Annual Report • Mar 20, 2019
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRS- OCH HÅLLBARHETS-REDOVISNING 2018
VÅRT FÖRETAG
HÅLLBARHET VI STÅR FAST VID ETT ETISKT, ANSVARS- FULLT FÖRETAGANDE
VD 2018 VAR ETT HÄNDELSERIKT ÅR
TRENDER
gen och koncernredovisningen omfattar sidorna 16–207 och 224. Den granskade bolagsstyrningsrapporten ingår på sidorna 71–86.
Den av revisorerna översiktligt granskade hållbarhetsinformationen (som också utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten) omfattar sidorna 40–62 och 208–223.
| Telia Company på en minut 4 | |
|---|---|
| 2018 i korthet 6 | |
| Skapat värde 7 | |
| Hållbarhet – höjdpunkter8 | |
| Styrelseordförandens kommentar9 | |
| Koncernchefens kommentar10 | |
| Trender 12 | |
| Strategi14 | |
| Koncernutveckling 16 | |
|---|---|
| Utveckling per land 33 | |
| Hållbarhet 40 | |
| Risker och osäkerhetsfaktorer 63 |
| Bolagsstyrningsrapport71 | |
|---|---|
| Styrelse 83 | |
| Koncernledning 85 |
| Koncernens totalresultatrapporter 87 | |
|---|---|
| Koncernens balansrapporter 88 | |
| Koncernens kassaflödesrapporter 89 | |
| Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital 90 | |
| Koncernens noter 91 | |
| Moderbolagets resultaträkningar 179 | |
| Moderbolagets totalresultatrapporter 180 | |
| Moderbolagets balansräkningar 181 | |
| Moderbolagets kassaflödesanalyser 182 | |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 183 | |
| Moderbolagets noter 184 | |
| Hållbarhetsnoter 208 | |
|---|---|
| -- | ---------------------- |
| Styrelsens och verkställande direktörens intygande224 | |
|---|---|
| Revisionsberättelse 225 | |
| Revisors rapport över översiktligt granskade | |
| hållbarhetsredovisningen 229 | |
| Fem år i sammandrag 230 | |
| Alternativa nyckeltal 232 | |
| Definitioner 235 | |
| Årsstämma 2019 237 | |
Telia Company AB (publ) Postadress; 169 94 Solna Besöksadress: Stjärntorget 1, Solna Org.nr: 556103-4249 • Säte: Stockholm Telefon: 08-504 550 00 • www.teliacompany.com
Produktion: Telia Company AB i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: Telia Company
Vi sammanför företag, individer, familjer och samhällen via fasta och mobila kommunikationstjänster. Våra tjänster har en positiv påverkan på social, ekonomisk och miljömässig utveckling och banar väg för ett samhälle där alla kan ta del av digitaliseringen. Människor kan ha kontakt även om det geografiska avståndet är stort. Vi arbetar i ett ekosystem av mindre nystartade företag och större tjänsteleverantörer. Tillsammans lägger vi grunden för kreativitet, tillväxt och förändring.
Vi är Telia Company, den nya generationens telekombolag. Vi erbjuder kommunikationstjänster som hjälper miljontals människor att vara uppkopplade och kommunicera, att göra affärer och bli underhållna.
VÅRA VÄRDERINGAR: DARE | CARE | SIMPLIFY
VÅRA INTRESSENTER Vi skapar värde för våra kunder såväl
som för andra intressenter:
Vi står stadigt i Norden och Baltikum och vårt fibernät är världsomspännande. Alla våra mobilverksamheter i Eurasien är avyttrade, förutom Moldcell i Moldavien.
| Ägarandel – dotterbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Huvudvarumärke | Ägarandel,1 % |
Konsoliderad andel,2 % |
||
| Sverige | Telia, Halebop | 100 | 100 | ||
| Finland | Telia | 100 | 100 | ||
| Norge | Telia,OneCall, MyCall,Phonero,Get, TDC | 100 | 100 | ||
| Danmark | Telia, Call me, DLG Tele | 100 | 100 | ||
| Estland | Telia, Diil | 100 | 100 | ||
| Lettland | Telia, Lmt, Amigo | 60,33 | 60,33 | ||
| Litauen | Telia, Ezys | 88,2 | 88,2 | ||
| Azerbajdzjan | Azercell (Avyttrad i mars 2018) | 35,2 | 64,1 | ||
| Georgien | Geocell (Avyttrad i mars 2018) | 68,5 | 68,5 | ||
| Kazakstan | Kcell (Avyttrad i december 2018) | 59,0 | 59,0 | ||
| Moldavien | Moldcell | 68,5 | 68,5 | ||
| Uzbekistan | Ucell (Avyttrad i december 2018) | 94,0 | 94,0 |
| Land | Varumärke | Ägarandel,1 % |
Konsoliderad andel, % |
|---|---|---|---|
| Lettland | Lattelecom | 49,0 | 49,0 |
| Turkiet | Turkcell | 24,0 | 24,2 |
1) Ägarandel definieras som direkt och indirekt ägande dvs effektivt ägande.
2) I konsoliderad andel är åtaganden om att förvärva aktier från ägare till innehav utan bestämmande inflytande medräknade.
3) Telia Company direktäger 49 procent av LMT och kontrollerar bolaget genom aktieägaravtal. Därtill äger Telia Company indirekt 11,3 procent i bolaget.
Telia Carriers fibernät är världsomspännande och det största i världen med verksamhet i 35 länder.
Utsikt: Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive licenser och frekvenser och utdelningar från intressebolag, förväntas bli högre än föregående års nivå (9,7 GSEK).
Utfall (miljarder):
Utsikt: Justerad EBITDA från kvarvarande verksamhet, baserat på nuvarande struktur, i lokal valuta, exklusive framtida förvärv och avyttringar, förväntas vara något högre än 2017 års nivå (25,2 GSEK).
Utsikt: Telia Company avser att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet, exklusive licenser och frekvenser (81%).
(1,15)
Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel, rullande 12 månader)
Vi står fast vid ett etiskt, ansvarsfullt företagande och positiv påverkan på samhälle och miljö genom hela värdekedjan från kund till leverantör.
Telia Companys vd och koncernchef Johan Dennelind lanserade tillsammans med andra vd:ar i Norden en koalition för att snabba på arbetet med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ett viktigt mål är att utforska nya vägar för att skapa större påverkan genom samarbete och ansvarsfullt företagande.
Avyttringarna av verksamheterna i region Eurasien föregicks av strikta due diligence-utvärderingar genomförda av såväl intern som extern expertis. Detta innebar till exempel att identifiera slutgiltiga ägare (UBO) och genomföra penningtvättskontroller. Utvärderingar rörande påverkan på mänskliga rättigheter genomfördes tidigare av extern part.
För att möta ökande kundkrav och säkerställa ständiga förbättringar har vi implementerat ett antal internationellt erkända ledningssystem, såsom ISO 14001 (miljö), ISO 27001 (informationssäkerhet) och OHSAS 18001 (arbetsmiljö och säkerhet). Vid årets slut var de flesta av verksamheterna på kärnmarknaderna certifierade enligt ISO 14001 och OHSAS 18001, samt relevanta koncernövergripande processer enligt ISO 27001.
Nya långsiktiga ambitioner och mål för fokusområdena inom Ansvarsfullt företagande lanserades. Dessa kvantitativa och kvalitativa mål sträcker sig till 2022 och omfattar bland annat transparensrapportering och minskade växthusgasutsläpp.
Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet
Telia Company blev eller förblev inkluderade i flera ESG-index (Environmental, Social, Governance), som:
Förmågan att tänka om och tänka nytt utmärker välskötta företag. Nya delar läggs till i den ena änden samtidigt som gamla delar plockas bort eller renoveras i den andra. Så ska det vara.
Den styrelse som tillträdde tillsammans med mig 2013 fick ett omfattande förändringsmandat av företagets ägare. Stora förändringar har genomförts sedan dess och under 2018 sålde vi våra bolag i Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan och Uzbekistan. Att lämna länderna i Eurasien har tagit längre tid än vi förutspådde, men vi har tillåtit oss att inte stressa. Det viktigaste är att det blir rätt och att det sker ansvarsfullt – inte att det går fort. Vi tog över ett företag som försatts i en mycket svår situation och det är glädjande att vi nu kan se framåt med vetskapen om att Telia Company förändrats avsevärt, och att region Eurasien nu i princip har avvecklats. Såväl företaget som enskilda personer har på ett smärtsamt sätt fått erfara vilka konsekvenser ett felaktigt agerande kan medföra. Vi har tagit till oss lärdomarna och skapat ett mer ansvarsfullt företag. Förhoppningsvis har vi också säkerställt att det aldrig kan hända igen.
Samtidigt som vi hanterat historien har vi byggt för framtiden. Vår strategi är att utveckla Telia Company till den nya generationens telekombolag, vilket innebär att vi vill erbjuda fler tjänster runt kärnaffären med nätinfrastrukturen som bas, till konsumenter och företagskunder. Det senaste året har vi fortsatt utveckla strategin, och vi tydliggör nu en rad områden där Telia Company ska ta en framträdande position. Företag som vill utveckla digitala affärsmodeller ska tryggt kunna vända sig till oss för hjälp och stöd. Tillsammans med våra partnerföretag ska vi arbeta i ett ekosystem och tillsammans erbjuda mer och på ett bättre sätt än vad vi hade kunnat var för sig.
I jämförelse med internationella branschkollegor ligger Telia Company i utvecklingens framkant.
Vårt målmedvetna förändringsarbete har gjort att vi har utvecklats i takt med omvärlden för att möta kundernas önskemål och krav. Vi har breddat vårt erbjudande genom såväl egen utveckling, som genom förvärv. Med köpet av norska Get och TDC kan vi leverera både mobilt, bredband och tv och är därmed en riktigt stark utmanare i Norge. När vi i somras tillkännagav köpet av Bonnier Broadcasting tog vi ett stort steg i Telia Companys utveckling. Vi kommer bli bland de första i Norden med att erbjuda både uppkoppling och eget innehåll. Det ger oss möjligheter att skapa långvariga och fördjupade kundrelationer samt tillgång till data som vi kan använda till att förfina kunderbjudandet och utveckla nya tjänster. Telia Company kommer nu börja
investera i den nya, framtida 5G-tekniken, och det kommer vi göra i en ansvarsfull takt där vi tillsammans med våra kunder utvecklar tjänster och service, som den nya tekniken möjliggör.
Med vår tydliga strategi som fundament och som resulterat i både förvärv och avyttringar har Telia Company under 2018 nått en totalavkastning om 21 procent, på en europeisk telekommarknad som utvecklats negativt. Vi kan också glädja oss åt att även kunder och medarbetare är mer nöjda idag än tidigare, vilket är en förutsättning för långsiktigt värdeskapande. Trots att det finns mycket att glädja sig åt har vi alltjämt stora och spännande utmaningar. Omställningstakten måste öka för att säkra framtida konkurrenskraft.
Jag och styrelsen vill tacka aktieägarna för förtroendet att ha fått leda företaget under ännu ett spännande år. Jag vill även tacka vår koncernchef Johan Dennelind och alla medarbetare för ett utomordentligt väl genomfört arbete. Era insatser har varit helt avgörande för att Telia Company nu är ett framåtriktat företag som tar till vara vår tids nya möjligheter.
Stockholm 13 mars 2019
Marie Ehrling Styrelseordförande
Telia Company är nu i princip ett nordiskt och baltiskt företag då vi avyttrat verksamheterna i Eurasien i all väsentlighet. Vi kan lägga all vår energi och resurser på att utveckla företaget på våra hemmamarknader inklusive vår globala carrier-verksamhet. Vi möter våra kunder under varumärket Telia i sex länder och dotterbolagen blir allt mer integrerade i koncernens gemensamma liv.
Under 2018 uppfyllde vi mycket av det som vi föresatt oss. Operationellt fritt kassaflöde nådde 10,8 GSEK, väl över utsikterna. Vi har realiserat vårt kostnadsbesparingsprogram vilket lett till att justerad EBITDA vuxit med 1,7 procent. Det fria kassaflödet, som utgör basen för utdelningen, uppgick till 11,8 GSEK. Styrelsen beslutade att införa ett återköpsprogram med avsikten att köpa tillbaka aktier för 5 GSEK per år under den kommande tre-årsperioden. Styrelsen föreslår en utdelning om 2,36 SEK per aktie, vilket betyder att det totala beloppet som delas ut till våra aktieägare är oförändrat och motsvarar en utdelningsandel på 84 procent, med aktieåterköpsprogrammet inräknat. Samtidigt som börserna backade under 2018 kunde Telia Companys aktieägare se aktiekursen stiga och sammantaget få en totalavkastning i europeisk toppklass. För att fortsätta leverera aktieägarvärde fokuserar vi nu på att öka våra tjänsteintäkter från kärntjänster, öka den genomsnittliga intäkten per användare samt fortsätta sänka våra kostnader.
Runt om i världen skapas nya digitala affärsmodeller som snabbt vinner gillande hos allt mer rörliga konsumenter.
» Telia Company ska sluta ligga på planetens minuskonto för att istället bli en del av lösningen på klimatproblemet och miljöslitaget.
Företag kan inte längre räkna med eller styra sina kunder – det är kunden som håller i ratten och trycker på gaspedalen. Det går fort och det är bara att hänga med i svängarna. För oss innebär det att vi måste förändra mycket av det som sker under huven så att vi kan arbeta snabbare och effektivare. Nu plockar vi bort parallella system och krångliga lösningar. En gemensam teknik- och produktorganisation skapas som ska arbeta för hela koncernen och erbjuda tjänster på gemensamma skalbara plattformar. Det kommer att över tid att sänka våra kostnader och göra att hjulen snurrar snabbare.
Telia Company är ofta sett som ett teknikföretag och det är givetvis sant och det är vi stolta över, men vi är också ett tjänsteföretag, ett rådgivningsföretag, en start-up och en butikskedja. 2014 ändrade vi vår strategi och den har även justerats under åren och som en konsekvens av detta har vi lanserat nya tjänster inom sakernas internet, säkerhet, smarta hem och underhållning. Vi erbjuder smidiga tjänster för kräsna kunder via moderna och framtidssäkrade nät.
En av årets stora nyheter var förvärvet av Bonnier Broadcasting, som förväntas slutföras under andra halvåret 2019. Lokalt producerade nyheter och underhållning är hett eftertraktade och tillsammans med våra uppkopplade tjänster kommer Telia Company att sticka ut ur mängden och kunna bidra med något unikt. Vi rustar oss för att möta ett förändrat konsumtionsmönster hos tittarna samtidigt som vi kan skapa attraktiva integrerade erbjudanden till nya och gamla kunder.
I februari 2019 skapades en ny enhet, Telia Global, med målet att öka fokus på multinationella kunder, partners och innovation.
Års- och hållbarhetsredovisning 2018
Förvärvet av Get och TDC Norge innebär ett paradigmskifte för Telia i Norge. Från att för några år sedan ha varit ett mindre företag med endast mobila tjänster är Telia Norge nu en fullserviceleverantör av såväl fasta som mobila lösningar samt tv, till såväl företag som privatpersoner. Utöver de offensiva bolagsförvärven har vi även stärkt erbjudandet till företagskunder genom förvärven av ICT-företagen Cloud Solutions och Ainacom, investerat i ett toppmodernt datacenter i Finland och säkrat frekvenser för att kunna leda utvecklingen av 5G. Precis som tidigare ligger en av företagets unika konkurrensfördelar i våra nät – den styrkan ska vårdas och förstärkas. Tillsammans med våra kunder möjliggör vi nästa digitala utvecklingssprång och låter företag i vår region bli 5G-pionjärer i våra samarbetsprogram rörande 5G.
Telia Company har helhjärtat ställt sig bakom FN:s globala mål för en hållbar utveckling och Global Compacts principer. Det är glädjande att se hur stater, organisationer och företag gemensamt kraftsamlar för att hantera problem och sprida lösningar. Inte minst vår egen bransch bidrar till att möjliggöra hållbara affärsmodeller och ett ansvarsfullt resursutnyttjande. Samtidigt som vi ser allt det goda vi bidrar till ska vi inte nöja oss eller bortse från vår egen miljöpåverkan.
Telia Company ska sluta ligga på planetens minuskonto för att istället bli en del av lösningen på klimatproblemet och miljöslitaget. Under den nuvarande ledningen har hållbarhet och ansvarstagande blivit ett av fundamenten som verksamheten vilar på. Ju viktigare våra tjänster blir för att samhället ska fungera, desto större ansvar kan krävas av oss. Vi bedriver en affär som syftar till socialt och ekonomiskt värdeskapande och som ska skötas på ett ansvarsfullt och etiskt sätt. Till dessa riktmärken lägger vi nu ett ambitiöst och långtgående arbete för att minska vår negativa miljöpåverkan, med målet att reducera den till noll över tid. Under 2019 kommer vi växla upp det arbete som ska göra oss till en av världens mest miljövänliga telekomoperatörer.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till medarbetare, samarbetspartners och kunder, som gör vår gemensamma resa möjlig. Tack också till alla 483 000 aktieägare för ert förtroende för företaget och för oss som leder det.
Stockholm 13 mars 2019
Johan Dennelind VD och koncernchef
» Precis som tidigare ligger en av företagets unika konkurrensfördelar i våra nät - den styrkan skall vårdas och förstärkas.
Teknik, samhälle och företag är under förändring. Inom hela denna förändring finns ett konstant ökande behov av uppkoppling. Norden och Baltikum är globalt ledande i digitalisering, att förändra och förbättra våra kunders liv, arbete och driva deras verksamheter. Samtidigt är det samhälls- och miljöutmaningar såsom klimatförändringar och resursbrist som kräver att vi fundamentalt tänker om, hur vi skall bli en möjliggörare till en bra digitalisering.
Viktiga drivkrafter för förändring är att skapa mjukvarubaserad verksamhet – att ersätta hårdvara med mjukvara – allt som en tjänst. Att skapa mjukvarubaserad verksamhet innebär enorma skalfördelar och flexibilitet vilket gagnar branschledare inom molntjänster, vilket i sin tur förändrar konkurrensmarknaden till en där gamla verksamhets- och affärsmodeller utmanas av globala aktörer inom ekosystem.
Artificiell intelligens och uppkopplade saker (internet of things, IoT) möjliggör tillsammans snabb tillväxt av intelligent automatisering. Detta skapar nya behov av kundintegritet och etik i datahanering.
Ökningen i de utvidgade erfarenheterna genom förstärkt och virtuell verklighet, och dess införlivande i vårt dagliga liv, medför nya möjligheter för hur vi uppfattar och utforskar världen. Förstärkt och virtuell verklighet har redan blivit verklighet bortom konsumentmarknaden och möjliggör nya samarbeten mellan företag, till exempel fjärrkonferenser.
Den digitala och fysiska världen slås samman och att skilja mellan de två blir mindre och mindre meningsfullt. Bilden att "alltid vara uppkopplad" förändras beroende på vårt samhälle samt hur kunderna spenderar sin tid och resurser. Kundbeteendet har ändrats snabbt med fokus på omedelbarhet och personligt. Kunderna blir mer och mer obundna till en viss teknik och tar uppkoppling för given samt ser den som en nödvändighet i det dagliga livet. Med bättre uppkoppling och enklare lösningar för att arbeta på distans, ökar flexibiliteten, men skiljelinjen mellan arbete och fritid suddas ut. Trots en generellt sett bättre ekonomisk tillväxt, kommer den finansiella pressen på företag med förväntan att man skall få mer för mindre, att fortsätta.
Konsumenter och beslutsfattare ställer markant högre förväntningar och krav på företag att vara transparenta och att bidra positivt till utvecklingen i samhället och för miljön. Säkerhet, integritet och etisk hantering av data såväl som att minska koldioxidutsläpp och avfall är viktiga frågor att hantera. Den delade ekonomin växer då tillgång till den blir än mer viktig än att äga fysiska tillgångar.
En ökande åldrande befolkning kommer att medföra ett ökat behov av sjukvård och press på den offentliga sektorn men även skapa en marknad med aktiva och förmögna äldre som kommer att söka möjligheter till självförverkligande och livskvalitet. Större kapacitet för att hantera ökande gap mellan ung och gammal, de som är födda i den digitala världen och de som ligger efter, gör att det ställs högre krav på den offentliga sektorn inom alla områden. Då många jobb kommer att försvinna och ersättas med ny teknik växer behovet av omskolning och innovation.
Affärsmodeller och processer är under snabb förändring, delvis drivet av möjligheter inom it inklusive uppkopplade saker. Många företag möter utmaningen att anpassa sin verksamhet till krav i den digitala världen. I den världen med snabb teknikutveckling, vill de flesta företag köpa tjänster för att möjliggöra digitalisering.
Digitalisering och en ökande uppkopplad befolkning skapar nya konkurrensmarknader. Nya aktörer med nya affärsmodeller inträder i alla branscher och företag måste anpassa sig till nya och ökade kundkrav samt förväntningar för att överleva. Kunderna förväntar sig större valmöjligheter när de skall handla och på det mest bekväma sättet för dem.
För att vara i framkant, måste produkter och tjänster samla information om hur de används. Detta driver företag att koppla upp sina produkter till internet. Modellen att betala per användande växer i takt med att produkter omvandlas till tjänster. Kärnan i värdeskapande förblir inom företagen men hjälpen och supporttjänsterna kommer sannolikt att köpas av någon annan som en tjänst.
För arbetsgivare kommer det att bli svårare att attrahera nya talanger ifall verksamheten och värderingarna inte överensstämmer med hållbarhet, mångfald och balans mellan arbete och fritid.
Vår strategi är baserad på en kontinuerlig utveckling av vår kärnverksamhet i kombination med fokuserade satsningar i områden som stärker kärnverksamheten men även skapar ny verksamhet inom tillväxtområden.
Utöver ett starkt ramverk för bolagsstyrning med högsta etik och regelefterlevnad drivs våra medarbetare till självledarskap, stort intresse för våra kunder och kostnadskontroll med hjälp av våra värderingar, dare, care och simplify, som hörnstenar.
För att möjliggöra vår strategi:
För företagssegmentet är vi den utvalda digitaliseringspartnern genom att erbjuda rådgivning och lösningar som hjälper företag att digitalisera sin verksamhet.
Vår portfölj är anpassad för att möta följande kundbehov: • Intern effektivitet och mobilt arbetssätt
Som en aktör och möjliggörare i ekosystemet, leder och deltar vi aktivt i ekosystem och möjliggör därmed för partners att utveckla nya affärsmodeller, att använda kombinationer av olika tillgångar och plattformar från oss och andra partners. Genom att fokusera på vissa satsningar, exempelvis på analysverktyg, smarta städer, smarta transporter och breddande av vår verksamhet med uppkopplade saker – skapar vi grunden för framtida tillväxt då våra kunder kommer att ha nytta av vad vi levererar i näten. Det är genom samarbeten som vi kan nå den största positiva effekten i samhället.
Vi erbjuder kunder en sömlös upplevelse oberoende av vilka nät de flyttar mellan, kombinerat med en suverän kundupplevelse, vilken skapar kundlojalitet. Då mobila och fasta nät konvergerar, optimerar vi transporten av data för att säkra både upplevelsen och dataproduktionen. Vår ledande position inom fiber och 4G till 5G skall bibehållas.
Vi ser en möjlighet i att erbjuda vår distribuerade molnkapacitet till företagskunder. Säkerhet och bäst kvalitet genom hela kedjan är avgörande för att säkerställa den bästa nätupplevelsen. Telia Carrier kommer fortsatt vara den som säkerställer uppkoppling globalt, viktig för multinationella kunder och för en ypperlig upplevelse av molntjänster. Vi adderar tjänster ovanpå vår uppkoppling för att öka relevansen av vårt bästa nät.
Vårt kundlöfte att vinna hemmet baseras på våra kunders behov av bekvämlighet och säkerhet. Vårt varumärke är starkt och tillförlitligt i att leverera tjänster till hemmet. Media är en grundpelare i vår kontakt med massmarknaden, där vi erbjuder unika erbjudanden med spännande innehåll och som är tillgängligt överallt. För små företag finns det ett behov av tjänster som är enkla att använda och som sträcker sig från uppkoppling till arbetsplatser som en tjänst och vi kommer fortsätta leverera relevans till denna del av massmarknaden.
Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån sex rörelsesegment: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Organisationen är landsbaserad. Gemensamt redovisade som Övrig verksamhet är verksamheten inom Telia Carrier, verksamheten i Lettland och Telia Companys ägande i turkiska Turkcell (24 procent) samt koncernfunktionerna. Koncernfunktionerna omfattar CEO Office, kommunikation, Corporate affairs (inklusive fusioner och förvärv), ekonomi och finans (inklusive inköp och fastigheter), Common Products & Services samt People & Brand.
Per den 1 februari 2019 skapades en ny enhet, Telia Global, med målet att öka fokus på multinationella kunder, partners och innovation. Enheten består av Division X, Telia Carrier, Global Business och Telia Ventures. Denna nya enhet kommer vara del av Övrig verksamhet.
Sedan den 31 december 2015 klassificeras det tidigare affärssegmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. För ytterligare information om innehav för försäljning och avvecklad verksamhet, se not K34.
Om inte annat sägs anges jämförelsevärden i denna rapport inom parentes efter operativa och finansiella utfall och hänvisar till motsvarande post för helåret 2017.
| FINANSIELL ÖVERSIKT | ||
|---|---|---|
| MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och förändringar (Δ) | Jan–dec 2018 | Jan–dec 20175 | Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 83 559 | 79 790 | 4,7 |
| Förändring (%) lokal organisk1 | -0,4 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)1, 4 | 69 552 | 67 657 | 2,8 |
| förändring (%) lokal organisk | -1,9 | ||
| Justerad² EBITDA1 | 26 649 | 25 151 | 6,0 |
| Förändring (%) lokal organisk | 1,0 | ||
| Marginal (%) | 31,9 | 31,5 | |
| Justerat² rörelseresultat1 | 14 146 | 14 781 | -4,3 |
| Rörelseresultat | 13 238 | 13 768 | -3,9 |
| Resultat efter finansiella poster | 10 986 | 9 554 | 15,0 |
| Nettoresultat från kvarvarande verksamhet | 9 489 | 8 492 | 11,7 |
| Nettoresultat från avvecklad verksamhet3 | -6 399 | 1 751 | |
| Totalt nettoresultat | 3 090 | 10 243 | -69,8 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 3 179 | 9 705 | -67,2 |
| Totalt resultat per aktie (SEK) | 0,74 | 2,24 | -67,1 |
| Resultat per aktie från kvarvarande verksamhet (SEK) | 2,17 | 1,92 | 13,0 |
| Fritt kassaflöde1 | 11 902 | 7 164 | 66,1 |
| varav operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet1 | 10 816 | 9 687 | 11,7 |
| CAPEX1 exklusive licenser och frekvenser | 14 984 | 14 849 | 0,9 |
1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
2) Se avsnittet Justeringsposter.
3) För Avvecklad verksamhet, se not K34.
4) Se not K6.
I kvarvarande verksamhet steg nettoomsättningen 4,7 procent till 83 559 MSEK (79 790). Effekten från valutakursförändringar var positiv om 3,0 procent och effekten från förvärv och avyttringar var positiv om 2,1 procent, främst hänförlig till förvärv gjorda 2017 och 2018 i Finland och Norge. I Finland var de främsta förvärven Nebula 2017 samt Inmics och Cloud Solutions 2018. I Norge var det förvärvet av Phonero 2017 samt Get och TDC Norge 2018. I lokal valuta sjönk nettoomsättningen 0,4 procent då lägre tjänsteintäkter, främst i Sverige och Telia Carrier, motverkades av högre hårdvaruförsäljning i de flesta länderna, men främst i Sverige och Norge.
Tjänsteintäkter sjönk 1,9 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, då tillväxten i mobila tjänsteintäkter på fem av sju marknader främst motverkades av press på intäkter från fast telefoni på samtliga marknader, lägre intäkter från fiberinstallationer i Sverige, och markant lägre intäkter med låg marginal i Telia Carrier. Exklusive nedgången i Telia Carrier, skulle tjänsteintäkter, exklusive förvärv och avyttringar, sjunkit med 1,2 procent.
| Förändring (%), varav | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning MSEK |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Förändring (MSEK) |
Föränd ring (%) |
Lokal organisk |
M&A effekter |
Valuta effekter |
| Sverige | 36 677 | 36 825 | -148 | -0,4 | -0,5 | 0,1 | 0,0 |
| Finland | 15 512 | 13 742 | 1 769 | 12,9 | -0,1 | 6,1 | 6,8 |
| Norge | 11 898 | 10 087 | 1 811 | 18,0 | 3,6 | 10,4 | 3,9 |
| Danmark | 6 167 | 5 945 | 223 | 3,7 | -2,4 | 0,0 | 6,1 |
| Litauen | 3 849 | 3 543 | 306 | 8,6 | 2,1 | 0,0 | 6,6 |
| Estland | 3 077 | 2 824 | 253 | 9,0 | 2,6 | -0,2 | 6,6 |
| Övrig verksamhet | 8 743 | 9 025 | -282 | -3,1 | -2,9 | -3,6 | 3,4 |
| Telia Carrier | 5 542 | 5 956 | -414 | -7,0 | -9,4 | 0,0 | 2,4 |
| Lettland | 2 200 | 1 931 | 269 | 13,9 | 7,0 | 0,0 | 6,9 |
| Elimineringar och övrigt | 1 001 | 1 138 | -137 | -12,0 | 21,9 | -36,5 | 2,5 |
| Elimineringar och övrigt | -2 364 | -2 201 | -163 | 7,4 | 10,8 | -6,5 | 3,1 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 83 559 | 79 790 | 3 769 | 4,7 | -0,4 | 2,1 | 3,0 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
| Rörelsekostnader MSEK |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster | -18 102 | -16 755 | -1 347 | 8,0 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -6 311 | -6 978 | 667 | -9,6 |
| Övriga nätkostnader | -4 081 | -3 792 | -289 | 7,6 |
| Förändring i varulager | -4 195 | -3 528 | -667 | 18,9 |
| Personalkostnader (se även not K31) | -12 745 | -12 676 | -69 | 0,5 |
| Marknadsföringskostnader | -3 256 | -3 134 | -123 | 3,9 |
| Övriga omkostnader | -8 430 | -8 111 | -319 | 3,9 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -13 603 | -12 527 | -1 076 | 8,6 |
| Delsumma | -70 724 | -67 500 | -3 224 | 4,8 |
| Övriga rörelsekostnader | -1 263 | -1 282 | 19 | -1,5 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | -71 987 | -68 782 | -3 205 | 4,7 |
Totalt antal abonnemang i kvarvarande verksamhet ökade med 0,8 miljoner till 24,0 miljoner, drivet av förvärvet av Get och TDC Norge. Exklusive påverkan från Get och TDC Norge sjönk totalt antal abonnemang med 0,2 miljoner till 23,0 miljoner på grund av förlorade fasttelefoniabonnemang.
Kostnad sålda varor och tjänster uppgick till 32 689 MSEK (31 053) motsvarande en ökning med 5,3 procent jämfört med 2017. Ökningen berodde främst på högre hårdvarukostnader, drivet av högre hårdvaruförsäljning och förvärvet av Get och TDC Norge, delvis motverkat av lägre samtrafikkostnader på grund av minskningen av lågmarginalförsäljning i Telia Carrier och synergier hänförliga till förvärvet av Phonero i Norge. Kostnad sålda varor och tjänster i lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar sjönk 0,7 procent.
Personalkostnader steg 0,5 procent jämfört med 2017, drivet av förvärv i Finland och Norge, delvis motverkat av ökad operativ effektivitet i Sverige samt att Sergel inte längre var konsoliderat.
Marknadsföringskostnader steg med 3,9 procent jämfört med 2017, främst på grund av aktiviteter i Finland relaterade till tv-rättigheter för den finska ishockeyligan och från förvärvet av Get och TDC Norge.
Av- och nedskrivningar ökade 8,6 procent till 13 603 MSEK (12 527). I lokal valuta exklusive förvärv och avyttringar var ökningen 1,6 procent.
Justeringsposter som påverkar rörelseresultatet i kvarvarande verksamhet uppgick till -908 MSEK (-1 013) främst hänförliga till omstruktureringskostnader i den svenska verksamheten, förvärvskostnader relaterade till förvärvet av Get och TDC Norge, såväl som accelererad avskrivning av tillgångar i Skanova. 2017 var främst påverkat av realisationsvinster/förluster hänförliga till avyttringen av Sergel, MegaFon och aktier i Turkcell, såväl som nedskrivning och omstruktureringskostnader. För definition av justeringsposter se avsnitt Definitioner.
| Justeringsposter MSEK |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20173 |
|---|---|---|
| Inom EBITDA | -607 | 368 |
| Omstrukturering, kostnader för synergiimplementation, kostnader relaterade till historiska tvister, regulatoriska avgifter och skatter m m |
||
| Sverige | -181 | -268 |
| Finland | -63 | -84 |
| Norge | -205 | -143 |
| Danmark | -41 | -72 |
| Litauen | -19 | -29 |
| Estland | -6 | -23 |
| Övrig verksamhet | -148 | -229 |
| Realisationsvinster/-förluster1 | 56 | 1 215 |
| Inom Av- och nedskrivningar | -266 | -438 |
| Inom Resultat från intressebolag och joint ventures | -35 | -942 |
| Realisationsvinster/-förluster2 | -35 | -942 |
| Summa justeringsposter inom rörelseresultat, kvarvarande verksamhet | -908 | -1 013 |
1) 2017 inkluderar realisationsvinsten från försäljningen av Sergel.
2) 2017 inkluderar realisationsvinsten från avyttringen av andelen om 6,2 procent i MegaFon och realisationsförlusterna (inklusive ackumulerade valutakursförluster i eget kapital som omklassificerats till nettoresultatet) från avyttringarna av innehavet om 14,0 procent i Turkcell.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| Justerad EBITDA2 MSEK |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 13 162 | 13 627 | -465 | -3,4 |
| Finland | 4 757 | 4 218 | 539 | 12,8 |
| Norge | 4 492 | 3 531 | 961 | 27,2 |
| Danmark | 751 | 704 | 47 | 6,6 |
| Litauen | 1 350 | 1 207 | 143 | 11,8 |
| Estland | 1 001 | 871 | 129 | 14,9 |
| Övrig verksamhet | 1 137 | 992 | 144 | 14,5 |
| Telia Carrier | 512 | 491 | 21 | 4,2 |
| Lettland | 694 | 592 | 102 | 17,3 |
| Övrigt | -70 | -91 | 21 | -23,4 |
| Elimineringar | 0 | 0 | 0 | 0,0 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 26 649 | 25 151 | 1 498 | 6,0 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
2) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
| Justerat rörelseresultat2 MSEK |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 7 765 | 8 576 | -811 | -9,5 |
| Finland | 2 108 | 2 073 | 35 | 1,7 |
| Norge | 2 343 | 2 003 | 341 | 17,0 |
| Danmark | -116 | -52 | -64 | 124,9 |
| Litauen | 697 | 644 | 53 | 8,2 |
| Estland | 444 | 360 | 84 | 23,3 |
| Övrig verksamhet | 904 | 1 176 | -272 | -23,1 |
| Elimineringar | 0 | 0 | 0 | 0 0 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 14 146 | 14 781 | -635 | -4,3 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
2) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
I kvarvarande verksamhet steg justerad EBITDA 6,0 procent till 26 649 MSEK (25 151). I lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, steg justerad EBITDA 1,0 procent med positiv utveckling på alla marknader förutom Sverige. I Sverige drevs nedgången av press på intäkter från traditionella tjänster och lägre intäkter från fiberinstallation. I Finland drevs tillväxten i justerad EBITDA av kostnadskontroll medan tillväxten i justerad EBITDA i Norge främst berodde på realiserade synergier hänförliga till förvärvet av Phonero, såväl som kostnadskontroll.
I kvarvarande verksamhet sjönk justerat rörelseresultat 4,3 procent till 14 146 MSEK (14 781), främst till följd av nedgång i den svenska verksamheten såväl som lägre resultat från intressebolag, på grund av avyttring av innehavet i MegaFon samt lägre ägarandel i Turkcell.
Finansiella poster uppgick till -2 252 MSEK (-4 214) varav -2 122 MSEK (-2 933) hänförliga till räntenettot. Föregående år var negativt påverkat av återköp av obligationer vilket påverkade räntenettot med 805 MSEK och avyttringen av innehavet om 19,0 procent i MegaFon, som klassificerades som finansiell tillgång innan avyttringen.
Skattekostnader uppgick till -1 496 MSEK (-1 062). Den effektiva skattesatsen var 13,6 procent (11,1). Den effektiva skattesatsen var främst påverkad av omvärdering av uppskjutna skattefordringar/skulder med anledning av den beslutade sänkningen av skattesatserna i Sverige och Norge medan jämförelsesiffrorna främst påverkades av omvärdering av avsättning för källskatt till följd av avyttringarna av aktier i Turkcell och MegaFon.
Totalt nettoresultat uppgick till 3 090 MSEK (10 243) varav 9 489 MSEK (8 492) från kvarvarande verksamhet och -6 399 MSEK (1 751) från avvecklad verksamhet. Totalt resultat per aktie uppgick till 0,74 SEK (2,24).
Före detta segmentet region Eurasien är klassificerat som avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Uppgifter om region Eurasien presenteras därför i sammandrag. Under 2018 avyttrades Azercell, Geocell, Ucell och Kcell. Ytterligare information om avvecklad verksamhet återfinns i not K34 i koncernredovisningen.
Nettoomsättningen sjönk 40,7 procent till 6 687 MSEK (11 275) främst på grund av avyttringarna av Azercell, Geocell och Ucell under 2018 och även devalveringen i Uzbekistan i det tredje kvartalet 2017. Dessa poster påverkade också justerad EBITDA som föll 45,1 procent till 2 341 MSEK (4 262). Årets resultat sjönk till -6 399 MSEK (1 751) även påverkat av en realisationsförlust netto från försäljningarna av Azercell, Geocell, Kcell och Ucell. 2017 var positivt påverkat av förändringen av avsättning relaterad till uppgörelsen med myndigheterna avseende utredningarna i Uzbekistan. Se not K34 för ytterligare information.
| Avvecklad verksamhet MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning (extern) | 6 687 | 11 275 | -40,7 |
| Justerad EBITDA2 | 2 341 | 4 262 | -45,1 |
| Marginal (%)2 | 35,0 | 37,8 | |
| Nettoresultat | -6 399 | 1 751 | |
| CAPEX2 | 861 | 1 787 | -51,8 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser2 | 823 | 1 782 | -53,8 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
2) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.
Goodwill ökade till 71,5 GSEK (60,9), främst på grund av förvärven Get och TDC Norge, Inmics och AinaCom, med en effekt av totalt 8,4 GSEK, såväl som av valutakurseffekter. Övriga immateriella anläggningstillgångar uppgick till 21,5 GSEK (15,7), positivt påverkade av förvärvade verksamheter uppgående till 4,8 GSEK och CAPEX, men negativt påverkade av avskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar ökade till 78,2 GSEK (60,0), främst av förvärven Get och TDC Norge med en effekt uppgående till 16,3 GSEK samt CAPEX (investeringar). Ökningen motverkades delvis av avskrivningar.
Andelar i intressebolag och joint ventures, tillgångar för pensionsåtaganden och övriga anläggningstillgångar uppgick till 14,3 GSEK (17,7). Tillgångar för pensionsåtaganden minskade till 2,3 GSEK (4,1) på grund av omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner och gottgörelse från pensionsstiftelsen, delvis motverkat av gjorda betalningar. Övriga anläggningstillgångar minskade till 2,5 GSEK (4,1), huvudsakligen på grund av avyttringen av innehavet i Spotify.
Långfristiga räntebärande fordringar och Kortfristiga räntebärande fordringar minskade till 12,8 GSEK (18,7), respektive 4,5 GSEK (17,3), främst på grund av nettoeffekten från förvärv, avyttringar och förfall av värdepapper.
Likvida medel ökade till 18,8 GSEK (15,6). Operativt kassaflöde hade en positiv påverkan, liksom förändringar i lånefordringar och kortfristiga placeringar, samt avyttringarna av innehavet i Spotify, Azercell, Geocell, Kcell och Ucell. Dessa effekter motverkades delvis av förvärven av Get och TDC i Norge, Inmics och Ainacom. Likvida medel påverkades också negativt av investeringar i
immateriella och materiella anläggningstillgångar såväl som av återköp av aktier samt betald utdelning.
Tillgångar som innehas för försäljning och Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning sjönk till 4,8 GSEK (18,5) respektive 0,6 GSEK (8,6) till följd av avyttringarna av Azercell, Geocell, Kcell respektive Ucell. Se not K34 för ytterligare information.
Eget kapital minskade till 102,4 GSEK (106,5), negativt påverkat av utbetalda utdelningar och återköp av aktier, medan totalresultat påverkade eget kapital positivt.
Uppskjutna skatteskulder ökade till 11,4 GSEK (9,0) främst på grund av förvärvet av Get och TDC Norge med en effekt av 3,4 GSEK. Ökningen motverkades delvis av omvärdering av uppskjutna skatteskulder med anledning av den beslutade sänkningen av skattesatserna i Sverige och Norge.
Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga avsättningar sjönk till 6,7 GSEK (8,2) främst till följd av omklassificering av avsättningen för uppgörelsen med de amerikanska och nederländska myndigheterna till Kortfristig avsättning.
Kortfristiga lån steg till 9,6 GSEK (3,7) främst till följd av omklassificeringar från Långfristiga lån, ny kortfristig finansiering, delvis motverkat av återköp av och förfallna obligationer.
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, aktuella skatteskulder och kortfristiga avsättningar ökade till 28,8 GSEK (19,7) på grund av ökade leverantörsskulder inom ramen för leverantörsfinansiering, en omklassificering av avsättningen av uppgörelsen med de amerikanska och nederländska myndigheterna, förvärvet av Get och TDC Norge med en effekt av 1,8 GSEK samt ökade kortfristiga skulder hänförliga till mobillicenser.
Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernens balansrapporter i sammandrag MSEK |
31 dec 2018 |
31 dec 20171 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 93 018 | 76 652 | 16 366 | 21,4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 78 220 | 60 024 | 18 196 | 30,3 |
| Andelar i intressebolag och joint ventures, tillgångar för pensions åtaganden och övriga anläggningstillgångar |
14 346 | 17 650 | -3 304 | -18,7 |
| Uppskjutna skattefordringar | 2 670 | 3 003 | -333 | -11,1 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 12 768 | 18 674 | -5 907 | -31,6 |
| Summa anläggningstillgångar | 201 021 | 176 003 | 25 019 | 14,2 |
| Varulager | 1 854 | 1 521 | 333 | 21,9 |
| Kundfordringar, övriga fordringar och aktuella skattefordringar | 17 624 | 16 385 | 1 239 | 7,6 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 4 529 | 17 335 | -12 806 | -73,9 |
| Likvida medel | 18 765 | 15 616 | 3 148 | 20,2 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 4 799 | 18 508 | -13 709 | -74,1 |
| Summa omsättningstillgångar | 47 570 | 69 365 | -21 795 | -31,4 |
| Summa tillgångar | 248 592 | 245 367 | 3 224 | 1,3 |
| Summa eget kapital | 102 394 | 106 517 | -4 123 | -3,9 |
| Långfristiga lån | 86 990 | 87 813 | -823 | -0,9 |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 382 | 8 973 | 2 409 | 26,8 |
| Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga avsättningar | 6 715 | 8 210 | -1 496 | -18,2 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 169 | 1 950 | 218 | 11,2 |
| Summa långfristiga skulder | 107 254 | 106 946 | 308 | 0,3 |
| Kortfristiga lån | 9 552 | 3 674 | 5 878 | 160,0 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, aktuella skat | ||||
| teskulder och kortfristiga avsättningar | 28 832 | 19 673 | 9 158 | 46,6 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 560 | 8 556 | -7 997 | -93,5 |
| Summa kortfristiga skulder | 38 943 | 31 904 | 7 040 | 22,1 |
| Summa eget kapital och skulder | 248 592 | 245 367 | 3 225 | 1,3 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
I kvarvarande verksamhet steg investeringar i immateriella och materiella tillgångar (CAPEX) till 16 361 MSEK (15 307). CAPEX, exklusive licens- och frekvensavgifter, steg till 14 984 MSEK (14 849) då lägre investeringar i Sverige motverkades av valutakursförändringar och CAPEX i förvärvade verksamheter. I CAPEX ingick företrädesvis nätrelaterade investeringar, fiberinvesteringar och investeringar i Helsinki Data Center i Finland. Vidare förvärvades telekomlicenser och frekvenstillstånd i Sverige och Finland för att stötta utvecklingen av 5G-nät.
Telia Company bedömer att befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. I kvarvarande verksamhet uppgick Telia Companys överskottslikviditet (kortfristiga placeringar, kassa och bank samt vissa värdepapper med löptider överstigande 12 månader men som kan omvandlas till kassa inom 2 dagar) vid årsskiftet till totalt 26,5 GSEK. Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 16,8 GSEK vid årets slut (41,2).
Telia Companys kapitalstruktur skall fortsatt baseras på en solid kreditvärdering, A- till BBB+, på lång sikt. Den 23 oktober 2018 meddelade Standard & Poor's att de sänkt Telia Companys långfristiga kreditvärdering med ett steg från A- till BBB+ med stabila utsikter. Den kortfristiga kreditvärderingen bekräftades kvarstå på A-2 med stabila utsikter. Nedgraderingen motiverades med högre nettoskuld som ett resultat av det lånefinansierade förvärvet av GET och TDC Norge i kombination med återköpsprogrammet för aktier om 15 GSEK över en treårsperiod, som offentliggjordes tidigare under året. Moodys kreditvärdering av Telia Company förblev oförändrad under det fjärde kvartalet med Baa1 för den långfristiga kreditvärderingen samt P-2 för den kortfristiga kreditvärderingen, båda med stabila utsikter.
Telia Company har som utgångspunkt att lånefinansieringen skall ske genom moderbolaget Telia Company AB och främst under ett EMTN (Euro Medium Term Note) program om 12 GEUR. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K20 och K26 i koncernredovisningen. Under 2018 emitterades obligationer i NOK vid två tillfällen till ett sammantaget värde av 1 GSEK. Under maj återköptes 453 MSEK i två obligationer med förfall 2019 och under juni ytterligare 308 MSEK i återköp av obligationer med förfall 2019. Återköpen gjordes på marknadsmässiga villkor och var inte en del av ett publikt återköpserbjudande. I december togs ett kortfristigt lån på 400 MUSD upp som en kortsiktig bryggfinansiering relaterad till utträdet ur region Eurasien. Vid årets utgång var återstående löptid för Telia Companys samlade låneportfölj cirka 6,7 år (7,9).
Vid utgången av 2017 och 2018 hade Telia Company inga utestående företagscertifikat.
1) Exklusive justeringsposter.
2) HelaTelia Company-koncernen dvs både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
3) 2017 omräknad för jämförbarhet, se not K1.
4) 2014-2016 ej omräknade för IFRS 15.
4
Likviditet Förfallotid
LIKVIDITET OCH FÖRFALLOTID1
1) Likviditeten omfattar kassabalanser, depositioner, obligationsplaceringar och outnyttjade kreditfaciliteter.
Kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet Kassaflöde från löpande verksamhet ökade till 26,7 GSEK (23,2) drivet av förbättrat rörelsekapital (jämförelsesiffror
påverkade av betalningen av uppgörelsen hänförlig till utredningar i Uzbekistan), delvis motverkat av lägre erhållen utdelning från intressebolag.
Operationellt fritt kassaflöde, från kvarvarande verksamhet, ökade till 10,8 GSEK (9,7) främst på tack vare positiv utveckling i justerad EBITDA och rörelsekapital så väl som mottagen gottgörelse från pensionsfonden samt lägre betald CAPEX delvis motverkat av högre betald ränta och skatt.
Kassaflöde från investeringsverksamhet, från kvarvarande och avvecklad verksamhet, uppgick till -14,0 GSEK (-9,8). Betald CAPEX minskade till -14,8 GSEK (-16,0). Kassaflöde från avyttring av verksamheter och andra egetkapitalinstrument uppgick till 8,7 GSEK (23,1), främst hänförligt till avyttringarna av andelar i Spotify och Azercell, Geocell, Ucell och Kcell. 2017 var påverkat av det minskade innehavet i Turkcell samt avyttringarna av Mega-Fon och Sergel. Kassaflöde hänförligt till rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument uppgick till -25,3 GSEK (-4,4) och avsåg främst förvärven av Get och TDC Norge samt Inmics och AinaCom i Finland. 2017 avsåg främst förvärven av Phonero och Nebula. Kassaflöde netto från investeringar och förfallna obligationer uppgick till 2,7 GSEK (-2,3) och kassaflöde från nettoförändring av kortfristiga placeringar uppgick till 14,7 GSEK (-10,2). 2018 påverkades främst av förvärv och avyttringar under året medan jämförelseåret påverkades av investeringar av överskottslikviditet från avyttringarna under 2017.
Kassaflöde från finansieringsverksamhet under 2018, totalt -12,4 GSEK (-13,9), inkluderar utdelningar utbetalade till moderbolagets ägare om -9,9 GSEK (-8,7) och till innehav utan bestämmande inflytande om -0,2 GSEK (-0,9). Kassaflöde netto från ny upplåning och återbetald upplåning uppgick till 0,7 GSEK (utflöde -2,6) där 2017 främst var påverkat av emission av hybridkapital motverkat av förfall av skulder och återköp av utestående obligationer. Återköpsavtal, netto, uppgick till -0,7 GSEK (0,1) och netto av andra derivat uppgick till 1,7 GSEK (-1,9).
Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
Den 29 mars 2018 hölls den ordinarie bolagsstämman i Turkcell vid vilken det beslutades om att dela ut en utdelning om 1 900 miljoner turkiska lira. Betalningen av utdelningen gjordes i tre lika stora delbetalningar till aktieägarna. Den första den 18 juni, den andra den 17 september och den tredje den 17 december 2018.
Under samma ordinarie bolagsstämma nominerade Turkcell Holding tre personer som valdes in som nya styrelsemedlemmar, bland dessa Ingrid Stenmark, Senior Vice President och chef för CEO Office vid Telia Company. Turkcells styrelse bestod av sju oberoende ledamöter, varav fyra valda av den turkiska finansinspektionen (CMB) och tre nominerade av Turkcell Holding. Information om vissa tvister avseende aktier i Turkcell Holding återfinns i not K29 i koncernredovisningen.
För information om köpta och sålda intressebolag, se not K14.
| Kassaflöde MSEK |
Jan-dec 2018 |
Jan-dec 20171 |
Förändring (MSEK) |
Förändring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 26 696 | 23 204 | 3 492 | 15,0 |
| Betald CAPEX | -14 794 | -16 040 | 1 246 | -7,8 |
| Fritt kassaflöde | 11 902 | 7 164 | 4 738 | 66,1 |
| varav operationellt fritt kassaflöde, kvarvarande verksamhet | 10 816 | 9 687 | 1 130 | 11,7 |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet | 753 | 6 290 | -5 537 | -88,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -14 041 | -9 750 | -4 291 | 44,0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -12 446 | -13 905 | 1 459 | -10,5 |
| Likvida medel vid årets början | 20 984 | 22 907 | -1 923 | -8,4 |
| Periodens kassaflöde, netto | 209 | -451 | 660 | |
| varav kvarvarande verksamhet | -1 368 | 6 484 | -7 852 | |
| Kursdifferenser | 1 398 | -1 472 | 2 870 | |
| Likvida medel vid årets slut | 22 591 | 20 984 | 1 607 | 7,7 |
| varav kvarvarande verksamhet | 18 765 | 15 616 | 3 148 | 20,2 |
Den 28 mars 2018 kom Telia Company och övriga aktieägare i Turkcell Holding överens om ett förslag till årsstämman i Turkcell gällande utdelning om totalt 1 900 MTRY. Årsstämman hölls den 29 mars 2018 och förslaget godkändes då Turkcell Holding innehar 51 procent i Turkcell. Tre personer som nominerats av Turkcell Holding invaldes att ta plats in i den nya styrelsen, däribland Ingrid Stenmark, Senior Vice President och Chef för CEO Office på Telia Company.
Den 29 mars 2018 tillkännagav Telia Company att man avyttrat hela sitt innehav i Spotify i flera steg under en period för 272 MUSD, cirka 2,3 GSEK till institutionella investerare. Parterna avslutade därmed sitt framgångsrika partnerskap.
Den 9 april 2018 tillkännagav Telia Company att Hélène Barnekow VD för Telia Sverige hade sagt upp sig och lämnat bolaget.
Den 10 april 2018 höll Telia Company sin ordinarie årsstämma och tillkännagav att de ordinarie styrelseledamöterna Susanna Campbell, Marie Ehrling, Olli-Pekka Kallasvuo, Nina Linander, Anna Settman och Olaf Swantee omvalts. Jimmy Maymann och Martin Tivéus valdes in som nya ledamöter i styrelsen. Marie Ehrling valdes till styrelseordförande och Olli-Pekka Kallasvuo valdes till vice ordförande.
Den 20 april 2018 tillkännagav Telia Company att styrelsen hade beslutat att införa ett återköpsprogram av aktier. Ambitionen är att återköpa aktier för ett årligt belopp om 5 GSEK över en kommande treårsperiod, totalt 15 GSEK, vilket kräver årsstämmans godkännande för återköp under 2019 och 2020. Skälen är att återföra överskottskapital till aktieägarna och att fortsätta optimera bolagets kapitalstruktur.
Den 27 april 2018 tillkännagav Telia Company att styrelsen hade beslutat att utnyttja bemyndigandet att återköpa aktier vilket godkändes av årsstämman den 10 april 2018. Syftet är att täcka åtaganden enligt "Långsiktigt incitamentsprogram 2015/2018", se not K31.
Den 28 maj 2018 tillkännagav Telia Company att man hade gjort förändringar i koncernledningen. Anders Olsson, Senior Vice President, operativ chef och chef för Global Services & Operations (GSO) på Telia Company hade utsetts till Executive Vice President och vd för Telia Sverige. Magnus Zetterberg kommer att ersätta Anders
Olsson som operativ chef och chef för GSO. Henriette Wendt, Senior Vice President och chef för Telia Companys verksamheter i Litauen, Estland och Danmark, lämnade sin position och ersattes av Emil Nilsson, Senior Vice President och chef för region Eurasien.
Den 4 juli 2018 tillkännagav Telia Company att Dan Strömberg nuvarande vd för Telia i Estland, hade utnämnts till vd för Telia i Litauen där han skall ersätta Kestutis Sliuzas som lämnar företaget. Robert Pajos utnämndes till tillförordnad vd för Telia i Estland.
Den 12 juli 2018 tillkännagav Telia Company att Johan Dennelind, vd och koncernchef för Telia Company, och den lettiska premiärministern Mˉaris Kucˇinskis, hade tecknat en avsiktsförklaring om att förbättra ägarsamarbetet i LMT och Lattelecom.
Den 20 juli 2018 tillkännagav Telia Company att man tecknat ett avtal om att förvärva Bonnier Broadcasting, med varumärkena TV4, C More och finländska MTV, av Bonnier AB för 9,2 GSEK, på kassa- och skuldfri bas, motsvarande en EV/EBIT-multipel om 15,4x baserat på resultatet under den senaste tolvmånadersperioden per den 31 mars 2018, eller 7,7x inklusive förväntade synergier och integrationskostnader. Transaktionen är föremål för myndighetsgodkännande och förväntas slutföras under andra halvåret 2019.
Den 1 oktober 2018 tillkännagav Telia Company att Telia Finland hade investerat i 5G-licenser och hade säkrat frekvenser i 130 MHz-bandet. De tillstånd som ges i 3,5 GHz bandet gäller i 15 år med start den 1 januari 2019 och priset för frekvensblocken är 30,3 MEUR inklusive de administrativa avgifterna för auktionen. Betalningen till Ficora kommer att göras i fem delar under fem år.
Den 10 december 2018 tillkännagav Telia Company att man hade investerat i frekvenser i 700 MHz-bandet i Sverige för cirka 1,4 GSEK inklusive 0,3 GSEK för täckningskrav.
Den 12 december 2018 tillkännagav Telia Company att man ingick en överenskommelse om att förvärva Turkcells innehav i Fintur i en separat transaktion och blir därmed ensam ägare av Fintur, vilket underlättar för Telia Company att återföra likvida medel från Fintur.
För information om förvärv och avyttringar av dotterbolag och intressebolag, se avsnittet Förvärv och avyttringar.
En sammanfattning av Telia Companys förvärv och avyttringar av dotter- och intressebolag under 2018 återfinns i tabellen nedan. För ytterligare information om förvärv och avyttringar se noterna K4, K14, K33 och K34.
| Slutförandedatum | Land | Kommentar |
|---|---|---|
| 2 januari 2018 | Sverige | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i det svenska företaget Axelerate Solutions AB. |
| 31 januari 2018 | Finland | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i Inmics Oy. |
| 5 mars 2018 | Azerbajdzjan | • Fintur Holdings B.V. (Fintur), gemensamt ägt av Telia Company (58,55 procent) och Turkcell (41,45 procent) avyttrade sitt innehav om 51,3 procent i Azertel Telekommünikasyon Yatirim Dis Ticaret A.S. (Azertel). |
| 9 mars 2018 | Finland | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i Cloud Solutions CS Oy. |
| 20 mars 2018 | Georgien | • Fintur Holdings B.V. (Fintur), gemensamt ägt av Telia Company (58,55 procent) och Turkcell (41,45 procent), turkiska dotterbolag Gürtel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Gürtel) avyttrade sitt 100 procent ägande i Geocell LLC. |
| 2 maj 2018 | Sverige | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i Atrox Development AB. |
| 1 juni 2018 | Finland | • Telia Company förvärvade majoriteten av aktierna i det finska bolaget Assembly Organizing Oy. |
| 10 juli 2018 | Sverige | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i Romelebygdens Kabel-TV AB. |
| 15 oktober 2018 | Norge | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i Get och TDC Norge. |
| 5 november 2018 | Kazakstan | • Telia Company avslutade överföringen av sitt ägande i intressebolaget TOO Rodnik i Kazakstan som Telia Company konsoliderade till 50 procent. |
| 3 december 2018 | Finland | • Telia Company förvärvade samtliga aktier i AinaCom Oy. |
| 5 december 2018 | Uzbekistan | • Telia Company avyttrade sitt innehav i Ucell i Uzbekistan. |
| 21 december 2018 | Kazakstan | • Telia Company, tillsammans med Fintur Holdings B.V. (Fintur) gemensamt ägt av Telia Company och Turkcell, avyttrade sitt 75-procentiga innehav i Kcell i Kazakstan. |
Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive licenser och frekvenser och utdelningar från intressebolag, förväntas öka till mellan 12,0 och 12,5 GSEK från 2018 års nivå (10,8 GSEK).
Från 2019 kommer vi att ändra vår definition för operationellt fritt kassaflöde och inkludera betalningar av leasingskulder, vilket medför att den nya redovisningsstandarden för leasing, IFRS 16, inte kommer att få någon väsentlig påverkan på detta kassaflödesmått.
Telia Company avser att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet, exklusive licenser och frekvenser. Utdelningen skall delas upp i två lika delar och utbetalas vid två tillfällen.
Bolagets kapitalstruktur skall fortsatt baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+).
Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Helsinki. Aktiens betalkurs i Stockholm 2018 steg 14,9 procent och stängde vid årsskiftet 2018 på 41,98 SEK (36,55). OMX Stockholm 30 Index sjönk under samma period 10,8 procent och STOXX 600 Telecommunications Index sjönk 13,4 procent.
Vid årsskiftet 2018 uppgick Telia Companys börsvärde till 181,8 GSEK. Aktien handlades även på andra plattformar utanför Nasdaq Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på Chi-X och BATS.
Ägandet utanför Sverige och Finland ökade något från 29 procent till 30 procent. Antalet aktieägare vid årsskiftet var 483 356, varav en aktieägare ägde mer än 10 procent av aktierna: den svenska staten med 37,3 procent. Ingen annan aktieägare ägde mer än 5 procent av aktierna och rösterna.
Den 31 december 2018 uppgick Telia Companys emitterade aktiekapital till 13 856 271 299,20 SEK fördelat på 4 330 084 781 aktier med ett kvotvärde om 3,20 SEK per aktie. Ytterligare information återfinns i avsnitten "Aktiekapital" och "Egna aktier" i not K19 i koncernredovisningen. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger, förutom egna aktier, samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst. Den 31 december 2018 innehade Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 668 249 aktier i bolaget, representerande totalt 0,03 procent av utestående aktier.
Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller Telia Companys bolagsordning som skulle begränsa möjligheterna att överföra aktier i Telia Company. Telia Company känner
inte till några avtal rörande Telia Companys aktier mellan större aktieägare i bolaget.
Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående Telia Company-aktier före årsstämman 2019. För att fortsatt förse styrelsen med ett verktyg för att anpassa och förbättra Telia Companys kapitalstruktur föreslår styrelsen att årsstämman den 10 april 2019 beslutar om bemyndigande om återköp av egna aktier. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2020. Maximalt antal egna aktier som innehas av bolaget får inte överstiga 10 procent av det totala antalet aktier.
Vid en omfattande ägarförändring i Telia Company ("change of control") skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av Telia Companys finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpbara omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i Telia Companys kreditvärdering.
För 2018 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,36 SEK (2,30) per aktie, totalt 10,0 GSEK (9,9) eller 85 procent av fritt kassaflöde hänförligt till kvarvarande verksamhet, exklusive licenser. Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två lika delar om 1,18 SEK vardera, en i april 2019 och en i oktober 2019. Den föreslagna utdelningen baseras på samtliga aktier per den 31 december 2018 som uppgick till 4 330 084 781, med avdrag för de 99 277 963 aktier som bolaget hade i eget innehav och som inte medför rätt till utdelning. Då bolaget fortsätter att återköpa egna aktier kommer antalet
| Totalt antal | Procent av totalt antal |
Procent av ute stående |
|
|---|---|---|---|
| Aktieägare | aktier | aktier | aktier |
| Svenska staten | 1 614 513 748 | 37,3 | 38,2 |
| BlackRock | 135 225 311 | 3,1 | 3,2 |
| Telia Company1 | 99 277 963 | 2,3 | – |
| Swedbank Robur Fonder |
92 109 476 | 2,1 | 2,2 |
| AMF Försäkring & Fonder |
81 513 356 | 1,9 | 1,9 |
| Vanguard | 74 956 957 | 1,7 | 1,8 |
| SEB Fonder | 51 990 587 | 1,2 | 1,2 |
| XACT Fonder | 49 786 522 | 1,1 | 1,2 |
| Mondrian Investment | 41 112 340 | 0,9 | 1,0 |
| Skandia Livförsäkring | 36 795 254 | 0,8 | 0,9 |
| Övriga aktieägare | 2 052 803 267 | 47,4 | 48,5 |
| Totalt antal aktier | 4 330 084 781 | 100,0 | 100,0 |
1) Per den 31 december 2018 ägde Telia Company 99 277 963 egna aktier (varav 2 030 000 aktier inte var registrerade per 31 dec 2018), samtliga köpta under 2018, vilka motsvarar 2,3 procent av aktiekapitalet. Det totala erlagda priset för de återköpta aktierna under tolvmånadersperioden uppgick till 4 126 MSEK och transaktionskostnader uppgick till 2 MSEK. För ytterligare information se avsnitt Väsentliga händelser under 2018.
aktier i eget innehav att vara något högre, och det totala beloppet för utdelningen att vara något lägre, vid årsstämman. Se även Förslag till vinstdisposition.
AKTIEINNEHAV PER LAND DEN 31 DECEMBER 2018 (% AV TOTALT ANTAL AKTIER)
Kvartalsvis uppdaterad information om aktieägare finns tillgänglig på www.teliacompany.com/ägarstruktur
(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
| Aktiedata | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Betalkurs vid årets slut (SEK) | 41,98 | 36,55 |
| Högsta betalkurs under året (SEK) | 43,95 | 40,07 |
| Lägsta betalkurs under året (SEK) | 36,66 | 34,70 |
| Totalt antal aktier vid årets slut (miljoner) | 4 330,1 | 4 330,1 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 483 356 | 496 434 |
| Vinst per aktie, totalt (SEK) | 0,74 | 2,24 |
| Vinst per aktie, | ||
| kvarvarande verksamhet (SEK) | 2,17 | 1,92 |
| Utdelning per aktie (SEK)1 | 2,36 | 2,30 |
| Utdelningsandel (%)2 | 85 | 81 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 23,01 | 23,38 |
1) För 2018 enligt styrelsens förslag.
2) Baserat på fritt kassaflöde exklusive licenser.
Källor: Euroclear Sweden och Modular Finance.
Utdelning per aktie (SEK)
1) För 2018 enligt styrelsens förslag.
2) Utdelningen för 2016 sänktes för att avspegla avkastningen från kvarvarande verksamhet.
Att ha ett omtyckt varumärke som man känner tilltro till är grundläggande för verksamhetens tillväxt och för att lyckas uppfylla vårt syfte "Bringing the world closer". Vår ambition är att ha de mest lojala och nöjda kunderna på våra marknader. För att säkerställa kundvärde idag och imorgon är vårt arbete med kundinsikt och trender avgörande.
Teknik, samhälle och företag är under förändring. Läs mer om vikten av kundinsikt i vår strategi i Vårt företag avsnitten Trender och Strategi.
Kundernas förväntan och beteende förändras snabbt och påverkar vad, hur och varför de konsumerar. Kunderna tar uppkoppling för given och anser att det är en nödvändighet i deras dagliga liv. Man förväntar sig felfria nät och det är avgörande att uppfylla det. Lösningar som möjliggör och optimerar vardagen, personliga erfarenheter, innovation och enkelhet är de viktigaste erfarenheterna som har utvecklats och som uppfattningen om vårt varumärke och kundnöjdhet vilar på. Genom att kombinera makro- och kundtrender ser vi beteenden som vi måste uppfylla för att säkerställa kundvärde i framtiden. Tre exempel är:
För att säkerställa att vi skapar kundvärde, fokuserar vi på att överbrygga förväntansgap genom att införliva kundinsikter. Ett ramverk med index som följer kundvärde medför att vi kan möta kundbehoven över tid och över produkter och länder. Detta gör det möjligt för oss att agera på feedback från kunder och därmed säkerställa kunddrivna investeringar för att skapa värde och tillväxt.
Verktyget för att mäta hur vårt varumärke uppfattas ger oss möjlighet att övervaka vår marknadsposition och utvecklingen av varumärket men även hur vi förhåller oss till varumärkesstrategin. Resultatet under året visade att vi utvecklas i rätt riktning mot att skapa ett omtyckt Teliavarumärke som man känner tilltro till.
Vi använder Net Promoter Score (NPS) för att mäta och kvantifiera kundlojalitet och övervaka den aktuella kundupplevelsen. NPS-resultaten för 2018 visade en positiv trend på alla marknader. För att ytterligare öka fokus på insiktsdriven förändring förbättrade vi hur vi mäter kundupplevelsen på strategisk nivå. Vi validerade och designade om innehållet för att täcka de viktigaste delarna av upplevelsen från början till slut, för att bättre matcha kundernas förändrade behov.
Genom att identifiera likheter och skillnader mellan marknader och affärsenheter kan vi urskilja där det finns störst potential att driva fram synergier. Vi kommer fortsätta att investera i och utveckla denna del för att förstärka kundfokus.
På Telia Company anser vi att alla medarbetare har en del i att driva innovation, oavsett vilken roll man har. Vi ser att innovation sträcker sig över affärer och verksamheter, från nya produkter eller tjänster till processförbättringar eller att förbättra vårt arbetssätt.
Division X är den primära enheten för innovation med uppgift att vara spjutspetsen och öka antalet aktiviteter inom nya affärsområden såsom uppkopplade saker (IoT) och datainsikter. Purple+ är en del av Division X och driver innovation tillsammans med och inom hela koncernen. Tillsammans verkar de som katalysatorer för att stödja och möjliggöra innovation tillsammans med och inom hela koncernen, som utforskare och utveckla idéer till ny verksamhet såväl som inkubatorer när det finns behov av att skapa helt nya team eller affärsenheter.
Sättet som Division X och Purple+ bedriver sin verksamhet på kan delas in i tre kategorier: Utforskning, nya affärsmöjligheter och kommersialisering. Alla innovationssatsningar prioriteras i nära samarbete med den verksamma enheten för att beskriva vilka innovationsmöjligheter som man skall inrikta sig på för maximal effekt. Strategin är enkel: börja med kundernas uttalade eller outtalade ouppfyllda behov och börja därifrån.
Att utforska handlar om att identifiera, utforska och utveckla innovation inom produkter och tjänster, ekosystem och affärsmodeller som kommer att skapa nya affärer. För initiativ med starka affärsantaganden utvecklar vi produkter med endast grundläggande egenskaper för att tillfredsställa de första kunderna och för att kunna verifiera våra antaganden. Exempel på nuvarande initiativ i utforskningsfasen är relaterade till upplevelser i storstadslivet och hemmet, förtroende och kundintegritet samt datainsikter.
Dessa affärsmöjligheter är mer mogna där utvecklingen har lämnats över till befintliga eller nyligen etablerade affärsenheter eller team. Exempel på nuvarande initiativ avseende nya affärsmöjligheter är Telia Zone och digitala hälsolösningar.
I kommersialiseringsfasen är satsningarna redo för eller har redan en bred marknad och kundintag. Dessa omfattar olika tjänster för uppkopplade saker.
Den 31 december 2018 hade Telia Company 333 "patentfamiljer" och 1 703 patent och patentansökningar utan några markanta förändringar jämfört med föregående år.
I kvarvarande verksamhet uppgick Telia Companys FoUkostnader under 2018 till 164 MSEK (286).
Vi är i mitt i förändringsresan för att bli ett företag drivet av vårt syfte och vara värdeorienterat. Grunden för att lyckas i denna förändring är gemensamma värderingar, processer, system och en landsöverskridande supportorganisation. Under det gångna året kunde vi se tydliga bevis på att vi är på rätt väg på vår kulturresa:
"Home to your next big opportunity" är vårt löfte till befintliga och potentiella medarbetare. Vi vet att våra medarbetare vill ha ansvar för att följa sin egen väg mot sin nästa stora möjlighet; att vara en del av en arbetsplats där de känner en stark känsla av tillhörighet, och tillgång till duktiga kollegor, verktyg och teknik som skapar möjligheter att påverka i de samhällen där vi är verksamma.
Som ett stöd för att skapa engagemang bland de anställda har vi Younite, en plattform för volontärarbete. Läs mer i not H19 i Hållbarhetsnoterna.
YouFirst är vårt koncerngemensamma arbetssätt att hantera medarbetarprestation och utveckling. Det är en huvudkomponent i att säkerställa att "Vad" och "Hur" värderas lika och belönas, att förväntningar och prioriteringar är kopplade till strategin, att upprätta utmanande mål och skapa personligt resultatansvar. YouFirst är integrerat i det dagliga arbetet genom regelbundna samtal mellan ledare och medarbetare inklusive stöttning och återkoppling.
Under 2018 omfattade YouFirst alla heltidsanställda medarbetare på hemmamarknaderna och Telia Carrier.
För att vara framgångsrika fokuserar vi på att attrahera och behålla den rätta arbetskraften idag och i framtiden. Under 2018 intensifierade vi arbetet med att skapa en hållbar och framtidssäkrad arbetskraft. Vi genomförde strategisk arbetskrafts-planering på alla hemmamarknader, baserad på analyser av kompetenstrender, och nödvändiga åtgärder för att säkerställa att vi har de kompetenser och förmågor som vi behöver. Arbetet ledde till åtgärder inom employer branding och rekrytering gentemot vissa målgrupper med kritisk nyckelkompetens, såsom avancerad analys och AI/ robotics.
Vi stärkte även mångfaldsarbetet för att bredda kompetensbasen. Läs mer i not H15 i Hållbarhetsnoterna.
Genom att stötta våra medarbetare att utvecklas inom självledarskap, möjliggör vi kulturförändringen ytterligare. Vi satsade under året på att ytterligare utveckla vår plattform för lärande och utveckling med program för att stärka kunskapen om ledarskap och självledarskap såväl som att utveckla högpresterande team. Sedan lanseringen 2017 har fler än 7 000 medarbetare deltagit i våra workshops om "syfte och värderingar". Ledare erbjuds mer djupgående specifik utbildning.
Anställda vid slutet av året Medelantal anställda
Under 2018 ökade det totala antalet anställda i kvarvarande verksamhet till 20 439 vid utgången av året, från 20 276 vid utgången av 2017. Antalet anställda i avvecklad verksamhet minskade till 397 från 4 745 vid utgången av 2017.
Det totala genomsnittliga antalet heltidsanställda under 2018 uppgick till 23 814 (24 468), varav i kvarvarande verksamhet 20 137 (19 632). Verksamhet bedrevs under 2018 i totalt 27 länder (28), varav kvarvarande verksamhet i 21 länder (21).
Koncernledningen bestod vid årets slut av 18 procent (34) kvinnor. Den utökade ledningsgruppen, som omfattar koncernledningens medlemmar samt andra ledande befattningshavare (cirka 130 medlemmar), bestod av 34 procent (35) kvinnor.
För mer information om medarbetare och Telia Company som arbetsgivare samt mångfaldsarbetet, se not K31 i koncernredovisningen och i noterna H12 och H15 i Hållbarhetsnoterna.
Telia Company anser att förtroende från kunder och intressenter är mycket viktigt. Informationssäkerhet (IS) är grunden för förtroende och för att säkerställa att vi upprätthåller kundintegritet. Läs mer om vårt arbete med kundintegritet i Hållbarhet, avsnittet "Kundintegritet".
Kraven på IS återfinns i koncernpolicyn – Säkerhet. Kraven avser att kontrollera, möjliggöra och införa väl balanserade mått på informationssäkerhet inom hela organisationen.
Telia Company har tagit fram och infört ett säkerhetssystem för informationshantering (ISMS) vilket är certifierat enligt ISO 27001. Det omfattar processerna för koncernens styrning av informationssäkerhet och verksamhetshantering av informationssäkerhetsrisker och dess stödsystem, specificerar kraven på IS och relaterad riskhantering inom samtliga koncernfunktioner och lokala organisationer.
Styrning av IS är koordinerad av koncernens säkerhetsfunktion. Utbildning i medvetenhet om IS är obligatorisk för alla medarbetare att delta på årligen. Utbildningsprogrammet består av en e-learningkurs såväl som föreläsningar för att underlätta för nyckelfunktioner och tredje part. Allt arbete relaterat till IS utförs i enlighet med Telia Companys verksamhetsmodell och är helt i linje med bolagets rapporteringsstruktur. Interna och externa revisioner genomförs periodvis för att säkerställa att vi har en ordentlig säkerhetsorganisation och åtgärder på plats för att kontinuerligt arbeta med förbättringar.
För att säkerställa komplett täckning av cybersäkerhet övervakar ett Global Security Operations Centre (GSOC), och agerar konstant vid incidenter av cybersäkerhet med täckning över hela koncernen. GSOC är medlem Forum of Incident Response and Security Teams (FIRST) och är en Trusted Introducer (TF-CSIRT).
Styrelsen föreslår att årsstämman den 10 april 2019 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen.
Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, industri och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga förmåner.
Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning och ansvar använder bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen.
Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in i pensionspremie. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år.
Bolaget tillhandahåller övriga förmåner i enlighet med marknadspraxis. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälso- och sjukvårdsförmån, etc. Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget.
Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex (6) månader (tolv månader (12) för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida, och upp till tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från bolagets sida kan individen vara berättigad till avgångsvederlag. Ersättning under uppsägningstid och avgångsvederlag kan maximalt motsvara 24 månadslöner.
Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning.
Ersättning under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.
Styrelsen har rätt att besluta att frångå riktlinjerna, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta. Ersättningsriktlinjerna för 2018 återges i not K31 i koncernredovisningen.
