Annual Report • Aug 9, 2018
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
01. Systemair i korthet
02. Året i korthet
04. Produkter och lösningar
06. Omvärldsorientering, trender och drivkrafter
08. Koncernchefens ord
10. Strategi och värdeskapande 18. Marknadsöversikt
24. Produktutveckling och innovation
26. Produktion och distribution
28. Hållbarhet
35. Risker och möjligheter
36. Aktien 38. Bolagsstyrning
48. Förvaltningsberättelse
52. Finansiella rapporter
90. Nyckeltal och definitioner
91. Årsstämman
92. GRI-index
Systemair är en ledande ventilationskoncern med verksamhet i 50 länder i Europa, Nord- och Sydamerika, Mellanöstern, Asien och Sydafrika. Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför högkvalitativa ventilationsprodukter och -system till kunder i fler än 130 länder. Företaget grundades 1974 på initiativ av styrelsens ordförande Gerald Engström och är noterat på NASDAQ OMX Stockholm (Mid Cap) sedan oktober 2007.
Systemair erbjuder ett brett sortiment av energieffektiva fläktar, ventilationsaggregat, produkter för luftdistribution, luftkonditionering, luftridåer och värmeprodukter för alla typer av lokaler. Vi hjälper också våra kunder att kombinera dessa till helhetslösningar anpassade efter de behov som finns. Våra produkter är robusta, enkla att välja, installera och använda.
Koncernens produkter och lösningar marknadsförs under varumärkena Systemair, Frico, Fantech och Menerga. Vi ska vara den mest pålitliga samarbetspartnern på varje lokal marknad.
Systemair har försäljning i 136 länder och egen verksamhet i 50 länder i Europa, Nord- och Sydamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika. Tre distributionscentraler hanterar cirka 75 000 leveranser per år. Bolaget har sitt säte och huvudkontor i Skinnskatteberg.
Koncernen omfattar 69 rörelsedrivande bolag med totalt 5 500 medarbetare som tillsammans arbetar för att Systemair ska vara en av de ledande aktörerna inom den globala ventilationsindustrin.
Systemairs produkter och lösningar skapar ett bekvämt och hälsosamt inomhusklimat i bostäder, på arbetsplatser, offentliga miljöer och fartyg.
Systemair är vårt huvudsakliga varumärke. Förvärvade företag med egna starka varumärken på specifika marknader har i undantagsfall fortsatt under respektive varumärke.
Varumärket Systemair omfattar ett brett sortiment av högkvalitativa ventilationsprodukter som fläktar, produkter för luftdistribution, produkter för luftkonditionering och ventilationsaggregat för både komfort- och säkerhetsventilation. Systemair har en stark position som en ledande tillverkare av energieffektiva ventilationsprodukter på flera geografiska marknader.
Med varumärket Frico erbjuder Systemair helhetslösningar med produkter för luftburen uppvärmning och vi är marknadsledande inom luftridåer och värmeprodukter i Europa. Frico finns representerat i 70 länder via dotterbolag eller distributörer. Varumärket står för 80 års samlad erfarenhet av att utveckla produkter som ger kunderna behagligt inomhusklimat.
Under vårt varumärke Fantech utvecklar, konstruerar och marknadsför vi ventilationslösningar i Nordamerika. Produkterna säljs till återförsäljare i USA och Kanada av egna säljare och agenter. Fantech varumärket använder vi för bostadsmarknaden medan Systemair varumärket används för kommersiella projekt där behovet av energieffektiva lösningar är stort.
Menerga är ett marknadsledande varumärke i Europa inom ventilationsaggregat för simhalls-, komfort- och processventilation med extra hög verkningsgrad. Menerga som bolag grundades 1980 och produkterna marknadsförs i hela Europa med Tyskland som största marknad. Produkterna håller högsta kvalitet och används i applikationer som simhallar, muséer, gallerior, flygplatser och datacenterkyla.
2017/18 har varit ett år präglat av förändringar. Flertalet stora investeringar har gjorts tillsammans med omstruktureringar som påverkat resultatet negativt. Åtgärderna har varit nödvändiga för att vi ska kunna fortsätta att utvecklas positivt framöver.
Under det första kvartalet uppgick tillväxten till 11,6 procent, varav 4,2 procent organiskt. Flera regioner visade bra tillväxt, i synnerhet Östeuropa, med Ryssland i spetsen, och Norden.
I Skinnskatteberg slutförs investeringen i ett nytt modernt tekniskt center med ventilationstekniskt laboratorium.
Under det andra kvartalet uppgick den organiska tillväxten till 4,2 procent. Flera regioner visade bra tillväxt men marginalerna påverkades av höjda råmaterialpriser samt lägre volymer.
Flera regioner visade bra tillväxt, i synnerhet Östeuropa, Ryssland och Nordamerika.
Flytten av Österrikiska Frivents produktion av luftbehandlingsaggregat till Slovenien påbörjas. Produktionsflytten avser att ge en mer kostnadseffektiv tillverkning.
Under det tredje kvartalet uppgick den organiska tillväxten till 4,0 procent. Tillväxten var god i delar av Västeuropa samt Slovakien, Kanada och Ryssland.
Den organiska tillväxten uppgick till 1,8 procent. Resultatet för kvartalet påverkades framförallt av jämförelsestörande poster om totalt 43,7 Mkr kopplade till ett större projekt med negativ marginal, en goodwill-nedskrivning samt en reservation för en större osäker fordran.
I mars 2018 förvärvades Syneco GmbH som är återförsäljare för Menergas produkter i Schweiz.
I april 2018 tecknas avtal om att avyttra det norska dotterbolaget Reftec. Bolaget förvärvades av ledningen och kommer fortsatt att vara exklusiv återförsäljare av Systemairs värmepumpar och luftkonditioneringsprodukter för den norska marknaden.
Vid Systemair i Tyskland är uppförandet av en ny fastighet med kontorsoch gemensamhetsutrymmen i sin slutfas. Utbyggnaden möjliggör fortsatt expansion av vår tyska verksamhet.
»Nettoomsättningen ökade med 6,4 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter och förvärv var ökningen 3,6 procent«
| 2017/18 | 2016/17 | 2015/16 | 2014/15 | 2013/14 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 7 301,2 | 6 863,6 | 6 112,5 | 5 882,2 | 5 295,8 |
| Tillväxt, % | 6,4 | 12,3 | 3,9 | 11,1 | 16,4 |
| Rörelseresultat, Mkr | 349,6 | 439,0 | 344,1 | 376,8 | 316,9 |
| Rörelsemarginal, % | 4,8 | 6,4 | 5,6 | 6,4 | 6,0 |
| Vinstmarginal, % | 4,6 | 6,0 | 5,0 | 6,5 | 9,6 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 9,1 | 12,0 | 10,2 | 12,5 | 17,7 |
| Resultat per aktie, kr | 4,4 | 5,7 | 4,0 | 6,0 | 8,4 |
| Eget kapital per aktie, kr | 50,4 | 45,8 | 40,5 | 40,0 | 36,2 |
| Soliditet, % | 42,5 | 44,6 | 43,9 | 44,4 | 47,2 |
| Utdelning per aktie, kr | 2,00* | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 3,00 |
| Antal anställda vid periodens slut | 5 465 | 5 222 | 4 855 | 4 584 | 4 250 |
* Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 kr (2,00) per aktie vid årsstämman den 30 augusti 2018 i Skinnskatteberg.
I en kontorsmiljö är behovet av ren luft och behaglig temperatur stort eftersom det påverkar hur vi mår och hur bra vi presterar. Systemair skapar ett bra inomhusklimat och hjälper kunderna att uppnå god energihushållning. Vi erbjuder även brandgasfläktar och evakueringsfläktar och våra ventilationsaggregat är certifierade av Eurovent.
I industrier ska stora ytor både värmas och ventileras. Våra aggregat evakuerar förorenad luft och ser till att arbetsytorna blir rätt tempererade. Våra lösningar bidrar till en god arbetsmiljö som i sin tur skapar förutsättningar för ökad produktivitet.
Frisk luft i bostaden är viktigt för vårt välbefinnande. Systemairs ventilationsaggregat med balanserad ventilation har värmeåtervinning och är idealiska för bostäder och mindre kontor. I våra aggregat är fukt- och temperaturstyrning standard.
Skolor och offentliga byggnader kräver anpassade ventilationssystem. Med ett brett produktsortiment skapar vi en optimal systemlösning som bidrar till ett bra inomhusklimat i offentliga miljöer och att barnen mår bra i skolan hela dagen.
Bra ventilation är centralt för både komfort och säkerhet på fartyg – oavsett om det gäller luftkonditionering på kryssningsfartyg, lastrumsventilation på fraktfartyg eller frånluftsventilation i fartygens maskinrum. Höga kvalitetskrav ställs eftersom förhållandena ofta är utmanande. Våra aggregat i rostfri syrafast plåt uppfyller alla krav och har marincertifikat.
Systemairs produkter och lösningar finns överallt i samhället. Vi bidrar till ett optimalt och hälsosamt inomhusklimat på de flesta platser där människor rör sig i sin vardag – i bostäder, kontor, industrier, sjukhus, simhallar, tunnlar och flygplatser med mera. Vi gör det med en övertygelse om att god luftkvalitet innebär ökad livskvalitet för människor. Vi gör det också på ett allt mer energieffektivt sätt för att bidra till en god energihushållning för samhället.
Kraven på simhallsventilation är höga. Det handlar dels om att skapa ett bekvämt inomhusklimat för gästerna, dels om att säkerställa en kontinuerlig avfuktning för att skydda byggnaden från skadlig fuktpåverkan över tid. Våra aggregat ger driftsäker helautomatiserad ventilation, avfuktning och uppvärmning efter behov – på det mest ekonomiska sättet.
Med allt större lagringskapacitet och mer kompakt utrustning skapas ett ökat behov av kylning i datacenter. Vi levererar både ventilationsaggregat och precisionskyla, som ger en energi- och kostnadseffektiv kylning av datacenter.
I parkeringshus är bra ventilation en säkerhetsfråga. Vårt system med brandgasfläktar uppfyller såväl krav på koldioxidstyrning, som kraven på evakuering av farliga rökgaser i händelse av brand, och kan ge en energibesparing på upp till 80 procent i daglig drift.
Sjukhus är krävande miljöer med avseende på luftens renhet och temperatur. Rätt ventilationssystem i kombination med våra produkter och lösningar skapar ett optimalt inomhusklimat. Renhetskraven uppfylls genom hygiencertifierade aggregat och effektiva filter.
God ventilation är en säkerhetsfråga i såväl byggfasen av ett tunnelprojekt som när tunneln är i drift. Systemairs tunnelfläktar säkerställer både bra luftkvalitet och rökevakuering. Våra produkter uppfyller alla krav gällande brandsäkerhet och är enkla att underhålla.
Den globala marknaden för ventilationsprodukter påverkas av tre viktiga trender: energieffektivisering, urbanisering och digitalisering. Förändringarna ställer krav på investeringar och nya effektiva produkter och skapar tillväxtmöjligheter för Systemair.
Det har länge funnits ett starkt tryck på att minska energianvändningen i samhället, bland annat för att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och därigenom motverka klimatförändringarna. Trenden är global men kanske tydligast i Europa där EU:s energieffektiviseringsdirektiv, som antogs 2012, sätter målet att nå en primärenergibesparing på 20 procent fram till år 2020.
Systemairs produkter omfattas av myndighetskrav, dels på EU-nivå och dels på nationell nivå, inte minst när det gäller energieffektivitet. Två exempel på detta är EU:s Ekodesign-direktiv som ställer krav på energiprestanda för en mängd produkter, samt direktivet om byggnaders energiprestanda. Enligt det sistnämnda ska EU:s medlemsländer se till att alla nya byggnader är nära-nollenergibyggnader senast 2020. Medlemsländerna ska även vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till nära-nollenergibyggnader.
Vi vidareutvecklar befintliga produkter och utvecklar nya energieffektiva produkter för att möta de ökade kraven på energiprestanda. Systemair är representerat i de flesta stora bransch- och certifieringsorganisationer som Eurovent, EVIA (European Ventilation Industry Association) och AMCA (Air Movement and Control Association International) för att löpande hålla sig uppdaterat om nya krav och bidra till att branschen utvecklas i positiv riktning med allt effektivare produkter. Utvecklingen mot högre energikrav är positiv för Systemair eftersom den premierar företag som investerar i utveckling av produkter med hög kvalitet, lång livslängd och låg energiförbrukning. Det skapar konkurrensfördelar och möjligheter att ta nya marknadsandelar.
I ett tillväxtperspektiv är utvecklingen också positiv. Allt striktare krav på energieffektivitet i byggnader ökar efterfrågan på energieffektiva ventilationssystem vid nybyggnation, samtidigt som ventilationssystemen i befintliga byggnader behöver bytas mot nya och mer energieffektiva system.
Urbaniseringen är en långsiktig global megatrend som innebär att över hälften av jordens invånare idag bor i städer – en utveckling som förväntas fortsätta framöver1).
Det faktum att allt fler människor bosätter sig i städer påverkar Systemair primärt på två sätt. Det leder till nybyggnation i form av exempelvis bostäder, kontor, skolor och sjukhus. Det ger också upphov till infrastrukturprojekt som flygplatser och tunnlar. God ventilation och ett bra inomhusklimat är en viktig del i dessa projekt, vilket ger ökad efterfrågan på de produkter vi erbjuder.
1) FN (2014). World Urbanisation Prospect – The 2014 revision.
»Förändringarna ställer krav på investeringar och nya effektiva produkter och skapar tillväxtmöjligheter för Systemair«
I Europa spenderar man runt 90 procent av tiden inomhus och exponering för dålig inomhusluft är en bidragande orsak till flera sjukdomar, däribland astma och allergier.
En ökad medvetenhet om vikten av en bra inomhusmiljö bidrar till ökad efterfrågan på ventilationssystem med hög kvalitet och vi utvecklar produkter med det övergripande syftet att skapa en hälsosam och bekväm inomhusmiljö, avseende både luftens kvalitet och temperatur. Det gagnar människors välbefinnande och gör att vi exempelvis kan prestera bättre i arbetet och skapar bättre förutsättningar för barnens inlärning i skolan.
Digitaliseringen är en av de faktorer som skapar störst förändring i dagens samhälle. Den påverkar alla delar av samhället och företag i alla branscher. Digitaliseringen öppnar för såväl nya affärsmodeller som nya lösningar och kräver samtidigt en anpassning till snabbt förändrade kundkrav.
I alla moderna ventilationssystem finns elektroniska styrsystem som är till för att styra, reglera och övervaka ventilationen. Idag tas allt fler mjukvarubaserade funktioner in i de digitala styrsystemen, där man via sin dator, surfplatta eller smartphone kan fjärrstyra, övervaka samt
upptäcka och diagnostisera fel. Fördelarna är många. Service och underhåll underlättas exempelvis vilket medför kostnadsbesparingar.
I takt med ökade krav på byggnaders energiprestanda krävs intelligenta systemlösningar som styr och behovsanpassar ventilationen för att därigenom minska energianvändningen. Det i sin tur ställer krav på smart mjukvara, att komponenterna är uppkopplingsbara mot molnsystem och på sensorteknik som mäter luftkvaliteten i byggnaderna.
För att dra nytta av dessa möjligheter och möta framtida krav från kunderna investerar vi idag kraftfullt i ny digital teknik i vår produktutveckling.
Digitalisering skapar också ökade krav och ger nya möjligheter i relationen med kunderna. De ställer idag allt högre krav på lättillgänglig produktinformation via digitala kanaler. Här utnyttjar Systemair digitaliseringens möjligheter för att underlätta för kunderna. Vi har ett flertal digitala produktvalsprogram som hjälper kunderna att snabbt välja rätt produkter och lösningar för deras applikationsområde.
2017/18 har varit ett utmanande år som präglats av förändring och investeringar. Det har påverkat vårt resultat negativt men åtgärderna är nödvändiga för att vi ska kunna utvecklas positivt framöver. Vi ser samtidigt goda utvecklingsmöjligheter och anpassar oss för att möta nya krav och ta vara på nya möjligheter som skapas.
Kvaliteten på utomhusluften, inte minst i våra städer, har varit ett hett diskussionsämne under senare år och föremål för politiska förslag som exempelvis förbud mot dieseldrivna bilar i vissa storstäder. Utomhusluften kommer in i våra byggnader och föroreningar i inomhusluften tillförs också från andra källor. I det moderna samhället spenderar vi allt mer tid inomhus och kraven på god inomhusmiljö ökar. Effektiva ventilationssystem är därför en förutsättning för att vi ska kunna andas bra luft inomhus. I det perspektivet ser vi att ventilationsindustrins och Systemairs roll blir allt viktigare och att det finns goda möjligheter till fortsatt tillväxt. Våra produkter finns överallt i samhället: i hemmet, på arbetsplatsen och i offentliga miljöer. Vi bidrar till en hälsosam och komfortabel inomhusmiljö där människor kan må bra.
Ur ett samhällsperspektiv bidrar vår industri till att minska energianvändningen när lagstiftarna ökar kraven på energieffektiva produkter. Byggnader står för 40 procent av den totala energianvändningen inom EU och beslutade EU-direktiv om byggnaders energiprestanda säger att medlemsländerna ska se till att alla nya byggnader är näranollenergibyggnader senast 2020. För detta krävs energieffektiva system, däribland för ventilation, och vi arbetar sedan många år målmedvetet med att reducera energianvändningen i våra ventilationsprodukter och system för att möta marknadens krav. Utvecklingen går i allt större utsträckning mot lösningar där flera produkter och system är uppkopplade och kommunicerar via intelligenta styrsystem. Det ger ökade möjligheter att behovsstyra ventilationen för att spara energi och underlättar också service och underhåll. Vi investerar löpande i utveckling av digital teknik för att dra nytta av denna trend och vara redo för framtiden.
Vägen till att bidra positivt med våra produkter går naturligtvis genom kunderna. Vi vill vara den bästa partnern genom att underlätta kundernas arbete under hela produktlivscykeln. Det ska vara enkelt att välja rätt produkter och göra affärer med Systemair, leveransen ska vara snabb, produkterna ska vara enkla att installera, driftsätta och underhålla, och kunderna ska ha tillgång till service och eftermarknadstjänster oavsett var i världen de befinner sig. Det här är frågor som vi har högst upp på vår prioriteringslista varje dag. De ligger också till grund för det kundnöjdhetsprojekt som vi arbetat vidare med under det här året. Här har vi involverat kunderna för att identifiera förbättringsområden på vägen mot att bli den bästa partnern för att möta respektive kunds behov.
En viktig del i vårt samhällsbidrag är det egna hållbarhetsarbetet. Vi har som princip att vi kan hyra kontor men vi vill äga fabrikerna eftersom det ger oss större möjlighet att påverka utformning och miljöprestanda
i produktionen. Vi har under året investerat i nya anläggningar för metallbearbetning som minskar metallspill i produktionsprocessen och samtidigt ökar effektiviteten avsevärt, vilket är positivt ur såväl miljösom kostnadshänseende.
Arbetet med säkerhet på arbetsplatserna har hög prioritet inom Systemair. Vi har under året introducerat IA-systemet (Informationssystem om Arbetsmiljö) för att ytterligare förstärka uppföljning och rapportering av arbetsmiljörelaterade händelser med syfte att minimera riskerna på koncernens arbetsplatser. Sverige har varit pilotland och systemet har därefter i ett första steg introducerats i Kanada, Spanien, Litauen och Danmark. Det finns en plan för fortsatt utrullning över koncernens samtliga produktionsanläggningar.
2017/18 har varit ett omställningsår för Systemair. Vi har genomfört kostsamma omstruktureringsåtgärder och investeringar, vilket återspeglas i vårt resultat för året. Rörelseresultat uppgick till 350 Mkr, vilket innebär en rörelsemarginal på 4,8 procent. Vi har ett lönsamhetsmål på 10 procents rörelsemarginal över en konjunkturcykel. Detta är den lönsamhetsnivå vi vill ha i verksamheten och vi bedömer att det finns förutsättningar att åter nå målet.
Vägen dit kräver aktiva åtgärder i verksamheten och vi har haft ett tydligt fokus på genomförandet av dessa under året. Det har handlat om neddragningar av personal och sammanslagning av produktionsenheter för ökad lönsamhet vid enskilda fabriker, vilket under året resulterat i engångskostnader på 70 Mkr. Vi har exempelvis flyttat produktion från Österrike till Slovenien samt genomfört fortsatta omstruktureringar relaterat till våra luftkonditioneringsfabriker i Italien och Frankrike. Vi utvärderar dessutom löpande fortsatta kapacitetsanpassningar och omstruktureringsåtgärder vid några av koncernens anläggningar.
Vidare har vi genomfört löpande förbättringsprogram relaterat till inköp, logistik och produktion för att effektivisera våra processer. Vi har dessutom gjort omfattande, och nödvändiga, investeringar i produktionen framförallt i Turkiet, och även inom IT för att dra nytta av skalfördelar i koncernen samt investerat i digitalisering av produktinformation och produktvalsprogram för att ge våra kunder ännu bättre och tydligare service.
Det är viktigt att poängtera att vi har haft en god försäljningsutveckling i de flesta regioner där vi är närvarande. Nettoomsättningen för koncernen som helhet ökade under räkenskapsåret med 6,4 procent till 7 301 Mkr. Utvecklingen på de nordiska och västeuropeiska marknaderna har varit fortsatt stabil, dock med lokala skillnader. Tyskland fortsätter att vara en stark marknad för oss och vi utvecklas väl både på den lokala marknaden och genom ökad export från våra fabriker.
Försäljningen i Östeuropa har fortsatt att utvecklas positivt, drivet av bland annat ökad försäljning i Ryssland.
Vi har haft en fortsatt god utveckling i Nordamerika och har under en längre tid letat efter förvärv i Nordamerika för att ta oss in på ventilationsmarknaden för kommersiella byggnader. Något lämpligt bolag att förvärva till rimlig värdering har dock inte kunnat identifieras. Vi beslutade istället att starta en egen produktion av ventilationsaggregat anpassade för den amerikanska marknadens krav på ventilation i kommersiella byggnader. Vi ser också försiktiga tecken på politisk och därmed ekonomisk stabilisering i Brasilien som förhoppningsvis kan påverka vår utveckling i Sydamerika positivt.
På våra övriga marknader var försäljningen lägre 2017/18 jämfört med förra räkenskapsåret. Detta förklaras primärt av att vi hade omfattande leveranser till större projekt under förra året. I Indien infördes ett nytt skattesystem vilket temporärt skapade osäkerhet på marknaden och fördröjde våra leveranser i landet. Den underliggande marknaden i Indien är dock fortsatt god. Under året genomförde vi också ett förvärv av ett sydafrikanskt företag, Viking Air Conditioning, vilket gett oss tillgång till både den sydafrikanska marknaden för kommersiella ventilationsaggregat med integrerad kyla och andra exportmarknader i regionen.
Vi är inte nöjda med resultatet för räkenskapsår 2017/18. Samtidigt har vi genomfört flera nödvändiga åtgärder vilket gör att jag ser fram emot kommande år med tillförsikt. Vi vill fortsätta att skapa tillväxt genom att växa på existerande marknader samt genom att gå in på nya marknader och produktområden, vilket ofta sker genom förvärv. Under 2018/19 går resan mot ökad lönsamhet vidare och vi fortsätter att fokusera på kontinuerliga förbättringar för att främja effektiviteten i hela koncernen och värdekedjan. Samtidigt ska vi rusta företaget för framtiden. Utvecklingen i vår omvärld går mot skärpta krav på energibesparing, ökad digitalisering och ökad medvetenhet om vikten av ett bra inomhusklimat. Det skapar möjligheter för Systemair och vi ska fortsätta att investera i ny teknik och nya produkter till förmån för kunderna och samhället i stort.
Roland Kasper VD och koncernchef
Flera samverkande drivkrafter ger en växande efterfrågan på lösningar för ett gott inomhusklimat med minsta möjliga miljöpåverkan. Samtidigt går utvecklingen mot leveranser av lösningar där flera produkter och hela system är uppkopplade och konstant kommunicerar via intelligenta styrsystem.
Systemair bedriver innovativ produktutveckling och har ett brett produktsortiment för att erbjuda sina kunder högkvalitativa och energieffektiva ventilationsprodukter med effektiv och enkel installation, drift och underhåll. Systemair är ett modernt och hållbart ventilationsföretag. Arbete pågår runt om i koncernen för att minska våra produkters och vår verksamhets miljöpåverkan, säkerställa att vi har en säker arbetsmiljö och en god affärsetik samt tar samhällsansvar.
Vi skapar ekonomiskt värde som distribueras till våra intressenter i form av aktieutdelning och betalningar till ägare och investerare, löner och förmåner till våra medarbetare, betalningar till våra underleverantörer samt skatt till samhället.
Som en global leverantör av ventilationslösningar har vi en viktig roll att spela när det gäller att ge människor ett gott inomhusklimat till minsta möjliga miljöpåverkan. Genom nya innovativa och energieffektiva produkter kan vi bidra till ett bättre klimat. Vi jobbar också med att minska miljöpåverkan från den egna verksamheten.
Som arbetsgivare är det viktigt att vi tar vårt sociala ansvar och främjar en säker arbetsmiljö, ökad jämställdhet och en fungerande kompetensutveckling. Som beställare är det viktigt att vi går i bräschen för en hög affärsetik, med nolltolerans mot korruption och mutor.
Systemair har under förra året valt att koppla sitt hållbarhetsarbete till FN:s globala hållbarhetsmål. Vi ska genomföra aktiviteter och mäta resultat inom de målområden som har störst relevans för vår verksamhet.
Vi anser att mångfald och jämställdhet bidrar till ett mer framgångsrikt företag, fler innovativa produkter, smartare arbetssätt, ökad trivsel på arbetsplatserna och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vid rekryteringar försöker vi aktivt medverka till en ökad mångfald och jämlikhet. På Systemair vill vi att alla ska känna sig välkomna, oavsett bakgrund.
Arbetsmiljöarbetet engagerar våra medarbetare lokalt i våra anläggningar. Medarbetarna deltar aktivt i att ta fram förbättringsförslag som sedan genomförs. En produktionsanläggning har arbetsmiljöcertifierat sina ledningssystem i enlighet med OHSAS 18001.
I Systemairs produktionsmodell är arbetsmiljö en viktig del. Koncernen genomför interna revisioner där vi kontrollerar förhållanden som ergonomi, maskinsäkerhet, säkra arbetsmetoder och arbetsplatser. Vi har även påbörjat införandet av ett koncerngemensamt webbaserat rapporteringssystem för skador, olyckor och tillbud.
Vår koncern spelar en viktig roll i de samhällen vi verkar. Goda relationer med omvärlden är avgörande för långsiktig framgång, oavsett var i världen vi är verksamma. Vi engagerar oss i aktiviteter som bidrar till det lokala samhällets utveckling, stödjer olika skolor och utbildningar samt det lokala näringslivet. Vi sponsrar inte politiska eller religiösa organisationer.
Vi arbetar för att minska resursförbrukningen i vår produktion genom metallåtervinning och minimering av avfall.
Vår marknadsföring och försäljning bedrivs på ett etiskt och ansvarsfullt sätt baserat på kvalitet, pris, leveranssäkerhet samt god servicenivå. Våra affärsbeslut ska alltid fattas med företagets bästa i åtanke. Vi har nolltolerans mot korruption.
Det är vår målsättning att arbeta med speciellt utvalda "preferred suppliers" som vi kan ha ett långsiktigt strategiskt samarbete med. Systemairs leverantörer utvärderas och väljs utifrån förmågan att leverera på affärsmässigt riktiga grunder samt förmågan att leva upp till våra etiska riktlinjer för leverantörer.
Strategi och värdeskapande
Vår affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra högkvalitativa ventilationsprodukter. Med våra kunder i fokus ska vi vara det mest pålitliga företaget när det gäller kvalitet, tillgänglighet och leveranssäkerhet. Det ska vara enkelt att vara kund hos Systemair.
Systemairs övergripande mål är att vara en av de ledande aktörerna inom den globala ventilationsindustrin och den mest pålitliga samarbetspartnern på varje lokal marknad.
Eget och upplånat kapital
Produktionsanläggningar, kontorslokaler, maskiner & inventarier, varulager
Varumärken, produktutvecklingsprocess, lednings- och verksamhetssystem, logistiksystem
Kunniga medarbetare
Goda relationer med kunder, leverantörer & samarbetspartners
Energi, metallråvara
Systemairs produkter och lösningar skapar ett optimalt och hälsosamt inomhusklimat för bostäder, arbetsplatser, offentlig miljö, idrottsanläggningar, sjukhus, transportsystem och sjöfart.
ÖF R ÄS L NJ NI G
N
| Energieffektivisering |
|---|
| Digitalisering |
| Urbanisering |
Energieffektivisering Energibesparande lösningar i tillverkning och drift Digitalisering Höga krav på tillgänglighet, smarta system Urbanisering Krav på hälsosamt inomhusklimat
Nettoomsättningen för verksamhetsåret har ökat med 6,4 procent till 7 301,2 Mkr (6 863,6).
Att uppnå en genomsnittlig årlig omsättningstilllväxt på minst tolv procent över en konjunkturcykel.
Att uppnå en genomsnittlig rörelsemarginal på lägst tio procent över en konjunkturcykel.
Mål 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18
Nettoomsättning, %
Målet inkluderar både organisk tillväxt och förvärv. Den genomsnittliga omsättningstillväxten de senaste fem åren har varit 10,0 procent per år. Den organiska tillväxten ska uppnås genom produktutveckling och ökade marknadsandelar samt breddat produktsortiment genom förvärv eller nystartade bolag. Under 2014/15 och 2015/16 ändrade vi vårt fokus från tillväxtorienterade till lönsam tillväxt. Under den tiden var nyförvärv ej prioriterade, samtidigt som Ryssland tyngde den organiska tillväxten.
De senaste tio åren har rörelsemarginalen i genomsnitt uppgått till 7,5 procent och till 5,8 procent under de fem senaste åren. Bolagets bedömning är att med planerade omstruktureringsåtgärder, befintlig struktur och produktprogram i övrigt, är förutsättningarna goda att uppnå målet. Efter avslut av vårt omstruktureringsprogram ska vi kunna nyttja våra förvärvade och geografiska synergier för att åter uppnå vårt mål om 10 procent lönsamhet.
Soliditeten ska inte understiga 30 procent.
Den finansiella ställningen är god och soliditeten uppgick till 42,5 procent per den 30 april 2018. Bolaget utvärderar kontinuerligt möjligheter till strategiska förvärv och vår finansiella ställning ger utrymme till fortsatta förvärv och investeringar.
Med hänsyn till Systemairs tillväxtambitioner är målet för utdelningen cirka 30 procent av resultatet efter skatt.
30%
Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 kr (2,00) per aktie vid årsstämman den 30 augusti 2018 i Skinnskatteberg. Detta motsvarar 45 (35) procent av resultatet efter skatt.
Årsstämman fattar beslut om utdelning efter att ha tagit del av styrelsens förslag. Strävan är att säkerställa en stabil finansiell ställning för fortsatta förvärv, etablering av säljbolag och successivt ökad produktionskapacitet. Samtidigt ska aktieägarna få en rimlig andel av årets resultat.
Att andelen kvinnor i chefsbefattning uppgår till 25 procent år 2025.
Att antalet arbetsskador helt elimineras.
0
Mål Måluppfyllelse 2017/18 Kommentar
Systemair har under lång tid arbetat för jämlikhet, men nu har vi tagit ytterligare ett steg och har satt ett mål gällande andelen kvinnor i chefsbefattning.
För att uppnå målet krävs ett engagemang inte bara vid nyanställningar utan att vi också fortsätter stödja intern karriärsutveckling för våra kvinnliga anställda på alla nivåer i företaget.
0 5 10 20 25 Mål 16/17 17/18 Antal
Målet för arbetsskador kan aldrig vara något annat än 0. Men då vi under året introducerat ett verktyg för effektiv rapportering av arbetsskador och tillbud så kommer vi förmodligen fortsätta se en ökning på grund av bättre rapportering. Detta kommer att ge oss viktig information för att effektivt och systematiskt kunna motarbeta att nya arbetsskador inträffar.
Under sommaren gick ett av årets största sportevenemang av stapeln i Ryssland – FIFA World Cup 2018 – med miljontals besökare från hela världen. Systemair levererade produkter och lösningar för bra inomhusklimat och energieffektivitet i sex av arenorna som byggdes eller renoverades inför VM.
»Vår förmåga att leverera stora mängder produkter med korta ledtider var en viktig konkurrensfördel för oss«
Förberedelserna inför fotbolls-VM har pågått i Ryssland under många år. Bland annat har ett flertal nya arenor byggts och andra har genomgått omfattande renoveringar. Systemair levererade produkter till sex av dessa, bland annat den ryska nationalarenan Luzhniki i Moskva där såväl invigningsceremonin som finalmatchen ägde rum. Bland produkterna ingick luftridåer, värmestrålare och luftkonditioneringsaggregat. Till den nybyggda Mordovia Arena i Saransk levererade Systemair dessutom ventilationsprodukter till de kontorslokaler som finns i arenan. Totalt uppgick ordervärdet till cirka 1,5 miljoner euro.
Energieffektivitet har stått högt på kundernas agenda i projekten. Här bidrog Systemair genom Fricos värmestrålare och luftridåer. En värmestrålare värmer effektivt och gör att man kan sänka lufttemperaturen med bibehållen upplevd komfort, vilket minskar energikostnaderna. Lika viktigt är att skydda inomhusluften från påverkan av utomhusluften, vilket görs med Fricos luftridåer som skapar en osynlig dörr vid
arenornas entréer. Eftersom en arena har både många och stora entréer ställdes höga krav på produkterna. I vissa projekt var Systemair en av få leverantörer som kunde möta dessa krav.
– Under sommarens VM ville man stänga ute den varma utomhusluften från arenalokalerna och det löste vi med våra luftridåer. Detta är en starkt bidragande faktor till ett bekvämt inomhusklimat för besökarna. Genom att hålla varmluft ute hjälper vi också till att minska energiåtgången för att kyla inomhusluften och därmed kostnaderna för de som äger och driver arenorna. Generellt säger vi att kunderna tjänar in sin investering i våra luftridåer på ett till två år, säger Diana Bitaeva, produktchef på Systemair Russia.
Systemairs grundmurade rykte som en leverantör av produkter med hög kvalitet, korta leveranstider och bra support var andra faktorer som gjorde att företaget fick förtroendet som leverantör till arenaprojekten.
– Det var en viktig konkurrensfördel för oss att vi kunde leverera en stor mängd produkter med korta ledtider, eftersom ett arenabygge är ett omfattande projekt med tydlig tidplan. Våra produkter är dessutom framtagna med utgångspunkt från användarna. De är med andra ord enkla att både installera och underhålla och vi vet att det uppskattas av såväl installationsföretagen som servicepersonalen, säger Diana Bitaeva.
Både värmestrålare och luftridåer är synliga för besökarna och blir därmed en del av hur arenan uppfattas. Av den anledningen är produktdesignen viktig.
– Våra produkter utvecklas enligt skandinaviska designtrender och har ett modernt, minimalistiskt och attraktivt utseende. Det gör att produkterna kan smälta in på ett bra sätt i nya byggnader som är uppförda i en modern arkitektur, vilket exempelvis är kännetecknande för många av de arenor som byggts inför fotbolls-VM, avslutar Diana Bitaeva.
Luzhniki Stadium, Moskva Otkritie Arena, Moskva Samara Arena, Samara Mordovia Arena, Saransk Rostov Arena, Rostov-on-Don Nizhny Novgorod Stadium, Nizhny Novgorod
Efterfrågan på ventilationsprodukter fortsätter att öka runt om i världen, drivet av generell ekonomisk tillväxt och omvärldstrender som energieffektivisering, urbanisering och digitalisering. Med försäljning i drygt 130 länder är Systemair väl positionerat att dra nytta av de möjligheter som skapas.
Trender i omvärlden påverkar ventilationsmarknaden.Världsekonomin växer och vår ökade levnadsstandard gör att vi alltmer efterfrågar ett komfortabelt och hälsosamt inneklimat i våra hem och skolor, på våra arbetsplatser och i andra inhomhusmiljöer. Kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan som började i Europa sprids över hela världen och driver utvecklingen i branschen. Städerna växer och behovet av att bygga nytt men också renovera befintliga bostäder, lokaler och infrastruktur ökar. Ett bra och hälsosamt inomhusklimat är allt viktigare för de flesta människor idag. Även digitaliseringen påverkar branschen, såväl när det gäller styrning och kontroll av ventilationsanläggningar som i ett större behov av ventilation och kyla i datorhallar. Kunderna vill i större utsträckning ha hjälp med förslag på systemlösningar där produkter och styrsystem fungerar effektivt tillsammans. Behovet av uppkopplade produkter som går att följa upp och mäta ökar.
Systemair är en global aktör inom ventilationsbranschen. Genom en stark lokal närvaro på de flesta viktiga marknader läggs grunden för en stark marknadsposition. Denna förstärks ytterligare genom ett brett produktsortiment med hög tillgänglighet på såväl produkter som tillgång till support. Certifieringar, exempelvis genom Eurovent, är ett viktigt verktyg för Systemair att särskilja sig och skapa konkurrensfördelar, inte minst gentemot lokala och regionala konkurrenter. Genom vår storlek har vi möjlighet att investera i välutvecklade produktvalsprogram och säljsupport. För kunderna blir det därmed enkelt att välja rätt produkter för sina specifika applikationer.
