Annual Report • Apr 25, 2018
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Bong är ett ledande företag inom kuvert och lätta förpackningar i Europa. Koncernen erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.
Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 400 anställda i 14 länder.
Bong har starka positioner på de flesta betydande marknader i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).
| NYCKELTAL | 2017 | Kv 4 | Kv 3 | Kv 2 | Kv 1 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 095 | 578 | 491 | 481 | 545 | 2 135 | 2 345 | 2 533 | 2 564 |
| Rörelseresultat, MSEK | 45 | 17 | 2 | 7 | 19 | 9 | –5 | –123 | –109 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –9 | 8 | –13 | –8 | 4 | 297 | –64 | –150 | –141 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | 43 | 27 | 9 | –12 | 22 | 30 | –75 | 94 | –91 |
| Rörelsemarginal, %1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 3 | 0,4 | –0,2 | –4,8 | –4,3 |
| Medelantal anställda1 | 1 459 | 1 459 | 1 466 | 1 467 | 1 474 | 1 556 | 1 763 | 1 873 | 2 051 |
Avser tiden från årets början till periodens slut.
Finansiellt och operativt står vi nu starkare än på länge. Förpackningsrörelsen växer och under fjolåret återtog vi andelar på kuvertmarknaden. Strukturomvandlingen på den nordiska marknaden har gynnat oss.
Volymerna på den europeiska kuvertmarknaden minskade med fem procent under 2017 enligt branschorganet FEPE. Bakom denna siffra döljer sig stora skillnader länderna emellan. I Skandinavien har digitalisering av post drivits hårt medan det i övriga Europa är fortsatt viktigt att individen själv får välja kanal. Många människor föredrar fortfarande att få viktig information på papper, inte minst från myndigheter. Bong har en stor del av sin verksamhet på marknader där valet mellan alternativen faller ut till fördel för den fysiska posten.
För Bong blev 2017 ett bra år då vi återtog marknadsandelar. Vi har kunnat dra fördel av att ha kommit längre än många av våra konkurrenter ifråga om kostnadsbesparingar och omstruktureringar. Bong genomförde ett stort omstruktureringsprogram för ett par år sedan och vi fortsätter att arbeta på att hela tiden bli effektivare. Under det tredje kvartalet förra året flyttade vi all tilltrycksproduktion från Tønsberg i Norge till Kristianstad i Sverige. Totalt leder flytten till årliga besparingar på totalt 14 Mkr. Under 2017 slutfördes också flytten av verksamheten i Luxemburg till Frankrike.
Efter räkenskapsårets slut offentliggjorde det danska kommunikationsföretaget InterMail att bolaget upphör med kuverttillverkningen i Norden. Bong tar över tillverkningen och svarar för leveranser till InterMails kuvertkunder. För oss på Bong innebär affären att vi får ett årligt intäktstillskott på drygt 100 Mkr och att kapacitetsutnyttjandet i våra fabriker stiger, vilket får en gynnsam effekt på lönsamheten. Vi räknar med en fortsatt konsolidering i branschen och deltar – om villkoren är de rätta – gärna i fler affärer som leder till bättre kapacitetsutnyttjande.
Försäljningen av våra lätta förpackningar ökade 2017 med fyra procent jämfört med 2016 och nådde 415 MKr. Det är framförallt e-handelslösningar, presentförpackningar och papperskassar som driver vår förpackningsrörelse vilken nu svarar för cirka 20 procent av koncernens omsättning. För att klara högre efterfrågan investerar vi till exempel i maskiner för foliering och prägling av våra presentförpackningar producerade i Nybro och i ökad kapacitet i vår anläggning i Poznan, Polen, där vi tillverkar bubbelpåsar avsedda för den växande e-handeln.
En relativt stabil kuvertförsäljning och tillväxt inom lätta förpackningar i kombination med lägre kostnader och effektivare produktion, försäljning och administration gjorde att vi nådde vårt delmål om ett positivt resultat före skatt för helåret. Rörelseresultatet och rörelsemarginalen har inte varit högre på flera år. Genom att bibehålla denna nivå och samtidigt sänka våra finansieringskostnader kommer vi förhoppningsvis att få en gynnsam resultatutveckling de närmaste åren.
Vår långa upplåning består av en obligation på nominellt 200 Mkr som gavs ut i samband med refinansieringen för drygt två år sedan. Obligationen förfaller i december 2018. Vår målsättning är då att kunna refinansiera den till en lägre kostnad. Idag är Bong ett starkare bolag än när obligationen emitterades. Vår finansiella ställning är god. Koncernens soliditet uppgick vid årsskiftet till 43 procent.
Under 2017 anslöt sig Bong till Global Compact eftersom vi delar och vill stödja de värderingar som kommer till uttryck i det FN-ledda initiativet. Vi är del av ett världsomspännande nätverk av företag som integrerar Global Compacts tio principer i strategi, verksamhet och kultur. I hållbarhetsavsnittet i denna årsredovisning berättar vi mer om hur vi bedriver hållbarhetsarbetet och resultatet av det. Vi anser att vi utifrån våra förutsättningar kan göra mest nytta i hållbarhetssammanhang genom att minska förbrukningen av energi och vatten per producerad enhet och det är glädjande att vi under 2017 lyckades i bägge avseendena.
Vi har tagit ytterligare ett steg på väg till att åter igen bli ett växande och lönsamt företag. Jag skulle slutligen vilja rikta ett hjärtligt tack till alla anställda för deras hängivna arbete under det gångna året och till aktieägarna för visat förtroende.
Kristianstad i april 2018
Håkan Gunnarsson
VD
Enligt branschorganisationen FEPE sjönk den europeiska kuvertmarknaden med cirka sex procent per år 2010-2017. Eftersom kapacitet inte lagts ned i motsvarande mån präglas branschen fortfarande av överkapacitet.
Bong genomförde ett större strukturprogram 2011-2015 som innebar att antalet anläggningar reducerades från 37 till 23 och att kuvertproduktionen steg från 8,9 miljoner kuvert per anställd och år till 11,0. Koncernen har löpande fortsatt genomföra strukturåtgärder för att anpassa kapacitet till efterfrågan. Vid slutet av 2017 uppgick antalet anläggningar till 18, fördelat på elva fabriker inom kuvertproduktion och tilltryck, fem rena tilltryckerier samt två anläggningar för lätta förpackningar.
I början av 2017 flyttades Bongs tillverkning i Luxemburg till anläggningen i Evreux i Frankrike där den samordnades med befintlig verksamhet. Vidare flyttade Bong under hösten 2017 all sin tilltrycksproduktion från Tønsberg i Norge till Kristianstad i Sverige. Åtgärden kommer att medföra en årlig besparing om cirka 14 MSEK.
Det danskägda och noterade kuvertföretaget InterMail beslöt i början av 2018 att upphöra med sin kuvertverksamhet i Norden. Bolagets kuvertproduktion tas över av Bong som kommer att svara för leveranserna till InterMails kunder och som också anställt merparten av InterMails säljpersonal i Sverige, Danmark och Finland. Produktionen av kuvert kommer att ske i Bongs nuvarande fabriker. Överenskommelsen innefattar royaltybetalning från Bong till InterMail under de kommande tre åren. Genomförandet av transaktionen skedde i mars 2018.
En av Bongs huvudkonkurrenter på den europeiska marknaden, Mayer Kuvert, har sålt sin produktionsanläggning för tilltryck i Österrike till IMARCO-Group. Vidare har BlessOF i Tyskland, som är en del av Mayer Kuvert, stängts vilket fått till effekt att överkapaciteten minskar på den tyska marknaden.
Även i Storbritannien genomförs en konsolidering vilket bland annat medfört att GNE, som var en av Bongs största konkurrenter, upphör att verka på marknaden under 2018.
I anläggningen i Nybro investerar Bong framförallt i ökad kapacitet för foliering och prägling av presentförpackningar och bärkassar. Vidare har Bong fortsatt investera i större kapacitet för bubbelpåsetillverkningen i anläggningen i Poznan i Polen. Bubbelpåsarna efterfrågas i allt större usträckning av aktörer inom den växande e-handeln.
Sett till effektivitet och produktionsstruktur har Bong goda förutsättningar att dra fördel av den fortsatta strukturomvandlingen på kuvertsidan och ta tillvara tillväxtpotentialen inom lätta förpackningar.
2013 2014 2015 2016 2017
Kuvertmarknaden i Europa är mogen och konsolideringen av branschen fortsatte under 2017. Bong fortsätter expandera på marknaden för lätta förpackningar som erbjuder goda möjligheter till tillväxt.
Med en kuvertförsäljning om cirka 1 700 MSEK är Bong en av de två ledande kuverttillverkarna i Europa. Den europeiska kuvertmarknaden uppskattas till cirka 60 miljarder enheter med ett värde om cirka 12-13 mdr SEK i producentledet.
I Norden och Ryssland är Bong den klart ledande aktören. I Frankrike, Storbritannien och Centraleuropa är Bong näst störst efter tyska Mayer. Spanska Printeos, tidigare Tompla, är den tredje största tillverkaren i Europa med drygt 10 procent av marknaden har starka positioner i Sydeuropa.
Konsumtionen i Skandinavien och Väst- och Nordeuropa uppgår till 200-250 kuvert per person. De största marknaderna är Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
I Västeuropa svarar företag för den helt övervägande delen av kuvertanvändningen. Företagsposten kan delas in i transaktionspost och adresserad direktreklam (ADR).
Bland Bongs kunder inom transaktionspost finns företag inom telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten med miljontals kunder. Varje dag skickas avtal, löne- och pensionsbesked, fakturor och bekräftelser på transaktioner med brev. Bong levererar kuvert både direkt till slutkunder, grossister och kontorsvarubutiker.
Adresserad direktreklam, ADR, svarar för en betydande del av den europeiska kuvertmarknaden. Antalet försändelser uppskattas till cirka 18 miljarder enheter, vilket motsvarar cirka 30 procent av den europeiska kuvertmarknaden, mätt i volym.
ADR är en reklamkanal med hög träffsäkerhet jämfört med breda medier som TV, radio och press. Trots fördelarna har adresserad direktreklam sedan millennieskiftet tappat andel av den totala reklammarknaden till alternativ som framförallt elektroniska media. Marknaden för ADR i Europa väntas minska ytterligare i termer av volym men öka något mätt i försäljningsvärde från nu och fram till 2021.1
Förbrukningen på de östeuropeiska marknaderna uppgår till mellan 20 och 70 kuvert per år beroende på land och växer med 5-10 procent per år. De östeuropeiska ekonomierna växer från en låg nivå men snabbare än i Väst. I dessa länder där kontantbetalning tidigare dominerade blir konsumtionskrediter och transaktionspost allt vanligare. Elektroniska media är inte lika utbredda som i Väst vilket innebär att e-post inte ersätter fysisk post i samma utsträckning.
Den svaga efterfrågeutvecklingen under 2017 drev på den pågående konsolideringen av kuvertmarknaden i Västeuropa. En av Bongs huvudkonkurrenter på den europeiska marknaden, Mayer Kuvert, har sålt sin produktionsanläggning för tilltryck i Österrike till IMAR-CO-Group. Vidare har BlessOF i Tyskland, som är en del av Mayer Kuvert, stängts vilket får till effekt att överkapaciteten minskar på den tyska marknaden. Samtliga betydande aktörer i Europa arbetar med anpassning av kostnader och kapacitet.
Lätta förpackningar är en samlingsbeteckning för en rad förpackningstyper för skilda ändamål. Marknaden är fragmenterad och består av en mängd segment för vilka det saknas en samlad uppskattning av marknaden. Bong är verksam inom framförallt förpackningar för e-handel och detaljhandel. Bong erbjuder flexibla och eleganta presentförpackningar och bärkassar för detaljhandeln.
Inköp av varor på nätet svarar för en stor del av konsumtionen, enligt en undersökning avseende 12 länder i Västeuropa med totalt 260 miljoner konsumenter. Av undersökningen framgår att inköp av varor på nätet i de undersökta länderna i Västeuropa och Skandinavien år 2017 uppgick till sammanlagt 181 mdr Euro, vilket innebär i huvudsak oförändrad nivå jämfört med föregående år.2
2 E-handeln i Europa 2017. PostNord. Rapporten bygger på intervjuer med 11 000 konsumenter som genomförts i representativa urval med privatpersoner i åldrarna 15-79 år i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland.
1 FEPE (Federation of Envelope Producers in Europe). European Direct Mail Report 2016.
Bong har kuvert och lätta förpackningar för alla ändamål. Bong ökar sin andel av marknaden för presentförpackningar och bärkassar.
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Från standardkuvert till kundanpassade lösningar med unika egenskaper, med och utan tilltryck, med olika sorters förslutningslösningar och i många olika material, färger och format. Det finns i princip ett oändligt antal utföranden.
De flesta kuvert används för att skicka transaktionsrelaterad post och för adresserad direktreklam (ADR).
Att skicka tryckt information är fortfarande ett pålitligt, trovärdigt och miljövänligt sätt att nå sin målgrupp. Även om kuvertanvändningen generellt sett minskat kommer kuvert alltid att vara ett lämpligt alternativ för dokument som fakturor, kontoutdrag, myndighetspost, avier, lönebesked och avtal. Studier visar att konsumenter har en preferens för fysiska brev när det gäller den typen av dokument.1
Bong erbjuder marknaden ett brett sortiment kuvert för denna typ av användning. Alltifrån standardkuvert till kuvert i specialutförande.
Preferensen för fysiska informationsbärare gör ADR till ett attraktivt inslag i marknadsföringsmixen.
En anledning är att det går lättare att målgruppsanpassa direktadresserade reklamutskick än annonser i TV, radio, på nätet och i pressen. Allt bättre analytiska verktyg gör adresserad direktreklam effektivare och träffsäkrare.
För ADR erbjuder Bong kuvert i alla utföranden och så kallat tilltryck (tryck i efterhand på kuvert). Det finns många sätt att ge ett kuvert en personlig prägel genom design, format, papperskvalitet, placering av fönstret, försegling och andra åtgärder.
Med sina förpackningar täcker Bong både det allmänna behovet av att någon gång skicka eller lämna över lättare föremål samt specialiserade behov hos vissa branscher.
Standardsortimentet omfattar bland annat vadderade och expanderbara påsar i olika material, format och utföranden, förpackningar i wellpapp och kartong, foldrar, fickor och tuber.
För användning inom detaljhandeln och e-handeln erbjuder Bong dedikerade förpackningslösningar.
Bongs attraktiva present- och retailförpackningar sparar tid och lagringsutrymme i butiken. De expanderbara förpackningarna passar perfekt under disken i butiken. Kassapersonalen kan antingen lämna över förpackningen direkt till kunden eller bara på några sekunder vika upp den, stoppa in presenten och lämna över förpackningen till kunden.
Bong erbjuder butiker och butikskedjor ett komplett sortiment av present- och butiksemballage där alla förpackningar är skräddarsydda för att kommunicera kundernas varumärken. Bong hjälper sina kunder i "the art of giving".
E-handeln växer trendmässigt i Europa. Allt fler konsumenter föredrar att få sina varor levererade till dörren, vilket betyder att fler produkter måste förpackas och skickas med post eller bud. Transporterna ställer höga krav på förpackningar. De måste stå emot stötar och vara rationella att packa. Bongs förpackningsmaterial och förpackningar – såsom bubbelpåsar och vadderade påsar – hjälper e-handelsföretagen att hålla kostnaderna nere eftersom de bevarar varorna i samma skick som när de packades. Kostsamma returer undviks.
