Annual Report • Apr 20, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Hållbara kuvert och lätta förpackningar
Bong är ett ledande företag inom kuvert och lätta förpackningar i Europa. Koncernen erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.
Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln och e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 500 anställda i 15 länder.
Bong har starka positioner på de flesta betydande marknaderna i Europa, och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap.
| NYCKELTAL | 2016 | Kv 4 | Kv 3 | Kv 2 | Kv 1 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 135 | 579 | 489 | 500 | 567 | 2 345 | 2 533 | 2 564 | 2 946 |
| Rörelseresultat, MSEK | 9 | 15 | –10 | –8 | 11 | –5 | –123 | –109 | 15 |
| Resultat efter skatt, MSEK | 297 | –1 | –25 | –20 | 343 | –64 | –150 | –141 | –55 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | 30 | 23 | –23 | 20 | 7 | –75 | 94 | –91 | –38 |
| Rörelsemarginal, %1 | 0,4 | 0,4 | –0,4 | 0,3 | 1,9 | –0,2 | –4,8 | –4,3 | 0,5 |
| Medelantal anställda1 | 1 556 | 1 556 | 1 570 | 1 589 | 1 605 | 1 763 | 1 873 | 2 051 | 2 271 |
Avser tiden årets början till periodens slut
Med den lyckosamma refinansieringen 2016 bakom oss kan vi fortsätta effektiviseringen av kuvertverksamheten och gå på offensiven när det gäller förpackningar. Bong har investerat i ny kapacitet för att tillgodose den växande efterfrågan på pappersbärkassar och fler initiativ kommer att tas under 2017 för att accelerera tillväxten inom förpackningar.
Vi går på offensiven med våra lätta förpackningar
Koncernens resultat efter skatt 2016 om 297 Mkr påverkades av en engångsintäkt på 430 Mkr från refinansieringen i början av förra året. Nettolåneskulden minskade med 522 Mkr till 315 Mkr under 2016. Det innebar att vi kan fortsätta att blicka framåt, och satsa strategiskt inom framförallt förpackningssidan, utan att ge avkall på den fortsatta effektiviseringen av kuvertverksamheten.
Marknaden för kuvert är fortsatt utmanande. Volymerna sjönk med fem procent under det fjärde kvartalet 2016 enligt branschorganisationen FEPE. Den trenden har pågått länge och lär fortsätta. Större företag och myndigheter ersätter viss fysisk post med elektronisk kommunikation. Däremot ser vi att marknaden för adresserad direktreklam stabiliseras i takt med att allt fler kunder upptäcker att responsen från adressaterna är bättre för fysisk än för elektronisk post.
Kuverttillverkare i Europa anpassar sig till den lägre efterfrågan men det sker långsamt och inte kraftfullt nog. Resultatet blir press på priser och marginaler. Vi ser löpande över fabriksstruktur och varuflöden för att producera och lagerhålla där det är effektivast. I slutet av 2016 stängde vi en fabrik i Luxemburg och flyttade produktionen till Frankrike. De senaste sex åren har vi halverat antalet anläggningar i syfte att anpassa och effektivisera kapaciteten till marknaden. Våra fasta kostnader är idag betydligt lägre än tidigare, vilket ökat vår konkurrenskraft på marknaden.
Försäljningen av lätta förpackningar ökade med åtta procent det fjärde kvartalet 2016 jämfört med motsvarande period föregående år. Den uppgick till 399 Mkr för hela året 2016. Det är främst våra lösningar till detaljhandeln som skördat framgångar. Vi har ett komplett erbjudande inom presentförpackningar och pappersbärkassar som väcker allt större intresse hos detaljhandelskedjor i hela Europa. Till detta bidrar den ökade medvetenheten om plastpåsars inverkan på miljön. Under 2016 investerade vi i nya maskiner i vår anläggning i Nybro för att möta den växande efterfrågan på pappersbärkassar som är ett utmärkt miljövänligt alternativ.
Vår förpackningsförsäljning drivs också av att e-handeln i Europa växer och därmed svarar för en allt större del av konsumenternas inköp. Bong tillgodoser behovet av skyddande förpackningar och förpackningsmaterial.
Vi genomför för närvarande en strategisk översyn av hela vårt förpackningserbjudande i syfte att förbättra vårt erbjudande samt öka kundorienteringen och konkurrenskraften.
Bong är ett ansvarsfullt företag som strävar efter ständig förbättring i alla avseenden, inte minst vad avser hållbarhet. Styrelsen har fattat beslut att skriva under FN-initiativet Global Compact. Vi fokuserar vårt hållbarhetsarbete på att minska förbrukningen per tillverkad enhet av energi och vatten och att produkterna ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt under sin livscykel. Kunderna efterlyser i stigande utsträckning besked om produkternas miljöprofil. Vi arbetar på flera fronter med både nationella certifieringar och EU-märkningen Eco Label.
Framför oss ligger fortsatta utmaningar inom kuvertsidan med lägre efterfrågan och försäljning. Vi ser dock möjligheter att stärka vår position på marknaden genom vår nya mer effektiva organisation. Minskningen av kuvertförsäljningen kompenseras ännu inte fullt ut av en växande förpackningsrörelse. Målet är att vår totala omsättning ska stabiliseras inom tre år och att lätta förpackningar ska svara för cirka 35 procent av koncernens omsättning.
Jag vill framföra styrelsens och ledningens tack till medarbetare och aktieägare utan vars engagemang vår omvandling till ett lönsamt Bong inte är möjlig. Det har tillkommit cirka 300 aktieägare under 2016. Det är ett tecken på en växande tilltro till vår förmåga att nå framgångar på förpackningssidan och att driva en effektiv kuvertverksamhet.
Kristianstad i april 2017
Håkan Gunnarsson VD
En genomgripande refinansiering i början av 2016 gav Bong en stabil finansiell grund och har skapat förutsättningar för en lönsam drift.
I början av 2016 förvärvade Bong sina långivande bankers fordringar som ett led i en genomgripande refinansiering av koncernen. Transaktionen reducerade avsevärt Bongs skuldsättning. De viktigare stegen i transaktionen beskrivs nedan.
Bong förvärvade i januari 2016 bankernas fordringar på bolaget mot en kontant köpeskilling om totalt 195 MSEK. Bankerna erhöll även totalt 27 272 727 aktier i Bong genom en kvittningsemission mot en del av de utestående fordringarna.
Bankerna överlät cirka 23 miljoner aktier i Bong till investerarna i de obligationer som emitterades den 21 december 2015.
Samtliga konvertibler i serie 2013/2018 konverterades till en kurs om 2,75 SEK per aktie vilket gav konvertibelinnehavarna totalt 27 272 727 miljoner aktier i Bong.
Seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 200 MSEK emitterades av Bolaget den 21 december 2015. Obligationerna har en treårig löptid och en fast årlig ränta om 10,0 procent.
Obligationsinvesterarna erhöll i enlighet med villkoren för emissionen 40 miljoner teckningsoptioner (med en löptid på tre år, som vardera berättigar att teckna en aktie i Bong till en teckningskurs om 1,15 SEK per aktie).
Efter full utspädning skulle aktiekapitalet i Bong uppgå till 281 349 665 SEK uppdelat på 251 205 058 aktier med ett nominellt värde på 1,12 kronor per aktie.
Den 31 december 2016 hade Bong en nettoskuld uppgående till 315 MSEK (837) och en soliditet på 43 procent (16).
Refinansieringen har också bidragit till en förbättring av räntenettot med cirka 10 MSEK per år.
-120 -100 -80 -60 -40 -20 0 20 MSEK
2012 2013 2014 2015 2016
2012 2013 2014 2015 2016
Kuvertmarknaden i Europa är mogen. Bong fortsätter expandera på marknaden för lätta förpackningar som erbjuder goda möjligheter till tillväxt.
Med en kuvertförsäljning om cirka 1 700 MSEK är Bong en av de två ledande kuverttillverkarna i Europa. Den europeiska kuvertmarknaden uppskattas till 64 miljarder enheter med ett värde om cirka 12-13 mdr SEK i producentledet.
I Norden, Storbritannien och Ryssland är Bong den klart ledande aktören. I Frankrike och Centraleuropa är Bong näst störst efter tyska Mayer. Spanska Printeos, tidigare Tompla, är den tredje största tillverkaren i Europa med drygt 10 procent av marknaden och har starka positioner i Sydeuropa.
Konsumtionen i Skandinavien och Väst- och Nordeuropa uppgår till 200-250 kuvert per person. De största marknaderna är Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
I Västeuropa svarar företag för den helt övervägande delen av kuvertanvändningen. Företagsposten kan delas in i transaktionspost och adresserad direktreklam (ADR).
Bland Bongs kunder inom transaktionspost finns företag inom telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten med miljontals kunder. Varje dag skickas avtal, löne- och pensionsbesked, fakturor och bekräftelser på transaktioner med brev. Bong levererar kuvert både direkt till slutkunder och till grossister och kontorsvarubutiker.
Med ett marknadsvärde på cirka 4 mdr Euro svarar adresserad direktreklam, ADR, för cirka 30 procent av den europeiska kuvertmarknaden. Antalet försändelser uppskattas till cirka 18 miljarder enheter, vilket motsvarar cirka 25 procent av den europeiska kuvertmarknaden, mätt i volym.
ADR är en reklamkanal med hög träffsäkerhet jämfört med breda media som TV, radio och press. Trots fördelarna har adresserad direktreklam sedan millennieskiftet tappat andel av den totala reklammarknaden till alternativ som framförallt elektroniska media. Marknaden för ADR i Europa väntas minska ytterligare i termer av volym men öka något mätt i försäljningsvärde från nu och fram till 2021.1
Förbrukningen på de östeuropeiska marknaderna uppgår till mellan 20 och 70 kuvert per år beroende på land och växer med 5-10 procent per år. De östeuropeiska ekonomierna växer från en låg nivå men snabbare än i Väst. I dessa länder där kontant betalning tidigare dominerade blir konsumtionskrediter och transaktionspost allt vanligare. Elektroniska media är inte lika utbredda som i Väst vilket innebär att e-post inte ersätter fysisk post i samma utsträckning.
Lätta förpackningar är en samlingsbeteckning för en rad förpackningstyper för skilda ändamål. Marknaden är fragmenterad och består av en mängd segment för vilka det saknas en samlad uppskattning. Bong är verksamt inom framförallt förpackningar för e-handel och detaljhandel. Bong erbjuder flexibla och eleganta lösningar inom presentförpackningar och bärkassar för detaljhandeln.
Inköp av fysiska varor på nätet fortsätter att öka enligt en undersökning avseende 12 länder i Västeuropa med totalt 253 miljoner konsumenter. Av undersökningen - som bygger på ett urval på 12 000 personer - framgår att inköp av fysiska varor på nätet i de undersökta länderna i Västeuropa och Skandinavien år 2015 uppgick till ett sammanlagt värde av 189 mdr Euro, vilket är 9 miljarder mer än under föregående år eller en ökning med 5 procent.2
1 FEPE (Federation of Envelope Producers in Europe 2016). European Direct Mail Market Report. 2 E-handeln i Europa 2016. PostNord.
Bong har kuvert och lätta förpackningar för alla ändamål. Bong ökar sin andel av marknaden för presentförpackningar och bärkassar.
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Från standardkuvert till kundanpassade lösningar med unika egenskaper, med och utan tilltryck, med olika sorters förslutningslösningar och i många olika material, färger och format. Det finns i princip ett oändligt antal utföranden.
De flesta kuvert används för att skicka transaktionsrelaterad post och för adresserad direktreklam (ADR).
Att skicka tryckt information är fortfarande ett pålitligt, trovärdigt och miljövänligt sätt att nå sin målgrupp. Även om kuvertanvändningen generellt sett minskat kommer kuvert alltid att vara ett lämpligt alternativ för dokument som fakturor, kontoutdrag, myndighetspost, avier, lönebesked och avtal. Studier visar att konsumenter har en preferens för fysiska brev när det gäller sådana dokument.1 Bong erbjuder marknaden ett brett sortiment kuvert för denna typ av användning. Alltifrån standardkuvert till kuvert i specialutförande.
Preferensen för fysiska informationsbärare gör ADR till ett attraktivt inslag i marknadsföringsmixen.
En anledning är att det går lättare att målgruppsanpassa direktadresserade reklamutskick än annonser i TV, radio, på nätet och i pressen. Allt bättre analytiska verktyg gör adresserad direktreklam effektivare och träffsäkrare.
För ADR erbjuder Bong kuvert i alla utföranden och så kallat tilltryck (tryck i efterhand på kuvert). Det finns många sätt att ge ett kuvert en personlig prägel genom design, format, papperskvalitet, placering av fönstret, försegling och andra åtgärder.
Med sina förpackningar täcker Bong både det allmänna behovet av att någon gång skicka eller lämna över lättare föremål samt specialiserade behov hos vissa branscher.
Standardsortimentet omfattar bland annat vadderade och expanderbara påsar i olika material, format och utföranden, förpackningar i wellpapp och kartong, foldrar, fickor och tuber.
För användning inom detaljhandeln och e-handeln erbjuder Bong dedikerade förpackningslösningar.
Bongs attraktiva present- och retailförpackningar sparar tid och lagringsutrymme i butiken. De expanderbara förpackningarna passar perfekt under disken i butiken. Kassapersonalen kan antingen lämna över förpackningen direkt till kunden eller bara på några sekunder vika upp den, stoppa in presenten och lämna över förpackningen till kunden.
Bong erbjuder butiker och butikskedjor ett komplett sortiment av present- och butiksemballage där alla förpackningar är skräddarsydda för att kommunicera kundernas varumärken. Bong hjälper sina kunder i "the art of giving".
E-handeln växer i hela Europa. Allt fler konsumenter föredrar att få sina varor levererade till dörren, vilket betyder att fler produkter måste förpackas och skickas med post eller bud. Transporterna ställer höga krav på förpackningar. De måste stå emot stötar och vara rationella att packa. Bongs förpackningsmaterial och förpackningar - såsom bubbelpåsar och vadderade påsar - hjälper e-handelsföretagen att hålla kostnaderna nere eftersom de bevarar varorna i samma skick som när de packades. Kostsamma returer undviks.
ColdSeal®, ett kallförseglingsmaterial för automatiserad packning av stora volymer, ger Bongs kunder möjligheten att fokusera på ökad produktivitet och konsekvent kvalité.