Konkurrenssituationen på marknaden har förstärkts något under året. Vi märker exempelvis att flera konkurrenter i större utsträckning kopierar vårt koncept och erbjuder produkter inom fler produktområden. För Systemair är det centralt att kontinuerligt dra nytta av och vidareutveckla våra konkurrensfördelar för att därigenom ta ytterligare marknadsandelar. Se information om konkurrenter i tabellen på sid 19.
| Företag | Fläktar | Ventilations aggregat Central |
Bostads ventilation |
Ventilations aggregat Kompakt |
Luft konditionering |
Luft distribution |
Luftridåer | Brandskydd |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Systemair, Sverige | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● |
| Fläkt Group, Schweiz | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | |
| Flexit, Norge | ● | ● | ● | ● | ||||
| Swegon, Sverige | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ||
| Exhausto, Danmark | ● | ● | ● | ● | ● | |||
| Östberg, Sverige | ● | ● | ● | ● | ||||
| Trox, Tyskland | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ||
| VTS, Polen | ● | ● | ● | ● | ||||
| Nuaire, Storbritannien | ● | ● | ● | ● | ● | |||
| Vent-Axia, Storbritannien | ● | ● | ● | ● | ||||
| Nicotra-Gebhardt, Tyskland | ● | ● | ||||||
| Rosenberg, Tyskland | ● | ● | ● | ● | ● | |||
| S&P, Spanien | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ||
| Wolf, Tyskland | ● | ● | ● | ● | ||||
| CIAT, Frankrike | ● | ● | ● | |||||
| Aldes, Frankrike | ● | ● | ● | ● | ● | |||
| Zehnder Group, Schweiz | ● | ● | ● | ● | ||||
| Petra, Jordanien | ● | |||||||
| AL-KO, Tyskland | ● | |||||||
| Zamil, Saudiarabien | ● | |||||||
| Dynair, Italien | ● | |||||||
| Greenheck, Nordamerika | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ||
| Johnson Control, Nordamerika | ● | ● | ● | |||||
| Nortek, Nordamerika | ● | ● | ● | ● | ||||
| Titus, Nordamerika | ● | ● |
● Ett komplett sortiment ● Ett begränsat sortiment
| Företag | Norden | Stor britannien |
Tyskland | Polen | Frankrike | Spanien | Ryssland | Neder länderna |
Nord amerika |
Mellanöstern och Asien |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Systemair, Sverige | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● |
| Fläkt Group, Schweiz | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | |
| Flexit, Norge | ● | |||||||||
| Swegon, Sverige | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● |
| Exhausto, Danmark | ● | ● | ● | ● | ||||||
| Östberg, Sverige | ● | ● | ● | ● | ● | |||||
| Trox, Tyskland | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ||
| VTS, Polen | ● | ● | ● | ● | ● | |||||
| Nuaire, Storbritannien | ● | ● | ||||||||
| Vent-Axia, Storbritannien | ● | |||||||||
| Nicotra-Gebhardt, Tyskland | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ||||
| Rosenberg, Tyskland | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | |
| S&P, Spanien | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | |
| Wolf, Tyskland | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ||||
| CIAT, Frankrike | ● | ● | ● | ● | ● | |||||
| Aldes, Frankrike | ● | ● | ● | |||||||
| Zehnder Group, Schweiz | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | |||
| Petra, Jordanien | ● | ● | ||||||||
| AL-KO, Tyskland | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | |||
| Zamil, Saudiarabien | ● | |||||||||
| Dynair, Italien | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | |||
| Greenheck, Nordamerika | ● | |||||||||
| Johnson Control, Nordamerika | ● | |||||||||
| Nortek, Nordamerika | ● | |||||||||
| Titus, Nordamerika | ● |
● Närvaro på geografisk marknad
Europa, exempelvis Portugal, Spanien och Grekland. Ett exempel på detta är att investeringsviljan och byggandet i Spanien har ökat
något under året.
fortsatt stark. Vi ser återigen en tillväxt
i Baltikum.
marknadsklimat.
Organisk tillväxt Organisk tillväxt
Regionen som helhet kännetecknas av stabil efterfrågetillväxt. En stark amerikansk ekonomi kombinerat med ökad efterfrågan på moderna och energieffektiva ventilationsprodukter är viktiga bakomliggande orsaker. I Sydamerika visar Brasilien försiktiga tecken på ekonomisk och politisk stabilisering. Systemair har också säljbolag i Peru och Chile som utvecklas positivt, om än från små volymer.
Försäljningen i regionen minskade under året. Till en del kan detta förklaras av att ett större projekt levererades förra året i Mellanöstern vilket gav utmanande jämförelsetal. Marknaden i Mellanöstern som helhet präglas av osäkerhet på grund av situationen i Syrien. I Indien har skattesystemet reformerats vilket fick till följd att våra leveranser i landet temporärt påverkades negativt. Vi ser skattereformen som positiv långsiktigt och den
underliggande marknaden utvecklas väl i Indien. Vi ser god potential i den fortsatta utvecklingen i Sydostasien och i många afrikanska länder och har under året stärkt vår närvaro på kontinenten genom ett kompletterande förvärv i Sydafrika.
Våra standardprodukter levereras inom 24 timmar från lokalt lager och inom 72 timmar från någon av våra tre distributionscentraler. För kundanpassade ventilationsprodukter arbetar vi med lagerhållning av ingående komponenter och flexibel produktion.
Kundbesök per år
»Systemair är en global aktör inom ventilationsbranschen. Stark lokal närvaro på viktiga marknader lägger grunden för en stark marknadsposition«
15
En innovativ produktutveckling nära knuten till omvärldstrenderna är avgörande för att Systemair ska kunna erbjuda marknadsledande produkter och lösningar som hjälper kunderna att hantera sina utmaningar – idag och imorgon.
Syftet med Systemairs produkter är att skapa ett behagligt och hälsosamt inomhusklimat. Vi vill göra det till så låg energianvändning som möjligt. Produkterna ska vara enkla att förstå, installera, använda och underhålla. Det är grundkrav i all produktutveckling på Systemair. Under 2017/18 investerade vi 195 Mkr i produktutveckling, vilket motsvarar 2,7 procent av nettoomsättningen, och fler än 150 nya eller vidareutvecklade produkter lanserades.
Systemair strävar efter att utveckla ledande produkter som möter förväntningarna från kunder som ställer höga krav på inomhusklimat och ventilation. För att lyckas med det krävs såväl marknadsinsikter som insikter i omvärldstrenderna och den tekniska utvecklingen. Systemairs mer än 850 säljare runt om i världen har daglig kontakt med våra kunder och har djup insikt i hur deras behov förändras. Våra teknikcenter har ansvar för att följa den tekniska utvecklingen inom sitt teknikområde. Vi har också ett stort engagemang i certifierings-, standardiserings- och branschorganisationer, exempelvis Eurovent, EVIA (European Ventilation Industry Association) och AMCA (Air Movement and Control Association International), samt nära kontakt med forskningsinstitut och myndigheter på nationell och europeisk nivå. Därigenom håller vi oss uppdaterade om nya krav och har möjlighet att påverka utvecklingen i branschen.
Systemair ser att utvecklingen inom ventilationsområdet påverkas av fyra huvudsakliga trender som vi integrerar i vår produktutveckling:
Systemairs produktutvecklingsorganisation består av cirka 230 ingenjörer fördelade på 23 utvecklingsgrupper i 18 länder. Utvecklingsgrupperna är primärt belägna nära våra produktionsanläggningar. Därutöver finns 9 tekniska center som utför laboratorietester vid produktutveckling och teknisk dokumentation enligt gällande standarder. Systemair eftersträvar hög effektivitet i produktutvecklingsprojekten som följer en standardiserad process – från initial idégenerering till certifiering, produktionsöverföring och lansering. Urval och prioritering av utvecklingsprojekten görs för varje enskilt produktområde via vårt system för strategisk produktplanering. Besluten baseras på vad som skapar mest värde för Systemairkoncernen som helhet med utgångspunkt i strategisk betydelse, potentiell lönsamhet och de förutsättningar som finns utifrån kompetens och resurser.
170000 ton CO2-besparingar
Koldioxidutsläpp från i snitt 95 000 bilar per år1)
1) Enligt nordisk elproduktion, 0,1 kg CO2 per kWh. Exemplet motsvarar en bil som körs 1 500 mil/år och släpper ut 120g CO2/km.
Lägre koldioxidutsläpp Lägre energianvändning Bättre inomhusklimat
2) Genomsnittlig årsförbrukning av hushållsel i Sverige 2016 var 5 000 kWh per hushåll enligt Vattenfall.
95
miljoner m3 ren luft per timme
Hushållsel för 345 000 villor2) Räcker till 100 m3 frisk luft per år för varje människa på jorden3)
3) Räknat på 7,5 miljarder människor i världen.
Geniox har varit Systemairs viktigaste produktutvecklingsprojekt under senare år och slutfördes under 2017. Projektet var unikt för Systemair såtillvida att det involverade ingenjörer från åtta olika utvecklingsgrupper och produktionsanläggningar med målet att skapa en produktplattform som kan användas globalt med lokala anpassningar.
Geniox innehåller den senaste tekniken och är speciellt framtaget för att möta framtida energikrav genom hög effektivitet i värmeåtervinning och låg elförbrukning. En flexibel modulkonstruktion gör Geniox extremt anpassningsbar och kan utgöra hjärtat i ett effektivt ventilationssystem oavsett om det är i offentliga miljöer, industrier, datacenter, på sjukhus eller i marina miljöer.
Om ventilationsaggregatet är hjärtat i ett effektivt ventilationssystem är kontrollsystemet hjärnan. Med SAVECair är det enkelt att styra och anpassa ventilationen i hemmet till personliga önskemål. Systemet innehåller bland annat intelligenta förinställningar som optimerar ventilation och energiförbrukning beroende på om man exempelvis är bortrest eller har mycket folk på besök.
SAVECair är utvecklat med ögat mot framtiden och för att kunna fungera i smarta hem. Systemet styrs via en användarvänlig kontrollpanel med touchfunktionalitet. Det går till och med att styra systemet via en app i din smartphone, oavsett var du befinner dig. Systemet kan också köras i så kallat eco-mode för att spara energi.
Effektiv produktion med hög kvalitet och snabba leveranser är centrala delar av Systemairs erbjudande och i det värde vi skapar åt våra kunder.
Systemair ska vara det mest pålitliga företaget när det gäller kvalitet, tillgänglighet och leveranssäkerhet. Kunderna kan lita på att de alltid får produkter av hög kvalitet med kort leveranstid, vilket gör Systemair till en prioriterad leverantör för både installatörer och distributörer av ventilationslösningar. För att skapa detta kundvärde krävs både effektiva produktionsprocesser och en optimerad logistikapparat.
Systemair producerar standardprodukter mot lager för att kunna erbjuda kunderna snabba leveranser. Det innebär att produkterna kan levereras inom 24 timmar från lokalt lager och inom 72 timmar från någon av våra tre distributionscentraler. För att ha korta leveranstider på kundanpassade ventilationsprodukter krävs ett annat angreppssätt. Här arbetar vi istället med exempelvis lagerhållning av ingående komponenter och har en hög flexibilitet i produktionen.
En effektiv produktion är centralt för koncernens lönsamhetsutveckling och följaktligen för det värde vi skapar åt våra ägare. Målet är att alla fabriker inom Systemairkoncernen ska arbeta på ett standardiserat sätt enligt Systemair Production Model – vår modell för effektiv produktion – för att säkerställa hög produktivitet, kvalitet och säkerhet i produktionen. Under året har vi inte ålagts att betala några böter kopplade till våra produkters prestanda.
Inom ramen för Systemair Production Model genomför vi regelbundet revisioner av samtliga produktionsanläggningar för att hela tiden bli bättre. Ett huvudområde under året har varit optimering av produktionsflödet i fabrikerna, vilket bland annat bidrar till kortare ledtider och därmed snabbare leveranser till kunderna. Med 27 produktionsanläggningar i 19 länder skapas stora möjligheter att dela erfarenheter och det sker kontinuerlig benchmarking mellan anläggningarna.
Under 2017/18 uppgick investeringarna i produktionsanläggningar till 508 Mkr. En av våra större investeringar är den nybyggda fabriken i Turkiet, som är strategiskt viktig för vår utveckling i regionen. I den nya fabriken utökas produktionsytan från 11 900 till 27 400 kvadratmeter. Vi har också flyttat och utökat fabriken i Hyderabad, Indien.
Under året har vi investerat i nya maskiner för att dra nytta av de skalfördelar som den nya Geniox-plattformen skapar. Förutom att vara nästa generations ventilationsaggregat med spetsteknik och låg energianvändning är det en flexibel produktplattform som i dagsläget ersätter tre produktplattformar på fem av våra fabriker i Europa. Genom att koncentrera produktionen till produkter byggda på en och samma plattform skapas mycket goda förutsättningar för ökad lönsamhet och kvalitet.
För att leva upp till kundlöftet om hög tillgänglighet och korta leveranstider, samt skapa förutsättningar för ökad lönsamhet för Systemair, krävs inte bara en effektiv produktion utan också en effektiv hantering av hela försörjningskedjan. Affärssystemet är hjärtat i Systemairs logistikapparat. I systemet ingår order- och lagerbehandling, inköp, produktionsplanering, resursplanering och redovisning. Vi arbetar strategiskt med ingående komponenter till våra produkter och genomför regelbunden översyn av vad Systemair själva ska tillverka och vad vi ska köpa in, utifrån parametrar som ledtid och kostnad.
Systemair har tre internationella distributionscentraler – i Skinnskatte berg, Sverige, i Windischbuch, Tyskland och i Kuala Lumpur, Malaysia. Här lagerhålls produkter för vidare transport ut till lokala lager i olika länder. Därutöver finns nationella centrallager samt lokala försäljningsställen med lager.
Effektiv logistik är beroende av effektiva transporter och Systemair ställer höga krav på de utvalda transportörerna. Under året har vi initierat ett pilotprojekt i Sverige kring fjärdepartslogistik för att identifiera nya arbetssätt som kan optimera transporterna ur ett tids-, miljö- och kostnadshänseende. Förbättringsarbete inom detta område drivs även på andra marknader inom koncernen.
Systemair vill bidra till ett hållbart samhälle. Det gör vi genom att utveckla energieffektiva produkter, samt genom att hela tiden se över vår verksamhets miljöpåverkan. Det gäller allt från materialet och arbetsmetoderna vi använder till att undvika onödiga transporter. Vi säkerställer att vi har en säker arbetsmiljö och en god affärsetik samt tar samhällsansvar.
Systemair har valt att koppla sitt hållbarhetsarbete till FN:s globala hållbarhetsmål. FN:s 17 mål ska uppnås till 2030 och är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig.
Systemair har identifierat vilka globala hållbarhetsmål som har störst relevans för den egna verksamheten, var vi kan påverka mest. Genom att aktivt arbeta med dessa fokusområden kan vi bli ett mer framgångsrikt företag samtidigt som vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Systemair redovisar sitt hållbarhetsarbete enligt de internationella riktlinjerna Global Reporting Initiative (GRI). Ambitionen är att vidareutveckla vår uppföljning och rapportering inom hållbarhetsområdet. En utökad mätning påbörjades under 2017/18 och nu pågår arbetet att ta fram mål och strategier kring hur vi på Systemair på bästa sätt kan driva på utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Direkt skapat ekonomiskt värde | ||
| Intäkter | 7 459 | 6 984 |
| Distribuerat ekonomiskt värde | ||
| Driftkostnader | 5 298 | 4 847 |
| Löner och förmåner till anställda | 1 667 | 1 591 |
| Skatt | 161 | 136 |
| Betalningar till finansiärer | 103 | 116 |
| Bibehållet ekonomiskt värde | 230 | 294 |
Tabellen visar Systemairs skapade och distribuerade ekonomiska värde till bolagets intressenter enligt GRI-indikatorn G4-EC1.
Vi skapar ekonomiskt värde som distribueras till våra intressenter i form av aktieutdelning och betalningar till ägare och investerare, löner och förmåner till våra medarbetare, betalningar till våra underleverantörer samt skatt till samhället. Dessutom skapar vi värde för våra kunder och brukarna av lokaler med våra ventilationslösningar i form av ett bra inomhusklimat och låg energianvändning.
Systemair arbetar kontinuerligt och metodiskt med att minska den belastning som våra produkter och vår verksamhet har på miljön. Det gör vi genom att minska vår resursförbrukning av energi och material, samt att effektivisera våra lager och transporter. Optimering av hela försörjningskedjan samt att ligga i framkant i nyttjandet av smart tillverkningsteknik är ett ständigt pågående arbete.
Systemair fortsätter att investera i tillverkningsteknik som kan minska spillet av plåt och aluminium vilket utgör en stor materialandel i våra produkter. Förutom att minska spillet så ser vi också till att sortera och återvinna avfall i produktionen. Exempel på avfall som återvinns är stål, aluminium, förpackningsmaterial och lackpulver.
Genom att öka användningen av återvunnet stål så bidrar vi till en minskad energibelastning i våra produkter. I samband med maskininvesteringar är energieffektivitet självklart en parameter, liksom när det gäller att se över de lokaler vi verkar i. Energianvändningen i våra fabrikslokaler följs upp månadsvis, och både intern och extern benchmarking sker för att hitta bra lösningar för att uppnå våra mål.
Transporter av våra produkter från produktionsanläggningar till olika lager och försäljningsställen och ut till kund bidrar till koldioxidutsläpp. För oss är det viktigt att analysera flöden, planera och styra transporterna för att undvika onödiga transporter och hantering.
Då Systemair är ett globalt företag så sker det också resor med bil, tåg och flyg. Många resor är oundvikliga, vi behöver träffa våra kunder och andra intressenter, men vår satsning på virtuella möten, exempelvis videokonferenser, har hjälpt oss att minska behovet av resande och därmed också vårt koldioxidavtryck. Användandet av denna teknik har också gjort oss mer tidseffektiva.
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Olja | 874 | 803 |
| Naturgas | 14 135 | 17 554 |
| Diesel | 0 | 366 |
| El | 32 311 | 30 479 |
| Värme | 7 636 | 6 981 |
| Kyla | 8 | 9 |
| Total energiförbrukning | 54 964 | 56 193 |
Tabellen visar Systemairs totala energiförbrukning fördelad på olika energislag.
Att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare är mycket viktigt för vår långsiktiga framgång. Som arbetsgivare är det viktigt att vi främjar en säker arbetsmiljö, kompetensutveckling samt ökad jämställdhet och mångfald.
Goda arbetsförhållanden och säkra arbetsplatser är viktigt. Ingen ska behöva gå till sin arbetsplats och vara orolig för sin hälsa, vare sig fysiskt eller psykiskt. Vi vill förhindra att olycksfall sker och minimera sjukfrånvaron. Våld, hot, trakasserier, mobbning eller liknande kränkningar av medarbetare tolereras inte. Systemairs medarbetare tar själva ställning till om de vill organisera sig fackligt enligt de lagar i det land där de arbetar.
Med en global organisation med produktion i 19 länder så är det en utmaning att jobba med ett systematiskt förbättringsarbete gällande arbetsmiljö. Målet har varit att hitta en modell som passar alla våra bolag oavsett geografi och produktionsmetoder. Produktivitet och kostnadseffektivisering är viktigt, men det kan aldrig ske på bekostnad av en säker arbetsmiljö. Våra medarbetare är vår viktigaste tillgång, de och deras familjer är beroende av vårt engagemang att ha en säker arbetsplats.
För att stödja genomförandet av en effektiv hälso- och säkerhetspolicy och för att uppnå positiva effekter av en bra arbetsmiljö, beslutade Systemair att införa IA, ett webbaserat system som stöder våra produktionsanläggningar i deras systematiska förbättringsarbete av arbetsmiljön. Vårt mål är att införandet av IA-systemet leder till färre arbetsskador. Arbetsmiljöarbetet följs också upp genom interna revisioner där vi kontrollerar ergonomi, maskinsäkerhet, arbetsmetoder och arbetsplatser. Det här är ett område som engagerar våra medarbetare och vi uppmuntrar dem att rapportera de risker och tillbud de identifierar, samt självklart också eventuella skador.
Att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare är mycket viktigt för Systemairs långsiktiga framgång. Kompetensutveckling är ett viktigt fokusområde för att ständigt förbättra verksamheten och produkterna, öka medarbetarnas kompetens inför mötet med kunden och behålla försprånget mot konkurrenterna. Det finns goda karriärmöjligheter för medarbetare som vill få internationell erfarenhet och snabbt ta stort ansvar inom Systemair-koncernen.
Vi anser att mångfald och jämställdhet bidrar till ett mer framgångsrikt företag, fler innovativa produkter, smartare arbetssätt, ökad trivsel på arbetsplatserna och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vid rekryteringar försöker vi aktivt medverka till en ökad mångfald och jämlikhet. På Systemair vill vi att alla ska känna sig välkomna, oavsett bakgrund. Det är kunskap, erfarenhet och egenskaper som är avgörande och ingen särbehandling får ske vad gäller sexuell läggning, kön, ålder, etnicitet, hudfärg eller religion. Alla medarbetare ska behandlas med respekt och ingen ska utsättas för mobbning eller kränkande behandling.
Systemair är ett globalt företag med medarbetare i 50 länder. Mångfalden är helt naturlig för oss och märks tydligt i de koncerngemensamma projekt där representanter från olika delar av världen medverkar.
Av koncernens 5 465 medarbetare är 23 procent kvinnor och både styrelsen och koncernledningen har idag en kvinnlig ledamot/medlem. Systemairs mål är att andelen kvinnor i chefsbefattning ska uppgå till minst 25 procent år 2025. För 2017/18 var utfallet 21 procent kvinnor i chefsbefattning (2016/17: 23 procent).
I Sverige har vi en Likabehandlingsplan med analyser och aktiviteter för att säkra likabehandlingen gällande kön, ålder, ursprung, religion, sexuell läggning och funktionsnedsättning.
Mångfald och jämställdhet bidrar till ett mer framgångsrikt företag, fler innovativa produkter, smartare arbetssätt, ökad trivsel på arbetsplatserna och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Inga incidenter har inträffat under året.
Säljutbildning riktad till dotterbolagens VD:ar och säljchefer som i sin tur utbildar säljare på de lokala kontoren enligt "Train the trainer" konceptet. Fokus ligger på säljteknik, förhandling och presentationsteknik.
Utbildning för tekniker och säljare uppdelad på 16 olika akademier. Utbildningarna fokuserar på konceptförsäljning – att sätta produkterna i ett sammanhang – samt hur Systemair kan öka försäljningen genom att bättre integrera företagets värderingar i försäljningsprocessen.
Utbildning i Systemairs ledarskaps- och företagskultur för samtliga medarbetare. Utbildningen sker genom "Train the trainer"-konceptet och har implementerats i dotterbolagen under de tre senaste åren. Alla VD:ar på dotterbolagen samt majoriteten av medarbetarna i de större bolagen har hittills gått utbildningen.
Utbildning som avhandlar ekonomisk redovisning, uppföljning och rapportering.
Utbildning som går igenom vårt ERP-system.
Digitala produktutbildningar som underlättar kunskapsspridningen av vår produktkunskap genom hela företaget.
| 2017/18 | 2016/17 | |||
|---|---|---|---|---|
| Anställda (st) |
Andel kvinnor |
Anställda (st) |
Andel kvinnor |
|
| Antal tillsvidareanställda | 4 965 | 25% | 4 746 | 24% |
| – Varav heltid | 4 804 | 23% | 4 602 | 23% |
| – Varav deltid | 161 | 70% | 144 | 75% |
| Antal visstidsanställda | 322 | 15% | 259 | 15% |
| Totalt antal anställda | 5 287 | 24% | 5 005 | 24% |
| Inhyrd personal | 178 | 8% | 217 | 13% |
| Total arbetsstyrka | 5 465 | 23% | 5 222 | 23% |
Tabellen visar antalet anställda samt inhyrd personal på Systemair vid periodens slut, uppdelat på olika typer av anställningskontrakt och kön.
| 2017/18 | 2016/17 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Anställda (st) |
Andel kvinnor |
Anställda (st) |
Andel kvinnor |
||
| Norden | 1 027 | 25% | 969 | 26% | |
| Västeuropa | 1 811 | 23% | 1 739 | 19% | |
| Östeuropa & OSS | 1 273 | 37% | 1 151 | 33% | |
| Nord- & Sydamerika | 432 | 34% | 424 | 32% | |
| Övriga marknader | 744 | 12% | 722 | 14% | |
| Totalt antal anställda | 5 287 | 24% | 5 005 | 24% | |
| Inhyrd personal | 178 | 8% | 217 | 13% | |
| Total arbetsstyrka | 5 465 | 23% | 5 222 | 23% |
Tabellen visar antalet anställda samt inhyrd personal på Systemair vid periodens slut, uppdelat per region och kön.
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Andel anställda som omfattas av kollektivavtal | 34% | 34% |
| 2017/18 | 2016/17 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Anställda (st) |
Andel kvinnor |
Anställda (st) |
Andel kvinnor |
||
| Nyanställningar under året | |||||
| Under 30 år | 527 | 22% | 399 | 20% | |
| 30–50 år | 535 | 26% | 480 | 24% | |
| Över 50 år | 119 | 26% | 63 | 37% | |
| Totalt antal nyanställningar | 1 181 | 24% | 942 | 23% | |
| Andel nyanställda | 22% | 19% | |||
| Personer som slutat under året | |||||
| Under 30 år | 276 | 22% | 267 | 22% | |
| 30–50 år | 361 | 25% | 354 | 25% | |
| Över 50 år | 130 | 15% | 112 | 27% | |
| Totalt antal avgångar | 767 | 22% | 733 | 24% | |
| Andel som avslutat anställning | 15% | 15% |
Tabellen visar antal personer som nyanställts och personer som slutat uppdelat på kön och ålderskategori. Det är fortfarande fler som anställs än de som slutar.
| 2017/18 | 2016/17 | |||
|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | |
| Andel sjukfrånvaro för respektive region (%) |
||||
| Norden | 4,7% | 11,9% | 5,6% | 11,7% |
| Västeuropa | 10,6% | 8,3% | 8,4% | 8,3% |
| Östeuropa & OSS | 2,3% | 9,8% | 2,3% | 12,4% |
| Nord- & Sydamerika | 1,5% | 1,6% | 0,7% | 0,8% |
| Övriga marknader | 1,1% | 0,9% | 1,2% | 2,0% |
| Genomsnitt Systemair | 6,1% | 8,6% | 4,8% | 8,9% |
Tabellen visar genomsnittlig andel frånvarodagar per person under respektive år. Gällande arbetsrelaterade olyckor under 2017/18 hade Systemair inga större incidenter och 316 rapporterade mindre incidenter. Systemair hade 24 rapporterade arbetsrelaterade sjukdomar under 2017/18. Att sjukfrånvaron generellt är högre hos kvinnor beror till stor del på en större andel långtidssjukskrivna och mer frånvaro på grund av vård av barn.
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Kvinnor | 49% | 53% |
| Män | 47% | 49% |
| Samtliga anställda | 47% | 50% |
Tabellen visar andelen anställda som haft minst ett strukutrerat utvecklingssamtal, uppdelat per kön.
| 2017/18 | 2016/17 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel kvinnor |
Antal | Andel kvinnor |
|
| Styrelse | ||||
| Under 30 år | 0 | 0% | 0 | 0% |
| 30–50 år | 1 | 0% | 1 | 0% |
| Över 50 år | 6 | 17% | 6 | 17% |
| Koncernledning | ||||
| Under 30 år | 0 | 0% | 0 | 0% |
| 30–50 år | 1 | 0% | 5 | 20% |
| Över 50 år | 6 | 20% | 2 | 0% |
| Samtliga medarbetare | ||||
| Under 30 år | 1 031 | 22% | 956 | 23% |
| 30–50 år | 2 877 | 25% | 2 756 | 25% |
| Över 50 år | 1 379 | 24% | 1 293 | 22% |
Tabellen visar sammansättning av styrelse, koncernledning och övriga anställda fördelat på kön och ålderskategorier. Åldersfördelningen är relativt jämnt fördelad. Såväl styrelsen som koncernledningen har numera varsin kvinnlig ledamot/medlem och cirka en fjärdedel av medarbetarna i koncernen är kvinnor.
Systemairs grundläggande värderingar formar vårt företagsklimat och vägleder oss när vi fattar beslut. De genomsyrar vår verksamhet och visar hur vi som medarbetare ska uppträda i vårt dagliga arbete. Värderingarna gäller i alla våra verksamheter, oavsett var i världen vi jobbar.
Vi är proaktiva och tar ansvar. På Systemair uppskattas initiativ även om ett resultat inte alltid uppnås. Det är vårt ansvar att aktivt söka information, leta efter relevanta fakta och bidra där det behövs för att hitta lösningar.
Vi tar våra beslut baserat på relevant och tillgänglig fakta. Vi är lojala med de beslut som fattas tills vi beslutar om något annat. Vår organisation är lösningsorienterad och pragmatisk, vi involverar kollegor när vi fattar beslut för bättre resultat – "Tillsammans är vi starka".
Vår lokala strategi är i linje med koncernens mål och strategi. På Systemair vet vi vilken marknadsposition vi siktar på och vi säljer det valda produktsortimentet till den definierade kundplattformen. Vi letar hela tiden efter tillväxtmöjligheter genom att sälja så många produkter som möjligt från våra fabriker. Vi använder de hjälpmedel som valts i koncernen inom marknadsföring, säljstödsystem, statistikuppföljning, affärssystem och produktvalsprogram. Vi svarar alltid snabbt på förfrågningar och vi vågar säga nej till en order.
I Systemair är det djupt rotat i själen att göra det enkelt och att alltid leta efter "Den raka vägen". Detta var den grundläggande filosofin i koncernen från allra första början och ett sätt att kontinuerligt genomföra förbättringar. Inriktningen för "Den raka vägen" är ett mål och arbetssätt i alla processer inom bolaget, för att förbättra och att vara så effektiv som möjligt. "Den raka vägen" betyder också att vi uttrycker vår åsikt och förblir lojala mot de tagna besluten. Vi har en rak och tydlig kommunikation och pratar med människor – inte om människor.
Vi tar oss an uppgifter pragmatiskt och systematiskt, vilket ger oss ett offensivt förhållningssätt till utmaningar. Ordning och reda gör jobbet enklare och av erfarenhet vet vi att en strukturerad miljö bidrar till högre effektivitet och bättre prestanda. God ordning har varit ett betydande värde för Systemair genom åren och har gjort oss till en attraktiv arbetsgivare, leverantör och samarbetspartner. I vårt dagliga arbete följer vi Systemair Sales Model med hjälp av kundplattformen, säljstödsystem, produktdatabas och affärssystem.
Systemair tillhandahåller standardiserade och robusta produkter som är enkla att välja, installera och underhålla. Vårt bassortiment av produkter gör det möjligt för oss att dra nytta av stordriftsfördelar i produktion och förenklar det dagliga arbetet för oss och våra kunder. Idag har vi ett större och mer komplext produktsortimentet men vi fortsätter att sträva efter stordriftsfördelar och standardisering av våra produkter. Det är ett grundläggande krav att vår säljorganisation fokuserar på att sälja de produkter som produceras inom koncernen.
Vi håller det vi lovar genom att ge tydlig och professionell information genom hela affärsprocessen som inkluderar offert, orderbekräftelse, teknisk dokumentation och faktura.
Vi kommunicerar på ett tydligt, koncist och respektfullt sätt både internt och externt. Vi följer denna policy även när det gäller våra konkurrenter. Det är vår rättighet och skyldighet att uttrycka vår åsikt och att förbli lojala till beslut som har tagits.
Systemair är en produktleverantör inom ventilationsbranschen som är en del av byggbranschen och vi levererar den bästa kvalitén för det givna marknadspriset. Våra kunder kommer inte att överraskas negativt när de tar emot en produkt från oss, den kommer att vara lika bra eller bättre än förväntat. Vi är kända för vår professionalism genom hela processen; från design, produktutveckling, inköp, produktion, logistik, försäljning och eftermarknad. Vi har ett stort fokus på energieffektivitet när vi utvecklar våra produkter vilket bidrar till en minskad klimatpåverkan.
Vi blir starka och effektiva tillsammans när var och en tar sitt individuella ansvar och strävar mot de gemensamma målen. Det är ett gemensamt ansvar att säkerställa den rätta kompetensen inom företaget. Vi har alla en tydlig roll som vi är ansvariga för.
I Systemair har vi en kultur av att respektera varandra, och vi delar med oss av våra unika färdigheter. Tillsammans kan vi hålla vad vi lovar och göra det lilla extra när det behövs. Kollektivt ansvar börjar med dig som individ.
Som beställare och stor inköpare av produkter och material är det viktigt att vi upprätthåller en hög affärsetik, med nolltolerans mot korruption och mutor. Som ett led i detta genomför vi leverantörskontroller. Vi tar också samhällsansvar på de orter vi är verksamma.
På Systemair driver vi vår marknadsföring och försäljning på ett etiskt och ansvarsfullt sätt baserat på kvalitet, pris, leveranssäkerhet samt god servicenivå. Systemair ska alltid följa respektive lands lagar och våra affärsbeslut ska alltid fattas med företagets bästa i åtanke. Vi har nolltolerans mot korruption och våra medarbetare får inte kräva, erbjuda eller acceptera mutor eller andra otillåtna förmåner för att behålla en kund eller säkra en affär. Detta sammanfattas i vår uppförandekod och våra värderingar, som gäller i hela vår verksamhet, oavsett land.
Uppförandekoden innehåller Systemairs ställningstaganden i frågor som rör sociala förhållanden och personalfrågor , mänskliga rättigheter, miljöfrågor och motverkande av korruption.
Systemair använder cirka 4 300 leverantörer och underleverantörer. Majoriteten av dessa är europeiska eller nordamerikanska leverantörer, vilket innebär att de omfattas av nationella lagar och förordningar som tillser acceptabla arbetsvillkor. Det är vår målsättning att arbeta med speciellt utvalda "preferred suppliers" som vi kan ha ett långsiktigt strategiskt samarbete med. Systemairs leverantörer utvärderas och väljs utifrån förmågan att leverera på affärsmässigt riktiga grunder samt förmågan att leva upp till Systemairs etiska riktlinjer för leverantörer.
Nya leverantörer måste fylla i ett självuppskattningsformulär innan de blir kvalificerade att arbeta med Systemair. Formuläret omfattar bland annat frågor om finansiell styrka, arbetsvillkor, barnarbete, hälsa och säkerhet, miljö och etik. Samtliga nya leverantörer ska bekräfta att de inte accepterar barnarbete i sin verksamhet eller accepterar produkter från leverantörer som utnyttjar barnarbete direkt eller indirekt genom sina underleverantörer. Självuppskattningsformuläret förnyas återkommande.
Systemair genomför också revisioner på plats hos leverantörerna, i första hand vid uppstart av ett nytt samarbete, hos leverantörer av hälso- och säkerhetskritisk utrustning, samt hos leverantörer där vi ser ett behov av att förbättra deras service. Systemair har också speciella kvalitetssäkringsavtal för leverantörer av hälso- och säkerhetskritiska komponenter.
Vår koncern spelar en viktig roll i de samhällen vi verkar. Goda relationer med omvärlden är avgörande för långsiktig framgång, oavsett var i världen vi är verksamma. Vi engagerar oss i aktiviteter som bidrar till det lokala samhällets utveckling, stödjer olika skolor och utbildningar samt det lokala näringslivet. Vi sponsrar inte politiska eller religiösa organisationer.
I Lettland, Polen, Slovenien, Nordamerika och Turkiet stödjer Systemair högskolor och universitet för att främja ingenjörsutbildningar inom ventilationsteknologi.
I Tyskland erbjuder Systemair flickor i låg- och mellanstadiet att få ta del av vad ett tekniskt yrke kan handla om, bland annat på en speciell Girls' Day. Det stödjer arbetet med att få fler kvinnor till tekniska yrkesområden.
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Antal incidenter där anställda avskedats eller utsatts för annan disciplinär åtgärd på grund av korruption |
0 | 0 |
| Antal fall där kontrakt med samarbetspartners inte | ||
| förnyats på grund av korruptionsöverträdelser | 0 | 0 |
Tabellen visar antal korruptionsincidenter. Under 2017/18 och 2016/17 hade vi inga fall av korruption.
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Miljöfaktorer, EN32 | 98 | 92 |
| Anställningsvillkor, LA14 | 98 | 92 |
| Mänskliga rättigheter, HR10 | 98 | 90 |
Tabellen visar andelen nya leverantörer som granskats avseende miljöfaktorer, anställningsvillkor respektive mänskliga rättigheter. Det totala antalet nya leverantörer under 2017/18 var 181.
Cirkeldiagrammet visar Systemairs externa inköp av komponenter under kalenderåret 2017 fördelat procentuellt per produktgrupp. De största produktgrupperna är motorer och metalldelar, men även elektriska komponenter, värme- samt luftkonditioneringskomponenter etc köps in för att användas som delar i Systemairs produkter och lösningar.
