Annual Report • Mar 27, 2018
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2017
2
Vi människor spenderar upp till 90 procent av vår tid inomhus och andas in cirka 15 000 liter luft per dygn. Ett bra inneklimat med hälsosam luft är därför helt nödvändigt för välmåendet. Lindab är en av få aktörer som erbjuder en komplett lösning inom området genom att på ett energieffektivt sätt flytta och rena uteluft till ett optimalt inneklimat för olika miljöer. Genom vår täta dialog med kunder och användare utvecklar vi nya, innovativa lösningar för framtiden.
56–112 Finansiella rapporter
Den formella årsredovisningen som styrelsen undertecknat och som granskats av revisorerna omfattar sidorna 56–106.
Lindabs hållbarhetsarbete redovisas som en integrerad del i denna årsredovisning. Vi tillämpar Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation, enligt GRI G4 Core. GRI-index med informationshänvisningar finns på www.lindabgroup.com.
Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar innovativa produkter och lösningar för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Bolaget grundades 1959 i Grevie, Sverige, och har idag verksamhet i 32 länder och cirka 5 100 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom två segment – Products & Solutions och Building Systems – och omsätter sammanlagt cirka 8,2 miljarder kronor.
Nettoomsättning
Nettoomsättningen ökade med 5,0% till 8 242 MSEK (7 849). Den organiska tillväxten uppgick till 4,0%.
Rörelseresultat
Exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader om –19 MSEK (–28) uppgick rörelseresultatet till 511 MSEK (511).
Rörelsemarginal
6,2%
Rörelsemarginalen exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader uppgick till 6,2% (6,5).
Kassaflöde
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade med 17,8% till 410 MSEK (499).
Nettoomsättning, rörelsemarginal* 2013–2017
*Rörelsemarginal exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader
Under de senaste fem åren har nettoomsättningen ökat med 26,4%. Rörelsemarginalen har under samma period rört sig mellan 6,1% och 7,6%.
Andel nettoomsättning per region
*CEE = Central and Eastern Europe (Central- och Östeuropa), CIS = Commonwealth of Independent States (Oberoende Staters Samvälde, de forna Sovjetrepublikerna).
Andel nettoomsättning per segment
Lindabs verksamhet är indelad i två separata segment, med olika affärsmodeller, varumärken och kundgrupper.
Bästa första kvartalet för Products & Solutions sedan 2008, men svagt kvartal för Building Systems. På ISH-mässan i Frankfurt visade vi upp vår lösning för att styra och optimera ventilationen i fastigheter, baserat på vårt kompletta ventilationssystem.
Nettoomsättning, MSEK Rörelsemarginal*, %
Försämrad bruttomarginal inom Products & Solutions, påverkad av högre stålpriser. UltraLink 2.0 lanserades och vårt nya distributionskoncept togs i drift. Byte av VD och strategisk utvärdering inleddes av den icke ventilationsrelaterade verksamheten.
Q1
Försäljningstillväxt, förvärv samt åtgärdsprogram i Building Systems
Högre lönsamhet genom ökad försäljning och kostnadskontroll
Kommentar:
Försäljningen inom ventilationsrelaterade produktområden fortsatte att utvecklas väl, och lönsamheten ökade inom Products & Solutions. Lägre försäljning och lönsamhet i Building Systems. Vi mottog två prestigefyllda utmärkelser för UltraLink.
Stark organisk tillväxt inom Products & Solutions. Svagt inom Building Systems men högre orderingång. Åtgärdsprogram initierat. Förvärv av irländska A.C. Manufacturing Ltd och Euroventcertifiering av våra cirkulära kanalsystem. 2016 2017 2016 2017 2016 2017
Q2
6,9
7,1
2 016
2 118
Nettoomsättning, MSEK
Q4
Rörelsemarginal*, %
*EBIT % exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader
Products & Solutions erbjuder produkter, lösningar och system inom ventilation och bygg som är energieffektiva, enkla att montera och väl dokumenterade. Fokus ligger främst på kompletta lösningar för ett behagligt, friskt och produktivt inneklimat.
Nettoomsättning
7,4 MDR
Nettoomsättningen ökade med 5,9% till 7 360 MSEK (6 949). Tillväxt i alla regioner men starkast i CEE.
Exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader om 0 MSEK (–24) ökade rörelseresultatet till 590 MSEK (565).
Rörelsemarginal
8,0%
Rörelsemarginalen exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader uppgick till 8,0% (8,1).
Antal filialer
Lindabs europeiska nätverk av filialer utgör en viktig konkurrensfördel. Vid årskiftet omfattade nätverket 135 filialer (136).
Nettoomsättning, rörelsemarginal* 2013–2017
*Rörelsemarginal exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader
Under de senaste fem åren har nettoomsättningen ökat med 33,9%. Rörelsemarginalen har under samma period rört sig mellan 6,6% och 8,1%.
Andel nettoomsättning per region
*Avser främst Mellanöstern, Asien och USA.
Drygt 80 procent av produkterna och lösningarna säljs under varumärket Lindab.
Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem med egen programvara som förenklar för både konstruktörer och entreprenörer. Det tongivande erbjudandet är ett koncept för att snabbt bygga stora byggnader för industri och lager.
Nettoomsättning
0,9 MDR
Nettoomsättningen minskade med 2,0% till 882 MSEK (900). Starkt i CIS, svagt i Västeuropa.
Rörelseresultat
Exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader om 0 MSEK (0) minskade rörelseresultatet till –42 MSEK (–12).
Rörelsemarginal
–4,8% Rörelsemarginalen exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader sjönk till –4,8% (–1,3).
Antal länder
Fortsatt marknadsdiversifiering innebar att försäljningen omfattade 34 länder (33) 2017. Nettoomsättning, rörelsemarginal* 2013–2017
*Rörelsemarginal exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader
Under de senaste fem åren har nettoomsättningen minskat med 14,1%. Rörelsemarginalen har under samma period rört sig mellan –4,8% och 15,5%.
Andel nettoomsättning per region
5 största marknaderna
Building Systems stålbyggnadssystem marknadsförs under varumärket Astron.
Intervju med Fredrik von Oelreich, tf VD och koncernchef
Jag tror det beror på min tidigare erfarenhet som VD för bolag som varit i en liknande situation som Lindab, med behov av att kraftsamla resurserna till kärnaffären. Mitt uppdrag i Lindab handlar om att öka tempot i genomförandet av strategin.
Den starka byggkonjunkturen i Europa har bidragit till en fortsatt god efterfrågan på Lindabs produkter, främst inom ventilation och inneklimat. För Lindabs byggnadsrelaterade produktområden har det varit en något svagare utveckling. De kraftigt stigande stålpriserna har dessutom påverkat marginalerna negativt inom Products & Solutions. Trots detta lyckades Lindab förbättra lönsamheten. Den finansiella ställningen är stark, vilket skapar handlingsutrymme för såväl investeringar i tillväxt som förvärv.
I ett första steg handlar det om att accelerera renodlingen mot ventilation. Förändringstrycket i omvärlden är starkt och vi ser stor potential i att erbjuda helhetslösningar för ökad energieffektivitet och ett bättre inneklimat. Lindabs strategi har ett tydligt fokus på att utveckla kompletta ventilationslösningar för allt fler kundsegment, så mitt arbete handlar i förlängningen om att skapa förutsättningar för Lindab att ta en ledande position på denna växande marknad.
Efter de senaste årens kompletteringsförvärv inom ventilation samt kompetensförstärkning inom organisationen har Lindab idag en bra bas att bygga vidare på. Nu måste vi förflytta företaget uppåt i värdekedjan och vara med tidigare i slutkundernas beslutsprocess. Satsningen på den nya funktionen Energy and Climate Solutions är ett viktigt initiativ för att lyckas med detta. Lindab har produkter, lösningar och kunskap. Genom att utveckla teknik och systemtänkande kan vi möta behoven
av bättre inomhusluft på ett mer energieffektivt sätt för en rad olika kundgrupper. Faktum är att det är få företag i Europa som har samma styrka i erbjudandet. Samtidigt kan det förstärkas ytterligare. För att kunna växa på prioriterade marknader är förvärv något vi kontinuerligt utvärderar, vilket även kan handla om kompletterande produkter och ny teknik.
Även om marknaden för ventilation och inneklimat växer snabbare än byggmarknaden som helhet är det en komplex marknad med många olika behov som ska tillgodoses. I Europa har fortfarande i stort sett varje land unika krav på specifikationer och lösningar. Detta måste Lindab möta med kompletta, relevanta och flexibla erbjudanden. Genom att ligga i framkant vad gäller helhetslösningar kan vi proaktivt möta fler kundgruppers behov och därmed växla upp den organiska tillväxten.
Ett särskilt viktigt område omfattar utvecklingen av ny teknik och att dra fördel av digitaliseringen för att öka såväl den interna effektiviteten som att förenkla för våra kunder. Satsningarna omfattar bland annat ökad automatisering i produktionen, effektivare distribution med automatiserade orderflöden, nya applikationer och verktyg inom Lindabs e-handelslösningar och inte minst att erbjuda kunderna olika molnlösningar för övervakning och styrning av ventilationssystemen. Under 2017 har flera viktiga produktlanseringar skett, där kanske UltraLink 2.0 sticker ut lite extra. Med denna mät- och styrteknik för luftflöden i ventilationssystem skapas möjlighet till betydande ekonomiska och miljömässiga besparingar. Eftersom ventilationen bedöms stå för i genomsnitt 30 procent av energiförbrukningen i en fastighet kommer denna typ av lösningar få allt större betydelse framöver. Lindab är dessutom redan väl positionerade inom området. Erbjudandet omfattar exempelvis kompletta kanalsystem med marknadens högsta täthetsklass.
För att kunna uppnå målsättningarna för ventilationsaffären måste vi renodla och fokusera. I detta ingår att se över byggnadsrelaterade verksamheter i koncernen med begränsad synergi med ventilation. När det gäller Building Systems har vi initierat nya åtgärdsprogram för att sänka kostnadsbasen och göra verksamheten mer konkurrenskraftig. För övriga byggprodukter har vi under inledningen av 2018 definierat den verksamhet som ska ses som icke-kärnaffär. Vår bedömning är att renodlingsprocessen ska vara avslutad under 2018.
Lindab står inför en spännande resa och med det som nu sker i företaget känns det som att vi satt spaden i marken på allvar. Vi måste förstås vara beredda på att ta oss an olika utmaningar, men med kompetenta medarbetare och det erbjudande som nu byggs upp i koncernen finns alla förutsättningar för Lindab att vara drivande i marknadens omställning mot ett mer energieffektivt och hälsosamt inneklimat. Jag ser även fram emot att välkomna Ola Ringdahl som ny VD och koncernchef att fortsätta det spännande arbetet med att utveckla Lindab.
"Lindab är väl positionerat för att ta en ledande roll i framtidens ventilationsutveckling. Jag ser fram emot att få arbeta tillsammans med Lindabs medarbetare, styrelse, kunder och leverantörer för att ta nästa steg i företagets utveckling."
Kort om: Ola är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Sedan 2013 är han VD och koncernchef för Nord-Lock Group, som är en del av Latourkoncernen. Ola har även haft ledande positioner på Capio Healthcare samt Crawford.
Globala trender
Att ha en djup förståelse för hur starka, globala trender påverkar verksamheten är avgörande för Lindabs långsiktiga framgång. En snabb befolkningsökning och urbanisering, krav på allt högre energieffektivitet samt ny teknik och ökad digitalisering innebär många utmaningar – men framför allt möjligheter att utifrån vårt ledande erbjudande generera en hållbar, lönsam tillväxt.
Den demografiska utvecklingen, med hög befolkningstillväxt och ökad inflyttning till städerna, ökar behovet av smarta, energieffektiva lösningar för bostäder, arbetsplatser, logistik och infrastruktur samt lösningar som bidrar tlll en hälsosam luft. Att skapa hållbara städer har blivit en av vår tids viktigaste utmaningar.
15 000
Nordens huvudstäder växer snabbast i Europa. I Stockholm har befolkningen ökat med i genomsnitt 15 000* personer per år de senaste tio åren.
* Källa: SCB
10
Även om tillväxt- och utvecklingsekonomier inte växer lika snabbt som tidigare står de inom en snar framtid för över hälften av den globala ekonomin, mätt i köpkraft. Den högre levnadsstandarden ökar efterfrågan på service och upplevelser samt på lösningar för en hälsosam och bekväm boende- och arbetsmiljö.
90%
Utvecklingsländer står för cirka 50 procent* av världsekonomin och cirka 90 procent av jordens befolkning.
* Källa: IMF World Economic Outlook
Byggnader står för en stor andel av världens energiförbrukning. De blir därför föremål för allt fler energidirektiv och lagar, som även ska bidra till att infria olika klimat- och energimål. Detta bidrar till ett behov av innovativ utveckling av såväl resurseffektiv nybyggnation som minskad energiförbrukning i befintliga byggnader.
Minskning av CO2 jämfört med basåret 1990.
EU:s klimatmål* omfattar en stegvis minskning av koldioxidutsläppen fram till 2050.
*Källa: ec.europa.eu/clima/
Globaliseringen av byggbranschen leder till ökade krav på prestanda, kvalitet och kortare leveranstider. För att kunna skapa en effektiv, lönsam byggprocess växer behovet av prefabricering, modularisering och att dela information. Med digitalisering och genom att engagera alla steg i värdekedjan kan nya material och metoder snabbare tas fram.
Digitaliseringen av värdekedjan ökar möjligheterna för leverans i rätt tid, i rätt mängd och för en effektiv logistik.
Förbättrad och billigare teknologi har öppnat för intelligenta lösningar i byggprocesser och inneklimatsystem. En byggnad utrustad med styr- och regleringssystem kan genom sensorer fatta egna, smarta beslut utifrån exempelvis närvaro och behov och därmed bidra till ökad effektivitet och lägre miljöpåverkan.
Ny teknik som VR* och AR* är nästa steg i att förenkla såväl byggnationen som övervakningen av smarta, uppkopplade byggnader.
* Virtual Reality och Augmented Reality
11
Vårt erbjudande drivs av en vilja att hela tiden skapa förbättringar, dels för våra kunder och partners, dels för de människor som vistas i de byggnader våra lösningar finns.
Med en vision om optimal komfort ökar vi nu våra satsningar att genom ett växande inslag av kunskap, service och support erbjuda ledande inneklimatlösningar till allt fler målgrupper.
Ventilationsbranschen behöver bidra med lösningar som både skapar ett bättre inneklimat och sparar energi. För att uppnå detta behövs mer innovation, bland annat genom ny teknik. Vårt innovationsarbete har accelererat de senaste åren. Med vår prisbelönta teknik, UltraLink, uppgraderar vi nya eller befintliga VAV-system till ett energioptimerat ventilationssystem som bara förbrukar den mängd energi som faktiskt behövs. Det ger maximal besparing till förmån för både miljön och ekonomin.
För att möta ett komplexare affärsklimat med behov av kortare ledtider och ökad service genomför vi projekt för automatisering och ständiga förbättringar i vår produktion samt implementerar initiativ för effektivisering och full transparens av förädlingskedjan. Detta omfattar ny inköpsorganisation, nya system för lagerstyrning och ett nytt distributionskoncept.
Vi har byggt upp och förstärkt vår kompetens samt förvärvat och utvecklat produkter och lösningar för att kunna erbjuda kompletta systemlösningar för ett bättre inneklimat. För att hjälpa kunderna optimera sina projekt är vi med i ett tidigt skede i deras arbete och möter sedan behoven genom hela värdekedjan.
För att uppnå optimal komfort med lägsta möjliga energiförbrukning i en byggnad erbjuder vi våra kunder kompletta erbjudanden. Dessa består av samtliga delar för att effektivt kunna genomföra ett projekt, såsom högkvalitativa produkter, teknisk support, system, IT-verktyg för planering, utbildning och service.
Lindabs nya molnlösningar möjliggör för trådlös övervakning och styrning av inneklimatsystem via intelligenta, uppkopplade enheter. Genom att samla information från många system kan vi genomföra analys för utveckling av ännu bättre lösningar.
Skydd mot brand och rök blir allt viktigare. Vårt erbjudande omfattar certifierade produkter som brandgasspjäll, fläktar och kanaler som klarar mycket höga temperaturer. Vi erbjuder även kompletta brandsäkra systemlösningar för alla typer av byggnader.
Försäljning och distribution är den del av värdekedjan där digitaliseringen kommit längst. Vår kompletta och användarvänliga webbshop finns idag på tio marknader och ger snabb leverans. Dessutom erbjuder vi appar för beräkning och urval, EDI-system för våra större kunder samt ökad automatik i filialerna.
Utöver att göra produkterna tillgängliga som BIMmodeller till föreskrivarna erbjuder vi ledande projektplaneringsverktyg, programpaket för nybyggnation samt teknik för att optimera energiprestandan i en byggnad. Vi har stöd för förenkling av alla delar i en byggprocess – från design till installation.
Vi bidrar till minskad miljöpåverkan
Beräkningar för en exempelbyggnad visar att UltraLink kan ge upp till 68% energibesparing jämfört med traditionella luftflödessystem.
Strategi och mål
I korthet handlar vår strategi om att vi ska dra fördel av de starka trender vi identifierat genom att utnyttja våra styrkor och möjligheter. Detta medför en långsiktig ompositionering där vi går från att främst tillverka och sälja produkter till att sälja fler lösningar och system.
För några år sedan kunde vi notera att starka globala trender som urbanisering, ny teknik och hållbarhet började få allt större genomslag i vår bransch. För att kunna stärka vår konkurrenskraft och position behövde vi snabbt förstå hur denna utveckling skulle påverka oss.
En viktig del i marknadens förändring var högre krav på innovativa, energieffektiva lösningar för ett hälsosammare inneklimat. Även om vi hade ett ledande erbjudande inom området behövde vi bli bättre på att skapa mervärden för fler intressenter, det vill säga att förflytta oss högre upp i värdekedjan.
För att kunna göra denna ompositionering behövde vi se över vårt arbetssätt och identifiera behovet av kompetens, vilket omfattar såväl utbildning av våra egna medarbetare som ny kompetens genom rekrytering och förvärv. Vi identifierade fem områden som kritiska för denna transformering.
Genom vårt starka distributionsnätverk och breda produkterbjudande, samt genom de många och nära kundrelationerna, ska vi flytta fram positionerna på prioriterade marknader.
Market Excellence
Vi ska bygga upp en effektiv kedja från råvaruinköp till leverans av färdig produkt som förser våra kunder med exakt det de behöver, med en perfekt balans mellan service och kostnader.
Efficient Availability
sälja mer av både befintligt och nytt erbjudande. • Se över hur vi fysiskt säljer våra produkter och lösningar. Ha det mest effektiva distributions- och återförsäljarnätet på varje enskild maknad. • Vara proaktiva genom ökad dialog med kunderna i sociala medier samt
• Använda hela Lindabs köpkraft och centralisera försörjningen av viktiga produktgrupper.
utveckla fler digitala verktyg som ökar tillgängligheten till vårt erbjudande.
• Utveckla vår förmåga inom marknadsföring och försäljning för att kunna
• Förbättra våra system för att styra lager och bidra till att öka tillgängligheten för kunderna.
olika kundgrupper och utveckla vår säljorganisation.
• Frigöra kapital som binds i råmaterial och färdigvarulager för att kunna investera i innovation och marknadsföring.
• Bli en naturlig partner till arkitekter, konsulter och fastighetsägare för att hjälpa dem hitta rätt lösningar i tidiga skeden vid nya projekt. • Etablera en marknadsförings- och kommunikationsstrategi anpassad till
• Bredda vår förmåga inom tekniska områden och produkterbjudanden, genom förvärv och utveckling av den egna kompetensen.
Solutions
På våra prioriterade marknader ska vi vara den ledande leverantören av ventilations- och inneklimatlösningar som möter behoven hos våra olika kundgrup-
Inom alla delar av verksamheten ska vi skapa en innovationskultur som ska generera idéer, såväl banbrytande som stegvisa förbättringar, som säkrar vår framtida tillväxt och lönsamhet.
Innovation
Genom ett dedikerat ledarskap, en stark företagskultur och kraftfulla satsningar på kompetensutveckling ska vi säkra att vi har det bästa teamet för den verksamhet vi vill bedriva.
People
Etablerat tvärfunktionella team som utifrån teman kring energieffektivitet och digitalisering arbetar för att ta fram nya banbrytande ventilations- och inneklimatlösningar.
Utbildningsplattformen Lindab Academy erbjuder ett stort urval av e-learningutbildningar och fysiska kurser.
Lindab Academy
Ökat lanseringstakten av nya produkter och lösningar med ett allt större fokus på ny teknik och utnyttjande av digitaliseringens möjligheter.
Genom förvärven av MP3 och IMP Klima kan vi utveckla och erbjuda egna kompletta inneklimatlösningar.
Optimerat filialnätverket och lanserat nya koncept i syfte att förenkla för kunderna att göra rätt val vid såväl fysiska besök som i Lindabs digitala kanaler.
Med ett nytt distributionskoncept för norra Europa har vi tagit ett viktigt steg i optimeringen av försörjningskedjan.
IMP Klima
Vi har lanserat den unika teknologin UltraLink med förutsättningar att revolutionera ventilationsbranschen.
Kartlagt kompetensbehovet i koncernen och lanserat omfattande utbildnings- och rekryteringsinsatser för att stärka kritiska, strategiska kompetenser.
Våra första molnlösningar möjliggör smart övervakning av intelligenta inneklimatprodukter och system.
Genom strategiska förvärv och fokuserad FoU utvecklat fler kompletta ventilationsoch inneklimatlösningar till olika kundgrupper utmed värdekedjan.
Vi har implementerat ett enhetligt och kundvänligare butiks- och lagerkoncept i våra filialer i Norden.
Effektiviserat och optimerat försörjningskedjan genom en ny europeisk inköpsorganisation, nya system för lagerstyrning samt ett helt nytt distributionskoncept.
Stora delar av de strategiska aktiviteter vi genomfört utgör nu en naturlig och löpande del av verksamheten. Samtidigt kan vi notera att hastigheten i omvärldens förändring tilltagit. Detta medför att vi måste påskynda implementeringen av återstående delar av strategin och sätta ett ännu större fokus på våra prioriterade
områden ventilation och inneklimat. Vi utvärderar därför Lindabs struktur för att se om vi kan frigöra ytterligare resurser för att accelerera utvecklingen av nya, innovativa och ledande tjänster och systemlösningar som möter olika kundgruppers behov på en marknad i snabb förändring.
Vi har etablerat den nya funktionen Energy and Climate Solutions för att accelerera Lindabs arbete att bli en ledande leverantör av lösningar för ett optimalt inneklimat. Vi utvecklar lösningar för olika slutkundssegment med målet att skapa ett produktivt och hälsosamt inneklimat för alla människor som vistas i dessa miljöer, såsom kontor, skolor och sjukhus. Läs mer på sidan 26.
lindab | strategi och mål
Genom att addera fler tjänster och värdeskapande lösningar i vårt erbjudande till kunderna ska vi kunna förbättra vår prisbild. Tillsammans med ständiga förbättringar inom inköp, produktion och logistik ska detta ge oss en allt högre konkurrenskraft och lönsamhet, och göra det möjligt att nå vårt mål om en rörelsemarginal på i genomsnitt 10 procent under en konjunkturcykel.
Kommentar
7,1
Rörelsemarginalen uppgick till 6,2 procent under 2017 vilket ger en genomsnittlig rörelsemarginal på 6,5 procent för de senaste fyra åren. Snabbt stigande stålpriser dämpade lönsamheten under 2017.
2014 2015 2016 2017
6,5 6,1 6,2
Lindabs finansiella mål består av ett tillväxt-, ett lönsamhets- och ett skuldsättningsmål, vilka ska uppnås över en konjunkturcykel. Målen, i kombination med att en stabil andel av nettoresultatet delas ut, ska säkerställa att Lindab långsiktigt skapar värde för aktieägarna och speglar koncernens satsningar på lönsamma delar av den europeiska byggsektorn.
Den årliga tillväxten ska vara 5–8 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. Euroconstruct bedömer att den europeiska byggsektorn växer med i snitt 2–3 procent per år fram till 2020. Genom att utöka erbjudandet inom snabbt växande områden som ventilation och inneklimat och göra kompletterande förvärv som stärker denna satsning, ska vi skapa högre tillväxt än marknaden som helhet.
Under 2017 ökade nettoomsättningen med 3,7 procent, rensat för valuta men inklusive förvärv. Under de senaste fyra åren har Lindabs försäljning ökat med i genomsnitt 4,7 procent per år.
Styrelsen för Lindab har som policy att varje år dela ut 30 procent av bolagets nettoresultat med beaktande av bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov. Denna utdelningspolicy infördes 2014 och avser skapa en balans mellan långsiktig avkastning till aktieägarna och finansiell flexibilitet för Lindab att fortsätta investera för att leverera på strategin.
Efter flera års arbete med att effektivisera verksamheten och förbättra kassaflödet har Lindab idag en god finansiell ställning. För att inte skapa en framtida situation med för hög skuldsättning har en målsättning satts för Lindabs skulder i förhållande till intjäningen. Säsongsjusterad nettoskuld i relation till EBITDA, justerad för engångsposter och omstruktureringskostnader, ska inte överstiga 2,5.
Under 2017 minskade den genomsnittliga nettoskulden till 2,2 gånger EBITDA, det vill säga i linje med Lindabs mål och som innebär en stark finansiell position för att kunna accelerera strategin och investera i tillväxt.
För 2017 föreslås en utdelning om 1,55 SEK per aktie, eller 118 MSEK, vilket motsvarar 34 procent av nettoresultatet. För de fyra senaste åren har Lindab delat ut 33 procent av nettoresultatet. Sedan 2014 har utdelningen ökat med i genomsnitt 12,1 procent per år.
Lindabs hållbarhetsarbete utgör en integrerad och naturlig del i strategin. Genom ett starkt fokus på en bra arbetsmiljö, högre energieffektivitet i såväl vår egen verksamhet som genom våra produkter, samt genom att utveckla lösningar för ett optimalt inomhusklimat skapar vi värden för många olika intressenter. Våra hållbarhetsmål är en del i detta långsiktiga och viktiga arbete.
Lindabs strategi omfattar en långsiktig ompositionering för att skapa större mervärden för fler intressenter. För att kunna lyckas med detta krävs ett ökat fokus på kunskap och kompetens hos medarbetarna. Att behålla och utveckla nyckelkompetenser i företaget och samtidigt rekrytera ny, viktig kompetens är därför ett prioriterat område för Lindab.
Vi arbetar med ständiga förbättringar inom produktion och logistik för att öka effektiviteten och minska kostnaderna. En viktig del i detta är ökad energieffektivitet och att i så stor utsträckning som möjligt välja förnybara energikällor. Målet är att koldioxidutsläppen mätt som andel av omsättningen ska ha minskat med 20 procent fram till 2020 från basåret 2009.
Andel kvinnliga chefer/andel kvinnor koncernen
Under 2017 har vi fortsatt att fokusera på kompetensutveckling samt initiativ för att underlätta karriärplanering inom koncernen. Vi ser att andelen kvinnor i chefsposition ökat, men de är fortfarande underrepresenterade.
Fortsatt fokus på högre energieffektivitet och ökad andel förnybara energikällor i såväl vår produktion som i våra logistiklösningar gav lägre koldioxidutsläpp mätt som andel av omsättningen och målet är nu uppnått.
Med 37 produktionsenheter i 21 länder och ett omfattande logistiknätverk med egna och inhyrda transporttjänster har Lindab ett stort fokus på säkerhet. Vi har sedan 2012 en nollvision vad gäller arbetsplatsolyckor och genomför kontinuerligt nya initiativ för att öka medvetenheten hos medarbetarna om betydelsen av att följa rutiner och minimera risker.
Antalet olyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) uppgick till 9,3 under 2017, vilket är något högre än föregående år och beror på ett ökat antal incidenter i produktionen. Sedan 2011 har Lindabs LTIF halverats.
22
Good thinking är en rotad filosofi som leder oss i arbetet med att skapa en hållbar utveckling för Lindab och våra intressenter. Det handlar om en övertygelse om att goda tankar leder till goda lösningar på de utmaningar vi står inför. Vi vill göra livet enklare och mer bekvämt för våra medarbetare, kunder och användare samtidigt som vi bidrar till att göra världen lite bättre.
Utöver filosofin A good thinking company får vi stöd för vårt arbete genom vår uppförandekod och våra starka kärnvärden. Vi stödjer även FN:s Global Compact, tillämpar ISO 26000 och rapporterar hållbarhetsarbetet enligt det internationella ramverket Global Reporting Initiative (GRI) G4. I linje med GRI har vi genomfört en väsentlighetsanalys som resulterat i de frågor vi anser har störst ekonomisk, social och miljömässig påverkan på vår verksamhet och våra intressenter. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete i årsredovisningen och i GRI-index på lindabgroup.com.
Social påverkan Miljöpåverkan Ekonomisk påverkan
Vi arbetar mot FN:s globala mål
I september 2015 antog FN Agenda 2030. Fram till 2030 ska 17 mål leda världen mot en fredlig och hållbar utveckling genom initiativ på global och lokal nivå. Vår ambition är att bidra till alla mål men att fokusera extra på de mål där vi bäst kan göra skillnad.
Vårt arbete med hälsa och säkerhet omfattar såväl trygga och säkra arbetsplatser för våra medarbetare som ledande lösningar för ett optimalt inneklimat för olika användare.
Våra produkter och lösningar har ett stort fokus på innovation för att skapa ytterligare värden för kunder och slutanvändare och samtidigt bidra till en effektivare resursanvändning.
Avfall Utsläpp av växthusgaser Energiförbrukning Miljöpåverkan från produkter och tjänster
Vi är en ledande aktör i vår bransch och strävar efter att erbjuda produkter och lösningar som är enkla att använda och som ligger i framkant vad gäller miljö och kvalitet.
Finansiell stabilitet
Antikorruption Mångfald och jämställdhet Innehållsdeklarerade produkter Rättvis konkurrens Hälsa och säkerhet Leverantörskrav
Byggbranschens miljöpåverkan är stor och vi arbetar ständigt för att med ny teknik, digitalisering och innovation bidra till lösningar för lägre koldioxidutsläpp i alla slags byggnader.
Vi ska vara en pålitlig och etisk partner och arbetar för att vår uppförandekod följs av såväl våra medarbetare som i alla våra samarbeten och att inga överträdelser sker avseende konkurrenssituationer och affärsetik.
Vårt utvecklingsarbete sker i tät dialog med olika kundgrupper och slutanvändare. Under 2017 har vi intensifierat satsningarna på utveckling av systemlösningar som bidrar till ett bättre inneklimat för olika användare. Erbjudandet omfattar ledande lösningar för täthet och energieffektivitet.
UltraLink, vår unika och energieffektiva mätteknik för ventilation, erhöll två prestigefyllda inneklimatpriser under 2017.
Vår funktion Product Management ansvarar för koncernens långsiktiga, strategiska FoU-arbete. De nära 30 medarbetarna arbetar tvärs genom Lindabs geografier och områden och utvecklar nya produkter och lösningar utifrån marknadens behov. De genomför trendanalyser och för tät dialog med kunder och andra partners, i syfte att identifiera de områden Lindab långsiktigt ska satsa på. Själva utvecklingsarbetet sker sedan i tvärfunktionella team, med deltagare från bland annat FoU, produktion och marknad.