ColdSeal®, ett kallförseglingsmaterial för automatiserad packning av stora volymer, ger Bongs kunder möjligheten att fokusera på ökad produktivitet och konsekvent kvalité.
Den som skickar något värdefullt väljer ofta att skicka det med posten eller en budfirma, säkert inslaget och förpackat. För advokater, revisorer, sjukhus, myndigheter, banker och finansiella företag är många försändelser privata eller konfidentiella. Med vårt sortiment av säkerhetsförpackningar kan dessa kunder känna sig trygga. Bong erbjuder säkerhetskodade förpackningar och förpackningar som indikerar om någon obehörig har försökt öppna dem.
Bong har ett avtal med det amerikanska kemiföretaget DuPontTM som ger exklusiv rätt att inom Europa tillverka, sälja och marknadsföra kuvert och postemballage gjorda av Tyvek®. Materialet är slitstarkt och vattenavstötande. Den mjuka, ljusa ytan gör också att det sticker ut bland andra material. Tyvek® är rätt val för kuvert som ska rymma ömtåliga, värdefulla och sofistikerade varor och dokument.
ScanSafe® från Bong kombinerar lyxigt utseende med ett starkt skydd mot stöld av personliga data. Betal- och kreditkort men även pass kan skickas tryggt i dokumentfickan som är tillverkad i tre tunna skikt för att blockera radiovågor som kan användas för att läsa av känsliga data. ScanSafe® slår vakt om innehållets integritet.
De nyligen lanserade resedokumentfickorna ScanSafe® – som rymmer till exempel pass, kreditkort, biljett, boardingkort, mobiltelefon och bilnycklar – har tilldelats 2018 års pris för bästa kampanjgåva i kategorin "kommunikativ produkt". Juryn tog intryck av den unika kombinationen av skydd, utseende och att det går att trycka vad som helst på fickan. Flexibiliteten gör att avsändaren kan skapa ett starkt intryck hos mottagaren med visuella uttrycksmedel.
Fickan är gjord av materialet DuPontTM Tyvek® som är känt för sin kombination av silkeslen yta och styrka. Tyvek® kan inte rivas itu och tål dessutom vatten och damm.
ScanSafe®-sortimentet vänder sig till alla dem som lägger stor vikt vid att innehållet i försändelsen är fullständigt intakt när det kommer fram. De eleganta fickorna signalerar värde, hållbarhet, omsorg och hjälper avsändarna att stärka sitt varumärke.
Priset delas ut till produkter som är avsedda som kampanjgåvor och som är banbrytande ifråga om originalitet, funktionalitet och innovation. Delatgarna i tävlingen kommer från hela Europa.
De nominerade produkterna bedöms efter fem kriteria: Originalitet och innovativitet beträffande produktidé, designkvalitet med avseende på innovation och övergripande form, produktionskvalitet när det gäller material och hur det anpassats för sitt ändamål, hållbarhet samt förmåga att påverka kundrelationer eller varumärkeslojalitet.
Priset delas årligen ut av WA Media i Köln.
| Leverantörsledet | Produktion | Marknadsföring/Försäljning | Distribution | Återvinning | |
|---|---|---|---|---|---|
| Risker | • Negativ miljöpåverkan • Bristande arbetsvillkor • Brott mot mänskliga rättigheter • Korruption och bedrägeri |
• Förhöjda utsläpp • Hög förbrukning och nedsmutsning • Arbetsolyckor och upplevd otrygghet på arbetsplatsen |
• Korruption och bedrägeri • Missnöjda kunder |
• Utsläpp från fordon. • Brister i arbetsmiljö hos transportörer. |
• Bristande återvinningsbarhet |
| korruption och bedrägeri kan avse såväl interna mellanhavanden som relationer mellan Bong och affärspartners. | Risker beträffande sociala förhållanden och personal är sådana som är knutna till arbetsplatsen och till relationen mellan bolag och anställda samt mellan anställda sinsemellan. Till sådana risker hör fysiska arbetsmiljörisker, risker för bristande jämställdhet och risk för diskriminering med avseende på exempelvis kön, etnicitet, ålder, religion och politisk uppfattning. Risker för |
||||
| Policyer | rättigheter och motverkande av intressekonflikter. Uppförandekoden kompletteras med en Uppförandekod för leverantörer och en Jämställdhets- och mångfaldspolicy. | Uppförandekod (Code of Conduct) vilken inkluderar regler och rekommendationer gällande miljö, regelefterlevnad, etik och anti-korruption, kvalitet, arbetsvillkor, likabehandling, mänskliga | |||
| Hantering av risker som spänner över hela produkt livscykeln |
Samliga anställda ska känna till och ha tillgång till Uppförandekoden och klagomålsmekanismen (visselblåsarfunktionen). Rutiner är införda och ansvariga utsedda för koncernövergripande utbyte av erfarenheter beträffande hållbarhetsfrågor och "best practice" samt uppföljning. |
||||
| Hantering av risker specifika för respektive fas av produkt livscykeln |
Implementering av Uppförande kod för leverantörer hos större leverantörer centralt och på affärsenhetsnivå. |
Fortsatt miljöanpassning av produktionsmetoder, som till exempel effektivisering av maskiner, minskad elförbrukning, ökad användning av vatten baserade metoder som ersätter lim och färger med organiska lösningsmedel, certifieringar av anläggningar. |
Miljömärkning av produkter enligt nationella och EU-standarder. Ett större klimatkompenserat erbjudande. Nöjdkundundersökningar. |
Öka användningen av välrenommerade transportörer med miljökrav. |
Ökat inslag av fullt återvinnings bara kuvert och förpackningar. Främja papperskassar som ersättning för plastkassar. |
| 1 | Se not 37 på sid 41 för upplysningar om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. |
Bong undertecknade 2017 FNs Global Compact som är ett åtagande att stödja tio principer inom områdena miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption genom att integrera dem i strategi och verksamhet. I åtagandet ingår också att rapportera årligen i enlighet med Global Compact.
Principerna baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption.
I april 2017 anslöt vi oss till Global Compact. Vi är stolta över att bekräfta vårt fortsatta stöd till avtalets tio principer och vårt åtagande att arbeta efter dem i vår strategi, kultur och verksamhet.
Detta är Bongs första, årliga hållbarhetsrapport enligt Global Compact. Den beskriver våra ansträngningar att minska vår och våra leverantörers miljöpåverkan, att göra sunda affärer och att skapa säkra arbetsplatser där jämställdhet och likabehandling är självklara.
Under 2017 togs en rad initiativ – bland annat antog vi nya centrala policyer – för att öka medvetenheten och insikterna hos våra medarbetare och dem vi gör affärer med om det ansvar vi har för att integrera principerna i Global Compact i vår strategi, kultur och dagliga verksamhet.
Håkan Gunnarsson, VD
I sitt hållbarhetsarbete prioriterar Bong en minskning av energi- och vattenförbrukning per producerad enhet, samt lägre avfallsvolymer. Under 2017 antog Bong nya policyer på hållbarhetsområdet.
Bongs styrelse utfärdade under 2017 nya och reviderade policyer för att slå fast Bongs förhållningssätt och styra agerandet på hållbarhetsområdet.
I december 2017 antog Bongs styrelse en ny, utvidgad och övergripande Code of Conduct ("Uppförandekoden") som ska tillämpas av styrelse, samtliga anställda, leverantörer och övriga externa parter. Uppförandekoden är baserad på Global Compacts principer om skydd för miljö, mänskliga rättigheter, affärsetik och anständiga arbetsförhållanden. Den syftar till att ytterligare förbättra förutsättningarna för Bong att inom ramen för sin verksamhet bidra till en socialt och miljömässigt bättre värld. Uppförandekoden innehåller regler och rekommendationer på följande områden:
I Uppförandekoden beskrivs också mekanismen för den som anonymt vill göra en anmälan till bolagets ledning om misstänkta överträdelser mot Uppförandekoden, en så kallad visselpipa.
Uppförandekoden är ett levande dokument som revideras när så behövs. Den finns tillgänglig på www.bong.com.
Utöver de övergripande reglerna i Uppförandekoden har leverantörer också att iaktta de mer detaljerade reglerna i Bongs Uppförandekod för leverantörer (Bong's Supplier Code of Conduct) som antogs av styrelsen i maj 2017. I Uppförandekoden för leverantörer fylls de övergripande reglerna i Uppförandekoden ut med detaljerade regler som leverantören ska uppfylla gällande affärsetik, miljö, mänskliga rättigheter och social hållbarhet.
Uppförandekoden hänvisar också till Bongs Jämställdhets- och mångfaldspolicy för mer ingående regler. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn antogs av styrelsen i maj 2017 och vägleder bolagets och de anställdas agerande i frågor som rör likabehandling, mångfald på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid etc.
Bongs hållbarhetsarbete ska ses mot bakgrund av verksamhetens natur och den geografiska utbredningen. Bong är en industrikoncern med produktion i 14 länder med en årlig omsättning om cirka 2 100 MSEK och med omkring 1 400 anställda. Bong har kunder över hela Europa och helägda produktionsanläggningar i Skandinavien samt i Central- och Västeuropa.
Bong är i varierande grad exponerat för hållbarhetsrisker. Dessa kan delas in i risker beträffande miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och personal samt korruption. Risker finns i den egna verksamheten och i till exempel bolagets leverantörskedja.
Risk är konsekvensen av att något oönskat inträffar. Måttet tar hänsyn till både sannolikhet och värden som kan gå till spillo. Väsentliga risker är enligt bolaget risker som får allvarliga konsekvenser för till exempel anställdas liv och hälsa, miljö, bolagets rykte samt resultat och finansiella ställning.
Egna eller leverantörers överträdelser mot bolagets regler, branschpraxis, lagstiftning och föreskrifter, kollektivavtal och andra normer kan naturligtvis inte uteslutas. Bolaget anser dock att styrningen och kontrollen av den egna verksamheten och påverkan på leverantörer via bland annat policyer, inflytandet av branschpraxis och den kontroll som indirekt utövas av lagstiftning och kollektivavtal i de länder där bolaget är verksamt ger stöd för bedömningen att bolagets risker totalt sett är jämförelsevis små. Bolaget anser att den relativt sett största negativa påverkan och risken finns på miljöområdet.
Sammanfattningsvis bedriver Bong ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika oavsett kön, ålder, etniskt ursprung etc samt hög etik. Nedan beskrivs de viktigaste riskerna och hanteringen av dem inom respektive område.
Ur arbetsmiljösynpunkt står säkerheten för personal sysselsatt i tillverkning i främsta rummet. Hantering av till exempel kuvertmaskiner (av vilka koncernen totalt har cirka 150) kräver utbildning och är omgärdad av stränga säkerhetsbestämmelser. Den nationella arbetsmiljölagstiftningen i respektive land kompletteras med lokala säkerhets- och kvalitetsbestämmelser för affärsenheterna vars utformning kan skifta men som har god säkerhet för personal och hög produktkvalitet som gemensamt och överordnat mål. Under 2017 inträffade ingen allvarlig arbetsolycka i koncernens enheter.
Bong betraktar risken för väsentliga brott mot mänskliga rättigheter som liten i såväl den egna verksamheten som hos sina viktigaste leverantörer. Barnarbete är till exempel förbjudet i lag i de länder där bolaget är verksamt. Bong anställer under inga förhållanden arbetskraft under 15 år.
Kollektivavtal är den vanligaste anställningsformen i koncernen. Bolaget anser sig ha goda relationer till fackföreningarna i respektive land. Bong betraktar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar som en självklarhet.
Bongs medarbetarpolicy och Uppförandekoden är baserade på bland annat FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Alla människors lika värde ska ligga till grund för bolagets relationer till sina anställda och deras relationer sinsemellan. Bolaget diskriminerar inte på basis av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, politisk uppfattning etc. Anställda förväntas bemöta varandra som de själva vill bli bemötta. Allvarliga övertädelserincidenter eller misstanke därom har inte kommit till bolagets kännedom under 2017.
Den största delen av inköpen av insatsvaror sker från välrenommerade företag med resursbas i Norden. Bong ställer samma krav på sina leverantörer som på sig självt i centrala hållbarhetsavseenden.
Alla former av bestickning är oacceptabla. Bong erbjuder inte och tar inte heller emot betalningar,
| Angoulème, Frankrike |
Evreux, Frankrike |
Derby, Storbritannien |
Milton Keynes, Storbritannien |
Solingen, Tyskland |
Torgau, Tyskland |
Erlangen, Tyskland |
Nybro, Sverige (Bong Retail Solutions) |
Kristianstad, Sverige |
Poznan, Polen |
Krakow, Polen |
Kohiila, Estland |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| PEFC | l | l | l | l | l | l | l | |||||
| FSC | l | l | l | l | l | l | l | l | l | l | l | |
| ISO 14001 | l | l | l | l | l | l | l | |||||
| ISO 9001 | l | l | l | l | l | l | l |
ekonomiska fördelar eller gåvor som strider mot gällande lag eller affärspraxis. Inga incidenter eller misstankar om incidenter har kommit till bolagets kännedom under 2017.
Motverkande av korruption sker på flera fronter. Bongs system för intern kontroll och riskhantering syftar bland annat till att minska risken för oegentligheter och korruption. Utfärdandet av en ny, övergripande Uppförandekod (som bland annat upprepar och inskärper förbud mot bestickning) för samtliga anställda är ett led i främjandet av etiskt sunda affärer. Sedan Uppförandekoden för leverantörer antogs i maj 2017 har Bong dessutom arbetat med att få acceptans för den hos leverantörer. Pappersleverantörer med volymer motsvarande 75 procent av Bongs inköp av finpapper hade vid utgången av 2017 skrivit under Bongs uppförandekod för leverantörer.
Konvertering av finpapper till kuvert och andra pappersprodukter (presentförpackningar och bärkassar till exempel) är grunden för Bongs verksamhet. Värdekedjan sträcker sig från skogsbruk (ursprunget till pappersråvaran) till återvinning av använda slutprodukter. Kuvert och förpackningar har miljöpåverkan i alla stadier av sin livscykel – från skötsel av skogarna till återvinning, förbränning eller deponi av färdiga produkter. Bong har bedömt att de största möjligheterna att minska koncernens påverkan på miljön ligger i att göra inköp av finpapper från välrenommerade leverantörer samt att vidta åtgärder som syftar till minskad förbrukning av energi och vatten per tillverkad enhet, minskad användning av miljöskadliga kemikalier samt lägre avfallsvolymer i de helägda anläggningarna.
Ett industriföretag av Bongs storlek och verksamhet behöver rå- och insatsvaror av skilda slag – från finpapper, elektricitet, vatten och kemikalier till kontorsförnödenheter. Bong har avtal med ett stort antal leverantörer. De viktigaste ur miljösynpunkt är leverantörer av insatsvaror till tillverkningen som svarar för 2/3 av koncernens totala inköp där finpapper utgör merparten (75 procent). Samtliga pappersleverantörer uppfyller och kan uppvisa full spårbarhet och ursprungskontroll av råvaran. Hårda miljökriterier ställs även på leverantörer av lim, färg och fönsterfilm.
