Annual Report • Apr 12, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
BRAVIDAS ÅRSREDOVISNING 2016 INKLUSIVE HÅLLBARHETSREDOVISNING
Bravida ger fastigheter liv – dygnet runt, året om. Vi arbetar främst med el, värme & sanitet och ventilation, men vi erbjuder även tjänster inom säkerhet, sprinkler, kyla, kraft och teknisk fastighetsdrift.
Efter varje installation eller serviceuppdrag är vår ambition att fastigheter och anläggningar ska fungera lite bättre och vara mer energieffektiva. De som vistas där ska uppleva trygghet, hälsa och välmående – helt enkelt att vårt arbete ger fastigheter liv.
Bravida arbetar med installation och service av de funktioner som ger fastigheter liv. De flesta av oss använder dem varje dag utan att ens tänka på det – hemma, på jobbet och i samhället.
Dessa system omfattar bland annat kontaktledningar och omformarstationer där växelspänningen omvandlas till 15 000 volts likspänning för tågtrafik.
Utnyttjar grundvattnets ganska stabila temperatur på 6–8° för att producera rumsvärme och tappvarmvatten med hjälp av en värmepump. Bergvärmehålets djup är 50–200 meter.
Vi installerar belysningslösningar bland annat på arenor, parkeringsplatser och i vägtunnlar. Projekten omfattar allt från elförsörjning till montering av armaturer.
Miljön i en simhall ställer stora krav på de tekniska lösningarna. Bravida har stor erfarenhet av installation och underhåll av simhallar runt om i Norden.
El, vs och ventilation är kärnan i våra tekniklösningar för kontor. Förutom basinstallationerna kan exempelvis komfortkyla, luftrening, kommunikationsnätverk samt brand och säkerhetssystem ingå.
Vi har stor vana att installera i industriella miljöer med pågående produktion. Bravida erbjuder kompletta installationslösningar, drift och energieffektivisering utan att påverka den parallella produktionsverksamheten.
Omfattar både industri- och fastighetsautomation, det vill säga automatisk styrning av industriprocesser respektive styrning och reglering av fastigheters tekniska system. Optimal driftsäkerhet och energieffektivitet är målet.
Våra lösningar för kyla kan bland annat användas i industriprocesser, för förvaring av livsmedel, temperaturreglering av datahallar och för konstfrusna isbanor.
Dirigerar elkraften på ett säkert sätt till olika regioner och brukare i samhället. Vid behov transformeras spänningen från högre till lägre nivåer.
Stora köpcentrum där många människor verkar och vistas kräver trygga och hållbara lösningar. Vi arbetar i stora och små projekt där vi både installerar och servar lösningar inom el, vs och ventilation samt våra specialområden.
Vi installerar och underhåller flera arenor. De stora byggnaderna ställer höga krav på installationerna, inte minst deras förmåga att kunna anpassas efter behov och hantera stora publikarrangemang.
Även om moderna data- och serverhallar är energieffektiva har de en stor energiförbrukning och
DATAHALL
utrustningen i anläggningarna alstrar mycket värme. För att skapa ett stabilt inomhusklimat krävs kontinuerlig kylning och den stora energiåtgången gör att effektiva installationslösningar får en central roll.
I vägtunnlar är det viktigt att luftkvaliteten hålls på en stabil nivå vid normala trafikförhållanden, och att man i händelse av brand snabbt kan ventilera ut giftiga rökgaser.
Vi arbetar i flera stora infrastrukturprojekt som bidrar till samhällets utveckling och tillväxt – just nu bland annat i vägtunnlar, inom banteknik och tunnelbanesystem.
Ny- och ombyggnation av tekniska system i byggnader, anläggningar och infrastruktur.
Drift och underhåll samt mindre ombyggnationer av installationer i byggnader och anläggningar.
Bravida installerar och bygger om lösningar för el, vs och ventilation i alla typer av fastigheter och anläggningar. Vi hjälper även till med lösningar för säkerhet, sprinkler, kyla och kraft. De flesta av Bravidas installationsuppdrag är okomplicerade, men vi är även engagerade i stora och komplexa installationsprojekt som omfattar flera teknikområden. Det kan vara sjukhus som bygger nya
operationssalar eller när en vägtunnel renoveras. Vår grundtanke är att alla installationer i en fastighet eller anläggning är en enhet. Genom att jobba i ett sammanhållet projekt kan vi ta ansvar för att installationerna genomförs på ett strukturerat sätt och att kunden blir nöjd med slutresultatet. Våra gemensamma arbetsmetoder säkerställer hög och jämn kvalitet i alla våra projekt. Dessutom gör vår starka inköpsorganisation att kunderna får tillgång till kvalitativa produkter till konkurrenskraftiga priser.
Med kontinuerlig service ökar livslängden för en installation, samtidigt som de löpande driftskostnaderna minskar. Bravida erbjuder underhåll, drift och mindre ombyggnad av installationer i fastigheter, anläggningar och infrastruktur. Några typiska exempel på serviceuppdrag är kontroll av elanläggningar, översyn eller utbyte av vatten- och värmeanläggningar, och skötsel av ventilationsanläggningar.
Ett serviceavtal med Bravida förenklar tillvaron för fastighetsägare eller förvaltare. Med verksamhet över hela Norden kan vi hjälpa kunder att ta ett samlat grepp på drift och underhåll av alla sina anläggningar eller fastigheter. Ett avtal, en kontakt, samma lösning – oavsett var kunden befinner sig.
Bravida har mer än 50 000 kunder. Varje dag hjälper vi dem att bidra till ett hållbart samhälle. Efter varje installation eller serviceuppdrag är vår ambition att fastigheten eller anläggningen ska vara mer energieffektiv. Ett av våra mål är att vara den ledande leverantören av energieffektiva och miljövänliga tjänster i Norden.
Läs mer på sidan 24.
Bravida utför alla typer av elinstallationer, stora som små – oavsett om det gäller kontor, bostäder, sjukhus, industrier eller stora infrastrukturprojekt. Vi installerar ellösningar både i befintliga fastigheter och där det byggs nytt.
Genom regelbunden service av elinstallationer kan kunden undvika både avbrott och andra otrevliga överraskningar. Bravida går igenom centraler, belastningsfördelning, kabeldragningar, och fastighetens elstandard. Vi ser även över energianvändningen och föreslår besparingar.
Bravida utför alla typer av installationer inom värme och sanitet, vs, oavsett om det rör sig om enkla installationer för exempelvis bostäder eller kontor, eller mer komplicerade installationer för industrier, sjukhus eller badhus.
Vi erbjuder även vs-service och hjälper till med reparationer vid behov. När det är möjligt, bidrar vi till att minska vatten- och energianvändningen – till exempel genom injustering av värmesystem, byte till nya energisnåla pumpar och termostatbyte.
Frisk luft inomhus kostar lite och betalar sig snabbt. Bravida installerar alla typer av ventilationslösningar, till exempel luftbehandling, processventilation samt styr och övervakning. Vi hjälper också till med injustering och OVK. Bravida har tagit fram specialanpassade ventilationslösningar för bland annat servicehus, sjukhus, sport- och köpcentrum, samt högteknologiska industrier.
Ventilationsanläggningar som inte servas och kontrolleras regelbundet blir lätt energitjuvar. Med enkla medel kan Bravidas servicetekniker hjälpa kunderna att förbättra ventilationen och samtidigt spara energi.
Bravidas huvudområden är el, vs och ventilation, men vi erbjuder även tjänster inom säkerhet, sprinkler, kyla, kraft och teknisk fastighetsdrift.
Bravida Fire & Security erbjuder bland annat brandlarm och inbrottslarm, tillträdessystem, CCTV och överordnad plattform. Vi har även rådgivning, projekttjänster och servicetjänster inom säkerhet. Ambitionen är att garantera trygghet för våra kunder, dygnet runt.
En sprinkleranläggning med automatiskt brandskydd kan rädda fastigheter från omfattande skador vid brand. Bravida hjälper till med allt inom sprinkleranläggningar. Vår sprinklerverksamhet är certifierad av SBSC, både på individnivå och företagsnivå.
Bravida erbjuder totalentreprenad för de flesta kylsystem. Vi installerar anläggningar för traditionella köldmedium, men även CO2 -, propan- och ammoniakanläggningar. Vi hjälper också till att förbättra anläggningars driftstrategi för att minska energiförbrukningen.
Bravida erbjuder högspänningstjänster i hela elkraftsnätet, från kraftkällan till vägguttaget. Vi utför bland annat installation av elanläggningar, konstruktion av kraftstationer, drift och underhåll av kraftstationer och elnät samt byggnation av transformatorstationer.
Bravida erbjuder löpande teknisk drift av alla typer av fastigheter och anläggningar. Våra servicetekniker ser till att alla system samverkar optimalt, förebygger driftstörningar och rycker in om problem skulle uppstå.
Bravidas justerade* rörelsemarginal förbättrades under året till 6,5 procent.
Koncernens förbättringsprogram drivs fortsatt framåt och ligger till grund för årets ökningar i produktivitet och lönsamhet.
Nio bolag förvärvades under året. Genom dessa ökar omsättningen på årsbasis med cirka 900 miljoner SEK.
Bravida påbörjade flera stora sjukhusprojekt, exempelvis i Tromsö i Norge, Värnamo i Sverige och Gödstrup i Danmark.
En stor satsning på arbetsgivarerbjudandet gjordes under året. Vi har också förstärkt HR-funktionen samt satsat på rekrytering.
| NYCKELTAL, MSEK | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 400 | 11 080 | 12 000 | 14 206 | 14 792 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 570 | 600 | 705 | 782 | 944 |
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 539 | 221 | 440 | 422 | 877 |
| Rörelsemarginal, % | 5,0 | 5,4 | 5,9 | 5,5 | 6,4 |
| Justerat* rörelseresultat | 624 | 649 | 759 | 878 | 954 |
| Justerad* rörelsemarginal, % | 5,5 | 5,9 | 6,3 | 6,2 | 6,5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 424 | 457 | 659 | 841 | 428 |
| Orderstock | 4 809 | 6 075 | 6 580 | 7 092 | 8 644 |
NETTOOMSÄTTNINGS-ÖKNING
4%
JUSTERAD* RÖRELSE-RESULTATSFÖRBÄTTRING
Nettoomsättning, MSEK Justerad* rörelsemarginal, %
4 BRAVIDA ÅRSREDOVISNING 2016
*Justerat för särskilda kostnader
| MSEK | 2015 | 2016 | ANDEL AV BRAVIDAS NETTOOMSÄTTNING |
ANDEL AV BRAVIDAS RÖRELSERESULTAT |
|
|---|---|---|---|---|---|
| SVERIGE | Nettoomsättning Rörelseresultat |
8 583 480 |
8 760 574 |
59 % |
61 % |
| Rörelsemarginal | 5,6 % | 6,6 % | |||
| NORGE | Nettoomsättning | 3 173 | 3 124 | ||
| Rörelseresultat | 256 | 224 | 21 % |
24 % |
|
| Rörelsemarginal | 8,1 % | 7,2 % | |||
| DANMARK | Nettoomsättning | 2 116 | 2 278 | ||
| Rörelseresultat | 108 | 114 | 15 % |
12 % |
|
| Rörelsemarginal | 5,1 % | 5,0 % | |||
| FINLAND | Nettoomsättning | 358 | 662 | ||
| Rörelseresultat | 0 | 7 | 4 % |
1 % |
|
| Rörelsemarginal | 0,0 % | 1,1 % |
13 % Industri
11 % Sjukvård och omsorg 10 % Infrastruktur 7 % Utbildning 5 % Detaljhandel 22 % Övrigt
17 % Offentlig sektor 10 % Fastighetsbolag 10 % Industri 8 % Övrigt
Bravida fortsätter att utvecklas i snabb takt, samtidigt som vi stärker vår position på den nordiska marknaden. Ett konsekvent, uthålligt och målinriktat arbete lägger grunden för vår framgång som leverantör, arbetsgivare och samhällsbyggare.
Bravida är ett av några få nordiska företag som kan erbjuda kunderna ett heltäckande installations- och serviceerbjudande. Jag ser det som en viktig styrka, men vi är inte ensamma om detta. Nej, det som verkligen gör oss unika är Bravida Way, vår kultur och vårt sätt att arbeta. Bravida Way tar tillvara på lokal entreprenörskraft – men också på det stora företagets systematik och skalfördelar. Grundläggande för Bravida Way är att vi växer samtidigt som vi bibehåller vår lönsamhet och finansiella stabilitet. När vi måste prioritera, går marginal alltid före volym.
Bravida Way ger kraft att fortsätta utvecklas för att nå våra mål. Inte minst syns det på 2016 års resultat.
Under 2016 ökade vårt justerade rörelseresultat med 21 procent till 944 (782) MSEK, vilket vi är mycket nöjda med. Det är ett kvitto på att vi konsekvent försöker välja marginal före volym och tackar nej till olönsamma affärer.
Grunden för vår framgång är att vi arbetar strukturerat hela vägen från upphandling till leverans. Vid varje enskilt projekt börjar vi med en grundlig analys av projektriskerna. På så sätt kan vi sätta rätt pris med rätt marginal redan från början.
Under 2016 växte vi främst via förvärv. Under året köpte vi nio bolag med en omsättning motsvarande cirka 900 MSEK på
årsbasis. Vår decentraliserade struktur och vårt starka varumärke gör att vi är en attraktiv köpare för många entreprenörer. Dessutom får de snabbt nytta av våra skalfördelar, eftersom vi har högt fokus på att integrera våra förvärv på kort tid.
Den organiska tillväxten var däremot en större utmaning än väntat, framför allt under det första halvåret. Allra störst var utmaningarna i Stockholmsområdet med ökad priskonkurrens om större projekt. Vårt fokus på val av lönsamma projekt gav avtryck i form av låg tillväxt.
Avslutningen på året blev däremot en av de starkaste någonsin. Utvecklingen vände tydligt uppåt under årets sista kvartal med både god försäljningstillväxt och en stark orderingång till goda marginaler.
Trots ett starkt fjärde kvartal är vi inte nöjda med tillväxten för helåret 2016. En viktig åtgärd för att främja tillväxten är att vi under våren 2017 etablerar division Riks som omfattar våra verksamheter inom säkerhet, sprinkler, kyla, teknisk fastighetsdrift och kraft i Sverige. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och lönsamhet inom dessa områden.
Vi befinner oss i en framtidsbransch. När energi- och miljöfrågor ökar i betydelse finns delar av lösningen i installationsoch servicebranschen. I år integrerar vi hållbarhetsrapporten i årsredovisningen och beskriver hur vi tar vårt företagsansvar. Det avspeglar sig i hela vår verksamhet, men tre områden är prioriterade: hållbar resursanvändning, god arbetsmiljö och god affärsetik.
Bravidas bilar syns ofta på våra vägar. Våra transporter utgör vår viktigaste möjlighet att minska vår miljöpåverkan. När gamla bilar byts mot nya väljer vi miljövänligare alternativ. Vi har också inlett en utvärdering av elbilar som ett långsiktigt alternativ för vår serviceverksamhet.
Vi strävar också ständigt efter att arbeta lite smartare. På så sätt kan vi både öka kundnyttan och skapa en hållbar användning av våra gemensamma resurser. Ett exempel är vårt gemensamma inköpsarbete. Genom att samordna inköpen skapar vi tydliga besparingar och bättre logistik. Det blir också enklare för våra avdelningar att medvetet välja leverantörer som uppfyller våra krav på kvalitet och hållbarhet. Inköpsinitiativet har dessutom lett till tydliga förbättringar i våra marginaler under 2016.
Ett annat exempel är vårt serviceinitiativ. Där jobbar vi för att successivt få kunderna att övergå från akut service till planerat och regelbundet underhåll. Det medför flera fördelar för kunden – energibesparingar, lägre driftskostnader och färre avbrott. Det gör även att Bravidas organiska tillväxt inom servicesektorn förbättras.
För två år sedan bröts en positiv trend med minskande arbetsskadefrekvens och sjuktal. Bakom statistiken finns 9 700 Bravidamedarbetare. Min högsta prioritet är varje medarbetare ska komma välmående och frisk både till och från varje arbetsdag. Frågan har engagerat hela koncernen och vi har gjort viktiga insatser för att komma till rätta med detta. Bland annat har vi förbättrat vår rapportering och uppföljning för att bättre förstå orsaker, och därmed kunna arbeta förebyggande. Min förhoppning är att vi under 2017 ska lyckas vända trenden i positiv riktning.
Långsiktiga affärsrelationer och hållbar utveckling bygger på goda värderingar och ett gott uppförande. I vår bransch finns det många frågor som vi behöver förhålla oss till. På Bravida har vi ökat insatserna för att hela tiden hålla vår uppförandekod levande och relevant i organisationen. I mina möten med kollegor diskuterar vi hur vi ska förhålla oss till olika frågor, stora som små.
Vårt arbetsgivarerbjudande är en framgångsfaktor för att vi på lång sikt ska kunna utveckla verksamheten, och redan på kort sikt är resursfrågan faktiskt avgörande för vår tillväxt. De senaste åren har vi därför ökat våra insatser för att synas och vara attraktiva för såväl unga som mer erfarna medarbetare. Under 2016 fick hela 1 044 lärlingar prova på sitt yrke hos oss!
Vi ser framåt med tillförsikt. Aktiviteten inom bygg och infrastruktur i Norden är hög. Det gör att även installations- och servicemarknaden fortsätter att uppvisa stabil tillväxt. Detta syns i vår orderstock, som växte under året och var rekordstor vid årsskiftet. Med en god pipeline med potentiella affärer talar det mesta för att utvecklingen fortsätter under 2017.
Sammanfattningsvis har Bravida ett starkt utgångsläge. Samtidigt finns det mycket kvar att göra för att utveckla bolaget ytterligare. Grunden är lagd för fortsatt lönsam och hållbar tillväxt. Nu bestämmer vi själva hur bra vi vill vara. Jag ser fram emot ett spännande år med både möjligheter och utmaningar.
Mattias Johansson, Vd och koncernchef
Vd och koncernchef
Vd sedan: 2015 Kommer från: Osby i Skåne Familj: Fru och tre barn Brinner för: Ungdomsidrott och mina barns idrottsaktiviteter. Bäst med 2016: Att vi än en gång fått ett kvitto på att vår modell fungerar och att de initiativ vi investerat i ger resultat.
Mål 2017: Samma som 2016. Konsekvens och uthållighet gör att vi tar Bravida en nivå till.
Vi ska vara Nordens ledande affärspartner för effektiva tekniska lösningar inom installation och service. Vår heltäckande kunskap ska ge kunderna ökad konkurrenskraft.
Vi erbjuder installation och service av el, vs och ventilation.
Vi agerar kompetent och effektivt för att tillföra våra kunder daglig nytta och värde.
Vi kombinerar lokal närvaro med det stora företagets resurser.
I alla delar av verksamheten ses möjligheter och vägar som leder företaget framåt. Varje medarbetare tar ansvar för företagets ekonomi, genom alla faser i ett projekt.
Genom enkla och okomplicerade rutiner och arbetsprocesser blir den dagliga verksamheten smidig och effektiv. Med hjälp av en enhetlig syn löser varje avdelning liknande frågor på samma sätt. Mottot är "lika behov – lika lösning".
Bravida ser alltid till att rätt kompetens finns på rätt plats för varje uppdrag. Kompetensen är organiserad för både företagets och kundens bästa. Bravida ligger steget före och tänker i nya banor. Medarbetarna samarbetar både mellan avdelningar och teknikområden.
Bravida har en tydlig affärsstil som bygger på pålitlighet och rätt uppträdande. Medarbetarna tar personligt ansvar och håller vad de lovar. I alla möten är ett vänligt och tillmötesgående sätt en självklarhet.
Vårt sätt att arbeta bygger på en viktig princip: de lokala avdelningarna är hjärtat i företaget. Varje Bravidaavdelning känner kunderna på sin ort bäst. Därför ansvarar varje avdelning för att fatta beslut som rör den lokala marknaden. Det är avdelningarnas och medarbetarnas drivkraft som tar företaget framåt.
Samtidigt finns det fördelar med att vara ett större företag. Tillsammans har vi skapat arbetssätt, mallar och system för att ge stöd, följa upp och hjälpa de lokala avdelningarna framåt. Med gemensamma centrala funktioner som ekonomi, juridik, inköp och HR kan vi skapa skalfördelar och ge stöd till de lokala avdelningarna.
Vi vill hela tiden förbättra och förenkla vårt sätt att arbeta. Vårt motto är "lika behov – lika lösning". Genom vår gemensamma arbetsmodell för att skapa ständig förbättring, kan våra avdelningar ständigt utbyta erfarenheter och lära av varandra.
Vi på Bravida vill finnas där våra kunder finns. Ambitionen är att våra kunder ska vara nöjdast på marknaden och att vi ska vara störst på de orter där vi har verksamhet.
Därför har vi skapat en decentraliserad organisation med verksamhet på ett stort antal orter i hela Norden. Avdelningarna, som alltid är specialiserade inom ett teknikområde, bestämmer själva hur de vill arbeta med sina kunder och hur de bäst marknadsför sig i närområdet. Vid omfattande projekt samordnar vi den operativa verksamheten mellan avdelningar. Som stöd och för uppföljning har avdelningarna centrala funktioner som till exempel ekonomi, inköp och IT.
Vår organisation har fyra huvudsakliga nivåer – avdelning, region, division och koncern.
För att uppnå vår vision om att bli ledande inom vår bransch i Norden, styr vi vår verksamhet mot ett antal viktiga mål som speglar vår ambition om lönsam tillväxt, finansiell stabilitet, ett hållbart företag och branschens starkaste varumärke.
EBITDA 12 månader +/- förändring av rörelsekapitalet och investering i maskiner och inventarier i relation till EBIT 12 månader.
Bravidas kapitalstruktur ska möjliggöra en hög grad av finansiell flexibilitet och ge utrymme för förvärv. Bolagets mål är en skuldsättningsgrad om cirka 2,5 x nettoskuld/justerad EBITDA.
*justerat för särskilda kostnader
Bravidas målsättning är att betala ut lägst 50 procent av koncernens konsoliderade nettoresultat, med beaktande av andra faktorer såsom finansiell ställning, kassaflöde och tillväxtmöjligheter.
Genomsnittlig kassagenerering de senaste tre åren har uppgått till 104%.
2,5 Bravida har de senaste tre åren minskat sin skuldsättningsgrad, som nu är i nivå med målet.
Föreslagen utdelning på 1,25 SEK per aktie motsvarar totalt 252 miljoner SEK.
Bravidas målsättning är att vara störst eller näst störst på de orter där vi väljer att vara verksamma. Vi vill växa både organiskt och via förvärv på våra olika geografiska nyckelmarknader. För att säkra långsiktig stabil tillväxt ökar vi fokus på service och proaktiv försäljning.
För att främja organisk tillväxt driver Bravida ett antal övergripande tillväxtfrämjande insatser. Viktiga områden är proaktiv försäljning och tillväxt inom service. Samtidigt vill vi öka antalet helhetslösningar som omfattar flera teknikområden, vilket innebär ökat samarbete mellan våra olika avdelningar.
Service, drift och underhåll är återkommande affärer som ökar stabiliteten i vår verksamhet och minskar vårt konjunkturberoende. Kombinationen av installation och service ger mer långsiktiga affärer. En viktig strategi för att främja organisk tillväxt är därför att öka proaktiviteten i försäljningen, särskilt inom service.
Genom att skapa en tätare dialog med våra kunder kan vi förstå deras behov bättre och stärka våra kundrelationer. Vi söker upp existerande och nya kunder för att presentera Bravidas erbjudande och komma med egna förslag. Vi satsar också på utbildning för att öka våra medarbetares förmåga att identifiera behov när de är ute hos kund. Under 2016 växte service med 7 procent.
Bravida skiljer sig från de flesta av våra lokala konkurrenter genom vår förmåga att också genomföra helhetsprojekt som omfattar el, vs och ventilation samt säkerhet, sprinkler, TSM (Technical Service Management), kraft och kyla.
Som det lokala bolaget med den stora koncernens resurser och skalfördelar har vi kapacitet att utföra stora installationsoch serviceuppdrag i hela Norden. Vi satsar även på koncerngemensamma marknadsföringsinsatser och utveckling av paketerade tjänster som omfattar mer än ett teknikområde. Vi jobbar också för att få fler riksavtal med stora kunder som har verksamhet på flera orter.
När vi använder gemensamma system och arbetssätt blir det enklare för våra avdelningar att samarbeta. Det är också viktigt för att Bravida ska kunna växa och snabbt lära upp nya medarbetare eller integrera nya verksamheter. Därför satsar vi på att öka antalet samarbeten mellan avdelningar i gemensamma projekt där samverkan leder till ökad konkurrenskraft, bättre resursutnyttjande och kompetensöverföring mellan olika delar av organisationen.
Den nordiska installations- och servicemarknaden är fragmenterad, och en stor andel av de cirka 25 000 företagen är små med ett fåtal anställda. Branschen konsolideras, vilket skapar goda möjligheter till förvärv.
Förvärv är en av grundstenarna i Bravidas tillväxtstrategi. Vår målsättning är att vi ska växa med 5–7 procent per år genom förvärv. Under 2016 ökade omsättningen genom förvärv med 6 procent.
Bravida har en ständigt pågående process för att identifiera och genomföra nya förvärv. Förvärven syftar bland annat till att stärka Bravidas lokala marknadsposition, komplettera med ett nytt teknikområde, eller expandera till ett nytt område.
Aktuella förvärvskandidater ska ha en lång och stabil historik och en stark ledning som genom incitament uppmuntras att vara kvar i verksamheten efter genomfört förvärv. Vid förvärv sker omgående en integration med Bravidas organisation, verksamhetssystem och det gemensamma varumärket.
Fokus på tillväxt inom service och proaktiv försäljning Återkommande affär minskar vårt konjunkturberoende. Kombination av installation och service ger mer långsiktiga affärer.
Fokus på helhetslösningar och paketerade tjänster Ökat antal samarbeten mellan avdelningar
Vi förvärvar företag som hjälper oss att bli den lokala marknadsledaren på prioriterade tillväxtorter
Förvärv ska bidra med något av följande:
Bravida har under de senaste tre åren genomfört cirka 40 förvärv som ökat den årliga omsättningen med närmare 3,5 miljarder SEK.
För att identifiera och kvalificera både mindre lokala förvärv och större bolag, bedriver Bravida en ständig förvärvsprocess där potentiella förvärv identifieras ute i organisationen för att sedan analyseras och eventuellt genomföras av koncernen.
Under 2016 genomförde Bravida nio förvärv som tillsammans ökade omsättningen på årsbasis med cirka 900 MSEK. Förvärven stärker Bravida på olika sätt:
I juni 2016 förvärvades Almqvist & Brunskog AB som stärker Bravidas nystartade elverksamhet i Ljungby med tjänster inom säkerhet. I oktober förvärvades OCM Vent, som kompletterar Bravidas erbjudande i Småland med ventilation.
I november 2016 etablerade sig Bravida i finska Österbotten genom förvärv av Asentaja Group, den ledande helhetsleverantören inom el, vs och ventilation i området.
Att upprätthålla en god finansiell stabilitet är grundläggande i Bravida. Marginal går alltid före volym i våra affärer, kostnadseffektivitet är en hörnsten i verksamheten och vi arbetar kontinuerligt för att bibehålla ett stabilt kassaflöde.
Bravida har en diversifierad kundstruktur med en stor andel relativt små projekt, och är därför inte beroende av enskilda kunder eller uppdrag. Bravida har många mindre projekt och ett fåtal stora, den största delen av uppdragen har ett ordervärde upp till 1 MSEK. Endast cirka åtta procent av omsättningen kommer från projekt som har ett ordervärde över 50 MSEK.
Serviceverksamheten, som utgör nästan hälften av försäljningen, är stabil genom sin återkommande natur. Därutöver utgör renovering och tillbyggnad, som är mindre konjunkturkänsligt än nybyggnation, nästan 18 procent av vår omsättning. Sammantaget är cirka två tredjedelar av vår verksamhet mindre konjunkturberoende än byggbranschen generellt.
Inom Bravida går lönsamheten i projekt alltid före volym, vilket är en av grundstenarna när vi åtar oss ett projekt. Vi tackar nej till projekt som har låg marginal eller för hög risk.
Pågående projekt följs upp varje månad med hänsyn till nedlagda kostnader och aktuell kalkyl och kassaflöde. Vid stora
projekt tillsätts en styrgrupp för projektet för att minska risken för felbedömningar.
Hög kostnadsmedvetenhet är en framgångsfaktor för Bravida. Vi fokuserar på att begränsa ökningen av administrativa kostnader när vi växer.
Med god finansiell uppföljning på alla nivåer i organisationen driver Bravida en stabil verksamhet med kontrollerat risktagande. Vår kostnadsstruktur, med en låg andel fasta kostnader, ger flexibilitet om marknaden för nybyggnadsrelaterade projekt skulle vika. Dessutom jobbar Bravida kontinuerligt för att utnyttja de skalfördelar som en stor organisation erbjuder, både vad gäller administrativa funktioner, inköp och systemstöd.
Bravidas förmåga att generera stabila kassaflöden är grundläggande för att vi ska kunna växa, både organiskt och via förvärv. Ett stabilt kassaflöde är också nödvändigt för att vi ska kunna uppfylla vår utdelningspolicy, att dela ut minst 50 procent av resultatet efter skatt.
För att uppnå detta arbetar våra avdelningar kontinuerligt med att hålla kontroll på fakturering, betalplaner och processer, samtidigt som kostnadsnivån begränsas. Till exempel hyr vi våra kontor och leasar våra bilar, vilket gör att vi enklare kan anpassa produktionskapacitet och administrativa kostnader efter försäljningsvolym.
I samband med börsintroduktionen 2015 refinansierade vi våra krediter, totalt 4 000 MSEK med en löptid på fem år. Räntevillkoren och den långa löptiden innebär att vi har säkerställt finansieringen för koncernens fortsatta expansion under kommande år.
Långsiktigt arbete för att hålla ett starkt kassaflöde och en sund kapitalstruktur.
Kontinuerlig uppföljning av kassaflödet på alla nivåer i företaget.
Tillväxt, men inte till vilket pris som helst. Vi åtar oss bara uppdrag med god marginal och kalkylerbara risker.
Kontinuerlig finansiell uppföljning på alla nivåer i företaget.
Bravida ska bedriva ett ansvarsfullt företagande och hushålla med egna och andras resurser. Vi vill arbeta fokuserat och uppnå tydliga resultat i vårt hållbarhetsarbete.
Varje dag förbrukas enorma mängder naturresurser för att bygga, underhålla, värma upp eller kyla ned fastigheter och anläggningar. Vi samarbetar med våra kunder och erbjuder lösningar för att minska energi- och resursåtgången. Vi arbetar även för att förbättra vår hållbarhetsbedömning av de material och komponenter som vi använder, för att minska miljöpåverkan på lång sikt.
Bravidas mest betydande interna miljöaspekter utgörs av områdena resor, transporter och avfall. Bravida använder cirka 5 800 fordon i verksamheten. Därför är en prioriterad del av detta arbete att minska koldioxidbelastningen från våra transporter.
Bravida arbetar långsiktigt och systematiskt med att integrera energi- och miljötänk hos alla medarbetare. Vi arbetar även för att minska vår interna resursåtgång genom effektiva processer i våra projekt.
Vi vill att varje medarbetare ska komma välmående och frisk till nästa arbetsdag. Därför arbetar vi systematiskt med hälsa och säkerhet inom Bravida. Vi är en lärande organisation där varje riskbedömning eller tillbud är en möjlighet att lära och förbättra.
I hela koncernen görs insatser för att förbättra arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa. Alla som arbetar på Bravida har ett gemensamt ansvar att bidra till en säker och trivsam arbetsmiljö. Bravidaskolan erbjuder utbildningar inom hälsa och säkerhet till alla våra medarbetare. Vi satsar även på att utveckla våra ledare.
Bravida strävar efter att skapa en kultur där alla medarbetare bidrar till att vi ständigt förbättras. Tillsammans med Bravidas uppförandekod lägger det grunden till hur vi beter oss och hur vi vill utvecklas framåt. Koden innehåller våra värderingar och vår syn på frågor som affärsetik, mänskliga rättigheter och arbetsmiljö, kunder och kvalitetsfrågor samt miljö. Koden baseras på UN Global Compact.
Uppförandekoden är en viktig del av både vårt ledarskapsprogram och vår introduktion av nya medarbetare. Vi arbetar löpande med insatser för att förstärka organisationens medvetenhet kring uppförandekoden.
Alla våra affärsrelationer ska hanteras på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Vi ställer samma krav på våra affärspartners som på oss själva när det gäller frågor som säkerhet, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, kvalitet och affärsetik. Våra leverantörer och underleverantörer ska följa vår uppförandekod.
– effektiv produktion och energieffektiva erbjudanden
Effektivisera vår egen produktion och resursanvändning
Samarbete med kunder för att minska energi- och resursåtgång i deras fastigheter och anläggningar
Hållbarhetsbedömning av installationsprodukter
– medarbetares säkerhet, fysisk och psykisk hälsa
Aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete
Fokus på ledarskap
– i relation till kunder, medarbetare och leverantörer
Aktivt arbete för att underhålla en sund kultur med goda värderingar
Kontinuerlig hållbarhetsutvärdering av leverantörer
255 OMSÄTTNING 2016 Miljarder SEK*
4 % TILLVÄXT 2016
DEN NORDISKA INSTALLATIONS- OCH
34 % Sverige 28 % Norge 18 % Danmark 19 % Finland
ANDEL AV BRAVIDAS NETTOOMSÄTTNING
59% Sverige 21 % Norge 15 % Danmark
4 % Finland
Nybyggnation Renovering & tillbyggnad
Drift & Underhåll
INSTALLATION SERVICE
Kombination av installation och service ger stabil marknad Installations- och servicemarknaden består av olika delmarknader, den mer volatila marknaden för nybyggnation samt de stabilare marknaderna för renovering och tillbyggnad, samt drift och underhåll.
Bravida är den ledande totalleverantören av installation och service för fastigheter och anläggningar i Norden. Under 2016 fortsatte branschen att växa och ett antal faktorer talar för att tillväxten kommer att hålla i sig framöver.
Bravidas kärnmarknad är teknisk service av fastigheter och anläggningar och installation av el, vs och ventilation i olika typer av byggnader och anläggningar. Den står för omkring 90 procent av Bravidas nettoomsättning, resterande 10 procent av verksamheten avser infrastrukturprojekt. Den geografiska marknaden är Sverige, Norge, Danmark och Finland. Kunderna utgörs av byggföretag, stat och kommun, landsting, andra företag och privatpersoner.
