Annual Report • Mar 26, 2018
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
XXX
1
3
XXX
• GARO är noterat på Nasdaq Stockholm OMX sedan 16 mars 2016.
2017 var ett händelserikt år som bland annat präglades av fortsatt stark tillväxt och innovativ produktutveckling för GARO. Under året genomfördes även två strategiska förvärv i syfte att utöka kapaciteten inom Projekt samt förstärka GAROs position som ledande aktör inom uppkopplade laddlösningar.
För att möta den starka efterfrågan på bland annat laddstationer byggdes fabriken i Polen ut och har nu fördubblad produktionskapacitet. En stor satsning på solinstallation har dessutom skapat många synergier med GAROs andra produktområden, vilket väckt intresse på alla marknaderna.
I satsningen på en alltmer digitaliserad framtid har den flerårige samarbetspartnern Web-El Försäljning AB förvärvats till koncernen, som en viktig kugge i system- och teknikutvecklingen av kundanpassade tjänster. Från och med 2017 ingår även Gnosjöföretaget Emedius AB i koncernen vilket medför att GARO snabbt och effektivt kan tillgodose marknadens ökande krav på kompletta kundanpassade lösningar.
Flytten av produktområdet Tillfälllig el till stora anpassade lokaler i Värnamo har skapat utrymme för ökad produktion och bättre lagerlogistik, samt breddat upptagningsområdet för rekrytering av nya medarbetare. Ambitionen att främja ett hållbart samhälle gäller såväl produkt- och systemutveckling som alla medarbetarnas trivsel och utveckling.
796 MSEK i nettoomsättning (657,8)
85,6 MSEK i resultat efter skatt (66,8)
8,56 SEK resultat per aktie (6,68) 12,3% i rörelsemarginal (13,1%)
4,00
SEK utdelning per aktie (2,85)
68% 32%
Nettoomsättningens fördelning per segment 2017
Sverige Övriga marknader
Rörelseresultatets fördelning per segment, justerat för jämförelsestörande poster 2017
Sverige
Övriga marknader
Nettoomsättningens fördelning per produktområde 2017
Installationsprodukter
Projekt Tillfällig el Ladd
| 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning (MSEK) | 796 | 657,8 | 554,1 | 441,7 |
| Tillväxt, % | 21% | 19% | 25% | 15% |
| Rörelseresultat (MSEK) | 98,1 | 73,8 | 62,4 | 39,8 |
| Rörelsemarginal, % | 12,3% | 11,2% | 11,3% | 9,0% |
| Resultat efter skatt (MSEK) | 85,6 | 57,0 | 45,8 | 23,5 |
| Resultat per aktie (SEK) | 8,56 | 5,70 | 4,58* | 2,28* |
| Avkastning på eget kapital, % | 38,3% | 32,4% | 31,3% | 17,1% |
| Investeringar (MSEK) | 51,4 | 12,8 | 13,8 | 6,3 |
| Soliditet | 47,3% | 52,0% | 49,8% | 48,5% |
| Nettokassa (-) / nettoskuld (+) | 56,1 | -17,3 | -0,4 | 19,3 |
| Medeltal anställda | 345 | 275 | 254 | 244 |
*) Resultat per aktie efter fondemission och uppdelning av aktier (aktiesplit 50:1) beslutad 12 januari 2016.
Högre leveranssäkerhet, större möjligheter till produktutveckling och mer resurser för att hantera den stora tillväxten inom samtliga produktområden. I november invigdes GAROs utbyggda fabrik i Szczecin, Polen. Anläggningen har med sina 7500 kvm blivit dubbelt så stor och fått fördubblad produktionskapacitet. Fabriken är givetvis utrustad med egen solenergianläggning samt energibesparande LED-belysning.
GARO gjorde ett genombrott på den internationella marknaden genom att sluta ett flerårigt centralavtal med E.ON. Företaget är ett av norra Europas största
energibolag och har ett stort ansvar för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i många länder. För GAROs del omfattar avtalet leverans av ett stort antal laddare, för såväl hemmabruk som publik användning, till Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, Ungern och Slovakien.
Den 4 september tillträdde Carl-Johan Dalin tjänsten som VD och koncernchef för GARO.
Han kommer närmast från Draka Kabel Sverige AB där han varit VD sedan 2014. Carl-Johan är civilingenjör och har under sina 14 år på Draka Kabel haft ett flertal positioner, bl a teknikchef och VD. GAROs tidigare VD
Stefan Jonsson fanns som ett stöd under en övergångsperiod, därefter gick han i pension men har fortsatt sin roll i styrelsen.
I samarbete med Rexel Sverige AB har GARO slutit ett stort avtal med Swedavia som äger, driver och utvecklar tio flygplatser över hela Sverige. I ett aktivt arbete med att begränsa utsläppsmängden koldioxid har Swedavia valt att satsa på GAROs laddstolpar för att erbjuda resenärerna fordonsladdning. Inom avtalet har det hittills levererats över 100 fordonsladdare och leveranserna kommer fortsätta under 2018.
De senaste tre årens positiva erfarenheter har fått GARO att göra en större satsning inom produktområdet Sol. Under året har det anställts en produktchef samt både inne- och utesäljare som helt fokuserar på området. Produktområdet har stor potential, många synergier med övriga produktområden och är intressant på flera av marknaderna. GARO erbjuder färdiga paket för villor till skräddarsydda lösningar av större projekt.
För att möta byggbranschens ökade efterfrågan av kompletta och kundanpassade lösningar har GARO förvärvat Gnosjöföretaget Emedius AB, till produktområdet Projekt. Emedius ABs verksamhet liknar GAROs på flera sätt och tillför kompetent personal, ökad produktion och goda kundrelationer. Snabbt och effektivt kan GARO fortsätta tillgodose marknadens ökande behov av kundanpassade normcentraler, fördelningscentraler och ställverk.
I mars flyttade GARO Elflex AB till egna moderna lokaler vid knutpunkten av riks- och europavägarna i Värnamo. Anläggningen som är 3,500 kvadratmeter lämnar utrymme för utökad produktion, större lager och en väl anpassad kontorsdel. Här kommer GAROs produkter inom Tillfällig el och belysning få utrymme att utvecklas och växa.
Samtidigt är Värnamo en större ort och eftersom alla GARO-bolag är i behov av nyrekrytering ser vi en utökad geografisk spridning.
I satsningen på en alltmer digitaliserad framtid breddade GARO sin interna kompetens genom att förvärva Web-El Försäljning AB i Luleå. Bakom ligger ett flerårigt utvecklingssamarbete av framgångsrika elektronikkomponenter för intelligent styrning av eluttag för laddstationer, motorvärmare samt elförsörjningsprodukter inom camping och marinor. Web-El Försäljning AB får nu en internt viktig roll i GAROs systemoch teknikutveckling av kundanpassade tjänster.
2017 var för GARO ett händelserikt år som bland annat präglades av fortsatt stark tillväxt och innovativ produktutveckling. Under året genomfördes även två strategiska förvärv i syfte att utöka kapaciteten inom Projekt samt förstärka GAROs position som ledande aktör inom uppkopplade laddlösningar.
För GARO har alltid framåtblickande produktutveckling varit en naturlig del av företagskulturen. Ett tydligt fokus på teknikledarskap i kombination med nära kundkontakt och lyhördhet gentemot deras önskemål är viktiga förklaringar till GAROs framgångar. Strävan och förmågan att förutse vad kunderna kommer att efterfråga har medfört att vi varit snabba, ofta först, med många produkter.
Vi gav oss tidigt in i utvecklingen av laddstationer för fordon, utvecklade våra elcentraler för att möta efterfrågan inom "smarta hem" och tog snabbt en position som marknadsledande inom byggbelysning tack vare vår robusta och energieffektiva LED-lampa "GARO Ball". Ett annat exempel är en webboch mobilapplikation med vilken kunden själv kan konfigurera sin normcentral dygnet runt. Det betyder att en beställning som inkommer före klockan 12.00 kan levereras till kund samma dag. Denna app är ytterligare ett steg i en alltmer digitaliserad och uppkopplad värld. En värld där GARO och vårt erbjudande har en självklar plats.
För att stärka vår kompetens förvärvades Web-El Försäljning AB under fjärde kvartalet 2017. Efter många år av nära samarbete var det ett naturligt steg att fortsätta utvecklas tillsammans i GARO-koncernen. Förvärvet var av stor strategisk betydelse för produktutvecklingen inom GARO där efterfrågan på smarta, uppkopplade produkter är ständigt ökande.
Nettoomsättningen ökade med 21 procent till MSEK 796 med stark tillväxt inom Affärsområde Sverige såväl som Affärsområde Övriga marknader och med en god tillväxt inom samtliga produktområden. Den goda tillväxten var ett resultat av fortsatt ökad utbyggnad av laddinfrastruktur samt en stark byggmarknad där vi lyckades väl med våra produktlanseringar. Därtill kom ett strategiskt viktigt förvärv av Emedius AB, vilket bidrog med 8 procentenheter till nettoomsättningen och gav oss en markant starkare ställning inom produktområde Projekt som växt kraftigt under året.
Rörelseresultatet ökade med 14 procent till MSEK 98,1. Rörelsemarginalen minskade från 13,1 till 12,3 procent, vilket till viss del berodde på något försämrade bruttomarginaler men framförallt var ett resultat av fortsatta satsningar inom produktutveckling, försäljning och marknadsföring. Under året förstärktes dessa områden avsevärt för att kunna ta hand om expansionen av både produktportfölj och geografiska marknader.
Även om Affärsområde Sverige fortsatt är större än Övriga Marknader är det positivt att se att balansen bibehålls väl trots rådande byggkonjunktur och utbyggnad av laddinfrastruktur i Sverige. En god position på en stark byggmarknad har resulterat i en stark utveckling på Irland. Med Irland som språngbräda etablerade vi ett säljkontor i Belfast på Nordirland under slutet av 2017. I Norge rustar vi genom att under 2019 flytta in i nya, större lokaler vilket innebär både större tillväxtmöjligheter och ett bättre logistiskt läge. Den finska marknaden har börjat visa positiva tendenser och GAROs polska verksamhet expanderade kraftigt under 2017.
Hållbara samhällen är en central fråga för GARO och en naturlig del i vår produktutveckling. Många av GAROs produkter, som motorvärmare, laddstationer för fordon, solpaneler och produkter för energimätning bidrar redan idag till ett mer hållbart samhälle genom till exempel minskade CO2-emissioner, minskad energiförbrukning och utveckling mot hållbar el. Vi förhåller oss till FN:s globala mål för hållbar utveckling, där vi identifierat vilka områden vi anser att vi påverkar mest genom vår verksamhet och våra produkter. Med utgångspunkt i dessa av FN definierade områden arbetar vi med att fastställa koncernens långsiktiga hållbarhetsmål för 2030.
Den starka tillväxten vi upplevt de senaste åren har självfallet varit utmanande ur kapacitetssynpunkt. Förvärvet av Emedius AB medförde en välkommen kapacitetsökning och flytten av GARO Elflex (Tillfällig El) från Gnosjö till nya, betydligt större lokaler i Värnamo bidrog mycket till att vi kunde möta den starka efterfrågan. Fabriksutbyggnaden i vår polska verksamhet färdigställdes under 2017 och mot slutet av året passerades 100 anställda i GARO Polen. Vi är med detta väl rustade för fortsatt tillväxt där genomförda förändringar möjliggör än bättre service till marknaden.
GARO har en positiv syn på marknadsförutsättningarna för 2018. Byggmarknaden är fortsatt god i Sverige och vi ser sammantaget en fortsatt hög aktivitet i våra övriga marknader. För produktområde Ladd ser vi en fortsatt stark utveckling och utbyggnad av laddinfrastruktur i samtliga marknader.
CARL-JOHAN DALIN VD GARO
– Först och främst vill jag säga kontinuitet. GARO är ett välskött företag med en fin kultur och hög kompetens inom teknik- och produktutveckling. Eftersom bolaget vuxit väldigt snabbt på kort tid ser jag att jag kan tillföra struktur och strategiskt tänkande. Jag har bred erfarenhet från arbete i ett stort internationellt bolag och kan även bidra med processkunskap inom flera olika områden.
Sedan 1939 har GARO gått från att vara en tillverkare som följde strömmen till att bli den ledande utvecklaren av nya smarta elprodukter på den svenska marknaden. GARO har tagit ett tydligt helhetsansvar och är uppdelat på fyra starka produktområden: Installation, Projekt, Ladd och Tillfällig el. Tillsammans ger de en konstant och övergripande samverkan inom kompetens, produktutveckling, tillverkning, försäljning och utbildning under ett och samma varumärke – GARO – som nu sprids vidare ut i Europa.
Marknadens efterfrågan på projektlösningar i form av kundanpassade normcentraler, fördelningscentraler och ställverk är ständigt ökande. Den 28 februari 2017 förvärvade därför GARO företaget Emedius AB till sitt produktområde Projekt. Emedius AB hade en personalstyrka på 36 personer och en årlig omsättning på 71,5 mkr.
Emedius ABs verksamhet och affärsmodell liknar GAROs på flera sätt och innebär en förstärkning både produktionsmässigt, relationsmässigt och personellt. Lokalerna, som lägligt nog också ligger i Gnosjö, är perfekt anpassade och personalen är mycket kompetent. Under 2017 analyserades vilka produkter som ska ingå i den nya gemensamma plattformen samt vilket erbjudande produktområde Projekt ska ge kunden.
Den 27 oktober förvärvade GARO Luleåföretaget Web-El Försäljning AB i Luleå, med en årlig omsättning på 7,5 MSEK. Detta strategiskt viktiga förvärv tillför en bred kompetens för vidareutveckling av de kundanpassade tjänster som efterfrågas av kunderna. Detta är en satsning på den digitaliserade framtiden.
GARO har under 14 år haft ett nära utvecklingssamarbete med Web-El Försäljning AB avseende elektronikprodukter och styrningar. Företaget har dessutom, tillsammans med GARO, utvecklat tjänster som möjliggör uppkoppling, mätning av elförbrukning och övervakning av GAROs produkter via internet och smartphones. Detta system används idag huvudsakligen i laddstationer, bilmotorvärmare samt eluttag för camping och marinor.
Jörgen Forsberg, VD på Web-El Försäljning AB:
– Utöver vår elektronikutveckling för nya produkter så kommer våra uppkopplade molntjänster att vidareutvecklas för GAROs produkter med nya spännande och smarta lösningar där fokus ligger på enkelhet och funktion.
Invigningen den 16 november av GAROs utbyggda fabrik i polska Szczecin markerade målgången för ett mycket väl utfört investeringsprojekt. Anläggningen, som nu är ca 7 500 kvm, blev klar i september och har lett till mer än en fördubbling av fabriksytan och monteringskapaciteten.
I linje med GAROs miljöpolicy är fabriken utrustad med energibesparande LED-belysning samt en 70 kW solenergianläggning som består av 276 solpaneler. Produktionen bedrivs effektivt enligt LEAN-metoden.
Den utökade kapaciteten i Polen är viktig för GARO-koncernens fortsatta tillväxt inom alla produktområden. Den bidrar till högre leveranssäkerhet, större möjligheter till produktutveckling och mer resurser för att hantera den stora tillväxten inom samtliga produktområden.
Enklast beskrivs GAROs helhetsansvar genom de olika produktområdenas roll i ett flerbostadshus. Under byggtiden förses hela arbetsplatsen med säker och energisnål tillfällig el och belysning. För att byggnaden ska kunna färdigställas levererar Projekt en permanent strömförsörjning som klarar framtidens krav. Därefter utrustas varje lägenhet med elektricitet med hjälp av installation och när fastigheten är färdig blir fordonsprodukterna från Ladd aktuella.
För att stärka GAROs varumärke som en ledande innovatör av framtidsprodukter har konceptet GARO Futuresmart lanserats under 2017. Konceptet skapar nya vägar och möjligheter att på ett tydligt och konsekvent sätt nå ut med vem GARO är och vad varumärket står för. Futuresmart kommunicerar unika inre värden, innovation, kvalitetsprodukter, en stark medarbetarkultur och ett stort kundfokus.
Genom konceptet får marknaden ökad kännedom om GARO vilket ökar attraktionskraften gentemot både kunder, samarbetspartners och medarbetare. Futuresmart bygger på nytänkande i alla led av verksamheten, hjälper till att driva innovationskraften och ger vägledning i all kommunikation, oavsett om den är intern eller extern.
GARO Futuresmart står för innovation och produkter som utvecklas för framtiden. Produkter som säkerställer energibesparing, smartare styrning och som är enkla att använda. GARO Futuresmart kommer ständigt utvecklas genom nya produkter, utbildningspaket, certifieringar, hållbarhetslösningar, användarglädje, service, etc. Strävan är hela tiden att göra saker och ting enklare, bättre och smartare. För en tryggare och mer hållbar framtid.
Med fokus på innovation, hållbarhet och design utvecklar GARO lönsamma helhetslösningar för elbranschen.
Drivna av framtidens möjligheter utvecklas vi ständigt för att vara den ledande innovatören inom våra produktområden.
Vår gemensamma vilja är att utveckla framtidssäkra helhetslösningar genom kunskap, innovation och engagemang.
Vi är en nytänkande kraft som utvecklar våra kunders framtida affärer. Det gör oss till en engagerad, lyhörd och aktiv samarbetspartner.
Vår genuina historia, fina utveckling och framtida möjligheter har skapat vår unika GARO-kultur. Den gör oss trygga och stolta i allt vi gör.
Vi är experter på det vi gör och värdesätter kunskap som leder till våra kunders utveckling och lönsamhet.
Vårt fokus är att genom ett stort engagemang utveckla säkra produkter för en hållbar framtid.
GAROs långvariga internationella närvaro har medfört att den centralt styrda produktavdelningen har byggt upp god intern kompetens när det gäller olika länders krav och behov. GAROs produkter utvecklas och anpassas specifikt för enskilda marknader. I den processen beaktas allt från lokala regelverk och elnätsförutsättningar till lokala marknadspreferenser. Självfallet styrs marknadsarbetet lokalt för varje marknad.
Trots den starka närvaron på den svenska marknaden agerar och säljer GARO på många fler håll i världen. Sedan bolaget grundades i den svenska orten Gnosjö för snart 80 år sedan har GARO utvecklat flera internationella etableringar och samarbeten i olika former.
GAROs huvudkontor ligger i småländska Gnosjö. Förutom ledning, produktutveckling och försäljning finns här två produktionsenheter och lager. I Värnamo, tre mil söderut, finns ytterligare en produktionsanläggning, lager samt ett försäljningskontor. Stockholm har fått ett helt nyinvigt säljkontor där det även gjorts plats för utbildning. Norra Sverige täcks upp av säljkontor i Umeå samt en viktig del av vår utvecklingsverksamhet hos nyförvärvade Web-El Försäljning AB i Luleå.
GARO har idag lokala säljbolag i Norge, Finland, Polen, Irland samt på Nordirland. Tillsammans utgör dessa länder affärsområdet Övriga Marknader och är en viktig del av GAROs tillväxtstrategi och framtida satsningar. I Polen byggdes fabriken i Szczecin ut under 2017 vilket gav en näst intill dubblering av fabriksytan. I Norge är det klart att bolaget under 2019 flyttar till större och nybyggda lokaler, fortfarande i Drammen men närmre Oslo och i omedelbar närhet till välutbyggd infrastruktur. Förutom ett bättre geografiskt läge medför flytten en välkommen kapacitetsökning och nya affärsutvecklingsmöjligheter för GAROs norska verksamhet.
Under slutet av 2017 etablerade GARO Irland ett säljkontor i Belfast på Nordirland, till följd av god och växande exportförsäljning. Därtill påbörjades under 2017 försäljning via agenter på Island, i Danmark samt i Österrike och Schweiz.
Exportförsäljningen sker i regel från Sverige. Kunderna återfinns mestadels i Europa så som Spanien, Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike, Storbritannien och Island men även länder i mellanöstern samt Australien återfinns i kundbasen.
En ökad fokusering på exportmarknaden har gett GARO ett genombrott på den internationella marknaden genom ett flerårigt centralavtal med E.ON, som är ett av norra Europas största energibolag. Detta paneuropeiska avtal innebär leverans av ett stort antal laddare, för såväl hemmabruk, företagslösningar och publika installationer i Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, Ungern och Slovakien.
Försäljningen inom produktområde Installation drivs till stor del av den intensiva byggnationen av bostäder och ROT-renoveringar. Dessutom har befolkningsökningen 2017 legat på en hög nivå, vilket bidrar till en positiv utveckling av det här produktområdet. En ökad miljömedvetenhet och ett stort intresse för energibesparing driver på en ständig utveckling inom både teknik och styrning.
Installation är GAROs ursprungliga produktområde, varifrån alla andra produktområden har sitt ursprung. Med 3500 artiklar är det också det största produktområdet med den bredaste produktportföljen. Installation har gått från produktförsäljning till att numera alltmer handla om totala konceptlösningar. Produktsortiment och distribution anpassas efter de olika länderna.
GARO har ett starkt team av innovativa, omvärldsintresserade produktutvecklare med hög kompetens. Senaste året har utvecklingsavdelningen ökat med mer än 50% genom satsningar på mer personal och breddad kompetens. Härifrån kommer en ständig ström av produktnyheter med ett helhetstänk som gäller alla fyra produktområdena.
Med en stark uppgradering i både design och funktion har GARO ytterligare befäst sin roll som marknadsledare i Norden inom smarta eluttag för bil, camping och marinor. Den nya serien innehåller allt från enkla varianter av motorvärmare som klarar tuffa förhållanden till avancerade kommersiella lösningar för obemannad styrning och kontroll.
GAROs unika G-CTRL system hanteras enkelt via webben eller en app i mobilen. Det inkluderar styrning och mätvärdesinsamling så att varje användare kan komma åt att använda och betala för sin aktuella förbrukning via Swish eller betalkort. G-CTRL går att implementera i alla GAROs motorvärmarstolpar, campingstolpar och marinstolpar. Systemet är utvecklat genom ett samarbete mellan
GARO (hårdvara) och Web-El Försäljning AB (digital mjukvara). Tack vare förvärvet av Web-El Försäljning AB äger nu GARO hela paketlösningen.
