Annual Report • Apr 20, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2016
Boule Diagnostics är en av få aktörer på den globala diagnostikmarknaden som i egen regi utvecklar, tillverkar och marknadsför instrument och förbrukningsvaror för bloddiagnostik.
Blodanalys genom blodcellräkning är det vanligaste diagnostiska laboratorietestet vid läkarbesök och ger indikation på en lång rad vanligt förekommande sjukdomar och är ett viktigt stöd vid bedömning av allmän hälsostatus. Boule utvecklar och tillverkar kompletta system för blodcellräkning som används inom både human- och veterinärdiagnostik.
Boule fokuserar på det decentraliserade marknadssegmentet nära patienten. Systemen är främst avsedda för små och medelstora sjukhus, kliniker och laboratorier inom öppenvården. Verksamheten bedrivs genom rörelsedrivande dotterbolag i Sverige, USA och Kina. Boule har cirka 170 anställda och omsätter 400 miljoner kronor per år. Sedan 2011 är Boule noterat på Nasdaq Stockholm.
Modellen innebär att sälja förbrukningsvaror med hög kvalitet och god lönsamhet, låsta till Boules egna instrument, till en stadigt ökande installerad bas av instrument.
Boule har de senaste fem åren haft en årlig genomsnittlig försäljningstillväxt på 10 procent vilket är högre än marknadstillväxten och bolaget ser fortsatt god tillväxtpotential på global nivå. Boule har lång erfarenhet av att växa såväl organiskt som via förvärv.
Den övergripande målsättningen för Boule är att ge aktieägarna en utdelning som återspeglar såväl god direktavkastning som utdelningstillväxt. Den årliga utdelningen ska motsvara 25-50 procent av periodens resultat beaktat bolagets likviditet.
• Boule tecknade ett distributionsavtal med Medica Corporations Inc. om att marknadsföra och sälja deras system för klinisk kemi på den amerikanska marknaden.
• Boule slöt avtal med amerikanska Novant Health Systems, ett nätverk av läkarmottagningar och sjukhus i USA, om att vara deras huvudleverantör av treparts hematologisystem fram till 2019. Totalt omfattar kontraktet cirka 40 instrument, inklusive utrustning, förbrukningsvaror, service och support.
Nettoomsättningen ökade med 21 procent till:
Rörelseresultatet ökade med 118 procent till:
Bruttomarginalen ökade med 4 procentenheter till:
49%
Fredrik Dalborg, VD och Ernst Westman, före detta VD.
Eftersom jag nu avgår som VD efter 23 år tänkte jag att det kan vara intressant att reflektera över några av de viktigaste händelserna och milstolparna som format dagens Boule.
När jag tillträdde som VD i januari 1994 var vi 14 medarbetare och hade egen produktion och försäljning av mikrobiologiska tester samt ett antal agenturer för den svenska marknaden. Omsättningen uppgick till 18 MSEK och rörelseresultatet var -1,4 MSEK. Vi fick relativt snabbt fart på försäljningen, efter två år omsatte vi 50 MSEK och levererade vinst. Parallellt letade vi efter lämpliga förvärvsobjekt. 1997 var det svenska instrumentbolaget Swelab Instrument AB till salu. Jag fick samtidigt tips om Medonic AB, som var ett annat instrumentbolag med liknande produkter och inriktning. Efter genomgång av båda bolagen insåg vi att det bästa vore att förvärva både Swelab och Medonic vilket vi gjorde 1998.
Nästa utmaning bestod i att utveckla en ny, förbättrad och konsoliderad instrumentplattform som kunde vara grunden för både Medonics och Swelabs produkter. 2001 gjordes därför en kapitalanskaffning (private placement) på 40 MSEK för denna produktutveckling. Den nya produktgenerationen var färdig 2006. Under tiden drevs försäljningen av de gamla instrumenten via distributörer i ett 30-tal länder med fokus på Europa samt till ett fåtal länder i Asien, Mellanöstern och Afrika. Då återstod två väsentliga utmaningar, fortsatt geografisk expansion samt att få kontroll över eftermarknaden, den lönsamma reagensförsäljningen.
Både Medonic och Swelab hade tidigare undvikit den mycket viktiga amerikanska marknaden, främst på grund av de höga regulatoriska kraven. Med den höga kvalitet och pålitlighet som Medonicinstrumenten uppvisade ansåg vi oss dock ha en tillräckligt bra produkt för att börja sälja i USA. Vi beslöt därför att kraftfullt satsa på den amerikanska marknaden, världens största marknad för våra instrument. Vi hade också börjat utveckla Medonic-instrumenten för veterinärapplikation, därför sökte vi etablering både på human- och veterinärmarknaden. Det första genombrottet kom via ett samarbete med Heska 2004, ett av de största diagnostikbolagen på veterinärmarknaden i USA. Försäljningen ökade med 70 procent det året och Heska kom att utgöra hela 40 procent av vår totala omsättning detta år. Parallellt utvecklades ett samarbete med amerikanska Clinical Diagnostic Solutions Inc. (CDS) beträffande humanmarknaden. Samarbetet medförde att vi 2004 fick FDA godkännande för att lansera Medonic för humanmarknaden och CDS blev vår distributör.
Redan från start såg vi en allvarlig utmaning i att instrumentförsäljningens lönsamhet succesivt minskade. Samtidigt visste vi att eftermarknaden, det vill säga försäljning av förbrukningsvaror till instrumenten, var mycket lönsam. CDS, som vi redan samarbetade med, hade den kompetens som krävdes för att utveckla och producera den här typen av produkter varför beslutet togs att förvärva bolaget. Förvärvet, som genomfördes i slutet av 2004, blev en avgörande strategisk succé för Boule. Det innebar att vi etablerade oss mycket snabbt på den amerikanska marknaden där vi växte med 22 procent per år, räknat i lokal valuta, fram till 2014. Dessutom medförde förvärvet att vi skaffade oss kompetens att bemästra utveckling och produktion av såväl instrument som förbrukningsvaror.
Ett av de viktigaste besluten vi tagit var att låsa förbrukningsvarorna till våra egna instrument. Detta utgör numera grunden i vår affärsmodell. Det har medfört avgörande fördelar. Vi fick därmed kontroll över den lönsamma eftermarknaden. För varje instrument vi säljer genereras merförsäljning av förbrukningsvaror. Det medför samtidigt att vi har ansvar för hela systemets funktion. Alla eventuella klagomål faller tillbaka på oss och medför att vi kan driva kontinuerliga förbättringar med en helhetssyn. Det gör att våra system håller mycket hög kvalitet, vilket i sin tur medfört att vi kunnat behålla en kvalitetsfördel som på senare tid hjälpt oss vinna fler offentliga upphandlingar. När den
nya gemensamma instrumentplattformen var klar 2006 kunde vi för första gången lansera ett system där instrumenten var låsta till egna reagens.
En annan strategi som visat sig mycket framgångsrik är att vi inte byggde upp någon omfattande egen säljkår utan i stället samarbetat globalt med olika distributörer. Vi har idag närmare 200 distributörer i fler än 100 länder. Detta har flera fördelar. Bland annat har distributörerna den kunskap rörande lagar, regler och affärskultur som krävs på de lokala marknaderna. Den globala närvaron gör också att Boule blir mindre känsligt om en marknad är vikande eftersom detta ofta kan kompenseras genom att efterfrågan fångas upp på en annan marknad.
Till sist vill jag önska Fredrik Dalborg lycka till i hans kommande arbete. Det har varit oerhört spännande och utmanande att bygga upp Boule till dagens internationellt framgångsrika och tillväxtfokuserade företag. Bolaget har nu nått en position som ger förutsättningar för fortsatt stark tillväxt med god lönsamhet. Fredrik, med sin kompetens och erfarenhet är en utmärkt person att leda Boule vidare i detta arbete.
Det är med stor glädje, entusasiasm, och ödmjukhet som jag den 3 april 2017 tog mig an uppgiften som VD för Boule. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med kunder, distributörer, Boules globala team samt styrelse och ägare för att utveckla bolaget vidare till nästa nivå.
Boule är ett välskött bolag som över tiden har byggt upp organisation, processer och finansiell ställning och står idag starkt och redo för nästa utvecklingssteg. Boule verkar i marknadssegment med god underliggande tillväxt och är väl positionerat för att dra nytta av globala trender såsom ökat intresse för diagnostik och proaktiv hälsovård, åldrande befolkning och ökad tillgång till kvalificerad sjukvård i utvecklingsländer.
Jag vill även ta tillfället i akt och tacka Ernst Westman för hans mångåriga gärning för Boule. Under Ernsts kompetenta ledning har bolaget utvecklats från ett småföretag till ett börsnoterat globalt medicinteknikbolag med försäljning i över 100 länder, egen produktutveckling och tillverkning av instrument och förbrukningsartiklar i tre världsdelar.
Fredrik Dalborg VD och koncernchef
Boule ska etablera en global position som en av de tre största aktörerna inom decentraliserad blodcellräkning.
Boule ska hjälpa sina kunder att fatta bättre diagnostiska beslut för en mer effektiv behandling av patienter.
Boule utvecklar, tillverkar och marknadsför högkvalitativa och användarvänliga system för automatisk blodcellsräkning till den globala human- och veterinärmarknaden.
Boules kärnverksamhet består av att utveckla, producera och sälja instrument och förbrukningsvaror för blodcellsräkning av hög kvalité. Den huvudsakliga marknaden utgörs av den decentraliserade patientnära vården, exempelvis vårdcentraler, mindre och medelstora sjukhus samt laboratorium inom såväl human- som veterinärdiagnostik.
Affärsmodellen går ut på att sälja förbrukningsvaror, låsta till de egna instrumenten, med hög kvalitet och god lönsamhet till en stadigt ökande bas av installerade instrument. För varje sålt instrument ökar den totala försäljningen av förbrukningsvaror.
Den globala närvaron innebär att Boule är aktivt i fler än 100 länder genom närmare 200 fristående och regionalt baserade distributörer. På detta sätt når Boule ut med sitt erbjudande på en global nivå trots en relativt liten egen säljorganisation. Strategin innebär också att efterfrågan som uppstår lokalt snabbt kan fångas upp.
Förvärvs- och samarbetsstrategin innebär att Boule kontinuerligt utforskar olika möjligheter till förvärv och samarbetsformer i syfte att förstärka kunderbjudandet ytterligare.
Ett konsekvent genomförande av Boules affärsidé och strategier ska leda till god lönsamhet och en gynnsam utveckling av bolagets aktievärde samt god utdelning.
Boules mål är att ge en god årlig utdelning på investerade medel i bolaget. Den årliga utdelningen skall motsvara
25-50 procent av periodens resultat beaktat bolagets likviditet.
I februari 2017 reviderades bolagets finansiella mål. I tabellen nedan redovisas de nya finansiella målen samt utfall för dessa 2016.
| Finansiella mål Boule ska ha |
Utfall 2016 | Kommentar | |
|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal: >15% |
En årlig rörelsemarginal (EBIT marginal) som överstiger 15 procent. |
11,8% | Kraftigt ökad försäljning och ökad bruttomarginal ledde till höjt rörelseresultat. |
| Försäljningstillväxt: >10% |
En långsiktig försäljningstillväxt som överstiger 10 procent per år. |
20,9%* | Ett flertal vunna upphandlingar tillsammans med fokusering på tillväxtmarknader medförde kraftigt ökad försäljning. |
| Nettoskuld/EBIT: <3 ggr |
En nettoskuld (räntebärande skulder minus likvida medel) som maximalt är 3 gånger större än rörelseresultatet på helårsbasis. |
0,3 ggr | Bra kassaflöde under året med förde minskad nettoskuld och ökat resultat. |
*Genomsnitt för 5 år uppgår till 10,2 %.
Boules verksamhet genomsyras av Total Quality Concept - företagets kvalitetsarbete.
Boule är ett snabbväxande diagnostikbolag som utvecklar, tillverkar och marknadsför instrument och förbrukningsvaror för blodcellsräkning. Boules affärsmodell utgör kärnan i bolagets strategi. Styrkan ligger i att sälja förbrukningsvaror som är låsta till Boules egna instrument med hög kvalitet och god lönsamhet till en stadigt växande bas av installerade instrument. För varje sålt instrument ökar den totala försäljningen av förbrukningsvaror. Under 2016 sålde Boule 3 821 (2 775) instrument. För varje installerat instrument säljs i genomsnitt förbrukningsvaror för cirka 6 500 SEK, dock med stora geografiska variationer.
Förbrukningsvarorna är låsta till instrumenten vilket ökar kvalitet och precision på blodanalyser och resultat. Boules egna instrument och förbrukningsvaror utgör slutna system. Ett slutet system innebär också att ett slutet provrör med kork kan användas. Ett sådant provrör behöver inte öppnas av laboratoriepersonalen och blodet behöver aldrig exponeras för omgivningen. Detta är en viktig säkerhetsaspekt för både patienter och personal.
Det är mycket viktigt att nå tillförlitliga resultat, en hög driftsäkerhet och att hålla en hög kvalitet i användarledet. Total Quality Concept, Boules benämning på sitt kvalitetskoncept, bygger på att kvalitet och kunskap genomsyrar hela värdekedjan och verksamheten ända fram till slutkunden. Det övergripande målet är att säkerställa hög kvalitet under instrumentens hela livstid, från installation av instrument och förbrukningsvaror till användning, utbildning och service. Drivkraften i Boules koncept är att produkterna ska hålla den högsta kvaliteten för en närmare, effektivare och säkrare vård för patienterna.
Boule riktar sig främst till små och medelstora sjukhus, vårdcentraler, veterinärkliniker och djursjukhus samt till diagnostikbolag inom både human- och veterinärdiagnostik. Boules drivkraft är att även de mindre, decentraliserade laboratorierna ska ha samma möjlighet att hålla lika hög kvalitet som de stora centraliserade laboratorierna. Genom att flytta analysen av blodprovet från ett centralt
laboratorium på ett större sjukhus till kliniker, vårdcentraler och sjukhusavdelningar närmare patienten kan resultat och uppföljning erhållas vid ett och samma tillfälle.
Till samtliga plattformar säljs tillhörande förbrukningsvaror i form av blodkontroller, kalibratorer och reagens. Boule tillverkar och säljer även olåsta förbrukningsvaror till andra tillverkares system samt förbrukningsvaror till OEM-kunder.
Boules instrumentplattformar består av fyra varumärken: Medonic, Swelab och Quintus för humanmarknaden och Exigo för veterinärmarknaden. Instrumenten innehåller
avancerad teknik för differentiering av blodprover i form av tre-, fyr- och fempartssystem. De olika differentieringsgraderna delar upp de vita blodkropparna i olika grupper. En minskning av de vita blodkropparna kan visa på en virus- eller bakterieinfektion eller att kroppens immunförsvar angrips medan en ökning kan visa på bakterieinfektion, blödning eller brännskada. Vid mätning av de vita blodkropparna kan sjukdomens utveckling följas och behandlingen anpassas. Genom differentiering kan man även få beslutsstöd för att skilja på bakterie- och virusinfektioner.
Boules hematologisystem består av fyra varumärken: Medonic, Swelab och Quintus för humanmarknaden och Exigo för veterinärmarknaden. Boule tillverkar och säljer förbrukningsvaror låsta till de egna instrumentsystemen, olåsta förbrukningsvaror till andra tillverkares öppna system samt förbrukningsvaror till OEM-kunder.
Reagens Blodkontroller och kalibratorer Rengöringsprodukter
Boules försäljning i Indonesien, världens fjärde folkrikaste land med drygt 250 miljoner invånare, har vuxit under senare år. Under 2016 var Indonesien Boules femte största marknad och försäljningen mer än fördubblades jämfört med föregående år.
Boule har varit etablerade i Indonesien i drygt tio år men det är först de senaste åren som försäljningen tagit fart på allvar. Detta beror främst på att distributörsnätverket kraftigt förbättrats i både omfattning och kvalité. Dessutom har tillväxten i landet ökat under senare år vilket skapat utrymme för reformer inom sjukvården vilket i sin tur medfört en ökad efterfrågan. Statliga åtgärder i syfte att minska korruptionen har även gynnat Boule eftersom konkurrenssituationen väsentligt förbättrats.
"Den generella tillväxten i landet och att vi kontinuerligt förbättrar distributörsnätverket gör att jag ser på Indonesien som en mycket bra tillväxtmarknad. Att vi dessutom nyligen fått ett etableringsstöd beviljat från Swedfund, som ger oss möjlighet att öka marknadsbearbetningen väsentligt, gör att vi har stora möjligheter att fortsätta växa och ta marknadsandelar i Indonesien", säger Per Löfbom, Boules Area Manager.
Effektivisering och produktutveckling är centrala delar i Boules verksamhet och alla funktioner bidrar med kunskap och erfarenhet för att hela tiden förbättra kunderbjudandet.
En grundpelare som genomsyrar allt arbete inom Boule är en ständigt pågående effektiviseringsprocess, på alla fronter och i alla led. Från forskning, utveckling och produktion till marknadsutveckling, försäljning och finansieringslösningar. Allt i syfte att hela tiden öka bolagets konkurrenskraft. En nyckel i det ständigt pågående effektiviseringsarbetet är att förbättra de interna processerna genom tvärfunktionellt riktade åtgärder, exempelvis mellan olika avdelningar som produktion, utveckling, administration och försäljning men även mellan de olika länder där Boule är verksamt.
Inom produktutveckling arbetar Boule fortlöpande med återkoppling från distributörer och slutkunder för att fånga den kunskap som behövs för att kunna bedriva det löpande förbättringsarbete som krävs för att säkerställa Total Quality Concept och ett optimalt kunderbjudande.
Boules utvecklingsavdelningar ligger i Sverige och i USA och de är belägna i direkt anslutning till produktionsanläggningarna för att optimera erfarenhetsutbyte mellan funktionerna, samt underlätta infasning av nya produkter. Sammanlagt arbetar 22 personer med produktutveckling inom Boule. På Boules utvecklingsavdelning i Sverige arbetar 16 personer med mångårig erfarenhet av instrument- och systemutveckling. Produktutvecklingen av förbrukningsvaror (reagenser, kalibratorer och kontroller) genomförs hos Boules dotterbolag Clinical Diagnostic Solutions (CDS) i Florida. På CDS arbetar 6 personer med mångfacetterade kunskaper om produktutveckling inom bloddiagnostik.
Tillverkning av instrument sker i Sverige och Kina och produktion av förbrukningsvaror sker i Sverige och USA. Boule har flera decenniers samlad erfarenhet beträffande utveckling och produktion av såväl instrument som förbrukningsvaror.
Produkternas prestanda och kvalité har en avgörande betydelse för Boules fortsatta framgång på en konkurrensutsatt marknad. Samtidigt måste produktionen ske med största möjliga effektivitet. Därför arbetar bolaget fortlöpande med att hitta nya effektiva och kvalitetssäkra produktionsprocesser.
Närvaron på internationella och nationella mässor är en viktig del i Boules marknadsföring. Mässorna är intensiva dagar då Boule visar upp sina hematologisystem och träffar nya och befintliga kunder. Varje år närvarar Boule på 4-5 internationella mässor samt på flera lokala utställningar i Sverige och USA.
Boule har deltagit på Medicamässan i Düsseldorf i flera år. Den hålls varje år och är världens största evenemang inom den medicinska industrin med över 5 000 utställare och cirka 130 000 besökare under 2016. Två andra mycket viktiga mässor som Boule deltar i varje år är AACC Scientific Meeting & Clinical Lab Expo i USA och Medlab Middle East i Dubai.
AACC Scientific Meeting & Clinical Lab Expo är det största amerikanska eventet inom laboratoriemedicin. Utställningen är viktig för den amerikanska marknaden men minst lika viktig för att nå den latinamerikanska marknaden. Boule deltar även på flera
lokala, mindre utställningar på den amerikanska marknaden för att nå ut till slutkunderna i USA.
Medlab Middle East är en avknoppning från Arab Health och har haft en växande betydelse för Boule under de senaste åren. Besökarna kommer till stor del från Mellanöstern vilket gör att närvaron på Medlab Middle East är mycket viktig för Boules exponering i regionen.
Medica, AACC Scientific Meeting & Clinical Lab Expo och Medlab Middle East är några av de mässor som Boule närvarar på varje år. Under 2017 kommer Boule även att delta som utställare på Medlab Asia Pacific i Singapore och på veterinärkongressen London Vet Show. Detta för att öka exponeringen i Asien och på veterinärmarknaden.
Boule är aktivt på global nivå inom den patientnära marknaden för bloddiagnostik.
2016 var ett rekordår för Boules försäljning och totalt såldes instrument och förbrukningsvaror för MSEK 400,7 (331,4). Av den totala försäljningen stod instrumenten för cirka 39 procent (36) och försäljning av förbrukningsvaror till egna instrument uppgick till 37 procent (37). Boule bedriver även OEM-verksamhet där bolaget utvecklar, producerar och säljer reagenser och kontroller till OEM-kunder vilka sätter sitt eget varumärke på produkten. Boule säljer även förbrukningsvaror till konkurrenternas öppna system under varumärket CDS. Totalt uppgick försäljningen av OEM-produkter och CDS-produkter under året till 16 procent (18) av omsättningen.
Resterande 8 procent (9) av försäljningen kom från service, reservdelar och frakter.
Boules affärsmodell går ut på att sälja instrument till vilka förbrukningsvarorna är låsta. Det innebär att varje sålt instrument genererar merförsäljning i form av förbrukningsvaror. Därmed skapas en stabilare tillväxt i bolaget eftersom instrumentens andel av försäljningen tenderar att i viss mån variera över tid medan förbrukningsvarorna uppvisar stabilare och ökande försäljningsnivåer. Förbrukningsvaror har väsentligt högre marginal än instrumenten.
*Avser Boules låsta instrument. Olåsta instrument, som såldes t.o.m. 2006, har exkluderats.
Boules totala försäljning för 2016 uppgick till MSEK 400,7 med totalförsäljning per region samt förändring mot föregående år enligt nedan:
Instrument
Andel av totala omsättningen 2016 (2015)
| MSEK | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Instrument | 126,7 | 118,2 | 125,2 | 119,0 | 155,7 |
| Tillväxt från föregående år, % | 11,4 | -6,7 | 5,9 | -4,9 | 31,0 |
| Förbrukningsvaror egna system | 74,1 | 85,3 | 105,2 | 123,5 | 149,9 |
| Tillväxt från föregående år, % | 24,5 | 15,1 | 23,3 | 17,4 | 21,0 |
| CDS Brand/OEM | 53,4 | 48,1 | 50,6 | 59,0 | 62,8 |
| Tillväxt från föregående år, % | -2,9 | -9,9 | 5,2 | 16,6 | 6,0 |
| Övrigt (service, reservdelar & frakter) | 21,1 | 25,2 | 25,7 | 29,9 | 32,3 |
| Tillväxt från föregående år, % | 17,2 | 19,4 | 2,0 | 16,3 | 8,0 |
| Totalt | 275,3 | 276,8 | 306,7 | 331,4 | 400,7 |
| Tillväxt från föregående år, % | 11,8 | 0,5 | 10,8 | 8,1 | 20,9 |
Den globala In Vitro diagnostikmarknaden uppskattades till 300 miljarder SEK under 2016 och bedöms växa med 7-8 procent årligen fram till 2018. Hematologimarknaden (marknaden för blodcellsräkning) beräknas utgöra ungefär sju procent av den totala In Vitro diagnostikmarknaden och uppgick under 2016 till cirka 21 miljarder SEK.
