Annual Report • Apr 5, 2018
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2017 Årsredovisning
29 Resultaträkning och rapport över totalresultat
30 Kassaflödesanalys
Förvaltningsberättelsen, sidorna 19-28, inkluderar Bolagsstyrningsrapporten, på sidorna 23-28. Sidorna 18 och 29-52 är upprättade i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards)
SinterCast tillhandahåller processtyrningslösningar och kunnande för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn (CGI). SinterCast-teknologin mäter och styr järnet innan det gjuts i formar, vilket reducerar kassationer, sparar energi och säkerställer kostnadseffektiv serieproduktion. CGI används primärt i diesel- och bensinmotorblock för bilar, i motorblock och cylinderhuvuden för tunga fordon samt inom industriella kraftapplikationer. SinterCast-teknologin används även för produktion av en mängd andra olika CGI-komponenter, såsom avgasgrenrör, turbohus, bottenplattor samt komponenter för kraftindustrin.
SinterCast fokuserar främst på att tillhandahålla processtyrningsteknologi, kunnande och teknisk support för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn. SinterCast kommer att främja användningen av CGI hos gjuterier och hos slutanvändarna för att öka den totala marknadsmöjligheten för CGI och kommer att visa ledarskap inom utveckling, produktion och tillämpning av CGI. SinterCast kommer även att utveckla och lansera nya teknologier utöver kärnmarknaden för CGI, såsom spårning och spårbarhetslösningar och andra produkter för precisionsmätning som tillför förbättrad styrning och lönsamhet till gjuteriindustrin. Dessa fokuserade aktiviteter kommer att ge långsiktiga fördelar för gjuterier, slutanvändare, aktieägare och samhället.
Kompaktgrafitjärn är en form av gjutjärn, som ger minst 75 % högre draghållfasthet, 45 % högre styvhet och ger ungefär dubbelt så hög utmattningshållfasthet mot konventionellt gjutet järn och aluminium. Genom att använda CGI i motorapplikationer kan man tillverka mindre, effektivare, högre presterande och mer hållfasta motorer som har lägre bränsleförbrukning, mindre utsläpp och lägre motorljud.
SinterCast spårningsteknologier ger direkt mätning och automation, som ersätter det tidigare beroendet av operatörens beteende, vilket tar gjuteriindustrin ett steg närmare Industri 4.0. Installerad i gjuterier, oavsett typ, försäkrar Ladle Tracker®-teknologin att alla behandlingar och processer utförs inom bestämda ramar och förbättrar på så vis processeffektivitet, produktkvalitet samt produktivitet. SinterCast Cast Tracker™ ger komplett spårning av varje gjuten enhet utifrån: datum och tidpunkt för kärnproduktion (start); lagringstid; avgjutning (uppkomst) och utskakning. Tillsammans kan dessa nya teknologier ge fullständig spårbarhet av varje gjuten enhet. SinterCast kommer fortsätta att använda sin erfarenhet av precisionsmätning och processtyrning i gjuterimiljö för att ge gjuterierna förbättrad översikt och bilföretagen förbättrad produktkvalitetssäkring.
SinterCast säljer eller hyr ut System 3000, tar ut en årlig mjukvarulicens, säljer förbrukningsmaterial för provtagning och tar ut en produktionsavgift för gjutgods producerat med SinterCast-teknologin. Intäkter erhålls även från reservdelar, kundservice, kunddemonstrationer och försäljning av testbitar. Affärsmodellen för CGI kan beskrivas enligt följande:
System 3000
Mätkoppen
De totala produktionsavgifterna (förbrukningsmaterial för provtagning plus produktionsavgift) beror på skänkstorlek och på utbytet vid gjutning. Typisk motorblocksproduktion, ger en intäkt på ca 40-50 euro per ton gjutgods, motsvarande 2,00-2,50 euro för varje motorekvivalent om 50 kg. SinterCasts affärsmodell är mycket skalbar, vilket ger en ökande lönsamhet allt eftersom den installerade basen ökar och fler program kommer i serieproduktion.
Sedan 2002 fortsätter "The Five Waves Strategy" att vara basen för hur bolaget ser på den övergripande marknadsutvecklingen. Tabellen nedan visar en överblick av produktionsstatusen, uttryckt i årstakt, för varje del av "The Five Waves". Vid årets slut producerades 2,2 miljoner motorekvivalenter i årstakt.
| Våg 1 V-dieselmotorer för bilar i Europa |
Produktion i årstakt: 300 000 motorekvivalenter (15 000 ton) Serieproduktion för: Audi, Jaguar, Jeep, Lancia, Land Rover, Maserati, Porsche och Volkswagen SinterCast-CGI-komponenter: Motorblock i storlekar från 3.0 till 4.4 liter Översikt: Stabil produktion 2017. Majoriteten av V-dieslar i Europa tillverkas nu i CGI |
|---|---|
| Våg 2 Motorer för tunga fordon globalt |
Produktion i årstakt: 765 000 motorekvivalenter (38 250 ton) Serieproduktion för: DAF, Ford-Otosan, Hyundai, Jiangling Motors, MAN, Navistar och Scania SinterCast-CGI-komponenter: Motorblock och cylinderhuvuden i storlekar från 3.9 till 16.4 liter Översikt: Stabil produktion under 2017 med globala tillväxtmöjligheter både på kort och lång sikt |
| Våg 3 Raddieselmotorer för bilar |
Aktuell status: Produktutveckling pågår inför serieproduktion Översikt: Långsiktig potential beror på prestandakrav, downsizing och utsläppslagstiftning |
| Våg 4 V-dieselmotorer för bilar utanför Europa |
Produktion i årstakt: 705 000 motorekvivalenter (35 250 ton) Serieproduktion för: Ford, Hyundai, Jeep, Kia, Nissan och Ram SinterCast-CGI-komponenter: Motorblock i storlekar från 2.7 till 6.7 liter Översikt: Minskad produktionsvolym under 2017 på grund av temporär suspension av FCA-motorer. Fortsatt tillväxtmöjlighet |
| Våg 5 Bensinmotorer för bilar globalt |
Produktion i årstakt: 240 000 motorekvivalenter (12 000 ton) Serieproduktion för: Ford och Lincoln SinterCast-CGI-komponenter: Motorblock i storlekar från 2.7 liter till 3.0 liter Översikt: Stabil produktion under 2017 med tillväxtspotential genom användning av motorn i fler fordon och genom att nya motorer i SinterCast-CGI utvecklas |
| Fordonskomponenter - Utöver motorblock och cylinderhuvuden |
Produktion i årstakt: 62 000 motorekvivalenter (3 100 ton) Serieproduktion för: Olika bilföretag samt underleverantörer såsom BorgWarner och Honeywell SinterCast-CGI-komponenter: Avgasgrenrör, turbohus och bottenplattor Översikt: Ökad produktion av avgaskomponenter hos kinesisk kund |
|---|---|
| Industriell kraft | Produktion i årstakt: 120 000 motorekvivalenter (6 000 ton) Serieproduktion för: Allen Diesels, Cameron Compression, Caterpillar, Cummins, Deutz, Doosan, Federal Mogul, General Electric, Jenbacher, MAN och MTU SinterCast-CGI-komponenter: Används inom lantbruk, marin, lokomotiv, terrängfordon och stationär kraftgenerering Översikt: Stark tillväxt under 2017 med möjligheter vid utbyggd infrastruktur och av nya CGI-program |
Dr Steve Dawson, koncernchef och vd
Jag är den första att erkänna att 2017 var ett år med besvikelser. Trots att vi hade indikerat att det skulle kunna komma ett "mellanår" överraskade det första kvartalet oss. Tre av våra högvolymsprogram startade långsamt och vi halkade efter helårstakten 2016 med 6,8 % samtidigt som mätkoppsleveranserna sjönk ned till den lägsta nivån på fem år. Det blev en uppförsbacke.
Serieproduktionen stärktes sedan resten av året då två av de tre programmen återhämtade sig till full volym och sektorn industriell kraft växte med nästan 75 000 motorekvivalenter, vilket slutligen kompenserade det första kvartalets tapp. Till sist blev helårsproduktionen endast 0,3 % lägre än 2016. Mätkoppsleveranserna återhämtade sig även de under året med både det tredje och fjärde kvartalet inom de fem bästa kvartalen någonsin. Leveranserna av 144 600 mätkoppar under 2017 var 24 200 (14,3 %) lägre än 2016, vilket försvårade intäktsjämförelsen mot föregående år. Men, den reella förbrukningen av mätkoppar hos kunderna var endast 1 631 koppar (1,3 %) lägre, vilket visar att korrelationen mellan produktion och konsumtion bibehållits. Nedgången under det första halvåret var helt hänförligt till lagerjusteringar hos kunderna och har ingen koppling till produktionsutsikterna.
Trots att serieproduktionen under 2017 var stabil så var den det på en hög och lönsam nivå. Med en historik av en serieproduktion med över två miljoner motorekvivalenter tre år i rad så har vi en solid grund för vår fortsatta tillväxt. Vi ser tillväxtmöjligheter inom varje sektor. Som kommunicerat i samband med årsstämman 2016 är vi i en position där produktion av vår första raddieselmotor för bilar kommer att påbörjas. Detta är en viktig milstolpe för SinterCast då det innebär serieproduktion i höga volymer inom alla "Five Waves" som vi introducerade redan 2002. Inom sektorn för tunga fordon ger starka marknader i Europa och USA ökad efterfrågan av våra produkter, samtidigt som trenden för mer prestanda från mindre motorpaket kontinuerligt ger nya produktutvecklingsmöjligheter. Vi är även optimistiska inför tillväxten inom marknaden för industriell kraft, där en mer strikt utsläppslagsstiftning i offroad-applikationer kommer att stärka efterfrågan av CGI. Dessa aktiviteter kommer att ge tillväxt under vår femårsplaneringshorisont, medan nya teknologier såsom våra spårningsteknologier, kommer att bredda vår marknadsmöjlighet. Vi har ännu inte sålt vårt andra spårningssystem men teknologin har blivit väl mottagen och flera installationsdiskussioner pågår. Våra nya spårningslösningar förstärker vår teknikrenommé och de kommer även att bidra till våra intäkter.
Det är förståeligt att en del människor är bekymrade över framtiden för förbränningsmotorn. Nyhetstidningarna är fulla av jämmer och elände, särskilt om dieslar. Men jag delar inte deras åsikt, i likhet med många av våra kunder och kollegor i branschen. Efter rapporter om dieselns nedgång, introducerades dieselmotoroptioner i de tre bästsäljande fordonen i Nordamerika, och i januari tillkännagav Hyundai en dieselmotor för den nya crossovern Kona, med försäljningsstart i USA innan 2020. Eftersom marknaden fortsätter att utvecklas mot större fordon kommer dieseln fortsatt att ge låg bränsleförbrukning för konsumenter och lägre koldioxidavtryck för biltillverkare. Vi tillstår att dieselpenetrationen i Europa kommer att minska, men den största nedgången kommer att ske i mindre dieslar där kostnadsökningen av nödvändig avgasreningsteknologi kan komma att vara för hög i förhållande till fordonets pris. I Amerika, där crossovers, SUV:ar och pickuper har 65 % av marknaden, ger vår femårsutsikt en stabil eller ökande dieselpenetration. Det pågår även en spännande och lovande nyutveckling av bränslen med låga koldioxidutsläpp som minskar utsläppen och ger koldioxidutsläpp i nivå med elektriska fordon över en livscykel. Det är fortfarande en lång och spännande väg framöver. För att parafrasera Mark Twain, ryktet om dieselns död har blivit starkt överdrivet.
Trots att elektrifiering får stor uppmärksamhet är marknadsandelarna låga. År 2017 svarade elbilar för 1,2 % av alla nya personbilar som såldes i USA och 1,4 % i Europa. Inom SinterCast ser vi elektrifiering som en möjlighet. Vi tror att majoriteten av elbilarna även kommer att ha en förbränningsmotor och allt eftersom att den totala marknaden växer, tror vi att det kan komma att tillverkas fler förbränningsmotorer år 2030 än 2020. Dessa motorer kommer att vara mindre, med hög belastning och hög prestanda. Med den extra kostnaden för fordonselektrifiering kan CGI erbjuda ett attraktivt alternativ till aluminium, vilket möjliggör mindre motorpaket med liknande vikt, lägre kostnad och med koldioxidfördelar över livscykeln. Vi arbetar redan med våra gjuteripartners på CGI-lösningar för denna typ av motorer och vi anser att fordonselektrifiering kan ge möjligheter.
Efter tre års stabil produktion, med några frustrerande motgångar som höll oss tillbaka har våra framtidsutsikter blivit ljusare. Marknadens efterfrågan på många av våra motorer ökar och vår development pipeline är stark, med nya motorlanseringar framöver. Beställningen på ett Mini-System 3000 för Sanlian-gjuteriet i Kina gav en bra start på vår installationssatsning. Utsikterna för ytterligare installationsåtaganden, både inom vår CGI-marknad och inom våra nya spårningsteknologier, är positiva. När vi nu levererar i den sista vågen av de "Five Waves" kommer 2018 att sluta cirkeln som vi började rita på redan 2002. Vi har gjort det vi sa att vi skulle göra. Nu har vi möjligheter att göra mer.
Dr Steve Dawson Koncernchef & Verkställande Direktör
SinterCast fortsätter att se på den totala marknadsutvecklingen utifrån strategin "The Five Waves" som lanserades 2002. "The Five Waves" sammanfattar och visar de viktigaste motorvarianterna som finns inom fordonssektorn och de fordonstyper som motorerna används i. För varje produkt rapporterar SinterCast produktionsvolymen uttryckt i motorekvivalenter, där varje motorekvivalent motsvarar 50 kg. 20 motorekvivalenter motsvarar ett ton gjutgods. Intäkterna till SinterCast från serieproduktion är cirka 2,00- 2,50 euro per motorekvivalent.
Den första vågen inleddes 1999, när Audi 3.3 liter V8 motorblock innebar ett genombrott för SinterCast genom att det blev världens första serietillverkade motorblock i CGI. Nischproduktionen följdes av produktionsstarten i stora volymer av V6-diesel för Ford och Audi under 2003. Under de 15 senaste åren har CGI praktiskt taget kommit att bli standardmaterialet i V-dieselmotorblock för bilar.
Produktionsstatistiken som visas i diagrammet baseras på det fjärde kvartalets genomsnittliga produktion uppräknat till årstakt. Trots oro över minskad dieselförsäljning i Europa är produktionen i den första vågen fortsatt stark och stabil, med 4Q17 cirka 5 % högre än 4Q16. Helårsproduktionen
inom den första vågen var under det fjärde kvartalet 300 000 motorekvivalenter uppräknat i årstakt och motsvarade cirka 13 % av den totala produktionen. Försäljningsandelen för dieselmotorer i mindre bilar minskade under 2017, men motorerna i den första vågen används främst i stora V-dieslar i det populära SUV-segmentet och i lyxigare sedanmodeller. Dessa segment förväntas att fortsätta ge en stabil efterfrågan på V-dieselmotorer inom en överskådlig framtid. Trots att FCA 3.0 liter V6 dieselmotor används i Jeep, Lancia och Maserati-bilar i Europa, redovisas hela dess volym i den fjärde vågen. På samma sätt redovisas dieselförsäljningen av Range Rover i Nordamerika i den första vågen.
Produktionen av motorer för tunga fordon inleddes 2006 och med undantag för de ekonomiska nedgångarna 2009 och 2012 har tillväxten i stort sett varit linjär. Volymen för fjärde kvartalet för tunga fordon minskade med 3 % jämfört med 2016, men detta betraktas som normal variation snarare än en nedgång. Produktionen av motorer för tunga fordon står för närvarande för 35 % av den totala volymen och SinterCast fortsätter att se tunga fordon som den största tillväxtmöjligheten på både kort och lång sikt. Försäljningsutsikterna för tunga fordon i de viktiga globala marknaderna – Europa, Nordamerika och Kina - är fortsatt positiva, vilket
ger tillväxtmöjligheter genom ökning i befintliga program och från nya program som kommer att starta. Serieproduktionen av tunga lastbilar i Kina ökade med mer än 50 % under 2017 och nådde ett "all-time high" och var den högsta någonsin. Efterfrågan i Kina på nya lastbilar förväntas förbli stark som en följd av regeringens satsning på väginfrastruktur och efterlevnad av utsläppskrav. Produktionen av Jiangling Motors 9-liters och 13-liters motorer vid Asimco-gjuteriet i Kina startade under 2017 och förväntas bidra till volymerna för tunga fordon 2018. Det kinesiska bidraget till SinterCast är dock ett långsiktigt projekt, och den huvudsakliga tillväxten på kort sikt förväntas komma från marknaderna i väst. Med mer än 20 SinterCast-CGI-motorkomponenter i produktion ger de framgångsrika CGI-komponenterna starka referenser för CGI och möjligheter till betydande tillväxt i en sektor som kräver fortsatt downsizing, högre prestanda och minskad bränsleförbrukning.
Vid årsstämman 2017 bekräftade SinterCast sin starka tro på serieproduktionen i den tredje vågen. Produktutveckling pågår, och SinterCast är övertygade om att tredje vågen kommer att börja bidra till produktionsvolymen. Den övergripande utsikten för tredje vågen har emellertid blivit mindre optimistisk de senaste åren på grund av den tilltagande granskningen av utsläpp från dieselmotorer under 2018. De flesta raddieselmotorer är mindre än två liter och används i små personbilar. I dessa små och billigare bilar kommer kostnaden för avancerade avgasreningssystem att bli svårare att bära, vilket möjligtvis kan minska marknadspenetrationen. De flesta branschanalytiker förutspår en betydande minskad efterfrågan på små dieselbilar, eftersom dieselmotorns kostnader blir oförenliga med prissättningen för mindre bilar. Denna oro gäller inte för raddieselmotorer för tunga fordon och lastbilar, där de större motorerna har betydligt högre belastning och där det inte finns något bättre alternativ till dieselmotorn inom överskådlig framtid.
Den fjärde vågen minskade med 6 % under 2017 till följd av minskad produktion av FCA:s 3.0 liter V6 dieselmotor för Ram 1500 pickup och Jeep Grand Cherokee i USA, efter att amerikanska Environmental Protection Agency (EPA) utfärdade ett utlåtande om att stoppa försäljningen av dieselmotorn. EPA upphävde stoppet av dieselmotorförsäljningen den 28 juli 2017. Uppbyggda lager av gjutgods, motorer och fordon, kombinerat med en lägre efterfrågan fördröjde en ökning av gjuteriproduktionen. Ram 1500 modellår 2018 kommer fortsatt att säljas under 2018 med SinterCast-CGI som dieseloption,
till skillnad från Jeep Grand Cherokee som inte återupptagit dieseln. Försäljningen av Ram 1500 modellår 2019, introducerad vid North American International Auto Show (NAIAS) i januari 2018 kommer att starta under våren 2018. Dieseln i SinterCast-CGI kommer att finnas tillgänglig i Ram 1500 modellår 2019 under 2019, efter EPA:s slutgiltiga godkännande. Utsikterna blir därför fortsatt låga volymer av FCA-dieseln, med möjligheter till tillväxt sent 2018 och under 2019.
Den övergripande utsikten inom den fjärde vågen för 2018 är positiv, då Ford, GM och Ram alla introducerar dieselmotoralternativ för de tre bäst säljande fordonen i Nordamerika, vilket visar vikten av dieseln för att klara framtida krav för bränsleförbrukning. Försäljningsstarten av Ford F-150 diesel-pickup planeras till våren 2018, vilket kan innebära en ökning inom den fjärde vågen under 2018. Trots de positiva tillkännagivandena på marknaden för fullstora pickuper, kommer det huvudsakliga bidraget i fjärde vågen fortsatt att komma från Ford 6.7 liter V8-dieseln som säljs i super-duty-pickuper, där över 80 % av all försäljning är dieselmotorer i SinterCast-CGI. Volymen av super-duty ökade under 2017.
2.7 liter V6 bensinmotorn i SinterCast-CGI vann Wards utmärkelse "10 Best Engines" i Ford F-150 2018
Produktionen inom den femte vågen förblev konstant med 240 000 motorekvivalenter under 2017 genom storvolymsproduktion av Ford V6 bensinmotor på 2.7 respektive 3.0 liter. Ford 2.7 liter V6 återfinns för närvarande i Ford- och Lincoln-modeller medan 3.0 liter-versionen av motorn erbjuds exklusivt för Lincoln-bilar. 2.7 liter V6-motorn mottog Wards eftertraktade utmärkelse "10 Best Engines" vid NAIAS 2018. Av de fem tillgängliga motoralternativen i Ford F-150, refererade Wards till 2.7 liter V6 som "den mest populära motorn i USA:s mest populära pickup". I F-150 ger 2.7 liter V6 i SinterCast-CGI 20-50 % mer effekt per liter, 15-90 % mer vridmoment per liter samt 10-20 % lägre bränsleförbrukning än för de övriga motortillvalen. Ford har offentligt uttalat att motorblocket i SinterCast-CGI är 40 mm kortare,
styvare och mer kompakt, med liknande vikt som aluminiumalternativet. De ständigt skärpta kraven på bränsleförbrukning i USA, med de europeiska kraven på minskade koldioxidutsläpp, kommer fortsatt att kräva ökad prestanda ur mindre motorer. Dessa krav tillsammans med ökningen av eldrivlinor innebär en möjlighet för fler bensinmotorer med motorblock i CGI.
Ökad serieproduktion av komponenter inom industriell kraft hos Caterpillar, bidrog till en produktionsökning på mer än 100 % inom sektorn 'andra'. (med tillstånd av Caterpillar)
Utöver de fem vågorna som relaterar till kärnverksamheten motorblock och cylinderhuvuden, stödjer SinterCast även produktionen av avgaskomponenter och bottenplattor, samt stora motorgjutgodsdetaljer för industriella krafttillämpningar. Produktionen i kategorin 'andra' mer än fördubblades under 2017, från 85 000 till 182 000 motorekvivalenter, trots den betydande nedgången för bottenplattan i SinterCast-CGI som används i FCAs 3.0 liter V6 dieselmotor. Produktionen av avgasgrenrör och turbohus ökade under hela 2017 och bidrog till tillväxten, men primärt var det tre komponenter inom industriella kraftmotorer vid Caterpillars gjuteri i USA som stod för ökningen. Uppgången med cirka 100 000 motorekvivalenter ökade bidraget från kategorin 'andra' från 4 % under 2016 till mer än 8 % under 2017. Ambitionerna sedan länge kvarstår, att komponenter utöver motorblock och cylinderhuvuden och industriell kraft ska fortsätta att bidra med 10 % av den totala volymen, även då kärnverksamheten inom fordon växer. Kraven på viktminskning, ökat effektuttag och avgasutsläpp inom andra applikationer än vägfordon, kommer fortsatt att stödja och möjliggöra denna ambition.
Alternativa motorteknologier
Flera nya drivlineteknologier har introducerats det senaste decenniet. Dessa inkluderar batteridrivna elbilar, plug-inhybrider, konventionella hybrider, 48-volt-lätthybrider och bränsleceller. Dessa teknologier har fått stor uppmärksamhet men marknadsandelarna är fortsatt låga. Under 2017 stod elbilar (elbatterier och plug-in-hybrider) för 1,4 % av all nybilsförsäljning i Europa och 1,2 % i USA. Marknadsandelen 2017 i Kina, världens största marknad för elbilar, var 3,2 %. Det är uppenbart att elbilar kommer att bli fler, men det är viktigt att skilja på batteridrivna elbilar och hybrider. Plug-in-hybrider, konventionella hybrider och 48-volt-lätthybrider kräver alla en inbyggd förbränningsmotor. De flesta analytiker förutspår att majoriteten av alla fordon som kommer att produceras 2040, fortfarande kommer att ha en inbyggd förbränningsmotor. Allt eftersom marknaden växer, tror till och med en del analytiker att fler förbränningsmotorer kommer att byggas 2030 än 2020. Många insiders inom industrin tror att 48-volt-hybrider kommer att bli den ledande elteknologin. I jämförelse med aluminium, kommer användandet av CGI i 48-volt-applikationer att möjliggöra mindre motorstorlekar med liknande vikt, lägre kostnad och ge fler fördelar när det gäller livscykelenergi och koldioxidutsläpp, vilket innebär en framtida tillväxtmöjlighet för SinterCast. SinterCast räknar inte bränsleceller som ett konkurrenskraftigt hot inom överskådlig framtid och ser för närvarande heller inget trovärdigt alternativ till dieselmotorer för tung långdistanstrafik eller för applikationer inom industriell kraft.
