Annual Report • May 8, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Dan Wolgers Tel: 08 600 43 73
Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 22-40 samt 74.
– När jag låg hemma i nästan 40 graders feber blev jag uppringd och fick frågan. Jag trodde att den gällde att göra katalogen till ett konstverk och inte att bara pryda omslaget med en bild och det var ju svårt. I mitt tillstånd räknade jag ut att alla exemplar skulle bli ett konstverk om jag tillhandahöll numret till ateljén på omslagen. Feber är underskattat.
– Javisst, annars hade jag tackat nej och somnat om.
– Om den är utställd där vet jag inte men någon lämnade in den dit för många år sedan och jag fick ett meddelande per fax från museet till Don Wolgers att den blivit inskriven i avdelningen Books and prints med Don Wolgers som upphovsman. De slog numret rätt i alla fall...
– Katalogomslaget behövde uppdateras, liksom bolagets verksamhet. Nu är det gjort.
Fotnot: Telefonkatalogen från 1992 som togs fram av konstnären Dan Wolgers har sålts på kvalitetsauktioner för 3 – 4 000 kronor, enligt Tom Österman, förste intendent på auctionet.com
Eniro är ett ledande svenskt sökföretag med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Bolaget aggregerar, filtrerar, organiserar och presenterar lokal information. Sverige är bolagets största marknadsområde. Digitalt sök, som inkluderar intäktskategorierna Desktop/Mobilt sök och Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter, är Eniros största intäktskategori.
74%
VOICE 19%
Eniro har under 2016 utvecklat sin strategi och affärsmodell till att bolaget blir en digital marknadsföringspartner åt framför allt små och medelstora företag. För att spegla förändringen har även Eniros grafiska profil utvecklats, vilket bland annat resulterat i en ny logotyp.
■ Styrelsen för Eniro utsåg Örjan Frid till ny VD och koncernchef för Eniro AB. Styrelsen gjorde bedömningen att ett nytt ledarskap var nödvändigt för att framgångsrikt kunna genomföra det förändringsprogram man såg framför sig.
■ Lansering av den uppdaterade Eniroappen, som gör det möjligt att med mobilen i handen få en översikt över området man befinner sig i. Ett klick på "upptäck nära" ger användaren en detaljerad presentation om platsen, Wikipediaartiklar för närliggande objekt och en överblick över butiks- och tjänsteutbudet i området.
■ Eniro inledde ett samarbete med den globala stadsguiden Yelp kring omdömen över restauranger. Därmed kan besökare på eniro.se i Sverige, krak.dk i Danmark och gulesider.no i Norge, utöver Eniros drygt 515 000 befintliga recensioner, ta del av lokala tips och omdömen av besökare från hela världen.
TIDIGARE UPPDRAG I URVAL: Finansanalytiker och kapitalförvaltare. Sedan ledamot i bla Assi Domän, Billerud, B&N, Carnegie, Enator, Export-Invest,HSBC
ARVODE (12 MÅN): 1 228 014 kr.
– 2016 har varit ett år där vi tog itu med det som var eftersatt. Vi har arbetat hårt med att hantera Eniros tuffa kapitalstruktur, det vill säga bolagets alldeles för stora och dyra lån, konvertibla skuldebrev och preferensaktier. Vi har även arbetat hårt med att utveckla verksamheten – affären – så att den blir mer kundanpassad. Vi ställer om verksamheten så att vi blir en digital marknadsföringspartner för mindre företag som saknar den kompetensen inom sina egna väggar.
– Vår spontana reaktion var: "Här fanns det mycket att ta itu med!". Sedan har styrelsen tillsammans med ledning och övrig personal arbetat hårt för att komma tillrätta med den utmanande situationen. Vi har kommit en bra bit på vägen.
– Eniro gjorde aggressiva bolagsförvärv och lämnade för höga utdelningar ivrigt påhejade av banker och hedgefonder i stället för att ägna kraft till att utveckla den egna affären.
Bankskulden har därefter under en sjuårsperiod amorterats från ca 10 miljarder kronor till nuvarande ca 1,4 miljarder kronor. Bankerna har hittills erhållit full betalning av räntor
– Ja mycket! Det har varit en mycket god affär för bankerna, men tyvärr har bolagets operativa verksamhet påverkats negativt under tiden och framför allt har aktieägarna tyvärr fått ta den stora smällen för detta.
– Det kan man lugnt säga. Det har varit många parter och alla måste varit tillräckligt nöjda för att förhandlingen skulle lyckas, vilket stundtals varit mycket utmanande! Det har gått därför att alla parter haft samma mål i slutändan, nämligen att en företagsrekonstruktion eller i värsta fall en konkurs ska kunna undvikas.
– Ja, det är ytterst detta som är konsekvensen när bolaget inte kan betala sina amorteringar och räntor. Bolagets preferensaktie och konvertibel har också varit en kvarnsten som förlamat bolaget finansiellt. En finansiell rekonstruktion är en ren överlevnadsfråga för bolaget, trots att det i grunden finns en utvecklingsbar affär och en hygglig underliggande lönsamhet. Nu är det aktieägarna och innehavarna av konvertibla
skuldebreven som avgör om rekapitaliseringen lyckas. I det här skedet avgör de Eniros framtid.
– Inte riktigt, men bolaget hade haft ledningskapacitet att i större grad ta sig an verksamhetsfrågorna om man inte behövt ägna den finansiella situationen lika stor kraft.
Ledning och styrelse har under 2016 analyserat verksamheten och lagt fram en ny affärsmodell. Den innebär förenklat att Eniro går från att i huvudsak sälja närvaro på Eniro till att erbjuda en helhetslösning för små och medelstora bolag för att de ska lyckas med sin digitala marknadsföring. Räcker det för att lyckas?
– Det är vår utgångspunkt. Men det kommer självklart krävas en stor insats. Dels ska våra medarbetare börja arbeta delvis annorlunda, dels så ska vi på ett tydligt sätt få våra kunder att inse hur vi kan hjälpa dem att skapa värden. Våra kompetenta och engagerade medarbetare skapar en god grund för att vi ska lyckas.
– Det är svårt att ha en bestämd uppfattning om, men mitt intryck är att vi ligger långt framme.
2016 har varit ett minst sagt turbulent och händelserikt år. Ledning och styrelse har lagt stor energi på att analysera verksamheten. Det har landat i en ny strategi och affärsmodell anpassad så att vi på Eniro skapar större nytta och värde för våra cirka 200 000 kunder genom att bli deras digitala marknadsföringspartner.
Den nya strategin och affärsmodellen landade i att vi går från att erbjuda kunderna exponering huvudsakligen i Eniros kanaler till att arbeta med kundens närvaro i de digitala kanalerna. Därigenom kan vi på bästa sätt hjälpa våra kunder att nå sina slutkunder.
Jag brukar säga att valutan på internet stavas trafik. Trafiken är grunden för att kunna göra affärer i den digitala världen. Allt mer av affärerna flyttar ut på nätet, vilket bland annat indikeras av att den digitala annonsmarknaden även 2016 ökade med tvåsiffriga tal.
Eniro har en bra och stabil trafikutveckling – vi har cirka åtta miljoner besökare i veckan! Under flera år har bolaget utvecklat bra sajter, spännande och relevanta appar och effektiv sökmotoroptimering, vilket gör att Eniro kan leverera viktig trafik till våra kunder. En utmaning är dock att tydliggöra den kommersiella nyttan som trafiken skapar för våra kunder, som i många fall har begränsad kunskap om hur den digitala världen fungerar.
Det räcker inte att ha kvar vår analoga affärsmodell in i dagens digitala kostym. Eniro har gått från att vara ett renodlat katalogföretag till att sälja annonser på nätet, även om vi förfinat erbjudandet till att inte bara erbjuda en annonsplats i egna kanaler utan på senare tid erbjuda exponering i andra kanaler, till exempel Google. I de allt mer komplexa digitala kanalerna har det inte räckt att kunderna fått en digital exponering. Komplexiteten ökar och
det är svårt för många företag att navigera i digital marknadsföring och förstå var och hur man ska investera i marknadskommunikation för att få så bra avkastning som möjligt. Däremot kan de kunder som är skickliga på att kommunicera i de digitala kanalerna generera den här trafiken själva.
Till det kan läggas att utbudet av annonsmöjligheter ökat kraftigt, vilket pressat priserna. Den här utvecklingen i kombination med att det varit otydligt vilka värden Eniro skapar för kunden har varit huvudskälet till att bolagets intäkter minskat under ett antal år.
När den nya styrelsen och ledningen tillträdde under 2016 sattes ett intensivt arbete igång för att ta fram en ny affärsmodell – en som inte bara bromsar intäktsfallet, utan som också har goda förutsättningar att göra Eniro till ett bolag som organiskt börjar växa igen.
Något förenklat ska det ske genom att vi utvecklar Eniro vidare till att bli en digital marknadsföringspartner. Vår kund ska kunna utnyttja Eniro för att få den hjälp man behöver för att marknadsföra sin verksamhet digitalt. Särskild nytta kan Eniro göra för de mindre och medelstora kunder som varken har tid eller kunskap om hur man marknadsför sig digitalt. Lite förenklat ska Eniro vara en naturlig part när det gäller att driva våra kunders affär.
Under året har vi börjat ta fram ett antal lösningar som ska möjliggöra denna förflyttning. Inom delar av organisationen har vi även börjat jobba med denna nya ansats gentemot kunderna, vilket redan i dag ger bra respons.
Grunden för utvecklingen av Eniro är att hjälpa våra kunder att göra rätt marknadsinvesteringar digitalt. Med våra verktyg kan kunden få hjälp att optimera sina insatser så att de ger bästa möjliga resultat, till
exempel hur mycket som ska läggas i Eniros egna kanaler, på Google eller hos Facebook. Den här typen av avvägningar är något som ofta skapar huvudvärk hos många bolag, framför allt mindre och medelstora.
Vårt verktyg Effektrapporten är ett exempel på lösning. Här kan kunden enkelt på vecko-/månadsbasis se vilken effekt investeringen via Eniro ger när det gäller till exempel trafik till den egna hemsidan.
En annan lösning är Närvarokollen – en enkel, men mycket kraftfull applikation. Närvarokollen gör det möjligt för våra kunder att ta kontroll över sin verksamhets uppgifter på internet. Inledningsvis kan ett företag med hjälp av Närvarokollen se hur uppgifterna om den egna verksamheten ser ut på nätet. Som ofta är fallet varierar informationen kraftigt, fel adress eller gamla telefonnummer är mer regel än undantag. Närvarokollen gör det enkelt att skaffa en överblick och att enkelt, via en enda inmatning hos Eniro korrigera informationen i samtliga kanaler. Därefter kan man med Närvarokollen enkelt ändra uppgifter i samtliga kanaler, till exempel vid tillfälliga ändringar i öppettider inför en storhelg, samtidigt och med minimal ansträngning.
När det gäller lösningar har vi ytterligare ett antal funktioner vi håller på att utveckla.
För att skapa en bättre och närmare relation till våra kunder byter Eniro affärssmodell. Vi går från den gamla kataloglogiken med årsavtal till en abonnemangstjänst. Ambitionen är att vi ska ha mer av löpande kontakt för att ge större trygghet till kunder som behöver det.
Under fjärde kvartalet i fjol inleddes en testperiod där några säljteam arbetade enligt den nya inriktningen med breddat innehåll och abonnemang. Något som slog mycket väl ut. Fallet i intäkter inte bara bromsades upp, utan hos denna grupp kunder kunde vi se att intäkterna istället ökade. Något som tyder på att vår tes om ett nytt arbetssätt stämmer. Styrkta av testresultaten kommer Eniro att gå över till detta sätt att arbeta och börja införa den nya affärsmodellen under 2017. Det finns mycket goda möjligheter att vända den minskande omsättningen, vilket kommer att kräva hårt säljarbete. Men är det något vi är bra på inom Eniro så är det sälj!
» Grunden för utvecklingen av Eniro är att hjälpa våra kunder att göra rätt marknadsinvesteringar digitalt «
TIDIGARE UPPDRAG I URVAL: VD Patria Helicopters AB, VD Eneas Energy AB,
ARVODE: Motsvarande en månadslön på 279 000 kr.
Den plan för rekapitalisering som utarbetats tillsammans med Eniros långivare är essentiell för Eniros framtid. Om årsstämman inte fattar beslut om att acceptera rekapitaliseringen eller om inte tillräckligt stor andel av konvertibelinnehavarna och preferensaktieägarna accepterar utbyteserbjudandena, kommer inte något nytt låneavtal träda ikraft. Det stand still-avtal Eniro har med bankerna skulle därmed upphöra och som en konsekvens skulle inte Eniro kunna uppfylla sina låneåtaganden. Om denna situation uppstår kommer styrelsen att tvingas ansöka om företagsrekonstruktion.
Stockholm i maj 2017
Örjan Frid VD och koncernchef
Eniro utvecklar erbjudandet för att på bästa sätt kunna erbjuda småoch medelstora bolag en konkurrenskraftig exponering, både i egna och i kompletterande kanaler, och gå mot att ta en position som digital marknadsföringspartner.
Digital marknadsföring står i dag för drygt 40 procent av den totala mediemarknaden och ökningstakten fortsätter att vara hög med en tillväxt på 20 procent i fjol, enligt IRM.
Ökningstakten är fortsatt störst inom mobil marknadsföring, sökordsmarknadsföring, bannerannonsering och webb-tv. Samtidigt med tillväxten så ökar även utbudet och platser där företag och organisationer kan exponera sig.
Det går att med stor precision mäta effekterna av digital marknadsföring, till exempel antalet besök på hemsidan eller andra former av klick, vilket i förlängningen gör att prisbilden blir transparent och därmed mer enhetlig. Med andra ord hänger pris och prestanda mer intimt samman än vad till exempel annonsering i printmedia gör.
Den digitala utvecklingen har fört med sig att Eniro vid sidan av de egna kanalerna också erbjuder annonsering hos konkurrenter. Något som innebär att konkurrenterna även blir samarbetspartners.
För kunderna innebär det att de syns hos internationella aktörer som Google, Facebook och sökmotorer som Bing, även när det gäller deras lokala exponering. Eniro kan i dag erbjuda våra kunder att synas även på dessa plattformar. Därför blir Eniro med vår lokala inriktning både en konkurrent och samarbetspartner eftersom man även hittar till uppgifterna på Eniro via till exempel Google.
Eniro har fortfarande en viktig position att fylla, trots den snabba utvecklingen på marknaden. Trafiken på bolagets sajter har varit stabil de senaste åren (se diagram) med cirka 8 miljoner besökare per vecka – oavsett om besökaren söker direkt via Eniro eller kommer in via en annan kanal. Den stabila besöksfrekvensen visar på att vi klarar av att skapa relevans för våra kunder oavsett hur man hittar till Eniro.
Med den stora trafik som Eniro har kommer bolaget högt även när en användare startar sin resa på Google, det vill säga det lönar sig för våra kunder att vara på Eniro även om användarna bara googlar.
Eniro har under flera år haft en mycket stabil användarbas på cirka 8 miljoner besökare i veckan – för den svenska delen är motsvarande siffra ca 2,5 miljoner. Något som visar att Eniro skapar relevans för kunderna.
Eniro har under 2016 arbetat fram sin nya position som innebär att man blir en digital marknadsföringspartner hos små- och medelstora företag som själva saknar den här kompetensen.
Källa: IRM
Simbutikens ägare och grundare Anders Kroon svarar på några frågor hur han arbetar med sin marknadsföring och försäljning. Hans bolag har fått stöd av Eniro att bygga sitt varumärke och öka sin omsättning.
– 2001 började vi med simkurser för vuxna i Uppsala – som vi fortfarande håller på med.
År 2010 breddade vi verksamheten och startade en butik för badkläder. För några år sedan tog vi nästa steg och började sälja badkläder på nätet. Här finns flera målgrupper vi ska nå. Dom som ska resa på semester, som inte bara ska ha badkläder, utan även till exempel snorkel och skyddskläder. Sedan har vi de som ska
ha simkläder för tävling eller andra specialkläder. Dessutom ska vi nå motionssimmare, som till exempel ska delta i Vansbrosimningen. Så vi vänder oss till flera olika grupper.
– Utmaningen är att på ett kostnadseffektivt sätt nå de olika målgrupperna jag berättade om. Vi behöver synas och nå ut till dessa med våra produkter. Här är konkurrensen ganska hård. Många säljer simkläder på nätet, inte bara specialister, utan även de som har ett bredare sortiment och även kedjor.
– Eniro har varit en viktig del för att vi ska kunna nå ut till nya kunder. Genom deras olika verktyg att hantera platsdata genom
Närvarokollen, eniro.se och AdWords har vi kunnat hitta rätt målgrupper på ett kostnadseffektivt sätt.
– Vi har nått tydliga och bra resultat. Vår försäljning har ökat 25 till 40 procent per månad jämfört med motsvarande månad året innan. Det är ganska lagom för oss för att vi ska kunna bibehålla kvalitén, till exempel att vi kan leverera varorna till kunden snabbt och även på att ta emot returer.
Digitalt sök innehåller intäktskategorierna Desktop/Mobilt sök och Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter. Våra tjänster för Desktop/Mobilt sök tillhör de mest besökta sajterna på respektive marknad, det vill säga eniro.se, gulesider.no, krak.dk, dgs.dk och panoramafirm.pl samt våra mobilappar Eniros app för lokalt sök, Eniro Navigation och Eniro På Sjön. Därtill tillkommer Eniros sajter för företagsinformation proff.se, proff.no samt proff.dk. Våra annonsörer betalar för ranking och profilering i träfflistorna i våra tjänster. En högre placering i träfflistan och bättre profilering genererar större uppmärksamhet och fler klick och samtal från användarna som i slutändan kan bli annonsörernas kunder. Inom Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter erbjuder Eniro annonseringslösningar via tredjepartsleverantörer som Google och Bing samt displayannonsering via externa nätverk.
Intäkterna inom Digitalt sök uppgick till 1 459 MSEK (1 768). Under 2016 stod Digitalt sök för 74 procent (73) av Eniros totala intäkter.
Under året har Eniro arbetat fram en ny strategi och affärsmodell som innebär att Eniro ska gå från att erbjuda exponering huvudsakligen i sina egna kanaler till att arbeta med kundens närvaro i samtliga digitala kanaler. Genom att erbjuda partnerprodukter som ett komplement till Eniros traditionella söktjänster kan man hjälpa kunden att optimera sin digitala marknadsföring genom exempelvis sponsrade länkar, sökmotoroptimering och displayannonsering. Målet är att bli de små och medelstora företagens marknadsföringspartner. Den nya affärsmodellen innebär att Eniros erbjudande är abonnemangsbaserat.
Inom Voice erbjuder Eniro nummerupplysning via samtal och SMS samt viss contact centerverksamhet. I Sverige är Eniro marknadsledande med tjänsten 118 118. Utöver detta hanteras inkommande samtal på uppdrag av andra företag. I Finland har Eniro förutom tjänsten 0100100, även en contact center-verksamhet som hanterar telefonväxel och kundservice på entreprenad åt kunder. I Norge är Eniro majoritets-ägare i Nummeropplysningen 1880 AS (tjänsterna 1880 samt 1888).
De totala intäkterna för Voice minskade och uppgick till 370 MSEK (460), vilket motsvarar 19 procent (19) av Eniros totala intäkter.
Marknadsvolymerna för nummerupplysningstjänster fortsatte till följd av ökad digitalisering att minska, men Voice har under året fortsatt att framgångsrikt optimera verksamheten.
Annonsmarknaden för tryckta kataloger minskar stadigt. Eniro erbjuder annonsering i lokala tryckta kataloger i Sverige, Norge och Danmark under de lokalt välkända varumärkena Din Del i Sverige, Ditt Distrikt i Norge samt Mostrup och Den Røde Lokalbog i Danmark.
Intäkterna inom Print minskade och uppgick till 138 MSEK (210), vilket motsvarar 7 procent (8) av Eniros totala intäkter.
I enlighet med användarundersökningar har distributionen av katalogerna i Sverige och Norge målgruppsanpassats, vilket innebär att katalogerna främst distribuerats till hushåll med personer över 50 år. Eniro har av lönsamhetsskäl beslutat att upphöra med utgivningen av tryckta kataloger under första halvåret 2017. De sista katalogerna kommer att ges ut innan sommaren varefter printverksamheten upphör.
Andel av koncernens intäkter 2016
Andel av koncernens intäkter 2016
Andel av koncernens
intäkter 2016
7%
– Framtiden är digital. Det som sker är att med hjälp av data och insikt kan man bygga annonsering ännu mer riktat. Det blir mer prickskytte och mindre hagelbössa kan man kan säga.
– Absolut. Eniro står för det lokala och personliga alternativet jämfört med globala plattformar. Vi har den bästa kunskapen om det lokala närområdet och kan på så vis guida våra kunder.
– Vi moderniserar både vad vi säljer och hur vi säljer. Istället för renodlad exponering på eniro.se kommer vi under 2017 att
komplettera med ytterligare kanaler i vårt erbjudande. Det möjliggör för våra kunder att få en bredare exponering och träffa en bredare publik. Vi förändrar också hur vi säljer i form av att produkterna bygger på abonnemang istället för fasta tolvmånadersperioder.
– Det handlar om att vi i kunddialogen ska förklara något som är ganska komplext på ett enkelt sätt för våra kunder. Sedan handlar det om att vi måste aktivera våra annonsörer. För att få ut maximalt av digital marknadsförding måste kunderna aktivera sig och det är inte alltid självklart för dem.
Hur långt fram ligger i Eniro jämfört med andra katalogbolag internationellt?
– Både och skulle jag säga. Vi avvecklar print under 2017 så i vår transformation av verksamheten har vi kommmit långt. Däremot har vi en bit kvar när det gäller utvecklingen kring kundbas och intäkter generellt. Där ligger vi efter.
– Konvertering från analog tlll digital marknadsförding fortsätter och med hjälp av data kommer vi att kunna bygga ännu vassare produkter till våra kunder.
– Eniro är den trovärdiga digitala marknadsfördingspartnern. Om fem år är vårt erbjudande ännu bredare men i grund och botten ska vi fortsätta att koppla ihop köpare och säljare i de mest relevanta digitala kanalerna.
– Hustvättarna hjälper såväl privata villaägare som stora fastighetsägare och kommuner med tvätt och renhållning av hus och fastigheter. Vi är inriktade på tuffa förutsättningar och kan med vår specialistkompetens tvätta kraftigt nedsmutsade och förorenade ytor. Vår personal har gedigen utbildning och använder beprövade metoder, vilket gör att vi är bland de främsta företagen inom vår bransch!
– Hustvättarna expanderar kraftigt, och siktar på fortsatt hög tillväxt. Vi försöker tänka modernt, hitta nya vägar och alltid ligga steget före konkurrenterna. Man kan inte synas överallt. Prova nytt kan vara bra, men också riskabelt och kostsamt.
Vi vill satsa pengarna på det vi vet fungerar och utveckla det. Samarbetet med Eniro har visat sig falla väldigt väl ut för oss.
– Bäst "value for money"! I jämförelsen med andra företag inom digital marknadsföring fanns det ingen som kunde matcha det vi sökte. För en företagare och entreprenör som mig så är marknadsföringen digitalt ett viktigt område. Men jag har varken tid eller kunskap att göra det själv. Den personliga kontakten, rådgivningen och servicen som Eniro har levererat har varit riktigt bra! Tid är pengar! Så är det. Därför ville jag hitta de som är bäst på det de gör och det har jag hittat i teamet på Eniro som jobbar med mig idag.
– Hustvättarna har haft en väldigt positiv och framgångsrik utveckling med det upplägg vi har genom Eniro. Innan vi startade samarbetet hade vi en tydlig idé om vart vi ville nå, men visste inte riktigt hur vi skulle ta oss dit. Eniros sätt att arbeta är modernt, flexibelt, och transparant. Det gillar jag. Genom vårt samarbete har vi lyckats målgruppsanpassa vår marknadsföring på ett mycket bättre sätt. Vi marknadsför mer nischat nu och totalt sätt har vårt upplägg genererat väldigt mycket relevant trafik till oss.
Eniro har tagit ett bredare grepp om relationen till kunden som innebär att hjälpa primärt små- och medelstora företag att nå sina slutkunder. Därför har erbjudandet breddats rejält. I dag kan kunden få hjälp med synlighet inte bara i Eniros egna kanaler, utan även i andras. Dessutom erbjuds kunden rådgivning att optimera marknadsföring i digitala kanaler.
Under 2016 arbetade en ny ledning och styrelse intensivt för att utveckla Eniros affärsmodell. Eniro hade hittills i praktiken flyttat över sin affärsmodell från de tryckta katalogerna in i de digitala kanalerna. Något som resulterat i en otydlig kundnytta samtidigt som utbudet av nya kanaler ökat snabbt. En utveckling som inneburit att komplexiteten blivit allt större. Samtidigt har det blivit svårare för många kunder att se hur effekten av olika investeringar i digital marknadsföring faller ut.
Många företag – inte minst små- och medelstora bolag – inser att man måste öka sin närvaro i de digitala kanalerna, men har brist på egen kunskap kring hur det ska gå till, och framför allt hur det ska göras på ett effektivt sätt för sin egen affärsverksamhet. Eniro har både en hög kompetens inom digital marknadsföring, verktygen för att nå ut och rätt kompetens för att stödja kunderna att optimera sina digitala investeringar.
Eniro utvecklar affärsidén till att vara inriktad på att öka kundernas exponering i digitala kanaler till att omfatta mer än bara Eniros egna kanaler. Det sker genom att hjälpa kunderna att sätta samman vilka kanaler som ska väljas och hur stora investeringar som bör göras i respektive kanal, till exempel Google, Facebook eller eniro.se. Med Eniros stora kundbas och kunskap om effekter för olika typkunder finns en god kunskap om vad som är relevant för olika typer av företag för att fatta kloka investeringsbeslut inom digital marknadsföring. De nya erbjudanden som Eniro erbjuder marknaden kommer i hög utsträckning täcka de behov av digital marknadsföring som det stora flertalet av Eniros kunder har. Vi skapar förutsättningar för ett erbjudande där efterfrågan (Pull) styr kundernas önskan och val.
Behovet av aktiv kundbearbetning (Push) kommer därvid att minska något. Vi kallar det för att Eniro går från push till pull – och blir mer av en digital marknadsföringspartner i vår relation till kunden.
För att kunderna enkelt ska kunna utvärdera vad samarbetet med Eniro genererar får de varje månad en så kallad Effektrapport. I rapporten syns tydligt responsen på kundens insatser i respektive kanal.
Eniro ändrar affärsmodellen i takt med att bolaget tar steget till att bli en mer rådgivande partner till våra kunder i Sverige, Norge och Danmark. Tidigare har Eniro haft årsavtal och fakturerat kunderna en gång per år, vilket skett i samband med att kontraktet förnyats. Nu går vi över till en abonnemangsmodell. Kunden får ett enklare avtalsförhållande och Eniros säljinsatser kan fokusera på att utveckla kundrelationen snarare än att återvinna kunden varje år.
Under fjärde kvartalet testade Eniro den nya affärsmodellen på utvalda målgrupper. Den nya inriktningen, att bli en marknadsföringspartner i de digitala kanalerna, har uppskattats av många kunder. Det har också visat sig ha positiva effekter för kundens affär.
AFFÄRSMODELL OCH STRATEGI
» Hjälpa kunderna i denna nya komplexa digitala miljö och ta en stödjande och utvecklande roll «
Många små och medelstora
företag Eniro - den självklara digitala marknadsföringspartnern för små och medelstora företag
Eniro har en etablerad relation med många små och medelstora
Eniro har utvecklat ett breddat kunderbjudande som kombinerar vårt kärnerbjudande med partners lösningar
Eniro har under 2016 reviderat sin affärsmodell, vilket innebär att bolaget ser sig som en digital marknadsföringspartner. Därmed hjälper bolaget kunderna - framför allt små och medelstora företag - att synas både i egna och andras digitala kanaler.
Varje månad får kunderna via Effektrapporten en tydlig och pedagogisk genomgång som visar resultatet av investeringen i digital marknadsföring via Eniro. Det är en del av Eniros förflyttning från att sälja annonsering i egna kanaler till att ta mer av en hjälpande roll för framför allt små och medelstora företags digitala marknadsföring.
Utbudet av digitala kanaler för företag att marknadsföra sig i har ökat kraftigt de senaste åren. Den här trenden väntas fortsätta, något som innebär att komplexiteten och möjligheterna att få ut sina budskap bara blir fler. Därför har Eniro ändrat strategi och kommer under 2017 att anta en mer rådgivande roll för att hjälpa små och medelstora företag att nå sina slutkunder i de digitala kanalerna. Responsen har varit god hos testgrupper för detta nya sätt att arbeta.
Tidigare erbjöd Eniro uteslutande sina kunder exponering i de egna kanalerna, vilket i praktiken betydde att man behöll sin analoga affärsmodell när man låtit kunderna synas i sina egna digitala kanaler.
Under 2016 har Eniro både kunnat hjälpa kunderna att inte bara synas i de egna kanalerna, utan också i kompletterande kanaler som Google och Facebook. Fortfarande har dock Eniros relation till kunden inneburit att man till största delen haft kontakt i samband med den årliga förnyelsen av kontrakt.
För att hjälpa kunderna – framför allt små och medelstora bolag – som ofta saknar kompetensen i den egna organisationen att nå sina slutkunder i de digitala kanalerna ändrar Eniro sin affärsmodell och strategi. Det innebär att Eniro på ett enkelt sätt kan guida kunder att välja rätt kanaler och att man har en löpande kontakt med kunden. I samband med detta går Eniro över till att erbjuda en abonnemangsmodell.
Eniros viktigaste intressenter är medarbetare, kunder och användare. Verksamheten är beroende av att våra kunder och användare känner förtroende för våra produkter, tjänster, processer och medarbetare. För att uppnå detta måste vi vara en ansvarsfull arbetsgivare som attraherar kompetenta och ambitiösa medarbetare.
Eniro är ett digitalt bolag i förändring och har startat förändringsresan för att stödja sin digitala utveckling. Ett angeläget fokusområde i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare är det coachande ledarskapet. Här vill Eniro motivera och engagera medarbetarna, hjälpa dem att förstå sin roll och sin betydelse i verksamheten.
Inom säljorganisationen är ambitionen att alla medarbetare ska ha ett fokussamtal med sin chef minst en gång per vecka, att varje team gör en skriftlig undersökning av utvecklingen av säljaktiviteterna varje kvartal och att varje team har ett antal nyckeltal som följs upp regelbundet.
Eniro ser också till att det finns lättillgänglig utbildning som medarbetare och ledare kan inhämta när det passar var och en bäst. Det är en viktig del i bolagets utveckling. Därför har Eniro infört ett e-learning-system. Där kan man även optimera onboarding-processer och placera instruktioner för företagets system, produkter med mera.
Nästan hälften av alla medarbetare arbetar i säljorganisationen, många av dessa är unga och inte
0 100 200 300 400 –19 20–29 30–39 40–49 50–59 60– Åldersfördelning Antal kvinnor Antal män
sällan är Eniro deras första arbetsgivare. Utav Eniros medarbetare är cirka 37 procent under 30 år.
Bolaget har arbetat för att minska personalomsättningen, vilket gett resultat. Eniro har ett utvärderingssamtal med alla som slutar för att fånga upp om det är något i organisationen som borde förbättras för att motivera medarbetare att stanna längre.
Eniro är övertygat om att en bred mångfald bland medarbetarna ger den bästa dynamiken i organisationen. Bolaget har en jämn könsfördelning, 50 procent kvinnor och 50 procent män, och många medarbetare med olika etnisk bakgrund. Att beakta såväl mångfaldhets- som jämställdhetsperspektivet är en självklarhet vid såväl rekrytering som i karriäroch successionsplanering.
En annan del i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare är att kunna erbjuda bra villkor, något som Eniro har säkrat genom kollektivavtal och ett bra samarbete med fackliga parter.
Fokus för miljöarbetet är framförallt att minska miljöpåverkan från den dagliga verksamheten. Det görs
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Totalt Koncernen | 1 656 | 1 877 |
| Anställda per land | ||
| Sverige | 447 | 551 |
| Norge | 274 | 311 |
| Danmark | 149 | 201 |
| Polen | 625 | 661 |
| Finland | 161 | 153 |
| Andel säljare av antalet | ||
| anställda (%) | 47 | 49 |
genom att arbeta med konsolidering och virtualisering av servrar. Inom printverksamheten minskar andelen tryckta kataloger successivt. För den kvarvarande verksamheten ställs miljökrav i hela värdekedjan från val av papper till produktion och distribution.
I Eniros dagliga verksamhet är miljöarbetet fokuserat på insatser som spar tid och kostnader samt minskar miljöpåverkan. Exempelvis ersätts allt fler resor med telefon- och videokonferenser, och bolaget strävar efter att minska antalet flygresor.
Vid upphandlingar ställs krav på att leverantörer ska ha en dokumenterad policy för etik och miljö och vissa miljöaspekter vägs in i valet av leverantör. De största inköpen sker inom digital produktion, kontor, tryck och distribution av kataloger. Vid tryck av kataloger använder vi FSC-certifierat papper. Där bolaget kan påverka enligt gällande hyresavtal ställs även krav på grön el.
God affärsetik är självklart för Eniro. Samtliga säljare utbildas i hur de ska agera i kundrelationer vilket även omfattar gåvor och representation.
I bolagets söktjänster tillåts bara reklam som följer lagar, regler och är i överensstämmelse med företagets egna etiska riktlinjer. Reklamen får inte heller upplevas som stötande. I övrigt har Eniro också en restriktiv inställning till reklam för alkohol och tilllåter ingen reklam för spritdrycker eller receptbelagda läkemedel.
En gemensam branschfråga är hanteringen av användardata. Det handlar om att skydda användarnas integritet, samtidigt som det finns ett
växande intresse för att bättre kunna kartlägga sökmönster och erbjuda mer riktade tjänster. I nuläget hanteras sådana frågor löpande genom branschorganisationer och i koncernledningen
Eniro har en koncerngemensam etikpolicy. Alla medarbetare förväntas följa den och målet är att alla nya medarbetare ska utbildas i dess innehåll och innebörd. Bolagets etikpolicy hanterar bland annat:
Utöver etikpolicy har Eniro också ytterligare ett antal riktlinjer för uppförande:
Eniro har två aktieslag, en stamaktie och en preferensaktie, vilka båda är noterade på Nasdaq Stockholm. Båda aktieslagen hade en negativ utveckling under 2016. Stamaktien gick under året ned 73 procent och preferensaktien föll med 55 procent. Det totala börsvärdet för stam- och preferensaktien uppgick vid årets utgång till 260 MSEK.