Vid årsstämman som hölls den 10 april 2018 beslutades att införa ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar cirka 200 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt incitamentsprogram skall förstärka företagets möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla nyckelpersoner, skapa ett långsiktigt förtroende för och engagemang i koncernens långsiktiga utveckling, skapa överensstämmelse mellan nyckelpersonernas och aktieägarnas intressen, öka andelen av ersättningen som är kopplad till bolagets prestationer och uppmuntra till aktieägande bland nyckelpersonerna. Programmet belönar prestationer över en tidsperiod om tre år, är maximerat till ett värde av 60 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (leverans ska ske i Telia Company-aktier. Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd och inte under uppsägning.
Finansiella mål består av rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures (earnings before interest, taxes, depreciation and amortisation, EBITDA) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Slutlig tilldelning av Telia Company-aktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på total avkastning för Telia Company-aktieägare jämfört med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag.
Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas är baserat på 30 procent av deltagarens grundlön och relaterat till aktiekursen. Ackumulerad EBITDA representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön):
Programmet kan förnyas årligen. 2010–2017 infördes likvärdiga program. Införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram förutsätter godkännande av bolagets årsstämma. För ytterligare information om Telia Companys långsiktiga incitamentsprogram, se not K31 i koncernredovisningen.
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. För ytterligare information om rättsliga och administrativa tvister se not K29.
Moderbolaget Telia Company AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer.
Nettoomsättningen var 417 MSEK (413) varav 413 MSEK (406) fakturerades till dotterbolag. Resultat före skatt ökade till 23 220 MSEK (14 689) huvudsakligen påverkad av ökade utdelningar från dotterbolagen. Årets resultat uppgick till 22 657 MSEK (14 153). Finansiella investeringar ökade till 20 128 MSEK (4 110) och var huvudsakligen påverkade av förvärvet av Get AS och Inmics Oy.
Likvida medel uppgick till 12 222 MSEK (14 418) vid årets slut. Eget kapital uppgick till 95 189 MSEK (86 400), varav fritt eget kapital 79 477 MSEK (70 687). Soliditeten var 40,5 procent (36,9). Genomsnittligt antal anställda var 329 (262).
Den 12 februari 2019 emitterade Telia Company en 15-årig obligation om 500 MEUR, med förfall i februari 2034, inom ramen för befintligt 12-miljarder euro EMTN-program (Euro Medium Term Note). Räntekostnaden blev 2,153 procent per år motsvarande Mid-swaps +113 räntepunkter.
Den 15 februari 2019 meddelade Stockholms tingsrätt sin dom i rättegången om mutbrott i Uzbekistan. De tidigare Telia-anställda frikändes på samtliga åtalspunkter och förverkandeyrkandet mot Telia Company ogillades. Telia Companys del i detta mål har handlat om till vilket land företagets förverkade vinster från verksamheten i Uzbekistan ska betalas till – Nederländerna, Sverige eller USA. Domen innebär att 208,5 MUSD kommer att betalas till Nederländerna eller USA. Beloppet innebär inte någon ytterligare effekt på nettoresultatet för Telia Company utan är en del av de 965 MUSD i böter och förverkande av vinster som Telia Company gick med på att betala till berörda myndigheter i den globala uppgörelsen 2017 gällande historiska transaktioner i Uzbekistan. Åklagaren har överklagat domen. För mer information se not K34.
Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två lika delar, en i april 2019 och en i oktober 2019.
Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Moderbolagets bundna egna kapital och koncernens totala egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare efter utdelning i enlighet med förslaget kommer att vara tillräckligt i förhållande till omfattningen av moderbolagets och koncernens verksamhet.
Den föreslagna utdelningen äventyrar inte moderbolagets och koncernens förmåga att genomföra de investeringar som anses nödvändiga. Förslaget är förenligt med fastställd kassaflödesprognos under vilken moderbolaget och koncernen förväntas kunna hantera oväntade händelser och tillfälliga avvikelser i kassaflöden i rimlig omfattning.
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman.
| SEK | |
|---|---|
| Fritt eget kapital exklusive årets resultat | 56 820 604 123 |
| Årets resultat | 22 657 116 171 |
| Summa | 79 477 720 294 |
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om 2,36 SEK per aktie till ägarna1 |
9 984 704 090 |
| I ny räkning överförs | 69 493 016 204 |
| Summa | 79 477 720 294 |
1) Baserat på utestående aktier per 31 december 2018.
Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på: www.teliacompany.com (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
Telia fortsatte att arbeta i enlighet med strategin att sätta kunden i fokus och mottog för det fjärde året i rad utmärkelsen för bästa digital-tvtjänst enligt Svenskt Kvalitetsindex. Telia hade även de nöjdaste företagskunderna såväl som konsumenter via varumärket Halebop. Dessutom, som en del av strategin att ha det bästa nätet och att i framtiden även vara i framkant när det gäller landstäckande 5G, förvärvade Telia 2×10 MHz i 700 MHz-bandet. Utbyggnadstakten för fiber fortsatte att sjunka under 2018 och som en konsekvens föll installationsintäkter för fiber med 14 procent till 622 MSEK.
I konsumentsegmentet utvecklades mobilintäkterna positivt och växte 3,7 procent både från basen med avtalsabonnemang och från tillväxt i genomsnittlig intäkt per användare. Tillväxten var dock inte tillräcklig för att kompensera för en fortsatt press på fast telefoni och installationsintäkter från fiber. I företagssegmentet var det alltjämt utmanande på grund av fortsatt prispress främst inom segmentet stora företag. Totalt sjönk intäkterna i företagssegmentet med 2,8 procent jämfört med föregående år.
Nettoomsättningen sjönk 0,4 procent till 36 677 MSEK (36 825) och påverkan från förvärv och avyttringar var positiv om 0,1 procent. Nettoomsättningen, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 0,5 procent då tillväxten i hårdvaruförsäljningen inte var tillräcklig för att kompensera för lägre tjänsteintäkter. Tjänsteintäkter, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 1,7 procent då en tillväxt i mobila tjänsteintäkter om 1,3 procent inte var tillräcklig för att kompensera för främst ett fall om 3,8 procent i fasta tjänsteintäkter, drivet huvudsakligen av lägre intäkter från fast telefoni, företagslösningar och fiberinstallationer.
Justerad EBITDA sjönk 3,4 procent till 13 161 MSEK (13 627) och justerad EBITDA, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 3,5 procent. Det främsta skälet till nedgången var en tämligen oförändrad kostnadsbas tillsammans med fortsatt press på intäkter från traditionella tjänster och fiberinstallation. Justerad EBITDA-marginal sjönk till 35,9 procent (37,0).
CAPEX, exklusive licens- och spektrumkostnader, sjönk till 5 510 MSEK (6 264) främst drivet av lägre fiber- och mobil accessnätsrelaterad CAPEX. Investeringarna var främst hänförliga till fiberutbyggnad, kapacitet i mobilnät, och generella effektivitetsförbättringar.
Antalet tv-abonnemang ökade med 68 000 drivet relativt jämnt av ip-tv kunder och OTT-tv kunder under året. Mobilabonnemang sjönk med 23 000 då ett tillägg om 75 000 avtalsabonnemang netto mer än motverkades av förlorade förbetalda abonnemang. Abonnemang för fast bredband ökade med 1 000 tack vare förvärven av några mindre stadsnät.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 36 677 | 36 825 | -0,4 |
| Förändring (%) lokal organisk | -0,5 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 30 833 | 31 317 | -1,5 |
| förändring (%) lokal organisk | -1,7 | ||
| Justerad EBITDA2 | 13 162 | 13 627 | -3,4 |
| Marginal (%)2 | 35,9 | 37,0 | |
| förändring (%) lokal organisk | -3,5 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 7 765 | 8 576 | -9,5 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser | 5 510 | 6 264 | -12,0 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 6 095 | 6 118 | -0,4 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 1 020 | 944 | 8,0 |
| Fast telefoni | 1 102 | 1 381 | -20,2 |
| Bredband | 1 287 | 1 286 | 0,1 |
| Tv | 865 | 797 | 8,6 |
| Anställda | 6 100 | 6 619 | -7,8 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Telia fortsatte att markant förstärka det konvergerade företagserbjudandet genom förvärven av ICT-företagen Cloud Solutions, Inmics och Ainacom. Telia Helsinki Data Center invigdes också vilket adderade ytterligare en dimension i erbjudandet till de finska företagskunderna. Inom konsumentsegmentet började Telia att framgångsrikt sända den finska ishockeyligan "Liiga" och i samband med det lanserades flera erbjudanden vilket hjälpte till att öka antalet tv-abonnemang med 45 000 under året.
Nettoomsättningen i rapporterad valuta ökade 12,9 procent till 15 512 MSEK (13 742) drivet av förvärv och en gynnsam valutakursutveckling. Nettoomsättningen i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 0,1 procent då en liten tillväxt i hårdvaruförsäljningen motverkades av något lägre tjänsteintäkter. Tjänsteintäkter sjönk med 0,2 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, då en tillväxt om 1,4 procent i mobila tjänsteintäkter främst motverkades av lägre bredbandsintäkter i konsumentsegmentet.
Justerad EBITDA i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, ökade 3,0 procent till följd av god kostnadskontroll, företrädesvis hänförliga till resurskostnader. Justerad EBITDA-marginal var oförändrad på 30,7 procent (30,7).
CAPEX, exklusive licens- och frekvenskostnader, steg till 3 305 MSEK (3 066) och omfattade mest investeringar i mobilnäten och 1,2 GSEK hänförligt till Telia Helsinki Data Center. Under 2017 omfattade CAPEX 1,1 GSEK hänförliga till förvärvet av tv-rättigheterna till den finska ishockeyligan "Liiga".
Under året ökade antal tv-abonnemang med 45 000 medan antalet mobilabonnemang var oförändrat och antalet abonnemang för fast bredband sjönk med 7 000.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 15 512 | 13 742 | 12,9 |
| Förändring (%) lokal organisk | -0,1 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 12 914 | 11 748 | 9,9 |
| förändring (%) lokal organisk | -0,2 | ||
| Justerad EBITDA2 | 4 757 | 4 218 | 12,8 |
| Marginal (%)2 | 30,7 | 30,7 | |
| förändring (%) lokal organisk | 3,0 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 2 108 | 2 073 | 1,7 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser2 | 3 305 | 3 066 | 7,8 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 3 278 | 3 278 | 0,0 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 268 | 243 | 10,7 |
| Fast telefoni | 38 | 50 | -24,0 |
| Bredband | 457 | 464 | -1,5 |
| Tv | 553 | 508 | 8,8 |
| Anställda | 3 238 | 3 107 | 4,2 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Telia förvärvade Get och TDC Norge vilka konsoliderades från mitten av oktober och de blev därmed en konvergerad operatör samt stärkte Telias närvaro markant, främst i konsumentsegmentet. Påverkan på nettoomsättning och EBITDA från förvärvet uppgick till 884 MSEK respektive 405 MSEK.
Nettoomsättning i rapporterad valuta steg 18 procent till 11 898 MSEK (10 087) drivet av förvärvet av Get och TDC Norge 2018 och Phonero 2017, ökad hårdvaruförsäljning och en gynnsam valutakursutveckling. Nettoomsättning i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, steg med 3,6 procent tack vare högre hårdvaruförsäljning. Tjänsteintäkter sjönk 0,8 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, då tillväxten främst i grossist- och roamingintäkter inte var tillräcklig att kompensera för pressen på mobila abonnemangsintäkter, till följd av förlorade abonnemang. Totalt sjönk antalet mobilabonnemang med 22 000 inklusive ett tillägg netto om 30 000 abonnemang tack vare en förvärvad kundbas från NextGenTel och 54 000 abonnemang från förvärvet av Get och TDC Norge.
Justerad EBITDA i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, ökade med 8,5 procent, delvis tack vare god kostnadskontroll med främst från förvärvet av Phonero 2017 som resulterade i markanta kostnadssynergier 2018 genom att överföra trafik till Telias nät. Justerad EBITDAmarginal steg till 37,8 procent (35,0).
CAPEX, exklusive licens- och frekvenskostnader, steg till 1 484 MSEK (1 041) främst på grund av förvärven av Get och TDC Norge såväl som en högre nivå av investeringar för kapacitet och täckning i mobilnäten såväl som i processförbättringar för att öka effektiviteten.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 898 | 10 087 | 18,0 |
| Förändring (%) lokal organisk | 3,6 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 9 715 | 8 415 | 15,4 |
| förändring (%) lokal organisk | -0,8 | ||
| Justerad EBITDA2 | 4 492 | 3 531 | 27,2 |
| Marginal (%)2 | 37,8 | 35,0 | |
| förändring (%) lokal organisk | 8,5 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 2 343 | 2 003 | 17,0 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser2 | 1 484 | 1 041 | 42,6 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 2 324 | 2 345 | -0,9 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 71 | 65 | 9,2 |
| Fast telefoni | 59 | 11 | |
| Bredband | 417 | – | |
| Tv | 504 | – | |
| Anställda | 2 033 | 1 201 | 69,3 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Nettoomsättning i rapporterad valuta steg 3,7 procent till 6 167 MSEK (5 945) främst drivet av ökad hårdvaruförsäljning och en gynnsam valutakursutveckling. Tjänsteintäkter sjönk 5,0 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, drivet av både mobila och fasta tjänsteintäkter. Mobilintäkter föll 3,5 procent främst på grund av lägre abonnemangsintäkter till följd av förlorade abonnemang, men fasta intäkter sjönk 11,2 procent på grund av press på främst intäkter från fast telefoni och bredband.
Justerad EBITDA ökade 0,4 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, då god kostnadskontroll mer än kompenserade för nedgången i tjänsteintäkter. Justerad EBITDA-marginal steg till 12,2 procent (11,8).
Antalet mobilabonnemang sjönk med 27 000 under året främst på grund av förlorade konsumentabonnemang. Abonnemang för fast bredband sjönk med 10 000 och tvabonnemangen föll med 7 000.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6 167 | 5 945 | 3,7 |
| Förändring (%) lokal organisk | -2,4 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 4 377 | 4 335 | 1,0 |
| förändring (%) lokal organisk | -5,0 | ||
| Justerad EBITDA2 | 751 | 704 | 6,6 |
| Marginal (%)2 | 12,2 | 11,8 | |
| förändring (%) lokal organisk | 0,4 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | -116 | -52 | -123,1 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser2 | 439 | 412 | 6,7 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 1 451 | 1 479 | -1,9 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 69 | 49 | 40,1 |
| Fast telefoni | 78 | 90 | -13,3 |
| Bredband | 104 | 114 | -8,8 |
| Tv | 24 | 31 | -22,6 |
| Anställda | 877 | 1 026 | -14,5 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Nettoomsättning steg 8,6 procent i rapporterad valuta till 3 849 MSEK (3 543) drivet av högre hårdvaruförsäljning, mobila tjänsteintäkter och en gynnsam valutakursutveckling. Tjänsteintäkter sjönk 0,6 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, då tillväxten i mobilintäkter om 14,1 procent mer än motverkade lägre fasta tjänsteintäkter. Nedgången i fasta tjänsteintäkter berodde främst på en nedgång i tjänsteintäkter från transittjänster med låg marginal.
Justerad EBITDA i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, ökade 5,1 procent till följd av god kostnadskontroll och en bra förändring i intäktsmix med tillväxt i mobila tjänster och en lägre andel tjänsteintäkter från transittjänster med låg marginal. Justerad EBITDA-marginal steg till 35,1 procent (34,1).
Antalet mobilabonnemang ökade med 37 000, abonnemang för fast bredband sjönk med 1 000 och antalet tv-abonnemang var oförändrat.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 849 | 3 543 | 8,6 |
| Förändring (%) lokal organisk | 2,1 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)2 | 2 983 | 2 820 | 5,8 |
| förändring (%) lokal organisk | -0,6 | ||
| Justerad EBITDA2 | 1 350 | 1 207 | 11,8 |
| Marginal (%)2 | 35,1 | 34,1 | |
| förändring (%) lokal organisk | 5,1 | ||
| Justerat rörelseresultat2 | 697 | 644 | 8,2 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser2 | 575 | 552 | 4,1 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 1 389 | 1 352 | 2,7 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 157 | 141 | 11,2 |
| Fast telefoni | 315 | 371 | -15,1 |
| Bredband | 409 | 410 | -0,2 |
| Tv | 242 | 242 | 0,0 |
| Anställda | 2 306 | 2 440 | -5,5 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Nettoomsättning i rapporterad valuta steg 9,0 procent till 3 077 MSEK (2 824) främst tack vare en god utveckling i tjänsteintäkter och en gynnsam valutakursutveckling. Tjänsteintäkter ökade 3,6 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, till viss del drivet av positiv utveckling i mobila tjänsteintäkter men främst tack vare en stark utveckling i fasta tjänsteintäkter.
Justerad EBITDA steg med 8 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, både tack vare intäktstillväxt och god kostnadskontroll. Justerad EBITDA-marginal ökade till 32,5 procent (30,9).
Antalet mobilabonnemang ökade med 61 000, abonnemang för fast bredband ökade med 4 000 och antalet tv-abonnemang ökade med 12 000.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2017 |
Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 077 | 2 824 | 9,0 |
| Förändring (%) lokal organisk | 2,6 | ||
| varav tjänsteintäkter (externa)1 | 2 399 | 2 182 | 10,0 |
| förändring (%) lokal organisk | 3,6 | ||
| Justerad EBITDA1 | 1 001 | 871 | 14,9 |
| Marginal (%)1 | 32,5 | 30,9 | |
| förändring (%) lokal organisk | 8,0 | ||
| Justerat rörelseresultat1 | 444 | 360 | 23,3 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser1 | 567 | 452 | 25,5 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil | 986 | 925 | 6,6 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 248 | 214 | 15,9 |
| Fast telefoni | 263 | 279 | -5,7 |
| Bredband | 242 | 238 | 1,7 |
| Tv | 212 | 200 | 6,0 |
| Anställda | 1 794 | 1 871 | -4,1 |
Övrig verksamhet består av Telia Carrier, Lettland, Telia Finans, Division X, koncernfunktioner såväl som Telia Companys innehav i intressebolaget Turkcell. Under 2017 avyttrades Sergel och innehavet i intressebolaget MegaFon.
I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 3,1 procent till 8 743 MSEK (9 025) främst till följd av avyttringen av Sergel 2017 och en markant nedgång i transitintäkter från röst med låg marginal i Telia Carrier, delvis motverkat av högre nettoomsättning i Lettland. Tjänsteintäkter i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 7,8 procent drivet av nedgången i intäkter i Telia Carrier.
Justerad EBITDA steg med 18,2 procent i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, drivet av högre EBITDA i både Telia Carrier och Lettland men företrädesvis tack vare kostnadsbesparingar hänförliga till koncern-it, Goup Networks och övriga koncernfunktioner.
I Telia Carrier föll nettoomsättningen i rapporterad valuta 7,0 procent till 5 542 MSEK (5 956) till följd av lägre transitintäkter för röst. Justerad EBITDA i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, steg med 7,3 procent tack var en gynnsammare intäktsmix och kostnadseffektivisering.
I Lettland steg nettoomsättningen 13,9 procent i rapporterad valuta till 2 200 MSEK (1 931) tack vare gynnsam valutakursutveckling och högre mobil- och hårdvaruintäkter från en ökande abonnemangsbas. Justerad EBITDA i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar, steg 10,2 procent tack vare intäktstillväxt och lägre kostnader. Justerad EBITDA-marginal steg till 31,5 procent (30,6).
Resultat från intressebolag steg till 835 MSEK (769). Föregående år var påverkat av realisationsförlusten, netto, från avytringarna av aktier i Turkcell och MegaFon, delvis motverkat av resultat från MegaFon fram till avyttringen.
CAPEX, exklusive licens- och frekvenskostnader, ökade till 3 095 MSEK (3 063) varav 0,8 GSEK var hänförliga till Telia Carrier och Lettland och återstoden till att bygga och förbättra tekniktillgångar såsom it-system, kärnnät samt produktplattformar hanterade på koncernnivå för att tjäna flera länder.
| MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar (Δ) |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 20171 |
Δ (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 8 743 | 9 025 | -3,1 |
| Förändring (%) lokal organisk | -2,9 | ||
| varav Telia Carrier | 5 542 | 5 956 | -7,0 |
| varav Lettland | 2 200 | 1 931 | 13,9 |
| Justerad EBITDA2 | 1 137 | 992 | 14,5 |
| varav Telia Carrier | 512 | 491 | 4,2 |
| varav Lettland | 694 | 592 | 17,3 |
| Marginal (%)2 | 13,0 | 11,0 | |
| Resultat från intressebolag | 835 | 769 | 8,5 |
| varav Ryssland | – | 2 700 | |
| varav Turkiet | 685 | -2 070 | |
| varav Lettland | 175 | 137 | 27,6 |
| Justerat rörelseresultat2 | 904 | 1 176 | -23,1 |
| CAPEX2 | 3 095 | 3 063 | 1,0 |
| Abonnemang, (tusental) | |||
| Mobil Lettland | 1 281 | 1 237 | 3,5 |
| varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) | 313 | 285 | 10,0 |
| Anställda | 4 091 | 4 012 | 2,0 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Digitaliseringen har en fundamental påverkan på de flesta delar av våra liv, och är en avgörande faktor i att uppnå positiv samhällsutveckling och hållbar ekonomisk tillväxt. Samtidigt finns risker och berättigad oro rörande digitaliseringens negativa effekter.
"Digitalt avtryck" (Digital impact) är vår intressentdrivna ansats för att arbeta med FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals). Digitalt avtryck låter oss förstå, hantera och proaktivt kommunicera vår positiva och negativa miljö- och samhällspåverkan. Vår avsikt är att vara transparenta med, och ta ansvar för, både våra framgångar och när vi inte möter de förväntningar som finns på oss. Läs mer i Bolagsstyrningsrapporten avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter. För mer information om hållbarhetsstyrning inklusive riskhantering, intressentsamverkan och väsentlighet, se noterna H2 och H3 i Hållbarhetsnoterna.
Delat värdeskapande handlar om att adressera samhällsoch miljöutmaningar på ett sätt som skapar affärsnytta. Det är integrerat i affärsstrategin och processer som innovation. Utifrån vårt nordiska och baltiska avtryck, vår kärnverksamhet, teknisk utveckling och ständigt förändrande samhälls- och kundbehov och -förväntningar, anser vi att den starkaste strategiska kopplingen och där vi kan skapa mest positiv påverkan är inom:
Våra hemmamarknader utgör världens mest uppkopplade region, vilket medför möjligheter för företag och offentlig sektor överallt att vara innovativa och använda digitala tjänster, till exempel molnlösningar och uppkopplade enheter.
Hållbar urbanisering kräver särskild hänsyn till miljöpåverkan och social rättvisa. Användandet av smarta sensorer och datadriven analys av rörelsemönster möjliggör detaljerad planering av allt från lekplatser till trafikplanering i realtid.
Genom att möjliggöra nya arbetssätt och cirkulära affärsmodeller som adresserar ohållbara konsumtionsmönster och resursanvändning blir digitaliseringen en avgörande faktor i att frånkoppla miljöpåverkan från ekonomisk tillväxt.
Utveckling och implementering av både storskalig och spjutspetsteknik inom nätverk och digitala lösningar kräver nära samarbete och partnerskap mellan företag, offentlig sektor och lärosäten.
Ansvarsfulla affärer fokuserar på riskhantering, att minska negativ påverkan och ansvarsfullt agerande. Utöver vår egen verksamhet har vi ett globalt avtryck genom våra leverantörer dit vårt ansvar sträcker sig. Vi ser huvudsaklig påverkan och risker inom:
Säkerställa att samtliga medarbetare behandlas rättvist och jämlikt, med nolltolerans mot diskriminering även inom rekryterings- och liknande processer.
Från "gör mindre fel" till "gör mer rätt" genom att ändra arbetssätt från leverantörsrevisioner till att aktivt samarbeta med och utbilda leverantörer inom de viktigaste arbetsrättsfrågorna.
Vi upplever ökande tryck från samtliga intressentgrupper att erbjuda mer hållbara och miljövänliga produkter såsom mobiltelefoner. Konsumenter och affärskunder bryr sig om, och är i större omfattning beredda att betala för, hur produkter tillverkas, förpackas och levereras.
Våra mobilnät, datacenter och globala ip-nätverk, samt de tusentals medarbetare som varje dag reser till och från våra kontor, butiker eller fjärrarbetar, skapar ett klimatavtryck. Att göra vår del och adressera detta avtryck är kritiskt eftersom det troligtvis formar vilken värld vi kommer att leva i framöver.
Telekombranschen är starkt exponerad mot korruptionsrisker, och vi utsätts ständigt för nya utmaningar kopplade till att respektera integritet och yttrandefrihet. Många av våra användare är barn, vilket ställer höga krav på hur vi utvecklar, marknadsför och tillhandahåller våra tjänster.
Ansvarsfulla affärer utgörs huvudsakligen av sju fokusområden:
Läs mer om vårt arbete inom Ansvarsfulla affärer på de kommande sidorna. Information om t ex växthusgasutsläpp, skattebidrag och sjukfrånvaro samt information om andra väsentliga områden återfinns i Hållbarhetsnoterna.
I oktober tillkännagav ett antal nordiska VD:ar att man initierat ett gemensamt initiativ för att skynda på arbetet med FN:s globala mål. Representanter för gruppen presenterade sin delade ambition för Norges premiärminister tillika styrelseord-förande i FN:s grupp för spridning av de globala målet Erna Solberg vid Nordiska rådets möte i Oslo.
Vid lanseringen bestod gruppen av VD:arna för Equinor, Hydro, GSMA, Islandsbanki, Nokia, SAS, Swedbank, Telenor Group, Telia Company, Vestas och Yara. VD:arna har åtagit sig att se över hur de globala målen kan införlivas i affärsstrategi samt undersöka möjligheterna för samarbete. Initiativet är tänkt att underlätta informationsutbyte, delat lärande samt hur företagen på bästa sätt kan mäta effekten, och på så sätt maximera nyttan, av sitt arbete. Initiativet är också en plattform för de nordiska premiärministrarna att direkt samverka med VD:arna för att hitta gemensamma lösningar och stärka de nordiska ländernas ledarskap inom hållbarhet.
» Norden är inte bara där vi bedriver vår verksamhet, det är vårt hem. För våra medborgares, medarbetares och kunders skull är det avgörande av vi som VD:ar samarbetar branschöverskridande för att bidra till FN:s globala mål. Jag är stolt att Telia Company är med och leder detta arbete, och detta är bara början. Stärkt samarbete med våra nordiska regeringar är avgörande för att uppnå ännu mer.
Johan Dennelind, Telia Companys VD och koncernchef
2015 tillkännagav Telia Company sin avsikt att över tid lämna region Eurasien. Med tanke på regionens utmaningar kopplade till korruption och mänskliga rättigheter har mycket arbete lagts ner på att säkerställa ett ansvarsfullt avyttrande. Detta har gjorts genom att:
Under året avyttrades fyra av fem återstående bolag i regionen. Innan avtal slöts genomfördes omfattande utvärderingar (due diligence) av köparna som täckte områdena som återfinns i not H18 i Hållbarhetsnoterna. Både intern och extern utvärderingsexpertis användes.
Risker kopplade till korruption och mänskliga rättigheter
bedömdes som höga i samtliga transaktioner. Följande åtgärder för att minska eller mildra riskerna genomfördes:
Läs mer om den generella processen och kraven rörande utvärdering inom M&A samt information om övriga betydande transaktioner under året i not H18 i Hållbarhetsnoterna.
Av Sveriges tio miljoner invånare beräknas cirka en halv miljon, huvudsakligen äldre och boende på landsbygden, leva helt utan att använda internet. Den "digitala klyftan" hos pensionärer är en stor utmaning för Sveriges kommuner som behöver digitalisera sin verksamhet för att säkra tillgänglighet och kostnadseffektivitet.
Genom att se denna utmaning som en möjlighet utvecklade Telia Sverige konceptet "Mer digital", där man samarbetar med kommuner för att hjälpa pensionärer som saknar kunskap och tillit till digitala tjänster.
I konceptet fungerar lokala 14-15-åringar som coacher inom digitala tjänster åt de oerfarna pensionärerna. Under ett tillfälle vägleds 100 seniorer av 50 ungdomar. Pensionärerna får vägledning i hur man använder sökmotorer, e-post, banktjänster på nätet, betalningar med mobiltelefoner, biljettköp på nätet och mycket mer. Representanter från Telia och ett lokalt bankkontor finns på plats för att hjälpa pensionärerna att snabbt komma igång med de tjänster de är intresserade av att använda.
Sedan lanseringen i januari 2018 genomfördes närmare 30 träffar i fem av Sverige 290 kommuner. Återkopplingen har varit otroligt positiv och intresset hos andra kommuner växte snabbt. Hittills har ytterligare 25 kommuner bokat tillfällen och fler beräknas tillkomma, vilket innebär hundra tillfällen att genomföra under 2019. Intresset har även spritt sig utomlands – många kommuner i Norge har liknande utmaningar och har visat intresse för att använda konceptet.
Bortom det uppenbara värdet för kommunerna har "Mer digital "skapat många positiva ringar på vattnet. Pensionärerna som deltagit har nu större självförtroende att använda digitala tjänster såsom myndighetstjänster, vilket hjälper till i den pågående nödvändiga digitaliseringen av stora delar av Sveriges offentliga sektor. Ungdomarna som hjälpt till har fått viktig arbetslivserfarenhet och många deltagande kommuner avser att anställa dem som sommar- eller extraarbetare inom området. Detta är särskilt viktigt inom landsbygdskommuner vars arbetstillfällen flyttar till städerna. Digitaliseringsminister under 2018 Peter Eriksson säger:
"Digitaliseringen förändrar vårt samhälle snabbt. För den som kan, vill och vågar öppnar sig en värld av nya möjligheter, men för den som hamnar utanför begränsas möjligheterna. Företag och myndigheter har ett stort ansvar att bjuda in och lära ut. Telias koncept "Mer digital "är ett bra exempel på hur näringsliv och offentlig sektor kan samarbeta för att minska den digital klyftan."
Som ytterligare bevis på hur lyckat konceptet är, tog Teliamedarbetare som arbetat med "Mer digital" den 19 november emot EU-kommissionens pris på European Broadband Awards för bästa projekt i kategorin "kostnadsbesparingar och saminvestering i en framtidssäkrad infrastruktur."
"Mer digital" har även lett till positiva effekter på Telias affärer, exempelvis utökad försäljning av lokal fibertillgång, moderna växellösningar och "personliga tekniker". "Mer digital" är ett bra exempel på delat värdeskapande – innovativa affärslösningar som bidrar till att lösa en samhällsutmaning.
I syfte att tydligare koppla hållbarhetsarbetet till den övergripande strategin som reviderades under året utvecklades nya långsiktiga ambitioner och mål för fokusområdena inom Ansvarsfulla affärer. Ambitioner samt de kvalitativa och kvantitiva målen sträcker sig till 2022 och återfinns i denna redovisning. Tidigare ambitioner och mål som sträckte sig mellan 2016 och 2018 har där det varit relevant införlivats i de nya ambitionerna och målen.
Framgent avser vi ständigt utveckla och förbättra hur vi mäter och redovisar på målen, samt revidera målen för att säkerställa att de motsvarar den övergripande strategin, verksamhetsförändringar och intressenters förväntningar.
Vi ser fortsatt ökande krav och förväntningar, särskilt från institutionella investerare, rörande hållbarhetsrapportering. Vi ser även att nya standarder och ramverk såsom ramverket för att redovisa FN:s Vägledande principer och Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD) Principles blir allt viktigare. Det är utmanande att applicera kraven i nya eller befintliga ramverk för hållbarhetsrapporterting, när det gäller att redovisa på de mest väsentliga områdena på det mest lämpliga sättet för de vi regelbundet samverkar med kring hållbarhetsfrågor.
Av dessa skäl valde vi att sluta redovisa enligt GRI:s standarder för att istället utveckla och redovisa enligt ett egetutvecklat, bolagsspecifikt hållbarhetsrapporteringsramverk (Telia Company Sustainability Reporting Framework). Under processen att utveckla ramverket samverkade vi med några av våra största aktieägare, och den viktigaste frågan som lyftes var att säkerställa jämförbarhet med redan etablerade ramverk. Därför innehåller rapporteringsramverket och Hållbarhetsnoterna hänvisningar till flera andra rapporteringsramverk.
Telia Companys Affärsetiska uppförandekod (Code of responsible business conduct) definierar förväntningar och krav rörande att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt. Den betonar även betydelsen av samt klargör kanalerna för att rapportera faktiskt eller misstänkt oetiskt beteende, lagbrott eller överträdelser av företagets styrdokument. Läs mer i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Koncernövergripande styrningsmodell.
Koden lanserades 2016 tillsammans med en obligatorisk e-utbildning för samtliga medarbetare och därefter nya medarbetare. E-utbildningen fokuserar på Kodens syfte, förväntningar på Telia Companys medarbetare och de som arbetar för företaget, samt rapportering av oegentligheter.
I slutet av 2018 lanserades en ny e-utbildning på fyra hemmamarknader, med planerad utrullning på övriga hemmamarknader tidigt 2019. Den nya utbildningen ger detaljerad handledning i hur man applicerar kraven i Kodens olika områden genom ett antal realistiska scenarion med vägledning i hur utmaningar ska lösas. Vid årets slut hade 8 000 medarbetare genomgått den nya utbildningen.
Medarbetare och partners som förstår och efterlever våra krav inom anti-korruption och som är trygga med att lyfta frågeställningar
Antog nya interna riktlinjer för integration av etik och efterlevnad i förvärvade bolag
För mer information om den globala uppgörelsen med amerikanska och nederländska myndigheter angående tidigare genomförda transaktioner i Uzbekistan, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Risker och osäkerheter samt not K34 till koncernens räkningar.
Detta fokusområde styrs av koncernens anti-korruptionspolicy och tillhörande instruktioner gällande intern rapportering och icke-vedergällning, sponsring och donationer samt kontakter med myndigheter, förvaltningar och andra styrande organ.
Anti-korruptionsprogrammet är verktyget för att systematiskt implementera koncernens anti-korruptionspolicy med tillhörande instruktioner. Genom programmet kan vi förstå och stärka kontrollen över risker och relaterade utmaningar, huvudsakligen kopplade till vissa av våra marknader samt branschens inneboende höga korruptionsrisk. Implementering av programmet sker genom att säkerställa medvetenhet om korruptionsrisker, införa av kontrollmekanismer, förbättra engagemanget från tredje part och andra processer, samt omfattande utbildningsinsatser. Programmet bygger på vårt ramverk för efterlevnad (assurance framework) och omfattar huvudprinciperna i ett effektivt efterlevnadsprogram samt lämpliga förfaranden. Anti-korruptionsprogrammet stöds av koncernens visselblåsarprocess och Speak-Up Line.
Programmet har implementerats med ett riskbaserat förhållningssätt där fokus under 2018 legat på region Eurasien och Telia Carrier. Hemmamarknader följer samma ramverk vid implementering, men med lämpliga justeringar baserat på risknivå.
Anti-korruptionsprogrammet förvaltas av koncernenheten för etik och efterlevnad, som ansvarar för programmets utformning och årlig planering. Chefen för etik och efterlevnad följer arbetet och styrningen i samband med implementeringen av programmet. Rapportering sker regelbundet till koncernens GREC-möten och till styrelsens revisions- och hållbarhetsutkott.
De lokala bolagen och koncernfunktioner är ansvariga för implementeringen av programmet, med stöd från etikoch efterlevnadsnätverket. Detta nätverk omfattar etikoch efterlevnadsansvariga på koncern- och regionnivå, samordnare i lokala bolag som även ansvarar för annat efterlevnadsarbete såsom GREC-möten, samt experter på tredjepartsutvärdering på högriskmarknader. Koncernens enhet för särskilda utredningar hanterar internutredningar rörande potentiell korruption eller bedrägeri.
Moldcell i Moldavien genomförde en självutvärdering av korruptionsrisker och i Kcell i Kazakstan genomfördes en utvärdering av exponeringen för korruption av en extern rådgivare. Ucell fortsatte arbetet med att begränsa identifierade korruptionsrisker. Arbetet med anti-korruptionsprogrammet följs upp kvartalsvis och rapporteras till regionala GREC-möten.
Lokala bolag på hemmamarknader (utom Telia Sverige) genomförde riskutvärderingar under fjärde kvartalet 2017 och följde upp sina handlingsplaner inom området under 2018. Arbetet med handlingsplanerna rapporteras vid lokala GREC-möten. För att stärka kapaciteten inom riskbedömningar på hemmamarknader planeras ytterligare utbildning för lokala etik- och efterlevnadsansvariga under 2019.
Telia Carrier genomförde en riskutvärdering som indikerade vissa risker kopplade till styrning och resurser. För att minska dessa risker utvecklades en handlingsplan omfattande bland annat stärkta anti-korruptionskontroller och att förbätta användningen av koncernövergripande utvärderingsprocesser.
Sponsring och donationer har identifierats som ett område med hög risk för korruption i region Eurasien. Riskbedömningarna av tredje part med hög risk stärktes i region Eurasien genom integreringen av årlig planering och godkännande av sponsring och donationer i den regionala affärsplaneringsprocessen. Lokala årliga planer för sponsring och donationer som togs fram i början av året omfattade riskbedömning och resultaten av dokumenterad utvärdering. Årsplanerna granskades och godkändes av regionchefen för Eurasien och av de regionala etik- och efterlevnadsansvariga.
Anti-korruptionspolicyn uppdaterades med en ny princip gällande utpressning. Nya interna riktlinjer antogs för integration av etik och efterlevnad i förvärvade bolag. Läs mer i not H18 i Hållbarhetsnoterna.
Lokala etik- och efterlevnadsansvariga ska genomgå en extern certifiering i anti-korruption och efterlevnad. Vid årets slut var fem etik- och efterlevnadsansvariga på koncernnivå och två på lokal nivå certifierade. Cirka 2 000 medarbetare inom identifierade målgrupper fullföljde lärarledd eller nätbaserad utbildning i anti-korruption.
De lokala bolagen i region Eurasien etablerade efterlevnadsforum som fungerar som rådgivande organ till bolagets lokala VD. Detta forum bevakar identifierade varningstecken (röda flaggor) inom lagefterlevnad och korruptionsrisk och ger råd till VD om åtgärder för att begränsa riskerna.
Moldcell i Moldavien genomförde utvärderingar av befintliga leverantörer och tredjepartsrelationer. Syftet har varit att förstå och förhindra korruptionsrisker i leverantörskedjan och i högriskrelationer med tredje part som ingåtts innan implementeringen av en lämplig process för utvärdering och tillbörlig aktsamhet (adequate due care process). Projektet resulterade i att avtal med avslutade kontrakt med nio leverantörer. Kcell i Kazakstan och Ucell i Uzbekistan slutförde sina utvärderingsprojekt 2017.
Utvärderingar för försäljningspartner och när vi hyr mark för basstationer genomfördes inom samtliga bolag i region Eurasien och har nu integrerats i beslutsfattandet vid nya kontrakt.
Ambitioner:
Främja transparens rörande övervakningslagstiftning samt konventionella och icke-konventionella förfrågningar
Publicerade rapport rörande myndighetsförfrågningar (LEDR) för sju marknader i mars, och uppdaterade statistiken i oktober
Deltog aktivt i GNI:s arbete, inklusive inom styrelsen och utskott
Publicera (LEDR) avseende antalet konventionella förfrågningar, information om lokal övervakningslagstiftning, om direkt åtkomst och om lagring av data
Detta fokusområde styrs av koncernens policy för yttrandefrihet och övervakningsintegritet.
Rätten till kundintegritet ses som en förutsättning för rätten till yttrandefrihet. Därför har vi direkta åtaganden både gällande övervakningsintegritet (när myndigheter kräver åtkomst till användardata) och kundintegritet (bearbetning av kunddata för våra egna syften). Läs mer om vårt arbete med kundintegritet i avsnittet Kundintegritet.
Telekommunikation ger människor tillgång till information och möjlighet att utbyta idéer på ett sätt som främjar öppenhet och transparens. Frågor som rör yttrandefrihet och övervakningsintegritet utgör dock en stor risk för användare av telekomtjänster världen över. Vi ser en pågående debatt och ett ökande externt tryck i takt med att lagstiftare söker nya åtgärder för övervakning i kampen mot brottslighet, terrorism, näthat med mera.
Vårt ansvar och åtagande att respektera yttrandefrihet och integritet i samband med övervakning utgår ifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Vårt mål är att begränsa den potentiella skadan på individer genom att aktivt vidta åtgärder för att stödja våra kunders rättigheter när vi anser att dessa riskeras. Vårt
arbete vägleds av Global Network Initiatives "Principer om yttrandefrihet och övervakningsintegritet".
Vår koncerninstruktion beskriver konkreta steg gällande bedömning och eskalering som ska genomgås varje gång ett lokalt bolag tar emot en förfrågan eller krav med potentiellt allvarlig påverkan på individers yttrandefrihet och integritet i samband med övervakning ("icke-konventionell förfrågning").
Vägledning ges i ett formulär för bedömning och eskalering, ett verktyg som vi har offentliggjort och som finns i GSMA:s policyhandbok. Icke-konventionella förfrågningar ska bedömas av det lokala bolaget och eskaleras inom Telia Company för kvalificerat beslutsfattande. Beslutet inkluderar överväganden utifrån ett ofta komplext och specifikt lokalt sammanhang om, och i så fall hur, en förfrågan ska utmanas ("point of challenge"). Det handlar om att följa lokal lagstiftning och samtidigt söka och genomföra åtgärder för att respektera och stödja individers rättigheter. Vår strävan är att offentliggöra så mycket information som möjligt om förfrågan.
Genom lagstiftning och myndighetsbeslut bestämmer stater omfattningen av övervakning av kommunikation och begränsningar av det fria flödet av information. Det innebär att även om vår process syftar till att identifiera och begränsa potentiella överträdelser av individers yttrandefrihet och integritet i samband med övervakning så beror det faktiska utfallet på lokala lagar samt säkerheten för och kompetensen hos lokala medarbetare.
Vi är aktiv medlem i Global Network Initiative (GNI). GNI består av olika intressenter som ICT-företag, mänskliga rättighets- och tryckfrihetsgrupper, representanter för akademin samt investerare vars gemensamma syfte är att skydda och främja global yttrandefrihet och integritet inom ICT-branschen. Gemensamt lärande och samlat inflytande är grunden för arbetet. Telia Company är styrelsemedlem och deltar i olika underkommittéer. Under 2018 ökade antalet medlemmar i GNI och organisationen blev mer global. Betydande framsteg gjordes inom att definiera GNI:s hållning när det gäller samarbete inom områden som mellanhänders ansvar (intermediary liability), övervakning och nätverksstörningar.
Företag som undertecknar GNI-principerna bedöms av GNI:s styrelse huruvida bolaget kontinuerligt arbetar för att implementera principerna, med ständiga förbättringar över tid. Med hjälp av ett GNI-specifikt verktyg genomförde vi en självutvärdering som överlämnades till en GNIackrediterad revisor som lämnar en bedömningsrapport till GNI:s styrelse. Under andra kvartalet 2019 kommer GNI:s styrelse att avgöra om Telia Company arbetar i god tro för att förbättra sig över tid vad gäller implementeringen av GNI:s principer.
Vi anser att transparens gällande övervakningverksamhet bidrar till ett starkare upprätthållande av yttrandefrihet och övervakningsintegritet. Därför publicerar vi rapporter rörande myndighetsförfrågningar (Law Enforcement Disclosure Reports, LEDR).
Den senaste rapporten, som publiceras tillsammans med denna års- och hållbarhetsredovisning, innehåller statistik över konventionella förfrågningar i sju länder. Statistiken över antalet myndighetsförfrågningar samt antalet icke-konventionella myndighetsförfrågningar omfattas av bestyrkandet av denna års- och hållbarhetsredovisning. Se not H8 i Hållbarhetsnoterna för statistik och information om omfattning och begränsningar.
LEDR innehåller även länkar till nationella lagar som ger myndigheter direkt tillgång till information om våra kunder och deras kommunikation utan att behöva begära information från Telia Company. Gällande myndigheters direkta tillgång, alltså signalspaning (analys och bearbetning av signaler) och direkt tillgång utan förfrågan (tekniska system för mer omfattande övervakning av telekommunikation), har Telia Company ingen insyn i omfattningen (när, vem och vad) av sådan övervakning och kan inte tillhandahålla statistik utöver den som finns i rapporten.
För att utöka vår transparens innehåller den LEDR som publicerades i mars 2018 även länkar till nationella lagar som ger myndigheter direkt tillgång till data.
Vår redovisning av nationell lagstiftning som rör yttrandefrihet och övervakningsintegritet inom telekommunikation sker genom att bidra till GNI:s databas över sådan lagstiftning.
Utöver redovisning av statistik gällande konventionella förfrågningar strävar vi efter att publicera information om icke-konventionella förfrågningar eller krav från myndigheter. Under 2018 stängde vi cirka tio sådana förfrågningar eller krav på samtliga våra marknader, inklusive region Eurasien. Förfrågningar omfattade exempelvis tillämpning av lagar rörande direkt tillgång och nationell blockering av webbplatser. För att säkerställa enhetlig bedömning har experter på koncernnivå stöttat lokala bedömningar och eskaleringar. Mer än hälften av dessa förfrågningar utmanades, huvudsakligen genom att vi var transparenta och publicerade information på Telia Companys nyhetssida eller genom att be myndigheter om förtydligande. Utmaningarna bestämdes gemensamt av de lokala bolagen och representanter från koncernledningen.
Det finns ett flertal utmaningar kopplat till transparensen gällande icke-konventionella förfrågningar. Lokala lagar, som ibland kan vara otydliga, avgör vad som kan publiceras och inte. Det kan finnas bestämmelser och/eller begränsningar utifrån sekretess och vår plikt att skydda våra medarbetare. Frågor rörande direkt tillgång är nära kopplat till nationell säkerhet och därför en utmaning att kommunicera kring. Att räkna antalet icke-konventionella förfrågningar kan vara utmanande och subjektivt, eftersom sådana förfrågningar kan röra allt ifrån krav på att stänga ner en eller flera webbsidor till nedstängning av ett lokalt nät, eller förfrågningar rörande direkt tillgång.
Ambitioner:
Vi anses som den mest pålitliga aktören i branschen när det gäller hantering av personuppgifter på kundens villkor
Lanserade processer för GDPRförfrågningar som "rätten till åtkomst" från slutanvändare på hemmamarknader. Därmed ges tillräcklig information om hur personuppgifter hanteras
Detta fokusområde styrs av koncernens policy för kundintegritet och dataskydd. Policyn uppdaterades och anpassades under året till kraven i EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Bland ändringarna fanns ett tillägg med information gällande hantering av medarbetares personuppgifter.
Informationssäkerhet är en förutsättning för att upprätthålla kundintegritet. Läs mer om vårt arbete med informationssäkerhet i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Informationssäkerhet.
Arbetet under året fokuserade på att uppfylla kraven i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) som trädde i kraft den 25 maj 2018. Efter maj inriktades arbetet på att ytterligare förbättra våra GDPR-lösningar och -processer baserat på praktisk erfarenhet, nya riktlinjer och information från olika europeiska myndigheter.
Huvuddelen av GDPR-arbetet utfördes inom ramen för det koncernövergripande GDPR-programmet som leds av en medlem i koncernledningen. Koncernfunktioner och lokala bolag på hemmamarknader bedrev verksamhetsspecifika GDPR-projekt som rapporterades till det koncernövergripande GDPR-programmet. Programmet använder koncerngemensamma juridiska tolkningar av GDPR-kraven samt internt bästa praxis för hur kraven ska uppfyllas. En särskild lista över gemensamma ändamål
för behandling av personuppgifter gäller för såväl hemmamarknader som på koncernnivå. Denna metod möjliggör bland annat tillräcklig hantering av personuppgifter som behandlas i gemensamma system.
En koncernenhet bestående av dataskyddsombud (data protection officers) från hemmamarknader och koncernfunktioner hanterar styrningen av arbetet med GDPR. Enheten ansvarar för att följa upp efterlevnaden av GDPR genom granskningar och kontroller på hemmamarknader. Enheten ska regelbundet rapportera efterlevnaden av GDPR till koncernledningen och styrelsen.
Fokus i region Eurasien ligger på lagefterlevnad.
2017 genomförde en advokatfirma två djupgående revisioner av de lokala bolagen på hemmamarknaderna och av koncernfunktioner gällande deras beredskap att efterleva GDPR i maj 2018. Genom granskningarna identifierades ett antal avvikelser. Detaljerade handlingsplaner gjordes inom alla koncernens GDPR-projekt för att åtgärda avvikelserna och för uppföljning med tydliga milstolpar. Under 2018 uppnåddes ett antal av milstolparna genom uppdatering av såväl processer som it-lösningar. Styrkommittén för det koncernövergripande GDPR-programmet följde arbetet med att åtgärda avvikelserna i alla projekt på månadsbasis.
Som telekomoperatör och som följd av EU:s dataskyddsdirektiv är vi skyldiga att rapportera personuppgiftsincidenter till den nationella tillsynsmyndigheten. Under året införde vi en gemensam metod för att hantera personuppgiftsincidenter på hemmamarknaderna vilket förbättrar spårning och uppföljning. Med den nya processen uppfyller vi också GDPR-kraven gällande rapportering av personuppgiftsincidenter. Vidare ökade vi medvetenheten om personuppgiftsincidenter och förlust av kunddata genom utbildning av nyckelmedarbetare.
498 personuppgiftsincidenter rapporterades till myndigheterna på våra hemmamarknader, en väsentlig ökning jämfört med 105 incidenter 2017. Vi tror att antalet ickerapporterade incidenter kan härledas huvudsakligen till ökad medvetenhet och kunskap att identifiera överträdelser samt att incidenter som tidigare eventuellt ej skulle blivit rapporterade nu blev det. Denna kan förklaras med att vi vidtog åtgärder för att öka medvetenhet samt införde den nya processen och systemet för att hantera personuppgiftsincidenter. Merparten av fallen var hänförliga till den mänskliga faktorn och innebar att kunddata blev tillgänglig för andra kunder eller skickades till fel kund. Vid samtliga rapporterade incidenter samarbetade de lokala bolagen med nationella tillsynsmyndigheter för att åtgärda felen.
Efter att GDPR trätt i kraft såg vi ett ökat intresse för hur vi behandlar personuppgifter. Såväl medarbetare som kunder utnyttjade sina rättigheter enligt GDPR. Genom att förbättra transparensen i enlighet med artikel 29: "Guidelines on consent" och genom förbättrade processer som nya integritetsmeddelanden medgavs bättre information om, och ökad kontroll över, hur vi använder personuppgifter. Kunders rättigheter hanteras vanligen via kundportaler där de kan få information om hur vi behandlar data samt utöva sina rättigheter.
Som stöd för vår "privacy by design"-metod reviderade vi mallen för konsekvensbedömning avseende dataskydd (data protection impact assessment, DPIA) och tydliggjorde processen för hur den ska användas. Bland annat infördes tydligare kontroller för att säkerställa att DPIA används, och medvetenheten bland dem som är skyldiga att genomföra DPIA höjdes.
Ambitioner:
Stödja barns rättigheter genom medarbetarengagemang, förespråkande och partnerskap
Rådgivande barnpaneler om integritet och ett hälsosamt liv på nätet
Tillkännagav ett samarbete mellan svenska telekomoperatörer mot sexuell exploatering av barn på nätet
Kontinuerligt bedöma relevanta affärsaktiviteters påverkan på barns rättigheter
Detta fokusområde styrs av koncernens policy för mänskliga rättigheter. Krav på leverantörer styrs av vår leverantörsuppförandekod. Läs mer om vårt arbete för att avskaffa barnarbete i not H17 i Hållbarhetsnoterna.
Telia Company har åtagit sig att erkänna, respektera och stödja barns rättigheter med fokus på delaktighet, skydd och välbefinnande. De huvudsakliga utmaningarna är kopplade till att förstå och hantera vår påverkan och intressenters förväntningar rörande balansen mellan att skydda och att stärka barn på nätet. Inom detta arbete har vi antagit Barnrättsprinciperna för företag (Children's Rights and Business Principles). Den praktiska implementeringen av våra åtaganden sker huvudsakligen i de lokala bolagen, med översyn och samordning på koncernnivå samt genom regelbundna uppdateringar till koncernledningen och styrelsen.
Vi har undertecknat ett flertal självreglerande branschinitiativ som omfattar barnsäkerhetstjänster, övergreppsmaterial, utbildning och medvetenhet. Detta inkluderar en sammanslutning för skydd av minderåriga på nätet, "Alliance to better protect minors online", ett omfattande initiativ för självreglering från Europeiska kommissionen. Våren 2018 åtog vi oss även att främja barns rättigheter inom vår verksamhet under initiativ och ledning av Global Child Forum.
För att öka medvetenheten inom företaget om barns rättigheter erbjöds utbildning till medarbetare i relevanta roller samt till alla som vill öka sin kunskap inom området. Som exempel deltog 700 medarbetare från Telia Sverige i utbildningen #Netsmart om hur man främjar barns säkerhet på nätet.
Under året delade vi med oss av våra erfarenheter från arbetet med barns rättigheter och barns delaktighet till olika svenska och internationella företag och organisationer vid hållbarhetskonferenser och rundabordsevenemang. Telia Companys VD Johan Dennelind deltog även på Global Child Forum för att betona affärsnyttan av att arbeta med barns rättigheter.
Vi deltar aktivt i kampen mot spridning av material som skildrar sexuella övergrepp på barn (CSAM) på nätet. På våra hemmamarknader fortsatte vi att blockera webbsidor som av brottsbekämpande myndigheter klassats som illegala då de innehåller CSAM. Eftersom vi vill främja ett öppet internet är detta det enda område där vi aktivt tagit ställning för att frivilligt blockera innehåll.
På våra hemmamarknader använder vi en teknisk lösning som slår larm om CSAM upptäcks i Telia Companys egna it-system. Om sådant innehåll upptäcks görs en polisanmälan och en brottsutredning inleds. Under året gjordes ett antal upptäckter med efterföljande polisanmälningar, varav några resulterade i brottsutredningar.
Vi samarbetar med branschkollegor, brottsbekämpande organ och frivilligorganisationer som ECPAT och Childhood för att utveckla vårt arbete ytterligare. Under året tillkännagavs ett samarbete mellan svenska teleoperatörer och ECPAT mot sexuell exploatering av barn på nätet.
Vi lanserade ett workshopkoncept för skolklasser som vill arbeta med medvetenhet om barns integritet. Konceptet utvecklades med hjälp av den rådgivande barnpanelen (Children's Advisory Panel, CAP) genom vilken vi, tillsammans med barnrättsorganisationer och i samarbete med skolor, tillfrågar unga internetanvändare om deras liv på nätet.
Under hösten inhämtade barnpanelen råd från andra barn om hur man lever ett hälsosamt liv på nätet. Råden kommer att kommuniceras till både unga och vuxna för att främja en bättre livsstil på nätet.
För att få en bättre förståelse för barns perspektiv, och göra dem delaktiga i beslutsprocesser i frågor som påverkar dem, deltog ett antal barn mellan 14 och 17 år på ett av styrelsens strategimöten.
På FN:s Internationella barndag den 20 november publicerade Telia Company barnens egna råd för ett hälsosamt liv på nätet, som vi inhämtat genom vår rådgivande barnpanel (Children's Advisory Panel, CAP). Råd för yngre barn, på fem teman, samlades in från över 770 tolvåringar genom animerade filmer som togs fram vid workshops i Norden och Baltikum.
Barn har en mycket positiv syn på internet och de möjligheter nätet ger, särskilt när det handlar om vänskap. Över hälften av barnen tyckte att de fått nya vänner via internet. Deras främsta råd till yngre barn är att använda internet för att få nya sociala kontakter, att vara vänlig och inkludera andra på nätet.
du träffat på nätet eller klickar på en potentiellt farlig länk • Sprid inte falska rykten eller locka andra andra att klicka på potentiellt farliga
länkar
På våra hemmamarknader erbjuder vi tjänster som skyddar barn och som gör det möjligt för vårdnadshavare att sätta tidsgränser för nätsurfande och blockera webbsajter och tv-program med olämpligt innehåll.
Säkerhetsutbildning och information på nätet
På flera marknader utbildade vi barn och föräldrar i onlinesäkerhet, inklusive mobbning och respektlöst beteende på nätet, genom information i våra butiker och utbildningsaktiviteter i skolor. Under året samverkade vi med cirka 22 000 barn om säkerhet online.
På våra hemmamarknader fortsatte vi att stödja nationella hjälplinjer som erbjuder anonyma, kostnadsfria telefontjänster för barn.
Telia Company är medgrundare av World Childhood Foundation. Samarbetet är inriktat på att barn ska vara trygga och ha kontroll på nätet. Vi har också ingått lokala samarbeten med frivilligorganisationer kring frågor om barns säkerhet.
Genom vårt samarbete med Rädda Barnen i Finland lanserade vi en webbplats med case och berättelser om hur vi arbetar, för att på så sätt kunna ge råd till andra företag om hur man kan integrera barns rättigheter i sin verksamhet.
Ambitioner:
• Uppdaterade leverantörsuppförandekoden med utökade krav gällande exempelvis konfliktmineraler • Utökad omfattning av den koncernövergripande, obligatoriska processen för leverantörsutvärderingar • Förstärkt kapacitet inom leverantörsutvärderingar i region Eurasien, uppdatering av lokala
inköpshandböcker • Cirka 3 900 genomförda leverantörsutvärderingar • 85 genomförda revisioner på plats, och ytterligare 116 revisioner gjorda av Joint Audit Cooperation
(JAC)
Detta fokusområde styrs av Leverantörsuppförandekoden och koncernpolicyn – Source-to-pay. Dessutom används "svarta och grå listor" som anger substanser som kan vara förbjudna eller som bör undvikas och säkerhetsdirektiv som specificerar it-säkerhetskrav för leverantörer som hanterar kunduppgifter för vissa produkter och tjänster.
För att uppfylla fokusområdets ambitioner och mål utgår vi ifrån en modell för ansvarsfulla inköp som vägledning i vårt arbete. Modellen består av tre grundpelare:
Syfte: Ansvarsfulla inköp genomsyrar tankesätt och beteende.
Hur: Genom att öka medvetenheten och kunskap hos nyckel-medarbetare och leverantörer.
Syfte: Proaktiv hantering av inköpsrisker.
Hur: En gemensam leverantörsutvärderingsprocess samt krav-ställning på leverantörer att införa ett strukturerat arbetssätt för hantering av betydande risker och påverkan.
Syfte: Värdeskapande bransch- och leverantörssamarbeten.
Hur: Samarbeten inom branschen, exempelvis genom Joint Audit Cooperation, JAC, och nära dialog med leverantörer.
Arbetet samordnas av koncernens inköpsfunktion som ansvarar för utveckling av styrdokument och verktyg, utbildning av inköpsteam på koncernnivå och på hemmamarknaderna, samt för samordning och genomförande av leverantörsutvärderingar och -revisioner. Kritiska upptäckter vid revisioner och avvikelser från leverantörsuppförandekoden rapporteras veckovis som beslutsunderlag kring åtgärder via Sourcing initiative board till koncerninköpsledningen, och i exceptionella fall till koncernledningen.
Utvärderingsprocessen är vårt riskbaserade arbetssätt för bedömning av leverantörers hållbarhetsarbete. Inköpsansvariga är ansvariga för att inleda leverantörsutvärderingar och revisioner på plats samt för uppföljning av leverantörernas arbete vid behov. Undantag från kraven i leverantörsuppförandekoden kan godkännas av Sourcing initiative board om en leverantör kan visa att motsvarande eller striktare krav redan efterlevs.
Leverantörer kategoriseras utifrån till bland annat regionen där företaget är registrerat, vilken typ av produkt eller tjänst som tillhandahålls, hur kritisk leverantören är för vår verksamhet och om tidigare avvikelser från vår leverantörsuppförandekod har identifierats genom revisioner eller utvärderingar. Kategoriseringen underlättar utformningen av riskbegränsande åtgärder, såsom ytterligare utvärderingssteg, innan avtal skrivs och vid genomförandet av revisioner på plats för att utvärdera en leverantörs hållbarhetsarbete.
I oktober gjordes processen för leverantörsutvärderingar obligatorisk i hela koncernen, inklusive region Eurasien. Processen är även tillgänglig för tredjepartsavtal som sponsring och roaming-/samtrafikavtal, som inte hanteras av inköpsorganisationen och där riskerna är okända.
Vi använder oss även av en "etisk kompass" vid leverantörsutvärderingar och revisioner på plats. Kompassen hjälper oss att säkerställa att leverantörer utvärderas på ett enhetligt sätt och vid bedömningen av risknivåer, inklusive hur dessa risker ska begränsas eller undvikas.
Leverantörsutvärderingar och revisioner på plats Cirka 3 900 leverantörsutvärderingar genomfördes. Resultaten visade att de utvärderade leverantörernas huvudsakliga utmaning fortsatt är att förstå och tolka kraven i vår leverantörsuppförandekod.
Cirka 110 av de utvärderade leverantörerna rekommenderades inte för kontraktering på grund av den höga risken för Telia Company, huvudsakligen på grund av
avvikelser i förhållande till leverantörsuppförandekoden, vägran att lämna information om ägarskap, eller på grund av ägarskap kopplat till högt uppsatta lokala tjänstemän. Ett mindre antal leverantörer med avvikelser godkändes med villkor.
85 revisioner på plats genomfördes, varav 34 rörde it-säkerhet. Dessa kompletterades av 116 revisioner och 18 arbetsvillkorsundersökningar genomförda inom branschsamarbetet Joint Audit Cooperation (JAC). Sammanlagt stängdes cirka 55 avvikelser som identifierats vid revisioner, och 200 nya tillkom. Huvudsakliga områden för avvikelserna var hälsa och säkerhet, miljö och arbetstider.
Vi fortsatte arbetet med att stärka och utöka kompetensen inom leverantörsutvärderingar i region Eurasien genom att utbilda och anställa ytterligare lokala medarbetare med ansvar för leverantörsutvärdering. För att etablera lokal kapacitet inom leverantörsrevisioner utbildades lokala revisorer, och lokala inköpshandböcker uppdaterades för att ge enhetlig vägledning rörande inköpsmetoder.
En uppdaterad leverantörsuppförandekod infördes i hela koncernen. Ändringar omfattar bland annat striktare krav inom områden som mänskliga rättigheter och ansvarsfulla inköp av mineraler. En nätbaserad utbildning baserad på leverantörsuppförandekoden kommer att lanseras för inköpsansvariga och leverantörer under 2019.
Ambitioner:
• ISO 14001-certifiering av Telia i Estland, Finland, Litauen och Sverige. Lokal certifiering av Telia i Norge • Återköpsprogram på samtliga hemma-marknader, 122 000 enheter
• 42 ton nätverksutrustning återan-
• Använde 931 (822) GWh förnybar el, 93 (87) procent av elförbrukningen
• Åtog oss att utveckla vetenskapsbaserade mål (science-based
vänd och såld vidare • 29,0 (29,9) kWh per abonnemangsekvivalent • 1,0 (1,6) kg CO2e-utsläpp per abonnemangsekvivalent
på hemmamarknader
targets)
insamlade
Detta fokusområde styrs av koncernens miljöpolicy. Miljökrav på leverantörer framgår huvudsakligen i Leverantörsuppförandekoden.
Energi, växthusgasutsläpp och avfall, främst elektroniskt avfall, är de betydande miljöaspekterna att hantera i vår verksamhet. Den huvudsakliga delen av vår påverkan från energi och avfall är relaterad till att driva, utöka och underhålla mobilnät och datacenter. Samtidigt som våra kunder och intressenter förväntar sig att vi ska agera ansvarsfullt och minimera vår negativa påverkan, ökar deras intresse för hur digitala tjänster, som uppkopplade transporter och distansmötestjänster, kan bidra till att minska deras egen miljöpåverkan.
För att säkerställa ständiga förbättringar ska bolagen på hemmamarknaderna implementera miljöledningssystemet ISO 14001 eller motsvarande. De lokala bolagen ansvarar för implementeringen och samordnas av koncernens miljöchef som är ansvarig för övergripande målformulering, planering samt rapportering till koncernledningen och styrelsen. Utbildning, antingen specifik eller som del av utbildningen i den affärsetiska uppförandekoden, genomförs lokalt för att uppfylla kraven enligt miljöledningssystemet.
För att ta större ansvar för de växthusgasutsläpp som vår värdekedja ger upphov till, åtog vi oss att ta fram vetenskapsbaserade mål (science-based targets). Under 2019 vill vi få en bättre förståelse för våra scope 3-utsläpp utöver utsläppen från affärsresor som redan redovisas.
Ericsson och Telia Company publicerade en forskningsrapport baserad på globala data från ICT- och mediabranscherna omfattande 40 procent av alla mobilkunder och 15 procent av fastnätskunder. Forskningen visar att ökande datamängder inte ökar branschernas energiförbrukning och klimatavtryck. Avtrycket har snarare planat ut och börjat minska trots den ständiga ökningen i datamängd.
Utöver Telia Company/Ericsson-studien deltog vi i framtagandet av rapporten "The Exponential Climate Action Roadmap" som publicerades vid Global Climate Action Summit i San Francisco i september. Rapporten beskriver den globala ekonomiska övergång som krävs fram till 2030 för att leva upp till Paris-avtalet om klimatet, och framhåller digitaliseringens roll i övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
Hela eller delar av verksamheterna i Estland, Finland, Litauen och Sverige är ISO 14001-certifierade. Telia i Norge är certifierat enligt den norska standarden "Miljöfyrtårn". Under året påbörjade Telia Carrier och Telia i Estland införa energiledningssystemet ISO 50001.
För att minska scope 2-utsläppen av växthusgaser använder bolagen på hemmamarknaderna förnybar el genom ursprungsgarantier. I de fall vi hyr lokaler försöker vi påverka innehavaren av elavtalet att välja förnybar el. Under 2018 använde vi sammanlagt 931 (822) GWh förnybar el vilket motsvarar 93 (87) procent av den totala elförbrukningen på våra hemmamarknader. Detta motsvarar en minskning av 327 (289) kton scope 2 CO2 e-utsläpp.
Vårt arbete med elektroniskt avfall sker enligt principen återanvänd-minska-återvinn där återvinning endast övervägs då utrustningen inte längre kan användas.
Återköpsprogram, även kallade återtags- eller uppgraderingsprogram, förlänger livslängden på mobilenheter som ofta är i gott fungerande skick. Alla hemmamarknader har återköpsprogram på plats och under året återtogs 93 000 (68 000) mobilenheter. Dessutom tog Telia Finance, genom leasingavtal, tillbaka ytterligare 29 000 (31 000) mobilenheter, datorer och annan hårdvara. Enheterna säljs till lokala partner som antingen rensar dem på data och säljer vidare, eller skickar dem till återvinning. Återvinningspartner på samtliga hemmamarknader är ISO 14001-certifierade.
Under andra kvartalet lanserades ett program för återanvändning eller återförsäljning av nätverksutrusning. Detta minskar inte bara kostnader och avfallsvolymer utan genererar även intäkter. Med hjälp av en partner skickas överbliven nätverksutrustning till ett centrallager, vilket sänker lagerkostnaderna. I partnerns centrallager antingen återvinns eller återställs och rensas utrustningen för vidare användning i ett annat av Telia Companys bolag eller säljs vidare. Under året återanvändes eller såldes cirka 42 ton utrustning.
Telia Company i Sverige bedriver ingen verksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken, kapitel 9.
Städerna Helsingfors och Esbo är tätt sammanvävda med omfattande bilpendling mellan arbetsplatserna i Helsingfors och bostäderna i Esbo. För att förbättra trafiksituationen och stödja framtida tillväxt av bäda städerna investerade Helsingfors lokaltrafikbolag HRT närmare 1,2 miljarder EUR för att bygga ut tunnelbanenätet till Esbo.
Inför att den nya tunnelbanelinjen togs i drift i november 2017 samarbetade HRT och Telia Finlands Crowd Insights-grupp med att analysera miljontals resor för att identifiera lämpliga platser att sätta in "matarbussar" till tunnelbanan i Esbo. Redan från början valde ett stort antal pendlare från mer avlägsna delar av Esbo att använda bussarna och tunnelbanan istället för bil. Som del av detta minskade biltrafiken med åtta procent från november 2017 till januari 2018.
Fler finska städer undersöker nu möjligheten att använda en datadriven ansats till lokaltrafikplanering. Crowd insights och andra dataanalyslösningar kan därför ses som viktiga komponenter i hållbar pendling och urbanisering i Finland. Dessa lösningar stödjer därmed särskilt de globala målen 11: Hållbara städer och samhällen och 13: Bekämpa klimatförändringarna.
Exponential Climate Roadmap
Ambitioner:
Erbjuda verktyg och resurser för att möta personliga mål och skapa engagemang
Sjukfrånvaro: 2,5 (2,4) procent
• Lokala bolag redo för certifiering
Detta fokusområde styrs av koncernpolicyn för medarbetare. Kraven på leverantörer framgår av leverantörsuppförandekoden.
Vi anser att en hälsosam och aktiv arbetsmiljö bidrar till att skapa engagemang hos våra medarbetare. Det koncernövergripande arbetssättet inom hälsa och välbefinnande är inriktat på att:
Våra medarbetare arbetar främst i kontors- eller butiksmiljö där de främsta hälsoriskerna rör psykosocialt väbefinnande och ergonomi. De största hälso- och säkerhetsriskerna finns inom arbeten på hög höjd eller elarbete vid byggande och underhåll av nät, arbeten som huvudsakligen utförs av entreprenörer.
För att minska riskerna inkluderar vi leverantörsuppförandekoden i alla avtal rörande byggnation, installation och underhåll, främjar öppen kommunikation och rapportering från leverantörer samt genomför revisioner på plats. Vi har lokala kanaler för leverantörers rapportering av incidenter och olycksfall då de arbetar för oss, och arbetar för att införa ett gemensamt, koncernövergripande verktyg för incidentrapportering.
De lokala bolagen använder en gemensam modell för hälsa och välbefinnande som syftar till att skapa en säker arbetsmiljö och främja balans mellan arbete och fritid. Modellen inkluderar bland annat:
Arbetet samordnas av koncernansvarig för hälsa och välbefinnande som rapporterar till koncernledningen och styrelsen. Alla lokala bolag har en eller flera hälsosamordnare som rapporterar till den lokala ledningen och koncernansvarig.
Under året slogs koncernens policy för arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samman med koncernpolicyn för medarbetare. På så sätt samlas alla krav och förväntningar på medarbetare och på Telia Company som arbetsgivare i en gemensam policy. Policyn och de tillhörande instruktionerna omfattar säkerhetsåtgärder och krav gällande våra medarbetare, entreprenörer och underleverantörer oavsett arbetsmiljö.
Under året implementerade Telia Sverige OHSAS 18001. Vid årets slut var samtliga lokala bolag på hemmamarknaderna samt Moldcell i Moldavien certifierade enligt OHSAS 18001. Under kommande år kommer vi att gå över till det nya ledningssystemet ISO 45001.
Under 2018 infördes ett nytt index för hälsa och välbefinnande i medarbetarundersökningen Purple Voice. De nya frågorna fokuserar på arbetsförhållanden och återhämtning, kraven i arbetet och arbetsmiljön. Resultatet var 77 procent, vilket blev utgångspunkten för målsättningen på 80 procent för 2022. Den övergripande resultaten var positiva, och de flesta områden var cirka tio procentenheter högre än motsvarande externa jämförelser. Lokala hälsosamordnare kommer att stödja ledare i att identifiera och införa förbättringsåtgärder, särskilt när det gäller möjlighet till återhämtning mellan perioder av hög arbetsbelastning.
De högsta nivåerna av sjukfrånvaro återfanns fortsatt inom kundservicefunktioner som callcenter. Lokala hälsosamordnare fortsatte att arbeta med dessa grupper genom att stödja ledarna med tydlig data och genom att fokusera på den fysiska arbetsmiljön. I början av 2018 infördes ett nytt personalhanteringssystem som ger teamledare snabbt uppdaterad statistik för att kunna följa sjukfrånvaron.
Telia Company har ett ansvar för att respektera och främja mänskliga rättigheter i hela verksamheten.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Förstå: Genom medvetenhet om vår påverkan på mänskliga rättigheter, risker och möjligheter samt genomföra konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter. Visa: Genom att publicera utvärderingar och annan information externt och i redovisningar, samt visa transparens kring myndighetsförfrågningar.
Agera: Använda våra kunskaper för att förebygga minska negativ påverkan på mänskliga rättigheter.
Vi strävar efter att främja och säkerställa kanaler för transparent och öppen kommunikation där samtliga interna och externa intressenter kan lyfta problem utan rädsla för bestraffning eller repressalier. Vi ska även erbjuda rättvisa metoder för utredningar och klagomål. Vi strävar efter att erbjuda eller samarbeta kring förbättrande åtgärder (remedy). Telia Companys klagomålsförfarande, Speak-Up Line, är tillgänglig för både medarbetare och externa intressenter och inkluderar rapporteringskategorier kopplade till mänskliga rättigheter. För mer information om Speak-Up Line och fall under 2018, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Koncernövergripande styrningsmodell samt not H13 i Hållbarhetsnoterna.
Vårt Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter hänvisar till ett antal internationella riktlinjer om mänskliga rättigheter och fastställer att vi ska samarbeta med intressenter på ett sätt som säkerställer högsta möjliga nivå vad gäller etiska affärsmetoder och förhållningssätt. Läs mer i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter.
Vårt arbetssätt inom mänskliga rättigheter sammanfattas och styrs genom koncernpolicyn för mänskliga rättigheter som antogs av styrelsen i maj. Policyn klargör våra åtaganden gällande mänskliga rättigheter genom att hänvisa till andra koncernpolicyer som styr våra fokusområden inom Ansvarsfulla affärer. Policyn inkluderar även åtaganden gällande exempelvis att klagomålsmekanismer och förbättrande åtgärder explicit ska inkludera mänskliga rättigheter, samt att genomföra regelbundna konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter, utbildning, upprätthållande av mänskliga rättigheter i värdekedjan och att erkänna, respektera och främja barns rättigheter.
Åtaganden rörande mänskliga rättigheter som är del av våra fokusområden inom Ansvarsfulla affärer beskrivs vidare i den affärsetiska uppförandekoden. Alla medarbetare ska känna till innehållet i koden och genomgå utbildning i den. Leverantörsuppförandekoden, som är obligatorisk vid alla avtal, innehåller krav på leverantörer gällande mänskliga rättigheter.
Dessa policyåtaganden gäller Telia Company, dess dotterbolag och samägda verksamheter, såsom egna
För att bidra till att artificiell intelligens (AI) används på ett sätt som stärker och kompletterar snarare än förminskar och begränsar mänskliga förmågor, lanserade Telia Company vägledande principer för etisk användning av AI.
| Ansvarsfull och värde baserad |
Med utgångs punkt i människan |
Respektera rättigheter |
|---|---|---|
| Kontroll | Ansvarig | Säker |
| Transparent | Rättvisa | Ständig utvärdering och dialog |
Principerna ger vägledning åt Telia Companys verksamhet och anställda när det gäller att utforma, implementera, testa och utvärdera AI-tjänster.
En grundläggande del av principerna är kopplingen till vårt åtagande att respektera mänskliga rättigheter. Enligt den tredje principen - Respektera rättigheter:
"Vårt mål är att förstå och visa hur vi respekterar mänskliga rättigheter, samt hur vi hanterar risker och möjligheter inom bland annat integritet, barns rättigheter och anti-diskriminering. Aggregering och användning av data ska alltid beskrivas tydligt och tjäna ett särskilt syfte för våra kunder och medarbetare".
Våra processer kring utvärdering av mänskliga rättigheter omfattar både negativ påverkan på mänskliga rättigheter som vi indirekt kan skapa eller bidra till genom vår verksamhet, eller där det finns en direkt koppling. Vi måste nu säkerställa att utvärderingar rörande faktisk eller potentiellt negativ påverkan på mänskliga rättigheter är del av processerna för att utveckla och använda AI.
bindande åtaganden. Telia Company strävar efter att fullt ut tillämpa dessa policyåtaganden i alla verksamheter över vilka vi har kontroll.