Bravidas marknad i Norden växte med omkring 4 procent under 2016 och värdet uppskattas till 255 miljarder SEK*. För 2017 förväntas marknadstillväxten uppgå till 4 procent i Norden. Bravidas marknadsandel i Norden uppgår till drygt 5 procent.
Tekniska installationer inom el, vs och ventilation är viktiga delar i byggprojekt och installationstätheten varierar mellan olika typer av projekt. I kommersiella anläggningar och fastigheter ligger andelen installation i relation till byggkostnad runt 30 procent. I bostäder är andelen installationer lägre medan till exempel ett sjukhus har en betydligt högre installationstäthet. Alla tekniska installationer kräver service och underhåll, vilket innebär att ökad installationstäthet ökar servicevolymen. Serviceavtal på eftermarknaden säkrar ett återkommande flöde av kunder vilket bidrar till stabilitet och tillväxt för branschen.
Installations- och servicemarknaden karaktäriseras som sencyklisk och följer den allmänna ekonomiska utvecklingen med omkring ett års eftersläpning beroende på byggprojektens karaktär och längd. Produktion av bostäder och kommersiella fastigheter följer konjunktursvängningarna medan offentliga investeringar styrs av politiska beslut.
De cykliska inslagen på marknaden för tekniska tjänster minskar eftersom uppdragen för installations- och servicebranschen sträcker sig över olika typer av projekt och service efterfrågas kontinuerligt. Behovet av renoveringar och underhåll tenderar även att öka under sämre tider. Serviceavtal på eftermarknaden säkrar ett återkommande flöde av kunder vilket bidrar till stabilitet och tillväxt för marknaden.
* Prognoscentret som används som källa har ändrat beräkningsmodell jämfört med föregående år.
Den nordiska marknaden för installation och service är fragmenterad och består av cirka 25 000 företag.
Den nordiska installations- och servicemarknaden är lokal och mycket fragmenterad. Branschen karaktäriseras av låga inträdesbarriärer och i Norden finns cirka 25 000 företag, främst mindre och privatägda, som är verksamma inom området. Endast ett fåtal av företagen finns i hela Norden.
Bravidas huvudkonkurrenter på kärnmarknaden är främst de små och medelstora bolagen på de lokala marknaderna. Majoriteten av dessa bolag är familjeägda med ett fåtal anställda, arbetar i geografiskt begränsade områden och inom ett enskilt teknikområde.
Bravidas fördel gentemot dessa mindre bolag är kombinationen av installation och service från flera teknikområden. Dessutom gör den gemensamma organisationen att vi kan erbjuda en bredare och djupare kompetens med stöd inom exempelvis hållbarhet, teknikutveckling, kvalitetskontroll och inköp. Bravida har även stora resurser avseende kompetens för och bemanning av stora projekt.
Konkurrensen om stora kontrakt kommer främst från andra internationella bolag med erbjudande inom flera teknikområden och finansiell kapacitet. De stora aktörerna på marknaden är, förutom Bravida, internationella bolag som Assemblin och Caverion, men även nationella aktörer som Gunnar Karlsen i Norge, Are i Finland och Kemp & Lauritzen och Wicotec Kirkebjerg i Danmark och Midroc Electro i Sverige. Dessa erbjuder ett helhetskoncept med flera teknikområden för installationer och service i byggnader på många orter.
Ökade krav på energieffektivitet är en viktig drivkraft för tillväxt i installations- och servicebranschen. Fastighetsägare investerar i allt mer avancerade installationer och byggtekniker för att minska sina kostnader. Samtidigt ökar intresset för hållbara lösningar inom både el, vs och ventilation.
Dagens informationssamhälle ställer helt andra krav på IT-miljöer, säkerhet och kapacitet än tidigare, såväl i hemmet och offentliga miljöer som på arbetsplatsen. Kylda serverrum, bredbandsdragningar och automatisk styrning av tekniska system är sådana exempel. Det ökar behovet av kompetens för installation och service.
En stor del av fastighetsbeståndet i Norden är i behov av renovering. I Miljonprogrammet behöver mer än 500 000 svenska bostäder renoveras. Samtidigt ökar behovet av nya bostäder, framförallt i Sverige. Enligt den långsiktiga prognosen är det totala byggbehovet 558 000 nya bostäder mellan 2012 och 2025, främst i storstäderna.
Stora infrastrukturinvesteringar med hög installationstäthet, till exempel järnvägar, vägar och elförsörjning, bidrar till en växande marknad inom installation och service i Norden. Även offentliga investeringar inom sjukhus, universitet och badhus driver tillväxten i branschen.
Den nordiska marknaden för installation och service är stabil. En stark byggmarknad i Sverige och offentliga investeringar i Norge och Danmark bidrar till ökade installationsvolymer. Byggkonjunkturen i Finland förbättras successivt, dock från en låg nivå.
Två viktiga trender som påverkar efterfrågan på byggproduktion i Norden är urbanisering och energieffektivisering. Detta leder just nu till stora offentliga investeringar samt renovering och nybyggnation av bostäder. Sådana investeringar förutsätter starka offentliga finanser, en stabil arbetsmarknad och låg ränta – förutsättningar som finns på den nordiska marknaden.
Den totala byggproduktionen är väsentlig för installationsbranschens tillväxt och för den framtida tillväxten inom teknisk service. Byggproduktionen i Norden under 2016 ökade med 11 procent i Sverige, cirka 4 procent i Norge, cirka 6 procent i Danmark och med cirka 6 procent i Finland.
Teknisk service är mindre känslig för konjunktursvängningar. Fler fastigheter och högre komplexitet i installationer ökar successivt volymen. En låg ränta och en stabil arbetsmarknad bidrar till ökad efterfrågan på teknisk service.
Den svenska marknaden för installations- och servicetjänster hade en god tillväxt under 2016 och värdet uppskattas till 88 miljarder SEK. Marknaden drivs av god efterfrågan på offentlig byggnation, energieffektiviseringar, nybyggnation, reparationer och underhåll av bostäder. Till exempel pågår flera stora offentliga bygg- och anläggningsprojekt som flytten av Kiruna stad och projektet Förbifart Stockholm. Det omfattande bostadsbyggandet väntas fortsätta i storstadsregionerna och universitetsstäderna.
Bravidas marknadsandel i Sverige uppgår till cirka 10 procent. Stora konkurrenter är Caverion och Assemblin.
Bravida Sveriges största kundgrupper är byggentreprenörer och offentliga kunder som under 2016 stod för 42 respektive 12 procent av nettoomsättningen.
Under året har Bravida Sverige fått flera stora installationsprojekt för om- och nybyggnation av sjukhus som till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala, Kungälvs sjukhus och Värnamo sjukhus.
Bravidas marknadsandel i Danmark uppgår till cirka 4 procent. Stora konkurrenter är Kemp & Lauritzen och Wiotec Kirkebjerg.
Samtidigt planeras flera nya stora datahallar.
fått ett stort installationsprojekt, det nybyggda sjukhuset i Gödstrup på Jylland, där ordervärdet uppgår till 390 miljoner SEK. Ett stort servicekontrakt har tecknats avseende service och underhåll av Stora Bältbron.
Den finska marknaden för installations- och servicetjänster hade en god tillväxt under 2016 och värdet uppskattas till 50 miljarder SEK. Byggkonjunkturen har förbättrats successivt under det senaste året. Bland annat har byggföretagens försäljning ökat med omkring 10 procent, vilket bidrar till en ökad efterfrågan på tekniska installationer. Investeringar i infrastruktur och affärslokaler väntas driva tillväxten de kommande åren.
Bravidas marknadsandel i Finland uppgår till cirka 1,5 procent. Stora konkurrenter är Caverion och ARE.
Bravida Finland etablerades 2015 genom två större förvärv i södra Finland. Dessa har följts av förvärvet av Asentaja Group i Österbotten 2016. Under 2016 har Bravida Finland bland annat erhållit två betydande installationsprojekt avseende ett nybyggt campus vid Aalto universitet i Helsingfors och det nyrenoverade stadsbiblioteket i Tammerfors.
Bravida har mer än 50 000 kunder. De kan delas upp i två huvudgrupper – byggentreprenörer och slutkunder, som finns i många skilda branscher. Ingen av kunderna står för mer än fem procent av Bravidas totala omsättning. Det gör att vi inte är beroende av någon enskild kund, något enskilt projekt eller någon enskild bransch.
Våra kunder kan delas in i två huvudgrupper – slutkunder och byggentreprenörer. Den största kundgruppen är byggentreprenörer som köper installationstjänster som en del i en byggentreprenad. Slutkunderna – professionella hyresgäster och fastighetsägare – är centrala för vår serviceverksamhet. Intäkter från kunder inom offentlig sektor står fortsatt för en stor del av Bravidas omsättning. Privata fastighetsägare och industrin är andra stora kundgrupper.
Bravida anlitas för installation och service i alla typer av anläggningar och byggnader. Det kan handla om exempelvis bostäder, kommersiella lokaler, infrastrukturprojekt, arenor, sjukhus, skolor eller industriella fastigheter. Ett typiskt installationsuppdrag har en genomförandetid till slutleverans på sex månader, men projekten kan också sträcka sig över flera år. Serviceuppdragen omfattar allt från akut felavhjälpande på ett par timmar till fleråriga underhållsavtal.
Bravidas omsättning utgörs till största del av ett stort antal små och medelstora projekt. Av Bravidas drygt 50 000 kunder står ingen enskild kund för mer än fem procent av Bravidas omsättning, vilket gör riskspridningen stor. 2016 stod de fem största kunderna för 13 procent av nettoomsättningen. Medianvärdet på installationskontrakten i orderstocken var 354 000 SEK. Av kunder med en årsomsättning om 5 MSEK eller högre var 94 procent även kunder 2015.
> 50 000 kunder 354 000 SEK – mediankontraktets storlek
Hållbarhet är viktigt för Bravida. Vi har mer än 50 000 kunder och varje dag hjälper vi dem att bidra till ett hållbart samhälle. Men hållbarhetsfrågan är större än så. Den handlar om allt vi gör i vår vardag, hur vi bedriver vår verksamhet och hur vi samverkar med andra aktörer.
Sedan 2015 publicerar Bravida sin hållbarhetsrapportering och -uppföljning, och från och med 2016 är detta en integrerad del av årsredovisningen. Vi arbetar ständigt för att ta nya steg mot bättre åtgärder, uppföljning och mätning inom hållbarhetsområdet.
Bravida ska bedriva ett ansvarsfullt företagande och ha god hushållning med egna och andras resurser. Vi vill arbeta fokuserat och uppnå tydliga resultat i vårt hållbarhetsarbete. Därför har vi gjort en prioritering av våra väsentliga hållbarhetsfrågor.
Vi ska vara branschledande inom energi och miljö. Vi ska erbjuda våra kunder energi- och miljöeffektiva lösningar och samtidigt minska vår egen miljöbelastning.
Minskad intern resursåtgång: Drivmedelsrelaterade CO2 -utsläpp ska minska med 3% CO2 /km jämfört med föregående år.
Ingen medarbetare ska drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa på grund av arbetet - en nollvision.
Arbetsskadefrekvens* < 7 Sjukfrånvaro < 4 % *Antal olyckor som leder till minst en dags sjukfrånvaro per miljon arbetstimmar
Alla våra affärsrelationer ska hanteras på ett ansvarsfullt och korrekt sätt.
Alla våra medarbetare och leverantörer ska följa vår uppförandekod som baseras på UN Global Compact.
Bravidas prioriterade mål inom hållbarhet är hållbar resursanvändning, god arbetsmiljö och god affärsetik. Hållbarhetsarbetet är en del av den löpande verksamheten och sker inom flera områden.
Vår framgång som tjänsteföretag vilar på våra medarbetares kompetens – och på bra ledarskap. Vi vill erbjuda en stimulerande arbetsplats med säkra arbetsförhållanden och goda utvecklingsmöjligheter.
Inköp är en viktig del av vår verksamhet. Vi ställer samma krav på våra affärspartners som på oss själva när det gäller frågor som säkerhet, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, kvalitet och affärsetik.
Energi- och resursanvändning På Bravida har vi stora möjligheter att hjälpa våra kunder att spara
energi i sina fastigheter och anläggningar. Samtidigt arbetar vi långsiktigt och systematiskt med att integrera energi- och miljötänk i vår egen verksamhet.
Bravida är med och utvecklar samhället, både som leverantör av installation och service och som en stor arbetsgivare. Vi vill erbjuda hållbara och trygga lösningar, lära upp framtidens installatörer, stödja forskning och bidra till branschens och samhällets utveckling.
Den största delen av vårt hållbarhetsarbete fokuserar på att förbättra hållbarheten i vår egen och våra samarbetspartners verksamhet. Där det är möjligt vill vi även påverka fler delar av värdekedjan.
Bravidas verksamhet påverkar och påverkas av en rad intressenter. Till dessa räknas främst kunder, medarbetare, leverantörer och ägare. Vi för en kontinuerlig dialog med dem för att förstå deras behov och förväntningar för att kunna utveckla Bravidas verksamhet.
Dialogen sker i daglig kontakt med kunder och leverantörer, kartläggningar kopplade till utvecklings- och förbättringsprojekt, investerarmöten och andra kanaler. Vi genomför också medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar samt årliga kundnöjdhetsundersökningar.
2015 genomfördes en fördjupad intressentdialog med ett antal intressenter i Sverige, Norge och Danmark. Under 2016 har Bravida genomfört en väsentlighetsanalys för att prioritera vårt hållbarhetsarbete på kort och lång sikt.
De övergripande strategierna för Bravidas hållbarhetsarbete fastställs av koncernledningen.
Det yttersta ansvaret för hållbarhetsfrågorna ligger hos verkställande direktören. Hållbarhetsarbetet leds av chefen för verksamhetsutveckling. Styrning och uppföljning sker genom den etablerade ledningsprocessen i Bravida. Hållbarhet redovisas också som en integrerad del av årsredovisningen.
Bravidas verksamhet och våra strategier för framtida utveckling styrs av koncernens uppförandekod, policies* och våra värderingar: affärsmässighet, enkelhet, kompetens och stil. Uppförandekoden är i linje med UN Global Compact.
*Bland annat policies för miljö, arbetsmiljö och kvalitet
När den nya byggnaden uppfördes stod Bravida för installationer av el, vs, sprinkler, automation, ventilation och solceller. I installationskontraktet ingick omfattande prestandatester av alla tekniska installationer före leverans.
Syddansk Universitet har varit mycket nöjda med både byggnaden och installationerna. Byggnaden blev levererad i tid, utan fel och brister och med installationer som fungerade från dag ett. Dessutom har byggnaden en mycket låg energiförbrukning – den bedöms vara på topp 20 över de mest energieffektiva byggnaderna i världen.
Bravida Danmark Bravida levererar energieffektiva installationer på danskt universitet
Bravida är en stor arbetsgivare – störst inom el, vs och ventilation i Norden. Vårt mål är att vara den mest attraktiva arbetsgivaren i branschen.
På Bravida är vi drygt 9 700 personer som jobbar tillsammans. Vi är montörer, servicetekniker, projektledare, serviceledare, kalkylatorer, chefer, affärsutvecklare, ekonomer – som alla är proffs inom sina områden.
Installations- och servicebranschen är en framtidsbransch som ständigt utvecklas. De installationer som efterfrågas idag blir alltmer komplexa och kräver tydlig samordning mellan olika discipliner som el, vs och ventilation. Det höjer kraven på vårt kunnande och på vår skicklighet att driva projekt på ett effektivt sätt. Stor konkurrens om arbetskraften ställer höga krav på vårt arbetsgivarerbjudande och vårt arbete för att behålla, utveckla och attrahera den bästa kompetensen.
Rekrytering är en nyckelfråga för Bravidas tillväxt framåt. Behovet av duktiga ingenjörer, tekniker och montörer ökar. Vi satsar därför på rekrytering av den bästa kompetensen i branschen. Rekrytering och planering sker lokalt på våra avdelningar, men koncernen stödjer med central kompetens och verktyg i rekryteringsarbetet för att öka effektiviteten och långsiktigheten i planeringen. Dessutom har vi ett traineeprogram, BraIngengörsprogrammet, där unga talanger under ett år får lära sig om Bravidas arbetssätt och samtidigt utvecklas inom ledarskap och affärsmannaskap.
Med stor närvaro på tekniska högskolor, yrkesskolor och
i andra forum ökar vi synlighet och intresse för branschen och Bravida som arbetsgivare. Bravidas lokala avdelningar arbetar löpande med lärlingar inom alla teknikområden. Ett antal olika samarbeten med gymnasieskolor stärker våra lärlingsprogram.
Bravidamedarbetare kan välja mellan flera karriärvägar, både som specialist, projekt- eller serviceledare och som chef. Vi internrekryterar gärna till ledande positioner, vilket skapar såväl möjligheter och trygghet som kontinuitet i organisationen. Med verksamhet på 150 orter i Norden finns det också möjlighet för medarbetare att få erfarenhet från projekt på olika orter.
I Bravidas decentraliserade organisation har våra lokala chefer eget resultatansvar. De spelar en viktig roll i utvecklingen av våra medarbetare och den egna verksamheten. Sedan 2007 har majoriteten av Bravidas chefer genomgått vårt koncernövergripande ledarskapsprogram. Samtidigt främjar vi erfarenhetsutbyte och kontakt mellan våra chefer för att stärka vår gemensamma kompetens och kultur.
För att Bravida ska ligga i framkant i branschen både med våra arbetssätt och med våra tekniska lösningar, spelar Bravidaskolan en avgörande roll. Här finns ett stort och attraktivt kursutbud för alla medarbetare och yrkesgrupper. Våra egna utbildningar utgör en stor del av programmet, till exempel inom ledarskap, affärsmannaskap samt säkerhet och hälsa. Men vi använder oss också av externa utbildningar, främst för olika typer av certifiering av montörer och tekniker.
Bravida klättrar på listan över Sveriges bästa arbetsgivare när de egna medarbetarna tycker till om sitt företag.
Alla chefer har utbildats i vår uppförandekod. Därefter har våra avdelningar haft genomgångar och diskussioner om hur vi ska agera i olika frågor kring etik, våra värderingar, jämställdhet och mångfald.
Bravida Danmark startar Bravidaskola och ökar utbudet av egna utbildningar.
Bravidas ledare har utvärderat hur vi arbetar med ledarskap. Undersökningen är en viktig del i arbetet med att utveckla vårt ledarskap framåt.
| 67 | Motiverad Medarbetarindex 67 (66). Mål: > 75, skala 0-100 |
||
|---|---|---|---|
| 100 % | av Bravidas chefer har utbildats i uppförandekoden |
||
| #12 | Bravida kom på plats 12 (15) bland Sveriges bästa arbetsgivare (Universum) |
||
| 24 | BraIngenjörer diplomerades från vårt traineeprogram |
||
| 1 044 | lärlingar jobbade inom Bravida under året |
Grundläggande i Bravidas kultur är viljan att utvecklas och att lära av varandra – vi gör det vi sagt, vi följer upp och förbättras ständigt. Vi kallar det Bravida Way. Vi strävar efter att skapa en kultur där alla medarbetare bidrar till att vi ständigt förbättras . Tillsammans med Bravidas uppförandekod lägger det grunden till hur vi beter oss och hur vi vill utvecklas framåt. Koden innehåller våra värderingar och vår syn på frågor som affärsetik, mänskliga rättigheter och arbetsmiljö, kunder och kvalitetsfrågor samt miljö. Den är en viktig del av vårt ledarskapsprogram och introduktionen till nya medarbetare. Vi arbetar löpande med insatser för att förstärka organisationens medvetenhet kring uppförandekoden.
Jämställdhet och mångfald är viktiga frågor för Bravida. Medarbetare med olika bakgrund och erfarenheter bidrar med kompetens som utvecklar både medarbetare som verksamheten i stort. För att öka andelen kvinnor i branschen samarbetar vi med arbetsgivarorganisationer och yrkesnämnder. Inom koncernen finns en plan för lika rättigheter och möjligheter med åtgärder och mål för att öka jämställdhet och mångfald.
| ANTAL MEDARBETARE, | ||
|---|---|---|
| MEDELTAL | 2015 | 2016 |
| Totalt i koncernen | 9 359 | 9 730 |
| Varav kvinnor | 600 | 627 |
| Sverige | 5 160 | 5 392 |
| Norge | 2 359 | 2 349 |
| Danmark | 1 446 | 1 602 |
| Finland | 387 | 380 |
| Slovakien* | 7 | 7 |
*Bravida Säkerhet utvecklar mjuk- och hårdvara för det egenutvecklade säkerhetsplattformen Bravida Integra.
| ÅLDERSSTRUKTUR, % | 2015 | 2016 |
|---|---|---|
| Över 60 år | 7,5 | 7,2 |
| 51–60 år | 19,7 | 19,6 |
| 41–50 år | 22,7 | 22,4 |
| 31–40 år | 20,5 | 20,5 |
| 21–30 år | 25,3 | 25,3 |
| Under 20 år | 4,3 | 5,0 |
MOTIVERAD MEDARBETAR-INDEX
67Bravidas ambitiösa mål är 75.
På Bravida har vi en nollvision för arbetsskador till följd av psykisk och fysisk ohälsa. Vi vill att varje medarbetare ska komma välmående och frisk både till och från varje arbetsdag. Därför arbetar vi systematiskt med hälsa och säkerhet.
Bravida verkar i en bransch med stora utmaningar inom säkerhet och hälsa. Samtidigt vet vi att en god arbetsmiljö gynnar produktivitet, kvalitet och välmående samt bidrar positivt till vårt resultat. Därför har vi resurser och system för hälsofrämjande och skadeförebyggande arbete, och vi arbetar ständigt för att förbättra våra insatser, bland annat genom att planera arbetet så att vi kan skapa trygghet, ordning och reda. Alla som arbetar på Bravida har ett gemensamt ansvar att bidra till en säker och trivsam arbetsmiljö.
Under flera år har Bravida framgångsrikt sänkt såväl sjuktal som arbetsskadefrekvens, men 2015 bröts den goda trenden. Under 2016 ökade vi därför våra långsiktiga insatser för att förbättra våra medarbetares hälsa, men dessa har ännu inte fått önskad effekt och våra sjuktal och arbetsskador ligger kvar i nivå med föregående år.
Vi ser dock flera ljuspunkter i vårt arbete med arbetsmiljö och säkerhet. För att minska antalet arbetsskador är det viktigt att först synliggöra risker och möjligheter. 2016 infördes därför det koncerngemensamma händelse- och riskhanteringssystemet BIA där våra medarbetare enkelt rapporterar händelser och förebyggande aktiviteter i en mobil applikation. Under 2016 ökade händelserapporteringen betydligt i hela Bravida. I Norge och Danmark sjunker olycksfallsfrekvensen redan.
För att reducera sjukfrånvaron arbetar våra divisioner löpande med uppföljningssamtal med sjuka medarbetare för att skapa bättre förutsättning för tillfrisknande och hälsa på jobbet.
Under 2017 planeras ytterligare insatser.
• En "säkerhetsvecka på Bravida" som kommer att engagera alla medarbetare i koncernen.
• Bravida blir aktiv medlem i organisationen Samverkan för noll olyckor i byggbranschen, ett nytt initiativ som vill skapa förutsättningar för att ingen ska skadas på byggarbetsplatser. Initiativet omfattar hela den svenska byggbranschen.
• 2017 förstärks sjukvårdsförsäkringen för alla Bravidamedarbetare i Sverige genom bättre möjligheter till exempelvis rehabiliteringshjälp, psykologbesök och ersättning för läkemedelskostnader.
miljöarbete Därför blev Bravidas avdelning Energi & Industri i Trondheim extra stolta när de mottog priset "Årets HMS-kontraktør 2016" (Årets kvalitets-, miljöoch arbetsmiljöleverantör) av ABB:s division Power Grids i Norge.
Bravida Energi & Industri i Trondheim fick priset för arbetet i projektet "Statnett Spenningsoppgradering Midt-Norge", där man byggde sex nya ställverk från mitten av landet ända upp till Nordnorge.
Bravida i Trondheim prisas för sitt arbets-
Alla Bravidamedarbetare kan rapportera olyckor, tillbud och förbättringsförslag. Sverige, Norge och Danmark har nu ett gemensamt system. I ett nästa steg kommer Finland med.
I våra divisioner pågår löpande olika initiativ för att underhålla ett starkt säkerhetstänk. I Danmark genomfördes till exempel kampanjen "När är det farligt?". I Finland genomfördes en säkerhetsvecka. Finland har även infört gemensam företagshälsovård.
I Sverige, Norge och Danmark har olika inititiv tagits till att ge stöd och kontakta sjuka medarbetare tidigt för att skapa förutsättningar för tillfrisknande och bättre hälsa på jobbet.
Inför 2017 förstärktes den sjukvårdsförsäkring som alla medarbetare i Sverige har tillgång till med möjlighet till psykologbesök och ersättning för läkemedelskostnader.
| 2015 | 2016 |
|---|---|
| 7,6 | 9,5 |
| 9,6 | 7,6 |
| 26,2 | 17,6 |
| 43,5 | 41,3 |
| 11,0 | 11,0 |
*Arbetsskador som leder till minst en dags sjukfrånvaro per miljon arbetstimmar
| SJUKFRÅNVARO* % | 2015 | 2016 |
|---|---|---|
| Sverige | 5,1 | 5,1 |
| Norge | 6,4 | 6,5 |
| Danmark | 4,1 | 4,1 |
| Finland | 5,5 | 6,7 |
| Koncern | 5,3 | 5,4 |
*Sjukfrånvaro i timmar i relation till planerade arbetstimmar
Med effektiva arbetssätt och verktyg vill Bravida bidra till ett hållbart byggande. Vi arbetar alltid efter en strukturerad process när vi genomför våra projekt och uppdrag. På så sätt skapar vi kundnytta, lönsamhet och förutsättningar för att etablera en god arbetsmiljö.
Inom Bravida strävar vi alltid efter ordning och reda i våra projekt och uppdrag. Vi arbetar ständigt för att förenkla och effektivisera vårt arbete. Med tydlig planering och strukturerade arbetsprocesser skapar vi en hög och jämn kvalitet i våra leveranser. Ordning och reda ger en effektiv resursanvändning för kunden, samhället och oss själva. Dessutom leder det till en god arbetsmiljö där våra medarbetare trivs och kan göra ett bra jobb.
Inom koncernen arbetar alla avdelningar med gemensamma verksamhetssystem. Bravidas ledningssystem, BravidaBas, som är ISO 9001/14001-certifierat, lägger grunden för hållbara arbetssätt. Systemet säkerställer att aspekter som kvalitet, miljö och arbetsmiljö integreras i våra kundprojekt och uppdrag, samt i styrningen på alla nivåer i företaget.
Koncernen har även gemensamma system för ekonomi, HR, inköp och administration. Tillsammans ger systemen våra avdelningar ett stort stöd i det operativa arbetet. Dessutom underlättar de samarbetet mellan olika delar och avdelningar i Bravida.
Mellan åren 2012–2015 genomfördes ett omfattande produktivitetsprogram i hela koncernen för att vidareutveckla våra gemensamma arbetssätt och verktyg i syfte att skapa bättre och mer effektiva kundprojekt och uppdrag. Genom att lära oss av hur våra bästa avdelningar arbetar kunde vi förbättra vårt gemensamma arbetssätt. Huvuddelen av Bravidas avdelningar har genomgått ett omfattade utbildningsprogram för att ta till sig och börja använda de förbättrade arbetssätten.
Under 2016-2017 fortsätter arbetet med att realisera den fulla potentialen av programmet i alla avdelningar. Samtidigt utvecklar vi vår inköpsplattform ytterligare och utbildar våra medarbetare, vilket bland annat har lett till färre hämtordrar i Sverige och förbättrad avtalsefterlevnad.
Vi genomför även insatser för att förstärka Bravidas serviceverksamhet. Detta har gett effekt på antal serviceavtal och gett möjligheter till nyanställningar. Att övergå från "akut/ring" service till planerad service ger fördelar som lägre driftkostnader, miljöbesparingar och färre avbrott.
Utbildningarna syftar till att stärka våra medarbetares kunskap i våra gemensamma arbetssätt.
En modul i det nya incidentrapporteringssystemet förbättrar rapportering och uppföljning. Samtliga medarbetare når systemet via en app i sina mobiltelefoner.
Ett flertal förbättringar har genomförts för att effektivisera serviceprocessen för både servicetekniker i fält och på kontoret.
av avdelningarna är certifierade enligt PP7, Bravidas grundläggande utbildningsprogram för våra gemensamma arbetssätt. av serviceavdelningarna har genomgått utbildning i programmet för förbättrade 86 % 43 %
157
förbättringsförslag genererades spontant i våra interna ärendehanteringssystem under året.
arbetssätt inom service.
Inköp av material, komponenter och tjänster utgör en viktig del av vårt kunderbjudande. Därför arbetar Bravida för att stödja våra lokala avdelningars inköpsarbete och utveckla samarbetet med leverantörer, grossister och underentreprenörer.
Inköp i installations- och servicebranschen har hög komplexitet. Det finns ett stort utbud av material och komponenter från olika leverantörer, som ska väljas ut i varje enskilt projekt och uppdrag. Under 2016 uppgick Bravidas samlade inköp till cirka 8 miljarder SEK.
Avdelningarnas inköpskompetens och -skicklighet är avgörande för att kunden ska få en bra slutprodukt och för lönsamheten i våra projekt och uppdrag. Varje avdelning är ansvarig för att planera och genomföra sina inköp. Till sitt stöd har de Bravidas inköpssamordnare och vår gemensamma inköpsplattform, Bravis. Där samordnas koncernens inköp och vi kan på så vis skapa större inköpsordrar, prisfördelar och effektiviseringsfördelar. Inköpsplattformen skapar transparens och underlättar val, hållbarhetsbedömning och kvalitetssäkring av leverantörer, tjänster och produkter. Bravida har även tagit fram ett standardiserat urval av produkter – Bravidasortimentet – som används av alla våra avdelningar. Det utgör en viktig del av våra inköp och vårt erbjudande till kunder.
Vi ställer samma krav på våra affärspartners som på oss själva vad gäller frågor som säkerhet, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, kvalitet och affärsetik. Våra betydande leverantörer och underleverantörer har förbundit sig att följa vår uppförandekod.
Bravidas partnerskap med utvalda leverantörer skapar förutsättningar att driva utveckling och hitta bättre lösningar. Vår målsättning är att genom fördjupat samarbete bättre kunna styra våra inköp och skapa bättre arbetsprocesser som ger effektivare inköp, färre transporter och sänkta CO2 -utsläpp.
Då Bravida förvärvar nya bolag får de tillgång till Bravidas inköpsplattform med bland annat avtal, system och sortiment. På så sätt kan det förvärvade bolagets inköpskostnader sänkas med bibehållen eller höjd kvalitet.
Under året har Bravida förstärkt sin inköpsorganisation med inköpssamordnare som stödjer avdelningarnas lokala inköpsarbete. Det leder till sänkta kostnader och färre leverantörer.
Vi blir bättre på att genomföra kvalitetssäkrade internationella inköp för att stärka vår konkurrenskraft och vårt kunderbjudande. Sedan 2016 har vi resurser för samordning av direktimport.
Vårt program för förbättrade inköp, "Bäst inköp", har under 2016 fått större genomslag. Det har lett till ett bättre arbetssätt där projekten kan dra mer nytta av Bravidas storlek och inköpskraft.
Varje dag installerar och servar Bravidas medarbetare ny och energibesparande teknik i fastigheter och anläggningar. Vår målsättning är att vara branschledande inom energi och miljö. Det ställer höga krav på såväl vårt erbjudande som på hur vi arbetar med vår egen miljöbelastning.
Vi arbetar för att öka medarbetares och kunders medvetenhet om hur man kan skapa energi- och resurseffektiva lösningar. Den största potentialen finns på servicesidan. På Bravida har vi stora möjligheter att optimera våra kunders fastigheter och anläggningar ur ett energiförbrukningsperspektiv.
Genom utbildning stärker vi engagemanget och förmågan hos våra serviceledare och montörer. Målsättningen är att de proaktivt ska kunna identifiera, föreslå och genomföra förbättringsåtgärder hos våra kunder. Viktiga områden är till exempel energikartläggning, energieffektiva pumpar och ventilation samt effektivisering av belysning genom exempelvis ökad användning av LED-lampor.
I bygg- och installationsbranschen finns flera system för att minska energi- och miljöbelastningen från de produkter vi installerar, till exempel BASTA, Sunda Hus och Byggvarubedömningar. Det finns också flera certifieringssystem för byggnader som ställer krav: till exempel Breeam, Leed, Svanen, Miljöbyggnad och EU Green Building. Att använda bedömda material är viktigt för energi- och miljöprestanda. Genom att tydliggöra bästa prestanda vill vi öka andelen sådana produkter som används under 2017.
Bravidas mest betydande interna miljöaspekter utgörs av områdena resor, transporter och avfall. Vårt viktigaste mål är att minska drivmedelrelaterade utsläpp av CO2 per kilometer med minst tre procent årligen. I koncernen finns totalt över 5 800 leasade fordon. Det totala koldioxidutsläppet* från interna transporter i Sverige, Norge och Danmark var 18 589 ton och genomsnittligt utsläpp per fordon 181 g CO2 /km. Under 2016 minskade de totala koldioxidutsläppen från Bravidas bilpark i Sverige med 6,5 %, från 187 g CO2 /km till 175 g CO2 /km.
Bravidas verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och bestämmelser utifrån ledningssystem och gemensamma arbetssätt som minskar riskerna för föroreningar eller andra olägenheter för människors hälsa eller miljön. Bravidas verksamhet omfattas inte av anmälnings- eller tillståndskrav för miljöfarlig verksamhet.
Under året har ett pilotförsök med eldrivna servicebilar startats i Sverige. Även i Norge finns elbilar i drift i verksamheten.
ökar i antal, men har visat sig svåra att mäta. Ett 80-tal projekt har inrapporterats, men fler projekt genomförs än vi rapporterar. Medvetenheten om möjligheterna ökar bland kunder och medarbetare.
Nya verktyg lanserades i Norge och Danmark för att göra det enkelt för kunderna att beräkna återbetalningstider för energiförbättringsåtgärder.
