Förvaltningsberättelse | 60 |
|---|---|
| Utdelning och vinstdisposition | 64 |
| Koncernen | 65 |
| Rapport över totalresultat | 67 |
| Rapport över kassaflöden | 69 |
| Rapport över finansiell ställning | 71 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 72 |
| Moderbolaget | 72 |
| Resultaträkning | 72 |
| Balansräkning | 73 |
| Kassaflödesanalys | 73 |
| Förändringar i eget kapital | 73 |
| Rapport över totalresultat | 67 |
|---|---|
| Rapport över kassaflöden | 69 |
| Rapport över finansiell ställning | 71 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 72 |
| Moderbolaget | 72 |
| Resultaträkning | 72 |
| Balansräkning | 73 |
| Kassaflödesanalys | 73 |
| Förändringar i eget kapital | 73 |
| Fem år i sammandrag | 74 |
| Noter | 76 |
| Revisionsberättelse | 109 |
| Finansiella definitioner | 114 |
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2016.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange "Mid Cap", listan för medelstora bolag, under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Lindabs nya strategi innebär en långsiktig ompositionering för att skapa större mervärde för alla intressenter och förflytta Lindab högre upp i värdekedjan. Den bygger på Lindabs interna styrkor och unika möjligheter att tillvarata globala trender beträffande befolkningsökning, urbanisering, energieffektivitet, intelligenta byggnader och material, samt det snabbväxande marknadssegmentet HVAC. I kort omfattar strategin fem fokusområden; Market Excellence, Efficient Availability, Solutions, Innovation och People, som ska generera högre lönsamhet och tillväxt under de kommande åren.
Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation. Rapporteringsstrukturen utgörs av de två segmenten Products & Solutions och Building Systems. Products & Solutions innefattar kompletta system inom såväl ventilation och inneklimatlösningar som byggsektorn där kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt erbjuds. Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Lindabs verksamhet styrs också utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av sex produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner.
Som en del i Lindabs arbete med att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter fastställdes nya finansiella mål under 2014. Målen består av ett tillväxt-, ett lönsamhets- och ett kapitalmål. Målen ska bidra till att öka Lindabs finansiella styrka och att ytterligare stärka kunderbjudandet. Perioden för måluppfyllelsen för de finansiella målen sträcker sig över en konjunkturcykel. De finansiella målen består av:
* Exklusive engångsposter.
** Genomsnittlig nettoskuld för året.
Lindabs försäljningsutveckling, justerat för valutaeffekter, var för året 4 procent (6) jämfört med 2015. Med ett starkt fokus på innovation, värdeskapande lösningar och förbättrad effektivitet ska Lindabs lönsamhetsmål kunna uppnås i den nuvarande konjunkturcykeln. Rörelsemarginalen för helåret 2016, exklusive engångsposter, ökade till 6,5 procent (6,1). Vid årsskiftet 2016 var säsongsjusterad nettoskuld 2,5 gånger (3,1) större än EBITDA, exklusive engångsposter. Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om 1,40 SEK (1,25) per aktie. Detta ger en utdelning om totalt 107 MSEK (95), vilket motsvarar 35 procent (31) av nettoresultatet.
| MSEK om inget annat anges | 2016 | 2015 | Förändring % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 849 | 7 589 | 3 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | 4 | 2 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 0 | 4 | |
| Valutaeffekt, % | –1 | 2 | |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 657 | 637 | 3 |
| Rörelseresultat, exkl engångsposter1) | 511 | 463 | 10 |
| Rörelseresultat | 483 | 469 | 3 |
| Resultat före skatt | 445 | 431 | 3 |
| Årets resultat | 306 | 305 | 1 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 499 | 460 | 8 |
| EBITDA-marginal,% | 8,4 | 8,4 | |
| Rörelsemarginal, exkl. engångsposter, %1) | 6,5 | 6,1 | |
| Eget kapital | 3 849 | 3 511 | 10 |
| Nettoskuld | 1 396 | 1 657 | –16 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,4 | 8,8 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,8 | 8,6 | |
| Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter | 2,5 | 3,1 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,4 | 0,5 | |
| Medelantal anställda | 5 134 | 5 052 | 2 |
1) För engångsposter se tabell sidan 67.
Inga förvärv eller avyttringar har gjorts under året.
Den 7 augusti föregående år avyttrades det amerikanska dotterbolaget Lindab Inc., baserat i Portsmouth, Virginia.
Den 1 juli föregående år förvärvades tillgångarna i det franska bolaget Froid Partn'Air, med säte i Marseille. Samma datum förvärvades det slovenska ventilationsbolaget IMP Klima med säte och huvudsakliga verksamhet i Godovic, Slovenien. Den 3 juni föregående år förvärvades det franska bolaget Nather S.A.. Den 15 januari föregående år slutfördes förvärvet av det italienska bolaget MP3 med säte i Padova.
Ytterligare uppgifter om förvärv och avyttringar återfinns i not 5.
Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus är bl.a. på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer. Forskning och utvecklingsprojekt bedrivs i egen regi men även tillsammans med leverantörer, inom bl.a. hållfasthet samt hälso- och miljöaspekter.
Lindabs arbete med forskning och utveckling har historiskt varit uppdelat mellan olika produktområden såsom bygg, ventilation och inneklimat. Med ett ökat fokus på systemlösningar och den kompetens som förvärven bidragit med samlas mer av kompetensen centralt för att kunna utnyttja koncernens fulla potential.
Under året har Lindab etablerat tvärfunktionella team som med nya arbetssätt ska ta fram förslag på nya produkter och lösningar, bland annat med fokus på teman kring energieffektivisering och digitalisering. Dessutom har Lindab genom Strategic Product Management (SPM) förfinat processen för produktutveckling, vilken inkluderar lanseringsplaner och nya produktgenerationer. SPM:s ansvar går tvärs genom Lindabs geografier och områden för att ifrågasätta befintligt erbjudande och ställa krav på utveckling av nya lösningar. SPM genomför trendanalyser och för en löpande dialog med kunder och andra partners, i syfte att identifiera vilka områden Lindab långsiktigt ska satsa på.
Innovationstakten har varit hög under året där banbrytande ventilationslösningar som UltraLink lanserats såväl som en ny generation av takavvattning och nya bygglösningar. Lindab har också, som första företag i Europa, ansökt om Euroventcertifiering för kanalsystem med gummitätningar. Med den sätter Lindab en ny standard för kvalitet och energieffektivitet på den europeiska ventilationsmarknaden. Året har även präglats av en hög takt i lanseringen av nya generationer av våra IT-lösningar och projektstöd. Dessa syftar till att förenkla varje steg i designoch byggprocessen, vilket ska bidra till ökad kvalitet och lönsamhet för alla involverade parter.
För 2016 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 65 MSEK (58), varav 53 MSEK (45) inom Products & Solutions och 11 MSEK (13) inom Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 75 (74), varav 58 (55) inom Products & Solutions och 17 (19) inom Building Systems.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 5 134 (5 052), en ökning med 82 personer. Antalet anställda vid årets slut var 5 136 (5 066), en ökning med 70 personer jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 122 (1 101) vilket motsvarade 22 procent (22) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Lindab ska ha samma professionella arbetssätt i hela koncernen med tyngdpunkt på koncernövergripande riktlinjer och principer. Under 2016 har ett omfattande program påbörjats för att stärka den strategiska kompetensen i koncernen för att öka kunskapen att sälja mer system, lösningar och tjänster. Lindab har även implementerat ett koncernövergripande onlineverktyg som omfattar bl a medarbetarsamtal, CV, arbetsbeskrivningar, successionsplanering och en utbildningsportal.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma framgår av not 6.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För 2016 avsattes 7 MSEK (6) inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2016 innehade stiftelsen 143 500 aktier (143 500) i Lindab. Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Alla Lindabs större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet 14001. Från och med 2015 rapporterar Lindab enligt de uppdaterade riktlinjerna GRI G4. GRI-index återfinns på Lindabs hemsida www.lindabgroup.se/hållbarhet. Bolaget har fastställt icke-finansiella mål med fokus på de hållbarhetsaspekter som är väsentliga för bolaget och dess intressenter.
Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda och är energieffektiva.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 m3. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt liten miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. Bolaget kontrollerar, följer upp och åtgärdar i samråd med lokala myndigheter. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot och återvinns helt. Övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet härrör bl.a. från energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47-57.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.
Lindab har ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl segment som koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker. Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Operativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en övergripande beskrivning av koncernens identifierade riskområden.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste leverantörerna av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att koordinera alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
Lindab kan av olika skäl drabbas av driftstörningar såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll. Med sin globala närvaro har koncernen goda möjligheter att flytta verksamheter till andra platser om någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Koncernens globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder. Precis som för andra bolag, finns en risk att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen inte får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för 1,7 procent (2,0) av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Utöver detta görs reserveringar för individuellt betydande exponeringar som inte faller inom ramen för beskrivningen ovan. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt.
Reserven för osäkra kundfordringar per den 31 december 2016 uppgick till 97 MSEK (89). Under året har det kostnadsförts 23 MSEK (10) avseende reservering för osäkra kundfordringar, motsvarande 0,3 procent (0,1) av koncernens nettoomsättning, se not 21.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika legala tvister. Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen. Koncernbolagen är endast inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten.
Inom segment Building Systems görs regelbundet avsättningar för potentiella framtida anspråk. Avsättningarna bygger bl.a. på Building Systems historiska kostnader för olika reklamationer. Härutöver görs inom såväl Building Systems som Products & Solutions avsättningar för uppkomna tvister, som bedöms utmynna i risk för betalningsansvar. Garantiavsättningen för 2016 uppgick till 8 MSEK (14), se not 24.
Lindab harmoniserar koncernens affärsprocesser och konsoliderar IS/ IT-system i syfte att etablera en hållbar värdekedja som erbjuder olika kund- och marknadssegment orderhantering och service i balans med totalkostnad.
För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning har dubblerad IT-infrastruktur (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats.
Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs för affärskritiska IS/IT-system.
En koncernövergripande projektmetod är implementerad för att stödja en störningsfri uppstart vid utrullning av harmoniserade affärsprocesser och gemensamma konsoliderade IS/IT-system.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki Construction, Tata Steel, Arcelor Mittal Construction, Marley, Balex Metal, Budmat, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt och Lindabs konkurrenskraft påverkas delvis av förändringar på råvarupriserna.
Lindab rationaliserar kontinuerligt produktion, distribution och organisation för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer med kunderna samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter och systemlösningar.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab har egen verksamhet i 32 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför en viss inverkan på Lindab. Även politiska oroligheter och instabilitet på t.ex. den ryska marknaden har haft påverkan på Lindab.
Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNP-utvecklingen, fast med större fluktuation. Marknaden för yrkesbyggnader ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt är större och har längre ledtider.
Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt finanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.
För beskrivning av finansiella risker, se not 3.
Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa,
och upplever generellt att skattelagstiftning och tillämpningen av denna blivit mer komplex. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att ha uppdaterade och välfungerande system och processer för hantering av skatter och avgifter.
Inom inkomstskatteområdet fokuseras även på internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den s.k. armlängdsprincipen. I princip samtliga länder, där Lindab har bolag, är medlemmar i OECD. Lindab arbetar kontinuerligt med att tillse att koncernen följer OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, både vad gäller prissättningen, dokumentation och i övrigt. Lindab följer även utvecklingen inom BEPS (Base Erosion and Profit Shifting) för att ytterligare kunna anpassa sig till de nya reglerna.
Lindab arbetar i övrigt med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har även löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas av högre rörelsekostnader eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.
Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra materiell negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför liten miljöpåverkan. I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras. Under 2016 gjordes inga avsättningar medan det under 2015 gjordes avsättning med 3 MSEK för miljöåtaganden. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där koncernen är verksam. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga anställda på Lindabs marknader följer god affärssed.
Inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt förekommer det att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte följer god affärssed. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum inom koncernen.
En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Lindabs arbetsmiljöpolicy är implementerad i koncernen med tydligt formulerat ansvar, för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård.
Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). LTIF har under de senaste tre åren sjunkit från 12,3 till 8,8. Vid mycket allvarliga olyckor, med risk för bestående men, ska koncernchefen informeras inom 24 timmar och uppföljning med korrigerande och förebyggande åtgärder genomföras inom 2 veckor. Under 2016 inträffade tre allvarliga olyckor. De skadade personerna är helt återställda.
Lindab prioriterar bolagsstyrning och arbetar med fastställande, implementering och uppföljning av olika policys. Ytterligare beskrivning av bolagsstyrning och intern kontroll finns redovisat på sidorna 47-57.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2016 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är 76 331 982 (76 331 982).
Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 5 576 MSEK (4 801) och 7 257 aktieägare (8 313) per den 31 december 2016. Den största aktieägaren i relation till utestående aktier är Creades AB som äger 10,3 procent (10,3). Därefter följer Handelsbanken Fonder 8,1 procent (6,1), Fjärde AP-fonden 8,0 procent (8,0), Lannebo Fonder 8,0 procent (8,1) och Skandia 5,2 procent (5,7). Dessa fem största ägare innehar tillsammans 39,6 procent (38,2) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehavarna utgör 57,3 procent (57,4) av aktierna, Lindabs eget innehav ej medräknat.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 30 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 9 maj 2017 beslutar om en utdelning på 1,40 SEK per aktie, vilket är i linje med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 107 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 11 maj 2017, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 16 maj.
SEK
| Årets vinst | 774 147 |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 418 412 046 |
| Totalt | 419 186 193 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 312 321 418 |
| Till aktieägarna | 106 864 775 |
Nettoomsättningen uppgick till 7 849 MSEK (7 589), vilket är en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till 4 procent. Valutaeffekter har påverkat omsättningen negativt med 1 procent medan genomförda förvärv och avyttringar sammantaget inte har haft någon påverkan. Nettoomsättningen i utlandet ökade med 1 procent och uppgick till 5 846 MSEK (5 802), vilket motsvarade 74 procent (76) av koncernens totala försäljning.
Lindab har egen verksamhet i 32 länder (32) och hade under 2016 en geografisk fördelning med 47 procent (44) av totalförsäljningen inom Norden, 33 procent (33) inom Västeuropa, 17 procent (19) inom CEE/ CIS samt 3 procent (4) till övriga marknader.
Under 2016 hade Lindab positiv organisk tillväxt under samtliga kvartal. Det större segmentet Products & Solutions hade en organisk tillväxt för helåret på 4 procent medan Building Systems hade en organisk tillväxt på 6 procent. Inom Products & Solutions var försäljningsutvecklingen särskilt god i Norden medan merparten av försäljningstillväxten i Building Systems kom från Polen, Tyskland och Italien.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt under andra halvåret.
Koncernen rapporteras i två segment, Products & Solutions och Building Systems. Fördelningen av nettoomsättning och rörelseresultat per segment framgår av tabellen på sidan 66.
Products & Solutions produkt- och lösningserbjudande omfattar produkter och hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak och vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader.
Nettoomsättningen uppgick till 6 949 MSEK (6 727), en ökning med 3 procent, organiskt var ökningen 4 procent. Samtliga produktområden inom ventilationsområdet hade positiv organisk tillväxt under 2016, särskild god var den inom de mer tekniska produktområdena Inneklimatslösningar, Luftbehandling och Brandsäkerhet. Försäljningen ökade inom Bygglösningar medan den minskade inom Takavvattning och byggprodukter.
Den organiska försäljningstillväxten var särskilt stark i Norden, drivet av en god utveckling i Sverige. Även Danmark och Norge visade bra tillväxt medan försäljningen var oförändrad i Finland. Sammantaget för helåret hade även Västeuropa en god tillväxt trots en svagare inledning av året. Den starka högkonjunkturen i Irland fortsatte under 2016 med försäljningsrekord som följd. I Storbritannien noterades ingen negativ effekt på försäljningen från Brexit då ventilationsmarknaden är sencyklisk. I CEE/CIS, som står för 14 procent av segmentets försäljning, minskade försäljningen justerat för valuta och förvärv. Minskningen var relaterad till produktområdet Takavvattning och byggprodukter.
Rörelseresultatet, exklusive engångsposter, ökade med 12 procent till 565 MSEK (504). Rörelsemarginalen, exklusive engångsposter ökade till 8,1 procent (7,5). Förbättringen i rörelseresultat förklaras främst av högre volym drivet av framförallt Norden och delar av Västeuropa.
Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
Nettoomsättningen under 2016 uppgick till 900 MSEK (862), vilket är en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Organiskt var försäljningsökningen 6 procent.
Såväl Västeuropa som CEE hade god försäljningstillväxt under året medan försäljningen till CIS fortsatte att sjunka. I Västeuropa drevs tillväxten framförallt av segmentets största marknad, Tyskland, samt ett större projekt i Italien. I CEE var tillväxten god i Polen. Marknadssituationen fortsatte att vara utmanande i CIS med minskad försäljning i merparten av länderna. Dock gav orderingången under slutet av året vissa positiva signaler. Försäljningen till Afrika var på jämförbar nivå med 2015, då försäljningen ökade kraftigt.
| 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 7 849 | 7 589 | 7 003 |
| Förändring, MSEK | 260 | 586 | 480 |
| Förändring, % | 3 | 8 | 7 |
| Varav | |||
| Organiskt, % | 4 | 2 | 5 |
| Förvärv/Avyttring, % | 0 | 4 | 0 |
| Valutaeffekter, % | –1 | 2 | 2 |
| MSEK | 2016 Andel, % | 2015 Andel, % | 2014 | Andel, % | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 3 654 | 47 | 3 372 | 44 | 3 208 | 46 |
| Västeuropa | 2 600 | 33 | 2 481 | 33 | 2 106 | 30 |
| CEE/CIS | 1 352 | 17 | 1 408 | 19 | 1 479 | 21 |
| Övriga marknader | 243 | 3 | 328 | 4 | 210 | 3 |
| Totalt | 7 849 | 100 | 7 589 | 100 | 7 003 | 100 |
Rörelseresultatet, exklusive engångsposter, uppgick till –12 MSEK (16). Rörelsemarginalen, exklusive engångsposter uppgick till –1,3 procent (1,9). Building Systems lönsamhet har sedan flera år en stor exponering mot CIS-regionen. Försäljningsminskningen på dessa marknader förklarar merparten av resultatförsämringen. Under andra halvåret 2016 påverkades även resultatet negativt av kraftigt ökade råmaterialpriser.