Vid utvecklingen av policyn samverkade Telia Company med externa intressenter för kommentarer. Dessa inkorporerades delvis i den slutgiltiga versionen.
FN:s globala mål är ett verktyg för vårt arbete och för att sätta våra risker och möjligheter inom mänskliga rättigheter i ett sammanhang. Dessa omfattar bland annat:
| RISKER | MÖJLIGHETER |
|---|---|
| Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt | Mål 5: Jämställdhet – vårt arbete för att skapa |
| – bristande arbetsvillkor i leverantörskedjan | jämställdhet och eliminera omedvetna fördomar mot flickor och kvinnor i tekniska yrken |
| Mål 12: Hållbar produktion och konsumtion – påver | |
| kan på sociala förhållanden och miljö av konsumen | Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna – begränsa |
| telektronik, främst från produktion och avfallshantering | klimatförändringarna genom att minska vår klimat påverkan och hjälpa kunderna att minska deras |
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen – kränkning av integritet och yttrandefrihet genom övervakning
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen – möjliggöra grundläggande åtkomst till internet
Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap – kommunicera vårt arbete och uppmuntra branschkollegor och andra bolag att stödja och främja barns rättigheter
Såväl risker som möjligheter hanteras främst genom arbetet med Ansvarsfulla affärer. För mer information om hur vi hanterar risker kopplat till våra huvudsakliga frågor inom mänskliga rättigheter, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för mänskliga rättigheter, inklusive policyåtaganden. Arbetet på koncernnivå koordineras av en tvärfunktionell grupp som bland annat ansvarar för samordning av policyer, delat lärande, analys av initiativ och utveckling inom mänskliga rättigheter, integration och anpassning i verksamheten, samt kontakter med beslutsfattare och andra intressenter.
Frågor om mänskliga rättigheter redovisas regelbundet, antingen specifikt eller som en del av riskrapporteringen till forumet för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC), eller som en del av rapporteringen av arbetet med fokusområdena inom ansvarsfulla affärer till koncernledningen och styrelsen.
De lokala bolagen är, med stöd av koncernfunktioner, ansvariga för att kommunicera, implementera och säkerställa efterlevnaden av policyer kopplade till mänskliga rättigheter. De ansvarar också för att säkerställa att medarbetare och berörda entreprenörer, tredje part och leverantörer har tillräcklig utbildning för att följa åtagandena och är medvetna om de mekanismer för visselblåsning som finns för att rapportera faktiska eller misstänkta kränkningar av mänskliga rättigheter.
Vi genomför utvärderingar (due diligence) och djupgående konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter (human rights impact assessments, HRIA) för att bättre förstå lokal och koncernövergripande påverkan, risker och möjligheter.
Under 2015 uppdrog Telia Company den oberoende icke-vinstdrivande organisationen BSR att genomföra HRIA i bolagen i region Eurasien som ett led i att säkerställa lokala utvärderingar inom mänskliga rättigheter och en ansvarsfull avyttringsprocess i regionen. BSR genomförde dessa konsekvensbedömningar mellan oktober 2015 och maj 2016 med hjälp av en metod baserad på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Vidare gav vi BSR i uppdrag att genomföra konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter i Litauen och Sverige, vilket slutfördes under 2016. Mer information om BSR:s konsekvensbedömningar, inklusive slutsatser och rekommendationer, finns i Års- och hållbarhetsredovisningen 2016 och på www.teliacompany.com/en/sustainability/ responsible-business/human-rights/
Under året gjordes framsteg rörande BSR:s rekommendationer för Telia Sverige, till exempel utvecklades arbetet med barns rättigheter. Bolagen i region Eurasien införde bland annat tjänster för föräldrar att spärra tillgång till visst material, stödde kampanjer för säkerhet på nätet samt genomförde löneanalyser.
Telia Company har formaliserat merparten av arbetet med betydande frågor (salient issues) inom Ansvarsfulla affärer. Även om samtliga fokusområden har en koppling till mänskliga rättigheter, har vissa större påverkan eller risker. För en sammanfattning av våra viktigaste områden inom mänskliga rättigheter, betydande frågor samt vårt arbete och intressentsamverkan inom dessa fokusområden, se nedan.
Vi såg inga betydande förändringar vad gäller områdena, frågorna, åtgärderna och intressentsamverkan under året. Andra eller nya frågor om mänskliga rättigheter som diskuterades och eskalerades till ledande befattningshavare och styrelsen under året, och som inte täcktes direkt av våra fokusområden inom Ansvarsfulla affärer, var mångfald och inkludering, icke-diskriminering och artificiell intelligens (AI).
Alla fokusområden bedöms som relevanta för samtliga Telia Companys marknader. Den externa kontexten betonar vissa frågor i vissa regioner, exempelvis anti-korruption och övervakning på marknader där offentliga index påvisar hög grad av korruption och låg grad av yttrandefrihet.
Viktiga ämnen och betydande frågor behöver också hanteras i relevanta faser vid förvärv och avyttring av företag. För mer information om utvärderingar av mänskliga rättigheter vid förvärv och avyttringar, se not H18 i Hållbarhetsnoterna.
| OMRÅDE | HUVUDSAKLIGA OMRÅDEN OCH BETYDANDE FRÅGOR |
VÅRT BEMÖTANDE OCH INTRESSENT SAMVERKAN |
|---|---|---|
| Anti-korruption | • Riskbegränsning av korruption och oetiska affärsmetoder • Korruptionsrisker kopplade till land rättigheter och förvärv av mark för basstationer • Mest betydande fråga: kopplingen mel lan korruption och risk för kränkning av mänskliga rättigheter |
• Robust anti-korruptionsprogram • Kontinuerlig utvärdering av processer och kontroller • Korruptionsriskbedömningar vid förvärv av basstationer |
| Barns rättigheter | • Förstå vår verksamhets påverkan på barns rättigheter • Bekämpa material på nätet som skildrar sexuella övergrepp på barn (CSAM) • Mest betydande fråga: tillgänglighet och tillgång till CSAM på nätet |
• Implementering av Barnrättsprinciperna för företag • Aktiv blockering av CSAM i interna och externa nätverk • World Childhood Foundation • Alliansen för att bättre skydda minderåriga på nätet |
| Kundintegritet | • Fortsatt möta kraven i GDPR • Mest betydande fråga: kundintegritet kopplat till artificiell intelligens |
• Allt legalt kundintegritetsarbete hanteras av en funktion som täcker alla hemmamarknader och koncernfunktioner • Styrningsarbete som omfattar bland annat att utvärdera integritetsprocesser • Bistå proaktivt med råd rörande integritet, och därmed säkerställa att nya avancerade tjänster möter kraven samt är kundvänliga |
| Yttrandefrihet och övervakningsintegritet |
• Åtgärder för att bekämpa terrorism, dataintrång och näthat • Transparens kring myndigheters be fogenheter och förfrågningar rörande övervakning, bland annat: • Övervakningsförfrågningar • Myndigheters direkta tillgång till nätverk och system • Obligatorisk datalagring för brottsbekämpning • Mest betydande fråga: myndigheters övervakning av individer genom direkt tillgång till nätverk och system |
• Koncernövergripande process för att eskalera och utmana, inklusive att vara transparent rörande, myndighetsförfrågningar • Rapportering rörande myndighetsförfrågningar samt lagar rörande direkt tillgång och datalagring • Global Network Initiative (GNI) |
| Ansvarsfulla inköp | • Leverantörers efterlevnad av grund läggande krav, särskilt inom hälsa och säkerhet • Säker tredjepartshantering av kunddata • Mest betydande fråga: hälsa och säkerhet |
• Leverantörsuppförandekod samt specifika it- och säkerhetsdirektiv för leverantörer • Revisioner på plats och leverantörsutbildning • Joint Audit Cooperation (JAC) • The Global Deal |
| Arbetsgivaransvar | • Mångfald bland anställda, ledare och styrelse • Hälsa och välbefinnande • Medvetenhet kring och processer för att möjliggöra icke-diskriminering och lika möjligheter • Mest betydande fråga: diskriminering |
• Tydligt policybudskap om acceptabelt beteende • Medarbetarundersökningar med uppföljande handlingsplaner utifrån resultat • Utbildning av medarbetare och ledare i omed veten diskriminering • Samarbete med arbetstagarrepresentanter och fackförbund • Medlemsskap i lokala mångfaldsorganisationer |
Telia Company verkar på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Telia Company har definierat risk som någonting som skulle kunna ha en väsentlig ogynnsam effekt på uppfyllnad av Telia Companys mål. Risker kan vara hot, osäkerheter eller förlorade möjligheter som rör Telia Companys nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
Telia Company har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera affärs- och finansiella risker såväl som etik- och hållbarhetsrisker och osäkerheter, och hantera dessa när så är lämpligt. Telia Companys riskuniversum bestående av fyra kategorier och över trettio riskområden används för att aggregera och kategorisera risker identifierade i hela organisationen inom ramen för riskhantering.
| TELIA COMPANYS RISKUNIVERSUM | |||
|---|---|---|---|
| Strategiska & tillväxtrisker |
Finansiella risker |
Operativa & samhällsrisker |
Legala & regu latoriska risker |
| Risker som kan ha en materiell inverkan på de strategiska mål som uppstår genom interna eller externa faktorer. |
Risker som kan orsaka oförutsedd variabilitet eller volati litet i nettoomsättning, marginaler, vinst per aktie, avkastning eller marknadsvärde. |
Risker som kan påverka eller äventyra genomförandet av affärsfunktioner eller påverka samhället. |
Risker relaterade till juridiska eller statliga åtgärder som kan ha en väsentlig inverkan på uppnåendet av affärsmål. |
Riskhantering är en integrerad del av Telia Companys affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Risker och osäkerhetsfaktorer som specifikt kan påverkas av Telia Companys verksamhet inkluderar, men kan inte begränsas till, följande:
| Strategiska och tillväxtrisker | |||
|---|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder | |
| Investeringar i verksamhets omvandling och framtida tillväxt |
Telia Company investerar i dagsläget i verksamhetsomvandling och framtida tillväxt genom till exempel satsningar på att öka konkurrenskraften och minska kostnaderna samt att förbättra kapacitet och access. För att attrahera nya kunder har Telia Company tidigare investerat i nystartade verksamheter och kan komma att göra det även i framtiden, vilket skulle kräva ytterligare investeringar och skapa kostnader i uppbyggnads skedet. Vidare måste Telia Company normalt även betala för att förvärva nya telekomlicenser och frekvenstillstånd eller för att förnya eller behålla existerande sådana. |
• Program för kostnadsbesparingar och verksamhetsomvandling i syfte att säkerställa konkurrenskraftiga kostnadsnivåer likväl som möjlighet för framtida tillväxt • Nyligen genomförda förvärv: tecknat ett avtal om att förvärva Bonnier Broadcasting samt förvärvet av Get och TDC i Norge |
|
| Potentiell påverkan Hur framgångsrik verksamhetsomvandlingen och tillväxten blir beror på flertalet faktorer utom Telia Companys kontroll, kost naden för att förvärva, förnya eller behålla telekomlicenser och frekvenstillstånd, kostnaden för ny teknik, tillgång till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållan det av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Misslyckande att skörda synergier från förvärv och uppnå de mål som satts avseende verksamhetsomvandling, att attrahera kunder och framtida tillväxt kan komma att negativt påverka resultatet. |
Tillväxtmarknader I september 2015 tillkännagav Telia Company sitt beslut att minska närvaron i och över tid lämna region Eurasien där betydande investeringar hade gjorts i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal och Afghanistan. Telia Company hade också gjort betydande investeringar i Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i mer utvecklade marknader. Karaktären på dessa marknader, inklusive potentiell statlig inblandning, kombinerat med det faktum att Telia Companys tillgångar inte är helägda och att det finns åtaganden och skyldigheter i olika aktieägaravtal, negativ avseende risk kring tillgångarna samt färre potentiella köpare än i mer mogna marknader, gör komplexiteten i dessa försäljningsprocesser hög.
Den politiska situationen i dessa tillväxtländer kan förbli eller i ökande omfattning bli oförutsägbar, även till den grad att Telia Company blir tvingat att lämna ett land eller en viss verksamhet inom ett land. Det kan bli oväntade eller oförutsägbara civilrätts- eller skattetvister. Valutarestriktioner eller administrativa hinder kan i praktiken förhindra Telia Company att återföra likvida medel, till exempel genom att erhålla utdelningar och låneamorteringar eller från att avyttra sina investeringar. Ytterligare en risk är det potentiella införandet av begränsningar av utländskt ägande eller andra möjliga åtgärder, formella eller informella, mot företag med utländskt ägande. Sådan negativ utveckling eller försvagande av lokala ekonomier eller valutor kan få en avsevärd negativ effekt på Telia Companys resultat. I Turkiet var det en omfattande finansiell turbulens med markant lägre värde på den turkiska liran som konsekvens. Karaktären på dessa marknader med stor osäkerhet och komplexitet kan påverka försäljningsprocessen både med avseende på resultat och tidsåtgång. Sanktionerna mot Ryssland kan få negativ inverkan på den ryska rubeln och den ryska ekonomin, vilket i sin tur kan påverka länder vilkas ekonomier är nära förbundna med den ryska, såsom ett antal av länderna i region Eurasien.
| Finansiella risker | ||
|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
| Intressebolag och samägda verksamheter |
Telia Company bedriver en del av sin verksamhet genom intressebolag, där det största är Turkcell i Turkiet, i vilket Telia Company inte har fullt ägande eller beslutanderätt men fortfar ande har betydande inflytande över hur verksamheten bedrivs. Telia Company äger också andelar i LMT och Lattelecom, vilka är de ledande lettiska mobil- och fasttelefonioperatörerna. Våra intressebolag äger i sin tur andelar i ett stort antal andra bolag. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa intressebolag har Telia Companys partners kontroll eller delar kontrollen över kritiska frågor som godkännande av affärsplaner och budgetar, beslut avseende tidpunkt för betalning av beslutade utdelningar, såväl som vetorätter i frågor såsom godkännande av utdelningar, förändring i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Risken för åtgärder som ligger utanför Telia Companys eller dess intressebolags kontroll och som motverkar deras intressen är in neboende i intressebolag och gemensamt styrda verksamheter. Potentiell påverkan Den finansiella prestationen i dessa intressebolag kan ha en omfattande påverkan på Telia Companys resultat, kort- och långsiktigt. |
• Bevakning av intressebolagens prestation • Aktivt styrelsearbete i våra intresse bolag, för att driva frågor som är av stor vikt för Telia Company • Pågående arbete att lösa dödläget mellan huvudägarna i Turkcell • Under 2017 avyttrade Telia Company sitt innehav i MegaFon och reduce rade sitt innehav i Turkcell |
| Nedskriv ningar och omstruktu reringskost nader |
Faktorer som generellt påverkar telekommarknaderna liksom förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga el ler politiska miljön kan komma att negativt påverka ledningens förväntningar rörande vissa tillgångars framtida kassaflöden. Telia Company kan då tvingas skriva ned dessa tillgångs värden vilka omfattar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som redovisats i samband med tidigare eller framtida förvärv. Potentiell påverkan Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön samt i Telia Companys af färsplaner kan påverka Telia Companys finansiella ställning och resultat. Nedskrivningar och omstruktureringskostnader kan negativt påverka Telia Companys förmåga att betala utdelning. |
• Ledningen utvärderar och förfinar affärsplanerna löpande och kan fatta beslut om avyttring eller vidta andra åtgärder för att effektivt styra verk samheten enligt affärsstrategin |
| Konkurrens och prispress |
Vår bransch genomgår en transformation och utsätts för avsevärd och historiskt sett en ökande konkurrens och pris press. Övergång till nya affärsmodeller inom it- och telekom branschen kan leda till strukturella förändringar och annorlunda konkurrensdynamik. Potentiell påverkan Oförmåga att förutse och reagera på branschförändringar samt att driva förändringsaktiviteter för att möta mogna och utvecklade krav från marknaden kan påverka Telia Compa nys kundrelationer, tjänsteutbud och position i värdekedjan. Konkurrens från ett antal källor, inklusive nuvarande och nya marknadsaktörer samt nya produkter och tjänster, kan också ha negativ inverkan på resultatet. |
• Aktiv bevakning av förändringar i kund- och marknadsbeteende, för att utforma och implementera handlings planer • Program och initiativ för verksamhets omvandling och nya affärsmöjligheter i linje med vår affärsstrategi • Ständigt utforska möjligheter nära kärnverksamheten för att skapa nya intäkter |
För information om förvaltning av kapital och hantering av kredit-, likviditets-, valuta-, ränte- och refinansieringsrisker samt hantering av försäkringsbara risker, se not K26. Pensionsskuldsrisker finns beskrivna i not K21.
| Operativa och samhällsrisker | |||
|---|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder | |
| Kundservice och nätkvalitet |
Telia Companys förmåga att leverera högkvalitativa och säkra tjänster och nät är avgörande för våra kunder och kritisk för vår kommersiella framgång. Cyberattacker riktade direkt mot Telia Company och våra kunder blir allt mer sofistikerade och hotar tillgängligheten till data eller vår utrustning och infrastruktur. Potentiell påverkan Bristande förmåga att uppnå eller bibehålla våra kunders kvalitetskrav och förväntningar kan inverka negativt på förmå gan att behålla och attrahera kunder och kan också resultera i oförmåga att växa och ligga före konkurrenterna. Om våra skyddsåtgärder inte hindrar eller begränsar en allvarlig säkerhetsincident kan det medföra ekonomisk förlust såsom böter eller skadestånd. Det kan också åsamka skada på vårt varumärke eller leda till förlust av marknadsandelar. |
• Kontinuerlig investering i vårt cyber försvarsprogram inklusive utveckling av färdigheterna inom cybersäkerhet och förbättrad teknik samt proces ser för skanning, övervakning och loggning för att upptäcka intrång och avvikande datatrafik • Säkra nätverksflexibilitet genom en kombination av sund riskhantering, affärskontinuitetsplanering och inci denthantering • En koncernövergripande krishante ringsorganisation hanterar oväntade och kritiska incidenter som negativt påverkar verksamheten • Ständigt arbete för att förbättra interna såväl som outsourcade verksamhets processer för att möta kundernas förväntningar • Kundnöjdhet mäts kontinuerligt både för att förbättra förståelsen för, och uppfylla, kundernas förväntningar |
|
| Kundintegritet | Att säkerställa kundintegritet för våra kunders data är avgörande för vår verksamhet. Stora datamängder genereras i och han teras av Telia Companys tjänster och nät och vi har ansvar för att skydda dessa motmissbruk, förlust, otillåten spridning eller skada. Nya sätt att ansluta samt datadrivna affärsmodeller ökar komplexiteten för att förstå och behålla kontroll över hur data samlas in och används. Potentiell påverkan Faktiskt eller uppfattat misslyckande att upprätthålla nätsäker het, datasäkerhet och kundintegritet kan leda till en negativ uppfattning av Telia Companys hantering av dessa frågor, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på verksamheten och eller användarnas integritetsrättigheter. Att inte uppfylla nationella eller EU-lagar och krav kan leda till avsevärda böter. |
• Implementering av EU:s dataskydds förordning (General Data Protection Regulation, GDPR) • Obligatorisk utbildning i datasäkerhet och kundintegritet för alla medarbe tare • Kundintegritetsansvariga utsedda på flera nivåer i organisationen |
|
| Yttrandefrihet och övervak ningsintegritet |
Telekombranschen står inför betydande risker relaterade till yttrandefrihet och kundintegritet. Dessa risker rör hur nationell lagstiftning kring övervakning av kommunikation eller ned stängning av nät kan utformas så omfattande att den kränker mänskliga rättigheter, och risken för it- och telekomföretag att bli medskyldiga i kränkningar som rör omfattande och prob lematiska myndighetsförfrågningar. Telia Company kan enligt lag tvingas att följa sådana förfrågningar och har, liksom övriga operatörer, begränsade möjligheter att undersöka, utmana eller avvisa sådana (ofta strikt konfidentiella) förfrågningar. Potentiell påverkan Faktiskt misslyckande att respektera yttrandefrihet och integ ritet kan först och främst skada rättighetsinnehavaren genom att begränsa dennes yttrandefrihet och integritet. Faktiskt eller uppfattat misslyckade kan även skada Telia Companys rykte, vilket kan leda till uteslutning från upphandlingsprocesser eller från institutionella investerings-processer. Avstängningar av nät |
• Samarbete och påverkansarbete med andra telekomoperatörer rörande na tionell lagstiftning och reglering inom Global Network Initiative (GNI) • Transparent redovisning av statistik rörande återkommande myndighets förfrågningar (Law Enforcement Dis closure Report) och okonventionella förfrågningar ("major events") |
samt blockering begränsar också kärnverksamheten, vilket kan
leda till intäktsbortfall.
| Operativa och samhällsrisker | |||
|---|---|---|---|
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder | |
| Skydd av barn | Barn och unga är aktiva användare av Telia Companys tjänster. Dock är barn särskilt sårbara för hot på nätet, så som nät mobbning och olämpligt innehåll. Telia Companys tjänster kan också användas för distribution av material som skildrar sex uella övergrepp på barn (child sexual abuse material, CSAM). Potentiell påverkan Telia Company kan indirekt vara medskyldig till överträdelser av barns rättigheter om produkter och tjänster samt nätfilter ej utvärderas tillräckligt. Faktiskt eller uppfattat misslyckande att skapa en säker upplevelse för barn och unga på nätet kan negativt påverka uppfattningen av Telia Companys varumärke, vilket kan leda till intäktsbortfall. |
• Blockering av CSAM samt system för att upptäcka och rapportera CSAM i vår egen it-miljö • Regelbunden uppföljning av vår pre station mot ett antal branschinitiativ avseende skydd av barn på nätet • Förståelse för barns perspektiv på internet genom barnpanelen (Children's Advisory Panel, CAP) • Utvärdering av påverkan på barnens rättigheter i alla relevanta affärs aktiviteter |
|
| Förmåga att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare |
Medarbetare är kärnan i allt vi gör på Telia Company och det är alla medarbetare med sina förmågor som möjliggör att vi kan leverera i enlighet med vår strategi. Det är en ökande efterfrågan på talanger inom telekombranschen och konkurrensen ökar. För att säkerställa att vi har rätt kompetens måste Telia Company at trahera, rekrytera och behålla mycket kompetenta medarbetare. Potentiell påverkan Misslyckande att rekrytera och behålla kompetenta medar betare med nödvändig kompetens, kan påverka förmågan att utveckla nya eller snabbt växande verksamhetsområden och därigenom leverera enligt strategin. |
• Arbete med att bygga ett starkt varumärke som arbetsgivare för att säkerställa förmågan att attrahera talanger • Implementera en modern och effektiv global rekryteringsprocess • Erbjuda interna utvecklingsmöjligheter • Löpande förbättringar och uppföljning av den årliga medarbetarundersök ningen |
|
| Korruption och oetiska affärsmetoder |
Vissa av de länder där Telia Company är verksamt klassas som länder med omfattande korruption. Telekombranschen är särskilt utsatt för flertalet korruptionsrisker på grund av beroendet av myndighetsutfärdade tillstånd och behov av stora investeringar. Vanliga områden där korruptionsrisken är särskilt hög inkluderar licensförvärvsprocesser, marknadslagstiftning, prissättning, leverantörskedjan samt i tredjepartshantering och i kundtjänst. Potentiell påverkan Faktisk eller misstänkt korruption eller oetiska affärsmetoder kan skada uppfattningen av Telia Company och även leda till böter och uteslutning från upphandlingsprocesser samt inves teringsprocesser. Förskingring kan avsevärt påverka finansiella resultat. Pågående avyttringsprocesser kan i sig ge upphov till risk för korruption, förskingring och oetiska affärsmetoder. Kor ruption är också kopplad till högre risker för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. |
• Anti-korruptionsprogram baserat på Telia Companys ramverk för assurans som implementerats i alla delar av verksamheten • En plan för "ansvarsfullt utträde" ur region Eurasien som omfattar åtgär der för att förhindra, upptäcka och hantera korruptionsrisker kopplade till tredje part • Utbildning och kommunikation kring anti-korruption, särskilt till medar betare vars arbetsuppgifter medför betydande korruptionsrisk • Granska standarder och kontroller samt genomföra riskbedömningar avseende korruption vid förvärv av mobilmaster |
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
|---|---|---|
| Ansvarsfulla inköp |
Telia Company är beroende av ett mycket stort antal leverantör er och underleverantörer, varav många verksamma i länder eller branscher med utmaningar att upprätthålla etiska affärsmeto der, mänskliga rättigheter och arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljöansvar. Trots arbetet med leverantörsutvärdering och att genomföra revisioner på plats, kan leverantörer och under leverantörer bryta mot Telia Companys leverantörskrav och/eller nationella och internationella lagar, regler och konventioner. Potentiell påverkan Faktiskt eller uppfattat misslyckande av Telia Companys leverantörer att efterleva dessa krav och lagar kan ha negativ påverkan på kunders och andra intressenters bild av Telia Company. Brott mot lagar och regler innebär risk för leverantör er och underleverantörer att behöva begränsa eller stänga ner sin verksamhet, vilket kan negativt påverka hur Telia Company levererar sina tjänster. Allvarliga överträdelser kan leda till att Telia Company behöver finna nya leverantörer, vilket kan nega tivt påverka inköpskostnader och leveranstider. |
• En standardiserad process för att utföra riskbaserad leverantörsutvär dering innan avtal sluts eller förnyas • Leverantörsuppförandekod som be skriver våra förväntningar och krav på hållbara affärsmetoder är inkluderade i leverantörsavtal • Säkerhetsdirektiv inkluderas i avtal där leverantörer hanterar kunddata |
| Miljö och klimat förändringar |
Telia Companys verksamhet och dess värdekedja ger upp hov till negativ miljöpåverkan, särskilt växthusgasutsläpp och elektroniskt avfall. Vi ser ökande tryck från kunder, lagstiftare och andra att hantera denna negativa påverkan genom till exempel ökad resurseffektivitet, användning av förnybar energi samt omställning till mer cirkulära affärsmodeller. Åtgärder för att minska effekterna av, samt anpassning till, klimatförän dringarna blir viktigare i takt med att arbetet globalt med att minska utsläppen av växthusgaser inte är tillräckligt för att inte förvärra klimatförändringarna och effekterna av klimatförän dringar såsom mer extremt väder blir mer tydliga. Ökande brist på naturresurser, särskilt sällsynta metaller, som används i konsumentelektronik och nätverksutrustning leder till ökad konkurrens bland tillverkare. Potentiell påverkan Brist på naturresurser kan leda till högre pris på nätverks utrustning och konsumenthårdvara. Stigande energipriser och beskattning kopplat till växthusgasutsläpp kan bidra till stigande rörliga kostnader. Begränsnings- och anpassningsåt |
• Operationella mål på medellång sikt kopplade till att minska mängden elek troniskt avfall och växthusgasutsläpp samt öka energieffektivitet • ISO 14001 miljöledningssystem imple menteras i de nordiska och baltiska verksamheterna • Program för återtag eller återköp av kon sumentelektronik samt återanvändning eller försäljning av nätverksutrustning • Krav på att leverantörer antar en struk turerad hantering för att minska negativ miljöpåverkan • Vi använder över 90 procent förnybar elektricitet i de nordiska och baltiska verksamheterna |
gärder kopplade till klimatförändringarna, som behov av ökad kapacitet i mobilnäten för att kunna säkerställa tillräcklig kvalitet till följd av mer extremt väder, kan komma att leda till behov av
ökade investeringar.
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
|---|---|---|
| Arbetsvillkor | I de nordiska och baltiska länderna där de flesta medarbetare arbetar anses risken för kränkningar kopplade till arbetsvillkor mycket låga. Telia Companys medarbetare arbetar huvudsak ligen på kontor eller i butiker, där de huvudsakliga riskerna rörande hälsa och säkerhet är kopplade till psykosocial hälsa och ergonomi. Vi ser ökande förväntningar på att aktivt arbeta för ökad mångfald, särskilt könsbalans, och att säkerställa att inga medarbetare särbehandlas eller diskrimineras. Omstruk tureringar och avsked kan ha stor påverkan på de individer som påverkas. Potentiell påverkan Om vi ej lyckas erbjuda en hälsosam och säker arbetsplats kan det leda till ökande sjukfrånvaro samt fler olyckor och tillbud, vilket i sin tur leder till ökande kostnader och potentiellt även förlust av kritisk kompetens. Konstruktiv dialog med fack föreningar, arbetstagarrepresentanter etc. är avgörande för att undvika strejk eller andra konfliktåtgärder. Diskriminering, trakasserier eller andra arbetsrättskränkningar kan leda till böter och kommer troligen ha negativ påverkan på medarbetaren gagemang och bilden av Telia Company som arbetsgivare. |
• Implementering av OHSAS 18001 och ISO 45001 arbetsmiljöledningssystem • Samtliga medarbetare har rätt att an sluta sig till fackliga organisationer etc • Föräldraledighet och avskedskom pensation utöver lagkrav • European Works Council (EWC) etablerat i de nordiska och baltiska länderna • Åtgärder för att öka mångfalden, till exempel utbildning för ledare och medarbetare som arbetar med re krytering för att motverka omedveten diskriminering samt löneutvärderingar |
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
|---|---|---|
| Reglering och licenser |
Telia Company verkar i en starkt reglerad bransch och regler ingar innebär betydande begränsningar avseende hur Telia Company kan utföra sin verksamhet. I ett antal länder anses Telia Companys enheter ha betydande marknadsinflytande i en eller flera telekomdelmarknader. Till följd av detta måste Telia Company erbjuda vissa tjänster med reglerade villkor och priser, vilka kan skilja sig mot hur de annars hade erbjudits. Effekter av regleringsförändringar kan vara både retroaktiva och framåtriktade. |
• Proaktivt arbeta för att utforma EU:s nya ramverk för telekomreglering (EU Telecom Framework) genom delande av detaljerade lösningar med rele vanta intressenter inom EU • Löpande utvärdering av möjligheter att motverka ökade kostnader och förlorade intäkter på grund av regula toriska förändringar |
| Potentiell påverkan Förändringar i reglering eller statliga riktlinjer som påverkar Telia Companys affärsverksamhet, såväl som beslut av myndigheter eller domstolar inklusive utfärdande, ändringar eller tillbakadra |
gande av telekomlicenser och frekvenser kan negativt påverka Telia Companys möjlighet att bedriva verksamheten och som
en följd av detta, resultatet från verksamheten.
Legala och regulatoriska risker
| Risk | Beskrivning | Motverkande åtgärder |
|---|---|---|
| Granskning av transaktioner i Eurasien |
Den 21 september 2017, meddelade Telia Company att man nått en global uppgörelse med det amerikanska justitiedeparte mentet (DoJ), den amerikanska finansinspektionen (SEC) och den allmänna åklagarmyndigheten i Nederländerna (Open baar Ministerie, OM) gällande tidigare meddelade undersök ningar av historiska transaktioner i Uzbekistan. Som en del av uppgörelserna, har Telia Company åtagit sig att betala böter och förverkande till SEC, DoJ och OM,om totalt 965 MUSD (motsvarande 7,7 GSEK vid den tidpunkten) varav 757 MUSD (6 129 MSEK) betalades under det tredje kvartalet 2017. Upp till 208,5 MUSD kommer att avräknas mot ett eventuellt framtida förverkande i en svensk domstolsprocess. Telia Company har åtagit sig att fortsätta samarbeta med myndigheterna i andra eventuella relaterade utredningar. Telia Company har också åtagit sig att under en treårsperiod rapportera potentiell korruption och att fortsätta förstärka arbetet för regelefterlevnad och intern kontroll. Den globala uppgörelsen som nu nåtts sätter punkt för alla kända korruptionsrelaterade utredningar mot Telia Company av nederländska och amerikanska myndighe ter. Vidare, i maj 2016 uttalade sig den svenska åklagaren offentligt att de beslutat att inte utreda några andra av Telia Companys verksamheter i Eurasien. Det finns såklart alltid en risk att åtgärder kan komma att vidtas av andra länders polis-, åklagare eller regulatoriska myndigheter gentemot Telia Companys verksamheter eller transaktioner, eller gentemot utomstående parter, oavsett om dessa är |
• Telia Company har nått en global uppgörelse med det amerikanska jus titiedepartementet (DoJ), den ameri kanska finansinspektionen (SEC) och den allmänna åklagarmyndigheten i Nederländerna (Openbaar Ministerie, OM) gällande tidigare meddelade undersökningar av historiska trans aktioner i Uzbekistan. Detta avslutar alla kända utestående korruptions utredningar rörande Telia Company av nederländska och amerikanska myndigheter • Telia Company kommer att uppfylla alla sina åtaganden i enlighet med uppgörelsen och kommer att fortsätta samarbeta med myndigheterna samt att förstärka regelefterlevnadsarbete och intern kontroll • Förverkandebeloppet som yrkas i den svenska processen ingår i det totalaförlikningsbeloppet i den globala uppgörelsen som Telia Company har ingått med myndigheter i USA och Nederländerna • Ett beslut har tagits att avyttra våra verksamheter i Eurasien. Försälj |
ningsprocessen pågår. Bolag sålda till dagens datum: Ncell april 2016, Tcell april 2017, Geocell januari 2018, Azercell mars 2018, Ucell december 2018, Kcell december 2018
svenska eller utländska fysiska eller juridiska personer, och att detta kan komma att direkt eller indirekt skada Telia Companys affärsverksamhet, resultat, finansiella ställning, kassaflöden eller varumärkesrykte.
Den 22 september 2017 meddelade den svenska åklagaren att talan väckts mot ett antal tidigare Telia Company-anställda och samtidigt att talan väckts mot Telia Company om förverkande av vinster som uppkommit genom eventuellt brott. Förverkandebeloppet ingår i det totala förlikningsbeloppet om 965 MUSD i den globala uppgörelsen som Telia Company har ingått med myndigheter i USA och Nederländerna.
För ytterligare information se avsnitt Händelser efter balansdagen i not K4.
Telia Company AB är registrerat i Sverige och regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Denna lag kräver att styrelsen styr verksamheten på ett sätt som skapar lönsamhet och aktieägarvärde. Telia Company är övertygat om att det bästa sättet att leverera hållbar tillväxt och lönsamhet är att integrera hållbarhet och ansvarsfullt företagande i både verksamhet och strategi i syfte att skapa långsiktigt värde för företaget, dess intressenter och samhället.
Telia Company har en intressentdriven ansats för att identifiera och hantera de mest väsentliga verksamhetsaspekterna, inklusive hänförliga risker och möjligheter. Ansatsen omfattar att samverka med betydande intressentgrupper för att förstå Telia Companys nuvarande och framtida påverkan på dess intressenter, miljön och samhället. Väsentliga aspekter styr hur Telia Company utvecklar och implementerar sin affärsstrategi, inklusive hur företaget bidrar till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Telia Company redovisar utvecklingen av dessa väsentliga affärsaspekter genom denna kombinerade Års- och hållbarhetsredovisning.
Årsstämman är det huvudsakliga forumet för samverkan med aktieägare. Telia Company samverkar kontinuerligt med andra intressentgrupper på olika sätt.
Telia Company har åtagit sig att följa ett antal internationella riktlinjer rörande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, anti-korruption och miljöansvar. Dessa inkluderar:
Dessa riktlinjer utgör grunden i den affärsetiska uppförandekoden, som godkänts av styrelsen. Kraven i koden, som sträcker sig bortom lagefterlevnad och som gäller för samtliga medarbetare, beskriver hur vi samverkar med intressenter på ett sätt som säkerställer etiska affärsmetoder och uppförande.
Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 13 mars 2019. Den har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av Telia Companys revisorer. Den presenterar en översikt av Telia Companys modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för intern kontroll samt riskhantering avseende finansiell rapportering.
Enligt styrelsens uppfattning har Telia Company i alla avseenden följt den svenska koden för bolagsstyrning under 2018. Vidare har inga överträdelser av gällande börsregler gjorts eller överträdelse av god praxis på aktiemarknaden rapporterats av Nasdaq Stockholms Disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.
Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: www.teliacompany. com/sv/om-foretaget/bolagsstyrning (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
Telia Companys huvudsakliga beslutsorgan är:
Telia Company är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning och företagets bolagsordning. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.
Ytterligare information: Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), värdepappersmarknadslagen (2007:528): www.riksdagen.se, www.regeringen.se Nasdaq Stockholm (regler för emittenter samt övervakning): www.business.nasdaq.com/list/listing-options/European-Market, Svensk kod för bolagsstyrning och särskilda regler för bolagsstyrning: www.bolagsstyrning.se
Telia Company har en typ av aktier där varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämman. Per den 31 december 2018 hade Telia Company 483 356 aktieägare.
Svenska staten är den störste aktieägaren vid årsskiftet 2018, med en ägarandel om 37,3 procent av totalt antal aktier. För bolag med svenskt statligt ägande har den svenska regeringen utfärdat en ägarpolicy, som uppställer krav med avseende på bland annat ersättning, hållbart företagande, mångfald och jämställdhet. I bolag där staten inte har ett majoritetsägande verkar staten i dialog med övriga ägare för att främja tillämpning av ägarpolicyn.
Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. Ytterligare information om Telia Company-aktien och ägarstrukturen återfinns i Förvaltningsberättelsen.
Årsstämman 2018 hölls den 10 april 2018 i Stockholm och fattade bland annat beslut om följande:
Telia Companys bolagsordning finns tillgänglig på: www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/bolagsstyrning/bolagsordning/ samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på: www. teliacompany.com/sv/investerare/bolagsstamma (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
Telia Companys valberedning skall bestå av representanter från bolagets fyra röstmässigt största aktieägare vid månadsskiftet innan utfärdandet av kallelsen till årsstämman, och som dessutom önskar delta i valberedningsarbetet ("Nominerande aktieägare"), samt styrelsens ordförande. Valberedningens ledamöter överväger noga eventuella intressekonflikter innan uppdraget antas. Valberedningen består för närvarande av:
Valberedningen ska i enlighet med sin av årsstämman antagna instruktion:
Valberedningen genomför intervjuer och erhåller information från styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanter och koncernchefen gällande arbetet i styrelsen, Telia Companys ställning och strategiska inriktning samt övriga relevanta omständigheter. Utifrån denna information bedömer valberedningen hur styrelsen fungerat och de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet. Valberedningen har kommit fram till att de kompetenser som för närvarande behövs är erfarenheter från:
Baserat på dessa kompetensbehov utvärderar valberedningen nuvarande styrelseledamöters kompetenser och styrelsens sammansättning. Valberedningen föreslår styrelseledamöter för årsstämman med hänsyn till de kompetenser som behövs i framtiden, mångfald, könsfördelningen i styrelsen, de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter och deras tillgänglighet för omval.
Valberedningen har meddelat att den följer bestämmelserna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på bolagets webbplats. Valberedningen har i sina överläggningar särskilt diskuterat bolagsstyrningskodens krav på mångfald och jämn könsfördelning i styrelsen. Valberedningen har i sitt arbete tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som sin mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Valberedningen har särskilt diskuterat jämställdhet i styrelsen i sin strävan att sätta samman en så kompetent styrelse som möjligt.
Årsstämman 2018 beslutade att utse styrelseledamöter i enlighet med valberedningens förslag. Av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna är fyra (4) kvinnor och fyra (4) män, dvs en jämn könsfördelning. Valberedningen utvärderar årligen sin instruktion och lämnar vid behov förslag till förändringar till årsstämman.
Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: [email protected]
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Styrelsens uppgifter innefattar, bland annat, att: • Fastställa affärsmål och strategi
Instruktioner för styrelsens arbete anges i dess arbetsordning, vilken granskas och antas en gång per år. Bland annat specificerar arbetsordningen antal ordinarie styrelsemöten, dagordning och vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten, styrelseordförandens åligganden samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen liksom koncernchefens rapportering till styrelsen. Den innehåller också instruktioner för arbetet i styrelseutskott med bland annat angivande av utskottens åligganden, antalet utskottsmöten, vilka ärenden som ska behandlas vid mötena samt rapportering till styrelsen.
Telia Companys styrelse består av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av årsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Även en finsk arbetstagarrepresentant, utan rösträtt, är närvarande vid styrelsens möten. Marie Ehrling är styrelsens ordförande. Övriga styrelseledamöter valda vid årsstämman är Olli-Pekka Kallasvuo (vice ordförande), Susanna Campbell (lämnade i januari 2019), Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman, Olaf Swantee och Martin Tivéus.
En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro, ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga ledamöter valda vid årsstämman 2018 som oberoende i förhållande till bolaget, till bolagets förvaltning och till större aktieägare.
Styrelsearbetet följer en årlig cykel, vilket möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att behålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan.
Styrelsemöten hålls normalt i Stockholm, Sverige, men styrelsens ambition är att hålla åtminstone ett möte någon annanstans för att möjliggöra mer djupgående diskussioner om lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök etc. I december 2018 höll styrelsen sitt styrelsemöte i Oslo, Norge.
Den årliga cykeln för styrelsens arbete inleds och avslutas med årsstämman. Under året hålls ungefär sju ordinarie möten, inklusive konstituerande styrelsemöte och ett tvådagars strategimöte. På mötena behandlas bland annat följande:
Därutöver inkluderar ordinarie styrelsemöten följande:
Under 2018 höll styrelsen elva (11) ordinarie möten (varav ett konstituerande) och nio (9) extra möten. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt:
Vidare utvärderades styrelsen arbete under 2018 genom extern utvärdering vars resultat rapporterades till valberedningen.
För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen ett ersättningsutskott och ett revisions- och hållbarhetsutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen där styrelsebeslut krävs och håller även styrelsen löpande informerad om sitt arbete.
Ersättningsutskottet hanterar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och koncernledningen, incitamentsprogram för en vidare krets anställda samt ersättarplanering. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i Telia Companys koncernledning förutom koncernchefen, vilka godkänns av hela styrelsen.
Revisions- och hållbarhetsutskottet hjälper styrelsen att uppfylla sina åtaganden gällande finansiell rapportering, intern kontroll, internt och extern revision, hantering av verksamhetsrisker samt att bolaget har processer för att kunna uppfylla lagar och regler inom finansiell rapportering, Koden för bolagsstyrning, Nasdaq Stockholms börsregler eller Aktiemarknadsnämnden såväl som övervakning av effekten och resultat avseende bolagets program för efterlevnad.
Marie Ehrling är ersättningsutskottets ordförande. Under 2018 höll utskottet sex (6) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:
Nina Linander är revisions- och hållbarhetsutskottets ordförande. Under 2018 höll utskottet sju (7) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:
Övervakning av effekten av internkontroll och system för internkontroll
Granskning av utvärdering avseende värdering av tillgångar, upplåning och verksamhetsrisker (inklusive utvärdering av och vidtagna åtgärder avseende visselbåsarrapportering)
Som en del av styrelsens övergripande utvärdering genomförde ersättningsutskottet och revisions- och hållbarhetsutskottet en självutvärdering av sitt interna arbete under 2018.
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens instruktioner till koncernchefen och andra beslut fattade av styrelsen.
Koncernledningen leds av koncernchefen och består för närvarande av: koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, chefen för Common products & services, chefen för CEO Office, chefen för Telia Sverige, chefen för Telia Norge, chefen för Telia Finland samt chefen för Cluster (LED – Litauen, Estland, Danmark).
Per den 1 februari 2019 skapades en ny enhet, Telia Global, med målet att öka fokus på multinationella kunder, partners och innovation. Enheten består av Division X, Telia Carrier, Global Business och Telia Ventures.
Koncernledningen sammanträder månadsvis. Mötena ägnas åt uppföljning av strategisk och verksamhetsmässig utveckling, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet.
Utöver detta finns en särskild styrgrupp, som under ledning av koncernchefen, har det övergripande strategiska ansvaret för region Eurasien. Chefen för region Eurasien redogör för regionens verksamhet i styrgruppen. Modellen säkerställer fortsatt stark styrning och koordinering inom
koncernen, samtidigt som koncernledningen kan fokusera på den strategiska kärnverksamheten i Norden och Baltikum.
En mer detaljerad presentation av koncernledningen, inklusive ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
Telia Companys koncernövergripande styrningsmodell, som godkänts av styrelsen, syftar till att säkerställa att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för koncernens syfte, värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.
Operationella och finansiella mål
2 Sätta ramarna för hur vi agerar
3 Följa upp våra prestationer
För att ge alla medarbetare en övergripande vägledning har styrelsen godkänt ett uttryck om vårt syfte: "Bringing the world closer". Vidare har styrelsen antagit en strategi som visar riktningen kommande år såväl som årliga operativa och finansiella mål. Operativa och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje land och affärsenhet. Läs mer om vår strategi i Vårt företag.
Styrelsen och koncernledningen sätter ramarna för de anställdas agerande. Grundläggande beståndsdelar är Telia Companys värdegrund, den affärsetiska uppförandekoden, styrning av hållbarhetsarbetet, koncernpolicyer, riktlinjer, riskramverk, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.
Hållbarhet inom Telia Company handlar om hur bolaget tar ansvar för sin långsiktiga påverkan på samhälle och miljö. Arbetet är inriktat på att säkerställa etiska och ansvarstagande affärsmetoder samt att skapa en gemensam värdegrund genom att bidra till kärnverksamheten och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Telia Company tillämpar en intressentdriven ansats för att identifiera och hantera de viktigaste verksamhetsaspekterna med tillhörande risker och möjligheter, se Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter. Koncernledningen och GRECmötena är de primära beslutsorganen för hållbarhetsrelaterade frågor. Styrelsen har det yttersta ansvaret för tillsyn av hållbarhetsarbetet. För mer information om Telia Companys hållbarhetsarbete, se Förvaltningsberättelsen, avsnitt Hållbarhet och Hållbarhetsnoter.
Telia Companys affärsetiska uppförandekod, som utfärdats av styrelsen, ger vägledning i Telia Companys ramverk av policyer. Den definierar en gemensam etisk kompass, med tydliga riktlinjer och förväntningar på agerande och genom att lyfta fram att det är ett gemensamt ansvar att affärer görs med integritet. Kodens 17 kapitel återspeglar Telia Companys policyer och instruktioner och tillhandahåller praktisk och utbildande information vad gäller tolkningen av dessa. Koden gäller för Telia Companys samtliga anställda, chefer och styrelseledamöter. Konsulter och underleverantörer måste också följa koden. Koden finns tillgänglig på 12 språk på dontdothisatwork.teliacompany. com, i tryckt tidningsformat, som en app och på intranätet.
Den affärsetiska uppförandekoden granskas årligen för att revideras om så är nödvändig. Revideringen leds av enheten för Etik och efterlevnad med stöd av ämnesexperter.
Ramverket för policyer består av de styrande dokumenten koncernpolicyer, koncerninstruktioner och dokumentet "Policy framework description and General Principles for Governance Documents".
Koncernfunktionscheferna säkerställer att nödvändiga policyer och instruktioner utfärdas inom sina respektive ansvarsområden. Alla koncernpolicyer och koncerninstruktioner är bindande för alla enheter där Telia Company har ledningsansvar. Bolag inom region Eurasien inför lokala versioner av koncernpolicyer och instruktioner. Med tanke på den pågående processen att avyttra dessa bolag, beslutar koncernens forum för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC) tillsammans med chefen för region Eurasien från fall till fall vilka reviderade policyer och instruktioner som skall införas.
Koncernpolicyer godkänns av styrelsen, åtminstone årligen, efter en förberedande granskning av berört styrelseutskott. Koncerninstruktioner beslutas av koncernchefen eller koncernfunktionschef efter att ha granskats i ett
GREC-möte eller i ett koncernledningsmöte. Styrelsen har delegerat till koncernchefen att utfärda mer detaljerade styrningsinstruktioner inom områden av övergripande vikt för verksamheten. Koncerninstruktioner granskas och revideras årligen vid behov och godkänns av koncernchefen eller av chefen för berörd koncernfunktion efter att ha granskats i ett GREC-möte eller i ett koncernledningsmöte. Efterlevnad jämförs mot uppställda krav i koncerninstruktionen.
Samtliga gällande koncernpolicyer och -instruktioner sparas och publiceras i en databas för styrdokument som är tillgänglig för alla anställda och vissa kategorier av tillfälligt anställda.
Koncernpolicyer är offentliga dokument och finns tillgängliga på: www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/public-policy/publicpolicy/
(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)
För förvaltningsändamål är koncernen uppdelad på länder och koncernfunktioner. Det finns även en separat styrgrupp, ledd av koncernchefen, som har det övergripande strategiska ansvaret för region Eurasien.
Landsorganisationerna och koncernfunktionerna arbetar nära varandra med rådgivning och handledning, med syftet att behålla en hög kompetensnivå såväl tekniskt som kommersiellt, säkra en god förvaltning och regelefterlevnad, samt uppnå en långsiktigt hållbar verksamhet. Landsorganisationerna har huvudansvaret för att driva den operativa verksamheten inom sitt geografiska område. Koncernfunktionerna ansvarar för att driva utveckling inom respektive område för att tillförsäkra effektivitet och landsöverskridande, multifunktionella synergier.
Koncernchefen har utfärdat en delegering av ansvar och befogenheter (Delegation of Obligations and Authority – DoA), vilken definierar skyldigheterna för medlemmarna i koncernledningen och beskriver principerna för styrning. I dokumentet finns även generella beskrivningar avseende ansvar och befogenheter samt förväntan på ledande befattningshavare.
Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå. Individuell resultatuppföljning beskrivs i Förvaltningsberättelsen avsnittet Medarbetare.
| Koncernpolicy | Beskrivning |
|---|---|
| Anti-korruption | Att fastställa gemensamma normer avseende etiskt affärsbeteende i koncernen |
| Elektromagnetiska fält (EMF) | Att säkerställa att Telia Company uppfyller sina åtaganden om att ha en seriös inställning avseende elektromagnetiska fält (EMF) |
| Ersättning | Att ange den strategiska riktningen och klargöra hållningen till utformning och införande av ersättningspraxis för medarbetare på alla nivåer |
| Finansiell redovisning och rapportering |
Att beskriva vårt syfte att följa relevanta redovisningsstandarder, rapportera finansiell information korrekt och fullständigt samt ha tillfredställande intern kontroll och processer för att tillförsäkra att redovisning och finansiell rapportering uppfyller lagar och förordningar samt börsregler |
| Finansiell styrning | Att fastlägga regler för hur finansiella risker ska hanteras samt motparters kreditbetyg |
| Hantering av verksamhets risker |
Att beskriva ramverket för hantering av verksamhetsrisker |
| Hälsa och säkerhet | Att sätta ett ramverk i syfte att tillhandahålla och ständigt förbättra en säker och hälsosam arbets plats, genom att säkerställa säkerhet i arbetsrutiner, förebygga och motverka ohälsa samt stödåt gärder för hälsa och välmående |
| Inköp | Att tillhandahålla en referenspunkt och inriktning för inköpsaktiviteter och en tydlig förståelse för inköpsprinciperna |
| Insiderinformation och insiderhandel |
Att säkerställa etiskt beteende gentemot kapitalmarknaden genom att sätta regler kring handel och rapportering |
| Kommunikation | Att säkerställa att all kommunikation är noggrann och att den ges på ett professionellt sätt och vid rätt tidpunkt |
| Kundintegritet | Att respektera och värna kunders integritet genom att sätta höga och konsekventa normer |
| Kvalitet | Att definiera vårt åtagande att alltid tillhandahålla produkter och tjänster av hög kvalitet som upp fyller kundernas behov |
| Medarbetare | Att ge våra anställda en överblick över bolagets värderingar och förväntningar på medarbetarna samt ge samtliga anställda förutsättningar att agera i enlighet med dessa |
| Miljö | Att säkerställa proaktiv hantering av miljöpåverkan genom hela livscykeln för leveransen av produkter och tjänster |
| Säkerhet | Att beskriva styrningen liksom kontroll, beredskap samt implementering av säkerhetsåtgärder |
| Yttrandefrihet och övervak ningsintegritet |
Att definiera våra åtaganden vid önskemål om eller krav på kommunikationsövervakning som kan ha allvarlig påverkan på yttrandefriheten inom telekommunikation |
Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sin respektive verksamhet. Dessa följs upp varje månad och kompletteras med kvartalsvisa prognoser.
Verksamhetsgenomgångarna hålls varje månad och innefattar såväl en finansiell genomgång som genomgång av affärsverksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperiod, risker samt operativa mål avseende kundservicenivåer, nätkvalitet m m. Verksamhetsgenomgångarna ger möjlighet till frekvent uppföljning av operativa prestationsnyckeltal (KPI) på landsnivå. Operativa KPI:er är en betydelsefull del av uppföljningen och består av flera mätetal som ger ledningen en god överblick av aktuell situation och utvecklingen över tid. Ramverket Net Promoter Score (NPS®) används för att följa och förbättra den kundupplevelse som Telia Company presterar. Vid ländernas verksamhetsgenomgångar deltar koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, COO, chefen för finansiell planering och analys, chefen för investerarrelationer samt utvalda ledamöter i koncernledningen utöver respektive landschef.
Styrelsen erhåller månatligen rapporter över operativa resultat och på varje ordinarie styrelsemöte presenterar koncernchefen och finansdirektören koncernens verksamhets- och finansiella resultat på en detaljerad nivå. Se även avsnittet Styrelsen.
GREC-mötena är de primära ledningsorganen för uppföljning av risker och efterlevnad. Ytterligare information återfinns i avsnittet Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC).
Att vara verksam på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen medför att Telia Company exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. Telia Company har definierat begreppet risk som allt som kan ge en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av Telia Companys mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamhet och hållbarhet samt till aktieägarfrågor beskrivs i Förvaltningsberättelsen avsnittet Risker och osäkerheter och finansiella risker i not K26 i koncernredovisningen.
Telia Company har infört en kombinerad modell för efterlevnad där enheterna för riskhantering i verksamheten, etik & efterlevnad och internrevision arbetar tillsammans med planering, genomförande samt rapportering av efterlevnad för att säkerställa att det finns tillräckliga resurser över hela kontrollområdet med en nivå av oberoende tester. Den insamlade informationen genom den kombinerade processen lämnas till respektive utskott för att underlätta beslutsfattande. Det underlättar även för ledningen att förstå de övergripande riskerna, nuvarande nivå av kontroll samt åtgärder inklusive riskkulturen i verksamheten.
Telia Companys riskhantering kan beskrivas som ett trelinjers försvar som utgör en integrerad del av koncernens operativa verksamhet, affärsplaneringsprocess och övervakning av verksamhetsresultat. Risker identifieras och utvärderas, och åtgärder vidtas för att begränsa och övervaka riskerna.
Roller och ansvar i försvarslinjerna inbegriper:
Utöver detta ger utomstående parter, som externrevisorerna och regulatoriska myndigheter, tillförsäkran med avseende på specifika lagstadgade krav, till exempel information som presenteras i koncernredovisningen eller rapporteras till Finansinspektionen.
Målsättningen med den kontinuerliga riskhanteringsprocessen är att alla risker som kan hjälpa eller hindra uppfyllandet av Telia Companys mål regelbundet bedöms, åtgärdas och övervakas. Riskhanteringen ska vara helt integrerad i affärsprocesserna. Riskhanteringsprocedurerna ska vara transparenta, genomförbara och spårbara. Ledningen ska försäkra sig om att en personlig känsla för ansvar och en gemensam syn på och medvetenhet om risk skapas hos medarbetarna samt främja ansvarsutkrävande för risker i det dagliga beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad i affärsplaneringsprocessen och risker ska granskas på verksamhetsgenomgångarna och eskaleras genom linjeorganisationen.
Ledningen ska aktivt, regelbundet och i rätt tid utvärdera och bedöma risk och efterlevnad för att försäkra sig om att alla medarbetare är medvetna om och vidtar åtgärder för att efterleva gällande krav. Efterlevnad innebär anpassning till såväl externa som interna krav så som:
Som ytterligare ett stöd till första försvarslinjen har Telia Company infört ett ramverk för att möjliggöra ett enhetligt och systematiskt arbete med efterlevnadsfrågor. Efterlevnadsramverket består av sex element som är grundade på en tydlig inriktning från ledningen. Det är utformat för att följa internationell standard och är baserat på principerna förebygga, upptäcka och undersöka. Ramverket används till att säkerställa efterlevnad att de viktigaste riskerna i vårt riskuniversum hanteras korrekt.
Prioriterade riskområden identifieras baserat på riskbedömningar och väsentlighetsanalys. Fokus inom efterlevnadsarbetet på de prioriterade riskområdena är för närvarande följande:
Risker avseende finansiell rapportering inkluderas då dess kontrollramverk är väl inarbetat och kan användas för andra riskområden.
Revisions- och hållbarhetsutskottet samt styrelsen erhåller kvartalsvis en samlad riskrapport, samordnad med styrelsens årliga arbetscykel. Den samlade rapporten är indelad i fyra riskkategorier:
Därutöver erhåller revisions- och hållbarhetsutskottet kvartalsvis en samlad rapport över rättstvister med kortfattade detaljer avseende större legala och administrativa processer som är pågående, i vänteläge och hotade. Varje fallbeskrivning innehåller även nominell och uppskattad finansiell påverkan när så är möjligt samt en sannolikhetsgradering.
Chefen för funktionen för hantering av verksamhetsrisker (ERM), som ingår i koncernfunktionen CEO Office, agerar som ägare av den koncerngemensamma ERM-processen för att säkerställa en strukturerad hållning avseende riskhantering, efterlevnad och rapportering inom koncernen. Funktionsansvaret omfattar att:
koncernchefen och styrelse en konsoliderad och holistisk bild av koncernens risknivå och enskilda väsentliga risker
• Möjliggöra och organisera GREC-möten på koncernnivå
GREC-mötenas syfte är att agera som de främsta styrande organen inom risk och efterlevnad och att utvärdera risknivåer och föreslå aktiviteter för att mildra riskerna.
Vid GREC-mötena, som hålls minst kvartalsvis, samlas ledningen för att uppdatera, diskutera, besluta och följa upp pågående aktiviteter och satsningar inom de olika riskområdena och fokusområdena inom hållbarhet.
GREC-möten hålls på koncern- och landsnivå såväl som inom utvalda koncernfunktioner och dotterbolag. På koncernnivå leder koncernchefen GREC-mötena som består av koncernledningen utökad med chefen för koncernfunktionen för hantering av verksamhetsrisker, chefen för region Eurasien, chefen för koncernenheten etik och efterlevnad samt chefen för koncernenheten för internrevision. Syfte, agenda och deltagare på lokala GREC-möten speglar mötena på koncernnivå.
2018 var det fjärde hela verksamhetsåret för Telia Companys Speak-up line, ett visselblåsarverktyg tillgängligt på 13 språk som gör det möjligt för medarbetare och andra att anonymt och konfidentiellt rapportera kränkningar av god redovisningssed, korrekt rapportering eller god intern kontroll liksom bristande efterlevnad av lokal lagstiftning eller brott mot Telia Companys affärsetiska uppförandekod, koncernpolicyer och instruktioner. Telia Company har en koncernövergripande standard för utförande av interna utredningar. Ledstjärnan är säkerställande av att utredningar genomförs på ett objektivt och opartiskt sätt; bedrivs så att fakta snabbt fastställs med ett minimum av störningar för affärsverksamheten eller medarbetares privatliv; samt att säkerställa att sekretess och icke-vedergällning alltid respekteras. Konsoliderade ärenderapporter har presenterats fortlöpande för revisionsoch hållbarhetsutskottet under året. Rapporterna innefattade ärenden av betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar.
För mer information om visselblåsarärenden, interna utredningar samt disciplinära beslut under 2018, se not H14 i Hållbarhetsnoterna.
Till läsaren av denna rapport: Om du anser att det finns brister i Telia Companys finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom Telia Company-koncernen kan du anmäla detta till: www.speakupline.ethicspoint.com
Enligt den svenska aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl de interna kontrollerna fungerar och initierar åtgärder för att främja ständig förbättring av de interna kontrollerna.
Telia Companys ramverk för riskhantering inbegriper intern kontroll över finansiell rapportering och ligger i linje med COSO:s ramverk för intern kontroll. Det omfattar de sammanhängande områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. För att etablera en konsekvent hållning till och en koncerngemensam syn på risker hänförliga till felaktig finansiell rapportering har koncernövergripande riskregister införts i alla större enheter där Telia Company har ledningsansvar. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans är ansvarig för att utveckla och underhålla det it-baserade verktyget för att hantera riskregistren.
Intern kontroll är en integrerad del av Telia Companys bolagsstyrning och styrning av verksamhetsrisker och involverar styrelsen, koncernledningen och övriga medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Det är en process som omfattar metoder och processer för att:
Målsättningen för Telia Companys finansiella rapportering är att den ska ligga i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, korrekt, punktlig och begriplig.
De viktigaste delarna i Telia Companys kontrollmiljö är koncernpolicyer med tillhörande koncerninstruktioner och detaljerade koncerndirektiv. Ledare på alla nivåer är ansvariga för att säkerställa att organisationen följer den av koncernchefen utfärdade Delegering av ansvar och befogenheter, de finansiella styrningsdokumenten, ramverket för rapportering samt övriga koncernkrav. Personal på koncernfinans är ansvariga för att månatligen följa, och om väsentliga, kommunicera förändringar i lagstiftning, noteringskrav samt finansiell rapportering som kan påverka koncernens finansiella instruktioner och direktiv.
Ledningen för varje enhet eller koncernfunktion är ansvarig för att säkerställa att:
Telia Companys enhet för gemensamma ekonomitjänster stöder enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller i alla stora helägda affärsenheter.
Telia Company har en riskbaserad inställning till intern kontroll över finansiell rapportering. Hanteringen av risker relaterade till finansiell rapportering är integrerad i det koncerngemensamma ramverket för riskhantering som beskrivs i "Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM)". Därför är bedömning och hantering av risker som kan leda till felaktig finansiell rapportering en naturlig del av det dagliga arbetet där koncernens riskregister används som en grundstomme. Riskbedömning genomförs både från ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och uppperspektiv. Utfallet av riskbedömningarna dokumenteras i koncernens riskregister.
Samtliga verksamhetsprocesser inom Telia Company inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Större processer, inklusive relaterade risker och nyckelkontroller, beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt, baserat på uppsatta krav i koncernens riskregister. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för it-applikationer som används för redovisning och rapportering.
Koncernpolicyer, instruktioner och direktiv avseende redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via Telia Companys normala interna kommunikationskanaler. Personal på huvudkontorsfunktionerna ägnar sig kontinuerligt åt interna utbildningsinsatser för att säkerställa harmonisering inom viktiga områden såsom intäktsredovisning, skillnaden mellan investeringar och rörelsekostnader, etc.
Telia Company stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl de interna kontrollerna fungerar. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner orsaka fel eller oriktigheter i redovisningen.
Telia Company har infört en strukturerad process för övervakning av hur väl intern kontroll över finansiell rapportering fungerar. Denna process omfattar länder och koncernfunktioner, och består av självutvärderingar av åtgärder för riskminimering. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans övervakar processen på månadsbasis. På uppdrag av koncernledningen genomför internkontrollfunktionen årligen en riskbaserad efterlevnadsgranskning av nyckelriskerna för att bedöma kvaliteten i självutvärderingarna, riskminimeringen och den övergripande interna kontrollmiljön.
Resultatet av självutvärderingen och efterlevnadsgranskningen förmedlas till ledningen för alla berörda enheter och till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. Utskottet får också rapporter direkt från såväl de externa revisorerna som från internrevisionen. Rapporterna diskuteras och uppföljningsnoteringar görs av utskottet. Både de externa revisorerna och internrevisionen närvarar på utskottsmötena.
Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan ledningens närvaro.
Koncernenheten för internrevision utarbetar oberoende, objektiv tillförsäkran och rådgivningstjänster utformade för att tillföra värde och förbättra Telia Companys verksamhet. Enheten hjälper Telia Company att nå sina mål genom att tillämpa ett systematiskt och disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera och förbättra effektiviteten i styrningen av koncernen, riskhantering och internkontroll.
Inriktningen för arbetet inom koncernens internrevision anges i den årliga revisionsplanen, vilken för att ta hänsyn till övergripande affärsmål och risker också är avstämd mot koncernens affärsplan och strategi. Revisionsplanen fastställer prioriteringar och resursallokering. Den godkänns av styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott och presenteras för de externa revisorerna på årsbasis. Inom ramen för revisionsplanen bestäms de detaljerade internrevisionsuppdragen på kvartalsbasis. De kvartalsvisa revisionsuppdragen diskuteras med externrevisorerna för att identifiera områden för att dela riskbedömningar och rön från revisionsarbetet.
Under 2018 utfördes revisioner i koncernfunktioner och samtliga länder. Viktiga fokusområden var:
Chefen för koncernens internrevisionsenhet rapporterar administrativt till chefen för CEO Office och funktionellt till revisions- och hållbarhetsutskottet. Resultatet av varje enskilt revisionsuppdrag rapporteras till ansvarig linjechef för reviderat område eller reviderad enhet samt dessutom till chefen för berört funktionsområde och till de externa revisorerna. En sammanfattning av resultaten av revisionsuppdragen rapporteras kvartalsvis till revisions- och hållbarhetsutskottet.
Enligt bolagsordningen ska Telia Company AB ha minst två men inte fler än tre revisorer och inte fler än samma antal revisorssuppleanter. Årsstämman kan även besluta om endast en revisor, om stämman till revisor utser ett registrerat revisionsbolag. Revisorerna rapporterar till aktieägarna på årsstämman.
Uppdraget för de externa revisorerna är att granska Telia Companys årsbokslut och redovisningspraxis såväl som att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I revisorernas uppdrag ingår bland annat:
Därutöver genomför revisorerna en översiktlig granskning av Telia Companys Hållbarhetsredovisning.
Förutom revisionsberättelsen som presenteras för aktieägarna på varje årsstämma avger revisorerna också en rapport över granskningen av andra kvartalets koncernredovisning. Vidare rapporterar revisorerna varje kvartal till revisions- och hållbarhetsutskottet och koncernledningen om hur man genomfört granskningen av Telia Companys bokslut och i november varje år rapporteras om internkontrollen över finansiell rapportering och it. Ytterligare information avseende kontakter mellan styrelsen och revisorerna återfinns i avsnitten Styrelse och Intern kontroll över finansiell rapportering.
När revisorerna skall tillhandhålla tjänster utöver revision görs det i enlighet med regler upprättade av revisions- och hållbarhetsutskottet hänförliga till förhandsgodkända tjänster och arvoden. Revisorerna presenterar för revisions- och hållbarhetsutskottet genomförda övriga revisionstjänster, utbetalda arvoden och övriga frågor som avgör revisorernas oberoende kvartalsvis.
Vid årsstämman 2018 valdes Deloitte AB som revisorer till utgången av årsstämman 2019. Deloitte AB har utsett den auktoriserade revisorn Jan Nilsson (född 1962) att vara huvudansvarig revisor. Deloitte AB är ofta anlitad av Telia Companys största ägare, svenska staten, för såväl revisions- som rådgivningsuppdrag. Jan Nilsson äger inga aktier i Telia Company.
Information om arvoden för revisionstjänster och övriga tjänster återfinns i not K32 i koncernredovisningen.
Född 1955. Styrelsens ordförande. Invald i styrelsen 2013. Marie Ehrling var VD för TeliaSoneras svenska verksamhet mellan 2002 och 2006. Mellan 1982 och 2002 arbetade hon för SAS-koncernen och innehade ett antal ledande befattningar inklusive vice VD och chef för SAS Airlines. Marie Ehrling är styrelseordförande i Securitas AB, vice styrelseordförande i Axel Johnson AB och styrelseledamot i Axel Johnson International. Hon är invald ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien samt ordförande i Advisory Board på Handelshögskolan i Stockholm. Marie Ehrling är civilekonom och hedersdoktor vid SSE.
Antal aktier i Telia Company: 30 000
Olli-Pekka Kallasvuo
Född 1953. Styrelsens vice ordförande. Invald i styrelsen 2012. Olli-Pekka Kallasvuo var VD och styrelseledamot för Nokia Oyj under åren 2006-2010. Dessförinnan innehade han flera ledande befattningar inom Nokia, bland annat som Chief Operating Officer, Ekonomi- och finansdirektör, chef för mobiltelefonidivisionen och chef för Nokia Americas. Olli-Pekka Kallasvuo är styrelseordförande i Veikkaus Oy och Zenterio AB och vice styrelseordförande i SRV Group Plc. Han är också styrelseledamot i Entrada Oy och Limestone Platform AS. Olli-Pekka Kallasvuo är jur. kand och hederdoktor.
Antal aktier i Telia Company: 35 896
Nina Linander Född 1959. Invald i styrelsen 2013. Nina Linander var partner på Stanton Chase International mellan
2006 och 2012 och dessförinnan SVP och treasurychef på Electrolux AB under åren 2001-2005. Nina Linander är styrelseordförande i Awa Holding AB samt styrelseledamot i AB Industrivärden, Skanska AB och Castellum AB. Nina Linander är civilekonom och innehar en MBA (IMD). Antal aktier i Telia Company: 5 700
Född 1971. Invald i styrelsen 2018. Jimmy Maymann är dansk entreprenör och investerare med fokus på digital annonsering och teknologi samt ny mediastrategi. Han är styrelseordförande för TV2 Danmark, AirHelp Inc. och för FN:s plattform - UN Live Online. Jimmy har varit ansvarig för Content & Consumer Brands på mediebolaget AOL och VD för Huffington Post. Jimmy Maymann har en EMBA och en Master of Science. Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1970. Invald i styrelsen 2016. Anna Settman är VD för Liber AB och styrelseordförande i Dreams Nordic AB. Hon har stor erfarenhet att driva nystartade bolag som grundare av investmentbolaget The Springfield Project samt stor erfarenhet inom media, främst från Aftonbladet där hon var VD. Anna Settman har studerat strategisk kommunikation och ekonomi vid Berghs School of Communication och har en examen från IFLprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm.
Antal aktier i Telia Company: 0
Olaf Swantee
Född 1966. Invald i styrelsen 2016. Olaf Swantee är VD för Sunrise och var dessförinnan VD för det brittiska telekombolaget EE. Innan han började på EE hade han ett flertal befattningar på koncernledningsnivå inom Orange Group och chefsbefattningar inom Hewlett Packard, Compaq och Digital Equipment Corporation i Europa och USA. Olaf Swantee innehar en MBA.
Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1970. Invald i styrelsen 2018. Martin Tivéus är VD för Attendo. Dessförinnan var han Nordenchef på Klarna och han har haft ledande befattningar bland annat VD på Avanza och Glocalnet. Han är styrelseledamot i Danske Bank. Martin Tivéus är fil kand. Antal aktier i Telia Company: 2 550
Agneta Ahlström Född 1960. Arbetstagarrepresentant som utnämndes till styrelseledamot 2007. Hon är ordförande i Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 200
Stefan Carlsson Född 1956. Arbetstagarrepresentant som utnämndes till styrelseledamot 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen. Antal aktier i Telia Company: 650
Peter Wiklund Född 1968. Arbetstagarrepresentant som utnämndes till styrelseledamot 2014. Peter Wiklund är ordförande i SEKO klubb Telia.
Antal aktier i Telia Company: 0
Suppleanter för arbetstagarrepresentanter Hans Gustavsson (född 1954), SEKO klubb Telia Company. Antal aktier i Telia Company: 1102 Arja Kovin (född 1964), Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 02
Finsk arbetstagarrepresentant utan rösträtt Kari Kaukonen (född 1957), Trade Union Pro. Antal aktier i Telia Company: 0
| Mötesnärvaro | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Invald år |
Befattning | Styrelse | Ersättnings utskott |
Revi sions- och hållbarhets utskott |
Summa ersättningar (kSEK)1 |
Antal aktier i Telia Company2 |
| Marie Ehrling | 2013 | Styrelsens ordförande och ordförande i Ersättnings utskottet |
20/20 | 6/6 | 7/7 | 1 934 | 30 000 |
| Olli-Pekka Kallasvuo | 2012 | Vice styrelseordförande | 20/20 | 6/6 | 862 | 35 896 | |
| Susanna Campbell Lämnade i januari 2019 |
2016 | Ledamot | 20/20 | 6/6 | 624 | 10 000 | |
| Nina Linander | 2013 | Ledamot och ordförande i Revisions- och hållbarhets utskottet |
20/20 | 7/7 | 824 | 5 700 | |
| Jimmy Maymann | 2018 | Ledamot | 11/11 | 420 | 0 | ||
| Anna Settman | 2016 | Ledamot | 20/20 | 6/7 | 724 | 0 | |
| Olaf Swantee | 2016 | Ledamot | 16/20 | 6/7 | 724 | 0 | |
| Martin Tivéus | 2018 | Ledamot | 11/11 | 420 | 2 550 | ||
| Agneta Ahlström | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 19/20 | – | 200 | ||
| Stefan Carlsson | 2009 | Arbetstagarrepresentant | 19/20 | – | 650 | ||
| Peter Wiklund | 2014 | Arbetstagarrepresentant | 14/20 | – | 0 |
Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter betraktas som oberoende i relation till bolaget, dess förvaltning samt större aktieägare.
1) Se även not K31 i koncernredovisningen.
2) Aktier i Telia Company inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per
datum för fastställande av denna Års- och hållbarhetsredovisning.
Född 1969. VD och koncernchef. Har varit på Telia Company sedan 2013. Mellan 2010 och 2013 var Johan Dennelind International CEO South Africa på Vodacom. Tidigare innehade han ett antal ledande befattningar på Telenor i Sverige och Malaysia, bl a som VD för DiGi Telecommunications Malaysia mellan 2008 och 2010. Dessförinnan innehade han ett flertal ledande befattningar på Telia. Johan Dennelind är styrelseledamot i GSMA och World Childhood Foundation. Johan Dennelind är civilekonom.
Antal aktier i Telia Company: 235 500
Jonas Bengtsson
Född 1970. Senior Vice President, chefsjurist och chef för Corporate Affairs. Har varit på Telia Company sedan 2014. Innan Jonas Bengtsson började på Telia Company var han chefsjurist på Tele2 mellan 2007 och 2013. Jonas Bengtsson har närmare 20 års erfarenhet som affärsjurist varav cirka 15 år som chefsjurist i telekombranschen och han har arbetat bland annat på Telenor Sverige, Utfors och Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Jonas Bengtsson är jur. kand. Antal aktier i Telia Company: 20 500
Född 1969. Senior Vice President, chef för Telia Global. Har varit på Telia Company sedan 2014 som kommunikationsdirektör och ordförande i Advisory Board of Division X och Telia Ventures. Från februari 2019 tillträdde han som chef för Telia Global, en ny enhet. Han var tidigare Executive Vice President och kommunikationsdirektör på Swedbank. Dessförinnan innehade han ett antal ledande befattningar inom Swedbank och Ålandsbanken. Han började sin yrkesbana på Nordiska Fondkommission AB. Peter Borsos är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 41 000
Född 1964. Senior Vice President, chef för Telia Norge. Han har lång nationell och internationell erfarenhet av ledande positioner i olika branscher, senast som chef för företagsmarknaden på den största teleoperatören i Malaysia, Maxis Berhad. Tidigare har Abraham Foss arbetat flera år som chef för bland annat Telenor, Innovasjon Norge och Sparebank 1. Abraham Foss är civilekonom och har studerat ryska. Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1972. Senior Vice President, Kommunikationsdirektör. Åsa Jamal började på Telia Company 2017 som kommunikationschef i Telia Sverige och utsågs till Kommunikationsdirektör i Telia Company från februari 2019. Tidigare var hon kommunikationsoch HR-direktör på Bonnier Broadcasting och i TV4-koncernen. Åsa Jamal har lång erfarenhet inom strategisk kommunikation och förändringsprocesser. Hon har även varit VD och rådgivare på JKL. Hon är styrelseledamot i Kasthall AB. Åsa Jamal är fil.kand.