-6,5 %
minskning av CO2 -utsläpp/km* från Bravidas bilpark i Sverige
ton – totalt koldioxidutsläpp från Bravidas interna transporter* 18 589
*Koldioxidutsläppen har beräknats enligt Greenhouse Gas Protocol Scope 1. De faktiska utsläppen är lägre än de redovisade då utsläppsfaktorer för drivmedel enligt Europeisk standard utan inblandning av biodrivmedel använts. I praktiken innehåller en stor andel av drivmedlet låg inblandning av bioetanol/biodiesel som ger ett lägre koldioxidtillskott. Bravida har valt denna redovisningsmetod för att enklare kunna se vår egen inverkan på koldioxidutsläppen över tid. Utsläppsberäkningar har gjorts för verksamheten i Danmark, Norge och Sverige. För Finland är system för insamling av data under uppbyggnad. Utsläpp per km för 2015 är omräknade med ovanstående utsläppsfaktorer för jämförelse.
Strålande energiförsörjning på Bravida i Mölndal
Bravida Mölndals satsning på solel ger cirka 35 000 kWh per år, vilket betyder att filialchefen inom energiutveckling Johan Friberg och hans medarbetare kan spara in närmare 40 000 kronor årligen samtidigt som de värnar om miljön. – Jag introducerade idén om solpaneler på taket och vår fastighetsägare gick med på att göra investeringen om vi förlängde vårt hyreskontrakt. Man kan säga att det blev en win–win-situation, säger Johan Friberg.
– När man gör beräkningar för hur mycket elpanelerna kan producera så räknar man in den geografiska platsen, så ett regnigt Göteborg var med i kalkylen. Första veckan var det riktigt grått och trist, men vi producerade trots det en hel del kilowattimmar.
Elen som genereras används dessutom för att ladda Bravidas eldrivna servicebilar.
Som den ledande leverantören inom installation och service, vill Bravida bidra till att utveckla dagens och morgondagens samhälle.
Bravidas målsättning är att skapa långsiktigt god avkastning för aktieägarna genom att bedriva vår verksamhet på ett lönsamt, ansvarsfullt och transparent sätt. Vi vill samtidigt erbjuda stadigvarande arbetsplatser till våra anställda, utveckla vår verksamhet och bidra till samhället överlag.
Bravida stödjer samhällets utveckling genom att betala skatter och andra offentliga avgifter samtidigt som våra medarbetare betalar inkomstskatter. Bravida har en transferpolicy som tydligt beskriver reglerna för finansiella överföringar mellan koncernens bolag. Vi följer den lokala skattelagstiftningen i alla våra verksamhetsländer och betalar skatt i relation till intjäning i respektive land.
Bravida sysselsätter drygt 9 700 personer i fyra länder. Med verksamhet på 150 orter i hela Norden är vi en betydande lokal arbetsgivare. Vi utvecklar medarbetarnas kompetens och erbjuder olika karriärmöjligheter samtidigt som vi investerar i arbetssäkerhet och välbefinnande.
Vi köper material, produkter och tjänster från stora och små partners. Våra avdelningar är betydande lokala serviceköpare som skapar arbetstillfällen och öppnar upp nya affärsmöjligheter i de orter där de verkar. Vi söker långsiktiga samarbetsav-
tal som ger våra leverantörer och partners möjlighet att utveckla sin verksamhet på lång sikt.
Bravida lämnar utdelning till sina aktieägare. Vi strävar efter att öka aktieägarvärdet genom att bedriva en långsiktigt lönsam verksamhet. Vi säkrar vår position som en pålitlig gäldenär genom att uppfylla våra betalningsförpliktelser.
Det blir allt färre sökande på yrkes- och högskoleutbildningar inom installation och service. För att öka ungdomars intresse för branschen är vi ofta ute på skolor för att träffa studenter och lärare. Vi håller också en kurs i installationsteknik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Tekniska installationer blir en allt viktigare del av fastigheter, anläggningar och samhället i stort. Men vem ska göra jobbet i framtiden? Bravida tar varje år emot en mängd lärlingar som lär sig jobbet av erfarna yrkesmästare. Under 2016 arbetade 1 044 lärlingar hos Bravida runtom i Norden.
Tillgång till rent vatten och fungerande toaletter är grundläggande för alla samhällens utveckling. Bravida är samarbetspartner till organisationen WaterAid, som arbetar i världens fattigaste samhällen för att alla människor ska få hållbar tillgång till vatten och sanitet.
Bravida är stolt sponsor till Gothia Cup, som är världens största internationella fotbollsturnering för ungdomar. Med tio vattenstationer runt om i Göteborg under Gothia Cup 2016 försåg Bravida alla deltagare med rent vatten.
Bavida Holding noterades på Stockholmsbörsen i oktober 2015 till kursen 40 SEK per aktie. Aktien var noterad på Nasdaq Stockholms Mid Cap-lista till och med 2016-12-31 och ingår i sektorindexet Industrial Goods & Services. Från den 2 januari 2017 noteras aktien på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista.
Världens börser var volatila under 2016 och stora händelser som finansiell oro i Kina, Brexit och presidentvalet i USA bidrog till stora rörelser på aktiemarknaden i Stockholm. Stockholmsbörsen steg under 2016 med 5,8 procent. Bravidas aktiekurs minskade med 0,25 SEK under året och stängde på 55,25 (55,50) SEK, vilket motsvarade ett börsvärde på 11 137 MSEK. Totalavkastningen inklusive utdelning 2016 uppgick till 1,35 procent. Högst betalt för Bravidaaktien var 61,50 SEK och lägst betalt under perioden var 47,20 SEK. Under 2016 omsattes totalt 91 845 370 Bravidaaktier vilket motsvarar en omsättningshastighet om 45,6 procent räknat på totalt handlade aktier. Antal avslut under perioden var 108 056 med en genomsnittlig daglig volym uppgående till 363 025 aktier.
Aktiekapitalet i Bravida är fördelat på 201 566 598 stamaktier och 1 200 000 C-aktier, kvotvärdet är 0,02 SEK per aktie. Stamaktierna har rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital medan C-aktierna har en tiondels rösträtt men inte rätt i bolagets vinst. 1 200 000 C-aktier emitterades den 31 mars 2016 och innehas av Bravida Holding AB. C-aktien är inte börsnoterad.
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 10 126 (11 270). Bravissima Holding AB (Bain Capitals fonder) är den största enskilda ägaren i Bravida och hade vid årets slut 30,44 (56,25) procent av rösterna och 30,28 (56,25) procent av kapitalet. Bravissima Holding AB har under året minskat sitt innehav vid två tillfällen genom så kallad book building efter börsens stängning. Under året har Fjärde AP-fonden och det amerikanska fondbolaget Capital Group tagit sig in bland de största ägarna. Antalet svenska fysiska aktieägare har under året minskat från 10 364 till 8 907 personer.
Flera svenska och utländska fondbolag har tillkommit som aktieägare under 2016. Andelen utländska ägare ökade under året och uppgick till 25 (15) procent av kapitalet vid årsskiftet. Det största utlandsägandet återfinns i USA och Storbritannien.
Bravidas målsättning är att betala ut lägst 50 procent av koncernens konsoliderade nettoresultat, med beaktande av andra faktorer såsom finansiell ställning, kassaflöde och tillväxtmöjligheter. För verksamhetsåret 2016 har styrelsen föreslagit en utdelning om 1,25 kronor per aktie. Räknat på stängningskursen den 30 december 2016 (55,25 kronor) innebär utdelningsförslaget en direktavkastning om 2,3 procent.
| Totalt antal stamaktier | 201 566 598 |
|---|---|
| Röstvärde | 1 |
| Omsatt antal aktier | 91 845 370 |
| Omsättningshastighet, % | 45,60 |
| Kurs vid årets början,SEK | 55,50 |
| Kurs vid årets slut, SEK | 55,25 |
| Högst betalt, SEK | 61,50 |
| Lägst betalt, SEK | 47,20 |
| Betavärde | 0,59 |
| Utbetald utdelning per aktie, SEK | 1,00 |
| Total avkastning, % | 1,35 |
68,9% Svenska juridiska personer 5,2 % Svenska privatpersoner 25,9 % Utländska ägare
| STORLEKSKLASSER | ÄGARE, ANTAL | ÄGARE, % | ANDEL RÖSTER, % |
|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 6 901 | 0,66 | 0,66 |
| 501 – 1000 | 1 492 | 0,59 | 0,60 |
| 1001 – 5000 | 1 150 | 1,37 | 1,38 |
| 5001 – 10000 | 206 | 0,78 | 0,78 |
| 10001 – 15000 | 58 | 0,36 | 0,36 |
| 15001 – 20000 | 57 | 0,52 | 0,52 |
| 20001 – | 219 | 95,73 | 96,24 |
*per den 31 december 2016
| BRAVIDAS 10 STÖRSTA ÄGARE* | ANDEL AV KAPITAL, % |
|---|---|
| Bravissima Holding AB** | 30,28 |
| Swedbank Robur Fonder | 9,55 |
| Lannebo Fonder | 7,00 |
| Fjärde AP-Fonden | 6,18 |
| Capital Group | 5,71 |
| Vanguard | 3,11 |
| SEB Fonder inkl. Lux | 2,58 |
| Länsförsäkringar Fonder | 2,19 |
| Norges Bank | 1,95 |
| Handelsbanken Fonder | 1,83 |
| Summa | 70,38 |
| Handelplats | XSTO |
|---|---|
| Branschklassificering | Industrivaror och -tjänster |
| Tickerkod | BRAV |
| Kortnamn | BRAV |
| ISIN-kod | SE0007491303 |
| ICB-kod | 2700 |
*per den 31 december 2016
**Bravissima Holding AB kontrolleras indirekt av vissa investeringsfonder,
rådgivna av Bain Capital Partner LLC, med närstående parter.
Bravida utsätts för olika typer av risker i sin verksamhet, både operativa och finansiella. Riskhanteringen är tydligt definierad i Bravidas ledningssystem, vilket förebygger risk och minskar företagets riskexponering. Företagets systematiska arbete med kvalitets- och miljöfrågor samt arbetsmiljö är viktiga byggstenar som utgör ryggraden i ledningssystemet.
De operativa riskerna är relaterade till den dagliga verksamheten såsom konjunktur, anbudsgivning, kapacitetsutnyttjande, prisrisker och vinstavräkning. De finansiella riskerna är kopplade till verksamhetens kapitalbindning, kapitalbehov och valutor. I Bravida är de operativa riskerna högre än de finansiella riskerna.
Bravida är inte beroende av någon specifik kund eller något enskilt projekt. Vi har drygt 50 000 kunder och merparten av intäkterna är relaterade till projekt och serviceuppdrag som har ett ordervärde upp till 1 MSEK.
| RISKER | BESKRIVNING | HANTERING |
|---|---|---|
| Projekt | Merparten av Bravidas installations projekt är baserade på fastpris kontrakt, eventuella fel i kostnads beräkningen påverkar marginalen negativt eller positivt. Längre och stora serviceuppdrag regleras genom ramavtal där pris per timme och material är fastställt. |
Bravida har en fastställd rutin för anbudshantering. Anbuden ska godkännas av respektive chef. Beroende på projektets storlek finns olika beslutsnivåer. Anbud över 50 MSEK ska attesteras av koncernchefen. Koncernchefen och CFO går igenom alla pågå ende projekt över 5 MSEK fyra gånger per år. |
| Kunder | Begränsat beroende av enskilda kunder. |
Bravida är inte beroende av enskilda kunder. Koncernen har mer än 50 000 kunder. De fem största kunderna stod för mindre än 15 procent av nettoomsättningen 2016. |
| Marknad | Förändringar i allmänna marknads förhållanden på de marknader där Bravida bedriver verksamhet kan påverka prissättning och efterfrågan på bolagets tjänster. |
Bravida genomför en uppdatering av de lokala förutsättningarna genom att samtliga kostnadsställen upprättar en budget och tre prognoser per år. |
| Medarbetare | Den starka efterfrågan på kvalifice rade medarbetare ökar kraven på Bravida att vara en attraktiv arbets givare. Det finns en risk att kompe tenta medarbetare lämnar Bravida. |
Varje år avsätts avsevärda resurser till rekryterings- och intro duktionsaktiviteter. I syfte att behålla och stimulera rekryterade medarbetare satsar Bravida, bland annat genom Bravidaskolan, på kontinuerlig utbildning, kompetensutveckling och ledarskaps utveckling. Bravida har ett etablerat ersättningsystem för bolagets avdel nings-, region- och divisionschefer baserat på lönsamhet och kassaflöde. Sedan börsintroduktionen 2015 finns två aktie sparprogram för ledande befattningshavare, vilka är kopplade till anställningen hos Bravida. |
| RISKER | BESKRIVNING | HANTERING |
|---|---|---|
| IT | Bravida använder informations system och annan teknologi för att sköta och förvalta verksamheten. Oplanerade avbrott kan innebära intäktsbortfall. |
Bravida har säkerställt IT-driften genom att ha tillgängliga resurser både internt och externt för att snabbt avhjälpa eventuella oplanerade driftstörningar i IT-driften. |
| Kvalitet | Vid leverans ansvarar Bravida för kvaliteten i vårt eget arbete, för våra underleverantörer samt våra egna utvalda produkter. |
Med utbildad och kompetent personal och en konsekvent använd ning av våra gemensamma verksamhetssystem och metoder säkrar vi en hög standard i våra egna leveranser. Med vårt inköps system får våra avdelningar stöd att göra inköp som uppfyller kundens kvalitetskrav. |
| Ansvar, produktansvar och skador |
Risker som omfattar ansvar, produkt ansvar och skador kopplade till Bravidas projekt och uppdrag hos kunder. |
Bravida har en generell försäkring som täcker verksamheten. För säkringen omfattar till exempel skador på Bravidas entreprenader, skador på Bravidas egendom, avbrott i verksamheten, skador på tredje mans egendom och produktansvar. |
| RISKER | BESKRIVNING | HANTERING |
|---|---|---|
| Ränterisk | Ränterisk avser risken för att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto och kassaflöde. |
Finansieringen är långfristig och räntan är kopplad till STIBOR. Genomsnittlig räntebindningstid 2016-12-31 var mindre än en månad. |
| Valutarisk | Valutarisk avser risken att för ändringar i valutakursen har en negativ påverkan på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöde. Valutarisk kan delas in i transaktionsexponering och omräkningsexponering. |
Bravidas transaktionsexponering är relativt begränsad då försälj ning och utgifter till största delen sker i lokal valuta med mindre exponering mot importerade komponenter. Bravidas omräknings exponeringspolicy valutasäkras inte och en förstärkning av den svenska kronan mot NOK, EUR och DKK påverkar omsättning och rörelseresultat negativt. All finansiering sker i SEK. |
| Likviditets- och finansieringsrisk |
Bravidas finansieringsrisk utgörs av risken att inte kunna uppta nya, eller refinansiera existerande, lån till acceptabla villkor. Koncernen är också utsatt för en likviditetsrisk, vilken definieras som risken att inte kunna möta sina omedelbara betalningsförpliktelser. |
Ansvaret för Bravidas finansiella transaktioner och risker innehas centralt av moderbolagets finansavdelning, som arbetar efter en av styrelsen fastställd policy. Bravida har ett femårigt kredit avtal som löper fram till 2020 vilket säkerställer finansiering av nuvarande verksamhet. |
| Kreditrisk | Det finns alltid en risk att en motpart inte kan fullfölja sina åtaganden. |
Alla kunder kreditprövas. |
De nordiska länderna har de senaste åren haft starka statsfinanser, och det görs betydande offentliga investeringar i bland annat infrastruktur och bostäder. Samtidigt ökar kraven på effektiv energianvändning och komplexa installationer. Det gör att framtidsutsikterna för service- och installationsbranschen i Norden är mycket goda.
Våra förutsättningar för tillväxt är mycket goda, men vi vill inte växa till vilket pris som helst. Vi åtar oss bara uppdrag med kalkylerbara risker, och vi prioriterar alltid marginal framför tillväxt. Det ger resultat. De senaste tre åren har vi haft en organisk tillväxt på cirka 4 procent per år, samtidigt som vår rörelsemarginal har hållit sig över 6 procent.
Vår marknad i Norden består till stor del av en mängd små företag, vilket ger oss förutsättningar för långsiktig tillväxt via förvärv. De senaste åren har Bravida förvärvat ett stort antal företag, och blivit en viktig aktör i den konsolidering som sker i branschen. Vi förvärvar framför allt bolag som kompletterar vårt erbjudande lokalt. Målsättningen är att realisera skalfördelar och synergier mellan bolagen.
Bravida har en stor riskspridning. Av våra drygt 50 000 kunder är de flesta små – vårt medianprojekt är värt cirka 354 000 kronor och ingen kund står enskilt för mer än fyra procent av vår omsättning. Runt hälften av verksamheten utgörs av service och underhållsarbeten, vilket gör oss mindre beroende av konjunktursvängningar. Dessutom präglar återkommande affärer en stor del av verksamheten. Det innebär en hög grad av förutsägbarhet och stabilitet för försäljningen.
Bravidas tydliga och decentraliserade arbetssätt skapar förutsättningar för ständig förbättring och lönsamhet. Våra avdelningar driver verksamheten framåt med sin entreprenörsanda, lokala marknadskännedom och proaktivitet. Från koncernen får de både stöd i verksamheten och hjälp med uppföljning.
Bravida har under många år haft en stabil kassagenerering*. Ett av Bravidas finansiella mål är att dela ut minst femtio procent av nettovinsten till ägarna.
* Kassagenerering i 12 månader = EBITDA 12 månader +/- förändring av rörelsekapitalet och investering i maskiner och inventarier i relation till EBIT
| RESULTATRÄKNING I MSEK | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 400 | 11 080 | 12 000 | 14 206 | 14 792 |
| Kostnader för produktion | -9 740 | -9 420 | -10 173 | -12 081 | -12 562 |
| Bruttoresultat | 1 660 | 1 660 | 1 827 | 2 124 | 2 230 |
| Administration- och försäljningskostnader | -1 057 | -1 061 | -1 123 | -1 342 | -1 286 |
| Övriga rörelsekostnader | -33 | – | – | – | − |
| Rörelseresultat | 570 | 600 | 705 | 782 | 944 |
| Justeringar avseende särskilda kostnader | 55 | 49 | 54 | 96 | 10 |
| Justerat rörelseresultat | 624 | 649 | 759 | 878 | 954 |
| Finansnetto | -31 | -378 | -265 | -360 | -67 |
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 539 | 221 | 440 | 422 | 877 |
| Skatt | -145 | -47 | -120 | -135 | -203 |
| Periodens resultat | 394 | 174 | 320 | 287 | 674 |
| BALANSRÄKNING I MSEK | |||||
| Goodwill | 6 745 | 6 733 | 6 940 | 7 211 | 7 599 |
| Övriga anläggningstillgångar | 291 | 354 | 386 | 218 | 144 |
| Omsättningstillgångar | 2 939 | 2 785 | 2 911 | 3 394 | 3 933 |
| Likvida medel | 97 | 838 | 828 | 573 | 286 |
| Summa tillgångar | 10 072 | 10 710 | 11 064 | 11 396 | 11 962 |
| Eget kapital | 3 378 | 3 701 | 3 306 | 3 555 | 4 079 |
| Lån | 2 854 | 3 312 | 3 441 | 2 700 | 2700 |
| Övriga långfristiga skulder | 246 | 182 | 420 | 177 | 245 |
| Kortfristiga skulder | 3 594 | 3 514 | 3 897 | 4 964 | 4 938 |
| Summa eget kapital och skulder | 10 072 | 10 710 | 11 064 | 11 396 | 11 962 |
| KASSAFLÖDE I MSEK | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 424 | 457 | 659 | 841 | 428 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -37 | -54 | -136 | -262 | -280 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -408 | 344 | -545 | -767 | -504 |
| Periodens kassaflöde | -21 | 746 | -22 | -189 | -356 |
| NYCKELTAL | |||||
| Rörelsemarginal, % | 5,0 | 5,4 | 5,9 | 5,5 | 6,4 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 5,5 | 5,9 | 6,3 | 6,2 | 6,5 |
| Vinstmarginal, % | 4,7 | 2,0 | 3,7 | 3,0 | 5,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | 14,3 | 4,9 | 9,1 | 8,4 | 17,5 |
| Nettolåneskuld | – | 2 468 | 2 595 | 2 433 | 2 417 |
| Kapitalstruktur (Nettolåneskuld/just EBITDA) | – | 3,7 | 3,3 | 2,7 | 2,5 |
| Kassagenerering, % | 100,0 | 146,0 | 128,0 | 125,0 | 60 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 15,4 | 1,7 | 2,2 | 2,5 | 15,5 |
| Soliditet, % | 33,5 | 34,6 | 29,9 | 31,2 | 34,1 |
| Orderingång | 11 564 | 12 346 | 12 149 | 14 249 | 15 990 |
| Orderstock | 4 809 | 6 075 | 6 580 | 7 092 | 8 644 |
| Medelantal anställda | 8 139 | 7 967 | 8 188 | 9 359 | 9 730 |
| Omsättning per medarbetare | 1 401 | 1 391 | 1 466 | 1 518 | 1 520 |
| Administrationskostnader i % av omsättningen | 9,3 | 9,6 | 9,4 | 9,4 | 8,7 |
| Rörelsekapital i % av omsättningen | -4,2 | -5,5 | -7,1 | -7,9 | -5,8 |
| Periodens resultat per aktie, kr efter omvänd split | – | 0,86 | 1,59 | 1,42 | 3,34 |
Bravida levererar god resultattillväxt. Dock innebar 2016 utmaningar för den organiska tillväxten som hämmades av ökad konkurrens under det första halvåret, samtidigt som vår kassagenerering var lägre än normalt. Avslutningen på året var stark för både fakturering och orderingång vilket bådar gott inför framtiden.
CFO sedan: 2014 Kommer från: Jönköping Familj: Fru och två barn Brinner för: Idrott i allmänhet, Formel 1 och Rögle Hockey i synnerhet.
Bäst med 2016: Vår starka avslutning på året. Mål 2017: Se en positiv utveckling i Finland samt att fortsätta förbättra vår marginal.
Under 2016 ökade Bravidas justerade rörelsemarginal till 6,5 procent (6,2 procent). Vi närmade oss därmed vårt marginalmål på 7 procent. Marginalförbättringen är ett resultat av våra förbättringsinitiativ inom produktivitet och inköp, där vi arbetar för att bättre utnyttja våra skalfördelar. En annan viktig anledning är vår noggranna projektselektering, där vi konsekvent prioriterar marginal före volym.
Nettoomsättningen växte med 4 procent som ett resultat av våra förvärv. Den organiska tillväxten var dock en tydlig utmaning under årets första nio månader. Vi hade bland annat tuffa jämförelsetal i Sverige. I Stockholmsregionen upplevde vi en ökad priskonkurrens på installationsprojekt. Vi valde att prioritera marginal före volym, vilket resulterade i lägre volymer framförallt under tredje kvartalet. Efter sommaren såg vi en stabilisering av prisbilden och under slutet av året förbättrades orderstocken i Stockholm med acceptabla marginaler. Trots detta levererade vi inte på vårt mål för den organiska tillväxten.
Den rekordstora orderboken vid årsskiftet innebär ett gott utgångsläge för den organiska tillväxten under 2017. Etableringen av den nya divisionen Riks i Sverige under 2017, där våra verksamheter inom säkerhet, sprinkler, kyla, teknisk fastighetsdrift och kraft ingår, kommer också att bidra till förbättrad tillväxt och lönsamhet på sikt.
Under året sjönk vår kassagenerering till 60 procent av rörelseresultatet, vilket var under vårt mål om minst 100 procent. Anledningen var att andelen större installationsorder var mindre än tidigare. Dessa är normalt förknippade med positivt kassaflöde. I kombination med ökande andel service, vilket normalt faktureras efter utfört arbete, påverkar detta kassaflödet negativt. Inför 2017 har vi stort fokus på att nå målet.
Bravidas affärsrisk begränsas av vår fragmenterade kundstruktur och därmed begränsade orderstorlekar. Serviceaffären, som utgör omkring hälften av försäljningen, präglas av stabilitet med en jämn efterfrågan på tjänster. Renovering och tillbyggnad utgör utöver detta nästan 20 procent av vår omsättning. Här är också effekterna av den allmänna konjunkturen liten.
Bravida leder konsolideringen av installationsbranschen i Norden. Under de senaste 2,5 åren har vi förvärvat drygt 40 verksamheter som adderar cirka 3,5 miljarder kronor till omsättningen på årsbasis. Därmed har vi befäst vår ledande marknadsposition i Norden.
Potentialen att fortsätta växa genom förvärv är stor, eftersom branschen fortfarande är fragmenterad. När vi gör våra förvärv är tydliga synergier och en stark lokal marknadsposition de viktigaste kriterierna. Det har gett resultat; generellt är vi nöjda med utfallet när det gäller att integrera och realisera synergierna i samband med de bolag vi köpt.
Givet den uteblivna organiska tillväxten samt det något lägre kassaflödet får 2016 betraktas som ett bra mellanår. Men bilden är ljus framåt. Tillväxtpotentialen är fortsatt stor och våra strategiska insatser och initiativ har mer att ge för både vår tillväxt och våra marginaler framöver.
| Förvaltningsberättelse | 47 |
|---|---|
| Resultat, finansiell ställning och kassaflöden | 52 |
| Resultaträkning och rapport över totalresultat för koncernen | 52 |
| Balansräkning för koncernen | 53 |
| Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen | 54 |
| Kassaflödesanalys för koncernen | 55 |
| Resultaträkning för moderbolaget | 56 |
| Balansräkning för moderbolaget | 57 |
| Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget | 58 |
| Kassaflödesanalys för moderbolaget | 59 |
| Noter | 60 |
| Styrelsens underskrift | 94 |
| Revisionsberättelse | 95 |
| Bolagsstyrningsrapport | 98 |
| Styrelse | 104 |
| Koncernledning | 105 |
| Definitioner | 106 |
| Bravidas historia | 107 |
Styrelsen och verkställande direktören för Bravida Holding AB, organisationsnummer 556891-5390, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2016.
Bravida är en av Nordens främsta totalleverantörer av tekniska installations- och servicetjänster för byggnader och anläggningar med drygt 9 700 medarbetare. Vi erbjuder specialistkompetens och helhetslösningar inom el, vs (värme och sanitet) och ventilation. Inom dessa tre teknikområden verkar vi över hela processen – från rådgivning och projektering till installation och service. Vi finns på ett 150-tal orter i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Inom elinstallation erbjuder koncernen kompletta lösningar för belysning, uppvärmning och energiförsörjning. Larm, övervaknings- och säkerhetssystem är en verksamhet som utgör ett viktigt komplement till våra traditionella elinstallationer.
Verksamheten inom vs omfattar kompletta lösningar för vatten, avlopp, energi, värme och kyla. Specialistkompetens finns även för sprinklersystem, där Bravida har särskild certifiering.
Inom ventilation erbjuds behovsanpassade ventilationslösningar samt all teknik som avser luftbehandling och luftkonditionering. Kraven på energieffektivare fastigheter ökar och Bravida prioriterar installationslösningar som leder till ökad funktionalitet och en effektivare energianvändning för att minska både driftskostnader och miljöpåverkan.
Bravida har även kompetens inom vissa specialområden. Bravida Fire & Security är verksamma inom brand- och säkerhetsteknik. Bravida Technical Service Management (TSM) erbjuder teknisk fastighetsservice med tillsyn, underhåll och jourverksamhet. ABEKA El och kraftanläggningar AB erbjuder installation av elkraftsanläggningar upp till 400 kV. Friginor Kylmontage och Service erbjuder specialkompetens inom kyla. Erfator Projektledning erbjuder projektledningstjänster inom bygg- och fastighetsbranschen. Bravida tar ett helhetsgrepp över hela installationsoch serviceprocessen från rådgivning och projektering till utförande och uppföljning.
Installation innebär ny- och ombyggnation av tekniska system i fastigheter, anläggningar och infrastruktur. Bravida samordnar tekniker och montörer från våra teknikområden och ger kunden tillgång till en partner som framgångsrikt kan koordinera och ta ett ansvar för helheten.
Service i Bravida omfattar uppdrag för drift och underhåll samt mindre ombyggnadsarbeten. Med kontinuerlig tillsyn och skötsel ökar en installations livslängd.
Bravidas målsättning är att service ska utgöra mer än hälften av den totala försäljningen.
Verksamheten är organiserad i fyra länder, Sverige, Norge, Danmark och Finland och därutöver uppdelad i sex divisioner, i 30 regioner och i 252 avdelningar.
Koncernens huvudkontor är placerat i Stockholm med stödfunktioner som inköp, affärsutveckling, IT, information, HR, juridik, ekonomi och finans.
Koncernen redovisar ett starkt resultat för året, med högre omsättning, bättre marginaler, ett lägre finansnetto samt betydligt lägre särskilda kostnader. Särskilda kostnader är kostnader som avser i huvudsak förbättringsprogram, förvärvskostnader, börsnoteringen och slutförhandling av tvist.
Efterfrågan på tekniska installationer och service är stabil. För projekt avseende sjukhus, omsorg, detaljhandel, bostäder och infrastruktur är efterfrågan god. Den generella marknaden är stark i Sverige, stabil i Danmark och Norge samt förbättrad i Finland.
Orderingången var stark och orderstocken, som endast innehåller installationsprojekt, har aldrig varit högre.
Under 2016 förvärvades totalt nio verksamheter som har en beräknad omsättning på cirka 900 MSEK.
| Koncernen, MSEK | 2016 | 2015 Förändring | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 14 792 | 14 206 | 4 % |
| Rörelseresultat | 944 | 782 | 21 % |
| Rörelsemarginal, % | 6,4 | 5,5 | – |
| Finansnetto | -67 | -360 | 81 % |
| Skattekostnad | -203 | -135 | 50 % |
| Resultat efter skatt | 674 | 287 | 135 % |
| Orderingång | 15 990 | 14 249 | 12 % |
| Orderstock | 8 644 | 7 092 | 22 % |
| Nettoskuldsättning | 2 417 | 2 433 | -1 % |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
428 | 841 | -49 % |
| Eget kapital | 4 079 | 3 555 | 15 % |
| Soliditet, % | 34,1 | 31,2 | – |
| Antal medarbetare | 9 730 | 9 359 | 4 % |
Nettoomsättningen ökade med 4 procent till 14 792 (14 206) MSEK. Installationsverksamheten svarade för 53 (54) procent och serviceverksamheten för 47 (46) procent av omsättningen. I Sverige uppgick nettoomsättningen till 8 760 (8 583) MSEK, vilket var en ökning med 2 procent. I Norge var nettoomsättningen 3 124 (3 173) MSEK, i lokal valuta en ökning med 1 procent. I Danmark var nettoomsättningen 2 278 (2 116) MSEK, en ökning med 6 procent i lokal valuta. I Finland uppgick nettoomsättningen till 662 (358) MSEK, den finska verksamheten etablerades i juni 2015.
Rörelseresultatet ökade med 21 procent och uppgick till 944 (782) MSEK, vilket innebar en rörelsemarginal om 6,4 (5,5) procent. Justerat rörelseresultat uppgick till 954 (878) MSEK, vilket innebar en justerad rörelsemarginal om 6,5 (6,2) procent. Rörelseresultatet i Sverige har ökat med 20 procent till 574 (480) MSEK. Rörelseresultatet i Norge uppgick till 224 (256) MSEK, en minskning med 10 procent i lokal valuta. Rörelseresultatet i Danmark uppgick till 114 (108) MSEK, en ökning med 4 procent i lokal valuta. I Finland förbättrades rörelseresultatet och uppgick till 7 (0) MSEK.
I den svenska verksamheten uppgick rörelsemarginalen till 6,6 (5,6) procent. I Norge var rörelsemarginalen 7,2 (8,1) procent och i Danmark var rörelsemarginalen 5,0 (5,1) procent. I Finland var rörelsemarginalen 1,1 (0,0) procent.
Finansnettot uppgick till -67 (-360) MSEK. Årets kostnad är betydligt lägre efter att en refinansiering skett i samband med börsnoteringen i oktober 2015. Föregående års finansnetto belastades också med en resultateffekt om -133 MSEK avseende marknadsvärdering av valuta- och räntehedgar. Resultatet före skatt uppgick till 877 (422) MSEK.
Årets skattekostnad uppgick till -203 (-135) MSEK. Av skattekostnaden var -138 (-127) MSEK aktuell skatt och -65 (-9) MSEK uppskjuten skatt. Periodens resultat efter skatt uppgick till 674 (287) MSEK.
I övrigt totalresultat ingår omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter och omvärdering av förmånsbestämda pensioner. Föregående år ingick även omvärdering av finansiella derivat, dessa löstes i samband med refinansieringen i oktober 2015.
Summa årets övrigt totalresultat uppgick till 42 (238) MSEK. Årets totalresultat uppgick till 715 (525) MSEK.
Årets orderingång ökade med 12 procent och uppgick till 15 990 (14 249) MSEK. Orderstocken, som endast innehåller installationsprojekt, fortsatte att öka och uppgick till 8 644 (7 092) MSEK, en ökning med 22 procent.
Bravida har genomfört 9 förvärv under 2016. Samtliga förvärv är i linje med Bravidas strategi för tillväxt inom prioriterade marknader. Den sammanlagda årsomsättningen i genomförda förvärv uppgick vid förvärvstidpunkten till cirka 900 MSEK. För ytterligare information om förvärven se även not 4.
Byggverksamheten i Sverige är fortsatt stabil. Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsindustrin ligger på en historiskt hög nivå. Bravida bedömer efterfrågan på tekniska installationer och service som stark i storstadsregionerna och i universitetsstäderna och god i övriga Sverige.
Nettoomsättningen ökade med 2 procent till 8 760 (8 583) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 20 procent till 574 (480) MSEK, vilket innebar en rörelsemarginal på 6,6 (5,6) procent. Årets orderingång uppgick till 9 566 (8 886) MSEK. Vid årets slut uppgick orderstocken till 4 944 (3 999) MSEK. Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick till 5 330 (5 102).
| Sverige | 2016 | 2015 | Föränd ring |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 8 760 | 8 583 | 2 % |
| Rörelseresultat | 574 | 480 | 20 % |
| Rörelsemarginal i % | 6,6 | 5,6 | – |
| Orderingång | 9 566 | 8 886 | 8 % |
| Orderstock | 4 944 | 3 999 | 24 % |
| Antal medarbetare | 5 330 | 5 102 | 4 % |
Den norska konjunkturen har stabiliserats efter några års konjunkturfall och de närmaste åren väntas en successiv förbättring. Ökade investeringar i offentliga byggnationer och infrastruktur samt bostäder har dock medfört en stabil byggkonjunktur. Byggstart av bostäder och lokaler har ökat under 2016. Bravida bedömer efterfrågan på tekniska installationer och service som stark i Osloområdet och i Nordnorge och god i övriga landet förutom i sydvästra delarna där den generella efterfrågan är fortsatt svag.