Stamaktien och preferensaktien ingår i segmentet Nordic Small Cap och tillhör sektorindelningen Consumer Discretionary/Advertising. Stamaktien handlas under tickern ENRO och preferensaktien ENRO PREF. Stamaktien är sedan år 2000 noterad medan preferensaktien noterades under våren 2012. Stamaktien och preferensaktien har olika rösträtt, en röst för stamaktien och en tiondels röst för preferensaktien.
Bolaget kan även ge ut ett tredje aktieslag, en C-aktie, men under 2016 fanns inga C-aktier. Aktieslaget infördes 2013 för att säkerställa leverans av det prestationsbaserade incitamentsprogrammet. De C-aktier som utgavs under 2013 omvandlades omedelbart till stamaktier.
Bolagets börsvärde uppgick vid utgången av 2016 till 260 MSEK (726) inklusive värdet på preferensaktierna. Börsvärdet minskade med 64 procent jämfört med 31 december 2015. Aktiekursen för stamaktierna minskade med 73 procent (-73) under året, att jämföra med indexet OMXSPI som steg med 9,2 procent (6,6). Nedgången för preferensaktien uppgick till 55 procent (2).
Bolagets svenska aktieägande uppgick vid slutet av året till 71 procent (75), vilket är en minskning med 4 procentenheter från utgången av 2015. Av det totala utländska ägandet utgjorde ägare i Storbritannien 9 procent, Luxemburg 8 procent och Monaco 5 procent.
Styrelsen i Eniro föreslår att ingen utdelning för stamaktier lämnas för verksamhetsåret 2016. Styrelsen föreslår inte heller att någon utdelning sker till bolagets preferensaktieägare för det gångna verksamhetsåret.
Bolagets aktiekapital uppgick per den 31 december till 531 087 050 SEK fördelat på 530 087 050 stamaktier och 1000000 preferensaktier, varav Eniros egna innehav uppgick till 1703 266 stamaktier. Det genomsnittliga innehavet av egna aktier under perioden var 1 703 266 aktier. Det totala antalet röster uppgick till 530 187 050, varav stamaktierna motsvarar 530 087 050 röster och preferensaktierna 100 000 röster. Per 31 december 2016 fanns inga C-aktier.
Under 2015 genomförde bolaget en emission om totalt 958 MSEK. Emissionen bestod av en företrädesemission om 458 MSEK i nyemitterade stamaktier och en konvertibelemission om nominellt 500 MSEK. Konverteringskursen för konvertiblerna är 1,95 SEK. Per 31 december 2016 hade 239 av totalt 500 konvertibler omvandlats till aktier. Vid full utspädning på grund av konvertering till aktier kommer antalet aktier att högst uppgå till 684 783 205. Kvotvärdet per aktie är 1 SEK.
En viktig del av kommunikationen till aktieägare är den rapportering som sker genom delårsrapporter, årsredovisning och pressmeddelanden. I samband med publicering av delårsrapporter presenterar VD och Ekonomi- och finansdirektören verksamheten och kvartalets resultat via en webbsänd telefonkonferens. Under denna konferens har aktieägare och andra intressenter möjlighet att ställa frågor.
Löpande under året träffar bolaget dessutom företrädare för institutionella investerare. Ytterligare information och fakta om bolaget finns på www.enirogroup.com •
Kursutveckling och handel av Eniro stamaktie, 1 jan – 31 dec 2016
| Största aktieägare | Antal stamaktier | Antal preferensaktier | Innehav i % | Röster i % |
|---|---|---|---|---|
| Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension | 27 904 109 | 105 312 | 5,27 | 5,27 |
| Per Helander | 25 390 000 | 0 | 4,78 | 4,79 |
| Skandinaviska Enskilda Banken S.A., W8IMY | 13 227 175 | 5 494 | 2,49 | 2,49 |
| Bnymsanv RE GCLB RE BNY GCM Client | 13 129 948 | 0 | 2,47 | 2,48 |
| Öhman Bank S.A. | 12 777 675 | 0 | 2,41 | 2,41 |
| Catella Hedgefond | 12 050 988 | 0 | 2,27 | 2,27 |
| Dragfast AB/Danica | 12 000 000 | 16 000 | 2,26 | 2,26 |
| MSIL IPB Client Account | 11 562 538 | 910 | 2,18 | 2,18 |
| SEB S.A. Client Assets Ucits. | 9 303 239 | 0 | 1,75 | 1,75 |
| JP Morgan Bank Luxembourg | 9 024 200 | 12 | 1,70 | 1,70 |
| Summa tio största aktieägare | 146 369 872 | 127 728 | 27,58 | 27,60 |
| Övriga | 383 717 178 | 872 272 | 72,42 | 72,40 |
| Totalt | 530 087 050 | 1 000 000 | 100,00 | 100,00 |
| Fördelning | Antal aktieägare Antal stamaktier | Antal preferensaktier |
Innehav, % | Röster, % | Marknadsvärde (KSEK) |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 - 500 | 5 764 | 660 775 | 99 268 | 0,14% | 0,13% | 12 865 |
| 501 - 1000 | 1 285 | 997 481 | 65 777 | 0,20% | 0,19% | 8 659 |
| 1001 - 5000 | 2 811 | 7 609 116 | 143 919 | 1,46% | 1,44% | 20 248 |
| 5001 - 10000 | 1 245 | 10 113 065 | 67 623 | 1,92% | 1,91% | 11 083 |
| 10001 - 15000 | 483 | 6 133 831 | 19 147 | 1,16% | 1,16% | 3 923 |
| 15001 - 20000 | 553 | 10 246 485 | 40 206 | 1,94% | 1,93% | 7 606 |
| 20001 - | 2 011 | 494 326 297 | 564 060 | 93,18% | 93,24% | 190 838 |
| Summa | 14 152 | 530 087 050 | 1 000 000 | 100,00% | 100,00% | 255 222 |
| Information | Stamaktie | Preferensaktie |
|---|---|---|
| Handelsplats | Nasdaq Stockholm, Small | Nasdaq Stockholm, Small |
| Kortnamn | ENRO | ENRO PREF |
| ISIN-kod | SE0000718017 | SE0004633956 |
| Handelspost | 1 | 1 |
| Marknadsvärde 31 dec, 2016, MSEK | 131,50 | 128,00 |
| Förändring under året, % | -73 | -55 |
| Årshögsta, SEK | 0,98 | 307,50 |
| Årslägsta, SEK | 0,23 | 64,00 |
| Data | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Resultat per stamaktie, före utspädning, SEK | -1,88 | -3,69 |
| Eget kapital per stamaktie, SEK | 0,80 | 2,35 |
| Utdelning per stamaktie, SEK | - | - |
| Utdelning per preferensaktie, SEK | 48 | 48 |
| Utdelningsgrad stamaktie, % | - | - |
| Börskurs vid årets slut stamaktie, SEK | 0,25 | 0,92 |
| Börskurs vid årets slut preferensaktie, SEK | 128,0 | 287,5 |
| Direktavkastning stamaktie, % | - | - |
| Direktavkastning preferensaktie, % | 37,50 | 16,70 |
| Antal stamaktier vid årets slut, exklusive eget innehav, före utspädning, tusental |
528 384 | 474 538 |
| Genomsnittligt antal stamaktier, exklusive eget innehav, före utspädning, tusental |
488 961 | 317 742 |
| Antal preferensaktier vid årets slut, tusental | 1 000 | 1 000 |
| Genomsnittligt antal preferensaktier, tusental | 1 000 | 1 000 |
| Antal stamaktieägare vid årets slut | 13 041 | 14 226 |
| Antal preferensaktieägare vid årets slut | 1 443 | 1 241 |
1
2
Inom Desktop/Mobilt sök periodiseras intäkterna för annonsutrymmet över abonnemangsperioden. Övriga tjänster inom Desktop/Mobilt sök är optimeringstjänster som intäktsförs vid analys och leverans samt video som består av komponenterna, produktion och hosting. Videoproduktion intäktsförs vid leverans och hosting periodiseras.
Inom Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter finns produkter såsom displayannonsering, sökmotoroptimering (SEO), sponsrade länkar, video och hemsidor. Intäkter för SEO och hemsidor periodiseras, sponsrade länkar intäktsförs vid användarklick och intäkter för video fördelas mellan de ingående komponenterna, produktion som intäktsförs vid leverans och hosting som periodiseras.
| 2016 | 2015 |
|---|---|
| 1 315 | 1 546 |
| 144 | 222 |
| 1 459 | 1 768 |
| 138 | 210 |
| 1 597 | 1 978 |
| 370 | 460 |
| 1 967 | 2 438 |
3
4
5
6
4
5
3
6
Digitalt sök Digitalt sök avser totala digitala annonsintäkter.
Print intäktsförs då de tryckta produkterna, kataloger och guider, distribueras till användarna.
Affärsområdet Lokalt sök utgör ett av Eniros rörelsesegment på vilket finansiell information, EBITDA, följs upp av ledningen. Affärsområdet har gemensamma landsöverskridande funktioner.
Intäkter inom Voice intäktsförs när tjänst levereras till slutanvändaren via samtal eller sms. Affärsområdet Voice utgör ett av Eniros rörelsesegmnet på vilket finansiell information, EBITDA, följs upp av ledningen.
Marknadsföringskostnader Kostnader för marknadsföring.
| Kostnader MSEK | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|
| Ersättning till anställda inklusive A sociala kostnader |
935 | 1 208 | |
| Lokalhyra, telefoni, resor och utbildning B |
184 | 243 | |
| Externa tjänster | 146 | 154 | |
| Marknadsföringskostnader D |
44 | 77 | |
| Tredjepartskostnader | 123 | 169 | E |
| Papper, tryck och distribution | 37 | 49 | F |
| Övriga kostnader | 80 | 157 | G |
| Avskrivningar | 219 | 256 | |
| Summa operativa kostnader | 1 768 | 2 313 | |
E
F
G
Kostnader för förmedling av annonskampanjer hos samarbetspartners samt produktionskostnader för Kampanjprodukter där intäkterna delas med tredje part.
Papper, tryck och distribution Direkta kostnader för print.
Övriga kostnader Övriga kostnader avser licenser, inköp av databasinnehåll, reklamationskostnader etc.
Eniro AB (publ) är ett ledande sökföretag för personer och företag med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Eniro är specialiserat inom lokalt sök och Eniros välkända varumärken, produkter och tjänster används dagligen av ett stort antal användare. Informationen i Eniros databaser är tillgänglig genom internet- och mobiltjänster, tryckta kataloger samt nummerupplysnings- och sms-tjänster. Eniro redovisar sitt ekonomiska resultat fördelat på affärsområdena Lokalt sök och Voice.
Enirokoncernens rörelseintäkter uppgick till 1 967 MSEK (2 438), en minskning med 19 procent. Eniros nya intäktsredovisningssystem har skapat möjligheter att förfina intäktsmodellen med dagsperiodisering av intäkter. Eniro har tidigare tillämpat månadsperiodisering. Efter en genomgång av samtliga avtal tecknade under 2016 har detta lett till en engångseffekt i form av minskade redovisade intäkter och EBITDA med 30 MSEK. Kassaflödet har inte påverkats av förändringen. Valutaomräkningseffekter påverkade intäkterna med -13 MSEK (-5).
Rörelseintäkterna från Digitalt sök, dvs. Desktop/Mobilt sök och Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter minskade med 17 procent och uppgick till 1 459 MSEK (1 768). Nedgången förklaras delvis av den engångspost om 30 MSEK som nämns ovan, exkluderat för denna post uppgick nedgången till 16 procent.
Rörelseintäkterna från Desktop/Mobilt sök minskade med 15 procent och uppgick till 1 315 MSEK (1 546). Nedgången förklaras delvis av den engångspost om 30 MSEK som nämns ovan, exkluderat för denna post uppgick nedgången till 13 procent.
Rörelseintäkterna från Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter uppgick till 144 MSEK (222), en minskning med 35 procent. För att möta marknadens efterfrågan har en separat division för displayförsäljning (banners) etablerats under det fjärde kvartalet. Som en konsekvens av en kombination av det nya erbjudandet Närvarokollen och den certifiering av säljarna inom
specifika produkter som ägt rum under året är att försäljningen av Google AdWords i Sverige var bättre än väntat under fjärde kvartalet.
Rörelseintäkterna från Print uppgick till 138 MSEK (210), en minskning med 34 procent. Eniro har av lönsamhetsskäl beslutat att upphöra med utgivningen av tryckta kataloger under första halvåret 2017. De sista katalogerna kommer att ges ut innan sommaren varefter printverksamheten upphör.
Rörelseintäkterna för Voice uppgick till 370 MSEK (460), en minskning med 20 procent. Marknadsvolymerna för nummerupplysningstjänster fortsatte till följd av ökad digitalisering att minska, men Voice har under året fortsatt att framgångsrikt optimera verksamheten. Den contact center-verksamhet som Voice utför på entreprenad åt kunder i Finland växer och kompenserar delvis nedgången för nummerupplysningstjänsten, något som i viss utsträckning även gäller i Sverige.
Geografiskt var rörelseintäkternas fördelning; Sverige 797 MSEK (1 038), Norge 494 MSEK (641), Danmark 312 MSEK (366), Finland 157 MSEK (178) samt Polen 207 MSEK (215).
Under 2016 har Eniro fortsatt att effektivisera verksamheten, de totala rörelsekostnaderna var 508 MSEK lägre än under föregående år. Kostnadsbesparingar justerat för omstruktureringsoch tredjepartskostnader uppgick till 406 MSEK (322). Besparingarna bestod i huvudsak av lägre personalkostnader.
EBITDA uppgick till 428 MSEK (383), vilket motsvarar en EBITDA-marginal om 21,8 procent (15,7). EBITDA hade följande fördelning; 370 MSEK (273) avser Lokalt sök, 117 MSEK (189) avser
Voice och -59 MSEK (-79) avser övriga koncernfunktioner.
Jämförelsestörande poster uppgick till -12 MSEK (-71), varav -12 MSEK (-73) avsåg omstruktureringskostnader. Övriga poster utgörs av 27 MSEK avseende en förändrad IAS-beräkning av pensionsskulden vid övergången till att betala löpande premier för förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, -8 MSEK avseende en reservering för ett avbrutet projekt tillsammans med en samarbetspartner och -19 MSEK avseende uppsägningskostnader. Jämförelseperiodens övriga poster påverkades av uppsägningskostnader samt återföringen av en reserv avseende uppsägningskostnader för Johan Lindgren, netto +2 MSEK. Efter justering för poster av engångskaraktär uppgick justerad EBITDA för koncernen till 440 MSEK (454). Justerad EBITDA-marginal uppgick till 22,4 procent (18,6).
Rörelseresultatet uppgick till -664 MSEK (-1 030). Årets rörelseresultat belastades av nedskrivningar om totalt -873 MSEK (-1 157), varav -873 MSEK (-1 111) avsåg goodwill. Årets nedskrivning av goodwill härrör från den prövning av värdet på koncernens immateriella tillgångar, ett s.k. impariment test som genomfördes i samband med halvårsrapporten. Per den sista december 2016 har en förnyad prövning genomförts, prövningen visade inte på något ytterligare nedskrivningsbehov.
Nedskrivningsprövningen per den sista juni visade på ett nedskrivningsbehov till följd av en nedjustering av den antagna intäkts- och resultatutvecklingen som använts vid tidigare gjorda värderingsprövningar samt en höjd riskbedömning. Cirka 50 procent av nedskrivningen var hänförlig till en högre riskpremie. Av nedskrivningen om -873 MSEK (-1 111) var -851 MSEK (-646) hänförligt till Lokalt sök och -22 MSEK (-465) till Voice. Av nedskrivningen inom Lokalt sök var -622 MSEK (-646) hänförligt till Norge och -229 MSEK (0) till Danmark. Av nedskrivningen inom Voice var -9 MSEK (-360) hänförligt till Sverige, -11 MSEK (0) till Norge och -2 MSEK (-105) till Finland. Föregående års rörelseresultat belastades även av en nedskrivning av andra immateriella tillgångar i huvudsak pågående utvecklingsprojekt om -46 MSEK.
Årets avskrivningar uppgick till -219 MSEK (-256). Avskrivningarna av varumärkena Gule Sider och Ditt Distrikt uppgick till -86 MSEK (-86). Nyttjandeperioden för varumärket Krak har under året omklassificerats från obestämbar till en tidsbegränsad om 10 år, varumärket skrevs under året av med -12 MSEK. Voicevarumärket 1888, som vid utgången av 2015 var fullt avskrivet, skrevs under föregående år av med -35 MSEK. Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar, i huvudsak produktutveckling, uppgick under året till 93 MSEK (92).
Nettot av de finansiella posterna uppgick under året till -189 MSEK (-60). Valutakursdifferenser påverkade negativt med -43 MSEK, att jämföra med en positiv påverkan om 89 MSEK föregående år.
Årets resultat före skatt uppgick till -853 MSEK (-1 090). Den redovisade skattekostnaden för året uppgick till -9 MSEK (-35). Årets resultat uppgick till -862 MSEK (-1 125) varav -869 MSEK (-1 124) var hänförligt till Moderbolagets aktieägare.
Koncernens produkt- och tjänsteutveckling sker centralt inom koncernfunktionen User & Customer Experience med tyngdpunkt i Sverige och Polen.
Eniro har under året gjort ett antal investeringar och bedrivit utvecklingsprojekt som syftar till att underlätta för kunderna såsom den vidareutvecklade Effektrapporten som ger en helhetsbild över kundens annonsering hos Eniro. Genom Effektrapporten får kunden ett verktyg som kunden kan använda för att optimera sin annonsering.
Närvarokollen är resultatet av ett samarbete som Eniro ingick i slutet av året med det amerikanska bolaget Yext. Eniro Närvarokoll är en integrerad plattform för platsdata som gör det lättare att göra uppdateringar på sociala medier såsom exempelvis Facebook, Instagram, Twitter och Google+.
Ett utvecklingsprojekt som syftar till att öka användarnyttan är den nya funktionaliteten "Upptäck nära" i Eniro-appen som lanserades under hösten. Upptäck nära presenterar platsen där användaren befinner sig med gatubild, länkar till områdets relevanta serviceutbud såsom exempelvis restauranger och butiker samt länkar till Wikipediaartiklar som är relaterade till området. Under sista kvartalet adderades funktionen "Användartips" där användarna kan lägga in intressant information och tips.
Under hösten har arbete även lagts på att förbättra användargränssnitt och användarupplevelsen för användarna, vilket kommer att introduceras under 2017.
Eniro har under året bedrivit ett projekt för att implementera gemensamma CRM-system och ekonomisystem för Sverige, Norge och Danmark.
Nuvarande låneavtal löper fram till och med 2018. I samband med publiceringen av kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2016 meddelades att styrelsens bedömning var att Eniro inte skulle komma att kunna leva upp till låneavtalets samtliga nyckeltalsvillkor vid utgången av 2016. Därtill var styrelsens bedömning att Eniro från och med andra kvartalet 2017 inte heller kommer att kunna klara amorteringarna enligt nuvarande lånevillkor. Styrelsen inledde därmed förhandlingar med representanter för Eniros långivare, ett bankkonsortium om sex banker, om att anpassa bolagets lånevillkor och övrig kapitalstruktur till den nya affärsmodellen och bolagets långsiktiga betalningsförmåga.
I december 2016 ingick Eniro en överenskommelse med sina långivare som innebar anstånd med amorteringar och nyckeltalsvillkor på banklånen. Under perioden för detta så kallade stand still-avtal fortsatte Eniro förhandlingarna med sina långivare. Det ursprungliga avtalet löpte ut vid utgången av februari och förlängdes sedan till utgången av mars. Eniro offentliggjorde den 3 april 2017 en plan för rekapitalisering som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare. För mer information kring rekapitaliseringen se Väsentliga händelser efter balansdagen.
Eniros nya strategi och affärsmodell innebär att Eniro ska gå från att erbjuda exponering huvudsakligen i sina egna kanaler till att
arbeta med kundens närvaro i samtliga digitala kanaler. Målsättningen är att bli de små och medelstora företagens digitala marknadsföringspartner. Dessa företag saknar ofta både tid och kunskap om hur man marknadsför sig digitalt, Eniro kan hjälpa kunden att optimera sin investering så att den ger bästa möjliga resultat.
Eniros nya affärsmodell är abonnemangsbaserad. Ambitionen är att Eniro ska ha mer av löpande kontakt med kunden och därmed skapa en bättre och närmare relation till sina kunder.
Under fjärde kvartalet inleddes en testperiod där några säljteam arbetade enligt den nya inriktningen med ett breddat innehåll och abonnemang. Satsningen föll väl ut och befintliga kunder valde att köpa för ett högre belopp än tidigare. Eniro kommer att införa den nya affärsmodellen under 2017.
För att säljarna ska kunna hantera den bredare produktportfölj som det nya erbjudandet innebär har Eniro arbetat intensivt med kompentensutveckling. En större utbildningsinsats genomfördes under fjärde kvartalet för fältorganisationen i Sverige med fokus på s.k. insiktsbaserad försäljning som syftar till att säljaren bättre ska förstå kundernas behov och vilka värdedrivare det finns hos dem. Detta skall skapa en trygghet och bas utifrån vilken Eniros säljare sedan kan presentera relevanta förslag till kunderna.
Koncernens balansomslutning uppgick till 3 505 MSEK (4 416), en minskning med 21 procent.
Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 2 761 MSEK (3 615), varav goodwill avsåg 2 018 MSEK (2 808) efter årets goodwillnedskrivning om -873 MSEK (-1 111).
Kundfordringar uppgick till 210 MSEK (265), en minskning om 21 procent vilket främst förklaras av lägre försäljning.
Eget kapital minskade med 690 MSEK och uppgick till 468 MSEK (1 158) vid årets slut. Fastställd utdelning till preferensaktieägare uppgick till 48 MSEK (48) enligt årsstämman 2016. Ingen utdelning betalades till stamaktieägarna under året. Eget kapital per aktie uppgick till 0,80 SEK (2,35) per den sista december 2016 och soliditet till 13 procent (26).
Koncernens räntebärande nettoskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser uppgick per den sista december 2016
0 2000 4000 6000 8000 2007 2008 2009 2010 "2011 "2012 "2013 "2014 2015 2016 MSEK EBITDA Nettolåneskuld Nettolåneskuld/EBITDA 0 1 2 3 4 5 6
till 1 217 MSEK (1 241). Vid årets slut uppgick upplåningen till 1 442 MSEK, att jämföra med 1 465 MSEK vid utgången av 2015. Mot bakgrund av den överenskommelse som Eniro och bolagets långivare ingick i mitten av december, som innebar anstånd med amorteringar och nyckeltalsvillkor, har den planenliga amorteringen per den sista december inte skett. Banklånen har under 2016 amorterats med -86 MSEK (-885), där föregående års amortering innehöll en engångsamortering om -670 MSEK i samband med omförhandlingen av låneavtalet. Per den sista december 2016 har långfristig bankupplåning omklassificerats till kortfristig med anledning av de pågående diskussionerna med Eniros långivare. För ytterligare information se Extern finansiering samt Väsentliga händelser efter balansdagen.
Koncernens skuldsättning uttryckt som räntebärande nettoskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser i förhållande till EBITDA uppgick per den sista december 2016 till 2,8 (3,2).
Vid utgången av året uppgick den utestående skulden under befintliga kreditfaciliteter till 199 MNOK (216), 44 MDKK (43) och 1 212 MSEK (1 257). Per den sista december 2016 hade Eniro en outnyttjad kreditfacilitet om 101 MSEK (125). Likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 149 MSEK (216).
Konvertibellånet uppgick per den sista december 2016 till 216 MSEK (284). Vid samma tidpunkt uppgick den nominella skulden till 261 MSEK (366) vilket innebär att 239 konvertibler (134) utav totalt 500 konverterats till stamaktier.
Eniros pensionsförpliktelse uppgick vid utgången av året till 428 MSEK (415). Under 2016 har Eniro övergått till att betala löpande premier för förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, vilket inneburit att skulden minskat med 34 MSEK samt att nyintjäning inte tillkommit under året.
Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper till och med 2017. Eniro har pantsatt bankmedel för framtida åtaganden, en så kallad utökad pensionsgaranti. Eniro pantsatte under året 56 MSEK (10). Per den sista december 2016 uppgick totala pantsatta medel till 189 MSEK (133) inklusive avkastning. Eniro kommer under 2017 att pantsätta ytterligare 11 MSEK.
Förutbetalda intäkter uppgick vid utgången av året till 449 MSEK (528). Förutbetalda intäkter förekommer främst inom Desktop/Mobilt sök där vissa kunder betalar för ett årsabonnemang i förskott samt inom Print i Sverige där kunden betalar i förskott men intäkten redovisas först när katalogen har tryckts och distribuerats. Minskningen av förutbetalda intäkter med 15 procent jämfört med föregående år förklaras främst av lägre försäljning men även av beslutet att avveckla printverksamheten.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 217 MSEK (178). Ett högre EBITDA om 428 MSEK (383), lägre finansiella betalningar om -101 MSEK (-155) och lägre skattebetalningar om -14 MSEK (-18) motverkades av en högre rörelsekapitalförändring om -25 MSEK (-21) och högre övriga ej kassaflödespåverkande poster om -71 MSEK (-11) vilket i huvudsak avsåg förändringar i avsättningar.
Eniro har förlustavdrag i Sverige, Danmark, Finland och
Nettoskuldsättning i relation till EBITDA
Polen varför skattebetalningarna varit låga.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -92 MSEK (-86). Nettoinvesteringar i verksamheten uppgick till -93 MSEK (-92), vilket motverkas av lägre intäkter från avyttrade verksamheter om 1 MSEK (6).
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -173 MSEK (-53). Mot bakgrund av den överenskommelse som Eniro och bolagets långivare ingick i mitten av december, som innebar anstånd med amorteringar och nyckeltalsvillkor, har den planenliga amorteringen per den sista december inte skett. Banklånen har under 2016 amorterats med -86 MSEK (-885), där föregående års amortering innehöll en engångsamortering om -670 MSEK i samband med omförhandlingen av låneavtalet. Långfristiga placeringar har ökat med ytterligare -56 MSEK (-10), vilket avser pantsatta medel för fortsatt kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti. Nyemissionen och konvertibelemissionen påverkade föregående år positivt med 905 MSEK netto.
Årets kassaflöde uppgick till -48 MSEK (39).
Under året har inga förvärv eller avyttringar skett.
Antalet heltidsanställda uppgick vid utgången av året till 1 656 personer jämfört med 1 877 vid utgången av 2015.
För information kring löner och andra ersättningar se not 23 Löner och andra ersättningar samt not 24 Ersättning styrelse och ledande befattningshavare.
Eniro agerar på en växande marknad där efterfrågan på digital marknadsföring ökar. Digital marknadsföring står i dag för drygt 40 procent av den totala mediemarknaden och ökningstakten fortsätter att vara hög med en tillväxt på 20 procent i fjol, enligt IRM.
Eniro ska med en kontinuerlig utveckling av det digitala erbjudandet ta tillvara på marknadens möjligheter på ett lönsamt sätt. Parallellt med detta digitala fokus, ska Eniro optimera lönsamheten inom Voice. Av lönsamhetsskäl har Eniro beslutat att upphöra med utgivningen av tryckta kataloger under första halvåret 2017.
Den plan för rekapitalisering som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare är essentiell för Eniros framtidsutsikter. För ytterligare information se Väsentliga händelser efter balansdagen.
Rörelseintäkter uppgick till 23 MSEK (26), vilket avser tjänster inom koncernen. Under perioden har aktier i dotterbolag skrivits ned med -1 985 MSEK (-1 249). Netto erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner och uppgick till 76 MSEK (323). Resultat före skatt uppgick till -1 979 MSEK (-1 042). Årets resultat uppgick till -1 967 MSEK (-1 073).
Moderbolaget har ingen extern räntebärande nettoskuld. Vid årets utgång uppgick Moderbolagets egna kapital till 565 MSEK (2 489), varav fritt eget kapital uppgick till 34 MSEK (2 012).
Antalet heltidsanställda i Moderbolaget uppgick vid utgången av året till 15 personer (19).
Per den sista december uppgick det totala antalet aktier till 531 087 050 aktier, varav 530 087 050 stamaktier och 1 000 000 preferensaktier. Det totala antalet röster uppgick per sista december till 530 187 050, varav stamaktierna motsvarar 530 087 050 röster och preferensaktierna 100 000 röster.
Vid full utspädning, på grund av konvertering till aktier, uppgår antalet aktier till högst 684 783 205.
Eniro hade per sista december 2016 ett eget innehav om 1 703 266 aktier. Det genomsnittliga innehavet av egna aktier under perioden var 1 703 266.
I enlighet med årsstämmans beslut inrättades ett teckningsoptionsprogram 2016 A respektive B för styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare innebärande bl. a. en riktad emission av 19 850 000 teckningsoptioner som ger rätt att teckna stamaktier till en teckningskurs om 1,32 kronor till ett av Eniro helägt dotterbolag med efterföljande överlåtelse till styrelseledamöter och ledande befattningshavare i enlighet med valberedningens förslag. Dotterbolaget har i samband med stämman tecknat samtliga teckningsoptioner och dessa erbjöds till deltagarna till marknadspris i enlighet med teckningsoptionsprogrammen.
Ytterligare information om aktien och ägarbilden finns på sidorna 18-20.
Fokus för Eniros miljöarbete är att reducera miljöpåverkan från den digitala verksamheten genom att arbeta med konsolidering och virtualisering av servrar. I Sverige, Norge och Danmark har ökad målgruppsanpassning av utgivningen av tryckta kataloger liksom ett koncernövergripande arbete för att samtransportera kataloger bidragit till att begränsa miljöpåverkan. På Eniros hemsida www.enirogroup.com finns mer information om Eniros miljöarbete.
Eniros låneavtal med bankkonsortiet innehåller villkor vars innebörd är att om en ägare eller en gemensam grupp av ägare förvärvar mer än 30 procent av rösterna i Eniro så ska Eniro och aktuella banker inom 30 dagar komma överens om en fortsättning av låneavtalet. Om en överenskommelse inte träffas kan låneavtalet upphöra och utestående lån ska återbetalas omedelbart.
Om årsstämman inte fattar erforderliga beslut avseende rekapitaliseringen eller om erforderlig acceptans inte kan uppnås i utbyteserbjudandena, kommer inte något nytt låneavtal träda ikraft. Samtidigt upphör anståndet enligt stand still-avtalet. Som en konsekvens av detta kommer Eniro inte att kunna uppfylla sina låneåtaganden. Styrelsen avser då att hos tingsrätten ansöka om företagsrekonstruktion.
Eniros styrelse gör, mot bakgrund av ovan, bedömningen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Styrelsen har dock gjort bedömningen att det är realistiskt att planen som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare, kommer att kunna genomföras och att det därmed, trots ovan nämnda tvivel, finns grund för att anta principen om fortsatt drift.
Det stand still-avtal som Eniro ingick med sina långivare i december förlängdes till slutet av mars. Den 3 april offentliggjorde Eniro en plan för rekapitalisering som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare. Rekapitaliseringen innebär en förändrad kapitalstruktur, nytt låneavtal, avskrivning av banklån och kvittning av banklån mot stamaktier ("rekapitaliseringen"). Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om att lämna ett erbjudande till preferensaktieägare och innehavare av konvertibler om utbyte mot nyemitterade stamaktier ("utbyteserbjudandena").
Den föreslagna rekapitalisering har vägletts av att skapa ett balanserat förslag för respektive kapitalägare och samtidigt ge bolaget en långsiktig hållbar kapitalstruktur med en skuldsättning som är anpassad till bolagets nya affärsplan och framtida intjäningsförmåga.
Innehavare av preferensaktier erbjuds att byta dessa mot stamaktier, varvid varje preferensaktie åsätts ett värde om 400 kronor, vilket motsvarar 100 procent av teckningskursen när preferensaktierna emitterades och 83 procent av det värde preferensaktierna berättigar till framför stamaktier vid likvidation. Innehavare av konvertibler erbjuds att kvitta dessa mot nyemitterade stamaktier, varvid varje konvertibel åsetts ett värde motsvarande 90 procent av nominellt belopp. Avräkningskursen 31 öre för bolagets stamaktier motsvarade den volymviktade genomsnittliga börskursen under perioden den 20 mars till och med den 31 mars 2017 för bolagets stamaktie enligt Nasdaq Stockholm AB:s officiella kurslista.
Utbyteserbjudandena är villkorade av att de accepteras av såväl preferensaktieägare som tillsammans äger 95 procent av samtliga preferensaktier som innehavare av konvertibla skuldebrev som innehar minst 95 procent av nominellt konvertibelbelopp.
Efter att utbyteserbjudandena fullföljts kommer en nyemission av stamaktier om cirka 275 MSEK genomföras med företrädesrätt för bolagets nuvarande stamaktieägare. Teckningskursen i nyemissionen ska fastställas med 30 procents rabatt utifrån den teoretiska kursen efter genomförd nyemission, baserat på det lägsta av (i) 31 öre (ii) en volymvägd genomsnittskurs under de 10 handelsdagar som följer efter bolagets offentliggörande av att utbyteserbjudande fullföljs.
Emissionslikviden ska användas för amortering av banklån där lånebankerna skriver av ett lika stort belopp av banklånen, upp till 275 MSEK, som amorteras. Förutsatt att nyemissionen tecknas till fullo genom kontant betalning kommer härigenom banklånen att minska med 550 MSEK.
Stamaktier som inte tecknas med stöd av teckningsrätter, kommer att erbjudas övriga stamaktieägare och andra för teckning till samma teckningskurs, och vid tilldelning till andra än stamaktieägare ska i första hand befintliga innehavare av preferensaktier respektive konvertibla skuldebrev tilldelas.
Stamaktier som inte tecknas av andra i nyemissionen kommer att tecknas av lånebankerna och betalning ske genom kvittning av banklån.
Efter att erforderlig anslutningsgrad uppnåtts i utbyteserbjudandena kommer lånebankerna att teckna nya stamaktier i bolaget med betalning genom kvittning av banklån om totalt 150 MSEK.