Ladle Tracker-skänkar värms upp vid Tupys gjuteri i Saltillo, Mexiko
SinterCast undersöker och utvecklar ständigt nya teknologier. SinterCast lanserade Ladle Tracker®-teknologin 2016 och Cast TrackerTM och Operator TrackerTM kom 2017. Spårningsteknologierna har tagits väl emot av marknaden och Ladle Tracker-teknologin har erhållit utmärkelsen "Best Paper" på American Foundry Conference 2017. Spårningsteknologierna drar nytta av erfarenheten hos SinterCast inom precisionsmätning och processtyrning i den krävande gjuterimiljön och kompletterar visionen SinterCast har om att utveckla och installera unika precisa mätprodukter som tillför utökad produktivitet och styrning i gjuteriindustrin. Spårningsteknologierna kan användas i SinterCast-CGI-processen alternativt användas självständigt för att förbättra effektiviteten i gjutjärns- och aluminiumgjuterier, i stålverk och andra värmebehandlingsanläggningar. SinterCast har även genomfört utveckling av andra nya koncept under 2017 – både inom och utanför ramen för termisk analys och skänkspårning. SinterCast kommer fortsätta att undersöka och utveckla nya teknologier som är unika och som förstärker bilden av SinterCast som teknologiledare, med samtidigt säkerställande att tillräckliga resurser finns tillgängliga att stödja kärnverksamheten inom CGI-teknologin och CGI-marknaden.
| 1000 genomförs hos lationen av System Cifunsa i Mexico Den första kom mersiella instal certifiering ISO 9001 1996 Grundforskning i hur Bolaget ger de första tekniska demonstra kompaktgrafitjärn stelnar inleds 1984–1991 |
1997–1998 1992–1995 |
Marknadsföringsaktiviteter produkten, System 1000, O-lista den 26 April 1993 för motorcyklar, bilar och erfarenhet med program Bolagets aktier noteras på Stockholmsbörsens mot gjuterier och OEM Den första industriella Inledande motorsport företag inom fordons industrin påbörjas utvecklas lastbilar |
mini-system installerade i 13 länder SinterCast Tracker® och Cast Tracker™ av Marknadsintroduktion med stöd för 10 språk helautomatiska och 21 |
|---|---|---|---|
| i fordonsbranschen tions-referenserna De första produk och kraftsektorn erhålls 1999 |
marknadsföringsaktivi utvecklas i samarbete med fordonsindustrin, trollsystem utvecklas: verktygsleverantörer, tionens process-kon Den andra genera gjuterier och forsk ningslösningar för Försäljnings- och teter intensifieras volymproduktion Maskinbearbet System 2000 ningsinstitut |
Ladle processtyrningssystem |
|
| Nya System 2000 partnerskap etabl gjuteriautomation Worrall, Hyundai, och maskinbear eras för design, Motor Castings hos Grainger & och Tupy-Mauá typtillverkning, betning i stora installationer snabb proto 2002 –2004 Strategiska volymer |
2005 2000–2003 |
i Kina Ford-PSA 2.7 liter Volymproduktion av kompaktgrafit ningslösning för volymproduktion produktionsåta V6 dieselmotor ISO 9001:2000 Maskinbearbet gandet erhålls: järn påbörjas: Ford-PSA 2.7 liter V6 diesel Första volym motorblock certifiering |
Serieproduktion för bilar, tunga fordon och, Fler än 60 komponenter i serieproduktion, fråm 2,7 kg till 9 ton komponenter applikationer |
| i Kina och Doosan av Ford of Europe Serieproduktions Nya installationer Precisions gjuteri 3.6 liter V8 motor Infracores gjuteri start av Hyundai av MAN och av 3.0 liter V6 och Framgångsrik hos Dashiang förproduktion Ford-Otosan tunga fordon motorer för i Korea block 2006 |
2007 | Hyundais 3.0 liter Nya installationer förproduktion av tions och Fords V6 dieselmotor Framgångsrik Avtal om den Casting Solu Casting Plant System 2000 hos Ashland första instal lationen av SinterCast Cleveland |
industriella inom |
| Lokal representa av avgasgrenrör Serieproduktion tion etableras i Kina och Indien och turbohus i påbörjas i Kina stora volymer 2008 |
Åtta nya motorer i SinterCast-CGI Serieproduktion med ett positivt ökar med 50 % Första helåret kassaflödes tunga fordon lanseras för under året resultat |
kraft |
|
| finns för försäljning Första personbilen Serieproduktionen motorekvivalenter Nya installationer stolpen en miljon Navistar och VM med motor i CGI Dashiang Preci Motori lanserar SinterCast-CGI överstiger mil hos FAW och i Nordamerika nya motorer i Land Rover, sion i Kina 2010 |
2009 | första CGI-motorn produktion av den Ford startar serie nordamerikanska system utvecklas processkontroll sonbilar på den Tyskland antar generationens avsedd för per Luitpoldhütte i och lanseras: System 3000 marknaden SinterCast Den tredje Gjuteriet i |
Indien framgångs rikt utförd hos DCM demonstrationen SinterCast-CGI i processtyrnings någonsin med Första kund teknologi |
| Första bensinmotorn Första installationen installationsintäkter, Dieseln börjar öka etablerade i Kina lanserades, med Plus avtalad med 9 miljoner kronor av System 3000 produktionsstart för amerikanska i stora volymer lätta pick-uper Rekordhöga applikationer Tupy Saltillo under 2013 Nya bolag och Korea och SUV- 2012 |
2011 | stycken: Daedong Serieproduktionen Korea, FAW Wuxi miljoner motorek i Kina, Toa Koki i Japan, Mid-City installationer, 6 Technologies i Rekordmånga växer till 1,55 PurePOWER Aktiv produkt och Daeshin Foundry och gjuterierna i vivalenter USA |
utveckling utöver på V-diesel och befintlig fokus tunga fordon |
| Försäljningsstart för Rekordomsättning; Serieproduktions- första CGI-bensin- mot föregående år förbättrat rörelse- rekord; plus 16 % resultat med 40 % lantbruk lanserad motorn i stora "10 Best" i rad motorn inom Andra Wards Första CGI- dieselmotor för Ram volymer 2014 |
2013 | Serieproduktions- Wards utmärkelse till stora pickuper till VM Motori 3.0 "10 Best Engine" Motoråtaganden liter Ram pickup bensinmotorn i start av första för Ram, Ford Rekordhög volymer för CGI i stora och Nissan Ford F-150 motor |
av motorekviva- serieproduktion lenter i oktober, på 1,8 miljoner Rekordmånga uppräknat till installationer för tredje året i rad årstakt |
| motorekvivalenter över två miljoner Rekord i omsätt- med SinterCast- åtta kvartal i rad ning, 30 % ökat Serieproduktion Ford F-150 och F-250 pickuper Utmärkelser till rörelseresultat tillkännagiven installationen Första Ladle CGI-motorer TrackerTM - Ny Ladle TrackerTM teknologi i Mexiko lanserad 2016 |
2015 | Serieproduktionen Ram EcoDiesel får Wards utmärkelse motorn i CGI hos för tredje gången "10 Best Engine" och Lincolnbilar Den första flyg- miljoner motor Bensinmotor i CGI i 6 Ford- passerar två FAA för god- ekvivalenter kännande i rad |
Den miljonte producerad mätkoppen |
| 2017 | Produktionsökning Serieproduktionen motorekvivalenter över två miljoner Ford tillkännager SinterCast-CGI inom industriell Ackumulerad utdelning når diesel i F-150 100 miljoner milstolpen tre år i rad kraft hos kronor pickup |
Wards utmärkelse V6 bensinmotor "10 Best Engine" till Ford 2.7 liter Caterpillar |
8 Årsredovisning 2017
SinterCast historik
Kompaktgrafitjärn är en förädlad form av gjutjärn. Det är minst 75 % starkare och 45 % styvare än de vanligt förekommande gråjärns- och aluminiumlegeringarna. Än viktigare är att CGI ger dubbla utmattningshållfastheten jämfört med gråjärn och upp till fem gånger så hög utmattningshållfasthet jämfört med aluminium vid förhöjda temperaturer. Vid nykonstruktion ger dessa egenskaper konstruktören möjlighet att minska storlek och vikt samtidigt som prestandan utökas. För befintliga komponenter, kan egenskaperna hos CGI medföra lösningar på problem med för kort livslängd och tillåta att driftsbelastningar ökas. CGI är idealiskt för komponenter som har samtidig mekanisk och termisk belastning, såsom motorblock och cylinderhuvuden, avgasgrenrör och turbohus. CGI ger fördelar för motorer som används i bilar, tunga fordon, samt för industriella kraftmotorer, för användning inom lantbruk, marin, lokomotiv, off-road samt stationär industriell kraft.
Kompaktgrafitjärn möjliggör en viktminskning hos en bilmotor på 10-20 % jämfört med en konventionell motor i gjutjärn och 10-20 % reducerad längd jämfört med en motor i aluminium. Den reducerade längden innebär att alla komponenter som spänner över motorns längd också blir kortare, och därmed lättare. Detta innebär att färdigmonterade CGI-motorer kan ha samma eller lägre vikt än aluminiummotorer. CGI ger också 10-20 % ökad prestanda per liter, 75-100 % förbättrad hållbarhet och 5-10 % lägre ljudnivå vid drift. Dessa fördelar bidrar till den pågående trenden mot mindre motorstorlekar för bilar och tunga fordon – mer kraft och reducerad bränsleförbrukning från mindre och lättare motorer. Jämfört med aluminium är CGI starkare; förbrukar mindre energi och skapar mindre koldioxid vid produktion; är lättare att återvinna samt billigare.
SinterCast-processen baseras på mätning och korrigering av varje skänk medan den förs fram genom gjuteriet. Processen startar med en precis analys av det smälta järnet, utförd med SinterCasts patenterade mätkopp. Baserat på mätresultatet, tillsätts magnesium och ympmedel till smältan genom automatisk trådmatning i skänken, för att optimera järnets komposition före gjutning. Under serieproduktion tillsätts i genomsnitt cirka 35 gram magnesium per ton smält järn, vilket innebär att en styrning på farmaceutiska nivåer förs in i den krävande gjuterimiljön. System 3000 Plus ger dessutom en automatisk styrning av basbehandlingsprocessen. Tvåstegsprocessen, att mäta och korrigera, eliminerar processvariationer och säkerställer kostnadseffektiv CGI-produktion.
Ökade krav inom gjuterier på processeffektivitet, produktspårbarhet och lönsamhet, kräver möjlighet att mäta varje steg av gjuteriprocessen, och att kunna använda dessa mätningar till att fastställa och implementera korrigeringar för att lösa orsaken till problem. SinterCast Ladle Tracker®-teknologin baseras på att ett identifieringsmärke placeras på varje skänk och att läsare, installerade vid nyckelstationer i gjuteriet, registrerar och följer varje skänk med avseende på tid och plats vartefter skänken rör sig genom processen. Om något av stegen inte har utförts helt korrekt, kan gjutstationen automatiskt blockeras, oberoende av operatörens beslut. SinterCast Cast Tracker™ sätter en unik kod på varje sandform för att identifiera tillverkningsparametrar för formen, lagringsförhållanden, och den slutliga gjutningssekvensen för skänken. Tillsammans ger Ladle Tracker och Cast Tracker en fullständig spårbarhet av varje avgjutning. Spårningsteknologierna kan användas tillsammans med SinterCast-CGI-processen eller som ett fristående styrsystem, vilket breddar SinterCast utbud till att innefatta gjutjärns- och aluminiumgjuterier, stålverk och värmebehandlingsanläggningar.
Mini-System 3000 är ett skräddarsytt system för termisk analys inom produktutveckling, prototyptillverkning och nischproduktion. Mini-System 3000 använder samma provtagningsteknik och programvara som det helautomatiska System 3000, men bygger på en förenklad hårdvaruplattform. Mini-System 3000 levereras utan integrerad trådmatare. Gjuteriet kan installera en separat trådmatare och manuellt tillsätta magnesium och ympmedel enligt de resultat som erhållits på operatörsskärmen. I likhet med det helautomatiska System 3000, är alla analysresultat och processparametrar för termisk analys tillgängliga för gjuteriets förmän och ingenjörer.
Alla produktkalibreringar som utvecklats med hjälp av Mini-System 3000 kan direkt överföras till det helautomatiska System 3000, för att ge en smidig övergång, allteftersom produkterna utvecklas mot serieproduktion.
| Komponenter | Operatörsmodul (OCM) Provtagningsmekanism SAM fyrtorn Manöverpanel |
|---|---|
| Platsåtgång | 1 400 x 550 mm |
| Maxhöjd | 1 630 mm |
| Vikt | 190 kg |
| Nätanslutning | 110–120V, 50–60Hz, 2kW max. 220–240V, 50–60Hz, 2kW max. Enfas. Specificeras vid beställning |
SinterCast Mini-System 3000
SinterCast provtagning genom nedsänkning
Den patenterade SinterCast-mätkoppen är tillverkad av stansad och dragen plåt. I jämförelse med konventionella sandkoppar för termisk analys, garanterar utformningen av den tunnväggiga mätkoppen tillsammans med metoden att sänka ned den i järnet, en konstant provvolym; förhindrar oxidation av järnet genom att undvika att hälla; ger en mer homogen stelningsprofil samt möjliggör en mer korrekt mätning av underkylningen på grund av att tvångskylning mot väggen inte förekommer. Den termiska analysen erhålls från två noggrannt kalibrerade termoelement inuti ett skyddande stålrör i mätkoppen, vilka används upp till 250 gånger. Dessa
konstruktionsfördelar garanterar konsistenta resultat och är nyckeln till framgångsrik CGI-produktion. Det snäva intervallet i CGI-fönstret är så litet att det är väsentligt att alla uppmätta skillnader i den termiska analysen kan hänföras till ändringar i stelningsförloppet för järnet, och inte härstamma från variation i provningen. Insidan av mätkoppen är täckt av en reaktiv beläggning som förbrukar aktivt magnesium för att på så sätt simulera avklingning av magnesium i skänken. Den patenterade simuleringen av magnesiumavklingningen tillåter SinterCasts kunder att tillförlitligt träffa det snäva intervallet inom nodularitetsfönstrets 0-20 %, och samtidigt undvika utskiljning av fjällgrafit. Därigenom minimeras risken för porositetdefekter, samt att materialegenskaper och maskinbearbetning blir optimerade. SinterCast har framgångsrikt använt stålmätkoppar och återanvändbara termoelement sedan 1999.
Det helautomatiska System 3000 ger en flexibel, robust och tillförlitlig hård- och mjukvaruplattform som möjliggör självständig produktutveckling och serieproduktion i CGI för SinterCasts gjuterikunder. System 3000 är uppbyggt av individuella moduler som kan konfigureras för att passa layout, processflöde och produktionsvolym i varje gjuteri, för produktion från skänk eller från trycksatta avgjutningsugnar. Den grundläggande konfigurationen består av en provtagningsmodul (SAM), en operatörsmodul (OCM), en strömförsörjningsmodul och en nätverkskopplad trådmatare för automatisk tillsättning av magnesium och ympmedel före gjutning. Denna konfiguration ger en provtagningskapacitet på cirka 15 skänkar per timme. Ytterligare provtagningsmoduler kan adderas för att öka kapaciteten. Systemet inkluderar även automatisk återkoppling till basbehandlingen.
provtagningsmoduler
| Komponenter | Provtagningsmodul (SAM) Operatörsmodul (OCM) Komplett trådmatare Strömförsörjningsmodul |
|---|---|
| Platsåtgång | 1 200 x 800 mm, pallmonterad |
| Maxhöjd: | 1 960 mm |
| Vikt | 392 kg (pallmonterade delar) 290 kg (komplett trådmatare) |
| System 3000 Nätanslutning |
110–120V, 50–60Hz, 2kW max 220–240V, 50–60Hz, 2kW max Enfas. Specificeras vid beställning |
| Trådmatare Nätanslutning |
380–415V, 3 kW max, trefas Torr oljad tryckluft 5–10 bar |
| Provtagningsfrekvens | 1 prov var fjärde minut |
Automatisk trådmatare, inklusive trådmatarhuvud, styrskåp, manöverpanel och signallampenhet
Ökade krav inom gjuterier på processeffektivitet, produktspårbarhet och lönsamhet kräver möjlighet att mäta varje steg av gjuteriprocessen, för att kunna använda dessa mätningar till att fastställa och implementera korrigeringar för att lösa grunden till problemen. För att tillgodose dessa krav har SinterCast utvecklat en serie av spårningsteknologier som ger nya insikter åt arbetsledare och gjuterichefer. Dessa precisionsmätnings- och styrteknologier innefattar Ladle Tracker™, Cast Tracker™ och Operator Tracker™. Dessa teknologier kan användas i gjuterier som producerar gråjärn, segjärn och CGI, samt även användas inom andra metallurgiska anläggningar såsom stålverk och värmebehandlingsanläggningar.
Ladle Tracker-teknologin är en unik lösning för att korrekt kunna identifiera, spåra och dokumentera skänkarnas rörelser genom gjuteriprocessen. Ladle Tracker består av enskilda hårdvarumoduler som individuellt kan konfigureras för att passa layout, processflöde och produktionsvolym, oberoende av gjuteri. Systemet kan också kommunicera med externa enheter för mätning av temperatur, vikt och kemiska sammansättningar. Styrning av trådmatning säkerställer att varje skänk får all nödvändig behandling och avslutar varje steg inom angiven tidsgräns.
RFID-antenner eller optiska kameror kan placeras på varje nyckelposition för mätning i gjuteriet.
Tillsammans kombinerar Ladle Tracker och Cast Tracker-teknologierna gjutformens och gjutformkärnans historik med metallsmältans historik, vilket ger fullständig spårbarhet.
RFID-märken eller 2D optiska matrisplattor (på bild) kan användas för att identifiera skänkar.
Flexibilitet: Den flexibla hårdvaruplattformen kan konfigureras att passa utseendet av processflöde och produktionsvolym, oberoende av gjuteri. Ytterligare mätstationer kan installeras vid behov.
Robusthet: Stabil utrustning konstruerad för gjuterimiljö, innefattande RFID-märken och 2D optiska skyltar, ger ett mycket pålitligt system som kräver minimalt underhåll.
Cast Tracker ger komplett spårning av varje gjuten enhet från datum och tidpunkt för kärnproduktion (start), lagringstid, avgjutning (uppkomst) och utskakning. Tillsammans kan Ladle Tracker- och Cast Trackerteknologierna sammanföra gjuthistoriken med data för metallsmältan. För fordonstillverkarna ger denna nya möjlighet fullständig spårbarhet av varje gjuten enhet. För gjuteriet ger Cast Tracker detaljerad information (exempelvis gjutsekvens) som behövs för att fastställa klara samband mellan gjutgodsdefekter och processparametrar.
Ytterligare funktioner hos Cast Tracker utöver funktionerna hos Ladle Tracker:
Positionsövervakning i realtid och spårning med Cast Tracker
RFID-märken eller 2D optiska skyltar ger spårbarhet till moderskänken, för varje kärnpaket, varje gjutform och varje flaska.
Operator Tracker kan identifiera och registrera vilken operatör som utfört vilken uppgift, så att gjuteriledningen kan belöna konsekvent utförande, ge ytterligare utbildning samt uppmuntra och mäta effektivitetstävlingar mellan skiften. Operator Tracker-teknologin kan även användas för att kvantitativt mäta nyckeltal för individuella operatörer och även ge ökat förtroende till kunder.
RFID-märken eller 2D optiska skyltar följer skänkar genom processen och kopplar varje gjutform till den smälta metallens historik.
SinterCast bidrar till miljön både direkt och indirekt. I gjuteriet leder den förbättrade effektiviteten genom SinterCast-CGI-teknologin till energibesparingar, minskade koldioxidutsläpp och minskat behov av råmaterial. På vägarna möjliggör CGI användning av mer effektiva och mindre motorer, vilket ger lägre bränsleförbrukning och lägre koldioxidutsläpp.
Processtyrning: göra rätt - från början
Förbättrad processtyrning reducerar mängden av kasserat gjutgods (kassationer) i gjuteriet. Lägre kassationer innebär att ett minskat antal gjutgods måste smältas om och gjutas om på nytt. Den energi som behövs för att smälta gjutjärn är cirka 10 000 MJ per ton. För ett gjuteri som har en årsproduktion på en miljon motorekvivalenter med ett gjututbyte på 65 %, är det årliga energibehovet för smältningen mer än 800 miljoner MJ, motsvarande mer än 35 000 ton kol per år. Varje 1 % i reducerad kassation minskar förbrukningen av kol med mer än 350 ton per år, motsvarande cirka 1 000 ton koldioxid för varje miljon motorekvivalenter. SinterCast hjälper gjuteriet att göra rätt - från början.
Gjuterieffektivitet – viktminskning
Den ökade styrkan hos CGI möjliggör en viktreduktion i ett motorblock med 10-20 % jämfört ett motorblock i konventionellt gråjärn. Lägre vikt innebär mindre mängd smält järn i gjuteriet. För ett gjuteri som producerar en miljon motorekvivalenter på ett år, innebär en viktreducering på 15 % en årlig besparing på 7 500 ton färdigt gjutgods motsvarande cirka 10 000 ton smält järn. Det minskade behovet av flytande metall ger en elektricitetsbesparing på cirka 100 miljoner MJ, vilket motsvarar 4 500 ton kol och 10 000 ton koldioxid per år.
Den minsta och mest bränslesnåla motorn i Ford F-150 är gjord i SinterCast-CGI
Denna SinterCast-CGI 2.7L V6 motor ger samma vridmoment som en 5.0 L V8
Den högre styrkan och styvheten i CGI tillåter konstruktörerna att minska motorvikten medan kompressionstrycket kan ökas, vilket ger mer kraft per liter. Mindre CGI-motorer kan med bibehållen prestanda ersätta större motorer. Effekten av downsizing kan ge en viktreducering på cirka 25 kg för en bilmotor. För bilar ger varje 100 kg i viktreduktion en bränslebesparing på cirka 0,2 liter per 100 körda km. En viktbesparing på 25 kg motsvarar 100 liter i bränslebesparing under de 200 000 km som fordonet körs under sin livstid, vilket ger en reduktion av cirka 250 kg koldioxid per fordon.
Mindre motorer med CGI kan ge 100 kg i viktbesparing, vilket motsvarar 250 kg koldioxid årligen (med tillstånd av Navistar)
Viktminskning i tunga fordon möjliggör ökade nyttolaster, minskat antal fordonskilometer och reducerad bränsleförbrukning. Varje 100 kg i viktminskning i tunga fordon ger en reducerad bränsleförbrukning med 0,1 %. För en 12-liters standardmotor med en bränsleförbrukning på 40 liter per 100 km kan användningen av SinterCast-CGI möjliggöra en viktreduktion på cirka 100 kg, innebärande besparingar på cirka 0,04 liter per 100 km. Med en normal årlig körsträcka på 250 000 km, motsvarar 100 kg i viktbesparing en bränslebesparing på cirka 100 liter diesel per år – en reduktion på mer än 250 kg koldioxid årligen och 2 000 kg över en normal livslängd för ett tungt fordon.
Tillverkning av primäraluminium från bauxit förbrukar ungefär fem gånger så mycket energi som motsvarande malmbrytning och utvinning av järn.
under fordonets livslängd. Energin som går åt till att tillverka ett ton aluminiummotorblock är tre till sex gånger så stor som energin som åtgår för att tillverka ett ton motorblock i gjutjärn.
aldrig att ge en positiv samhällsnytta. För de allra flesta produktionsfall kommer en aluminiummotor aldrig att ge en positiv samhällsnytta.
Tillverkning av primäraluminium från bauxit förbrukar ungefär fem gånger så mycket energi som motsvarande malmbrytning och utvinning av järn. Även processen i gjuteriet förbrukar mer energi för aluminium än för järn. Om samhällsnyttan av ett motorblock i aluminium skall vara större än motsvarande block i järn måste aluminiummotorns lägre vikt ge en bränslebesparing som är större än den extra energi som går åt till materialutvinningen och i gjuteriprocessen vid tillverkning av motorblocket. För en normal fyrcylindrig 1,6-litersmotor är viktskillnaden mellan en gjutjärnsmotor och aluminiummotor ungefär 10 kg. Viktbesparingar i bilar ger ungefär 0,2 liter bensinbesparing per 100 km och 100 kg viktminskning. För diesel är motsvarande siffra 0,15 liter. Då bensin innehåller 34,2 MJ/liter och diesel 38,6 MJ/liter måste en 10 kg lättare aluminiummotor köras 200 000 till 500 000 km innan den högre tillverkningsenergin återvunnits. Det är längre än de flesta fordon körs innan de skrotas. För V-motorer är oftast de med motorblock i CGI lättare än motsvarande med block i aluminium, vilket medför att det är omöjligt att tjäna igen den högre tillverkningsenergin och ge en positiv koldioxideffekt till samhället.