Hematologimarknaden kan delas in i två huvudsegment, det centraliserade och det decentraliserade segmentet. Det centraliserade segmentet består av större sjukhus med egna laboratorier samt fristående centrallaboratorier. Det decentraliserade segmentet, som är Boules huvudsakliga marknad, utgörs av mindre sjukhus, kliniker, vårdcentraler samt läkar- och veterinärmottagningar. Marknaden för det decentraliserade segmentet uppgår till ungefär 5 miljarder SEK och beräknas för närvarande växa globalt med cirka 7 procent per år. Boules andel av marknadssegmentet uppgår till cirka 8 procent.
Europa och USA kännetecknas av hög mognadsgrad beträffande bloddiagnostik. Tillväxtkomponenter finns i form av en åldrande befolkning med ökande vårdbehov och att nya behandlingsmetoder upptäcks som kräver mer av såväl kvantitativ som kvalitativ diagnostik, sammanhang där Boules produkter är konkurrenskraftiga. På mer snabbväxande marknader som Asien, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika består tillväxtkomponenterna av en successivt förbättrad levnadsstandard och generellt förbättrad sjukvård. Även här är Boules produkter konkurrenskraftiga genom sin användarvänlighet och relativt låga underhållskostnad.
Boules försäljningsstrategi går ut på att genom global närvaro fånga efterfrågan lokalt där den uppstår. För närvarande säljs Boules produkter i fler än 100 länder och nyckeln till detta är kunskap om lagar och regler samt upparbetade kontaktnät på de lokala marknaderna, vilket Boule uppnår genom närmare 200 regionalt baserade distributörer som säljer bolagets produkter.
Omkring 98 procent av Boules totala försäljning sker utanför Sverige och genomförs av regionala distributörerna. I Sverige och, i begränsad omfattning USA, har Boule valt att sälja sina produkter i egen regi. Anledningen till detta är att enklare och snabbare kunna ta del av slutkundernas omdömen angående bolagets olika produkter, något som är av stor betydelse för en aktiv produktutveckling vilken syftar till att säkerställa Boules höga ambitioner gällande Total Quality Concept.
Distributörerna har även det huvudsakliga ansvaret för marknadsföring mot slutkund eftersom de besitter kunskap om lokal affärskultur och kan därmed anpassa marknadskommunikationen. Boule stöttar distributörerna med utbildningar och olika typer av marknadsföringsmaterial. Boule är även mycket aktiva vad det gäller att närvara vid olika mässor och seminarier där goda möjligheter finns att möta nya kunder och distributörer.
Innebär att prover i vid bemärkelse, från en individ, som vätskor och vävnader undersöks och analyseras utanför kroppen för att diagnostisera olika sjukdomar.
Innebär att enbart blod analyseras genom t ex klinisk kemisk analys eller blodcellsräkning avseende förändringar av olika blodkomponenter.
Innebär att analyserna och därmed diagnostiken begränsas till de celler som finns i blodet, vilket utgör en central del av det som också benämns som hematologidiagnostik.
Boules marknad är 25% av den totala marknaden på cirka 20 mdr SEK.
I maj 2016 vann Boule en upphandling om 136 hematologisystem tillsammans med en av sina distributörer i Indien. Upphandlande myndighet var Center of Medicin Store and Distribution i Uttar Pradesh. Uttar Pradesh är Indiens folkrikaste delstat med cirka 200 miljoner invånare.
Instrumenten installerades på laboratorier på distriktssjukhusen runt om i Uttar Pradesh och den vunna upphandlingen kommer att leda till fortsatt försäljning av förbrukningsvaror. Boule vann ytterligare en offentlig upphandling till Center of Medicin Store and Distribution om 100 hematologisystem i januari 2017. Instrumenten har placerats på blodbanker runt om i Uttar Pradesh.
Offentliga upphandlingar har länge präglats av stor prispress men de ökade kraven på kvalitet har gjort att Boule har vunnit flera sådana.
"Marknaden för hälsa och sjukvård växer med 10-12 procent i Indien. Den sittande regeringen har investerat stora summor i hälsa och sjukvård och marknaden förväntas att fortsätta växa tvåsiffrigt fram till 2019", säger Somnath Bandhopadhyay, Boules säljare i Indien.
Som en marknadsledande aktör på den globala decentraliserade marknaden för bloddiagnostik har Boule ett ansvar att agera på ett långsiktigt socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.
Boules mission är att hjälpa sina kunder att fatta diagnostiska beslut snabbare för en mer effektiv behandling av patienter. Boule ska vara en trovärdig och pålitlig leverantör och partner till sina kunder, en attraktiv arbetsgivare och en långsiktig investering för sina aktieägare.
Hållbarhetsredovisningen för 2016 har Boule valt att basera på FN:s Global Compact tio principer för ansvarsfullt företagande.
Boules uppförandekod fastställer de affärsetiska principer som verksamheten ska verka utifrån och är ett viktigt verktyg för att förebygga och upptäcka eventuella fall där brott mot lagar, regler och uppförandekoden sker. Alla anställda har tagit del av uppförandekoden och ansvarig chef ska se till att den efterlevs i den dagliga verksamheten. Samtliga distributörer och leverantörer ska ta del av Boules uppförandekod och kontroll av efterlevnad görs regelbundet. Skulle någon distributör eller leverantör på något sätt bryta mot uppförandekoden kan Boule välja att avbryta samarbetet. Under året har inga brott mot uppförandekoden identifierats.
Inom ramen för uppförandekoden och Boules hållbarhetsarbete ingår också arbetsmiljöpolicy, miljöpolicy, mångfaldspolicy, jämställdhetspolicy, inköpspolicy och riktlinjer för leverantörsbedömning.
På Boule tolereras inte några former av direkta eller indirekta olämpliga utbetalningar oavsett om det är en direkt muta eller annan typ av betalning, gåva, förmån, ersättning eller annan representation som skulle kunna utgöra lagbrott eller som skulle kunna påverka eller tyckas påverka omdömet.
Vad som förväntas av Boules medarbetare, distributörer och leverantörer gällande gåvor och ersättningar finns angivet i uppförandekoden. Alla anställda har utbildats om detta i samband med utbildning i uppförandekoden.
Om det skulle uppstå eventuella missförhållanden i Boules verksamhet förväntas de anställda rapportera om detta till Boules ledning. Kvalitetsansvarig och chefer med ansvar för regulatoriska ärenden ska kunna uttrycka sina oberoende åsikter gällande detta vid samtal med ledningen. Om en anställd får kännedom om att det begåtts brott mot uppförandekoden måste det omedelbart rapporteras till närmaste chef, personalchef eller VD.
Boules leverantörer är en viktig del i arbetet med att leverera högkvalitativa instrumentsystem och en viktig del i Boules framgång. Valet av leverantörer är därför mycket viktigt och Boule väljer endast de leverantörer som erbjuder de bästa och mest kostnadseffektiva produkterna och som garanterar den högsta kvaliteten. Alla leverantörer av produktionsmaterial har kvalitetsledningssystem och leverantörer med dokumenterade miljösystem och miljömål prioriteras.
Innan Boule tar in en ny leverantör görs en leverantörsbedömning av leverantörens förmåga att tillgodose de krav som bolaget ställer på kvalitet, prisnivå, leveransförmåga samt leverantörens förmåga att leva upp till kraven i RoHS-direktivet. Bedömningen görs endast av första
leverantörsledet. De godkända leverantörerna följs därefter upp kontinuerligt. Detta för att se till att leverantören levt upp till sina åtaganden och fortsättningsvis kan beaktas som en godkänd leverantör.
Samtliga leverantörer ska ta del av och skriva under Boules uppförandekod eller presentera en egen uppförandekod som accepteras och skrivs under av Boule. Utav de 100 leverantörer av produktionsmaterial som Boule anlitar har 48 godkänt och skrivit under uppförandekoden och 12 har skickat in sin egen som sedan godkänts av Boule. 40 leverantörer har ännu inte skrivit under eller skickat in en egen uppförandekod. Målet är att samtliga leverantörer antingen ska skriva under uppförandekoden eller skicka in sin egen, därför kommer Boule att fortsätta arbetet med detta.
Att snabbt kunna möta lokal efterfrågan på plats är en viktig del i Boules marknadsförings- och säljstrategi. Boule har valt att använda sig av närmare 200 lokalt förankrade distributörer som säljer och marknadsför Boules produkter i över 100 länder. Detta gör att Boule får lokal kännedom och en god inblick i den decentraliserade primärsjukvårdsmarknaden världen över och kan fånga upp lokal efterfrågan.
Boule ställer höga krav på sina distributörer när det kommer till kunskap och service. Samtliga distributörer genomgår utbildning i Boules produkter. Varje år genomförs en distributörsenkät där eventuella brister i hematologisystemen, support och service identifieras och sedan kan åtgärdas. Resultatet var oförändrat jämfört med 2015 och uppgick till 5,4 (5,4) av maximalt 6,0. Enkäten visade höga betyg på förtroende för Boules förmåga att leverera produkter som håller hög kvalitet och en god support vid behov. Uttjänta instrument hanteras främst av distributören och framförallt i utvecklingsländer finns en andrahandsmarknad.
Samtliga distributörer har tagit del av och godkänt Boules uppförandekod och det finns en god förståelse och acceptans för Boules nolltolerans mot brott mot uppförandekoden gällande exempelvis korruption och mottagande av mutor, olämpliga gåvor och donationer.
De medarbetarenkäter som genomförts under året visar att majoriteten av Boules medarbetare är stolta över att arbeta hos Boule och över Boules verksamhet. Majoriteten av Boules anställda i Sverige, USA och Kina har arbetat hos Boule i mer än fem år.
Boule är en internationell koncern med medarbetare över hela världen. En viktig nyckelfunktion och det som driver Boules framgångsrika verksamhet är medarbetarnas kunskap, erfarenhet och engagemang. Boule ska därför vara en arbetsplats där medarbetarnas kunskap, kompetens och färdigheter respekteras och kommer till rätta på bästa sätt. Alla medarbetare ska behandlas med hänsyn och respekt oavsett kön, etnicitet, nationalitet, religionsuppfattning, sexuell läggning, handikapp, ålder, erfarenhet eller familjesituation. Alla ska känna sig trygga när de är på arbetet.
Under 2016 var medelantalet anställda i koncernen 169 (168) varav 9 (9) i moderbolaget. Medelantalet kvinnor i koncernen var 65 (64) och medelantalet män i koncernen var 104 (104). I Sverige har alla anställda kollektivavtal och anställda i USA och Kina har rätt att organisera sig fackligt. I Kina finns det en lokal fackklubb. Sjukfrånvaron minskade under 2016 och den totala sjukfrånvaron var 3,4 procent.
Medarbetarsamtalen är ett viktigt medel för att fånga upp de synpunkter, tankar och funderingar kring den organisatoriska och sociala miljön. Dessa sker årligen och ska genomföras med samtliga medarbetare. Under 2016 hade cirka 73 procent av Boules anställda medarbetarsamtal.
Arbetsmiljön är ett av de ämnen som Boules chefsforum fokuserat på under 2016 tillsammans med värdeordsarbete och krishantering. Den dagliga verksamheten präglas av flertalet förordningar som reglerar Boules verksamhet, framförallt inom produktion och produktutveckling. Därför är det viktigt med utbildning och rutiner som tar hänsyn till personalens kompetens, utbildningsbehov och skyddsanordningar samt skyddsutrustning för att förhindra incidenter. Boule bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete för att motverka och förekomma eventuella brister i arbetsmiljön. Varje år genomförs både planerade och oannonserade skyddsronder för att säkra arbetsmiljön. Under 2016 skedde sex tillbud av mindre art varv två ledde till frånvaro från arbetet. Samtliga incidenter har rapporterats till
skyddskommittén för behandling och uppföljning. Arbetsklimatet på Boule ska präglas av värdeorden kvalitetsmedvetenhet, kundorienterade, resultatfokusering och laganda. Värdeorden kommer att implementeras i organisationen under 2017. För att utvecklas som arbetsgivare och för att få en aktuell bild av arbetsmiljön genomförs varje år en medarbetarundersökning. Ingen medarbetarundersökning gjordes i USA eller Kina under 2016 medans det under året genomfördes två medarbetarundersökningar i Sverige. Under året togs beslutet att fortsätta med mindre och kortare medarbetarundersökningar, för att uppnå ökad svarsfrekvens. Den senaste medarbetarundersökningen, som fokuserade på arbetsmiljö och trivsel, visade ett NMI-resultat på 3,8 (3,8) av 5,0.
Boules instrument och förbrukningsvaror är låsta till varandra. De är slutna system vilket innebär att ett slutet provrör, det vill säga ett provrör med kork, kan användas. Ett slutet provrör behöver inte öppnas av laboratoriepersonalen som utför analysen och blodet exponeras aldrig för omgivningen vilket är en viktig säkerhetsaspekt för både patienter och personal. Detta ställer höga krav på kvalitet.
Det vanligaste sättet att ställa en diagnos är genom blodprov. Med Boules slutna instrumentsystem går det snabbare och enklare och med ett säkert framställt resultat. Alla tillverkande och säljande bolag inom koncernen är certifierade i enlighet med ISO 13485 som ställer krav på kvalitetsledningssystem. Rutiner och processer är, i den utsträckning som lagar och regler inte skiljer sig åt, harmoniserade mellan Sverige och Kina. USA har ett eget kvalitetsledningssystem. I Sverige och USA uppfylls även den amerikanska myndigheten FDA:s (Food and Drug
Administration) krav på kvalitetssystem. För att säkerställa kvaliteten görs kontinuerliga utvärderingar av hur produkterna fungerar ute hos slutanvändarna.
Produkt- och kvalitetsfrågor är något som är genomgående i hela verksamheten. Som vetenskapsbaserat och kundfokuserat bolag är efterlevnad av lagar och regler gällande säkerhet, standarder och produktkvalitet mycket viktigt. Utrustning för bloddiagnostik omfattas av detaljerade regelverk över hela världen. Boule är skyldiga att genomföra kliniska studier och tillämpa god tillverkningssed och kontroller för produktmärkning och marknadsföring. Boules marknadsföring ska inte utnyttja människors oro för sin hälsa och samtliga påståenden måste vara bekräftade med hjälp av tillförlitliga studier och data.
För att underlätta produktutveckling och produktion ligger produktutvecklings- och produktionsanläggningarna i Sverige och USA i anslutning till varandra. Återkoppling från
kunder, slutanvändare och distributörer och dialogen mellan funktionerna inom Boule är väldigt viktig för den fortsatta produktutvecklingen och för att kunna agera snabbt vid identifierade produktproblem.
Verksamheten ska bedrivas på ett så miljömässigt hållbart sätt som möjligt utifrån verksamhetens förutsättningar. Var och en inom företaget ska utföra sitt arbete med liten påverkan på hälsa och miljö och hela tiden sträva efter att bli bättre. Varor och tjänster ska levereras med medvetenhet och varsamhet om miljön.
Boule följer de regelverk som gäller för tillverkning av elektronik och användning av kemikalier. Endast komponenter som är godkända inom ramen för RoHS, REACH och WEE används i produktion och produktutveckling.
Boule har tagit fram ett antal miljömål som arbetats med under 2016. Miljömålen är ett verktyg för att uppmuntra miljömedvetenheten hos medarbetare, leverantörer och distributörer. Boules miljömål under 2016 har handlat om att reducera mängden brännbart avfall och se över möjligheten att minska den totala mängden avfall, att införa ett systematiskt arbetssätt för att byta ut miljöfarliga och hälsovådliga råvaror och komponenter samt att aktivt arbeta med att gå över till mer miljövänliga transportalternativ när det är möjligt.
Transporter utgör en stor del av Boules miljöpåverkan då verksamheten är mycket transportkrävande. För att bespara miljön har Boule valt att schemalägga infrakter från leverantörer i så stor utsträckning som möjligt. Under 2016 var cirka 40 procent av alla infrakter schemalagda. Detta innebär att transporterna sker med fullastade fordon och att inga halvtomma leveranser skickas iväg.
Boules transporter sker via väg, sjöledes eller med flyg. Transporter via järnväg har utvärderats men uppfyller i dagsläget inte de krav Boule har på ledtider eller logistisk flexibilitet. Dock kommer Boule att fortsätta att utvärdera järnväg som transportalternativ allteftersom utveckling sker. Instrumentsystem och förbrukningsvaror skickas i första hand från närliggande fabrik i Sverige, USA eller Kina. Skrymmande gods transporteras främst sjöledes eller via väg.
Under 2016 gjorde Boule en stor upphandling av frakter. Vid upphandlingen ställde Boule krav på miljöengagemang och miljöpolicys hos transportörerna. Samtliga utvalda transportörer har erkända system för systematiskt miljöarbete i enlighet med exempelvis ISO 14001 och GoGreen. Boules transportörer i Sverige klimatkompenserar 100 procent av sina koldioxidutsläpp i samarbete med Tricorona Climate Partner.
| Boules miljömål 2016 | Utfall och redogörelse |
|---|---|
| Reducera mängden brännbart avfall och analysera möjligheten att minska den totala mängden avfall. |
Andelen brännbart avfall har ökat med 8 %, från 8,5 ton till 9,2 ton, på grund av att den totala mängden producerat material, främst reagenser, har ökat med cirka 19 % under året. Dock är den totala mängden avfall i stort oförändrad med en ökning på 0,5 ton, från 29,4 ton till 29,9 ton. |
| Systematiskt arbetssätt ska vara infört för utbyte av miljöfarliga och hälsovådliga råvaror och komponenter. |
Boule har under 2016 upprättat en arbetsgrupp för att starta upp arbetet. |
| Aktivt arbete med att gå över till mer miljövänliga trans portalternativ när så är möjligt. |
Boule gjorde under 2016 en stor upphandling av frakter och ett krav var miljöengagemang och miljöpolicys hos leverantörerna. APC som är leverantör av Boules sjötransporter är certifierade i enlighet med ISO 14001 och DHL är certi fierade enligt sin egen miljöcertifiering GoGreen. |
Boules aktie är sedan den 23 juni 2011 noterad på Nasdaq Stockholm. Per den 31 december 2016 hade Boule 1 742 aktieägare.
Sista betalkurs per den 31 december 2016 var SEK 280,00 (91,50) vilket för Boule gav ett börsvärde på MSEK 1 318,0 (430,7). Per den 31 mars 2017 var sista betalkurs SEK 250,00 vilket gav ett börsvärde på MSEK 1 177,0. Under räkenskapsåret 2016 omsattes i genomsnitt 7 134 aktier per dag. Totalt omsattes 1,8 miljoner Boule-aktier under 2016 till ett värde av MSEK 230,0. All handel i aktien skedde på Nasdaq Stockholm. Kursuppgången under 2016 uppgick till 206 procent. Under räkenskapsåret 2016 steg OMXSPI Index med 5,83 procent.
Aktiekapitalet i Boule uppgick per den 31 december 2016 till SEK 4 707 138 fördelat på 4 707 138 aktier med ett kvotvärde om SEK 1,00 per aktie. Boule har endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rättigheter till andelar i bolagets tillgångar och vinst. En handelspost är en (1) aktie.
Styrelsen för Boule känner inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan bolagets aktieägare som syftar till gemensamt inflytande över bolaget. Styrelsen känner inte heller till några överenskommelser eller motsvarande som kan leda till att kontrollen över bolaget förändras.