I tillägg till minskningen av banklån om 700 MSEK, minskar bolagets räntebärande skulder med ytterligare 216 MSEK om samtliga konvertibelinnehavare accepterar utbyteserbjudandet. Kostnader för rekapitaliseringen uppgår till cirka 88 MSEK netto, varav rådgivningskostnader för lånebankerna och bolaget svarar för cirka 70 MSEK, vilka kommer att finansieras med banklån. Sammantaget minskar Eniros räntebärande lån med cirka 828 MSEK, varav cirka 612 MSEK utgörs av banklån.
För att inte lånebankerna sammantaget ska bli dominerande ägare, kommer de aktier bankerna tecknar initialt (150 MSEK) och i den eventuella avslutande kvittningsemissionen att ha en tiondels (1/10) röst. Dessa aktier kan omvandlas till stamaktier med en (1) röst per stamaktier, vilket kommer att ske i anslutning till kommande aktieförsäljningar.
| Proforma | |||
|---|---|---|---|
| Rekapi | Dec 31 | ||
| MSEK | 16-12-31 | talisering | 2016 |
| Anläggningstillgångar | 3 122 | 3 122 | |
| Omsättningstillgångar, exkl livkida medel | 335 | 335 | |
| Likvida medel | 48 | 48 | |
| Summa tillgångar | 3 505 | 0 | 3 505 |
| Eget kapital | 468 | 848 | 1 316 |
| Upplåning | 1 454 | -612 | 842 |
| Konvertibellån | 216 | -216 | 0 |
| Övriga långfristiga skulder | 597 | -20 | 577 |
| Övriga kortfristiga skulder | 770 | 0 | 770 |
| Summa eget kapital och skulder | 3 505 | 0 | 3 505 |
| Nettoskuld / EBITDA 2016, ggr | 2,8 | 1,4 | |
| Soliditet | 13% | 38% |
Denna pro forma bygger på ett antal antaganden som kan komma att avvika från faktiskt utfall. De uppskattade kostnaderna för Rekapitaliseringen har i ovanstående exempel antagits redovisas mot upplåning och eget kapital, hur dessa kostnader ska redovisas beror på det slutgiltiga utfallet av Rekapitaliseringen
Under förutsättning att utbyteserbjudandena accepteras i erforderlig omfattning har bolaget förhandlat med lånebankerna om nya och förbättrade lånevillkor. Ett nytt sådant låneavtal skulle ge bolaget en fast kredit och en rullande kreditram. Löptiden skulle gälla för tiden intill utgången av 2020 och innebär bland annat sänkt ränta, amortering under 2017 och 2018 anpassad till bolagets likviditetsöverskott, så kallad cash sweep med viss minsta amorteringsnivå under 2018 och därefter successivt ökande amorteringstakt baserad på bolagets nya affärsplan. I tillägg har de så kallade nyckeltalsvillkoren anpassats till den nya affärsplanen.
Ett nytt låneavtal är en integrerad del av rekapitaliseringen och är villkorat av att rekapitaliseringen genomförs. Fram till dess gäller förlängt anstånd enligt stand-still avtalet.
Om årsstämman inte fattar erforderliga beslut avseende rekapitaliseringen eller om erforderlig acceptans inte kan uppnås i
utbyteserbjudandena, kommer inte något nytt låneavtal träda ikraft. Samtidigt upphör anståndet enligt stand still-avtalet. Som en konsekvens av detta kommer bolaget inte att kunna uppfylla sina låneåtaganden. Styrelsen avser då att hos tingsrätten ansöka om företagsrekonstruktion, vilket med stor sannolikhet skulle medföra totalförlust för Eniros stamaktieägare, preferensaktieägare och konvertibelinnehavare.
För ytterligare information se pressmeddelande "Eniro presenterar plan för rekapitalisering" från 3 april 2017 på www.enirogroup.com
Årsstämman i Eniro AB (publ) hålls onsdagen den 7 juni 2017 klockan 11:00, se "Information om årsstämma" längst bak i årsredovisningen.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2017 fattar beslut om att, för tiden fram till årsstämman 2018, anta följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Med ledande befattningshavare avses VD och övriga personer i koncernledningen, för närvarande tre personer.
Målsättningen är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersättning bestående av fast lön, rörlig kontant lön samt pensionsavsättningar och övriga ersättningar och förmåner. Vid årsstämman 2016 beslutades om ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram bestående av teckningsoptioner (2016/2019). Ersättningsutskottet och styrelsen har sett över ersättningsstrukturerna i koncernen och föreslår därför något förändrade riktlinjer för ersättning jämfört med de riktlinjer som antogs av årsstämman 2016. Något nytt långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram föreslås inte årsstämman 2017 och rörliga lönedelar har begränsats.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. Mål för den rörliga kontantlönen ska bestämmas av styrelsen med början den 1 januari 2017 och ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål, såväl gemensamma som individuella mål, och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Den rörliga kontantlönen begränsas till maximalt 40 procent av den fasta lönen. För VD utgår för närvarande ingen rörlig kontantlön. Styrelsen bestämmer den rörliga kontanta lönen baserad på årsvisa utvärderingar av den enskilde befattningshavarens uppfyllande av målen. Utbetalning av del av den rörliga lönen ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning grundats på information som senare visat sig vara uppenbart felaktig.
Eniros pensionspolicy är baserad på endera en individuell tjänstepensionsplan eller en premiebaserad pensionsplan med maximalt 35 procent av den fasta lönen. Då bolaget initierar uppsägning gäller en uppsägningstid om maximalt 12 månader och avgångsvederlag utgår inte. Vid uppsägning från den anställdes sida är uppsägningstiden normalt sex månader. För VD Örjan Frid gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader och avgångsvederlag utgår inte. Övriga ersättningar och förmåner, t ex tjänstebil och sjukförsäkring, ska vara marknadsmässiga.
Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
De riktlinjer som godkändes av årsstämman 2016 har följts. Kostnaden för kontant rörlig ersättning för 2017 vid 50 procent måluppfyllnad för ledande befattningshavare är cirka 0,5 MSEK och vid 100 procent måluppfyllnad cirka 1 MSEK exklusive sociala avgifter baserat på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Eniro definierar risk som en osäkerhet inför att en händelse kan komma att inträffa som kan få påverkan på bolagets förmåga att uppnå fastställda affärsmål inom en given tidsperiod. Risker är ett naturligt inslag i all affärsverksamhet och måste hanteras av företaget på ett effektivt sätt.
Riskhantering syftar till att förebygga, begränsa eller förhindra att risker uppkommer och drabbar verksamheten på ett negativt sätt. Eniro genomför årligen en riskanalys, Enterprise Risk Management (ERM), som omfattar samtliga delar av verksamheten, såväl intäktsområden som koncernfunktioner. Eniro strävar efter att på ett effektivt sätt identifiera, utvärdera och hantera potentiella risker. Riskerna kan grupperas i ett antal områden; bransch- och marknadsrisker, kommersiella risker, operationella risker, finansiella risker, risker kopplade till efterlevnad av lagar och regelverk samt finansiella rapporteringsrisker. Riskexponeringen bedöms som olika stor inom Eniros rapporterade intäktskategorier Desktop/Mobilt sök, Kompletterande digitala
marknadsföringsprodukter, Print och Voice. I riskanalysen identifieras de olika riskerna på ett strukturerat sätt genom en analys av ett antal riskdrivare per riskkategori. För varje identifierad risk görs en bedömning av huruvida risken ska bevakas, elimineras, reduceras eller ökas om det bedöms som en möjlighet. Riskanalysen ligger bland annat till grund för det årliga arbetet att ta fram Eniros affärsplan. I riskanalysen fastställs ett antal riskhanteringsaktiviteter som bedöms som strategiska eller operationella initiativ. Riskanalysen inklusive riskhanteringsåtgärderna rapporteras till bolagets revisionsutskott samt styrelsen för utvärdering och godkännande.
| Verksamhetsrisker | Beskrivning av risk | Hantering av risk |
|---|---|---|
| Hög personalomsättning samt svårigheter att rekrytera |
En negativ mediebild skadar varumärket Eniro, vilket i sin tur kan göra det svårt att behålla och re krytera nyckelkompetenser. Negativa spekulationer i media om företagets framtid skapar en otrygghet hos personalen. En hög personalomsättning är kostsam. Dels försvinner ofta värdefull kompetens ut ur organisationen, dels ökar rekryteringskost naderna för nyanställning. |
• HR (Human Resources) arbetar utifrån ett koncernperspektiv med employer branding. Eniro konkretiserar de långsiktiga målen och involverar medarbetarna i större utsträckning än tidigare. • Alla medarbetare har ett årligt utvärderingssamtal med sin närmaste chef. Syftet med samtalet/dialogen är att utveckla företaget och dess personal, att stimulera personlig utveckling och att främja goda relationer och ett gott samarbete. • HR ser över metoderna för rekrytering och utvärderar samarbets-partners. |
| Negativ mediabild påverkar kunderna |
En negativ mediabild skadar varumärket Eniro, vilket i sin tur påverkar kundrelationer samt kundernas vilja att investera via Eniro. |
• Säkerställa att vi har en stringent kommunikationsplan mot våra kunder som innebär att säljaren kan svara på kundens frågor och stilla deras oro. • Utbildningsinsatser för säljarna bland annat med fokus på s.k. insiktsbaserad försäljn ing som syftar till att säljaren bättre ska förstå kundernas behov och vilka värdedrivare det finns hos dem. • Den nya affärsmodellen erbjuder kunderna möjlighet att teckna abonnemangsavtal med bindningstid och uppsägningsmöjligheter. |
| Begränsningar på grund av villkor i befintliga låneavtal |
I samband med publiceringen av kvartalsrap porten för tredje kvartalet 2016 meddelades att styrelsens bedömning var att Eniro inte skulle komma att kunna leva upp till låneavtalets samtliga nyckeltalsvillkor vid utgången av 2016. Därtill var styrelsens bedömning att Eniro från och med andra kvartalet 2017 inte heller kommer att kunna klara amorteringarna enligt nuvarande lånevillkor |
• Eniro ingick i december en överenskommelse med sina långivare som innebar anstånd med amorteringar och nyckeltalsvillkor på banklånen. Under perioden för stand still avtalet förhandlade Eniro med sina långivare för att anpassa bolagets lånevillkor och övrig kapitalstruktur till den nya affärsmodellen. • I april (händelser efter balansdagen) offentliggjorde Eniro en plan för rekapitaliser ing som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare. Om rekapitaliseringen fullföljs innebär den en förändrad kapitalstruktur, nytt låneavtal, avskrivning av banklån och kvittning av banklån mot stamaktier. Däremot om årsstämman inte fattar er forderliga beslut eller om tillräcklig acceptans (95%) av innehavare av preferensaktier och konvertibler inte uppnås kommer inte något nytt låneavtal träda ikraft, samtidigt upphör stand still-avtalet. Som en konsekvens kommer Eniro inte kunna fullfölja sina låneåtaganden. Styrelsen kommer då att ansöka om en företagsrekonstruktion. |
| Ökad konkurrens från globala aktörer inom lokalt sök |
Den digitala annonsmarknaden fortsätter att växa och kundernas efterfrågan ökar. På marknaden för innovativa söktjänster är Eniro utsatt för hög konkurrens från globala aktörer. En stor del av den utveckling som sker på marknaden kommer globala aktörer och globala plattformar till nytta. |
• Eniro utvecklar, upprätthåller och förbättrar kvaliteten i tjänsten för att kontinuerligt leverera den bästa lokala söktjänsten. • Användarupplevelsen ses kontinuerligt över med tester inom olika grupper för att se vad som uppskattas mest. • Gentemot kunderna har Eniro som ambition att erbjuda ett bredare annonspaket som även innehåller produkter från samarbetspartners till Eniro. |
| Bristande digital kompetens hos säljstyrkan |
Eniros nya affärserbjudande innehåller en bredare produktportfölj som ställer högre krav på säljarnas digitala kompetens. |
• Certifiering av säljarna inom specifika produkter. • Utbildning inom insiktsbaserad försäljning. |
| Svårighet att kommunicera kundnyttan |
För att kunderna ska kunna mäta sin avkastning på annonsinvesteringen behövs statistik om hur många kontakter kunderna får genom sin annon sering via Eniros söktjänster. Mätmetoden behöver vara tillförlitlig samtidigt som rapporterna behöver vara enkla att förstå. |
• Trafik och aktiviteter på Eniros söksajter analyseras med webb analysverktyget Site Catalyst. • Den vidareutvecklade Effektrapporten som Eniro tillhandahåller kunderna på månads basis visar vilket resultat kunderna får av sin annonsering. • Nya verktyg utvecklas med fokus på att låta kunderna själva se vilka möjligheter som finns för att komma högre upp i träfflistan samt vilka användare som söker efter dem. • Kundkommunikationen förbättras också löpande inom ramen för Eniro Life Cycle Program där segmenterad och behovsanpassad kommunikation skickas till kunder. |
| Driftsavbrott | Eniros affärsverksamhet är beroende av att IT- och kommunikationssystem fungerar effektivt och utan störningar. Ett avbrott eller fel i nuvarande system påverkar Eniros förmåga att aggregera, filtrera och organisera sina söktjänster, vilket skulle kunna påverka användare och därmed kunder. |
• Eniro och dess externa leverantörer av IT- och kommunikationslösningar arbetar kontinuerligt med åtgärder som begränsar risken för att Eniros databaser förstörs eller att innehåll förloras på grund av avbrott, skada eller störning. |
| En åldrad och fragmen terad IT arkitektur |
Eniros IT-plattformar för CRM, backoffice och fak turering är fragmenterade och olika per land. Det leder till en långsammare produktutveckling och högre kostnader för utveckling och underhåll. |
• Inom online och mobila plattformar har Eniro redan konsoliderat IT och använder samma lösning i Sverige, Norge och Danmark. • Projekt pågår med fokus på att införa ett gemensamt systemstöd för Sverige, Norge och Danmark som ska ersätta de äldre CRM-, backoffice- och faktureringssystemen. |
| Försening av system implementation |
Försening av systemimplementation minskar Eniros förmåga att leverera intressanta erbjudanden i rätt tid. |
• Eniro prioriterar systemimplementationen för att möjliggöra en storskalig lansering av Eniros nya kunderbjudande. |
| Finansiella risker | Beskrivning av risk | Hantering av risk |
|---|---|---|
| Finansiella rapporteringsrisker |
Bristande uppföljning och kontroller kan påverka tillförlitligheten i Eniros finansiella rapporter. |
• Eniro ser löpande över sina nyckelprocesser och kontroller inom ramen för intern kontroll. |
| Valutarisk | Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår på grund av valuta exponering från Eniros verksamhet i Norge, Danmark, Finland och Polen. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Transaktionsrisk avser påverkan på nettoresul tatet och kassaflöden till följd av att värdet på operativa flöden i utländska valutor ändras vid förändringar i växelkurserna. Omräkningsrisk avser risken att värdet i svenska kronor avseende nettoinvesteringar i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna. |
• Transaktionsrisk i affärstransaktionerna i respektive geografiskt område är begränsade då relativt få kontrakt är i annan valuta än respektive lands valuta. Större inköpskon trakt i utländsk valuta säkras från fall till fall. • Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta uppstår en omräkningsrisk. Eniro har invester ingar i norska kronor, danska kronor, euro och polska zloty, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinves teringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor och danska kronor. |
| Ränterisk | Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning med rörlig ränta innebär ränterisk avseende kassaflöden och upplåning med fast ränta innebär ränterisk avseende verkligt värde. |
• Eniro har all upplåning till rörlig ränta. Enligt Eniros finanspolicy ska räntebindningstid beakta bolagets finansiella situation. Eftersom all upplåning i dagsläget sker till rörlig ränta innebär skuldsättningen en exponering för ränterisk. |
| Kreditrisk | Kreditrisk avser risken att en motpart inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar motparten en förlust. |
• Enligt Eniros finanspolicy får placering av överskottslikviditet endast ske i svenska stat spapper, certifikat med rating (AAA/ P1) samt hos banker med hög officiell kreditrating. • Eniro är exponerad för risken att inte få betalt från sina kunder. Risken för omfattande kundförluster är dock förhållandevis liten, eftersom Eniros kundbas är stor och väl differentierad. |
| Likviditetsrisk och finansieringsrisk |
Likviditetsrisk avser risken att det uppstår svårigheter att fullgöra ekonomiska åtaganden genom att likvida medel inte finns tillgängliga. Fi nansieringsrisk avser risken att extern finansiering inte finns tillgänglig vid behov samt att refinansier ing av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. |
• Styrelsen får kontinuerligt rullande prognoser för koncernens framtida kassaflöden som inkluderar förväntade likvida medel samt outnyttjade lånefaciliteter. • Eniro ingick i december en överenskommelse med sina långivare som innebar anstånd med amorteringar och nyckeltalsvillkor på banklånen. Under perioden för stand still avtalet förhandlade Eniro med sina långivare för att anpassa bolagets lånevillkor och övrig kapitalstruktur. • I april (händelser efter balansdagen) offentliggjorde Eniro en plan för rekapitaliser ing som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare. Om rekapitaliseringen fullföljs innebär den en förändrad kapitalstruktur, nytt låneavtal, avskrivning av banklån och kvittning av banklån mot stamaktier. Däremot om årsstämman inte fattar er forderliga beslut eller om tillräcklig acceptans (95%) av innehavare av preferensaktier och konvertibler inte uppnås kommer inte något nytt låneavtal träda ikraft, samtidigt upphör stand still-avtalet. Som en konsekvens kommer Eniro inte kunna fullfölja sina låneåtaganden. Styrelsen kommer då att ansöka om en företagsrekonstruktion. |
| Nedskrivning av immateriella tillgångar |
Eniros immateriella tillgångar består huvudsak ligen av goodwill och varumärken. En förändrad marknadssituation kan utgöra skäl till ett ned skrivningsbehov av tillgångarnas redovisade värde. |
• Varje år görs en nedskrivningsprövning av dessa tillgångars värde. För ytterligare redogörelse för hur nedskrivningsprövning av goodwill och varumärken görs, se not 8 Immateriella anläggningstillgångar. |
| Ökade pensionsförpliktelser | Eniro gör avsättningar för pensionsförpliktel ser enligt förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsförpliktelsernas storlek är framräknade baserade på både kända uppgifter och antaganden om exempelvis inflation och diskonteringsränta. Missbedömningar som leder till felaktiga antagan den kan medföra behov att omvärdera koncernens pensionsförpliktelser. |
•För en redogörelse av hur koncernens pensionsförpliktelser beräknas samt en käns lighetsanalys av de underliggande antagandena, se not 16 Pensionsförpliktelser. |
Eniro är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncernens bolagsstyrning och Eniros styrelse är ansvarig för styrningen.
En självklar utgångspunkt för hur styrningen av Eniro organiseras är att säkerställa att bolagets verksamhet är långsiktigt hållbar. Genom att visa hänsyn mot våra medarbetare, kunder, användare och andra intressenter, men också genom ett ansvarsfullt förhållningssätt till vår miljö så att vår negativa miljöpåverkan blir så liten som möjligt, är vi övertygade om att vi når de bästa framgångarna för vår verksamhet och vårt företag.
Vi har väl utvecklade rutiner för hur vi coachar våra medarbetare, hur vi agerar mot kunder och hur vi utvecklar våra tjänster för att tillmötesgå våra användares förväntningar. Eftersom vi är ett tjänstebolag så är vår klimatpåverkan liten, men vi strävar ändå efter att minimera vår negativa miljöpåverkan genom att till exempel frekvent använda virtuella mötesalternativ i stället för resor och att återvinna utrangerad ITutrustning.
Med dessa perspektiv som utgångspunkt fattar styrelsen de beslut som bidrar till den löpande styrningen av
Eniros styrningsstruktur
Enirokoncernen. Det finns också andra formella regelverk som reglerar hur Enirokoncernen styrs. De inkluderar de svenska aktiebolags- och årsredovisningslagarna, Nasdaq Stockholms regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), Eniros bolagsordning samt andra relevanta regelverk och riktlinjer som koncernens bolagsstyrningsdokument (inklusive styrelsens arbetsordning och VD-instruktion), Eniros värderingar och interna policyer. Eniros formella styrningsstruktur visas nedan.
Eniro tillämpar Koden och för 2016 har bolaget följt Koden utom beträffande följande punkter.
• Kodens regel 2.5 som anger att valberedningens sammansättning ska offentliggöras senast sex månader före påföljande årsstämma. Enligt av årsstämman 2016 beslutad procedur för inrättande av valberedning ska styrelsens ordförande kontakta de fyra största aktieägarna baserat på Euroclear Sweden AB:s förteckning över registrerade aktieägare per den sista bankdagen i augusti. De fyra största aktieägarna ska erbjudas möjlighet att utse varsin ledamot, att jämte ordföranden utgöra valberedning för tiden intill dess
2) Det är styrelsen som inrättar utskotten och utser vilka i styrelsen som ska ingå i respektive utskott.
Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, instruktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik, finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern kontroll och styrning.
Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden (www.bolagsstyrning.se).
en ny valberedning utsetts. Mot bakgrund av de ägarförändringar som skedde under hösten 2016 fann styrelsens ordförande det inte görligt att identifiera samt få kontakt med de största ägarna per 31 augusti utan istället basera kontakterna efter beaktande av ägarförändringar per den 30 september och 31 oktober 2016 för att få en valberedning på plats. Styrelsens ordförande valde därför, på bekostnad av viss försening, att säkerställa att valberedningen representerar de vid denna tidpunkt största ägarna, varvid arbetet försenades något och valberedningens sammansättning publicerades först den 1 december 2016, drygt fem månader före ursprungligen planerad årsstämma 2017.
• Kodens regel 8.1 som anger att styrelsen årligen genom en systematisk och strukturerad process ska utvärdera styrelsearbetet. Styrelsen i bolaget består endast av fyra ledamöter, samtliga nyvalda vid årsstämman 2016, och har i bolagets rådande finansiella situation fungerat som en aktivt arbetande styrelse där styrelsearbetet fokuserat på bolagets nuvarande utmaningar och mindre på sedvanligt styrelsearbete, varför styrelsen inte funnit det ändamålsenligt att genomföra någon styrelseutvärdering.
Nasdaq Stockholm beslutade den 14 december 2016 att aktierna i Eniro och preferensaktierna i bolaget skulle observationsnoteras med hänvisning till att väsentlig osäkerhet föreligger om bolagets ekonomiska situation. Bakgrunden till börsens beslut var det pressmeddelande som bolaget offentliggjorde samma dag om att bolaget förhandlar med bolagets långivare om lånevillkor och övrig kapitalstruktur och har ingått ett avtal med långivarna om anstånd med amorteringar och nyckelvillkor i bolagets banklån. Bolaget är alltjämt observationsnoterat.
Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncernens bolagsstyrning, genom att på bolagsstämman utse bolagets styrelse som i sin tur löpande under året är ansvarig för att bolagsstyrningen följer lagar samt övriga externa och interna styrinstrument.
Vid bolagsstämman får varje röstberättigad aktieägare till stamaktier rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier utan begränsning i rösträtten. Preferensaktieägare har 1/10 dels röst per aktie. Per 31 december 2016 finns inga C-aktier.
Eniros aktiekapital uppgick per den 31 december 2016 till 531 087 050 SEK fördelat på 530 087 050 stamaktier och 1 000 000 preferensaktier, varav Eniros egna innehav uppgick till 1 703 266 stamaktier. Det totala antalet röster uppgick till 530 187 050, varav stamaktierna motsvarar 530 087 050 röster och preferensaktierna 100 000 röster. Bolagets tre största aktieägare per den 31 december 2016 var:
Mer information om aktiekapitalet, aktien och aktieägarstrukturen finns på sidan 18-20.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid årsstämman eller i förekommande fall vid extra bolagsstämmor, som är bolagets högsta beslutande organ. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos Eniros styrelse under särskild adress som publiceras på koncernens hemsida www.enirogroup.com, i god tid före stämman. Årsstämman beslutar om:
disponibla medel skulle överföras i ny räkning.
befattningshavare innebärande bland annat en riktad emission av 19 850 000 teckningsoptioner som ger rätt att teckna stamaktier till en teckningskurs om 1,32 kronor till ett av Eniro helägt dotterbolag med efterföljande överlåtelse till styrelseledamöter och ledande befattningshavare. Dotterbolaget har i samband med stämman tecknat samtliga teckningsoptioner och dessa kommer att erbjudas till deltagarna till marknadspris i enlighet med teckningsoptionsprogrammen.
Det totala antalet företrädda aktier vid årsstämman var 115 898 681, motsvarande 115 730 507 röster och cirka 24 procent av det totala antalet röster i bolaget. Samtliga handlingar från årsstämman 2016 finns på www.enirogroup.com.
Inga extra bolagsstämmor avhölls 2016.
Eniros nästa årsstämma hålls den 7 juni 2017, efter styrelsens beslut om senareläggning av årsstämman som tidigare skulle ägt rum den 9 maj 2017, med hänvisningen till tidplanen för bolagets rekapitalisering. För ytterligare information om nästa årsstämma se längst bak i årsredovisningen.
Sedan 2005 har årsstämman årligen beslutat att de fyra största aktieägarna ska erbjudas möjlighet att utse varsin representant att, jämte ordföranden, utgöra valberedningen för tiden tills dess en ny valberedning utsetts. Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda, och senast sex månader före årsstämman.
Om en ledamot i valberedningen avgår från uppdraget innan dess arbete är avslutat ska den aktieägare som utsåg den avgående ledamoten utse en efterträdare, förutsatt att aktieägaren fortsatt är en av de fyra röstmässigt starkaste ägarna.
Om ägare som har utsett ledamot i valberedningen inte längre är en av de fyra största aktieägarna fram till tre månader före årsstämman ska denne ställa sin plats till förfogande till förmån för ny större aktieägare.
Valberedningen inför årsstämman 2017 presenterades i ett pressmeddelande den 1 december 2016 och efter beaktande av ägarförändringar (röstandel) per den 30 september och den 31 oktober 2016. Eniros valberedning inför årsstämman 2017 utgörs av:
Valberedningen har utsett Sebastian Jahreskog till ordförande.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 7 juni 2017 lägga fram förslag avseende:
Valberedningen har inför årsstämman 2017 hållit tre protokollförda sammanträden, däremellan har kontakter tagits mellan ledamöterna. Valberedningen har tagit del av redogörelse från styrelsens ordförande om det rådande läget i bolaget, för styrelsens och utskottens arbete sedan årsstämman, för ledamöternas kompetenser och erfarenheter och att styrelsen fungerat som en aktivt arbetande styrelse där styrelsearbetet fokuserat på bolagets nuvarande situation och utmaningar och mindre på ett sedvanligt styrelsearbete.
Valberedningen ser över den totala kompetensen i befintlig styrelse, diskuterar kravprofiler för eventuella nya ledamöter, intervjuar potentiella kandidater och lägger fram förslaget för styrelsens sammansättning. Valberedningens förslag presenteras i samband med kallelsen till årsstämman och på Eniros webbplats, www.enirogroup.com. I samband med detta publicerar valberedningen även sin redogörelse och motiverade yttrande gällande styrelse och revisorsval vid årsstämman 2017.
Styrelsen ska styra bolagets verksamhet i enlighet med bolagets och alla aktieägares intressen. Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som jämte aktiebolagslagen, bolagsordningen och Koden klargör styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom styrelsen, det vill säga mellan ordförande och övriga ledamöter, liksom mellan styrelsen och dess utskott. Arbetsordningen innehåller även rutiner för det löpande styrelsearbetet.
Styrelsen ska normalt hålla sex ordinarie möten per år, varav minst ett med bolagets revisorer närvarande och utan personer från koncernledningen. Extra styrelsemöten kan hållas för att behandla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ett ordinarie möte.
Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller per capsulam. Normalt ska kallelse till ordinarie möten skickas till ledamöterna en vecka före aktuellt möte. Med kallelsen ska bland annat dagordning och relevant dokumentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska behandlas på mötet skickas med.
Koncernens revisorer deltog bland annat vid de styrelsemöten som godkände bokslutskommunikén 2016 och delårsrapporten för andra 2016. Revisorerna har under året deltagit på revisionsutskottets möten och föredragit sina granskningsrapporter vid de möten som behandlat bokslutskommunikén 2016, delårsrapporten för andra kvartalet 2016 samt avrapportering av intern kontroll.
Enligt Eniros bolagsordning ska styrelsen bestå av fyra till tio ledamöter, som årligen väljs på årsstämman efter förslag från valberedning för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Enligt svensk lag har arbetstagarorganisationerna rätt att utse tre ledamöter och en suppleant för varje sådan ledamot. Styrelsen består för närvarande av fyra stämmovalda ledamöter samt en ordinarie arbetstagarrepresentant.
Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och är den som löpande följer verksamheten i nära dialog med VD. Ordföranden säkerställer att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden företräder Eniro i ägarfrågor. Ordföranden är även ansvarig för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete.
Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och VD, samt rutiner för hur VD löpande ska informera styrelsen om utvecklingen av koncernens verksamhet och finansiella ställning. Bolagets VD och koncernchef deltar i alla styrelsemöten förutom vid styrelsens enskilda diskussioner, exempelvis utvärdering av VD:s arbete. Andra ledande befattningshavare deltar när så behövs för att informera styrelsen eller när styrelsen eller VD särskilt begär det. Styrelsen har för närvarande två utskott; ersättningsutskottet och revisionsutskottet, och har under året fastställt arbetsordningar för respektive utskott. Styrelsen beslutar även om Eniros bolagsstyrningsdokument, vilket inkluderar styrelsens och utskottens arbetsordningar, VD-instruktion och de koncernövergripande policyer avseende finans, informations och insiderfrågor.
Styrelsen har under året hållit 18 styrelsemöten. Varje styrelseledamots närvaro på dessa möten framgår på sidorna 38-39. Från och med 20 september 2016 är Advokat Ingrid Westin Wallinder sekreterare vid styrelsemötena. Dessförinnan fördes protokoll av Eniros chefsjurist.
Vid de ordinarie styrelsemötena har VD redogjort för koncernens resultat och finansiella ställning inklusive prognos för de kommande kvartalen.
Styrelsen har under 2016 lagt kraft på att analysera verksamheten, förnya och utveckla bolagets affärsmodell och kunderbjudande i en ny strategi samt att modernisera varumärket. Stort fokus i styrelsearbetet har också varit på bolagets finansiella situation och kapitalstruktur med förhandlingar med bolagets långivande banker. Förhandlingarna har resulterat i en plan för rekapitalisering med förslag till förändrad kapitalstruktur, nytt låneavtal, avskrivning av banklån och kvittning av banklån mot stamaktier vilket föreläggs årsstämman 2017 för beslut.
Övriga viktigare frågor som styrelsen behandlat under året omfattar bland annat:
Styrelsen genomför normalt årligen en utvärdering av sitt arbete under ledning av styrelsens ordförande. Vid årsstämman 2016 utsågs en helt ny styrelse bestående endast av fyra ledamöter, som i bolagets rådande finansiella situation fungerat som en aktivt arbetande styrelse där styrelsearbetet fokuserat på bolagets nuvarande utmaningar och mindre på sedvanligt styrelsearbete, varför styrelsen inte funnit det ändamålsenligt att genomföra någon styrelseutvärdering, vilket rapporterats till valberedningen och förklarats som en avvikelse från Koden.
Under tiden efter årsstämman 2016 har ersättningsutskottet utgjorts av Joachim Berner (ordförande) och Örjan Frid, fram till Örjan Frids utträde den 12 augusti 2017 med anledning av han då tillträdde som VD, då han ersattes av Björn Björnsson (styrelsens ordförande).
Enligt Koden ska ersättningsutskottet bland annat bereda styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Enligt styrelsens arbetsordning ska ersättningsutskottets förslag presenteras för styrelsen som fattar beslut om att framlägga förslaget till årsstämman. Förslaget ska vara i linje med praxis för börsnoterade bolag. Styrelsens förslag till riktlinjer som antogs av årsstämman 2016 framgår av sidan 34.
Styrelsen har genom styrelsens arbetsordning bemyndigat ersättningsutskottet att besluta om individuella löner, ersättningar och pensionsförmåner för ledande befattningshavare, exklusive VD.
Ersättningsutskottet höll under året totalt fem möten. För ledamöternas närvaro se sidorna 38-39.
Mötena i ersättningsutskottet protokollförs och avrapporteras muntligen vid styrelsemötena.
Under tiden efter årsstämman 2016 har revisionsutskottet utgjorts av Ola Salmén (ordförande) och Björn Björnsson (styrelsens ordförande).
Enligt aktiebolagslagen ska revisionsutskottet bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet ansvarar enligt styrelsens arbetsordning för beredningen av styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten avseende koncernens finansiella rapportering samt övervaka, lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet med avseende bl. a. på effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering, samt följa och överväga tilllämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, eller gällande börsregler. Detta inkluderar att övervaka processerna för revision och effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen.
Revisionsutskottet ska löpande sammanträffa med Eniros revisor och hålla sig informerat om inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet samt utvärdera detta. Utskottet ska även löpande diskutera synen på Eniros risker avseende den finansiella rapporteringen med revisorn. Revisionsutskottets medlemmar har mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom svenskt näringsliv.
Revisionsutskottet ska informera Eniros valberedning om sin utvärdering av revisionsarbetet. Revisionsutskottet ska i samband med revisorsval bistå valberedningen i dess arbete avseende framtagande av förslag till revisor och arvode för revisionsarbetet. Upphandling av revisor har genomförts som bas för revisionsutskottets rekommendation till valberedningen för dess förslag till val av revisor vid årsstämman 2017.
Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster än revisionstjänster som Eniro får upphandla av sin revisor. Revisionsutskottet har rätt att självständigt anlita externa rådgivare för särskilda utredningar som revisionsutskottet anser vara nödvändiga att genomföra. Revisionsutskottet har rätt att begära information från och stöd för sitt arbete från samtliga anställda inom koncernen, liksom att begära att enskilda tjänstemän deltar i revisionsutskottets möten.
