Lindab International

Annual Report • Mar 27, 2019

Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2018

Vi får inspiration och styrka genom att gå tillbaka till Lindabs rötter. Till den syn på ansvar och kundfokus som låg bakom Lage Lindhs och Valter Perssons beslut att starta verksamheten för 60 år sedan."

2

lindab | lorem ipsum

Ola Ringdahl, VD och koncernchef

Innehåll

Lindabs FoU omfattar även nya versioner av befintliga produkter samt förenkling genom digitala verktyg.

18

17 Globala trender driver efterfrågan på Lindabs marknader och bidrar till

att FN:s globala mål kan uppnås.

20 Kompletta lösningar för inneklimatet i olika miljöer är ett av de unika värden Lindab erbjuder sina kunder.

Lindabs produkter och lösningar möter behoven hos flera olika kundgrupper inom byggbranschen.

Lindab 2018 04 VD har ordet 06 Strategiskt fokus 09 Våra mål 10 Vårt erbjudande 12 Vår närvaro 14 Drivkrafter och trender 16 Vår affärsmodell 18 Unika kundvärden 20 Reportage 22 Våra marknader 28 Våra medarbetare 32 Lindabaktien 34 Bolagsstyrning 36 Finansiella rapporter 48–106

• Hållbarhetsinformation 107
  • Ordlista 117
  • Årsstämma 118
  • Lindabs historia 119

Den formella årsredovisningen som styrelsen undertecknat och som granskats av revisorerna omfattar sidorna 48–100.

Lindab 2018

Lindab grundades 1959 i Grevie, Sverige, och har sedan dess utvecklats till en ledande leverantör av kundanpassade och hållbara lösningar för förenklat byggande och bättre inneklimat. Verksamheten omsatte 9,3 miljarder kronor 2018 och omfattar filialer, försäljningskontor samt utvecklings- och produktionsenheter i sammanlagt 32 länder med cirka 5 100 medarbetare.

Lindabs organiska tillväxt uppgick till

8,3 procent (3,7).

8,3% 6,8%

Lindabs justerade rörelsemarginal uppgick till 6,8 procent (6,2).

Viktiga händelser

Kraftigt ökad försäljning i samtliga regioner Starkt kassaflöde från den löpande verksamheten Positivt justerat rörelseresultat för Building Systems Ola Ringdahl tillträdde som VD och koncernchef Styrelsen föreslår en utdelning om 1,75 SEK

Nettoomsättning

Justerat rörelseresultat1) och justerad rörelsemarginal1)

Finansiella nyckeltal

MSEK om inget annat anges	2018	2017	2016	2015	2014
Nettoomsättning	9 326	8 242	7 849	7 589	7 003
Tillväxt, organisk, %	8,3	3,7	4,2	2,3	4,8
Justerat rörelseresultat1)	634	511	511	463	497
Rörelseresultat	547	492	483	469	467
Årets resultat	394	347	306	305	283
Kassaflöde från löpande verksamhet	593	410	499	460	278
Justerad rörelsemarginal1), %	6,8	6,2	6,5	6,1	7,1
Avkastning på eget kapital, %	9,1	8,8	8,4	8,8	9,0
Avkastning på sysselsatt kapital, %	9,4	8,8	8,8	8,6	8,9
Nettoskuld/EBITDA, exkl engångsposter, ggr	1,6	2,2	2,5	3,1	2,9
Resultat per aktie, SEK	5,16	4,54	4,02	3,99	3,71
Utdelning per aktie, SEK	1,75	1,55	1,40	1,25	1,10
Medelantal anställda, antal	5 126	5 143	5 134	5 052	4 541

Lindabs hemmamarknad är Norden men försäljning sker till cirka 24 000 unika kunder varje år i sammanlagt cirka 60 länder.

CEE/CIS, 20% Övriga marknader, 2%

Nettoomsättning, region Nettoomsättning, segment

Norden, 45% Products & Solutions, 89% Västeuropa, 33% Building Systems, 11%

Lindabs verksamhet var under 2018 indelad i två separata segment med olika erbjudande, affärsmodell, varumärke och kundgrupper.

1) Exkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader av väsentlig storlek.

Ola Ringdahl, VD och koncernchef

Ökad lönsamhet för ett ännu starkare Lindab

I juni 2018 tillträdde jag som ny VD och koncernchef för Lindab. Det har varit en spännande och intressant första tid där jag kunnat summera ett försäljningsmässigt starkt år och samtidigt, tillsammans med mina kolleger, påbörjat ett arbete för att öka lönsamheten i koncernen.

Ett sätt att få inspiration och styrka till detta arbete är att gå tillbaka till Lindabs rötter. Till den syn på ansvar, produktutveckling och kundfokus som låg bakom Lage Lindhs och Valter Perssons beslut att starta ett plåtslageri på Bjärehalvön i Skåne för 60 år sedan. De ville förenkla för kunderna, inte bara när det gällde hanteringen av själva produkten utan också hur denna passade in i den övriga byggprocessen. De var särskilt bra på problemlösning, och på att "bocka" plåt för fönster och dörrar. Under årens lopp

tog de med sig denna kunskap till nya produktgrupper såsom ventilationskanaler, tak- och vägglösningar, med samma framgångsrika resultat.

Lindab ska fortsätta att utveckla, producera och sälja såväl byggprodukter som ventilations- och inneklimatlösningar, dessa delar har vuxit fram sida vid sida. Vi ska ha ett tydligt lönsamhetsfokus och arbeta nära våra kunder. Detta uppnås bäst genom en tydlig ansvarsfördelning med decentraliserat beslutsfattande inom vår organisation. Efter genomlysning av verksamheten har vi därför beslutat att dela upp koncernen i tre affärsområden från 1 januari 2019. Ett viktigt mål är att steg för steg öka lönsamheten i koncernen, i syfte att få fram de resurser som krävs för att långsiktigt kunna investera i automatiserad tillverkning, smart

produktutveckling och digital marknadsföring, och för att kunna öka satsningarna på exempelvis moderna logistiklösningar, e-handel och kompetensutveckling.

Under mina första sex månader på Lindab reste jag runt mycket och hann besöka ett femtontal länder. Jag besökte många av de orter där Lindab har tillverkning och försäljning, från Oslo i norr till Venedig i söder, från Dublin i väst till Warszawa i öster, och träffade medarbetare med gedigen kunskap och stort engagemang. Jag träffade även kunder, leverantörer, investerare och andra för Lindab viktiga intressenter, och fick insikt i hur starkt varumärket Lindab är på många marknader. Lindab har potential och många bra saker att bygga vidare på, men en robust förbättring tar givetvis tid och innebär mycket arbete. För att säkerställa ett högt tempo i förbättringsarbetet har jag sedan början av 2019 utökat koncernens ledningsgrupp från fem till elva personer, med en tyngdpunkt på operativa chefer med internationell erfarenhet inom försäljning och tillverkning.

2018 var ett år med goda marknadsförutsättningar. Nästan samtliga marknader i Europa uppvisade ökad byggaktivitet. Lindab ökade nettoomsättningen kraftigt, organiskt med drygt 8 procent. Lönsamheten stärktes, men inte tillräckligt. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 6,8 procent, vilket är under vårt mål om 10 procent, trots högkonjunkturen. Lindab har inte fullt ut kunnat kompensera för de stigande stålpriserna 2018, men framförallt behöver vi öka effektiviteten och stärka affärsmannaskapet. Lönsam tillväxt, med betoning på lönsam, kommer att vara i fokus framöver.

Segmentet Products & Solutions, som 2018 stod för närmare 90 procent av Lindabs nettoomsättning, ökade försäljningen med 12 procent där framför allt marknaderna i Norden och CEE gick starkt. Norden står för 51 procent av segmentets försäljning, där vi gynnas av fortsatt hög aktivitet inom nybyggnation av lokaler och bostäder såväl som av det ökande antalet energirenoveringar. Sammantaget ser vi att efterfrågan på ventilationsoch inneklimatlösningar på våra marknader är fortsatt stark. Lösningar för ett bra inneklimat blir allt viktigare hos våra kundgrupper, och inte minst för de som bor och arbetar i byggnaderna. Vi sätter därför ett extra stort fokus på fortsatt innovation och produktutveckling inom området, och vi ser även över möjligheterna att genomföra förvärv som kompletterar erbjudandet. Systemkoncept som vår behovs- och närvarostyrda ventilationslösning Pascal och våra IT-lösningar för konfiguration och beräkning är några exempel på viktiga delar i marknadsbearbetningen. … framförallt behöver vi öka effektiviteten och stärka affärsmannaskapet. Lönsam tillväxt, med betoning på lönsam, kommer att vara i fokus framöver."

8,1%

Products & Solutions justerade rörelsemarginal uppgick till 8,1 procent (8,0).

0,8%

Building Systems justerade rörelsemarginal uppgick till 0,8 procent (–4,8).

Våra byggprodukter inom Products & Solutions har en mer direkt koppling till byggkonjunkturen, men genom innovation och stärkta positioner i särskilda nischer och på utvalda marknader ska vi kunna växa snabbare än marknaden. Fokus ligger på ett erbjudande baserat på förenkling och energieffektivitet. Ett bra exempel på detta är vår nya produkt SolarRoof, solceller integrerade i taklösningen, som lanseras under 2019.

Efter ett antal besvärliga år kunde segmentet Building Systems åter redovisa ett positivt justerat resultat 2018. Ledningen har framgångsrikt arbetat med det åtgärdsprogram som lanserades i början av året, och kombinerat detta med en fokuserad affärssatsning som gav 32 order över 10 MSEK. Genomförandet av åtgärdsprogrammet fortsätter under 2019, såväl som en fokuserad produktutveckling och marknadsbearbetning. Då verksamheten är projektbaserad får vi räkna med fortsatt fluktuation i nettoomsättning och lönsamhet mellan kvartalen.