Bruttoresultatet ökade med 3 procent till 2 139 MSEK (2 071). Bruttomarginalen uppgick 27 procent (27) av nettoomsättningen.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 72 MSEK (114) och utgörs framför allt av kursvinster på operativa rörelsefordringar/-skulder. I övriga rörelseintäkter ingick föregående år engångsposter om 36 MSEK, varav 34 MSEK avsåg en upplösning av negativ goodwill i samband med förvärvet av IMP Klima, se engångsposterna i tabellen på sidan 67. Under 2016 ingår inga engångsposter.
Försäljnings- och administrationskostnaderna ökade med 2 procent, till 1 577 MSEK (1 551), motsvarande 20 procent (20) av nettoomsättningen. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 65 MSEK (58), motsvarande 0,8 procent (0,8) av nettoomsättningen.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 86 MSEK (107). I övriga rörelsekostnader ingår engångskostnader med 17 MSEK (17), se engångskostnader sidan 67. Utöver detta ingår även kursförluster på operativa rörelsefordringar/ skulder.
Årets totala av- och nedskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion, se not 8, uppgick till 174 MSEK (168), varav 38 MSEK (33) avser immateriella tillgångar. Av dessa avser 5 MSEK (3) avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultatet ökade till 483 MSEK (469). Rörelseresultatet, exklusive engångsposter, uppgick till 511 MSEK (463), vilket är en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen, exklusive engångsposter, ökade till 6,5 procent (6,1). Det förbättrade resultatet beror främst på en god utveckling i Norden och delar av Västeuropa för segmentet Products & Solutions.
Totala engångsposter som belastat rörelseresultatet uppgår till –28 MSEK (6), se specifikation av engångsposter sidan 67. Årets engångsposter avser främst kostnadsbesparingsaktiviteter. Föregående år avsåg de strukturrelaterade poster och upplösning av negativ goodwill.
Resultat före skatt uppgick till 445 MSEK (431), en ökning med 3 procent. Finansnettot ligger på samma nivå som föregående år och uppgick till –38 MSEK (–38).
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till –139 MSEK (–126) och den effektiva skattesatsen uppgick till 31 procent (29). Aktuell skatt uppgår till –120 MSEK (–109). Uppskjuten skatt uppgår till –19 MSEK (–17). Den genomsnittliga skattesatsen var 20 procent (20). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Den högre effektiva skattesatsen jämfört med föregående år och jämfört med den genomsnittliga förklaras av att Lindab inte fullt kunnat utnyttja underskottsavdrag för att minska den totala skattekostnaden. Vidare påverkades föregående år positivt av redovisningen av uppskjuten skatt på tidigare ej redovisade underskottsavdrag i Tyskland. För ytterligare information se not 14.
Årets resultat uppgick till 306 MSEK (305). Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning ökade till 4,02 SEK (3,99).
Totalresultatet uppgick till 433 MSEK (228). Totalresultatet inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt skatt. Det är främst omräkningsdifferenser avseende utländska verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar som står för största delen av förändringen mellan åren. Utvecklingen av omräkningsdifferenser drivs i huvudsak av nettoinvesteringar i EUR följt av DKK, CHF, PLN samt GBP, där 1 231 MSEK (1 174) är säkrade via lån och valutaswapar.
| Nettoomsättning | Rörelseresultat | Rörelsemarginal,% | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Products & Solutions |
6 949 | 6 727 | 6 084 | 5 496 | 5 643 | 565 | 504 | 471 | 360 | 398 | 8,1 | 7,5 | 7,7 | 6,6 | 7,1 |
| Building Systems | 900 | 862 | 919 | 1 027 | 1 013 | –12 | 16 | 52 | 159 | 100 | –1,3 | 1,9 | 5,7 | 15,5 | 9,9 |
| Övrig verksamhet | - | - | - | - | - | –42 | –57 | –26 | –21 | –38 | ET | ET | ET | ET | ET |
| Totalt, exklusive engångsposter |
7 849 | 7 589 | 7 003 | 6 523 | 6 656 | 511 | 463 | 497 | 498 | 460 | 6,5 | 6,1 | 7,1 | 7,6 | 6,9 |
| Engångsposter | - | - | - | - | - | –28 | 6 | –30 | –46 | –126 | ET | ET | ET | ET | ET |
| Totalt, inklusive engångsposter |
7 849 | 7 589 | 7 003 | 6 523 | 6 656 | 483 | 469 | 467 | 452 | 334 | 6,2 | 6,2 | 6,7 | 6,9 | 5,0 |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 | 7 849 | 7 589 |
| Kostnad för sålda varor | 6, 8, 9, 27 | –5 710 | –5 518 |
| Bruttoresultat | 2 139 | 2 071 | |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 72 | 114 |
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 27 | –1 061 | –1 030 |
| Administrationskostnader | 6, 8, 9, 10, 27 | –516 | –521 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –65 | –58 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –86 | –107 |
| Summa rörelsekostnader | –1 656 | –1 602 | |
| Rörelseresultat | 483 | 469 | |
| Ränteintäkter | 13 | 11 | 17 |
| Räntekostnader | 13 | –43 | –49 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 13 | –6 | –6 |
| Finansnetto | –38 | –38 | |
| Resultat före skatt | 445 | 431 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –139 | –126 |
| Årets resultat | 306 | 305 | |
| – hänförligt till moderbolagets aktieägare | 306 | 305 | |
| – hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 0 | |
| Resultat per aktie, SEK | 15 | 4,02 | 3,99 |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 306 | 305 | |
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer | –27 | 23 | |
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer | 6 | –6 | |
| Summa | –21 | 17 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 193 | –119 | |
| Säkring av nettoinvestering | –57 | 32 | |
| Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 12 | –7 | |
| Summa | 148 | –94 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | 127 | –77 | |
| Totalresultat | 433 | 228 | |
| – hänförligt till moderbolagets aktieägare | 433 | 228 | |
| – hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 0 |
| 2016 | Products & Solutions |
Building Systems |
Övrig verksamhet |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat exkl. engångsposter | 565 | –12 | –42 | 511 |
| Engångsposter | –24 | - | –4 | –28* |
| Rörelseresultat inkl. engångsposter | 541 | –12 | –46 | 483 |
| 2015 | ||||
| Rörelseresultat exkl. engångsposter | 504 | 16 | –57 | 463 |
| Engångsposter | 35 | –9 | –20 | 6** |
| Rörelseresultat inkl. engångsposter | 539 | 7 | –77 | 469 |
Rörelseresultatet har justerats med följande engångsposter, vilka redovisats som övriga rörelseintäkter, övriga rörelsekostnader samt av- och nedskrivningar.
2016* –28 MSEK avseende kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
2015** 6 MSEK avseende strukturrelaterade poster, kostnadsbesparingsåtgärder, upplösning av negativ goodwill samt governance projekt.
Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade och uppgick till 499 MSEK (460), vilket huvudsakligen förklaras av ett förbättrat rörelseresultat efter återläggning av ej kassaflödespåverkande poster men även förbättrad utveckling av rörelsekapitalet jämfört med föregående år.
Förändringen av rörelsekapitalet har förbättrats och uppgick till 25 MSEK (5). Förändringen i varulager har under året påverkat negativt och uppgår till –77 MSEK (88) och förändringen i rörelsefordringar uppgick till –36 MSEK (–51). Förändringen i rörelseskulder har påverkat positivt och uppgick till 138 MSEK (–32). Utvecklingen totalt sett förklaras av volymökningen inom Products & Solutions samt att förskott från kunder förbättrades under året.
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bl.a. av orealiserade kursdifferenser, avsättningar och avskrivningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar elimineras eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 125 MSEK (151). Årets investeringar avser underhålls- och återinvesteringar samt effektiviseringsinvesteringar främst i produktionsanläggningar. Avyttringar uppgick till 33 MSEK (31), vilket huvudsakligen förklaras av avyttringar av fastigheter för båda åren.
Netto uppgick kassaflödet för investeringsverksamheten till –92 MSEK (–120), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag.
Under året har inga förvärv eller avyttringar gjorts. Föregående år gjordes följande avyttring och förvärv:
Den 7 augusti avyttrades det amerikanska dotterbolaget Lindab Inc., vars verksamhet omfattade tillverkning och försäljning av ventilationskanaler och komponenter. Bolaget kommer att fortsätta att distribuera Lindabs produkter. Omsättningen uppgick till knappt 150 MSEK under 2014 och bolaget hade 98 anställda
Den 1 juli förvärvades tillgångarna i det franska bolaget Froid Partn'Air, vars verksamhet omfattar distribution av ventilations och inneklimatprodukter i Marseille-regionen i Frankrike. Nettoomsättningen uppgick årligen till cirka 13 MSEK och företaget har 5 anställda.
Den 1 juli förvärvades det slovenska ventilationsbolaget IMP Klima. Verksamheten omfattar produkter och lösningar för ventilation och inneklimat med spetskompetens inom luftbehandlingsaggregat, renrumsteknik och golvkonvektorer. Nettoomsättningen uppgick årligen till cirka 230 MSEK och bolaget har cirka 360 anställda.
Den 3 juni förvärvades det franska bolaget Nather S.A., vars verksamhet främst omfattar produkter och lösningar för ventilation av bostäder. Bolaget omsatte årligen cirka 45 MSEK och har 17 anställda.
Den 15 januari slutfördes förvärvet av det italienska bolaget MP3. Bolaget är en framstående tillverkare inom lösningar för inneklimat, med specialkompetens inom brandskydd. Bolaget omsatte årligen cirka 210 MSEK och har cirka 95 anställda.
Årets kassaflöde har inte påverkats av företagsförvärv och avyttringar. Föregående år uppgick kassaflödet från företagsförvärv och avyttringar netto till –168 MSEK. För närmare redogörelse se not 5.
Finansieringsverksamheten för året gav ett kassaflöde om –290 MSEK (–177). Kassaflödet för finansieringsverksamheten för båda åren förklaras av betald utdelning om –95 MSEK (–84) samt amortering av lån –195 MSEK (–91).
Nettoskulden uppgick till 1 396 MSEK (1 657) per den 31 december 2016. Valutaeffekter ökade nettoskulden med 41 MSEK jämfört med föregående år medan amorteringar av lån har bidragit till den totala minskningen av nettoskulden.
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 483 | 469 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 8 | 174 | 168 |
| Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet | –14 | –5 | |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | –24 | –18 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | –5 | –32 | |
| Summa | 614 | 582 | |
| Erhållen ränta | 11 | 16 | |
| Erlagd ränta | –41 | –47 | |
| Betald skatt | –110 | –96 | |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 474 | 455 | |
| Förändring av rörelsekapital* | |||
| Varulager (ökning – /minskning +) | –77 | 88 | |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | –36 | –51 | |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | 138 | –32 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | 25 | 5 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 499 | 460 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag Avyttring av koncernföretag |
5 5 |
- - |
–256 88 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 16 | –21 | –21 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 17 | –104 | –130 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 17 | 33 | 31 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –92 | –288 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 40 | 256 | |
| Amortering av lån | –235 | –347 | |
| Aktier för tilldelning, incitamentsprogram | - | –2 | |
| Utdelning till aktieägare | –95 | –84 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –290 | –177 | |
| Årets kassaflöde | 117 | –5 | |
| Likvida medel vid årets början | 285 | 300 | |
| Kursdifferens likvida medel | 16 | –10 | |
| Likvida medel vid årets slut | 418 | 285 |
*) Rörelsekapital, se definition sidan 114.
Bruttoinvesteringar 2012–2015 Bruttoinvesteringar 2016 % av nettoomsättning
Kassaflöde 2012–2015 Kassaflöde 2016 % av nettoomsättning
69
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till Rapporten över kassaflöden på sidan 68.
Varulager har uppgick till 1 159 MSEK (1 045), vilket är en ökning med 11 procent (–6). Kundfordringar uppgick till 1 250 MSEK (1 177), vilket är en ökning med 6 procent (11). Utvecklingen förklaras av den ökade försäljningsvolymen inom Products & Solutions. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till nettoomsättningen uppgick till 15 procent (14) respektive 16 procent (16).
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 418 MSEK (285). I likvida medel ingår spärrade medel med 3 MSEK (5). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 404 MSEK (1 164), baserat på en underliggande kreditram på 2 100 MSEK (2 100).
Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 5 642 MSEK (5 654), vilket ligger i nivå med föregående år. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 8,8 procent (8,6).
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 3 849 MSEK (3 511). Nettot av Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter och Säkring av nettoinvesteringar, exklusive skatt, har påverkat eget kapital positivt med 136 MSEK (–87) medan aktuariella förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner exklusive skatt har påverkat eget kapital negativt med –27 MSEK (23). Det under föregående år avslutade incitamentsprogrammet hade en sammantagen påverkan på 2015 med 21 MSEK. Utdelning har utbetalats under året med –95 MSEK (–84). Eget kapital per aktie uppgick till 50,41 SEK (45,98). Avkastning på eget kapital, d.v.s. årets resultat i förhållande till eget kapital, uppgick till 8,4 procent (8,8).
Nettoskulden uppgick per 31 december 2016 till 1 396 MSEK (1 657). Valutaeffekter ökade nettoskulden med 41 MSEK jämfört med föregående år medan amorteringar av lån har bidragit till minskningen av nettoskulden. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 1 871 MSEK (1 995) varav avsatt till pensioner uppgick till 211 MSEK (189). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 475 MSEK (338).
Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella mål. Målet är att den säsongsjusterade nettoskulden* i relation till EBITDA, exklusive engångsposter, inte ska överstiga 2,5. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,4 ggr (0,5).
* Genomsnittlig nettoskuld för året
Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 11,4 ggr (9,7).
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 51 procent (49).
I februari 2014 ingicks kreditavtal med Nordea/SEB och Svensk Exportkredit (SEK). Kreditramen med Nordea/SEB löpte på 3 år och krediten med SEK på 5 år. Den nuvarande kreditramen med Nordea/SEB, förlängdes med ytterligare ett år både i januari 2015 och 2016. Kreditramen löper nu till första kvartalet 2019. De långfristiga krediterna uppgår till 1 600 MSEK (1 600) från Nordea/SEB samt till 500 MSEK (500) från SEK.
Ställda säkerheter uppgick till 22 MSEK (21) och eventualförpliktelser uppgick till 19 MSEK (20).
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklings | |||
| arbeten och liknande | 16 | 20 | 21 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 14 | 2 |
| Goodwill | 16 | 2 963 | 2 897 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 89 | 100 |
| Summa immateriella tillgångar | 3 086 | 3 020 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 17, 27 | 799 | 798 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 439 | 451 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
17 | 61 | 52 |
| Summa materiella anläggnings tillgångar |
1 299 | 1 301 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 23 | 45 | 47 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 67 | 100 |
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
18 | 4 | 4 |
| Andra långfristiga fordringar | 19 | 4 | 4 |
| Summa finansiella anläggnings tillgångar |
120 | 155 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 505 | 4 476 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 1 159 | 1 045 |
| Kundfordringar | 21 | 1 250 | 1 177 |
| Övriga fordringar | 21 | 65 | 61 |
| Aktuell skattefordran | 13 | 20 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
21 | 81 | 79 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande |
21 | 12 | 6 |
| Likvida medel | 418 | 285 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 998 | 2 673 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 7 503 | 7 149 |
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 260 | 2 260 | |
| Omräkningsreserv | 106 | –43 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 1 403 | 1 213 | |
| 3 848 | 3 509 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 | 2 | |
| Summa eget kapital | 3 849 | 3 511 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 625 | 1 713 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser |
23 | 211 | 189 |
| Summa räntebärande skulder | 1 836 | 1 902 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 95 | 115 |
| Övriga avsättningar | 24 | 17 | 21 |
| Övriga skulder | 4 | 5 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 116 | 141 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 952 | 2 043 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 2 | 7 |
| Checkräkningskredit | 25 | 29 | 70 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 4 | 16 |
| Summa räntebärande skulder | 35 | 93 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 158 | 85 | |
| Leverantörsskulder | 837 | 790 | |
| Aktuell skatteskuld | 34 | 45 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 17 | 30 |
| Övriga skulder | 134 | 104 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 487 | 448 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 667 | 1 502 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 702 | 1 595 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
7 503 | 7 149 | |
0,0 0,3 0,6 0,9 1,2 12 24 36 48 1,5 60 2012 2013 2014 2015 2016
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst inkl årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 79 | 2 239 | 51 | 975 | 3 344 | - | 3 344 |
| Årets resultat | 305 | 305 | 305 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | 17 | 17 | 17 | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | –119 | –119 | –119 | ||||
| Säkring av nettoinvestering | 25 | 25 | 25 | ||||
| Summa totalresultat | - | - | –94 | 322 | 228 | - | 228 |
| Incitamentsprogram 1) | 0 | 0 | 0 | ||||
| Förfall termin att förvärva egna aktier, incitamentsprogram | 17 | 17 | 17 | ||||
| Effekt ej nyttjade aktier, incitamentsprogram | 6 | 6 | 6 | ||||
| Utdelning till aktieägare | –2 | –2 | –2 | ||||
| Aktier för tilldelning, incitamentsprogram | –84 | –84 | –84 | ||||
| Transaktioner med aktieägarna | - | 21 | - | –84 | –63 | - | –63 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 2 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2015 | 79 | 2 260 | –43 | 1 213 | 3 509 | 2 | 3 511 |
| Årets resultat | 306 | 306 | - | 306 | |||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | –21 | –21 | –21 | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 194 | 194 | –1 | 193 | |||
| Säkring av nettoinvestering | –45 | –45 | –45 | ||||
| Summa totalresultat | - | - | 149 | 285 | 434 | –1 | 433 |
| Utdelning till aktieägare | –95 | –95 | –95 | ||||
| Transaktioner med aktieägarna | –95 | –95 | - | –95 | |||
| Utgående balans per 31 december 2016 | 79 | 2 260 | 106 | 1 403 | 3 848 | 1 | 3 849 |
1) Vid årsstämman 2012 beslöts att införa ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. För att säkerställa att Lindab skulle inneha aktier för maximal tilldelning tecknades termin med tredje part att förvärva egna aktier, vilket innebar att ingen utspädning uppstod. Incitamentsprogrammet initierat under 2012 förföll 2014 och reglerades i juni 2015.