Nettoomsättningen uppgick till 3 124 (3 173) MSEK, en minskning i lokal valuta med 1 procent. Rörelseresultatet uppgick till 224 (256) MSEK, vilket innebar en rörelsemarginal på 7,2 (8,1) procent. Årets orderingång uppgick till 3 507 (3 018) MSEK. Vid årets slut uppgick orderstocken till 1 677 (1 295) MSEK. Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick till 2 349 (2 359).
| Norge | 2016 | 2015 | Föränd ring |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 124 | 3 173 | -2 % |
| Rörelseresultat | 224 | 256 | -13 % |
| Rörelsemarginal i % | 7,2 | 8,1 | – |
| Orderingång | 3 507 | 3 018 | 16 % |
| Orderstock | 1 677 | 1 295 | 29 % |
| Antal medarbetare | 2 349 | 2 359 | 0 % |
Den danska byggmarknaden är stabil. Nybyggnation och renovering av offentliga byggnader som sjukhus, universitet och skolor samt en ökad nybyggnation och renovering av bostäder driver marknaden. Konfidensindikatorn för dansk byggindustri ligger dock något under normalnivån. Bravida bedömer efterfrågan på tekniska installationer och service som god i de stora städerna.
Nettoomsättningen uppgick till 2 278 (2 116) MSEK, en ökning i lokal valuta med 6 procent. Rörelseresultatet uppgick till 114 (108) MSEK, vilket innebar en rörelsemarginal på 5,0 (5,1) procent. Årets orderingång uppgick till 2 412 (2 014) MSEK. Vid årets slut uppgick orderstocken till 1 689 (1 432) MSEK. Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick till 1 602 (1 446).
| 2016 | 2015 | Föränd ring |
|---|---|---|
| 8 % | ||
| 114 | 108 | 6 % |
| – | ||
| 20 % | ||
| 18 % | ||
| 1 602 | 1 446 | 11 % |
| 2 278 5,0 2 412 1 689 |
2 116 5,1 2 014 1 432 |
Byggkonjunkturen i Finland har successivt förbättrats under det senaste året och byggbolagen rapporterar ökad försäljning och förbättrat orderläge. Konfidensindikatorn för den finska byggindustrin är stabil. Bravida bedömer efterfrågan på tekniska installationer och service som växande.
Nettoomsättningen uppgick till 662 (358) MSEK. Verksamheten i Finland etablerades i juni 2015. Rörelseresultatet uppgick till 7 (0) MSEK, vilket innebar en rörelsemarginal på 1,1 (0,0) procent. Årets orderingång uppgick till 538 (355) MSEK. Vid årets slut uppgick orderstocken till 334 (367) MSEK. Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick under året till 380 (387).
| Finland | 2016 | 2015 | Föränd ring |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 662 | 358 | e/t |
| Rörelseresultat | 7 | 0 | e/t |
| Rörelsemarginal i % | 1,1 | 0,0 | – |
| Orderingång | 538 | 355 | e/t |
| Orderstock | 334 | 367 | -9 % |
| Antal medarbetare | 380 | 387 | -2 % |
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 428 (841) MSEK. I kassaflödet ingår betald skatt om -112 (-10) MSEK. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -280 (-262) MSEK, till stor del hänförlig till förvärv av bolag och verksamheter. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -504 (-767) MSEK, vilket avser amortering av lån och betald utdelning. Betald utdelning uppgick till -202 (-277) MSEK.
Bravidas nettoskuldsättning uppgick den 31 december till 2 417 (2 433) MSEK. Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 286 (573) MSEK. De räntebärande skulderna uppgick till 2 703 (3 005) MSEK. Bravidas totala kreditram uppgick till 4 003 (4 220) MSEK, varav 1 300 (1 215) MSEK var outnyttjat den 31 december.
Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 4 079 (3 555) MSEK, vilket innebar en soliditet på 34,1 (31,2) procent.
Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick till 9 730 (9 359).
Bravida utsätts för olika typer av risker i sin verksamhet, både operativa och finansiella. De operativa riskerna är relaterade till den dagliga verksamheten såsom konjunktur, anbudsgivning, kapacitetsutnyttjande, prisrisker och vinstavräkning. De finansiella riskerna är kopplade till verksamhetens kapitalbindning, kapitalbehov och valutor. I Bravida är de operativa riskerna högre än de finansiella riskerna.
Svängningar i det allmänna marknadsläget, finansiell oro och politiska beslut är de omvärldsfaktorer som främst påverkar efterfrågan på nyproduktion av bostäder och lokaler samt investeringar från industri och offentlig verksamhet. Efterfrågan på service- och underhållsarbeten påverkas i mindre grad av konjunktursvängningar. De operativa riskerna är relaterade till den dagliga verksamheten såsom anbudsgivning, prisrisker, kapacitetsutnyttjande och vinstavräkning. Hantering av dessa risker är en del av Bravidas löpande affärsprocess.
I Bravida finns risk för förlust till följd av felaktiga kalkyler, bristande utförande och kundförluster. En väl fungerande hantering av de operativa riskerna i varje enskilt projekt är därför av stor vikt. Hanteringen av de operativa riskerna är en ständigt pågående process som omfattar ett stort antal pågående projekt och serviceuppdrag.
Riskhanteringen är tydligt definierad i Bravidas ledningssystem vilket förebygger risk och minskar företagets riskexponering. Företagets systematiska arbete med kvalitets- och miljöfrågor samt arbetsmiljö är viktiga byggstenar som utgör ryggraden i ledningssystemet. Koncernens finansiella risker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen. Kreditrisker i affärsverksamheten hanteras däremot lokalt.
Svängningar i konjunkturläget påverkar installationsbranschen, som är känslig för marknadssvängningar och politiska beslut som kan påverka efterfrågan på nyproduktion av bostäder och lokaler samt investeringar från industri och offentlig verksamhet. Efterfrågan på service- och underhållsarbeten påverkas inte i lika hög grad av konjunktursvängningar. Närmare hälften av Bravidas omsättning kommer från serviceverksamheten.
En installationsverksamhet utsätts för kommersiella och produktionsmässiga risker som ska identifieras och hanteras under anbudsskedet. För att säkerställa att så sker har Bravida upprättat processbeskrivningar och checklistor som syftar till att riskerna identifieras och prissätts i de kalkyler som upprättas och i de anbud som lämnas.
Anbudet lämnas av anbudsansvarig och dennes chef. Anbudet får endast lämnas om minst en av anbudslämnarna har anbudsrätt för beloppet. Anbudsrätt: Projektledare 0,5 MSEK, avdelningschef 5 MSEK, regionchef 15 MSEK, divisionschef 50 MSEK, över 50 MSEK koncernchef.
Kapacitetsutnyttjandet påverkas i hög grad av efterfrågan på de lokala marknaderna. En oförutsedd nedgång i kapacitetsutnyttjandet medför oftast ett intäktsbortfall som på kort sikt inte kan kompenseras med en motsvarande kostnadsminskning. Bravida motverkar dessa risker genom löpande resursplanering samt nyttjande av underentreprenörer för att kapa produktionstopparna.
Oförutsedda variationer i priser på insatsmaterial och hos underentreprenörer utgör en risk. Bravidas risk för stigande priser motverkas med för uppdraget lämplig kontraktsform, indexuppräkning vid fastprisavtal och effektiva inköpsrutiner.
Bravida tillämpar successiv vinstavräkning. Vinstavräkningen baseras på projektens färdigställandegrad samt slutprognos. Bravida följer löpande projektens ekonomiska status för att begränsa risken för felaktiga prognoser och därmed felaktig vinstavräkning under projektens löptid. Bravidas kvalitetssystem anvisar processer från projektens början till slut, för att säkerställa en effektiv produktion. För större projekt genomförs även löpande projektsäkringar i syfte att säkerställa en hög kvalitet i projektgenomförandet.
Bravida har ett för verksamheten anpassat försäkringsskydd som omfattar bland annat ansvars-, entreprenad- och egendomsförsäkring.
Bravida är exponerad för finansiella risker, exempelvis genom förändring i skuldsättning och räntenivå. För information om finansiella risker, såsom ränte-, valuta-, finansierings- och kreditrisker, se not 26.
Riskerna för moderbolaget överensstämmer i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen.
Några väsentliga tvister föreligger inte vid bokslutstillfället.
Bravida har under de senaste 2,5 åren genomfört drygt 40 förvärv, vilket har stärkt vår plattform samt adderat teknisk kompetens. Totalt har en omsättning motsvarande 3,5 miljarder kronor förvärvats. Marknaden är fortsatt mycket fragmenterad vilket kommer att ge betydande förvärvsmöjligheter.
Bravida har under de senaste åren strukturerat och effektiviserat verksamheten inom försäljning, inköp, produktion och administration. Bravida genomför genomgripande utbildningsprogram, på alla avdelningar, med syfte att öka lönsamheten genom effektivare produktion, bättre prissättning och effektivare inköp samt ökad försäljning av service.
Vi tror på en fortsatt bra efterfrågan på Bravidas tjänster och förutsättningarna för fortsatt tillväxt är goda. Genom att fokusera på "marginal före volym" ska efterfrågan vägas mot resursbrist och prispress. Noggrannhet och rätt prissättning i projekten är nyckeln till en fortsatt god lönsam tillväxt.
Med stark orderstock och bra efterfrågan är utgångsläget för det kommande året bra.
Bravida Holding AB är noterat på Nasdaq Stockholm sedan den 16 oktober 2015. Aktiekursen per den 31 december 2016 var 55,25 kr och antalet stamaktieägare uppgick till 10 125. Aktien handlas på Nasdaq Stockholm under beteckningen BRAV. Från och med den 2 januari 2017 handlas aktien på listan Large Cap. Det samlade marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 11 137 MSEK. Per den 31 december 2016 uppgick totalt antal stamaktier till 201 566 598 stycken och totalt antal C-aktier till 1 200 000 stycken. Stamaktien har en röst och berättigar till vinstutdelning och C-aktien har en tiondels röst och berättigar inte till vinstutdelning. Den enskilt största ägaren är Bravissima Holding AB som vid årsskiftet ägde 30,28 procent av aktierna (se även väsentliga händelser efter balansdagen), i övrigt finns ingen aktieägare som direkt eller indirekt innehar aktier överstigande en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelser i lag eller bolagsordning.
Bolaget har, utöver kreditavtalen, inte kännedom om några avtal av väsentlig betydelse som kommer att träda i kraft, ändras eller bli ogiltiga om ägarmajoriteten i bolaget förändras på grund av ett uppköpsbud. Ej heller finns det några avtal mellan bolaget och styrelseledamöterna som medger kompensation om sådana personer avgår, sägs upp utan rimlig grund, eller sägs upp på grund av ett uppköpsbud på deras aktier i bolaget.
Verkställande direktörens totalersättning beslutas av styrelsen. Riktlinjer för ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen föreslås av Ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Bravida ska sträva efter att erbjuda en marknadsmässig totalersättning som gör det möjligt att rekrytera och behålla rätt ledande befattningshavare. För att avgöra vad som är en marknadsmässig totalersättning och utvärdera rådande nivåer, görs varje år jämförelsestudier med relevanta branscher och marknader. Den totala ersättningen ska baseras på faktorer såsom befattning, prestation och individuell kvalifikation.
Ledningsgruppens totala ersättning ska bestå av
Den fasta kontantlönen ska omprövas årligen och utgör basen för beräkning av den rörliga lönen.
Den rörliga kontantlönen är dels beroende av individens uppfyllelse av årligen fastställda mål och dels av uppfyllelse av förutbestämda finansiella mål. Utfallet av den kortsiktiga rörliga kontantlönen följs upp årligen. För ledningsgruppen kan den högsta möjliga rörliga kontantlönen variera beroende på befattning. Som regel kan stabschefer i ledningsgruppen erhålla en rörlig lön motsvarande högst 9 månadslöner av den fasta kontantlönen medan CFO och divisionschefer kan erhålla en rörlig lön motsvarande 20 månadslöner.
För den verkställande direktören är den kortsiktiga rörliga kontantlönen maximalt 10 månadslöner. Utfallet är kopplat såväl till individuell som sammanlagd måluppfyllelse för koncernen. Därigenom blir ersättningen tydligt kopplad såväl till den enskildes arbetsinsats och prestation som till utvecklingen av Bravida som helhet.
Nyckelpersoner i Bravida, framförallt chefer i linjeorganisationen, har erbjudits långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram. Syftet med ett aktierelaterat incitamentsprogram är att belöna prestation, öka och sprida aktieägandet bland chefer och viktigare befattningshavare samt motivera dem att stanna inom företaget. Beslut om utformningen av långsiktiga incitamentsprogram fattas av styrelsen och godkänns av årsstämman. På hemsidan, www.bravida.se, finns en utförligare beskrivning av de långsiktiga incitamentsprogram som godkändes 2015 och 2016.
Ledande befattningshavare som är bosatta i Sverige har rätt till pensionsförmåner motsvarande mellan 28-35 % av deras respektive fasta löner, eller annars i enlighet med deras tjänstepensionsplaner. För ledande befattningshavare bosatta utomlands gäller, så långt det är möjligt med hänsyn till lokala förhållanden, att likvärdiga villkor ska erbjudas.
Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter såsom tjänstebil, företagshälsovård, med mera.
Ledande befattningshavare har rätt till mellan 6-12 månaders uppsägningstid om anställningen avslutas av arbetsgivaren och 4-6 månader om arbetstagaren säger upp sig. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida kan därutöver tillkomma ett avgångsvederlag motsvarande 6-12 månaders fast lön. För samtliga gäller en konkurrensbegränsning vid egen uppsägning.
Styrelsen äger, om den finner särskilda skäl föreligga i ett enskilt fall, frångå riktlinjerna enligt ovan. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, VD och ledande befattningshavare finns i not 5, sidan 68. På hemsidan återfinns även de utvärderingar och redogörelser som ska redovisas enligt Koden.
Bravida upprättar en bolagsstyrningsrapport som en från den legala årsredovisningen skild handling. Bolagsstyrningsrapporten återfinns på sid 98-103.
Valberedningen har följande sammansättning inför årsstämman 2017: Halvor Horten, Bain Capital, Peter Lagerlöf, Lannebo fonder, Håkan Berg, Swedbank Robur, Monica Caneman, styrelseordförande i Bravida Holding AB. Ingen ersättning har utgått för arbetet i valberedningen. Valberedningens förslag, redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2017 samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter offentliggörs i samband med kallelsen och presenteras på årsstämman 2017. På hemsidan, www.bravida.se, finns samtliga dokument inför årsstämman.
Bravida Holding AB:s nettoomsättning uppgick under året till 82 (71) MSEK. Omsättningen är till 100 procent intern.
Rörelseresultatet uppgick till -1 (-32) MSEK och resultat efter finansnetto uppgick till -34 (-143) MSEK. De likvida medlen uppgick till 184 (456) MSEK. Det egna kapitalet uppgick till 4 764 (4 599) MSEK och soliditeten uppgick till 51,1 (47,2) procent. Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick i moderbolaget till 12 (11).
Totalt antal stamaktier uppgick den 31 december 2016 till 201 566 598 stycken och totalt antal C-aktier uppgick till 1 200 000 stycken. Stamaktie har en röst och berättigar till vinstutdelning och C-aktien har en tiodels röst och berättigar inte till vinstutdelning.
Bravida har tecknat ett kreditavtal med SEK (Svensk Export Kredit) på 500 MSEK med en löptid till 2020-10-21. Lånet kommer att användas för att reducera befintligt långfristigt lån med 500 MSEK.
Huvudägaren Bravissima Holding AB har genom en så kallad accelererad bookbuilding-process, inriktad mot institutionella investerare, avyttrat 30 miljoner aktier. Detta skedde efter bokslutskommunikén släpptes den 22 februari 2017, efter detta äger de ca 15,5 procent av Bravida Holding AB.
Bravida Danmark har ingått avtal om förvärv av samtliga aktier i de danska företagen JFE A/S, JPE Materialudlejning ApS och JL A/S, med en total omsättning motsvarande drygt 130 MSEK.
Styrelsen föreslår att moderbolagets fria egna kapital om 4 760 373 181 kronor disponeras enligt följande:
| Summa | 4 760 373 181 SEK |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 990 657 905 SEK |
| Överkursfond | 3 517 757 028 SEK |
| Till aktieägarna utdelas 1,25 kronor per aktie | 251 958 248 SEK |
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
| BELOPP I MSEK | NOT | 2016-01-01 -2016-12-31 |
2015-01-01 -2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 14 792 | 14 206 |
| Kostnader för produktion | -12 562 | -12 081 | |
| Bruttoresultat | 2 230 | 2 124 | |
| Administrations- och försäljningskostnader | -1 286 | -1 342 | |
| Rörelseresultat | 3, 5, 6, 7, 29 | 944 | 782 |
| Finansiella intäkter | 7 | 415 | |
| Finansiella kostnader | -74 | -775 | |
| Finansnetto | 8 | -67 | -360 |
| Resultat före skatt | 877 | 422 | |
| Skatt på årets resultat | 9 | -203 | -135 |
| Årets resultat | 674 | 287 | |
| ÖVRIGT TOTALRESULTAT | |||
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 19 | 92 | -89 |
| Årets förändringar i verkligt värde på finansiella derivat | – | 171 | |
| Skatt hänförligt till verkligt värde på finansiella derivat | – | -38 | |
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensioner | -65 | 248 | |
| Skatt hänförligt till omvärdering pensioner | 14 | -54 | |
| Årets övrigt totalresultat | 42 | 238 | |
| Årets totalresultat | 715 | 525 | |
| ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: | |||
| Moderbolagets ägare | 715 | 519 | |
| Innehavare utan bestämmande inflytande | 1 | 5 | |
| Årets totalresultat | 715 | 525 | |
| Resultat per aktie | 19 | 3,34 | 1,42 |
| BELOPP I MSEK | NOT | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 7 611 | 7 223 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 65 | 63 |
| Andelar i intresseföretag | 12 | 2 | 2 |
| Pensionstillgångar | 13 | 2 | 93 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 14 | 11 | 10 |
| Långfristiga fordringar | 15 | 13 | 13 |
| Uppskjuten skattefordran | 9 | 39 | 26 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 743 | 7 429 | |
| Varulager | 102 | 86 | |
| Aktuella skattefordringar | 100 | 19 | |
| Kundfordringar | 16 | 2 544 | 2 165 |
| Upparbetad men ej fakturerad intäkt | 17 | 875 | 813 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 271 | 256 |
| Övriga fordringar | 15 | 42 | 53 |
| Kortfristiga placeringar och spärrade medel | – | 2 | |
| Likvida medel | 286 | 573 | |
| Summa omsättningstillgångar | 4 219 | 3 967 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 25 | 11 962 | 11 396 |
| EGET KAPITAL | 19 | ||
| Aktiekapital | 4 | 4 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 3 518 | 3 518 | |
| Reserver | 31 | -61 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 514 | 82 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 4 067 | 3 543 | |
| INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE | 11 | 11 | |
| Summa eget kapital | 4 079 | 3 555 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20, 25, 26 | 2 700 | 2 700 |
| Avsättningar till pensioner | 13 | 20 | 15 |
| Övriga avsättningar | 21 | 80 | 76 |
| Uppskjutna skatteskulder | 9 | 146 | 87 |
| Summa långfristiga skulder | 2 945 | 2 877 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20 | – | 302 |
| Checkräkningskredit | 20 | 3 | 3 |
| Leverantörsskulder | 1 468 | 1 399 | |
| Aktuella skatteskulder | 171 | 69 | |
| Fakturerad men ej upparbetad intäkt | 22 | 1 318 | 1 287 |
| Övriga skulder | 23 | 524 | 517 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 1 311 | 1 247 |
| Avsättningar | 21 | 143 | 141 |
| Summa kortfristiga skulder | 4 938 | 4 964 | |
| Summa skulder | 7 883 | 7 842 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 25 | 11 962 | 11 396 |
För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 28.
| Övrigt | Balanserade | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktie kapital |
tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Säkrings reserv |
vinstmedel inkl årets resultat |
Totalt Eget kapital |
| 4 | 3 518 | 28 | -133 | -111 | 3 306 |
| 287 | 287 | ||||
| -89 | 133 | 193 | 238 | ||
| -89 | 133 | 480 | 525 | ||
| -277 | -277 | ||||
| 1 | 1 | ||||
| 4 | 3 518 | -61 | – | 94 | 3 555 |
| 674 | 674 | ||||
| 92 | – | -51 | 42 | ||
| 92 | – | 623 | 715 | ||
| -202 | -202 | ||||
| 10 | 10 | ||||
| 4 | 3 518 | 32 | – | 526 | 4 079 |
I not 19 framgår ytterligare information om det egna kapitalet.
| BELOPP I MSEK | NOT | 2016-01-01 -2016-12-31 |
2015-01-01 -2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat före skatt | 877 | 422 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 31 | 50 | 278 |
| Betald skatt | -112 | -10 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 815 | 690 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Ökning(-)/Minskning(+) av varulager | 4 | 0 | |
| Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar | -266 | -42 | |
| Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder | -124 | 191 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 428 | 841 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av dotterföretag | 4, 30 | -258 | -233 |
| Förvärv av inkråm | 4 | -4 | -2 |
| Avyttring av inkråm | 2 | 2 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 10 | – | -10 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 11 | -19 | -24 |
| Avyttring/minskning av finansiella tillgångar | 12 | 0 | 5 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -280 | -262 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Upptagna lån | 20 | – | 3 002 |
| Amortering av låneskulder | 20 | -302 | -3 441 |
| Betalningar i samband med refinansieringen | – | -46 | |
| Ändrat utnyttjande på checkräkning | 20 | 0 | -6 |
| Utbetald utdelning | -202 | -277 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -504 | -767 | |
| Årets kassaflöde | -356 | -189 | |
| Likvida medel vid årets början | 573 | 828 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 69 | -66 | |
| Likvida medel vid årets slut | 286 | 573 |
| BELOPP I MSEK | NOT | 2016-01-01 -2016-12-31 |
2015-01-01 -2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 82 | 71 | |
| Administrations- och försäljningskostnader | 5, 6, 7 | -83 | -103 |
| Rörelseresultat | -1 | -32 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 38 | 463 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -72 | -574 | |
| Finansnetto | 8 | -34 | -111 |
| Resultat efter finansiella poster | -34 | -143 | |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Avsatt till periodiseringsfond | -153 | -78 | |
| Koncernbidrag | 644 | 490 | |
| Resultat före skatt | 456 | 269 | |
| Skatt | 9 | -99 | -81 |
| Årets resultat1) | 357 | 188 |
1) Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| BELOPP I MSEK | NOT | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 30 | 7 341 | 7 341 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 341 | 7 341 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 29 | 1 755 | 1 897 |
| Övriga fordringar | 15 | 26 | 0 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 25 | 45 |
| 1 806 | 1 942 | ||
| Kassa och bank | 184 | 456 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 990 | 2 397 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 25 | 9 331 | 9 739 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 19 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 4 | 4 | |
| 4 | 4 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 3 518 | 3 518 | |
| Balanserad vinst | 886 | 889 | |
| Årets resultat | 357 | 188 | |
| 4 760 | 4 595 | ||
| 4 764 | 4 599 | ||
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfonder | 231 | 78 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20, 25, 26 | 2 700 | 2 700 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 20 | – | 300 |
| Leverantörsskulder | 4 | 34 | |
| Skulder till koncernföretag | 29 | 1 496 | 1 920 |
| Skatteskulder | 98 | 50 | |
| Övriga skulder | 23 | 5 | 6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 32 | 52 |
| 1 636 | 2 362 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 25 | 9 331 | 9 739 |
För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 28.
| Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| BELOPP I MSEK | Aktiekapital | Överkursfond | Balanserad vinst | Årets resultat | Totalt |
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 4 | 3 518 | 974 | 190 | 4 686 |
| Årets resultat | 188 | 188 | |||
| Vinstdisposition | 190 | -190 | – | ||
| Lämnad utdelning | -277 | -277 | |||
| Aktieägarprogram | 1 | 1 | |||
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 4 | 3 518 | 889 | 188 | 4 599 |
| Årets resultat | 357 | 357 | |||
| Vinstdisposition | 188 | -188 | – | ||
| Utdelning | -202 | -202 | |||
| Aktieägarprogram | 10 | 10 | |||
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 4 | 3 518 | 886 | 357 | 4 764 |
I not 19 framgår ytterligare information om det egna kapitalet.
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| BELOPP I MSEK | NOT | 2016-01-01 -2016-12-31 |
2015-01-01 -2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter finansiella poster | -34 | -143 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 31 | 10 | -5 |
| Betald skatt | -101 | – | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | -125 | -148 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar | -135 | 31 | |
| Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder | -1 | 16 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -261 | -101 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Upptagna lån | 20 | – | 3 000 |
| Amortering av låneskulder | 20 | -300 | -3 441 |
| Betald utdelning | -202 | -277 | |
| Erhållna koncernbidrag | 490 | 528 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -12 | -190 | |
| Årets kassaflöde | -272 | -291 | |
| Likvida medel vid årets början | 456 | 746 | |
| Likvida medel vid årets slut | 184 | 456 |
TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Belopp i MSEK om inget annat anges
| NOT 1 | Väsentliga redovisningsprinciper | 60 | NOT 13 Pensionstillgångar och avsättningar | 76 |
|---|---|---|---|---|
| NOT 2 | Intäkternas fördelning | 65 | för pensioner och liknande | |
| NOT 3 | Segmentsrapportering | 65 | förpliktelser | |
| NOT 4 | Förvärv av rörelse | 66 | NOT 14 Andra långfristiga värde | 79 |
| NOT 5 | Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
68 | pappersinnehav NOT 15 Långfristiga fordringar och övriga fordringar |
79 |
| NOT 6 | Arvode och kostnadsersättning till | 70 | NOT 16 Kundfordringar | 79 |
| revisorer | NOT 17 Upparbetad men ej fakturerad intäkt 79 | |||
| NOT 7 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag |
71 | NOT 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
79 |
| NOT 8 | Finansnetto | 71 | NOT 19 Eget kapital | 80 |
| NOT 9 | Skatter | 72 | NOT 20 Räntebärande skulder | 81 |
| NOT 10 Immateriella | 74 | NOT 21 Avsättningar | 82 | |
| anläggningstillgångar | NOT 22 Fakturerad men ej upparbetad | 83 | ||
| NOT 11 Materiella anläggningstillgångar | 75 | intäkt | ||
| NOT 12 Andelar i intresseföretag | 76 | NOT 23 Övriga skulder | 83 | |
| NOT 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
83 |
|---|---|
| NOT 25 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde |
83 |
| NOT 26 Finansiella risker och finanspolicys | 85 |
| NOT 27 Leasingavgifter avseende | 88 |
| operationell leasing | |
| NOT 28 Ställda säkerheter och | 88 |
| eventualförpliktelser | |
| NOT 29 Närstående | 89 |
| NOT 30 Andelar i koncernföretag | 90 |
| NOT 31 Rapport över kassaflöden | 93 |
| NOT 32 Händelser efter balansdagen | 93 |
| NOT 33 Viktiga uppskattningar och | 93 |
| bedömningar | |
| NOT 34 Uppgifter om moderbolaget | 93 |
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 1 Kompletterande regler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta i slutet av denna not.
Bolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Stockholm i Sverige. Huvudkontorets adress är Mikrofonvägen 28, 126 81 STOCKHOLM.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningarna gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33.
Koncernen har valt att inte förtidstillämpa några nya standarder eller tolkningsuttalanden vid upprättandet av dessa finansiella rapporter och planerar för närvarande ingen förtidstillämpning under kommande år.
IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från och med 2018. Bravida planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl.a. med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med företags interna riskhanteringsstrategier.
Utvärdering av effekterna på Bravidas redovisning när IFRS 9 börjar tilllämpas pågår. Beloppsmässiga effekter har ännu inte kunnat uppskattas utan kommer att utkristalliseras vartefter implementeringsprojektet fortlöper under 2017. De bedömningar av effekter som beskrivs i det följande baseras på den information som idag är känd eller uppskattad. Val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av IFRS 9 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande.
De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster förväntas öka reserveringen för förluster på kundfordringar något. Förluster på kundfordringar har historiskt varit mycket låga (se kreditriskavsnittet i not 26) och effekten av att redovisa förväntade istället för inträffade förluster förväntas endast ha mindre effekter. Beloppsmässiga bedömningar har ännu inte gjorts.
IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, vilka kommer att påverka de upplysningar som lämnas. Omfattningen för Bravida av dessa ändringar är ännu inte känd eller
uppskattad. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder ersätter från och med 2018 existerande IFRS relaterade till intäktsredovisning, såsom IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram. Bravida planerar inte att förtidstillämpa IFRS 15. IFRS 15 baseras på att intäkt redovisas när kontroll över en vara eller tjänst överförs till kunden, vilket skiljer sig från existerande bas i överföring av risker och förmåner. IFRS 15 inför nya sätt att fastställa hur och när intäkter ska redovisas, vilket innebär nya tankesätt jämfört med hur intäkter redovisas idag.
Utvärderingen av effekterna på redovisning när IFRS 15 börjar tillämpas pågår. Beloppsmässiga effekter har ännu inte kunnat uppskattas annat än på den övergripande nivå som nämns nedan. De bedömningar av effekter som beskrivs i det följande baseras på den information som idag är känd eller uppskattad. Val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av IFRS 15 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande.
Bravida tillämpar idag IAS 11 Entreprenadavtal på alla intäkter. IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram tillämpas inte. Intäkterna består av service- och installationstjänster och försäljning sker av tjänster och material som en kombinerad del. I väldigt liten utsträckning sker försäljning av endast material och då redovisas de för närvarande när varorna avlämnats hos kunden, vilket bedömts vara tidpunkten då risker och förmåner förknippade med varorna överförts till kunden.
Service- och installationstjänsterna, inklusive tillhörande material, intäktsförs idag enligt successiv vinstavräkning i takt med nedlagda kostnader i förhållande till prognostiserade kostnader. Service- och installationstjänsterna utförs på kundens egendom. Initial bedömning av kriterierna i IFRS 15 för redovisning över tid eller vid en tidpunkt indikerar att i större delen av dessa fall anses varorna kontrolleras av kunden vartefter de installeras, varvid dessa också ska redovisas över tid snarare än vid den tidpunkt då installation är slutförd. Detta innebär ingen skillnad av intäktsredovisningen jämfört med idag.
Baserat på hittillsvarande bedömningar förväntas inte periodiseringen av intäkter påverkas i övrigt. Slutligen noteras att IFRS 15 innehåller utökade upplysningskrav avseende intäkter, vilket kommer att expandera innehållet i notupplysningarna.
IFRS 16 Leasingavtal ersätter från och med 2019 existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal, såsom IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal. Bravida har ännu inte beslutat om IFRS 16 ska förtidstillämpas från och med 2018, samtidigt som IFRS 9 och IFRS 15 förändrar redovisningen, eller om tillämpning görs från 2019.
IFRS 16 påverkar främst leasetagare och den centrala effekten är att alla leasingavtal som idag redovisas som operationella leasingavtal ska redovisas på ett sätt som liknar aktuell redovisning av finansiella leasingavtal. Det innebär att även för operationella leasingavtal behöver tillgång och skuld redovisas, med tillhörande redovisning av kostnader för avskrivningar och ränta – till skillnad mot idag då ingen redovisning sker av hyrd tillgång och relaterad skuld, och då leasingavgifterna periodiseras linjärt som leasingkostnad.
Bravida kommer som operationell leasetagare att påverkas av införandet av IFRS 16. Beloppsmässiga beräkningar av effekten av IFRS 16 och val avseende övergångsmetoder har ännu inte genomförts. De upplysningar som lämnas i not 27 om operationella leasingavtal ger en indikation på typen och omfattningen av de avtal som existerar för närvarande.
Ändrad IAS 7 Rapport över kassaflöden kommer att tillämpas av Bravida från och med årsredovisningen för 2017. Upplysningar kommer att läggas till där årets förändring i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten stäms av med specifikation av bland annat nyupplåning, amortering, förändringar kopplade till avyttring/förvärv av dotterföretag och valutakurseffekter.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Bravidas segment är från och med 2015 land, d.v.s.: Sverige, Norge, Danmark och Finland. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande föreligger om moderbolaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Transaktionsutgifter kostnadsförs direkt. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k förvärv till lågt pris redovisas skillnaden i årets resultat.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras.
Även orealiserade förluster elimineras men eventuella förluster betraktas som indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna.
Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att det i koncernen bokförda värdet på andelarna i företaget motsvaras av koncernens andel i eget kapital samt eventuella bokförda värden på koncernmässiga övervärden efter anpassning till koncernens redovisningsprinciper. Resultatandel i företagens resultat efter skatt redovisas i rörelseresultatet tillsammans med avskrivningar på förvärvade övervärden.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK) som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på upplåning redovisas under finansiella poster, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet.
Resultat och finansiell ställning för alla utländska verksamheter som konsolideras i koncernredovisningen som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:
Vid konsolidering förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter via övrigt totalresultat till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de
kursdifferenser som redovisats i eget kapital via övrigt totalresultat till att redovisas bland årets resultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden varvid justering sker för transaktioner som inte medför in- eller utbetalningar.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när det är möjligt att beräkna inkomsten på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen. Bolagets intäkter består primärt av intäkter från service- och entreprenadavtal. Vid intäktsredovisningen tillämpas successiv vinstavräkning. Denna princip beskrivs nedan under avsnitt "Entreprenadavtal". Ränteintäkter intäktsredovisas över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Bravida använder metoden för successiv vinstavräkning. Vid tillämpning av successiv vinstavräkning redovisas resultatet i takt med projektets färdigställandegrad. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Utgifter som har uppstått under året men som avser framtida arbete inräknas inte i nedlagda projektkostnader när färdigställandegraden fastställs. Dessa redovisas som material- och varulager, förskott eller övriga tillgångar beroende på deras karaktär. Ändringar i omfattningen av uppdraget, anspråk och incitamentsersättningar inkluderas i projektintäkten i den utsträckning de har överenskommits med kunden och kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att projektintäkt och projektkostnad ska kunna storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt och att upparbetningsgraden fastställs på ett sätt som är relevant med avseende på kravet på tillförlitlighet.
