Annual Report • Jul 20, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Företagspresentation | ||
|---|---|---|
| Sida | 1 | Året i korthet |
| 2 | VD-Ord | |
| 6 | Om Bactiguard | |
| 7 | Vår teknologi | |
| 8 | Försäljning | |
| 12 | BIP Produkter | |
| 14 | Patienten i fokus | |
| 16 | Licensaffärer | |
| 18 | Hållbarhet | |
| Finansiell rapportering | ||
| 30 | Koncernledning | |
| 31 | Styrelse | |
| 40 | Noter | |
Resultat per aktie - 0.81 Kr Försäljningsutvecklingen i vår egen portfölj av infektionsförebyggande produkter för sjukvården (BIP) var stark och volymerna mer än fördubblades.
Efter produktgodkännandet vid nyåret 2015/2016 har Kina under året vuxit till Bactiguards största marknad, och cirka 200.000 urinkatetrar levererades dit. Utbildningsinsatserna och bearbetningen av sjukhus har varit intensiva.
Indien har samtidigt seglat upp som Bactiguards näst största marknad med cirka 100.000 urinkatetrar levererade under året. Ett stort antal sjukhus har testat produkten och ett flertal använder den redan regelbundet.
Genom att ingå partnerskap med ledande leverantörer till sjukvårdssystemen på nya marknader expanderar Bactiguard steg för steg närvaron i Europa. I december ingick bolaget ett exklusivt partnerskap för Tyskland och Schweiz och tidigare under året tecknades distributionsavtal för Finland, Grekland, Polen och Österrike.
i90%CAUTI
Ny oberoende och randomiserad klinisk studie från King Fahad Hospital i Saudiarabien bekräftar att Bactiguard-belagda urinvägskatetrar reducerar antalet kateterrelaterade urinvägsinfektioner med 90 procent hos patienter inom intensivvården.
| Intäkter | 128,3 MKR |
|---|---|
| EBITDA | 15,1 MKR |
| Balansomslutning | 632 MKR |
| Soliditet | 62 % |
Bactiguards obligationslån förföll till betalning i december 2016. Utestående nominellt belopp om 138 Mkr samt upplupen ränta betalades i sin helhet. Refinansieringslösningen om totalt 150 Mkr, bestående av ett banklån om 100 Mkr och ett lån från bolagets huvudägare om 50 Mkr, kommer väsentligen att minska bolagets räntekostnader.
Närings-och innovationsminister Mikael Damberg klippte det blågula bandet och invigde officiellt Bactiguards nya huvudkontor och produktionsanläggning i Tullinge, söder om Stockholm i mars 2016.
Två nya verktyg lanserades för att nå vår vision om att etablera en ny vårdstandard för att förebygga vårdrelaterade infektioner: Bactiguard Academy, en digital utbildningsplattform för träning av egen personal och distributörer, samt BIP CIP (Bactiguard Clinical Implementation Programme), ett verktyg för att utbilda vårdpersonal och därmed reducera infektioner i samband med kateterbehandling.
Bactiguards VD Christian Kinch tillsammans näringsminister Mikael Damberg.
Bactiguard bjöd in näringsminister Mikael Damberg för att inviga vårt nya huvudkontor och produktionsanläggning.
"Som en revansch för life science i Sverige, för det fanns en tid då man bara pratade om neddragningar och om verksamheter som flyttade ifrån Sverige för att man inte lyckades utveckla saker och ting, sa näringsminister Mikael Damberg och berättade att han känner en stolthet över att se Bactiguards huvudkontor och verksamhet.
VD-ord
Bactiguards uppdrag är att rädda liv. Vi räddar liv och förbättrar livskvaliteten för patienter världen över genom att minska risken för infektioner. Därför är det med glädje och stolthet jag kan säga att 2016 på många sätt var ett bra år för Bactiguard.
Vi uppfyllde med råge målsättningen att fördubbla volymen sålda produkter i vår egen portfölj och vi har gjort framsteg på licensområdet. Vi lyckades inte fullt ut omvandla detta till en stark resultatutveckling. Jämfört med föregående år var omsättningen och resultatet lägre eftersom 2015 påverkades positivt av en stor tilläggsorder av engångskaraktär från C.R. Bard för att bygga buffertlager. Rensat för den effekten hade vi en underliggande tillväxt på 8 procent.
I början av 2016 satte vi upp tre huvudsakliga prioriteringar: att öka försäljningen av vår egen produktportfölj, utveckla existerande licensaffärer och teckna minst ett nytt avtal, samt refinansiera obligationslånet.
Försäljningsutvecklingen i vår egen portfölj av infektionsförebyggande produkter för sjukvården har varit stark. Vi levererade totalt nära 420 000 enheter under 2016, en betydande ökning från de drygt 150 000 vi levererade året innan. Därmed överträffade vi mer än väl den tuffa målsättning vi satte upp för 2016 om att fördubbla volymen sålda produkter jämfört med föregående år.
Efter fem års väntan fick vi äntligen det efterlängtade produktgodkännandet i Kina i början av året. Redan nu är Kina vår största marknad efter leveranser på 200 000 urinkatetrar. Under 2017 kommer vi att stärka organisationen i Kina för att tillsammans med vår distributör öka närvaron genom att fokusera på de ledande sjukhusen i de viktigaste regionerna.
Indien har seglat upp som vår näst största marknad och vi levererade nära 100 000 urinkatetrar dit under året. Vi möter stort intresse för infektionsprevention från vårdgivare och under 2017 kommer vi att utöka vårt distributörsnätverk för att bättre nå ut till patienter i detta enorma land.
Att etablera Bactiguard på den europeiska marknaden har hög prioritet och i december ingick vi ett exklusivt partnerskap för Tyskland och Schweiz med Roeser, en ledande leverantör i sjukvårdssektorn. Vi ser stor potential på den tyska marknaden och förväntar oss att ett genombrott där får positiva effekter på övriga Europa. Tidigare under året tecknade vi distributörsavtal för bland annat Polen och Österrike, där försäljningen utvecklas positivt. Samtidigt fortsätter arbetet med att etablera partnerskap på flera stora marknader i Europa.
Mellanöstern levde inte upp till våra förväntningar och leveranserna var betydligt lägre 2016 än året innan. Vi har ändå en stark position i regionen och fortsätter utveckla affären,
bland annat genom ett nytt distributörsavtal för Egypten, det folkrikaste landet i mellanöstern. På några års sikt ser vi att den Egyptiska marknaden kan bli en av våra största i regionen.
I Sverige, vår hemmamarknad, har vi gjort framsteg och ökat närvaron på de större sjukhusen. Under året vann vi upphandlingar för Region Halland, Kronoberg, Blekinge, Värmland och Kalmar län. Dessutom har vår centrala venkateter blivit vårdstandard för intensivvårdspatienter på Lunds Universitetssjukhus. Stockholms Läns Landsting har precis aviserat en upphandling av urinkatetrar, där infektionsprevention är skallkrav i några kategorier och vi ser att fler och fler regioner går samma väg.
Vi har en produktportfölj som är väl anpassad till behoven hos intensivvårdspatienter, där infektionstalen är höga och patienterna allvarligt sjuka. Tillsammans med specialister från Karolinska Universitetssjukhuset har vi utvecklat verktyg för att nå vår vision om att etablera en ny vårdstandard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Kostnaderna för att behandla patienter med vårdrelaterade infektioner är mycket höga, så det finns även stora samhällsekonomiska vinster att göra.
Vi har haft hög aktivitet när det gäller att utveckla både nya och pågående licensaffärer. Vi nådde inte riktigt målsättningen att teckna ett nytt kontrakt under året som gick men i början av februari i år gick vi in i ett nytt, spännande terapiområde, nämligen avancerade vaskulära injektionskatetrar för administration av läkemedel till vitala organ.
Samtidigt pågår flera andra spännande projekt och dialoger, framförallt inom ortopediska implantat där infektioner leder till allvarliga komplikationer. Genom dessa olika projekt ser vi att vår teknologi har potential att bidra till många olika tillämpningsområden och det bådar gott för framtiden.
I början av december genomförde vi den tredje prioriteringen, nämligen refinansieringen av vårt obligationslån, som då återbetalades i sin helhet. Refinansieringslösningen består av lån om totalt 150 Mkr, till villkor som innebär att Bactiguard kommer att minska räntekostnaderna väsentligt framöver.
Under 2017 kommer våra prioriteringar i allt väsentligt att vara samma som tidigare, nämligen att åter dubblera försäljningen av vår egen produktportfölj och utveckla nya licensaffärer. 2017 har börjat med flera positiva nyheter och jag ser med stor tillförsikt fram mot ett händelserikt år där vi kommer att kunna rädda ännu fler liv och förbättra många patienters livskvalitet.
Christian Kinch VD
utgör en stor andel av alla vårdrelaterade infektioner, och många av dessa infektionsfall orsakas av kvarliggande urinkatetrar. Dessa infektioner motsvarar omkring 30 % av alla VRI 2 . De kan leda till allvarliga komplikationer som urosepsis som orsakar lidande för patienten, högre dödlighet och ökade vårdkostnader.
definieras som bakteriemi som uppstått på grund av en intravenös kateter. Det är en av de vanligaste, dyraste och mest dödliga komplikationerna av centrala venkatetrar, och dessutom den vanligaste orsaken till vårdrelaterad bakteriemi 3 Enligt Världshälsoorganisationen kan behandlingen av ett enda fall av CRBSI kosta upp till 56 000 USD. US Center for Disease Control bedömer att omkring 12–25 % av alla patienter som drabbas av CRBSI dör av sjukdomen 4
är en vanlig och mycket allvarlig vårdrelaterad luftvägsinfektion som kan drabba patienter vid användning av vissa typer av medicintekniska produkter, till exempel endotrakealtuber. Det är den näst vanligaste typen av vårdrelaterad infektion inom intensivvården och drabbar uppskattningsvis upp till 25 % av patienterna 5,6,7. Den här typen av infektion leder till en ökning av tiden som patienten måste vårdas på sjukhus med upp till 25 dagar, och dödligheten direkt hänförlig till VAP uppskattas till så mycket som 30–50 % 8,9.
är en av de vanligaste typerna av vårdrelaterade infektioner10. En postoperativ infektion kan uppstå efter alla operationer som medfört ett sår i huden, och det kan ta upp till 30 dagar innan den diagnostiseras. Andelen patienter som drabbas av en SSI varierar mellan 0,6 och 9,5 %, beroende på typ av operation. Postoperativa infektioner medför längre sjukhusvistelser, behov av ytterligare operationer och/eller intensivvård samt högre dödlighet 11.
WHO uppskattar den årliga ekonomiska förlusten pga VRI till cirka €7 miljarder, i direkta kostnader och 16 miljoner extra vårddagar på sjukhus i Europa. I USA är uppskattningen US\$ 6,5 miljarder. "
Vårdrelaterade infektioner (VRI), är infektioner som patienter ådrar sig under tiden de genomgår medicinsk eller kirurgisk behandling. Vårdrelaterade infektioner kan uppstå från bakterier inuti kroppen eller på grund av yttre faktorer, till exempel personal, andra patienter och besökare, utrustning, medicintekniska produkter eller andra faktorer i vårdmiljön.
För patienten kan en vårdrelaterad infektion innebära fler komplikationer, mer antibiotika och i värsta fall ökad dödlighet. För vårdgivare innebär dessa infektioner inte bara en försämrad livskvalitet för patienten, utan dessutom ökad belastning på ofta redan ansträngda personalresurser. Vårdsystemen blir därmed mer pressade ekonomiskt (på grund av förlängda vårdtider och behandlingar), och dessutom av den ökande antimikrobiella resistensen. Cirka 20–30 % av alla vårdrelaterade infektioner kan förebyggas genom noggranna hygien- och kontrollprogram1 .
Några av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna är CAUTI, CRBSI, VAP och postoperativa infektioner. n
Vårdrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens är två av de största hoten mot den globala folkhälsan. En stor andel av dödsfallen vid vårdrelaterade infektioner är en direkt följd av multiresistenta bakterier. Enligt den stora brittiska utredningen The Review on Antimicrobial Resistance dör uppskattningsvis 700 000 människor i världen varje år på grund av läkemedelsresistenta infektioner, en siffra som riskerar att öka till 10 miljoner år 2050.
Antimikrobiell resistens är en kris som kräver omedelbara åtgärder. Världen utvecklas på ett allt mer hållbart sätt, därför måste vi slå vakt om de framsteg som har gjorts inom vården och inte låta våra vanligaste mediciner bli allt mer verkningslösa.
Dr Margaret Chan, generaldirektör, Världshälsoorganisationen
Antimikrobiell resistens (AMR) innebär att mikrober utvecklas och blir resistenta mot läkemedel. Resistens uppstår när antimikrobiella medel används mot mikrobpopulationer och mikroberna överlever genom en genetisk förändring, vilket leder till att anti-
biotika med tiden får allt mindre effekt eller kanske blir helt verkningslöst.
Antimikrobiell resistens är en naturligt förekommande process, men i dag utgör den ett allt större hot på grund av två anledningar. För det första har användningen av antimikrobiella medel ökat så snabbt under de senaste decennierna att mikrober utsätts för betydligt fler, och mer koncentrerade doser, sådana vilket ökar deras möjligheter att utveckla resistens. För det andra finns det mycket få
nya läkemedel under utveckling som kan ersätta de läkemedel som redan har blivit verkningslösa på grund av resistens.
För att åtgärda det här problemet tog FN:s generalförsamling initiativ till ett toppmöte i New York i september 2016, där världens ledare koordinerade sitt arbete för att begränsa spridningen av antibiotikaresistenta infektioner och antog en gemensam deklaration. Detta var endast den fjärde gången som en hälsofråga har tagits upp av FN:s generalförsamling (tidigare möten har gällt HIV, icke smittsamma sjukdomar och ebola).
Antimikrobiell resistens är inte bara ett problem i låg- och medelinkomstländer: 2016 avled en kvinna i Nevada i USA på grund av en superbakterie som var resistent mot alla de 26 typer av antibiotika som är tillgängliga i USA, inklusive de typer som utvecklats för att vara sistahandsalternativ11. Det finns tidigare fall där patienter i USA har avlidit av infektioner med superbakterier (CDC uppskattar att omkring 23 000 patienter dör varje år på grund av multiresistenta bakterier), men i många av dessa fall upptäcktes infektionen för sent. I låginkomstländer kan det också vara så att nyare och dyrare typer av antibiotika inte är tillgängliga. Fallet i Nevada skiljer sig från mängden eftersom resistensen konstaterades i ett tidigt skede av behandlingen, men inte ens de läkemedel som används i sista hand hade någon effekt. n
B actiguard är ett svenskt medicinteknikföretag. Vårt uppdrag är att rädda liv. Vi sänker de höga kostnaderna för vårdrelaterade infektioner, minskar användningen av antibiotika och därmed spridningen av multiresistenta bakterier. För att lösa vårt uppdrag tillhandahåller vi en infektionshämmande lösning som förhindrar vårdrelaterade infektioner orsakade av medicintekniska produkter.
Bolaget grundades 2005 och växer nu över hela världen, med fokus på marknaderna i Europa, Kina, Indien och Mellanöstern. I dagsläget har vi cirka 60 medarbetare i de flesta världsdelar, huvudkontor i Stockholm och produktionsanläggningar i Sverige och Malaysia.
Bactiguard har två intäktsströmmar: våra licensaffärer och vår egen produktportfölj BIP (Bactiguard Infection Protection). Licensaffärerna omfattar användning av Bactiguards teknologi, där andra medicinteknikföretag säljer produkter med Bactiguards ytskikt under eget varumärke (t ex C.R. Bard).
Bactiguards egen produktportfölj av kvarliggande urinkatetrar, endotrakealtuber och centrala venkatetrar förebygger vårdrelaterade infektioner i urinvägarna, luftvägarna och blodvägarna. n
Vår vision är att definiera en global standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner orsakade av medicintekniska produkter. För att åstadkomma detta krävs samarbeten med den akademiska världen, vården och politiska beslutsfattare. Bactiguards teknologi är en viktig del i detta arbete men flera andra faktorer behöver adresseras.
Teknologin bygger på en hundraårig patenterad innovation av Gustav Dahlén, som fick Nobelpriset i fysik 1912 och är mannen bakom den framgångsrika AGA-fyren. Det var under utvecklingen av fyrar, som Dahlén löste den kritiska uppgiften att applicera tunna lager av metall på glas. Därefter har tekniken vidareförädlats, först av Dahléns lärling Axel Bergström och sedan av dennes adept Billy Södervall, innovatören av Bactiguard-teknologin.
1994 godkände FDA urinkatetrar med Bactiguards ytskikt för marknaden i USA, där de säljs av CR Bard under varumärkena Bardex IC och Lubrisil IC.
1978 Billy Södervall börjar utveckla Bactiguards Teknologi
Gustav Dahlén, svensk Nobelpristagare i fysik. Mannen bakom AGA-Teknologi härleds ifrån. 6BACTIGUARD ÅRSREDOVISNING 2016
Bactiguards teknologi är väl beprövad, effektiv och vävnadsvänlig. Ett mycket tunt skikt av ädelmetaller appliceras på ytan av medicintekniska produkter för att förhindra bakteriekolonisering. Detta bidrar till en kraftig minskning av antalet vårdrelaterade infektioner. Teknologin kan appliceras på i stort sett alla typer av material för medicintekniska produkter.
Den patenterade teknologin är en legering av ädelmetallerna guld, silver och palladium, som appliceras på ytan av medicintekniska produkter. Sammansättningen av metaller ger upphov till en galvanisk effekt, en mikroström, som gör att bakterierna får svårare att fästa och bilda biofilm. Ytskiktet är beständigt, vilket innebär att effekten kvarstår under mycket lång tid. Halten av ädelmetaller är mycket låg och metallerna frisätts inte i några toxiska eller farmakologiska mängder, vilket gör teknologin både vävnadsvänlig och patientsäker.
Bactiguards teknologi är unik: den minskar risken för infektioner, samtidigt som den är vävnadsvänlig. Sedan 1995 har mer än 160 miljoner produkter med Bactiguards teknologi använts kliniskt, utan några rapporterade biverkningar. Produkter med Bactiguards teknologi har använts i ett stort antal kliniska studier och utvärderingar, totalt omfattande mer än 100 000 patienter.
Genom innovativ teknologi kan Bactiguard erbjuda kliniskt bevisade, säkra och kostnadseffektiva lösningar för att förebygga vårdrelaterade infektioner och på så sätt bidra till högre patientsäkerhet, lägre dödlighet, sänkta sjukvårdskostnader och minskad antibiotikaanvändning.n
Bakterier börjar fästa på ytan och förökar sig. När tillräckligt många bakterier samlats på ytan bildas biofilm. Om dessa bakterier sprider sig, ökar risken för infektion.
Galvanisk effekt
på ytan.
De tre ädelmetallerna i Bactiguards ytskikt, guld, silver och palladium skapar förutsättningar för en galvanisk effekt. Mikroströmmen förhindrar bakterier från att fästa
Färre bakterier fäster på Bactiguards ytskikt, vilket förhindrar att biofilm bildas med därpå följande infektion.