Oaktat de kortsiktiga marknadsförutsättningarna för våra produkter och lösningar ser jag goda möjligheter till en långsiktigt positiv utveckling för Lindab. Bakom detta ligger bland annat starka globala trender som urbanisering, miljömedvetenhet och digitalisering, vilka gör det både viktigare och enklare att investera i lösningar för bättre byggnader och inneklimat. Lindab har en viktig roll att spela i arbetet för en hållbar samhällsutveckling, men det kräver också en finansiell styrka som möjliggör tillräckliga

investeringar. Därför arbetar vi intensivt med att höja effektiviteten och därmed lönsamheten i koncernen. En del handlar om att skapa en mer decentraliserad organisation och därmed ett större ansvarstagande, vilket vår nya affärsområdesindelning bidrar till. Vi ska även fokusera på aktiviteter för stärkt bruttomarginal, såsom bättre prissättning, ökad operationell effektivitet och mer automation i produktionen. Slutligen ska vi se över våra kostnader, vårt produktsortiment och vår geografiska närvaro. Centrala kostnader ska reduceras, tillverknings- och logistikstrukturen ska optimeras, och lönsamheten för lågpresterande enheter ska vändas. Redan under 2018 har vi genomfört en del aktiviteter, bland annat har vi stängt flera mindre säljbolag och filialer där lönsamheten varit svag.

Jag ser fram mot ett spännande och intensivt 2019. Tillsammans med alla motiverade medarbetare ska vi bygga ett starkare Lindab och fortsätta på den långa framgångsresa som inleddes i en liten verkstad i slutet av 1950-talet av två passionerade entreprenörer som ville förenkla byggandet.

Nästa steg

Building Systems Products & Solutions

Fokusering och decentralisering

Den under 2018 genomförda strategiska utvärderingen av Lindabs icke-ventilationsrelaterade verksamhet visade att det finns värdefullla kostnadssynergier mellan verksamheterna inom Products & Solutions. Därför har ledningen och styrelsen beslutat att dela in Products & Solutions i två affärsområden, Ventilation Systems och Profile Systems, eftersom kunderna skiljer sig åt. Regionala och lokala verksamheter får ett större ansvar för sina resultat. För Building Systems ser vi att betydande värden kan skapas genom att fullfölja påbörjat besparingsprogram och ytterligare förbättra lönsamheten. Med tre tydliga affärsområden ökar vi fokus och transparens. Under 2019 kommer åtgärder genomföras inom hela koncernen för att förbättra den operationella effektiviteten och stärka lönsamheten.

2019

Inriktning

Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.

Prioriteringar

• Leveranssäkerhet
• Sortimentsoptimering
• Digitala hjälpmedel

Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålprofiler för vägg-, takoch bjälklagskonstruktioner.

Prioriteringar

• Leveranssäkerhet
• Logistikoptimering
• Produktutveckling tak

Ventilation Systems Profile Systems Building Systems

Inriktning

Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem med egen programvara som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.

Prioriteringar

• Fokus på lönsamma affärer
• Rätt produktionsstruktur
• Utveckling parkeringshus

Våra långsiktiga mål

5–8% 10% <2,5

Den årliga tillväxten exklusive valutaeffekter ska vara 5–8 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt.

Kommentar: Stark efterfrågan på nästan samtliga marknader bidrog till den ökade nettoomsättningen 2018, rensat för valuta men inklusive förvärv. Starkast utveckling noterades i CEE/CIS. Building Systems försäljning ökade 18 procent.

Årlig tillväxt Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen, EBIT, ska i genomsnitt över en konjunkturcykel uppgå till minst 10 procent.

Kommentar: Rörelsemarginalen ökade under 2018 men är fortfarande lägre än målet. Kostnadsbesparingsprogram, satsningar på produktutveckling och ett tydligare affärsfokus ska bidra till att stärka lönsamheten på sikt.

Nettoskuld av EBITDA

Den säsongsjusterade nettoskulden i relation till EBITDA ska långsiktigt inte överstiga 2,5.

Kommentar: Ett stabilt kassaflöde bidrog till att den genomsnittliga nettoskulden fortsatte att minska under 2018, i linje med Lindabs mål för skuldsättning. Detta ger en stark finansiell position och utrymme för investeringar och förvärv.

Utdelning

Lindab ska dela ut 30 procent av bolagets nettoresultat med beaktande av bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov. För 2018 föreslås en utdelning om 1,75 SEK per aktie.

+12%

Lindabs utdelning har ökat med i snitt 12 procent per år sedan 2014.

Med fokus på ökad mångfald och jämställdhet ska Lindab vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen.

Kommentar: Lindabs mål är att andelen kvinnor i chefsposition ska minst motsvara andelen kvinnor i koncernen. Vid årsskiftet var 19 procent av cheferna och 24 procent av de anställda kvinnor. Kvoten av 19/24 blir 0,79, mot målet 1.

Kvoten kvinnor chefsposition/kvinnor koncernen

Attraktiv arbetsgivare Lägre koldioxidutsläpp

–30% Noll

Koldioxidutsläppen mätt som andel av omsättningen ska minska med minst 30 procent mellan 2017 och 2025.

Kommentar: Investeringar i ny, energieffektiv produktionsteknik samt ökad andel förnybara energikällor i såväl tillverkningen som i koncernens transporter gav 2,5 procent lägre koldioxidutsläpp 2018, mätt som andel av omsättningen.

Bättre arbetsmiljö

Lindab har ett stort fokus på säkerhet och arbetar sedan 2012 med en nollvision för arbetsplatsolyckor.

Kommentar: Antalet olyckor med minst åtta timmars arbetsfrånvaro fortsatte tyvärr att öka under året. Ytterligare initiativ har därför införts för att stärka säkerhetsmedvetandet inom koncernen. Den långsiktiga visionen är fortsatt noll olyckor.

Starka fundament för ungersk solenergi

Optimum Solar är en ledande och snabbt växande aktör på den ungerska marknaden för solenergi, specialiserade på att bygga solcellsparker. Lindabs lättbyggnadssystem utgör en viktig del i de ställningar som håller uppe solpanelerna och har installerats i över 90 solcellsparker runt om i Ungern. Leveranserna fortsätter med oförminskad styrka under 2019.

Vårt erbjudande

Lösningar och system som är energieffektiva, enkla att montera och väl dokumenterade. Ett brett sortiment av både runda och rektangulära system, samt ett stort utbud av tillbehör.

Sortiment inom luftdon, vattenburna klimatsystem och akustik som ger ett behagligt, friskt och produktivt inomhusklimat. Tillhör marknadens mest energieffektiva lösningar.

Luftbehandling

Allt från kyl- och luftbehandlingsaggregat till fläktar, luftkonditionering och värmeväxlare som förflyttar eller reglerar luft. Ledande, energieffektiva produkter med låg driftskostnad.

Brandsäkerhet

Certifierade produkter som brandgasspjäll, fläktar och kanaler som klarar mycket höga temperaturer. Även kompletta brandsäkra systemlösningar för alla typer av byggnader.

Ekonomiska, funktionella och miljöanpassade bygglösningar för bostäder och kommersiella fastigheter. Beroende på behov levereras skräddarsydda eller standardiserade lösningar.

Allt från system för tak, väggar och bjälklag till speciellt utformade detaljer som hängrännor, nitar och skruvar. Alla produkter är av hög kvalitet och lätta att hantera, oavsett behov.

Kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem för bland annat yrkesbyggnader som industri och lager, samt programvaror som förenklar för konstruktörer och entreprenörer.

Lösningar som bidrar till att förenkla varje steg i design- och byggprocessen. Erbjudandet omfattar ledande projektplaneringsverktyg, programpaket för nybyggnation och teknik för att optimera energiprestandan i en byggnad, utöver ett växande digitalt erbjudande av appar, webbverktyg samt ett komplett BIM1)-bibliotek.

1) Byggnadsinformationsmodellering.

Vår unika mät- och regleringsenhet för luftflöden och temperatur, UltraLink, lanserades 2016 och har sedan dess kommit i flera nya generationer. Under 2018 uppgraderades den med bluetooth-teknik, app och möjlighet att mäta ner till 0,2 m/s med bibehållen noggrannhet. Med UltraLink kan betydande energibesparingar uppnås jämfört med traditionella luftflödessystem. Intresset är stort för produkten. I Finland har flera tusen enheter installerats vid byggprojekt i skolor, sjukhus, arenor och flygplatser. Detta är ett resultat av kundernas starka fokus på energieffektivitet och behovsbaserad ventilation. Även UltraLinks tillförlitlighet och minimala behov av underhåll driver efterfrågan.

Hållbar innovation

Lindab ska vara drivande i utvecklingen mot ett hållbart byggande och bättre inneklimat. Fokus ligger på att i dialog med kunder och slutanvändare utveckla innovativa, energieffektiva produkter och systemlösningar som är enkla att använda, installera och underhålla. Arbetet innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer.

Design, funktion och hållbarhet hand i hand. Under 2019 blir det verklighet. Ett komplett designtak där vi integrerat solceller med våra befintliga bandtäckningstak. Utvecklingsarbetet har skett i tätt samarbete med tillverkaren av solcellerna. Produkterna kommer att CE-märkas och Lindab lämnar 20 års effektgaranti. Utrullningen av produkten sker löpande under året. Att installera Solar-Roof blir en del av hantverkarens normala uppgifter och ger möjlighet att konkurrera på en växande marknad. I lösningen ingår förutom kontroll på panelnivå även en app för övervakning av energiproduktionen.

Ständig utveckling av produktion och distribution

Vi har åtta centrala och strategiskt lokaliserade större produktionsenheter med ofta högautomatiserad produktion av förädlade produkter. Vi arbetar med ständigt förbättringsarbete genom Lean och investerar kontinuerligt för ökad robotisering och automatisering.

En kontinuerlig anpassning sker av filialernas utbud och butikskoncept för att möta behoven hos kunder som ventilationsinstallatörer och plåtslagare. Under de senaste två åren har ett nytt koncept för stärkt butiksupplevelse och arbetssätt introducerats på filialerna i Sverige och Norge.