Marknaden för ventilation och inneklimatlösningar drivs av behovet av högre energieffektivitet och bättre inneklimat för att möta såväl regleringar som slutanvändarnas krav. Vi har intensifierat satsningarna inom området, bland annat genom etableringen av funktionen Energy and Climate Solutions. Fokus ligger på att utveckla kompletta, energieffektiva inneklimatsystem för olika målgrupper såsom hotell, kontor, sjukhus, bostäder och skolor. En viktig del i satsningen omfattar att bygga in ökad intelligens i lösningarna, bland annat genom samordning och
visualisering genom våra molnlösningar. Dessa ger möjlighet till energioptimering av ventilationssystemen genom att ingående enheter kommunicerar och delar viktig information för den mest energieffektiva och för inneklimatet optimala lösningen.
Även under 2017 var innovationstakten hög inom företaget. Med fokus på att stärka erbjudandet för ett bättre och mer energieffektivt inneklimat har en rad nya produkter och lösningar lanserats. Inom brand och rök har vi lanserat nya system för rökkontroll och uppdaterat vår produktserie av brandspjäll. Vi har tagit nästa steg i utvecklingen av Pascal, vårt ledande system för behovsstyrd ventilation, och kompletterat erbjudandet med fjärråtkomst till installationerna. Detta är en del av en kommande nylansering av Pascal där vi adderar nya produkter, ny funktionalitet och bättre dokumentation av systemen. En av de viktigaste lanseringarna 2017 var nästa generation av vår unika mätenhet för luftflöden, UltraLink. I den nya versionen är mätutrustning och spjäll integrerade i en lösning som ger användarna
möjlighet att både övervaka och styra systemet. Lanseringen av UltraLink 2.0 skedde i oktober med början i Norden och kunderna har visat stort intresse för lösningen. Under året har vi även lanserat ett nytt rektangulärt takavvattningssystem. Dessutom har vi uppdaterat vårt populära webbverktyg LindQST för inneklimatprodukter samt lanserat en ny version av designprogrammet Lindab StructuralDesigner för byggprodukter.
Som en del i vår ambition att utveckla ett optimalt inneklimat arbetar vi för att öka kvaliteten och graden av standardisering hos de produkter som erbjuds på marknaden. Som första aktör i Europa blev i slutet av 2017 våra cirkulära kanalsystem Lindab Safe och Lindab Safe Click certifierade av Eurovent för högsta täthetsklass, D. Certifieringen föregicks av en omfattande genomgång av produktion och system för att säkra att vi lever upp till de höga kvalitetskraven. Vi ser Eurovents certifiering som ett viktigt redskap för att öka kunskapen på marknaden om vad som skapar ett bra inneklimat, med täthet och energieffektivitet
som primära faktorer. Om ventilationssystemet inte är lufttätt måste läckaget kompenseras med ett ökat fläktflöde, vilket leder till ökad energiförbrukning och därmed ökade kostnader och en större inverkan på miljön än nödvändigt. Med certifieringen får vi en extra tydlig kvalitetsstämpel på vår produktion och våra produkter. Sedan tidigare är våra kylbafflar och luftbehandlingsaggregat certifierade av Eurovent. Vi arbetar för att få fler produkter certifierade som kompletterar befintliga certifieringsprogram för våra produkter i olika länder.
Lindab har några av branschens största och modernaste tekniska laboratorier för tester och mätningar av inneklimat- och ventilationslösningar – i Sverige, Danmark, Slovenien och Italien. Förutom test av helt nya lösningar genomförs fullskaletester i samarbete med kunder och andra partners för att testa installerade system och gemensamt leda utvecklingen framåt. Dessa testcenter utgör kritiska kompetensområden för att Lindab ska kunna ligga i framkant av utvecklingen.
Olof Christensson, chef för funktionen Energy and Climate Solutions
Lindabs nyetablerade funktion Energy and Climate Solutions har ansvar för att hantera den övergripande utvidgningen av produkt- och lösningsutvecklingen på Lindab. Målet är främst att ta en position som en ledande leverantör av inomhusklimat. Olof Christensson är chef för funktionen:
"Lindab har idag en stark position inom ventilation och inneklimat, en marknad med allt större möjligheter. Vi ser en trend mot byggandet av ännu tätare och mer energieffektiva byggnader, vilket gör att ventilationslösningen får en central betydelse. Dessutom påverkar urbaniseringen utvecklingen. I många städer har utomhusluften en så dålig kvalitet att behovet av ren och frisk inneluft blir en kritisk faktor för hälsan."
Att vara en ledande leverantör av bra inomhusklimat innebär att kunna erbjuda lösningar för rätt temperatur, luftkvalitet, luftmängd och ett optimalt energiutnyttjande. Med ledande avses inte enbart Europa utan på sikt även andra delar av världen där Lindab har möjlighet att konkurrera. Lösningarna fokuseras i ett första skede på åtta stycken målsegment med behov av effektiva lösningar för inneklimatet.
"Vår ambition är att utveckla helhetserbjudanden som skapar förutsättningar för exempelvis ökad inlärning i skolor, ökad produktivitet hos medarbetarna på kontor, förbättrad komfort på hotell och förbättrade kliniska miljöer på sjukhus."
För att kunna utveckla dessa värden integreras mer intelligens i lösningarna. Erbjudandet omfattar även produkter och lösningar som är enkla att installera och driftsätta, vilket är en del av Lindabs dna. I utvecklingen används ett plattformstänkande där Lindab utgår från minsta gemensamma nämnare för de olika segmenten och adderar sedan vad som är viktiga funktioner för varje enskilt segment. IT-verktyg och projektstöd ingår som delar av plattformarna för att kunna skapa rätt stöd för designers, konsulter och installatörer. Lindab har idag mjukvara som hjälper dessa partners att enkelt välja rätt produkter och testa olika miljöer och parametrar för ett optimalt inneklimat.
"Vi befinner oss i ständig dialog med kunder och användare för att kunna utveckla rätt lösningar för framtiden. Eftersom vi spenderar närmare 90 procent av vår tid i inomhusmiljöer är det av största vikt att människor känner av skillnaden i prestation och komfort när inneklimatet är perfekt och att upplevelsen känns fräsch och hälsosam. Det är där våra ledande lösningar kommer in."
Kontor och skolor
Bostäder
Marin sektor
Fritidsaktiviteter
Köpcenter
Att förhindra smittspridning är centralt för ventilation och inneklimat på sjukhus. Inom viss vård är ren luft helt avgörande för resultatet, som vid transplantationer och brännskadevård. Varje komponents tillförlitlighet är kritisk för ett säkert ventilationssystem. Lindab uppfyller de allra högsta tekniska kraven med maximal hygiensäkerhet. Under 2017 har vi levererat lösningar till bland annat sjukhus i England och på Irland samt skräddarsytt luftbehandlingen för en läkemedelsfabrik i Vitryssland med lika höga hygienkrav som sjukhus.
Vi når kunderna med våra produkter och lösningar antingen direkt vid ett projekt eller genom vårt omfattande europeiska distributionsnätverk. Detta omfattar 135 egna filialer, en snabbt växande näthandel och drygt 3 000 externa återförsäljare såsom bygghandlare.
Våra digitala kanaler för inköp blir allt viktigare för kunderna och vi integrerar dem löpande med våra projektverktyg för att underlätta för kundernas planering.
Lindab verkar på marknader av olika karaktär vad gäller mognad, dynamik och regleringar. Att skapa förståelse för varje marknads unika förutsättningar är nödvändigt för att kunna möta behoven och öka försäljningen. En av våra konkurrensfördelar är vårt omfattande europeiska nätverk av filialer. Vi ser kontinuerligt över nätverket vad avser närvaro, sortiment och utformning. Vi underlättar även vardagen för kunderna genom utveckling av appar för beräkning och konstruktion samt genom en enkel och intuitiv webbutik. Den ökande efterfrågan på produkter och lösningar för ett bättre inneklimat möter vi med ett växande erbjudande inom området. Förutom att leverera färdiga systemlösningar för inneklimat, ventilation eller hela byggnader bistår vi kunderna med teknisk kompetens, IT-lösningar och projektsupport samt utbildning.
På Lindab skapar vi inte bara nytta genom att distribuera högkvalitativa produkter, utan vi adderar också värden utmed hela värdekedjan med vårt omfattande erbjudande av olika
lösningar. Dessa möter behov hos samtliga involverade intressenter. Tillsammans med arkitekter och konsulter specificerar vi bygg- och ventilationslösningar för större projekt. Vårt erbjudande omfattar produkter och lösningar med support, service samt programvara som förenklar design och planering. Till installatörer och plåtslagare erbjuder vi en omfattande service samt tillgång till ett komplett produktsortiment som förenklar hantering och installation. I samarbete med bygg- och ventilationsentreprenörer arbetar vi för att ta en allt större del av deras helhetslösning till slutkund. Vår dialog med arkitekter, konsulter och fastighetsägare ger stöd åt lönsamma investeringar och underhåll samt underlättar för konstruktion, beräkning och lösningsval. Som ledande inom ventilation och inneklimat arbetar vi för att påskynda branschens utveckling mot standardisering och högre krav på energieffektivitet.
I en projektaffär baseras lösningen på prestation, funktionalitet och miljö – ofta i syfte att möta ett visst behov för en viss fastighet.
Våra kunder och partners brukar vara en konsult, arkitekt eller byggentreprenör som efterfrågar en anpassad lösning där det kan finnas behov av flera produktområden inom Lindab. Försäljningen av inneklimatlösningar, sandwichpaneler och monteringsfärdiga stålbyggnadssystem sker oftast i projektform. Andelen projektförsäljning fortsätter att öka på nästan alla marknader.
Att ständigt förenkla för kunderna är centralt för oss. Under året har vi fortsatt att utveckla våra e-handelslösningar och lanserat stöd för konfigurerbara produkter samt tagit nästa steg mot att även inkludera försäljning av lösningar över nätet. Vi har lanserat vår webbshop i Belgien och Polen samt genomfört en framgångsrik omlansering av webbshopen i Storbritannien. Försäljningen via våra digitala kanaler ökar snabbt, i exempelvis Danmark står de för närmare 30 procent av den totala försäljningen, och bidrar till att stärka vår position hos viktiga kundgrupper samt öka koncernens totala försäljning.
antal fristående eller produktrelaterade varumärken med starka positioner inom en särskild marknad eller ett särskilt produktområde. Vid förvärv läggs i första hand ett stort fokus på att fortsätta utveckla det förvärvade bolagets varumärken.
Produktion och processer
Under 2017 har vi fortsatt arbetet med att optimera försörjningskedjan för att ytterligare öka effektiviteten och stärka kundservicen. Målet är att på varje enskild marknad alltid skapa tillgänglighet till produkter med hög kvalitet som snabbt tillgodoser kundernas efterfrågan.
Nollvision för arbetsskador i vår produktion och logistik är ett självklart mål för en ledande branschaktör som Lindab.
På en marknad i snabb förändring ökar kundernas krav på förenkling, snabbhet, flexibilitet och tillförlitlighet. För att möta dessa krav och stärka vår konkurrenskraft arbetar vi med ständiga förbättringar och synergier inom verksamhetsstyrning, materialutnyttjande, rörelsekapital och automatisering. Uppföljning sker med nyckeltal där total leveransförmåga, kostnader i försörjningskedjan och påverkan på sysselsatt kapital bedöms.
Vi arbetar med ständigt förbättringsarbete genom Lean och investerar kontinuerligt i ny teknik. På några år har vi genom ökad robotisering och automatisering av produktionslinjer ökat produktiviteten kraftigt i våra större anläggningar, bland annat i vår största anläggning i Prag, Tjeckien. Vid årsskiftet hade vi sammanlagt 37 produktionsenheter i koncernen, varav åtta centrala och strategiskt lokaliserade på huvudmarknader med ofta högautomatiserad produktion av förädlade produkter. Alla större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitets- och miljöledningssystemen ISO 9001 och ISO 14001.
Vår nya europeiska inköpsorganisation är nu fullt implementerad. Målet är att öka effektiviteten inom samtliga inköpsområden, vilket ska ge lägre kostnader och stärka försörjningskedjan. Under 2017 överträffade vi effektiviseringsmålen. En systematisk genomgång genomförs av de viktigaste produktgrupperna och leverantörsbaserna inom varje inköpsområde och strategiska inköpare har etablerats för de mest strategiska kategorierna. Detta ger synergier mellan olika enheter och marknader. Vi följer och analyserar noga utvecklingen av koncernens inköp för att kunna sätta ännu större fokus på ett långsiktigt och hållbart leverantörsarbete. Idag tar större leverantörer del av vår etiska kod och förbinder sig att uppfylla tillhörande krav. Under 2018 lanserar vi en leverantörsinriktad uppförandekod som stegvis introduceras mot våra leverantörer.
Parallellt med satsningarna på effektivare inköp arbetar vi för att stärka lagerstyrningen i koncernen. Vi har utvecklat egna
Ett 21 meter högt lager med 21 500 pallplatser och en total yta om 10 600 kvm. Det är hjärtat i vårt nya logistikkoncept för norra Europa. Med inleveranser via främst autotruckflöde och plats för tio lastbilar åt gången i lastzonen kommer effektiviteten i distributionen till Lindabs filialer och olika kundgrupper förbättras ytterligare.
system som snabbt och effektivt styr artiklar från produktionsenheter och leverantörer till filialer och byggarbetsplatser. Denna modell för lagerstyrning implementeras för samtliga artiklar i Lindab, både färdiga produkter och lager för vår egen produktion. En viktig del är de helautomatiska beställningssystem som införs successivt på våra filialer, där påfyllning av nya varor sker med automatik vid en viss lagernivå eller utifrån prognoser kring säsongsbehov och andra trender. I samarbete med inköpsorganisationen sker ett arbete för att hitta besparingar inom transporter, där vi utnyttjar koncernens hela styrka i såväl inköpsförhandlingar som i optimeringen av fordonsflottan.
En nyckel för att nå målen inom lagerstyrning är att vår egen distribution av produkter till kunder och filialer är så effektiv som möjligt, därav vår satsning på ett nytt distributionskoncept i koncernen där norra Europa är först ut. Lansering skedde hösten 2017 och konceptet omfattar ett större distributionscenter i Grevie, Sverige, med ett automatiskt höglager och plocknings-/
Byggstommen i vårt nya distributionscenter i Grevie, Sverige, utgörs av ett stålbyggnadssystem från Astron kompletterat med Lindabs sandwichpaneler, takplåt, portar och takavvattningssystem. Byggnaden är dessutom utrustad med ett komplett inneklimatsystem där alla komponenter, från luftbehandlingsaggregat via kanaler och ljuddämpare till de don som sprider frisk, tempererad luft i lokalerna, utgörs av Lindabs produkter och system.
packningsyta, samt robotteknik och systemstöd för att öka enkelheten i processerna. Resultatet blir en effektivare och miljövänligare distribution där fordonen får högre fyllnadsgrad genom intelligent lagerstyrning och packning. På så sätt kan vi effektivt möta trenden med ett växande flöde av mindre leveranser till våra filialer och direkt till kunderna, bland annat från alla de kunder som beställer produkter via vår webbshop.
Baserat på en stark företagskultur med kundens bästa i fokus har vi ökat satsningarna på kompetensutveckling och att stärka vårt arbetsgivarvarumärke. Målet är att accelerera kunskapen inom system och lösningar och vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen.
Share your passion är vårt nya gemensamma kommunikationskoncept för att stärka Lindabs arbetsgivarvarumärke.
I syfte att påskynda arbetet med att anpassa organisationen i den pågående transformeringen av koncernen har vi under 2017 haft fortsatt fokus på att stärka den strategiska kompetensen kring system, lösningar och tjänster. Vi har identifierat kritiska yrkesroller och vilka kompetenser dessa är förenade med. Därefter har vi analyserat befintlig kompetens i delar av koncernen, vilket sedan ligger till grund för vidareutbildning av medarbetarna. Alla delar av arbetet stöds av koncerngemensamma, automatiserade processer och verktyg, som även ger stöd och samsyn vid utvecklingssamtal.
Inom ramen för vår utbildningsplattform Lindab Academy har vi upprättat ett omfattande bibliotek av e-learningutbildningar och fysiska kurser. Vid utvecklingssamtal uppmanas medarbetare och chefer att ta fram en individuell utvecklingsplan, som kan innehålla kurser från plattformen. Genomförda kurser adderas sedan till den anställdes interna CV, vilket underlättar vid internrekryteringar och tillsättningar av projektroller, och ökar därmed medarbetarens utvecklingsmöjligheter. Under året har
vi kompletterat vår nätbaserade introduktionsutbildning med en fysisk utbildning för högre befattningar. Vårt dedikerade arbete med kompetens- och medarbetarutveckling ledde till att vi under 2017 fick utmärkelsen Competensumpriset 2017.
Ett svenskt, årligt pris som ges till ett företag som anses vara en förebild i att skapa välmående och konkurrenskraftiga organisationer.
Mångfald är viktigt för Lindab. En inkluderande arbetsplats med en fördelning som avspeglar samhällets mångfald med avseende på kön, ålder, etnicitet och bakgrund, bidrar till kreativitet, nytänkande och till att olika kompetenser tillvaratas. I förlängningen är vi på Lindab övertygade om att detta även bidrar till ökad lönsamhet och därför är detta ett prioriterat område. Vi väver in vår likabehandlingspolicy i samband med rekryteringar, och anger för vissa befattningar engelska som språkkrav framför lokala språk. Internt lyfter vi fram goda exempel som visar
Varje kundprojekt är unikt. Det är därför viktigt med rätt kompetens hos våra medarbetare och ett nära samarbete mellan olika funktioner för kundens bästa. I Øresund Park i Köpenhamn, Danmark, är flera kompetensområden inom Lindab engagerade för att i samarbete med entreprenören Pro Ventilation se till att 450 nya lägenheter får frisk, ren ventilationsluft med högsta täthetsklass. Här är några Lindabröster från detta omfattande projekt:
"Som Key Account Manager har jag ansvar för några av de största ventilationsentreprenörerna på Själland. I Øresund Park ansvarar jag för dialogen och förhandlingarna med kunden Pro Ventilation. Projektet löper på väl och vi har en proaktiv dialog för att stödja arbetet, bland annat har vi snabbt tillgodosett kundens behov av att låta tillverka särskilt anpassade ventilationsprodukter."
"Som inköpschef på Lindab i Danmark deltog jag inledningsvis i projektet för att säkra att processer fungerade och att vi behöll fokus på rätt saker. Jag kan konstatera att det täta samarbetet med övriga områden inom Lindab har medfört att förändringar i projektet snabbt fångats upp så att vi kunnat navigera rätt och arbeta proaktivt."
"Som säljtekniker är jag ansvarig för teknisk rådgivning, anbud och försäljning. I detta projekt ansvarade jag för att ta fram produktspecifikationer, och sedan koordinera leveranserna med Pro Ventilation och Lindabs enheter för inköp, produktion och lager. Efter några mindre justeringar inledningsvis kan jag konstatera att allt fungerat problemfritt."
mångfalden hos medarbetarna i specialistbefattningar och på chefsnivå för att visa karriärmöjligheterna på Lindab. Våra chefer på lokal nivå har ansvar för mångfalds- och jämställdhetsfrågorna inom sin respektive enhet. Vi är tydliga med vår nolltolerans mot alla former av trakasserier och uppmuntrar anställda att rapportera incidenter antingen via närmaste chef eller via vår visselblåsarfunktion, som är tillgänglig via intranätet och garanterar anonymitet. Till stöd för vårt beteende finns, utöver likabehandlingspolicyn, vår uppförandekod som är implementerad i hela organisationen.
Mångfalds- och jämställdhetsarbetet är en del i arbetet med att göra Lindab till en av de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen, och därmed kunna behålla och rekrytera viktig kompetens för ett framgångsrikt genomförande av strategin. Vi har tagit fram en ny karriärsida som rullas ut i alla länder och har lanserat ett gemensamt kommunikationskoncept med fokus på bättre inneklimat och hållbart ansvar i syfte att stärka Lindabs arbetsgivarvarumärke. Samtliga länder i koncernen uppmuntras att öka graden av proaktivt arbete med att profilera Lindab, bland annat genom årsplaner och dela kunskap och information. Lokalt genomförs medarbetarundersökningar för att mäta hur medarbetarna trivs på sin arbetsplats och med Lindab som arbetsgivare. Vi har en hög närvaro på externa arbetsmarknadsdagar och traineeprogram lanseras i olika delar av koncernen.
I Danmark genomförde vi en medarbetarundersökning i samarbete med organisationen Great Place to Work. Resultatet av denna innebar att Lindab utsågs till ett av de bästa företagen i landet att arbeta i. Läs mer på lindab.com/dk.
lindab | lorem ipsum lindab | våra marknader
Våra marknader
Den europeiska byggmarknaden uppvisade under 2017 den starkaste tillväxten sedan 2006, och tillväxten har skett på bred front. Ekonomisk återhämtning, låga räntor, fortsatt urbanisering och ett uppdämt investeringsbehov är de främsta orsakerna till den starka utvecklingen.
34
Yrkesbyggnader Yrkesbyggnader Bostäder Bostäder
*Källa: Euroconstruct. Data inkluderar inte Ryssland/CIS och i CEE endast Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern.
Vår exponering på den europeiska byggmarknaden skiljer sig från marknaden som helhet. Vi har generellt en större andel nybyggnation och yrkesbyggnader som slutmarknad. Renovering och bostäder utgör dock viktiga segment för oss, inte minst med tanke på den växande efterfrågan på ventilation och inneklimat i såväl nya som befintliga fastigheter.
Stark position inom de flesta produktområden med fortsatt hög tillväxtpotential, främst inom ventilation och inneklimatlösningar.
Norden är Lindabs största region mätt i försäljning, produktion och antal anställda. Marknadspositionen är betydande inom de flesta av Lindabs produktgrupper, framför allt inom ventilation, inneklimatlösningar, takavvattningssystem och andra utvalda byggproduktsgrupper. Varumärket Lindab är starkt och förknippas med hög kvalitet.
I Sverige och Norge säljs både ventilations- och byggprodukter på samtliga 39 filialer. Delar av sortimentet finns även hos externa återförsäljare såsom byggvaruhandlare. Dessutom sker direktleveranser till byggarbetsplatser. Under hösten 2017 inleddes leveranser till filialer, återförsäljare och byggarbetsplatser från Lindabs nya distributionscenter i Grevie, Sverige.
Lindabs tillväxttakt i regionen sjönk under 2017. Samtliga länder uppvisade en fortsatt hög byggaktivitet under året, men i exempelvis Sverige och Norge avtog dennna mot slutet av året. Lindabs försäljningstillväxt var positiv i samtliga fyra länder. I Finland har vi vänt en flera års negativ försäljningstillväxt till en försiktigt positiv tillväxt under 2017. Ventilation och inneklimatlösningar var återigen de produktområden som stod för den starkaste tillväxten i Norden.
Makrofakta 2017* Folkmängd: 26,5 milj | Byggaktivitet: +6,8% | Bygginvesteringar per capita: 4 440 EUR *Källa: Euroconstructs prognos december 2017
positioner på valda marknader, främst inom ventilation, men fler produktområden har stor potential.
Products & Solutions Building Systems
Via förvärv och organisk expansion har Lindab byggt upp en omfattande verksamhet inom främst ventilationsområdet i Västeuropa. De största marknaderna är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Försäljningen av byggprodukter är förhållandevis liten men växer i exempelvis Storbritannien och Tyskland. Building Systems säljer kompletta stålbyggnadssystem i hela regionen, med Tyskland som största marknad.
Genom Lindabs filialer i regionen säljs i huvudsak ventilationsprodukter och försäljningen är anpassad utifrån varje marknads särskilda behov. I regionen finns en betydande projektförsäljning, bland annat inom brandsäkerhet och luftbehandling. Building Systems säljer sina stålbyggnadssystem via främst kontrakterade byggentreprenörer.
Lindabs försäljning i regionen fortsatte att utvecklas positivt under 2017 med högre efterfrågan inom ventilation, inneklimatlösningar och luftbehandling som drivande faktorer. En högre byggaktivitet i samtliga länder i regionen gav stöd till utvecklingen. Däremot var det en fortsatt stor skillnad i Lindabs försäljningstillväxt mellan länderna. Den starkaste utvecklingen noterades på Irland och i Frankrike. Storbritannien fortsatte också att utvecklas väl, även inom takavvattning och byggprodukter.
Makrofakta 2017* Folkmängd: 383,6 milj | Byggaktivitet: +3,3% | Bygginvesteringar per capita: 2 658 EUR *Källa: Euroconstructs prognos december 2017
Potential i CEE för alla produktområden, främst för ventilation. I CIS har Building Systems en stark position och potential finns för ventilation.
I CEE har Lindab länge haft en 2013 2014 2015 2016 2017
Makrofakta 2017* Folkmängd: 64,2 milj | Byggaktivitet: +7,9% | Bygginvesteringar per capita: 933 EUR *Källa: Euroconstructs prognos december 2017 (avser endast Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern)
stark position inom byggprodukter. Genom organisk tillväxt och förvärv har även en betydande position inom ventilation och inneklimat byggts upp i hela regionen, med Polen, Ungern och Tjeckien som största marknader. I Ryssland och övriga CIS har en nischposition inom kompletta stålbyggnadssystem byggts upp av Building Systems men även här ökar Lindab långsiktigt positionen inom ventilation.
Byggprodukterna säljs främst via fristående distributörer medan ventilationsprodukter säljs genom egna filialer eller genom direktleverans till byggarbetsplatserna. Försäljningen av produkter inom luftbehandling är ofta kopplad till större projekt. Building Systems byggnadssystem säljs både via Key Accounts och via ett nätverk av kontrakterade byggentreprenörer.
Efter flera år av negativ tillväxt i Ryssland och CIS skedde en viss återhämtning under 2017, ett resultat av en bättre marknadssituation. Building Systems försäljning i Ryssland ökade 39 procent. I CEE fortsatte den positiva utvecklingen för Products & Solutions inom produktområdena ventilation och luftbehandling. Polen och Ungern var segmentets största marknader medan Serbien och Rumänien uppvisade den starkaste tillväxten, men från låga nivåer.
Andel av nettoomsättning
3%
Products & Solutions Building Systems 64%
Fördelning, segment Även om vår huvudmarknad är Europa fungerar våra lösningar på helt andra marknader. Ofta är de relaterade till ett specifikt projekt eller en befintlig kunds verksamhet. Den höga andelen projektorienterad försäljning leder till stora variationer i försäljningen mellan åren. Under 2017 ökade försäljningen bland annat som ett resultat av stora projekt i Mellanöstern. Building Systems har en relativt omfattande närvaro i Afrika via Key Accounts men säljer även sina lösningar i Asien och Mellanöstern.
I Shanghai, Kina, och på andra platser i Asien deltar Lindab på olika mässor för att bland annat demonstrera sina maskiner för bearbetning av kanaldetaljer, en produktkategori som ökat kraftigt i försäljning i Asien de senaste åren.
I Afrika fortsätter Building Systems att stärka närvaron, senast med leverans av den största ordern någonsin, 30 000 m2 Astronbyggnader för sockerproduktion i Algeriet. Över åren har cirka 150 monteringsfärdiga stålbyggnader levererats till närmare 20 afrikanska länder.
I Doha, Qatar, pågår projektering och konstruktion av stadens första tunnelbana. Lindab har levererat 200 luftbehandlingsenheter och kompletterande inneklimatprodukter, med fokus på att skapa ett behagligt, energieffektivt inneklimat i en region där utomhustemperaturen ofta ligger på över 40 grader.
Det viktigaste ekonomiska nyckeltalet inom hotellbranschen är beläggningsgraden, som är helt beroende av gästens välmående. Viktiga komfortkrav är frisk luft och att det är tyst och behagligt i rummet. Ventilationslösningen måste helst överträffa gästens krav. Lindabs kompakta, integrerade och behovsanpassade inneklimatlösningar bidrar till att ge gästen en perfekt vistelse. Under 2017 har vi levererat våra lösningar till hotell i bland annat Portugal, Schweiz och Slovenien och därmed skapat förutsättningar för bättre nattsömn för tiotusentals gäster per år.
En kritisk faktor för att kunna implementera strategin fullt ut handlar om att ha en god kontroll över de risker som kan påverka verksamheten. Vi arbetar med en systematisk process för att identifiera och minimera effekten av olika risker, vilken involverar samtliga delar av verksamheten.
Vi arbetar på ett strukturerat sätt med att identifiera och förebygga olika risker. Detta arbete involverar alla affärsenheter och koncernfunktioner. Målsättningen är att öka medvetenheten i hela organisationen, från operativa beslutsfattare till styrelse, om vilka risker som finns och dess påverkan på Lindabs verksamhet.
Identifierade risker har delats in i fyra riskområden. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Denna tydliga struktur skapar en grund för ett gemensamt synsätt inom koncernen för vad som ska prioriteras, förebyggas och åtgärdas. För varje risk finns en så kallad sponsor, som är en person ur den operativa ledningsgruppen. Varje risk har dessutom en ägare som ser till att det finns aktiviteter kopplade till riskerna, att aktiviteterna genomförs och att statusen hålls uppdaterad och sponsorn informerad. Till styrelsen sker rapportering en gång per år.
För samtliga identifierade risker bedöms sannolikheten för att risken kan inträffa samt, om den inträffar, vilken ekonomisk påverkan den skulle kunna få på koncern-, region- och landsnivå. Riskerna placeras därefter i en matris för att ge en samlad bild av riskexponeringen i koncernen, indelad i tre nivåer – låg, mellan och hög – för att bestämma den framtida riskhanteringen. För samtliga risker tas en eller flera aktiviteter fram i syfte att på såväl kort som lång sikt minska påverkan. För de risker som bedöms som höga tas en åtgärdsplan fram i syfte att undvika att de inträffar. Under 2017 hade Lindab inga risker på denna nivå.
Arbetet med riskhanteringen är tätt sammankopplat med strategiarbetet i koncernen. En särskild riskbedömning sker kring konsekvenserna av den pågående strategiska utvärderingen av den icke ventilationsrelaterade verksamheten i koncernen. Arbetet med affärsetik har varit ett annat och fortsatt prioriterat riskområde under 2017.
Stålprisutveckling Affärsetik Driftstörningar Miljö Kundförluster Arbetsmiljö Tvister Intern kontroll IS/IT Skatter
Konkurrens Finansiering Kundbeteende Likviditet Makroekonomi/marknad Ränta Geopolitiska Valuta
För en mer omfattande beskrivning av koncernens risker och riskhantering, se Förvaltningsberättelsen sid 59–62 och not 3, sid 81–83.
Vårt starka fokus på affärsetik är en naturlig konsekvens av Lindabs omfattande och ibland komplexa kund- och leverantörsrelationer. Vi har nolltolerans mot all form av oetiskt eller korruptionsliknande beteende. Till stöd för arbetet i organisationen finns Lindabs uppförandekod. Under 2017 har kodens antikorruptionspolicy
uppdaterats och en e-learningutbildning kring denna kommer att rullas ut till tjänstemän och säljpersonal i koncernen. Uppförandekoden har även anpassats ytterligare för att tillgodose de krav som Lindab har på sina leverantörers miljö- och arbetsförhållanden. Denna leverantörskod rullas löpande ut via Lindabs nya inköpsorganisation.