Antibiotikaresistens har fått stor uppmärksamhet över hela världen under 2016:
Den ökande medvetenheten om konsekvenserna av antibiotikaresistens leder till en större efterfrågan på infektionshämmande lösningar för sjukvården. Tillväxten i segmentet drivs av strävan efter att minska antalet vårdrelaterade infektioner och de kostnader det medför. Detta innebär att Bactiguard har ett bra utgångsläge för att expandera. n
Bactiguard finns i cirka 40 länder, framför allt via partnersamarbeten med distributörer, och vårt marknadsfokus ligger främst på Europa, Kina, Indien och Mellanöstern. I Sverige har vi egen försäljningspersonal som marknadsför våra produkter och lösningar till sjukhus, äldreomsorgen och primärvården. Intresset för Bactiguards produkter ökar, och infektionsförebyggande egenskaper förekommer allt oftare som en specifik kategori i offentliga upphandlingar.
Vår produktportfölj är väl anpassad efter behoven hos patienter inom intensivvården, där infektioner är vanliga och patienterna redan är allvarligt sjuka. Kostnaderna för att behandla patienter inom intensivvården är betydligt högre än inom andra enheter, så det finns goda möjligheter till stora besparingar.
För att främja tillväxten har försäljnings- och marknadsföringsverksamheten stärkts under året, med fler regionala säljchefer som aktivt utbildar och tillhandhåller sälj- och marknadsföringsstöd till våra distributörer.n
Bactiguards sälj team
Varje dag representeras Bactiguard av partners och återförsäljare världen över. Därför har vi tagit fram Bactiguard Academy, en e-learning plattform. Syftet med Bactiguard Academy är att på ett effektivt sätt ge alla våra representanter möjligheten att hjälpa oss att nå vår vision på bästa sätt. Plattformen ger dem kunskapen och verktygen att förstå hur vår teknologi och våra lösningar minskar risken för vårdrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens, och de har större chans att lyckas i sin försäljning. Det bidrar till deras framgång och samtidigt till vår.
Bactiguard Academy är vår nya digitaliserade utbildningsplattform som möjliggör träning av våra partners på ett effektivt sätt. De kan förbättra sina kunskaper och på ett enkelt sätt alltid ha den senaste informationen tillgänglig. Genom ett unikt login får de tillgång till träningsmaterial i moduler som bl a omfattar: vårdrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens, vår teknologi, produktträning, klinisk evidens, beprövade processer för konceptuell försäljning, framgångsrikt upphandlingsförfaranden osv. Träning av vår egen personal och våra återförsäljare har varit ett stort fokus under 2016 och kommer att fortsätta 2017. Vi är nämligen övertygade om att det man förstår och kan väl, det kan man också sälja. Vår ambition är alltid att våra representanter ska ses som en tillgång för sina kunder, att komma välinformerade och bidra med kunskap som gör att kunderna kan rädda liv och förbättra livskvaliteten för patienter genom att utveckla sin verksamhet för att leverera bättre vård och omsorg.
Den digitala utbildningen kompletteras med fysiska träningstillfällen, där intern expertis från produktutveckling och klinik bidrar liksom externa talare från vården. Vårt mål är att alla som representerar oss ska genomgå träningen årligen, och bli "certifierad Bactiguard ambassadör". n
THIS CERTIFICATE IS PROUDLY PRESENTED TO:
For successfully completing all required training for Bactiguard Academy
En av våra främsta prioriteringar har varit att etablera Bactiguard på de stora europeiska marknaderna, och i december ingick vi ett exklusivt partnersamarbete med Roeser för Tyskland och Schweiz. Roeser är en ledande leverantör till sjukhus och primärvårdskliniker i Tyskland, en avancerad marknad där vi hittar några av Europas främsta vårdgivare. Tyskland kan därmed användas som referens på andra stora marknader. För att hjälpa våra partnerföretag på bästa möjliga sätt investerar vi i kompetens och kapacitet. Tidigare under året undertecknade vi distributionsavtal för Polen och Österrike där vår försäljning ökar. Samtidigt fortsätter arbetet med att etablera samarbeten på andra stora marknader i Europa. n
2016 var ett genombrottsår på vår hemmamarknad och intresset för infektionshämmande lösningar ökar. Vi utökar vår närvaro region för region. Vi vann upphandlingar i regionerna Kronoberg och Blekinge samt i Kalmar, Värmland och Hallands län. Vår nyligen introducerade centrala venkateter (CVK), används nu standardmässigt inom intensivvården på Skånes universitetssjukhus i Lund.
I mitten av december lanserades vår uppgraderade endotrakealtub och vi fick en första beställning från intensivvårdsavdelningen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Intresset för den här produkten är mycket stort. Ventilatorassocierad lunginflammation är den vanligaste infektionstypen på svenska intensivvårdsavdelningar, och i dagsläget finns det få produkter som är inriktade på att lösa detta problem.
I början av 2017 utlyste Stockholms läns landsting en upphandling av urinkatetrar där infektionsförebyggande egenskaper finns med som krav, och vi ser att allt fler regioner rör sig åt samma håll. n
Indien har världens största antibiotikaförbrukning, och är numera vår näst största marknad. Under det första året har vi deltagit i stora kongresser för specialister, etablerat samarbeten med återförsäljare i flera storstadsområden och påbörjat leveranser till slutkunder. Ett stort antal sjukhus har utvärderat vår produkt och omkring 15 sjukhusgrupper har börjat använda den regelbundet, men det tar tid att omvandla positiva utvärderingar till återkommande beställningar. 2017 ska vi därför utöka vårt distributionsnätverk med fler regionala distributörer för att öka räckvidden och marknadspenetrationen.
Den kliniska studien med totalt 1 000 patienter på sex olika sjukhus har nått halvvägs. I början av 2017 ansöker vi om godkännande för CVC och ETT. När dessa produkter godkänts ökar potentialen och därmed våra möjligheter på marknaden, eftersom blodinfektioner och lunginflammationer är vanliga och
2016 inleddes med den goda nyheten att produktgodkännandeprocessen i Kina äntligen slutförts efter mer än fem år. Det ledde till stora beställningar och produktleveranser, och Kina är nu Bactiguards enskilt största marknad. Sedan i somras pågår ett intensivt arbete med utbildning av personalen hos vår distributör och försäljning inriktad på sjukhus. Kina är ett enormt land med omkring 20 000 sjukhus, och i inledningsskedet har vi inriktat oss på de ledande sjukhusen i de viktigaste regionerna. Problemen med ökande antimikrobiell resistens och myndigheternas strävan efter att minska antibiotikaanvändningen gör att vi ser en stor potential på den kinesiska marknaden. n
Mellanöstern är den första region där Bactiguard etablerade sig. På grund av de politiska och ekonomiska förhållandena motsvarade försäljningen inte våra förväntningar under året.
Vår marknadsposition är god och vi arbetar fortsatt långsiktigt. En av de stora positiva nyheterna var att de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran, Mellanösterns näst största land, upphörde. Bactiguard etablerade marknadsnärvaro där för några år sedan och de hävda sanktionerna underlättar vår verksamhet. Utvecklingen har också varit positiv i Kuwait, ett land som kontinuerligt ökar marknadspenetrationen.
I januari 2017 undertecknade Bactiguard ett distributionsavtal för Egypten, Mellanösterns folkrikaste land. Produktgodkännandeprocessen har inletts och lanseringen planeras till det andra kvartalet 2017. Vi förutspår att Egypten kan bli en av våra största marknader i regionen inom några år. n
Bactiguards BIP-produkter förebygger vårdrelaterade infektioner i urinvägarna, luftvägarna och blodvägarna. Inom dessa delar av kroppen uppstår cirka två tredjedelar av alla vårdrelaterade infektioner och medicintekniska produkter orsakar en överväldigande majoritet av dem.
Den nuvarande produktportföljen består av kvarliggande urinkatetrar (BIP Foley Catheter), endotrakealtuber (BIP Endotracheal Tube) och centrala venkatetrar (BIP Central Venous Catheter), samtliga med Bactiguards infektionshämmande teknologi som försämrar bakteriernas förmåga att fästa och tområden motverkar vi de vanligaste infektionstyperna hos
Urinkatetrar används för dränering och spolning av urinblåsan, eller för uppsamling och mätning av patientens urin. Kateterelaterade urinvägsinfektioner (CAUTI) utgör en stor andel av det totala antalet vårdrelaterade infektioner. De kan leda till allvarliga komplikationer som urosepsis, vilket medför lidande för patienten, högre dödlighet och ökade vårdkostnader12,13. Bland riskgrupperna finns till exempel allvarligt sjuka patienter samt patienter med urologiska maligniteter och neurologiska sjukdomar.
Bactiguards infektionshämmande urinkateter (BIP Foley Catheter) är en kvarliggande urinkateter med Bactiguards ytskikt som har visats kunna ge en signifikant minskning av bakteriuri, symptomatiska urinvägsinfektioner samt antibiotikaanvändning. Katetern har dessutom ett hydrofilt ytskikt som minskar friktionen mellan kateterytan och urinröret.
Under 2016 genomfördes en studie vid King Fahad Hospital i Saudiarabien som bekräftade att katetrar av typen BIP Foley Catheter medför en signifikant minskad risk för CAUTI hos intensivvårdspatienter, en strategiskt viktig patientgrupp för Bactiguard eftersom de löper stor risk för infektioner14.
I början av 2017 bekräftade en annan oberoende klinisk studie i Hong Kong att BIP Foley-katetrar minskar antalet symptomatiska kateterassocierade urinvägsinfektioner, och att denna effekt är särskilt uttalad bland långvariga användare.15 n
Centrala venkatetrar med infektionshämmande egenskaper är en etablerad behandlingsmetod i stora delar av världen. BIP CVC är utformad för att erbjuda det bästa skyddet mot infektioner, utan att orsaka några biverkningar
Centrala venkatetrar används för att administrera läkemedel och intravenösa lösningar samt för blodprovstagning. Kateterrelaterade blodvägsinfektioner (CBRSI), som även kallas CLABSI, kan leda till allvarliga komplikationer som medför lidande för patienten, högre dödlighet och ökade vårdkostnader. Marknaden för centrala venkatetrar med ytskikt är väletablerad i stora delar av världen, och Bactiguards lösning är inte bara effektiv utan dessutom säker.
Bactiguards infektionshämmande centrala venkateter, BIP CVC, minskar risken för att mikrober får fäste och förökar sig. Centrala venkatetrar med Bactiguards ytskikt har visats kunna minska antalet kateterrelaterade infektioner hos högriskpatienter med upp till 52%16
Jämfört med centrala venkatetrar utan ytbehandling, tyder data på att BIP CVC har bättre egenskaper vad gäller blodkompatibilitet, i form av lägre trombosrisk. I samma ex vivo studie konstaterades också goda icke-hemolytiska egenskaper hos BIP CVC jämfört med andra centrala venkatetrar med ytskikt.17n
Endotrakealtuber används för att säkra öppna luftvägar genom intubering av luftstrupen (trachea). Endotrakealtuben kan föras in genom munnen eller näsan till luftstrupen och kopplas till en respirator. Ventilatorassocierad lunginflammation (VAP) är en vanlig och mycket allvarlig vårdrelaterad luftvägsinfektion som kan drabba patienter som använder endotrakealtuber. Den här typen av infektion associeras med en ökning av tiden som patienten måste vårdas på sjukhus med upp till 25 dagar18, och dödligheten direkt hänförlig till VAP uppskattas till så mycket som 30–50 %19, 20.
Bactiguards infektionshämmande endotrakealtub (BIP ETT) minskar risken för luftvägsinfektioner. Under 2016 lanserade vi BIP ETT Evac, den första och enda endotrakealtuben på marknaden som har dubbelt skydd mot VAP: dels genom dränage av subglottiskt sekret, dels genom det infektionshämmande ytskiktet av ädelmetallegering som skyddar mot bakteriekolonisering på produktytan.
I mikrobiologiska in vitro-studier har man konstaterat att ytskiktet på BIP ETT minskar mikrobernas fästförmåga med upp till 98 %21. En klinisk studie av 100 patienter där en endotrakealtub i standardutförande jämfördes med BIP ETT ledde till slutsatsen att Bactiguards ytskikt minskade incidensen för VAP med 67 %22. n
Företagets produkter har stor inverkan på människors liv och hälsa. Därför genomför vi kontinuerligt kliniska studier, såväl i Sverige som internationellt, i samarbete med läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Alla våra studier utformas enligt internationella och lokala lagar, regelverk och etiska principer, och de granskas och godkänns av Bactiguards ledning, etiska kommittéer på sjukhus samt relevanta myndigheter. Vi är alltid mycket noggranna med att välja rätt samarbetspartners bland forskare och kontraktsforskningsföretag (CRO) samt patienter enlighet med god klinisk sed, Bactiguards kvalitetssystem och skriftliga operativa standardförfaranden (SOP). Resultaten av studierna dokumenteras och utvärderas noggrant. Rutinmässiga säkerhetsuppföljningar utförs för alla våra produkter på alla marknader, i enlighet med gällande lagar och praxis. n
En morgon i början av 2016 fick vi ett besök på Bactiguards huvudkontor i Tullinge. Ett lyckligt par stod i vår reception med en stor blombukett och en låda choklad.
Men historien börjar redan under hösten 2015 när Bactiguard blev kontaktade av en kvinna vars väninna i Polen lever med multipel skleros (MS). Hon hade hört talas om Bactiguard och kände att vår urinkateter skulle passa hennes väninnas behov. Hon ville då köpa ett paket med urinkatetrar och skicka till Polen.
Paret som stod i vår reception var samma kund som kontaktade Bactiguard under hösten 2015, tillsammans med sin partner. De kom till kontoret för att säga tack från väninnan i Polen, för att hennes problem med urinvägarna minskade och att hon fick ett bättre liv. Ett tack med handlevererade blommor och en låda polsk choklad.
Det stank unket och värre än unket. Jag kan inte tåla den lukten! Inte barnbarnen heller, de sa till sina föräldrar att det luktar ju jättehemskt " hos mormor och Sven, säger Ingrid.
Sjuksköterska Anna i samtal med Ingrid
Ingrid är en sällskaplig kvinna med många järn i elden. Hon har gjort en stor anhöriginsats sedan hennes sambo Sven drabbades av stroke. De första åren efter stroken tvättade Ingrid ständigt eftersom sambon behövde använda blöja. När han för fem år sedan istället fick en kvarliggande kateter hoppades hon att livet skulle bli lättare. Det blev det inte. Sven drabbades efter en tid av bakterien Pseudomonas aeruginosa, som färgar urinen lila och sprider en stark, karaktäristisk lukt i rummet. Han blev en "luktpatient".
Ingrid slutade bjuda hem bekanta. Möjligen kunde det gå inom någon dag från det att katetern var renspolad. Hon ville heller inte ta med Sven ut på stan trots att han alltid älskat att gå ut och äta och titta på folk. Sven själv kände inte av
odören, utan det var omgivningens problem. Ingrid led.
"De senaste åren har varit jobbiga. Jag har varit nära att separera och flytta för luktens skull".
Men när Ingrid sitter på urologmottagningen i Oskarshamn och pratar med sjuksköterskan Anna Johansson är situationen en annan.
"Sven har fortfarande kateter – men det luktar inte ett dugg!" berättar Ingrid, som har fått sitt sociala liv tillbaka sedan Sven har fått byta kateter.
Det var en kollega till Anna som i ett samtal föreslog att patienten skulle prova en BIP Foley Catheter. Anna tog upp det med läkaren, som genast fattade beslutet att skriva ut Bactiguards bakteriehämmande katetrar åt Sven istället för de traditionella.
Med den kateter Sven hade innan bytet till Bactiguards kom lukten redan efter ett par dagar även om katetern sköljdes. Med Bactiguards kateter var Sven luktfri en hel månad och därför ingick det i ordinationen att kateterbyte nu skulle ske med en månads mellanrum.
"För läkaren var det självklart att patientens anhöriga inte ska behöva leva med sådana luktproblem som de hade" berättar urologsjuksköterskan Anna Johansson.
Däremot uppfattar både hon och Ingrid att det finns en brist på kunskap i kommunen om vad de infektionshämmande katetrarna kan göra för livskvaliteten hos patienter och anhöriga.
"Men jag ger mig inte nu när jag vet att vi kan slippa lukten" säger Ingrid och hoppas att hennes berättelse kan hjälpa andra när de får veta att det går att få bukt med luktproblemen. n
*Ingrid och Sven är fingerade namn
Bactiguards vision är att utveckla en universell vårdstandard för att förebygga vårdrelaterade infektioner som orsakas av medicintekniska produkter. För att nå det målet samarbetar företaget med beslutsfattare, akademin och hälso- och sjukvården. En del av lösningen är Bactiguards teknologi och produkter. Andra viktiga faktorer är registrering och rapportering av antalet infektioner, förebyggande åtgärder, utbildning av personal och adekvat behandling.
Bättre kunskap och rätt behandling av patienter som behöver kateter är ett sätt att minska kateterrelaterade urinvägsinfektioner som kan uppstå då bakterier vandrar in i kroppen via katetern. De koloniserar katetern och bildar ett slemlager, s.k. biofilm som ger dem en optimal tillväxtmiljö. Biofilm skyddar även bakterier från kroppens immunförsvar och antibiotika.
För att bidra till att minska antalet infektioner i vården har Bactiguard tagit fram ett utbildningsmaterial, BIP CIP – Bactiguard Infection Protection Clinical Implementation Program, i samarbete med två experter från Karolinska Universitetssjukhuset: Helena Thulin, PhD och urologisjuksköterska vid enheten för urologi och Märta Lauritzen, chef för uroterapienheten vid urologiska kliniken.
"När jag utbildar vårdpersonal talar jag ofta om skillnaden mellan kateteriseringsinfektioner och infektioner som uppstår under behandlingstiden. De kan antingen uppstå genom att vi oavsiktligt för in bakterier i patientens urinvägar under kateteriseringen, vilket går att undvika om den görs på rätt sätt. Eller så kan orsaken vara att bakterier i patientens urinvägar fäster vid katetern och bildar en biofilm som till slut ger en infektion," förklarar Helena Thulin.
Idag hanteras katetervård av många olika yrkesgrupper, från sjuksköterskor till uroterapeuter, undersköterskor och annan vårdpersonal. Man har olika grad av utbildningsbakgrund och kunskap om hur viktigt det är att hantera katetrar så att infektionsrisken minimeras.
Samarbetet med Bactiguard är ett bra exempel på hur sjukvården kan arbeta tillsammans med näringslivet för säkerställa en god sjukvårdsstandard. Vi har bidragit med vår expertis och erfarenhet inom patientvård; Bactiguard har kunskapen kring de bästa kommunikationsmetoderna och kanalerna för att sprida materialet," fortsätter Märta Lauritzen. n
Bactiguards strategi är att utveckla både nya och pågående licens- affärer. Aktivitetsnivån har intensifierats under det senaste året och i februari 2017 gick vi in i ett nytt terapiområde.