GAROs bilvärmaruttag har tagit ett stort kliv framåt. Nu behövs inte någon dieselbil för lyxen att förprogrammera värmen till motorn och kupén. GAROs nya uttag styr bilvärmaren inifrån huset, via en app i mobilen. Detta effektiviserar och förkortar uppvärmningstiden samtidigt som det ser till att motorn blir varm vilket gör att de skadliga utsläppen minskar.
KNX är visserligen ingen nyhet på marknaden, men GARO har vidareutvecklat, förenklat och paketerat det för att uppfylla kraven GARO Futuresmart ställer. KNX grundspråk är engelska men nu är alla installations- och bruksanvisningar översatta för den svenska marknaden. Det har även anställts kompetens i form av erfaren säljare och rådgivare som bjuder in till utbildningar.
KNX är ett smart styrsystem för det mesta av den elektriska utrustningen i en fastighet – el, ventilation, belysning, larm, solskydd, etc. Systemet går att bygga ihop genom lösa komponenter som säljs inom Installation, men GARO erbjuder även KNX monterad och klar inom Projekt. KNX kompletterar sortimentet av normkomponenter (säkringar, jordfelsbrytare) och gör GARO till en än mer komplett leverantör.
En ändring i regelverket har möjliggjort utvecklingen av markmonterade mätarskåp till nybyggda villor. Tidigare monterades mätarskåpen på eller i
husfasaden när huset färdigställts. Det nya skåpet innebär en besparing i både pengar och miljö även om det initialt kostar mer. Dels genom att nätbolaget endast behöver komma ut en gång och hela elinstallationen kan göras klar innan huset ens är på plats (även bygget får tillgång till el härifrån). Husfasaden kan behållas intakt, vilket gör att det blir en energieffektiv lösning.
Marknadens efterfrågan på solpaneler ökar. Inom alla våra marknader är sol ett intressant område med stor potential, både när det gäller villainstallationer och större projekt. Efter tre års erfarenhet gör GARO nu en större satsning på Sol. GARO har bland annat levererat en solanläggning till svenska ambassaden i Riyadh under 2017.
En dedikerad produktchef samt både inne- och utesäljare har anställts för att höja kompetensen, möta marknadens krav och arbeta för synergier med GAROs övriga produktområden. Förstärkningen har nu skapat försäljning av färdiga skräddarsydda paket till lösningar av större projekt. GARO kvalitetssäkrar hela uppdraget genom att leverera senaste tekniken, bästa solenergieffekten samt utbildningar för installatörerna.
Inom området solenergi kan GARO erbjuda energibesparande system för såväl villan, hyreshuset som industrin. GARO kan erbjuda en helhetslösning där man kan producera egen el via solpaneler på taket, som laddar elbilen. Allt från en och samma leverantör.
GARO Installation distribuerar omkring 3500 elprodukter och kompletta helhetslösningar för fast elinstallation inom industrin, nybyggnation av lokaler, bostäder och fastigheter samt renoveringsprojekt. Det kan vara allt från anslutningsdon till kompletta elcentraler som innehåller media, styrning och mätning. Från elstolpar för bil, camping och marinor till uttagslådor och säkerhetsbrytare för maskiner inom industrin. Ja, till och med hela solpaketlösningar med paneler av framstående kvalitet, hög verkningsgrad och de bästa testresultaten.
GARO Projekt monterar kompletta, kundanpassade och installationsfärdiga lösningar efter kundernas specifika önskemål. Den starka tillväxten inom byggsektorn, i kombination med vår leveranssäkerhet och höga kvalitet, har gett oss en marknadsledande roll när det gäller helhetslösningar inom lågspänningsfördelning. I huvudsak handlar det om ställverk, kabelskåp, fördelnings- och lägenhetscentraler. Genom att själva styra projekten från förfrågan till färdig lösning går det att garantera GARO-kvalitet i alla led.
18
Byggmarknaden efterfrågar alltmer prefabricerade lösningar. Till dem gäller det att kunna ta fram kundunika helhetslösningar med rätt sorts innehåll, som sedan ska gå snabbt, säkert och enkelt att montera ute på byggarbetsplatsen. Tack vare produkter från alla GAROs produktområden har Projekt såväl kompetens som flexibilitet att bygga ihop färdiga elcentrallösningar – för snabb installation, i olika storlekar och för alla typer av fastigheter.
Genom att ständigt vara ute och lyssna på marknadens behov bygger GARO kontinuerligt nya prototyper som testas i dialog med installatörerna. Detta för att alltid kunna garantera kvalitet, enkelhet och effektivitet. Hittills har Sverige varit den huvudsakliga marknaden, men spridning börjar nu ske till Norge och Irland. GAROs fördelningscentraler och ställverkssystem går att anpassa efter olika länders standardiseringar och byggs kundspecifikt för såväl lägenhetsfastigheter som större industri- och affärsanläggningar.
GAROs Projektlösningar är inte vilka elcentraler som helst. De garanterar alltid enkel installation, smart funktionalitet, hög säkerhet och stor effektivitet – i ständig vidareutveckling. Centralens innehåll anpassas efter behovet av el, data, tele och nu senast det smarta styrsystemet KNX som GARO nu har i sin produktportfölj som även förenklat för elmontören.
Försäljningen inom Projekt skapar en eftermarknad för de övriga produktområdena vid framtida utbyggnad och uppdateringar, då styckeprodukter säljs. GARO har också ett serviceteam som kompletterar centraler samt bygger om och säkerhetstestar på plats.
För att möta byggbranschens ökade efterfrågan av kompletta och kundanpassade lösningar har GARO Montage AB förvärvat Gnosjöföretaget Emedius AB, till produktområdet Projekt. Emedius AB verksamhet liknar GAROs på flera sätt och har tillfört redan kompetent personal, ökad produktionskapacitet och goda kundrelationer.
Under året har GARO jobbat med att integrera Emedius AB, som kommer att införlivas helt i GARO Montage 2018. På ett snabbt och effektivt sätt har GARO kunnat fortsätta tillgodose marknadens ökande behov av kundanpassade normcentraler, fördelningscentraler och ställverk.
För att komma närmre slutkunden och lösa deras behov direkt på plats har GARO Projekt öppnat upp för e-handel i appformat, som finns tillgänglig 24 timmar om dygnet, både i mobilen och på webben. I appen kan installatören själv konfigurera sin projektlösning av en normcentral. Beställningar innan kl 12.00 monteras och byggs ihop på GARO och levereras ut samma dag.
En GARO QR-märkning kommer under 2018 följa med varje skåp som levereras. Genom att scanna QR-koden på skåpet får installatören fram centralritningen direkt i mobilen eller surfplattan, och tillgång till ritningar, bruksanvisningar, testprotokoll, etc. Detta medför stor tids- och pappersbesparing.
GARO presenterade sin första laddstation för fordon redan 2008. Sedan dess har vidareutvecklingen skett kontinuerligt och sortimentet utökats väsentligt. Idag är GARO Nordens ledande tillverkare av laddinfrastruktur och resten av Europa är på gång. Med en unik produktportfölj kan GARO erbjuda alla typer av laddstationer – från den enkla laddboxen på 3,7 kW, att ha hemma i villagaraget, till den högeffektiva stationen på 150 kW som kan snabbladda en stor buss.
Marknadstillväxten inom laddinfrastruktur accelererar starkt. Huvudsakligen drivs den av bilindustrin, där alla ledande fabrikanter presenterar ett stort antal nya modeller av eldrivna fordon, med allt större batterier och längre räckvidd. I framtiden kommer det inte tas några omvägar för att "tanka" bilen, istället placeras laddstationerna på platser människor ändå besöker, t ex arbetsplatsen, köpcentret eller parkeringsplatsen utanför mataffären.
Produktområdet Ladd är fortsatt den snabbast växande delen av GAROkoncernen. Det koncernövergripande ansvaret styrs från Sverige men ett ökat fokus på exportmarknaden har framkallat internationell förstärkning och närvaro. Förutom dedikerade laddsäljare i Sverige har det anställts specialutbildade säljare i Norge, Polen och Finland. Det har även tillsatts en produktchef för området Ladd. Tillsammans med förvärvet av Web-El Försäljning AB, som tillför bred digital kompetens, kommer GARO nu möta efterfrågan på kundanpassade tjänster. Produktionen i Sverige och Polen har också byggts ut, vilket har gett GARO ökad kapacitet inom produktområdet.
Den starkt accelererande marknaden kan delas upp på tre segment:
över 100 fordonsladdare och leveranserna kommer att fortsätta under 2018.
En GARO fordonsladdare tillhör företagets smartaste produkter när det gäller styrning och uppkoppling via molntjänster. Tack vare egen utvecklingsavdelning och nyförvärvet Web-El Försäljning AB går det att bygga kompletta tekniska lösningar, med inbyggd digital intelligens, satta i system.
Genom snabba beslutsvägar och egen hög kompetens levererar GARO alltid högsta säkerhetsnivå och funktionalitet samt möjlighet att anpassa efter internationella förhållanden. Kunder och samarbetspartners erbjuds löpande specifika utbildningsseminarier för elinstallatörer, elgrossister, säljare och tekniker.
DC = likspänning 500-1000V. AC = växelspänning 230-400V (vanliga elnätet).
En elbils batteri vill alltid ha likström = DC. Vid AC-laddning sitter omvandlaren från AC till DC i bilen. Vid DC-laddning sitter omvandlaren i laddstationen.
AC-laddning klarar normalt endast mellanregistret < 63A/400V Snabbladdning kräver DC-laddning.
GARO lanserade under året en ny familj smarta laddboxar – GLB. Boxarna, som kan kommunicera via Wi-Fi, har inbyggd lastbalansering och fungerar tillsammans med olika betaltjänster.
GARO LS4 laddboxar för arbetsplatsen eller bostaden är lättskötta och tål tuffa krav på offentliga platser. Den moderna designen med tydlig laddindikering har nu även anpassats till en väggmonterad modell, vilket skapar fler installationsmöjligheter i garagemiljö.
GARO utvecklar och tillverkar ett komplett sortiment av produkter för tillfällig el och belysning. Produkterna består av elcentraler och allmänbelysning med tillbehör för användning på byggarbetsplatser eller vid events. Kanske känner du till GARO Ball som snabbt blev marknadens mest energieffektiva och klimatsmarta LED-arbetslampa för krävande miljöer? Eller har du uppmärksammat det växande antalet GARO-röda byggskåp på landets byggarbetsplatser?
Den långsiktiga högkonjunkturen har framkallat ett nytt lönsamhetstänk inom byggbranschen. Många ser en vinning i att investera i underhållsfria produkter med lång livslängd som man med enkelhet kan flytta med sig till framtida projekt. Miljödebatten fortsätter och föreskriver energibesparing genom LED-lampor både i permanenta och tillfälliga installationer. Dessutom ökar antalet utomhusevent. Allt detta gagnar GAROs försäljning av Tillfällig el.
GARO Tillfällig el är kända för att vara lyhörda, snabba och pålitliga. Genom en tät närvaro ute på byggarbetsplatser och olika events upptäcks behov av förbättringar, vilka leder till utveckling av nya lösningar. Hälften av alla leveranserna är kundunika och ofta folierade enligt kundens grafiska profil. Varje enskild produkt är alltid 100% testad och verifierad med garanterad pålitlig funktion. Det gör antalet reklamationer minimala.
En stor positiv förändring inom Tillfällig el under 2017 är flytten till de nya lokalerna i Värnamo den 1 mars. Den tidigare placeringen i Gnosjö, på en 1200 kvm yta, var trång och önskades dessutom till annan tillväxt inom GARO. På bästa läge i Värnamo, alldeles vid knutpunkt E4 och riksväg 27, har Tillfällig el fått stora, fina och anpassade lokaler på 3500 kvm.
De nya lokalerna har gett utrymme att växa med nya produkter och satsa på nya marknader. Under året har antalet medarbetare fördubblats och det har tillsats två helt nya tjänster, en produktchef och en produktions- och inköpschef. Detta har medfört positiva förändringar som ger bättre strukturerade flöden samt stora produktions- och effektivitetsförbättringar. Värnamo, som ligger 3 mil från Gnosjö, är dessutom en mycket större ort vilket ger ökade möjligheter vid nyrekrytering.
• Nytt samarbetsavtal med Derome Byggvaror som är en stor bygg-grossist och återförsäljare. Avtalet innefattar hela GAROsortimentet inom tillfällig el och belysning som kommer distribueras både till deras lager och butiker. Under hösten har det genomförts produkt- och säljutbildningar på Deromes anläggningar över hela landet.
XXX
GARO har utvecklat en ny belysningstransformator till 48V byggarbetslampor. Utvecklingen har skett i samråd med entreprenörer och uthyrare med fokus på användarvänlighet, smidighet, effektivitet, samt låg driftskostnad.
GAROs finansiella mål tar utgångspunkt i företagets vision och affärsidé. Fokus ligger på en lönsam stark tillväxt samt ett hållbart värdeskapande med goda och sunda finanser. Detta ska leda till en långsiktig lönsamhet som möjliggör utveckling av verksamheten och ger en god avkastning till våra aktieägare.
GARO-koncernens finansiella mål över en konjunkturcykel är följande:
Tillväxten ska organiskt uppgå till minst 10 procent per år.
Rörelsemarginalen för koncernen, ska uppgå till minst 10 procent av nettoomsättningen per år.
Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent.
Soliditeten ska ej understiga 30 procent.
konsolideringsbehov i övrigt. ≥30%
Utdelningen skall uppgå till cirka 50 procent av bolagets nettoresultat efter skatt. Utdelningsförslaget skall beakta GAROs långsiktiga utdelningspotential samt koncernens investerings- och
GAROs informationsgivning till sina aktieägare och övrig kapitalmarknad syftar till att skapa en rättvisande bild av verksamhetens utveckling, minimera risken för ryktesspridning och spekulationer samt bidra till att öka intresset för bolagets aktie. Ambitionen är att agera snabbt och korrekt. GAROs aktie är sedan mars 2016 noterad på Nasdaq Stockholm.
Priset i noteringserbjudandet 2016 var SEK 73 per aktie, motsvarande ett marknadsvärde av det totala antalet aktier i GARO om MSEK 730. Erbjudandet omfattade 4,6 miljoner befintliga aktier (inklusive övertilldelningsoptionen) som tilldelades cirka 7 500 investerare. Svolder AB och Vätterledens Invest AB var ankarinvesterare ("cornerstone investors") i erbjudandet och förvärvade sammanlagt 14 procent av det totala antalet aktier i erbjudandet.
Sammanlagt 3,6 miljoner aktier handlades under 2017 och på årets sista
handelsdag stängde kursen på SEK 175,5, en ökning med 8,3% jämfört med stängningskursen den sista december 2016. Den genomsnittliga dagliga volymen uppgick under 2017 till 14 205 aktier. GAROs marknadsvärde den sista december 2017 var MSEK 1 755 och bolaget flyttades från Nasdaq Stockholm Small Cap-segment till Mid Cap-segment den 2 januari 2018. Bytet från Small Cap till Mid Cap är en följd av Nasdaqs årliga genomgång av genomsnittliga börsvärden inom de nordiska marknadssegmenten. Mid Cap-segmentet omfattar företag med ett börsvärde på mellan 150 miljoner EUR och 1 miljard EUR.
GAROs styrelse föreslår årsstämman en utdelning om SEK 4,00 (2,85) per aktie motsvarande 46,7% av vinst per aktie. Utdelningspolicyn är att utdelningen ska uppgå till cirka 50% av nettoresultatet efter skatt. Utdelningsförslaget ska beakta GAROs långsiktiga utdelningspotential samt koncernens investerings- och konsolideringsbehov i övrigt.
| Data per aktie SEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Justerat resultat per aktie | – | 6,68 |
| Resultat per aktie | 8,56 | 5,70 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, per aktie | 5,15 | 4,84 |
| Eget kapital per aktie | 25,27 | 19,44 |
| Genomsnittligt antal aktier (tusental) | 10 000 | 10 000 |
| Antal aktier vid periodens slut (tusental) | 10 000 | 10 000 |
| Aktieägare | Antal aktier | Kapital % |
|---|---|---|
| Svensson, Lars | 3 568 345 | 35,7 |
| Nordea investment Funds | 878 764 | 8,8 |
| Svolder Aktiebolag | 850 000 | 8,5 |
| Stefan Jonsson Invest AB | 585 085 | 5,8 |
| Cecilia Clenow | 414 404 | 4,1 |
| Torbjörn Salén | 414 404 | 4,1 |
| Spiltan Fonder AB | 391 560 | 3,9 |
| SEB Investment Management | 258 119 | 2,6 |
| S3/IICS Clients | 212 600 | 2,1 |
| Tredje AP-fonden | 205 456 | 2,0 |
| Innehav | Antal aktieägare | % | |
|---|---|---|---|
| 1-500 | 4 041 | 93,2 | |
| 501-1 000 | 144 | 3,3 | |
| 1 001-5 000 | 88 | 2,0 | |
| 5 001-10 000 | 13 | 0,3 | |
| 10 001-15 000 | 7 | 0,2 | |
| 15 001-20 000 | 7 | 0,2 | |
| 20 001- | 36 | 0,8 | |
| Summa | 4 336 | 100,0% |
Vi är stolta över att ett av GAROs kärnvärden är 'Långsiktighet', vilket för oss betyder att med ett stort engagemang utveckla säkra och innovativa produkter för en hållbar framtid." "
– Magnus Suksee, kvalitets- och hållbarhetschef
28
GARO är övertygade om att hållbarhet är en nödvändig grund för ett långsiktigt framgångsrikt företag. Den interna resan mot en större förståelse för företagets påverkan på samhället, miljön och människorna runt omkring har satt fart. Det finns en stor stolthet över GAROs produkter som på flera sätt bidrar till en hållbar utveckling av samhället och arbetar systematiskt för att förbättra företagets avtryck.
Efterfrågan på en sund livsstil och hållbara produkter har aldrig varit större än i dag och trenden ser ut att hålla i sig. GARO-koncernens strategiska hållbarhetsarbete har som målsättning att inom sitt verksamhetsområde vara ledande gällande ansvarsfullt företagande. Ett av kärnvärdena är "Långsiktighet", vilket för GARO betyder att med stort engagemang utveckla säkra och innovativa produkter för en hållbar framtid.
Hållbarhetsarbetet är en del av alla GAROs verksamheter och ska vara synligt på alla marknader där de verkar. Det finns ett stort ansvar för den påverkan alla aktiviteter och beslut har på miljön, samhället och människorna i hela värdekedjan.
Det finns en stor stolthet över GAROs produkter, inte minst de som uppmuntrar till en mer hållbar livsstil som till exempel laddstationer för elbilar, arbetsplatsbelysning med modern LED teknik, solpaneler, motorvärmare och produkter för energimätning.
För att kunna påverka både på den lokala, regionala och globala nivån deltar nyckelpersoner som aktiva medlemmar i olika forum såsom hållbarhetsnätverk och regionalt klimatråd.
2015 enades världens länder om 17 globala mål för hållbar utveckling fram till 2030. Målen visar vägen mot en hälsosammare och tryggare värld och är högst relevanta, inte bara för nationer utan även för företag. Här vill GARO säkerställa att affärsplanen ligger i linje med de globala målen. På det sättet ökar koncernens konkurrenskraft, identifierar flera framtida affärsmöjligheter och undviker kommande risker. Dessutom bidrar GARO till en bättre tillvaro.
Under det gångna året har det gjorts en analys av vilka mål som, inom verksamheten och bland produkterna, påverkar mest. Det går att utläsa både positiv och negativ påverkan. Under kommande år ska koncernen lägga särskilt fokus på följande fem globala mål:
| Mål | GAROs påverkan på målen | |
|---|---|---|
| 7 | Hållbar energi för alla | GARO erbjuder produkter som bidrar till hållbara energilösningar, samt energieffektivisering i verksamheten och dess värdekedja. |
| 8 | Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt |
GARO är som arbetsgivare ansvarig för att medarbetarna har bra och rättvisa arbetsvillkor, möjlighet till utbildning och trygg ar betsmiljö. I relationen med leverantörerna kan GARO bidra till att arbetsvillkoren håller en god standard. GARO erbjuder produkter som bidrar till hållbara transportsystem i städer. |
| 11 | Hållbara städer och samhällen | GARO ska bidra till ökad tillväxt, men med minskad negativ påverkan. |
| 12 | Hållbar konsumtion och produktion |
Som producent kan GARO bidra till ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhälle genom att designa produkter så att komponen ter lättare kan återanvändas och återvinnas och mer återanvänt material används i utvecklingen av produkter. |
| 13 | Bekämpa klimatförändringen | GARO kan minska klimatutsläpp, i den egna verksamheten, i leve rantörsledet bl.a. genom val av material. Framförallt kan GAROs produkter minska klimatutsläpp i samhället. |
Med hjälp av FN:s guide, SDG Compass, kommer analysen att gå djupare och utveckla koncernens långsiktiga hållbarhetsmål för 2030. Trots fokus på de fem nämnda målen, måste alla 17 mål finnas i åtanke. Målen är på olika sätt sammanlänkade med varandra då det ofta krävs framgångar inom några globala mål för att andra ska ha möjlighet att uppnås.
Att inte krångla till det i onödan och sätta fokus på de väsentliga frågorna är en viktig del i hur GARO-koncernen drivs framåt. Det finns sedan länge ett långsiktighetstänk och ett grundläggande systematiskt arbete med miljö och sociala frågor, där bland annat certifierade ledningssystem är viktiga verktyg.
För att främja och vidareutveckla företagets hållbarhetsstyrning skapades under året ett tvärfunktionellt hållbarhetsteam med representanter från inköp, HR, kvalitet, miljö, försäljning och marknad. Teamet ansvarar för att utforma ramverk och riktlinjer för ett effektivt och resultatinriktat hållbarhetsarbete för koncernen. Varje dotterbolag följer dessa riktlinjer och ansvarar också för att ta hänsyn till nationella regelverk och förutsättningar.
Under 2017 har GARO genomlyst verksamheten utifrån ett hållbarhetsperspektiv. En enkätundersökning med alla dotterbolag gjordes tillsammans med en intressentdialog samt en kartläggning av GAROs hållbarhetspåverkan.
Utöver den kontinuerliga dialogen med alla intressenter har specifika
STYRELSER KÖNSFÖRDELNING %
djupintervjuer utförts med några av dem, för att säkerställa rätt arbetssätt och rapportering kring de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna. Koncernens viktigaste intressenter inbegriper ägare, elgrossister, byggbolag, fastighetsbolag, elinstallatörer, medarbetare och leverantörer.