Det totala energiinnehållet i en komponent är summan av energiinnehållet i alla råvaror som kommer till gjuteriet, tillsammans med energiförbrukningen för tillverkningsprocessen för komponenten. Diagrammet visar totala energiinnehållet för aluminiummotorblock tillverkade genom pressgjutning (HPDC), lågtryckskokillgjutning (LPDC) och lågtryckssandgjutning (LPS) samt gjutjärn gjutet med sandgjutning (CISC). För att bidra med samhällsnytta måste den högre energiförbrukningen som åtgår vid tillverkningen av ett aluminiumblock tjänas in genom minskad bränsleförbrukning
Diagrammet visar sträckan fordonet måste köras för att tjäna tillbaka den ökade energiåtgången vid tillverkningen av ett aluminiummotorblock. För varje återvinningsvarv som aluminiumet i motorblocket gör så minskar energieffekten av primäraluminium. Den mörkblå stapeln visar den totala energiåtgången efter ett varv återvinning. Den ljusgrå stapeln visar den totala energiåtgången vid oändlig återvinning. De flesta motorblock på vägarna idag har återvunnits färre än fem gånger. Den horisontella svarta linjen motsvarar medelkörsträckan för en personbil, vilken är 210 000 km. För de allra flesta produktionsfall kommer en aluminiummotor
Dieselmotorers högre verkningsgrad minskar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Skillnaden är störst för större fordon, där SinterCast-CGI-motorer används. (Källa: AVL)
Livscykelanalys utförd av IAV GmbH, Tyskland, utgående från 200 000 km fordonslivslängd [C. Severin et. al. 38th Vienna Motor Symposium 2017]
Livscykelanalys utförd av Wingas GmbH och Volkswagen, utgående från 200 000 km fordonslivslängd [L. Möhring et al. 38th Vienna Motor Symposium 2017]
Dieselbränsle innehåller ungefär 12 % mer energi än bensin, och dieselmotorer har en högre termodynamisk verkningsgrad än bensinmotorer. Sammantaget är dieselmotorer ungefär 20-30 % mer bränsleeffektiva än bensinmotorer.
Dieselmotorer bidrar till minskade koldioxidutsläpp, men den politiska debatten har svängt från koldioxid och klimatpåverkan till kväveoxid och luftkvalitet. Flera leverantörer till bilindustrin har presenterat lösningar för att minska kväveoxidutsläppen från dieselmotorer till nivåer under lagkraven. Dessa lösningar baserar sig i allmänhet på etablerade tekniska lösningar som steg för steg reducerar utsläppen av kväveoxid. Dessa lösningar möjliggör fortsatt användning av dieselmotorer i större SUV:ar, lyxbilar och pickuper, där fördelarna är som högst och där kostnaden för dessa reningssteg tolereras av dieselköparna på grund av fördelarna som ökad körbarhet, aktionsradie och bränsleekonomi. Merkostnaden för rening är troligen för hög i billigare bilar, vilket minskar marknadsandelen för dieselmotorer i små fordon.
Dagens lagstiftning fokuserar endast på avgasutsläpp när fordonet körs, utan hänsyn till energiförbrukningen eller utsläppen vid tillverkningen av fordonet; framställningen av drivmedlet (eller elektriciteten); eller återvinningen av fordonet vid skrotning. Vid utvärdering av elfordons miljövänlighet måste energin för batteritillverkningen inkluderas och även genereringen och distributionen av elektriciteten som används för laddning av batterierna.
För en normal mellanklassbil står batterierna för 15 % av koldioxidutsläppen vid tillverkningen av fordonet. För större fordon kan deras större batteribankar öka andelen till 60-70 % av fordonets totala utsläpp av koldioxid. Livscykelanalyser (till vänster och nedan) visar gång på gång att det totala koldioxidutsläppen under hela fordonens livscykel är lika eller till och med högre för elfordon än för fordon med dieselmotor.
Livscykelanalys utförd av FEV, Tyskland, utgående från 170 000 km fordonslivslängd [C. Schernus et al. 29th AVL Engine and Environment Conference 2017]
Den verkställande koncernledningen har tjänstgjort i totalt 50 år
Rejmyre, Sverige Född 1967
Nationalitet: brittisk Anställd 2003 *Antal aktier: 8 000
*Per den 15 mars 2018
London, Storbritannien Född 1962 BEng, MASc, PhD, PEng, FIMechE Nationalitet: kanadensisk, brittisk Anställd 1991 *Antal aktier: 37 500
Finance Director Rönninge, Sverige Född 1962 BSc Nationalitet: svensk Anställd 2004 *Antal aktier: 11 000
Operatörer vid Teksid do Brasil firar 'det första järnet' efter installationen av SinterCast System 3000 Plus (med tillstånd av Teksid)
Hans-Erik Andersson Styrelseordförande
Danderyd, Sverige Född 1950, nationalitet: svensk
Styrelseledamot i Anticimex, New TopHolding AB, JLT Risk Solutions AB och styrelseordförande i Skandia
Tidigare styrelseordförande i Cision AB, Semcon AB, Erik Penser Bankaktiebolag och Canvisa AB samt vd och koncernchef Skandia, Nordenchef Marsh & McLennan Companies och Executive Director Mercantile & General Re
5 000 SinterCast-aktier 1 249 SinterCast-aktier 800 SinterCast-aktier 1 000 SinterCast-aktier
Jason Singer Styrelseledamot BA, MSc
London, Storbritannien Född 1971, nationalitet: amerikansk, brittisk
Övriga uppdrag Senior Vice President för D.E. Shaw & Co
Professionell bakgrund Tidigare News Editor på The Wall Street Journal
Invald 2014 Invald 2017 Invald 2007
Robert Dover Styrelseledamot FR Eng, FIED, FRSA
London, Storbritannien Född 1945, nationalitet: brittisk
Styrelseordförande i British Motor Industry Heritage Trust, Jaguar Daimler Heritage Trust, Autoscan Ltd och Advanced Propulsion Centre UK Ltd. Direktör och ledamot i revisionsutskottet hos Chemtura Corporation
Professor i industriell tillverkning, Warwick University, tidigare styrelseordförande och vd i Jaguar och Land Rover. Tidigare styrelseordförande och vd Aston Martin
Caroline Sundewall Styrelseledamot MBA
Skillinge, Sverige Född 1958, nationalitet: svensk
Ordförande stiftelsen Streber Cup, styrelseledamot Cramo Oy, Elanders, Hemfosa, Mertzig Asset Management. Grundare, ägare Caroline Sundewall AB
Affärsjournalist, kommentator, redaktör för Dagens Industri, Affärsvärlden, Sydsvenska Dagbladet, och Finanstidningen. Business Controller Ratos
Guildford, Storbritannien Född 1949, nationalitet: brittisk
Förvaltare/kassör Arboricultural Association, Non-executive Director i Surrey and Borders Partnership NHS Foundation Trust och styrelseordförande i dess revisionsutskott
Tidigare President i Intermet Europe GmbH. Tidigare non-executive Director i Automotive Components Europe S.A.
Invald 2013 Invald 2004 Invald 2011 Invald 2014
Steve Dawson Koncernchef och vd BEng, MASc, PhD, PEng, FIMechE
London, Storbritannien Född 1962, nationalitet: kanadensisk, brittisk
Övriga uppdrag Inga övriga styrelseuppdrag
Tidigare Technical Director och Chief Operating Officer, SinterCastkoncernen, Senior Research Engineer, LTV Steel
1 512 SinterCast-aktier 2 000 SinterCast-aktier 37 500 SinterCast-aktier
Carina Andersson Styrelseledamot MSc Metallurgy
Stockholm, Sverige Född 1964, nationalitet: svensk
Styrelseledamot i Beijer Alma AB (Publ), Gränges AB (Publ), Systemair AB (Publ) och styrelseordförande i eiCandersson AB
Tidigare Managing Director på Ramnäs Bruk AB, och General Manager vid Sandvik
Notera: All information per 15 mars 2018.
Information om närvaro på styrelsemöten presenteras på sidan 26 Information om ersättning till styrelsen presenteras på sidorna 26 och 42
Styrelsen och verkställande direktören för SinterCast AB (publ), organisationsnummer 556233-6494, avger härmed årsredovisning jämte koncernredovisning för 2017. SinterCast AB är moderbolag i SinterCast-koncernen och är ett publikt aktiebolag med säte i Stockholm.
Efter betydande nedgångar i tre storvolymsprogram under första halvåret 2017 ökade serieproduktionen under resterande året genom ökning inom nya program och genom återhämtning i två av de tre påverkade programmen vilket slutligen gav en helårsproduktion motsvarande 2016 års nivå. Lägre mätkoppsleveranser pressade också resultaten under första halvåret på grund av minskad produktionsvolym och lagerjusteringar hos nyckelkunder. Intäkterna för helåret påverkades även av lägre intstallationsleveranser, då intäkterna på 3,7 MSEK från utrustning var betydligt lägre än de fem senaste årens genomsnittsförsäljning på 7,8 MSEK.
SinterCast är världens ledande leverantör av processtyrningssystem för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn (CGI). Med minst 75 % högre draghållfasthet, 45 % högre styvhet och med ungefär dubbelt så hög utmattningshållfasthet mot konventionellt gjutet gråjärn och aluminium, ger CGI ingenjörerna möjligheten att förbättra prestanda, reducera bränsleförbrukning och hållbarhet samtidigt som motorns storlek, vikt, buller och avgasutsläpp minskas. Med 45 installationer i 13 länder per den 15 mars 2018, används SinterCast-teknologin främst för produktion av motorblock för bensin- och dieselmotorer och avgaskomponenter för bilar; motorblock och cylinderhuvuden för tunga fordon; samt motorkomponenter inom industriell kraft för användning inom marin, lokomotiv, terrängfordon samt stationär industriell kraft. SinterCasts komponenter i serieproduktion gjuts i storlekar från 2,7 kg till 9 ton, alla producerade med samma processtyrningsteknologi. Som specialistleverantör av lösningar för precisionsmätning och processtyrning till metallindustrin, tillhandahåller SinterCast även en serie spårningsteknologier, SinterCast Ladle Tracker®, Cast TrackerTM och Operator TrackerTM, för att förbättra processtyrning, produktivitet och spårbarhet inom flera olika applikationer.
SinterCast har etablerat en global organisation med medarbetare i Sverige, Storbritannien, USA, Kina och Korea, med framgångsrik CGI-produktion i stora volymer hos gjuterier belägna i Europa, Asien och Amerika. Den globala organisationen består av funktionerna Sales & Marketing, Operations, Research & Development, Process Engineering samt Finance & Administration. Alla dessa funktioner rapporterar direkt till SinterCast-koncernens vd. Den globala försäljnings- och marknadsenheten ansvarar för att stödja de befintliga kundernas affärsmässiga behov samt aktivt utveckla nya affärsmöjligheter hos nya gjuterier och bilföretag. Operations ansvarar för produktion och leverans av processtyrningssystem och förbrukningsmaterial för provtagning, idriftsättning av nya installationer samt kvalitetsstyrning inkluderande nuvarande ISO 9001:2015 kvalitetscertifiering. Forskning och utveckling ansvarar för ständiga förbättringar av kärnteknologin för termisk analys, mjukvaran för processtyrning, utveckling av nya produkter samt allmänt metallurgiskt stöd. Processteknikfunktionen ansvarar för metallurgin och kundutbildning, vid idrifttagning av nya installationer, teknisk support till pågående aktiviteter inom gjuteriproduktion, kunddemonstationer och tekniskt stöd till potentiella kunder. Den centraliserade finans- och administrationsfunktionen, baserad vid det tekniska centret i Katrineholm, ansvarar för stöd till samtliga bolag inom koncernen beträffande finans, styrning, administration, HR och IT. Finans och Administration ger också stöd till styrelsen och vd i olika frågor.
SinterCast AB (publ) är moderbolaget i SinterCast-koncernen, som har sitt säte i Stockholm, Sverige. Den 31 december 2017 hade moderbolaget 16 (16) anställda, varav fyra (fyra) är kvinnor. Merparten av verksamheten leds från moderbolaget medan verksamheterna i Storbritannien, USA, Korea och Kina leds av de lokala bolagen. Den information som lämnats i denna rapport för koncernen gäller i allt väsentligt även
för moderbolaget. Dock kan periodens resultat skilja sig mellan koncernen och moderbolaget beroende på interna transaktioner mellan moderbolaget och dess dotterbolag. Moderbolaget innehar samtliga patent och varumärken och styr verksamheten i koncernen. Den legala strukturen i SinterCast-koncernen består av moderbolaget SinterCast AB (publ) och dotterbolagen SinterCast Ltd i Storbritannien, SinterCast Inc i USA, SinterCast Trading (Beijing) Co., Ltd i Kina, SinterCast Korea Co., Ltd i Korea samt SinterCast SA de CV och SinterCast Servicios SA de CV i Mexiko. Per den 31 december 2017 hade koncernen 21 (21) anställda, varav fyra (fyra) kvinnor. SinterCast är väl förberett för att stödja globala marknadsaktiviteter och att driva fram nästa tillväxtfas.
För att behålla sin ledande ställning inom processtyrning av CGI har bolaget implementerat en strategi för att skydda sin teknologi genom patent eller andra immateriella rättigheter. Bolaget ansöker om patent i utvalda länder som är relevanta för gjuteri- och/eller fordonsindustrin. Viss kompetens kring kärnteknologin patenteras ej utan behålls för egen användning och mot kund.
SinterCast-teknologin är skyddad av 8 (8) patent eller patentansökningar. Dessutom underhåller SinterCast 49 (58) individuella nationella patent världen över. Dessa patent avser SinterCasts metallurgiska teknologi, termisk analys, mätkoppen för CGI, produkttillämpningar samt maskinbearbetning. Under de senaste åren har bolaget låtit utvalda patent löpa ut, eftersom det har bedömts att fortsatta betalningar för dessa nationella patent inte skulle vara lönsamma.
Beträffande de övriga forsknings- och utvecklingsaktiviteterna läggs tonvikten på att kontinuerligt förbättra noggrannheten och tillförlitligheten av den termiska analysen och processtyrningsmjukvaran samt att utveckla SinterCast spårningsteknologier. SinterCast Ladle Tracker®-teknologi säkerställer att alla behandlingar och processer utförs inom bestämda ramar och förbättrar på så vis processeffektivitet, produktkvalitet samt produktivitet. SinterCast Cast Tracker™ ger komplett spårning av varje gjuten enhet från datum och tidpunkt för kärnproduktion (start), lagringstid, avgjutning (uppkomst) och utskakning. Nya installationsdiskussioner pågår gällande processtyrningssystem för CGI och inom de nya spårbarhetsteknologierna, för grå-, CGIoch segjärnsgjuterier och andra applikationer inom metallbearbetning. När produktionsreferenser etablerats kommer spårningsteknologierna att bidra till den totala installationsintäkten. SinterCast undersöker även möjligheten att utveckla andra unika teknologier – inom och utanför ramen för termisk analys – för att förbättra kvalitet och produktionseffektivitet inom gjutjärnsindustrin.
SinterCast verkar inom de miljögränser som fastställts genom lokala och nationella bestämmelser och bedriver ingen verksamhet som kräver något särskilt miljötillstånd eller medgivande från myndigheterna. Exaktheten i SinterCastprocessen möjliggör för gjuterierna att producera gjutgods med en lägre kassationsgrad, vilket minskar utsläppen och kostnader som uppstår ifall tillverkningen måste göras om. Genom att möjliggöra CGI, bidrar SinterCast-teknologin till produktion av mindre och mer bränslesnåla motorer, vilket reducerar koldioxidutsläppen från bilar och tunga fordon. Generellt ger motorer tillverkade i SinterCast-CGI cirka 20-30 % lägre bränsleförbrukning och cirka 20-30 % mindre koldioxidutsläpp än närmast tillgängliga motoralternativ.
Osäkerhetsfaktororer för SinterCast inkluderar tidpunkten för när OEM-företagen beslutar om nya motorer och komponenter i CGI, beroende av produktionsstartdatum och bedömd ökningstakt, den globala nybilsförsäljningen, teknologitrender, utsläppslagstiftning och på individuella försäljningsframgångar för de fordon som har utrustats med komponenter i SinterCast-CGI.
I Europa har försäljningen av bilar ökat under de senaste fyra åren och de flesta bedömare indikerar en stabil eller positiv utveckling på kort sikt för både bilar och tunga fordon. Det finns dock politisk osäkerhet som kan komma att påverka infrastrukturen, investeringar, handel och i slutändan, fordonsförsäljningen. I Asien visar den dominerande kinesiska marknaden en återhämtning inom sektorn för tunga fordon vilken representerar den största
möjligheten för CGI. Tillväxten för SinterCast i Kina beror på den fortsatta moderniseringen av vägnätet, beivrandet av utsläppslagstiftningen samt acceptansen för den affärsmodell SinterCast har. I Nordamerika har försäljningen av bilar varit stark de senaste åren och SinterCast har gynnats av denna marknadstillväxt och trenden mot större bilar som crossovers, SUV:ar och pickuper. Trots att de tre bäst säljande fordonen i USA har lanserats med dieselmotoralternativ är de långsiktiga utsikterna för dieselmotorn i bilar osäker. Den eventuella omförhandlingen av frihandelsavtalen kan även ha en inverkan på marknaden för bilar och tunga fordon i Nordamerika. För utförlig information om risker och osäkerhetsfaktorer, se not 26 sidan 49 och 50.
Intäkterna för SinterCast-koncernen härrör sig huvudsakligen från intäkter av utrustning, serieproduktion och kundservice.
| Nettoomsättning per intäktsslag | Januari-December | |
|---|---|---|
| Belopp i miljoner svenska kronor | 2017 | 2016 |
| Levererade mätkoppar | 144 600 | 168 800 |
| Utrustning1 | 3,7 | 7,1 |
| Serieproduktion2 | 60,7 | 66,5 |
| Kundservice3 | 1,2 | 1,8 |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 65,6 | 75,4 |
1 Intäkter från försäljning och leasing av system samt försäljning av reservdelar
2 Intäkter från produktionsavgifter, förbrukningsmaterial och avgifter för programvarulicenser
3 Intäkter från utförd fältservice, kunddemonstrationer och försäljning av testbitar
Under januari-december 2017 uppgick intäkterna till 65,6 MSEK (75,4 MSEK). Intäkter från serieproduktion minskade med 9 % till 60,7 MSEK (66,5 MSEK), främst till följd av ett lägre antal levererade mätkoppar, 144 600 (168 800) stycken. Serieproduktionen var 5 % under 2016 års nivå i det första kvartalet men återhämtade sig under året och hela årsproduktionen uppgick till 2,1 miljoner motorekvivalenter, detsamma som under 2016. Intäkter från utrustning uppgick till 3,7 MSEK (7,1 MSEK) och inkluderar utrustning för uppgradering till System 3000 Plus hos Teksid Monclova och Tupy Saltillo, Mexiko samt reservdelar till olika kunder. Serviceintäkter uppgick till 1,2 MSEK (1,8 MSEK) avseende kundstöd till olika kunder världen över samt försäljning av testbitar.
Affärsverksamheten hos SinterCast återspeglas bäst av rörelseresultatet. Detta beror på att "Periodens resultat efter skatt" och "Resultat per aktie" påverkas av finansiella intäkter och kostnader samt omvärdering av skattefordran.
| Resultatsammanfattning | Januari-December | |
|---|---|---|
| Belopp i miljoner svenska kronor | 2017 | 2016 |
| Rörelseresultat | 17,7 | 26,4 |
| Periodens resultat efter skatt | 18,6 | 26,8 |
| Rörelseresultat per aktie (SEK) | 2,6 | 3,8 |
Rörelseresultatet för perioden januari-december 2017 på 17,7 MSEK (26,4 MSEK), minskade med 8,7 MSEK till följd av ett lägre bruttoresultat på 8,2 MSEK som främst härrör sig från lägre intäkter, kombinerat med högre rörelsekostnader på 0,5 MSEK; försäljningskostnader minskade med 0,3 MSEK; administrationskostnader ökade med 0,3 MSEK; nettokostnader för forskning och utveckling minskade med 0,6 MSEK; övriga rörelseintäkter (orealiserade valutaomräkningsvinster på utestående kundfordringar) minskade med 0,5 MSEK samt övriga rörelsekostnader (orealiserade kursförluster från utestående kundfordringar) ökade med 0,6 MSEK. Resultat efter skatt för perioden uppgick till 18,6 MSEK (26,8 MSEK), en minskning med 8,2 MSEK, vilket främst härrör sig från minskningen på 8,7 MSEK av rörelseresultatet och en ökning på 0,6 MSEK av finansnettot (främst lägre orealiserade kursvinster från omvärdering av utestående valutaterminskontrakt) samt lägre skatteintäkter på 0,1 MSEK.
Skatt under perioden januari-december 2017 uppgick till 0,9 MSEK (1,0 MSEK), vilket härrör sig från en intäkt från aktiverad uppskjuten skattefordran på 1,0 MSEK samt betald skatt i dotterbolag på 0,1 MSEK. Den bedömda framtida beskattningsbara vinsten och uppskjuten skattefordran omvärderas varje kvartal. Per den 31 december 2017 gav den uppdaterade beräkningen att 147,0 MSEK (142,3 MSEK) av SinterCasts totala underskott kan beaktas, vilket resulterade i att 32,3 MSEK (31,3 MSEK) har aktiverats som uppskjuten skattefordran.
Under perioden januari-december 2017 minskade kassaflödet från verksamheten med 8,5 MSEK jämfört med 2016. Detta
| Översikt kassaflöde | Januari-December | Kassaflödesförändringar | |
|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner svenska kronor | 2017 | 2016 | 2017 mot 2016 |
| Kassaflöde från verksamheten, före förändring i rörelsekapital | 18,9 | 26,9 | -8,0 |
| Förändring av rörelsekapital | -2,0 | -1,5 | -0,5 |
| Kassaflöde från verksamheten | 16,9 | 25,4 | -8,5 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -3,7 | -3,3 | -0,4 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -28,4 | -24,8 | -3,6 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa kassaflöde | -15,2 | -2,7 | -12,5 |
| Likviditet | 30,1 | 45,3 |
beror främst på nettoeffekten av en minskning på 8,0 MSEK i kassaflödet från verksamheten, före förändringar i rörelsekapital, plus förändrat kassaflöde från förändringar av rörelsekapital (-0,5 MSEK), som kan härledas till ändrat kassaflöde från fordringar (0,9 MSEK) och rörelseskulder (-1,4 MSEK). Totala investeringar uppgick till 3,7 MSEK, vilket huvudsakligen beror på aktiverade utvecklingskostnader (3,1 MSEK), investeringar i patent (0,2 MSEK), anläggnings- och hårdvaruuppgraderingar (0,3 MSEK) samt produktionsutrustning (0,1 MSEK). Det totala kassaflödet uppgick till -15,2 MSEK (-2,7 MSEK) främst till följd av det lägre kassaflödet från verksamheten (8,5 MSEK), en ökad utdelning på 15 % från 24,8 MSEK 2016 till 28,4 MSEK 2017 samt högre investeringar (0,4 MSEK). Likviditeten den 31 december 2017 var 30,1 MSEK (45,3 MSEK). SinterCast har inga lån.
SinterCast AB (publ) årsstämma 2018 kommer att hållas torsdagen den 24 maj 2018.
Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på årsstämman skall inkomma med skriftligt förslag till agm. [email protected] eller till bolaget: SinterCast AB (publ), Kungsgatan 2, 641 30 Katrineholm, minst sju veckor innan årsstämman för att förslaget ska ingå i kallelsen till årsstämman. Ytterligare information om hur och när man ska registrera sig kommer att offentliggöras innan årsstämman.
Vid SinterCast AB (publ) årsstämma som hölls den 18 maj 2017 beslutades om en ordinarie utdelning på 2,5 kronor per aktie (2,0 kronor per aktie) plus en extra utdelning på 1,5 kronor per aktie (1,5 kronor per aktie), vilket motsvarar en utbetalning på 28,4 miljoner kronor (24,8 miljoner kronor) till aktieägarna i SinterCast AB (publ) för räkenskapsåret 2016.
Styrelsen har för avsikt att fortsätta att ge en ordinarie utdelning till aktieägarna, i huvudsak baserad på kassaflödet från verksamheten. I händelse av att styrelsen bedömer att likviditeten överstiger de medel som erfordras för att bedriva verksamheten och för att nå de strategiska målen, har styrelsen möjlighet att föreslå extra utdelning eller återköp av aktier för att ytterligare justera likviditeten.
Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 2,75 kronor per aktie (2,5 kronor), men ingen extra utdelning (1,5 kronor), vilket innebär att 19,5 miljoner kronor (28,4 miljoner kronor) kommer att delas ut till aktieägarna i SinterCast AB (publ) för räkenskapsåret 2017. Styrelsen föreslår den 28 maj 2018 som avräkningsdag för rätt till utdelning. I beslutet om storleken på den ordinarie utdelningen som föreslås till årsstämman
2018 har styrelsen beaktat kassaflödet från verksamheten, finansiell ställning, investeringsbehov och andra faktorer såsom marknadsutsikter, tillväxtstrategi och interna finansiella bedömningar för koncernen.
Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen i enlighet med 18 kap. §4 i aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens likviditet, behov av ekonomiska resurser, nuvarande ekonomiska ställning och förmågan att på lång sikt infria sina åtaganden. Koncernens soliditet uppgår till 90,6 % (89 %) och likvida medel till 30,1 miljoner kronor (45,3 miljoner kronor). I fritt eget kapital ingår värdeförändringar avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde med -0,2 miljoner kronor (0,6 miljoner kronor). Styrelsen har också tagit hänsyn till moderbolagets resultat och finansiella ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för moderbolagets och dotterbolagens ekonomiska ställning. Den föreslagna utdelningen begränsar inte bolagets investeringsförmåga eller likviditetsbehov och det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är väl avvägd med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt moderbolagets och koncernens kapitalbehov.