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 4 MSEK (3). Årets resultat uppgick till 1 MSEK (1). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 34 MSEK (34). Utdelning från dotterbolag har ej erhållits under 2016.
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 | 3 | |
| Administrationskostnader | 9, 10 | –4 | –4 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 0 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | 6, 9, 10, 12 | 0 | 0 |
| Rörelseresultat | 0 | –1 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 34 | 34 |
| Räntekostnader interna | 13 | –33 | –32 |
| Resultat före skatt | 1 | 1 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | 0 | 0 |
| Årets resultat* | 1 | 1 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| MSEK | Not 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 30 | 3 467 | 3 467 |
| Finansiella räntebärande anläggningstillgångar | 6 | 7 | |
| Uppskjuten skattefordran | 2 | 2 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 475 | 3 476 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordran på koncernföretag | 34 | 34 | |
| Aktuell skattefordran | 0 | 0 | |
| Likvida medel | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 34 | 34 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 509 | 3 510 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 329 | 423 | |
| Årets resultat* | 1 | 1 | |
| Summa eget kapital | 1 207 | 1 301 | |
| Avsättningar | |||
| Räntebärande avsättningar | 6 | 7 | |
| Summa avsättningar | 6 | 7 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skuld till koncernföretag | 2 198 | 2 166 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 198 | 2 166 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Skuld till koncernföretag | 96 | 34 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 2 | 2 |
| Summa icke räntebärande skulder | 98 | 36 | |
| Summa kortfristiga skulder | 98 | 36 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 509 | 3 510 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 0 | –1 |
| Avsättningar, ej kassaflödespåverkande | 0 | –1 |
| Erlagd ränta | –33 | –32 |
| Betald skatt | 0 | 1 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
–33 | –33 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelseskulder | 62 | 34 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 29 | 1 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån från koncernbolag | 66 | 83 |
| Lämnad utdelning | –95 | –84 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –29 | –1 |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bundet Fritt eget kapital eget kapital |
||||||
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Över kurs fond |
Balan serad vinst |
Årets resul tat* |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2015 |
79 | 708 | 90 | 506 | 1 | 1 384 |
| Årets resultat | 1 | 1 | ||||
| Transaktioner med aktieägare |
||||||
| Utdelning till aktieägare | –84 | –84 | ||||
| Utgående balans per 31 december 2015 |
79 | 708 | 90 | 423 | 1 | 1 301 |
| Årets resultat | 1 | 1 | ||||
| Transaktioner med aktieägare |
||||||
| Utdelning till aktieägare | –95 | –95 | ||||
| Utgående balans per 31 december 2016 |
79 | 708 | 90 | 329 | 1 | 1 207 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
Se not 22, Eget kapital och antal aktier, för information om aktietransaktioner och mandat godkända av årsstämman.
Risker, riskhantering och intern kontroll
Se Förvaltningsberättelse, sidorna 60-64, Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47-57 samt not 3.
| MSEK om ej annat anges |
|---|
| Nettoomsättning och resultat | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 849 | 7 589 | 7 003 | 6 523 | 6 656 |
| Tillväxt, % | 3 | 8 | 7 | –2 | –3 |
| varav organiskt | 4 | 2 | 5 | –1 | –5 |
| varav förvärv/avyttring | 0 | 4 | 0 | 1 | 3 |
| varav valutaeffekter | –1 | 2 | 2 | –2 | –1 |
| Omsättning i utlandet, % | 74 | 76 | 75 | 76 | 76 |
| Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA | 657 | 637 | 625 | 609 | 490 |
| Avskrivningar | 174 | 168 | 158 | 157 | 156 |
| Rörelseresultat | 483 | 469 | 467 | 452 | 334 |
| Engångsposter1) | –28 | 6 | –30 | –46 | –126 |
| Rörelseresultat, exklusive engångsposter | 511 | 463 | 497 | 498 | 460 |
| Resultat före skatt | 445 | 431 | 386 | 329 | 178 |
| Årets resultat | 306 | 305 | 283 | 233 | 122 |
| Totalresultat | 433 | 228 | 366 | 283 | 36 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 499 | 460 | 278 | 620 | 222 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –92 | –288 | –292 | –111 | –441 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –290 | –177 | –24 | –482 | 291 |
| Årets kassaflöde | 117 | –5 | –38 | 27 | 72 |
| Operativt kassaflöde | 544 | 442 | 58 | 546 | 319 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||
| Balansomslutning | 7 503 | 7 149 | 6 961 | 6 517 | 6 623 |
| Sysselsatt kapital | 5 720 | 5 506 | 5 438 | 4 952 | 5 134 |
| Nettoskuld | 1 396 | 1 657 | 1 746 | 1 612 | 2 106 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 3 848 | 3 509 | 3 344 | 2 967 | 2 683 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 1 | 2 | - | - | - |
| Data per aktie, SEK | |||||
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 75 998 |
| Antal utestående aktier, tusental | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,02 | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 50,41 | 45,98 | 43,81 | 38,87 | 35,15 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet per aktie, SEK | 6,54 | 6,03 | 3,64 | 8,12 | 2,92 |
| Utdelning per aktie (för 2016 enligt styrelsens förslag) | 1,40 | 1,25 | 1,10 | - | - |
| P/E-tal | 18,2 | 15,8 | 17,7 | 20,8 | 26,7 |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 73,05 | 62,90 | 65,60 | 63,40 | 43,00 |
| Börsvärde vid årets slut | 5 576 | 4 801 | 5 007 | 4 839 | 3 282 |
| Investeringar | |||||
| Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar | 125 | 151 | 273 | 93 | 162 |
| Nyckeltal | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| EBITDA–marginal, % | 8,4 | 8,4 | 8,9 | 9,3 | 7,4 |
| Rörelsemarginal, % | 6,2 | 6,2 | 6,7 | 6,9 | 5,0 |
| Rörelsemarginal, exklusive engångsposter, % | 6,5 | 6,1 | 7,1 | 7,6 | 6,9 |
| Vinstmarginal, % | 5,7 | 5,7 | 5,5 | 5,0 | 2,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,8 | 8,6 | 8,9 | 9,1 | 6,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,4 | 8,8 | 9,0 | 8,5 | 4,6 |
| Soliditet, % | 51,3 | 49,1 | 48,0 | 45,5 | 40,5 |
| Nettoskuld/EBITDA, exklusive engångsposter | 2,5 | 3,1 | 2,9 | 3,1 | 3,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,4 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,8 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 11,4 | 9,7 | 5,9 | 3,6 | 2,1 |
| Personal | |||||
| Medelantal anställda | 5 134 | 5 052 | 4 541 | 4 368 | 4 509 |
| varav utomlands | 4 012 | 3 951 | 3 466 | 3 350 | 3 469 |
| Antal anställda vid periodens slut | 5 136 | 5 066 | 4 536 | 4 371 | 4 363 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och | |||||
| pensionskostnader | 2 046 | 1 969 | 1 778 | 1 659 | 1 706 |
| Försäljning per anställd, KSEK | 1 529 | 1 502 | 1 542 | 1 493 | 1 476 |
1) Engångsposter för
– 2016, totalt –28 MSEK, bestående av kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
– 2015, totalt 6 MSEK, består av strukturrelaterade poster, kostnadsbesparingsåtgärder, upplösning av negativ goodwill samt governance projekt.
– 2014, totalt –30 MSEK, består av omstruktureringskostnader till följd av omorganisation.
– 2013, totalt –46 MSEK, består av kostnadsbesparingsprogram och omorganisation.
– 2012, totalt –126 MSEK, består av kostnadsbesparingsprogram, –92 MSEK, transaktionskostnader vid förvärv av dotterbolag, –7 MSEK samt kostnader hänförliga till entledigande av koncernchef, –27 MSEK.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
Finansiella definitioner, se sidan 114.
| Not | Innehåll | sid |
|---|---|---|
| 01 | Allmän information | 77 |
| 02 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper | 77 |
| 03 | Finansiella risker | 83 |
| 04 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål |
85 |
| 05 | Företagsförvärv och avyttringar | 87 |
| 06 | Personal och ledande befattningshavare | 89 |
| 07 | Segmentsredovisning | 91 |
| 08 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion | 92 |
| 09 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 92 |
| 10 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 93 |
| 11 | Forskning och utveckling | 93 |
| 12 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 93 |
| 13 | Finansiella intäkter och kostnader | 93 |
| 14 | Skatt på årets resultat | 94 |
| 15 | Resultat per aktie | 95 |
| 16 | Immateriella tillgångar | 96 |
| 17 | Materiella anläggningstillgångar | 98 |
| 18 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 99 |
| 19 | Andra långfristiga fordringar | 99 |
| 20 | Varulager | 99 |
| 21 | Kortfristiga fordringar | 99 |
| 22 | Eget kapital och antal aktier | 100 |
| 23 | Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 100 |
| 24 | Övriga avsättningar | 102 |
| 25 | Koncernens upplåning och finansiella instrument | 103 |
| 26 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 104 |
| 27 | Leasing | 105 |
| 28 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 105 |
| 29 | Transaktioner med närstående | 106 |
| 30 | Händelser efter rapportperioden | 106 |
| 31 | Koncern- och intresseföretag | 107 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 19 mars 2017, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 9 maj 2017.
Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång framgår av not 31.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
Not 02 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.
De nya ändrade standarder som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2016 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft De nya och ändrade standarder och tolkningar som givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRIC) men som träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2017 eller senare har ännu inte börjat tillämpas av koncernen. Nedan beskrivs de som bedöms få påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.
IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller nya principer för hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. Avgörande för vilken värderingskategori en finansiell tillgång hänför sig till beror på företagets affärsmodell (syftet med innehavet av den finansiella tillgången), dels den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden.
Den nya standarden innehåller även nya regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som innebär att den tidigare "incurred loss-metoden" ersätts av en ny "expected loss-metod". Nedskrivningsreglerna i IFRS 9 bygger på en trestegsmodell, där redovisningen av nedskrivningar styrs av förändringar i kreditrisken på de finansiella tillgångarna. Med andra ord är det inte längre nödvändigt att en förlusthändelse inträffar för att en nedskrivning ska redovisas. Standarden innehåller dock förenklingsregler för kundfordringar och leasingfordringar. Dessa innebär att en reserv för kreditförluster kan redovisas direkt och att ingen bedömning behöver göras avseende förändringar i kreditrisken.
Vad gäller säkringsredovisning kvarstår de tre typerna av säkringsredovisningsmodeller som idag finns i IAS 39 (kassaflödesäkringar, verkligt värde säkring och säkring av nettoinvesteringar). IFRS 9 medför dock högre flexibilitet för vilka transaktioner som säkringsredovisning kan tillämpas på. Standarden innebär utökade möjligheter att säkra riskkomponenter i icke-finansiella poster samt att fler typer av instrument kan ingå i en säkringsrelation. Vidare finns det kvantitativa kravet på effektivitet om mellan 80 – 125 procent inte längre krav.
Bolaget har ännu inte avslutat sin utvärdering kring möjlig påverkan på finansiellt resultat eller ställning.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder kommer att ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning (femstegsmodell) som baseras på när kontrollen av en vara eller tjänst överförs till kunden. Grundprincipen är att ett företag redovisar intäkter för att skildra överföringen av utlovade varor och tjänster till kunder med ett belopp som återspeglar den ersättning som företaget förväntas ha rätt till i utbyte mot dessa varor eller tjänster. Det finns betydligt mer vägledning i IFRS 15 för specifika områden och upplysningskraven är omfattande.
Förtydliganden i IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder behandlar områdena identifiering av prestationsåtaganden, huvudman kontra agent förhållanden, licenser samt övergångsregler avseende avtalsändringar och avslutade avtal.
Bolaget har ännu inte avslutat sin utvärdering kring möjlig påverkan på finansiellt resultat eller ställning. Koncernen har under 2016 identifierat speciella områden i verksamheten att fokusera på med avseende på de nya krav som ställs. För närvarande arbetar bolaget med att uppskatta påverkan på räkningarna, innefattande de perioder som omfattas av rapportering vid övergång. Förberedelser för eventuella införande av förändringar av system och rutiner har också initierats.
IFRS 16 Leases kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 innebär för leasetagaren att i stort sett samtliga leasingavtal ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Klassificeringen i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte längre göras. Den underliggande tillgången i leasingavtalet redovisas i rapporten över finansiell ställning. I efterföljande perioder redovisas nyttjanderätten till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt justerat för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Leasingskulden redovisas i rapporten över finansiell ställning och redovisas löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med gjorda leasingbetalningar. Leasingsskulden omvärderas vid förändringar i bl.a. leasingperioden, restvärdegarantier och ev. förändringar i leasingbetalningar.
Resultaträkningen kommer att påverkas genom att nuvarande rörelsekostnader hänförliga till operationella leasingavtal kommer att ersättas med avskrivningar och räntekostnader.
Korta leasingkontrakt (12 månader eller kortare) och leasingavtal där underliggande tillgång uppgår till lågt värde behöver inte redovisas i balansräkningen. Dessa kommer att redovisas i rörelseresultatet på samma sätt som nuvarande operationella leasingavtal.
Den nya standarden innehåller mer omfattande upplysningskrav jämfört med nuvarande standard. För leasegivare innebär IFRS 16 inga egentliga skillnader jämfört med IAS 17.
Bolaget har ännu inte avslutat sin utvärdering kring möjlig påverkan på finansiellt resultat eller ställning.
Ändringarna i IAS 7 Rapport över kassaflöden är en del av det s.k. "Disclosure Initiative". Ändringarna innebär ytterligare upplysningskrav för att förstå förändringar i skulder vars kassaflöde redovisas i finansieringsverksamheten. Information ska lämnas om:
Företagsledningens bedömning är att ändringarna kommer att innebära något utökade upplysningskrav.
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Lindab International AB och de företag över vilka moderföretaget har bestämmande inflytande, dotterföretag. Bestämmande inflytande föreligger när moderföretaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning.
Moderföretaget gör en ny bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger om fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats.
Konsolidering av ett dotterföretag sker från och med den dag moderföretaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterföretag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moderföretaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderföretaget upphör att ha det bestämmande inflytandet.
Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer p.g.a. ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.
Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intressebolag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/ övriga kostnader, not 12, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 13.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment består av Products & Solutions och Building Systems.
Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen tillämpas vid transaktioner mellan segmenten.
Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker.
Redovisning av segment framgår av not 7.
Intäkter från varuförsäljning redovisas när de väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, dvs. när Lindab varken behåller rätten att avyttra varorna eller innehar faktisk kontroll över de sålda varorna, när det är sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de hänförliga kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. I de fall produkten kräver installation redovisas intäkten när installationen har slutförts. Lindabs nettoomsättning inom segmentet Products & Solutions avser till övervägande delen produkter och systemlösningar och till mindre delen installationsarbeten. Nettoomsättningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Segmentet Building Systems tillverkar och säljer kompletta byggnadssystem i stål och har en projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisning sker huvudsakligen vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kontraktet då de väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet överförts till köparen. När det är sannolikt att de totala projektkostnaderna kommer att överstiga de totala intäkterna redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar och kursvinster av rörelsekaraktär.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet.
I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Lånekostnader, ska de i så fall aktiveras.
Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, d.v.s. i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 14.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt när respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter.
Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 78. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de två segmenten Products & Solutions samt Building Systems som lägsta kassagenererande enheter för vilka en nedskrivningsprövning görs.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–20 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Av- och nedskrivningar rapporteras i koncernens resultaträkning under Forsknings- och utvecklingskostnader. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s.k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta inte är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 3–5 |
Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av det beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet och om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.
Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan.
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar i Lindabs fall likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar klassificeras i koncernen antingen som;
Klassificeringen avgör värderingen och redovisningen av värdeförändringar.
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker.
Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, omfattar för Lindabs del derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehav för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på tillgångar i denna kategori redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.