Koncept för fortsatt tillväxt

Lindabs nya distributionskoncept för Sverige, Norge och Danmark är i full funktion, och förädlas kontinuerligt för att såväl möta som överträffa kundernas förväntningar. Varje dag rullar i snitt 60 lastbilar ut från distributionscentret på Bjärehalvön för att leverera enskilda produkter eller systemlösningar till kunder över hela regionen inom ventilations- och byggbranschen. Transporterna går via strategiskt placerade hubbar för att sedan levereras antingen direkt till kunderna eller via Lindabs proffsbutiker. Distributionslösningen tillsammans med Lindabs heltäckande återförsäljarnätverk ger fördelar i form av snabbare, säkrare och mer kostnadseffektiva leveranser till kunderna. Det möjliggör även att sälja mer av ett större sortiment och att på sikt kunna komplettera med helt nya produktgrupper.

Byggarbetsplats

Drivkrafter och trender

Ren luft är en förutsättning för att människor ska må bra och leva länge, men det kommer allt fler rapporter om hur skadlig luften är i våra städer. Enligt phys.org beräknas bara i Europa 500 000 människor förkorta sin livslängd på grund av luftföroreningar. Ett hälsosamt inneklimat blir därför allt viktigare." (Ur Lindabbloggen, blogg.lindab.se)

lindab | drivkrafter och trender

Globala megatrender bakom FN:s hållbarhetsmål för 2030

Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens ledare Agenda 2030, med 17 globala mål för en hållbar och rättvis värld senast år 2030. De globala megatrenderna har påverkat utformningen av målen och innebär såväl utmaningar som möjligheter. Styrkan i utvecklingen av ny teknik och cirkulära affärsmodeller ger lösningar för att hantera befolkningstillväxt, urbanisering och resursbrist. För att de globala målen ska vara möjliga att uppnå krävs engagemang av alla, från enskilda individer till multinationella koncerner och beslutsfattare i världens megastäder och största ekonomier. Läs på sidan 109 om Lindabs arbete för att bidra till målen.

Vår affärsmodell

1) Från 1 januari 2019. Motsvarar Products & Solutions 2018.

Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.

Investerare och fastighetsägare

En korrekt behovsanalys innan projektstart kan ge betydande värden för investeringen. Vi erbjuder tillgång till livscykelkostnadsanalyser, programvara för projektsimuleringar samt stöd för att kunna välja optimal lösning för kompletta bygg- och ventilationssystem. Dessutom ger vi råd vid val av utrustning i syfte att möjliggöra maximal energibesparing och snabb återbetalning.

Entreprenörer och installatörer

När alla delar i ett projekt ska sättas på plats är ofta tidsaspekten en kritisk faktor. Vi erbjuder närhet till försäljningsställen med kompletta sortiment samt logistikkoncept för leverans i rätt tid och på rätt plats. Dessutom erbjuder vi smarta verktyg och lösningar för enkel installation av produkterna, med stöd av användarvänliga manualer och service.

Arkitekter och konsulter

Att tydligt kunna specificera vilka delar som behövs i ett projekt är avgörande för dess planering och slutliga utseende. Vi erbjuder arkitekter och konsulter avancerade men användarvänliga beräknings- och designprogram. Dessa används för snabb implementering av produkterna i projektet, med nödvändiga tekniska data och ritningar.

Tillsammans med våra kunder utvecklar vi hållbara, energieffektiva byggnader med ett produktivt och hälsosamt inneklimat.

Unika kundvärden

Kompletta inneklimatlösningar

Vi utvecklar och erbjuder kompletta lösningar för framgångsrika projekt för friskt och hälsosamt inneklimat i exempelvis skolor, kontor, sjukhus, hotell och på fartyg. Kunden erhåller en kombination av ventilationssystem, inneklimatprodukter, IT-stöd, kunskap och support – samt verktyg för effektiv övervakning och optimering.

Ledande testcenter

Lindab har några av branschens största och modernaste tekniska laboratorier för tester och mätningar av inneklimatoch ventilationslösningar – i Sverige, Danmark, Slovenien och Italien. Bland annat genomförs fullskaletester i samarbete med kunder för att testa installerade system. Med ökat krav för inneklimatet som även omfattar exempelvis ljud och ljus utgör testcentren kritiska kompetensområden för olika kundsegment.

Högsta kvalitet

Kundundersökningar visar att det är den höga kvaliteten på produkterna och lösningarna som väger tyngst vid valet av Lindab som leverantör. Detta styrks av externa kvalitetsmärkningar för Lindabs produkter, bland annat Eurovents certifiering av kanalsystemen Lindab Safe och Lindab Safe Click, för högsta täthetsklass D. Certifieringen ger en extra kvalitetsstämpel på vår produktion och våra produkter och kompletterar befintliga certifieringsprogram i olika länder.

Hållbara material

Stål och tunnplåt utgör en gemensam nämnare för merparten av Lindabs produkter. Eftersom stål är ett starkt material med lång livslängd går det åt en mindre mängd stål än trä eller betong för att fylla samma funktion. Stålet bidrar till att bevara naturresurser genom dess lätta vikt, hållfasthet och återvinningsbarhet. För att uppnå bästa kvalitet samarbetar vi tätt med våra leverantörer kring materialforskning och olika utvecklingsprojekt inom bland annat ytbehandling och hållfasthet.

Förenkling i varje led

Förenklat byggande tillsammans med energieffektivitet har sedan starten 1959 varit utgångspunkten och drivkraften när Lindab utvecklar nya produkter, förbättrar IT-lösningar, optimerar distributionen och förstärker bolagets service. Ökad tillgång till teknik och digitalisering ger nu nästa steg i detta arbete, för såväl leverans och konstruktion som effektiv övervakning av klimatsmarta installationer.

Stöd till design

Vi har tagit fram ett ledande sortiment av smarta verktyg och tjänster som ger möjlighet att designa optimala, tillförlitliga och ekonomiska bygg- och ventilationslösningar på kortast tänkbara tid. Erbjudandet omfattar IT-lösningar för dimensionering, mängdberäkning och planering av kompletta, energieffektiva ventilations- och inneklimatsystem.

Alltid nära

Lindab är alltid nära, med logistiklösningar anpassade för varje enskild marknads särskilda förutsättningar. Med produktionsenheter som täcker hela Europa och ett av Europas mest omfattande distributionsnätverk kan kundernas behov snabbt tillgodoses. Investeringar sker dessutom kontinuerligt i ny teknik och i nya lösningar som ytterligare stärker vår unika position inom området.

Hållbara lösningar för en växande marknad

Oavsett hur våra produkter och lösningar når våra kunder används de i slutänden nästan alltid i ett projekt för renovering eller nybyggnation någonstans i Europa. Vi är ofta direkt engagerade i att hjälpa våra kunder, med exempelvis design av system, att genomföra testningar eller säkra logistiken över en längre period. Med vår kunskap och starka fokus på energieffektivitet och förenkling bidrar vi till en hållbar utveckling för en växande europeisk byggmarknad.

Wels, Österrike

Holstebro, Danmark

Trieste, Italien

Budapest, Ungern

Ljubljana, Slovenien

Frisk luft till unga, kreativa talanger

I den nya byggnaden i den danska byn Holstebro utvecklas unga talanger inom dans, musik, teater, bildkonst och skrivande. En optimal och energieffektiv tillströmning av frisk luft är extra viktig i en byggnad med många rum med olika behov och där antalet människor varierar kraftigt under en dag. Detta kräver en genomtänkt och flexibel lösning för ventilationen. Ventilationsinstallatören Mogensen VVS Comforts val föll på Lindabs behovs- och närvarostyrda ventilationslösning Pascal. Denna tar hänsyn till det flexibla användandet av byggnaden och möjliggör samtidigt för centralisering och övervakning utan att kompromissa med kvaliteten. Systemet är även enkelt att installera och styra. Med Pascal kunde Lindab möta byggherrens önskan om användarvänlighet, arkitektens önskan om estetik och installatörens önskan om funktionalitet.

55%

Med Lindab Pascal anpassas luftflödet efter närvaron i rummet, vilket sparar energi. Jämfört med ett system med konstant lufttryck ger det upp till 55 procent lägre energiförbrukning.

Ombord med skräddarsydd ventilation

Lindab säkrar inte bara byggnaders ventilationssystem utan är även en stor aktör inom fartygsventilation. Ett särskilt team är dedikerat till denna snabbt växande marknad. Kunderna utgörs av skeppsvarv, installatörer och designers, med kryssningsfartyg som största marknad. Det är ofta komplexa projekt med många olika kontakter på global basis. Fartygen byggs sedan vid fem varv i Europa. Italienska Fincantieri, med huvudkontor och stort varv i Trieste, är en ledande aktör inom kryssningsfartyg och Lindabs största marina kund. Vi levererar i stort sett samtliga delar för ventilationen ombord – kanalsystem med detaljer, ljuddämpare, don och lösningar för de tusentals kabinerna, inklusive brandsäkerhet. Produkterna är särskilt certifierade för att användas till sjöss och anpassade för att stå emot korrosion orsakad av saltvatten. Green shipping har hög prioritet i branschen som vi möter med energieffektiva lösningar för lägre vikt och minskade koldioxidutsläpp.

50 km

Till byggandet av ett medelstort kryssningsfartyg levererar Lindab cirka 50 kilometer cirkulära kanaler, 50 000 kanaldetaljer, 1 500 ljuddämpare, 4 000 kabinenheter och många andra delar.

Smart lösning för en miljövänligare resa

Det tolv meter höga och 250 meter långa parkeringshuset i den österrikiska staden Wels är byggt för den statliga transport- och logistikkoncernen ÖBB. Totalt finns det plats för cirka 550 bilar och 500 cyklar. Garaget ligger i direkt anslutning till Wels tågstation, för vidare transport till destinationer i Österrike och övriga Europa. Redan från början stod det klart att det stålkonstruerade garaget skulle vara gratis för pendlare och andra direkta användare av ÖBBs miljövänliga kommunikationer, vars tåg drivs helt på förnybar energi. ÖBB ville därför endast ha leverantörer av hållbara bygglösningar. Building Systems kompletta parkeringssystem i stål var perfekt för detta ändamål och täcker nu 17 700 m2 av konstruktionen. I Building Systems erbjudande ingår även kostnads- och energieffektiva leveranser av den kompletta lösningen, vilket förenklat och påskyndat byggnationen.