Den som skickar något värdefullt väljer ofta att skicka det med posten eller en budfirma, säkert inslaget och förpackat. För advokater, revisorer, sjukhus, myndigheter, banker och finansiella företag är många försändelser privata eller konfidentiella. Med vårt sortiment av säkerhetsförpackningar kan dessa kunder känna sig trygga. Bong erbjuder säkerhetskodade förpackningar och förpackningar som indikerar om någon obehörig har försökt öppna dem.
Bong har ett avtal med det amerikanska kemiföretaget DuPont som ger exklusiv rätt att inom Europa tillverka, sälja och marknadsföra kuvert och postemballage gjorda av Tyvek®. Materialet är slitstarkt och vattenavstötande. Den mjuka, ljusa ytan gör också att det sticker ut bland andra material. Tyvek® är rätt val för kuvert som ska rymma ömtåliga, värdefulla och sofistikerade varor och dokument.
Bong Retail Solutions erbjuder detaljhandeln förpackningslösningar som är effektiva i butik och attraktiva i mottagarnas hand. Efterfrågan väntas växa i takt med bland annat stigande miljömedvetenhet som gynnar papperskassar på bekostnad av plastkassar. Nya EU-regler driver på utvecklingen.
Bong Retail Solutions (BRS) utvecklar, tillverkar och marknadsför lätta förpackningar för detaljhandeln. Den växande försäljningen drivs av stigande efterfrågan på enkla lösningar som är smarta för både kunder och butiker. Utmaningen för många stora detaljhandelskedjor är att betjäna kunderna effektivt och samtidigt hålla en hög servicenivå. Bongs lätta, expanderbara och attraktiva presentförpackningar får lätt plats under kassadisken. Det tar bara några sekunder för expediten att veckla ut förpackningen, lägga varan i den och räcka över den till kunden.
Bongs erbjudande av presentförpackningar vinner allt större gehör på marknaden. Till kunderna hör ledande europeiska detaljhandelskedjor inom konfektion, mode och kosmetik.
Presentförpackningarna och pappersbärkassarna utgör ett komplett koncept och kan fås i alla möjliga utföranden. Under 2016 investerade BRS i nya maskiner i anläggningen i Nybro för att tillgodose den växande efterfrågan.
Enheten har dubblerat sin omsättning under 2013-2016. En viktig förklaring har varit framgången med presentpåsarna som ökade sin försäljning med 41 procent 2016. Från att ha varit en produkt som tidigare såldes mest under högtider så säljs presentförpackningarna nu under hela året. Dessutom har produktutveckling gjort förpackningarna ännu attraktivare samtidigt som BRS inte bara lyckats behålla kunder utan också rekrytera nya.
EU antog ett direktiv den 29 april 2015 som syftar till minskad användning av plastkassar i Europa. Direktivet innehåller mål som varje medlemsland får nå på det sätt det finner lämpligt. Sveriges regering fattade den 17 december 2016 beslut om en förordning som innebär att handeln ska informera konsumenterna om plastbärkassarnas miljöpåverkan, åtgärder för minskad förbrukning och fördelarna med det (SFS 2016:1041).
I Sverige används uppskattningsvis 1,3 miljarder plastkassar och 57 miljoner papperskassar om året, det vill säga cirka 130 plastkassar och 6 papperskassar per person och år. Direktivet stadgar att den genomsnittliga förbrukningen ska går ner till 90 plastkassar per år och person senast 2025.
Konsekvenserna av den svenska förordningen och opinionen runt bestämmelsen väntas bli en minskad förbrukning av plastbärkassar och en ökad efterfrågan på alternativa bärkassar. Förslaget gynnar Bong som tillverkar pappersbärkassar för användning i Sverige och övriga länder i EU.
Bong har levererat miljövänliga, förfrankerade påsar till PostNord sedan slutet av 1990-talet.
PostNords förfrankerade blå påsar (tidigare gröna) är enkla att använda för att skicka saker i. Påsarna gäller för max 2 kg och finns i fyra olika utföranden: XL, L, M och S.
För lite tyngre föremål lämpar sig någon av de tre större, vadderade påsarna bäst. Lättare och mindre saker skickas bäst med den minsta påsen som har en invändig bubbelpåse.
Bong har levererat påsarna till PostNord sedan slutet av 1990-talet. År 2016 sålde Bong cirka 2 miljoner vadderade påsar och 1,2 miljoner bubbelpåsar till PostNord. Försäljningen av bubbelpåsar har ökat mer än femfalt sedan 2011.
Den vadderade påsen är enkel att använda och höljet görs av återvinningsbart papper. Dessutom består innehållet i vadderingen av återvunnet papper från tillverkningen i Nybro. Bubbelpåsen i den minsta påsen kan lätt avlägsnas och avfallssorteras.
Under 2015 levererade PostNord 5,2 miljarder brev och försändelser samt 130 miljoner paket till Nordens 25 miljoner invånare och två miljoner företag.
PostNord AB bildades genom samgåendet mellan PostDanmark A/S och Posten AB 2009. Moderbolaget PostNord AB är ett svenskt aktiebolag med koncernkontor i Solna.
I april månad 2017 undertecknade Bong FNs Global Compact som är ett åtagande att stödja tio principer inom områdena miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption genom att integrera dessa principer i strategi och verksamhet. Anslutna bolag ska rapportera årligen om sina framsteg i dessa avseenden i en rapport (Communications on Progress, COP). Bong kommer att publicera sin första COP som en integrerad del av årsredovisningen för 2017.
Global Compact lanserades i samband med World Economic Forum i Davos 1999 efter ett initiativ av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan.
Syftet med Global Compact är att få företag att arbeta efter FN:s principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption.
Principerna baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption.
7
Bong vill bidra till en bättre miljö, goda sociala relationer, respekt för mänskliga rättigheter och sunda affärsprinciper i sin egen verksamhet samt i övriga delar av värdekedjan där Bong har möjlighet att utöva inflytande.
Bong är en internationell industrikoncern i 15 länder och med en årlig omsättning om cirka 2 100 MSEK. Bong har kunder över hela Europa och 21 produktionsanläggningar i Skandinavien, Central- och Västeuropa. Sju av anläggningarna är verksamma med endast tilltryck, det vill säga tryck på redan tillverkade kuvert.
Bong är ett ansvarsfullt företag som strävar efter ständig förbättring i alla avseenden, inte minst vad avser hållbarhet. Det är av stor vikt för Bong och Bongs kunder, anställda och ägare att Bong bedriver en affärsetiskt sund verksamhet som bygger på respekt för medarbetarna och hänsyn till miljön.
Bong strävar efter hållbarhet i alla led i värdekedjan. Konvertering av finpapper till kuvert och andra pappersprodukter (presentförpackningar och bärkassar till exempel) är grunden för Bongs verksamhet. Kuvert och förpackningar har miljöpåverkan under hela sin livscykel – från skötsel av skogarna till återvinning, förbränning eller deponi av färdiga produkter. Bongs hållbarhetsarbete tar sig olika uttryck i värdekedjan beroende på egna prioriteringar och möjlighet till inflytande på leverantörer.
Bong har utfärdat ett antal policyer som fungerar som en generell ram för hållbarhetsarbetet.
Bongs Code of Conduct ska tillämpas av anställda och andra som berörs av bolagets verksamhet exempelvis underleverantörer. Den klargör bland annat att Bongs affärsverksamhet ska utövas med integritet och etik. Bong strävar efter att inspirera dem som har affärsrelationer att agera i uppförandekodens anda.
Miljöpolicy Bong ska bidra till en långsiktig ekologisk hållbar utveckling genom att tillverka och erbjuda produkter som under sin livscykel ger minsta möjliga miljöpåverkan. Bong ska följa gällande miljölagstiftning, föreskrifter och myndigheters regler. Tillstånd och villkor utgör endast miniminivån för Bongs miljöarbete.
Kvalitetspolicy Bong ska erbjuda kuvert- och postemballagelösningar i kundanpassade system som ökar värdet och effektiviteten för Bongs kunder. Det ska uppnås genom kundfokusering, ansvarskännande och inriktning på minimering av fel.
Bong har en värdekedja som sträcker sig från skogsbruk till återvinning av använda produkter. Bong prioriterar åtgärder som syftar till minskad förbrukning av energi och vatten och lägre koldioxidutsläpp per enhet i de egna produktionsanläggningarna.
Inköp av råvaror svarar för 2/3 av koncernens totala inköp där papper utgör merparten (75 procent). Samtliga pappersleverantörer uppfyller och kan uppvisa, full spårbarhet och ursprungskontroll av råvaran. Hårda miljökriterier ställs även på övriga råmaterialleverantörer av lim, färg samt fönsterfilm.
Bong har 21 tillverkningsanläggningar i Europa varav sju är inriktade på endast tilltryck. Den största delen av Bongs kuvert och förpackningar tillverkas i anläggningar som är miljöklassade. För närvarande är anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Evreux, Angoulême och Strasbourg i Frankrike, Tønsberg i Norge, Pirkkala i Finland samt Kohila i Estland ISO 14 001-certifierade. Av Bongs anläggningar är dessutom 14 FSC-certifierade samt 8 PEFC-certifierade. Att anläggningarna är FSC- respektive PEFC-certifierade innebär att de kan garantera spårbarheten beträffande skogsråvaran i produkterna.
Nio av de 21 anläggningarna har dessutom kvalitetssystem som är certifierade enligt ISO 9001.
Energiförbrukning Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen härrör från energiförbrukning som leder till emission av koldioxid. Bong strävar efter att reducera användningen av energi per tillverkad enhet i främst kuvertproduktionen.
Vattenförbrukning Bong förbrukar vatten i sina anläggningar för till exempel rengöring av maskiner och utrustning. Rent vatten kommer att bli en bristvara och Bong är angeläget om låg förbrukning och små föroreningar.
Hantering av avfall och återvinning av kemikalier Det papper som blir produktionstekniskt spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. Av anläggningarnas totala avfallsmängd går mer än 90 procent till återvinning. Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar och någon upplagring av farligt avfall förekommer inte.
De kemikalier som används vid produktionsprocessen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg i produktionen samlas upp och återvinns.
Kartläggning Bong slutförde i början av 2017 en kartläggning av av energi- och vattenförbrukningen och avfallsmängderna i sina tillverkningsanläggningar i syfte att etablera en referensnivå utifrån vilken det fortsatta hållbarhetsarbetet kommer att mätas och följas upp.
Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong väljer välrenommerade transportörer som strävar efter att minska koldioxidutsläppen.
Alla pappersbruk som hanterar returpapper har inte processer för att ta emot papper som innehåller fönsterfilm och limrester.
Bongs rekommendation är att kuvert sorteras som bränn bart material. Bongs förpackningar kan återvinnas som pappersförpackning.
Bongs produktportfölj rymmer skilda typer av förpackningar och kuvert. Kuverten säljs på lokala marknader med olika miljömärkningar. För kuvert i Norden är till exempel Svanenmärkning en garanti att kuverten är tillverkade av godkända papperskvaliteter, att lim och tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret är avskiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der Blaue Engel och i Frankrike NF Environnement.
Det har inte funnits någon övergripande märkning på europeisk nivå som passat alla behov. Under senare år har Bong inriktat sig på EU Ecolabel som är ett generellt europeiskt system för märkning. EU-märkningen garanterar att produkten går att återvinna samt att utsläppen av kemi kalier till luft och vatten har minimerats.
Motiverade, kompetenta och friska medarbetare är en avgörande konkurrensfaktor på Bongs marknader. Bong strävar efter att skapa en hållbar arbetsmiljö som attraherar, motiverar och utvecklar medarbetare.
Bong är ett modernt företag med korta och informella beslutsvägar. Kommunikationen bygger på öppenhet och delaktighet. Chefer informerar medarbetare löpande om utvecklingen lokalt och för företaget. Alla uppmuntras att ta aktiv del i diskussioner om förbättringar av arbetsmiljön som resulterar i färre arbetsskador, högre produktivitet och bättre kvalitet.
Bong strävar också efter att premiera meransträngningar. Det finns på flera håll inom koncernen mindre bonusprogram relaterade till exempelvis enhetens resultat, produktionsvolym, mängden reklamationer och leveranssäkerhet.
Genom ökad information till chefer och övriga anställda om vikten av friskvård strävar Bong efter att sänka sjukfrånvaron.
Bong France har satt miljöhänsyn i centrum för sitt hållbarhetsarbete. Enheten strävar efter bland annat minskade emissioner av koldioxid genom aktivt arbete i alla länkar av sin leverantörskedja.
Med cirka 300 anställda och två större anläggningar i Angoulême och Evreux utgör Bong France en betydande del av Bongkoncernen.
Miljöarbetet i anläggningarna sker inom ramen för ISO-certifieringen 14 001. Kvalitetsledningssystemet stöder inte bara Bongs eget arbete utan ger också möjligheter att påverka leverantörer. Varje år upprättas en redovisning av uppnått arbete och nya mål sätts upp.
Mer än 99 procent av finpapperet är gjort av skogsråvara som är ursprungsmärkt och som sköts enligt certifieringar som PEFC och FSC.
Energiförbrukning Energiförbrukningen hålls nere genom nyligen genomförda investeringar av uppvärmningssystem i lokalerna, kondensatorbatterier för kompensation av effektförluster och förbättrade belysningssystem.
Vattenförbrukning Anläggningarna förbrukar mellan 3,5 och 9 m3 per dag, vilket motsvarar dagsförbrukningen för 25 – 64 människor. Bong France strävar efter att minska vattenförbrukningen genom att till exempel investera i förbättrad rengöring av färgbehållare.
Mindre farliga lim och färger På det miljömässiga området har Bong France vidtagit en rad åtgärder ifråga om användningen av lim och färger som innehåller lösningsmedel. Förbrukningen av lättflyktiga organiska lösningsmedel (VOC) har sjunkit dels till följd av att vattenlösliga komponenter i såväl lim som färger i allt större utsträckning ersatt VOC, dels för att produktionsmetoderna blivit effektivare.
Emballage Kartongerna som används för leveranserna av kuvert och andra produkter är helt återvinnings- och nedbrytbara.
Avfall Det största delen av produktionsavfallet utgörs av papper. 100 procent av avfallet i anläggningarna sorteras på plats. Det hämtas av entreprenörer som uppfyller specifika krav och återvinns, förbränns eller läggs på deponi beroende på typ av avfall.