För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden
Investeringar som hålles till förfall, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som koncernen har för avsikt att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den s.k. effektivräntemetoden, vilket innebär att en periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde antingen utifrån noterade priser på en aktiv marknad eller om noterade priser inte finns genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsströmmar och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. Denna typ av fordringar uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar det vill säga till det belopp som förväntas inflyta. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar, som kundfordringar, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Finansiella tillgångar som kan säljas, inkluderar icke-derivata finansiella tillgångar som antingen klassificeras som tillgångar som kan säljas eller inte har klassificerats i någon av de andra kategorierna. Tillgångarna värderas till verklig värde med värdeförändringarna i övrigt totalresultat. Vid försäljning återförs ackumulerade värdeförändringar mot årets resultat. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Andra långfristiga värdepappersinnehav, not 18, ingår i denna kategori eftersom de inte har klassificerats i någon annan kategori.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, omfattar derivatskulder som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehav för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
För beskrivning av hur verkligt värde beräknas se ovan under "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet".
Vid varje balansdag utvärderar Lindab om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning p.g.a. inträffade händelser. Objektiva indikationer kan vara avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, betydande finansiella svårigheter för gäldenären och försämring av kundernas kreditvärdighet. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Borttagande av tillgången från rapporten över finansiell ställning sker vid en eventuell konkurs.
Till denna kategori hör lån, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.
Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i IAS 39. För att få tillämpa dessa principer ska säkringen dokumenteras enligt kraven i regelverket. Detta innebär att det ska finnas ett identifierat säkringsförhållande mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samt en koppling till bolagets riskhanteringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska säkringen förväntas vara mycket effektiv och denna effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.
Lindab använder lån som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.
Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 22.
Lindab ingick transaktioner med extern part som en följd av incitamentsprogram för att säkerställa att innehav av nödvändiga aktier fanns då incitamentsprogrammet förföll. Transaktionen innebar att Lindab avtalade att vid en framtida tidpunkt förvärva egna aktier av extern motpart. Värdet av avtalade aktier var initialt bestämt och avtalet krävde leverans av underliggande kapitalinstrumentet. Lindabs förpliktelse redovisades initialt till nuvärdet av de framtida betalningarna och en reduktion av övrigt tillskjutet kapital i eget kapital. Vid efterföljande värdering redovisades skulden till upplupet anskaffningsvärde. Ingen efterföljande omvärdering gjordes av egetkapitalkomponenten.
För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19 Ersättningar till anställda, tillämpas.
Det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl.a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige.
Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av diskonteringsränta som är utfärdad i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga företagsobligationer. I länder där det inte finns fungerande marknad för sådana obligationer används räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster vägs in i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t.ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen värderas till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket motsvaras av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Leasingavtal där Lindab i stor utsträckning tar över samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Alla övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Lindab har ingått finansiella och operationella leasingavtal, se not 27.
I början av leasingperioden redovisas finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingår i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter är proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man får en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämmer med koncernens policy för ägda tillgångar.
Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal skjuts upp och periodiseras över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.
Avgifter som ska betalas under operationella leasingavtal belastar resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhållits och eventuellt kommer att erhållas som stimulans för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelas också linjärt över leasingperioden.
Om en sale and leasebacktransaktion resulterar i ett operationellt leasingavtal och det är uppenbart att transaktionen genomförs till verkligt värde, redovisar koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.
Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning p.g.a. att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 28.
Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 29.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2016 har inte fått någon väsentlig påverkan på moderföretagets finansiella rapporter.
Beslutade ändringar av RFR 2 som ännu inte har trätt ikraft Moderföretaget har ännu inte börjat tillämpa de ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som träder ikraft 1 januari 2017 eller senare.
Företagsledningen bedömer att ändringar i RFR 2, som ännu inte har trätt i kraft, inte väntas få någon väsentlig påverkan på moderföretagets finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.
Enligt RFR 2 ska koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag ska redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, d.v.s. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
I moderbolaget redovisas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan uppdelning i uppskjuten skatteskuld och andra reserver i eget kapital. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen.
Finansiella risker omfattar finansiering, likviditet, ränterisker och valutarisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies. Koncernens treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer. Uppföljning av hur Treasury policyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen.
| Risk Finansiering |
Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Med finansieringsrisk avses risken för att finansie ringen av koncernens kapitalbehov samt refinansie ring av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
Lindabs totala kreditramar uppgår per den 31 decem ber 2016 till 2 100 MSEK (2 100). |
Lindabs kreditavtal med SEB/Nordea och SEK inne håller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab bedömer att kreditvillko ren kommer att uppfyllas. Enligt koncernens Treasury policy ska alltid en långfristig finansiering finnas på plats 12 månader innan befintlig finansiering förfaller. |
| Likviditet | ||
| Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader p.g.a. brist på likviditet. |
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade kre diter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 404 MSEK (1 164), baserat i huvudsak på ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. |
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden januari–juni är kassaflö det vanligtvis negativt för att sedan vara positivt under juli–december. Enligt koncernens Treasury policy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka samtliga förpliktelser i verksamheten. |
| Ränta | ||
| Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränte läge påverkar koncernen negativt. |
Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 396 MSEK (1 657), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. |
Överskottslikviditet används till amortering av befintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Treasury policyn vara 1 -12 månader. Per 31 december 2016 uppgick den till 3 månader (3). |
| Valuta | ||
| Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat, kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar: • Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. • Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. |
||
| Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk ningsrisk. |
||
| Transaktionsrisk | ||
| Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan valuta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar och skulder i annan valuta än den funktionella valutan vilka om räknas till den lokala valutan till balansdagens kurs. Omräkningen av de monetära tillgångarna och skul derna ger upphov till valutakurseffekter vilka redovi sas i rapporten över totalresultatet. |
74 procent (76) av koncernens försäljning sker i annan valuta än SEK. Totalt sker försäljning i 16 (16) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexponering om räknad till SEK uppgår till cirka 100 MSEK (200) årli gen. Av transaktionsexponeringen upptagen i balans räkningen var 11 MSEK (15) säkrat vid årets utgång. |
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt att identifiera sin egen valutaexponering. Vissa speciella order, pro jekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden. |
| Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergri pande valutaexponering och fattar beslut och genom för eventuell säkring av dotterbolagens exponering. |
||
| Omräkningsrisk | ||
| Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt to talresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering. |
Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta upp gick vid utgången av 2016 till 3 969 MSEK (3 851), varav 1 231 MSEK (1 173) är säkrat via upptagande av lån i utländsk valuta samt en valutaswap. |
Valutasäkring av koncernens omräkningsexpone ring beslutas av CFO i enlighet med koncernens Treasury policy. |
| Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbo lagens lokala valuta. |
Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2016 till 638 MSEK (571) respektive 408 MSEK (339). |
Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månads vis och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultatet. |
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| mellan | mellan | mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2016 | < 3 mån | 3-12 mån | 1-2 år | 2-5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 8 | 54 | 31 | 1 591 | 2 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 0 | 3 | 3 | 12 | 23 |
| Derivatinstrument | 79 | 382 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 837 | 215 | - | - | - |
| mellan | mellan | mellan | |||
| Per 31 december 2015 | < 3 mån | 3-12 mån | 1-2 år | 2-5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 25 | 98 | 35 | 1 708 | 4 |
| Skulder avseende finansiell leasing | - | 6 | 5 | 10 | 25 |
| Derivatinstrument | 15 | 324 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 790 | 203 | - | - | - |
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad då den täcks av tillgängliga kreditramar och av inflöde av finansiella tillgångar.
| 2016 | 2015 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK |
Belopp | Löptid månader |
Belopp | Löptid månader |
|||
| Sälj | EUR | –323 | 3 | –181 | 3 | ||
| Sälj | NOK | –22 | 3 | –20 | 3 | ||
| Sälj | CZK | –111 | 3 | –138 | 3 | ||
| Sälj | TRY | –4 | 3 | - | - | ||
| Sälj total | –460 | –339 | |||||
| Köp | EUR | 11 | 3 | - | - | ||
| Köp | USD | 83 | 2 | 76 | 3 | ||
| Köp | HRK | 5 | 3 | 5 | 3 | ||
| Köp | CHF | 67 | 3 | 61 | 3 | ||
| Köp | GBP | - | - | 32 | 1 | ||
| Köp | HUF | 45 | 2 | - | - | ||
| Köp | RON | 2 | 1 | - | - | ||
| Köp | RUB | 105 | 6 | 63 | 6 | ||
| Köp total | 318 | 237 | |||||
| Netto | –142 | –102 |
Lindab koncernen kvittar ingenting i balansräkningen, då vi har kvittningsrätt enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 2 MSEK (4) enligt nedanstående uppställning.
| Per 31 december 2016 | Belopp redovisade i balansräkningen |
Finansiella avtal |
Netto |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Valutaderivat | 11 | –2 | 9 |
| Skulder | |||
| Valutaderivat | –2 | 2 | 0 |
| Summa | 9 | 0 | 9 |
| Per 31 december 2015 | Belopp redovisade i balansräkningen |
Finansiella avtal |
Netto |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Valutaderivat | 4 | –4 | 0 |
| Skulder | |||
| Valutaderivat | –12 | 4 | –8 |
| Summa | –8 | 0 | –8 |
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 0
| Genomsnittskurs jan-dec |
Balansdagens kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valutakod | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Euroland | 1 | EUR | 9,47 | 9,36 | 9,57 | 9,14 |
| Danmark | 1 | DKK | 1,27 | 1,25 | 1,29 | 1,22 |
| Norge | 1 | NOK | 1,02 | 1,05 | 1,05 | 0,96 |
| Polen | 1 | PLN | 2,17 | 2,24 | 2,17 | 2,15 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,11 | 2,10 | 2,11 | 2,02 |
| Ryssland | 100 | RUB | 12,84 | 13,91 | 14,97 | 11,42 |
| Schweiz | 1 | CHF | 8,68 | 8,77 | 8,91 | 8,43 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 11,58 | 12,89 | 11,18 | 12,38 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 35,02 | 34,29 | 35,40 | 33,80 |
| Ungern | 100 | HUF | 3,04 | 3,02 | 3,08 | 2,92 |
| USA | 1 | USD | 8,56 | 8,43 | 9,10 | 8,35 |
| Resultatpåverkan, MSEK | |||
|---|---|---|---|
| Förändring | 2016 | 2015 | |
| Variation i valuta, försäljning | +/–1 | +/–58 | +/–58 |
| Variation i valuta, försäljning i viktigaste valutorna |
+/–1 | +/–46 | +/–44 |
| Variation i valuta, nettotillgångar | +/–1 | +/–27 | +/–27 |
| Variation i valuta, nettoskuld | +/–1 | +/–11 | +/–10 |
| Variationer i ränta, % | +/–1 | +/–14 | +/–14 |
Beräkningarna baseras på 2016 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, t.ex. att försäljningspriser ej justeras p.g.a. stålprisförändring.
Lindab har 74 procent (76) av den totala försäljningen i annan valuta än SEK vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar den totala försäljningen för koncernen. En variation på +/– 1% av SEK påverkar försäljningen med 58 MSEK (58). De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, GBP och NOK. En variation på +/–1% av SEK mot nämnda valutor påverkar försäljningen med 46 MSEK (44).
Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta uppgående till 3 969 MSEK (3 851). Den största enskilda nettotillgångarna återfinns i EUR följt av DKK, CHF, PLN och GBP. 1 231 MSEK (1 174) av nettotillgångarna är säkrade via lån och valutaswapar. En variation på +/– 1% av SEK påverkar nettotillgångarna med 27 MSEK (27).
Lindabs nettoskuld uppgår till 1 396 MSEK (1 657) varav 79 procent (63) är i andra valutor än SEK. De största exponeringarna i utländsk valuta utgörs av lån i EUR och CHF. En variation på +/– 1% av SEK påverkar nettoskulden med 11 MSEK (10), varav 11 MSEK (12) redovisas i övrigt totalresultat.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 14 MSEK (14), varav räntekostnader utgör 13 MSEK (13) och hyreskostnader på befintliga sale and leaseback kontrakt utgör 1 MSEK (1).
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler utan utvecklar istället de övergripande principer som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab och som kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter.
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 5 245 MSEK (5 168).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån de finansiella målen som framgår nedan:
* Genomsnittlig nettoskuld för året.
Exempel på aktiva åtgärder är bl.a. att Lindabs styrelse föreslår en utdelning om 1,40 SEK per aktie för 2016. Se även not 25 och 28.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs Treasury policy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
Kundkreditrisk hanteras av varje affärsenhet som omfattas av koncernens etablerade policy, rutiner och kontroll. Individuella kreditlimiter identifieras och bedömning görs. Utestående kundfordringar bevakas regelbundet och delar av utestående kundfordringar omfattas av kreditförsäkring. Lindab är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 1,7 procent (2,0) av koncernens totala nettoomsättning. Kreditrisk från tillgodohavanden hos banker och finansinstitut hanteras av koncernens centrala treasuryfunktion i enlighet med koncernens policy. Den totala kreditriskexponeringen motsvarar det redovisade värdet av finansiella tillgångar.
de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövningen av nedskrivningsbehov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån ledningens beräkningar av framtida kassaflöden som grundas på interna affärsplaner och prognoser.
Redovisad goodwill uppgick till 2 963 MSEK (2 897) vid utgången av året, varav 2 581 MSEK (2 532) avsåg Products & Solutions och 382 MSEK (365) avsåg Building Systems.
Bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningasprinciper Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika aspekter, speciellt vad gäller om händelse inträffat som kan påverka goodwillens värde, att antaganden som används vid kassaflödesprognoser och diskonteringen av dessa kassaflöden är rimliga.
Förändringarna i de antaganden som är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan framtida finansiell ställning.
Bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningasprinciper
Leasingavtal ska i enlighet med IAS 17 klassificeras som finansiella eller operationella. Enligt IAS 17 är ett finansiellt leasingavtal ett avtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.
En sale and leaseback-transaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och efterföljande lease av samma tillgång enligt efterföljande leasingavtal. Vid förekomsten av en sale and leaseback-transaktion, där leasingavtalet är operationellt och det framgår att försäljningspriset och villkoren i leasingavtalet bygger på verkligt värde, bedöms försäljning ha skett och således redovisas vinst eller förlust som uppkommit i den period som försäljningen sker.
I IAS 17 presenteras ett antal kriterier som enskilt eller tillsammans är vägledande vid klassificeringen av ett leasingavtal som finansiella eller som operationella.
I not 27 beskrivs de mest väsentliga leasingavtalen som Lindab har ingått. Dessa avser produktionsanläggningar i Luxemburg och Schweiz, samt såväl produktionsanläggningar som kontorsfastigheter i Sverige. Fastigheterna i Sverige och i Luxemburg ägdes tidigare av Lindab, varför dessa transaktioner är s.k. sale and leaseback-transaktioner.
För samtliga dessa avtal har Lindab en option att förvärva fastigheterna till ett marknadsvärde vid leasingavtalets slut. Marknadsvärdet baseras på en oberoende värdering. Optionerna är således inte utformade på ett sådant sätt att det är uppenbart att de kommer att utnyttjas. Lindab har också en möjlighet att förlänga avtalen varvid marknadsmässig ersättning då kommer att utgå. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska fördelen hänförlig till fastigheternas värde i sin helhet tillfaller leasegivaren.
Leasingavtalens löptid understiger fastigheternas ekonomiska livslängd och nuvärdet av de minimileaseavgifter som ska erläggas, inklusive restvärdesgarantier, understiger fastigheternas bedömda verkliga värde vid avtalens ingång med cirka 15 procent.
Av IAS 17 framgår att en helhetsbedömning ska göras för att klargöra huruvida de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet av ett leasingobjekt åvilar leasetagaren eller leasegivaren. Lindab har vid en sammanvägd bedömning av de kriterier som beskrivits i IAS 17 bedömt att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilar leasegivaren, varför avtalen redovisas som operationella.
Ytterligare upplysningar avseende dessa leasingavtal lämnas i not 27.
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar vilka främst är hänförliga till underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar uppskjutna skattefordringar baserat på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner.
Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2016 års utgång till 35 MSEK (105).
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett internt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde baserat på tillgänglig information. Lagerreserven per den 31 december 2016 uppgick till 57 MSEK (56).
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna. Reserven för osäkra kundfordringar baseras på en beräkning enligt det interna regelverket i kombination med individuell bedömning. Bedömningen görs baserat på de omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan i värderingen, t.ex. betydande kunders betalningsförmåga och finansiella ställning, som är kända på balansdagen.
Lindabs bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även Kundförluster i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Vid 2016 års slut uppgick reserven för osäkra kundfordringar till 97 MSEK (89).
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Avsättning för framtida kostnader p.g.a. garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfarenhetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för avsättning till garantier. Avsättningen beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt liten miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till. En avsättning om 0 MSEK (3) har gjorts för miljöåtagande, se not 24.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 34 MSEK (51) redovisas som övriga avsättningar, se not 24.
En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En bedömning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld om det finns en förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras.
Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte.
Koncernbolagen är endast inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk.
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsakligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas fram. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där Lindab har verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser diskonteringsräntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet och andra faktorer.
Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Lindab utvärderar kvartalsvis aktuariella antaganden och gör justeringar av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick netto till 166 MSEK (142) efter avdrag för förvaltningstillgångar.
Inga förvärv eller avyttringar har skett under året.