Antal aktier i Telia Company: 200
Född 1968. Executive Vice President, Ekonomi- och finansdirektör. Har varit på Telia Company sedan 2009. Dessförinnan var han chef för Corporate Control. Christian Luiga har arbetat på Teleca AB där han var Finans- och ekonomidirektör sedan 2004 och mellan 2002 och 2004 var han Finans- och ekonomidirektör på Framfab AB. Han har sin bakgrund som controller från flera olika bolag. Christian Luiga är styrelseledamot i Fintur Holdings B.V. Christian Luiga är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 100 000
Född 1970. Senior Vice President, chef för People & Brand. Hon har varit på Telia Company sedan 2014. Tidigare var Cecilia Lundin personalchef på Investment AB Kinnevik. Cecilia Lundin har närmare 20 års erfarenhet av chefsbefattningar inom human resources på Tele2, Billerud AB och Novartis Nordics. Hon har även erfarenhet av olika verksamhetsroller från Ericson och Connecta AB. Cecilia Lundin är civilekonom.
Antal aktier i Telia Company: 1 000
Född 1971. Senior Vice President, chef för Cluster (Litauen, Estland, Danmark) sedan 2018 och chef för region Eurasien sedan 2015. Innan han började på Telia Company hade han olika ledande befattningar på Ericsson i Sverige, Brasilien, USA och Österrike. Han har också varit Executive Vice President och ekonomidirektör på Sandvik Group i Sverige. Emil Nilsson är styrelseledamot i det svenska landslaget i europeisk handboll. Emil Nilsson har en examen i finansiering.
Antal aktier i Telia Company: 27 003
Född 1969. Executive Vice President, chef för Telia Sverige sedan juni 2018. Har varit på Telia Company sedan 2016 och tidigare innehaft rollen som COO och Chef för Global Services & Operations. Innan Anders Olsson började på Telia Company arbetade han på Tele2 där han har haft ledande befattningar, bland annat som Executive Vice President, CCO och Head of Region Central Europe och Benelux. Anders Olsson är civilekonom.
Antal aktier i Telia Company: 140 000
Ingrid Stenberg
Född 1966. Senior Vice President, chef för CEO Office. Ingrid Stenmark ansvarar för koncernens strategiarbete, riskhaneringsprocess samt översyn av internrevision. Sedan hon började på Telia Company 1994, har Ingrid Stenmark haft ett flertal ledande befattningar inom koncernen, bland annat som koncernens chef för regulatoriska frågor, tillförordnad chefsjurist och ansvarig för intressebolagen Turkcell och MegaFon. Ingrid Stenmark är också ledamot av styrelsen i Turkcell. Ingrid Stenmark jur kand.
Antal aktier i Telia Company: 20 874
Stein-Erik Vellan Född 1965. Senior Vice President, chef för Telia Finland. Stein-Erik Vellan har arbetat inom Telenor Group sedan 2001 i olika chefspositioner i Norge och internationellt. Han har också varit VD över Telenors verksamhet i Indien, Serbien och Bulgarien. Stein-Erik Vellan är styrelseordförande i Onsagers A/S. Stein-Erik Vellan har studerat marknadsföring och är marketing candidate.
Antal aktier i Telia Company: 0
Född 1969. Senior Vice President, chef för Common Products & Services och COO. Magnus Zetterberg började på Telia Company i september 2018 och har mer än 25 års erfarenhet från telekombranschen. Han har bland annat varit CTO för Telenor Norge respektive Sverige samt VD och CTO på 3G Infrastructure Services AB. Innan arbetade han i operatörsbranschen i olika positioner på Ericsson och Nokia. Magnus Zetterberg är gymnasieingenjör. Antal aktier i Telia Company: 0
| kSEK | Grundlön | Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa ersättning och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Johan Dennelind, | ||||||
| koncernchef | 17 413 | 403 | 68 | 6 846 | 24 730 | – |
| Övriga ledamöter i kon cernledningen |
||||||
| (10 personer) | 51 378 | 1 590 | 1 587 | 14 190 | 68 745 | 1 165 |
Se även not K31 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen, avsnittet Ersättning till ledande befattningshavare.
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | Jan–dec 2018 | Jan–dec 20171 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | |||
| Nettoomsättning | K5, K6 | 83 559 | 79 790 |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | K7 | -52 162 | -49 166 |
| Bruttoresultat | 31 398 | 30 624 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | K7 | -13 274 | -12 582 |
| Administrationskostnader | K7 | -5 124 | -5 466 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | K7 | -164 | -286 |
| Övriga rörelseintäkter | K8 | 867 | 1 984 |
| Övriga rörelsekostnader | K8 | -1 299 | -1 284 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | K14 | 835 | 778 |
| Rörelseresultat | K5 | 13 238 | 13 768 |
| Finansiella intäkter | K9 | 398 | 516 |
| Finansiella kostnader | K9 | -2 650 | -4 730 |
| Resultat efter finansiella poster | 10 986 | 9 554 | |
| Skatter | K10 | -1 496 | -1 062 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 9 489 | 8 492 | |
| Avvecklad verksamhet | |||
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | K34 | -6 399 | 1 751 |
| Summa årets resultat | 3 090 | 10 243 | |
| Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet | K11 | -63 | 10 831 |
| Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet | K11, K34 | 7 692 | -1 754 |
| Övrigt totalresultat från intressebolag | K11, K14 | -27 | 138 |
| Kassaflödessäkringar | K11 | -312 | -147 |
| Kostnad för säkring | 45 | – | |
| Finansiella instrument som kan säljas | K11 | – | 729 |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | K11 | -59 | – |
| Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras | K10, K11 | 569 | 267 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via | |||
| övrigt totalresultat | K11 | 554 | – |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | K11, K21 | -2 089 | -406 |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras | K10, K11 | 432 | 92 |
| Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | K11, K14 | -1 | -25 |
| Övrigt totalresultat | 6 740 | 9 725 | |
| Summa totalresultat | 9 830 | 19 968 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 3 179 | 9 705 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K19 | -89 | 538 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 9 842 | 19 811 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -13 | 156 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt | K19 | 0,74 | 2,24 |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet | 2,17 | 1,92 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet | -1,42 | 0,33 |
| MSEK | Not | 31 dec 2018 | 31 dec 20171 | 1 jan 20171 |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | ||||
| Goodwill | K12 | 71 514 | 60 984 | 57 923 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | K12 | 21 504 | 15 668 | 13 024 |
| Materiella anläggningstillgångar | K13 | 78 220 | 60 024 | 58 107 |
| Andelar i intressebolag och joint ventures | K14 | 9 555 | 9 449 | 22 698 |
| Uppskjutna skattefordringar | K10 | 2 670 | 3 003 | 4 366 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | K21 | 2 285 | 4 110 | 3 380 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | K15 | 12 768 | 18 674 | 18 120 |
| Övriga anläggningstillgångar | K15 | 2 507 | 4 091 | 3 121 |
| Summa anläggningstillgångar | 201 021 | 176 003 | 180 740 | |
| Varulager | K16 | 1 854 | 1 521 | 1 792 |
| Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | K17 | 17 339 | 15 978 | 16 864 |
| Aktuella skattefordringar | 285 | 408 | 628 | |
| Räntebärande fordringar | K18 | 4 529 | 17 335 | 11 143 |
| Likvida medel | K18 | 18 765 | 15 616 | 14 510 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | K34 | 4 799 | 18 508 | 29 133 |
| Summa omsättningstillgångar | 47 570 | 69 365 | 74 071 | |
| Summa tillgångar | 248 592 | 245 367 | 254 811 | |
| Eget kapital och skulder | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 97 344 | 101 226 | 90 991 | |
| varav tillskjutet kapital | 31 422 | 35 549 | 35 520 | |
| varav reserver och balanserade vinstmedel | 65 922 | 65 676 | 55 471 | |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | K19 | 5 050 | 5 291 | 5 067 |
| Summa eget kapital | 102 394 | 106 517 | 96 059 | |
| Långfristiga lån | K20 | 86 990 | 87 813 | 83 161 |
| Uppskjutna skatteskulder | K10 | 11 382 | 8 973 | 10 752 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | K21 | 2 519 | 2 377 | 2 109 |
| Övriga långfristiga avsättningar | K22 | 4 196 | 5 833 | 5 173 |
| Övriga långfristiga skulder | K23 | 2 169 | 1 950 | 725 |
| Summa långfristiga skulder | 107 254 | 106 946 | 101 920 | |
| Kortfristiga lån | K20 | 9 552 | 3 674 | 11 307 |
| Kortfristiga avsättningar | K22 | 2 412 | 470 | 13 673 |
| Aktuella skatteskulder | 281 | 361 | 19 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | K24 | 26 139 | 18 842 | 18 197 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | K34 | 560 | 8 556 | 13 637 |
| Summa kortfristiga skulder | 38 943 | 31 904 | 56 832 | |
| Summa eget kapital och skulder | 248 592 | 245 367 | 254 811 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2018 | Jan–dec 20171 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 3 090 | 10 243 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 14 119 | 18 067 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar och verksamheter | 6 466 | 375 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar | K14 | 400 | 2 548 |
| Pensioner och övriga avsättningar | -964 | -4 793 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 678 | – | |
| Finansiella poster | 511 | 1 400 | |
| Skatter | 561 | 181 | |
| Övrigt icke likviditetspåverkande | -52 | -152 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 24 809 | 27 869 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | -154 | 501 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), varulager | -316 | 287 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | 2 358 | -5 452 | |
| Förändring av rörelsekapital | 1 888 | -4 665 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | K30 | 26 696 | 23 204 |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | 1 367 | -2 744 | |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | -14 794 | -16 040 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 101 | 101 | |
| Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument | K30, K33 | -25 348 | -4 419 |
| Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument | K30 | 8 654 | 23 114 |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | -5 751 | -5 424 | |
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 8 450 | 3 167 | |
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | 14 647 | -10 249 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -14 041 | -9 750 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | 371 | -3 602 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 12 655 | 13 454 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -4 062 | -4 | |
| Utdelning betald till moderbolagets ägare | -9 881 | -8 660 | |
| Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | K30 | -254 | -861 |
| Upptagna lån | 1 094 | 16 393 | |
| Amorterade lån | -3 660 | -19 126 | |
| Nettoförändring av lån med kort löptid | 3 272 | 176 | |
| Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA | 1 707 | -1 927 | |
| Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal | 12 037 | 1 812 | |
| Betalda likvida medel avseende återköpsavtal | -12 700 | -1 707 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -12 446 | -13 905 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | -160 | -589 | |
| Årets kassaflöde | 209 | -451 | |
| varav hänförligt till avvecklad verksamhet | 1 577 | -6 935 | |
| Likvida medel vid årets början | 20 984 | 22 907 | |
| Årets kassaflöde | 209 | -451 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 398 | -1 472 | |
| Likvida medel vid årets slut | K18 | 22 591 | 20 984 |
| varav hänförliga till kvarvarande verksamhet | 18 765 | 15 616 | |
| varav hänförliga till avvecklad verksamhet (Eurasien) | K34 | 3 827 | 5 368 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt till skjutet kapital |
Säk rings reserv |
Reserv för säk rings kost nader |
Reserv för verkligt värde |
Valuta kurs reserv |
Om värde rings reserv |
Reserv för infla tionsju steringar |
Eget kapi taltrans aktioner i intresse bolag |
Balan serade vinst medel |
Summa moder bolagets ägare |
Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2016 |
13 856 | 21 664 | 482 | – | 115 -24 690 | 266 | 4 909 | -2 883 | 76 114 | 89 833 | 5 036 | 94 869 | ||
| Förändringar av redovisningsprinciper1 |
K1 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 159 | 1 159 | 31 | 1 190 |
| Justerad ingående balans 1 januari 2017 |
13 856 | 21 664 | 482 | – | 115 -24 690 | 266 | 4 909 | -2 883 | 77 273 | 90 991 | 5 067 | 96 058 | ||
| Utdelningar | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -8 660 | -8 660 | -835 | -9 495 |
| Förändringar av innehav utan bestäm mande inflytande² |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | -903 | -903 | 903 | – | |
| Aktierelaterade ersättningar |
K31 | – | 33 | – | – | – | – | – | – | – | – | 33 | – | 33 |
| Omklassificering av reserv för inflations justeringar³ |
– | – | – | – | – | – | – | -1 810 | – | 1 810 | – | – | – | |
| Övriga transaktioner med ägare |
K19 | – | -4 | – | – | – | – | – | – | – | – | -4 | – | -4 |
| Summa transaktioner med ägare |
– | 29 | – | – | – | – | – | -1 810 | – | -7 754 | -9 534 | 69 | -9 466 | |
| Årets resultat4 | K1, K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 9 705 | 9 705 | 538 | 10 243 |
| Övrigt totalresultat | K11, K19 | – | – | -115 | – | 731 | 9 830 | – | – | – | -340 | 10 107 | -382 | 9 725 |
| Summa totalresultat4 | K1 | – | – | -115 | – | 731 | 9 830 | – | – | – | 9 365 | 19 811 | 156 | 19 968 |
| Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier |
K14 | – | – | – | – | – | – | – | – | -43 | – | -43 | – | -43 |
| Utgående balans 31 december 20174 |
13 856 | 21 693 | 367 | – | 846 -14 860 | 266 | 3 099 | -2 926 | 78 883 101 226 | 5 291 106 517 | ||||
| Förändringar av redovisningsprinciper5 |
K1 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -16 | -16 | – | -16 |
| Förändring av redo visningsprinciper i intressebolag6 |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | 282 | 282 | – | 282 | |
| Justerad ingående balans 1 januari 2018 |
13 856 | 21 693 | 367 | – | 846 -14 860 | 266 | 3 099 | -2 926 | 79 149 101 490 | 5 291 106 781 | ||||
| Utdelningar | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -9 881 | -9 881 | -229 -10 110 | |
| Aktierelaterade ersätt ningar |
K31 | – | 36 | – | – | – | – | – | – | – | – | 36 | – | 36 |
| Köp av egna aktier | K19 | – | -4 147 | – | – | – | – | – | – | – | – | -4 147 | – | -4 147 |
| Summa transaktioner med ägare |
– | -4 111 | – | – | – | – | – | – | – | -9 881 -13 992 | -229 -14 221 | |||
| Årets resultat | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 3 179 | 3 179 | -89 | 3 090 |
| Övrigt totalresultat | K11, K19 | – | – | -550 | 35 | 509 | 8 327 | – | – | – | -1 658 | 6 663 | 77 | 6 740 |
| Summa totalresultat | – | – | -550 | 35 | 509 | 8 327 | – | – | – | 1 521 | 9 843 | -12 | 9 830 | |
| Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier |
K14 | – | – | – | – | – | – | – | – | 4 | – | 4 | – | 4 |
| Utgående balans 31 december 2018 |
13 856 | 17 582 | -183 | 35 | 1 355 | -6 533 | 266 | 3 099 | -2 922 70 789 | 97 344 | 5 050 102 394 |
1) Övergångseffekt av IFRS 15, se not K1. 2) Innehav utan bestämmande inflytande i Fintur Holdings B.V. ökade med 766 MSEK till följd av minskat ägande i Turkcell. Kapitalisering av Ucell (OOO Coscom) och TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. resulterade i en ökning av innehav utan bestämmande inflytande med 138 MSEK. 3) Omklassificering av reserv för inflationsjusteringar till följd av minskat ägande i Turkcell. 4) Omräknad för jämförbarhet, se not K1. 5) Övergångseffekt av IFRS 9, se not K1. 6) Övergångseffekt av IFRS 15 och 9 avseende Turkcell.
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| K1. | Redovisningsnorm | 92 |
| K2. | Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden | 97 |
| K3. | Betydelsefulla redovisningsprinciper | 100 |
| K4. | Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen |
113 |
| K5. | Segmentinformation | 114 |
| K6. | Nettoomsättning | 117 |
| K7. | Kostnadsslagsredovisning | 119 |
| K8. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 120 |
| K9. | Finansiella intäkter och finansiella kostnader | 121 |
| K10. | Skatter | 122 |
| K11. | Övrigt totalresultat | 126 |
| K12. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 127 |
| K13. | Materiella anläggningstillgångar | 130 |
| K14. | Andelar i intressebolag och joint ventures | 131 |
| K15. | Övriga anläggningstillgångar | 134 |
| K16. | Varulager | 134 |
| K17. | Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | 135 |
| K18. | Räntebärande fordringar och likvida medel | 137 |
| K19. | Eget kapital och resultat per aktie | 138 |
| K20. | Långfristiga och kortfristiga lån | 140 |
| K21. | Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 141 |
| K22. | Övriga avsättningar | 145 |
| K23. | Övriga långfristiga skulder | 146 |
| K24. | Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 146 |
| K25. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 147 |
| K26. | Finansiell riskhantering | 149 |
| K27. | Leasingavtal | 158 |
| K28. | Transaktioner med närstående | 160 |
| K29. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 161 |
| K30. | Kassaflödesinformation | 162 |
| K31. | Personal | 164 |
| K32. | Arvoden till revisionsföretag | 170 |
| K33. | Rörelseförvärv | 171 |
| K34. | Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning | 173 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 mars 2019. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 10 april 2019.
De finansiella rapporterna för Telia Company-koncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska unionen (EU). Därutöver, avseende enbart svenska förhållanden, har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas nedan.
Om inget annat presenteras anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser tolvmånadersperioden 1 januari till 31 december för resultat- och kassaflödes-relaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Gottgörelse från pensionsstiftelsen har tidigare presenterats som kassaflöde från investeringsverksamheten. Från och med 2018 presenteras gottgörelse från pensionsstiftelsen som kassaflöde från den löpande verksamheten. Gottgörelsen från pensionsstiftelsen uppgick till 675 MSEK under 2018. Ingen gottgörelse togs under 2017.
Tidigare perioder har omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel hänförliga till aktiverat eget arbete som redovisats som materiella anläggningstillgångar 231 MSEK och immateriella anläggningstillgångar 133 MSEK. Korrigeringen resulterade i en omklassificering mellan personalkostnader och nedskrivningar och omklassificering mellan kassaflöde från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten för helåret 2017. Omklassificeringarna har ingen effekt på kostnader fördelade per funktion, rörelseresultat, nettoresultat, fritt kassaflöde eller totalt kassaflöde för helåret 2017 eller redovisade värden
av de relaterade tillgångarna per 31 december 2017. Omklassificeringen för 2017 presenteras i omräkningstabellerna nedan.
Det före detta segmentet region Eurasien är klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingår därför inte i segmentinformationen. Se not K5. För information om avvecklad verksamhet, se not K34.
Per den 1 januari 2018 blev följande nya eller ändrade standarder och tokningar tillämpliga:
IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018. Telia Company har tillämpat den nya standarden med användning av den retroaktiva övergångsmetoden (med föremål för praktiska undantag i standarden) med justeringar för alla presenterade perioder.
IFRS 15 specificerar hur och när intäkter ska redovisas samt kräver mer detaljerade upplysningar om intäkter. Standarden anger en enda, principbaserad femstegsmodell som ska tillämpas på alla avtal med kunder. Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hårdvara och tjänster) i förhållande till de enskilda delarnas fristående försäljningspriser ("verkligt värde" enligt Telia Companys tidigare redovisningsprinciper). Intäkter redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med att (över tid) prestationsåtagandena uppfylls, vilket fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs till kunden. Bland annat ger den nya intäktsstandarden detaljerad vägledning om redovisning av:
Paketerade erbjudanden: Telia Companys tidigare intäktsredovisning för paketerade erbjudanden och fördelning av ersättningen mellan hårdvara och tjänster var i linje med IFRS 15. För varje typ av kundavtal har en detaljerad analys av prestationsåtagandena och intäktsredovisningen genomförts och den tidigare modellen har förfinats något för vissa typer av kundavtal, men effekten var inte väsentlig.
Tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal: Försäljningsprovisioner och subventioner av hårdvara som ges till återförsäljare för ett specifikt kundavtal aktiveras och
periodiseras över den period som Telia Company förväntas tillhandahålla tjänster till kunden. Avskrivningen på aktiverade kontraktskostnader redovisas över tjänsteperioden, klassificerad som rörelsekostnader inom EBITDA. Enligt Telia Companys tidigare redovisningsprinciper kostnadsfördes kostnader för att erhålla kontrakt när de uppstod. Den huvudsakliga effekten av implementeringen av IFRS 15 för Telia Company är relaterad till kapitalisering av kostnader.
Finansiering: Om perioden mellan betalning och överföring av varor och tjänster är längre än ett år, görs justeringar för tidsvärdet av pengar till de gällande räntesatser som råder på den aktuella marknaden. Enligt tidigare redovisningsprinciper diskonterade Telia Company till koncernens genomsnittliga låneränta och modellen har därför justerats, men effekten var inte väsentlig.
Avtalsändringar: Vägledning lämnas om huruvida ändringar ska redovisas retroaktivt eller framåtriktat. Den nya vägledningen hade inte någon väsentlig effekt på intäkterna för Telia Company.
Upplysningar: IFRS 15 medför ett antal ytterligare upplysningskrav för årsredovisningar, t ex ska upplysningar lämnas om intäkter fördelade på kategorier som visar hur typ, belopp, tidpunkt och osäkerheter avseende intäkter och kassaflöden påverkas av ekonomiska faktorer, se not K6.
Omräkningstabellerna nedan visar övergångseffekterna av den initiala tillämpningen av IFRS 15 på koncernens finansiella rapporter för 2017.
| Omräkningseffekter på Koncernens totalresultatrapporter | |
|---|---|
| MSEK | Jan-dec 2017 Rapporterat |
IFRS 15 effekter |
Ref | Aktiverat arbete |
Jan-dec 2017 Omräknat |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | |||||
| Nettoomsättning | 79 867 | -77 | b | – | 79 790 |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | -49 166 | – | – | -49 166 | |
| Bruttoresultat | 30 701 | -77 | – | 30 624 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | -12 726 | 144 | c | – | -12 582 |
| Administrationskostnader | -5 477 | 11 | c | -5 466 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -286 | – | -286 | ||
| Övriga rörelseintäkter-/kostnader, netto | 700 | – | – | 700 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 778 | – | – | 778 | |
| Rörelseresultat | 13 690 | 78 | – | 13 768 | |
| Finansiella intäkter | 496 | 20 | d | 516 | |
| Finansiella kostnader | -4 730 | – | – | -4 730 | |
| Resultat efter finansiella poster | 9 457 | 97 | – | 9 554 | |
| Skatter | -1 041 | -21 | e | – | -1 062 |
| Nettoresultat från kvarvarande verksamhet | 8 416 | 76 | – | 8 492 | |
| Avvecklad verksamhet | |||||
| Nettoresultat från avvecklad verksamhet | 1 729 | 21 | f | – | 1 751 |
| Summa nettoresultat | 10 146 | 98 | a | – | 10 243 |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Summa totalresultat | 19 870 | 98 | – | 19 968 | |
| Nettoresultat hänförligt till: | |||||
| Moderbolagets ägare | 9 608 | 97 | – | 9 705 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 537 | 1 | – | 538 | |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||||
| Moderbolagets ägare | 19 715 | 97 | – | 19 811 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 155 | 1 | – | 156 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | 2,22 | 0,02 | – | 2,24 | |
| varav hänförligt till kvarvarande verksamhet, före och efter utspädning | 1,90 | 0,02 | – | 1,92 | |
| EBITDA från kvarvarande verksamhet | 25 806 | 78 | -365 | 25 519 | |
| Justerad EBITDA från kvarvarande verksamhet | 25 438 | 78 | -365 | 25 151 | |
| Av- och nedskrivningar från kvarvarande verksamhet | -12 893 | – | 365 | -12 528 | |
| Justerat rörelseresultat från kvarvarande verksamhet | 15 069 | 78 | -365 | 14 781 |
| 31 dec 2016 |
1 jan | 31 dec 2017 |
31 dec | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Rappor | IFRS 15 | 2017 | Rappor | IFRS 15 | 2017 | |
| MSEK | terat | effekter Ref | Omräknat | terat | effekter Ref | Omräknat |
| Tillgångar | ||||||
| Goodwill | 57 923 | – | 57 923 | 60 984 | – | 60 984 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 13 024 | – | 13 024 | 15 668 | – | 15 668 |
| Materiella anläggningstillgångar | 58 107 | – | 58 107 | 60 024 | – | 60 024 |
| Andelar i intressebolag och joint ventures | 22 698 | – | 22 698 | 9 449 | – | 9 449 |
| Uppskjutna skattefordringar | 4 366 | – | 4 366 | 3 003 | – | 3 003 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | 3 380 | – | 3 380 | 4 110 | – | 4 110 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 18 120 | – | 18 120 | 18 674 | – | 18 674 |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 856 | 1 265 a | 3 121 | 2 591 | 1 499 a | 4 090 |
| Summa anläggningstillgångar | 179 475 | 1 256 | 180 740 | 174 503 | 1 499 | 176 002 |
| Varulager | 1 792 | – | 1 72 | 1 521 | – | 1 521 |
| Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | 16 839 | 26 | 16 865 | 16 054 | -77 | 15 977 |
| Aktuella skattefordringar | 628 | – | 628 | 408 | – | 408 |
| Räntebärande fordringar | 11 143 | – | 11 143 | 17 335 | – | 17 335 |
| Likvida medel | 14 510 | – | 14 510 | 15 616 | – | 15 616 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 29 042 | 91 f | 29 133 | 18 408 | 100 f | 18 508 |
| Summa omsättningstillgångar | 73 955 | 117 | 74 072 | 69 341 | 23 | 69 364 |
| Summa tillgångar | 253 430 | 1 382 | 254 812 | 243 845 | 1 522 | 245 367 |
| Eget kapital och skulder | ||||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 89 833 | 1 159 | 90 991 | 99 970 | 1 255 | 101 226 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 5 036 | 31 | 5 067 | 5 260 | 32 | 5 291 |
| Summa eget kapital | 94 868 | 1 190 a | 96 058 | 105 230 | 1 287 a | 106 517 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 567 | 185 e | 10 752 | 8 766 | 207 e | 8 973 |
| Övriga långfristiga skulder | 91 167 | – | 91 167 | 97 973 | – | 97 973 |
| Summa långfristiga skulder | 101 734 | 185 | 101 919 | 106 740 | 207 | 106 947 |
| Kortfristiga lån | 11 307 | – | 11 307 | 3 674 | – | 3 674 |
| Kortfristiga avsättningar | 13 671 | – | 13 671 | 470 | – | 470 |
| Aktuella skatteskulder | 19 | – | 19 | 361 | – | 361 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 18 200 | -4 | 18 196 | 18 818 | 24 | 18 842 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 13 627 | 10 f | 13 637 | 8 552 | 4 f | 8 556 |
| Summa kortfristiga skulder | 56 826 | 6 | 56 832 | 31 875 | 28 | 31 903 |
| Summa eget kapital och skulder | 253 430 | 1 382 | 254 812 | 243 845 | 1 523 | 245 367 |
a) Implementeringen av IFRS 15 har haft en positiv effekt på eget kapital uppgående till 1 190 MSEK vid övergångstidpunkten den 1 januari 2017, och 1 287 MSEK per den 31 december 2017. Ökningen av eget kapital var främst hänförlig till aktivering av tillkommande utgifter för att erhålla nya avtal. Effekten på nettoresultatet för 2017 var begränsad.
b) Den begränsade effekten på nettoomsättningen var hänförlig till förfinandet av Telia Companys tidigare intäktsmodell för paketerade erbjudanden.
c) Försäljnings- och administrationskostnader under 2017 minskade med 1 312 MSEK på grund av aktivering av tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal. Avskrivningar på avtalstillgångar under 2017 uppgick till -1 157 MSEK var också inkluderade i försäljnings- och administrationskostnader, vilket ledde till en nettoeffekt om 155 MSEK. Avskrivningen är klassificerad som rörelsekostnader inom EBITDA.
d) Den mindre justeringen av diskonteringsräntan och beräkningsmodellen som används för finansieringskomponenten i kundavtal, hade en oväsentlig påverkan på nettoresultatet 2017.
e) Uppskjuten skatt hänförlig till IFRS 15-justeringarna ökade uppskjuten skatteskuld med 185 MSEK vid övergångstidpunkten den 1 januari 2017, och 207 MSEK den per 31 december 2017. Skatteeffekten på nettoresultatet 2017 var oväsentlig.
f) Implementeringen av IFRS 15 hade inte någon väsentlig effekt på avvecklad verksamhet, och tillgångar som innehas för försäljning. Effekterna vid implementeringen var huvudsakligen hänförliga till aktivering av tillkommande utgifter för att erhålla nya avtal.
| Jan-dec 2017 | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Rappor terat |
Aktiverat arbete |
Omräk nat |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 28 234 | -365 | 27 869 |
| Förändring av rörelsekapital | -4 665 | – | -4 665 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 23 569 | -365 | 23 204 |
| varav hänförligt till kvarvarande verksamhet | 26 313 | -365 | 25 948 |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | -16 405 | 365 | -16 040 |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet | 6 290 | – | 6 290 |
| Summa kassaflöde från investeringsverksamhet | -10 115 | 365 | -9 750 |
| varav hänförligt till kvarvarande verksamhet | -6 513 | 365 | -6 148 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -13 905 | – | -13 905 |
| Periodens kassaflöde | -451 | – | -451 |
IFRS 9 "Finansiella instrument" tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 och ersätter "IAS 39" Finansiella instruments: Redovisning och värdering". I enighet med vad som tillåts i IFRS 9 har Telia Company valt att tillämpa den nya standarden utan att omräkna jämförelsetal för 2017. Vidare har Telia Company AB (moderbolaget), i enighet med RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" valt att tillämpa IFRS 9 i den juridiska enheten per den 1 januari 2018.
Standardens tre huvudprojekt har varit klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. Under 2017 genomförde Telia Company en analys av de potentiella effekterna på de finansiella tillgångarna och finansiella skulderna. Effekten på den finansiella rapporteringen för Telia Company avseende IFRS 9 presenteras nedan för respektive område där IFRS 9 har medfört förändringar jämfört med reglerna i IAS 39.
Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och finansiella skulder: IFRS 9 kräver att finansiella tillgångar som är skuldinstrument klassificeras baserat på företagets affärsmodell för hantering av de finansiella tillgångarna såväl som egenskaperna hos de kontraktsenliga kassaflödena för de finansiella tillgångarna. Klassificeringen bestämmer i sin tur hur tillgångarna ska värderas. De finansiella tillgångarna klassificeras och värderas enligt någon av följande tre kategorier: Upplupet anskaffningsvärde; Verkligt värde via övrigt totalresultat; eller Verkligt värde via resultatet. För Telia Company innebär det inte några förändringar av värderingen av finansiella tillgångar eftersom värderingensgrunderna redan var upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde. Telia Company har valt att fortsätta redovisa vinster och förluster från egetkapitalinstrument klassificerade som "finansiella tillgångar som kan säljas" under IAS 39 i övrigt totalresultat också enligt IFRS 9, då instrumenten innehas av strategiska skäl. För eget kapitalinstrument som är hänförliga till "verkligt värde via övrigt totalresultat" enligt IFRS 9 redovisas endast utdelningsintäkter i resultatet, alla andra vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat utan omklassificering vid bortbokning. Detta skiljer sig från hanteringen av egetkapitalinstrument som kan säljas enligt IAS 39 där vinster och försluter som redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras vid bortbokning eller nedskrivning. Ändringarna i IFRS 9 som avser klassificering och värdering av finansiella skulder påverkade inte Telia Company, eftersom koncernen för närvarande inte värderar finansiella skulder till verkligt värde (med undantag för skuldderivat).
Nedskrivning: IFRS 9 kräver att en förlustreserv för förväntade kreditförluster redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och för finansiella tillgångar som värderas till värkligt värde via övrigt totalresultat. För att kunna redovisa de förväntade kreditförlusterna och inte bara kreditförlusterna för inträffade förlusthändelser, vilket var kravet enligt IAS 39, har Telia Company gjort en bedömning av nedskrivning av kundfordringar och övriga fordringar, vilket resulterat i en övergångseffekt om 16 MSEK jämfört med den tidigare metoden för portföljer som innehåller sådana tillgångar. För placeringar i räntebärande tillgångar i portföljen för obligationer och deposits har den generella nedskrivningsmetoden i IFRS 9 tillämpats, vilket innebär att förlustreserven kommer beräknas till det
belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster - givet att en väsentlig ökning av kreditrisken inte föreligger. Om en sådan väsentlig ökning av kreditrisken uppstår kommer förlustreserven istället beräknas baserat på tillgångens hela, återstående löptid. I Telia Company var övergångseffekten från nedskrivningar för koncernfordringar 150 miljoner kronor. Beloppet redovisas per den 1 januari 2018 som en minskning av kund- och övriga fordringar, en ökning av aktuell skattefordran och en minskning av eget kapital.
Säkringsredovisning: IFRS 9 gäller för alla säkringsförhållanden, med undantag för säkringsredovisning av verkligt värde för en portföljsäkring av ränterisk ("makrosäkring"). Reglerna för säkringsredovisning enligt IFRS 9 behåller de tre mekanismerna inom säkringsredovisning men inför större flexibilitet i de typer av transaktioner som berättigar till säkringsredovisning, riskerna som kan säkras, och de instrument som kan användas som säkringsinstrument. Den nya säkringsredovisningsmodellen ger en möjlighet att bättre återspegla ett företags riskhanteringsaktiviteter i de finansiella rapporterna. Det tidigare 80–125 procentseffektivitetstestet är inte överfört till IFRS 9. I stället ska det finnas en ekonomisk relation mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet, men ingen kvantitativ tröskel. Telia Company har tillämpat säkringsredovisning enligt IFRS 9 från det andra kvartalet 2018. Telia Company förväntar sig inga större effekter baserat på nuvarande säkringsaktiviteter. Dock kräver de nya principerna för säkringsredovisning utökade upplysningar om riskhanteringsstrategi, kassaflöden från säkringsaktiviteter och effekten av säkringsredovisningen på de finansiella rapporterna. Dessutom har följdändringar gjorts i IFRS 7 "Finansiella instrument Upplysningar" vilka primärt introducerar nya upplysningskrav gällande kreditrisk, förväntade kreditförluster och säkringsredovisning.
IFRIC 22 "Transaktioner i utländsk valuta och förskott". Den nya tolkningen ställer krav på vilken valutakurs som ska användas vid rapportering av transaktioner i utländsk valuta (t.ex. intäktstransaktioner) när betalning sker eller erhålls i förskott. Tolkningen har inte haft någon väsentlig inverkan på Telia Companys finansiella rapporter.
Utöver vad som nämns ovan, är de nya och ändrade standarderna och tolkningarna som är relevanta för Telia Company i vissa fall redan i linje med tillämpade tolkningar och har i annat fall inte haft någon eller mycket begränsad inverkan på de finansiella rapporterna.
Telia Company har inte förtidstillämpat någon av de nya eller ändrade standarder som träder i kraft den 1 januari 2019 eller senare.
IFRS 16 "Leases" ersätter IAS 17 "Leases" och dess relaterade tolkningar. Den nya standarden tillämpas från den 1 januari 2019. IFRS 16 tillämpar en kontrollmodell vid identifieringen av leasingavtal där åtskillnad mellan leasingavtal och serviceavtal görs baserat på om det finns en identifierad tillgång som kontrolleras av leasetagaren. Den nya standarden tar bort klassificeringen av leasingavtal som operationella eller finansiella, för leasetagaren,
såsom krävs i IAS 17, och introducerar istället en enda modell för redovisning. Enligt den nya modellen resulterar alla leasingavtal i att leasetagaren erhåller en rättighet att använda en tillgång under den bedömda leasingperioden och, om betalningar görs över tid, också erhålla finansiering. Telia Companys långfristiga operationella leasingavtal kommer att redovisas som anläggningstillgångar och finansiella skulder i koncernens balansrapport. Istället för operationella leasingkostnader kommer Telia Company redovisa avskrivningar och räntekostnader i koncernens totalresultatrapport. Leasingbetalningar kommer att påverka kassaflöde från den löpande verksamheten (t ex ränta, leasingavtal avseende tillgångar av lågt värde och korttidsleasingavtal), och kassaflöde från finansieringsverksamheten (återbetalning av leasingskulden) i kassaflödesanalysen. Den nya standarden innehåller inga väsentliga förändringar i redovisningskraven för leasegivare.
Telia Company kommer att tillämpa den nya standarden genom att använda den modifierade retroaktiva övergångsmetoden, vilket innebär att jämförelsetalen inte kommer att räknas om. Den ackumulerade effekten av att tillämpa IFRS 16 kommer att redovisas den 1 januari 2019. Leasingskulderna hänförliga till leasingavtal som tidigare har klassificerats som operationella leasingavtal enligt IAS 17 kommer att värderas till nuvärdet av de återstående leasingbetalningarna, diskonterade genom att använda den marginella låneräntan per 1 januari 2019. Telia Company kommer att redovisa en nyttjanderätt till ett belopp som motsvarar leasingskulden, justerad för beloppet för eventuella förutbetalda eller upplupna betalningar hänförliga till leasingavtalet, som redovisats per den 31 december 2018. Således kommer övergången till IFRS 16 inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens eget kapital.
Telia Company kommer att tillämpa de praktiska undantagen om att redovisa betalningar hänförliga till korttidsleasingavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt värde, som en kostnad i resultaträkningen. Telia Company kommer inte att tillämpa IFRS 16 för immateriella tillgångar. Icke-leasingkomponenter kommer att kostnadsföras och redovisas inte som en del av nyttjanderätten eller leasingskulden. Telia Company kommer vid övergången till IFRS 16 att omvärdera om ett avtal är eller innehåller ett leasingavtal.
För leasingavtal klassificerade som finansiella leasingavtal i enlighet med IAS 17 kommer det redovisade värdet för nyttjanderätten och leasingskulden i enlighet med IFRS 16 per den 1 januari 2019 motsvara det redovisade värdet för leasingtillgången och leasingskulden i enlighet med IAS 17 omedelbart före övergången till IFRS 16.
Övergången till IFRS 16 kommer att ha följande preliminära effekter på koncernens balansrapport vid övergångstidpunkten den 1 januari 2019.
| Preliminära effekter av IFRS 16 GSEK |
1 jan 2019 |
|---|---|
| Nyttjanderätt | 15 |
| Uppskjuten skattefordran | 1 |
| Ökning summa tillgångar | 16 |
| Långfristig leasingskuld | 12 |
| Uppskjuten skatteskuld | 1 |
| Kortfristig leasingskuld | 3 |
| Ökning summa skulder | 16 |
I tabellen ovan har uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till nyttjanderätten och leasingskulden nettoredovisats i de fall det föreligger en legal rätt att kvitta de uppskjutna skatterna.
Telia Company har identifierat leasingavtal hänförliga till t ex nätverksutrustning (t ex koppar, svartfiber, IRU och kanalisationer), teknisk och icke-teknisk yta, teknisk och icke-teknisk utrustning, butiker, mark och bilar.
Vid fastställande av beloppen ovan, är de mest väsentliga bedömningarna hänförliga till fastställandet av leasingperioderna och om huruvida ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal. Gällande leasingperioder, innehåller majoriteten av koncernens leasingavtal optioner för Telia Company att antingen förlänga eller säga upp avtalet. När leasingperioden fastställs, beaktar Telia Company alla fakta och omständigheter som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller att inte utnyttja en option för att säga upp ett avtal. Exempel på faktorer som är övervägda är; strategiska planer, bedömning av framtida teknologiförändringar, vikten av den underliggande tillgången för Telia Companys verksamhet och/eller kostnader hänförliga till att inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet.
Telia Company har omvärderat om ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal vid tidpunkten för den initiala tilllämpningen av IFRS 16. Telia Company har kommit fram till att vissa avtal som bedömdes vara serviceavtal enligt IAS 17 uppfyller definitionen av ett leasingavtal och omfattas av IFRS 16.
Av den preliminära övergångseffekten hänförlig till nyttjanderätten utgör cirka 45 procent uppskattade förlängningsperioder.
Skillnaden mellan Telia Companys framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal enligt IAS 17 och leasingskulden som kommer att redovisas per den 1 januari 2019 enligt IFRS 16 är framför allt hänförlig till finansiella leasingavtal, uppskattade förlängningsperioder och omvärderingar om ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal.
IFRS 17 "Försäkringsavtal", en ny redovisningsstandard som täcker redovisning och värdering, presentation och upplysningar, ersätter IFRS 4 och gäller från 1 januari 2021. IFRS 17 gäller för alla typer av försäkringsavtal oavsett vilken typ av bolag som utger dem. Några undantag föreligger. IFRS 17 inför ett huvudalternativ för värdering av försäkringsavtal, kompletterat av en förenklad värderingsmodell samt specifika anpassningar. Värdet av försäkringsavtalet är summan av de framtida kassaflödena, dvs de nuvärdesberäknade, sannolikhetsviktade framtida kassaflödena samt en explicit riskjustering för icke-finansiella risker, och en kontraktsmässig servicemarginal motsvarande ointjänad vinst på kontraktet, vilken redovisas som intäkt under perioden för åtagandet. Kassaflödena omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Telia Company har för närvarande endast begränsad försäkringsverksamhet och kommer att utvärdera eventuella effekter av IFRS 17.
Följande ändringar, vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company, förväntas inte ha någon eller ingen väsentlig påverkan på Telia Companys finansiella rapporter när de tillämpas för första gången:
reglering", träder i kraft den 1 januari 2019
Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara tillämpliga för Telia Company.
I början av mars 2019 hade samtliga ovannämnda standarder, ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 17, ändring av IAS 19, den årliga förbättringscykeln 2015-2017, ändring av IFRS 3, ändring av IAS 1 och IAS 8 och ändring av föreställningsramen till IFRS standarder.
Upprättandet av de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen och styrelsen gör uppskattningar och bedömningar som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och flera andra antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiska utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på Telia Companys resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplexa bedömningar de måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3.
I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledningens bedömning i ett antal fall för att bestämma om och när intäkter skall redovisas.
Huvudman eller agent – brutto- kontra nettoredovisning När koncernen fungerar som en huvudman, redovisas intäkter och betalningar till leverantörer brutto som nettoomsättning respektive rörelsekostnader. Om koncernen säljer varor eller tjänster som en agent (exempelvis försäkring i några länder) redovisas intäkter och betalningar till leverantörer netto under nettoomsättning och representerar den marginal/kommission som intjänats. Huruvida koncernen anses vara huvudman eller agent i en transaktion baseras på ledningens analys av både den juridiska formen och på innehållet i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner, dessa bedömningar påverkar storleken på redovisad nettoomsättning och rörelsekostnader men påverkar inte
årets resultat eller kassaflöden. Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som huvudman inkluderar; den har det primära ansvaret för uppfylla åtagandet att tillhandahålla varorna eller tjänsterna, den står för varulagerrisken och koncernen kan i stor utsträckning påverka prissättning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjänster. Om koncernen inte har kontroll över varorna och tjänsterna innan de överförs till kunden, agerar den som en agent. För försäkringstjänster baseras den viktigaste bedömningen på om Telia Company bär försäkringsrisken eller inte. Telia Company bedöms agera som en agent om det inte bär försäkringsrisken. För övriga typer av digitala tilläggstjänster är den viktigaste bedömningen relaterad till om Telia Company har det primära ansvaret för att uppfylla löftet att leverera tjänsten. Vid denna bedömning beaktas bland annat villkoren i kontraktet, det sätt som tjänsten säljs, interaktionsnivån med kunden före, under och efter leveransen av tjänsten samt den tekniska leveransen av tjänsten.
Vid paketering av produkter och tjänster krävs ledningens bedömning för att identifiera prestationsåtaganden och bestämma fristående försäljningspriser. Intäkter fördelas mellan varor och tjänster som identifierats som separata prestationsåtaganden baserat på deras relativa fristående försäljningspris. Fristående försäljningspris som fastställs för produkter och tjänster kan påverka tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa fristående försäljningspris för varje prestationsåtagande kan kräva komplicerade beräkningar om de inte är direkt observerbara. Koncernens bedömning av fristående försäljningspriser som inte är direkt observerbara är huvudsakligen baserade på förväntade kostnader plus en marginal.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att
skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka Telia Company bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i de finansiella rapporterna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.
Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K10.
Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar.
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende.
Under 2018 och 2017 uppgick totala av- och nedskrivningar till 13 638 MSEK respektive 12 528 MSEK. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i not K12 och not K13.
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta kassagenererande enheten. För Danmark avviker väsentliga antaganden avseende försäljningstillväxt och EBITDA-marginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. För prognosperioden har Telia Company tydliga och fastställda planer avseende försäljningsinitiativ, kostnadsreduceringar och förbättringar av rörelsekapital. Trots genomarbetade affärsplaner finns det en risk att prognostiserade resultat för Danmark skulle kunna påverkas av operationella faktorer såväl som externa faktorer såsom ökningar av WACC eller oförutsedd marknadsutvecklingar som påverkar prognostiserade intäkter, vilket skulle kunna resultera i nedskrivningar.
Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12.
| Varumärken | Individuell prövning, minst 10 procent |
|---|---|
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter | Återstående licensperiod, minst 5 procent |
| Samtrafik- och roamingavtal | Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens |
| Kundkontrakt | Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 20 procent eller individuell prövning |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 20–33 procent eller individuell prövning |
| Byggnader | 2–10 procent |
| Markanläggningar | 2 procent |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | Hyreskontraktets återstående löptid |
| Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) | 14,5–20 procent |
| Fasta nät | |
| – Kopplings- och transmissionssystem | 10–20 procent |
| – Transmissionsmedia (kabel) | 5–10 procent |
| – Utrustning för specialnät | 10 procent |
| – Tidsbestämda nyttjanderättsavtal | Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång |
| – Övriga anläggningar | 2–33 procent |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10–33 procent |
| Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal | 33 procent, eller avtalets löptid om längre |
| Utgifter för att erhålla ett avtal | Linjärt, baserad på historisk och förväntad kund-churn |
| Nyttjanderätter | Förväntad leasingperiod, 3-50 procent |
De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad livslängd. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader.
Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K21.
Telia Company har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K22 respektive not K29.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion snarare än fortlöpande användning. Avgörande för om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehas för försäljning kräver uppskattningar från företagsledningen avseende all information och alla omständigheter kopplade till transaktionen, dess parter och marknaden och företag kan komma till olika slutsatser inom ramen för IFRS.
Ett av villkoren som måste vara uppfyllt för klassificering som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik inom ett år. Ett krav för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att en behörig del av företagsledningen har fattat beslut om en plan för att sälja tillgångarna eller avyttringsgruppen i dess nuvarande tillstånd. I telekombranschen krävs ofta myndighetstillstånd för förvärv. Om förvärvaren är en telekomoperatör på samma marknad behöver ofta ett antal eftergifter accepteras för att få godkännande. Om köparen förväntas vara en telekomoperatör på samma marknad och väsentliga eftergifter är
förväntade, anses vanligen inte en försäljning vara mycket sannolik och följaktligen klassificerar Telia Company inte tillgångarna som innehav för försäljning förrän eftergifterna är överenskomna eller accepterade av företagsledningen.
Sedan den 31 december 2015 klassificeras det tidigare segmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. Telia Company står fortfarande fast vid planen att avyttra den återstående delen av Eurasien (Moldcell i Moldavien) och fördröjningen i försäljningsprocessen berodde främst på händelser och omständigheter utanför Telia Companys kontroll. Telia Company har vidtagit nödvändiga åtgärder för att anpassa sig till de förändrade omständigheterna, enheten är tillgänglig för omedelbar försäljning och marknadsförs aktivt till rimligt pris med hänsyn till de förändrade omständigheterna. Försäljningsprocessen är i sitt slutskede, bud har erhållits och villkorsförhandlingar pågår i olika stadier med olika motparter. Försäljning av Moldcell i Moldavien bedöms därför vara mycket sannolikt under 2019. Se not K34 samt "Risker och osäkerhetsfaktorer" för mer information om avvecklad verksamhet och risker som kan påverka tidpunkten för försäljningen.
Avvecklad verksamhet värderas i enlighet med IFRS 5 till det lägsta av redovisat värde och beräknat verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Verkligt värde är vid redovisningstillfället priset som skulle erhållas vid en försäljning av avvecklad verksamhet i en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer under rådande marknadsförhållanden. Det finns inga direkt observerbara priser för Telia Companys avvecklade verksamheter varför verkliga värden har uppskattats genom att använda andra värderingsmetoder som kräver uppskattningar. För Moldcell i Moldavien är verkligt värde baserat erhållna bud. Se not K34 samt "Risker och osäkerhetsfaktorer" för mer information om avvecklad verksamhet och risker som kan påverka tidpunkt för avyttring.
Telia Company har ett arrangemang med en bank, där banken erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrangemanget betalar en kreditavgift till banken. Telia Company betalar ingen kreditavgift och ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till banken. Baserat på Telia Companys bedömning anses skulder under leverantörsfinansieringsarrangemang vara nära relaterade till verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder klassificeras därför som leverantörsskulder med separata upplysningar i noterna. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang uppgick per 31 december 2018 till 5 133 MSEK (1 678). Se not K24.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Telia Company AB och samtliga bolag över vilka Telia Company har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande när koncernen exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett bolag och kan använda sitt inflytande över bolaget till att påverka sin avkastning. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande kan utnyttjas inklusive potentiella rösträtter som innehas av ett annat bolag beaktas vid bedömning av om Telia Company har bestämmande inflytande eller inte. Telia Company antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och aktierna har lika rösträtt och ger proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. Telia Company antas också ha bestämmande inflytande om Telia Company enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majoriteten av aktierna, se noterna K4 och K19.
Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamhet som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.
Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan.
Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med icke närstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande
inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger Telia Company rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.
Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill. Åtaganden ingångna från och med 2010 anses vara finansiella skulder med efterföljande förändringar i värde redovisat under övriga rörelseintäkter/-kostnader. För varje rörelseförvärv väljer koncernen att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av identifierade nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Om Telia Company har ett åtagande avseende en säljoption rörande ett minoritetsintresse och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter. Förändring i verkligt värde på optionen antas överensstämma med avkastningen på aktierna som innehas som säkerhet, se not K26.
Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är samarbetsarrangemang där Telia Company har rätt till den gemensamma verksamhetens tillgångar, åtaganden för skulder och redovisar sin andel av intäkter och kostnader post för post i koncernredovisningen. De gemensamma verksamheterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhandahålla aktieägarna med produkter och tjänster. Joint ventures å andra sidan är arrangemang där Telia
Company har rätt till nettotillgångarna och där investe-
ringen redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se avsnitt om intressebolag nedan). Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värde-justeringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade samarbetsarrangemang ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då gemensamt bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då gemensamt bestämmande inflytande förloras.
Intressebolag är bolag i vilka Telia Company-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Om koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag) äger minst 20 procent av rösterna i investeringsobjektet anses koncernen ha betydande inflytande, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till Telia Companys bokslutsdag.
I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. Telia Companys andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag elimineras.
Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Koncernens andel av intressebolags egetkapitaltransaktioner som förvärv eller försäljning av egna aktier från tredje part redovisas direkt i eget kapital.
Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tilllämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar, gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet, förutom gjorda eller erhållna IRU-relaterade (Indefeasible Rights of Use) förtidsbetalningar vilka ingår i kassaflöden från investeringsverksamhet. I förändring av rörelsekapital ingår också terminalfinansieringsfordringar.
I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår CAPEX, betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av
bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga egetkapitalinstrument. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i placeringar med en löptid överstigande 3 månader.
I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA (Credit Support Annex). I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning.
Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar med löptid på 3 månader eller mindre.
En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån de sex rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment, Lettland, Telia Carrier, Telia Companys aktieinnehav i intressebolaget turkiska Turkcell samt koncernfunktioner har sammanförts i Övrig verksamhet. Det före detta segmentet Eurasien klassificeras som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingår därför inte i segmentinformationen. För ytterligare information se not K5. Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
Valutaomräkning baseras på marknadskurser med information från stora marknadsaktörer och fixeras dagligen.
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, dvs den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum.
Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringsposter. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, joint ventures och intressebolag samt filialer) till periodens genomsnittskurs. Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värde-justeringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.
När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om Telia Company emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.
För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av mobila tjänsteintäkter inklusive abonnemang, samtrafik och roaming och fasta tjänsteintäkter inklusive telefon, bredband, TV, installationsavgifter och företagslösningar såväl som intäkter från försäljning av kundutrustning och leasing. Det finns både intäkter från produkter och tjänster som säljs separat och från produkter och tjänster som säljs i paketerade erbjudanden.
Försäljningsintäkter redovisas baserat på en enda principbaserad femstegsmodell som ska tillämpas på alla avtal med kunder. Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hårdvara och tjänster) i förhållande till de enskilda delarnas fristående försäljningspriser. Intäkter redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med att (över tid) prestationsåtagandena uppfylls, vilket fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs till kunden.
Intäkter värderas baserat på ersättning specificerad i ett avtal med en kund och exkluderar belopp som tagits emot för tredje parts räkning. Den utlovade ersättningen i ett avtal med en kund kan inkludera fasta belopp, rörliga belopp eller båda. För rörliga ersättningar används samlad erfarenhet för att beräkna och tillhandahålla den rörliga ersättningen, och intäkter redovisas endast i den utsträckning det är högst sannolikt att en betydande återbetalning inte kommer att inträffa.
Tjänsteintäkter redovisas över tid, i den period tjänsten utförs, utifrån faktisk trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna nyttjas av kunden. Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras som en avtalsskuld och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande.
Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar Telia Companys nät.
Intäkter från installationstjänster redovisas över tid i den period tjänsten utförs.
För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande installationskostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Belopp som avser tjänster som utförts senare periodiseras.
Telia Company erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter från funktionsavtal, som representerar ett enda prestationsåtagande, redovisas över avtalets löptid.
För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning och intäkten redovisas över tid. Färdigställandegraden bedöms genom att använda mått baserade på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.
Fakturor för mobila abonnemang, bredband, fast telefoni och andra tjänster betalas normalt månadsvis under kontraktsperioden.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförs till kund, vilket vanligtvis är vid leverans och efter godkännande av kunden. Om kunden har rätt att returnera hårdvaran, justeras den redovisade intäkten för förväntade returer beräknat baserat på historisk data.
Hårdvara betalas direkt eller över tid när Telia Company erbjuder kunden finansiering.
Telia Company paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Erbjudanden kan innefatta leverans av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). Telia Company redovisar varje enskild produkt eller tjänst separat om de är distinkta – det vill säga om en produkt eller tjänst är separat identifierbar från andra produkter eller tjänster i det paketerade erbjudandet och om kunden kan dra nytta av
den. När transaktionspriset är bestämt för paktererade erbjudanden som innehåller tjänster (exempelvis ett mobilabonnemang), övervägs den kortaste icke uppsägningsbara avtalstiden. När det är tillämpligt, justeras transaktionspriset för finansieringskomponenter och förväntade returer. Det är vanligtvis inga eller få andra rörliga komponenter i transaktionspriset. Transaktionspriset fördelas på varje hårdvara och tjänst vilka redovisas som separata prestationsåtaganden, baserat på deras relativa fristående försäljningspris. För de flesta prestationsåtaganden, är fristående försäljningspriser direkt observerbara. Om fristående försäljningspriser inte är direkt observerbara, beräknas de baserat på förväntade kostnader plus en marginal. I vissa fall inkluderar erbjudanden en icke återbetalningsbar startavgift, exempelvis aktiveringsavgift. Betalningar för sådana avgifter är inkluderade i transaktionspriset. Om de inte är relaterade till uppfyllande av ett prestationsåtagande, fördelas de till andra prestationsåtaganden som identifierats i avtalet.
Vissa paketerade erbjudanden inkluderar leasingkomponenter, exempelvis tv-boxar, såväl som icke-leasingkomponenter, exempelvis abonnemang. För dessa arrangemang fördelas transaktionspriset till både de identifierade leasingkomponenterna och icke-leasingkomponenterna som separata prestationsåtaganden. Leasingkomponenterna redovisas antingen som ett operationellt leasingavtal eller som ett finansiellt leasingavtal beroende på klassificeringen av leasingavtalet (se också avsnittet "leasingavtal, Telia Company som leasegivare" nedan). Intäkter för icke leasingkomponenter redovisas när eller allt eftersom prestationsåtagandena är uppfyllda.
Hårdvara som bara kan användas tillsammans med tjänster levererade från Telia Company och som inte har någon annan betydande funktion för kunden utöver att leverera tjänsten, exempelvis routers, redovisas inte som ett separat prestationsåtagande. För sådana arrangemang, fördelas transaktionspriset på de identifierade prestationsåtagandena, det vill säga ingen del av transaktionspriset är fördelad till hårdvaran. Ersättning som är erhållen i förskott, när hårdvaran är levererad, redovisas som en avtalsskuld och intäktsredovisas när eller allt eftersom identifierade prestationsåtaganden är uppfyllda.
Om ett avtal med en kund inkluderar en licens som är distinkt, klassificeras löftet att tillhandahålla en licens som antingen en "rätt att få åtkomst till" eller "rätt att använda" Telia Companys immateriella rättighet. En licens är klassificerad som en "rätt att få åtkomst till" om Telia Company kommer att bedriva verksamhet som i väsentlig grad påverkar den immateriella rättigheten, som inte resulterar i en överföring av separata prestationsåtaganden till kunden, och, kunden utsätts direkt för eventuella positiva eller negativa effekter av denna verksamhet. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en "rätt att få åtkomst till", redovisas intäkten över tid. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en "rätt att använda", redovisas intäkten vid den tidpunkt då kontroll överförs till kunden.
En tredje part är ibland anlitad vid leverans av produkter och tjänster till Telia Companys kunder, exempelvis erbjuder Telia Company flertalet tilläggstjänster till kunder i paketerade erbjudanden.
I arrangemang där Telia Company agerar som huvudman, redovisas intäkter brutto. När Telia Company agerar som en agent och säljer varor och tjänster som tillhandahålls av en annan part, redovisas intäkten netto av den ersättning som Telia Company erhåller efter att ha betalat den andra parten. Vid fakturering till slutkund för innehållstjänster från tredje part, exkluderas belopp som tagits emot för huvudmannens räkning från intäkter. För ytterligare information, se not K2.
Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av Telia Company. Kundlojalitetsprogrammet tillhandahåller kunden med en väsentlig rättighet vilken redovisas som ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset fördelas mellan tillhandahållna tjänster och varor, och belöningar baserade på deras relativa fristående försäljningspriser. Det fristående försäljningspriset för belöningarna är beräknat baserat på rabatten som beviljats när belöningen är intjänad och på sannolikheten för inlösen, vilken är baserad på tidigare erfarenhet. En avtalsskuld redovisas tills dess att belöningarna är intjänade eller utgångna.
Några avtal innehåller en finansieringskomponent eftersom betalningstidpunkten ger kunden eller Telia Company en finansieringsfördel. När transaktionspriset för sådana avtal bestäms, justerar Telia Company det utlovade ersättningsbeloppet för effekterna av tidsvärdet av pengar. Telia Company använder den praktiska lättnadsregeln att inte beräkna eller redovisa betydande finansieringskomponenter om perioden mellan överföring av varor och tjänster till en kund och betalning är 12 månader eller kortare.
Telia Company skiljer mellan avtalstillgångar och fordringar baserat på huruvida rätten till ersättning är villkorad av annat än att tid passerar. Avtalstillgångar hänför sig primärt till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestationsåtagande att överföra hårdvara, som är en del av det paketerade erbjudandet till kund, men rätten till betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller andra prestationsåtaganden i avtalet, för exempelvis ett mobilabonnemang. Avtalstillgångar överförs till fordringar när rätten blir ovillkorlig, det vill säga när det enda som återstår är att tid passerar innan ersättning förfaller till betalning. Avtalsskulder hänför sig till förskottsbetalningar erhållna från kunder såsom förutbetalda kort, förutbetalda abonnemang, lojalitetsprogram och rörliga ersättningar.
Om försäljningsprovisioner och subventioner av hårdvara som ges till återförsäljare för ett specifikt kundavtal förväntas bli återvunna, aktiveras och periodiseras de över den period som Telia Company förväntas tillhandahålla tjänster till kunden. Tillgången (inkluderad i balansräkningen på raden Övriga anläggningstillgångar) skrivs av linjärt. Avskrivningen klassificeras som rörelsekostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen. Telia Company tillämpar den praktiska lättnadsregeln att redovisa tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal som en kostnad när de uppkommer, om tillgångens avskrivningsperiod är ett år eller kortare.
Telia Companys kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Kreditförluster liksom reservering för kreditförluster ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redo-visas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.
Utgifter för annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.
Samtliga kostnader för pensionsförmåner förutom räntekomponenten redovisas som personalkostnader. Kostnader för aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument som till exempel Telia Companys Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade egetkapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet egetkapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också nedskrivning av goodwill, statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik- och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser på transaktioner hänförligt till rörelsen inkluderar även effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder (ekonomiska säkringar) samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Finansieringskostnader och övriga finansiella poster Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med
undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter redovisas som räntekostnader.
I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper också förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Utdelning på egetkapitalinstrument intäktsförs när Telia Companys rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers. Dessutom ingår nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som en del av finansieringskostnader.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar Telia Company en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga
uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.
Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade multiperiod excess earningsmetoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads- och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/ vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma Telia Company till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.
Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om det kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, dvs är kopplade till företagets löpande prestationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.
Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).
I värderingssyfte indelas finansiella instrument initialt i en av tre kategorier. Klassificeringen avgörs av hur tillgången hanteras (affärsmodell) och karaktären av tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Värderingskategorierna för finansiella tillgångar är följande:
En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om båda av följande villkor är uppfyllda:
En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om båda av följande villkor är uppfyllda:
En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via resultatet om den inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Eget kapitalinstrument och derivat ger inte upphov till, på angivna datum, kassaflöden som endast är betalningar av kapital och ränta på utestående kapital och värderas därför till verkligt värde via resultatet. För eget kapitalinstrument
som inte innehas för handel finns dock en oåterkallelig möjlighet att initialt värdera tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta görs på instrumentbasis. Beloppet som redovisas i övrigt totalresultat överförs inte i ett senare skede till resultatet.
Telia Company gör en bedömning av målet för affärsmodellen för en finansiell tillgång som innehas på portföljnivå, då detta bäst reflekterar hur bolaget bedriver verksamheten samt hur information rapporteras till ledningen. Den information som beaktas omfattar:
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel kostnadsförs emellertid direkt.
Borttagande av finansiella tillgångar och skulder En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när Telia Company har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.
En förlustreserv redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till värkligt värde via övrigt totalresultat och för avtalstillgångar. Förlustreserven beräknas till ett belopp som motsvarar förväntade kreditförluster för återstående löptid, med undantag för följande, för vilka förlustreserven beräknas till förväntade kreditförluster för de kommande 12 månaderna:
Beräkningen för förlustreserven avseende kundfodringar och avtalstillgångar är alltid baserad på förväntade kreditförluster för återstående löptid när den förenklade metoden under IFRS 9 används. Den allmänna modellen tillämpas för alla andra finansiella tillgångar.
Vid bedömning av huruvida en väsentlig ökning av kreditrisk uppstått sedan det första redovisningstillfället för estimering av förväntade kreditförluster tar koncernen hänsyn till rimliga och underbygda uppgifter som är tillgängliga utan orimlig kostnad eller ansträngning.
Förväntade kreditförluster är sannolikhetsvägda uppskattningar av kreditförluster. Kreditförluster värderas som nuvärdet av alla uteblivna kassaflöden, det vill säga skillnaden mellan de kassaflöden som är hänförliga till företaget i enlighet med avtalet och de kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.
För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som förväntade diskonterade kassaflöden (DCF-analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.
För kundfordringar och leverantörsskulder antas redovisat värde efter avdrag för reserver för förväntade kreditförluster, i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. Verkliga värden som används i upplysningssyfte för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida kontraktsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar från börshandlade Telia Company-obligationer. Använda verkliga värden för kategorin finansiella tillgångar som används i upplysningssyfte värderade till upplupet anskaffningsvärde uppskattas genom diskontering av framtida kontraktsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar där sådana finns tillgängliga annars på individuella bedömningar.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga.
De bokförda värdena av klasser av finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde fastställs baserat på en verkligt värde-hierarki i tre nivåer.
| Nivå | Bestämning av verkligt värde | Omfattar |
|---|---|---|
| 1 | Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder |
Huvudsakligen noterade eget kapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet |
| 2 | Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser) |
Derivat betecknade som säkringsinstrument eller värderade till verkligt värde via resultatet samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
| 3 | Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata) |
Onoterade egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet |
För beräkning av verkligt värde i upplysningssyfte för de tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde används ingångsdata som hänförs till verkligt värde nivå 2.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning. Finansiella skulder redovisas när Telia Company erhåller betalning från motparten och tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör.
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Noterade eget kapitalinstrument värderas till värkligt värde, vilket bestäms till marknadspriset för dessa. Orealiserade vinster och förluster som uppstår från förändringar i verkligt värde innan försäljning redovisas via övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Onoterade eget kapitalinstrument värderas till verkligt värde där förändringar i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Telia Companys primära värderingsteknik för onoterade eget kapitalinstrument baseras på den senaste transaktionen för det specifika bolaget om en sådan transaktion nyligen skett. Justeringar av redovisat värde görs för att återspegla väsentliga förändringar i omständigheterna sedan transaktionsdagen om Telia Company bedömer att förändringen kommer ha väsentlig inverkan på verkligt värde. Det estimerade verkliga värdet för materiella onoterade eget kapitalinstrument verifieras genom att tillämpa andra värderingstekniker i form av multipelvärdering som ställs i relation till jämförbara bolag på relevanta finansiella och operativa mätvärden. Innehav i venture capital-bolag värderas till verkligt värde där förändringar redovisas i resultatet.
Obligationer värderas till verkligt värde (d v s marknadspriser) där förändringar i verkligt värde redovisas via övrigt totalresultat. Fordringar från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fodringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden med hänsyn taget till nedskrivning. Nedskrivning på fordringar från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan det redovisade värdet och nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med löptider som överstiger 3 månader består av bankinlåning, kortfristiga skuldinstrument utgivna av banker, obligationer och investeringar. Likvida medel inkluderar kassa och bankinlåning samt kortfristiga placeringar med löptider upp till 3 månader, exempelvis kortfristiga skuldinstrument utgivna av banker. Samtliga instrument värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde, därefter redovisas de till antingen verkligt värde via övrigt totalresultat eller till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till säkrat verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader som är direkt hänförliga till utställandet av garantin.
Den finansiella garantin värderas därefter till det högsta av reserven vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.
Kundfordringar och leverantörsskulder – värdering Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för reserveringar för förväntade kreditförluster, vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En estimering av storleken på reserven för förväntade kreditförluster görs vilken reducerar värdet på det redovisade beloppet för kundfordringarna. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang är nära relaterade till verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder klassificeras därför som leverantörsskulder men specificeras i upplysningarna. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte.
Telia Company använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet använder Telia Company även finansiella skulder.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Swappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränteoch valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som ekonomiska säkringar, se nedan eller som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.
För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta (ekonomiska säkringar) eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på ekonomiska säkringar redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten. Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.
I de fall terminskomponenten i ett terminsavtal eller valutabasisspreaden exkluderas från säkringsförhållandet, redovisas värdeförändringen av den exkluderade komponenten som en säkringskostnad. Värdeförändringen av den exkluderade komponenten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent av eget kapital.
Återköpstransaktioner, innebär att parterna har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett förutbestämt pris och tidpunkt. Då koncernen under transaktionens löptid förblir exponerad för risker och förmånerar av tillgången kvarstår sålda värdepapper i balansräkningen som finansiell tillgång. Erhållen likvid redovisas som skuld i balansräkningen. Sålt värdepapper redovisas även som ställd säkerhet.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.
Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. En anläggningstillgång (eller avyttringsgrupp) värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Ett av de villkor som måste vara uppfyllt för att en tillgång ska klassificeras som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik och att tillgångarna (avyttringsgruppen) är tillgängliga för försäljning i sitt nuvarande skick. Ett kriterium för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att behörig nivå i företagsledningen är
bunden till en plan för att sälja anläggstillgångarna i sitt nuvarande skick. I telekombranschen krävs vid förvärv oftast tillstånd från regulatoriska myndigheter. Om köparen är en telekomoperatör på samma marknad måste parterna ofta samtycka till ett antal eftergifter för att få tillståndet. Så länge förväntade väsentliga eftergifter inte är överenskomna eller accepterade av företagsledningen anser inte Telia Company att försäljningen är mycket sannolik och följaktligen redovisas inte anläggningstillgången (avyttringsgruppen) som innehav för försäljning. Att bestämma om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehav för försäljning kräver bedömning av företagsledningen. Företag kan vid tillämpningen av IFRS komma till olika slutsatser.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för säkringskostnader, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar, egetkapitaltransaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för säkringskostnader och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Reserv för verkligt värde inkluderar både skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som omklassificeras till årets resultat, och andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Egetkapitaltransaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av ett intressebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
Telia Company tillhandahåller premiebestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner till sina anställda. Inbetalningar till premiebestämda planer utgörs normalt av en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande. Telia Company betalar fastställda premier till separata juridiska enheter och har ingen legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala förmånerna. Betalningar till premiebestämda pensionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes tjänstgöring vilken berättigar till förmånen.
Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till delar av de anställda i Sverige, Finland och Norge och innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit creditmetoden, vilken fördelar kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod. Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter, kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring redovisas i rörelseresultatet, nettoräntan, baserat på diskonteringsräntan, för pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella poster.
Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och avvikelse mot diskonteringsränta avseende avkastningen på förvaltningstillgångarna, resulterar i omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av rapporteringsperioden.
Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rapporteringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser värderas till verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut.
I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsavtal avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
En avsättning redovisas när Telia Company har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.
I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
I Övriga avsättningar ingår avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter etc. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Telia Company inte längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa ersättningar eller när Telia Company har gjort ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader.
Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.
Som leasetagare har Telia Company ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal redovisas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld, vid leasingperiodens början upptagen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntekostnader redovisas löpande i årets resultat. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden redovisas jämnt över avtalsperioden.
Telia Company äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.
Inom ramen för Telia Companys internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. Telia Company har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.
Telia Company har identifierat leasingavtal hänförliga till nätverksutrustning (t ex koppar, svartfiber, IRU och kanalisationer), teknisk och icke-teknisk yta, teknisk och icke-teknisk utrustning, butiker, mark och bilar.
Leasingperioderna är förhandlade individuellt och innehåller en stor variation av villkor och förutsättningar. Bortsett från korttidsleasingavtal är de uppskattade leasingperioderna mellan 2 och 30 år. Leasingavtal innehåller ofta förlängningsoptioner för olika tidsperioder.
Telia Company tillämpar de praktiska undantagen om att redovisa betalningar hänförliga till korttidsleasingavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt värde, som en kostnad i resultaträkningen. Telia Company tillämpar inte IFRS 16 för immateriella tillgångar.
För samtliga leasar, förutom de ovan nämnda, redovisar Telia Company en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansräkningen när den underliggande tillgången görs är tillgänglig för Telia Company, d v s vid inledningsdatumet.
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av leasingavgifterna under den uppskattade leasingperioden som inte är betalda vid inledningsdatumet.
Den uppskattade leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både perioder som omfattas av förlängningsoptioner (om det är rimligt säkert att Telia Company kommer att utnyttja optionen) och perioder som omfattas av optioner att säga upp avtalet (om det är rimligt säkert att Telia Company inte kommer att utnyttja optionen). Att bestämma den uppskattade leasingperioden kräver väsentliga bedömningar.
Leasingavgifterna är diskonterade med leasingavtalets implicita ränta, eller om den räntan inte lätt kan fastställas, Telia Companys marginella låneränta. För majoriteten av alla leasingavtal använder Telia Company sin marginella låneränta, då den implicita räntan i leasingavtalet vanligen inte lätt kan fastställas.
Leasingavgifter som inkluderats i värderingen av leasingskulden omfattar fasta avgifter, inklusive till sin substans fasta avgifter, variabla leasingavgifter som beror på ett
index eller ett pris, belopp som förväntas betalas ut av leasetagaren enligt restvärdegarantier och leasingavgifter hänförliga till optioner som Telia Company rimligt säkert kommer att nyttja. Avgifter för icke-leasingkomponenter separeras från leasingavgifter för samtliga tillgångsklasser och kostnadsförs när de uppstår.
Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket består av det initiala beloppet för leasingskulden plus eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före inledningsdatumet och eventuella initiala direkta utgifter, med avdrag för eventuella förmåner som mottagits. Eventuella kostnader för återställande som uppskattats med vägledning av IAS 37, är även inkluderade i värderingen av nyttjanderättstillgången. Den tillhörande avsättningen redovisas separat från leasingskulden.
Leasingskulden ska omvärderas om det sker några ändringar i leasingavtalet eller om det sker ändringar i kassaflödet som är baserade på det ursprungliga kontraktsvillkoren. Förändringar i kassaflöden baserade på ursprungliga kontraktsvillkor uppstår när; Telia Company ändrar sin initiala bedömning huruvida optioner för förlängning och/ eller uppsägning kommer att nyttjas, det sker förändringar i tidigare bedömningar ifall en köpoption kommer att nyttjas, leasingavgifter ändras på grund av förändringar i index eller pris, eller om det sker förändringar i bedömningar avseende belopp som förväntas betalas under restvärdegarantier.
Därefter skrivs nyttjanderättstillgången av linjärt från inledningsdatumet till den tidpunkt som inträffar tidigast av nyttjandeperiodens utgång och den uppskattade leasingperiodens utgång. Eventuell omvärdering av leasingskulden leder till en motsvarande justering av nyttjanderättstillgången. Om det redovisade värdet på nyttjanderättstillgången redan har reducerats till noll, redovisas den återstående omvärderingen i resultaträkningen. Nyttjanderättstillgången nedskrivningsprövas närhelst händelser eller förändringar i förutsättningar indikerar att det redovisade värdet för en tillgången inte kan återvinnas.
Nyttjanderättstillgångar redovisas på separat rad i balansräkningen och leasingskulder redovisas i raden "skulder till kreditinstitut" i balansräkningen.
I resultaträkningen redovisas avskrivningar på nyttjanderättstillgångar inom olika funktioner beroende på typ av leasad tillgång. Räntekostnaden på leasingskulden redovisas som finansiell kostnad. Leasingavgifter hänförliga till leasingavtal av lågt värde och korttidsleasingavtal redovisas inom de olika funktionerna beroende på typ av leasad tillgång.
Återbetalning av leasingskulden redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Betalningar av ränta samt betalningar av korttidsleasingavtal och leasingavtal av lågt värde redovisas som kassaflöde från den löpande verksamheten.
I de fall när Telia Company är leasegivare, görs vid avtalets början en bedömning för varje leasingavtal huruvida avtalet är ett finansiellt eller operationellt leasingavtal. En övergripande bedömning görs huruvida leasingen i allt väsentligt överför alla risker och fördelar förknippade med ägandet av den underliggande tillgången, för att klassificera varje leasingavtal. Om risker och fördelar i allt väsentligt är överförda, är leasingavtalet ett finansiellt leasingavtal. Om inte, är det ett operationellt leasingavtal. Om ett avtal innehåller både leasingkomponenter och icke-leasingkomponenter, fördelar Telia Company ersättningen på de identifierade komponenterna baserat på relativa fristående försäljningspriser (se avsnittet "intäktsredovisning" ovan).
I de fall Telia Company är en mellanliggande leasegivare, bedöms klassificering av avtal om vidareuthyrning med hänvisning till den nyttjanderätt som uppstår från huvudleasingavtalet. Om ett huvudleasingavtal är ett korttidsleasingavtal, redovisas avtal om vidareuthyrning som ett operationellt leasingavtal.
Telia Company äger tillgångar som är leasingavtal till kunder klassificerade som finansiella leasingavtal. Förfallna belopp från leasetagare redovisas som fordringar till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen i leasingavtalet, vilket är lika med nuvärdet. Initiala direkta utgifter är inkluderade i den initiala värderingen av den finansiella leasingfordran och minskar det intäktsbelopp som redovisas över leasingperioden. Intäkt redovisas över leasingperioden på årlig basis.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden. Initiala direkta utgifter uppkomna vid förhandling av operationella leasingavtal adderas till det redovisade värdet av leasingtillgången och redovisas på samma sätt som hyresintäkter.