I Bong-koncernen ingår tio anläggningar i Europa inom kuvert och tilltryck samt två förpackningsfabriker (se tabell ovan). Anläggningen i Nybro är inriktad på tillverkning av papperskassar och presentförpackningar (Bong Retail Solutions) och fabriken i Poznan, Polen, tillverkar bubbelpåsar. De tolv anläggningarna svarar tillsammans för den helt dominerande delen av koncernens eloch vattenförbrukning.
Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen härrör från energiförbrukning som leder till emission av koldioxid. Under senare delen av 2016 påbörjade Bong en kartläggning av förbrukningen av el i sina kuvert- och förpackningsfabriker i syfte att mäta och reducera förbrukningen. Mätningar utförda i anläggningarna visar att elförbrukningen per tillverkad enhet sjönk med 3 procent under 2017 jämfört med 2016.
Bong använder vatten i sina anläggningar för till exempel rengöring av maskiner och utrustning. Bong är angeläget om låg förbrukning och små föroreningar. Mätningar utförda i de tolv helägda anläggningarna visar att vattenförbrukningen per tillverkad enhet sjönk med 11 procent under 2017 jämfört med 2016.
Det papper som blir spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. Av anläggningarnas totala avfallsmängd går mer än 90 procent till återvinning. Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar. Farligt avfall lagras inte. Mätningar vid anläggningarna visar att avfallsmängden per tillverkad enhet sjönk med 4 procent under 2017 jämfört med 2016.
De kemikalier som används i produktionen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg samlas upp och återvinns.
Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong väljer välrenommerade transportörer som strävar efter att minska koldioxidutsläppen.
Alla pappersbruk som hanterar returpapper har inte processer för att ta emot papper som innehåller fönsterfilm och limrester. Bongs rekommendation är att kuvert sorteras som brännbart material. Bongs förpackningar kan återvinnas som pappersförpackning.
Att en anläggning är certifierad enligt ISO 14001 innebär att miljöarbetet på anläggningen drivs enligt ett ledningssystem som ställer krav på att arbetet bedrivs effektivt, att det dokumenteras och följs upp, redovisas och utvärderas. ISO 9001 är en väl etablerad standard för ledningssystem. Innebörden av att kuvert och förpackningar är märkta PEFC® och FSC® är att tillverkaren garanterar att produkterna är gjorda av råvara från skogar skötta i enlighet med de krav som ställs av PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och FSC (Forest Stewardship Council). Certifieringen av Bongs anläggningar innebär att insatsvarans ursprung kan följas och garanteras.
Bongs kuvert säljs på lokala marknader med olika miljömärkningar. För kuvert i Norden är till exempel Svanen en garanti att kuverten är tillverkade av godkända papperskvaliteter, att lim och tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret är avskiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der Blaue Engel och i Frankrike NF Environnement. Under senare år har Bong inriktat sig på EU Ecolabel som är en europeisk märkning som garanterar att produkten går att återvinna samt att utsläppen till luft och vatten har minimerats.
I linje med koncernens övergripande hållbarhetsmål har Bong UK satt miljöhänsyn i centrum för sitt hållbarhetsarbete. Enheten strävar efter minskad förbrukning av energi och vatten i sin tillverkning, fler certifieringar av anläggningar och produkter samt ökad återvinning och lägre avfallsvolymer.
Med cirka 200 anställda och två större produktionsanläggningar i Milton Keynes och Derby utgör Bong UK en betydande del av Bongkoncernen. Affärsenheten tillverkade 2,4 miljarder kuvert 2017, motsvarande knappt 20 procent av koncernens totala produktion.
Bong UK arbetar med årliga mål för certifieringar av anläggningar och produkter samt minskning av el- och vattenförbrukning.
Bong UK har upprättat följande styrdokument i syfte att styra sitt hållbarhetsarbete:
Kvalitetspolicyn sammanfattar i stort Bong UKs syn på hur den egna verksamheten ska bedrivas för att till exempel säkerställa att produkterna håller hög kvalitet och att goda kundrelationer upprätthålls.
Den övergripande kvalitetspolicyn kompletteras av mer detaljerade policyer beträffande till exempel miljö, certifieringar, avfall, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt leverantörer.
| Anläggning/ produkt |
ISO 14001 |
ISO 90011 |
FSC | PEFC | Eco label |
|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningar | |||||
| Milton Keynes | l | l | l | l | |
| Surrey Envelopes Ltd, Derby |
l2 | l | l | l | |
| Surrey Envelopes Ltd. Wimbledon (endast tilltryck) |
l | l | l | ||
| Varumärken | |||||
| Basildon Bond | et | et | l | l (arbete pågår) |
|
| Plus Fabric | et | et | l | ||
| New Guardian | et | et | l | l (arbete pågår) |
|
| et=ej tillämpligt |
Kvalitetsledningssystemet ISO 9001 är certifierat enligt den senaste standarden 9001:2015 i samtliga anläggningar. Anläggningen i Milton Keynes har nyligen genomgått certifiering för ISO 14001:2015 och motsvarande planeras för anläggningen i Derby under innevarande år.
Att produktionsanläggningarna är PEFC- och FSC-certifierade innebär att Bong UK kan garantera att kuvert tillverkas av pappersråvara som härrör från skogar som sköts ansvarsfullt.
Bong UK strävar efter att sänka energiförbrukningen. Under 2017 minskade den med 2,5 procent till följd av en rad åtgärder inom i alla anläggningar, till exempel installation av LED-belysning och sensorer.
Bong UK lägger stor vikt vid att minska avfallsmängden och har detaljerade strategier för ändamålet. Arbetet är baserat på analyser av avfallsflödena i enlighet med EUs avfallsdirektiv.
Analysen omfattar alla relevanta insatsvaror såsom lastpallar, finpapper, fönsterfilm, färg, färgpatroner etc och ger en överblick över hur avfall uppkommer, hur det kan undvikas och hur det ska hanteras när det väl uppkommer. Slutligt avfall hanteras av licensierade avfallsföretag inom ramen för ett Waste Packaging Compliance Scheme. Återvinning av förpackningsavfall resulterade 2016 i en minskning av koldioxidutsläppen till atmosfären med 263 ton.
1 ISO 9001-certifieringen uppfyller de senaste kraven i ISO 9001:2015. 2 Övergången till ISO 14001:2015 planeras ske under innevarande år. Det så kallade Avfallsdirektivet (Dir 2006/12/EG Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall) syftar till att förhindra att avfall uppstår och till att främja återanvändningen och återvinningen av avfall. Direktivet tillämpar den så kallade avfallshierarkin i fem steg, enligt vilken följande prioritetsordning i regel ska följas i avfallspolitiken: Förebyggande av uppkomst av avfall, förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, annan återvinning och bortskaffande.
Arbetsmiljöfrågor styrs av en Hälso- och säkerhetspolicy som sätter ramen för företagets arbete för säkerhet, utbildning, identifiering av arbetsmiljörisker, organisatoriskt ansvar och uppföljning av arbetet.
Bong UK strävar efter social hållbarhet i sin egen verksamhet såväl som i leverantörskedjan. Företagets CSR-policy stadgar att bolagets samtliga leverantörer ska ha policyer som säkerställer att de uppfyller samma krav som Bong UK i frågor som rör mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden.
Beträffande sina egna anställda har Bong UK till exempel ett omfattande introduktionsprogram som säkerställer att nyanställda inom loppet av den första veckan får en grundlig genomgång av de egna arbetsuppgifterna, utbildning i arbetsmiljöfrågor samt orientering och överblick över hela företaget och kunskap om innehållet i centrala policyer.
Bong UK tillverkar Basildon Bond Recycled Business Envelopes gjorda till 100 procent av återvunna icke-blekta fibrer. Basildon Bond har ett grundmurat rykte som ett av Storbritanniens mest erkända och respekterade varumärken för kuvert. Med sin släta, vita utsida och med sitt eleganta gröna foder förmedlar kuvertet miljövänlighet. Också kuvertets fönsterfilm är återvinningsbart vilket gör att kuvertet kan återvinnas i sin helhet.
Bong strävar efter att skapa en hållbar arbetsmiljö. Medarbetarpolicyn är baserad på bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och ILO:s konventioner om de mänskliga rättigheterna i arbetslivet.
Inga allvarliga arbetsolyckor har inträffat under 2017. Incidenter eller misstanke om diskriminering, särbehandling eller liknande överträdelse mot bolagets policyer i den egna verksamheten eller hos leverantörer och andra affärspartners har inte kommit till bolagets kännedom under 2017.
I syfte att stimulera unga chefsämnen och främja mångfalden i koncernen har Bong nyligen lanserat ett program där talanger från alla affärsenheter får genomgå en ledarskapsutbildning. Programmet vänder sig tilll ambitiösa och innovativa medarbetare under 35 år och pågår under hela 2018. De elva deltagarna är från Sverige, Storbritannien, Rumänien, Tyskland, Estland, Frankrike och Belgien.
| Område | Upplysningskrav enligt Årsredovisningslagen | Miljö | Sociala förhållanden och personal | Mänskliga rättigheter | Anti-korruption |
|---|---|---|---|---|---|
| Policy | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts." |
6,8 | 6,8,11 | 6,8,11 | 6,8 |
| Resultat av policyn | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva resultatet av policyn." |
9 | 8 | 8 | 9 |
| Väsentliga risker | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser." |
6,8 | Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 8. |
Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 8. |
Bolaget är exponerat för risk beträffande korruption men den bedöms inte som väsentlig. Den beskrivs på sid 9. |
| Hantering av riskerna | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva hur företaget hanterar riskerna". |
6,9 | 6,8 | 6,8 | 9 |
| Resultatindikatorer | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten." |
9 | 8 | 8 | 9 |
| Affärsmodell | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets affärsmodell". |
8 |
Siffrorna hänvisar till respektive sida i årsredovisningen.
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr. 556034-1579
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2017 på sidorna 6-12 och för att den är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Malmö den 24 april 2018 PricewaterhouseCoopers AB
Lars Nilsson Christer Olausson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| Nyckeltal | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 095 | 2 135 | 2 345 | 2 533 | 2 564 |
| Rörelseresultat, MSEK | 45 | 9 | –5 | –123 | –109 |
| Jämförelsestörande post, finansnetto, MSEK | – | 430 | – | – | – |
| Resultat efter skatt, MSEK | -9 | 297 | –64 | –150 | –141 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | 43 | 30 | –75 | 94 | –91 |
| Rörelsemarginal, % | 2,2 | 0,4 | –0,2 | –4,8 | –4,3 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,3 | 1,3 | 1,2 | 1,3 | 1,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK | 1 095 | 1 159 | 1 343 | 1 375 | 1 586 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 0,2 | 1,8 | neg | neg | neg |
| Soliditet, % | 43 | 43 | 16 | 19 | 26 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 294 | 315 | 837 | 790 | 802 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,42 | 0,45 | 2,64 | 2,09 | 1,54 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 3,2 | 5,2 | 11,9 | neg | neg |
| Medelantal anställda | 1 462 | 1 556 | 1 763 | 1 873 | 2 051 |
| Antal aktier | |||||
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 156 659 604 | 156 659 604 | 156 659 604 |
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning | 251 205 058 | 251 205 058 | 183 932 331 | 183 932 331 | 183 932 331 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 211 205 058 | 207 417 179 | 156 659 604 | 156 659 604 | 63 873 865 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 251 205 058 | 246 533 341 | 183 932 331 | 183 932 331 | 73 796 014 |
| Resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | -0,06 | 1,42 | –0,41 | –0,96 | –2,20 |
| Efter utspädning, SEK | -0,06 | 1,42 | –0,41 | –0,96 | –2,20 |
| Justerat resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | – | –0,64 | – | – | – |
| Efter utspädning, SEK | – | –0,64 | – | – | – |
| Eget kapital per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 3,30 | 3,30 | 2,02 | 2,41 | 3,33 |
| Efter utspädning, SEK | 3,30 | 3,30 | 1,95 | 2,27 | 3,06 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 0,25 | 0,26 | –0,95 | 0,62 | –0,40 |
| Efter utspädning, SEK | 0,25 | 0,26 | –0,81 | 0,53 | –0,34 |
| Övriga data per aktie | |||||
| Utdelning, SEK | 0,001 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 0,95 | 0,9 | 1,3 | 1,1 | 1,5 |
| P/E-tal, ggr | neg | 0,61 | neg | neg | neg |
| Justerat P/E-tal, ggr | – | neg | – | – | – |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 29 | 27 | 62 | 46 | 45 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 29 | 27 | 65 | 49 | 49 |
1 Styrelsens förslag. För definitioner se sidan 47.
BONGS KURSUTVECKLING 2013–2017 OCH 2017 Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2017 uppgick antalet aktier i Bong AB till 211 205 058. Vid fullt utnyttjande av utestående teckningsoptioner tillkommer ytterligare 40 miljoner aktier i bolaget.
Bong-aktien steg med 10,5 procent under 2017. Årets högsta betalkurs noterades den 27 juni 2017 och uppgick till 1,24 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,80 SEK och noterades den 17 januari 2017.
OMX Stockholm PI (ett index som avser samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) steg med 6,4 procent under 2017. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, steg med 6,8 procent. Under 2017 omsattes Bong-aktier motsvarande 29,0 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2017.
Antalet aktieägare per den 31 december 2017 uppgick till 2 364. Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 procent av röster och kapital. Svolder AB är den näst största ägaren med 7,9 procent av röster och kapital.
Redeye Henrik Alveskog 08-545 013 45 [email protected]
| Ägare | Antal aktier | Andel av röster och kapital, % |
|---|---|---|
| Holdham S.A. | 52 850 282 | 25,0 |
| Svolder AB | 16 600 000 | 7,9 |
| Theodor Jeansson | 9 700 000 | 4,6 |
| Paulsson Advisory AB | 9 126 695 | 4,3 |
| John Holtz Elvesjö | 7 008 669 | 3,3 |
| År | Händelse | Förändring av antal aktier Totalt antal aktier Kvotvärde SEK | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | Nedsättning av aktiekapital | – | 17 480 995 | 1,50 |
| 2013 | Företrädesemission | 69 923 980 | 87 404 975 | 1,50 |
| 2013 | Kvittningsemissioner | 69 254 629 | 156 659 604 | 1,50 |
| 2016 | Nedsättning av aktiekapital | – | 156 659 604 | 1,12 |
| 2016 | Konvertering av konvertibler | 27 272 727 | 183 932 331 | 1,12 |
| 2016 | Kvittningsemission | 27 272 727 | 211 205 058 | 1,12 |
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2017 – 31 december 2017 för moderbolaget och koncernen ("Bong", "Bolaget" eller "koncernen").
Bong är ett av de ledande specialförpacknings- och kuvertföretagen i Europa och erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 400 anställda i 14 länder. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap.
Under fjärde kvartalet 2017 visar statistik från FEPE att den europeiska kuvertmarknaden minskade med cirka 6 procent jämfört med samma period föregående år. Nedgången i kuvertmarknaden under 2017 är enligt FEPE omkring 5 procent jämfört med föregående år.