Arbetsfördelningen mellan anläggningarna gör att transporterna mellan de ingående enheterna minimeras. Bong använder transportörer vars personal är utbildade i körsätt som är skonsamt mot miljön.
Bong France erbjuder sina kunder kuvert och andra förpackningslösningar som är fullständigt spårbara ifråga om insatsvarornas ursprung och sättet på vilket produkterna produceras. Bong France erbjuder också produkter som är helt eller delvis klimatkompenserade. Bong kompenserar för alla indirekta och direkta koldioxidutsläpp som produktionen ger upphov till (scope 1 och 2). Vid förfrågan kan Bong kompensera också för utsläpp som förorsakas utanför produktionen, som till exempel transporter (scope 3).
En rad certifieringar styr Bongs agerande i olika faser av verksamheten. Till de viktigare hör:
Ecovadis Ecovadis är en internationell organisation som utvärderar och rankar hållbarhetsarbetet hos företag över hela världen. Bong erhöll 2016 den högsta rankingen.
IMPRIM'VERT Certifieringen innebär att Bong åtagit sig att ta hand om avfall, lagra farliga vätskor ansvarsfullt, utbilda sin personal och göra kvartalsbokslut för sin energiförbrukning.
NF Environnement Bong åtar sig att se till kuvert uppfyller vissa optiska och mekaniska egenskaper, att förbättra återvinningsbarheten, minska energiförbrukningen och emissionerna till vatten och luft samt användningen av farliga ämnen vid tillverkningen.
Ecofolio Denna certifiering är inriktad på återvinningsbarhet. Bong stöder denna organisation vars mål är att förena hållbarhet med effektiv resursanvändning.
EU Ecolabel Denna EU-certifiering innebär att producenten tagit hänsyn till produktens påverkan under hela dess livscykel – från utvinningen av råvaror till återvinning. Produktens kvalitet vägs också in.
Säkerhet och välbefinnande är prioriteringar på arbetsmiljöområdet för Bong France. Bolaget strävar efter ständiga ergonomiska och psykosociala förbättringar. Arbetsuppgifter som innebär tunga lyft eller besvärliga ställningar har automatiserats. Varje år genomgås risker förknippade med varje arbetsstation. År 2016 fokuserade genomgången på psykosociala faktorer och skedde med hjälp av externa konsulter. Rapporten resulterade i nya rutiner för medarbetarsamtal, förbättrade belöningssystem och internkommunikation.
6 Scope är ett mått på närheten till utsläppskällorna. Se http://www.ghgprotocol.org/calculation-tools/faq.
| Nyckeltal | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 135 | 2 345 | 2 533 | 2 564 | 2 946 |
| Rörelseresultat, MSEK | 9 | –5 | –123 | –109 | 15 |
| Jämförelsestörande post, finansnetto, MSEK | 430 | – | – | – | – |
| Resultat efter skatt, MSEK | 297 | –64 | –150 | –141 | –55 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | 30 | –75 | 94 | –91 | –38 |
| Rörelsemarginal, % | 0,4 | –0,2 | –4,8 | –4,3 | 0,5 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,3 | 1,2 | 1,3 | 1,2 | 1,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK | 1 159 | 1 343 | 1 375 | 1 586 | 1 527 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 1,8 | neg | neg | neg | 1,0 |
| Soliditet, % | 43 | 16 | 19 | 26 | 17 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 315 | 837 | 790 | 802 | 1 005 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,45 | 2,64 | 2,09 | 1,54 | 2,70 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 5,2 | 11,9 | neg | neg | 8,6 |
| Medelantal anställda | 1 556 | 1 763 | 1 873 | 2 051 | 2 271 |
| Antal aktier | |||||
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning | 211 205 058 | 156 659 604 | 156 659 604 | 156 659 604 | 17 480 995 |
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning | 251 205 058 | 183 932 331 | 183 932 331 | 183 932 331 | 18 727 855 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 207 417 179 | 156 659 604 | 156 659 604 | 63 873 865 | 17 480 995 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 246 533 341 | 183 932 331 | 183 932 331 | 73 796 014 | 18 727 855 |
| Resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 1,42 | –0,41 | –0,96 | –2,20 | –3,20 |
| Efter utspädning, SEK | 1,42 | –0,41 | –0,96 | –2,20 | –3,20 |
| Justerat resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | –0,64 | – | – | – | – |
| Efter utspädning, SEK | –0,64 | – | – | – | – |
| Eget kapital per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 3,30 | 2,02 | 2,41 | 3,33 | 21,25 |
| Efter utspädning, SEK | 3,30 | 1,95 | 2,27 | 3,06 | 20,50 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 0,26 | –0,95 | 0,62 | –0,40 | –0,10 |
| Efter utspädning, SEK | 0,26 | –0,81 | 0,53 | –0,34 | –0,09 |
| Övriga data per aktie | |||||
| Utdelning, SEK | 0,001 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 0,9 | 1,3 | 1,1 | 1,5 | 9,7 |
| P/E-tal, ggr | 0,61 | neg | neg | neg | neg |
| Justerat P/E-tal, ggr | neg | – | – | – | – |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 27 | 62 | 46 | 45 | 45 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 27 | 65 | 49 | 49 | 47 |
1 Styrelsens förslag. För definitioner se sidan 46.
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2016 uppgick antalet aktier i Bong AB till 211 205 508. Vid fullt utnyttjande av utestående teckningsoptioner tillkommer 40 miljoner aktier i bolaget.
Bong-aktien föll med 28,3 procent under 2016. Årets högsta betalkurs noterades den 11 januari 2016 och uppgick till 1,39 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,65 SEK och noterades den 15 december 2016.
OMX Stockholm PI (ett index som avser samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) steg med 5,8 procent under 2016. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, steg med 18,4 procent. Under 2016 omsattes Bong-aktier motsvarande 48 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2016.
Antalet aktieägare per den 31 december 2016 uppgick till 1 979. Holdham S.A. är Bongs största aktieägare med 25,0 procent av röster och kapital. Svolder AB är den näst största aktieägaren med 7,9 procent av röster och kapital.
Redeye Henrik Alveskog 08-545 013 45 [email protected]
| Ägare | Antal aktier | Andel av röster och kapital, % |
|---|---|---|
| Holdham S.A. | 52 850 282 | 25,0 |
| Svolder AB | 16 661 088 | 7,9 |
| Gomobile Nu AB | 10 996 343 | 5,2 |
| Ulf Tidholm | 10 080 000 | 4,8 |
| Paulsson Advisory AB | 9 126 695 | 4,3 |
| År | Händelse | Förändring av antal aktier Totalt antal aktier | Kvotvärde SEK | |
|---|---|---|---|---|
| 2013 | Nedsättning av aktiekapital | – | 17 480 995 | 1,50 |
| 2013 | Företrädesemission | 69 923 980 | 87 404 975 | 1,50 |
| 2013 | Kvittningsemissioner | 69 254 629 | 156 659 604 | 1,50 |
| 2016 | Nedsättning av aktiekapital | – | 156 659 604 | 1,12 |
| 2016 | Konvertering av konvertibler | 27 272 727 | 183 932 331 | 1,12 |
| 2016 | Kvittningsemission | 27 272 727 | 211 205 058 | 1,12 |
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2016 – 31 december 2016 för moderbolaget och koncernen ("Bong", "Bolaget" eller "koncernen").
Bong är ett av de ledande specialförpacknings- och kuvertföretagen i Europa och erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 500 anställda i 15 länder. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap.
Under fjärde kvartalet 2016 visar statistik från FEPE att den europeiska kuvertmarknaden minskat med cirka 5 procent jämfört med samma period föregående år. Denna minskning är i linje med Bongs nedgång i försäljning under fjärde kvartalet och Bongs bedömning är att marknaden kommer att fortsätta minska i samma takt under 2017.
Omstruktureringen och konsolideringen av branschen kommer att fortsätta, men i en långsammare takt än marknadsnedgången. Det kommer fortsatt att vara en stor överkapacitet på marknaden.
Medan kuvertmarknaden fortsatt minskar växer marknaden för lätta förpackningar, där Bong är närvarande, vilket är en stor och fragmenterad marknad. Bong har under andra halvåret 2016 investerat i maskiner i Nybro för att producera pappersbärkassar med avancerade tryck och dessa är nu i drift med en god beläggning. Bong ser stora möjligheter för dessa produkter inom detaljhandeln till följd av den EU-lagstiftning som kommer förbjuda användningen av plastpåsar i Europa inom några år. Detta förbud har redan genomförts i ett antal europeiska länder.
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 135 MSEK (2 345). Valutakursförändringar påverkade omsättningen negativt med -36 MSEK jämfört med 2015. Huvudorsaken till den minskade omsättningen är kuvertmarknadens fortsatta nedgång, vilket medfört både lägre volymer och pressade priser som i sin tur påverkat Bongs bruttoresultat negativt.
Trots minskad försäljning uppgick rörelseresultatet till 9 MSEK (-5) på grund av lägre kostnader som följd av genomförda strukturprogram. Kostnader av engångskaraktär belastade resultatet med -18 MSEK (-36).
Finansnettot, exklusive jämförelsestörande poster, under perioden uppgick till -46 MSEK (-55). Jämförelsestörande poster, som hänför sig till refinasieringstransaktionen, uppgick till 430 MSEK.
Resultatet före skatt uppgick till 393 MSEK (-60) och det redovisade resultatet efter skatt blev 297 MSEK (-64).
Bongs totala förpackningsförsäljning uppgick till 399 MSEK (398). Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen negativt med -7 MSEK jämfört med motsvarande period 2015.
Kassaflödet efter investeringsverksamhet uppgick under perioden till 30 MSEK (-75). Årets kassaflöde har påverkats av utbetalningar för pågående strukturprogram med -25 MSEK (-79).
Likvida medel uppgick till 90 MSEK, varav 12 MSEK avsåg spärrade bankmedel (64 MSEK, netto spärrade bankmedel om 180 MSEK). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 9 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 99 MSEK, varav 12 MSEK avsåg spärrade bankmedel (92 MSEK, netto spärrade bankmedel om 180 MSEK). Vid utgången av december 2016 uppgick koncernens eget kapital till 697 MSEK (317). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument ökade koncernens eget kapital med 10 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden minskade under perioden med -522 MSEK till 315 MSEK (837).
Efter bolagsstämma den 25 januari 2016 offentliggjorde Bong att företaget slutfört förvärvet av sina långivande bankers fordringar.
Bong förvärvade bankernas fordringar på Bolaget mot en kontant köpeskilling om totalt 195 MSEK. Bankerna erhöll också totalt 27 272 727 aktier i Bong genom en kvittningsemission mot en del av de utestående fordringarna. Vidare överlät bankerna 23 148 148 aktier i Bong till obligationsinnehavarna.
Samtliga konvertibler i serie 2013/2018 konverterades till en konverteringskurs om 2,75 SEK per aktie vilket gav innehavarna totalt 27 272 727 aktier i Bong.
Seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 200 MSEK emitterades av Bolaget den 21 december 2015. Obligationerna har en treårig löptid och en fast årlig ränta om 10,0 procent. Varje obligation har ett nominellt belopp om 250 000 SEK och obligationerna är noterade på Nasdaq Stockholm. Bong har åtagit sig att inte lämna utdelning under obligationernas löptid.
Obligationsinvesterarna erhöll i enlighet med villkoren för obligationsemissionen 50 000 teckningsoptioner och 28 935 aktier i Bong per obligation. Totalt har 40 miljoner teckningsoptioner (med en löptid på tre år, som vardera berättigar att teckna en aktie i Bong till en teckningskurs om 1,15 SEK per aktie) emitterats till obligationsinvesterarna. Likviden från obligationsemissionen användes till att förvärva bankernas fordringar.
Genomförande av transaktionen medförde en ökning av det egna kapitalet och en minskning av räntebärande skulder med omkring 500 MSEK, vilket innebär att en rimlig balans mellan Bolagets skuldsättning och rörelseresultat uppnås. Om full aktieteckning sker genom utnyttjande av emitterade teckningsoptioner, kommer högst ytterligare cirka 46 MSEK att tillföras det egna kapitalet.
Investeringsverksamheten och förvärv under perioden påverkade kassaflödet med netto -25 MSEK (74). Bland nettoinvesteringarna ingår investering i produktionsutrustning och affärssystem för koncernen och endast mindre försäljningar av anläggningstillgångar.
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 556 (1 763). Vid utgången av december 2016 var antalet anställda 1 507 (1 653). Bong arbetar intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation och minskningen av antalet anställda är ett resultat av vidtagna strukturåtgärder.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer. I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet arbetar bolaget enligt en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, Tønsberg i Norge samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Evreux och Angoulême och Strasbourg i Frankrike, Pirkkala i Finland och Kohila i Estland är certifierade.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Anläggningarna i Kristianstad och Nybro i Sverige, Erlangen, Solingen, Torgau och Gersthofen i Tyskland och Milton Keynes och Derby i Strorbritannien, Angoulême och Evreux i Frankrike, Pirkkala i Finland, Kohila i Estland samt Krakow och Poznan i Polen är FSC®-certifierade. I kuvertserien FSC® by Bong är papper och produktion FSC®-certifierade.
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 0,9 MSEK (0,9) och periodens resultat före skatt uppgick till 310 MSEK (-72). Jämförelsestörande poster, som är att hänföra till refinansieringstransaktionen, uppgår till 229 MSEK. Beviljade ej utnyttjade krediter uppgick till 9 MSEK (28).
Styrelsen för Bong AB föreslår att årsstämman 2017 beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör även affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien samt affärsenhetschef Bong Retail Solutions.
Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande.
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 8 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. Svolder AB äger 7,9 procent och Gomobile Nu AB 5,2 procent av röster och kapital i bolaget. Det totala antalet stamaktier uppgick per den 31 december 2016 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver konsumtionen av kuvert. I Västeuropa är sambandet mellan generell ekonomisk utveckling och kuvertkonsumtion inte längre lika stark givet den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid.
Den administrativa posten som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etc som en del av digitaliseringen och internets utbredning.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertmarknaden har genomgått en accelererande konsolideringsfas sedan 2011 som ett resultat av finanskrisen. De tre största kuvertföretagen representerar omkring 60 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 procent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 36 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Maskinparken bestod vid årsskiftet av cirka 150 kuvertmaskiner samt cirka 100 tilltryckspressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger koncernens avskrivningskostnader.