För projekt där intäkter och kostnader inte tillförlitligt kan bestämmas vid bokslutstillfället tillämpas nollavräkning. Det innebär att projektet redovisas med en intäkt som motsvarar upparbetad kostnad, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att en resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning. Reservationer görs för beräknade förluster, det vill säga när projektkostnaderna beräknas överstiga den totala projektintäkten, och dessa belopp belastar årets resultat.
Bravida-koncernen redovisar som tillgång fordringar (balansposten "upparbetade ej fakturerade intäkter") på beställare av entreprenaduppdrag för vilka projektkostnader och redovisade vinster (efter avdrag för redovisade förluster) överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp som ännu inte betalats av kunden och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar. Bravida redovisar som skuld (balansposten "fakturerade ej upparbetade intäkter") alla skulder till beställare av entreprenaduppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger projektkostnader och redovisade vinster (efter avdrag för redovisade förluster).
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet på koncernens andel av den förvärvade verksamhetens identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av verksamhet redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill
återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar avyttrad del av redovisat värde på goodwill. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov.
Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.
Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara.
Avskrivning sker från det datum då tillgångarna är tillgängliga för användning. Övriga immateriella tillgångar skrivs av enligt plan på 5 år. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen lager och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde på den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
| Nyttjandeperiod | |
|---|---|
| Byggnader | 20 år |
| Nedlagda kostnader på annans fastighet | Under återstående hyresperiod |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 3-5 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3-10 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov. Vinst eller förlust från avyttringen fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive rörelsekostnader i resultaträkningen.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod, görs årligen en prövning för att utvärdera om återvinningsvärdet, det vill säga, det högre av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ned till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell leasing eller operationell.
Bravida-koncernen klassificerar alla leasingavtal som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Bravida klassificerar sina finansiella tillgångar som lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Kundfodringar tas upp i balansräkningen när fakturan har skickats.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar t.ex. att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan. Exempel på objektiva bevis är betydande finansiella svårigheter hos gäldenär, ett avtalsbrott såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp eller att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.
En avslutande post hänförlig till tidigare säkringsredovisning återfördes till årets resultat via övrigt totalresultat under jämförelseåret och koncernen använder inte längre säkringar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning. En reserv bokförs för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i funktionen "övriga rörelsekostnader" och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som finansiell post.
Nedskrivning av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut-principen (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
Bravida-koncernens finansiella skulder är indelade i upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder.
En skuld tas upp när bolaget har en avtalsenlig skyldighet att betala, även om leverantörsfaktura ännu inte har erhållits. Leverantörsfaktura tas upp i rapport över finansiell ställning när fakturan har erhållits. Skulden tas bort när betalning gjorts eller när det inte längre föreligger en avtalsenlig skyldighet att betala.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder ingår i denna kategori. Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidsinlösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, orealiserade och realiserade vinster och förluster på finansiella tillgångar och skulder.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhålls avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid redovisning av koncernmässig goodwill. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
I Sverige omfattas huvuddelen av de anställda av en avgiftsbestämd plan men många omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan. I Norge omfattas i stort sett alla anställda av en avgiftsbestämd pensionsplan. I Danmark och Finland omfattas alla anställda av avgiftsbestämda planer.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas.
Förmånsbestämda planer är andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättningen som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Koncernen bär risken för att planen ska ge den utlovade ersättningen.
De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i främst pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen.
I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran.
Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas årligen av oberoende aktuarier. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation, inklusive bostadsobligation, med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en fungerande marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Räntekostnaden/intäkten netto på den förmånsbestämda förpliktelsen/tillgången redovisas i årets resultat under finansnettot. Räntenettot är baserat på den ränta som uppkommer vid diskontering av nettoförpliktelsen, det vill säga, ränta på förpliktelsen, förvaltningstillgångar och ränta på effekt av eventuella tillgångsbegränsningar. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.
Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster, skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot och eventuella ändringar av effekter tillgångsbegränsningar (exkl. ränta som inkluderas i räntenettot). Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till det lägsta av överskottet i planen och tillgångsbegränsningen beräknad med hjälp av diskonteringsräntan. Tillgångsbegränsningen utgörs av nuvärdet av de framtida ekonomiska fördelarna i form av minskade framtida avgifter eller kontant återbetalning. Vid beräkning av nuvärdet av framtida återbetalningar eller inbetalningar beaktas eventuella krav på minimifondering.
Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas vid den tidigaste av följande tidpunkter: a; när ändringen i planen eller reduceringen inträffar eller b; när företaget redovisar relaterade omstruktureringskostnader och ersättningar vid uppsägning. Ändringarna/reduceringarna redovisas direkt i årets resultat.
Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen/-tillgången. Den del av särskild löneskatt som är beräknad utifrån tryggandelagen i juridisk person redovisas av förenklingsskäl som upplupen kostnad istället för som del av nettoförpliktelsen/-tillgången.
Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen. Vid fonderade planer belastar skatten avkastningen på förvaltningstillgångar och redovisas i övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belastar skatten årets resultat.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när företaget inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när företaget redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningarna som beräknas bli reglerade efter tolv månader redovisas till dess nuvärde. Ersättningar som inte förväntas regleras helt inom tolv månader redovisas enligt långfristiga ersättningar.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda i enlighet med de långsiktiga incitamentsprogram som Bravida initierade 2015-2016. Personalkostnader redovisas för värdet på erhållna tjänster, periodiserat över programmens intjänandeperioder, beräknat som det verkliga värdet på de tilldelade egetkapitalinstrumenten. Det verkliga värdet fastställs vid tilldelningstidpunkten, det vill säga då Bravida och de anställda ingått överenskommelse om villkoren och bestämmelserna för programmen. Eftersom programmen regleras med egetkapitalinstrument klassificeras de som "egetkapitalreglerade" och ett belopp motsvarande den redovisade personalkostnaden redovisas direkt i eget kapital.
Programmen innebär att deltagarna behöver köpa och behålla aktier i Bravida under intjäningsperioden. Deltagarna erhåller efter intjäningsperiodens slut ytterligare aktier i Bravida under förutsättning att de köpta aktierna behållits, att anställningen inom koncernen bestått hela perioden och avseende prestationsmålsbetingade aktier att koncernens EBITA uppnått specificerade målnivåer. Den redovisade kostnaden baseras initialt på och justeras löpande med avseende på det antal ytterligare aktier som förväntas tjänas in med hänsyn till hur många deltagare som förväntas kvarstå i tjänst under intjäningsperioden och med hänsyn till förväntad uppfyllelse av EBITA-villkoren. Någon justering görs ej med avseende på om deltagare förlorar rätt till aktier med anledning av att de säljer de aktier de behövt köpa och behöver behålla; i detta fall redovisas istället hela återstående kostnaden omedelbart.
När aktierätter tjänats in och aktier tilldelas ska sociala avgifter betalas i vissa länder för värdet av den anställdes förmån. En kostnad och avsättning redovisas periodiserat över intjänandeperioden för dessa sociala avgifter. Avsättningen för sociala avgifter baseras på det antal aktierätter som förväntas tjänas in och på aktierätternas verkliga värde vid respektive rapporttillfälle och slutligen vid tilldelning av aktier.
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
En avsättning redovisas när den underliggande produkten eller tjänsten har sålts. Efter slutförd installation löper en garantiperiod normalt 24 månader. Garantiavsättningen är beräknad utifrån tidigare års garantiutgifter och en beräkning av framtida garantirisk.
En avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller annonserats offentligt. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffande händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget upprättar en rapport över totalresultatet.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsut
gifter hänförliga till dotterföretag direkt i resultatet när de uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna de förlusterna och kostnaderna uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas på kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
Moderbolaget aktiverar aktieägartillskott i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras, och hos mottagaren förs aktieägartillskott direkt mot eget kapital. Erhållna/mottagna koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.
Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat och balansräkning, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningarna redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.
Bravida Holding AB är sedan 16 oktober 2015 noterat på NASDAQ Stockholm. Per 2016-12-31 var Bravissima Holding AB (org.nr 556930-5625) med säte i Stockholm den största ägaren med cirka 30,44 % av rösterna.
Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser - (-) % av inköpen och 100 (100) % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör.
| Nettoomsättning | 14 792 | 14 206 |
|---|---|---|
| för annans räkning | 37 | 42 |
| Förändring pågående arbete | ||
| Fakturering | 14 755 | 14 164 |
| Koncernen | 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
| 6 970 | 6 528 |
|---|---|
| 7 822 | 7 678 |
| 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
Koncernens verksamhet styrs och följs upp per geografisk marknad av högsta verkställande beslutsfattaren. Bravidas segment är från och med 2015 land: Sverige, Norge, Danmark och Finland. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd", mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. Ingen av bolagens kunder generar mer än 5 % av koncernens totala intäkter.
Geografiska marknader utgör bolagets rörelsesegment. Koncernens geografiska marknader omfattar länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland. Inom de geografiska marknaderna bedrivs verksamhet inom el, vs, ventilation och övrigt.
| 2016 | Sverige | Norge | Danmark | Finland | Koncern gemensamt |
Eliminering och övrigt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTÄKTER | |||||||
| Extern nettoomsättning | 8 718 | 3 136 | 2 277 | 660 | 1 | – | 14 792 |
| Intern nettoomsättning | 42 | -12 | 1 | 2 | 299 | -331 | – |
| Nettoomsättning | 8 760 | 3 124 | 2 278 | 662 | 299 | -331 | 14 792 |
| Rörelsekostnader | -8 186 | -2 900 | -2 163 | -654 | -273 | 331 | -13 844 |
| Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar |
0 | 0 | -1 | 0 | -2 | – | -4 |
| Rörelseresultat | 574 | 224 | 114 | 7 | 25 | – | 944 |
| Övriga upplysningar | |||||||
| Goodwill | 4 973 | 1 547 | 859 | 219 | – | – | 7 599 |
| Övriga anläggningstillgångar | 25 | 16 | 39 | 9 | 16 | – | 105 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 998 | 1 564 | 898 | 229 | 16 | – | 7 705 |
| 2015 | Sverige | Norge | Danmark | Finland | Koncern gemensamt |
Eliminering och övrigt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTÄKTER | |||||||
| Extern nettoomsättning | 8 554 | 3 173 | 2 116 | 358 | 5 | – | 14 206 |
| Intern nettoomsättning | 29 | 0 | 0 | 0 | 275 | -304 | – |
| Nettoomsättning | 8 583 | 3 173 | 2 116 | 358 | 280 | -304 | 14 206 |
| Rörelsekostnader | -8 103 | -2 917 | -2 007 | -358 | -342 | 304 | -13 422 |
| Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar |
0 | – | -1 | – | – | – | -1 |
| Rörelseresultat | 480 | 256 | 108 | 0 | -62 | – | 782 |
| Övriga upplysningar | |||||||
| Goodwill | 4 764 | 1 480 | 811 | 156 | – | – | 7 211 |
| Övriga anläggningstillgångar | 31 | 15 | 36 | 7 | 183 | -80 | 193 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 795 | 1 496 | 846 | 162 | 183 | -80 | 7 403 |
Koncernen består av teknikområdena el, vs, ventilation och övrigt.
| 2016 | El | VS | Ventilation | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Extern försäljning | 7 754 | 3 837 | 2 297 | 905 | 14 792 |
| 2015 | El | VS | Ventilation | Övrigt | Summa |
| Extern försäljning | 7 545 | 3 478 | 2 298 | 884 | 14 206 |
Bravida genomförde under 2016 följande förvärv:
| Förvärvad enhet | Land | Art | Förvärvstidpunkt | Andel av eget kapital |
Antal anställda |
Beräknad årsomsättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| VS-verksamhet, Oslo | Norge | Bolag | Januari | 100% | 35 | 69 |
| El-verksamhet, Jylland | Danmark | Inkråm | Mars | 100% | 25 | 38 |
| VS-verksamhet, Sandnes | Norge | Bolag | April | 25% | ||
| El-verksamhet, Sandnes | Norge | Bolag | April | 25% | ||
| El-verksamhet, Köpenhamn | Danmark | Bolag | Maj | 100% | 52 | 70 |
| Special-verksamhet, Ljungby | Sverige | Inkråm | Juni | 100% | 8 | 12 |
| VS-verksamhet, Stockholm | Sverige | Bolag | Juli | 100% | 179 | 290 |
| Vent-verksamhet, Växjö | Sverige | Bolag | Oktober | 100% | 18 | 40 |
| El-verksamhet, Kristianstad | Sverige | Bolag | November | 100% | 35 | 40 |
| El-verksamhet, Östlandet | Norge | Bolag | December | 100% | 160 | 220 |
| El, VS, Vent-verksamhet i Österbotten | Finland | Bolag | December | 100% | 100 | 130 |
Om förvärven hade inträffat per den 1 januari 2016 hade koncernens omsättning ökat med cirka 4 procent.
Förvärven har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.
| Verkligt värde redo visat i koncernen |
|
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 3 |
| Övriga anläggningstillgångar | 23 |
| Övriga omsättningstillgångar | 151 |
| Likvida medel | 18 |
| Avsättningar | -17 |
| Kortfristiga skulder | -176 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 2 |
| Koncerngoodwill | 338 |
| Anskaffningsvärde | 339 |
| Likvida medel (förvärvad) | 18 |
| Nettoeffekt på likvida medel | -321 |
| Beräkning av anskaffningsvärde | |
| Erlagd köpeskilling, kontant | 239 |
| Skuldförd köpeskilling | 101 |
| Anskaffningsvärde | 339 |
Bravida genomförde under 2015 följande förvärv:
| Förvärvad enhet | Land | Art | Förvärvstidpunkt | Andel av eget kapital |
Antal anställda |
Beräknad årsomsättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| VS-verksamhet, Västerås | Sverige | Bolag | Januari | 100 % | 6 | 7 |
| El-verksamhet, Nyköping | Sverige | Bolag | Januari | 75 % | 39 | 211 |
| El-verksamhet, Skellefteå | Sverige | Bolag | Februari | 100 % | 11 | 15 |
| El-verksamhet, Östersund | Sverige | Bolag | Mars | 100 % | 22 | 27 |
| VS-verksamhet, resterande minoritet | Sverige | Bolag | Mars | 30 % | ||
| VS-verksamhet, Göteborg | Sverige | Bolag | April | 100 % | 45 | 87 |
| Verksamhet i Finland | Finland | Bolag | Juni | 100 % | 320 | 620 |
| El-verksamhet, Malmö | Sverige | Bolag | Juni | 100 % | 20 | 40 |
| Verksamhet i Finland | Finland | Bolag | Juli | 100 % | 110 | 210 |
| VS-verksamhet, Sundsvall | Sverige | Inkråm | Juli | 100 % | 9 | 12 |
| El-verksamhet, Klippan | Sverige | Bolag | Juli | 100 % | 16 | 20 |
| Ventilationverksamhet, Tromsö | Norge | Bolag | Oktober | 100 % | 32 | 70 |
| Kylverksamhet, Luleå | Sverige | Bolag | November | 100 % | 50 | 73 |
| Säkerhetsverksamhet, Linköping | Sverige | Bolag | November | 100 % | 5 | 10 |
| El-verksamhet, Falun | Sverige | Bolag | December | 100 % | 9 | 20 |
| El- och säkerhetsverksamhet, Långshyttan | Sverige | Bolag | December | 100 % | 40 | 40 |
| El-verksamhet, Randers | Danmark | Inkråm | December | 100 % | 13 | 16 |
Om förvärven hade inträffat per den 1 januari 2015 hade koncernens omsättning ökat med cirka 5 procent.
Förvärven har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.
| Verkligt värde redo visat i koncernen |
|
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 2 |
| Övriga anläggningstillgångar | 14 |
| Övriga omsättningstillgångar | 492 |
| Likvida medel | 70 |
| Avsättningar | -19 |
| Långfristiga skulder | -10 |
| Kortfristiga skulder | -497 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 53 |
| Koncerngoodwill | 319 |
| Anskaffningsvärde | 372 |
| Likvida medel (förvärvad) | 70 |
| Nettoeffekt på likvida medel | -301 |
| Beräkning av anskaffningsvärde | |
| Erlagd köpeskilling, kontant | 280 |
| Skuldförd köpeskilling | 92 |
| Anskaffningsvärde | 372 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledningen |
Andel kvinnor | |||
| MODERBOLAGET | ||||
| Styrelsen1) | 16,8 % | 11,1 % | ||
| Övriga ledande befattningshavare | 4,6 % | 0,0 % | ||
| KONCERNEN TOTALT | ||||
| Styrelsen1) | 16,8 % | 11,1 % | ||
| Övriga ledande befattningshavare | 4,6 % | 0,0 % |
1) Beräknat i enlighet med EU:s beräkningsmodell där VD är exkluderad medan fackliga företrädare är inkluderade
| 2016-01-01 – 2016-12-31 2015-01-01 – 2015-12-31 | |
|---|---|
| ------------------------------------------------- | -- |
| Löner, andra ersättningar och sociala kostnader |
Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader |
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 53 | 11 | 32 | 8 |
| (varav pensionskostnad) |
(7) | (2) | (8) | (2) |
| DOTTERBOLAGEN | 5 334 | 1 015 | 5 122 | 925 |
| (varav pensionskostnad) |
(395) | (50) | (358) | (45) |
| Koncernen totalt | 5 387 | 1 026 | 5 154 | 933 |
| (varav pensionskostnad) |
(402) | (52) | (365) | (47) |
| Medelantal medarbetare |
2016-01-01 -2016-12-31 |
varav kvinnor |
2015-01-01 -2015-12-31 |
varav kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | ||||
| Sverige | 12 | 41,7% | 11 | 27,3 % |
| Totalt i moderbolaget |
12 | 41,7% | 11 | 27,3 % |
| DOTTERBOLAGEN | ||||
| Sverige | 5 380 | 6,4% | 5 149 | 6,8 % |
| Norge | 2 349 | 5,5% | 2 359 | 5,2 % |
| Danmark | 1 602 | 7,4% | 1 446 | 7,3 % |
| Finland | 380 | 7,4% | 387 | 5,7 % |
| Slovakien | 7 | 0,0% | 7 | 0,0 % |
| Totalt i dotterbolagen |
9 718 | 6,4% | 9 348 | 6,4 % |
| Koncernen totalt | 9 730 | 6,4% | 9 359 | 6,4 % |
| 2016-01-01 – 2016-12-31 | 2015-01-01 – 2015-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersätt ningar |
Styrelse, VD,övriga ledande befattnings havare1 |
Övriga anställda |
Styrelse, VD, övriga ledande befattnings havare1 |
Övriga anställda |
|
| MODERBOLAGET | |||||
| Sverige | 23 | 30 | 16 | 15 | |
| (varav tantiem o.d.) | (11) | (2) | (10) | (0) | |
| DOTTERBOLAGEN | |||||
| Sverige | 18 | 2 780 | 30 | 2 716 | |
| (varav tantiem o.d.) | (9) | (47) | (17) | (67) | |
| Norge | 5 | 1 317 | 7 | 1 377 | |
| (varav tantiem o.d.) | (4) | (28) | (5) | (29) | |
| Danmark | 6 | 986 | 5 | 861 | |
| (varav tantiem o.d.) | (2) | (11) | (2) | (10) | |
| Finland | 2 | 217 | 2 | 121 | |
| (varav tantiem o.d.) | (–) | (–) | (–) | (–) | |
| Slovakien | – | 5 | – | 3 199 | |
| (varav tantiem o.d.) | (–) | (–) | (–) | (–) | |
| Dotterföretag totalt | 31 | 5 303 | 44 | 5 078 | |
| (varav tantiem o.d.) | (15) | (86) | (24) | (106) | |
| Koncernen totalt | 54 | 5 333 | 60 | 5 093 | |
| (varav tantiem o.d.) | (26) | (88) | (33) | (106) |
1) Gruppen övriga ledande befattningshavare bestod under åren av 12 (11) personer.
| TSEK Styrelsen ordförande |
Styrelsearvode | Utskottsarvode Övriga arvoden 1 ) |
Summa redovisad kostnad 2016 |
Summa redovisad kostnad 2015 |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Monica Caneman 2) | 1 500 | – | – | 1 500 | 750 |
| ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER | |||||
| Jan Johansson 2) | 450 | 100 | – | 550 | 550 |
| Mikael Norman 2) | 300 | 67 | – | 367 | – |
| Staffan Påhlsson 2) | 300 | 53 | 910 | 1 263 | – |
| Ivano Sessa | – | – | – | – | – |
| Michael Siefke | – | – | – | – | – |
| Cecilia Daun Wennborg 2) | 300 | 53 | – | 353 | – |
| Jeffery Scherer | – | – | – | – | – |
| 2 850 | 273 | 910 | 4 033 | 1 300 |
Mikael Norman, Staffan Påhlsson och Cecilia Daun Wennborg valdes in i styrelsen på årsmötet i maj 2016, samtidigt avgick Jeffery Scherer.
1) Avser fakturerat konsultarvode.
2) Styrelse- och utskottsarvodet har fakturerats. Fakturerat arvode inkluderar kompensation för sociala avgifter.
Arbetstagarrepresentanterna erhåller inget arvode.
| 2016 TSEK |
Grundlön | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör Mattias Johansson | 5 592 | 4 750 | 104 | 1 774 | 12 220 |
| F.d. Vice verkställande direktör Staffan Påhlsson 2) | – | 456 | – | – | 456 |
| Övriga ledande befattningshavare 1) | 20 954 | 21 047 | 1 281 | 5 222 | 48 504 |
| 26 546 | 26 253 | 1 385 | 6 996 | 61 180 |
1) Gruppen övriga ledande befattningshavare avser koncernledningen exklusive VD och fd. vice VD och bestod under året av 12 personer. 2) Staffan Påhlsson har utöver detta fakturerat 2 519 TSEK i konsultarvode.
| 2015 TSEK |
Grundlön | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör Mattias Johansson | 2 908 | 5 834 | 99 | 1 085 | 9 926 |
| F.d. Vice verkställande direktör Staffan Påhlsson 2) | 3 349 | 4 369 | 80 | 1 048 | 8 846 |
| Övriga ledande befattningshavare 1) | 19 400 | 23 150 | 1 179 | 5 958 | 49 687 |
| 25 657 | 33 353 | 1 358 | 8 091 | 68 459 |
Se förvaltningsberättelsen sid. 50-51 för mer information.
Det finns två långsiktiga incitamentsprogram ("LTIP"), LTIP 2015 och LTIP 2016.
I samband med börsnoteringen har 248 anställda, företrädesvis chefer i linjen, accepterat ett erbjudande från Bolaget om deltagande i ett långsiktigt incitamentsprogram ("LTIP 2015"). Programmet syftar till att främja och stimulera personalens lojalitet gentemot verksamheten genom att förena deltagarnas intressen med aktieägarnas intressen. Programmet löper till och med utgången av 2017.
Deltagandet i LTIP 2015 förutsätter dels att deltagaren äger ett bestämt antal aktier i Bravida under hela löptiden, dels att deltagaren är anställd i Bravida under hela perioden. Verkställande direktören får delta med högst 7 500 aktier, ekonomi- och finansdirektören med högst 6 000 aktier, övriga medlemmar av koncernledningen med 5 000 aktier, regionchefer med 1 250 aktier och avdelningschefer med 750 aktier.
För varje Bravidaaktie som deltagaren har inom ramen för LTIP 2015, kommer Bolaget utan ersättning att tilldela deltagaren maximalt tre nya aktier i Bravida. Verkställande direktören kan dock erhålla maximalt fem aktier och ekonomi- och finansdirektören kan erhålla maximalt fyra aktier. Antalet aktier som tilldelas beror på hur väl det uppställda prestationsmålet uppfylls. Det uppställda prestationsmålet är 2017 års resultat (Ebita) för koncernen. Alla deltagare har således samma prestationsmål. Det högsta möjliga värdet på varje aktie som en deltagare kan erhålla är begränsat till 120 kronor. Eventuell tilldelning sker efter att den första kvartalsrapporten för 2018 offentliggjorts.
Vid en prestationsuppfyllelse om 50 procent, en förväntad årlig personalomsättning om 5 procent, en årlig kursuppgång om 10 procent samt genomsnittliga sociala avgifter om 20 procent, förväntas Bolagets totalkostnad för LTIP under löptiden att uppgå till ungefär 17,4 MSEK.
Årets personalkostnad för programmet uppgick till cirka 11,2 (1,2) MSEK.
Årsstämman 2016 beslutade om ytterligare ett program att löpa från 2016 till och med 31 december 2018.
Deltagandet i LTIP 2016 förutsätter dels att deltagaren äger ett bestämt antal aktier i Bravida under hela löptiden, dels att deltagaren är anställd i Bravida
under hela perioden. För varje aktie man deltar med kan man tilldelas lägst en och högst fem nya aktier Bravida Holding AB. Verkställande direktören får delta med aktier ("Bravidaaktie") motsvarande ett värde om högst 300 000 kr vid starttillfället, ekonomi- och finansdirektören får delta med aktier motsvarande ett värde om högst 240 000 kr, övriga medlemmar av koncernledningen får delta med aktier motsvarande ett värde om högst 200 000 kr, regionchefer och avdelningschefer, vars avdelningar omsätter minst 50 MSEK och har en Ebitamarginal över 7%, får delta med aktier motsvarande ett värde om högst 50 000 kr, och avdelningschefer, vars avdelningar omsätter minst 30 MSEK och har en Ebitamarginal över 4 %, får delta med aktier motsvarande ett värde om högst 30 000 kr.
Därutöver har ett antal övriga stabspersoner och andra identifierade nyckelpersoner inbjudits att investera i programmet.
Sammanlagt 124 personer har accepterat erbjudandet.
För varje Bravidaaktie som deltagaren har inom ramen för LTIP 2016, kommer Bolaget utan ersättning att tilldela deltagaren minst en och högst fem nya aktier i Bravida. Antalet aktier som tilldelas beror på hur väl det uppställda prestationsmålet uppfylls. Det uppställda prestationsmålet är 2018 års resultat (Ebita) för koncernen. Alla deltagare har således samma prestationsmål. Eventuell tilldelning sker efter att den första kvartalsrapporten för 2019 då resultatet för 2018 offentliggörs.
Vid en prestationsuppfyllelse om 50 procent, en förväntad årlig personalomsättning om 5 procent, en årlig kursuppgång om 10 procent samt genomsnittliga sociala avgifter om 20 procent, förväntas Bolagets totalkostnad för LTIP 2016 att uppgå till ungefär 20 MSEK.
Årets personalkostnad för programmet uppgick till cirka 2,8 MSEK.
| LTIP 2015 | |
|---|---|
| Antal deltagare som fortfarande är anställda | 233 |
| Antal sparaktier | 238 935 |
| Tilldelning av antal prestationsaktier | 3-5 |
| Maximalt antal prestationsaktier | 737 805 |
| Intjänandeperiod | okt 2015-dec 2017 |
| Prestationsmål | Ebita 2017 |
Utestående aktierätter i aktiesparprogram (LTIP 2015)
| LTIP 2015 | |
|---|---|
| Per 16 oktober 2015 | 803 805 |
| Förverkade | 0 |
| Vid årets slut 2015 | 803 805 |
| Förverkade | -66 000 |
| Vid årets slut 2016 | 737 805 |
| LTIP 2016 | |
|---|---|
| Antal deltagare som fortfarande är anställda | 119 |
| Antal sparaktier | 118 100 |
| Tilldelning av antal matchningsaktier | 1 |
| Maximalt antal matchningsaktier | 118 100 |
| Tilldelning av antal prestationsaktier | 3 - 5 |
| Maximalt antal prestationsaktier | 431 400 |
| Intjänandeperiod | juli 2016-dec 2018 |
| Prestationsmål | Ebita 2018 |
Utestående aktierätter i aktiesparprogram (LTIP 2016)
| LTIP 2016 | |
|---|---|
| Per 1 juli 2016 | 573 500 |
| Förverkade | -24 000 |
| Vid årets slut 2016 | 549 500 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
|
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 4 | 4 | 1 | 1 |
| Revisionsuppdrag utöver revisions uppdraget |
0 | 0 | – | – |
| Skatterådgivning | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Andra uppdrag | 1 | 4 | 1 | 4 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 | – | – |
| Andra uppdrag | 0 | 0 | – | – |
| 5 | 10 | 2 | 5 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
|
| Kostnader för material | 4 184 | 4 071 | – | – |
| Underentreprenörer och köpta tjänster inom produktion |
1 881 | 1 763 | – | – |
| Personalkostnader | 6 413 | 6 087 | 64 | 40 |
| Avskrivningar | 26 | 21 | – | – |
| Bilkostnader | 356 | 362 | 0 | 1 |
| Lokalkostnader | 228 | 216 | – | 0 |
| Konsultarvoden | 79 | 108 | 13 | 35 |
| IT-kostnader och telefoni |
86 | 94 | 0 | 0 |
| Resekostnader | 32 | 28 | 2 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | 563 | 675 | 3 | 27 |
| 13 848 | 13 423 | 83 | 103 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
|
| FINANSIELLA INTÄKTER | ||||
| Ränteintäkter, koncernföretag | – | 2 | 37 | 61 |
| Ränteintäkter, övriga | 1 | 83 | 1 | 83 |
| Valutakursvinster | 0 | 323 | – | 319 |
| Dröjsmålsräntor | 3 | 4 | – | – |
| Övrigt | 3 | 4 | – | – |
| 7 | 415 | 38 | 463 | |
| FINANSIELLA KOSTNADER | ||||
| Räntekostnader, koncernföretag | – | – | -3 | -4 |
| Räntekostnader, övriga | -61 | -466 | -59 | -464 |
| Valutakursförluster | 0 | -94 | 0 | -88 |
| Dröjsmålsräntor | -2 | -1 | 0 | 0 |
| Omvärdering derivat | – | -57 | – | – |
| Återföring av säkringsreserv | – | -133 | – | – |
| Övrigt | -12 | -25 | -10 | -18 |
| -74 | -775 | -72 | -574 | |
| Finansnetto | -67 | -360 | -34 | -111 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
|
| AKTUELL SKATTEKOSTNAD (-)/SKATTEINTÄKT (+) | ||||
| Periodens skattekostnad | -140 | -105 | -101 | -51 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 2 | -22 | 2 | -22 |
| -138 | -127 | -99 | -73 | |
| UPPSKJUTEN SKATTEKOSTNAD (-) /SKATTEINTÄKT (+) | ||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 29 | 32 | – | – |
| Uppskjuten skatt till följd av förändringar av skattesatser | 3 | 6 | – | – |
| Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat underskottsavdrag | -13 | -2 | – | – |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-48 | -20 | – | -8 |
| Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver | -36 | -25 | – | – |
| -65 | -9 | – | -8 | |
| Totalt redovisad skattekostnad/skatteintäkt | -203 | -135 | -99 | -81 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
||
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT | |||||
| Resultat före skatt | 877 | 422 | 456 | 269 | |
| Skatt enl. gällande skattesats för moderföretaget | -193 | -93 | -100 | -59 | |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | -7 | -15 | – | – | |
| Andra icke-avdragsgilla kostnader | -15 | -12 | -1 | 0 | |
| Avdragsgilla ej resultatpåverkande poster | 3 | 2 | – | – | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 5 | 2 | 0 | 0 | |
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt |
– | -2 | – | – | |
| Aktivering av underskottsavdrag hänförlig till tidigare år | 0 | 1 | – | – | |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | -4 | 0 | – | – | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 2 | -22 | 2 | -22 | |
| Schablonränta på periodiseringsfond | 0 | 0 | 0 | – | |
| Effekt av ändrade skattesatser | 3 | 6 | – | – | |
| Omvärdering av uppskjuten skattefordran | 3 | -2 | – | – | |
| Redovisad effektiv skatt | -203 | -135 | -99 | -81 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Uppskjuten skatte fordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Uppskjuten skatte fordran |
Uppskjuten skatteskuld |
| Immateriella anläggningstillgångar |
66 | – | 47 | – |
| Materiella anläggningstillgångar |
3 | – | 3 | – |
| Lager | 1 | – | 1 | – |
| Kundfordringar | 8 | – | 4 | – |
| Pensionsavsättningar | 1 | – | – | -21 |
| Avsättningar projekt | – | -216 | – | -179 |
| Garantiavsättningar | 28 | – | 28 | – |
| Övriga avsättningar | 3 | – | 2 | – |
| Obeskattade reserver | – | -66 | – | -34 |
| Övrigt | 28 | – | 20 | – |
| Underskottsavdrag | 38 | – | 67 | – |
| 175 | -282 | 172 | -234 | |
| Nettotillgång | -107 | -61 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||||
| SPECIFIKATION PER LAND | |||||||
| Sverige | -11 | -12 | – | – | |||
| Norge | -72 | -17 | – | – | |||
| Danmark | -63 | -58 | – | – | |||
| Finland | 39 | 26 | – | – | |||
| -107 | -61 | – | – |
Bolagsskattesats i respektive land: Sverige 22,0% (22,0%), Norge 25,0% (25,0%), Danmark 22,0% (23,5%), Finland 20,0% (20,0%)
| Koncernen 2016 | Belopp per 1 jan 2016 |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Omräknings differenser och övrigt |
Förvärv/avyttring av företag |
Belopp per 31 dec 2016 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Underskottsavdrag | 67 | -34 | 7 | -1 | 38 | |
| Obeskattade reserver | -34 | -36 | – | 5 | -66 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 | 1 | 0 | -1 | 3 | |
| Kundfordringar | 4 | 3 | 0 | 0 | 8 | |
| Avsättningar projekt | -179 | -31 | -9 | 2 | -216 | |
| Garantiavsättningar | 28 | 0 | 1 | 0 | 28 | |
| Pensioner | -21 | 7 | 14 | 0 | – | 1 |
| Övrigt | 70 | 26 | 3 | -2 | 97 | |
| Summa | -61 | -65 | 14 | 3 | 2 | -107 |
| Koncernen 2015 | Belopp per 1 jan 2015 |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Omräknings differenser och övrigt |
Förvärv/avyttring av företag |
Belopp per 31 dec 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Underskottsavdrag | 101 | -22 | -13 | – | 67 | |
| Obeskattade reserver | -4 | -25 | – | -5 | -34 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 | 0 | -1 | 0 | 3 | |
| Kundfordringar | 7 | -2 | -1 | 0 | 4 | |
| Avsättningar projekt | -133 | -61 | 19 | -3 | -179 | |
| Garantiavsättningar | 22 | 7 | -1 | – | 28 | |
| Pensioner | 20 | 13 | -54 | 0 | 0 | -21 |
| Derivat | -5 | 42 | -38 | – | – | – |
| Övrigt | 31 | 39 | 0 | 0 | 70 | |
| Summa | 44 | -9 | -92 | 3 | -7 | -61 |
| Koncernen 2016-12-31 | Goodwill | Övriga immateriella |
Totalt |
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 7 218 | 20 | 7 238 |
| Rörelseförvärv | 324 | 4 | 329 |
| Årets valutakursdifferenser | 64 | 0 | 65 |
| Vid årets slut | 7 607 | 25 | 7 632 |
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Vid årets början | – | -8 | -8 |
| Rörelseförvärv | – | -1 | -1 |
| Årets avskrivning enligt plan | – | -4 | -4 |
| Årets valutakursdifferenser | – | 0 | 0 |
| Vid årets slut | – | -13 | -13 |
| ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR | |||
| Vid årets början | -8 | – | -8 |
|---|---|---|---|
| Vid årets slut | -8 | – | -8 |
| Redovisat värde vid periodens början |
7 211 | 13 | 7 223 |
| Redovisat värde vid periodens slut |
7 599 | 12 | 7 611 |
| Koncernen 2015-12-31 | Goodwill | Övriga immateriella |
Totalt |
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 6 948 | 8 | 6 956 |
| Nyanskaffningar | – | 10 | 10 |
| Rörelseförvärv | 326 | 2 | 328 |
| Årets valutakursdifferenser | -55 | 0 | -56 |
| Vid årets slut | 7 218 | 20 | 7 238 |
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Vid årets början | – | -5 | -5 |
| Rörelseförvärv | – | -1 | -1 |
| Årets avskrivning enligt plan | – | -1 | -1 |
| Årets valutakursdifferenser | – | 0 | 0 |
| Vid årets slut | – | -8 | -8 |
| ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR | |||
| Vid årets början | -8 | – | -8 |
| Vid årets slut | -8 | – | -8 |
| Redovisat värde vid periodens början |
6 940 | 3 | 6 943 |
| Redovisat värde vid periodens slut |
7 211 | 13 | 7 223 |
Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Sverige | 4 973 | 4 764 |
| Norge | 1 547 | 1 480 |
| Danmark | 859 | 811 |
| Finland | 219 | 156 |
| 7 599 | 7 211 |
För de kassagenererande enheter där beräkning av återvinningsvärdet genomförts och nedskrivningsbehov ej har identifierats, är det företagsledningens bedömning att inga rimligt möjliga förändringar i viktiga antaganden skulle föranleda att återvinningsvärdet skulle understiga det redovisade värdet.