Den 7 augusti avyttrades det amerikanska dotterbolaget Lindab Inc., vars verksamhet omfattar tillverkning och försäljning av ventilationskanaler och komponenter främst i de östra regionerna i USA. Lindab Inc., baserat i Portsmouth, Virginia, har verkat som en självständig enhet på den amerikanska marknaden och bolaget kommer fortsätta distribuera Lindabs produkter. Bolaget omsatte knappt 150 MSEK med ett rörelseresultat om cirka 11 MSEK under 2014 och hade 98 anställda. Avyttringen gör att Lindab kan ytterligare fokusera resurserna på sin kärnaffär och accelerera den strategiska inriktningen mot lönsam tillväxt. Försäljningspriset uppgick till 97 MSEK och innebar ett realisationsresultat på 12 MSEK. Realisationsresultatet efter transaktionskostnader uppgick till 2 MSEK och redovisades under övriga rörelseintäkter.
Den 1 juli förvärvades tillgångarna i det franska bolaget Froid Partn'Air, vars verksamhet omfattar distribution av ventilations- och inneklimatprodukter i regionen kring Marseille i Frankrike. Företagets omsättning uppgick till cirka 13 MSEK årligen och företaget hade 5 anställda. Förvärvet stärker Lindabs närvaro och distribution i detta område som befolkningsmässigt är Frankrikes tredje största. Överförd ersättning uppgick till 2 MSEK och förvärvet innebar inte någon koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 0 MSEK.
Den 1 juli förvärvades det slovenska ventilationsbolaget IMP Klima. Verksamheten omfattar produkter och lösningar för ventilation och inneklimat med spetskompetens inom luftbehandlingsaggregat, renrumsteknik och golvkonvektorer. IMP Klima har sitt säte och huvudsakliga verksamhet i Godovič, Slovenien. Bolaget omsatte cirka 230 MSEK med ett rörelseresultat på cirka 0 MSEK och hade cirka 360 anställda. Förvärvet utgör ett strategiskt steg för Lindab att utveckla positionen som helhetsleverantör inom ventilations- och inneklimatlösningar. Överförd ersättning uppgick till 1 EUR. Köpeavtalet omfattade också en reglering av lån om cirka 146 MSEK. Enligt gjord förvärvsanalys innebar förvärvet en negativ goodwill på 34 MSEK, som redovisades bland övriga rörelseintäkter. Anledningen till att en negativ goodwill uppstod berodde på att säljaren genomgick en finansiell rekonstruktion där finansiärerna drev på om en försäljning av IMP Klima. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 3 MSEK. Den totala kassaflödeseffekten för förvärvet uppgick till 149 MSEK.
Den 3 juni förvärvades det franska bolaget Nather S.A., vars verksamhet främst omfattar produkter och lösningar för ventilation av bostäder. Företaget omsatte cirka 45 MSEK årligen med ett rörelseresultat om cirka 1 MSEK och hade 17 anställda. Försäljningen sker huvudsakligen i Frankrike och förvärvet förväntas ge synergier främst inom försäljning och inköp. Förvärvet stärker Lindabs marknadsposition i form av kompletta lösningar för bostadsventilation på den franska marknaden och närliggande marknader. Överförd ersättning uppgick till 11 MSEK och förvärvet innebar en koncernmässig goodwill på 10 MSEK. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 0 MSEK.
Det avtal om förvärv av MP3 som ingicks i december 2014 slutfördes 15 januari 2015. MP3 är en framstående tillverkare inom lösningar för inneklimat, med specialistkompetens inom brandskydd. MP3 har sitt säte i Padova i norra Italien, omsatte cirka 210 MSEK årligen med ett rörelseresultat om cirka 20 MSEK, samt hade 95 anställda. MP3 integreras i Lindabs verksamhet, vilket innebär synergier, främst inom försäljning, men även på kostnadssidan. Förvärvet av MP3 var strategiskt viktigt för att stärka positionen som helhetsleverantör inom ventilationslösningar och att öka marknadstäckningen. Överförd ersättning uppgick till 141 MSEK. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 2 MSEK. Den totala kassaflödeseffekten för förvärvet uppgick till 143 MSEK. Verkligt värde på förvärvade identifierbara immateriella tillgångar uppgick till 51 MSEK, inklusive varumärke, distributionsnätverk och licenser. Förvärvet innebar en koncernmässig goodwill på 91 MSEK.
Lindab Inc. konsoliderades till och med den 7 augusti 2015. Under 2015 omsatte bolaget 92 MSEK och bidrog med 2 MSEK till koncernens resultat efter skatt. Nather S.A. konsoliderades från och med juni 2015. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2015, ökade med 21 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades positivt med 1 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2015 beräknades nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 42 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknades ha ökat med 1 MSEK.
IMP Klima konsoliderades från och med juli 2015. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2015, ökade med 110 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades positivt med 35 MSEK, varav negativ goodwill redovisades bland övriga rörelseintäkter och uppgick till 34 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2015 beräknades nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 220 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknades ha ökat med 68 MSEK, inklusive finansiella poster av engångskaraktär på 44 MSEK och upplösning av negativ goodwill uppgående till 34 MSEK.
MP3 konsoliderades från och med januari 2015. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december 2015 ökade med 181 MSEK medan koncernens resultat efter skatt påverkades negativt med –4 MSEK. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2015 beräknades nettoomsättningen och resultat efter skatt för koncernen ha påverkats motsvarande.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringars inverkan på koncernens likvida medel.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrade verksamheter | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Överförd ersättning | - | 300 | - | 97 |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet/avyttringen* | - | 5 | - | –10 |
| Summa förvärv/avyttring | - | 305 | - | 87 |
| Avgår direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring | - | –5 | - | 10 |
| Sammanlagd överförd ersättning | - | 300 | - | 97 |
| Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/-skulder |
- | 233 | - | 85 |
| Goodwill/negativ goodwill/realiserat resultat | - | 67 | - | 12 |
| Överförd ersättning | - | 300 | - | 97 |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet/avyttringen | - | - | - | - |
| Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget | - | –44 | - | –9 |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring |
- | 256 | - | 88 |
* Kostnader redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader/intäkter.
Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Förvärvade/avyttrade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv/avyttring framgår nedan.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrade verksamheter | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Materiella anläggningstillgångar | - | 175 | - | 40 |
| Immateriella tillgångar | - | 75 | - | 2 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | 2 | - | 13 |
| Uppskjuten skattefordran | - | 8 | - | - |
| Varulager | - | 57 | - | 9 |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | - | 133 | - | 26 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | - | 44 | - | 9 |
| Summa förvärvade/avyttrade tillgångar | - | 494 | - | 99 |
| Uppskjutna skatteskulder | - | 23 | - | - |
| Kortfristiga skulder | - | 185 | - | 14 |
| Långfristiga skulder | - | 53 | - | - |
| Summa övertagna/avyttrade skulder | - | 261 | - | 14 |
| Verkligt värde förvärvade/avyttrade nettotillgångar | - | 233 | - | 85 |
| Goodwill | - | 101 | - | - |
| Negativ goodwill | - | –34 | - | - |
| Realiserat resultat | - | - | - | 12 |
| Överförd ersättning | - | 300 | - | 97 |
| 2016 2015 |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | ||
| Moderbolaget, Sverige | - | - | - | - | - | - | |
| Dotterföretag | |||||||
| Sverige | 910 | 212 | 1 122 | 894 | 207 | 1 101 | |
| Belgien | 22 | 5 | 27 | 22 | 5 | 27 | |
| Bosnien och Hercegovina | 47 | 8 | 55 | 60 | 9 | 69 | |
| Danmark | 376 | 109 | 485 | 350 | 101 | 451 | |
| Estland | 61 | 6 | 67 | 54 | 6 | 60 | |
| Finland | 71 | 15 | 86 | 80 | 16 | 96 | |
| Frankrike | 111 | 32 | 143 | 108 | 31 | 139 | |
| Irland | 29 | 5 | 34 | 26 | 5 | 31 | |
| Italien | 92 | 49 | 141 | 87 | 47 | 134 | |
| Kroatien | 1 | 0 | 1 | 1 | 0 | 1 | |
| Lettland | 14 | 1 | 15 | 14 | 2 | 16 | |
| Litauen | 7 | 1 | 8 | 7 | 2 | 9 | |
| Luxemburg | 206 | 24 | 230 | 213 | 21 | 234 | |
| Makedonien | 0 | 1 | 1 | 0 | 1 | 1 | |
| Montenegro | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 2 | |
| Nederländerna | 12 | 3 | 15 | 10 | 4 | 14 | |
| Norge | 84 | 11 | 95 | 87 | 13 | 100 | |
| Polen | 245 | 112 | 357 | 236 | 118 | 354 | |
| Rumänien | 79 | 16 | 95 | 79 | 16 | 95 | |
| Ryssland | 252 | 58 | 310 | 264 | 58 | 322 | |
| Schweiz | 84 | 9 | 93 | 83 | 10 | 93 | |
| Serbien | 3 | 3 | 6 | 3 | 3 | 6 | |
| Slovakien | 31 | 13 | 44 | 30 | 12 | 42 | |
| Slovenien | 190 | 61 | 251 | 187 | 70 | 257 | |
| Storbritannien | 231 | 57 | 288 | 224 | 53 | 277 | |
| Tjeckien | 668 | 205 | 873 | 655 | 190 | 845 | |
| Turkiet | 3 | 1 | 4 | 2 | 1 | 3 | |
| Tyskland | 105 | 24 | 129 | 100 | 21 | 121 | |
| Ungern | 125 | 26 | 151 | 119 | 27 | 146 | |
| USA | 5 | 1 | 6 | 5 | 1 | 6 | |
| Dotterföretag totalt | 4 065 | 1 069 | 5 134 | 4 001 | 1 051 | 5 052 | |
| Koncernen totalt | 4 065 | 1 069 | 5 134 | 4 001 | 1 051 | 5 052 |
| Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen, inkl. arbetstagarrepresentanter | 6 | 3 | 9 | 6 | 2 | 8 |
| Koncernen | ||||||
| VD/ledningsgrupp | 4 | - | 4 | 4 | - | 4* |
*I koncernledningen har Per Nilsson ingått fram till den 30 april 2015, Linda Kjellgren från den 1 maj 2015 till den 30 november 2015 samt Kristian Ackeby från den 1 december 2015.
| Personalkostnader | 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
|
| Moderbolaget, Sverige | 2,4 | 0,0 | 2,4 | 2,0 | 0,0 | 2,0 | |
| Dotterföretag totalt | 58,9 | 1 541,6 | 1 600,5 | 49,2 | 1 490,3 | 1 539,5 | |
| Koncernen totalt | 61,3 | 1 541,6 | 1 602,9 | 51,2 | 1 490,3 | 1 541,5 |
| Moderbolaget, Sverige | 0,7 | - | 0,7 | 0,6 | - | 0,6 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| varav pensioner | 0,0 | - | 0,0 | 0,2 | - | 0,2 |
| Koncernen totalt | 19,4 | 413,2 | 432,6 | 18,2 | 392,0 | 410,2 |
| varav pensioner | 5,5 | 93,8 | 99,3 | 5,3 | 90,0 | 95,3 |
| Summa personalkostnader | 80,7 | 1 954,8 | 2 035,5 | 69,4 | 1 882,30 | 1 951,7 |
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 211 MSEK (189), utgör 39 MSEK (41) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 39 MSEK (41). Lindab har under 2015 och 2016 ingen kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till tidigare verkställande direktörer.
Total under 2016 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 400 KSEK (2 200), enligt nedanstående fördelning.
Vid årsstämman den 3 maj 2016 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 500 KSEK fördelat på 650 KSEK till styrelsens ordförande, 300 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Inget arvode har utgått för arbete i ersättningseller revisionsutskotten.
| KSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Peter Nilsson (invald under 2016) | 433,3 | - |
| Pontus Andersson | 25,0 | 25,0 |
| Per Bertland (invald under 2016) | 200,0 | - |
| Marianne Brismar | 300,0 | 200,0 |
| Sonat Burman-Olsson | 300,0 | 300,0 |
| Stefan Charette (avgått under 2015) | - | 100,0 |
| Erik Eberhandsson (avgått under 2016) | 100,0 | 300,0 |
| Viveka Ekberg (invald under 2016) | 200,0 | - |
| Per Frankling (avgått under 2016) | 100,0 | 200,0 |
| Bent Johannesson (invald under 2016) | 200,0 | - |
| Kjell Nilsson (avgått under 2016) | 216,7 | 650,0 |
| Hans Porat | 300,0 | 300,0 |
| Markku Rantala (avgått under 2016) | 25,0 | 25,0 |
| Birgit Woidemann Norgaard (avgått under 2015) | - | 100,0 |
| Summa | 2 400,0 | 2 200,0 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat.
För närvarande baseras den rörliga lönen på koncernens resultat. Den maximala rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 50 procent av den årliga fasta lönen. Anders Bergs fasta ersättning för 2016 uppgår till 3 600 000 SEK. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2016 framgår i särskild tabell.
I koncernledningen har under hela året 2016 verkställande direktören Anders Berg, ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby, chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm samt produkt- och marknadsdirektören Bengt Andersson ingått. 2016 års ersättningar till Anders Berg, verkställande direktör och övrig koncernledning framgår i tabellen nedan.
| Anders | Ersättning övrig | ||
|---|---|---|---|
| SEK | Berg | koncernledning | Totalt |
| Fast lön inkl. sem. ersättning | 3 643 200 | 5 415 292 | 9 058 492 |
| Rörlig ersättning | 1 152 000 | 1 380 833 | 2 532 833 |
| Pensioner | 1 081 566 | 1 442 912 | 2 524 478 |
| Förmåner | 49 323 | 200 970 | 250 293 |
| Summa | 5 926 089 | 8 440 007 | 14 366 096 |
Vid uppsägning av Anders Bergs anställning löper en uppsägningstid om tolv månader från Bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden har Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden efter uppsägningstiden har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt av avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Anders Berg.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Anders Berg motsvarande 30 procent av den fasta ersättningen. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 1 082 KSEK (1 080).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer uppgick till sammanlagt 1 443 KSEK (1 204).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2017. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 6 604 KSEK (6 447), inklusive särskild löneskatt.
Under åren 2001–2006, då Lindabaktien inte var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att placeras i Lindabaktier. Vid utgången av 2016 innehade stiftelsen 143 500 aktier i Lindab.
Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag.
Årsstämman 2012 beslutade att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av prestationsbaserat aktiesparprogram. Deltagande i programmet förutsatte egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet gav rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylldes. Prestationen mättes för räkenskapsåret 2014 och jämfördes med utfallet för räkenskapsåret 2011.
Deltagarna i programmet delades in i fem grupper; verkställande direktör, koncernledning samt tre grupper bestående av ledande befattningshavare eller andra nyckelpersoner.
Tilldelningen av aktier i programmet skedde beroende av utfallet för tre finansiella mål; rörelsemarginal, organisk tillväxt samt förvärv/strategisk tillväxt. Tilldelning skedde vederlagsfritt efter avslutat program. Om deltagare avslutade sin anställning i Lindab under programmets löptid skulle, som huvudregel, rätten att erhålla tilldelning av aktier förfalla i samband med att anställningen avslutades.
Programmet reglerades 12 juni 2015 och omfattade 45 personer, vilka sammanlagt hade investerat i 46 057 aktier. Tilldelning av 46 057 matchningsaktier skedde. Någon tilldelning av s.k. performance aktier skedde inte då de mål som satts ej uppfylldes. Totala kostnaden för programmet uppgick till cirka 2 MSEK.
För att säkerställa att bolaget kunde uppfylla sitt åtagande i enlighet med incitamentsprogrammet tecknades avtal med tredje part om att förvärva egna aktier för Lindabs räkning, se även redovisningsprinciper avseende eget kapital sidan 81.