Bactiguards infektionsförebyggande teknologi är välbeprövad, effektiv och vävnadsvänlig och kan appliceras på i stort sett alla material som används för medicintekniska produkter. Den kliniska evidensen är stark och visar att ytskiktet minskar antalet vårdrelaterade infektioner på ett effektivt och vävnadsvänligt sätt, genom att förhindra bakterier från att fästa och bilda biofilm.
Bactiguards ytskikt består av ädelmetallerna guld, silver och palladium, fast förankrat på produkternas yta. Ytskiktet appliceras på produkten genom en patenterad, våtkemisk process som garanterar enhetlighet och fast förankring oberoende av produkt. Detta innebär att den ursprungliga produktens egenskaper, t ex tjocklek, utseende och form inte påverkas. Ytskiktet är beständigt, vilket innebär att effekten är långvarig. Det finns ingen ökad risk för trombos i vaskulära applikationer och beläggningen utlöser inte immunreaktioner. Mängden ädelmetaller är mycket låg och frisätter inte några giftiga eller farmakologiska mängder, vilket gör teknologin både vävnadsvänlig och patientsäker.n
Produktionsprocessen är anpassningsbar och kan skalas upp, vilket innebär att teknologin kan appliceras på många olika typer av material och produkter. Ett nytt material eller legering testas alltid eftersom varje material har en unik sammansättning. Bactiguard har framgångsrikt applicerat ytskiktet på flera olika typer av titan, titanlegeringar och rostfritt stål samt latex, silikon, polymerer, keramer och icke-vävda material. Processvalideringen baseras på olika processteg, för att möjliggöra repetitionsoch reproducerbarhet.
Det finns inga särskilda förpackningskrav för Bactiguard-belagda produkter, som steriliseras med standardiserade metoder. Det finns heller inga krav på särskilda handhavanderutiner för Bactiguard-belagda produkter, vilket ofta är fallet för andra ytskiktsteknologier. n
Rostfritt stål Magnesium Zirconium
Glas Kiselmaterial Polypropylene (PP) (PEEK) Polyimid (PI) Polyester
Etylenvinylacetat (EVA) Teflon (PTEE) Elastomerer (PDMS)
Bactiguard har ett långsiktigt, framgångsrik och lönsamt samarbete med C.R. Bard, en global tillverkare och leverantör av medicintekniska produkter och den ledande leverantören av urinkatetrar till sjukhus i USA. År 1994 godkändes Bactiguard-belagda Foley katetrar för användning i USA, av FDA genom en 510 (k) registrering. C.R. Bard marknadsför dessa produkter i USA, Japan, Storbritannien, Irland, Kanada och Australien under varumärkena Bardex IC och Lubrisil IC. De står för en betydande del av C.R. Bards försäljning av urologiprodukter och till idag har mer än 160 miljoner katetrar använts av patienter, främst i USA och Japan.
År 2015 tecknade Bactiguard ett licensavtal med Vigilenz Medical Devices, en malaysisk tillverkare och leverantör av medicintekniska produkter, för att använda Bactiguards teknologi på ortopediska traumaimplantat avsedda för Sydostasien där vårdrelaterade infektioner är frekventa. Kliniska studier har inletts på två sjukhus, inklusive Universitetssjukhuset i Kuala Lumpur, och produktgodkännandeprocessen är också på god väg. Vi ser en stor potential i att ytterligare utforska nya affärsmöjligheter för permanenta och halvpermanenta implantat, med tanke på de infektionsförebyggande och biokompatibla egenskaperna hos Bactiguards teknologi.
I februari 2017 inleddes ett gemensamt utvecklingsprojekt för avancerade Bactiguard-belagda vaskulära injektionskatetrar, mellan Bactiguard och Smartwise Sweden AB (ett privatägt innovationsföretag).
Licensavtalet öppnar ett helt nytt användningsområde. Genom avancerade injektionssystem kan läkemedel och andra former av behandling riktas mot skadad vävnad i vitala organ, efter till exempel stroke eller hjärtinfarkt. Höga doser av cellgifter kan också injiceras i cancertumörer. Att administrera läkemedel och andra terapier till vitala organ är en komplicerad och känslig form av intervention, där de infektionshämmande och vävnadsvänliga egenskaperna hos Bactiguards ytskikt kan minska risken för infektioner, trombos och allergiska reaktioner hos kritiskt sjuka patienter. Produkten är för närvarande i pre-klinisk utveckling och det förväntas ta tre till fem år innan den godkänns för klinisk användning.
Bactiguards teknologi har potential att bidra till prevention i många olika applikationer och vi kommer att fortsätta utforska nya möjligheter.n
Bactiguards uppdrag är att rädda liv. Vi räddar liv och förbättrar livskvaliteten för patienter genom att förhindra vårdrelaterade infektioner, som är ett allvarligt samhällsproblem och utgör ett hot mot den globala folkhälsan.
Bactiguards teknologi minskar användningen av antibiotika genom att förhindra infektionen innan den uppstår. En infektion som inte uppstår, behöver heller inte behandlas. Vi bidrar till att motverka spridningen av multiresistenta bakterier, som är en konsekvens av alltför frekvent och felaktig användning av antibiotika, som kan leda till att vissa infektioner inte längre går
I linje med Bactiguards uppdrag att rädda liv, minska kostnadsbelastningen på hälso- och sjukvårdssystemen och minska antibiotikaanvändningen, engagerar vi oss tillsammans med olika intressenter för att säkerställa att vi är ett företag som bidrar till en hållbar utveckling. n
Bactiguard strävar efter att vara en förtroendeingivande och pålitlig partner, som levererar högkvalitativa och säkra produkter till sina kunder. För att säkerställa att bolaget genomgående agerar på ett likartat och ansvarsfullt sätt finns en uppförandekod som samtliga medarbetare, distributörer, leverantörer och samarbetspartners förväntas följa.
Uppförandekoden innehåller bland annat riktlinjer för hur bolaget ska bedriva den dagliga verksamheten på ett etiskt, socialt, miljömässigt och i övrigt hållbart sätt.
Bolagets verksamhet definieras och är certifierat enligt ISO standarden 13485. Både ledning och medarbetare följer väldefinierade standardprocesser, så kallade Standard Operating Procedures (SOP). Processerna som berörs är bland annat produktion, ärendehantering och kontinuerliga förbättringar av verksamheten.
Bactiguards ytskikt, som består av ädelmetallerna guld, palladium och silver, är mycket tunt och påverkar inte produktens övriga egenskaper som tjocklek, utseende och styvhet. Det krävs inte
heller någon speciell avfallshantering för Bactiguards produkter, som hanteras på samma sätt som standardkatetrar enligt gällande sjukhusrutiner för katetrar och endotrakealtuber. Det innebär att dessa hanteras som övrigt medicinskt avfall, som senare förbränns och därefter tas om hand enligt sedvanliga rutiner vid avfallsstationen. Ädelmetallerna i Bactiguards ytskikt förstörs inte vid förbränningen i avfallsledet. Däremot fångas metallerna upp i filtren vid reningen av rökgaserna vid förbränningsanläggningen. Metallerna hamnar i flygaskan från förbränningen, vilken tas tillvara och till sist deponeras i ett slutet system i enlighet med de regler som gäller för denna typ av avfall och kommer inte ut i dagvattnet.
Ytbeläggningsprocessen vid produktionen hos Bactiguard är vattenbaserad utan användande av organiska lösningsmedel. Det går åt ytterst lite ädelmetaller i appliceringsprocessen. En metallmängd motsvarande en vigselring (ca 10 g) räcker för att belägga cirka 400 000 katetrar. Alla restprodukter från produktionen tas om hand för återvinning eller destruktion enligt Naturvårdsverkets föreskrifter.n
Bactiguard är stolt sponsor av "World Sepsis Day", som initierats av "Global Sepsis Alliance". Varje år den 13 september, anordnas en stor mängd aktiviteter över hela världen för att öka medvetenheten om sepsis. Sepsis är den främsta orsaken till att patienter dör av en infektion. Sepsis, eller blodförgiftning, är vanligare än hjärtinfarkt och skördar fler liv än någon form av cancer. Varje år drabbas 25 miljoner människor av sepsis och 8 miljoner av dem dör. Trots detta faktum har mycket få människor någonsin hört talas om det. Bactiguards uppdrag är att rädda liv. Därför är det viktigt för oss att hjälpa till att sprida vetskapen om att dödssiffran kan minskas med bättre hygien, bättre prevention, tidig upptäckt och bättre behandling. n
Anna Messing Eriksson, Urologiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset tar mot Bactiguards stipendium av Nina Nilsson, SVP Marketing & Sales Bactiguard.
Bactiguard instiftade under 2016 tre nya stipendier, som syftar till att premiera, inspirera och stimulera till forskningsarbeten som adresserar vårdrelaterade infektioner. Stipendierna delas ut i samband med Nordisk Uroterapeutisk Förenings (UTF) årsmöte och Urologidagarna. Årets vinnare på UTF blev Maria Akay, leg. sjuksköterska på Danderyds Sjukhus för sin E-utbildning i katetervård och Karin Ärlemyr distriktssköterska i Lund för sitt arbete med att utbilda kollegorna inom primärvården i Skåne om hur man kan förhindra kateterrelaterade urinvägsinfektioner. På Urologidagarna premierades Dr Jon Forsberg från Universitetssjukhuset i Linköping och SSK Anna Messing Eriksson, Karolinska Universitetssjukhuset.
Stort tack till Team Bactiguard som gör det möjligt för mig att göra det jag älskar, kunna resa världen runt och spela tennis. Det hade inte varit möjligt utan er
Mikael Ymer
Sedan 2012 har Bactiguard varit en stolt teamsponsor av tennisakademin Good to Great, som grundades av Magnus Norman, tidigare vinnare av Davis Cup och Master Series, och före detta tennisspelarna Nicklas Kulti och Mikael Tillström. Vi är stolta över att ha vårt eget lag, Team Bactiguard. Genom att stödja ungdomars elitsatsning på tennis, strävar vi efter att bidra till att stärka utvecklingen av framtida tennistalanger i Sverige och på en global nivå. Viktigast av allt, strävar vi efter att inspirera både ungdomar och vuxna att satsa på hälsa och idrott. n
Våra medarbetare är nyckeln till bolagets framgång. Bactiguard är ett tillväxtbolag som präglas av innovation, entreprenörskap och mångfald där våra kärnvärden utgör grunden för hur vi agerar och arbetar.
Bactiguard har idag omkring 60 anställda, främst vid vårt huvudkontor och produktionsanläggning i Sverige och vid produktionsanläggningen i Malaysia, men även i andra världsdelar. Bland våra medarbetare har vi en mångfald i form av nationaliteter, språk och kompetenser som sträcker sig över en mängd områden inom bland annat forskning och utveckling, produktion, marknadsföring, och försäljning. Under 2016 var drygt hälften av företagets medarbetare kvinnor och kvinnor i ledande befattning var 50 %.
Vi arbetar tillsammans och varje medarbetare har egna mål och på detta sätt skapar vi en miljö där våra medarbetare känner arbetsglädje och engagemang. Vårt arbete präglas av empati, respekt och kommunikation vilket utgör grunden för vår dagliga verksamhet som genomsyras av våra kärnvärden.
Samtliga medarbetare genomgår ett företagsövergripande utbildningsprogram. Detta program omfattar bland annat allmän orientering i bolagets verksamhet och processer, regler och förordningar, kvalitetssystem och säkerhetsrelaterade frågor. Individuella mål sätts i relation till företagets övergripande mål och revideras en gång per år i ett individuellt utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare.
Kvinnor 60%
Män 40%
Bactiguard har medarbetare från ett tiotal olika nationaliteter från alla kontinenter och en balanserad fördelning av antalet män mot antalet kvinnor. Hälften av företagets ledande befattningshavare är kvinnor.
Den dagliga verksamheten genomsyras av bolagets kärnvärden:
Och kännetecknas av:
Bactiguard tar samhällsansvar, bland annat genom att satsa på produktion på hemmaplan. Genom ett samarbetsavtal med Samhall, ansvarar Samhalls medarbetare för tillverkningen av bolagets högteknologiska produkter på huvudkontoret i Stockholm. Samhall är ett statligt svenskt företag som har till uppgift att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Med närmare 20 000 medarbetare är Samhall Sveriges största arbetsgivare. Samhall är även medlem i den internationella samarbetsorganisationen Workability International, som ska säkerställa att förmågan hos personer med funktionsnedsättning tillvaratas på bästa sätt. n
Mellan åren 2005-2009 var professor Chien vetenskaplig chef för Cardiovascular Re-
David S. Finn, M.D.
är biträdande medicinsk chef för Primary Care Transformation vid Massachusetts General Hospital i Boston. Dr Finn är även ansvarig för Executive Health Services vid samma sjukhus, samt föreläser i medicin vid Harvard Medical School.
är kirurg, forskare och universitetsledare. Professor Tam har varit ansvarig för barnkirurgi vid Universitetet i Hong Kong sedan 1996 och Li Shu-Pui professor i kirurgi sedan 2013. Han var vice VD för forskning (2003–2015) och är för närvarande vice rektor vid Universitetet i Hong Kong
Professor Staffan Holmin
PROFESSOR STAFFAN HOLMIN är Söderberg professor i klinisk neuroradiologi vid Karolinska Institutet, Professor Holmin är även konsult i endovaskulär neurointervention och ansvarig för den neuroradiologiska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sverige.
Styrelsen och verkställande direktören för Bactiguard Holding AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2016.
Bactiguard är ett svenskt medicintekniskt företag med global närvaro. Företaget erbjuder en infektionshämmande lösning som förhindrar vårdrelaterade infektioner orsakade av medicintekniska produkter. Genom att förhindra infektioner, bidrar företaget till att minska användningen av antibiotika och spridningen av multiresistenta bakterier, som är ett växande problem i världen. Bactiguard räddar liv, kortar vårdtider, höjer patientsäkerheten och sparar därigenom avsevärda kostnader för sjukvården och samhället.
Verksamheten bedrivs främst i Sverige och Malaysia och omfattar forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning.
Bactiguards produktportfölj BIP (Bactiguard Infection Protection) omfattar medicintekniska produkter inom tre områden; urin-, luft- och blodvägar.
Bactiguard innehar ISO 13485 certifikat samt EC certifikat för produktportföljen BIP Foley Catheter (kvarliggande urinkateter), BIP ETT (endotrachealtub) och BIP CVC (central venkateter). Produkterna är CE märkta.
Koncernen består av Bactiguard Holding AB och dess helägda dotterbolag Bactiguard AB som i sin tur äger dotterbolag. All operativ verksamhet har skett i Bactiguard AB koncernen.
Koncernens intäkter för helåret uppgick till 128 342 (138 463) Tkr. Minskningen i intäkterna förklaras till största delen av lägre Licensintäkter. Exklusive effekten av en tilläggsorder av engångskaraktär från C.R. Bard 2015 om ca 20 000 Tkr har intäkterna ökat med cirka 8 % jämfört med föregående år.
Licensintäkterna för helåret 2016 innehöll en positiv valutaeffekt till följd av en stark utveckling av dollarkursen under året jämfört med föregående år om ca 1 600 Tkr.
Intäkter från Försäljning av BIP-produkter har ökat jämfört med föregående år vilket är en konsekvens av en kraftig ökning av levererade produkter under 2016. Övriga intäkter har också ökat tack vare en positiv valutapåverkan (USD och EUR) under 2016.
Bactiguard har följande intäktströmmar:
• Övriga intäkter består till största delen av valutakursdifferenser och eventuella övriga rörelseintäkter.
Under helåret 2016 levererades ca 418 000 produkter att jämföras med ca 152 000 under helåret 2015.
För helåret uppgick rörelseresultatet till -18 268 (-12 666) Tkr. Förändringen -5 602 Tkr jämfört med föregående år förklaras dels av en minskning i intäkter om 10 121 Tkr dels av minskade operationella kostnader om 4 519 Tkr. Förändringen i intäkter förklaras främst av lägre Licensintäkter om 22 309 Tkr respektive ökade intäkter relaterade till Försäljning av BIP-produkter om 9 625 Tkr.
Ökningen av Råvaror och förnödenheter jämfört med föregående år om 7 895 Tkr är till en del en följd av kostnader relaterade till Försäljning av BIP-produkter, men också av andra produktionsrelaterade kostnader av engångskaraktär. Övriga externa kostnader har minskat med 9 586 Tkr jämfört med helåret 2015 som belastades med kostnader av engångskaraktär om 6 560 Tkr (varav majoriteten är hänförbar till konsultstöd i ett strategiskt marknadsprojekt). I personalkostnader fanns även där en engångspost 2015 om 4 618 Tkr hänfört till avgångsvederlag för f.d. VD vilket till stor del förklarar minskningen om 7 123 Tkr från helåret 2015 till 2016. Minskningen av personalkostnader kan i övrigt hänföras till att organisationen har minskat med 8 personer (medelantal anställda), främst till följd av förändringar i samband med omlokalisering av produktion från anläggning i Markaryd till Botkyrka under 2016.
Resultat från finansiella poster för helåret uppgick till -13 065 (-18 304) Tkr. Effekter av marknadsvärdering av obligationslånet är bokförda bland finansiella poster i resultaträkningen. Under 2016 har marknadsvärderingen påverkat resultatet från finansiella poster positivt med 4 140 (2 602) Tkr.
Koncernens resultat för helåret 2016 uppgick till -26 851 (-26 501) Tkr.
Soliditeten för koncernen var 62 % den 31 december 2016 (62 % per 31 december 2015) och det egna kapitalet uppgick till 390 328 Tkr (417 443 Tkr per 31 december 2015).
Likvida medel i koncernen uppgick till 15 645 Tkr per 31 december 2016 vilket innebär en minskning med 6 474 Tkr jämfört med 31 december 2015. Nettoskulden uppgick till 134 355 (120 021) Tkr.