Styrelsen i Boule har föreslagit årsstämman en utdelning om SEK 1,40 (0,60) per aktie för räkenskapsåret 2016. Styrelsens avsikt är att ge aktieägarna en utdelning som återspeglar såväl god direktavkastning som utdelningstillväxt och att tillämpa en policy där utdelningsnivån anpassas till Boules resultatnivå och finansiella ställning. I februari 2017 antog Boules styrelse en reviderad utdelningspolicy där den årliga utdelningen ska motsvara 25-50 procent av periodens resultat beaktat bolagets likviditet.
| Innehav | Antal aktieägare |
Antal aktier |
Innehav, % |
|---|---|---|---|
| 1-500 | 1 508 | 126 624 | 2,69 |
| 501-1 000 | 89 | 73 647 | 1,56 |
| 1 001-5 000 | 90 | 192 735 | 4,09 |
| 5 001-10 000 | 20 | 146 894 | 3,12 |
| 10 001- 15 000 | 4 | 47 236 | 1,00 |
| 15 001- 20 000 | 5 | 86 475 | 1,84 |
| 20 001- | 26 | 4 033 527 | 85,70 |
| Summa | 1 742 | 4 707 138 | 100,00 |
| Aktieägare per 31 december 2016 (och därefter kända förändringar) |
Antal aktier | Andel av kapital/röster, % |
|---|---|---|
| AB Grenspecialisten | 493 317 | 10,48 |
| Svolder AB | 480 000 | 10,20 |
| Thomas Eklund inkl. bolag | 444 638 | 9,45 |
| Swedbank Robur Fonder AB | 404 000 | 8,58 |
| Linc Invest AB | 368 920 | 7,84 |
| Tredje AP-fonden | 358 068 | 7,61 |
| SEB Asset Management | 333 400 | 7,08 |
| Handelsbanken Fonder (Diverse fonder) | 298 276 | 6,34 |
| Humle Kapitalförvaltning | 167 155 | 3,55 |
| Société Générale | 113 841 | 2,42 |
| Länsförsäkringar Småbolag Sverige | 112 970 | 2,40 |
| Övriga aktieägare (1 731 st) | 1 132 553 | 24,05 |
| Totalt | 4 707 138 | 100,00 |
| År | Månad | Transaktion | Ökning aktie kapital, SEK |
Totalt aktie kapital, SEK |
Antal nya aktier |
Totalt antal aktier |
Kvotvärde, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1996 | Oktober | Bolagets bildande | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 1,00 |
| 1996 | December | Riktad nyemission | 129 600 | 229 600 | 129 600 | 229 600 | 1,00 |
| 1997 | Januari | Riktad nyemission | 287 950 | 517 550 | 287 950 | 517 550 | 1,00 |
| 1997 | Januari | Riktad nyemission | 728 500 | 1 246 050 | 728 500 | 1 246 050 | 1,00 |
| 1997 | Oktober | Riktad nyemission | 290 000 | 1 536 050 | 290 000 | 1 536 050 | 1,00 |
| 1998 | Februari | Riktad nyemission | 22 786 | 1 558 836 | 22 786 | 1 558 836 | 1,00 |
| 1998 | April | Riktad nyemission | 103 922 | 1 662 758 | 103 922 | 1 662 758 | 1,00 |
| 1998 | Juni | Riktad nyemission | 10 000 | 1 672 758 | 10 000 | 1 672 758 | 1,00 |
| 1998 | Augusti | Riktad nyemission | 5 634 | 1 678 392 | 5 634 | 1 678 392 | 1,00 |
| 2001 | September | Riktad nyemission | 460 350 | 2 138 742 | 460 350 | 2 138 742 | 1,00 |
| 2004 | Oktober | Riktad nyemission | 380 347 | 2 519 089 | 380 347 | 2 519 089 | 1,00 |
| 2007 | Juni | Företrädesemission | 944 658 | 3 463 747 | 944 658 | 3 463 747 | 1,00 |
| 2011 | Juni | Riktad nyemission | 1 243 391 | 4 707 138 | 1 243 391 | 4 707 138 | 1,00 |
| kSEK | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||||
| Nettoomsättning | 400 735 | 331 407 | 306 687 | 276 804 | 275 301 |
| Kostnad för sålda varor | -206 064 | -181 580 | -170 242 | -155 340 | -151 795 |
| Bruttoresultat | 194 671 | 149 828 | 136 445 | 121 464 | 123 506 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 935 | 4 799 | 5 947 | 802 | 115 |
| Försäljningskostnader | -73 212 | -66 228 | -62 572 | -59 021 | -54 431 |
| Administrationskostnader | -30 360 | -22 837 | -24 989 | -25 132 | -25 148 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -37 480 | -40 071 | -23 631 | -119 592 | -22 165 |
| Övriga rörelsekostnader | -13 463 | -3 886 | -4 641 | -913 | -1 527 |
| Rörelseresultat | 47 091 | 21 604 | 26 560 | -82 392 | 20 350 |
| Finansnetto | -2 | -1 203 | -1 629 | -1 831 | -145 |
| Resultat före skatt | 47 089 | 20 400 | 24 931 | -84 223 | 20 205 |
| Skatt | -11 055 | -5 049 | 5 335 | 14 098 | -9 246 |
| Årets resultat | 36 033 | 15 351 | 30 266 | -70 125 | 10 959 |
| BALANSRÄKNING | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | 103 686 | 101 682 | 98 664 | 73 661 | 135 463 |
| Materiella tillgångar | 20 481 | 20 329 | 17 587 | 15 776 | 15 316 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 28 137 | 18 632 | 14 867 | 205 | - |
| Uppskjutna skattefordringar | 455 | 9 223 | 13 093 | 10 025 | 951 |
| Summa anläggningstillgångar | 152 759 | 149 867 | 144 211 | 99 667 | 151 730 |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 59 186 | 54 761 | 46 195 | 47 854 | 45 636 |
| Kortfristiga fordringar | 107 800 | 60 460 | 66 887 | 62 146 | 61 994 |
| Likvida medel | 44 588 | 50 395 | 22 656 | 11 051 | 15 871 |
| Summa omsättningstillgångar | 211 574 | 165 616 | 135 738 | 121 051 | 123 501 |
| Summa tillgångar | 364 333 | 315 483 | 279 949 | 220 718 | 275 231 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 229 765 | 188 514 | 169 992 | 127 492 | 199 695 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 4 651 | 7 371 | 8 951 | 8 455 | 717 |
| Andra långfristiga skulder (fakturabelåning) | 22 275 | 4 525 | - | - | - |
| Uppskjutna skatteskulder | 3 458 | 3 651 | 1 428 | 5 627 | 11 375 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 30 364 | 59 285 | 41 825 | 37 944 | 20 195 |
| Kortfristiga ej räntebärande skulder | 73 820 | 52 138 | 57 753 | 41 200 | 43 249 |
| Summa eget kapital och skulder | 364 333 | 315 483 | 279 949 | 220 718 | 275 231 |
| KASSAFLÖDE | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 56 034 | 27 880 | 27 874 | 20 162 | 22 348 |
| Förändring av rörelsekapital | -36 159 | -5 556 | 3 111 | -4 487 | -11 400 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -5 659 | -8 377 | -22 761 | -33 111 | -37 013 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -21 090 | 13 172 | 1 941 | 12 887 | -11 361 |
| Årets kassaflöde | -6 874 | 27 119 | 10 165 | -4 549 | -37 426 |
| Femårsöversikt | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | |||||
| Nettoomsättningstillväxt, % | 20,9 | 8,1 | 10,8 | 0,5 | 11,8 |
| Bruttomarginal, % | 48,6 | 45,2 | 44,5 | 44,0 | 45,0 |
| EBITDA, MSEK | 56,6 | 28,5 | 31,4 | 16,9 | 23,5 |
| EBITDA-marginal, % | 14,1 | 8,6 | 10,1 | 6,1 | 8,5 |
| EBIT, MSEK | 47,1 | 21,6 | 26,6 | -82,4 | 20,4 |
| EBIT-marginal, % | 11,8 | 6,5 | 8,7 | -29,8 | 7,4 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 13,9 | 7,3 | 10,6 | -33,2 | 7,8 |
| Avkastning på eget kapital, % | 17,2 | 8,6 | 20,3 | -42,9 | 5,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 16,9 | 9,2 | 13,3 | -42,1 | 9,3 |
| KAPITALSTRUKTUR | |||||
| Eget kapital, MSEK | 229,8 | 188,5 | 170,0 | 127,5 | 199,7 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 309,0 | 255,3 | 220,8 | 173,9 | 220,6 |
| Rörelsekapital, MSEK | 176,2 | 139,8 | 116,7 | 96,7 | 97,0 |
| Skulder till kreditinstitut, MSEK | 57,3 | 71,2 | 50,8 | 46,4 | 20,9 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 67,0 | 15,1 | 16,2 | -73,0 | 41,9 |
| Nettoskuld MSEK | 12,7 | 20,9 | 28,1 | 35,0 | 5,0 |
| Nettoskuldtäckningsgrad, % | 5,5 | 11,0 | 16,5 | 27,5 | 2,5 |
| Soliditet, % | 63 | 60 | 61 | 58 | 73 |
| DATA PER AKTIE | |||||
| Genomsnittligt antal aktier | 4 707 138 | 4 707 138 | 4 707 138 | 4 707 138 | 4 707 138 |
| Antal aktier vid periodens utgång | 4 707 138 | 4 707 138 | 4 707 138 | 4 707 138 | 4 707 138 |
| Resultat per aktie, SEK | 7,65 | 3,26 | 6,43 | -14,90 | 2,33 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 48,8 | 40,0 | 36,1 | 27,1 | 42,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK | 4,22 | 4,74 | 6,58 | 4,40 | 2,33 |
| Utdelning | 1,40* | 0,60 | 0,60 | 0,50 | 0,50 |
| ANSTÄLLDA | |||||
| Medelantalet anställda | 169 | 168 | 179 | 175 | 165 |
*Föreslagen utdelning för 2016.
Bruttoresultat är nettoomsättning minskad med kostnad för sålda varor.
Bruttomarginal är bruttoresultat dividerat med nettoomsättning.
EBITDA ( Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) är resultat före finansiellt netto, skatter och avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar.
EBITDA-marginal är EBITDA dividerat med nettoomsättningen.
EBIT (Earnings before interest and taxes ) är resultatet före finansielllt netto och skatter.
EBIT-marginal är EBIT dividerat med nettoomsättningen.
Sysselsatt kapital är balansomslutningen minskad med uppskjutna skatteskulder och icke räntebärande skulder.
Rörelsekapital är varulager, kundfordringar (kortfristiga och långfristiga) och kassa minskad med leverantörsskulder.
Nettoinvesteringar är investeringar i materiella och immateriella tillgångar justerat för avyttringar.
Räntetäckningsgrad är rörelseresultatet plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Nettoskuld är räntebärande tillgångar minskade med räntebärande skulder.
Nettoskuldsättningsgrad är nettoskuld dividerat med eget kapital.
Soliditet är eget kapital dividerat med balansomslutningen.
Avkastning på eget kapital är årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital är resultatet efter finansiellt netto plus finansiella kostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital är rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt totalt kapital.
Styrelsen och verkställande direktören för Boule Diagnostics AB (publ) organisationsnummer 556535-0252, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2016. Resultatet av årets verksamhet samt moderbolagets och koncernens ställning framgår av förvaltningsberättelsen samt efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser, rapport över förändringar i eget kapital samt noter med tilläggsupplysningar.
Koncernens verksamhet är primärt inriktad mot blodcells– räkning – hematologi, vilket är en medicinsk gren som fokuserar på studier av blodet, blodsjukdomar och en rad olika sjukdomar som kan diagnostiseras via blodanalys.
Om en läkare träffar en patient med otydlig sjukdomsbild kan blodet analyseras med hjälp av ett automatiserat system för blodcellräkning. Avvikelser från normal nivå för de tre olika blodceller som finns i blodet kan ge en bred bild av hälsostatus och indikera ett flertal olika sjukdomstillstånd. Blodcellräkning är idag en av världens vanligaste diagnostiska test på kliniska laboratorier och analyser genomförs inom såväl human- som veterinärdiagnostik. Totalt görs det mer än 3,5 miljarder blodanalyser per år och värdet på hematologimarknaden uppskattas till SEK 21 miljarder och Boules marknadssegment (decentraliserad diagnostik) till cirka SEK 5 miljarder. Boules globala marknadsandel är cirka 8 procent.
Boules affärsmodell bygger på att sälja instrument för blodcellräkning på den globala hematologimarknaden och sedan ta del av återkommande intäktsströmmar genom att sälja reagenser, kontroller, kalibratorer och service/support till instrumenten. Instrumenten är låsta till egna reagenser vilket skapar ökad kvalitetssäkring av analysresultaten samt återkommande intäkter under instrumentens livslängd. Instrumenten finns i flera olika utföranden och riktar sig framförallt mot humanmarknaden men de säljs också på veterinärmarknaden. Produkterna marknadsförs i dagsläget i över 100 länder via ett välutvecklat distributionsnät och direkt till slutkund på ett fåtal nyckelmarknader.
En viktig del av affärsmodellen är också att sälja reagens, kalibratorer och kontroller till OEM-kunder, det vill säga kunder som sätter sitt eget varumärke på produkterna, samt förbrukningsmaterial under eget varumärke till konkurrenternas instrument.
Boules produktportfölj består av ett antal produktfamiljer/ varumärken där Medonic, Swelab, Exigo, Quintus och CDS är de viktigaste.
| Finansiella nyckeltal | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 400,7 | 331,4 | 306,7 | 276,8 | 275,3 |
| Bruttomarginal, % | 48,6 | 45,2 | 44,5 | 43,9 | 44,9 |
| Rörelseresultat, MSEK | 47,1 | 21,6 | 26,6 | -82,4 | 20,4 |
| Rörelsemarginal, % | 11,8 | 6,5 | 8,7 | -29,8 | 7,4 |
| Resultat efter skatt, MSEK | 36,0 | 15,4 | 30,3 | -70,1 | 11,0 |
| Resultat per aktie (efter utspädning), SEK |
7,45 | 3,23 | 6,44 | -14,90 | 2,33 |
Boule Diagnostics AB, med huvudkontor i Stockholm, Sverige, är moderbolag i Boule-koncernen. Boule Diagnostics AB har tre rörelsedrivande dotterföretag; det svenska Boule Medical AB, det kinesiska Boule Medical (Beijing) Co. Ltd och det amerikanska Clinical Diagnostic Solutions Inc. Boule Medical AB har ett dotterbolag i Mexiko, BM Mexico S.A de C.V. Bolaget är ett försäljningsbolag.
Boule Medical AB har också en filial i Polen vilken är under avveckling och har varit vilande under hela räkenskapsåret.
Avtal om försäljning av kliniskt kemisystem i USA Ett distributionsavtal slöts i januari med det amerikanska företaget Medica Corporation Inc. om att marknadsföra och sälja deras produkt EasyRA® i USA. Boule började marknadsföra produkten under slutet av mars månad.
På styrelsemötet den 25 januari valdes ledamoten Peter Ehrenheim till ny styrelseordförande fram till ordinarie årsstämma 2016. Han efterträdde Lars-Olof Gustavsson som lämnade styrelsen efter att bolaget han företrädde, Siem Capital AB, sålt sina aktier i bolaget.
Boule vann i början av maj tillsammans med sin indiska distributör en upphandling om 136 hematologisystem i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. Instrumenten har installerats på 136 sjukhus i delstaten.
I mitten av juni vann Boule tillsammans med sina mexikanska distributörer en betydande andel av flera offentliga upphandlingar i Mexiko. Totalt omfattade de vunna upphandlingarna 329 hematologisystem.
Boule slöt avtal med amerikanska Novant Health Systems ("NHS") om att vara huvudleverantör av treparts hematologisystem. NHS är ett välrenommerat icke-vinstdrivande nätverk av läkarmottagningar, öppenvårdskliniker och sjukhus. NHS har totalt 15 sjukhus och mer än 530 läkarmottagningar. Totalt omfattar avtalet ett fyrtiotal hematologisystem, inklusive utrustning, förbrukningsvaror, service och support. Instrumenten började att levereras i slutet av året.
Boule vann en upphandling i Kenya om totalt 70 hematologisystem. Köparen Röda Korset har placerat systemen på 35 offentliga sjukhus i Kenya.
Boule vann två betydande offentliga upphandlingar i Egypten om totalt drygt 200 hematologisystem. Instrumenten började levereras succesivt med start i december 2016. De sista instrumenten levererades under första kvartalet 2017. Upphandlande myndigheter var Ministry of Defence och Ministry of Health.
Boule har under de senaste åren haft en god försäljningsutveckling tack vare en genomarbetad marknadsstrategi och ett väletablerat globalt återförsäljarnätverk. Totalt har Boule närmare 200 distributörer i fler än 100 länder. Försäljningen sker företrädesvis till lokala exklusiva distributörer vilka fokuserar på att etablera nya slutkunder för kompletta system, omfattande såväl instrument som förbrukningsvaror (reagens, kalibratorer och kontroller). Förbrukningsvaror till egna instrument har en, jämfört med instrument, högre marginal vilket leder till att en större installerad bas av instrument ger en succesivt ökande lönsamhet. Den goda försäljningsutvecklingen har bland annat nåtts genom bearbetning av tillväxtmarknader. Boule inriktar sig på länder med stora satsningar på uppbyggnad och modernisering av sjukvården. Vid sidan om de så kalllade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) finns ett antal utvecklingsländer med stigande BNP som investerar intensivt i förbättrad hälsovård. Försäljningsutvecklingen har därför under de senaste åren varit stark i Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika.
Nettoomsättningen för verksamhetsåret 2016 uppgick till MSEK 401 (331), en ökning med 21 procent jämfört med 2015. Justerat för förändringen av valutakursen på USD och EUR motsvarar det en ökning med 20 procent. Instrumentförsäljningen under 2016 ökade med 31 procent
jämfört med 2015 och försäljningen av förbrukningsmaterial till egna system ökade med 21 procent. Försäljningen av OEM-produkter ökade med 7 procent medan försäljningen av förbrukningsmaterial till konkurrenternas instrument var oförändrad jämfört med föregående år. Försäljningen har historiskt uppvisat en viss variation över tid. Under 2016 genererades 47 procent (47) av faktureringen under det första halvåret och 53 procent (53) under det andra halvåret.
Bruttoresultatet för 2016 ökade till MSEK 195 (150). Bruttomarginalen ökade till 48,6 procent (45,2).
Rörelsens kostnader uppgick under 2016 till MSEK 141 (129). Det är primärt försäljningskostnaderna och administrationskostnaderna som ökat. Forsknings- och utvecklingskostnaderna har minskat något.
Kostnader för forskning och utveckling som belastat resultatet uppgick under 2016 till MSEK 37 (40). Detta motsvarar 9 procent (12) av nettoomsättningen. Utgifter för forskning och utveckling har aktiverats under 2016 med MSEK 0 (4) motsvarande 0 procent (1) av nettoomsättningen.
Nettot av övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader uppgick totalt under 2016 till MSEK -6,5 (0,9). Övriga rörelseintäkter inkluderar främst kursdifferenser på kundfordringar medan övriga rörelsekostnader inkluderar kursdifferenser på leverantörsskulder samt reservering på totalt MSEK 9,9 för sociala kostnader på optionsprogram samt de kostnader efter 10 juli 2017 som stipuleras i överenskommelsen med den avgående VD:n Ernst Westman. Kostnaderna redovisas som övriga rörelsekostnader för att underlätta jämförelse mellan åren.
Rörelseresultatet 2016 uppgick till MSEK 47 (22). Orsaken till det förbättrade rörelseresultatet är framförallt ökad försäljning och förbättrad bruttomarginal. Finansnettot uppgick under 2016 till MSEK 0 (–1).
Resultat före skatt uppgick 2016 till MSEK 47 (20) och resultat efter skatt till MSEK 36 (15).
Kassaflödet från den löpande verksamheten, efter förändring av rörelsekapital, uppgick under 2016 till MSEK 20 (22).
Totala nettoinvesteringar uppgick under 2016 till MSEK 6 (8).
Årets kapitalbehov har kunnat finansieras med egna likvida medel. Likvida medel var vid periodens början MSEK 50 och vid årets slut MSEK 45. Koncernens disponibla likviditet, inklusive ej utnyttjade krediter, uppgick till MSEK 84 per den 31 december 2016 (65).
Produktionen av instrument sker i Boules två egna fabriker i Sverige och i Kina. Tillverkning av reagens är fördelad
mellan en produktionsenhet i Sverige och en i USA. Tillverkning av kontroller och kalibratorer sker enbart vid anläggningen i USA.
Produktutvecklingen är en central och prioriterad del av Boules verksamhet. Historiskt har Boule spenderat mycket på framtagande av nya produkter. Bedömningen är att utvecklingskostnadernas andel av omsättningen dock kommer att minska under de kommande åren. Boules övergripande produktutvecklingsstrategi är inriktad på nyutveckling av användarvänliga, pålitliga och högkvalitativa egna system samt att tillsammans med OEM-kunder utveckla produkter vilka Boule sedan kan kontraktstillverka för kunden. Boule har kompetens för utveckling av både instrument, reagens, kalibratorer och kontroller. Förutom nyutveckling utför utvecklingsavdelningen också produkt vård, inklusive effektivisering och kostnadsreducering för produktionsprocessen. För att underlätta produktionssättning av nya produkter är produktionsanläggningarna i Sverige och USA belägna i anslutning till Boules utvecklingsenheter. Under 2016 har totalt MSEK 37 (44) spenderats på forskning och utveckling varav MSEK 0 (4) har aktiverats. De resultatförda forsknings- och utvecklingskostnaderna utgör 27 procent (31) av de totala rörelsekostnaderna.
Precis som all affärsverksamhet är även Boules verksamhet exponerad för risker och osäkerhetsfaktorer. Styrelsen bedömer att de viktigaste för närvarande är försäljningsoch marknadsrisker, utvecklingsrisker, valutarisker, finansieringsrisker, risker med lagstiftning och förändringar i regelverk samt beroendet av nyckelpersoner. För en mer utförlig beskrivning av risker se not 26.
Bolagets framtida framgång är beroende av samarbetet med nuvarande och nya kunder. Om kundavtal inte kan ingås, upprätthållas eller sägs upp kan detta negativt påverka bolagets fortsatta utveckling, tillväxt och finansiella ställning. En negativ utveckling skulle också kunna uppkomma om konkurrenter erbjuder effektivare och bättre produkter till lägre priser.
Det finns alltid en risk att nuvarande och framtida utvecklingsprojekt försenas, fördyras eller ej når framgång. Detta skulle kunna påverka bolaget negativt.
Koncernen är exponerad för valutarisk i form av transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponeringen är relativt låg då respektive bolag huvudsakligen har intäkter och kostnader i sina respektive lokala valutor. Det svenska dotterbolaget har intäkter och kostnader huvudsakligen i SEK medan det amerikanska dotterbolaget CDS och det kinesiska dotterbolag BMB har intäkter och kostnader huvudsakligen i sina respektive lokala valutor, USD och CNY. Omräkningsexponeringen är relativt hög. Konsolidering av resultaträkning och balansräkning i koncernen innebär en exponering mot valutakursförändringar i USD (för verksamheten i det amerikanska dotterbolaget) och den kinesiska valutan CNY (för verksamheten i det kinesiska dotterbolaget). Koncernen använder för närvarande inte derivat för att säkra exponeringen för valutarisker. Valutafluktuationer kan komma att påverka bolagets fortsatta utveckling, tillväxt och finansiella ställning negativt. För en mer utförlig beskrivning av valutarisker se not 26.
Boule kan idag finansiera den löpande verksamheten med nuvarande finansiering och med eget genererat kassaflöde. Koncernen behöver dock kontinuerligt arbeta med kassaflödet för att säkra verksamheten och det kan inte uteslutas att ytterligare kapital kan komma att behövas för att uppfylla Boules interna likviditetskrav. För en mer utförlig beskrivning av finansieringsrisken se not 26.
Tillverkning, marknadsföring och distribution av medicintekniska produkter och utrustning sker på en reglerad marknad. Om Boule inte erhåller framtida myndighetsgodkännanden eller klarar av att upprätthålla befintliga godkännanden kommer detta att påverka verksamheten negativt.
Boule har en utpräglat högteknologisk inriktning och är därför beroende av att kunna behålla och rekrytera personal. Om Bolaget skulle förlora nyckelmedarbetare, eller inte lyckas rekrytera nya kvalificerade medarbetare, kan detta påverka Bolaget negativt.
Se vidare beskrivning av risker och osäkerheter samt känslighetsanalyser i not 26.
Boule säljer sina produkter i fler än 100 länder. Som aktör på den globala marknaden för bloddiagnostik har Boule
ett ansvar att agera på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Brister med detta, av Boule, bolagets medarbetare, kunder eller leverantörer, skulle kunna ha en negativ påverkan på bolaget och bolagets varumärken. Sådan påverkan skulle kunna leda till negativ ekonomisk påverkan.
Boule säljer sina produkter i fler än 100 länder. Historiskt har försäljning till vissa länder temporärt eller permanent varit utsatt för olika former av protektionism och handelsbegränsningar. Det kan inte uteslutas att detta kommer att fortsätta och kan drabba även viktiga och för Boule lönsamma regioner.
Boule har, trots hård konkurrens, prispress och låg marknadstillväxt, kunnat uppvisa en stigande försäljningsutveckling år efter år. Styrelsen har en fortsatt tro att denna utveckling kommer att fortsätta. Den positiva försäljningsutvecklingen är resultatet av en genomarbetad marknadsstrategi och ett väletablerat globalt nätverk. Förbrukningsvaror till egna instrument har en stark tillväxtpotential och deras, jämfört med instrument, högre marginaler beräknas att i allt större utsträckning komma att bidra till en förbättring av bolagets lönsamhet. Framgångar förutses fortsatt komma att uppnås genom bearbetning av tillväxtmarknader. Bolaget inriktar sig på länder med stora satsningar på uppbyggnad och modernisering av sjukvården. Vid sidan om de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) finns ett antal länder som också haft hög BNP tillväxt under längre tid och som investerar i förbättrad hälsovård. För att kunna uppnå en maximal försäljningsutveckling utvärderar Boule aktivt möjligheterna att bredda den befintliga produktportföljen genom produktutveckling, partnerskap och förvärv. Boule kommer framgent att fortsätta utvärdera möjligheterna att ytterligare förstärka verksamheten inom diagnostikområdet.