Telia Companys huvudsakliga rörelsedrivande dotterbolag per 31 december 2018 framgår av "Här är och var vi verksamma". Ägarandel inkluderar, utöver aktier som innehas direkt eller indirekt av Telia Company, aktier som innehas av intressebolag. I konsoliderad andel är också åtaganden om att förvärva aktier från ägare till innehav utan bestämmande inflytande medräknade. Dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K19. Dotterbolag i avvecklad verksamhet med väsentliga andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K34.
Under 2018 förvärvade Telia Company de finska bolagen Inmics, Cloud Solutions och AinaCom samt Get och TDC i Norge. Se not K33 för ytterligare information om dessa förvärv samt övriga mindre rörelseförvärv under 2018.
Under 2018 avyttrade Telia Company sitt ägande Azercell i Azerbajdzjan, Geocell i Georgien, Ucell i Uzbekistan och Kcell i Kazakstan. För mer information se not K34.
Väsentliga intressebolag redovisas i not K14.
Telia Company är delägare i tre samarbetsarrangemang som är klassificerade som gemensamma verksamheter, Svenska UMTS-nät AB (SUNAB) i Sverige, TT-Netværket P/S (TT) i Danmark och Suomen Yhteisverkko Oy i Finland. Bolagen är gemensamt ägda nätbolag med Tele2 (SUNAB), Telenor (TT) och DNA (Suomen Yhteisverkko). Telia Company äger 50 procent av aktierna i både SUNAB och TT. Telia Company äger 51 procent av aktierna i Suomen Yhteisverkko, men baserat på aktieägaravtalet är bolaget under gemensamt bestämmande inflytande och styrs gemensamt utifrån principen att parterna är överens.
Den 12 februari 2019 emitterade Telia Company en 15-årig obligation om 500 MEUR, med förfall i februari 2034, inom ramen för befintligt 12-miljarder euro EMTN-program (Euro Medium Term Note). Räntekostnaden blev 2,153 procent per år motsvarande Mid-swaps +113 räntepunkter.
Den 15 februari 2019 meddelade Stockholms tingsrätt sin dom i rättegången om mutbrott i Uzbekistan. De tidigare Telia Company-anställda frikändes på samtliga åtalspunkter och förverkandeyrkandet mot Telia Company ogillades. Telia Companys del i detta mål har handlat om till vilket land företagets förverkade vinster från verksamheten i Uzbekistan ska betalas till – Nederländerna, Sverige eller USA. Domen innebär att 208,5 MUSD kommer att betalas till Nederländerna eller USA. Beloppet innebär inte någon ytterligare resultateffekt för Telia Company utan är en del av de 965 MUSD i böter och förverkande av vinster som Telia Company gick med på att betala till berörda myndigheter i den globala uppgörelsen 2017 gällande historiska transaktioner i Uzbekistan. Åklagaren har överklagat domen. För mer information se not K34.
Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån de sex rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Organisationerna är landsbaserade och cheferna för Sverige, Finland och Norge rapporterar direkt till VD medan chefen för Danmark, Litauen och Estland rapporterar till chefen för Cluster (LED - Litauen, Estland, Danmark) som rapporterar till VD. Övrig verksamhet rapporteras sammanslagen. Sedan den 31 december 2015 är det tidigare segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och inkluderas därmed inte i segmentinformationen. Se not K34 för mer information.
• Övrig verksamhet omfattar verksamheterna i Lettland, de internationella carrierverksamheterna, kundfinansieringsverksamheterna, Telia Companys innehav i det turkiska intressebolaget Turkcell och det tidigare intressebolaget MegaFon i Ryssland (vilket avyttrades under 2017) samt koncernfunktioner. Sergel-bolagen (Sergel) var inkluderade i Övrig verksamhet till dess att försäljningen slutfördes den 30 juni 2017.
Segmentinformationen baseras på samma redovisningsprinciper som för koncernen som helhet. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Utöver nettoomsättning och rörelseresultat är centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp EBITDA exklusive justeringsposter, investeringar i intressebolag och joint ventures, övriga operativa segmenttillgångar och operativa segmentskulder (se Definitioner).
Operativa segmenttillgångar består av totala tillgångar minskat med ej rörelserelaterade räntebärande fordringar, lång- och kortfristiga investeringar, tillgångar för pensionsåtaganden, valutaderivat, upplupen ränta, skattefordringar och likvida medel. Operativa segmentskulder består av totala skulder minskat med ej rörelserelaterade räntebärande skulder, avsättningar för pensioner och anställningsavtal, valutaderivat, upplupen ränta och skatteskulder. För information om fördelning av goodwill per segment se not K12.
| Vårt företag Förvaltningsberättelse Bolagsstyrning Räkenskaper Hållbarhetsnoter |
Övrigt |
|---|---|
| --------------------------------------------------------------------------------------------- | -------- |
| Januari-december 2018 eller 31 december 2018 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge Danmark | Litauen | Estland | Övrig verk samhet |
Avvecklad verksamhet och tillgångar och skulder som innehas för försäljning |
Elimine ringar och övrigt |
Kon cernen |
|
| Nettoomsättning | 36 677 | 15 512 | 11 898 | 6 167 | 3 849 | 3 077 | 8 743 | – | -2 364 | 83 559 |
| Extern nettoomsättning | 36 346 | 15 341 | 11 881 | 6 075 | 3 788 | 2 982 | 7 147 | – | – | 83 559 |
| Justerad EBITDA | 13 162 | 4 757 | 4 492 | 751 | 1 350 | 1 001 | 1 137 | – | – | 26 649 |
| Justeringsposter | -181 | -63 | -205 | -7 | -13 | -3 | -135 | – | – | -607 |
| Av- och nedskrivningar | -5 663 | -2 649 | -2 149 | -867 | -647 | -563 | -1 102 | – | – | -13 638 |
| varav nedskrivningar | -38 | -1 | -6 | -6 | -36 | – | – | – | – | -87 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures |
0 | 0 | 0 | 0 | -6 | 6 | 835 | – | – | 835 |
| Rörelseresultat | 7 319 | 2 045 | 2 139 | -123 | 684 | 440 | 734 | 13 238 | ||
| Finansiella poster, netto | -2 252 | |||||||||
| Skatter | -1 496 | |||||||||
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet |
9 489 | |||||||||
| Andelar i intressebolag och joint ventures |
4 | 0 | 27 | 3 | 9 | 27 | 9 485 | – | – | 9 555 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 49 303 | 53 657 | 57 407 | 8 369 | 7 316 | 5 513 | 17 494 | – | -2 161 | 196 899 |
| Aktuella och uppskjutna skattefordringar |
2 955 | |||||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 34 384 | |||||||||
| Tillgångar som innehas för försäljning |
– | – | – | – | – | – | – | 4 799 | – | 4 799 |
| Summa tillgångar | 248 592 | |||||||||
| Operativa segmentskulder | 13 758 | 5 749 | 4 324 | 1 707 | 810 | 778 | 9 851 | – | -2 164 | 34 812 |
| Aktuella och uppskjutna skatte skulder |
11 663 | |||||||||
| Övriga ofördelade skulder | 99 163 | |||||||||
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
– | – | – | – | – | – | – | 560 | – | 560 |
| Summa långfristiga och kortfris tiga avsättningar och skulder |
146 197 | |||||||||
| Investeringar från kvarvarande verksamhet |
6 680 | 4 684 | 30 424 | 429 | 577 | 567 | 3 187 | – | – | 46 547 |
| varav CAPEX från kvarvarande verksamhet |
6 593 | 3 600 | 1 484 | 439 | 575 | 567 | 3 102 | – | – | 16 361 |
| Antal anställda | 6 100 | 3 238 | 2 033 | 877 | 2 306 | 1 794 | 4 091 | 397 | – | 20 836 |
| Januari-december 2017 eller 31 december 20171 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge Danmark | Litauen | Estland | Övrig verk samhet |
Avvecklad verksamhet och tillgångar och skulder som innehas för försäljning |
Elimine ringar och övrigt |
Kon cernen |
|
| Nettoomsättning | 36 825 | 13 742 | 10 087 | 5 945 | 3 543 | 2 824 | 9 025 | – | -2 201 | 79 790 |
| Extern nettoomsättning | 36 578 | 13 575 | 10 064 | 5 845 | 3 492 | 2 737 | 7 500 | – | – | 79 790 |
| Justerad EBITDA | 13 627 | 4 218 | 3 531 | 704 | 1 207 | 871 | 992 | – | – | 25 151 |
| Justeringsposter | -268 | -84 | -143 | -52 | -29 | -34 | 977 | – | – | 368 |
| Av- och nedskrivningar | -5 154 | -2 207 | -1 545 | -797 | -563 | -515 | -1 748 | – | – | -12 528 |
| varav nedskrivningar | -104 | -66 | -7 | -42 | -21 | – | -449 | – | – | -689 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures |
-1 | -1 | 8 | 0 | -0 | 4 | 769 | – | 778 | |
| Rörelseresultat | 8 204 | 1 926 | 1 851 | -145 | 615 | 326 | 990 | – | – | 13 768 |
| Finansiella poster, netto | -4 214 | |||||||||
| Skatter | -1 062 | |||||||||
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet |
8 492 | |||||||||
| Andelar i intressebolag och joint ventures |
4 | -1 | 26 | 4 | 8 | 20 | 9 388 | – | – | 9 449 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 46 384 | 49 213 | 28 779 | 8 771 | 7 166 | 5 148 | 17 157 | – | -1 939 | 160 679 |
| Aktuella och uppskjutna skattefordringar |
3 411 | |||||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 53 320 | |||||||||
| Tillgångar som innehas för försäljning |
– | – | – | – | – | – | – | 18 508 | – | 18 508 |
| Summa tillgångar | 245 367 | |||||||||
| Operativa segmentskulder | 11 133 | 4 970 | 2 753 | 1 578 | 774 | 588 | 8 748 | – | -1 943 | 28 601 |
| Aktuella och uppskjutna skatte skulder |
9 334 | |||||||||
| Övriga ofördelade skulder | 92 359 | |||||||||
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
– | – | – | – | – | – | – | 8 556 | – | 8 556 |
| Summa långfristiga och kortfris tiga avsättningar och skulder |
138 850 | |||||||||
| Investeringar från kvarvarande verksamhet |
6 443 | 3 989 | 3 931 | 375 | 598 | 502 | 4 442 | – | – | 20 280 |
| varav CAPEX från kvarvarande verksamhet |
6 264 | 3 066 | 1 448 | 412 | 552 | 502 | 3 063 | – | – | 15 307 |
| Antal anställda | 6 619 | 3 107 | 1 201 | 1 026 | 2 891 | 1 871 | 4 012 | 4 745 | – | 25 472 |
Koncernen genererar intäkter från överförandet av varor och tjänster inom följande väsentliga produkttyper och geografiska regioner under 2018 respektive 2017. Fasta tjänster innefattar huvudsakligen telefoni-, bredbands-, tv- och datatjänster. Uppdelning av intäkter har baserats på geografisk marknad, vilket också motsvarar Telia Companys rapporterbara segment.
| 2018 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Estland | Övrig verk samhet |
Elimine ringar |
Summa |
| Mobila abonnemangsintäkter | 13 115 | 6 309 | 7 214 | 2 936 | 1 018 | 871 | 1 200 | – | 32 664 |
| Samtrafik | 636 | 481 | 535 | 230 | 147 | 71 | 133 | – | 2 234 |
| Övriga mobila tjänsteintäkter | 635 | 779 | 982 | 335 | 44 | 18 | 48 | – | 2 840 |
| Summa mobila tjänsteintäkter | 14 386 | 7 569 | 8 731 | 3 500 | 1 209 | 960 | 1 382 | – | 37 737 |
| Telefoni | 2 614 | 224 | 165 | 178 | 313 | 132 | – | – | 3 627 |
| Bredband | 4 537 | 713 | 369 | 263 | 570 | 531 | 0 | – | 6 982 |
| Tv | 1 838 | 555 | 416 | 165 | 268 | 222 | – | – | 3 464 |
| Företagslösningar | 2 770 | 2 275 | 4 | 177 | 203 | 200 | 65 | – | 5 694 |
| Övriga fasta tjänsteintäkter | 4 317 | 1 558 | 0 | 66 | 420 | 316 | 4 559 | – | 11 236 |
| Summa fasta tjänsteintäkter | 16 075 | 5 325 | 953 | 850 | 1 774 | 1 401 | 4 624 | – | 31 003 |
| Övriga tjänsteintäkter | 371 | 20 | 31 | 28 | – | 38 | 324 | – | 812 |
| Summa tjänsteintäkter1 | 30 833 | 12 914 | 9 715 | 4 377 | 2 983 | 2 399 | 6 330 | – | 69 552 |
| Summa hårdvaruintäkter1 | 5 513 | 2 426 | 2 166 | 1 698 | 804 | 582 | 817 | – | 14 007 |
| Summa extern nettoomsättning | 36 346 | 15 341 | 11 881 | 6 075 | 3 788 | 2 982 | 7 147 | – | 83 559 |
| Internförsäljning | 332 | 171 | 17 | 92 | 61 | 95 | 1 596 | -2 364 | – |
| Summa nettoomsättning | 36 677 | 15 512 | 11 898 | 6 167 | 3 849 | 3 077 | 8 743 | -2 364 | 83 559 |
| 2017² | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Estland | Övrig verk samhet |
Elimine ringar |
Summa |
| Mobila abonnemangsintäkter | 12 968 | 5 806 | 6 909 | 2 850 | 841 | 800 | 1 088 | – | 31 262 |
| Samtrafik | 650 | 475 | 541 | 229 | 131 | 71 | 147 | – | 2 245 |
| Övriga mobila tjänsteintäkter | 581 | 733 | 826 | 334 | 24 | 15 | 64 | – | 2 577 |
| Summa mobila tjänsteintäkter | 14 200 | 7 014 | 8 276 | 3 413 | 996 | 886 | 1 298 | – | 36 084 |
| Telefoni | 3 063 | 238 | 120 | 203 | 344 | 139 | – | – | 4 107 |
| Bredband | 4 581 | 782 | 0 | 286 | 544 | 485 | – | – | 6 678 |
| Tv | 1 774 | 524 | – | 162 | 229 | 188 | – | – | 2 877 |
| Företagslösningar3 | 2 845 | 1 962 | – | 157 | 181 | 168 | 65 | – | 5 379 |
| Övriga fasta tjänsteintäkter3 | 4 409 | 1 221 | 0 | 93 | 526 | 272 | 4 997 | – | 11 519 |
| Summa fasta tjänsteintäkter | 16 673 | 4 728 | 120 | 900 | 1 824 | 1 252 | 5 062 | – | 30 560 |
| Övriga tjänsteintäkter | 444 | 6 | 19 | 22 | – | 44 | 479 | – | 1 013 |
| Summa tjänsteintäkter¹ | 31 317 | 11 748 | 8 415 | 4 335 | 2 820 | 2 182 | 6 840 | – | 67 657 |
| Summa hårvaruintäkter¹ | 5 261 | 1 827 | 1 649 | 1 510 | 672 | 555 | 660 | – | 12 134 |
| Summa extern nettoomsättning | 36 578 | 13 575 | 10 064 | 5 845 | 3 492 | 2 737 | 7 500 | – | 79 790 |
| Internförsäljning | 247 | 168 | 24 | 100 | 51 | 87 | 1 525 | -2 201 | – |
| Summa nettoomsättning | 36 825 | 13 742 | 10 087 | 5 945 | 3 543 | 2 824 | 9 025 | -2 201 | 79 790 |
1) I all väsentlighet, redovisas hårdvaruintäkter vid en viss tidpunkt och tjänsteintäkter över tid.
2) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
3) För att harmonisera rapporteringen inom företagssegmentet i Sverige, har jämförelsesiffror omklassificerats med 188 MSEK under 2017, från raden Övriga fasta tjänsteintäkter till Företagslösningar.
Immateriella och materiella anläggningstillgångar, utgifter för att erhålla ett avtal samt långfristiga avtalstillgångar baserade på kundens hemvist fördelade sig per enskilt väsentligt land på följande sätt.
| 31 dec 2018 | 31 dec 20171 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella och materiella anläggningstillgångar, utgifter för att erhålla ett avtal samt långfristiga avtalstillgångar |
|||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | ||
| Sverige | 43 107 | 24,9 | 41 009 | 29,7 | |
| Finland | 49 487 | 28,6 | 45 761 | 33,1 | |
| Norge | 54 654 | 31,6 | 24 763 | 17,9 | |
| Litauen | 6 295 | 3,6 | 6 514 | 4,7 | |
| Danmark | 6 352 | 3,7 | 6 130 | 4,4 | |
| Estland | 4 816 | 2,8 | 4 585 | 3,3 | |
| Alla övriga länder | 8 128 | 4,7 | 9 414 | 6,8 | |
| Summa | 172 839 | 100,0 | 138 175 | 100,0 |
1) Omräknad för jämförbarhet se not K1.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 20171 |
|---|---|---|
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (EEA) | 80 795 | 76 654 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) | 69 189 | 66 593 |
| Övriga Europa | 599 | 765 |
| North-American Free Trade Agreement (NAFTA) | 982 | 890 |
| Övriga länder | 1 183 | 1 481 |
| Summa | 83 559 | 79 790 |
1) Omräknad för jämförbarhet se not K1.
Telia Company-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Utgifter för att erhålla ett avtal är tillkommande kostnader för att erhålla ett avtal med en kund, som Telia Company inte skulle ha ådragits sig om kontraktets inte hade erhållits. Dessa kostnader är vanligen betalda externa kommissioner eller intern kommission eller betald bonus hänförlig till erhållandet av ett nytt avtal. Utgående balans för Utgifter för att erhålla ett avtal uppgick till 1 445 MSEK (1 396). Avskrivningar under 2018 uppgick till 1 291 MSEK (1 157). Andra förändringar under året var främst hänförliga till nya avtal om 1 227 MSEK (1 312) samt förvärvet av Get och TDC Norge. Utgifter för att erhålla ett avtal ingår i Övrig anläggningstillgångar.
Avtalstillgångar hänför sig främst till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestationsåtagande att överföra hårdvara, som är en del av ett paketerat erbjudande till kunden, men rätten till betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller ett annat prestationsåtagande i kontraktet, exempelvis ett mobilabonnemang. Totala avtalstillgångar uppgick till 586 MSEK (533), varav 157 MSEK (103) ingår i Övriga anläggningstillgångar och 429 MSEK (430) ingår i Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar.
Avtalsskulder hänför sig främst till förutbetalda intäkter såsom förutbetalda kort, förutbetalda abonnemang, lojalitetsprogram och rörliga ersättningar. Totala avtalsskulder uppgick till 4 157 MSEK (3 574), varav 6 MSEK (0) ingår i Övriga långfristiga skulder och 4 151 MSEK (3 574) ingår i Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Ökningen under året var främst hänförlig till förvärvet av Get och TDC Norge. Ingående balans för avtalsskulder har, i allt väsentligt, redovisats som intäkter under året.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
Tabellen nedan visar det sammanlagda beloppet av transaktionspriset för långfristiga avtal, vilka är hänförliga till presatationsåtaganden som är delvis ouppfyllda eller helt ouppfyllda per 31 december 2018.
| MSEK Förväntad intäktsredovisning av ouppfyllda prestationsåtaganden: |
2019 | 2020 | 2021 | 2022 och framåt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Summa ouppfyllda prestationsåtaganden | 23 344 | 10 856 | 3 056 | 1 651 | 38 906 |
Beloppen i ovan tabell inkluderar inte ouppfyllda prestationsåtaganden där Telia Company har rätt till ersättning från en kund baserat på nedlagd tid.
Rörelsekostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster | -18 102 | -16 755 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -6 311 | -6 978 |
| Övriga nätkostnader | -4 081 | -3 792 |
| Förändring i varulager | -4 195 | -3 528 |
| Personalkostnader (se även not K31) | -12 745 | -12 676 |
| Marknadsföringskostnader | -3 256 | -3 134 |
| Övriga kostnader | -8 430 | -8 111 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -13 603 | -12 527 |
| Summa | -70 724 | -67 500 |
1) Omräknad för jämförbarhet se not K1.
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyreskostnader, konsultkostnader, it-kostnader samt energikostnader.
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Kostnader för sålda tjänster och varor | -11 686 | -10 816 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | -1 465 | -1 286 |
| Administrationskostnader | -376 | -375 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -76 | -50 |
| Summa | -13 603 | -12 527 |
1) Omräknad för jämförbarhet se not K1.
Totala avskrivningar och nedskrivningar för 2018 uppgick till 13 638 MSEK, fördelat på funktionerna ovan samt övriga rörelsekostnader. För mer information om avskrivningar
och nedskrivningar se noterna K12 och K13. Avskrivningar och nedskrivningar fördelat per rapporterbart segment presenteras i not K5.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 132 | 1 258 |
| Kursvinster | 340 | 498 |
| Provisioner, licens- och patentintäkter, m m | 62 | 64 |
| Bidrag | 12 | 27 |
| Vinster/förluster rörelseförvärv | 8 | 0 |
| Återvunna kundfordringar | 30 | 51 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | 202 | 1 |
| Erhållna skadestånd | 82 | 86 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 867 | 1 984 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -106 | -95 |
| Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv | -267 | -111 |
| Avsättningar för förlustkontrakt | -7 | 0 |
| Kursförluster | -380 | -481 |
| Omstruktureringskostnader | -385 | -444 |
| Nedskrivningar | -36 | − |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | -100 | -112 |
| Lämnade skadestånd | -18 | -42 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -1 299 | -1 284 |
| Resultateffekt, netto | -432 | 700 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen¹ | 0 | -3 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS 39.
Under 2017 redovisades en kapitalvinst hänförlig till avyttringen av Sergel uppgående till 1 213 MSEK.
För mer information om nedskrivningar se noterna K12 och K13. Omstruktureringskostnader avser i huvudsak övertalighetskostnader för personal.
Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter | 160 | 274 |
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 87 | 99 |
| Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) | 73 | 64 |
| Övriga finansiella intäkter | 2 | − |
| Förändringar i nuvärdet av fordringar | 76 | 78 |
| Summa finansiella intäkter | 398 | 516 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader | -2 560 | -3 523 |
| Räntekostnader på finansiell leasing | -18 | -4 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | -58 | -48 |
| Aktiverade ränteutgifter | 136 | 139 |
| Förändringar i verkligt värde på investeringar till verkligt värde via resultaträkningen | − | -5 |
| Kreditförlust på finansiell leasing | − | -1 |
| Netto kursförluster | -61 | -13 |
| Realisationsförluster på övriga finansiella investeringar | -89 | -1 275 |
| Summa finansiella kostnader | -2 650 | -4 730 |
| Resultateffekt, netto | -2 252 | -4 214 |
1) Omräknad för jämförbarhet se not K1.
Räntekostnaderna 2017 påverkades negativt av återköp av obligationer, uppgående till 805 MSEK. Realisationsförluster på finansiella investeringar 2017 avser avyttringen av innehavet om 19,0 procent i MegaFon, vilket var klassificerat som en finansiell tillgång före avyttringen. För ytterligare information se not K34.
Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, finansiella tillgångar och finansiella skulder fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2017 |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2017 |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2017 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 813 | 75 | -0 | -51 | − | − |
| Derivat för kassaflödessäkring | -53 | 94 | -5 | -130 | − | − |
| Derivat till verkligt värde via resultaträkningen1 | -59 | 145 | 1 493 | -186 | − | − |
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde1 | − | − | -829 | -1 582 | 58 | 100 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -2 592 | -1 905 | -2 519 | -832 | – | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-631 | -1 895 | 1 799 | 2 768 | − | − |
| Övrigt | -38 | -37 | -0 | − | 102 | 174 |
| Summa | -2 560 | -3 523 | -61 | -13 | 160 | 274 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS 39, medan finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS 39. Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde motsvaras av kategorin Lånefordringar och kundfordringar enligt IAS 39.
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt | -1 519 | -1 454 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | -4 | -25 |
| Uppskjuten skatt | -716 | 321 |
| Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | 225 | -8 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 518 | 104 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -1 496 | -1 062 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt | 509 | 235 |
| Uppskjuten skatt | 493 | 125 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 1 002 | 359 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt | 0 | 39 |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | 0 | 39 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Resultat före skatt uppgick till 10 986 MSEK under 2018 respektive 9 554 MSEK under 2017. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2018 Jan–dec 2017² | |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 22,0 | 22,0 |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | -1,1 | -1,1 |
| Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag | 0,3 | -7,5 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 0,0 | 0,3 |
| Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | -2,1 | 0,1 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser1 | -4,7 | -1,1 |
| Resultat från intressebolag | -1,7 | -4,0 |
| Årets underskott för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats | 0,0 | 0,3 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 1,7 | 10,3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -0,9 | -8,2 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 13,6 | 11,1 |
| Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag | 14,5 | 18,1 |
1) Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser avser omvärdering av uppskjutna skattefordringar och skulder till följd av reducerade inkomstskattesatser i Sverige och Norge som beslutats under 2018.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017² |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 3 003 | 4 366 |
| Förändring redovisad i totalresultatet | -700 | -613 |
| Förvärvad verksamhet | 413 | 11 |
| Reverserad kvittning av skatteskulder/-fordringar, övriga omklassificeringar | -124 | -732 |
| Förändrade skattesatser1 | -47 | -67 |
| Kursdifferenser | 124 | 37 |
| Uppskjutna skattefordringar, utgående redovisat värde | 2 670 | 3 003 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | 8 973 | 10 752 |
| Förändring redovisad i totalresultatet | -702 | -1 050 |
| Förändring redovisad direkt mot eget kapital | − | -39 |
| Förvärvad verksamhet | 3 674 | 333 |
| Reverserad kvittning av skattefordringar/-skulder, övriga omklassificeringar | -15 | -732 |
| Förändrade skattesatser1 | -565 | -171 |
| Kursdifferenser | 17 | -120 |
| Uppskjutna skatteskulder, utgående redovisat värde | 11 382 | 8 973 |
1) Förändrade skattesatser är hänförlig till de reducerade inkomstskattesatserna i Norge och Sverige vilka beslutats under 2018, i Norge tillämplig från och med den 1 januari 2019 och i Sverige tillämpliga från och med 1 januari 2019 respektive 1 januari 2021. Sänkningarna av bolagsskatt i Sverige föranledde en omräkning av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till Telia Companys svenska verksamhet och resulterade i en uppskjuten skatteintäkt på nettobasis om 350 MSEK under 2018. Sänkningen av bolagsskatt i Norge föranledde en omräkning av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till Telia Companys norska verksamhet och resulterade i en uppskjuten skatteintäkt på nettobasis om 168 MSEK under 2018.
2) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Ökningen av uppskjutna skatteskulder 2018 är huvudsakligen relaterat till förvärvet av Get och TDC i Norge.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder allokeras till följande temporära skillnader samt skattemässiga underskottsavdrag.
| 2018 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt total resultat |
Förändring redovisad i eget kapital |
Förvärvad/ avyttrad verksamhet |
Kurs differenser |
Andra omklassi ficeringar |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||||||||
| Anläggningstillgångar | 2 845 | -120 | – | – | 46 | 94 | – | 2 864 |
| Avsättningar | 1 047 | -111 | -22 | – | 87 | 15 | – | 1 016 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
25 | 22 | – | – | 4 | 2 | – | 53 |
| Outnyttjade ränteavdrag | 158 | -9 | – | – | 13 | 7 | – | 169 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 2 169 | -1 061 | – | – | 284 | 98 | – | 1 490 |
| Delsumma | 6 244 | -1 280 | -22 | – | 434 | 215 | – | 5 592 |
| Värderingsreserv | ||||||||
| Anläggningstillgångar | -39 | 6 | – | – | – | -2 | – | -33 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
-2 | 0 | – | – | – | 0 | – | -3 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | -2 045 | 942 | – | – | -21 | -89 | – | -1 214 |
| Delsumma | -2 086 | 947 | – | – | -21 | -91 | – | -1 250 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/ -fordringar |
-1 155 | -393 | – | – | – | – | -124 | -1 672 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 3 003 | -725 | -22 | – | 413 | 124 | -124 | 2 670 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||||||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag |
199 | -13 | – | – | – | -41 | – | 144 |
| Anläggningstillgångar | 6 774 | -178 | – | – | 3 674 | 58 | – | 10 328 |
| Avsättningar | 1 169 | 154 | -515 | – | – | -1 | – | 807 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
214 | 41 | – | – | – | 0 | – | 256 |
| Periodiseringsfonder | 1 772 | -254 | – | – | – | 0 | – | 1 519 |
| Delsumma | 10 128 | -249 | -515 | – | 3 674 | 17 | – | 13 054 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder |
-1 155 | -503 | – | – | – | – | -15 | -1 672 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 8 973 | -752 | -515 | – | 3 674 | 17 | -15 | 11 382 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-) |
-5 970 | 27 | 493 | – | -3 261 | 107 | -109 | -8 712 |
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| 2017¹ | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt total resultat |
Förändring redovisad i eget kapital |
Förvärvad/ avyttrad verksamhet |
Kurs differenser |
Andra omklassi ficeringar |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||||||||
| Anläggningstillgångar | 3 408 | -629 | − | − | 5 | 60 | − | 2 845 |
| Avsättningar | 1 016 | -22 | 16 | 37 | − | 0 | − | 1 047 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
13 | 12 | − | − | − | 0 | − | 25 |
| Outnyttjade ränteavdrag | 199 | -43 | − | − | − | 3 | − | 158 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 1 843 | 300 | − | − | 6 | 20 | − | 2 169 |
| Delsumma | 6 479 | -382 | 16 | 37 | 11 | 83 | − | 6 244 |
| Värderingsreserv | ||||||||
| Anläggningstillgångar | -4 | -35 | − | − | − | 1 | − | -39 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
-3 | 1 | − | − | − | − | − | -2 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | -1 569 | -430 | − | − | − | -46 | − | -2 045 |
| Delsumma | -1 576 | -464 | − | − | − | -45 | − | -2 086 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/ -fordringar |
-537 | 114 | − | − | − | − | -732 | -1 155 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 4 366 | -732 | 16 | 37 | 11 | 37 | -732 | 3 003 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||||||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag |
1 210 | -901 | − | -3 | − | -107 | − | 199 |
| Anläggningstillgångar | 6 804 | -357 | − | 1 | 333 | -7 | − | 6 774 |
| Avsättningar | 1 062 | 183 | -76 | − | − | 0 | − | 1 169 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
272 | -20 | -33 | − | − | -5 | − | 214 |
| Periodiseringsfonder | 1 941 | -168 | − | − | − | -1 | − | 1 772 |
| Delsumma | 11 288 | -1 263 | -109 | -2 | 333 | -120 | − | 10 128 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder |
-537 | 114 | − | − | − | -732 | -1 155 | |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 10 752 | -1 149 | -109 | -2 | 333 | -120 | -732 | 8 973 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-) |
-6 386 | 417 | 125 | 39 | -322 | 157 | 0 | -5 970 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2018 förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024-2028 Obegränsade | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Oredovisade uppskjutna skattefordringar | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 337 | 876 | 1 214 |
Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 98 MSEK och 123 MSEK per den 31 december 2018 respektive 2017.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen den internationella carrier-verksamheten. Underskottsavdragen inom den internationella carrier-verksamheten avser främst nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Telia Companys ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 5 716 MSEK per den 31 december 2018 (7 924).
Underskottsavdrag per den 31 december 2018 förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024-2037 Obegränsade | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skattemässiga underskottsavdrag | 5 | 3 | 87 | 12 | 1 | 1 670 | 3 938 | 5 716 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat | |||
| Valutakursdifferenser | |||
| Omräkning av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet | Valutakursreserv | -5 729 | -613 |
| Omräkning av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet | Valutakursreserv | 7 658 | -1 352 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet |
Innehav utan bestämmande inflytande |
43 | 20 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet |
Innehav utan bestämmande inflytande |
34 | -402 |
| Överfört till nettoresultat från avyttrade verksamheter | Valutakursreserv | 7 872 | 12 483 |
| Säkring av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -2 250 | -1 059 |
| Skatteeffekt | Valutakursreserv | 495 | 233 |
| Summa valutakursdifferenser | 8 123 | 9 310 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 77 | -382 | |
| Övrigt totalresultat från intressebolag | |||
| Kassaflödessäkringar | Säkringsreserv | -307 | − |
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | 280 | 138 |
| Summa övrigt totalresultat från intressebolag | -27 | 138 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | -336 | -180 |
| Överfört till finansiella poster i årets resultat | Säkringsreserv | 24 | 33 |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | 69 | 32 |
| Summa kassaflödessäkringar | -243 | -115 | |
| Kostnad för säkring | |||
| Förändringar i verkligt värde | Reserv för säkringskostnader | 45 | − |
| Skatteeffekt | Reserv för säkringskostnader | -9 | − |
| Summa kostnad för säkring | 35 | − | |
| Finansiella instrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | |||
| Nettoförändring i verkligt värde - finansiella instrument som kan säljas | Reserv för verkligt värde | − | 563 |
| Avyttringar, överfört till övriga finansiella poster i årets resultat - finansiella instrument som kan säljas |
Reserv för verkligt värde | − | 166 |
| Nettoförändring i verkligt värde - skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Reserv för verkligt värde | -59 | − |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | 14 | 2 |
| Summa finansiella instrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | -45 | 731 | |
| Summa övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat | 7 844 | 10 064 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K10) | 569 | 267 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 77 | -382 | |
| Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 554 | − |
| Skatteeffekt Summa andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt |
Reserv för verkligt värde | − | − |
| totalresultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner |
554 | − | |
| Omvärderingar | Balanserade vinstmedel | -2 089 | -406 |
| Skatteeffekt | Balanserade vinstmedel | 432 | 92 |
| Summa omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | -1 657 | -314 | |
| Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | Balanserade vinstmedel | -1 | -25 |
| Summa övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat | -1 104 | -340 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K10) | 432 | 92 | |
| Summa övrigt totalresultat | 6 740 | 9 725 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet | 43 | 20 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet | 34 | -402 |
Övrigt totalresultat sjönk till 6 740 MSEK (9 725). Innevarande år var påverkat av omklassificering av valutaeffekter från avyttringarna av Azercell, Ucell och Kcell, delvis motverkat
av negativa effekter från omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Se not K21 för omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner.
2017 var påverkat av omklassificering av valutaeffekter från avyttringen av MegaFon och innehav i Turkcell.
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en nettoeffekt i eget kapital om -243 MSEK per den 31
december 2018 jämfört med -115 MSEK per den 31 december 2017. Framtida vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2019, 2020, 2021 och framåt då de säkrade posterna förfaller. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3.
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar |
|||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 80 744 | 69 851 | 55 061 | 45 283 | |
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | -31 747 | -27 852 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | -9 231 | -8 867 | -1 810 | -1 763 | |
| Redovisat värde | 71 514 | 60 984 | 21 504 | 15 668 | |
| varav pågående arbeten | – | – | 2 039 | 2 334 | |
| Ingående redovisat värde | 60 984 | 57 923 | 15 668 | 13 024 | |
| Investeringar¹ | – | – | 4 342 | 4 014 | |
| varav aktiverade räntor | – | – | 40 | 35 | |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | 0 | 0 | |
| Förvärvad verksamhet | 8 631 | 3 120 | 4 812 | 1 596 | |
| Avyttrad verksamhet | – | -13 | 0 | 0 | |
| Omklassificeringar | – | – | 94 | 33 | |
| Årets avskrivningar | – | – | -3 385 | -2 760 | |
| Årets nedskrivningar¹ | – | -1 | -47 | -172 | |
| Kursdifferenser | 1 899 | -45 | 21 | -66 | |
| Utgående redovisat värde | 71 514 | 60 984 | 21 504 | 15 668 |
1) Övriga immateriella anläggningstillgångar 2017 är omräknade för jämförbarhet, se Not K1.
Under 2018 och 2017 uppgick investeringarna i telekomlicenser och frekvenstillstånd till 1 378 MSEK respektive 457 MSEK. Förvärvad verksamhet under 2018 avsåg främst förvärven av Get och TDC i Norge och Inmics, Cloud Solutions och AinaCom i Finland. Övriga immateriella anläggningstillgångar från förvärvad verksamhet var främst hänförliga till kundrelationer från förvärvet av Get och TDC i Norge, se not K33 för ytterligare information.
Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2018. För
tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2. I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.
Nedskrivningar under 2018 avser olika typer av övriga immateriella anläggningstillgångar, främst i Litauen. Under 2017 redovisades nedskrivningar om 172 MSEK. För ytterligare information nedskrivningar under 2017 se not K13 Redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapporter-
bart segment och kassagenererande enhet med väsentliga goodwillbelopp på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Sverige | 1 149 | 1 137 |
| Finland | 34 282 | 32 266 |
| Norge | 27 017 | 18 896 |
| Danmark | 2 265 | 2 176 |
| Estland | 2 626 | 2 515 |
| Litauen | 2 888 | 2 768 |
| Övrig verksamhet | 1 287 | 1 226 |
| varav Lettland | 1 048 | 1 004 |
| varav Övrigt | 239 | 222 |
| Summa goodwill | 71 514 | 60 984 |
Redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Varumärken | 174 | 158 |
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd | 6 221 | 4 583 |
| Kund- och leverantörsavtal, samtrafik- och roamingavtal | 8 454 | 4 534 |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 4 172 | 3 567 |
| Patent m m | 38 | 29 |
| Hyresrätter m m | 407 | 463 |
| Pågående arbete, förskott | 2 040 | 2 334 |
| Summa övriga immateriella anläggningstillgångar | 21 504 | 15 668 |
Aktiverade utvecklingsutgifter samt Pågående arbete, förskott avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.
Prövning av nedskrivningsbehov för kvarvarande verksamhet beskrivs nedan. För information om värdering av avvecklad verksamhet se not K34.
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt Telia Companys affärsmässiga organisation. Varje land samt Telia Carrier utgör en separat kassagenererande enhet. Redovisade värden, (i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt segmentkapital och allokerade gemensamma tillgångar från koncernfunktionen Group Technology minus uppskjuten skatt på verkligt värde-justeringar och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill), för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Se not K5 samt Definitioner för definition av operativt segmentkapital. Återvinningsvärden (dvs det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar.
Beräkningarna av återvinningsvärden baseras på bedömningar från företagsledningen, vilka ledningen anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig. De mest väsentliga antagandena vid beräkningen av återvinningsvärden var försäljningstillväxt, utveckling av EBITDAmarginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), CAPEX i relation till nettoomsättning och slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde. Beräkningarna av nyttjandevärdet baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information. För Danmark, avviker försäljningstillväxten
och EBITDA-marginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. Detta är på grund av att Telia Company har tydliga och fastställda planer för prognosperioden avseende försäljningsinitiativ, kostnadsreduceringar och förbättringar av rörelsekapital i Danmark, vilka några har genomförts under 2017 och 2018. Ledningen anser att nyttjandevärdet baserat på interna affärsplaner ger en mer korrekt bild av värdet för Telia Company, samt en mer långsiktig värdering jämfört med aktuella marknadsvärden som i vissa fall kan vara lägre än de verkliga värden som härleds från Telia Companys interna långsiktiga affärsplaner.
Förväntade kassaflöden har diskonterats med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för den relevanta kassagenererande enheten. WACC härleds från den riskfria räntan i lokal valuta, landets riskpremie, affärsrisken som representeras av uppskattad beta, den lokala aktiemarknadsriskpremien och en uppskattad rimlig lånekostnad över den riskfria räntan. Diskonteringsräntan före skatt kan normalt inte observeras direkt eller mätas. Den beräknas genom iteration – genom att först göra en DCF-beräkning baserad på kassaflöden efter skatt med en diskonteringsränta efter skatt och sedan bestämma vad diskonteringsräntan före skatt skulle behöva vara för att ge ett nyttjandevärde baserat på diskonterade kassaflöden före skatt som är lika stort som beräknat nyttjandevärdet baserat på DCF-beräkningen efter skatt.
Prognosperioderna, diskonteringsräntor (WACC), och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade för de kassagenererande enheterna på det sätt som presenteras nedan. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där Telia Company verkar.
| 2018 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland Telia Carrier | |
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| WACC efter skatt (%) | 4,6 | 4,7 | 5,8 | 4,2 | 5,3 | 5,1 | 5,1 | 5,2 |
| WACC före skatt (%) | 6,0 | 5,9 | 7,5 | 5,2 | 6,3 | 7,0 | 6,1 | 6,6 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) |
2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,5 | 2,3 | 2,1 | 2,0 |
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland Telia Carrier | |
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| WACC efter skatt (%) | 4,9 | 4,7 | 5,5 | 4,5 | 5,2 | 4,9 | 5,3 | 5,3 |
| WACC före skatt (%) | 5,9 | 5,8 | 7,2 | 5,6 | 6,2 | 5,7 | 6,6 | 7,0 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) |
2,0 | 2,0 | 2,5 | 2,0 | 2,5 | 2,3 | 2,5 | 2,0 |
Det beräknade återvinningsvärdet för Finland och Danmark var nära redovisat värde per den 31 december 2018. Per den 31 december 2017 var det beräknade återvinningsvärdet nära redovisat värde för Danmark och Lettland. Vid prövningen av nedskrivningsbehov har, utöver de
diskonteringsräntor efter skatt (WACC) och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt, EBITDA-marginaler och CAPEX i relation till nettoomsättning under de kommande 5 åren varierat på följande sätt för de kassagenererande enheter som är känsliga för rimliga förändringar i antaganden.
| 2018 | ||
|---|---|---|
| 5-årsperioden/Procent | Finland | Danmark |
| Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%) | 1,7 | -10,7 |
| Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%) | 4,7 | 0,3 |
| EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%) | 30,2 | 14,3 |
| EBITDA-marginal, högsta under perioden (%) | 30,7 | 17,9 |
| CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%) | 13,2 | 9,8 |
| CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%) | 14,0 | 14,8 |
| 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|
| 5-årsperioden/Procent | Finland | Danmark | ||
| Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%) | 0,9 | -3,8 | ||
| Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%) | 5,7 | 0,7 | ||
| EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%) | 32,6 | 12,6 | ||
| EBITDA-marginal, högsta under perioden (%) | 33,7 | 15,2 | ||
| CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%) | 11,5 | 7,5 | ||
| CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%) | 23,0 | 14,7 |
I den övre delen av nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsentligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde för respektive kassagenererande enhet. Den nedre delen av tabellen visar först effekten i GSEK på de kassagenererande enheternas återvinningsvärden om diskonteringsräntan (WACC) skulle stiga med enprocentenhet. Slutligen framgår den absoluta förändringen
av återvinningsvärdet i GSEK som skulle medföra att detta motsvarar redovisat värde i respektive kassagenererande enhet. Minskningen av skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde för Finland till 2,8 GSEK (12,5) beror i huvudsak på en högre CAPEX-nivå vilken förväntas behövas för att driva tillväxt framöver, i kombination med en något lägre EBITDA-marginal, givet skiftet mot en högre andel av ICT-affär, med en lägre marginal.
| 2018 | ||
|---|---|---|
| Procentenheter, GSEK | Finland | Danmark |
| Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%) | -0,8 | -0,5 |
| EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%) | -0,6 | -0,1 |
| CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%) | 0,6 | 0,1 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) | -0,2 | -0,1 |
| WACC efter skatt (%) | 0,2 | 0,1 |
| Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK) | -8,8 | -1,3 |
| Förändring av återvinningsvärde för att motsvara redovisat värde (GSEK) | -2,8 | -0,3 |
| 2017 | ||
|---|---|---|
| Procentenheter, GSEK | Finland | Danmark |
| Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%) | -3,1 | -0,3 |
| EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%) | -2,8 | -0,1 |
| CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%) | 2,7 | 0,1 |
| Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) | -0,6 | -0,1 |
| WACC efter skatt (%) | 0,5 | 0,1 |
| Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK) | -9,8 | -1,8 |
| Förändring av återvinningsvärde för att att motsvara redovisat värde (GSEK) | -12,5 | -0,2 |
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Maskiner och andra Inventarier, verktyg Fastigheter tekniska anläggningar och installationer |
Summa | ||||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 9 462 | 8 329 | 223 107 | 191 101 | 8 887 | 8 263 | 241 456 | 207 693 |
| Ackumulerade avskrivningar | -4 965 | -4 571 | -140 246 | -125 559 | -5 947 | -5 372 | -151 158 | -135 502 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -504 | -513 | -11 333 | -11 400 | -245 | -255 | -12 082 | -12 168 |
| Förskott | – | – | 4 | 1 | – | – | 4 | 1 |
| Redovisat värde | 3 993 | 3 245 | 71 532 | 54 143 | 2 695 | 2 636 | 78 220 | 60 024 |
| varav pågående nyanläggningar | – | – | 8 086 | 6 779 | – | – | 8 086 | 6 779 |
| Ingående redovisat värde | 3 245 | 3 124 | 54 143 | 52 419 | 2 636 | 2 565 | 60 024 | 58 107 |
| Investeringar¹ | 891 | 170 | 10 244 | 10 314 | 884 | 810 | 12 019 | 11 293 |
| varav aktiverade räntor | – | – | 96 | 104 | – | – | 96 | 104 |
| Försäljningar/utrangeringar | -32 | -25 | -4 | -33 | -38 | -10 | -74 | -68 |
| Nedmontering/återställning | -4 | -9 | 15 | -40 | 30 | 36 | 41 | -13 |
| Förvärvad verksamhet | 45 | – | 16 369 | 62 | 30 | 97 | 16 444 | 159 |
| Avyttrad verksamhet | -51 | – | -1 | – | – | 0 | -52 | 0 |
| Erhållna bidrag | – | – | -5 | 2 | – | – | -5 | 2 |
| Omklassificeringar | 66 | 221 | -427 | -551 | 266 | 277 | -95 | -53 |
| Årets avskrivningar | -283 | -242 | -8 739 | -7 781 | -1 180 | -1 054 | -10 202 | -9 077 |
| Årets nedskrivningar¹ | -6 | -14 | 0 | -392 | -1 | -112 | -4 | -517 |
| Förskott | – | – | – | -1 | – | 1 | – | 0 |
| Kursdifferenser | 119 | 20 | -63 | 144 | 68 | 27 | 124 | 191 |
| Utgående redovisat värde | 3 993 | 3 245 | 71 532 | 54 143 | 2 695 | 2 636 | 78 220 | 60 024 |
1) Maskiner och andra tekniska anläggningar och inventarier, verktyg och installationer 2017 är omräknade för jämförbarhet, se not K1.
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2018. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2. I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader, se noterna K7 och K8.
Förvärvad verksamhet inkluderar nätverksinfrastruktur från förvärvet av Get och TDC Norge med 16 297 MSEK.
Under 2017 har nedskrivningar om 172 MSEK redovisats avseende Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar och 517 MSEK avseende Materiella anläggningstillgångar, totala nedskrivningar uppgick till 689 MSEK. Av dessa nedskrivningar avser 438 MSEK nedskrivningar till följd av en översyn av värdering av it- och nätverkstillgångar. Nedskrivningarna är främst hänförliga till maskiner och andra tekniska anläggningar samt aktiverade utvecklingsutgifter och avser de följande segmenten; Sverige 104 MSEK, Finland 64 MSEK, Danmark 41 MSEK, Norge 9 MSEK och Övrig verksamhet (Koncernfunktioner) 221 MSEK. Dessa nedskrivningar har omräknats för att återspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel, se avsnittet "Korrigering av tidigare klassificeringsfel" i not K1. Utöver detta har nedskrivningar om 251 MSEK redovisats under 2017 främst till följd av ersättning eller nedläggning av gamla tekniska plattformar och nätverksutrustning samt förändrade marknadsvärden. Dessa nedskrivningar avser de följande segmenten; Litauen 21 MSEK och Övrig verksamhet (Lettland och Koncernfunktioner) 230 MSEK.
Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K29.
Vårt företag Förvaltningsberättelse Bolagsstyrning Räkenskaper Hållbarhetsnoter Övrigt
Telia Companys fastighetsbestånd omfattar omkring 5 000 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet
är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader mm) | 3 505 | 2 790 |
| Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark) | 488 | 455 |
| Summa fastigheter | 3 993 | 3 245 |
Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Andelar i intressebolag | 9 522 | 9 416 |
| Andelar i joint ventures | 33 | 33 |
| Summa redovisat värde | 9 555 | 9 449 |
Poster redovisade i årets resultat samt i totalresultatet var:
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | ||
| Resultat från intressebolag | 870 | 1 713 | ||
| Netto kapitalvinster/förluster vid avyttringar av andelar i intressebolag | -35 | -943 | ||
| Resultat från joint ventures | 0 | 8 | ||
| Redovisat i årets resultat | 835 | 778 | ||
| Övrigt totalresultat från intressebolag | -27 | 113 | ||
| Redovisat i totalresultatet | 808 | 891 |
Telia Company har ett väsentligt intressebolag, Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. där såväl ägar- och röstandel som konsoliderad andel uppgår till 24 procent (24 procent). Turkcell har sin verksamhet som mobiloperatör i Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Turkcell, som i Telia Companys finansiella rapporter redovisas enligt kapitalandelsmetoden, är ett börsnoterat bolag och intas därför med ett kvartals fördröjning med justering för effekter av väsentliga transaktioner eller händelser som inträffar mellan Telia Companys bokslutsdatum och datum för respektive bolags finansiella rapporter. Den 8 maj 2017 avyttrade Telia Company genom ett anbudsförfarande till institutionella placerare en andel av sitt direkta innehav i intressebolaget Turkcell. Totalt avyttrades 155 miljoner ordinarie aktier i Turkcell till ett pris om 11,45 TRY per ordinarie aktie, vilket gav en försäljningslikvid brutto om 1 775 MTRY (motsvarande 4 426 MSEK). Avyttringen motsvarade 7,0 procent av Turkcells aktiekapital och resulterade i en kapitalförlust om 1 828 MSEK (pga
ackumulerade valutakursförluster i eget kapital som omklassificerats till nettoresultatet om 3 098 MSEK). Den 19 september 2017 avyttrade Telia Company den resterande andelen av sitt direkta innehav till institutionella investerare, för cirka 4 127 MSEK. Avyttringen motsvarade 153,5 miljoner ordinarie aktier, motsvarande 7,0 procent av Turkcells aktiekapital. Avyttringen resulterade i en kapitalförlust om 1 911 MSEK (pga ackumulerade valutakursförluster i eget kapital som omklassificerats till nettoresultatet om 3 275 MSEK). Försäljningen till institutionella ägare innebär att Telia Company inte längre har ett direkt innehav i Turkcell. Telia Companys indirekta ägande (24 procent) i Turkcell genom Turkcell Holding förblir oförändrat.
PAO MegaFon som har sin verksamhet främst i Ryssland avyttrades det fjärde kvartalet 2017. För ytterligare information, se not K34 samt Risker och osäkerheter, avsnittet "Intressebolag och gemensamma verksamheter". Börsvärden för Telia Companys innehav vid årsskiftet var:
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 10 886 | 17 622 |
Följande tabell sammanfattar Turkcells finansiella information, samt MegaFon för jämförelsesiffror, så som den redovisas i bolagens egna finansiella rapporter justerade med verkligt värde-justeringar vid förvärven och avvikelser i redovisningsprinciper. Tabellen är också en avstämning mellan den finansiella informationen och koncernens
bokförda värden på bolagen. Information om övriga, icke väsentliga, intressebolag och joint ventures redovisas inte separat. Telia Company har tre samarbetsarrangemang som klassificeras som samägda bolag. Ytterligare information om dessa återfinns i not K4.
| 31 december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Balansrapporter | MegaFon | Turkcell | Summa | |||
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Anläggningstillgångar | − | − | 40 852 | 40 057 | 40 852 | 40 057 |
| Omsättningstillgångar | − | − | 35 542 | 29 160 | 35 542 | 29 160 |
| Långfristiga avsättningar och skulder | − | − | 28 849 | 19 706 | 28 849 | 19 706 |
| Kortfristiga avsättningar och skulder | − | − | 22 808 | 18 089 | 22 808 | 18 089 |
| Nettotillgångar (100 procent) | − | − | 24 736 | 31 421 | 24 736 | 31 421 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | − | − | 149 | 108 | 149 | 108 |
| Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande | − | − | 24 885 | 31 529 | 24 885 | 31 529 |
| Justering för skillnader i redovisningsprinciper | − | − | -150 | -106 | -150 | -106 |
| Nettotillgångar efter justering | − | − | 24 736 | 31 423 | 24 736 | 31 423 |
| Koncernens andel | − | − | 5 984 | 7 570 | 5 984 | 7 570 |
| Justering för Turkcells andel av Finturs egna kapital | − | − | 0 | -2 377 | 0 | -2 377 |
| Verkligt värde-justeringar | − | − | 2 613 | 3 312 | 2 613 | 3 312 |
| Redovisat värde för andelar i Turkcell | − | − | 8 596 | 8 505 | 8 596 | 8 505 |
| Redovisat värde för övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp (koncernens andel) |
925 | 912 | ||||
| Redovisat värde för joint ventures (koncernens andel) | 33 | 33 | ||||
| Summa redovisat värde för andelar i intressebolag och joint ventures | 9 555 | 9 449 |
| Januari–december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalresultatrapporter | 2018 | 2017 (9 månader) |
2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| MSEK | MegaFon | Turkcell | Summa | |||
| Nettoomsättning | − | 28 261 | 41 822 | 42 478 | 41 822 | 70 739 |
| Årets resultat | − | -364 | 2 839 | 5 279 | 2 839 | 4 915 |
| Övrigt totalresultat | − | -160 | -112 | 642 | -112 | 482 |
| Totalresultat (100 procent) | − | -523 | 2 728 | 5 921 | 2 728 | 5 398 |
| Totalresultat (koncernens andel) | − | -137 | 660 | 1 426 | 660 | 1 289 |
| Justering för Turkcells del av Finturs totalresultat | − | − | − | 42 | − | 42 |
| Justering av årets resultat till följd av ändrat ägande under året | − | − | -2 | 353 | -2 | 353 |
| Kapitalvinster/förluster netto | − | 2 795 | − | -3 738 | − | -943 |
| Totalresultat efter justeringar (koncernens andel) | − | 2 658 | 658 | -1 916 | 658 | 742 |
| Övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||||||
| Nettoomsättning (100 procent) | 2 524 | 2 199 | ||||
| Årets resultat (koncernens andel) | 186 | 141 | ||||
| Totalresultat från intressebolag (koncernens andel) | 186 | 141 | ||||
| Kapitalvinster/förluster netto från avyttringar i övriga intressebolag | -35 | − | ||||
| Joint ventures som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||||||
| Årets resultat (koncernens andel) | 0 | 8 | ||||
| Totalresultat från joint ventures (koncernens andel) | 0 | 8 | ||||
| Koncernens andel av totalresultat från intressebolag och joint ventures |
808 | 891 | ||||
| Utdelningar erhållna från MegaFon och Turkcell | − | 681 | 764 | 2 006 | 764 | 2 687 |
| Utdelningar erhållna från övriga intressebolag | 204 | 164 | ||||
| Summa utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures | 968 | 2 851 |
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Goodwill och verkligt värde-justeringar | 1 387 | 1 804 |
| Andel i eget kapital | 8 168 | 7 645 |
| Redovisat värde | 9 555 | 9 449 |
| Ingående redovisat värde | 9 449 | 22 698 |
| Andel i årets resultat | 885 | 1 727 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, pensioner | -1 | -25 |
| Andel i övrigt totalresultat för året, kassaflödessäkring | -307 | − |
| Andel i övrigt totalresultat för året, valutakursdifferenser | 280 | 138 |
| Av- och nedskrivningar på andra koncernmässiga övervärden | -27 | -6 |
| Erhållna utdelningar | -1 055 | -3 175 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 6 | 27 |
| Försäljningar och avyttrad verksamhet | -65 | -6 580 |
| Egetkapitaltransaktioner | 4 | -43 |
| Upplösning Turkcells del av eget kapital i Fintur | 2 056 | − |
| Omklassificeringar | 83 | -2 989 |
| Förändringar i redovisningsprinciper | 282 | − |
| Kursdifferenser | -2 035 | -2 322 |
| Utgående redovisat värde | 9 555 | 9 449 |
Fördelning av redovisat värde per rapportsegment återfinns i not K5 och per bolag nedan.
| Kapitalandel i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm |
20 | 400 | 4 | 4 | 1 | 1 |
| Ismobile AB, 556575-0014, Luleå | 50 | 996 008 | 23 | 0 | 0 | 0 |
| Solidtango AB, 556671-5586, Stockholm | 25 | 3 333 | 18 | 20 | 20 | 20 |
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Kivra Oy, 2918721-9, Helsingfors | 30 | 300 000 | 5 | − | 6 | − |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 15 | 0 | 51 | ||
| Summa moderbolaget | 27 | 72 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | − | − | ||||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| SK ID Solutions, 10747013, Tallinn | 50 | 32 | 27 | 20 | ||
| SIA Lattelecom, 00030527, Riga | 49 | 71 581 000 | 838 | 800 | ||
| Turkcell Holding A.S., 430991, Istanbul | 47 | 214 871 670 | 8 595 | 8 503 | ||
| OCH A/S, 18936909, Köpenhamn | 25 | 250 | 0 | 0 | ||
| 4T af 1. oktober 2012 ApS, 32348882, Köpenhamn | 25 | – | 7 | 8 | ||
| Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors | 25 | 3 000 | 2 | 1 | ||
| SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa | 20 | 20 | 0 | 0 | ||
| Strex AS, 985867569, Oslo | 49 | 49 001 | 26 | 25 | ||
| UAB Mobilieji mokéjimai, 304431143, Vilnius | 29 | 77 678 | 9 | 8 | ||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | ||||
| Summa koncernen | 9 555 | 9 449 |
Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.,
För ytterligare information avseende intressebolag, se not K28 och not K29.
Verkligt värde för övriga anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Redovisat värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017³ |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1,2 | 223 | 1 899 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen2 | 13 | 19 |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat2 | 7 267 | 12 677 |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 2 380 | 2 978 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 985 | 719 |
| varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen2 | 605 | 1 268 |
| varav betecknade som kassaflödessäkring | 790 | 990 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K25) | 9 883 | 17 573 |
| Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 2 807 | 2 691 |
| Delsumma (se Kategorier – not K25) | 12 690 | 20 264 |
| Finansiella leasingavtal | 508 | 585 |
| Delsumma (se Kreditrisk – not K26) | 13 198 | 20 848 |
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde2 | − | 47 |
| Utgifter för att erhålla ett avtal | 1 445 | 1 396 |
| Avtalstillgångar | 157 | 103 |
| Förutbetalda kostnader | 473 | 370 |
| Summa övriga anläggningstillgångar | 15 275 | 22 765 |
| varav räntebärande | 12 768 | 18 674 |
| varav icke räntebärande | 2 507 | 4 091 |
1) För ytterligare information om Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not K25.
2) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS39, medan finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" enligt IAS 39. Vidare motsvarar finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde kategorin "som hålls till förfall" under IAS 39. För Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde bedöms denna metod vara den bästa tillgängliga uppskattningen av marknadsvärde.
3) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
För lånefordringar och fordringar uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut (verkligt värde-hierarki nivå 2). För lånefordringar och fordringar per den 31 december 2018 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lånefordringar och fordringar | 1 900 | 646 | 140 | 61 | 60 | 2 807 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K25 och avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26. För information om leasing, se not K27.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Produkter till försäljning | 1 822 | 1 399 |
| Övrigt lager och nedlagda kostnader för entreprenader | 33 | 122 |
| Summa | 1 854 | 1 521 |
I övrigt lager ingår inköpt material som huvudsakligen är avsedda att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 19 MSEK per 31 december 2018 (12).
Summa redovisat värde för kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017¹ |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner värderade till verkligt värde via resultaträkningen2 | 256 | 214 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K25) | 256 | 214 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 10 321 | 9 414 |
| Lånefordringar och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 3 078 | 3 075 |
| Delsumma (se Kategorier – not K25 och Kreditrisk – not K26) | 13 655 | 12 703 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 145 | 816 |
| Kortfristiga avtalstillgångar | 429 | 430 |
| Förutbetalda kostnader | 2 110 | 2 029 |
| Summa kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar | 17 339 | 15 978 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
2) För jämförelstalen motsvarar kategorin "finansiella tillgångar och finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen" klassificeringen "som innehas för handel" enligt IAS 39.
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra fordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-,
samtrafik- och roamingavgifter. Telia Company erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat.
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017¹ |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Norden | 10 329 | 9 605 |
| Baltikum | 1 896 | 1 786 |
| Övriga länder | 1 174 | 1 098 |
| Summa redovisat värde | 13 399 | 12 489 |
| Kundsegment | ||
| Konsumenter | 4 256 | 4 619 |
| Företagskunder | 6 830 | 6 092 |
| Andra operatörer | 2 081 | 1 687 |
| Återförsäljare | 232 | 91 |
| Summa redovisat värde | 13 399 | 12 489 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Avtalstillgångar är främst hänförliga till de nordiska länderna och konsumentsegmentet.
Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K25 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26.
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster i kundfordringar samt åldersfördelningen hos kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017¹ |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 11 316 | 10 210 |
| Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar | -995 | -796 |
| Summa kundfordringar | 10 321 | 9 414 |
| Ej förfallna kundfordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 7 032 | 6 281 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 3 289 | 3 133 |
| varav mindre än 30 dagar | 2 166 | 2 247 |
| varav 30–180 dagar | 900 | 722 |
| varav mer än 180 dagar | 223 | 164 |
| Summa kundfordringar | 10 321 | 9 414 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos lånefordringar och andra fordringar som följer. Reserven för kreditförluster för lån och fordringar anses obetydlig.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017¹ |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 2 830 | 2 823 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster | 248 | 252 |
| varav mindre än 30 dagar | 247 | 213 |
| varav 30–180 dagar | 1 | 28 |
| varav mer än 180 dagar | − | 11 |
| Summa lånefordringar och andra fordringar | 3 078 | 3 075 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
Det finns inga väsentliga förfallna avtalstillgångar och ingen reservering för förväntade kreditförluster hänförliga till avtalstillgångar.
Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Kundförluster uppgick till 681 MSEK under 2018, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, och 487 MSEK under 2017. Återvunna kundfordringar var 29 MSEK under 2018, exklusive tillgångar som innehas för försäljning, respektive 28 MSEK under 2017. Se not K8 för mer information om återvunna kundfordringar.
Reserven för förväntade kreditförluster i kundfordringar förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 796 | 841 |
| Periodens avsättningar för förväntade kreditförluster i fordringar samt avskrivna fordringar | 125 | -48 |
| Förvärvad och avyttrad verksamhet | 12 | -7 |
| Återförda avsättningar | 36 | -2 |
| Kursdifferenser | 26 | 12 |
| Utgående redovisat värde | 995 | 796 |
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|
| 543 | 26 |
| 81 | 0 |
| 462 | 26 |
| 543 | 26 |
| 513 | 13 563 |
| 513 | 8 651 |
| − | 4 912 |
| 3 069 | 3 335 |
| 4 125 | 16 924 |
| 404 | 410 |
| 4 529 | 17 335 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" enligt IAS39, medan finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" enligt IAS39.
Räntebärande fordringar har minskat till 4 529 MSEK (17 335), främst hänförlig till förvärven av verksamheter i Norge och Finland delvis motverkat av erhållna likvider från avyttringar av verksamheter. Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingavtal anses motsvara verkliga värden då risken för
värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K25 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26. För information om leasing, se not K27.
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 6 154 | 2 395 |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat¹ | − | 1 411 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | 6 154 | 983 |
| Kassa och bank | 12 610 | 13 222 |
| Summa (se Kategorier – not K25 och Kreditrisk – not K26) | 18 765 | 15 616 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS 39, medan finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS 39.
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K25 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26. Information om spärrade bankmedel återfinns i not K29.
Enligt bolagsordningen för Telia Company AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktiekapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|
|---|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital 31 december 2005 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006 | -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011 | -513 191 783 | -160 372 432 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017 | 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital 31 december 2018 | 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
Den 3 maj 2018 förvärvade Telia Company ytterligare 445 891 egna aktier till ett genomsnittligt pris om 42,9698 SEK för att täcka sina åtaganden inom ramen för "Långsiktigt incitamentsprogram 2015/2018". Det totala erlagda priset kontant för de återköpta aktierna uppgick till 19 MSEK. Under det andra kvartalet 2018 distribuerade Telia Company dessa aktier till incitamentsprogrammets deltagare.
Den 20 april 2018 beslutade styrelsen om ett återköpsprogram av aktier. Ambitionen är att återköpa aktier för ett årligt belopp om 5 GSEK över den kommande treårsperioden, totalt 15 GSEK, vilket kräver årsstämmans godkännande för återköp under 2019 och 2020. Per den 31 december 2018 ägde Telia Company 99 277 963 egna aktier. Det totala erlagda priset för de återköpta aktierna under tolvmånadersperioden uppgick till 4 126 MSEK och transaktionskostnader uppgick till 2 MSEK.
Totalt reducerade förvärven av egna aktier under 2018 övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare med 4 147 MSEK. Per den 31 december 2018 uppgick totala antalet registrerade och utestående aktier till 4 330 084 781, respektive 4 230 806 818.
Den 2 maj 2017 köpte Telia Company 108 171 egna aktier till ett genomsnittligt pris om 36,1906 SEK för att täcka sina åtaganden inom ramen för "Långsiktigt incitamentsprogram 2014/2017". Under det andra kvartalet 2017 distribuerades aktierna till incitamentsprogrammets deltagare. Per den 31 december 2017 ägdes inga Telia Company-aktier av bolagets själv eller av dess dotterbolag. Det totala antalet registrerade och utestående aktier var 4 330 084 781.
Finansiell information i sammandrag för dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande presenteras nedan. Beloppen som redovisas för varje bolag är baserade på de belopp som ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna innan eliminering av interna mellanhavanden och enbart de nettotillgångar i vilka innehav utan bestämmande inflytande har en andel. Övrigt totalresultat innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till SEK.
Innehav utan bestämmande inflytande i Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB) uppgår till 11,8 procent. Koncernen äger 49 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT). Dock har Telia Company enligt aktieägaravtal majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas därför som ett dotterbolag. LMT ägs delvis av intressebolaget Lattelecom SIA vilket minskar innehav utan bestämmande inflytande till 39,7 procent.
Det tidigare segmentet region Eurasien klassificeras som innehav för försäljning sedan den 31 december 2015. För information om dotterbolag i avvecklad verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande se not K34.
Betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K30.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2018 MSEK, förutom procent |
Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB), Litauen |
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland |
Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet |
Avvecklad verksamhet |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | 4 378 | 1 811 | |||
| Omsättningstillgångar | 1 443 | 591 | |||
| Skulder | |||||
| Långfristiga skulder | -1 335 | -633 | |||
| Kortfristiga skulder | -1 070 | -749 | |||
| Nettotillgångar | 3 416 | 1 020 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande procent | 11.8 | 39.7 | |||
| Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 405 | 405 | 310 | 3 930 | 5 050 |
| Nettoomsättning | 3 976 | 1 409 | |||
| Årets resultat | 582 | 130 | |||
| Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 69 | 51 | 76 | -285 | -89 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 341 | 472 | |||
| Fritt kassaflöde | 673 | 170 |
| 31 december 2017¹ MSEK, förutom procent |
Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB), Litauen |
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland |
Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet |
Avvecklad verksamhet |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | 4 260 | 1 710 | |||
| Omsättningstillgångar | 1 330 | 810 | |||
| Skulder | |||||
| Långfristiga skulder | -1 574 | -616 | |||
| Kortfristiga skulder | -903 | -813 | |||
| Nettotillgångar | 3 114 | 1 091 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande procent | 11,8 | 39,7 | |||
| Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 369 | 433 | 225 | 4 264 | 5 291 |
| Nettoomsättning | 3 543 | 1 268 | |||
| Årets resultat | 577 | 237 | |||
| Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 66 | 94 | 35 | 344 | 538 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 122 | 520 | |||
| Fritt kassaflöde | 473 | 282 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
| Jan–dec 2018 Jan–dec 2017¹ | ||
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK) | 3 179 | 9 705 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (1 000-tal), före och efter utspädning | 4 292 680 | 4 330 085 |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning | 0,74 | 2,24 |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2018 enligt styrelsens förslag) | ||
| – Per aktie (SEK) | 2,36 | 2,30 |
| – Summa (MSEK) | 9 985 | 9 959 |
Telia Company har följande marknadsfinansieringsprogram.
| 31 dec 2017 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntetyp | Genom | ||||||||||
| Ram | Ram Utnyttjat | Rörlig | Fast | snittlig löptid |
Ram Utnyttjat | ||||||
| Program | Egenskaper | valuta | (miljoner) | (år) | (miljoner) | ||||||
| Telia Company AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat, Inter nationell, Långfristig |
EUR | 12 000 | 6 552 | 429 | 6 122 | 6,7 | 12 000 | 6 728 | |
| Telia Company AB | Euro Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat, Inter nationell, Kortfristig |
EUR | 1 000 | – | – | – | – | 1 000 | – | |
| Telia Company AB | Flexible Term Note (FTN) |
Obekräftat, Svensk, Kort- och långfristig |
SEK | 8 000 | – | – | – | – | 8 000 | – |
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde |
Redovisat värde1) |
Verkligt värde1) |
|
| Långfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde1) | 49 963 | 55 014 | 45 184 | 49 967 | |
| Räntederivat till verkligt värde | 162 | 162 | 276 | 276 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 162 | 162 | 276 | 276 | |
| varav till verkligt värde via resultaträkningen2) | – | – | – | – | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde | 1 792 | 1 792 | 1 990 | 1 990 | |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 1 527 | 1 527 | 1 417 | 1 417 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 265 | 265 | 381 | 381 | |
| varav till verkligt värde via resultaträkningen2 | – | – | 192 | 192 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K25) | 51 917 | 56 968 | 47 450 | 52 233 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde1) | 32 267 | 39 767 | 37 987 | 46 878 | |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 20 747 | 25 660 | 25 389 | 31 410 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 443 | 1 443 | 2 204 | 2 204 | |
| Delsumma (se Kategorier – not K25) | 85 626 | 98 177 | 87 642 | 101 316 | |
| Finansiella leasingavtal | 1 363 | 1 363 | 171 | 171 | |
| Summa långfristiga lån | 86 990 | 99 541 | 87 813 | 101 487 | |
| Kortfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 3 018 | 3 019 | 729 | 735 | |
| Räntederivat betecknade som säkringsinstrument | 45 | 45 | 4 | 4 | |
| Valutaräntederivat betecknade som säkringsinstrument | – | – | 106 | 106 | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde via resultaträkningen2) | 292 | 292 | 93 | 93 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K25) | 3 355 | 3 357 | 932 | 937 | |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till upplupet anskaffningsvärde |
– | – | 0 | 0 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 1 771 | 1 776 | 1 459 | 1 461 | |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | – | – | 983 | 984 | |
| Skulder avseende återköpsavtal | – | – | 664 | 664 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 4 378 | 4 378 | 613 | 672 | |
| Delsumma (se Kategorier – not K25) | 9 505 | 9 512 | 3 668 | 3 734 | |
| Finansiella leasingavtal | 46 | 46 | 6 | 6 | |
| Summa kortfristiga lån | 9 552 | 9 558 | 3 674 | 3 740 |
1) För 2017 har redovisat värde om 267 MSEK har omklassificerats från "Marknadsfinansiering" till "Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde". Verk-
ligt värde för "Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde" och "Marknadsfinansiering" har justerats med -4 998 MSEK respektive 3 609 MSEK. 2) För jämförelse mellan åren motsvarar kategorin "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen" klassificeringen finansiella skulder som innehas för handel" enligt IAS 39.
Verkligt värde avseende lånen ovan relaterar till Nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. För en beskrivning av värdering se not K3 avsnittet "Uppskattning av verkligt värde".
Normalt swappas den del av Telia Companys upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K25 samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K26.
Telia Company tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.
Anställda i Telia Company AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele (ITP 2-plan). Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP 1-plan). Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som tryggas genom betalning av pensionspremier till Alecta redovisas som en premiebestämd plan till följd av avsaknad av den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Telia Companys andel av sammanlagda premier i Alectas ITP 2-plan är 0,13 procent och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i ITP 2-planen uppgår till 0,78 procent. Förväntade avgifter för ITP 2-planen under 2018 uppgår till 31 MSEK.
Telia Companys anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pensioner för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TyEL-pension).
Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, dvs avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
Telia Norge tillhandahåller en förmånsbestämd pensionsplan, som stängdes för nyintjäning 2011.
Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring.
Medlemmarna i Telia Companys förmånsbestämda planer är ungefär fördelade mellan följande grupper; 20 procent aktiva medlemmar, 42 procent fribrevshavare och 38 procent pensionärer.
Telia Companys anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande.
Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge Summa | Sverige | Finland | Norge Summa | ||
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 19 820 | 5 353 | 512 | 25 685 | 18 737 | 5 429 | 255 | 24 421 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -22 259 | -4 533 | -385 | -27 176 | -23 016 | -4 542 | -160 | -27 718 |
| Överskott (-)/ underskott (+) avseende fonderade pensionsplaner | -2 439 | 820 | 128 | -1 491 | -4 279 | 886 | 96 | -3 297 |
| Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser | 1 725 | 1 725 | 1 564 | 1 564 | ||||
| Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+) för pensionsförpliktelser | -714 | 820 | 128 | 234 | -2 715 | 886 | 96 | -1 733 |
| varav redovisade som avsättningar | 1 571 | 820 | 128 | 2 519 | 1 395 | 886 | 96 | 2 377 |
| varav redovisade som tillgångar | -2 285 | -2 285 | -4 110 | -4 110 |
De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa | |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 117 | 168 | 16 | 301 | 105 | 146 | 17 | 268 | |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | -8 | -3 | 0 | -11 | -9 | -8 | -2 | -19 | |
| Vinst/förlust från regleringar | 4 | – | – | 4 | 1 | – | – | 1 | |
| Summa pensionskostnader i rörelseresultatet från för månsbestämda förpliktelser |
114 | 165 | 16 | 294 | 97 | 138 | 15 | 250 | |
| Räntekostnader | 575 | 112 | 6 | 694 | 617 | 108 | 6 | 731 | |
| Ränteintäkter | -667 | -95 | -4 | -766 | -700 | -92 | -3 | -795 | |
| Summa räntenetto i finansiella poster | -93 | 18 | 2 | -73 | -83 | 16 | 2 | -64 | |
| Summa pensionskostnader från förmånsbestämda förpliktelser |
21 | 182 | 18 | 221 | 14 | 154 | 18 | 186 | |
| Pensionskostnader i rörelseresultatet från premie bestämda planer |
1 007 | 1 127 | |||||||
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | |||||||||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden | 1 140 | -584 | 2 | 558 | 1 082 | 124 | -9 | 1 197 | |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | 411 | 21 | -1 | 431 | -184 | 53 | -12 | -142 | |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden | – | – | – | – | – | -18 | – | -18 | |
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) | 750 | 352 | -1 | 1 100 | -458 | -174 | 1 | -630 | |
| Summa vinster/förluster redovisat i övrigt totalresultat, förmånsbestämda pensionsplaner |
2 300 | -211 | 0 | 2 089 | 441 | -15 | -19 | 406 |
Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer.
| 2018 | 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa |
| Ingående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser | 20 300 | 5 429 | 255 | 25 984 | 19 691 | 4 906 | 278 | 24 875 |
| Ingående balans, skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
– | – | – | – | 164 | 41 | – | 205 |
| Summa ingående balans | 20 300 | 5 429 | 255 | 25 984 | 19 855 | 4 946 | 278 | 25 080 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 117 | 168 | 16 | 301 | 105 | 146 | 17 | 268 |
| Räntekostnader | 575 | 112 | 6 | 694 | 617 | 108 | 6 | 731 |
| Betalda förmåner | -992 | -29 | -2 | -1 023 | -998 | -16 | -2 | -1 016 |
| Betalda förmåner, förtidspension | -3 | – | – | -3 | -1 | – | – | -1 |
| Betalda regleringar | – | – | -1 | -1 | – | – | -8 | -8 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 4 | – | – | 4 | 1 | – | – | 1 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -8 | -3 | – | -11 | -9 | -8 | -2 | -19 |
| Förvärvade verksamheter | – | 3 | 231 | 234 | – | – | 2 | 2 |
| Avyttrade verksamheter | – | – | – | – | -169 | -40 | – | -209 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||||||||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden | 1 140 | -584 | 2 | 558 | 1 082 | 124 | -9 | 1 197 |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | 411 | 21 | -1 | 431 | -184 | 53 | -12 | -142 |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden | – | – | – | – | – | -18 | – | -18 |
| Kursdifferenser | – | 236 | 6 | 242 | – | 134 | -15 | 120 |
| Utgående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser | 21 545 | 5 353 | 512 | 27 410 | 20 300 | 5 429 | 255 | 25 984 |
Förändring i förvaltningstillgångarnas verkliga värde var som följer.
| 2018 | 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa |
| Ingående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar | 23 016 | 4 542 | 160 | 27 718 | 21 859 | 4 129 | 158 | 26 146 |
| Ingående balans, skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
– | – | – | – | 32 | 25 | – | 57 |
| Summa ingående balans | 23 016 | 4 542 | 160 | 27 718 | 21 891 | 4 154 | 158 | 26 203 |
| Ränteintäkter | 667 | 95 | 4 | 766 | 700 | 92 | 3 | 795 |
| Tillskjutna medel till pensionsstiftelsen | – | 80 | 19 | 99 | – | 54 | 19 | 72 |
| Utbetalda medel från pensionsstiftelsen | -675 | -29 | -2 | -706 | – | -16 | -2 | -18 |
| Betalda regleringar | – | – | -1 | -1 | – | – | -8 | -8 |
| Förvärvade verksamheter | – | – | 200 | 200 | – | – | – | – |
| Avyttrade verksamheter | – | – | – | – | -33 | -26 | – | -59 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||||||||
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) | -750 | -352 | 1 | -1 101 | 458 | 174 | -1 | 630 |
| Kursdifferenser | – | 197 | 5 | 201 | – | 111 | -9 | 102 |
| Utgående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar | 22 259 | 4 533 | 385 | 27 176 | 23 016 | 4 542 | 160 | 27 718 |
Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna. Dessa antaganden är de mest väsentliga i termer av risk för förändringar i Telia Companys pensionsskulder. Diskonteringsräntan avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet och påverkar värdet av de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna.