Totala tillgångar i koncernen uppgick den 31 december 2016 till 632 074 (676 246) Tkr. Största tillgångsposten i balansräkningen avser teknologi relaterad till Bactiguards produktportfölj som per 31 december 2016 uppgick till 236 612 (260 418) Tkr. Kundfordringar (kort- och långfristiga) har minskat med 13 834 Tkr per 31 december 2016 jämfört med 31 december 2015 varav huvuddelen förklaras av en reservering för osäker kundfordran om 12 171 Tkr med motsvarande förändring i kortfristiga skulder och utan resultateffekt, inför byte av distributör avseende Brasilien, Argentina och Chile.
| i sammandrag Tkr |
2016-01-01– 2016-12-31 |
2015-01-01– 2015-12-31 |
2014-01-01– 2014-12-31 |
2013-01-01– 2013-12-31 |
2012-01-01– 2012-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Intäkter | 128 342 | 138 463 | 98 294 | 123 895 | 92 782 |
| Nettoomsättning | 118 736 | 131 420 | 93 528 | 120 399 | 89 968 |
| EBITDA1 | 15 107 | 20 184 | -5 352 | 39 630 | 9 278 |
| EBITDA-marginal 2 , % |
12 | 15 | -5 | 32 | 10 |
| Rörelseresultat | -18 268 | -12 666 | -35 483 | 10 792 | -18 570 |
| Resultat före skatt | -31 333 | -30 970 | -115 841 | -6 139 | -77 452 |
| Resultat efter skatt | -26 851 | -26 501 | -110 737 | -3 774 | -65 222 |
| Balansomslutning | 632 074 | 676 246 | 811 128 | 717 230 | 703 632 |
| Operativt kassaflöde3 | -19 822 | -32 456 | -53 977 | -54 151 | -62 526 |
| Resultat per aktie4 , kr |
-0,81 | -0,80 | -4,43 | -0,19 | -3,26 |
| Operativt kassaflöde per aktie5 , kr |
-0,60 | -0,97 | -2,16 | -2,71 | -3,13 |
| Antal aktier vid periodens utgång6 | 33 302 373 | 33 302 373 | 33 302 373 | 20 000 000 | 20 000 000 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier6 | 33 302 373 | 33 302 373 | 25 007 242 | 20 000 000 | 20 000 000 |
| Soliditet, % | 62 | 62 | 55 | 11 | 12 |
| Nettoskuld | 134 355 | 120 021 | 90 422 | 479 544 | 459 086 |
| Medelantal anställda | 57 | 65 | 58 | 52 | 39 |
Konsoliderade siffror är framtagna i enlighet med redovisningsprinciper beskrivna i not 2.
1 Resultat före räntor, skatt, av- och nedskrivningar
2 EBITDA / Intäkter
3 Kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och förändringar i rörelsekapital
4 Resultat för perioden / Vägt genomsnittligt emissionkorrigerat antal aktier under perioden
5 Operativt kassaflöde / Vägt genomsnittligt emissionkorrigerat antal aktier under perioden
6 Justerat för aktiesplit
Det obligationslån Bactiguard emitterade i december 2011 med ett ursprungligt nominellt belopp om 450 Mkr, med en årlig ränta om 11 % och en löptid på 5 år, förföll till betalning den 12 december 2016. Utestående nominellt belopp om 138 Mkr samt upplupen ränta betalades då i sin helhet. Refinansieringslösningen bestod av ett banklån om 100 Mkr med en löptid till den 31 december 2017 samt ett lån från bolagets huvudaktieägare om 50 Mkr med en löptid till den 30 juni 2018. Lånen löper med en räntebas om Stibor 90, dock lägst 0 %, och ett räntetillägg om 3,5 %.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under året till 961 (5 744) Tkr och avser till största delen investering i produktionsanläggningen.
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick under året till 6 450 (5 921) Tkr och avser framförallt aktiverade utvecklingskostnader.
Inga investeringar i finansiella anläggningstillgångar har skett under året.
Operativt kassaflöde (kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och förändringar i rörelsekapital) uppgick till
-19 822 (-32 456) Tkr varav ränteutbetalningar på obligationslån utgjorde totalt 15 180 (15 180) Tkr.
Totala kassaflödet för helåret var negativt med -7 822 (-83 283) Tkr. I jämförelsesiffran för föregående år uppgick återköp av obligationer totalt till 50 827 Tkr (motsvarande nominellt 50 500 Tkr).
Bactiguard vann i februari en upphandling av urinkatetrar i Halland. Upphandlingen innebar ett ramavtal med start den 1 oktober 2016, som möjliggjorde för Region Halland att från detta datum köpa Bactiguards infektionshämmande urinkatetrar.
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg klippte det blågula bandet och invigde officiellt Bactiguards nya huvudkontor och produktionsanläggning i Tullinge, söder om Stockholm i mars 2016.
Förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner var 90 % lägre för patienter med Bactiguards katetrar (BIP Foley) jämfört med patienter med standardkatetrar i silikon. Studien är publicerad i Urology Annals.
Förebyggande åtgärder är något som står högt upp på agendan hos både Världshälsoorganisationen (WHO), World Economic Forum, hälsoministrarna i G7-länderna och regeringar världen över. Den ökade medvetenheten om antibiotikaresistensens konsekvenser har lett till en större efterfrågan på infektionsförebyggande lösningar för sjukvården, vilket även bidrar till goda förutsättningar för Bactiguards infektionshämmande produkter och ytskikt. Tillväxten inom detta segment drivs både av en önskan om att minska antalet vårdrelaterade infektioner samt minska de kostnader som kan relateras till dessa. Det innebär att Bactiguard har goda förutsättningar för att stärka sin ställning på befintliga marknader och samtidigt etablera sig på nya marknader.
Bolagets forsknings- och utvecklingsverksamhet är inriktad på att utveckla nya produkter, samt att öka kunskapen om problemet med vårdrelaterade infektioner.
Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 57 (65) anställda.
| Antal A-aktier | Antal B-aktier | Totalt antal | % av kapital |
% av röster |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Aktieägare | |||||
| Christian Kinch med familj och bolag | 2 000 000 | 7 440 977 | 9 440 977 | 28,3 | 39,6 |
| Thomas von Koch och bolag | 2 000 000 | 7 440 878 | 9 440 878 | 28,3 | 39,6 |
| Handelsbanken Fonder AB | – | 1 212 688 | 1 212 688 | 3,6 | 1,7 |
| Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension | – | 778 860 | 778 860 | 2,3 | 1,1 |
| Swedbank Försäkring | 729 902 | 729 902 | 2,2 | 1,1 | |
| Ståhlberg, Jan | – | 582 544 | 582 544 | 1,7 | 0,8 |
| Cancerfonden - Riksföreningen Mot | 559 415 | 559 415 | 1,7 | 0,8 | |
| Fröafall Invest AB | 516 000 | 516 000 | 1,5 | 0,7 | |
| Rugfelt, Johan | 401 632 | 401 632 | 1,2 | 0,6 | |
| Sargas Equity AB | 364 090 | 364 090 | 1,1 | 0,5 | |
| Summa, största ägare | 4 000 000 | 20 026 986 | 24 026 986 | 72,1 | 86,6 |
| Summa, övriga | – | 9 275 387 | 9 275 387 | 27,9 | 13,4 |
| Totalt antal aktier | 4 000 000 | 29 302 373 | 33 302 373 | 100,0 | 100,0 |
Styrelsen föreslår att årsstämman 2017 beslutar om följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare (oförändrade jämfört med de som beslutades på årsstämman 2016).
Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga ledningspersoner i Bactiguard, samt styrelseledamöter i den omfattning de erhåller ersättning utanför styrelseuppdraget.
Bactiguard ska ha de ersättningsnivåer och villkor som är nödvändiga för att rekrytera och behålla ledande befattningshavare med den kompetens och erfarenhet som krävs för att bolagets verksamhetsmål ska uppnås. Den sammanlagda ersättningen till ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftig, rimlig och ändamålsenlig.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig, vilken ska bestämmas utifrån individens ansvarsområde och erfarenhet. Översyn av fast lön ska göras årligen för varje kalenderår.
Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas marknadsmässig rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning ska vara utformad i syfte att främja Bactiguards långsiktiga värdeskapande och vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier. Eventuell rörlig ersättning ska vara begränsad till 50 % av fast årslön. Vid utformningen av rörliga ersättningar till ledande befattningshavare som utgår kontant ska styrelsen överväga att införa förbehåll som (i) villkorar utbetalning av viss del av sådan ersättning av att de prestationer på vilka intjänandet grundats visar sig vara hållbara över tid samt (ii) ger bolaget möjlighet att återkräva sådana ersättningar som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.
Ledande befattningshavare äger rätt till marknadsmässiga pensionslösningar. Avgiftsbaserade pensionsförmåner ska eftersträvas.
Övriga förmåner kan utgöras av tillgång till förmånsbil, friskvårdsbidrag samt andra sedvanliga förmåner. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen.
Vid uppsägning av ledande befattningshavare från bolagets sida ska uppsägningstiden inte vara längre än 6 månader. Eventuellt avgångsvederlag får uppgå till högst en fast årslön.
Då styrelsen finner det lämpligt ska bolagets ledande befattningshavare även erbjudas att delta i långsiktiga aktie- eller aktiekursbaserade incitamentsprogram som ska säkerställa ett långsiktigt engagemang för bolagets utveckling. Beslut om eventuella aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram ska fattas av bolagsstämman.
Styrelsen kommer att på årlig basis utvärdera huruvida ett långsiktigt incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte, och om så är fallet, huruvida det föreslagna långsiktiga incitamentsprogrammet ska innefatta överlåtelse av aktier i bolaget.
Dessa riktlinjer gäller för avtal som ingås efter bolagsstämman, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Koncernen bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) och Arbetsmiljöverket (användning av smittämnen i riskklass 2).
Den anmälningspliktiga verksamheten avser delar av produktionsprocessen och den forskning och utveckling som bolaget bedriver.
Handel i Bactiguard-aktien på Nasdaq Stockholm sker under kortnamnet "BACTI".
Sista betalkurs för den noterade B-aktien per den 30 december 2016 var 16,90 kr och börsvärdet uppgick till 562 810 Tkr.
Aktiekapitalet i Bactiguard uppgick per den 31 december 2016 till 833 Tkr fördelat på 29 302 373 B-aktier med en röst vardera (29 302 373 röster) och 4 000 000 A-aktier med tio röster vardera (40 000 000 röster). Det totala antalet aktier och röster i Bactiguard uppgick per den 31 december 2016 till 33 302 373 aktier och 69 302 373 röster.
För bolagets A-aktier gäller hembudsskyldighet enligt § 15 i bolagsordningen, men i övrigt finns det inte några begränsningar i aktiernas fria överlåtbarhet.
Bactiguard Holdings verksamhet och resultat påverkas av en rad omvärldsfaktorer. Det pågår en kontinuerlig process för att identifiera alla förekommande risker samt bedöma hur respektive risk ska hanteras. Bolaget är främst exponerat för marknadsrelaterade risker, rörelserelaterade risker samt finansiella risker. Nedan specificeras olika risker som Bactiguard utsätts för.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av risk. Koncernen har ett övergripande riskhanteringsprogram som fokuserar på att minimera potentiella ogynnsamma effekter på det finansiella resultatet. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av koncernens risker. De ramar som gäller för exponering, hantering och uppföljning av finansiella risker fastställs av styrelsen och revideras årligen. Styrelsen har delegerat ansvaret för den dagliga riskhanteringen till bolagets VD som i sin tur har delegerat till bolagets CFO. Styrelsen har möjlighet att besluta om tillfälliga avsteg från de fastställda ramarna.
Finansiella risker beskrivs i not 4.
Svag ekonomisk utveckling och höga statsskulder kan medföra att det blir svårare för såväl offentliga som privata kunder att erhålla finansiering. Likaså kan olika länders möjligheter och politiska vilja till investeringar i och allokering av offentliga medel till hälsovård påverkas negativt. Bactiguards närvaro på ett stort antal geografiska marknader avser minimera den landsspecifika delen av den makroekonomiska risken.
Som tillverkare av medicintekniska produkter styrs Bactiguards verksamhet av de krav och standarder som bestämts av tillsynsmyndigheter på respektive marknad där Bactiguard finns representerat. Regulatoriska processer i olika länder kan innebära en risk för förseningar i processen med att introducera produkter i dessa länder. För att minimera dessa risker jobbar Bactiguard tillsammans med lokala distributörer samt deras regulatoriska rådgivare.
Medicinteknikindustrin karakteriseras generellt av snabba teknologiska förändringar och kontinuerliga framsteg inom industriell know-how, vilket resulterar i att nya produkter och förbättrade behandlingsmetoder lanseras löpande. Bactiguard har för att skydda sin teknologi patent i flera av de länder i vilka bolaget verkar och har ansökt om patent i ytterligare länder. Därtill har Bactiguard vidtagit ett flertal andra åtgärder för att säkerställa att inte företagsunika kunskaper om t.ex. applicering och tillverkning av Bactiguards ytskikt kommer till konkurrenters kännedom.
Likviditetsrisk definieras som risken att inte ha tillgång till likvida medel eller kreditutrymme för täckande av betalningsåtagande, inklusive räntebetalningar och amorteringar. Likviditetsrisken är särskilt stor vid uppkomna oförutsedda större betalningsåtaganden. Brist på likviditet för täckande av större betalningsåtaganden kan få en negativ inverkan på Bactiguards verksamhet och finansiella
ställning. Per 31 december 2016 har koncernen, inklusive beviljad checkräkningskredit om 30 000 Tkr, en likviditet uppgående till 45 645 Tkr. Likviditetsrisken följs upp månadsvis genom rullande prognoser på 3 månader som utvärderar likviditetssituationen och är basen för att vidta relevanta åtgärder (finansiella eller operationella).
Efter genomförd refinansiering av Bolagets obligationslån arbetar Bolaget aktivt vidare på att säkerställa en långsiktig finansieringslösning till marknadsmässiga villkor som förväntas vara på plats innan förfall av befintliga lån.
Ledningen bedömer i dagsläget att likviditeten kommer att vara tillräcklig för att hantera bolagets åtaganden under kommande år.
Intäkter utgörs av koncerngemensamma kostnader (Management fee) som har vidarefakturerats. Under 2016 har moderbolaget erhållit ränta på dess fordringar på koncernbolag. Bolagets kostnader avser till största delen finansiella kostnader, där den ränta som löper på obligationslånet är den enskilt största posten. Inga investeringar har genomförts under 2016.
anges.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr)
| 467 698 253 | |
|---|---|
| Årets resultat | -29 662 488 |
| Överkursfond | 473 016 706 |
| Balanserade vinstmedel | 24 344 035 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att
| i ny räkning överförs | 467 698 253 |
|---|---|
| 467 698 253 | |
| Beträffande koncernens och moderföretagets resultat och | |
| ställning i övrigt hänvisas till efterföljande finansiella rapporter. |
Bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2016 finns på sidan
Alla belopp uttrycks i tusental svenska kronor (Tkr) där ej annat
28.
Bactiguard Holding AB (publ) ("Bactiguard" eller "bolaget") har upprättat denna Bolagsstyrningsrapport i enlighet med 6 kap 6§ Årsredovisningslagen och 10 kap. Svensk Kod för Bolagsstyrning ("Koden").
Utöver de principer för bolagsstyrning som följer av lag eller annan författning utgår bolagsstyrning i Bactiguard från dels interna dokument såsom bolagsordningen, styrelsens arbetsordning med VD-instruktion samt policys och riktlinjer, dels externa regler i form av Nasdaq Stockholms Regelverk för Emittenter och Koden. Bolaget har under 2016 inte gjort några avvikelser från Koden.
Bactiguards B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm. Vid utgången av 2016 uppgick det totala antalet aktier till 33 302 373 (varav 4 000 000 onoterade A-aktier) och antalet aktieägare till 2 632. På sidan 26 finns en förteckning över Bolagets största aktieägare per 31 december 2016.
Aktieägarnas rätt att besluta i Bactiguards angelägenheter utövas vid bolagsstämma som enligt aktiebolagslagen är bolagets högsta beslutande organ. Regler som styr bolagsstämman finns bland annat i aktiebolagslagen, Koden och bolagsordningens §§ 10–12.
Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid har rätt att delta vid stämman och rösta för det totala innehavet av aktier. Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Kallelse till bolagsstämman sker genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats samt annonseras i Post- och Inrikes Tidningar. Samtidigt som kallelse sker annonseras en upplysning om att kallelse har skett i Dagens Industri. En aktieägare som vill få ett ärende behandlat vid årsstämman ska begära detta skriftligen hos styrelsen. Ärendet ska tas upp vid årsstämman, om begäran har kommit in till styrelsen senast sju veckor innan årsstämman. Alla aktieägare har rätt att på stämman ställa frågor till bolaget om de ärenden som tas upp på stämman och bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Årsstämma ska hållas i Stockholm, Huddinge eller Botkyrka inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Bolagets räkenskapsår löper från och med den 1 januari till och med den 31 december. Årsstämman beslutar bland annat om fastställande av bolagets årsredovisning, disposition av bolagets vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och revisor samt beslutar om inrättande av valberedning, styrelsens och revisorernas arvoden samt riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktör och den övriga ledningen. Beslut vid bolagsstämman fattas normalt med enkel majoritet utom i de fall där aktiebolagslagen uppställer krav på en högre andel av de på stämman företrädda aktierna och avgivna rösterna, till exempel vid beslut om ändring av bolagsordningen. Bolagsstämman har inte lämnat styrelsen något bemyndigande att förvärva egna aktier.
Bactiguards bolagsordning återfinns i sin helhet på Bactiguards webbplats, www.bactiguard.se. Ändringar i Bactiguards bolagsordning sker enligt föreskrifter i aktiebolagslagen. Bactiguards styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst sju ledamöter. Styrelseledamöter väljs vid årsstämma för ett år i taget. Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter.
Vid årsstämman 2016 fastställdes regler för tillsättande av valberedningen inför årsstämman 2017. Valberedningen ska enligt de fastställda reglerna bildas genom att styrelsens ordförande baserat på ägarstatistik per den 31 augusti kontaktar de tre röstmässigt största aktieägarna, vilka vardera har rätt att utse en ledamot att jämte styrelsens ordförande utgöra valberedning. Valberedningen inför årsstämman 2017 består av Jan Lombach, ordförande, (utsedd av KK Invest AB, ett bolag kontrollerat av Christian Kinch), Thomas von Koch (utsedd av Bactiguard B.V., ett bolag kontrollerat av Thomas von Koch), Christian Brunlid (utsedd av Handelsbanken Fonder AB) och Stanley Brodén (styrelsens ordförande).
Styrelsen är bolagets högsta förvaltningsorgan under bolagsstämman. Styrelsen ska bland annat svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt, samt fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska i första hand ägna sig åt övergripande och långsiktiga frågor samt frågor som är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse för koncernen och bolaget.
Styrelsens arbete följer en skriftlig arbetsordning som ska säkerställa att styrelsen är allsidigt informerad och att alla styrelserelaterade aspekter av bolagets verksamhet tas upp till behandling. Enligt arbetsordningen har styrelsens ordförande ett särskilt ansvar för att genom regelbunden kontakt med verkställande direktör övervaka och diskutera Bactiguards utveckling. Ordföranden ska vidare bl.a. tillse att styrelsens ledamöter löpande genom verkställande direktören ges nödvändig information för att följa Bactiguards ekonomiska ställning, finansiella planering och utveckling samt att det årligen görs en utvärdering av styrelsens arbete. Utöver styrelseordförandens särskilda ansvar har styrelsen inte inom sig gjort någon fördelning av styrelsens ansvarsområden, annat än vad som följer av instruktionerna för revisions- och ersättningsutskotten.
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen under en 12 månaders cykel behandla bl. a. följande för bolaget väsentliga områden; redovisnings- och revisionsfrågor; marknad och marknadsanalys; riskidentifiering; strategi; organisation; utvärdering av styrelse och verkställande direktör samt system för intern kontroll och kapitalstruktur. Styrelsens ordförande ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsearbetet.