Produktutvecklingen är en central och prioriterad del av Boules verksamhet och nödvändig för att i framtiden upprätthålla en hög konkurrenskraft. Satsningen på kostnadseffektiv produktutveckling kommer att fortsätta.
Det totala antalet aktier per den 31 december 2016 uppgick till 4 707 138 (4 707 138) stycken. Boule har dessutom emitterat 30 000 teckningsoptioner vilka berättigar till teckning av 30 000 aktier samt 178 750 personaloptioner vilka berättigar till teckning av 178 750 aktier. Det finns endast ett slag av aktier och ingen skillnad eller begränsningar
enligt lag eller bolagsordning finns avseende aktiernas överlåtbarhet, rösträtt, rättigheter till bolagets tillgångar eller utdelning. Aktierna har ett kvotvärde på SEK 1,00.
| Aktieägare per 31 december 2016 (och därefter kända förändringar) |
Antal aktier | Andel av kapital/röster, % |
|---|---|---|
| AB Grenspecialisten | 493 317 | 10,48 |
| Svolder AB | 480 000 | 10,20 |
| Thomas Eklund inkl. bolag | 444 638 | 9,45 |
| Swedbank Robur Fonder AB | 404 000 | 8,58 |
| Linc Invest AB | 368 920 | 7,84 |
| Tredje AP-fonden | 358 068 | 7,61 |
| SEB Asset Management | 333 400 | 7,08 |
| Handelsbanken Fonder (Diverse fonder) | 298 276 | 6,34 |
| Humle Kapitalförvaltning | 167 155 | 3,55 |
| Société Générale | 113 841 | 2,42 |
| Länsförsäkringar Småbolag Sverige | 112 970 | 2,40 |
| Övriga aktieägare (1 731 st) | 1 132 553 | 24,05 |
| Totalt | 4 707 138 | 100,00 |
Enligt Boules miljöpolicy skall:
Koncernen har för närvarande fyra produktionsanläggningar. I de svenska anläggningarna tillverkas både instrument och reagens. I den kinesiska tillverkas enbart instrument och i den amerikanska tillverkas reagens, kontroller och kalibratorer. Samtliga produktionsanläggningar har de nödvändiga tillstånd som krävs för att bedriva verksamhet.
För att få bedriva reagenstillverkning i Sverige måste dessutom ett speciellt produktionstillstånd kontinuerligt upprätthållas med Länsstyrelsen. Den anmälningspliktiga verksamheten kopplat till reagenstillverkningen har en minimal påverkan på den yttre miljön. Den nuvarande produktionsvolymen av reagens i den svenska anläggningen står
för cirka 22 procent av koncernens omsättning. Företaget lägger stor vikt vid att följa den antagna miljöpolicyn.
Under 2016 valde Boule att upprätta en hållbarhetsredovisning baserad på FN:s Global Compact tio principer för ansvarsfullt företagande. För att ta del av Boules hållbarhetsredovisning, se sidorna 16-19 i årsredovisningen.
Medelantalet anställda i koncernen har under perioden varit 169 (168) varav 9 (9) i moderbolaget. Fördelat per land var medelantalet i Sverige 71 (76), USA 81 (76), Kina 16 (14), Schweiz 0 (1) samt Mexiko 1 (1). Medelantalet kvinnor i koncernen var 64 (64) och medelantalet män var 105 (104). Totalt arbetade 22 (20) anställda med forskning och utveckling i koncernen. För verksamheten i Sverige finns kollektivavtal. Boule är beroende av sin förmåga att attrahera och behålla medarbetare med hög kompetens och erfarenhet. Om Boule förlorar nyckelpersoner, eller har svårt att attrahera medarbetare med nyckelkompetens, kan det inverka negativt på Boules verksamhet och rörelseresultat, samt fördröja och försvåra Boules utvecklingsarbete. Boule strävar därför aktivt efter att upplevas som en attraktiv arbetsgivare med engagerade medarbetare och en aktiv personalpolitik. Bolaget arbetar ständigt med kompetensutveckling, arbetsmiljön och jämställdhet.
Alla koncernens bolag är certifierade i enlighet med ISO 13485. Bolagens kvalitetssystem uppfyller de krav som ställs i det In Vitro Diagnostiska direktivet inom EU (IVD) och de regler som gäller i USA (FDA:s QSR krav).
Styrelsen har till stämman den 11 maj 2017 utarbetat förslag till riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Styrelsens förslag överensstämmer med föregående års beslutade riktlinjer för ersättning till koncernens ledande befattningshavare. Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar att godkänna styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till bolagets ledande befattningshavare enligt nedanstående (med ledande befattningshavare avses moderbolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare, totalt fem stycken, i koncernledningen).
Boule ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättning till koncernledningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, pension och andra sedvanliga förmåner
samt möjlighet att delta i långsiktiga incitamentsprogram. Ersättningen baseras på individens engagemang och prestation i förhållande till i förväg uppställda mål, såväl individuella som gemensamma mål för hela företaget. Utvärdering av den individuella prestationen sker kontinuerligt.
Den fasta lönen omprövas som huvudregel en gång per år och ska beakta individens kvalitativa prestation. Den fasta lönen för den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig.
Den rörliga ersättningen ska beakta individens ansvarsnivå och grad av inflytande. Storleken på den rörliga ersättningen baseras på uppfyllda mål. Målen utgörs av resultatmål för bolaget som helhet och av operativa mål för den enskilde medarbetaren eller enheten.
Samtliga mål är mätbara. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till mellan 17 procent respektive 50 procent av grundlönen.
Det finns två incitamentsprogram till ledande befattnings– havare och nyckelpersoner i koncernen vilka förfaller under 2017. Styrelsen föreslår årsstämman 2017 att ett nytt incitamentsprogram ska upprättas. Orsaken är att främja Boules långsiktiga intressen genom att motivera och belöna de anställda.
Den verkställande direktören i moderbolaget samt den verkställande direktören i det svenska dotterbolaget omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionspremien som betalas av bolaget för den verkställande direktören i moderbolaget uppgår till maximalt 28 procent av den fasta månadslönen. Pensionspremien som betalas av bolaget för den verkställande direktören i det svenska dotterbolaget uppgår till 30 procent av den fasta månadslönen. Övriga svenska ledande befattningshavare omfattas av ITP-planen. Pensionspremien för amerikanska anställda uppgår till cirka 4 procent av den fasta månadslönen.
Villkor vid uppsägning och avgångsvederlag Verkställande direktören har i anställningsavtalet med moderbolaget en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Om anställningen sägs upp av bolaget har verkställande direktören rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avräkning sker från ny anställning.
Verkställande direktören för det svenska dotterbolaget har i anställningsavtalet en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Den verkställande direktören har ingen rätt till avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har ömsesidiga uppsägningstider på 0–6 månader. Styrelsen föreslår årsstämman att möjlighet skall ges att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
Moderbolaget Boule Diagnostics AB, med säte i Stockholm, ansvarar för koncernledning, uppföljning av koncernen och tillhandahållande av operativt stöd till de rörelsedrivande dotterbolagen. Moderbolagets nettoomsättning för 2016 uppgick till MSEK 23 (24) varav hela beloppet avser fakturering av tjänster till dotterbolag. Moderbolagets rörelseresultat uppgick till MSEK –8 (–2). Moderbolagets egna kapital uppgick per den 31 december 2016 till MSEK 197 (177). Bolagets registrerade aktiekapital per 31 december 2016 uppgår till SEK 4 707 138 (4 707 138) fördelat på totalt 4 707 138 (4 707 138) aktier. Moderbolagets fordran på koncernföretag utgörs i huvudsak av fordringar på Boule Medical AB och skulder till koncernföretag utgörs av en skuld till dotterbolaget Boule Nordic AB. Moderbolagets risker och osäkerhetsfaktorer är de samma som finns beskrivna för koncernen under stycket Risker och osäkerhetsfaktorer.
Boule Diagnostics AB tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. För beskrivning av hur företaget hanterar bolagsstyrningsfrågor hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62-65. Koncernens system för intern kontroll och riskhantering finns beskrivna under stycket Internkontrollrapport i Bolagsstyrningsrapporten.
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i SEK:
| Summa | 50 155 284 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 43 565 291 |
| Till aktieägarna utdelas 1,40 kronor per aktie (4 707 138 aktier) |
6 589 993 |
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande: |
|
| Summa | 50 155 284 |
| Årets resultat | 21 969 896 |
| Balanserat resultat | – 20 540 394 |
| Överkursfond | 48 725 782 |
Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar moderbolagets soliditet från 90,7 procent till 90,4 procent. Koncernens soliditet reduceras från 63,1 procent till 62,4 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att koncernens verksamhet bedrivs med god lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget och övriga i koncernen ingående bolag från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen (2005:551) 17 kap. 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| 1 januari-31 december, kSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 400 735 | 331 407 |
| Kostnad för sålda varor | 4 | -206 064 | -181 580 |
| Bruttoresultat | 194 671 | 149 827 | |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 6 935 | 4 799 |
| Försäljningskostnader | 4 | -73 212 | -66 228 |
| Administrationskostnader | 4 | -30 360 | -22 837 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | -37 480 | -40 071 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | -13 463 | -3 886 |
| Rörelseresultat | 47 091 | 21 604 | |
| Finansiella intäkter | 10 | 36 | 8 |
| Finansiella kostnader | 10 | -713 | -1 451 |
| Valutakursdifferens | 675 | 240 | |
| Finansnetto | 10 | -2 | -1 203 |
| Resultat före skatt | 47 089 | 20 400 | |
| Aktuell skatt | 11 | -2 784 | -613 |
| Uppskjuten skatt | 11 | -8 272 | -4 436 |
| Årets resultat1) | 36 033 | 15 352 |
1)Resultatet är i sin helhet hänförligt till moderföretagets ägare.
| kSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Poster som kan komma att omföras till periodens resultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolag | 7 844 | 5 490 | |
| Årets övriga totalresultat | 7 844 | 5 490 | |
| Årets totalresultat | 43 877 | 20 842 | |
| Resultat per aktie, före utspädning, SEK | 20 | 7,65 | 3,26 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | 7,45 | 3,23 |
| kSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 12 | 24 632 | 27 668 |
| Goodwill | 12 | 79 054 | 74 015 |
| Summa immateriella tillgångar | 103 686 | 101 682 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 4 202 | 4 356 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 11 961 | 13 205 |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 13 | 4 318 | 2 768 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 20 481 | 20 329 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Långfristiga kundfordringar (garanterade 75-95 % av EKN) | 28 121 | 18 617 | |
| Långfristiga ej räntebärande fordringar | 16 | 16 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 455 | 9 223 |
| Summa anläggningstillgångar | 152 759 | 149 868 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | |||
| Råvaror och förnödenheter | 36 050 | 37 576 | |
| Varor under tillverkning | 5 549 | 3 669 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 17 587 | 13 516 | |
| Summa varulager | 15 | 59 186 | 54 761 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Skattefordringar | 1 862 | 2 048 | |
| Kundfordringar | 16, 26 | 53 851 | 36 530 |
| Kundfordringar (garanterade 75-95 % av EKN) | 16, 26 | 40 484 | 16 186 |
| Övriga fordringar | 17 | 5 044 | 2 254 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 6 559 | 3 442 |
| Summa kortfristiga fordringar | 107 800 | 60 460 | |
| Likvida medel | 19 | 44 588 | 50 395 |
| Summa omsättningstillgångar | 211 574 | 165 616 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 364 333 | 315 483 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 4 707 | 4 707 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 190 584 | 190 584 | |
| Omräkningsreserv | 17 844 | 10 000 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive periodens resultat | 16 630 | -16 777 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 20 | 229 765 | 188 514 |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 22 | 4 651 | 7 371 |
| Långfristiga räntebärande skulder (för av EKN garanterade fordringar) | 22 | 22 275 | 4 525 |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 3 458 | 3 651 |
| Summa långfristiga skulder | 30 384 | 15 546 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 22 | 2 076 | 54 876 |
| Kortfristiga räntebärande skulder (för av EKN garanterade fordringar) | 22 | 28 288 | 4 409 |
| Leverantörsskulder | 21 936 | 18 069 | |
| Skatteskulder | 3 801 | - | |
| Övriga skulder | 23 | 8 625 | 6 434 |
| Upplupna skulder och förutbetalda intäkter | 24 | 38 458 | 27 135 |
| Avsättningar | 21 | 1 000 | 500 |
| Summa kortfristiga skulder | 104 184 | 111 423 | |
| SUMMA SKULDER | 134 568 | 126 970 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 364 333 | 315 483 |
| kSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inkl. periodens resultat |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 4 707 | 190 584 | 4 510 | -29 809 | 169 992 |
| Periodens totalresultat | |||||
| Periodens resultat | - | - | - | 15 352 | 15 352 |
| Periodens övriga totalresultat | - | - | 5 490 | - | 5 490 |
| Periodens totalresultat | - | - | 5 490 | 15 352 | 20 842 |
| Transaktioner med aktieägarna | |||||
| Optionsprogram | - | - | - | 505 | 505 |
| Utdelning | - | - | - | -2 825 | -2 825 |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 4 707 | 190 584 | 10 000 | -16 777 | 188 514 |
| Ingående eget kapital 2016-01-01 | 4 707 | 190 584 | 10 000 | -16 777 | 188 514 |
| Periodens totalresultat | |||||
| Periodens resultat | - | - | - | 36 033 | 36 033 |
| Periodens övriga totalresultat | - | - | 7 844 | - | 7 844 |
| Periodens övriga totalresultat | - | 7 844 | 36 033 | 43 877 | |
| Transaktioner med aktieägarna | |||||
| Optionsprogram | - | - | - | 199 | 199 |
| Utdelning | - | - | - | -2 825 | -2 825 |
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 4 707 | 190 584 | 17 844 | 16 630 | 229 765 |
| 1 januari-31 december, kSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 47 091 | 21 604 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 28 | 8 626 | 8 440 |
| Erhållen ränta | 28 | 36 | 8 |
| Erlagd ränta | 28 | -713 | -1 451 |
| Betald inkomstskatt | 994 | -721 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 56 034 | 27 880 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (-) /Minskning (+) av varulager | -2 659 | -7 830 | |
| Ökning (-) /Minskning (+) av rörelsefordringar | -21 021 | 6 053 | |
| Ökning (-) /Minskning (+) av rörelsefordringar (garanterade av EKN) | -33 788 | -2 485 | |
| Ökning (+) /Minskning (-) av rörelseskulder | 21 309 | -1 294 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 19 875 | 22 324 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 13 | -5 745 | -4 932 |
| Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar | - | 107 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 13 | 86 | 202 |
| Investering i aktiverade utvecklingsutgifter | 12 | - | -3 754 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -5 659 | -8 377 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 1 879 | 6 142 | |
| Amortering av lån | -4 599 | -3 197 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av finansiella skulder (EKN finansiering) | 37 254 | 8 254 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av finansiella skulder | -52 800 | 4 797 | |
| Utdelning | -2 824 | -2 824 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -21 090 | 13 172 | |
| Årets kassaflöde | -6 874 | 27 119 | |
| Likvida medel vid årets början | 50 395 | 22 656 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel | 1 067 | 620 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 44 588 | 50 395 |
| 1 januari-31 december, kSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 22 968 | 23 652 |
| Administrationskostnader | 5 | -26 768 | -25 540 |
| Övriga rörelsekostnader | -3 889 | - | |
| Rörelseresultat | -7 689 | -1 888 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 10 | 1 | 1 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | -52 | -61 |
| Resultat efter finansnetto | - 7 740 | -1 948 | |
| Koncernbidrag | 24 975 | 1 822 | |
| Resultat före skatt | 17 235 | -126 | |
| Skatt | 11 | 4 735 | - |
| Årets resultat | 21 970 | -126 |
| kSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 21 970 | -126 | |
| Årets övriga totalresultat | - | - | |
| Årets totalresultat | 21 970 | -126 |
| kSEK Not |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernföretag 14 |
157 291 | 157 291 |
| Uppskjutna skattefordringar | 4 735 | - |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 162 026 | 157 291 |
| Summa anläggningstillgångar | 162 026 | 157 291 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på koncernföretag | 51 983 | 3 385 |
| Skattefordringar | 811 | 654 |
| Övriga fordringar 17 |
350 | 215 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 |
837 | 711 |
| Summa kortfristiga fordringar | 53 981 | 4 966 |
| Kassa och bank 19 |
372 | 27 650 |
| Summa omsättningstillgångar | 54 353 | 32 616 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 216 379 | 189 907 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital 20 |
||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital (4 707 138 aktier) | 4 707 | 4 707 |
| Reservfond | 141 859 | 141 859 |
| Fritt eget kapital | ||
| Överkursfond | 48 725 | 48 725 |
| Balanserat resultat | -20 540 | -17 735 |
| Periodens resultat | 21 970 | -126 |
| SUMMA EGET KAPITAL | 196 721 | 177 430 |
| SKULDER | ||
| Långfristiga skulder | ||
| Långfristiga räntebärande skulder | - | 1 250 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | - | 1 250 |
| Leverantörsskulder | 2 585 | 1 547 |
| Skulder till koncernföretag | 558 | 454 |
| Övriga skulder 23 |
1 792 | 894 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 |
14 723 | 7 081 |
| Summa kortfristiga skulder | 19 658 | 11 227 |
| SUMMA SKULDER | 19 658 | 12 477 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 216 379 | 189 907 |
| Fritt eget kapital | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Överkursfond | Balanserade vinstmedel inkl. periodens resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 4 707 | 141 859 | 48 725 | -14 966 | -68 | 180 257 |
| Årets totalresultat | ||||||
| Vinstdisposition | - | - | - | -68 | 68 | |
| Årets resultat | - | - | - | - | -126 | -126 |
| Optionsprogram | - | - | - | 124 | - | 124 |
| Transaktioner med aktieägarna | ||||||
| Utdelning | - | - | - | -2 825 | - | -2 825 |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 4 707 | 141 859 | 48 725 | -17 735 | -126 | 177 430 |
| Ingående eget kapital 2016-01-01 | 4 707 | 141 859 | 48 725 | -17 735 | -126 | 177 430 |
| Årets totalresultat | ||||||
| Vinstdisposition | - | - | - | -126 | 126 | |
| Årets resultat | - | - | - | - | 21 970 | 21 970 |
| Optionsprogram | - | - | - | 146 | - | 146 |
| Transaktioner med aktieägarna | ||||||
| Utdelning | - | - | - | -2 825 | - | -2 825 |
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 4 707 | 141 859 | 48 725 | -20 540 | 21 970 | 196 721 |
| 1 januari- 31 december, kSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | -7 689 | -1 888 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 28 | 25 119 | 1 945 |
| Erhållen ränta | 28 | 1 | 1 |
| Erlagd ränta | 28 | -52 | -61 |
| Betald inkomstskatt | -157 | 400 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 17 223 | 397 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (-) /Minskning (+) av rörelsefordringar | -48 859 | 28 066 | |
| Ökning (+) /Minskning (-) av rörelseskulder | 9 682 | -340 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -21 954 | 28 123 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Amortering av lån | -2 500 | -939 | |
| Utdelning | -2 824 | -2 824 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -5 324 | -3 763 | |
| Årets kassaflöde | -27 278 | 24 360 | |
| Likvida medel vid årets början | 27 650 | 3 290 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 372 | 27 650 |
Boule Diagnostics AB (publ) org nr 556535-0252 är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Domnarvsgatan 4, 163 53 Spånga, Sverige.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 19 april 2017.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK). Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental.
Att upprätta de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen gör bedömningar samt uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar och antaganden redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar och uppskattningar som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 29.
Noten innehåller en förteckning över de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen omfattar Boule Diagnostics AB och dess dotterföretag.
Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016, men har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:
• Annual Improvements to IFRS 2011-2013 Cycle
(ii) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS och uttalanden om tolkning av IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Finansiella instrument hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell. Koncernen förväntar sig inte någon inverkan på klassificeringen, värderingen eller redovisningen av koncernens finansiella tillgångar och skulder. Redovisningen av de finansiella tillgångarna sker redan enligt standarden och koncernens redovisning av finansiella skulder kommer inte heller att ändras, då de nya kraven endast påverkar redovisningen av finansiella skulder som redovisas till verkligt värde över resultaträkningen och koncernen inte har några skulder av det slaget. Den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv utgår från förväntade kreditförluster vilket kan medföra tidigare redovisning av kreditförluster. Koncernen har ännu inte utvärderat hur säkringsredovisning och reserveringar för kreditförluster kommer att påverkas av de nya reglerna.
Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten, men koncernen avser ej att förtidstillämpa IFRS 9.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2018. Koncernen avser ej att förtidstillämpa denna standard.
IFRS 16 Leases publicerades den 1 januari 2016 av IASB och är en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC 15 och SIC 27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten, men koncernen avser ej att förtidstillämpa IFRS 16.
För år 2016 har kostnaden för utestående optioner till anställda, 5 607 kSEK, på grund av beloppets storlek omklassificerats till Övriga rörelsekostnader för att underlätta jämförelsen mellan åren. I jämförelsesiffrorna för 2015 är motsvarande belopp, 759 kSEK, fördelade på respektive funktion i resultaträkningen.
Koncernen bedriver utveckling, tillverkning och försäljning av produkter inom blodanalys. Koncernens interna organisation baseras på en funktionsindelning med de primära funktionerna produktion, marknadsföring och försäljning, administration samt forskning och utveckling. Koncernen ses som en enda enhet där alla ingående delverksamheter är integrerade och beroende av varandra. Boules högste verkställande organ följer upp gruppens totala resultat- och balansräkning. Se vidare not 2.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär en direkt eller indirekt rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
(ii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid de omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat. I de fall avyttring sker men bestämmande inflytande kvarstår överförs proportionell andel av ackumulerade omräkningsdifferenser från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande inflytande.
Intäkter från försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Den övervägande delen av all fakturering sker vid skeppningstillfället. Koncernen använder sig av leveransvillkoren EXW, CPT och CIP såsom de definieras i Incoterms.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i årets resultat baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden, vilka redovisas i årets resultat. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på likvida medel. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av
effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, varvid de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.
Valutakursvinster och valutakursförluster hänförliga till tillgångar och skulder som hänförs till finansieringsverksamheten redovisas netto.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, samt kundfordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för
motparten att betala, även om faktura ännu inte skickats. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem med undantag för av banken diskonterade kundfordringar garanterade av EKN (Exportkreditnämnden). En av banken diskonterad kundfordran redovisas i balansräkningen till dess att kunden betalat banken. Banken har regressrätt mot koncernen för den del av kundfordan som inte täcks av EKN-garantin och i det fall EKN inte betalar ut ersättning för eventuella kund förluster. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. De finansiella kostnaderna för de belånade kundfordringarna redovisas i resultaträkningen som försäljningskostnader.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 25 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning.