Systemairs verksamhet medför risker som i varierande omfattning kan påverka koncernen negativt. Dessa risker kan på kort och lång sikt påverka möjligheterna att uppnå fastställda mål enligt bolagets affärsplan.
| Riskområde | Risk | Beskrivning | Risknivå | Riskkontrollåtgärder 2017/18 | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | MARKNADS RISKER |
Marknads- och konkurrensrisk |
Aggressiva prissänkningsstrategier kan förekomma från konkurrenter. |
● | Flera omstruktureringsprogram samt åtgärder för att förbättra lönsamheten har genomförts. |
| Makroekonomisk utveckling |
Risk för minskad nybyggnation till följd av räntenivå, aktiemarknadens utveckling, politiska beslut etc. |
● | Omstruktureringsprogram har genomförts för att anpassa produktionskapaciteten. Fortsatt sats ning på produkter mot renoveringsmarknaden. |
||
| Internationell affärsverksamhet |
Risken för negativa handelspolitiska beslut eller tullar. Risken för politisk instabilitet. |
● | Systemair är aktiva inom de flesta bransch organisationer där man är etablerad för att få tidig information och påverka beslut. |
||
| 2 | OPERATIONELLA RISKER |
Leverantörer | Beroendet av större leverantörer t ex av fläktmotorer samt fluktuationer i råvaru priser som plåt och koppar. |
● | Systemair har under året byggt upp en starkare central inköpsorganisation som ska minimera riskerna och systematiskt utvärdera strategiskt viktiga leverantörer. |
| Produktionsanläggningar och distributionscentraler |
Risken för att någon viktig anläggning eller utrustning blir allvarligt skadad vid exempel vis brand eller läckage. |
● | Försäkringsskydd respektive katastrofplaner såsom krisplan, övningar och kommunikations plan uppdateras årligen. |
||
| Företagsförvärv | Risken för att kunder, leverantörer eller nyckelpersoner lämnar företaget. Integrationen och synergier tar längre tid än förväntat att realisera. |
● | Systemair valde medvetet under året att inte göra förvärv av företag där stora resurser för integration och omställning krävs. |
||
| IT-Infrastruktur | Risken för avbrott i åtkomsten till koncern gemensamma affärssystem. |
● | Kontinuerlig förbättring av processer och system för ökad driftsäkerhet. Historiskt sett har Systemair aldrig gjort större investeringar i upp gradering av IT-system än under året. |
||
| Produktansvar | Risken att produkter inte möter specifikatio ner vilket kan leda till krav från kunder. |
● | Bolaget har en global produktansvarsförsäkring vilken har uppdaterats under året. |
||
| 3 | FINANSIELLA RISKER |
Valutarisk – transaktions exponering |
Betydande handel finns i valutor som bl a EUR vilket innebär en valutaexponering. |
● | Valutasäkring sker av cirka 50 procent av EUR/SEK-exponeringen. |
| Valutarisk – omräknings exponering |
Utländska tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor vid konsolidering. |
● | Finansering av större investeringar görs ofta genom upplåning i samma valuta. |
||
| Belånings- och ränterisk | Risken att kraftigt förändrade omständigheter på bolags marknader leder till problem att teckna nya lån. Kraftigt försämrat ränteläge kan leda försämrat resultat för koncernen. |
● | Systemair tecknade ett nytt treårigt kreditavtal om 500 Mkr under året. |
||
| Kredit- och likviditetsrisk | Risken att en kund inte kan fullfölja sitt betalningsåtagande. |
● | Systemair arbetar aktivt med att förbättra rutiner och processer för kreditprövning och betalning. |
||
| 4 | ÖVRIGA RISKER | Varumärke | Risken för att en konkurrerande verksamhet använder sig av koncernens varumärken. |
● | Systemair arbetar löpande med att skydda sina varumärken på viktiga marknader. |
● Låg ● Medium ● Hög
Systemairs aktie är sedan den 12 oktober 2007 noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange Mid Cap-lista. Introduktionspriset var 78 kronor per aktie, vilket motsvarade ett börsvärde om cirka 4,1 mdr kronor. Börsvärdet den 30 april 2018 var cirka 6,0 (8,2) mdr kronor. Kortnamnet på börsen är SYSR.
Vid utgången av räkenskapsåret 2017/18 var slutkursen 115,80 kronor en nedgång med 26,5 procent jämfört med vid räkenskapsårets början. Under nämnda period minskade OMX Stockholm_PI index med 0,9 procent.
Antalet omsatta Systemairaktier på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till 7 304 636 (4 723 445) vilket motsvarar en omsättningshastighet på 14 (9) procent under räkenskapsåret.
Aktiekapitalet uppgår till 52,0 Mkr fördelat på 52 000 000 aktier med samma rösträtt. Kvotvärde är 1,00 kr per aktie.
Under räkenskapsåret 2014/15 ställde Systemairs huvudägare Färna Invest AB ut totalt 520 000 köpoptioner avseende Systemairaktier till 19 personer i ledande befattningar inom Systemair. Färna Invest AB ägs av Systemairs styrelseordförande Gerald Engström. Programmet löpte ut i oktober 2017. Någon utspädningseffekt eller kostnad, i samband med optionslösen, uppkom inte för Systemair AB eftersom att det är Färna Invest AB som ställde ut optionerna.
Årsstämman 2017 beslutade att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, besluta om att öka bolagets aktiekapital genom nyemission av aktier. Med stöd av bemyndigandet får bolaget emittera upp till högst tio procent av antalet aktier i bolaget, vid tidpunkten för årsstämman 2017. Emission ska ske på marknadsmässiga villkor med förbehåll för marknadsmässig emissionsrabatt i förekommande fall.
De två huvudägarna, Färna Invest AB och ebm-papst AB har 42,62 respektive 21,27 procent av aktierna i bolaget. Färna Invest har under året ökat sin ägarandel med 0,32 procentenheter.
Övriga större aktieägare är Swedbank Robur Fonder med 7,46 (3,05) procent, Alecta Pensionsförsäkring vars innehav var 4,90 (4,15) procent och Fidelity Funds – Nordic Fund med 3,58 (1,78) procent.
Antalet aktieägare per bokslutsdagen den 30 april 2018 uppgick till 3 666 (3 949).
Styrelsen föreslår årsstämman att utdela 2,00 (2,00) kronor per aktie. Totalt ger det en utdelning om 104,0 Mkr till aktieägarna för räkenskapsåret 2017/18.
Utdelningen motsvarar 45 procent av koncernens resultat efter skatt och överstiger bolagets utdelningspolicy att cirka 30 procent ska delas ut.
Ledningen deltar aktivt vid träffar med analytiker, investerare, övriga aktiesparare och media. Detta är viktigt för att öka intresset för Systemairaktien och för att ge både nuvarande och nya aktieägare goda möjligheter att värdera koncernen så rättvisande som möjligt.
Pressmeddelanden publiceras omgående när en för verksamheten väsentlig händelse inträffat och arkiveras på hemsidan. Delårsrapporter publiceras också som pressmeddelanden och arkiveras likaså på hemsidan. Årsbokslut publiceras och arkiveras på hemsidan. På hemsidan finns även finansiella data sedan sex år tillbaka och aktiedata sedan börsnoteringen 2007.
| Innehav antal aktier | Antal ägare | Antal aktier | Andel ägare i % | Marknadsvärde (KSEK) |
|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 2 991 | 425 223 | 0,82% | 49 241 |
| 501–1 000 | 340 | 279 732 | 0,54% | 32 393 |
| 1 001–5000 | 219 | 504 425 | 0,97% | 58 412 |
| 5 001–10 000 | 29 | 210 856 | 0,41% | 24 417 |
| 10 001–15 000 | 14 | 170 530 | 0,33% | 19 747 |
| 15 001–20 000 | 8 | 145 464 | 0,28% | 16 845 |
| 20 001– | 65 | 50 263 770 | 96,66% | 5 820 545 |
| Summa | 3 666 | 52 000 000 | 100,00% | 6 021 600 |
| Procent | Antal aktier | |
|---|---|---|
| Färna Invest AB* | 42,62% | 22 164 162 |
| ebm-papst AB | 21,27% | 11 059 770 |
| Swedbank Robur fonder | 7,46% | 3 877 049 |
| Alecta Pensionsforsakring, Omsesidigt | 4,90% | 2 550 000 |
| Fidelity Funds – Nordic Fund | 3,58% | 1 861 169 |
| Nordea Investment Funds | 3,58% | 1 859 019 |
| Afa Försäkring | 2,55% | 1 324 709 |
| Lannebo Fonder | 2,24% | 1 165 916 |
| JP Morgan Bank Luxembourg S.A. | 1,50% | 780 496 |
| SEB Investment Management | 0,82% | 426 534 |
| 90,52% | 47 068 824 | |
| Övriga | 9,48% | 4 931 176 |
| TOTALT | 100% | 52 000 000 |
Ägargrupperat enligt Euroclear
* Styrelseordförande Gerald Engströms helägda privata bolag
Källa: Euroclear AB Aktiebok den 28 april 2017.
| 2017/18 | 2016/17 | 2015/16 | 2014/15 | 2013/14 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier per 30/4 | 52 000 000 52 000 000 52 000 000 52 000 000 52 000 000 | ||||
| Vinst efter skatt per aktie, (SEK) | 4,43 | 5,66 | 3,98 | 5,96 | 8,44 |
| Kassaflöde per aktie, (SEK) | 4,32 | 8,93 | 3,25 | 4,64 | 4,83 |
| Eget kapital per aktie, (SEK) | 50,39 | 45,79 | 40,54 | 40,04 | 36,17 |
| Aktiekurs, bokslutsdagen | 115,80 | 157,50 | 102,50 | 115,00 | 105,75 |
| Högst betalt under året, (SEK) | 158,50 | 160,50 | 143,50 | 125,75 | 136,75 |
| Lägst betalt under året, (SEK) | 99,20 | 95,25 | 96,25 | 89,00 | 97,00 |
| Utdelning per aktie, föreslagen (SEK) | 2,00* | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 3,00 |
| P/E-tal efter skatt | 26,14 | 27,83 | 25,75 | 19,30 | 12,53 |
| Direktavkastning, (%) | 1,73 | 1,27 | 1,95 | 1,74 | 2,84 |
| Utdelningsandel, (%) | 45,15 | 35,34 | 50,25 | 33,57 | 35,56 |
| Antal omsatta aktier | 7 304 636 | 4 723 445 | 4 879 431 | 6 989 140 | 4 632 443 |
| Omsättningshastighet (%) | 14,05 | 9,08 | 9,38 | 13,44 | 9,00 |
* Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 kr (2,00) per aktie vid årsstämman i Skinnskatteberg den 30 augusti 2018.
| År | Händelse | Kvotvärde | Ökning av aktiekapital |
Totalt aktier | Totalt antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993/94 | Fondemission A-aktier | 100 | 7 000 000 | 10 000 000 | 100 000 |
| 1994/95 | Nyemission A-aktier | 100 | 14 000 000 | 24 000 000 | 240 000 |
| 1995/96 | Fondemission A-aktier | 100 | 26 000 000 | 50 000 000 | 500 000 |
| 2005/06 | Nyemission B-aktier | 100 | 2 000 000 | 52 000 000 | 520 000 |
| 2006/07 | Split 100:1 | 1 | – | 52 000 000 | 52 000 000 |
| 2007/08 | Omstämpling till aktieslag | 1 | – | 52 000 000 | 52 000 000 |
Finansiella företag 22,21%
Utlandsboende ägare 9,46%
Svenska fysiska personer 2,74%
De analytiker som under räkenskapsåret kontinuerligt följt Systemair är följande;
Handelsbanken Capital Markets Daniel Lindkvist, 072-547 67 65
Nordea Markets Henrik Nilsson, 08-534 917 70
Kepler Cheuvreux Douglas Lindahl, 08-723 51 73
Redeye Henrik Alveskog, 08-545 013 45
Erik Penser Bank Marlon Värnik, 08-463 84 22
SEB
Johan Dahl, 08-522 296 18
AGB Sundal Collier Emmi Östlund, 08-566 286 73
Bolagsstyrningen i Systemair AB (publ) sker via årsstämman, bolagsordningen, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholm regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning.
Det är god sed på aktiemarknaden för svenska bolag vars aktie är upptagen till handel på en reglerad marknad att tillämpa Koden. Systemair tillämpar Koden med följande undantag:
Stämman har utsett en valberedning som utgörs av de tre största aktieägarna. Ordförande i valberedningen är bolagets huvudägare Gerald Engström som via det helägda bolaget Färna Invest AB äger 42,6 procent av aktiekapital och röster. Engström är även styrelseordförande. Den näst störste ägaren ebm-papst AB äger 21,3 procent av kapital och röster och representeras i valberedningen av Gerhard Sturm.
Koden anger bland annat att majoriteten av ledamöterna i valberedningen ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Vidare ska inte styrelseledamot vara valberedningens ordförande.
Majoriteten av ledamöterna i Systemairs valberedning är dock inte oberoende, vilket är en avvikelse från Koden. Bolagets bedömning är att ovan nämnda sammansättning är till bolagets och övriga aktieägares intresse och gagn.
Systemair AB (org.nr. 556160-4108) har sitt säte i Skinnskatteberg, Västmanlands län, och är sedan den 12 oktober 2007 noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Caplistan. Kortnamnet är SYSR. Systemair AB hade per bokslutsdagen 3 666 aktieägare. Största enskilda ägare är Färna Invest AB, som äger 42,6 procent av kapital och röster och kontrolleras till 100 procent av styrelseordförande Gerald Engström. Övriga större aktieägare är ebm-papst AB, Järfälla, helägt dotterbolag till ebm-papst GmbH, Mulfingen, Tyskland, med 21,3 procent av kapital och röster samt Swedbank Robur Fonder med 7,5 procent. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 kr. Per bokslutsdagen 30 april 2018 uppgick totalt antal utestående aktier till 52 000 000 av ett och samma aktieslag. Se i övrigt avsnittet om Aktien, sid 36.
Systemair är ett publikt bolag, vars verksamhet bland annat är att bedriva tillverkning och försäljning av ventilations- och värmeprodukter. Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst åtta ledamöter med högst tre suppleanter. Därutöver har de fackliga organisationerna, enligt svensk lag, rätt att utse två ledamöter och två suppleanter. Styrelsen ska ha sitt säte i Skinnskattebergs kommun, Västmanlands län. Granskningen av bolagets årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska utföras av ett registrerat revisionsbolag eller en revisor, med eller utan revisorssuppleant. Bolagets räkenskapsår ska vara 1 maj – 30 april. För den kompletta bolagsordningen hänvisas till Systemairs webbplats: group.systemair.com/se/Investerare.
Årsstämman 2017 beslutade att valberedningen ska utgöras av representanter för de tre största aktieägarna. Avstämningsdag för fastställande av de största aktieägarna är den 31 januari 2018. Valberedningen ska lämna förslag till val av ordförande vid stämman, styrelse och styrelseordförande, val av revisorer i samråd med revisionsutskottet, förslag till arvode till styrelseordföranden och övriga styrelseledamöter, förslag till ersättning för utskottsarbete samt förslag till revisionsarvode. Förslagen ska presenteras vid årsstämman. Valberedningen har under 2017/18 haft ett möte. Ingen ersättning har utgått för medverkan i valberedningen. Valberedningens förslag inför årsstämman 2018 framgår av kallelsen till stämman publicerad på Systemairs webbplats group.systemair.com. Aktieägare som vill lämna förslag till valberedningen kan göra detta via e-post till någon av valberedningens ledamöter.
där även revisor deltar.
Systemairs styrelse antog under räkenskapsåret 2016/17 en mångfaldhetspolicy avseende styrelsens storlek och sammansättning. I policyn anges att Systemairs Styrelse ska ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Sammansättningen ska präglas av mångsidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska också eftersträvas. Majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Styrelseledamot ska inte utses för längre tid än till slutet av nästa årsstämma.
Systemairs styrelse bestod fram till årsstämman 2017 av fem stämmovalda ledamöter; Gerald Engström (ordförande), Carina Andersson, Svein Nilsen, Patrik Nolåker och Per-Erik Sandlund. Vid årsstämman 2017 omvaldes Gerald Engström, Carina Andersson, Svein Nilsen och Patrik Nolåker. Per-Erik Sandlund avböjde omval. Till ny ledamot valdes Hans Peter Fuchs. Gerald Engström valdes till styrelsens ordförande. De anställda har utsett två representanter, Åke Henningsson, Unionen och Ricky Sten, IF Metall. En närmare presentation av styrelsens ledamöter återfinns på sid 44–45 i årsredovisningen. Som styrelsens sekreterare fungerar CFO, Anders Ulff. Som framgår av tabellen är samtliga av stämman valda styrelseledamöter, utom
| Ledamot | Representant för | Kontakt (e-post) |
|---|---|---|
| Gerald Engström, ordförande i valberedningen |
Färna Invest AB, samt styrelseordförande |
[email protected] |
| Gerhard Sturm | ebm-papst AB | [email protected] |
| Lennart Francke | Swedbank Robur Fonder | [email protected] |
| Ersättnings Revisions |
Beroende/Oberoende | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse | utskott | utskott | Invald år | Bolag | Ägare | |
| Antal möten | 7 | 2 | 6 | |||
| Gerald Engström, ordf. | 7 | 2 | – | 1974 | Ber. | Ber. |
| Carina Andersson | 7 | 2 | 6 | 2015 | Ober. | Ober. |
| Svein Nilsen | 7 | – | – | 2016 | Ober. | Ober. |
| Patrik Nolåker1) | 6 | 2 | 1 | 2016 | Ober. | Ober. |
| Per-Erik Sandlund2) | 4 | – | 4 | 2015 | Ober. | Ober. |
| Hans Peter Fuchs3) | 3 | – | – | 2017 | Ber. | Ber. |
| Åke Henningsson4) | 7 | – | – | 2015 | – | – |
| Ricky Sten4) | 7 | – | – | 2014 | – | – |
1) Patrik Nolåker invaldes i Revisionsutskottet den 24 augusti 2017.
2) Per-Erik Sandlund avgick som styrelseledamot den 24 augusti 2017.
3) Hans-Peter Fuchs valdes in i styrelsen den 24 augusti 2017. Mandatperioden omfattar 3 möten.
4) Arbetstagarrepresentant.
Under verksamhetsåret 2017/18 hade styrelsen sex sammanträden samt ett konstituerande möte. Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen sammanträda vid minst sex tillfällen under verksamhetsåret. Samtliga beslut styrelsen fattat har varit enhälliga och är protokollförda. Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd skriftlig arbetsordning som reglerar styrelsens arbete och dess inbördes arbetsfördelning inklusive utskott, beslutsordningen inom styrelsen och styrelsens mötesordning. Vidare har verkställande direktören regelbunden kontakt med styrelsens ordförande. Styrelsen har under året utvärderat sitt arbete och samtliga ledamöter har deltagit i utvärderingen och framfört synpunkter. Styrelsens ordförande är ansvarig för utvärderingen.
Som framgår av tabell har samtliga ledamöter närvarat vid samtliga möten, med undantag av Patrik Nolåker som varit frånvarande vid ett möte. Ersättningen till styrelsen framgår av not 10.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Gerald Engström, Carina Andersson och Patrik Nolåker (utskottets ordförande). Utskottets uppgift är;
Utskottets ledamöter utses årligen av styrelsen vid det första ordinarie styrelsemötet och ska bestå av tre ledamöter. Ingen ledamot ska delta i frågor som gäller hans eller hennes egen ersättning. Utskottet har haft två protokollförda möten under verksamhetsåret där samtliga ledamöter var närvarande.
Vid räkenskapsårets ingång bestod, det av styrelsen utsedda, revisionsutskottet av styrelseledamöterna Carina Andersson (utskottets ordförande) och Per-Erik Sandlund. Per-Erik Sandlund ersattes, vid sin avgång från styrelsen, av Patrik Nolåker. Utskottet har bland annat i uppgift att;
Utskottet har haft sex protokollförda möten där även bolagets CFO, en koncerncontroller samt revisor deltagit. Vid dessa möten har bland annat behandlats riskbedömning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen, upphandling av revisionstjänster och IT-säkerhet. Rapportering från utförda internrevisioner har lämnats. Mötena har protokollförts och avrapporterats på nästkommande styrelsemöte.
Koncernchefen Roland Kasper, som också är verkställande direktör i moderbolaget, ansvarar för den löpande kontrollen av koncernen. Till honom rapporterar koncernens ledningsgrupp bestående av; marknadsdirektör för Östeuropa Fredrik Andersson, försäljningsoch marknadsdirektör Olle Glassel, marknadsdirektör Mellanöstern och Asien Håkan Lenjesson, marknadsdirektör produkter Kurt Maurer, produktionsdirektör Ulrika Molander samt finansdirektör Anders Ulff. Verkställande direktören och koncernchefen Roland Kasper leder arbetet i koncernens ledningsgrupp.
Koncernledningen har löpande möten under året för att gå igenom resultatet för koncernen och för enskilda dotterbolag, marknads- och affärsläge samt besluta i strategiska och operativa frågor inom ramar som styrelsen fastställt. Ett möte per år är mer omfattande och då planeras och diskuteras verksamheten mer ingående och målsättningar på koncernnivå och bolagsnivå formuleras. Eftersom organisationen inom Systemair präglas av en rak och enkel kommunikation så är även de informella löpande kontakterna mellan ledningspersoner en viktig del i styrningen. För att stödja ledningsgruppen på koncernnivå finns funktioner för finansiering, koncernekonomi, affärsutveckling, produktutveckling, produktion, inköp, marknadsföring och IT.
Systemairkoncernen omfattar totalt 80 bolag varav 69 är rörelsedrivande. Moderbolag är Systemair AB (org.nr. 556160-4108) som äger flertalet dotterbolag direkt. Samtliga dotterbolag ägs till 100 procent, förutom Systemair-HSK i Turkiet som ägs till 90 procent, Systemair-Traydus i Brasilien som ägs till 75 procent och Tekadoor i Österrike som ägs till 50 procent.
Verksamheten i dotterbolagen styrs övergripande via så kallade business boards, som närmast kan beskrivas som dotterbolagens
operativa styrelse. I denna ingår en till två personer från koncernledningen och/ eller annan nyckelperson från moderbolaget samt dotterbolagets verkställande direktör. Varje business board formulerar mål och följer upp ekonomiskt utfall, beslutar i viktigare marknads- och produktfrågor samt är länken mellan moderbolaget och respektive dotterbolag i olika organisatoriska frågor. Business board träffas två till fyra gånger per år. Varje dotterbolag har, om lagen så kräver i respektive land, även en formell styrelse.
Årsstämman 2017 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningen till ledande befattningshavare ska – utifrån den marknad där bolaget är verksamt och den miljö respektive befattningshavare är verksam i – vara konkurrenskraftig och möjliggöra rekrytering av nya befattningshavare samt motivera ledande befattningshavare att stanna kvar i bolaget. Ersättningssystemet ska bestå av fast lön och pension, men kan också omfatta rörlig lön och tjänsteförmåner som till exempel förmånsbil. Utöver ovanstående kan särskilda incitamentsprogram, beslutade av årsstämman, förekomma. Fast lön och förmåner ska fastställas individuellt utifrån ovanstående kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens. Rörlig lön utgår efter uppfyllande av tydligt fastställda mål. Den rörliga lönen utgår som en andel av den fasta lönen och kan normalt uppgå till maximalt två månadslöner. Pensionen ska som huvudregel vara premiebestämd. Omfattningen av pensionen ska baseras på samma kriterier som ovan och grundas på den fasta lönen. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta. Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare redovisas i not 10.
För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om tolv månader vid uppsägning från Bolagets sida och en uppsägningstid om sex månader vid uppsägning från verkställande direktörens sida. För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstid enligt kollektivavtal eller som mest tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställde. Inga avgångsvederlag har avtalats för verkställande direktören eller annan ledande befattningshavare.
Styrelsens ordförande och styrelsens ledamöter har inga pensionsförmåner för sina styrelseuppdrag. Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år. Under 2017/18 uppgick pensionskostnaderna för ledande befattningshavare till totalt 3,6 Mkr.
Årsstämman 2017 beslutade att utse revisionsbolaget Ernst & Young AB till revisor med auktoriserade revisorn Åsa Lundvall som huvudansvarig till och med årsstämman 2018.
Den externa revisionen är utförd enligt god revisionssed i Sverige. Revisionen av årsredovisningshandlingarna för legala enheter utanför Sverige sker i enlighet med lagstadgade krav och andra tillämpliga regler i respektive land.
Arbetet med koncernens revision följer en revisionsplan som är anpassad efter bolagens storlek och utgör riktlinjer för revisorernas arbete i respektive bolag. Revisionsbolaget har under året haft vissa konsultuppdrag utöver revisionen, vilka främst har avsett rådgivning i skatte- och redovisningsfrågor. Revisorerna har lämnat såväl muntliga som skriftliga rapporter till styrelsen gällande såväl revisionsuppdraget som granskningen av den interna kontrollen.
Systemairs halvårsrapport under verksamhetsåret 2017/18 har granskats av bolagets revisor.
Ersättningen till revisorerna framgår av not 6.
Vid årsstämman den 24 augusti 2017 i Skinnskatteberg deltog 87 aktieägare som representerade 76 procent av antalet aktier och röster i bolaget. Gerald Engström, ordförande i Systemair, valdes till stämmans ordförande. Styrelseordföranden Gerald Engström informerade om styrelsens arbete, redogjorde för riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och för arbetet i styrelsens utskott. Vidare höll koncernchefen Roland Kasper ett anförande om Systemairs verksamhet under räkenskapsåret 2016/17. Ansvarige revisorn Åsa Lundvall föredrog delar ur revisionsberättelsen.
Protokollet från årsstämman 2017 finns publicerat på webbplatsen: group.systemair.com/Investerare
Styrelsen ansvarar enligt Aktiebolagslagen och Svensk kod för Bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna redogörelse har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och beskriver hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Revisionsutskottet har en väsentlig uppgift i att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen vilket omfattar frågor om internkontroll och efterlevnad av regler, kontroll av rapporterade värden och bedömningar samt övrigt som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i ramverket för intern kontroll, den så kallade COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) modellen.
Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Kontrollmiljön i Systemair kännetecknas av korta avstånd mellan koncernledning och de operativa enheterna. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande dokument för att skapa och vidmakthålla en väl fungerande kontrollmiljö av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland kan nämnas styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören, finanspolicy och ekonomimanualer. Instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av moderbolagets controllerorganisation.
Inom styrelsen finns ett revisionsutskott inrättat. Det har till uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterföljs och vidareutvecklas. Vidare upprätthåller utskottet löpande relationer med bolagets revisor. Revisionsutskottet och styrelsen har redovisnings- och revisionsfrågor som återkommande punkt på agendan vid de fyra möten då kvartalsrapporterna behandlas.
Systemairs styrelse ansvarar för att väsentliga finansiella risker samt att risker för fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets resultat och ställning. Styrelse och revisionsutskott samt ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv, där jämförelser av resultat- och balansposter mot tidigare rapportering och budget är ett viktigt stöd. Vidare sker fortlöpande riskbedömningar i samband med strategisk planering, budgetering, prognostisering och förvärvsaktiviteter.
Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernens centrala controllerorganisation och finns lätt åtkomliga på koncernens intranät.
Samtliga bolag i koncernen rapporterar fem arbetsdagar efter månadens slut i ett gemensamt koncernkonsoliderings- och rapporteringssystem, vilket bland annat innebär att avvikelser och eventuella fel snabbt kan fångas upp och rättas till.
Koncernen omfattade på bokslutsdagen ett 80-tal dotterbolag som till största delen ägs direkt av moderbolaget Systemair AB. Dotterbolagen är juridiska enheter med egna fullständiga resultat- och balansräkningar. Varje enskilt dotterbolag rapporterar månadsvis till moderbolaget där koncernkonsolidering sker.
Centrala controllers har ett direkt uppföljningsansvar för ett antal bolag, som de löpande följer och analyserar. Genomgång av utfall mot planer och mål sker kontinuerligt tillsammans med representanter för dotterbolagen, business boards och koncernledningen.
Koncernen har för flertalet dotterbolag ett gemensamt helintegrerat affärssystem som innebär ett mycket effektivt verktyg för styrning, kontroll och uppföljning. För större beslut såsom vid förvärv, investeringar och väsentligare avtal så finns tydliga beslutsordningar och beslutsprocesser.
Varje enhet besöks också regelbundet av representanter från business boards och koncernledningen varvid den interna kontrollen och finansiella rapporteringen utvärderas löpande.
Verkställande Direktör tillsammans med CFO ansvarar för att all information som publiceras externt, som till exempel kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationsmaterial i samband med analytikermöten, är korrekta och av god kvalitet. Bolagets revisor har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrågor som är väsentliga för den finansiella rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser för styrelsen.
Styrelsen erhåller månadsvis ett rapportpaket som bland annat omfattar fullständiga bokslut för varje väsentligt dotterbolag samt konsoliderat för koncernen. Vidare ingår ett antal nyckeltal och jämförande parametrar, där periodens utfall ställs mot budget och utfall föregående år.
Styrelsens arbetsordning reglerar vilka rapporter och vilken information av finansiell karaktär som löpande och till varje styrelsemöte ska presenteras.
För att skapa en medvetenhet hos koncernens medarbetare om policies och manualer finns information tillgänglig för alla berörda på koncernens Intranät. För att säkerställa att den externa informationen blir korrekt och fullständig har styrelsen därtill fastställt en informationspolicy.
Systemair präglas av enkelhet i den juridiska och operativa strukturen samt av väl fungerande och inarbetade styr- och kontrollsystem. Styrelsen och revisionsutskottet samt koncernledningen följer upp efterlevnaden av antagna policyer och riktlinjer. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation och inför publiceringen av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Koncernledning och business board går månadsvis igenom resultatet för varje dotterbolag och diskuterar avvikelser mot plan med respektive dotterbolags verkställande direktör.
I de externa revisorernas uppgift ingår att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Revisorerna har löpande kontakt och rapporterar direkt till styrelsen.
Under året har ett antal interna granskningar av dotterbolagen genomförts av controllerorganisationen och med hjälp av bolagets revisorer. Detta arbete följer en standardiserad modell, där bland annat olika betydelsefulla frågeställningar kopplade till interna riktlinjer och policies följs upp.
Arbetsformerna runt den interna granskningen vidareutvecklas kontinuerligt och en årsplan för granskningsinsatserna finns fastlagd och behandlas av styrelsen.
Systemair har en enkel operativ struktur med goda förutsättningar för intern kontroll. Efterlevnaden av bolagets utarbetade styr och internkontrollsystem följs regelbundet upp av koncernens controllers. Till detta kommer också business boards och koncernledningens löpande uppföljning. Vidare finns även styrelsens och de externa revisorernas kontroll och uppföljning.
Den löpande dialogen mellan bolaget och de externa revisorerna samt de kontroller som utförs av ovan nämnda instanser, bedöms för närvarande vara tillräckliga för att säkerställa att den interna kontrollen håller en god nivå. Styrelsen utvärderar årligen behovet av internrevision och har för närvarande kommit till slutsatsen att en särskild intern granskningsfunktion inte skulle medföra någon väsentlig fördel. Bedömningen utvärderas löpande och en omprövning sker på nytt under räkenskapsåret 2018/19.
Arbetstagarrepresentant Nuvarande tjänst: Teknisk rådgivare Innehav: 400 aktier Född: 1957 Invald: 2015
Född: 1968 Invald: 2014
Styrelseledamot Ekonomichef, ebm-papst Mulfingen GmbH & Co. KG Utbildning: Universitetsexamen i makroekonomi från Johannes Gutenberg Universität Mainz Tidigare: Senior finansiell position vid Atmel Group Innehav: – Född: 1961 Invald: 2017 Oberoende: Nej
Styrelseledamot Styrelseledamot i Beijer Alma AB, SinterCast AB och Gränges AB. Utbildning: Bergsingenjör från KTH Tidigare: Ledande befattning på Sandvik AB, VD för Ramnäs Bruk AB och Scana Ramnäs AB Innehav: 1000 aktier Född: 1964 Invald: 2015 Oberoende: Ja
Styrelseordförande Styrelseordförande i Bluefish Pharmaceuticals AB. Styrelsemedlem i Hanza Holding. Utbildning: Gymnasieingenjör, ekonomistudier Stockholms universitet Tidigare: Bl a VD och Koncernchef i Systemair AB och VD i Ziehl-ebm AB Innehav: 22 164 162 aktier (aktierna ägs av Färna Invest AB) Född: 1948 Invald: 1974 Oberoende: Nej
Styrelseledamot Utbildning: Ingenjör i VVS-teknik från Trondheims tekniska högskola Tidigare: Bl a marknadsdirektör för Systemair AB Innehav: 49 261 aktier Född: 1947 Invald: 2016 Oberoende: Ja
Styrelseledamot Styrelseordförande i AQ Group AB, Velcora Holding AB, Styrelseledamot Outotec Oyj. Utbildning: Gymnasieingenjör, Civilekonom, MBA från Maastricht School of Management Tidigare: Bl a koncernchef på Dywidag Systems International S.a.r.l. och Alimak Hek Group samt ledande befattningar inom bl a Atlas Copco och ABB Innehav: 4 000 aktier Född: 1963 Invald: 2016 Oberoende: Ja
Marknadsdirektör Östeuropa och OSS Utbildning: Magisterexamen i internationell ekonomi med ryska och tyska, Uppsala universitet Tidigare: Exportchef och rysslandschef Systemair, VD Fläkt Woods Ryssland Innehav: 24 000 aktier Född: 1966 Anställd sedan: 2014, 1997–2012
Marknadsdirektör Produkter och VD Systemair GmbH, Tyskland Utbildning: Dipl. Ing. (FH) Maskinteknik, Heilbronn University, Tyskland Tidigare:Teknisk direktör Lti Lüftungstechnik; Produktutveckling, Rosenberg; Produktutveckling ebm-papst Innehav: 77 308 aktier Född:1959 Anställd sedan:1994
VD och Koncernchef Utbildning: Dipl. Ing. Energi och Värmeteknik, Fachhochschule Giessen, Tyskland Tidigare: Produktchef på FläktWoods Group och ABB Ventilation Products GmbH Innehav: 21 500 aktier Född: 1969 Anställd sedan: 2007
Marknadsdirektör Mellanöstern och Asien
Utbildning: Gymnasieingenjör, maskin- & gymnasieekonom Tidigare: VD Munters Pty, Australien, VD Munters Thailand Co. Ltd., VD Hawa-Munters, Saudi Arabien Innehav: 10 000 aktier Född: 1956 Anställd sedan: 2012
CFO Utbildning: Ekonomie Magisterexamen Uppsala universitet Tidigare: Revisor och konsult Ernst & Young, koncernekonomichef Systemair Innehav: 42 150 aktier Född: 1967 Anställd sedan: 1999
Produktionsdirektör Utbildning: Högskoleingenjör, Högskolan i Borås Tidigare: VD, BDX Företagen AB. Operations Director, Sapa Profiler AB Innehav: – Född: 1966 Anställd sedan: 2016
Försäljnings- och marknadsdirektör Utbildning: Ventilationsingenjör, diplomerad marknadsekonom. Tidigare: VD Systemair Ltd, Storbritannien, säljchef för Systemair i Sverige Innehav: 13 200 aktier Född: 1966 Anställd sedan: 2002
Styrelsen och verkställande direktören för Systemair AB (publ) organisationsnummer 556160–4108, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2017/18, bolagets fyrtiofemte verksamhetsår. Systemair AB (publ) har sitt säte och huvudkontor i Skinnskatteberg.
Systemair, Frico, Fantech och Menerga är koncernens varumärken. Systemair står för ett standardiserat energieffektivt sortiment av ventilationsprodukter som fläktar, luftdon, ventilations- och kylaggregat med fokus på att förenkla för ventilationsinstallatören.
Frico är specialiserade på luftburna uppvärmningssystem av typen luftridåer, värmefläktar samt strålningsvärmare.
Fantech är ett varumärke som används i Nordamerika. Produkterna omfattar fläktar och andra ventilationsprodukter samt värmeåtervinningsaggregat för enfamiljshus.
Menerga omfattar luftbehandlingsaggregat för simhallar samt komfort- och processventilation med extra hög verkningsgrad.
Med produktionsanläggningar i 19 länder (Sverige, Danmark, Norge, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Tyskland, Litauen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Brasilien, Kanada, USA, Indien, Malaysia, Sydafrika och Turkiet) och totalt över 280 000 m2 produktions- och lageryta är Systemair en betydande internationell aktör inom sina produktområden.
Via egna säljbolag marknadsförs Systemairs produkter i ett 50-tal länder samt via agenter och distributörer i ytterligare cirka 80 länder. Koncernens kunder är i huvudsak ventilationsinstallatörer och distributörer av ventilations- och elprodukter.
Aktiekapitalet uppgår till 52,0 Mkr fördelat på 52 000 000 aktier med samma rösträtt. Kvotvärde är 1,00 kr per aktie.