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i Not 1.
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2016 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1% | 21 +/– |
| Volym | +/– 1% | 10 +/– |
| Papperspriser | +/– 1% | 11 -/+ |
| Lönekostnader | +/– 1% | 6 -/+ |
| Räntenivå upplåning | +/– 1%-enhet | 2 -/+ |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong AB ("Bong") baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i november 2016 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 december 2016. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 2 000 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 18 maj 2016 i Malmö deltog 24 aktieägare, representerande 46 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.
Bongs huvudägare framgår under rubriken Aktien, sid 13.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2016 av fem stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med en suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2016 Christian Paulsson. Styrelsen konstituerade sig den 18 maj 2016. Styrelsens övriga ledamöter är Eric Joan, Mikael Ekdahl (vice ordförande), Helena Persson samt Stéphane Hamelin. Stéphane Hamelin ersattes av Håkan Gunnarsson den 1 januari 2017. Styrelsen har inom sig utsett två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Styrelsens ordförande Christian Paulsson har erhållit 200 TSEK i arvode för sin tid som styrelsens ordförande sedan årsstämman 2016. Christian Paulsson har dessutom erhållit 50 TSEK (150) för sin tid som styrelseledamot fram till årsstämman 2016 samt 100 TSEK (50) för sin tid som ledamot i revisionsutskottet. Styrelsens ordförande Eric Joan, har erhållit 100 TSEK (300) för sin tid som styrelsens ordförande och 100 TSEK (0) som ledamot av styrelsen sedan årsstämman 2016. Beloppen utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2016 finns i not 4.
Christian Paulsson
Född 1975. Styrelsens ordförande sedan maj 2016 och ledamot sedan 2014. Ledamot i revisionsutskottet och ordförande i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles. Vice VD och VD på affärssystemföretaget IBS AB samt VD på fondkommissionärsfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot och verkställande direktör i hubbr AB. Styrelseledamot i Huntway AB, Makalös AB, Paulsson Advisory AB samt hubbr Finance AB.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Cross Sportswear International AB. Styrelseledamot i IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB.
Innehav: 9 126 695 aktier genom Paulsson Advisory AB.
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School. Andra pågående uppdrag: Verkställande direktör för Hamelin Group. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -. Innehav: -.
Född 1951. Styrelseledamot sedan 2001. Ordförande i revisionsutskottet och ledamot i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. och civilekonom, Lunds Universitet. Advokat, tidigare delägare och nu i samarbete med Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB. Andra pågående uppdrag: Vice ordförande i Melker Schörling AB (publ). Styrelseordförande i Absolent Group AB och Mikael Ekdahl AB. Styrelsesuppleant i Melker Schörling Tjänste AB. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Maltesholms Konsult och Förvaltnings Aktiebolag. Styrelseledamot i AAK AB (publ), Börje Jönsson Åkeri AB, KB Components AB och Torkelson Möbel AB. Innehav: 60 000 aktier.
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010 och VD och koncernchef sedan 2014 fram till utgången av 2016. Ledamot i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör för Bong AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Holdham S.A. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -. Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.
Född 1970. Styrelseledamot sedan 2015.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: B. Sc. i Human Resources Development and Labour Relations, Lunds Universitet. Innehar en HR-tjänst inom E.ON Sverige AB och har tidigare arbetat som HR-konsult, HR Director för Pergo Europe AB, HR Manager på Clinical Data Care samt varit ombudsman för Sveriges Farmacevtförbund och Akademikerförbundet SSR. Andra pågående uppdrag: Styrelsesuppleant i Indus Consulting AB. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseledamot i Declam AB. Innehav: 50 000 aktier.
Född 1958. Arbetstagarrepresentant sedan 1997. Representant för Grafiska Personalklubben.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Retail Solutions AB. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Nybro Bostadsaktiebolag. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -. Innehav: -.
Född 1954. Arbetstagarrepresentant sedan 2008. Representant för PTK. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Innesäljare kundtjänst Bong Sverige AB. Andra pågående uppdrag: -. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -. Innehav: -.
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2016 avhöll styrelsen 14 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet. Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.
Under 2016 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
Bong uppfyller Stockholmsbörsens noteringsavtal och Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
| Oberoende | Närvaro | ||
|---|---|---|---|
| Oberoende | till större | styrelse | |
| till bolaget1 | aktieägare1 | sammanträden | |
| Christian Paulsson | Ja | Nej | 13 st |
| Eric Joan | Ja | Nej | 12 st |
| Stéphane Hamelin | Nej | Nej | 14 st |
| Mikael Ekdahl | Ja | Ja | 13 st |
| Helena Persson | Ja | Ja | 14 st |
1 Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts enligt Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter och kriterier för oberoende.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den av årsstämman 2016 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Ulf Hedlundh (Svolder AB) och Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB). Stéphane Hamelin utsågs till valberedningens ordförande. Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A. och Paulsson Advisory AB representerade cirka 37 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare ansåg det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna var ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, Mikael Ekdahl och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2016 sammanträtt vid två tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian Paulsson.
Utskottet som under 2016 implementerat ändringarna i EUs revisionspaket har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandhåller bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla tillåtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte- och värderingstjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och självständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får överstiga 70% av de tre senaste årens genomsnittliga revisionsarvode.
Revisionsutskottet har under 2016 sammanträtt tre gånger varvid alla ledamöterna deltog.
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 2016 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Lars Nilsson som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år med auktoriserade revisorn Christer Olausson som medrevisor. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2016 bestått av fem personer, varav en kvinna. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning.
Årsstämman 2016 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Där jämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs seminarier om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 975 375 628,65 kr, balanseras i ny räkning. Se Not 37.
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2016 lämnas till moderbolagets aktieägare. För år 2015 lämnades ingen utdelning.
| TSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 2 | 2 134 548 | 2 345 094 |
| Kostnad för sålda varor | 3–4, 6, 8 | –1 761 681 | –1 938 844 |
| Bruttoresultat | 372 867 | 406 250 | |
| Försäljningskostnader | 3–4, 6, 8 | –191 387 | –217 870 |
| Administrationskostnader | 3–6, 8 | –155 221 | –172 611 |
| Övriga rörelseintäkter | 7, 12 | 42 951 | 44 921 |
| Övriga rörelsekostnader | 7, 12 | –60 384 | –65 726 |
| Resultatandel i intresseföretag | 19 | – | – |
| Rörelseresultat | 8 826 | –5 036 | |
| Finansiella intäkter | 9, 12 | 2 940 | 1 007 |
| Finansiella kostnader | 10, 12 | –48 755 | –55 956 |
| Jämförelsestörande poster, finansiella intäkter | 429 892 | – | |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 384 077 | –54 949 | |
| Resultat före skatt | 392 903 | –59 985 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | –95 779 | –4 322 |
| ÅRETS RESULTAT | 297 124 | –64 307 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 295 230 | –64 634 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| - före utspädning, SEK | 13 | 1,42 | –0,41 |
| - efter utspädning, SEK | 13 | 1,42 | –0,41 |
| - före utspädning, SEK, exklusive jämförelsestörande poster | 13 | –0,64 | –0,41 |
| - efter utspädning, SEK, exklusive jämförelsestörande poster | 13 | –0,64 | –0,41 |
| TSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | ||
| Årets resultat | 297 124 | -64 307 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | ||
| Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning | –19 208 | 13 909 |
| –19 208 | 13 909 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | –893 | 2 754 |
| Säkring av nettoinvestering | –11 283 | 11 626 |
| Valutakursdifferenser | 15 821 | –19 242 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 6 410 | –6 109 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | –9 153 | 2 938 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | 287 971 | –61 369 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 287 644 | –61 696 |
| TSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 563 258 | 557 146 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 37 455 | 47 125 |
| Summa | 600 713 | 604 271 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 16 | 73 340 | 71 880 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16–17 | 112 910 | 125 230 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 29 263 | 32 871 |
| Pågående nyanläggningar | 18 | 13 256 | 4 905 |
| Summa | 228 769 | 234 886 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i andra företag | 20 | 1 030 | 3 501 |
| Uppskjutna skattefordringar | 21 | 144 152 | 234 483 |
| Övriga långfristiga fordringar | 1 919 | 2 515 | |
| Summa | 147 101 | 240 499 | |
| Summa anläggningstillgångar | 976 583 | 1 079 656 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | |||
| Råvaror och förnödenheter | 81 351 | 89 932 | |
| Varor under tillverkning | 5 172 | 6 060 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 100 025 | 115 836 | |
| Summa | 22 | 186 548 | 211 828 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 285 033 | 295 545 |
| Aktuell skattefordran | 20 866 | 17 461 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 24 | 7 717 | 11 595 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 25 | 42 555 | 68 990 |
| Summa | 356 171 | 393 591 | |
| Likvida medel | 89 859 | 244 309 | |
| Summa omsättningstillgångar | 632 578 | 849 728 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 609 161 | 1 929 384 |
| TSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 33 | 236 549 | 234 989 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 803 423 | 699 320 | |
| Reserver | 32 | –19 822 | –25 818 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | –326 958 | –595 113 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 693 192 | 313 378 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4 102 | 3 708 | |
| Summa eget kapital | 697 294 | 317 086 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 27 | 167 925 | 656 696 |
| Uppskjutna skatteskulder | 21 | 24 540 | 33 284 |
| Pensionsförpliktelser | 28 | 219 742 | 201 295 |
| Övriga avsättningar | 29 | 14 569 | 11 335 |
| Övriga långfristiga skulder | 3 328 | 4 968 | |
| Summa långfristiga skulder | 430 104 | 907 578 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 27 | 2 942 | 220 015 |
| Leverantörsskulder | 204 116 | 210 309 | |
| Aktuell skatteskuld | 15 964 | 10 209 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 24 | 55 420 | 52 148 |
| Övriga avsättningar | 29 | 26 286 | 32 834 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 177 035 | 179 205 |
| Summa kortfristiga skulder | 481 763 | 704 720 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 609 161 | 1 929 384 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 234 989 | 701 843 | –18 091 | –541 471 | 377 270 | |||
| Totalresultat | ||||||||
| Årets resultat | –64 307 | –64 307 | ||||||
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | ||||||||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | 10 665 | 10 665 | ||||||
| 10 665 | 10 665 | |||||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 2 148 | 2 148 | ||||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | 9 367 | 9 367 | ||||||
| Valutakursdifferenser | –19 242 | –19 242 | ||||||
| Summa övrigt totalresultat | 32 | –7 727 | 10 665 | 2 938 | ||||
| Summa totalresultat | –7 727 | –53 642 | –61 369 | |||||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Konvertibelt förlagslån | –2 523 | –2 523 | ||||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | 3 708 | 3 708 | ||||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –2 523 | 3 708 | 1 185 | |||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2015 | 32, 33 | 234 989 | 699 320 | –25 818 | –595 113 | 3 708 | 317 086 | |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 234 989 | 699 320 | –25 818 | –595 113 | 3 708 | 317 086 | ||
| Totalresultat | ||||||||
| Årets resultat | 295 230 | 1 894 | 297 124 | |||||
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | ||||||||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | –15 104 | –15 104 | ||||||
| –15 104 | –15 104 | |||||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | –697 | –697 | ||||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | –9 128 | –9 128 | ||||||
| Valutakursdifferenser | 15 821 | 15 821 | ||||||
| Summa övrigt totalresultat | 32 | 5 996 | –15 104 | 0 | –9 108 | |||
| Summa totalresultat | 5 996 | 280 126 | 1 894 | 288 016 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Nyemission | 1 560 | 97 530 | 99 090 | |||||
| Obligationslån | 6 573 | 6 573 | ||||||
| Utdelning | –1 500 | –1 500 | ||||||
| Emissionskostnad | –11 971 | –11 971 | ||||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1 560 | 104 103 | 0 | –11 971 | –1 500 | 92 192 | ||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2016 | 32, 33 | 236 549 | 803 423 | –19 822 | –326 958 | 4 102 | 697 294 |
| TSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 8 826 | –5 036 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 51 818 | 75 426 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 432 832 | 1 007 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –48 755 | –55 956 | |
| Skatt, betald | –5 402 | –6 101 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 34 | –427 381 | –79 441 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 11 938 | –70 101 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 28 505 | 37 279 | |
| Kortfristiga fordringar | 16 447 | 2 131 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –2 709 | –118 526 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 54 181 | –149 217 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | –27 703 | –28 396 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 3 427 | 102 278 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –24 276 | 73 882 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | 29 905 | –75 335 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Upptagna lån | 10 292 | 224 411 | |
| Amortering av lån | –195 000 | – | |
| Utdelning | –1 500 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –186 208 | 224 411 | |
| Årets kassaflöde | –156 303 | 149 076 | |
| Likvida medel vid årets början | 244 309 | 96 744 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 853 | –1 511 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 89 859 | 244 309 |
| TSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 2 | 924 | 918 |
| Administrationskostnader | 4-5, 7 | –8 034 | –121 146 |
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 11 | 1 135 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | –49 | –107 |
| Rörelseresultat | 2 | –7 148 | –119 200 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 41 | 64 123 | 55 963 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 39 614 | 33 073 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –15 075 | –41 823 |
| Jämförelsestörande poster, finansiella kostnader | 10 | 228 477 | – |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 317 139 | 47 213 | |
| Resultat före skatt | 309 991 | –71 987 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | –15 940 | 0 |
| ÅRETS RESULTAT | 294 051 | –71 987 |
| TSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat |
294 051 | –71 987 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | 0 | 0 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | 0 | 0 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 0 | 0 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | 294 051 | –71 987 |
| TSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterbolag | 19 | 1 026 884 | 771 884 |
| Andelar i andra företag | 20 | 1 000 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 21 | 31 324 | 47 263 |
| Fordringar hos dotterbolag | 504 765 | 503 883 | |
| Summa | 1 563 973 | 1 324 030 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 563 973 | 1 324 030 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos dotterföretag | 1 381 | 0 | |
| Aktuell skattefordran | 24 | 0 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 24 | – | 790 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 25 | 147 | 19 640 |
| Summa | 1 552 | 20 430 | |
| Likvida medel | 12 029 | 180 268 | |
| Summa omsättningstillgångar | 13 581 | 200 698 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 577 554 | 1 524 728 |
| TSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 33 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 236 550 | 234 989 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 389 841 | 297 710 | |
| Balanserad vinst | 291 483 | 363 470 | |
| Årets resultat | 294 051 | –71 987 | |
| Summa fritt eget kapital | 975 376 | 589 193 | |
| Summa eget kapital | 1 211 925 | 824 182 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 168 499 | 286 951 | |
| Övriga skulder | 0 | 266 908 | |
| Summa långfristiga skulder | 27 | 168 499 | 553 859 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 27 | 0 | 112 000 |
| Leverantörsskulder | 173 | 1 411 | |
| Skulder till dotterbolag | 195 212 | 26 988 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 24 | 545 | 324 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 1 200 | 5 964 |
| Summa kortfristiga skulder | 197 130 | 146 687 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 577 554 | 1 524 728 | |
| Ställda säkerheter | 30 | 1 226 884 | 771 884 |
| Ansvarsförbindelser | 31 | 20 000 | 20 000 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Fond för verkligt |
värde Överkursfond | Balanserad vinst inkl. årets resultat |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 234 989 | 0 | 300 233 | 363 470 | 898 692 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | –71 987 | –71 987 | ||||
| Summa totalresultat | –71 987 | –71 987 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Konvertibelt förlagslån | –2 523 | –2 523 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –2 523 | –2 523 | ||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2015 | 32, 33 | 234 989 | 0 | 297 710 | 291 483 | 824 182 |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 234 989 | 0 | 297 710 | 291 483 | 824 182 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | 294 051 | 294 051 | ||||
| Summa totalresultat | 294 051 | 294 051 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Nedsättning av aktiekapital | –59 531 | 59 531 | 0 | |||
| Nyemission genom kvittning | 30 545 | 36 363 | 66 908 | |||
| Nyemission genom kvittning | 30 545 | 1 636 | 32 181 | |||
| Obligationslån | 6 573 | 6 573 | ||||
| Transaktionskostnad | –11 971 | –11 971 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1 560 | 0 | 92 132 | 0 | 93 692 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2016 | 32, 33 | 236 549 | 0 | 389 842 | 585 534 | 1 211 925 |
| TSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –7 148 | –119 200 | |
| Nedskrivningar | 0 | 115 861 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 39 609 | 28 207 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –13 058 | –52 222 | |
| Skatt, betald | –24 | 24 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 34 | –4 165 | 49 852 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | 15 214 | 22 522 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | 11 908 | –56 396 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | 174 219 | –20 490 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 201 341 | –54 364 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förändring av långfristiga fordringar | 15 057 | 34 631 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 15 057 | 34 631 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | 216 398 | –19 733 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Upptagna lån | –9 531 | 200 000 | |
| Amortering av lån | –195 000 | 0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –204 531 | 200 000 | |
| Årets kassaflöde | 11 867 | 180 110 | |
| Likvida medel vid årets början | 157 | 157 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 5 | 1 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 12 029 | 180 268 |
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Storbritannien, Holland, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Ryssland och Rumänien. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 11 april 2017 för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRICtolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Införande av nya redovisningprinciper anges i not 42.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill, 21 Uppskjuten skatt och 28 Pensionsförpliktelser.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till VD och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på övriga tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
| Byggnader | 25–33 år |
|---|---|
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10–15 år |
| Inventarier, verktyg, installationer, | |
| fordon och datorutrustning | 5–10 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3–8 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Kundrelationer som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjande period och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över kundrelationernas förväntade varaktighet.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/ skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränte-swappen redovisas i övrigt totalresultat till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektivränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i Not 28 Pensionsförpliktelser.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Allmänna och särskilda låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av kvalificerade tillgångar, vilket är tillgångar som det med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, redovisas som en del av dessa tillgångars anskaffningsvärde. Aktiveringen upphör när alla aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning huvudsakligen har slutförts.