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter avdrag för osäkra fordringar.
Kundfordringar som förfaller till betalning mer än tolv månader efter bokslutsdagen har klassificerats till långfristiga fordringar. Samtliga av dessa fordringar är belånade (till och med maj 2015) eller överlåtna (från och med juni 2015) till banken med garantier från Exportkreditnämnden (EKN) som säkerhet. De överlåtna fordringarna har dokumenterats med växlar. När växlarna diskonterats av banken har en skuld redovisats i rapporten över finansiell ställning intill dess att kunden betalar sin fordran till banken och kundfordran bokats bort från balansräkningen. Skulden har redovisats som långfristig till det belopp som motsvarar kundfordringar som förfaller efter mer än tolv månader.
I denna kategori ingår även koncernens likvida medel. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.
Lån samt övriga finansiella skulder, såsom leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan
försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet redovisas avtalet som operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet.
Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar av dessa. Även i de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, förutom mark som inte skrivs av. Leasade tillgångar skrivs också av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Följande beräknade nyttjandeperioder tillämpas:
Maskiner och andra tekniska anläggningar består av ett fåtal komponenter med olika nyttjandeperioder.
Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov genom beräkning av net present value (NPV). Beräkningsantaganden redovisas i not 12.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap kostnadsförs när de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; t.ex. för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser och låneutgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I rapport över finansiell ställning redovisas utvecklingsutgifter till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Eventuellt nedskrivningsbehov prövas minst en gång per år i samband med årsbokslutet genom att beräkna net present value (NPV). Beräkningsantaganden redovisas i not 12. Beslutet huruvida ett utvecklingsprojekt ska aktiveras fattas av bolagets styrelse efter beredning av revisionsutskottet. Bedömningen görs utifrån möjligheten att genomföra projektet med befintliga och framtida resurser samt att slutförandet av projektet och lansering bedöms ske inom överskådlig framtid.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Hit hör de utvecklingsprojekt som leder till aktivering av utgifter för utveckling. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.
Avskrivningar, som redovisas under posten kostnad sålda varor, redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och andra immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas, såsom utvecklingsprojekt, prövas för nedskrivningsbehov årligen samt när indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
• balanserade utvecklingsutgifter. . . 5-10 år
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Varulager består av följande kategorier: Råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning samt färdiga varor och handelsvaror.
Tillverkning sker huvudsakligen mot order och prognoser som uppdateras varje månad, vilket gör att inkurans är obetydlig för färdigvarulagret. Vid eventuellt utbyte av komponenter skrivs kvarvarande lager när i samband med att
utbytet sker. Inkurans i lager av reservdelar bedöms varje kvartal genom analys av lagrets omsättningshastighet.
Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.
Om indikation på nedskrivningsbehov finns för en tillgång beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet, eller en grupp av enheter, fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten eller, om tillämpligt, gruppen av enheter.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Vid varje rapportperiods slut utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.
Företaget klassificerar kundfordringar som osäkra om kunden hamnat i obestånd eller andra betalningssvårigheter. Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En återföring görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets ägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier såsom aktieoptioner. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär risken för att ersättningen blir lägre än förväntat och investeringsrisken, d.v.s. att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernen har inga förmånsbestämda pensionsplaner, förutom planer som omfattar flera arbetsgivare, vilka dock redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner i enlighet med IAS 19 i avsaknad av erforderliga uppgifter för beräkning av förmånsbestämd förpliktelse.
Koncernen har ett antal aktierelaterade ersättningsplaner där regleringen görs med aktier och där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument (optioner). Verkligt värde på den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av optioner kostnadsförs. Det totala belopp som ska kostnadsföras baseras på verkligt värde på de tilldelade optionerna:
Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsrelaterade intjänandevillkoren och tjänstgöringsvillkoren. Den eventuella avvikelse mot de ursprungliga bedömningarna som omprövningen ger upphov till, redovisas i resultaträkningen och motsvarande justeringar görs i eget kapital.
Ibland kan det inträffa att anställda utför tjänster innan tilldelningsdagen inträffar och då görs en uppskattning av det verkliga värdet, för att en kostnad ska kunna redovisas fördelat över perioden mellan den tidpunkt då anställda börjar utföra tjänster och tilldelningsdagen.
När optionerna utnyttjas, emitterar företaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital.
De sociala avgifter som uppkommer på tilldelningen av aktieoptioner betraktas som en integrerad del av tilldelningen, och kostnaden behandlas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning. Avsättningen för sociala avgifter och därmed periodens kostnad påverkas av förändringar i aktiekursen varför 2016 års kursuppgång medfört en ökad kostnad jämfört med föregående år.
Kostnader och eventuella vändningar av tidigare bokförda kostnader för aktieoptionerna redovisas från och med år 2016 under Övriga rörelsekostnader respektive Övriga rörelseintäkter. Kostnaden för optionerna i jämförelsesiffrorna för 2015 är fördelade på respektive funktionsrad i resultaträkningen. Se vidare under punkt 6 Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper, avsnitt (iii).
Kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över övrigt totalresultat, där för koncernen dessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över övrigt totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Moderbolaget redovisar såväl erhållna som lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett behov av nedskrivning av värdet på aktier och andelar i fråga.
Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.
I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning, och
finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet för räntebärande instrument justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (överkurs respektive underkurs).
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Boule bedriver utveckling, tillverkning och försäljning av system för blodanalys inom hematologiområdet. Systemen säljs både på human- och veterinärmarknaden. Koncernens interna organisation baseras på en funktionsindelning med de primära funktionerna produktion, marknadsföring och försäljning, administration samt forskning och utveckling. Koncernen ses som en enda enhet där alla ingående delverksamheter är integrerade och beroende av varandra och redovisas som ett segment.
Boules högsta verkställande organ följer upp gruppens totala resultat och balansräkning. Boules högsta verkställande organ är bolagets styrelse. Rapporteringen ger styrelsen i moderbolaget vital information om andra nyckeltal i koncernen. Nettoomsättningen följs upp på regions- och produktnivå. Ingen del av resultatrapporten är indelad i olika segment. Resultaträkningen följs upp på koncern- och funktionsnivå.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Instrument | 155 723 | 118 986 | - | - |
| Förbrukningsvaror till egna instrument |
149 929 | 123 532 | - | - |
| Förbrukningsvaror OEM och CDS-Brand |
62 786 | 58 977 | - | - |
| Övrigt (service, reservdelar och frakter) |
32 297 | 29 912 | - | - |
| Koncernrelaterade tjänster | - | - | 22 968 | 23 652 |
| Summa | 400 735 | 331 407 | 22 968 | 23 652 |
| kSEK | 2016 | 2015 | ||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 8 488 | 9 319 | ||
| Övriga Västeuropa | 27 166 | 26 527 | ||
| Östeuropa | 55 611 | 41 042 | ||
| USA | 127 308 | 117 847 | ||
| Latinamerika | 52 023 | 34 442 | ||
| Asien | 90 158 | 67 346 | ||
| Afrika | 19 214 | 15 845 | ||
| Mellanöstern | 20 767 | 19 039 | ||
| Summa koncernen | 400 735 | 331 407 |
Boule har under 2016 genererat intäkter från en kund på totalt kSEK 27 846, 7 procent av nettoomsättningen. Kunden har sin hemvist i Ryssland. (Boule har under 2015 inte genererat intäkter från enskilda kunder på >5 procent av nettoomsättningen).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: |
|||||
| Inom ett år | 12 346 | 11 730 | 154 | 439 | |
| Mellan ett år och fem år | 40 647 | 46 372 | - | 491 | |
| Längre än fem år | 21 685 | 27 709 | - | - | |
| Summa | 74 678 | 85 811 | 154 | 930 |
Huvuddelen av de operationella leasingkostnaderna avser hyra av lokaler. Boule hyr även några kontorsmaskiner. Leasingavtalen löper utan särskilda restriktioner med option till förlängning.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Kostnadsförda avgifter för opera tionella leasingavtal uppgår till: |
|||||
| Minimileaseavgifter | 11 053 | 10 970 | 513 | 438 | |
| Variabla avgifter | 740 | 714 | - | - | |
| Summa | 11 793 | 11 684 | 513 | 438 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | |
| Råvaror och förnödenheter | 166 496 | 135 258 | |
| Förändring lager av färdiga varor och produkter i arbete | -2 974 | 5 394 | |
| Personalkostnader | 132 433 | 110 648 | |
| Avskrivningar | 7 914 | 4 628 | |
| Nedskrivningar | 1 547 | 2 129 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | - | 944 | |
| Övriga rörelsekostnader1) | 55 306 | 55 601 | |
| Summa | 360 722 | 314 602 |
1) Avser övriga kostnader inom kategorierna försäljning, administration, samt forskning och utveckling.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 |
| Löner och ersättningar m.m. | 94 262 | 87 491 |
| Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer |
6 587 | 6 783 |
| Sociala avgifter | 19 409 | 19 407 |
| Summa | 120 258 | 113 681 |
| Procent | 2016 män/kvinnor, % |
2015 män/kvinnor, % |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Styrelsen | 75/25 | 75/25 |
| Övriga ledande befattningshavare | 100/0 | 100/0 |
| Koncernen totalt | ||
| Styrelsen | 75/25 | 75/25 |
| Övriga ledande befattningshavare | 100/0 | 100/0 |
| Medelantalet anställda | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Antal 2016 |
Män/ kvinnor, % |
Antal 2015 |
Män/ kvinnor, % |
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 9 | 56/44 | 9 | 67/33 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 62 | 65/35 | 67 | 61/39 |
| Mexico | 1 | 100/0 | 1 | 100/0 |
| Kina | 16 | 48/52 | 14 | 56/44 |
| USA | 81 | 63/37 | 76 | 61/39 |
| Totalt i dotterföretag | 160 | 63/37 | 158 | 61/39 |
| Filialer | ||||
| Schweiz | 0 | 0/0 | 0,6 | 80/20 |
| Polen | 0 | 0/0 | 0 | 0/0 |
| Koncernen totalt | 169 | 62/38 | 167,6 | 62/38 |
| 2016 | 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Ledande befatt ningshavare (4 personer) |
Övriga anställda |
Summa | Ledande befatt ningshavare (4 personer) |
Övriga anställda |
Summa | ||
| Löner och andra ersättningar | 7 351 | 2 925 | 10 276 | 5 756 | 3 079 | 8 836 | ||
| (varav rörlig lön och övriga förmåner) | 2 031 | 296 | 2 327 | 495 | 56 | 552 | ||
| Sociala kostnader | 2 541 | 1 120 | 3 661 | 2 166 | 1 092 | 3 258 | ||
| Pensionskostnader | 1 442 | 616 | 2 058 | 1 629 | 498 | 2 127 |
| 2016, kSEK | Styrelsearvode | Grundlön | Rörlig lön | Pensions kostnad |
Övriga förmåner3) |
Options kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Peter Ehrenheim, styrelsens ordförande | 350 | - | - | - | - | - | 350 |
| Thomas Eklund | 175 | - | - | - | - | - | 175 |
| Karin Dahllöf | 175 | - | - | - | - | - | 175 |
| Jon Risfelt | 175 | - | - | - | - | - | 175 |
| Summa ersättning till styrelsen | 875 | - | 875 | ||||
| Ernst Westman, VD | - | 1 837 | 1 033 | 584 | 110 | 71 | 3 635 |
| Andra ledande befattningshavare (5 personer) |
- | 6 512 | 1 531 | 1 257 | 321 | 111 | 9 732 |
| Summa ersättning till VD och andra ledande befattningshavare4) |
- | 8 349 | 2 564 | 1 841 | 431 | 182 | 13 367 |
| Summa ersättning till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare |
875 | 8 349 | 2 564 | 1 841 | 431 | 182 | 14 242 |
1) Beloppen är exklusive sociala avgifter.
2) Tabellen inkluderar inte de kostnader på kSEK 3 889 efter den 10 juli 2017 som stipulerats i överenskommelse med Ernst Westman. Dessa belastar moderbolagets och koncernens resultat 2016 men kommer att utbetalas
och därmed redovisas som ersättning först 2017.
3) Avser i huvudsak tjänstebil.
4) Av den totala ersättningen till VD och andra ledande befattningshavare på kSEK 13 667 avser kSEk 8 754 ersättning från moderbolaget och kSEK 4 613 ersättning från dotterbolagen.
| 2015, kSEK | Styrelse arvode |
Utskotts ersättning |
Grundlön | Rörlig lön | Pensions kostnad |
Övriga förmåner 2) |
Options kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lars-Olof Gustavsson, styrelsens ordförande | 300 | - | - | - | - | - | - | 300 |
| Britta Dalunde | 50 | 15 | - | - | - | - | - | 65 |
| Eva-Lotta Kraft | 50 | - | - | - | - | - | - | 50 |
| Gösta Oscarsson | 50 | 10 | - | - | - | - | - | 60 |
| Thomas Eklund | 150 | 10 | - | - | - | - | - | 160 |
| Thord Lendau | 150 | - | - | - | - | - | - | 150 |
| Karin Dahllöf | 100 | - | - | - | - | - | - | 100 |
| Peter Ehrenheim | 100 | - | - | - | - | - | - | 100 |
| Summa ersättning till styrelsen | 950 | 35 | - | 985 | ||||
| Ernst Westman, VD | - | - | 1 863 | 88 | 618 | 110 | 71 | 2 750 |
| Andra ledande befattningshavare (5 personer) | - | - | 6 186 | 388 | 1 422 | 317 | 113 | 8 426 |
| Summa ersättning till VD och andra ledande befattningshavare 3) |
- | 8 049 | 476 | 2 040 | 427 | 184 | 11 176 | |
| Summa ersättning till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare |
950 | 35 | 8 049 | 476 | 2 040 | 427 | 184 | 12 161 |
1) Beloppen är exklusive sociala avgifter.
2) Avser i huvudsak tjänstebil.
3) Av den totala ersättningen till VD och andra ledande befattningshavare på kSEK 11 176 avser
kSEk 7 457 ersättning från moderbolaget och kSEK 3 719 ersättning från dotterbolag.
Årsstämman den 12 maj 2016 beslutade om följande riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare.
Ersättning till koncernledningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, pension och andra sedvanliga förmåner samt möjlighet att delta i långsiktiga incitamentsprogram. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig.
Den rörliga ersättningen för verkställande direktören i moderbolaget är maximerad till 50 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till mellan 17 procent respektive 50 procent av grundlönen.
Den verkställande direktören i moderbolaget samt den verkställande direktören i det svenska dotterbolaget omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner på 35 respektive 30 procent av den fasta månadslönen. Övriga svenska ledande befattningshavare omfattas av ITP-planen. Pensionspremien för amerikanska anställda uppgår till cirka 4 procent av den fasta månadslönen.
Den under 2016 verkställande direktören i moderbolaget Ernst Westman hade i anställningsavtalet en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Om anställningen sades upp av bolaget hade verkställande direktören rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avräkning sker mot ny anställning. Övriga ledande befattningshavare har ömsesidiga uppsägningstider på 0–6 månader. Ernst Westman slutar sin anställning på bolaget den 10 juli 2017. Kostnaderna som stipuleras i överenskommelsen för perioden efter 10 juli 2017, totalt 3 889 kSEK, har reserverats i bokslutet 2016 under Övriga rörelsekostnader.
Det finns inga lån till ledande befattningshavare inom Boule-koncernen.
Årsstämman i maj 2014 beslutade om ett personaloptionsprogram. Totalt emitterades 178 750 optioner (inklusive hedgning) till ledning och nyckelpersoner i koncernen. VD erhöll 32 000 optioner, övriga ledande befattningshavare, totalt 5 stycken, erhöll 11 000 optioner vardera och övriga nyckelmedarbetare 6 000 optioner vardera.
Optionerna ger en utspädning, vid fullt utnyttjande, på 3,8 procent (inklusive hedgning). Varje option ger innehavaren rätt att teckna en ny aktie i bolaget under andra halvåret 2017 till kursen SEK 68,18 per aktie under förutsättning att den anställde då fortfarande är anställd i koncernen.
Beräknat marknadsvärde baserat på Black & Scholesmetod (baserat på börskursen vid tilldelningstillfället och en volatilitet på 30 procent) var vid tilldelningstillfället SEK 7,81 per option vilket kostnadsförs under intjänandetiden. Koncernen kommer också att behöva erlägga sociala avgifter på den förmån som den anställde erhåller. Med anledning av personaloptionsprogrammen har Boule Diagnostics AB via dotterbolag ett eget innehav om totalt 43 750 teckningsoptioner, så kallad hedge. De underliggande teckningsoptionerna har i allt väsentligt motsvarande villkor som de personaloptioner som respektive hedge avser. Dels säkerställer dessa teckningsoptioner härigenom aktieleverans vid tänkt fullt utnyttjande av personaloptionerna, dels bedöms det överskjutande antalet teckningsoptioner vid tänkt fullt utövande även kunna täcka upp den potentiella belastningen på bolagets egna kapital och likviditet, till följd av de arbetsgivaravgifter som förmånsbeskattning föranleder. Den redovisade resultatpåverkan vid utövande av personaloptionerna elimineras inte i sig av denna hedge. Resultateffekten 2016 uppgick till kSEK –5 607 och redovisades under Övriga rörelsekostnader. Motsvarande siffra 2015 var kSEK -759. Avsättningen för sociala avgifter och därmed periodens kostnad påverkas av förändringar i aktiekursen varför 2016 års kursuppgång medfört en ökad kostnad jämfört med föregående år.
Sedan 2013 finns 30 000 teckningsoptioner utställda till tre nyckelpersoner i koncernen. Optionerna har utgivits på marknadsmässiga villkor. Vid fullt utnyttjande ger optionerna en utspädning på 0,6 procent. Varje option ger innehavaren rätt att under andra halvåret 2017 teckna en aktie till kursen 54,46 SEK per aktie.
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders-och familjepension (alternativt familjepension) genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2016 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders-och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringen som är tecknad i Alecta uppgår till MSEK 2,9 (2,7). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,01 respektive 0,01 procent (0,02 respektive 0,01 procent).
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av
befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent (153 procent).
Premierna till Alecta fastställs genom antaganden om ränta, livslängd, driftskostnader och avkastningsskatt och är beräknad så att betalning av konstant premie till pensionstidpunkten räcker för hela målförmånen, som baseras på den försäkrades nuvarande pensionsmedförande lön, då ska vara intjänad.
Det saknas ett fastställt regelverk för hur underskott som kan uppkomma ska hanteras, men i första hand ska förluster täckas av Alectas kollektiva konsolideringskapital, och leder således inte till ökade kostnader genom höjda avtalade premier. Det saknas även regelverk för hur eventuella överskott eller underskott ska fördelas vid avveckling av planen eller företags utträde ur planen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Kostnader för avgiftsbestämda planer1) |
6 587 | 6 783 | 2 058 | 2 127 |
1) Häri ingår kSEK 2 509 (2 943) för koncernen varav kSEK 634 (711) för moderbolaget avseende ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | ||
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 5 605 | 4 751 | ||
| Övrigt | 1 330 | 48 | ||
| Summa övriga rörelseintäkter | 6 935 | 4 799 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 |
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | -3 035 | -4 923 |
| Kostnader i samband med flytt till nya lokaler | - | 1 142 |
| Kostnader i samband med VD-byte och övrig personalförändring |
-4 353 | - |
| Reservering sociala avgifter på utgivna personaloptioner | -5 607 | - |
| Övrigt | -470 | -106 |
| Summa | -13 465 | -3 886 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| PWC | ||||
| Revisionsarvoden | 653 | 633 | 293 | 314 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
130 | 120 | 60 | 60 |
| Skatterådgivning | 160 | 73 | 150 | 65 |
| Övriga tjänster | 181 | 99 | 141 | 64 |
| Övriga revisorer | ||||
| Beijing Jinchenglixin | 28 | 13 | - | - |
| Summa | 1 152 | 938 | 644 | 503 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Transaktioner mellan Boule Diagnostics AB och dess dotterbolag, vilka är närstående bolag till Boule Diagnostics AB, har eliminerats i koncernredovisningen.
Koncernintern försäljning av produkter uppgick till kSEK 72 141 (64 474). Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och Bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren. Utöver detta har inga övriga transaktioner med närstående ägt rum.
Vid leverans av produkter och tjänster mellan koncernbolag tillämpas affärsmässiga villkor och marknadsprissättning.