Bolagets aktier är sedan 12 oktober 2007 noterade under förkortningen "SYSR" på Nasdaq OMX Nordiska börs i Stockholm på listan för medelstora bolag. Antalet aktieägare uppgår till drygt 3 600 stycken.
Systemairs styrelse bestod fram till årsstämman 2017 av fem stämmovalda ledamöter; Gerald Engström (ordförande), Carina Andersson, Svein Nilsen, Patrik Nolåker och Per-Erik Sandlund. Vid årsstämman 2017 omvaldes Gerald Engström, Carina Andersson, Svein Nilsen och Patrik Nolåker. Per-Erik Sandlund avböjde omval. Till ny ledamot valdes Hans Peter Fuchs. Gerald Engström valdes till styrelsens ordförande.
Koncernens omsättning uppgick till 7 301 Mkr (6 864), vilket är en ökning med 6,4 procent jämfört med föregående verksamhetsår. Den organiska tillväxten uppgick till 3,6 procent. Förvärvade bolag bidrog med 2,6 procent eller 181 Mkr. Valutakurseffekten vid omräkning av utländska dotterbolag påverkade omsättningsutvecklingen positivt med 0,2 procent.
Försäljningen i Norden ökade under året med 6 procent. Justerat för både valutapåverkan och förvärv var försäljningsökningen 5 procent. Den norska marknaden är den största inom regionen och den näst största totalt sett med en försäljning om 734 Mkr. Försäljningen i Norge minskade under året med 2 procent till följd av minskad efterfrågan på bostadsventilationsprodukter. Däremot ökade försäljningen på övriga marknader i regionen, i Danmark med 4 procent, i Finland med 21 procent och i Sverige med 15 procent.
I Västeuropa ökade försäljningen med 10 procent. Förvärvade bolag har bidragit med 105 Mkr eller 4 procent. Justerat för både förvärv och valutapåverkan ökade försäljningen med 4 procent, vilket innebär att förändrade valutakurser, främst euro, påverkade positivt med 2 procent. Den största marknaden inom regionen, och också totalt sett för hela koncernen, är Tyskland. Andra stora marknader inom Västeuropa för Systemair är Frankrike, Nederländerna, England och Italien.
Marknaden i Östeuropa & OSS visade en ökning med 18 procent under året. Försäljningen inom regionen uppgick till 1 166 Mkr (987). Justerat för valutakurseffekter och förvärv ökade försäljningen inom Östeuropa & OSS med 11 procent under året. Den ryska marknaden har visat på en stark återhämtning under året med en öktning på 16 procent räknat i svenska kronor. Stora marknader för Systemair inom regionen är Ryssland, Polen, Tjeckien och Slovenien.
Omsättningen på den nord- och sydamerikanska marknaden ökade med 3 procent jämfört med föregående år. Försäljningen uppgick till 602 Mkr (587). Justerat för valutakurseffekter och förvärv ökade försäljningen med 7 procent.
Försäljningen på Övriga marknader minskade med 14 procent under året. Justerat för valutakurseffekter och förvärv minskade omsättningen med 9 procent. Föregående års försäljningssiffror omfattade en större projektleverans i Mellanöstern. Större marknader för Systemair inom regionen utgörs av Turkiet, Indien och Förenade Arabemiraten.
Rörelseresultatet för räkenskapsåret från maj 2017 till april 2018 uppgick till 349,6 Mkr (439,0). Rörelsemarginalen uppgick till 4,8 procent (6,4). Resultatet omfattar jämförelsestörande poster om 69,7 Mkr
| 2017/18 | 2016/17 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning – geografisk fördelning | maj–apr | % av total | förändring | maj–apr | % av total |
| Norden | 1 709,5 | 23% | 6% | 1 611,4 | 23% |
| Västeuropa | 2 990,3 | 41% | 10% | 2 713,4 | 40% |
| Östeuropa & OSS | 1 165,5 | 16% | 18% | 987,3 | 14% |
| Nord- och Sydamerika | 602,0 | 8% | 3% | 586,6 | 9% |
| Övriga marknader | 833,9 | 12% | –14% | 964,9 | 14% |
| Totalt | 7 301,2 | 100% | 6% | 6 863,6 | 100% |
avseende en projektorder med låg marginal som resultatavräknats under slutet av året med –20,3 Mkr, en goodwillnedskrivning om –11,2 Mkr, reserv för en osäker kundfordran om –12,2 Mkr samt omstruktureringskostnader om –26,0 Mkr. Justerat för jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet för helåret till 419,3 Mkr och rörelsemarginalen till 5,7 procent. Posterna har belastat kostnad såld vara med 24,3 Mkr, försäljningskostnader 21,3 Mkr, administrationskostnader 10,2 Mkr och övriga rörelsekostnader 13,9 Mkr.
Försäljningskostnaderna för helåret har belastats med 20,1 Mkr (34,2) avseende osäkra kundfordringar och konstaterade kundförluster. Förvärvade bolag har medfört att försäljnings- och administrationskostnaderna har ökat med 53,0 Mkr (47,8) för året. Förvärvsrelaterade kostnader under året uppgår till 1,9 Mkr (0,3).
De finansiella intäkterna uppgår till 4,3 Mkr (3,2) och utgörs av ränteintäkter. Finansiella kostnader för året uppgår till –20,8 Mkr (–32,0). Räntekostnader utgör –27,1 Mkr (–24,6).
Årets skattekostnad uppgår till –103,1 Mkr (–116,0), vilket motsvarar en effektiv skatt om 30,9 procent (28,3). Den höga skattebelastningen förklaras av ej aktiverade underskottsavdrag i bolag som gör förluster.
Koncernens totala investeringar under året, exklusive avyttringar, uppgick till 508,3 Mkr (316,4). Bruttoinvesteringar i nybyggnationer och maskiner uppgick till 403,7 Mkr (182,7). Större investeringar avser produktionsanläggningarna i Turkiet, Danmark och Tyskland. Förvärv och tidigare innehållna köpeskillingar för räkenskapsåret uppgick till 79,4 Mkr (119,9). Årets avskrivningar av anläggningstillgångar uppgick till 204,6 Mkr (186,7).
Systemair AB slutförde i maj 2017 förvärvet av det österrikiska företaget FRIVENT Luft- & Wärmetechnik GmbH. Frivent ligger i St. Johann i Tyrolen, Österrike. Företaget säljer produkter för kommersiellt och industriellt bruk för cirka 7 MEUR per år i Österrike, Tyskland, Tjeckien och Ryssland. Bolaget tillverkar ventilationsaggregat, system för värmeåtervinning och takmonterade aggregat för nischapplikationer. Under hösten 2017 har en flytt av produktionen till Systemairs fabrik i Slovenien inletts. Frivent har konsoliderats från och med 1 maj.
I juni 2017 förvärvade Systemairs sydafrikanska dotterbolag tillgångarna i det sydafrikanska företaget Viking Air Conditioning, en marknadsledande tillverkare av ventilationsaggregat med integrerad kyla. Viking ligger i Spartan, Johannesburg i Sydafrika. Företaget tillverkar och säljer kundanpassade ventilationsaggregat med integrerad kyla för kommersiellt bruk för cirka 40 Mkr per år i Sydafrika och angränsande länder. Viking har i mer än 25 år sålt ventilationsaggregat av hög kvalitet, med och utan, integrerad kyla. Produkterna återfinns bland annat hos de ledande supermarknadskedjorna inom regionen. Bolaget har 45 anställda i hyrda lokaler om 3 000 m2. Viking har konsoliderats från och med 1 juni.
I september förvärvade det franska dotterbolaget Frico S.A.S. verksamheten i det franska företaget Hora S.A.S. Bolaget är verksamt som återförsäljare av elektriska undertaksvärmare och omsätter cirka 1,2 MEUR. Förvärvet omfattar 3 anställda säljare samt avtal med ett femtontal agenter.
I mars 2018 förvärvades Syneco GmbH i Schweiz som säljer och utför service på Menergas produkter. Syneco GmbH omsatte under 2017 cirka 50 Mkr och omfattar 16 anställda. Säljbolaget, som har sitt huvudkontor i Solothurn, är idag fokuserat på den fransk- och italienskspråkiga delen av marknaden i Schweiz. Efter förvärvet integrerades Syneco i Menerga Schweiz.
Om de förvärvade bolagen hade konsoliderats från och med den 1 maj 2017 skulle nettoomsättningen för perioden maj 2017 till och med april 2018 ha uppgått till cirka 7 327,6 Mkr. Rörelseresultatet för samma period skulle ha uppgått till cirka 345,9 Mkr.
Medeltalet anställda i koncernen uppgick till 5 249 (4 907). Vid periodens utgång uppgick antalet anställda till 5 465 (5 222), en ökning med 243 anställda jämfört med föregående år. Nyanställningar har främst skett vid Systemair i Litauen (42), Slovakien (37), Tyskland (32), Menerga Tyskland (22), Sverige (21), Ryssland (14), Kanada (13) och Slovenien (13). Neddragningar av personal har skett i Kina (–23), Brasilien (–18) och Frankrike (–16). Förvärvade bolag har tillfört 93 anställda varav Frivent i Österrike 26, Viking i Sydafrika 45 och Syneco i Schweiz 16.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital under perioden uppgick till 398,7 Mkr (446,3) där minskningen jämfört med året före främst beror på ett lägre rörelseresultat. Ökningar av kundfordringar och lager gör att rörelsekapitalet påverkar kassaflödet negativt med 173,9 Mkr (+18,2). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till netto +218,8 Mkr (–134,5) till följd av ökad nettoupplåning. Räntebärande skulder uppgick på balansdagen omräknat till SEK till totalt 1 978,4 Mkr (1 555,4) och nettoskuldsättningen vid årets utgång uppgick till 1 837,7 Mkr (1 372,3).
Koncernens soliditet uppgick till 42,5 procent (44,6) vid utgången av verksamhetsåret. Det av styrelsen antagna soliditetsmålet om minst 30 procent uppfylls därmed med god marginal.
Systemair har etablerat dotterföretag med verksamhet i 50 länder och i 19 av dessa har vi också egen produktion. Systemairs produkter säljs i ett 100-tal länder över världen. Systemair AB har beviljat kort- och långfristiga lån till sina dotterbolag. Värdet av dessa omräknat till svenska kronor var på balansdagen 1 470,6 Mkr (1 330,2).
Finansverksamheten för koncernen i form av risk- och valutahantering samt upplåning sköts centralt av moderbolaget i Skinnskatteberg. Koncernens finanspolicy utgör ramverket för såväl hantering av finansiella risker som för finansiella aktiviteter i allmänhet. För hantering av betalningar och likvida flöden finns centrala koncernkontosystem.
Kreditvärderingsinstitutet Soliditet AB har behållit betyget AAA för Systemair AB för 25:e året i rad.
Systemair utsätts för operativa och finansiella risker i sin verksamhet. Exempel på operativa riskfaktorer är verksamhetens internationella karaktär, hög konkurrens och konjunkturkänslig byggbransch. De finansiella risker som Systemair identifierat i sin verksamhet omfattar bland annat valutarisk, belånings- och ränterisk, kredit- och likviditetsrisk. Systemairs väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer beskrivs närmare i not 2.
Under de senaste fem åren har koncernens omsättningstillväxt i genomsnitt uppgått till 10,0 procent. Den genomsnittliga årliga rörelsemarginalen (EBIT) under samma period har uppgått till 5,8 procent. Den genomsnittliga soliditeten för de senaste fem åren har uppgått till 44,5 procent. Av koncernens totala omsättning är 94 procent (94) till kunder utanför Sverige.
Ytterligare information om koncernens finansiella utveckling finns i den nyckeltalssammanställning som finns efter noterna till resultatoch balansrapporterna.
På flera marknader är Systemair fortfarande en relativt liten aktör och vi ser goda möjligheter att kunna ta större marknadsandelar med vår allt bredare produktportfölj och goda leveransförmåga. Det bekräftas av att vi konsekvent uppvisar en god organisk tillväxt och vi får stora och spännande order. Utvecklingen är positiv på flera av våra större marknader. Den ryska marknaden har uppvisat en återhämtning även om försäljningen idag är på en relativt låg nivå jämfört med när den var på topp för tre år sedan. Vi arbetar konsekvent med produktutveckling och under 2017/18 lade vi stora resurser på att utveckla vår nya aggregatserie Geniox som bygger på en koncerngemensam plattform. Stora utvecklingsresurser läggs vidare inom styr- och kontrollsystem samt produktvalsprogram.
Vi fortsätter att fokusera vårt arbete mot att nå lönsamhetsförbättring. Som stöd har vi en god underliggande organisk tillväxt. På vägen dit ser vi över områden och enheter som idag inte är lönsamma. Vi fortsätter att kontinuerligt investera i produktionsutrustning, produktutveckling och marknadsföring för att bli en än bättre partner för våra kunder.
Verksamheten inom Systemair påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. En högre aktivitet råder normalt under hösten till följd av att många byggnationer slutförs innan vintern. Under årets kallare perioder ökar också efterfrågan på värmeprodukter. Normalt är det andra kvartalet, augusti till oktober, det försäljningsmässigt starkaste för Systemair.
Styrelsen för Systemair fastställde i april 2007 tre finansiella måltal samt en utdelningspolicy.
| Försäljningstillväxt | >12% Över en konjunkturcykel, både organisk och förvärvad |
|
|---|---|---|
| EBIT | >10% Över en konjunkturcykel | |
| Soliditet | >30% | |
| Utdelning | Cirka 30% av resultat efter skatt |
Systemair ska enligt 6 kap ÅRL rapportera kring frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I rapporten ska Systemair beskriva sin affärsmodell, policydokument på områdena, resultatet av dessa policyer, väsentliga risker på områdena och hur dessa hanteras samt centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.
Systemairs lagstadgade hållbarhetsrapport återfinns på sidorna 10–18 och 28–35 i årsredovisningen.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare att gälla för tiden från och med årsstämman 2018 föreslås utformas enligt nedan, vilket också överensstämmer med de riktlinjer som gällt från föregående årsstämma förutom vad gäller den rörliga ersättningen.
Ersättningen till ledande befattningshavare skall – utifrån den marknad där bolaget är verksamt och den miljö respektive befattningshavare är verksam i – vara konkurrenskraftig och möjliggöra rekrytering av nya befattningshavare samt motivera ledande befattningshavare att stanna kvar i företaget.
Ersättningssystemet skall bestå av fast lön och pension, men kan också omfatta rörlig lön och tjänsteförmåner som till exempel förmånsbil. Utöver ovanstående kan särskilda incitamentsprogram beslutade av årsstämman förekomma. Fast lön och förmåner skall fastställas individuellt utifrån ovanstående kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens. Rörlig lön utgår efter uppfyllande av tydligt fastställda mål. Den rörliga lönen utgår som en andel av den fasta lönen och skall ha ett fastställt tak som uppgår till maximalt 40 procent för koncernchefen och maximalt 25 procent för övriga chefer inom organisationen. Pensionen skall som huvudregel vara premiebestämd. Pensionsinbetalningar skall baseras på marknadsmässiga villkor för branschen i respektive land och baseras på den fasta lönen.
Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
För Systemair är det avgörande att kontinuerligt utveckla nya ventilationsprodukter och lösningar som uppfyller marknadens framtida behov. Det gäller att förstå marknadens möjligheter och kundens behov och på så sätt ligga steget före konkurrenterna. För oss är det viktigt att utveckla "rätt" produkt på ett korrekt och effektivt sätt på kortast möjliga tid.
I Systemairs affärsidé har produktutveckling en framträdande roll. Koncernen ska utveckla högkvalitativa och pålitliga produkter med lång livslängd, som är energieffektiva och förbättrar inomhusklimatet. De ska vara enkla att förstå, använda, installera och underhålla.
För att klara detta har Systemair skapat en effektiv produktutvecklingsprocess och en organisation bestående av cirka 230 ingenjörer och tekniker med spetskompetens inom olika teknikområden. 23 teknikgrupper och 13 tekniska center jobbar med produktutveckling runt om i världen.
Systemair Sverige AB är certifierat enligt ISO 9001 sedan 1993. Förutom Systemair Sverige AB är även dotterbolagen Systemair GmbH i Tyskland, Systemair a/s i Danmark, Systemair HVAC i Spanien, IMOS-Systemair i Slovakien, Systemair d.o.o. i Slovenien, Recutech s.r.o i Tjeckien, Systemair Ltd i Kanada, Systemair Sdn Bhd i Malaysia, VEAB
| Femårsöversikt | 2017/18 | 2016/17 | 2015/16 | 2014/15 | 2013/14 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 301 | 6 864 | 6 113 | 5 882 | 5 296 |
| EBIT | 350 | 439 | 344 | 377 | 317 |
| Rörelsemarginal | 4,8% | 6,4% | 5,6% | 6,4% | 6,0% |
| Soliditet | 43% | 45% | 44% | 44% | 47% |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 9% | 12% | 10% | 12% | 18% |
| Medeltalet anställda | 5 249 | 4 907 | 4 613 | 4 385 | 4 142 |
Heat Tech AB i Hässleholm, Systemair BV i Nederländerna, Systemair HSK i Turkiet, Systemair S.r.l. i Italien, Systemair UAB i Litauen, Systemair Pvt Ltd i Indien, Systemair Mfg. Inc i USA, Menerga GmbH i Tyskland, Systemair AC SAS i Frankrike, LGB i Tyskland samt Systemair Ltd i Sydafrika certifierade.
Systemair lägger stor vikt vid att strikt följa lagkraven på miljöområdet. Miljöfrågorna och miljöarbetet är ett prioriterat område och vi har fokus på att ständigt förbättra metoder och arbetssätt för att minska miljöbelastningen.
Systemairs produktionsanläggningar i Sverige, Litauen, Slovakien, Spanien och Tyskland är certifierade enligt ISO 14001. Systemair anser att bolagets tillverkningsanläggningar och verksamheter uppfyller kraven i alla väsentliga miljölagar och miljöbestämmelser som bolaget omfattas av.
Systemair Sverige AB bedriver anmälningspliktig verksamhet. Verksamheten är C-klassificerad vilket innebär att Skinnskattebergs kommun ansvarar för miljötillsynen.
Systemair AB är ett holdingbolag med koncernstab och koncernfunktioner. Moderbolagets huvudsakliga verksamhet består av koncerninterna tjänster.
Moderbolagets nettoomsättning för räkenskapsåret var 106,9 Mkr (96,1). Resultatet efter skatt uppgick till 27,0 Mkr (196,9). Antalet anställda uppgick till 49 personer (45).
Balansräkningen uppvisar en stark soliditet på 48 procent (54).
Systemair har i maj 2018 tecknat avtal om att avyttra det norska dotterbolaget Reftec A/S. Företaget har förvärvats av den nuvarande ledningen och Systemair anser att företaget kommer att ha bättre utvecklingsmöjligheter som ett fristående företag. Reftec kommer fortsättningsvis att uteslutande distribuera Systemairs luftkonditioneringsprodukter på den norska marknaden. Reftec hade för år 2017/18 en nettoomsättning på 28,9 MNOK och ett rörelseresultat på –2,0 MNOK. Försäljningen resulterar i en nedskrivning av goodwill om 11,2 Mkr som redovisats under 2017/18. Reftec redovisas därför som tillgång som innehas för försäljning i balansräkningen per 2018-04-30.
Till årsstämmans förfogande står:
| 1 796 806 312 kr | |
|---|---|
| Årets vinst | 27 038 163 kr |
| Balanserad vinst | 1 739 728 643 kr |
| Fond för verkligt värde | –5 167 245 kr |
| Överkursfond | 35 206 751 kr |
Styrelsen föreslår att årsstämman den 30 augusti 2018 beslutar om en utdelning på 2,00 kr (2,00). Totalt ger det en utdelning om 104,0 Mkr (104,0) och att resterande vinstmedel balanseras i ny räkning. Föreslagen utdelning motsvarar 45 procent (35) av koncernens nettoresultat. Antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 52 000 000 stycken.
| Koncernens resultatrapport 53 | ||
|---|---|---|
| Koncernens rapport över totalresultatet 53 | ||
| Koncernens balansrapport 54 | ||
| Koncernens förändring av eget kapital 56 | ||
| Koncernens kassaflödesanalys 57 | ||
| Moderbolagets resultaträkning 58 | ||
| Moderbolagets rapport över totalresultatet 58 | ||
| Moderbolagets balansräkning 59 | ||
| Moderbolagets förändring av eget kapital 61 | ||
| Moderbolagets kassaflödesanalys 62 | ||
| Not 1 | Redogörelse för redovisnings- och värderingsprinciper 63 | |
| Not 2 | Risker och riskhantering 66 | |
| Not 3 | Rapportering per segment 68 | |
| Not 4 | Upplysning för geografiska områden 69 | |
| Not 5 | Kostnadsslagsindelning 69 | |
| Not 6 | Arvoden till revisorer 69 | |
| Not 7 | Leasing 70 | |
| Not 8 | Övriga rörelseintäkter 70 | |
| Not 9 | Övriga rörelsekostnader 70 | |
| Not 10 | Anställda och personalkostnader 70 | |
| Not 11 | Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar 71 | |
| Not 12 | Finansiella intäkter 72 | |
| Not 13 | Finansiella kostnader 72 | |
| Not 14 | Skatt på årets resultat 72 | |
| Not 15 | Immateriella och materiella anläggningstillgångar 73 | |
| Not 16 | Andra långfristiga värdepappersinnehav 75 | |
| Not 17 | Andra långfristiga fordringar 75 | |
| Not 18 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 75 | |
| Not 19 | Varulager 75 | |
| Not 20 | Kundfordringar 75 | |
| Not 21 | Aktiekapital och förslag på utdelning 76 | |
| Not 22 | Upplåning och finansiella instrument 76 | |
| Not 23 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 79 | |
| Not 24 | Bokslutsdispositioner, övriga 79 | |
| Not 25 | Obeskattade reserver 79 | |
| Not 26 | Avsättningar för pensioner 79 | |
| Not 27 | Övriga avsättningar 81 | |
| Not 28 | Resultat från andelar i koncernföretag 81 | |
| Not 29 | Andelar i koncernföretag 81 | |
| Not 30 | Förändringar i koncernens sammansättning – rörelseförvärv 83 | |
| Not 31 | Fordringar hos koncernföretag 83 | |
| Not 32 | Ställda säkerheter 83 | |
| Not 33 | Eventualförpliktelser 84 | |
| Not 34 | Tilläggsinformation till kassaflödesanalys 84 | |
| Not 35 | Uppgifter om moderbolaget 84 | |
| Not 36 | Resultat per aktie 84 | |
| Not 37 | Transaktioner med närstående 84 | |
| Not 38 | Händelser efter bokslutsårets utgång 84 | |
| Revisionsberättelse 86 | ||
| Nyckeltal och definitioner 90 |
| Mkr, 1 maj – 30 april | Not | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 | 7 301,2 | 6 863,6 |
| Kostnad för sålda varor | 5 | –4 887,2 | –4 502,4 |
| Bruttoresultat | 2 414,0 | 2 361,2 | |
| Övriga rörelseintäkter | 8 | 116,9 | 119,6 |
| Försäljningskostnader | 5 | –1 652,7 | –1 548,1 |
| Administrationskostnader | 5, 6 | –360,7 | –365,1 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | –167,9 | –128,6 |
| Rörelseresultat | 5, 7, 10, 11 | 349,6 | 439,0 |
| Finansiella intäkter | 12 | 4,3 | 3,2 |
| Finansiella kostnader | 13 | –20,7 | –32,0 |
| Resultat efter finansiella poster | 333,2 | 410,2 | |
| Skatt | 14 | –103,1 | –116,0 |
| Årets resultat | 230,1 | 294,2 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 230,5 | 294,2 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –0,4 | – | |
| Resultat per aktie1) | 36 | 4,43 | 5,66 |
| Genomsnittligt antal aktier under perioden1) | 52 000 000 | 52 000 000 |
1) Någon utspädningseffekt föreligger ej då optionsprogrammet som löpte ut i oktober 2017 var utställt av Färna Invest.
| Mkr, 1 maj – 30 april | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 230,1 | 294,2 |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | ||
| Poster som har omförts eller senare kan omföras till årets resultat | ||
| Omräkningsdifferenser, utlandsverksamheter | 123,1 | 82,7 |
| Omräkningseffekt långfristiga lån till dotterföretag utan planerad reglering | 0,8 | 2,1 |
| Skatteeffekt på omräkningseffekt långfristiga lån till dotterföretag utan planerad reglering | –0,2 | –0,5 |
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | ||
| Förändring av förmånsbaserade pensioner, brutto före skatt | –14,7 | –1,7 |
| Skatt på förändring förmånsbeskattade pensioner | 3,0 | 0,3 |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | 112,0 | 82,9 |
| Summa totalresultat för året | 342,5 | 377,1 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 342,5 | 377,1 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –0,4 | – |
| Mkr | Not | 2018–04–30 | 2017–04–30 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 22 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 4, 15 | ||
| Goodwill | 759,1 | 691,4 | |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 8,9 | 9,6 | |
| Varumärken, kundrelationer m.m. | 198,7 | 181,4 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 9,3 | 11,9 | |
| 976,0 | 894,3 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 4, 15 | ||
| Byggnader och mark | 1 156,6 | 965,8 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 302,5 | 245,5 | |
| Inventarier och verktyg | 140,5 | 134,7 | |
| Pågående nyanläggningar | 122,6 | 61,6 | |
| 1 722,2 | 1 407,6 | ||
| Finansiella och övriga anläggningstillgångar | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 16 | 1,5 | 1,5 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 213,4 | 178,3 |
| Andra långfristiga fordringar | 17 | 25,5 | 20,8 |
| 240,4 | 200,6 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 2 938,6 | 2 502,5 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 654,8 | 534,1 | |
| Varor under tillverkning | 138,7 | 100,8 | |
| Färdiga varor | 605,9 | 535,5 | |
| 1 399,4 | 1 170,4 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 20 | 1 462,2 | 1 251,8 |
| Skattefordringar | 34,1 | 23,2 | |
| Övriga fordringar | 67,4 | 90,5 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 66,5 | 77,8 |
| Övriga kortfristiga placeringar | 2,2 | 3,2 | |
| 1 632,4 | 1 446,5 | ||
| Kassa och bank | 212,8 | 241,8 | |
| Summa omsättningstillgångar | 3 244,6 | 2 858,7 | |
| Tillgång som innehas för försäljning | 11,8 | – | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 195,0 | 5 361,2 |
| Mkr | Not | 2018–04–30 | 2017–04–30 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL & SKULDER | 22 | ||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 52,0 | 52,0 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2,2 | 2,2 | |
| Andra reserver | 116,3 | –7,4 | |
| Balanserade vinstmedel inkl årets resultat | 2 449,8 | 2 334,5 | |
| Summa eget kapital | 2 620,3 | 2 381,3 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 22 | 690,7 | 319,3 |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 74,8 | 61,9 |
| Avsättningar för uppskjuten skatteskuld | 14 | 90,1 | 86,8 |
| Övriga avsättningar | 27 | 73,1 | 81,9 |
| Övriga långfristiga skulder | 37,5 | 28,5 | |
| Summa långfristiga skulder | 966,2 | 578,4 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 22 | 1 283,2 | 1 236,1 |
| Leverantörsskulder | 673,6 | 574,4 | |
| Skatteskulder | 85,0 | 81,9 | |
| Övriga skulder | 239,7 | 235,7 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 317,8 | 273,4 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 599,3 | 2 401,5 | |
| Summa skulder | 3 565,5 | 2 979,9 | |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 9,2 | – | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 195,0 | 5 361,2 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Summa eget kapital |
| Eget kapital 30 april 2016 | 52,0 | 2,2 | –91,7 | 2 145,7 | 2 108,2 |
| Utdelningar | –104,0 | –104,0 | |||
| Årets resultat | 294,2 | 294,2 | |||
| Övrigt totalresultat | 84,3 | –1,4 | 82,9 | ||
| Eget kapital 30 april 2017 | 52,0 | 2,2 | –7,4 | 2 334,5 | 2 381,3 |
| Utdelningar | –104,0 | –104,0 | |||
| Årets resultat | 230,1 | 230,1 | |||
| Omvärdering förvärvsoption | 0,9 | 0,9 | |||
| Övrigt totalresultat | 123,7 | –11,7 | 112,0 | ||
| Eget kapital 30 april 2018 | 52,0 | 2,2 | 116,3 | 2 449,8 | 2 620,3 |
| Mkr, 1 maj – 30 april | Not | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 349,6 | 439,0 | |
| Erhållen ränta | 4,3 | 3,2 | |
| Erlagd ränta | –28,2 | –25,6 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. | 34 | 220,4 | 158,4 |
| Betald skatt | –147,4 | –128,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 398,7 | 446,3 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | –159,6 | 22,8 | |
| Kortfristiga fordringar | –104,4 | –110,0 | |
| Leverantörsskulder | 54,0 | 33,4 | |
| Kortfristiga skulder | 35,6 | 72,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 224,3 | 464,5 | |
| Investeringsverksamhet | |||
| Förvärv av dotterföretag | 30 | –79,4 | –119,9 |
| Förvärv av bolag med underskott från tidigare bedriven verksamhet | –5,7 | – | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –19,5 | –13,8 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –403,7 | –182,7 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 26,4 | 35,1 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –481,9 | –281,3 | |
| Finansieringsverksamhet | |||
| Upptagna lån | 22 | 564,3 | 259,0 |
| Amortering av lån | 22 | –241,5 | –289,5 |
| Utdelning till aktieägare | –104,0 | –104,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 218,8 | –134,5 | |
| Ökning/Minskning av likvida medel | –38,8 | 48,7 | |
| Likvida medel vid årets början | 241,8 | 176,9 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 9,8 | 16,2 | |
| Likvida medel vid årets slut | 212,8 | 241,8 |
| Mkr, 1 maj – 30 april | Not | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 | 106,9 | 96,1 |
| Kostnad för sålda varor | – | – | |
| Bruttoresultat | 106,9 | 96,1 | |
| Övriga rörelseintäkter | 8 | 2,4 | 2,6 |
| Försäljningskostnader | –59,3 | –42,9 | |
| Administrationskostnader | 6, 7 | –100,1 | –85,5 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | –83,6 | –60,3 |
| Rörelseresultat | 10, 11 | –133,7 | –90,0 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 28 | 62,5 | 214,1 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 12 | 26,0 | 32,9 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 13 | –13,5 | –11,4 |
| Resultat efter finansiella poster | –58,7 | 145,6 | |
| Bokslutsdispositioner | 24 | 79,9 | 50,2 |
| Resultat före skatt | 21,2 | 195,8 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | 5,8 | 1,1 |
| Årets resultat | 27,0 | 196,9 |
| Mkr, 1 maj – 30 april | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 27,0 | 196,9 |
| Övrigt totalresultat | – | – |
| Summa totalresultat för året | 27,0 | 196,9 |
| Mkr | Not | 2018–04–30 | 2017–04–30 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Goodwill | 0,1 | 0,2 | |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 8,9 | 9,6 | |
| Licenser och övriga immateriella anläggningstillgångar | 20,5 | 6,1 | |
| 29,5 | 15,9 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Inventarier och verktyg | 3,8 | 3,8 | |
| Pågående nyanläggningar | 22,1 | 15,6 | |
| 25,9 | 19,4 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 29 | 2 417,0 | 2 177,8 |
| Fordringar hos koncernföretag | 31 | 158,2 | 125,3 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 6,5 | 1,2 |
| Andra långfristiga fordringar | 17 | 15,6 | 15,8 |
| 2 597,3 | 2 320,1 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 2 652,7 | 2 355,4 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 1 312,4 | 1 204,9 | |
| Skattefordringar | 11,7 | 7,9 | |
| Övriga fordringar | 1,6 | 31,6 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 12,1 | 16,9 |
| 1 337,8 | 1 261,3 | ||
| Kassa och bank | – | – | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 337,8 | 1 261,3 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 990,5 | 3 616,7 |
| Mkr | Not | 2018–04–30 | 2017–04–30 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL & SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 52,0 | 52,0 |
| Reservfond | 10,0 | 10,0 | |
| Fond för utvecklingsutgifter | 6,7 | 5,6 | |
| 68,7 | 67,6 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 35,2 | 35,2 | |
| Fond för verkligt värde | –5,2 | –5,2 | |
| Balanserat resultat | 1 739,8 | 1 649,6 | |
| Årets resultat | 27,0 | 195,3 | |
| 1 796,8 | 1 874,9 | ||
| Summa eget kapital | 1 865,5 | 1 942,5 | |
| Obeskattade reserver | 25 | 5,1 | 5,5 |
| Avsättningar | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 409,2 | 124,9 |
| Skulder till koncernföretag | 550,2 | 401,3 | |
| 959,4 | 526,2 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkräkningskrediter | 22 | 1 039,8 | 1 003,0 |
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 30,3 | 65,3 |
| Leverantörsskulder | 9,3 | 10,2 | |
| Skulder till koncernföretag | 14,0 | 24,3 | |
| Övriga skulder | 40,6 | 26,5 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 26,5 | 13,2 |
| 1 160,5 | 1 142,5 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER | 3 990,5 | 3 616,7 |
| Fritt eget kapital | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktie kapital |
Reserv fond |
Fond för utvecklings utgifter |
Överkurs fond |
Fond för verkligt värde |
Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Summa eget kapital |
| Eget kapital 30 april 2016 | 52,0 | 10,0 | – | 35,2 | –6,8 | 1 759,2 | 1 849,6 |
| Utdelning | –104,0 | –104,0 | |||||
| Årets resultat | 195,3 | 195,3 | |||||
| Övrigt totalresultat | 5,6 | 1,6 | –5,6 | 1,6 | |||
| Eget kapital 30 april 2017 | 52,0 | 10,0 | 5,6 | 35,2 | –5,2 | 1 844,9 | 1 942,5 |
| Utdelning | –104,0 | –104,0 | |||||
| Årets resultat | 27,0 | 27,0 | |||||
| Övrigt totalresultat | 1,1 | –1,1 | 0,0 | ||||
| Eget kapital 30 april 2018 | 52,0 | 10,0 | 6,7 | 35,2 | –5,2 | 1 766,8 | 1 865,5 |
Utbetald utdelning 2017 uppgick till 104 Mkr motsvarande 2,00 kr per aktie.
| Mkr, 1 maj – 30 april | Not | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –133,7 | –90,0 | |
| Erhållen ränta | 20,6 | 19,5 | |
| Erlagd ränta | –12,7 | –10,7 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. | 34 | 19,1 | 18,3 |
| Betald inkomstskatt | –3,6 | 0,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | –110,3 | –62,2 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | –149,1 | 2,5 | |
| Leverantörsskulder | –11,3 | –0,4 | |
| Kortfristiga skulder | 5,3 | 7,3 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –265,4 | –52,8 | |
| Investeringsverksamhet | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –23,6 | –18,0 | |
| Förvärv/kapitaltillskott i dotterföretag | –293,9 | –183,2 | |
| Utdelning på aktier i dotterföretag | 262,6 | 268,0 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –7,2 | –6,5 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –62,1 | 60,3 | |
| Finansieringsverksamhet | |||
| Utdelning till aktieägare | –104,0 | –104,0 | |
| Upptagna lån | 22 | 536,9 | 219,3 |
| Amortering av lån | 22 | –105,4 | –122,8 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 327,5 | –7,5 | |
| Ökning/Minskning av likvida medel | 0,0 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets början | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut | – | – |
Koncernredovisningen för Systemair AB för det räkenskapsår som slutar den 30 april 2018 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören den 5 juli 2018 för publicering och kommer att föreläggas årsstämman 2018 för fastställande. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ) med säte i Skinnskatteberg, Sverige.
Systemairs koncernredovisning baseras på historiska anskaffningsvärden, med undantag för Finansiella derivatinstrument, Finansiella tillgångar som kan säljas och Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa tillgångar och skulder redovisas till verkligt värde. Alla belopp anges, om inget annat sägs, i miljoner svenska kronor (Mkr). Med resultaträkning menas antingen koncernens resultatrapport eller moderbolagets resultaträkning.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Det innebär att moderbolaget följer IFRS så långt det är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatt. I koncernredovisningen klassificeras denna post som uppskjuten skatt respektive eget kapital. Bokslutsdispositioner redovisas med bruttobelopp i resultaträkningen i moderbolaget. Samtliga erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 maj 2017. Ändringar av IFRS med tillämpning från och med den 1 januari 2017 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
IAS 7 Rapport över kassaflöden har ändrats och innebär utökade upplysningskrav på förändringar i skulder som är hänförliga till finansieringsverksamheten. Upplysningskravet avser såväl förändringar som är hänförliga till in- och utbetalningar som icke likviditetspåverkande förändringar såsom förändringar till följd av förvärv och omräkningsdifferenser. Ändringarna ska tillämpas framåtriktat för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2017 eller senare. Koncernen lämnar nämnda informationen i not 22 Upplåning och finansiella instrument.