Under 2016 har ordföranden genomfört en skriftlig enkätutvärdering med samtliga styrelseledamöter omfattande 15 olika aspekter av styrelsens arbete. Styrelseordföranden har presenterat resultatet av utvärderingen för både styrelsen och valberedning.
Under 2016 har styrelsen haft totalt nio protokollerade sammanträden. Samtliga styrelseledamöter har närvarat vid samtliga styrelsemöten. Styrelsearbetet har under 2016 präglats av fokusering, långsiktighet och uthållighet vad gäller arbetet med att öka försäljning av BIP-produkter respektive vinna nya licensaffärer. Styrelsen har också arbetat vidare med att säkerställa en långsiktig stabil finansiering som underlag för företagets fortsatta utveckling. Under året har styrelsen även ökat sitt fokus kring stärkandet av managementstrukturen för att trygga leveransen av den utveckling styrelsen vill se.
Under 2016 har styrelsen bestått av Stanley Brodén (ordförande), Mia Arnhult, Peter Hentschel och Christian Kinch samt från årsstämman 2016 även av Marie Wickman-Chantereau. Ytterligare uppgifter om styrelseledamöterna finns på sidan 31.
Revisionsutskottet har till uppgift att övervaka bolagets finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering samt, i förekommande fall, internrevision. Utskottet ska vidare granska och övervaka revisorns självständighet och opartiskhet och särskilt följa upp om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster. Utskottet biträder också med förslag till årsstämmans beslut om revisorsval. Sedan revisionsutskottets återinrättande i februari 2016 består utskottet av styrelseledamöterna Mia Arnhult (ordförande), Stanley Brodén och Peter Hentschel. Vid samtliga möten under 2016 har alla ledamöter varit närvarade.
Ersättningsutskottet ska bistå styrelsen med förslag, rådgivning och beredning i frågor om ersättningsprinciper till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare samt individuell ersättning till verkställande direktör i enlighet med ersättningsprinciperna. Principerna omfattar bland annat förhållandet mellan fast och eventuell rörlig ersättning samt sambandet mellan prestation och ersättning, huvudsakliga villkor för eventuell bonus och incitamentsprogram samt huvudsakliga villkor för icke-monetära förmåner, pension, uppsägning och avgångsvederlag. För verkställande direktör gäller även att styrelsen i sin helhet fastställer ersättning och andra anställningsvillkor. Aktierelaterade incitamentsprogram till koncernledningen beslutas dock av årsstämman. Utskottet ska vidare biträda styrelsen i övervakningen av det system genom vilket bolaget uppfyller i lag, börsregler och Koden gällande bestämmelser om offentliggörande av information som har med ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare att göra. Utskottet ska också följa och utvärdera eventuella pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare, tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer. Under 2016 har ersättningsutskottet bestått av styrelseledamöterna Stanley Brodén (ordförande) och Peter Hentschel. Vid samtliga möten under 2016 har alla ledamöter varit närvarade.
Verkställande direktören utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets verksamhet i enlighet med styrelsens instruktioner och föreskrifter. Verkställande direktören fungerar dessutom som ledningens ordförande och fattar beslut i samråd med övriga ledningen. Under 2016 har Christian Kinch varit bolagets verkställande direktör. Ytterligare uppgifter om verkställande direktören finns på sidan 30.
Då bolagets ekonomisystem är uppbyggt så att ingående av avtal och betalning av fakturor med mera måste följa de beslutsvägar, firmatecknings- och attesträtter som anges i de interna styrdokumenten finns det i grunden en kontrollstruktur för att motverka och förebygga de risker som bolaget identifierar. Utöver dessa kontrollstrukturer företas en rad kontrollaktiviteter för att ytterligare upptäcka samt korrigera fel och avvikelser. Sådana kontrollaktiviteter består av uppföljning på olika nivåer i organisationen, såsom till exempel uppföljning och avstämning i styrelsen av fattade styrelsebeslut, genomgång och jämförelse av resultatposter, kontoavstämningar samt godkännande och redovisning av affärstransaktioner hos ekonomiavdelningen. I enlighet med styrelsens arbetsordning gör styrelsen en gång om året en genomgång av intern kontroll. Identifiering görs av de risker som bedöms finnas och åtgärder fastställs för att reducera dessa risker. Revisorn bjuds in att på ett styrelsemöte redogöra för sina granskningsåtgärder avseende intern kontroll.
Fördelning och delegering av ansvar har dokumenterats och kommunicerats i för styrelsen och bolaget styrande interna dokument såsom; styrelsens arbetsordning, instruktion till verkställande direktör, delegationsordning, attestordning samt övriga interna styrdokument, exempelvis ekonomihandbok. Samtliga interna styrdokument uppdateras regelbundet vid ändring av till exempel lagstiftning eller redovisningsstandarder. Bactiguard har byggt upp en organisation som syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen blir korrekt och effektiv.
De interna styrdokumenten klargör vem som ansvarar för vad och den dagliga interaktionen mellan berörda personer gör att relevant information och kommunikation når samtliga berörda parter. Koncernledningen erhåller såväl veckovis som månatligen viss finansiell information om bolaget och dess dotterbolag avseende utvecklingen av kommande investeringar samt likviditetsplanering. Bolagets kommunikationspolicy syftar till att säkerställa att all informationsgivning externt och internt blir korrekt och ges vid för varje tillfälle lämplig tidpunkt.
Uppföljning sker löpande på samtliga nivåer i organisationen. Styrelsen utvärderar regelbundet den information som företagsledningen och revisorerna lämnar. Därutöver har styrelsen en årlig uppföljning av gjord riskbedömning och beslutade åtgärder. Av särskild betydelse är styrelsens övervakning för utveckling av den interna kontrollen och för att se till att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag som framkommer.
Beaktat verksamhetens omfattning och organisationens utformning i övrigt har styrelsen inte funnit anledning att inrätta en internrevisionsenhet. Styrelsen har bedömt att den övervakning och granskning som redovisas ovan är tillräcklig för att, tillsammans med den externa revisionen, upprätthålla en effektiv intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.
f 1966 VD
Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Swecare Aktiebolag och SWIB Holding AB (holdingbolag för Smartwise Sweden AB och Procella Therapeutics AB). Ägare och styrelseledamot i KK Consult AB. Bakgrund: Grundare av Kinchard AB och Netpharma AB samt uppdrag inom koncernen.
Aktieinnehav i bolaget: 2 000 000 aktier av serie A (Jur person) och 7 440 977 av serie B (Eget, Familj, Jur person).
f 1966
Senior Vice President Sales & New business Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Nordic Public Affairs AB.
Bakgrund: Olika befattningar inom SEB, Scania AB och TeliaSonera AB.
Aktieinnehav i bolaget: 216 948 aktier av serie B (Eget).
Vice President Marketing
Utbildning: Diplomerad Marknadsförare, IHM Business School. Studier vid Läkarutbildning, Karolinska Institutet Övriga uppdrag: -
Bakgrund: Flertal uppdrag inom internationell marknadsföring och försäljning för Johnson & Johnson, programkoordinator på SBU (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering)
Aktieinnehav i bolaget: 84 632 aktier av serie B (Eget)
f 1967
COO (Chief Operating Officer) Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i
Bakgrund: Uppdrag inom McKinsey, Bain, SEB,
Business Sweden samt inom koncernen. Aktieinnehav i bolaget: 401 632 aktier av serie B (Eget)
f 1967
CFO (Chief Financial Officer)
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Terroir Suisse AB, styrelseledamot och CEO för Fredrik Järrsten
Konsult AB. Bakgrund: Uppdrag inom SEB Enskilda, Lazard, Litorina Kapital samt inom Aleris-koncernen.
Aktieinnehav i bolaget: 121 632 aktier av serie B (Eget, Jur person)
f 1951
Styrelseledamot sedan 2015. Utbildning: Ekonomutbildning vid Linköpings Universitet. MiL:s Management utbildning.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande för Frösunda Omsorg AB i Stockholm. Industrial Adviser till EQT.
Aktieinnehav i bolaget: 50 000 aktier av serie B (Jur person)
Oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen och bolagets större ägare.
f 1969
Styrelseledamot sedan 2014 samt ordförande i revisionsutskottet.
Utbildning: Examen i företagsekonomi och handelsrätt, Lunds universitet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Devyser Holding AB och Devyser AB. Styrelseledamot i Odd Molly International AB (publ), Footway Group AB (publ), M2 Capital Management AB och Suburban Properties Stockholm AB samt bolagsman i Utvecklingsbolaget Persson & Persson i Stockholm HB. Styrelseledamot och VD för M2 Gruppen AB samt VD för Locellus AB och Arnhult Invest AB.
Aktieinnehav i bolaget: 50 000 aktier av serie B (Eget) och 516 000 aktier av serie B (Jur person).
Oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen och bolagets större ägare.
f 1955
Styrelseledamot sedan 2016.
Utbildning: Leg.Läk.,Med.Dr.,docent i plastikkirurgi, Karolinska Institutet Stockholm.
Övriga uppdrag: Affärsområdeschef Specialistvård Stockholm inom Aleris. Styrelseledamot i EURAPS Scientific Committee samt Kvinvest AB.
Oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen och bolagets större ägare.
f 1949
Styrelseledamot sedan 2015.
Utbildning: Civilingenjör, Kemi – Chalmers Tekniska Högskola. Studier i företagsekonomi vid Göteborgs Universitet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Reapplix Aps samt styrelseledamot i Lumina Adhesives AB.
Aktieinnehav i bolaget: 50 000 aktier av serie B (Eget) Oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen och bolagets större ägare.
Verkställande direktör för koncernen sedan juni 2015 och tidigare under perioden 2005 till mars 2014. Styrelseordförande från mars 2014 till juni 2015.
Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Swecare Aktiebolag och SWIB Holding AB (holdingbolag för Smartwise Sweden AB och Procella Therapeutics AB). Ägare och styrelseledamot i KK Consult AB.
Aktieinnehav i bolaget: 2 000 000 aktier av serie A (Jur person) och 7 440 977 av serie B (Eget, Familj, Jur person).
Ej oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen eller bolagets större ägare.
| Belopp i Tkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5, 6 | 118 736 | 131 420 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 9 606 | 7 043 |
| Summa | 128 342 | 138 463 | |
| Råvaror och förnödenheter | -15 797 | -7 902 | |
| Övriga externa kostnader | 7, 8 | -46 701 | -56 287 |
| Personalkostnader | 9 | -45 819 | -52 942 |
| Avskrivningar | 14, 16–21 | -33 375 | -32 850 |
| Övriga rörelsekostnader | -4 848 | -1 078 | |
| Resultatandelar i intresseföretag | 23 | -70 | -70 |
| Summa | -146 610 | -151 129 | |
| Rörelseresultat | -18 268 | -12 666 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Finansiella intäkter | 10 | 9 735 | 2 657 |
| Finansiella kostnader | 11 | -22 800 | -20 961 |
| Summa | -13 065 | -18 304 | |
| Resultat före skatt | -31 333 | -30 970 | |
| Inkomstskatt | 12 | 4 482 | 4 469 |
| Årets resultat | -26 851 | -26 501 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderföretagets aktieägare | -26 851 | -26 501 | |
| Resultat per aktie i kr | -0,81 | -0,80 |
| Belopp i Tkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Årets resultat | -26 851 | -26 501 |
| Övrigt totalresultat: | ||
| Komponenter som kommer att omklassificeras till årets resultat | ||
| Omräkningsdifferenser | -264 | 1 146 |
| Övrigt totalresultat, efter skatt | -264 | 1 146 |
| Summa totalresultat för året | -27 115 | -25 355 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderföretagets aktieägare | -27 115 | -25 355 |
| Totalresultat per aktie i kr | -0,81 | -0,76 |
| Belopp i Tkr | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar Goodwill |
13 | 226 292 | 226 292 |
| Teknologi | 14 | 236 612 | 260 418 |
| Varumärke | 15 | 25 572 | 25 572 |
| Kundrelationer | 16 | 11 728 | 12 908 |
| Aktiverade utvecklingskostnader Patent |
17 18 |
16 562 1 021 |
12 062 1 272 |
| Summa | 517 787 | 538 524 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Förbättringsutgift på annans fastighet | 19 | 16 133 | 17 917 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 20 | 5 659 | 7 412 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 21 | 3 937 | 5 432 |
| Summa | 25 729 | 30 761 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 25 | 16 170 | 6 012 |
| Andelar i intressebolag | 23 | 1 228 | 1 298 |
| Summa | 17 398 | 7 310 | |
| Summa anläggningstillgångar | 560 914 | 576 595 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 24 | 15 144 | 11 687 |
| Kundfordringar | 25 | 27 642 | 51 634 |
| Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
26 | 3 025 9 704 |
4 620 9 591 |
| Likvida medel | 27 | 15 645 | 22 119 |
| Summa | 71 160 | 99 651 | |
| Summa tillgångar | 632 074 | 676 246 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital hänförligt till moderföretagets | |||
| aktieägare | |||
| Aktiekapital Omräkningsreserv |
28 | 833 88 |
833 352 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 675 690 | 675 690 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | -286 283 | -259 432 | |
| Summa | 390 328 | 417 443 | |
| Summa eget kapital | 390 328 | 417 443 | |
| Långfristiga skulder Förskott från kunder |
18 207 | – | |
| Skulder till aktieägare | 29 | 50 000 | – |
| Uppskjuten skatteskuld | 12 | 30 285 | 34 767 |
| Summa | 98 492 | 34 767 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 100 000 | – |
| Obligationslån | 29 | – | 142 140 |
| Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder |
4 896 3 835 |
4 017 3 996 |
|
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 34 523 | 73 883 |
| Summa | 143 254 | 224 036 | |
| Summa skulder | 241 746 | 258 803 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 632 074 | 676 246 |
| Belopp i Tkr | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2015 | 833 | 675 690 | -794 | -232 931 | 442 798 |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | – | -26 501 | -26 501 |
| Övrigt totalresultat: | |||||
| Omräkningsdifferenser | – | – | 1 146 | – | 1 146 |
| Summa övrigt totalresultat, efter skatt | – | – | 1 146 | – | 1 146 |
| Summa totalresultat | – | – | 1 146 | -26 501 | -25 355 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | – | – |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 833 | 675 690 | 352 | -259 432 | 417 443 |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 833 | 675 690 | 352 | -259 432 | 417 443 |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | – | -26 851 | -26 851 |
| Övrigt totalresultat: | |||||
| Omräkningsdifferenser | – | – | -264 | – | -264 |
| Summa övrigt totalresultat, efter skatt | – | – | -264 | – | -264 |
| Summa totalresultat | – | – | -264 | -26 851 | -27 115 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | – | – |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 833 | 675 690 | 88 | -286 283 | 390 328 |
| Belopp i Tkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten Periodens resultat |
-26 851 | -26 501 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | ||
| Avskrivningar | 33 375 | 32 850 |
| Marknadsvärdering obligationslån | -4 140 | -2 602 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | -6 268 | -3 653 |
| -3 884 | 94 | |
| Ökning/minskning av varulager | -3 416 | -2 628 |
| Ökning/minskning av kundfordringar | -803 | -4 747 |
| Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar | 370 | 141 |
| Ökning/minskning av leverantörsskulder Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder |
933 -5 611 |
-7 371 -6 280 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -8 527 | -20 885 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Investering i immateriella tillgångar | -6 450 | -5 921 |
| Investering i materiella anläggningstillgångar | -961 | -5 744 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -7 411 | -11 666 |
| Operativt kassaflöde | -19 822 | -32 456 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Amortering av lån | -138 000 | -50 827 |
| Upptagna lån | 150 000 | – |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 12 000 | -50 827 |
| Årets kassaflöde | -7 822 | -83 283 |
| Likvida medel vid årets början | 22 119 | 105 147 |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 348 | 255 |
| Likvida medel vid årets slut | 15 645 | 22 119 |
| Belopp i Tkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | – | – | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 7 563 | 7 036 |
| Summa | 7 563 | 7 036 | |
| Övriga externa kostnader | 7, 8 | -3 207 | -2 752 |
| Personalkostnader | 9 | -7 121 | -12 750 |
| Summa | -10 328 | -15 502 | |
| Rörelseresultat | -2 765 | -8 466 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 10 | 4 431 | 5 275 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | -31 328 | -27 674 |
| Summa | -26 897 | -22 399 | |
| Resultat efter finansiella poster | -29 662 | -30 865 | |
| Skatt på årets resultat | 12 | – | – |
| Årets resultat | -29 662 | -30 865 |
| Belopp i Tkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Årets resultat Övrigt totalresultat |
-29 662 – |
-30 865 – |
| Summa totalresultat | -29 662 | -30 865 |
| Belopp i Tkr | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterföretag | 22 | 384 574 | 384 574 |
| Fordringar hos koncernföretag | 213 515 | 315 200 | |
| Summa | 598 089 | 699 774 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 22 395 | 12 977 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | – | – | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 243 | 1 457 |
| Summa | 22 638 | 14 434 | |
| Kassa och bank | 27 | 1 118 | 16 052 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 756 | 30 486 | |
| Summa tillgångar | 621 845 | 730 260 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 28 | 833 | 833 |
| Summa | 833 | 833 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 497 360 | 528 225 | |
| Årets resultat | -29 662 | -30 865 | |
| Summa | 467 698 | 497 360 | |
| Summa eget kapital | 468 531 | 498 193 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till aktieägare | 29 | 50 000 | – |
| Summa | 50 000 | – | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 29 | – | 225 259 |
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 100 000 | – |
| Leverantörsskulder | 85 | 93 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 809 | 1 009 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 2 420 | 5 706 |
| Summa | 103 314 | 232 067 | |
| Summa skulder | 153 314 | 232 067 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 621 845 | 730 260 |
| Belopp i Tkr | Aktie kapital |
Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 833 | – | 528 225 | 529 058 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | -30 865 | -30 865 |
| Summa totalresultat | – | – | -30 865 | -30 865 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | – |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 833 | – | 497 360 | 498 193 |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 833 | – | 497 360 | 498 193 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | -29 662 | -29 662 |
| Summa totalresultat | – | – | -29 662 | -29 662 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | – |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 833 | – | 467 698 | 468 531 |
| Belopp i Tkr | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Periodens resultat | -29 662 | -30 865 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | -2 057 | -3 893 |
| -31 719 | -34 758 | |
| Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder och fordringar | -7 400 | 6 691 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -39 119 | -28 067 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | – | – |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Amortering av lån | -227 500 | – |
| Upptagna lån | 150 000 | – |
| Förändring av fordringar på koncernföretag | 101 684 | -43 200 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 24 184 | -43 200 |
| Årets kassaflöde | -14 934 | -71 267 |
| Likvida medel vid årets början | 16 052 | 87 319 |
| Likvida medel vid årets slut | 1 118 | 16 052 |
Bactiguard Holding AB med organisationsnummer 556822-1187 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 15, 146 21 Tullinge. Företagets och dess dotterföretags ("koncernens") verksamhet, bedrivs i södra Stockholm (huvudkontor och produktionsanläggning) och i Malaysia (produktionsanläggning). Verksamheten omfattar forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning av företagets produkter och tekniska lösningar.