I linje med tidigare år fastställs diskonteringsräntan för Sverige genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Eftersom åtagandet har en längre löptid än de flesta bostadsobligationer görs en extrapolering av räntekurvan, varpå den läses av motsvarande durationen på Telia Companys pensionsåtagande. Därefter justerar Telia Companys ledning diskonteringsräntan motsvarande
skillnaden mellan Riksbankens långsiktiga inflationsmål och faktisk marknadsinflation vid rapportperiodens slut. Diskonteringsräntan för Finland fastställs utifrån förstklassiga företagsobligationer med lång duration. I Norge fastställs diskonteringsräntan efter samma princip som Sverige.
Faktorn årlig pensionsuppräkning och ökad livslängd påverkar framtida pensionsutbetalningar och därmed pensionsförpliktelsen. För Sverige har ledningen valt att använda måltalet för årlig inflation som satts upp av Sveriges riksbank. För Finland baseras inflationsantagandet på långfristiga inflationsswappar. För Norge baseras den årliga pensionsuppräkningen främst på estimat från den norska redovisningsnämnden (Norsk regnskapsstiftelse). Se nedan för känslighetsanalys för de väsentliga antaganden som har använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent, förutom livslängd | Sverige | Finland | Norge | Sammanvägda medelvärden |
Sverige | Finland | Norge | Sammanvägda medelvärden |
|
| Diskonteringsränta | 2,6 | 2,2 | 2,8 | 2,5 | 2,9 | 2,0 | 2,4 | 2,7 | |
| Årlig pensionsuppräkning | 2,0 | 0,7 | 0,9 | 1,7 | 2,0 | 1,0 | 0,3 | 1,8 | |
| Livslängd | |||||||||
| förväntad livslängd 65-årig man (år) | 21 | 21 | 22 | 21 | 20 | 21 | 22 | 20 | |
| förväntad livslängd 65-årig kvinna (år) | 24 | 25 | 26 | 24 | 23 | 25 | 26 | 23 |
Känsligheten i pensionsförpliktelserna av förändring i antaganden presenteras nedan.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Påverkan på pensionsförpliktelsen |
Påverkan på pensionsförpliktelsen |
||||||||
| MSEK | Sverige | Finland | Norge | Summa | Sverige | Finland | Norge | Summa | |
| Diskonteringsränta +0,5 p.p. | -1 833 | -514 | -49 | -2 396 | -1 800 | -551 | -30 | -2 381 | |
| Diskonteringsränta -0,5 p.p. | 2 029 | 590 | 56 | 2 675 | 2 218 | 645 | 30 | 2 894 | |
| Årlig pensionsuppräkning +0,5 p.p. | 2 029 | 567 | 36 | 2 632 | 2 218 | 620 | -14 | 2 824 | |
| Årlig pensionsuppräkning -0,5 p.p. | -1 833 | -518 | -32 | -2 384 | -1 800 | -556 | 11 | -2 345 | |
| Livslängd +1 år | 1 196 | 165 | 12 | 1 373 | 1 056 | 178 | 5 | 1 239 |
Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade.
Tillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser utgörs av förvaltningstillgångar för pensioner och värderas till verkligt värde. Dessa tillgångar används som huvudsaklig finansieringskälla för pensionsförpliktelserna och finns huvudsakligen i Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar tillgångarna på sådant sätt att likviditeten i pensionsstiftelserna är säkrad. Investeringshorisonten är långsiktig och ämnar täcka Telia Companys pensionsåtaganden. Den viktade genomsnittliga durationen för pensionsförpliktelsen är ungefär 19 år. Investeringsplaner godkänns av pensionsstiftelsernas styrelser. Investeringsverksamheten följer de lager och förordningar som utfärdas av tillsynsmyndigheterna som reglerar pensionsstiftelser.
För den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 82 procent av koncernens totala förvaltningstillgångar, tilllämpar Telia Company ett lägsta fonderingskrav.
Portföljsammansättningen har varit framgångsrik och portföljen har genererat en årlig avkastning om 6,5 procent sedan starten. Per den 31 december 2018 var den strategiska tillgångsfördelningen, som beslutats av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, 49 procent räntebärande tillgångar, 34 procent aktier och 17 procent alternativa investeringar. Alternativa investeringar består av Fastigheter, Hedgefonder och "private equity" (onoterade innehav). Den faktiska portföljsammansättningen kan avvika från den strategiska fördelningen inom bestämda risklimiter. Arbetet med att förbättra relationen mellan avkastning och risk fortsätter. Minskad allokering till aktier till förmån för räntebärande tillgångar och fastigheter under året minskade risken i portföljen. Lägre kostnader är även en konsekvens av förändringsarbetet som bedrivits.
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan.
| MSEK | 31 december 2018 | 31 december 2017 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | Noterat | Onoterat | Summa | Procent | Noterat | Onoterat | Summa | Procent |
| Egetkapitalinstrument | 8 841 | 406 | 9 247 | 34 | 9 936 | 327 | 10 263 | 37 |
| Skuldinstrument | 12 460 | 427 | 12 886 | 47 | 11 247 | 337 | 11 584 | 42 |
| Fastigheter | – | 1 603 | 1 603 | 6 | – | 1 412 | 1 412 | 5 |
| Likvida medel | 248 | 207 | 455 | 2 | 279 | 141 | 420 | 2 |
| Alternativa investeringar | 129 | 2 671 | 2 801 | 10 | 162 | 3 716 | 3 878 | 14 |
| Övrigt | – | 185 | 185 | 1 | – | 160 | 160 | 1 |
| Summa | 21 678 | 5 499 | 27 176 | 100 | 21 625 | 6 093 | 27 718 | 100 |
| varav aktier i Telia Company | 15 | 15 | 0,06 | 13 | 13 | 0,05 |
För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Det innebär att, skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig Telia Company att tillskjuta 92 MSEK under 2019.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Avsättningar för omstrukturering |
Avsättningar för återställning |
Övriga avsättningar |
Summa |
| Ingående redovisat värde | 292 | 2 901 | 3 111 | 6 303 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde | – | – | – | – |
| Årets avsättningar | 412 | 45 | 371 | 828 |
| Förvärvade verksamheter | 4 | 6 | 2 | 12 |
| Ianspråktagna avsättningar | -502 | -157 | -33 | -691 |
| Återförda avsättningar | -27 | – | -171 | -198 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – |
| Tids- och ränteeffekter | – | 16 | – | 16 |
| Kursdifferenser | 5 | 34 | 138 | 178 |
| Diskonteringseffekt, netto | – | – | 160 | 160 |
| Utgående redovisat värde | 184 | 2 845 | 3 578 | 6 608 |
| varav långfristig del | 61 | 2 834 | 1 301 | 4 196 |
| varav kortfristig del | 123 | 11 | 2 278 | 2 412 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde | ||||
| (se Kategorier - not K25 och Kreditrisk - not K26) | – | – | – | – |
Avsättningen för förlikningsbeloppet med myndigheterna i USA och Nederländerna är inkluderat i det redovisade värdet för Övriga avsättningar. Se not K34 för ytterligare information.
Redovisat värde för finansiella skulder motsvarar verkligt värde då avsättningen är diskonterad till nuvärde. Se vidare not K25 för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar. Avsättningar för omstrukturering avser i huvudsak personalminskning till följd av pågående optimering av verksamheten i Norden och koncernfunktioner.
Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2018 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2019–2069, beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.
Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skadestånd och rättstvister, inklusive avsättningen för förlikningsbeloppet som överenskommet med myndigheterna i USA och Nederländerna. Övriga avsättningar omfattar även avsättningar för framtida förlustkontrakt, försäkringstekniska avsättningar, löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier, t ex transaktionsgarantier, samt för eventuella rättsliga tvister m m. i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag samt avsättningar för återköpsåtaganden för såld utrustning på vissa marknader. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2019- 2059. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Skuld för danska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde | 183 | – |
| Skuld för finska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde | 259 | – |
| Skuld avseende rättigheter för finska ishockeyligan till upplupet anskaffningsvärde | 1 004 | 1 143 |
| Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 124 | 50 |
| Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – not K25) | 1 570 | 1 193 |
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | 363 | 357 |
| Övriga skulder | 235 | 400 |
| Summa övriga långfristiga skulder | 2 169 | 1 950 |
För skulder till upplupet anskaffningsvärde motsvarar redovisat värde verkligt värde, då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av
likviditetsrisk återfinns i not K25 respektive K26. För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2018 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år | Summa | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 348 | 344 | 306 | 331 | 168 | 1 497 | 1 570 |
Beträffande leasingavtal, se not K27.
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017¹ |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som värderas till verkligt värde via resultaträkningen2 | 99 | 225 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K25) | 99 | 225 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 11 146 | 7 982 |
| varav leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang | 5 133 | 1 678 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 3 588 | 2 255 |
| Delsumma (se Kategorier – not K25) | 14 833 | 10 462 |
| Övriga kortfristiga skulder | 7 155 | 4 806 |
| Avtalsskulder (Förutbetalda intäkter) | 4 151 | 3 574 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 26 139 | 18 842 |
1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.
2) För jämförelsetalen klassificeras finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS 39.
För leverantörsskulder och kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K25 respektive K26. Telia Company har ett arrangemang med
en bank, där banken erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrangemanget betalar en kreditavgift till banken. Telia Company betalar ingen kreditavgift och ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till banken.
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2018 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 14 204 | 89 | 47 | 394 | 14 734 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K26.
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och
roamingkostnader, medan övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser i huvudsak abonnemangsoch andra telekomavgifter.
Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K27 fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.
| MSEK | Not | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K15, K18 | 1 855 | 1 708 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | 1 336 | 1 527 | |
| varav derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | K15, K17, K18 | 1 323 | 1 508 |
| varav övriga investeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | K15 | 13 | 19 |
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde1 | K15, K17, K18 | 38 039 | 38 139 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 | K15, K18 | 8 002 | 24 638 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 49 233 | 66 012 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K20, K24 | 1 999 | 2 180 |
| Derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen1 | K20, K24 | 392 | 515 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | K20, K22, K23, K24 | 109 144 | 100 255 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 111 535 | 102 950 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS39, medan finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS 39. Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde motsvarar Lånefordringar och kundfordringar under IAS 39.
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2018 | 31 december 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovi | varav | Redovi | varav | ||||||
| MSEK | Not | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 |
K15 | 223 | – | – | 223 | 1 899 | – | – | 1 899 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 |
K15 | 13 | – | – | 13 | 19 | – | – | 19 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 |
K15, K18 | 7 780 | 7 780 | – | – | 22 738 | 18 029 | 4 709 | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K15, K18 | 1 856 | – | 1 856 | – | 1 709 | – | 1 709 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | K15, K17, K18 |
1 323 | – | 1 323 | – | 1 508 | – | 1 508 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå | 11 195 | 7 780 | 3 179 | 236 | 27 874 | 18 029 | 7 926 | 1 919 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K20, K24 | 2 000 | – | 2 000 | – | 2 180 | – | 2 180 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) K20, K24 | 392 | – | 392 | – | 514 | – | 514 | – | |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå | 2 392 | – | 2 392 | – | 2 693 | – | 2 693 | – |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som Andelar i utomstående bolag "som kan säljas" under IAS 39, medan finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS 39.
Inga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under 2018 eller 2017.
Vid uppskattning av verkligt värde för investeringar som klassificeras i Nivå 3 används betydande icke observerbara indata eftersom det inte finns någon aktiv marknad för dessa investeringar. Då det inte finns några observerbara priser tillgängliga för dessa egetkapitalinstrument, tillämpar Telia Company en marknadsansats för att uppskatta verkligt värde.
Den primära värderingsteknik som Telia Company använder för att uppskatta verkligt värde för onoterade egetkapitalinstrument i Nivå 3 baseras på den senaste transaktionen för det specifika företaget om en transaktion har skett nyligen. Om det har skett väsentliga förändringar i förutsättningarna mellan transaktionsdagen och balansdagen som, enligt Telia Companys bedömning, skulle kunna ha en betydande påverkan på verkligt värde justeras det redovisade värdet för att återspegla dessa förändringar.
Därutöver verifieras bedömningen av det verkliga värdet för väsentliga onoterade egetkapitalinstrument genom tilllämpning av andra värderingstekniker i form av värderingsmultiplar härledda från noterade jämförbara företag för relevanta finansiella och operationella mått såsom intäkter, bruttoresultat och andra nyckeltal som är relevanta för det
specifika företaget. Jämförbara noterade företag bestäms baserat på bransch, storlek, utvecklingsfas, geografiskt område och strategi. Multipeln beräknas genom att dividera det jämförbara företagets värde (enterprise value) med det relevanta måttet. Multipeln justeras sedan för rabatter/premier avseende skillnader, fördelar och nackdelar mellan Telia Companys investering och de jämförbara noterade företagen baserat på företagets specifika fakta och omständigheter.
Även om Telia Company gör sin bästa bedömning vid uppskattningen av verkligt värde för onoterade egetkapitalinstrument, och stämmer av resultat från den primära värderingstekniken mot andra värderingsmodeller, finns det inneboende begränsningar i alla värderingstekniker. Uppskattningar av verkligt värde som presenteras här indikerar därför inte nödvändigtvis ett belopp som Telia Company skulle kunna realisera i en aktuell transaktion. Framtida bekräftande händelser kommer också påverka uppskattningen av verkligt värde.
Tabellen nedan visar förändringar i Nivå 3-instrument under året. Förändringarna i verkligt värde och avyttringen av andelar i utomstående bolag är främst hänförlig till Telia Companys innehav i Spotify.
| 31 december 2018 | 31 december 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstående bolag värde rade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Andelar i utom stående bolag värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
Summa | Andelar i utomstående bolag värde rade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 |
Andelar i utom stående bolag värderade till verkligt värde via resultat räkningen1 |
Summa |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 1 899 | 19 | 1 919 | 1 162 | 26 | 1 188 |
| Förändringar i verkligt värde | 554 | – | 554 | 738 | -7 | 731 |
| varav redovisade i årets resultat | – | – | – | – | -7 | -7 |
| varav redovisade i övrigt totalresultat | 554 | 544 | 738 | – | 738 | |
| Förvärv/kapitaltillskott | 39 | 0 | 39 | – | – | – |
| Avyttringar | -2 269 | -6 | -2 275 | – | – | – |
| Kursdifferenser | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 223 | 13 | 236 | 1 899 | 19 | 1 919 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS 39, medan finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS 39.
Telia Companys finansiering och finansiella risker hanteras med styrning och övervakning av styrelsen i Telia Company. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Group Treasury inom Telia Company. Enheten fungerar som Telia Companys internbank och ansvarar för hantering av finansiering, kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury ansvarar även för koncerngemensam finansiell riskhantering avseende implementering av policyer och instruktioner, identifiering och övervakning av finansiella risker samt implementering av säkringstrategier för dessa risker. De väsentligaste riskerna Group Treasury ansvarar för är kreditrisk, likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och (re)finansieringsrisk. Group Treasury strävar även efter att hantera kostnaderna för riskhanteringen.
Telia Company finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. Den finansieringsstrategi som kommunicerats är att hålla en lång löptid, diversifiera koncernens finansieringskällor och hålla en betryggande likviditet. Kapitalmarknadsupplåning är den primära källan och bankupplåning betraktas huvudsakligen som ett komplement. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer tillgång till flera kapitalmarknader för att möjliggöra en så attraktiv prisbild som möjligt. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.
Telia Companys kapitalstruktur och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. Avsikten är att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive
licenser och frekvensavgifter. Den föreslagna utdelningen om 2,36 SEK per aktie motsvarar 85 procent.
Telia Company har ett mål om en långsiktig kreditvärdering på A- till BBB+ för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.
Under oktober 2018 nedgraderade Standard & Poor's den långsiktiga kreditvärdigheten för Telia Company till BBB+ från A-. De bekräftade sin kreditvärdering om A-2 för kortsiktig upplåning. Den långsiktiga kreditvärderingen från Moody's kvarstår på Baa1 och den kortsiktiga på P-2, båda med stabila utsikter. De bägge institutens kreditvärdering motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge Telia Company fortsatt god tillgång till kapitalmarknaderna.
Telia Company är inte föremål för några externt påtvingade kapitalkrav.
Avseende förvaltning av kapital definierar Telia Company kapital som eget kapital och 50 procent av hybridupplåning, vilket är i enlighet med marknadspraxis för denna typ av instrument. Per den 31 december 2018 uppgick Telia Companys kapital till 110 255 MSEK (114 187), varav eget kapital utgjorde 102 394 MSEK (106 517) och 50 procent av hybridupplåning uppgick till 7 861 MSEK (7 670).
Kreditrisk är risken för försenad eller utebliven inkomst eller värde såväl som åsamkad kostnad på grund av motparts konkurs eller oförmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden. Det bokförda värdet av Telia Companys instrument med kreditriskexponering är följande.
| MSEK | Not | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Övriga anläggningstillgångar exklusive Andelar i utomstående bolag, Utgifter för att erhlla ett avtal, Avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader |
K15 | 13 198 | 20 848 |
| Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar exklusive Övriga kortfristiga fordringar, Kortfristiga avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader |
K17 | 13 655 | 12 703 |
| Räntebärande fordringar | K18 | 4 529 | 17 335 |
| Likvida medel | K18 | 18 765 | 15 616 |
| Summa | 50 148 | 66 502 |
Vid ingående av finansiella transaktioner som ränte- och valutaränteswappar samt andra derivattransaktioner accepterar Telia Company endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. Telia Company kräver att varje motpart har ett avtal enligt International Swaps and Derivatives Association Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är
beroende av vilket kreditbetyg motparten har.
Den sammanlagda nettomotpartsexponeringen i derivatinstrument per den 31 december fördelades på motpartens kreditvärdering hos Moody's i nedanstående tabell. Erhållen likvid föreskriven i Credit Support Annex enligt ISDA-avtal är avdragen från exponeringen.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Motpartens kreditvärdering Aa3 | 217 | 253 |
| Motpartens kreditvärdering Aa2 | 265 | 4 |
| Motpartens kreditvärdering A1 | 26 | 23 |
| Motpartens kreditvärdering A2 | 217 | 63 |
| Motpartens kreditvärdering A3 | – | 2 |
| Motpartens kreditvärdering Baa1 | – | – |
| Motpartens kreditvärdering Baa2 | – | 48 |
| Motpartens kreditvärdering Baa3 | – | – |
| Summa motpartsexponering i derivatinstrument | 725 | 393 |
Telia Company kan placera överskottslikviditet i bankdepositioner och värdepapper utgivna av banker med en kreditvärdering om minst A- (Standard & Poor's) eller A3 (Moody's). Placeringar kan dessutom göras i värdepapper utgivna av företag med en kreditvärdering om minst BBB+ eller Baa1. Därutöver kan likviditet också placeras i statsobligationer och statsskuldsväxlar utgivna av den svenska, tyska, finska, norska eller danska staten samt svenska kommunobligationer, investeringsfonder och säkerställda tillgångar med en kreditvärdering om AAA/Aaa. Förväntad kreditförlust för bankdepositioner och investeringar till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat bedöms regelbundet och baseras på extern kreditvärdering av motparten eller utgivaren av värdepapperet. Den förväntade kreditförlusten vid rapportperiodens slut anses försumbar och reflekterar den höga kreditvärdigheten hos motparterna. Exponeringen för bankdepositioner och investeringar i värdepapper fördelar sig enligt tabellen nedan.
Vad gäller Telia Companys kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kreditförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende om nödvändigt kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Kostnader för kreditförluster i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,8 procent under 2018 och 0,6 procent under 2017.
Telia Company tillämpar en förenklad ansats för att
beräkna den förväntade kreditförlusten för kundfordringar, vilket betyder att förlustreserven reflekterar förväntad kreditförlust över livstiden för tillgångarna även om kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan tillgången redovisades för första gången. Reserven för förväntade kreditförluster beräknas genom en matris baserad på åldern för tillgången och erfarenhet av historiska förluster. Den historiska information som används i matrisen genomgår regelbundna analyser så att den reflekterar information om nuvarande förhållanden och understödjer rimliga framtida förhållanden. För kvantitativ information om förlustreserven för förväntad kreditförlust för kundfordringar, se not K17.
Reserven för förväntade kreditförluster för konsumentfinansieringsfordringar är beräknad på statistik för kreditförluster för varje land. Statistiken är baserad på hur mycket av varje månads utlåning som är föremål för indrivning över livstiden på kontrakten. Den historiska statistiken som används för att beräkna förlustreserven genomgår regelbundna analyser så att den reflekterar information om nuvarande förhållanden och understödjer rimliga framtida förhållanden.
En reserv för förväntade kreditförluster beräknas även för leasingtillgångar. Beräkningen av förlustreserven baseras på riskklassificeringar från UC som representerar sannolikheten att en motpart kommer få finansiella problem. För att täcka kreditförlusten inom leasing finns alternativet att sälja den underliggande tillgången till en extern part.
För kvantitativ information om förlustreserven för leasingtillgångar, se not K27.
| Kassa och bank |
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 må nader |
Lång- och kortfristiga placeringar |
|---|---|---|
| – | – | 7 780 |
| 6 825 | 3 589 | – |
| 5 785 | 2 564 | – |
| – | – | – |
| – | – | – |
| 12 610 | 6 154 | 7 780 |
Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med likvida medel eller någon annan finansiell tillgång.
Telia Company har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten.
En centraliserad daglig process för cash-pooling gör det möjligt för Telia Company att hantera över- eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå.
Telia Companys policy är att ha en betryggande likviditetsposition avseende tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter. Telia Company hanterar sin kortfristiga likviditetsrisk (åtaganden som förfaller till betalning under 2019, se tabell Förväntade förfall) med den likviditetsreserv som beskrivs nedan.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Överskottslikviditet | ||
| Kassa och bank | 12 610 | 13 222 |
| Kortfristiga placeringar1 | 6 154 | 2 395 |
| Likvida medel (se även not K18) | 18 765 | 15 616 |
| Kortfristiga placeringar2 (se även not K18) |
513 | 13 563 |
| Summa | 19 278 | 29 180 |
| Långfristiga placeringar3 (se även not K15) | 7 267 | 12 677 |
| Summa överskottslikviditet | 26 545 | 41 856 |
| Bekräftade bankkreditlöften | ||
| Revolverande kreditfaciliteter (rambelopp) | 15 376 | 14 735 |
| Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter (rambelopp) | 1 415 | 1 403 |
| Utnyttjade kreditlöften | 238 | – |
| Summa outnyttjade bekräftade bankkreditlöften | 16 753 | 16 138 |
| Likviditetsposition | 43 298 | 57 994 |
1) Bankdepositioner och värdepapper som förfaller inom 3 månader från förvärvstillfället.
2) Bankdepositioner och värdepapper med förfall mellan 3 och 12 månader. Konverterbara till likvida medel inom 2 dagar, det vill säga exklusive kortfristiga placeringar som på grund av regelverk inte är konverterbara till likvida medel inom 2 dagar.
3) Långfristiga placeringar med löptid över 12 månader. Konvertibla till likvida medel inom 2 dagar.
Telia Companys bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernenhet | Typ | Egenskaper | Slutförfall | Valuta | Rambelopp | Rambelopp |
| Telia Company AB | Revolverande kreditfacilitet Bekräftad, syndikerad | September 2023 | EUR | 15 376 | 14 735 | |
| Telia Company AB och dotterbolag |
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
Bekräftade, bilaterala | Förlängs årligen | (diverse valutor) |
1 415 | 1 403 |
Per den 31 december 2018 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden för koncernen följande förväntade förfallostruktur. Belopp avseende koncernens räntebärande upplåning och derivat inkluderar amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Hybridobligationerna i SEK förfaller 2077 och hybridobligationen i EUR förfaller 2078. Telia Company har en option att vid särskilt angivna tidpunkter förtidsinlösa obligationerna. Dessa så kallade call
dates infaller första gången 2022 för obligationerna i SEK och 2023 för obligationen i EUR. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto.
| Förväntade förfall MSEK |
Not | Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Marknadsfinansiering | -3 798 | -391 | -411 | -2 670 | -9 850 | -9 459 | -15 307 | -13 202 | -50 085 -105 173 | ||
| Övrig upplåning | -3 580 | -238 | 0 | 0 | -308 | -692 | -923 | 0 | 0 | -5 740 | |
| Finansiella leasingavtal | -24 | -23 | -23 | -23 | -93 | -93 | -90 | -85 | -1 737 | -2 192 | |
| Valutaränte- och ränteswappar | |||||||||||
| Skulder | -7 843 | -1 730 | -175 | -2 316 | -7 527 | -7 048 | -3,619 | -2,841 | -24,199 | -57 298 | |
| Fordringar | 8 215 | 1 761 | 116 | 2 392 | 7 989 | 7 216 | 3,574 | 2,926 | 23,711 | 57 900 | |
| Valutaswappar och valutaterminer | |||||||||||
| Skulder | -28 697 | -417 | -5 | -574 | – | – | – | – | – | -29 694 | |
| Fordringar | 28 840 | 421 | 5 | 562 | – | – | – | – | – | 29 829 | |
| Statsobligationer och statsskuldväxlar | K15 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Lånefordringar och fordringar | K15 | – | – | – | – | 1 900 | 646 | 140 | 61 | 60 | 2 807 |
| Finansiella garantier | K22 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga långfristiga skulder | K23 | – | – | – | – | 348 | 344 | 306 | 331 | 168 | 1 497 |
| Leverantörsskulder och övriga kort fristiga skulder |
K24 | 14 204 | 89 | 47 | 394 | – | – | – | – | – | 14 734 |
| Kredit- och fullgörandegarantier | K29 | – | – | – | – | 15 | – | – | – | – | 15 |
| Summa | 7 317 | -528 | -446 | -2 235 | -7 526 | -9 086 | -15 919 | -12 810 | -52 082 | -93 315 |
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat negativt, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor. Telia Companys allmänna policy är att säkra merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Säkring av finansiella flöden görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har
finansdirektören ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket är begränsat till motsvarande 10 MSEK och beräknas som en dags Value at Risk (VaR), baserat på utestående långa/korta positioner exponerade för valutafluktuationer. SEK är Telia Companys funktionella valuta. Den upplåning som Telia Company har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.
Per den 31 december 2018 motsvarade avtalsenliga odiskonterade finansiella kassaflöden, fördelat per valuta, för koncernens räntebärande upplåning, tillgångar och derivat följande förväntade förfallostruktur inklusive amorteringar
och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta.
| MSEK | Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| DKK | Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Derivat | -4 223 | – | – | – | – | – | – | – | – | -4 223 | |
| Netto | -4 223 | – | – | – | – | – | – | – | – | -4 223 | |
| EUR | Räntebärande tillgångar | 6 151 | – | – | – | – | – | – | – | – | 6 151 |
| Räntebärande skulder | -3 125 | -61 | -361 | -596 | -8 283 | -8 207 | -5 325 | -10 583 | -40 677 | -77 218 | |
| Derivat | 14 081 | 159 | 77 | 179 | 7 088 | 6 326 | -1 399 | -82 | -5 623 | 20 806 | |
| Netto | 17 107 | 98 | -284 | -417 | -1 195 | -1 881 | -6 724 | -10 665 | -46 300 | -50 261 | |
| GBP Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | – | – | – | -123 | -123 | -123 | -123 | -123 | -5 151 | -5 766 | |
| Derivat | -64 | – | – | 123 | 123 | 123 | 123 | 123 | 5 151 | 5 702 | |
| Netto | -64 | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -64 | |
| JPY | Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Räntebärande skulder | -4 | – | -4 | – | -7 | -7 | -1 473 | – | – | -1 495 | |
| Derivat | 4 | – | 4 | – | 7 | 7 | 1 473 | – | – | 1 495 | |
| Netto | 0 | – | 0 | – | 0 | 0 | 0 | – | – | 0 | |
| NOK Räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Räntebärande skulder | -19 | -41 | -7 | -48 | -114 | -114 | -630 | -92 | -3 462 | -4 527 | |
| Derivat | -8 851 | -1 794 | -21 | -1 563 | -42 | -52 | -61 | -2 135 | -20 | -14 539 | |
| Netto | -8 870 | -1 835 | -28 | -1 611 | -156 | -166 | -691 | -2 227 | -3 482 | -19 066 | |
| USD Räntebärande tillgångar | 23 | - | - | - | - | - | - | - | - | 23 | |
| Räntebärande skulder | -3 580 | - | - | - | - | - | - | - | - | -3 580 | |
| Derivat | 1 963 | - | - | -474 | - | - | - | - | - | 1 489 | |
| Netto | -1 594 | - | - | -474 | - | - | - | - | - | -2 068 | |
| SEK | Räntebärande tillgångar | 12 | 49 | 19 | 37 | 3 333 | 1 442 | 1 180 | 1 243 | – | 7 315 |
| Räntebärande skulder | -652 | -51 | -40 | -1 903 | -1 015 | -314 | -6 834 | -2 404 | -796 | -14 009 | |
| Derivat | -2 364 | 1 843 | -114 | 1 804 | -6 714 | -6 236 | -181 | 2 179 | 3 | -9 780 | |
| Netto | -3 004 | 1 841 | -135 | -62 | -4 396 | -5 108 | -5 835 | 1 018 | -793 | -16 474 | |
| Summa, netto | -648 | 104 | -447 | -2 564 | -5 747 | -7 155 | -13 250 | -11 874 | -50 575 | -92 156 |
Kassaflödet avser valutasäkring av fordringar, skulder och likvida medel i utländska valutor. Valutarisker är även minskade genom koncernens nettoinvesteringar i EUR och NOK, se avsnittet "Omräkningsexponering".
Känslighet för transaktionsexponering i verksamheten Telia Companys kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler.
Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av utrustning. De huvudsakliga transaktionsexponeringarna kommer från de nordiska verksamheterna och involverar EUR, NOK och DKK.
| Valuta MSEK |
Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2018 |
Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2017 |
|---|---|---|
| EUR | 584 | 417 |
| NOK | 62 | -4 |
| DKK | 98 | 65 |
| Övriga | 5 | 5 |
Känslighetanalysen är baserad på antagandet att operativ transaktionsexponering motsvarar den som gällde under räkenskapsåret, och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits.
Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Finansdirektören har mandat att verkställa säkring upp till en specifik andel av omräkningsexponeringen. Telia Companys nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.
| 2018 | 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Netto investering |
Säkrad genom upplåning eller derivat |
Netto | Netto investering |
Säkrad genom upplåning eller derivat |
Netto | ||
| DKK | 3 281 | – | 3 281 | 2 940 | – | 2 940 | ||
| EUR | 80 027 | -45 083 | 34 944 | 91 095 | -43 732 | 47 363 | ||
| GBP | 96 | – | 96 | 96 | – | 96 | ||
| NOK | 33 714 | -603 | 33 111 | 14 027 | -1 828 | 12 199 | ||
| RUB | 86 | – | 86 | 105 | – | 105 | ||
| TRY | 8 651 | – | 8 651 | 8 276 | – | 8 276 | ||
| USD | 4 486 | -3 580 | 906 | 256 | – | 256 | ||
| Övriga valutor | 411 | – | 411 | 398 | – | 398 | ||
| Summa | 130 753 | -49 266 | 81 487 | 117 194 | -45 560 | 71 634 |
Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 8 100 MSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga valutor i vilka Telia Company har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2018, inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av Telia Companys operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. Förändringar i exponeringen under 2018 är hänförliga
främst till förvärv av Get och TDC Norway (NOK), utdelningar (EUR) samt försäljning av Eurasien (USD).
Telia Companys finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen och finansiella investeringar exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/ eller kassaflöden negativt.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för Telia Companys utestående lång- respektive kortfristig upplåning var vid rapportperiodens slut:
| Procent | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 2,81 | 2,76 |
| Kortfristig upplåning | 0,54 | 1,46 |
Nyckeltal för skuldportföljen var vid rapportperiodens slut följande. Angivna belopp avser redovisade värden.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Räntebindning (år) | 3,4 | 4,1 |
| Genomsnittlig löptid (år) | 6,7 | 7,7 |
| Kortfristiga skulder | 9 552 | 3 674 |
| Långfristiga skulder | 86 990 | 87 813 |
| Räntejustering < 1 år | 66 029 | 55 733 |
| Räntejustering > 1 år | 30 513 | 35 734 |
Telia Companys finanspolicy anger riktlinjer för hantering av räntebindning respektive genomsnittlig löptid för låneskulden och finansiella investeringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens genomsnittliga löptid normalt ska ligga mellan 1 och 5 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd struktur används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
Per den 31 december 2018 motsvarade räntebindningstiden för Telia Company-koncernens räntebärande tillgångar, skulder och derivat följande räntetyper och förväntade löptider. Angivna belopp avser nominella värden.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fast ränta | ||||||||||
| Räntebärande tillgångar | 6 173 | – | – | – | 3 214 | 1 398 | 1 153 | 635 | – | 12 573 |
| Räntebärande skulder | -2 197 | 238 | – | -781 | -6 330 | -6 328 | -7 261 | -10 426 | -41 617 | -74 701 |
| Derivat | 2 197 | – | – | 781 | 12 875 | 5 995 | 8 183 | 9 826 | 16 822 | 56 679 |
| Netto | 6 173 | 238 | – | 0 | 9 759 | 1 065 | 2 076 | 35 | -24 795 | -5 450 |
| Rörlig ränta | ||||||||||
| Räntebärande tillgångar | 600 | – | – | – | – | – | – | – | – | 600 |
| Räntebärande skulder | -8 074 | – | – | – | – | – | – | – | – | -8 074 |
| Derivat | -44 643 | -12 111 | – | – | – | – | – | – | – | -56 754 |
| Netto | -52 117 | -12 111 | – | – | – | – | – | – | – | -64 228 |
| Summa, netto | -45 945 | -11 873 | – | 0 | 9 759 | 1 065 | 2 076 | 35 | -24 795 | -69 678 |
Telia Company har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder, även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K20. Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital, se not K11. Under 2018 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
Telia Company hade den 31 december 2018 räntebärande skulder om 96,5 GSEK, redovisat värde, med en räntebindning om cirka 3,4 år, inklusive derivat. Lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick till cirka 66,0 GSEK, redovisat värde, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat.
Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen.
Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2019 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2018 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 517 MSEK. Samtidigt skulle effekten på eget
kapital vara en minskning om 32 MSEK på grund av kassaflödessäkringar.
Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 3,6 GSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid som gällde den 31 december 2018.
I syfte att reducera refinansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindningstid på låneskulden skall överstiga 4 år, samt att maximalt 25 procent av upplåningen tillåts förfalla inom 2 år. Per den 31 december 2018 var den genomsnittliga kapitalbindningstiden för Telia Companys upplåning 6,7 år och 17 procent av upplåningen förfaller inom 2 år.
Se not K21 för detaljer rörande pensionsskuldsrisk samt känslighetsanalys.
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom Telia Company hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, Telia Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
Telia Company har ingått ISDA-ramavtal (International Swaps and Derivatives Association) för OTC-derivat, dvs ränte- och valutaderivat, med alla huvudbanker. Dessa ISDA-avtal möjliggör kvittning. CSA-avtal (Credit Support Annex) för finansiella derivattransaktioner får upprättas
som en bilaga till respektive ramavtal och redovisas som övriga kortfristiga fordringar/skulder. Under ett CSA-avtal är parterna överens om att utväxla likviditet, grundat på exponering, beräknat på veckobasis, som faller under avtalet. Överförda medel och upplupen ränta under ett CSA-avtal är inte att betrakta som en säkerhet.
| 31 december 2018 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Bruttobelopp finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen |
Finansiella skulder som inte har nettats |
CSA | Netto | |||
| Ränte- och valutaränteswappar | K15 K18 | 2 923 | – | 2 923 | -1 582 | -1 082 | 259 | |||
| Valutaswappar och valutaterminer | K15 K17 | 256 | – | 256 | -54 | – | 202 | |||
| Övriga fordringar | 28 | -18 | 10 | 10 | ||||||
| Summa | 3 207 | -18 | 3 189 | -1 636 | -1 082 | 471 |
| 31 december 2018 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella skulder |
Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balansräkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto | |||
| Ränte- och valutaränteswappar | K20 | 2 291 | – | 2 291 | -1 582 | -785 | -75 | |||
| Valutaswappar och valutaterminer | K23 K24 | 99 | – | 99 | -54 | – | 45 | |||
| Övriga skulder | 38 | -18 | 20 | 20 | ||||||
| Summa | 2 428 | -18 | 2 410 | -1 635 | -785 | -10 |
| 31 december 2017 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Bruttobelopp finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen |
Finansiella skulder som inte har nettats |
CSA | Netto | ||
| Ränte- och valutaränteswappar | K15 K18 | 3 004 | – | 3 004 | -2 130 | -848 | 26 | ||
| Valutaswappar och valutaterminer | K15 K17 | 214 | – | 214 | -139 | – | 76 | ||
| Övriga fordringar | 96 | -41 | 55 | 55 | |||||
| Summa | 3 314 | -41 | 3 273 | -2 269 | -848 | 156 |
| 31 december 2017 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp finansiella skulder |
Bruttobelopp finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balansräkningen |
Finansiella tillgångar som inte har nettats |
CSA | Netto | |||
| Ränte- och valutaränteswappar | K20 | 2 469 | – | 2 469 | -2 130 | -370 | -32 | |||
| Valutaswappar och valutaterminer | K23 K24 | 225 | – | 225 | -139 | – | 86 | |||
| Övriga skulder | 156 | -41 | 114 | 114 | ||||||
| Summa | 2 849 | -41 | 2 808 | -2 269 | -370 | 169 |
Vårt företag Förvaltningsberättelse Bolagsstyrning Räkenskaper Hållbarhetsnoter Övrigt
Telia Company tillämpar säkringsredovisning vid hedgning (säkring) av ränterisk och valutarisk i finansieringsverksamheten. Telia Companys mål med hedgestrategierna är att minska osäkerheten i framtida betalningar. Osäkerheten beror på förändringar i räntor och valutakursförändringar mot SEK.
En hedgerelation kommer vara perfekt matchad genom kritiska kriterier. Det betyder att kriterierna för den säkrade posten och hedginginstrumentet kommer att vara identiska. Kriterier som kan användas är nominellt belopp, valuta, förfallodatum, framtida kupongutbetalningar, framtida kupongfixeringsdatum eller räntefixeringsindex.
För att utvärdera om en hedge är fortsatt effektiv beräknas kassaflödet baserat på de kritiska kriterierna och jämförs mellan den säkrade posten och hedginginstrumentet. Om kassaflödet neutraliseras av hedginginstrumentet kan hedgen betecknas som fortsatt effektiv.
För mer information om principer för säkringsredovisning se not K3.
| Bokfört värde på säkringsinstrumentet |
Post i balansräkningen där | Förändring i verkligt värde som använts för att beräkna säkring |
||
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Skulder | säkringsinstrumentet är redovisat | ens ineffektivitet under 2018 | |
| Kassaflödessäkringar | ||||
| Valutarisk | 790 | 265 | Lång-/Kortfristiga räntebärande tillgångar | N/A |
| Verkligt värdesäkringar | ||||
| Ränterisk | 1 066 | 208 | Lång-/Kortfristiga räntebärande tillgångar | N/A |
| Post i balansräkningen där den säkrade posten är redovisad |
Förändring i verkligt värde som använts för att beräkna säkring ens ineffektivitet under 2018 |
Säkringsreserv kassaflödessäkringar |
|
|---|---|---|---|
| Valutarisk | Lång-/Kortfristiga skulder | N/A | -202 |
| Post i balansräkningen där den säkrade posten är redovisad |
Förändring i verkligt värde som använts för att beräkna säkring ens ineffektivitet under 2018 |
Valutaomräkningsreserv | |
|---|---|---|---|
| Valutarisk | Övriga finansiella tillgångar (i moderbolaget) |
N/A | -2 250 |
| Bokfört värde på underliggande säkrad risk |
Ackumulerat belopp säkrings justerat verkligt värde avseende säkrad risk inkluderad i bokfört värde på den säkrade posten |
Post i balans räkningen där |
Förändring i verkligt värde som använts för att beräkna säkringens |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | den säkrade posten är redovisad |
ineffektivitet under 2018 |
|
| Ränterisk | 48 366 | 1 646 | Lång-/kortfristiga skulder |
N/A |
| Post i resul tataräkningen som påverkas av säkring av en nettoposition |
Förändring i säkringsinstru mentets verkliga värde som redo visas via övrigt totalresultat |
Säkrings Ineffek tivitet redovisad via resultat räkningen |
Post i resultat räkningen som inkluderar säkringarnas ineffektivitet |
Belopp som omklassificerats från säkringsre serv till resultat räkningen |
Post i resultat räkningen som påverkas på grund av om klassificeringen |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutarisk | Finansnetto | -268 | 0 | Finansnetto | 24 | Finansnetto |
| Ineffektivitet redovisad via resultaträkningen |
Post i resultaträkningen som inkluderar säkringar nas ineffektivitet |
|
|---|---|---|
| Ränterisk | -10 | Finansnetto |
Koncernens finansiella leasing inkluderar datacenter, datorer och annan it-utrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | |
|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 1 529 | 354 | |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -55 | -80 | |
| Nettovärde av finansiella leasingavtal | 1 474 | 274 |
Ökningen i nettovärde av finansiella leasingavtal avser nya Telia Helsinki Data Center.
Av- och nedskrivningar uppgick till 43 MSEK respektive 25 MSEK för åren 2018 och 2017. Totalt erlagda leasingavgifter under dessa år var 36 MSEK respektive 16 MSEK.
Nuvärdet av framtida leasingavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Totala framtida minimileaseavgifter | 2 192 | 237 |
| Avgår räntebelastning | -741 | -21 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 1 451 | 216 |
Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2018 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 24 | 23 | 23 | 23 | 93 | 93 | 90 | 85 | 1 737 | 2 192 |
| Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
23 | 23 | 22 | 22 | 87 | 85 | 81 | 80 | 1 028 | 1 451 |
Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2018 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 316 | 314 | 313 | 310 | 957 | 801 | 675 | 596 | 1 050 | 5 332 |
| Minimiavgifter, vidareuthyrningar | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 1 | – | – | – | 10 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 1 340 MSEK respektive 1 631 MSEK för åren 2018 och 2017. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 9 MSEK och 5 MSEK för respektive år.
Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna mellan 3 månader och 29 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 7 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.
Leasingportföljen inom Telia Companys kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Danmark och Norge omfattar finansiering inom ramen för Telia Companys produktoch tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 13 kvartal. För nytecknade avtal under 2018 var löptiden 12 kvartal. 57 procent av samtliga avtal löper
med fast ränta och 43 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller Telia Company därutöver enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med sim-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av Telia Companys paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta. Avtalet löper ut 2023.
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal | 993 | 1 089 |
| Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren | – | – |
| Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal | 993 | 1 089 |
| Ej intjänade finansiella intäkter | -81 | -94 |
| Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter (nettoinvestering i finansiella leasingavtal) | 912 | 995 |
Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2018 uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bruttoinvestering | 128 | 113 | 105 | 96 | 281 | 152 | 77 | 36 | 5 | 993 |
| Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter |
117 | 103 | 95 | 89 | 256 | 141 | 72 | 34 | 5 | 912 |
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2018 och 2017 till 0 MSEK respektive 0 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
Leasingportföljen avser huvudsakligen den internationella carrier-verksamheten och omfattar avtal med andra internationella operatörer samt andra avtal. Avtalstiderna med
operatörer varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. För andra avtal varier avtalstiderna mellan 3 och 10 år med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 5 år. Utöver detta har Telia Company operationella leasingavtal relaterade till produktutbudet till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 1 769 | 1 634 |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -821 | -710 |
| Bruttoredovisat värde | 948 | 924 |
| Avgår förskottsbetalda leaseavgifter | -413 | -390 |
| Nettovärde av operationella leasingavtal | 535 | 534 |
Av- och nedskrivningar gjordes med 377 MSEK under 2018 och med 386 MSEK under 2017.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2018 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 169 | 146 | 128 | 105 | 296 | 153 | 48 | 16 | 49 | 1 110 |
Vid årsskiftet ägde svenska staten 37,3 procent av totala aktier i Telia Company. Resterande 62,7 procent av totala aktierna har ett spritt ägande.
Telia Company-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds svenska staten, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med Telia Company konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper Telia Company tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken svenska staten och deras myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av Telia Companys nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. Telia Companys avgift uppgick till 39 MSEK under 2018 respektive 43 MSEK under 2017. Därutöver betalar Telia Company, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. Telia Company betalade avgifter enligt dessa lagar med 47 MSEK under 2018 respektive 45 MSEK under 2017.
Telia Company säljer och köper tjänster och produkter till och från intressebolag. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor.
I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december |
||
|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 |
| Försäljning av varor och tjänster | ||
| PAO MegaFon1 | − | 3 |
| Operators Clearing House A/S | 6 | 4 |
| Turkcell | 3 | 2 |
| Lattelecom | 3 | 2 |
| Övriga | 4 | 2 |
| Summa försäljning av varor och tjänster | 16 | 13 |
| Summa köp av varor och tjänster | 34 | 28 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 10 | 16 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 12 | 21 |
1) Avser transaktioner med MegaFon under den period som bolaget var klassificerat som intressebolag, fram till och med 3 oktober 2017.
Per den 31 december 2018 ägde Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 668 249 aktier i Telia Company sammantaget 0,03 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K21.
Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K31 för ytterligare information.
Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier m m | 15 | 16 |
| Delsumma (se Likviditetsrisk – not K26) | 15 | 16 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 289 | 352 |
| Summa ansvarsförbindelser | 304 | 368 |
Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2018 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier | – | – | – | – | 15 | – | – | – | – | 15 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av Telia Companys senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över Telia Company, bland annat även medförande en sänkning av Telia Companys officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt baserat på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Avseende likvida medel: Obligationer pantsatta i återköpsavtal | – | 664 |
| Avseende övriga avsättningar: Obligationer och korta placeringar | – | 0 |
| Avseende operationella leasingavtal: Spärrade bankmedel | 45 | 50 |
| Summa ställda säkerheter | 45 | 714 |
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2018 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntad investeringsperiod MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 266 | 11 | 2 | 9 | – | – | – | – | – | 287 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 157 | 701 | 330 | 407 | 203 | 203 | 75 | – | – | 3 077 |
| Summa (se Likviditetsrisk – not K26) | 1 423 | 712 | 331 | 416 | 203 | 203 | 75 | – | – | 3 364 |
Kontraktsförpliktelser (kvarvarande verksamhet) uppgick per den 31 december 2018 till 3 364 MSEK (3 373), varav 1 870 MSEK (1 448) avsåg kontrakterad utbyggnad av Telia Companys fasta nät i Sverige. Totala kontraktsförpliktelser per den 31 december 2018 inkluderar även uppgradering av nätverkstillgångar i Norge. Totala kontraktsförbindelser per den 31 december 2017 inkluderade leasingavtalet hänförligt till Telia Helsinki Data Center.
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet, immaterialrätt och konkurrenslagstiftning. Vidare är Telia Company part i ett antal tvister avseende samtrafikavgifter. Utöver detta har det pågått en förverkandeprocess i Sverige, avseende Telia Companys affärer i Uzbekistan och misstänkta oegentligheter relaterade till dessa samt företagets inträde på den uzbekiska marknaden. För mer information om detta, se avsnitt "Händelser efter balansdagen i not K4, Risker och osäkerheter avsnittet "Granskning av transaktioner i Eurasien" och not K34.
Förutom här beskrivna tvister är Telia Company inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot Telia Company hos det svenska Konkurrensverket och verket inledde en utredning av Telia Companys priser för ADSL-tjänster. I december 2011 beslutades slutligt att Telia Company hade missbrukat sin dominerande ställning och Telia Company har betalat ett vite om 35 MSEK. De två operatörerna Tele2 och Spray Network (idag Yarps Network Services AB) stämde år 2005 och 2006 Telia Company med krav på skadestånd för skada de påstod sig ha orsakats av missbruket. Tingsrätten dömde mot Telia Company och tillerkände de båda
käranden ett skadestånd om sammanlagt 305 MSEK plus ränta. Under 2017 beslutade Hovrätten till Telia Companys fördel och upphävde skadeståndet. Högsta domstolen kommer inte att pröva målet och Hovrättens dom är nu slutgiltigt.
Under 2005 ingick Telia Company och Çukurova ett avtal om Telia Companys förvärv av aktier i Turkcell Holding A.S. från Çukurova. Då Çukurova därefter inte fullföljde avtalet vidtog Telia Company rättsliga åtgärder. En skiljenämnd inom den internationella handelskammaren (ICC) tillerkände den 1 september 2011 Telia Company ett skadestånd om 932 MUSD, samt ränta och kostnader, för Çukurovas underlåtenhet att överlämna de Turkcell Holding-aktier som aktieöverlåtelseavtalet krävde. Till följd av Çukurovas underlåtenhet att efterleva ICC-utslaget driver Telia Company rättsliga åtgärder i strävan att driva in skadeståndet. Samtidigt driver Çukurova rättsliga åtgärder mot Telia Company i syfte att få skadeståndsbeslutet ändrat eller för att bestrida dess verkställighet. Telia Company fortsätter att vidta kraftfulla åtgärder i syfte att driva in skadeståndet. Telia Company har inte tagit upp någon fordran avseende skadeståndsbeloppet i räkenskaperna. Enligt ett avtal med Alfa Telecom (nu LetterOne) som undertecknades i november 2009, har LetterOne under vissa omständigheter rätt att erhålla del av det skadeståndsbelopp som anges i ICC-utslaget i det fall indrivning av sådana medel skulle bli framgångsrik.
Telia Company investerade 2012 i en minoritetsandel i Kaztranscom (genom holdingbolaget Rodnik), som är ett bolag som driver ett fibernät och tillhandahåller it-tjänster åt företagsmarknaden i Kazakstan. Det har pågått en tvist med en av de andra ägarna i Rodnik om, bl a, tolkningen av avtal mellan ägarna och om ledningsansvar för bolaget. Under 2016 påkallade den andra ägaren skiljeförfarande i London mot Telia Company och krävde skadestånd för påstått avtalsbrott och brister i ledningsansvaret. Skiljeförfarandet har varit vilandeförklarat under parternas förlikningsdiskussioner. Parterna har nu träffat en slutlig förlikning och skiljeförfarande har därmed avslutats.
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 45 MSEK och 69 MSEK under åren 2018 respektive 2017.
Telia Company tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5–10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2018 och 2017 icke-kontanta byten om 101 MSEK respektive 120 MSEK.
| MSEK | Jan-dec 2018 | Jan-dec 2017 |
|---|---|---|
| Erhållna utdelningar | 970 | 2 851 |
| Erhållna räntor | 799 | 611 |
| Betalda räntor | -2 991 | -2 080 |
| Betalda skatter | -1 242 | -1 424 |
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Dotterbolag | ||
| TeliaSonera Asia Holdng B.V. | − | -642 |
| AO Kcell | -74 | -81 |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA | -131 | -118 |
| Telia Lietuva, AB | -50 | -20 |
| Övriga dotterbolag | 0 | 0 |
| Summa utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -254 | -861 |
| Icke kassaflödesposter | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 20172 |
Kassa flöden |
Förvärv/ avyttringar |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹ |
31 dec 2018 |
| Långfristiga lån | 87 813 | 848 | 1 | 2 831 | 258 | -4 761 | 86 990 |
| Långfristiga leasingskulder | 171 | – | – | – | – | 1 192 | 1 363 |
| Långfristiga lån utan leasingskulder | 87 643 | 848 | 1 | 2 831 | 258 | -5 953 | 85 627 |
| av vilka derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 2 266 | 1 683 | – | -1 995 | – | – | 1 954 |
| Kortfristiga lån | 3 674 | 989 | 1 | -8 | -36 | 4 930 | 9 551 |
| Kortfristiga leasingskulder | 6 | – | – | – | – | 40 | 46 |
| Kortfristiga lån utan leasingskulder | 3 668 | 989 | 1 | -8 | -36 | 4 890 | 9 504 |
| av vilka derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | 203 | 189 | – | -54 | – | – | 338 |
| Lån avvecklad verksamhet | 1 723 | -86 | -1 542 | – | – | -95 | – |
| Långfristiga lån avvecklad verksamhet | 295 | 74 | -348 | – | – | -21 | – |
| Kortfristiga lån avvecklad verksamhet | 1 428 | -160 | -1 194 | – | – | -74 | – |
| Summa skulder från finansieringsverksamheten | 93 211 | 1 750 | -1 540 | 2 823 | 222 | 74 | 96 541 |
1) Övriga förändringar avser främst omklassificering av löptider från lång till kort sikt. Förändringen i långfristiga leasingskulder avser HDC-leasen (Helsinki Data Center). 2) För 2017 har jämförelsesiffrorna justerats för att ta hänsyn till avvecklad verksamhet.
| MSEK | 31 dec 2016 |
Kassa flöden |
Förvärv/ avyttringar |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹ |
31 dec 20172 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga lån | 83 161 | 4 269 | 462 | 1 113 | -772 | -419 | 87 813 |
| Långfristiga leasingskulder | 221 | -50 | − | − | − | − | 171 |
| Långfristiga lån utan leasingskulder | 82 940 | 4 319 | 462 | 1 113 | -772 | -419 | 87 643 |
| av vilka derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 2 684 | -951 | − | -504 | − | 1 037 | 2 266 |
| Kortfristiga lån | 11 307 | -8 781 | 43 | 21 | -27 | 1 111 | 3 674 |
| Kortfristiga leasingskulder | 10 | -4 | − | − | − | − | 6 |
| Kortfristiga lån utan leasingskulder | 11 297 | -8 777 | 43 | 21 | -27 | 1 111 | 3 668 |
| av vilka derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | 193 | -52 | − | 61 | − | − | 203 |
| Lån avvecklad verksamhet | 1 967 | 134 | -182 | − | − | -196 | 1 723 |
| Långfristiga lån avvecklad verksamhet | 355 | 105 | -130 | − | − | -35 | 295 |
| Kortfristiga lån avvecklad verksamhet | 1 612 | 29 | -52 | − | − | -161 | 1 428 |
| Summa skulder från finansieringsverksamheten | 96 435 | -4 378 | 323 | 1 133 | -799 | 497 | 93 211 |
1) Övriga förändringar avser främst omklassificering av löptider från lång till kort sikt.
2) För 2017 har jämförelsesiffrorna justerats för att ta hänsyn till avvecklad verksamhet.
Telia Company-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstrument eller verksamheter.
Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2018 uppgick till 25 348 MSEK och var främst hänförligt till förvärven av Get och TDC i Norge samt Inmics Oy och AinaCom i Finland.
Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2017 uppgick till 4 419 MSEK främst hänförligt till förvärven av Phonero
och Nebula Top Oy. För information om rörelseförvärv, se not K33.
Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2018 uppgick till 8 654 MSEK och var främst hänförligt till försäljningarna av innehavet i Spotify, Azercell, Geocell, Kcell och Ucell.
Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2017 uppgick till 23 114 MSEK främst hänförligt till avyttringarna av aktier i Turkcell, MegaFon och Sergel. För ytterligare information om avyttrade verksamheter, se not K14 och not K34.
Under 2018 ökade antalet anställda i kvarvarande verksamhet med 163 till 20 439 vid årsskiftet från 20 276 vid föregående årsskifte. Antal anställda i avvecklad verksamhet minskade med 4 348 till 397 från 4 745 vid årsskiftet 2017. Merparten av minskningen härstammar från avyttring av Azercell, Geocell, Kcell och Ucell.
Medelantal heltidsanställda per land fördelade sig på följande sätt:
| Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
|
| Sverige | 7 525 | 62,9 | 7 955 | 63,1 | |
| Finland | 3 899 | 68,6 | 3 463 | 67,2 | |
| Norge | 1 738 | 68,7 | 1 252 | 66,2 | |
| Danmark | 1 052 | 67,5 | 1 118 | 69,2 | |
| Litauen | 2 972 | 53,7 | 2 820 | 55,0 | |
| Lettland | 1 002 | 46,9 | 986 | 47,8 | |
| Estland | 1 683 | 52,0 | 1 749 | 53,5 | |
| Ryssland | 35 | 51,4 | 32 | 53,1 | |
| Storbritannien | 53 | 62,3 | 50 | 68,0 | |
| Övriga länder | 178 | 69,1 | 206 | 69,9 | |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 20 137 | 61,7 | 19 632 | 61,7 | |
| Kazakstan | 1 922 | 45,6 | 1 892 | 43,1 | |
| Azerbajdzjan | 122 | 58,2 | 718 | 42,9 | |
| Uzbekistan | 1 236 | 66,5 | 1 178 | 66,3 | |
| Tadzjikistan | – | – | 150 | 69,3 | |
| Georgien | 150 | 39,3 | 600 | 39,9 | |
| Moldavien | 225 | 37,3 | 250 | 38,4 | |
| Övriga länder | 22 | 59,1 | 48 | 66,7 | |
| Summa, avvecklad verksamhet | 3 677 | 52,4 | 4 836 | 49,1 | |
| Summa | 23 814 | 60,3 | 24 468 | 59,2 |
Under 2018 och 2017, bedrevs verksamhet i 27 respektive 28 länder varav kvarvarande verksamhet bedrevs i 21 länder både 2018 och 2017.
Ledande befattningshavare fördelade sig på kvinnor och män enligt nedan. Styrelser inkluderar ledamöter i samtliga konsoliderade bolag i Telia Company-koncernen. Med Övriga ledande befattningshavare avses verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, regionnivå och bolagsnivå.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
||
| Kvinnor | 24,3 | 40,3 | 24,5 | 34,0 | ||
| Män | 75,7 | 59,7 | 75,5 | 66,0 | ||
| Summa, kvarvarande verksamhet | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | ||
| Kvinnor | 0,0 | 75,0 | 10,0 | 34,5 | ||
| Män | 100,0 | 25,0 | 90,0 | 65,5 | ||
| Summa, avvecklad verksamhet | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| -------------- | ------------------------ | ---------------- | ------------- | ------------------ | -------- |
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 9 918 | 9 661 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 2 134 | 2 144 |
| Pensionskostnader | 1 300 | 1 354 |
| Summa sociala kostnader | 3 434 | 3 498 |
| Aktiverat eget arbete | -952 | -875 |
| Övriga personalkostnader | 346 | 391 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag, kvarvarande verksamhet | 12 745 | 12 676 |
| Summa personalkostnader, avvecklad verksamhet | 653 | 973 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.
| Jan–dec 2018 | Jan–dec 20171 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar, kvarvarande verksamhet | 176 (48) | 9 742 | 146 (17) | 9 515 | |
| Löner och andra ersättningar, avvecklad verksamhet | 34 (24) | 490 | 25 (6) | 762 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Pensionskostnaderna för samtliga ledande befattningshavare var 37 MSEK för 2018 och 30 MSEK för 2017.
Under 2018 och 2017 hade Telia Company kostnader för vinstdelning med anställda i sina finska dotterbolag uppgående till 60 MSEK respektive 46 MSEK. Utöver detta vinstdelningssystem tillämpar alla regioner inom Telia Company prestationsbaserad rörlig ersättning för olika grupper av anställda. I Sverige, till exempel, ingår alla fast anställda i system för rörlig ersättning, en typ för säljkåren och en för alla övriga medarbetare.
Årsstämmorna 2010 till 2018 i Telia Company beslutade att införa prestationsaktieprogram (PSP) som omfattar vissa ledande befattningshavare och nyckelpositioner i koncernen. Koncernledningens medlemmar är dock undantagna. Om de förutbestämda prestationskraven, bestående av finansiella mål, uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagarna i programmen möjlighet att erhålla slutlig tilldelning av Telia Company-aktier (prestationsaktier) till en kostnad av 0 SEK. De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå, som måste uppnås för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 3 793 200 (PSP 2015), 2 370 400 (PSP 2016), 2 491 202 (PSP 2017) och 2 413 597 (PSP 2018) Telia Company-aktier, motsvarande cirka 0,08 procent av det totala antalet utestående aktier för PSP 2015, cirka 0,04 procent för PSP 2016, 0,06 procent för PSP 2017 och 0,06 procent för PSP 2018.
Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser.
Finansiella mål består av EBITDA (earnings before interest, tax, depreciation and amortization) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas representerar 30 procent av deltagarens årliga grundlön. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på TSR i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag. Prestationsperioden för både EBITDA och TSR är tre år.
Deltagande i programmet kräver ingen egen investering av deltagarna i Telia Company-aktier. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 60 procent av deltagarens grundlön.
PSP 2015 avslutades våren 2018 och slutlig tilldelning har gjorts till de 118 kvarvarande deltagarna i programmet. 8 deltagare fick kontant utbetalning motsvarande värdet av totalt 18 410 aktier. I maj 2018 förvärvade Telia Company 445 891 egna aktier till ett genomsnittspris av 42,9698 SEK, motsvarande en total kostnad på 19 159 847 SEK, för att täcka åtagande enligt PSP 2015.
Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2018.
| Prestationsaktieprogram | 2018/2021 | 2017/2020 | 2016/2019 | 2015/2018 |
|---|---|---|---|---|
| Deltagare | ||||
| Antal deltagare per den 31 december 2017 | – | 198 | 165 | 126 |
| Nytillkomna deltagare under 2018 | 205 | – | – | – |
| Avslutade anställningar under 2018 | -5 | -19 | -19 | -8 |
| Slutlig utdelning under 2018 | – | – | – | -118 |
| Antal deltagare per den 31 december 20181 | 200 | 179 | 146 | – |
| Tilldelade aktier | ||||
| Preliminär tilldelning, 31 december 2017 | – | 884 076 | 803 210 | 495 373 |
| Preliminär tilldelning 2018 | 1 447 996 | 340 266 | 557 059 | – |
| Förverkade aktier | – | – | – | – |
| Återkallade aktier | -33 303 | -140 679 | -207 630 | -31 072 |
| Slutlig tilldelning | – | – | – | -464 301 |
| Antal tilldelade aktier per den 31 december 2018 | 1 414 693 | 1 083 663 | 1 152 639 | – |
1) 9 deltagare, totalt för alla prestationsaktieprogram, tillhör avvecklad verksamhet.
Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren uppgick till:
| Prestationsaktieprogram | 2018/2021 | 2017/2020 | 2016/2019 | 2015/2018 |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK) | 45 | 35 | 28 | 41 |
| Använda antaganden (procentsatser) | ||||
| Måluppfyllelse för det EBITDA-baserade prestationsvillkoret | 50 | 50 | 50 | 50 |
| Måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret baserades på | ||||
| Bedömd volatilitet, Telia Company | 20 | 21 | 20 | 18 |
| Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen | 16-26 | 17-28 | 17-31 | 15-36 |
| Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan Telia Company och bolagen i jämförelsegruppen |
54 | 49 | 43 | 33 |
| Riskfri ränta | -0,5 | -0,5 | -0,4 | -0,3 |
Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell. Det beräknade värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till:
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 36 | 33 |
| Sociala kostnader | 9 | 8 |
| Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram | 45 | 41 |
Enligt beslut av årsstämman 2018 i Telia Company, utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1740 000 SEK (1 650 000) för ordföranden, 820 000 SEK (795 000) till vice ordföranden och med 580 000 SEK (560 000) för övriga av stämman valda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till
ledamöterna i styrelsens Revisions- och Hållbarhetsutskott utskott med 250 000 SEK (250 000) till ordföranden och med 150 000 SEK (150 000) per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens Ersättningsutskott med 70 000 SEK (70 000) tilll ordföranden och med 50000 SEK (50 000) per person till övriga ledamöter.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Styrelse1 | Revisions- och Hållbarhetsut skott |
Ersättnings utskott |
Summa ersättningar |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse enligt bolagsstämma 2018 | ||||
| Marie Ehrling, ordförande | 1 714 | 150 | 70 | 1 934 |
| Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande | 812 | – | 50 | 862 |
| Susanna Campbell | 574 | – | 50 | 624 |
| Nina Linander | 574 | 250 | – | 824 |
| Jimmy Maymann | 420 | – | – | 420 |
| Anna Settman | 574 | 150 | – | 724 |
| Olaf Swantee | 574 | 150 | – | 724 |
| Martin Tivéus | 420 | – | – | 420 |
| Styrelseledamöter 2017-2018 | ||||
| Mikko Kosonen | 155 | – | – | 155 |
| Martin Lorentzon | 155 | – | – | 155 |
| Summa | 5 973 | 700 | 170 | 6 843 |
| kSEK | Styrelse1 | Revisions- och Hållbarhetsut skott |
Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
Hållbarhets och etikutskott |
Summa ersättningar |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse enligt bolagsstämma 2017 | ||||||
| Marie Ehrling, ordförande | 1 637 | 111 | 39 | 70 | 13 | 1 870 |
| Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande | 790 | – | – | 50 | – | 840 |
| Susanna Campbell | 556 | – | – | 50 | – | 606 |
| Mikko Kosonen | 556 | – | – | – | 19 | 575 |
| Nina Linander | 556 | 185 | 52 | – | – | 793 |
| Martin Lorentzon | 556 | – | – | – | – | 556 |
| Anna Settman | 556 | 111 | – | – | 13 | 680 |
| Olaf Swantee | 556 | 111 | 39 | – | – | 706 |
| Summa | 5 763 | 517 | 131 | 170 | 45 | 6 625 |
1) Styrelsearvode, ersättning för arbete i Revisions- och Hållbarhetsutskottet samt Ersättningsutskottet presenteras ovan i separata kolumner. Ersättningen betalas månatligen. Marie Ehrling, Olli-Pekka Kallasvuo, Susanna Campbell, Nina Linander, Anna Settman och Olaf Swantee omvaldes på bolagsstämman 2018. Nya ledamöter är Jimmy Maymann och Martin TIvéus. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar.
Telia Companys koncernledning utgörs av koncernchefen, två EVPs och åtta SVPs. Dessa övriga medlemmar av koncernledningen rapporterar direkt till koncernchefen.
Årsstämman 2018 antog nedanstående riktlinjer för ersättning till koncernens ledande befattningshavare.
Telia Companys mål är att söka erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor som möjliggör för bolaget att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig (marknadsrelevant, men inte marknadsledande). Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande ersättningsdelar: (1) fast grundlön, (2) pension och (3) övriga förmåner. Den fasta grundlönen ska återspegla de krav som ställts på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta grundlönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad. Pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner.
Uppsägningstiden för ledande befattningshavare kan vara upp till sex (6) månader vid uppsägning från befattningshavarens sida (för koncernchefen tolv (12) månader) och tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till tolv (12) månader.
Avgångsvederlag utgör inte en grund för beräkning av semester eller pension. Avgångsvederlaget reduceras om befattningshavaren erhåller ersättning antingen från annan anställning eller från egen verksamhet.
Medlemmar i koncernledningen kan erhålla bil-, sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring mm i linje med rådande lokal marknadspraxis. Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de ovan presenterade principerna.
Tillfälliga medlemmar av koncernledningen behåller sina tidigare villkor beträffande rörlig lön, prestationsaktieprogram, pensioner och andra förmåner under den tillfälliga perioden. De behåller även sina existerande villkor avseende uppsägningstider.
Ersättning till koncernchefen och övriga permanenta medlemmar av koncernledningen utgörs av fast grundlön, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. Telia Company hade per den 31 december 2018 inget aktierelaterat incitamentsprogram avseende koncernchefen eller övriga medlemmar av koncernledningen.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning som beslutas av årsstämman varje år beslutar styrelsen om koncern-
chefens samlade ersättningspaket utifrån Ersättningsutskottets rekommendation.
Samlade ersättningspaket för koncernledningens övriga medlemmar godkänns av Ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.
| Ersättningar och övriga förmåner intjänade som medlem av koncernledningen under året, kapitalvärden av | |
|---|---|
| pensionsåtaganden |
| kSEK | Fast grundlön |
Övrig ersättning1 |
Övriga förmåner 2 |
Pensions- kostnad3 |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande4 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernledningen, 2018 | ||||||
| Johan Dennelind, koncernchef | 17 413 | 403 | 68 | 6 846 | 24 730 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 2 EVPs och 8 SVPs) |
51 378 | 1 590 | 1 587 | 14 190 | 68 745 | 1 165 |
| Summa | 68 791 | 1 993 | 1 656 | 21 036 | 93 476 | 1 165 |
| Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen |
||||||
| Övriga tidigare medlemmar av | ||||||
| koncernledningen (3 personer)5 | 14 578 | 2 837 | 315 | 3,614 | 21 343 | 2 057 |
| Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer) | – | – | – | – | – | 166 756 |
| Summa | 14 578 | 2 837 | 315 | 3,614 | 21 343 | 168 812 |
| Totalsumma | 83 369 | 4 830 | 1 971 | 24 649 | 114 819 | 169 977 |
| kSEK | Fast grundlön |
Övrig ersättning1 |
Övriga förmåner 2 |
Pensions- kostnad3 |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande4 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernledningen, 2017 | ||||||
| Johan Dennelind, koncernchef | 16 584 | 322 | 63 | 6 516 | 23 485 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 2 EVPs och 9 SVPs) |
60 645 | 2 975 | 1 816 | 16 567 | 82 003 | 2 707 |
| Summa | 77 229 | 3 297 | 1 879 | 23 083 | 105 488 | 2 707 |
| Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen |
||||||
| Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (0 personer) |
– | – | – | – | – | – |
| Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer) | – | – | – | – | – | 167 493 |
| Summa | – | – | – | – | – | 167 493 |
| Totalsumma | 77 229 | 3 297 | 1 879 | 23 083 | 105 488 | 170 201 |
Kommentarer gällande 2017 återfinns i Års- och hållbarhetsredovisningen 2017. Summering stämmer inte alltid på grund av avrundning.
Telia Company erbjuder ordinarie medlemmar av koncernledningen premiebestämda pensionslösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön eller som ett fast belopp. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. Den huvudsakliga orsaken till minskningen i kapitalvärdet för pensionsåtaganden är förändringar i diskonteringsräntan samt utbetalad pension.
Vårt företag Förvaltningsberättelse Bolagsstyrning Räkenskaper Hållbarhetsnoter Övrigt
Koncernchefens pensionsplan utgör en premiebestämd lösning och ger premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av grundlönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Utöver detta inbetalas ytterligare 10 procent av grundlönen. Dessa ersättningar ger en total pensionspremie på 6 845 668 SEK (utgör 39,3 procent av grundlönen för 2018 på 17 412 998 SEK). Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 62 500 SEK för 2018.
Pensionsåldern är rörlig. Premieinbetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.
Övriga medlemmar av koncernledningen baserade i Sverige har premiebestämda pensionslösningar med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För en medlem av koncernledningen utges en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen.
Samtliga pensionspremier säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Koncernledningsmedlemmar baserade i övriga länder har också premiebestämda pensionslösningar (med undantag för lagstadgade förmånsbestämda pensionslösningar i Finland). För en medlem i övriga länder ersätts delar av pensionspremien kontant. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år eller rörlig.
Pensionsförmåner som intjänats av tidigare koncernchefer eller tidigare medlemmar av koncernledningen fram till 2008 är säkerställda och beräknade som kapitalvärden (skuld) tills dess att deras livsvariga pensioner är fullt ut betalda av Telia Company. Deras pensioner utbetalas från 60 års ålder. Inom ramen för det totala kapitalvärdet för denna kategori om 166 755 741 SEK (167 493 239) ingår kapitalvärdet för Marie Ehrling om 7 571 762 SEK (7 791 564) relaterat till hennes tjänstgöringsperiod som verkställande direktör för TeliaSonera Sverige AB under 2002–2006. Utbetald pension till Marie Ehrling är 724 380 SEK (709 344). Sedan 2008 erbjuder Telia Company inte några förmånsbestämda pensionsplaner till koncernchefen eller koncernledningen.
Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena skatt/juridik och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.
Deloitte AB omvaldes till Telia Companys revisionsföretag (koncernrevisorer) vid årsstämman den 10 april 2018 på ett år. Revisionen av koncernredovisningen har utförts under hela året sedan valet vid stämman. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Arvoden, kvarvarande och avvecklad verksamhet | ||
| Deloitte | ||
| Revision | 38 | 38 |
| Revisionsnära tjänster | 3 | 3 |
| Skatterådgivning | 1 | 1 |
| Övriga tjänster | 7 | 20 |
| Summa Deloitte | 49 | 62 |
| EY | ||
| Revision | 0 | 0 |
| Revisionsnära tjänster | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 1 | 1 |
| Övriga tjänster | 23 | 14 |
| Summa EY | 24 | 14 |
| KPMG | ||
| Revision | 0 | 1 |
| Revisionsnära tjänster | 1 | 0 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 9 | 4 |
| Summa KPMG | 10 | 5 |
| PwC | ||
| Revision | 1 | 1 |
| Revisionsnära tjänster | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 18 | 17 |
| Övriga tjänster | 43 | 19 |
| Summa PwC | 62 | 37 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revision, revisionsnära tjänster | 0 | 0 |
| Skatterådgivning och övriga tjänster | 0 | 0 |
| Summa övriga revisionsföretag | 0 | 0 |
| Summa arvoden | 145 | 118 |
Inom ramen för svensk lagstiftning är revisions- och hållbarhetsutskottet inom styrelsen för Telia Company bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende Telia Companys revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.
Den 31 januari 2018 förvärvade Telia Company samtliga aktier i det finska ICT-företaget Inmics Oy. Förvärvet kommer att stärka Telia Companys utbud av it-utrustning och tjänster riktat till den finska marknaden för små och medelstora företag.
Den 9 mars 2018 förvärvade Telia Company samtliga aktier i det finska bolaget Cloud Solutions Oy. Förvärvet kommer att stärka Telia Companys position avseende molnbaserade tjänster och datasäkerhet riktat till den finska marknaden för stora företagskunder.