32

Intresset för Building Systems energieffektiva, kompletta stålbyggnadssystem ökar och under 2018 tecknades 32 order värda över 10 MSEK. Det är dubbelt så många jämfört med 2017.

Hållbar arena för en bättre upplevelse

I genomsnitt 1 000 byggnadsarbetare och 200 ingenjörer arbetar varje dag med att uppföra Ungerns nya nationalarena, döpt efter landets stora fotbollslegendar Ferenc Puskas. Om allt går som planerat står stadion med plats för 68 000 åskådare färdig för invigning den 15 november 2019 och kommer sedan att användas för herrarnas EM-slutspel i fotboll 2020. Ungern är en viktig och stor marknad för Lindab och vi är förstås med i ett sådant här prestigefullt projekt. Ansvaret har omfattat specialtillverkning och leverans av 450 ton förborrade varmförzinkade lättbalkar i stål, Lindab Construline. För att kunna hantera och korrekt identifiera de platsspecifika leveranserna upprättades särskilda certifikat för Lindabs kontrakt och balkarna transporterades sedan med 55 lastbilar. När arenan står klar kommer allt stål väga sammanlagt 12 000 ton, vilket motsvarar dubbla tyngden av Budapest största brokonstruktion Elisabeth Bridge.

40 000

Lindabs lättbalk i stål har hög bärkraftighet, är lätt att montera och har låg vikt. I den nya nationalarenans golv- och takkonstruktioner finns nu 40 000 meter av denna hållbara stålbalk installerad.

Femstjärnigt inneklimat på 20 våningar

Hotel InterContinental i Ljubljana utmärker sig. Med sina 20 våningar är det den högsta byggnaden i Sloveniens huvudstad och det är också stadens första femstjärniga hotell, som erbjuder en komfortabel vistelse i ett av Europas snabbast växande turistmål. Lindab har levererat en komplett inneklimatlösning för hotellet. Utan att på något sätt påverka den eleganta arkitektoniska designen har maximal funktionalitet uppnåtts i hotellets olika utrymmen. Detta omfattar ett optimalt luftflöde, minimal ljudpåverkan, lösningar för brandsäkerhet och hög energieffektivitet. Samarbetet mellan fastighetsägare, arkitekt, installatör, designstudio och Lindab som leverantör av lösningen har fungerat väl genom hela processen. Lindabs tekniska support och förmågan att kunna leverera alla delar av lösningen vägde tungt vid ventilationsinstallatörens val av leverantör.

Utöver teknisk kompetens, support och smidiga leveranser omfattade Lindabs lösning 14 olika inneklimatprodukter. Inneklimatlösningar för hotell är ett snabbt växande segment för Lindab.

Våra marknader

+2,31) %

Den europeiska byggmarknaden fortsatte att utvecklas starkt under 2018, med högst tillväxt i CEE/CIS och inom segmentet nybyggnation av bostäder.

Konkurrenter

Lindab möter en varierad konkurrens – ofta bestående av ett större antal små lokala aktörer och några stora multinationella bolag. Bland de multinationella aktörerna finns leverantörer av ventilationssystem, stålproducenter med byggkomponentdivisioner och specialiserade byggmaterielproducenter.

Lindabs erbjudande	Ventilationsprodukter	Byggprodukter och	Kompletta
	och inneklimatlösningar	bygglösningar	stålbyggnadssystem
Geografiska	Norden	Norden	Västeuropa
huvudmarknader	Västeuropa	CEE/CIS	CEE/CIS
Huvudkonkurrenter	Aldes CIAT Fläkt Group Swegon Systemair Trox	Areco BudMat Kingspan Plannja Pruszyński Ruukki	Fayat Goldbeck Kingspan Severstal

Lindab i Norden

Andel av nettoomsättning Tre största länderna Fördelning, segment

45%

• 1. Sverige 2. Danmark
• 1. Norge

Products & Solutions 100%

Building Systems

Norden är Lindabs hemmamarknad och den största regionen mätt i försäljning och produktion. Marknadspositionen är betydande inom de flesta av Lindabs produktgrupper, framför allt inom ventilation, inneklimatlösningar, takavvattningssystem och andra utvalda byggprodukter.

I Sverige och Norge säljs både ventilationsoch byggprodukter på Lindabs samtliga 38 filialer i de båda länderna. Delar av sortimentet säljs hos externa byggvaruhandlare, varav cirka 450 i Sverige, 150 i Danmark och 100 i Norge. Dessutom sker omfattande direktleveranser till byggarbetsplatser i samband med större projekt. Försäljningen via Lindabs digitala kanaler ökar snabbt i regionen, i exempelvis Danmark står de för över 30 procent av den totala försäljningen.

Makrofakta 20181) Folkmängd: 26,7 milj Byggmarknad: +0,7% Bygginvesteringar per capita: 4 464 EUR

1) Källa: Euroconstructs bedömning december 2018.

Lindab i Västeuropa

Andel av nettoomsättning Fördelning, segment

33%

Tre största länderna

• 1. Storbritannien 2. Tyskland
• 1. Frankrike

Försäljningstillväxt, %

Via förvärv och organisk expansion har Lindab byggt upp en betydande verksamhet i Västeuropa inom främst ventilation. Försäljningen av byggprodukter är liten men växer i exempelvis Storbritannien och Tyskland. Building Systems säljer kompletta stålbyggnadssystem i hela regionen, med Tyskland som största marknad.

Lindabs filialer säljer i huvudsak ventilationsprodukter och försäljningen är anpassad utifrån varje marknads särskilda behov. I exempelvis Storbritannien omfattar sortimentet en stor andel externa produkter. Byggprodukter säljs främst via återförsäljare som större byggvaruhus, men säljs även direkt till kunder såsom plåtslagare i samband med projekt. Produkterna levereras från regionala lager. I regionen finns en betydande projektförsäljning inom brandsäkerhet och luftbehandling. Building Systems säljer sina stålbyggnadssystem via ett nätverk av kontrakterade byggentreprenörer.

Makrofakta 20181) Folkmängd: 384,8 milj Byggmarknad: +1,9% Bygginvesteringar per capita: 2 748 EUR

1) Källa: Euroconstructs bedömning december 2018.

Lindab i CEE/CIS

Andel av nettoomsättning Fördelning, segment

20%

Tre största länderna

• 1. Polen 2. Ryssland
• 1. Ungern

31% 69%

I CEE har Lindab en stark position inom byggprodukter, framför allt i Ungern, Rumänien och Tjeckien. Genom organisk tillväxt och förvärv har även en betydande position inom ventilation och inneklimat byggts upp i regionen, med Polen som största marknad. I Ryssland och övriga CIS har Lindab genom Building Systems byggt upp en nischposition inom kompletta stålbyggnadssystem.

Byggprodukter säljs via ett stort antal mindre fristående återförsäljare, men i en allt större utsträckning direkt till kunderna i samband med projekt. I Ungern finns ett kompetenscenter för hallar, en lösning som växer snabbt i regionen. I Rumänien är försäljning till projekt för taklösningar stort. Ventilationsprodukter säljs främst direkt till kunderna vid projekt. Building Systems byggnadssystem säljs både via internationella Key Accounts och via ett nätverk av kontrakterade byggentreprenörer.

Makrofakta 2018 Folkmängd: över 200 milj Byggmarknad1): +11,9% Bygginvesteringar per capita1): 1 014 EUR

1) Källa: Euroconstructs bedömning december 2018, (avser endast Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern).

Våra medarbetare

1) Share your passion är koncernens gemensamma kommunikationskoncept för att stärka Lindabs arbetsgivarvarumärke.

Baserat på en stark företagskultur med ett tydligt entreprenörsfokus ligger ansvaret för affärsutveckling lokalt, nära kunderna. Runt om i organisationen finns spetskompetens och gott affärsmannaskap som lägger grunden för stärkt lönsamhet i framtidens Lindab.

5 100

Stark försäljningsutveckling och oförändrat antal medarbetare gav en betydligt högre försäljning per anställd under 2018.

Att öka andelen kvinnor i Lindab är prioriterat och ska bidra till att skapa ett mer långsiktigt hållbart företag.

Antal medarbetare Fördelning kön Geografisk fördelning av anställda

Sverige, 22% Tjeckien, 17% Danmark, 10% Polen, 7% Ryssland, 6% Storbritannien, 6% Övriga, 32%

Lindab har cirka 4 000 anställda utanför Sverige. I Tjeckien har Lindab några av sina största produktionsanläggningar.

Vad som skiljer Lindab från andra bolag är passionen för byggande och inneklimat. Möt några av våra kompetenta medarbetare.

Varje dag innebär en ny utmaning med olika kunder, olika krav och för att hitta rätt lösningar. Jag är stolt över att vara en del av en organisation känd för sin höga kvalitet vad avser produkter, service och support.

Nicola Page Business Development, Northampton, Storbritannien

Jag är stolt över att vi erbjuder marknadens bästa lösningar. Vi levererar byggnader men bidrar även till säkerhet, välstånd och en hållbar framtid för våra kunder och därmed en bättre livskvalitet för deras anställda.

Natalya Ponomarenko Marketing and Communication, Yaroslavl, Ryssland

Jag arbetar på Lindab för det är ett framgångsrikt och växande företag där jag ser en potential och framtid. Om jag ska summera detta i tre ord blir det, definitivt – medvetenhet, kontinuitet och framtid.