Priserna för råvaror har under året ökat kontinuerligt som ett resultat av den minskade kapaciteten hos pappersleverantörerna samtidigt som priserna för pappersmassa har stigit. Dessutom har kapaciteten tillfälligt reducerats ytterligare på grund av ett allvarligt maskinhaveri på en av kuvertpappersmaskinerna hos en av Bongs huvudleverantörer av papper. Denna maskin förväntas att producera med full kapacitet från och med årsskiftet. Det har därför varit nödvändigt för Bong att öka sina försäljningspriser till marknaden för att kompensera för det ökade priset på råvaror.
Under året har en viss omstrukturering av kuvertmarknaden skett. Bland annat har Mayer Kuvert stängt en av sina fabriker i Tyskland, BlessOF. På den nordiska marknaden tog InterMail beslutet att avveckla sin kuvertverksamhet, se Händelser efter rapportperiodens utgång. Bong bedömer att omstruktureringen och konsolideringen av branschen kommer att fortsätta, men i en långsammare takt än marknadsnedgången. Det kommer att vara en fortsatt stor överkapacitet på marknaden.
Medan kuvertmarknaden fortsatt minskar växer marknaden för lätta förpackningar, där Bong är närvarande, vilket är en stor och fragmenterad marknad. Lätta förpackningar representerar ca 20 procent av Bongs totala omsättning och under 2017 har Bongs försäljning av lätta förpackningar ökat med ca 4 procent jämfört med föregående år. Maskinerna för produktion av pappersbärkassar som Bong investerade i under 2016 har en stadigt ökande beläggning. Kassarna är en produkt som Bong fortsatt ser stor tillväxtpotential i till följd av det EU-direktiv från 29 april 2015 som syftar till minskad användning av plastpåsar i Europa. Direktivet innehåller mål som varje medlemsland får nå på det sätt det finner lämpligt. Förbud har redan genomförts i ett antal europeiska länder. Pappersbärkassarna i kombination med presentförpackningarna innebär också att Bong kan erbjuda ett komplett koncept till sina kunder som kan fås i en rad olika utföranden.
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 095 MSEK (2 135). Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt med 15 MSEK jämfört med 2016. Huvudorsaken till den minskade omsättningen är kuvertmarknadens fortsatta nedgång, vilket medfört både lägre volymer och pressade priser.
Trots minskad försäljning förbättrades rörelseresultatet till 45 MSEK (9) på grund av lägre kostnader som följd av genomförda strukturprogram. Under perioden har rörelseresultatet påverkats positivt av en engångsintäkt om 5 MSEK hänförlig till omförhandlade pensionsavtal i Norge. Vidare påverkades rörelseresultatet negativt av strukturkostnader i fjärde kvartalet om 5 MSEK hänförliga till ett avtal med fastighetsägaren i Norge om tidigare avslut av hyreskontrakt. Flytten av all produktion från Tønsberg i Norge till Kristianstad i Sverige slutfördes redan under det tredje kvartalet 2017. Den årliga besparingen av bägge dessa åtgärder beräknas till cirka 14 MSEK.
Finansnettot, exklusive jämförelsestörande poster, under perioden uppgick till -44 MSEK (-46). Jämförelsestörande poster för perioden 2016, som hänför sig till refinansieringstransaktionen, uppgick till 430 MSEK, not 10.
Resultatet före skatt uppgick till 1 MSEK (393) och det redovisade resultatet efter skatt blev -9 MSEK (297).
Bongs totala förpackningsförsäljning uppgick till 415 MSEK (399). Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen positivt med 3 MSEK jämfört med motsvarande period 2016.
Kassaflödet efter investeringsverksamhet uppgick under perioden till 43 MSEK (30). Årets kassaflöde har påverkats av utbetalningar för pågående strukturprogram med -20 MSEK (-25).
Likvida medel uppgick den 31 december 2017 till 124 MSEK, varav på spärrat konto 21 MSEK (90 MSEK per 31 december 2016, varav på spärrat konto 12 MSEK). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 13 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 137 MSEK (99 MSEK). Vid utgången av december 2017 uppgick koncernens eget kapital till 696 MSEK (697). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument ökade koncernens eget kapital med 5 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden uppgick till 294 MSEK (315).
Investeringsverksamheten och förvärv under perioden påverkade kassaflödet med netto -10 MSEK (-25). Bland nettoinvesteringarna ingår investering i produktionsutrustning och affärssystem för koncernen och endast mindre försäljningar av anläggningstillgångar.
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 459 (1 556). Vid utgången av december 2017 var antalet anställda 1 437 (1 507). Bong har arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation och minskningen av antalet anställda är ett resultat av genomförda strukturprogram.
I januari 2018 fattade InterMail det strategiska beslutet att upphöra med sin kuvertverksamhet i Norden och dess kuvertproduktion. Bong har beslutat att hjälpa InterMail i denna övergång. Bong kommer att leverera till InterMails kunder och för att fortsatt ge en god service även i framtiden kommer Bong att erbjuda merparten av InterMails säljpersonal i Sverige, Danmark och Finland anställning i Bong. Produktionen av kuvert kommer att ske i Bongs nuvarande fabriker. Överenskommelsen innefattar royaltybetalning från Bong till InterMail under de kommande tre åren. Transaktionen genomfördes i mars 2018.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer. I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet arbetar bolaget enligt en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike, Pirkkala i Finland och Kohila i Estland är certifierade.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Anläggningarna i Nybro i Sverige, Erlangen, Solingen, Torgau och Gersthofen i Tyskland och Milton Keynes och Derby i Strorbritannien, Angoulême och Evreux i Frankrike, Pirkkala i Finland, Kohila i Estland samt Krakow och Poznan i Polen är FSC®-certifierade.
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 6-12.
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 2,6 MSEK (0,9) och periodens resultat före skatt uppgick till -546 MSEK (310). Under perioden har resultatet belastats med en nedskrivning av aktier i dotterföretag med 526 MSEK. Jämförelsestörande poster 2016, som är att hänföra till refinansieringstransaktionen, uppgår till 229 MSEK.
Styrelsen för Bong AB föreslår att årsstämman 2018 beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör även affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien samt affärsenhetschef Bong Retail Solutions.
Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande.
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 7 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. Svolder AB är den näst största ägaren med 7,9 procent av röster och kapital. Det totala antalet aktier uppgick per den 31 december 2017 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver konsumtionen av kuvert. I Västeuropa är sambandet mellan generell ekonomisk utveckling och kuvertkonsumtion inte längre lika starkt givet den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etc som en del av digitaliseringen och internets utbredning.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertmarknaden har genomgått en konsolideringsfas sedan 2011. De tre största kuvertföretagen representerar drygt 50 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 procent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 35 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Maskinparken bestod vid årsskiftet av cirka 150 kuvertmaskiner samt cirka 100 tilltryckspressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger koncernens avskrivningskostnader.
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i Not 1.
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2017 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1% | 20 +/– |
| Volym | +/– 1% | 1 +/– |
| Papperspriser | +/– 1% | 11 -/+ |
| Lönekostnader | +/– 1% | 6 -/+ |
| Räntenivå upplåning | +/– 1%-enhet | 2 -/+ |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i november 2016 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 december 2016. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 2 400 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 17 maj 2017 i Kristianstad deltog 20 aktieägare, representerande 39 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.
Bongs huvudägare framgår under rubriken Aktien, sid 14.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2017 av sju stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med en suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2016 Christian Paulsson. Styrelsens övriga ledamöter är Mikael Ekdahl (vice ordförande), Håkan Gunnarsson, Stéphane Hamelin, Eric Joan, Stefan Lager samt Helena Persson. Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2017 (300). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2017 finns i not 4.
Född 1975. Styrelsens ordförande sedan maj 2016 och ledamot sedan 2014. Ledamot i revisionsutskottet och ordförande i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles. Vice VD och VD på affärssystemföretaget IBS AB samt VD på fondkommissionärsfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Huntway AB, Paulsson Advisory AB, Styrelseordförande i Liv ihop AB (publ).
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Cross Sportswear International AB. Styrelseledamot i Hubbr AB, IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB.
Innehav: 9 126 695 aktier genom Paulsson Advisory AB.
Född 1951. Styrelseledamot sedan 2001. Ordförande i revisionsutskottet och ledamot i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. och civilekonom, Lunds Universitet. Advokat, tidigare delägare och nu i samarbete med Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB.
Andra pågående uppdrag: Ordförande i MSAB (publ), Ordförande i AAK (publ), Ordförande i Absolent Group AB, Styrelseordförande Mikael Ekdahl AB. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Marko Group AB, Ledamot i KB Components AB.
Innehav: 60 000 aktier.
Född 1969. Styrelseledamot och VD sedan 2017. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor Degree in business administration (B Sc). CFO för Bong AB. Andra pågående uppdrag: - Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: 100 000 aktier.
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör för Bong AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Holdham S.A. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School. Andra pågående uppdrag: Verkställande direktör för Hamelin Group. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.
Född 1962. Styrelseledamot sedan 2017.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildning inom ledarskap och datalogi. Sr. VP Europe and Americas på Beijer Electronics Products AB VD för PostNord Fulfilment AB, Head of Division Fulfilment Strålfors, Senior Vice president Strålfors.
Andra pågående uppdrag: VD för Beijer Electronics
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseledamot i Centrum för Informationslogistik, styrelseledamot i PostNord Fulfilment AS, styrelseledamot i PostNord Fulfilment Sp.z.o.o och styrelseledamot i Great Rate Sweden AB. Innehav: –.
Född 1970. Styrelseledamot sedan 2015.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: B. Sc. i Human Resources Development and Labour Relations, Lunds Universitet. Innehar en HR-tjänst inom E.ON Sverige AB och har tidigare arbetat som HR-konsult, HR Director för Pergo Europe AB, HR Manager på Clinical Data Care samt varit ombudsman för Sveriges Farmacevtförbund och Akademikerförbundet SSR. Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelsesuppleant i Indus Consulting AB, Styrelseledamot i Declam AB.
Innehav: 50 000 aktier.
Född 1958. Arbetstagarrepresentant sedan 1997. Representant för Grafiska Personalklubben. Peter Harrysson avgick ur styrelsen efter rapportperiodens slut.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Retail Solutions AB. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Nybro Bostadsaktiebolag. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.
Född 1954. Arbetstagarrepresentant sedan 2008. Representant för PTK. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Innesäljare kundtjänst Bong Sverige AB. Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2017 avhöll styrelsen 12 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet. Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.
Under 2017 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
OBEROENDE LEDAMÖTER OCH NÄRVARO VID STYRELSEMÖTEN Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
| Oberoende till bolaget1 |
Oberoende till större aktieägare1 |
Närvaro styrelse sammanträden |
|
|---|---|---|---|
| Christian Paulsson | Ja | Nej | 11 st |
| Mikael Ekdahl | Ja | Ja | 8 st |
| Håkan Gunnarsson2 | Nej | Ja | 7 st |
| Stéphane Hamelin | Nej | Nej | 11 st |
| Eric Joan | Ja | Nej | 8 st |
| Stefan Lager2 | Ja | Ja | 7 st |
| Helena Persson | Ja | Ja | 12 st |
1 Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts i enlighet med Koden. 2 Ledamot av styrelsen sedan maj 2017.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den av årsstämman 2017 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Ulf Hedlundh (Svolder AB) och Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB). Stéphane Hamelin utsågs till valberedningens ordförande. Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A., Svolder AB och Paulsson Advisory AB representerade cirka 37 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare ansåg det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna var ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god funktionalitet. Valberedningen har haft två protokollförda möten samt däremellan löpande kontakt.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, Mikael Ekdahl och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2017 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian Paulsson.
Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla tillåtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatteoch värderingstjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och självständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revisionsarvode.
Revisionsutskottet har under 2017 sammanträtt tre gånger varvid alla ledamöterna deltog vid två av sammansträdena.
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 2017 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Lars Nilsson som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år med auktoriserade revisorn Christer Olausson som medrevisor. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2017 bestått av sex personer, varav en kvinna. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning.
Årsstämman 2017 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överens stämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisations struktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avse ende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med orga nisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kon troller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdel ningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Där jämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är defi nierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplane ring och prestation. Därutöver genomförs seminarier om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rap porter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 429 169 378,87 kr, balanseras i ny räkning. Se Not 35.
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lön samheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2017 lämnas till moderbolagets aktieägare. För år 2016 lämnades ingen utdelning.
| TSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 2 | 2 095 271 | 2 134 548 |
| Kostnad för sålda varor | 3–4, 6, 8 | –1 714 191 | –1 761 681 |
| Bruttoresultat | 381 080 | 372 867 | |
| Försäljningskostnader | 3–4, 6, 8 | –181 487 | –191 387 |
| Administrationskostnader | 3–6, 8 | –146 425 | –155 221 |
| Övriga rörelseintäkter | 7, 12 | 13 645 | 42 951 |
| Övriga rörelsekostnader | 7, 12 | –21 622 | –60 384 |
| Rörelseresultat | 45 191 | 8 826 | |
| Finansiella intäkter | 9, 12 | 1 509 | 2 940 |
| Finansiella kostnader | 10, 12 | –45 564 | –48 755 |
| Jämförelsestörande poster, finansiella intäkter | 10 | – | 429 892 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –44 055 | 384 077 | |
| Resultat före skatt | 1 136 | 392 903 | |
| Inkomstskatt | 11 | –9 939 | –95 779 |
| ÅRETS RESULTAT | –8 803 | 297 124 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –12 428 | 295 230 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 625 | 1 894 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| - före utspädning, SEK | 13 | –0,06 | 1,42 |
| - efter utspädning, SEK | 13 | –0,06 | 1,42 |
| - före utspädning, SEK, exklusive jämförelsestörande poster | 13 | –0,06 | –0,64 |
| - efter utspädning, SEK, exklusive jämförelsestörande poster | 13 | –0,06 | –0,64 |
| TSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | ||
| Årets resultat | -8 803 | 297 124 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning | 0 | –15 104 |
| 0 | –15 104 | |
| Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | 189 | –893 |
| Säkring av nettoinvestering | –8 441 | –11 283 |
| Valutakursdifferenser | 20 084 | 15 821 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 1 471 | 2 306 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 13 303 | –9 153 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | 4 500 | 287 971 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 875 | 287 644 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 625 | 1 894 |
| TSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 574 641 | 563 258 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 28 695 | 37 455 |
| Summa | 603 336 | 600 713 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 16 | 69 486 | 73 340 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16–17 | 105 751 | 112 910 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 26 412 | 29 263 |
| Pågående nyanläggningar inklusive förskott | 18 | 7 185 | 13 256 |
| Summa | 208 834 | 228 769 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i andra företag | 0 | 1 030 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 20 | 143 938 | 144 152 |
| Övriga långfristiga fordringar | 2 159 | 1 919 | |
| Summa | 146 097 | 147 101 | |
| Summa anläggningstillgångar | 958 267 | 976 583 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | 21 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 88 501 | 81 351 | |
| Varor under tillverkning | 3 865 | 5 172 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 96 919 | 100 025 | |
| Summa | 189 285 | 186 548 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 22 | 276 917 | 285 033 |
| Aktuell skattefordran | 22 728 | 20 866 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 23 | 6 548 | 7 717 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 48 389 | 42 555 |
| Summa | 354 582 | 356 171 | |
| Likvida medel | 25 | 124 082 | 89 859 |
| Summa omsättningstillgångar | 667 949 | 632 578 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 626 216 | 1 609 161 |
| TSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 32 | 236 549 | 236 549 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 800 088 | 803 423 | |
| Reserver | 31 | –6 052 | –19 822 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | –345 364 | –326 958 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 685 221 | 693 192 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 11 018 | 4 102 | |
| Summa eget kapital | 696 239 | 697 294 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 183 572 | 167 925 |
| Uppskjutna skatteskulder | 20 | 21 931 | 24 540 |
| Pensionsförpliktelser | 27 | 212 103 | 219 742 |
| Övriga avsättningar | 28 | 17 612 | 14 569 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 057 | 3 328 | |
| Summa långfristiga skulder | 437 275 | 430 104 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 0 | 2 942 |
| Leverantörsskulder | 240 444 | 204 116 | |
| Aktuell skatteskuld | 8 712 | 15 964 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 23 | 65 371 | 55 420 |
| Övriga avsättningar | 28 | 11 282 | 26 286 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 166 893 | 177 035 |
| Summa kortfristiga skulder | 492 702 | 481 763 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 626 216 | 1 609 161 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 234 989 | 699 320 | –25 818 | –595 113 | 3 708 | 317 086 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | 295 230 | 1 894 | 297 124 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||||||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | –15 104 | –15 104 | |||||
| –15 104 | –15 104 | ||||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | –697 | –697 | |||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | –9 128 | –9 128 | |||||
| Valutakursdifferenser | 15 821 | 15 821 | |||||
| Summa övrigt totalresultat | 31 | 5 996 | –15 104 | 0 | –9 108 | ||
| Summa totalresultat | 5 996 | 280 126 | 1 894 | 288 016 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Nyemission | 32 | 1 560 | 97 530 | 99 090 | |||
| Obligationslån | 6 573 | 6 573 | |||||
| Utdelning | – | –1 500 | –1 500 | ||||
| Emissionskostnad | -11 971 | –11 971 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1 560 | 104 103 | 0 | –11 971 | –1 500 | 92 192 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2016 | 31, 32 | 236 549 | 803 423 | –19 822 | –326 958 | 4 102 | 697 294 |
| Ingående balans per 1 januari 2017 | 236 549 | 803 423 | –19 822 | –326 958 | 4 102 | 697 294 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –12 428 | 3 625 | –8 803 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | |||||||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | –355 | –355 | |||||
| –355 | –355 | ||||||
| Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 147 | 147 | |||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | –6 573 | –6 573 | |||||
| Valutakursdifferenser | 20 196 | –112 | 20 084 | ||||
| Summa övrigt totalresultat | 31 | 13 770 | –355 | –112 | 13 303 | ||
| Summa totalresultat | 13 770 | –12 783 | 3 513 | 4 500 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Obligationslån, omvärdering | –3 335 | –3 335 | |||||
| Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande | – | –2 930 | –2 930 | ||||
| Investering av innehavare utan bestämmande inflytande | –5 623 | 6 333 | 710 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | –3 335 | 0 | –5 623 | 3 403 | –5 555 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2017 | 31, 32 | 236 549 | 800 088 | –6 052 | –345 364 | 11 018 | 696 239 |
| TSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 45 191 | 8 826 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 46 152 | 51 818 | |
| Erhållna räntor | 182 | 259 | |
| Erlagda räntor | –12 904 | –27 735 | |
| Erhållna finansiella intäkter | 1 327 | 2 681 | |
| Erhållna finansiella kostnader | –4 848 | –3 261 | |
| Skatt, betald | –18 622 | –5 402 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 33 | –19 143 | –3 967 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 37 335 | 23 219 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 553 | 28 505 | |
| Kortfristiga fordringar | 2 079 | 16 447 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | 9 885 | –13 990 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 52 828 | 54 181 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | –15 261 | –27 703 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 5 264 | 3 427 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –9 997 | –24 276 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | 42 831 | 29 905 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Amortering av lån | – | –195 000 | |
| Förändring av checkräkningskredit | –2 967 | 10 292 | |
| Förändring övriga långfristiga skulder | –1 376 | – | |
| Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande | –2 930 | –1 500 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –7 273 | –186 208 | |
| Årets kassaflöde | 32 582 | –156 303 | |
| Likvida medel vid årets början | 89 859 | 244 309 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 641 | 1 853 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 124 082 | 89 859 |
| TSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 2 | 2 555 | 924 |
| Administrationskostnader | 4-5, 7 | –14 590 | –8 034 |
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 43 | 11 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | –34 | –49 |
| Rörelseresultat | 2 | –12 027 | –7 148 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 40 | -525 995 | 64 123 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 24 604 | 39 614 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –32 788 | –15 075 |
| Jämförelsestörande poster, finansiella kostnader | 10 | – | 228 477 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –534 179 | 317 139 | |
| Resultat före skatt | –546 206 | 309 991 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | 0 | –15 940 |
| ÅRETS RESULTAT | –546 206 | 294 051 |
| TSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat |
–546 206 | 294 051 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | – | – |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | – | – |
| Övrigt totalresultat efter skatt | – | – |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –546 206 | 294 051 |
| TSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterbolag | 19 | 500 404 | 1 026 884 |
| Andelar i andra företag | – | 1 000 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 20 | 31 324 | 31 324 |
| Fordringar hos dotterbolag | 504 765 | 504 765 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 036 493 | 1 563 973 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos dotterföretag | 0 | 1 381 | |
| Aktuell skattefordran | 70 | 24 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 23 | 347 | – |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 325 | 147 |
| Summa | 742 | 1 552 | |
| Kassa och bank | 31 477 | 12 029 | |
| Summa omsättningstillgångar | 32 219 | 13 581 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 068 712 | 1 577 554 |
| TSEK | Not | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 32 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 236 549 | 236 549 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 386 507 | 389 842 | |
| Balanserad vinst | 585 534 | 291 483 | |
| Årets resultat | –546 206 | 294 051 | |
| Summa fritt eget kapital | 425 835 | 975 376 | |
| Summa eget kapital | 662 384 | 1 211 925 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 184 422 | 168 499 | |
| Övriga skulder | 0 | 0 | |
| Summa långfristiga skulder | 26 | 184 422 | 168 499 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 563 | 173 | |
| Skulder till dotterbolag | 207 705 | 195 212 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 23 | 11 134 | 545 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 2 504 | 1 200 |
| Summa kortfristiga skulder | 221 906 | 197 130 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 068 712 | 1 577 554 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | |||||
| TSEK | Not | Aktiekapital | Överkursfond | vinst inkl. årets resultat |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 234 989 | 297 710 | 291 483 | 824 182 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | 294 051 | 294 051 | |||
| Summa totalresultat | 294 051 | 294 051 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Nedsättning av aktiekapital | -59 531 | 59 531 | 0 | ||
| Nyemission genom kvittning | 30 545 | 36 363 | 66 908 | ||
| Nyemission genom kvittning | 30 545 | 1 636 | 32 181 | ||
| Obligationslån | 6 573 | 6 573 | |||
| Transaktionskostnad | –11 971 | –11 971 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1 560 | 92 132 | 0 | 93 692 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2016 | 31, 32 | 236 549 | 389 842 | 585 534 | 1 211 925 |
| Ingående balans per 1 januari 2017 | 236 549 | 389 842 | 585 534 | 1 211 925 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | –546 206 | –546 206 | |||
| Summa totalresultat | –546 206 | –546 206 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Obligationslån, omvärdering | –3 335 | –3 335 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | –3 335 | –3 335 | |||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2017 | 31, 32 | 236 549 | 386 507 | 39 328 | 662 384 |
| TSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –12 027 | –7 148 | |
| Erhållna räntor | 24 604 | 39 609 | |
| Erlagda räntor | –10 000 | –20 000 | |
| Erlagda finansiella kostnader | –191 | –4 710 | |
| Skatt, betald | –40 | –24 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 33 | 5 348 | 7 487 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | 7 694 | 15 214 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | –526 | 11 908 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | 12 280 | 174 219 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 19 448 | 201 341 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förändring av långfristiga fordringar | – | 15 057 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | – | 15 057 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | 19 448 | 216 398 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Upptagna lån | – | –9 531 | |
| Amortering av lån | – | –195 000 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | – | –204 531 | |
| Årets kassaflöde | 19 448 | 11 867 | |
| Likvida medel vid årets början | 12 029 | 157 | |
| Kursdifferens i likvida medel | – | 5 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 31 477 | 12 029 |
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Storbritannien, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Ryssland och Rumänien. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 12 april 2018 för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill, 20 Uppskjutna skatter och 27 Pensionsförpliktelser.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till VD och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
| Byggnader | 25–33 år |
|---|---|
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10–15 år |
| Inventarier, verktyg, installationer, | |
| fordon och datorutrustning | 5–10 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3–8 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/ skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv i övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
IInom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27 Pensionsförpliktelser.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelnings intäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verk ligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redo visas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknip pade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upp lösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstru ment som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade fram tida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstill gångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimilease avgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under res pektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de upp kommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa flödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföreta gets aktieägare.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall til l lämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncern redovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotter bolag.
Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
Under 2017 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 89 (89) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 61 (59) procent i EUR, 18 (20) procent i GBP, 11 (11) procent i SEK, samt 9 (10) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder förändras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt. På grund av avtal med obligationsinnehavarna har det inte funnits möjlighet att följa finanspolicyn varför styrelsen beviljat avsteg från den.
Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som 2017, förändrats med +11/-11 MSEK (+14/-14) exklusive valutasäkringar. Utestående valutasäkringar redovisas i tabell nedan.
10% förändring
| EUR | SEK | |
|---|---|---|
| EUR/NOK | 73,8 | 726 |
| EUR/SEK | 141,2 | 1 390 |
| EUR/GBP | 801,2 | 7 887 |
| EUR/PLN | 5,6 | 55 |
| EUR/RON | 96,8 | 953 |
| Totalt | 1 118,6 | 11 011 |
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 0,6 MSEK (0,6) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder.
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2017, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +3,8/-3,8 MSEK (+1,8/-1,8), som en följd av omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB.
Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen och utlåning och eget kapital i utländsk konvertibel valuta kurssäkras till viss del.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +70,4/-70,4 MSEK (+79,7/-79,7) till följd av vinster/förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -0,3/+0,3 MSEK (+0,03/-0,03) och eget kapital skulle öka/ minska med +10,4/-10,4 MSEK (+10,2/-10,2).
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor.
Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 200 MSEK som gavs ut den 21 december 2015 med tre års löptid. Lånet löper med fast ränta om 10 procent som erläggs i juni och december. Ytterligare upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning.
Koncernen har ingen betydande ränterisk.
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 23 procent (23) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 10 procent (10). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, franska, polska och engelska bolag.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.
Under 2017 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till cirka 0,1 procent (0,1).
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22.
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 124 MSEK (90), hänförligt till likvida medel varav 21 MSEK på spärrat konto (90 varav 12 MSEK på spärrat konto) och derivatinstrument med marknadsvärde 0 MSEK (-0,3).
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt överväldigande delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen.
Bongs emitterade säkerställda obligationer om 200 MSEK har en treårig löptid och en fast årlig ränta om 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt vilken räntetäckningsgrad koncernen måste uppnå.
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 213 MSEK (212), varav beviljade outnyttjade krediter till 13 MSEK (9).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov. Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallo-
dagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:
| 2017 | 2016 |
|---|---|
| 43 | 43 |
| 294 | 315 |
| 0,42 | 0,45 |
| 3,2 | 5,2 |
Valutakursvinster och -förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet. Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Koncernen nettoredovisar inte finansiella tillgångar och skulder.
Då det långfristiga lånets återstående löptid är begränsad bedöms det verkliga värdet inte avvika från det bokförda värdet.
| Per 31 december 2017 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 200 000 | |||
| Checkräkningskrediter | 0 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 222 | 304 | 276 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 454 168 | |||
| Per 31 december 2016 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 200 000 | |||
| Checkräkningskrediter | 2 942 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 351 | 418 | 540 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 407 204 |
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Kuvert Förpackningar | Kuvert Förpackningar | ||
| Sverige | 114 326 | 43 076 | 129 838 | 47 092 |
| Norden och Baltikum | 181 128 | 40 746 | 192 192 | 45 608 |
| Centraleuropa | 558 311 | 139 129 | 555 230 | 139 169 |
| Frankrike och Spanien | 404 254 | 97 337 | 425 120 | 70 441 |
| Storbritannien | 297 764 | 65 430 | 311 786 | 72 183 |
| Ryssland/Östeuropa | 65 459 | 9 551 | 61 438 | 6 248 |
| Övriga | 59 522 | 19 359 | 52 922 | 18 078 |
| Totalt | 1 680 764 | 414 628 1 728 526 | 398 819 |
| Anläggningstillgångar | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Sverige | 175 719 | 182 466 |
| Norden och Baltikum | 114 046 | 115 702 |
| Centraleuropa | 205 188 | 204 132 |
| Frankrike och Spanien | 218 960 | 223 604 |
| Storbritannien | 81 540 | 83 834 |
| Ryssland/Östeuropa | 16 717 | 19 744 |
| Totalt | 812 170 | 829 482 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6) | 46 152 | 51 818 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4) | 560 881 | 588 029 |
| Förändringar i lager av färdiga varor | ||
| och produkter i arbete | 13 891 | 20 657 |
| Råmaterial | 990 868 | 995 811 |
| Transportkostnader | 112 131 | 109 356 |
| Övriga kostnader | 318 180 | 342 618 |
| Summa kostnader för sålda varor, | ||
| försäljnings- och administrationskostnader | 2 042 103 | 2 108 289 |
| 2017 | 2016 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
||
| Sverige1 | 151 | 98 | 147 | 105 | ||
| Tyskland | 374 | 158 | 381 | 190 | ||
| Frankrike | 298 | 209 | 309 | 199 | ||
| Storbritannien | 225 | 166 | 231 | 169 | ||
| Polen | 159 | 107 | 165 | 100 | ||
| Ryssland | 99 | 57 | 109 | 40 | ||
| Estland | 72 | 34 | 88 | 35 | ||
| Finland | 28 | 15 | 36 | 22 | ||
| Norge | 22 | 19 | 31 | 19 | ||
| Luxemburg | – | – | 26 | 16 | ||
| Danmark | 7 | 3 | 9 | 8 | ||
| Spanien | 10 | 3 | 9 | 7 | ||
| Belgien | 9 | 5 | 8 | 2 | ||
| Rumänien | 5 | 4 | 4 | 3 | ||
| Nederländerna | – | – | 3 | 2 | ||
| Totalt | 1 459 | 878 | 1 556 | 917 |
Varav moderbolaget en anställd man.
1
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||||||
| Totalt varav män |
Totalt varav män |
Totalt varav män |
Totalt varav män |
||||||
| Styrelseledamöter VD och andra ledande |
40 | 34 | 48 | 42 | 7 | 6 | 5 | 4 | |
| befattningshavare | 29 | 28 | 32 | 30 | 2 | 1 | 1 | 1 |
Årsstämman 2017 beslutade om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande: Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f.n. utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien, affärsenhetschef Frankrike och Spanien samt affärsenhetschef Retail.
Ersättningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen ska kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen ska ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner ska i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande.