IAS 12 Inkomstskatter har ändrats. Ändringarna klargör när en uppskjuten skattefordran kan redovisas. En avdragsgill temporär skillnad genererar en uppskjuten skattefordran i de fall värdeförändringarna är negativa och dessa blir avdragsgilla först vid realisering. Om inga restriktioner föreligger ska företaget bedöma den uppskjutna skattefordran tillsammans med övriga uppskjutna skattefordringar hänförliga till temporära skillnader. I de fall restriktioner föreligger ska företaget bedöma den avdragsgilla temporära skillnaden tillsammans med motsvarande typer av avdragsgilla temporära skillnader. Ändringarna ska tillämpas retroaktivt för räkenskapsår som inleds 1 januari 2017 eller senare. Ändringen har inte medfört någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som ännu ej trätt i kraft har inte tillämpats i förtid i Systemairs finansiella rapporter. Följande standarder träder i kraft den 1 januari 2018 eller senare.
Ett antal nya eller ändrade IFRS har ännu inte trätt i kraft och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av koncernens och moderbolagets finansiella rapporter. Nedan beskrivs de IFRS som kan komma att påverka koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter. Övriga nya eller ändrade standarder eller tolkningar som IASB har publicerat förväntas inte ha någon påverkan på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter.
IFRS 9 Finansiella instrument omfattar redovisning av finansiella tillgångar och skulder och ersätter IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och värdering. I likhet med IAS 39 klassificeras finansiella tillgångar i olika kategorier, varav vissa värderas till upplupet anskaffningsvärde och andra till verkligt värde. IFRS 9 inför andra kategorier än de som finns i IAS 39. Klassificeringen under IFRS 9 baseras
dels på instrumentens avtalsenliga kassaflöden, dels på företagets affärsmodell. IFRS 9 inför också en ny modell för nedskrivningar av finansiella tillgångar. Syftet med den nya modellen är att kreditförluster ska redovisas tidigare än under IAS 39. För finansiella skulder överensstämmer IFRS 9 i stort med IAS 39. För skulder redovisade till verkligt värde ska dock den del av förändringen i verkligt värde som är hänförlig till den egna kreditrisken redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Ändrade kriterier för säkringsredovisning kan leda till att fler ekonomiska säkringsstrategier uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IFRS 9 än enligt IAS 39. IFRS 9 träder ikraft den 1 januari 2018 eller senare och kommer att tillämpas av koncern och moderbolaget från den 1 maj 2018. Koncernens bedömning är att standarden inte kommer att ha någon västenlig påverkan på redovisningen. Jämförande information kommer inte att räknas om.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder etablerar ett nytt regelverk för hur och när ett företag ska redovisa intäkter och ersätter samtliga tidigare utgivna standarder för intäktsredovisning. Den nya standarden bygger på en femstegsmodell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt. Enligt IFRS 15 ska en intäkt redovisas när en utlovad vara eller tjänst överförs till kund, vilket kan ske över tid eller vid en tidpunkt. Intäkten ska utgöras av det belopp som företaget förväntar sig erhålla som ersättning för överförda varor eller tjänster. IFRS 15 träder ikraft för räkenskapsår som inleds 1 januari 2018 eller senare. Systemair kommer att tillämpa standarden från 1 maj 2018.
Under räkenskapsåret 2017/18 har koncernen fortsatt arbetet med att utvärdera effekterna av IFRS 15 med syfte att utvärdera skillnader mellan nuvarande intäktsredovisningsprinciper och de nya kraven enligt IFRS 15 likväl som att förbereda implementationen av den nya standarden inom koncernen. Den övergripande slutsatsen är att den nya intäktsstandarden inte har någon väsentlig påverkan på Systemairs historiska finansiella ställning. Systemair kommer därmed inte att rapportera några omräknade tidigare perioder.
Systemairs intäkter genereras i huvudsak av tillverkning och försäljning av ventilationsprodukter samt service av ventilationsprodukter. Majoriteten av försäljningen uppfyller kraven att redovisa intäkt vid en viss tidpunkt, det vill säga när kontroll av utrustning övergår till kunden. Intäkt redovisas redan idag enligt den principen och IFRS 15 kommer därmed inte innebära någon förändring på intäktsredovisningen i det här fallet. För kundkontrakt som uppfylls över tid ska intäkt redovisas över tid när kriterierna i IFRS15 är uppfyllda. Systemairs bedömning är att de kontrakt som uppfyller kriterierna för att redovisas över tid redan idag, och historiskt, redovisas över tid och därmed innebär inte detta någon väsentlig påverkan på koncernens intäktsredovisning.
Systemair tillhandahåller underhållsservice till kunder via separata serviceavtal. Intäkter från serviceaktiviteter redovisas redan idag över tid i takt med att kunden erhåller och förbrukar de fördelar som tillhandahålls och IFRS 15 innebär därmed ingen skillnad mot nuvarande principer.
Systemair lämnar vid försäljning av produkter garantier som i huvudsak täcker ursprungligt produktfel. I vissa fall förekommer förlängda garantitider men med tanke på vad garantin täcker så ses inte lämnade garantier som en adderad servicegaranti. Därmed är inte lämnade garantier att se som separata prestationsåttaganden utan kommer även fortsättningsvis redovisas i enlighet med IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Om en utökad garanti i något fall skulle ses som ett separat prestationsåtagande kommer intäkter kopplade därtill att redovisas över tid.
IFRS 16 Leasing kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal från och med 1 januari 2019. Enligt den nya standarden ska leasetagare redovisa åtagandet att betala leasingavgifterna som en leasingskuld i balansräkningen. Rätten att nyttja den underliggande tillgången under leasingperioden redovisas som en tillgång. Avskrivning på tillgången redovisas i resultatet liksom en ränta på leasingskulden. Erlagda leasingavgifter redovisas dels som betalning av ränta, dels som amortering av leasingskulden. Standarden undantar leasingavtal med en leaseperiod understigande 12 månader (korttidsleasingavtal) och leasingavtal avseende tillgångar som har ett lågt värde. Under året har koncernen påbörjat utvärderingen av effekterna av standarden. Såväl redovisade tillgångar som skulder förväntas öka. Även resultaträkningen och finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen kommer att påverkas men någon tillförlitlig uppskattning av relevanta belopp har ännu inte kunnat göras.
Övriga ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som träder i kraft från och med 1 januari 2018 bedöms inte ha någon påverkan på Systemairs finansiella rapporter.
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de är antagna inom EU. Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med svensk lag genom tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner). Vid upprättandet av Moderbolagets finansiella rapporter har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation, RFR 2 (Redovisning för juridiska personer) tillämpats.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag. De finansiella rapporterna för Moderföretaget och dotterföretagen som tas in i koncernredovisningen avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen.
Alla koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader, vinster eller förluster som uppkommer i transaktioner mellan företag som omfattas av koncernredovisningen elimineras i sin helhet.
Ett dotterföretag tas med i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilken är den dag då moderföretaget får det bestämmande inflytandet, och ingår i koncernredovisningen fram till den dag det bestämmande inflytandet upphör. Normalt erhålls det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag genom innehav av mer än 50 procent av röstberättigande aktier men kan även erhållas på annat sätt till exempel genom avtal.
Dotterföretag som förvärvats redovisas i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Detta gäller även direkt förvärvade rörelser. Förvärvsmetoden innebär bland annat att anskaffningsvärdet för aktierna, eller för den direkt förvärvade rörelsen, fördelas på förvärvade tillgångar, övertagna åtaganden och skulder vid förvärvstidpunkten på basis av dessas verkliga värden vid denna tidpunkt. Eventuella tilläggsköpeskillingar värderas till verkligt värde. Om anskaffningsvärdet överstiger verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar utgör skillnaden goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med förvärv redovisas direkt i årets resultat som övrig rörelsekostnad. I de fall där en omvärdering sker till verkligt värde av villkorad köpeskilling redovisas denna i rörelseresultatet.
Innehav utan bestämmande inflytande är den del av resultatet och nettotillgångarna i ett delägt företag som tillkommer andra ägare. Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultatet ingår koncernresultaträkningens resultat efter skatt. Andelen av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen men särredovisas skiljt från eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare.
Ett intressebolag är en enhet i vilken koncernen har betydande inflytande och som inte är ett joint venture. Ett betydande inflytande föreligger normalt vid ett aktieinnehav som representerar mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Innehav i intressebolag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Den innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värdejusteringar vid förvärvet. Goodwill och andra värdejusteringar vid förvärvet beräknas på samma sätt som vid rörelseförvärv vilket beskrivs ovan. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar av intresseföretags resultat" koncernens andel av intresseföretagets redovisade resultat efter skatt, i förekommande fall justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av värdejusteringar. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Innehav i intresseföretag redovisas i moderbolagets balansräkning enligt anskaffningsvärdemetoden.
En utländsk verksamhet är en verksamhet som bedrivs i en ekonomisk miljö som har en annan valuta (den funktionella valutan) än koncernens rapportvaluta, som är SEK. Tillgångar, inklusive goodwill och andra övervärden, och skulder i sådana verksamheter omräknas till rapportvalutan till balansdagens kurs. De utländska verksamheternas resultaträkningar omräknas med ett vägt genomsnitt av årets valutakurser. De valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utländsk självständig verksamhet redovisas de ackumulerade kursdifferenserna i resultaträkningen tillsammans med vinsten eller förlusten vid avyttringen.
Transaktioner i utländsk valuta värderas till den kurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen omräknas monetära fordringar och skulder som är uttryckta i utländska valutor till den kurs som då gäller. Alla kursdifferenser påförs resultaträkningen med undantag för kursdifferenser på lån i utländsk valuta som tagits för att skydda nettoinvesteringar i utländska verksamheter samt fordringar på dotterbolag för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid. Kursdifferenser på sådana lån respektive fordringar redovisas i övrigt totalresultat under rubrikerna säkring av nettotillgångar i utlandsverksamhet respektive omräkningsdifferenser och omförs till resultaträkningen i samband med en eventuell framtida avyttring av den utländska verksamheten. Under året har valutakursförluster avseende lån som ses som nettoinvestering i dotterbolag om 0,6 Mkr (1,6) netto efter skatt redovisas i övrigt totalresultat.
Nettoomsättning redovisas till verkligt värde av erhållen ersättning eller den ersättning som kommer att erhållas för sålda varor och tjänster inom koncernens ordinarie verksamhet. Intäkten redovisas då leverans har skett till kunden enligt gällande försäljningsvillkor. Nettoomsättning redovisas exklusive mervärdesskatt och netto efter rabatter. Systemairs nettoomsättning avser till övervägande del försäljning av ventilations- och värmeprodukter och till mindre del tjänster av typen installationsarbete, service och design.
Koncernen tillverkar och säljer ventilationsprodukter. Systemairs högste verkställande beslutsfattare, det vill säga respektive VD, styr och leder verksamheten per legalt bolag. Antalet legala bolag inom Systemair uppgår till cirka 70 stycken och koncernen har därför, enligt IFRS 8 lika många segment. Eftersom det blir alltför detaljerad information att presentera 70 segment föreslår standarden att aggregering sker om de ekonomiska egenskaperna är likartade och segmenten liknar varandra även gällande andra faktorer såsom typen av produkter och typen av kunder. Från och med räkenskapsåret 2016/17 aggregerar Systemair i de geografiska områdena Europa och Övriga världen. Marknadssegmentet Europa står för den största delen av Systemairs verksamhet. Totalt består Europa av ett stort antal marknader. De legala enheterna inom Europa samverkar med varandra vad gäller tillverkning och försäljning. I allt väsentligt bedömer bolaget också att det föreligger likartade ekonomiska förhållanden inom området varför sammanslagning av de legala enheterna inom området skett. Systemair anser att en redovisning för de sammanslagna segmenten Europa och Övriga världen dessutom blir mer överskådlig. Nettoomsättning, Rörelseresultat, Tillgångar, Investeringar och Avskrivningar redovisas per sammanslaget segment. Basen för sammanslagningen är dotterbolagens legala hemvist och konsolidering sker enligt samma principer som för koncernen totalt.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över nyttjandeperioden till bedömt restvärde. Mark och goodwill skrivs inte av.
Följande avskrivningstider tillämpas:
| Egenutvecklade tillgångar | 3–5 år |
|---|---|
| Varumärken, kundrelationer m.m. | 5–10 år |
| Byggnader | 25–50 år |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 3–10 år |
| Inventarier och verktyg | 3–5 år |
Utvecklingsutgifter tas upp som en immateriell anläggningstillgång endast om följande kriterier är uppfyllda: Det finns ett väl avgränsat utvecklingsprojekt med konkreta planer för hur och när tillgången skall användas i verksamheten, utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och tillgången bedöms ge upphov till framtida ekonomiska fördelar, det bedöms tekniskt möjligt att genomföra projektet och koncernen bedöms ha de resurser som krävs för att slutföra utvecklingen. I anskaffningsvärdet för den immateriella tillgången ingår förutom medarbetarkostnader och direkta inköp även andel av indirekta kostnader som kan hänföras till tillgången. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs i takt med att de uppstår. Utvecklingsutgifter uppgående till 3,2 Mkr har aktiverats under räkenskapsåret. Avskrivningstiden bedöms till 3–5 år.
Löpande under året bedöms om det finns tillgångar som kan ha minskat i värde. Vid en sådan bedömning beräknas tillgångens återvinningsvärde.
För goodwill samt för immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentliga oberoende kassaflöden (en kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nyttjandevärdet är nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med räntesats som baseras på riskfri ränta justerad för den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på goodwill återförs inte. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet för råvaror och inköpta färdigvaror samt till tillverkningskostnad för producerade varor. Anskaffningsvärdet beräknas enligt senaste inköpspris och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Nettoförsäljningsvärdet motsvarar det uppskattade försäljningspriset vid normala förhållanden, med avdrag för kostnader som krävs för att genomföra försäljningen. Avdrag har gjorts för inkurans med erforderligt belopp. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser. Internvinster i koncernföretagens varulager elimineras i koncernredovisningen. Dessa elimineringar påverkar rörelseresultatet.
Finansiella tillgångar klassificeras i olika kategorier, beroende på avsikten med förvärvet av den finansiella tillgången. Klassificeringen bestäms vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen då de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödet upphör.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen I Systemairs balansräkning innehåller denna kategori derivatinstrument som inte klassificerats som säkringsinstrument. Tillgångarna värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa till belopp. Fordringarna har koppling till koncernens leveranser av varor och tjänster. Värdering görs till anskaffningsvärde. Fordringarna redovisas till det belopp varmed de förväntas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar, som bedömts individuellt. En avsättning för kreditförluster görs när det finns starka indikationer på att koncernen inte kommer att kunna erhålla de belopp som anges enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Hänsyn tas till marknadsmässiga bedömningar, förekomst av kreditförsäkringar och liknande. Lånefordringar och kundfordringar har kort förväntad löptid, och värderas därför till nominellt belopp utan diskontering.
Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som kommer att innehas till förfall. De redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som antingen hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Orealiserade vinster och förluster
till följd av förändringar i verkligt värde för icke-monetära instrument som klassificerats som tillgångar redovisas i övrigt totalresultat. När instrument som klassificerats som tillgångar tillgängliga för försäljning avyttras eller då nedskrivningsbehov föreligger för dessa, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde till resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen I Systemairs balansräkning innehåller denna kategori derivatinstrument som inte klassificerats som säkringsinstrument och förvärvsoptioner. Värdering görs löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Systemair innehar köpoptioner och har ställt ut säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande, vilka avtalats om i samband med rörelseförvärv. Beroende på villkoren i optionerna samt i aktieägaravtalen klassificeras och redovisas var och en av optionerna utifrån en av de två följande principerna. I de fall villkoren bedöms innebära att samtliga ekonomiska för- och nackdelar tillfaller Systemair redan vid förvärvstillfället redovisas inget innehav utan bestämmande inflytande men däremot en skuld motsvarande det verkliga värdet på det framtida lösenpriset, värdeförändringar hänförliga till skulden redovisas över resultaträkningen.
I de fall villkoren inte bedöms innebära att samtliga ekonomiska för- och nackdelar tillfaller Systemair redan vi förvärvstillfället redovisar Systemair initialt andel utan bestämmande inflytande och tilldelar denna del av resultatet. Koncernen redovisar vidare en skuld motsvarande det diskonterande förväntade lösenpriset för optionerna varvid andelar utan bestämmande inflytande hänförbara till optionerna elimineras. Skillnaden mellan skulderna för optionerna och de andelar utan bestämmande inflytande som optionerna avser redovisas direkt mot eget kapital och särskiljs från övriga förändringar i eget kapital. Även upplösning av diskonteringseffekten redovisas således direkt mot eget kapital.
I denna kategori redovisas räntebärande och ej räntebärande finansiella skulder som inte innehas för handelsändamål. Värdering görs till upplupet anskaffningsvärde.
Långfristiga skulder har en återstående löptid överstigande ett år, medan skulder med kortare löptid redovisas som kortfristiga. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas därför till nominellt belopp utan diskontering.
Avsättningar redovisas i balansräkningen när koncernen har en förpliktelse (legal eller informell) på grund av en inträffad händelse och då det är sannolikt att ett utflöde av resurser som är förknippade med ekonomiska fördelar kommer att krävas för att uppfylla förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om koncernen räknar med att erhålla en gottgörelse motsvarande en avsättning som gjorts, till exempel genom ett försäkringsavtal, redovisas gottgörelsen som en tillgång i balansräkningen när det är i det närmaste säkert att gottgörelsen kommer att erhållas. Om effekten av tidsvärdet för den framtida betalningen bedöms som väsentlig fastställs avsättningens värde genom att den bedömda framtida utbetalningen nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor före skatt som avspeglar marknadens aktuella värdering av tidsvärdet och de eventuella risker som hänförs till förpliktelsen. Den successiva ökning av det avsatta beloppet som nuvärdesberäkningen medför redovisas som en räntekostnad i resultaträkningen.
Pensioner och övriga utfästelser om förmåner efter avslutad anställning Systemair har flera olika planer för ersättning efter avslutad anställning. Planerna är antingen förmåns- eller avgiftsbestämda. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period när de anställda utför tjänsten ersättningen avser. De förmånsbestämda planerna värderas separat för respektive plan utifrån de förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Den skuld som redovisas under rubriken Avsättningar för pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna.
Koncernens förpliktelser avseende övriga förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje plan enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Den innebär att förpliktelsen beräknas som nuvärdet av de beräknade framtida pensionsutbetalningarna. Den på så sätt beräknade förpliktelsen jämförs med verkligt värde på förvaltningstillgångar som tryggar utfästelsen. Skillnadsbeloppet redovisas som skuld/tillgång. Beräkningen av de framtida utbetalningarna baseras på aktuariella antaganden som innefattar bland annat antaganden om livslängd, framtida lönehöjningar, personalomsättning och faktorer som har betydelse för val av diskonteringsränta.
Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas direkt i övrigt totalresultat med beaktande av löneskatt och uppskjuten skatt.
Pensionskostnader avseende tjänstgöring under innevarande och tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Resultatet belastas i takt med att förmånerna intjänas.
Avtal om aktierelaterade ersättningar finns ej inom koncernen.
Leasing nyttjas generellt endast i begränsad omfattning inom Systemair och omfattar normalt endast förmånsbilar och hyresavtal. Leasingavtal, där alla risker och fördelar som förknippas med ägandet i allt väsentligt inte faller på koncernen, klassificeras som operationella leasingavtal. Leasingavgifter avseende dessa redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över avtalets löptid. Systemair har klassificerat majoriteten av nuvarande leasingavtal som operationella. Undantaget finns i den nyförvärvade bolagsgruppen 2VV i Tjeckien där finansiell leasing förekommer avseende maskiner använda i produktionen. Upplysningar avseende operationell och finansiell leasing återfinns i not 7.
Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Kostnad som uppkommer vid upptagande av lån fördelas över lånets löptid på basis av den redovisade skulden.
Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen då den avser resultaträkningens poster och i övrigt totalresultat då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Häri inkluderas även eventuella justeringar av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden, innebärande att uppskjuten skatt beräknas för på balansdagens samtliga identifierade temporära skillnader, det vill säga mellan å ena sidan tillgångarnas eller skuldernas skattemässiga värden och å andra sidan deras redovisade värden. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen även för ej utnyttjade underskottsavdrag.
Uppskjuten skatteskuld redovisas dock inte i balansräkningen för skattepliktiga temporära skillnader avseende goodwill. Uppskjuten skatt redovisas inte heller då den temporära skillnaden hänför sig till investeringar i dotterbolag och intresseföretag då koncernen har ett bestämmande inflytande över när återföringen av den temporära skillnaden skall ske och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras under överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga vinster kommer att finnas tillgängliga och mot vilka de temporära skillnaderna eller outnyttjade underskottsavdragen kan komma att utnyttjas. De uppskjutna skattefordringarnas redovisade värden prövas vid varje balansdag och minskas i den utsträckning som det inte längre är sannolikt att tillräckligt stor beskattningsbar vinst kommer att finnas tillgänglig för att utnyttja hela eller delar av de uppskjutna skattefordringarna.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder beräknas med hjälp av de skattesatser som förväntas gälla för den period då fordringarna avräknas eller skulderna regleras, baserat på den skattesatsen (och den skattelagstiftning) som föreligger eller i praktiken föreligger på balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas i balansräkningen under förutsättning att skattebetalningen kommer att ske med nettobeloppet.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen har obeskattade reserver uppdelats i två delar, dels uppskjuten skatteskuld vilken redovisas som avsättning, dels en eget kapitalandel.
Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar. Indirekt metod har använts för den löpande verksamheten. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga likvida placeringar med en ursprunglig löptid understigande tre månader.
Statliga stöd redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget och att bidraget kommer att erhållas. Koncernen har tidigare erhållit två typer av statliga stöd, statliga bidrag, lån som kan efterskänkas och bidrag relaterade till tillgångar.
Systemair har erhållit lönebidrag om 0,3 Mkr (0,2) i Kanada, 1,0 Mkr (–) i Finland och om 1,8 Mkr (–) i Turkiet. Lönebidraget har reducerat utbetalda löner inom respektive funktion.
I Litauen har man erhållit investeringsbidrag. Bidraget innebär en skattereduktion på totalt 1,4 Mkr (–).
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. De uppskattningar och antaganden som skulle innebära en risk för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår redovisas nedan.
Koncernledningen genomför varje år en nedskrivningsprövning för goodwill i enlighet med den redovisningsprincip som redogjorts för ovan. Ett antal uppskattningar måste genomföras i denna prövning. För mer detaljerad information angående nedskrivningsprövning av goodwill se not 15.
Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen av avsättningar för pensioner. Nuvärdesberäkningen av posten bygger på aktuariella antaganden. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på såväl historisk erfarenhet som rimliga förväntningar på framtiden. Beträffande pensionsförpliktelser baseras nuvärdesberäkningen på antaganden som redovisas i not 26.
Systemair har skattemässiga underskottsavdrag, vilka främst tillkommit genom förvärv av bolag där underskott har funnits från bedriven verksamhet, men även i löpande verksamhet i främst nystartade bolag. Koncernledningen har gjort antaganden och bedömningar om dessa dotterföretags framtida intjäningsförmåga och utifrån detta bedömt möjligheterna till framtida kvittning av vinster mot dessa förluster. Om Systemairs verksamhet framledes inte skulle lyckas generera tillräckliga skattepliktiga överskott kan Bolagets redovisade uppskjutna skattefordringar bli föremål för nedskrivning. Skattefordringar kan också komma att bli föremål för nedskrivningar för de fall skattemyndigheterna anser att underskotten inte kan utnyttjas helt eller delvis. Om inte Bolaget kan utnyttja de skattemässiga underskottsavdragen fullt ut kan detta komma att påverka Bolagets resultat och finansiella ställning negativt.
Systemairs verksamhet medför risker som i varierande omfattning kan påverka koncernen negativt. De kan delas in i rörelserelaterade risker, som till exempel marknadsrisken i den cykliska byggbranschen eller en förändrad konkurrenssituation, och finansiella risker, främst valutaexponering. Både rörelserelaterade och finansiella risker kan på kort och lång sikt påverka möjligheterna att uppnå fastställda mål enligt bolagets affärsplan. Systemair arbetar kontinuerligt med att uppdatera koncernens risksituation och detta sker genom en dokumenterad systematisk process i Styrelsen där risker identifieras, värderas, övervakas samt rapporteras. Prioritet läggs på de risker som bedöms kunna ge mest negativ effekt utifrån sannolikhet för inträffande samt tänkbar påverkan på verksamheten.
Nedanstående tabell beskriver de hypotetiska effekterna på Systemairs rörelseresultat 2017/18 då vissa faktorer förändras. Beräkningarna nedan är hypotetiska och skall inte tolkas som en indikator på att vissa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras eller, om de förändras, storleken på deras förändring. Verkliga förändringar och deras påverkan kan bli större eller mindre än vad som anges i nedanstående tabell. Dessutom är det troligt att faktiska förändringar kommer att påverka flera poster. Försiktighet bör därför iakttagas i tolkningen av känslighetsanalysen då förändringar i de olika posterna kan komma att ha motverkande effekt.
| Mkr | 2018-04-30 | 2017-04-30 |
|---|---|---|
| +/– 5% i försäljningspriser | +/– 365 | +/– 343 |
| +/– 5% i materialkostnader | +/– 170 | +/– 276 |
| +/– 5% i försäljnings- och administrationskostnader | +/– 101 | +/– 96 |
| +/– 5% i balanskurser, effekt på nettotillgångar | +/– 27 | +/– 20 |
| +/- 5% i valutakurs mellan SEK/EUR | +/– 35 | +/– 21 |
| +/- 5% i valutakurs mellan SEK/NOK | +/– 3 | +/– 7 |
| +/- 5% i valutakurs mellan SEK/RUB | +/– 3 | +/– 2 |
| +/- 5% i valutakurs mellan SEK/USD | +/– 2 | +/– 2 |
Av Systemairs totala försäljning sker 91 (92) procent i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Viktiga valutor för Systemair är EUR, USD, RUB och NOK, vilka redovisas ovan. Av tabellen framgår att en förändring av kursen på euro med +/– 5 procent skulle påverka rörelseresultatet med cirka 35 Mkr (21) för 2017/18. Denna effekt motverkas till stor del av effekter på finansnettot genom kursvinster och kursförluster på upplåning i EUR.
Systemairs nettotillgångar i utländsk valuta uppgår till 1 826 Mkr (1 574), där de största tillgångarna återfinns i EUR, DKK och CZK. En förändring om 5 procent skulle påverka nettotillgångarna med 27 Mkr (20).
Systemairs marknader är fragmenterade och konkurrensutsatta, innebärande att det finns ett större antal små, lokala företag och ett mindre antal större internationella företag som är aktiva på Systemairs marknader. Vissa av Systemairs nuvarande eller framtida konkurrenter kan ha större resurser än Systemair och kan komma att använda sig av dessa för att öka sina marknadsandelar genom aggressiva prissättningsstrategier. Detta kan leda till att Systemair tvingas sänka sina priser för att kunna konkurrera och inte förlora marknadsandelar. Om Systemair utsätts för ökad priskonkurrens eller förlorar marknadsandelar kan det få negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. Ventilationsbranschen består fortfarande till stor del av ett antal mindre relativt lokala aktörer. I det fall en snabb internationell konsolidering sker inom ventilationsbranschen och Systemair inte är del av den konsolideringen finns risk för utslagning. Systemair har hanterat den risken genom att etablera fabriker i lågkostnadsländer som Indien och Litauen samt etablerat nya säljbolag på nya marknader.
Systemairs produkter används såväl inom nybyggnation som i den så kallade ROTsektorn. Byggbranschen har normalt uppvisat ett cykliskt mönster, främst inom nybyggnation, medan ROT-sektorn ofta minskat de cykliska mönstren. Branschens utveckling är i stor utsträckning påverkad av det allmänna ekonomiska läget, vilket i sin tur påverkas av exempelvis räntenivå, arbetslöshet, inflation, politiska beslut, skatter, aktiemarknadens utveckling och andra faktorer. Förändrade förutsättningar för byggbranschen kan vara svåra att förutsäga och en avmattning inom byggbranschen på Systemairs marknader skulle kunna leda till att efterfrågan på Bolagets produkter minskar och/eller till att priset på Bolagets produkter faller, vilket kan få negativa effekter på Systemairs verksamhet, resultat och finansiella ställning. Systemairs försäljning är också utsatt för säsongsvariationer, då det oftast är lägre försäljning under juli och december.
De två tyska fläktmotortillverkarna ebm-papst och Ziehl-Abegg är betydande leverantörer till Systemair. Vissa av Systemairs produkter är utvecklade tillsammans med dessa leverantörer varför Systemair till viss del är beroende av att dessa tillverkare även fortsättningsvis kan leverera motorer till Bolaget. Leveransproblem från endera av dessa leverantörer skulle därför kunna störa Systemairs produktion och leda till en negativ inverkan på Systemairs verksamhet, resultat och finansiella ställning. En annan viktig komponent i Systemairs produkter är stål i form av plåt, varför Bolagets verksamhet i viss mån påverkas av fluktuationer i stålpriset och eventuella störningar i stålleveranser. Historiskt har prisökningar kunnat fördelas mellan de olika aktörerna, men det finns inga garantier för att så kommer att ske även framledes. Om inte eventuella framtida prisökningar kan fördelas mellan marknadsaktörerna kan det få en negativ inverkan på Systemairs verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Systemairs varumärken är av stor betydelse för Bolagets verksamhet. Bland Bolagets viktigare varumärken återfinns bland annat Systemair, Frico, Fantech och Menerga. Systemair utvärderar kontinuerligt varumärkessituationen och registrerar respektive varumärke i de länder där de används i någon betydande omfattning. Bolaget kan dock inte garantera att dessa åtgärder är tillräckliga för att
skydda Systemairs varumärken. Systemair kan inte heller garantera att Bolagets konkurrenter inte försöker använda dess varumärken vid marknadsföring av sina produkter eller på annat sätt gör intrång i dess immateriella rättigheter. Om Bolagets varumärken inte kan skyddas, oavsett orsak, kan det komma att få negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Systemairs verksamhet är beroende av dess produktionsanläggningar och distributionscentraler. Om någon av dessa förstörs, stängs eller om utrustningen i anläggningarna blir allvarligt skadad, kan produktion och distribution av Systemairs produkter komma att försvåras eller avbrytas under en viss tid. Ett omfattande och långvarigt driftstopp kan ha stor påverkan på Bolagets förmåga att producera eller distribuera de aktuella produkterna. Systemair har tecknat försäkringar mot egendomsskada och driftavbrott till de belopp som Bolaget anser vara tillräckliga, men trots detta kan det inte garanteras att hela Bolagets förlust kommer att ersättas vid eventuella skador. Skador på produktions- eller distributionsanläggningar kan därför få negativa effekter på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Systemair har under en följd av år genomfört ett betydande antal företagsförvärv. De förvärvade företagen har integrerats med Systemairs övriga verksamhet. De förvärv som skett har ofta varit bolag som har haft operativa och finansiella problem, vilket fordrat betydande insatser från Systemair inte minst i form av ledningsresurser. Systemair har en fortsatt ambition att expandera genom förvärv och i framtiden kan ytterligare företag, som kompletterar eller utökar Bolagets verksamhet, komma att förvärvas. Förvärv av företag kan medföra många olika operationella och finansiella risker. Dessa risker inkluderar, förutom mer eller mindre kända specifika bolagsrisker, att leverantörer, kunder eller nyckelpersoner beslutar sig för att lämna det förvärvade företaget. Det finns även risk för att integrationen av förvärvade bolag blir mer kostsam eller tar längre tid än förväntat och att beräknade synergieffekter inte uppnås som förväntat eller inte uppnås överhuvudtaget. Dessa risker och andra förvärvsrelaterade risker kan komma att ha negativ påverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Systemair har en väl utbyggd IT-infrastruktur, där affärssystemet utgör den mest centrala delen, som är viktig för Systemairs förmåga att leverera produkter till sina kunder vid utsatt tid och för att hantera kundfordringar och lagernivåer. Svårigheter att underhålla, uppgradera och integrera dessa system kan leda till ett försämrat renommé bland kunder, öka rörelsens kostnader och minska lönsamheten. Dessutom är dessa system sårbara för bland annat elbrist, systemfel, datavirus och för fel på nätverken. Om IT-infrastrukturen havererar kan det komma att få negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Systemairs kunder förväntar sig normalt ingående information om ventilationsprodukternas prestanda. Vid marknadsföring och försäljning tillhandahåller därför Systemair detaljerade produktspecifikationer och Bolaget genomför kontinuerliga tester i egna testanläggningar för att försäkra sig om att produkterna möter specifikationerna. Det kan dock inte uteslutas att produkter som Bolaget sålt inte motsvarar produktspecifikationerna, vilket kan få till följd att ersättningskrav riktas mot Bolaget. Vidare är Bolaget underkastat lagregler om produktansvar som kan, i händelse av person- eller sakskada, berättiga en skadelidande till ersättning från Bolaget. Bolaget har tecknat en global produktansvarsförsäkring, vilken bedöms av Bolaget kunna täcka eventuella skadeståndsanspråk. Detta kan dock inte garanteras. För det fall ersättningskrav med framgång riktas mot Bolaget som inte täcks av Bolagets försäkring, kan det komma att få negativ inverkan på Bolagets resultat, verksamhet och finansiella ställning.
Systemair bedriver via dotterbolag eller representationskontor egen verksamhet i 50-talet länder, varav flera länder är under stark utveckling och omvandling mot marknadsekonomi. Bolaget är därmed utsatt för sådana risker som följer av internationell affärsverksamhet såsom handelspolitiska beslut i form av införande eller utökande av tullar på Bolagets marknader, vilket skulle väsentligt kunna störa Bolaget. Därutöver finns det skillnader i regelverk mellan olika länder, begränsat rättsligt skydd för immateriella rättigheter i vissa länder, olika redovisningsstandarder och skattesystem, skiftande betalningsvillkor mellan olika länder och risk för politisk instabilitet. Systemair har en betydande försäljning till bland annat Ryssland, som är en av Systemairs enskilt största exportmarknader. De politiska spänningarna i samhällsutvecklingen och osäkerheten i det juridiska systemet liksom handelspolitisk osäkerhet innebär att förutsättningarna på den ryska marknaden kan förändras snabbt liksom att Systemairs tillgångar i landet kan bli osäkra. Var och en av ovanstående risker skulle kunna få negativ inverkan på Systemairs verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Systemairkoncernen utsätts för finansiella risker genom sin internationella verksamhet och genom sin lånefinansiering. Finansiell risk uppkommer vid förändringar i valutakurser och räntor som resulterar i variationer i koncernens kassaflöden och när krediter skall omförhandlas. Finansiell risk inbegriper även risken att en motpart inte infriar sina åtaganden. Riskhanteringen inom koncernen syftar till att begränsa de negativa effekterna som kan uppkomma på koncernens resultat och kassaflöde. Kontroll och uppföljning sker löpande av den centrala finansfunktionen men återfinns även i de större dotterbolagen.
Vid handel mellan koncernföretag, leverantörer och kunder uppstår en transaktionsrisk om betalning sker i en annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Systemairs betydande internationella verksamhet innebär en omfattande försäljning i olika valutor och därmed valutariskexponering. Valutarisken är främst gentemot EUR och USD, vilka delvis säkrats enligt Systemairs valutapolicy. Systemair tillämpar inte säkringsredovisning.
Den främsta valutaexponeringen inom koncernen finns hos de svenska koncernbolagen. Svenska koncernbolags fakturering har under 2017/18 skett till 42 procent (41) i SEK, till 57 procent (56) i EUR och till 1 procent (3) i övriga valutor. Utöver det finns valutaexponering även i Systemair HSK i Turkiet där 90 (91) procent av faktureringen skett i EUR och 5 (8) procent skett i USD.
Årligen görs en uppskattning av det framtida nettoinflödet av EUR som normalt terminssäkras till 50 procent. Kontrakten sträcker sig maximalt 18 månader framåt. På balansdagen fanns terminskontrakt i EUR/SEK inom koncernen.
Omräkningsexponering uppstår vid konsolideringen då de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder räknas om till svenska kronor. Systemair tillämpar den så kallade dagskursmetoden, innebärande att tillgångar, skulder och eget kapital har omräknats efter vid balansdagen gällande valutakurser samt att resultaträkningarna omräknas till räkenskapsårets medelkurser. Kursdifferenser som uppkommer genom denna metod förs direkt till övrigt totalresultat. Systemair har valt att delvis valutakurssäkra omräkningsexponeringen. Detta kan få till följd att valutakurseffekter uppkommer som påverkar Koncernens egna kapital.
Värdet av utländska nettotillgångar på balansdagen uppgick till 1 826 Mkr (1 574). Större nettotillgångar utgörs av 963 Mkr (769) i EUR, 138 Mkr (122) i DKK, 135 Mkr (101) i CZK, 106 Mkr (121) i NOK, 81 Mkr (72) I USD, 73 Mkr (75) i CAD, 66 Mkr (75) i INR, 89 Mkr (68) i TRY och 61 Mkr (62) i RUB.
Valutaeffekten på eget kapital redovisas som omräkningsdifferens, vilken uppgick till 123,7 Mkr (84,2).
Systemair avser att även fortsättningsvis finansiera viss del av verksamheten genom att ta upp lån från kreditinstitut. Låneavtal innehåller villkor med sedvanliga restriktioner, så kallade covenants. Denna belåning innebär vissa risker för Bolagets aktieägare. Bland annat kan Systemair, vid kraftigt förändrade omständigheter på Bolagets marknader, få problem att teckna nya kreditfaciliteter och därmed behöva använda en större del av kassaflödet för räntebetalning och amortering.