För samtliga goodwillvärden har återvinningsvärdet framtagits genom en beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererande enheten. Beräkningsmodellen bygger på en diskontering av framtida prognostiserade kassaflöden som ställts mot enhetens redovisade värden. De framtida kassaflödena har baserats på 5-årsprognoser framtagna av ledningen för respektive kassagenererande enhet. Vid test av goodwill har en evig horisont antagits och extrapolering av kassaflöden för åren efter prognosperioden har baserats på tillväxttakt fr o m år 6 på 2 procent.
Följande variabler är väsentliga och gemensamma för samtliga kassagenererande enheter vid beräkningar av nyttjandevärdet.
Omsättning: Verksamhetens konkurrenskraft, förväntad konjunkturutveckling för byggproduktion, allmän samhällsekonomisk utveckling, investeringsplaner för offentliga och kommunala beställare, ränteläge och lokala marknadsförutsättningar.
Rörelsemarginal: Historisk lönsamhetsnivå och effektivitet för verksamheten, tillgång till nyckelpersoner och kvalificerad arbetskraft, samarbetsförmåga med kunder/kundrelationer, tillgång till interna resurser, kostnadsutveckling för löner, material och underentreprenörer.
Rörelsekapitalbehov: Bedömning utifrån varje enskilt fall om nivån på rörelsekapitalet återspeglar verksamhetens behov eller behöver justeras för prognosperioderna. För utvecklingen framåt är ett rimligt eller försiktigt antagande att det följer omsättningstillväxten.
Investeringsbehov: Verksamheternas investeringsbehov bedöms utifrån de investeringar som krävs för att uppnå prognostiserade kassaflöden i utgångsläget, det vill säga utan expansionsinvesteringar. I normalfallet har investeringsnivån motsvarat avskrivningstakten på materiella anläggningstillgångar.
Skattebelastning: Skattesatsen i prognoserna baseras på Bravidas förväntade skattesituation i respektive land avseende skattesats, underskottsavdrag m.m.
Diskonteringsränta: Prognostiserade kassaflöden samt restvärde diskonteras till nuvärde med en vägd kapitalkostnad enligt WACC (Weighted average cost of capital). Räntenivån på lånat kapital är satt till den genomsnittliga räntenivån på koncernens nettoskuldsättning. Avkastningskravet på eget kapital är uppbyggt enligt Capital Asset Pricing Model. I genomförda beräkningar av nyttjandevärde har en vägd diskonteringsränta före skatt om 6,5-6,9 procent använts.
| Koncernen 2016-12-31 | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Totalt |
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 3 | 220 | 223 |
| Nyanskaffningar | – | 19 | 19 |
| Förvärv av dotterföretag | 0 | 12 | 12 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | -22 | -22 |
| Årets valutakursdifferenser | – | 12 | 12 |
| 3 | 241 | 244 | |
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Vid årets början | -1 | -159 | -160 |
| Förvärv av dotterföretag | – | -4 | -4 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | 15 | 15 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden |
0 | -22 | -22 |
| Årets valutakursdifferenser | 0 | -7 | -7 |
| -1 | -177 | -178 | |
| Redovisat värde vid periodens slut |
2 | 64 | 65 |
| Koncernen 2015-12-31 | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Totalt |
|---|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 3 | 188 | 191 |
| Nyanskaffningar | – | 24 | 24 |
| Förvärv av dotterföretag | 11 | 26 | 37 |
| Avyttringar och utrangeringar | -11 | -9 | -20 |
| Årets valutakursdifferenser | – | -9 | -9 |
| 3 | 220 | 223 | |
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN | |||
| Vid årets början | -1 | -141 | -142 |
| Förvärv av dotterföretag | -2 | -11 | -13 |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | 6 | 8 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden |
0 | -20 | -20 |
| Årets valutakursdifferenser | – | 7 | 7 |
| -1 | -159 | -160 | |
| Redovisat värde vid periodens slut |
2 | 61 | 63 |
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | ||
| Vid årets början | 2 | 5 |
| Förvärv av intresseföretag | – | 0 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 2 | 2 |
| Årets uttag | -2 | -5 |
| Justeringar avseende föregående år | – | 0 |
| Årets valutakursdifferenser | 0 | 0 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 2 | 2 |
| Intresseföretag, org nr, säte | Årets resultat | Ägd andel i % | Kapitalandelens värde i koncernen |
Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Kraftkompaniet Sverige HB, 969740-4755, Stockholm | 2 | 50% | 2 | 2 |
| Forenede & Mosness Installasjon AS, 991 008 195, Oslo, Norge | – | 50% | 0 | 0 |
| MT Højgaard ApS, CVR 36905026, DK-2605 Brøndby, Danmark | 0 | 50% | 0 | 0 |
| Intresseföretag, org nr, säte | Årets resultat | Ägd andel i % | Kapitalandelens värde i koncernen |
Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Kraftkompaniet Sverige HB, 969740-4755, Stockholm | 2 | 50% | 2 | 2 |
| Forenede & Mosness Installasjon AS, 991 008 195, Oslo, Norge | – | 50% | 0 | 0 |
| MT Højgaard ApS, CVR 36905026, DK-2605 Brøndby, Danmark | – | 50% | 0 | 0 |
| 2 | 2 |
Antal personer som omfattas av IAS 19 beräkningen
| 2016-12-31 | Moderbolaget | Övriga Sverige | Norge | Danmark | Finland | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiva | – | 673 | 34 | – | – | 707 |
| Fribrevsinnehavare | – | 2 318 | – | – | – | 2 318 |
| Pensionärer | – | 3 048 | 69 | – | – | 3 117 |
| Totalt | – | 6 039 | 103 | – | – | 6 142 |
| 2015-12-31 | Moderbolaget | Övriga Sverige | Norge | Danmark | Finland | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiva | – | 784 | 47 | – | – | 831 |
| Fribrevsinnehavare | – | 2 379 | – | – | – | 2 379 |
| Pensionärer | – | 3 074 | 64 | – | – | 3 138 |
| Totalt | – | 6 237 | 111 | – | – | 6 348 |
2 2
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser |
-1 360 | -1 257 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 1 357 | 1 332 |
| Summa helt eller delvis fonderade förpliktelser |
-2 | 75 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser |
-14 | -15 |
| Nettoförpliktelser före justeringar | -17 | 60 |
| Justeringar: | ||
| Löneskatt / arbetsgivaravgift | -1 | 18 |
| Summa | -17 | 78 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Pensionstillgångar | 2 | 93 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
-20 | -15 |
| Summa | -18 | 78 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: |
||
| Sverige | -19 | 72 |
| Norge | 1 | 6 |
| Summa | -18 | 78 |
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 1 januari |
1 332 | 1 339 |
| Ränteintäkt redovisad i resultaträkningen | 43 | 34 |
| Uttag | -59 | -50 |
| Försäkringspremie (-) betald ur förvaltningstillgångar |
0 | -1 |
| Insättningar | 0 | 0 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive ränteintäkt |
36 | 15 |
| Valutaomräkning | 5 | -6 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 31 dec |
1 357 | 1 332 |
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period |
-27 | -37 |
| Försäkringspremie (-) betald ur förvaltningstillgångar |
0 | -1 |
| Räntekostnad på förpliktelsen | 2 | -2 |
| Löneskatt | -6 | -10 |
| Nettokostnad i årets resultat | -32 | -50 |
Kostnaden för förmånsbaserade pensioner redovisas som en administrativ kostnad i resultaträkningen.
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari |
1 272 | 1 439 |
| Kostnad intjänade förmåner under perioden |
27 | 37 |
| Räntekostnad | 41 | 36 |
| Pensionsutbetalningar | -60 | -51 |
| Aktuariell (vinst) / förlust pga finansiella antaganden |
89 | -184 |
| Valutaomräkning | 5 | -5 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 31 dec |
1 374 | 1 272 |
Den genomsnittliga löptiden för förpliktelser är 13-15 år.
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Pensionstillgångar | Pensionsförpliktelser | Pensionstillgångar | Pensionsförpliktelser |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 2 | – | 93 | – |
| PRI | – | -20 | – | -15 |
| Övriga | – | – | – | – |
| 2 | -20 | 93 | -15 |
I nedanstående tabell presenteras effekten av möjliga förändringar i den svenska KTP-planen.
| Skuld idag | + 0,5 % | - 0,5 % | |
|---|---|---|---|
| Ändring av diskonteringsräntan | 1 308 | 1 212 | 1 418 |
| Tillgångar idag | + 1 % | - 1 % | |
| Ändring av avkastningen | 1 304 | 1 317 | 1 291 |
Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna: (vägda genomsnittsvärden)
| Sverige | Norge | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| Diskonteringsränta | 2,80% | 3,30% | 2,50% | 2,50% |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna kommande år |
2,80% | 3,30% | 3,30% | 3,30% |
| Långsiktigt löneökningsantagande | 3,00% | 3,00% | 2,50% | 2,50% |
| Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet | 3,00% | 3,00% | – | – |
| Långsiktigt inflationsantagande | 2,00% | 2,00% | – | – |
| Förväntad ökning av G-belopp (prisbasbelopp) | – | – | 2,25% | 2,25% |
| Framtida ökningar av pensioner | – | – | 0,10% | 0,10% |
De aktuariella förutsättningarna är baserade på vanligt använda förutsättningar avseende demografiska faktorer och avgång. Fr.o.m. 2007 års aktuarieberäkning har nya dödlighetsantaganden (längre livslängd) beaktats.
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | 22 | 21 |
I Sverige finns pensionsplaner för samtliga anställda. Huvuddelen av dessa är avgiftsbestämda planer. Under 2014 stängde, för nyanställda, Bravida Sverige AB den pensionsplan som varit en del av KP Stiftelsen. Fr.o.m. 1 juli 2014 anmäls alla nyanställda till ITP planen medans de som tidigare tillhörde KTP planen ligger kvar i denna plan. För tjänstemän i Sverige tryggas därmed pensionsåtagandena för samtliga nyanställda fr.o.m. 1 juli 2014 i Bravida Sverige AB och andställda i övriga bolag av ITP planen hos Alecta.
För de tjänstemän i Sverige som tryggas av ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension, tryggas den genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bravida har inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Årets avgifter för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 24 (15) MSEK. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på
Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån 1 till 153 procent (143).
Premierna till Alecta fastställs genom antaganden om ränta, livslängd, driftskostnader och avkastningsskatt och är beräknad så att betalning av konstant premie till pensionstidpunkten räcker för hela målförmånen, som baseras på den försäkrades nuvarande pensionsmedförande lön, då ska vara intjänad. Det saknas ett fastställt regelverk för hur underskott som kan uppkomma ska hanteras, men i första hand ska förluster täckas av Alectas kollektiva konsolideringskapital, och leder således inte till ökade kostnader genom höjda avtalade premier. Det saknas även regelverk för hur eventuella överskott eller underskott ska fördelas vid avveckling av planen eller företags utträde ur planen.
För tjänstemännen som ingår i KTP-planen är pensionsplanen förmånsbestämd och redovisas i koncernen i enlighet med IAS 19.
I Norge finns pensionsplaner för samtliga anställda. Huvuddelen av dessa är avgiftsbestämda planer. Ett fåtal har en förmånsbestämd plan. Danmark och Finland har en avgiftsbestämd pensionsplan.
Den största pensionsplanen är den svenska KTP-planen och den utgör ungefär 95% av den totala förpliktelsen och tillgångarna avseende de förmånsbaserade pensionsplanerna. KTP-planen är uppbyggd på motsvarande sätt som ITP-planen och pensionsförmånen baseras på en teoretisk slutlön. Denna pensionsplan har en andel av KP-stiftelsen, som totalt sett är en av Sveriges största pensionsstiftelser. Stiftelsen är, liksom alla stiftelser, under Länsstyrelsens tillsyn. För mer information se http://arbetsgivare.folksam.se/pensionsstiftelsen. Bravida har valt portföljen mellan risk, där tillgångarna ungefär är 30% aktier, 60% räntebärande papper och 10% fastigheter. Pensionsplanen har ett krav att ha 107% konsolidering och är återförsäkrad hos PRI.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||||
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||||||
| Vid årets början | 10 | 8 | – | – | |||
| Nyanskaffningar | – | 0 | – | – | |||
| Förvärv av dotterföretag |
1 | 0 | – | – | |||
| Avyttringar och utrangeringar |
– | 0 | – | – | |||
| Värdeförändringar | 0 | 1 | – | – | |||
| Årets valutakurs differenser |
0 | 0 | – | – | |||
| Redovisat värde vid periodens slut |
11 | 10 | – | – |
| 11 | 10 | – | – | |
|---|---|---|---|---|
| Övrigt | 4 | 3 | – | – |
| Bostadsrätt | 7 | 7 | – | – |
Ovanstående värdepapper värderas inte till marknadsvärde med en resultatförändring över resultaträkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||||
| LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||||||
| Deposition lokalhyror | 12 | 11 | – | – | |||
| Övrigt | 1 | 2 | – | – | |||
| 13 | 13 | – | – | ||||
| ÖVRIGA FORDRINGAR SOM ÄR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||||||
| Fordran pensionsmedel |
1 | 9 | – | – | |||
| Mervärdeskattefordran | 1 | 10 | – | – | |||
| Övrigt | 40 | 34 | 26 | 0 | |||
| 42 | 53 | 26 | 0 |
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till -14,9 (-5,4) MSEK i koncernen. I moderbolaget uppgick kundförlusterna till 0 (0) SEK.
Kundförlusterna består både av konstaterade och befarade kundförluster. Se även not 26 där information om kreditrisker och åldersanalys framgår.
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Upparbetad intäkt på ej avslutade arbeten | 6 372 | 6 771 |
| Fakturering på ej avslutade arbeten | -5 496 | -5 958 |
| 875 | 813 |
Upparbetad intäkt från pågående entreprenader redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen av upparbetningsgraden sker på basis av nedlagda projektkostnader vid periodens utgång i förhållande till den mot projektintäkten svarande projektkostnaden för hela entreprenaden.
I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen brutto projekt för projekt antingen som Upparbetad men ej fakturerad intäkt bland omsättningstillgångarna eller som Fakturerad men ej upparbetad intäkt bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | ||
| Förutbetalda hyreskostnader |
26 | 25 | – | – |
| Förutbetalda försäkringspremier |
4 | 14 | 1 | 12 |
| Förutbetalda leasingavgifter |
1 | 6 | – | – |
| Förutbetald kredit facilitetsavgift |
23 | 31 | 23 | 31 |
| Upplupna intäkter | 186 | 157 | – | – |
| Övriga poster | 31 | 23 | – | 1 |
| 271 | 256 | 25 | 45 |
| Utgående antal aktier | 202 766 598 | 201 566 598 |
|---|---|---|
| Nyemission C-aktier* | 1 200 000 | – |
| Sammanslagning | – | -201 566 598 |
| Ingående antal stamaktier | 201 566 598 | 403 133 196 |
| ANTAL AKTIER | ||
| Moderbolaget | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
Aktiekapitalet är fördelat på 201 566 598 stamaktier och 1 200 000 C-aktier. Stamaktien har en röst och berättigar till vinstutdelning medan C-aktien har en tiondels röst och berättigar inte till vinstutdelning.
*I eget förvar avsedda för långsiktigt incitamentsprogram.
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| OMRÄKNINGSRESERV | ||
| Ingående omräkningsdifferens | -61 | 28 |
| Årets omräkningsdifferenser av utländska | ||
| dotterföretag | 92 | -89 |
| Utgående omräkningsdifferens | 32 | -61 |
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| SÄKRINGSRESERV | ||
| Ingående omräkningsdifferens | – | -133 |
| Årets säkringsreserv | – | 133 |
| Utgående omräkningsdifferens | – | – |
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid utvidgad investering i utländska verksamheter samt återlån från utländska verksamheter.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, liksom tidigare kapitalandelsfonder ingår i denna eget kapitalpost.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 10 maj 2017.
Kontant utdelning 1,25 (1,00) kr per stamaktie, totalt 251 958 248 (201 566 598) kronor beräknat på antalet registrerade stamaktier. Den totala utdelningen beräknas på vid utdelningstillfället utestående stamaktier.
Bolagets målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt en finansiell stabilitet. På så sätt skapas en stabil grund för den fortsatta affärsverksamheten vilket ger möjligheter att såväl bibehålla befintliga ägare som attrahera nya ägare. En god kapitalstruktur skall också bidra till att relationen med koncernens kreditgivare utvecklas på ett för alla parter bra sätt. Kapital definieras som eget kapital och avser eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget.
Bravidas kapitalstruktur ska möjliggöra en hög grad av finansiell flexibilitet och ge utrymme för förvärv. Bolagets mål är att ha en skuldsättningsgrad om cirka 2,5x nettoskuld/justerad EBITDA. Per 2016-12-31 uppgick den till 2,5 (2,7).
Bravidas målsättning är att betala ut lägst 50 procent av koncernens konsoliderade nettoresultat, med beaktande av andra faktorer såsom finansiell ställning, kassaflöde och tillväxtmöjligheter.
Bravidas låneavtal innehåller finansiella nyckeltal (covenants) som koncernen skall uppfylla vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Bravida uppfyllde dessa nyckeltal med stor marginal vid utgången av året.
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat efter avdrag för under året lämnad vinstutdelning
| Koncernen | 2016-01-01 – 2016-12-31 |
2015-01-01 – 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Årets resultat TSEK | 673 624 | 286 997 |
| Antal stamaktier | 201 566 598 | 201 566 598 |
| Resultat per stamaktie, SEK | 3,34 | 1,42 |
| Föreslagen utdelning, SEK | 251 958 248 | 201 566 598 |
| Föreslagen utdelning per stamaktie, SEK | 1,25 | 1,00 |
Matchningsaktier kan komma att tilldelas anställda inom ramen för koncernens långsiktiga incitamentsprogram (LTIP 2016), liksom aktier villkorade av koncernens EBITA under 2017 och efterföljande år (LTIP 2015 och 2016). Rätterna att erhålla prestationsaktier är ännu inte utspädande, men kan bli det om/ när koncernens EBITA under 2017 når en nivå som skulle föranleda tilldelning av aktier. Matchningsaktierätternas utspädningseffekt är negligerbar, med anledning av ett lågt grundantal rätter som ytterligare reduceras med det antal som hypotetiskt hade kunnat köpas in med värdet på återstående tjänster under intjäningsperioden.
Styrelsen föreslår att moderbolagets fria egna kapital om 4 760 373 181 kronor disponeras enligt följande:
| 990 657 905 |
|---|
| 3 517 757 028 |
| 251 958 248 |
I det följande framgår information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 26.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||||
| Banklån | 2 700 | 2 700 | 2 700 | 2 700 |
| 2 700 | 2 700 | 2 700 | 2 700 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | ||||
| Checkräkningskredit | 3 | 3 | – | – |
| Kortfristiga banklån | – | 302 | – | 300 |
| 3 | 305 | – | 300 | |
| Belopp varmed skuldposten förväntas betalas inom tolv månader från balansdagen | 3 | 305 | – | 300 |
| Belopp varmed skuldposten förväntas betalas efter mer än fem år från balansdagen | – | – | – | – |
Villkor och återbetalningstider se tabell nedan.
| 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfall | Nom. ränta | Nom. värde | Redov. värde | Nom. värde | Redov. värde | |
| Banklån, valuta SEK | 2020 | 1,65% | 2 700 | 2 700 | 2 700 | 2 700 |
| Banklån, valuta SEK | 2016 | 1,65% | – | – | 302 | 302 |
| Checkräkningskredit | 2017 | 1,65% | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Totala räntebärande skulder | 2 703 | 3 005 |
Skulderna är förenade med vissa villkor knutna till resultat och ställning, s.k. covenants.
| Kreditlimiter | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| Beviljad kreditlimit | 4 003 | 4 220 | 4 000 | 4 200 | |
| Outnyttjad del | 1 300 | 1 215 | 1 300 | 1 200 | |
| Utnyttjat kreditbelopp | 2 703 | 3 005 | 2 700 | 3 000 | |
| BEVILJAD KREDITLIMIT, FÖRDELAT PER LAND | |||||
| Sverige, MSEK | 4 000 | 4 211 | 4 000 | 4 200 | |
| Norge, MSEK | 3 | – | – | – | |
| Finland, MSEK | – | 9 | – | – | |
| Totalt beviljad kreditlimit, MSEK | 4 003 | 4 220 | 4 000 | 4 200 | |
| Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut | Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| Företagsinteckningar | 32 | 142 | – | – | |
| Aktier i dotterföretag | – | 50 | – | – | |
| 32 | 192 | – | – |
För ställda säkerheter se även not 28.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| AVSÄTTNINGAR SOM ÄR LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||||
| Garantiåtaganden | 73 | 68 | – | – |
| Övrigt | 7 | 8 | – | – |
| 80 | 76 | – | – | |
| AVSÄTTNINGAR SOM ÄR KORTFRISTIGA SKULDER | ||||
| Garantiåtaganden | 73 | 68 | – | – |
| Tvister | 27 | 15 | – | – |
| Avsättning för tomma lokaler | 1 | 3 | – | – |
| Kostnader för omstruktureringsåtgärder | 6 | 3 | – | – |
| Förlustavsättning projekt | 10 | 12 | – | – |
| Övrigt | 25 | 41 | – | – |
| 143 | 141 | – | – |
| Förändring avsättningar 2016 | Garanti åtaganden |
Tvister | Tomma lokaler |
Omstrukturer ingsåtgärder |
Förlustavsättning projekt och övrigt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 135 | 15 | 3 | 3 | 61 | 216 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 83 | 13 | 1 | 6 | 31 | 134 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -80 | -2 | -2 | -3 | -63 | -150 |
| Avsättningar i förvärvade företag | 3 | – | – | – | 14 | 17 |
| Valutakursdifferenser | 4 | 2 | 0 | 0 | 1 | 6 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 145 | 27 | 1 | 6 | 43 | 223 |
| Förändring avsättningar 2015 | Garanti åtaganden |
Tvister | Tomma lokaler |
Omstrukturer ingsåtgärder |
Förlustavsättning projekt och övrigt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 105 | 12 | 3 | 8 | 63 | 190 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 97 | 10 | 1 | 3 | 67 | 179 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -65 | -7 | -1 | -9 | -73 | -154 |
| Avsättningar i förvärvade företag | 0 | – | – | – | 5 | 5 |
| Valutakursdifferenser | -3 | -1 | 0 | 0 | -1 | -5 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 135 | 15 | 3 | 3 | 61 | 216 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| Belopp varmed avsättningen förväntas betalas |
||||
| inom tolv månader. | 143 | 141 | – | – |
Avser beräknad kostnad för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt, som uppkommer under projektens garantitid. Utflödet av resurser sker under projektens garantitid som huvudsakligen uppgår till två till fem år. Då effekten av när i tiden betalning sker inte är väsentligt, nuvärdeberäknas inte förväntade framtida utbetalningar.
Avsättningen baseras på individuell riskvärdering för pågående tvister på balansdagen.
Kopplat till omstrukturering och samordning av verksamheten har en avsättning gjorts för tomma lokaler. Hänsyn har tagits till möjligheten att hyra ut lokalerna i andra hand eller avsluta kontrakten i förtid.
Omstruktureringsåtgärder omfattar bland annat kostnader för personalneddragning. En avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller annonserats offentligt. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Entreprenaduppdragen redovisas enligt metoden för successiv vinstavräkning. Individuell avsättning förs för beräknade förluster, det vill säga, när projektkostnaderna beräknas överstiga den totala projektintäkten.
| Koncernen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Fakturering på ej avslutade arbeten | 11 773 | 9 610 |
| Upparbetad intäkt på ej avslutade arbeten | -10 455 | -8 323 |
| 1 318 | 1 287 |
Upparbetad intäkt från pågående entreprenader redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen av upparbetningsgraden sker på basis av nedlagda projektkostnader vid periodens utgång i förhållande till den mot projektintäkten svarande projektkostnaden för hela entreprenaden.
I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen brutto projekt för projekt antingen som "Upparbetad men ej fakturerad intäkt" bland omsättningstillgångarna eller som "Fakturerad men ej upparbetad intäkt" bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER | ||||
| Mervärdeskatteskuld | 148 | 171 | 4 | 5 |
| Personalens källskatt | 130 | 120 | 1 | 1 |
| Övrigt | 246 | 227 | 0 | 1 |
| 524 | 517 | 5 | 6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| Upplupna semester löner och löner |
906 | 855 | 16 | 15 |
| Upplupna sociala avgifter |
333 | 312 | 7 | 3 |
| Upplupna ränte kostnader |
5 | 10 | 5 | 10 |
| Övriga poster | 67 | 69 | 4 | 25 |
| 1 311 | 1 247 | 32 | 52 |
Nedanstående tabell visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. För räntebärande fordringar och skulder har verkligt värde fastställts genom diskontering av framtida betalningsflöden till aktuell marknadsränta på balansdagen. På grund av den korta löptiden för kundfordringar och leverantörsskulder, antas det redovisade värdet vara den bästa approximationen av verkligt värde. Diskonteringsräntan är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
| Koncernen 2016-12-31 | Låne- och kundfordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 2 544 | – | 2 544 | 2 544 |
| Övriga fordringar | 1 | – | 1 | 1 |
| Summa tillgångar | 2 544 | – | 2 544 | 2 544 |
| Långfr. skulder till kreditinstitut | – | 2 700 | 2 700 | 2 700 |
| Checkräkningskredit | – | 3 | 3 | 3 |
| Leverantörsskulder | – | 1 468 | 1 468 | 1 468 |
| Summa skulder | – | 4 171 | 4 171 | 4 171 |
| Koncernen 2015-12-31 | Låne- och kundfordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 2 165 | – | 2 165 | 2 165 |
| Övriga fordringar | 9 | – | 9 | 9 |
| Summa tillgångar | 2 174 | – | 2 174 | 2 174 |
| Långfr. skulder till kreditinstitut | – | 2 700 | 2 700 | 2 700 |
| Kortfr. skulder till kreditinstitut | – | 302 | 302 | 302 |
| Checkräkningskredit | – | 3 | 3 | 3 |
| Leverantörsskulder | – | 1 399 | 1 399 | 1 399 |
| Summa skulder | – | 4 404 | 4 404 | 4 404 |
| Moderbolaget 2016-12-31 | Låne- och kundfordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Kortfr. fordringar hos koncernföretag | 1 755 | – | 1 755 | 1 755 |
| Summa tillgångar | 1 755 | – | 1 755 | 1 755 |
| Långfr. skulder till kreditinstitut | – | 2 700 | 2 700 | 2 700 |
| Kortfr. skulder till koncernföretag | – | 1 496 | 1 496 | 1 496 |
| Leverantörsskulder | – | 4 | 4 | 4 |
| Summa skulder | – | 4 200 | 4 200 | 4 200 |
| Moderbolaget 2015-12-31 | Låne- och kundfordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Kortfr. fordringar hos koncernföretag | 1 897 | – | 1 897 | 1 897 |
| Summa tillgångar | 1 897 | – | 1 897 | 1 897 |
| Långfr. skulder till kreditinstitut | – | 2 700 | 2 700 | 2 700 |
| Kortfr. skulder till koncernföretag | – | 1 920 | 1 920 | 1 920 |
| Leverantörsskulder | – | 34 | 34 | 34 |
| Summa skulder | – | 4 654 | 4 654 | 4 654 |
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansieringsoch kreditrisker. Koncernens finansförvaltning styrs i enlighet med gällande finanspolicy, vilken fastställs av Bravidas styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Stödfunktion Koncernekonomi/Finans svarar för samordningen av koncernens finansverksamhet. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som härrör från finansiella risker.
Marknadsrisk är koncernens risk att verkligt värde på finansiella instrument eller framtida kassaflöden från finansiella instrument kommer att fluktuera på grund av förändringar i marknadspriser. Huvudsakliga marknadsrisker i koncernen är ränterisk och valutarisk.
Ränterisk utgör risken att ränteförändringar inverkar negativt på koncernens framtida resultat och kassaflöde.I koncernen är det framförallt likvida medel och räntebärande upplåning som medför att koncernen exponeras för ränterisk. Den genomsnittliga räntebindningstiden för samtliga räntebärande tillgångar var 0 (0) år. Räntesatsen för dessa uppgick vid årsskiftet till 0,6 (0,5) procent. Av koncernens totala räntebärande finansiella tillgångar löper 0 (0) procent med fast ränta och 100 (100) procent med rörlig ränta.
Den genomsnittliga räntebindningstiden för samtliga räntebärande skulder exklusive pensionsskuld, var 0 (0) år. Räntesatsen för räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 1,65 (1,65). Av totala räntebärande finansiella skulder löper 0 (0) procent med fast ränta respektive 100 (100) procent med rörlig ränta.
Valutarisk definieras som risken att koncernens resultaträkning och kassaflöde påverkas negativt av valutakursförändringar. Denna risk kan delas upp i transaktionsexponering, d.v.s. nettot av operativa och finansiella (räntor/
amorteringar) flöden och omräkningsexponering avseende nettoinvesteringar i utländska koncernbolag.
Bravidas transaktionsexponering är låg eftersom både försäljning och inköp i huvudsak sker i lokal valuta. Omräkningsexponeringen uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor och när utländska dotterbolags resultat och nettotillgångar räknas om till svenska kronor. För koncernen uppstår omräkningsrisker för dotterbolagen i Norge, Danmark och Finland. Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs.
Likviditetsrisken är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncernen har rullande en månads likviditetsplanering som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen uppdateras löpande. Koncernens prognoser omfattar även likviditetsplanering på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen skall kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsedda kostnader. Likviditetsriskerna hanteras av den centrala finansavdelningen för hela koncernen.
De finansiella skulderna utgörs av banklån, nyttjad checkräkningskredit, leverantörsskulder samt upplupna räntor. Koncernen har under 2015 upptagit ett banklån om 2 700 MSEK med löptid till 2020-10-16. Banklånet räntebinds löpande till 3 månader STIBOR. De finansiella skulderna uppgick sammanlagt per den 31 december 2016 till 4 171 MSEK (4 404).
Utöver banklånet på 2 700 MSEK (2 700) har koncernen en revolverande facilitet på 1 300 MSEK (1 300). Av den revolverande faciliteten har 300 MSEK kopplats till koncernens cash pool. Totala checkkrediter var 303 MSEK (218). Låneavtalen innehåller finansiella nyckeltal (covenants) som koncernen skall uppfylla, vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Bravida uppfyllde dessa nyckeltal med god marginal vid utgången av året.
Totala beviljade kreditlöften, inklusive checkräkningskrediter uppgick den 31 december 2016 till 1 303 MSEK (1 518). Av totalt beviljade kreditlöften var 303 MSEK (303) utnyttjat.
Återstående löptid på checkkrediten var 46 månader (3) samt på den revolverande krediten 46 månader (58).
| Koncernen 2016-12-31 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Lån | 42 | 41 | 41 | 2 733 | – |
| Checkräkningskredit | 3 | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 1 468 | – | – | – | – |
| Upplupna kostnader | 5 | – | – | – | – |
| Summa | 1 518 | 41 | 41 | 2 733 | – |
| Koncernen 2015-12-31 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
| Lån | 347 | 42 | 41 | 41 | 2 733 |
| Checkräkningskredit | 3 | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 1 399 | – | – | – | – |
| Upplupna kostnader | 10 | – | – | – | – |
| Summa | 1 758 | 42 | 41 | 41 | 2 733 |
| Moderbolaget 2016-12-31 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Lån | 42 | 41 | 41 | 2 733 | – |
| Leverantörsskulder | 4 | – | – | – | – |
| Upplupna kostnader | 5 | – | – | – | – |
| Summa | 51 | 41 | 41 | 2 733 | – |
| Moderbolaget 2015-12-31 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
| Lån | 345 | 42 | 41 | 41 | 2 733 |
| Leverantörsskulder | 34 | – | – | – | – |
| Upplupna kostnader | 10 | – | – | – | – |
| Summa | 388 | 42 | 41 | 41 | 2 733 |
| Koncernen 2016-12-31 | Nominellt | Utnyttjat | Tillgängligt |
|---|---|---|---|
| Banklån | 2 700 | 2 700 | – |
| Revolverande faciliteter | 1 300 | 300 | 1 000 |
| Checkräkningskredit | 303 | 3 | 300 |
| Likvida medel | 828 | – | 828 |
| Likviditetsreserv | 4 831 | 3 003 | 1 828 |
| Koncernen 2015-12-31 | Nominellt | Utnyttjat | Tillgängligt |
|---|---|---|---|
| Banklån | 2 702 | 2 702 | – |
| Revolverande faciliteter | 1 300 | 300 | 1 000 |
| Checkräkningskredit | 218 | 3 | 215 |
| Likvida medel | 573 | – | 573 |
| Likviditetsreserv | 4 793 | 3 005 | 1 788 |
| Belopp | Genomsnittlig effektiv ränta procent |
Andel procent |
|
|---|---|---|---|
| 2016 | 2 703 | 1,65 | 100 |
| Summa | 2 703 | 1,65 | 100 |
| Belopp | Genomsnittlig effektiv ränta procent |
Andel procent |
|
|---|---|---|---|
| 2015 | 3 005 | 1,65 | 100 |
| Summa | 3 005 | 1,65 | 100 |
Den omräkningsexponering som uppkommer genom investeringar i utländska nettotillgångar kurssäkras inte.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Lokal valuta | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |||
| NOK | 660 | 640 | |||
| DKK | 220 | 211 | |||
| EUR | 6 | 6 |
En 10 procentig förstärkning av den norska kronan per 31 december 2016 skulle innebära en positiv omräkningseffekt av det egna kapitalet med 70 MSEK. En motsvarande förstärkning av den danska kronan skulle ge en positiv omräkningseffekt av det egna kapitalet med 28 MSEK. En motsvarande förstärkning av euron skulle ge en positiv omräkningseffekt av det egna kapitalet med 6 MSEK.Effekterna av motsvarande valutakursförändringar på årets resultat är begränsade.