Finansiella intäkter som uppkommit när särskilt upplånat kapital tillfälligt placerats i väntan på att användas för finansiering av tillgången, reducerar de aktiveringsbara låneutgifterna.
Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster
Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tilllämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncenredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
Moderbolaget tillämpar värderingar till verkligt värde enligt ÅRL 4:14 a-d och beskrivningen av koncernens redovisningsprinciper gäller därmed även för moderbolaget, utom beträffande redovisning av resultateffekter vid säkringsåtgärder. I följande fall skiljer sig redovisningen i moderbolaget mot redovisningen i koncernen:
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering), och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering), dels den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
Under 2016 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 89 (91) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 59 (58) procent i EUR, 20 (21) procent i GBP, 11 (9) procent i SEK, 4 (4) procent i NOK samt 6 (8) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) samt i de finansiella flödena (räntebetalningar och amorteringar) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar, leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder, dels i risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta.
Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt. Under räkenskapsåret har inte funnits möjligheter genom avtal med bank att följa finanspolicyn varför styrelsen beslutat om avvikelsemandat från Finanspolicyn.
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot övriga valutor hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som under 2016, förändrats med -7,5/+7,5 MSEK (-2,2/+2,2) som en följd av transaktionsexponeringen. En motsvarande förstärkning av GBP mot övriga valutor hade resulterat i en resultatförbättring med +11,0 MSEK (+5,5), främst till följd av lägre importkostnader för koncernens brittiska bolag.
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 0,6 MSEK (0,7) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder.
Vid sensitivitetsberäkningarna i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen och utlåning och eget kapital i utländsk konvertibel valuta kurssäkras till viss del.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2016, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +1,8/-1,8 MSEK (+1,5/-1,5), som en följd av omvärdering av valutaswappar som inte säkringsredovisas samt omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +79,7/-79,7 MSEK (+41,6/-41,6) till följd av vinster/förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -0,03,/+0,03 MSEK (+0,8/-0,8) och eget kapital skulle öka/ minska med +10,2/-10,2 MSEK (+10,7/-10,7).
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor.
Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 200 MSEK som gavs ut den 21 december 2015 med tre års löptid. Lånet löper med fast ränta om 10 procent som erläggs i juni och december. Ytterligare upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning.
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 23 procent (24) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 10 procent (10). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, franska, polska och engelska bolag.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.
Under 2016 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till cirka 0,1 procent (0,1).
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 23.
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 89,6 MSEK (245,9), hänförligt till likvida medel 89,9 varav 12 MSEK på spärrat konto (244,3 varav 180 MSEK på spärrat konto) och derivatinstrument med negativt marknadsvärde -0,3 MSEK (1,6).
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong minimerar denna risk genom att bland annat ha tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen.
Bongs emitterade säkerställda obligationer om 200 MSEK har en treårig löptid och en fast årlig ränta om 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt vilken räntetäckningsgrad koncernen måste uppnå.
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 212 MSEK (626) och beviljade outnyttjade krediter till 9 MSEK (28).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov.
Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal:
| Nyckeltal 2016 2015 |
|---|
| Soliditet, % 43 16 |
| Nettolåneskuld, MSEK 315 837 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,45 2,64 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr 5,2 11,9 |
Valutakursvinster och -förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Vinster och förluster på ränteswappar har också redovisats i Övrigt totalresultat och kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader till dess att ränteswapparna utlöper. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet.
Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader.
Koncernen nettoredovisar inte finansiella tillgångar och skulder.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Sverige | 183 962 | 214 040 |
| Övriga Norden och Baltikum | 237 800 | 295 510 |
| Centraleuropa | 694 897 | 731 697 |
| Frankrike och Spanien | 495 675 | 526 424 |
| Storbritannien | 383 969 | 455 388 |
| Ryssland/Östeuropa | 67 686 | 52 031 |
| Övriga | 70 559 | 70 004 |
| Totalt | 2 134 548 | 2 345 094 |
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2016 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 924 TSEK (918). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 193 TSEK (197). Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6) | 51 818 | 75 426 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4) | 588 029 | 652 222 |
| Förändringar i lager av färdiga varor | ||
| och produkter i arbete | 20 657 | 45 939 |
| Råmaterial | 995 811 | 1 064 813 |
| Transportkostnader | 109 356 | 121 521 |
| Övriga kostnader | 342 618 | 378 088 |
| Summa kostnader för sålda varor, | ||
| försäljnings- och administrationskostnader | 2 108 289 | 2 338 009 |
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Sverige* | 147 | 105 | 198 | 133 |
| Tyskland | 381 | 190 | 421 | 186 |
| Frankrike | 309 | 199 | 359 | 238 |
| Storbritannien | 231 | 169 | 224 | 173 |
| Polen | 165 | 100 | 172 | 97 |
| Ryssland | 109 | 40 | 108 | 64 |
| Estland | 88 | 35 | 91 | 45 |
| Finland | 36 | 22 | 73 | 32 |
| Norge | 31 | 19 | 42 | 24 |
| Luxemburg | 26 | 16 | 28 | 18 |
| Danmark | 9 | 8 | 23 | 15 |
| Spanien | 9 | 7 | 8 | 6 |
| Belgien | 8 | 2 | 10 | 2 |
| Rumänien | 4 | 3 | – | – |
| Nederländerna | 3 | 2 | 6 | 4 |
| Totalt | 1 556 | 917 | 1 763 | 1 037 |
| Per 31 december 2016 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 200 000 | |||
| Checkräkningskrediter | 2 942 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 351 | 418 | 540 | |
| Derivatinstrument | 303 | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 407 204 | |||
| Per 31 december 2015 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing)* | 156 384 | 91 070 | 506 954 | 164 437 |
| Checkräkningskrediter | 108 015 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 2 041 | 1 469 | 471 | |
| Derivatinstrument | 314 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |||||
| Totalt varav män |
Totalt varav män |
Totalt varav män |
Totalt varav män |
|||||
| Styrelseledamöter VD och andra ledande |
48 | 42 | 47 | 40 | 7 | 6 | 7 | 6 |
| befattningshavare | 32 | 30 | 37 | 34 | 1 | 1 | 1 | 1 |
* Efter refinansieringen i januari 2016 förväntas kassaflödena gällande upplåning vara Mindre än 1 år: 215 000, Mellan 1 och 2 år: 20 000, Mellan 2 och 5 år: 220 000 och Mer än 5 år: 0. För checkräkningskrediterna förväntas kassaflödet bli Mindre än 1 år: 8 795.
Löner, ersättningar och sociala kostnader
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |||||||||
| Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Varav pensions kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Varav pensions kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Varav pensions kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Varav pensions kostnader |
|
| 464 289 | 120 379 | 23 344 | 512 907 | 136 511 | 32 046 | 2 223 | 1 138 | 502 | 2 215 | 589 | 0 | |
| Totalt | 464 289 | 120 379 | 23 344 | 512 907 | 136 511 | 32 046 | 2 223 | 1 138 | 502 | 2 215 | 589 | 0 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||||||
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
||
| Totala ersättningar | 21 914 | 444 598 | 25 195 | 489 927 | 2 223 | 0 | 2 215 | 0 | |
| varav tantiem o d | 200 | 932 | 0 | 483 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Årsstämman 2016 beslutade om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande: Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f.n. utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien samt affärsenhetschef Frankrike och Spanien.
Ersättningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen ska kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen ska ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner ska i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande.
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget ska uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna ska gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Styrelsens ordförande Eric Joan har erhållit 100 TSEK i arvode för 2016 (300) och Christian Paulsson har erhållit 200 TSEK från årsstämman 2016 (0). Christian Paulsson har dessutom erhållit 50 TSEK (150) för sin tid som styrelseledamot fram till årsstämman 2016 samt 100 TSEK (50) för sin tid som ledamot i revisionsutskottet. Beloppen utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman. Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2016 utgått med sammanlagt 600 TSEK (600). Ledamoten Mikael Ekdahl har erhållit 250 TSEK (250). Beloppet utgör styrelsearvode 150 TSEK (150) och arvode för ordförande i revisionsutskottet 100 TSEK (100). Ledamoten Helena Persson har erhållit 150 TSEK (100). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2016 har utgått för Stéphane Hamelin en fast lön inklusive ersättning för semester om 1 244 TSEK (1 237). Inga förmåner har utgått. Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. För 2016 har ingen rörlig ersättning utgått. Pensionspremie ska utgå i enlighet med fransk lagstiftning. Under 2016 har inga andra pensionspremier utgått. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 6 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader.
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fem personer, har under 2016, utgått en sammanlagd fast lön om 7 844 TSEK (7 743) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 310 TSEK (336) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 40-60 procent av den fasta lönen.
För 2016 har en rörlig ersättning på 95 TSEK utgått (300). Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2015 om 300 TSEK (0). Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2016 har pensionspremie utgått med 616 TSEK (596). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.
Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott i vilket ingår två styrelseledamöter. Utskottet handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| PwC | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Revisionsuppdrag | 3 421 | 3 807 | 186 | 434 |
| Revisionsverksamhet | ||||
| utöver revisionsuppdraget | 169 | 8 | 169 | 8 |
| Skatterådgivning | 312 | 633 | 72 | – |
| Övriga tjänster | 717 | 186 | 502 | 298 |
| Totalt | 4 619 | 4 634 | 929 | 740 |
| KPMG | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Revisionsuppdrag | 190 | 215 | – | – |
| Revisionsverksamhet | ||||
| utöver revisionsuppdraget | 75 | 56 | – | – |
| Skatterådgivning | 47 | 163 | – | – |
| Övriga tjänster | 0 | 0 | – | – |
| Totalt | 312 | 434 | – | – |
| Övriga | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Revisionsuppdrag | 64 | 107 | – | – |
| Revisionsverksamhet | ||||
| utöver revisionsuppdraget | 114 | 0 | – | – |
| Övriga tjänster | 28 | 224 | – | – |
| Totalt | 206 | 331 | – | – |
| Fördelade per anläggningstillgång | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar | 11 589 | 10 994 |
| Byggnader och markanläggningar | 4 442 | 16 599 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 28 282 | 39 850 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 7 505 | 7 983 |
| Totalt | 51 818 | 75 426 |
| Fördelade per funktion | 2016 | 2015 |
| Kostnad för sålda varor | 37 283 | 51 941 |
| Försäljningskostnader | 3 973 | 3 300 |
| Administrationskostnader | 10 562 | 20 185 |
| Totalt | 51 818 | 75 426 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Valutakursvinster | ||||
| på operativa | ||||
| fordringar och skulder | 39 763 | 18 092 | 11 | 1 135 |
| Vinst vid försäljning | ||||
| av anläggnings | ||||
| tillgångar | 3 188 | 26 829 | 0 | 0 |
| Totalt | 42 951 | 44 921 | 11 | 1 135 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Rörelsekostnader | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Strukturkostnader | –18 242 | –19 660 | 0 | 0 |
| Valutakursförluster | ||||
| på operativa | ||||
| fordringar och skulder | –40 326 | –18 145 | 49 | 107 |
| Förlust vid försäljning | ||||
| av anläggnings | ||||
| tillgångar | –1 816 | –27 921 | 0 | 0 |
| Totalt | –60 384 | –65 726 | 49 | 107 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 60 473 | 60 731 |
| Förfaller till betalning senare | ||
| än ett år men inom fem år | 135 275 | 173 604 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 53 456 | 86 324 |
| Totalt | 249 204 | 320 659 |
| Leasingavgifter avseende operationella | ||
| leasingavtal har erlagts med följande belopp: | 60 727 | 68 041 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Ränteintäkter | 259 | 893 | – | – |
| Valutakursvinster på finansiella poster |
2681 | 114 | – | – |
| Finansiella intäkter, koncernföretag |
– | – | 39 608 | 26 948 |
| Finansiella intäkter, övriga |
– | – | 1 | 9 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster |
– | – | 5 | 6 116 |
| Totalt | 2 940 | 1 007 | 39 614 | 33 073 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Nedskrivning av innehav av andelar i andra företag |
–2 395 | – | – | – |
| Räntedel i årets pensionskostnader |
–2 793 | –5 436 | – | – |
| Räntekostnader, övriga |
–24 942 | –32 611 | –18 111 | –25 441 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster |
–2 534 | –1 771 | –11 029 | –4 631 |
| Övriga finansiella kostnader |
–16 091 | –16 138 | 14 065 | –11 751 |
| Totalt | –48 755 | –55 956 | –15 075 | –41 823 |
Bong har under perioden slutfört förvärv av sina långivande bankers fordringar om sammanlagt 602 096 TSEK varav 429 892 TSEK påverkat finansiella intäkter och kostnader och 85 045 TSEK har kostnadsförts som skattekostnad avseende uppskjutna skattefordringar på förlustavdrag. I moderbolaget uppgår motsvarande belopp till 228 477 TSEK och kostnadsförd skatt till 15 940 TSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Aktuell skatt | –7 966 | –6 009 | – | – |
| Uppskjuten skatt | –87 813 | 1 687 | –15 940 | 0 |
| Totalt | –95 779 | –4 322 | –15 940 | 0 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Resultat före skatt Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser för |
392 903 | –59 985 | 309 991 | –71 987 |
| respektive land Skatt avseende: – justering av tidigare |
–46 532 | 14 841 | –68 198 | 15 837 |
| års skatt – ej skattepliktiga intäkter/övriga ej |
–107 | 917 | – | – |
| avdragsgilla kostnader – utdelning från |
124 371 | –4 897 | 58 469 | –12 395 |
| dotterbolag | – | – | 14 107 | 12 312 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Utnyttjande av ej förut redovisade förlustavdrag |
–88 466 | –15 183 | –20 318 | –15 754 | |
| Omvärdering av uppskjuten skatt |
|||||
| - nedskrivning | –85 045 | – | – | – | |
| Skatt enligt resultaträkningen |
–95 779 | –4 322 | –15 940 | 0 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande |
||
| Övriga rörelseintäkter | 39 763 | 18 092 |
| Övriga rörelskostnader | –40 326 | –18 145 |
| Finansiella intäkter | 2 681 | 114 |
| Finansiella kostnader | –2 534 | –1 771 |
| Totalt | –416 | –1 710 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | 295 230 | –64 634 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 207 417 | 156 660 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 1,42 | –0,41 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | 295 230 | –64 634 |
| Jämförelsestörande poster, finansiella kostnader | –429 892 | – |
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets | ||
| aktieägare | –134 662 | – |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 207 417 | 156 660 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –0,64 | –0,41 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har potentiella stamaktier i form av optioner. Optionerna antas ha blivit inlösta till stamaktier och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskat med skatteeffekten.
Antalet optioner uppgår till högst 40 000 000. Varje teckningsoption medför rätt att teckna en aktie i Bong. Samtliga optioner tecknades innan den 29 februari 2016. Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna skall ske senast den 1 februari 2019. Vid aktieteckning skall priset per aktie vara 1,15 SEK. Bongaktiens snittpris under året har understigit 1,15 SEK varför ingen hänsyn tas till utspädningseffekten.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 557 146 | 567 029 |
| Valutakursdifferenser | 6 112 | –9 883 |
| Utgående anskaffningsvärden | 563 258 | 557 146 |
Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer att ha en begränsad tillväxt. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,3 procent efter skatt (13,2 procent före skatt) och en negativ tillväxttakt under de tre första åren i prognosperioden om -3,2 procent. Därefter har antagits en svag tillväxt för de två sista åren. En uthållig tillväxttakt om 1 procent har antagits. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (13,2 procent före skatt) och en utveckling understigande årets beräkning antogs med en tillväxt om 1 procent i slutet av femårsperioden.
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet.
Nedskrivningstestet visar att en nedskrivning av goodwillvärden inte är erforderlig.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.
Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling.
För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en uthållig tillväxttakt om 1,0 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,3 procent använts (13,2 procent före skatt), vilket är samma som föregående år.
Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
• Om antagandet avseende uppskattad tillväxt efter prognosperioden hade varit -0,7 procent så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten.
• Om antagandet avseende tillväxt under prognosperioden hade varit 0,34 procentenheter lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Om antagandet avseende tillväxt under prognosperioden hade varit 0,5 procentenheter lägre skulle det innebära ett nedskrivningsbehov om 53 MSEK.
• Om antagandet avseende fasta kostnader i förhållande till omsättningen hade varit 0,39 procentenheter högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet högre skulle det innebära ett nedskrivningsbehov om 31 MSEK. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 174 MSEK. • Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 0,68 procentenheter lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära ett nedskrivningsbehov om 51 MSEK.
• Om antagandet avseende den uppskattade vägda kapitalkostnaden hade varit 1,2 procentenheter högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 109 MSEK.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 91 345 | 82 088 |
| Inköp | 0 | 664 |
| Försäljning/utrangering | –4 680 | –10 747 |
| Omklassificeringar | 1 974 | 20 714 |
| Valutakursdifferenser | 705 | –1 374 |
| Utgående | 89 344 | 91 345 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –44 220 | –44 919 |
| Försäljningar/utrangeringar | 4 680 | 9 503 |
| Valutakursdifferenser | –760 | 2 190 |
| Årets avskrivningar | –11 589 | –10 994 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –51 889 | –44 220 |
| Utgående anskaffningsvärden | 170 144 | 160 195 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | 10 575 | 10 943 |
| Omklassificeringar | –76 | 99 |
| Försäljning/utrangering | –817 | –82 493 |
| Inköp | 267 | 1 188 |
| Ingående anskaffningsvärden | 160 195 | 230 458 |
| Byggnader, mark och markanläggning | 2016 | 2015 |
Utgående planenligt restvärde 37 455 47 125
| avskrivningar/nedskrivningar | –88 315 | –59 952 |
|---|---|---|
| Försäljningar/utrangeringar | 807 | 4 240 |
| Valutakursdifferenser | –4 854 | –16 004 |
| Årets avskrivningar/nedskrivningar | –4 442 | –16 599 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –96 804 | –88 315 |
| Utgående planenligt restvärde | 73 340 | 71 880 |
| Varav mark | 8 849 | 8 522 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2016 | 2015 |
| Ingående anskaffningsvärden | 669 791 | 1 153 118 |
| Inköp | 11 519 | 19 497 |
| Försäljning/utrangering | –59 024 | –465 004 |
| Omklassificeringar | 3 861 | 751 |
| Valutakursdifferenser | 32 404 | –38 571 |
| Utgående anskaffningsvärden | 658 551 | 669 791 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –544 561 | –998 286 |
| Försäljningar/utrangeringar | 57 199 | 458 092 |
| Valutakursdifferenser | –29 997 | 35 608 |
| Omklassificeringar | 0 | –125 |
| Årets avskrivningar | –28 282 | –39 850 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –545 641 | –544 561 |
| Utgående planenligt restvärde | 112 910 | 125 230 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 174 192 | 241 469 |
| Inköp | 4 222 | 4 727 |
| Försäljning/utrangering | –4 060 | –65 017 |
| Omklassificeringar | –1 450 | –404 |
| Valutakursdifferenser | 6 223 | –6 583 |
| Utgående anskaffningsvärden | 179 127 | 174 192 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –141 321 | –202 450 |
| Försäljningar/utrangeringar | 3 961 | 63 202 |
| Valutakursdifferenser | –5 338 | 5 910 |
| Omklassificeringar | 339 | – |
| Årets avskrivningar | –7 505 | –7 983 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –149 864 | –141 321 |
| Utgående planenligt restvärde | 29 263 | 32 871 |
FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER HAR FÖLJANDE FÖRFALLOTIDPUNKTER:
| Nominella värden 2016-12-31 2016-12-31 |
Nuvärden | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 1 351 | 1 297 |
| Senare än ett men inom fem år | 958 | 853 |
| Totalt | 2 309 | 2 150 |
| Nominella värden |
Nuvärden | |
|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2015-12-31 | |
| Inom ett år | 2 041 | 1 959 |
| Senare än ett men inom fem år | 1 940 | 1 766 |
| Totalt | 3 981 | 3 725 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 4 905 | 21 196 |
| Under året nedlagda kostnader | 11 695 | 5 762 |
| Omklassificeringar | –4 309 | –21 561 |
| Valutakursdifferenser | 965 | –492 |
| Utgående balans | 13 256 | 4 905 |
| Bolag | Säte | Antal aktier | Andel av kapital, % | |
|---|---|---|---|---|
| Bong International AB* | 556044-3573 | Kristianstad, Sverige | 1 501 200 | 100 |
| Bong GmbH* | HRB 1646 | Solingen, Tyskland | 1 | 100 |
| Bong Sverige AB | 556016-5606 | Kristianstad, Sverige | 804 000 | 100 |
| Bong UK Ltd | 3895897 | Milton Keynes, Storbritannien | 7 000 000 | 100 |
| IPC SAS | 327 956 199 | Angoulême, Frankrike | 15 000 | 100 |
| Bong SAS | 775 695 299 | Saint Sébastien de Morsent, Frankrike | 100 000 | 100 |
| Pflüger Kuvert GmbH | HRB 9534 | Erlangen, Tyskland | 1 | 100 |
| Surrey Envelopes Ltd | 2592120 | Spondon, Storbritannien | 100 000 | 100 |
* Dotterbolag till Bong AB
Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag med en omsättning överstigande 150 MSEK. Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen.
Syftet med IFRS 10 är att fastställa principer för upprättande och presentation av koncernredovisningen när ett företag kontrollerar ett eller flera andra företag. Standarden definierar begreppet kontroll och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Standarden ger vägledning för att fastställa om ett företag kontrollerar ett annat och därmed ska konsolidera detta företag i koncernredovisningen. Standarden anger också hur koncernredovisningen ska upprättas. Standarden har inte haft någon väsentlig påverkan eftersom samtliga bolag är helägda eller innehas med bestämmande inflytande.
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Mail Inside | 492 969 787 RCS | Paris, Frankrike | TSEK 2 501 | 30 |
| Totalt | 1 030 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till:
| Uppskjuten skattefordran | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Förlustavdrag | 125 163 | 205 429 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 119 | 6 417 |
| Pensioner | 13 766 | 20 310 |
| Övriga temporära skillnader | –896 | 2 327 |
| Totalt | 144 152 | 234 483 |
| Uppskjuten skatteskuld | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 452 | 16 105 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8 441 | 13 266 |
| Övriga temporära skillnader | 647 | 3 913 |
| Totalt | 24 540 | 33 284 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas som skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten.
Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda. Oredovisade skattefordringar uppgår till 92 891 (96 425) och merparten är inte tidsbegränsade.
| Vid årets slut | 119 612 | 201 199 |
|---|---|---|
| totalresultat | 6 526 | –2 865 |
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt | ||
| anställning | –116 | –3 244 |
| Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad | ||
| Redovisning i resultaträkningen | –87 813 | 1 687 |
| Valutakursdifferenser | –184 | –484 |
| Vid årets början | 201 199 | 206 105 |
| Bruttoförändring avseende uppskjutna skatter | 2016 | 2015 |
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 995 811 TSEK (1 064 813). Av varulagervärdet har 0 TSEK (2 573) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med -346 TSEK (905).