Revisionsutskottet har under året haft sex möten. För ledamöternas närvaro se sidorna 38-39. Mötena i revisionsutskottet protokollförs, bifogas styrelsematerialet och avrapporteras muntligen vid styrelsemötena och styrelsens ledamöter tillställs protokollen. Viktiga frågor som revisionsutskottet behandlat under året inbegriper:
Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelse ledamöterna. Årsstämman 2016 beslutade att arvode till styrelsen ska utgå med totalt 2 810 000 SEK, varav 1 100 000 SEK till styrelsens ordförande samt 420 000 SEK till övriga bolagsstämmovalda ledamöter, 150 000 SEK till ordförande i styrelsens revisionsutskott och 150 000 SEK till ordförande i styrelsens ersättningsutskott samt 75 000 SEK till övriga två ledamöter i bolagens utskott. Styrelseledamoten Örjan Frid tillträdde sitt uppdrag som verkställande direktör i augusti 2016 och har efter det inte tagit ut något styrelsearvode.
I enlighet med Årsstämmans beslut inrättades ett teckningsoptionsprogram 2016 A respektive B för styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare innebärande bland annat en riktad emission av 19 850 000 teckningsoptioner som ger rätt att teckna stamaktier till en teckningskurs om 1,32 kronor till ett av Eniro helägt dotterbolag med efterföljande överlåtelse till styrelseledamöter och ledande befattningshavare i enlighet med valberedningens förslag. Dotterbolaget har i samband med stämman tecknat samtliga teckningsoptioner och dessa erbjöds till deltagarna till marknadspris i enlighet med teckningsoptionsprogrammen.
VD utses av och får instruktioner från styrelsen. VD utser i sin tur övriga medlemmar i koncernledningen och är ansvarig för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet i enlighet med styrelsen riktlinjer och anvisningar.
Eniros koncernledning består av VD och koncernchef, Ekonomi- och finansdirektör, samt ansvarig för Försäljning Norden. Verkställande direktören är även ansvarig för Digital Solutions (fd User and Customer Experience).
VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut efter samråd med dess ledamöter.
Koncernledningen har under året fokuserat arbetet kring:
Årsstämman väljer bolagets revisor. Revisorn är ansvarig för att utifrån en årligen fastställd revisionsplan granska och utvärdera verksamhetens risker och koncernens finansiella rapportering. Revisorn träffar regelbundet revisionsutskottet för att informera om det löpande revisionsarbetet.
Årsstämman 2016 valde om PricewaterhouseCoopers AB som revisor för tiden intill årsstämman 2017. Från tiden efter årsstämman 2016 har huvudansvarig revisor varit den auktoriserade revisorn Michael Bengtsson. Vid sidan av Eniro har Michael Bengtsson revisionsuppdrag för bland annat Sweco, Indutrade, Bure, Nobina och Bonnier. Ersättning till revisorerna utgår enligt räkning efter träffad överenskommelse. Information om ersättning finns i not 26 Arvoden till revisorer på sidan 64.
Eniros årsstämma kommer att hållas den 7 juni 2017 kl 11:00 i lokaler hos Summit, Kista Timebuilding, Kistagången 12, Kista. För ytterligare information om årsstämman se längst bak i årsredovisningen.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen. Den externa finansiella rapporteringen ska vara upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Eniro har implementerat ett modifierat COSO-ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Syftet med detta avsnitt är att ge aktieägare och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen över finansiell rapportering är organiserad.
Styrelsen ansvarar för att Eniro har god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Styrelsen ansvarar också för att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på bolag noterade på Nasdaq Stockholm.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott som bland annat övervakar bolagets finansiella rapportering, effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen.
Eniro har implementerat ett modifierat COSO-ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, uppdelat på följande komponenter:
Ramverket för intern kontroll innefattar tre nivåer av ansvar för att säkerställa styrning och kontroll. Den första nivån utgörs av verksamheten som inom sina respektive områden ansvarar för att upprätthålla en god intern kontroll och därigenom identifiera och hantera risker för fel i den finansiella rapporteringen. Kontrollerna är identifierade via en "riskbedömning" och allokerade till organisationen för periodvisa (månad/kvartal) självgranskningar. Rapportering av resultat från självgranskningen sker kvartalsvis.
I den andra nivån återfinns koncernens risk- och kontrollfunktion, vilken har i uppgift att stödja den första nivån och tillhandahålla information åt ledningen. Kontrollfunktionen har också till uppgift att årligen göra en "riskbedömning" samt säkerställa att organisationen har korrekt kunskap för att kunna genomföra en korrekt självgranskning. I ansvaret ligger även att göra en granskning av resultatet från självgranskningen för att säkerställa att samtliga krav för kontroller efterlevs.
Styrelsen har beslutat att inte inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Bedömningen baseras på koncernens storlek och verksamhet samt befintliga internkontrollprocesser. Vid behov används externa rådgivare för projekt avseende intern kontroll på uppdrag av revisionsutskottet.
Den tredje nivån utgörs av den oberoende granskning som utförs av externa revisorer med uppgift att säkerställa effektiviteten och tillförlitligheten i koncernens interna styrning och kontroll.
En god kontrollmiljö utgör grunden för effektiviteten i ett bolags interna kontrollsystem. Den bygger på en organisation där det finns tydliga beslutsvägar, där befogenheter och ansvar har fördelats genom riktlinjer samt en företagskultur med gemensamma värderingar. Dessutom påverkas kontrollmiljön av den enskilda medarbetarens medvetenhet om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll.
I styrelsens arbetsordning och instruktionen till VD säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning, som syftar till en effektiv kontroll och hantering av verksamhetens risker. Organisationen har också fastlagt ett antal grundläggande riktlinjer och policyer som har betydelse för att upprätthålla en effektiv kontroll såsom till exempel delegationsordning, redovisningsmanual, finanspolicy, etikpolicy, hållbarhetspolicy, kommunikationspolicy, insider policy samt Eniros whistleblowing process.
Revisionsutskottet ansvarar för att väsentliga risker för fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras.
Inom Enirokoncernen förs en kontinuerlig dialog med respektive verksamhetsdrivande dotterbolag för att säkerställa en god internkontroll och medvetandegöra verksamhetens risker.
Group Finance koordinerar Eniros övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. I processen ingår en självgranskning, en så kallad "self-assessment", som utförs i organisationen.
Styrelsen bedömer att det finns en god förståelse bland medarbetarna för behovet av god kontroll över den finansiella rapporteringen.
Eniros interna kontrollstruktur baseras på fastställda policyer och riktlinjer samt återkommande rapportering.
Eniros struktur för intern kontroll tar utgångspunkt i koncernens affärskritiska processer i vilka kontrollaktiviteter har implementerats baserat på den bedömda risken för eventuella fel.
Effektiv och korrekt informationsspridning, både internt och externt är viktigt för att säkerställa fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid. Policyer, rutiner, handböcker och annat av betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras löpande till berörda medarbetare.
Koncernens ekonomifunktion har ett direkt operativt ansvar för den löpande finansiella redovisningen och för likformig tillämpning av koncernens riktlinjer, principer och instruktioner för den finansiella rapporteringen. Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter om den operativa verksamheten till koncernledningen som i sin tur rapporterar till styrelsen.
Kommunikationspolicyn och tillhörande riktlinjer säkerställer att den externa kommunikationen är korrekt och lever upp till de krav som ställs på bolag noterade på Nasdaq Stockholm.
Finansiell information lämnas regelbundet genom årsredovisning, delårsrapporter, pressmeddelanden och tillkännagivanden på bolagets hemsida www.enirogroup.com.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som ledningsgruppen och revisionsutskottet lämnar. Revisionsutskottets uppföljning av effektiviteten i den interna kontrollen är särskilt viktig.
Under slutet av året fattades ett beslut om att under första halvåret 2017 genomföra en omfattande genomgång och kartläggning av Eniros interna finansiella kontrollsystem. Fokus kommer att vara på kontrollmiljö, riskbedömning, processer och kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. Detta för att säkerställa att den interna kontrollen är korrekt implementerad och uppdaterad samt att processen täcker samtliga potentiella risker i den finansiella rapporteringen.
| Björn Björnsson Ordförande, invald 2016 Ledamot i revisionsutskottet och ersättningsutskottet |
Joachim Berner Ledamot, invald 2016 Ordförande i ersättningsutskottet |
Örjan Frid Ledamot och VD, invald 2016 |
|
|---|---|---|---|
| Född | 1946 | 1962 | 1954 |
| Utbildning | Pol Mag | MBA | Civilingenjör / Civilekonom |
| Övriga styrelseuppdrag | Eikos AB (ordförande), H Lundén AB (ledamot), Nordiska Kredit marknadsaktiebolaget (ledamot) och Cape Capital AG (ordförande). |
Christian Berner Tech Trade (ordförande), Gårdaverken AB (ordförande), Lokaltidningen Mitt i Stockholm AB (ordförande), Seafire Capital (ordförande), Yr kesakademin AB (ledamot), NHST Media Group AS (ledamot), Teknoma OY (ledamot) och Squid AB (ledamot). |
- |
| Arbetslivserfarenhet | Finansanalytiker och kapitalför valtare. Sedan 1990 egen konsult med fokus på företagsfinansie ring. Styrelseordförande i Bure Equity AB, Otus Finanzgesellschaft AG och S.G. Investments SA. Styrelseledamot i bla Assi Domän, Billerud, B&N, Carnegie, Enator, Export-Invest,HSBC Funds Inter national, JM, Piren, Reinhold City, Salus Ansvar, Skandia, Skandia Liv, Skanditek,Teracom, Tornet, Trustor, Academedia, Falck Healthcare, E.Öhman J:r och Privatbank der Schweiz |
Chefredaktör och VD Dagens Nyheter och Expressen. Redaktionschef Göteborgs Posten. VD Lowe Brindfors. |
VD Patria Helicopters AB, VD Eneas Energy AB, VD TradeDoubler AB och VD Dimension AB. |
| Aktieinnehav1) i Eniro | Stamaktier: – Preferensaktier: – Teckningsoptioner: 2 975 000 |
Stamaktier: – Preferensaktier: – Teckningsoptioner: 2 975 000 |
Stamaktier: – Preferensaktier: – Teckningsoptioner: 2 975 000 |
| Närvaro 20162) Styrelsemöte Revisionsutskott Ersättningsutskott Arvode för mandatperioden 2016/2017, |
14 (14) 6 (6) 3 (3) |
14 (14) n/a 4 (4) |
14 (14) n/a 1 (1) |
| SEK3) 4) Styrelse Revisionsutskott Ersättningsutskott |
1 1 100 000 75 000 53 014 |
420 000 - 150 000 |
123 123 - 21 986 |
| Oberoende gentemot bolaget och större | Ja/Ja | Ja/Ja | Nej/Ja |
| aktieägare |
1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier per 31 december 2016.
2) Inom parentes anges antal möten som har ägt rum under den tidsperiod som respektive representant har varit ledamot.
Ola Salmén Ledamot, invald 2016 Ordförande i revisionsutskottet Katarina Emilsson Thudén Arbetstagarrepresentant, invald som suppleant 2013, ordinarie från maj 2014
| 1946 1962 |
1954 | 1954 | 1969 |
|---|---|---|---|
| Utbildning Pol Mag MBA |
Civilingenjör / Civilekonom | Civilekonom | Diplomerad informationsmäklare |
och omvärldsbevakare
Ordförande Unionklubben Eniro.
CFO Sandvik, CFO Vin & Sprit och CFO Adcore AB. Ekonomichef Handelsbanken Markets. Ekonomichefs- och controller befattningar inom koncernerna Swedish Match och STORA.
Arbetsmiljösamordnare, Facility manager, Informatör, Intern miljörevisor.
| Stamaktier: – | Stamaktier: – |
|---|---|
| Preferensaktier: – | Preferensaktier: – |
| Teckningsoptioner: – | Teckningsoptioner: – |
| 17 (18) | 13 (14) |
| n/a | 6 (6) |
| n/a | n/a |
| 24 000 | 420 000 |
| - | 150 000 |
| - | - |
| – | Ja/Ja |
3) Örjan Frid har efter tillträdet som VD och koncernchef den 12:e augusti 2016 inte tagit ut något ytterligare styrelsearvode. 4) Björn Björnsson har efter Örjan Frids tillträde som VD och koncernchef övertagit hans plats i ersättningsutskottet.
| Örjan Frid Ledamot och VD, invald 2016 |
Fredrik Sandelin Ekonomi- och finansdirektör Anställd sedan 2015 och medlem i koncernledningen sedan 2015 |
Mikael Lindström Tillförordnad chef Nordic Sales Medlem i koncernledningen sedan 2017 |
|
|---|---|---|---|
| Född | 1954 | 1962 | 1963 |
| Utbildning | Civilingenjör / Civilekonom | Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm |
Civilekonom, Lunds Universitet |
| Övriga styrelseuppdrag | – | – | – |
| Arbetslivserfarenhet | VD Patria Helicopters AB, VD Eneas Energy AB, VD TradeDoubler AB och VD Dimension AB. |
CFO Caperio, vice VD och CFO IBS, VD A-Com, SVP Sverige Hilton Hotels Worldwide, vice VD och CFO Scandic Hotels, Finansdirek tör Ratos. |
Affärsutveckling Humagic Group AB, Marknads och försäljnings direktör Previa AB, VD Segmen tor AS, Grundare/VD Accept säljutveckling AB, Konsult Avant Företagsutveckling AB |
| Aktieinnehav1) i Eniro | Stamaktier: – Preferensaktier: – Teckningsoptioner: 2 975 000 |
Stamaktier: 200 000 Preferensaktier: – Teckningsoptioner: 1 300 000 |
Stamaktier: – Preferensaktier: – Teckningsoptioner: – |
Rörelseintäkterna uppgick till 1 967 MSEK Rörelseresultatet uppgick till -664 MSEK Resultat per stamaktie före utspädning uppgick till -1,88 SEK Årets kassaflöde uppgick till -48 MSEK
| 48 NOT 1 | Redovisningsprinciper |
|---|---|
| 51 NOT 2 | Viktiga uppskattningar och bedömningar |
| 52 NOT 3 | Segmentsinformation |
| 53 NOT 4 | Kostnader fördelade per kostnadsslag |
| 53 NOT 5 | Finansiella intäkter och kostnader |
| 53 NOT 6 Skatt | |
| 54 NOT 7 | Materiella anläggningstillgångar |
| 55 NOT 8 | Immateriella anläggningstillgångar |
| 56 NOT 9 | Finansiella anläggningstillgångar |
| 56 NOT 10 Kundfordringar och andra fordringar | |
| 56 NOT 11 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
| 56 NOT 12 | Likvida medel |
| 57 NOT 13 | Eget kapital och resultat per aktie |
| 57 NOT 14 Upplåning | |
| 58 NOT 15 Konvertibellån | |
| 59 NOT 16 Pensionsförpliktelser | |
| 61 NOT 17 Avsättningar | |
| 61 NOT 18 Upplupna kostnader | |
| 61 NOT 19 | Förutbetalda intäkter |
| 61 NOT 20 Finansiella instrument per kategori | |
| 62 NOT 21 Finansiell riskhantering | |
| 63 NOT 22 Anställda | |
| 63 NOT 23 Löner och andra ersättningar | |
| 63 NOT 24 Ersättning styrelse och ledande befattningshavare |
|
| 64 NOT 25 Transaktioner med närstående | |
| 64 NOT 26 Arvoden till revisorer | |
| 64 NOT 27 Leasing | |
| 64 NOT 28 Ställda säkerheter | |
| 64 NOT 29 Händelser efter balansdagen |
| 66 Moderbolagets resultaträkning |
|---|
| 66 Moderbolagets rapport över totalresultat |
| 67 Moderbolagets balansräkning |
| 68 Moderbolagets förändringar i eget kapital |
| 68 Moderbolagets kassaflödesanalys |
| 69 NOT M1 | Moderbolagets redovisningsprinciper |
|---|---|
| 69 NOT M2 | Rörelseintäkter |
| 69 NOT M3 | Kostnader fördelade per kostnadsslag |
| 69 NOT M4 | Finansiella intäkter och kostnader |
| 70 NOT M5 | Skatt |
| 70 NOT M6 | Materiella anläggningstillgångar |
| 70 NOT M7 | Immateriella anläggningstillgångar |
| 71 NOT M8 | Aktier och andelar i koncernföretag |
| 71 NOT M9 | Övriga räntebärande fordringar |
| 71 NOT M10 Förutbetalda kostnader och | |
| upplupna intäkter | |
| 72 NOT M11 | Övriga omsättningstillgångar |
| 72 NOT M12 Likvida medel | |
| 72 NOT M13 Eget kapital | |
| 72 NOT M14 Pensionsförpliktelser | |
| 73 NOT M15 Avsättningar | |
| 73 NOT M16 Konvertibellån | |
| 73 NOT M17 Upplupna kostnader | |
| 73 NOT M18 Anställda, löner och ersättningar | |
| 73 NOT M19 Arvoden till revisorer | |
| 73 NOT M20 Ställda säkerheter, åtaganden och eventualförpliktelser |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 3 | 1 967 | 2 438 |
| Produktionskostnader | 4 | -440 | -550 |
| Försäljningskostnader | 4 | -674 | -883 |
| Marknadsföringskostnader | 4 | -194 | -257 |
| Administrationskostnader | 4 | -245 | -397 |
| Produktutvecklingskostnader | 4 | -215 | -226 |
| Övriga intäkter | 17 | 13 | |
| Övriga kostnader | -7 | -11 | |
| Nedskrivning av anläggningstillgångar | 7, 8 | -873 | -1 157 |
| Rörelseresultat | 3, 22, 23 ,24 | -664 | -1 030 |
| Finansiella intäkter | 5 | 7 | 110 |
| Finansiella kostnader | 5 | -196 | -170 |
| Resultat före skatt | -853 | -1 090 | |
| Inkomstskatt | 6 | -9 | -35 |
| Årets resultat | -862 | -1 125 | |
| Varav hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | -869 | -1 124 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 7 | -1 | |
| Resultat per stamaktie före utspädning, SEK | 13 | -1,88 | -3,69 |
| Resultat per stamaktie efter utspädning, SEK | 13 | -1,88 | -3,69 |
| Genomsnittligt antal stamaktier före utspädning, tusental | 488 961 | 317 742 | |
| Genomsnittligt antal stamaktier efter utspädning, tusental | 642 657 | 505 435 | |
| Antal preferensaktier vid periodens slut, tusental | 1 000 | 1 000 |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | -862 | -1 125 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kan omföras till resultaträkningen | |||
| Omvärdering pensionsförpliktelser | 16 | -39 | 199 |
| Skatt hänförlig till omvärdering pensionsförpliktelser | 9 | -44 | |
| Summa | -30 | 155 | |
| Poster som har eller kan omföras till resultaträkningen | |||
| Säkring av nettoinvestering | -27 | 21 | |
| Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 9 | -5 | |
| Valutakursdifferenser | 185 | -235 | |
| Summa | 167 | -219 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | 137 | -64 | |
| Årets totalresultat | -725 | -1 189 | |
| Varav hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | -736 | -1 183 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 11 | -6 |
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 29 | 21 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 8 | 2 761 | 3 615 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 97 | 100 |
| Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar |
9 | 235 3 122 |
179 3 915 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Pågående arbete | 21 | 31 | |
| Kundfordringar | 10 | 210 | 265 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 11 | 76 | 87 |
| Aktuella skattefordringar | 16 | 14 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 10 | 12 | 13 |
| Övriga räntebärande fordringar | 10 | 0 | 0 |
| Likvida medel | 12 | 48 | 91 |
| Summa omsättningstillgångar | 383 | 501 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 505 | 4 416 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 13 | 531 | 477 |
| Övrigt tillskjutet eget kapital | 5 554 | 5 517 | |
| Reserver | -328 | -491 | |
| Balanserad vinst | -5 331 | -4 384 | |
| Eget kapital moderbolagets aktieägare | 426 | 1 119 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 42 | 39 | |
| Summa eget kapital | 468 | 1 158 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 14 | 10 | 1 295 |
| Konvertibellån | 15 | 216 | 284 |
| Uppskjutna skatteskulder | 6 | 164 | 209 |
| Pensionsförpliktelser | 16 | 428 | 415 |
| Avsättningar | 17 | 5 | 5 |
| Summa långfristiga skulder | 823 | 2 208 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 52 | 50 | |
| Aktuella skatteskulder | 12 | 13 | |
| Upplupna kostnader | 18 | 160 | 144 |
| Förutbetalda intäkter | 19 | 449 | 528 |
| Övriga kortfristiga skulder | 88 | 106 | |
| Avsättningar | 17 | 9 | 39 |
| Upplåning | 14 | 1 444 | 170 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 214 | 1 050 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 505 | 4 416 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående balans 1 januari 2015 | 309 | 5 125 | -277 | -3 420 | 1 737 | 60 | 1 797 | |
| Årets resultat | - | - | - | -1 124 | -1 124 | -1 | -1 125 | |
| Säkring av nettoinvestering | ||||||||
| Värdering av låneskulder | - | - | 21 | - | 21 | - | 21 | |
| Skatt på värdering av låneskulder | - | - | -5 | - | -5 | - | -5 | |
| Omräkning av utländska dotterföretag | - | - | -230 | - | -230 | -5 | -235 | |
| Förändring pensioner | ||||||||
| Aktuariella vinster/förluster | - | - | - | 199 | 199 | - | 199 | |
| Skatt på aktuariella vinster/förluster | - | - | - | -44 | -44 | - | -44 | |
| Summa totalresultat | - | - | -214 | -969 | -1 183 | -6 | -1 189 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Nedsättning av aktiekapital | -257 | - | - | 257 | 0 | - | 0 | |
| Nyemission | 153 | 278 | - | - | 431 | - | 431 | |
| Fondemission | 204 | - | - | -204 | 0 | - | 0 | |
| Konvertibla skuldebrev - eget kapitaldel | - | 72 | - | - | 72 | - | 72 | |
| Konvertering av konvertibla skuldebrev | 68 | 42 | - | - | 110 | - | 110 | |
| Utdelning preferensaktier | - | - | - | -48 | -48 | - | -48 | |
| Utdelning innehav utan bestämmande inflytande | - | - | - | - | - | -15 | -15 | |
| Aktierelaterade ersättningar | - | - | - | 0 | 0 | - | 0 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | 168 | 392 | - | 5 | 565 | -15 | 550 | |
| Utgående balans 31 december 2015 | 13 | 477 | 5 517 | -491 | -4 384 | 1 119 | 39 | 1 158 |
| Ingående balans 1 januari 2016 | 477 | 5 517 | -491 | -4 384 | 1 119 | 39 | 1 158 | |
| Årets resultat | - | - | - | -869 | -869 | 7 | -862 | |
| Säkring av nettoinvestering | ||||||||
| Värdering av låneskulder | - | - | -27 | - | -27 | - | -27 | |
| Skatt på värdering av låneskulder | - | - | 9 | - | 9 | - | 9 | |
| Omräkning av utländska dotterföretag | - | - | 181 | - | 181 | 4 | 185 | |
| Förändring pensioner | ||||||||
| Aktuariella vinster/förluster | - | - | - | -39 | -39 | - | -39 | |
| Skatt på aktuariella vinster/förluster | - | - | - | 9 | 9 | - | 9 | |
| Summa totalresultat | - | - | 163 | -899 | -736 | 11 | -725 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Konvertering av konvertibla skuldebrev | 54 | 36 | - | - | 90 | - | 90 | |
| Optionsprogram | - | 1 | - | - | 1 | - | 1 | |
| Utdelning preferensaktier | - | - | - | -48 | -48 | - | -48 | |
| Utdelning innehav utan bestämmande inflytande | - | - | - | - | - | -8 | -8 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | 54 | 37 | - | -48 | 43 | -8 | 35 | |
| Utgående balans 31 december 2016 | 13 | 531 | 5 554 | -328 | -5 331 | 426 | 42 | 468 |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | -664 | -1 030 | |
| Justering för | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 4 | 1 092 | 1 413 |
| Pensioner och övriga avsättningar | -70 | -11 | |
| Resultat vid avyttring anläggningstillgångar | -1 | 0 | |
| Erhållna räntor | 4 | 5 | |
| Erlagda räntor | -105 | -160 | |
| Betald inkomstskatt | -14 | -18 | |
| Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital | 242 | 199 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Minskning /ökning av pågående arbete | 10 | 23 | |
| Minskning /ökning av kortfristiga fordringar | 78 | 163 | |
| Minskning /ökning av kortfristiga skulder | -113 | -207 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 217 | 178 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 7 | -10 | -18 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 8 | -83 | -74 |
| Avyttring av koncernföretag och övrig verksamhet | 1 | 6 | |
| Avyttring av anläggningstillgångar | 7, 8 | 0 | 0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -92 | -86 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 24 | 0 | |
| Amortering av lån | -86 | -885 | |
| Långfristiga placeringar | -56 | -10 | |
| Optionsprogram | 1 | - | |
| Nyemission | - | 430 | |
| Konvertibelemission | 15 | - | 475 |
| Utdelning preferensaktier | -48 | -48 | |
| Utdelning till aktieägare utan bestämmande inflytande | -8 | -15 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -173 | -53 | |
| Årets kassaflöde | -48 | 39 | |
| Likvida medel vid årets början | 91 | 58 | |
| Årets kassaflöde | -48 | 39 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 5 | -6 | |
| Likvida medel vid årets slut | 12 | 48 | 91 |
Koncernen omfattar moderbolaget Eniro AB (publ) med organisationsnummer 556588-0936 och dess dotterföretag och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Stockholm, Sverige och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm sedan den 10 oktober 2000. Adressen till huvudkontoret är Box 7044, 164 07 Kista. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts av styrelsen den 8 maj och ska fastställas på årsstämman den 7 juni 2017.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU samt tillämpliga bestämmelser i Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Följande nya och förändrade standarder har trätt i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016
Inga av dessa klargöranden, ändringar och tolkningar har haft någon inverkan på koncernens redovisningsprinciper eller upplysningar.
Dotterföretag
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Eniro AB och dess dotterföretag. Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande över ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och kan påverka avkastningen genom sitt bestämmande inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras.
Innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagens resultat och eget kapital redovisas separat i koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital och balansräkning.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av de verkliga värdena av; överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare, de aktier som emitterats av koncernen och tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget. I köpeskillingen ingår även de verkliga värdena av alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och övertagna eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas, med ett fåtal undantag, inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Goodwill avser det belopp varmed överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkliga värdet på tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar och övertagna skulder. Om beloppet är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
I de fall då hela eller delar av köpeskillingen skjuts upp, ska de framtida betalningarna diskonteras till nuvärdet vid förvärvstidpunkten. Diskonteringsränta är företagets marginella lånerätna, vilken är den räntesats företaget skulle ha betalat för en finansiering genom lån under motsvarande period och liknande villkor.
Villkorad köpeskilling klassificeras antingen som eget kapital eller som finansiell skuld. Belopp klassificerade som finansiella skulder omvärderas varje period till verkligt värde. Eventuella omvärderingsvinster och -förluster redovisas i resultatet.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.
Intresseföretag är företag i vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas innehav i intresseföretag initialt till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totaltresultatet efter förvärvstidpunkten. Utdelningar redovisas som en minskning av investeringens redovisade värde.
Posterna i de finansiella rapporterna för respektive koncernföretag är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive koncernföretag huvudsakligen är verksamt. Denna valuta är enhetens funktionella valuta. I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar och skulder till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Valutakursvinster och -förluster som härrör sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i posten Övriga intäkter/ kostnader.
Resultat och balansräkningar för koncernföretag som har en annan funktionell valuta än svenska kronor (koncernens rapportvaluta) omräknas enligt följande:
I koncernredovisningen redovisas valutakursdifferenser hänförliga till omräkning av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet, tillsammans med valutakursdifferenser hänförliga till upplåning som klassificerats som säkringsinstrument för sådana investeringar, i övrigt totalresultat. Ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Segmentsrapporteringen överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högste verkställande beslutsfattare. Koncernledningen utgör högste verkställande beslutsfattare och ansvarar för tilldelning av resurser och utvärdering av resultat.
Eniros rörelsesegment utgörs av affärsområdena Lokalt sök och Voice. Verksamheten inom Lokalt sök bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Polen. Affärsområdet Lokalt sök har gemensamma landsöverskridande funktioner såsom UCE (User and Customer Experience) , Nordic Sales, Business support, Finance samt Human Resources. Affärsområdet Voice bedriver verksamhet i Sverige, Norge och Finland. Affärsområdet Voice styrs separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen.
Koncernledningens uppföljning av resultatutveckling, EBITDA, och finansiell rapportering följer uppdelningen i Lokalt sök och Voice.
Intäkter redovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla bolaget och beloppet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas, och motsvarar det belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt.
Eniro presenterar sina intäkter i de olika intäktsområdena Desktop/Mobilt sök, Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter, Print och Voice.
Eniros intäkter kommer huvudsakligen från annonser som visas vid användares sökningar på internet, via mobilen, i kataloger eller via nummerupplysningstjänster. Intäkterna redovisas i den period som Eniro levererar produkten/tjänsten. I de fall en produkt/tjänst innehåller flera komponenter intäktsförs marknadsvärdet hänförligt till respektive komponent vid leverans. Intäkterna för annonspaket fördelas enligt de olika intäktsredovisningsprinciperna som gäller för de ingående komponenterna. Utfallet av fördelningen mellan de olika intäktsredovisningsmetoderna är beroende av värdet av de ingående komponenterna i respektive paket och sätts enligt marknadsvärdet av den kommersiella användningen baserad på prislistor.
Inom intäktsområdet Desktop/Mobilt sök erbjuder Eniro sina kunder annonsutrymme i Eniros välbesökta lokala söktjänster. Eniros erbjudande består av annonspaket i flera storlekar med olika innehåll och geografisk spridning. Intäkter från annonspaketen fördelas på de ingående komponenterna.
Annonsutrymmet i Eniros desktop- och mobilkanaler periodiseras över den tid då tjänsten tillhandahålls, i normalfallet tolv månader. Optimering av sökord innebär att Eniro analyserar trafiken på Eniros söksidor för att därefter välja specifika sökord för respektive kund vilket ökar kundens sökbarhet och därmed synlighet i träfflistor. Optimeringen intäktsförs när analysen levereras till kund. Optimeringstjänsten ingår både i annonspaket, då intäkten hänförligt till tjänsten redovisas up-front, och kan köpas separat. Om produkten video ingår i ett annonspaket fördelas intäkten på komponenterna video och publicering av video, där intäkten hänförlig till
videon intäktsförs när inspelningen är klar och videon levereras till kund. Intäkten hänförlig till publicering av video periodiseras över den period då tjänsten tillhandahålls.
Eniros nya intäktsredovisningssystem har skapat möjligheter att förfina intäktsmodellen med dagsperiodisering av intäkter. Tidigare har bolaget tillämpat månadsperiodisering. Efter en genomgång av samtliga avtal tecknade under 2016 har detta lett till en engångseffekt i form av minskade redovisade intäkter och EBITDA med 30 MSEK under det fjärde kvartalet 2016.
Inom intäktsområdet Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter erbjuder Eniro tjänster såsom sökmotoroptimering (SEO), video, hemsidor samt sponsrade länkar.
Sökmotoroptimering innebär att kundens hemsida optimeras för de stora sökmotorerna. Eniro gör kontinuerligt uppdateringar för att leverera önskvärda resultat. Intäkten fördelas över den period som optimeringstjänsten tillhandahålls, vilket i normalfallet innebär att intäkten periodiseras över tolv månader men kan även vara andra perioder.
För produkten video består erbjudandet av att filma och redigera en video som därefter publiceras under en abonnemangsperiod. Kunden kan även publicera videon på sin egen hemsida. Intäkterna fördelas på de ingående komponenterna video och hosting av video, där intäkten hänförlig till videon redovisas när inspelningen är klar och videon levereras till kund. Intäkten hänförlig till hosting av videon periodiseras linjärt över abonnemangsperioden, d v s över den period då tjänsten tillhandahålls.
Produkten hemsida innebär att Eniro producerar en hemsida till kunden som därefter publiceras under en abonnemangsperiod. Intäkten periodiseras linjärt över abonnemangsperioden då hemsidan inte levereras till kund och därmed inte kan hostas av någon annan än Eniro.
Sponsrade länkar är en auktionsbaserad tjänst som tillhandahåller klickbara textannonser. Intäkter för sponsrade länkar redovisas när en användare "klickar" på den sponsrade länken till rådande pris per klick, cost per click (CPC), enligt ett auktionsförfarande.
Intäkter från tryckta kataloger redovisas då katalogen distribueras till användarna.
Intäkter från nummerupplysningstjänster och övriga voicetjänster redovisas när tjänsterna levereras till slutanvändaren via samtal eller sms.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt beräknas på periodens skattemässiga resultat enligt gällande skattesatser. Den aktuella skattekostnaden justeras med förändringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder som hänför sig till temporära skillnader och outnyttjade underskott. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt redovisas för alla temporära skillnader mellan redovisade respektive skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skatteskulden regleras eller den uppskjutna skattefordran realiseras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och de hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt där det finns en avsikt att reglera genom nettobetalningar.
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppstår.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod ner till eventuellt restvärde. Koncernens materiella tillgångar består främst av datautrustningar och kontorsinventarier. Bedömd nyttjandeperiod varierar mellan tre och fem år.
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. Om en tillgångs redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde skrivs den omgående ner till återvinningsvärdet. Vinster och förluster vid avyttring av materiella tillgångar, d v s skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och försäljningsintäkten, redovisas som övriga intäkter eller övriga kostnader i resultaträkningen.
Koncernens immateriella tillgångar består av goodwill, varumärken med obestämbar och bestämbar nyttjandeperiod, kundrelationer och andra immateriella tillgångar vilket i huvudsak avser produktutveckling.
Goodwill avser det belopp varmed överförd ersättning överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar och övertagna skulder vid förvärvstillfället. Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod som förvärvats i samband med rörelseförvärv redovisas till verkligt värde vid förvärvstillfället.
Goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera
eventuellt nedskrivningsbehov, och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på goodwill och övriga koncernmässiga övervärden hänförliga till den avyttrade enheten.