För information om ersättningar och förmåner till respektive nyckelperson i ledande ställning, se not 5 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden1) |
82 | 61 | 1 | 1 |
| Aktivering av räntor avseende utvecklingsutgifter1) |
-46 | -53 | - | - |
| Valutakursvinst | 675 | 240 | - | - |
| Finansiella intäkter | 711 | 248 | 1 | 1 |
| Räntekostnader på upplåning1) | -706 | -1 444 | -49 | -61 |
| Leverantörsskulder1) | -7 | -7 | -3 | 0 |
| Finansiella kostnader | -713 | -1 451 | -52 | -61 |
| Finansnetto | -2 | -1 203 | -51 | -60 |
1) Hänförliga till tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.
| kSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Årets skattekostnad | -2 784 | -613 |
| Uppskjuten skatteintäkt | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 521 | 109 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-8 793 | -4 545 |
| Summa uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt | -8 271 | -4 436 |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | -11 056 | -5 049 |
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | % | kSEK | % | kSEK |
| Resultat före skatt | - | 47 088 | - | 20 400 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
22,0 | -10 359 | 22,0 | -4 488 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag |
- | 49 | - | -401 |
| Ej avdragsgilla kostnader | - | -405 | - | -102 |
| Ej skattepliktiga intäkter | - | 102 | - | 405 |
| Övriga skattemässiga justeringar | - | -442 | - | -463 |
| Redovisad effektiv skatt 1) | -11 056 | -5 049 |
1) Avser i huvudsak utnyttjande av ej aktiverade underskottsavdrag.
| 2016 | 2015 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | % | kSEK | % | kSEK | |
| Resultat före skatt | 17 235 | -126 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
22,0 | -3 792 | 22,0 | 28 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | -50 | -28 | |||
| Ej skattepliktiga intäkter | - | - | |||
| Förändring i tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
3 842 | - | |||
| Aktivering av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
4 735 | - | |||
| Redovisad effektiv skatt | 4 735 | 0 |
| Uppskjutna skattefordringar och –skulder hänför sig till följande: | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 388 | 28 | -3 715 | -3 021 | -3 327 | -2 993 | |
| Immateriella tillgångar | 326 | - | -5 306 | -5 990 | -4 980 | -5 990 | |
| Varulager | 437 | 618 | - | - | 437 | 618 | |
| Övriga fordringar | - | - | - | 409 | - | 409 | |
| Räntebärande skulder | 124 | - | 7 | - | 131 | - | |
| Underskott | 4 736 | 8 577 | - | 4 951 | 4 736 | 13 528 | |
| Underskottsavdrag - kvittning | -5 556 | - | 5 556 | - | - | - | |
| Skattefordringar/-skulder, netto | 455 | 9 223 | -3 458 | -3 651 | -3 003 | 5 572 |
Skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i rapporten över finansiell ställning:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Skattemässiga underskott | - | - | - | 38 693 |
| 0 | 0 | 0 | 38 693 |
De skattemässiga underskottsavdragen förfaller inte enligt rådande skatteregler. Uppskjutna skattefordringar har redovisats för samtliga underskottsavdrag i koncernen, och i moderbolaget, då Bolaget gör bedömningen att de kommer att kunna avräknas mot framtida beskattningsbara vinster inom en överskådlig framtid.
| Koncernen, kSEK | Balans per 1 jan 2016 |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övr tot.res. |
Balans per 31 dec 2016 |
|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | -3 057 | 270 | - | -3 327 |
| Immateriella tillgångar | -5 989 | 1 009 | - | -4 980 |
| Varulager | 618 | -181 | - | 437 |
| Övriga fordringar | 409 | -409 | - | - |
| Räntebärande skulder | 63 | 68 | - | 131 |
| Kvittning underskottsavdrag | 13 528 | -8 792 | - | 4 736 |
| 5 572 | -8 575 | - | 3 003 |
| Koncernen, kSEK | Balans per 1 jan 2015 |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övr tot.res. |
Balans per 31 dec 2015 |
|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | -414 | -2 643 | - | -3 057 |
| Immateriella tillgångar | -6 465 | 476 | - | -5 989 |
| Varulager | 473 | 145 | - | 618 |
| Övriga fordringar | - | 409 | - | 409 |
| Räntebärande skulder | 63 | - | - | 63 |
| Kvittning underskottsavdrag | 18 008 | -4 480 | - | 13 528 |
| 11 665 | -6 093 | - | 5 572 |
| Internt utvecklade immateriella tillgångar |
Förvärvade immateriella tillgångar |
||
|---|---|---|---|
| Koncernen, kSEK | Utvecklings utgifter |
Goodwill | Totalt |
| Ingående balans 2016-01-01 | 27 667 | 74 015 | 101 682 |
| Internt utvecklade tillgångar | - | - | - |
| Avskrivningar | -3 218 | - | -3 218 |
| Nedskrivningar | - | - | - |
| Årets valutakursdifferenser | 183 | 5 039 | 5 222 |
| Utgående balans 2016-12-31 | 24 632 | 79 054 | 103 686 |
| Ingående balans 2015-01-01 | 28 308 | 70 355 | 98 663 |
| Internt utvecklade tillgångar | 3 754 | - | 3 754 |
| Avskrivningar | -2 549 | - | -2 549 |
| Nedskrivningar | -2 129 | - | -2 129 |
| Årets valutakursdifferenser | 283 | 3 660 | 3 943 |
| Utgående balans 2015-12-31 | 27 667 | 74 015 | 101 682 |
Boule koncernens immateriella tillgångar består av aktiverade utvecklingsutgifter och goodwill.
| Balanserade utvecklingsutgifter | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaff ningsvärde under året, kSEK |
- | 24 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk nade i anskaffningsvärdet, % |
3,52% | 3,52% |
Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill
Goodwill i koncernen har uppkommit i samband med förvärven av det svenska dotterbolaget Boule Medical AB och det amerikanska dotterbolaget Clinical Diagnostic Solutions Inc. Initialt, efter förvärven av bolagen, drevs dessa relativt självständigt. Nedskrivningsprövning av goodwill för respektive bolag gjordes då individuellt. I samband med en övergång till en ny funktionsorganisation 2014 är så inte längre fallet. Bolagen är numera helt integrerade innebärande
bland annat att rapporteringsstrukturen förändrats för att spegla detta. Detta gör bland annat att bolagens finansiella resultat inte längre följs upp på bolagsnivå utan den funktionella organisationen är det övergripande för ledning och styrelse. Det är så verksamheten följs upp. Verksamheten i de båda bolagen är likartad och flytt har dessutom gjorts av verksamheter mellan bolagen. Detta gör att bolagen tillsammans ses som en kassagenererande enhet (i enlighet med IAS 36 pkt 87 och pkt 80). Bokförd goodwill för denna kassagenererande enhet uppgick per 31 december 2016 till totalt 79 054 (74 015).
Återvinningsbart belopp för den kassagenererande enheten har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella budgetar som har godkänts av företagsledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan.
| Koncernen | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Långsiktig tillväxttakt | 2% | 2% |
| Diskonteringsränta före skatt | 8% | 8% |
| Intäktstillväxt (1–5 år) | 5% | 8% |
| Kostnadsutveckling (1–5 år) | 2% | 7% |
Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Den vägda genomsnittliga tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter, tidigare trend samt befintliga produktportföljer. De diskonteringsräntor som används återspeglar specifika risker som gäller för koncernen.
Återvinningsvärdet per 31 december 2016 för enheten överstiger väsentligt det bokförda värdet. Det indikativa nyttjandevärdet av denna kassagenererande enhet är väsentligt högre än bokfört värde om man utför ett nedskrivningstest. Känslighetsanalys har utförts avseende goodwillnedskrivning. Trots att kalkylräntan fördubblas och tillväxtaganderna halveras föreligger inget nedskrivningsbehov.
| Koncernen, kSEK | Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Förbättringsutgifter på fastigheter |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2015 | 9 182 | 22 050 | 3 289 | 34 520 |
| Inköp | 757 | 4 175 | - | 4 932 |
| Omklassificering | 2 290 | - | - | 2 290 |
| Nedskrivning | - | - | - | - |
| Avyttringar | - | -2 331 | - | -2 331 |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - |
| Utgående balans 31 december 2015 | 12 229 | 23 894 | 3 289 | 39 412 |
| Ingående balans 1 januari 2016 | 12 229 | 23 894 | 3 289 | 39 412 |
| Inköp | 1 089 | 4 990 | 1 758 | 7 838 |
| Omklassificering | - | - | - | - |
| Nedskrivning | - | -1 547 | - | -1 547 |
| Avyttringar | - | -3 868 | - | -3 868 |
| Valutakursdifferenser | 578 | 54 | 167 | 798 |
| Utgående balans 31 december 2016 | 13 895 | 23 523 | 5 214 | 42 633 |
| Koncernen, kSEK | Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Förbättringsutgifter på fastigheter |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2015 | -5 167 | -11 306 | -460 | -16 933 |
| Årets avskrivningar | -801 | -1 349 | -100 | -2 250 |
| Omklassificering | -2 290 | - | - | -2 290 |
| Avyttringar | - | 1 722 | - | 1 722 |
| Valutakursdifferenser | 385 | 244 | 39 | 668 |
| Utgående balans 31 december 2015 | -7 873 | -10 689 | -521 | -19 083 |
| Ingående balans 1 januari 2016 | -7 873 | -10 689 | -521 | -19 083 |
| Årets avskrivningar | -2 096 | -2 210 | -389 | - 4 695 |
| Avyttringar | - | 1 559 | - | 1 559 |
| Valutakursdifferenser | 275 | -222 | 15 | 68 |
| Utgående balans 31 december 2016 | -9 694 | -11 563 | -895 | -22 152 |
| 1 januari 2015 | 4 016 | 10 744 | 2 039 | 15 776 |
|---|---|---|---|---|
| 31 december 2015 | 4 356 | 13 205 | 2 767 | 20 329 |
| 1 januari 2016 | 4 356 | 13 205 | 2 767 | 20 329 |
| 31 december 2016 | 4 202 | 11 961 | 4 318 | 20 481 |
Redovisade värden
| Moderbolaget, kSEK | |
|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2015 | 2 463 |
| Inköp | - |
| Utgående balans 31 december 2015 | 2 463 |
| Ingående balans 1 januari 2016 | 2 463 |
| Inköp | - |
| Utgående balans 31 december 2016 | 2 463 |
1 januari 2015 0 31 december 2015 0 1 januari 2016 0 31 december 2016 0
| Moderbolaget, kSEK | |
|---|---|
| Utgående balans 31 december 2016 | -2 463 |
|---|---|
| Avyttringar och utrangeringar | - |
| Årets avskrivningar | - |
| Ingående balans 1 januari 2016 | -2 463 |
| Utgående balans 31 december 2015 | -2 463 |
| Avyttringar och utrangeringar | - |
| Årets avskrivningar | - |
| Ingående balans 1 januari 2015 | -2 463 |
Koncernen leasar fordon och kontorsmaskiner från flera kreditinstitut. Leasingvilkor har reglerats i flera olika finansiella leasingavtal. Redovisat värde avseende koncernens finansiella leasing uppgår till kSEK 1 204 (3 691). När leasingavtalen upphör har koncernen optioner att köpa utrustningen till ett fördelaktigt pris. De leasade tillgångarna ägs av leasingföretagen.
| kSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början | 192 626 | 192 626 |
| Utgående balans 31 december | 192 626 | 192 626 |
| Ackumulerade nedskrivningarvid årets början | -35 335 | -35 335 |
| Utgående balans 31 december | -35 335 | -35 335 |
| Redovisat värde den 31 december | 157 291 | 157 291 |
| Dotterföretag | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Organisations nummer |
Säte | Antal andelar | Andel i % | Redovisat värde i kSEK |
Antal andelar | Andel i % | Redovisat värde i kSEK |
|
| Boule Medical AB1) | 556128-6542 | Stockholms län | 10 000 | 100 | 83 305 | 10 000 | 100 | 83 305 |
| Boule Nordic AB | 556525-9974 | Stockholms län | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Clinical Diagnostic Solutions Inc. | 20-1792965 | Florida, USA | 1 540 500 | 100 | 70 116 | 1 540 500 | 100 | 70 116 |
| Boule Medical (Beijing) Co. Ltd. | Beijing, Kina | 100 | 100 | 3 770 | 100 | 100 | 3 770 | |
| 157 291 | 157 291 |
1) Boule Medical AB har ett dotterbolag och en filial. Dotterbolaget BM Mexico S.A de C.V finns i Mexico och filialen i Polen (vilande och under avregistrering).
I kostnad för sålda varor i koncernen ingår nedskrivning av varulager med kSEK 2 811 (353). I råvaror och förnödenheter ingår en nedskrivning med kSEK 1 401 (353). I färdiga varor och handelsvaror ingår en nedskrivning med kSEK 1 410 (0).
| Koncernen, kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 36 050 | 37 576 |
| Varor under tillverkning | 5 549 | 3 669 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 17 587 | 13 516 |
| Summa | 59 186 | 54 761 |
Under året gjorda nedskrivningar av kundfordringarna uppgår till kSEK -2 777 (-310) och under året återförda nedskrivningar uppgår till kSEK +411 (+1 335) i koncernen. I moderbolaget uppgick reserveringarna för osäkra fordringar till kSEK 0 (0). Åldersanalys av kundfordringar framgår av not 26.
Cirka 68,6 (34,3) MSEK eller 56 procent av koncernens kundfordringar är garanterade av EKN (Exportkreditnämnden) till 75-95 procent av fakturornas nominella värde. Lång erfarenhet finns av många av kunderna och nya kunder samt kunder som visat tvivelaktig kreditvärdighet betalar huvudsakligen i förskott.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Mervärdesskatt | 4 496 | 1 743 | - | - | |
| Förskott till leverantör | 38 | 29 | 14 | - | |
| Övrigt | 510 | 482 | 336 | 215 | |
| Summa övriga fordringar | 5 044 | 2 254 | 350 | 215 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Lokalhyra | 1 756 | 1 607 | - | - | |
| Förutbetalda varukostnader | 3 289 | 69 | - | - | |
| Förutbetalda IT-kostnader | 626 | 825 | 610 | 591 | |
| Förutbetalda mässkostnader | 280 | 427 | - | - | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 608 | 514 | 227 | 120 | |
| Summa | 6 559 | 3 442 | 837 | 711 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Kassa och banktillgodohavanden | 44 588 | 50 395 | 372 | 27 650 |
Boule Medical AB har en beviljad checkräkningskredit på kSEK 30 000 (45 000) varav kSEK 0 (35 080) var utnyttjat 31 december 2016. Clinical Diagnostics Solutions Inc. har en beviljad checkräkningskredit på kUSD 1 000 (1 000) varav kUSD 0 (700) var utnyttjat den 31 december 2016.
| Koncernen, kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Likvida medel enligt Rapport över finansiell ställning |
44 588 | 50 395 |
| Beviljad checkräkningskredit | 39 097 | 53 352 |
| Utnyttjad checkräkningskredit | - | -41 703 |
| Tillgänglig fakturabelåning | - | 13 070 |
| Utnyttjad fakturabelåning | - | -9 981 |
| Totalt | 83 685 | 65 133 |
| Stamaktier, i tusentals aktier | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Emitterade per 1 januari | 4 707 | 4 707 |
| Emitterade per 31 december – betalda | 4 707 | 4 707 |
Per den 31 december 2016 omfattade det registrerade aktiekapitalet 4 707 138 (4 707 138) aktier. Alla aktier är av samma slag, har samma rösträtt och rätt i bolagets tillgångar och resultat. Aktierna har ett kvotvärde på SEK 1,00.
Bolaget har dessutom emitterat 178 750 personaloptioner och 30 000 teckningsoptioner till nyckelmedarbetare. Se not 5.
Övrigt tillskjutet kapital avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfond från det att bolaget grundades.
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning på SEK 1,40 (0,60) för 2016.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i.
| Koncernen, kSEK | Omräkningsreserv |
|---|---|
| Ingående redovisat värde 2015-01-01 | 4 510 |
| Årets omräkningsdifferenser | 5 490 |
| Utgående redovisat värde 2015-12-31 | 10 000 |
| Årets omräkningsdifferenser | 7 844 |
| Utgående redovisat värde 2016-12-31 | 17 844 |
| SEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning | 7,65 | 3,26 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 7,45 | 3,23 |
| Årets resultat hänförligt till | ||
|---|---|---|
| moderbolagets aktieägare, kSEK | 36 033 | 15 352 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental | 4 707 | 4 707 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental | 4 833 | 4 754 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 |
| Garantiåtaganden | 1 000 | 500 |
| Summa | 1 000 | 500 |
| Koncernens garantiåtaganden | ||
| kSEK | 2016 | 2015 |
| Redovisat värde vid periodens ingång | 500 | 500 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 1 828 | 1 138 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -1 328 | -1 138 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 1 000 | 500 |
Avsättning för garantier hänför sig i huvudsak till installation av hematologisystem under räkenskapsåren 2015 och 2016. Koncernen har åtaganden på 1-1,5 år baserat på installationstidpunkt/leveransadatum. Avsättningen baseras på beräkningar gjorda på grundval av historiska data för garantier knutna till försäljning och installation av hematologiinstrument.
Nedan framgår information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 26.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 | |||
| Långfristiga skulder | |||||
| Banklån | 2 608 | 3 177 | |||
| Finansiella leasingskulder | 2 043 | 4 194 | |||
| Långfristig skuld för av EKN garanterade fordringar | 22 275 | 4 525 | |||
| Summa | 26 926 | 11 896 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Checkräkningskredit | - | 41 703 | |||
| Kortfristiga banklån | 728 | 1 250 | |||
| Fakturabelåning | - | 9 981 | |||
| Kortfristig del av finansiella leasingskulder | 1 348 | 1 942 | |||
| Kortfristig skuld för av EKN garanterade fordringar | 28 288 | 4 154 | |||
| Summa | 30 364 | 59 030 |
Samtliga räntebärande skulder har rörlig ränta. Räntan baseras på STIBOR alternativt bankens basränta.
Företagsinteckning är ställd som säkerhet för checkräkningskrediten med ett belopp av kSEK 48 535 (48 535). Se not 27. Villkor och återbetalningstider se tabell nedan.
| 2016 | 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Valuta | Nom. ränta |
Förfall | Nom. värde |
Redov. värde |
Nom. ränta |
Förfall | Nom. värde |
Redov. värde |
| Checkräkningskredit | SEK | N/A | N/A | - | - | 3,98% | 2016 | 41 703 | 41 703 |
| Banklån | SEK | N/A | N/A | - | - | 3,52% | 2016 | 3 437 | 2 500 |
| Banklån | USD | 3,80% | 2021 | 3 336 | 3 336 | 3,80% | 2016 | 1 927 | 1 927 |
| Fakturabelåning Danske Bank | SEK | 2,20% | 2017-2019 | 50 563 | 50 563 | 2,20% | 2016 | 8 679 | 8 679 |
| Fakturabelåning Danske Bank, Payex | SEK | N/A | N/A | - | - | 0,00% | 2016 | 9 981 | 9 981 |
| Finansiella leasingskulder | SEK | 1,75% | 2017-2019 | 1 432 | 1 302 | 0,00% | 2016 | 4 775 | 4 617 |
| Finansiella leasingskulder | USD | 4,00% | 2018-2019 | 2 156 | 2 090 | 1,85% | 2016 | 1 596 | 1 520 |
| Totala räntebärande skulder | 57 487 | 57 290 | 72 099 | 70 927 |
Under 2016 och 2015 har bolaget inte ställt in några betalningar. Koncernen har i sitt kreditåtagande gentemot sin huvudfinansiär förbundit sig att Nettoskuld/ EBITDA maximalt skall uppgå till 2,0 definierat som nettoskuld (nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus kassa och andra omsättningsbara instrument och värdepapper som är likvärdiga med kontanter) dividerat med resultat före av- och nedskrivningar i enlighet med god redovisningssed och mätt på en rullande 12 månaders period. Per den 31 december 2016 var Nettoskuld/EBITDA 0,2.
Koncernen har ett antal leasingavtal avseende produktionsmaskiner, datorutrustning och tjänstebilar. Avtalen kan förnyas vid avtalstidens slut. I avtalen finns ingen variabel del.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | ||
| Inom ett år | 1 455 | 2 056 | ||
| Mellan ett och fem år | 2 133 | 4 316 | ||
| Senare än om fem år | - | - | ||
| Summa minimiavgifter | 3 588 | 6 371 | ||
| Framtida finansiella kostnader för leasing | -196 | -235 | ||
| Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing | 3 392 | 6 136 | ||
| Nuvärde på finansiella leasingskulder är som följer: | ||||
| Inom ett år | 1 348 | 1 942 | ||
| Mellan ett och fem år | 2 044 | 4 194 | ||
| Senare än om fem år | - | - | ||
| Summa minimiavgifter | 3 392 | 6 136 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Övriga kortfristiga skulder | |||||
| Mervärdeskatt | 1 221 | 359 | 1 198 | 317 | |
| Källskatt, sociala avgifter | 2 275 | 2 225 | 480 | 464 | |
| Förskott från kunder | 2 139 | 3 208 | - | - | |
| Växelskulder | - | 4 384 | - | - | |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 991 | 666 | 113 | 113 | |
| Summa övriga kortfristiga skulder |
8 626 | 10 843 | 1 791 | 894 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Upplupna lönekostnader inkl soc avgifter |
18 321 | 14 061 | 6 387 | 4 844 | |
| Avsättning avslutsuppgörelse | 4 353 | - | 3 889 | - | |
| Servicearbeten | 6 162 | 7 128 | - | - | |
| Styrelsearvoden | 652 | 1 183 | 652 | 1 183 | |
| Revisionsarvode | 551 | 320 | 305 | 220 | |
| Övrigt | 8 419 | 4 443 | 3 490 | 834 | |
| Summa | 38 458 | 27 135 | 14 723 | 7 081 |
Enligt IFRS 7.25 ska för varje klass av finansiella tillgångar eller finansiella skulder lämnas upplysningar om verkligt värde för den klassen av tillgångar och skulder på ett sätt som möjliggör jämförelse med det redovisade värdet.
Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och
som har ett intresse av att transaktionen genomförs.
Enligt IFRS 7.26 ska upplysningar om verkliga värden bara nettoredovisas om en nettoredovisning av deras redovisade värden sker i rapporten över finansiell ställning.
| Koncernen 2016, kSEK | Låne och kund fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
Ej finansiella tillgångar och skulder |
Summa rapport över finansiell ställning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar | 28 137 | - | 28 137 | 28 137 | - | 28 137 |
| Kundfordringar | 94 335 | - | 94 335 | 94 335 | - | 94 335 |
| Övriga fordringar | 73 | - | 73 | 73 | 4 971 | 5 044 |
| Likvida medel | 44 588 | - | 44 588 | 44 588 | - | 44 588 |
| Summa | 167 133 | 0 | 167 133 | 167 133 | 4 971 | 172 104 |
| Långfristiga räntebärande skulder | - | 3 806 | 3 806 | 3 806 | 845 | 4 651 |
| Övriga långfristiga skulder | - | 22 275 | 22 275 | 22 275 | - | 22 275 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | - | 29 907 | 29 907 | 29 907 | 457 | 30 364 |
| Leverantörsskulder | - | 21 936 | 21 936 | 21 936 | - | 21 936 |
| Övriga skulder | - | 2 644 | 2 644 | 2 644 | 5 981 | 8 625 |
| Summa | 0 | 80 568 | 80 568 | 80 568 | 7 283 | 87 851 |
| Koncernen 2015, kSEK | Låne och kund fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
Ej finansiella tillgångar och skulder |
Summa rapport över finansiell ställning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar | 18 633 | - | 18 633 | 18 633 | - | 18 633 |
| Kundfordringar | 52 716 | - | 52 716 | 52 716 | - | 52 716 |
| Övriga fordringar | 136 | - | 136 | 136 | 2 119 | 2 254 |
| Kortfristiga placeringar | - | - | - | - | - | - |
| Likvida medel | 50 395 | - | 50 395 | 50 395 | - | 50 395 |
| Summa | 121 879 | 0 | 121 879 | 121 879 | 2 119 | 123 998 |
| Långfristiga räntebärande skulder | - | 3 177 | 1 250 | 1 250 | 4 193 | 7 370 |
| Övriga långfristiga skulder | - | 4 525 | 4 525 | 4 525 | - | 4 525 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | - | 52 934 | 52 934 | 52 934 | 1 942 | 54 876 |
| Leverantörsskulder | - | 18 070 | 18 070 | 18 070 | - | 18 070 |
| Övriga skulder | - | 113 | 113 | 113 | 10 730 | 10 843 |
| Summa | 0 | 78 819 | 78 819 | 78 819 | 16 865 | 95 684 |
| Moderbolaget 2016, kSEK | Låne och kund fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
Ej finansiella tillgångar och skulder |
Summa rapport över finansiell ställning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | - | 51 983 | 51 983 |
| Övriga fordringar | 15 | - | 15 | 15 | 335 | 350 |
| Likvida medel | 372 | - | 372 | 372 | - | 372 |
| Summa | 387 | 0 | 387 | 387 | 52 318 | 52 705 |
| Leverantörsskulder | - | 2 585 | 2 585 | 2 585 | - | 2 585 |
| Skuld till koncernbolag | - | - | - | - | 558 | 558 |
| Övriga skulder | - | 113 | 113 | 113 | 1 679 | 1 792 |
| Summa | 0 | 2 698 | 2 698 | 2 698 | 2 237 | 4 935 |
| Moderbolaget 2015, kSEK | Låne och kund fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
Ej finansiella tillgångar och skulder |
Summa rapport över finansiell ställning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | - | 3 385 | 3 385 |
| Övriga fordringar | 2 | - | 2 | 2 | 213 | 215 |
| Likvida medel | 27 650 | - | 27 650 | 27 650 | - | 27 650 |
| Summa | 27 652 | 0 | 27 652 | 27 652 | 3 599 | 31 251 |
| Långfristiga räntebärande skulder | - | 1 250 | 1 250 | 1 250 | - | 1 250 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | - | 1 250 | 1 250 | 1 250 | - | 1 250 |
| Leverantörsskulder | - | 1 547 | 1 547 | 1 547 | - | 1 547 |
| Skuld till koncernbolag | - | - | - | - | 454 | 454 |
| Övriga skulder | - | 113 | 113 | 113 | 781 | 894 |
| Summa | 0 | 4 160 | 4 160 | 4 160 | 1 235 | 5 395 |
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Det redovisade värdet av kundfordringar och långfristiga räntebärande fordringar inkluderar fordringar garanterade av EKN (Exportkreditnämnden) och diskonterade av banken.