I väsentlighetsanalysen identifierades att GAROs mest väsentliga aspekter är:
Under året utförde hållbarhetsteamet en riskkartläggning för koncernen där de största hållbarhetsriskerna identifierades och graderades utifrån sannolikhet och ekonomisk påverkan. Lokala hållbarhetsrisker i dotterbolagen ligger på respektive bolags ansvar.
För att säkerställa att koncernen styr mot hållbarhetsambitionerna har GARO utformat flera riktlinjer för de anställda och till viss del också för GAROs leverantörer. Dessa riktlinjer täcker områden som kvalitet, miljöpolicy, antikorruption, jämställdhet, mångfald och insideraffärer.
En välfungerande verksamhet är en självklar förutsättning för att kunna erbjuda efterfrågade och hållbara produkter. Riktlinjerna för GAROs verksamhet är beskrivna i en uppförandekod som omfattar hela koncernen. Den innehåller bland annat information om affärsetik, arbetsmiljö, diskriminering, jämställdhet, mänskliga rättigheter, miljö och samhällsengagemang.
Friska och engagerade medarbetare är grundläggande för GAROs fortsatta framgångar.
Medarbetarundersökningar och årliga medarbetarsamtal ger en bra bild av vad det är som gör att medarbetarna trivs och vad som behöver förbättras. Målsättningen är att alla medarbetare, oavsett position, ska kunna utvecklas både som person och i sin yrkesroll. Årliga utvecklingssamtal där den anställde tillsammans med närmaste chef stämmer av nästa steg i kompetensutvecklingen är en viktig del i detta.
I strävan att vara en attraktiv arbetsgivare är de interna karriärmöjligheterna en viktig framgångsfaktor. Medarbetarna ges både möjlighet och uppmuntras till att vidareutveckla sin karriär inom organisationen.
Prestigelöst arbetsklimat med ömsesidig respekt ger alla samma möjligheter till en säker, hälsosam och kreativ arbetsmiljö. Nyckeln till framgång är att ständig utveckla medarbetarna både för deras eget och företagets bästa.
GARO-kulturen präglas av öppenhet och ett sunt mångfaldhetstänk. För att kunna attrahera olika målgrupper ges samma möjlighet till utveckling oavsett kön eller bakgrund. Det är en framgångsfaktor att ha medarbetare med många olika erfarenheter.
En arbetsplats med en inkluderande miljö ger ett bättre arbetsklimat, större möjligheter att rekrytera och en effektivare organisation. Alla nyanställda får i introduktionen en genomgång av GARO-koncernens jämställdhetspolicy och uppförandekod.
Koncernen har nolltolerans för all sorts diskriminering. Varje ledare och chef ansvarar för att detta följs och att minsta misstanke om oegentligheter anmäls för omedelbar utredning.
Samtliga anställda och inhyrd personal ska ha en säker och hälsosam arbetsmiljö. Därför är det systematiska arbetsmiljöarbetet integrerat i verksamhetssystemet. Väl förankrade
rutiner förebygger och hanterar eventuella tillbud, olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen.
Företaget tillhandahåller skyddsutrustning till samtliga anställda där så krävs enligt gällande lagstiftning. Arbetstagaren är således skyldig att använda föreskriven skyddsutrustning.
Anställda uppmuntras till en hälsosam livsstil genom friskvårdsbidrag och koncernen erbjuder frivillig hälsoundersökning till samtliga anställda. Massage erbjuds på betald arbetstid, till en subventionerad kostnad.
Varje företag i koncernen ansvarar för säkerheten inom respektive bolag och kvartalsvis rapporteras sjukfrånvaro, olyckor och incidenter till koncernledningen. 2017 hade koncernen tio rapporterade olycksfall och sex rapporterade incidenter. Ett systematiskt arbete fortsätter för att nå en nollvision gällande olyckor.
Grundstenen för GARO är att bedriva en verksamhet med respekt, ärlighet och ansvar för medarbetarnas handlingar. Koncernen har nolltolerans mot alla former av korruption och oetiska affärsmetoder.
Anställda i GAROs verksamheter ska ha tillräcklig kunskap för att kunna undvika situationer där lojaliteten med företaget kan hamna i konflikt med andra personliga intressen. Stor vikt läggs vid att medarbetarna förstår reglerna för representation och hur gåvor ska hanteras. Det är grundläggande att anställda och partners har tillräcklig kunskap för att följa konkurrenslagstiftningen och garanterar ansvarsfulla affärsmetoder.
För att försäkra en fortsatt låg risk inom detta område upprättade GARO under 2017 en ny antikorruptionspolicy. Denna kommer att under år 2018 implementeras i hela koncernen. Även utvalda anställda som löper större risk att försättas i svåra affärsetiska situationer ska erhålla en utbildning i antikorruption. Behovet av ytterligare åtgärder ska ses över för att detektera och förhindra möjligheter till korruption och införa tillhörande resultatindikatorer.
GARO ser många fördelar i samverkan med andra företag och institutioner. Tillsammans går det att skapa ett attraktivare samhälle och bättre transportmöjligheter både för gods och anställda. Genom transparens i upphandlingar och mångfald på arbetsplatsen kan den eventuella risken för vänskapskorruption undvikas.
GARO sponsrar organisationer som stödjer välgörenhetsarbete i syfte att skapa ett attraktivt och välmående samhälle. Stödet går idag främst till Barncancerfonden, Världens barn och Team Rynkeby.
För GARO är det en självklarhet med ett ansvarsfullt förhållningssätt i hela försörjningskedjan. Sortimentet innehåller många produkter, som var och en har en leverantörskedja med olika utmaningar. Därför krävs ett kontinuerligt arbete för att bidra till att förhållandena förbättras, för miljön och människor.
Alla leverantörer och underleverantörer förväntas dela GAROs syn på affärsetik, mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, lika lön och rättvisa arbetsförhållanden. En inköpspolicy tillsammans med en modell för leverantörsbedömning ger riktlinjer för hur utvärderingen av leverantörer ska ske. Ett nära samarbete med leverantörerna ökar möjligheterna att anta utmaningarna och stegvis förbättra hållbarheten i värdekedjan.
Strategiska leverantörer ska underteckna och följa GAROs uppförandekod eller kunna visa upp en egen motsvarande kod som innehåller tydliga krav på rättvisa arbetsförhållanden och respekt för mänskliga rättigheter. Varje bolag i koncernen ansvarar själva för att följa upp leverantörernas förpliktelser. Under året utvecklades en ny metod för leverantörsbedömning som har börjat
tillämpas och kommer få ännu större fokus 2018.
Trots att GARO har flera lokala leverantörer är leverantörskedjan omfattande och inkluderar många länder, vilket medför en ökad risk för brott mot de mänskliga rättigheterna. Därför väljer GARO årligen ut leverantörer som får genomgå en revision enligt fastställd modell.
Inom elektroniksektorn föreligger det en viss risk att komponenter kan innehålla en liten mängd konfliktmineraler som kommer från regionen i och kring Kongo-Kinshasa. För att säkerställa att inte GAROs produkter innehåller dessa mineraler har vi ett nära samarbete med våra leverantörer samtidigt som vi arbetar proaktivt med riskhantering och leverantörsbedömningar. Utvinning och hantering av dessa mineraler ger upphov till flera väpnade konflikter, slaveri och andra brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är idag en utmaning för hela elektronikbranschen att säkerställa att produkterna är helt fria från konfliktmineraler, trots att GARO och många andra företag i branschen ställer krav på leverantörerna.
För att komma närmare ambitionen att helt garantera produkter fria från konfliktmineraler kommer det under 2018 utföras en intern analys om vilka tänkbara artikelgrupper och vilka leverantörer som är i riskzonen och som ska bli föremål för en revision. GARO ska också överväga medlemskap i den internationella samarbetsorganisationen Responsible Minerals Initiative som erbjuder tjänster för ansvarsfulla inköp av mineraler.
GARO tillverkar och marknadsför produkter som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För att förstå varje produkts individuella påverkan på omvärlden
kommer livscykelanalyser på strategiskt utvalda produkter att påbörjas. Genom dem går det att se hur materialval och konstruktionslösningar inverkar på miljön. Detta ger värdefull information i designarbetet för nya produkter och möjlighet till utökad produktinformation till kunden. Genom miljöledningssystemet som är certifierat enligt ISO 14001:2015 arbetar GARO med att förbättra verksamhetens miljöprestanda och därmed göra såväl verksamhet som våra produkter bättre ur ett miljöperspektiv.
GARO-koncernen följer krav och rutiner för att företagets produkter ska bli säkra att använda. I Sverige, Polen och Norge har kvalitetscertifieringen uppgraderats till den nya standarden ISO 9001:2015 och planeras att genomföras i den Irländska verksamheten 2018.
GARO har också tagit fram nya metoder för riskanalyser under konstruktionsfasen och på slutprodukter. Detta är förebyggande åtgärder som minskar risker kopplade till produktsäkerhet.
PRESTIGELÖST ARBETSKLIMAT MED ÖMSESIDIG RESPEKT GER ALLA SAMMA MÖJLIGHETER TILL EN SÄKER, HÄLSOSAM OCH KREATIV ARBETSMILJÖ" "
Deltagande i standardisering för produktsäkerhet säkerställer förståelsen när det gäller branschens krav och bidrar med expertis till förbättringar för hela marknaden.
För att kvalitetssäkra produkter anlitar GARO tredje part, i form av ackrediterade testinstitut. Vissa produktgrupper omfattas av S-märket och är ett komplement till CE-märkning som visar att elektriska eller elektroniska produkter är testade och certifierade. I praktiken betyder det att årliga fabriksinspektioner utförs av oberoende part.
Bra energilösningar är en del av svaret på klimatfrågan. Genom energieffektivisering, förnyelsebar energi och nya lagringsmöjligheter för energi går det att komma en bra bit på vägen mot ett fossilfritt samhälle. GARO erbjuder flera lösningar inom dessa områden, till exempel genom produkter inom laddinfrastruktur, belysning och solcellslösningar.
Trots egna lösningar inom energiområdet använder GAROs verksamhet fortfarande en del energi och den
bidrar också till växthusgasutsläpp. Information från energikartläggningar har bidragit till minskad energiförbrukning med hjälp av energisnål belysning, närvarostyrning av ljus och smartare styrning av värme och ventilation. Dessa kommer användas för att sätta mål och ta fram planer för framtida förbättringar som på ett positivt sätt bidrar till Sveriges, EUs och Parisavtalets mål. För att ytterligare minska energiberoendet har 70 kW solceller installerats på produktionsanläggningen i Polen och avsikten är att installera ytterligare 50 kW på den svenska anläggningen i Gnosjö.
Ett cirkulärt samhälle tar mer effektivt tillvara på samhällets resurser. Istället för att utvinna nya material och deponera de gamla, som dagens samhälle till stor del gör, fokuseras på materialflöden där inget går till spillo.
Genom återanvändning, återtillverkning och återvinning tas värdet av material och komponenter om hand. Detta sker normalt genom att leverantörer, tillverkare, användare och återvinningsaktörer samarbetar för att behålla värden som annars skulle gå till spillo. Detta är inte bara till fördel för företag som minskar sina materialkostnader utan minskar även avsevärt påverkan från deponi och materialutvinning.
Redan idag praktiserar GARO återtillverkning genom att på kundens begäran ta hem produkter för reparation. En del plastmaterial återvinns direkt från formsprutningen genom att mala ner överbliven plast till granulat för att på nytt användas i produktionen. GARO är anslutna till ett retursystem där pallar och pallkragar återanvänds.
Metaller återvinns genom att skickas till nedsmältning och återanvändning. Av allt GAROs avfall gick under 2017 73 % till materialåtervinning, 17 % till energiåtervinning, 8 % till deponi och 2 % till farligt avfall.
GARO avser att gradvis gå mot en mer cirkulär affärsmodell genom ekodesign av produkter, inköp av mer återvunnet material, ökad återvinning av avfall och, möjligheter till att reparera och byta ut komponenter.
Till bolagstämman i GARO Aktiebolag (publ), org.nr 556051-7772
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 29-35 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Jönköping 2018-03-26 Ernst & Young AB
JOAKIM FALCK Auktoriserad revisor
Styrelsen och verkställande direktören för GARO AB (publ), organisationsnummer 556051-7772, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2017. Alla belopp anges i MSEK om inget annat anges. Belopp inom parantes avser föregående år.
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har GARO AB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 29-35 i detta tryckta dokument.
GARO är ett företag, som under eget varumärke, utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa produkter och helhetslösningar för elinstallationsmarknaden. GARO startades 1939 i Gnosjö, Småland och har under sin drygt 75-åriga historia byggt upp starka kundrelationer och ett välutvecklat leverantörsnätverk som i kombination med egna produktions- och försäljningsenheter utgör plattformen för att leverera innovativa helhetslösningar.
Verksamhet bedrivs i Sverige, Norge, Finland, Irland samt Polen och koncernen är organiserad i två affärsområden: GARO Sverige och GARO Övriga marknader.
GAROs huvudsakliga kundgrupp är elgrossister men bolaget har även goda relationer med slutkunderna som utgörs av elinstallatörer, OEM tillverkare och industriföretag.
GARO-aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Den svenska marknaden har under året uppvisat en god tillväxt och överträffat branschens prognos.
Samtliga produktområden har visat god tillväxt, och områdena Ladd och Tillfällig el har ökat mer än genomsnittet.
Produktionsanläggningen i Polen har utvecklats väl med ökade volymer och produktivitet. Utbyggnaden av den polska fabriken stod klar i tredje kvartalet som planerat och antalet anställda har ökats under andra halvåret för att hantera en ökad volym.
Norska verksamheten har haft en god tillväxt inom byggrelaterade produkter, men en nedgång inom produktområde Ladd. Den finska verksamheten visar svag tillväxt på en svag marknad. Den irländska verksamheten visar en tillväxtökning beroende på ökat byggande och förbättrad konjunktur.
Bolaget har genomfört två bolagsförvärv under året. Emedius AB i Gnosjö förvärvades per 28 februari. Emedius AB tillverkar och marknadsför normcentraler, fördelningscentraler och ställverk under eget varumärke. Per 27 oktober förvärvades Web-El Försäljning AB i Luleå. Web-El Försäljning AB utvecklar och säljer system samt elektronikkomponenter för styrning av eluttag för laddstationer, motorvärmare, camping och marinor.
Nettoomsättningen ökade med 21% till 796,0 (657,8) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit stark under året i samtliga koncernens bolag. Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga marknader och produktområden. Rörelseresultatet uppgick till 98,1 (73,8) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 12,3 (11,2) procent. Under första kvartalet 2016 belastades rörelseresultatet med engångskostnader om 12,6 MSEK avseende GAROs börsnotering.
Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer och en stabil bruttomarginal, omkostnaderna i förhållande till nettoomsättningen ökade främst beroende på satsningar inom personal avseende försäljning och produktutveckling. Dessa satsningar berör produktområdena Ladd och Sol.
Koncernens finansnetto uppgick till -2,2 (-1,0) MSEK och påverkades negativt avseende valutakursdifferenser med -1,9 (-0,4) MSEK.
Koncernens resultat efter finansiella poster var 95,9 (72,8) MSEK. Skattekostnaden under perioden var 10,3 (15,8) MSEK, vilket motsvarar en skattesats på 10,7 (21,7) procent. Skattekostnaden påverkades av en redovisning av en uppskjuten skattefordran i det polska bolaget uppgående till 9,1 MSEK avseende verksamhet i skattefri zon. Resultatet efter skatt var 85,6 (57,0) MSEK.
| MSEK | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 796,0 | 657,8 | 554,1 | 441,7 | 383,1 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 110,3 | 84,8 | 74,3 | 50,6 | 34,8 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 98,1 | 73,8 | 62,4 | 39,8 | 24,0 |
| Rörelsemarginal % | 12,3 | 11,2 | 11,3 | 9,0 | 6,3 |
| Balansomslutning | 533,9 | 374,0 | 314,9 | 279,8 | 257,9 |
| Soliditet % | 47,3 | 52,0 | 49,8 | 48,5 | 51,3 |
| Avkastning på eget kapital % | 38,3 | 32,4 | 31,3 | 17,1 | 11,7 |
| Medeltal anställda | 345 | 275 | 254 | 244 | 224 |
GARO investerar fortlöpande i underhåll av produktionsenheter och produktionsutrustning. Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 43,9 (9,2) MSEK. Vidare investerar GARO i produktutveckling, och årets investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 7,5 (3,6) MSEK. Årets avskrivningar uppgick till 12,2 (11,0) MSEK varav på materiella anläggningstillgångar 9,9 (7,8) MSEK.
Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick till 51,5 (48,4) MSEK, vilket påverkades negativt av ett högre rörelsekapital. Kassaflödet från investeringsverksamheten påverkades negativt med 45,2 MSEK från förvärven av Emedius AB samt Web-El Försäljning AB. Årets kassaflöde uppgick till -13,2 (16,7) MSEK
Likvida medel inklusive outnyttjade krediter per 2017-12-31 uppgick till 94,5 (109,7) MSEK. Nettoskulden uppgick per 2017-12-31 till 56,1 MSEK, (-17,3) MSEK.
Koncernens egna kapital uppgick per 2017-12-31 till 252,7 (194,4) MSEK. Aktieutdelningen 2017 uppgick till 28,5 MSEK, se vidare not 3.2
Antalet heltidsanställda i koncernen uppgick per den 31 december 2017 till 376 (274). Medelantalet heltidsanställda under 2017 uppgick till 345 (275). Antalet anställda i koncernens utländska bolag per 31 december 2017 uppgick till 142 (93) vilket motsvarar 38% (34%) av antalet anställda. Andelen kvinnor uppgick under året till 40% (42%) av medarbetarna. För mer information om anställda, se not 7.
Nettoomsättningen ökade med 29,8% till 543,7 (419,0) MSEK.
Den underliggande efterfrågan har varit stark under året. Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga produktområden. Förvärvade verksamheter har bidragit med 51,4 MSEK till nettoomsättningen. Rörelseresultatet uppgick till 64,5 (36,1) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 11,9 (8,6) procent. F g år är belastat med engångskostnader i samband med bolagets börsnotering uppgående till 12,6 MSEK. Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer samt en i förhållande till omsättningen stabil omkostnad, men negativt av en högre snittkurs avseende inköp i EUR.
Nettoomsättningen ökade med 5,6% till 252,2 (238,8) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit god under året. Framförallt har det irländska bolaget ökat sina marknadsandelar. Det norska bolaget redovisar en minskning av nettoomsättningen avseende produktområde Ladd. Rörelseresultatet uppgick till 33,6 (37,7) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 13,3 (15,8) procent. Rörelseresultatet påverkades negativt som ett resultat av initiala kostnader för utbyggnad av produktionen och upplärning av nyanställd personal i Polen. Bolaget har också förstärkt marknadsorganisationen i segmentet.
GAROs mål är att ligga i framkant i utvecklingen av elprodukter och helhetslösningar som är miljövänliga, och energieffektiva. Bolaget har en egen produktutvecklingsavdelning som tillsammans med övriga avdelningar arbetar med att kontinuerligt utveckla nya samt förbättra befintliga produkter och lösningar inom alla produktområden. GARO arbetar även nära kunden för att få inspiration samt bättre förstå kundbehovet på marknaden. Tio heltidsanställda arbetar med produktutveckling på GARO. Se vidare not 2.8
GARO skall bedriva sin verksamhet i enlighet med de legala krav som ställs på verksamheten avseende miljöpåverkan. Bolaget anser sig ligga i framkant i utvecklingen av energieffektiva och miljövänliga produkter och lösningar som minskar elförbrukningen. Samtliga produkter är bedömda enligt ett miljöperspektiv av byggvarubedömningen. Bolagets anläggningar har en miljövänlig produktionsprocess som uppfyller lokala miljölagstiftningar och är certifierade enligt ISO 14001.
Produktionsanläggningarna i Sverige och i Polen bedriver anmälningspliktig verksamhet och lokal myndighet är tillsynsmyndighet. Övriga bolag i koncernen bedriver ej tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.
Koncernens väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsmässiga risker förknippade med kunder och leverantörer som till exempel prisrisker för insatsvaror. Till detta kommer finansiella risker till följd av förändringar i valutakurser och räntenivåer. En redogörelse för koncernens väsentliga finansiella och affärsmässiga risker framgår av not 3.
GARO Koncernens finansiella mål över en konjunkturcykel är följande:
År 2017 var för GARO ett händelserikt år som bland annat präglades av fortsatt stark tillväxt, innovativ produktutveckling men även strategiska förvärv i syfte att behålla och förstärka positionen som ledande inom innovation. Nettoomsättningen ökade 21 procent under helåret till MSEK 796 där samtliga produktsegment uppvisade en positiv utveckling och rörelseresultatet ökade med 14 procent till MSEK 98,1. Den goda tillväxten var ett resultat av en stark byggmarknad i Sverige och god utveckling i övriga marknader sammantaget där bolaget lyckades väl med våra produktlanseringar. Därtill kom viktiga förvärv av Emedius AB i början av året och Web-El Försäljning AB i slutet av året.
GARO har en positiv syn på marknadsförutsättningarna för 2018. Byggmarknaden är fortsatt god i Sverige och GARO ser sammantaget en fortsatt hög aktivitet i våra övriga marknader. För produktområde Ladd ser vi en fortsatt stark utveckling och utbyggnad av laddinfrastruktur i samtliga marknader.
Årsstämman fattar beslut om riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. De riktlinjer som beslutades av årsstämman 2017 innebär i huvudsak följande:
Riktlinjerna ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen och övriga chefer som är direkt underställda VD, nedan kallade "ledande befattningshavare". GARO ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som bedöms erforderliga för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i GARO. Ledande befattningshavare ska erhålla fast lön. Utöver fast lön kan rörlig kontant ersättning också utgå som belönar tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. VD:s rörliga ersättning ska inte överstiga en (1) MSEK, inklusive sociala avgifter, per år och inte vara pensionsgrundande. Övriga bolagsledningens rörliga ersättning ska inte överstiga 30 % av den fasta lönen. Aktiekursrelaterade incitamentsprogram beslutas av årsstämman och omfattas inte av dessa riktlinjer.