Lindabs försäljningstillväxt under de senaste fem åren har främst drivits av en stark efterfrågan inom ventilationsrelaterade produktområden på de flesta marknader. Försäljningen av byggprodukter har under samma period uppvisat en större variation mellan såväl produktgrupper som regioner. Building Systems svaga utveckling under samma period har påverkat försäljningen men framför allt lönsamheten inom koncernen negativt.
Nettoomsättning, MSEK
Nettoomsättningen ökade med 5,0 procent under 2017. Den organiska tillväxten uppgick till 4,0 procent.
Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter, MSEK
Rörelseresultatet var oförändrat jämfört med 2016. Högre kostnader för råmaterial påverkade lönsamheten negativt.
Sysselsatt kapital, MSEK, och avkastning på sysselsatt kapital, %
Sysselsatt kapital ökade 2017, främst förklarat av högre rörelsekapital och förvärv. Avkastningen var oförändrat 8,8 procent.
Resultat per aktie efter utspädning, SEK
Ett stärkt finansnetto och en lägre effektiv skattesats bidrog till att resultatet per aktie ökade för åttonde året i rad.
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK
Kassaflödet försämrades främst på grund av högre rörelsekapital där lägre förskottsbetalningar och ökad försäljning påverkade.
Bruttoinvesteringar i anläggningar, exkl. förvärv och avyttringar, MSEK
Bruttoinvesteringarna i egen balansräkning var på en fortsatt låg nivå 2017, med fokus på valda effektiviseringar och underhållsoch återinvesteringar.
Lindabaktien noterades på Stockholmsbörsen i december 2006. Aktien handlas idag på börsens MidCap-lista och ingår i sektorn Industrials. Under 2017 sjönk aktiekursen med 6,6 procent till 68,20 SEK, vilket gav ett börsvärde på 5,4 miljarder SEK vid årsskiftet.
Lindabaktiens nedgång kan jämföras med Nasdaq Stockholm OMX All Share index som under samma period steg 6,4 procent och sektorn Industrials som steg 21,8 procent. Under året omsattes sammanlagt cirka 35 miljoner Lindabaktier till ett värde av cirka 2,8 miljarder SEK. Lindabaktien handlas på flera börser och handelsplattformar. Den officiella handeln via Nasdaq OMX stod för huvuddelen av omsättningen i aktien. Den övriga omsättningen skedde på inofficiella handelsplattformar som BATS Chi-X CXE, Boat och Turquoise.
Lindab har endast ett aktieslag av serie A. Varje aktie har en röst och lika stor andel i bolagets resultat. Efter att tidigare ha utnyttjat olika återköpsmandat innehar Lindab 2 375 838 egna aktier, som inte ger rätt att rösta eller rätt till utdelning. Vid årsskiftet fanns 6 970 (7 257) aktieägare i Lindab. Största aktieägare var investmentbolaget Creades med 10,4 procent av antalet utestående aktier. Fjärde AP-fonden var ny, näst
största aktieägare efter att ha ökat sitt innehav under året från 8 procent till 9,8 procent av utestående aktier. De tio största aktieägarnas andel av antalet aktier uppgick till 61,2 procent. Det utländska ägandet uppgick till 28 procent. Lindabs eget innehav motsvarar cirka 3,0 procent av antalet aktier. Inga förändringar skedde av innehavet under 2017. Lindabs koncernledning, exklusive närstående, ägde vid årsskiftet 83 500 aktier samt 45 000 teckningsoptioner med teckningskurs 108,80 SEK år 2020. Det finns inga hembudsklausuler, förköpsförbehåll eller andra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget i lag, bolagets bolagsordning eller något avtal eller annan handling där bolaget är part.
För mer information om ersättningar och personaloptionsprogram, bland annat ovanstående teckningsoptionsprogram, se not 6 på sid 87.
Den nordiska byggmarknaden har utvecklats starkt under de senaste åren, där framför allt bostadsbyggandet varit drivande. Lindab har störst exponering inom yrkesbyggnader, men självklart har en nedgång i marknaden eller generell oro en påverkan på Lindab.
Efter uppgångar i slutet av 2016 fortsatte priserna på råmaterial att stiga under 2017. Vi arbetar kontinuerligt med våra prislistor för att begränsa effekten av de högre stålpriserna på vår marginal och har vid flera tillfällen genomfört prisjusteringar. De stigande råmaterialpriserna har även resulterat i en kontinuerlig avvägning mellan volym och lönsamhet i enskilda projekt och affärer.
Kassaflödet försämrades 2017 som ett resultat av högre rörelsekapital. Kapitalbindning i lager är alltid i fokus och vi arbetar aktivt med att effektivisera lagerhantering och optimera lagernivåer. Vid analys av kassaflödet är det också viktigt att förstå att förskott från kund kan få stora effekter mellan perioder. Dessa förskott är hänförliga till projektförsäljningar inom Building Systems, där betalningsvillkor kan variera mycket beroende på marknad, motpart och projektvärde.
I juli 2017 tecknade vi nya kreditavtal med tre banker om totalt 1 700 MSEK och 50 MEUR. Avtalen ersätter tidigare kreditram och lån på sammanlagt 2 100 MSEK och ger oss förbättrade villkor och säkerställer finansieringen för de kommande tre åren med option på förlängning. Tillsammans med en låg nuvarande skuldsättning ger det oss goda möjligheter till fortsatta investeringar.
Den lägre effektiva skattesatsen 2017 förklaras främst av att vi i högre grad kunnat tillgodoräkna oss underskottsavdrag. Vidare ingick större ej skattepliktiga intäkter i rörelseresultatet i årets rörelseresultat, medan föregående år innehöll större ej avdragsgilla kostnader. Den högre effektiva skattesatsen jämfört med den genomsnittliga förklaras av att vi inte fullt ut kunnat utnyttja årets underskottsavdrag för att minska den totala skattekostnaden.
För mer och aktuell information om aktien se www.lindabgroup.com
Styrelsen föreslår en utdelning om 1,55 SEK (1,40) för verksamhetsåret 2017, i enlighet med Lindabs utdelningspolicy om att dela ut 30 procent av resultatet efter skatt med beaktande av Lindabs kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.
| 2017 | 2016 | ||
|---|---|---|---|
| Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
|
| Creades | 7 929 322 | 10,4 | 10,3 |
| Fjärde AP-fonden | 7 516 491 | 9,8 | 8,0 |
| Lannebo Fonder | 6 970 113 | 9,1 | 8,0 |
| Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL | 6 215 982 | 8,1 | 8,1 |
| IF Skadeförsäkring AB (publ) | 3 890 055 | 5,1 | 5,1 |
| Skandia | 3 884 146 | 5,1 | 5,2 |
| Övriga | 39 925 873 | 52,4 | 55,3 |
| Totalt antal utestående aktier* | 76 331 982 | 100,0 | 100,0 |
*Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav om 2 375 838 aktier (2 375 838).
| SEK/aktie om inget annat anges | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 4,54 | 4,02 | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 |
| Resultat per aktie1) | 4,54 | 4,02 | 3,99 | 3,71 | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 |
| Utdelning | 1,552) | 1,40 | 1,25 | 1,10 | - | 1,00 | 1,00 | ||
| Direktavkastning, %3) | 2,27 | 1,90 | 1,99 | 1,68 | ET* | ET | 2,67 | 1,13 | ET |
| Utdelning i % av resultatet efter skatt1) | 34,1 | 35,0 | 31,0 | 30,0 | ET | ET | 82,4 | 277,8 | ET |
| Börskurs, vid periodens slut | 68,20 | 73,05 | 62,90 | 65,60 | 63,40 | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 |
| Högsta börskurs | 98,00 | 89,60 | 78,35 | 83,70 | 65,20 | 57,95 | 95,80 | 105,00 | 91,00 |
| Lägsta börskurs | 64,75 | 54,50 | 55,95 | 52,35 | 42,17 | 37,17 | 31,84 | 61,25 | 40,00 |
| Eget kapital, efter utspädning | 54,09 | 50,41 | 45,98 | 43,81 | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 76 331 982 | 75 331 982 | 75 331 982 | 74 772 429 | 74 772 429 |
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
* ET = Ej tillämplig
Fördelning av ägande, %
44
Lindab International AB (publ) är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm. Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).
Ett bra inneklimat i kontorsbyggnader har stor betydelse för produktivitet, komfort och framförallt människors välbefinnande. Vårt erbjudande omfattar lösningar för intelligent behovsstyrd ventilation och kylning som både sparar energi och säkrar ett optimalt inomhusklimat. Under 2017 har lösningarna installerats på kontor över hela Europa. I Budapest, Ungern pågår installation av en komplett ventilationslösning för 34 000 kvm kontorsyta där Lindabs programvaror som LindQST och DIMsilencer är del av lösningen.
Peter Nilsson är styrelsens ordförande sedan maj 2016. Under 2017 har styrelsen haft elva protokollförda styrelsemöten.
Det har fungerat väl. Vi har fortsatt att professionalisera och modernisera vårt arbetssätt, bland annat genom att förankra de formella processerna för ersättnings- och revisionsutskotten. Det är viktigt att betona att detta är delar av styrningen vars arbete vi tar på största allvar och utskottens ersättning utgör numera en del av valberedningens förslag till stämman. Vi har även hittat formerna för hur nya ledamöter snabbt ska kunna introduceras i såväl styrelsearbetet som i Lindabs verksamhet, vilket våra två nya styrelseledamöter Anette Frumerie och John Hedberg fått ta del av. Anettes omfattande erfarenhet från byggindustrin och Johns gedigna finansiella kvalifikationer kommer att stärka styrelsens samlade kompetens och erfarenhet.
Valberedningen har genomfört en styrelseutvärdering där det fastslogs att såväl arbetsklimatet i styrelsen som kontakterna med koncernledningen förbättrats ytterligare. Att styrelsen arbetar i nära dialog med ledningen ser vi dessutom som helt nödvändigt sett till utvecklingen av marknaden, där bland annat digitaliseringen och globaliseringen snabbt förändrar förutsättningarna. Snabbhet och effektivitet är annars något som präglar våra styrelsemöten. I slutet av varje möte har vi infört en fast programpunkt där alla närvarande får utvärdera mötet och ge förslag på vad som kan göras bättre. En enkel åtgärd som höjer kvaliteten i styrelsearbetet ytterligare. Vi har även fortsatt att aktivt arbeta för mångfald i såväl styrelsen som generellt i bolaget. Styrelsen har antagit en policy om likabehandling inom Lindab som säkerställer att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl. Vi arbetar även för att uppnå mångfald och en jämn könsfördelning i styrelsen och tillämpar regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy när valberedningen tar fram sitt förslag till styrelse inför stämman.
Naturligtvis höstens beslut om att byta VD och utvärdera Lindabs icke-kärnverksamheter. Besluten var ett resultat av den strategiska översyn vi genomförde under 2016, där vi i samarbete med koncernledningen satte tydliga mål för verksamheten. Under hösten 2017 kunde vi konstatera att förutsättningarna på marknaden krävde en snabbare implementering av strategin, därav VD-bytet och beslutet att utvärdera de delar av verksamheten vi inte ser som en naturlig del av strategin. Vi behöver fokusera resurserna på ventilationsaffären, det är där Lindab har de bästa möjligheterna att skapa en hållbar och lönsam tillväxt.
Alla viktiga byggstenar för styrelsearbetet är på plats och vi har en balanserad och kunnig styrelse som arbetar långsiktigt för Lindabs bästa. Vi har dessutom rekryterat Ola Ringdahl som ny, permanent VD och koncernchef för Lindab. Ola tillträder senast i juli 2018. Vårt närmaste fokus ligger nu på att avsluta utvärderingen och samtidigt stötta ledningen i arbetet med att accelerera implementeringen av strategin. Vi ska helt enkelt göra det vi sagt att vi ska göra – utveckla Lindab till en ledande leverantör av ventilations- och inneklimatlösningar. Detta ska även bidra till att vi blir bättre på att möta våra finansiella mål.
Viktiga händelser 2017
Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) samt andra tillämpliga svenska lagar och regler.
Lindab har 76 331 982 utestående aktier av endast en serie och med lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Utöver detta innehar Lindab 2 375 838 egna aktier av samma serie, vilket innebär att det totala antalet aktier uppgår till 78 707 820. Per den 31 december 2017 fanns 6 970 (7 257) aktieägare i Lindab. De största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Creades 10,4 procent (10,3), Fjärde AP-fonden 9,8 procent (8,0), Lannebo Fonder 9,1 procent (8,0) och Handelsbanken Fonder 8,1 procent (8,1). De tio största aktieägarna innehade vid årsskiftet 61,2 procent av antalet utestående aktier. Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2017 finns på sidorna 42–43.
Fördelning av ägande, %
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Ängelholm eller Båstad kommun. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och revisor.
Årsstämma för räkenskapsåret 2016 hölls den 9 maj 2017 i Grevieparken, Båstad kommun. Närvarande aktieägare var cirka 200. Protokollet från årsstämman finns sedan den 16 maj 2017 tillgängligt på bolagets hemsida. Vid årsstämman 2017 fattades bland annat beslut avseende
Årsstämma för räkenskapsåret 2017 kommer att hållas den 3 maj 2018 kl 15.00 på Hotel Skansen, Båstad i Båstad kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom
annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, dvs den 26 april 2018, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelse till årsstämman 2018.
Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valberedning inför nästkommande årsstämma.
Vid årsstämman 2017 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats. En valberedning konstituerades den 3 oktober 2017 bestående av
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2018 avseende
Valberedningen har under 2017 haft ett protokollfört möte. Under 2018 har valberedningen haft två protokollförda möten inför årsstämman 2018.
Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka e-post till [email protected] eller brev till "Lindabs Valberedning, Att: Fredrik Liedholm, Lindab International AB, 269 82 Båstad".
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på årsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. De anställda utser dessutom två arbetstagarrepresentanter att ingå i styrelsen samt två suppleanter till styrelsen.
Vid årsstämman den 9 maj 2017 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. VD är föredragande i styrelsen. Delar av koncernledningen deltar vid styrelsemötena. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidorna 50–51.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys.
Antalet styrelsemöten under 2017 uppgick till elva. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Delar av koncernledningen har varit närvarande vid samtliga styrelsemöten.
Huvudfrågor vid respektive styrelsemöte
| – 10 feb | Bokslutskommuniké, utdelning, Rapport från revisorerna (närvarande) |
|---|---|
| – 19 mars | Årsredovisning |
| – 20 mars | Kallelse årsstämma |
| – 9 maj | Delårsrapport |
| – 9 maj | Konstituerande möte |
| – 15 juni | Koncernrefinansiering |
| – 19 juli | Delårsrapport |
| – 21–22 sept | Dotterbolagsbesök Luxemburg, strategi |
| – 24 sept | Organisationsförändring |
| – 25 okt | Delårsrapport |
| – 8 dec | Budget |
Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete har skett under verksamhetsåret. Utvärderingen har visat på väl fungerande VD- och styrelsearbeten.
| Namn | Invald År |
Bolag | Ägare | Styrelsearvode inkl. utskott, kr |
Ersättnings utskottsmöten |
Revisions utskottsmöten |
Styrelse möten |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Peter Nilsson | 2016 | Oberoende | Oberoende | 698 700 | 5/5 | - | 11/11 |
| Pontus Andersson 1) | 1995 | 25 300 | - | 11/11 | |||
| Per Bertland | 2016 | Oberoende | Oberoende | 324 000 | 5/5 | - | 11/11 |
| Marianne Brismar 3) | 2015 | Oberoende | Beroende | 100 000 | - | 3/3 | 4/4 |
| Sonat Burman Olsson | 2011 | Oberoende | Oberoende | 304 000 | - | 10/11 | |
| Anette Frumerie 2) | 2017 | Oberoende | Oberoende | 237 333 | - | 4/4 | 7/7 |
| Viveka Ekberg | 2016 | Oberoende | Oberoende | 370 700 | - | 7/7 | 11/11 |
| John Hedberg 2) | 2017 | Oberoende | Beroende | 237 333 | - | 4/4 | 7/7 |
| Bent Johannesson | 2016 | Oberoende | Oberoende | 304 000 | - | 2/3 | 11/11 |
| Anders Lundberg 1) | 2016 | 25 300 | - | 10/11 | |||
| Hans Porat 3) | 2014 | Oberoende | Oberoende | 100 000 | - | 4/4 | |
| Summa | 2 626 666 |
1) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter
2) Invald i styrelsen 9 maj 2017, mandattid omfattar 7 möten
3) Avgick ur styrelsen 9 maj 2017, mandattid omfattar 4 möten
Vid årsstämman den 9 maj 2017 fastställdes ett totalt arvode om 2 550 000 SEK fördelat enligt följande: 663 000 SEK till styrelsens ordförande, 306 000 SEK till var och en av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 25 500 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorerna.
Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering, redovisning och finansiell rapportering. Revisionsutskottet ska även bereda frågor om upphandling av revision och andra tjänster från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revisionsfrågor som ska behandlas av styrelsen. Fram till årsstämman 2017 bestod revisionsutskottet av Viveka Ekberg, ordförande, samt Marianne Brismar och Bent Johannesson. Efter årsstämman bestod det av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och John Hedberg. Revisionsutskottets arbete styrs av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Utskottet har under 2017 sammanträtt vid sju tillfällen. Revisorerna har deltagit vid samtliga tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga och skriftliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvode till revisionsutskottets ordförande ska utgå med 100 000 kronor och till envar av revisionsutskottets ordinarie ledamöter ska arvode utgå med 50 000 kronor.
Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för verkställande direktören och andra befattningshavare i koncernens högsta ledning. Under 2017 bestod ersättningsutskottet av Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland. Utskottet har under 2017 sammanträtt vid fem tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvode till ersättningsutskottets ordförande ska utgå med 60 000 kronor och till ersättningsutskottets ordinarie ledamot ska arvode utgå med 30 000 kronor.
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen löpande under året samt minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Vid årsstämman 2017 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Hans Warén utsågs till huvudansvarig revisor. Hans Warén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget Deloitte AB innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
Revisionsarvodet till Deloitte AB uppgick för 2017 till 0,5 MSEK för moderbolaget och 6,2 MSEK för koncernen. Arvodena till Deloitte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 0,6 MSEK.
De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, regelverket för emittenter för NASDAQ Stockholm samt Koden.
Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens arbetsordning jämte koder och policys antagna av styrelsen samt andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av koncernledningen. Lindabs bolagsstyrningspolicy och uppförandekod utgör de två viktigaste övergripande policydokumenten. Lindab har inrättat en bolagsstyrningskommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
Lindab har en internrevisionsfunktion som upprätthålls av extern part. Funktionens arbete avrapporteras löpande av ekonomioch finansdirektören till revisionsutskottet, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva
processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom hållbarhet. Hållbarhet sammanfattar bland annat hur Lindab ska behandla sina medarbetare och agera i samhället. Dessutom handlar hållbarhet om Lindabs arbete och fokus på ständiga miljöförbättringar.
Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab bland annat antagit policys för att motverka alla former av korruption och agerande som strider mot konkurrensrätten.
Anders Berg var VD och koncernchef för Lindab fram till 28 september 2017, då han sades upp från sin tjänst och Fredrik von Oelreich utsågs till tf VD och koncernchef och tog plats i koncernledningen. I koncernledningen ingick under hela 2017 ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby, chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm samt produktoch marknadsdirektören Bengt Andersson. Chefen för Energy and Climate Solutions, Olof Christensson har ingått i koncernledningen sedan 14 augusti 2017.
Lindab har identifierat tre huvudområden – hållbarhet, intern kontroll och efterlevnad – som centrala för sin bolagsstyrning och har inrättat en bolagsstyrningskommitté, CGC, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs uppförandekod tillförsäkrar sig Lindab detta.
Tillförsäkrar att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av immateriella rättigheter.
Övergripande regler för koncernens IT-användning och styrning. Målet är att säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt.
Utgör det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Lindab har nolltolerans avseende korruption.
Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
Styr Lindabs arbete med miljöfrågor och säkerställer att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön och att produktlösningar erbjuds som bidrar till att byggnader blir mer energieffektiva.
Ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågan och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete.
Definierar regelverket för koncernens hantering av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens treasuryfunktion i syfte att minimera kostnaderna.
Riktlinjer för att säkerställa att anställda inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl.
| Född: | 1962 | 1957 | 1958 |
|---|---|---|---|
| Invald: | 2016 | 2016 | 2011 |
| Beroendeställning: | Oberoende | Oberoende | Oberoende |
| Övriga uppdrag: | Senior Industrial Advisor inom EQT-sfären. Ordförande i Eton AB, Independent Vetcare Ltd och Unilode International AG samt ledamot i Cramo Oyj. |
VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Styrelseordförande i flera av Beijer Refs dotterbolag och i AB Dendera Holding. Advisor i Small Cap Partners SCP och styrelseleda mot i diverse stiftelser. |
Styrelseledamot i Tredje AP-fonden, International Chamber of Com merce, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel. |
| Tidigare uppdrag: | Koncernchef för Sanitec och för Duni AB. Styrelseordförande i Duni AB, Securitas Direct AB och Sanitec Holdings Oy. Chefspositioner inom Swedish Match-koncernen. |
CFO samt COO i Beijer Ref. CFO på Indra AB och Ötab Sport AB, en del av Aritmoskoncernen. |
Koncernchef/VD för COOP Sverige. Vice VD och CFO för ICA-Gruppen. Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala Marknadsstrategier. Senior Vice President, Operational Development för Electrolux Europe och Vice President, Finance för Electrolux International (Asien & Latinamerika). |
| Huvudsaklig utbildning: | Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. |
Civilekonom, Lunds Universitet. | Civilekonom, Executive MBA och Retail Management-utbildningar i Oxford och vid Harvard. |
| Innehav: | 28 800 aktier | 5 000 aktier | 0 aktier |
Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av två styrelseledamöter: Peter Nilsson (ordförande) och Per Bertland.
Revisionsutskottet består av tre styrelseledamöter: Viveka Ekberg (ordförande), Anette Frumerie och John Hedberg.
Deloitte AB Huvudansvarig revisor: Hans Warén Född: 1964 Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2014. Lång erfarenhet av börsnoterade bolag.
Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie John Hedberg Bent Johannesson
| 1962 | 1968 | 1972 | 1954 | |
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2017 | 2016 | |
| Oberoende | Oberoende | Beroende | Oberoende | |
| Styrelseordförande i Apoteket AB:s Pensionsstiftelse. Styrelseledamot i C.A.G Group, Magnolia Bostad AB, Piab Group AB, SPP Pension & Försäkring, Svolder, stiftelsen Affärs världen, Centrum för rättvisa m fl. |
VD i Besqab AB. Styrelseledamot i Sveriges Byggindustrier och Svedbergs i Dalstorp AB. |
VD för Creades AB. Styrelseordfö rande i NOTE AB och styrelseleda mot i Acne Studios och LOTS Group, ett bolag inom Scaniakoncernen. |
Inga. | |
| VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Manage ment, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutio nell Förvaltning, aktieanalytiker på Alfred Berg Fondkommission och Affärsvärlden. |
Business Unit President Residential Development Nordic på Skanska (publ), Affärsenhetschef Utland Fast ighetsutveckling & Entreprenad på JM AB (publ) samt andra positioner inom JM-koncernen. |
Rådgivare på NC Advisory AB, rådgivare till Nordic Capitals Fonder, Managementkonsult på McKinsey & Co och olika befattningar på Bonnier och Relacom. |
VD för Ramböll Sverige AB. Region chef inom Scandiaconsult AB. Chef för byggnadsavdelningen på Kvaer ner Pulping. Egen företagare inom byggkonsultation. Styrelseuppdrag inom Ramböllkoncernen. Styrelse ledamot i Almega samt Svenska Teknik och Designföretagen, varav två år som styrelseordförande. |
|
| Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. |
Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan. |
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. |
Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola. |
|
| 11 900 aktier | 1 000 aktier | 0 aktier | 0 aktier |
Född: 1966 Invald: 1995
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör.
Innehav: 250 aktier
Född: 1962 Invald: 2016 Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1997 och arbetar för närvarande heltid som ordförande i verkstadsklubben IF Metall. Innehav: 10 aktier
Född: 1961 Tf VD och koncernchef Tillförordnad sedan 2017. Medlem av koncernledningen sedan 2017. Innehav: 20 000 aktier
Arbetslivserfarenhet: VD och koncernchef för Candyking Holding AB, Duni AB och 15 års erfarenhet från olika positioner inom Swedish Match Group.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Född: 1977 Ekonomi- och finansdirektör Anställd sedan 2015. Medlem av koncernledningen sedan 2015. Innehav: 10 000 aktier, 20 000 TO* Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Autolivkoncernen och närmast som Vice President Corporate Control. Tidigare bland annat Ekonomichef på Coop Inköp och Kategori AB.
Huvudsaklig utbildning: Ekonomie Kandidatexamen, Högskolan i Skövde.
Född: 1960
Chef Corporate Development Anställd sedan 1991. Medlem av koncernledningen sedan 2014. Innehav: 49 000 aktier, 5 000 TO* Närståendes innehav: 6 690 aktier Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lindabkoncernen. Bland annat Direktör teknik, forskning och produktutveckling, Marknadschef Lindab Profil, Produktionschef Lindab Ventilation. Huvudsaklig utbildning: Gymnasieingenjör, maskinteknik.
Född: 1966
Chef Energy and Climate Solutions Anställd sedan 2017. Medlem av koncernledningen sedan 2017. Innehav: 2 000 aktier
Arbetslivserfarenhet: Chef affärsområde Engineering Services, Semcon Group. Tidigare bland annat VD på Asko Hushåll AB, Marknads- och försäljningschef på Sensel AB samt regionchef på Storel AB respektive Stena Technoworld AB.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Karlstad universitet.
Född: 1964
Chefsjurist, M&A- och HR-direktör Anställd sedan 2014. Medlem av koncernledningen sedan 2014. Innehav: 2 500 aktier, 20 000 TO*
Arbetslivserfarenhet: Bolagsjurist Frigoscandia Equipment AB, biträdande chefsjurist FMC Technologies, Advokatfirman Lindahl och närmast chefsjurist Kockums AB.
Huvudsaklig utbildning: Jur. kand., Lunds universitet.
Vid årsstämman 2017 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen ska bestå av fast lön, kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning, pension samt övriga förmåner. Fast lön ska vara individuellt fastställd utifrån respektive befattningshavares särskilda ansvarsområden, erfarenhet, kompetens och uppnådda resultat. Den fasta lönen ska utvärderas minst vartannat år.
Kortsiktig kontant rörlig ersättning ska baseras på prestation i relation till fastställda individuella mål. Den kortsiktiga kontanta rörliga ersättningen till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning ska vara kopplad till finansiella prestationsmål som speglar värdetillväxten i bolaget under en treårsperiod. Långsiktig kontant rörlig ersättning till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning förutsätts investeras i aktier eller aktierelaterade instrument (t.ex. teckningsoptioner) för att öka befattningshavarens aktieägande i Lindab och knyta samman aktieägares och ledande befattningshavares intressen.
Pensionen ska vara premiebestämd. Ledande befattningshavare som inte omfattas av ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensionsavsättning. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2017 inte utnyttjat detta mandat. Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 4,8 MSEK bokförts för sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
Tidigare VD Anders Bergs fasta ersättning för 2017 uppgick till 4 200 000 SEK. Enligt avtal kunde Anders Berg vidare erhålla rörlig ersättning om högst 50 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgick till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom hade Anders Berg rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under januari till september 2017 framgår av särskild tabell. Anställningen har löpt med en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden från den 28 september äger Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för del av rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Anders Berg.
Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2017
| SEK | Fredrik von Oelreich |
Anders Berg* |
Ersättning övrig koncern ledning* |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Arvode | 1 770 000 | - | 1 770 000 | |
| Fast lön inkl. sem. tillägg |
- | 3 202 500 | 7 069 412 | 10 271 912 |
| Rörlig ersättning | - | 1 066 778 | 1 571 958 | 2 638 736 |
| Pensioner | - | 945 291 | 2 034 237 | 2 979 528 |
| Förmåner | - | 36 550 | 225 091 | 261 641 |
| Summa | 1 770 000 | 5 251 119 | 10 900 698 | 17 921 817 |
| Uppsägningslön inkl. förmåner och pension |
- | 6 159 050 | - | 6 159 050 |
| Summa | 1 770 000 | 11 410 169 | 10 900 698 | 24 080 867 |
*Exkl. sociala avgifter och särskild löneskatt
I koncernledningen har under året ingått, förutom verkställande direktören Anders Berg, tf verkställande direktören Fredrik von Oelreich, ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby, chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm, produkt- och marknadsdirektören Bengt Andersson samt chefen för Energy and Climate Solutions Olof Christensson. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Koncernledningen är bunden av konkurrensklausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. De rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga samt i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har likaså varit korrekt och styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som finns i bolaget är således marknadsmässiga och väl avvägda.
Styrelsen i Lindab ansvarar för den interna kontrollen i koncernen, ett ansvar som regleras i Aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer så väl de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Exchange, som de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Beskrivningen i denna rapport har utformats i enlighet med Årsredovisningslagen och redogörelsen är därmed begränsad till intern kontroll avseende finansiell rapportering. Syftet med rapporten är att ge aktieägare och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen är organiserad i Lindab vad beträffar den finansiella rapporteringen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.
Styrelsen har även ett revisionsutskott som beredande forum, vilket bland annat behandlar frågor relaterade till koncernens finansiella rapporter, interna kontroll, rapporteringsfrågor och redovisningsprinciper samt konsekvenser av eventuella förändringar av dessa. Revisionsutskottet har en löpande kontakt med bolagets externa revisorer och ansvarar även för att säkerställa revisorernas oberoende, kvalifikationer samt följa överenskommen arvodering.
Den interna kontrollstrukturen inom Lindab bygger på ett ledningssystem baserat på koncernens organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar även fastställda, styrande dokument så som exempelvis policys och riktlinjer inklusive antagen etisk kod. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och göra aktiva ställningstaganden kring identifierade risker, med syfte att antingen acceptera, minimera eller eliminera en potentiell risk utifrån antagen strategi. Lindab har ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl
segment som operativa respektive koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker och successivt göra ständiga förbättringar.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader, bedömningar av komplexa och/eller ändrade affärsförhållanden etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker samt för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner. All riskhantering syftar till att begränsa väsentliga risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen av kontrollaktiviteter syftar till att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen. Ändamålsenlighet och tillförlitliga processer är grundläggande i arbetet att säkerställa efterlevnad av gällande lagar, författningar och riktlinjer.
Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter, vilka syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risk för fel i rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan exempelvis vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar.
En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, även med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomichef, vilken har till ansvar att säkerställa korrekt finansiell rapportering. Den kontinuerliga analys som görs i respektive enhet av finansiell rapportering tillsammans med den analys som görs på koncernnivå, är viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Under året har koncernen färdigställt det tidigare initierade arbetet med att ta fram standardiserade processkrav och internkontrollaktiviteter kopplade till upprättande av finansiell rapportering på bolagsnivå. Syftet med arbetet är att skapa ett tydligt system som underlättar uppföljningen av finansiella flöden. Den nya fastställda kontrollmodellen kommer successivt rullas ut i samtliga verksamhetsdrivande bolag på ett enhetligt sätt och dokumentationsarbetet med process-/kontrollidentifiering har påbörjats i utvalda enheter.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar. Dessa syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna riktlinjer, direktiv och policys. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet) har organisationen tillgång till samtliga centrala styrdokument för intern kontroll och styrning.
Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning granskar revisionsutskottet och styrelsen den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen, en granskning som även avrapporteras till styrelsen. De externa revisorerna avrapporterar även sina noteringar till styrelsen från den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut respektive granskningen av årsbokslutet. Vanligtvis deltar revisorerna vid två styrelsemöten per år.
Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden (hållbarhet, intern kontroll och efterlevnad) som centrala inom sin bolagsstyrning och har en bolagsstyrningskommitté, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.
Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens finansstab. Funktionen rapporterar löpande till Lindabs koncernledning, som i sin tur avrapporterar till revisionsutskottet. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
Båstad den 18 mars 2018 Styrelsen i Lindab International AB (publ)
Till bolagsstämman i Lindab International AB organisationsnummer 556606-5446
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2017 på sidorna 44–55 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Göteborg den 18 mars 2018 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor
| Förvaltningsberättelse | 57 |
|---|---|
| Utdelning och vinstdisposition | 62 |
| Koncernen | 63 |
| Rapport över totalresultat | 65 |
| Rapport över kassaflöden | 67 |
| Rapport över finansiell ställning | 69 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 70 |
| Moderbolaget | 70 |
| Resultaträkning | 70 |
| Balansräkning | 71 |
| Kassaflödesanalys | 71 |
| Förändringar i eget kapital | 71 |
| Fem år i sammandrag | 72 |
| Noter | 74 |
| Revisionsberättelse | 107 |
| Finansiella definitioner | 112 |
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB (publ.), org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2017.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange, Stockholm, Mid Cap, (listan för medelstora bolag) under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för bättre inomhusklimat och för förenklat byggande. Produktportföljen innehåller bland annat produkter och hela system för ventilation, kyla/värme, byggprodukter så som takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt hallbyggnader. Lindab erbjuder även kompletta, färdiga stålbyggnadssystem. Samtliga produkter kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat mervärde för kunden.
Lindab har en stabil plattform för sin verksamhet. Målsättningen nu är att i ännu större grad skapa mervärde för alla intressenter och att vara ledande inom valda nischer. Detta genom att fortsätta arbetet med att följa starka globala trender så som urbanisering, ny teknik, intelligenta byggnader och ökat fokus på hälsa/miljö samt energieffektivitet. Genom att dra fördel av dessa starka trender förflyttar sig Lindab och produktportföljens utveckling högre upp i värdekedjan, vilket medför att koncernen i allt större grad går mot att sälja kompletta lösningar och system snarare än enskilda produkter. Lindab har under året också valt att påbörja en verksamhetsöversyn av den icke ventilationsrelaterade verksamheten, med syfte att i större utsträckning renodla och fokusera på prioriterade verksamhetsområden.
Verksamhetsmässigt är Lindab styrt utifrån en matrisorganisation och verksamheten utvärderas löpande utifrån de två segmenten Products & Solutions respektive Building Systems. Products & Solutions innefattar kompletta system inom såväl ventilation och inneklimatlösningar som byggsektorn där kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt erbjuds. Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Lindabs verksamhet styrs också utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av sex produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner.
Lindabs strategi är att vara värdeskapande för människor och miljö, men koncernens strategi syftar också till att skapa värde i för aktieägare och övriga intressenter utifrån en affärsmodell där det finns tydliga finansiella mål. Sedan år 2014 arbetar Lindab mot antagna finansiella mål inom kategorierna tillväxt, lönsamhet och kapital. Målen syftar till att långsiktigt skapa värde för aktieägarna, öka Lindabs finansiella styrka och att möjliggöra koncernens framtida satsningar på lönsamma tillväxtsegment i den europeiska byggsektorn. De finansiella målen och koncernens måluppfyllelse av dessa utvärderas löpande över en konjunkturcykel och målen består av att:
Lindabs policy är att utdelning till aktieägarna normalt ska ske med 30 procent av årets resultat, med beaktande av Lindabs kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.
Lindabs försäljningsutveckling, justerad för valutaeffekter, var under 2017 i linje med föregående år och uppgick till 4 procent (4). Med ett starkt fokus på innovation, värdeskapande lösningar och förbättrad effektivitet bedöms Lindabs lönsamhetsmål kunna uppnås i en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen för 2017, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, minskade till 6,2 procent (6,5). Vid årsskiftet 2017 var säsongsjusterad nettoskuld 2,2 gånger (2,5) EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader. Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om 1,55 SEK (1,40) per aktie, vilket motsvarar en utdelning om 118 MSEK (107) och 34 procent (35) av nettoresultatet.
| MSEK om inget annat anges | 2017 | 2016 | Förändring % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 8 242 | 7 849 | 5 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | 4 | 4 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 0 | 0 | |
| Valutaeffekt, % | 1 | –1 | |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 654 | 657 | 0 |
| Justerat rörelseresultat1) | 511 | 511 | 0 |
| Rörelseresultat | 492 | 483 | 2 |
| Resultat före skatt | 467 | 445 | 5 |
| Årets resultat | 347 | 306 | 13 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 410 | 499 | –18 |
| EBITDA-marginal,% | 7,9 | 8,4 | |
| Justerad rörelsemarginal, %1) | 6,2 | 6,5 | |
| Eget kapital | 4 130 | 3 849 | 7 |
| Nettoskuld | 1 305 | 1 396 | –9 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,8 | 8,4 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,8 | 8,8 | |
| Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader |
2,2 | 2,5 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,3 | 0,4 | |
| Medelantal anställda | 5 143 | 5 134 | 0 |
1) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader se tabell sidan 65.
I december förvärvades det irländska bolaget A.C. Manufacturing Ltd, vars verksamhet i huvudsak omfattar tillverkning och försäljning av rektangulära ventilationskanalsystem. Förvärvet är ett led i Lindabs strategi att ytterligare fokusera på ventilation. Kombinationen av Lindab och A.C. Manufacturing Ltd kommer att ytterligare stärka koncernens förmåga att leverera helhetslösningar till den växande irländska marknaden.
Under 2017 avyttrades det vilande bolaget Lindab Innovation AB.
För ytterligare uppgifter om förvärv och avyttringar, se not 5.
Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus är bl.a. på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer. Forskning och utvecklingsprojekt bedrivs i egen regi men även tillsammans med leverantörer, inom bl.a. hållfasthet samt hälso- och miljöaspekter.
Lindabs arbete med forskning och utveckling har historiskt varit uppdelat mellan olika produktområden såsom bygg, ventilation och inneklimat. Med ett ökat fokus på systemlösningar och den kompetens som förvärven bidragit med samlas mer av kompetensen centralt för att kunna utnyttja koncernens fulla potential.
Under året har Lindab fortsatt etableringen av tvärfunktionella team, som med nya arbetssätt ska ta fram förslag på nya produkter och lösningar inom Ventilation. Strukturen och metodiken ska bidra till att möta behoven inom ett antal identifierade kundsegment, vilka ska utgöra basen för Lindabs framtida försäljning. Genom etableringen av den nya funktionen Energy and Climate Solutions, skapas förutsättningar för att utveckla helhetslösningar mot identifierade målgrupper. Produktutvecklingen är i huvudsak inriktad mot utveckling av ett antal plattformar. Dessa kommer utgöra den minsta gemensamma nämnaren, på vilka sedan behovsstyrda segmentsanpassningar kommer att utvecklas. Den kommersiella affärsutvecklingen ligger i samma organisation för att i tätt samarbete med forskning och utveckling även affärsmässigt kunna utnyttja de nya möjligheter som skapas med ett högre digitaliserings- och teknologiinnehåll.
Innovationstakten har varit hög under året, där ventilationslösningar som andra generationen UltraLink lanserats såväl som en ny generation av takavvattning och nya bygglösningar. Lindab har också, som första aktör i Europa, certifierats av Eurovent för högsta klassen D i kanalsystem. Med den fastställer Lindab en ny standard för kvalitet och energieffektivitet på den europeiska ventilationsmarknaden. Året har även präglats av en hög takt i lanseringen av nya generationer av våra IT-lösningar och projektstöd. Dessa syftar till att förenkla varje steg i design- och byggprocessen, vilket ska bidra till ökad kvalitet och lönsamhet för alla involverade parter. Vad gäller byggprodukter och bygglösningar kan aktiviteter så som ett nytt färgsystem inom takavvattning nämnas tillsammans med renoveringskoncept för fasadpaneler samt introduktion av ett omfattande BIM-bibliotek för att stödja och effektivisera projektering och design.
För 2017 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 68 MSEK (65), varav 56 MSEK (53) var relaterade till Products & Solutions och 10 MSEK (11) till Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 75 (75), varav 60 (58) inom Products & Solutions och 15 (17) inom Building Systems.
För år 2017 uppgick medelantalet anställda inom Lindabkoncernen till 5 143 (5 134), vilket är en ökning med 9 personer. Antalet anställda vid årets slut däremot var 5 083 (5 136), det vill säga en minskning med 53 personer jämfört med föregående år. Justerat för förvärv och avyttringar har antalet anställda vid årets utgång minskat med netto 80 personer. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 127 (1 122), vilket motsvarade 22 procent (22) av samtliga anställda inom koncernen. För ytterligare uppgifter om medeltalet anställda och personalkostnader hänvisas till not 6.
Lindab arbetar löpande för att ha en enhetlig kultur inom organisationen och verkar för ett professionellt arbetssätt genom koncernövergripande riktlinjer och principer, så som exempelvis implementerad uppförandekod och likabehandlingspolicy. Med syfte att säkerställa en solid plattform för verksamheten samtidigt som medarbetarnas styrkor tillvaratas på bästa möjliga sätt har Lindab standardiserade processer och verktyg för medarbetarsamtal, arbetsbeskrivningar, successionsplaneringar och kompetensutveckling. Under 2017 har koncernen fokuserat ytterligare på de strategiska satsningarna inom kompetensutveckling, med syfte att följa antagen verksamhetsstrategi och därmed accelerera kunskapsutvecklingen om system och lösningar inom valda verksamhetsområden
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma framgår av not 6.
För samtliga fast anställda i de svenska bolagen inom Lindab finns ett avtal om att avsättning årligen ska ske till en vinstandelsstiftelse. Dessa avsättningar baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För år 2017 skedde en avsättning med 7 MSEK (7) inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2017 hade vinstandelsstiftelsen ett innehav om 215 500 aktier (143 500) i Lindab. Utöver den svenska vinstandelsplanen finns det även en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.
Lindabs hållbarhetsarbete har en tydlig koppling till bolagets långsiktiga värdeskapande och relation till bolagets kunder, medarbetare och andra intressenter. Inom ramen för begreppet hållbarhet ingår arbetet med miljö, mänskliga rättigheter, personal och sociala förhållanden samt antikorruption. Hållbarhetsarbetet styrs genom ett antal policys och riktlinjer. De mest centrala är bolagets uppförandekod, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy, likabehandlingspolicy, antikorruptionspolicy samt ISO 26000 och FN:s Global Compact. Dessa täcker in områdena miljö, mänskliga rättigheter, personal och sociala förhållanden samt antikorruption. Arbetet styrs även utifrån risker och möjligheter i relation till dessa områden. De risker som bedömts vara väsentliga för verksamheten, och hur dessa hanteras, redovisas på sid 40 och 59-62 i denna årsredovisning. För övrigt ingår risker som en del av arbetet med att prioritera vilka hållbarhetsfrågor bolaget ska arbeta med.
Lindab har upprättat en hållbarhetsrapport enligt GRI. Hållbarhetsrapportens innehåll framgår av det GRI-index som återfinns på Lindabs hemsida www.lindabgroup.se/hållbarhet.
Nedan följer en genomgång av de olika områdena inom ramen för årsredovisningslagens sjätte kapitel, med sidhänvisningar för mer information.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och lösningar för bättre inomhusklimat och för förenklat byggande. Samtliga produkter och lösningar kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad. Målet är att skapa värde för samtliga intressenter i värdekedjan. Läs mer om Lindabs affärsmodell och hur bolaget skapar värde på sid 12-15.
Lindabs löpande miljöarbete styrs av koncernens miljöpolicy. Det direkta ansvaret för miljöfrågor ligger hos de lokala bolagen. Miljörisker och hur dessa hanteras beskrivs på sid 40 och sid 61. Resultatindikatorer för miljö redovisas på sid 21 samt på sid 7 i GRI-index som finns på www.lindabgroup.com/hållbarhet.
Lindabs uppförandekod anger bland annat de etiska värderingar som ska respekteras och följas i relation till medarbetare och kunder. Ett arbete pågår med att ta fram en uppförandekod särskilt för leverantörer som ska tillgodose de krav som Lindab har på sina leverantörers miljöoch arbetsförhållanden. Lindab stödjer FN:s Global Compact och arbetar mot Agenda 2030, FN:s 17 globala mål om hållbar utveckling, läs mer på sid 23. Lindab har nolltolerans för brott mot mänskliga rättigheter. Med nolltolerans som grundläggande kultur ses inte detta område utgöra någon väsentlig risk i verksamheten och Lindab har därför inga särskilda resultatindikatorer eller granskningsförfaranden för detta.
Lindabs uppförandekod omfattar arbetsmiljöfrågor, antidiskriminering, socialt engagemang samt respekt för personal- och kundintegritetsfrågor. Uppförandekoden är implementerad i hela organisationen och följs kontinuerligt upp och uppdateras. Dessutom finns en arbetsmiljöpolicy som ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågor och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete. Lindab har en nollvision vad avser arbetsplatsolyckor och arbetar målmedvetet för att öka medvetenheten hos medarbetarna om betydelsen av att följa rutiner och minimera risker, läs mer på sid 21. Lindabs likabehandlingspolicy anger riktlinjer för att säkerställa att anställda inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl. Lindab uppmuntrar medarbetarna att rapportera incidenter som rör diskriminering och trakasserier, antingen till närmaste chef eller via bolagets visselblåsarfunktion som garanterar anonymitet. Medarbetarna har årliga utvecklingssamtal och medarbetarundersökningar genomförs kontinuerligt i de olika länderna. De indikatorer som används för uppföljning är sjukfrånvaro, arbetsplatsolyckor, könsfördelning och resultat från medarbetarundersökningar. Läs mer om Lindabs arbete kring medarbetarfrågor på sid 32-33.
Lindab har ett starkt fokus på affärsetik och till stöd för arbetet finns bolagets uppförandekod som innehåller en antikorruptionspolicy, vilken uppdaterats under 2017. Policyn utgör det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare inom antikorruption. En e-learningutbildning kopplad till uppförandekoden och dess innehåll kring antikorruption kommer att genomföras under 2018 för koncernens tjänstemän och säljpersonal. Vid introduktionsprogram för nyanställda sker utbildning inom antikorruption. Lindab har nolltolerans mot all form av oetiskt eller korruptionsliknande beteende och uppmuntrar medarbetare som har rimliga skäl att misstänka oegentligheter eller överträdelser att rapportera detta, bland annat via bolagets visselblåsarfunktion.
För Lindab är det prioriterat att aktivt arbeta med att minimera den miljöpåverkan som koncernens verksamhet och produkter ger upphov till och koncernens miljöpolicy utgör grunden till hur Lindab ska driva sitt miljöarbete. Som ett led i detta arbete är Lindabs alla större produktionsenheter certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet 14001.
Lindab arbetar aktivt med produktutveckling och ständiga förbättringar. Målsättningen är att successivt skapa nya produkter, vilka bland annat är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, förbättrar kundernas miljöprestanda och är energieffektiva. Ett bevis på koncernens ständiga arbete för ökad kvalité var att Lindab, som första aktör i Europa, under året blev certifierad av Eurovent för högsta täthetsklassen D för de cirkulära kanalsystemen Lindab Safe och Lindab Safe Click.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 m3. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. Bolaget kontrollerar, följer upp och åtgärdar i samråd med lokala myndigheter. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt. Övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet hänför sig bland annat till energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-55.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om vi inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.
Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Ope-
rativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en övergripande beskrivning av koncernens identifierade riskområden.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste leverantörerna av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att koordinera alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
Lindab kan av olika skäl drabbas av driftstörningar såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll. Med sin globala närvaro har koncernen goda möjligheter att flytta verksamheter till andra platser om någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Koncernens globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar.
Lindabs försäljning riktar sig till ett stort antal kunder, vilket medför att koncernen är begränsat exponerad vad gäller enskilda kundförluster. Dock finns alltid en risk att kunders finansiella ställning ändras, vilket kan medföra att deras betalningsförmåga kan försämra och det i sin tur kan leda till att Lindab inte får betalt för sålda produkter. För att minimera risken för kundförluster har ett antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Vidare arbetar koncernen i möjligaste mån med kreditupplysningar på kunder. Den enskilt största kunden som Lindab säljer till motsvarar 1,9 procent (1,7) av koncernens årsomsättning.
Fram till och med 31 december 2017 har koncernen tillämpat en princip att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent, om inte fordringarna är kreditförsäkrade eller koncernen har säkerhet som motsvarar fordringsbeloppet. Utöver detta har även reserveringar skett för individuellt betydande exponeringar som inte faller inom ramen för beskrivningen ovan.
Baserat på ovan nämnda princip uppgick reserven för osäkra kundfordringar per den 31 december 2017 till 88 MSEK (97). Under året har det kostnadsförts 13 MSEK (23) avseende reservering för osäkra kundfordringar, motsvarande 0,1 procent (0,3) av koncernens nettoomsättning, se not 21.
Risken för kundförluster har inte ändrats efter den 31 december 2017, men däremot har reservationsmodellen för befarade kundförluster förändrats. Till följd av ny redovisningsstandard (IFRS 9) kommer bolaget från och med 2018 ändra sin värderingsmetodik för beräkning av kreditförlustreserv för kundfordringar. Förändringen bedöms inte ha någon väsentlig finansiell påverkan på koncernens redovisade värden. För ytterligare upplysningar, se not 2.
Den finansiella risken kopplad till tvister avser de kostnader som kan uppstå till följd av att koncernen är part i olika legala tvister. Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen ligger hos den legala funktionen inom Lindab som leds av koncernens chefsjurist. Koncernbolagen har under året endast varit inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten.
Inom segment Building Systems görs regelbundet avsättningar för potentiella framtida anspråk. Avsättningarna bygger bland annat på Building Systems historiska kostnader för olika reklamationer. Härutöver görs inom såväl Building Systems som Products & Solutions avsättningar för uppkomna tvister, som bedöms utmynna i risk för betalningsansvar. Garantiavsättningen för 2017 uppgick till 11 MSEK (8). För ytterligare information, se not 24.
Lindab harmoniserar koncernens affärsprocesser och konsoliderar IS/ IT-system i syfte att etablera en effektiv och hållbar värdekedja som erbjuder olika kund- och marknadssegment leveranser och service i balans med totalkostnad.
För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning på verksamhetskritiska system har tillämpliga grader av redundans i IT-infrastrukturutrustning (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats.
Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs för verksamhetskritiska IS/IT-system.
En koncernövergripande projektmetod är implementerad för att stödja en störningsfri uppstart vid utrullning av harmoniserade affärsprocesser och gemensamma konsoliderade IS/IT-system.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki Construction, Tata Steel, Arcelor Mittal Construction, Marley, Balex Metal, Budmat, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt och Lindabs konkurrenskraft påverkas delvis av förändringar på råvarupriserna.
Lindab rationaliserar kontinuerligt produktion, distribution och organisation för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer med kunderna samt att ge mervärde genom att med Lindabs produkter och systemlösningar förenkla byggandet.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab har egen verksamhet i 32 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför en inverkan på Lindab. På samma sätt kan en politisk orolighet eller annan instabilitet ha en påverkan på Lindab.
Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med cirka 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNP-utvecklingen, fast med större fluktuation. Marknaden för yrkesbyggnader ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt är större och har längre ledtider.
Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt finanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.
För beskrivning av finansiella risker, se not 3.
Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa, och upplever generellt att skattelagstiftning och tillämpningen av denna blivit mer komplex. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att ha uppdaterade och välfungerande system och processer för hantering av skatter och avgifter.
Inom inkomstskatteområdet fokuseras även på internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den s.k. armlängdsprincipen. De flesta länder där Lindab har bolag är medlemmar i OECD. Lindab arbetar kontinuerligt med att tillse att koncernen följer OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, både vad gäller prissättningen, dokumentation och i övrigt. Under 2017 har det bedrivits ett tillkommande arbete med att för första gången upprätta, kvalitetssäkra och till skattemyndighet inrapportera den koncernövergripande Country by Country Reporting.
Lindab arbetar i övrigt med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har även löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas av högre rörelsekostnader eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.
Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra materiell negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför begränsad miljöpåverkan. I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras. Under 2017 och 2016 gjordes inga avsättningar för befarade tillkommande miljöåtaganden. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall som återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
För att skydda bolaget och tredje man vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består av, eller är en följd av miljöskada.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där koncernen är verksam. En uppförandekod är framtagen och implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga anställda på Lindabs marknader följer god affärssed.
Inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt förekommer det att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte följer god affärssed. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid med konkurrensreglerna accepteras inte. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum inom koncernen.
En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Lindabs arbetsmiljöpolicy är implementerad i koncernen med tydligt formulerat ansvar för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård.
Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). Under perioden 2014 till 2016 minskade LTIF från 12,3 till 8,8, men ökade något för 2017, till 9,3. Vid mycket allvarliga olyckor, med risk för bestående men, ska koncernchefen informeras inom 24 timmar och uppföljning med korrigerande och förebyggande åtgärder genomföras inom två veckor. Under 2017 inträffade en allvarlig olycka. Den skadade personen är helt återställd.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2017 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är 76 331 982 (76 331 982).
Under 2017 beslutades om ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare och med anledning av detta program har 75 000 optioner emitterats samt avyttrats på marknadsmässiga villkor till dessa. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att vid viss tidpunkt år 2020 förvärva en aktie i Lindab till avtalad teckningskurs (108,80 SEK).
Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 5 206 MSEK (5 576) och 6 970 aktieägare (7 257) per den 31 december 2017. Den största aktieägaren i relation till utestående aktier är Creades AB som äger 10,4 procent (10,3). Därefter följer Fjärde AP-fonden 9,8 procent (8,0), Lannebo Fonder 9,1 procent (8,0), Handelsbanken Fonder 8,1 procent (8,1) och IF Skadeförsäkring 5,1 procent (4,9). Dessa fem största ägare innehar tillsammans 42,5 procent (39,3) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehaven utgör 61,2 procent (57,3) av aktierna, Lindabs eget innehav ej medräknat.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 30 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 3 maj 2018 beslutar om en utdelning på 1,55 SEK per aktie, vilket är i linje med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 118 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 7 maj 2018, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 11 maj 2018.
| SEK | 2017 |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 312 321 418 |
| Årets vinst | 839 378 |
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 313 160 796 |
SEK
| Totalt | 313 160 796 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 194 846 224 |
| Till aktieägarna utdelas 1,55 SEK per aktie | 118 314 572 |
Nettoomsättningen uppgick till 8 242 MSEK (7 849), vilket var en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till 4 procent. Valutaeffekter har påverkat omsättningen positivt med 1 procent, medan genomförda förvärv och avyttringar endast påverkade marginellt. Nettoomsättningen i utlandet ökade med 7 procent och uppgick till 6 246 MSEK (5 846), vilket motsvarade 76 procent (74) av koncernens totala försäljning.
Lindab har egen verksamhet i 32 länder (32) och hade under 2017 en geografisk fördelning med 46 procent (47) av totalförsäljningen inom Norden, 33 procent (33) inom Västeuropa, 18 procent (17) inom CEE/ CIS samt 3 procent (3) till övriga marknader.
Under 2017 visade Lindab positiv organisk tillväxt under samtliga kvartal. Det större segmentet Products & Solutions hade en organisk tillväxt för helåret på 5 procent, medan omsättningen i Building Systems organiskt minskade med 7 procent. Inom Products & Solutions var försäljningsutvecklingen särskilt god i Väst- och Östeuropa. Försäljningsutvecklingen för segmentet Buildings Systems har däremot varit negativ, förklarat av en svag försäljning i främst Västeuropa.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt under andra halvåret.
Bruttoresultatet ökade med 2 procent till 2 185 MSEK (2 139). Bruttomarginalen uppgick 27 procent (27) av nettoomsättningen.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 79 MSEK (72). Denna intäkt var till övervägande del relaterad till kursvinster på operativa rörelsefordringar/ skulder under både år 2017 som 2016. Utöver detta har även reali-
| 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 8 242 | 7 849 | 7 589 |
| Förändring, MSEK | 393 | 260 | 586 |
| Förändring, % | 5 | 3 | 8 |
| Varav | |||
| Organiskt, % | 4 | 4 | 2 |
| Förvärv/Avyttring, % | 0 | 0 | 4 |
| Valutaeffekter, % | 1 | –1 | 2 |
sationsresultat vid avyttring av anläggningstillgångar påverkat saldot med 9 MSEK (17).
Försäljnings- och administrationskostnaderna ökade med knappt 2 procent, till 1 604 MSEK (1 577), och motsvarande därmed 19 procent (20) av nettoomsättningen. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 68 MSEK (65), vilket motsvarade 0,8 procent (0,8) av nettoomsättningen.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 100 MSEK (86). En stor del av beloppet hänför sig till kursförluster på operativa rörelsefordringar/-skulder. I posten ingår även engångs- och omstruktureringskostnader med 19 MSEK (17), se engångskostnader sidan 65.
Årets totala av- och nedskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 8), uppgick till 162 MSEK (174), varav 35 MSEK (38) avser immateriella tillgångar. Av dessa avsåg 4 MSEK (5) avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultatet ökade till 492 MSEK (483) och denna förbättring var till sin helhet hänförlig till segmentet Products & Solutions, då Building Systems rörelseresultat utvecklades negativt under året. Justerat rörelseresultat var i linje med föregående år och uppgick till 511 MSEK (511). Justerad rörelsemarginal minskade till 6,2 procent (6,5).
Totala engångsposter och omstruktureringskostnader som belastat rörelseresultatet uppgick till –19 MSEK (–28), se vidare specifikation av engångsposter och omstruktureringskostnader på sidan 65. Årets engångsposter och omstruktureringskostnader avser främst kostnader för uppsägning av tidigare koncernchef, strukturförändringar och kostnader i samband med översyn av den icke ventilationsrelaterade verksamheten. Föregående år avsåg kostnaden i huvudsak kostnadsbesparande aktiviteter.
Resultat före skatt uppgick till 467 MSEK (445), vilket är en ökning med 5 procent. Finansnettot har förbättrats under året till –25 (MSEK) –38, bland annat som en följd av förändrade villkor i samband med tecknandet av nya kreditavtal under sommaren 2017.
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till –120 MSEK (–139) och den effektiva skattesatsen uppgick till 26 procent (31). Aktuell skatt uppgick till –126 MSEK (–120) och uppskjuten skatt motsvarade 6 MSEK
| MSEK | 2017 Andel, % | 2016 Andel, % | 2015 | Andel, % | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 3 752 | 46 | 3 654 | 47 | 3 372 | 44 |
| Västeuropa | 2 699 | 33 | 2 600 | 33 | 2 481 | 33 |
| CEE/CIS | 1 524 | 18 | 1 352 | 17 | 1 408 | 19 |
| Övriga marknader | 267 | 3 | 243 | 3 | 328 | 4 |
| Totalt | 8 242 | 100 | 7 849 | 100 | 7 589 | 100 |
(–19). Den genomsnittliga skattesatsen var 19 procent (20). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Den lägre effektiva skattesatsen jämfört med föregående år förklaras främst av att Lindab i högre grad kunnat tillgodoräkna sig underskottsavdrag, vilket minskade den totala skattekostnaden. Vidare förklaras den av att det i rörelseresultatet för året ingick större ej skattepliktiga intäkter, medan föregående år innehöll belopp av större ej avdragsgilla kostnader. Den högre effektiva skattesatsen jämfört med den genomsnittliga skattesatsen förklaras av att Lindab inte fullt ut kunnat tillgodoräkna sig underskottsavdrag. För ytterligare information se not 14.
Årets resultat uppgick till 347 MSEK (306), vilket motsvarar ett resultat efter skatt per aktie (före och efter utspädning) om 4,54 SEK (4,02).
Totalresultatet uppgick till 387 MSEK (433). Totalresultatet inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt skatt. Omräkningsdifferenser avseende utländska verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar stod för största delen av förändringen mellan åren. Utvecklingen av omräkningsdifferenser drivs i huvudsak av nettoinvesteringar.
Koncernen rapporteras i två segment, Products & Solutions och Building Systems. Fördelningen av nettoomsättning och rörelseresultat per segment framgår av tabellen nedan.
Products & Solutions produkt- och lösningserbjudande omfattar produkter och hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak och vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader.
Nettoomsättningen uppgick till 7 360 MSEK (6 949), en ökning med 6 procent, varav 5 procent var relaterad till organisk tillväxt. Försäljningen ökade under 2017 inom samtliga geografiska regioner och merparten av produktområdena inom ventilationsområdet hade positiv organisk tillväxt. Särskild god var den inom ventilationsprodukter, inneklimatslösningar och luftbehandling, medan den minskade inom brandsäkerhet. Vidare ökade även försäljningen inom segmentet vad gäller takavvattning och byggprodukter, medan omsättningen relaterad till bygglösningar minskade.
Den organiska försäljningstillväxten var fortsatt positiv i Norden. Danmark, som är regionens näst största marknad, visade särskilt god utveckling. Även Finland och Norge visade bra tillväxt, medan försäljningen utvecklades något negativt i Sverige till följd av stora projektleveranser föregående år. Västeuropa visade under året en tydlig tillväxt med organiskt tillväxt i merparten av marknaderna. Den starka tillväxten i Irland från 2016 fortsatte även under 2017, med ytterligare försäljningsrekord som följd. På denna marknad genomförde Lindab dessutom ett företagsförvärv i slutet av året, för att ytterligare stärka den framtida närvaron på den växande irländska ventilationsmarknaden. Försäljningstillväxten fortsatte i Storbritannien och ingen mätbar negativ påverkan noterades på grund av Brexit. Även i CEE/CIS, som står för 15 procent av segmentets omsättning, var försäljningstillväxten mycket god under helåret, med organisk tillväxt i regionens fyra största marknader; Polen, Ungern, Tjeckien och Rumänien.
Justerat rörelseresultat ökade med 4 procent till 590 MSEK (565). Justerad rörelsemarginal uppgick till 8,0 procent (8,1). Förbättringen i rörelseresultat förklaras främst av högre volymförsäljning, drivet av framförallt Väst- och Östeuropa.
Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
Nettoomsättningen under 2017 uppgick till 882 MSEK (900), vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter var minskningen 7 procent.
Försäljningsutvecklingen under året var mycket varierad mellan enskilda marknader. CEE/CIS hade god försäljningstillväxt under året medan försäljningen till Västeuropa minskade. I CEE/CIS drevs tillväxten framförallt av segmentets två viktiga marknader; Ryssland och Vitryssland. I dessa länder har försäljnings- och marknadssituationen förbättrats, framförallt i Ryssland, och länderna hade tillsammans en stabil orderingång i slutet av året. Däremot minskade försäljningen i Polen. Marknadssituationen i Västeuropa var samtidigt utmanande med minskad försäljning i merparten av länderna inklusive segmentets största marknad Tyskland. Försäljningen till Afrika reducerades under året, vilket främst förklaras av särskilt stora projektleveranser föregående år.