Genom avtalet med banken har Boule överfört fordringar i i utbyte mot kontanter, och fordringarna kan därför inte säljas eller pantsättas. Boule har dock behållit den slutgiltiga kreditrisken och risken för sen betalning. Koncernen fortsätter därför att redovisa de överförda tillgångarna i sin helhet i balansräkningen. Det belopps om erhållit genom avtalet med banken redovisas som upplåning mot säkerhet.
De finansiella kostnaderna för de belånade fordringarna redovisas i resultaträkningen som försäljningskostnader.
Boule är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker som marknadsrisker (omfattar valutarisker och ränterisker), kreditrisker, finansieringsrisker samt likviditetsrisker. Koncernen har en finanspolicy fastställd av styrelsen som bildar ett ramverk av riktlinjer i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Operativt hanterar koncernens ekonomifunktion koncernens finansiella transaktioner och risker. Den övergripoande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat och ställning som härrör från marknadsrisken.
Med likviditetsrisk avses risken för att koncernen kan få problem med att fullfölja sina finansiella åtaganden i tid. För att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen finns en likviditetsplanering. Likviditetsprognosen på 12 månader uppdateras månadsvis. Likviditetsbehovet på lång sikt hanteras i strategiplanen. Den uppdateras minst en gång per år för att säkerställa att strategiplanens likviditetsbehov kan tillgodoses. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i såväl uppgångar som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader och utan att riskera Boules rykte. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom de cash pools som finns. Koncernens ekonomifunktion hanterar likviditetsriskerna för hela koncernen.
Företaget använder statslåneräntan (Stibor) per den 31 december 2016 plus en relevant räntespread vid diskontering av finansiella instrument. Det verkliga värdet av Koncernens finansiella instrument motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte bedöms vara väsentlig. Alla Koncernems finansiella instrument bedöms tillhöra nivå 3 enligt gällande standard (se definition av nivåer nedan) och verkligt värde fastställs genom beräkning av diskonterade kassaflöden.
Nivå 1: Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (såsom börsnoterade derivat, finansiella instrument som innehas för handel och tillgångar som kan säljas) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som använts för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
Nivå 2: Verkligt värde på finansiella tillgångar som inte handlas på en aktiv marknad (t.ex. OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker som i så stor utsträckning som möjligt utgår från marknadsinformation medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värdevärderingen av ett instrument är observerbara.
Nivå 3: I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar markndsinformation. Detta gäller t ex för onoterade instrument.
Enligt finanspolicyn ska det alltid finnas tillräckligt med kontanta medel och krediter för att täcka de närmaste 12 månadernas likviditetsbehov, alternativt minst 10 % av koncernens nettoomsättning.
| 2016-12-31 | Nominellt | Utnyttjat | Tillgängligt |
|---|---|---|---|
| Fakturabelåning | - | - | - |
| Checkräkningskredit | 39 097 | - | 39 097 |
| Summa outnyttjad beviljad belåning | 39 097 | 0 | 39 097 |
| Tillgängliga likvida medel (enligt BR) | 44 588 | ||
| Disponibel likviditet | 83 685 | ||
| 2015-12-31 | Nominellt | Utnyttjat | Tillgängligt |
| Fakturabelåning | 13 070 | 9 981 | 3 089 |
| Checkräkningskredit | 53 352 | 41 703 | 11 648 |
| Summa outnyttjad beviljad belåning | 66 422 | 51 684 | 14 738 |
| Tillgängliga likvida medel (enligt BR) | 50 395 | ||
| Disponibel likviditet | 65 133 |
| Koncernen, 2016-12-31, kSEK | Totalt | < 1 mån | 1-3 mån | 3 mån - 1 år | 1-5 år | > 5 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Checkräkningskredit | ||||||
| Banklån | 3 336 | 228 | 1 040 | 1 080 | 988 | - |
| EKN-finansiering | 50 563 | - | 7 072 | 21 216 | 22 275 | - |
| Leverantörsskulder | 21 936 | 19 873 | 1 963 | - | - | - |
| Finansiella leasingskulder | 3 391 | - | 114 | 2 432 | 845 | - |
| Summa | 79 226 | 20 101 | 10 268 | 24 728 | 24 104 | 0 |
| Koncernen, 2015-12-31, kSEK | Totalt | < 1 mån | 1-3 mån | 3 mån - 1 år | 1-5 år | > 5 år |
| Checkräkningskredit | 41 703 | - | - | 41 703 | - | - |
| Banklån | 3 177 | - | - | 1 250 | 1 927 | - |
| Fakturabelåning | 9 981 | - | - | 9 981 | - | - |
| Leverantörsskulder | 18 070 | 15 063 | 456 | 2 551 | - | - |
| Övriga långfristiga skulder | 4 525 | - | - | - | 4 525 | - |
| Finansiella leasingskulder | 6 136 | 128 | 540 | 1 274 | 4 194 | - |
| Summa | 83 592 | 15 191 | 996 | 56 759 | 10 646 | 0 |
Boule kan idag finansiera den löpande verksamheten med eget genererat kassaflöde. Det kan inte uteslutas att Bolaget i framtiden kan komma att behöva ytterligare finansiering, till exempel genom upptagande av ytterligare lån eller genom nyemission. Tillgången till ytterligare finansiering påverkas bland annat av ett flertal faktorer såsom marknadsvillkor, den generella tillgången på krediter samt Bolagets kreditvärdighet. Vidare är tillgången till ytterligare finansiering beroende av att Bolagets kunder och aktieägare, långivare och marknaden i övrigt inte får en negativ uppfattning om Bolagets lång- och kortsiktiga ekonomiska utsikter. Det kan inte garanteras att sådant kapital kan anskaffas på för Boule gynnsamma villkor. Om Bolaget misslyckas med att anskaffa nödvändigt kapital i framtiden kan Bolagets fortsatta verksamhet påverkas negativt. Bolaget jobbar aktivt med likviditetskontroll och anpassar marknads- och utvecklingssatsningar efter tillgänglig likviditet. Negativa avvikelser i finansiering kan därför försena utvecklingsarbetet och påverka lanseringar av nya produkter.
Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera marknadsriskerna inom fastställda parametrar och samtidigt optimera resultatet av risktagandet inom givna ramar. Parametrarna är fastställda med syfte att marknadsriskerna på kort sikt (6–12 månader) ska påverka koncernens resultat och försäljning så lite som möjligt. På längre sikt, kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Boule använder sig inte av valutaterminer idag men kan komma att överväga denna möjlighet i framtiden.
Ränterisk är risken att räntenettot varierar och/eller utvecklas negativt på grund av förändringar i marknadsräntor. Koncernens räntenetto är till stor del beroende av utvecklingen på den svenska marknaden. De räntebärande skulderna avser till största delen skuld på checkkredit och lån. Enligt finanspolicyn är målsättningen att räntorna på den långfristiga skuldportföljen ska vara bundna. Lånen skall anpassas så att de överensstämmer med den tekniska alternativt ekonomiska livslängden på investeringsobjektet. Betalningstidpunkterna för
lånen skall vara spridda över tiden och detta skall beaktas vid nyupplåning. Ränterisken skall hållas på en låg nivå genom att bundna räntor väljs och räntejusteringsperioden ska spridas över tiden för att minimera risken för att räntorna justeras samtidigt. Lån ska normalt ske i lokal valuta men om så inte är fallet skall lånet kurssäkras vid lånetillfället så att valutarisken elimineras. Ingen valutasäkring för detta ändamål har gjorts då lånen i utländsk valuta är små.
Om räntenivån under året varit 100 räntepunkter högre, allt annat lika, skulle räntenettot och det egna kapitalet påverkats med kSEK –250 (–622) före skatt. Känslighetsanalysen grundar sig på ett räntescenario som företagsledningen anser rimligt möjligt under de kommande 12 månaderna. Samma förutsättningar tillämpades för 2015.
Koncernen är exponerad för valutarisk i form av transaktionsexponering och omräkningsexponering. Med transaktionsexponering avses den exponering för valutarisk som uppkommer i samband med in-, och utbetalningar i utländsk valuta. Med omräkningsexponering avses den exponering för valutarisk som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags tillgångar och skulder, samt vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs. Den främsta exponeringen för valutarisk härrör från omräkningen av dotterbolaget i USA (omräkningsexponeringen). Koncernens transaktionsexponering är relativt låg då koncernbolagen i huvudsak verkar på sina lokala marknader och därigenom har både intäkter och kostnader i samma valuta. I årets resultat för koncernen ingår valutakursdifferenser i rörelseresultatet och i finansnettot, se vidare not 6, 7, 10, 12 och 13.
De mest väsentliga valutorna vad gäller transaktionsexponeringen är EUR och USD, se tabell nedan. Vissa koncernbolags inköp/försäljning i USD motsvaras i viss utsträckning av andra koncernbolags försäljning/inköp i samma valuta, vilket begränsar transaktionsexponeringen.
| Transaktionsexponering | kSEK 2016 |
kSEK 2015 |
Genom snittlig valutakurs 2016 |
Genom snittlig valutakurs 2015 |
I lokal valuta 2016 |
I lokal valuta 2015 |
Kurs 10% 2016 |
Kurs 10% 2015 |
kSEK 2016 |
kSEK 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljning | ||||||||||
| EUR | 61 697 | 41 314 | 9,47 | 9,36 | 6 515 | 4 416 | 0,95 | 0,94 | 6 189 | 4 151 |
| USD | 49 949 | 44 327 | 8,56 | 8,40 | 5 836 | 5 277 | 0,86 | 0,84 | 5 543 | 4 433 |
| Kostnad sålda varor | ||||||||||
| EUR | -31 712 | -25 366 | 9,47 | 9,36 | -3 349 | -2 710 | 0,95 | 0,94 | -3 182 | -2 537 |
| USD | -25 674 | -20 866 | 8,56 | 8,40 | -2 999 | -2 484 | 0,86 | 0,84 | -2 849 | -2 087 |
| EUR | 3 007 | 1 614 | ||||||||
| USD | 2 694 | 2 346 |
Om den genomsnittliga valutakursen för EUR gentemot SEK hade varit 10 procent högre/ lägre jämfört med den genomsnittliga valutakursen under räkenskapsåret, med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat före skatt samt eget kapital påverkats positivt/ negativt med cirka kSEK 3 007 (1 614). Om den genomsnittliga valutakursen för USD gentemot SEK hade varit 10 procent högre/lägre jämfört med den genomsnittliga valutakursen under räkenskapsåret, med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat före skatt samt eget kapital påverkats positivt/ negativt med cirka kSEK 2 694 (2 346). Effekterna av förändrade valutakurser har till stor del motverkats av justerade slutkundspriser. Detta innebär att känsligheten för valutakursfluktuationer historiskt varit lägre än de ovan angivna beloppsnivåerna.
Vid omräkning av utländska dotterbolags resultaträkningar används årets genomsnittliga valutakurs, medan nettotillgångarna värderas till balansdagens kurs. Den mest väsentliga valutan i detta sammanhang är USD. Av koncernens resultat före skatt under räkenskapsåret var cirka kSEK 11 341 (-262) hänförligt till det amerikanska dotterbolaget och nettotillgångarna uppgick till kSEK 31 411 (51 055) per balansdagen. Om den genomsnittliga valutakursen för USD gentemot SEK hade varit 10 % högre/lägre jämfört med den genomsnittliga valutakursen under räkenskapsåret, med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat före skatt för räkenskapsåret påverkats med cirka kSEK 1 134 (-26) vid omräkningen av det utländska bolagets resultaträkning. Om valutakursen för USD gentemot SEK hade varit 10 % högre/lägre jämfört med bokslutsdagens valutakurs vid räkenskapsårets utgång, med alla andra variabler konstanta, hade nettotillgångarna vid räkenskapsårets utgång påverkats positivt med cirka kSEK 3 141 (5 106) vid omräkningen av det utländska bolaget. Koncernens likvida medel, kundfordringar och leverantörsskulder är i stor utsträckning i respektive bolags lokala valuta, vilket innebär att omräkningsexponeringen för förändrade valutakurser inte får någon väsentlig inverkan på koncernens resultat. Detta beroende på att omräkningseffekterna på fordringar och skulder i lokal valuta i respektive koncernbolag påverkar eget kapital och inte resultaträkningen.
För koncernens likvida medel, kundfordringar och leverantörsskulder som är fastställda i en annan valuta än respektive koncernbolags valuta påverkas resultaträkningen vid omräkning till balansdagens kurs. Nedanstående tabell åskådliggör omräkningsexponeringen vid ett antagande om en 10 % högre valuta kurs för EUR och USD jämfört med den valutakurs som gällde på balansdagen. Med antagandet om en 10 % högre valutakurs på EUR så blir till exempel omräkningsdifferensen på likvida medel kSEK 352.
| Koncernen, kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Likvida medel | ||
| EUR | 352 | 584 |
| USD | 195 | 517 |
| Fordringar | ||
| EUR | 2 602 | 1 495 |
| USD | 2 042 | 1 141 |
| Skulder | ||
| EUR | 316 | 363 |
| USD | 217 | 74 |
| Nettobelopp/resultateffekt av ovan | ||
| EUR | 2 638 | 1 716 |
| USD | 2 020 | 1 583 |
Tabellen ovan visar omräkningsexponeringen kopplad till fordringar och skulder som inte är i koncernbolagens lokala valuta. Om valutakursen för EUR hade varit 10 % högre/lägre jämfört med den valutakurs som gällde per 2016-12-31 så skulle koncernens resultat före skatt och eget kapital 2016 ha påverkats positivt/negativt med omkring kSEK 2 638 (föregående år med omkring kSEK
1 716). Motsvarande positiva/negativa resultatpåverkan samt påverkan på koncernens egna kapital vid 10 % högre/ lägre valutakurs för USD skulle ha varit omkring kSEK 2 020 (föregående år med omkring kSEK 1 583). Tabellen visar även att omräkningsexponeringen för likvida medel är lägre 2016-12-31 jämfört med 2015-12-31 och att fordringarna är högre 2016-12-31 jämfört med 2015-12-31, men att resultateffekterna vid relativt storavalutakursförändringar ändå inte är betydande.
Koncernens verksamhet kan ge upphov till kreditrisker. Med kreditrisk avses risken för förlust om motparten inte kan fullgöra sina förpliktelser. Boules kreditrisk bedöms sammantaget som låg. Den maximala kreditrisken motsvaras av de finansiella tillgångarnas redovisade värde i koncernbalansräkningen. Koncernens kreditrisk är främst hänförlig till kundfordringar. Vid normalfallet får en ny kund ingen kredit utan tvingas under en period förskottsbetala. Koncernens kundfordringar är fördelade på ett stort antal motparter och på flera geografiska marknader. Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkerställa att försäljning endast sker till kunder med lämplig kreditgrund. Nedan återfinns en tabell över koncernens kundfordringar.
| kSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ej förfallna kundfordringar | 87 233 | 66 157 |
| Förfallna kundfordringar 0 – 30 dgr | 21 518 | 2 507 |
| Förfallna kundfordringar > 30 dgr - 90 dgr | 3 142 | 782 |
| Förfallna kundfordringar > 90-180 dgr | 8 919 | 449 |
| Förfallna kundfordringar > 180-360 dgr | 1 194 | 77 |
| Fordringar förfallna > 360 dgr | 450 | 1 360 |
| Summa | 122 456 | 71 332 |
Ovanstående tabell visar att cirka 71 % (86) av bolagets kundfordringar inte var förfallna per 31 december 2016. Under året har nedskrivningar gjorts av kundfordringar, se vidare not 16. Huvuddelen av de förfallna fordringarna hade betalats den 31 mars 2017.
Koncernen erbjuder vissa utländska kunder en avbetalningsplan vid köp av produkter. För att hantera koncernens exponering gällande finansiering och kreditrisk vid en sådan transaktion ansöks till Exportkreditnämnden om utfärdande av exportkreditgaranti avseende fordringsförlust. Detta innebär att det finns möjlighet för koncernen att få tillgång till likviditetsflödet snabbare och minimera risken i de avgivna krediterna. Genom Exportkreditnämnden så är per den 31 december 2016 kSEK 68 605 (35 086) av fordringarna försäkrade till 75-95% mot risken att fordran ej blir betald.
| 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december | Kund fordringar, kSEK |
% | Kund fordringar, kSEK |
% | ||
| Exponering < 0,5 Mkr | 12 664 | 10% | 59 093 | 83% | ||
| Exponering 0,5 – 1 Mkr | 5 597 | 5% | 4 296 | 6% | ||
| Exponering 1 – 10 Mkr | 84 168 | 69% | 7 943 | 11% | ||
| Exponering > 10 Mkr | 20 027 | 16% | - | 0% | ||
| Total | 122 456 | 100% | 71 332 | 100% |
Enligt styrelsens policy skall koncernens kapitalhantering, hantering av det sysselsatta kapitalet, karakteriseras av ett långsiktigt tillvägagångssätt med en låg risk och en hög likviditet. Målsättningen är att styra och kontrollera de finansiella riskerna som koncernen är exponerad för. Överskottslikviditeten investeras till högsta möjliga avkastning och finansiering sker till så låg kostnad som möjligt, givet det ramverk som finns i finanspolicyn. Koncernen skall ha en finansiell beredskap på så sätt att det finns tillräckliga kreditmöjligheter vid varje given tidpunkt. Detta innefattar även krav på en soliditet baserad på redovisat
eget kapital på acceptabel nivå för att kunna erhålla krediter med rimliga räntevillkor. Koncernens verksamhet styrs så att det alltid finns likvida medel för de aktiviteter som står i planen under den kommande 12 månadersperioden.
Koncernen och moderbolaget har inga väsentliga investeringsåtaganden per 31 december 2016.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK, per 31 december | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Företagsinteckning för checkkrediter | 57 632 | 56 887 | - | - | |
| Leasingram bilar | 2 500 | - | 2 500 | - | |
| Företagsinteckning för banklån | 3 639 | - | - | - | |
| EKN-garantier för överlåtna fordringar | 68 605 | 34 833 | - | - | |
| Kundgarantier | 709 | - | - | - | |
| Aktier i dotterbolaget Boule Medical AB | - | - | 83 305 | 83 305 | |
| Summa ställda säkerheter | 133 085 | 91 720 | 85 805 | 83 305 |
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|
| Garantiförbindelse för hyreskontrakt | 1 800 | 1 800 | 1 800 | 1 800 |
| Garanti dotterbolagsskulder | - | - | 49 911 | 53 970 |
| Summa eventualförbindelser | 1 800 | 1 800 | 51 711 | 55 770 |
Likvida medel består av kassa och banktillgodohavanden.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Erhållen ränta 1) | 36 | 8 | 1 | 1 | |
| Erlagd ränta 1) | -713 | -1 451 | -52 | -61 |
1) Ingår i den löpande verksamheten
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Avskrivningar | 7 914 | 4 799 | - | - |
| Nedskrivningar | 1 547 | 2 129 | - | - |
| Realisationsresultat vid avyttring av materiella anläggningstillgångar |
123 | - | - | - |
| Aktivering av ränta | - | 24 | - | - |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 24 975 | 1 822 |
| Orealiserade kursförändringar |
-1 064 | 825 | - | - |
| Övrigt | 106 | 666 | 144 | 123 |
| Summa | 8 626 | 8 443 | 25 119 | 1 945 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| kSEK | 2016 | 2015 | |
| Förvärv av materiella tillgångar genom finansiell leasing |
503 | 2 276 |
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
De källor till osäkerheter i uppskattningar som anges nedan avser sådana som innebär en risk för att tillgångars eller skulders värde kan komma att behöva justeras under det kommande räkenskapsåret.
Boulekoncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1. Återvinningsvärden för kassagenerande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För att kunna utföra dessa beräkningar så har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, dessa uppskattningar beskrivs i not 12.
Boule har utfört känslighetsanalys över de viktiga antaganden som använts vid nedskrivningsprövningen. Ledningen har funnit att rimliga förändringar av antaganden inte ger upphov till någon nedskrivning per 31 december 2016.
Boule balanserar koncernmässigt utvecklingskostnader rörande nya produkter i dotterbolagen Boule Medical AB och Clinical Diagnostic Solutions Inc. Detta har gjorts under åren 2009–2015. Vid beräkning av kassagenerande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av balanserade utvecklingsutgifter, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. Ledningen har funnit att rimliga förändringar av antaganden inte ger upphov till någon nedskrivning per 31 december 2016.
I koncernen finns varulager i både det svenska, amerikanska och kinesiska dotterbolagen. Av not 1 framgår hur varulagret redovisas och värderas.
Värderingen av varulagret bygger på bedömning av ledningen. Det finns inget som indikerar att ytterligare nedskrivningar av varulagret behöver göras per 31 december 2016.
I koncernen finns kundfordringar i både det svenska, amerikanska och kinesiska dotterbolagen. Kundfordringar finns både med och utan garantier av EKN (se not 1, 16, 25 och 26 vilka visar hur dessa redovisas samt exponeringen).
Värderingen av kundfordringar bygger på bedömning av ledningen. Det finns inget som indikerar att ytterligare nedskrivningar av kundfordringar behöver göras per 31 december 2016.
Ernst Westman lämnade den 31 mars 2017 rollen som VD och koncernchef. Han ersattes av Fredrik Dalborg som tillträdde som ny VD och koncernchef den 3 april 2017.
Boule vann i januari 2017 ytterligare en offentlig upphandling i Indien om totalt 100 hematologisystem. Systemen levererades under det första kvartalet 2017.
De finansiella målen och utdelningspolicyn justerades i februari 2017. Se sidan 5 för de kompletta målen.