Koncernledningens icke-monetära förmåner, såsom till exempel tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den marknad där bolaget är verksamt. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala ersättningen. Ledande befattningshavare ska omfattas av vid var tid gällande ITP-plan eller ha en avgiftsbestämd tjänstepension som inte överstiger 30 % av löneunderlaget. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller är utländsk medborgare och har sin huvudsakliga pension i annat land än Sverige, kan alternativt erbjudas andra pensionslösningar som är rimliga i det aktuella landet.
Uppsägningslön och avgångsvederlag för medlemmar av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner för VD och 12 månadslöner för övriga medlemmar. Ersättningar till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter beslutas enligt lag av årsstämman i den mån de utgör ersättning för styrelseuppdrag. Om en styrelseledamot är anställd av bolaget, utgår ersättning till sådan styrelseledamot enligt dessa riktlinjer. Styrelseledamot som är anställd av bolaget ska inte erhålla särskild ersättning för styrelseuppdrag i bolaget eller koncernbolag. Om en styrelseledamot utför uppdrag för bolaget som inte är styrelseuppdrag, utgår ersättning som ska vara marknadsmässig med hänsyn taget till uppdragets art och arbetsinsats. Ersättningen ska beslutas av styrelsen.
Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det, förutsatt att detta redovisas och motiveras i efterhand. Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Ersättningskommittén kommer föreslå förändrade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare till bolagsstämman 2018 enligt följande:
Riktlinjerna ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen och övriga chefer som är direkt underställda VD, nedan kallade "ledande befattningshavare".
GARO ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som bedöms erforderliga för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i GARO. Ledande befattningshavare ska erhålla fast lön. Utöver fast lön kan rörlig kontant ersättning också utgå som belönar tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. VD:s rörliga ersättning ska inte överstiga två (2) MSEK per år och inte vara pensionsgrundande. Övriga bolagsledningens rörliga ersättning ska inte överstiga 30% av den fasta lönen. Aktiekursrelaterade incitamentsprogram beslutas av bolagsstämman och omfattas inte av dessa riktlinjer.
Koncernledningens icke-monetära förmåner, såsom till exempel tjänstebil, dator, mobiltelefon, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den marknad där bolaget är verksamt. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala ersättningen. Ledande befattningshavare ska omfattas av vid var tid gällande ITP-plan eller ha en avgiftsbestämd tjänstepension som inte överstiger 30% av löneunderlaget. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller är utländsk medborgare och har sin huvudsakliga pension i annat land än Sverige, kan alternativt erbjudas andra pensionslösningar som är rimliga i det aktuella landet.
Uppsägningslön och avgångsvederlag för medlemmar av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner för VD och 12 månadslöner för övriga medlemmar. Ersättningar till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter beslutas enligt lag av årsstämman i den mån de utgör ersättning för styrelseuppdrag. Om en styrelseledamot är anställd av bolaget, utgår ersättning till sådan styrelseledamot enligt dessa riktlinjer. Styrelseledamot som är anställd av bolaget ska inte erhålla särskild ersättning för styrelseuppdrag i bolaget eller koncernbolag. Om en styrelseledamot utför uppdrag för bolaget som inte är styrelseuppdrag, utgår ersättning som ska vara marknadsmässig med hänsyn taget till uppdragets art och arbetsinsats. Ersättningen ska beslutas av styrelsen.
Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det, förutsatt att detta redovisas och motiveras i efterhand.
Styrningen av bolaget sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen, samt Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk Kod för bolagsstyrning. Arbetet i styrelsen för GARO AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde.
Under 2017 hölls totalt åtta styrelsesammanträden. Styrelsen utgör i sin helhet revisionskommitté samt ersättningskommitté och fördjupar sig i och förbereder styrelsens beslut avseende de viktiga frågor som berör respektive område. Mer information om styrelsens arbete, bolagsstyrning, koncernens system för intern kontroll och riskhantering finns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 84-88.
Totalt antal aktier på balansdagen uppgår till 10 000 000 med ett kvotvärde om 2 SEK. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämma. Per balansdagen finns en aktieägare som äger och kontrollerar mer än tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Lars Svensson kontrollerar via eget innehav 35,7% av kapitalet och rösterna i bolaget.
Årsstämman äger rum den 2 maj klockan 17:00 på Gnosjöandans Kunskapscentrum i Gnosjö.
| MSEK Not |
2017 | 2016 | |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2,5 | 796,0 | 657,8 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 1,8 | 2,0 |
| Summa rörelsens intäkter | 797,8 | 659,8 | |
| Råvaror och förnödenheter | -404,2 | -341,0 | |
| Övriga externa kostnader | 8,9 | -100,1 | -81,8 |
| Personalkostnader | 7 | -183,2 | -139,6 |
| Avskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 12,13,14 |
-12,2 | -11,0 | |
| Övriga rörelsekostnader | – | -12,6 | |
| Summa rörelsens kostnader | -699,7 | -586,0 | |
| Rörelseresultat | 98,1 | 73,8 | |
| Finansiella intäkter | 10 | 2,2 | 1,2 |
| Finansiella kostnader | 10 | -4,4 | -2,2 |
| Finansiella poster – netto | 10 | -2,2 | -1,0 |
| Resultat före skatt | 95,9 | 72,8 | |
| Inkomstskatt | 11 | -10,3 | -15,8 |
| Årets resultat | 85,6 | 57,0 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som senare kan omklassificeras till årets resultat | |||
| Omräkningsdifferenser | 2,2 | 1,6 | |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 2,2 | 1,6 | |
| Summa totalresultat för året | 87,8 | 58,6 |
Årets resultat och summa totalresultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Resultat per aktie (kr) | 8,56 | 5,70 |
| Genomsnittligt antal aktier (tusental) | 10 000 | 10 000 |
| Antal utestående aktier (tusental) | 10 000 | 10 000 |
| MSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 13 | 8,0 | 6,5 |
| Pågående utvecklingsarbeten | 13 | 2,3 | 2,1 |
| Goodwill | 12 | 39,6 | – |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 49,9 | 8,6 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 14 | 63,8 | 36,4 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 14 | 3,4 | 3,0 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 29,4 | 17,6 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 14 | 1,2 | 1,8 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 97,8 | 58,8 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 22 | 9,6 | – |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 9,6 | – | |
| Summa anläggningstillgångar | 157,3 | 67,4 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 15 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 85,1 | 52,6 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 54,4 | 42,7 | |
| Varor under tillverkning | 3,3 | 2,0 | |
| Summa varulager | 142,8 | 97,3 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 16, 17 | 196,7 | 163,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 16 | 4,4 | 1,3 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 4,5 | 2,9 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 205,6 | 167,7 | |
| Likvida medel | 16, 18 | 28,2 | 41,6 |
| Summa omsättningstillgångar | 376,6 | 306,6 | |
| Summa tillgångar | 533,9 | 374,0 |
| MSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL SOM KAN HÄNFÖRAS TILL MODERFÖRETAGETS AKTIEÄGARE |
|||
| Aktiekapital | 19 | 20,0 | 20,0 |
| Reserver | 2,1 | -0,1 | |
| Balanserat resultat (inklusive årets resultat) | 230,6 | 174,5 | |
| Summa eget kapital | 252,7 | 194,4 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 16, 20 | 38,3 | 10,5 |
| Övriga avsättningar | 21 | 1,6 | 1,6 |
| Uppskjutna skatteskulder | 22 | 4,5 | 4,6 |
| Summa långfristiga skulder | 44,4 | 16,7 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 16, 20 | 17,7 | 2,3 |
| Leverantörsskulder | 16 | 93,7 | 67,4 |
| Checkräkningskredit | 16, 20 | 28,3 | 11,5 |
| Aktuella skatteskulder | 13,8 | 13,6 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 16 | 21,1 | 19,9 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 62,2 | 48,2 |
| Summa kortfristiga skulder | 236,8 | 162,9 | |
| Summa skulder | 281,2 | 179,6 | |
| Summa eget kapital och skulder | 533,9 | 374,0 |
| MSEK | Not | Aktiekapital | Reserver | Balanserad vinst |
Summa | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 14,0 | -1,7 | 144,6 | 156,9 | 156,9 | |
| Årets resultat | – | – | 57,0 | 57,0 | 57,0 | |
| Övrigt totalresultat för året | – | 1,6 | – | 1,6 | 1,6 | |
| Summa totalresultat | – | 1,6 | 57,0 | 58,6 | 215,5 | |
| Fondemission per 2016-01-12 | 6,0 | – | -6,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Utdelning enligt beslut av årsstämman | – | – | -20,0 | -20,0 | -20,0 | |
| Utdelning enligt beslut av extra bolagsstämma | – | – | -0,3 | -0,3 | -0,3 | |
| Värdeförändring skuld säljoption | 16 | – | – | -0,8 | -0,8 | -0,8 |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
6,0 | – | -27,1 | -21,1 | -21,1 | |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 20,0 | -0,1 | 174,5 | 194,4 | 194,4 | |
| Ingående balans per 1 januari 2017 | 20,0 | -0,1 | 174,5 | 194,4 | 194,4 | |
| Årets resultat | – | – | 85,6 | 85,6 | 85,6 | |
| Övrigt totalresultat för året | – | 2,2 | – | 2,2 | 2,2 | |
| Summa totalresultat | – | 2,2 | 85,6 | 87,8 | 282,2 | |
| Utdelning enligt beslut av årsstämman | – | – | -28,5 | -28,5 | -28,5 | |
| Utdelning minoritetsägare i dotterföretag | – | – | -0,4 | -0,4 | -0,4 | |
| Värdeförändring skuld säljoption | 16 | – | – | -0,7 | -0,7 | -0,7 |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget |
||||||
| kapital | – | – | -29,6 | -29,6 | -29,6 | |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 20,0 | 2,1 | 230,6 | 252,7 | 252,7 |
Kolumnen reserver är till fullo hänförlig till omräkningsdifferenser avseende valuta vid omräkning av utlandsverksamhet.
| MSEK Not |
2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | 98,1 | 73,8 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar | 12,2 | 11,0 |
| Övrigt | -0,2 | 0,4 |
| Erhållen ränta 10 |
2,2 | 1,2 |
| Erlagd ränta 10 |
-4,4 | -2,2 |
| Betald inkomstskatt 11 |
-21,0 | -19,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet | 86,9 | 64,8 |
| Förändring varulager | -40,1 | -4,9 |
| Förändring kundfordringar | -21,9 | -35,8 |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -2,1 | 1,5 |
| Förändring leverantörsskulder | 18,5 | 6,9 |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 10,2 | 15,9 |
| Summa förändring av rörelsekapital | -35,4 | -16,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 51,5 | 48,4 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 13 |
-7,5 | -3,6 |
| Förvärv av dotterbolag 25 |
-45,2 | – |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar 14 |
-43,9 | -9,2 |
| Sålda anläggningstillgångar | 1,5 | 1,1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -95,1 | -11,7 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån/förändring skuld köpoption | 45,9 | -0,8 |
| Amortering av lån | -3,4 | -2,3 |
| Förändring checkräkningskredit | 16,8 | -3,4 |
| Utbetald utdelning | -28,9 | -20,3 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 30,4 | -20,0 |
| Minskning/ökning likvida medel | ||
| Årets kassaflöde | -13,2 | 16,7 |
| Kursdifferens i likvida medel | -0,2 | 1,7 |
| Likvida medel vid årets början | 41,6 | 23,2 |
| Likvida medel vid årets slut 18 |
28,2 | 41,6 |
GARO Aktiebolag (publ) (moderföretaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) utvecklar, tillverkar och marknadsför elektriskt installationsmaterial. Den enskilt största marknaden är Sverige, som svarar för 68 (64) % av volymen i koncernen. Exportförsäljning sker huvudsakligen genom egna dotterföretag i Norge, Finland, Polen och Irland.
Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Gnosjö. Adressen till kontoret är Södergatan 26, Box 203, 335 33 Gnosjö. GARO-aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Samtliga belopp redovisas i miljontals svenska kronor (MSEK) om inte annat anges.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för GARO Aktiebolag-koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Den har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Under året har IAS 7 Rapport över kassaflöden (ändring), IAS 12 Inkomstskatter (ändring) och IFRS 12 Upplysning om andelar i andra företag (ändring) implementerats. Detta har enbart fått en påverkan avseende tilläggsupplysningar.
Ingen av de nya och ändrade standarder och tolkningar som ska tillämpas från och med 1 januari 2017 har någon väsentlig inverkan på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter. Inga nya eller ändrade IFRS har förtidstillämpats.
Ett antal nya och ändrade IFRS har ännu inte trätt i kraft och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av koncernens och moderföretagets finansiella rapporter. Nedan beskrivs de IFRS som kan komma att påverka koncernens eller moderföretagets finansiella rapporter. Övriga nya eller ändrade standarder eller tolkningar som IASB har publicerat förväntas inte ha någon påverkan på koncernens eller moderföretagets finansiella rapporter.
IFRS 9 omfattar redovisning av finansiella tillgångar och skulder och ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. I likhet med IAS 39 klassificeras finansiella tillgångar i olika kategorier, varav vissa värderas till upplupet anskaffningsvärde och andra till verkligt värde. IFRS 9 inför andra kategorier än de som finns i IAS 39. Klassificeringen under IFRS 9 baseras dels på instrumentens avtalsenliga kassaflöden, dels på företagets affärsmodell. IFRS 9 inför också en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar. Syftet med den nya modellen är att kreditförluster ska redovisas tidigare än under IAS 39. För finansiella skulder överensstämmer IFRS 9 i stort med IAS 39. För skulder redovisade till verkligt värde ska dock den del av förändringen i verkligt värde som är hänförlig till den egna kreditrisken redovisas i övrigt totalresultat i stället för i resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Ändrade kriterier för säkringsredovisning kan leda till att fler ekonomiska säkringsstrategier uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IFRS 9 än enligt IAS 39.
IFRS 9 Finansiella instrument träder i kraft 1 januari 2018 och kommer att tillämpas av koncernen och moderbolaget från detta datum. Jämförande information kommer inte att räknas om. Koncernen har under 2017 analyserat effekterna av övergången IFRS 9. Sammanfattningsvis förväntas ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella ställning då koncernen historiskt inte redovisat väsentliga kreditförluster och då säkringsredovisning i nuläget inte tillämpas.
IFRS 15 ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter med en samlad modell för intäktsredovisning. Enligt IFRS 15 ska en intäkt redovisas när en utlovad vara eller tjänst överförts till kund, vilket kan ske över tid eller vid en tidpunkt. Intäkten ska utgöras av det belopp som företaget förväntar sig erhålla som ersättning för överförda varor och tjänster.
IFRS 15 träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2018. Standarden, inklusive ändringar från 2016, kommer att tillämpas av koncernen och moderbolaget från och med detta datum. Det finns två tillåtna tillvägagångssätt, full
retroaktiv tillämpning i enlighet med IAS 8 med förenklingsregler eller framåtriktad retroaktiv tillämpning. Under 2017 har koncernen fortsatt utreda effekterna av IFRS 15. IFRS 15 förväntas inte påverka koncernens intäkter och resultat från avtal med kunder som endast avser försäljning av varor, vilket är huvuddelen av koncernens och moderföretagets omsättning. Intäkter förväntas fortsatt redovisas vid den tidpunkt då kontroll över varorna överförs till kund, i allmänhet vid leverans.
Vissa avtal med kunder ger kunder returrätter och olika rabatter. Hittills har intäkter av försäljning av varor redovisats till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas med beaktande av returer och rabatter. Returrätter och rabatter ger upphov till rörliga ersättningar enligt IFRS 15 och ska uppskattas vid avtalets ingång. Dessa uppskattningar ska uppdateras vid varje bokslut. Enligt IFRS 15 ska dessutom intäktsredovisning av rörlig ersättning begränsas så att det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade intäkter inte uppstår när den osäkerhet som är förknippad med den rörliga ersättningen upphör.
Slutsatsen av bolagets bedömning är att tillämpningen av IFRS 15 inte kommer föranleda några förändringar avseende redovisning av intäkter i varken koncernen eller moderföretaget.
IFRS 16 ersätter IAS 17 från och med 1 januari 2019. Enligt den nya standarden ska leasetagare redovisa åtagandet att betala leasingavgifterna som en leasingskuld i balansräkningen. Rätten att nyttja den underliggande tillgången under leasingperioden redovisas som en tillgång. Avskrivning på tillgången redovisas i resultatet liksom en ränta på leasingskulden. Erlagda leasingavgifter redovisas dels som betalning av ränta, dels som amortering av leasingskulden. Standarden undantar leasingavtal med leaseperiod understigande tolv månader (korttidsleasingavtal) och leasingavtal avseende tillgångar som har ett lågt värde.
Under året har koncernen påbörjat utvärdering av effekten av standarden. Såväl redovisade tillgångar som skulder förväntas öka. Även resultaträkningen och finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen kommer att påverkas men någon tillförlitlig uppskattning av relevanta belopp har ännu inte kunnat göras.
I moderbolaget kommer undantaget i RFR 2 beträffande leasingavtal att tillämpas. Det innebär att moderföretagets principer för redovisning av leasingavtal kommer att vara oförändrad.
Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv, dvs. förvärv för förvärv, avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Där koncernen har ett framtida åtagande, en köp-/säljoption, att förvärva innehav utan bestämmande inflytande, redovisas inget innehav utan bestämmande inflytande utan istället en finansiell skuld till verkligt värde, med efterföljande förändringar i värde redovisade direkt i eget kapital, då de likställs med transaktioner med ägarna.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande på förvärvsdagen överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som den verkställande direktören. Koncernens rörelsesegment utgörs av Sverige samt Övriga marknader.
De olika enheterna i koncernen har den lokala valutan som funktionell valuta då den lokala valutan har definierats som den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen är verksam. I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderföretagets funktionella valuta och koncernens presentationsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i rörelseresultatet i resultaträkningen.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till svenska kronor till den genomsnittskurs som förelegat vid varje transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas och utgörs i allt väsentligt av intäkter från försäljning av varor inom båda koncernens segment. En intäkt redovisas när de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, bolaget behåller inte något engagemang i den löpande förvaltningen och utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts, inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som bolaget ska få av transaktionen kommer tillfalla bolaget, och de uppgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt och med avdrag för lämnade rabatter.
Prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är bedömda från en marknadsmässig princip.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutadifferenser samt övriga finansiella intäkter och kostnader.
Inom koncernen finns endast avtal som klassificeras som operationella leasingavtal.
Koncernen innehar leasingavtal främst avseende fordon, kontorsutrustning och hyra av lokaler. Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasinggivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Balanserade utgifter för utvecklingsarbete avser utveckling av nya produkter. Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till utvecklingen av nya produkter redovisas som immateriella tillgångar när det är sannolikt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget, om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell tillgång är summan av de utgifter som uppkommer från och med den tidpunkt då den immateriella tillgången först uppfyller de kriterier för aktivering som anges ovan.
Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas. Nyttjandeperioden bedöms utifrån den period som de förväntade fördelarna beräknas komma företaget tillgodo. Nyttjandeperioden bedöms uppgå till 5 år och avskrivningar sker linjärt över denna tid. Balanserade utgifter för utveckling som ännu inte tagits i bruk redovisas på raden "Pågående utvecklingsarbeten" i balansräkningen.
Utgifter för utveckling som inte uppfyller kriterierna ovan, kostnadsförs i takt med att de uppkommer. Utgifter för utveckling som tidigare kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande perioder.
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger GAROs andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwill i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas på bolagsnivå.
Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till
förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar görs linjärt enligt följande:
Byggnader, byggnadsinventarier
| och markanläggningar | 5-25 år | |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningstillgångar | 5-7 år | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 5-7 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod eller immateriella tillgångar som inte är färdiga för användning, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Ingen återföring görs av tidigare nedskrivningar av goodwill.
Finansiella instrument finns i många olika balansposter och finns beskrivna nedan.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar, samt övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av andra långfristiga fordringar, kundfordringar, likvida medel samt de finansiella instrument som redovisas bland övriga fordringar samt interimsfordringar.
Kundfordringar är finansiella instrument som består av belopp som ska betalas av kunder för sålda varor och tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Likvida medel är ett finansiellt instrument och innefattar, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden banktillgodohavanden.
Koncernens lång- och kortfristiga upplåning (inklusive checkräkningskredit), övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och den del av övriga kortfristiga skulder samt interimsskulder som avser finansiella instrument klassificeras som övriga finansiella skulder.
Leverantörsskulder är finansiella instrument och avser förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning är finansiella instrument och redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut.
Moderbolaget innehar optionskontrakt vilket innebär rätt att förvärva minoritetens andelar i GARO Elflex AB samt GARO Finland OY. Det verkliga värdet avseende dessa kontrakt uppgick per 2017-12-31 till 3,6 (2,8) MSEK och är redovisat i balansräkningen som kortfristig skuld och eget kapital.
Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i rörelseresultatet.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument redovisas inte enligt principen för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningen. Utestående terminskontrakt uppgick per balansdagen till 5,4 (4,6) MEUR.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången och att denna händelse har inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning inom "övriga externa kostnader" eller inom finansnettot beroende på vilken finansiell tillgång som skrivs ner. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades, redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning inom "övriga externa kostnader" eller inom finansnettot beroende på vilken finansiell tillgång som skrevs ner.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden, (FIFU). Anskaffningsvärdet för egentillverkade halv- och helfabrikat består av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar.
Beräknad garantireserv för produktgaranti redovisas i samband med att produkterna säljs. Reserver bygger på förväntade kontrakterade förpliktelser och fastställs utifrån historisk statistik om åtgärdskostnader etc. Garantireserven uppgår till 1,5 (1,5) MSEK, och är redovisad under avsättningar. Avsättningen för detta är inte väsentlig. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder, de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt och det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna utgörs av ITP 2 planer (för utförligare beskrivning se nedan). En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Inom delar av koncernen förekommer det att tjänstemän i Sverige ingår i en ITP 2 plan. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För perioden har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig ersättning, baserat på årets resultat före skatt. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att ekonomiskt säkra viss riskexponering. Koncernen tillämpar dock inte säkringsredovisning.
Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansfunktion enligt policys som fastställts av styrelsen. Finansfunktionen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Finansfunktionen upprättar skriftliga policys såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.