Följande vinstmedel i moderbolaget står till förfogande på årsstämman.
| (Belopp i svenska kronor) | |
|---|---|
| Överkursfond | 35 336 610 |
| Balanserat resultat | 5 227 223 |
| Årets resultat | 18 301 264 |
| Totalt fritt eget kapital | 58 865 097 |
Styrelsen föreslår årsstämman följande vinstdisposition.
(Belopp i svenska kronor)
| En utdelning på 2,75 kronor per aktie föreslås | 19 497 866 |
|---|---|
| Belopp att överföra i ny räkning | 30 367 231 |
| Summa | 58 865 097 |
Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter balansdagen per den 31 december 2017 som i sak påverkar denna rapport. Följande pressmeddelanden har utgivits:
18 januari 2018 – Fokus på pickuper och dieselmotorer vid North American International Auto Show
21 februari 2018 – SinterCast resultat oktober-december 2017
28 februari 2018 – Sanlian Casting antar SinterCast teknologi för CGI-produktion av tunga fordon i Kina
SinterCast fokuserar i första hand på att tillhandahålla processtyrningsteknologi och kunnande för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn. SinterCast främjar CGI hos gjuterier och slutanvändare för att öka den totala marknadsmöjligheten för CGI och för att visa ledarskap inom utveckling, produktion och tillämpning av CGI. Denna inriktning och dessa insatser kommer att säkra SinterCasts globala ledarskap inom CGI. SinterCast använder även sin tekniska expertis inom termisk analys och gjutjärnsprocesstyrning för att utveckla nya teknologier utöver kärnmarknaden för CGI. Dessa fokuserade aktiviteter kommer att utgöra grunden för att öka det långsiktiga värdet av bolaget för sina aktieägare. Som ett teknologiledande bolag kommer SinterCast att växa och ha framgång genom den respekt bolaget åtnjuter från sina kunder.
Bolagsstyrningen i SinterCast syftar till att säkra en fortsatt stark utveckling av bolaget och att koncernen fullgör sina skyldigheter till aktieägare, kunder, anställda, leverantörer och samhälle.
Bolagsstyrningen i SinterCast innefattar: fastställande av de övergripande verksamhetsmålen och strategin för bolaget; att säkerställa att det finns ett effektivt system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamheter; att säkerställa att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra förordningar som är relevanta för bolagets verksamhet och att fastställa nödvändiga riktlinjer för att styra bolagets etiska agerande och försäkra att bolagets externa kommunikation präglas av öppenhet och att denna kommunikation är korrekt, trovärdig och relevant. Bolagets risker är välanalyserade och riskhanteringen är integrerad i styrelsens arbete såväl som i de operativa aktiviteterna.
Den svenska årsredovisningslagen föreskriver att noterade bolag årligen skall framlägga en årsredovisning med tillhörande bolagsstyrningsrapport. I aktiebolagslagen fastställs de rättsliga ramarna för aktiebolag, inklusive regler för bolagsordningen, aktien, årsstämman och ledningen för bolaget. Bolagsstyrningsrapporten måste utformas i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning vilken är tillämplig för samtliga svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.
SinterCast-aktien är sedan den 26 april 1993 noterad hos Nasdaq Stockholm på Small Cap-listan. Svenska aktieägare innehar och kontrollerar 80,6 % (83,0 %) av aktiekapitalet och rösterna i SinterCast AB per 31 december 2017. Den största aktieägaren, Försäkringsbolaget Avanza Pension AB (Sverige), innehar 12,1 % (11,4 %) av aktiekapitalet och rösterna och är en förvaltarregistrerad aktieägare. SinterCast AB hade 2 909 (3 172) aktieägare per den 31 december 2017. De tio största aktieägarna, varav fem (fem) var förvaltarregistrerade aktieägare, innehar 52,2 % (48,8 %) av aktiekapitalet och rösterna. Per den 31 december 2017 kontrollerade SinterCast styrelse, ledning och anställda 1,1 % (1,0 %) av aktiekapitalet och rösterna. Aktieägare har under året givit styrelsen, verkställande direktören och valberedningen återkoppling och förslag.
Valberedningen, som valdes av årsstämman 2016, bestod av Karl-Arne Henriksson (ordförande), Hans-Erik Andersson (styrelsens ordförande), Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist och Andrea Fessler. Valberedningen konstaterade att den nuvarande styrelsen uppfyllde de krav som ställs på styrelsen, med beaktande av bolagets ställning och framtida inriktning. Aage Figenschou avböjde omval. Som ett resultat av denna sammanfattning och efter konsultation med aktieägarna föreslog valberedningen därför till årsstämman 2017 omval av nuvarande styrelseledamöter förutom Aage Figenschou. Caroline Sundewall föreslogs att bli vald till ny styrelseledamot. Valberedningen föreslog arvode för styrelse och revisor, samt val av revisor, för perioden fram till nästa årsstämma.
Årsstämman hölls torsdagen den 18 maj 2017 i Stockholm. Alla ledamöter i styrelsen, ledningen, valberedningen och den externa revisorn var närvarande under mötet. Vid stämman var 48 (46) aktieägare representerade, personligen eller genom ombud, vilka företrädde 1 360 444 (1 659 972) av rösterna.
Hans-Erik Andersson valdes till årsstämmans ordförande. Under stämman hölls framföranden av Jeff Breneman, Executive Director för den amerikanska alliansen för fordonseffektivitet och av Dr Steve Dawson, vd. Under presentationen gav Dr Dawson en översikt över de senaste marknadsaktiviteterna och en beskrivning av SinterCasts potentiella marknadsutveckling.
Revisorn presenterade hur revisionsarbetet har utförts och presenterade årets revisionsrapport för årsstämman. Stämman fastställde årsredovisningen och koncernredovisningen för 2016, som den framlades av styrelsen och verkställande direktören, fastställde dispositionen av bolagets resultat och beviljade styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet.
Valberedningen presenterade hur arbetet utförts under året och lade fram sina förslag. Därefter beslutade årsstämman, för tiden intill nästa årsstämma: att behålla sju ordinarie styrelseledamöter utan suppleanter; att bolaget ska ha ett registrerat revisionsbolag som revisor; att styrelsen skall erhålla en total ersättning på 1 120 000 kronor (1 120 000 kronor) samt att valberedningen skall bestå av fyra (fyra) ledamöter. Det beslöts att styrelsemedlemmarna ska kunna fakturera styrelsearvodet, så länge som det är kostnadsneutralt för bolaget.
Årsstämman beslutade även om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare samt bemyndigade styrelsen att besluta om förvärv och avyttring av SinterCast-aktier, i enlighet med styrelsens förslag. Under årsstämman ställde aktieägarna olika frågor till styrelse och ledning. Alla förslag som förelades årsstämman godkändes av aktieägarna.
| Valberedning | Årsstämma för aktieägare |
Bolagsordning |
|---|---|---|
| Valberedningens uppgift är att efter samråd med aktieägarna utse ledamöter för val till styrelsen, ge rekommendationer om ersättning till styrelsens ledamöter, att utse revisor för val, att ge rekommendationer om ersättning till revisorerna samt att framlägga vissa andra förslag för behandling vid varje årsstämma. Majoriteten av ledamöterna i valberedningen skall vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Inga ledande befattningshavare skall vara ledamöter i valberedningen och minst en ledamot i valberedningen skall vara oberoende av bolagets största aktieägare. Årsstämman ska utse valberedningens ledamöter eller ange hur dessa ska utses. Valberedningen överväger även fördelarna med jämn könsfördelning i SinterCasts styrelse när det gäller kraven på bolaget och det potentiella bidraget från varje ny kandidat. |
Aktieägarnas huvudsakliga inflytande över bolagets styrning utövas på årsstämman, vilket är det högsta beslutande organet inom bolaget, där aktieägarna träffar styrelsen, koncernledningen och bolagets revisorer, och där aktieägarna ges möjlighet att ställa frågor och rösta på förslagen som framlagts inför mötet. Aktieägarna skall ges möjlighet att utöva sin ägarroll på ett aktivt och välinformerat sätt. Samtliga aktier som är företrädda vid stämman har samma rösträtt. Styrelsen väljs årligen av årsstämman och en majoritet av styrelsens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. En styrelseledamots oberoende skall avgöras efter en allmän bedömning av alla faktorer som kan ge anledning att ifrågasätta den enskildes oberoende. |
Bolagsordningen definierar namn, plats, bolagets verksamhet, antal aktier, antalet styrelseledamöter, antal revisorer, och förfarandet för kallelse till årsstämmor. Ändringar i bolagsordningen måste beslutas av årsstämman. Bolagsordningen för SinterCast reglerar inte entledigande av styrelseledamöter. Bolagsordningen finns tillgänglig på SinterCasts webbplats. |
| Ersättningsutskott | Styrelse | Revisionsutskott |
| Styrelsen skall utse ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottets huvudsakliga uppgifter är att följa och utvärdera, tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om, gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Utskottet föreslår även nya incitamentsprogram för styrelsen att besluta om. Ersättningsutskottet har även till uppgift att besluta om ersättnings – och anställningsvillkor för den verkställande direktören och, i samråd med verkställande direktören, för de övriga i koncernledningen samt att följa och utvärdera pågående och |
Styrelsen är vald av årsstämman. Styrelsen ansvarar för att fastställa de övergripande verksamhetsmålen och strategin för bolaget och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet. Styrelsen ska uppfylla gällande regler om oberoende. Årsstämman utser även styrelsens ordförande. Ordföranden leder styrelsens arbete samt ser till att styrelsens beslut genomförs. Styrelsen har antagit en arbetsordning med instruktioner om arbetsfördelning och finansiell rapportering som ett komplement till bestämmelserna i aktiebolagslagen, |
På styrelsens uppdrag ansvarar revisionsutskottet för att bolaget har god intern kontroll och formella rutiner att säkerställa att bolagets finansiella rapportering produceras enligt lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. Revisionsutskottet har bildat en granskningsgrupp. Den huvudsakliga uppgiften för granskningsgruppen är att säkerställa kvaliteten på de finansiella rapporterna. Revisionsutskottet ansvarar också för att utvärdera revisionsinsatsen, arvoden och oberoende och bistår |
| under året avslutade program för rörliga ersättningar för koncernledningen. Arbetsordning och |
bolagsordningen för bolaget och svensk kod för bolagsstyrning samt andra instruktioner. Verkställande |
valberedningen med förslag till revisorsval. Utskottet bistår även koncernledningen med att bestämma hur identifierade risker ska hanteras för att säkerställa en god intern kontroll och riskhantering. Revisionsutskottet bereder och beslutar om bolagsstyrningsrapporten. Extern |
| andra instruktioner | direktör | revisor |
| Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning som beskriver styrelsens ansvar, reglerar styrelsens och bolagsledningens interna arbetsfördelning, beslutsprocessen inom styrelsen, styrelsens sammanträden, kallelser till styrelsemöten, dagordning och protokoll. Vidare regleras ansvarsfördelningen mellan styrelsen och revisionsutskottet, styrelsens arbete |
Styrelsen i SinterCast har utsett en verkställande direktör som är ansvarig för förvaltningen av bolaget i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer. Verkställande direktören har, som koncern chef för SinterCast-koncernen, utsett en koncernledning där även Operations Director och Finance Director ingår. |
Bolaget ska utse en eller två revisorer med högst två revisorssuppleanter. En revisionsbyrå kan även utses till revisor. Bolagets lagstadgade revisor skall utses av årsstämman att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt att granska styrelsen och verkställande direktören förvaltning av bolaget. Revisorn skall framlägga sin revisionsrapport |
7
Under årsstämman 2017 omvaldes Hans-Erik Andersson, Robert Dover, Laurence Vine-Chatterton, Carina Andersson, Jason Singer och Steve Dawson som styrelseledamöter. Hans-Erik Andersson omvaldes som ordförande och Caroline Sundewall valdes till ny styrelseledamot. Efter att ha tjänstgjort som styrelseledamot sedan 1998 och som vice ordförande sedan 2007, avböjde Aage Figenschou omval och han tackades hjärtligt för sina insatser. Styrelsearvodet, beslutat på årsstämman 2017, ska fördelas mellan ordförande, 320 000 kronor (320 000 kronor) samt de fem (fem) ordinarie styrelseledamöterna, 160 000 kronor (160 000 kronor) vardera, utan någon ersättning till den verkställande direktören. Med undantag för verkställande direktören innehar ingen av styrelseledamöterna någon operativ befattning i bolaget. Styrelsen bedöms vara oberoende till både bolaget och dess ledning. En mer detaljerad beskrivning av styrelsen finns på sidan 18. Styrelsens möten sammanfattas i tabellen nedan.
På det konstituerande styrelsemötet som hölls omedelbart efter årsstämman, omvaldes Hans-Erik Andersson till styrelsens ordförande. Ersättningskommittén, vald av styrelsen, består av Hans-Erik Andersson och Caroline Sundewall. Steve Dawson omvaldes både som vd för SinterCast AB (publ) och som koncernchef för SinterCast-koncernen. Vidare valdes hela styrelsen att utgöra revisionsutskott och Laurence Vine-Chatterton och Caroline Sundewall valdes att utgöra granskningsgruppen.
Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete, och ser till att arbetet utförs effektivt, samt genomförs i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och andra tillämpliga lagar och föreskrifter, samt ser till att styrelsens beslut genomförs. Ordföranden genomförde också utvärderingen av styrelsens arbete och informerade valberedningen om resultatet av utvärderingarna. Ordföranden fastslår, i samråd med verkställande direktören, dagordning inför styrelsemötena. Ordföranden har regelbundna kontakter med verkställande direktören, framför synpunkter från aktieägarna till de övriga styrelseledamöterna och fungerar som talesman för styrelsen.
Under 2017 höll styrelsen för SinterCast åtta protokollförda sammanträden. I samband med varje kvartalsrapport, presenterar verkställande direktören marknadsutsikter och finansiella prognoser samt berättar om verksamheten och viktiga aktuella händelser. Under året har styrelsen behandlat långsiktiga strategier, strukturella organisatoriska frågor, godkänt budgeten för kommande år, genomfört den årliga styrelseutvärderingen samt riskbedömningen. Enskilda styrelseledamöter har även biträtt koncernledningen i olika strategiska och operativa frågor. Arbetsordningen fastställer styrelsens arbete under året.
Styrelsen utsåg Steve Dawson till verkställande direktör för SinterCast AB (publ) samt koncernchef för SinterCastkoncernen. Den verkställande direktören är ansvarig för förvaltningen av bolaget i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer. Verkställande direktören stödjer styrelsens ordförande med förberedelserna inför varje styrelse- och revisionsutskottsmöte och distribuerar information enligt den arbetsordning som har beslutats av styrelsen. Verkställande direktören förser styrelsen med månadsbokslut som innehåller kommentarer om verksamheten och finansiell information.
| Styrelsemöten under kalenderåret samt revisorsnärvaro | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Februari | April | Maj | Juli/Augusti | November | |
| Marknadsrapport och finansiell prognos |
Godkännande av delårsrapporten för första kvartalet |
Marknadsrapport och finansiell prognos |
Marknadsrapport och finansiell prognos |
Marknadsrapport och finansiell prognos |
|
| Godkännande av bokslutskommunikén |
Godkännande av årsredovisningen |
Förberedelser inför årsstämma |
Godkännande av delårsrapporten för andra kvartalet |
Godkännande av delårsrapporten för tredje kvartalet |
|
| Utvärdering av verkställande direktören |
Godkännande av kallelse till årsstämma |
Konstituerande styrelsemöte |
Godkännande av strategi och affärsplan |
Godkännande av finanspolicyn |
|
| Förberedelser och förslag till beslut inför årsstämma |
Revisorn närvarade på revisionsutskottsmötet |
Revisorn närvarade på revisionsutskottsmötet |
Revidering och godkännande av arbetsordning |
Godkännande av budget för kommande år |
|
| Beslut om eventuella incitamentsprogram |
Revisorn närvarade på revisionsutskottsmöte |
7
| Närvaro 2 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse arvode (SEK) 1 |
Styrelsemöten | Revisionsutskott | Ersättnings- utskott |
3 Oberoende |
|
| Hans-Erik Andersson 4 | 320 000 | 8/8 | 4/4 | 2/2 | Ja |
| Robert Dover | 160 000 | 8/8 | 4/4 | - | Ja |
| Laurence Vine-Chatterton 5 | 160 000 | 7/8 | 3/4 | - | Ja |
| Carina Andersson | 160 000 | 8/8 | 4/4 | - | Ja |
| Jason Singer | 160 000 | 8/8 | 4/4 | - | Ja |
| Caroline Sundewall 4, 5, 6 | 160 000 | 7/7 | 3/3 | 2/2 | Ja |
| Steve Dawson | - | 8/8 | 4/4 | - | Nej |
För perioden 18 maj 2017 - 24 maj 2018
För perioden 5 april 2017 - 4 april 2018
Oberoende i förhållande till företaget, ledning och större aktieägare
Ledamot i ersättningsutskottet
Ledamot i granskningsrupp. Ersättning 20 000 SEK till var och en
Caroline Sundewall valdes 18 maj 2017 på årsstämman 2017.
Verkställande direktören har, som koncernchef för SinterCastkoncernen, utsett en koncernledning där även Operations Director och Finance Director ingår. Mer information om den verkställande direktören och den övriga koncernledningen finns på sidan 17.
Ersättningsutskottet, valt av styrelsen, består av Hans-Erik Andersson och Caroline Sundewall. Styrelsen har fastställt en arbetsordning för ersättningsutskottets arbete och dess ansvar. Under året har ersättningsutskottet utvärderat rörliga ersättningsprogram, särskilda ersättningar för extraordinära insatser och ersättningspolicyn beslutad av årsstämman. Utskottet har även utvärderat ersättningen till verkställande direktören och till den övriga koncernledningen.
Sedan årsstämman 2017, har ersättningsutskottet haft två protokollförda möten. Styrelsen har informerats om ersättningsutskottets aktiviteter och antagit dess förslag.
Årstämman 2017 beslutade om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande:
Ersättningen skall bestå av en balanserad kombination av fast lön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och baseras på prestationer. Den fasta lönen skall beslutas individuellt och baseras på varje individs ansvarsområde, uppdrag, kompetens och position. Den rörliga ersättningen ska baseras på förutbestämda mål på koncernnivå och på individuell nivå med hänsyn till det långsiktiga resultatet. Vid extraordinära prestationer kan en särskild ersättning utgå i syfte att attrahera och behålla nyckelkompetens. Rörlig ersättning och sådan särskild ersättning skall inte överstiga ett belopp motsvarande 75 % av den fasta årslönen.
SinterCasts pensionsförmåner är premiebestämda. Premiebestämd pension innebär att koncernen betalar en fast premie till ett fristående bolag. Koncernen har inga legala skyldigheter att betala ytterligare premier för det fall att det fristående bolaget inte har tillräckliga medel att betala alla anställda de förmåner som är relaterade till nuvarande och tidigare anställningsperioder. Bonus skall inte vara pensionsgrundande.
Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden nio månader för vd och sex månader för övriga tjänstemän i koncernledningen. Vid uppsägning av vd från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag motsvarande nio månaders ersättning. Avräkning av ersättningar erhållna från ny arbetsgivare görs inte. Inget avgångsvederlag har avtalats med övriga tjänstemän i koncernledningen.
Styrelsen och, på uppdrag av styrelsen, styrelsens ersättningsutskott, skall äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
De huvudsakliga villkoren för ersättning till ledande befattningshavare i de nuvarande anställningsavtalen framgår i not 5.
Under året har inga materiella transaktioner utöver ordinarie styrelsearvode förekommit mellan bolaget och styrelsen.
Under det konstituerande styrelsemötet valdes samtliga styrelseledamöter till att utgöra revisionsutskott och två styrelseledamöter valdes att utgöra en separat granskningsgrupp. Den huvudsakliga uppgiften för granskningsgruppen är att säkerställa kvaliteten på de finansiella rapporterna.
Under året har revisionsutskottet sett till att bolaget har god intern kontroll och formella rutiner för att säkerställa att gällande principer för finansiell rapportering och intern kontroll tillämpas, samt att bolagets finansiella rapporter har tagits fram i enlighet med lagstiftning, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Revisionsutskottet granskade samtliga kvartalsrapporter i detalj och återkopplade sina observationer av de finansiella rapporterna till finansdirektören och bolagets revisor, inför styrelsens godkännande av de finansiella rapporterna.
Utskottet träffade bolagets revisor under året då revisionsrapporter och revisionsplaner behandlats. Revisionsutskottet träffade även revisorn utan koncernledningens närvaro. Revisionsutskottet utvärderade revisorns arbete och återkopplade till valberedningen inför förberedelserna av revisorsvalet för årsstämman 2018. Utskottet bestämde även hur identifierade risker
ska hanteras för att säkerställa en god intern kontroll och riskhantering. Revisionsutskottet beredde och beslutade om bolagsstyrningsrapporten för 2017. Under perioden 5 april 2017 - 4 april 2018 har revisionsutskottet haft fyra protokollförda möten.
Vid årsstämman 2017, omvaldes Öhrlings Pricewaterhouse Coopers till revisor och Tobias Stråhle omvaldes till huvudansvarig revisor av PwC. Utöver den huvudansvarige revisorn har fyra revisorer deltagit i årets revisionsarbete. Revisionens inriktning och omfattning följer en revisionsplan vilken utgår från den riskbedömning som revisorn gjort. Revisionsplanen är även avstämd med revisionsutskottet.
Inför årsstämman 2017, i samband med godkännandet av årsredovisningen och koncernredovisningen 2016, mötte revisorn revisionsutskottet och avrapporterade resultatet från sin revision av bolagets årsredovisning, koncernredovisning samt tillämpade redovisningsprinciper och rapporterade sina observationer till utskottet. Revisorn hade granskat årsredovisningen, redovisningsprinciper och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget och revisorn framlade revisionsberättelsen vid årsstämman 2017 samt presenterade revisionsplanen för 2017. Revisionsberättelsen innehöll uttalande om att årsredovisningen hade upprättats i enlighet med gällande lagar och regler och tillstyrkte att styrelsens ledamöter och verkställande direktören skulle beviljas ansvarsfrihet.
På revisionsutskottets möte i april presenterade revisorn sin revisionsplan för 2017 och rapporterade på styrelsemötet i maj sina iakttagelser direkt till styrelsen både med och utan koncernledningens närvaro. Revisorn gjorde en uppföljning av revisionsplanen för 2017 i samband med revisionsutskottets möten i maj, november och april, och presenterade resultaten från den översiktliga granskningen av delårsrapporten för perioden januari-september 2017, samt presenterade resultaten från den löpande granskningen, vilken genomfördes under tredje kvartalet 2017. Revisorn har även haft separata diskussioner och möten med ordföranden och bolagsledningen under året.
I samband med godkännande av årsredovisningen och koncernredovisningen 2017, mötte revisorn revisionsutskottet
Tobias Stråhle, Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor sedan 2013 Uppdrag: Medivir AB, Trention AB Liv Ihop AB, Jays Group AB, Advanced Stabilized Technologies Group AB
och avrapporterade resultatet från sin revision av bolagets årsredovisning, koncernredovisning samt tillämpade redovisningsprinciper och rapporterade sina observationer till utskottet. Revisorn hade granskat årsredovisningen, redovisningsprinciper och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget.
Under årsstämman 2017 omvaldes Hans-Erik Andersson (styrelsens ordförande), Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist och Andrea Fessler som ledamöter i valberedningen. Karl-Arne Henriksson avböjde omval och han tackades för sina insatser. Aage Figenschou valdes in som ny medlem av valberedningen och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist valdes till ordförande. Valberedningen bedöms vara oberoende till bolaget och den största aktieägaren.
Styrelsens ordförande har för valberedningen beskrivit processen som tillämpats i samband med den årliga utvärderingen av styrelsen och den verkställande direktören, samt även lämnat uppgifter om resultaten av dessa utvärderingar till valberedningen. Valberedningens förslag till årsstämman 2018 skall presenteras i kallelsen till årsstämman och på bolagets webbplats. Under årsstämman 2018 kommer valberedningen också att presentera hur den har utfört sitt arbete samt motivera sina förslag. Sedan årsstämman 2017 har valberedningen för SinterCast haft flera informella möten och ett protokollfört möte. Enligt regler för jämn könsfördelning avser valberedningen att rapportera till den kommande årsstämman hur de har fullgjort sitt arbete kring utvärdering av sammansättning utifrån könsperspektivet i styrelsen.
Valberedningen kan kontaktas på följande e-postadress: [email protected].
Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för att bolagets organisation är utformad på ett sådant sätt att bokföring, ekonomisk förvaltning och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. Den svenska koden för bolagsstyrning förtydligar och föreskriver att styrelsen säkerställer att bolaget har adekvat intern kontroll och formaliserade rutiner för att säkerställa att gällande principer för finansiell rapportering och intern kontroll är tillämpade och att bolagets finansiella rapportering tas fram i enlighet med gällande lagstiftning, tillämpbara redovisningsprinciper och övriga krav ställda på noterade bolag.