Kundrelationer, övriga varumärken och andra immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till mellan tre och sju år. Övriga varumärken har en nyttjandeperiod som uppgår till mellan fem och tio år. Andra immateriella tillgångar utgörs främst av produktutveckling. De utgifter som aktiveras innefattar utgifter för direkt lön och andra utgifter direkt hänförliga till utvecklingsprojektet. Programvarulicenser, databaser och utgivningsrätter av unik karaktär som kontrolleras av koncernen och som har en nyttjandeperiod längre än tre år redovisas som andra immateriella tillgångar. Andra immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden som varierar mellan tre och tio år.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, såsom goodwill och vissa varumärken, eller immateriella tillgångar som inte är färdiga för användning, skrivs inte av utan prövas avseende eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller vid indikation på värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst en indikation av ett nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning görs med det belopp tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden, d v s kassagenererande enheter. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs vid varje balansdag en prövning om en återföring bör göras. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
Klassificeringen av finansiella tillgångar fastställs vid första redovisningstillfället och beror på syftet med förvärvet av den finansiella tillgången. I de fall en investering klassificeras som en investering som hålls till förfall, utvärderas klassificeringen vid varje rapportperiods slut.
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier:
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, d vs det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar förutom finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas inledningsvis till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt Investeringar som hålles till förfall redovisas till anskaffningsvärde (se ovan). Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången har löpt ut eller i stort sett alla risker och fördelar förknippade med tillgången har överförts till annan part.
Vid varje rapportperiods slut görs en bedömning om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.
Pågående arbeten värderas till direkta produktionskostnader samt hänförbara indirekta produktionskostnader. Lånekostnader ingår inte. För tryckta kataloger avser direkta produktionskostnader huvudsakligen inköp av papper, tryckning, bindning av kataloger samt kostnader för framtagning och behandling av uppgifter för publicering i de tryckta katalogerna. En individuell bedömning sker avseende balanserade belopp för varje katalog. För Desktop/Mobilt sök avser direkta produktionskostnader kostnader för annonsproduktion.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till anskaffningsvärde utan diskontering, minskat med eventuell reservering för kundförluster. Ingen diskontering sker, då den genomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed inte materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Vidare görs regelbunden prövning av reserveringens storlek i huvudsak baserad på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras och redovisas som Försäljningskostnader i resultaträkningen.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden, övriga kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Medel på spärrade bankkonton klassificeras som finansiell tillgång.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Därefter redovisas upplåning till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp efter transaktionskostnader och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder som väntas bli reglerade inom tolv månader efter rapportperiodens slut klassificeras som kortfristiga skulder medans skulder som väntas blir reglerade senare än tolv månader klassificeras som långfristiga skulder. Med anledning av de pågående diskussionerna med Eniros långivare har långfristig bankupplåning per 2016-12-31 oklassificerats till kortfristig upplåning.
Upplåning tas bort från balansräkningen när förpliktelserna reglerats, annullerats eller på annat sätt upphört. Mer upplysningar om koncernens upplåning finns i not 14 Upplåning.
Det verkliga värdet på skulddelen i ett konvertibelt skuldebrev beräknas med en diskonteringsränta som utgörs av marknadsräntan för en skuld med samma villkor men utan konverteringsrätten till aktier. Beloppet redovisas som skuld till upplupet anskaffningsvärde fram tills att skulden konverteras eller förfaller. Konverteringsrätten redovisas inledningsvis som skillnaden mellan verkligt värde för hela det sammansatta finansiella instrumentet och skulddelens verkliga värde. Denna redovisas i eget kapital netto efter skatt. Mer upplysningar om koncernens konvertibellån finns i not 15 Konvertibellån.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar i slutet av varje rapportperiod. Derivatinstrument kan användas antingen för säkring av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkring av utländska nettoinvesteringar. Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida använda derivatinstrument har varit och kommer att fortsätta vara effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden för säkrade poster. För närvarande förekommer endast säkring av utländska nettoinvesteringar i koncernen.
Valutakursdifferenser hänförliga till omräkning av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet, redovisas tillsammans med valutakursdifferenser hänförliga till upplåning som klassificerats som säkringsinstrument för sådana investeringar, i övrigt totalresultat.
Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ackumulerade belopp i eget kapital. Den vinst eller förlust som härrör från den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen som övriga intäkter eller övriga kostnader. Ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
Med avsättningar förstås skulder som är ovissa med avseende på belopp eller den tidpunkt då de kommer att regleras. Avsättningar för omstruktureringskostnader, återställningskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Avsatta belopp utgör den bästa uppskattningen av vad som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som förvärvats i den löpande verksamheten. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till anskaffningsvärde utan diskontering då den genomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed inte materiellt. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder.
Skulder för löner och ersättningar samt betald frånvaro som förväntas bli reglerade inom tolv månader efter räkenskapsårets slut redovisas som kortfristiga skulder till det odiskonterade belopp som förväntas bli betalt när skulderna regleras. Kostnaden redovisas i takt med att tjänsterna utförs av de anställda.
Inom koncernen förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringar, koncernen har inte några förpliktelser att betala ytterligare avgifter. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning.
Förmånsbestämda planer anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på en eller ett antal faktorer såsom ålder, antal tjänsteår och lön vid pensioneringstidpunkten. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Koncernen har förmånsbestämda planer i Sverige, Norge och Finland. Vissa planer är fonderade med särskilda tillgångar eller fonder som innehas skilda från koncernen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av koncernen i takt med att de förfaller. Pensionsförpliktelserna avser i huvudsak anställda i Sverige.
I Eniro 118 118 har tillgångar avskilts i separat pensionsstiftelse, medan övriga åtaganden i Sverige är tryggade genom försäkring hos PRI Pensionsgaranti.
Den skuld som redovisas i balansräkning avseende förmånsbestämda pensionsskulder är nettot av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. Projected Unit Credit Method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom en diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer/bostadsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige används räntan på bostadsobligationer med löptid som motsvarar de aktuella åtagandena då det inte finns någon fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer.
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period för förmånsbestämda planer utgörs av ökningen av den förmånsbestämda förpliktelsen, förändringar av ersättningarna,
reduceringar och regleringar. Kostnaden redovisas som personalkostnader i resultaträkningen. Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbestämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår.
I pensionsförpliktelser ingår även avsättning för förtida pensioner i Eniro 118 118 AB enligt en överenskommelse i kollektivavtal om åtaganden för avtalad rätt till pension s.k. Early Retirement Benefit plan (ERB) vid 55 års ålder för vissa personalkategorier. ERB-planen är en pensionsplan som omfattar vissa anställda i Eniro som varit anställda i Televerket (nuvarande Telia-Sonera) före bolagiseringen 1991. Enligt avtal ska ersättningen delvis täckas av tidigare ägaren TeliaSonera. Mer upplysningar om koncernens pensionsförpliktelser finns i not 16 Pensionsförpliktelser.
Koncernen har två olika aktierelaterade incitamentsprogram som riktar sig till VD, koncernledningen samt vissa nyckelpersoner, dels ett program med syntetiska aktier, dels ett så kallat Long-term Incentive Programme (LTIP 2013).
Incitamentsprogrammet med syntetiska aktier innebär att ett maximalt utrymme motsvarande 15–40 procent av den fasta lönen avsattes för tilldelning av så kallade syntetiska aktier. För VD var det maximala utrymmet motsvarade 50 procent av den fasta lönen. Det antal syntetiska aktier som motsvarar det för deltagaren fastställda beloppet framräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga betalkursen för Eniro-aktien under de närmast följande fem handelsdagarna efter avstämningsdagen. Efter tre år omvandlas innehavet av syntetiska aktier till en kontant ersättning. Utfallet av de syntetiska aktierna förutsätter att deltagaren fullgör en anställningsperiod om tre år efter tilldelning. Eniro periodiserar kostnaden för incitamentsprogrammet under inlåsningsperioden. Maximalt belopp att betala ut för varje syntetisk aktie ska vara begränsat till fem gånger aktiekursen vid tidpunkten för omvandling till syntetiska aktier. Incitamentsprogrammet innebär inte en ersättning i Eniroaktier, utan Eniro-aktien kan ses som ett index som reglerar storleken på den kontanta ersättningen. Under året har 2012 års incitamentsprogram med syntetiska akter reglerats. Efter att detta skett finns inga löpande incitamentsprogram kopplade till syntetiska aktier.
På årsstämman i april 2013 beslutades att införa ett nytt aktierelaterat incitamentsprogram, ett s.k. Long-term Incentive Programme (LTIP 2013), vilket ersatte tidigare program med syntetiska aktier. Detta incitamentsprogram löpte ut per 31 december 2015 utan att de prestationsbaserade villkoren för intjäning eller aktievärde uppfyllts, varför någon tilldelning av aktier ej kommer att ske till deltagarna i programmet.
Leasing av materiella anläggningstillgångar där koncernen som leasetagare i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster långfristig upplåning och kortfristig upplåning. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av över nyttjandeperioden eller under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperiod, såvida inte det med rimlig grad av säkerhet kan fastställas att äganderätten övergår till leasetagaren vid slutet av leasingperioden.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar under leasingtiden kostnadsförs linjärt i resultaträkningen över leasingperioden.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Innehav av egna aktier, som förvärvats inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Transaktionskostnader, utöver köpeskilling, i samband med förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.
Eniro klassificerar sina preferensaktier som eget kapital och utdelningen som utdelning till preferensaktieägare i enlighet med IAS 32 Finansiella instrument. Klassificeringen har skett med utgångspunkt i gällande villkor där det framgår att preferensaktierna saknar fastställt datum för inlösen samt att innehavaren av preferensaktier inte har någon rätt att kräva inlösen.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utbetalningen godkänns av moderbolagets aktieägare.
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare minskat med periodens andel av fastställd utdelning till preferensaktieägare divideras med genomsnittligt antal stamaktier exklusive eget innehav före utspädning.
Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras resultat samt genomsnittligt antal aktier med hänsyn till effekterna av den potentiella utspädningen av stamaktier som avser konvertibellånet samt optionsprogrammet. Detta innebär att resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare plus räntekostnader efter skatt avseende konvertibellånet minskat med periodens andel av fastställd utdelning till preferensaktieägare divideras med genomsnittligt antal stamaktier exklusive eget innehav efter full konvertering.
Samtliga redovisad belopp i de finansiella rapporterna presenteras i MSEK om inte annat anges.
Ett antal nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2016 eller senare, men har inte tillämpats i förtid. Dessa nya standarder och tolkningar väntas påverka koncernens finansiella rapporter på följade sätt:
IFRS 9 Finansiella instrument, ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. Standarden hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder samt inför nya regler för säkringsredovisning. Den innehåller följande värderingskategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt instrumentets karaktäristiska egenskaper. Standarden inför även en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster, istället för som tidigare inträffade kreditförluster i enlighet med IAS 39. För finansiella skulder ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen, Eniro har inga skulder i denna värderingskategori. Standarden skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, reglerar redovisningen av intäkter. Standarden ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter, dvs. IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter, IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder och SIC 31 Intäkter – bytestransaktioner som avser reklamtjänster.
IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, en princip som ersätter principen att intäkten redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2018 och förtida tillämpning är tillåten. Koncernen utvärderar för närvarande effekterna av standarden och har identifierat följande områden som sannolikt kommer att påverkas:
IFRS 16 Leasing, är en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kommer att innebära att nästan samtliga leasingkontrakt kommer att redovisas i balansräkningen då ingen åtskillnad görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en leasad tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala leasingavgifter för denna rättighet. Kontrakt med kort löptid och kontrakt av mindre värde undantas.. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16.
Inga andra av de IFRS eller tolkningar från IFRS Interpretation Committee (IFRS IC) som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tilllämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges nedan. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
I enlighet med IFRS görs inte avskrivningar på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod. För dessa tillgångar prövas istället, årligen eller närhelst en indikation på nedskrivningsbehov föreligger, om det föreligger något nedskrivningsbehov.
Koncernens immateriella tillgångar med bestämbar nyttjande period och materiella anläggningstillgångar skrivs av över den period företagsledningen uppskattar att tillgången kommer att generera intäkter. Därutöver sker en nedskrivningsprövning närhelst en indikation på ett nedskrivningsbehov föreligger.
I samband med nedskrivningsprövningen görs ett flertal antaganden och bedömningar. Lägsta kassagenererande enhet utgörs av rörelsesegment per land, vilket innebär att antaganden och bedömningar görs av intäktsutveckling för respektive rörelsesegment utifrån marknadsförutsättningar samt utveckling av kostnadsbasen med hänsyn tagen till kostnadsbesparingsinitiativ. Övriga väsentliga antaganden är den kalkylränta som baseras på Eniros kapitalkostnad och riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ledningen tar fram antaganden som granskas av revisionsutskottet.
Per den sista december 2016 har koncernen har inga varumärken med obestämd nyttjandeperiod. Detta mot bakgrund av att Eniro vid ingången av 2016 ändrade sin bedömning avseende nyttjandeperiod för varumärket Krak från obestämbar till en tidsbegränsad nyttjandeperiod om 10 år. Redovisat värde på varumärket Krak per 2015-12-31 om 113 MSEK har därför omklassificerats från Varumärken med obegränsad nyttjandeperiod till Varumärken övriga.
Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, d.v.s. Varumärken övriga, Kundrelationer och Andra immateriella tillgångar uppgår till 743 MSEK (694) och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Utgångspunkten för bedömningen av nyttjandeperiod är den allokering av köpeskilling som gjorts vid de ursprungliga förvärven. Koncernen prövar med regelbundenhet om dessa fortsatt bedöms relevanta.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger.
Ytterligare information om koncernens immateriella tillgångar och de antaganden som använts i samband med nedskrivningsprövning lämnas i not 8 Immateriella anläggningstillgångar.
Koncernen är skyldig att betala skatt i flera länder. Bedömningar krävs för att fastställa koncernens avsättning för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. I de fall den slutliga skatten skiljer sig från de belopp som redovisats, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa realiseras.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder redovisas för temporära skillnader mellan redovisningsmässiga och skattemässiga belopp samt för underskottsavdrag. De största underskottsavdragen hänför sig till Danmark och Sverige, men underskottsavdrag finns även i Finland. Värderingen av underskottsavdrag och koncernens förmåga att utnyttja underskottsavdrag baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsområden. Ytterligare information lämnas i not 6 Skatt.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs av oberoende aktuarier med hjälp av ett antal antaganden. Varje förändring i dessa antaganden kommer att påverka pensionsförpliktelsernas redovisade värde. Viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser är diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation samt demografiska förhållanden. Dessa antaganden baseras på rådande marknadsvillkor eller etablerade aktuariella förväntningar. Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år, denna ränta används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av lämplig diskonteringsränta i Sverige beaktar koncernen räntorna för förstklassiga bostadsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Ytterligare information kring Pensionsförpliktelsen och använda antaganden lämnas i not 16 Pensionsförpliktelser.
För de digitala tjänster som Eniro levererar fördelas intäkten över annonseringsperiodens längd till den del intäkten inte avser tjänster som levereras direkt. Fördelningen av intäkten görs i första hand baserat på de ingående tjänsternas marknadspris. I de fall det inte kunnat konstateras via en jämförbar transaktion görs en bedömning av komponenternas värde.
Eniro redovisar sitt resultat fördelat på affärsområdena Lokalt sök och Voice. Inom Lokalt sök finns de landsöverskridande funktionerna User and Customer Experience, Business Support, Nordic Sales, Human Resources samt Finance. Affärsområdet Voice styrs separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen. Se även not 1 Redovisningsprinciper för en beskrivning av Eniros segmentsredovisning. .
| Lokalt sök | Voice | Övrigt | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Rörelseintäkter | ||||||||
| Sverige | 633 | 817 | 164 | 221 | - | - | 797 | 1 038 |
| Norge | 445 | 580 | 49 | 61 | - | - | 494 | 641 |
| Danmark | 312 | 366 | - | - | - | - | 312 | 366 |
| Finland | - | - | 157 | 178 | - | - | 157 | 178 |
| Polen | 207 | 215 | - | - | - | - | 207 | 215 |
| Summa | 1 597 | 1 978 | 370 | 460 | - | - | 1 967 | 2 438 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | ||||||||
| och jämförelsestörande poster | 367 | 338 | 117 | 191 | -44 | -75 | 440 | 454 |
| Jämförelsestörande poster 1) | 3 | -65 | - | -2 | -15 | -4 | -12 | -71 |
| Avskrivningar | -214 | -215 | -5 | -41 | 0 | 0 | -219 | -256 |
| Nedskrivningar | -851 | -693 | -22 | -464 | - | - | -873 | -1 157 |
| Rörelseresultat | -695 | -635 | 90 | -316 | -59 | -79 | -664 | -1 030 |
| Finansiella poster, netto | -189 | -60 | ||||||
| Skatter | -9 | -35 | ||||||
| Årets resultat | -862 | -1 125 | ||||||
| Tillgångar och skulder | ||||||||
| Goodwill | 1 796 | 2 568 | 222 | 240 | - | - | 2 018 | 2 808 |
| Övriga anläggningstillgångar | 749 | 806 | 23 | 22 | 0 | 0 | 772 | 828 |
| Övriga fördelade tillgångar | 232 | 292 | 25 | 36 | 62 | 68 | 319 | 396 |
| Ofördelade tillgångar | 396 | 384 | 396 | 384 | ||||
| Summa | 2 777 | 3 666 | 270 | 298 | 458 | 452 | 3 505 | 4 416 |
| Fördelade skulder | 598 | 697 | 28 | 32 | 137 | 143 | 763 | 872 |
| Ofördelade skulder | 2 742 | 3 544 | 2 742 | 3 544 | ||||
| Summa | 598 | 697 | 28 | 32 | 2 879 | 3 687 | 3 505 | 4 416 |
| Övriga upplysningar | ||||||||
| Investeringar | 104 | 86 | 2 | 6 | 0 | 0 | 106 | 92 |
1) Jämförelsestörande poster består av omstrukturerings- och uppsägningskostnader. I 2016 ingår även en engångseffekt för pensioner samt avvecklingskostnader.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Desktop/Mobilt sök | 1 315 | 1 546 |
| Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter 1) | 144 | 222 |
| Digitalt sök | 1 459 | 1 768 |
| 138 | 210 | |
| Lokalt sök | 1 597 | 1 978 |
| Voice | 370 | 460 |
| Summa | 1 967 | 2 438 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Sverige | 797 | 1 038 |
| Norge | 494 | 641 |
| Danmark | 312 | 366 |
| Finland | 157 | 178 |
| Polen | 207 | 215 |
| Summa | 1 967 | 2 438 |
Eniro erbjuder en diversifierad portfölj av söktjänster och sökrelaterade produkter till hundratusentals kunder vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder är närmast obefintlig.
1) Tidigare benämnd Kampanjprodukter
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ersättning till anställda inkl. sociala kostnader | 935 | 1 208 |
| Lokalhyra, telefoni, resor och utbildning | 184 | 243 |
| Externa tjänster | 146 | 154 |
| Marknadsföringskostnader | 44 | 77 |
| Tredjepartskostnader | 123 | 169 |
| Papper, tryck och distribution | 37 | 49 |
| Övrigt | 80 | 157 |
| Avskrivningar | 219 | 256 |
| Summa | 1 768 | 2 313 |
NOT 4 Kostnader fördelade per kostnadsslag
Marknadsföringskostnader redovisas i resultaträkningen som marknadsföringskostnader, Tredjepartskostnader och Papper, tryck och distribution ingår i produktionskostnader. Resterande kostnadsslag ingår i operativa kostnader och redovisas under de olika funktionerna. Med operativa kostnader avses: produktionskostnader, försäljningskostnader, marknadsföringskostnader, administrationskostnader och produktutvecklingskostnader. I ersättning till anställda ingår omstruktureringskostnader om -12 MSEK (-72). Övriga omstruktureringskostnader, 0 MSEK (-1) ingår i Lokalhyra, telefoni, resor och utbildning.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Produktionskostnader | 9 | 11 |
| Försäljningskostnader | 3 | 2 |
| Marknadsföringskostnader | 0 | 0 |
| Administrationskostnader | 5 | 5 |
| Produktutvecklingskostnader | 0 | 0 |
| Summa | 17 | 18 |
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Produktionskostnader | 11 | 16 |
| Försäljningskostnader | 1 | 4 |
| Marknadsföringskostnader | 99 | 126 |
| Administrationskostnader | 2 | 3 |
| Produktutvecklingskostnader | 89 | 89 |
| Summa | 202 | 238 |
| Summa avskrivningar | 219 | 256 |
Nedskrivningar uppgick till -873 MSEK (-1 157) varav nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till 0 MSEK (0) och immateriella anläggningstillgångar till -873 MSEK (-1 157).
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Valutakursvinster | 2 | 103 |
| Övriga finansiella intäkter | 1 | 2 |
| Externa finansiella ränteintäkter | 4 | 5 |
| Summa | 7 | 110 |
| Finansiella kostnader | ||
| Valutakursförluster | -45 | -14 |
| Övriga finansiella kostnader | -1 | -1 |
| Räntekostnad på pensionsskuld | -11 | -14 |
| Externa finansiella räntekostnader | -139 | -141 |
| Summa | -196 | -170 |
| Finansnetto | -189 | -60 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad på årets resultat | -15 | -14 |
| Justering av tidigare års aktuella skatt | 3 | - |
| Uppskjuten skattekostnad avseende utnyttjade underskottsavdrag |
-17 | -33 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av ej värderade underskottsavdrag |
-22 | - |
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader | -61 | -40 |
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | 93 | 65 |
| Uppskjuten skatteintäkt till följd av underskottsavdrag | 21 | - |
| Justering av tidigare års uppskjutna skatt samt effekt av ändrad skattesats |
-11 | -13 |
| Redovisad skatt | -9 | -35 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Redovisat resultat före skatt | -853 | -1 090 |
| Skatt enligt svensk skattesats 22% | 188 | 240 |
| Skatteeffekt av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | -199 | -112 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 6 | 22 |
| Underskottsavdrag som inte värderats | 1 | -177 |
| Justering av tidigare års skatt samt ändrad skattesats | -8 | -13 |
| Skillnader mellan svensk och utländsk skattesats | 3 | 5 |
| Redovisad skatt | -9 | -35 |
Den redovisade skattekostnaden för året uppgick till -9 MSEK (-35), vilket motsvarar en effektiv skattesats om 1,1 procent (3,2). Eniro AB har skattemässiga underskott som härrör sig från likvidation av dotterföretag i Tyskland 2010 och har under året utnyttjat 0 MSEK (116). Koncernen har även skattemässiga underskott i Danmark, Finland och Polen.
I Danmark beslutades 2013 om en årlig gradvis bolagsskattesänkning fram till och med 2016, skattesatsen var 24,5 procent 2014, 23,5 procent 2015 och 22,0 procent 2016. I Norge har bolagsskatten sänkts från 27 procent 2015 till 25 procent 2016. Detta har påverkat uppskjutna skattefordringar och skatteskulder under 2015 och 2016.
| 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt |
| Valutakursdifferens | 185 | - | 185 | -235 | - | -235 |
| Säkring av nettoinvestering | -27 | 9 | -18 | 21 | -5 | 16 |
| Omvärdering pensionsförpliktelser | -39 | 9 | -30 | 199 | -44 | 155 |
| Summa | 119 | 18 | 137 | -15 | -49 | -64 |
| 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto fordringar (+) skulder (-) |
Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto fordringar (+) skulder (-) |
| Materiella anläggningstillgångar | 17 | - | 17 | 42 | - | 42 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 6 | 177 | -171 | 25 | 202 | -177 |
| Kortfristiga fordringar | 6 | 1 | 5 | 9 | 1 | 8 |
| Pensionsförpliktelser | 56 | - | 56 | 53 | - | 53 |
| Övriga avsättningar | 3 | - | 3 | - | - | - |
| Långfristiga skulder | - | 11 | -11 | 8 | 77 | -69 |
| Kortfristiga skulder | 13 | - | 13 | 13 | 1 | 12 |
| Underskottsavdrag | 22 | - | 22 | 39 | - | 39 |
| Övriga poster | - | 1 | -1 | - | 17 | -17 |
| Uppskjutna skattefordringar/-skulder | 123 | 190 | -67 | 189 | 298 | -109 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -26 | -26 | - | -89 | -89 | - |
| Uppskjutna skattefordringar/-skulder, netto | 97 | 164 | -67 | 100 | 209 | -109 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde uppskjuten skattefordran (+) / skuld (-) |
-109 | -37 |
| Redovisat i resultaträkningen | 4 | -21 |
| Redovisat i eget kapital | 3 | -7 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 18 | -49 |
| Valutakursdifferenser | 18 | 5 |
| Utgående redovisat värde netto uppskjuten skattefordran (+) / skuld (-) |
-67 | -109 |
Av uppskjutna skatteskulder förfaller huvuddelen senare än om 12 månader. Vid årsskiftet har koncernen 401 MSEK (343) i underskottsavdrag som inte är värderade, av vilka 367 MSEK (309) kan nyttjas utan tidsbegränsning.
| Inventarier | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 334 | 404 | ||
| Ackumulerade avskrivningar | -293 | -370 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar | -12 | -13 | ||
| Redovisat värde | 29 | 21 | ||
| Vid årets början | 21 | 21 | ||
| Förvärv | 0 | 0 | ||
| Årets investeringar | 23 | 18 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | ||
| Omklassificeringar | 0 | 0 | ||
| Årets avskrivningar | -18 | -18 | ||
| Årets nedskrivningar | 0 | 0 | ||
| Årets valutakursdifferens | 3 | 0 | ||
| Redovisat värde | 29 | 21 | ||
| Erhållna ersättningar vid avyttring | 0 | 2 |
I inventarier ingår leasingobjekt som Eniro innehar enligt finansiella leasingavtal se Not 27 Leasing för ytterligare upplysningar.
| MSEK | 2016 |
|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 13 |
| Ackumulerade avskrivningar | -1 |
| Redovisat värde | 12 |
| Varumärken | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | med obestämbar nyttjandeperiod |
Varumärken övriga |
Kundrelationer | Andra immateriella anläggningstillgångar |
Summa | |||||||
| MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden |
10 627 | 9 920 | 311 | 395 | 1 011 | 810 | 2 095 | 1 904 | 1 181 | 1 338 | 15 225 | 14 367 |
| Ackumulerade avskrivningar | - | - | - | - | -445 | -311 | -1 693 | -1 538 | -886 | -1 006 | -3 024 | -2 855 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -8 609 | -7 112 | -311 | -282 | -2 | -2 | -397 | -360 | -121 | -141 | -9 440 | -7 897 |
| Redovisat värde | 2 018 | 2 808 | 0 | 113 | 564 | 497 | 5 | 6 | 174 | 191 | 2 761 | 3 615 |
| Vid årets början | 2 808 | 4 051 | 113 | 119 | 497 | 673 | 6 | 9 | 191 | 256 | 3 615 | 5 108 |
| Förvärv | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0 |
| Årets investeringar | - | - | - | - | - | - | - | - | 83 | 5 | 83 | 5 |
| Internt upparbetade tillgångar |
- | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 69 | 0 | 69 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | -6 | 0 | -6 |
| Omklassificeringar | - | -20 | -119 | - | 119 | - | - | - | - | 20 | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | - | - | - | - | -98 | -126 | -2 | -3 | -101 | -109 | -201 | -238 |
| Årets nedskrivningar | -873 | -1 111 | - | - | - | - | - | - | 0 | -46 | -873 | -1 157 |
| Årets valutakursdifferens | 83 | -112 | 6 | -6 | 46 | -50 | 1 | - | 1 | 2 | 137 | -166 |
| Redovisat värde | 2 018 | 2 808 | 0 | 113 | 564 | 497 | 5 | 6 | 174 | 191 | 2 761 | 3 615 |
| Erhållna ersättningar vid avyttring |
- | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Under 2016 ändrade Eniro sin bedömning avseende nyttjandeperiod för varumärket Krak från obestämbar till en tidsbegränsad om 10 år, varumärket Krak skrevs under året av med -12 MSEK. Varumärkena Gule Sider och Ditt Distrikt, som sedan ändrad bedömning 2013 skrivs av över en tidsbegränsad nyttjandeperiod om 10 år respektive 5 år, skrevs av med -86 MSEK (-86) . Voicevarumärket 1888 som identifierades i samband med samgåendet mellan 1880 och 1888, som vid utgången av 2015 var fullt avskriven, skrevs av med -35 MSEK under 2015.
Årligen genomförs en nedskrivningsprövning av koncernens immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, d.v.s. goodwill och vissa varumärken. Nedskrivningsprövningen testar om nedskrivningsbehov föreligger genom att den kassagenererande enhetens redovisade värde, inklusive goodwill och övriga koncernmässiga övervärden, jämförs med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av nyttjandevärdet. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet ner till återvinningsvärdet. Eniros lägsta kassagenerande enhet är rörelsesegment per land, d.v.s. Lokalt sök och Voice, vilket överensstämmer med den uppföljning som sker i såväl intern som extern rapportering.
De kassaflöden som används i nedskrivningsprövningen baseras på prognosen för de kommande fem åren som utarbetas i samband med Eniros årliga långsiktiga strategiprocess. Prognosen godkänns av koncernledning och styrelse.
En tillväxt om 2 procent har antagits från år sex och framåt för de kassagenererande enheterna inom Lokalt sök vilket är i linje med respektive lands inflationsmål. För Voiceverksamheten har en tillväxt på -2 till +2 procent antagits från år sex och framåt.
En diskonteringsränta före skatt har tagits fram för respektive kassagenererande enhet vilken varierar inom intervallet 14,5 till 29 procent. Kalkylräntorna är högre jämfört med föregående år primärt beroende på ökad företagsrisk.
Årets nedskrivning av goodwill uppgick till -873 MSEK (-1 111), nedskrivningen härrör från den prövning av värdet på koncernens immateriella tillgångar som genomfördes i samband med arbetet med halvårsrapporten. Per den sista december har en förnyad prövning genomförts, prövningen visade inte på något ytterligare nedskrivningsbehov.
Av nedskrivningen avsåg -851 (-646) Lokalt sök, -22 MSEK (-465) Voice. Av nedskrivningen inom Lokalt sök avser -622 MSEK (-646) Norge och -229 MSEK (0) Danmark. Av nedskrivningen inom Voice är -9 MSEK (-360) hänförligt till Sverige, -11 MSEK (0) till Norge och -2 MSEK (-105) till Finland. Nedskrivningen uppstår mot bakgrund av en nedjustering av den antagna intäkts- och resultatutvecklingen som använts vid tidigare gjorda värderingsprövningar och en höjd riskbedömning, cirka 50 procent av nedskrivningen var hänförlig till en högre riskbedömning.
Nedskrivningsprövningen per 2016-12-31 baserades på följande antaganden och gav följande resultat:
| Kassagenererande enhet | Kalkylränta före skatt, % |
Årlig kassaflödes tillväxt år 0–3, % |
Marginal till redovisat värde efter nedskrivning, % |
Marginal vid 1% högre kalkylränta efter skatt, % |
Marginal vid 10% lägre kassaflöde, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige Lokalt sök | 15,1 | 12 | 13 | 1 | 1 |
| Sverige Voice | 22,9 | -42 | 14 | 10 | 3 |
| Norge Lokalt sök | 14,5 | 72 | 37 | 22 | 23 |
| Norge Voice | 29,0 | -42 | 1 | -2 | -9 |
| Danmark Lokalt sök | 15,1 | 2 | 18 | 6 | 6 |
| Polen Lokalt sök | 17,8 | n a 1) | n a 2) | n a 2) | n a 2) |
| Finland Voice | 17,7 | -18 | 14 | 6 | 2 |
1) Kassaflödet i Polen Lokalt sök är negativt varvid en årlig kassaflödestillväxt ej är applicerbar. 2) De redovisade värdena hänförliga till Polen har skrivits ner till noll.
En förändring i antagande om kalkylränta efter skatt och/ eller rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) skulle ge följande nedskrivningsbehov:
| Förändring kalkylränta efter skatt | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 0,0% | 0,5% | 1,0% | 2,0% | |
| Förändring prognostiserad | |||||
| EBITDA | 0% | - | 0 | 1 | 99 |
| -5% | 1 | 2 | 45 | 188 | |
| -10% | 5 | 62 | 140 | 279 | |
| -20% | 193 | 270 | 339 | 462 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Goodwill | ||
| Sverige Lokalt sök | 1 062 | 1 062 |
| Norge Lokalt sök | 304 | 881 |
| Danmark Lokalt sök | 430 | 631 |
| Polen Lokalt sök | - | - |
| Lokalt sök | 1 796 | 2 574 |
| Sverige Voice | 57 | 66 |
| Norge Voice | 21 | 29 |
| Finland Voice | 144 | 139 |
| Voice | 222 | 234 |
| Summa goodwill | 2 018 | 2 808 |
| Varumärken | ||
| Danmark Lokalt sök 1) | - | 113 |
| Lokalt sök | - | 113 |
| Summa varumärken | - | 113 |
| Summa immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod |
2 018 | 2 921 |
1) Under 2016 har Eniro ändrat sin bedömning avseende nyttjandeperiod för varumärket Krak från obestämbar till en tidsbegränsad om 10 år.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Danmark | 132 | 203 |
| Finland | 72 | 92 |
| Summa | 204 | 295 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Andelar i externa företag | 1 | 1 |
| Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel | 189 | 133 |
| Övriga räntebärande fordringar, pensionsförpliktelser | 38 | 35 |
| Övriga fordringar | 7 | 10 |
| Summa | 235 | 179 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 274 | 324 |
| Avsättningar osäkra kundfordringar | -64 | -59 |
| Summa | 210 | 265 |
| Åldersanalys för kundfordringar | ||
| -ej förfallna | 121 | 126 |
| -förfallna yngre än en månad | 55 | 82 |
| -förfallna en till tre månader | 24 | 40 |
| -förfallna äldre än tre månader | 10 | 17 |
| Summa | 210 | 265 |
| Avsättningar osäkra kundfordringar | ||
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Ingående avsättningar | 59 | 103 |
| Nya avsättningar | 36 | 40 |
| Utnyttjade avsättningar under året | 0 | 0 |
| Återvunna kundförluster | -16 | -18 |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | -17 | -62 |
| Effekter av förändrade valutakurser | 2 | -4 |
Koncernen har gjort avsättningar för osäkra kundfordringar där ett nedskrivningsbehov föreligger. Kundförluster redovisas under försäljningskostnader och uppgår till 18 MSEK (31).