(i) Konjunkturpåverkan och andra makroekonomiska faktorer Då GARO har merparten av sin verksamhet i Sverige, Norge och Irland påverkar de allmänna ekonomiska förhållandena och affärsvillkoren i dessa länder GAROs verksamhet och resultat avsevärt. Förhållanden i världsekonomin och negativa förändringar i ekonomin i Europa, främst i Norden, och i övriga världen samt lägre aktivitet för ny- och ombyggnationer av bostäder och kommersiella fastigheter samt minskade investeringar inom industrin kan medföra att efterfrågan på GAROs produkter och tjänster minskar, vilket skulle påverka GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.
GARO konkurrerar med aktörer inom olika produktområden och på olika geografiska marknader och GARO måste därför möta slutkundens behov och efterfrågan bättre än sina konkurrenter. Om GARO inte i tillräcklig utsträckning lyckas möta konkurrensen från såväl befintliga som nya aktörer kan detta ha en negativ påverkan på GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat.
På konkurrensutsatta marknader är prispress ett naturligt inslag. Det finns en risk att GAROs konkurrenter utvecklar sitt produktutbud samt att slutkunder därmed kan komma att i högre utsträckning än tidigare föredra produkter som konkurrerar med GAROs nuvarande och framtida produktutbud, vilket kan komma att inverka negativt på GAROs verksamhet, resultat och finansiella ställning.
GAROs intjäning och konkurrenskraft är delvis beroende av förmågan att utveckla och sälja nya innovativa produkter och lösningar. En viktig del av GAROs strategi är därför att utveckla och marknadsföra nya produkter inom de områden GARO bedömer som viktiga för en fortsatt tillväxt och för att bevaka marknadsandelar. En central del av GAROs strategi har varit och är fortsättningsvis att kontrollera hela värdekedjan från produktutveckling och montering till leverans till kunden. Det finns en risk att kostnaderna för ett produktutvecklingsprojekt överskrider budget och att prognostiserade försäljningsvolymer och/eller försäljningsmarginaler inte uppnås vilket kan påverka GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.
GAROs förmåga att på ett effektivt och säkert sätt hantera försäljning och annan affärskritisk verksamhet är beroende av tillförlitligheten, funktionaliteten, underhållet, driften och den fortsatta utvecklingen av GAROs IT-system, däribland bolagets webbplats. Sådana system kan störas av bl.a. mjukvarufel, datavirus, dataintrång, sabotage och fysiska skador. Inom Koncernen används IT-system för att köpa in, sälja, leverera produkter, fakturera kunder, hantera order och lager samt för redovisning och finansiellrapportering. Det finns en risk att IT-avbrott eller andra problem med IT-system, beroende på deras längd, omfattning och svårighetsgrad, kan inverka negativt på GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende euro (EUR), norska kronor (NOK) och polska zloty (PLN). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Koncernens varuinköp sker till största delen i EUR. För att hantera valutarisken med utflöde i EUR har koncernen valt att, när möjlighet finns, även ha försäljning i EUR.
För att hantera den valutarisk som uppkommer från framtida affärstransaktioner, använder koncernen terminskontrakt till den del det inte är möjligt att matcha utflödet i valutan med inflödet. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.
Koncernens riskhanteringspolicy är att ekonomiskt säkra mellan 70% och 80% av förväntade kassaflöden (huvudsakligen inköp av varulager) i EUR för de följande sex månaderna. Utestående terminskontrakt uppgår per balansdagen till 5,4 MEUR (4,6 MEUR)
Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker. Valutaexponering som uppstår från nettotillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i moderföretaget i de
berörda utländska valutorna. Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa transaktioner.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernen har som policy att ha sin upplåning till fast ränta. Avvikelser måste godkännas av CFO. Under 2017 samt 2016 bestod koncernens skulder till kreditinstitut till fast ränta av svenska kronor, euro och polska zloty. Koncernens checkräkningskredit löper med rörlig ränta.
Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om grossister kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.
Inga kreditgränser överskreds under rapportperioden och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från dessa motparter.
Koncernen har som policy att ha en likviditetsreserv om minst 40 MSEK. Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av finansfunktionen. Finansfunktionen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som de löpande bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor (där tillämpligt) på några av koncernens lånefaciliteter. Sådana prognoser beaktar koncernens planer för amorteringar, uppfyllelse av lånevillkor, uppfyllelse av interna balansräkningsbaserade resultatmått och, om tillämpligt, externa tillsyns- eller legala krav – till exempel valutarestriktioner.
Koncernen har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.
Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag,
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| Per den 31 december 2017 | <1 år | 1-5 år | >5 år |
|---|---|---|---|
| Banklån och checkräkningskredit | 46,0 | 28,0 | 10,3 |
| Ränteutbetalningar | 0,9 | 1,1 | 0,3 |
| Leverantörsskulder | 93,7 | – | – |
| Summa | 140,6 | 29,1 | 10,6 |
| Per den 31 december 2016 | <1 år | 1-5 år | >5 år |
|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 13,8 | 9,4 | 1,1 |
| Ränteutbetalningar | 0,2 | 0,5 | 0,1 |
| Leverantörsskulder | 67,4 | – | – |
| Summa | 81,4 | 9,9 | 1,2 |
överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, ska främst betala av utestående lån. Efter det kan placering av överskottslikviditet göras i av finansfunktionen godkända placeringar, som tillgodoser utrymmet till ovan nämnda prognoser och likviditetsreserv.
Koncernen har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.
Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, ska främst betala av utestående lån. Efter det kan placering av överskottslikviditet göras i av finansfunktionen godkända placeringar, som tillgodoser utrymmet till ovan nämnda prognoser och likviditetsreserv.
Av de 140,6 MSEK som anges för 2017 i intervallet "Mindre än 1 år" har företaget för avsikt att återbetala 105,6 MSEK under första kvartalet 2018 (2017: 71,4).
För närvarande bedöms det inte föreligga något ytterligare upplåningsbehov eller refinansiering för att klara av framtida åtaganden som föranleds av nuvarande verksamhet och affärsplan.
Väsentliga faktorer som påverkar koncernens resultat framgår nedan. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med att alla övriga faktorer är oförändrade.
Förändringar i försäljningspris är den variabel som får den största påverkan på resultatet. +/- 1 procent på utpriser påverkar rörelseresultatet med cirka 8,0 MSEK (2016: 6,5 MSEK).
Volymutvecklingen samt inköpspriser påverkar GAROs resultat. En förändring med 1 % i volym ger en rörelseresultatpåverkan om cirka 3,9 MSEK (2016: 3,2 MSEK) och en förändring med 1 % i inköpspriser på handelsvaror och råmaterial ger en rörelseresultatpåverkan om cirka 4,0 MSEK (2016: 3,4 MSEK).
Lönekostnader är en stor andel av koncernens kostnader, och en ökning med en procent påverkar rörelseresultatet med 1,8 MSEK (2016: 1,3 MSEK).
Koncernens nettoskuldsättning är låg och en enprocentig förändring av marknadsräntan påverkar inte resultatet efter finansiella poster nämnvärt.
Koncernens valutaexponering mot EUR är betydlig. Valutaexponeringen mot EUR är kopplad till bolagets inköp av varor i Europa. Bolaget har även betydande försäljning av varor i EUR. Nettoeffekten av en procentenhetsförstärkning av EUR gentemot SEK ger en negativ rörelseresultateffekt på cirka 1,8 MSEK (2016: 1,2 MSEK)
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, ta upp nya lån, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med eget kapital.
| Skuldsättningsgrad | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Total upplåning (not 18) | 84,3 | 24,3 |
| Avgår: likvida medel (not 17) | -28,2 | -41,6 |
| Nettoskuld | 56,1 | -17,3 |
| Totalt eget kapital | 252,7 | 194,4 |
| Skuldsättningsgrad i % | 22,2% | -8,9% |
Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig ofta på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar av framtida händelser.
Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändring i den finansiella rapporteringen.
Uppskattningar och bedömningar har gjorts vid bedömning av balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, beräkning av inkurans i varulager, prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, förlustrisk kundfordringar, värdering uppskjutna skattefordringar, framtida garantiåtaganden, pågående tvister och andra legala åtaganden. Dessa uppskattningar och bedömningar, bedöms inte få någon väsentlig påverkan i resultat eller balansräkningar vid eventuellt felaktigt gjorda uppskattningar eller bedömningar.
Den verkställande direktören är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den verkställande direktören och som används som underlag för att fördela resurser och utvärdera resultat.
Den verkställande direktören bedömer verksamheten både utifrån ett geografiskt/legalt perspektiv. Den verkställande direktören får information uppdelat på segmenten Sverige samt Övriga marknader.
GAROs verksamhet bedrivs inom två affärsområden tillika rörelsesegment GARO Sverige samt GARO Övriga marknader. I rörelsesegmentet Sverige ingår de legala enheterna i Sverige. I rörelsesegmentet Övriga marknader ingår de legala enheterna i Norge, Irland, Finland och Polen. Varje rörelsesegment bedrivs under lokalt ansvar.
Verkställande direktören bedömer rörelsesegmentens resultat främst baserat på måttet EBIT (rörelseresultat).
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från externa parter som rapporteras till den
Verkställande direktören värderas på samma sätt som i resultaträkningen.
| Segment Sverige | Segment övr. marknader | Eliminering | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Information segment | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Omsättning | ||||||||
| Summa nettoomsättning | 686,2 | 523,2 | 357,8 | 308,8 | -248,0 | -174,2 | 796,0 | 657,8 |
| Intern nettoomsättning | -142,5 | -104,2 | -105,5 | -70,0 | 248,0 | 174,2 | – | – |
| Extern nettoomsättning | 543,7 | 419,0 | 252,3 | 238,8 | – | – | 796,0 | 657,8 |
| Rörelseresultat | 64,5 | 36,1 | 33,6 | 37,7 | – | – | 98,1 | 73,8 |
| Finansiella intäkter | – | – | – | – | – | – | 2,2 | 1,2 |
| Finansiella kostnader | – | – | – | – | – | – | -4,4 | -2,2 |
| Årets skattekostnader | – | – | – | – | – | – | -10,3 | -15,8 |
| Årets nettoresultat | – | – | – | – | – | – | 85,6 | 57,0 |
| Övriga upplysningar | ||||||||
| Anläggningstillgångar | 173,4 | 65,6 | 54,9 | 22,6 | -71,0 | -20,8 | 157,3 | 67,4 |
| Övriga tillgångar | 326,9 | 256,8 | 145,2 | 108,5 | -95,5 | -58,7 | 376,6 | 306,6 |
| Summa tillgångar | 500,3 | 322,4 | 200,1 | 131,1 | -166,5 | -79,5 | 533,9 | 374,0 |
| Kortfristiga skulder | 209,2 | 136,0 | 118,0 | 81,9 | -90,4 | -55,0 | 236,8 | 162,9 |
| Långfristiga skulder | 26,7 | 12,7 | 15,1 | 2,8 | 2,6 | 1,2 | 44,4 | 16,7 |
| Summa skulder | 235,9 | 148,7 | 133,1 | 84,7 | -87,8 | -53,8 | 281,2 | 179,6 |
| Investeringar | 27,2 | 10,3 | 24,2 | 2,5 | – | – | 51,4 | 12,8 |
| Avskrivningar | 9,6 | 8,8 | 2,6 | 2,2 | – | – | 12,2 | 11,0 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Sverige | 537,4 | 414,3 |
| Norge | 146,2 | 150,2 |
| Polen | 2,8 | 1,4 |
| Irland | 85,5 | 68,8 |
| Finland | 16,7 | 17,0 |
| Övriga länder | 7,4 | 6,1 |
| Summa | 796,0 | 657,8 |
Koncernen har intäkter från tre externa kunder som var för sig överstiger 10 % av nettoomsättningen vid respektive periodslut. Dessa intäkter hänför sig till segment Sverige.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Installationsprodukter | 407,8 | 376,9 |
| Projekt | 207,9 | 135,1 |
| Tillfällig el | 79,3 | 60,7 |
| Ladd | 101,0 | 85,1 |
| Summa | 796,0 | 657,8 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Aktiverat eget arbete produktutveckling | 1,2 | 0,8 |
| Övrigt | 0,4 | 1,2 |
| Totalt | 1,6 | 2,0 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare | ||
| Löner och andra ersättningar | 18,4 | 18,6 |
| Sociala avgifter | 4,8 | 4,5 |
| Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer | 3,4 | 2,8 |
| Summa styrelse, VD och övriga befattningshavare | 26,6 | 25,9 |
| Övriga anställda | ||
| Löner och andra ersättningar | 106,4 | 79,3 |
| Sociala avgifter | 33,7 | 24,7 |
| Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer | 6,8 | 4,9 |
| Summa övriga anställda | 146,9 | 109,0 |
| Summa personalkostnader | 173,5 | 134,9 |
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelanställda | Varav män | Medelanställda | Varav män | |
| Sverige | 228 | 151 | 182 | 114 |
| Norge | 16 | 15 | 13 | 12 |
| Finland | 3 | 2 | 2 | 2 |
| Irland | 22 | 16 | 20 | 14 |
| Polen | 76 | 22 | 58 | 17 |
| Koncernen totalt | 345 | 206 | 275 | 159 |
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen | Varav män | Antal på balansdagen | Varav män | |
| Styrelseledamöter | 9 | 7 | 7 | 5 |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | 12 | 12 | 11 | 11 |
| Koncernen totalt | 21 | 19 | 18 | 16 |
| Grundlön/ styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pernsions kostnad |
Övrig ersättning |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Pålsson, styrelseordförande | 0,4 | – | – | – | – | 0,4 |
| Lars Svensson, styrelseledamot | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Per Holmstedt, styrelseledamot | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Sofia Axelsson, styrelseledamot | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Rickard Blomqvist, styrelseledamot* | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Carl-Johan Dalin, VD och koncernchef fr o m 2017-09-05 | 0,8 | 0,2 | – | – | – | 1,0 |
| Stefan Jonsson, VD och koncernchef t o m 2017-09-04 | 2,8 | 0,4 | 0,1 | 1,0 | – | 4,3 |
| Andra ledande befattningshavare (4 pers) | 3,4 | 0,5 | 0,3 | 1,2 | 0,8 | 6,2 |
| Summa | 7,8 | 1,1 | 0,4 | 2,2 | 0,8 | 12,3 |
| Dotterbolag | ||||||
| Andra ledande befattningshavare (2 pers) | 2,9 | 0,8 | – | 0,4 | – | 4,1 |
| Koncernen | 10,7 | 1,9 | 0,4 | 2,6 | 0,8 | 16,4 |
*Styrelseledamot har även uppburit konsultarvode under perioden, se not 27.
| Moderbolag | Grundlön/ styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga för måner |
Pernsions kostnad |
Övrig ersättning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Pålsson, styrelseordförande | 0,4 | – | – | – | – | 0,4 |
| Lars Svensson, styrelseledamot | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Per Holmstedt, styrelseledamot | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Sofia Axelsson, styrelseledamot | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Rickard Blomqvist, styrelseledamot* | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Stefan Jonsson, VD och koncernchef | 2,6 | 0,8 | 0,1 | 0,7 | – | 4,2 |
| Andra ledande befattningshavare (4 pers) | 3,2 | 0,9 | 0,3 | 0,9 | 1,2 | 6,5 |
| Summa | 6,6 | 1,7 | 0,4 | 1,6 | 1,2 | 11,5 |
| Dotterbolag | ||||||
| Andra ledande befattningshavare (2 pers) | 2,4 | 0,8 | – | 0,4 | – | 3,6 |
| Koncernen | 9,0 | 2,5 | 0,4 | 2,0 | 1,2 | 15,1 |
*Styrelseledamot har även uppburit konsultarvode under perioden, se not 27.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien ska uppgå till 30 % av den pensionsgrundande lönen. För andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år. Pensionspremien ska följa gällande kollektivavtal.
Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls dessutom ett avgångsvederlag som uppgår till 18 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.
Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 6 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från ledande befattningshavarens sida utgår inget avgångsvederlag.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| PwC t o m 2017-05-04 / Ernst & Young fr o m 2017-05-04 | ||
| – Revisionsuppdraget | 1,0 | 0,9 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,2 | 0,6 |
| – Skatterådgivning | – | 0,1 |
| – Övriga tjänster | 0,2 | – |
| Summa | 1,4 | 1,6 |
| Grant Thornton | ||
| – Revisionsuppdraget | 0,1 | 0,1 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | – | – |
| Summa | 0,1 | 0,1 |
Koncernen hyr kontorsutrustning, bilar och kontorslokaler enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingperioderna varierar mellan 3-5 år. Endast hyresavtal för kontorslokaler löper längre än 5 år. De flesta leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till en avgift som överensstämmer med en marknadsmässig avgift.
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 4,0 | 4,2 |
| Mellan 1 och 5 år | 18,8 | 3,6 |
| Mer än 5 år | 25,3 | – |
| Summa | 48,1 | 7,8 |
Leasingkostnader uppgående till 4,9 MSEK (2016: 4,3 MSEK) avseende leasing ingår i resultaträkningen.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 0,1 | 0,1 |
| Omvärdering derivatinstrument | 1,9 | 0,3 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,2 | 0,8 |
| Total finansiella intäkter | 2,2 | 1,2 |
| Räntekostnader | -0,8 | -0,7 |
| Valutakursförluster | -1,9 | -0,1 |
| Omvärdering derivatinstrument | – | – |
| Övriga finansiella kostnader | -1,7 | -1,4 |
| Total finansiella kostnader | -4,4 | -2,2 |
| Summa finansiella poster netto | -2,2 | -1,0 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | ||
| Aktuell skatt på årets resultat | -20,7 | -17,3 |
| Justeringar avseende tidigare år | – | 0,1 |
| Summa aktuell skatt | -20,7 | -17,2 |
| Uppskjuten skatt (not 19) | ||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 10,4 | 1,4 |
| Summa uppskjuten skatt | 10,4 | 1,4 |
| Summa inkomstskatt | -10,3 | -15,8 |
Koncernen har verksamhet i en så kallad skattefri zon i Polen. Endast delar av den polska verksamheten omfattas av dessa skattelättnader. Per 2017-12-31 uppgick outnyttjad skattefördel till ca 3,9 (2) MPLN att utnyttjas fram till år 2026. Uppskjuten skattefordran har beaktats i redovisningen.
Inkomstskatten på resultatet före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av skattesatsen i Sverige för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 95,9 | 72,8 |
| Inkomstskatt beräknad enligt skattesats i Sverige (22 %) | -21,1 | -16,0 |
| Effekt av utländska skattesatser | 1,4 | -0,9 |
| Skatteeffekter av: | ||
| – Ej avdragsgilla kostnader | -0,6 | -0,7 |
| – Temporära skillnader | -0,4 | 0,3 |
| – Skatt hänförlig till tidigare års redovisat resultat | – | 0,1 |
| Skattekostnad | -20,7 | -17,2 |
| Effektiv skattesats % | 21,6 | 23,6 |
| Anskaffningsvärde | Goodwill |
|---|---|
| Räkenskapsåret 2016 | |
| Ingående redovisat värde | – |
| Förvärv av dotterföretag | – |
| Avyttringar och utrangeringar | – |
| Omräkningsdifferenser | – |
| Avskrivningar | – |
| Nedskrivningar | – |
| Utgående redovisat värde | – |
| Per 31 december 2016 | |
| Anskaffningsvärde | 3,5 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | -3,5 |
| Redovisat värde | – |
| Räkenskapsåret 2017 | |
| Ingående redovisat värde | – |
| Förvärv av dotterföretag | 39,6 |
| Avyttringar och utrangeringar | – |
| Omräkningsdifferenser | – |
| Avskrivningar | – |
| Nedskrivningar | – |
| Utgående redovisat värde | 39,6 |
| Per 31 december 2017 | |
| Anskaffningsvärde | 43,1 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | -3,5 |
| Redovisat värde | 39,6 |
Goodwill fördelar sig på koncernens kassagenererande enheter, vilka utgörs av segment. Bedömning av återvinningsvärden innefattar antaganden om tillväxt, resultatutveckling och investeringar, inklusive investeringar i rörelsekapital. Antagen tillväxt uppgår beroende på segment till 10-15 procent för prognosen och därefter uthållig till 2 procent. Antagna rörelsemarginaler uppgår uthålligt till 10 procent. Antaganden om tillväxt och marginaler baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Investeringsbelopp baseras på prognos och är därefter uthålligt i nivå med avskrivningarna.