Koncernredovisningen för Bactiguard Holding AB har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av IFRS Interpretations Committee per den 31 december 2016.
Vidare tillämpar koncernen Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller vissa finansiella instrument värderade till verkligt värde. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket också är koncernens rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om inget annat anges. Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats.
Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter 2016.
De nya och ändrade standarder och tolkningar som har givits ut men som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2017 har ännu inte börjat tillämpats av koncernen. Nedan beskrivs de nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms få påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas första gången.
| Standarder | Ska tillämpas för räkenskapsår som börjar: |
|---|---|
| IFRS 9 Financial Instruments | 1 januari 2018 eller senare |
| IFRS 15 Revenue from | |
| contracts with customers | 1 januari 2018 eller senare |
| IFRS 16 Leases | 1 januari 2019 eller senare |
IFRS 9 Finansiella instrument utfärdades den 24 juli 2014 och ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Standarden är utgiven i faser där den version som gavs ut i juli 2014 ersätter alla de tidigare versionerna.
IFRS 9 innehåller nya principer för hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. Avgörande för i vilken värderingskategori en finansiell tillgång hänför sig till avgörs av dels företagets syfte med innehavet av tillgången (d.v.s. företagets "affärsmodell"), dels den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden.
Den nya standarden innehåller även nya regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som innebär att den tidigare "incurred loss-metoden" ersätts av en ny "expected loss-metod".
Syftet med de nya reglerna för säkringsredovisning är att företagets riskhantering ska avspeglas i redovisningen. Standarden innebär utökade möjligheter att säkra riskkomponenter i icke-finansiella poster samt att fler typer av instrument kan ingå i en säkringsrelation. Vidare finns det kvantitativa kravet på effektivitet inte längre kvar. IFRS 9 är tillämplig på räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 och den är antagen av EU. Företagsledningens bedömning är att tillämpningen av IFRS 9 kan påverka de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna vad gäller koncernens finansiella tillgångar och skulder. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 9 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers utfärdades den 28 maj 2014 och ska ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla intäkter som uppkommer genom avtal med kunder, med undantag för leasingavtal, finansiella instrument och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning enligt IFRS 15 är att ett företag ska redovisa en intäkt på det sätt som återspeglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden, till det belopp som företaget förväntar sig rätt att erhålla i utbyte mot varan eller tjänsten. En intäkt redovisas då kunden erhåller kontroll över varan eller tjänsten. Det finns betydligt mer vägledning i IFRS 15 för specifika områden och upplysningskraven är omfattande. IFRS 15 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 eller senare med tidigare tillämpning tillåten. Standarden är antagen av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 15 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 16 Leases utfärdades den 13 januari 2016 och ska ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 introducerar en "right of use model" och innebär för leasetagaren att i stort sett samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen, klassificering i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte göras. Undantagna är leasingavtal med en leasingperiod som är 12 månader eller kortare samt leasingavtal som uppgår till mindre värden. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på tillgången och räntekostnader på skulden. Standarden innehåller mer omfattande upplysningskrav jämfört med nuvarande standard. För leasegivare innebär IFRS 16 inga egentliga skillnader jämfört med IAS 17. IFRS 16 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019 med tidigare tillämpning tillåten under förutsättning att IFRS 15 tillämpas samtidigt. Standarden är ännu inte antagen av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 16 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
Företagsledningen bedömer att övriga nya eller ändrade standarder och nya tolkningar, som inte har trätt i kraft, väntas inte få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.
Ändringar i RFR 2 har inte haft någon väsentlig påverkan på moderföretagets finansiella rapporter 2016.
De ändringar i RFR 2 Redovisning i juridiska personer som träder ikraft fr.o.m. 1 januari 2017 avser främst följande områden:
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar
Ökade upplysningskrav i juridisk person för att förtydliga innebörd av "utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt Årsredovisningslagen". Omfattar redovisningsprinciper för finansiella instrument, principer för säkringsredovisning och principer för bortbokning från balansräkningen. Större företag ska även lämna upplysningar om derivatinstrument som inte värderas till verkligt värde samt upplysningar om utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller liknande värdepapper. Ändringen kommer att innebära utökade redovisningsprinciper.
Företagsledningen bedömer att övriga ändringar i RFR 2, som ännu inte har trätt i kraft, inte väntas få någon väsentlig påverkan på moderföretagets finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Bactiguard Holding AB och de företag över vilka moderföretaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterföretag). Bestämmande inflytande innebär en rätt att direkt eller indirekt utforma strategierna för ett företag i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen av om ett bestämmande inflytande föreligger, ska aktieägaravtal samt potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderföretaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 % av rösterna.
Dotterföretag tas med i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande även om detta leder till ett negativt värde för innehav utan bestämmande inflytande.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen
Förändringar i moderföretagets andel i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner (det vill säga som transaktioner med koncernens ägare). Eventuell skillnad mellan det belopp med vilket innehav utan bestämmande inflytande justeras och det verkliga värdet på den erlagda eller erhållna ersättningen redovisas direkt i eget kapital och fördelas på moderföretagets ägare.
När moderföretaget förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag, beräknas vinsten eller förlusten vid avyttringen som skillnaden mellan
Köpeskillingen för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
De identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna samt eventualtillgångarna redovisas till verkligt värde per förvärvstidpunkten med följande undantag:
Eventualförpliktelser som övertagits i ett rörelseförvärv redovisas som om de är befintliga förpliktelser som härrör från inträffade händelser och vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
För varje rörelseförvärv värderas tidigare innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt värde eller till värdet av den proportionella andelen av innehavet utan bestämmande inflytande av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar.
Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Goodwill som uppkommer vid förvärv av dotterföretag utgör det belopp varmed summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Goodwill som uppkommer vid förvärv av dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov fördelas goodwill på de kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av synergierna som uppkommer vid förvärvet. Goodwill skall prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare när det finns en indikation på att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Om återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, fördelas nedskrivningsbeloppet, först minskas det redovisade värdet för goodwill som hänförts till den kassagenererande enheten och sedan minskas redovisat värde för goodwill som hänförts till övriga tillgångar i en enhet. En redovisad nedskrivning av goodwill kan inte återföras i en senare period.
Vid försäljning av ett dotterföretag tas kvarvarande redovisat värde på goodwill med i beräkningen av realisationsresultatet.
Ett rörelsesegment är en del av ett företag som bedriver affärsverksamhet från vilken den kan få intäkter och ådra sig kostnader, vars rörelseresultat regelbundet granskas av företagets högste verkställande beslutsfattare, och för vilken det finns fristående finansiell information. Företagets rapportering av rörelsesegment överensstämmer med den interna rapporteringen till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som bedömer rörelsesegmentens resultat och beslutar om
fördelning av resurser. Företagets bedömning är att koncernledningen utgör den högste verkställande beslutfattaren.
Bolaget bedöms i sin helhet verka inom en rörelsegren.
Koncernens intäkter härrör främst från licensintäkter och intäkter från försäljning av BIP-produkter. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter och liknande avdrag.
Intäkter från försäljning av varor redovisas när varorna levererats och äganderätten har överförts till kunden när samtliga villkor nedan är uppfyllda:
Ovanstående innebär att varje avtal kräver en analys av de omständigheter och villkor som påverkar transaktionen.
Koncernens intäkter från royalty härrör från licensintäkterna. Intäkterna periodiseras löpande baserat på utfall av försäljning och redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Tidigare ingångna distributionsavtal avseende rättighet till geografisk marknad och med en rättighet att ropa av produkter redovisas de, i avtalen fastställda belopp, som kundfordringar samt förutbetalda intäkter. Tidpunkt för intäktsredovisning samt avräkning mot förutbetalda intäkter sker när produkterna levereras. Sedan 2015 sluts inte avtal med rättighet att ropa av produkter.
Utdelningsintäkter redovisas när aktieägarens rätt att erhålla betalning har fastställts.
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran.
Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Koncernen har endast operationella leasingavtal.
Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen redovisas i den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen bedriver sin verksamhet (funktionell valuta). I koncernredovisningen omräknas samtliga belopp till svenska kronor (SEK), vilket är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas i respektive enhet till enhetens funktionella valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Vid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster, som värderas till verkligt värde i en utländsk valuta, räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om.
Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen för den period i vilka de uppstår, med undantag för transaktioner som utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Vid upprättande av koncernredovisning omräknas utländska dotterföretags tillgångar och skulder till svenska kronor enligt balansdagens kurs. Intäkts- och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs, om inte valutakursen fluktuerat väsentligt under perioden då istället transaktionsdagens valutakurs används. Eventuella omräkningsdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat och överförs till koncernens omräkningsreserv. Vid avyttring av ett utländskt dotterföretag redovisas sådana omräkningsdifferenser i
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, uppförande eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, inräknas i tillgångens anskaffningsvärde tills den tidpunkt då tillgången är färdigställd för dess avsedda användning eller försäljning. Ränteintäkter från tillfällig placering av upplånade medel för ovan beskriven tillgång dras av från de låneutgifter som får inräknas i tillgångens anskaffningsvärde.
Övriga låneutgifter redovisas i resultatet i den period de uppkommer.
Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m. samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner.
För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs.
Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s.k. balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar redovisas inte om den temporära skillnaden är hänförlig till goodwill eller om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld (som inte är ett rörelseförvärv) och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.
Uppskjuten skatteskuld redovisas för skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterföretag, utom i de fall koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte kommer att ske inom överskådlig framtid. De uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till avdragsgilla temporära skillnader avseende sådana investeringar ska bara redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och det är troligt att ett sådant utnyttjande kommer att ske inom överskådlig framtid.
Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran.
Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skattelagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma myndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. Vid aktuell och uppskjuten skatt som uppkommer vid redovisning av rörelseförvärv, ska skatteeffekten redovisas i förvärvskalkylen.
Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Anskaffningsvärdet består av inköpspriset, utgifter som är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick att användas samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där den finns. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till posten kommer koncernen till godo och att anskaffningsvärdet för densamma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer.
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens värde minskat med bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod som uppskattas till: Förbättringsutgift på annans fastighet 5–15 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 5 år
| Inventarier, verktyg och installationer | 5 år |
|---|---|
| Bedömda nyttjandeperioder, restvärden och avskrivningsmetoder omprövas |
minst i slutet av varje räkenskapsperiod, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring av tillgången, utgörs av skillnaden mellan eventuella nettointäkten vid avyttringen och dess redovisade värde, redovisas i resultatet i den period när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning.
Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat.
– Aktiverade utgifter för produktutveckling
Internt upparbetade immateriella tillgångar som härrör från koncernens produktutveckling redovisas endast om följande villkor är uppfyllda:
Om det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immateriell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i den period de uppkommer.
Efter första redovisningstillfället redovisas internt upparbetade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett företagsförvärv identifieras och redovisas separat från goodwill när de uppfyller definitionen av en immateriell tillgång och deras verkliga värden kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för sådana immateriella tillgångar utgörs av deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten.
Efter det första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar på samma sätt som separat förvärvade immateriella tillgångar.
| Teknologi | 15 år |
|---|---|
| Kundrelationer | 15 år |
| Patent | 20 år |
| Aktiverade utgifter för produktutveckling | 5 år |
| Varumärke | Obestämbar nyttjandeperiod |
En immateriell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppstår när en immateriell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning, utgörs av skillnaden mellan det som erhålls vid avyttringen och tillgångens redovisade värde, redovisas i resultaträkningen när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning.
Vid varje balansdag analyserar koncernen de redovisade värdena för materiella och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar koncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning ska prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov, eller när det finns en indikation på värdeminskning.
Återvinningsvärdet är det högre värdet av det verkliga värdet minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången.
Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning ska omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen.
Då en nedskrivning sedan återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde till det omvärderade återvinningsvärdet, men det förhöjda redovisade värdet får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång eller en del av en finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld eller en del av en finansiell skuld bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Vid varje balansdag utvärderar bolaget om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser. Exempel på sådana händelser är väsentligt försämrad finansiell ställning för motparten eller utebliven betalning av förfallna belopp.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som vid den efterföljande redovisningen inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas vid den initiala redovisningen till verkligt värde med tillägg respektive avdrag för transaktionskostnader. Finansiella tillgångar och finansiella skulder som vid den efterföljande redovisningen värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas vid den initiala redovisningen till verkligt värde. Vid den efterföljande redovisningen värderas finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen enligt IAS 39.
Vid den initiala redovisningen kategoriseras en finansiell tillgång eller en finansiell skuld i en av följande kategorier:
De finansiella tillgångarnas och finansiella skuldernas verkliga värden bestäms enligt följande:
Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder med standardvillkor som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris.
Det verkliga värdet på andra finansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade värderingsmodeller som baseras på information hämtad
från observerbara aktuella marknadstransaktioner.
För samtliga finansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges i efterföljande noter.
Med upplupet anskaffningsvärde avses det belopp till vilket tillgången eller skulden initialt redovisades med avdrag för amorteringar, tillägg eller avdrag för ackumulerad periodisering enligt effektivräntemetoden av den initiala skillnaden mellan erhållet/betalat belopp och belopp att betala/erhålla på förfallodagen samt med avdrag för nedskrivningar. Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Likvida medel inkluderar kassamedel och banktillgodohavanden samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter samt är föremål för en obetydlig risk för värdeförändringar. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre månader från tidpunkten för förvärvet. Kassamedel och banktillgodohavanden kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. På grund av att bankmedel är betalningsbara på anfordran motsvaras upplupet anskaffningsvärde av nominellt belopp. Kortfristiga placeringar kategoriseras som "Innehav för handel" och värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Kundfordringar kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. De kundfordringar med löptid mer än 12 månader redovisas som finansiell tillgång och diskonteras. Avdrag görs för fordringar som bedömts som osäkra. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Leverantörsskulder kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är dock kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och lånets återbetalningsbelopp periodiseras över lånets löptid enligt effektivräntemetoden och redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.
Företagsobligationen består av ett värdekontrakt (en skulddel) och inbäddade derivat. Skulddelen redovisas normalt till upplupet anskaffningsvärde och de inbäddade derivaten värderas och redovisas under vissa förutsättningar till verkligt värde på samma sätt som fristående derivatinstrument. De inbäddade derivaten uppkommer i och med att obligationens återbetalningsbelopp bestäms av koncernens EBITDA för en viss framtida period. Istället för att värdera skulddelen och de inbäddade derivaten var för sig har koncernen valt att värdera hela det sammansatta instrumentet (dvs. skulddelen och de inbäddade derivaten tillsammans) till verkligt värde. De värdeförändringar som uppkommer redovisas i finansnettot i resultaträkningen. Det sammansatta instrumentet kategoriseras som "Verkligt värde via resultaträkningen".
Obligationslånet förföll till betalning i december 2016 och betalades då i sin helhet.
Valutaterminer kan användas för säkring av flöden i utländsk valuta. Säkringsinstrumenten redovisas separat till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändring i resultaträkningen. Under året har Koncernen inte använts sig av några derivatinstrument.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och uppskattade kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.
Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Det belopp som avsätts utgör den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, ska det redovisade värdet motsvara nuvärdet av dessa utbetalningar.
Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, ska gottgörelsen särredovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt.
Moderföretaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Tillämpning av RFR 2 innebär att moderföretaget så långt som möjligt tillämpar alla av EU godkända IFRS inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt beaktat sambandet mellan redovisning och beskattning. De ändringar i RFR 2.
Skillnaderna mellan moderföretagets och koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan:
Moderföretagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderföretagets finansiella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag, som kostnadsförs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i dotterföretag.
Ett koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag, vilket innebär att koncernbidraget redovisas som en finansiell intäkt.
Koncernbidrag lämnade från moderföretaget till ett dotterföretag redovisas i resultaträkningen som en bokslutsdisposition.
Moderföretagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
Moderföretaget tillämpar inte IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. I moderföretaget tillämpas en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt Årsredovisningslagen.
Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.
Räntebärande skulder minus likvida medel.
Resultat före räntor, skatt, av- och nedskrivningar.
Resultat för perioden / Vägt genomsnittligt emissionkorrigerat antal aktier under perioden.
Kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och förändringar i rörelsekapital.
Finansiella intäkter minus finansiella kostnader.
Bolaget presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av bolagets prestation. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en ersättning för mått som definieras enligt IFRS.
I nedanstående tabeller presenteras mått som inte definieras enligt IFRS.
Visar verksamhetens intjänandeförmåga från den löpande verksamheten utan hänsyn till kapitalstruktur och skattesituation och är tänkt att underlätta jämförelser med andra bolag i samma bransch.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |
| Rörelseresultat | -18 268 | -12 666 |
| Avskrivningar | 33 375 | 32 850 |
| EBITDA | 15 107 | 20 184 |
Är ett mått för att beskriva koncernens skuldsättning och dess förmåga att återbetala sina skulder med likvida medel genererade från koncernens löpande verksamhet om skulderna förföll idag.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |||
| Räntebärande skulder | 150 000 | 142 140 | ||
| Likvida medel | -15 645 | -22 119 | ||
| Nettoskuld | 134 355 | 120 021 |
Nedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår.
Ett villkor för intäktsredovisning är att intäkterna från försäljning ska redovisas då betydande risker och förmåner förknippade med äganderätten har överförts till köparen. Bedömning av när dessa risker och förmåner överförts kräver granskning av varje kontrakt och de omständigheter under vilka respektive transaktion genomförts. De kvantifierade belopp som bedömts som intäkter redovisas i not 5.
Koncernen testar varje år, eller vid indikation om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill och varumärken, se not 13.
Kundfordringar utgör en av de mest väsentliga posterna i balansräkningen och redovisas till nominellt belopp netto efter avdrag för avsättning för osäkra kundfordringar. De kundfordringar som har en löptid på mer än 12 månader diskonteras. Reserven för osäkra kundfordringar är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. Koncernen gör löpande bedömningar av samtliga utestående kundfordringar. Reservering görs för förfallna fordringar där betalning framstår som mindre sannolik. 46 % av kundfordringarna avser territoriella avgifter och motsvaras av en förutbetald intäkt och förskott från kund med samma belopp, dvs dessa kundfordringar har ännu inte redovisats som intäkter och en eventuell reservering av dem skulle reducera förutbetalda intäkter och inte resultatet. En av de största kundfordringarna avser Irak, vilken bolaget noga följer givet den ekonomiska och politiska situation som råder i landet.