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 293 116 | 303 148 |
| Avgår reservering för värdeminskning i | ||
| fordringar | –8 083 | –7 603 |
| Kundfordringar – netto | 285 033 | 295 545 |
| Redovisade belopp, per valuta, för | ||
| koncernens kundfordringar är följande | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| SEK | 27 157 | 26 252 |
| GBP | 131 633 | 109 454 |
| EUR | 90 551 | 131 104 |
| Andra valutor | 35 692 | 36 338 |
| Summa | 285 033 | 303 148 |
| Geografisk fördelning av kundfordringar: | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Sverige | 35 467 | 32 984 |
| Övriga Norden och Baltikum | 21 801 | 35 692 |
| Summa | 285 033 | 303 148 |
|---|---|---|
| Ryssland / Östeuropa | 9 510 | 16 309 |
| Storbritannien | 90 684 | 103 032 |
| Frankrike och Spanien | 40 827 | 42 668 |
| Centraleuropa | 86 744 | 72 463 |
| Förändringar i reserven för osäkra | ||
|---|---|---|
| kundfordringar är som följer: | 2016 | 2015 |
| Per 1 januari | 7 603 | 13 908 |
| Reservering för osäkra fordringar | 3 946 | 3 997 |
| Fordringar som har skrivits bort | ||
| under året som ej indrivningsbara (–) | –2 675 | –7 829 |
| Återförda outnyttjade belopp | –1 131 | –1 192 |
| Valutakursdifferens | 340 | –1 281 |
| Per 31 december | 8 083 | 7 603 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till motpartens betalningshistorik.
| Betalningshistorik motparter | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Grupp 1 nya kunder | 1 494 | 4 396 |
| Grupp 2 befintliga kunder utan | ||
| tidigare betalningsförsummelser | 277 775 | 291 825 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa | ||
| tidigare uteblivna betalningar där alla | ||
| uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 5 764 | 6 927 |
| Summa kundfordringar | 285 033 | 303 148 |
Per 31 december 2016 var kundfordringar uppgående till 30 449 TSEK (39 223) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
| Summa | 4 645 30 449 |
5 259 39 223 |
|---|---|---|
| Mer än 6 månader | ||
| 3 till 6 månader | 2 358 | 2 344 |
| Mindre än 3 månader | 23 446 | 31 620 |
| Åldersanalys | 2016-12-31 2015-12-31 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga kortfristiga fordringar |
2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| Valuta- och räntederivat | – | 1 196 | – | – | |
| Övriga kortfristiga fordringar |
7 717 | 11 595 | 0 | 790 | |
| Totalt | 7 717 | 12 791 | 0 | 790 | |
| Koncernen | |||||
| Moderbolaget | |||||
| Övriga kortfristiga skulder |
2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| Valuta- och räntederivat | – | 442 | – | – | |
| Övriga kortfristiga skulder |
55 420 | 52 148 | 545 | 324 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| Förutbetalda räntor | 993 | 7 683 | 0 | 123 | |
| Övriga förutbetalda kostnader |
9 147 | 2 409 | – | 19 132* | |
| Upplupna leverantörs bonusar |
8 053 | 7 914 | – | – | |
| Övriga upplupna intäkter |
24 362 | 50 984 | 147 | 385 | |
| Totalt | 42 555 | 68 990 | 147 | 19 640 | |
| *Avser förutbetalda transaktionskostnader |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Lönerelaterade upplupna |
||||
| kostnader | 73 052 | 76 348 | 329 | 110 |
| Upplupna räntor | 373 | 3 951 | 0 | 2 390 |
| Upplupna kundbonusar Övriga upplupna |
71 097 | 58 134 | ||
| kostnader | 32 513 | 40 772 | 871 | 3 464 |
| Totalt | 177 035 | 179 205 | 1 200 | 5 964 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Likvida medel | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Likvida medel | 77 859 | 64 309 | 29 | 268 |
| Varav på spärrat konto | 12 000 | 180 000 | 12 000 | 180 000 |
| Summa | 89 859 | 244 309 | 12 029 | 180 268 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristiga lån | 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Banklån | 0 | 389 788 | 0 | 286 951 |
| Obligations- och konvertibellån |
167 925 | 266 908 | 168 499 | 266 908 |
| Total | 167 925 | 656 696 | 168 499 | 553 859 |
Obligationslånet löper med 10 procent ränta med förfallodagar 0630 och 1230 fram till 2018-12-21. I samband med emissionen av obligationslånet tilldelades obligationsinnehavarna även aktier samt optioner utan vederlag, med ett totalt värde om 37,3 MSEK. Detta har bedömts vara en sammansatt transaktion där likviden för obligationslånet ska fördelas, baserat på marknadsvärde, till respektive finansiellt instrument som obligationsinnehavaren erhållit. Därmed har totalt cirka 37,3 MSEK av den totala likviden allokerats till aktier och optioner, vilket redovisas i eget kapital och motsvarande belopp har reducerat lånets värde. Mellanskillnaden, dvs ovanstående belopp, mellan bokfört värde på lånet vid emissionstidpunkten och det nominella värdet kommer att periodiseras ut under obligationslånets löptid som en finansiell kostnad som belastar resultaträkningen respektive eget kapital.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga lån | 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Checkräkningskrediter | 2 942 | 108 015 | – | – |
| Banklån | 0 | 112 000 | 0 | 112 000 |
| Total | 2 942 | 220 015 | 0 | 112 000 |
| Summa upplåning | 170 867 | 876 711 | 168 499 | 665 859 |
| Koncernen | Moderbolaget |
| Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer: |
2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Mellan 1 och 2 år | 167 925 | 50 588 | 168 499 | 38 136 |
| Mellan 2 och 5 år | 0 | 441 908 | – | 114 409 |
| Mer än 5 år | 0 | 164 200 | – | 229 906 |
| Total | 167 925 | 656 696 | 168 499 | 553 859 |
Vid obligationslånets förfall kommer den bokförda skulden att uppgå till 200 000 TSEK.
| Effektiv ränta på balansdagen var som följer: | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 0,78% | 2,02% |
| Annan upplåning | 10,00% | 6,11% |
| Summa | 170 867 | 876 711 |
|---|---|---|
| Andra valutor | 0 | 0 |
| GBP | 0 | 85 112 |
| EUR | 2 942 | 410 580 |
| SEK | 167 925 | 381 019 |
| Redovisade belopp, per valuta, är som följer: | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter: |
2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Rörlig ränta: | ||
| – löper ut efter mer än ett år | 5 655 | 27 978 |
| Fast ränta: | ||
| löper ut efter mer än ett år | 3 821 |
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland och Norge och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. Knappt hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen vilket innebär att högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder.
| i balansräkningen | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 70 980 | 70 028 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –47 716 | –46 536 |
| Underskott i fonderade planer | 23 264 | 23 492 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 196 478 | 177 803 |
| Utgående balans pensionsskuld | 219 742 | 201 295 |
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan:
| 2016 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av | |||||
| förpliktelsen | 98 209 | 95 018 | 3 251 51 495 247 973 | ||
| Verkligt värde på | |||||
| förvaltningstillgångar | 0 | 0 –25 682 –22 034 | –47 716 | ||
| Summa | 98 209 | 95 018 –22 431 29 461 200 257 |
| 2015 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förpliktelsen |
85 292 | 89 492 | 32 945 21 213 228 942 | ||
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
0 | 0 –39 090 –7 444 | –46 535 | ||
| Summa | 85 292 | 89 492 | –6 145 13 769 182 408 |
| 2016 | Sverige Tyskland | Norge | Övriga | |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 1,90 | 1,50 | 2,50 | 1,50 |
| Inflation (%) | 1,30 | 1,50 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | 0,00 | 0,00 | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 21 | 19 | – | 23 |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 23 | 23 | – | – |
| 2015 | Sverige Tyskland | Norge | Övriga | |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 3,00 | 2,00 | 2,70 | 2,00 |
| Inflation (%) | 1,30 | 1,50 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | 0,00 | 0,00 | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 21 | 19 | – | 23 |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 23 | 23 | – | – |
| Summa | 47 716 | 46 536 |
|---|---|---|
| Övrigt | 0 | 0 |
| Försäkringsbrev (onoterade) | 47 716 | 46 536 |
| Sammansättning av förvaltningstillgångar: | 2016 | 2015 |
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2017 uppgå till 13,6 MSEK.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 13 år.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2015 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 0,6 MSEK. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent (153 procent).
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskonteringsräntan. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor.
Om den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förvaltningstillgångarna vara cirka 0,3 MSEK högre respektive cirka 0,3 MSEK lägre. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 15 MSEK lägre respektive 17 MSEK högre än det faktiska redovisade värdet.
| Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande | Nuvärdet av förpliktelsen |
Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2015 | 278 306 | 50 462 | 227 845 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 2 204 | 2 204 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 5 033 | 762 | 4 270 |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp ingående i räntekostnader/(intäkter) | – | 925 | –925 |
| - (Vinst)/ förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 3 424 | – | 3 424 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | –16 065 | – | –16 065 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | –3 833 | – | –3 833 |
| Valutakursdifferenser | –6 745 | –2 676 | –4 070 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren - Anställda som omfattas av planen |
– 15 |
11 557 15 |
–11 557 0 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Utbetalda ersättningar | –14 510 | –14 510 | 0 |
| Per 31 december 2015 | 247 831 | 46 536 | 201 295 |
| Per 1 januari 2016 | 247 831 | 46 536 | 201 295 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 680 | 1 680 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 5 531 | 822 | 4 709 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | -214 | –214 | |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) | – | 360 | –360 |
| - (Vinst)/ förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 32 | – | 32 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | 20 024 | – | 20 024 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | –324 | – | –324 |
| Valutakursdifferenser | 7 556 | 2 248 | 5 307 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren | – | 12 408 | –12 408 |
| - Anställda som omfattas av planen | 7 | 7 | 0 |
| Utbetalningar från planen |
| Omstrukturering | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 44 169 | 103 544 |
| Redovisat i resultaträkningen: | ||
| Omstrukturering | ||
| – tillkommande avsättningar | 18 242 | 19 660 |
| Utnyttjat under året | –25 961 | –82 214 |
| Övrigt | ||
| – tillkommande avsättningar | 5 112 | 5 638 |
| Utnyttjat under året | –2 171 | – |
| Valutakursdifferens | 1 464 | –2 459 |
| Per 31 december | 40 855 | 44 169 |
| 2016 | 2015 | |
| Långfristig del | 14 569 | 11 335 |
| Kortfristig del | 26 286 | 32 834 |
| 40 855 | 44 169 |
I syfte att bibehålla långsiktig konkurrenskraft och återställa lönsamheten till tillfredsställande nivå, avsattes 18 MSEK i strukturkostnader under året. Strukturprogrammet avser framförallt åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan och omfattar åtgärder i Luxemburg, Holland och Sverige.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| Avseende pensionsförpliktelser | |||||
| Företagsinteckningar | 40 000 | 40 000 | – | – | |
| Spärrade bankmedel | 12 000 | 180 000 | 12 000 | 180 000 | |
| Avseende skulder till kreditinstitut | |||||
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| Aktier i dotterbolag | 698 294 | 892 542 | 1 226 884 | 771 884 | |
| Företagsinteckningar | 94 225 | 107 366 | – | – | |
| Fordran på dotterbolag | 200 000 | – | – | – | |
| Omsättningstillgångar | 210 267 | 193 731 | – | – | |
| Totalt | 1 242 786 | 1 413 639 | 1 238 884 | 951 884 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| Ansvarighet FPG | 1 164 | 1 182 | – | – | |
| Bankgaranti | 20 000 | 20 000 | 20 000 | 20 000 | |
| Övriga ansvars förbindelser |
441 | 661 | – | – | |
| Totalt | 21 605 | 21 843 | 20 000 | 20 000 |
| Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Omvärdering av tillgångar | Summa reserver | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2015 | –5 988 | –17 464 | 5 361 | –18 091 |
| Kassaflödessäkringar | 2 754 | 2 754 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | 11 626 | 11 626 | ||
| Valutakursdifferens | –19 242 | –19 242 | ||
| Skatteeffekt | –606 | –2 259 | –2 865 | |
| Utgående balans 31 december 2015 | –3 840 | –27 339 | 5 361 | –25 818 |
| Ingående balans 1 januari 2016 | –3 840 | –27 339 | 5 361 | –25 818 |
| Kassaflödessäkringar | –893 | –893 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | –11 283 | –11 283 | ||
| Valutakursdifferens | 15 821 | 15 821 | ||
| Skatteeffekt | 196 | 2 155 | 2 351 | |
| Utgående balans 31 december 2016 | –4 537 | –20 647 | 5 361 | –19 822 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2016 till 211 205 058 (2015:156 659 604) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2015: 1,50 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Vid extra bolagsstämma den 25 januari 2016 beslutades om emission av teckningsoptioner. Vid aktieteckning kan bolagets aktiekapital komma att öka med högst 44 800 TSEK och antalet aktier med 40 000 000.
| Antalet aktier (tusental) | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2015 | 156 660 | 234 989 | 701 843 | 936 832 |
| Konvertibelt förlagslån | –2 523 | –2 523 | ||
| Per 31 december 2015 | 156 660 | 234 989 | 699 320 | 934 309 |
| Per 1 januari 2016 | 156 660 | 234 989 | 699 320 | 934 309 |
| Extra bolagsstämma den 25 januari 2016 | ||||
| Minskning av aktiekapitalet | –59 531 | 59 531 | 0 | |
| Konvertering av konvertibelt förlagslån 1) | 27 273 | 30 545 | 36 363 | 66 908 |
| Nyemission genom kvittning 2) | 27 273 | 30 545 | 1 636 | 32 181 |
| Obligationslån | 6 573 | 6 573 | ||
| Per 31 december 2016 | 211 205 | 236 549 | 803 423 | 1 039 972 |
1) Konvertering av det konvertibla förlagslånet 2013/2018 (ISIN: 0005281821).
2) Kvittningsemissionen riktades till Swedbank AB (publ) och Nordea Bank AB (publ).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Resultat vid avyttring | ||||
| av immateriella | ||||
| tillgångar och | ||||
| materiella anläggningstillgångar |
–2 284 | –14 587 | – | – |
| Förändring avsättningar | –10 740 | –64 914 | – | – |
| Förvärv av bankernas | ||||
| fordran | –432 522 | – | 228 477 | – |
| Ej kontantreglerad | ||||
| utdelning | – | – | 64 123 | 55 963 |
| Ej kontantreglerade | ||||
| dotterbolagsmellanha | ||||
| vanden | – | – | –255 000 | – |
| Valutakursdifferenser | ||||
| och övrigt | 18 165 | 60 | –41 765 | –6 111 |
| Totalt | –427 381 | –79 441 | –4 165 | 49 852 |
Under året har inga materiella företagsförvärv ägt rum.
Bong ABs och dess dotterbolag Bong International ABs upplåning i EUR och GBP är identifierad som säkring av nettoinvestering i dotterbolagen i Tyskland, Estland, Frankrike och England. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2016 var 0 TSEK (445 057). Kursdifferensen var 0 TSEK (445 057). Kursdifferensen uppgående till 0 TSEK (8 384) på omräkningen av upplåningen till SEK på balansdagen redovisas i Reserver i eget kapital. På balansdagen uppgick upplåningen till 0 SEK efter förvärv av bankernas fordringar i januari 2016.
Vid årsstämman den 18 maj 2016 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2015. På årsstämman den 17 maj 2017 kommer inte någon utdelning avseende 2016 att föreslås.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på Nasdaq Stockholm, (Small Cap).
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 91 874 | 76 055 |
| Inköp under året | 10 489 | 17 657 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 26 345 | 19 859 |
Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2016 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 924 TSEK (918). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 193 TSEK (197).
Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |
| Utdelning | 64 123 | 55 963 |
| Nedskrivning av aktier i dotterföretag | 0 | –56 115 |
| Lämnade koncernbidrag | 0 | –59 746 |
| Totalt | 64 123 | –59 898 |
(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN De standarder, tolkningar och uttalanden som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2016 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer till höger:
IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal och därtill hörande SIC och IFRIC. En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänster, en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Redovisningen sker med hjälp av en modell med fem steg enligt följande:
• identifiera kontraktet med kunden
IFRS 9 hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014 och ersätter delar av IAS 39. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av förväntade kreditförluster som ersätter nedskrivningsmodellen för inträffade kreditförluster enligt IAS 39. Vid tillämpning av säkringsredovisning ersätts 80-125 kriteriet med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av standarden.