Ränterisk är risken för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. Systemair är nettolåntagare, nettoskuldsättningen uppgick vid årets utgång till 1 837,7 Mkr (1 372,3), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. Räntebärande skulder uppgick på balansdagen omräknat till SEK till totalt 1 978,4 Mkr (1 555,4). Enligt Systemairs finanspolicy ska räntebindningstiden för 2017/18 uppgå till 3–12 månader. En förändring av upplåningsräntan med +/- 1 procentenhet skulle påverka koncernens finansnetto med cirka 20 Mkr (16) för den kommande 12 månaders perioden.
Kreditrisk avser risken att motpart till Systemair inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden, vilket kan leda till en förlust för Bolaget. Kreditbedömningen görs med ledning av den kunskap som Bolagets ledning har om kunden samt vid behov med hjälp av kreditprövningsföretag. Varje kund har också en kreditgräns och för överskridande av denna fordras att en ny kreditprövning görs. Likviditetsrisk avser risken för att Bolaget på grund av brist på likvida medel inte kan fullgöra sina ekonomiska åtaganden eller har minskad möjlighet att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Likviditeten påverkas i stor grad av krediter till kunder och krediter från leverantörer. I takt med att Systemairs verksamhet expanderat på nya marknader med varierande betalningskultur har kredittiderna ökat något. Detta har medfört en ökad kostnad för kapitalbindning samt en större risk för kreditförluster och därmed en större risk för negativ inverkan på Bolagets likviditet och resultat.
Koncernens verksamhet består i huvudsak av tillverkning och försäljning av ventilationsprodukter. Den interna uppföljningen av verksamheten sker per legalt bolag av Systemairs högsta verkställande beslutsfattare. Varje legalt bolag är därmed ett rörelsesegment. Om flera länder och marknader har likartade ekonomiska egenskaper kan dessa slås samman i segmentsredovisningen. Systemair gör sammanslagningar till segmenten Europa och Övriga världen. Marknadssegmentet Europa står för den största delen av Systemairs verksamhet. Totalt består Europa av ett stort antal marknader. De legala enheterna inom Europa samverkar med varandra vad gäller tillverkning och försäljning. I allt väsentligt bedömer bolaget också att det föreligger likartade ekonomiska förhållanden inom området varför sammanslagning av de legala enheterna inom området är motiverat. Systemair anser att en redovisning för de sammanslagna segmenten Europa och Övriga världen dessutom blir mer överskådlig. Moderbolaget redovisas i ett separat segment, Koncerngemensamt. Basen för sammanslagningen är dotterbolagens legala hemvist och konsolidering sker enligt samma principer som för koncernen totalt.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2017/18 | 2016/17 |
| Europa | ||
| Nettoomsättning, extern | 5 959,5 | 5 472,3 |
| Nettoomsättning, intern | 153,5 | 167,0 |
| Rörelseresultat | 459,0 | 437,9 |
| Rörelsemarginal, % | 7,7 | 8,0 |
| Resultat e. fin.netto | 474,4 | 422,2 |
| Vinstmarginal, % | 8,0 | 7,7 |
| Tillgångar | 3 432,6 | 2 678,7 |
| Investeringar | 352,6 | 122,5 |
| Avskrivningar | 175,6 | 158,8 |
| Övriga världen | ||
| Nettoomsättning, extern | 1 341,7 | 1 391,3 |
| Nettoomsättning, intern | 11,6 | 12,5 |
| Rörelseresultat | 26,0 | 91,1 |
| Rörelsemarginal, % | 1,9 | 6,5 |
| Resultat e. fin.netto | –17,5 | 58,5 |
| Vinstmarginal, % | –1,3 | 4,2 |
| Tillgångar | 905,1 | 873,8 |
| Investeringar | 22,9 | 14,3 |
| Avskrivningar | 23,2 | 23,8 |
| Koncerngemensamt | ||
| Nettoomsättning, intern | 106,9 | 96,1 |
| Rörelseresultat | –135,4 | –90,0 |
| Resultat e. fin.netto | –123,7 | –70,4 |
| Tillgångar | 3 953,2 | 3 608,9 |
| Investeringar | 106,4 | 144,5 |
| Avskrivningar | 5,8 | 4,1 |
| Elimineringar | ||
| Nettoomsättning, intern | –271,7 | –275,6 |
| Tillgångar | –2 095,9 | –1 823,4 |
| Totalt | ||
| Nettoomsättning, extern | 7 301,2 | 6 863,6 |
| Rörelseresultat | 349,6 | 439,0 |
| Rörelsemarginal, % | 4,8 | 6,4 |
| Resultat e. fin.netto | 333,2 | 410,2 |
| Vinstmarginal, % | 4,6 | 6,0 |
| Tillgångar | 6 195,0 | 5 338,0 |
| Investeringar | 481,9 | 281,3 |
| Avskrivningar | 204,6 | 186,7 |
Koncernens intäkter genereras i huvudsak av tillverkning och försäljning av ventilationsprodukter samt service av ventilationsprodukter. Totala intäkter för räkenskapsåret uppgick till 7 301,2 Mkr (6 863,6) varav service av ventilationsprodukter utgjorde 238,8 Mkr (223,2).
Koncernens verksamhet indelas geografiskt huvudsakligen i Norden, Västeuropa (exkluderat Norden), Östeuropa och OSS, Nord- och Sydamerika och Övriga marknader.
Region Norden omfattar länderna Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och Åland.
I region Västeuropa ingår Belgien, Cypern, Frankrike, Färöarna, Grekland, Grönland, Irland, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, San Marino, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
Region Östeuropa inklusive OSS består av Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Estland, Georgien, Kazakstan, Kroatien, Kyrgyzstan, Lettland, Litauen, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Polen, Rumänien, Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Tadjikistan, Tjeckien, Turkmenistan, Ukraina, Ungern, Uzbekistan och Vitryssland.
Nord- och Sydamerika avser Argentina, Barbados, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Guatemala, Jamaica, Kanada, Mexiko, Panama, Peru, Puerto Rico, Surinam, Uruguay, och USA.
Övriga marknader avser Afghanistan, Algeriet, Angola, Australien, Bahrain, Bangladesh, Botswana, Brunei, Burma, Egypten, Elfenbenskusten, Filippinerna, Franska Polynesien, Förenade Arabemiraten, Ghana, Indien, Indonesien, Irak, Iran, Israel, Japan, Jordanien, Kambodja, Kamerun, Kap Verde, Kenya, Kina, Kuwait, Libanon, Libyen, Malaysia, Marocko, Mauritius, Mongoliet, Mocambique, Namibia, Nigeria, Nya Zeeland, Oman, Pakistan, Qatar, Saudiarabien, Senegal, Seychellerna, Singapore, Swaziland, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan, Tanzania, Thailand, Tunisien, Turkiet, Uganda, Vietnam, Zambia och Zimbabwe.
Fördelning av försäljningsintäkter nedan baseras på den geografiska marknad där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
I tabellen nedan redovisas extern nettoomsättning på Systemairs tio största marknader baserad på kundens hemvist. Systemair har en väldigt bred kundbas med nära 100 000 kunder och ingen enskild kund utgör normalt mer än cirka 2 procent av företagets totala omsättning, vilket innebär att Systemair har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Geografisk fördelning | Nettoomsättning | Anläggningstillgångar1) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Norge | 733,8 | 745,9 | 89,4 | 95,3 | |
| Sverige | 496,9 | 430,6 | 255,8 | 216,0 | |
| Danmark | 299,7 | 288,0 | 145,2 | 112,0 | |
| Övriga Norden | 179,1 | 146,9 | 0,7 | 0,9 | |
| Totalt Norden | 1 709,5 | 1 611,4 | 491,1 | 424,2 | |
| Tyskland | 952,2 | 855,0 | 460,5 | 384,9 | |
| Frankrike | 524,0 | 455,3 | 93,6 | 52,5 | |
| Nederländerna | 329,7 | 349,4 | 129,4 | 125,3 | |
| Storbritannien | 307,6 | 310,8 | 21,6 | 19,2 | |
| Övriga Västeuropa | 876,7 | 742,9 | 344,9 | 282,7 | |
| Totalt Västeuropa | 2 990,2 | 2 713,4 | 1 050,0 | 864,6 | |
| Ryssland | 398,7 | 343,1 | 48,2 | 56,0 | |
| Övriga Östeuropa inkl. OSS | 766,8 | 644,2 | 472,2 | 405,1 | |
| Totalt Östeuropa inkl. OSS | 1 165,5 | 987,3 | 520,4 | 461,1 | |
| USA | 398,4 | 415,2 | 80,5 | 82,1 | |
| Övriga Nord- och Sydamerika | 203,6 | 171,4 | 102,9 | 96,4 | |
| Totalt Nord- och Sydamerika | 602,0 | 586,6 | 183,4 | 178,5 | |
| Turkiet | 282,6 | 291,1 | 184,4 | 127,4 | |
| Övriga marknader | 551,4 | 673,8 | 268,9 | 242,3 | |
| Totalt övriga marknader | 834,0 | 964,9 | 453,3 | 369,7 | |
| 7 301,2 | 6 863,6 | 2 698,2 | 2 298,1 |
1) Anläggningstillgångar avser immateriella och materiella anläggningstillångar.
Moderbolagets försäljning omfattar uteslutande koncerninterna tjänster till andra koncernföretag.
| Fördelning per marknad | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2017/18 | 2016/17 | |
| Norden | 35,3 | 30,7 | |
| Västeuropa | 40,0 | 36,7 | |
| Östeuropa inkl. OSS | 15,6 | 12,0 | |
| Nord- och Sydamerika | 6,9 | 7,3 | |
| Övriga marknader | 9,1 | 9,4 | |
| 106,9 | 96,1 |
| Kostnad sålda varor |
Försäljnings kostnader |
Administrativa kostnader |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | ||||
| Materialkostnader | –3 395,0 | – | – | –3 395,0 |
| Personalkostnader | –1 011,8 | –941,2 | –216,2 | –2 169,2 |
| Avskrivningskostnader | –102,1 | –77,7 | –18,5 | –198,3 |
| Övriga kostnader | –378,3 | –633,8 | –126,0 | –1 138,1 |
| –4 887,2 | –1 652,7 | –360,7 | –6 900,6 | |
| 2016/17 | ||||
| Materialkostnader | –3 167,4 | – | – | –3 167,4 |
| Personalkostnader | –905,2 | –851,5 | –221,7 | –1 978,4 |
| Avskrivningskostnader | –92,4 | –70,0 | –18,3 | –180,7 |
| Övriga kostnader | –337,4 | –626,6 | –125,1 | –1 089,1 |
| –4 502,4 | –1 548,1 | –365,1 | –6 415,6 |
Kostnaden för produktutveckling uppgår till cirka 195 Mkr under 2017/18 och 187 Mkr under 2016/17. Den största delen av kostnaderna avser personalkostnader redovisade under funktionen Kostnad sålda varor.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| EY | ||||
| Revisionsuppdraget | –4,7 | –5,5 | –0,8 | –1,5 |
| Revision utöver revisions uppdraget |
–0,6 | –0,4 | –0,5 | –0,3 |
| Skatterådgivning | – | –0,1 | – | – |
| Övriga tjänster | –0,3 | –0,1 | – | – |
| Totalt EY | –5,6 | –6,1 | –1,3 | –1,8 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdraget | –3,5 | –3,1 | – | – |
| Revision utöver revisions uppdraget |
–0,9 | –0,8 | – | – |
| Skatterådgivning | –1,5 | –1,1 | – | – |
| Övriga tjänster | –1,1 | –0,9 | – | – |
| Totalt Övriga | –7,0 | –5,9 | – | – |
| Totalt | –12,6 | –12,0 | –1,3 | –1,8 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Bokförda leasingkostnader | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Operationell leasing | 56,1 | 61,8 | 1,5 | 1,3 |
Operationell leasing avser främst hyresavtal för kontorsfastigheter samt leasing av förmånsbilar för anställda.
Värdet av avtalade framtida leasingavgifter, avseende avtal där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande i koncernen och moderbolaget;
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Operationell leasing – nominellt värde |
||||
| Förfaller till betalning inom 1 år | 54,6 | 57,6 | 0,6 | 0,6 |
| Förfaller till betalning inom år 2–5 |
77,0 | 76,9 | 0,7 | 0,3 |
| Förfaller till betalning efter 5 år | 12,6 | 7,3 | – | – |
| 144,2 | 141,8 | 1,3 | 0,9 |
Finanseilla leasingavtal i koncernen avser en grupp produktionsmaskiner samt företagsbilar. Leasingvillkoren är mellan fyra och fem år och den implicita räntan är mellan 1,13 och 1,66 procent. Företaget har möjlighet att köpa tillgångarna enligt avtalets villkor i slutet av kontraktstiden. Moderbolaget har inga finansiella leasingavtal per den 30 april 2018.
| Anskaffningsvärde och ackumulerad avskrivning | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 29,6 | 21,6 |
| Ackumulerade, avskrivningar | –10,1 | –5,4 |
| 19,5 | 16,2 |
| Framtida minimileaseavgifter |
Nuvärde framtida minimileaseavgifter |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Inom ett år | 6,8 | 4,5 | 6,4 | 4,3 | |
| Inom 2–5 år | 9,6 | 10,0 | 9,1 | 9,4 | |
| Längre än 5 år | – | – | – | – | |
| 16,4 | 14,5 | 15,5 | 13,7 | ||
| Framtida finansiella avgifter | – | –0,8 | – | – | |
| Totalt | 16,4 | 13,7 | 15,5 | 13,7 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Kursvinster av rörelsekaraktär | 73,3 | 76,2 | 2,4 | 2,5 | |
| Vinst vid försäljning av mate riella anläggningstillgångar |
7,3 | 11,5 | – | – | |
| Omvärdering köpoption Brasilien | 2,3 | 5,9 | – | – | |
| Diverse övriga intäkter | 34,0 | 26,1 | – | 0,1 | |
| 116,9 | 119,6 | 2,4 | 2,6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Kursförluster av rörelsekaraktär | –101,2 | –82,8 | –35,0 | –16,8 |
| Koncerninterna kostnader | – | – | –7,4 | –7,3 |
| Förlust vid försäljning av mate riella anläggningstillgångar |
–3,0 | –0,4 | – | – |
| Diverse övriga kostnader | –63,7 | –45,4 | –41,2 | –36,2 |
| –167,9 | –128,6 | –83,6 | –60,3 |
| 2017/18 | 2016/17 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal anställda |
Varav män |
Medeltal anställda |
Varav män |
||
| Moderbolaget | 47 | 35 | 45 | 33 | |
| Dotterbolag i: | |||||
| Norden | 938 | 692 | 888 | 671 | |
| Sverige | 556 | 371 | 529 | 372 | |
| Danmark | 192 | 169 | 179 | 156 | |
| Finland | 15 | 8 | 15 | 9 | |
| Norge | 175 | 144 | 165 | 134 | |
| Västeuropa | 1 751 | 1 418 | 1 668 | 1 337 | |
| Belgien | 38 | 26 | 36 | 28 | |
| England | 92 | 70 | 88 | 70 | |
| Grekland | 7 | 5 | 7 | 5 | |
| Frankrike | 222 | 171 | 230 | 157 | |
| Nederländerna | 181 | 164 | 186 | 167 | |
| Irland | 6 | 5 | 5 | 4 | |
| Italien | 171 | 128 | 178 | 132 | |
| Portugal | 21 | 12 | 21 | 12 | |
| Schweiz | 56 | 45 | 39 | 31 | |
| Spanien | 89 | 80 | 83 | 76 | |
| Tyskland | 808 | 671 | 769 | 636 | |
| Österrike | 60 | 41 | 26 | 19 | |
| Östeuropa inkl. OSS | 1 229 | 759 | 1 080 | 709 | |
| Estland | 12 | 7 | 12 | 7 | |
| Kroatien | 4 | 4 | 3 | 3 | |
| Lettland | 7 | 6 | 7 | 5 | |
| Litauen | 255 | 96 | 222 | 127 | |
| Polen | 55 | 43 | 55 | 44 | |
| Rumänien | 6 | 6 | 6 | 5 | |
| Ryssland | 262 | 148 | 262 | 152 | |
| Serbien Slovakien |
7 257 |
3 162 |
8 233 |
4 145 |
|
| Slovenien | 100 | 88 | 92 | 80 | |
| Tjeckien | 250 | 190 | 163 | 129 | |
| Ukraina | 3 | 1 | 3 | 1 | |
| Ungern | 5 | 4 | 5 | 4 | |
| Vitryssland | 6 | 1 | 9 | 3 | |
| Nord- och Sydamerika | 442 | 297 | 421 | 291 | |
| Brasilien | 69 | 53 | 76 | 58 | |
| Chile | 4 | 4 | 4 | 4 | |
| Kanada | 249 | 153 | 228 | 147 | |
| Mexiko | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Peru | 4 | 3 | 4 | 3 | |
| USA | 115 | 83 | 108 | 78 | |
| Övriga världen | 842 | 753 | 805 | 705 | |
| Förenade Arabemiraten | 15 | 12 | 16 | 12 | |
| Indien | 384 | 371 | 352 | 335 | |
| Kina | 6 | 4 | 32 | 26 | |
| Malaysia | 143 | 123 | 119 | 91 | |
| Singapore | 11 | 6 | 12 | 7 | |
| Sydafrika | 68 | 57 | 31 | 25 | |
| Taiwan | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Turkiet | 207 | 172 | 236 | 201 | |
| Qatar | 7 | 7 | 6 | 7 | |
| 5 249 | 3 954 | 4 907 | 3 746 |
| Andelen kvinnor i styrelse | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| och ledning, % | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 |
| Styrelse exklusive arbetstagar representanter |
20% | 20% | ||
| Koncernledning | 14% | 14% | ||
| Företagsledningar | 7% | 7% |
| Löner, andra ersättningar | Löner och ersättningar | Sociala kostnader | ||
|---|---|---|---|---|
| och sociala kostnader | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 |
| Styrelse och VD | ||||
| Moderbolaget | 5,5 | 4,5 | 2,4 | 2,0 |
| Dotterbolag i Norden | 13,0 | 12,3 | 5,1 | 5,2 |
| Västeuropa | 35,5 | 29,8 | 8,9 | 6,9 |
| Östeuropa inkl. OSS | 15,7 | 14,2 | 3,8 | 3,5 |
| Nord- och Sydamerika | 4,9 | 6,0 | 1,1 | 1,3 |
| Övriga värden | 9,5 | 9,9 | 0,7 | 0,4 |
| Summa styrelse och VD | 84,1 | 76,7 | 22,0 | 19,3 |
| Koncernens ersättningar till ledande befattningshavare under året |
Grund lön/ Arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | |||||
| Gerald Engström – Styrelsens ordförande |
1,2 | 1,2 | |||
| Carina Andersson – Ledamot | 0,3 | 0,3 | |||
| Hans Peter Fuchs – Ledamot | 0,3 | 0,3 | |||
| Svein Nilsen – Ledamot | 0,3 | 0,3 | |||
| Patrik Nolåker – Ledamot | 0,3 | 0,3 | |||
| Roland Kasper – Koncernchef | 3,5 | – | 0,1 | 0,6 | 4,2 |
| Andra ledande befattnings havare |
10,1 | 0,2 | 0,5 | 3,0 | 13,8 |
| Summa | 16,0 | 0,2 | 0,6 | 3,6 | 20,4 |
| Koncernens ersättningar till ledande befattningshavare under året |
Grund lön/ Arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| 2016/17 | |||||
| Gerald Engström – Styrelsens ordförande |
1,2 | 1,2 | |||
| Carina Andersson – Ledamot | 0,3 | 0,3 | |||
| Per-Erik Sandlund – Ledamot | 0,3 | 0,3 | |||
| Svein Nilsen – Ledamot | 0,3 | 0,3 | |||
| Patrik Nolåker – Ledamot | 0,3 | 0,3 | |||
| Roland Kasper – Koncernchef | 3,0 | 0,5 | 0,1 | 0,6 | 4,2 |
| Andra ledande befattnings havare |
8,8 | 1,0 | 0,4 | 2,5 | 12,7 |
| Summa | 14,2 | 1,5 | 0,5 | 3,1 | 19,3 |
Arvodet till styrelsen är sammanlagt 2 250 (2 250) tkr och fördelas med 550 (550) tkr till ordföranden, 275 (275) tkr till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter samt ett extra arvode för styrelsens ordförande om 600 tkr för arbete med bolagets förvärvsfrågor.
| Löner, andra ersättningar och | Löner och ersättningar | Sociala kostnader | |||
|---|---|---|---|---|---|
| sociala kostnader | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Övriga anställda | |||||
| Moderbolaget | 33,1 | 31,0 | 23,0 | 19,9 | |
| Dotterbolag i Norden | 428,2 | 395,1 | 127,8 | 113,0 | |
| Västeuropa | 730,5 | 716,4 | 185,4 | 176,7 | |
| Östeuropa inkl. OSS | 189,0 | 151,0 | 55,1 | 42,7 | |
| Nord- och Sydamerika | 119,8 | 126,8 | 27,2 | 26,1 | |
| Övriga världen | 86,1 | 79,7 | 12,3 | 10,3 | |
| Summa övriga anställda | 1 586,7 | 1 500,0 | 430,8 | 388,7 |
Av de sociala kostnaderna i moderbolaget avsåg 10,2 Mkr (8,6) pensionskostnader, varav pensionskostnader för styrelse och VD utgjorde 0,6 Mkr (0,6). I övriga koncernföretag var pensionskostnaderna 54,9 Mkr (46,4), varav till styrelser och VD 4,7 Mkr (3,7).
Styrelsens ordförande och ledamöter erhåller ersättning enligt årsstämmans beslut. Arvode till arbetstagarrepresentanter utgår med 28 tkr (28) per år.
Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen efter förslag från ersättningskommittén bestående av Patrik Nolåker, Gerald Engström samt Carina Andersson. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av koncernchefen efter samråd med ersättningskommittén.
Ledande befattningshavare utgörs förutom Koncernchef och Verkställande Direktör Roland Kasper av Finansdirektör Anders Ulff, Försäljningsdirektör Olle Glassel, Marknadsdirektör Östeuropa Fredrik Andersson, Marknadsdirektör Mellanöstern och Asien Håkan Lenjesson, Produktionsdirektör Ulrika Molander samt Marknadsdirektör Produkter Kurt Maurer.
Ersättning till andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån samt pension. För andra ledande befattningshavare kan den rörliga ersättningen uppgå till mellan en och två extra månadslöner. Den rörliga ersättningen baseras normalt på förbättring inom respektive individs ansvar jämfört med föregående år, koncernens resultat efter finansnetto samt utfall av individuella utvecklingsplaner.
Pensionsålder för koncernchef och övriga ledande befattningshavare är 65 år. Pensionsförmåner för ledande befattningshavare erläggs inom ramen för den avtalsenliga kollektivplanen ITP samt alternativ ITP.
För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstid enligt kollektivavtal eller som mest 12 månader från bolagets sida och 6 månader från den anställde. Inga avgångsvederlag har avtalats om för ledande befattningshavare. Avtal finns med VDar i dotterföretag om att förmåner skall utgå i 6–12 månader vid uppsägning från bolagets sida.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Goodwill | – | – | 0,2 | 0,2 | |
| Varumärken, kundrelationer m.m. | 45,9 | 39,6 | 3,7 | 2,4 | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar |
3,7 | 4,8 | – | – | |
| Byggnader och mark anläggningar |
47,2 | 43,8 | – | – | |
| Maskiner och tekniska anläggningar |
62,4 | 54,1 | – | – | |
| Inventarier och verktyg | 45,4 | 44,4 | 1,9 | 1,6 | |
| 204,6 | 186,7 | 5,8 | 4,2 | ||
| Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion |
|||||
| Kostnad för sålda varor | 102,1 | 92,4 | – | – | |
| Försäljningskostnader | 77,7 | 70,0 | 1,7 | 1,0 | |
| Administrationskostnader | 18,5 | 18,3 | 3,9 | 3,0 | |
| Övriga rörelsekostnader | 6,3 | 6,0 | 0,2 | 0,2 | |
| 204,6 | 186,7 | 5,8 | 4,2 |
Aktiverade utvecklingskostnader är fortfarande under upparbetning och ingen avskrivning har påbörjats. Nedskrivningstest har genomförts och visat behov av nedskrivning med totalt 3,9 Mkr under året (–). Nedskrivningen har belastat Kostnad för sålda varor.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Ränteintäkter externa | 4,3 | 3,2 | – | – | |
| Ränteintäkter närstående företag |
– | – | 20,7 | 19,5 | |
| Omräkningseffekt långfristiga lån till dotterföretag |
– | – | 0,8 | 2,1 | |
| Netto valutakursförändring | – | – | 4,5 | 11,3 | |
| 4,3 | 3,2 | 26,0 | 32,9 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Räntekostnader externa | –27,1 | –24,6 | –13,4 | –11,4 |
| Räntekostnader närstående företag |
– | – | –0,1 | – |
| Netto valutakursförändring finansiella instrument |
8,0 | –5,5 | – | – |
| Övriga finansiella kostnader | –1,6 | –1,9 | – | – |
| –20,7 | –32,0 | –13,5 | –11,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Aktuell skatt | –129,5 | –136,0 | –1,8 | –1,5 | |
| Uppskjuten skatt | 26,4 | 20,0 | 7,6 | 2,6 | |
| –103,1 | –116,0 | 5,8 | 1,1 |
Koncernens skattekostnad utgör 31,0 procent (28,3) av koncernens resultat före skatt. Den höga skattebelastningen förklaras av ej aktiverade underskottsavdrag i bolag som gör förluster. Skattesatsen för moderbolaget har för räkenskapsåret varit 22,0 procent (22,0).
Vid utgången av räkenskapsåret hade Systemairkoncernen uppskjutna skattefordringar om 160,8 Mkr (105,0) avseende underskottsavdrag vilka ej beaktats vid beräkning av uppskjuten skattefordran. Uppskjutna skattefordringar redovisas under förutsättning att det är sannolikt att underskottsavdrag kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott baserat på bedömning i varje enskilt bolag. Inga tidsbegränsningar i livslängd förekommer för de underskottsavdrag motsvarande de uppskjutna skattefordringar som aktiverats. Motsvarande gäller även för de uppskjutna skattefordringar som ej beaktats på 152,2 Mkr.
| Förändring av uppskjuten skatt, temporära skillnader och underskottsavdrag | ||
|---|---|---|
| ---------------------------------------------------------------------------- | -- | -- |
| Koncernen 2017/18 | Ingående balans 1 maj 2017 |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Förvärv/Avyttring av rörelse |
Tillgång/skuld som innehas till försäljning |
Omräknings differens |
Utgående balans 30 april 2018 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | –57,4 | –12,5 | – | – | – | –2,4 | –72,3 |
| Kortfristiga fordringar och skulder | 24,0 | 0,8 | – | – | –0,1 | –0,1 | 24,6 |
| Avsättningar och långfristiga skulder | 9,5 | –1,8 | 0,3 | 5,1 | – | – | 13,1 |
| Obeskattade reserver | 5,5 | 4,3 | – | – | – | 0,1 | 9,9 |
| Underskottsavdrag | –20,9 | 9,3 | – | – | –0,7 | –0,1 | –12,4 |
| Övriga | 130,8 | –8,6 | – | 34,9 | –0,5 | 3,8 | 160,4 |
| 91,5 | –8,5 | 0,3 | 40,0 | –1,3 | 1,3 | 123,3 |
| Koncernen 2016/17 | Ingående balans 1 maj 2016 |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Förvärv/Avyttring av rörelse |
Tillgång/skuld som innehas till försäljning |
Omräknings differens |
Utgående balans 30 april 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | –63,2 | 7,1 | – | –3,8 | – | 2,5 | –57,4 |
| Kortfristiga fordringar och skulder | 20,3 | 4,1 | – | – | – | –0,4 | 24,0 |
| Avsättningar och långfristiga skulder | 9,0 | 0,1 | 0,3 | – | – | 0,1 | 9,5 |
| Obeskattade reserver | –12,1 | –5,2 | – | – | – | –3,6 | –20,9 |
| Underskottsavdrag | 119,0 | 9,4 | – | – | – | 2,4 | 130,8 |
| Övriga | 3,9 | 4,5 | – | – | – | –2,9 | 5,5 |
| 76,9 | 18,1 | 0,3 | –3,8 | – | –1,9 | 91,5 |
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 333,2 | 410,2 | 21,2 | 195,8 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
–72,9 | –90,4 | –4,7 | –43,1 |
| Effekt utländska skattesatser | 0,1 | –1,0 | – | – |
| Ej avdragsgilla kostnader | –8,9 | –5,9 | –0,5 | –0,3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 5,9 | 8,1 | – | – |
| Skatteeffekt ej aktiverade underskottsavdrag |
–28,3 | –26,9 | – | – |
| Utdelningar från dotterbolag | – | – | 57,8 | 59,0 |
| Justeringar för skatter tidigare år | 0,9 | –0,6 | 0,1 | –1,8 |
| Skatteeffekt nedskrivning av fordan i dotterbolag |
– | – | –44,1 | –11,8 |
| Övrigt | 0,1 | 0,7 | –2,8 | –0,9 |
| –103,1 | –116,0 | 5,8 | 1,1 |
Koncernen Moderbolaget
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | |||||
| Materiella anläggningstillgångar | 1,2 | 1,4 | – | – | |
| Varulager | 22,5 | 22,0 | – | – | |
| Kortfristiga fordringar | 3,0 | 2,6 | – | – | |
| Pensionsavsättningar | 13,1 | 9,5 | – | – | |
| Underskottsavdrag | 160,1 | 130,7 | – | – | |
| Övrigt | 13,5 | 12,1 | 6,5 | 1,2 | |
| 213,4 | 178,3 | 6,5 | 1,2 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | |||||
| Immateriella anläggnings tillgångar |
57,3 | 45,6 | – | – | |
| Materiella anläggningstillgångar | 16,2 | 13,3 | – | – | |
| Varulager | 0,9 | 0,6 | – | – | |
| Obeskattade reserver | 11,7 | 20,9 | – | – | |
| Övrigt | 4,1 | 6,4 | – | – | |
| 90,1 | 86,8 | – | – |
| Koncernen 2017/18 | Goodwill | Aktiverade utvecklings kostnader |
Varumärken, kundrelationer m.m. |
Övriga immateriella tillgångar |
Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier och verktyg |
Pågående anläggningar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||
| Vid årets början | 711,3 | 9,6 | 417,6 | 36,5 | 1 432,5 | 762,0 | 483,6 | 61,6 |
| Anskaffning via företagsförvärv | 57,4 | – | 21,7 | – | 0,1 | 5,3 | 1,9 | – |
| Årets anskaffning | – | 3,2 | 16,2 | – | 96,2 | 102,9 | 52,8 | 173,4 |
| Försäljning/Utrangering | – | – | –0,1 | –0,4 | –3,4 | –12,2 | –33,6 | –1,2 |
| Omklassificering | – | – | 15,5 | 0,3 | 86,3 | 4,2 | 1,9 | –108,3 |
| Omräkningsdifferens | 26,9 | – | 24,4 | 2,7 | 84,2 | 39,4 | 28,5 | –2,9 |
| 795,6 | 12,8 | 495,3 | 39,1 | 1 695,9 | 901,6 | 535,1 | 122,6 | |
| Ackumulerad avskrivning | ||||||||
| Vid årets början | – | – | –236,2 | –24,5 | –461,4 | –515,9 | –348,9 | – |
| Försäljning/Utrangering | – | – | – | 0,4 | 2,9 | 8,4 | 22,2 | – |
| Omklassificering | – | – | 0,2 | –0,2 | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferens | – | – | –14,8 | –1,8 | –28,1 | –28,7 | –21,9 | – |
| Årets avskrivning | – | – | –45,8 | –3,7 | –47,3 | –62,5 | –45,5 | – |
| – | – | –296,6 | –29,8 | –533,9 | –598,7 | –394,1 | – | |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | –19,9 | – | – | – | –5,3 | –0,5 | – | – |
| Omräkningsdifferens | –2,5 | – | – | – | –0,1 | 0,1 | – | – |
| Årets nedskrivning | –11,1 | –3,9 | – | – | – | – | – | – |
| –33,5 | –3,9 | – | – | –5,4 | –0,4 | – | – | |
| Hänförligt till tillgång som innehas för försäljning |
–3,0 | – | – | – | – | – | –0,5 | – |
| Bokfört värde | 759,1 | 8,9 | 198,7 | 9,3 | 1 156,6 | 302,5 | 140,5 | 122,6 |
| Koncernen 2016/17 | Goodwill | Aktiverade utvecklings kostnader |
Varumärken, kundrelationer m.m. |
Övriga immateriella tillgångar |
Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier och verktyg |
Pågående anläggningar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||
| Vid årets början | 640,8 | 4,0 | 355,3 | 32,4 | 1 338,7 | 666,3 | 413,8 | 32,0 |
| Anskaffning via företagsförvärv | 35,3 | – | 22,5 | 3,2 | 22,5 | 44,2 | 8,9 | 5,8 |
| Årets anskaffning | – | 5,6 | 13,8 | – | 27,4 | 30,9 | 48,0 | 70,8 |
| Försäljning/Utrangering | – | – | – | – | –20,9 | –10,6 | –16,2 | –4,4 |
| Omklassificering | – | – | 8,4 | – | 18,0 | 9,1 | 12,7 | –48,2 |
| Omräkningsdifferens | 35,2 | – | 17,6 | 0,9 | 46,6 | 22,1 | 16,4 | 5,6 |
| 711,3 | 9,6 | 417,6 | 36,5 | 1 432,3 | 762,0 | 483,6 | 61,6 | |
| Ackumulerad avskrivning | ||||||||
| Vid årets början | – | – | –179,0 | –19,4 | –408,3 | –459,7 | –307,4 | – |
| Försäljning/Utrangering | – | – | – | – | 6,4 | 9,9 | 11,3 | – |
| Omklassificering | – | – | –7,3 | – | –0,1 | 3,0 | 4,4 | – |
| Omräkningsdifferens | – | – | –10,3 | –0,4 | –15,6 | –15,0 | –12,8 | – |
| Årets avskrivning | – | – | –39,6 | –4,8 | –43,8 | –54,1 | –44,4 | – |
| – | – | –236,2 | –24,6 | –461,4 | –515,9 | –348,9 | – | |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | –19,0 | – | – | – | –5,2 | –0,6 | – | – |
| Omräkningsdifferens | –0,9 | – | – | – | –0,1 | – | – | – |
| Årets nedskrivning | – | – | – | – | – | – | – | – |
| –19,9 | – | – | – | –5,3 | –0,6 | – | – | |
| Bokfört värde | 691,4 | 9,6 | 181,4 | 11,9 | 965,8 | 245,5 | 134,7 | 61,6 |
Goodwill har fördelats på kassagenererande enheter, legala enheter, och prövats för nedskrivningsbehov. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade kassaflöden baserade på finansiella planer som godkänts av ledningen och täcker en femårsperiod. Ledningen har fastställt de finansiella planerna baserat på tidigare resultat, erfarenheter och förväntningar på marknadsutvecklingen. Planerna inkluderar bland annat antaganden om produktlanseringar, prisutveckling, försäljningsvolymer, konkurrerande produkter och kostnadsutveckling. Kassaflödet bortom femårsperioden har antagits ha en årlig tillväxt motsvarande 2–4 procent per år. Diskonteringsräntan före skatt varierar mellan de olika kassagenererande enheterna från 9 till 12 procent (9–14).