Se not 4 för ytterligare information avseende kreditrisken.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder utgör balansposter som är föremål för uppskattningar och bedömningar. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskattningar och bedömningar påverkar det redovisade uppskjutna skattebeloppen genom att det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder ska fastställas men även genom prognoser avseende framtida skattepliktiga vinster om ett framtida nyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av sådana.
| Inom 3 mån |
3–12 mån |
2–5 år | Över 5 år | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen 2015-12-31 | |||||
| Obligationslån | – | 153 180 | – | – | 153 180 |
| Leverantörsskulder | 4 017 | – | – | – | 4 017 |
| Checkräkningskredit | – | – | – | – | – |
| Summa | 4 017 | 153 180 | – | – | 157 197 |
| Koncernen 2016-12-31 | |||||
| Skulder till aktieägare | 535 | 1 337 | 50 880 | – | 52 752 |
| Skulder till kreditinstitut | 1 069 | 102 674 | 103 743 | ||
| Leverantörsskulder | 4 896 | – | – | – | 4 896 |
| Checkräkningskredit | – | – | – | – | – |
| Summa | 6 500 | 104 011 | 50 880 | – | 161 391 |
| Moderbolaget 2015-12-31 | |||||
| Obligationslån | – | 252 525 | – | – | 252 525 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 93 | – | – | – | 93 |
| Summa | 93 | 252 525 | – | – | 252 618 |
| Moderbolaget 2016-12-31 | |||||
| Skulder till aktieägare | 535 | 1 337 | 50 880 | – | 52 752 |
| Skulder till kreditinstitut | 1 069 | 102 674 | 103 743 | ||
| Leverantörsskulder | 85 | – | – | – | 85 |
| Summa | 1 689 | 104 011 | 50 880 | – | 156 580 |
Koncernen är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av risk. Koncernens målsättning är att skapa ett övergripande riskhanteringsprogram som fokuserar på att minimera potentiella ogynnsamma effekter på det finansiella resultatet. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av koncernens risker. De ramar som gäller för exponering, hantering och uppföljning av finansiella risker fastställs av styrelsen och revideras årligen. Styrelsen har delegerat ansvaret för den dagliga riskhanteringen till bolagets VD som i sin tur har delegerat till bolagets CFO. Styrelsen har möjlighet att besluta om tillfälliga avsteg från de fastställda ramarna. Nedan specificeras olika finansiella risker som Bactiguard utsätts för.
Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att ta upp externa lån. I tabellen ovan visas koncernens likviditetsrisk genom en löptidsanalys avseende finansiella skulder. Beloppen i dessa tabeller är inte diskonterade värden och de innehåller i förekommande fall även räntebetalningar vilket innebär att dessa belopp inte är möjliga att stämma av mot de belopp som redovisas i balansräkningarna. Räntebetalningar är fastställda utifrån de förutsättningar som gäller på balansdagen. Belopp i utländsk valuta är omräknade till svenska kronor till balansdagens valutakurser.
Bolaget hanterar likviditets- och finansieringsrisker genom löpande uppföljning av likviditetsprognoser. Efter genomförd refinansiering av Bolagets obligationslån enligt ovan tabell arbetar Bolaget också vidare på att säkerställa en långsiktig finansieringslösning till marknadsmässiga villkor.
Med kreditrisk avses risken för att motparten i en transaktion orsakar koncernen en förlust genom att inte fullfölja sina avtalsenliga förpliktelser. Koncernens exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar. För att begränsa koncernens kreditrisk görs en kreditbedömning av varje ny kund. Befintliga kunders finansiella situation följs också löpande upp för att på ett tidigt stadium identifiera varningssignaler.
Kundfordringarna är spridda på ett stort antal kunder där dock ett fåtal kunder står för en väsentlig del av de totala kundfordringarna. En av de största kundfordringarna avser Irak, vilken bolaget noga följer givet den ekonomiska och politiska situation som råder i landet.
Kundfordringarna är inte koncentrerade till ett specifikt geografiskt område. Ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Försäljning av varor sker endast till kunder där kreditrisken bedöms liten. Bactiguard utgår ifrån Exportkreditnämndens bedömning av kreditvärdighet i respektive land. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.
I enlighet med IAS 39 klassificeras alla finansiella instrument utifrån värderingskategorier. Tabellen nedan visar koncernens finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori samt redovisat värde och verkligt värde per post.
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde |
Verkligt värde |
Redovi sat värde |
Verkligt värde |
||
| Finansiella tillgångar | |||||
| Låne- och kundfordringar: | |||||
| Kundfordringar | 43 812 | 43 812 | 57 646 | 57 646 | |
| Likvida medel | 15 645 | 15 645 | 22 119 | 22 119 | |
| Summa finansiella tillgångar | 59 457 | 59 457 | 79 765 | 79 765 | |
| Finansiella skulder | |||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 50 000 | 50 000 | – | – | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 100 000 | 100 000 | 142 140 | 142 140 | |
| Leverantörsskulder | 4 896 | 4 896 | 4 017 | 4 017 | |
| Övriga skulder | 38 358 | 38 358 | 77 879 | 77 879 | |
| Summa finansiella skulder | 193 254 | 193 254 | 224 036 | 224 036 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
| Finansiella tillgångar | ||||||
| Kundfordringar | – | – | 16 170 | – | – | 6 012 |
| Summa finansiella tillgångar | – | – | 16 170 | – | – | 6 012 |
| Finansiella skulder | ||||||
| Förskott från kunder | – | – | 18 207 | – | – | – |
| Obligationslån | – | – | – | 142 140 | – | – |
| Summa finansiella skulder | – | – | 18 207 | 142 140 | – | – |
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen utgörs av långfristiga kundfordringar samt obligationslån. För koncernens övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder bedöms de redovisade värdena vara en god approximation av de verkliga värdena. En beräkning av verkligt värde baserat på diskonterade framtida kassaflöden, där en diskonteringsränta som speglar motpartens kreditrisk utgör den mest väsentliga indatan, bedöms inte ge någon väsentlig skillnad jämfört med redovisat värde.
I tabellen ovan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde samt hur klassificeringen i verkligt värde hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Nivå 1 – Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder som företaget har tillgång till vid värderingstidpunkten. En marknad betraktas som aktiv om transaktioner med tillgången eller skulden äger rum med tillräcklig frekvens och volym för att ge fortlöpande prisinformation.
Nivå 2 – Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka är direkt eller indirekt observerbara för tillgången eller skulden.
Nivå 3 – Icke observerbara indata för tillgången eller skulden.
Obligationen var noterad på Nasdaq Stockholm och föremål för handel via Carnegie, Nordea, Swedbank, SEB m.fl och värderades till marknadspris. Obligationen förföll och återbetalades i sin helhelt den 12 december 2016.
Långfristiga kundfordringar med löptid längre än 12 månader har diskonterats.
Koncernens mål för förvaltning av kapital är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet för att generera skälig avkastning till aktieägarna och nytta till övriga intressenter.
Koncernen följer upp kapitalstrukturen på basis av skuldsättningsgraden. Skuldsättningsgraden beräknas som nettoskulden dividerat med EBITDA (Rörelseresultat justerat för avskrivningar). Nettoskulden beräknas som räntebärande skulder minus likvida medel.
Med valutarisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden fluktuerar till följd av ändrade valutakurser. Exponeringen för valutarisk härrör huvudsakligen från betalningsflöden i utländsk valuta, så kallad transaktionsexponering, och från omräkning av balansposter i utländsk valuta samt vid omräkning av utländska dotterföretags resultaträkningar och balansräkningar till koncernens presentationsvaluta som är svenska kronor, så kallad balansexponering.
Koncernens utflöden består huvudsakligen av SEK och USD samtidigt som koncernens inflöden huvudsakligen består av USD och EUR. Koncernen är därmed i stor omfattning påverkad av förändringar i dessa valutakurser.
Enligt koncernens valutapolicy kan transaktionsexponeringen reduceras genom att använda derivatinstrument. Koncernen har enligt valutapolicyn möjlighet att använda, terminskontrakt, swapar och valutaoptioner. Om sådana instrument används bör säkring ske till 40-80 % av prognostiserade kassaflöden i USD under de närmast kommande tolv månaderna. Per den 31 december 2016 fanns inga (-) utestående valutaterminer.
Koncernens konsoliderade resultat påverkas av valutakurser och är huvudsakligen hänförlig till USD och EUR. Enligt koncernens finanspolicy ska balansexponeringen inte säkras.
Baserat på årets intäkts-, kostnads- och valutastruktur skulle en generell förändring av kursen för svenska kronor gentemot USD med en procentenhet påverka koncernens rörelseresultat med cirka +/– 0,9 Mkr (1,1). En förändring av kursen för svenska kronor gentemot EUR med en procentenhet skulle påverka koncernens rörelseresultat med cirka +/- 0 Mkr (0,3).
Med ränterisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden fluktuerar till följd av ändrade marknadsräntor. Koncernen är huvudsakligen exponerad för ränterisk genom dess lånefinansiering.
Då lånen löper med en räntebas om Stibor 90 dock lägst 0 % och ett räntetillägg om 3,5 % har Bactiguard ingen direkt exponering mot ränterisk. Ränterisken i ett framtida scenario med externa långfristiga lån ska i första hand hanteras genom spridning av räntebindningstiderna.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Licensintäkter | 102 983 125 292 | – | – | |
| Försäljning av BIP-produkter | 15 753 | 6 128 | – | – |
| Valutakursdifferenser | 4 199 | 3 716 | – | – |
| Förändring i färdigvarulager och produkter i arbete |
2 102 | – | – | – |
| Övriga rörelseintäkter | 3 305 | 3 327 | 7 563 | 7 036 |
| Summa | 128 342 138 463 | 7 563 | 7 036 |
Under 2016 har koncernintern försäljning i moderföretaget uppgått till 7 563 (7 036) Tkr och inköp till 0 Tkr (-).
Den information som rapporteras till högste verkställande beslutsfattare, som underlag för fördelning av resurser och bedömning av segmentens resultat, delas inte upp på olika rörelsesegment. Koncernen utgör därför ett enda rörelsesegment.
Av koncernens totala intäkter motsvarar 80 % (93 %) försäljning till kunden C.R. Bard. Nettoomsättningen uppgår till 118 736 (131 420) Tkr och fördelas enligt följande per geografisk marknad: Amerika 87 % (95 %), MEA 2 % (3 %), Asien 8 % (0,5 %), Europa 3% (1,5 %) varav Sverige 0,5 % (0,3 %).
Av koncernens totala immateriella- och materiella anläggningstillgångar om 543 516 (569 285) Tkr är mindre än 1 % (1 %) hänförligt till de utländska företagen.
Ingen varuförsäljning har under perioden skett i moderföretaget.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Deloitte | ||||
| revisionsuppdrag | 501 | 532 | 501 | 532 |
| revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
118 | 276 | 62 | 160 |
| skatterådgivning | 22 | 27 | 22 | – |
| andra uppdrag | – | – | – | – |
| Summa | 641 | 835 | 585 | 692 |
| Övriga revisorer | ||||
| revisionsuppdrag | 47 | 51 | – | – |
| revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
– | – | – | – |
| skatterådgivning | – | – | – | – |
| andra uppdrag | – | – | – | – |
| Summa | 47 | 51 | – | – |
Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbete innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. Annan revisionsverksamhet avser så kallade kvalitetssäkringstjänster och omfattar bland annat granskning av koncernens delårsrapporter samt revision av EU finansierat projekt.
På balansdagen hade moderföretaget och koncernen utestående åtaganden i form av minimileaseavgifter under icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, med förfallotidpunkter enligt nedan:
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Inom ett år | 9 533 | 9 580 | – | – | |
| Mellan 1 och 5 år | 36 109 | 36 113 | – | – | |
| Senare än 5 år | 58 190 | 67 029 | – | – | |
| Summa | 103 832 112 722 | – | – |
Hyresåtaganden utgör större delen av belopp presenterade ovan. Årets kostnad för operationella leasingavtal uppgår till 9 861 (8 716) Tkr för koncernen och 18 (39) Tkr för moderföretaget.
| Anställda | 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Medelantalet anställda | Antal anställda |
Varav antal män |
Antal anställda |
Varav antal män |
|
| Moderföretaget | 3 | 2 | 4 | 3 | |
| Svenska dotterföretag | 31 | 13 | 35 | 15 | |
| Utländska dotterföretag | 23 | 8 | 26 | 11 | |
| Koncernen totalt | 57 | 23 | 65 | 29 |
| 2016 | 2015 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala löner och ersättningar till anställda | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
Summa | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
Summa | |
| Moderföretaget | 4 814 | 2 755 | 7 569 | 8 271 | 4 412 | 12 683 | |
| – varav pensionskostnader | 1 153 | 1 153 | 2 145 | 2 145 | |||
| Svenska dotterföretag | 24 997 | 11 389 | 36 386 | 27 376 | 10 428 | 37 804 | |
| – varav pensionskostnader | 4 644 | 4 644 | 3 898 | 3 898 | |||
| Utländska dotterföretag | 3 326 | 493 | 3 819 | 3 190 | 490 | 3 679 | |
| – varav pensionskostnader | – | – | – | – | |||
| Koncernen totalt | 33 137 | 14 637 | 47 774 | 38 836 | 15 330 | 54 166 | |
| – varav pensionskostnader totalt | 5 797 | 5 797 | 6 043 | 6 043 |
Löner och ersättningar till anställda exkluderar arvoden till konsulter dvs ej anställda. Övriga personalkostnader netto uppgår till -1 955 (-1 224) Tkr inklusive aktiverade personalkostnader om -3 484 (-3 946)Tkr avseende nedlagd tid i pågående projekt.
I Moderföretagets totala löner och sociala kostnader föregående år ingår ett avgångsvederlag om 4 171 Tkr till tidigare verkställande direktör.
| Styrelse och ledande befattningshavare | 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ledande befattnings |
Ledande befattnings |
||||
| Könsfördelning styrelse och ledande befattningshavare | Styrelse | havare | Styrelse | havare | |
| Män | 3 | 5 | 3 | 7 | |
| Kvinnor | 2 | 5 | 1 | 6 | |
| Totalt | 5 | 10 | 4 | 13 |
Verkställande direktören tillika styrelseledamot är i ovan tabell inkluderad i styrelse.
| 2016 | 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ersättningar och övriga förmåner till ledande befattningshavare |
Lön/ Arvode |
Övriga förmåner |
Pension | Summa | Lön/ Arvode |
Övriga förmåner |
Pension | Summa |
| Verkställande direktör | 2 159 | – | 522 | 2 681 | 4 791 | – | 1 576 | 6 367 |
| Andra ledande befattningshavare | 14 183 | 62 | 2 361 | 16 606 | 11 483 | – | 1 992 | 13 475 |
| Totalt | 16 342 | 62 | 2 883 | 19 287 | 16 274 | – | 3 568 | 19 842 |
Verkställande direktören har under året varit anställd i Bactiguard Holding AB. Inget avtal om avgångsvederlag föreligger mellan bolaget och nuvarande VD och andra ledande befattningshavare. Andra ledande befattningshavare avser utöver koncernledningen även chef för produktion och inköp, två regionala säljchefer, ekonomichef, chef för kliniskt och forskning, samt en chef för produktutveckling och marknadsaccess. I tabellen ovan ingår i föregående år avtalat avgångsvederlag om totalt 3 364 Tkr, exklusive bl a sociala avgifter, med tidigare anställd verkställande direktör.
| 2016 | 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse | Lön/ Arvode styrelse ledamot |
Övrig ersättning |
Pension | Summa | Lön/ Arvode styrelse ledamot |
Övrig ersättning |
Pension | Summa |
| Stanley Brodén, styrelseordförande | 417 | 58 | – | 475 | 122 | – | – | 122 |
| Peter Hentschel, styrelseledamot | 179 | – | – | 179 | 122 | – | – | 122 |
| Christian Kinch, styrelseledamot (styrelse ordförande, t o m juni 2015) |
– | – | – | – | 1 538 | – | 288 | 1 826 |
| Mia Arnhult, styrelseledamot | 179 | 58 | – | 237 | 186 | – | – | 186 |
| Marie Wickman-Chantereau, styrelseledamot fr o m juni 2016 |
117 | – | – | 117 | – | – | – | – |
| Ulf Mattson, styrelseledamot, t o m maj 2015 | – | – | – | – | 63 | – | – | 63 |
| Totalt | 892 | 116 | – | 1 008 | 2 033 | – | 288 | 2 320 |
Bonus, inkluderade i ovanstående löner och ersättningar till styrelsen och VD, uppgår till - (-) Tkr. Av koncernens och moderbolagets totala pensionskostnader utgörs ingen del av förmånsbestämda planer. Övrig ersättning avser arvoden för ordförande i revisionsutskott och ordförande i ersättningsutskott.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Ränteintäkter | 2 | 3 | 1 | – |
| Ränteintäkter, koncernföretag | – | – | 4 430 | 5 275 |
| Marknadsvärdering obligationslån | 4 140 | 2 602 | – | – |
| Valutakursvinster | 2 418 | 52 | – | – |
| Övriga finansiella intäkter | 3 175 | – | – | – |
| Summa finansiella intäkter | 9 735 | 2 657 | 4 431 | 5 275 |
Samtliga ränteintäkter är hänförliga till finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Räntekostnader | 15 233 | 19 145 | 25 798 | 27 365 |
| Räntekostnader, koncernföretag | – | – | – | – |
| Marknadsvärdering obligationslån | – | – | 2 859 | – |
| Valutakursförluster | 326 | 1 816 | – | – |
| Övriga finansiella kostnader | 7 241 | – | 2 671 | 309 |
| Summa finansiella kostnader | 22 800 | 20 961 | 31 328 | 27 674 |
Största delen av räntekostnaderna i koncernen är hänförliga till obligationslånet. Checkräkningskrediten har värderats till upplupet anskaffningsvärde och obligationslånet har värderats till marknadsvärde. Övriga finansiella kostnader består av avgift för lånelöfte, diskontering av långfristig kundfordran samt finansieringskostnad avseende produktionsanläggning i Tullinge.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Nominell skatt (22%) | 6 893 | 6 813 | 6 526 | 6 790 |
| Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader | -461 | -429 | -1 | – |
| Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter | – | – | – | – |
| Skatteeffekt av underskottsavdrag ej tidigare redovisat som uppskjuten skattefordran | 4 443 | 1 223 | – | – |
| Skatteeffekt ej redovisad uppskjuten skatt underskottsavdrag | -6 493 | -3 137 | -6 525 | -6 790 |
| Summa | 4 482 | 4 470 | – | – |
Koncernen har ett skattemässigt underskottsavdrag den 31 december 2016 om -284 975 (-334 399) Tkr motsvarande maximal uppskjuten skattefordran 62 695 (73 568) Tkr, varav 33 606 (33 606) Tkr har redovisats som uppskjuten skattefordran och reducerat uppskjuten skatteskuld på immateriella tillgångar i samband med att Bactiguard Holding AB förvärvade Bactiguard AB.
Koncernen har inte redovisat effekter av temporära skillnader som avser marknadsvärdering av obligationslån samt materiella tillgångar.