Justerat rörelseresultat uppgick till –42 MSEK (–12). Justerad rörelsemarginal uppgick till –4,8 procent (–1,3). Försäljningsminskningen på enskilda marknader, lågt kapacitetsutnyttjande i produktionen samt ökade råmaterialpriser förklarar merparten av resultatförsämringen.
| Nettoomsättning | Rörelseresultat | Rörelsemarginal, % | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Products & Solutions | 7 360 | 6 949 | 6 727 | 6 084 | 5 496 | 590 | 565 | 504 | 471 | 360 | 8,0 | 8,1 | 7,5 | 7,7 | 6,6 |
| Building Systems | 882 | 900 | 862 | 919 | 1 027 | –42 | –12 | 16 | 52 | 159 | –4,8 | –1,3 | 1,9 | 5,7 | 15,5 |
| Övrig verksamhet | - | - | - | - | - | –37 | –42 | –57 | –26 | –21 | ET | ET | ET | ET | ET |
| Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader |
8 242 | 7 849 | 7 589 | 7 003 | 6 523 | 511 | 511 | 463 | 497 | 498 | 6,2 | 6,5 | 6,1 | 7,1 | 7,6 |
| Engångsposter och omstrukturerings kostnader |
- | - | - | - | - | –19 | –28 | 6 | –30 | –46 | ET | ET | ET | ET | ET |
| Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader |
8 242 | 7 849 | 7 589 | 7 003 | 6 523 | 492 | 483 | 469 | 467 | 452 | 6,0 | 6,2 | 6,2 | 6,7 | 6,9 |
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 | 8 242 | 7 849 |
| Kostnad för sålda varor | 6, 8, 9, 27 | –6 057 | –5 710 |
| Bruttoresultat | 2 185 | 2 139 | |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 79 | 72 |
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 27 | –1 068 | –1 061 |
| Administrationskostnader | 6, 8, 9, 10, 27 | –536 | –516 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –68 | –65 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –100 | –86 |
| Summa rörelsekostnader | –1 693 | –1 656 | |
| Rörelseresultat | 492 | 483 | |
| Ränteintäkter | 13 | 19 | 11 |
| Räntekostnader | 13 | –36 | –43 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 13 | –8 | –6 |
| Finansnetto | –25 | –38 | |
| Resultat före skatt | 467 | 445 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –120 | –139 |
| Årets resultat | 347 | 306 | |
| – hänförligt till moderbolagets aktieägare | 347 | 306 | |
| – hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 0 | |
| Resultat per aktie, före och efter utspädning, SEK | 15 | 4,54 | 4,02 |
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 347 | 306 | |
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer | –9 | –27 | |
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer | 3 | 6 | |
| Summa | –6 | –21 | |
| Poster som senare kommer återföras i resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 63 | 193 | |
| Säkring av nettoinvestering | –21 | –57 | |
| Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 4 | 12 | |
| Summa | 46 | 148 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | 40 | 127 | |
| Totalresultat | 387 | 433 | |
| – hänförligt till moderbolagets aktieägare | 387 | 433 | |
| – hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 0 |
| 2017 | Products & Solutions |
Building Systems |
Övrig verksamhet |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Justerat rörelseresultat | 590 | –42 | –37 | 511 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader | - | - | –19 | –19* |
| Rörelseresultat | 590 | –42 | –56 | 492 |
| 2016 | ||||
| Justerat rörelseresultat | 565 | –12 | –42 | 511 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader | –24 | - | –4 | –28** |
| Rörelseresultat | 541 | –12 | –46 | 483 |
Rörelseresultatet har justerats med följande engångsposter och omstruktureringskostnader, vilka redovisats som övriga rörelseintäkter, övriga rörelsekostnader samt av- och nedskrivningar.
2017* –19 MSEK avseende uppsägningskostnader för koncernchef, utvärdering av strukturella alternativ och governance projekt.
2016** –28 MSEK avseende kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade jämfört med föregående år och uppgick till 410 MSEK (499). Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten före beaktande av rörelsekapitalets förändring var visserligen starkare än tidigare, men eftersom rörelsekapitalets negativa kassaflödesmässiga förändring var större resulterade det nettomässigt i en försämring om –89 MSEK (39) jämfört med föregående år.
Förändringen av rörelsekapital uppgick totalt till –100 MSEK (25). Varulagerförändringen påverkade kassaflödet negativt med –81 MSEK (–77) och förändringen i rörelsefordringar uppgick kassaflödesmässigt till –99 MSEK (–36). Vad gäller rörelseskulder hade dessa en positiv påverkan på kassaflödet med 80 MSEK (138). Utvecklingen totalt sett förklaras huvudsakligen av försäljningsökningen inom Products & Solutions samt en effekt av högre förskottsinbetalningar från kunder inom Building Systems föregående år.
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av orealiserade kursdifferenser, avsättningar och avskrivningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar elimineras, eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 100 MSEK (125). Årets investeringar avsåg till betydande del underhålls- och återinvesteringar samt olika effektiviseringsinvesteringar av produktionsanläggningar. Kassaflödesmässigt påverkades koncernens investeringsverksamhet positivt till följd av avyttrade immateriella och materiella anläggningstillgångar motsvarande 33 MSEK (33). Dessa positiva kassaflöden hänförde sig primärt till avyttringar av fastigheter för båda åren.
Netto uppgick kassaflödet för investeringsverksamheten till –67 MSEK (–92), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag.
Den 14 december förvärvade Lindab A.C. Manufacturing Ltd på Irland. I samband med detta reglerades en del av köpeskillingen, vilket medförde ett kassaflödespåverkande utflöde till säljande part om –69 MSEK (-). Bolaget som köptes hade vid förvärvstidpunkten likvidmässiga nettotillgångar om 5 MSEK (-), varmed koncernens kassaflöde netto påverkades med –64 MSEK (-) vid tillträdet. För ytterligare information om förvärvet av A.C. Manufacturing Ltd, se vidare not 5.
Lindab avyttrade under året det vilande bolaget Lindab Innovation AB. Erhållen köpeskilling i samband med avyttringen uppgick till 0 MSEK (-).
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –360 MSEK (-290). Förändringen mellan åren bestod i huvudsak av förändrad upplåning under året och därtill har utdelningen om –107 MSEK (–95) till aktieägare varit något större än föregående år.
Vid årets utgång uppgick koncernens nettoskuld till 1 305 MSEK (1 396). Valutaeffekter ökade nettoskulden med 12 MSEK jämfört med föregående år, medan amorteringar av lån har bidragit till den totala minskningen av nettoskulden.
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 492 | 483 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 8 | 162 | 174 |
| Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet | –9 | –14 | |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | 9 | –24 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | –8 | –5 | |
| Summa | 646 | 614 | |
| Erhållen ränta | 19 | 11 | |
| Erlagd ränta | –33 | –41 | |
| Betald skatt | –122 | –110 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 510 | 474 | |
| Förändring av rörelsekapital* | |||
| Varulager (ökning – /minskning +) | –81 | –77 | |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | –99 | –36 | |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | 80 | 138 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | –100 | 25 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 410 | 499 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag | 5 | –64 | - |
| Avyttring av koncernföretag | 5 | 0 | - |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 16 | –21 | –21 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 17 | –79 | –104 |
| Förändring i finansiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Försäljning av immateriella tillgångar | 16 | 0 | 0 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 17 | 33 | 33 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –131 | –92 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 1 656 | 40 | |
| Amortering av lån | –1 910 | –235 | |
| Emission av teckningsoptioner | 1 | - | |
| Utdelning till aktieägare | –107 | –95 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –360 | –290 | |
| Årets kassaflöde | –81 | 117 | |
| Likvida medel vid årets början | 418 | 285 | |
| Kursdifferens likvida medel | 5 | 16 | |
| Likvida medel vid årets slut | 342 | 418 |
*) Rörelsekapital, se definition sidan 112.
Bruttoinvesteringar 2013–2016 Bruttoinvesteringar 2017 % av nettoomsättning
Kassaflöde 2013–2016 Kassaflöde 2017 % av nettoomsättning
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till Rapporten över kassaflöden på sidan 66.
Såväl varulager som kundfordringar har ökat jämfört med föregående år. Varulagret uppgick värdemässigt till 1 256 MSEK (1 159), vilket är en förändring med 8 procent (11). Kundfordringar uppgick till 1 363 MSEK (1 250), vilket motsvarade en ökning om 9 procent (6). Förändringen mellan åren förklaras i huvudsak av en ökad omsättning inom Products & Solutions, men vad gäller kundfordringar även en något ökad andel av ej reglerade fordringar vid förfallotidpunkt. Varulager och kundfordringar vid årets slut uppgick i relation till nettoomsättningen till 15 procent (15) respektive 17 procent (16).
Likvida medel uppgick vid utgången av året till 342 MSEK (418). I likvida medel ingår spärrade medel med 3 MSEK (3). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 615 MSEK (1 404), baserat på en underliggande kreditram på 2 192 MSEK (2 100) den 31 december 2017.
Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 5 784 MSEK (5 642), vilket är marginellt högre än föregående år. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 8,8 procent (8,8).
Eget kapital uppgick vid utgången av år 2017 till 4 130 MSEK (3 849). Nettot av Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter och Säkring av nettoinvesteringar, exklusive skatt, påverkade eget kapital positivt under året med 42 MSEK (136). Samtidigt reducerades det egna kapitalet med –9 MSEK (–27) exklusive skatt till följd av aktuariella förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Eget kapital har även påverkats med 1 MSEK (–) genom utställande av teckningsoptioner till ledande befattningshavare i enlighet med beslut på årsstämman i maj 2017. Utdelning till aktieägare uppgick till –107 MSEK (–95), även det i enlighet med beslut på ordinarie årsstämma. Eget kapital per aktie uppgick till 54,09 SEK (50,41) vid utgången av året och avkastning på eget kapital uppgick för året till 8,8 procent (8,4).
Nettoskulden uppgick per 31 december 2017 till 1 305 MSEK (1 396). Valutaeffekter ökade nettoskulden med 12 MSEK jämfört med föregående år medan amorteringar av lån har bidragit till minskningen av nettoskulden. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 1 696 MSEK (1 871), varav avsatt till pensioner uppgick till 226 MSEK (211). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 391 MSEK (475).
Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella mål. Målet är att den säsongsjusterade nettoskulden* i relation till EBITDA, exklusive engångs- och omstruktureringsposter, inte ska överstiga 2,5. Nettoskuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,3 ggr (0,4).
* Genomsnittlig nettoskuld för året
Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 14,1 ggr (11,4).
Koncernens soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 53,4 procent (51,3).
Lindab har under året tecknat nya kreditavtal. De nya långfristiga kreditavtalen uppgår till 1 700 MSEK med Nordea och Danske Bank respektive 50 MEUR från Raiffeisen Bank International. Avtalen ersätter tidigare kreditavtal om 1 600 MSEK samt ett lån på 500 MSEK. De nya avtalen löper i tre år, till juli 2020, med option att vid två tillfällen förlänga avtalen med ett år i taget.
Ställda säkerheter uppgick till 21 MSEK (22) och eventualförpliktelser uppgick till 19 MSEK (19).
| MSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten och liknande |
16 | 19 | 20 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 12 | 14 |
| Goodwill | 16 | 3 059 | 2 963 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 105 | 89 |
| Summa immateriella tillgångar | 3 195 | 3 086 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 17, 27 | 805 | 799 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 443 | 439 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
17 | 37 | 61 |
| Summa materiella anläggnings tillgångar |
1 285 | 1 299 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 23 | 43 | 45 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 74 | 67 |
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
18 | 4 | 4 |
| Andra långfristiga fordringar | 19 | 3 | 4 |
| Summa finansiella anläggnings tillgångar |
124 | 120 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 604 | 4 505 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 1 256 | 1 159 |
| Kundfordringar | 21 | 1 363 | 1 250 |
| Övriga fordringar | 21 | 67 | 65 |
| Aktuell skattefordran | 5 | 13 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
21 | 88 | 81 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande |
21 | 6 | 12 |
| Likvida medel | 342 | 418 | |
| Summa omsättningstillgångar | 3 127 | 2 998 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 7 731 | 7 503 |
| MSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 260 | 2 260 | |
| Omräkningsreserv | 152 | 106 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 1 638 | 1 403 | |
| 4 129 | 3 848 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 | 1 | |
| Summa eget kapital | 4 130 | 3 849 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 397 | 1 625 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser |
23 | 226 | 211 |
| Summa räntebärande skulder | 1 623 | 1 836 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 96 | 95 |
| Övriga avsättningar | 24 | 13 | 17 |
| Övriga skulder | 19 | 4 | |
| Summa icke räntebärande skulder Summa långfristiga skulder |
128 1 751 |
116 1 952 |
|
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 4 | 2 |
| Checkräkningskredit | 25 | 65 | 29 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 4 | 4 |
| Summa räntebärande skulder | 73 | 35 | |
| Icke räntebärande skulder Förskott från kunder |
189 | 158 | |
| Leverantörsskulder | 864 | 837 | |
| Aktuell skatteskuld | 27 | 34 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 22 | 17 |
| Övriga skulder | 147 | 134 | |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 26 | 528 | 487 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 777 | 1 667 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 850 | 1 702 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
7 731 | 7 503 |
Sysselsatt kapital 2017
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst inkl årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 79 | 2 260 | –43 | 1 213 | 3 509 | 2 | 3 511 |
| Årets resultat | 306 | 306 | - | 306 | |||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | –21 | –21 | –21 | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 194 | 194 | –1 | 193 | |||
| Säkring av nettoinvestering | –45 | –45 | –45 | ||||
| Summa totalresultat | - | - | 149 | 285 | 434 | –1 | 433 |
| Utdelning till aktieägare | –95 | –95 | –95 | ||||
| Transaktioner med aktieägarna | - | - | - | –95 | –95 | - | –95 |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 79 | 2 260 | 106 | 1 403 | 3 848 | 1 | 3 849 |
| Årets resultat | 347 | 347 | - | 347 | |||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | –6 | –6 | –6 | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 63 | 63 | 0 | 63 | |||
| Säkring av nettoinvestering | –17 | –17 | –17 | ||||
| Summa totalresultat | - | - | 46 | 341 | 387 | 0 | 387 |
| Utdelning till aktieägare | –107 | –107 | –107 | ||||
| Emmission av teckningsoptioner | 1 | 1 | 1 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | - | –106 | –106 | - | –106 |
| Utgående balans per 31 december 2017 | 79 | 2 260 | 152 | 1 638 | 4 129 | 1 | 4 130 |
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt. Sedan år 2017 äger även moderbolaget Lindab LTIP17 AB. Detta är ett bolag som skapades i samband med implementering av teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare enligt beslut vid årsstämman samma år.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 4 MSEK (4). Årets resultat uppgick till 1 MSEK (1). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 32 MSEK (34). Utdelning från dotterbolag har ej erhållits under 2017 eller 2016.
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 | 4 | |
| Administrationskostnader | 6, 9, 10 | –6 | –4 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 12 | - | - |
| Rörelseresultat | –2 | 0 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 32 | 34 |
| Räntekostnader, koncerninterna | 13 | –29 | –33 |
| Resultat före skatt | 1 | 1 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | 0 | 0 |
| Årets resultat* | 1 | 1 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| MSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 30 | 3 467 | 3 467 |
| Finansiella räntebärande anläggningstillgångar | 5 | 6 | |
| Uppskjuten skattefordran | 2 | 2 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 474 | 3 475 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordran på koncernföretag | 32 | 34 | |
| Aktuell skattefordran | 1 | 0 | |
| Likvida medel | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 33 | 34 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 507 | 3 509 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 223 | 329 | |
| Årets resultat* | 1 | 1 | |
| Summa eget kapital | 1 101 | 1 207 | |
| Avsättningar | |||
| Räntebärande avsättningar | 6 | 6 | |
| Summa avsättningar | 6 | 6 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skuld till koncernföretag | 2 226 | 2 198 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 226 | 2 198 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Skuld till koncernföretag | 170 | 96 | |
| Leverantörsskulder | 2 | - | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 2 | 2 |
| Summa icke räntebärande skulder | 174 | 98 | |
| Summa kortfristiga skulder | 174 | 98 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 507 | 3 509 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
Se not 22, Eget kapital och antal aktier, för information om aktietransaktioner och mandat godkända av årsstämman.
Risker, riskhantering och intern kontroll
Se Förvaltningsberättelse, sidorna 57-62, Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-55 samt not 3.
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | –2 | 0 |
| Avsättningar, ej kassaflödespåverkande | 1 | 0 |
| Erlagd ränta | –29 | –33 |
| Betald skatt | –1 | 0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
–31 | –33 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelsefordringar | 0 | 0 |
| Rörelseskulder | 76 | 62 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 45 | 29 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån från koncernföretag | 28 | 32 |
| Mottaget koncernbidrag | 34 | 34 |
| Utdelning till aktieägare | –107 | –95 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –45 | –29 |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital |
||||||
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Över kurs fond |
Balan serad vinst |
Årets resul tat* |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående balans per 1 januari 2016 |
79 | 708 | 90 | 423 | 1 | 1 301 | |
| Årets resultat | 1 | 1 | |||||
| Transaktioner med aktieägare |
|||||||
| Utdelning till aktieägare | –95 | –95 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2016 |
79 | 708 | 90 | 329 | 1 | 1 207 | |
| Årets resultat | 1 | 1 | |||||
| Transaktioner med aktieägare |
|||||||
| Utdelning till aktieägare | –107 | –107 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2017 |
79 | 708 | 90 | 223 | 1 | 1 101 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.
| MSEK om ej annat anges | ||
|---|---|---|
| Nettoomsättning och resultat | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 8 242 | 7 849 | 7 589 | 7 003 | 6 523 |
| Tillväxt, % | 5 | 3 | 8 | 7 | –2 |
| varav organiskt | 4 | 4 | 2 | 5 | –1 |
| varav förvärv/avyttring | 0 | 0 | 4 | 0 | 1 |
| varav valutaeffekter | 1 | –1 | 2 | 2 | –2 |
| Omsättning i utlandet, % | 76 | 74 | 76 | 75 | 76 |
| Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA | 654 | 657 | 637 | 625 | 609 |
| Avskrivningar | 162 | 174 | 168 | 158 | 157 |
| Rörelseresultat | 492 | 483 | 469 | 467 | 452 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader1) | –19 | –28 | 6 | –30 | –46 |
| Justerat rörelseresultat | 511 | 511 | 463 | 497 | 498 |
| Resultat före skatt | 467 | 445 | 431 | 386 | 329 |
| Årets resultat | 347 | 306 | 305 | 283 | 233 |
| Totalresultat | 387 | 433 | 228 | 366 | 283 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 410 | 499 | 460 | 278 | 620 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –131 | –92 | –288 | –292 | –111 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –360 | –290 | –177 | –24 | –482 |
| Årets kassaflöde | –81 | 117 | –5 | –38 | 27 |
| Operativt kassaflöde | 484 | 544 | 442 | 58 | 546 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||
| Balansomslutning | 7 731 | 7 503 | 7 149 | 6 961 | 6 517 |
| Sysselsatt kapital | 5 826 | 5 720 | 5 506 | 5 438 | 4 952 |
| Nettoskuld | 1 305 | 1 396 | 1 657 | 1 746 | 1 612 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 4 129 | 3 848 | 3 509 | 3 344 | 2 967 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 1 | 1 | 2 | - | - |
| Data per aktie | |||||
| Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 |
| Antal utestående aktier, tusental | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 | 76 332 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,54 | 4,02 | 3,99 | 3,71 | 3,05 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 54,09 | 50,41 | 45,98 | 43,81 | 38,87 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK | 5,37 | 6,54 | 6,03 | 3,64 | 8,12 |
| Utdelning per aktie (för 2017 enligt styrelsens förslag), SEK | 1,55 | 1,40 | 1,25 | 1,10 | - |
| P/E-tal | 15,0 | 18,2 | 15,8 | 17,7 | 20,8 |
| Börskurs vid årets slut, LIAB, SEK | 68,20 | 73,05 | 62,90 | 65,60 | 63,40 |
| Börsvärde vid årets slut | 5 206 | 5 576 | 4 801 | 5 007 | 4 839 |
| Investeringar | |||||
| Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar | 100 | 125 | 151 | 273 | 93 |
1) Engångsposter och omstruktureringskostnader för
– 2017, totalt –19 MSEK, bestående av uppsägningskostnader för koncernchef, utvärdering av strukturella alternativ och governance projekt.
I Lindab anses engångsposter och omstruktureringskostnader föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respektive belopp är av en väsentlig storlek och där med får en inverkan på resultat och nyckeltal.
| Nyckeltal | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| EBITDA–marginal, % | 7,9 | 8,4 | 8,4 | 8,9 | 9,3 |
| Rörelsemarginal, % | 6,0 | 6,2 | 6,2 | 6,7 | 6,9 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 6,2 | 6,5 | 6,1 | 7,1 | 7,6 |
| Vinstmarginal, % | 5,7 | 5,7 | 5,7 | 5,5 | 5,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,8 | 8,8 | 8,6 | 8,9 | 9,1 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,8 | 8,4 | 8,8 | 9,0 | 8,5 |
| Soliditet, % | 53,4 | 51,3 | 49,1 | 48,0 | 45,5 |
| Nettoskuld/EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader | 2,2 | 2,5 | 3,1 | 2,9 | 3,1 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 14,1 | 11,4 | 9,7 | 5,9 | 3,6 |
| Personal | |||||
| Medelantal anställda | 5 143 | 5 134 | 5 052 | 4 541 | 4 368 |
| varav utomlands | 4 016 | 4 012 | 3 951 | 3 466 | 3 350 |
| Antal anställda vid periodens slut | 5 083 | 5 136 | 5 066 | 4 536 | 4 371 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader | 2 144 | 2 029 | 1 969 | 1 778 | 1 659 |
| Försäljning per anställd, KSEK | 1 603 | 1 529 | 1 502 | 1 542 | 1 493 |
För finansiella definitioner, se sidan 112.
| Not | Innehåll | sid |
|---|---|---|
| 01 | Allmän information | 75 |
| 02 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper | 75 |
| 03 | Finansiella risker | 81 |
| 04 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål |
84 |
| 05 | Företagsförvärv och avyttringar | 85 |
| 06 | Personal och ledande befattningshavare | 87 |
| 07 | Segmentsredovisning | 89 |
| 08 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion | 90 |
| 09 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 90 |
| 10 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 91 |
| 11 | Forskning och utveckling | 91 |
| 12 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 91 |
| 13 | Finansiella intäkter och kostnader | 91 |
| 14 | Skatt på årets resultat | 92 |
| 15 | Resultat per aktie | 93 |
| 16 | Immateriella tillgångar | 94 |
| 17 | Materiella anläggningstillgångar | 96 |
| 18 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 97 |
| 19 | Andra långfristiga fordringar | 97 |
| 20 | Varulager | 97 |
| 21 | Kortfristiga fordringar | 97 |
| 22 | Eget kapital och antal aktier | 98 |
| 23 | Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 98 |
| 24 | Övriga avsättningar | 100 |
| 25 | Koncernens upplåning och finansiella instrument | 101 |
| 26 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 102 |
| 27 | Leasing | 103 |
| 28 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 103 |
| 29 | Transaktioner med närstående | 104 |
| 30 | Händelser efter rapportperioden | 104 |
| 31 | Koncern- och intresseföretag | 105 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 18 mars 2018, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 3 maj 2018.
Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång framgår av not 31.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.
Koncernen och moderföretaget tillämpar i denna årsredovisning för första gången de nya och ändrade standarder och tolkningsuttalanden som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2017 eller senare. Förutom de ändringar som omnämns nedan har dessa inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens eller moderföretagets finansiella rapporter.
IAS 7 Rapport över kassaflöden (ändring). IAS 7 har ändrats och innebär bland annat utökade upplysningskrav på förändringar i skulder som är hänförliga till finansieringsverksamheten. Koncernen och moderbolaget lämnar denna information i not 25.
Inga nya eller ändrade IFRS har förtidstillämpats.
Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft Ett antal nya och ändrade standarder samt tolkningar har givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRIC), standarder och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2018. Dessa har Lindab inte tillämpat vid upprättandet av denna finansiella rapport, men de nya samt ändrade standarder och tolkningar som framåtriktat bedöms få en påverkan på koncernens finansiella rapporter den period då de för första gången tillämpas är:
Övriga standarder och tolkningar som ännu inte trätt i kraft bedöms inte ha väsentlig effekt på koncernens finansiella redovisning.
IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller nya principer för hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. Avgörande för vilken värderingskategori en finansiell tillgång hänför sig till beror dels på företagets affärsmodell (syftet med innehavet av den finansiella tillgången), dels den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden.
Den nya standarden innehåller även nya regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som innebär att den tidigare "incurred loss-metoden" ersätts av en ny "expected loss-metod". Nedskrivningsreglerna i IFRS 9 bygger på en trestegsmodell, där redovisningen av nedskrivningar styrs av förändringar i kreditrisken på de finansiella tillgångarna. Med andra ord är det inte längre nödvändigt att en förlusthändelse inträffar för att en nedskrivning ska redovisas. Standarden innehåller dock förenklingsregler för kundfordringar och leasingfordringar. Dessa innebär att en reserv för kreditförluster kan redovisas direkt och att ingen bedömning behöver göras avseende förändringar i kreditrisken.
Vad gäller säkringsredovisning kvarstår de tre typerna av säkringsredovisningsmodeller som idag finns i IAS 39 (kassaflödesäkringar, verkligt värde säkring och säkring av nettoinvesteringar). IFRS 9 medför dock högre flexibilitet för vilka transaktioner som säkringsredovisning kan tillämpas på. Standarden innebär utökade möjligheter att säkra riskkomponenter i icke-finansiella poster samt att fler typer av instrument kan ingå i en säkringsrelation. Vidare finns det kvantitativa kravet på effektivitet om mellan 80 – 125 procent inte längre krav.
Baserat på genomförd analys kommer IFRS 9 i huvudsak påverka bolagets värderingsmetodik vad gäller beräkning av kreditförlustreserv avseende finansiella tillgångar. Värdemässigt är dock slutsatsen att standarden inte kommer att ha någon betydande effekt på Lindabs redovisning och till följd härav kommer inga omräkningar av tidigare perioder att ske. IFRS 9 tillämpas framåtriktat från första obligatoriska tillämpningsdatum och jämförelsesiffrorna räknas inte om till följd av immaterialitet.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt kopplade tolkningsuttalanden. IFRS 15 introducerar en principbaserad femstegsmodell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt. Grundprincipen är att redovisade intäkter ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktuellt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll till de produkter och tjänster som levereras till motpart.
Lindab har under 2017 utvärderat effekterna av den nya standarden genom att identifiera och analysera de mest väsentliga intäktsströmmarna i koncernen. Utfallet av analysen är att intäkter i allt väsentligt kommer att redovisas vid samma tidpunkt som enligt nuvarande standard, både avseende Products & Solutions och Building Systems. Några mindre effekter kommer att uppstå till följd av förändrad redovisningstidpunkt för vissa intäktsrelaterade komponenter i kundkontrakt (exempelvis tidpunkt för redovisning av kassarabatter), men Lindab bedömer att dessa skillnader i redovisning mellan de olika intäktsstandarder inte är av väsentlig karaktär. Mot bakgrund av denna genomförda analys sker därmed inte någon omräkning av tidigare finansiellt rapporterade tal.
Lindabs nuvarande affärsmodell baseras på att koncernen genom Products & Solutions erbjuder kunder enskilda standardiserade produkter, anpassade tekniska lösningar eller hela system för ventilation, kyla/värme. Segmentet erbjuder även byggprodukter så som takavvattning i stål, beklädnad av tak/vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bärlagskonstruktioner samt hallbyggnader. Inom Building Systems erbjuds kunderna monteringsfärdiga stålbyggnadssystem, vilka kan bestå av enskilda delar eller kompletta lösningar för hela det yttre skalet (det vill säga stommar, väggar, tak och tillbehör). På samma sätt som nuvarande standard bedöms merparten av intäkterna hänförliga till försäljningen av nämnda produkter redovisas vid den tidpunkt när kontrollen har överförts till kunden, vilket vanligtvis är i samband med att produkterna fysiskt levereras till motparten.
I vissa fall erbjuder koncernen kundanpassningar av system och lösningar, vilka även kan innefatta element av installation och/eller driftsättning. Från ett helhetsperspektiv är detta en mycket begränsad del av koncernens omsättning och framåtriktat bedöms den nya standarden få en liten inverkan på redovisningen i detta avseende, då tillhandahållandet av dessa tjänster normalt ses som att kunden erhåller och förbrukar fördelarna vid leveranstidpunkten. Kontraktuellt kan eventuell installation och/eller driftsättning vara en separat komponent eller en integrerad del med försäljning av produkt. Detta kan påverka tidpunkten för intäktsredovisningen, då det kan vara skilda bedömningar för om det är individuella eller integrerade prestationsåtaganden. Ur ett materialitetsperspektiv bedöms dock inte övergången till IFRS 15 få en väsentlig inverkan på koncernens redovisning och finansiella rapporter i detta avseende.
Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär, beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak endast ursprungliga produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på hur produkt ska användas/underhållas så ses inte lämnade garantier som adderande servicegaranti. Därmed redovisas inte garantierna som separata prestationsåtaganden enligt IFRS 15, utan garantier kommer även framåtriktat redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Ur ett helhetsperspektiv är slutsatsen att implementeringen av IFRS 15 inte kommer att ha någon betydande effekt på Lindabs redovisning och till följd härav kommer inga omräkningar av tidigare perioder att ske. Standarden kommer att tillämpas med full retroaktivitet för koncernen.
IFRS 16 Leasingavtal kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 innebär för leasetagaren att i stort sett samtliga leasingavtal ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Klassificeringen i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte längre göras. Den underliggande tillgången i leasingavtalet redovisas i rapporten över finansiell ställning. I efterföljande perioder redovisas nyttjanderätten till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt justerat för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Leasingskulden redovisas i rapporten över finansiell ställning och redovisas löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med gjorda leasingbetalningar. Leasingsskulden omvärderas vid förändringar i bl.a. leasingperioden, restvärdegarantier och ev. förändringar i leasingbetalningar.
Korta leasingkontrakt (12 månader eller kortare) och leasingavtal där underliggande tillgång uppgår till lågt värde behöver inte redovisas i balansräkningen. Dessa kommer att redovisas i rörelseresultatet på samma sätt som nuvarande operationella leasingavtal.
Lindab har ännu inte utrett vilken påverkan IFRS 16 kommer att få på koncernens finansiella ställning, men balansomslutningen kommer att öka genom aktivering av avtal som för närvarande klassificeras som operationella. Vidare kommer koncernens resultaträkning att förändras genom att nuvarande rörelsekostnader hänförliga till operationella leasingavtal kommer att ersättas med avskrivningar och räntekostnader. Lindab kommer att genomföra ett projekt under år 2018 för att identifiera samtliga leasingkontrakt samt analysera och beräkna effekterna i koncernredovisningen av IFRS 16. I samband med detta kommer även rutiner sättas upp för att säkerställa en riktig redovisning enligt den nya standarden efter att denna har blivit implementerad.