Utgående avsättningar 64 59
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| -ej förfallna | 11 | 12 |
| -förfallna yngre än en månad | 0 | 0 |
| -förfallna en till tre månader | 0 | 0 |
| -förfallna äldre än tre månader | 1 | 1 |
| Summa | 12 | 13 |
| Övriga räntebärande fordringar | ||
| MSEK | 2016 | 2015 |
| -ej förfallna | 0 | 0 |
| Summa | 0 | 0 |
Den maximala exponeringen för kreditrisk per 31 december är summan för respektive kategori fordringar enligt ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader | 37 | 29 |
| Upplupna intäkter | 39 | 58 |
| Summa | 76 | 87 |
Likvida medel består i huvudsak av banktillgodohavanden.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 48 | 91 |
| Summa likvida medel | 48 | 91 |
Av de likvida medlen om 48 MSEK är 14 MSEK inte tillgängliga då de är satta som säkerhet.
| Preferens | Totalt antal registrerade |
Registrerat aktiekapital |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Period | Stamaktier | aktier | aktier | MSEK | |
| Vid årets början | 2015-01 | 101 880 740 1 000 000 | 102 880 740 | 309 | |
| Minskning | 2015-04 | - | - | - | -257 |
| Nyemission | 2015-04 | 305 642 220 | - | 305 642 220 | 153 |
| Fondemission | 2015-04 | - | - | - | 204 |
| Utbyte konvertibler 201505-11 | 68 717 939 | - | 68 717 939 | 68 | |
| Vid årets slut | 2015-12 | 476 240 899 1 000 000 | 477 240 899 | 477 | |
| Vid årets början | 2016-01 | 476 240 899 1 000 000 | 477 240 899 | 477 | |
| Utbyte konvertibler 201601-12 | 53 846 151 | - | 53 846 151 | 54 | |
| Vid årets slut | 2016-12 | 530 087 050 1 000 000 | 531 087 050 | 531 |
Eniro har två aktieslag, stamaktie och preferensaktie. Sedan konvertibellånet utgavs har 239 konvertibler konverterats till stamaktier (mer information om konvertibellånet, se not 15). Under 2016 har 105 konvertibler konverterats vilket ökat antalet stamaktier med 53 846 151. Per sista december 2016 uppgick det totala antalet aktier till 531 087 050 aktier, varav 530 087 050 stamaktier och 1 000 000 preferensaktier. Det totala antalet röster uppgick per sista december till 530 187 050, varav stamaktierna motsvarar 530 087 050 röster och preferensaktierna 100 000 röster. Vid full utspädning på grund av konvertering till aktier uppgår antalet aktier till högst 684 783 205.
Aktiekapitalet uppgår per den 31 december 2016 till 531 087 050 där varje aktie har ett kvotvärde om 1 SEK.
Eniro hade per årsskiftet 2016 ett eget innehav om 1 703 266 aktier. Det genomsnittliga innehavet av egna aktier under året var 1 703 266. Innehavet i egna aktier redovisas till genomsnittligt anskaffningsvärde och uppgick per 31 december 2016 till 55 MSEK (55).
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare | -869 | -1 124 |
| Periodens fastställda utdelning till kumulativa preferensaktier | -48 | -48 |
| Resultat använt vid beräkning av resultat per stamaktie, före utspädning |
-917 | -1 172 |
| Kupongränta för konvertibellån | 15 | 13 |
| Resultat använt vid beräkning av resultat per stamaktie, efter utspädning |
-902 | -1 159 |
| Genomsnittligt antal stamaktier före utspädning efter avdrag eget innehav, tusental |
488 961 | 317 742 |
| Genomsnittligt antal stamaktier efter utspädning efter avdrag eget innehav, tusental |
642 657 | 505 435 |
| Resultat per stamaktie före utspädning, SEK Resultat per stamaktie efter utspädning, SEK |
-1,88 -1,88 |
-3,69 -3,69 |
| Utdelning enligt stämmobeslut Stamaktie, SEK |
- | - |
| Preferensaktie, SEK | 48,00 | 48,00 |
Enligt stämmobeslut har ingen utdelning lämnats för stamaktier under 2015 och 2016. För preferensaktier har en utdelning uppgående till 48 SEK per preferensaktie, dvs en total utdelning om 48 MSEK lämnats för respektive år. Utdelningen betalades ut med ett intervall om tremånadersperioder.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | ||
| Banklån | - | 1 295 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 10 | - |
| Kortfristig upplåning | ||
| Banklån | 1 442 | 170 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 2 | - |
| Summa upplåning | 1 454 | 1 465 |
Med anledning av de pågående diskussionerna med Eniros långivare har långfristig bankupplåning omklassificerats till kortfristig bankupplåning
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Räntebärande upplåning har följande förfallostruktur | ||
| - inom en månad | 0 | - |
| - mellan en till tre månader | 1 442 | - |
| - mellan tre månader och ett år | 2 | 170 |
| - mellan ett och fem år | 10 | 1 295 |
| Summa | 1 454 | 1 465 |
För ytterligare upplysningar angående Eniros finansiella leasingavtal se Not 27 Leasing.
Upplåningskostnader balanseras och redovisas som räntekostnad över lånets löptid. Vid utgången av 2016 kvarstår 37 MSEK (52) som balanserade lånekostnader. Årets periodisering har inneburit att 18 MSEK (18) redovisats som räntekostnad.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Redovisade belopp per valuta för banklån | ||
| NOK | 210 | 206 |
| DKK | 57 | 53 |
| SEK | 1 175 | 1 206 |
| Summa | 1 442 | 1 465 |
| Beviljade ej utnyttjade kreditramar | ||
| - förfall inom ett år | 101 | - |
| - förfall mellan ett år och fem år | - | 125 |
| - förfall senare än fem år | - | - |
| Summa | 101 | 125 |
| Verkligt värde för banklån | 1 315 | 1 386 |
| Aktuell genomsnittlig ränta per balansdagen, procent | 2016 | 2015 |
| NOK | 5,27 | 5,31 |
| DKK | 4,06 | 4,06 |
SEK 5,82 4,60 Koncernens exponering avseende banklån för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling:
| MSEK | 6 månader eller kortare |
6–12 månader |
12–36 månader |
36 månader eller längre |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Per 2016-12-31 | 1 442 | - | - | - | 1 442 |
| Per 2015-12-31 | 1 465 | - | - | - | 1 465 |
Eniro har all bankupplåning till rörlig ränta. Vid en ränteförändring med 1 procentenhet baserat på räntenivån per balansdagen påverkas räntekostnaden med 7/-2 MSEK (11/-2) per år.
Per den 31 december 2016 uppgick den utestående skulden under befintliga kreditfaciliteter till 199 MNOK (216), 44 MDKK (43) och 1 212 MSEK (1257). Vid utgången av perioden hade Eniro en outnyttjad kreditfacilitet om 101 MSEK (125). Likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 149 MSEK (216).
Koncernens räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2016 till 1 217 MSEK jämfört med 1 241 MSEK den 31 december 2015. Koncernens skuldsättning, uttryckt som räntebärande nettoskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser i förhållande till EBITDA uppgick per 31 december 2016 till 2,8 jämfört med 3,2 den 31 december 2015.
Nuvarande låneavtal löper fram till och med 2018. I samband med publiceringen av kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2016 meddelades att styrelsens bedömning var att Eniro inte skulle komma att kunna leva upp till låneavtalets samtliga nyckeltalsvillkor vid utgången av 2016. Därtill var styrelsens bedömning att Eniro från och med andra kvartalet 2017 inte heller kommer att kunna klara amorteringarna enligt nuvarande lånevillkor. Styrelsen inledde därmed förhandlingar med representanter för Eniros långivare, ett bankkonsortium om sex banker, om att anpassa bolagets lånevillkor och övrig kapitalstruktur till den nya affärsmodellen och bolagets långsiktiga betalningsförmåga.
I december 2016 ingick Eniro en överenskommelse med sina långivare som innebar anstånd med amorteringar och nyckeltalsvillkor på banklånen. Under perioden för detta så kallade stand still-avtal fortsatte Eniro förhandlingarna med sina långivare. Det ursprungliga avtalet löpte ut vid utgången av februari och förlängdes sedan till utgången av mars. Eniro offentliggjorde den 3 april 2017 en plan för rekapitalisering som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare. För mer information se not 29 Händelser efter balansdagen.
Låneavtalet avseende Tranche A samt checkräkningskrediten har en marginal över IBOR och följer en räntetrappa som bygger på bolagets skuldsättningsnivå (definierat som den konsoliderade nettoskulden i förhållande till EBITDA). Tre månaders IBOR var per den 30 december 2016 i Sverige -0,591 procent (-0,294), i Norge 1,17 procent (1,21) och i Danmark -0,233 procent (-0,09). I de fall IBOR är negativ är denna ränta för bolaget 0.
| checkräkningskrediten är följande: | Procent |
|---|---|
| Vid nettoskuld i förhållande till EBITDA lika med och över 1,50 | 4,00 |
| Vid nettoskuld i förhållande till EBITDA under 1,50 | 3,50 |
Tranche B har en avtalad räntetrappa som successivt under 2016 ökade marginalen över IBOR från 5,0 procent vid utgången 2015 till 7,5 procent, vilket sedan gäller under avtalets löptid till och med utgången 2018. I de fall IBOR är negativ är denna ränta för bolaget 0.
Aktier i alla koncernföretag som är direkt ägda av Eniro, alla väsentliga koncernföretag och alla koncernföretag som äger eller innehar rättigheter till sökmotorer, databaser eller någon annan rättighet, eller tillgångar som är väsentliga för koncernens verksamhet har pantsatts som säkerhet för det låneavtal som Eniro har ingått med ett syndikat av banker. Därutöver är också väsentliga varumärken och andra immaterialrätter, väsentliga koncerninterna lån samt andra väsentliga tillgångar pantsatta som säkerhet för låneavtalet.
Bland annat är följande aktier i större företag pantsatta som säkerhet för låneavtalet, Eniro Sverige AB, Eniro 118 118 AB, Eniro Treasury AB, Eniro Initiatives AB, Oy Eniro Finland Ab, Eniro Polska Sp. Z o.o., Eniro Danmark A/S, Eniro Holding AS och Eniro Norge AS. Dessa bolag, Eniro AB (publ.) och vissa andra koncernföretag är också borgensmän under låneavtalet. Se även not 28 Ställda säkerheter.
Låneavtalet innehåller sedvanliga förbehåll och villkor såsom:
De finansiella lånevillkoren under a-c) ovan skall mätas kvartalsvis på en rullande tolvmånadersbasis. I beräkningen av nettolåneskulden exkluderas konvertibellån och pensionsförpliktelser. I beräkningen av nettoräntan ingår endast den fastställda kupongräntan på konvertibellånet.
Låneavtalet kan sägas upp frivilligt av Eniro. I övrigt stadgar låneavtalet sedvanliga uppsägningsgrunder inom "events of default". Avtalet innehåller även bestämmelser om omförhandling vid "change of control", vars innebörd är att om en ägare eller en gemensam grupp av ägare förvärvar mer är 30 procent av rösterna i Eniro så skall Eniro och aktuella banker inom 30 dagar komma överens om en fortsättning av låneavtalet. Om en överenskommelse inte kan träffas kan låneavtalet upphöra och utestående lån förfalla för omedelbar återbetalning.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nominellt värde vid anskaffningstidpunkten | - | 500 |
| Teckningsrabatt | - | -25 |
| Eget kapitaldel - värde på teckningsrätt | - | -95 |
| Aktiverade emissionskostnader | - | -10 |
| Netto initialt redovisad skuld efter emissionen | - | 370 |
| Vid årets början | 284 | |
| Årets konverterade skuld | -86 | -104 |
| Årets totala räntekostnader | 39 | 30 |
| Årets betalda kupongränta | -21 | -12 |
| Summa | 216 | 284 |
| Utestående nominell skuld | 261 | 366 |
| Verkligt värde för konvertibellånet | 216 | 261 |
Den 14 april 2015 emitterade Eniro 500 konvertibla skuldebrev till ett nominellt värde av 1 MSEK som löper med 6 procents ränta. Skuldebreven förfaller den 14 april 2020 om de dessförinnan inte konverterats till stamaktier på begäran av innehavaren. Konverteringskursen är 1,95 för en aktie, varför en konvertibel ger 512 820 stamaktier vid konvertering. Teckningskursen var 95 procent av av konvertiblernas nominella belopp, varför bolaget tillfördes 475 MSEK före emissionskostnader. Räntan betalas halvårsvis i efterskott den 14 april respektive 14 oktober varje år. Konvertering kan påkallas när som helst före den tionde bankdagen innan den 14 april 2020.
Ett konvertibelt lån är ett sammansatt finansiellt instrument som ger upphov till en finansiell skuld för Eniro och en option för innehavaren av instrumentet att omvandla skulden till stamaktier i Eniro.
Detta innebär att konvertibellånet initialt redovisas som en skuld respektive ett eget kapitalinstrument. Skulden redovisas initialt till verkligt värde, vilket innebär att skulden nuvärdesberäknas med en effektivränta som skall spegla en marknadsränta vid tidpunkten för lånets upptagande. Denna ränta förändras därefter ej vid beräkningen av lånets anskaffningsvärde. Eniro tillämpar en effektivränta på 13 procent. Eget kapitalinstrumentet värderas initialt till skillnaden mellan likviden och det verkliga värdet på skulden. Effektivräntan kommer över tid att belasta resultatet och öka skulden tills skulden når nominellt värde vid slutligt förfallodatum. Vid konvertering till stamaktier kommer skulden att minska med den proportionella andel som har konverterats.
Skillnaden mellan den likvid som erhölls, 475 MSEK, och det nuvärdesberäknade värdet av skulden, 380 MSEK, utgör det totala värdet av konverteringsrätten, vilken bokfördes direkt mot eget kapital efter avdrag för uppskjuten skatt. Av emissionskostnaden om 12 MSEK har 2 MSEK redovisats direkt mot eget kapital och 10 MSEK periodiseras som en lånekostnad över konvertibellånets löptid och reducerar därmed skulden initialt. Skulden är därför netto 370 MSEK initialt efter emissionen.
Skulden har efter emissionen minskat med de konverteringar som skett. Under året har 105 konvertibler (134) konverteras, vilket reducerat skulden med 86 MSEK (104). Årets räntekostnad, som ökar skulden, består av tidsfaktorns påverkan på den nuvärdesberäknade skulden, total kupongränta samt periodiseringen av lånekostnaderna, och uppgår till 39 MSEK (30). Skulden reduceras med faktiskt betald kupongränta, -21 MSEK (-12).
De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande:
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 467 | 464 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | -467 | -466 |
| Underskott (+)/överskott (-) i fonderade planer | 0 | -2 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 381 | 375 |
| Summa underskott i förmånsbestämda pensionsplaner | 381 | 373 |
| Effekt av lägsta fonderingskrav/tillgångskrav | 0 | 0 |
| Summa förmånsbestämda pensionsplaner | 381 | 373 |
| Övriga pensionsförpliktelser | 47 | 42 |
| Pensionsförpliktelser i balansräkningen | 428 | 415 |
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Finland som lyder under likartade regelverk. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är baserade på slutlig lön, som ger anställda som omfattas av pensionsplanen förmåner i form av en garanterad nivå på pensionsutbetalningarna under livstiden. Nivån på förmånen beror på de anställdas tjänstgöringstid och lön vid pensioneringstidpunkten. I de svenska planerna är pensionsutbetalningarna normalt uppräknade enligt konsumentprisindex. Med undantag av inflationsrisken i Sverige är planerna utsatta för i stort sett likartade risker. I Sverige och Finland finns det en plan i respektive land som tryggas med en stiftelse. Stiftelsernas verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis. För ofonderade planer betalar företaget ut ersättningar vid förfallotidpunkt.
Koncernen har även en avsättning för förtida pensioner i Eniro 118 118 AB enligt överenskommelse i kollektivavtal om åtaganden för avtalad rätt till pension s.k. Early Retirement Benefit plan (ERB) vid 55 års ålder. ERB-planen är en pensionsplan som omfattar vissa anställda i Eniro som varit anställda i Televerket (nuvarande TeliaSonera) före bolagiseringen 1991. Enligt avtal ska ersättningen delvis täckas av den tidigare ägaren TeliaSonera. Fordran på TeliaSonera uppgick per årsskiftet till 4 MSEK (7).
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 839 | 1 030 |
| Poster redovisade i resultaträkningen: | ||
| Kostnader för tjänstgöring innevarande år | 1 | 16 |
| Räntekostnader | 26 | 25 |
| Vinster och förluster från reduceringar och regleringar | -34 | -8 |
| -7 | 33 | |
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat: | ||
| Vinst/förlust till följd av förändrade | ||
| demografiska antaganden | 0 | -1 |
| Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | 45 | -172 |
| Erfarenhetsbaserade vinster/förluster | -4 | -21 |
| 41 | -194 | |
| Utbetalda ersättningar | -27 | -28 |
| Övrigt | 0 | 0 |
| Valutakursdifferens | 2 | -2 |
| Utgående balans | 848 | 839 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående balans | -466 | -468 |
| Poster redovisade i resultaträkningen: | ||
| Ränteintäkter | -15 | -11 |
| Vinster och förluster från reduceringar och regleringar | 0 | 1 |
| -15 | -10 | |
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat: | ||
| Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i ränteintäkter |
-2 | -5 |
| Avgifter: | -2 | -5 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivare | 0 | 0 |
| Tillskjutna medel från anställda | 0 | 0 |
| 0 | 0 | |
| Uttag/gottgörelse | 16 | 15 |
| Utbetalda ersättningar | 1 | 1 |
| Valutakursdifferens | -1 | 1 |
| Utgående balans | -467 | -466 |
| Förändring netto i förmånsbestämda förpliktelser under året | ||
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Ingående balans | 373 | 562 |
| Poster redovisade i resultaträkningen: | ||
| Kostnader för tjänstgöring innevarande år | 1 | 16 |
| Räntekostnader/ -intäkter | 11 | 14 |
| Vinster och förluster från reduceringar och regleringar | -34 | -7 |
| -22 | 23 | |
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat: | ||
| Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter |
-2 | -5 |
| Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska | ||
| antaganden | 0 | -1 |
| Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | 45 | -172 |
| Erfarenhetsbaserade vinster/förluster | -4 | -21 |
| Avgifter: | 39 | -199 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivare | 0 | 0 |
| Tillskjutna medel från anställda | 0 | 0 |
| 0 | 0 | |
| Utbetalda ersättningar | -26 | -27 |
| Uttag från plantillgångar | 16 | 15 |
| Övrigt | 0 | 0 |
| Valutakursdifferens | 1 | -1 |
| Utgående balans | 381 | 373 |
Under nästkommande år förväntas koncernens pensionsutbetalning uppgå till ca 25 MSEK (26). Inget behov av att tillskjuta medel till pensionsstiftelserna bedöms föreligga.
Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med 2017. Eniro har pantsatt bankmedel för framtida åtaganden, en så kallad utökad pensionsgaranti. Mellan 2012 och 2015 pantsattes 130 MSEK. Eniro pantsatte ytterligare 56 MSEK under 2016. Per sista december 2016 uppgick totala pantsatta medel till 189 MSEK (133) inklusive avkastning. Eniro kommer under 2017 att pantsätta ytterligare 11 MSEK. Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga räntebärande fordringar. Från och med 2016 har Eniro övergått till att betala löpande premier för förmånsbestämda pensionsförmåner i Sverige.
PRI Pensionsgaranti har per den sista december 2016 sagt upp kreditförsäkringen avseende Eniro 118 118 AB. Detta innebär utöver att premier betalas för framtida pensionsrätt, att pensionsskulden ska avvecklas successivt genom betalning av premier under åren 2017-2021. Inlösen av pensionsskulden kommer att ske med i princip lika stora årliga belopp. I takt med att premier betalas och skulden avvecklas kommer en gottgörelse att begäras från Eniro 118 118 AB:s Pensionsstiftelse.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Aktiva anställda | 14 | 132 |
| Anställda som lämnat planen innan pensionering | 583 | 480 |
| Personer som omfattas av planen och som är pensionerade | 251 | 227 |
| Summa | 848 | 839 |
| 2016 | 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Norge | Finland | Summa | Sverige | Norge | Finland | Summa |
| Nuvärdet av förpliktelsen | 792 | 27 | 29 | 848 | 802 | 11 | 26 | 839 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | -445 | - | -22 | -467 | -446 | - | -20 | -466 |
| Summa | 347 | 27 | 7 | 381 | 356 | 11 | 6 | 373 |
| Förvaltningstillgångarna består av följande: | 2016 | 2015 | ||||||
| MSEK | Sverige | Norge | Finland | Summa | Sverige | Norge | Finland | Summa |
| Räntepapper inklusive upplupen kupongränta | 235 | - | n.a. | 235 | 179 | - | n.a. | 179 |
| Aktier, noterade | 59 | - | n.a. | 59 | 133 | - | n.a. | 133 |
| Alternativa placeringar, noterade | 149 | - | n.a. | 149 | 130 | - | n.a. | 130 |
| Likvida medel | 2 | - | n.a. | 2 | 4 | - | n.a. | 4 |
| Summa | 445 | - | 22 | 467 | 446 | - | 20 | 466 |
| Verklig avkastning % | -0,2 | - | 10,0 | 0,5 | - | -13,0 |
Ändamålet med Eniro 118 118 AB:s Pensionsstiftelse i Sverige är att trygga utfästelser om pensionsförmåner som lämnats av Eniro 118 118 AB till sina anställda, tidigare anställda eller deras efterlevande. Enligt placeringsriktlinjerna ska placering av stiftelsens tillgångar ske så att god avkastning säkerställs inom fastställda limiter för finansiella risker. Avkastningen förväntas i genomsnitt uppgå till 5,5 procent årligen under en tioårsperiod. Placeringsriktlinjerna anger att räntebärande fordringar får uppgå till mellan 30 procent och 100 procent av tillgångarna. Vidare anges att innehavet i aktier får uppgå till mellan 0 procent och 40 procent, alternativa investeringar till mellan 0 procent och 35 procent och likvida medel till mellan 0 procent och 15 procent. Pensionsstiftelsen har ingen investering i Eniro-aktier. I Finland är förvaltningstillgångarna försäkringsbolagets ansvar och utgör en del av försäkringsbolagets investeringstillgångar varför en uppdelning på kategorier inte är möjlig.
| De viktigaste aktuariella antagandena var följande: | 2016 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Norge | Finland | Sverige | Norge | Finland | ||
| Diskonteringsränta, % | 2,8 | 2,0 | 1,3 | 3,3 | 1,9 | 2,0 | |
| Löneökning, % | 2,7 | 2,5 | 2,6 | 3,0 | 2,5 | 1,7 | |
| IInflation, % 1) | 1,7 | 0 | 1,4 | 2,0 | 0 | 1,7 | |
| Inkomstbasbelopp, % | 2,7 | 2,3 | - | 3,0 | 2,3 | - |
1) Eniro har under 2016 övergått till att i Sverige använda faktisk inflation (sk break even inflation) istället för riksbankens inflationsmål.
| 2016 | 2015 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Norge | Finland | Sverige | Norge | Finland | ||
| Pensionering vid rapportperiodens slut | |||||||
| Män | 20,8 | 21,0 | 21,4 | 19,6 | 21,0 | 21,4 | |
| Kvinnor | 23,5 | 24,1 | 25,4 | 22,8 | 24,1 | 25,4 | |
| Pensionering 20 år efter rapportperiodens slut | |||||||
| Män | 22,6 | 23,2 | 22,0 | 21,6 | 23,2 | 22,0 | |
| Kvinnor | 24,5 | 26,5 | 27,0 | 24,1 | 26,5 | 27,0 |
| väsentliga antagandena | 2016 | 2015 | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ökning 0,5% i antagandet |
Minskning 0,5% i antagandet |
Ökning 0,5% i antagandet |
Minskning 0,5% i antagandet |
| Diskonteringsränta | -89 | 102 | -89 | 103 |
| Löneökningar | 0 | 0 | 4 | -4 |
| Pensionsökningar (inflation och inkomstbasbelopp) | 101 | -89 | 104 | -91 |
Ovanstående känslighetsanalyser baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar, förändringar i några av antagandena kan vara korrelerade.
| MSEK | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|
| Inom ett år | 25 | 26 | |
| Mellan ett och två år | 23 | 24 | |
| Mellan två och fem år | 62 | 64 | |
| Senare än fem år | 896 | 956 | |
| Summa | 1 006 | 1 070 |
| Långfristiga avsättningar | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Ingående balans | 5 | 5 |
| Nya avsättningar | - | 0 |
| Utnyttjade avsättningar under året | 0 | 0 |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | - | 0 |
| Effekter av förändrade valutakurser | 0 | 0 |
| Utgående balans, långfristiga avsättningar | 5 | 5 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 39 | 54 |
| Nya avsättningar | 13 | 72 |
| Utnyttjade avsättningar under året | -44 | -78 |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | -1 | -5 |
| Effekter av förändrade valutakurser | 2 | -4 |
| Utgående balans, kortfristiga avsättningar | 9 | 39 |
Avsättningar avser i huvudsak avsättningar för omstrukturering.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader | 108 | 88 |
| Upplupna räntekostnader | 0 | 0 |
| Övriga upplupna kostnader | 52 | 56 |
| Summa | 160 | 144 |
Förutbetalda intäkter uppgick till 449 MSEK (528). Förutbetalda intäkter förekommer inom Desktop/Mobilt sök där kunderna betalar för ett årsabonnemang i förskott samt inom Print i Sverige där kunden betalar i förskott och intäkten redovisas först när katalogen har tryckts och distribuerats.
| Tillgångar i balansräkningen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Låne- och kundfordringar | ||
| Långfristiga fordringar | ||
| Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel | 189 | 133 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 222 | 278 |
| Likvida medel | 48 | 91 |
| Summa | 459 | 502 |
| Skulder i balansräkningen | ||
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Övriga finansiella skulder | ||
| Långfristiga skulder | ||
| Banklån | 0 | 1 295 |
| Konvertibellån | 216 | 284 |
| Finansiell leasing | 10 | - |
| Kortfristiga skulder | ||
| Banklån | 1 442 | 170 |
| Finansiell leasing | 2 | - |
| Leverantörsskulder | 52 | 50 |
| Summa | 1 722 | 1 799 |
Eniro har inga finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Redovisade belopp för bankupplåning och konvertibellån har upplysningsvis värderats till verkligt värde, vilket finns angivet i Not 14 Upplåning och Not 15 Konvertibellån. För tillgångar och skulder värderade till anskaffningsvärde, såsom kundfordringar och leverantörsskulder, utgör detta en god approximation av verkligt värde då de är kortfristiga.
Med anledning av de pågående diskussionerna per den sista december med Eniros långivare har långfristig bankupplåning omklassificerats till kortfristig bankupplåning.
Eniro utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker i form av valutarisk, ränterisk, kreditrisk och likviditetsrisk. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Eniros styrelse fastställer koncernens gemensamma finanspolicy som ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för hantering av finansiering och riskhantering.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår på grund av valutaexponering från Eniros verksamhet i Norge, Danmark, Finland och Polen. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Valutarisk kan delas in i transaktions- respektive omräkningsrisk.
Transaktionsrisk avser påverkan på nettoresultatet och kassaflöden till följd av att värdet på operativa flöden i utländska valutor ändras vid förändringar i växelkurserna. Transaktionsrisken i affärstransaktionerna i respektive geografiskt område är begränsad då relativt få kontrakt är i annan valuta än respektive lands valuta.
Koncernen är exponerad för två typer av omräkningsrisk, där den första är risken för resultateffekter vid omräkning av balansposter i annan valuta än det enskilda bolagets funktionella valuta.
Koncernens utländska dotterbolag har i princip inga fordringar och skulder i annan valuta än sin funktionella. De svenska bolagen har i huvudsak främst koncerninterna operativa fordringar och skulder i utländsk valuta. Skulle SEK varit 10 procent högre/lägre i förhållande till norska kronor, danska kronor, euro och polska zloty hade EBITDA påverkats med 3/-3 MSEK (3/-3).
Till den del koncernens svenska Treasurybolag har intern in- och utlåning som inte matchas av den externa finansiella upplåningen uppstår valutaeffekter som redovisas i finansnetto. Skulle SEK varit 10 procent högre/lägre i förhållande till balansdagens kurs skulle finansnettot påverkats med 30 MSEK (202), framförallt hänförligt till förändringar i förhållandet mellan norska och svenska kronor. Koncernens exponering för förändringar av utländska valutor mot svenska kronor analyseras och följs upp löpande.
Den andra omräkningsrisken är den effekt som uppstår vid konsolidering av utländska dotterbolags resultat och balansräkningar. Om aktuella utländska valutakurser i genomsnitt hade varit 10 procent högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle EBITDA för 2016 ha varit 16 MSEK (9) högre/lägre.
Omräkningsrisk avser risken för att värdet i svenska kronor avseende nettoinvesteringar i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta uppstår en omräkningsrisk. Eniro har investeringar i norska kronor, danska kronor, euro och polska zloty, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska och danska kronor, där lånen använts som säkringsinstrument.
Externa lån i utländsk valuta uppgår vid utgången av 2016 till 199 MNOK (216) och 44 MDKK (43). Om aktuella valutakurser vid utgången av 2016 hade varit 10 procent högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle eget kapital ha påverkats från omvärderingen av låneskulder med 27 MSEK (26) varav 21 MSEK (21) avser omvärdering av NOK lån. Omvärderingen av lånen på grund av valutaeffekt redovisas i övrigt totalresultat, där den möter effekten av omräkningen av de utländska nettoinvesteringarna.
Omräkningsexponeringen avseende investeringar i utländska dotterbolag med hänsyn tagen till valutasäkring uppgår till 286 MSEK (4 137) enligt nedanstående fördelning:
| Miljoner i respektive valuta | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Norska kronor | 210 | 3 308 |
| Danska kronor | 8 | 596 |
| Polska zloty | 20 | 22 |
| Euro | 1 | 22 |
Per den sista december 2016 var de lån i norska respektive danska kronor som redovisas som säkring av utländska nettoinvesteringar lägre än koncernens nettoinvestering i respektive valuta varför säkringen bedöms vara effektiv.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöden och upplåning med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Enligt Eniros finanspolicy ska
val av räntebindningstid beakta bolagets finansiella situation. Eftersom all upplåning i dagsläget sker till rörlig ränta innebär skuldsättningen en exponering för ränterisk. Räntedurationen uppgick vid årsskiftet till 59 dagar (91).
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk kontinuerligt och simuleringar av ränteförändringar görs löpande. En förändring av marknadsräntan med 100 punkter (1 procentenhet) skulle öka/minska koncernens räntekostnader med 15/-2 MSEK (11/-2) baserat på aktuell skuldsättning vid utgången av 2016. Resultat efter skatt skulle påverkas positivt/negativt med 11/-2 MSEK (9/-2).
Kreditrisk avser risken att en motpart inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar motparten en förlust. Enligt Eniros finanspolicy får placering av överskottslikviditet endast ske i svenska statspapper, certifikat med rating (AAA/ P1) samt hos banker med hög officiell kreditrating. Per årsskiftet är all likviditet placerad hos sådana banker. Eniro är exponerad för risken att inte få betalt från sina kunder. Risken för omfattande kundförluster är dock förhållandevis liten, eftersom Eniros kundbas är stor och väl differentierad.
Likviditetsrisk avser risken att det uppstår svårigheter att fullgöra ekonomiska åtaganden genom att likvida medel inte finns tillgängliga. Finansieringsrisk avser risken att extern finansiering inte finns tillgänglig vid behov samt att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam.
Styrelsen får kontinuerligt rullande prognoser för koncernens framtida kassaflöden som inkluderar förväntade likvida medel samt outnyttjade lånefaciliteter.
I samband med publiceringen av kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2016 meddelades att styrelsens bedömning var att Eniro inte skulle komma att kunna leva upp till låneavtalets samtliga nyckeltalsvillkor vid utgången av 2016. Därtill var styrelsen bedömning att Eniro från och med andra kvartalet 2017 inte heller kommer att kunna klara amorteringarna enligt nuvarande lånevillkor. Styrelsen inledde därmed förhandlingar med representanter för Eniros långivare, ett bankkonsortium om sex banker, om att anpassa bolagets lånevillkor och övrig kapitalstruktur till den nya affärsmodellen och bolagets långsiktiga betalningsförmåga.
I december 2016 ingick Eniro en överenskommelse med sina långivare som innebar anstånd med amorteringar och nyckeltalsvillkor på banklånen. Under perioden för detta så kallade stand still-avtal fortsatte Eniro förhandlingarna med sina långivare. Det ursprungliga avtalet löpte ut vid utgången av februari och förlängdes sedan till utgången av mars. Eniro offentliggjorde den 3 april 2017 en plan för rekapitalisering som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare. För mer information se not 29 Händelser efter balansdagen.
Nedanstående tabell visar Eniros finansiella skulder, uppdelade efter tidpunkt till avtalsenlig förfallodag. Med anledning av de pågående diskussionerna med Eniros långivare (se avsnittet Kapitalstruktur nedan) har långfristig bankupplåning per 2016-12-31 omklassificerats till kortfristig upplåning. Beloppen som anges är de odiskonterade kassaflödena inklusive upplåningskostnader. Belopp som förfaller inom 1 år överensstämmer med redovisade värden eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Per 31 december 2016 MSEK |
Förfall inom 1 år |
Förfall mellan 1 och 5 år |
Förfall senare än 5 år |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning | 1 479 | - | - | 1 479 |
| Leverantörsskulder | 52 | - | - | 52 |
| Summa | 1 531 | 1 347 | - | 1 531 |
| Per 31 december 2015 MSEK |
Förfall inom 1 år |
Förfall mellan 1 och 5 år |
Förfall senare än 5 år |
Summa |
| Upplåning | 170 | 1 347 | - | 1 517 |
| Leverantörsskulder | 50 | - | - | 50 |
Vid beräkning av belopp i ovanstående tabell har antagits att valutakurser vid utgången av respektive år är oförändrade för kommande perioder.
Enligt Eniros finanspolicy ska Eniro arbeta med att säkerställa att likvida medel och outnyttjade lånefaciliteter finns tillgängliga. Eniro har som mål att 60 procent av tillgängliga låneramar ska förfalla senare än ett år. Mot bakgrund av de pågående förhandlingarna med Eniros långivare var Eniros mål om att 60 procent av tillgängliga låneramar ska förfalla senare än om ett år inte uppfyllt per den sista december 2016.
De finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde ingår samtliga i värderingshierarki nivå 1, då kapitalförsäkringar i allt väsentligt innehåller noterade aktier och räntebärande värdepapper.