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Aktuella skatter | – | – | – | – | |
| Uppskjutna skatter | 4 482 | 4 469 | – | – | |
| Summa | 4 482 | 4 469 | – | – |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens och moderföretagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar avseende följande poster:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2016 | 2015 | |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Underskottsavdrag | 33 606 | 33 606 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 33 606 | 33 606 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Immateriella tillgångar | 63 891 | 68 373 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 63 891 | 68 373 |
| Summa netto uppskjuten skatteskuld | 30 285 | 34 767 |
Den uppskjutna skattefordran uppstod när Bactiguard Holding förvärvade Bactiguard AB som en reduktion av uppskjuten skatteskuld hänförlig till förvärvade övervärden i immateriella tillgångar. Årets förändring uppskjuten skatt är hänförlig till temporära skillnader avseende avskrivningar immateriella tillgångar.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 226 292 | 226 292 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 226 292 | 226 292 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 226 292 | 226 292 | – | – |
Det redovisade värdet på goodwill är hänförligt till Bactiguard Holdings förvärv av Bactiguard AB.
I koncernen sker prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod årligen samt när indikation finns på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Goodwill som uppkommit i samband med rörelseförvärv har vid förvärvet fördelats på de kassagenererande enheter i koncernen som förväntas erhålla fördelar av förvärvet. Bactiguard Holding har en kassagenererande enhet.
Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på av företagsledningen godkända finansiella prognoser som täcker en 5-årsperiod. I bedömningen av framtida kassaflöden sker antaganden om i första hand försäljningstillväxt, rörelsemarginal och diskonteringsränta. Diskonteringsräntan 12,8 % (13,7 %) före skatt återspeglar specifika risker knutna till tillgången. Den prognosticerade rörelsemarginalen har baserats på tidigare resultat och ledningens förväntningar på marknaden. Tillväxt under perioder som sträcker sig utöver 5-årsperioden bedöms uppgå till 1,5 % (1,5 %), vilket sammanfaller med koncernens långsiktiga antagande om inflation. Antagandena är i linje med föregående års nedskrivningsprövning.
Nedskrivningsprövningens antaganden följer bolagets tillväxtstrategi som är indelad i följande fyra faser;
Fas 1
Fas 2
Bactiguard befinner sig i en tillväxt- och uppbyggnadsfas, med marknadsexpansion. Investeringar har gjorts i försäljnings- och marknadsfunktionen, produktportföljen har utvecklats och möjligheterna att ingå nya licensaffärer har utforskats. Nyttan av dessa satsningar förväntas nu få genomslag.
Baserat på de antaganden som presenteras ovan överstiger nyttjandevärdet redovisat goodwillvärde. Efter genomförda känslighetsanalyser av ovanstående antaganden framkommer att det krävs större förändringar i antaganden (mer än 10 % minskning i framtida kassaflöden tillsammans med minst 4 procentenheters ökning av diskoteringsräntan) för att medföra något nedskrivningsbehov avseende goodwill och varumärken. Nedskrivningsprövningen inkluderar inte några effekter av potentiella framtida omstruktureringar eller framtida förbättringar av tillgångsmassan. Prognosticerade intäkter baseras på tillgångarnas nuvarande och befintliga skick.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 357 100 | 357 100 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 357 100 | 357 100 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -96 683 | -72 876 | – | – |
| Årets avskrivningar | -23 806 | -23 807 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -120 488 | -96 683 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 236 612 | 260 418 | – | – |
Posten teknologi innehåller Bactiguards patenterade och unika beläggningsteknik vilken kan tillämpas på ett brett spektrum av produkter.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 25 572 | 25 572 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 25 572 | 25 572 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 25 572 | 25 572 | – | – |
Det redovisade värdet på varumärke är hänförligt till Bactiguard Holdings förvärv av Bactiguard AB då Bactiguard identifierades som en immateriell tillgång. Varumärket är känt, etablerat och åtnjuter varumärkesrättsligt skydd för obestämd tid på relevanta marknader där bolaget är verksamt. Koncernen testar varje år, eller vid indikation, om något nedskrivningsbehov föreligger för varumärken, se not 13.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 17 700 | 17 700 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 17 700 | 17 700 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -4 792 | -3 612 | – | – |
| Årets avskrivningar | -1 180 | -1 180 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -5 972 | -4 792 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 11 728 | 12 908 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 14 433 | 8 796 | – | – |
| Årets aktiverade utgifter | 6 153 | 5 637 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 20 586 | 14 433 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -2 371 | -1 024 | – | – |
| Årets avskrivningar | -1 653 | -1 347 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -4 024 | -2 371 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 16 562 | 12 062 | – | – |
Aktiverade utvecklingskostnader avser pågående utvecklingsprojekt. Avskrivning påbörjas vid projektets färdigställande.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 2 559 | 2 274 | – | – |
| Årets aktiverade utgifter | 297 | 285 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 2 856 | 2 559 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -1 287 | -821 | – | – |
| Årets avskrivningar | -548 | -466 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -1 835 | -1 287 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 1 021 | 1 272 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 20 382 | 15 976 | – | – |
| Inköp | 676 | 4 406 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 21 058 | 20 382 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -2 465 | -164 | – | – |
| Årets avskrivningar | -2 460 | -2 301 | – | – |
| Utgående ack.avskrivningar | -4 925 | -2 465 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 16 133 | 17 917 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 13 482 | 14 131 | – | – |
| Inköp | 200 | 580 | – | – |
| Avyttring/utrangering | -3 223 | – | – | – |
| Valutakursdifferenser | 318 | -1 229 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 10 777 | 13 482 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -6 070 | -4 369 | – | – |
| Årets avskrivningar | -2 146 | -2 221 | – | – |
| Avyttring/utrangering | 3 217 | – | – | – |
| Valutakursdifferenser | -119 | 520 | – | – |
| Utgående ack.avskrivningar | -5 118 | -6 070 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 5 659 | 7 412 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 7 620 | 6 864 | – | – |
| Inköp | 85 | 1 260 | – | – |
| Avyttring/utrangering | – | -504 | – | – |
| Valutakursdifferenser | 2 | – | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 7 707 | 7 620 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -2 188 | -660 | – | – |
| Årets avskrivningar | -1 582 | -1 528 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -3 770 | -2 188 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 3 937 | 5 432 | – | – |
| Moderföretaget | ||
|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 384 574 | 384 574 |
| Utgående anskaffningsvärde | 384 574 | 384 574 |
| Kapital | Rösträtts | Bokfört | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag | Org nr | Säte | andel % | andel % | värde |
| Bactiguard AB | 556668-6621 | Stockholm | 100 | 100 | 384 574 |
| Bactiguard International AB | 556754-7731 | Stockholm | 100 | 100 | – |
| Bactiguard China Limited | 1403452 | Hongkong | 100 | 100 | – |
| Bactiguard Malaysia SDN. BHD. | 970618-V | Malaysia | 100 | 100 | – |
| Bactiguard Singapore Pte. Ltd. | 201135972E | Singapore | 100 | 100 | – |
| Bactiguard Israel Ltd. | 514794247 | Israel | 100 | 100 | – |
| Avisere Technology Private Ltd. | U72200WB2004PTC098738 | Indien | 99 | 99 | – |
| Summa | 384 574 |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Ingående balans 1 januari | 1 298 | 1 368 | – | – |
| Investeringar | – | – | – | – |
| Andelar i intressebolags resultat | -70 | -70 | – | – |
| Utgående balans | 1 228 | 1 298 | – | – |
Andelarna avser 50 % ägande i BG Casil Ltd (försäljningsbolag i Ahmedabad, Indien). Innehavet har bedömts vara icke väsentligt för ytterligare upplysningar.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Råvaror | 1 967 | 969 | – | – |
| Produkter i arbete | 1 461 | 925 | – | – |
| Färdiga varor | 11 716 | 9 793 | – | – |
| Summa varulager | 15 144 | 11 687 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Kundfordringar, brutto | 102 004 | 103 604 | – | – |
| Reserv för osäkra fordringar | -58 191 | -45 958 | – | – |
| Summa kundfordringar, netto efter reserv för osäkra fordringar | 43 812 | 57 646 | – | – |
Varav långfristiga kundfordringar uppgår till 16 170 (6 012 ) Tkr.
46 % (61 %) av kundfordringarna avser territoriella avgifter och motsvaras av en förutbetald intäkt och förskott från kund med samma belopp och har därmed inte påverkat resultaträkningen.
Ledningen bedömer att redovisat värde för kundfordringar, netto efter reserv för osäkra fordringar, överensstämmer med verkligt värde.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Åldersanalys kundfordringar | 2016 | 2015 | |
| Ej förfallna | 18 443 | 11 615 | |
| Förfallna 30 dagar | 2 740 | 4 761 | |
| Förfallna 31–90 dagar | 744 | 617 | |
| Förfallna > 90 dagar | 80 076 | 86 611 | |
| Varav reserverat | -58 191 | -45 958 | |
| Summa | 43 812 | 57 646 |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Avsättning för osäkra kundfordringar | 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | ||
| Ingående balans | -45 958 | -10 156 | – | – |
| Reservering för befarad förlust | -12 233 | -35 802 | – | – |
| Konstaterad förlust | – | – | – | – |
| Utgående balans | -58 191 | -45 958 | – | – |
Bolagets bedömning är att betalning kommer erhållas för kundfordringar som är förfallna men inte skrivits ned. Bedömningen bekräftas av genomförda kundsaldoförfrågningar.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Förutbetalda hyror | 2 549 | 2 497 | – | – |
| Övriga poster | 7 155 | 7 094 | 243 | 1 457 |
| Summa | 9 704 | 9 591 | 243 | 1 457 |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Kassa och bank | 15 645 | 22 119 | 1 118 | 16 052 |
| Summa | 15 645 | 22 119 | 1 118 | 16 052 |
Aktiekapitalet i Bactiguard uppgick per den 31 december 2016 till 833 Tkr fördelat på 29 302 373 B-aktier med en röst vardera (29 302 373 röster) och 4 000 000 A-aktier med tio röster vardera (40 000 000 röster). Det totala antalet aktier och röster i Bactiguard uppgick per den 31 december 2016 till 33 302 373 aktier och 69 302 373 röster. Aktierna hade ett kvotvärde om 0,025 kr.
Uppgifterna är oförändrade jämfört med 31 december föregående år.
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Skulder till aktieägare | 50 000 | – | 50 000 | – | |
| Obligationslån | – 142 140 | – | 225 259 | ||
| Skulder till kreditinstitut | 100 000 | – | 100 000 | – | |
| Summa | 150 000 142 140 | 150 000 | 225 259 |
I december 2011 emitterade bolaget ett obligationslån med ett nominellt belopp på 450 000 Tkr och med en årlig ränta om 11 %. Obligationslånet hade en löptid på fem år och förföll därmed den 12 december 2016. Utestående
nominellt belopp om 138 000 Tkr samt upplupen ränta är därmed betalt i sin helhet.
Refinansieringslösningen består av ett kortfristigt banklån om 100 000 Tkr med en löptid till den 31 december 2017 samt ett långfristigt lån från bolagets huvudaktieägare om 50 000 Tkr med en löptid till den 30 juni 2018.
Lånen löper med en räntebas om Stibor 90, dock lägst 0 %, och ett räntetillägg om 3,5 %.
Bactiguards räntekostnader kommer att minska väsentligt genom denna refinansiering.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till | 30 000 | 30 000 | – | – |
| Outnyttjad del | 30 000 | 30 000 | – | – |
| Utnyttjat kreditbelopp | – | – | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Upplupna räntekostnader | 300 | 732 | 300 | 1 251 |
| Upplupna semesterlöner | 6 342 | 7 642 | 1 013 | 3 046 |
| Förutbetalda intäkter | 22 704 | 61 955 | – | – |
| Övriga poster | 5 177 | 3 554 | 1 107 | 1 409 |
| Summa | 34 523 | 73 883 | 2 420 | 5 706 |
Förutbetalda intäkter avser till största delen försäljning av rättigheter att sälja BIP-produkter på en avtalad geografisk marknad och intäktsförs vid produktleverans. Årets förändring i förutbetalda intäkter är hänförbar till produktleveranser och förändringar i avtal.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2016-12-31 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | ||
| Aktier i dotterbolag | 134 944 | 155 718 | 384 574 | 384 574 |
| Företagsinteckningar | 30 000 | 30 000 | – | – |
| Pantsatta lån | – | – | – | 180 000 |
| Summa | 164 944 | 185 718 | 384 574 | 564 574 |
Inga eventualförpliktelser föreligger.
Transaktioner mellan företaget och dess dotterföretag, vilka är närstående till företaget, har eliminerats vid konsolideringen och upplysningar om dessa transaktioner lämnas därför inte i denna not. Upplysningar om transaktioner mellan koncernen och övriga närstående presenteras nedan.
Tjänster och andra transaktioner mellan bolag inom koncernen debiteras enligt affärsmässiga principer. Bactiguard har ett banklån om 100 000 Tkr där styrelseledamoten – tillika VD och huvudaktieägare – Christian Kinch samt huvudaktieägaren Thomas von Koch ("Huvudaktieägarna") åtagit sig att, utan ersättning, ingå borgen för Bactiguard Holding ABs förpliktelser under låneavtalet. Bactiguard har i tillägg också ett lån direkt från Huvudaktieägarna om 50 000 Tkr där krediten är utställd utan säkerheter och i övrigt löper med motsvarande kommersiella villkor som banklånet om 100 000 Tkr.
Utöver vad som följer av ovanstående har varken Bactiguard eller dess dotterbolag lämnat lån, garantier eller borgensförbindelser till eller till förmån för några styrelseledamöter eller ledande befattningshavare i koncernen. Ingen av dessa personer har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i annan affärstransaktion med något bolag inom koncernen som är eller var ovanlig till sin karaktär eller med avseende på villkoren.
Ersättningar och förmåner till nyckelpersoner i ledande ställning framgår av not 9.
Det har inte skett någon utdelning under 2016 och ingen utdelning föreslås till årsstämman 2017.
Moderföretaget
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr)
| 467 698 253 | |
|---|---|
| i ny räkning överförs | 467 698 253 |
| Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att | |
| 467 698 253 | |
| Årets resultat | -29 662 488 |
| Överkursfond | 473 016 706 |
| Balanserade vinstmedel | 24 344 035 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av moderbolaget respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de bolag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 18 april 2017
Christian Kinch Stanley Brodén Verkställande direktör och styrelseledamot Styrelsens ordförande
Peter Hentschel Marie Wickman-Chantereau Mia Arnhult Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 april 2017 Deloitte AB
Kent Åkerlund Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bactiguard Holding AB (publ) för räkenskapsåret 2016-01-01 - 2016-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 28 - 31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 23 - 56 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 28 - 31. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer rapport över totalresultat för moderbolaget och koncernen samt balansräkningen för moderbolaget och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Koncernens intäkter uppgår för räkenskapsåret 2016 till 128 MSEK och består till 80% av licensintäkter och till 12 % av
försäljning av varor.
Licensintäkter erhålls och redovisas baserat på den volym som bolagets kund har sålt till slutkund och redovisas i den period då denna försäljning skett. Licensavtalen kan innehålla olika komponenter och ersättningar som måste bedömas utifrån kriterierna i IAS18.
Intäkter från varuförsäljning redovisas när varor har levererats och risker och förmåner därmed har överförts till kund. I de fall leveranser sker i nära anslutning till periodens slut är det en bedömningsfråga att avgöra när risk och förmåner för varorna har övergått till kunden och i vilken period intäkten ska redovisas.
Bedömningar relaterat till olika komponenter i licensavtal samt periodisering av intäkter relaterat till varuförsäljning gör att redovisning av intäkter är ett betydelsefullt område i revisionen.
För ytterligare information hänvisas till redovisningsprinciperna på sidan 41 och not 3 och 5 i årsredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Koncernens redovisade värden avseende goodwill uppgår till 226 MSEK och övriga immateriella tillgångar avseende framför allt teknologi uppgår till 292 MSEK. Tillgångarna prövas för nedskrivning årligen under det fjärde kvartalet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Då det totala värdet av dessa tillgångar utgör en betydande del av bolagets balansomslutning och är känslig för ändringar i antaganden, såsom tillväxt och diskonteringsränta, är området viktigt i vår revision.
För ytterligare information hänvisas till redovisningsprinciperna på sidan 43, not 3 samt not 13 till 16 i årsredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Under 2016 har Bactiguard genomfört en refinansiering genom att till fullo återbetala sitt obligationslån om nominellt 138 MSEK. Refinansieringen har skett genom att bolaget tagit upp ett banklån om 100 MSEK med förfall den 31 december 2017 samt ett lån från bolagets huvudägare om 50 MSEK med förfall den 30 juni 2018.
Redovisningen av obligationslånet, som skett till verkligt värde, lösen av detta samt redovisning och upplysningar relaterat till den nya finansieringen har varit ett betydelsefullt område i revisionen då en felaktig presentation av detta kan ha en betydande effekt på bolagets finansiella rapporter.
För ytterligare information hänvisas till sidorna 23-25 i förvaltningsberättelsen samt redovisningsprinciperna på sidan 43 och not 3 till 4 i årsredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Bactiguard har kundfordringar redovisade till totalt 43,8 MSEK. Fordringarna har i vissa fall lång kredittid och är i stor utsträckning på utländska kunder. För del av fordringarna finns risk att betalning uteblir till följd av att regulatoriska godkännanden drar ut på tiden eller på grund av land- och kundspecifika risker. Kundfordringar är en väsentlig tillgång i bolagets balansräkning och förknippad med svåra bedömningar relaterat till kunders förmåga att betala och därför är det ett område av särskild betydelse i vår revision.
För ytterligare information hänvisas till redovisningsprinciperna på sidan 43 och not 3 i årsredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 – 22 samt sidan 61. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
dovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bactiguard Holding AB (publ) för räkenskapsåret 2016-01-01 - 2016-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras
på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 28 - 31 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 18 april 2017 Deloitte AB
Kent Åkerlund Auktoriserad revisor
Mikroorganismer, såsom bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika, vilket medför att infektioner och sjukdomar orsakade av bakterier således inte längre kan botas med antibiotika
Bactiguard Infection Protection (BIP) central venkateter
BIP Foley
Bactiguard Infection Protection (BIP) urinkateter
En undersökning som studerar en medicinteknisk produkts effekter på en människa
Bakterier som är motståndskraftiga mot ett flertal antibiotika, så att etablerade antibiotikaalternativ inte längre kan användas för behandling eller i förebyggande syfte
Infektioner, ofta kallad för sjukhussjukan, som uppstår i samband med att man söker vård på ett sjukhus, vårdinrättning eller vårdas i hemmet
Chung PH et al. Hong Kong Medical Journal. 2017;23:Epub
Goldschmidt H.et al., Zbl. Bakt.1995; 233: 215-223 17. Vafa Homann et al. 2015, J. Biomed. Mater. Res. Part B Appl. Biomater
Stijn Blot et al. Critcal Care Medicine, March (2014) 42:3 21. Data on file
Tincu R et al. Poster Euroanasthesia (2015) 32
Besöksadress Alfred Nobels Allé 150, Tullinge
Postadress Box 15 146 21 Tullinge Telefon: 08-440 58 80
bactiguard.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.