Årets valutakursdifferens i totalresultatet uppgick till 92 (-89) MSEK.
Internationella inköp och försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta är begränsad till sin omfattning men kan förväntas att öka i takt med koncernens expansion samt den tilltagande konkurrens som sker avseende inköp av varor och tjänster.
Med kreditrisk avses risken att förlora pengar på grund av att motparten inte kan fullfölja sina åtaganden.
Kreditrisken i finansverksamheten är mycket liten då Bravida enbart handlar med motparter med högsta kreditvärdighet. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter anges. Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 286 (573) MSEK.
Risken att företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga, att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Kreditförlusterna är normalt små tack vare ett mycket stort antal projekt och kunder där fakturering sker löpande under produktionstiden. Koncernens kunder kreditkontrolleras innan igångsättning av ett projekt, varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. Där finns bland annat angivit var beslut tas om kreditlimiter av olika storlek och om hur osäkra fordringar skall hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Maximal kreditexponering framgår av det redovisade värdet i koncernens balansräkning. Totala kreditförluster uppgick till -15 (-5) MSEK. Det föreligger ingen signifikant koncentration av kreditrisker på balansdagen. Utifrån historisk data gör koncernen bedömningen att ingen nedskrivning av kundfordringar som ännu inte är förfallna är nödvändig per balansdagen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Redovisat värde ej nedskrivna fordringar | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Ej förfallna kundfordringar | 2 221 | 1 900 |
| Förfallna kundfordringar 1 – 15 dgr | 193 | 153 |
| Förfallna kundfordringar 16 – 30 dgr | 24 | 43 |
| Förfallna kundfordringar 31 – 60 dgr | 46 | 20 |
| Fordringar förfallna > 60 dgr | 129 | 113 |
| Summa | 2 613 | 2 228 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Nedskrivna kundfordringar | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Ingående balans | -63 | -65 |
| Årets förändring | -6 | 2 |
| Utgående balans | -69 | -63 |
För övriga finansiella fordringar finns inga förfallna fordringar
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Känslighetsanalys | Förändring +- % |
Resultateffekt före skatt +- MSEK |
| Omsättning | 1% | 9 |
| Rörelsemarginal | 1 %-enhet | 148 |
| Lönekostnader | 1% | 54 |
| Material- och underentreprenörer | 1% | 60 |
| Andel produktiv montörstid | 1 %-enhet | 75 |
| Låneränta | 1 %-enhet | 27 |
| Valutakurs DKK | 10% | 12 |
| Valutakurs NOK | 10% | 23 |
| Valutakurs EUR | 10% | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
|
| TILLGÅNGAR SOM INNEHAS VIA OPERATIONELLA LEASINGAVTAL | ||||
| Minimileaseavgifter | 164 | 153 | 0 | 1 |
| Variabla avgifter | – | – | – | – |
| Totala leasingkostnader | 164 | 153 | 0 | 1 |
| LEASINGAVGIFTERNA FÖRDELAR SIG PÅ FÖLJANDE AVTAL | ||||
| Leasingavgifter bilar | 161 | 151 | 0 | 1 |
| Leasingavgifter IT | 0 | 0 | – | – |
| Leasingavgifter övrigt | 2 | 2 | – | – |
| Totala leasingkostnader | 164 | 153 | 0 | 1 |
| FRAMTIDA ÅTAGANDEN LEASINGAVTAL | ||||
| Nominellt värde av framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning: |
||||
| – Inom ett år | 144 | 114 | 0 | 0 |
| – Mellan ett och fem år | 240 | 143 | 0 | 0 |
| – Senare än fem år | 0 | 1 | – | – |
| 384 | 257 | 0 | 0 | |
| FRAMTIDA ÅTAGANDEN LOKALHYROR | ||||
| Nominellt värde av framtida förpliktelser avseende lokalhyror förfaller till betalning: |
||||
| – Inom ett år | 148 | 100 | – | – |
| – Mellan ett och fem år | 202 | 142 | – | – |
| – Senare än fem år | 3 | 6 | – | – |
| 353 | 248 | – | – |
Som operationell leasing klassificeras bilar, kontorsutrustning och IT-utrustning. I Sverige, Norge, Danmark och Finland finns ramavtal för operationell leasing av bilar med tillhörande administrativa tjänster. Leasingavtalens löptid varierar normalt mellan tre och fem år. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER | |||||
| För egna skulder och avsättningar | |||||
| Företagsinteckningar | 32 | 142 | – | – | |
| Aktier i dotterföretag | – | 50 | – | – | |
| Fonder, kapitalförsäkringar | 30 | 33 | – | – | |
| 62 | 225 | – | – | ||
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | |||||
| För egna skulder och avsättningar | |||||
| Garantiåtaganden, FPG/PRI | 22 | 21 | – | – | |
| Borgensförbindelser, för koncernföretag | – | – | 1 086 | 1 056 | |
| 22 | 21 | 1 086 | 1 056 |
Bravida Holding AB har gått i borgen för Bravida Sverige AB:s pensionsskuld som i sin tur garanteras av PRI. Bravida Sverige AB har samtidigt en pensionsfond med tillgångar som med marginal motsvarar skulden.
Koncernen börsnoterades den 16 oktober 2015. Huvudägare är Bravissima Holding AB med 30,44% (56,25%) av rösterna.
Bravida Holding AB står inte längre under bestämmande inflytande av Bravissima Holding AB eller dess ägare. Inga andra transaktioner än lämnad utdelning har skett med dessa, där Bravissima Holding AB fått sin andel av lämnad utdelning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| TRANSAKTIONER MED PG ADVISORS SWEDEN AB | ||||
| Inköp från PG Advisors Sweden AB | – | 16 | – | 16 |
| – | 16 | – | 16 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVISSIMA HOLDING AB | ||||
| Lämnad utdelning till Bravissima Holding AB | – | -277 | – | -277 |
| Erhållet räntor från Bravissima Holding AB | – | 2 | – | 2 |
| – | -275 | – | -275 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA AB | ||||
| Försäljning till Bravida AB | – | – | 82 | 71 |
| Erhållit räntor från Bravida AB | – | – | 33 | 56 |
| Betalt räntor till Bravida AB | – | – | 0 | 0 |
| Lämnat koncernbidrag till Bravida AB | – | – | -27 | -76 |
| Fordran på Bravida AB | – | – | 1 550 | 1 895 |
| – | – | 1 638 | 1 947 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA SVERIGE AB | ||||
| Erhållet räntor från Bravida Sverige AB | – | – | 3 | 3 |
| Erhållet koncernbidrag från Bravida Sverige AB | – | – | 670 | 566 |
| Skuld till Bravida Sverige AB | – | – | -317 | -762 |
| – | – | 356 | -194 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA NORGE HOLDING AS | ||||
| Erhållit räntor från Bravida Norge Holding AS | – | – | 0 | 1 |
| Betalt räntor till Bravida Norge Holding AS | – | – | 0 | 0 |
| Fordran på Bravida Norge Holding AS | – | – | 2 | 1 |
| – | – | 3 | 2 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA NORGE AS | ||||
| Erhållit räntor från Bravida Norge AS | – | – | 0 | 0 |
| Betalt räntor till Bravida Norge AS | – | – | -3 | -3 |
| Skuld till Bravida Norge AS | – | – | -517 | -484 |
| – | – | -519 | -488 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA DANMARK A/S | ||||
| Betalt räntor till Bravida Danmark A/S | – | – | 0 | – |
| Skuld till Bravida Danmark A/S | – | – | -285 | -313 |
| – | – | -285 | -313 | |
| TRANSAKTIONER MED BRAVIDA FINLAND OY | ||||
| Erhållit räntor från Bravida Finland Oy | – | – | 1 | – |
| Fordran på Bravida Finland Oy | – | – | 203 | 0 |
| – | – | 204 | 0 | |
| TRANSAKTIONER MED ÖVRIGA DOTTERBOLAG | ||||
| Erhållit räntor från övriga dotterbolag | – | – | 0 | 0 |
| Betalt räntor till övriga dotterbolag | – | – | 0 | 0 |
| Skuld till övriga dotterbolag | – | – | -377 | -361 |
| – | – | -377 | -361 |
Utöver de närståenderelationer som anges för koncernen har moderföretaget närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande med sina dotterföretag, se not 30. Bravida Holding AB är huvudkontohavare av koncernens cashpool, därav de stora mellanhavandena och räntetransaktioner med dotterbolagen.
Vad gäller styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 5.
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | |||
| Vid årets början | 7 341 | 7 341 | |
| Redovisat värde vid periodens slut | 7 341 | 7 341 |
Bravida Holding AB äger aktier direkt i Bravida AB. Övriga dotterföretag nedan är indirekt ägda.
| Specifikation av innehav av andelar i koncernföretag | 2016-12-31 | ||
|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Org nr / Säte | Antal andelar | Andel i % 1) | Bokfört värde |
| Bravida AB, 556713-6519, Stockholm | 1 012 429 900 | 100,0 | 7 341 |
| Bravida Sverige AB, 556197-4188, Stockholm | 20 000 | 100,0 | 2 544 |
| Bravida Prenad AB, 556454-1315, Malmö | 50 000 | 100,0 | 103 |
| Jihå Automation AB, 556651-4054, Landskrona | 60 000 | 100,0 | 2 |
| Jihå El & Automation AB, 556607-4190, Landskrona | 140 000 | 100,0 | 3 |
| MO-Service El & Hushåll AB, 556796-6246, Klippan | 1 000 | 100,0 | 3 |
| Bravida Säkerhet AB, 556193-1832, Stockholm | 5 100 | 100,0 | 25 |
| Erfator Projektledning AB, 556401-7795, Kista | 1 000 | 100,0 | 14 |
| C2M Sprinkler AB, 556684-9021, Mark | 2 100 | 100,0 | 55 |
| Rörspecialisten i Stockholm AB, 556353-5227, Stockholm | 1 000 | 100,0 | 9 |
| Bravida Service Mellersta AB, 556181-4020, Norrköping | 1 000 | 100,0 | 0 |
| E/S Intressenter AB, 556564-6741, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 15 |
| E/S Elconsult AB, 556311-0633, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 0 |
| E/S Installation AB, 556306-0838, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 0 |
| E/S Styromatic AB, 556111-9248, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 1 |
| Juhl Air Control AB, 556308-0356, Kävlinge | 2 000 | 100,0 | 0 |
| Byggnadsaktiebolaget Konstruktör, 556012-3670, Stockholm | 1 485 417 130 | 100,0 | 1 |
| Vega Energi AB, 556484-7506, Stockholm | 2 040 | 100,0 | 29 |
| Friginor Kylmontage och Service AB, 556309-1940, Haparanda | 4 000 | 100,0 | 25 |
| ABEKA El & Kraftanläggningar AB, 556515-7012, Nyköping | 6 000 | 75,0 | 62 |
| VVS Teknik Rör i Väst AB, 556442-4694, Mölndal | 2 500 | 100,0 | 19 |
| Electi El AB, 556817-5045, Malmö | 1 000 | 100,0 | 1 |
| Electi El Service AB, 556913-9685, Malmö | 500 | 100,0 | 0 |
| RTS Lås & Larm AB, 556452-9385, Linköping | 2 000 | 100,0 | 2 |
| Dala Elmän i Falun AB, 556715-0403, Falun | 1 000 | 100,0 | 5 |
| 2016-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Org nr / Säte | Antal andelar | Andel i % 1) | Bokfört värde | |
| Elinstallatörer i Dalarna AB, 556283-7095, Hedemora | 1 000 | 100,0 | 4 | |
| OCM Vent AB, 556861-6303, Göteborg | 715 | 100,0 | 13 | |
| R. Nilssons Elektriska Aktiebolag, 556074-1745, Kristianstad | 10 000 | 100,0 | 30 | |
| Fastigheten Mjölet 4 AB, 556078-9185 | 500 | 100,0 | 0 | |
| Vavtrudner AB, 556232-6008, Stockholm | 8 320 240 | 100,0 | 164 | |
| Aktiebolaget CJ Björnberg, 556232-6008, Stockholm | 1 000 | 100,0 | 59 | |
| Bravida Danmark A/S, 14769005, Brøndby Danmark | 4 | 100,0 | 261 | |
| Bravida Norge Holding AS, 998 121 221, Oslo Norge | 30 | 100,0 | 909 | |
| Bravida Norge AS, 987 582 561, Oslo Norge | TNOK | 10 796 137 | 100,0 | 789 |
| El Team Drift AS, 981 402 561, Bodø,Norge | TNOK | 46 410 | 91,0 | 11 |
| VVS Engineering AS, 991 952 799, Oslo, Norge | TNOK | 600 | 100,0 | 12 |
| Moelven Elektro AS, 917 097 321, Ringsaker, Norge | TNOK | 76 666 | 100,0 | 26 |
| Bravida Finland Oy, 2528874-1, Helsingfors, Finland | 2 500 | 100,0 | 71 | |
| Bravida Tampere Oy, 2691029-9, Tampere, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 2 |
| Kuopion Talotekniikka Oy, 0988651-4, Kuopio, Finland | TEUR | 26 | 100,0 | 0 |
| Asentaja Group Finland Ab Oy, 2359360-3, Jakobstad, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 6 |
| Asentaja Group Jakobstad Ab Oy, 1731585-0, Jakobstad, Finland | TEUR | 600 | 100,0 | 3 |
| Asentaja Group Vasa Ab Oy, 2388625-4, Vasa, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 0 |
| Asentaja Group Kokkola Ab Oy, 2425765-2, Karleby, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 0 |
| Asentaja Group Tornio Ab Oy, 25502473-8, Torneå, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 0 |
| Asentaja Group Security Ab Oy, 2541702-1, Jakobstad, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 0 |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.
| 2015-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Org nr / Säte | Antal andelar | Andel i % 1) | Bokfört värde |
| Bravida AB, 556713-6519, Stockholm | 1 012 429 900 | 100,0 | 7 341 |
| Bravida Sverige AB, 556197-4188, Stockholm | 20 000 | 100,0 | 2 544 |
| Bravida Prenad AB, 556454-1315, Malmö | 50 000 | 100,0 | 103 |
| Jihå Automation AB, 556651-4054, Landskrona | 60 000 | 100,0 | 2 |
| Jihå El & Automation AB, 556607-4190, Landskrona | 140 000 | 100,0 | 3 |
| MO-Service El & Hushåll AB, 556796-6246, Klippan | 1 000 | 100,0 | 4 |
| Bravida Säkerhet AB, 556193-1832, Stockholm | 5 100 | 100,0 | 25 |
| Erfator Projektledning AB, 556401-7795, Kista | 1 000 | 100,0 | 14 |
| C2M Sprinkler AB, 556684-9021, Mark | 2 100 | 100,0 | 55 |
| Rörspecialisten i Stockholm AB, 556353-5227, Stockholm | 1 000 | 100,0 | 50 |
| Bravida Service Mellersta AB, 556181-4020, Norrköping | 1 000 | 100,0 | 0 |
| E/S Intressenter AB, 556564-6741, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 15 |
| E/S Elconsult AB, 556311-0633, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 0 |
| E/S Installation AB, 556306-0838, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 0 |
| E/S Styromatic AB, 556111-9248, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 1 |
| Juhl Air Control AB, 556308-0356, Kävlinge | 2 000 | 100,0 | 0 |
| Appelgrens Elektriska Mölndal AB, 556296-9435, Mölndal | 30 000 | 100,0 | 0 |
| Byggnadsaktiebolaget Konstruktör, 556012-3670, Stockholm | 1 485 417 130 | 100,0 | 1 |
| AV-line Vitvaruservice AB, 556762-1643, Stockholm | 1 000 | 100,0 | 1 |
| Belab Ventilation AB, 556305-5507, Borlänge | 1 000 | 100,0 | 2 |
| Masens Kyl- och Frys AB, 556226-7558, Falun | 1 000 | 100,0 | 1 |
| 2015-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Org nr / Säte | Antal andelar | Andel i % 1) | Bokfört värde | |
| Bravia Östersund AB, 556026-9937, Östersund | 1 000 | 100,0 | 1 | |
| Niwentec AB, 556621-7278, Östersund | 1 000 | 100,0 | 1 | |
| Nicopia VVS AB, 556288-2307, Nyköping | 1 000 | 100,0 | 2 | |
| Vega Energi AB, 556484-7506, Stockholm | 2 040 | 100,0 | 29 | |
| Friginor Kylmontage och Service AB, 556309-1940, Haparanda | 4 000 | 100,0 | 28 | |
| Perra Bloms VVS AB, 556812-2823, Sala | 1 000 | 100,0 | 2 | |
| Skellefteå Elektriska AB, 556553-3592, Skellefteå | 1 000 | 100,0 | 5 | |
| Elservice Din Elinstallatör AB, 556327-1153, Östersund | 1 000 | 100,0 | 7 | |
| ABEKA El & Kraftanläggnungar AB, 556515-7012, Nyköping | 6 000 | 75,0 | 62 | |
| VVS Teknik Rör i Väst AB, 556442-4694, Mölndal | 2 500 | 100,0 | 25 | |
| Electi El AB, 556817-5045, Malmö | 1 000 | 100,0 | 5 | |
| Electi El Service AB, 556913-9685, Malmö | 500 | 100,0 | 1 | |
| RTS Lås & Larm AB, 556452-9385, Linköping | 2 000 | 100,0 | 2 | |
| Dala Elmän i Falun AB, 556715-0403, Falun | 1 000 | 100,0 | 13 | |
| Elinstallatörer i Dalarna AB, 556283-7095, Hedemora | 1 000 | 100,0 | 10 | |
| Bravida Danmark A/S, 14769005, Brøndby Danmark | 4 | 100,0 | 261 | |
| Selskabet av 7 oktober 2003 ApS, 10035422, Brøndby Danmark | TDKK | 2 211 | 100,0 | 3 |
| Bravida Norge Holding AS, 998 121 221, Oslo Norge | 30 | 100,0 | 909 | |
| Bravida Norge AS, 987 582 561, Oslo Norge | TNOK | 10 796 137 | 100,0 | 789 |
| El Team Drift AS, 981 402 561, Bodø,Norge | TNOK | 46 410 | 91,0 | 11 |
| HS: Vagle Elektro AS, 89104740822, Stavanger,Norge | TNOK | 740 284 | 75,0 | 31 |
| HS: Vagle Rör AS, 994 706 152,Stavanger,Norge | TNOK | 10 000 | 75,0 | 14 |
| Nord-Klima AS, 892 515 212,Tromsö,Norge | TNOK | 1 000 | 100,0 | 12 |
| Bravida Finland Oy, 2528874-1, Helsingfors, Finland | 2 500 | 100,0 | 71 | |
| Bravida Tampere Oy, 2691029-9, Tampere, Finland | TEUR | 100 | 51,0 | 3 |
| Kiinteistötekniikka KS Kitek Oy,1583875-4, Jämsä,Finland | TEUR | 595 | 100,0 | 5 |
| Kuopion Talotekniikka Oy,0988651-4, Kuopio, finland | TEUR | 26 | 100,0 | 0 |
| Sähköpeko Etelä-Suomi Oy,1907980-4, Helsingfors, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 0 |
| Trison Oy,1946770-0, Järvenpää, Finland | TEUR | 2 300 | 100,0 | 1 |
| Sähkö-Toleva Oy,0434034-4, Akaa, Finland | TEUR | 920 | 100,0 | 1 |
| RAU Tekniikka Oy,1945770-5, Pirkkala, Finland | TEUR | 100 | 100,0 | 0 |
| Halmesvaara Oy,2218790-2, Espoo, Finland | TEUR | 1 350 000 | 100,0 | 7 |
| Kiinteistöpalvelut Halmesvaara Oy,2656259-7, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 0 |
| Vesijohtoliike Halmesvaara Oy,0870294-7, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 2 |
| Ilmastointiliike Halmesvaara Oy,0870299-8, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 1 |
| Sähköliike Halmesvaara Oy,2015078-0, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 1 |
| Rakennusliike Halmesvaara Oy,1004839-0, Espoo, Finland | TEUR | 1 000 | 100,0 | 1 |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Not | 2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
2016-01-01 –2016-12-31 |
2015-01-01 –2015-12-31 |
|
| BETALDA RÄNTOR OCH ERHÅLLEN UTDELNING | |||||
| Erhållen ränta | 1 | 85 | 38 | 144 | |
| Erlagd ränta | -61 | -466 | -62 | -468 | |
| JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET M M | |||||
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 7, 10, 11 | 26 | 21 | – | – |
| Orealiserade valutakursdifferenser | – | 138 | – | – | |
| Hedgebokning i finansnettot | – | 60 | – | – | |
| Rearesultat avyttring av rörelse/dotterföretag | 0 | -2 | – | – | |
| Avsättningar till pensioner | -1 | 47 | – | – | |
| Förändring i avsättningar | 16 | 14 | – | -6 | |
| Kostnader för aktieägarprogram | 10 | 1 | 10 | 1 | |
| Övrigt | -2 | – | – | – | |
| EJ UTNYTTJADE KREDITER | 50 | 278 | 10 | -5 | |
| Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår till | 20 | -1 300 | -1 215 | -1 300 | -1 200 |
Bravida har tecknat ett kreditavtal med SEK (Svensk Export Kredit) på 500 MSEK med en löptid till 2020-10-21. Lånet kommer att användas för att reducera befintligt långfristigt lån med 500 MSEK.
Huvudägaren Bravissima Holding AB har genom en så kallad "accelererad bookbuilding-process", inriktad mot institutionella investerare, avyttrat 30 miljoner aktier. Detta skedde efter bokslutskommunikén släpptes den 22 februari 2017, efter detta äger de ca 15,5 procent av Bravida Holding AB.
Bravida Danmark har ingått avtal om förvärv av samtliga aktier i de danska företagen JFE A/S, JPE Materialudlejning ApS och JL A/S, med en total omsättning motsvarande drygt 130 MSEK.
Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Det redovisade resultatet i pågående entreprenadprojekt tas fram genom successiv vinstavräkning baserad på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Förutsättningen är väl fungerande system för kalkylering, prognosrutiner och projektuppföljning. Prognos avseende projektets slutliga utfall är en kritisk bedömning som är väsentligt för resultatredovisningen under projektets gång. Risk kan finnas att slutligt resultat avseende projekt kan avvika från successivt redovisat.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 10.
Bravida har delvis förmånsbaserade pensionsplaner. Pensionsförpliktelsen beräknas med aktuariella antaganden och förvaltningstillgångarna marknadsvärderas på balansdagen. En förändring i något av dessa antaganden och värderingen kan ge betydande påverkan på beräknade pensionsåtaganden och pensionskostnader.
Bravida Holding AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Bravida Holding ABs aktier är sedan 16 oktober 2015 registrerade på NASDAQ Stockholm. Adress till huvudkontoret är Mikrofonvägen 28, 126 81 Stockholm.
Koncernredovisningen för år 2016 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm, 24 mars 2017
Monica Caneman Ordförande
Jan Johansson Styrelseledamot
Mikael Norman Styrelseledamot
Staffan Påhlsson Styrelseledamot
Ivano Sessa Styrelseledamot Michael Siefke Styrelseledamot
Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot
Mattias Johansson Verkställande direktör
Jan Ericson Arbetstagarrepresentant
Geir Gjestad Arbetstagarrepresentant
Anders Mårtensson Arbetstagarrepresentant
Örnuld Thorsen Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats 7 april 2017. KPMG AB
Anders Malmeby
Auktoriserad revisor
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 mars 2017. Koncernens rapport över totalresultat och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 10 maj 2017.
Till bolagsstämman i Bravida Holding AB (publ), org. nr 556891-5390
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bravida Holding AB (publ) för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 98-103. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 47-94 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 98-103. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Se not 17 och 22 samt redovisningsprinciper på sidan 62 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Intäkter och resultat från installationsuppdrag redovisas i enlighet med principerna för successiv vinstavräkning. Detta innebär att resultatet redovisas i takt med projektens färdigställandegrad. Färdigställandegraden beror av faktiska kostnader i relation till totala prognosticerade projektkostnader. De senare kan förändras över projektens livscykler och kan i sin tur få väsentlig inverkan på redovisade intäkter och vinstavräkningar. Oförutsedda kostnader måste också beaktas i bedömningen för att beakta projektrisker och eventuella krav. Dessa poster bedöms regelbundet av koncernen och justeras vid behov. Intäkter från ändrings- och tilläggsarbeten i koncernen redovisas i förhållande till vad som bedöms komma att erhållas. Baserat på ovanstående, föreligger ett stort inslag av bedömningar från koncernen vilket i sin tur påverkar intäktsredo¬visningen och den successiva vinstavräkningen.
Vi har utvärderat processerna som berör koncernens bedömningar och ställningstaganden för installationsuppdrag, inklusive deras identifiering och redovisning av förlustkontrakt och/eller högriskprojekt.
Vi har vidare som ett led i vår granskning bland annat:
Se not 10 (koncern) och not 30 (moderbolag) samt redovisningsprinciper på sidan 62 (koncern) och 64-65 (moderbolag) i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Koncernens balansräkning innehåller goodwill, 7,6 mdr, vilken primärt hänför sig till historiska förvärv. Risken avser primärt det eventuella nedskrivningsbehov av goodwill hänförligt till respektive kassagenererande enhet som kan föreligga. Den inneboende osäkerheten i framtidsprognoser och diskonterade kassaflöden, vilka är grunden för nedskrivningsprövningarna, innebär att detta är ett av de områden som innehåller väsentliga bedömningsfrågor.
Koncernen utför årligen en nedskrivningsprövning av goodwill baserat på diskonterade kassaflöden från de kassaflödesgenererande enheterna (återvinningsvärden beräknas). Beräkningarna bygger bland annat på bedömningar avseende diskonteringsräntor, tillväxtfaktorer och prognostiserade kassaflöden.
Motsvarande nedskrivningsprövning görs av moderbolaget avseende värdet på aktier i dotterbolag. Beräkningsförutsättningarna är likartade med beskrivningarna ovan avseende goodwill.
Våra granskningsåtgärder har inkluderat en utvärdering av nyckelantaganden som gjorts relaterade till återvinningsvärdet för respektive kassaflödesgenererande enhet. Vi har bland annat:
Vi har också bedömt huruvida koncernens tilläggsupplysningar på ett adekvat sätt beskriver antagandena i nedskrivningsprövningarna.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-46 samt 98-107. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis¬ning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre
än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, inklusive eventuella betydande brister i den interna kontrollen.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Bravida Holding AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter.
Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 98-103 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningen övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 7 april 2017
KPMG AB
Anders Malmeby Auktoriserad revisor
Denna bolagsstyrningsrapport som har upprättats av bolagets styrelse lämnas i enlighet med Årsredovisningslagen och Koden och redogör för Bravidas bolagsstyrning under verksamhetsåret 2016. Bolagsstyrningsrapporten utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Bravida Holding AB (Bravida) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, vars stamaktie är noterad på Nasdaq Stockholm. För Bravida, som har en decentraliserad organisation, är god bolagsstyrning en förutsättning för och i hög grad en viktig del av kärnverksamheten. Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna, styrelsen, verkställande direktören och företagsledningen i enlighet med gällande lagar, regler och rekommendationer samt Bravidas bolagsordning, styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören och andra interna instruktioner.
Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ och där utövar aktieägarna sin rösträtt. Styrelse och styrelseordförande väljs på årsstämman. Styrelsen utser VD. Styrelsen och VD:s förvaltning samt företagets finansiella rapportering granskas av den externa revisor som utses av årsstämman. För att effektivisera och fördjupa arbetet i vissa frågor har styrelsen inrättat ett Revisionsutskott och ett Ersättningsutskott.
Bravida tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (se www.bolagsstyrning.se) och har under 2016 inte gjort några avvikelser från denna. Bravida Holding AB följer Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter och god sed på aktiemarknaden. Det viktigaste interna styrinstrumentet är den av stämman fastställda bolagsordningen. Därtill finns styrelsens arbetsordning och styrelsens instruktion för VD. Interna policys och instruktioner som tydliggör ansvar och befogenheter inom speciella områden, till exempel informationssäkerhet, regel efterlevnad och riskhantering utgör väsentliga styrdokument för hela företaget.
Vid utgången av 2016 hade Bravida 10 125 stamaktieägare enligt det av Euroclear Sweden förda aktieägarregistret. De största ägarna den 30 december 2016 var Bravissima Holding, som ägs av Bain Capitals fonder, med 30,44 procent av rösterna. Swedbank Robur fonder hade 9,60 procent av rösterna och Lannebo fonder hade 6,58 procent av rösterna och Fjärde AP-fonden hade 6,22 procent av rösterna.
Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Det är det högsta beslutande organet och där samtliga aktieägare har rätt att närvara. Med "årsstämma" menas den bolagsstämma som ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång och där koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen läggs fram och beslut fattas om fastställande av resultat- och balansräkning för bolaget och koncernen, vinstdisposition samt ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör.
Bravidas årsstämma 2017 äger rum den 10 maj i Bravidas huvudkontor, Mikrofonvägen 28 i Stockholm. Aktieägare som vill lämna ett förslag till valberedningen eller ha ett ärende behandlat på årsstämman har möjlighet att lämna förslaget till valberedningen fram till den 22 mars samt ärendet till bolaget fram till den 29 mars 2017. Kontaktinformation återfinns på hemsidan.
Varje stamaktie (A-aktie) berättigar till en röst på bolagsstämman och varje aktie av serie C berättigar ägaren till en tiondels röst. Aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier som aktieägaren innehar i Bolaget.
Kallelse till bolagsstämman ska ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Aktieägares som vill delta vid bolagsstämman ska enligt Bravidas bolagsordning föranmäla sig till bolagsstämman inom den tid som angivits i kallelsen. Denna dag ska vara en vardag och får inte infalla tidigare än fem vardagar före stämman angiven tid.
På hemsidan, www.bravida.se, finns samtliga dokument inför årsstämman.
Nominering av styrelseledamöter inför valet på bolagsstämma sker genom valberedningen. Därutöver föreslår valberedningen arvode till styrelseledamöter samt förslag till val och arvodering av revisor. Enligt nuvarande instruktion för valberedningen ska Bravida ha en valberedning som består av Bravidas styrelseordförande samt en representant för vardera av de tre till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna som önskar utse en representant. Valberedningens sammansättning ska för kommande år baseras på tillhandahållen förteckning av Euroclear Sweden över registrerade aktieägare och ägargrupper och övrig tillförlitlig ägarinformation per den sista bankdagen i september. För vidare information om instruktion för valberedningen, se hemsidan.
Valberedningen inför årsstämman 2017 har följande sammansättning: Halvor Horten, Bain Capital, Peter Lagerlöf, Lannebo fonder, Håkan Berg, Swedbank Robur, Monica Caneman, styrelseordförande i Bravida Holding AB. Ingen ersättning har utgått för arbetet i valberedningen. Valberedningens förslag, redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2017 samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter offentliggörs i samband med kallelsen och presenteras på årsstämman 2017. På hemsidan, www.bravida.se, finns samtliga dokument inför årsstämman.
Styrelsen i Bravida ska enligt bolagsordningen bestå av minst tre och högst tio ledamöter samt högst fem suppleanter som utses av årsstämman. Styrelseledamöterna väljs för en period av ett år. Under 2016 var sju styrelseledamöter valda av årsstämman. De anställda är representerade i styrelsen genom arbetstagarutsedda representanter. Antalet arbetstagarutsedda ledamöter har under hela året varit fyra med två suppleanter.
Vid årsstämman den 3 maj 2016 omvaldes styrelseledamöterna Monica Caneman, Jan Johansson, Ivano Sessa, Michael Siefke, och till nya styrelseledamöter valdes Cecilia Daun Wennborg, Mikael Norman och Staffan Påhlsson. Monica Caneman valdes av årsstämman till styrelseordföranden för tiden till nästa årsstämma. För närmare presentation av styrelsen se nedan tabell, sidan 104 och hemsidan.
Styrelsesammansättningen i Bravida uppfyller kraven avseende oberoende ledamöter.
Under året har det hållits 11 styrelsemöten varav fem ordinarie, ett konstituerande och sex extraordinarie styrelsemöten. Ledamöternas närvaro presenteras i tabell på sidan 100 Sekreterare vid styrelsemötena har varit chefsjuristen Magnus Liljefors. Inför styrelsemötena har ledamöterna erhållit skriftligt material beträffande de frågor som ska behandlas vid mötet.
Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, bokslut, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, förvärv och andra beslut som enligt arbetsordningen ska behandlas av styrelsen. Styrelsen har fått såväl interna som externa presentationer av de marknader som Bravida verkar på och av Bravidas verksamhet lokalt. Styrelsen har därvid diskuterat utvecklingen och möjligheter för Bravida. Styrelsen har arbetat aktivt tillsammans med ledningen i olika strategiska frågor.
En viktig del av styrelsearbetet är genomgång av de finansiella rapporter som presenteras vid varje ordinarie styrelsemöte och som även omfattar det löpande arbetet inom divisionerna med fördjupade analyser. Styrelsen får också löpande månadsvis rapportering beträffande koncernens finansiella ställning.