Årsstämman 2016 fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
| Products & Building Solutions Systems |
Övrigt Totalt |
Eliminering | Summa | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Nettoomsättning, externt | 6 949 | 6 727 | 900 | 862 | - | - | 7 849 | 7 589 | - | - | 7 849 | 7 589 |
| Nettoomsättning, internt | 0 | 0 | 3 | 0 | - | - | 3 | 0 | –3 | - | 0 | 0 |
| Nettoomsättning, totalt | 6 949 | 6 727 | 903 | 862 | - | - | 7 852 | 7 589 | –3 | - | 7 849 | 7 589 |
| Rörelseresultat före avskrivningar, före engångsposter |
704 | 639 | 13 | 40 | –32 | –48 | 685 | 631 | - | - | 685 | 631 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –139 | –135 | –25 | –24 | –10 | –9 | –174 | –168 | - | - | –174 | –168 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 565 | 504 | –12 | 16 | –42 | –57 | 511 | 463 | - | - | 511 | 463 |
| Engångsposter | –24 | 35 | - | –9 | –4 | –20 | –28 | 6 | - | - | –28 | 6 |
| Rörelseresultat | 541 | 539 | –12 | 7 | –46 | –77 | 483 | 469 | - | - | 483 | 469 |
| Finansnetto | –38 | –38 | ||||||||||
| Resultat före skatt | 445 | 431 | ||||||||||
| Skatt på årets resultat | –139 | –126 | ||||||||||
| Årets resultat | 306 | 305 | ||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar | 3 645 | 3 615 | 566 | 530 | 174 | 176 | 4 385 | 4 321 | - | - | 4 385 | 4 321 |
| Varulager | 1 016 | 925 | 143 | 120 | - | - | 1 159 | 1 045 | - | - | 1 159 | 1 045 |
| Övriga tillgångar | 1 270 | 1 157 | 139 | 162 | 322 | 274 | 1 731 | 1 593 | –335 | –276 | 1 396 | 1 317 |
| Ej fördelade tillgångar | 563 | 466 | ||||||||||
| Summa tillgångar | 7 275 | 6 959 | –335 | –276 | 7 503 | 7 149 | ||||||
| Eget kapital | 3 849 | 3 511 | ||||||||||
| Övriga skulder | 1 641 | 1 427 | 292 | 270 | 56 | 61 | 1 989 | 1 758 | –335 | –276 | 1 654 | 1 482 |
| Ej fördelade skulder | 2 000 | 2 156 | ||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 989 | 1 758 | –335 | –276 | 7 503 | 7 149 | ||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 107 | 122 | 11 | 11 | 7 | 18 | 125 | 151 | - | - | 125 | 151 |
Omsättning från externa kunder (baserad på hemvist)
Nedan redovisas extern omsättning på Lindabs största marknader baserade på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,7 procent (2,0) av koncernens totala omsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
Anläggningstillgångar per land
Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och är fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2016 Procent | Land | 2015 Procent | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 2 003 | 26 | Sverige | 1 787 | 24 |
| Danmark | 823 | 10 | Danmark | 771 | 10 |
| Storbritannien | 670 | 9 | Storbritannien | 716 | 9 |
| Tyskland | 608 | 8 | Tyskland | 580 | 8 |
| Norge | 534 | 7 | Norge | 526 | 7 |
| Övriga | 3 211 | 40 | Övriga | 3 209 | 42 |
| Summa | 7 849 | 100 | Summa | 7 589 | 100 |
| Land | 2016 Procent | Land | 2015 Procent | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 284 | 20 | Sverige | 285 | 20 |
| Tjeckien | 228 | 16 | Tjeckien | 219 | 16 |
| Danmark | 180 | 13 | Danmark | 174 | 12 |
| Slovenien | 144 | 10 | Slovenien | 146 | 10 |
| Ryssland | 131 | 9 | Polen | 117 | 8 |
| Polen | 97 | 7 | Ryssland | 109 | 8 |
| Övriga | 358 | 25 | Övriga | 374 | 26 |
| Summa | 1 422 | 100 | Summa | 1 424 | 100 |
| Goodwill | 2 963 | - | Goodwill | 2 897 | - |
| Summa | 4 385 | - | Summa | 4 321 | - |
| Lanu | ZUIU | FIULEII |
|---|---|---|
| Sverige | 285 | 20 |
| Tjeckien | 219 | 16 |
| Danmark | 174 | 12 |
| Slovenien | 146 | 10 |
| Polen | 117 | ξ |
| Ryssland | 109 | ۶ |
| Övriga | 374 | 26 |
| Summa | 1 4 2 4 | 10 0 |
| Goodwill | 2897 | |
| Summa | 4 3 2 1 |
Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2017.
Koncernens segment består av Products & Solutions och Building Systems. Grunden för uppdelningen på segment är de olika kunderbjudanden som respektive segment tillhandahåller. Products & Solutions verksamhet styrs utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av sex produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner. Segmentet Building Systems består av en separat integrerad projektorganisation. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat moderbolagsfunktioner.
2014 antog Lindab nya finansiella mål som verksamheten styrs utifrån, dessa är tillväxt, lönsamhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy, se Förvaltningsberättelse sidan 60.
Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan treasuryfunktion ansvarar för finansieringen på koncern- och landsnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvudsakligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensionsavsättningar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till segmenten.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Avskrivningar | 2016 | 2015 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten (not 16) | 6 | 5 |
| Patent och liknande (not 16) | - | 0 |
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 32 | 28 |
| Byggnader och mark (not 17) | 33 | 34 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 77 | 78 |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 23 | 23 |
| Summa | 171 | 168 |
| Nedskrivningar | ||
| Byggnader och mark (not 17) | 3 | - |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | - | - |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 0 | 0 |
| Summa | 3 | 0 |
| Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 174 | 168 |
| Totala avskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnader för sålda varor | 119 | 121 |
| Försäljningskostnader | 20 | 18 |
| Administrationskostnader | 24 | 23 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 8 | 6 |
| Summa | 171 | 168 |
| Totala nedskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnader för sålda varor | 3 | - |
| Summa | 3 | - |
| Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion | 174 | 168 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Kostnad för direkt material | 3 643 | 3 531 | - | - |
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 2 080 | 1 996 | 3 | 3 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 174 | 168 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 1 541 | 1 539 | 1 | 1 |
| Summa | 7 438 | 7 234 | 4 | 4 |
I koncernens rapport över totalresultat är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoUkostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 7 438 MSEK (7 234). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 2 036 MSEK (1 952) och inhyrd personal, 44 MSEK (44).
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Deloitte | ||||
| Revisionsuppdrag | 6,5 | 6,2 | 0,5 | 0,3 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,0 | 0,1 | - | - |
| Skatterådgivning | 0,2 | 0,3 | - | - |
| Övriga uppdrag | 3,3 | 3,1 | - | - |
| Totalt Deloitte | 10,0 | 9,7 | 0,5 | 0,3 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdrag | 0,9 | 1,1 | - | - |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,1 | - | - |
| Övriga uppdrag | 0,0 | 0,1 | - | - |
| Totalt Övriga | 0,9 | 1,3 | - | - |
| Totalt | 10,9 | 11,0 | 0,5 | 0,3 |
Not 11 Forskning och utveckling
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 65 MSEK (58) och är direkt kostnadsförda i koncernens rapport över totalresultat, varav 6 MSEK (5) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 16.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder | 50 | 58 | - | - |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 18 | 8 | - | - |
| Negativ goodwill | 34 | 34 | - | - |
| Övrigt | 4 | 14 | - | - |
| Summa | 72 | 114 | - | - |
| Kostnader | ||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar | –61 | –70 | - | - |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –4 | –2 | - | - |
| Övrigt | –21 * | –35 ** | - | - |
| Summa | –86 | –107 | - | - |
* Övrigt består huvudsakligen av kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
** Övrigt består huvudsakligen av strukturrelaterade poster, kostnadsbesparingsåtgärder samt governanceprojekt.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 34 | 34 | |
| Summa | - | - | 34 | 34 | |
| Ränteintäkter | |||||
| Externa | 11 | 17 | - | 0 | |
| Summa | 11 | 17 | - | 0 | |
| Räntekostnader | |||||
| Externa | –39 | –46 | - | 0 | |
| Till koncernbolag | - | - | –33 | –32 | |
| För pensioner, netto | –4 | –3 | - | - | |
| Summa | –43 | –49 | –33 | –32 | |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Valutakursvinster | 0 | 2 | - | - | |
| Valutakursförluster | –1 | –4 | - | - | |
| Övriga finansiella kostnader | –5 | –4 | - | - | |
| Summa | –6 | –6 | - | - | |
| Totalt | –38 | –38 | 1 | 2 |
Nettoresultatet av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultatet uppgår till 26 MSEK (13).
| huvudsakligen av följande komponenter. | Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Resultaträkningen | |||||
| Aktuell skatt | |||||
| Aktuell skatt på årets resultat | –119 | –96 | 0 | 0 | |
| Justeringar avseende tidigare år | –1 | –13 | 0 | 0 | |
| Summa aktuell skatt | –120 | –109 | 0 | 0 | |
| Uppskjuten skatt | |||||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | –20 | –18 | - | - | |
| Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder | 1 | 1 | - | - | |
| Summa uppskjuten skatt | –19 | –17 | - | - | |
| Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen | –139 | –126 | 0 | 0 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner | 6 | –6 | - | - | |
| Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 12 | –7 | - | - | |
| Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat | 18 | –13 | - | - |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 139 MSEK (126) och den effektiva skattesatsen uppgick till 31 procent (29).
Den genomsnittliga skattesatsen var 20 procent (20). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Avvikelsen mellan den effektiva och den genomsnittliga skattesatsen uppgår till 11 procentenheter (9) och beror delvis på justeringar av skatt hänförlig till tidigare år, omvärdering av uppskjuten skatt på underskottsavdrag samt omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar. Förändringar i skattesatser i olika länder får även konsekvenser då skulder och fordringar avseende uppskjuten skatt måste anpassas till de nya skattesatserna. Därutöver inverkar bl.a. skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom ej avdragsgilla kostnader och att uppskjuten skatt inte har redovisats på underskott i vissa koncernbolag. Vidare påverkades föregående år positivt av redovisningen av uppskjuten skatt på tidigare ej redovisade underskottsavdrag i Tyskland.
Skattesatsen i Sverige uppgår till 22 procent. De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncernens skattesats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av nedanstående tabell.
Den högre skattesatsen i Lindabkoncernen beror till stor del på ej redovisade underskott uppkomna under året om –32 MSEK (–39) där bedömning gjorts av möjligheten att kunna nyttja dessa mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Även skatter hänförliga till tidigare år har påverkat med –9 MSEK (–13), där ändrad bedömning har gjorts avseende tidigare redovisade poster. Föregående år påverkades av bland annat USA och Tyskland. Redovisning av uppskjuten skatt på underskottsavdrag hänförliga till tidigare år uppgick till –2 MSEK (14). Föregående år hade redovisningen av underskottsavdrag i Tyskland en positiv inverkan.
| Koncern | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | Procent | 2015 | Procent | ||
| Resultat före skatt | 445 | 431 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –98 | –22,0 | –95 | –22,0 | |
| Avstämning mot redovisad skatt | |||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 7 | 1,6 | 10 | 2,3 | |
| Ej redovisade underskott, uppkomna under året | –32 | –7,3 | –39 | –8,9 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –4 | –1,0 | –13 | –3,0 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | –12 | –2,7 | –16 | –3,7 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 9 | 2,0 | 14 | 3,2 | |
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | –1 | –0,2 | 1 | 0,2 | |
| Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag | –2 | –0,4 | 14 | 3,2 | |
| Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar | –5 | –1,0 | - | - | |
| Övrigt | –1 | –0,2 | –2 | –0,6 | |
| Redovisad skattekostnad | –139 | –31,2 | –126 | –29,3 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Immateriella tillgångar | 8 | 16 | –12 | –12 | –4 | 4 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 | 6 | –63 | –134 | –59 | –128 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | - | - | - | - | - | |
| Lager | 17 | 16 | –1 | –1 | 16 | 15 | |
| Fordringar | 8 | 8 | –2 | –3 | 6 | 5 | |
| Avsättningar | 33 | 34 | 0 | 0 | 33 | 34 | |
| Skulder | 0 | 0 | - | - | 0 | 0 | |
| Leasing | 1 | 1 | –2 | –2 | –1 | –1 | |
| Övrigt | 4 | 8 | –9 | –7 | –5 | 1 | |
| Underskottsavdrag | 35 | 105 | - | - | 35 | 105 | |
| Periodiseringsfonder | - | - | –49 | –50 | –49 | –50 | |
| Summa | 110 | 194 | –138 | –209 | –28 | –15 | |
| Kvittning av fordringar /skulder | –43 | –94 | 43 | 94 | - | - | |
| Enligt balansräkningen | 67 | 100 | –95 | –115 | –28 | –15 |
| Avstämning av uppskjuten skatteskuld/fordran, netto | 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | –15 | 30 | Förfallotider för | ||
| Redovisat i rapporten över totalresultat | –19 | –17 | outnyttjade under skottsavdrag |
2016 | 2015 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | - | –11 | Nästa år | 33 | 4 |
| Avyttring av dotterbolag (not 5) | - | –12 | Om 2-4 år | 32 | 24 |
| Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital: | Om 5-6 år | 50 | 50 | ||
| -justering förmånsbestämda planer pensioner | 6 | –6 | Efter 6 år | 584 | 453 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | 1 | - därav utan | ||
| Övrigt | –1 | 0 | förfallotid | 513 | 386 |
| Vid årets slut | –28 | –15 | 699 | 531 |
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK per aktie) 4,02 3,99
Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 852 MSEK (903), varav 153 MSEK (372) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 35 MSEK (105).
Kvarvarande, ej redovisade underskottsavdrag om 699 MSEK (531), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 180 MSEK (145). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem.
| Före och efter utspädning | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 306 | 305 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 76 331 982 | 76 331 982 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget. För perioden samt för jämförelseperiod förekommer ingen utspädningseffekt.
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2015 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 9 | 79 | 280 | 46 | 2 978 | 3 392 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 22 | 1 | 27 | 22 | 102 | 174 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | - | - | - | - | –129 | –129 |
| Nyanskaffningar | 4 | 0 | 17 | - | - | 21 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –14 | - | - | –14 |
| Omklassificeringar | - | 0 | 7 | - | 0 | 7 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 1 | –9 | 0 | –54 | –62 |
| Vid årets slut | 35 | 81 | 308 | 68 | 2 897 | 3 389 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –9 | –78 | –217 | –46 | 0 | –350 |
| Årets avskrivningar | –5 | 0 | –27 | –1 | - | –33 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 14 | - | - | 14 |
| Omklassificeringar | - | 0 | –4 | - | - | –4 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –1 | 5 | 0 | - | 4 |
| Vid årets slut | –14 | –79 | –229 | –47 | 0 | –369 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | 0 | –119 | –119 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | - | - | - | - | 128 | 128 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | –9 | –9 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 1 | 63 | 0 | 2 859 | 2 923 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 21 | 2 | 79 | 21 | 2 897 | 3 020 |
| 1 januari–31 december 2016 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 35 | 81 | 308 | 68 | 2 897 | 3 389 |
| Nyanskaffningar | 4 | 0 | 17 | - | 0 | 21 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –2 | - | - | –2 |
| Omklassificeringar | 0 | 12 | –2 | - | - | 10 |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | 1 | 10 | 0 | 66 | 78 |
| Vid årets slut | 40 | 94 | 331 | 68 | 2 963 | 3 496 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –14 | –79 | –229 | –47 | 0 | –369 |
| Årets avskrivningar | –6 | - | –31 | –1 | - | –38 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 2 | - | - | 2 |
| Omklassificeringar | - | 0 | 2 | - | - | 2 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –1 | –6 | - | - | –7 |
| Vid årets slut | –20 | –80 | –262 | –48 | 0 | –410 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | 0 | - | 0 | 0 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 21 | 2 | 79 | 21 | 2 897 | 3 020 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 20 | 14 | 69 | 20 | 2 963 | 3 086 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. Övriga immateriella tillgångar består främst av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för beräkningen är finansiella budgetar som godkänts av koncernledningen.
Utvärdering av nedskrivningsbehov ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen, anses vara de starkt integrerade operativa och rapporterande segmenten, Products & Solutions samt Building Systems.
Lindab utförde sitt nedskrivningstest per 30 november 2016. Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar, för respektive segment, som täcker tiden fram till 2021. De finansiella budgetarna ligger som grund för måluppfyllelse av de finansiella målen, se Förvaltningsberättelse, sidan 60. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde är bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter budgetperiodernas slut. I antagande om bruttomarginal utgör antaganden om försäljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser väsentliga antaganden för beräkning av bruttomarginalen. Dessa har godkänts av koncernledningen. Nedan beskrivs de metoder som företagsledningen använt för att fastställa värden för respektive väsentligt antagande.
Försäljningsvolymen baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor använts.
Försäljningspriser baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor använts.
Råmaterialpriser baseras på tidigare utfall samt bedömning av framtida utveckling. I bedömning av framtida utveckling har externa informationsskällor använts.
Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 8,1 procent (8,1) och har använts för samtliga kassagenererade enheter för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Belopp efter skatt används i beräkningar både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarar en diskonteringsränta före skatt på 9,8 procent (10,4) och har baserats på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.
Diskonteringsräntan representerar den nuvarande marknadens bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan är baserad på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på den förväntade avkastningen från koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.
Kassaflödet bortom 2021 har extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 1,0 procent (1,0), vilket är i nivå med den genomsnittliga tillväxt på marknaderna där segmenten verkar enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktning gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS.