Löner, ersättningar och sociala kostnader
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |||||||||
| Löner | Sociala | Varav | Löner | Sociala | Varav | Löner | Sociala | Varav | Löner | Sociala | Varav | |
| och ersätt | kost | pensions | och ersätt | kost | pensions | och ersätt | kost | pensions | och ersätt | kost | pensions | |
| ningar | nader | kostnader | ningar | nader | kostnader | ningar | nader | kostnader | ningar | nader | kostnader | |
| Totalt | 463 656 | 111 115 | 15 233 | 464 289 120 379 | 23 344 | 5 781 | 3 886 | 2 019 | 2 223 | 1 138 | 502 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | |||||
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|||
| Totala ersättningar | 4 689 | 1 092 | 2 223 | 0 |
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättningsoch uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget ska uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna ska gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2017 (250). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman samt för uppdrag i revisionsutskottet 50 TSEK (50). Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2017 utgått med sammanlagt 800 TSEK (600). Ledamoten Mikael Ekdahl har erhållit 250 TSEK (250). Beloppet utgör styrelsearvode 150 TSEK (150) och arvode för ordförande i revisionsutskottet 100 TSEK (100). Ledamoten Stefan Lager har erhållit 100 TSEK (0). Ledamoten Eric Joan har erhållit 150 TSEK (200), Stéphane Hamelin har erhållit 150 TSEK (0) och Helena Persson 150 TSEK (150). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2017 har utgått för Håkan Gunnarsson en fast lön inklusive ersättning för semester om 3 388 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 84 TSEK. Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. För 2017 har en rörlig ersättning om 660 utgått. Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 300 TSEK avseende 2016. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 30% av den fasta lönen. Under 2017 har pensionspremie utgått med 1 040 TSEK . Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 18 månader. Vid uppsägning från verställande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.
Till övriga fem befattningshavare i ledningsgruppen har under 2017 utgått en sammanlagd fast lön om 7 469 TSEK (7 743) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 426 TSEK (310) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För 2017 har en rörlig ersättning på 1 750 TSEK utgått (95). Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2016 om 1 514 TSEK (300). Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2017 har pensionspremie utgått med 991 TSEK (616). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.
Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| PwC | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Revisionsuppdrag | 3 477 | 3 421 | 860 | 186 |
| Revisionsverksamhet | ||||
| utöver revisionsuppdraget | – | 169 | 0 | 169 |
| Skatterådgivning | 59 | 312 | 33 | 72 |
| Övriga tjänster | 604 | 717 | 326 | 502 |
| Totalt | 4 140 | 4 619 | 1 219 | 929 |
| KPMG | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Revisionsuppdrag | 173 | 190 | – | – |
| Revisionsverksamhet | – | |||
| utöver revisionsuppdraget | 96 | 75 | – | |
| Skatterådgivning | 48 | 47 | – | – |
| Övriga tjänster | 0 | 0 | – | – |
| Totalt | 317 | 312 | – | – |
| Övriga | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Revisionsuppdrag | 59 | 64 | – | – |
| Revisionsverksamhet | – | |||
| utöver revisionsuppdraget | 270 | 114 | – | |
| Övriga tjänster | 29 | 28 | – | – |
| Totalt | 358 | 206 | – | – |
| Fördelade per anläggningstillgång | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar | 11 293 | 11 589 |
| Byggnader och markanläggningar | 5 035 | 4 442 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 22 767 | 28 282 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 7 057 | 7 505 |
| Totalt | 46 152 | 51 818 |
| Fördelade per funktion | 2017 | 2016 |
| Kostnad för sålda varor | 31 913 | 37 283 |
| Försäljningskostnader | 3 696 | 3 973 |
| Administrationskostnader | 10 543 | 10 562 |
| Totalt | 46 152 | 51 818 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Valutakursvinster på operativa fordringar och skulder |
10 560 | 39 763 | 37 | 11 |
| Vinst vid försäljning av anläggnings tillgångar |
3 085 | 3 188 | – | 0 |
| Totalt | 13 645 | 42 951 | 37 | 11 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Rörelsekostnader | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Strukturkostnader och övriga avsättningar |
–8 036 | –18 242 | – | 0 |
| Valutakursförluster på operativa fordringar och skulder |
–13 422 | –40 326 | 5 | 49 |
| Förlust vid försäljning av anläggnings tillgångar |
–164 | –1 816 | – | 0 |
| Totalt | –21 622 | –60 384 | 5 | 49 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 51 919 | 60 473 |
| Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år |
112 589 | 135 275 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 35 186 | 53 456 |
| Totalt | 199 694 | 249 204 |
| Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har erlagts med följande belopp: |
53 689 | 60 727 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Ränteintäkter | 182 | 259 | – | – |
| Valutakursvinster på finansiella poster |
1 327 | 2 681 | – | – |
| Finansiella intäkter, koncernföretag |
– | – | 24 604 | 39 608 |
| Finansiella intäkter, övriga |
– | – | – | 1 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster |
– | – | – | 5 |
| Totalt | 1 509 | 2 940 | 24 604 | 39 614 |
Under motsvarande period 2016 slutförde Bong sina förvärv av sina långivande bankers fordringar om sammanlagt 602,1 MSEK varav 429,9 MSEK påverkat finansiella intäker och kostnader och 85 MSEK har kostnadsförts som skattekostnad avseende uppskjutna skattefordringar på förlustavdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Nedskrivning av innehav av andelar i andra företag |
0 | –2 395 | – | – |
| Räntedel i årets pensionskostnader |
–2 793 | –2 793 | – | – |
| Räntekostnader, övriga |
–25 334 | –24 942 | –20 000 | –18 111 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster |
–1 513 | –2 534 | –6 | –11 029 |
| Övriga finansiella kostnader |
–15 924 | –16 091 | –12 782 | 14 065 |
| Totalt | –45 564 | –48 755 | –32 788 | –15 075 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |||
| Aktuell skatt | –9 805 | –7 966 | – | – | ||
| Uppskjuten skatt | –134 | –87 813 | 0 | –15 940 | ||
| Totalt | –9 939 | –95 779 | 0 | –15 940 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||
| Resultat före skatt | 1 136 | 392 903 | –546 206 | 309 991 | |
| Beräknad svensk | |||||
| inkomstskatt, 22% (22) | –250 | –86 439 | 120 165 | -68 198 | |
| Inkomstskatt beräknad | |||||
| enligt nationella skatte | |||||
| satser för respektive land | –125 | –46 532 | |||
| Skatt avseende: - justering av tidigare |
|||||
| års skatt | –134 | –107 | – | – | |
| - ej skattepliktiga | |||||
| intäkter/övriga ej | |||||
| avdragsgilla kostnader | 932 | 122 344 | –115 839 | 58 469 | |
| - utdelning från dotterbolag |
13 306 | 14 107 | |||
| Utnyttjande av tidigare ej redovisade förlustavdrag |
5 740 | 0 | – | – | |
| Skatteeffekt av ej | |||||
| redovisat förlustavdrag | –16 102 | – | –17 632 | ||
| Omvärdering av | |||||
| uppskjuten skatt | |||||
| - nedskrivning | 0 | –85 045 | – | –20 318 | |
| Skatt enligt resultat | |||||
| räkningen | –9 939 | –95 779 | 0 | –15 940 |
| Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande |
2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 9 982 | 39 763 |
| Övriga rörelskostnader | –11 729 | –40 326 |
| Finansiella intäkter | 1 327 | 2 681 |
| Finansiella kostnader | –1 513 | –2 534 |
| Totalt | –1 933 | –416 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare |
–12 428 | 295 230 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) |
211 205 | 207 417 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –0,06 | 1,42 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | –12 428 | 295 230 |
| Jämförelsestörande poster, finansiella kostnader | – | –429 892 |
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets | ||
| aktieägare | –12 428 | –134 662 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 211 205 | 207 417 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –0,06 | –0,64 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har potentiella stamaktier i form av optioner. Antalet optioner uppgår till högst 40 000 000. Varje teckningsoption medför rätt att teckna en aktie i Bong. Samtliga optioner tecknades innan den 29 februari 2016. Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna skall ske senast den 1 februari 2019. Vid aktieteckning skall priset per aktie vara 1,15 SEK. Bongaktiens snittpris under året har understigit 1,15 SEK varför ingen hänsyn tas till utspädningseffekten.
| Utgående anskaffningsvärden | 574 641 | 563 258 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | 11 383 | 6 112 |
| Ingående anskaffningsvärden | 563 258 | 557 146 |
| 2017 | 2016 |
Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer ha en begränsad tillväxt. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,3 procent efter skatt (13,2 procent före skatt) och en negativ tillväxttakt under de tre första åren i prognosperioden om i genomsnitt -2,1 procent. Därefter har antagits en tillväxt i samma storleksordning för de två sista åren. En uthållig tillväxttakt om 1 procent har antagits. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (13,2 procent före skatt) och en utveckling understigande årets beräkning antogs med en tillväxt om 1 procent i slutet av femårsperioden.
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet. Nedskrivningstestet visar att en nedskrivning av goodwillvärden inte är erforderlig.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.
Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling.
För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en uthållig tillväxttakt om 1,0 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,3 procent använts (13,2 procent före skatt), vilket är samma som föregående år.
Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 103 MSEK.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 89 344 | 91 345 |
| Inköp | 273 | 0 |
| Försäljning/utrangering | –5 107 | –4 680 |
| Omklassificeringar | 2 345 | 1 974 |
| Valutakursdifferenser | 1 176 | 705 |
| Utgående | 88 031 | 89 344 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –51 889 | –44 220 |
| Försäljningar/utrangeringar | 5 116 | 4 680 |
| Valutakursdifferenser | –1 270 | –760 |
| Årets avskrivningar | –11 293 | –11 589 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –59 336 | –51 889 |
| Utgående planenligt restvärde | 28 695 | 37 455 |
Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror.
| Byggnader, mark och markanläggning | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 170 144 | 160 195 |
| Inköp | 257 | 267 |
| Försäljning/utrangering | –135 | –817 |
| Omklassificeringar | 137 | –76 |
| Valutakursdifferenser | 3 444 | 10 575 |
| Utgående anskaffningsvärden | 173 847 | 170 144 |
| Ingående ackumulerade | ||
| avskrivningar/nedskrivningar | –96 804 | –88 315 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 807 |
| Valutakursdifferenser | –2 522 | –4 854 |
| Årets avskrivningar/nedskrivningar | –5 035 | –4 442 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –104 361 | –96 804 |
| Utgående planenligt restvärde | 69 486 | 73 340 |
| Varav mark | 8 971 | 8 849 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2017 | 2016 |
| Ingående anskaffningsvärden | 658 551 | 669 791 |
| Inköp | 6 773 | 11 519 |
| Försäljning/utrangering | –53 230 | –59 024 |
| Omklassificeringar | 8 734 | 3 861 |
| Valutakursdifferenser | 30 012 | 32 404 |
| Utgående anskaffningsvärden | 650 840 | 658 551 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –545 641 | –544 561 |
| Försäljningar/utrangeringar | 51 241 | 57 199 |
| Valutakursdifferenser | –27 922 | –29 997 |
| Årets avskrivningar | –22 767 | –28 282 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –545 089 | –545 641 |
| Utgående planenligt restvärde | 105 751 | 112 910 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2017 | 2016 |
| Ingående anskaffningsvärden | 179 127 | 174 192 |
| Inköp | 2 790 | 4 222 |
| Försäljning/utrangering | –18 103 | –4 060 |
| Omklassificeringar | 885 | –1 450 |
| Valutakursdifferenser | 4 310 | 6 223 |
| Utgående anskaffningsvärden | 169 009 | 179 127 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –149 864 | –141 321 |
| Försäljningar/utrangeringar | 17 911 | 3 961 |
| Valutakursdifferenser | –3 587 | –5 338 |
| Omklassificeringar | 0 | 339 |
| Årets avskrivningar | –7 057 | –7 505 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –142 597 | –149 864 |
| Utgående planenligt restvärde | 26 412 | 29 263 |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter
| Totalt | 998 | 926 |
|---|---|---|
| Senare än ett men inom fem år | 580 | 525 |
| Inom ett år | 418 | 401 |
| 2017-12-31 | 2017-12-31 | |
| Nominella värden |
Nuvärden |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter
| Nominella värden |
Nuvärden | |
|---|---|---|
| 2016-12-31 2016-12-31 | ||
| Inom ett år | 1 351 | 1 297 |
| Senare än ett men inom fem år | 958 | 853 |
| Totalt | 2 309 | 2 150 |
Posten avser framförallt bilar.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 13 256 | 4 905 |
| Under året nedlagda kostnader | 6 109 | 11 695 |
| Omklassificeringar | –12 101 | –4 309 |
| Valutakursdifferenser | –79 | 965 |
| Utgående balans | 7 185 | 13 256 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1 026 883 | 1 026 883 |
| Nedskrivningar | –526 480 | – |
| Utgående balans | 500 403 | 1 026 883 |
Vid årlig bedömning av värdet på innehav i dotterbolag har nedskrivning gjorts på aktierna i Bong International AB.
| Bolag | Säte | Antal aktier | Andel av kapital, % | |
|---|---|---|---|---|
| Bong International AB | 556044-3573 | Kristianstad, Sverige | 1 501 000 | 100 |
| Bong GmbH | HRB 1646 | Solingen, Tyskland | 1 | 100 |
143 938 144 152
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter kvittning återstår beloppen nedan.
Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till:
| Uppskjuten skattefordran | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Förlustavdrag | 123 282 | 125 163 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 422 | 6 119 |
| Pensioner | 15 808 | 13 766 |
| Övriga temporära skillnader | –1 574 | –896 |
| Uppskjuten skatteskuld | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 065 | 15 452 |
| Materiella anläggningstillgångar | 7 540 | 8 441 |
| Övriga temporära skillnader | –674 | 647 |
| Totalt | 21 931 | 24 540 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.
Oredovisade skattefordringar uppgår till 48 165 (92 891) och merparten är inte tidsbegränsade.
Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande:
| Vid årets slut | 123 282 | 125 163 |
|---|---|---|
| Redovisning i resultaträkningen | –2 890 | –80 787 |
| Valutakursdifferenser | 1 009 | 521 |
| Vid årets början | 125 163 | 205 429 |
| Förlustavdrag | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | –2 322 | –6 849 |
| Valutakursdifferenser | –271 | 631 |
| Redovisning i resultaträkningen | 1 475 | 3 896 |
| Vid årets slut | –1 118 | –2 322 |
| Pensioner | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 13 766 | 20 310 |
| Valutakursdifferenser | 2 099 | –5 364 |
| Redovisning i resultaträkningen | 298 | –1 064 |
| Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad | ||
| anställning | –355 | –116 |
| Vid årets slut | 15 808 | 13 766 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | –15 452 | –16 105 |
| Valutakursdifferenser | 643 | 1 538 |
| Redovisning i resultaträkningen | –256 | –885 |
| Vid årets slut | –15 065 | –15 452 |
| Övriga temporära skillnader | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | –1 543 | –1 586 |
| Valutakursdifferenser | –2 422 | 2 490 |
| Redovisning i resultaträkningen | 1 239 | –8 973 |
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt | ||
| totalresultat | 1 826 | 6 526 |
| Vid årets slut | –900 | –1 543 |
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 990 868 TSEK (995 811). Av varulagervärdet har 19 599 TSEK (0) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med -289 TSEK (346).