Styrelsen har beslutat att SinterCast ska följa svensk kod för bolagsstyrning och presenterar en bolagsstyrningsrapport i enlighet med koden inklusive styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Bolagsstyrningsrapporten innehåller inga större avvikelser från bolagsstyrningskoden, eftersom SinterCasts rutiner ska vara i enlighet med koden.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. En viktig del av styrelsens arbete är att ge riktlinjer och styrande instruktioner för organisationen med syfte att bibehålla en låg riskprofil avseende finansiella och juridiska frågor. Dessa riktlinjer består av: arbetsordningen som klargör styrelsens ansvar och reglerar den interna fördelningen av arbete mellan styrelsen, dess utskott och ledningen, Finanspolicyn som beskriver styrelsens instruktioner gällande riskhantering och finansiell rapportering för att säkerställa en effektiv riskprofil och korrekt finansiell rapportering samt attestinstruktioner inkluderande organisationsschemat. Utöver riktlinjerna och instruktionerna har styrelen utsett ett revisionsutskott. Hela styrelsen utgör revisionsutskott. Den främsta uppgiften för revisionsutskottet är att säkerställa att fastställda principer för finansiell rapportering och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen åtföljs och att lämpliga relationer upprätthålls med bolagets revisor. Revisionsutskottet har bildat en särskild granskningsgrupp. Den huvudsakliga uppgiften för granskningsgruppen är att säkerställa kvaliteten på de finansiella rapporterna. Ledningen och revisionsutskottet utvärderar årligen de viktigaste redovisningsområdena och ger instruktioner till den finansiella rapporteringen och definierar hur man tillämpar redovisningsprinciperna i enlighet med IFRS, innefattande redovisningsbedömningar och uppskattningar.
Verksamheten följs upp enligt en strukturerad process och de med verksamheten förbundna riskerna har diskuterats och utvärderats under de flesta styrelsemöten. Väsentliga risker kommer att leda till förändringar i anvisningarna för framtagandet av finansiella rapporter. Processer för att spåra förändringar i redovisningsregler och för att säkerställa att dessa förändringar hanteras korrekt i den finansiella rapporteringen finns på plats, och där spelar den externa revisorn en viktig roll. De viktigaste redovisningsområdena för SinterCast har definierats och inkluderar värderingen av uppskjuten skattefordran av skattemässiga underskott, principen om aktivering av kostnader för forskning och utveckling samt kostnader för patent.
Det huvudsakliga syftet med kontrollaktiviteter är att förhindra, eller upptäcka, fel i den finansiella rapporteringen på ett tidigt stadium så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter äger rum på både övergripande och på mer detaljerade nivåer inom koncernen. Rutiner och åtgärder har utformats för att hitta och åtgärda väsentliga risker förknippade med den finansiella rapporteringen. Beträffande kontrollaktiviteter i kritiska områden av den finansiella rapporteringen, följer ledningen verksamheten regelbundet och genomför normala kontrollaktiviteter på den dagliga verksamheten, månads-, kvartals- och årsbokslut. Kvartalsrapporter och årsredovisningen har skickats till styrelsen och revisionsutskottet för granskning och godkännande. Ledningen och styrelsen har varje kvartal särskilt granskat kritiska redovisningsområden inkluderande den bedömda framtida beskattningsbara vinsten och uppskjuten skattefordran genom att granska prognostiserade säkrade serieproduktionsprogram och sannolikhetsfaktorer. Det bedömda bidraget från säkrad produktion, minskat med bedömda verksamhetskostnader utgör grunden för den slutliga beräkningen av uppskjuten skattefordran; Intäktsredovisning av systemförsäljning och relaterade intäktsströmmar, för vilka kontraktsgenomgång, inklusive leveransvillkor och fullgörande av kontrakten, är inkluderade för att fastställa individuella intäktsströmmar (utrustning, service, årliga licensavgifter för mjukvara) samt; granskning av forsknings- och utvecklingsprojekt under perioden för att utvärdera i vilken utsträckning kostnader ska aktiveras.
Styrelsens uppföljning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom att revisionsutskottet följer upp den finansiella rapporteringen, där granskningsgruppens detaljerande genomgångar spelar en viktig roll. Inför varje större styrelsemöte har ledningen distribuerat fördefinierade och andra rapporter till styrelsen. Rapporterna och de huvudsakliga redovisningsområdena granskas och diskuteras under styrelsemötena. Resultaten av den interna självkontrollen och av rapporteringen från revisorerna har redovisats till styrelsen.
All extern information skall lämnas i enlighet med noteringsavtalet för noterade bolag i Sverige. Information om koncernen samt moderbolaget får endast lämnas av den verkställande direktören. Styrelsen godkänner och utger koncernens delårsrapporter och årsredovisning för verksamhetsåret. Alla finansiella rapporter finns publicerade på SinterCast-webbplats efter att först ha skickats till Nasdaq Stockholm.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | Not | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Nettoomsättning | 1, 9 | 65,6 | 75,4 | 64,8 | 74,7 | |
| Kostnad sålda varor | 3, 17 | -15,0 | -16,6 | -15,0 | -16,9 | |
| Bruttoresultat | 50,6 | 58,8 | 49,8 | 57,8 | ||
| Bruttoresultat % | 77 % | 78 % | 77 % | 77 % | ||
| Försäljningskostnader | 3, 5, 9 | -18,7 | -19,0 | -18,7 | -19,0 | |
| Administrationskostnader | 3, 4, 5, 9 | -6,3 | -6,0 | -6,3 | -6,0 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 2, 3, 5, 9 | -7,3 | -7,9 | -7,3 | -7,9 | |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 0,0 | 0,5 | 0,0 | 0,7 | |
| Övriga rörelsekostnader | 10 | -0,6 | 0,0 | -0,3 | 0,0 | |
| Rörelseresultat | 17,7 | 26,4 | 17,2 | 25,6 | ||
| Finansiella intäkter | 0,1 | 0,0 | 0,2 | 0,0 | ||
| Finansiella kostnader | -0,1 | -0,6 | -0,1 | -0,5 | ||
| Finansnetto | 11 | 0,0 | -0,6 | 0,1 | -0,5 | |
| Resultat före skatt | 17,7 | 25,8 | 17,3 | 25,1 | ||
| Skatt | 12 | 0,9 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | |
| Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 18,6 | 26,8 | 18,3 | 26,1 | ||
| Medelantal aktier, tusental | 25, 29 | 7 090,1 | 7 090,1 | 7 090,1 | 7 090,1 | |
| Resultat per aktie, kronor | 29 | 2,6 | 3,8 | 2,6 | 3,7 | |
| Resultat per aktie justerat för utspädning, kronor | 29 | 2,6 | 3,8 | 2,6 | 3,7 | |
| Utdelning per aktie, kronor | 4,0 | 3,5 | 4,0 | 3,5 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 18,6 | 26,8 | 18,3 | 26,1 |
| Övrigt totalresultat | ||||
| Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen: | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska dotterbolag | -0,2 | 0,6 | – | – |
| Omräkningsdifferenser, reglering skulder i dotterbolag | – | 0,0 | – | – |
| Övrigt totalresultat netto | -0,2 | 0,6 | – | – |
| Övrigt totaltresultat för perioden | 18,4 | 27,4 | 18,3 | 26,1 |
| Resultat hänförligt till: | ||||
| Moderbolagets aktieägare | 18,4 | 27,4 | 18,3 | 26,1 |
| Minoritetsintressen | – | – | – | – |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | Not | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 17,7 | 26,4 | 17,2 | 25,6 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||||
| Avskrivningar | 13, 14 | 1,5 | 1,0 | 1,5 | 1,1 |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Orealiserade valutakursdifferenser | -0,1 | -0,5 | -0,1 | -0,5 | |
| Erhållen ränta | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Betald ränta | -0,1 | 0,0 | -0,1 | 0,0 | |
| Betald skatt | -0,1 | 0,0 | -0,1 | 0,0 | |
| Summa kassaflöde från den löpande verksamheten | 18,9 | 26,9 | 18,4 | 26,2 | |
| före förändring av rörelsekapital | |||||
| Förändringar av rörelsekapital | |||||
| Varulager | 17 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Rörelsefordringar | 15 | 0,8 | -0,1 | 0,4 | -1,1 |
| Rörelseskulder | 18, 19, 21, 22 | -2,9 | -1,5 | -1,4 | 2,0 |
| Summa förändring av rörelsekapital | -2,0 | -1,5 | -0,9 | 0,5 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 16,9 | 25,4 | 17,5 | 27,2 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Förvärv av immateriella tillgångar | 13 | -3,3 | -2,3 | -3,3 | -2,3 |
| Förvärv av materiella tillgångar | 14 | -0,4 | -1,0 | -0,4 | -1,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -3,7 | -3,3 | -3,7 | -3,3 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Utdelning | -28,4 | -24,8 | -28,4 | -24,8 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -28,4 | -24,8 | -28,4 | -24,8 | |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Förändring i likvida medel* | -15,2 | -2,7 | -14,6 | -0,9 | |
| Likvida medel vid årets början | 45,3 | 48,0 | 43,3 | 44,2 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26 | 30,1 | 45,3 | 28,7 | 43,3 |
* Likvida medel utgörs av kortfristiga placeringar samt kassa och bank.
| Belopp i miljoner kronor | Not | 31 dec 2017 | 31 dec 2016 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | ||
| Balanserade utvecklingskostnader | 5,9 | 3,3 | |
| Balanserade kostnader för patent | 1,8 | 1,9 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 7,7 | 5,2 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | ||
| Utrustning för laboratorium & produktion, anläggningar & datorer | 1,7 | 1,9 | |
| Utrustning för processtyrning | 0,0 | 0,0 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1,7 | 1,9 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 16 | ||
| Övriga långfristiga fordringar | 0,4 | 0,4 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 0,4 | 0,4 | |
| Uppskjuten skattefordran | 12, 16 | 32,3 | 31,3 |
| Summa uppskjuten skattefordran | 32,3 | 31,3 | |
| Summa anläggningstillgångar | 42,1 | 38,8 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 4,2 | 4,3 |
| Summa varulager | 4,2 | 4,3 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 15, 26 | 15,0 | 15,1 |
| Övriga fordringar | 18, 26 | 0,5 | 0,5 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 2,8 | 3,5 |
| Summa kortfristiga fordringar | 18,3 | 19,1 | |
| Likvida medel | 26 | 30,1 | 45,3 |
| Summa likvida medel | 30,1 | 45,3 | |
| Summa omsättningstillgångar | 52,6 | 68,7 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 94,7 | 107,5 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 24, 25 | 7,1 | 7,1 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 44,9 | 44,9 | |
| Omräkningsdifferenser, utländska dotterbolag | 26 | 1,9 | 2,1 |
| Balanserat resultat | 31,9 | 41,7 | |
| Summa eget kapital | 85,8 | 95,8 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 0,0 | 0,0 |
| Summa långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 26 | 2,8 | 2,6 |
| Övriga kortfristiga skulder | 21, 26 | 0,8 | 1,0 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 5,1 | 7,5 |
| Avsättningar | 22 | 0,2 | 0,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 8,9 | 11,7 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 94,7 | 107,5 |
| Aktie | Övrigt till | Omräknings | Balanserat | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | Not | kapital | skjutet kapital | differenser* | resultat | eget kapital |
| Ingående balans 1 januari 2016 | 7,09 | 44,87 | 1,55 | 39,70 | 93,21 | |
| Summa totalresultat | – | – | 0,55 | 26,83 | 27,38 | |
| Utdelning | – | – | – | -24,82 | -24,82 | |
| Utgående balans 31 december 2016 | 25 | 7,09 | 44,87 | 2,10 | 41,71 | 95,77 |
| Ingående balans 1 januari 2017 | 7,09 | 44,87 | 2,10 | 41,71 | 95,77 | |
| Summa totalresultat | – | – | -0,19 | 18,57 | 18,38 | |
| Utdelning | – | – | – | -28,36 | -28,36 | |
| Utgående balans 31 december 2017 | 25 | 7,09 | 44,87 | 1,91 | 31,92 | 85,79 |
* Omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar
| Belopp i miljoner kronor | Not | 31 dec 2017 | 31 dec 2016 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | ||
| Balanserade utvecklingskostnader | 5,9 | 3,3 | |
| Balanserade kostnader för patent | 1,8 | 1,9 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 7,7 | 5,2 | |
| Materiella anläggingstillgångar | 14 | ||
| Utrustning för laboratorium & produktion, anläggningar & datorer | 1,7 | 1,9 | |
| Utrustning för processtyrning | 0,0 | 0,0 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1,7 | 1,9 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier i dotterbolag | 24 | 1,9 | 1,9 |
| Övriga långfristiga fordringar | 16 | 0,2 | 0,2 |
| Uppskjuten skattefordran | 12, 16 | 32,3 | 31,3 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 34,4 | 33,4 | |
| Summa anläggningstillgångar | 43,8 | 40,5 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 4,1 | 4,2 |
| Summa varulager | 4,1 | 4,2 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 26 | 14,0 | 13,7 |
| Fordringar dotterbolag | 1,0 | 1,2 | |
| Övriga fordringar | 18, 26 | 0,5 | 0,5 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 2,7 | 3,2 |
| Summa kortfristiga fordringar | 18,2 | 18,6 | |
| Likvida medel | 26 | 28,7 | 43,3 |
| Summa likvida medel | 28,7 | 43,3 | |
| Summa omsättningstillgångar | 51,0 | 66,1 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 94,8 | 106,6 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 24, 25 | 7,1 | 7,1 |
| Reservfond | 9,5 | 9,5 | |
| Fond för utvecklingsutgifter | 5,1 | 2,0 | |
| Summa bundet eget kapital | 21,7 | 18,6 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 35,3 | 35,3 | |
| Balanserat resultat* | 5,3 | 10,6 | |
| Årets resultat | 18,3 | 26,1 | |
| Summa fritt eget kapital | 58,9 | 72,0 | |
| Summa eget kapital | 80,6 | 90,6 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 0,0 | 0,0 |
| Summa långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 26 | 2,7 | 2,4 |
| Skulder koncernbolag | 9,0 | 10,5 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 21, 26 | 0,6 | 0,8 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 1,9 | 2,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 14,2 | 16,0 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 94,8 | 106,6 |
* Avrundning
| Aktie | Reserv | Övriga | Överkurs | Balanserat | Årets | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | Not | kapital | fond | fonder | fond | resultat | resultat | eget kapital |
| Ingående balans 1 januari 2016 | 7,09 | 9,53 | – | 35,34 | 6,76 | 30,58 | 89,30 | |
| Överföring föregående års resultat | – | – | – | – | 30,58 | -30,58 | – | |
| Förändring fond för utvecklingsutgifter | – | – | 1,95 | – | -1,95 | – | – | |
| Summa totalresultat | – | – | – | – | – | 26,14 | 26,14 | |
| Utdelning | – | – | – | – | -24,82 | - | -24,82 | |
| Utgående balans 31 december 2016 | 25 | 7,09 | 9,53 | 1,95 | 35,34 | 10,57 | 26,14 | 90,62 |
| Ingående balans 1 januari 2017 | 7,09 | 9,53 | 1,95 | 35,34 | 10,57 | 26,14 | 90,62 | |
| Överföring föregående års resultat | – | – | – | – | 26,14 | -26,14 | – | |
| Förändring fond för utvecklingsutgifter | – | – | 3,13 | – | -3,13 | – | – | |
| Summa totalresultat | – | – | – | – | – | 18,30 | 18,30 | |
| Utdelning | – | – | – | – | -28,36 | – | -28,36 | |
| Utgående balans 31 december 2017 | 25 | 7,09 | 9,53 | 5,08 | 35,34 | 5,22 | 18,30 | 80,56 |
SinterCast AB (publ) är moderbolaget i SinterCast-koncernen och bolaget har sitt säte i Stockholm, Sverige. SinterCast är världens ledande leverantör av processtyrningsteknologi för tillförlitlig produktion av kompaktgrafitjärn (CGI) i stora volymer. Årsredovisningen för SinterCast AB (publ) (moderbolaget) för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2017 har den 4 april 2018 godkänts av styrelsen och den verkställande direktören för offentliggörande den 5 april 2018. Årsredovisningen inklusive revisionsberättelsen kommer att föreläggas årsstämman för fastställande den 24 maj 2018.
Årsredovisningen för 2017 har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av den Europiska Unionen. Vidare har Årsredovisningen upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 1 – Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och i enlighet med Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 – Redovisning för juridiska personer. Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens såvitt inget annat har angivits. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdemetoden såvitt inget annat har angivits.
Det bedöms att inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som trädde i kraft för första gången för räkenskapsåret som började den 1 januari 2017, har haft en väsentlig inverkan på koncernens redovisning.
Följande nya IFRS-redovisningsprinciper tillämpas från och med räkenskapsåret som börjar 1 januari 2018: IFRS 9 Finansiella Instrument och IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt. IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller en modell för klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, en nedskrivningsmodell för finansiella tillgångar samt säkringsredovisning.
IFRS 9 kommer inte att påverka hur SinterCast klassificerar finansiella tillgångar och finansiella skulder. Förändringarna rörande säkringsredovisning kommer heller inte att påverka koncernen eller moderbolaget. IFRS 9 kommer dock att få en påverkan på hur SinterCast reserverar för kreditförluster på kundfordringar. IFRS 9 kräver att det redovisas en förlustreserv som speglar de förväntade framtida kreditförlusterna, medan IAS 39 kräver att det finns objektiva bevis för att en förlusthändelse har inträffat för att en nedskrivning ska redovisas. SinterCast har historiskt sett haft små kreditförluster. Reserven för kreditförluster på kundfordringar förväntas därför endast öka med mindre än 0,1 MSEK efter skatt per den 1 januari 2018 på grund av införandet av IFRS 9. Detta belopp kommer att redovisas mot balanserade vinstmedel i öppningsbalansen per den 1 januari 2018 då SinterCast har valt att inte räkna om jämförelsesiffrorna.
IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt är en ny intäktsstandard som ersätter befintliga standarder och uttalanden om intäkter. Intäktsredovisningen ska motsvara hur överföring av avtalade varor eller tjänster sker till kunder med belopp som motsvarar värdet av den ersättning som företaget förväntas erhålla i utbyte för dessa varor eller tjänster. Den nya standarden medför inte någon väsentlig påverkan på koncernens nettoomsättning vare sig beloppsmässigt eller avseende skillnad i periodicitet. De områden som främst påverkas är vid vilken tidpunkt intäktsredovisning ska ske för sålda system inkluderande installationstjänster samt årliga mjukvarulicenser. Vid första tillämpningen kommer omräkning ske retroaktivt med cirka 0,3 MSEK för mjukvarulicenserna som en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel per den 1 januari 2018. Ingen omräkning behöver ske för sålda system under 2017. SinterCast har valt att inte räkna om jämförelsesiffrorna.
Det finns inga andra IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft som förväntas ha en väsentlig inverkan på koncernens redovisning.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS kräver bedömningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas. Vidare krävs att ledningen bestämmer hur de valda redovisningsprinciperna ska tillämpas. Principerna kring aktivering av utvecklingskostnader, patentkostnader samt värdering av uppskjuten skattefordran på deklarerade underskott är viktiga för SinterCast.
Redovisningsstandarden för uppskjuten skatt är IAS 12 - Inkomstskatt. SinterCasts tolkning av IAS 12 är att uppskjuten skattefordran av outnyttjade ackumulerade skattemässiga underskott, får redovisas i sådan utsträckning som det är troligt att framtida beskattningsbar vinst uppkommer mot vilken de outnyttjade skattemässiga underskotten- och skattekrediterna kan utnyttjas.
SinterCast använder en modell för att fastställa hur mycket av de ackumulerade skattemässiga underskotten som kan beaktas. Beräkningen utgår från SinterCasts affärsmodell i form av dess avtal med gjuterier för de program som för närvarande serieproduceras, eller där SinterCasts gjuterikunder definitivt har erhållit beställningar för framtida serieproduktion. Till modellens indata hör prognostiserad produktion erhållen
från gjuterier alternativt fordonstillverkaren, justerat med en sannolikhetsfaktor för varje produktionsprogram. Dessa ses över regelbundet. För att bestämma framtida beskattningsbar vinst, reduceras det bedömda bidraget från säkrad produktion med de bedömda kostnaderna för verksamheten.
Ovanstående modell används endast för att fastställa värdet av de skattemässiga underskotten under planeringshorisonten som krävs enligt IAS 12, och utgör inte en vinstprognos.
Direkta kostnader för patentansökningar på nya marknader aktiveras om koncernen bedöms ha en ekonomisk nytta som överstiger kostnaderna av patentet på den aktuella marknaden i mer än ett år. När principen används, bedömer bolagsledningen noggrant sannolikheten för framtida nytta för varje patent på den specifika lokala marknaden.
Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till produktion av specifika och unika utvecklingsprojekt och som övertygande kommer att generera ekonomiska fördelar som överstiger kostnaderna efter ett år, redovisas som immateriella tillgångar och aktiveras därmed. Ledningen beaktar även möjligheten för marknadsframgång och ekonomisk nytta vid användandet av denna princip.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt kontrollerar mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har det bestämmande inflytandet. Det finns för närvarande inga minoritetsintressen. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Redovisningsprinciper hos dotterbolag ändras då det behövs för överrensstämmelse med de riktlinjer som antagits av koncernen. Koncernen har för närvarande inga aktieinnehav förutom i dotterbolagen.
SinterCast använder en funktionsindelad resultaträkning då detta bäst sammanfaller med hur SinterCast ser på och styr sin verksamhet.
SinterCast utgör ett segment och de finansiella rapporterna presenteras därefter. SinterCast tillhandahåller endast två produkter, processtyrningssystem för tillförlitlig produktion av kompaktgrafitjärn, och relaterade tjänster för produktutveckling, installationer, kalibrering och teknisk support; och SinterCast tillhandahåller även en serie spårningsteknologier, SinterCast Ladle Tracker®, Cast TrackerTM and Operator TrackerTM, för att förbättra processtyrning, produktivitet och spårbarhet inom flera olika applikationer. Bolaget bedömer att möjligheter och risker med verksamheten är beroende av den allmänna CGI-marknadens utveckling. Utformningen av de finansiella rapporterna som presenteras i denna årsredovisning sammanfaller med den interna rapporteringsstruktur som ledningen använder för att planera, styra och följa bolagets verksamhet.
Materiella tillgångar består av maskiner, utrustning, installerad processutrustning och kontorsmöbler och värderas till anskaffningskostnad med avdrag för avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångarna läggs till tillgångens redovisade värde när det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till godo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Tillgångarna skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. Årlig avskrivning, efter bedömning av nyttjandeperioden för varje enskild tillgång är 3 år (33 %) för datorer, 3-4 år (24-33 %) för laboratorie- och produktionsutrustning och för installerade processtyrningssystem, 10 år (10 %) för produktionsverktyg och 5 år (20 %) för anläggningsuppgraderingar.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ned till återvinningsvärdet ifall det redovisade värdet överstiger bedömt återvinningsvärde. Realisationsvinster och förluster vid avyttringar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas över resultaträkningen.
Direkta kostnader för patentansökningar på nya marknader balanseras ifall koncernen bedöms ha en ekonomisk nytta av patentet på den aktuella marknaden som överstiger kostnaderna i mer än ett år. De årliga patentavgifterna kostnadsförs. Avskrivningar på balanserade patentkostnader belastar forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen.
Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till konstruktion och provning av identifierbara och unika nya produkter som kontrolleras av koncernen redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:
Direkt hänförbara kostnader som aktiveras inkluderar direkta personalkostnader.
Kostnader som har direkt samband med produktionen av specifika och unika kundprodukter som kontrolleras av koncernen och som förväntas att generera ekonomiska fördelar som överstiger kostnaderna efter ett år, redovisas
som immateriella tillgångar. Balanserade utvecklingskostnader relaterade till specifika kundprojekt skrivs av över dess beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningar på aktiverade utvecklingskostnader ingår i kostnaderna för forskning och utveckling.
Avskrivningstakten, efter bedömning av nyttjandeperioden, är 12 år (8 %) för patent och liknande rättigheter, och 5-7 år (14- 20 %) för balanserad utveckling.
Tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Nedskrivningsbehov baseras på framtida bedömda intäkter.
En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassagenererande enheter. Nedskrivna tillgångar bedöms vid varje bokslutstillfälle för att se ifall nedskrivningen ska reverseras. För balanserade utvecklingsprojekt, ännu inte färdigställda och där avskrivning inte sker, görs en årlig nedskrivningsprövning.
Ett finansiellt instrument är ett verkligt eller virtuellt dokument såsom derivat, företagscertifikat, räntebärande instrument, skuld- eller låneavtal som företräder en juridisk överenskommelse mellan två eller flera parter om en rätt till betalning av pengar.
En finansiell tillgång eller skuld tas upp när bolaget blir part enligt avtalsmässiga villkor till instrumentet. Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen. Ett instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten.
Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. SinterCast klassificerar sina tillgångar i följande kategorier:
– Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen består av; derivatinstrument, som redovisas bland övriga fordringar eller övriga skulder; företagscertifikat, eller räntebärande instrument, redovisade bland likvida medel.
I bokslut baseras det verkliga värdet på derivatinstrument, som inte handlas på en aktiv marknad, på valutakurser noterade på en marknad. Kassaflöden diskonteras i enlighet med marknadsräntor. Företagscertifikat och räntebärande instrument handlas på en aktiv marknad och det verkliga värdet beräknas utifrån tillgängliga marknadspriser. Effekter redovisas som finansiella intäkter eller kostnader, se not 18, 21 och 26.
– Lånefordringar och fordringar består av följande balansposter: likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar och långfristiga fordringar med undantag för uppskjuten skattefordran.
Investeringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och värderas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med avsättning för värdeminskning.
En avsättning för värdeminskning av kundfordringar sker då det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Uppenbara finansiella svårigheter, konkurshot, ackord är indikatorer på att kundfordran ska nedskrivas. När avsättning behövs utgörs storleken av reserveringen av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den effektiva ränta som tillämpades ursprungligen.
– Finansiella skulder består av långfristiga låneskulder, leverantörsskulder och övriga skulder, med undantag för avsättningar.
Finansiella skulder redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Skulderna redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Lånekostnader hänförs i adekvat period till resultaträkningen.
I räkenskapsåret som börjar 1 januari 2018 ersätter IFRS 9 Finansiella instrument IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller en modell för klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, en nedskrivningsmodell för finansiella tillgångar samt säkringsredovisning.
IFRS 9 kommer inte att påverka hur SinterCast klassificerar finansiella tillgångar och finansiella skulder. Förändringarna rörande säkringsredovisning kommer heller inte att påverka koncernen eller moderbolaget. IFRS 9 kommer dock att få en påverkan på hur SinterCast reserverar för kreditförluster på kundfordringar.
Ett finansiellt instrument är ett verkligt eller virtuellt dokument såsom derivat, företagscertifikat, räntebärande instrument, skuld- eller låneavtal som företräder en juridisk överenskommelse mellan två eller flera parter om en rätt till betalning av pengar. En finansiell tillgång eller skuld tas upp när bolaget blir part enligt avtalsmässiga villkor till instrumentet. Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen. Ett instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten.
Från och med den 1 januari 2018 klassifierar SinterCast sina instrument i följande värderingsgrupper:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och
Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde
För tillgångar som värderas till verkligt värde redovisas vinster och förluster i resultaträkningen. För skuldinstrument är klassificeringen beroende på affärsmodell som tillämpas för investeringen.
Koncernen innehar följande finansiella instrument:
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella instrument värderade till verkligt värde
Skulder till upplupet anskaffningsvärde
Initialt redovisas finansiella tillgångar till verkligt värde inklusive, i de fall det inte utgör en finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde över resultaträkningen, direkta transaktionskostnader som är hänförliga till anskaffningen av den finansiella tillgången. Tillkommande utgifter för finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde över resultaträkningen redovisas som kostnader i resultaträkningen.
Efterföljande värdering av skuldinstrument beror på bolagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Det finns två värderingskategorier i vilka bolaget klassificerar sina skuldinstrument:
Koncernen gör bedömningar av framtida förväntade kreditförluster för skuldinstrument värderade till upplupet anskaffningsvärde. För kundfordringar använder koncernen den förenklade metoden som tillåts enligt IFRS 9, där en förlustreserv för förväntade framtida förluster redovisas när fordran uppkommer
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner, redovisas i resultaträkningen. Omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta sker till balansdagens kurs. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid omräkningen av rörelseskulder och rörelsefordringar, redovisas i resultaträkningen som övriga intäkter eller rörelsekostnader.
Koncernens utländska dotterbolags finansiella rapporter omräknas till svenska kronor enligt följande principer:
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor och tjänster. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, rabatter och efter att koncerninterna transaktioner eliminerats.
Service till kunder redovisas i den redovisningsperiod då tjänsten utförs och redovisas i enligt med successiv vinstavräkning, efter att en uppdaterad kostnadsbedömning har gjorts.
Intäkter från produktionsavgifter redovisas när kunderna har rapporterat levererat gjutgods. Utebliven rapporterad levererad produktion redovisas periodiserat efter gjorda bedömningar.
Koncernen kommer att anta den nya standarden IFRS 15, som tillämpas från och med räkenskapsåret som börjar 1 januari 2018. IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt är en ny intäktsstandard som ersätter befintliga standarder och uttalanden om intäkter.
IFRS 15 baseras på principen att intäkter ska redovisas när kontrollen av varor och tjänster har överförts till en kund. När den nya standarden tillämpas måste företaget bedöma om intäkterna kommer att redovisas med tiden eller vid en viss tidpunkt. Effekterna av rörliga ersättningar och pengarnas tidsvärde i samband med transaktionen måste bedömas. Dessutom kräver IFRS 15 kvantitativa och kvalitativa upplysningar om företagets kontrakt med kunder, kontraktens prestationsskyldigheter och signifikanta bedömningar.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor och tjänster. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, rabatter och efter att koncerninterna transaktioner eliminerats. Intäkterna fördelas på de olika intäktskomponenterna efter jämn fördelning av rabatter.
Vid alla leveranser av varor och tjänster förväntar sig ledningen i allmänhet identifiera en prestationsskyldighet i ett kontrakt enligt den nya standarden, och intäkterna redovisas normalt vid en tidpunkt där kontrollen överförs. Dock redovisas service- och hyresintäkter över tid.
– En årlig programvarulicens tas ut där SinterCast bibehåller äganderätten till programvaran. Intäkterna redovisas i resultaträkningen vid hyresperiodens start.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet inkluderar inköpspris och andra hemtagningskostnader och baseras på först in, först ut principen (FIFO). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Avsättningar redovisas om: koncernen har en legal, avtalad eller annan förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för bedömda framtida rörelseförluster sker ej.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Alla kostnader relaterade till ersättning för anställda ingår i resultaträkningen för den period som arbetet har utförts. I de fall uppsägning har skett av anställda ingår totala kostnader fram till anställningens upphörande i resultaträkningen.
Om nytta erhålls från uppsagda i kommande framtida redovisningsperioder kostnadsförs även ersättningen i denna kommande redovisningsperiod. Pensionsplanen för samtliga anställda i utlandet utgörs av en fast pensionskostnad. För anställda i Storbritannien är pensionskostnaden 30 % av utbetald grundlön och för anställda i USA 15 % av utbetald grundlön utan några ytterligare åtaganden i något utav länderna. Alla åtaganden för de anställda är i form av avgiftsbestämda planer. I en avgiftsbestämd plan betalar koncernen fasta avgifter till en separat juridisk enhet.
Pensionsplanen för anställda i Sverige följer ITP-planen, försäkrad genom Alecta. Alectas ITP-plan är per definition en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Med konstruktionen av Alectas ITP-plan, saknas förutsättningar för att beräkna överskott respektive underskott inom planen, som uppfyller kraven i IAS 19 så att förmånsbestämd redovisning kan ske, för respektive deltagande juridisk person. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alecta redovisade en preliminär kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2017 om 154 (148) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta. Alectas pensionsförpliktelser mot SinterCast är obetydliga för dem i förhållande till deras totala pensionåtaganden.
Pensionsåldern för majoriteten av de anställda och ledningen i SinterCast, förväntas vara 65-67 år, men detta regleras mer enligt respektive lands lag än via de individuella anställningsavtalen.
Koncernen klassificerar sina hyresavtal som operationella eftersom koncernen behåller de ekonomiska riskerna och fördelarna som förknippas med ägandet. SinterCast behåller alltid äganderätten över uthyrd programvara eller system.
Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal intäktsredovisas i resultaträkningen linjärt över den avtalade leasingperioden. Om utrustningen säljs efter det att hyresavtalet har löpt ut, redovisas intäkterna från försäljningen som intäkt.
Koncernen klassificerar sina hyresavtal som operationella eftersom leasegivaren behåller merparten av de ekonomiska riskerna och fördelarna som förknippas med ägandet av fastigheter och utrustning. Betalningar enligt leasingavtalen kostnadsförs linjärt i resultaträkningen över leasingperioden.
Skatter avseende temporära differenser beräknas enligt balansräkningsmetoden. Redovisning av uppskjuten skattefordran sammanhängande med ackumulerade underskott beskrivs under "Viktiga bedömningar och uppskattningar för redovisningsändamål" samt redovisas i noter.
Likvida medel definieras som kassa, banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar med kortare uppsägningstid än tre månader.
ALLA BELOPP I MILJONER KRONOR OM EJ ANNAT ANGES
Utrustning innefattar sålda eller uthyrda system, mini-system och reservdelar. Serieproduktion innefattar förbrukningsmaterial, produktionsavgifter och licensavgifter för uthyrd programvara. Kundservice innefattar utförd fältservice, kunddemonstrationer och försålda testbitar. Koncernförsäljning innefattar leveranser av utrustning och kundservice till utländska dotterbolag. Koncernköp härrör sig främst från service utförd av dotterbolagen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Utrustning | 3,7 | 7,1 | 3,1 | 6,3 |
| Serieproduktion | 60,7 | 66,5 | 57,4 | 64,6 |
| Kundservice | 1,2 | 1,8 | 0,9 | 1,1 |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernförsäljning | – | – | 3,4 | 2,7 |
| Summa | 65,6 | 75,4 | 64,8 | 74,7 |
| Andel koncernförsäljning av total försäljning moderbolaget | 5 % | 4 % |
|---|---|---|
| Andel koncernköp av kostnaden för sålda varor hos moderbolaget | 66 % | 62 % |
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| Nettoomsättning per intäktsslag uppdelat per land | 2017 | 2016 |
| Brasilien | 28,5 | 40,8 |
| Mexiko | 14,9 | 10,1 |
| Kina | 4,5 | 1,9 |
| Tyskland | 4,3 | 4,5 |
| Sverige | 3,9 | 3,9 |
| USA | 3,7 | 1,2 |
| Korea | 3,6 | 4,1 |
| Övriga | 2,2 | 8,9 |
| Summa | 65,6 | 75,4 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Personal och administrationskostnader | 6,7 | 7,4 | 6,7 | 7,4 |
| Materialkostnader för F&U | 0,4 | 0,7 | 0,4 | 0,7 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1,0 | 0,7 | 1,0 | 0,7 |
| Övrigt | 1,7 | 0,8 | 1,7 | 0,8 |
| Balanserad utveckling | -2,5 | -1,7 | -2,5 | -1,7 |
| Summa | 7,3 | 7,9 | 7,3 | 7,9 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Kostnader för anställda | 29,2 | 28,2 | 16,1 | 14,7 |
| Materialkostnad för sålda varor och FoU | 8,3 | 10,1 | 24,0 | 26,3 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1,5 | 1,1 | 1,5 | 1,1 |
| Kostnader för kontor och liknande | 2,4 | 2,5 | 1,7 | 1,9 |
| Resekostnader, försäljningsprovisioner, mässor och liknande kostnader | 2,2 | 2,8 | 0,8 | 1,5 |
| Konsulttjänster avseende försäljning, marknadsföring och administration | 2,3 | 2,3 | 1,8 | 1,8 |
| Valutakursdifferenser, rörelsen | 0,6 | -0,5 | 0,3 | -0,7 |
| Övrigt | 4,0 | 4,2 | 3,9 | 4,0 |
| Summa | 50,5 | 50,7 | 50,1 | 50,6 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| PricewaterhouseCoopers (Sverige)* | ||||
| Revisionsarvoden | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Revisionsrelaterade arvoden | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,1 |
| Övrigt | – | 0,0 | – | 0,0 |
| Gorman Darby & Co Ltd (Storbritannien) | ||||
| Revisionsarvoden | 0,1 | 0,1 | – | – |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Beijing Jiarun CPA Ltd (Kina) | ||||
| Revisionsarvoden | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Summa | 0,4 | 0,5 | 0,3 | 0,4 |
* Det totala arvodet till PwC är 0,3 MSEK. Förutom revisionstjänster har PwC tillhandahållit vissa revisionsrelaterade tjänster. De revisionsrelaterade tjänsterna inkluderar översiktlig granskning av det tredje kvartalet.
Årsstämman 2017 beslutade om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga tjänstemän i koncernledningen enligt följande:
Ersättningen skall bestå av en balanserad kombination av fast lön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och baseras på prestationer. Den fasta lönen skall beslutas individuellt och baseras på varje individs ansvarsområde, uppdrag, kompetens och position. Den rörliga ersättningen ska baseras på förutbestämda mål på koncernnivå och på individuell nivå med hänsyn till det långsiktiga resultatet. Vid extraordinära prestationer kan en särskild ersättning utgå i syfte att attrahera och behålla nyckelkompetens. Rörlig ersättning och sådan särskild ersättning skall inte överstiga ett belopp motsvarande 75 % av den fasta årslönen.
SinterCasts pensionsförmåner är premiebestämda. Premiebestämd pension innebär att koncernen betalar en fast premie till ett fristående bolag. Koncernen har inga legala skyldigheter att betala ytterligare premier för det fall att det fristående bolaget inte har tillräckliga medel att betala alla anställda de förmåner som är relaterade till nuvarande och tidigare anställningsperioder. Bonus skall inte vara pensionsgrundande.
Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden nio månader för vd och sex månader för övriga tjänstemän i koncernledningen. Vid uppsägning av vd från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag motsvarande nio månaders ersättning. Avräkning av ersättningar erhållna från ny arbetsgivare görs inte. Inget avgångsvederlag har avtalats med övriga tjänstemän i koncernledningen.
Styrelsen och på uppdrag av styrelsen, styrelsens ersättningsutskott, skall äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
BELOPP I TUSENTAL KRONOR
| 2017 | 2016 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och | Sociala | Pensions | Löner och | Sociala | Pensions | |
| KONCERNEN | ersättningar | kostnader | kostnader | ersättningar | kostnader | kostnader |
| Kina | 1 259 | 155 | – | 1 462 | 163 | – |
| Korea | 1 798 | – | 171 | 1 754 | – | 141 |
| Sverige | 11 615 | 3 560 | 2 005 | 11 024 | 3 349 | 1 584 |
| Storbritannien | 3 645 | 498 | 742 | 3 817 | 521 | 746 |
| USA | 4 039 | 191 | 464 | 4 075 | 172 | 503 |
| Summa | 22 356 | 4 404 | 3 382 | 22 132 | 4 205 | 2 974 |
| MODERBOLAGET | ||||||
| Sverige* | 11 615 | 3 560 | 2 005 | 11 024 | 3 349 | 1 584 |
| Summa | 11 615 | 3 560 | 2 005 | 11 024 | 3 349 | 1 584 |
* Pensionskostnader till Alecta ITP-2 uppgick till 0,6 MSEK (0,6). Den förväntade kostnaden för 2018 är cirka 0,6 MSEK.
Löner och ersättningar till vd uppgick till 3,6 miljoner kronor (3,8), och är fördelad enligt ersättningsutskottets beslut och inkluderar rörlig ersättning på 0,3 miljoner kronor (0,3), beskattningsbara förmåner för liv-, långtidssjuk- och sjukförsäkringspremier, samt skolavgifter, på 0,7 miljoner kronor (0,7). Därutöver uppgick pensionspremier (30 % av lönen), utan vidare åtaganden, till 0,7 miljoner kronor (0,7). De sociala kostnaderna för vd uppgick till 0,5 miljoner kronor (0,5). Löner och ersättningar till de andra två (två) tjänstemännen i koncernledningen, som presenteras på sidan 17, uppgick till 2,4 miljoner kronor (2,5), detta inkluderar rörlig ersättning på 0,16 miljoner kronor (0,32). Därutöver inbetalades pensionspremier på 0,7 miljoner kronor (0,6) inklusive frivilliga premier via löneväxling. De sociala kostnaderna uppgick till 0,9 miljoner kronor (0,9). Pensionsplanen följer den svenska ITP-planen, enligt kollektivavtal.
Under 2017 har det funnits en rörlig del i ersättningen till alla anställda. Den rörliga delen har utgjort en mindre del av den totala ersättningen. Den rörliga ersättningen för 2017 har kostnadsförts. Under 2017 har inga aktierelaterade ersättningar funnits i SinterCast.
Vid årsstämman den 18 maj 2017 (årsstämman 18 maj 2016) beslutades om ett sammanlagt styrelsearvode, för tiden intill nästa årsstämma, på 1 120 000 kronor (1 120 000). Vidare beslutades att styrelsearvodet ska fördelas mellan ordförande, 320 000 kronor (320 000) och de ordinarie styrelseledamöterna, 160 000 kronor (160 000) vardera, förutom vd som inte ska uppbära styrelsearvode. Årsstämman 2017 beslöt att styrelsearvodet kan, om vissa villkor är uppfyllda, faktureras av styrelseledamotens företag. I sådana fall skall det fakturerade beloppet justeras uppåt med ett belopp som motsvarar sociala avgifter och mervärdesskatt som SinterCast därmed inte behöver betala, under förutsättning att förfarandet är kostnadsneutralt för SinterCast.
Styrelsens ersättningar under 2017 har varit i enlighet med årsstämmans beslut, totalt 1,12 miljoner kronor (1,12). Arvodet till styrelsens ordförande Hans-Erik Andersson uppgick till 0,32 miljoner kronor (0,32). Arvodet till ordinarie styrelseledamöter Robert Dover, Laurence Vine-Chatterton, Carina Andersson, Jason Singer och Caroline Sundewall uppgick till 0,16 miljoner kronor (0,16) vardera. Vd har inte erhållit något styrelsearvode. Inga bonusprogram, incitamentsprogram, pensionsåtaganden eller pensionsskulder finns för styrelseledamöterna, med undantag för vd. Under året har styrelseordföranden och tre ordinarie styrelseledamöter fakturerat sitt styrelsearvode. Styrelsen har fastställt en granskningsgrupp bestående av två ledamöter, Laurence Vine-Chatterton och Caroline Sundewall, vilka erhöll en extra ersättning på 0,02 miljoner kronor (0,02) vardera för arbetet.
BELOPP I TUSENTAL KRONOR
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse1 | Styrelse 2 | Granskningsutskott | ||
| Hans-Erik Andersson | 320 | 320 | – | – |
| Aage Figenschou | – | 160 | – | – |
| Robert Dover | 160 | 160 | – | – |
| Laurence Vine-Chatterton | 160 | 160 | 20 | 20 |
| Carina Andersson | 160 | 160 | – | – |
| Jason Singer | 160 | 160 | – | 20 |
| Caroline Sundewall | 160 | – | 20 | – |
| Steve Dawson | – | – | – | – |
| Summa | 1 120 | 1 120 | 40 | 40 |
För perioden 18 maj 2017 - 23 maj 2018
För perioden 19 maj 2016 - 18 maj 2017
BELOPP I TUSENTAL KRONOR
| 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och | Övriga | Styrelse och | Övriga | |
| KONCERNEN | koncernledning | anställda | koncernledning | anställda |
| Kina | – | 1 259 | – | 1 462 |
| Korea | – | 1 798 | – | 1 754 |
| Sverige | 3 532 | 8 083 | 3 585 | 7 439 |
| Storbritannien | 3 645 | – | 3 817 | – |
| USA | – | 4 039 | – | 4 075 |
| Summa | 7 177 | 15 179 | 7 402 | 14 730 |
| MODERBOLAGET | ||||
| Sverige | 3 532 | 8 083 | 3 585 | 7 439 |
| Summa | 3 532 | 8 083 | 3 585 | 7 439 |
Inga transaktioner av väsentligt värde har ägt rum mellan SinterCast, styrelsen eller koncernledningen 2017.
| 2017 | 2016 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Varav | Andel | Varav | Andel | |||
| KONCERNEN | Summa | kvinnor | kvinnor % | Summa | kvinnor | kvinnor % |
| Styrelseledamöter | 14 | 3 | 21 | 14 | 2 | 14 |
| Verkställande direktör och koncernledning | 3 | 0 | 0 | 3 | 0 | 0 |
| MODERBOLAGET | ||||||
| Styrelseledamöter | 7 | 2 | 29 | 7 | 1 | 14 |
| Verkställande direktör och koncernledning | 3 | 0 | 0 | 3 | 0 | 0 |
| 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Summa | Män | Summa | Män |
| Kina | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Korea | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Sverige | 16 | 12 | 15 | 11 |
| Storbritannien | 1 | 1 | 1 | 1 |
| USA | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Summa | 21 | 17 | 20 | 16 |
| MODERBOLAGET | ||||
| Sverige | 16 | 12 | 15 | 11 |
| Summa | 16 | 12 | 15 | 11 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| SinterCast som uthyrare | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Intäkter från uthyrd utrustning | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,1 |
| Kontrakterade framtida intäkter | 1,5 | 1,6 | 0,5 | 0,5 |
| Fordringar som förfaller inom 1 år | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,1 |
| Fordringar som förfaller inom 2-5 år | 1,2 | 1,3 | 0,4 | 0,4 |
| Fordringar som förfaller efter mer än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Intäkter gäller kundavtal med Motor Castings och SKF.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| SinterCast som hyrestagare | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Hyresavgifter avseende lokaler och utrustning | 1,4 | 1,4 | 0,8 | 0,7 | |
| Kontrakterade framtida förpliktelser | 7,0 | 7,1 | 3,9 | 3,8 | |
| Varav förfaller inom 1 år | 1,4 | 1,4 | 0,8 | 0,8 | |
| Varav förfaller inom 2-5 år | 5,6 | 5,7 | 3,1 | 3,0 | |
| Varav förfaller efter mer än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Hyresavgifter för operationell leasing som belastat rörelseresultatet avser främst hyra av kontor, lager och industrilokaler.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Övriga rörelseintäkter | ||||
| Valutakursvinster, rörelsen | 1,7 | 2,9 | 2,1 | 3,5 |
| Summa | 1,7 | 2,9 | 2,1 | 3,5 |
| Övriga rörelsekostnader | ||||
| Valutakursförluster, rörelsen | -2,3 | -2,4 | -2,4 | -2,8 |
| Summa | -2,3 | -2,4 | -2,4 | -2,8 |
| Övriga rörelseintäkter och -kostnader | -0,6 | 0,5 | -0,3 | 0,7 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Räntor | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Ränteintäkter | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,1 |
| Räntekostnader | -0,2 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Summa | -0,1 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Omvärderingsdifferenser från valutaterminskontrakt och placeringar | ||||
| Kursvinster, terminskontrakt | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,0 |
| Kursförluster, terminskontrakt | 0,0 | -0,5 | 0,0 | -0,5 |
| Summa | 0,1 | -0,5 | 0,1 | -0,5 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 0,0 | -0,6 | 0,1 | -0,5 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisad skatt | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Aktuell skatt för året | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Förändring uppskjuten skattefordran | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | |
| Summa skatt enligt resultaräkning | 0,9 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| Uppskjuten skattefordran | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
Ingående värde uppskjuten skattefordran 31,3 30,3 31,3 30,3
| Aktivering av beaktade skattemässiga underskott | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
|---|---|---|---|---|
| Utgående värde | 32,3 | 31,3 | 32,3 | 31,3 |
Uppskjuten skattefordran härrör endast från beaktade skattemässiga underskott i Sverige. Inga skatteeffekter på poster som ingår i övrigt totalresultat. Fasta valutakurser har använts vid beräkning av värdet på uppskjuten skattefordran på balansdagen, USD / SEK 6,51 EUR / SEK 8,6.
Baserat på avlämnade skattedeklarationer för inkomståret 2015, justerat med beräknad skatt för inkomståret 2016.
| Land | Giltighetstid | 2017 | 2016 | Skattesats |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | obegränsat | 418,2 | 436,6 | 22 % |
| Storbritannien | obegränsat | 31,4 | 32,2 | 20 % |
| USA* | 15 år från deklarationsåret | 24,1 | 26,5 | 15-35 % |
| Summa** | 473,7 | 495,3 | 22 % |
* Av vilka 2,0 miljoner USD förfaller inom 5 år, 2,9 miljoner USD inom 10 år och 2,9 miljoner USD inom 15 år.