Miroslav Petr Production, Prag, Tjeckien

Arbetet på vår R&D-avdelning är dynamiskt, mångfacetterat och fullt av nya utmaningar. Det är intressant att designa integrerade kylsystem för luftbehandlingsaggregat, då varje system måste anpassas till det enskilda projektets förutsättningar.

Natalija Zupan R&D and Innovation, Godovic, Slovenien

Det är väldigt motiverande att arbeta för ett bolag med många möjligheter till personlig utveckling och som samtidigt värnar om sina starka, tydliga kärnvärden. Med våra lösningar kan vi bidra till kundernas framgång och arbeta för långvariga relationer.

Marcus Jarlson IT, Grevie, Sverige

Lindabaktien

Lindabaktien noterades på Stockholmsbörsen i december 2006. Aktien handlas idag på börsens Mid Cap-lista och ingår i sektorn Industri. Under 2018 sjönk aktiekursen med 7 procent till 63,50 SEK, vilket gav ett börsvärde på cirka 4,8 miljarder SEK vid årsskiftet.

Lindabaktiens nedgång kan jämföras med Stockholmsbörsens index OMXSPI som under samma period sjönk med 4,2 procent och sektorn Industri som sjönk 11,5 procent. Under året omsattes sammanlagt cirka 27 miljoner Lindabaktier till ett värde av cirka 1,8 miljarder SEK. Lindabaktien handlas på flera börser och handelsplattformar. Den officiella handeln via Nasdaq Stockholm stod för huvuddelen av omsättningen i aktien. Den övriga omsättningen skedde på inofficiella handelsplattformar som BATS Chi-X Europe och Turquoise.

Aktien och ägarna

1

3

5

Lindab har endast ett aktieslag av serie A. Varje aktie har en röst och lika stor andel i bolagets resultat. Efter att tidigare ha utnyttjat olika återköpsmandat innehar Lindab 2 375 838 egna aktier, som inte ger rätt att rösta eller rätt till utdelning. Vid årsskiftet fanns 6 400 (6 970) aktieägare i Lindab. Största aktieägare var Creades AB med 10,4 procent av antalet utestående aktier. Lannebo Fonder var näst största aktieägare efter att ha ökat sitt innehav under året från 9,1 procent till 10,1 procent av utestående aktier. De tio största aktieägarnas andel av antalet aktier uppgick till 59,9 procent. Det utländska ägandet uppgick till 27 procent. Lindabs eget innehav motsvarar cirka 3 procent av antalet aktier. Inga förändringar har skett av innehavet under 2018. Lindabs koncernledning, exklusive närstående, ägde vid årsskiftet 84 500 aktier samt 160 000 teckningsoptioner. Av utestående teckningsoptioner har 25 000 en teckningskurs på 108,80 SEK och 135 000 en teckningskurs på 86,40 SEK.

Incitamentsprogram

För mer information om ersättningar och personaloptionsprogram, bland annat ovanstående teckningsoptionsprogram, se not 6 på sidorna 80–82.

Fem skäl som gör Lindabaktien intressant

Högre tillväxt än marknaden

Drivs bland annat av Lindabs långsiktiga fokus på utveckling av innovativa och energieffektiva produkter och systemlösningar som förenklar för kunderna.

2 Attraktiva, strukturellt växande segment

Stort behov av hållbara lösningar för bland annat lägre miljöpåverkan och bättre hälsa ökar efterfrågan på Lindabs bygg-, ventilations- och inneklimatsystem.

Betydande konkurrensfördelar

Modern högautomatiserad produktion, ledande återförsäljarnätverk, fokus på FoU samt starka kundrelationer genom hela värdekedjan för byggnader ger Lindab fördelar jämfört konkurrenterna.

4 Lönsamhetsförbättringar

Ökad decentralisering och initiativ för att stärka koncernens operationella effektivitet ska bidra till högre lönsamhet och därmed ytterligare resurser för investeringar i tillväxt.

Framgångsrik företagskultur

Lindab har en lång och framgångsrik historia byggd på starka kärnvärden som fortsätter att prägla hela koncernen med entreprenörsanda som den drivande faktorn.

7,4%

Lindabs nettoomsättning har ökat med i genomsnitt 7,4 procent per år de senaste fem åren.

Efterfrågan på lösningar för ett bättre inneklimat ökar och Lindab har ett ledande erbjudande inom området.

Ticker: LIAB Börs: Nasdaq Stockholm Lista: Mid Cap Sektor: Industri Börsvärde: 4,8 miljarder SEK

Kursutveckling 2018

• Kursen sjönk med 7 procent till 63,50 SEK.

• Högsta betalkurs var 74,50 SEK den 21 maj och lägsta betalkurs var 56,10 SEK den 24 oktober.
• I genomsnitt omsattes 104 938 aktier (138 247) varje dag och omsättningshastigheten uppgick till 35 procent (45).
• Vid årsskiftet följde 6 (5) analytiker Lindab, varav 3 (3) hade rekommendationen Köp/Öka, 3 (2) rekommendationen Behåll och 0 (0) rekommendationen Sälj/Minska.

Styrelsen föreslår en utdelning om 1,75 SEK (1,55) för verksamhetsåret 2018, i enlighet med Lindabs utdelningspolicy. Läs mer på sidan 54.

Lindabs största aktieägare

		2018	2017
	Aktier	Kapital & röster, %	Kapital & röster, %
Creades AB	7 929 322	10,4	10,4
Lannebo Fonder	7 728 064	10,1	9,1
Fjärde AP-fonden	7 516 491	9,8	9,8
IF Skadeförsäkring AB (publ)	3 890 055	5,1	5,1
Livförsäkringsbolaget Skandia	3 787 563	5,0	5,1
Handelsbanken fonder	3 760 117	4,9	8,1
Övriga	41 720 370	54,7	52,4
Totalt antal utestående aktier1)	76 331 982	100,0	100,0

1) Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav om 2 375 838 aktier (2 375 838).

Aktiekapitalet uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av serie A. Varje aktie har en röst. Lindabs eget innehav saknar rösträtt och rätt till utdelning.

Data per aktie

SEK/aktie om inget annat anges 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Resultat per aktie före och efter utspädning1) 5,16 4,54 4,02 3,99 3,71 3,05 1,61 1,21 0,36 Utdelning 1,752) 1,55 1,40 1,25 1,10 - 1,00 1,00 Direktavkastning, %3) 2,75 2,27 1,90 1,99 1,68 ET ET 2,67 1,13 Utdelning i % av resultatet efter skatt1) 34,0 34,1 35,0 31,0 30,0 ET ET 82,4 277,8 Börskurs, vid periodens slut 63,50 68,20 73,05 62,90 65,60 63,40 43,00 37,40 88,25 Högsta börskurs 74,50 98,00 89,60 78,35 83,70 65,20 57,95 95,80 105,00 Lägsta börskurs 56,10 64,75 54,50 55,95 52,35 42,17 37,17 31,84 61,25 Eget kapital, efter utspädning 58,49 54,09 50,41 45,98 43,81 38,87 35,15 35,83 36,57 Antal utestående aktier, efter utspädning 76 331 982 76 331 982 76 331 982 76 331 982 76 331 982 76 331 982 75 331 982 75 331 982 74 772 429

1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut. ET = Ej tillämplig.

Fördelning av ägande, %

Bolagsstyrningsrapport

Lindab International AB (publ) är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och sälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ Nordic Exchange, Stockholm. Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).

Manshausen, Norge RooFit, takkoncept

Lindabs nya takkoncept RooFit, med 30 års garanti, är uppskattat hos kunder. Ett av de mer spektakulära projekten under 2018 var i Manshausen i Nordnorge, där fem "hytter" uppfördes i en extremt vindutsatt miljö. Lindab levererade en komplett taklösning med beräkningar, underlag, ytskikt, klammer och infästningar. Arbetet utfördes av den norska plåtslagerifirman Svolvaer Blikk.

Styrelseordförandens kommentar

Intervju med styrelseordföranden Peter Nilsson

Vad har hänt i styrelsearbetet under 2018?

Från en period där vi stärkt och genomfört omfattande förändringar av de ramar och verktyg som styrelsen ska ha till sitt förfogande, har vi under 2018 främst fokuserat på att cementera arbetet och formerna för dessa. Dessutom har jag haft förmånen att få arbeta med exakt samma styrelse som under 2017. Ingen medlem har slutat eller tillkommit och jag har den styrelse jag vill ha. Vi har därför med full kraft kunnat fokusera på att coacha och stödja Lindabs nye VD Ola Ringdahl och hans team i arbetet med att driva förändring och effektivisering för att ta nästa fas i Lindabs utveckling.

Kan du kommentera den strategiska utvärderingen?

I den starka europeiska byggkonjunktur vi befunnit oss i under de senaste åren har Lindabs lönsamhet varit för låg för att möjliggöra investeringar i en hållbar tillväxt. Detta faktum var den viktigaste anledningen till att vi agerade hösten 2017 och lanserade en strategisk utvärdering av den icke-ventilationsrelaterade verksamheten samt såg över möjligheten att avyttra Building Systems. Sedan dess har vi kunnat ta till oss värdefulla kunskaper och insett att vi genom att synliggöra affärerna bättre i koncernen kan skapa betydande värden i samtliga verksamheter. Detta görs bäst genom tre tydliga affärsområden med en decentraliserad struktur. Dessutom har vi fortsatt att med oförminskad kraft implementera turnaround-planen för Building Systems, vilket gett resultat. Vid varje styrelsemöte under 2018 har Building Systems utveckling varit på agendan med en detaljerad beskrivning av aktiviteterna från dess chef.

"Vi prioriterar en tät och löpande dialog med ledningen."

Effektiviseringen av verksamheten har dessutom gått hand i hand med en kraftig förbättring av affärsaktiviteten. De bud vi fick var ur detta perspektiv alldeles för låga och vi ser med stor tillförsikt fram mot affärsområdets utveckling kommande år. Vi fortsätter samtidigt att betona att ventilation är Lindabs kärnaffär, med fortsatt goda marknadsutsikter och ett område där Lindab har ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande.

Var ligger fokus nu?