I tabellen nedan framgår fördelning av goodwill per kassagenererande enhet för de 10 enskilt största goodwillposterna, genomsnittligt estimerad tillväxt och bruttomarginal under prognosperioden samt diskonteringsränta före skatt för respektive enhet vilka använts vid beräkningar av nyttjandevärden.
| 2017/18 | 2016/17 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kassagenererande enhet | Land | Goodwill 30 april |
Genomsnittligt estimerad tillväxt |
Genomsnittligt estimerad bruttomarginal |
Diskonterings ränta före skatt |
Goodwill 30 april |
Genomsnittligt estimerad tillväxt |
Genomsnittligt estimerad bruttomarginal |
Diskonterings ränta före skatt |
|
| Menerga GmbH | Tyskland | 73,5 | 5% | 23% | 9% | 67,3 | 2% | 26% | 10% | |
| Systemair B.V. | Nederländerna | 63,4 | 2% | 21% | 9% | 58,0 | –1% | 19% | 9% | |
| Systemair India Pvt. Ltd | Indien | 57,3 | 12% | 18% | 11% | 60,3 | 14% | 19% | 14% | |
| Systemair S.p.A. | Italien | 55,5 | 7% | 16% | 10% | 50,8 | 6% | 16% | 11% | |
| OOO Systemair | Ryssland | 41,7 | 5% | 30% | 12% | 46,7 | 8% | 28% | 13% | |
| Systemair HSK | Turkiet | 39,9 | 11% | 17% | 12% | 46,1 | 9% | 18% | 13% | |
| Recutech s.r.l.o | Tjeckien | 30,4 | 12% | 23% | 9% | 26,3 | 15% | 22% | 10% | |
| Systemair (Pty) Ltd | Sydafrika | 28,2 | 16% | 23% | 11% | 0,2 | – | – | – | |
| Systemair Schweiz AG | Schweiz | 24,9 | 3% | 44% | 9% | 25,3 | 2% | 46% | 9% | |
| Systemair Inc. | Kanada | 21,2 | 6% | 19% | 11% | 20,3 | 5% | 19% | 9% | |
| Övriga | 323,1 | 290,1 | ||||||||
| 759,1 | 691,4 |
Återvinningsvärdet för de testade enheterna överstiger deras redovisade värden och därmed har inga nedskrivningar redovisats. Känslighetsanalyser har gjorts avseende estimerad bruttomarginal, tillväxttakt och diskonteringsränta. Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. Systemair har konstaterat att det finns goda marginaler i beräkningarna för samtliga enheter med undantag för Systemair i Italien och Menerga i Tyskland. I Italien överstiger återvinningsvärdet bokfört värde med 0,5 MEUR (3,1) per den 30 april 2018. Vid en förändring av diskonteringsräntan från
10,4 till 10,6 procent före skatt skulle återvinningsvärdet motsvara dess bokförda värde. Systemair Italien genomför för närvarande omstruktureringar för att öka bolagets lönsamhet. I Menerga överstiger återvinningsvärdet bokfört värde med 1,4 MEUR (22,7) per den 30 april 2018. Vid en förändring av diskonteringsräntan från 9,4 till 9,7 procent skulle återvinningsvärdet motsvara bokfört värde. Även i Menerga pågår omstruktureringar för att öka bolagets lönsamhet. Baserat på nuvarande affärsplaner är bedömningen att inget nedskrivningsbehov förligger i nuläget för något av de ovan nämnda bolagen.
| Moderbolaget 2017/18 | Goodwill | Aktiverade utvecklingskostnader |
Licenser m.m. | Inventarier och verktyg |
Pågående anläggningar |
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Vid årets början | 0,7 | 9,6 | 18,4 | 6,9 | 15,6 |
| Årets anskaffning | – | 3,2 | 4,0 | 0,2 | 23,4 |
| Försäljning/utrangering | – | – | – | – | –1,1 |
| Omklassificering | – | – | 14,1 | 1,7 | –15,8 |
| 0,7 | 12,8 | 36,5 | 8,8 | 22,1 | |
| Ackumulerad avskrivning | |||||
| Vid årets början | –0,4 | – | –12,4 | –3,0 | – |
| Årets avskrivning | –0,2 | – | –3,7 | –2,0 | – |
| –0,6 | – | –16,1 | –5,0 | – | |
| Ackumulerade nedskrivningar | |||||
| Vid årets början | – | – | – | – | – |
| Årets nedskrivning | – | –3,9 | – | – | – |
| – | –3,9 | – | – | – | |
| Bokfört värde | 0,1 | 8,9 | 20,5 | 3,8 | 22,1 |
| Moderbolaget 2016/17 | Goodwill | Aktiverade utvecklingskostnader |
Licenser m.m. | Inventarier och verktyg |
Pågående anläggningar |
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Vid årets början | 0,7 | 4,0 | 11,9 | 4,7 | 5,6 |
| Årets anskaffning | – | 5,6 | 6,5 | 2,2 | 10,0 |
| 0,7 | 9,6 | 18,4 | 6,9 | 15,6 | |
| Ackumulerad avskrivning | |||||
| Vid årets början | –0,3 | – | –9,9 | –1,5 | – |
| Årets avskrivning | –0,2 | – | –2,4 | –1,6 | – |
| –0,4 | – | –12,4 | –3,1 | – | |
| Bokfört värde | 0,2 | 9,6 | 6,1 | 3,8 | 15,6 |
Innehavet avser till största del aktier i Mechartes Researchers Pvt Ltd i Indien. Aktierna rubriceras som en finansiell tillgång tillgänglig till försäljning. Aktierna värderades till verkligt värde och eventuell värdejusteringen förs mot övrigt totalresultat.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Ingående balans | 1,5 | 1,8 | – | – | |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | –0,3 | – | – | |
| 1,5 | 1,5 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Ingående balans | 20,8 | 19,9 | 15,8 | 15,4 |
| Tillkommande fordran | 8,6 | 2,4 | – | – |
| Reglerade fordringar | –1,8 | –1,5 | – | – |
| Nedskrivningar | –1,3 | – | –1,3 | – |
| Omrubriceringar | –1,6 | 0,1 | 1,1 | 0,4 |
| Omräkningsdifferenser | 0,8 | –0,1 | – | – |
| Utgående balans | 25,5 | 20,8 | 15,6 | 15,8 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Förutbetald hyra | 7,3 | 7,6 | – | 0,3 |
| Förutbetalda försäkrings premier |
8,0 | 7,7 | – | – |
| Serviceavtal och program licenser |
14,3 | 23,5 | 9,2 | 14,2 |
| Övrigt | 36,4 | 39,0 | 2,9 | 2,4 |
| 66,5 | 77,8 | 12,1 | 16,9 |
Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 395,0 Mkr (3 167,4). Inkuransreserven har ökat med 9,0 Mkr. Total inkuransreserv uppgår till 83,5 Mkr (74,5), vilket motsvarar 5 procent av lagervärdet före avdrag för inkurans.
| Åldersanalys av kundfordringar, | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| inklusive reserv | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Ej förfallna | 1 160,8 | 974,5 | – | – | |
| < 90 dagar | 202,0 | 173,8 | – | – | |
| 90–180 | 39,6 | 55,9 | – | – | |
| 181–360 | 27,9 | 37,6 | – | – | |
| > 360 | 31,9 | 10,0 | – | – | |
| Totalt | 1 462,2 | 1 251,8 | – | – |
Avsättning för osäkra kundfordringar i koncernen uppgår till 6,5 procent (6,7) av totala kundfordringar.
Kundkreditrisk hanteras i varje dotterbolag som har upprättad en kreditpolicy enligt en central mall. Utestående kundfordringar bevakas och rapporteras regelbundet inom varje bolag och inom koncernen. Systemair har en väldigt bred kundbas med nära 100 000 kunder och ingen enskild kund utgör normalt mer än cirka 2 procent av företagets totala omsättning, vilket innebär att Systemair har ett begränsat beroende av enskilda kunder. Kostnaden för osäkra kundfordringar och konstaterade kundförluster belastar försäljningsomkostnaderna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Reserv för osäkra kundfordringar | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 |
| Ingående balans | 90,6 | 85,5 | – | – |
| Avsättning för befarade förluster |
24,3 | 33,6 | – | – |
| Återfört outnyttjat belopp | –6,0 | –6,6 | – | – |
| Konstaterade försluter | –11,9 | –24,8 | – | – |
| Förvärvade avsättningar | – | 0,2 | – | – |
| Valutaeffekt | 4,7 | 2,7 | – | – |
| Utgående balans | 101,7 | 90,6 | – | – |
Avsatt reserv för osäkra kundfordringar fördelar sig enligt följande per ålderskategori.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Reserv för osäkra kundfordringar | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 |
| Ej förfallna | 1,2 | 2,2 | – | – |
| Förfallna < 90 dagar | 1,6 | 2,9 | – | – |
| Förfallna 90–180 dagar | 0,9 | 2,1 | – | – |
| Förfallna 181–360 dagar | 5,9 | 7,8 | – | – |
| Förfallna > 360 dagar | 92,1 | 75,6 | – | – |
| Avsättning osäkra kundfordringar totalt |
101,7 | 90,6 | – | – |
Kreditkvaliteten för ej förfallna, ej reserverade kundfordringar bedöms som god.
| År | Åtgärd | Kvotvärde | Förändring av aktiekapital, Mkr |
Aktiekapital, Mkr |
Förändring A-aktier |
Förändring B-aktier |
Totalt antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Öppningsbalanser maj 2007 | – | 52,0 | 500 000 | 20 000 | 520 000 | ||
| 2007/08 | Split 100:1 | 1 | – | 52,0 | 50 000 000 | 2 000 000 | 52 000 000 |
| 2007/08 | Omstämpling av aktier till ett aktieslag 1) | 1 | – | 52,0 | –50 000 000 | –2 000 000 | 52 000 000 |
| Vid årets slut april 2018 | 1 | – | 52,0 | – | – | 52 000 000 |
1) Årsstämman den 25 juni 2007 beslutade att Bolaget endast skall ha ett aktieslag.
Per den 30 april 2018 omfattade det registrerade aktiekapitalet 52 000 000 kronor uppdelade på 52 000 000 aktier av en och samma serie med en röst per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.
Styrelsen för Systemair har fastställt att utdelningen ska uppgå till cirka 30 procent av resultat efter skatt. Till årsstämman 2018 föreslår styrelsen en utdelning om 2,00 kr per aktie (2,00), totalt 104,0 Mkr (104,0), vilket motsvarar en utdelning på 45 procent (35) av vinst efter skatt.
Styrelsen för Systemair har fastställt en målsättning att soliditeten lägst ska uppgå till 30 procent. För räkenskapsåret 2017/18 uppnåddes en soliditet om 42,5 procent (44,6). Övriga finansiella covenanter som mäts med anledning av befintliga finansieringsavtal med Nordea Bank AB och Svenska Handelsbanken AB är ränteteckningsgrad och nettoskuldsättningsgrad. Målet för ränteteckningsgraden är lägst 3,50 och under räkenskapsåret mättes ränteteckningsgraden till 33,7 (29,7). Målet för nettoskuldsättningen är högst 3,50 och under räkenskapsåret 2017/18 mättes nettoskuldsättningen till 3,18 (2,10). Därmed kan konstateras att samtliga covenanter uppnåddes under räkenskapsåret.
Valutaeffekten på eget kapital redovisas som omräkningsdifferens. Omräkningsdifferensen uppstår i konsolideringen när de utländska dotterbolagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor. Systemair tillämpar den så kallade dagskursmetoden, innebärande att tillgångar, skulder och eget kapital har omräknats efter vid balansdagen gällande valutakurser samt att resultaträkningarna omräknas till räkenskapsårets medelkurser. Kursdifferenser som uppkommer genom denna metod förs direkt till övrigt totalresultat. Omräkninsdifferensen i eget kapital var för räkenskapsåret 2017/18 123,7 Mkr (84,2).
Vid aktivering av utvecklingsutgifter ska motsvarande belopp som aktiveras föras över från balanserade vinstmedel till en särskild bunden fond, fond for utvecklingsutgifter. Fonden ska minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring. Moderbolaget redovisar en fond för utvecklingsutgifter om 6,7 Mkr (5,6) för räkenskapsåret 2017/18. Aktiverade utvecklingskostnader är fortfarande under upparbetning och ingen avskrivning har påbörjats. Nedskrivningstest har genomförts och visat behov av nedskrivning med totalt 3,9 Mkr under året (–). Nedskrivningen har belastat Kostnad för sålda varor.
Till årsstämmans förfogande står:
| 1 796 806 312 kr | |
|---|---|
| Årets vinst | 27 038 163 kr |
| Balanserad vinst | 1 739 728 643 kr |
| Fond för verkligt värde | –5 167 245 kr |
| Överkursfond | 35 206 751 kr |
Styrelsen föreslår att årsstämman den 30 augusti 2018 beslutar om en utdelning på 2,00 kr (2,00). Totalt ger det en utdelning om 104,0 Mkr (104,0) och att resterande vinstmedel balanseras i ny räkning. Föreslagen utdelning motsvarar 45 procent (35) av koncernens nettoresultat. Antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 52 000 000 stycken.
Systemairs 10 största ägares aktier enligt Euroclear den 30 april 2018.
| Ägare | Antal aktier | Andel i % av kapital och röster |
|---|---|---|
| Färna Invest AB1) | 22 164 162 | 42,62% |
| ebm-papst AB | 11 059 770 | 21,27% |
| Swedbank Robur Fonder | 3 877 049 | 7,46% |
| Alecta Pensionsforsakring, Omsesidigt | 2 550 000 | 4,90% |
| Fidelity Funds – Nordic Fund | 1 861 169 | 3,58% |
| Nordea Investment Funds | 1 859 019 | 3,58% |
| Afa Försäkring | 1 324 709 | 2,55% |
| Lannebo Fonder | 1 165 916 | 2,24% |
| JP Morgan Bank Luxembourg S.A. | 780 496 | 1,50% |
| SEB Investment Management | 426 534 | 0,82% |
| Övriga | 4 931 176 | 9,48% |
| Totalt | 52 000 000 | 100,00% |
1) Färna Invest AB är ett bolag som ägs av Systemairs styrelseordförande Gerald Engström.
Under räkenskapsåret 2014/15 ställde Systemairs huvudägare Färna Invest AB ut totalt 520 000 köpoptioner avseende Systemairaktier till 19 personer i ledande befattningar inom Systemair. Färna Invest AB ägs av Systemairs styrelseordförande Gerald Engström. Programmet löpte över tre år från och med 24 oktober 2014. Någon utspädningseffekt eller kostnad har inte uppkommit för Systemair AB, eftersom att det är Färna Invest AB som ställer ut optionerna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Banklån mellan ett och fem år | 620,6 | 280,0 | 409,2 | 124,9 |
| Banklån mer än fem år | 70,1 | 39,3 | – | – |
| 690,7 | 319,3 | 409,2 | 124,9 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Checkräkningskredit | 1 076,6 | 1 027,5 | 1 039,8 | 1 003,0 |
| Kortfristig del av banklån | 206,6 | 208,6 | 30,3 | 65,3 |
| 1 283,2 | 1 236,1 | 1 070,1 | 1 068,3 | |
| Total upplåning | 1 973,9 | 1 555,4 | 1 479,3 | 1 193,1 |
| Fördelning mellan banker | ||||
| Nordea Bank AB | 828,0 | 760,0 | 718,2 | 687,3 |
| Svenska Handelsbanken AB | 877,1 | 626,4 | 761,1 | 505,8 |
| Övriga banker | 268,8 | 169,0 | – | – |
| 1 973,9 | 1 555,4 | 1 479,3 | 1 193,1 |
| SHB | Nordea | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lån per valuta | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 |
| EUR | 460,2 | 335,4 | 69,8 | 130,7 | 223,7 | 131,0 | 753,7 | 597,1 |
| SEK | 303,1 | 155,7 | 562,9 | 472,4 | 4,8 | – | 870,8 | 628,1 |
| USD | – | – | 113,4 | 85,5 | – | – | 113,4 | 85,5 |
| NOK | – | – | –45,5 | –22,9 | – | – | –45,5 | –22,9 |
| DKK | – | – | 70,5 | 38,4 | – | – | 70,5 | 38,4 |
| Övriga valutor | 113,8 | 135,3 | 56,9 | 55,9 | 40,3 | 38,0 | 211,0 | 229,2 |
| Totalt | 877,1 | 626,4 | 828,0 | 760,0 | 268,8 | 169,0 | 1 973,9 | 1 555,4 |
| 2017/18 | 2016/17 | |||
|---|---|---|---|---|
| Lånebelopp Viktad räntesats |
Lånebelopp | Viktad räntesats | ||
| Långfristiga lån | ||||
| Koncernen | 690,7 | 1,38% | 319,3 | 1,82% |
| Moderbolag | 409,2 | 0,84% | 124,9 | 1,24% |
| Kortfristiga lån | ||||
| Koncernen | 1 283,2 | 1,22% | 1 236,1 | 1,20% |
| Moderbolag | 1 070,2 | 0,98% | 1 068,3 | 0,91% |
Beviljade externa kreditlimiter på rörelsekrediter uppgick i koncernen till 1 293,6 Mkr (1 253,9) och i moderbolaget till 1 170,0 Mkr (1 170,0). Outnyttjad checkräkningskredit i koncernen uppgick till 212,4 Mkr (256,5).
I koncernens finansieringsavtal med Nordea Bank AB och Svenska Handelsbanken AB så finns finansiella covenanter. Under året finns även nya finansiella covenanter med EBRD för upplåning hos dotterbolag, Systemair HSK i Turkiet. De nyckeltal som mäts är räntetäckningsgrad, nettoskuldsättningsgrad samt soliditet, vilka mäts kvartalsvis som ett rullande 12-månaders värde. Löpande under året uppfyllde koncernen alla gällande covenantvillkor.
| Omräknings | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017-04-30 | Kassaflöde | Förvärv | Övrigt | differenser | 2018-04-30 | |
| Koncernen | ||||||
| Långfristiga finansiella skulder | 319,3 | 351,5 | 12,3 | 5,5 | 2,1 | 690,7 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 208,6 | –9,5 | – | – | 7,5 | 206,6 |
| Checkräkningskredit | 1 027,5 | –19,1 | – | – | 68,2 | 1 076,6 |
| Totala finansiella skulder | 1 555,4 | 322,9 | 12,3 | 5,5 | 77,8 | 1 973,9 |
| Moderbolaget | ||||||
| Långfristiga finansiella skulder | 124,9 | 280,6 | – | 3,7 | – | 409,2 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 65,3 | –34,9 | – | – | – | 30,4 |
| Checkräkningskredit | 1 003,0 | 36,8 | – | – | – | 1 039,8 |
| Totala finansiella skulder | 1 193,1 | 282,5 | – | 3,7 | – | 1 479,4 |
Förfallostruktur avseende framtida avtalade räntebetalningar baserat på nuvarande räntenivåer, amorteringar samt övriga finansiella skulder.
| 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 Senare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebetalningar lån | 12,8 | 7,9 | 6,1 | 3,0 | 2,0 | 2,7 |
| Ränta checkräknings kredit |
11,0 | |||||
| Total räntekostnad | 23,8 | 7,9 | 6,1 | 3,0 | 2,0 | 2,7 |
| Amorteringar | ||||||
| Lån | 206,6 | 134,1 | 417,9 | 32,9 | 35,7 | 70,2 |
| Rörelsekredit | 1 076,6 | |||||
| Långfristiga skulder | 15,4 | 6,0 | ||||
| Övriga skulder | 758,6 | |||||
| Totalt odiskonterade betalningar |
2 065,6 | 157,4 | 430,0 | 35,9 | 37,7 | 72,9 |
Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder i koncernen Värdering till verkligt värde innehåller en värderingshierarki avseende indata till värderingarna. Denna värderingshierarki indelas i tre nivåer, som överensstämmer med de nivåer som introducerades i IFRS 13 Finansiella instrument: Upplysningar. De tre nivåerna utgörs av:
Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder som företaget har tillgång till vid värderingstidpunkten. Systemair har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder som värderas enligt nivå 1.
Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka direkt eller indirekt är observerbara för tillgången eller skulden. Det kan även avse andra indata än noterade priser som är observerbara för tillgången eller skulden såsom räntenivåer, avkastningskurvor, volatilitet och multiplar. Terminskontrakt är värderade till marknadsvärde enligt nivå 2, det vill säga verkligt värde fastställt utifrån värderingstekniker med observerbara marknadsdata, antingen direkt eller indirekt som inte inkluderats i nivå 1 (verkligt värde fastställt utifrån noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument).
Nivå 3: Icke observerbara indata för tillgången eller skulden. På denna nivå beaktas antaganden som marknadsaktörer skulle använda sig av vid prissättningen av tillgången eller skulden, inkluderat riskantaganden. Beräkningen av optionen att köpa resterande 25 procent av aktierna i Traydus, Brasilien är beroende av förväntat resultat efter skatt för räkenskapsåren 2019/20 och 2020/21. En ökning av förväntat resultat efter skatt innebär en högre skuld för optionen. Inget tak för förväntad skuld är reglerad i avtalet. En förändring av beräknad skuld påverkar koncernens resultaträkning. För räkenskapsåret 2017/18 har skulden värderats ner med en resultateffekt på 2,3 Mkr som följd. Justeringen påverkar Övriga rörelseintäkter. Beräkningen av optionen att köpa resterande 10 procent av aktierna i Systemair HSK, Turkiet, är beroende av förväntat resultat före avskrivningar och skatt (EBITDA) för räkenskapsåren fram till 2019/20. En ökning av förväntat resultat efter skatt innebär en högre skuld för optionen. Inget tak för förväntad skuld är reglerad i avtalet. En förändring av beräknad skuld förs över koncernens eget kapital. För räkenskapsåret 2017/18 har skulden värderats ner med 0,9 Mkr som följd av en minskning av förväntat resultat.
För samtliga poster, med undantag av upplåning, är det bokförda värdet en approximation av det verkliga värdet, varför dessa poster inte indelas i nivåer enligt värderingshierarkin. Då lån till kreditinstitut löper med rörlig ränta och korta bindningstider bedöms även bokfört värde på lån i allt väsentligt motsvara verkliga värden.
| 2017/18 | Lånefordringar, | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Derivat | skattefordringar och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Totala finansiella tillgångar |
Icke-finansiella tillgångar |
Summa |
| Immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | – | 976,0 | 976,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | – | 1 722,2 | 1 722,2 |
| Finansiella placeringar | – | – | 1,5 | 1,5 | – | 1,5 |
| Långfristiga fordringar | – | 15,7 | – | 15,7 | 9,8 | 25,5 |
| Uppskjutna skattefordringar | – | – | – | – | 213,4 | 213,4 |
| Varulager | – | – | – | – | 1 399,4 | 1 399,4 |
| Övriga fordringar | –29,5 | 1 525,9 | – | 1 496,4 | 136,0 | 1 632,4 |
| Likvida medel | – | 212,8 | – | 212,8 | – | 212,8 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | – | – | 11,8 | 11,8 | – | 11,8 |
| Summa tillgångar | –29,5 | 1 754,4 | 13,3 | 1 738,2 | 4 456,8 | 6 195,0 |
Skuld värderad till Skuld värderad till
| Eget kapital och skulder | verkligt värde via eget kapital1) |
verkligt värde via resultaträkningen2) |
Övriga finansiella skulder |
Totala finansiella skulder |
Icke-finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | – | – | – | – | 2 620,3 | 2 620,3 |
| Avsättningar till pensioner | – | – | – | – | 74,8 | 74,8 |
| Uppskjutna skatteskulder | – | – | – | – | 90,1 | 90,1 |
| Övriga avsättningar | – | – | – | – | 73,1 | 73,1 |
| Övriga långfristiga skulder | 15,4 | 6,0 | – | 21,4 | 16,1 | 37,5 |
| Räntebärande skulder | – | – | 1 973,9 | 1 973,9 | – | 1 973,9 |
| Övriga skulder | – | – | 758,6 | 758,6 | 557,5 | 1 316,1 |
| Skulder hänförliga till tillgång som innehas till försäljning |
– | – | 9,2 | 9,2 | – | 9,2 |
| Summa eget kapital och skulder | 15,4 | 6,0 | 2 741,7 | 2 763,1 | 3 431,9 | 6 195,0 |
1) Avser köpoption för resterande 10 procent i Systemair HSK, Turkiet. Optionen förfaller 2020.
2) Avser köpoption för resterande 25 procent i Systemair Traydus, Brasilien. Optionen förfaller 2021.
| 2016/17 | Lånefordringar, | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Derivat | skattefordringar och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Totala finansiella tillgångar |
Icke-finansiella tillgångar |
Summa |
| Immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | – | 884,7 | 884,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | – | 1 413,4 | 1 413,4 |
| Finansiella placeringar | – | – | 1,5 | 1,5 | – | 1,5 |
| Långfristiga fordringar | – | 15,8 | – | 15,8 | 5,0 | 20,8 |
| Uppskjutna skattefordringar | – | – | – | – | 178,3 | 178,3 |
| Varulager | – | – | – | – | 1 170,4 | 1 170,4 |
| Övriga fordringar | –5,6 | 1 280,6 | – | 1 275,0 | 175,3 | 1 450,3 |
| Likvida medel | – | 241,8 | – | 241,8 | – | 241,8 |
| Summa tillgångar | –5,6 | 1 538,2 | 1,5 | 1 534,1 | 3 827,1 | 5 361,2 |
| Eget kapital och skulder | Skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen |
Övriga finansiella skulder |
Totala finansiella skulder |
Icke-finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | – | – | – | 2 381,3 | 2 381,3 |
| Avsättningar till pensioner | – | – | – | 61,9 | 61,9 |
| Uppskjutna skatteskulder | – | – | – | 86,8 | 86,8 |
| Övriga avsättningar | – | – | – | 81,9 | 81,9 |
| Övriga långfristiga skulder | 9,2 | – | 9,2 | 19,4 | 28,5 |
| Räntebärande skulder | – | 1 555,4 | 1 555,4 | – | 1 555,4 |
| Övriga skulder | – | 656,3 | 656,3 | 509,1 | 1 165,3 |
| Summa eget kapital och skulder | 9,2 | 2 211,7 | 2 220,8 | 3 140,3 | 5 361,2 |
På balansdagen fanns utelöpande valutaderivat inom koncernen i EUR. Marknadsvärdet på terminerna uppgår till –29,5 Mkr (–5,6) i Moderbolaget och i koncernen till –253 TSEK (95). Det sammanlagda säkrade värdet var i MEUR 42,0 (38,0) och i MCZK 16,1 (3,6). Omvärderingen av derivaten belastar Övriga rörelsekostnader.
| Koncernen | MEUR | MCZK |
|---|---|---|
| Förfallodatum | ||
| < 1 år | 25,0 | 9,6 |
| maj 2019 – juli 2019 | 8,0 | 2,3 |
| aug 2019 – okt 2019 | 9,0 | 2,3 |
| nov 2019 – jan 2020 | – | 1,9 |
| Totalt utestående | 42,0 | 16,1 |
Systemair har i sin Finanspolicy angivit att 50 procent av det förväntade euroinflödet under maximalt 18 månader kan terminssäkras. Det innebär således att bolaget säljer euro över denna tidsperiod. Terminskontrakten fanns, vid räkenskapsåret slut, upptagna till 72,2 procent i moderbolaget och 27,8 procent i dotterbolag. Terminskontrakten har värderats till verkligt värde. Säkringsredovisning tillämpas ej. Värdeförändringar redovisas över resultaträkningen.
Att sälja valuta på termin innebär ett bindande avtal där man på förhand fastställer ett lösenpris (kurs) vid ett visst datum.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Löne- och semesterskuld | 148,0 | 132,1 | 8,5 | 6,8 | |
| Skuld arbetsgivaravgifter | 37,2 | 30,0 | 3,7 | 3,1 | |
| Provisioner och bonus | 29,8 | 25,0 | – | 1,2 | |
| Övrigt | 102,8 | 86,3 | 14,3 | 2,2 | |
| 317,8 | 273,4 | 26,5 | 13,2 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | ||
| Lämnade koncernbidrag | – | –3,5 | |
| Erhållna koncernbidrag | 79,5 | 53,5 | |
| Återföring av periodiseringsfond | 0,1 | 0,1 | |
| Skillnad mellan bokförd avskrivning och | |||
| avskrivning enligt plan | 0,3 | 0,1 | |
| 79,9 | 50,2 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | |
| Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan |
0,1 | 0,4 |
| Periodiseringsfond tax 2013 | – | 0,1 |
| Periodiseringsfond tax 2014 | 0,2 | 0,2 |
| Periodiseringsfond tax 2016 | 4,8 | 4,8 |
| 5,1 | 5,5 |
Systemair har flera olika planer för ersättning efter avslutad anställning. Planerna är antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination av de båda. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar en premie till separat juridisk enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser. Avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period när de anställda utför tjänsten ersättningen avser. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering. De förmånsbestämda planerna värderas separat för respektive plan utifrån de förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Den skuld som redovisas under rubriken Avsättningar för pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Kostnaden för förmånsbestämd pensionsplan bryts ner i olika kategorier så som kostnad för intjäning, räntekostnad eller intäkt och omvärderingseffekter. Kostnaden för intjäning rapporteras som en operativ kostnad och klassificeras som Kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrationskostnader beroende på individens funktion. Räntekostnad eller intäkt redovisas i finansnettot och omvärderingseffekterna redovisas i totalresultatet.
Pensionsförpliktelserna beräknas årligen med hjälp av oberoende aktuarier som använder sig av Projected Unit Credit-metoden. Beräkningen grundar sig på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden så som diskonteringsränta, förväntad inflation, förväntad löneökning och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar.
Nedan följer en kort beskrivning av de väsentligaste pensionsplanerna.
En del av tjänstemännen i Sverige har en förmånsbestämd pensionsplan, ITP 2. Planen baseras på slutlön och för full pension krävs 30 års intjänande. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension (alternativt familjepension) tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finaniseras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2017/18 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Årets avgifter för förmånsbestämda pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till cirka 5,7 Mkr (5,5). Avgifterna för 2018/19 bedöms ligga i linje med 2017/18.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2017 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 154 procent (149).
Förmånsbestämda pensionsplaner i Norge regleras genom norsk lag; "Foretakspensjonsloven". Planen omfattar samtliga anställda; betalningarna från det tidigare folkpensionssystemet och förmånsbestämda systemet summerar till cirka 66 procent av den anställdes lön när den anställde uppnår pensionsålder (vanligtvis vid 67 års ålder). I och med att förmånerna i det nya förmånsbestämda systemet är lägre än tidigare kommer pensionsbetalningarna att hamna lägre än 66 procent. Beloppet skiljer sig beroende på när den anställde väljer att gå i pension, vanligtvis mellan 62 och 75 års ålder. Pensionen beräknas utifrån dagen för pensionering dividerat med antal år kvar till statistiskt beräknad medellivslängd. Enligt norsk lag måste alltid förvaltningstillgångarna täcka de pensionsrättigheter som intjänats av de anställda som ingår i pensionsplanen. Förvaltningstillgångarna måste hållas åtskilt från företaget, det är dock inte reglerat hur förvaltningstillgångarna ska investeras. En tillsatt ledningsgrupp som bestämmer var och hur tillgångarna ska placeras och det krävs att en person i ledningsgruppen är medlem i den förmånsbestämda planen. Företaget måste bidra med minst 2 procent av årlig lönekostnad.
Förmånsbestämda planer i Schweiz måste finansieras genom en separat juridiskt administrativ förvaltad pensionsfond. I detta avseende definierar schweizisk lag endast en obligatorisk lägstanivå.
Försäkringsplan; företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse. Enligt IAS 19 klassificeras planen som en förmånsbestämd plan men planen har fastställda avgifter. Enligt schweizisk lag garanterar stiftelsen de intjänade förmånsbelopp som årligen fastställs för den anställde. Ränta kan komma att läggas till balansen. Vid pensionstillfället har den anställde rätt att ta ut pensionen som en klumpsumma, en livränta eller en del som klumpsumma och få resterande del omvandlad till fast livränta enligt de taxor som fastställs av den kollektiva stiftelsen. Enligt schweizisk lag ska stiftelsen garantera en lägsta nivå avseende investeringen. I övrigt ansvarar stiftelsen för hur förvaltartillgångarna investeras.
Enligt italiensk lag har en anställd, i händelse av uppsägning, rätt till ett avgångsvederlag, så kallad TFR. I korthet beräknas TFR individuellt genom en del av den anställdes årliga bruttolön och en skälig omvärdering av det belopp som tjänats in fram till tiden för uppsägningen. Genom förändringar i italiensk lagstiftning, 1 januari 2007, är alla företag med mer än 50 anställda skyldiga att betala in den beräknade TRF-skulden till en kompletterande pensionsfond eller till INPS statlig fond. Alla ersättningar efter avslutad anställning som ska betalas i framtiden ska betalas via någon av ovannämnda fonder. Därav klassificeras fonden som en avgiftsbestämd plan i och med lagändringen.
Pensionsskulden per den 30 april 2018 avseende förmånsbestämda pensionsplaner baserar sig på intjänade belopp i TFR per den 31 december 2006. Det motsvarar det belopp som företaget måste betala ut när en anställd uppnår pensionsålder eller i händelse av den anställdes uppsägning.
I Frankrike betalas pension ut till de anställda vid pensionstillfället i enlighet med gällande kollektivavtal. Planen är förmånsbestämd och baseras på slutlön. Det finns inga minikrav reglerade.
| Belopp som ingår i balansräkningen – för förmånsbestämda pensionsplaner | Norge | Schweiz | Italien | Frankrike | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förpliktelser, inklusive löneskatt | 118,5 | 42,7 | 23,7 | 20,1 | 1,8 | 206,8 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –100.7 | –31,3 | – | – | – | –132,0 |
| Pensionsavsättning, netto | 17,8 | 11,4 | 23,7 | 20,1 | 1,8 | 74,8 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | ||||||
| Kostnader avseende tjänstgöring | 7,3 | 2,0 | – | 1,0 | 0,3 | 10,6 |
| Räntekostnad / (vinst) | 0,3 | 0,1 | 0,3 | 0,4 | – | 1,1 |
| Administrationskostnad | – | – | – | – | – | – |
| Nettokostnad i resultaträkningen | 7,6 | 2,1 | 0,3 | 1,4 | 0,3 | 11,7 |
| Förfalloprofil förmånsbestämda förpliktelser | ||||||
| Vägda genomsnittliga durationen för förmånsbestämda förpliktelser i år | 22 | 19 | 12 | 17 | 8 | |
| Betydande aktuariella antaganden, vägt genomsnitt, % | ||||||
| Diskonteringsränta | 2,70 | 0,90 | 1,93 | 2,00 | 1,50 | |
| Förväntad löneökning | 2,75 | 0,50 | 2,00 | 1,50 | 0,50 | |
| Förväntad inflation | 1,50 | 0,50 | 2,00 | 0,50 | 0,50 | |
| Information per land, 30 april 2017 | ||||||
| Belopp som ingår i balansräkningen – för förmånsbestämda pensionsplaner | Norge | Schweiz | Italien | Frankrike | Övriga | Totalt |
| Nuvärdet av förpliktelser, inklusive löneskatt | 93,0 | 44,4 | 22,0 | 18,1 | 1,6 | 179,1 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –85,4 | –31,8 | – | – | – | –117,2 |
| Pensionsavsättning, netto | 7,6 | 12,6 | 22,0 | 18,0 | 1,6 | 61,9 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | ||||||
| Kostnader avseende tjänstgöring | 5,8 | 2,5 | – | 1,1 | 0,3 | 9,7 |
| Räntekostnad / (vinst) | 0,3 | 0,1 | 0,4 | 0,3 | – | 1,1 |
| Administrationskostnad | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Nettokostnad i resultaträkningen | 6,3 | 2,6 | 0,4 | 1,4 | 0,3 | 11,0 |
| Förfalloprofil förmånsbestämda förpliktelser | ||||||
| Vägda genomsnittliga durationen för förmånsbestämda förpliktelser i år | 21 | 19 | 11 | 16 | 8 | |
| Betydande aktuariella antaganden, vägt genomsnitt, % | ||||||
| Diskonteringsränta | 2,60 | 0,70 | 2,30 | 1,90 | 1,50 | |
| Förväntad löneökning | 2,50 | 0,50 | 2,00 | 2,00 | 0,50 | |
| Förväntad inflation | 2,50 | 0,50 | 2,00 | 1,50 | 0,50 |
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Rörelsens kostnader – förmånsbestämda planer | 10,6 | 9,9 |
| Rörelsens kostnader – avgiftsbestämda planer | 60,1 | 51,7 |
| Summa rörelsens kostnader | 70,7 | 61,6 |
| Räntekostnad – förmånsbestämda planer | 1,1 | 1,1 |
| Kostnad före skatt | 71,8 | 62,7 |
| Förmånsbestämda åtaganden | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer – förpliktelse per den 1 maj | 179,1 | 160,2 |
| Aktuell kostnad | 10,6 | 9,7 |
| Räntekostnad | 3,5 | 3,2 |
| Utbetalda ersättningar | –7,4 | –2,8 |
| Aktuariella vinster/förluster (finansiella antaganden) | 12,3 | 4,7 |
| Aktuariella vinster/förluster (demografiska antaganden) | –0,7 | –2,1 |
| Aktuariella vinster/förluster ( erfarenhetsmässiga justeringar) |
1,2 | –0,5 |
| Avräkning (andra) | – | –1,3 |
| Valutakursdifferenser | 8,2 | 8,0 |
| Förmånsbestämda planer förpliktelser per den 30 april |
206,8 | 179,1 |
| Förvaltningstillgångarnas förändring | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|
| Verkligt värde på förvaltningstillgångarna per den 1 maj | 117,2 | 101,7 |
| Medel tillskjutna av arbetsgivare | 15,6 | 10,3 |
| Medel tillskjutna av de anställda | 1,2 | 1,4 |
| Utbetalda ersättningar | –6,6 | –2,6 |
| Ränteintäkt | 2,4 | 2,1 |
| Aktuariella vinster/förluster | –1,9 | 0,4 |
| Avräkning (andra) | – | –1,1 |
| Valutakursdifferenser | 4,1 | 5,0 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångarna per den 30 april |
132,0 | 117,2 |
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Bästa uppskattning av bidrag nästa år | 10,2 | 11,5 |
Nedanstående tabell visar effekten på värdet av pensionsförpliktelsen baserat på antagna förändringar.
| Förändring av antagande (%) |
Effekt, Mkr |
Förändring av antagande (%) |
Effekt, Mkr |
|
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta | +1,0 | –32,2 | –1,0 | 43,5 |
| Inflationstakt | +0,5 | –0,8 | –0,5 | 6,0 |
| Framtida löneökning | +0,5 | 9,5 | –0,5 | 8,1 |
Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande ändras medan de andra antagandena hålls oförändrade. Metoden visar skuldens känslighet för ett enskilt antagande. Detta är en förenklad metod då de aktuariella antagandena vanligtvis är korrelerade.