Båda segmenten bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar. Segmenten agerar även sammanvägt på snarlika geografiska marknader, varför riskprofilen anses enhetlig. Samma antaganden har härmed gjorts avseende diskonteringsräntan samt långsiktig tillväxt för respektive segment.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde. I analysen har rimlig förändring av bruttomarginalen, diskonteringsräntan samt antagande om tillväxt beaktats. Konsekvensen av beräkningen är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2016.
| Fördelad goodwill per segment | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Products & Solutions | 2 581 | 2 532 |
| Building Systems | 382 | 365 |
| Summa goodwill | 2 963 | 2 897 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar byggnader |
Pågående ny anläggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari – 31 december 2015 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 1 053 | 1 815 | 458 | 12 | 43 | 3 381 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag | 141 | 23 | 12 | - | - | 176 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | –50 | –85 | –26 | - | - | –161 |
| Nyanskaffningar | 33 | 53 | 25 | 6 | 13 | 130 |
| Avyttringar och utrangeringar | –56 | –33 | –30 | - | 0 | –119 |
| Omklassificeringar | 60 | –19 | –5 | –11 | –8 | 17 |
| Årets omräkningsdifferenser | –45 | –31 | –1 | –1 | 0 | –78 |
| Vid årets slut | 1 136 | 1 723 | 433 | 6 | 48 | 3 346 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –318 | –1 433 | –362 | 0 | 0 | –2 113 |
| Poster avseende avyttring av dotterbolag | 22 | 77 | 24 | - | - | 123 |
| Årets avskrivningar | –34 | –78 | –23 | - | - | –135 |
| Avyttringar och utrangeringar | 33 | 31 | 29 | - | - | 93 |
| Omklassificeringar | –51 | 25 | 4 | - | - | –22 |
| Årets omräkningsdifferenser | 13 | 20 | 0 | - | - | 33 |
| Vid årets slut | –335 | –1 358 | –328 | 0 | 0 | –2 021 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –4 | –20 | –2 | –2 | 0 | –28 |
| Årets nedskrivning | - | - | 0 | - | - | 0 |
| Återförda nedskrivningar | 0 | - | 0 | - | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 1 | 0 | - | - | 1 |
| Omklassificeringar | - | 2 | 0 | - | - | 2 |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | 0 | 0 | 0 | - | 1 |
| Vid årets slut | –3 | –17 | –2 | –2 | 0 | –24 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 731 | 362 | 94 | 10 | 43 | 1 240 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 798 | 348 | 103 | 4 | 48 | 1 301 |
| 1 januari – 31 december 2016 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 1 136 | 1 723 | 433 | 6 | 48 | 3 346 |
| Nyanskaffningar | 8 | 41 | 27 | 6 | 22 | 104 |
| Avyttringar och utrangeringar | –47 | –42 | –23 | - | –1 | –113 |
| Omklassificeringar | –4 | 7 | –1 | –1 | –18 | –17 |
| Årets omräkningsdifferenser | 75 | 51 | 3 | 1 | 0 | 130 |
| Vid årets slut | 1 168 | 1 780 | 439 | 12 | 51 | 3 450 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –335 | –1 358 | –328 | 0 | 0 | –2 021 |
| Årets avskrivningar | –33 | –77 | –23 | - | - | –133 |
| Avyttringar och utrangeringar | 22 | 40 | 21 | - | - | 83 |
| Omklassificeringar | 4 | 1 | 0 | - | - | 5 |
| Årets omräkningsdifferenser | –21 | –36 | –1 | - | - | –58 |
| Vid årets slut | –363 | –1 430 | –331 | 0 | 0 | –2 124 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –17 | –2 | –2 | 0 | –24 |
| Årets nedskrivning | –3 | - | - | 0 | 0 | –3 |
| Återförda nedskrivningar | 0 | - | - | 0 | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | - | 0 | 0 | - | 0 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0 |
| Vid årets slut | –6 | –17 | –2 | –2 | 0 | –27 |
| Planenligt restvärde vid årets början Planenligt restvärde vid årets slut |
798 799 |
348 333 |
103 106 |
4 10 |
48 51 |
1 301 1 299 |
Koncern
2016 2015
| Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncern | |||||
| 2016 | 2015 | ||||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 4 | 3 | |||
| Förvärv/Avyttring | 0 | 1 | |||
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | |||
| Bokfört värde | 4 | 4 |
Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 29. Övriga innehav, 4 MSEK (4), utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 4 | 3 | ||
| Minskning/Ökning | 0 | 1 | ||
| Bokfört värde | 4 | 4 |
Andra långfristiga fordringar består huvudsakligen av depositioner för hyrda lokaler.
| färdigvarulager justerats med 1 MSEK (–2). Reserven för inkurans i varulager upp går till 57 MSEK (56), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året ökat reserven med 3 MSEK (–1). |
||
|---|---|---|
| Koncern | ||
| 2016 | 2015 | |
Not 20 Varulager
Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 643 MSEK (3 531), inklusive –1 MSEK (–1) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för
Råvaror och förnödenheter 527 411 Varor under tillverkning 54 54 Färdiga varor och handelsvaror 578 580 Summa 1 159 1 045
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | ||||
| Förfallet antal dagar | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Ej förfallet | 1 012 | 919 | 22 | 11 | 65 | 56 |
| < 90 dagar | 205 | 214 | - | - | 0 | 4 |
| 90–180 dagar | 16 | 27 | - | - | 0 | 0 |
| 180–360 dagar | 20 | 20 | - | - | 0 | - |
| > 360 dagar | 94 | 86 | - | - | 0 | 1 |
| Summa kundfordringar | 1 347 | 1 266 | 22 | 11 | 65 | 61 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –97 | –89 | - | - | - | - |
| Summa | 1 250 | 1 177 | 22 | 11 | 65 | 61 |
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 12 MSEK (4) och bonusintäkt 10 MSEK (7).
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 38 MSEK (38) och övriga fordringar 27 MSEK (23).
| Förändring i avsättning för osäkra | Koncern | |
|---|---|---|
| kundfordringar | 2016 | 2015 |
| Ingående balans | 89 | 82 |
| Tillfört via förvärv | - | 9 |
| Ökning av avsättning | 31 | 16 |
| Konstaterade förluster | –18 | –9 |
| Återförda avsättningar | –9 | –6 |
| Omräkningsdifferenser | 4 | –3 |
| Utgående balans | 97 | 89 |
Summa 93 85
| Förutbetalda kostnader och | Koncern | ||
|---|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2016 | 2015 | |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing |
6 | 11 | |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 12 | 4 | |
| Försäkringskostnader | 8 | 7 | |
| Upplupna bonusintäkter | 10 | 7 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 57 | 56 |
Under året har det kostnadsförts 23 MSEK (10) avseende reservering för osäkra kundfordringar.
Reservation för osäkra kundfordringar sker i enlighet med det interna regelverket och normalt sett då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter sker reservering med 100 procent. Utöver detta görs reserveringar för individuellt betydande exponeringar som inte faller inom ramen för beskrivningen ovan.
Per den 31 december 2016 har koncernen utestående kundfordringar om 7 MSEK (6) som är förfallna men där ett nedskrivningsbehov ej har bedömts föreligga. Bedömningen har gjorts med bakgrund av att Lindab i de aktuella fallen har erhållit någon form av säkerhet för fordran.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2016 | 2015 | |
| Momsfordran | 38 | 38 | |
| Förskott till anställda | 0 | 0 | |
| Reseförskott | 1 | 1 | |
| Övriga fordringar | 26 | 22 | |
| Summa | 65 | 61 |
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| Antal aktier | Totalt aktiekapital |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Serie A | Serie B 1) |
aktiekapitalet (KSEK) |
(KSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –2 375 838 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 76 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982.
Styrelsen föreslår en utdelning på 1,40 SEK per aktie, totalt 106 864 775 SEK. För ytterligare information, se Förslag till vinstdisposition för verksamhetsåret 2016 på sidan 64.
Den föreslagna utdelningen för 2015 på 1,25 SEK per aktie som beslutades av årsstämman den 3 maj 2016 har i enlighet med detta beslut utbetalats. Total utbetald utdelning uppgick till 95 414 978 SEK.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t.ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bl.a. genom försäkring i Alecta, i den s.k. ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2016 (2015) har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bl.a. beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6 MSEK (5). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,04 respektive 0,06 procent (0,03 respektive 0,07).
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoförändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab använder lån som säkringsinstrument.
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent (153). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 95 MSEK (90).
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab huvudsakligen exponerat mot ett antal kategorier av risker. Det avser risker förknippade till den faktiska utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna och inflation som påverkar löner och pensioner är primära risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även skuldens storlek. En annan kategori avser avkastning på investeringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där avkastningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan reducera investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att täcka framtida pensionsutbetalningar. En tredje kategori avser mätning och påverkar redovisning av pensionsskuldernas storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av pensionsskulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonteringsräntan påverkar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt även kostnaderna för årets intjäning.
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 54 | 35 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –34 | –21 |
| Nettovärde fonderade planer | 20 | 14 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 146 | 128 |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 166 | 142 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 45 | 47 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 211 | 189 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –45 | –47 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –45 | –47 |
I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 211 MSEK (189), utgör 39 MSEK (41) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 39 MSEK (41).
Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Räntenettot redovisas i finansnettot.
| Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda | 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| pensionsförpliktelser under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |
| Ingående balans | –21 | 163 | –38 | 191 | |
| Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen | |||||
| - Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | - | 5 | –1 | 8 | |
| - Räntekostnader/intäkter | 0 | 4 | 0 | 4 | |
| Summa | –21 | 172 | –39 | 203 | |
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat | |||||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/intäkter |
- | - | 0 | - | |
| - Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | –19 | 32 | 14 | –18 | |
| - Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | - | 12 | - | –13 | |
| - Erfarenhetsbaserade vinster/förluster | - | –2 | - | –2 | |
| Summa | –19 | 42 | 14 | –33 | |
| Valutakursdifferenser | –1 | 3 | 3 | –4 | |
| Avgifter betalda av arbetsgivaren | –3 | 1 | –1 | 3 | |
| Konvertering till avgiftsbestämd | 6 | –9 | - | - | |
| Utbetalda pensioner | 4 | –9 | 2 | –6 | |
| Utgående balans | –34 | 200 | –21 | 163 |
Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen uppgår till 19,7 år (17,2).
| 2016 | 2015 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Övriga | Sverige | Övriga | |
| Diskonteringsränta, % | 2,8 | 0,7-1,7 | 3,3 | 1,5–2,7 | |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 0,0-3,0 | 3,0 | 0,0–3,3 | |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 1,5 | 0,0-1,8 | 1,5 | 0,0–1,8 | |
| Nettoskuldens fördelning, MSEK | 125 | 41 | 110 | 32 |
Övriga innefattar pensionplaner i Luxemburg, Italien, Frankrike, Tyskland och Schweiz.
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen.
Pensionsskulden i Norge avseende förmånsbestämda planer har under året fullt ut konverterats till avgiftsbestämd, varför ingen skuld nu redovisas. Föregående år uppgick skulden till 3 MSEK.
| Inverkan på de förmånsbestämda planerna | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |||||
| Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena är |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
||
| Diskonteringsränta | +/– 0,5% | –12 | 10 | –13 | 14 | |
| Förändringar i lön | +/– 0,5% | 9 | –11 | 12 | –6 | |
| Förändringar i pension | +/– 0,5% | 9 | –9 | 8 | –8 |
Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i antaganden medan alla andra hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de förmånsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den s.k. projected unit credit method, som vid beräkning av pensionsskulden.
| Förvaltningstillgångarna | ||||
|---|---|---|---|---|
| består av följande | 2016 | Procent | 2015 | Procent |
| Aktier | 6 | 17 | 1 | 5 |
| Obligationer | 8 | 23 | 4 | 19 |
| Fastigheter | 2 | 7 | 1 | 5 |
| Försäkrade pensionsreserver | 15 | 44 | 15 | 71 |
| Övrigt | 3 | 9 | 0 | 0 |
| Summa | 34 | 100 | 21 | 100 |
| för de förmånsbestämda planerna i framtiden | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Inom 12 månader | 6 | 10 |
| Mellan 2 och 5 år | 26 | 28 |
| Mellan 5 och 10 år | 44 | 43 |
| Summa | 76 | 81 |
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchef är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | ||||
| Vid årets början | 26 | 14 | 11 | 51 | |||
| Ökning under året | 3 | 13 | 7 | 23 | |||
| Utnyttjat under året | –18 | –20 | –5 | –43 | |||
| Valutakursdifferenser | 1 | 1 | 1 | 3 | |||
| Vid årets slut | 12 | 8 | 14 | 34 | |||
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | |||||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 3 | 4 | 10 | 17 | |||
| Övriga kortfristiga avsättningar | 9 | 4 | 4 | 17 | |||
| Totalt | 12 | 8 | 14 | 34 |
Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till kostnadsbesparingsåtgärder.
Garantiavsättningarna, 8 MSEK (14), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
Building Systems har en gemensam beräkningsprincip för garantiavsättningar som täcker hela garantitiden, vilken spänner över fem till tio år. Denna beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Den framräknade garantiavsättningen reduceras med faktiska kända reklamationer, 3 MSEK (4), vilka brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser. De framtida beräknade garantiavsättningarna uppgår till 2 MSEK (7). Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter, 0 MSEK (0).
Övriga avsättningar avser främst personalrelaterade avsättningar samt avsättning för miljöåtagande på 3 MSEK. Bedömningen av avsättningen för miljöåtagandet har baserats på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförlitligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.
| Koncern | Moderbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Banklån | 1 625 | 1 713 | - | - | ||
| Kortfristig | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | 2 | 7 | - | - | ||
| Checkräkningskrediter | 29 | 70 | - | - | ||
| Summa upplåning | 1 656 | 1 790 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld med 34 MSEK (37). Kortfristig del av leasingskuld uppgick till 2 MSEK (7) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder, banklån mot säkerhet, på 7 MSEK (7). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Enligt koncernens Treasury policy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader. Per den 31 december 2016 uppgick den till 3 månader. Under 2015 var räntebindningstiden 3 månader. Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.
Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz. Dessa lån uppgick till 7 MSEK (7).
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 404 MSEK (1 164). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
Koncernens upplåning fördelat på olika valutor:
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| SEK | 497 | 532 | - | - |
| EUR | 940 | 1 043 | - | - |
| CHF | 185 | 176 | - | - |
| PLN | 34 | 39 | - | - |
| 1 656 | 1 790 | - | - |
| kategori och verkligt värde per klass | 2016 | 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella | Låne | Finansiella | Låne | |||||||
| tillgångar | Innehas | fordringar | Totalt | tillgångar | Innehas | fordringar | Totalt | |||
| som kan | för | och kund | redovisat | Verkligt | som kan | för | och kund | redovisat | Verkligt | |
| Finansiella tillgångar | säljas | handel | fordringar | värde | värde | säljas | handel | fordringar | värde | värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 1 | - | - | 1 | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Andra långfristiga fordringar | - | - | 4 | 4 | -* | - | - | 4 | 4 | -* |
| Derivattillgångar | - | 11 | - | 11 | 11 | - | 4 | - | 4 | 4 |
| Kundfordringar | - | - | 1 250 | 1 250 | -* | - | - | 1 177 | 1 177 | -* |
| Övriga fordringar | - | - | 20 | 20 | -* | - | - | 17 | 17 | -* |
| Upplupna intäkter | - | - | 10 | 10 | -* | - | - | 7 | 7 | -* |
| Likvida medel | - | - | 418 | 418 | -* | - | - | 285 | 285 | -* |
| Summa finansiella tillgångar | 1 | 11 | 1 702 | 1 715 | 11 | 1 | 4 | 1 490 | 1 495 | 4 |
| 2016 | 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Innehas | Övriga | Totalt | Innehas | Övriga | Totalt | |||
| för | finansiella | redovisat | Verkligt | för | finansiella | redovisat | Verkligt | |
| Finansiella skulder | handel | skulder | värde | värde | handel | skulder | värde | värde |
| Checkräkningskrediter | - | –29 | –29 | –29 | - | –70 | –70 | –70 |
| Skulder till kreditinstitut | - | –1 591 | –1 591 | –1 594 | - | –1 676 | –1 676 | –1 681 |
| Derivatskulder | –2 | - | –2 | –2 | –12 | - | –12 | –12 |
| Leverantörsskulder | - | –837 | –837 | -* | - | –790 | –790 | -* |
| Övriga skulder | - | –16 | –16 | -* | - | –18 | –18 | -* |
| Upplupna kostnader | - | –199 | –199 | -* | - | –185 | –185 | -* |
| Summa finansiella skulder | –2 | –2 672 | –2 674 | –1 625 | –12 | –2 739 | –2 751 | –1 763 |
Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att marknaden för dessa innehav är begränsad.
Andra långfristiga fordringar består av kontanter som har lämnats som deposition för hyra, vilket medför att det redovisade värdet anses var en rimlig approximation av verkligt värde.
Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
| 2016 | 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivattillgångar | - | 11 | - | 11 | - | 4 | - | 4 |
| Summa tillgångar | - | 11 | - | 11 | - | 4 | - | 4 |
| 2016 | 2015 | |||||||
| Skulder | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatskulder | - | –2 | - | –2 | - | –12 | - | –12 |
| Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte | ||||||||
| Checkräkningskrediter | - | –29 | - | –29 | - | –70 | - | –70 |
| Skulder till kreditinstitut | - | –1 594 | - | –1 594 | - | –1 681 | - | –1 681 |
| Summa skulder | - | –1 625 | - | –1 625 | - | –1 763 | - | –1 763 |
Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen.
Vid utgången av 2016 fanns ingen förpliktelse om att förvärva egna aktier.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Löne- och semesterskulder | 167 | 145 | - | - |
| Intjänade resultatandelar | 9 | 11 | - | - |
| Sociala kostnader | 98 | 89 | 2 | 2 |
| Bonusskuld till kunder | 141 | 129 | - | - |
| Upplupen kursförlust terminskontrakt | 2 | 12 | - | - |
| Övriga kostnader | 74 | 78 | 1 | 0 |
| Summa | 491 | 464 | 3 | 2 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustning redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 32 MSEK (24), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 25 MSEK (17).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 318 MSEK (333) och fördelar sig enligt följande:
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| År 1 | 35 | 29 |
| År 2–5 | 153 | 139 |
| År 6 och senare | 130 | 165 |
| 318 | 333 |
Ingående variabla avgifter utgörs av rörlig ränta, förutom leasingkontraktet med Credit Suisse som har fast ränta. En höjning av räntan med en procentenhet ökar de sammanlagda leasingavgifterna med 1 MSEK (1).
Befintliga leasingavtal varierar i längd från 7 till 22 år. I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas ska fastigheten marknadsvärderas för att därigenom fastställa förvärvspriset. Inget av koncernens leasingavtal innehåller restriktioner avseende eget kapital eller finansieringsmöjligheter.
I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan.
Lindab ingick i oktober 2014 ett operationellt leasingkontrakt på 15 år med Credit Suisse avseende en nybyggd produktionsfastighet i Schweiz. Hyran för 2016 uppgick till 3 MSEK (3). Option att förvärva fastigheten vid kontraktstidens slut finns.