Nu är det högsta växeln som gäller. Med en ny och utökad ledningsgrupp med ett starkt operationellt fokus handlar det om att exekvera planen för ökad lönsamhet i koncernen. Det omfattar allt från att se över kostnadsstrukturer till att accelerera produktutvecklingen och säljarbetet. I styrelsen prioriterar vi en tät och löpande dialog med ledningen för att kunna ta de beslut som Lindab behöver för att skynda på utvecklingen. Jag arbetar själv nära Ola Ringdahl för att kunna stödja och coacha honom och hans team i de beslut som nu måste fattas för att göra Lindab till den självklara ledande aktören i branschen.

Viktiga händelser 2018

• Ola Ringdahl ny VD och koncernchef och Malin Samulesson ny Ekonomi- och finansdirektör
• Samtliga verksamheter kvarstår efter avslutad strategisk utvärdering
• Ny divisionaliserad verksamhetsstruktur med tre affärsområden från 2019
• Turnaround-plan i Building Systems och ökat fokus på operationell effektivitet i övriga verksamheter

Så här styrs Lindab

Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) samt andra tillämpliga svenska lagar och regler.

Aktieägarna

Lindab har 76 331 982 utestående aktier av endast en serie och med lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Utöver detta innehar Lindab 2 375 838 egna aktier av samma serie, vilket innebär att det totala antalet aktier uppgår till 78 707 820. Per den 31 december 2018 fanns 6 400 (6 970) aktieägare i Lindab. De största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Creades 10,4 procent (10,4), Lannebo Fonder 10,1 procent (9,1), Fjärde AP-fonden 9,8 procent (9,8) och IF Skadeförsäkring AB 5,1 procent (5,1). De tio största aktieägarna innehade vid årsskiftet 59,9 procent av antalet utestående aktier. Ytterligare information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2018 finns på sidorna 34–35.

Fördelning av ägande, %

Finansiella företag, 37 (38) Övriga juridiska personer, 17 (15) Utländska ägare, 27 (28) Privatpersoner, 7 (7) Pensionsfonder, 10 (10) Intresseorganisationer, 2 (2)

Bolagsstämman

Aktieägares rätt att besluta om Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Ängelholm eller Båstad kommun. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och revisor.

Årsstämma 2018

Årsstämma för räkenskapsåret 2017 hölls den 3 maj 2018 på Hotel Skansen, Båstad kommun. Närvarande aktieägare var cirka 190. Protokollet från årsstämman finns sedan den 17 maj 2018 tillgängligt på bolagets hemsida. Vid årsstämman 2018 fattades bland annat beslut avseende

• omval av styrelseledamöterna Peter Nilsson, Per Bertland, Sonat Burman-Olsson, Viveka Ekberg, Anette Frumerie, John Hedberg och Bent Johannesson
• omval av Peter Nilsson som styrelsens ordförande
• omval av registrerade revisionsbolaget Deloitte AB som bolagets revisor
• valberedningsprocedur
• riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare
• utdelning om 1,55 SEK per aktie
• bemyndigande för styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier.

Årsstämma 2019

Årsstämma för räkenskapsåret 2018 kommer att hållas den 8 maj 2019 kl 15.00 på Norrviken, Båstad kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats.

Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, dvs den 2 maj 2019, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelse till årsstämman 2019.

Valberedning

Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valberedning inför nästkommande årsstämma.

Vid årsstämman 2018 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats. En valberedning konstituerades den 26 september 2018 bestående av

• Sven Hagströmer, företrädare för Creades (ordf)
• Per Colléen, företrädare för Fjärde AP-fonden
• Göran Espelund, företrädare för Lannebo Fonder
• Peter Nilsson, ordförande i Lindab International AB (publ).

I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2019 avseende

• val av ordförande till årsstämman 2019
• val av styrelse och styrelseordförande
• arvode till styrelse, eventuella styrelseutskott och revisorer
• sammansättning av valberedning inför årsstämman 2020.

Valberedningen har under 2018 haft fyra protokollförda möten. Under 2019 har valberedningen haft två protokollförda möten, inför årsstämman 2019.

Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka e-post till valberedningen@lindab.com eller brev till "Lindabs Valberedning, Att: Fredrik Liedholm, Lindab International AB, 269 82 Båstad".

Styrelse

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på årsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. De anställda utser dessutom två arbetstagarrepresentanter samt två suppleanter att ingå i styrelsen.

Styrelsens sammansättning 2018

Vid årsstämman den 3 maj 2018 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. VD är föredragande i styrelsen. Delar av koncernledningen deltar vid styrelsemötena. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidorna 42–43.

Ordförandens ansvar

Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens ansvar

Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.

Styrelsens arbete

Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys.

Antalet styrelsemöten under 2018 uppgick till tolv. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Delar av koncernledningen har varit närvarande vid samtliga styrelsemöten.

Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete har skett under verksamhetsåret. Utvärderingen har visat på väl fungerande VD- och styrelsearbete.

Huvudfrågor vid respektive styrelsemöte

– 9 jan	Rekrytering ledande befattningshavare
– 7 feb	Bokslutskommuniké, utdelning. Rapport från
	revisorerna (närvarande)
– 26 feb	Incitamentsprogram
– 18 mars	Årsredovisning, kallelse årsstämma
– 2 maj	Delårsrapport, koncernrefinansiering
– 3 maj	Konstituerande möte
– 9 maj	Strategiuppföljning
– 14 juni	Strategiplanering
– 18 juli	Delårsrapport
	– 20–21 sep Strategimöte
– 24 okt	Delårsrapport
– 6 dec	Budget

Namn	Invald år	Bolag	Ägare	Styrelsearvode inkl. utskott, SEK	Ersättnings utskottsmöten	Revisions utskottsmöten	Närvaro styrelsemöten
Peter Nilsson1)	2016	Oberoende	Oberoende	737 667	3/3	-	12/12
Per Bertland	2016	Oberoende	Oberoende	341 334	3/3	-	12/12
Sonat Burman Olsson	2011	Oberoende	Oberoende	310 667	-		12/12
Viveka Ekberg	2016	Oberoende	Oberoende	412 000	-	7/7	12/12
Anette Frumerie	2017	Oberoende	Oberoende	361 334	-	6/7	12/12
John Hedberg	2017	Oberoende	Beroende	361 334	-	7/7	12/12
Bent Johannesson	2016	Oberoende	Oberoende	310 667	-		11/12
Pontus Andersson2)	1995			25 800	-		12/12
Anders Lundberg2)	2016			25 800	-		12/12
Summa				2 886 603

Styrelsen och fördelning av dess arvode

1) Ordförande. 2) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter.

Styrelsens ersättning

Vid årsstämman den 3 maj 2018 fastställdes ett totalt arvode om 2 615 000 SEK fördelat enligt följande: 685 000 SEK till styrelsens ordförande, 313 000 SEK till var och en av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 26 000 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna.

Styrelsens ansvar för den finansiella rapporteringen

Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorerna.

Revisionsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering, redovisning och finansiell rapportering. Revisionsutskottet ska även bereda frågor om upphandling av revision och andra tjänster från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revisionsfrågor som ska behandlas av styrelsen. Fram till årsstämman 2018 bestod revisionsutskottet av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och John Hedberg. Efter årsstämman bestod det av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och John Hedberg. Revisionsutskottets arbete styrs av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Utskottet har under 2018 sammanträtt vid sju tillfällen. Revisorerna har deltagit vid samtliga tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga och skriftliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvode till revisionsutskottets ordförande ska utgå med 102 000 kronor och till envar av revisionsutskottets ordinarie ledamöter ska arvode utgå med 51 000 SEK.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för verkställande direktören och andra befattningshavare i koncernens högsta ledning. Under 2018 bestod ersättningsutskottet av Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland. Utskottet har under 2018 sammanträtt vid tre tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvode till ersättningsutskottets ordförande ska utgå med 61 000 SEK och till ersättningsutskottets ordinarie ledamot ska arvode utgå med 31 000 SEK.

Revisor

Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen löpande under året samt minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Vid årsstämman 2018 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Hans Warén utsågs till huvudansvarig revisor. Hans Warén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget Deloitte AB innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.

Ersättning till revisorer

Revisionsarvodet till Deloitte AB uppgick för 2018 till 0,4 MSEK för moderbolaget och 7,1 MSEK för koncernen. Arvodena till Deloitte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 0,6 MSEK.

Extern styrning

De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, regelverket för emittenter för Nasdaq Stockholm samt Koden.

Intern styrning

Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens arbetsordning jämte koder och policys antagna av styrelsen samt andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av koncernledningen. Lindabs bolagsstyrningspolicy och uppförandekod utgör de två viktigaste övergripande policydokumenten. Lindab har inrättat en bolagsstyrningskommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.

Internrevision

Lindab har en internrevisionsfunktion som upprätthålls av extern part. Funktionens arbete avrapporteras minst en gång per år av den externa parten samt löpande av ekonomi- och finansdirektören till revisionsutskottet, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.

Hållbarhet

En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom hållbarhet. Hållbarhet sammanfattar bland annat hur Lindab ska behandla sina medarbetare och agera i samhället. Dessutom handlar hållbarhet om Lindabs arbete och fokus på ständiga miljöförbättringar.

Efterlevnad

Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab bland annat antagit policys för att motverka alla former av korruption och agerande som strider mot konkurrensrätten.

VD och koncernledning

Fredrik von Oelreich var tf VD och koncernchef fram till 18 juni 2018, då Ola Ringdahl utsågs till VD och koncernchef och tog plats i koncernledningen. I koncernledningen ingick under hela 2018 chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm, produkt- och marknadsdirektören Bengt Andersson och chefen för Energy and Climate Solutions, Olof Christensson. Ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby ingick i koncernledningen fram till 13 augusti då han lämnade bolaget. Malin Samuelsson utsågs till ny ekonomi- och finansdirektör och har ingått i koncernledningen sedan 1 september 2018.