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 282 115 | 293 116 |
| Avgår reservering för värdeminskning | ||
| i fordringar | –5 198 | –8 083 |
| Kundfordringar – netto | 276 917 | 285 033 |
| Redovisade belopp, per valuta, för | ||
| koncernens kundfordringar är följande | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
| SEK | 29 806 | 27 157 |
|---|---|---|
| GBP | 123 772 | 131 633 |
| EUR | 88 639 | 90 551 |
| Andra valutor | 34 700 | 35 692 |
| Summa | 276 917 | 285 033 |
| Geografisk fördelning av kundfordringar: | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Sverige | 43 539 | 35 467 |
| Övriga Norden och Baltikum | 11 434 | 21 801 |
| Centraleuropa | 89 166 | 86 744 |
| Frankrike och Spanien | 37 476 | 40 827 |
| Storbritannien | 88 949 | 90 684 |
| Ryssland / Östeuropa | 6 353 | 9 510 |
| Summa | 276 917 | 285 033 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar är som följer: |
2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 8 083 | 7 603 |
| Reservering för osäkra fordringar Fordringar som har skrivits bort |
877 | 3 946 |
| under året som ej indrivningsbara (–) Återförda outnyttjade belopp |
–2 587 –1 014 |
–2 675 –1 131 |
| Valutakursdifferens | –161 | 340 |
| Per 31 december | 5 198 | 8 083 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till motpartens betalningshistorik.
| Betalningshistorik motparter | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Grupp 1 nya kunder | 1 064 | 1 494 |
| Grupp 2 befintliga kunder utan | ||
| tidigare betalningsförsummelser | 271 904 | 277 775 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa | ||
| tidigare uteblivna betalningar där alla | ||
| uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 3 949 | 5 764 |
| Summa kundfordringar | 276 917 | 285 033 |
Per 31 december 2017 var kundfordringar uppgående till 27 097 TSEK (30 449) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
| Summa | 27 097 | 30 449 |
|---|---|---|
| Mer än 6 månader | 2 089 | 4 645 |
| 3 till 6 månader | 1 199 | 2 358 |
| Mindre än 3 månader | 23 809 | 23 446 |
| Åldersanalys | 2017-12-31 2016-12-31 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 2016-12-31 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar |
6 548 | 7 717 | 347 | 0 |
| Totalt | 6 548 | 7 717 | 347 | 0 |
| Övriga kortfristiga skulder | Koncernen | Moderbolaget | ||
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Övriga kortfristiga skulder |
65 371 | 55 420 | 11 134 | 545 |
| Totalt | 65 371 | 55 420 | 11 134 | 545 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Förutbetalda räntor | 488 | 993 | – | 0 |
| Övriga förutbetalda kostnader |
8 506 | 9 147 | – | – |
| Upplupna leverantörs bonusar |
7 730 | 8 053 | – | – |
| Övriga upplupna intäkter |
31 665 | 24 362 | 325 | 147 |
| Totalt | 48 389 | 42 555 | 325 | 147 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Lönerelaterade | ||||
| upplupna kostnader | 71 712 | 73 052 | 2 221 | 329 |
| Upplupna räntor | 10 179 | 373 | 0 | 0 |
| Upplupna kundbonusar | 49 251 | 71 097 | – | – |
| Övriga upplupna | ||||
| kostnader | 35 751 | 32 513 | 283 | 871 |
| Totalt | 166 893 | 177 035 | 2 504 | 1 200 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Likvida medel | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
| Likvida medel | 102 758 | 77 859 | 10 153 | 29 |
| Varav på spärrat konto | 21 324 | 12 000 | 21 324 | 12 000 |
| Summa | 124 082 | 89 859 | 31 477 | 12 029 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristiga lån | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
| Obligations- och konvertibellån |
183 572 | 167 925 | 184 422 | 168 499 |
| Total | 183 572 | 167 925 | 184 422 | 168 499 |
Obligationslånet löper med 10 procent ränta med förfallodagar 0630 och 1230 fram till 2018-12-21. I samband med emissionen av obligationslånet tilldelades obligationsinnehavarna även aktier samt optioner utan vederlag till ett totalt värde av 37,3 MSEK. Obligationsinvesterarna erhöll i enlighet med villkoren för obligationsemissionen 50 000 teckningsoptioner och 28 935 aktier i Bong per obligation. Totalt emitterades 40 miljoner teckningsoptioner (med en löptid på tre år, som vardera berättigar att teckna en aktie i Bong till en teckningskurs om 1,15 SEK per aktie) till obligationsinvesterarna och totalt cirka 23 miljoner aktier överfördes till obligationsinvesterarna.
Detta har bedömts vara en sammansatt transaktion där likviden för obligationslånet ska fördelas, baserat på marknadsvärde, till respektive finansiellt instrument som obligationsinnehavaren erhållit. Därmed har totalt 37,3 MSEK av den totala likviden allokerats till aktier och optioner, vilket redovisas i eget kapital och motsvarande belopp har reducerat lånets värde. Mellanskillnaden, dvs ovanstående belopp, mellan bokfört värde på lånet vid emissionstidpunkten och det nominella värdet periodiseras ut under obligationslånets löptid som en finansiell kostnad som belastar resultaträkningen respektive eget kapital.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga lån | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
| Checkräkningskrediter | 0 | 2 942 | – | – |
| Total | 0 | 2 942 | 0 | 0 |
| Summa upplåning | 183 572 | 170 867 | 184 422 | 168 499 |
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 | ||||
| Mellan 1 och 2 år | 183 572 | 167 925 | 184 422 | 168 499 |
| Mellan 2 och fem år | – | – | – | – |
| Mer än 5 år | – | – | – | – |
| Total | 183 572 | 167 925 | 184 422 | 168 499 |
Vid obligationslånets förfall kommer den bokförda skulden att uppgå till 200 000 TSEK.
| Effektiv ränta på balansdagen var som följer: | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 1,30% | 0,78% |
| Annan upplåning | 10,00% | 10,00% |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/ EBITDA.
| Summa | 183 572 | 170 867 |
|---|---|---|
| EUR | 0 | 2 942 |
| SEK | 183 572 | 167 925 |
| Redovisade belopp, per valuta, är som följer: | 2017-12-31 | 2016-12-31 |
Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter:
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
|---|---|---|
| Rörlig ränta: | ||
| – löper ut efter mer än ett år | 12 797 | 5 655 |
| Fast ränta: | ||
| löper ut efter mer än ett år | – | 3 821 |
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland och Norge och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. Knappt hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder.
| Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande | Nuvärdet av förpliktelsen |
Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2016 | 247 831 | 46 536 | 201 295 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 680 | 1 680 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 5 531 | 822 | 4 709 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | –214 | –214 | |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) | – | 360 | –360 |
| - (Vinst)/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 32 | – | 32 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | 17 077 | – | 20 024 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | –324 | – | –324 |
| Valutakursdifferenser | 7 556 | 2 248 | 5 307 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren | – | 12 408 | –12 408 |
| - Anställda som omfattas av planen | 7 | 7 | 0 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Utbetalda ersättningar | –14 665 | –14 665 | 0 |
| Per 31 december 2016 | 264 510 | 47 716 | 216 795 |
| Per 1 januari 2017 | 267 457 | 47 716 | 219 742 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 714 | 1 714 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 3 499 | 101 | 3 397 |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) | – | 179 | –179 |
| - (Vinst)/ förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 0 | – | 0 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | 1 271 | – | 1 271 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | –2 061 | – | -2 061 |
| Valutakursdifferenser | 2 699 | –304 | 3 002 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren | – | 10 439 | –10 439 |
| - Anställda som omfattas av planen | 2 | 2 | 0 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Utbetalda ersättningar | –11 183 | –11 183 | 0 |
| - Regleringar | –30 010 | –25 241 | –4 769 |
| Per 31 december 2017 | 233 388 | 21 708 | 211 680 |
| Utgående balans pensionsskuld | 212 103 | 219 742 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 423 | 2 947 |
| Underskott i fonderade planer | 211 680 | 216 795 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –21 708 | –47 716 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 233 388 | 264 511 |
| 2017-12-31 | 2016-12-31 |
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan:
| Verkligt värde på förvaltningstill |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| gångar | 0 | 0 | –938 | 0 –20 770 | –21 708 | |
| Summa | 98 749 90 572 | 12 616 | 3 097 | 6 646 211,680 | ||
| 2016 | Sverige Tyskland Frankrike | Norge | Övriga Summa | |||
| Nuvärdet av förpliktelsen |
98 209 95 017 | 13 451 | 3 251 54 581 264 511 | |||
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
0 | 0 | –1 674 –25 682 –20 359 | –47 716 |
| 2017 | Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge Övriga | |
|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 2,00 | 1,50 | 1,50 | 2,10 | 1,50 |
| Inflation (%) | 1,50 | 1,50 | 1,50 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | N/A | 1,50 | N/A | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid 65, män |
22 | 19 | – | – | 23 |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor |
24 | 23 | – | – | – |
| 2016 | Sverige Tyskland | Frankrike | Norge Övriga | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 1,90 | 2,00 | 2,00 | 2,50 | 1,50 |
| Inflation (%) | 1,30 | 1,50 | 1,50 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | 0,00 | 1,50 | – | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid | |||||
| 65, män | 21 | 19 | – | – | 23 |
| Förväntad livslängd vid | |||||
| 65, kvinnor | 23 | 23 | – | – | – |
| Sammansättning av förvaltningstillgångar: | 2017 | 2016 | |||
| Försäkringsbrev (onoterade) | 21 708 47 716 | ||||
| Summa | 21 708 47 716 |
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2018 uppgå till 10,4 MSEK.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 13 år.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2017 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 0,7 MSEK. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2017 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 154 procent (149 procent).
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden, bland annat avseende avkastning på förvaltningstillgångarna samt diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde. Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med de reviderade IAS-reglerna. Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskonteringsräntan.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor. Om avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procentenhet från ledningens bedömningar skulle värdet på förvaltningstillgångarna vara cirka 0,2 MSEK högre/lägre än det redovisade värdet. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle värdet på förpliktelserna vara cirka 13 MSEK lägre/högre än det redovisade värdet.
| Omstrukturering | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 40 855 | 44 169 |
| Redovisat i resultaträkningen: | ||
| Omstrukturering | ||
| – tillkommande avsättningar | 5 236 | 18 242 |
| Utnyttjat under året | –20 175 | –25 961 |
| Övrigt | ||
| – tillkommande avsättningar | 2 800 | 5 112 |
| Utnyttjat under året | –108 | –2 171 |
| Valutakursdifferens | 286 | 1 464 |
| Per 31 december | 28 894 | 40 855 |
| 2017 | 2016 | |
| Långfristig del | 17 612 | 14 569 |
| Kortfristig del | 11 282 | 26 286 |
| 28 894 | 40 855 |
I syfte att bibehålla långsiktig konkurrenskraft och återställa lönsamheten till tillfredsställande nivå avsattes 5 MSEK i strukturkostnader under året. Strukturprogrammet avser framförallt åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan och omfattar avtalade åtgärder i Norge.
Avseende pensionsförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Företagsinteckningar | 40 000 | 40 000 | – | – |
| Spärrade bankmedel | 21 324 | 12 000 | 21 324 | 12 000 |
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||||
| Aktier i dotterbolag | 649 294 | 698 294 | 500 404 | 1 226 884 |
| Företagsinteckningar | 94 225 | 94 225 | – | – |
| Fordran på dotterbolag | 200 000 | 200 000 | – | – |
| Omsättningstillgångar | 88 815 | 210 267 | – | – |
| Totalt | 1 093 658 1 242 786 | 521 728 | 1 238 884 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | |
| Ansvarighet FPG | 1 164 | 1 164 | – | – |
| Bankgaranti | 21 324 | 20 000 | 21 324 | 20 000 |
| Övriga ansvars | ||||
| förbindelser | 447 | 441 | – | – |
| Totalt | 22 935 | 21 605 | 21 324 | 20 000 |
| Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Summa reserver | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2016 | –3 840 | –21 798 | –25 818 |
| Kassaflödessäkringar | –893 | –893 | |
| Säkring av nettoinvesteringar | –11 283 | –11 283 | |
| Valutakursdifferens | 15 821 | 15 821 | |
| Skatteeffekt | 196 | 2 155 | 2 351 |
| Utgående balans 31 december 2016 | –4 537 | –15 286 | –19 822 |
| Ingående balans 1 januari 2017 | –4 537 | –15 286 | –19 822 |
| Kassaflödessäkringar | 189 | 189 | |
| Säkring av nettoinvesteringar | –8 441 | –8 441 | |
| Valutakursdifferens | 20 196 | 20 196 | |
| Skatteeffekt | –42 | 1 868 | 1 826 |
| Utgående balans 31 december 2017 | –4 389 | –1 663 | –6 052 |
Kolumnen Omvärdering av tillgångar är sammanslagen med Omräkningsreserv.
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2017 till 211 205 058 (2016: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2016: 1,12 kronor per aktie). Vid extra bolagsstämma den 25 januari 2016 beslutades om emission av teckningsoptioner. Vid aktieteckning kan bolagets aktiekapital komma att öka med högst 44 799 999,88 SEK och antalet aktier med 40 000 000.
| Antalet aktier (tusental) | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2016 | 156 660 | 234 989 | 699 320 | 934 309 |
| Extra bolagsstämma den 25 januari 2016 | ||||
| Minskning av aktiekapitalet | –59 531 | 59 531 | 0 | |
| Konvertering av konvertibelt förlagslån1 | 27 273 | 30 545 | 36 363 | 66 908 |
| Nyemission genom kvittning2 | 27 273 | 30 545 | 1 636 | 32 181 |
| Obligationslån | 6 573 | 6 573 | ||
| Per 31 december 2016 | 211 205 | 236 549 | 803 423 | 1 039 972 |
| Per 1 januari 2017 | 211 205 | 236 549 | 803 423 | 1 039 972 |
| Konvertering av konvertibelt förlagslån1 | –3 335 | –3 335 | ||
| Per 31 december 2017 | 211 205 | 236 549 | 800 088 | 1 036 637 |
1 Konvertering av det konvertibla förlagslånet 2013/2018 (ISIN: 0005281821).
Kvittningsemissionen riktades till Swedbank AB (publ) och Nordea Bank AB (publ).
| Icke-kassaflödespåverkande poster | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Januari 2017 | Kassaflöde | Värdeförändring obligationslån |
Valutakurs förändringar |
December 2017 | |
| Långfristig upplåning | 167 925 | 15 647 | 183 572 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 2 087 | –1, 376 | –36 | 747 | |
| Summa | 170 012 | –1 376 | 15 647 | –36 | 184 319 |
| Kassa | –89 859 | –35 907 | 1 684 | –124 082 | |
| Checkräkningskredit | 2 942 | –2 967 | 25 | 0 | |
| Summa | –86 917 | –38 874 | - | 1 709 | –124 082 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||
| Resultat vid avyttring | |||||
| av immateriella | |||||
| tillgångar och | |||||
| materiella | |||||
| anläggningstillgångar | –2 582 | –2 284 | – | – | |
| Förändring avsättningar | –26 722 | –10 740 | – | – | |
| Förvärv av bankernas | |||||
| fordran | – | – | 228 477 | ||
| Ej kontantreglerad | |||||
| utdelning | – | 60 484 | 64 123 | ||
| Ej kontantreglerade | |||||
| dotterbolagsmellan | |||||
| havanden | – | – | –60 000 | –255 000 | |
| Valutakursdifferenser | |||||
| och övrigt | 10 161 | 9 057 | 4 364 | –41 765 | |
| Totalt | –19 143 | –3 967 | 5 348 | –4 165 |
Under året har inga väsentliga företagsförvärv ägt rum.