** 147,0 miljoner kronor (142,3) av koncernens totala utgående skattemässiga underskott utgör beräkningsgrund för balansposten uppskjuten skattefordran. 326,7 miljoner kronor (352,9) av koncernens skattemässiga underskott har ännu inte beaktats.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Skattekostnader baserat på gällande skattesats | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Redovisat resultat före skatt | 17,7 | 25,8 | 17,3 | 25,1 |
| Skatt beräknad efter svensk skattesats | -3,9 | -5,7 | -3,8 | -5,5 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Skatteeffekt av utländsk skatt | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Skatteeffekt av nyttjande av skattemässiga underskott | 3,9 | 5,7 | 3,8 | 5,5 |
| Skatteeffekt av aktiverade skattemässiga underskott | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
| Skatt på årets resultat enligt resultaträkningarna | 0,9 | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
Den gällande skattesatsen för koncernens inkomstskatt uppgår till 22 % (22 %). Den gällande skattesatsen för Sveriges inkomskatt uppgår till 22 % (22 %). Den gällande skattesatsen för Storbritanniens inkomstskatt uppgår till 20 % (20 %). Den gällande skattesatsen för USAs inkomstskatt uppgår till 15-35 % (15-35 %).
| Patent | Balanserade utvecklingskostnader | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Ingående balanserade kostnader | 16,4 | 17,6 | 4,5 | 2,6 | 20,9 | 20,2 |
| Årets balanserade kostnader | ||||||
| Forskning och utveckling | 0,3 | 0,3 | 3,1 | 1,9 | 3,4 | 2,2 |
| Försäljning och utrangeringar | -0,4 | -1,5 | -0,2 | 0,0 | -0,6 | -1,5 |
| Utgående ackumulerade kostnader | 16,3 | 16,4 | 7,4 | 4,5 | 23,7 | 20,9 |
| Ingående avskrivningar | -14,5 | -15,8 | -1,2 | -0,8 | -15,7 | -16,6 |
| Årets avskrivningar | ||||||
| Forskning och utveckling | -0,2 | -0,2 | -0,3 | -0,4 | -0,5 | -0,6 |
| Försäljning och utrangeringar | 0,2 | 1,5 | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 1,5 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -14,5 | -14,5 | -1,5 | -1,2 | -16,0 | -15,7 |
| Bokfört värde | 1,8 | 1,9 | 5,9 | 3,3 | 7,7 | 5,2 |
| Patent | Balanserade utvecklingskostnader | Summa | ||||
| MODERBOLAGET | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Ingående balanserade kostnader | 16,4 | 17,6 | 4,5 | 6,8 | 20,9 | 24,4 |
| Årets balanserade kostnader | ||||||
| Forskning och utveckling | 0,3 | 0,3 | 3,1 | 1,9 | 3,4 | 2,2 |
| Försäljning och utrangeringar | -0,4 | -1,5 | -0,2 | -4,2 | -0,6 | -5,7 |
| Utgående ackumulerade kostnader | 16,3 | 16,4 | 7,4 | 4,5 | 23,7 | 20,9 |
| Ingående avskrivningar | -14,5 | -15,8 | -1,2 | -5,0 | -15,7 | -20,8 |
| Årets avskrivningar | ||||||
| Forskning och utveckling | -0,2 | -0,2 | -0,3 | -0,4 | -0,5 | -0,6 |
| Försäljning och utrangeringar | 0,2 | 1,5 | 0,0 | 4,2 | 0,2 | 5,7 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -14,5 | -14,5 | -1,5 | -1,2 | -16,0 | -15,7 |
| Bokfört värde | 1,8 | 1,9 | 5,9 | 3,3 | 7,7 | 5,2 |
* Samtliga immateriella anläggningstillgångar är hänförliga till Sverige.
| Utrustning för laboratorium & produktion, anläggningar & datorer |
Utrustning för processtyrning | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Ingående balanserade kostnader | 4,4 | 3,8 | 5,3 | 6,7 | 9,7 | 10,5 |
| Årets anskaffningar | ||||||
| Administrationskostnader | 0,3 | 0,5 | – | – | 0,3 | 0,5 |
| Försäljningskostnader | – | 0,4 | – | – | 0,0 | 0,4 |
| Försäljning och utrangeringar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | -0,1 | – | -1,4 | 0,0 | -1,5 |
| Administrationskostnader | -0,3 | -0,2 | – | – | -0,3 | -0,2 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4,4 | 4,4 | 5,3 | 5,3 | 9,7 | 9,7 |
| Ingående avskrivningar | -2,5 | -2,5 | -5,3 | -6,7 | -7,8 | -9,2 |
| Årets avskrivningar | ||||||
| Försäljningskostnader | -0,3 | – | 0,0 | 0,0 | -0,3 | |
| Administrationskostnader | -0,5 | -0,1 | – | – | -0,5 | -0,1 |
| Försäljning och utrangeringar | ||||||
| Försäljningskostnader | 0,2 | 1,4 | 0,0 | 1,6 | ||
| Administrationskostnader | 0,3 | 0,2 | – | – | 0,3 | 0,2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -2,7 | -2,5 | -5,3 | -5,3 | -8,0 | -7,8 |
| Bokfört värde | 1,7 | 1,9 | 0,0 | 0,0 | 1,7 | 1,9 |
| Utrustning för laboratorium & | Utrustning för processtyrning Summa |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | produktion, anläggningar & datorer 2017 |
2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Ingående balanserade kostnader | 5,0 | 4,4 | 1,7 | 3,1 | 6,7 | 7,5 |
| Årets anskaffningar | ||||||
| Administrationskostnader | 0,3 | 0,5 | – | – | 0,3 | 0,5 |
| Försäljningskostnader | – | 0,4 | – | – | – | 0,4 |
| Försäljning och utrangeringar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | -0,1 | – | -1,4 | – | -1,5 |
| Administrationskostnader | -0,3 | -0,2 | – | -0,3 | -0,2 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 5,0 | 5,0 | 1,7 | 1,7 | 6,7 | 6,7 |
| Ingående avskrivningar | -3,1 | -3,1 | -1,7 | -3,1 | -4,8 | -6,2 |
| Årets avskrivningar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | -0,3 | – | 0,0 | 0,0 | -0,3 |
| Administrationskostnader | -0,5 | -0,1 | – | – | -0,5 | -0,1 |
| Försäljning och utrangeringar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | 0,2 | – | 1,4 | 0,0 | 1,6 |
| Administrationskostnader | 0,3 | 0,2 | – | – | 0,3 | 0,2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -3,3 | -3,1 | -1,7 | -1,7 | -5,0 | -4,8 |
| Bokfört värde | 1,7 | 1,9 | 0,0 | 0,0 | 1,7 | 1,9 |
*Anläggningstillgångar i moderbolaget är hänförliga till Sverige.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2017 | 2016 | |
| Kundfordringar, ej förfallna | 14.0 | 12,5 |
| Kundfordringar, förfallna 0–30 dagar | 0.7 | 0,7 |
| Kundfordringar, förfallna 31–90 dagar | 0.3 | 1,5 |
| Kundfordringar, förfallna 91–180 dagar | – | 0,4 |
| Kundfordringar, förfallna >180 dagar | 0.0 | 0,3 |
| Avsättning osäkra fordringar | 0.0 | -0,3 |
| Kundfordringar, netto | 15.0 | 15,1 |
Kundfordringar netto, inklusive reservering för osäkra kundfordringar uppgående till 0,03 (0,3) miljoner kronor. Det bokförda värdet av kundfordringarna representerar det verkliga värdet.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Hyresdepositioner* | 0,4 | 0,4 | 0,1 | 0,1 |
| Uppskjuten skattefordran | 32.3 | 31,3 | 32.3 | 31,3 |
| Upplupen ränta från dotterbolag | – | – | 0.1 | 0,1 |
| Summa | 32.7 | 31,7 | 32.5 | 31,5 |
*Huvudsakligen depositioner för hyrda kontorslokaler.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||
| Pågående arbete | 1,3 | 1,1 | 1,3 | 1,1 | |
| Färdiga varor | 2,9 | 3,2 | 2,8 | 3,1 | |
| Summa | 4,2 | 4,3 | 4,1 | 4,2 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||
| Varulager som kostnadsförts som kostnad sålda varor | 7,8 | 9,4 | 7,7 | 9,3 | |
| Summa | 7,8 | 9,4 | 7,7 | 9,3 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Mervärdesskatt och andra fordringar | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Verkligt värde på valutaterminskontrakt* | – | – | – | – |
| Summa | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
*Verkligt värde för valutaterminskontrakt som används för ekonomiska säkringar fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde. Verkligt värde för derivatinstrumenten fastställs med hjälp av värderingstekniker. Aktuell marknadsinformation har använts.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Förutbetalda hyror | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 |
| Förutbetalda försäkringar | 0,6 | 0,7 | 0,5 | 0,5 |
| Förutbetalda förmåner | – | 0,0 | – | – |
| Upplupna produktionsintäkter | 0,0 | 0,9 | 0,0 | 0,9 |
| Övrigt | 2,1 | 1,7 | 2,1 | 1,7 |
| Summa | 2,8 | 3,5 | 2,7 | 3,2 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Källskatt och sociala avgifter för anställda | 0,8 | 0,9 | 0,6 | 0,7 |
| Verkligt värde på valutaterminskontrakt* | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,1 |
| Summa | 0,8 | 1,0 | 0,6 | 0,8 |
*Verkligt värde för valutaterminskontrakt som används för ekonomiska säkringar fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde. Verkligt värde för derivatinstrumenten fastställs med hjälp av värderingstekniker. Aktuell marknadsinformation har använts.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Upplupna personalkostnader | 4,2 | 6,4 | 1,2 | 1,0 |
| Upplupna administrationskostnader | 0,3 | 0,3 | 0,2 | 0,2 |
| Förutbetalda intäkter | 0,5 | 0,4 | 0,2 | 0,2 |
| Avsättningar avseende eventuella eftersläpande kostnader för såld utrustning | 0,2 | 0,6 | 0,2 | 0,6 |
| Övrigt | 0,1 | 0,4 | 0,1 | 0,3 |
| Summa | 5,3 | 8,1 | 1,9 | 2,3 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Bankgarantier* | – | 0,3 | – | 0,3 |
| Summa ansvarsförbindelser | – | 0,3 | – | 0,3 |
*Garanti utställd till kund
| BELOPP I KRONOR | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 66 268 332 | 66 268 332 |
| Årets anskaffningar | ||
| Kapitaltillskott | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 66 268 332 | 66 268 332 |
| Ingående nedskrivningar | -64 352 300 | -64 352 300 |
| Årets nedskrivningar | ||
| Nedskrivning av aktier i dotterbolag | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -64 352 300 | -64 352 300 |
| Bokfört värde | 1 916 032 | 1 916 032 |
| Röster och andelar | Bokfört | Bokfört | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Förteckning över dotterbolag till SinterCast AB (publ) | Organisationsnummer | av kapital % | värde 2017 | värde 2016 | |
| SinterCast Trading (Beijing) Co., Ltd. | Beijing, Kina | 110000450218467 | 100 | 1 848 047 | 1 848 047 |
| SinterCast Korea Co., Ltd | JeonJu-City, Sydkorea | 418-81-40366 | 100 | 67 981 | 67 981 |
| SinterCast Ltd. | London, Storbritannien | 2021239 | 100 | 1 | 1 |
| SinterCast, Inc. | Chicago, USA | 187363 | 100 | 1 | 1 |
| SinterCast SA de CV | Saltillo, Mexiko | SIN960415AY5 | 100 | 1 | 1 |
| SinterCast Servicios SA de CV | Saltillo, Mexiko | SSE960408EX1 | 100 | 1 | 1 |
| Summa | 1 916 032 | 1 916 032 |
| Antalet utestående aktier | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| A* | B** | Summa | Kvotvärde (kronor) | Aktiekapital (kronor) | |
| Ingående balans 1 januari 1993 | 101 200 | 2 660 | 103 860 | 0,50 | 51 930 |
| Mars 1993: Nyemission Ɩ | 161 200 | 2 660 | 163 860 | 0,50 | 81 930 |
| April 1993: Split 10:1 | 1 612 000 | 26 600 | 1 638 600 | 0,05 | 81 930 |
| April-maj 1993: Nyemission II | 2 084 600 | 26 600 | 2 111 200 | 0,05 | 105 560 |
| April-maj 1993: Nyemission III | 2 311 350 | 26 600 | 2 337 950 | 0,05 | 116 898 |
| December 1993: Fondemission | 2 311 350 | 26 600 | 2 337 950 | 1,00 | 2 337 950 |
| Januari 1994: Riktad nyemission | 2 811 350 | 26 600 | 2 837 950 | 1,00 | 2 837 950 |
| Oktober 1994: Riktad nyemission | 2 811 350 | 626 600 | 3 437 950 | 1,00 | 3 437 950 |
| Oktober 1995: Riktad nyemission | 3 435 350 | 626 600 | 4 061 950 | 1,00 | 4 061 950 |
| December 1995: Teckning via optionsrätt | 3 435 350 | 628 600 | 4 063 950 | 1,00 | 4 063 950 |
| Juni 1996: Teckning via optionsrätt | 3 435 350 | 655 600 | 4 090 950 | 1,00 | 4 090 950 |
| Februari 2002: Riktad nyemission | 4 235 350 | 655 600 | 4 890 950 | 1,00 | 4 890 950 |
| Antal utestående aktier | |||||
| Juni 2002: Förändring i aktiestrukturen* (B-aktier omvandlade till A-aktier) | 4 890 950 | 1,00 | 4 890 950 | ||
| September 2002: Teckning via optionsrätt | 4 900 062 | 1,00 | 4 900 062 | ||
| November 2003: Teckning via optionsrätt | 5 364 200 | 1,00 | 5 364 200 | ||
| December 2003: Teckning via optionsrätt | 5 389 200 | 1,00 | 5 389 200 | ||
| December 2004: Teckning via optionsrätt | 5 552 900 | 1,00 | 5 552 900 | ||
| September 2009: Riktad nyemission | 6 478 383 | 1,00 | 6 478 383 | ||
| Oktober 2010: Teckning via teckningsoption | 6 930 653 | 1,00 | 6 930 653 | ||
| December 2010: Teckning via optionsrätt | 6 975 653 | 1,00 | 6 975 653 | ||
| December 2013: Teckning via optionsrätt | 7 090 133 | 1,00 | 7 090 133 | ||
| Utgående balans 31 december 2017 | 7 090 133 | 1,00 | 7 090 133 |
* En röst per aktie
**En tiondels röst per aktie
Affärsverksamhet och aktieägande innebär alltid ett visst risktagande. Riskfaktorerna som anges här är inte rangordnade efter betydelse och gör inte heller anspråk på att vara heltäckande. Aktieägare bör göra sin egen bedömning av varje riskfaktor och dess betydelse för den framtida utvecklingen av bolaget. Riskexponeringen för SinterCast kan delas in i strategiska risker, operationella risker och finansiella risker.
Styrelsen går igenom affärsutvecklingen och de associerade riskerna under styrelsemötena. Styrelsen har fastställt instruktioner för att tillhandahålla ett ramverk för hantering av olika risker och för att definiera med vilken riskexponering verksamheten får drivas. Målet med styrelsens instruktioner är att fortsatt hålla riskexponeringen på en låg nivå avseende finansiella och juridiska frågor. Extern kontroll sker genom revisorer och rådgivare. Intern kontroll sker i enlighet med de riktlinjer för verksamheten som godkänts av styrelsen. Adekvat försäkring har tecknats avseende risker relaterade till egendom och avbrott och för att minimera eventuella skadeståndsrisker. IT-rutiner har även införts för att minska risken för driftavbrott samt så har rutiner etablerats för reservdrift vid driftstopp. SinterCast är för närvarande inte inblandat i några rättstvister.
Osäkerhetsfaktorer för SinterCast inkluderar tidpunkten för när OEM-företagen beslutar om nya motorer och komponenter i CGI, beroende av produktionsstartdatum och bedömd ökningstakt, den globala nybilsförsäljningen, teknologitrender, utsläppslagstiftning och på individuella försäljningsframgångar för de fordon som har utrustats med komponenter i SinterCast-CGI.
I Europa har försäljningen av bilar ökat under de senaste fyra åren och de flesta bedömare indikerar en stabil eller positiv utveckling på kort sikt för både bilar och tunga fordon. Det finns dock politisk osäkerhet som kan komma att påverka infrastrukturen, investeringar, handel och i slutändan, fordonsförsäljningen. I Asien visar den dominerande kinesiska marknaden en återhämtning inom sektorn för tunga fordon vilken representerar den största möjligheten för CGI. Tillväxt för SinterCast i Kina beror på den fortsatta moderniseringen av vägnätet, beivrandet av utsläppslagstiftningen samt acceptansen för den affärsmodell SinterCast har. I Nordamerika har försäljningen av bilar varit stark de senaste åren och SinterCast har gynnats av denna marknadstillväxt och trenden mot större bilar som crossovers, SUV:ar och pickuper. Trots att de tre bäst säljande fordon i USA har lanserats med dieselmotorn som tillval är de långsiktiga utsikterna för dieselmotorn i bilar osäker. Den eventuella omförhandlingen av frihandelsavtalen kan även ha en inverkan på marknaden för bilar och tunga fordon i Nordamerika.
SinterCasts serieproduktion är diversifierad med diesel- och bensinmotorer av V-konfiguration för bilar, motorkomponenter för tunga fordon och andra applikationer såsom avgaskomponenter, bottenplattor samt komponenter för industriell kraft. Denna diversifiering, i kombination med leveranser av SinterCast-CGI till mer än 30 olika slutkunder på fem kontinenter, hjälper till att mildra efterfrågevariationer hos enskilda sektorer eller kunder. SinterCast strävar även mot att minska riskexponeringen i nuvarande kundaktiviteter genom att utveckla nya produkter och användningsområden. SinterCast spårningsteknologier lanserades 2016 och ger möjlighet till ytterligare intäkter utöver kärnverksamheten för CGI.
Affärsutvecklingen hos SinterCast är starkt kopplad till förbränningsmotorn och i synnerhet dieselmotorn. Den senaste tidens händelser på den globala bilmarknaden har utökat granskning av dieselmotorer och vissa regeringar ser över sin utsläppslagstiftning. Även om SinterCast menar att dieselmotorn kan uppfylla en strängare kväveoxid-lagstiftning och att den förblir en viktig del av lösningen för minskad bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, kan ändrad lagstiftning utgöra ett hinder för marknadsutvecklingen för dieseldrivna bilar. För transportbehov över längre avstånd, förväntas dieselmotorer förbli den dominerande drivlineteknologin över SinterCasts planeringshorisont. Inom bilmarknaden kommer försäljning av nya teknologier för framdrivning av fordon såsom hybrider, elbilar och bränsleceller att växa, men de flesta prognoser inom industrin indikerar att förbränningsmotorn kommer att vara den dominerande teknologin för framdrivning av fordon långt bortom år 2025. I jämförelse utgjorde hybrider och elbilar 1,4 % av nybilsförsäljningen i Europa och 1,2 % i USA under 2017. Det ägnas stor uppmärksamhet åt "elektrifiering", men de flesta branschanalytiker är överens om att majoriteten av elektrifierade fordon under de närmaste 20 åren kommer att vara av hybridtyp, med elektrisk drivlina kombinerad med en förbränningsmotor. Det fortsatta behovet av effektiva förbränningsmotorer ger SinterCast möjligheter och SinterCast måste främja CGI-alternativ inom dessa applikationer. Förbränningsmotorn, både diesel och bensin, kommer fortsätta att utvecklas för att försvara sin position som den mest kostnadseffektiva och praktiska drivlineteknologin. Denna utveckling kommer att innefatta "downsizing", ökad termisk och mekanisk belastning och förhöjt effektuttag med fokus på produktutveckling för att få ut mer än 200 hästkrafter per liter. Denna utveckling kan gynnas av starkare material såsom CGI.
Note r
Styrelsen har fastställt en uppförandekod för att styra det sätt som företaget representeras på. Riktlinjerna i uppförandekoden är fastställda för att förstärka erkännande, respekt och den ledande position som SinterCast har inom industrin och i samhället. SinterCast har åtagit sig höga krav på integritet och etik. Styrelsen och ledningen har förbundit sig att föregå med gott exempel och att se till att uppförandekoden följs av alla anställda.
Under senare år har SinterCast arbetat aktivt för att utöka sin kundbas för att minska sitt beroende av enskilda gjuterikunder. Per den 15 mars 2018 har SinterCast 45 installationer i 13 länder med 10 olika språk. Under 2017 stod de tre största kunderna för 26,1 miljoner kronor (35,7), 14,9 miljoner kronor (10,2) respektive 3,8 miljoner kronor (5,2) av bolagets försäljning. De fem största kunderna stod för cirka 51,7 miljoner kronor (56,5). Detta innebär att förlusten av en enda kund, eller kapacitetsproblem hos en enda kund – åtminstone på kort sikt – har en betydande negativ effekt på bolagets intäkter och resultat.
Under en överskådlig framtid kommer SinterCast att vara beroende av den kunskap och kreativitet som en kärna av medarbetarna har. Dessa medarbetare har kunskaper, erfarenhet och kontakter som stödjer och utvecklar den underliggande teknologin och upprätthåller kundsupporten och försäljningsverksamheten. Om en eller flera av dessa medarbetare lämnar verksamheten skulle det kunna påverka verksamheten negativt. För att hantera denna risk har styrelsen infört incitamentprogram för att motivera, behålla och belöna medarbetarna. Rekrytering av ny teknisk personal har också bidragit till att fördela kunnandet av kärnteknologin och bredda kompetensen inom företaget. SinterCast strävar efter att erbjuda en utmanande och lönande arbetsmiljö.
Bolaget har infört en strategi för att skydda sin teknologi genom patent och andra immateriella rättigheter för att behålla sin ledande position inom processtyrning av flytande metall. Bolaget ansöker om patent i utvalda länder som är viktiga för gjuteri- och fordonsindustrin, samtidigt som man behåller viss knowhow inom kärnteknologin internt. Det finns dock inga garantier för att bolaget kommer att fortsätta att beviljas patent på relevanta geografiska marknader, eller kommer att kunna försvara patent som har beviljats. Det finns också en risk för att nya teknologier kan utvecklas som kringgår bolagets patent. Under de senaste åren har bolaget låtit utvalda patent löpa ut eftersom det bedömdes att fortsatta betalningar av de nationella årliga avgifterna inte skulle vara lönsamma.
Risk för reklamationer avser de kostnader som SinterCast kan drabbas av för att ersätta eller åtgärda produkter eller system som är defekta och inte uppfyller kraven och avser eventuella vitesanspråk från kunder. SinterCast strävar efter att lösa varje reklamationsanspråk snabbt och effektivt för att säkerställa kundnöjdhet och lojalitet, även om sådana åtgärder medför kostnader på kort sikt. Under 2017, uppgick koncernens kostnader för reklamationer till mindre än en procent av omsättningen. SinterCast strävar efter att minimera riskerna för reklamationer med hjälp av omfattande tester under utvecklingsfasen och genom kvalitetskontroll samt proaktiv kundsupport.
Styrelsen har fastställt SinterCasts finanspolicy för att tillhandahålla ett ramverk för hantering av olika typer av finansiella risker och för att definiera vilken riskexponering verksamheten får ha. Målet med policyn är att bibehålla riskexponeringen på en fortsatt låg nivå. Generellt sett är risker och principer tillämpliga både för moderbolaget och koncernen. Se sidan 37 "Finansiella instrument" för mer detaljerad information om SinterCasts klassificering av sina finansiella instrument.
Likviditetsrisk är risken att koncernens behov av kortfristiga likvida medel inte kan uppfyllas. Planering av koncernens framtida behov av likvida medel sker genom att kontinuerligt uppdatera koncernens behov av likviditet över en 12-månadersperiod. Styrelsen skall utan dröjsmål underrättas om varje, plötslig eller förväntad, nedgång av koncernens likviditet. Risken begränsas av att inneha tillräckligt med likvida medel samt ifall behov finns, säkerställa beviljade, ej nyttjade krediter som kan utnyttjas utan förbehåll, för åtminstone en 12-månadersperiod. Likviditetsrisken bedöms som låg. Koncernens likviditet den 31 december 2017 uppgick till 30,1 miljoner kronor (45,3).
| Likviditet | Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |||
| Certifikat och räntebärande instrument | 15,0 | 26,0 | 15,0 | 26,0 | |||
| Bankinlåning | 15,1 | 19,3 | 13,7 | 17,3 | |||
| Summa | 30,1 | 45,3 | 28,7 | 43,3 | |||
| Åldersstruktur | 2017 | 2016 | |||||
| Koncernen (Moderbolaget) | Summa | <30 dgr | Summa | <30 dgr | |||
| Totala likvida medel | 30,1 (28,7) 29,1 (27,7) 45,3 (43,3) | 38,3 (36,3) | |||||
| Fordringar | 15,0 (14,0) | 0,7 (0,5) | 15,1 (13,7) | 0,7 (0,6) | |||
| Hyresintäkter | 0,3 (0,1) | 0,0 (0,0) | 0,3 (0,1) | 0,0 (0,0) | |||
| Summa | 45,4 (42,8) 29,8 (28,2) | 60,7 (57,1) | 39,0 (36,9) | ||||
| Totala skulder exklusive löner | 3,1 (3,0) | 2,8 (2,8) | 3,7 (1,9) | 3,7 (1,8) | |||
| Hyresutgifter | 1,4 (0,8) | 0,1 (0,1) | 1,4 (0,7) | 0,1 (0,1) | |||
| Summa | 4,5 (3,8) | 2,9 (2,9) | 5,1 (2,6) | 3,8 (1,9) |
Refinansieringsrisk är risken för att koncernen inte kommer att kunna ta upp nya lån eller att inte kunna refinansiera befintliga lån vid förfall. Planering av koncernens framtida finansiella behov sker genom att kontinuerligt uppdatera koncernens finansiella prognos över en femårsperiod, samt att se över eventuella befintliga lån. För närvarande har SinterCast-koncernen inga externa lån. Endast styrelsen kan godkänna nya lån.
Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden och, som en konsekvens därav, att koncernen lider en förlust. Innan en affärsrelation med en ny kund ingås, inhämtas professionell kreditinformation om kunden för en kreditvärdighetsgenomgång. Innan kredit erbjuds, utvärderas finansiella garantiprodukter som ger skydd mot betalningsrisker. Kredit- och betalningsvillkor fastställs därefter. Ovanstående gäller även när det handlar om inlåning. Kreditrisk överstigande 5 miljoner kronor ska godkännas av styrelsen. Kreditrisk hanteras av koncernens finansfunktion. Givna krediter bevakas och följs upp systematiskt. Huvuddelen av koncernens kunder är stora, välkända företag och organisationer. Kreditrisken fördelas på flertalet av kunderna. Historiska och nuvarande kundförluster är minimala. SinterCast tecknar i allmänhet kreditförsäkringar för sina kundavtal. Avsättningar för osäkra kundfordringar har gjorts med 0,03 miljoner kronor.
| Kreditrisk | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Fordringar, ej förfallna | 14,0 | 12,5 | 13,2 | 12,0 |
| Förfallna fordringar <30 dagar | 0,7 | 0,7 | 0,5 | 0,6 |
| Förfallna fordringar 31-90 dagar | 0,3 | 1,9 | 0,3 | 1,1 |
| Summa kundfordringar | 15,0 | 15,1 | 14,0 | 13,7 |
Likvida medel som inte behövs till verksamheten skall investeras för att minska riskerna och optimera avkastningen. Investeringar i certifikat skall göras i obligationsfonder och alla fonder ska vara enligt Standard & Poors BBB eller högre, dock med maximalt 50 % av medlen fördelade i nivån BBB. Koncernen ska inte investera i värdepapper eller fonder som är utsatta för långsiktiga ränterisker.
Ränterisk är risken att räntan varierar och ger en negativ inverkan på koncernens resultat. Syftet är att minimera ränterisken genom att investera koncernens likvida medel i en välbalanserad portfölj. Ränterisk, på grund av variationer i räntenivån, återfinns i kortfristiga placeringar, bankmedel och utestående lån. En ränteförändring på en procentenhet, upp eller ned, motsvarar en ränterisk på cirka 0,4 miljoner kronor för de kortfristiga placeringar och bankmedel SinterCast har.
Valutarisk är risken att värdet av framtida flöden, lån och eget kapital kan förändras till följd av valutaförändringar. Denna risk kan delas upp ytterligare enligt följande:
Transaktionsexponering är risken för att värdet i svenska kronor av faktiska och uppskattade nettoinflöden i utländska valutor varierar med växelkursen. Nettoinflödet av exponerade valutor skall budgeteras för de kommande 12 månaderna och presenteras för koncernens bank eller andra finansiella rådgivare för råd om framtida säkring. Valutasäkringen för det kommande året kommer därefter att beslutas av styrelsen.
Nettoinflödet i utländsk valuta till SinterCast består främst av dollar och euro och utgifterna är huvudsakligen i kronor. De ökade kostnader SinterCast har utanför Sverige har dock ökat den naturliga valutasäkringen mot inflödet av dollar och euro. SinterCasts nettoöverskott av utländsk valuta är huvudsakligen dollar och euro som växlas till kronor och brittiska pund. Under 2017, växlades utländsk valuta motsvarande cirka 3,9 miljoner dollar (4,3 miljoner dollar) och 1,4 miljoner euro (1,95 miljoner euro) om till kronor. Valutor omväxlade till brittiska pund motsvarade cirka 0,6 miljoner dollar (0,4 miljoner dollar) och 0,2 miljoner euro (0,0 miljoner euro). Under 2017 höjdes den genomsnittliga USD/ SEK växelkursen med 2,1 % från 8,49 till 8,67. Växelkursen EUR/SEK höjdes marginellt, med 0,0 % från 9,42 till 9,43. Kursförändringarna i dessa valutor under 2017 påverkade nettovalutaflödet med cirka 0,3 miljoner kronor (0,4 miljoner kronor). Kursrörelserna mellan GBP och USD samt EUR påverkade nettoflödet med cirka 0,0 miljoner kronor. En höjning av växelkursen med 10 % mot SEK i de huvudsakliga nettovalutaflödena påverkar nettoflödena med cirka 0,4 miljoner kronor (USD/SEK) och 0,1 miljoner kronor (EUR/SEK). Alla redovisade siffror ovan är opåverkade av de valutasäkringskontrakt som ställts ut i enlighet med finanspolicyn. Den sammantagna effekten på resultaträkningen 2017 av växelkursförändringar, periodiserade valutaomväxlingar samt övriga valutaeffekter bedöms uppgå till cirka -0,6 miljoner kronor.
I enlighet med koncernens finanspolicy, säkrades en del av det förväntade och budgeterade flödet av dollar och euro för den kommande 12-månadersperioden. Utestående valutaterminskontrakt på balansdagen summeras till:
| Belopp i miljoner | 2017 | 2016 | ||
|---|---|---|---|---|
| Summa | <6 mån | Summa | <6 mån | |
| USD (Dollar) | 0,9 | 0,9 | 1,2 | 1,2 |
| EUR (Euro) | 0,8 | 0,4 | 0,8 | 0,6 |
Omräkningsexponering är risken för innehav av nettotillgångar i utländska dotterbolag (dvs. dotterbolag med en basvaluta annan än kronor). För närvarande är nettotillgångarna i utländska dotterbolag inte valutasäkrade. Detta omprövas årligen, i samband med översynen och godkännandet av finanspolicyn. Eventuella förändringar av säkringsbeslutet ska godkännas av styrelsen. Värdet av koncernens nettotillgångar, det vill säga skillnaden mellan sysselsatt kapital och nettoskuld, uppgick till 7,1 miljoner kronor (6,1) och fördelas på följande valutor:
| 2017 | 2016 |
|---|---|
| 3,0 | 2,6 |
| 2,0 | 2,0 |
| 1,2 | 0,8 |
| 0,7 | 0,5 |
| 0,2 | 0,2 |
Om den utländska valutan rör sig 10 % mot den svenska kronan, kommer följande omräkningseffekter och resultateffekter före skatt att uppstå.
Belopp i miljoner kronor
| USD (Dollar) | 0,3 |
|---|---|
| RMB (Renminbi) | 0,2 |
| GBP (Pund) | 0,1 |
| KRW (Won) | 0,1 |
| MEX (Peso) | 0,0 |
Låneexponering är risken att hålla lån utställda i utländsk valuta, som inte används för att säkra affärstransaktioner eller eget kapital. Matchningsprincipen bör tillämpas då medel upplånas externt. Om möjligt, ska lån tas, alternativt säkras, till den valuta som lånet är avsett att investeras i. Interna lån bör vara utställda i långivarens valuta. Externa lån i utländsk valuta ska godkännas av styrelsen.
Kapitalrisk är risken att koncernens kapitalstruktur inte är effektiv och risken att koncernen måste upphöra med sin verksamhet.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga SinterCasts förmåga att fortsätta att bedriva sin verksamhet så att den kan generera en avkastning för aktieägarna och värde för andra intressenter och för att upprätthålla en optimal kapitalstruktur så att kostnaden för kapital kan reduceras.
För att optimera kapitalstrukturen kan koncernen, med aktieägarnas godkännande, genomföra nyemissioner, återköpa aktier och ge utdelning. Kapitalstrukturen revideras regelbundet och styrelsen har gått igenom den nuvarande kapitalstrukturen och fått underlag för sina beslut. Koncernens egna kapital uppgick till 85,8 miljoner kronor (95,8) per den 31 december 2017. Det egna kapitalet i SinterCast AB uppgick till 80,6 miljoner kronor (90,6). De utländska dotterbolagen har finansierats genom interna lån och eget kapital.
Följande pressmeddelanden har utgivits:
18 januari 2018 – Fokus på pickuper och dieselmotorer vid North American International Auto Show
21 februari 2018 – SinterCast resultat oktober-december 2017 och bokslutskommuniké 2017
28 februari 2018 – Sanlian Casting antar SinterCast teknologi för CGI-produktion av tunga fordon i Kina
Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter balansdagen per den 31 december 2017 som i sak påverkar denna rapport.
Balans- och resultaträkningarna skall fastställas på årsstämman den 24 maj 2018.
Följande vinstmedel i moderbolaget står till förfogande på årsstämman.
| Totalt fritt eget kapital | 58 865 097 |
|---|---|
| Årets resultat | 18 301 264 |
| Balanserat resultat | 5 227 223 |
| Överkursfond | 35 336 610 |
| (Belopp i svenska kronor) |
Styrelsen föreslår årsstämman följande vinstdisposition.
| Summa | 58 865 097 |
|---|---|
| Belopp att överföra i ny räkning | 30 367 231 |
| En utdelning på 2,75 kronor per aktie föreslås | 19 497 866 |
| (Belopp i svenska kronor) |
European Securities and Markets Authority (ESMA) har givit ut riktlinjer avseende alternativa nyckeltal för noterade företag. Alternativa nyckeltal avser finansiella mått och aktiedata som används av företagsledningen för styrning och utvärdering av koncernens verksamhet som inte definieras i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS). Dessa nyckeltal anses även vara av intresse för externa analytiker och investerare som följer bolaget. Nyckeltalen beräknas enligt definitionerna nedan genom att använda sig av de presenterade utfallssiffrorna i de finansiella rapporterna. Någon avstämning av nyckeltalen har ej presenterats då nyckeltalen enligt ledningens uppfattning bygger på ojusterade siffror.
Periodens resultat i procent av omsättningen Vägt genomsnitt av antalet utestående aktier Soliditet % efter utspädning i perioden Justerat eget kapital i procent av totala tillgångar Resultat per aktie* vid periodens slut Periodens resultat dividerat med medelantalet Eget kapital per aktie utestående aktier Eget kapital dividerat med medelantalet aktier Resultat per aktie justerat för utspädning Sysselsatt kapital Periodens resultat dividerat med medelantalet Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder utestående aktier justerat med eventuell utspädning Avkastning på eget kapital % Utdelning per aktie Periodens resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Utdelning dividerat med antal aktier Kvartalvärdet uppräknas ej till helårsvärde Kassaflöde från verksamheten per aktie Avkastning på sysselsatt kapital % Kassaflöde från verksamheten dividerat med antal aktier Periodens resultat i procent av Betalkurs vid periodens slut genomsnittligt sysselsatt kapital. Senaste betalkurs för SinterCast aktien Kvartalvärdet uppräknas ej till helårsvärde. på Nasdaq Stockholm Avkastning på totalt kapital % Värden visade som "0,0" Periodens resultat i procent av Värde understiger 50 000 kronor genomsnittlig balansomslutning Värden visade som "-"
Kvartalvärdet uppräknas ej till helårsvärde Inget värde tillämpligt
*Enligt IFRS. Övriga nyckeltal och aktieinformation definieras enligt alternativa nyckeltal
51
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IFRS sådana de antagits av EU och att koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvis bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm 4 april 2018
Hans-Erik Andersson Styrelseordförande
Robert Dover Styrelseledamot Laurence Vine-Chatterton Styrelseledamot
Carina Andersson Styrelseledamot
Jason Singer Styrelseledamot Caroline Sundewall Styrelseledamot
Steve Dawson Styrelseledamot & Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 4 april 2018 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i SinterCast AB (publ), org.nr 556233-6494
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SinterCast AB (publ) för år 2017 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 23-28. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 19-52 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 23-28. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Den övervägande delen av transaktionsflödet i bolaget, liksom de processer som bolaget utformat för att säkerställa den finansiella rapporteringen, har begränsad komplexitet och är begränsade i omfattning. Den finansiella rapporteringen övervakas av en begränsad grupp personer inom bolagets ekonomiavdelning, företagsledning och styrelse. Av effektivitetsskäl har revisionsbevis i huvudsak inhämtats genom detaljtestning där vi på stickprovsbasis kontrollerat underliggande transaktioner i redovisningen.
Vår revision av koncernredovisningen har omfattat samtliga väsentliga enheter i koncernen. Regelbundna möten har hållits med företagsledningen och revisionsutskottet, där vi rapporterat resultat från vår granskning.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
I koncernen och moderbolagets balansräkning ingår tillgången "Uppskjuten skattefordran". Vid utgången av räkenskapsåret uppgår den till 32 miljoner kronor. Detta motsvarar 147 miljoner kronor av de skattemässiga underskottsavdragen i Sverige. Information om de totala skattemässiga underskottsavdragen finns i not 12.
Företagsledningen bedömer att utnyttjandet av underskottsavdrag är begränsade till framtida intäkter från säkrade CGI-program. Baserat på en matematisk beräkningsmodell beräknas det framtida skattepliktiga överskotten som kan utnyttjas mot de skattemässiga underskottsavdragen. Bedömningen prövas kvartalsvis och granskas av styrelsen.
Enligt IFRS ska en uppskjuten skattefordran endast redovisas i den utsträckning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Redovisningen bygger på företagsledningens uppskattningar och bedömningar om framtiden.
Som framgår i avsnittet redovisningsprinciper (sida 35-40), "kritiska uppskattningar och bedömningar" (sidan 35) samt avsnittet intern kontroll i bolagsstyrningsrapporten (sidan 28) anser företagsledningen att uppskjuten skattefordran utgör en väsentlig bedömningspost i redovisningen.
Av ovanstående skäl bedöms värdering av skattemässiga underskottsavdrag utgöra ett särskilt betydelsefullt område.
Vi har tagit del av bolagets beräkningsmodell och kontrollerat matematisk riktighet och att den tillämpats konsekvent.
Vi har bedömt rimligheten i beräkningen genom att jämföra beräknad framtida produktionstakt, intäkts- och kostnadsnivåer mot historisk information i bolagets system. Vi har gjort stickprov och kontrollerat intäktsuppgifter som tillämpas i modellen mot underliggande avtal.
Vi utmanade ledningen om huruvida de uppgifter som avser framtida beskattningsbara inkomster är rimligt och om det finns några kända förändringar i fråga om att inkomster från produktionsavgift och förbrukningsmaterial.
Vi har även ställt frågor till ledning och styrelse kring rimlighet och hållbarhet av framtida produktionsnivåer och intäkter.
Vår granskning har inte resulterat i några justeringar och vi har inte rapporterat några väsentliga iakttagelser till revisionsutskottet.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 2-18 och 56-59. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SinterCast AB (publ) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 23-28 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21 i Stockholm, utsågs till SinterCast AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 18 maj 2017 och har varit bolagets revisor sedan 26 april 1993. Tobias Stråhle har varit huvudansvarig revisor i SinterCast AB (publ) från och med den 14 november 2013.
Stockholm den 4 april 2018 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle Auktoriserad revisor
| Belopp i miljoner kronor | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkningar | |||||
| Nettoomsättning | 65,6 | 75,4 | 72,4 | 54,5 | 51,9 |
| Rörelseresultat | 17,7 | 26,4 | 20,3 | 10,2 | 7,3 |
| Finansnetto | 0,0 | -0,6 | 4,1 | 1,2 | 0,2 |
| Skatt | 0,9 | 1,0 | 0,8 | 0,9 | 0,6 |
| Årets resultat | 18,6 | 26,8 | 25,2 | 12,3 | 8,1 |
| Kassaflödesanalyser | |||||
| Kassaflöde från verksamheten före förändring i rörelsekapital | 18,9 | 26,9 | 21,3 | 10,9 | 8,1 |
| Förändring av rörelsekapital | -2,0 | -1,5 | -0,9 | -4,2 | 6,3 |
| Kassaflöde från verksamheten | 16,9 | 25,4 | 20,4 | 6,7 | 14,4 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -3,7 | -3,3 | -1,7 | -1,3 | -0,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -28,4 | -24,8 | -15,6 | -8,5 | -1,4 |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 0,0 |
| Förändring i likvida medel | -15,2 | -2,7 | 3,1 | -2,9 | 12,4 |
| Balansräkningar | |||||
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | 42,1 | 38,8 | 35,6 | 33,7 | 32,2 |
| Omsättningstillgångar | 22,5 | 23,4 | 22,8 | 18,2 | 14,8 |
| Likvida medel | 30,1 | 45,3 | 48,0 | 44,9 | 47,8 |
| Summa totala tillgångar | 94,7 | 107,5 | 106,4 | 96,8 | 94,8 |
| Summa eget kapital | 85,8 | 95,8 | 93,2 | 88,4 | 84,7 |
| Långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Kortfristiga skulder | 8,9 | 11,7 | 13,2 | 8,4 | 10,1 |
| Summa eget kapital och skulder | 94,7 | 107,5 | 106,4 | 96,8 | 94,8 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelsemarginal, % | 27,0 | 35,0 | 28,0 | 18,7 | 14,1 |
| Soliditet, % | 90,6 | 89,1 | 87,6 | 91,3 | 89,3 |
| Sysselsatt kapital | 85,8 | 95,8 | 93,2 | 88,4 | 84,7 |
| Avkastning på eget kapital, % | 20,5 | 28,4 | 27,8 | 14,2 | 10,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20,5 | 28,4 | 27,8 | 14,3 | 10,5 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 18,4 | 25,1 | 24,8 | 12,9 | 9,6 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,6 | 3,8 | 3,6 | 1,7 | 1,2 |
| Utdelning per aktie, SEK | 4,0 | 3,5 | 2,2 | 1,2 | 1,0 |
| Kassaflöde från verksamheten/aktie, SEK | 2,4 | 3,6 | 2,9 | 0,9 | 2,1 |
| Anställda | |||||
| Antal anställda vid årets slut | 21 | 21 | 20 | 19 | 17 |
| Medelantal anställda | 21 | 20 | 19 | 18 | 18 |
Definitioner av nyckeltal återfinns i Not 29.
SinterCast-aktien är sedan den 26 april 1993 noterad hos Nasdaq Stockholm på Small Cap-listan.
Remium, Stockholm, utsågs med start den 1 oktober 2007 till likviditetsgarant för SinterCast-aktien för att förbättra likviditeten och minska skillnaden mellan köp- och säljkurs för aktien. Enligt villkoren i avtalet åtar sig Remium att, i enlighet med de riktlinjer som utfärdats av Nasdaq Stockholm, ställa ut köp- och säljkurs för minst fyra handelsposter för SinterCast-aktien. Likviditetsgaranten säkerställer att under minst 85 % av öppethållandet på Nasdaq Stockholm, kommer skillnaden mellan köp- och säljkurs för SinterCast-aktien inte att överstiga 3 %.
SinterCasts aktiekapital den 31 december 2017 uppgick till 7 090 133 kronor (7 090 133 kronor den 31 december 2016) till ett kvotvärde om en krona per aktie.
SinterCast AB hade 2 909 (3 172) aktieägare per den 31 december 2017. De tio största aktieägarna, varav fem var förvaltarregistrerade aktieägare, kontrollerade 52,2 % (48,8 %) av aktiekapitalet och rösterna.
Per den 31 december 2017, kontrollerade SinterCasts styrelse, ledning och anställda 1,1 % (1,0 %) av aktiekapitalet och rösterna.
| Antal | Antal aktier | % av aktiekapital | ||
|---|---|---|---|---|
| aktieägare | 31 december 2017 | och röster | ||
| Försäkringsbolaget Avanza Pension* | 858 697 | 12,11 % | ||
| UBS AG Clients Account* | 796 271 | 11,23 % | ||
| Nordnet Pensionsförsäkring AB* | 617 368 | 8,71 % | ||
| Ahlström, Lars inkl. närstående | 435 675 | 6,14 % | ||
| Coeli Wealth Management AB* | 221 792 | 3,13 % | ||
| HSBC Trustee of Marlborough, European* | 214 195 | 3,02 % | ||
| Stenbeck, Ulf inkl. närstående | 202 466 | 2,86 % | ||
| Brandels, Jan Olof | 176 375 | 2,49 % | ||
| Gustafsson, Torbjörn | 98 789 | 1,39 % | ||
| S & B Christensen AB | 80 296 | 1,13 % | ||
| Delsummering | 10 | 3 701 924 | 52,21 % | |
| Övriga aktieägare, cirka | 2 899 | 3 388 209 | 47,79 % | |
| Summa | 2 909 | 7 090 133 | 100,00 % | |
| Antal utländska aktieägare | 106 | 1 371 653 | 19,35 % | |
| Antal svenska aktieägare | 2 803 | 5 718 480 | 80,65 % |
*Förvaltarregistrerade aktieägare
| Antal aktier | Antal aktieägare | % av aktieägare | Antal aktier | % av aktiekapital |
|---|---|---|---|---|
| 1-500 | 2 111 | 72,6 % | 317 178 | 4,5 % |
| 501-1 000 | 308 | 10,6 % | 249 387 | 3,5 % |
| 1 001-5 000 | 342 | 11,8 % | 777 470 | 11,0 % |
| 5 001-10 000 | 62 | 2,1 % | 441 941 | 6,2 % |
| 10 001-15 000 | 34 | 1,1 % | 421 698 | 5,9 % |
| 15 001-20 000 | 11 | 0,4 % | 191 579 | 2,7 % |
| Mer än 20 001 | 41 | 1,4 % | 4 690 880 | 66,2 % |
| Summa | 2 909 | 100,0 % | 7 090 133 | 100,0 % |
| Belopp i kronor | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 7 090 133 | 7 090 133 | 7 090 133 | 7 090 133 | 7 090 133 |
| Medelantal aktier under perioden | 7 090 133 | 7 090 133 | 7 090 133 | 7 090 133 | 6 982 013 |
| Medelantalet aktier under perioden justerat för utestående optioner1 | 7 090 133 | 7 090 133 | 7 090 133 | 7 090 133 | 6 982 013 |
| Resultat per aktie | 2,6 | 3,8 | 3,6 | 1,7 | 1,2 |
| Resultat per aktie, justerat för utspädning | 2,6 | 3,8 | 3,6 | 1,7 | 1,2 |
| Eget kapital per aktie | 12,1 | 13,5 | 13,1 | 12,5 | 12,1 |
| Eget kapital per aktie justerat för optioner | 12,1 | 13,5 | 13,1 | 12,5 | 12,1 |
| Utdelning per aktie | 4,0 | 3,5 | 2,2 | 1,2 | 1,0 |
| Betalkurs vid årets slut | 65,0 | 81,8 | 88,3 | 76,0 | 79,0 |
| Högsta betalkurs under perioden | 83,8 | 91,8 | 102,5 | 100,0 | 100,0 |
| Lägsta betalkurs under perioden | 64,5 | 77,5 | 76,2 | 73,0 | 41,0 |
| Antal aktieägare | 2 909 | 3 172 | 3 408 | 3 554 | 3 623 |
| Utländska aktieägare, % av aktiekapitalet och röster | 19 | 17 | 18 | 18 | 19 |
| Svenska aktieägare, % av aktiekapitalet och röster | 81 | 83 | 82 | 82 | 81 |
| Marknadsvärde, miljoner kronor | 460,9 | 580,0 | 626,1 | 538,9 | 560,1 |
Noter:
1 Beräknat enligt IAS 33
För definitioner se Not 29
Årsstämman 2018 kommer att hållas klockan 15.00 den 24 maj 2018 i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens lokaler (IVA), Grev Turegatan 16, Stockholm.
Delårsrapport för januari-mars 2018 kommer att publiceras 25 april 2018.
Delårsrapport för april-juni 2018 kommer att publiceras 22 augusti 2018.
Delårsrapport för juli-september 2018 kommer att publiceras 14 november 2018.
Delårsrapport för oktober-december och bokslutskommuniké 2018 kommer att publiceras 20 februari 2019.
SinterCast AB (publ) Technical Centre Kungsgatan 2 641 30 Katrineholm Sverige Tel: +46 150 794 40
SinterCast Ltd Kingswick House Kingswick Drive Sunninghill, Berkshire SL5 7BH, Storbritannien Tel: +46 150 794 40
SinterCast Inc 1755 Park Street, Suite 200 Naperville, IL 60563 USA Tel: +1 630 778 3466
SinterCast Korea Co., Ltd Rosavall City No. 310 HyoJa-Ro 194 WanSan-Gu JeonJu-City, 54969 Sydkorea Tel: +82 63 277 1764
SinterCast Trading (Beijing) Co., Ltd Room 1131, 11/F, Block A, Gateway No. 18 Xiaguangli North Road East Third Ring Chaoyang District Beijing 100027 Kina Tel: +86 10 5923 1163
Årsredovisningen för 2017 distribueras i PDF-format och finns tillgänglig på SinterCasts webbplats. Årsredovisningen 2017 kommer inte att distribueras som trycksak. Årsredovisningen finns tillgänglig på svenska och engelska. Den engelska versionen är en inofficiell översättning av det svenska originalet. Delårsrapporter och årsredovisningar kan erhållas genom att kontakta SinterCast AB (publ), eller på SinterCasts webbplats:
SinterCast ® AB (publ) Kungsgatan 2, 641 30 Katrineholm, Sverige tel: +46 150 794 40 e-post: [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.