Eniro har inga finansiella skulder värderade till verkligt värde. Däremot har Eniro skulder som innebär ett upplysningskrav på verkligt värde. De finansiella skulderna löper med en rörlig ränta och en fast kreditmarginal. Eniros konvertibellån löper med en fast ränta på 6 %. Det verkliga värdet på skulderna är beroende av vad marknaden idag bedömer att ränta respektive kreditmarginal ska vara. Ökande ränta respektive kreditmarginal sänker det verkliga värdet på skulderna. Då det saknas observerbar marknadsdata har Eniro vid beräkning av verkligt värde utgått ifrån de förändringar i räntenivåerna som använts vid koncernens nedskrivningstester.
Eniros kapitalstruktur och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. Eniro har en målsättning att ha en effektiv kapitalstruktur, med hänsyn till operationella och finansiella risker, som möjliggör en långsiktig utveckling samtidigt som aktieägarna erhåller en tillfredställande avkastning. För att justera kapitalstrukturen kan Eniro förändra utdelning till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller förändra upplåningen. Styrelsen beslutade i oktober 2013 om ett långsiktigt mål för kapitalstrukturen och räntebärande nettoskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser i relation till EBITDA vilken inte ska överstiga 2,0 gånger. Räntebärande nettoskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser definieras som upplåning med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar. Vid utgången av 2016 uppgick räntebärande nettoskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser i relation till EBITDA till 2,8 gånger (3,2). Nyckeltalet används utav både Eniros ledning och externa intressenter för att bedöma kapitalstrukturen.
Förhandlingar med representanter för Eniros långivare om att anpassa Eniros lånevillkor och övrig kapitalstruktur till den nya affärsmodellen och bolagets långsiktiga betalningsförmåga inleddes under hösten. Eniro offentliggjorde den 3 april 2017 en plan för rekapitalisering som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare. För mer information se not 29 Händelser efter balansdagen.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2017 beslutar att utdelning inte ska utgå, varken på stam- eller preferensaktier.
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantalet heltidsanställda |
Totalt | Andel kvinnor % |
Totalt | Andel kvinnor % |
| Sverige | 448 | 43 | 635 | 49 |
| Norge | 272 | 37 | 342 | 36 |
| Finland | 151 | 64 | 213 | 71 |
| Danmark | 152 | 61 | 241 | 57 |
| Polen | 639 | 55 | 675 | 56 |
| Summa | 1 662 | 50 | 2 106 | 52 |
Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 1 656 (1 877).
Andelen kvinnor vid årets utgång i styrelsen var 20 procent (57) och i koncernledningen 0 procent (20).
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 718 | 902 |
| Pensionskostnader förmånsbestämda planer | 1 | 16 |
| Pensionskostnader avgiftsbestämda planer | 39 | 66 |
| Sociala avgifter | 146 | 200 |
| Summa | 904 | 1 184 |
Till styrelsen och övriga ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Årsstämman 2016 beslutade att arvode till styrelsen ska utgå med 1 100 000 SEK till styrelsens ordförande samt 420 000 SEK till var och en av de övriga bolagsstämmovalda ledamöterna, 150 000 SEK till ordföranden i styrelsens revisionsutskott, 75 000 SEK per ledamot till övriga ledamöter i revisionsutskottet, 150 000 SEK till ordföranden i styrelsens ersättningsutskott samt 75 000 SEK per ledamot till övriga ledamöter i ersättningsutskottet. Styrelsens ordförande och övriga stämmovalda styrelseledamöter har inga pensionsförmåner eller avtal om avgångsvederlag. Arvode till arbetstagarrepresentanter beslutas av bolagsstämman på förslag av bolaget. Se även tabell om närvaro och styrelsearvode i avsnitt Bolagsstyrning.
| MSEK | Styrelsearvode | Ersättning utskottsarbete |
Summa |
|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 1,1 | 0,1 | 1,2 |
| Övriga styrelseledamöter1) | 1,4 | 0,3 | 1,7 |
| Summa | 2,5 | 0,4 | 2,9 |
1) Örjan Frid tillträdde som verkställande direktör i augusti 2016, och har efter det inte tagit ut något styrelsearvode.
Ersättning till verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen baseras på de riktlinjer som fastställdes på Årsstämman 2016. Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersättning bestående av följande delar: fast lön, rörlig kontantlön, pensionsavsättningar samt övriga ersättningar och förmåner. Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet och utgör basen för rörlig kontantlön.
Koncernledningen har rörlig lön vilken kan variera mellan olika ansvarsområden. För verkställande direktören uppgår rörlig ersättning till max 50 procent av fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till max 40 procent av den fasta lönen. VD och koncernchef Örjan Frid har ingen rörlig ersättning. Målen för den rörliga lönen har beslutats av styrelsen och omfattar i huvudsak koncernens finansiella resultat och mäts mot koncernens omsättning och EBITDA. Styrelsen bestämmer den rörliga lönen baserat på helårsvisa utvärderingar av den enskilde befattningshavarens uppfyllande av målen.
Eniros pensionspolicy är baserad på antingen en individuell tjänstepensionsplan eller en premiebaserad pensionsplan med maximalt 35 procent av den fasta lönen.
Övriga ersättningar och förmåner i form av sjukvårdsförsäkring, tjänstebil, subventionerad lunch samt friskvård ska vara marknadsmässiga.
I övrig ersättning ingår avgångsvederlag under uppsägningstiden för koncernledningsmedlemmar. Dessa omstruktureringskostnader ingår i jämförelsestörande poster.
Den tidigare VD och koncernchefen har en uppsägningstid om 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ytterligare 6 månaders avräkningsbart avgångsvederlag. VD och koncernchef Örjan Frid har en uppsägningstid på 6 månader såväl vid egen uppsägning som vid uppsägning från företagets sida. Ingen ytterligare ersättning utgår. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid om upp till 6 månader vid egen uppsägning och upp till 12 månader vid uppsägning från bolagets sida.
Årsstämman i Eniro beslutade att inrätta teckningsoptionsprogram 2016 A respektive B för styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare innebärande bland annat en riktad emission av 19 850 000 teckningsoptioner som ger rätt att teckna stamaktier till en teckningskurs om 1,32 kronor till ett av Eniro helägt dotterbolag med efterföljande överlåtelse till styrelseledamöter och ledande befattningshavare i enlighet med valberedningens förslag. Dotterbolaget har i samband med stämman tecknat samtliga teckningsoptioner och dessa kommer att erbjudas till deltagarna till marknadspris i enlighet med teckningsoptionsprogrammen. Tre av styrelsens ledamöter tecknade sig för 2 975 000 teckningsoptioner vardera. I nuvarande koncernledningen har två ledamöter tecknat sig för 1 300 000 teckningsoptioner vardera.
| MSEK | Fast lön inkl. semester tillägg |
Rörlig ersättning1) |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Övrig ersättning2) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| VD och koncernchef Örjan Frid 7) | 1,3 | 0,0 | 0,0 | 0,4 | 0,0 | 1,7 |
| Koncernledning 4) 5) | 8,5 | 0,0 | 0,3 | 2,3 | 5,4 | 16,5 |
| VD och koncernchef Stefan Kercza 3) 6) | 3,5 | 0,0 | 0,0 | 1,2 | 10,6 | 15,3 |
| Summa | 13,3 | 0,0 | 0,3 | 3,9 | 16,0 | 33,5 |
1) Avser årets justering av värdeutveckling för syntetiska aktier tilldelade år 2012, utbetalade 2016.
2) Avser ersättning under uppsägningstid om 15,8 MSEK (20,2) för lön, pensionskostnader samt bilersättning.
3) För 2015 uppgick grundlön inklusive semesterersättning till 5,2 MSEK, rörlig ersättning till -0,2 MSEK, långsiktigt aktierelaterad ersättning till 0 MSEK, övriga förmåner till 0,1 MSEK, pensionskostnad till 1,8 MSEK och övrig ersättning till 0 MSEK.
4) För 2015 uppgick grundlön inklusive semesterersättning till 14,9 MSEK, rörlig ersättning till -0,7 MSEK, långsiktigt aktierelaterad ersättning till -0,2 MSEK, övriga förmåner till 0,4 MSEK, pensionskostnad till 3,3 MSEK och övrig ersättning till 21,0 MSEK.
5) Fr o m augusti 2016 består koncernledningen av 3 personer inkl VD och koncernchef jämfört med tidigare 5 personer.
6) Stefan Kercza avgick från sitt uppdrag som VD och koncernchef i augusti 2016. Övrig ersättning avser avgångsvederlag om 10,6 MSEK (exklusive sociala avgifter).
7) Örjan Frid tillträdde som VD och koncernchef i augusti 2016 och fakturerar ett arvode om 0,5 MSEK per månad från eget bolag, vilket motsvarar ovanstående ersättning om han vore anställd.
Ersättning till koncernledning och andra ledande befattningshavare framgår enligt not 24. I övrigt har inga transaktioner med närstående skett under året.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers, revisionsuppdraget | 5 | 4 |
| PricewaterhouseCoopers, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0 | 1 |
| PricewaterhouseCoopers, skatterådgivning | 0 | 0 |
| PricewaterhouseCoopers, övriga uppdrag | 0 | 1 |
| Summa | 5 | 6 |
leasingkontrakt
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| - förfall inom ett år | 68 | 73 |
| - förfall mellan ett och fem år | 173 | 148 |
| - förfall senare än fem år | 15 | 24 |
I årets rörelsekostnad ingår avgifter för leasing med 83 MSEK (105).
I hyreskontrakt avseende lokaler förekommer sedvanliga indexklausuler.
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing 1
| MSEK | 2016 |
|---|---|
| - förfall inom ett år | 2 |
| - förfall mellan ett och fem år | 10 |
| - förfall senare än fem år | - |
Eniro har under 2016 ingått ett leasingavtal avseende tjänstebilar. Detta avtal har klassificerats som ett finansiellt leasingavtal, avtalet löper 3 år, redovisat värde är 12 MSEK.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | ||
| Avseende pensionsförpliktelser, spärrade bankmedel | 189 | 133 |
| Avseende långfristig upplåning, pantsatta | ||
| aktier i dotterföretag | 2 180 | 2 901 |
| Summa | 2 369 | 3 034 |
Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med 2017. Eniro har pantsatt bankmedel för framtida åtaganden, en så kallad utökad pensionsgaranti. Mellan 2012 och 2015 pantsattes 130 MSEK. Eniro pantsatte ytterligare 56 MSEK under 2016. Per sista december 2016 uppgick totala pantsatta medel till 189 MSEK (133) inklusive avkastning. Eniro kommer under 2017 att pantsätta ytterligare 11 MSEK. Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga räntebärande fordringar.
Enligt avtal för långfristig upplåning har interna fordringar och aktier i dotterföretag ställts som säkerhet för Eniro Treasurys externa lån. Dotterföretag och moderbolaget har även gått i borgen för Eniro Treasurys förpliktelser. Se även not 14 Upplåning.
Det stand still-avtal som Eniro ingick med sina långivare i december förlängdes till slutet av mars. Den 3 april offentliggjorde Eniro en plan för rekapitalisering som utarbetats i nära samarbete med bolagets långivare. Rekapitaliseringen innebär en förändrad kapitalstruktur, nytt låneavtal, avskrivning av banklån och kvittning av banklån mot stamaktier ("rekapitaliseringen"). Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om att lämna ett erbjudande till preferensaktieägare och innehavare av konvertibler om utbyte mot nyemitterade stamaktier ("utbyteserbjudandena").
Den föreslagna rekapitalisering har vägletts av att skapa ett balanserat förslag för respektive kapitalägare och samtidigt ge bolaget en långsiktig hållbar kapitalstruktur med en skuldsättning som är anpassad till bolagets nya affärsplan och framtida intjäningsförmåga.
Innehavare av preferensaktier erbjuds att byta dessa mot stamaktier, varvid varje preferensaktie åsätts ett värde om 400 kronor, vilket motsvarar 100 procent av teckningskursen när preferensaktierna emitterades och 83 procent av det värde preferensaktierna berättigar till framför stamaktier vid likvidation. Innehavare av konvertibler erbjuds att kvitta dessa mot nyemitterade stamaktier, varvid varje konvertibel åsetts ett värde motsvarande 90 procent av nominellt belopp. Avräkningskursen 31 öre för bolagets stamaktier motsvarade den volymviktade genomsnittliga börskursen under perioden den 20 mars till och med den 31 mars 2017 för bolagets stamaktie enligt Nasdaq Stockholm AB:s officiella kurslista.
Utbyteserbjudandena är villkorade av att de accepteras av såväl preferensaktieägare som tillsammans äger 95 procent av samtliga preferensaktier som innehavare av konvertibla skuldebrev som innehar minst 95 procent av nominellt konvertibelbelopp.
Efter att utbyteserbjudandena fullföljts kommer en nyemission av stamaktier om cirka 275 MSEK genomföras med företrädesrätt för bolagets nuvarande stamaktieägare. Teckningskursen i nyemissionen ska fastställas med 30 procents rabatt utifrån den teoretiska kursen efter genomförd nyemission, baserat på det lägsta av (i) 31 öre (ii) en volymvägd genomsnittskurs under de 10 handelsdagar som följer efter bolagets offentliggörande av att utbyteserbjudande fullföljs.
Emissionslikviden ska användas för amortering av banklån där lånebankerna skriver av ett lika stort belopp av banklånen, upp till 275 MSEK, som amorteras. Förutsatt att nyemissionen tecknas till fullo genom kontant betalning kommer härigenom banklånen att minska med 550 MSEK.
Stamaktier som inte tecknas med stöd av teckningsrätter, kommer att erbjudas övriga stamaktieägare och andra för teckning till samma teckningskurs, och vid tilldelning till andra än stamaktieägare ska i första hand befintliga innehavare av preferensaktier respektive konvertibla skuldebrev tilldelas.
Stamaktier som inte tecknas av andra i nyemissionen kommer att tecknas av lånebankerna och betalning ske genom kvittning av banklån.
Efter att erforderlig anslutningsgrad uppnåtts i utbyteserbjudandena kommer lånebankerna att teckna nya stamaktier i bolaget med betalning genom kvittning av banklån om totalt 150 MSEK.
I tillägg till minskningen av banklån om 700 MSEK, minskar bolagets räntebärande skulder med ytterligare 216 MSEK om samtliga konvertibelinnehavare accepterar utbyteserbjudandet. Kostnader för rekapitaliseringen uppgår till cirka 88 MSEK netto, varav rådgivningskostnader för lånebankerna och bolaget svarar för cirka 70 MSEK, vilka kommer att finansieras med banklån. Sammantaget minskar Eniros räntebärande lån med cirka 828 MSEK, varav cirka 612 MSEK utgörs av banklån.
För att inte lånebankerna sammantaget ska bli dominerande ägare, kommer de aktier bankerna tecknar initialt (150 MSEK) och i den eventuella avslutande kvittningsemissionen att ha en tiondels (1/10) röst. Dessa aktier kan omvandlas till stamaktier med en (1) röst per stamaktier, vilket kommer att ske i anslutning till kommande aktieförsäljningar.
Under förutsättning att utbyteserbjudandena accepteras i erforderlig omfattning har bolaget förhandlat med lånebankerna om nya och förbättrade lånevillkor. Ett nytt sådant låneavtal skulle ge bolaget en fast kredit och en rullande kreditram. Löptiden skulle gälla för tiden intill utgången av 2020 och innebär bland annat sänkt ränta, amortering under 2017 och 2018 anpassad till bolagets likviditetsöverskott, så kallad cash sweep med viss minsta amorteringsnivå under 2018 och därefter successivt ökande amorteringstakt baserad på bolagets nya affärsplan. I tillägg har de så kallade nyckeltalsvillkoren anpassats till den nya affärsplanen.
Ett nytt låneavtal är en integrerad del av rekapitaliseringen och är villkorat av att rekapitaliseringen genomförs. Fram till dess gäller förlängt anstånd enligt stand-still avtalet. Om årsstämman inte fattar erforderliga beslut avseende rekapitaliseringen eller om erforderlig acceptans inte kan uppnås i utbyteserbjudandena, kommer inte något nytt låneavtal träda ikraft. Samtidigt upphör anståndet enligt stand still-avtalet. Som en konsekvens av detta kommer bolaget inte att kunna uppfylla sina låneåtaganden. Styrelsen avser då att hos tingsrätten ansöka om företagsrekonstruktion, vilket med stor sannolikhet skulle medföra totalförlust för Eniros stamaktieägare, preferensaktieägare och konvertibelinnehavare. För ytterligare information se pressmeddelande "Eniro presenterar plan för rekapitalisering" från 3 april 2017 på www.enirogroup.com
| Rekapita | Proforma Dec 31 |
||
|---|---|---|---|
| MSEK | 16-12-31 | lisering | 2016 |
| Anläggningstillgångar | 3 122 | 3 122 | |
| Omsättningstillgångar, exkl livkida medel | 335 | 335 | |
| Likvida medel | 48 | 48 | |
| Summa tillgångar | 3 505 | 0 | 3 505 |
| Eget kapital | 468 | 848 | 1 316 |
| Upplåning | 1 454 | -612 | 842 |
| Konvertibellån | 216 | -216 | 0 |
| Övriga långfristiga skulder | 597 | -20 | 577 |
| Övriga kortfristiga skulder | 770 | 0 | 770 |
| Summa eget kapital och skulder | 3 505 | 0 | 3 505 |
| Nettoskuld / EBITDA 2016, ggr | 2,8 | 1,4 | |
| Soliditet | 13% | 38% |
Denna pro forma bygger på ett antal antaganden som kan komma att avvika från faktiskt utfall. De uppskattade kostnaderna för rekapitaliseringen har i ovanstående exempel antagits redovisas mot upplåning och eget kapital, hur dessa kostnader ska redovisas beror på det slutgiltiga utfallet av rekapitaliseringen
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 2 | 23 | 26 |
| Marknadsföringskostnader | 3 | - | 0 |
| Administrationskostnader | 3,18,19 | -87 | -101 |
| Övriga intäkter | 5 | 7 | |
| Övriga kostnader | -3 | -6 | |
| Rörelseresultat | -62 | -74 | |
| Utdelningar från koncernföretag | 61 | 61 | |
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | 8 | -1 985 | -1 249 |
| Finansiella intäkter | 4 | 0 | 0 |
| Finansiella kostnader | 4 | -69 | -103 |
| Resultat efter finansiella poster | -2 055 | -1 365 | |
| Bokslutsdispositioner, erhållna koncernbidrag | 76 | 323 | |
| Resultat före skatt | -1 979 | -1 042 | |
| Inkomstskatt | 5 | 12 | -31 |
| Årets resultat | -1 967 | -1 073 | |
| Föreslagen utdelning per stamaktie för verksamhetsåret | - | - |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | -1 967 | -1 073 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | |
| Årets totalresultat | -1 967 | -1 073 |
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 6 | 0 | 0 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 7 | 0 | 0 |
| Innehav i dotterföretag | 8 | 2 275 | 4 241 |
| Uppskjutna skattefordringar | 5 | 21 | 6 |
| Övriga räntebärande fordringar | 9 | 223 | 165 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 519 | 4 412 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 181 | 361 | |
| Förutbetalda kostnader | 10 | 2 | 0 |
| Aktuella skattefordringar | 2 | 2 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 11 | 0 | 0 |
| Övriga räntebärande fordringar | 11 | 0 | 0 |
| Likvida medel | 12 | 0 | 0 |
| Summa omsättningstillgångar | 185 | 363 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 704 | 4 775 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 13 | 531 | 477 |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 429 | 392 | |
| Balanserad vinst | 1 572 | 2 693 | |
| Årets resultat | -1 967 | -1 073 | |
| Summa eget kapital | 565 | 2 489 | |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 14 | 73 | 70 |
| Avsättningar | 15 | 5 | 5 |
| Summa avsättningar | 78 | 75 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Konvertibellån | 16 | 219 | 292 |
| Skulder till koncernföretag | 1 795 | 1 795 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 014 | 2 087 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 3 | 2 | |
| Skulder till koncernföretag | 11 | 90 | |
| Upplupna kostnader | 17 | 20 | 11 |
| Övriga kortfristiga skulder | 13 | 16 | |
| Avsättningar | 15 | 0 | 5 |
| Summa kortfristiga skulder | 47 | 124 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 704 | 4 775 |
| MSEK | Not | Aktiekapital | Överkursfond | Balanserad vinst | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2015 | 309 | 0 | 2 690 | 2 999 | |
| Periodens totalresultat | - | - | -1 073 | -1 073 | |
| Nedsättning aktiekapital | -257 | - | 257 | 0 | |
| Nyemission | 153 | 278 | - | 431 | |
| Fondemission | 204 | -204 | 0 | ||
| Konvertibla skuldebrev - eget kapitaldel | - | 72 | - | 72 | |
| Konvertering av konvertibla skuldebrev | 68 | 42 | - | 110 | |
| Aktierelaterade ersättningar | - | - | -2 | -2 | |
| Utdelning preferensaktier | - | - | -48 | -48 | |
| Utgående balans 31 december 2015 | 13 | 477 | 392 | 1 620 | 2 489 |
| Ingående balans 1 januari 2016 | 477 | 392 | 1 620 | 2 489 | |
| Periodens totalresultat | - | - | -1 967 | -1 967 | |
| Konvertering av konvertibla skuldebrev | 54 | 37 | - | 91 | |
| Utdelning preferensaktier | - | - | -48 | -48 | |
| Utgående balans 31 december 2016 | 13 | 531 | 429 | -395 | 565 |
Föreslagen utdelning är 0 SEK (0) per stamaktie.
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | -62 | -74 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | -6 | 1 | |
| Erhållna räntor från koncernföretag | 0 | 0 | |
| Erlagda räntor till koncernföretag | -33 | -50 | |
| Erhållna räntor från övriga | 0 | 0 | |
| Erlagda räntor till övriga | -21 | -48 | |
| Betald inkomstskatt | 0 | 0 | |
| Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital | -122 | -171 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Minskning/ökning av kortfristiga fordringar | -8 | 16 | |
| Minskning/ökning av kortfristiga skulder | -33 | 18 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -163 | -137 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 0 | 0 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Netto av koncerninterna utdelningar och aktieägartillskott | 349 | 343 | |
| Nettoförändring av finansiella fordringar och skulder mot koncernföretag | -6 | -2 872 | |
| Långfristiga placeringar | -55 | -8 | |
| Nyemission | 13 | 0 | 430 |
| Konvertibelemission | 16 | 0 | 475 |
| Utdelning preferensaktier | -48 | -48 | |
| Optionsprogram | 1 | 0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 241 | -1 680 | |
| Årets kassaflöde | 78 | -1 817 | |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 1 817 | |
| Årets kassaflöde | 12 | 78 | -1 817 |
| Likvida medel vid årets slut | 78 | 0 |
Årsredovisningen i juridisk person upprättas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Rådet för finansiell rapportering har i RFR 2 uttalat att juridiska personer vars värdepapper är börsnoterade ska tillämpa de IFRS/IAS- och IFRIC/SIC-tolkningar som tillämpas i koncernredovisningen så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med IFRS. För moderbolaget Eniro AB tillämpas med stöd av RFR 2.2 följande avvikelser från IFRS/IAS:
IAS 1 tillämpas ej beträffande uppställning av balans- och resultaträkningarna, som istället ställs upp enligt ÅRL.
IAS 12 tillämpas ej beträffande obeskattade reserver, som redovisas som bruttobelopp i balansräkningen. Förändringar i obeskattade reserver redovisas i resultaträkningen.
IAS 17 tillämpas ej för finansiell leasing. För närvarande förekommer inte finansiell leasing i moderbolaget.
IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas ej beträffande redovisning av pensionsförpliktelser och pensionskostnader. Dessa redovisas istället enligt FAR:s rekommendation 4 "Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad". Moderbolaget har utfäst förmånsbestämda pensioner till anställda. Moderbolagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd av bland annat pensionsnivån, åldern och i vilken grad full pension blivit intjänad. Detta nuvärde har beräknats enligt aktuariella grunder, och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder vid balansdagen. Pensionsåtagandena redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntedelen i årets pensionskostnad redovisas bland finansiella kostnader. Övriga pensionskostnader belastar rörelseresultatet.
IAS 39 tillämpas ej beträffande finansiella garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag.
Netto koncernbidrag samt utdelningar har redovisats i resultaträkningen. Belopp uttrycks i miljoner svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.
Se information för koncernen, Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar.
Moderbolagets rörelseintäkter uppgick till 23 MSEK (26) och avser i sin helhet ersättning för koncerninterna tjänster som värderats till marknadsvärde.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ersättning till anställda inkl. sociala kostnader | 48 | 59 |
| Konsulter | 24 | 21 |
| Mediebevakning | 0 | 0 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 0 | 0 |
| Övrigt | 15 | 21 |
| Summa operativa kostnader | 87 | 101 |
Med operativa kostnader avses marknadsföringskostnader och administrationskostnader.
Avskrivningar per funktion
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Avseende materiella anläggningstillgångar | ||
| Administrationskostnader | 0 | 0 |
| Avseende immateriella anläggningstillgångar | ||
| Administrationskostnader | 0 | 0 |
| Summa | 0 | 0 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Valutakursvinster på externa fordringar och skulder | 0 | 0 |
| Externa finansiella ränteintäkter | 0 | 0 |
| Interna finansiella ränteintäkter | - | - |
| Summa finansiella intäkter | 0 | 0 |
| Finansiella kostnader | ||
| Valutakursförluster på externa fordringar och skulder | 0 | 0 |
| Räntekostnad för pensioner | -1 | -1 |
| Externa finansiella räntekostnader | -34 | -54 |
| Interna finansiella räntekostnader | -34 | -48 |
| Summa finansiella kostnader | -69 | -103 |
| Finansnetto | -69 | -103 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad på årets resultat | 0 | 0 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende utnyttjade underskotts avdrag |
- | -25 |
| Uppskjuten skatteintäkt avseende tillkommande förlustavdrag | 8 | - |
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | 4 | -6 |
| Justering av tidigare års uppskjutna skatt | 0 | 0 |
| Redovisad skatt | 12 | -31 |
skattekostnad enligt gällande svensk skattesats
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Redovisat resultat före skatt | -1 979 | -1 042 |
| Skatt enligt svensk skattesats 22% | 435 | 229 |
| Skatteeffekt av | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | -437 | -275 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 14 | 15 |
| Redovisad skatt | 12 | -31 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser | 10 | 9 |
| Övriga avsättningar | 0 | 0 |
| Konvertibel | -7 | -13 |
| Underskottsavdrag | 18 | 10 |
| Uppskjutna skattefordringar | 21 | 6 |
| Inventarier | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 1 | 1 |
| Ackumulerade avskrivningar | -1 | -1 |
| Redovisat värde | 0 | 0 |
| Vid årets början | 0 | 0 |
| Årets investeringar | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 0 | 0 |
| MSEK | Immateriella tillgångar |
||
|---|---|---|---|
| 2016 2015 |
|||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 3 3 |
||
| Ackumulerade avskrivningar | -3 | -3 | |
| Redovisat värde | 0 | 0 | |
| Vid årets början | 0 | 0 | |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 0 | 0 |
| Namn | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel % | Redovisat värde 2016-12-31, MSEK |
Redovisat värde 2015-12-31, MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TIM Varumärke AB | 556580-8515 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 0 |
| Eniro Danmark A/S | 18936984 | Köpenhamn | 26 000 | 100 | 465 | 793 |
| Kraks Forlag A/S | 10629241 | Köpenhamn | 12 000 | 100 | ||
| Respons Group AB | 556639-2196 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 0 |
| Eniro International AB | 556429-6670 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 0 |
| Eniro Sverige AB | 556445-1846 | Stockholm | 500 000 | 100 | 1 215 | 2 292 |
| Eniro Sverige Försäljning AB | 556580-1965 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro 118 118 AB | 556476-5294 | Stockholm | 75 000 | 100 | ||
| Din Del Försäljning AB | 556572-1502 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Global AB | 556723-6541 | Stockholm | 100 000 | 100 | ||
| Proff AB | 556764-1534 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Aller Tillväxt Alfa AB | 556751-3279 | Stockholm | 500 | 50 | ||
| Eniro Initiatives AB | 556763-0966 | Stockholm | 1 000 | 100 | 6 | 8 |
| Leta Information Eniro AB | 556591-3596 | Stockholm | 1 000 | 100 | 6 | 6 |
| Eniro Treasury AB | 556688-5637 | Stockholm | 1 000 | 100 | 443 | 967 |
| Eniro Holding AS | 986 656 022 | Oslo | 1 101 000 | 100 | ||
| Eniro Norge AS | 963 815 751 | Oslo | 59 302 457 | 100 | ||
| 1880 Nummeropplysning AS | 976 491 351 | Gjövik | 1 020 | 64 | ||
| Gule Sider 1880 AS | 986 493 492 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalog AS | 988 437 565 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Rosa Sider AS | 988 437 581 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider AS | 968 306 782 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogens Gule Sider AS | 968 306 405 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider Internett AS | 980 287 432 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Proff AS | 989 531 174 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogen AS | 982 175 968 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Ditt Distrikt AS | 883 878 752 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Proff Forvalt AS | 918 298 037 | Oslo | 6 083 752 | 100 | ||
| Oy Eniro Finland Ab | 0100130-4 | Esboo | 220 000 | 100 | 140 | 145 |
| Eniro Polska Sp.z.o.o | KRS 0000116894 | Warszawa | 400 000 | 100 | 0 | 30 |
| Summa | 2 275 | 4 241 |
| Org.nr | Säte | |
|---|---|---|
| Starcus AB | 556535-8008 | Stockholm |
| Findexa Förlag AB | 556750-9673 | Stockholm |
| Kataloger i Norr AB | 556670-3707 | Skellefteå |
| Eniro Passagen AB | 556750-0896 | Stockholm |
| Findexa Luxembourg Sarl | B-100.546 | Luxembourg |
| Eniro Norway AB | 556688-5652 | Stockholm |
| Aktier i dotterföretag per 2015-12-31 | 4 241 |
|---|---|
| Nedskrivning aktier i Eniro Treasury | -524 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Polska | -30 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Sverige AB | -1 087 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Initiatives AB | -12 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Leta Information AB | - |
| Nedskrivning aktier i Eniro Danmark A/S | -328 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Finland OY | -5 |
| Kapitaltillskott Eniro Sverige AB | 10 |
| Kapitaltillskott Eniro Initiatives AB | 10 |
| Aktier i dotterföretag per 2016-12-31 | 2 275 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel | 189 | 133 |
| Räntebärande fordringar, pensionsförpliktelser | 34 | 32 |
| Övriga räntebärande fordringar | - | 0 |
| Summa | 223 | 165 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Övriga förutbetalda kostnader | 2 | 0 |
| Upplupna intäkter | - | - |
| Summa | 2 | 0 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| -ej förfallna | 0 | 0 |
| -förfallna yngre än en månad | - | - |
| -förfallna en till tre månader | - | - |
| -förfallna äldre än tre månader | - | - |
| Summa | 0 | 0 |
| Övriga räntebärande fordringar | ||
| MSEK | 2016 | 2015 |
| -ej förfallna | 0 | 0 |
| -förfallna äldre än tre månader | - | - |
| Summa | 0 | 0 |
Den maximala exponeringen för kreditrisk per 31 December är det verkliga värdet för varje kategori fordringar enligt ovan. Moderbolaget har ingen pant som säkerhet.
Likvida medel består i huvudsak av banktillgodohavanden samt placeringar i koncernens centralkontosystem.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Banktillgodohavanden | 0 | 0 |
| Medel på koncernkonto | 78 | - |
| Summa likvida medel | 78 | 0 |
Se motsvarande avsnitt i koncernens Not 13.
Moderbolagets pensionsskuld avser kapitalvärdet av pensionsförpliktelser enligt svenska regler, FARs rekommendation 4.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 19 | 19 |
| Övriga pensionsförpliktelser | 54 | 51 |
| Skuld i balansräkningen redovisad som pensionsförpliktelser |
73 | 70 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Förändring i förmånsbestämda förpliktelser under året | ||
| Ingående balans | 20 | 19 |
| Justering ingående balans | - | - |
| Kostnader redovisade i resultaträkningen | ||
| Kostnader för tjänstgöring innevarande år | 0 | 1 |
| Räntekostnader | 0 | 1 |
| 0 | 2 | |
| Utbetalda ersättningar | -1 | -1 |
| Utgående balans | 19 | 20 |
Under nästkommande år förväntas moderbolagets pensionsutbetalningar för förmånsbestämda planer vara cirka 1 MSEK.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Kostnader för förmånsbestämda planer | 0 | -1 |
| Kostnader för avgiftsbestämda planer | -8 | -2 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt | -2 | -2 |
| Räntekostnad | -1 | -1 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | -11 | -6 |
Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med 2017. Eniro har pantsatt bankmedel för framtida åtaganden, en så kallad utökad pensionsgaranti. Mellan 2012 och 2015 pantsattes 130 MSEK. Eniro pantsatte ytterligare 56 MSEK under 2016. Per sista december 2016 uppgick totala pantsatta medel till 189 MSEK (133) inklusive avkastning. Eniro kommer under 2017 att pantsätta ytterligare 11 MSEK. Från och med 2016 har Eniro övergått till att betala löpande premier för förmånsbestämda pensionsförmåner i Sverige. Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga räntebärande fordringar.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående avsättningar | 5 | 5 |
| Nya avsättningar | - | - |
| Utnyttjade avsättningar under året | - | - |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | - | - |
| Utgående avsättningar | 5 | 5 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående avsättningar | 5 | 2 |
| Nya avsättningar | 0 | 6 |
| Utnyttjade avsättningar under året | -5 | -3 |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | - | - |
| Utgående avsättningar | 0 | 5 |
Avsättningar vid utgången av åren avser avsättningar för omstrukturering.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nominellt värde vid anskaffningstidpunkten | - | 500 |
| Teckningsrabatt | - | -25 |
| Eget kapitaldel - värde på teckningsrätt | - | -95 |
| Netto initialt redovisad skuld efter emissionen | - | 380 |
| Vid årets början | 292 | |
| Årets konverterade skuld | -86 | -104 |
| Årets totala räntekostnader | 34 | 28 |
| Årets betalda kupongränta | -21 | -12 |
| Summa | 219 | 292 |
| Utestående nominell skuld | 261 | 366 |
För upplysningar om konvertibelemissionen och relaterade redovisningsprinciper, se Not 15 för koncernen.