Den 17 juli 2018 tillkännagav Telia Company att man tecknat ett avtal om att förvärva samtliga aktier i Get och TDC Norge till ett värde av 21 GNOK på kassa- och skuldfri bas. Förvärvet av Get och TDC Norge godkändes av Norges konkurrensmyndighet den 5 oktober 2018 och transaktionen slutfördes den 15 oktober 2018. Den danska operatören TDCs norska verksamhet omfattar Get, en ledande leverantör av fasta tjänster och tvtjänster med totalt 518 000 hushåll och företag anslutna till sitt fibernätverk och mer än 1 miljon privat- och företagskunder använder tv- och bredbandstjänster dagligen. TDCs företagsverksamhet i Norge ingår också i transaktionen vilket tillsammans med Telia Companys företagsaffär kommer att möjliggöra konvergerade erbjudande till företagskunder.
Förvärvet kommer att stärka Telia Companys ställning på den norska marknaden och positionera företaget som en stark utmanare inom mobilt, tv och bredband. Get och TDC Norge redovisade intäkter om 4 GNOK under 2017 och en EBITDA på 1,7 GNOK. Priset på 21 GNOK, motsvarar en EV/EBITDAmultipel om 12,1× baserat på 2017 och 9,0× inklusive förväntade synergier. Telia Company förväntar sig att transaktionen medför årliga synergier på 0,6 GNOK vid slutet av 2021 från korsförsäljning inom konsument- respektive företagssegmenten, lägre kundomsättning och andra kostnadseffektiviseringar. Förvärvet uppskattas leda till integrationskostnader under 2019 och 2020 på cirka 200 MNOK årligen. Transaktionen resulterar i en pro forma nettolåneskuld i relation till EBITDA om 1,9×, det vill säga något under Telia Companys mål om 2× plus/ minus 0,5×.
Den 3 december 2018 förvärvade Telia Company samtliga aktier i det finska bolaget AinaCom Oy, som erbjuder ICT-tjänster till företagskunder. Förvärvet stärker ytterligare Telia Companys position som en ledande tjänsteleverantör av ICT-tjänster i Finland.
Anskaffningsvärden, verkliga värden på förvärvade nettotillgångar och goodwill för förvärven presenteras i nedanstående tabell.
| Cloud | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Inmics | Solu tions |
Get/TDC Norge |
AinaCom | Summa |
| Anskaffningsvärde | 914 | 82 | 24 582 | 186 | 25 764 |
| varav kontant köpeskilling | 914 | 82 | 24 582 | 186 | 25 764 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 423 | 0 | 4 314 | 41 | 4 778 |
| varav kundrelationer | 390 | – | 3 621 | 33 | 4 044 |
| varav övriga immateriella anläggningstillgångar | 32 | 0 | 693 | 8 | 733 |
| Materiella och övriga anläggningstillgångar | 5 | 1 | 16 6271 | 12 | 16 645 |
| Omsättningstillgångar | 239 | 41 | 987 | 55 | 1 323 |
| Summa förvärvade tillgångar | 667 | 42 | 21 929 | 108 | 22 746 |
| Långfristiga skulder | -90 | – | -3 750 | -15 | -3 855 |
| Kortfristiga skulder | -62 | -24 | -1 542 | -28 | -1 655 |
| Summa övertagna skulder | -152 | -24 | -5 292 | -43 | -5 511 |
| Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | 515 | 18 | 16 637 | 65 | 17 235 |
| Goodwill | 399 | 64 | 7 945 | 121 | 8 529 |
1) Varav materiella anläggningstillgångar (främst nätverksinfrastruktur) 16 297 MSEK.
Kassaflödeseffekten netto från förvärvet uppgick till 743 MSEK (kontant köpeskilling 914 MSEK med avdrag för likvida medel 171 MSEK). Goodwill utgörs av kunskapen hos överförd personal och förväntade synergier från de sammanslagna verksamheterna. Ingen del av goodwill förväntas vara skattemässigt avdragsgill. Verkligt värde på förvärvade fordringar var 63 MSEK (varav samtliga hänförliga till kortfristiga kundfordringar). Vid förvärvstillfället var den bästa bedömningen att samtliga kontraktsmässiga kassaflöden kommer att erhållas. Transaktionskostnader hänförliga till rörelseförvärvet uppgående till 18 MSEK har
redovisats som övriga rörelsekostnader. Från förvärvstillfället har intäkter om 546 MSEK och nettoresultat om 2 MSEK inkluderats i koncernens totalresultat i sammandrag. Om Inmics hade förvärvats vid ingången av 2018 hade det inte inneburit någon väsentlig skillnad i intäkter eller totalt nettoresultat för Telia Company för 2018.
Kassaflödeseffekten netto från förvärvet uppgick till 59 MSEK (kontant köpeskilling 82 MSEK med avdrag för likvida medel 22 MSEK). Goodwill består av kunskapen hos överförd personal och förväntade synergier. Ingen del av
goodwill förväntas vara skattemässigt avdragsgill. Transaktionskostnader hänförliga till rörelseförvärvet uppgående till 3 MSEK har redovisats som övriga rörelsekostnader. Från förvärvstillfället till slutet av september då bolaget fusionerades, har intäkter om 83 MSEK och nettoresultat om 3 MSEK inkluderats i koncernens totalresultat i sammandrag. Om Cloud Solutions CS hade förvärvats vid ingången av 2018 hade det inte inneburit någon väsentlig skillnad i intäkter eller nettoresultat för Telia Company för 2018.
Kassaflödeseffekten netto från förvärvet uppgick till 24 230 MSEK (kontant köpeskilling 24 582 MSEK med avdrag för likvida medel 352 MSEK). Goodwill utgörs av kunskapen hos överförd personal och förväntade synergier relaterade till korsförsäljning inom konsument- respektive företagssegmenten, lägre kundomsättning och andra kostnadseffektiviseringar. Ingen del av goodwill förväntas vara skattemässigt avdragsgill. Verkligt värde på förvärvade fordringar var 284 MSEK (varav samtliga hänförliga till kortfristiga kundfordringar) och avtalsenliga bruttobelopp var 303 MSEK. Vid förvärvstillfället var den bästa bedömningen att 19 MSEK av de kontraktsmässiga kassaflödena inte kommer att erhållas. Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställs tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras. Transaktionskostnader hänförliga till rörelseförvärvet uppgående till 126 MSEK har redovisats som övriga rörelsekostnader. Från förvärvstillfället har intäkter om 880 MSEK och nettoresultat om -110 MSEK inkluderats i koncernens totalresultat i sammandrag. Om Get och TDC Norge hade förvärvats vid ingången av 2018 hade intäkter och totalt nettoresultat för Telia Company för 2018 uppgått till 86 995 MSEK, respektive 3 475 MSEK.
Kassaflödeseffekten netto från förvärvet uppgick till 178 MSEK (kontant köpeskilling 186 MSEK med avdrag för likvida medel 9 MSEK). Goodwill utgörs av kunskapen hos överförd personal och förväntade synergier från korsförsäljning av de nya förvärvade tjänsterna. Ingen del av goodwill förväntas vara skattemässigt avdragsgill. Verkligt värde på förvärvade fordringar var 37 MSEK (varav samtliga hänförliga till kortfristiga kundfordringar). Vid förvärvstillfället var den bästa bedömningen att samtliga kontraktsmässiga kassaflöden kommer att erhållas. Transaktionskostnader hänförliga till rörelseförvärvet uppgående till 8 MSEK har redovisats som övriga rörelsekostnader. Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställs tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras. Från förvärvstillfället har intäkter om 8 MSEK och nettoresultat om -7 MSEK inkluderats i koncernens totalresultat i sammandrag. Om AinaCom hade förvärvats vid ingången av 2018 hade intäkter och totalt nettoresultat för Telia Company för 2018 uppgått till 83 696 MSEK, respektive 3 079 MSEK.
Den 2 januari 2018 förvärvade Telia Company samtliga aktier i Axelerate Solutions AB. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 17 MSEK.
Den 2 maj 2018 förvärvade Telia Company samtliga aktier i Atrox Development AB. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 19 MSEK.
Den 1 juni 2018 förvärvade Telia Company det finska bolaget Assembly Organizing Oy. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 20 MSEK för 80,1 procent av aktierna.
Den 10 juli 2018 förvärvade Telia Company samtliga aktier i Romelebygdens Kabel-TV AB. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 36 MSEK.
Den sammanlagda kassaflödeseffekten samt total goodwill för samtliga mindre rörelseförvärv uppgick till 97 MSEK respektive 101 MSEK.
Den 20 juli 2018 tillkännagav Telia Company att man tecknat ett avtal om att förvärva Bonnier Broadcasting med varumärkena TV4, C More och finländska MTV av Bonnier AB för 9,2 GSEK på kassa- och skuldfri bas med en villkorad köpeskilling på maximalt 1 GSEK. Den villkorade köpeskillingen kommer att baseras på framtida intäkts- och EBITA-utveckling. Köpeskillingen på 9,2 GSEK motsvarar en EV/EBIT-multipel om 15,4x baserat på den senaste tolvmånadersperioden per den 31 mars 2018. Inklusive synergier är EV/EBIT-multipeln 7,7x.
Förvärvet av TV4, C More och MTV är strategiskt viktigt för Telia Company eftersom det stärker företaget inom det snabbväxande området konsumtion av rörlig bild. I och med affären bildar Telia Company ett nytt affärsområde där både Telias befintliga tv-verksamhet och verksamheterna inom Bonnier Broadcasting kommer att ingå.
Bonnier Broadcasting hade under den senaste tolvmånadersperioden per den 31 mars 2018 intäkter om 7,5 GSEK och ett rörelseresultat om 0,6 GSEK. Det operationella fria kassaflödet uppgick till 0,3 GSEK. Transaktionen förväntas generera gradvis ökande synergier från 2020 med full effekt om 0,6 GSEK 2022. Integrationskostnaderna förväntas uppgå till totalt 0,4 GSEK under 2020-2021. Transaktionen förväntas bidra med ett operationellt fritt kassaflöde om 0,5 GSEK 2020 till Telia Company. Effekten på nettolåneskuld i relation till EBITDA uppgår till 0,2x pro forma. Transaktionen är föremål för myndighetsgodkännande och förväntas slutföras under andra halvåret 2019.
Den 3 januari 2019 förvärvade Telia Company samtliga aktier i Dalbo Net AB AB. Anskaffningsvärdet för förvärvet uppgick till 13 MSEK.
Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag) är klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Holdingbolagen kommer att säljas eller likvideras i samband med transaktionerna. Ncell i Nepal avyttrades under 2016 och Tcell i Tadzjikistan avyttrades i april 2017. Azercell i Azerbajdzjan och Geocell i Georgien avyttrades i mars 2018. Intressebolaget Rodnik i Kazakstan avyttrades i november 2018. Ucell i Uzbekistan och Kcell i Kazakstan avyttrades i december 2018.
Telia Company står fortfarande fast vid planen att avyttra den kvarvarande delen av Eurasien och fördröjningen i försäljningsprocessen beror främst på händelser och omständigheter utanför Telia Companys kontroll. Telia Company har vidtagit nödvändiga åtgärder för att anpassa sig till de förändrade omständigheterna. Moldcell i Moldavien är tillgänglig för omedelbar försäljning och marknadsförs aktivt till ett rimligt pris med hänsyn till de förändrade omständigheterna. Försäljningsprocessen är i sitt slutskede, bud har erhållits och villkorsförhandlingar pågår i olika stadier med olika motparter. Försäljning av Moldcell i Moldavien bedöms därför vara mycket sannolikt under 2019.
Sergel var klassificerad som innehav för försäljning sedan den 30 juni 2016, och i segmentsrapporteringen var Sergel en del av Övrig verksamhet. Det ansågs inte utgöra en självständig väsentlig rörelsegren eller en verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område och presenterades därför inte som avvecklad verksamhet. Sergel avyttrades den 30 juni 2017.
I september 2017 beslutade Telia Company av avyttra en del av innehavet i MegaFon, motsvarande 6,2 procent av MegaFon:s aktiekapital. Andelen om 6,2 procent av MegaFons aktier klassificerades därför som tillgångar som innehas för försäljning per den 30 september 2017. Den resterande delen av Telia Companys innehav i MegaFon var klassificerad som andelar i intressebolag per den 30 september 2017, då Telia Company per detta datum hade betydande inflytande i MegaFon. Försäljningen genomfördes den 3 oktober 2017. Som en följd av transaktionen förlorade Telia Company sitt betydande inflytande i MegaFon och det resterande innehavet omklassificerades från ett intressebolag till en finansiell tillgång. Den 2 november 2017 slutförde Telia Company avyttringen av det resterande innehavet om 19,0 procent. MegaFon ansågs inte utgöra en självständig väsentlig rörelsegren eller en verksamhet som bedrevs inom ett geografiskt område och presenterades därför inte som avvecklad verksamhet. För ytterligare information se not K14.
Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag), vilket klassificeras som avvecklad verksamhet, presenteras som ett separat belopp i koncernens totalresultatrapporter. Koncernens kassaflödesrapport presenteras inklusive region Eurasien, men med tilläggsinformation avseende kassaflöden från löpande verksamhet, investerings- och finansieringsverksamhet och fritt kassaflöde för region Eurasien. Eurasien (och en fastighet i Danmark för jämförelsesiffror) klassificeras som innehav för försäljning och relaterade tillgångar och skulder presenteras därför separat på två rader i koncernens balansrapport. Beloppen för avvecklad verksamhet och innehav för försäljning i koncernens finansiella rapporter presenteras efter eliminering av koncerninterna transaktioner och koncerninterna mellanhavanden.
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Jan-dec 2018 Jan-dec 20174 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6 687 | 11 275 |
| Kostnader och övriga rörelseintäkter, netto1 | -4 720 | -2 841 |
| Rörelseresultat | 1 967 | 8 433 |
| Finansiella poster, netto | -139 | -218 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 828 | 8 216 |
| Skatter | -307 | -543 |
| Nettoresultat före omvärdering och realisationsresultat | 1 522 | 7 673 |
| Nedskrivningsförlust vid omvärdering till verkligt värde efter försäljningskostnader2 | -1 105 | -5 729 |
| Realisationsförlust vid försäljning av Azercell i Azerbajdzjan (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Azercell, omklassificerad till nettoresultatet om -2 944 MSEK)3 |
-3 065 | – |
| varav förlust hänförlig till moderbolagets ägare | -3 024 | – |
| varav förlust hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande | -41 | – |
| Realisationsförlust vid försäljning av Geocell i Georgien (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Geocell, omklassificerad till nettoresultatet om -101 MSEK)3 |
-241 | – |
| varav förlust hänförlig till moderbolagets ägare | -190 | – |
| varav förlust hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande | -52 | – |
| Realisationsförlust vid försäljning av intressebolaget Rodnik (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Rodnik, omklassificerad till nettoresultatet om -259 MSEK)3 |
-271 | – |
| Realisationsvinst vid försäljning av Kcell i Kazakstan (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Kcell, omklassificerad till nettoresultatet om -668 MSEK)3 |
210 | – |
| varav vinst hänförlig till moderbolagets ägare | 509 | – |
| varav förlust hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande | -299 | – |
| Realisationsförlust vid försäljning av Ucell i Uzbekistan (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Ucell, omklassificerad till nettoresultatet om -3 934 MSEK)3 |
-3 449 | – |
| varav förlust hänförlig till moderbolagets ägare | -3 198 | – |
| varav förlust hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande | -251 | – |
| Realisationsförlust vid försäljning av Tcell i Tadzjikistan (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Tcell, omklassificerad till nettoresultatet om -193 MSEK)3 |
– | -193 |
| Nettoresultat från avvecklad verksamhet | -6 399 | 1 751 |
| Resultat per aktie från avvecklad verksamhet (SEK) | -1,42 | 0,33 |
| Justerad EBITDA | 2 341 | 4 262 |
1) 2017 inkluderar justeringen av avsättningen i det första kvartalet avseende förlikningsbeloppet som föreslagits av de amerikanska och nederländska myndigheterna avseende utredningarna i Uzbekistan, vilken hade en positiv effekt om 4 098 MSEK (inklusive valutakurseffekter). Därtill resulterade den globala uppgörelsen med myndigheterna i det tredje kvartalet i en positiv effekt om 252 MSEK.
2) Ej skattemässigt avdragsgill.
3) Ej skattepliktig vinst/förlust.
4) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Eurasien | Eurasien5 | Materiella anläggnings tillgångar3 |
Summa5 |
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 216 | 2 694 | – | 2 694 |
| Materiella anläggningstillgångar | 402 | 6 329 | 28 | 6 358 |
| Övriga anläggningstillgångar1 4 | 79 | 189 | – | 189 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 0 | 2 091 | – | 2 091 |
| Övriga omsättningstillgångar | 274 | 1 807 | – | 1 807 |
| Likvida medel1 | 3 827 | 5 368 | – | 5 368 |
| Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning | 4 799 | 18 480 | 28 | 18 508 |
| Långfristiga lån | – | 295 | – | 295 |
| Långfristiga avsättningar | 8 | 1 887 | – | 1 887 |
| Övriga långfristiga skulder | 193 | 1 197 | – | 1 197 |
| Kortfristiga lån | – | 1 428 | – | 1 428 |
| Övriga kortfristiga skulder | 359 | 3 749 | – | 3 749 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 560 | 8 556 | – | 8 556 |
| Nettotillgångar klassificerade som innehav för försäljning2 | 4 239 | 9 924 | 28 | 9 951 |
1) 2018 inkluderar försäljningspriset för minoritetsägaren Turkcells andel av Azercell, Geocell och Kcell, varav 2,6 GSEK ingår i likvida medel. Försäljningspriset för Telia Companys andel av Azercell, Geocell, Kcell och Ucell är inkluderat i kvarvarande verksamhet.
2) Avser 100 procent av externa tillgångar och skulder, dvs minoritetens andel av nettotillgångar ingår.
3) Avser en fastighet i Danmark som såldes under 2018.
4) Per den 1 januari 2017, påverkade implementeringen av IFRS 15 huvudsakligen övriga anläggningstillgångar hänförliga till aktivering av tillkommande utgifter för att erhålla nya avtal.
I enlighet med IFRS 5 värderas avvecklad verksamhet och innehav för försäljning till det lägsta av det redovisade värdet och det uppskattade verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Värderingen baseras på en bedömning av information från försäljningsprocesserna och riskerna i de olika länderna. Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid en försäljning av avvecklad verksamhet och innehav för försäljning genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer på marknadsmässiga villkor. För Telia Companys avvecklade verksamhet och innehav för försäljning finns inga direkt observerbara (noterade) priser och verkliga värden har därför uppskattats genom att använda andra värderingstekniker vilket kräver att bedömningar görs.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och anläggningstillgångar som ingår i avvecklad verksamhet eller avyttringsgrupper som innehas för försäljning skrivs inte av. Avskrivningar i avvecklad verksamhet (Eurasien) om 1,2 GSEK (1,8) har återförts under 2018.
Ledningens bästa bedömning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader för Moldcell i Moldavien baseras på erhållna bud och annan information från den pågående
försäljningsprocessen. Det uppskattade kassa- och skuldfria värdet för Moldcell per den 31 december 2018 uppgår till 0,5 (0,5) GSEK. Uppdaterad uppskattning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader resulterade i en nedskrivning om 450 MSEK under 2017. På grund av ökade redovisade värden för Moldcell redovisades nedskrivningar om 85 MSEK under 2018.
Sedan den 31 december 2015, och fram till avyttringen i december 2018, värderades verksamheten i Uzbekistan (Ucell) till uppskattat verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och klassificerades inom Nivå 3 i verkligt värdehierarkin i IFRS 13. För Ucell upprättades värderingarna baserade på den gällande affärsplanen. I värderingarna beaktades information från både interna och externa rådgivare. Vid värderingen användes följande olika värderingsmodeller;
Viktiga antaganden som använts i värderingsmodellerna per den 31 december 2017 presenteras i tabellen nedan.
| Multipelspann | WACC, % | Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde, % |
|
|---|---|---|---|
| Rörelsevärde/EBITDA | 3,00-3,50 | – | – |
| Rörelsevärde/Operativt fritt kassaflöde | 5,00-6,00 | – | – |
| Diskonterade kassaflöden | – | 22,31-23,31 | 2,00-3,00 |
| Investmentbankers EBITDA-multiplar | 1,0-4,3 | – | – |
Det kombinerade resultatet av de olika värderingsmodellerna resulterade i ett uppskattat intervall som avspeglar ett normaliserat rörelsevärde baserat på normala affärsrisker. Utöver de normala affärsriskerna fanns det ett antal specifika risker relaterade till värderingen av Ucell såsom risker relaterade till återförande av likvida medel, valutakursrisker, den instabila regulatoriska miljön, historiska efterlevnadsrisker förknippade med Ucells tidigare minoritetsägare samt att hitta rätt köpare ur ett hållbarhetsperspektiv. Givet avsaknaden av liknande transaktioner och de faktiska omständigheterna var det svårt att kvantifiera vilken påverkan dessa risker skulle kunna ha. Utöver detta var en eventuell rabatt i hög grad beroende av vilken syn en intresserad köpare har. Det normaliserade intervallet för rörelsevärdet justerades för att avspegla ledningens bästa bedömning av dessa specifika risker. Förändringar i någon av de uppskattade riskjusteringarna för Ucell skulle ha haft en väsentlig påverkan på det uppskattade verkliga värdet. Den viktigaste påverkan på verkligt värde var köparens förmåga att verka i landet och konvertera lokal valuta. Ledningens bästa bedömning var att det riskjusterade skuldfria värdet på Ucell per den 31 december 2016 var 3,3 GSEK. På grund av ökade risker hänförliga till reglering och valuta i Uzbekistan samt en uppdaterad bedömning av de riskjusterade värderingsintervallerna för Ucell, baserade på information från försäljningsprocessen, minskades ledningens bästa bedömning av det riskjusterade skuldfria värdet på Ucell till 1,3 GSEK per den 30 juni 2017. Under det tredje kvartalet 2017 devalverades den uzbekiska valutan. Ledningens bästa bedömning av det riskjusterade skuldfria värdet på Ucell uppgick till 1,3 GSEK per den 31 december 2017 och fram till avyttring.
Omvärderingen av nettotillgångarna i region Eurasien per den 31 december 2015, resulterade i en nedskrivning om 5,3 GSEK relaterad till goodwill och andra anläggningstillgångar i Uzbekistan. Under 2016 skrevs Ucell ned med 1 950 MSEK på grund av ökade redovisade värden. Som ett resultat av ett minskat uppskattat skuldfritt värde, ökade redovisade värden och devalvering, skrevs Ucell ner med 1 600 MSEK under 2017. På grund av ökat redovisat värde för Ucell, redovisades en nedskrivning om 300 MSEK i det första kvartalet 2018. I det andra kvartalet 2018 skrevs värdet på Ucell ned med ytterligare 550 MSEK på grund av ökat redovisat värde och förändringar i skuldjusteringar. I det tredje kvartalet 2018 skrevs Ucell ned med 170 MSEK på grund av ökat redovisat värde. Totalt skrevs Ucell ned med 1 020 MSEK under 2018.
Det uppskattade verkliga värdet efter försäljningskostnader för övriga delar av avvecklad verksamhet per 31 december 2017, och fram till avyttringarna baserades på erhållna bud och priset i de signerade försäljningsavtalen.
De uppdaterade uppskattade verkliga värdena efter försäljningskostnader för Geocell och Azercell resulterade i nedskrivningar under 2017 om 550 MSEK respektive 2 550 MSEK.
Under 2017 redovisade Telia Company en nedskrivning om 330 MSEK av sitt innehav i Rodnik. Baserat på utvecklingen i de pågående förhandlingarna under 2017, bedömdes intressebolaget inte längre ha något återvinningsvärde.
Den 11 april 2016 slutförde Telia Company avyttringen av sitt ägande i Ncell i Nepal. Avsättningar för transaktionsgarantier ingår i balansrapporten för kvarvarande verksamhet. De slutgiltiga beloppen hänförliga till försäljningen av Ncell är fortfarande föremål för förändringar i transaktionsgarantier och relaterade valutakursförändringar.
I september 2016 tecknade Telia Company ett avtal om att avyttra sitt innehav om 60 procent i Central Asian Telecommunications Development B.V. som kontrollerar CJSC "Indigo Tajikistan" (Tcell), till Aga Khan Fund for Economic Development (AKFED). AKFED var minoritetsägare i Central Asian Telecommunications Development B.V. med ett innehav om 40 procent. Transaktionen förutsatte godkännande av den tadzjikiska konkurrensmyndigheten och Telia Company hade vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att försöka slutföra affären. Avtalet löpte ut den 31 mars 2017 eftersom den tadzjikiska konkurrensmyndigheten inte svarade inom den angivna tidsramen mellan Telia Company och AKFED. Det överenskomna transaktionspriset för Tcell var baserat på ett kassa- och skuldfritt värde om 66 MUSD, varav Telia Companys ägarandel om 60 procent motsvarade 39 MUSD (cirka 13 MUSD i aktievärde). Det redovisade värdet för verksamheten i Tadzjikistan justerades till noll vilket resulterade i en nedskrivning uppgående till 222 MSEK under det första kvartalet 2017.
I april 2017 tecknade Telia Company ett nytt avtal med AKFED och slutförde avyttringen av den tadzjikiska verksamheten. Realisationsförlusten uppgick till 193 MSEK, vilket avsåg omklassificering av ackumulerade negativa valutakursdifferenser till nettoresultatet. Transaktionen hade ingen väsentlig kassaflödeseffekt. Efter avyttringen har Telia Company inte några risker, såsom krav eller skyldigheter, kvar i Tadzjikistan.
I juni 2016 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 100 procent i Sergel (kredithanterings- och fordringsköpsverksamhet) till Marginalen för ett kassa- och skuldfritt värde om 2,1 GSEK. Försäljningen godkändes av Finansinspektionen och berörda konkurrensmyndigheter och Sergel avyttrades den 30 juni 2017. Avyttringen resulterade i en realisationsvinst om 1 213 MSEK, vilken ingår i "övriga rörelseintäkter" (kvarvarande verksamhet) i koncernens totalresultatrapporter. Försäljningen hade en positiv kassaflödeseffekt netto om 1 908 MSEK och reducerade nettolåneskulden med 1 942 MSEK.
Den 5 oktober 2017 slutförde Telia Company genom ett anbudsförfarande till institutionella placerare avyttringen av totalt 38,5 miljoner ordinarie aktier motsvarande 6,2 procent av MegaFons aktiekapital. Anbudsförfarandet genomfördes till ett pris av 585 RUB per ordinarie aktie, en försäljningslikvid brutto om totalt 3,2 GSEK och resulterade i en realisationsvinst om 2 795 MSEK (inklusive ackumulerade valutakursförluster i eget kapital som omklassificerats till nettoresultatet om -6 083 MSEK) vilken redovisades inom "övriga rörelseintäkter" (kvarvarande verksamhet) i koncernens totalresultatrapporter. Som en följd av att transaktionen genomförts reducerades Telia Companys innehav i MegaFon från 25,2 procent till 19,0 procent. Som en konsekvens av transaktionen förlorade Telia Company sitt betydande inflytande i MegaFon och det resterande innehavet omklassificerades från ett intressebolag till en finansiell tillgång. Den 2 november 2017 slutförde Telia Company avyttringen av sitt resterande innehav om 19,0 procent i MegaFon till Gazprombank till ett pris om 514 RUB per aktie, en försäljningslikvid brutto om totalt 60,4 GRUB (motsvarande cirka 8,6 GSEK) och resulterade i en realisationsförlust om 1 275 MSEK vilken redovisades i finansnettot. Avyttringarna totalt reducerade nettolåneskulden med cirka 11,8 GSEK och ledde till en realisationsvinst, netto, om 1 521 MSEK.
Den 5 mars 2018 avyttrade Fintur Holdings B.V. (Fintur) som ägs gemensamt av Telia Company (58,55 procent) och Turkcell (41,45 procent) sitt innehav om 51,3 procent i Azertel Telekommünikasyon Yatirim Dis Ticaret A.S. (Azertel) till Azerbaijan International Telecom LLC (Azintelecom), ett av azeriska staten helägt företag. Azertel är den enda aktieägaren i den ledande azeriska mobiloperatören Azercell LLC (Azercell). Priset för Finturs andel om 51,3 procent i Azertel var 222 MEUR (2,3 GSEK) vilket motsvarade ett värde om 432 MEUR för 100 procent av Azercell och ett kassa- och skuldfritt värde (EV) om 197 MEUR. Priset motsvarade en EV/EBITDA-multipel om 2,1x baserat på 2017. Hela köpeskillingen hade erhållits kontant per den 31 mars 2018. Försäljningen resulterade i en realisationsförlust för koncernen om 3 065 MSEK under det första kvartalet 2018, främst på grund av ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 2 944 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde om 264 MSEK (erhållet pris med avdrag för likvida medel i de sålda bolagen) i det första kvartalet 2018, (hänförlig till både moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande). Telia Companys andel av försäljningspriset
om 1,3 GSEK klassificerades inom kvarvarande verksamhet som likvida medel. Minoritetsägaren Turkcells andel av försäljningspriset om 0,9 GSEK inkluderades i avvecklad verksamhet och klassificerades som innehav för försäljning.
Den 20 mars 2018 avyttrade Finturs turkiska dotterbolag Gürtel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Gürtel) 100 procent av sitt innehav i Geocell LLC (Geocell), till det georgiska telekombolaget JSC Silknet. Priset för Geocell om 1,2 GSEK baserades på ett kassa- och skuldfritt värde (EV) om 153 MUSD för 100 procent av bolaget och motsvarade en EV/EBITDA-multipel om 4,5× baserat på 2017. Per den 31 december 2018 har 1,1 GSEK erhållits kontant. Försäljningen resulterade i en realisationsförlust för koncernen om 241 MSEK i det första kvartalet 2018, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 101 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde (hänförlig till både moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande) om 1 100 MSEK (erhållet pris med avdrag för likvida medel i det avyttrade bolaget) under det första kvartalet 2018. Telia Companys andel av försäljningspriset om 0,7 GSEK klassificerades inom kvarvarande verksamhet, varav 0,6 GSEK som likvida medel och 0,1 GSEK som långfristiga räntebärande fordringar. Minoritetsägaren Turkcells andel av försäljningspriset om 0,5 GSEK inkluderades i avvecklad verksamhet och klassificerades som innehav för försäljning.
Den 5 november 2018 slutförde Telia Company överföringen av sitt innehav i intressebolaget TOO Rodnik i Kazakstan, vilket Telia Company konsoliderade till 50 procent, till Amun Services. Rodnik äger det noterade bolaget AO KazTransCom, ett företag som driver ett fibernätverk och erbjuder företagskunder kommunikationstjänster i Kazakstan. Vidare ingick Telia Company en förlikning med Amun Services avseende krav som Amun Services och dess dotterbolag hade ställt eller skulle kunna rikta mot Telia Company och dess dotterbolag. Telia Company har även träffat en uppgörelse med sin före detta affärspartner i Rodnik, Almaty Engineering Company, om vissa krav rörande den tidigare ledningen och investeringar i Rodnik. Transaktionen resulterade i en realisationsförlust om 271 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 259 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital.
Den 5 december 2018 avyttrade Telia Company sitt innehav i Ucell i Uzbekistan till den uzbekiska statens myndighet för stöd till privatägda företag och utveckling av konkurrenssituation (The State Committee of the Republic
of Uzbekistan for Assistance to Privatized Enterprises and Development of Competition) för ett pris motsvarande 215 MUSD (1,9 GSEK) för 100 procent, på skuldfri bas. Transaktionen var inte föremål för några villkor, såsom prövning av tillsyns- eller konkurrensmyndigheter. Transaktionen resulterade i en realisationsförlust för koncernen om 3 449 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 3 934 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde i det fjärde kvartalet 2018 om 1 154 MSEK (erhållet pris med avdrag för likvida medel i det avyttrade bolaget).
Den 21 december 2018 avyttrade Telia Company tillsammans med Fintur Holdings B.V. (Fintur) som ägs gemensamt av Telia Company och Turkcell, sitt innehav om 75 procent i den ledande kazakiska telekomoperatören Kcell JSC till telekomoperatören Kazakhtelecom JSC, ett företag som kontrolleras av den kazakiska staten genom investeringsfonden Samruk-Kazyna. Priset för Telia Companys och Finturs innehav om 75 procent i Kcell uppgick till 445 MUSD (4,0 GSEK), vilket motsvarade ett kassa och skuldfritt värde (EV) om 771 MUSD för 100 procent. Det priset motsvarade en EV/EBITDA-multipel om 5,0x baserat på de senaste tolv månaderna per september 2018. Transaktionen resulterade i en realisationsvinst för koncernen om 210 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om 668 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde (hänförlig till både moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande) i det fjärde kvartalet 2018 om 3 716 MSEK (pris med avdrag för likvida medel i det avyttrade bolaget). Telia Companys andel av försäljningspriset om 2,9 GSEK klassificerades inom kvarvarande verksamhet, som likvida medel. Minoritetsägaren Turkcells andel av försäljningspriset om 1,1 GSEK inkluderades i avvecklad verksamhet och klassificerades som innehav för försäljning.
Samtidigt tecknade Telia Company ett avtal om att förvärva Turkcells andel om 41,45 procent i Fintur för ett pris baserat på deras proportionerliga andel av likvida medel i Fintur. Finturs totala likvida medel uppgick till ca 6,1 GSEK i slutet av november 2018, vilket kommer att delas proportionellt där Telia Company betalar 95 procent av värdet på likvida medel till Turkcell för deras andel. Totalt behåller Telia Company cirka 3,7 GSEK plus sin likvid från försäljningen av Kcell. Likvida medel i Fintur kommer att överföras till Telia Company i sin helhet. Slutförandet förväntas i början av 2019. Efter Finturtransaktionen kommer Telia Company vara ensam ägare av Moldcell i Moldavien.
AO Kcell och Azercell Telekom B.M. ägdes delvis via mellanliggande holdingbolag där ett delvis ägs av intressebolaget Turkcell. Innehav utan bestämmande inflytande i Kcell uppgick innan avyttring till 41,0 procent (41,0). Baserat på en utställd säljoption, uppgick innehav utan bestämmande inflytande i Azercell innan avyttring redovisningsmässigt till 35,9 procent (35,9).
Azertel Telekomünikasyon A.S. (Azertel), moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, hade en säljoption utställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle ha uppstått skulle det beslut som biträds av Fintur Holdings B.V. gälla. Under sådana omständigheter gav optionen den störste ägaren av innehav utan bestämmande inflytande rätt att sälja sin 42-procentiga andel i Azertel till Fintur Holdings B.V. Telia Company konsoliderade 68,6 procent av Fintur (68,5) (mindre ökning på grund av Turkcells förvärv av egna aktier). Lösenpriset utgjordes av verkligt värde vid lösentidpunkten och skulle fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarade nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning skulle erfordras för att reglera skulden. Avsättningen varierade beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande. Baserat på det uppdaterade uppskattade verkliga värdet för Azercell reducerades avsättningen för säljoptionen med 399 MSEK med en motsvarande minskning av goodwill i det fjärde kvartalet 2017. Azertel och Azercell avyttrades den 5 mars 2018 och efter avyttringen är inte säljoptionen längre tillämplig för Fintur.
Säljoptioner och finansiella fordringar kvittades i balansrapporterna när det fanns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och det fanns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att reglera säljoptionen och den finansiella fordran samtidigt (Rodnik innan avyttringen).
Telia Companys nettoinvestering i region Eurasien är, trots att den klassificeras som avvecklad verksamhet, fortfarande exponerad för fluktuationer i valutakurser och är också hanterad därefter.
Transaktionsrisk relaterad till ersättningar från försäljningarna hanteras som en del av koncernens fastslagna valutariskprocess som är en del av koncernens policy avseende Finansiell riskhantering. De framtida försäljningsersättningarnas valuta kommer troligen inte att vara densamma som den lokala valutan för de avyttrade enheterna.
Omräkningsrisk i avvecklad verksamhet hänförs till nettoinvesteringar i utländska verksamheter. De mer väsentliga valutorna som utgör omräkningsrisken är MDL, USD, EUR och TRY.
Överlikviditeten och likviditetspositionen för avvecklad verksamhet per den 31 december 2018 var 3 827 MSEK (5 368) och avser likvida medel. Baserat på den aktuella likviditetspositionen och den förväntade försäljningen av verksamheterna i Eurasien bedöms Telia Companys likviditetsrisk hänförlig till avvecklad verksamhet vara begränsad.
Kreditrisk hanteras som en del i koncernens fastslagna kreditriskprocesser som är en del av koncernens policy avseende finansiell riskhantering eller, i tillämpliga fall, dotterbolags policyer för finansiell riskhantering.
Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto eller kassaflöden negativt. Per den 31 december 2018, finns det inga väsentliga räntebärande skulder kvar i avvecklad verksamhet. Ränterisken relaterad till likvida medel och fordringar bedöms vara begränsad.
Amerikanska och nederländska myndigheter har utrett historiska transaktioner rörande Telia Companys etablering i Uzbekistan 2007.
Den 21 september 2017 nådde Telia Company en global uppgörelse med amerikanska och nederländska myndigheter avseende utredningarna i Uzbekistan. Som en del av uppgörelsen, accepterade Telia Company att betala böter och förverkande om totalt 965 MUSD, varav 757 MUSD (6 129 MSEK) betalades under det tredje kvartalet 2017. Betalningen ingick i raden "Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder" i koncernens kassaflödesrapporter och klassificerades inom avvecklad verksamhet.
Den återstående delen om 208 MUSD är hänförlig till det förverkande beloppet till SEC som kan avräknas mot ett eventuellt förverkande av den svenska åklagaren eller nederländska myndigheter. Den utestående diskonterade avsättningen uppgår till 1 854 MSEK per 31 december 2018 (1 650). Avsättningen omklassificerades under 2018 från raden "Övriga långfristiga avsättningar" till "Kortfristiga avsättningar" (kvarvarande verksamhet) i koncernens balansrapporter. Avsättningen är klassificerad som en del av skulder hänförliga till kvarvarande verksamhet eftersom avsättningen inte kommer att vara en del av försäljningen av nettotillgångarna i Eurasien.
Effekten på nettoresultatet från avsättningen på -44 MSEK under 2018 var till största delen hänförlig till diskonteringseffekter. Motsvarande effekt på nettoresultatet för 2017 var 4 423 MSEK, varav 4 293 MSEK var relaterad till justeringen av den föreslagna uppgörelsen och 130 MSEK var relaterad till diskonteringseffekter och valutakursfluktuationer. Effekterna på nettoresultatet är redovisade inom avvecklad verksamhet och ingår i "Kostnader och övriga rörelseintäkter, netto" i tabellen "Nettoresultat från avvecklad verksamhet (region Eurasien)" ovan. Effekterna på nettoresultatet och kassaflödeseffekten är klassificerade som en del av avvecklad verksamhet, baserad på att kostnaderna och kassaflödena är relaterade till verksamheterna i Uzbekistan. Förlikningsbeloppet exklusive valutakurseffekter och säkringseffekter är icke avdragsgillt.
Under det fjärde kvartalet 2018 avyttrade Telia Company sitt innehav i Ucell, såsom beskrivs i avsnittet avyttringar ovan. Telia Company har uppfyllt samtliga åtaganden i enlighet med den uppgörelse som företaget ingick med det amerikanska justitiedepartementet (DOJ) den 21 september 2017, gällande transaktionen.
| MSEK | Not | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | M2 | 417 | 413 |
| Kostnader för sålda tjänster | – | – | |
| Bruttoresultat | 417 | 413 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | M3 | -74 | -55 |
| Administrationskostnader | M3 | -1 035 | -1 075 |
| Övriga rörelseintäkter | M4 | 30 | 7 034 |
| Övriga rörelsekostnader | M4 | -397 | -719 |
| Rörelseresultat | -1 060 | 5 597 | |
| Finansiella intäkter | M5 | 22 662 | 14 437 |
| Finansiella kostnader | M5 | -5 666 | -12 344 |
| Resultat efter finansiella poster | 15 936 | 7 689 | |
| Bokslutsdispositioner | M6 | 7 284 | 7 000 |
| Resultat före skatt | 23 220 | 14 689 | |
| Skatter | M6 | -563 | -536 |
| Årets resultat | 22 657 | 14 153 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 22 657 | 14 153 | |
| Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat | |||
| Kassaflödessäkringar, nettoförändring i verkligt värde | -336 | -180 | |
| Kassaflödessäkringar överfört till finansieringskostnader i årets resultat | 24 | 33 | |
| Kostnad för säkring | 45 | – | |
| Finansiella instrument som kan säljas, nettoförändring i verkligt värde | – | 729 | |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | -64 | – | |
| Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras | 74 | 34 | |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 554 | – | |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras | – | – | |
| Övrigt totalresultat | M7 | 298 | 615 |
| Summa totalresultat | 22 955 | 14 769 |
| MSEK | Not | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | M8 | 6 | 9 |
| Materiella anläggningstillgångar | M9 | 0 | 1 |
| Uppskjutna skattefordringar | M6 | 85 | 32 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | M10 | 175 974 | 156 551 |
| Summa anläggningstillgångar | 176 064 | 156 592 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M11 | 35 056 | 39 200 |
| Aktuella skattefordringar | 234 | 375 | |
| Kortfristiga placeringar | M12 | 6 150 | 15 957 |
| Kassa och bank | M12 | 6 072 | 12 024 |
| Summa omsättningstillgångar | 47 512 | 67 556 | |
| Summa tillgångar | 223 577 | 224 148 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 13 856 | 13 856 | |
| Reservfond | 1 855 | 1 855 | |
| Fond för aktiverade utvecklingsutgifter | 1 | 2 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | 1 506 | 1 207 | |
| Balanserade vinstmedel | 55 314 | 55 327 | |
| Årets resultat | 22 657 | 14 153 | |
| Summa eget kapital | 95 189 | 86 400 | |
| Obeskattade reserver | M6 | 6 882 | 8 029 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | M14 | 403 | 417 |
| Uppskjutna skatteskulder | M6 | – | – |
| Övriga avsättningar | M15 | 131 | 1 736 |
| Summa avsättningar | 534 | 2 153 | |
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristiga lån | M16 | 84 184 | 85 437 |
| Kortfristiga lån | M16 | 33 943 | 40 849 |
| Ej räntebärande skulder | |||
| Långfristiga skulder | M17 | 16 | 13 |
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | M15, M18 | 2 829 | 1 267 |
| Summa skulder | 120 972 | 127 566 | |
| Summa eget kapital och skulder | 223 577 | 224 148 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 22 657 | 14 153 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 555 | 8 187 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | 16 | -1 061 | |
| Pensioner och övriga avsättningar | 106 | -4 227 | |
| Finansiella poster | 2 596 | 2 899 | |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | -7 284 | -7 000 | |
| Skatter | 166 | 194 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 18 811 | 13 145 | |
| Ökning (-)/Minskning (+) rörelsefordringar | 306 | -34 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) rörelseskulder | -304 | -6 238 | |
| Förändring av rörelsekapital | 2 | -6 271 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 18 813 | 6 874 | |
| Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Återbetalning av kapital från dotterbolag | 14 | 219 | |
| Förvärvade egetkapitalinstrument | -20 120 | -4 082 | |
| Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet | 2 347 | 1 373 | |
| Nettoförändring av lämnade lån och andra liknande investeringar | -18 406 | 8 410 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | 15 309 | -8 056 | |
| Återbetalning av långfristiga lån | 8 004 | 2 774 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -12 851 | 638 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 5 963 | 7 512 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -4 062 | -4 | |
| Utdelning till aktieägare | -9 881 | -8 660 | |
| Erhållna/lämnade koncernbidrag | 6 243 | 7 687 | |
| Upptagna lån | 1 020 | 15 670 | |
| Amorterade lån | -2,927 | -18 589 | |
| Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar | |||
| och CSA | 1 707 | -1 927 | |
| Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal | 12 037 | 1 812 | |
| Betalda likvida medel avseende återköpsavtal | -12 700 | -1 707 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -8 564 | -5 719 | |
| Årets kassaflöde | -2 601 | 1 793 | |
| Likvida medel vid årets början | 14 418 | 12 232 | |
| Årets kassaflöde | -2 601 | 1 793 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 405 | 393 | |
| Likvida medel vid årets slut | M12 | 12 222 | 14 418 |
| Erhållna utdelningar | 21 913 | 12 916 | |
| Erhållna räntor | 984 | 723 | |
| Betalda räntor | -2 673 | -1 701 | |
| Betalda skatter | -397 | -342 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Fond för aktiverade utvecklings utgifter |
Fond för verkligt värde |
Balanse rade vinst medel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2016 | 13 856 | 1 855 | 1 | 591 | 63 983 | 80 286 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | – | -8 660 | -8 660 |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Egna aktier | – | – | – | – | -4 | -4 | |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | – | – | 1 | – | -1 | 0 |
| Summa totalresultat för året | – | – | – | 615 | 14 153 | 14 769 | |
| Utgående balans 31 december 2017 | 13 856 | 1 855 | 2 | 1 207 | 69 480 | 86 400 | |
| Förändring av redovisningsprincip | – | – | – | – | -150 | -150 | |
| Justerad ingående balans 1 januari 2018 | 13 856 | 1 855 | 2 | 1 207 | 69 329 | 86 250 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | – | -9 881 | -9 881 |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Egna aktier | – | – | – | – | -4 146 | -4 146 | |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | – | – | -1 | – | 1 | – |
| Summa totalresultat för året | – | – | – | 298 | 22 657 | 22 955 | |
| Utgående balans 31 december 2018 | 13 856 | 1 855 | 1 | 1 506 | 77 970 | 95 189 |
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| M1. | Redovisningsnorm | 185 |
| M2. | Nettoomsättning | 186 |
| M3. | Kostnadsslagsredovisning | 186 |
| M4. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 187 |
| M5. | Finansiella intäkter och finansiella kostnader | 187 |
| M6. | Skatter | 188 |
| M7. | Övrigt totalresultat | 190 |
| M8. | Immateriella anläggningstillgångar | 190 |
| M9. | Materiella anläggningstillgångar | 191 |
| M10. | Övriga finansiella anläggningstillgångar | 192 |
| M11. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 195 |
| M12. | Kortfristiga placeringar, likvida medel | 196 |
| M13. | Eget kapital | 196 |
| M14. | Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 197 |
| M15. | Övriga avsättningar | 199 |
| M16. | Långfristiga och kortfristiga lån | 200 |
| M17. | Långfristiga skulder | 201 |
| M18. | Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
201 |
| M19. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 202 |
| M20. | Finansiell riskhantering | 203 |
| M21. | Operationella leasingavtal | 204 |
| M22. | Transaktioner med närstående | 204 |
| M23. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 205 |
| M24. | Kassaflödesinformation | 206 |
| M25. | Personal | 206 |
| M26. | Arvoden till revisionsföretag | 207 |
De finansiella rapporterna för moderbolaget Telia Company AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid
upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.
Med nedanstående få undantag tillämpar Telia Company samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i not K3.
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Utlåning till bolag inom Kon cernen och kreditvärdighet |
M5, M16 | Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterföretag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterföretag. Modellen har fyra riskkategorier och har, beroende på riskbedömning, en kreditspridningskurva som adderas till ovanpå en referensränta vid utlåning till dotterföretag. Modellen är baserad på prissättning av koncernintern utlåning på armlängds avstånd och om kreditspridningskur van som använts representerar en opartisk prissättning av kreditrisken är denna använd vid beräkning av förväntade kreditförluster på koncerninterna fordringar. |
| Koncernbidrag | M6 | Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. |
| Lånekostnader | M5, M8, M9 | Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. |
| Andelar i koncernbolag och intressebolag |
M5, M10 | Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ned skrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan återbetalning av visst bundet tillskjutet kapital minskar redovisat värde. |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal |
M5, M14 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med förenklingsregeln för pensioner i RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". |
| Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner |
M6 | Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hän förlig till de temporära skillnaderna. |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | M8 | Motsvarande belopp som har aktiverats som utvecklingsutgifter i balansräkningen som immateriella anläggningstillgångar har redovisats i fond för aktiverade utvecklingsutgifter i eget kapital. |
| Leasingavtal | M21 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Om inget annat anges presenteras belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
För information av relevans för Telia Company, se not K1.
Från och med 1 januari 2018 ersatte IFRS 9 "Financial Instruments" IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and measurement" som standard för rapportering för finansiella instrument i enlighet med IFRS. Enligt IFRS 9,
får ett bolag som upprättar bokslut i enlighet med RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" välja att tillämpa IFRS 9 eller inte. Telia Company har valt att tillämpa IFRS 9 i den juridiska personen per den 1 januari, 2018. Se not K1 för ytterligare information om IFRS 9. Telia Company har en övergångseffekt för nedskrivning av koncerninterna fordringar på 150 MSEK. Beloppet har redovisats per den 1 januari 2018 som en minskning i Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar och en minskning av Eget kapital. Se not M11 för ytterligare information.
För information av relevans för Telia Company, se not K2.
Nettoomsättningen avsåg främst koncerngemensamma tjänster till dotterbolag och fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Sverige | 209 | 194 |
| Finland | 80 | 73 |
| Norge | 45 | 49 |
| Danmark | 30 | 38 |
| Nederländerna | 15 | 29 |
| Övriga länder | 37 | 29 |
| Summa | 417 | 413 |
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", samt "Administrationskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Övriga nätkostnader | -11 | -11 |
| Personalkostnader (se även not M25) | -809 | -777 |
| Hyres- och leasingavgifter | -5 | -36 |
| Konsulttjänster | -182 | -174 |
| It-kostnader | -17 | -10 |
| Övriga kostnader och netto av koncernintern fakturering | -81 | -118 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -3 | -4 |
| Summa | -1 109 | -1 130 |
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | -3 | -4 |
| Summa | -3 | -4 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Återförda avsättningar | – | 6 807 |
| varav justering av avsättning för den globala uppgörelsen med myndigheterna avseende utredningarna i Uzbekistan | – | 4 293 |
| varav överföring av delar av den ursprungliga avsättningen till andra koncernbolag | – | 2 514 |
| Diskonteringseffekt på utestående avsättning relaterad till utredningarna i Uzbekistan | – | 66 |
| Kursvinster | 25 | 161 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | – |
| Summa övriga rörelseintäkter | 30 | 7 034 |
| Nedskrivning av koncerninterna fordringar | – | -341 |
| Kursförluster | -20 | -30 |
| Realisationsförluster | – | -6 |
| Förändring i nuvärde på avsättningar | -44 | -9 |
| Omstruktureringskostnader | -7 | -14 |
| Övriga rörelsekostnader | -327 | -318 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -397 | -719 |
| varav avskrivningar och nedskrivningar | – | -341 |
| Resultateffekt, netto | -368 | 6 314 |
Övriga rörelsekostnader avser främst transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv.
Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelningar från koncernbolag | 21 912 | 12 916 |
| Kapitalvinster från koncernbolag | 1 | 1 098 |
| Utdelningar från intressebolag | 1 | 0 |
| Räntor från koncernbolag | 415 | 330 |
| Övriga ränteintäkter | 89 | 75 |
| Kursvinster | 241 | 5 |
| Övriga finansiella intäkter | 2 | 14 |
| Summa finansiella intäkter | 22 662 | 14 437 |
| Finansiella kostnader | ||
| Nedskrivningar från koncernbolag | -475 | -7 837 |
| Realisationsförluster från dotterbolag | 0 | -38 |
| Nedskrivningar från övriga finansiella investeringar | -125 | -11 |
| Övriga räntekostnader | -2 228 | -2 956 |
| Räntekostnader hänförliga till dotterbolag | -17 | -25 |
| Räntekomponent i pensionskostnader | -16 | -17 |
| Kursförluster | -2 759 | -1 461 |
| Övriga finansiella kostnader | -46 | 0 |
| Summa finansiella kostnader | -5 666 | -12 344 |
| Resultateffekt, netto | 16 995 | 2 093 |
För mer information om Nedskrivningar från koncernbolag se noterna M10 och M11.
Detaljer avseende övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar, obligationer och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2017 |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2017 |
Jan–dec 2018 |
Jan–dec 2017 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Övriga räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Övriga ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 813 | 76 | – | -50 | – | – |
| Derivat för kassaflödessäkring | -53 | 95 | -27 | -131 | – | – |
| Derivat till verkligt värde via resultaträkningen1 | -59 | 145 | 1 493 | -186 | – | – |
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde1 | – | – | -607 | -1 486 | 15 | 20 |
| Obligationer till verkligt värde via övrigt totalresultat1 | – | – | – | – | 73 | 55 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -2 592 | -1 906 | -2 519 | -832 | – | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-279 | -1 254 | -857 | 1 229 | – | – |
| Övrigt | -58 | -111 | – | – | – | – |
| Summa | -2 228 | -2 956 | -2 518 | -1 456 | 89 | 75 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS39, medan finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" enligt IAS39. Dessutom gäller att finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde klassificerats som Lånefordringar och kundfordringar under IAS39.
Skatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt | -551 | -533 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | -2 | -1 |
| Uppskjuten skatt | -2 | -2 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | -9 | – |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -563 | -536 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt | 14 | 2 |
| Uppskjuten skatt | 60 | 32 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 74 | 34 |
| Skatt redovisad direkt i eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt | – | 37 |
| Summa skatt redovisad direkt i eget kapital | – | 37 |
Resultat före skatt uppgick till 23 220 MSEK under 2018 (14 689). Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 22,0 | 22,0 |
| Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 0,0 | 0,0 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 0,0 | – |
| Ej avdragsgilla kostnader | 1,1 | 12,4 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -20,8 | -30,8 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 2,4 | 3,6 |
Ej avdragsgilla kostnader 2017 påverkades av nedskrivningar på dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter 2018 och 2017 utgjordes i huvudsak av utdelningar från dotterbolag. I tillägg hanterades upplösningen av avsättning för förlikningsbelopp som föreslagits av myndigheter i USA och Nederländerna som en ej skattepliktig intäkt 2017.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt totalresultat |
Förändring redovisad i eget kapital |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | |||||
| Anläggningstillgångar | 2 | 0 | – | – | 2 |
| Avsättningar | 134 | -8 | – | – | 126 |
| Delsumma | 136 | -8 | – | – | 128 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -105 | - | 60 | – | -44 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 32 | -8 | 60 | – | 85 |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||
| Verkligt värdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat |
105 | – | -60 | – | 45 |
| Delsumma | 105 | – | -60 | – | 45 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -105 | – | 60 | – | -45 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | – | – | – | – | – |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (-) | 32 | -8 | 60 | – | 85 |
| 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående redovisat värde |
Förändring redovisad i resultat räkningen |
Förändring redovisad i övrigt totalresultat |
Förändring redovisad i eget kapital |
Utgående redovisat värde |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | |||||
| Anläggningstillgångar | 2 | 0 | – | 0 | 2 |
| Avsättningar | 99 | -1 | – | 37 | 134 |
| Delsumma | 101 | -2 | – | 37 | 136 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -101 | 2 | – | -5 | -105 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | – | – | – | 32 | 32 |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||
| Verkligt värdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella instrument som kan säljas |
137 | – | -32 | – | 105 |
| Delsumma | 137 | – | -32 | – | 105 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -101 | 2 | -5 | – | -105 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 36 | 2 | -37 | – | – |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (-) | -36 | -2 | 37 | 32 | 32 |
Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattefordringar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2018 och 2017. Oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2018 till 1 514 MSEK (1 766).
Per den 31 december 2018 och 2017 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiseringsfonder totalt uppgående till 6 882 MSEK respektive 8 029 MSEK.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Förändring av periodiseringsfonder | 1 148 | 757 |
| Erhållna koncernbidrag | 6 485 | 6 711 |
| Lämnade koncernbidrag | -348 | -468 |
| Resultateffekt, netto | 7 284 | 7 000 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Övrigt totalresultat som kan komma att omklassifi ceras till årets resultat |
|||
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | -336 | -180 |
| Överfört till finansiella poster i årets resultat | Säkringsreserv | 24 | 33 |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | 69 | 32 |
| Summa kassaflödessäkringar | -243 | -115 | |
| Kostnad för säkring | |||
| Förändringar i verkligt värde | Reserv för säkringskostnader | 45 | – |
| Skatteeffekt | Reserv för säkringskostnader | -9 | – |
| Summa kostnad för säkring | 35 | – | |
| Finansiella instrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
|||
| Nettoförändring i verkligt värde - finansiella instrument som kan säljas |
Reserv för verkligt värde | – | 563 |
| Avyttringar, överfört till övriga finansiella poster i årets resultat - finansiella instrument som kan säljas |
Reserv för verkligt värde | – | 166 |
| Nettoförändring i verkligt värde - skuldinstrument värde rade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Reserv för verkligt värde | -64 | – |
| Skatteeffekt | 14 | 2 | |
| Summa finansiella instrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
-50 | 731 | |
| Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat |
|||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Reserv för verkligt värde | 554 | – |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde | – | – |
| Summa andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
554 | – | |
| Summa övrigt totalresultat | 298 | 615 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not M6) | 74 | 34 |
Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under året. För tillämpade avskrivningstider, se not K2. I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se detta avsnitt i not M6.
Summa utgående redovisat värde för immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 1 | 2 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 5 | 5 |
| Pågående arbeten | – | 2 |
| Utgående redovisat värde | 6 | 9 |
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Maskiner och andra tekniska anläggningar |
och installationer | Inventarier, verktyg | Summa | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 6 | 6 | 17 | 17 | 23 | 23 |
| Ackumulerade avskrivningar | -6 | -6 | -17 | -17 | -23 | -23 |
| Redovisat värde | – | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Ingående redovisat värde | 1 | 2 | 0 | 0 | 1 | 2 |
| Årets avskrivningar | -1 | -1 | – | 0 | -1 | -1 |
| Utgående redovisat värde | – | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2018. För tillämpade avskrivningstider, se not K2. I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se not M6.
Redovisat värde förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i intressebolag och joint ventures |
Andelar i koncernbolag Andelar i och övriga utomstående bolag finansiella tillgångar |
Summa | |||||
| Ingående redovisat värde | 72 | 54 | 1 917 | 1 186 | 154 561 | 161 031 | 156 551 | 162 273 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 6 | 4 | 3 | – | 92 | 122 | 101 | 126 |
| Återbetalning av kapital | – | – | -6 | -2 | -14 | -219 | -20 | -221 |
| Återbetalning av lån och räntor | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Investeringar | 0 | 20 | 36 | 1 | 38 946 | 13 578 | 38 980 | 13 599 |
| Avyttringar | -53 | – | -2 269 | – | -13 464 | -5 936 | -15 786 | -5 936 |
| Nedskrivningar | -39 | -6 | – | -5 | -444 | -7 830 | -483 | -7 843 |
| Omklassificeringar till kortfristiga placeringar | 41 | – | – | – | -3 964 | -6 184 | -3 923 | -6 184 |
| Övriga omklassificeringar | – | – | – | – | 0 | – | 0 | – |
| Förändringar av verkligt värde | – | – | 554 | 738 | – | – | 554 | 738 |
| Utgående redovisat värde | 27 | 72 | 234 | 1 917 | 175 712 | 154 562 | 175 974 | 156 551 |
Verkligt värde för övriga finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Nedskrivningar under 2018 och 2017 var främst hänförliga till Skanova AB. För mer information avseende Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not K25. Redovisat värde för övriga finansiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat¹ | 220 | 1 898 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen¹ | 13 | 19 |
| Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat¹ | 7 267 | 12 084 |
| Räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde | 2 381 | 2 977 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 985 | 719 |
| varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen¹ | 606 | 1 268 |
| varav betecknade som kassaflödessäkringar | 790 | 990 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 9 881 | 16 978 |
| Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde¹) | 46 | 10 |
| Delsumma (se Kategorier – not M19 och Kreditrisk – not M20) | 9 927 | 16 989 |
| Andelar i koncernbolag | 154 484 | 134 963 |
| Fordringar hos koncernbolag (se not M22) | 11 535 | 4 528 |
| Andelar i intressebolag | 27 | 72 |
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 175 974 | 156 551 |
| varav räntebärande | 21 229 | 19 599 |
| varav icke räntebärande | 154 745 | 136 952 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" enligt IAS39, medan finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" enligt IAS 39.
För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19
respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i noterna K14 och K15.
| Dotterbolag, | Ägarandel | Antal | Redovisat värde (MSEK) | |
|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | aktier | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
| Svenska bolag | ||||
| Skanova AB, 556446-3734, Solna | 100 | 1 000 000 | 18 233 | 18 531 |
| Telia Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 4 376 | 4 376 |
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 68 512 | 3 146 | 3 146 |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Stockholm | 100 | 550 000 | 663 | 663 |
| Cygate AB, 556549-8952, Solna | 100 | 61 000 | 659 | 659 |
| Telia Finance AB, 556404-6661, Solna | 100 | 45 000 | 616 | 541 |
| Telia Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm | 100 | 50 000 | 476 | 476 |
| Telia Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 453 |
| Zitius Service Delivery AB, 556642-8339, Göteborg | 100 | 2 079 000 | 353 | 353 |
| Telia Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 2 000 000 | 200 | 200 |
| Telia Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 |
| Fält Communications AB, 556556-1999, Umeå | 100 | 31 857 538 | 150 | 158 |
| C-Sam AB, 556628-1498, Gnesta | 100 | 1 000 | 94 | 94 |
| Svenska Stadsnät AB, 556577-9195, Lund | 100 | 100 000 | 70 | 70 |
| Humany AB, 556569-7314, Stockholm | 100 | 62 161 368 | 69 | 69 |
| SalaNet AB, 556612-1686, Sala | 100 | 40 000 | 43 | 43 |
| Romelebygdens Kabel-TV AB, 556426-1716, Lund | 100 | 1 000 | 36 | – |
| Rätt Internet Kapacitet i Sverige AB, 556669-1704, Umeå | 100 | 8 500 | 31 | 31 |
| Telia Asset Finance AB, 556599-4729, Solna | 100 | 1 000 | 22 | 22 |
| TV-Net i Löddeköpinge AB, 556419-9908, Löddeköpinge | 100 | 1 000 | 21 | 21 |
| Atrox Development AB, 556672-3275, Stockholm | 100 | 1 453 | 20 | – |
| Axelerate Solutions AB, 556988-3076, Stockholm | 100 | 1 000 | 17 | – |
| Quadracom Networks AB, 556606-6055, Göteborg | 100 | 10 000 | 9 | 9 |
| Telia Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 7 | 7 |
| Svenska Stadsnät Perspektiv AB, 559028-4153, Stockholm | 100 | 500 | 4 | 4 |
| We Care and Repair Nordic AB, 556989-3679, Stockholm | 100 | 500 | 2 | 2 |
| Växjö Support Center Försäljnings AB, 556663-4514, Växjö | 100 | 1 000 | 1 | 1 |
| Svenska Stadsnät Transit AB, 556333-0934, Täby | 100 | 1 000 | – | 8 |
| Telia Towers Sweden AB, 559162-3342, Stockholm | 100 | 50 000 | 0 | – |
| Övriga aktiva, vilade och avyttrade bolag | 0 | 0 |
| Dotterbolag, | Ägarandel | Antal | Redovisat värde (MSEK) | ||
|---|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | aktier | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | |
| Bolag utanför Sverige | |||||
| Telia Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors | 100 | 1 417 360 515 | 74 863 | 74 863 | |
| Nebula Top Oy, 2546028-1, Helsingfors | 100 | 46 921 852 | 2 049 | 1 117 | |
| Cygate Oy, 0752421-0, Helsingfors | 100 | 1 500 000 | 416 | 252 | |
| Telia Communication Oy, 0962834-7, Hämeenlinna | 100 | 2 700 | 194 | – | |
| Telia Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors | 100 | 100 | 98 | 98 | |
| Assembly Organizing Oy, 2245136-3, Helsingfors | 80,1 | 750 | 23 | – | |
| Propentus Oy, 1841830-9, Kouvola | 100 | 720 | – | 79 | |
| GET AS, 919394056, Oslo | 100 | 56 684 | 18 674 | – | |
| Telia Norge AS, 981929055, Oslo | 100 | 30 000 | 15 139 | 12 786 | |
| Telia Towers AS, 921589298, Oslo | 100 | 300 | 0 | – | |
| Phonero AS, 992984856, Kristiansand | 100 | 41 315 | – | 2 382 | |
| Telia Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 172 | 172 | |
| Telia Company Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn | 100 | 14 500 | 19 | 19 | |
| Argon A/S, 36462272, Köpenhamn | 100 | 500 000 | 1 | 1 | |
| Telia Lietuva, AB,121215434, Vilnius | 88,2 | 513 594 774 | 4 144 | 4 144 | |
| Telia Global Services Lithuania, UAB,134517169, Vilnius | 100 | 20 000 | 12 | – | |
| SIA Telia Latvija, 000305757, Riga | 100 | 353 500 | 24 | 24 | |
| Telia Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga | 100 | 108 542 | 7 | 7 | |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, 50003050931, Riga | 24,5 | 200 165 | 2 | 2 | |
| Telia Eesti AS, 10234957, Tallinn | 100 | 137 954 528 | 5 690 | 5 690 | |
| Telia Carrier Estonia OÜ, 12606073, Tallinn | 100 | 1 | 11 | 11 | |
| Telia Carrier France S.A.S., B421204793, Paris | 100 | 1 366 667 | 482 | 482 | |
| Telia Carrier UK Ltd, 02796345, London | 100 | 1 010 000 | 268 | 268 | |
| Telia Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main | 100 | 0 | 249 | 249 | |
| AO Telia Carrier Russia, 1027809197327, Moskva | 100 | 220 807 825 | 200 | 200 | |
| Telia Carrier U.S. Inc., 541837195, Herndon | 100 | 3 000 100 | 136 | 136 | |
| Telia Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag | 100 | 20 000 | 126 | 126 | |
| Telia Carrier Austria GmbH, FN191783i, Wien | 100 | 0 | 118 | 118 | |
| Telia Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam | 100 | 910 | 59 | 59 | |
| Telia Carrier Switzerland AG, CHE-105.398.242, Zürich | 100 | 1 000 | 54 | 54 | |
| Telia Carrier Poland Sp.z.o.o., KRS0000018616, Warszawa | 100 | 22 500 | 37 | 37 | |
| Telia Carrier Italy S.p.A., 07893960018, Turin | 100 | 530 211 | 17 | 17 | |
| Telia Carrier Hungary Kft, 01-09-688192, Budapest | 100 | 0 | 13 | 13 | |
| Telia Carrier Turkey Telekomunikasyon L.S., 609188, Istanbul | 99,5 | 55 919 | 8 | 8 | |
| Telia Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin | 100 | 27 | 6 | 6 | |
| TOV Telia Carrier Ukraine, 34716440, Kiev | 100 | 0 | 6 | 6 | |
| Telia Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest | 100 | 10 001 | 3 | 3 | |
| Telia Carrier Slovakia s.r.o., 36709913, Bratislava | 100 | 0 | 3 | 3 | |
| Telia Carrier Belgium S.A., 0469422293, Bryssel | 100 | 50 620 | 3 | 3 | |
| Telia Carrier Canada Inc., BC0968600, Vancouver | 100 | 100 | 1 | 1 | |
| Telia Carrier Singapore Pte. Ltd., 200005728N, Singapore | 100 | 1 200 002 | 1 | 1 | |
| Telia Carrier d.o.o. Beograd-Stari Grad, 21372820, Belgrad | 100 | 0 | 1 | – | |
| Telia Carrier Communications Mexico S. A. de C.V., TCC1707186Y6, Mexico City | 99,9 | 1 079,200 | 1 | – | |
| Telia Carrier Croatia d.o.o., 081061252, Zagreb | 100 | 112 500 | 0 | 0 | |
| Telia Carrier Japan Godo-Kaisha, 10403018587, Tokyo | 100 | 1 | 0 | – | |
| Telia Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia | 100 | 29 210 | 0 | 14 | |
| Telia Frankfurt Property GmbH, HRB98956, Frankfurt am Main | 100 | 0 | – | 49 | |
| TeliaSonera Kazakhstan Holding B.V., 6547289, Rotterdam | 100 | 10 | 1 209 | 1 355 | |
| TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S., 381395, Istanbul | 99,0 | 79 193 | 10 | 10 | |
| TeliaSonera Assignments B.V., 24300363, Rotterdam | 100 | 1 810 719 000 | 1 | 0 | |
| Other operating, dormant and divested companies | 1 | 1 | |||
| Summa | 154 484 | 134 963 |
Under 2018 och 2017 skrevs det bokförda värdet för Skanova AB ner för att återspegla de operativa egenskaperna och kapitalstrukturen. Phonero AS har under 2018 fusionerats in i Telia Norge AS och Propentus Oy har fusionerats in i Cygate Oy. Get AS förvärvades under år 2018.
För ytterligare information om förvärv se not K33. I mars 2019 såldes det helägda dotterbolaget Skanova AB till det helägda dotterbolaget Telia Sverige AB. Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia Companys andelar i nätdelningsverksamheterna i Sverige och Danmark ägs via Telia Sverige AB respektive Telia Mobile Holding AB. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. Telia Company har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons SIA. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S. ägs av Telia Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V. I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel.
Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Förutom ovan nämnda bolag kontrollerar Telia Company indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 81 | – |
| Valutaswappar och valutaterminer värderade till verkligt värde via resutaträkningen¹ | 717 | 240 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 798 | 240 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 32 | 20 |
| Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde | 2 | 2 |
| Delsumma (se Kategorier – not M19 och Kreditrisk – not M20) | 832 | 261 |
| Fordringar hos koncernbolag (se not M22) | 34 074 | 38 706 |
| varav cashpool och kortfristiga placeringar | 27 724 | 31 923 |
| varav kundfordringar och övriga fordringar | 6 350 | 6 783 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 67 | 200 |
| Förutbetalda kostnader | 85 | 32 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 35 056 | 39 200 |
| varav räntebärande | 28 334 | 32 106 |
| varav icke räntebärande | 6 724 | 7 094 |
1) För jämförelser mellan åren motsvarar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen finansiella instrument "som innehas för handel" enligt IAS 39.
Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och fordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Fordringar hos koncernbolag inkluderar nedskrivningar uppgående till MSEK 182 varav MSEK 150 är redovisat som övergångseffekt när IFRS 9 tillämpas som en minskning i Eget kapital och 32 MSEK är redovisat
som en finansiell kostnad inkluderad i raden "Nedskrivningar från koncernbolag", se not M5. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra fordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Sverige | 13 | 2 |
| Övriga länder | 20 | 20 |
| Summa redovisat värde | 34 | 22 |
| Kundsegment | ||
| Övriga kunder | 34 | 22 |
| Summa redovisat värde | 34 | 22 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20. Sedvanliga
affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag. Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 32 | 20 |
| Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar | – | – |
| Summa kundfordringar | 32 | 20 |
| Ej förfallna kundfordringar | 12 | 20 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 20 | – |
| varav 30–180 dagar | 17 | – |
| varav mer än 180 dagar | 3 | – |
| Summa kundfordringar | 32 | 20 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag) som följer.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 | 2 |
| Summa lånefordringar och andra kundfordringar | 2 | 2 |
Inga reserveringar för förväntade kreditförluster gjordes och inga kundfordringar återvanns under 2018 och 2017.
Kortfristiga placeringar och likvida medel var som följer:
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid längre än 3 månader | – | 13 563 |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat1 | – | 8 651 |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 6 150 | 2 394 |
| varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat1 | – | 1 411 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde | 6 150 | 982 |
| Summa kortfristiga placeringar | 6 150 | 15 957 |
| Kassa och bank | 6 072 | 12 024 |
| Summa (se Kategorier – not M19 och Kreditrisk – not M20) | 12 222 | 27 981 |
| varav likvida medel | 12 222 | 14 418 |
1) För jämförelsetalen, kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat avser kortfristiga obligationer "som kan säljas" under IAS 39.
Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2018 fanns inga spärrade medel på Telia Companys bankkonton. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20.
Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K19).
Till årsstämmans förfogande står:
| SEK | |
|---|---|
| Fritt eget kapital exklusive årets resultat | 56 820 604 123 |
| Årets resultat | 22 657 116 171 |
| Summa | 79 477 720 294 |
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om | |
| 2,36 SEK per aktie till ägarna¹ | 9 984 704 090 |
| I ny räkning överförs | 69 493 016 204 |
| Summa | 79 477 720 294 |
¹) Baserat på utestående aktier per den 31 december 2018.
Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två lika delar, en i april 2019 och en i oktober 2019.
Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Moderbolagets bundna egna kapital och koncernens totala egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare efter utdelning i enlighet med förslaget kommer att vara tillräckligt i förhållande till omfattningen av moderbolagets och koncernens verksamhet.
Den föreslagna utdelningen äventyrar inte moderbolagets och koncernens förmåga att genomföra de investeringar som anses nödvändiga. Förslaget är förenligt med fastställd kassaflödesprognos under vilken moderbolaget och koncernen förväntas kunna hantera oväntade händelser och tillfälliga avvikelser i kassaflöden i rimlig omfattning.
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman.
Pensionsförpliktelser och pensionskostnader De anställda i Telia Company AB omfattas av en av tre kollektivavtalade tjänstepensionsplanerna ITP1, ITP2 eller ITP-Tele. ITP2 och ITP-Tele är förmånsbaserade tjänstepensionsplaner vilket betyder att individen är garanterad pensionsbelopp beräknade som en procentsats baserad på lön. Samtliga an-
ställda födda 1979 eller senare omfattas av ITP1.
Merparten av Telia Companys pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, enligt försäkringstekniska grunder.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar | 1 547 | 1 568 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar | 417 | 432 |
| Ingående balans, summa pensionsförpliktelser | 1 964 | 2 001 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 13 | 38 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 103 | 72 |
| Utbetalning av pensioner | -129 | -120 |
| Avyttrad verksamhet | 0 | 0 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | 4 | -27 |
| Förtida avgångspensioner | – | – |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar | 1 551 | 1 547 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar | 403 | 417 |
| Utgående balans, summa pensionsförpliktelser | 1 954 | 1 964 |
| varav PRI Pensionsgaranti-pensioner | 1 334 | 1 330 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.
| MSEK, förutom avkastning | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 2 690 | 2 555 |
| Årets avkastning | -10 | 135 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 2 680 | 2 690 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | -0,4 | 5,3 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | 1 954 | 1 964 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -2 680 | -2 690 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 1 129 | 1 143 |
| Avsatt för pensioner och anställningsavtal | 403 | 417 |
Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 13 | 38 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 103 | 72 |
| Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad | -16 | -17 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar | 10 | -135 |
| Avyttrad verksamhet, kapitalvärde | 0 | 0 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | 4 | -27 |
| Förtida avgångspensioner | – | – |
| Kostnader (+)/intäkter (-) för pensionering i egen regi | 113 | -69 |
| Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer och övriga pensionskostnader | 70 | 82 |
| Löneskatt på pensionskostnader | 52 | 48 |
| Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) | ||
| redovisade som omstruktureringskostnader | -1 | -5 |
| Pensionskostnader (+)/intäkter (-) | 121 | 125 |
| Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar | -14 | 156 |
| Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) | 220 | 212 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 5 | 5 |
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.
Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan, vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna, och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt, var 3,0 procent under 2018 (3,0). Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2018 respektive 2017.
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Räntebärande värdepapper, likvida medel | 1 353 | 50,5 | 1 138 | 42,3 | |
| Aktier och övriga investeringar | 1 326 | 49,5 | 1 552 | 57,7 | |
| Summa | 2 680 | 100,0 | 2 690 | 100,0 | |
| varav aktier i Telia Company | – | – | – | – |
Den 31 december 2018 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna
under 2019 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförplitelserna har Telia Company inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2018 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på framtida pensions utbetalningar |
Omstruktu reringsav sättningar |
Övriga avsättningar |
Skadestånd och rättstvister |
Försäkrings avsättningar |
Summa | ||
| Ingående redovisat värde | 48 | 8 | 35 | 1 650 | 21 | 1 762 | ||
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde | – | – | – | – | – | – | ||
| Årets avsättningar | – | 7 | 162 | – | – | 169 | ||
| Utnyttjade avsättningar | -1 | -12 | -23 | – | – | -36 | ||
| Återförda avsättningar | – | – | – | – | – | – | ||
| Kursdifferenser | – | – | – | 44 | – | 44 | ||
| Diskonteringseffekt, netto | – | – | – | 160 | – | 160 | ||
| Utgående redovisat värde | 47 | 2 | 174 | 1 854 | 21 | 2 099 | ||
| varav långfristig del | 47 | – | 63 | – | 21 | 131 | ||
| varav kortfristig del | – | 2 | 111 | 1 854 | – | 1 968 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M19 för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.
Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till kostnadsbesparingsprogram. Återstående avsättning per den 31 december 2018 förväntas bli fullt utnyttjad under 2019. I skadestånd och rättstvister ingår avsättningen för förlikningsbelopp med myndigheter i USA och Nederländerna. Under 2018 omklassificerades denna avsättning till kortfristig. För ytterligare information se not K34. För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar, rättstvister och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2019–2059.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, förändringar i skatte- och annan lagstiftning, och förändring i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Information om Telia Companys marknadsfinansieringsprogram återfinns i not K20.
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde Redovisat värde2 | Verkligt värde2 | ||
| Långfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde2 | 49 963 | 55 014 | 45 185 | 49 967 | |
| Räntederivat till verkligt värde | 162 | 162 | 276 | 276 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 162 | 162 | 276 | 276 | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde | 1 792 | 1 792 | 1 990 | 1 990 | |
| varav betecknade som säkring av nettoinvestering | 1 527 | 1 527 | 1 417 | 1 417 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 265 | 265 | 381 | 381 | |
| varav till verkligt värde via resultaträkningen1 | – | – | 192 | 192 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 51 917 | 56 968 | 47 450 | 52 233 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde2 | 32 267 | 39 767 | 37 987 | 46 877 | |
| Delsumma (se Kategorier – not M19) | 84 184 | 96 735 | 85 437 | 99 110 | |
| Summa långfristiga lån | 84 184 | 96 735 | 85 437 | 99 110 | |
| Kortfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 3 018 | 3 019 | 729 | 735 | |
| Räntederivat betecknade som säkringsinstrument | 45 | 45 | 4 | 4 | |
| Valutaräntederivat betecknade som säkringsinstrument | – | – | 106 | 106 | |
| Valutaräntederivat till verkligt värde via resultaträkningen1 | 292 | 292 | 93 | 93 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 3 355 | 3 357 | 932 | 937 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 1 771 | 1 776 | 1 460 | 1 462 | |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | – | – | 983 | 984 | |
| Skulder avseende återköpsavtal | – | – | 664 | 664 | |
| Delsumma (se Kategorier – not M19) | 5 127 | 5 133 | 3,056 | 3 063 | |
| Lån från koncernbolag (se not M22) | 28 816 | 37 793 | |||
| varav koncernkontoskulder | 28 660 | 36 718 | |||
| varav övriga lån | 156 | 1 074 | |||
| Summa kortfristiga lån | 33 943 | 40 849 |
1) För jämförelser mellan åren motsvarar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen finansiella instrument "som innehas för handel" enligt IAS 39.
2) För 2017 har redovisat värde om 267 MSEK har omklassificerats från "Marknadsfinansiering" till "Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde". Verkligt värde för "Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde" och "Marknadsfinansiering" har justerats med -4 998 MSEK respektive 3 609 MSEK.
Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2018 till 1 416 MSEK (1 246).
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M19 och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20. Se not K20 för ytterligare information om upplåning och om swap-portföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.
Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Skulder till koncernbolag (se not M22) | – | – |
| Övriga skulder | 16 | 13 |
| Summa långfristiga skulder | 16 | 13 |
Inga långfristiga skulder för åren 2018 och 2017 förföll till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som värderas till verkligt värde via resultaträkningen | 99 | 225 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M19) | 99 | 225 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 129 | 82 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 15 | 17 |
| Delsumma (se Kategorier – not M19) | 243 | 324 |
| Skulder till koncernbolag (se not M22) | 156 | 731 |
| Övriga kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar | 2 430 | 212 |
| Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 2 829 | 1 267 |
Övriga kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar inkluderar den kvarvarande kortfristiga avsättningen avseende förlikningen med myndigheter i USA och Nederländerna uppgående till 1 854 MSEK per 31 december 2018.
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella
instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M19 respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20. För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2018 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2019 | 2019 | 2019 | |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | 144 | 0 | 0 | 0 | 144 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20.
Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag.
Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella skulder exkluderar pensionsåtaganden som behandlas i not M14.
| MSEK | Not | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M10, M11 | 1 856 | 1 708 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | 1 336 | 1 527 | |
| varav derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | M10, M11 | 1 323 | 1 508 |
| varav investeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | M10 | 13 | 19 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 | M10, M12 | 7 267 | 22 146 |
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde1 | M10, M11, M12 | 45 756 | 43 466 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 | M10, M12 | 220 | 1 898 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 56 435 | 70 745 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M16 | 2 000 | 2 180 |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen1 | M16, M18 | 392 | 514 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | M16, M18 | 116 133 | 124 720 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 118 525 | 127 414 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS39, medan finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS39. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde motsvarar Lånefordringar och kundfordringar enligt IAS 39.
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2018 | 31 december 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | varav | Verkligt | varav | ||||||
| MSEK | Not | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde1 | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag värderade till verk ligt värde via övrigt totalresultat2 |
M10 | 220 | – | – | 220 | 1 898 | – | – | 1 898 |
| Andelar i utomstående bolag värderade till verk ligt värde via resultaträkningen2 |
M10 | 13 | – | – | 13 | 19 | – | – | 19 |
| Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat2 |
M10, M12 | 7 267 | 7 267 | – | – | 22 148 | 17 438 | 4 709 | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M10, M11 | 1 856 | – | 1 856 | – | 1 709 | – | 1 709 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen2 |
M10, M11 | 1 323 | – | 1 323 | – | 1 508 | – | 1 508 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå |
10 679 | 7 267 | 3 179 | 234 | 27 282 | 17 438 | 7 926 | 1 917 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M16 | 2 000 | – | 2 000 | – | 2 180 | – | 2 180 | – |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen2 |
M16, M18 | 392 | – | 392 | – | 514 | – | 514 | – |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå |
2 392 | – | 2 392 | – | 2 693 | – | 2 693 | – |
1) Information om verkligt värde-hierarkin och uppskattning av verkligt värde återfinns i not K3.
2) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS39, medan finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS39.
Inga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under år 2018 och 2017.
| 31 december 2018 | 31 december 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 |
Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via resultaträk ningen1 |
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträk ningen |
Summa | Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1 |
Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via resultaträk ningen1 |
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträk ningen |
Summa |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 1 897 | 19 | – | 1 917 | 1 160 | 26 | – | 1 186 |
| Förändringar i verkligt värde | 554 | – | – | 554 | 738 | -7 | – | 731 |
| varav redovisade i årets resultat varav redovisade i övrigt total |
– | – | – | – | – | -7 | – | -7 |
| resultat | 554 | – | – | 554 | 738 | – | – | 738 |
| Förvärv/kapitaltillskott | 39 | 0 | – | 39 | – | – | – | – |
| Avyttringar | -2 269 | -6 | – | -2 275 | – | – | – | – |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 220 | 13 | – | 234 | 1 897 | 19 | – | 1 917 |
1) För jämförelsetalen klassificeras finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som finansiella tillgångar "som kan säljas" under IAS39, medan finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras som finansiella instrument "som innehas för handel" under IAS 39.
Förändringarna i verkligt värde och avyttringarna av andelar i utomstående bolag som kan säljas avser främst Telia Companys andel i Spotify.
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5. För ytterligare information se not K25.
Information av relevans för Telia Company återfinns i not K26.
Telia Companys exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).
| MSEK | Not | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Övriga finansiella anläggningstillgångar exklusive investeringar och fordringar på koncernbolag och investeringar i övriga utomstående bolag |
M10 | 9 694 | 15 072 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M11 | 832 | 262 |
| Kortfristiga placeringar, likvida medel | M12 | 12 222 | 27 981 |
| Summa | 22 748 | 43 315 |
Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterföretag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterföretag. Ytterligare information om denna modell återfinns i not M1 och information om hantering av kreditrisk av relevans för Telia Company återfinns i not K26.
Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med
kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för Telia Company återfinns i not K26.
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2018 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Marknadsfinansiering | -3 798 | -391 | -411 | -2 670 | -9 850 | -9 459 | -15 307 | -13 202 | -50 085 | -105 173 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | -7 843 | -1 730 | -175 | -2 316 | -7.527 | -7 048 | -3 619 | -2 841 | -24 199 | -57 298 |
| Fordringar | 8 215 | 1 761 | 116 | 2 392 | 7 989 | 7 216 | 3 574 | 2 926 | 23 711 | 57 900 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | -28 697 | -417 | -5 | -574 | – | – | – | – | – | -29 693 |
| Fordringar | 28 840 | 421 | 5 | 562 | – | – | – | – | – | 29 828 |
| Summa, netto | -3 283 | -356 | -470 | -2 606 | -9 388 | -9 291 | -15 352 | -13 117 | -50 573 | -104 436 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i noterna M15, M18 och M23.
Telia Company förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2018 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 10 | 10 | 10 | 10 | 38 | 25 | 2 | 2 | 2 | 107 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter 2018 uppgick till 35 MSEK (39).
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till dotterbolag under 2018 var 413 MSEK (406) medan inköp från dotterbolag uppgick till 162 MSEK (27). För information om fordringar och skulder till koncernbolag se noterna M10, M11, M16, M17 och M18.
Telia Company har gjort vissa åtaganden till förmån för koncernbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M23.
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till not K28.
Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag | 3 461 | 10 762 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 38 | 38 |
| Garantier för pensionsförpliktelser till förmån för tidigare dotterbolag | – | 67 |
| Summa ansvarsförbindelser | 3 500 | 10 867 |
Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende change-of-control i några av Telia Companys senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse. Per 31 december 2018 inkluderade ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag 502 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser och 1 500 MSEK avseende leverantörsfinansieringsarrangemang. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag per 31 december 2017 ingick 8 183 MSEK avseende TeliaSonera UTA Holding B.V. och Sonera Holding B.V. för att stödja företagen ekonomiskt om de inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser till mars 2018. Garantin var nödvändig för företagen för genomförande av utdelningar inom koncernen. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingick också 509 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser och 1 678 MSEK avseende leverantörsfinansieringsarrangemang. Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal | 156 | 664 |
| Summa ställda säkerheter | 156 | 664 |
Oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2018 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2019 |
Apr–jun 2019 |
Jul–sep 2019 |
Okt–dec 2019 |
2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Senare | år Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga innehav | – | 1 | – | 1 | 1 | 1 | – | – | – | 4 |
| Summa (se Likviditetsrisk – not M20) | – | 1 | – | 1 | 1 | 1 | – | – | – | 4 |
För ytterligare information med relevans för Telia Company, se not K29.
Inga icke-kontanta transaktioner förekom under 2018 eller 2017.
| Icke likviditetspåverkande | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2017 |
Kassa flöden |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹) |
31 dec 2018 |
| Långfristiga lån | 85 437 | 1 580 | 2 831 | 258 | -5 922 | 84 184 |
| Långfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 85 437 | 1 580 | 2 831 | 258 | -5 922 | 84 184 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 2 266 | 1 683 | -1 995 | – | – | 1 954 |
| Kortfristiga lån | 40 849 | -2 444 | -62 | -36 | -4 364 | 33 943 |
| Kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 3 056 | -2 444 | -62 | -36 | 4 612 | 5 127 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | 203 | 189 | -54 | – | – | 338 |
| Förändring i lån från dotterbolag | 37 793 | – | – | – | -8 977 | 28 816 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet | 126 286 | -864 | 2 769 | 222 | -10 287 | 118 127 |
1) Övriga förändringar avser främst omklassificeringar från långt till kort då kvarvarande löptid minskar.
| Icke likviditetspåverkande | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2016 |
Kassa flöden |
Förändringar i valutakurser |
Förändringar i verkligt värde |
Övriga för ändringar¹) |
31 dec 2017 |
| Långfristiga lån | 81 207 | 4 111 | 1 113 | -772 | -221 | 85 437 |
| Långfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 81 207 | 4 111 | 1 113 | -772 | -221 | 85 437 |
| varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån | 2 684 | -951 | -504 | – | 1 037 | 2 266 |
| Kortfristiga lån | 29 642 | -8 852 | 21 | -27 | 20 065 | 40 849 |
| Kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) | 10 496 | -8 852 | 21 | -27 | 1 418 | 3 056 |
| varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån | 193 | -52 | 61 | – | – | 203 |
| Förändring i lån från dotterbolag | 19 146 | – | – | – | 18 647 | 37 793 |
| Summa skulder från finansieringsverksamhet | 110 849 | -4 741 | 1 133 | -799 | 19 844 | 126 286 |
1) Övriga förändringar avser främst omklassificeringar från långt till kort då kvarvarande löptid minskar.
Antalet anställda uppgick till 338 per den 31 december 2018 (332). Medelantalet anställda var:
| Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
||
| Sverige | 329 | 52 | 262 | 50 | ||
| Summa | 329 | 52 | 262 | 50 |
Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande direktören samt de övriga 7 medlemmar (8) av koncernledningen som var anställda i moderbolaget.
| 31 dec 2018 | 31 dec 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
|
| Kvinnor | 45,5 | 25,0 | 41,7 | 44,4 | |
| Män | 54,5 | 75,0 | 58,3 | 55,6 | |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 422 | 405 |
| varav prestationsaktieprogram | 10 | 10 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 136 | 122 |
| varav prestationsaktieprogram | 3 | 3 |
| Pensionskostnader | 220 | 213 |
| Summa sociala kostnader | 356 | 335 |
| Övriga personalkostnader | 32 | 36 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 809 | 777 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar | 79 (–) | 343 | 65 (−) | 340 |
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande direktören och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 7 medlemmar (8) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | ||
| Pensionskostnader | 21 | 21 | ||
| Utestående pensionsförpliktelser | 167 | 167 |
Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i K31.
Följande arvoden har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i not K32.
| MSEK | Jan–dec 2018 | Jan–dec 2017 |
|---|---|---|
| Arvoden | ||
| Deloitte | ||
| Revision | 11 | 8 |
| Revisionsnära tjänster | 1 | 0 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 4 | 14 |
| Summa | 15 | 22 |
| Not | Sida | |
|---|---|---|
| H1. | Allmän information | 209 |
| H2. | Hållbarhetsstyrning | 210 |
| H3. | Intressentsamverkan och väsentlighetsanalys | 210 |
| H4. | Anti-korruption | 212 |
| H5. | Barns rättigheter | 212 |
| H6. | Kundintegritet | 212 |
| H7. | Miljöansvar | 213 |
| H8. | Yttrandefrihet och övervakningsintegritet | 214 |
| H9. | Hälsa och välbefinnande | 215 |
| H10. | Ansvarsfulla inköp | 216 |
| H11. | Mänskliga rättigheter | 216 |
| H12. | Arbetsvillkor | 216 |
| H13. | Visselblåsarärenden | 217 |
| H14. | Ansvarsfull skattehantering | 218 |
| H15. | Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering | 219 |
| H16. | Lagefterlevnad | 220 |
| H17. | Barn- och tvångsarbete | 220 |
| H18. | Utvärdering i förvärv och avyttringar | 221 |
| H19. | Samverkan med lokalsamhällen | 222 |
| H20. | Elektromagnetiska fält (EMF) | 223 |
Förvaltningsberättelsens avsnitt Hållbarhet och Hållbarhetsnoterna utgör tillsammans Telia Companys hållbarhetsredovisning och lagstadgade hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen. Den utgör även Telia Companys och samtliga dotterbolags Global Compact-rapport.
Hållbarhetsredovisningen har tagits fram i enlighet med Telia Companys hållbarhetsrapporteringsramverk (Telia Company Sustainability Framework). Ramverket innehåller rapporteringsprinciper och generell vägledning rörande innehåll samt detaljerad information angående hur information tagits fram och definitioner. Ramverket är tillgängligt på www.teliacompany.com/sustainability/reporting.
För att underlätta jämförbarhet innehåller rapporteringsramverket och dessa hållbarhetsnoter hänvisningar till andra ramverk som ofta används vid hållbarhetsredovisning. Denna hållbarhetsredovisning ska ej anses vara utformad i enlighet med GRI:s standarder eller riktlinjer, såsom Telia Companys tidigare redovisningar var. Redovisad information avser kvarvarande verksamhet om ej annat specificeras. Detta gäller även målen inom fokusområdena inom Ansvarsfulla affärer. Baslinjen för dessa mål är generellt 2018. Så långt som möjligt speglar rapporteringsstrukturen- och omfattningen av information i hållbarhetsredovisningen den finansiella rapporteringen.
Användningen av rapporteringsramverket har lett till att ny information inkluderats samt att tidigare redovisad information omstrukturerats eller omräknats. Därför har jämförbar historisk information inte alltid varit tillgänglig. Målet är att inkludera minst ett års, och helst två års, jämförbar information. Väsentlig utebliven information eller begränsad omfattning av redovisad information anges i respektive not.
Under året avyttrades alla återstående tillgångar i avvecklad verksamhet utom Moldcell i Moldavien. Detta hade väsentlig påverkan på total energiförbrukning och växthusgasutsläpp. Verksamhetsförändringar inom kvarvarande information hade ingen väsentlig påverkan på hållbarhetsarbetet eller resultat.
Deloitte har anlitats för att genomföra översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen, se Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen för mer information. All information i hållbarhetsredovisningen täcks av den översiktliga granskningen.
Kommentarer och återkoppling hjälper oss att utveckla vårt hållbarhetsarbete och -redovisning. Kontakta oss på sustainability-group (at) teliacompany.com.
GRI 102-10 Väsentliga förändringar rörande organisationen och dess leverantörskedja
GRI 102-45 Delar av verksamheten som ingår i koncernbokslutet
GRI 102-48 Omräkning av information
GRI 102-53 Kontaktinformation för frågor rörande hållbarhetsredovisningen
GRI 102-56 Externt bestyrkande
Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnitten Styrelsen, Koncernchefen och koncernledningen samt Koncernövergripande styrningsmodell för beskrivning av koncernledningens och styrelsens roller och ansvar. Styrning av fokusområdena inom Ansvarsfulla affärer såväl som mänskliga rättigheter beskrivs i respektive delar i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet.
Mer information rörande riskhantering, identifierade risker och osäkerhetsfaktorer samt mildrande åtgärder finns i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM) samt i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer. Den Affärsetiska uppförandekoden och andra styrdokument finns tillgängliga på www.teliacompany.com/about-the-company/ public-policy.
Telia Company har undertecknat eller åtagit sig att följa ett antal internationella ramverk. Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter. Vi är även på koncern- eller lokal nivå medlemmar av diverse branschinitiativ. Läs mer i de respektive delarna i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet.
GRI 102-12 Externa initiativ
GRI 102-15 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
GRI 102-16 Värderingar, principer, standarder och normer
GRI 102-18 Styrning och organisation
GRI 102-26 Högsta styrorgans roll rörande syfte, värderingar och strategi
GRI 102-29 Identifiering och hantering av ekonomisk, miljömässig och social påverkan
GRI 201-2 Finansiella implikationer, risker och möjligheter rörande klimatförändringarna
Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD): Riskhantering
Telia Company är övertygat om att det bästa sättet att leverera hållbar tillväxt och lönsamhet är att integrera hållbarhet och ansvarsfullt företagande i både verksamhet och strategi i syfte att skapa långsiktigt värde för företaget, dess väsentliga intressenter och samhället. Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter för mer information.
Vi samverkar både kvantitativt och kvalitativt med intressenter från betydande intressentgrupper i syfte att förstå verksamhetens påverkan och intressenters förväntningar och därmed vad som är väsentliga frågor. Samverkan sker med intressenter som generellt sett antingen representerar en större grupp (t ex enkätrespondenter) eller för att de anses inflytelserika eller viktiga för att förstå vår påverkan samt förväntningarna på oss (t ex branschorganisationer eller vissa institutionella investerare).
Väsentliga frågor anses som väsentliga både att hantera i verksamheten samt att inkludera i hållbarhetsredovisningen och/eller annan rapportering. Dessutom omfattar
redovisningen områden som inte anses väsentliga att hantera utifrån Telia Companys påverkan men som ändå inkluderas för att möta specifika informationskrav kopplade till hållbarhetsanalys.
Fokusområdena inom Ansvarsfulla affärer har generellt sett varit desamma sedan 2014-2015 när vi genomförde en omfattande väsentlighetsanalys. Barns rättigheter lades till som fokusområde 2017. Många av fokusområderna är nära förknippade med riskerna kopplade till att bedriva verksamhet i region Eurasien. I och med att Telia Company under 2018 nästan fullständigt lämnat regionen avser vi revidera vad vi anser som väsentliga frågor, med starkare fokus på delat värdeskapande och vår påverkan på FN:s globala mål.
Nedan beskrivs delar av årets intressentsamverkan som direkt eller indirekt påverkat vår syn på väsentliga frågor att hantera och att redovisa. I Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet finns fler exempel på områdesspecifik samverkan.
Purple Voice är den årliga medarbetarundersökningen som skickas ut till medarbetare på hemmamarknaderna. Resultaten sammanvägs i ett övergripande "Purple Voiceindex" som indikerar medarbetarnas uppfattningar rörande företagets verksamhet på fyra viktiga områden:
Purple Voice-index 2018 var 78 (79). Resultaten visade att våra resultat jämfört med branschen i stort är goda. De starkaste områdena är innovation, att ge medarbetare rätt förutsättningar samt personligt ansvar, men att vi måste utvecklas mer inom samarbete funktioner emellan.
Resultatet för påståendet "Jag är stolt över hur Telia Company bidrar till ett bättre samhälle" har från 2015 till 2018 gått från 65 till 78. 77 procent av medarbetarna ansåg att volontärprogrammet Younite är värdefullt för att bidra till samhällena där Telia är verksamt.
Cirka 2 000 privat- och företagskunder på samtliga hemmamarknader besvarade en undersökning rörande deras uppfattning av vårt hållbarhetsarbete. I undersökningen svarar respondenterna huruvida de anser att Telia bidrar positivt till miljö- och samhällsutveckling samt om Telia bedriver sin verksamhet på ett etiskt sätt. Svaren visade att många respondenter fortsatt upplever sig sakna en uppfattning om vårt påverkan, särskilt miljöpåverkan. Däremot är de respondenter med en klar uppfattning generellt sett mycket positiva till vår påverkan och att vi bedriver verksamheten på ett etiskt sätt.
De lokala Teliabolagen placerade sig branschbäst i flera länder i Sustainable Brand Index, den årliga nordiska varumärkesstudien rörande hållbarhet. Telia Sverige kom åtta av totalt över hundra av de största varumärkena i Sverige i den första företagskundsundersökningen. Sustainable Brand Index gav värdefull insikt rörande hur nordiska konsumenter mer och mer väger in ett företags hållbarhetsarbete i köpbeslutet samt förväntningar på mobiloperatörer särskilt rörande att erbjuda cirkulära affärsmodeller för mobiltelefoner.
Årligen bjuder vi in några av våra största och mest engagerade ägare till en hållbarhetsuppdatering, där vi informerar om vårt arbete och framtida planer. Vi samverkar även regelbundet för att få återkoppling på vår hållbarhetsredovisning. Under investerarträffar diskuterar vi aktivt och ber om återkoppling på vårt hållbarhetsarbete även från traditionella finansiella investerare i syfte att lyfta frågan om integrering av hållbarhet i bolagsvärdering.
Väsentlig återkoppling under året rörde bland annat hur Telia Company kan kvantifiera sin positiva och negativa påverkan på FN:s globala mål, hur vi kan ytterligare förtydliga hur vi arbetar med delat värdeskapande samt behovet av ambitiösa klimatmål.
GRI 102-43 Intressentsamverkan
GRI 102-44 Väsentliga frågor och angelägenheter som lyfts
GRI 102-46 Definiering av hållbarhetsredovisningens innehåll och avgränsningar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Anti-korruption för mer information om fokusområdet.
"Smörjpengar" och politiska bidrag Som anges i koncernens anti-korruptionspolicy och andra styrdokument är det strikt förbjudet att ge eller ta
GRI 205 Anti-korruption
GRI 415 Samhällspolicy
Global Compact princip 10: Motverka korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Anti-korruption
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Barns rättigheter för mer information om fokusområdet.
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Kundintegritet för mer information om fokusområdet. Läs mer om arbetet med informationssäkerhet i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Informationssäkerhet.
GRI 418 Kundintegritet
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
emot "smörjpengar" (facilitation payments) eller politiska bidrag. Principen sträcker sig till våra leverantörer genom Leverantörskoden.
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Miljöansvar för mer information om fokusområdet. Notera följande:
Se hållbarhetsrapporteringsramverket för mer information om beräkningsmetoder, utsläppsfaktorer och annat.
| Direkt energiförbrukning (scope 1), | |||
|---|---|---|---|
| GWh | 2018 | 2017 | 2016 |
| Kvarvarande verksamhet | 27 | 27 | 30 |
| Avvecklad verksamhet | 56 | 79 | 104 |
| Summa direkt energiförbrukning | 83 | 106 | 134 |
| Indirekt energiförbrukning (scope 2), | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| GWh | 2018 | 2017 | 2016 | ||
| Kvarvarande verksamhet | 1 118 | 1 063 | 1 037 | ||
| Avvecklad verksamhet | 297 | 375 | 401 | ||
| Summa indirekt energiförbrukning | 1 415 | 1 438 | 1 438 |
Total scope 1- och 2-energiförbrukning uppgick till 1 498 (1 544) GWh.
Vi driver nya och pågående energieffektiviserings- och besparingsinitiativ främst kopplade till att byta ut äldre mobilnäts- och datacenterutrustning samt konsolidera tekniksiter, eftersom det är här vi ser störst energiförbrukning och besparingspotential. Av praktiska skäl är det i princip omöjligt att uppskatta exakt antal initiativ och besparingar
från dessa, men vi uppskattar att initiativ som genomförts under de tre senaste åren har lett till årliga besparingar om tiotals GWh.
| Direkta utsläpp (scope 1), kton CO2 e |
2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 7 | 7 | 8 |
| Avvecklad verksamhet | 13 | 19 | 25 |
| Summa direkta utsläpp | 20 | 26 | 33 |
| Indirekta utsläpp (scope 2), kton CO2 e |
2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | 57 | 75 | 78 |
| Avvecklad verksamhet | 138 | 168 | 176 |
| Summa indirekta utsläpp | 195 | 243 | 254 |
Totala scope 1- och 2-växthusgasutsläpp uppgick till 215 (269) kton CO2 e.
| Andra indirekta utsläpp (scope 3), kton | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| CO² e |
2018 | 2017 | 2016 | ||
| Kvarvarande verksamhet | 7 | 6 | 7 | ||
| Avvecklad verksamhet | 2 | 3 | 2 | ||
| Andra indirekta växthusgasutsläpp från tjänsteresor, summa |
9 | 9 | 9 | ||
Utöver att energieffektiviserings- och besparingsinitiativ har en korrelerande positiv effekt på växthusgasutsläpp genomförs även specifika initiativ för att minska växthusgasutsläpp. Det mest betydande är användning av förnybar elektricitet. Enligt koncernens reseinstruktion avser vi ersätta fossilbaserat resande, särskilt flygresor, med klimatsmarta färdmedel eller fjärrmöten. För att minska utsläppen i leverantörskedjan ställer vi generella krav på alla leverantörer att kontinuerligt hantera och minska sin miljöpåverkan samt specifika krav på vissa leverantörskategorier såsom logistikleverantörer.
Enligt koncernens miljöpolicy är avfall en betydande miljöaspekt och vi ska minska vårt totala avfallsmängd, både icke-farligt och farligt avfall. Elektroniskt avfall anses vara den mest väsentliga avfallskategorin. Cirka 370 (510) ton elektroniskt avfall, som klassas som farligt avfall, rapporterades. Detta avfall utgörs huvudsakligen av utrangerad nätverksutrustning och konsumentelektronik, som återvinns.
Vatten är ingen väsentlig miljöaspekt eftersom vi ej har ett väsentligt vattenavtryck. Vår vattenförbrukning är enbart "kontorsförbrukning" . Vatten används ingenstans för kylning av mobilnät eller datacenter på ett sätt som ger upphov till förbrukning eller som har påverkan på vattenkvalitet.
| GRI 302 Energi |
|---|
| GRI 303 Vatten |
| GRI 305 Utsläpp |
| GRI 306 Avfall |
| Global Compact princip 7: Stödja försiktighetsprincipen rörande miljöpåverkan |
| Global Compact princip 8: Arbeta för större miljöansvar |
| Global Compact princip 9: Stödja utveckling och spridning av miljövänlig teknik |
| Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD): Mätetal och mål |
| EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Miljö |
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Yttrandefrihet och övervakningsintegritet för mer information om fokusområdet.
Ett flertal faktorer försvårar jämförelsen av statistik mellan länder. Telia Company har olika marknadsandelar i olika länder, vilket förmodligen reflekteras i statistiken. Vidare har Telia Company inte kunskap om de olika ländernas myndigheters arbetssätt och prioriteringar, men det är troligt att metoderna skiljer sig åt. Dessutom har vi inom koncernen olika interna metoder för att samla in data, vilket medför konsekvenser kopplat till fullständighet och noggrannhet av rapporterad statistik. Notera även att statistiken avser antalet förfrågningar från myndigheter,
inte antalet individer som omfattas av förfrågningarna. Inte ens vi som operatör som tillhandahåller informationen har kännedom om detta. Högst troligt är att statistiken rörande övervakning omfattar färre individer än antalet förfrågningar.
Rörande förfrågningar om "basstationstömningar" (cell tower dumps), alltså förfrågningar som tvingar operatören att bistå med data rörande identitet, aktivitet och plats för samtliga enheter som kopplats upp mot de berörda basstationerna under en bestämd tidsram, är antalet berörda individer av naturliga skäl större än antalet förfrågningar. Beroende på förfrågningens omfattning är Telia Company tvungen att bistå med olika mängd kundinformation. Mängden beror på förfrågningens tidsram samt var basstationerna befinner sig. I tätbefolkade områden är mängden data som omfattas av naturliga skäl högre.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Övervakning | Historisk data | Abonnemangsdata | Utmanade/avslagna förfrågningar |
|---|---|---|---|---|
| Danmark | 7 071 | 2 096 | 13 940 | 0 |
| Estland | 6 2091 | 1 568 | 582 4872 | 126 5453 |
| Finland | 4 626 | 2 787 | 8 432 | 11 |
| Ej tillåtelse | Ej tillåtelse | Ej tillåtelse | Ej tillåtelse | |
| Litauen | att publicera | att publicera | att publicera | att publicera |
| Direkt tillgång - | ||||
| Moldavien | ingen statisik | 7 453 | 3 158 | 135 |
| Norge | 1 198 | 5 879 | 9 182 | 824 |
| Sverige | 3 659 | 4 235 | 1 651 | 355 |
1) I Estland används ett system för direkt tillgång. Telia i Estland har full insyn i antalet förfrågningar.
2) Inkluderar samtliga förfrågningar rörande abonnemangsdata. För andra länder motsvarar denna siffra endast förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare, och automatiska förfrågningar som härrör en brottsutredning.
3) Inkluderar de förfrågningar vi ej kunde besvara, vanligtvis på grund av att informationen som efterfrågades rörde en annan operatörs kund.
4) Ogiltiga förfrågningar på grund av administrativa fel i förfrågningen.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Hälsa och välbefinnande för mer information om fokusområdet. Notera följande:
Genomsnittlig sjukfrånvaro i de verksamheter som implementerade det nya HR-systemet (Danmark, Estland, Finland, Norge, Sverige samt Telia Carrier) var 2,5 procent.
Genomsnittlig olycksfallsfrekvens var 0,14 (0,37). Fem (13) olycksfall som ledde till frånvaro rapporterades, samtliga på kontor eller i butiker. Inga dödsolyckor har inträffat 2016-2018.
Se hållbarhetsrapporteringsramverket för mer information om beräkningsmetoder.
GRI 403 Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Ansvarsfulla inköp för mer information om fokusområdet. Se not
H17 för mer information om risker och vårt arbete att motverka barn- och tvångsarbete i leverantörskedjan.
GRI 204 Inköp
GRI 308 Utvärdering rörande leverantörers miljöansvar
GRI 414 Utvärdering rörande leverantörers sociala ansvar
Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mänskliga rättigheter för mer information om vårt arbete.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter
Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter
UN Guiding Principles Reporting Framework
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Mänskliga rättigheter
I enligt med koncernpolicyn för medarbetare har Telia Companys medarbetare rätt att välja om de vill representeras av facket i kollektivavtalssyfte eller inte. Ingen anställd skall utsättas för diskriminering om denne utövar denna rättighet. Alla anställda skall vara medvetna om sina grundläggande arbetsvillkor.
Telia Company samarbetar med arbetstagarrepresentanter och nationella fackförbund. Medarbetare på hemmamarknaderna har etablerat ett "European Works Council" (EWC). Detta är arbetstagarrepresentanternas forum för informationsutbyte och diskussion med koncernledningen i frågor som personalsituationen och dess förmodade utveckling, in- och outsourcing samt verksamhetsflyttar. Dessutom samverkar lokala bolag på hemmamarknaderna regelbundet med nationella fackförbund.Under året skedde inga dispyter resulterande i strejk eller strejkvarsel.
80 procent av medarbetarna i Kvarvarande verksamhet täcktes av kollektivavtal.
GRI 102-41 Kollektivansvar
GRI 402 Arbetstagar-/arbetsgivarrelationer
GRI 407 Förenings- och kollektivavtalsfrihet
Global Compact principle 3: Respektera rätten till förenings- och kollektivavtalsfrihet
Global Compact principle 6: Bekämpa diskriminering kopplat till anställning
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
För mer information, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM), Visselblåsning och Speak-Up Line.
Under 2018 inkom 136 (179) visselblåsarrapporter. Rapporterna hänförde sig huvudsakligen till etiska betänkligheter eller förebråelser gentemot ledning, intressekonflikt samt klagomål eller frågor från kunder. Rapporterna mottogs genom Speak-Up Lineportalen som är tillgänglig för både medarbetare och tredjepart, genom direkt kontakt med ansvarig för etik och efterlevnad på koncernivå eller lokalt eller genom linjechef. Majoriteten av rapporterna kom från Sverige, Kazakstan och Uzbekistan.
59 (51) utredningar inleddes av enheten för särskilda utredningar. 12 (11) av dessa initierades på begäran av ledare. Under året fattade ledningsrepresentanter beslut om sex disciplinära åtgärder. Dessa inkluderade varning och avsked av anställda och chefer. Läs mer om diskriminerings- och trakasseriärenden i not H15.
Konsoliderade ärenderapporter presenterades fortlöpande för revisionsutskottet under året. Rapporterna innefattade ärenden av betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar.
Den avsevärda procentuella minskningen i antalet ärenden stängda inom åtta veckor kan huvudsakligen förklaras av ett ökat antal öppnade ärenden.
| Antal visselblåsarärenden | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|
| Utredningar inledda av enheten för särskilda utredningar |
59 | 51 | |
| Ärenden rörande personalfrågor (hanteras gemen samt med koncernfunktionen personal) |
42 | 51 | |
| Ärenden som skickats för information till andra enheter (t ex kund- eller leverantörsklagomål) eller som stängts efter inledande granskning och svar |
|||
| till anmälaren (t. ex. ärenden av etisk karaktär) | 35 | 77 | |
| Summa | 136 | 179 | |
| Rapporteringskanal (%) | 2018 | 2017 | |
| Speak-Up Lineportalen | 70 | 67 | |
| Skickat till Speak-Up Lines e-postadress | 20 | 15 | |
| Direktkontakt med ansvariga för etik och efter levnad på koncern- eller lokal nivå |
8 | 9 | |
| Koncernledningen | 2 | 4 | |
| Linjechefer | 0 | 4 | |
| Rapporternas ursprung (%) | 2018 | 2017 | |
| Norden | 37 | 44 | |
| Region Eurasien | 43 | 42 | |
| Andra koncernbolag | 20 | 14 | |
| Nyckeltal för interna utredningar (%) | Mål | 2018 | 2017 |
| Visselblåsarärenden stängda inom åtta veckor |
80 | 56 | 72 |
GRI 102-17 Processer rörande etiska ärenden
Skatt är en viktig hållbarhetsfråga, med höga förväntningar från intressenterna. Telia Company är en ansvarsfull skattebetalare som betalar skatt på ett korrekt sätt i alla länder enligt lokal lagstiftning och internationellt överenskomna principer. Vi stödjer vikten av att hantera skatt på ett transparent, rättvist och etiskt sätt.
| Betald bolagsskatt, MSEK | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Danmark | -7 | -2 | 0 |
| Estland | 117 | – | 123 |
| Finland | 37 | 31 | 0 |
| Lettland | -33 | 30 | 27 |
| Litauen | 65 | 28 | 38 |
| Norge | 382 | 27 | 12 |
| Ryssland | 4 | 41 | 90 |
| Sverige | 416 | 421 | 1 773 |
| Turkiet | 41 | 138 | 4 |
| Övriga länder | 33 | -4 | 11 |
| Summa, kvarvarande verksamhet | 1 054 | 710 | 2 078 |
| Azerbajdzjan1 | 17 | 515 | 416 |
| Georgien1 | 0 | 0 | -10 |
| Kazakstan1 | 52 | 114 | 268 |
| Moldavien | – | – | – |
| Nepal2 | 0 | 0 | 453 |
| Tadzjikistan3 | – | 25 | 73 |
| Uzbekistan1 | 27 | – | 0 |
| Övriga länder | 91 | 60 | 97 |
| Summa, avvecklad verksamhet | 188 | 714 | 1 297 |
| Summa | 1 242 | 1 424 | 3 375 |
1) Verksamheten avyttrad 2018.
2) Verksamheten avyttrad 2016.
3) Verksamheten avyttrad 2017.
GRI 201 Ekonomiskt bidrag
Utöver bolagsskatt genererar Telia Companys verksamhet miljarder SEK i andra skatter. Det totala skattebidraget (total tax contribution) omfattande både egna och uppburna skatter uppgick 2018 till 18,3 (18,0) GSEK. Detta omfattar både kvarvarande och avvecklad verksamhet, där den tidigare stod för 91 (85) procent av totala skattebidraget. Diagrammet nedan visar totalt skattebidrag per skattekategori.
1) Inkluderar t ex skatter avseende miljö, fastigheter och telekommunikation. Övriga skatter, samt totalt skattebidrag som sådant, inkluderar inte tull eller licenser.
2) Om ett av Telia Companys bolag varit i en återbetalningssituation avseende mervärdesskatt har detta reducerat den totala nettomervärdesskatten. Den betalda nettomervärdesskatten, samt totalt skattebidrag som sådant, fångar inte vår ej avdragna mervärdesskatt.
Vi ser mångfald som en kritisk tillgång för att skapa en högpresterande organisation. För att säkerställa att alla känner sig säkra, respekterade och rättvist behandlade accepterar vi inte att någon på något sätt diskrimineras, görs till syndabock, trakasseras eller mobbas. Som anges i koncernpolicyn för medarbetare främjar Telia Company en kultur av mångfald och lika möjligheter baserad på kompetens, erfarenhet och resultat. Ingen medarbetare ska behandlas annorlunda på grund av kön, etnicitet, religion, ålder, funktionsvariation, sexuell lägning, nationalitet, politisk åsikt, facklig tillhörighet, social bakgrund eller annan egenskap som anges i lag.
2018 togs de första stegen att utveckla och implementera en omfattande ansats, med koncernövergripande styrning, till mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering. Arbetet koordineras av en styrgrupp som består av representanter från koncernfunktionerna för hållbarhet, HR och varumärke. Styrgruppen rapporterar till koncernledningen och till styrelsen. Koncernens mångfaldsansvarig leder ett nätverk av områdesansvariga på hemmamarknaderna.
Som vägledning utvecklades ett mångfaldsramverk som bygger på tre delar:
För medarbetarstatistik rörande kön, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare. Vi redovisar inte statistik på andra mångfaldsparametrar huvudsakligen för att data ej varit del av tidigare HR-rapportering, insamling av data skulle kunna vara svårt med tanke på GDPR-krav rörande medarbetarintegritet, eller på grund av att insamling skulle anses oetiskt eller till och med olagligt på våra hemmamarknader (till exempel information om etnicitet eller sexuell läggning).
Telia Company var ett av de inkluderade bolagen i Bloomberg Gender Equality Index. Inklusion betyder att bolaget åtagit sig att arbeta för jämlikhet och att stötta kvinnor på arbetsplatsen.
För att bättre adressera omedveten diskriminering (unconscious bias) påbörjades utvecklingen av en utbildning på ämnet. Utbildningen ska lanserads 2019 som del av utbildningen i den Affärsetiska uppförandekoden. Utbildningen kommer att vara obligatorisk för samtliga medarbetare.
Ett antal viktiga HR-processer - rekrytering, kompetensutveckling och medarbetarutvärdering, personalplanering och kompensation - utvärderas och justerades for att stödja mångfald och säkerställa lika möjligheter. Bland annat inkluderades mångfald som ett av områdena inom rekryteringsutbildning som genomförs för ledare. Under medarbetarutvärderingar fick ledare nya frågor för att tydligare uppmärksamma eventuell omedveten diskriminering, samt ålders- och könsbalansen i deras grupper.
Under året deltog vi i ett antal externa och interna initiativ och partnerskap. Telia i Danmark, Estland, Finland, Litauen och Sverige blev medlemmar av lokala mångfaldsnätverk (diversity charter). Ett nytt internt nätverk för att främja könsbalans startades i Norge, och liknande nätverk i Litauen och Sverige utökades.
Medarbetarundersökningen Purple Voice innehöll två frågor kopplade till diskriminering och trakasserier:
Resultaten för 2018 var nästan identiska med de från 2016 och 2017 och visade att över samtliga länder upplevde 95 procent av medarbetarna att de inte behandlats illa på grund av kön, 93 procent på grund av ålder och 96 av andra skäl. Andelen medarbetare som ansåg att de visste till vem eller vart de skulle rapportera steg till 81 procent, från 65 procent 2016.
Under året hanterade lokala personal- och säkerhetsorganisationer runt 20 diskriminerings- eller trakasseriärenden. Cirka tio ärenden ansågs bestyrkta. Ett bestyrkt ärende ledde till avsked, övriga till mindre disciplinära åtgärder.
Vi påbörjade även arbetet med att förbättra hur potentiella diskriminerings- och trakasseriärenden registreras och utreds genom användning av databasen för visselblåsarverktyget Speak-Up Line.
GRI 102-8 Information rörande medarbetare
GRI 102-22 Ledningens och styrelsens sammansättning
GRI 405 Mångfald och lika möjligheter
GRI 406 Icke-diskriminering
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar
För mer information om legala processer, se not K29 i Koncernredovisningen.
GRI 419 Socio-ekonomisk lagefterlevnad
Vi ser riskerna kopplade till barn- och tvångsarbete som mycket små i vår egen verksamhet men betydande i delar av leverantörskedjan. Barn- och tvångsarbete är del av kraven i Leverantörsuppförandekoden och följs upp som del av leverantörsutvärdering och revisioner på plats.
Telia Company har verksamhet i Storbritannien genom ett av Telia Carriers dotterbolag. Därför har vi
tagit fram ett UK Modern Slavery Act Statement, se www.teliacompany.com/sustainability/reporting/ uk-modern-slavery-act-statement/
(Modern Slavery Act Statement är ej del av hållbarhetsredovisningen och omfattas ej av den översiktliga granskningen.)
| GRI 408 Barnarbete |
|---|
| GRI 409 Tvångsarbete |
| GRI 414 Utvärdering rörande leverantörers sociala ansvar |
| Global Compact princip 4: Avskaffandet av alla former av tvångsarbete |
| Global Compact princip 5: Avskaffandet av alla former av barnarbete |
Arbetet vägleds av handboken för förvärv och avyttringar (M&A). Handboken beskriver M&A-processen och används vid majoritetstransaktioner, både förvärv och avyttringar. Ett frågeformulär ges till den avsedda säljaren eller köparen, som genomför en självutvärdering. Frågeformuläret utvärderar företagets struktur, policyer och processer rörande bland annat:
Det avsedda företaget ska bistå med bakgrundsdokumentation. Dessutom genomför koncernenheten för etik och efterlevnad en databaskontroll för att säkerställa att informationen företaget angett är korrekt. Frågeformuläret revideras regelbundet för att säkerställa harmonisering med uppdaterade koncernpolicyer och andra styrdokument.
GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter
M&A-handboken används inte för icke-majoritetstransaktioner, men frågeformuläret används och andra relevanta kontroller genomförs för att säkerställa tillräcklig utvärdering.
Under året avyttrades samtliga tillgångar i region Eurasien utom Moldcell i Moldavien till lokala ägare. Läs mer om processen att säkerställa ett ansvarsfullt utträde ur regionen i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Väsentliga händelser. Vid försäljningen av Telia Companys aktier i Spotify inför dess börsnotering genomfördes en databaskontroll av köparen rörande negativ mediauppmärksamhet, PEP-kontroller samt sanktioner.
I juli undertecknade Telia Company avtalet att förvärva det svenska mediaföretaget Bonnier Broadcasting (slutgiltigt godkännande väntas av EU:s konkurrensmyndigheter under 2019). Utöver att genomföra självutvärderingen gjordes mer omfattande utvärdering, inklusive rörande mänskliga rättigheter. Även i juli förvärvades det norska fastnätbolaget Get/TDC. Bolagen genomgick utökade databaskontroller.
Under integrationsprocesserna av bolagen kommer riktlinjerna för integration av etik och efterlevnad att användas.
Younite är Telia Companys volontärprogram. Genom Younite får medarbetare möjlighet att som del av sin anställning delta i aktiviteter kopplade till digitalisering i de samhällen där vi är verksamma. Medarbetare har en dag om året att delta. Programmet är del av arbetet att stödja FN:s globala mål. Exempel på aktiviteter är:
Utbildning och sprida kunskap om balans i mängden skärmtid
Mål 4: God utbildning för alla Främja spridandet av digitala färdigheter genom att ge barn grunderna i programmering
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Inspirera barn och studenter att arbeta inom teknikbranschen
Introducera digitala tjänster för de som ännu ej är helt uppkopplade, till exempel seniorer och nyanlända
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen Informera om respektfullt och säkert beteende på nätet
Sedan lanseringen tidigt 2017 har närmare 8 000 medarbetare deltagit i olika aktiviteter. Höjdpunkter sedan lanseringen är hur vi samverkat med över 60 000 barn om internets möjligheter och säkerhet på nätet, lärt ut kodning till barn eller introducerat seniorer till internet.
Varje år kommer fyra större evenemang att genomföras i samband med internationellt erkända temadagar såsom Safer Internet Day och FN:s familjedag. Det första sådana större arrangemanget skedde runt tredje årsdagen av de globala målen, när skolbarn på våra hemmamarknader besökte våra kontor för att delta i en innovationstävling hur digitalisering kan bidra till de globala målen. På FN:s internationella volontärsdag 5 december samlades cirka 600 medarbetare på 30 olika kontor i 14 länder för att kartlägga byggnader och vägar på satellitbilder, vilket skapar digitala öppet tillgängliga kartor användbara för humanitära hjälporganisationer.
GRI 413 Lokalsamhällen
De lokala bolagen anordnar också lokala aktiviteter kopplade till samhällsbehov och -utmaningar. Några exempel är att stödja lokala partnerorganisationer som Generation Pep i Sverige som anordnar aktiviteter för att främja ett hälsosamt liv för alla barn.
Individiuella medarbetare är även välkomna att på eget initiativ organisera aktiviteter. Exempel på sådana under året var att träffa teknikstudenter eller anordna kodningsaktiviteter för barn.
Sponsringar och donationer styrs av en koncerninstruktion. Den generella principen är att sponsra eller bilda partnerskap med organisationer som stödjer långsiktiga aktiviteter kopplade till digitalisering och de marknader där vi har verksamhet. Sponsringar och donationer bestäms vanligtvis av de lokala bolagen. Vid särskilda tillfällen ger vi filantropiska donationer eller finansiellt stöd kopplat till katastrofhjälp eller humanitärt bistånd.
Sponsringar och donationer är förenade med korruptionsrisk, särskilt i region Eurasien. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Anti-korruption.
Väsentliga sponsringar och donationer under året omfattade bland annat bidrag till de svenska organisationerna World Childhood Foundation, Friends och Generation Pep. Läs mer om dessa samarbeten i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Barns rättigheter.
Telia Company och de lokala bolagen är redo att bistå med katastrofhjälp och krisstöd, huvudsakligen genom användningen av våra nätverk, produkter och tjänster. Vanliga sätt att stödja är att göra datatrafik gratis för att hjälpa drabbade att nå familj och bekanta, såsom vi gjorde under terroristattacken i Stockholm 2017, eller bidra med utökad nätverkskapacitet för att säkerställa täckning, såsom vi gjorde under skogsbränderna i Sverige under sommaren 2018.
Telia Companys arbete styrs av koncernens EMF-policy. Vi följer lokala myndighetsnormer samt de som utfärdas av Världshälsoorganisationen WHO, och följer ICNIRP:s riktlinjer vid byggande av mobilnät och för de mobiltelefoner vi säljer. Enligt den interna EMF-instruktionen ska leverantörer som levererar mobilnätsutrustning tillhandahålla relevant EMF-strålningsdokumentation.
GRI 416 Konsumentansvar rörande hälsa och säkerhet
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 13 mars 2019
Marie Ehrling Styrelsens ordförande
Olli-Pekka Kallasvuo Styrelsens vice ordförande
Agneta Ahlström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Stefan Carlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Hans Gustavsson Styrelseledamot, suppleant, arbetstagarrepresentant
Nina Linander Styrelseledamot
Jimmy Maymann Styrelseledamot
Olaf Swantee Styrelseledamot
Anna Settman Styrelseledamot
Martin Tivéus Styrelseledamot
Johan Dennelind VD och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2019
Deloitte AB
Jan Nilsson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Telia Company AB (publ) Organisationsnummer 556103-4249
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2018-01-01 – 2018-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 71-86 och hållbarhetsrapporten på sidorna 40-62 och 208-223. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 16-207 och 224 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 71-86 eller hållbarhetsrapporten på sidorna 40-62 och 208-223. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Det finns en inneboende risk avseende riktigheten i redovisade intäkter givet komplexiteten i systemen som genererar intäkterna samt hur ändrade prismodeller påverkar intäktsredovisningen (prisplaner, incitament, rabatter etc.).
Telia Companys intäkter består av ett antal olika intäktsströmmar såsom trafikavgifter, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, övriga serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Telia Company kan paketera produkter och tjänster till ett kunderbjudande vilket kan omfatta tillhandahållande eller leverans av flera tjänster, produkter eller rättigheter att använda tillgångar.
Vidare tillämpar Telia Company IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" från och med den 1 januari 2018 med användning av den retroaktiva övergångsmetoden, innebärande justering av samtliga presenterade jämförelseperioder.
Intäktsredovisning kräver väsentliga uppskattningar och bedömningar av företagsledningen avseende när i tiden, och till vilket belopp intäkterna ska redovisas.
För ytterligare information hänvisas till noterna K1 "Redovisningsnorm", K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper" och K6 "Nettoomsättning" i koncernredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
utvärdering av design och testning av implementation av nyckelkontroller för intäktsredovisning;
med stöd av våra IT-specialister, granskning av IT-miljön inom vilken fakturering, prissättning och andra relevanta stödsystem opererar, inklusive kontroller för ändringar i system för fakturering av väsentliga intäktsströmmar;
Avseende tillämpningen av IFRS 15 omfattade vår revision följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Telia Company´s goodwill och övriga immateriella tillgångar utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar. Telia Company ska pröva dessa tillgångar för nedskrivningsbehov årligen eller när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde för tillgången kan understiga återvinningsvärdet. Bedömning av återvinningsvärde, definierat som det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet, involverar uppskattningar från företagsledningen vad gäller att identifiera och sedermera värdera kassagenererande enheter. Företagsledningen bestämmer normalt sett återvinningsvärdet baserat på dess nyttjandevärde. Beräkningar av nyttjandevärde baseras på företagsledningens bedömning av faktorer som försäljningstillväxt, utveckling av EBITDAmarginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad, nivå på framtida investeringar och evig tillväxt.
För ytterligare information hänvisas till noterna K2 "Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden" och K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" i koncernredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
jämförelse av historiska prognoser mot faktiskt utfall;
aritmetisk testning av kassaflödesmodeller och avstämning av antaganden mot godkända affärsplaner; och
Under 2018 har Telia Company avyttrat sina verksamheter i Azerbaijan, Georgien, Kazakstan och Uzbekistan och det tidigare segmentet region Eurasien är klassificerat som avvecklad verksamhet i koncernredovisningen. En effekt av klassificeringen är att verksamheten presenteras separat från kvarvarande verksamhet i koncernens totalresultatrapporter inklusive belopp för jämförelseperioder. Redovisning av avvecklade verksamheter kräver företagsledningens uppskattningar och bedömningar för att utvärdera om kraven för att redovisa avvecklade verksamheter enligt IFRS 5 är uppnådda och bedöma verkligt värde av tillgångar som innehas för försäljning. För avyttrade verksamheter kan beräkningar av realisationsresultat vara komplexa.
För ytterligare information hänvisas till noterna K2 "Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden" och K34 "Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning" i koncernredovisningen.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
Under 2018 har Telia Company förvärvat samtliga aktier i Inmics, Cloud Solutions, Get och TDC Norge samt Ainacom. Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till köpeskilling minus verkligt värde netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. Värdering av tillgångar och skulder till verkligt värde i enlighet med IFRS är komplext och kräver att företagsledningen gör väsentliga uppskattningar och bedömningar.
För ytterligare information hänvisas till noterna K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper" och K33 "Rörelseförvärv" i koncernredovisningen.
Vår revision, avseende väsentliga förvärv,omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
• granskning av företagsledningens förvärvsanalyser inklusive beräkning och redovisning av villkorad köpeskilling;
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 4-15, 208-223 och 230-237. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2018-01-01 - 2018-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 71-86 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 40-62 och 208-223 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Deloitte AB, utsågs till Telia Company ABs revisor av bolagsstämman 2018-04-10 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-02.
Stockholm den 13 mars 2019 Deloitte AB
Jan Nilsson Authorized Public Accountant
Till Telia Company AB (publ), org.nr 556103-4249.
Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Telia Company AB (publ) att översiktligt granska Telia Companys hållbarhetsredovisning för år 2018. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidorna 40-62 och 208-223 i detta dokument.
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 209 i Års- och hållbarhetsredovisningen samt i Telia Companys ramverk för hållbarhetsrapportering 2018 (Telia Company Sustainability Reporting Framework) som finns tillgängligt på www. teliacompany.com/sustainability/reporting, företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.
En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och god revisionssed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Telia Company AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts.
Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
Stockholm den 13 mars 2019
Deloitte AB
Jan Nilsson Didrik Roos Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
| Telia Company-koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiell information | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
| Resultaträkning (MSEK)1, 8 | |||||
| Nettoomsättning | 83 559 | 79 790 | 84 178 | 86 569 | 81 131 |
| Rörelseresultat | 13 238 | 13 768 | 21 090 | 14 606 | 17 743 |
| EBITDA före justeringsposter 8 | 26 649 | 25 151 | 25 836 | 25 281 | 24 364 |
| EBITDA 8 | 26 042 | 25 519 | 29 813 | 23 992 | 23 453 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 9 489 | 8 492 | 16 433 | 9 532 | 12 219 |
| Årets resultat från avvecklad verksamhet | -6 399 | 1 751 | -9 937 | 673 | 3 379 |
| Årets resultat | 3 090 | 10 243 | 6 496 | 10 205 | 15 599 |
| Finansiell ställning (MSEK)2, 8 | |||||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 93 018 | 76 652 | 70 947 | 67 933 | 86 161 |
| Materiella anläggningstillgångar | 78 220 | 60 024 | 58 107 | 55 093 | 69 669 |
| Övriga anläggningstillgångar | 29 784 | 37 326 | 51 685 | 50 824 | 54 592 |
| Omsättningstillgångar | 47 570 | 69 365 | 74 071 | 80 167 | 61 645 |
| Summa tillgångar | 248 592 | 245 367 | 254 811 | 254 017 | 272 066 |
| Summa eget kapital | 102 394 | 106 517 | 96 059 | 102 202 | 116 364 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 97 344 | 101 226 | 90 991 | 97 884 | 111 383 |
| Långfristiga skulder | 107 254 | 106 946 | 101 920 | 109 175 | 118 163 |
| Kortfristiga skulder | 38 943 | 31 904 | 56 832 | 42 641 | 37 539 |
| Summa eget kapital och skulder | 248 592 | 245 367 | 254 811 | 254 017 | 272 066 |
| Sysselsatt kapital, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 193 393 | 192 465 | 184 900 | 193 486 | 208 365 |
| Operativt kapital, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 158 006 | 135 188 | 136 041 | 144 609 | 155 683 |
| Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 55 363 | 33 823 | 50 756 | 55 717 | 59 320 |
| Kassaflöden (MSEK)3 | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 26 696 | 23 204 | 25 970 | 35 249 | 29 252 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -14 041 | -9 750 | -7 428 | -28 985 | -21 979 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -12 446 | -13 905 | -22 491 | -9 628 | -10 269 |
| Årets kassaflöde | 209 | -451 | -3 949 | -3 363 | -2 997 |
| Fritt kassaflöde | 11 902 | 7 164 | 7 267 | 16 550 | 13 046 |
| varav från avvecklad verksamhet | 347 | -4 640 | 116 | 4 030 | 4 905 |
| Investeringar (MSEK)4, 9 | |||||
| CAPEX | 16 361 | 15 307 | 15 625 | 14 595 | 11 955 |
| Förvärv och övriga investeringar | 30 186 | 4 973 | 483 | 5 818 | 1 210 |
| Summa investeringar | 46 547 | 22 066 | 16 108 | 20 413 | 13 165 |
| Nyckeltal5, 9 | |||||
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 3,6 | 11,2 | 4,5 | 9,3 | 15,0 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 4,7 | 9,2 | 7,7 | 8,9 | 12,2 |
| Soliditet (%) | 37,3 | 39,4 | 34,0 | 35,1 | 38,0 |
| Nettolåneskuld/EBITDA före justeringsposter | 2,07 | 1,15 | 1,69 | 1,53 | 1,68 |
| Eget kapital per aktie, moderbolagets ägare (SEK) | 23,0 | 23,4 | 20,8 | 22,6 | 25,7 |
| Aktiedata | |||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | |||||
| – vid periodens utgång | 4 230,8 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 |
| – genomsnitt, före utspädning | 4 292,7 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 |
| – genomsnitt, efter utspädning | 4 292,7 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 |
| Totalt resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) | 0,74 | 2,22 | 0,86 | 1,97 | 3,35 |
| Kontant utdelning per aktie (SEK)6 | 2,36 | 2,30 | 2,00 | 3,00 | 3,00 |
| Summa kontant utdelning (MSEK)6 | 9 985 | 9 959 | 8 660 | 12 990 | 12 990 |
| Utdelningsandel (%)7 | 85 | 81 | 115 | 152 | 90 |
1) Sedan den 31 december 2015 är det före detta segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och redovisas därför på en rad i koncernens resultatrapport 2017–2014. Resultatinformationen för 2017 - 2014 ovan avser kvarvarande verksamhet om inget annat anges.
2) Tillgångar och skulder i före detta segmentet region Eurasien redovisas på två rader i koncernens balansrapporter per 31 december 2017, 2016 och 2015. Sergelbolagen (Sergel) är inkluderade i kvarvarande verksamhet till och med datum för försäljning den 30 juni 2017 men klassificerades som innehav för försäljning sedan den 30 juni 2016. I balansräkningsinformationen ovan ingår tillgångar som innehas för försäljning och skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
3) Kassaflödesinformation presenteras inklusive avvecklad verksamhet.
4) 2018–2014 enbart inklusive kvarvarande verksamhet.
5) Nyckeltal för 2018–2013 baseras på hela Telia Company-koncernen inklusive både kvarvarande och avvecklad verksamhet. Definitionen av nyckeltalet Räntabilitet på sysselsatt kapital förändrades under 2014 (se definitioner). 2017–2014 är beräknade med den nya definitionen.
6) För 2018 enligt styrelsens förslag.
7) För 2018 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,36 SEK per aktie, eller 85 procent av fritt kassaflöde hänförligt till kvarvarande verksamhet exklusive licenser. 2016 uppdaterades utdelningspolicyn och definitionen för utdelningsandel. 2014–2015 har inte omräknats.
8) Enbart 2016-2017 är omräknat för IFRS 15.
9) 2017 har omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel, se not K1 för ytterligare information.
| Vårt företag | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrning | Räkenskaper | Hållbarhetsnoter | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| Telia Company-koncernen Operativ information |
2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Mobila tjänster | |||||
| Abonnemang totalt (1000-tal)1 | 16 804 | 16 734 | 16 695 | 20 033 | 19 179 |
| varav Sverige | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)2 | 6 095 | 6 118 | 6 207 | 6 119 | 6 186 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 19 | 19 | 17 | 19 | 19 |
| Mobil telefoni, ARPU (SEK) | 219 | 213 | 209 | 206 | 200 |
| varav Finland | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) 8 | 3 278 | 3 278 | 3 253 | 3 306 | 3 281 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 24 | 26 | 23 | 21 | 21 |
| Mobil telefoni, ARPU (EUR) | 18 | 18 | 17 | 16 | 17 |
| varav Norge3 | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 2 324 | 2 345 | 2 211 | 2 311 | 1 344 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 31 | 32 | 33 | 35 | 37 |
| Mobil telefoni, ARPU (NOK) | 257 | 256 | 252 | 259 | 283 |
| varav övriga länder | |||||
| Mobil telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 1 451 | 1 479 | 1 606 | 1 644 | 1 581 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 1 389 | 1 352 | 1 318 | 1 327 | 1 378 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) | 1 281 | 1 237 | 1 200 | 1 119 | 1 097 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 986 | 925 | 901 | 863 | 841 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Spanien (1000-tal) | – | – | – | 3 344 | 3 471 |
| Fasta tjänster | |||||
| Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) | 2 916 | 2 512 | 2 559 | 2 589 | 2 543 |
| varav | |||||
| Bredband, abonnemang, Sverige (1000-tal) | 1 287 | 1 286 | 1 299 | 1 306 | 1 275 |
| Bredband, abonnemang, Finland (1000-tal) | 457 | 464 | 497 | 527 | 561 |
| Bredband, abonnemang, Norge (1000-tal) | 417 | – | – | – | – |
| Bredband, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 104 | 114 | 128 | 135 | 114 |
| Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal)4 | 409 | 410 | 402 | 390 | 369 |
| Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) | 242 | 238 | 233 | 231 | 224 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)5 | 1 855 | 2 182 | 2 565 | 2 838 | 3 034 |
| varav | |||||
| Fast telefoni, abonnemang, Sverige (1000-tal) | 1 102 | 1 381 | 1 675 | 1 896 | 2 054 |
| Fast telefoni, abonnemang, Finland (1000-tal) | 38 | 50 | 65 | 80 | 99 |
| Fast telefoni, abonnemang, Norge (1000-tal) | 59 | 11 | – | – | – |
| Fast telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) | 78 | 90 | 101 | 114 | 122 |
| Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 315 | 371 | 417 | 447 | 468 |
| Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 263 | 279 | 307 | 301 | 291 |
| Personal6 | |||||
| Antal anställda den 31 december7 | 20 836 | 25 021 | 26 017 | 26 895 | 26 166 |
| Medelantal anställda under året | 23 814 | 24 468 | 24 898 | 25 450 | 24 973 |
| varav i Sverige | 7 525 | 7 955 | 8 109 | 8 172 | 7 977 |
| varav i Finland | 3 899 | 3 463 | 3 276 | 3 326 | 3 577 |
| varav i övriga länder | 12 390 | 13 050 | 13 513 | 13 953 | 13 419 |
| varav kvinnor | 9 461 | 9 990 | 10 227 | 10 777 | 10 579 |
| varav män | 14 353 | 14 478 | 14 670 | 14 673 | 14 394 |
| Löner och ersättningar (MSEK) | 9 918 | 9 661 | 9 534 | 9 408 | 9 746 |
| Arbetsgivaravgifter (MSEK) | 2 134 | 2 144 | 2 056 | 1 992 | 1 893 |
| Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader | 14,5 | 15,5 | 13,2 | 12,6 | 14,4 |
| Nettoomsättning per anställd (kSEK) | 3 790 | 3 722 | 3 929 | 4 220 | 4 047 |
| Rörelseresultat per anställd (kSEK) | 323 | 907 | 518 | 639 | 908 |
| Nettoresultat per anställd (kSEK) | 130 | 419 | 261 | 401 | 625 |
1) Definitionen av antalet förbetalda abonnemang ändrades 2015. 2013 och 2014 har omräknats för jämförbarhet under 2015. Förbetalda abonnemang räknas om abonnenten har varit aktiv under de senaste tre månaderna.
2) Efter genomgång av vissa typer av mobilabonnemang i Sverige har operativa data för antal abonnemang för 2015 omräknats för jämförbarhet.
3) Efter genomgång av vissa typer av mobilabonnemang i Norge har operativa data för antal abonnemang för 2014 omräknats för jämförbarhet. 2014 och 2015 har också omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel mellan nettoomsättning och kostnad för sålda tjänster och varor avseende försäkringsintäkter i Norge. 4) Definitionen av antalet abonnemang för bredband i Litauen har ändrats under 2015. 2013 och 2014 har omräknats för jämförbarhet under 2015.
5) Fast telefoni abonnemang inkluderar PSTN och VoIP.
6) Personalinformation är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
7) Antalet anställda i Litauen 2017 justerats avseende timanställda.
8) Som ett resultat av en genomgång under första kvartalet 2018 har ytterligare avtalsabonnemang avseende maskin-till-maskin i Finland inkluderats i rapporteringen. Endast abonnemangsbasen för 2017 har omräknats.
Utöver de finansiella nyckeltal som upprättats i enlighet med IFRS, presenterar Telia Company finansiella nyckeltal som inte definieras enligt IFRS, till exempel EBITDA, Justerad EBITDA, Justerat rörelseresultat kvarvarande verksamhet, CAPEX, CAPEX exklusive licenser och frekvenser, Betald CAPEX, Fritt kassaflöde, Operationellt fritt kassaflöde, Nettolåneskuld, Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel) och Justerad EBITDA-marginal. Dessa alternativa nyckeltal anses vara viktiga resultat- och prestationsindikationer för investerare och andra användare av årsredovisningen. De alternativa nyckeltalen ska ses som ett komplement till, men inte en ersättning för, den finansiella information som upprättats i enlighet med IFRS. Telia Companys definitioner av dessa mått som inte definieras enligt IFRS beskrivs i denna not och i Definitionerna. Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag.
Telia Company anser att EBITDA är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå resultatgenerering före investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar. För att underlätta förståelsen av Telia Companys underliggande resultat anser vi att det också är relevant att analysera Justerad EBITDA. Justeringsposter inom EBITDA specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt "Justeringsposter".
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 13 238 | 13 768 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -835 | -778 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 13 638 | 12 528 |
| EBITDA | 26 042 | 25 519 |
| Justeringsposter inom EBITDA | 607 | -368 |
| Justerad EBITDA | 26 649 | 25 151 |
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 1 967 | 8 433 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 267 | -8 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -218 | – |
| Realisationsvinst/realisationsförlust vid avyttring | -6 816 | -193 |
| EBITDA | -4 800 | 8 233 |
| Justeringsposter inom EBITDA | 7 141 | -3 971 |
| Justerad EBITDA | 2 341 | 4 262 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Telia Company anser att Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, är ett relevant mått för att kunna förstå resultatgenereringen hos Telia Company. Justeringsposter inom rörelseresultat, kvarvarande verksamhet specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt "Justeringsposter".
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 13 238 | 13 768 |
| Justeringsposter inom rörelseresultat | 908 | 1 013 |
| Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet | 14 146 | 14 781 |
Telia Company anser att CAPEX, CAPEX exklusive licenser och frekvenser och Betald CAPEX är relevanta mått för att förstå koncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive goodwill, tillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och åtaganden för återställande).
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | ||
| Immateriella tillgångar | 4 342 | 4 014 |
| Materiella tillgångar | 12 019 | 11 293 |
| CAPEX | 16 361 | 15 307 |
| Netto av ej betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder 2 | -2 587 | -1 162 |
| Betald CAPEX | 13 774 | 14 144 |
| CAPEX | 16 361 | 15 307 |
| Licenser och frekvenser | -1 378 | -457 |
| CAPEX exklusive licenser och frekvenser | 14 984 | 14 849 |
| Avvecklad verksamhet | ||
| Immateriella tillgångar | 203 | 178 |
| Materiella tillgångar | 658 | 1 609 |
| CAPEX | 861 | 1 787 |
| Netto av ej betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder | 158 | 109 |
| Betald CAPEX | 1 020 | 1 896 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
2) 2018 var påverkat av köpta frekvenser i Sverige och Telia Helsinki Data Center. 2017 avser i huvudsak köpta rättigheter till ishockeyligan i Finland.
Telia Company anser att Fritt kassaflöde är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten och efter CAPEX.
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 26 696 | 23 204 |
| Betald CAPEX (betalda immateriella och materiella anläggningstillgångar) | -14 794 | -16 040 |
| Fritt kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 11 902 | 7 164 |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Telia Company anser Operationellt fritt kassaflöde vara ett relevant mått för att kunna förstå kassaflödena som Telia Company kontrollerar. Från rapporterat fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet avgår utdelningar från intressebolag då dessa är beroende av godkännande av styrelser och årsstämmor i dessa intressebolag. Betalningar för licenser och frekvenser är exkluderade då de vanligtvis hänförs till en längre period än ett år. Operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet utgör Telia Companys utsikter. Telia Company avser att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive licenser och frekvenser.
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten från kvarvarande verksamhet | 25 330 | 25 948 |
| Avgår: Betald CAPEX från kvarvarande verksamhet | -13 774 | -14 144 |
| Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet | 11 555 | 11 804 |
| Återläggning: Betald CAPEX för licenser från kvarvarande verksamhet | 188 | 561 |
| Fritt kassaflöde som utgör basen för utdelning | 11 743 | 12 365 |
| Avgår: Utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet | -968 | -2 851 |
| Återläggning: Betald skatt på utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet | 41 | 173 |
| Operationellt fritt kassaflöde | 10 816 | 9 687 |
Telia Company anser att Nettolåneskuld är ett relevant mått för att kunna förstå koncernens skuldsättning. Nedan presenterad nettolåneskuld är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.
| MSEK | 31 dec 2018 | 31 dec 2017 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 86 990 | 88 108 |
| Avgår 50 procent av hybridkapital1 | -7 861 | -7 670 |
| Kortfristig upplåning | 9 552 | 5 102 |
| Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex) |
-2 946 | -3 032 |
| Avgår långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat2 | -7 267 | -12 084 |
| Avgår kortfristiga placeringar | -513 | -15 616 |
| Avgår likvida medel | -22 591 | -20 984 |
| Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet | 55 363 | 33 823 |
1) 50 procent av hybridkapital betraktas, enligt marknadspraxis för denna typ av instrument, som eget kapital och minskar nettolåneskuld.
2) För jämförelsetal, långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat avser långfristiga obligationer "som kan säljas" under IAS 39.
Derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex) är del av balansräkningsraderna Långfristiga räntebärande fordringar och Kortfristiga räntebärande fordringar. Hybridkapital ingår i balansräkningsraden Långfristiga lån. Långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat är del av balansräkningsraden Långfristiga räntebärande fordringar. Kortfristiga placeringar är del av balansräkningsraden Kortfristiga räntebärande fordringar.
Telia Company anser att nettolåneskuld i relation till justerad EBITDA är ett relevant mått för att förstå koncernens finansiella ställning.
| MSEK, förutom multipel | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Nettolåneskuld | 55 363 | 33 823 |
| Justerad EBITDA, kvarvarande verksamhet | 26 649 | 25 151 |
| Justerad EBITDA, avvecklad verksamhet | 2 341 | 4 262 |
| Avgår avyttrade verksamheter | -2 259 | -109 |
| Justerad EBITDA rullande 12 månader exklusive avyttrade verksamheter | 26 731 | 29 304 |
| Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel) | 2,07x | 1,15x |
1) Omräknat för jämförbarhet, se not K1.
Telia Company anser att Justerad EBITDA i relation till nettoomsättning som ett relevant mått för att förstå koncernens vinstgenerering samt att användas i benchmark-syfte.
| MSEK | Jan–dec 2018 Jan–dec 20171 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 83 559 | 79 790 |
| Justerad EBITDA | 26 649 | 25 151 |
| Justerad EBITDA-marginal (%), kvarvarande verksamhet | 31,9 | 31,5 |
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
CAPEX med tillägg/avdrag för nettot av betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder.
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv samt åtaganden för återställning.
CAPEX avdraget för licenser och frekvenser.
Antal förlorade abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang) uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang).
En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures.
EBITDA uttryckt i procent av nettoomsättning.
Röst, meddelande, data och innehåll.
Summan av kassaflöde från löpande verksamhet och betald CAPEX.
Investeringar i goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
Förändringen i nettoförsäljning/externa tjänsteintäkter/ Justerad EBITDA, exklusive effekter från förändringar i valutakurser jämfört med koncernens rapporteringsvaluta (SEK) och förvärv/avyttringar, jämfört med samma period föregående år.
Justeringsposter omfattar realisationsvinster och realisationsförluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal) eller andra kostnader som till sin natur inte är del av normal daglig verksamhet.
EBITDA justerat med justeringsposter inom EBITDA.
Justerad EBITDA i relation till nettoomsättning.
Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Rörelseresultat justerat med justeringsposter inom rörelseresultat.
Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar (och säkrar lång- och kortfristiga lån) samt därtill kopplade Credit Support Annex (CSA), minskade med 50 procent av hybridkapital (som, enligt marknadspraxis för typen av instrument, betraktas som eget kapital), minskade med kortfristiga placeringar, långfristiga obligationer som kan säljas och likvida medel.
Nettolåneskuld dividerad med justerad EBITDA rullande 12 månader och exklusive avyttrade verksamheter.
Nettolåneskuld uttryckt i procent av summa tillgångar.
Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive betald CAPEX för licenser och utdelningar från intressebolag netto efter skatter.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Rörelseresultat, inklusive nedskrivningar och vinster/förluster vid avyttringar, plus finansiella intäkter exklusive kursvinster uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittlig summa tillgångar.
Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag och joint ventures återlagda.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.
Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande.
Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.
Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Extern nettoomsättning exklusive hårdvaruförsäljning.
Årets aktiekursutveckling och utdelning, i förhållande till aktiekursen vid början av året, uttryckt i procent.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig summa tillgångar.
För 2013–2015 utdelning per aktie dividerad med totalt resultat per aktie (före utspädning). För 2016, 2017 och 2018 föreslagen utdelning dividerad med fritt kassaflöde exklusive licenser.
Årets resultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar:
| k | tusen | M | miljoner | G | miljarder |
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | Svenska kronor | JPY | Japanska yen | UZS | Uzbekiska som |
| DKK | Danska kronor | NOK | Norska kronor | ||
| EUR | Europeiska euro | TRY | Turkiska lira | ||
| GBP | Brittiska pund | USD | US-dollar |
Telia Companys årsstämma äger rum tisdagen den 10 april 2019, klockan 14.00 på Skandiascenen, Cirkus i Stockholm. Kallelse publicerades på Telia Companys webbplats www.teliacompany.com i början på mars 2019. Stämman kommer att tolkas till engelska.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 4 april 2019 och anmäla sig till bolaget senast torsdagen den 4 april 2019.
Anmälan om deltagande kan ske
Vid anmälan vänligen uppge namn/företagsnamn, personnummer/ organisationsnummer, adress, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, inklusive finska aktieägare som är registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy, måste begära att tillfälligt vara införd
den 4 april 2019 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare om detta i god tid.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets webbplats www.teliacompany.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast torsdagen den 4 april 2019.
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 2,36 kronor per aktie med två utbetalningar om vardera 1,18 kronor och att den 12 april 2019 respektive 24 oktober 2019 skall vara avstämningsdagar för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 17 april 2019 respektive 29 oktober 2018.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.