Boule vann i mars 2017 Västra Götalandsregionens upphandling av hematologiinstrument för patientnära analys. Upphandlingen omfattade cirka 40 hematologisystem. Installation av instrumenten kommer att ske under andra kvartalet 2017.
Boule har mot bakgrund av ett krav från en OEM-kund en pågående diskussion rörande ersättning för kostnader i samband med upplevda felaktigheter på vissa produkter. Ersättningsanspråket vilket bestrids av Boule uppgår till 305 KUSD och har ej reserverats i bokslutet då bedömningen är att bolaget ej skall betala dessa.
Bolagsstyrningen inom Boule Diagnostics AB definierar beslutssystem, tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan styrelse-, lednings- och kontrollorganen samt säkerställer öppenhet mot koncernens intressenter.
Boule Diagnostics AB:s ("Boule" eller "bolaget") bolagsstyrning utgår ifrån svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, bolagets bolagsordning, interna regler, föreskrifter och policyer och Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter. Boule tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") vars syfte är att säkerställa att bolag för aktieägare sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Aktierna i bolaget är av samma slag och varje aktie ger en röst. Årsstämman väljer styrelse, revisorer och fattar beslut i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Vid årsstämman lägger styrelsen fram årsredovisning och koncernredovisning. Revisorerna lägger fram revisionsberättelse och koncernrevisionsberättelse. I kallelse till bolagsstämma, som offentliggörs genom pressmeddelande samt på webbplatsen, informeras om ärenden inför stämman. Beslut fattade på stämman offentliggörs genom pressmeddelande och finns på webbplatsen.
Årsstämman 2017 hålls den 11 maj klockan 18.00 i bolagets lokaler på Domnarvsgatan 4 i Spånga.
Årsstämman beslutar hur valberedningen ska utses. Årsstämman 2016 beslöt att valberedningen ska bestå av tre ledamöter som representerar de tre största aktieägarna vid utgången av augusti månad. Sammansättningen ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman.
Inför årsstämman har Ulf Hedlundh, representerande bolagets näst största aktieägare Svolder AB utsetts till ordförande i valberedningen. Valberedningen tar fram underlag för beslut till bolagsstämman avseende val och arvodering av stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande samt revisorer.
På årsstämman redogör valberedningen för sitt arbete. Ingen ersättning utgår för arbetet i valberedningen. Aktieägare kan vända sig till valberedningen med förslag och synpunkter angående styrelsens sammansättning. Revisorsval skedde vid ordinarie bolagsstämma 2016.
Valberedningens sammansättning från och med januari 2017 framgår av nedanstående tabell.
| Namn | Representerande | Ägarandel, %, 31 mars 2017 |
|
|---|---|---|---|
| Emil Hjalmarsson | AB Grenspecialisten | 10,48 | |
| Ulf Hedlundh (valberedningens ordförande) |
Svolder AB | 10,20 | |
| Thomas Eklund | Thomas Eklund och hans bolag | 9,45 |
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst tre och högst sju ledamöter utan suppleanter. Ändringar i bolagsordningen beslutas av bolagsstämman.
Styrelsen består sedan årsstämman den 12 maj 2016 av fyra ledamöter. Vid årsstämman 2016 omvaldes Peter Ehrenheim till styrelseordförande. Karin Dahllöf och Thomas Eklund omvaldes till ledamöter och Jon Risfelt valdes till ledamot i styrelsen.
Styrelsens ansvar regleras i aktiebolagslagen och i styrelsens arbetsordning. Arbetsordningen fastställer fördelningen av styrelsens arbete mellan styrelsen och styrelsens utskott samt mellan styrelsen och verkställande direktören. Enligt arbetsordningen ska styrelsen besluta om strategi och budget, fastställa årsredovisning och andra finansiella rapporter, viktiga policys och attestinstruktion, utse verkställande direktör och utvärdera verkställande direktörens arbete, fastställa regler för intern kontroll samt följa upp hur den interna kontroller fungerar, besluta om större investeringar och långtgående överenskommelser, besluta om inriktningen för styrelsens arbete, utse revisionsutskott och ersättningsutskott samt utvärdera styrelsens arbete. Styrelsen ska vidare fastställa erforderliga riktlinjer för bolagets uppförande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga. Styrelsen ska följa upp att beslutade riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare följs samt föreslå riktlinjer för ersättningar till årsstämman. Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete.
Styrelsens ordförande ska följa företagets utveckling och säkerställa att styrelsen får den information som krävs för att styrelsen ska kunna fullfölja sitt åtagande.
Under 2016 har styrelsemötena fokuserat på vissa ämnen såsom revidering av strategier och mål, utvärdering av utvecklingsprojekt, utveckling av uppdaterad produktplattform, organisation samt potentiella förvärv.
Enligt arbetsordningen skall styrelsens ordförande företräda bolaget i ägarfrågor. Bolagsstyrningen inom Boule definierar beslutssystem, tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan styrelse-, lednings- och kontrollorganen samt säkerställer öppenhet mot koncernens intressenter.
Bolaget har inte tillsatt en intern granskningsfunktion. Orsaken är bolagets storlek.
Årsstämman 2016 beslutade om ett totalt arvode om SEK 875 000 för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Av arvodet avser SEK 350 000 arvode till styrelsens ordförande och SEK 175 000 arvode till var och en av övriga ledamöter.
Styrelsens möten förbereds av styrelsens ordförande tillsammans med bolagets verkställande direktör. Inför varje möte får styrelsen ett skriftligt material. Vissa frågor bereds i revisionsutskottet som utgörs av styrelsen i sin helhet. Återkommande ärenden vid styrelsemöte är genomgång av affärsläge samt finansiell rapportering. Styrelseprotokoll förs av bolagets CFO.
Styrelsen utvärderar, i enlighet med arbetsordningen, styrelsearbetet. Detta sker genom diskussioner inom styrelsen samt genom årlig extern utvärdering.
Styrelsen har under 2016 haft tio möten samt en strategidag med koncernledningen. Vid varje styrelsemöte behandlades affärsläge och finansiell rapportering. De externa revisorerna har under året deltagit vid två styrelsemöten. Frågor som behandlats, förutom återkommande punkter, omfattar bland annat kontinuerliga genomgångar av långsiktiga strategier, genomgång av nya produktmöjligheter samt budget 2017. Styrelsens medlemmar återfinns i tabellen längst ner på sidan.
Hela styrelsen utgör revisionsutskottet.
Utskottets främsta uppgift är att säkra kvaliteten i den finansiella rapporteringen, vilket omfattar intern kontroll, genomgång av väsentliga redovisnings- och värderingsfrågor samt genomgång av bolagets externa rapporter.
Revisionsutskottet utvärderar revisionsinsatsen och biträder valberedningen med förslag till revisorsval och arvodering av revisionsinsatsen. Revisionsutskottet fastställer vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Vissa möten mellan revisionsutskottet och de externa revisorerna ska ske utan närvaro av anställda.
Hela styrelsen utgör ersättningsutskottet. Den främsta uppgiften är att föreslå lön, andra ersättningar och anställningsvillkor för verkställande direktören. Utskottet tar fram förslag till principer för ersättning och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare i koncernledningen. Ersättningsutskottet tar fram förslag till incitamentsprogram. Ersättningsutskottet ska säkerställa efterlevnad av de fastställda riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare.
På årsstämman den 12 maj 2016 bemyndigades styrelsen att inom ramen för gällande bolagsordning, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, vid ett eller flera tillfällen intill nästkommande årsstämma, fatta beslut om ökning av bolagets aktiekapital genom nyemission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler i bolaget. Det totala antalet som omfattas av sådana nyemissioner får motsvara sammanlagt högst tio procent av aktierna i bolaget. Emissionerna ska ske till marknadsmässig teckningskurs, med förbehåll för marknadsmässig emissionsrabatt i förekommande fall, och betalning ska, förutom kontant betalning, kunna ske med apportegendom eller genom kvittning, eller eljest med villkor.
Årsstämman fastställer principer för ersättning till koncernledningen. Förslag tas fram av ersättningsutskottet. Huvudprincipen är att Boule ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättning till koncernledningen ska
| Oberoende | Oberoende | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Period | Funktion | Närvaro1) | ledning | ägare | Aktieinnehav2) | Invald |
| Peter Ehrenheim | 1/1-31/12 | Ordförande | 10/10 | Ja | Ja | 16 000 | 2015 |
| Karin Dahllöf | 1/1-31/12 | Ledamot | 10/10 | Ja | Ja | 1 000 | 2015 |
| Thomas Eklund | 1/1-31/12 | Ledamot | 10/10 | Ja | Nej | 444 638 | 2014 |
| Jon Risfelt | 12/5-31/12 | Ledamot | 5/5 | Ja | Ja | 1 800 | 2016 |
1) Närvaron avser möten under 2016.
2) Avser innehav per den 31 mars 2017
bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension och andra sedvanliga förmåner. Ersättningen baseras på individens engagemang och prestation i förhållande till i förväg uppställda mål, såväl individuella som gemensamma mål för hela företaget. Utvärdering av den individuella prestationen sker kontinuerligt.
Bolagets revisorer väljs vid årsstämma för en period om ett år. Vid årsstämma 2016 valdes PWC till revisor, med auktoriserade revisorn Leonard Daun som huvudansvarig för revisionen inom koncernen. Bolagets revisor genomför på uppdrag av styrelsen en översiktlig granskning av åtminstone en delårsrapport per år. Övrig lagstadgad revision av årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs i enlighet med International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Revisorerna träffar årligen styrelsen och revisionsutskottet i dess helhet, både med och utan företagsledningen närvarande.
Styrelsen fastställer vilka rapporter som ska tas fram för att styrelsen ska kunna följa bolagets utveckling. Kvaliteten i den finansiella rapporteringen till styrelsen utvärderas i första hand av revisionsutskottet.
I enlighet med bolagets informationspolicy, vilken årligen antas av styrelsen, lämnar bolaget finansiell information i form av delårsrapporter, bokslutsrapport, årsredovisning samt pressmeddelande i samband med väsentliga händelser som kan ha kurspåverkan. Informationsgivningen följer de krav som anges i Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter. Styrelsen behandlar de externa finansiella rapporterna innan de publiceras. Informationspolicyn fastställer också hur kommunikationen ska ske och vilka som företräder bolaget. Information som distribueras genom pressmeddelanden finns även på bolagets webbplats, liksom annan information som bedöms vara värdefull.
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Styrelsens rapport avser den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen för koncernen. Styrelsens arbete med intern kontroll utgår från kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Den interna kontrollen är en process som påverkas av styrelsen, företagets ledning och andra anställda, och som utformats for att ge en rimlig försäkran om att bolagets mål uppnås vad
gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av lagar och förordningar.
Styrelsen har det övergripande ansvaret att inrätta och upprätthålla en god intern kontroll. En god kontrollmiljö byggs genom att forma organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar, uttryckta i policys och riktlinjer. Gemensamma värderingar skapar samsyn och stärker den interna kontrollen. Harmonisering av de olika koncernbolagen har gjorts, resultatuppföljning har förbättrats och många förbättringsprocesser pågår. Styrelsen fastställer vissa policys och instruktioner, bland andra attestinstruktionen. Styrelsen och företagsledningen anser det betydelsefullt med snabb och korrekt rapportering. Ekonomifunktion säkerställer att samtliga verksamheter utvärderas och effektiviseras. Utvärderingen av den interna kontrollen inom koncernen följer en plan som årligen godkänns av revisionsutskottet. Ansvaret för att skapa processer med ändamålsenlig intern kontroll ligger på respektive avdelningschef.
Bolaget har inrättat en process för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras inom de ramar som fastställs av styrelsen. Detta följs upp av revisionsutskottet.
Affärsprocesser utvärderas med avseende på effektivitet och risk. Det ingår att identifiera risker för felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Även företagets stödprocesser analyseras. Årligen görs en övergripande riskbedömning. Riskerna graderas och kopplas till processer. Processer som bedömts som kritiska omfattar utveckling, tillverkning, försäljning, kvalitet samt stödprocesser som bokslut och IT. Även processerna för utbetalningar samt löner och pensioner bedöms vara kritiska och omfattas av utvärdering. Riskerna för väsentliga fel eller brister i den finansiella rapporteringen rapporteras till revisionsutskottet.
De risker som identifieras avseende den finansiella rapporteringen ska hanteras genom kontrollåtgärder. Väsentliga processer dokumenteras och utvärderas för att förbättra effektiviteten i kontrollsystemen. I kontrollstrukturen ingår fastställda befogenheter, arbetsfördelning samt ledningens löpande genomgång av finansiell information.
Styrelse och ledning har fastställt informations- och kommunikationsvägar för att säkerställa fullständighet och
riktighet i den finansiella rapporteringen. Styrande dokument, som interna policys, riktlinjer och instruktioner finns tillgängliga genom bolagets kvalitetssystem. Personal från koncernledningen besöker regelbundet dotterbolagen, och anställda i dotterbolagen besöker huvudkontoret.
Styrelsen har fastställt att uppföljning av den interna kontrollen ska ske genom utvärdering av kritiska processer. Efter riskbedömning fastställs vilka processer som ska dokumenteras och utvärderas under året. Självutvärdering innebär att personal inom respektive verksamhet utvärderar processen och tar ställning till risker och kontroller. Arbetssättet involverar medarbetare och skapar förståelse för betydelsen av intern kontroll.
Företagets interna självutvärderingsarbete har under 2016 omfattat en fortsatt utvärdering av de utländska dotterbolagen. Syftet med genomgången av dotterbolagen är att identifiera den övergripande kontrollmiljön och väsentliga risker samt att införa gemensamma regler avseende övergripande kontrollfrågor.
Revisionsutskottet följer företagets internkontrollarbete genom kontinuerlig återkoppling och har löpande kontakt med de externa revisorerna.
Under 2017 kommer affärsprocesserna och kontrollprocesserna ytterligare att dokumenteras och utvärderas, både genom självutvärdering och genom extern bedömning.
Född 1955. Styrelseledamot sedan 2015. Styrelseordförande sedan 2016.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Biolin Scientific Holding AB och Robustus Wear Components AB. Styrelseledamot i Nanologica AB, Biotage AB och suppleant i VBN Components AB.
Utbildning: Civilingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan.
Aktieinnehav i Boule: 16 000.
Född 1959. Styrelseledamot sedan 2015.
Nuvarande sysselsättning: Director Special Projects på HemoCue AB Utbildning: Biomedicinsk analytiker från Göteborgs Universitet. Aktieinnehav i Boule: 1 000.
Thomas Eklund
Född 1967. Styrelseledamot sedan 2014.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Itrim AB, Sedana Medical AB, Moberg Pharma AB samt styrelseledamot i Memira AB, Biotage AB och Rodebjer Form AB.
Nuvarande sysselsättning: Oberoende styrelseledamot, rådgivare och konsult.
Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.
Aktieinnehav i Boule: 444 638.
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2016.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bisnode AB, Ixat Intressenter AB (Cabonline) och Smartfish AS samt styrelseledamot i bl.a. Bilia AB, Dialect AB och Knowit AB
Nuvarande sysselsättning: Oberoende styrelseledamot, rådgivare och konsult.
Utbildning: Civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning kemiteknik.
Aktieinnehav i Boule: 1 800.
Född 1972. Fredrik Dalborg påbörjade sin anställning och tillträdde som verkställande direktör i Boule den 1 april 2017.
Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och reservofficer i flottan.
Aktieinnehav i Boule: 3 500 aktier.
Fredrik Alpsten är finansdirektör och anställd i Boule sedan 2011.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande Personlig Almanacka Nordic AB.
Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.
Aktieinnehav i Boule: 3 009 aktier.
Teckningsoptioner i Boule: 10 000 teckningsoptioner.
Personaloptioner i Boule: 11 000 optioner.
Claes Blanche är verkställande direktör i dotterbolaget Boule Medical AB och anställd sedan januari 2012.
Utbildning: Civilingenjör med inriktning biokemi från Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Aktieinnehav i Boule: 400 aktier.
Teckningsoptioner i Boule: 10 000 optioner.
Personaloptioner i Boule: 11 000 optioner.
Michael Elliott är direktör och ansvarig för CDS forskning och utveckling, kemi samt kvalitetskontroll och anställd i dotterbolaget CDS sedan 2000.
Utbildning: Magisterexamen i naturvetenskap från Queens University i Belfast samt en Executive MBA från Florida Atlantic University.
Aktieinnehav i Boule: 0 aktier. Teckningsoptioner i Boule: 10 000 optioner.
Personaloptioner i Boule: 11 000 optioner.
Hans Johansson är produktionsdirektör och anställd i Boule sedan 2001.
Utbildning: Civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik och en teknisk licentiatexamen i materiefysik, båda från Linköpings Tekniska Högskola.
Aktieinnehav i Boule: 2 307 aktier. Personaloptioner i Boule: 11 000 optioner.
Thomas Olsson är direktör och ansvarig för kvalitet och regulatoriska frågor och anställd i Boule sedan 1992.
Utbildning: Filosofie doktorsexamen i biokemi från Stockholms Universitet.
Aktieinnehav i Boule: 36 312 aktier. Personaloptioner i Boule: 11 000 optioner.
Ernst Westman anställdes 1994 och var verkställande direktör i Boule sedan 1996. Han lämnade sin tjänst den 31 mars 2017.
Utbildning: Civilingenjörsexamen med inriktning på kemi från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.
Aktieinnehav i Boule: 48 250 aktier (privat och genom bolag).
Personaloptioner i Boule: 32 000 optioner.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tilllämpning av internationella redovisningsstandarder.
Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 19 april 2017.
Peter Ehrenheim Styrelsens ordförande
Karin Dahllöf Styrelseledamot
Thomas Eklund Styrelseledamot
Jon Risfelt Styrelseledamot
Fredrik Dalborg Verkställande direktör
Revisionsberättelse
Vår revisionsberättelse har avlämnats den 19 april 2017.
Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB
Leonard Daun Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Boule Diagnostics AB (publ), org nr 556535-0252
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Boule Diagnostics AB (publ) för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62-67. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 24-68 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 61-66. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och finansiell ställning för koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Boule Diagnostics AB är ett globalt diagnostikbolag som tillverkar och säljer instrument och förbrukningsvaror för bloddiagnostik. Verksamheten bedrivs genom dotterföretag i Sverige, USA och Kina. Därtill bedrivs försäljning, företrädesvis via distributörer, i ett stort antal länder. Väsentliga poster där det vid värdering finns inslag av bedömningar från ledningen är varulager, kundfordringar och goodwill. Av årsredovisningen not 12 framgår att den nedskrivningstest för goodwill som Boule upprättat visar att det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Intäkter avser varuförsäljning med ur intäktsredovisningssynvinkel relativt okomplexa avtal och därmed en liten del bedömningsfrågor. Då intäkter är en så väsentlig post utgör dessa, utan att vara ett s k Särskilt betydelsefullt område, ändå ett fokusområde i revisionen.
Vi utformade vår granskning genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi har granskat de svenska och amerikanska dotterbolagen. Genom detta har vi täckt in 99 procent av koncernens intäkter. Då det kinesiska dotterbolaget inte är en väsentlig enhet i koncernen har vi endast utfört en begränsad granskning av varulagret i detta bolag, genom att instruera en lokal revisor att medverka vid kontrollinventeringen samt att verifiera indata för varulagervärdering. I vår revision av Boule beaktade vi särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra så som ex värdering av varulager, kundfordringar och goodwill. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt bedömde effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Värdering och existens av varulager
Bokfört värde på koncernens varulager uppgår till 59 mkr. Av not 1 framgår hur varulagret redovisas och värderas och i not 29 under rubriken Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål framgår vilka bedömningar bolaget gjort. Värderingen av varulagret var en väsentlig fråga i vår revision då bedömning av verkligt värde helt naturligt delvis baseras på bedömningar gjorda av ledningen.
I koncernen finns lager inom tre enheter. Då lagret utgör en väsentlig post har även existensen av detta därför varit en väsentlig fråga i vår revision.
Värdering och klassificering av kundfordringar
Bokfört värde på koncernens kundfordringar uppgår till 122 mkr där 94 mkr redovisats som kortfristiga och 28 mkr redovisats som långfristiga. Av bolagets redovisningsprinciper i not 1 framgår hur kundfordringar redovisas, klassificeras och värderas. Av not 16 framgår reserv för osäkra kundfordringar och i not 26 finns en förfallotidsanalys där det framgår att det finns förfallna fordringar. Där framgår också att delar av fordringarna är garanterade av EKN. I not 29 under rubriken Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål framgår vilka bedömningar bolaget gjort avseende dessa.
Då fordringarna uppgår till ett väsentligt belopp så har såväl klassificering som värdering av dessa varit väsentliga frågor i vår revision. Särskilt i fråga om värdering baseras helt naturligt en sådan på bedömningar gjorda av företagsledningen.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-23. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den
Våra granskningsinsatser avseende värdering och existens av varulagret omfattar bland annat:
Utifrån vår granskning av varulagrets existens och värde har vi inte rapporterat några väsentliga iakttagelser till revisionsutskottet.
Vår granskning av kundfordringarna omfattar bland annat:
Vår granskning har visat att de mest väsentliga antagandena ligger inom ett godtagbart intervall och vi har inte rapporterat några väsentliga iakttagelser till revisionsutskottet.
interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats:
www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/ documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf.
Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boule Diagnostics AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att
med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller den verkställande direktören i något väsentligt avseende:
• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats:
www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_ dok/revisors_ansvar.pdf.
Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62-67 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 19 april 2017
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Leonard Daun Auktoriserad revisor
| Delårsrapport första kvartalet 2017. | 11 maj 2017 |
|---|---|
| Delårsrapport andra kvartalet 2017. | 31 augusti 2017 |
| Delårsrapport tredje kvartalet 2017 | 8 november 2017 |
Årsstämman i Boule Diagnostics AB hålls den 11 maj 2017 klockan 18.00 i Boules lokaler på Domnarvsgatan 4, Spånga. Inpassering sker från klockan 17.30.
Fredrik Dalborg, VD +46 8 744 77 00 [email protected]
Fredrik Alpsten, CFO +46 8 744 77 00 [email protected]
Boule Diagnostics AB Org nr 556535-0252
Post- och besöksadress: Domnarvsgatan 4, SE-163 53 Spånga, Sverige
Tel: +46 8 744 77 00 Fax: +46 8 744 77 20
Boule Medical AB Org nr 556128-6542
Post- och besöksadress: Domnarvsgatan 4, SE-163 53 Spånga, Sverige
Tel: +46 8 744 77 00 Fax: +46 8 744 77 20 Clinical Diagnostic Solutions Inc. Org nr 20-1792965
Post- och besöksadress: 1800 NW 65th Avenue, Plantation, Florida 33313 USA
Tel: +1 (954) 791 1773 Fax: +1 (954) 791 7118
Post- och besöksadress: No. 28, Linhe street, Linhe Development Zone, Shunyi District, Beijing 101300 Kina
Tel: +86 10 8945 1945 Fax: +86 10 8945 1987
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.