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Aktier och liknande finansiella instrument | 17,5 | 15,0 |
| Räntebärande papper, m.m. | 94,8 | 90,1 |
| Fastigheter | 13,1 | 12,1 |
| Övriga | 6,6 | – |
| Totalt | 132,0 | 117,2 |
| 2017/18 | 2016/17 | |
|---|---|---|
| Aktuariella vinster/förluster, brutto | –14,7 | –1,7 |
| Skatteeffekt | 3,0 | 0,3 |
| Netto i eget kapital | 11,7 | –1,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Belopp vid årets ingång | 81,9 | 92,8 | – | – |
| Avsättningar under året | 22,0 | 30,6 | – | – |
| Förvärvade avsättningar | 5,5 | 0,3 | – | – |
| Ianspråktagande under året | –18,9 | –9,8 | – | – |
| Återförda avsättningar | –5,6 | –6,9 | – | – |
| Omklassificeringar | –15,1 | –29,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 3,3 | 4,0 | – | – |
| Belopp vid årets utgång | 73,1 | 81,9 | – | – |
Avsättningar om totalt 46,1 Mkr (43,1) avser garantikostnader, 1,6 Mkr (7,8) avser omstruktureringskostnader och 9,8 Mkr (7,5) avser övriga personalrelaterade ärenden. Köpotionen på de resterande 10 procent av aktierna i Systemair HSK i Turkiet är omklassificerad till Övriga långfristiga skulder.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | |
| Utdelning från dotterbolag | 262,6 | 268,0 |
| Nedskrivning av aktier i dotterföretag | –200,1 | –53,9 |
| 62,5 | 214,1 |
| Dotterföretag | Org.nr | Säte | Kapitalandel i % | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Systemair Sverige AB | 559000-1516 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 1 000 000 | 1,0 |
| Animac | 556311-3926 | Motala, SE | 100 | 2 500 | 2,7 |
| Frico AB | 556573-3812 | Partille, SE | 100 | 50 000 | 288,5 |
| Kanalfläkt Design Alliuq AB | 556823-9577 | Ängelholm, SE | 100 | 500 | 164,6 |
| Kanalfläkt Industrial Service AB | 556063-2530 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 5 000 | 1,2 |
| KP Klimat AB | 556772-1518 | Eskilstuna, SE | 100 | 1 000 | 6,0 |
| VEAB Heat Tech AB | 556138-3166 | Hässleholm, SE | 100 | 3 000 | 65,6 |
| Systemair NV | Belgien | 100 | – | 27,7 | |
| Menerga NV | Belgien | 100 | – | 8,6 | |
| Systemair Traydus | Brasilien | 75 | – | 10,8 | |
| Systemair EOOD | Bulgarien | 100 | – | 0,1 | |
| Systemair SpA | Chile | 100 | – | 7,2 | |
| Welmo Trading Ltd | Cypern | 100 | 1 000 | 0,0 | |
| Systemair a/s | Danmark | 100 | 10 101 | 35,1 | |
| Systemair Trading LLC | Dubai, FAE | 100 | – | 2,1 | |
| Systemair Fans & Spares Ltd | England | 100 | 1 000 000 | 32,0 | |
| Systemair AS | Estland | 100 | 3 128 | 17,3 | |
| Systemair Oy | Finland | 100 | 20 | 0,3 | |
| Systemair SAS | Frankrike | 100 | 9 994 | 6,5 | |
| Systemair AC SAS | Frankrike | 100 | 10 000 | 10,3 | |
| Systemair Hellas | Grekland | 100 | 15 000 | 8,7 | |
| Systemair B.V. | Nederländerna | 100 | – | 119,2 | |
| Frico B.V. | Nederländerna | 100 | 40 | 11,0 | |
| Systemair Hong Kong Ltd | Hong Kong | 100 | 300 | 0,2 | |
| Systemair India Pvt. Ltd | Indien | 100 | 320 000 | 161,3 | |
| Systemair Ltd | Irland | 100 | 1 | 0,0 | |
| Systemair s.r.l | Italien | 100 | – | 187,5 | |
| Systemair Ltd | Kanada | 100 | 44 600 | 29,6 | |
| Systemair (Suzhou) Co.Ltd. | Kina | 100 | – | 7,0 | |
| Systemair Shanghai Co. Ltd. | Kina | 100 | – | 1,3 |
| Dotterföretag | Org.nr | Säte | Kapitalandel i % | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Systemair d.o.o | Kroatien | 100 | – | 0,0 | |
| Systemair SIA | Lettland | 100 | 2 500 | 1,1 | |
| Systemair UAB | Litauen | 100 | 500 | 10,9 | |
| UAB Systemair BK | Litauen | 100 | – | 25,5 | |
| Systemair Sdn Bhd | Malaysia | 100 | 1 500 000 | 20,6 | |
| Systemair Mexico | Mexiko | 100 | – | 0,4 | |
| Systemair AS | Norge | 100 | 82 000 | 21,4 | |
| Menerga AS | Norge | 100 | 50 | 20,8 | |
| Reftec AS | Norge | 100 | 100 | 2,7 | |
| Systemair Peru SAC. | Peru | 100 | 20 000 | 3,6 | |
| Systemair SA | Polen | 100 | 200 | 0,9 | |
| Systemair SA | Portugal | 100 | 200 000 | 26,0 | |
| Systemair Middle East LLC. | Qatar | 100 | – | 0,4 | |
| Systemair Rt | Rumänien | 100 | 1 000 | 0,0 | |
| OOO Systemair | Ryssland | 100 | – | 95,9 | |
| Systemair d.o.o. Beograd | Serbien | 100 | – | 12,4 | |
| Systemair Suisse AG | Schweiz | 100 | 250 | 47,0 | |
| Syneco AG | Schweiz | 100 | 210 | 11,7 | |
| Systemair (SEA) Pte Ltd | Singapore | 100 | 1 000 000 | 6,2 | |
| IMOS-Systemair spol. s.r.o. | Slovakien | 100 | – | 68,2 | |
| Systemair AS | Slovakien | 100 | 22 | 0,5 | |
| Systemair d.o.o. | Slovenien | 100 | – | 42,9 | |
| Systemair HVAC S.L.U. | Spanien | 100 | – | 26,3 | |
| Systemair (Pty) Ltd | Sydafrika | 100 | 1 000 | 43,0 | |
| Systemair SA | Tjeckien | 100 | – | 21,5 | |
| 2VV s.r.o | Tjeckien | 100 | – | 110,1 | |
| Recutech s.r.o | Tjeckien | 10 | – | 4,8 | |
| Systemair Co. Ltd. | Taiwan | 100 | – | 0,0 | |
| Systemair HSK | Turkiet | 90 | 2 150 | 173,4 | |
| Systemair GmbH | Tyskland | 100 | – | 10,4 | |
| Lautner Enegiespartechnik GmbH | Tyskland | 100 | – | 10,5 | |
| LGB GmbH | Tyskland | 100 | – | 38,9 | |
| Menerga GmbH | Tyskland | 100 | – | 238,3 | |
| Tekadoor GmbH | Tyskland | 100 | – | 30,3 | |
| TTL | Tyskland | 100 | – | 0,2 | |
| Systemair TOV | Ukraina | 100 | – | 0,0 | |
| Systemair Rt | Ungern | 100 | 2 000 | 4,5 | |
| Systemair Mfg. Inc. | USA | 100 | 500 | 32,1 | |
| Systemair GmbH | Österrike | 100 | – | 10,9 | |
| Frivent GmbH | Österrike | 100 | – | 28,9 | |
| 2 417,0 |
| Indirekt ägda | Moderföretag | Säte | Kapital andel i % |
|---|---|---|---|
| Kanalfläkt Tekniska AB | Kanalfläkt Industrial Service AB |
Skinnskatteberg, Sverige |
100 |
| Menerga AB | Kanalfläkt Industrial Service AB |
Skinnskatteberg, Sverige |
100 |
| Frico SAS | Frico AB | Frankrike | 100 |
| Frico AS | Frico AB | Norge | 100 |
| Menerga Polska | Systemair SA | Polen | 100 |
| Frivent CZ s.r.o. | Frivent GmbH | Tjeckien | 100 |
| Recutech s.r.o | 2VV s.r.o | Tjeckien | 90 |
| Frico GmbH | Frico AB | Tyskland | 100 |
| Frico GmbH AT | Frico AB | Österrike | 100 |
| Tekadoor Lufttechnische Geräte GmbH |
Tekadoor GmbH | Österrike | 50 |
| Systemair OOO | UAB Systemair BK | Kaliningrad | 100 |
| Systemair | UAB Systemair BK | Vitryssland | 100 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | |
| Vid årets början | 2 177,8 | 2 045,6 |
| Årets anskaffningar | 239,1 | 115,5 |
| Årets nyemissioner | 190,6 | 68,8 |
| Årets nedskrivningar | –190,5 | –52,1 |
| 2 417,0 | 2 177,8 |
Systemair AB slutförde i maj 2017 förvärvet av det österrikiska företaget Frivent Luft- & Wärmetechnik GmbH. Frivent ligger i St. Johann i Tyrolen, Österrike. Företaget säljer produkter för kommersiellt och industriellt bruk för cirka 7 MEUR per år i Österrike, Tyskland, Tjeckien och Ryssland. Bolaget tillverkar ventilationsaggregat, system för värmeåtervinning och takmonterade aggregat för nischapplikationer. Produktionen har under 2017/18 flyttats till Systemairs fabrik i Slovenien. Frivent har konsoliderats från och med 1 maj 2017.
I juni 2017 förvärvade Systemairs sydafrikanska dotterbolag tillgångarna i det sydafrikanska företaget Viking Air Conditioning, en marknadsledande tillverkare av ventilationsaggregat med integrerad kyla. Viking ligger i Spartan, Johannesburg i Sydafrika. Företaget tillverkar och säljer kundanpassade ventilationsaggregat med integrerad kyla för kommersiellt bruk för cirka 40 Mkr per år i Sydafrika och angränsande länder. Viking har i mer än 25 år sålt ventilationsaggregat av hög kvalitet, med och utan, integrerad kyla. Produkterna återfinns bland annat hos de ledande supermarknadskedjorna inom regionen. Bolaget har 45 anställda i hyrda lokaler om 3 000 m2. Viking har konsoliderats från och med 1 juni 2017.
I september förvärvade det franska dotterbolaget Frico S.A.S. verksamheten i det franska företaget Hora S.A.S. Bolaget är verksamt som återförsäljare av elektriska undertaksvärmare och omsätter cirka 1,2 MEUR. Förvärvet omfattar 3 anställda säljare samt avtal med ett femtontal agenter.
Systemair AB förvärvade i mars 2018 Syneco GmbH i Schweiz som säljer och utför service på Menergas produkter. Syneco omsatte under 2017 cirka 50 Mkr och tillför 16 anställda till koncernen. Säljbolaget har sitt huvudkontor i Solothurn och är fokuserat på den fransk/ italienska delen av marknaden i Schweiz. Efter förvärvet kommer Syneco att integreras i Menerga Schweiz.
De förvärvade bolagens nettoomsättning från förvärvstidpunkt till räkenskapsårets utgång uppgår till 72,9 Mkr. Rörelseresultatet för motsvarande period uppgår till –5,7 Mkr. Om de förvärvade bolagen hade konsoliderats från och med den 1 maj 2017 skulle nettoomsättningen för perioden maj 2017 till och med april 2018 ha uppgått till cirka 7 327,6 Mkr. Rörelseresultatet för samma period skulle ha uppgått till cirka 345,9 Mkr.
Köpeskillingen för aktierna i Frivent i Österrike och i Syneco i Schweiz samt för tillgångarna i Viking i Sydafrika och verksamheten i Hora i Frankrike kan preliminärt fördelas enligt följande:
| Mkr | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|
| Totalt anskaffningsvärde exkl. förvärvskostnader | 81,6 | 123,4 |
| Förvärvade tillgångar | ||
| Verkligt värde övertagna nettotillgångar | 27,3 | 88,4 |
| Goodwill | 54,3 | 35,0 |
| Förvärvade tillgångar och skulder | Totalt 2017/18 |
Totalt 2016/17 |
|---|---|---|
| Goodwill | 54,3 | 35,0 |
| Varumärken och kundrelationer | 28,8 | 25,7 |
| Byggnader och mark | 0,1 | 22,5 |
| Maskiner och inventarier | 7,2 | 58,9 |
| Finansiella och övriga anläggningstillgångar | 4,5 | – |
| Uppskjuten skattefordran | 0,5 | – |
| Varulager | 12,0 | 33,8 |
| Kortfristiga fordringar | 4,7 | 25,6 |
| Övriga omsättningstillgångar | 2,5 | 7,2 |
| Likvida medel | 6,6 | 2,6 |
| Räntefria skulder | –6,4 | –1,4 |
| Uppskjuten skatteskuld | –7,7 | –3,5 |
| Räntebärande skulder | –12,3 | –30,4 |
| Övriga rörelseskulder | –13,3 | –52,3 |
| 81,6 | 123,4 |
Det föreligger ingen skillnad på verkligt värde och kontraktuellt värde avseende förvärvade tillgångar.
| Förvärvens effekt på kassaflödet | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|
| Köpeskillingar | –81,6 | –123,4 |
| Ej utbetald köpeskilling | 8,8 | 7,0 |
| Likvida medel i de förvärvade bolagen | 6,6 | 2,6 |
| Utbetald köpeskilling avseende tidigare års förvärv | –11,4 | –5,9 |
| Transaktionskostnader vid förvärv av dotterbolag | –1,8 | –0,2 |
| Förändring av koncernens likvida medel efter förvärven | –79,4 | –119,9 |
Varumärke och kundrelationer värderas till det diskonterade nuvärdet av framtida betalningsströmmar. Nyttjandeperioden har bedömts till 5–10 år.
Förvärvsgoodwill är hänförlig till de förvärvade bolagens starka marknadspositioner, förväntade synergieffekter som förväntas uppstå efter förvärvet samt bolagens bedömda framtida intjäningsförmåga.
Inga väsentliga förändringar har skett av föregående års förvärvsanalyser.
Inga bolag har avyttrats under året.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Specifikation av förändring av fordringar hos koncernföretag | 2017/18 | 2016/17 |
| Vid årets början | 125,3 | 74,2 |
| Utlåning | 62,5 | 38,1 |
| Återbetalningar | –38,8 | –16,9 |
| Omklassificeringar | 1,0 | 23,7 |
| Valutajusteringar | 8,2 | 6,2 |
| 158,2 | 125,3 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut |
||||
| Företagsinteckningar | 149,2 | 130,9 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 307,3 | 195,1 | – | – |
| Pantsatta aktier i dotterbolag | 106,3 | 91,0 | 97,7 | 97,7 |
| 562,8 | 417,0 | 97,7 | 97,7 | |
| Ställda säkerheter fördelade per bank |
||||
| Nordea Bank AB | 264,4 | 257,0 | 97,7 | 97,7 |
| Svenska Handelsbanken AB | 47,7 | 50,1 | – | – |
| Övriga banker | 250,7 | 109,9 | – | – |
| 562,8 | 417,0 | 97,7 | 97,7 |
Pantsatta aktier i dotterbolag består av samtliga aktier i Veab AB samt samtliga aktier i Systemair Mfg Inc, USA. Säkrat belopp för moderbolaget består av aktiernas bokförda värde. I koncernen motsvarar värdet eget kapital plus eventuella övervärden. Säkerheterna togs ut i samband med förvärven av bolagen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | ||
| Borgen för dotterföretag | – | – | 692,6 | 513,8 | |
| Borgen och övriga ansvars förbindelser1) |
156,7 | 112,9 | 91,6 | 52,9 | |
| 156,7 | 112,9 | 784,2 | 566,7 |
1) Består till största delen av Koncerninterna moderbolagsgarantier samt bankgarantier.
Moderbolaget har ställt ut externa bankgarantier samt interna garantier för dotterbolagens räkning till ett belopp av 91,6 Mkr. Dotterbolagen har ställt ut lokala bankgarantier till ett totalt belopp av 65,1 Mkr.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017/18 | 2016/17 | 2017/18 | 2016/17 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. |
||||
| Avskrivningar | 204,6 | 186,7 | 5,8 | 4,2 |
| Nedskrivningar | 15,0 | – | 3,9 | – |
| Förändringar i avsättningar | –17,5 | –14,1 | – | – |
| Orealiserade kursvinster och kursförluster |
25,1 | –2,2 | 9,4 | 14,1 |
| Avsättningar till pensioner | –4,5 | –1,1 | – | – |
| Resultat från avyttring av anläggningstillgångar |
–4,2 | –11,2 | – | – |
| Övriga poster | 1,9 | 0,3 | – | – |
| 220,4 | 158,4 | 19,1 | 18,3 |
Systemair AB är ett svenskregistrerat publikt aktiebolag med säte i Skinnskatteberg. Adressen till huvudkontoret är Industrivägen 3, 739 30 Skinnskatteberg. Bolagets organisationsnummer är 556160-4108. Koncernredovisningen för 2017/18 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda Koncernen.
| Koncern | 2017/18 | 2016/17 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning (kr) | 4,43 | 5,66 |
| Resultat per aktie efter utspädning (kr) | 4,43 | 5,66 |
| Periodens resultat | 230,1 | 294,2 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 230,5 | 294,2 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –0,4 | – |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning |
52 000 000 | 52 000 000 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning |
52 000 000 | 52 000 000 |
Under räkenskapsåret 2014/15 ställde Systemairs huvudägare Färna Invest AB ut totalt 520 000 köpoptioner avseende Systemairaktier till 19 personer i ledande befattningar inom Systemair. Färna Invest AB ägs av Systemairs styrelseordförande Gerald Engström. Programmet löpte över tre år från och med 24 oktober 2014. Någon utspädningseffekt eller kostnad uppkom inte för Systemair AB, eftersom att det var Färna Invest AB som ställde ut optionerna.
Koncernen har under året sålt produkter till ebm-papst AB för 1,4 Mkr (1,6). Inköp av produkter från ebm-papst AB uppgår till 1,1 Mkr (1,1). Koncernens inköp av produkter från ebm-papst AB's moderbolag i Tyskland, ebm-papst GmbH, uppgick under året till 251,3 Mkr (209,6). ebm-papst AB äger motsvarande 21,3 procent av aktierna i Systemair AB. Systemair AB (publ.) köpte hotell- och konferenstjänster från WG Hotelldrift AB som ägs av Gerald och Wenche Engström för 2,7 Mkr (3,1). Systemair AB hade vid räkenskapsårets utgång en leverantörskuld till WG Hotelldrift AB på 0,3 Mkr (0,2).
För transaktioner med ledande befattningshavare hänvisas till not 10.
Moderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick till 53,7 Mkr (47,7). Moderbolagets försäljning till koncernbolag framgår av not 4. För moderbolagets fordringar hos koncernföretag hänvisas till not 31. Skulder till koncernföretag uppgår till 564,3 Mkr (425,6).
Systemair har i maj 2018 tecknat avtal om att avyttra det norska dotterbolaget Reftec A/S. Företaget har förvärvats av den nuvarande ledningen och kommer fortsättningsvis att vara exklusiv distributör av Systemairs luftkonditioneringsprodukter på den norska marknaden. Reftec hade för år 2017/18 en nettoomsättning på 28,9 MNOK och ett rörelseresultat på –2,0 MNOK. Försäljningen resulterar i en nedskrivning av goodwill om 11,2 Mkr som redovisas under fjärde kvartalet 2017/18.
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Skinnskatteberg den 5 juli 2018
Gerald Engström Styrelseordförande Carina Andersson Styrelseledamot
Patrik Nolåker Styrelseledamot
Svein Nilsen Styrelseledamot Hans Peter Fuchs Styrelseledamot
Ricky Sten Arbetstagarrepresentant
Åke Henningsson Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 20 juli 2018.
Ernst&Young AB
Åsa Lundvall Auktoriserad revisor
TILL BOLAGSSTÄMMAN I SYSTEMAIR AB (PUBL), ORG NR 556160-4108
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Systemair AB (publ) för räkenskapsåret 1 maj 2017–30 april 2018 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 38–47. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 48–85 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 30 april 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 30 april 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 38–47. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.
Lager av färdiga varor och varor under tillverkning uppgår till 745 MSEK per bokslutsdagen. Som beskrivs i not 1 värderas varulagret till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde varvid värdering av färdiga varor och varor under tillverkning sker till tillverkningskostnad med avdrag för eventuell inkurans. Värdering till tillverkningskostnad sker med hjälp av lagerredovisningsmodeller där direkta och indirekta produktionsrelaterade kostnader hänförs till tillverkade produkter. En felaktig kostnadsallokering påverkar värderingen av lagret och den redovisade kostnaden för sålda produkter under räkenskapsåret varför vi bedömt att detta är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
Goodwill uppgår till 759 MSEK i koncernens balansrapport och andelar i koncernbolag uppgår till 2 417 MSEK i moderbolagets balansräkning per balansdagen. Som framgår av not 1 och stycket avseende nedskrivningar, prövar bolaget minst årligen och vid indikation på värdenedgång att redovisade värden på goodwill inte överstiger beräknade återvinningsvärdet för dessa tillgångar. För aktier i dotterbolag bedöms löpande under året om det finns indikationer på värdenedgång och om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärde fastställs med en beräkning av nyttjandevärdet för respektive kassaVi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.
I vår revision har vi utvärderat den lagerredovisningsmodell som bolaget tillämpar. Vi har vidare genomfört kontroller av beräkningskalkyler, genomfört stickprovskontroller för prissättning av material, komponenter och bearbetningskostnader samt bedömt rimligheten i använda priser och antaganden vid utfördelning av indirekta produktionskostnader. Vi har även bedömt huruvida lämnade upplysningar är ändamålsenliga.
genererande enhet, vilket för bolaget sammanfaller med respektive dotterbolag, genom en nuvärdesberäkning av bedömda framtida kassaflöden. Som framgår av not 15 baseras använda prognoser avseende framtida kassaflöde på finansiella planer som godkänts av ledningen och täcker en femårsperiod. Planerna inkluderar bland annat antaganden om produktlanseringar, prisutveckling, försäljningsvolymer, konkurrerande produkter och kostnadsutveckling. Vidare krävs antaganden om tillämplig diskonteringsränta samt tillväxt bortom femårsperioden. I koncernen redovisas för räkenskapsåret en nedskrivning av goodwill om 11 MSEK. I moderbolaget har nedskrivning av andelar i koncernbolag gjorts under räkenskapsåret om 200 MSEK.
Vi har bedömt värdering av goodwill och andelar i koncernbolag som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen då de redovisade värdena av goodwill och andelar i koncernbolag är väsentliga och dessutom är beroende av företagsledningens uppskattningar och bedömningar.
I vår revision har vi utvärderat bolagets process för att upprätta nedskrivningstest för goodwill. Vi har granskat hur kassagenererande enheter identifieras mot fastställda kriterier och jämfört med hur
bolaget internt följer upp goodwill. Vi har utvärderat bolagets värderingsmetoder och beräkningsmodeller, bedömt rimligheten i gjorda antaganden och känslighetsanalyser för förändrade antaganden och gjort jämförelser mot historiska utfall samt precision i tidigare gjorda prognoser. Rimligheten i använd diskonteringsränta och långsiktig tillväxt för respektive enhet har vi utvärderat genom jämförelser med andra bolag i samma bransch. Vi har bedömt värderingen av aktier i dotterbolag och bolagets process för att identifiera indikationer på värdenedgång. Vi har även bedömt huruvida lämnade upplysningar är ändamålsenliga.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–37. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Systemair AB (publ) för räkenskapsåret 1 maj 2017 – 30 april 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 38–47 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämför den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till Systemair AB:s revisorer vid årsstämman den 24 augusti 2017 och har varit bolagets revisor sedan räkenskapsåret 2005/2006. Systemair blev ett företag av allmänt intresse räkenskapsåret 2007/2008.
Stockholm den 20 juli 2018 Ernst & Young AB
Åsa Lundvall Auktoriserad revisor
TILL BOLAGSSTÄMMAN I SYSTEMAIR AB (PUBL), ORG.NR 556160-4108
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 1 maj 2017 – 30 april 2018 på sidorna 10–18 och 28–35 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 20 juli 2018 Ernst & Young AB
Åsa Lundvall Auktoriserad revisor
| Koncernens nyckeltal | 2017/18 maj–apr |
2016/17 maj–apr |
2015/16 maj–apr |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Mkr | 7 301,2 | 6 863,6 | 6 112,5 |
| Tillväxt | % | 6,4 | 12,3 | 3,9 |
| Rörelseresultat | Mkr | 349,6 | 439,0 | 344,1 |
| Rörelsemarginal | % | 4,8 | 6,4 | 5,6 |
| Resultat e. fin. Netto | Mkr | 333,2 | 410,2 | 307,3 |
| Vinstmarginal | % | 4,6 | 6,0 | 5,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 9,1 | 12,0 | 10,2 |
| Soliditet | % | 42,5 | 44,6 | 43,9 |
| Nyckeltal per aktie | ||||
| Resultat per aktie | kr | 4,43 | 5,66 | 3,98 |
| Eget kapital per aktie | kr | 50,39 | 45,79 | 40,54 |
| Antal aktier vid periodens utgång | st | 52 000 000 | 52 000 000 | 52 000 000 |
Systemair presenterar i delårsrapporten nyckeltal som kompletterar de finansiella mått som definieras enligt IFRS, så kallade alternativa nyckeltal, APM. Bolaget anser att dessa nyckeltal ger värdefull information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av bolagets prestation, trender, förmåga att återbetala skuld, investera i nya affärsmöjligheter och återspeglar koncernens förvärvsintensiva affärsmodell.
Eftersom inte alla företag beräknar finansiella nyckeltal på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara. De ska därför inte ses som en ersättning för nyckeltal som definieras enligt IFRS. Nedan presenteras definitioner, varav flertalet är alternativa nyckeltal.
Rörelseresultat (EBIT) Resultat före finansiella poster och skatt.
Tillväxten är förändringen av nettoomsättningen i förhållande till föregående periods nettoomsättning.
Förändring av omsättning i jämförbara enheter efter justering för förvärv och valutakurseffekter.
Rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader samt andra jämförelsestörande poster.
Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning.
Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.
Resultat efter finansiella intäkter, beräknat på rulllande 12-månadersbasis, dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minus icke räntebärande skulder.
Resultat efter skatt före minoritetsandel, beräknat på rullande 12-månadersbasis, dividerat med genomsnittligt eget kapital exkl minoritetsandel.
Antalet anställda vid slutet av rapportperioden. Nyanställda, avslutade anställningar, deltidsanställda respektive betalt övertidsarbete omräknas till heltidstjänster.
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden.
Operativt kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden.
Justerat eget kapital dividerat med balansomslutningen.
Eget kapital exklusive minoritetens andel dividerat med antal aktier vid periodens slut.
Nettot av räntebärande skulder (inklusive avsättningar för pensioner) minus summan av räntebärande fordringar, kortfristiga placeringar och likvida medel.
Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld dividerat med eget kapital vid årets slut.
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Periodens nettoomsättning dividerad med genomsnittligt antal anställda.
Ekodesigndirektivet sätter minimikrav på energiprestanda hos produkter och förbjuda de mest energi- och resurskrävande produkterna på EU-marknaden.
Organisationer som certifierar produkter inom ventilationsbranschen på marknaderna i Europa, Mellanöstern, Asien och Nordamerika baserad på opartisk tredjepartskontroll.
Lågenergi- och passivhus som är hus byggs täta med höga krav på effektiv ventilation med låg energianvändning.
Tillämpning av produkter för olika typer av byggnader. Exempelvis villor, flerbostadshus, sjukhus, industri och tunnlar.
BMS (Building Management System) En byggnads datorbaserade system som styr och övervakar exempelvis byggnadens ventilation, belysning, elsystem, brand- och säkerhetssystem.
ERP-system (Enterprise Resource Planning) Affärssystem – är en IT lösning som hanterar exempelvis processer så som ekonomi, försäljning och service, logistik och distribution och produktion.
Ett IT-system som omfattar styrning, organisering och administration av kunder och kundrelationer i ett företag.
Visning av vårt nya Teknikcenter och vår produktion som ligger i samma byggnad som Systemair Expo, för dem som så önskar, äger rum i anslutning till stämman med samling kl. 13.00 vid Systemair Expo på Näsvägen 3, Skinnskatteberg.
Rätt att delta i stämman har den som är registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken på avstämningsdagen fredagen den 24 augusti 2018 och har anmält sitt deltagande i stämman till bolaget senast fredagen den 24 augusti 2018 kl. 15.00.
Anmälan ska ske antingen via formulär på:
group.systemair.com/se/registration/, per telefon 0222-440 00 eller via post till Systemair AB, Receptionen, 739 30 Skinnskatteberg. Vid anmälan ska namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefon, eventuella biträden (högst två) och antal aktier uppges. Observera även att eventuellt deltagande i fabriksvisningen bör anmälas samtidigt. Aktieägare, som företräds genom ombud, ska utfärda daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktens giltighetstid får anges till längst fem år från utfärdandet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbsida group.systemair.com/se/ och kan även beställas genom att kontakta receptionen.
Den som företräder juridisk person ska uppvisa registreringsbevis eller motsvarande handling som styrker firmateckning. Fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar måste vara tillgängliga vid årsstämman, och bör, för att underlätta inpasseringen vid stämman, vara bolaget tillhanda senast fredagen den 24 augusti 2018. Fullmakt måste uppvisas i original.
Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att ha rätt att delta i stämman, genom förvaltarens försorg låta inregistrera aktierna i sitt eget namn, så att vederbörande är registrerad i aktieboken på avstämningsdagen fredagen den 24 augusti 2018. Sådan registrering kan vara tillfällig. Det innebär att aktieägaren måste underrätta sin förvaltare i god tid före nämnda datum.
Fullständig kallelse till årsstämma, ekonomisk och övrig information finns på Systemairs webbplats group.systemair.com.
| 30 augusti 2018 | Delårsrapport Q1 (maj–juli 2018/19) |
|---|---|
| 5 december 2018 | Delårsrapport Q2 (augusti–oktober 2018/19) |
| 13 mars 2019 | Delårsrapport Q3 (november–januari 2018/19) |
| 11 juni 2019 | Delårsrapport Q4 (februari–april 2018/19) |
| 29 augusti 2019 | Årsstämma, samtidigt publiceras Q1 2019/20 |
Det här är Systemairs hållbarhetsredovisning som uppfyller GRI, G4 nivå core. I hållbarhetsredovisningen ingår också den lagstadgade hållbarhetsrapporten enligt kraven i årsredovisningslagen. Omfattningen av hållbarhetsredovisningen och den lagstadgade hållbarhetsrapporten framgår av tabellen nedan. Redovisningen har samma omfattning
har samma omfattning som tidigare år. Inga uppgifter från tidigare år har justerats i årets redovisning.
Hållbarhetsredovisningen har inte granskats av våra revisorer. På sidan 89 framgår det att revisorerna beaktat att vi upprättat en lagstadgad hållbarhetsrapport.
| Generella upplysningar | Sida |
|---|---|
| Beskrivning av affärsmodell | Omslagets främre insida, 1, 10–13 |
| Mänskliga rättigheter | |
| Risker | 35 |
| Hantering av risker | 35 |
| Policy | Se Uppförandekod |
| Resultat av policy | 10, 13, 28 |
| Granskningsförfaranden | 34 |
| Indikatorer | 34 |
| Miljö | |
| Risker | 35 |
| Hantering av risker | 35 |
| Policy | Se Uppförandekod |
| Resultat av policy | 11, 13, 28–29, 51 |
| Granskningsförfaranden | 34 |
| Indikatorer | 34 |
| Antikorruption | |
| Risker | 35 |
| Hantering av risker | 35 |
| Policy | Se Uppförandekod |
| Resultat av policy | 34 |
| Granskningsförfaranden | 34 |
| Indikatorer | 34 |
| Sociala förhållanden och personal | |
| Risker | 34–35 |
| Hantering av risker | 35 |
| Policy | Se Uppförandekod |
| Resultat av policy | 30 |
| Granskningsförfaranden | 34 |
| Indikatorer | 31 |
| Generella standardupplysningar | Sida |
|---|---|
| G4-1 Uttalande från VD om organisationens hållbarhetsstrategi. | 8–9 |
| G4-3 Organisationens namn | 48 |
| G4-4 Viktigaste produkterna och tjänsterna | Omslagets främre insida, 1 |
| G4-5 Lokalisering av huvudkontor | 48 |
| G4-6 Länder där verksamhet bedrivs | 22–23 |
| G4-7 Ägarstruktur och företagsform | 36–37, 48 |
| G4-8 Marknader som organisationen är verksam inom | 1, 20–21 |
| G4-9 Organisationens storlek | 3 |
| G4-10 Totalt antal anställda | 31, 70 |
| G4-11 Antal anställda som omfattas av kollektivavtal | 31 |
| G4-12 Beskriv organisationens värdekedja | 10–13 |
| G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden | 2–3, 8–9, 48–51, 83 |
| G4-14 Följer organisationen försiktighetsprincipen | 66 |
|---|---|
| G4-15 Externa initiativ som organisationen följer | 10, 28 |
| G4-16 Sammanslutningar som organisationen är medlem i | – |
| G4-17 Enheter som ingår i redovisningen. | 81–83, not 29, GRIB 2 |
| G4-18 Process för definition av innehållet i redovisningen | GRIB 1–2 |
| G4-19 Identifierade väsentliga hållbarhetsaspekter | GRIB 2 |
| G4-20 Interna avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt. | GRIB 2 |
| G4-21 Externa avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt | GRIB 2 |
| G4-22 Effekter av förändringar i tidigare redovisad information | Se introduktionstext till detta index. |
| G4-23 Väsentliga förändringar från föregående redovisning | Se introduktionstext till detta index. |
| G4-24 Intressegrupper som organisationen har kontakt med | GRIB 1 |
| G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter | GRIB 1 |
| G4-26 Tillvägagångsätt vid kommunikation med intressenter. | GRIB 1 |
| G4-27 Viktiga frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter och hur organisationen har hanterat dessa frågor | GRIB 1 |
| G4-28 Redovisningsperiod | GRIB 1 |
| G4-29 Publicering av senaste redovisningen | Augusti 2017 |
| G4-30 Redovisningscykel | GRIB 1 |
| G4-31 Kontaktperson för frågor angående redovisningen. | GRIB 3 |
| G4-32 Redovisningsnivå & GRI-index | Se introduktionstext till detta index. 92–93 |
| G4-33 Extern granskning. | Se introduktionstext till detta index. |
| G4-34 Redogörelse för företagets bolagsstyrning. | 38–41 |
| G4-56 Beskriv organisationens värderingar, uppförandekoder etc. | 28, 32, 34 |
| Specifika standardupplysningar | ||
|---|---|---|
| Specifika standardupplysningar | Sida |
|---|---|
| DMA Ekonomisk prestanda | 8–9, 28 |
| G4-EC1 Skapat och distribuerat ekonomiskt värde | 28 |
| DMA Anställning | 28, 30–31 |
| G4-LA1 Nyanställda och personalomsättning | 31 |
| DMA Hälsa & säkerhet | 28, 30 |
| G4-LA6 Sjukfrånvaro & arbetsrelaterade skador | 31 |
| DMA Träning & utbildning | 28, 30 |
| G4-LA11 Utvecklingssamtal | 31 |
| DMA Jämlikhet | 28, 30 |
| G4-LA12 Sammansättning av företaget | 31 |
| DMA Ickediskriminering | 28, 30 |
| G4-HR3 Antal fall av diskriminering | 30 |
| DMA Antikorruption | 28, 34 |
| G4-SO5 Antal fall av korruption | 34 |
| DMA Produktansvar – lagefterlevnad | GRIB 3 |
| G4-PR9 Efterlevnad av lagar gällande tillhandahållandet och användningen av våra produkter | GRIB 3 |
| DMA Material | 28–29 |
| G4-EN1 Materialanvändning | 29 |
| G4-EN2 Återvunnet material | 29 |
| DMA Energi | 28–29 |
| G4-EN3 Organisationens energiförbrukning | 29 |
| DMA Produkter & tjänster | 24–25, 28 |
| G4-EN27 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster | 24–25 |
| DMA Märkning av produkter & tjänster | GRIB 3 |
| G4-PR5 Resultat från kundundersökningar | GRIB 3 |
| DMA Leverantörsutvärdering avseende arbetsvillkor, miljö & mänskliga rättigheter | 28, 34 |
| G4-LA14 Andel nya leverantörer som utvärderats avseende arbetsförhållanden | 34 |
| G4-EN32 Andel nya leverantörer som utvärderats med miljökriterier | 34 |
| G4-HR5 Risk för barnarbete i leverantörskedjan | 34 |
| G4-HR10 Andel nya leverantörer som utvärderats avseende mänskliga rättigheter | 34 |
Systemair AB Industrivägen 3 739 30 Skinnskatteberg Tel 0222-440 00 Fax 0222-440 99 [email protected] www.systemair.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.