Policys

Bolagsstyrningspolicy

Lindab har identifierat tre huvudområden – hållbarhet, intern kontroll och efterlevnad – som centrala för sin bolagsstyrning och har inrättat en bolagsstyrningskommitté, CGC, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.

Uppförandekod

För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs uppförandekod tillförsäkrar sig Lindab detta.

Kommunikationspolicy

Säkerställer att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.

Insiderpolicy

Innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.

IPR-policy

Beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av immateriella rättigheter.

IT-policy

Innehåller övergripande regler för koncernens IT-användning och styrning. Målet är att säkerställa tillgång till den IT-struktur som krävs för att verksamheten ska bedrivas effektivt.

Antikorruptionspolicy

Utgör det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Lindab har nolltolerans avseende korruption.

Konkurrensrättspolicy

Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.

Miljöpolicy

Styr Lindabs arbete med miljöfrågor och säkerställer att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön och att produktlösningar

erbjuds som bidrar till att byggnader blir mer energieffektiva.

Arbetsmiljöpolicy

Ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågan och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete.

Treasury policy

Definierar regelverket för koncernens hantering av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens treasuryfunktion i syfte att minimera kostnaderna.

Likabehandlingspolicy

Riktlinjer för att säkerställa att anställda inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl.

Styrelse

Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie John Hedberg Bent Johannesson

VD för Ramböll Sverige AB. Regionchef inom Scandiaconsult AB. Chef för byggnadsavdelningen på Kvaerner Pulping. Egen företagare inom byggkonsultation. Styrelseuppdrag inom Ramböllkoncernen. Styrelseledamot i Almega samt Svenska Teknik och Designföretagen, varav två år som styrelseordförande.

Civilingenjör, Chalmers tekniska

Född:	1962	1957	1958
Invald:	2016	2016	2011
Beroendeställning:	Oberoende	Oberoende	Oberoende
Övriga uppdrag:	Ordförande i Independent Vetcare Ltd och Unilode International AG samt ledamot i Cramo Oyj.	VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Styrelseordförande i flera av Beijer Refs dotterbolag och i AB Dendera Holding. Advisor i Small Cap Partners SCP och styrelseleda mot i diverse stiftelser.	Styrelseledamot i iZettle AB, Postnord AB och Lantmännen.
Tidigare uppdrag:	Koncernchef för Sanitec och för Duni AB. Styrelseordförande i Duni AB, Securitas Direct AB och Sanitec Holdings Oy. Chefspositioner inom Swedish Match-koncernen.	CFO samt COO i Beijer Ref. CFO på Indra AB och Ötab Sport AB, en del av Aritmoskoncernen.	Koncernchef/VD för COOP Sverige, Vice VD och CFO för ICA Gruppen, bl a Vice President för Electrolux koncernen med ansvar för Globala marknadsstrategier. Styrelseord förande i Svensk Dagligvaruhandel, styrelseledamot i Svensk Handel, ICC Sverige, Tredje AP fonden och ICA Banken.
Huvudsaklig utbildning:	Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.	Civilekonom, Lunds Universitet.	Civilekonom, Executive MBA, Strategic Man. Oxford och Harvard.
Innehav:	28 800 aktier	5 000 aktier	Inget

Styrelsens utskott Revisor

Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av två styrelseledamöter: Peter Nilsson (ordförande) och Per Bertland.

Revisionsutskott Revisionsutskottet består av tre styrelseledamöter: Viveka Ekberg (ordförande), Anette Frumerie och John Hedberg.

Deloitte AB Huvudansvarig revisor: Hans Warén Född: 1964 Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2014. Lång erfarenhet av börsnoterade bolag.

Övriga uppdrag: Ordförande i Independent Vetcare

Tidigare uppdrag: Koncernchef för Sanitec och för

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i

Stockholm.

Ltd och Unilode International AG samt ledamot i Cramo Oyj.

Duni AB. Styrelseordförande i Duni AB, Securitas Direct AB och Sanitec Holdings Oy. Chefspositioner inom Swedish Match-koncernen.

VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Styrelseordförande i flera av Beijer Refs dotterbolag och i AB Dendera Holding. Advisor i Small Cap Partners SCP och styrelseleda-

CFO samt COO i Beijer Ref. CFO på Indra AB och Ötab Sport AB, en del

Styrelseledamot i iZettle AB, Postnord AB och Lantmännen.

Koncernchef/VD för COOP Sverige, Vice VD och CFO för ICA Gruppen, bl a Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala marknadsstrategier. Styrelseordförande i Svensk Dagligvaruhandel, styrelseledamot i Svensk Handel, ICC Sverige, Tredje AP fonden och

Strategic Man. Oxford och Harvard.

ICA Banken.

Civilekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA,

mot i diverse stiftelser.

av Aritmoskoncernen.

Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie John Hedberg Bent Johannesson Född: 1962 1957 1958 1962 1968 1972 1954 Invald: 2016 2016 2011 2016 2017 2017 2016 Beroendeställning: Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Beroende Oberoende Styrelseordförande i Apoteket AB:s Pensionsstiftelse. Styrelseledamot i C.A.G Group, Magnolia Bostad, SPP Pension & Försäkring, Svolder, stiftelsen Affärsvärlden, Centrum för rättvisa m fl. VD i Besqab AB. Styrelseledamot i Sveriges Byggindustrier och Svedbergs i Dalstorp AB. VD för Creades AB. Styrelseledamot i Acne Studios, Avanza Pension AB och LOTS Group, ett bolag inom Scaniakoncernen. Inga. VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Management, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutionell Förvaltning, aktieanalytiker på Alfred Berg Fondkommission och Affärsvärlden. Business Unit President Residential Development Nordic på Skanska (publ), Affärsenhetschef Utland Fastighetsutveckling & Entreprenad på JM AB (publ) samt andra positioner inom JM-koncernen. Partner på NC Advisory AB, rådgivare till Nordic Capitals Fonder, Managementkonsult på McKinsey & Co och olika befattningar på Bonnier och Relacom. VD för Ramböll Sverige AB. Regionchef inom Scandiaconsult AB. Chef för byggnadsavdelningen på Kvaerner Pulping. Egen företagare inom byggkonsultation. Styrelseuppdrag inom Ramböllkoncernen. Styrelseledamot i Almega samt Svenska Teknik och Designföretagen, varav två år som styrelseordförande. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola. Innehav: 28 800 aktier 5 000 aktier Inget 11 900 aktier 1 000 aktier Inget Inget

Pontus Andersson

Född: 1966

Invald: 1995

Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör.

Innehav: 250 aktier

Anders Lundberg

Född: 1962

Invald: 2016

Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1997 och arbetar för närvarande heltid som ordförande i verkstadsklubben IF Metall. Innehav: 10 aktier

Koncernledning

Född: 1972 VD och koncernchef Anställd sedan 2018. Medlem av koncernledningen sedan 2018. Innehav: 19 000 aktier, 40 000 TO1) Närståendes innehav: 1 000 aktier

Malin Samuelsson

Född: 1972

Ekonomi- och finansdirektör Anställd sedan 2018. Medlem av koncernledningen sedan 2018. Innehav: 10 000 aktier, 25 000 TO1)

Bengt Andersson

Född: 1960

Chef Corporate Development Anställd sedan 1991. Medlem av koncernledningen sedan 2014. Innehav: 49 000 aktier, 25 000 TO1) Närståendes innehav: 6 990 aktier

Olof Christensson

Född: 1966

Chef Energy and Climate Solutions Anställd sedan 2017. Medlem av koncernledningen sedan 2017. Innehav: 2 000 aktier, 25 000 TO1)

Fredrik Liedholm

Född: 1964

Chefsjurist, M&A- och HR-direktör Anställd sedan 2014. Medlem av koncernledningen sedan 2014. Innehav: 4 500 aktier, 45 000 TO1)

Arbetslivserfarenhet: Koncernchef för Nord-Lock 2013–2018, Regional Director på Capio Healthcare 2011–2013. Under perioden 2003–2011 ledande positioner inom Crawford som sedan 2011 ingår i Assa Abloy Entrance Systems.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Vestas Group 2008– 2018, närmast som VP Financial Planning och tidigare som Regional CFO Northern Europe. Tidigare erfarenheter inkluderar olika roller inom controlling och finance på AstraZeneca R&D.

Huvudsaklig utbildning: Internationell ekonomi, kandidat, Ekonomihögskolan, Växjö.

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lindabkoncernen. Bland annat Direktör teknik, forskning och produktutveckling, Marknadschef Lindab Profil, Produktionschef Lindab Ventilation. Huvudsaklig utbildning: Gymnasieingenjör, maskinteknik.

Arbetslivserfarenhet: Chef affärsområde Engineering Services, Semcon Group. Tidigare bland annat VD på Asko Hushåll AB, Marknads- och försäljningschef på Sensel AB samt regionchef på Storel AB respektive Stena Technoworld AB.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Karlstad universitet.

Arbetslivserfarenhet: Bolagsjurist Frigoscandia Equipment AB, biträdande chefsjurist FMC Technologies, Advokatfirman Lindahl och närmast chefsjurist Kockums AB.

Huvudsaklig utbildning: Jur. kand., Lunds universitet.

1) TO=Teckningsoptioner 2017/2020 och 2018/2021.

Breddad ledningsgrupp 2019

Lindab är ett internationellt bolag med ett stort antal verksamheter runt om i Europa, nära kunderna. För att bättre kunna dra fördel av detta har Lindabs koncernledning per den 1 januari 2019 utökats från fem till elva personer – med medlemmar i operativa ledningsfunktioner från Sverige, Danmark, Frankrike, Tjeckien, Luxemburg och Rumänien. Den nya ledningsgruppen ska ge möjlighet till mer affärsnära beslut och bidra till bättre best practice mellan olika enheter.

Ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningsprinciper

Vid årsstämman 2018 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen ska bestå av fast lön, kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning, pension samt övriga förmåner. Fast lön ska vara individuellt fastställd utifrån respektive befattningshavares särskilda ansvarsområden, erfarenhet, kompetens och uppnådda resultat. Den fasta lönen ska utvärderas minst vartannat år.