Goodwill prövas årligen för nedskrivningsbehov. Vid årets prövning har en diskonteringsränta (WACC) om 7,5% använts. Årets prövning har ej påvisat något nedskrivningsbehov. Ett antal känslighetsanalyser där uthållig tillväxttakt satts till 0 procentenheter, rörelsemarginalen försämrats med 2 procentenheter från prognosnivå eller diskonteringsräntan ökats med 2 procent, har gjorts. Inga av dessa analyser indikerar något behov av nedskrivning.
| Goodwill per segment | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Segment Sverige | 39,6 | – |
| Segment Övriga marknader | – | – |
| Totalt | 39,6 | – |
| Anskaffningsvärde | Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
Pågående utvecklingsarbeten |
Summa |
|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2016 | |||
| Ingående redovisat värde | 7,8 | 0,7 | 8,5 |
| Valutakursdifferenser | – | – | – |
| Inköp/aktiverade utgifter | – | 3,6 | 3,6 |
| Omklassificeringar | 1,9 | -2,2 | -0,3 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar | -3,2 | – | -3,2 |
| Nedskrivningar | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 6,5 | 2,1 | 8,6 |
| Per 31 december 2016 | |||
| Anskaffningsvärde | 26,5 | 2,1 | 32,1 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | -20,0 | – | -23,5 |
| Redovisat värde | 6,5 | 2,1 | 8,6 |
| Räkenskapsåret 2017 | |||
| Ingående redovisat värde | 6,5 | 2,1 | 8,6 |
| Valutakursdifferenser | – | 0,1 | 0,1 |
| Inköp/aktiverade utgifter | – | 7,5 | 7,5 |
| Omklassificeringar | 4,1 | -7,4 | -3,3 |
| Avyttringar och utrangeringar | -0,3 | – | -0,3 |
| Avskrivningar | -2,3 | – | -2,3 |
| Nedskrivningar | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 8,0 | 2,3 | 10,3 |
| Per 31 december 2017 | |||
| Anskaffningsvärde | 29,8 | 2,3 | 32,1 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | -21,8 | – | -21,8 |
| Redovisat värde | 8,0 | 2,3 | 10,3 |
| Byggnader & mark |
Maskiner & andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg & installationer |
Pågående nyanläggningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2016 | |||||
| Ingående redovisat värde | 37,3 | 3,6 | 15,9 | 0,6 | 57,4 |
| Valutakursdifferenser | 0,3 | – | 0,2 | – | 0,5 |
| Inköp | 0,9 | 0,1 | 3,0 | 5,2 | 9,2 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | – | – | – | – |
| Omklassificeringar | – | – | 4,3 | -4,0 | 0,3 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | -0,1 | -0,7 | – | -0,8 |
| Avskrivningar | -2,1 | -0,6 | -5,1 | – | -7,8 |
| Utgående redovisat värde | 36,4 | 3,0 | 17,6 | 1,8 | 58,8 |
| Per 31 december 2016 | |||||
| Anskaffningsvärde | 75,4 | 32,1 | 76,3 | 1,8 | 185,6 |
| Ackumulerade avskrivningar | -39,0 | -29,1 | -58,7 | – | -126,8 |
| Redovisat värde | 36,4 | 3,0 | 17,6 | 1,8 | 58,8 |
| Räkenskapsåret 2017 | |||||
| Ingående redovisat värde | 36,4 | 3,0 | 17,6 | 1,8 | 58,8 |
| Valutakursdifferenser | 1,9 | 0,1 | 0,2 | – | 2,2 |
| Inköp | – | – | 2,6 | 41,3 | 43,9 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | – | 0,6 | – | 0,6 |
| Omklassificeringar | 27,9 | 1,0 | 16,3 | -41,9 | 3,3 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | -1,1 | – | -1,1 |
| Avskrivningar | -2,4 | -0,7 | -6,8 | – | -9,9 |
| Utgående redovisat värde | 63,8 | 3,4 | 29,4 | 1,2 | 97,8 |
| Per 31 december 2017 | |||||
| Anskaffningsvärde | 105,3 | 33,3 | 96,1 | 1,2 | 235,9 |
| Ackumulerade avskrivningar | -41,5 | -29,9 | -66,7 | – | -138,1 |
| Redovisat värde | 63,8 | 3,4 | 29,4 | 1,2 | 97,8 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 85,1 | 52,6 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 54,4 | 42,7 |
| Varor under tillverkning | 3,3 | 2,0 |
| Summa | 142,8 | 97,3 |
Nedskrivning har skett med totalt 6,2 MSEK (6,2).
| 2017-12-31 | Låne- och kundfordringar |
|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |
| Kundfordringar | 196,7 |
| Derivatinstrument | 1,6 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 2,8 |
| Likvida medel | 28,2 |
| Summa | 229,3 |
| Övriga finansiella skulder | |
| Skulder balansräkningen | |
| Skulder till kreditinstitut | 56,0 |
| Leverantörsskulder | 93,7 |
| Checkräkningskredit | 28,3 |
| Summa | 178,0 |
| 2016-12-31 | Låne- och kundfordringar |
| Tillgångar i balansräkningen | |
| Kundfordringar | 163,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1,3 |
| Likvida medel | 41,6 |
| Summa | 206,4 |
| Övriga finansiella skulder | |
| Skulder balansräkningen | |
| Skulder till kreditinstitut | 12,8 |
| Derivatinstrument | 0,1 |
| Leverantörsskulder | 67,4 |
| Checkräkningskredit | 11,5 |
| Summa | 91,8 |
Koncernen har en bokförd skuld till minoritetsaktieägarna i GARO Elflex AB samt GARO Finland OY till följd av en sälj/köpoption som kan utlösas antingen av GARO Aktiebolag (publ) eller respektive minoritetsaktieägare. Skulden värderas till verkligt värde vid respektive bokslutstillfälle, och omvärderingen går direkt mot eget kapital. Total skuld uppgår vid 2017-12-31 till 3,6 MSEK (2016-12-31: 2,8 MSEK).
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 197,0 | 164,1 |
| Minus: reservering för osäkra fordringar |
-0,3 | -0,6 |
| Kundfordringar – netto | 196,7 | 163,5 |
Det verkliga värdet på kundfordringarna motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.
Per den 31 december 2017 var kundfordringar uppgående till 38,4 MSEK (2016-12-31: 30,5 MSEK) förfallna men utan att något väsentligt nedskrivningsbehov ansågs föreligga för koncernen. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan: SKULDER TILL KREDITINSTITUT
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| 1-30 dagar | 37,2 | 25,1 |
| 31-60 dagar | 1,0 | 4,3 |
| > 61 dagar | 0,2 | 1,1 |
| Summa förfallna kundfordringar |
38,4 | 30,5 |
Likvida medel, såväl i balansräkningen som i kassaflödesanalysen, består av följande:
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Banktillgodohavanden | 28,2 | 41,6 |
| Totalt | 28,2 | 41,6 |
Aktiekapitalet per 2017-12-31 består av 10.000.000 aktier med kvotvärdet 2 kr. Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie. Alla aktier som emitterats av moderföretaget är till fullo betalda.
Utdelningar som betalades ut under 2017 uppgick till 28,5 MSEK (2016: 20 MSEK), vilket motsvarade 2,85 kr per aktie (2016: 2 kr per aktie).
På årsstämman den 2 Maj 2018 kommer en utdelning avseende räkenskapsåret 2017 på 4 kr per aktie, totalt 40 MSEK, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter.
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 38,3 | 10,5 |
| Summa långfristig upplåning |
38,3 | 10,5 |
| Kortfristig | ||
| Checkräkningskrediter | 28,3 | 11,5 |
| Skulder till kreditinstitut | 17,7 | 2,3 |
| Summa kortfristig upplåning |
46,0 | 13,8 |
| Summa upplåning koncernen |
84,3 | 24,3 |
Koncernens upplåning är i SEK, EUR och polska zloty. Koncernens upplåning består av lån från SEB.
Banklånen förfaller fram till 2027 och löper med en genomsnittlig ränta på 1,6 % per år (2016: 1,7% per år). Koncernen har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.
Koncernen har en beviljad checkräkningskredit i valutorna SEK, EUR och PLN om 94,6 MSEK (2016: 79,7 MSEK) som omförhandlas årligen.
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristiga | ||
| Garantireserv | 1,5 | 1,5 |
| Pensionsåtaganden | 0,1 | 0,1 |
| Totalt | 1,6 | 1,6 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Övrigt (not 11) | 9,6 | 0,2 |
| Summa | 9,6 | 0,2 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Maskiner och inventarier | -1,5 | -1,1 |
| Periodiseringsfonder | -1,3 | -0,3 |
| Kostnad återförd i beskattning avdragsgill kommande år |
-1,7 | -3,4 |
| Summa | -4,5 | -4,8 |
| Uppskjutna skatteskulder – netto |
5,1 | -4,6 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna löneskulder | 19,3 | 17,7 |
| Upplupna sociala avgifter | 7,4 | 6,2 |
| Bonus till kunder | 17,0 | 16,4 |
| Upplupna räntekostnader | – | – |
| Övriga poster | 18,5 | 7,9 |
| Totalt | 62,2 | 48,2 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| För skulder till kreditinstitut | ||
| Fastighetsinteckningar | 59,9 | 24,1 |
| Företagsinteckningar | 91,5 | 70,8 |
| Garantiförbindelse avseende | ||
| hyresavtal | 0,5 | 0,5 |
| Totalt | 151,9 | 95,4 |
I februari 2017 förvärvades Emedius AB och i oktober förvärvades Web-El Försäljning AB. Det totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida medel var följande:
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Förvärv totalt | ||
| Goodwill | 39,6 | – |
| Materiella anläggningstillgångar | 0,6 | – |
| Omsättningstillgångar | 34,7 | – |
| Långfristiga skulder | -1,1 | – |
| Kortfristiga skulder | -13,3 | – |
| Totala köpeskillingar | 60,5 | – |
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | -15,3 | – |
| Totalt kassaflöde hänförligt till förvärvade verksamheter |
45,2 | – |
Transaktionskostnader avseende förvärvande enheter uppgår till 1,1 MSEK och har redovisats som övriga externa kostnader i årets resultat.
I februari 2017 förvärvades 100% av aktierna i Emedius AB i Gnosjö. Emedius AB är ett bolag som tillverkar och marknadsför normcentraler, fördelningscentraler och ställverk under eget varumärke. Bolaget omsättning uppgick till MSEK 71,5 under 2016, med ett rörelseresultat om 6,4 MSEK. Köpeskillingen uppgick till 31 MSEK som betalades kontant. Goodwill avser kundrelationer och synergier. Den förvärvade enheten har bidragit med en
nettoomsättning om 50,8 MSEK med ett resultat efter skatt om 2,1 MSEK. Den förvärvade enheten konsoliderades per 1 mars 2017. Transaktionskostnaderna uppgick till 0,4 MSEK. Om den förvärvade enheten ingått i koncernen under hela året skulle nettoomsättningen uppgått till 61,2 MSEK och årets resultat till 2,7 MSEK. Genom förvärvet stärks GAROs ställning på den svenska marknaden för kundanpassade lösningar, samt bidrar med en utökad produktionskapacitet.
I oktober förvärvades 100% av aktierna i Web-El Försäljning AB i Luleå. Web-El Försäljning AB utvecklar och säljer system samt elektronikkomponenter för styrning av eluttag för laddstationer, motorvärmare, camping och marinor. Bolaget omsättning uppgick till MSEK 7,5 under 2016/2017, med ett rörelseresultat om 3,0 MSEK. Köpeskillingen uppgick till 29,5 MSEK. Av dessa betaldes 26,5 MSEK kontant och 3 MSEK utgör en tilläggsköpeskilling vilken skuldförts i balansräkningen. Goodwill avser kundrelationer och teknisk know-how. Den förvärvade enheten har bidragit med en nettoomsättning om 0,7 MSEK med ett resultat efter skatt om 0,4 MSEK. Den förvärvade enheten konsoliderades per 1 november 2017. Transaktionskostnaderna uppgick till 0,7 MSEK. Om den förvärvade enheten ingått i koncernen under hela året skulle nettoomsättningen uppgått till 6,0 MSEK och årets resultat till 2,6 MSEK. Genom förvärvet får GARO tillgång till en bred utvecklingskompetens av produkter och tjänster inom produktområdena Ladd och Installation.
I november 2017 likviderades det vilande dotterföretaget LJL Intressenter AB.
Följande transantioner har skett med närstående:
| Köp av varor & tjänster | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Inköp av tjänster | ||
| Konsulttjänster från styrelseledamot (Ekonomerna Family Office AB) |
0,7 | 0,7 |
| Driftsättning & servicetjänster inköpta från närstående till VD/styrelseledamot |
1,7 | 1,8 |
| Elinstallationstjänster inköpta från närstående till VD/styrelseledamot |
1,5 | 0,7 |
| Summa | 3,9 | 3,2 |
Tjänsterna som redovisas enligt ovan har köpts på normala kommersiella villkor på affärsmässig grund.
Ersättningskommittén kommer föreslå förändrade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare till bolagsstämman 2018.
EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
RÖRELSERESULTAT (EBIT) Resultat före finansiella poster och skatt.
EBITDA-MARGINAL EBITDA i procent av nettoomsättning under perioden.
RÖRELSEMARGINAL (EBIT) Rörelseresultat i procent av nettoomsättning under perioden.
NETTOSKULD Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD Nettoskuld i förhållande till eget kapital.
RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansiella intäkter i förhållande till finansiella kostnader.
SOLIDITET Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande dividerat med balansomslutningen.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
RESULTAT PER AKTIE Periodens resultat dividerat med under året genomsnittligt antal utestående aktier under perioden.
GENOMSNITTLIGT ANTAL AKTIER, 1000-TAL Det genomsnittliga antalet aktier under perioden angivet i 1000-tal.
Från juli 2016 tillämpas Esma:s riktlinjer för alternativa nyckeltal (som inte definieras enligt IFRS). I denna rapport intagna nyckeltal följer främst av upplysningskrav enligt IFRS och årsredovisningslagen. Övriga mått, s k nyckeltal beskriver bl a resultatutveckling, finansiell styrka och hur bolaget förräntat sitt kapital. Presenterade nyckeltal beaktar verksamhetens art och bedöms ge relevant information till aktieägare och övriga intressenter samtidigt som jämförbarhet med andra företag uppnås. Marginalmålen presenteras också internt.
Styrelsen och verkställande direktören för GARO AB (publ), organisationsnummer 556051-7772, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2017.
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har GARO AB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 29-35 i detta tryckta dokument.
Moderbolagets aktiekapital uppgick per den 31 december 2016 till 20 MSEK. Vid denna tidpunkt fanns det 10 000 000 stamaktier.
Bolaget är sedan 16 mars 2016 noterat vid NASDAQ Stockholm.
GARO är ett företag, som under eget varumärke, utvecklar och tillverkar innovativa produkter och helhetslösningar för elinstallationsmarknaden. GARO startades 1939 i Gnosjö, Småland och har under sin drygt 80-åriga historia byggt upp starka kundrelationer och ett välutvecklat leverantörsnätverk som i kombination med egna produktions- och försäljningsenheter utgör plattformen för att leverera innovativa helhetslösningar.
Moderbolagets verksamhet omfattar en betydande del av den svenska operativa verksamheten samt dessutom även koncernledning och vissa koncerngemensamma funktioner och koncernens finansfunktion.
Moderbolagets lagerfunktion fungerar även som centrallager för de andra svenska verksamheterna, dessutom har moderbolaget betydande tillverkning och försäljning till övriga koncernföretag.
Den svenska marknaden har under året uppvisat en god tillväxt och överträffat branschens prognos.
Samtliga produktområden har visat god tillväxt, och områdena Ladd och Tillfällig el har ökat mer än genomsnittet.
Per 27 oktober 2017 förvärvades Web-El Försäljning AB i Luleå. Web-El Försäljning AB är ett bolag som utvecklar och säljer system samt elektronikkomponenter inom produktområdena Installation och Ladd.
Nettoomsättningen ökade med 20 % till 428,9 (357,3) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit stark under året.
Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga produktområden. Rörelseresultatet uppgick till 36,5 (16,3) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 8,5 (4,6) procent. Justerat för kostnader i samband med bolagets notering uppgick rörelseresultatet 2016 till 28,9 MSEK motsvarande en rörelsemarginal om 8,1 procent. Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer och en stabil omkostnad i förhållande till nettoomsättningen, men negativt av en högre snittkurs avseende inköp i euro.
Moderbolaget investerar fortlöpande i underhåll av produktionsenheten och produktionsutrustning. Moderbolagets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick 18,2 (6,4) MSEK. Vidare investerar GARO i produktutveckling, och årets investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 7,2 (3,1) MSEK. Årets avskrivningar uppgick till 8,7 (8,3) MSEK varav på materiella anläggningstillgångar 6,7 (5,4) MSEK.
Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick till 34,0 (31,6) MSEK. Årets kassaflöde uppgick till -18,2 (12,1) MSEK.
Likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick per 2017-12-31 uppgick till 60,4 (58,2) MSEK. Nettoskulden uppgick per 2017-12-31 till 59,4 (-8,6) MSEK.
Moderbolagets egna kapital uppgick per 2017-12-31 till 179,2 (151,5) MSEK. Aktieutdelningen 2017 uppgick till 28,5 MSEK.
Antalet heltidsanställda i moderbolaget uppgick per den 31 december 2017 till 129 (111). Medelantalet heltidsanställda
| 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|
| 428,9 | 357,3 | 300,3 | 253,6 | 225,9 |
| 45,2 | 24,6 | 27,9 | 20,9 | 20,7 |
| 36,5 | 16,3 | 19,9 | 12,2 | 12,7 |
| 8,5 | 4,6 | 6,6 | 4,8 | 5,6 |
| 356,2 | 254,1 | 233,7 | 208,2 | 199,4 |
| 52,0 | 61,5 | 59,4 | 56,1 | 59,9 |
| 32,9 | 27,6 | 33,7 | 17,4 | 14,5 |
| 122 | 119 | 116 | 118 | 113 |
under 2017 uppgick till 122 (119). Andelen kvinnor uppgick under året till 39 (41) % av medarbetarna. För mer information om anställda, se not 5.
GAROs mål är att ligga i framkant i utvecklingen av elprodukter och helhetslösningar som är miljövänliga och energieffektiva. Bolaget har en egen produktutvecklingsavdelning som tillsammans med övriga avdelningar arbetar med att kontinuerligt utveckla nya samt förbättra befintliga produkter och lösningar inom alla produktområden. GARO arbetar även nära kunden för att få inspiration samt bättre förstå kundbehovet på marknaden. Tio heltidsanställda arbetar med produktutveckling på GARO.
Se vidare not 2.8 koncernredovisningen.
Moderbolaget bedriver anmälningspliktig verksamhet och kommunen är tillsynsmyndighet. Fastigheten Gårö 1:377 är enligt Länsstyrelsens MIFO inventering klassad i riskklass 2. Bolaget har inga föreläggande enligt miljöbalken. Moderbolaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001.
En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av not 3 koncernredovisningen.
Dessa framgår av förvaltningsberättelse för koncernen.
Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 230,6 (174,5) MSEK.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
| (SEK) | |
|---|---|
| Ingående balanserat resultat | 99 579 593 |
| Avsättning fond för eget | |
| arbete utvecklingskostnader | -982 300 |
| Årets resultat | 56 186 519 |
| Totalt | 154 783 812 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| – att till aktieägarna utdelas 4,00 kr per aktie 40 000 000 | |
|---|---|
| – att i ny räkning överföres | 114 783 812 |
Totalt 154 783 812
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2-3 st.
Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
| Räkenskapsåret | ||
|---|---|---|
| MSEK Not |
2017 | 2016 |
| Rörelsens intäkter | ||
| Nettoomsättning 2,3 |
428,9 | 357,3 |
| Övriga rörelseintäkter 4 |
8,2 | 7,2 |
| Summa | 437,1 | 364,5 |
| Rörelsens kostnader | ||
| Råvaror och förnödenheter | -255,6 | -210,1 |
| Övriga externa kostnader 6,7 |
-48,3 | -43,7 |
| Personalkostnader 5 |
-88,0 | -73,5 |
| Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 11,12 |
-8,7 | -8,3 |
| Övriga rörelsekostnader | – | -12,6 |
| Summa rörelsens kostnader | -400,6 | -348,2 |
| Rörelseresultat | 36,5 | 16,3 |
| Resultat från andelar i koncernföretag 21 |
20,4 | 16,9 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 |
2,1 | 1,0 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter 8 |
-2,6 | -0,8 |
| Summa resultat från finansiella poster | 19,9 | 17,1 |
| Resultat före skatt | 56,4 | 33,4 |
| Bokslutsdispositioner 22 |
8,3 | 14,4 |
| Skatt på årets resultat 9 |
-8,5 | -7,0 |
| Årets resultat | 56,2 | 40,8 |
I moderföretaget återfinns inga poster som redovisas som övrigt totalresultat varför summa totalresultat överensstämmer med årets resultat.
| MSEK Not |
2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 11 |
7,2 | 5,5 |
| Pågående utvecklingsarbeten 11 |
2,1 | 1,9 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar 11 |
9,3 | 7,4 |
| Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 |
27,9 | 19,9 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 |
2,1 | 2,5 |
| Inventarier, verktyg och installationer 12 |
19,5 | 11,9 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 |
0,8 | 1,5 |
| Summa materiella anläggningstillgångar 12 |
50,3 | 35,8 |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernföretag 10 |
42,7 | 12,8 |
| Fordringar hos koncernföretag | 36,6 | 8,0 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 79,3 | 20,8 |
| Summa anläggningstillgångar | 138,9 | 64,0 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager | ||
| Råvaror och förnödenheter | 42,4 | 31,0 |
| Varor under tillverkning | 1,8 | 0,8 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 18,2 | 12,4 |
| Summa varulager | 62,4 | 44,2 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar 13 |
84,4 | 78,3 |
| Fordringar hos koncernföretag | 67,5 | 48,2 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1,2 | 0,0 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1,8 | 1,2 |
| Summa kortfristiga fordringar | 154,9 | 127,7 |
| Kassa och bank 14 |
– | 18,2 |
| Summa omsättningstillgångar | 217,3 | 190,1 |
| Summa tillgångar | 356,2 | 254,1 |
| MSEK Not |
2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL & SKULDER | ||
| EGET KAPITAL | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital 15 |
20,0 | 20,0 |
| Fond för egenupparbetade utvecklingsutgifter | 1,8 | 0,8 |
| Reservfond | 2,6 | 2,6 |
| Summa bundet eget kapital | 24,4 | 23,4 |
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserad vinst | 98,6 | 88,1 |
| Årets vinst | 56,2 | 40,0 |
| Summa fritt eget kapital | 154,8 | 128,1 |
| Summa eget kapital | 179,2 | 151,5 |
| Obeskattade reserver 23 |
7,9 | 6,2 |
| SKULDER | ||
| Avsättningar | ||
| Övriga avsättningar | 1,5 | 1,5 |
| Avsättning för uppskjuten skatt 16 |
1,8 | 3,4 |
| Summa avsättningar | 3,3 | 4,9 |
| Långfristiga skulder | ||
| Övriga skulder till kreditinstitut 17 |
23,5 | 7,8 |
| Summa långfristiga skulder | 23,5 | 7,8 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut 17 |
13,6 | 1,8 |
| Leverantörsskulder | 43,9 | 34,5 |
| Checkräkningskredit 17 |
22,3 | – |
| Skulder till koncernföretag | 20,9 | 4,2 |
| Aktuella skatteskulder | 4,7 | 5,0 |
| Övriga kortfristiga skulder | 4,5 | 5,8 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 |
32,4 | 32,4 |
| Summa kortfristiga skulder | 142,3 | 83,7 |
| Summa skulder | 169,1 | 96,4 |
| Summa skulder och eget kapital | 356,2 | 254,1 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Aktiekapital | Reservfond | Fond för egen upparbetade utvecklingsutgifter |
Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Summa |
| Ingående balans per 1 jan 2016 | 14,0 | 2,6 | – | 114,0 | 130,6 | |
| Årets resultat tillika totalresultat 2016 | – | – | – | 40,8 | 40,8 | |
| Summa totalresultat | – | – | – | 40,8 | 40,8 | |
| Fondemission per 2016-01-12 | 6,0 | – | – | -6,0 | 0,0 | |
| Avsättning fond för egenupparbetade utvecklings utgifter |
– | – | 0,8 | -0,8 | 0,0 | |
| Utdelning enligt beslut av årsstämma | – | – | – | -20,0 | -20,0 | |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
6,0 | – | 0,8 | -26,8 | -20,0 | |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 20,0 | 2,6 | 0,8 | 128,1 | 151,5 | |
| Ingående balans per 1 jan 2017 | 20,0 | 2,6 | 0,8 | 128,1 | 151,5 | |
| Årets resultat tillika totalresultat 2017 | – | – | – | 56,2 | 56,2 | |
| Summa totalresultat | – | – | – | 56,2 | 56,2 | |
| Avsättning fond för egenupparbetade utvecklings utgifter |
– | – | 1,2 | -1,2 | 0,0 | |
| Återföring fond för egenupparbetade utvecklings utgifter |
– | – | -0,2 | 0,2 | 0,0 | |
| Utdelning enligt beslut av årsstämma | – | – | – | -28,5 | -28,5 | |
| Summa tillskott från och värdeöver föringar till aktieägare, redovisade |
||||||
| direkt i eget kapital | – | – | 1,0 | -29,5 | -28,5 | |
| Utgående balans per 31 december 2017 | 20,0 | 2,6 | 1,8 | 154,8 | 179,2 |
| Räkenskapsåret | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 36,5 | 16,3 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar | 11,12 | 8,7 | 8,3 |
| Övrigt | 0,2 | 0,9 | |
| Erhållna utdelningar | 21 | 20,4 | 16,9 |
| Erhållen ränta | 8 | 2,1 | 1,0 |
| Erlagd ränta | 8 | -2,6 | -0,8 |
| Betald inkomstskatt | 9 | -10,4 | -13,2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet | 54,9 | 29,4 | |
| Förändring varulager | -18,2 | 1,8 | |
| Förändring kundfordringar | 13 | -6,1 | -18,2 |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -21,2 | 7,7 | |
| Förändring leverantörsskulder | 9,4 | 2,7 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 15,4 | 8,2 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | -20,7 | 2,2 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 34,2 | 31,6 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 11 | -7,2 | -3,1 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 12 | -18,2 | -6,4 |
| Sålda anläggningstillgångar | 12 | 0,3 | 0,2 |
| Förvärv av dotterbolag | 10 | -30,1 | – |
| Förändring övriga finansiella anläggningstillgångar | -28,5 | 1,4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -83,7 | -7,9 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Amortering av lån | 49,8 | -1,6 | |
| Erhållet/Lämnat koncernbidrag | 22 | 10,0 | 10,0 |
| Utbetald utdelning | -28,5 | -20,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 31,3 | -11,6 | |
| Minskning/ökning likvida medel | |||
| Årets kassaflöde | -18,2 | 12,1 | |
| Likvida medel vid årets början | 18,2 | 6,1 | |
| Likvida medel vid årets slut | – | 18,2 |
GARO Aktiebolag (moderföretaget) utvecklar, tillverkar och marknadsför elektriskt installationsmaterial. Den enskilt största marknaden är Sverige, som svarar för 79 (82) % av volymen i moderbolaget. Exportförsäljning sker huvudsakligen till egna dotterföretag i Norge, Finland, Polen och Irland.
Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Gnosjö. Adressen till kontoret är Södergatan 26, Box 203, 335 33 Gnosjö. GARO-aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i miljontals svenska kronor (MSEK).
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Årsredovisningen för GARO Aktiebolag (moderföretaget) är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernens redovisningsprinciper, som beskrivs i not 2 i koncernredovisningen, anges detta nedan.
Årsredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.
RFR 2 säger att moderföretaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med RFR 2 kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av moderföretagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för årsredovisningen anges i koncernredovisningens not 4.
Moderföretaget utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Moderföretagets övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. För mer information om finansiella risker hänvisas till koncernredovisningen not 3.
Moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan:
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställ-
ningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer koncernens uppställningsform men ska innehålla de komponenter som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.
Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader. När det finns en indikation på att andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten "Resultat från andelar i koncernföretag".
IAS 39 tillämpas ej i moderföretaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde,(bortsett från derivatinstrument se nedan). Inom efterföljande perioder kommer finansiella tillgångar som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt att redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Vid varje balansdag bedömer moderföretaget om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning för räntebärande finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. Nedskrivningsbeloppet för övriga finansiella anläggningstillgångar fastställs som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden (som baseras på företagsledningens bästa uppskattning).
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningen. Utestående terminskontrakt uppgick per balansdagen till 3,6 MEUR (1,6 MEUR).
Som bokslutsdispositioner redovisas överavskrivningar, periodiseringsfonder och koncernbidrag. Som obeskattade reserver redovisas kvarvarande avsättningar för överavskrivningar och periodiseringsfonder.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Norden | 392,9 | 337,4 |
| Europa exkl Norden | 36,0 | 19,9 |
| Totalt | 428,9 | 357,3 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Hyresintäkter | 2,6 | 2,0 |
| Aktiverat eget arbete | 1,2 | 0,8 |
| Uthyrning av personal och adminis trativa tjänster |
3,7 | 3,5 |
| Övrigt | 0,7 | 0,9 |
| Totalt | 8,2 | 7,2 |
| Löner och andra ersättningar | 2017 | 2016 | ||
|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar (varav tantiem) |
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) |
Löner och andra ersättningar (varav tantiem) |
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) |
|
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare |
8,9 (1,1) | 5,3 (2,1) | 8,3 (1,7) | 4,5 (1,6) |
| Övriga anställda | 46,1 (0,5) | 21,5 (4,1) | 39,5 (0,7) | 17,9 (3,3) |
| Totalt | 55,0 (1,6) | 26,8 (6,2) | 47,8 (2,4) | 22,4 (4,9) |
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelanställda | Varav män | Medelanställda | Varav män | |
| Sverige | 122 | 74 | 119 | 69 |
| Totalt | 122 | 74 | 119 | 69 |
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen | Varav män | Antal på balansdagen | Varav män | |
| Styrelseledamöter | 6 | 5 | 5 | 4 |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Totalt | 10 | 9 | 9 | 8 |
Ersättning till ledande befattningshavare: Informationen framgår av not 7 till koncernredovisningen.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| PwC t o m 2017-05-04 / Ernst & Young fr o m 2017-05-04 | ||
| – Revisionsuppdraget | 0,5 | 0,5 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,2 | 0,6 |
| – Skatterådgivning | – | 0,1 |
| – Övriga tjänster | 0,2 | – |
| Summa | 0,9 | 1,2 |
Moderföretaget hyr maskiner, bilar och lagerlokaler enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingperioderna varierar mellan 3-5 år. De flesta leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till en avgift som överensstämmer med en marknadsmässig avgift.
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 1,5 | 2,0 |
| Mellan 1 och 5 år | 1,2 | 1,1 |
| Mer än 5 år | – | – |
| Summa | 2,7 | 3,1 |
Leasingkostnader uppgående till 2,5 MSEK (2016: 2,3 MSEK) avseende leasing ingår i resultaträkningen.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | – | 0,1 |
| Ränteintäkter på fordringar till koncernföretag | 0,6 | 0,3 |
| Valutakursvinster | – | 0,3 |
| Omvärdering derivatinstrument | 1,5 | 0,3 |
| Totala ränteintäkter och liknande resultatposter |
2,1 | 1,0 |
| Räntekostnader på skulder till kreditinstitut | -0,3 | -0,2 |
| Räntekostnader på skulder till aktieägare | – | – |
| Valutakursförluster | -2,3 | -0,3 |
| Omvärdering derivatinstrument | – | – |
| Övriga finansiella kostnader | – | -0,3 |
| Totala räntekostnader och liknande resultatposter |
-2,6 | -0,8 |
| Summa finansiella poster – netto | -0,5 | 0,2 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Redovisad skatt i resultaträkningen | ||
| Aktuell skatt | ||
| Aktuell skatt på årets resultat | -10,1 | -7,4 |
| Justeringar avseende tidigare år | – | 0,1 |
| Summa aktuell skatt | -10,1 | -7,3 |
| Uppskjuten skatt (not 16) | ||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 1,6 | 0,3 |
| Summa uppskjuten skatt | 1,6 | 0,3 |
| Summa redovisad skatt | -8,5 | -7,0 |
Inkomstskatten på resultatet före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av skattesatsen för det svenska moderföretaget enligt följande:
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Redovisad före skatt | ||
| Inkomstskatt beräknad enligt skattesats i Sverige (22 %) | -14,2 | -10,5 |
| Skatteeffekter av: | ||
| Ej skattepliktig utdelning | 4,5 | 3,7 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -0,5 | -0,6 |
| Temporära skillnader | 1,7 | 0,3 |
| Skatt hänförlig till tidigare års redovisat resultat | – | 0,1 |
| Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond | – | – |
| Summa redovisad skatt | -8,5 | -7,0 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 12,8 | 12,8 |
| Förvärv | 30,1 | – |
| Avyttringar (likvidation) | -0,2 | – |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 42,7 | 12,8 |
| Utgående redovisat värde | 42,7 | 12,8 |
| Namn | Org-nr | Säte samt registrerings- och verksamhetsland |
Antal aktier |
Andel stam aktier som direkt ägs av moderföretaget (%) |
Andel stam aktier som ägs av innehav utan bestämmande inflytande (%) |
Bokfört värde 2017-12-31 |
Bokfört värde 2016-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| GARO Electric Irl. Ltd | 67083 | Dublin, Irland | 10 000 | 100 | 0 | 4,7 | 4,7 |
| GARO Elflex AB | 556717-1003 | Gnosjö, Sverige | 950 | 95 | 5 | 0,1 | 0,1 |
| GARO Montage AB | 556658-9544 | Gnosjö, Sverige | 1 000 | 100 | 0 | 1,8 | 1,8 |
| GARO AS | 935722713 | Drammen, Norge | 800 | 100 | 0 | 0,7 | 0,7 |
| Web-El Försäljning AB | 556658-1079 | Luleå, Sverige | 1 000 | 100 | 0 | 30,1 | – |
| GARO Polska SP ZOO | 8513133236 | Szczecin, Polen | 200 | 100 | 0 | 5,2 | 5,2 |
| LJL Intressenter AB i likvidation | 556489-8012 | Gnosjö, Sverige | 100 000 | 100 | 0 | – | 0,2 |
| GARO Finland OY | 2191528-5 | Esbo, Finland | 91 | 91 | 9 | 0,1 | 0,1 |
| Summa | 42,7 | 12,8 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
Pågående utvecklingsarbeten |
Goodwill | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2016 | ||||
| Anskaffningsvärde | 23,0 | 0,6 | 1,9 | 25,5 |
| Ackumulerade avskrivningar | -16,2 | – | -1,9 | -18,1 |
| Redovisat värde | 6,8 | 0,6 | – | 7,4 |
| Räkenskapsåret 2016 | ||||
| Ingående redovisat värde | 6,8 | 0,6 | – | 7,4 |
| Inköp/aktiverade utgifter | – | 3,1 | – | 3,1 |
| Omklassificeringar | 1,6 | -1,8 | – | -0,2 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Nedskrivningar | – | – | – | – |
| Avskrivningar | -2,9 | – | – | -2,9 |
| Utgående redovisat värde | 5,5 | 1,9 | – | 7,4 |
| Per 31 december 2016 | ||||
| Anskaffningsvärde | 24,6 | 1,9 | 1,9 | 28,4 |
| Ackumulerade avskrivningar | -19,1 | – | -1,9 | -21,0 |
| Redovisat värde | 5,5 | 1,9 | – | 7,4 |
| Räkenskapsåret 2017 | ||||
| Ingående redovisat värde | 5,5 | 1,9 | – | 7,4 |
| Inköp/aktiverade utgifter | – | 7,2 | – | 7,2 |
| Omklassificeringar | 3,7 | -7,0 | – | -3,3 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Nedskrivningar | – | – | – | – |
| Avskrivningar | -2,0 | – | – | -2,0 |
| Utgående redovisat värde | 7,2 | 2,1 | – | 9,3 |
| Per 31 december 2017 | ||||
| Anskaffningsvärde | 28,3 | 2,1 | 1,9 | 32,3 |
| Ackumulerade avskrivningar | -21,1 | – | -1,9 | -23,0 |
| Redovisat värde | 7,2 | 2,1 | – | 9,3 |
| Byggnader & mark |
Maskiner & andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg & installationer |
Pågående nyanläggningar & förskott avseende materi ella anläggnings tillgångar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2016 | |||||
| Anskaffningsvärde | 56,3 | 31,2 | 58,9 | 0,6 | 147,0 |
| Ackumulerade avskrivningar | -35,5 | -28,2 | -48,4 | – | -112,1 |
| Redovisat värde | 20,8 | 3,0 | 11,9 | 0,6 | 34,9 |
| Räkenskapsåret 2016 | |||||
| Ingående redovisat värde | 20,8 | 3,0 | 10,5 | 0,6 | 34,9 |
| Inköp | 0,8 | – | 1,2 | 4,4 | 6,4 |
| Omklassificeringar | – | – | 3,7 | -3,5 | 0,2 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | -0,3 | – | -0,3 |
| Avskrivningar | -1,7 | -0,5 | -3,2 | – | -5,4 |
| Utgående redovisat värde | 19,9 | 2,5 | 11,9 | 1,5 | 35,8 |
| Per 31 december 2016 | |||||
| Anskaffningsvärde | 57,0 | 31,2 | 62,4 | 1,5 | 152,1 |
| Ackumulerade avskrivningar | -37,1 | -28,7 | -50,5 | – | -116,3 |
| Redovisat värde | 19,9 | 2,5 | 11,9 | 1,5 | 35,8 |
| Räkenskapsåret 2017 | |||||
| Ingående redovisat värde | 19,9 | 2,5 | 11,9 | 1,5 | 35,8 |
| Inköp | – | – | – | 18,2 | 18,2 |
| Omklassificeringar | 10,1 | – | 12,1 | -18,9 | 3,3 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | -0,3 | – | -0,3 |
| Avskrivningar | -2,1 | -0,4 | -4,2 | – | -6,7 |
| Utgående redovisat värde | 27,9 | 2,1 | 19,5 | 0,8 | 50,3 |
| Per 31 december 2017 | |||||
| Anskaffningsvärde | 67,1 | 31,2 | 73,8 | 0,8 | 172,9 |
| Ackumulerade avskrivningar | -39,2 | -29,1 | -54,3 | – | -122,6 |
| Redovisat värde | 27,9 | 2,1 | 19,5 | 0,8 | 50,3 |
Redovisade belopp, per valuta, för moderföretagets kundfordringar är följande:
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 84,4 | 78,3 |
| Minus: reservering för osäkra fordringar |
– | – |
| Kundfordringar – netto | 84,4 | 78,3 |
Det verkliga värdet på kundfordringarna motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.
Per den 31 december 2017 uppgick fullgoda kundfordringar till 84,4 MSEK (78,3 MSEK).
Per den 31 december 2017 var kundfordringar uppgående till 17,5 MSEK (13,8 MSEK) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Banktillgodohavanden | – | 18,2 |
| Totalt | – | 18,2 |
Aktiekapitalet per 2017-12-31 består av 10.000.000 aktier med kvotvärdet 2 kr. Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie. Alla aktier som emitterats av moderföretaget är till fullo betalda.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande:
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| – uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader |
– | – |
| – uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader |
– | – |
| Uppskjutna skatteskulder | – | – |
| – uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader |
1,8 | 3,4 |
| – uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader |
– | – |
| Uppskjutna skatteskulder (netto) |
1,8 | 3,4 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 23,5 | 7,8 |
| Summa långfristig upplåning | 23,5 | 7,8 |
| Kortfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 35,9 | 1,8 |
| Summa kortfristig upplåning | 35,9 | 1,8 |
| Summa upplåning moderbolaget |
59,4 | 9,6 |
Moderföretagets upplåning är i SEK och EUR. Moderföretagets upplåning består av lån från SEB.
Banklånen förfaller fram till 2027 och löper med en genomsnittlig ränta på 1,1% per år (2016: 1,2% per år). Moderbolaget har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.
Moderföretaget har en beviljad checkräkningskredit om 82,5 MSEK som omförhandlas årligen.
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna lönekostnader | 10,5 | 10,9 |
| Upplupna sociala avgifter | 3,9 | 3,7 |
| Bonus till kunder | 10,1 | 11,4 |
| Övriga poster | 7,9 | 6,4 |
| Totalt | 32,4 | 32,4 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 35,2 | 16,0 |
| Företagsinteckningar | 66,0 | 41,0 |
| Totalt | 101,2 | 57,0 |
Säkerheterna är ställda för skulder till kreditinstitut.
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Övriga ansvarsförbindelser till förmån för dotterföretag |
4,5 | 17,6 |
| Totalt | 4,5 | 17,6 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Utdelningar | 20,4 | 16,9 |
| Nedskrivningar | – | – |
| Totalt | 20,4 | 16,9 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan |
-1,7 | -0,4 |
| Förändring av periodiseringsfond | – | 4,8 |
| Erhållet koncernbidrag | 10,0 | 10,0 |
| Totalt | 8,3 | 14,4 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerad skillnad mellan bokför da avskrivningar och avskrivningar enligt plan |
6,4 | 4,7 |
| Periodiseringsfond | 1,5 | 1,5 |
| Totalt | 7,9 | 6,2 |
Följande transaktioner har skett med närstående:
Av moderföretagets försäljning utgör 32% (28%) försäljning till koncernföretag, och av moderföretagets inköp utgör 25% (21%) inköp från koncernföretag.
Försäljning till dotterföretagen består av varor. Inköp från dotterföretagen består av varor. Tjänster säljs till dotterföretag på normala kommersiella villkor.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Inköp av tjänster | ||
| Konsulttjänster från styrelseledamot (Ekonomerna Family Office) |
0,7 | 0,7 |
| Driftsättnings- och servicetjänster inköpta från närstående till VD |
1,7 | 1,8 |
| Elinstallationstjänster inköpta från närstående till VD |
1,3 | 0,7 |
| Summa | 3,7 | 3,2 |
Tjänsterna som redovisas enligt ovan har köpts på normala kommersiella villkor på affärsmässig grund.
Ersättningskommittén kommer föreslå förändrade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare till bolagsstämman 2018.
Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 230,6 (174,5) MSEK.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: (SEK)
| Ingående balanserat resultat Avsättning fond för eget |
99 579 593 |
|---|---|
| arbete utvecklingskostnader | -982 300 |
| Årets resultat | 56 186 519 |
| Totalt | 154 783 812 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| – att till aktieägarna utdelas 4 kr per aktie | 40 000 000 |
|---|---|
| – att i ny räkning överföres | 114 783 812 |
Totalt 154 783 812
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2-3 st.
Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2018-05-02 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderföretagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderföretaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderföretagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Gnosjö 2018-03-26
ANDERS PÅLSSON Styrelseordförande
SOFIA AXELSSON Styrelseledamot
RICKARD BLOMQVIST Styrelseledamot
STEFAN JONSSON Styrelseledamot
PER HOLMSTEDT Styrelseledamot
LARS SVENSSON Styrelseledamot
CARL-JOHAN DALIN Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats 2018-03-26 Ernst & Young AB
JOAKIM FALCK Auktoriserad revisor Huvudansvarig
Till bolagstämman i GARO Aktiebolag (publ), org.nr 556051-7772
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för GARO AB (publ) för år 2017. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 36-79 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultatet och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.
Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.
Av koncernens rapport över finansiell ställning per 2017-12-31 framgår att redovisat värde av varulager uppgår till 142,8 MSEK. I de branscher där koncernen verkar är produktutvecklingstakten och innovationskraften hög.
Detta innebär att företagsledning och styrelse löpande har att utvärdera och bedöma hur bolagens produkter ska värderas med hänsyn till efterfrågan på marknaden. Innovationskraften, i kombination med varulagrets storlek samt att företagsledningen och styrelsen gör uppskattningar och bedömningar av varulagrets inkurans, innebär att inkurans bedömts vara ett särskilt betydelsefullt område vår revision.
I not 2.12, 3.1 a (ii) och (iii) samt i not 4 beskrivs bland annat värdering och risker förknippade med varulager.
I vår revision har vi granskat bedömningen av inkurans i samtliga enheter bland annat genom uppföljning av trögrörlighet mot information om lagerrörelser från lagerredovisningen.
Vi har vidare kontrollerat om tillämpningen av inkuransmodellen är konsekvent mellan åren samt bedömt gjorda antaganden i inkuransmodellen. Antaganden görs på olika nivåer i koncernen och omfattar såväl beslutsfattare i enskilda bolag som koncernledningen.
Därutöver har vår revision omfattat närvaro vid inventering, genomgång av styrelseprotokoll samt diskussioner med företagsledning om utveckling av nya produkter.
Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 2-35. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan
förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av GARO AB (publ) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen
enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Ernst & Young AB utsågs till GARO ABs revisor av bolagsstämman den 4 maj 2017 och har varit bolagets revisor sedan den 4 maj 2017.
Jönköping 2018-03-26 Ernst & Young AB
JOAKIM FALCK Auktoriserad revisor
GARO AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Gnosjö kommun, Jönköpings län. GARO är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 16 mars 2016. GARO tillämpar svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och lämnar här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2017. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisorer.
Riktlinjerna avseende Koden finns att tillgå på hemsidan Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Koden bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler men då ange en förklaring till avvikelsen. GARO har inte gjort några sådana avvikelser under 2017.
Aktieägarnas rätt att besluta om GAROs angelägenheter utövas vid årsstämman (och i förekommande fall extra bolagsstämma), som är GAROs högsta beslutande organ. Årsstämman hålls i Gnosjö, Malmö eller Stockholm varje kalenderår före juni månads utgång. Extra bolagsstämma hålls vid behov.
Stämman fattar beslut i en rad frågor, bland annat fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av GAROs vinst eller förlust, ansvarsfrihet gentemot Bolaget för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, valberedningens sammansättning, val av styrelseledamöter (inklusive styrelseordförande) och revisor, ersättning till styrelseledamöter och revisor, riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare samt eventuella ändringar av bolagsordningen.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagets bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, samt om ändring av bolagsordningen.
Antalet aktieägare var vid årsskiftet 4 336. Största enskilda ägare är Lars Svensson vars totala ägande uppgick till 35,68 %. För mer information om ägarstruktur, aktiekapital, kursutveckling etc. hänvisas till avsnittet , GARO-aktien på sidorna 26-27 samt not 19 i denna årsredovisning.