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Lindab International AB och de företag över vilka moderföretaget har bestämmande inflytande, dotterföretag. Bestämmande inflytande föreligger när moderföretaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning.
Moderföretaget gör en ny bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger om fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats.
Konsolidering av ett dotterföretag sker från och med den dag moderföretaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterföretag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer p.g.a. ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.
Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intressebolag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag där bestämmande inflytande förloras återförs den ackumulerade omräkningsdifferensen och redovisas i det koncernmässiga resultatet som en del av realisationsresultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/ övriga kostnader, not 12, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 13.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment består av Products & Solutions och Building Systems.
Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen tillämpas vid transaktioner mellan segmenten.
Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker.
Redovisning av segment framgår av not 7.
Intäkter från varuförsäljning redovisas när de väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, dvs. när Lindab varken behåller rätten att avyttra varorna eller innehar faktisk kontroll över de sålda varorna, när det är sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de hänförliga kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. I de fall produkten kräver installation redovisas intäkten när installationen har slutförts. Eventuella installationstjänster säljs endast i samband med försäljning av produkter och marknadsförs ej som separata tjänster i bolagets produktportfölj.
Lindabs nettoomsättning inom segmentet Products & Solutions avser till övervägande delen enskilda produkter, systemlösningar (det vill säga ett flertal produktkomponenter levererade som en enhetlig produktlösning till kund, exempelvis ventilationssystem) och till mindre delen installationsarbeten. De eventuella installationsarbeten som levereras till kund sker endast i kombination med försäljning av produkter. Nettoomsättningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Segmentet Building Systems tillverkar och säljer kompletta byggnadssystem i stål och har en projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisning sker huvudsakligen vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kontraktet då de väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet överförts till köparen. När det är sannolikt att de totala projektkostnaderna kommer att överstiga de totala intäkterna redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar och kursvinster av rörelsekaraktär.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Under 2017 har bolaget antagit riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilket innebär att dessa personer ska bland annat omfattas av en rörlig långsiktigt kontant ersättning. Utfallet för denna ersättning är baserat på de finansiella prestationsmål som återspeglar värdetillväxten i Lindab under en treårsperiod. Incitatmentsprogrammet redovisas enligt IAS 19 Ersättning till anställda och under intjänandeperioden redovisas det som en kostnad och en kortfristig skuld.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, räntekomponent hänförlig till förmånsbaserade pensionsplaner, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Låneutgifter kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Låneutgifter, ska de i så fall aktiveras.
Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, d.v.s. i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 14.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt när respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter. I detta begrepp ingår inte omstruktureringskostnader.
Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Sedan år 2017 finns dock 75 000 utställda teckningsoptioner, vilka framåtriktat kan påverka beräkning av resultat per aktie. Teckning av aktier med stöd av option kan ske sommaren år 2020 och en option ger då rätt att förvärva en aktie i Lindab.
Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 76. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov bestäms återvinningsvärdet genom att en beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt genomförs. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de två segmenten Products & Solutions samt Building Systems som lägsta kassagenererande enheter för vilka en nedskrivningsprövning görs.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–20 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Av- och nedskrivningar rapporteras i koncernens resultaträkning under Forsknings- och utvecklingskostnader. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s.k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier. Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta inte är möjligt, så sker avskrivning för halvt kalenderår utifrån nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| Byggnader | 20–50 år |
|---|---|
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och inventarier | 5–15 år |
| Fordon och datorer | 3–5 år |
Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock minst årligen oavsett om indikation föreligger. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av det beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet och om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.
Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan.
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut. Vad gäller kundfordringar specifikt tas dessa upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella skulder klassificeras i koncernen antingen som;
Klassificeringen avgör värderingen och redovisningen av värdeförändringar.
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker.
Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, omfattar för Lindabs del derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehav för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på tillgångar i denna kategori redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.
För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
Investeringar som hålles till förfall, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som koncernen har för avsikt att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den s. k. effektivräntemetoden, vilket innebär att en periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde antingen utifrån noterade priser på en aktiv marknad eller om noterade priser inte finns genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsströmmar och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. Denna typ av fordringar uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar det vill säga till det belopp som förväntas inflyta. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar, som kundfordringar, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Finansiella tillgångar som kan säljas, inkluderar icke-derivata finansiella tillgångar som antingen klassificeras som tillgångar som kan säljas eller inte har klassificerats i någon av de andra kategorierna. Tillgångarna värderas till verklig värde med värdeförändringarna i övrigt totalresultat. Vid försäljning återförs ackumulerade värdeförändringar mot årets resultat. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Andra långfristiga värdepappersinnehav, not 18, ingår i denna kategori eftersom de inte har klassificerats i någon annan kategori.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, omfattar derivatskulder som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehav för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
För beskrivning av hur verkligt värde beräknas se ovan under "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet".
Vid varje balansdag utvärderar Lindab om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning p.g.a. inträffade händelser. Objektiva indikationer kan vara avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, betydande finansiella svårigheter för gäldenären och försämring av kundernas kreditvärdighet. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Borttagande av tillgången från rapporten över finansiell ställning sker vid en eventuell konkurs.
Till denna kategori hör lån, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.
Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i IAS 39. För att få tillämpa dessa principer ska säkringen dokumenteras enligt kraven i regelverket. Detta innebär att det ska finnas ett identifierat säkringsförhållande mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samt en koppling till bolagets riskhanteringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska säkringen förväntas vara mycket effektiv och denna effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.
Lindab använder lån som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.
Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Det samma gäller produkter i arbete, vars anskaffningsvärde beräknas utifrån värdet på upparbetade tillverkningskostnader i förädlingsprocessen. I anskaffningsvärdet inkluderas en rimlig andel indirekta tillverkningskostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 22.
Vid årsstämman 2017 beslutades om ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av programmet har 75 000 teckningsoptioner emitterats och avyttrats till ledande befattningshavare enligt marknadsmässig värdering. Programmet är således en marknadsmässig transaktion med närstående och ingen del i programmet är att se som aktiebaserad ersättning. Varje option ger innehavaren en rätt att i vid viss tidpunkt i framtiden (juli/augusti 2020) förvärva en aktie i Lindab till avtalad teckningskurs (SEK 108,80). Värdering av utställda teckningsoptioner sker enligt Black & Scholes optionsvärderingsmodell och eventuell justering av värdet redovisas mot eget kapital.
För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19 Ersättningar till anställda, tillämpas.
Det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl. a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige.
Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s. k. projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av diskonteringsränta som är utfärdad i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga företagsobligationer. I länder där det inte finns fungerande marknad för sådana obligationer används räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster beaktas i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t. ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen värderas till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket motsvaras av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Leasingavtal där Lindab i stor utsträckning tar över samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Alla övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Lindab har ingått finansiella och operationella leasingavtal, se not 27.
I början av leasingperioden redovisas finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingår i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter är proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man får en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämmer med koncernens policy för ägda tillgångar.
Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal skjuts upp och periodiseras över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.
Avgifter som ska betalas under operationella leasingavtal belastar resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhållits och eventuellt kommer att erhållas som stimulans för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelas också linjärt över leasingperioden.
Om en sale and leasebacktransaktion resulterar i ett operationellt leasingavtal och det är uppenbart att transaktionen genomförs till verkligt värde, redovisar koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.
Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning p.g.a. att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 28.
Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 29.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
Ändrade redovisningsprinciper som påverkar moderbolaget år 2017 är i huvudsak det utökade upplysningskravet på förändringar i skulder som är hänförliga till finansieringsverksamheten (kopplat till IAS 7). Denna tillkommande information återfinns i not 25. I övrigt är det inga väsentlig effekter och inga andra ändringar i andra standarder som påverkar moderbolagets redovisning. Det finns inte några framåtriktade nya, aviserade standarder eller tolkningar per 31 december 2017 som bedöms få en materiell inverkan på moderbolagets redovisning.
lagens lokala valuta.
Finansiella risker omfattar finansiering, likviditet, ränterisker och valutarisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies. Koncernens treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer. Uppföljning av hur Treasury policyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen.
| Risk | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Finansiering | ||
| Med finansieringsrisk avses risken för att finansie ringen av koncernens kapitalbehov samt refinansie ring av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
Lindabs totala kreditramar uppgår per den 31 decem ber 2017 till 2 192 MSEK (2 100). |
Lindabs kreditavtal med Nordea/Danske Bank och Raiffeisen Bank International innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab bedömer att kreditvillkoren kommer att upp fyllas. Enligt koncernens Treasury policy ska alltid en långfristig finansiering finnas på plats 12 månader innan befintlig finansiering förfaller. |
| Likviditet | ||
| Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drab bas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. |
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 615 MSEK (1 404), baserat i huvudsak på ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. Se tabell för "Likviditetsrisk" på sid 82. |
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad, vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden januari–juni är kassaflö det vanligtvis negativt för att sedan vara positivt under juli–december. Enligt koncernens Treasury policy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka samtliga förpliktelser i verksamheten. |
| Ränta | ||
| Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränte läge påverkar koncernen negativt. |
Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 305 MSEK (1 396), vilket innebär att koncernen påverkats negativt av stigande räntor. |
Överskottslikviditet används till amortering av befintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Treasury policyn vara 1 -12 månader. Per 31 december 2017 uppgick den till 3 månader (3). Räntesatsen, beräknad som koncernens räntekostnad i förhållande till genomsnitt liga räntebärande skulder uppgår till 2,0 procent (2,2). |
| Valuta | ||
| Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat, kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar: • Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. • Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. |
||
| Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk ningsrisk. |
||
| Transaktionsrisk | ||
| Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan valuta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar och skulder i annan valuta än den funktionella valutan, vilka om räknas till den lokala valutan till balansdagens kurs. Omräkningen av de monetära tillgångarna och skul derna ger upphov till valutakurseffekter, vilka redovi sas i rapporten över totalresultatet. |
75 procent (74) av koncernens försäljning sker i annan valuta än SEK. Totalt sker försäljning i 16 (16) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexponering hän förligt till resultaträkningen, omräknad till SEK uppgår till cirka 200 MSEK (100) årligen. Av transaktionsex poneringen upptagen i balansräkningen var 11 MSEK (11) säkrat vid årets utgång. |
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt för att identifiera sin egen valutaexponering. Vissa speciella order, projekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden. Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergri pande valutaexponering och fattar beslut och genom för eventuell säkring av dotterbolagens exponering. |
| Omräkningsrisk | ||
| Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt to talresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering. |
Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta upp gick vid utgången av 2017 till 3 805 MSEK (3 969). De största valutorna utgörs av EUR 1 337 MSEK (1 364), DKK 518 MSEK (507) och PLN 396 MSEK (370). 1 252 MSEK (1 231) är säkrat via upptagande av lån i utländsk valuta samt en valutaswap. |
Valutasäkring av koncernens omräkningsexpone ring beslutas av CFO i enlighet med koncernens Treasury policy. |
| Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbo |
Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2017 till 945 MSEK |
Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månads |
(638) respektive 376 MSEK (408).
vis och effekten redovisas i finansnettot i rapporten
över totalresultatet.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| mellan | mellan | mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2017 | < 3 mån 3-12 mån 1-2 år 2-5 år 4 79 18 1 392 3 9 12 19 325 355 - - 864 239 - - mellan mellan mellan < 3 mån 3-12 mån 1-2 år 2-5 år 8 54 31 1 591 0 3 3 12 79 382 - - 837 215 - - |
> 5 år | |||
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 2 | ||||
| Skulder avseende finansiell leasing | - | ||||
| Derivatinstrument | - | ||||
| Leverantörsskulder och andra skulder | - | ||||
| Per 31 december 2016 | > 5 år | ||||
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 2 | ||||
| Skulder avseende finansiell leasing | 23 | ||||
| Derivatinstrument | - | ||||
| Leverantörsskulder och andra skulder | - |
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad då den täcks av tillgängliga kreditramar och av inflöde av finansiella tillgångar.
| 2017-12-31 2016-12-31 |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK |
Belopp | Löptid månader |
Belopp | Löptid månader |
|
| Sälj | EUR | –399 | 3 | –323 | 3 |
| Sälj | USD | –4 | 1 | - | - |
| Sälj | CHF | –89 | 3 | - | - |
| Sälj | NOK | –20 | 3 | –22 | 3 |
| Sälj | CZK | –162 | 3 | –111 | 3 |
| Sälj | PLN | –5 | 3 | - | - |
| Sälj | TRY | –1 | 3 | –4 | 3 |
| Sälj total | –680 | –460 | |||
| Köp | EUR | 8 | 3 | 11 | 3 |
| Köp | USD | 75 | 3 | 83 | 2 |
| Köp | CHF | - | - | 67 | 3 |
| Köp | HRK | - | - | 5 | 3 |
| Köp | HUF | 28 | 3 | 45 | 2 |
| Köp | RON | - | - | 2 | 1 |
| Köp | RUB | 185 | 6 | 105 | 6 |
| Köp total | 296 | 318 | |||
| Netto | –384 | –142 |
Lindab koncernen kvittar ingenting i balansräkningen, då koncernen har kvittningsrätt enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 3 MSEK (2) enligt nedanstående uppställning.
| Per 31 december 2017 | Belopp redovisade i balansräkningen |
Finansiella avtal |
Netto |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Valutaderivat | 6 | –3 | 3 |
| Skulder | |||
| Valutaderivat | –3 | 3 | 0 |
| Summa | 3 | 0 | 3 |
| Per 31 december 2016 | Belopp redovisade i balansräkningen |
Finansiella avtal |
Netto |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Valutaderivat | 11 | –2 | 9 |
| Skulder | |||
| Valutaderivat | –2 | 2 | 0 |
| Summa | 9 | 0 | 9 |
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
| Genomsnittskurs jan-dec |
Balansdagens kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valutakod | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Euroland | 1 | EUR | 9,63 | 9,47 | 9,85 | 9,57 |
| Danmark | 1 | DKK | 1,29 | 1,27 | 1,32 | 1,29 |
| Norge | 1 | NOK | 1,03 | 1,02 | 1,00 | 1,05 |
| Polen | 1 | PLN | 2,26 | 2,17 | 2,36 | 2,17 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,11 | 2,11 | 2,11 | 2,11 |
| Ryssland | 100 | RUB | 14,66 | 12,84 | 14,31 | 14,97 |
| Schweiz | 1 | CHF | 8,67 | 8,68 | 8,43 | 8,91 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 10,98 | 11,58 | 11,10 | 11,18 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 36,60 | 35,02 | 38,49 | 35,40 |
| Ungern | 100 | HUF | 3,11 | 3,04 | 3,17 | 3,08 |
| USA | 1 | USD | 8,53 | 8,56 | 8,23 | 9,10 |
| Känslighetsanalys Känslighet, MSEK |
|||
|---|---|---|---|
| Förändring | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Variation i valuta, försäljning | +/–1% | +/–62 | +/–58 |
| Variation i valuta, inköp råmaterial | +/–1% | +/–30 | +/–28 |
| Variation i valuta, nettotillgångar | +/–1% | +/–28 | +/–27 |
| Variation i valuta, nettoskuld | +/–1% | +/–11 | +/–11 |
| Variationer i ränta, % | +/–1% | +/–13 | +/–14 |
Beräkningarna baseras på 2017 respektive 2016 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, till exempel att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring.
Lindab har 75 procent (74) av den totala försäljningen och 77 procent (77) av totala inköp av råmaterial i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Inköp av råmaterial utgör den enda väsentliga valutaexponeringen på kostnadssidan. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar försäljningen med 62 MSEK (58) och inköp av råmaterial med 30 MSEK (28). De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, GBP och NOK. USD är också betydelsefull valuta vad beträffar inköp av råmaterial.
Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta uppgående till 3 805 MSEK (3 969). Den största enskilda nettotillgångarna återfinns i EUR följt av DKK, PLN och HUF. 1 252 MSEK (1 231) av nettotillgångarna är säkrade via lån och valutaswapar. En variation på +/– 1 procent av SEK, med beaktande av befintliga säkringsåtgärder, påverkar nettotillgångarna med 28 MSEK (27).
Lindabs nettoskuld uppgår till 1 305 MSEK (1 396), varav 82 procent (79) är i andra valutor än SEK. De största exponeringarna i utländsk valuta utgörs av lån i EUR och CHF. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar nettoskulden med 11 MSEK (11), varav 10 MSEK (11) redovisas i övrigt totalresultat.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med +/– 1 procent påverkar Lindabs resultat med 13 MSEK (14), varav räntekostnader utgör 11 MSEK (13) och hyreskostnader på befintliga sale and leaseback kontrakt utgör 2 MSEK (1).
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 5 435 MSEK (5 245).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån de finansiella målen som framgår nedan:
Utdelning till aktieägarna ska normalt ske med 30 procent av årets resultat, med beaktande av Lindabs kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.
Exempel på aktiva åtgärder är bland annat att Lindabs styrelse föreslår en utdelning om 1,55 SEK per aktie för 2017. Se även not 22.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs Treasury policy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
Kundkreditrisk hanteras av varje affärsenhet som omfattas av koncernens etablerade policy, rutiner och kontroll. Individuella kreditlimiter identifieras och bedömning görs. Utestående kundfordringar bevakas regelbundet och delar av utestående kundfordringar omfattas av kreditförsäkring. Lindab är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 1,9 procent (1,7) av koncernens totala nettoomsättning. Kreditrisk från tillgodohavanden hos banker och finansinstitut hanteras av koncernens centrala treasuryfunktion i enlighet med koncernens policy. Den totala kreditriskexponeringen motsvarar det redovisade värdet av finansiella tillgångar.
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler, utan utvecklar istället de övergripande principer som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab och som kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter.
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövningen av nedskrivningsbehov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån ledningens beräkningar av framtida kassaflöden, vilka grundas på interna affärsplaner och prognoser.
Redovisad goodwill uppgick till 3 059 MSEK (2 963) vid utgången av året, varav 2 665 MSEK (2 581) avsåg Products & Solutions och 394 MSEK (382) avsåg Building Systems.
Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika aspekter, speciellt vad gäller om händelser inträffat som kan påverka goodwillens värde samt att de antaganden som används vid kassaflödesprognoser och diskontering av dessa kassaflöden är rimliga. Förändringarna i de antaganden som är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan framtida finansiell ställning. För ytterligare information om utförd prövning av nedskrivningsbehov av goodwill, se not 16.
Bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningasprinciper Leasingavtal ska i enlighet med IAS 17 klassificeras som finansiella eller operationella. Enligt IAS 17 är ett finansiellt leasingavtal ett avtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.
En sale and leaseback-transaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och en efterföljande lease av samma tillgång enligt efterföljande leasingavtal. Vid förekomsten av en sale and leaseback-transaktion, där leasingavtalet är operationellt och det framgår att försäljningspriset och villkoren i leasingavtalet bygger på verkligt värde, bedöms försäljning ha skett och således redovisas vinst eller förlust som uppkommit i den period som försäljningen sker.
I IAS 17 presenteras ett antal kriterier som enskilt eller tillsammans är vägledande vid klassificeringen av leasingavtal som finansiella eller operationella.
I not 27 beskrivs de mest väsentliga leasingavtalen som Lindab har ingått. Dessa avser produktionsanläggningar i Luxemburg och Schweiz, samt såväl produktionsanläggningar som kontorsfastigheter i Sverige. Fastigheterna i Sverige ägdes tidigare av Lindab, varför dessa transaktioner är så kallad sale and leaseback-transaktioner.
I de svenska och schweiziska avtalen har Lindab en option att förvärva fastigheterna till ett marknadsvärde vid leasingavtalets slut. Marknadsvärdet baseras på en oberoende värdering. Optionerna är således inte utformade på ett sådant sätt att det är uppenbart att de kommer att utnyttjas. Lindab har också en möjlighet att förlänga avtalen varvid marknadsmässig ersättning då kommer att utgå. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska fördelen hänförlig till fastigheternas värde i sin helhet tillfaller leasegivaren.
Leasingavtalens löptid understiger fastigheternas ekonomiska livslängd och nuvärdet av de minimileaseavgifter som ska erläggas, inklusive restvärdesgarantier, understiger fastigheternas bedömda verkliga värde vid avtalens ingång med cirka 15 procent.
Av IAS 17 framgår att en helhetsbedömning ska göras för att klargöra huruvida de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet av ett leasingobjekt åvilar leasetagaren eller leasegivaren. Lindab har vid en sammanvägd bedömning av de kriterier som beskrivits i IAS 17 bedömt att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilar leasegivaren, varför avtalen redovisas som operationella.
Ytterligare upplysningar avseende dessa leasingavtal lämnas i not 27.
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar, vilka främst är hänförliga till underskottsavdrag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar uppskjutna skattefordringar baserat på ledningens bedömningar av framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner.
Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2017 års utgång till 41 MSEK (35), se not 14.
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett internt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet vid varje tidpunkt.
Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde baserat på tillgänglig information. Reserven för inkurans i varulager uppgick per den 31 december till 63 MSEK (57), se not 20.
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna. Reserven för osäkra kundfordringar baseras på en beräkning enligt det interna regelverket i kombination med individuell bedömning. Bedömningen görs baserat på de omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan i värderingen, till exempel betydande kunders betalningsförmåga och finansiella ställning, som är kända på balansdagen.
Lindabs bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även Kundförluster i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Vid 2017 års slut uppgick reserven för osäkra kundfordringar till 88 MSEK (97), se not 21.
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfarenhetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för avsättning till garantier. Avsättningen beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 35 MSEK (34) redovisas som övriga avsättningar, se not 24.
En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En bedömning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld och om det finns en förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras.
Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte.
Koncernbolagen är endast inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk.
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsakligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas fram. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där Lindab har verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser diskonteringsräntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet och andra faktorer. Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Lindab utvärderar kvartalsvis tillämpade aktuariella antaganden och gör justeringar av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde.
För känslighetsanalys, se not 23.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick netto till 184 MSEK (166) efter avdrag för förvaltningstillgångar.
Den 14 december 2017 förvärvade Lindab 100 procent av röster och aktier i det irländska bolaget A.C. Manufacturing Ltd. Bolagets verksamhet omfattar i huvudsak tillverkning och försäljning av rektangulära ventilationskanalsystem. Förvärvet är ett led i Lindabs strategi med ytterligare fokusering på inneklimatlösningar och för att stärka koncernens position som helhetsleverantör av ventilationsprodukter på valda geografiska områden. Genom förvärvet erbjuder nu Lindab ett fullsortiment av ventilationslösningar och -produkter på den irländska marknaden. A.C. Manufacturing Ltd har sitt säte i Dublin, Irland. Bolaget omsätter cirka 50 MSEK och har ett förväntat årligt rörelseresultat på 10 MSEK. Verksamheten har ett 30-tal anställda.
Total överförd ersättning för förvärvet av A.C. Manufacturing Ltd uppgick till 87 MSEK, varav 69 MSEK reglerades likvidmässigt till tidigare ägare vid tillträdet i december. Resterande 18 MSEK är i dels en ovillkorad tilläggsköpeskilling om 3 MSEK dels en villkorad köpeskilling om 15 MSEK. Den villkorade tilläggsköpeskillingen kommer att erläggas om framtida förväntningar avseende identifierade resultatnivåer, baserat på bruttomarginaler, uppfylls under perioden 2018-2020. Möjligt odiskonterat belopp för framtida villkorad tilläggsköpeskilling är mellan 0-15 MSEK. Per den 31 december 2017 uppskattades sannolikheten för maximalt utfall inträffa, det vill säga en ovillkorad tilläggsköpeskilling om 3 MSEK och en villkorad tilläggsköpeskilling om 15 MSEK. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 3 MSEK och ingår i övriga rörelsekostnader.
Enligt upprättad preliminär förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill på 48 MSEK. Denna hänför sig bland annat till kompetens om marknaden, drift av befintlig verksamhet och synergier som en följd av att Lindab idag redan har verksamhet inom ventilationsområdet. Ingen del av goodwillen är relaterad till avräknad, avdragsgill inkomstskatt. För specifikation över förvärvade tillgångar och skulder på förvärvstidpunkten samt preliminär förvärvsprisallokering, se tabell i denna not.
A.C. Manufacturing Ltd konsoliderades i Lindab från och med den 14 december 2017. Förvärvet av bolaget har medfört att koncernens omsättning från förvärvstidpunkten till den 31 december 2017 ökade med 3 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2017 hade koncernens nettoomsättning ökat med cirka 49 MSEK och resultat efter skatt med cirka 5 MSEK (exklusive poster av engångskaraktär). A.C. Manufacturing Ltd är en del av segmentet Products & Solutions.
Den 6 december 2017 avyttrades det svenska dotterbolaget Lindab Innovation AB med säte i Båstad, Sverige. Bolagets verksamhet var att handha patent, men bolaget har varit vilande. Vid avyttringstillfället erhölls köpeskilling om 0 MSEK som motsvarade så väl eget kapital och balansomslutningen i bolaget.
Lindab Innovation AB konsoliderades inom Lindab till och med november 2017. Bolaget var vilande och har varken genererat omsättning eller påverkat koncernens resultat efter skatt under året.
Under år 2016 skedde ej några förvärv eller avyttringar inom Lindab.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringars inverkan på koncernens likvida medel.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrade verksamheter | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället | 69 | - | 0 | - |
| Villkorad framtida tilläggsköpeskilling | 15 | - | - | |
| Ovillkorad framtida tilläggsköpeskilling | 3 | - | - | - |
| Direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring* | 3 | - | 0 | - |
| Summa förvärv/avyttring | 90 | - | 0 | - |
| Avgår direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring | –3 | - | 0 | - |
| Sammanlagd överförd ersättning/tilläggsköpeskilling | 87 | - | 0 | - |
| Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/-skulder | 39 | - | 0 | - |
| Goodwill/realiserat resultat | 48 | - | 0 | - |
| Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället | 69 | - | 0 | - |
| Direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring | 0 | - | 0 | - |
| Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget | –5 | - | 0 | - |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring | 64 | - | 0 | - |
* Kostnaden redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader.
Ingen del av redovisad goodwill är avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer i huvudsak med bokfört värde, med undantag för identifierade immateriella tillgångar, och förvärvade tillgångars nettovärde är i allt väsentligt samma som dess bruttovärde.
Förvärvade/avyttrade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv/avyttring framgår nedan.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrade verksamheter | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 20 | - | 0 | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | - | - | - |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0 | - | - | - |
| Uppskjuten skattefordran | 0 | - | - | - |
| Varulager | 3 | - | - | - |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 9 | - | - | - |
| Likvida medel | 5 | - | 0 | - |
| Summa förvärvade/avyttrade tillgångar | 52 | - | 0 | - |
| Långfristiga skulder | - | - | - | - |
| Uppskjutna skatteskulder | 2 | - | - | - |
| Kortfristiga skulder | 11 | - | - | - |
| Summa övertagna/avyttrade skulder | 13 | - | - | - |
| Verkligt värde förvärvade/avyttrade nettotillgångar | 39 | - | 0 | - |
| Goodwill | 48 | - | - | - |
| Realiserat resultat | - | - | 0 | - |
| Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället inklusive framtida villkorad/ovillkorad tilläggsköpeskilling |
87 | - | 0 | - |
| Kvinnor - 213 5 5 113 10 13 34 6 49 - |
Summa - 1 127 25 17 491 71 82 145 62 143 1 |
Män - 910 22 47 376 61 71 111 29 92 |
Kvinnor - 212 5 8 109 6 15 32 5 |
Summa - 1 122 27 55 485 67 86 143 34 |
|---|---|---|---|---|
| 49 | 141 | |||
| 1 | - | 1 | ||
| 16 | 14 | 1 | 15 | |
| - | - | 7 | 1 | 8 |
| 22 | 217 | 206 | 24 | 230 |
| 1 | 1 | - | 1 | 1 |
| 1 | 2 | 1 | 1 | 2 |
| 4 | 17 | 12 | 3 | 15 |
| 9 | 95 | 84 | 11 | 95 |
| 112 | 353 | 245 | 112 | 357 |
| 14 | 84 | 79 | 16 | 95 |
| 49 | 298 | 252 | 58 | 310 |
| 10 | 93 | 84 | 9 | 93 |
| 3 | 6 | 3 | 3 | 6 |
| 18 | 48 | 31 | 13 | 44 |
| 60 | 252 | 190 | 61 | 251 |
| 62 | 304 | 231 | 57 | 288 |
| 208 | 895 | 668 | 205 | 873 |
| - | 1 | 3 | 1 | 4 |
| 24 | 126 | 105 | 24 | 129 |
| 30 | 165 | 125 | 26 | 151 |
| 1 | 6 | 5 | 1 | 6 |
| 1 078 | 5 143 | 4 065 | 1 069 | 5 134 |
| 1 078 | 5 143 | 4 065 | 1 069 | 5 134 |
| 2 |
| Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen, stämmovalda | 4 | 3 | 7 | 4 | 3 | 7 |
| Styrelsen, arbetstagarrepresentanter | 2 | - | 2 | 2 | - | 2 |
| Koncernen | ||||||
| VD/ledningsgrupp | 5 | - | 5* | 4 | - | 4 |
* I koncernledningen har Anders Berg ingått fram till den 28 september 2017, då han ersattes av Fredrik von Oelreich. Olof Christensson har ingått från den 14 augusti 2017.
| Personalkostnader | 2017 | 2016 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
| Moderbolaget, Sverige | 2,7 | - | 2,7 | 2,4 | - | 2,4 |
| Dotterföretag totalt | 59,0 | 1 619,1 | 1 678,1 | 58,9 | 1 535,1 | 1 594,0 |
| Koncernen totalt | 61,7 | 1 619,1 | 1 680,8 | 61,3 | 1 535,1 | 1 596,4 |
| Moderbolaget, Sverige | 0,8 | - | 0,8 | 0,7 | - | 0,7 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| varav pensioner | 0,1 | - | 0,1 | 0,0 | - | 0,0 |
| Koncernen totalt | 19,6 | 443,8 | 463,4 | 19,4 | 413,2 | 432,6 |
| varav pensioner | 6,4 | 100,8 | 107,2 | 5,5 | 93,8 | 99,3 |
| Summa personalkostnader | 81,3 | 2 062,9 | 2 144,2 | 80,7 | 1 948,3 | 2 029,0 |
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 226 MSEK (211), utgör 38 MSEK (39) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 38 MSEK (39). Under 2017 respektive 2016 hade Lindab ingen kostnad för pensionsåtagande hänförligt till tidigare verkställande direktörer.
Total under 2017 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 727 KSEK (2 400), enligt nedanstående fördelning.