I september 2013 förvärvades fastigheterna i Båstad av DSL Renting från DAL Nordic Finance AB och i juni 2015 omförhandlades befintliga leasingavtal i samband med finansieringen av det nya distributionscentret. Fastigheterna återhyrs av Lindab via operationella leasingkontrakt på 7 år. Hyran uppgick till 2016 till 8 MSEK (9).
| Koncern | Moderbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Fastighetsinteckningar | 22 | 21 | - | - | ||
| Företagsinteckningar | - | - | - | - | ||
| Summa | 22 | 21 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Borgensåtagande för ingångna kreditavtal | - | - | 1 587 | 1 673 |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 17 | 16 | - | - |
| Pensionsförpliktelser | 2 | 4 | - | - |
| Summa | 19 | 20 | 1 587 | 1 673 |
Nuvarande kreditavtal med Nordea/SEB och SEK löper fram till februari 2019. Totala kreditramen uppgick vid årets utgång till 2 100 MSEK (2 100). Avtalet innehåller kovenanter vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i gällande kreditavtal.
Koncernbolag har tecknat borgensåtagande till förmån för Building Systems i Luxemburg i det fall bolaget inte skulle förmå att fullgöra sina åtaganden enligt hyresavtalet, se not 27. Väsentliga åtaganden enligt tecknat hyresavtal är fullgörande av hyresbetalningar till och med 2030, återställande av fastighet för industriellt bruk, underhåll av fastigheten samt ansvar för drift och miljöpåverkan.
I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz, beskrivna i not 27, har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång. I leasingavtalet avseende fastigheten i Schweiz är borgensåtagandet begränsat till 1,5 MCHF.
Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och normal branschpraxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Lindab sålde i januari 2010 en produktionsfastighet i Luxemburg. Denna förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 285 MSEK. Lindab återhyrde fastigheten via ett operationellt leasingkontrakt på 5 år och hade en option på att återköpa produktionsfastigheten vid leasingkontraktets utgång.
I januari 2015 utnyttjade Lindab sin option om att återköpa produktionsfastigheten. Fastighetens bokförda värde vid tidpunkten för tillträdet beräknades uppgå till 25 MEUR, vilket motsvarade ett uppskattat marknadsvärde. Belåningen av fastigheten uppgick till motsvarande belopp. Samtidigt avyttrades fastigheten till tredje man och ett långfristigt hyresavtal ingicks. Hyran uppgick till 12 MSEK under 2016. Hyresavtalet är förknippat med åtagande vilket beskrivs i not 28.
För leasingtransaktionerna ovan finns en möjlighet att förlänga leasingavtalen om möjligheten nyttjas i enlighet med upprättat avtal. Om Lindab väljer att inte förlänga leasingavtalet, har Lindab i normalfallet en förpliktelse att garantera huvuddelen av restvärdet.
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 35 MSEK (56) och under maskiner och mjukvara med 2 MSEK (13). Under 2016 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 5 MSEK (6). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 42 MSEK (43) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | |||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | ||
| År 1 | 7 (6) | 6 (6) | |
| År 2–5 | 35 (32) | 13 (12) | |
| År 6 och senare | - | 24 (19) | |
| 42 (38) | 43 (37) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 31. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 23.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte specificeras nedan.
| Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående | Koncernföretag | |||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2016 | 2015 | ||
| Nettoomsättning | 4 | 3 | ||
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 34 | 34 | ||
| Ränteintäkter från moderbolag | 33 | 32 | ||
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 198 | 2 166 |
För information om incitamentsprogram riktat till deltagare i olika ledande befattningar i Lindab, se not 6 sidan 90.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
Not 30 Händelser efter rapportperioden
Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.
Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen innehar dotterföretag i många delar av världen. Moderföretag har bestämmande inflytande över ett dotterföretag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterföretaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterföretaget. I princip ägs samtliga dotterföretag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderföretaget Lindab International AB. De dotterföretag som inte ägs till 100 procent anses ha innehav utan bestämmande inflytande som inte är väsentliga för koncernen.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB 1) | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 100 | 3 467* |
| Lindab Sverige AB 2) | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB 4) | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB 3) | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Götene AB 3) | SEK | 556961-9918 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 0 | |
| Lindab Profil AB 3) | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A. 2) 3) 4) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. 2) | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| Lindab N.V. 2) 3) | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 0 | |
| U-nite Fasteners Technology AB 2) | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab Fastigheter AB 5) | SEK | 556629-2271 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Innovation AB 6) | SEK | 556897-8505 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. 2) 3) | RUB | 105781261234 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings LLC 2) 3) 4) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Astron Buildings S.A. 2) 3) 4) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab Treasury AB 8) | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A.S. 2) | EUR | RCS 327 258 943 | Bussy-St-Martin, Frankrike | 100 | |
| Astron Buildings s.r.o. 5) | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC 9) | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Astron Buildings LLC 2) 3) 4) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA 2) | EUR | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab 2) 3) | EUR | 111788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. 2) | HRK | 80182671 | Zaprešić, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | EUR | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab 2) 3) | EUR | 0920791-3 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. 2) 3) | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| LLC Spiro 2) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Spiro International S.A. 2) 3) | CHF | CH-217.0.135.550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| LLC Spiro 2) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Havalandirma LTD STI 2) | TRY | 877776 | Istanbul, Turkiet | 100 | |
| Lindab Holding Inc. 7) | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. 2) 3) | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Profile Inc. 9) | USD | 90-091 66 93 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab SRL 2) 3) | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC 9) | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. 2) 3) | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | NOK | 929 805 925 | Oslo, Norge | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. 2) 3) | PLN | KRS 0000043661 | Wieruchow, Polen | 100 | |
| Lindab S.r.l 2) 3) | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| MP3 S.r.l 2) 3) | EUR | 3345850964 | Padova, Italien | 100 | |
| Lindab N.V. 2) 3) | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab A/S 2) 3) | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Door B.V. 2) | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. 2) | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH 2) 3) | EUR | HRB 2276 AH | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Astron Buildings GmbH 2) | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Astron Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab SRL 2) 3) | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 0 | |
| Lindab AG 2) 3) | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Otelfingen, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd 2) 3) | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd 9) | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab France S.A.S. 2) 3) | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Nather S.A. 2) 3) | EUR | 313 181 109 | Porte les valence, Frankrike | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd 2) | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab a.s. 2) 3) | EUR | 36 214 604 | Jamník, Slovakien | 100 | |
| Lindab Steel AG 4) | CHF | CH-020.3.036.274-9 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Kalnesa Holdings Limited 9) | EUR | 303110 | Nicosia, Cypern | 100 | |
| Spircus Enterprises Limited 9) | EUR | 303031 | Nicosia, Cypern | 100 | |
| Lindab IMP Klima d.o.o. 2) 3) | EUR | 5519225000 | Godovič, Slovenien | 100 | |
| Lindab d.o.o. Belgrad 2) | RSD | 17421557 | Belgrad, Serbien | 100 | |
| Lindab d.o.o.e.l. Skopje 2) | MKD | 5439833 | Skopjem, Makedonien | 100 | |
| Lindab d.o.o. Podgorica 2) | EUR | 27146453 | Podgorica, Montenegro | 100 | |
| Lindab d.o.o. Sarajevo 2) | BAM | 4200550810003 | Sarajevo, Bosnien | 100 |
* Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
9) Vilande bolag 1) Koncernfunktioner, 2) Säljbolag, 3) Produktionsbolag, 4) Inköpsbolag, 5) Fastighetsbolag, 6) Patent verksamhet, 7) Holdingbolag, 8 )Treasury verksamhet,
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Båstad den 19 mars 2017
Peter Nilsson Ordförande
Anders Berg Verkställande direktör
Marianne Brismar Styrelseledamot
Viveka Ekberg Styrelseledamot
Hans Porat Styrelseledamot Per Bertland Styrelseledamot
Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot
Bent Johannesson Styrelseledamot
Anders Lundberg Arbetstagarrepresentant
Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 mars 2017.
Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2016-01-01 - 2016-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 60-108 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och rapport över resultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Lindab redovisar i balansräkningen per den 31 december 2016 goodwill om 2 963 Mkr. Denna har uppkommit i samband med tidigare ägarförändringar och förvärv. Värdet på den redovisade goodwillen är avhängigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagenererande enheter goodwillen avser och prövas minst årligen. Nedskrivningsprövningen baseras på ett flertal antaganden såsom uppskattade framtida kassaflöden, bruttomarginaler, tillväxt och diskonteringsränta. Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.
För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovisningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och not 16 om immateriella tillgångar.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till detta:
Lindab redovisar i balansräkningen per den 31 december 2016 uppskjutna skattefordringar om netto 67 Mkr, varav 35 Mkr avser underskottsavdrag. Värdet på uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag är avhängigt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka underskottsavdragen kan nyttjas. Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.
För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovisningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och not 14 om skatt på årets resultat.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till detta:
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-59 och 112- 114. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2016- 01-01 - 2016-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Göteborg den 19 mars 2017
Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Bolaget presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av relevanta trender. Lindabs definitioner av dessa mått kan skilja sig från andra företags definitioner av samma begrepp. Dessa finansiella mått ska därför ses som ett komplement snarare än en ersättning för mått som definieras enligt IFRS. Nedan presenteras definitioner av mått som inte definieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i årsredovisningen. Avstämning av dessa mått sker i tabeller nedan. Då belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK, summerar inte alltid beräkningen på grund av avrundningar.
| MSEK om ej annat anges | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avkastning på eget kapital | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Årets resultat | 306 | 305 | 283 | 233 | 122 |
| Genomsnittligt eget kapital | 3 655 | 3 446 | 3 149 | 2 725 | 2 656 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,4 | 8,8 | 9,0 | 8,5 | 4,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Balansomslutning | 7 503 | 7 149 | 6 961 | 6 517 | 6 623 |
| Avsättningar | 112 | 136 | 111 | 176 | 170 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 5 | 5 | 10 | 12 |
| Summa långfristiga skulder | 116 | 141 | 116 | 186 | 182 |
| Avsättningar | 17 | 30 | 52 | 62 | 73 |
| Leverantörsskulder | 837 | 790 | 650 | 681 | 569 |
| Övriga kortfristiga skulder | 813 | 682 | 705 | 636 | 665 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 667 | 1 502 | 1 407 | 1 379 | 1 307 |
| Sysselsatt kapital | 5 720 | 5 506 | 5 438 | 4 952 | 5 134 |
| Resultat före skatt | 445 | 431 | 386 | 329 | 178 |
| Finansiella kostnader | 49 | 57 | 88 | 132 | 168 |
| Summa | 494 | 488 | 474 | 461 | 346 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 5 642 | 5 654 | 5 347 | 5 059 | 5 011 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,8 | 8,6 | 8,9 | 9,1 | 6,9 |
| Engångsposter | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Rörelseresultat inklusive engångsposter | 483 | 469 | 467 | 452 | 334 |
| Products & Solutions | –24 | 35 | –21 | –24 | –70 |
| Building Systems | - | –9 | –11 | –1 | –23 |
| Övrig verksamhet | –4 | –20 | 2 | –21 | –33 |
| Rörelseresultat exklusive engångsposter | 511 | 463 | 497 | 498 | 460 |
| Nettoskuld | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 211 | 189 | 201 | 169 | 179 |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | 1 625 | 1 713 | 1 765 | 1 645 | 2 045 |
| Kortfristiga övriga räntebärande skulder | 35 | 93 | 128 | 172 | 227 |
| Summa skulder | 1 871 | 1 995 | 2 094 | 1 986 | 2 451 |
| Finansiella räntebärande anläggningstillgångar | 45 | 47 | 46 | 42 | 39 |
| Övriga räntebärande fordringar | 12 | 6 | 2 | 1 | 5 |
| Likvida medel | 418 | 285 | 300 | 331 | 301 |
| Summa tillgångar | 475 | 338 | 348 | 374 | 345 |
| Nettoskuld | 1 396 | 1 657 | 1 746 | 1 612 | 2 106 |
| Nettoskuld/EBITDA | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnittlig nettoskuld | 1 695 | 1 960 | 1 923 | 2 036 | 2 125 |
| Rörelseresultat exklusive engångsposter | 511 | 463 | 497 | 498 | 460 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 174 | 168 | 158 | 157 | 147 |
| EBITDA | 685 | 631 | 655 | 655 | 607 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 2,5 | 3,1 | 2,9 | 3,1 | 3,5 |
| Organisk tillväxt | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Förändring nettoomsättning | 260 | 586 | 480 | –133 | –222 |
| varav | |||||
| Organiskt | 322 | 159 | 314 | –85 | –336 |
| Förvärv/avyttring | 8 | 275 | 2 | 76 | 228 |
| Valutaeffekt | –70 | 152 | 164 | –124 | –114 |
| Räntetäckningsgrad | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Resultat före skatt | 445 | 431 | 386 | 329 | 178 |
| Räntekostnader | 43 | 49 | 79 | 127 | 162 |
| Summa | 488 | 480 | 465 | 456 | 340 |
| Räntekostnader | 43 | 49 | 79 | 127 | 162 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 11,4 | 9,7 | 5,9 | 3,6 | 2,1 |
| Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Rörelseresultat | 483 | 469 | 467 | 452 | 334 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 174 | 168 | 158 | 157 | 156 |
| Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA | 657 | 637 | 625 | 609 | 490 |
| Nettoomsättning | 7 849 | 7 589 | 7 003 | 6 523 | 6 656 |
| EBITDA-marginal, % | 8,4 | 8,4 | 8,9 | 9,3 | 7,4 |
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33.
Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av nettoomsättning.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respektive belopp är av väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter.
Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och avyttring av rörelse.
Kassaflödet från löpande verksamhet i relation till antal aktier.
Räntebärande avsättningar och skulder minskat med räntebärande tillgångar och likvida medel.
Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter, baserad på rullande tolvmånaders beräkning.
Omsättning rapporterad per marknad till respektive land som produkt eller tjänst har levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar.
Försäljningsförändringen justerat för valutaeffekter, samt förvärv och avyttringar jämfört med samma period föregående år.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i relation till räntekostnader.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat exklusive engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.
Resultat före finansiella poster och skatt.
Resultat före finansiella poster och skatt justerat för engångsposter.
Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar.
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i procent av balansomslutning.
Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder.
Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning.
En förkortning av Building Information Modeling. En BIMmodell är en virtuell modell av verkligheten. I modellen samlas och organiseras all information från en byggnads livscykel.
Produktmärkning inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). CE är en förkortning för Conformité Européenne ('i överensstämmelse med EG-direktiven'). En produkt med CE-märkning får säljas i EES-området utan ytterligare krav.
Central- och Östeuropa.
Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).
Företagets ansvar för dess påverkan på samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv.
Eurovent Association är Europas industriförbund inom teknik för inomhusklimat, processkyla och livsmedelskyla. Ansvarsområdet omfattar bland annat att utveckla och erbjuda tredjepartcertifiering för produkter inom ventilation och kyla.
Lokal etablering av lager, butik, säljkontor och kompetenscenter för våra produkter, system och lösningar.
Exempel på förnybar energi är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi.
Internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Den fjärde generationens riktlinjer kallas G4.
Teknik för värmekomfort och godtagbar luftkvalitet inomhus och i fordon.
Definieras vanligen som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationens möjligheter att tillgodose sina behov. Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommisionen.
Ett nätverk av fysiska föremål, apparater, bilar, byggnader och andra objekt. Dessa är försedda med sensorer som är uppkopplade mot internet i syfte att via digital kommunikation skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster.
Stora kunder med vilka Lindab har ett strategiskt samarbete för att skapa långsiktiga partnerrelationer.
Ett verksamhetssystem för att säkerställa kvaliteten på företagets produkter och tjänster omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter. Certifieras enligt ISO 9001.
En filosofi om hur resurser hanteras. Syftet är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden.
Ett internationellt mått som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar.
Ett verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.
Forum för energieffektiva byggnader definierar plusenergihus som ett passivhus som med egen el- och värmeproduktion överstiger husets behov.
De gaser som bidrar till klimatpåverkan till exempel koldioxid och metan.
Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls tisdagen den 9 maj 2017 kl. 15.00 i Grevieparken, Grevie i Båstads kommun.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast onsdagen den 3 maj 2017, dels anmäla sitt deltagande till Lindab International AB (publ) senast kl. 16.00 onsdagen den 3 maj 2017.
Anmälan kan göras på följande sätt:
Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, ska, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast onsdagen den 3 maj 2017. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer samt uppgift om eventuella biträden och ombud.
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 3 maj 2017.
Rapporter kan beställas från Lindab International AB dels via hemsidan www.lindabgroup.com, eller via post till "Lindab International AB", "Rapporter", 269 82 Båstad.
Tryckt årsredovisning skickas endast till aktieägare och intressenter som beställer den.
Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor samt utseende av valberedning inför årsstämman 2018.
Inför årsstämman 2017 utgörs valberedningen av
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 9 maj 2017 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 20 juli 2017 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 26 oktober 2017 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2018 Årsredovisning 2017 april 2018
Lage (längst till höger) och Valter (längst till vänster) tillsammans med sina medarbetare i Grevie.
Året var 1959. Lage Lindh och hans kompanjon Valter Persson hade precis flyttat in sin plåtverkstad i nya lokaler i det lilla skånska samhället Grevie och nu skulle man expandera. Lage hade en tydlig vision. Att ta fram produkter och lösningar som förenklade för kunderna. Med den visionen, en stor portion ordning och reda i verksamheten och en jordnära filosofi började Lage att utveckla det som sedan skulle bli dagens Lindab, en koncern med över 5 000 medarbetare och försäljning i 60 länder. Och värderingarna lever fortfarande kvar. Fråga någon på Lindab om vad som är viktigast i deras arbete och du får troligen höra: "Att skapa framgång för kunden, ha ordning och reda och se till att alltid ha båda fötterna stadigt på jorden".
Se filmen om hur allting började.
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
Lindab International AB (publ) SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: +46 (0) 431 850 00 E-post: [email protected] www.lindabgroup.com Lindab International AB (publ) med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.