Vid GAROs årsstämma den 4 maj 2017 omvaldes Anders Pålsson (ordförande), Sofia Axelsson, Rickard Blomqvist, Per Holmstedt, Stefan Jonsson och Lars Svensson till styrelseledamöter. Arvode till styrelsen beslutades utgå med ett sammanlagt
Bilden nedan beskriver översiktligt bolagsstyrningen inom GARO.
belopp om 850 000 SEK, varav 350 000 SEK till ordföranden och 125 000 SEK till var och en av de övriga bolagsstämmovalda ledamöterna som inte är anställda i Koncernen. Inget arvode för utskottsarbete ska utgå. I enlighet med styrelsens förslag beslutade årsstämman om utdelningen om 2:85 SEK per aktie motsvarande totalt 28,5 MSEK. Årsstämman antog även riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt instruktioner om rutiner för valberedningens tillsättande och arbete.
GAROs årsstämma fattar beslut om rutiner för valberedningens tillsättande och arbete. Valberedningens uppdrag omfattar beredning och upprättande av förslag till val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, stämmoordförande samt revisor liksom förslag rörande arvode till styrelsens ledamöter, ledamöter i eventuella styrelseutskott och revisorn.
Årsstämman den 4 maj 2017 beslutade att valberedningen ska utgöras av representanter för de tre röstmässigt största aktieägarna i den av Euroclear Sweden förda aktieboken den 31 augusti varje år, tillsammans med styrelsens ordförande, som även ska sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ordförande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den röstmässigt största aktieägaren. Om, tidigare än två månader före årsstämman, en eller flera aktieägare som utsett ledamöter i valberedningen inte längre tillhör de tre till röstetalet största aktieägarna, ska ledamöter utsedda av dessa aktieägare ställa sina platser till förfogande och den eller de aktieägare som tillkommit bland de tre till röstetalet största aktieägarna ska ha rätt att utse en representant var. För det fall ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från samma aktieägare eller, om denna inte
längre tillhör de röstmässigt största aktieägarna, från aktieägare som storleksmässigt står näst i tur. Sammansättningen av valberedningen inför varje årsstämma ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Ingen ersättning ska utgå till ledamöterna i valberedningen. Eventuella nödvändiga omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens mandattid löper till dess att nästkommande valberednings sammansättning offentliggjorts. Valberedningens oberoende enligt "Koden" anses vara uppfyllt.
Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar GAROs årsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.
Vid årsstämman 2017 nyvaldes Ernst & Young AB till revisorer med Joakim Falck som ansvarig revisor. Revisorn från PWC deltog vid styrelsemötet i februari 2017 och rapporterade då noteringarna från 2016 års revision. Granskning av koncernens bolag samordnas av Ernst & Young. För samtliga koncernens bolag förutom i Polen granskas dessa av Ernst & Youngs nätverk.
Enligt bolagsordningen ska GAROs styrelse bestå av lägst tre och högst sju ledamöter. Vid årsstämman den 4 maj 2017 valdes sex styrelseledamöter. Ingen representant för bolagsledningen ingår i styrelsen. Verkställande direktören tillika koncernchefen deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Andra tjänstemän i GARO deltar i styrelsens sammanträden som föredragande i särskilda frågor. Bolagets CFO fungerar som styrelsens sekreterare.
Av valberedningens motiverade yttrande inför årsstämman 2017 framgår att valberedningen vid framtagande av sitt förslag till styrelse har tillämpat regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Årsstämman 2017 beslutade att utse styrelseledamöter i enlighet med valberedningens förslag, vilket resulterade i nuvarande styrelse. Valberedningen konstaterade vid framtagagandet av sitt förslag att könsfördelningen i den föreslagna styrelsen inte var tillfredsställande. Valberedningen gjorde dock bedömningen att kontinuitet i styrelsearbetet vid tillfället var av stor betydelse och föreslog mot den bakgrunden omval av samtliga ledamöter. Vid årsstämman 2017 valdes sex ledamöter, varav en kvinna och fem män.
I enlighet med Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledning. För att avgöra om en styrelseledamot är oberoende ska en samlad bedömning göras av samtliga omständigheter som kan ge anledning att ifrågasätta ledamotens oberoende i förhållande till GARO eller bolagsledningen, till exempel om ledamoten nyligen varit anställd i GARO eller ett närstående företag. Minst två av de styrelseledamöter som är
| Av årsstämman vald styrelse |
Invald | Född | Arvode | Antal aktier/ röster |
Oberoende i relation till ägarna |
Oberoende i relation till bolaget |
Deltagit på antal möten |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Pålsson, ordf. | 2015 | 1958 | 350 000 | 5 000 | Ja | Ja | 9/9 |
| Sofia Axelsson, ledamot | 2015 | 1973 | 125 000 | 6 000 | Ja | Ja | 7/9 |
| Rickard Blomqvist, ledamot | 2015 | 1971 | 125 000 | 202 000 | Nej | Ja | 9/9 |
| Per Holmstedt, ledamot | 1999 | 1950 | 125 000 | 4 000 | Ja | Ja | 8/9 |
| Lars Svensson, ledamot | 1985 | 1945 | 125 000 | 3 568 345 | Nej | Nej | 8/9 |
| Stefan Jonsson, ledamot, VD t o m 2017-09-04 |
1997 | 1953 | – | 585 085 | Nej | Nej | 9/9 |
| TOTAL | 850 000 | 4 370 430 |
| Ledamot i valberedningen | Representerar | Innehav/röster |
|---|---|---|
| Lars Kongstad, ordf. | Lars Svensson | 35,7% |
| Ulf Hedlundh | Svolder AB | 8,5% |
| Jan Särlvik | Nordea Investment Funds | 8,8% |
| Anders Pålsson | Styrelseordförande |
oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen ska också vara oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. För att bedöma detta oberoende ska omfattningen av ledamotens direkta eller indirekta förhållanden till större aktieägare beaktas. Med större aktieägare avses i Koden aktieägare som direkt eller indirekt kontrollerar 10 procent eller mer av aktierna eller rösterna i Bolaget.
Styrelsens bedömning av ledamöternas oberoende i förhållande till Bolaget, dess ledning och större aktieägare presenteras i avsnittet "Styrelse, koncernledning och revisor". Samtliga styrelseledamöter, förutom Stefan Jonsson och Lars Svensson, bedöms oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledning. Tre av dessa är även oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. GARO uppfyller därmed Kodens krav på oberoende. För ytterligare information om av bolagsstämman valda styrelseledamöter hänvisas till avsnitten om styrelsen, sidorna 92-93 i denna årsredovisning.
Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen och bolagsordningen. Styrelsens arbete regleras dessutom av den skriftliga arbetsordning som styrelsen årligen fastställer. Arbetsordningen reglerar bland annat arbets- och ansvarsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören, liksom beslutsordningen inom styrelsen, styrelsens sammanträdesplan samt styrelsens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor och den finansiella rapporteringen. Styrelsen har också fastställt en instruktion för verkställande direktören samt antagit andra särskilda policydokument.
Styrelsen ansvarar för Koncernens organisation och förvaltning av dess angelägenheter, fastställande av Koncernens övergripande mål, utveckling och uppföljning av de övergripande strategierna, beslut om större förvärv, avyttringar och investeringar, beslut om placeringar och lån i enlighet med finanspolicyn, löpande uppföljning av verksamheten, fastställande av kvartals- och årsbokslut samt den fortlöpande utvärderingen av verkställande direktören och övriga koncernledningen. Styrelsen ansvarar också för att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen, inklusive system för övervakning och intern kontroll av GAROs finansiella rapportering och ställning. Styrelsen ska dessutom tillse att GAROs externa informationsgivning präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tydlig. Vid styrelsens sammanträden finns bland annat följande punkter återkommande på agendan: affärsläget, framtidsutsikter samt ekonomisk och finansiell rapportering.
Styrelsens ordförande följer GAROs verksamhet genom fortlöpande kontakter med verkställande direktören. Ordföranden organiserar och leder styrelsens arbete samt ansvarar därvid för att övriga styrelseledamöter får tillfredsställande information och beslutsunderlag. Ordföranden ansvarar även för att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om GARO och i övrigt får den utbildning som krävs för att styrelsearbetet ska kunna bedrivas effektivt. Det är dessutom ordföranden som ansvarar för att se till att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete.
Styrelseutvärdering har under 2017 genomförts och avrapporterats till styrelsen och valberedningen av ordföranden.
Styrelsen har under 2017 haft fem ordinarie styrelsemöten samt tre extra styrelsemöten utöver det konstituerande mötet. Styrelsemötena har ägnats åt ekonomisk uppföljning av verksamheten, strategiska frågor, budgetdiskussioner, investeringsbeslut, antagande av policys och instruktioner, noteringsfrågor samt extern ekonomisk information. Närvaron på styrelsens sammanträden redovisas i tabellen ovan.
Styrelsemötena förbereds av VD och CFO. VD försåg ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag minst fem arbetsdagar före respektive sammanträde. Löpande under året erhöll styrelsen ledamöter månadsrapporter, vilka belyste koncernens ekonomiska och operationella utveckling. Dessa rapporter upprättades gemensamt av VD och CFO.
Enligt Koden respektive aktiebolagslagen ska styrelsen inom sig inrätta ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Styrelsen har valt att i sin helhet fullgöra de uppgifter som ankommer ersättningsutskottet och revisionsutskottet. Verkställande direktören, deltar i arbetet som ankommer på ersättningsutskottet respektive revisionsutskottet endast som föredragande. Styrelsen arbetar enligt fastställda instruktioner för frågor som ankommer på revisionsutskottet respektive ersättningsutskottet.
Styrelsen i sin helhet exklusive den verkställande direktören fullgör de uppgifter som ankommer på revisionsutskottet. Huvuduppgifterna för revisionsutskottet är att övervaka GAROs och Koncernens finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i dess interna kontroller, internrevision och riskhantering samt informera sig om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma huruvida revisorn tillhandahåller Bolaget andra tjänster än revisionstjänster. Styrelsen ska vidare bistå valberedningen vad gäller val av revisorer. Styrelsen har återkommande kontakter med Bolagets revisor i syfte att skapa ett löpande menings- och informationsutbyte mellan styrelsen och revisorn i revisionsfrågor. Under året har utskottet haft två möten med bolagets revisor. Vid dessa var alla ledamöter närvarande.
Styrelsen i sin helhet exklusive den verkställande direktören fullgör de uppgifter som ankommer på ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet har dels en rådgivande, dels en beredande funktion för beslutsärenden innan behandling och beslut sker i Bolagets styrelse. Ersättningsutskottet arbetar enligt en arbetsordning som antagits av styrelsen. De huvudsakliga uppgifterna för ersättningsutskottet är att bereda styrelsens beslut i frågor som rör ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera program för rörlig ersättning till bolagsledningen samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget. Under året har utskottet haft två möten. Vid dessa var alla ledamöter närvarande.
Arvode till bolagsstämmovalda styrelseledamöter beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. I tabellen på sidan 85 redovisas det arvode som utgår till stämmovalda styrelseledamöter för perioden 2017-2018.
GAROs VD och koncernchef ansvarar för att leda och utveckla den löpande verksamheten efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Ramen utgörs av en skriftlig instruktion för verkställande direktörern som fastställs årligen av styrelsen.
Verkställande direktören leder arbetet i koncernledningen, som är ansvarig för den övergripande affärsutvecklingen. Utöver verkställande direktören består koncernledningen av GAROs CFO, marknads- och försäljningsdirektör, teknisk chef, IR-chef samt verkställande direktören för GARO Norge A/S och verkställande direktören för GARO Electric Irl Ltd.
Koncernledningen har möten en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut.
Verkställande direktören säkerställer att styrelsen får sådan saklig och relevant information som krävs för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören övervakar att GAROs mål, policies och strategiska planer som fastställts av styrelsen efterlevs och ansvarar för att informera styrelsen om GAROs utveckling mellan styrelsens sammanträden.
Enligt aktiebolagslagen ska bolagsstämman besluta om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Följande riktlinjer antogs av årsstämman den 4 maj 2017.
GARO ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som bedöms erforderliga för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i GARO.
Ledande befattningshavare ska erhålla fast lön. Utöver fast lön kan rörlig kontant ersättning också utgå som belönar tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. VD:s rörliga ersättning ska inte överstiga en (1) MSEK, inklusive sociala avgifter, per år och inte vara pensionsgrundande. Övriga bolagsledningens rörliga ersättning ska inte överstiga 30 procent av den fasta lönen.
Aktiekursrelaterade incitamentsprogram beslutas av bolagsstämman och omfattas inte av dessa riktlinjer.
Koncernledningens icke-monetära förmåner, såsom till exem-
pel tjänstebil, dator, mobiltelefon, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den marknad där Bolaget är verksamt. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala ersättningen.
Ledande befattningshavare ska omfattas av vid var tid gällande ITP-plan eller ha en avgiftsbestämd tjänstepension som inte överstiger 30 procent av löneunderlaget. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller är utländsk medborgare och har sin huvudsakliga pension i annat land än Sverige, kan alternativt erbjudas andra pensionslösningar som är rimliga i det aktuella landet.
Uppsägningslön och avgångsvederlag för medlemmar av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner för VD och 12 månadslöner för övriga medlemmar. Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det, förutsatt att detta redovisas och motiveras i efterhand. För ytterligare information om löner och ersättningar, se not 7.
Vid uppsägning av verkställande direktörens anställningsavtal gäller en uppsägningstid om sex månader, oavsett vilken part som säger upp anställningen. Vid uppsägning av anställningsavtalet från GAROs sida har verkställande direktören därutöver rätt till ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare gäller vid uppsägning av anställningsavtalet från GAROs sida en uppsägningstid om sex till tolv månader. Vid uppsägning från den anställdas sida gäller en uppsägningstid om tre till sex månader. Utöver verkställande direktören är de ledande befattningshavarna inte berättigade till avgångsvederlag.
Årsstämman väljer extern revisor för ett år i taget. Revisorn granskar årsredovisning och bokföring och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt arbetar efter en revisionsplan som fastställs i samråd med styrelsen. I samband med revisionen rapporterar revisorn sina iakttagelser till koncernledningen för avstämning, samt därefter till styrelsen. Styrelsen träffar revisorn minst en gång per år då revisorn avrapporterar sina iakttagelser direkt till styrelsen utan närvaro av GAROs verkställande direktör och CFO. Revisorn deltar slutligen i årsstämman där denne kort beskriver sitt revisionsarbete och sin rekommendation i revisionsberättelsen.
GARO har utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp ledningens bedömning av den interna kontrollen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte inrätta en särskild internrevision.
Avseende mångfald hänvisas till bolagets hållbarhetsrapport på sidorna 29-35 i denna årsredovisning.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen. Styrelsens ansvar regleras även i Koden och årsredovisningslagen, som också innehåller krav på årlig extern informationsgivning avseende hur den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är organiserad.
Syftet med den interna kontrollen är bl. a. att säkerställa att GAROs mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen avser att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag och tillämpliga redovisningsstandarder.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. I syfte att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören. Styrelsen säkerställer att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på GAROs organisation med tydliga finansiella roller, ansvarsområden och delegering av befogenheter. Operativa beslut fattas på bolags- eller affärsområdesnivå, medan beslut om strategi, övergripande finansiella frågor, förvärv och större investeringar fattas av GAROs styrelse och koncernledning. Styrdokumenten rörande redovisning samt finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen. Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder och lagstiftning.
Vad gäller den finansiella riskbedömningen bedöms riskerna främst ligga i att fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Ett gemensamt system för inrapportering av bokslut har också införts.
Styrelsen behandlar utfallet av bolagets process för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att den omfattar alla
väsentliga områden och fastställer vid behov nödvändiga åtgärder. Utöver att bedöma risker av den finansiella rapporteringen arbetar styrelsen och ledningen med att löpande identifiera och hantera väsentliga risker som påverkar GAROs verksamhet ur ett operativt och finansiellt perspektiv. Läs mer om risker på sidan 50 i denna årsredovisning.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via GAROs kontrollaktiviteter som exempelvis behörighetskontroller i IT-system och attestkontroller.
Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel i rapporteringen. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, vilken ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Koncernen har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Policys, riktlinjer och interna anvisningar avseende den finansiella rapporteringen finns tillgängliga i elektronisk form via GAROs intranät. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, rapporteringskrav eller annan informationsgivning görs tillgänglig och känd för berörda medarbetare.
Verkställande direktören ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Verkställande direktören är även ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Finansiell styrning och kontroll utförs av lokala ekonomifunktioner samt koncernekonomifunktionen. GAROs ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år och alla månadsbokslut diskuteras med ledningen för respektive rörelsesegment. Styrelsen tillsänds månadsvisa ekonomiska rapporter och den ekonomiska rapporteringen följs upp vid varje styrelsemöte. Inför publicering av årsredovisning går styrelse och ledning igenom den finansiella rapporteringen.
Till bolagstämman i GARO Aktiebolag (publ), org.nr 556051-7772
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2017 på sidorna 83-87 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Jönköping 2018-03-26 Ernst & Young AB
JOAKIM FALCK Auktoriserad revisor
GARO-koncernens styrelse består av totalt sex personer under ledning av styrelseordförande Anders Pålsson. Utifrån styrelsens riktlinjer leder koncernchefen Carl-Johan Dalin en koncernledning bestående av sex personer. Verksamheten delas in i två affärsområden: Sverige samt Övriga marknader. Affärsområde Sverige består av de svenska bolagen medan Affärsområde Övriga Marknader består av bolagen i Norge, Polen, Irland samt Finland. Koncernledningen utgörs av funktionerna enligt organisationsschema nedan.
Utbildning & arbetslivserfarenhet:
Civilekonom Lunds universitet. Tidigare verkställande direktör och koncernchef för Hilding Anders-koncernen och vice verkställande direktör och affärsområdeschef på E.ON Nordic AB. Rådgivare till investmentbolaget Investcorp. Verksam inom Trelleborg AB, PLM/ Rexam samt Gambo.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande i Lammhults Design Group AB. Styrelseledamot NIBE Industrier AB, Trioplast Industrier AB och Malmö Fotbollförening.
Innehav aktier: 5 000
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilekonom med ekonomie kandidatexamen, Högskolan i Halmstad. Ägare och verkställande direktör för Ekonomerna Holding Sverige AB. Tidigare ekonomichef på Akka-FRAKT-koncernen, Business Development Manager på Hilding Anders International AB, samt CFO/finanschef för Hedson Technologies International AB (publ).
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot och verkställande direktör för Ekonomerna Holding Sverige AB. Innehav aktier: 202 000 (direkt och via bolag)
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Maskiningenjör. Företagsledning, IFL Sigtuna. Tidigare divisionschef på Skanidnaviska Aluminiumprodiler AB och produktionschef och senare vice VD i Pallco AB. Tidigare VD och koncernchef för GARO AB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Hörle Wire Group AB, samt Flåren AB. Styrelsesuppleant i Fiber Fenix ekonomisk förening. Styrelseledamot i Stefan Jonsson Invest AB. Innehav aktier: 585 085 (via bolag)
ledamot Jönköping University. Innehav aktier: 6 000
Husqvarna Group AB.
SOFIA AXELSSON LEDAMOT SEDAN 2015
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Fil. mag. i förvaltningsekonomi, redovisning och företagsekonomi, Göteborgs Universitet. Tidigare verkställande direktör för Diplomatdörrar i Sverige AB. Tidigare Brand & Marketing på
FÖDD: 1973
PER HOLMSTEDT LEDAMOT SEDAN 1998 FÖDD: 1950
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilekonom och fil. kand., Växjö och Lunds universitet. Tidigare verkställande direktör för CA-Verken AB samt för Kvarnstrands Industri AB.
Andra pågående uppdrag: Innehavare av CANJOC Konsult. Styrelseordförande i Ahlins i Habo Aktiebolag. Styrelsesuppleant i Holmstedt Produktion Aktiebolag.
Innehav aktier: 4 000
LARS SVENSSON LEDAMOT SEDAN 1985 FÖDD: 1945
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Tidigare verkställande direktör och koncernchef för GARO AB. Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: 3 568 345
Civilingenjör inom materialteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Företagsledning, SDA Bocconi School of Management, Milano. Tidigare VD samt Teknikchef på Draka Kabel Sverige AB.
Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: –
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Gymnasieekonom. Tidigare verkställande direktör för GARO Elflex AB samt koncernekonomichef på Gnosjö Konstsmide AB. Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: 44 429
VD FÖR GARO ELECTRIC LRL LTD IRLAND SEDAN 2015 (VERKSAM INOM KONCERNEN SEDAN 1989) FÖDD: 1962
Bachelor of Commerce, University College, Dublin. Financial Director för GARO Electric lrl Ltd. Revisor och Audit Group Supervisor på Ernst & Young, Trainee på Ryan O'Dwyer & Co. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot för ARK Platform. Revisor och sekreterare för Aoibheann's Pink Tie. Innehav aktier: –
VD FÖR GARO A/S NORGE ANSTÄLLD SEDAN 1987 FÖDD: 1965
Utbildning & arbetslivserfarenhet: Ekonomi marknadsföring, treårigt program. Säljare på GARO A/S. Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: 37 865
PATRIK ANDERSSON FÖRSÄLJNINGS- & MARKNADS-DIREKTÖR, ANSTÄLLD PÅ GARO SEDAN 2007 FÖDD: 1978
Elektrikerutbildning. Tidigare regionansvarig för försäljning i Väst & Syd på Eldon Group.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot EL (Elmateriel Leverantörerna). Innehav aktier: 44 429
Nyhetsbyrån Direkt samt finansanalytiker på Matteus och Nordiska. Andra pågående uppdrag: Seniorkonsult på Vero Kommunikation. Innehav aktier: –
TEKNISK CHEF, ANSTÄLLD PÅ GARO SEDAN 2007 FÖDD: 1975
El-Tele utbildning på gymnasiet. Civilingenjör Teknisk fysik, Entreprenörsutbildningen 40p vid Handelshögskolan i Göteborg. Olika ledande befattningar inom utveckling och försäljning samt VD på telekombolaget Comhat AB i Ödsmål.
Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: 34 643
PRODUKTION OCH FOTOGRAFI Mecs reklambyrå, Getty Images & Shutterstock TRYCK Printografen PAPPER Amber graphic OMSLAGSBILD Rejmes Bil i Halmstad
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.