I moderbolaget redovisas lånet på samma sätt som i koncernen, med undantag för hanteringen av emissionskostnaderna. I koncenen har emissionskostnaderna aktiverats mot lånet för att periodiseras ut över lånets löptid som en finansieringskostnad. I moderbolaget har emissionskonstnaderna kostnadsförts direkt, förutom den del som fördes direkt mot eget kapital i likhet med koncenen. Denna skillnad leder till att lånet är redovisat till ett något högre värde i moderbolaget, skillnaden minskar successivt över lånets löptid. Vidare kommer koncernen löpande att redovisa en något högre räntekostnad för lånet.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader | 14 | 6 |
| Upplupna räntekostnader | 1 | 1 |
| Övriga upplupna kostnader | 5 | 4 |
| Summa | 20 | 11 |
Medelantalet heltidsanställda i moderbolaget har varit 17 (30) varav kvinnor 7 (17).
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 30 | 38 |
| Pensionskostnader | 11 | 6 |
| Sociala avgifter | 8 | 10 |
| Summa | 49 | 54 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers, revisionsuppdraget | 2 | 2 |
| PricewaterhouseCoopers, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0 | 1 |
| PricewaterhouseCoopers, övriga uppdrag | 0 | 1 |
| Summa | 2 | 4 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelse | ||
| Borgens- och ansvarsförbindelse avseende dotterföretag | 65 | 70 |
| PRI pensionsgaranti | 0 | 0 |
| Garanti för låneavtal | 1 478 | 1 516 |
| Summa ansvarsförbindelse | 1 543 | 1 586 |
| Ställda säkerheter | ||
| Avseende pensionsförpliktelser, Spärrade bankmedel | 189 | 133 |
| Avseende långfristig upplåning, Pantsatta aktier i dotterföretag | 2 275 | 4 241 |
| Summa ställda säkerheter | 2 464 | 4 374 |
| Summa | 4 007 | 5 960 |
För Eniro Treasurys externa lån har interna fordringar och aktier i dotterföretag ställts som säkerhet. Som garanti har även dotterföretag och moderbolaget gått i borgen för Eniro Treasurys förpliktelser, som vid löptidens slut uppgår till 1 478 MSEK. Se även Koncernens Not 14 Upplåning.
Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med 2017. Eniro har pantsatt bankmedel för framtida åtaganden, en så kallad utökad pensionsgaranti. Mellan 2012 och 2015 pantsattes 130 MSEK. Eniro pantsatte ytterligare 56 MSEK under 2016. Per sista december 2016 uppgick totala pantsatta medel till 189 MSEK (133) inklusive avkastning. Eniro kommer under 2017 att pantsätta ytterligare 11 MSEK. Från och med 2016 har Eniro övergått till att betala löpande premier för förmånsbestämda pensionsförmåner i Sverige. Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga räntebärande fordringar. "
Eniro kommer fortsätta att prioritera en minskning av nettoskulden framför utdelning.
Styrelsen i Eniro föreslår därför att ingen utdelning för stamaktier och preferensaktier lämnas för verksamhetsåret 2016.
| Förslag till vinstdisposition | SEK |
|---|---|
| Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande vinstmedel: | |
| Årets resultat | - 1 966 547 024 |
| Balanserade vinstmedel | 2 000 698 594 |
| Summa | 34 151 570 |
Styrelsen och VD försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Det försäkras vidare att koncernredovisningen har upprättats
i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/202 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 8 maj 2017 Eniro AB (publ)
Björn Björnsson Styrelseordförande
Joachim Berner Örjan Frid Ola Salmén Katarina Emilsson Thudén Styrelseledamot Styrelseledamot och VD Styrelseledamot Arbetstagarnas representant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 maj 2017.
Michael Bengtsson Auktoriserad revisor och huvudansvarig revisor
Till årsstämman i Eniro AB (publ) 556588-0936
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Eniro AB (publ), för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 30–40. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 22-73 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 30–40. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Utan att det påverkar våra uttalanden ovan vill vi fästa uppmärksamheten på styrelsens redogörelse i förvaltningsberättelsen på sidan 25-26 och not 29 som anger bland annat att den finansiella rekonstruktion som företagets står inför är villkorad av årsstämmans godkännande av konvertering av konvertibelt skuldebrev och preferensaktier. Om årsstämman inte fattar erforderliga beslut avseende Rekapitaliseringen eller om erforderlig acceptens från innehavarna av konvertibeln eller preferensaktierna inte erhålls kommer inte något nytt låneavtal träda ikraft. Samtidigt upphör anståndet enligt stand still-avtalet. Som en konsekvens av detta kommer Eniro inte att kunna uppfylla sina låneåtaganden. Dessa händelser och förhållanden, tillsammans med andra frågor som anges i förvaltningsberättelsen eller av sidan 25-26 och not 29, på att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Vi har inte modifierat vårt uttalande på grund av detta.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Utifrån detta, valde vi vilka enheter som ansågs väsentliga och samt fastställde vilka revisionsinsatser som skulle utföras på dessa enheter. Totalt har enheter i samtliga 5 länder som Eniro bedriver verksamhet i olika grad, bedömts vara väsentliga. Enheter som ej ansetts vara väsentliga har granskats av koncernteamet via översiktlig analys.
Vid framtagandet av vår revisionsplan har vi fastställt vilka revisionsinsatser som skall ske för respektive väsentlig enhet. Merparten av koncernens verksamhet ligger utomlands och vi inhämtar rapportering från våra lokala revisionsteam löpande under året. Koncernteamet bedömer årligen vilken involvering som krävs för att vi skall kunna säkerställa att tillräcklig och ändamålsenlig revision har utförts. Urvalet av vilka enheter som skall besöka, sker på rotationsbasis. Under året har koncernteamet besökt Eniros verksamhet i Norge samt haft telefonmöten med teamet i Danmark som ett led i denna uppföljning. Vi har även begärt in skriftlig rapporteringen vid två tillfällen under året från Norge och Danmark samt erhållit rapportering från Finland oh Polen vid bokslutstillfället.
Koncernteamet har därutöver, bland annat, utfört granskningen av moderbolaget, konsolideringen, årsredovisningen samt väsentliga antaganden och bedömningar. Baserat på genomförda granskningsinsatser ovan, bedömer vi att vi har erhållit tillräckliga revisionsbevis för att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi kvantitativa väsentlighetstal för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning samt våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning. De kvantitativa väsentlighetstalen används också för att bedöma effekten av eventuella felaktigheter, enskilt och sammantaget, på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt
vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Utöver det förhållande som beskrivs i avsnittet Väsentlig osäkerhetsfaktor avseende antagandet om fortsatt drift har vi fastställt att de förhållanden vi beskriver nedan är de särskilt betydelsefulla områden som ska kommuniceras i denna rapport.
| Särskilt betydelsefullt område | Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området |
|---|---|
| VÄRDERING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Se not 1 (redovisningsprinciper), not 2 (väsentliga uppskattningar och bedömningar) samt not 8 (immateriella anläggningstillgångar). |
Vår revisionsansats innefattar genomgång av den värderingsmodell som används samt att vi utmanat de väsentliga antaganden som företagsled ningen gjort i sina tester. |
| I koncernens balansräkning utgör 2,8 miljarder kronor goodwill, immateriella tillgångar samt materiella tillgångar. |
• vi har bedömt rimligheten i den budget som företagsledningen tagit fram och som godkänts av styrelsen genom att utvärdera historiska utfall mot fastställda budgets; |
| Eniro har förvärvade immateriella tillgångar som uppkommit genom de förvärv som koncernen har gjort historiskt. Eniro har även historiskt aktiverat internt upparbetade immateriella tillgångar vilka är föremål för avskrivning. |
• vi har jämfört den landsspecifika tillväxten i kassaflödena efter prog nosperioden till oberoende prognoser rörande ekonomisk tillväxt |
| Eniro har de senaste åren haft en sjunkande omsättning vilket aktuali serar frågan om värdering av de immateriella tillgångarna då värdet på |
• vi har bedömt landsspecifik diskonteringsränta (vägd genomsnittliga kapitalkostnad ("WACC")) mot jämförbara verksamheter |
| dessa är beroende av framtida kassaflöden Det finns därmed en risk för att värdet kan behövas skrivas ned om kassaflödena inte möter ledning ens förväntningar Som en följd av minskade kassaflöden har Eniro. De senaste åren skrivit ner värdet på sina immateriella tillgångarna. Under 2016 har Eniro redovisat nedskrivningar uppgående till 873 MSEK. |
Vi utvärderade också företagsledningens bedömning av hur koncernens värderingsmodeller påverkas av ändringar i antaganden och jämfört detta med den information som presenteras i årsredovisningen relaterat till nedskrivningstester. |
De tester av de redovisade värdena för immateriella tillgångar som Eniro upprättar innehåller ett antal väsentliga bedömningar och uppskattningar av ledningen, såsom intäkter, tillväxt, framgång med nya produktlanseringar, vinstmarginaler, kassagenerering och diskonteringsränta. Förändringar i dessa antaganden skulle kunna leda till en förändring
De tester som Eniro har gjort visar på att små negativa avvikelser kan resultera i ytterligare nedskrivningar, detta framgår av not 8.
i det redovisade värdet av immateriella tillgångar och goodwill.
Se not 1 (redovisningsprinciper) samt not 2 (viktiga uppskattningar och bedömningar).
Eniro har en komplex intäktsmodell. Eniro säljer en rad olika produkter som var och en innehåller olika delkomponenter. I de fall en produkt/ tjänst innehåller flera komponenter intäktsförs marknadsvärdet hänförligt till respektive komponent vid leverans av tjänsten. Leverans kan ske momentant eller över en förutbestämd tidsperiod. Hur stor del som ska redovisas omedelbart och hur mycket som ska periodiseras är beroende av värdet av de ingående komponenterna i respektive paket och sätts enligt marknadsvärdet av den kommersiella användningen baserad på prislistor i det fall det finns prislistor att tillgå, i annat fall är det en bedömning som företagsledningen gör.
Eniro tillämpar också olika rabatter vilka ska fördelas på de ingående komponenterna.
Vi har tagit del av företagsledningens beräkningar av värdet på de ingående komponenterna och även stickprovsvis testat kontroller för godkännande av de godkännande kontroller för ändringar i värden som ledningen implementerat. Vi har även på stickprovsvisbasis kontrollerat att ingående parametrar i beräkningar överensstämmer med tecknade kundkontrakt. Vi har bedömt rimligheten i företagsledningens bedömningar genom att jämföra historiska rabatter mot historiska utfall. Vi har granskat den matematiska beräkningsmodellen som använts för värdering av de ingående komponenterna genom kontrollberäkningar.
Vi har inga kvarvarande väsentliga noteringar efter vår granskning.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, koncernredovisningen och återfinns på sidorna 4-21 samt 78-89. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_ dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Eniro AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/ showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 30–40 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 8 maj 2017
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| MSEK | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG (MSEK) | ||||||||||
| Rörelseintäkter | 1 967 | 2 438 | 3 002 | 3 588 | 3 999 | 4 323 | 5 326 | 6 581 | 6 645 | 6 443 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 428 | 383 | 631 | 777 | 976 | 1 031 | 605 | 1 807 | 2 064 | 2 266 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) | -664 | -1 030 | -1 441 | 462 | 481 | 176 | -4 176 | 692 | 410 | 1 855 |
| Resultat före skatter | -853 | -1 090 | -1 594 | 320 | 341 | -188 | -4 739 | 232 | -276 | 1 401 |
| Årets resultat (moderbolagets aktieägare) | -869 | -1 124 | -1 664 | 177 | 241 | -184 | -4 620 | 616 | -315 | 1 305 |
| KONCERNENS BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG (MSEK) | ||||||||||
| Tillgångar | ||||||||||
| Goodwill | 2 018 | 2 808 | 4 051 | 5 763 | 6 124 | 6 119 | 6 494 | 12 088 | 11 374 | 12 508 |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 104 | 1 107 | 1 461 | 1 582 | 1 739 | 2 063 | 2 350 | 3 147 | 3 236 | 3 759 |
| Omsättningstillgångar | 383 | 501 | 664 | 829 | 1 081 | 1 607 | 1 743 | 1 957 | 2 010 | 2 200 |
| Summa tillgångar | 3 505 | 4 416 | 6 176 | 8 174 | 8 944 | 9 789 | 10 587 | 17 192 | 16 620 | 18 467 |
| Eget kapital och skulder | ||||||||||
| Eget kapital (moderbolagets aktieägare) | 426 | 1 119 | 1 737 | 3 598 | 3 543 | 3 028 | 3 469 | 6 109 | 2 197 | 4 051 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 42 | 39 | 60 | 68 | - | - | - | 3 | 17 | 13 |
| Långfristiga skulder | 823 | 2 208 | 2 620 | 2 675 | 3 331 | 4 201 | 4 516 | 8 341 | 11 379 | 11 628 |
| Kortfristiga skulder | 2 214 | 1 050 | 1 759 | 1 833 | 2 070 | 2 560 | 2 602 | 2 739 | 3 027 | 2 775 |
| Summa eget kapital och skulder | 3 505 | 4 416 | 6 176 | 8 174 | 8 944 | 9 789 | 10 587 | 17 192 | 16 620 | 18 467 |
| KONCERNENS KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 217 | 178 | 288 | 481 | 420 | 371 | 372 | 1 402 | 1 331 | 1 631 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -92 | -86 | -75 | -119 | -51 | -141 | -195 | -299 | -293 | -540 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -173 | -53 | -271 | -440 | -730 | -117 | -44 | -1 083 | -1 329 | -2 119 |
| Kassaflöde från avvecklade verksamheter | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 1 118 |
| Årets kassaflöde | -48 | 39 | -58 | -78 | -361 | 113 | 133 | 20 | -291 | 90 |
| NYCKELTAL | ||||||||||
| Rörelsemarginal - EBITDA, % | 22 | 16 | 21 | 22 | 24 | 24 | 11 | 27 | 31 | 35 |
| Rörelsemarginal - EBIT, % | -34 | -42 | -48 | 13 | 12 | 4 | -78 | 11 | 6 | 29 |
| Genomsnittligt eget kapital, MSEK | 624 | 1 312 | 3 021 | 3 607 | 3 308 | 3 201 | 4 275 | 4 735 | 3 321 | 5 222 |
| Avkastning på eget kapital, % | -139,3 | -85,7 | -55,1 | 4,9 | 7,3 | -5,7 | -108,0 | 13,0 | -9,0 | 25,0 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 1 217 | 1 241 | 2 208 | 2 340 | 2 704 | 3 535 | 3 951 | 6 645 | 9 948 | 10 264 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 2,6 | 1,1 | 1,2 | 0,6 | 0,8 | 1,2 | 1,1 | 1,1 | 4,5 | 2,5 |
| Soliditet, % | 13 | 26 | 29 | 45 | 40 | 31 | 33 | 36 | 13 | 22 |
| Räntebärande nettoskuld/justerat EBITDA, ggr | 2,8 | 2,7 | 3,3 | 2,6 | 2,8 | 3,4 | 6,5 | 3,7 | 4,8 | 4,5 |
| NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | ||||||||||
| Årets resultat, SEK (moderbolagets aktieägare) | -1,88 | -3,69 | -17,09 | 1,29 | 2,09 | -1,84 | -248,43 | 59,05 | -77,03 | 286,63 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten* | 0,68 | 0,56 | 2,87 | 4,80 | 4,19 | 3,70 | 20,00 | 134,40 | 325,48 | 358,23 |
| Eget kapital, SEK (moderbolagets aktieägare) | 0,80 | 2,35 | 17,17 | 35,56 | 35,02 | 30,23 | 35,21 1 893,02 2 723,51 5 023,72 | |||
| Genomsnittligt antal stamaktier exklusive eget innehav, tusental * | 488 961 | 317 742 | 100 177 | 100 177 | 100 177 | 100 177 | 18 597 | 10 432 | 4 089 | 4 553 |
| Antal stamaktier vid periodens slut exklusive eget innehav, tusental ** | 528 384 | 474 538 | 100 177 | 100 177 | 100 177 | 100 177 | 98 526 | 3 227 | 807 | 806 |
| Antal preferensaktier vid periodens slut, tusental | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 | - | - | - | - | - |
| Utdelning per stamaktie, SEK ** | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 1 040 |
| Utdelning per preferensaktie enligt stämmobeslut, SEK | 48 | 48 | 48 | 48 | 32 | - | - | - | - | - |
| ANDRA NYCKELTAL | ||||||||||
| Medelantal heltidsanställda | 1 662 | 2 106 | 2 603 | 2 996 | 3 409 | 3 680 | 4 437 | 5 096 | 4 861 | 4 697 |
| Antal heltidsanställda vid årets slut | 1 656 | 1 877 | 2 256 | 2 816 | 3 187 | 3 626 | 3 926 | 4 994 | 4 961 | 4 650 |
* Justerat för sammanläggningen av aktier juli 2009 (4:1) och januari 2010 (50:1) samt fondemissionselementet (X 5,07) i nyemissionen december 2010
** Justerat för sammanläggningen av aktier juli 2009 (4:1) och januari 2010 (50:1)
2011 är omräknat som jämförelseår till 2012 enligt förändrade redovisningsprinciper pensioner 2012 är omräknat som jämförelseår till 2013 enligt förändrade redovisningsprinciper pensioner 2013 är omräknat som jämförelseår till 2014 enligt IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.
| RÖRELSESEGMENT | 2016 | 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Helår | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Helår | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 |
| Desktop sök/ Mobilt sök | 1 315 | 300 | 320 | 339 | 356 | 1 546 | 347 | 364 | 405 | 430 |
| Kompletterande digitala marknadsförings produkter1) |
144 | 42 | 35 | 34 | 33 | 222 | 54 | 51 | 60 | 57 |
| Digitalt sök | 1 459 | 342 | 355 | 373 | 389 | 1 768 | 401 | 415 | 465 | 487 |
| 138 | 46 | 43 | 25 | 24 | 210 | 71 | 64 | 46 | 29 | |
| Lokalt sök | 1 597 | 388 | 398 | 398 | 413 | 1 978 | 472 | 479 | 511 | 516 |
| Voice | 370 | 91 | 90 | 98 | 91 | 460 | 107 | 114 | 123 | 116 |
| Totala rörelseintäkter | 1 967 | 479 | 488 | 496 | 504 | 2 438 | 579 | 593 | 634 | 632 |
| EBITDA PER RÖRELSESEGMENT | 2016 | 2015 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Helår | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Helår | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | |
| Lokalt sök | 370 | 58 | 100 | 98 | 114 | 273 | 62 | 102 | 44 | 65 | |
| Voice | 117 | 29 | 29 | 31 | 28 | 189 | 55 | 43 | 48 | 43 | |
| Övrigt | -59 | -15 | -25 | -13 | -6 | -79 | -10 | -11 | -43 | -15 | |
| Total EBITDA | 428 | 72 | 104 | 116 | 136 | 383 | 107 | 134 | 49 | 93 | |
| Jämförelsestörande poster | |||||||||||
| Omstruktureringskostnader | 12 | 5 | 3 | 2 | 2 | 73 | 26 | 1 | 35 | 11 | |
| Övrigt jämförelsestörande | 0 | 0 | 19 | 0 | -19 | -2 | -14 | 0 | 12 | - | |
| Summa justerad EBITDA | 440 | 77 | 126 | 118 | 119 | 454 | 119 | 135 | 96 | 104 |
| EBITDA MARGINALER PER RÖRELSESEGMENT | 2016 | 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| % | Helår | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Helår | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 |
| Lokalt sök | 23,2 | 14,9 | 25,1 | 24,6 | 27,6 | 13,8 | 13,1 | 21,3 | 8,6 | 12,6 |
| Voice | 31,6 | 31,9 | 32,2 | 31,6 | 30,8 | 41,1 | 51,4 | 37,7 | 39,0 | 37,1 |
| Totalt | 21,8 | 15,0 | 21,3 | 23,4 | 27,0 | 15,7 | 18,5 | 22,6 | 7,7 | 14,7 |
1) Tidigare benämnd Kampanjprodukter
Eniro presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och ledningen då de möjliggör utvärdering av koncernens resultat och finansiella ställning. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en ersättning för de mått som definieras enligt IFRS.
| Namn | Definition | Beräkning |
|---|---|---|
| Periodens resultat per stamaktie före utspädning |
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare minskat med periodens andel av fastställd utdelning avseende preferensaktier dividerat med genomsnittligt antal stamaktier före utspädning. |
(Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare - periodens andel av fastställd utdelning avseende preferensaktier) / (Genomsnittligt antal stamaktier före utspädning) * 1 000 |
| Periodens resultat per stamaktie efter utspädning |
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare minskat med periodens andel av fastställd utdelning avseende preferensaktier samt räntekostnader efter skatt avseende kon vertibellånet, dividerat med genomsnittligt antal stamaktier efter full konvertering. |
(Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare - periodens andel av fastställd utdelning avseende preferensaktier + räntekostnader efter skatt avseende konvertibellånet) / (Genomsnittligt antal stamaktier efter full konverter ing) * 1 000 |
| Genomsnittligt antal stamaktier före utspädning |
Det genomsnittliga antalet utestående stamaktier, exklusive eget innehav. |
(Genomsnittligt antal utestående stamaktier, exklusive eget innehav per kvartal (UB+IB)/2 för de fyra senaste kvartalen) / 4 |
| Genomsnittligt antal stam aktier efter utspädning |
Det genomsnittliga antalet stamaktier, exklusive eget innehav justerat för full konvertering av samtliga potentiella stamaktier inom konverti bellånet samt teckningsoptionsprogram. |
((Genomsnittligt antal utestående stamaktier, exklusive eget innehav per kvartal (UB+IB)/2 för de fyra senaste kvartalen) / 4) + (Justering för full konvertering av samtliga potentiella stamaktier inom konvertibellånet samt teckningsoptionspro gram) |
| Namn | Definition | Beräkning | Syfte |
|---|---|---|---|
| Avkastning på eget kapital (%) | Rullande tolv månaders resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt eget kapital. |
(Rullande tolv månaders resultat hän förligt till moderbolagets aktieägare) / (Genomsnittligt eget kapital) |
Avkastning på eget kapital mäter koncernens avkastning på det kapital ägarna investerat i verksamheten och därmed hur lösamt koncernen är för dess aktieägare. |
| Avkastning på totalt kapital (%) | Rullande tolv månaders rörelseresultat och finansiella intäkter minskat med valutakursförluster på finansiella poster dividerat med genomsnittliga totala tillgångar. |
(Rullande tolv månaders rörelseresultat + finansiella intäkter - valutaförluster på finansiella poster) / (Genomsnittliga totala tillgångar) * 100 |
Avkastning på totalt kapital visar verksamhetens effektivitet oberoende av hur kapitalet är finansierat. Används för att bedöma om en koncerns verksamhet ger en acceptabel förräntning på dess resurser. |
| EBITDA | Rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar |
Rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar. Se beräkning "Avstämning mellan rörelseresultat och justerad EBITDA" på sidan 83. |
EBTIDA är ett mått på rörelseresultat före räntor, skatter, ned- och avskrivn ingar som används för att följa upp den operativa verksamheten. EBITDA är det mått som bäst överensstämmer med kassaflödet. |
| EBITDA-marginal (%) | EBITDA dividerat med rörelseintäkter. | (EBITDA/ Rörelseintäkter) * 100 Se "Beräkning EBITDA-marginal" på sidan 83. |
EBITDA i förhållande till rörelseintäkter används för att mäta den operativa lönsamheten samt visar på koncernens kostnadseffektivitet. |
| Namn | Definition | Beräkning | Syfte |
|---|---|---|---|
| Eget kapital per aktie | Eget kapital hänförligt till moderbola gets aktieägare dividerat med antalet aktier vid periodens slut exklusive eget innehav. |
(Eget kapital hänförligt till moderbola gets aktieägare) / (Antalet aktier vid periodens slut exklusive eget innehav) * 1 000 |
Eget kapital per aktie mäter koncernens nettovärde per aktie. |
| Justerad EBITDA | EBITDA exklusive omstruktureringsko stnader samt övriga jämförelsestörande poster. |
EBITDA exklusive omstruktureringsko stnader samt övriga jämförelsestörande poster. Se "Avstämning mellan rörelseresultat och justerad EBITDA" på sidan 83. |
Justerat EBTIDA ökar jämförbarheten genom att justera för omstrukture ringskostnader, påverkan från förvärv/ avyttringar samt andra poster av engångskaraktär. |
| Justerad EBITDA-marginal (%) | Justerad EBITDA dividerat med rörel seintäkter. |
(Justerad EBITDA /Rörelseintäkter) * 100 Se "Beräkning av justerad EBITDA marginal" på sidan 83. |
Justerad EBITDA i förhållande till rörelseintäkter visar ett mer jämförbart mått på den operativa lönsamheten och koncernens kostnadseffektivitet. |
| Operativt kassaflöde | Kassaflöde från den löpande verksam heten och kassaflöde från investerings verksamheten exklusive företagsförvärv och avyttringar. |
Kassaflöde från den löpande verksam heten + kassaflöde från investerings verksamheten - företagsförvärv och avyttringar. |
Operativt kassaflöde mäter det kas saflöde som generas före effekter av förvärv/ avytringar av koncernföretag och kassaflöden hänförliga till bolagets finansiering. |
| Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser |
Upplåning med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar. |
Upplåning - likvida medel - ränte bärande tillgångar. Se "Avstämning av räntebärande net tolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser" på sidan 83. |
Räntebärande nettoskuld visar koncern ens skuld mot kreditgivare med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar. |
| Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser / EBITDA |
Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser / EBITDA |
(Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser) / (EBITDA, tolv månader) Se "Beräkning av räntebärande net tolåneskuld/EBITDA marginal" på sidan 83. |
Nettoskuld i förhållande till EBITDA ger en uppskattning av koncernens förmåga att minska sin skuld. Den representerar det antal år det skulle ta att betala till baka skulden om nettoskuld och EBITDA hålls konstant, utan hänsyn tagen till kassflöden avseende ränta och skatt. |
| Skuldsättningsgrad | Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser dividerat med eget kapital inklusive in nehav utan bestämmande inflytande. |
(Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktel ser) / (Totalt eget kapital) |
Skuldsättningsgrad mäter i vilken ut sträckning koncernen finansieras av lån. |
| Soliditet (%) | Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande dividerat med balansomslutning. |
(Totalt eget kapital) / (Balansomslut ning) |
Soliditet anger hur stor del av tillgångar na som är finansierade med eget kapital. Det egna kapitalets storlek i förhållande till övriga skulder beskriver koncernens långsiktiga betalningsförmåga. |
| Totala rörelsekostnader | Produktions-, försäljnings-, marknads förings-, administrations- och produktutvecklingskostnader exklusive avskrivningar och nedskrivningar. |
Se "Avstämning av rörelsekostnader" på sidan 83. |
|
| Genomsnittliga totala tillgångar | Totala tillgångar för de fyra senaste kvartalen dividerat med fyra. |
(Totala tillgångar för de fyra senaste kvartalen) / 4 |
|
| Genomsnittligt eget kapital | Det genomsnittliga egena kapitalet hänförligt till moderbolagets aktieägare per kvartal som beräknats från ingående och utgående balans per kvartal. |
(Genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare per kvartal (UB+IB)/2 för de fyra senaste kvartalen) / 4 |
| Namn | Definition | Beräkning | Syfte |
|---|---|---|---|
| Medelantal heltidsanställda | Beräknas som snittet av antalet heltidsanställda vid årets ingång och periodens utgång. |
(Antalet heltidsanställda vid årets ingång och periodens utgång) / 2 |
| MSEK | Jan-dec 2016 |
Jan-dec 2015 |
|
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | -664 | -1 030 | |
| + | Avskrivningar | 219 | 256 |
| + | Nedskrivningar | 873 | 1 157 |
| = | Total EBITDA | 428 | 383 |
| Jämförelsestörande poster | |||
| + | Omstruktureringskostnader | 12 | 73 |
| + | Övrigt jämförelsestörande | 0 | -2 |
| = | Total justerad EBITDA | 440 | 454 |
| MSEK | Jan-dec 2016 |
Jan-dec 2015 |
|
|---|---|---|---|
| EBITDA | 428 | 383 | |
| ÷ | Rörelseintäkter | 1 967 | 2 438 |
| = | EBITDA marginal % | 21,8 | 15,7 |
| MSEK | Jan-dec 2016 |
Jan-dec 2015 |
|
|---|---|---|---|
| Justerad EBITDA | 440 | 454 | |
| ÷ | Rörelseintäkter | 1 967 | 2 438 |
| = | Justerad EBITDA marginal % | 22,4 | 18,6 |
| MSEK | Jan-dec 2016 |
Jan-dec 2015 |
|
|---|---|---|---|
| Produktionskostnader | -440 | -550 | |
| + | Försäljningskostnader | -674 | -883 |
| + | Marknadsföringskostnader | -194 | -257 |
| + | Administrationskostnader | -245 | -397 |
| + | Produktutvecklingskostnader | -215 | -226 |
| + | Avgår avskrivningar materiella anl.tillgångar | 18 | 18 |
| + | Avgår avskrivningar imm. anl.tillgångar | 201 | 238 |
| = | Rörelsekostnader | -1 549 | -2 057 |
| MSEK | Jan-dec 2016 |
Jan-dec 2015 |
|
|---|---|---|---|
| Upplåning | -1 442 | -1 465 | |
| + | Finansiell leasing | -12 | - |
| + | Övriga kortfristiga räntebärande fordringar | 0 | 0 |
| + | Övriga långfristiga räntebärande fordringar1) | 189 | 133 |
| + | Likvida medel | 48 | 91 |
| = | Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser |
-1 217 | -1 241 |
1) Inkluderad i finansiella anläggningstillgångar.
| MSEK | Jan-dec 2016 |
Jan-dec 2015 |
|
|---|---|---|---|
| - | Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser |
-1 217 | -1 241 |
| ÷ | EBITDA 12 månader | 428 | 383 |
| = | Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser/EBITDA 12 månader, ggr |
2,8 | 3,2 |
| MSEK | Jan-dec 2016 |
Jan-dec 2015 |
|
|---|---|---|---|
| - | Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser |
-1 217 | -1 241 |
| ÷ | Justerad EBITDA 12 månader | 440 | 454 |
| = | Räntebärande nettolåneskuld exklusive konvertibellån och pensionsförpliktelser/justerad EBITDA 12 månader, ggr |
2,8 | 2,7 |
Average Revenue Per Advertiser, det vill säga genomsnittlig intäkt per kund.
Det totala antalet befintliga kunder.
Användarnas samlade antal besök på annonsörernas kontaktgivande information.
En automatiserad och systematisk genomsökning av internet för att utöka informationen i Eniros databas.
Vår kärntjänst, som innefattar tjänsterna eniro.se, gulesider.no, krak.dk, dgs.dk och panoramafirm.pl samt våra mobila appar, bl a Eniros app för lokalt sök, Eniro Navigation och Eniro På Sjön.
Samlingsnamn för våra produkter inom Desktop/Mobilt sök samt Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter.
Totalt antal kontakter som våra lokala söktjänster genererar redovisas månadsvis i en effektrapport till våra kunder.
Bedrivs under varumärket Proff i Sverige, Norge och Danmark. Tjänsten tillhandahåller information om företag, möjliggör en bevakning av nya affärer samt information om befattningshavare.
Manuellt uppdaterad eller crawlad data.
marknadsföringsprodukter Våra kompletterande digitala markandsföringsprodukter är exempelvis bannerannonser, takeovers, Google AdWords och hemsidor.
Samlingsnamn för våra produkter inom Desktop/Mobilt sök, Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter samt Print.
Vårt mogna affärsområde som ger ut mindre tryckta upplagor av regionala kataloger. Finns i Sverige under varumärket Din Del, i Norge under namnet Ditt Distrikt och i Danmark under varumärkena Mostrup samt Den Röde Lokalbog.
Return On Investment, avkastningen som vår kund får på sin marknadsföringsinvestering.
Vi köper in icke-processad information från leverantörer som telekomoperatörer och Lantmäteriet. Rådata är grunddata som utgör kärnan för hela vår verksamhet.
Search Engine Marketing, sökordsmarknadsföring, vilket omfatar trafik, placering och synlighet i träfflistan på olika sökmotorer.
Search Engine Optimization, sökmotoroptimering, samlingsnamn för metoder och tekniker som används för att en webbsida ska rankas så högt som möjligt i sökmotorers träfflistor.
När användaren gör en sökning presenteras sökresultaten i det vi kallar träfflistor.
Vi definierar en unik besökare som en unik browsersession.
Nummerupplysningstjänster via samtal och SMS samt viss contact center verksamhet. Verksmheten bedrivs i Sverige (118 118), Finland (0100100) och Norge (1880 samt 1888).
En bannerannons som upptar en hel skärmyta.
Eniro håller årsstämma onsdagen den 7 juni 2017 klockan 11:00 i lokaler hos Summit, Kista Timebuilding, Kistagången 12, Kista. Insläpp till stämman sker från klockan 10:00. Avstämningsdag för att få delta på årsstämman är den 31 maj. För att få delta på stämman måste aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade tillfälligt inregistrera sina aktier i eget namn så att de blir synliga i Euroclear Sweden ABs register. Förutom att säkerställa att aktierna är synliga i eget namn i Euroclear Sweden ABs register behöver aktieägare anmäla sitt deltagande på årsstämman till bolaget senast den 31 maj.
Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara på årsstämman har rätt att låta ett ombud rösta i deras ställe. Aktieägaren behöver då underteckna en skriftlig fullmakt, som går att ladda ner från bolagets webbplats, www.enirogroup.com. Efter ifyllnad ska fullmakten skickas i original till nedanstående adress: Eniros Årsstämma, Box 7832, 103 98 Stockholm För förslag på dagordning, se kallelse och dokument på bolagets webbplats, www.enirogroup.com
| Delårsrapport januari–mars 2017 | 9 maj 2017 |
|---|---|
| Årsstämma 2017 | 7 juni 2017 |
| Halvårsrapport januari–juni 2017 | 15 augusti 2017 |
| Delårsrapport januari–september 2017 | 25 oktober 2017 |
| Bokslutskommuniké 2017 | februari 2018 |
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.