Vid årsstämman den 9 maj 2017 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 550 KSEK fördelat på 663 KSEK till styrelsens ordförande, 306 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25,5 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode till styrelsens ledamöter inom revisionsutskottet ska utgå med 100 KSEK till ordförande och 50 KSEK till envar av revisionsutskottets ordinarie ledamöter. Arvode till styrelsens ledamöter inom ersättningsutskott ska utgå med 60 KSEK till ordförande och 30 KSEK till ersättningsutskottets ordinarie ledamot. Revisions- och ersättningsutskottets sammanlagda arvoden ska ej överstiga 320 KSEK. Totalt kan ersättning utgå med 2 870 KSEK till styrelsen och ledamöter i utskott enligt beslut på stämman 2017.
| KSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Peter Nilsson (invald under 2016) | 698,7 | 433,3 |
| Per Bertland (invald under 2016) | 324,0 | 200,0 |
| Sonat Burman-Olsson | 304,0 | 300,0 |
| Viveka Ekberg (invald under 2016) | 370,7 | 200,0 |
| Anette Frumerie (invald under 2017) | 237,3 | - |
| John Hedberg (invald under 2017) | 237,3 | - |
| Bent Johannesson (invald under 2016) | 304,0 | 200,0 |
| Pontus Andersson | 25,3 | 25,0 |
| Anders Lundberg (invald 2016) | 25,3 | 8,3 |
| Marianne Brismar (avgått under 2017) | 100,0 | 300,0 |
| Hans Porat (avgått under 2017) | 100,0 | 300,0 |
| Markku Rantala (avgått under 2016) | - | 16,7 |
| Kjell Nilsson (avgått under 2016) | - | 216,7 |
| Erik Eberhandsson (avgått under 2016) | - | 100,0 |
| Per Frankling (avgått under 2016) | - | 100,0 |
| Summa | 2 726,6 | 2 400,0 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
| SEK | Fredrik von Oelreich |
Anders Berg* |
Ersättning övrig koncernledning* |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Arvode | 1 770 000 | - | - | 1 770 000 |
| Fast lön inkl. sem. ersättning |
- | 3 202 500 | 7 069 412 | 10 271 912 |
| Rörlig ersättning | - | 1 066 778 | 1 571 958 | 2 638 736 |
| Pensioner | - | 945 291 | 2 034 237 | 2 979 528 |
| Förmåner | - | 36 550 | 225 091 | 261 641 |
| Summa | 1 770 000 | 5 251 119 | 10 900 698 | 17 921 817 |
| Uppsägningslön inkl. förmåner och |
||||
| pension | - | 6 159 050 | - | 6 159 050 |
| Summa | 1 770 000 | 11 410 169 | 10 900 698 | 24 080 867 |
*Exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt
Fast och rörlig lön
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön. Den rörliga ersättningen består av ett kort- respektive långsiktigt kontant ersättningsprogram som baseras på uppnådda resultat.
För närvarande baseras den rörliga lönen på koncernens resultat. Den maximala kortsiktiga rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 50 procent av den årliga fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning uppgår maximalt till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig ersättning uppgående till 70 procent av den årliga fasta lönen. Anders Bergs fasta ersättning för 2017 uppgick till 4 200 000 SEK. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2017 framgår i tabellen ovan.
I koncernledningen har verkställande direktören Anders Berg ingått till och med 28 september då han ersattes av tillförordnad verkställande direktör Fredrik von Oelreich. Ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby, chefsjuristen och M&Aoch HR-direktören Fredrik Liedholm samt Bengt Andersson, produkt- och marknadsdirektör, har ingått i koncernledningen under hela året 2017. Olof Christensson, chef Energy and Climate Solutions, har ingått i koncernledningen från och med augusti 2017. 2017 års ersättningar till verkställande direktör och övrig konmåner enligt anställningsavtal.
cernledning framgår i tabellen. De ordinarie ersättningarna för Anders Berg avser tiden fram till och med 28 september. Arvode till Fredrik von Oelreich avser perioden från 28 september till 31 december. Utöver nedanstående kostnader har
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.
varvid ingen ersättning ska utgå till Anders Berg. Med anledning av uppsägning av Anders Berg den 28 september 2017 har bolaget reserverat för lön och för-
Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Anders Berg motsvarande 30 procent av den fasta ersättningen. Pensionsersättning fram till och med 28 september 2017 uppgick till 945 KSEK. Därutöver ingår pensionskostnader fram till 28 september 2018 i redovisad uppsägningslön.
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer uppgick till sammanlagt 2 034 KSEK (1 443).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogram baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2018. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 6 931 KSEK (6 604), inklusive särskild löneskatt.
Under åren 2001–2006, då Lindabaktien inte var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att placeras i Lindabaktier. Vid utgången av 2017 innehade stiftelsen 215 500 aktier (143 500) i Lindab.
Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag.
Vid årsstämman i maj 2017 beslutades om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet för dessa personer bland annat omfatta en rörlig långsiktig kontant ersättningsdel. Denna ska vara baserad på finansiella prestationsmål som återspeglar värdetillväxten i Lindab och utvärdering ska ske på en treårig mätperiod. Eventuellt utfall av långsiktig, rörlig kontantersättning förutsätts på marknadsmässiga villkor investeras i aktier eller aktierelaterade instrument i Lindab. Vid antagandet av programmet uppskattades den totala kostnaden vid maximalt utfall för den treåriga mätperioden till 14 MSEK.
Vid årsstämman i maj 2017 beslutades om ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av detta program har 75 000 av maximalt 110 000 teckningsoptioner emitterats av Lindab till förmån för det helägda dotterbolaget Lindab LTIP17 AB, vilket i sin tur avyttrat dessa till ledande befattningshavare enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att i framtiden förvärva en aktie i Lindab till teckningskurs om 108,80 kronor. Teckning av aktier med stöd av option kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2020 och fram till 31 augusti samma år.
Årsstämman 2017 fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
• Ersättning till ledande befattningshavare ska grundas på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i, vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare att stanna kvar i företaget.
Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2018.
| Products & Solutions |
Building Systems |
Övrigt | Totalt | Eliminering | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Nettoomsättning, externt | 7 360 | 6 949 | 882 | 900 | - | - | 8 242 | 7 849 | - | - | 8 242 | 7 849 |
| Nettoomsättning, internt | 0 | 0 | 0 | 3 | - | - | 0 | 3 | 0 | –3 | 0 | 0 |
| Nettoomsättning, totalt | 7 360 | 6 949 | 882 | 903 | - | - | 8 242 | 7 852 | 0 | –3 | 8 242 | 7 849 |
| Justerat rörelseresultat före avskrivningar | 718 | 704 | –19 | 13 | –26 | –32 | 673 | 685 | - | - | 673 | 685 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –128 | –139 | –23 | –25 | –11 | –10 | –162 | –174 | - | - | –162 | –174 |
| Justerat rörelseresultat | 590 | 565 | –42 | –12 | –37 | –42 | 511 | 511 | - | - | 511 | 511 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader | - | –24 | - | - | –19 | –4 | –19 | –28 | - | - | –19 | –28 |
| Rörelseresultat | 590 | 541 | –42 | –12 | –56 | –46 | 492 | 483 | - | - | 492 | 483 |
| Finansnetto | –25 | –38 | ||||||||||
| Resultat före skatt | 467 | 445 | ||||||||||
| Skatt på årets resultat | –120 | –139 | ||||||||||
| Årets resultat | 347 | 306 | ||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar | 3 753 | 3 645 | 560 | 566 | 167 | 174 | 4 480 | 4 385 | - | - | 4 480 | 4 385 |
| Varulager | 1 089 | 1 016 | 167 | 143 | - | - | 1 256 | 1 159 | - | - | 1 256 | 1 159 |
| Övriga tillgångar | 1 402 | 1 270 | 120 | 139 | 310 | 322 | 1 832 | 1 731 | –314 | –335 | 1 518 | 1 396 |
| Ej fördelade tillgångar | 477 | 563 | ||||||||||
| Summa tillgångar | 7 275 | –314 | –335 | 7 731 | 7 503 | |||||||
| Eget kapital | 4 130 | 3 849 | ||||||||||
| Övriga skulder | 1 706 | 1 641 | 311 | 292 | 79 | 56 | 2 096 | 1 989 | –314 | –335 | 1 782 | 1 654 |
| Ej fördelade skulder | 1 819 | 2 000 | ||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 2 096 | 1 989 | –314 | –335 | 7 731 | 7 503 | ||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar | 83 | 107 | 9 | 11 | 8 | 7 | 100 | 125 | - | - | 100 | 125 |
Nettoomsättning från externa kunder (baserad på hemvist)
Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserade på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,9 procent (1,7) av koncernens totala omsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2017 Procent | Land | 2016 Procent | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 996 | 24 | Sverige | 2 003 | 26 |
| Danmark | 893 | 11 | Danmark | 823 | 10 |
| Storbritannien | 685 | 8 | Storbritannien | 670 | 9 |
| Tyskland | 572 | 7 | Tyskland | 608 | 8 |
| Norge | 549 | 7 | Norge | 534 | 7 |
| Övriga | 3 547 | 43 | Övriga | 3 211 | 40 |
| Summa | 8 242 | 100 | Summa | 7 849 | 100 |
Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och är fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2016 Procent | |||
|---|---|---|---|---|
| 266 | 19 | Sverige | 284 | 20 |
| 246 | 17 | Tjeckien | 228 | 16 |
| 175 | 12 | Danmark | 180 | 13 |
| 142 | 10 | Slovenien | 144 | 10 |
| 115 | 8 | Ryssland | 131 | 9 |
| 100 | 7 | Polen | 97 | 7 |
| 377 | 27 | Övriga | 358 | 25 |
| 1 421 | 100 | Summa | 1 422 | 100 |
| 3 059 | - | Goodwill | 2 963 | - |
| 4 480 | - | Summa | 4 385 | - |
| 2017 Procent |
Koncernens segment består av Products & Solutions och Building Systems. Grunden för uppdelningen på segment är de olika kunderbjudanden som respektive segment tillhandahåller. Products & Solutions verksamhet styrs utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av sex produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner. Segmentet Building Systems består av en separat integrerad projektorganisation. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat moderbolagsfunktioner.
Lindabs finansiella mål som verksamheten styrs utifrån är tillväxt, lönsamhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy, se Förvaltningsberättelse sidan 57.
Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan treasuryfunktionen ansvarar för finansieringen på koncern- och landsnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvudsakligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensionsavsättningar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till segmenten.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd", det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Avskrivningar | 2017 | 2016 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten (not 16) | 6 | 6 |
| Patent och liknande (not 16) | 3 | - |
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 25 | 32 |
| Byggnader och mark (not 17) | 35 | 33 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 70 | 77 |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 21 | 23 |
| Summa | 160 | 171 |
| Nedskrivningar | ||
| Byggnader och mark (not 17) | 1 | 3 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 1 | - |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 0 | 0 |
| Summa | 2 | 3 |
| Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 162 | 174 |
| Totala avskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnad för sålda varor | 108 | 119 |
| Försäljningskostnader | 19 | 20 |
| Administrationskostnader | 26 | 24 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 7 | 8 |
| Summa | 160 | 171 |
| Totala nedskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnad för sålda varor | 2 | 3 |
| Summa | 2 | 3 |
| Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion | 162 | 174 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Kostnad för direkt material | 3 902 | 3 643 | - | - |
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 2 201 | 2 080 | 4 | 3 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 162 | 174 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 1 564 | 1 541 | 2 | 1 |
| Summa | 7 829 | 7 438 | 6 | 4 |
I koncernens rapport över totalresultat är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forsknings- och utvecklingskostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 7 829 MSEK (7 438). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 2 144 MSEK (2 029) och inhyrd personal, 57 MSEK (51).
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Deloitte | ||||
| Revisionsuppdrag | 6,2 | 6,5 | 0,5 | 0,5 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,1 | 0,0 | - | - |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,2 | - | - |
| Övriga uppdrag | 0,4 | 3,3 | - | - |
| Totalt Deloitte | 6,8 | 10,0 | 0,5 | 0,5 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdrag | 1,0 | 0,9 | - | - |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,0 | - | - |
| Övriga uppdrag | 0,0 | 0,0 | - | - |
| Totalt Övriga | 1,0 | 0,9 | - | - |
| Totalt | 7,8 | 10,9 | 0,5 | 0,5 |
Not 11 Forskning och utveckling
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 68 MSEK (65) och är direkt kostnadsförda i koncernens rapport över totalresultat, varav 6 MSEK (6) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 16.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder | 56 | 50 | - | - | |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 10 | 18 | - | - | |
| Övrigt | 13 | 4 | - | - | |
| Summa | 79 | 72 | - | - | |
| Kostnader | |||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar | –64 | –61 | - | - | |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –1 | –4 | - | - | |
| Övrigt | –36 * | –21 ** | - | - | |
| Summa | –101 | –86 | - | - | |
* Övrigt består huvudsakligen av kostnader för uppsägning av koncernchef, utvärdering av strukturella alternativ, kostnader i samband med förvärv av A.C. Manufacturing Ltd, kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
** Övrigt består huvudsakligen av kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 32 | 34 |
| Summa | - | - | 32 | 34 |
| Ränteintäkter | ||||
| Externa | 19 | 11 | - | - |
| Summa | 19 | 11 | - | - |
| Räntekostnader | ||||
| Externa | –32 | –39 | - | - |
| Till koncernföretag | - | - | –29 | –33 |
| För pensioner, netto | –4 | –4 | - | - |
| Summa | –36 | –43 | –29 | –33 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | ||||
| Valutakursvinster | 0 | 0 | - | - |
| Valutakursförluster | –5 | –1 | - | - |
| Övriga finansiella kostnader | –3 | –5 | - | - |
| Summa | –8 | –6 | - | - |
| Totalt | –25 | –38 | 3 | 1 |
Nettoresultatet av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultatet uppgår till -36 MSEK (26) och består av kurseffekter vid värdering av terminskontrakt. Denna post redovisas i koncernens totalresultat under "Övriga finansiella intäkter och kostnader" i finansnettot.
Inkomstskatten i rapporten över totalresultat i koncernen består huvudsakligen av följande komponenter.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Resultaträkningen | ||||
| Aktuell skatt | ||||
| Aktuell skatt på årets resultat | –125 | –119 | 0 | 0 |
| Justeringar avseende tidigare år | –1 | –1 | 0 | 0 |
| Summa aktuell skatt | –126 | –120 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | ||||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 6 | –20 | - | - |
| Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder | - | 1 | - | - |
| Summa uppskjuten skatt | 6 | –19 | - | - |
| Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen | –120 | –139 | 0 | 0 |
| Övrigt totalresultat | ||||
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner | 3 | 6 | - | - |
| Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 4 | 12 | - | - |
| Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat | 7 | 18 | - | - |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 120 MSEK (139) och den effektiva skattesatsen uppgick till 26 procent (31).
Den genomsnittliga skattesatsen var 19 procent (20). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.
Avvikelsen mellan den effektiva och den genomsnittliga skattesatsen uppgick till 7 procentenheter (11). Denna skillnad berodde delvis på justeringar av skatt hänförlig till tidigare år, omvärderingar av uppskjuten skatt på underskottsavdrag och att uppskjuten skatt inte redovisades fullt ut på under året uppkomna underskott i vissa koncernbolag. Förändringar i skattesatser i olika länder får även konsekvenser då skulder och fordringar avseende uppskjuten skatt måste anpassas till de nya skattesatserna. Därutöver inverkade bland annat skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter. Skattesatsen i Sverige uppgår till 22 procent (22). De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncernens skattesats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av nedanstående tabell.
Den högre skattesatsen i Lindabkoncernen berodde till stor del på ej redovisade underskott uppkomna under året om –36 MSEK (–32) där bedömning gjorts av möjligheten att kunna nyttja dessa mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Även skatter hänförliga till tidigare år kan ha påverkan på skattesatsen, men för 2017 var effekten begränsad till 1 MSEK (–9). Redovisning av uppskjuten skatt på underskottsavdrag hänförliga till tidigare år uppgick till 13 MSEK (–2) och hänförde sig i huvudsak till Tyskland och Finland.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | Procent | 2016 | Procent | |
| Resultat före skatt | 467 | 445 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | –103 | –22,0 | –98 | –22,0 |
| Avstämning mot redovisad skatt | ||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 13 | 2,7 | 7 | 1,6 |
| Ej redovisade underskott, uppkomna under året | –36 | –7,7 | –32 | –7,3 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –1 | –0,2 | –4 | –1,0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –16 | –3,4 | –12 | –2,7 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 15 | 3,2 | 9 | 2,0 |
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | - | - | –1 | –0,2 |
| Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag | 13 | 2,8 | –2 | –0,4 |
| Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar | 0 | 0,0 | –5 | –1,0 |
| Övrigt | –5 | –1,1 | –1 | –0,2 |
| Redovisad skattekostnad | –120 | –25,7 | –139 | –31,2 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 3 | 8 | –13 | –12 | –10 | –4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 | 4 | –56 | –63 | –53 | –59 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | - | - | - | - | - |
| Lager | 14 | 17 | –1 | –1 | 13 | 16 |
| Fordringar | 6 | 8 | 0 | –2 | 6 | 6 |
| Avsättningar | 41 | 33 | –1 | 0 | 40 | 33 |
| Skulder | 0 | 0 | - | - | 0 | 0 |
| Leasing | 1 | 1 | –1 | –2 | 0 | –1 |
| Övrigt | 0 | 4 | –11 | –9 | –11 | –5 |
| Underskottsavdrag | 41 | 35 | - | - | 41 | 35 |
| Periodiseringsfonder | - | - | –48 | –49 | –48 | –49 |
| Summa | 109 | 110 | –131 | –138 | –22 | –28 |
| Kvittning av fordringar /skulder | –35 | –43 | 35 | 43 | - | - |
| Enligt balansräkningen | 74 | 67 | –96 | –95 | –22 | –28 |
| Avstämning av uppskjuten skatteskuld/fordran, netto | 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | –28 | –15 | Förfallotider för | ||
| Redovisat i rapporten över totalresultat | 6 | –19 | outnyttjade under skottsavdrag |
2017-12-31 | 2016-12-31 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | –2 | - | Nästa år | 6 | 33 |
| Avyttring av dotterbolag (not 5) | - | - | Om 2-4 år | 29 | 32 |
| Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital: | Om 5-6 år | 34 | 50 | ||
| -justering förmånsbestämda planer pensioner | 3 | 6 | Efter 6 år | 682 | 584 |
| Omräkningsdifferenser | -1 | 1 | - därav utan | ||
| Övrigt | - | –1 | förfallotid | 574 | 513 |
| Vid årets slut | –22 | –28 | Summa | 751 | 699 |
Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 928 MSEK (852), varav 177 MSEK (153) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 41 MSEK (35).
| Före och efter utspädning | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 347 | 306 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 76 331 982 | 76 331 982 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK per aktie) | 4,54 | 4,02 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget. För perioden samt för jämförelseperiod förekommer ingen utspädningseffekt.
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2016 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 35 | 81 | 308 | 68 | 2 897 | 3 389 |
| Nyanskaffningar | 4 | 0 | 17 | - | 0 | 21 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –2 | - | - | –2 |
| Omklassificeringar | 0 | 12 | –2 | - | - | 10 |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | 1 | 10 | 0 | 66 | 78 |
| Vid årets slut | 40 | 94 | 331 | 68 | 2 963 | 3 496 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –14 | –79 | –229 | –47 | 0 | –369 |
| Årets avskrivningar | –6 | - | –31 | –1 | - | –38 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 2 | - | - | 2 |
| Omklassificeringar | - | 0 | 2 | - | - | 2 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –1 | –6 | - | - | –7 |
| Vid årets slut | –20 | –80 | –262 | –48 | 0 | –410 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | 0 | - | 0 | 0 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 21 | 2 | 79 | 21 | 2 897 | 3 020 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 20 | 14 | 69 | 20 | 2 963 | 3 086 |
| 1 januari–31 december 2017 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 40 | 94 | 331 | 68 | 2 963 | 3 496 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5) | - | - | 20 | - | 48 | 68 |
| Nyanskaffningar | 4 | 1 | 16 | - | - | 21 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | –3 | - | - | –3 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 | 5 | - | - | 5 |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | –1 | 14 | 0 | 48 | 62 |
| Vid årets slut | 45 | 94 | 383 | 68 | 3 059 | 3 649 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –20 | –80 | –262 | –48 | 0 | –410 |
| Årets avskrivningar | –6 | –3 | –24 | –1 | - | –34 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | 2 | - | - | 2 |
| Omklassificeringar | - | - | –2 | - | - | –2 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 1 | –11 | - | - | –10 |
| Vid årets slut | –26 | –82 | –297 | –49 | 0 | –454 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | - | - |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 20 | 14 | 69 | 20 | 2 963 | 3 086 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 19 | 12 | 86 | 19 | 3 059 | 3 195 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. Övriga immateriella tillgångar består främst av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för beräkningen är finansiella budgetar, prognoser och affärsplaner som godkänts av koncernledningen och som baseras på antagande om fortsatt drift.
Utvärdering av nedskrivningsbehov ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen, anses vara de starkt integrerade operativa och rapporterande segmenten, Products & Solutions samt Building Systems.
Lindab utförde sitt nedskrivningstest per 30 november 2017. Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar och prognoser, för respektive segment, som täcker tiden fram till 2022. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde är bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter prognosperiodens slut. I antagande om bruttomarginal utgörs väsentliga antaganden av försäljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser. Dessa baseras på tidigare historiska utfall samt bedömning av framtida utveckling. När möjlighet funnits, så har bedömning av framtida utveckling även beaktat externa informationskällor, exempelvis har information från Euroconstruct tillämpats för framåtriktade försäljningsprognoser.
Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 8,0 procent (8,1) och har använts för samtliga kassagenererade enheter för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Belopp efter skatt används i beräkningar både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarar en diskonteringsränta före skatt på 10,0 procent (9,8) och har baserats på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.
Diskonteringsräntan representerar den nuvarande marknadens bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan är baserad på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på den förväntade avkastningen från koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.
Kassaflödet bortom 2022 har extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 1,0 procent (1,0), vilket är i nivå med den genomsnittliga tillväxt på marknaderna där segmenten verkar enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktning gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS.
Båda segmenten bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar. Segmenten agerar även sammanvägt på snarlika geografiska marknader, varför riskprofilen anses enhetlig. Samma antaganden har härmed gjorts avseende diskonteringsräntan samt långsiktig tillväxt för respektive segment.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde i samtliga tester inom Product & Solutions. Känslighetsanalyserna inom Building Systems påvisar däremot ett närmat nedskrivningsbehov, men de särskilda analyser och tillämpningen av konservativa antaganden säkerställer det redovisade värdet per balansdagen. I känslighetsanalysen har rimlig förändring av bruttomarginalen, diskonteringsräntan samt antagande om tillväxt beaktats. För de analyser som gjorts för Building Systems inför årsskiftet 2017, noteras att den långsiktiga bruttomarginalen kan minskas med 0,5 procent innan ett nedskrivningsbehov uppstår och vad gäller diskonteringsräntan kan denna ökas med 0,3 procent utan att påverka redovisat värde av goodwill. För Products & Solutions är det goda säkerhetsmarginaler i genomförda känslighetsanalyser.
Konsekvensen av utförda beräkningar och analyser är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2017 utifrån ett antagande om fortsatt drift.
| Fördelad goodwill per segment | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Products & Solutions | 2 665 | 2 581 |
| Building Systems | 394 | 382 |
| Summa goodwill | 3 059 | 2 963 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar byggnader |
Pågående ny anläggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari – 31 december 2016 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 1 136 | 1 723 | 433 | 6 | 48 | 3 346 |
| Nyanskaffningar | 8 | 41 | 27 | 6 | 22 | 104 |
| Avyttringar och utrangeringar | –47 | –42 | –23 | - | –1 | –113 |
| Omklassificeringar | –4 | 7 | –1 | –1 | –18 | –17 |
| Årets omräkningsdifferenser | 75 | 51 | 3 | 1 | 0 | 130 |
| Vid årets slut | 1 168 | 1 780 | 439 | 12 | 51 | 3 450 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –335 | –1 358 | –328 | 0 | 0 | –2 021 |
| Årets avskrivningar | –33 | –77 | –23 | - | - | –133 |
| Avyttringar och utrangeringar | 22 | 40 | 21 | - | - | 83 |
| Omklassificeringar | 4 | 1 | 0 | - | - | 5 |
| Årets omräkningsdifferenser | –21 | –36 | –1 | - | - | –58 |
| Vid årets slut | –363 | –1 430 | –331 | 0 | 0 | –2 124 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –17 | –2 | –2 | 0 | –24 |
| Årets nedskrivning | –3 | - | - | 0 | 0 | –3 |
| Återförda nedskrivningar | 0 | - | - | 0 | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | - | 0 | 0 | - | 0 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0 |
| Vid årets slut | –6 | –17 | –2 | –2 | 0 | –27 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 798 | 348 | 103 | 4 | 48 | 1 301 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 799 | 333 | 106 | 10 | 51 | 1 299 |
| 1 januari – 31 december 2017 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 1 168 | 1 780 | 439 | 12 | 51 | 3 450 |
| Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5) | 12 | 3 | 0 | - | - | 15 |
| Nyanskaffningar | 10 | 37 | 16 | 3 | 13 | 79 |
| Avyttringar och utrangeringar | –12 | –15 | –7 | –3 | –1 | –38 |
| Omklassificeringar | 6 | 18 | 1 | –9 | –29 | –13 |
| Årets omräkningsdifferenser | 38 | 40 | 4 | 0 | 1 | 83 |
| Vid årets slut | 1 222 | 1 863 | 453 | 3 | 35 | 3 576 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –363 | –1 430 | –331 | 0 | 0 | –2 124 |
| Årets avskrivningar | –35 | –70 | –21 | - | - | –126 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 14 | 7 | - | - | 22 |
| Omklassificeringar | 0 | 7 | 3 | - | - | 10 |
| Årets omräkningsdifferenser | –12 | –30 | –2 | - | - | –44 |
| Vid årets slut | –409 | –1 509 | –344 | 0 | 0 | –2 262 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –6 | –17 | –2 | –2 | 0 | –27 |
| Årets nedskrivning | –4 | –1 | 0 | 0 | 0 | –5 |
| Återförda nedskrivningar | 3 | 0 | - | - | - | 3 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | 2 | - | 2 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | –1 | 0 | 0 | –1 | 0 | –2 |
| Vid årets slut | –8 | –18 | –2 | –1 | 0 | –29 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 799 | 333 | 106 | 10 | 51 | 1 299 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 805 | 336 | 107 | 2 | 35 | 1 285 |
| Not | 18 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncern | |||||
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | ||||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 4 | 4 | |||
| Förvärv/Avyttring | 0 | 0 | |||
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | |||
| Bokfört värde | 4 | 4 |
Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 29. Övriga innehav, 4 MSEK (4), utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | ||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 4 | 4 | |
| Minskning/Ökning | –1 | 0 | |
| Bokfört värde | 3 | 4 |
Andra långfristiga fordringar består huvudsakligen av depositioner för hyrda lokaler.
| Koncern | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | |||||
| Förfallet antal dagar | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Ej förfallet | 1 078 | 1 012 | 19 | 22 | 67 | 65 | |
| < 90 dagar | 242 | 205 | - | - | 0 | 0 | |
| 90–180 dagar | 26 | 16 | - | - | - | 0 | |
| 180–360 dagar | 15 | 20 | - | - | 0 | 0 | |
| > 360 dagar | 90 | 94 | - | - | 0 | 0 | |
| Summa kundfordringar | 1 451 | 1 347 | 19 | 22 | 67 | 65 | |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –88 | –97 | - | - | - | - | |
| Summa | 1 363 | 1 250 | 19 | 22 | 67 | 65 |
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 6 MSEK (12) och bonusintäkt 13 MSEK (10).
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 41 MSEK (38) och övriga fordringar 26 MSEK (27).
| Förändring i avsättning för osäkra | Koncern | |
|---|---|---|
| kundfordringar | 2017 | 2016 |
| Vid årets början | 97 | 89 |
| Tillfört via förvärv | - | - |
| Ökning av avsättning | 15 | 31 |
| Konstaterade förluster | –19 | –18 |
| Återförda avsättningar | –7 | –9 |
| Omräkningsdifferenser | 2 | 4 |
| Vid årets slut | 88 | 97 |
| Förutbetalda kostnader och | Koncern | |
|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing | 7 | 6 |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 6 | 12 |
| Försäkringskostnader | 7 | 8 |
| Upplupna bonusintäkter | 13 | 10 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 61 | 57 |
| Summa | 94 | 93 |
Under 2017 har resultatet belastats med 13 MSEK (23) avseende reservering för osäkra kundfordringar och för året konstaterade, kostnadsförda kundförluster.
Reservation för osäkra kundfordringar sker i enlighet med det interna regelverket och normalt sett då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter sker reservering med 100 procent. Utöver detta görs reserveringar för individuellt betydande exponeringar som inte faller inom ramen för beskrivningen ovan. Det kan tilläggas att koncernens modell för reservation för osäkra kundfordringar förändras från den 1 januari 2018 till följd av implementeringen av IFRS 9. För mer information om detta, se not 2.
Per den 31 december 2017 har koncernen utestående kundfordringar om 10 MSEK (7) som är förfallna, men där ett nedskrivningsbehov ej har bedömts föreligga. Bedömningen har gjorts med bakgrund av att Lindab i de aktuella fallen har erhållit någon form av säkerhet för fordran.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2017-12-31 | 2016-12-31 | ||
| Momsfordran | 41 | 38 | ||
| Förskott till anställda | 0 | 0 | ||
| Reseförskott | 1 | 1 | ||
| Övriga fordringar | 25 | 26 | ||
| Summa | 67 | 65 |
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 579 | 527 | |
| Varor under tillverkning | 59 | 54 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 618 | 578 | |
| Summa | 1 256 | 1 159 |
Not 20 Varulager
Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 902 MSEK (3 643), inklusive 1 MSEK (–1) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för färdigvarulager ökat med 5 MSEK (1). Reserven för inkurans i varulager uppgår till 63 MSEK (57), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året ökat reserven med 0 MSEK (3).
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier från och med 2001.
| Antal aktier | Förändring av aktiekapital |
Totalt aktiekapital |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Serie A | Serie B 1) |
(KSEK) | (KSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –2 375 838 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 76 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982. Sedan 2012 har aktier i eget förvar varit oförändrat.
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoförändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab använder lån som säkringsinstrument.
| SEK | 2017 |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 312 321 418 |
| Årets vinst | 839 378 |
| Summa balanserade vinstmedel vid årets slut | 313 160 796 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:
| SEK | |
|---|---|
| Till aktieägarna utdelas 1,55 SEK per aktie | 118 314 572 |
| I ny räkning balanseras | 194 846 224 |
| Summa | 313 160 796 |
Den föreslagna utdelningen för 2016 på 1,40 SEK per aktie, som beslutades av årsstämman den 9 maj 2017, har i enlighet med detta beslut utbetalats. Total utbetald utdelning uppgick till 106 864 775 SEK.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, till exempel vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2017 (2016) har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6 MSEK (6). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,03 respektive 0,06 procent (0,04 respektive 0,06).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 154 procent (149). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 98 MSEK (95).
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab huvudsakligen exponerat mot ett antal kategorier av risker. Det avser risker förknippade med den faktiska utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna och inflation som påverkar löner och pensioner är primära risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även skuldens storlek. En annan kategori avser avkastning på investeringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där avkastningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan reducera investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att täcka framtida pensionsutbetalningar. En tredje kategori avser mätning och påverkar redovisning av pensionsskuldernas storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av pensionsskulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonteringsräntan påverkar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt även kostnaderna för årets intjäning.
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Nuvärde av fonderade förmånsbaserade förpliktelser | 58 | 54 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för förmånsbaserade förpliktelser | –37 | –34 |
| Nettovärde fonderade planer | 21 | 20 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 163 | 146 |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 184 | 166 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 42 | 45 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 226 | 211 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –43 | –45 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –43 | –45 |
I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 226 MSEK (211), utgör 38 MSEK (39) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 38 MSEK (39).
Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Räntenettot redovisas i finansnettot.
| Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda | 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| pensionsförpliktelser under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |
| Vid årets början | –34 | 200 | –21 | 163 | |
| Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen | |||||
| - Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 0 | 10 | - | 5 | |
| - Räntekostnader/intäkter | 0 | 4 | 0 | 4 | |
| Summa | –34 | 214 | –21 | 172 | |
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat | |||||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/intäkter |
0 | - | - | - | |
| - Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | - | –3 | –19 | 32 | |
| - Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | –3 | 10 | - | 12 | |
| - Erfarenhetsbaserade vinster/förluster | 0 | 4 | - | –2 | |
| Summa | –3 | 11 | –19 | 42 | |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | –1 | 3 | |
| Avgifter betalda av arbetsgivaren | –3 | 0 | –3 | 1 | |
| Omklassificering/konvertering till avgiftsbestämd plan | 0 | 5 | 6 | –9 | |
| Utbetalda pensioner | 3 | –9 | 4 | –9 | |
| Vid årets slut | –37 | 221 | –34 | 200 |
Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen uppgår till 19,2 år (19,7).
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Övriga | Sverige | Övriga | |
| Diskonteringsränta, % | 2,6-2,7 | 0,7-1,6 | 2,8 | 0,7-1,7 | |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 0,0-3,0 | 3,0 | 0,0-3,0 | |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 1,9 | 0,0-1,8 | 1,5 | 0,0-1,8 | |
| Nettoskuldens fördelning, MSEK | 135 | 49 | 125 | 41 |
Övriga innefattar pensionplaner i Luxemburg, Italien, Frankrike, Tyskland, Schweiz och Slovenien.
Pensionsskulden i Slovenien har för 2017 klassificerats om till Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser från Övriga avsättningar. Skulden uppgår till 5 (5) MSEK.
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen.
2016 konverterades förmånsbestämda pensionsplaner i Norge till avgiftsbestämda planer. Värde på konverterat belopp uppgick till 3 MSEK.
| Inverkan på de förmånsbestämda planerna | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |||||||
| Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena är |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
||||
| Diskonteringsränta | +/– 0,5% | –14 | 13 | –12 | 10 | |||
| Förändringar i framtida löneökningar | +/– 0,5% | 10 | –12 | 9 | –11 | |||
| Förändringar i framtida ökningar av pensioner | +/– 0,5% | 10 | –10 | 9 | –9 |
Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i antaganden medan alla andra hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de förmånsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den så kallade projected unit credit method, som vid beräkning av pensionsskulden.
Under 2017 har koncernen ändrat antagandet för livslängd i de svenska bolagen till DUS14. Tidigare år har koncenen använt antagandet PRI2011. Övergången till DUS14 har minskat pensionsskulden med 3 MSEK.
| Aktier | 7 | 19 | 6 | 17 |
|---|---|---|---|---|
| Obligationer | 6 | 16 | 8 | 23 |
| Fastigheter | 3 | 8 | 2 | 7 |
| Försäkrade pensionsreserver | 16 | 43 | 15 | 44 |
| Övrigt | 5 | 14 | 3 | 9 |
| Summa | 37 | 100 | 34 | 100 |
| för de förmånsbestämda planerna i framtiden | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Inom 12 månader | 8 | 6 |
| Mellan 2 och 5 år | 28 | 26 |
| Mellan 5 och 10 år | 46 | 44 |
| Summa | 82 | 76 |
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchefer är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | |||
| Vid årets början | 26 | 14 | 11 | 51 | |||
| Ökning under året | 3 | 13 | 7 | 23 | |||
| Utnyttjat under året | –18 | –20 | –5 | –43 | |||
| Valutakursdifferenser | 1 | 1 | 1 | 3 | |||
| Vid årets slut | 12 | 8 | 14 | 34 | |||
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | |||||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 3 | 4 | 10 | 17 | |||
| Övriga kortfristiga avsättningar | 9 | 4 | 4 | 17 | |||
| Totalt | 12 | 8 | 14 | 34 |
| Koncern | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | |||
| Vid årets början | 12 | 8 | 14 | 34 | |||
| Ökning under året | 11 | 34 | 2 | 47 | |||
| Utnyttjat under året | –9 | –31 | –3 | –43 | |||
| Valutakursdifferenser | 1 | 0 | –4 | –3 | |||
| Vid årets slut | 15 | 11 | 9 | 35 | |||
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | |||||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 5 | 3 | 5 | 13 | |||
| Övriga kortfristiga avsättningar | 10 | 8 | 4 | 22 | |||
| Totalt | 15 | 11 | 9 | 35 |
Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till kostnadsbesparingsåtgärder.
Garantiavsättningarna, 11 MSEK (8), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
Building Systems har en gemensam beräkningsprincip för garantiavsättningar som täcker hela garantitiden, vilken spänner över fem till tio år. Denna beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Den framräknade garantiavsättningen reduceras med faktiska kända reklamationer, 5 MSEK (3), vilka brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser. De framtida beräknade garantiavsättningarna uppgår till 2 MSEK (2). Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter, 0 MSEK (0).
Övriga avsättningar avser främst personalrelaterade avsättningar samt avsättning för miljöåtagande på 3 MSEK (3). Bedömningen av avsättningen för miljöåtagandet har baserats på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförlitligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Banklån | 1 397 | 1 625 | - | - | |
| Kortfristig upplåning | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 4 | 2 | - | - | |
| Checkräkningskrediter | 65 | 29 | - | - | |
| Summa upplåning | 1 466 | 1 656 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld med 36 MSEK (34). Kortfristig del av leasingskuld uppgick till 3 MSEK (2) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder, banklån mot säkerhet, på 6 MSEK (7). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Enligt koncernens Treasury policy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader. Per den 31 december 2017 uppgick den till 3 månader (3). Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.
Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz. Dessa lån uppgick till 6 MSEK (7).
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 615 MSEK (1 404). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
| Koncern | Moderbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | ||
| SEK | 405 | 497 | - | - | ||
| EUR | 851 | 940 | - | - | ||
| CHF | 175 | 185 | - | - | ||
| PLN | 35 | 34 | - | - | ||
| 1 466 | 1 656 | - | - |
Koncernens upplåning fördelad på olika valutor:
| Koncern MSEK | 2016-12-31 | Kassaflöde | Förvärv/ Avyttringar |
Omklassifi ceringar |
Omräknings differenser |
Värdering till verkligt värde |
Övrigt | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga finansiella skulder | 1 625 | –247 | - | - | 19 | - | - | 1 397 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 2 | 2 | - | - | 0 | - | - | 4 |
| Checkräkningskredit | 29 | 35 | - | - | 1 | - | - | 65 |
| Derivat | 0 | –44 | - | - | 8 | - | 36 | 0 |
| Totala finansiella skulder inkl derivat | 1 656 | –254 | 0 | 0 | 28 | 0 | 36 | 1 466 |
| Moderbolag MSEK | 2016-12-31 | Kassaflöde | Förvärv/ Avyttringar |
Omklassifi ceringar |
Omräknings differenser |
Värdering till verkligt värde |
Övrigt | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga finansiella skulder | 2 198 | - | - | - | - | - | 28 | 2 226 |
| Totala finansiella skulder inkl derivat | 2 198 | 0 | 0 | 0 | 0 | 28 | 2 226 |
| kategori och verkligt värde per klass | 2017-12-31 | 2016-12-31 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Finansiella tillgångar som kan säljas |
Innehas för handel |
Låne fordringar och kund fordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Innehas för handel |
Låne fordringar och kund fordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 1 | - | - | 1 | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Andra långfristiga fordringar | - | - | 3 | 3 | -* | - | - | 4 | 4 | -* |
| Derivattillgångar | - | 6 | - | 6 | 6 | - | 11 | - | 11 | 11 |
| Kundfordringar | - | - | 1 363 | 1 363 | -* | - | - | 1 250 | 1 250 | -* |
| Övriga fordringar | - | - | 16 | 16 | -* | - | - | 20 | 20 | -* |
| Upplupna intäkter | - | - | 13 | 13 | -* | - | - | 10 | 10 | -* |
| Likvida medel | - | - | 342 | 342 | -* | - | - | 418 | 418 | -* |
| Summa finansiella tillgångar | 1 | 6 | 1 737 | 1 744 | 6 | 1 | 11 | 1 702 | 1 715 | 11 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Innehas för |
Övriga finansiella |
Totalt redovisat |
Verkligt | Innehas för |
Övriga finansiella |
Totalt redovisat |
Verkligt | |
| Finansiella skulder | handel | skulder | värde | värde | handel | skulder | värde | värde |
| Checkräkningskrediter | - | –65 | –65 | –65 | - | –29 | –29 | –29 |
| Skulder till kreditinstitut | - | –1 365 | –1 365 | –1 371 | - | –1 591 | –1 591 | –1 594 |
| Derivatskulder | –3 | - | –3 | –3 | –2 | - | –2 | –2 |
| Leverantörsskulder | - | –864 | –864 | -* | - | –837 | –837 | -* |
| Övriga skulder | - | –32 | –32 | -* | - | –16 | –16 | -* |
| Upplupna kostnader | - | –222 | –222 | -* | - | –199 | –199 | -* |
| Summa finansiella skulder | –3 | –2 548 | –2 551 | –1 439 | –2 | –2 672 | –2 674 | –1 625 |
Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att marknaden för dessa innehav är begränsad.
Andra långfristiga fordringar består av kontanter som har lämnats som deposition för hyra, vilket medför att det redovisade värdet anses var en rimlig approximation av verkligt värde.
Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
*Övriga finansiella tillgångar och skulder (se sidan 101)
För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivattillgångar | - | 6 | - | 6 | - | 11 | - | 11 |
| Summa tillgångar | - | 6 | - | 6 | - | 11 | - | 11 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |||||||
| Skulder | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatskulder | - | –3 | - | - | –2 | - | –2 | |
| Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte | ||||||||
| Checkräkningskrediter | - | –65 | - | - | –29 | - | –29 | |
| Skulder till kreditinstitut | - | –1 371 | - | - | –1 594 | - | –1 594 | |
| Summa skulder | - | –1 439 | - | - | –1 625 | - | –1 625 |
Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen.
Vid utgången av 2017 fanns ingen förpliktelse om att förvärva egna aktier.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Löne- och semesterskulder | 182 | 167 | - | - |
| Intjänade resultatandelar | 8 | 9 | - | - |
| Sociala kostnader | 100 | 98 | 1 | 1 |
| Bonusskuld till kunder | 147 | 141 | - | - |
| Upplupen kursförlust terminskontrakt | 3 | 2 | - | - |
| Övriga kostnader | 92 | 74 | 1 | 1 |
| Summa | 532 | 491 | 2 | 2 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustning redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 34 MSEK (32), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 27 MSEK (25).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 280 MSEK (318) och fördelar sig enligt följande:
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| År 1 | 39 | 35 |
| År 2–5 | 137 | 153 |
| År 6 och senare | 104 | 130 |
| 280 | 318 |
Ingående variabla avgifter utgörs av rörlig ränta, förutom leasingkontraktet med Credit Suisse som har fast ränta. En höjning av räntan med en procentenhet ökar de sammanlagda leasingavgifterna med 2 MSEK (1).
Befintliga leasingavtal varierar i längd från 7 till 22 år. I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas ska fastigheten marknadsvärderas för att därigenom fastställa förvärvspriset. Inget av koncernens leasingavtal innehåller restriktioner avseende eget kapital eller finansieringsmöjligheter.
I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan.
Lindab ingick i oktober 2014 ett operationellt leasingkontrakt på 15 år med Credit Suisse avseende en nybyggd produktionsfastighet i Schweiz. Hyran för 2017 uppgick till 3 MSEK (3). Option att förvärva fastigheten vid kontraktstidens slut finns.
I september 2013 förvärvades fastigheterna i Båstad av DSL Renting från DAL Nordic Finance AB och i juni 2015 omförhandlades befintliga leasingavtal i samband med finansieringen av det nya distributionscentret. Under 2017 har dessutom två intilliggande fastigheter med ett värde på 9 MSEK införlivats i leasingavta-
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
| Fastighetsinteckningar | 21 | 22 | - | - |
| Företagsinteckningar | - | - | - | - |
| Summa | 21 | 22 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Borgensåtagande för ingångna kreditavtal | - | - | 1 416 | 1 587 | |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 17 | 17 | - | - | |
| Pensionsförpliktelser | 2 | 2 | - | - | |
| Summa | 19 | 19 | 1 416 | 1 587 |
De under året ingångna kreditavtalen med Nordea/Danske Bank och Raiffeisen Bank International ersätter de tidigare kreditavtalen med med Nordea/SEB och SEK. De nya avtalen löper fram till juli 2020. Totala kreditramen uppgick vid årets utgång till 2 192 MSEK (2 100). Avtalen innehåller kovenanter vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i gällande kreditavtal.
Koncernbolag har tecknat borgensåtagande till förmån för Building Systems i Luxemburg i det fall bolaget inte skulle förmå att fullgöra sina åtaganden enligt hyresavtalet, se not 27. Väsentliga åtaganden enligt tecknat hyresavtal är fullgörande av hyresbetalningar till och med 2030, återställande av fastigheten för industriellt bruk, underhåll av fastigheten samt ansvar för drift och miljöpåverkan.
len. Fastigheterna återhyrs av Lindab via operationella leasingkontrakt som löper till och med juni 2020. Hyran uppgick till 2017 till 10 MSEK (8).
Lindab sålde i januari 2010 en produktionsfastighet i Luxemburg. Denna förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 285 MSEK. Lindab återhyrde fastigheten via ett operationellt leasingkontrakt på 5 år och hade en option på att återköpa produktionsfastigheten vid leasingkontraktets utgång.
I januari 2015 utnyttjade Lindab sin option om att återköpa produktionsfastigheten. Fastighetens bokförda värde vid tidpunkten för tillträdet beräknades uppgå till 25 MEUR, vilket motsvarade ett uppskattat marknadsvärde. Belåningen av fastigheten uppgick till motsvarande belopp. Samtidigt avyttrades fastigheten till tredje man och ett långfristigt hyresavtal ingicks. Hyran uppgick till 12 MSEK (12) under 2017. Hyresavtalet är förknippat med åtagande vilket beskrivs i not 28.
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 35 MSEK (35) och under maskiner och mjukvara med 1 MSEK (2). Under 2017 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 7 MSEK (5). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 43 MSEK (42) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | ||||
| År 1 | 12 (11) | 7 (6) | |||
| År 2–5 | 31 (28) | 35 (32) | |||
| År 6 och senare | - | - | |||
| 43 (39) | 42 (38) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz, beskrivna i not 27, har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång. I leasingavtalet avseende fastigheten i Schweiz är borgensåtagandet begränsat till 1,5 MCHF (1,5).
Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och enligt normal branschpraxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 31. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 23.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte specificeras nedan.
| Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående | Koncernföretag | |||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2017 | 2016 | ||
| Nettoomsättning | 4 | 4 | ||
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 32 | 34 | ||
| Ränteintäkter från moderbolag | 29 | 33 | ||
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 226 | 2 198 | ||
| Kortfristiga fordringar på moderbolag | 170 | 96 | ||
| Kortfristiga skulder till moderbolag | 32 | 34 |
Årsstämman 2017 beslutade om inrättande av ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av detta program har 75 000 teckningsoptioner förvärvats av ledande befattningshavare under året. För vidare information om teckningsoptionsprogram, se not 6. Förvärv av teckningsoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående.
För information om incitamentsprogram riktat till deltagare i olika ledande befattningar i Lindab, se not 6.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
Ola Ringdahl har utsetts till ny VD och koncernchef för Lindab International AB. Ola kommer att tillträda tjänsten senast i juli 2018.
Inga övriga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.
Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen innehar dotterföretag i många delar av världen. Moderföretag har bestämmande inflytande över ett dotterföretag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterföretaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterföretaget. I princip ägs samtliga dotterföretag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderföretaget Lindab International AB. De dotterföretag som inte ägs till 100 procent anses ha innehav utan bestämmande inflytande som inte är väsentliga för koncernen.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB 1) | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 100 | 3 467* |
| Lindab Sverige AB 2) | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB 3) 4) | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB 3) | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Götene AB 3) | SEK | 556961-9918 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 0 | |
| Lindab Profil AB 3) | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A. 2) 3) 4) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. 2) | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| Lindab N.V. 2) 3) | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 0 | |
| U-nite Fasteners Technology AB 2) 4) | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab Fastigheter AB 5) | SEK | 556629-2271 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ryssland AB 7) | SEK | 556960-0322 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab LLC 2) 3) | RUB | 105781261234 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings LLC 2) 3) 4) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Astron Buildings S.A. 2) 3) 4) | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab Treasury AB 8) | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A.S. 2) | EUR | RCS 327 258 943 | Bussy-St-Martin, Frankrike | 100 | |
| Astron Buildings s.r.o. 3) | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC 9) | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Astron Buildings LLC 2) 3) 4) | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA 2) | EUR | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab 2) 3) | EUR | 111788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. 2) | HRK | 80182671 | Zaprešić, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | EUR | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab 2) 3) | EUR | 0920791-3 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. 2) 3) | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| LLC Spiro 2) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Spiro International S.A. 2) 3) | CHF | CH-217.0.135.550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| LLC Spiro 2) | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Havalandirma LTD STI 2) | TRY | 877776 | Istanbul, Turkiet | 100 | |
| Spiral Helix Inc. 2) 3) | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab SRL 2) 3) | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC 9) | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. 2) 3) | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS 2) 3) | NOK | 929 805 925 | Oslo, Norge | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. 2) 3) | PLN | KRS 0000043661 | Wieruchow, Polen | 100 | |
| Lindab S.r.l 2) 3) | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| MP3 S.r.l 2) 3) | EUR | 3345850964 | Padova, Italien | 100 | |
| Lindab N.V. 2) 3) | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab A/S 2) 3) | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Door B.V. 2) | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. 2) | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH 2) 3) | EUR | HRB 2276 AH | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Astron Buildings GmbH 2) | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Astron Buildings Sp. z o.o. 2) | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab SRL 2) 3) | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 0 | |
| Lindab AG 2) 3) | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Otelfingen, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd 2) 3) | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab France S.A.S. 2) 3) | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd 2) | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| A.C. Manufacturing Ltd 2) 3) | EUR | 311282 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab a.s. 2) 3) | EUR | 36 214 604 | Jamník, Slovakien | 100 | |
| Kalnesa Holdings Limited 9) | EUR | 303110 | Nicosia, Cypern | 100 | |
| Spircus Enterprises Limited 9) | EUR | 303031 | Nicosia, Cypern | 100 | |
| Lindab IMP Klima d.o.o. 2) 3) | EUR | 5519225000 | Godovič, Slovenien | 100 | |
| Lindab d.o.o. Belgrad 2) | RSD | 17421557 | Belgrad, Serbien | 100 | |
| Lindab d.o.o.e.l. Skopje 2) | MKD | 5439833 | Skopjem, Makedonien | 100 | |
| Lindab d.o.o. Podgorica 2) | EUR | 27146453 | Podgorica, Montenegro | 100 | |
| Lindab d.o.o. Sarajevo 2) | BAM | 4200550810003 | Sarajevo, Bosnien | 100 | |
| Uniklima d.d. 3) | BAM | 4200240030008 | Ilidža, Bosnien | 95 | |
| Lindab LTIP17 AB | SEK | 559106-9033 | Båstad, Sverige | 100 | 0 |
* Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
1) Koncernfunktioner 2) Säljbolag
3) Produktionsbolag 4) Inköpsbolag
5) Fastighetsbolag 6) Patentverksamhet 7) Holdingbolag 8 )Treasuryverksamhet 9) Vilande bolag
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Båstad den 18 mars 2018
Peter Nilsson Ordförande
Per Bertland Styrelseledamot
Viveka Ekberg Styrelseledamot
John Hedberg Styrelseledamot
Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot
Anette Frumerie Styrelseledamot
Bent Johannesson Styrelseledamot
Anders Lundberg Arbetstagarrepresentant
Fredrik von Oelreich Tillförordnad Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 mars 2018.
Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB (publ) för år 2017 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-55 och hållbarhetsrapporten på sidorna 58-59. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 57-106.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-55 och hållbarhetsrapporten på sidorna 58-59.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och rapport över resultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
I koncernens balansräkning finns per den 31 december 2017 goodwill redovisad om 3 059 Mkr. Denna har uppkommit i samband med tidigare ägarförändringar och förvärv. Värdet på den redovisade goodwillen är avhängigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagenererande enheter goodwillen avser och prövas minst årligen. Nedskrivningsprövningen baseras på antaganden om framtida kassaflöden och förhållanden som är komplexa och som innehåller en hög grad av bedömningar, såsom antaganden om tillväxttakt, lönsamhet och kapitalkostnad (WACC). Förändringar i dessa antaganden kan resultera i nedskrivningsbehov. Företagsledningen har inte identifierat något nedskrivningsbehov för 2017.
Vi har bedömt värdering av goodwill som ett särskilt betydelsefullt område beaktat tillgångens väsentlighet och känslighet för förändringar i gjorda antaganden.
Segmentet Building Systems redovisar goodwill uppgående till 394 Mkr. Under 2017 har verksamheten varit negativt påverkad av en dämpad tillväxt och försämrad lönsamhet. Om företagsledningens antaganden om ökad tillväxt och lönsamhet ej uppnås, kan ett nedskrivningsbehov uppkomma.
För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovisningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och not 16 om immateriella tillgångar i årsredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Vid genomförandet av granskningsåtgärderna har våra värderingsexperter medverkat.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-56 och 110- 116. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB (publ) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i för-
valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Deloitte AB, Göteborg, utsågs till Lindab International ABs (publ) revisorer på bolagsstämman den 29 april 2014 med Hans Warén som huvudansvarig revisor och har varit bolagets revisorer sedan dess.
Göteborg den 18 mars 2018 Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2017 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Göteborg den 18 mars 2018 Deloitte AB
Hans Warén Auktoriserad revisor
Bolaget presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av relevanta trender. Lindabs definitioner av dessa mått kan skilja sig från andra företags definitioner av samma begrepp. Dessa finansiella mått ska därför ses som ett komplement snarare än en ersättning för mått som definieras enligt IFRS. Nedan presenteras definitioner av mått som inte definieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i årsredovisningen. Avstämning av dessa mått sker i tabeller nedan. Då belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK, summerar inte alltid beräkningen på grund av avrundningar.
Rörelseresultat exklusive engångsposter ersattes från och med 2017 med Justerat rörelseresultat. Beloppsmässig innebörd är densamma men definitionen har ändrats då bolaget särredovisar engångsposter och omstruktureringskostnader av väsentlig storlek för att beskriva resultat från underliggande verksamhet.
| MSEK om ej annat anges | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avkastning på eget kapital | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Årets resultat | 347 | 306 | 305 | 283 | 233 |
| Genomsnittligt eget kapital | 3 954 | 3 655 | 3 446 | 3 149 | 2 725 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,8 | 8,4 | 8,8 | 9,0 | 8,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Balansomslutning | 7 731 | 7 503 | 7 149 | 6 961 | 6 517 |
| Uppskjuten skatteskuld | 96 | 95 | 115 | 96 | 132 |
| Övriga avsättningar | 13 | 17 | 21 | 15 | 44 |
| Övriga skulder | 19 | 4 | 5 | 5 | 10 |
| Summa långfristiga skulder | 128 | 116 | 141 | 116 | 186 |
| Förskott från kunder | 189 | 158 | 85 | 159 | 132 |
| Leverantörsskulder | 864 | 837 | 790 | 650 | 681 |
| Aktuell skatteskuld | 27 | 34 | 45 | 20 | 11 |
| Övriga avsättningar | 22 | 17 | 30 | 52 | 62 |
| Övriga skulder | 147 | 134 | 104 | 99 | 92 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 528 | 487 | 448 | 427 | 401 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 777 | 1 667 | 1 502 | 1 407 | 1 379 |
| Sysselsatt kapital | 5 826 | 5 720 | 5 506 | 5 438 | 4 952 |
| Resultat före skatt | 467 | 445 | 431 | 386 | 329 |
| Finansiella kostnader | 45 | 49 | 57 | 88 | 132 |
| Summa | 512 | 494 | 488 | 474 | 461 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 5 784 | 5 642 | 5 654 | 5 347 | 5 059 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,8 | 8,8 | 8,6 | 8,9 | 9,1 |
| Engångsposter och omstruktureringskostnader | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Rörelseresultat | 492 | 483 | 469 | 467 | 452 |
| Products & Solutions | - | –24 | 35 | –21 | –24 |
| Building Systems | - | - | –9 | –11 | –1 |
| Övrig verksamhet | –19 | –4 | –20 | 2 | –21 |
| Justerat rörelseresultat | 511 | 511 | 463 | 497 | 498 |
| Nettoskuld | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 226 | 211 | 189 | 201 | 169 |
| Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut | 1 397 | 1 625 | 1 713 | 1 765 | 1 645 |
| Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut | 4 | 2 | 7 | 8 | 6 |
| Kortfristig räntebärande checkräkningskredit | 65 | 29 | 70 | 99 | 160 |
| Kortfristiga räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 4 | 4 | 16 | 21 | 6 |
| Summa skulder | 1 696 | 1 871 | 1 995 | 2 094 | 1 986 |
| Räntebärande finansiell placering | 43 | 45 | 47 | 46 | 42 |
| Räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 6 | 12 | 6 | 2 | 1 |
| Likvida medel | 342 | 418 | 285 | 300 | 331 |
| Summa tillgångar | 391 | 475 | 338 | 348 | 374 |
| Nettoskuld | 1 305 | 1 396 | 1 657 | 1 746 | 1 612 |
| Nettoskuld/EBITDA | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnittlig nettoskuld | 1 474 | 1 695 | 1 960 | 1 923 | 2 036 |
| Justerat rörelseresultat | 511 | 511 | 463 | 497 | 498 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 162 | 174 | 168 | 158 | 157 |
| EBITDA | 673 | 685 | 631 | 655 | 655 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 2,2 | 2,5 | 3,1 | 2,9 | 3,1 |
| Organisk tillväxt | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Förändring nettoomsättning | 393 | 260 | 586 | 480 | –133 |
| varav | |||||
| Organiskt | 287 | 322 | 159 | 314 | –85 |
| Förvärv/avyttring | 3 | 8 | 275 | 2 | 76 |
| Valutaeffekt | 103 | –70 | 152 | 164 | –124 |
| Räntetäckningsgrad | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Resultat före skatt | 467 | 445 | 431 | 386 | 329 |
| Räntekostnader | 36 | 43 | 49 | 79 | 127 |
| Summa | 503 | 488 | 480 | 465 | 456 |
| Räntekostnader | 36 | 43 | 49 | 79 | 127 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 14,1 | 11,4 | 9,7 | 5,9 | 3,6 |
| Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
| Rörelseresultat | 492 | 483 | 469 | 467 | 452 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 162 | 174 | 168 | 158 | 157 |
| Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA | 654 | 657 | 637 | 625 | 609 |
| Nettoomsättning | 8 242 | 7 849 | 7 589 | 7 003 | 6 523 |
| EBITDA-marginal, % | 7,9 | 8,4 | 8,4 | 8,9 | 9,3 |
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33.
Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av nettoomsättning.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader.
Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och avyttring av rörelse.
Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader när belopp är av väsentlig storlek.
Kassaflödet från löpande verksamhet i relation till antal utestående aktier.
Räntebärande avsättningar och skulder minskat med räntebärande tillgångar och likvida medel.
Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, baserad på rullande tolvmånaders beräkning.
Omsättning rapporterad till respektive land som produkt eller tjänst har levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader samt betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar.
Försäljningsförändringen justerad för valutaeffekter samt förvärv och avyttringar jämfört med samma period föregående år.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i relation till räntekostnader.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Resultat före finansiella poster och skatt.
Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar.
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i procent av balansomslutning.
Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder.
Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning.
Teknik för att förstärka verkligheten/öka uppfattningen om den nuvarande verkligheten, med kompletterande och datorgenererade element som ljud, video, grafik eller GPS-data.
En förkortning av Building Information Modeling. En BIMmodell är en virtuell modell av verkligheten. I modellen samlas och organiseras all information från en byggnads livscykel.
Central- och Östeuropa.
Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).
Euroconstruct är ett europeiskt nätverk med fokus på byggnads- och anläggningsmarknaderna. Nätverket består av 19 länder, där varje land representeras av en/ett noga utvald organisation, analysföretag eller institution. De rapporter som nätverket publicerar ger er en genomgång av förutsättningarna för den europeiska byggmarknaden under de närmaste åren.
Eurovent Association är Europas industriförbund inom teknik för inomhusklimat, processkyla och livsmedelskyla. Ansvarsområdet omfattar bland annat att utveckla och erbjuda tredjepartcertifiering för produkter inom ventilation och kyla.
Lokal etablering av lager, butik, säljkontor och kompetenscenter för Lindabs produkter, system och lösningar.
Exempel på förnybar energi är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi.
Internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Den fjärde generationens riktlinjer kallas G4.
Definieras vanligen som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommisionen.
Stora kunder med vilka Lindab har ett strategiskt samarbete för att skapa långsiktiga partnerrelationer.
Ett verksamhetssystem för att säkerställa kvaliteten på företagets produkter och tjänster omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter. Certifieras enligt ISO 9001.
En filosofi om hur resurser hanteras. Syftet är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden.
Ett internationellt mått som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar.
Ett verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.
En typ av värme-, ventilations- och/eller luftkonditioneringssystem, som varierar luftflödet för olika behov på ett energieffektivt sätt.
Datorteknik som använder virtuella verklighets headsets eller flera projicerade miljöer, för att generera realistiska bilder, ljud och andra känslor som simulerar en användares fysiska närvaro i en virtuell eller imaginär miljö.
Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls tisdagen den 3 maj 2018 kl. 15.00 på Hotel Skansen, Båstad i Båstad kommun.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 26 april 2018, dels anmäla sitt deltagande till Lindab International AB (publ) senast kl. 16.00 den 26 april 2018.
Anmälan kan göras på följande sätt:
Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, ska, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast torsdagen den 26 april 2018. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer samt uppgift om eventuella biträden och ombud.
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast torsdagen den 26 april 2018.
Rapporter finns tillgängliga i digital form och är nedladdningsbara på vår hemsida www.lindabgroup.com.
Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor samt utseende av valberedning inför årsstämman 2018.
Inför årsstämman 2018 utgörs valberedningen av
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 3 maj 2018 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 19 juli 2018 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 25 oktober 2018 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2019 Årsredovisning 2018 april 2019
lindab | lorem ipsum
Idrottsarenor, biografer, konserthallar och operahus är komplicerade konstruktioner. Ofta ska många aktiviteter pågå samtidigt utan att störa varandra. Förutom ett bekvämt inneklimat är i regel ljudkraven högt ställda och det finns ett starkt fokus på lösningar med hög energieffektivitet. Lindab kan leverera ventilations- och inneklimatlösningar utifrån exceptionella krav och extraordinära önskemål. Under 2017 har dessa lösningar installerats i allt från ryska biosalonger till franska multisportarenor.
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
Lindab International AB (publ) SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: +46 (0) 431 850 00 E-post: [email protected] www.lindabgroup.com
Lindab International AB (publ) med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.