Vid årsstämman den 17 maj 2017 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2016. På årsstämman den 16 maj 2018 kommer inte någon utdelning avseende 2017 att föreslås.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på Nasdaq Stockholm, (Small Cap).
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 6-12 och avser räkenskapsåret 2017. Den omfattar moderbolaget Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad och enheter som konsolideras i koncernredovisningen.
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 68 406 | 91 874 |
| Inköp under året | 2 110 | 10 489 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 17 994 | 26 345 |
Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2017 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 2 541 TSEK (924). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 0 TSEK (197).
Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | ||
| Utdelning | 60 484 | 64 123 | |
| Nedskrivning av aktier i dotterföretag | –526 480 | 0 | |
| Lämnade koncernbidrag | –60 000 | 0 | |
| Totalt | –525 996 | 64 123 |
(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN De standarder, tolkningar och uttalanden som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2017 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2017 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de nedanstående.
IFRS 9 hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell.
De nya reglerna för klassificering och värdering kommer inte att påverka koncernens finansiella ställning vid övergångstidpunkten då IFRS 9 inte väsentligt påverkar värderingen av de finansiella tillgångar som finns i koncernens balansräkning vid denna tidpunkt.
IFRS 9 introducerar en ny nedskrivningsmodell som bygger på förväntade kreditförluster, och som tar hänsyn till framåtriktad information. Koncernen kommer att tillämpa den förenklade ansatsen för kreditreservering för korta fordringar, dvs reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordrans livslängd. Koncernens slutsats är att den nya nedskrivningsmodellen inte kommer få någon väsentlig påverkan på de finansiella tillgångarna.
IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80%-125% -kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Koncernen bedömer att aktuella säkringsförhållanden uppfyller villkoren för säkringsredovisning vid tillämpning av IFRS 9 och kommer inte att ge någon finansiell effekt per övergångstidpunkten utifrån de säkringsrelationer som löper över denna tidpunkt.
IFRS 9 kommer att börja tillämpas av koncernen det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018. Koncernen kommer inte att räkna om jämförelsetal för räkenskapsåret 2017, i enlighet med standardens övergångsregler.
IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal och därtill hörande SIC och IFRIC. En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänster, en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Redovisningen sker med hjälp av en modell med fem steg enligt följande:
Under 2017 har effekterna av IFRS 15 analyserats och slutsatsen är att IFRS 15 inte har någon väsentlig påverkan på koncernens intäktsredovisning. I kommande kvartalsrapporter och årsredovisningar kommer de utökade upplysningskraven i IFRS 15 att tillämpas. Koncernen kommer tillämpa den fullständigt retroaktiva övergångsmetoden.
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Koncernen har påbörjat kartläggning och kvantifiering av effekterna av IFRS 16 och kommer att kunna göra en bättre bedömning under 2018.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Se sidan 15 i Förvaltningsberättelsen.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 429 169 378,87 kr, balanseras i ny räkning, se not 35.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 16 maj 2018 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 12 april 2018
Christian Paulsson Styrelseordförande
Mikael Ekdahl Ledamot
Stéphane Hamelin Ledamot
Eric Joan Ledamot
Stefan Lager Ledamot
Helena Persson Ledamot
Peter Harrysson Ledamot
Christer Muth Ledamot
Håkan Gunnarsson Ledamot & Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 april 2018
PricewaterhouseCoopers AB
Lars Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Christer Olausson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB för år 2017 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 17-19. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 15-45 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 17-19. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet.
Koncernen gör förlust för räkenskapsåret motsvarande 9 MSEK och har gjort förlust för samtliga räkenskapsår, rensat för refinansieringseffekten motsvarande 345 MSEK för räkenskapsåret 2016, sedan 2010. Koncernen verkar på en, vad avser kuvertförsäljningen, krympande marknad. Det under 2016 avslutade omstruktureringsprogrammet har gett en positiv effekt på kostnadsmassan. Koncernen har haft ett kassaflöde från den löpande verksamheten om 55 MSEK under räkenskapsåren 2014-2017, och har avyttrat tillgångar motsvarande 145 MSEK under motsvarande period.
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Då det finns en ändlig likviditet i koncernen och ändlig möjlighet att sälja tillgångar med ett väsentligt värde har vi fokuserat på huruvida det finns tillräckliga likvida medel för att fortsatt bedriva verksamheten.
För att bedöma riktigheten i att använda antagandet om fortsatt drift i framtagandet av finansiella rapporter så har vi fokuserat på att bedöma företagsledningens antaganden och bedömningar vad avser koncernens krav på likviditet för koncernen under de kommande 12 månaderna. Vi har tagit del av och bedömt företagsledningens prognosticerade utgifter mot historiska utfall av företagsledningens prognoser. Vi har även tagit i beaktande upp- och nedsidor i prognosscenariot med tillhörande påverkan och bedömt villkoren för låneskulderna.
Baserat på vår granskning har vi dragit slutsatsen att Bong i dagsläget har realistiska möjligheter uppfylla sina åtaganden under 12 månader från räkenskapsårets utgång. Vi anser också att Bongs årsredovisning ger en tillfredsställande belysning av Bongs utmaningar och risker i samband med fortsatt drift.
I vår revision har vi tagit ställning till företagsledningens antaganden och bedömningar. Detta har exempelvis skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts. Analys har även skett av eventuella justeringar som har gjorts av antaganden från tidigare år som en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer. Vi har utmanat företagsledningen i de bedömningar som skett kring framtida kassaflöden samt den WACC som använts. Vi har utfört egna känslighetsanalyser för att testa säkerhetsmarginalerna Vi har testat vilken påverkan förändringar i väsentliga antaganden såsom rörelseresultatet och WACC får på säkerhetsmarginalerna och utifrån dessa tester bedömt risken för att ett nedskrivningsbehov skulle uppstå. Baserat på vår granskning har vi dragit slutsatsen att det inte finns något nedskrivningsbehov av de immateriella tillgångarna. Baserat på vår granskning har vi inte noterat några materiella avvikelser från företagsledningens
Per 31 december 2017 uppgår goodwill och övriga immateriella tillgångar till 603 MSEK. Enligt IFRS skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta nedskrivningstest baseras på bedömningar och antaganden som är komplexa och innehåller hög grad av väsentliga bedömningar av företagsledningen. I not 14 framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning. Det framgår även att inget nedskrivningsbehov har identifierats baserat på de antaganden som gjorts. Nedskrivningsprövning sker för koncernen som en kassagenererande enhet.
Hänvisning till not 20 sidan 37 – Uppskjuten skatt.
Vid utgången av året hade koncernen skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag om 171 MSEK, varav 123 MSEK redovisas som uppskjutna skattefordringar. Enligt not 20 framgår att underskottsavdrag beaktas i den mån de förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. Enligt IFRS skall regelbunden bedömning ske kring sannolikheten att dessa underskott skall kunna utnyttjas av framtida skattemässiga överskott.
Detta område anser vi vara väsentligt i vår revision på grund av den höga komplexitet och den höga grad av bedömning som är kopplad till värderingen av uppskjutna skattefordringar
slutsatser för bedömning av nedskrivningsbehovet.
Vår revision har främst fokuserat på bedömningen huruvida om de underskottsavdrag som beaktats kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De beräknade framtida vinsterna består till stor del av beräknade rörelseöverskott. Vi har utmanat företagsledningens bedömningar och granskat de underlag som ligger till grund för bedömningen. Analys har skett av de överskott som genererats under året, i förhållande till vilka framtida överskott som kommer krävas för att aktiverade underskott skall kunna utnyttjas. Diskussion har förts kring förändringar i lokala skatteregler. Därutöver har vi bedömt fullständigheten och riktigheten i de upplysningar som finns i not 20.
Baserat på vår granskning har vi inte noterat några materiella avvikelser från företagsledningens slutsatser för bedömning av nedskrivningsbehovet. Vi anser också att Bongs årsredovisning ger en tillfredsställande av bild av Bongs utmaningar och risker inom detta område.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-14 samt 46-49. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktawr vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen. se/rn/showdocument/documents/ rev_dok/revisors_ansvar. pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 17-19 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
PricewaterhouseCoopers AB utsågs till Bong ABs revisor av bolagsstämman den 17 maj 2017 och har varit bolagets revisor sedan innan räkenskapsåret 1998.
Malmö den 24 april 2018
PricewaterhouseCoopers AB Christer Olausson
Auktoriserad revisor
Född 1969. Verkställande direktör. Affärsenhetschef Norden. Anställd sedan 1999, nuvarande position sedan 2017. Utbildning: Civilekonom. Tidigare befattningar: CFO för Bong AB. Aktieinnehav i Bong: 100 000 aktier.
Affärsenhetschef Storbritannien. Anställd sedan 1992, nuvarande befattning sedan 2017. Utbildning: Higher National Diploma in Business Studies.
Tidigare befattningar: VD för Surrey Envelopes Ltd.
Aktieinnehav i Bong: 55 000 aktier.
KAI
chef Smurfit Kappa Group och Group Beiersdorf..
Aktieinnehav i Bong: 42 000 aktier.
PIA
Ekonomidirektör (CFO). Anställd sedan 2007, nuvarande position sedan 2017. Utbildning: Jur kand, ekonom. Tidigare befattningar: Group Financial Manager, Bong International AB. Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.
Född 1962. Affärsenhetschef Södra Europa. Direktör för Innovation. Anställd sedan 2008, nuvarande befattning sedan 2010. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Ferro Corporation. Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier.
LINDAHL Född 1978.
Affärsenhetschef Retail. Anställd sedan 2004 nuvarande befattning sedan 2014.
Utbildning: Civilekonom, Maskiningenjör. Tidigare befattningar: Platschef Bong Nybro, Ekonomichef Bong Packaging Solutions.
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.
CHRISTIAN PAULSSON Styrelsens ordförande
MIKAEL EKDAHL Styrelseledamot
HÅKAN GUNNARSSON Styrelseledamot
STÉPHANE HAMELIN Styrelseledamot
ERIC JOAN Styrelseledamot
STEFAN LAGER Styrelseledamot
HELENA PERSSON Styrelseledamot
CHRISTER MUTH Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)
MATS PERSSON Suppleant (Arbetstagarrepresentant)
ÖVRIG NYCKELPERSONAL
Född 1964. Direktör för Inköp och Logistik. Anställd sedan 2006.
Född 1965. Försäljnings- och marknadschef, europeiska distributörer. Anställd sedan 2007.
46
I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal baserade på begrepp definierade i IFRS, alternativa nyckeltal enligt ESMAs definition samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda nyckeltal och begrepp definieras nedan.
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. För 2016 har resultatet justerats med jämförelsestörande poster finansnetto.
Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel under året och är användbart vid jämförelser av andra investeringar med samma riskprofil.
Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. För 2016 har resultatet justerats för jämförelsestörande poster finansnetto.
Måttet visar förräntningen på koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande skulder och är ett avkastningsmått som är oberoende av koncernens skuldsättning. Det kompletterar måttet avkastning på eget kapital.
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.
Rörelseresultat före avskrivningar.
European Securities and Markets Authority. EUs organ för övervakning av de finansiella marknaderna.
Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning vid årets utgång delat med två.
Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets utgång delat med två.
Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid årets utgång delat med två.
International Financial Reporting Standards. Internationell redovisningsstandard som Bong tillämpar.
Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster finansnetto, dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.
JUSTERAT P/E-TAL, GGR Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.
Nettot av refinansieringstransaktioner 2016.
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar).
Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur effektivt koncernen använder sina tillgångar.
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.
Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före avskrivningar. Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Börskurs dividerat med resultat per aktie.
Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.
Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen. Rörelsemarginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor del av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens kostnader.
Eget kapital dividerat med balansomslutningen. Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Årsstämman hålls onsdagen den 16 maj 2018 kl 16.00 på Malmö Börshus, Skeppsbron 2 i Malmö.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast onsdagen den 9 maj 2018. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före onsdagen den 9 maj 2018 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast onsdagen den 9 maj 2018 enligt något av nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Mattias Östberg Box 516 291 25 Kristianstad Per telefon 044-20 70 45 Per e-post till [email protected] På bolagets hemsida www.bong.com
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att ingen utdelning lämnas för 2017.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
| Årsstämma, Malmö | 16 maj 2018 |
|---|---|
| Delårsrapport januari – mars 2018 | 16 maj 2018 |
| Delårsrapport januari – juni 2018 | 12 juli 2018 |
| Delårsrapport januari – september 2018 | 15 november 2018 |
| Bokslutskommuniké 2018 | 14 februari 2019 |
Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong Belgium NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +49 212 23 39 12 18 (Dutch) +49 212 23 39 12 15 (French) www.bong.be
Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com
Bong Danmark A/S Langebjergvænget 18B DK-4000 Roskilde +45 46 56 55 55 www.bong.dk
Bong Eesti OÜ Jõe tn 17 79808 Kohila Rapla maakond +372 48 90 140 www.bong.ee
Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala +358 3 241 8111 www.bong.fi
Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa +358 9 565 7910
Bong SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr
Bong SAS 100 Rue de Lannoy 59650 Villeneuve d'Ascq +33 3 20 66 69 99 www.bong.fr
Bong SAS 60 Rue St Lazare 75009 Paris +33 1 56 92 39 20 www.bong.fr
11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 Saint Yrieix sur Charente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr
ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl
NORGE Bong Norge AS Bekkeveien 161 NO-3173 Vear +47 33 30 54 00 www.bong.no Bong Norge AS Postboks 74 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50
POLEN
Pflüger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl
Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o.
S.C. BONG ENVELO SRL Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2 Hala Alice de Sablaj, Hala nr. 1 Bucuresti, Sectorul 6 +40 736 372 511
Postac LLC RU-248915, Kaluga, Mstikhino Domostroiteley pr, 17. +7 4842 76 44 68
Envel Europa S.A Plaça Galla Placidia 5-7 esc D. 8°1ª ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50
Envel Europa S.A Polígono Industrial Campllong C/ Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) +34 973 44 38 86
Bong U.K. Ltd. Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ +44 1908 216 216 www.bonguk.com
Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar GB-Essex CM5 9NL +44 1277 363 656 www.packagingfirst.co.uk
Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road GB-London SW19 3BL +44 2085 450 099 www.surrey-envelopes.com
Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon GB-Derby DE21 7NJ +44 1332 667 790 www.surrey-envelopes.com
Bong International AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong International AB Hans Michelsensgatan 9 211 20 Malmö +46 40 17 60 00 www.bong.com
Bong Sverige AB Videllsgatan 8 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se
Bong Retail Solutions AB Emmabodavägen 9 382 28 Nybro +46 481 440 00 www.bongretail.com
Bong AG Ramsenburgweg 15 CH-9100 Herisau AR +41 71 3 88 79 70 www.bong-ag.ch
Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de
Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de
Pflüger Lober Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-lober.com
Pflüger Lober Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.pflueger-lober.com
Huvudkontor Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad 044-20 70 00 www.bong.com
Bong har ett av de bredaste kuvertsortimenten på den europeiska marknaden och är också en ledande aktör inom specialförpackningar för e-handeln och detaljhandeln.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.