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har precis påbörjat fasen att kartlägga och kvantifiera effekterna av IFRS 16 och kommer att kunna göra en bättre bedömning under 2017. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 975 375 628,65 kr, balanseras i ny räkning, se not 37.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 17 maj 2017 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 11 april 2017
Christian Paulsson Styrelseordförande
Mikael Ekdahl Ledamot
Eric Joan Ledamot
Helena Persson Ledamot
Christer Muth Ledamot
Peter Harrysson Ledamot
Stéphane Hamelin Ledamot
Håkan Gunnarsson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 april 2017
PricewaterhouseCoopers AB
Lars Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Christer Olausson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16-18. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 14-42.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16–18. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Utifrån detta, valde vi vilka enheter som ansågs väsentliga samt fastställde vilka revisionsinsatser som skulle utföras på dessa enheter. Inkluderade enheter är främst större produktions- och försäljningsenheter inom koncernen. Enheter som ej ansetts vara väsentliga har granskats av koncernteamet via översiktlig analys för att identifiera eventuella materiella avvikelser.
Vid framtagandet av vår revisionsplan har vi fastställt vilka revisionsinsatser som skall ske för respektive väsentlig enhet. Merparten av koncernens verksamhet ligger utomlands och vi inhämtar rapportering från lokala revisionsteam löpande under året. Koncernteamet bedömer årligen vilken involvering som krävs för att vi skall kunna säkerställa att tillräcklig och ändamålsenlig revision har utförts. Urvalet av vilka enheter som skall besökas, sker på rotationsbasis.
Koncernteamet har därutöver, bland annat, utfört granskningen av moderbolaget, konsolideringen, årsredovisningen samt väsentliga antaganden och bedömningar. Baserat på genomförda granskningsinsatser ovan, bedömer vi att vi har erhållit tillräckliga revisionsbevis för att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden, och innefattar bland annat de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, och när vi bildade oss en uppfattning om dem, men vi gör inte ett separat uttalande om dessa områden.
Koncernen gör, rensat för refinansieringseffekten motsvarande 345 MSEK, för räkenskapsåret en förlust om 48 MSEK efter skatt, och har gjort förlust för samtliga räkenskapsår sedan 2010. Koncernen verkar på en, vad avser kuvertförsäljningen, minskande marknad. Det under 2016 avslutade omstruktureringsprogrammet har gett effekt på kostnadsmassan. Under januari 2016 har koncernen, vilket beskrivs i förvaltningsberättelsen på sid 14 och i not 27 på sid 37, genom ett obligationslån finansierat friköp av utestående lån från bankerna vilket minskade skuldsättningen med omkring 706 MSEK. Koncernen har haft ett kassaflöde från den löpande verksamheten om 2 MSEK under 2014, 2015 och 2016, och har avyttrat tillgångar motsvarande 140 MSEK under 2014, 2015 och 2016. Då det finns en ändlig likviditet i koncernen och ändlig möjlighet att sälja tillgångar med ett väsentligt värde har vi fokuserat på huruvida det finns tillräckliga likvida medel för att fortsatt bedriva verksamheten.
För att bedöma riktigheten i att använda antagandet om fortsatt drift i framtagandet av finansiella rapporter så har vi fokuserat på att bedöma företagsledningens antaganden och bedömningar vad avser koncernens krav på likviditet för koncernen under de kommande 12 månaderna, vi har tagit del av och bedömt företagsledningens prognosticerade utgifter mot historiska utfall av företagsledningens prognoser och vi har tagit i beaktande upp- och nedsidor i prognosscenariot med tillhörande påverkan och bedömt villkoren för låneskulderna.
Baserat på vår granskning har vi dragit slutsatsen att Bong i dagsläget har realistiska möjligheter att under de kommande 12 månaderna uppfylla sina åtaganden. Vi anser också att Bongs årsredovisning ger en tillfredsställande belysning av Bongs utmaningar och risker i samband med fortsatt drift.
Per 31 december 2016 uppgår goodwill och övriga immateriella tillgångar till 601 MSEK. Enligt IFRS skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta nedskrivningstest baseras på bedömningar och antaganden som är komplexa och innehåller hög grad av väsentliga bedömningar av företagsledningen. I not 14 framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning. Det framgår även att inget nedskrivningsbehov har identifierats baserat på de antaganden som gjorts. Nedskrivningsprövning sker för koncernen som en enda kassagenererande enhet.
I vår revision har vi tagit ställning till företagsledningens antaganden och bedömningar. Detta har exempelvis skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts samt av eventuella justeringar som har skett av antaganden från tidigare år, som en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer. Vi har utmanat företagsledningen i de bedömningar som skett kring framtida kassaflöden samt den WACC som använts. Vi har utfört egna känslighetsanalyser för att testa säkerhetsmarginalerna för respektive geografiskt område. Vi har testat vilken påverkan förändringar i väsentliga antaganden såsom rörelseresultatet och WACC får på säkerhetsmarginalerna och utifrån dessa tester bedömt risken för att ett nedskrivningsbehov skulle uppstå.
Baserat på vår granskning har vi dragit slutsatsen att det inte finns något nedskrivningsbehov av de immateriella tillgångarna. Vi anser också att Bongs årsredovisning ger en tillfredsställande av bild av Bongs utmaningar och risker inom detta område.
Hänvisning till not 21 sidan 36 - Uppskjuten skatt.
Vid utgången av året hade koncernen skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag om 218 MSEK, varav 125 MSEK redovisas som uppskjutna skattefordringar. Enligt not 21 framgår att underskottsavdrag beaktas i den mån de förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. Enligt IFRS skall regelbunden bedömning ske kring sannolikheten att dessa underskott skall kunna utnyttjas av framtida skattemässiga överskott. Detta område anser vi vara väsentligt i vår revision på grund av den höga komplexitet och den höga grad av bedömning som är kopplad till värderingen av uppskjutna skattefordringar.
Vår revision har främst fokuserat på bedömningen att de underskottsavdrag som beaktats kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De beräknade framtida vinsterna består till stor del av beräknade rörelseöverskott. Vi har utmanat företagsledningens bedömningar och granskat de underlag som ligger till grund för bedömningen. Analys har skett av de överskott som genererats under året, i förhållande till vilka framtida överskott som kommer krävas för att aktiverade underskott skall kunna utnyttjas. Diskussion har förts kring förändringar i lokala skatteregler. Vi har involverat våra skattespecialister i dessa diskussioner och bedömningar. Därutöver har vi bedömt fullständigheten och riktigheten i de upplysningar som finns i not 21.
Baserat på vår granskning har vi dragit slutsatsen att det finns realistiska möjligheter att utnyttja de aktiverade underskottsavdragen. Vi anser också att Bongs årsredovisning ger en tillfredsställande bild av Bongs utmaningar och risker inom detta område.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-13 samt 45-48. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan, och när vi gör detta överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen eller den kunskap vi inhämtade under revisionen, eller på annat sätt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete vi har utfört avseende denna information, drar slutsatsen att informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS såsom de antagits av EU och för den interna kontroll som dessa bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser även, när så är tillämpligt, om förhållanden avseende förmågan att fortsätta verksamheten och att använda fortlevnadsprincipen, såvida inte styrelsen och den verkställande direktören avser att likvidera bolaget eller upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, övervaka bolagets finansiella rapportering.
Vårt ansvar är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen. se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar. pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB AB för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital och till bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents /rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16-18 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Kristianstad den 11 april 2017
PricewaterhouseCoopers AB Christer Olausson
Auktoriserad revisor
Lars Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Född 1969.
Verkställande direktör. Affärsenhetschef Norden. Anställd sedan 1999, nuvarande position sedan 2017. Utbildning: Civilekonom. Tidigare befattningar: CFO för Bong AB. Aktieinnehav i Bong: 100 000 aktier.
Affärsenhetschef Storbritannien.
Anställd sedan 1992, nuvarande befattning sedan 2017. Utbildning: Higher National Diploma in Business Studies.
Tidigare befattningar: VD för Surrey Envelopes Ltd.
Aktieinnehav i Bong: 55 000 aktier.
Affärsenhetschef Centraleuropa.
Anställd sedan 2007, nuvarande befattning sedan 2014.
Utbildning: Master in International Business (MIBS).
Tidigare befattningar: Försäljningschef Jefferson Smurfit och Tesa.
Aktieinnehav i Bong: 42 000 aktier.
PIA
Ekonomidirektör (CFO). Anställd sedan 2007, nuvarande position sedan 2017. Utbildning: Jur kand, ekonom. Tidigare befattningar: Group Financial Manager, Bong International AB. Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.
Född 1962. Affärsenhetschef Frankrike och Spanien. Anställd sedan 2008, nuvarande befattning sedan 2010. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Ferro Corporation. Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier.
Född 1978. Affärsenhetschef Retail. Anställd sedan 2004 nuvarande befattning sedan 2014.
Utbildning: Civilekonom, Maskiningenjör. Tidigare befattningar: Platschef Bong Nybro, Ekonomichef Bong Packaging Solutions.
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.
CHRISTIAN PAULSSON Styrelsens ordförande
STÉPHANE HAMELIN Styrelseledamot
MIKAEL EKDAHL Styrelseledamot
ERIC JOAN Styrelseledamot
HELENA PERSSON Styrelseledamot
PETER HARRYSSON Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)
CHRISTER MUTH Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)
MATS PERSSON Suppleant (Arbetstagarrepresentant)
Född 1964. Direktör för Inköp och Logistik. Anställd sedan 2006.
PETER
Född 1960. Direktör för Produktion och Innovation. Anställd sedan 1998.
Försäljnings- och marknadschef, europeiska distributörer. Anställd sedan 2007.
I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal baserade på begrepp definierade i IFRS, alternativa nyckeltal enligt ESMAs definition samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda nyckeltal och begrepp definieras nedan.
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. För 2016 har resultatet justerats med jämförelsestörande poster finansnetto.
Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel under året och är användbart vid jämförelser av andra investeringar med samma riskprofil.
Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. För 2016 har resultatet justerats för jämförelsestörande poster finansnetto.
Måttet visar förräntningen på koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande skulder och är ett avkastningsmått som är oberoende av koncernens skuldsättning. Det kompletterar måttet avkastning på eget kapital.
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.
Rörelseresultat före avskrivningar.
European Securities and Markets Authority. EUs organ för övervakning av de finansiella marknaderna.
Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning vid årets utgång delat med två.
Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets utgång delat med två.
Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid årets utgång delat med två.
International Financial Reporting Standards. Internationell redovisningsstandard som Bong tillämpar.
Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster finansnetto, dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.
JUSTERAT P/E-TAL, GGR Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.
Nettot av refinansieringstransaktioner 2016.
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar).
Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur effektivt koncernen använder sina tillgångar.
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.
Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före avskrivningar. Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Börskurs dividerat med resultat per aktie.
Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.
Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen. Rörelsemarginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor del av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens kostnader.
Eget kapital dividerat med balansomslutningen. Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Årsstämman hålls onsdagen den 17 maj 2017 kl 16.00 på Yllan, Väverigatan 2 i Kristianstad.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast torsdagen den 11 maj 2017. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före torsdagen den 11 maj 2017 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast torsdagen den 11 maj 2017 enligt något av nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Mattias Östberg Box 516 291 25 Kristianstad Per telefon 044-20 70 45 Per e-post till [email protected] På bolagets hemsida www.bong.com
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att ingen utdelning lämnas för 2016.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
| 17 maj 2017 |
|---|
| 17 maj 2017 |
| 12 juli 2017 |
| 16 november 2017 |
| 15 februari 2018 |
Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong Belgium NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 24 31 90 00 www.bong.be
Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com
Bong Danmark A/S Baldersbuen 2 P.O. Box 179 DK-2640 Hedehusene +45 46 56 55 55 www.bong.dk
Bong Eesti OÜ Jõe tn 17 EE-79808 Kohila Rapla maakond +372 48 90 140 www.bong.ee
Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala +358 3 241 8111 www.bong.fi
Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa +358 9 565 7910
Bong SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr
Bong SAS 100 Rue de Lannoy 59650 Villeneuve d'Ascq +33 3 20 66 69 99 www.bong.fr
Bong SAS 60 Rue St Lazare 75009 Paris
+33 1 56 92 39 20 www.bong.fr
IPC SAS 11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 Saint Yrieix sur Charente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr
ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl
NORGE Bong Norge AS Bekkeveien 161 NO-3173 Vear +47 33 30 54 00 www.bong.no Bong Norge AS Postboks 74 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50
POLEN
Pfluger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl
S.C. BONG ENVELO SRL Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2 Hala Alice de Sablaj, Hala nr. 1 Bucuresti, Sectorul 6 +40 736 372 511
Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o.
Postac LLC RU-248915, Kaluga, Mstikhino Domostroiteley pr, 17. +7 4842 76 44 68
Envel Europa S.A Plaça Galla Placidia 7 esc D. 8°1ª ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50
Envel Europa S.A Polígono Industrial Campllong Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida)
Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ +44 1908 216 216
Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar GB-Essex CM5 9NL +44 1277 363 656 www.packagingfirst.co.uk
Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road GB-London SW19 3BL +44 2085 450 099 www.surrey-envelopes.com
Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon GB-Derby DE21 7NJ +44 1332 667 790 www.surrey-envelopes.com
Bong International AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong International AB Hans Michelsensgatan 9 211 20 Malmö +46 40 17 60 00
Bong Sverige AB Videllsgatan 8 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se
Bong Retail Solutions AB Emmabodavägen 9 Box 823 382 28 Nybro +46 481 440 00 www.bongretail.com
Bong AG Ramsenburgweg 15 CH-9100 Herisau AR +41 71 3 88 79 70 www.bong-ag.ch
Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de
Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de
Pflüger Lober Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-lober.com
Pflüger Lober Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.pflueger-lober.com
+34 973 44 38 86 STORBRITANNIEN Bong U.K. Ltd.
Huvudkontor Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad 044-20 70 00 www.bong.com
Bong har ett av de bredaste kuvertsortimenten på den europeiska marknaden och är en ledande aktör inom specialförpackningar för e-handeln och detaljhandeln.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.