Styrelsen har under året följt upp de planer för verksamheten som ledningen lämnat och utvecklingspotentialen inom de olika affärsområden där Bravida är verksamt.
Styrelsen har inrättat två styrelseutskott som ett led i att effektivisera och fördjupa styrelsens arbete i vissa frågor: Revisionsutskottet och Ersättningsutskottet. Utskottens ledamöter ska utses vid det konstituerande styrelsemötet som följer direkt på årsstämman. De utses för ett år i taget och arbetet samt utskottens bestämmanderätt regleras av de årligen fastställda utskottsinstruktionerna.
Utskotten har en beredande och handläggande roll. De frågor som behandlats vid utskottens möten protokollförs och rapport lämnas vid efterföljande styrelsesammanträde.
Revisionsutskottet består av Ivano Sessa (ordförande), Jan Johansson, Monica Caneman och Mikael Norman. Därutöver närvarar bolagets CFO och chefsjurist. Revisionsutskottets uppgifter är i huvudsak att
bistå i övervakningen av närståendetransaktioner och
biträda i övervakningen och värderingen av utvalda projekt. Ersättningsutskottet består av Michel Siefke (ordförande), Monica Caneman, Cecilia Daun Wennberg och Staffan Påhlsson. Därutöver närvarar bolagets chefsjurist. Bolagets VD och CFO närvarar vid behov. Ersättningsutskottets uppgifter är i huvudsak att
bereda Styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare,
Styrelseordföranden ska, i enlighet med styrelsens arbetsordning, initiera en utvärdering av styrelsens arbete en gång per år.
Under 2016 gjordes en utvärdering av styrelsens arbete i samarbete med Styrelseakademin. En frågeenkät skickades ut till samtliga ledamöter. Svaren sammanställdes och analyserades. Utvärderingens syfte var att få en uppfattning om vad styrelseledamöterna anser om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan göras för att effektivisera styrelsearbetet. Avsikten är också att få en uppfattning om vilken typ av frågor styrelsen anser bör ges mer utrymme och på vilka områden det eventuellt krävs ytterligare kompetens i styrelsen. Resultatet av utvärderingen har redovisats för styrelsen.
Styrelsen utvärderar fortlöpande även verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. En gång per år ska en formell utvärdering göras.
Verkställande direktör och koncernchef är Mattias Johansson. Verkställande direktörens ansvar innefattar bland annat för personal-, finans- och ekonomifrågor samt löpande kontakter med företagets intressenter, såsom myndigheter och den finansiella marknaden. Verkställande direktören säkerställer att styrelsen får den information som krävs för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.
Bravidas verksamhet är operativt indelad i fyra segment; Sverige, Norge, Danmark och Finland. Segmenten är uppdelade i divisioner, tre för Sverige och en för varje land i övrigt. Varje division har en chef, en divisionschef, som är direkt underställd VD. Divisionschefen har ansvar för divisionens verksamhet och resultat och ansvarar för att verksamheten inom divisionen genomförs i enlighet med fattade beslut. Divisionscheferna har stöd genom egna staber men även genom de koncerngemensamma stabsfunktionerna. Koncernledningen i Bravida består av VD, cheferna för varje division samt cheferna för de koncerngemensamma staberna. För mer information om verkställande direktören och ledningsgruppen, se sidan 105.
Ledningsgruppen har möten ca en gång per månad, varav minst ett möte per år endast ägnas framåtriktande strategier. Vid ledningsmötena diskuteras och behandlas pågående koncerngemensamma initiativ, förändringar i marknaden, aktuella frågor i divisionerna och staberna, förvärv samt uppföljning av verksamheternas måluppfyllelse.
Ledningsgruppen arbetar aktivt med att engagera medarbetarna i att utveckla företagskulturen och att leva efter dess värderingar. Under 2016 har mycket arbete lagts ned på att genomföra de olika initiativen inom Prissättning och Produktion samt Inköp och Service men även att utveckla Bravida som en modern arbetsgivare och i hållbarhetsfrågor.
Bravidas verksamhet är operativt indelad i fyra segment; Sverige, Norge, Danmark och Finland. Segmenten är uppdelade i divisioner, tre för Sverige (Nord, Stockholm och Syd) och en för varje land i övrigt. Divisionerna är i sin tur uppdelade i totalt 30 regioner som i sin tur är uppdelade i totalt cirka 252 avdelningar. Verksamheten är decentraliserad, vilket innebär att på avdelningsnivå sker den huvudsakliga verksamheten och kundkontakten. Varje avdelningschef (AC) har ett eget resultatansvar och ansvarar således för organisation, bemanning, tecknande och utförande av kontrakt. Avdelningarna stöttas av koncerngemensamma affärs- och inköpssystem och andra verktyg för riskbedömning, kalkyler och ett effektivt genomförande av tecknade kontrakt. Avdelningarnas självständighet begränsas av instruktioner och en attestordning. Bravida har tydliga regler för projektgodkännande med tröskelnivåer styrt framförallt av kontraktsvärde. Det innebär att en avdelningschef inte kan ingå avtal över ett visst värde utan godkännande av sin regionchef (RC) och att en regionchef inte heller kan ingå avtal över ett visst värde utan godkännande av sin divisionschef (DC). Kontrakt över 50 MSEK ska alltid godkännas av VD.
Som en väsentlig del av koncernchefens (VD) arbete med styrning och kontroll av verksamheten träffar koncernchefen och koncernens CFO varje divisionschef en gång per kvartal för en genomgång av divisionens finansiella ställning, stora projekt, faktureringsläge, kassaflöde, med mera, enligt punkterna i ett styrkort. Vid detta möte närvarar även divisionens ekonomichef samt respektive regionchef med controller. På motsvarande sätt hålls dessa kvartalsgenomgångar nedåt i hela organisationen enligt schema.
| Typ av möte | Ansvarig | Frekvens |
|---|---|---|
| Koncern (VD, DC, RC) | Koncernchef | var 3:e mån |
| Division (DC, RC, AC) | Divisionschef | var 3:e mån |
| Region (RC, AC, projekt/serviceledare) | Regionchef | var 3:e mån |
| Avdelning (AC, projekt/serviceledare, ledande montör) |
Avdelningschef | var 3:e mån |
Genom dessa regelbundna möten träffas alltså den ansvarige sin chefs chef och får en möjlighet att redovisa sin verksamhet i detalj och att framhålla förbättringar men måste även stå till svars för exempelvis sämre projekt eller dålig följsamhet till förändringsinitiativ. Ledarskapet blir mycket synligt och tydligt. Det är också ett mycket effektivt sätt att styra verksamheten och se till och följa upp att fattade beslut följs. Därutöver tillämpas den så kallade "farfarsprincipen" vid en mängd beslut som fattas i Bravida. Principen innebär att vissa beslut ska fattas/godkännas av chefens chef. Hit hör beslut avseende investeringar, nyanställningar och vissa egna kostnader.
Långsiktigt styrs Bravida av en affärsplan för de kommande tre åren. Denna tas sedan ned i delar från koncern till avdelningsnivå. Per år sätts
Styrelse- och utskottssammanträden samt närvaro 2016
| Bolagsstämmovalda ledamöter |
Invald år | Oberoende gentemot bolaget och bolags ledningen |
Arvode TSEK* |
Närvaro styrelse möten |
Revisions utskottet |
Ersättnings utskottet |
Arvode utskott |
Antal aktier i Bravida 2016-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Monica Caneman | 2015 | Ja | 1 500 | 11/11 | x | x | 180 | 24 143 |
| Michael Siefke | 2012 | Nej | – | 9/11 | x | – | ||
| Jeffery Sherer | 2014 | Nej | – | 4/11** | – | |||
| Ivano Sessa | 2012 | Nej | – | 9/11 | x | – | ||
| Jan Johansson | 2014 | Ja | 450 | 11/11 | x | 100 | 37 895 | |
| Staffan Påhlsson | 2016 | Ja | 450 | 8/11*** | x | 80 | 1 902 745 | |
| Cecilia Daun Wennborg | 2016 | Ja | 450 | 7/11*** | x | 80 | 7 000 | |
| Mikael Norman | 2016 | Ja | 450 | 8/11*** | x | 100 | 2 500 | |
| ORDINARIE ARBETSTAGARREPRESENTANTER | ||||||||
| Anders Mårtensson | – | 11/11 | ||||||
| Peter Sjöquist | – | 9/11**** | ||||||
| Kai-Otto Helmersen | – | 7/11**** | ||||||
| Jan Ericson | – | 11/11 | ||||||
| Örnulf Thorsen | – | 2/11**** | ||||||
| Geir Gjestad | – | 2/11**** |
* Enligt årsstämmoprotokoll 2016
** Lämnade styrelsen vid årsstämman 2016
*** Nyvald styrelseledamot vid årsstämman 2016
**** Peter Sjöquist och Kai-Otto Helmersen ersattes av Örnulf Thorsen respektive Geir Gjestad efter sommaren 2016.
måltal för alla avdelningar och aggregerat för koncernen samt en handlingsplan för hur uppsatta mål ska nås. Utvärdering och eventuell justering sker löpande enligt årshjulet (se bild). Detta arbete pågår löpande under året och på olika nivåer. Därutöver hålls två gånger per år en regionchefskonferens där koncernledningen träffar regioncheferna för att behandla viktiga strategiska frågor.
Alla divisioner upprättar löpande sammanställningar över potentiella och pågående förvärv för genomgång på koncernledningsmöten. Därmed hålls en löpande kontroll över de pågående aktiviteterna och prioriteringar kan göras. Inga förvärv kan genomföras utan att först ha behandlats och godkänts av den s.k. "Förvärvsgruppen", efter en formaliserad process och beslutsgång. Större förvärv ska även godkännas av styrelsen.
Ett korrekt uppförande är viktigt för Bravida, inte bara gentemot våra kunder och leverantörer utan även mellan alla som arbetar i Bravida. Bravida har antagit en uppförandekod, som omfattar riktlinjer och regler för hur vi ska bete oss. Det finns ett utbildningsprogram som även omfattar arbete kring olika "typfall", avseende uppförandekoden och därmed sammanhängande frågor, som riktar sig till samtliga chefer i Bravida. Bravida har även en s.k. "visselblåsarfunktion" genom vilken misstänkta oegentligheter kan rapporteras anonymt.
Styrelsearvodets för 2016 fastställdes vid årsstämman den 3 maj 2016. Fördelning av arvodet framgår av tabellen ovan.
Verkställande direktörens totalersättning beslutas av styrelsen. Riktlinjer för ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen föreslås av Ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Bravida ska sträva efter att erbjuda en marknadsmässig totalersättning som gör det möjligt att rekrytera och behålla rätt ledande befattningshavare. För att avgöra vad som är en marknadsmässig totalersättning och utvärdera rådande nivåer, görs varje år jämförelsestudier med relevanta branscher och marknader. Den totala ersättningen ska baseras på faktorer såsom befattning, prestation och individuell kvalifikation.
Ledningsgruppens totala ersättning ska bestå av
Den fasta kontantlönen ska omprövas årligen och utgör basen för beräkning av den rörliga lönen.
Den rörliga kontantlönen är dels beroende av individens uppfyllelse av årligen fastställda mål och dels av uppfyllelse av förutbestämda finansiella mål. Utfallet av den kortsiktiga rörliga kontantlönen följs upp årligen. För ledningsgruppen kan den högsta möjliga rörliga kontantlönen variera beroende på befattning. Som regel kan stabschefer i ledningsgruppen erhålla en rörlig lön motsvarande högst 9 månadslöner av den fasta kontantlönen medan CFO och divisionschefer kan erhålla en rörlig lön motsvarande 20 månadslöner.
Årshjulet beskriver hur Bravidas organisation arbetar med mål, strategier och handlingsplaner under verksamhetsåret.
(Ledningens genomgång)
1. Regionledningsmöten – Utvärdering/justering av Mål, Strategi- och handlingsplan
2. Divisionsledningsmöte
– Utvärdering/justering av Mål, Strategi- och handlingsplan (Ledningens genomgång)
– Utvärdering/justering av Mål, Strategi- och handlingsplan
4. Divisionsledningskonferens – Justering av Mål, Strategi och handlingsplan
5. Koncernledning (Strategidagar) – Fastställande av Mål, Strategi - och handlingsplan för kommande år
För den verkställande direktören är den kortsiktiga rörliga kontantlönen maximalt 10 månadslöner. Utfallet är såväl kopplat såväl till individuell som sammanlagd måluppfyllelse för koncernen. Därigenom blir ersättningen tydligt kopplad såväl till den enskildes arbetsinsats och prestation som till utvecklingen av Bravida som helhet.
Nyckelpersoner i Bravida, framförallt chefer i linjeorganisationen, har erbjudits långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram. Syftet med ett aktierelaterade incitamentsprogram är att belöna prestation, öka och sprida aktieägandet bland chefer och viktigare befattningshavare samt motivera dem att stanna inom företaget. Beslut om utformningen av långsiktiga incitamentsprogram fattas av styrelsen och godkänns av årsstämman. På hemsidan, www.bravida.se , finns en utförligare beskrivning av de långsiktiga incitamentsprogram som godkändes 2015 och 2016.
Ledande befattningshavare som är bosatta i Sverige har rätt till pensionsförmåner motsvarande mellan 28-35 % av deras respektive fasta löner, eller annars i enlighet med deras tjänstepensionsplaner. För ledande befattningshavare bosatta utomlands gäller, så långt är möjligt med hänsyn till lokala förhållanden, att likvärdiga villkor ska erbjudas.
Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter.
Ledande befattningshavare har rätt till mellan 6-12 månaders uppsägningstid om anställningen avslutas av arbetsgivaren och 4-6 månader om arbetstagaren säger upp sig. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida kan därutöver tillkomma ett avgångsvederlag motsvarande 6-12 månaders fast lön. För samtliga gäller en konkurrensbegränsning vid egen uppsägning.
Styrelsen äger, om den finner särskilda skäl föreligga i ett enskilt fall, frångå riktlinjerna enligt ovan. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, VD och ledande befattningshavare finns i not 5, sidan 68. På hemsidan återfinns även de utvärderingar och redogörelser som ska redovisas enligt Koden.
Revisorn ska granska Bolagets årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna en revisionsberättelse och en koncernrevisionsberättelse till årsstämman.
Bravida ska enligt bolagsordningen ha en eller två revisorer med högst två revisorssuppleanter. Till revisor kan även registrerat revisionsbolag utses. Revisorn utses av årsstämman för en mandatperiod på ett år, eftersom inget annat anges i Bravidas bolagsordning.
Vid årsstämman 2016 omvaldes det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2017. Auktoriserade revisorn Anders Malmeby är huvudansvarig för revisionen i Bolaget och Koncernen.
Bravidas revisor: KPMG AB
Huvudansvarig revisor: Anders Malmeby, auktoriserad revisor Född: 1955
Huvudansvarig revisor i Bravida sedan 2014
Aktieinnehav i Bravida AB: 0 aktier
Andra revisionsuppdrag: De noterade bolagen Concentric Group och
East Capital Explorer, samt Bankgirocentralen, Fujitsu Sweden, Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Tryggliv och RISE.
Revisorns oberoende i förhållande till företaget säkerställs genom att vald revisor endast i begränsad utsträckning tillåts utföra andra tjänster än revision.
Styrelsen har ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar dels till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen, dels till att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen har upprättats enligt lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav.
Kontrollmiljön omfattar bland annat, hur mål sätts, hur resultat följs upp och hur risker hanteras. En god kontrollmiljö bygger på en organisation med tydliga beslutsvägar samt en företagskultur med gemensamma värderingar och den enskilde individens medvetenhet om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll.
Kontrollmiljön avseende den finansiella rapporteringen bygger på en fördelning av roller och ansvar i organisationen, fastställda och kommunicerade beslutsvägar, instruktioner beträffande befogenhet och ansvar samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Styrelsen har antagit en arbetsordning, en VD-instruktion samt en instruktion för den finansiella rapporteringen. Utöver styrelsens arbetsordning, VD-instruktion och rapporteringsinstruktionen finns en övergripande attestordning för hela koncernen samt finns policyer och riktlinjer inom ett flertal områden för den operativa verksamheten.
Bravida har upprättat policyer, instruktioner och detaljerade processbeskrivningar som täcker alla väsentliga delar av verksamheten. Styrdokumenten finns tillgängliga på intranätet för personalen. Dokumenten uppdateras årligen eller vid behov för att spegla gällande lagar och regler samt de processförändringar som genomförts. Intern revision och uppföljning sker av efterlevnaden av viktigare processer.
Styrelsen och koncernledningen arbetar, som en integrerad del av ledningsarbetet, med riskbedömning i ett brett perspektiv. Rapportering av risker sker löpande till styrelsen. Styrelsen har under året löpande diskuterat olika slags risker samt Bolagets riskhanteringsprocess. Riskerna i Bravida kan delas upp i operationella risker och finansiella risker. Av de operationella riskerna är hantering, kalkylering och värdering av pågående projekt den enskilt största. Bravida har utvecklat en modell för hantering av denna risk och arbetar fortlöpande med förbättringar.
Identifiering och utvärdering av risker att inte uppnå affärsmål och en
tillförlitlig finansiell rapportering, sker kontinuerligt i de dagliga processerna inom Bravida. Styrelsen ansvarar för att väsentliga finansiella risker respektive risker för fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras. Styrelsen följer löpande upp riskexponeringen.
Verkställande direktören ansvarar för att verksamheten tillämpar och följer de fastställda rutinerna samt för den löpande uppföljningen och hanteringen av risker inom verksamheten.
Bravidas styrelse har fastställt en kommunikationspolicy (se figur nedan) som syftar till att säkerställa att den externa informationen hanteras korrekt. Internt finns instruktioner om informationssäkerhet samt hur den finansiella informationen ska kommuniceras mellan ledning och övriga medarbetare.
Instruktionen för informationssäkerhet har uppdaterats under året och utbildning för personalen har hållits, framförallt med hänsyn till den nya publika miljön efter börsnoteringen.
Information om interna styrdokument, inklusive den finansiella rapporteringen, finns tillgängliga för berörda medarbetare på Bravidas intranät. Information och utbildning avseende de interna styrdokumenten sker bland annat vid interna seminarier och möten.
För att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt samt att den finansiella rapporteringen vid varje rapporttillfälle ger en rättvisande bild, finns kontrollaktiviteter som involverar alla nivåer av organisationen från styrelse och företagsledning till övriga medarbetare.
Inom Bravida omfattar kontrollaktiviteterna bland annat godkännande av projekt och avtal, avstämning med externa motparter, daglig uppföljning av resultatutveckling i projekt, dagliga kontoavstämningar och resultatuppföljning samt analytisk uppföljning av beslut.
Bravidas finansiella rapporter analyseras och valideras slutligt av kontrollfunktionen inom koncernens ekonomifunktion. Valideringen omfattar både automatiska kontroller, till exempel avvikelserapportering, och manuella kontroller såsom analyser och rimlighetsbedömning av värden. Effektiviteten i de automatiska kontrollerna i IT-systemen följs upp utifrån information från systemansvariga i affärsprocessen. Förslag till förbättringar identifieras och implementeras löpande.
Koncernens kontrollaktiviteter för exempelvis attester, projektgodkännanden och genomförande, utgår från koncernnivå men hanteras därefter primärt på regional nivå. Koncernledningen har på uppdrag av styrelsen med start 2014 påbörjat implementeringen av ett delvis förändrat arbetssätt för styrning och kontroll av Bravidas projektverksamhet, som primärt syftar till att produktion, kalkylarbete och efterlevnad av system ytterligare förbättras. Samtliga avdelningar kommer att utbildas och efter godkänt genomförande att certifieras.
Bravidas styrelse och ledning följer löpande upp efterlevnad och effektivitet i de interna kontrollerna för att säkerställa kvaliteten i processerna. Koncernens ekonomiska situation och strategi avseende den finansiella ställningen behandlas vid varje styrelsemöte, där styrelsen får utförliga månatliga rapporter avseende den finansiella ställningen och utvecklingen av verksamheten. Revisionsutskottet fyller en viktig funktion i att säkerställa och följa upp kontrollaktiviteter för väsentliga riskområden i processerna till den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet, ledningen samt controllerfunktionerna på divisions- och regionsnivå följer regelbundet upp rapporterade brister.
Bravida har ingen separat granskningsfunktion. Styrelsen utvärderar årligen behovet av en sådan. I Bravida fyller de s.k. kvartalsgenomgångarna en viktig funktion genom att hela verksamheten fyra gånger per år genomlyses. Vid kvartalsgenomgångarna används standardiserade styrkort för att mäta och följa upp viktiga nyckeltal. Avdelningarnas verksamhet granskas av de controllers som finns på varje region. Regionerna granskas i sin tur av ekonomifunktonerna på divisionerna och slutligen finns en controllerfunktion på koncernnivå. Leverantörs- och kundreskontran är centraliserad och har i uppgift att bedriva viss översyn. Betalningar kan bara utföras genom att särskilda arbetsordernummer används och varje betalning ska attesteras av överordnad.
Genom avdelningen Verksamhetsutveckling sker revision av ett antal slumpvis utvalda projekt varje år. Genom revisionen kontrolleras att verksamheten genomförs projekten i enlighet med de processer och rutiner som fastställts. Upptäcks brister härvidlag sker en återrapportering och en handlingsplan aktiveras.
Styrelseordförande sedan 2016. Födelseår: 1954
Styrelseordförande för BIG BAG Group AB, Arion Bank hf. Styrelseledamot för SAS AB (publ), Com Hem Holding AB (publ) och Nets AS.
Tidigare befattningar: Styrelseordförande för Frösunda Omsorg AB, Allenex AB (publ), Electronic Transaction Group Nordic Holding AB och Electronic Transaction Group Nordic AB, Fjärde AP-fonden och VIVA Media Group AB. Styrelseledamot för Investment AB Öresund (publ), Poolia AB (publ), Orexo AB (publ), mySafety Försäkringar AB, SPP Pension & Försäkring AB (publ), SPP Livförsäkring AB (publ), Storebrand ASA, Schibsted Sverige AB, Schibsted ASA
(publ), mySafety Group AB och Intermail AS.
Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier: 24 143
Styrelseledamot sedan 2014. Födelseår: 1959
Övriga nuvarande befattningar: VD för Malmö Cityfastigheter AB, Styrelseledamot i Götenehus Group AB, Starka AB och Centuria AB. Tidigare befattningar: VD för Peab AB, styrelseledamot i Catena AB, Fastighets AB ML 4 och Centur AB Utbildning: Civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad från Lunds universitet.
Antal aktier: 37 895
Styrelseledamot sedan 2016 (styrelseordförande 2012-2016). Födelseår: 1967
Övriga nuvarande befattningar: Managing Director för Bain Capital Beteiligungsberatung GmbH. Medlem i styrelsen för FTE Automotive, IMCD och Wittur.
Tidigare befattningar: Styrelseledamot för FCI
Utbildning: Filosofie doktorsexamen i Accounting & Finance från University of Muenster. MBA från University of Muenster. Antal aktier: 0
Styrelseledamot sedan 2016 Födelseår: 1958
Övriga nuvarande befattningar: Styrelseledamot i Cloetta AB och Byggmax Group AB Tidigare befattningar: CFO för Nobiakoncernen Utbildning: Kandidatexamen i juridik, Stockholms universitet Antal aktier: 5 000
Styrelseledamot sedan 2016 Födelseår: 1952
Övriga nuvarande befattningar: Styrelseledamot för arbetsgivarorganisationen EIO, arbetsgivarorganisationen Installatörerna, One Nordic AB och Båstad Tennis och Hotell AB. Vice styrelseordförande för Laholms sparbank. Styrelseordförande Båstad Fritidshamn Ekonomisk Förening. Vd och ägare MOS Advisors AB och S Påhlsson Fastigheter AB, med dotterbolag.
Flera tjänster inom Bravida, bl.a., vd och koncernchef samt divisionschef. Utbildning: Gymnasieingenjör Elkraft, Tycho Braheskolan Antal aktier: 1 952 745
Styrelseledamot sedan 2012. Födelseår: 1977
Övriga nuvarande befattningar: Managing Director för Bain Capital Europe, LLP. Styrelseordförande för Autodistribution S.A. och MSXI. Styrelseledamot för Fintyre Group. Tidigare befattningar: Styrelseledamot för Teamsystem Azzurra Sarl, IMCD och TeamSystem. Utbildning: Kandidatexamen i Business Administration från Bucconi University. Antal aktier: 0
Födelseår: 1963 Övriga nuvarande befattningar:
Styrelseledamot för bl.a. ICA
Gruppen AB, Getinge AB, Loomis AB och Sophiahemmet.
Tidigare befattningar: VD respektive CFO för Carema, Sverigechef för Skandia och VD för SkandiaLink. Utbildning: Civilekonomexamen, Stockholms universitet Antal aktier: 7 000
Födelseår: 1965
Jan Ericson är styrelseledamot i egenskap av arbetstagarrepresentant för Bravida och har varit anställd som elektriker hos Bravida sedan 1985. Jan Ericson representerar Svenska Elektrikerförbundet. Antal aktier: 500
Geir Gjestad är styrelseledamot i egenskap av arbetstagarrepresentant för Bravida och har varit anställd som elektriker hos Bravida sedan 1997. Geir Gjestad representerar EL OG IT Forbundet. Antal aktier: 0
Anders Mårtensson är styrelseledamot i egenskap av arbetstagarrepresentant för Bravida och har varit anställd som rörmokare hos Bravida sedan 1988. Anders Mårtensson representerar Byggnads. Antal aktier: 250
Örnulf Thorsen är styrelseledamot i egenskap av arbetstagarrepresentant för Bravida och har varit anställd som elektriker sedan 1984. Örnulf Thorsen är sedan 1993 projektledare på Bravida. Örnulf Thorsen representerar Ledarna. Antal aktier: 500
Vd och koncernchef sedan 2015. Födelseår: 1973 Anställd i Bravida sedan: 1998 Tidigare befattningar: Mångårig erfarenhet inom Bravida bland annat som avdelningschef, regionchef och divisionschef för Division Syd (Sverige) och Division Norge. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 833 698
CFO sedan 2014. Födelseår: 1962 Anställd i Bravida sedan: 2014 Tidigare befattningar: Bl.a. Affärsområdeschef ventilation och CFO, Lindab koncernen. Utbildning: Civilekonom Antal aktier: 430 624
Divisionschef Nord (Sverige) sedan 2016
Födelseår: 1964 Anställd i Bravida sedan: 1983 Tidigare befattningar: Mångårig erfarenhet inom Bravida bland annat som projektledare, avdelningschef och regionchef.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot för Friginor och E/S intressenter AB. Suppleant för VVS Företagen. Utbildning: Gymnasieingenjör Antal aktier: 4 950
Divisionschef Stockholm sedan 2009.
Födelseår: 1969 Anställd i Bravida sedan: 2009 Tidigare befattningar: Regionchef
NCC Boende. Styrelseuppdrag: Ledamot, AB Svensk Byggtjänst. Ledamot, VVS Företagen. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 238 704
Divisionschef Syd (Sverige) sedan 2013. Födelseår: 1966 Anställd i Bravida sedan: 2008 Tidigare befattningar: Avdelningschef Wikströms VVS-kontroll, Marknadschef Bravida Division Syd. Utbildning: Gymnasieexamen Maskiningenjör Antal aktier: 274 510
Divisionschef Norge sedan 2015. Födelseår: 1970 Anställd i Bravida sedan: 2009 Tidigare befattningar: Avdelningschef, Siemens AS. Regionchef Region Øst, Bravida Norge.
Styrelseuppdrag: Ledamot, Bransjeforeningen NELFO. Ordförande, HeLa Bakke AS. Utbildning: Högskoleingenjör Antal aktier: 115 922
Divisionschef Danmark sedan 2007.
Födelseår: 1961 Anställd i Bravida sedan: 2003 Tidigare befattningar: Regionchef Fyn och Jylland, Bravida Danmark. Styrelseuppdrag: Ledamot, Danløft A/S. Utbildning: Civilingenjör, Executive MBA Antal aktier: 261 977
Divisionschef Finland sedan 2015. Födelseår: 1966 Anställd i Bravida sedan: 2014 Tidigare befattningar: Vd, Tekmanni Service Oy. Vd Lemminkäinen Talotekniikka Oy. Styrelseuppdrag: Ledamot, Corbel Oy. Ledamot, Finska Handbollsförbundet. Utbildning: Magisterexamen i ekonomi Antal aktier: 40 347
Koncern HR-chef sedan 2016 Födelseår: 1968 Anställd i Bravida sedan: 2016 Tidigare befattningar: HR-chef IFS, HR-chef Electrolux, HR-chef och HR-direktör Holmen. Styrelseuppdrag: Ledamot, Länsförsäkringar Östgöta Utbildning: Filosofie kandidatexamen i personal- och arbetslivsfrågor Antal aktier: 4 000
Chef verksamhetsutveckling sedan 2011.
Födelseår: 1973 Anställd i Bravida sedan: 2008 Tidigare befattningar: Gruppchef, ÅF & SWECO. Vd, Erfator Projektledning. Chef produktionssystem samt tf. Koncern HR-chef, Bravida. Utbildning: Gymnasieingenjör Antal aktier: 9 242
Inköpschef sedan 2005. Födelseår: 1966 Anställd i Bravida sedan: 2005 Tidigare befattningar: Purchasing Group Manager, Cramo AB. Sales and Business Development Manager, Cramo Sverige AB . Styrelseuppdrag: Ordförande, Resultatfabriken AB. Utbildning: Business Administration, redovisning och finansiering Antal aktier: 122 865
Chefsjurist sedan 2010. Födelseår: 1963 Anställd i Bravida sedan: 2005 Tidigare befattningar: Advokat, Advokatfirman Glimstedt, chefsjurist Nordisk Renting AB. Utbildning: Jur. kand., Master of Laws. Antal aktier: 140 578
Beräknas som genomsnittligt antal medarbetare under året, med hänsyn tagen till tjänstgöringsgrad.
12 månaders rullande nettoresultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Redovisad skattekostnad i procent av resultat före skatt.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antal utestående aktier vid periodens slut.
Summan av valutakursdifferenser på lån och likvida medel i utländsk valuta, övriga finansiella intäkter och övriga finansiella kostnader.
Rörelseresultat exklusive särskilda kostnader uttryckt i procent av nettoomsättning.
Resultat före finansiella poster och skatt justerat för särskilda kostnader.
Periodens kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med antal aktier vid periodens slut.
EBITDA (rörelseresultat plus avskrivningar) 12 månader +/förändring av rörelsekapitalet och investering i maskiner och inventarier i relation till EBIT (rörelseresultat) 12 månader.
Nettoomsättning redovisas enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att projekten successivt har färdigställts.
Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive särskilda kostnader, baserad på rullande tolvmånaders beräkning.
Räntebärande skulder, exklusive pensionsskulder, med avdrag för likvida medel.
Försäljningsförändringen justerat för valutaeffekter, samt förvärv och avyttringar jämfört med samma period föregående år.
Rörelseresultat justerat för poster som inte ingår i kassaflödet, investeringar i maskiner och inventarier samt förändring i rörelsekapitalet.
Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden.
Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag. I orderstocken ingår ej serviceverksamheten, endast installationsuppdrag.
Periodens resultat i relation till genomsnittligt antal aktier under perioden.
Resultat efter finansiella poster med tillägg för räntekostnader i förhållande till räntekostnaderna.
Totala omsättningstillgångar, exklusive likvida medel, minus kortfristiga skulder exklusive kortfristiga avsättningar och räntebärande kortfristiga lån.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelseresultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar.
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i procent av balansomslutning.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt när respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter.
Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Ny- och ombyggnation av tekniska system i fastigheter, anläggningar och infrastruktur.
Drift och underhåll samt mindre ombyggnationer av installationer i byggnader och anläggningar.
Kraftförsörjning, belysning, uppvärmning, styr-, regler- och övervakningssystem. Tele- och andra svagströmsinstallationer. System och produkter inom brandoch inbrottslarm, tillträdessystem, tv-övervakning och integrerade säkerhetssystem.
Komfortventilation och komfortkyla i form av luftbehandling, luftkonditionering och klimatisering. Kommersiell kyla i frys- och kylrum. Processventilation, styr & regler. Energiutredningar och energisparåtgärder i form av värmeåtervinning, värmepumpar med mera.
Vatten, avlopp, värme, sanitet, kyla och sprinkler. Fjärrvärme och fjärrkyla. Industrirör med kompetens för alla typer av rörsvetsning. Energisparåtgärder i form av kompletta energisystem.
Företaget skapades år 2000 genom en sammanslagning mellan BPA och Telenors installationsverksamhet. År 2003 förvärvade Bravida det danska företaget Semco A/S, som idag utgör Bravidas verksamhet i Danmark. Under 2005 flyttade huvudkontoret till Stockholm. 2012 blev private equity-bolaget Bain Capital ägare till Bravida. 2015 förvärvade Bravida finska Peko Group och etablerade verksamhet i Finland. Bolaget noterades också på Nasdaq Stockholm.
grunden till svenska BPA
Förvärv av Ventilationsunion
Köp av danska VVS-företaget Ludvigsen & Herman A/S
BPA-aktien avnoteras från
installationsverksamhet går
Bravida förvärvar danska Semco A/S – Prenad
Verksamheten renodlas till el,
Private equity-företaget Triton
Private equity-företaget Bain Capital blir ny huvudägare.
Bravida etablerar verksamhet i Finland med förvärvet av Peko Group och Halmesvaara Oy
Bravida noteras på Nasdaq
Bravida Holding AB 126 81 Stockholm Besöksadress: Mikrofonvägen 28 Sverige Telefon: +46 8 695 20 00 www.bravida.se
Bravida Sverige AB Box 818 721 22 Västerås Besöksadress: Betonggatan 1 Sverige Telefon: +46 60 66 39 00 www.bravida.se
Bravida Sverige AB 126 81 Stockholm Besöksadress: Mikrofonvägen 28 Sverige Telefon: +46 8 695 20 00 www.bravida.se
Bravida Sverige AB Box 40 431 21 Mölndal Besöksadress: Alfagatan 8 Sverige Telefon: +46 31 709 51 00 www.bravida.se
Ajomiehentie 1 00390 Helsinki Finland Telefon: +358 9 751 6060 www.bravida.fi
Bravida Norge AS Postboks 313 Økern 0511 Oslo Norge Besöksadress: Østre Aker vei 90 Telefon: +47 2404 80 00 www.bravida.no
Bravida Danmark A/S Park Allé 373 2605 Brøndby Danmark Telefon: +45 4322 1100 www.bravida.dk
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.