Kortsiktig kontant rörlig ersättning ska baseras på prestation i relation till fastställda individuella mål. Den kortsiktiga kontanta rörliga ersättningen till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning ska vara kopplad till finansiella prestationsmål som speglar värdetillväxten i bolaget under en treårsperiod. Långsiktig kontant rörlig ersättning till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning förutsätts investeras i aktier eller aktierelaterade instrument (t.ex. teckningsoptioner) för att öka befattningshavarens aktieägande i Lindab och knyta samman aktieägares och ledande befattningshavares intressen.

Pensionen ska vara premiebestämd. Ledande befattningshavare som inte omfattas av ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensionsavsättning. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2018 inte utnyttjat detta mandat. Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 6,3 MSEK bokförts för sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.

Ersättning till VD

Den tillförordnade verkställande direktören Fredrik von Oelreichs fakturerade arvode för tiden januari till juni uppgick till 3 540 000 SEK. Ola Ringdahls fasta ersättning 2018 från tillträdesdagen 18 juni uppgick till 3 013 890 SEK. Enligt avtal kan Ola Ringdahl vidare erhålla kort och långsiktig kontant rörlig ersättning. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erhållit under juni till december 2018 framgår av särskild tabell. Anställningen löper med en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl.

Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2018

SEK	Ola Ringdahl1)	Fredrik von Oelreich	Ersättning övrig koncern ledning1)	Totalt
Arvode	-	3 540 000	-	3 540 000
Fast lön inkl. sem. tillägg	3 013 890	-	8 956 241	11 970 131
Rörlig ersättning	1 859 708	-	3 403 276	5 262 984
Pensioner	900 139	-	2 316 811	3 216 950
Förmåner	52 001	-	235 408	287 409
Summa	5 825 738	3 540 000	14 911 736	24 277 474

1) Exkl. sociala avgifter och särskild löneskatt.

Ersättning till koncernledningen i övrigt

I koncernledningen har under året ingått verkställande direktören Ola Ringdahl, tillförordnade verkställande direktören Fredrik von Oelreich, ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby, ekonomi- och finansdirektören Malin Samuelssson, chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm, produkt- och marknadsdirektören Bengt Andersson samt chefen för Energy and Climate Solutions Olof Christensson. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Koncernledningen är bunden av konkurrensklausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.

Utvärdering

Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. De rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga samt i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har likaså varit korrekt och styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som finns i bolaget är således marknadsmässiga och väl avvägda.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Styrelsens rapport om intern kontroll för räkenskapsåret 2018

Styrelsen i Lindab ansvarar för den interna kontrollen i koncernen, ett ansvar som regleras i Aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer så väl de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Nordic Exchange, som de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Beskrivningen i denna rapport har utformats i enlighet med Årsredovisningslagen och redogörelsen är därmed begränsad till intern kontroll avseende finansiell rapportering. Syftet med rapporten är att ge aktieägare och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen är organiserad i Lindab vad beträffar den finansiella rapporteringen.

Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.

Kontrollmiljö och styrinstrument

För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.

Styrelsen har även ett revisionsutskott som beredande forum, vilket bland annat behandlar frågor relaterade till koncernens finansiella rapporter, interna kontroll, rapporteringsfrågor och redovisningsprinciper samt konsekvenser av eventuella förändringar av dessa. Revisionsutskottet har en löpande kontakt med bolagets externa revisorer och ansvarar även för att säkerställa revisorernas oberoende, kvalifikationer samt följa överenskommen arvodering.

Den interna kontrollstrukturen inom Lindab bygger på ett ledningssystem baserat på koncernens organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar även fastställda, styrande dokument så som exempelvis policys och riktlinjer inklusive antagen etisk kod. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.

Riskbedömning

I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och göra aktiva ställningstaganden kring identifierade risker, med syfte att antingen acceptera, minimera eller eliminera en potentiell risk utifrån antagen strategi. Lindab har ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl segment som operativa respektive koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker och successivt göra ständiga förbättringar.

Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader, bedömningar av komplexa och/eller ändrade affärsförhållanden etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker samt för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner. All riskhantering syftar till att begränsa väsentliga risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.

Kontrollaktiviteter

Utformningen av kontrollaktiviteter syftar till att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen. Ändamålsenlighet och tillförlitliga processer är grundläggande i arbetet att säkerställa efterlevnad av gällande lagar, författningar och riktlinjer.

Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter, vilka syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risk för fel i rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan exempelvis vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar.

En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, även med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomichef, vilken har till ansvar att säkerställa korrekt finansiell rapportering. Den kontinuerliga analys som görs i respektive enhet av finansiell rapportering tillsammans med den analys som görs på koncernnivå, är viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.

Information och kommunikation

Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar. Dessa syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna riktlinjer, direktiv och policys. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet) har organisationen tillgång till

samtliga centrala styrdokument för intern kontroll och styrning.

Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.

Uppföljning

Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.

Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning granskar revisionsutskottet och styrelsen den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. De externa revisorerna avrapporterar sina noteringar till styrelsen från den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut respektive granskningen av årsbokslutet och av granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vanligtvis deltar revisorerna vid två styrelsemöten per år.

Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden (hållbarhet, intern kontroll och efterlevnad) som centrala inom sin bolagsstyrning och har en bolagsstyrningskommitté, vars huvudsakliga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.

Internrevision

Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens finansstab och som upprätthålls av extern part. Funktionen rapporterar löpande till Lindabs koncernledning, som i sin tur avrapporterar till revisionsutskottet. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.

Båstad den 17 mars 2019 Styrelsen i Lindab International AB (publ)

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2018 på sidorna 36–47 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Göteborg den 17 mars 2019 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor

Finansiella rapporter

Förvaltningsberättelse	49
Utdelning och vinstdisposition	54
Koncernen	55
Rapport över totalresultat	57
Rapport över kassaflöden	59
Rapport över finansiell ställning	61
Rapport över förändringar i eget kapital	62
Moderbolaget	62
Resultaträkning	62
Balansräkning	63
Kassaflödesanalys	63
Förändringar i eget kapital	63
Fem år i sammandrag	64
Noter	66
Revisionsberättelse	101
Avstämningar och finansiella definitioner	104

Helsingborg, Sverige Koncept Lindabhallen

Vid E6 utanför Helsingborg har Lindab levererat en 30 000 m2 stor logistikbyggnad åt Catena, som i sin tur hyr ut den till Nowaste Logistics. Lindab har fungerat som totalleverantör av byggnadskonstruktionen via sitt koncept Lindabhallen. Detta inkluderar energieffektiva väggpaneler och ventilationskanaler, vilket tillsammans med ett smart värmesystem från partnern Tellus Energi skapar mycket låg energiförbrukning.

Förvaltningsberättelse

• Nettoomsättningen för 2018 ökade till 9 326 MSEK (8 242). Av förändringen på totalt 13 procent (5) var 8 procent (4) relaterad till organisk tillväxt.
• Justerat rörelseresultat, vilket är exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader om –87 MSEK (–19), ökade till 634 MSEK (511).
• Styrelsen föreslår en utdelning om 1,75 SEK (1,55).

Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB (publ.), org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2018.

Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på Nasdaq, Stockholm, Mid Cap (listan för medelstora bolag) under kortnamnet LIAB.

Verksamhet

Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar för bättre inomhusklimat och förenklat byggande. Produktportföljen innehåller bland annat produkter och hela system för ventilation, kyla/värme, byggprodukter så som takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt hallbyggnader. Lindab erbjuder även kompletta, färdiga stålbyggnadssystem. Samtliga produkter kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat mervärde för kunden.

Lindab har en stabil plattform för sin verksamhet. Målsättningen nu är att i ännu större grad skapa mervärde för alla intressenter och att vara ledande inom valda nischer. Detta genom att fortsätta arbetet med att följa starka globala trender så som urbanisering, ny teknik, intelligenta byggnader och ökat fokus på hälsa/miljö samt energieffektivitet. Genom att dra fördel av dessa starka trender förflyttar sig Lindab och produktportföljens utveckling högre upp i värdekedjan, vilket medför att koncernen i allt större grad går mot att sälja kompletta lösningar och system snarare än enskilda produkter.

Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation där rapporteringsstrukturen utgörs av de två segmenten Products & Solutions respektive Building Systems. Products & Solutions innefattar system inom såväl ventilation och inneklimatlösningar som byggsektorn där kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt erbjuds. Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Lindabs verksamhet styrs också utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av sex produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner.

Den strategiska utvärdering som påbörjades 2017 av den icke-ventilationsrelaterade verksamheten slutfördes under 2018. Lindabs strategi att skapa en ännu starkare position inom den största verksamhetsinriktningen ventilation är fortfarande ytterst relevant. Koncernen har ett starkt varumärke och en god marknadsandel i många geografiska områden där Products & Solutions är närvarande. Den strategiska översynen har identifierat värdefulla kostnadssynergier mellan ventilationsverksamheten och den övriga verksamheten inom Products & Solutions. Lindab kommer att fortsätta utveckla båda dessa affärsinriktningar, men med en ännu tydligare fokusering. Därför kommer nuvarande Products & Solutions att delas upp i två affärsområden (Ventilation Systems respektive Profile Systems) från och med första kvartalet 2019. Därmed kommer också Lindab rapportera tre separata segment från kvartal 1 2019: Ventilation Systems, Profile Systems respektive Building Systems.

Finansiella mål och måluppfyllelse 2018

Lindabs strategi är att vara värdeskapande för människor och miljö, men koncernens strategi syftar också till att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter utifrån en affärsmodell där det finns tydliga finansiella mål. Sedan år 2014 arbetar Lindab mot antagna finansiella mål inom kategorierna tillväxt, lönsamhet och kapital. Målen syftar till att långsiktigt skapa värde för aktieägarna, öka Lindabs finansiella styrka och att möjliggöra koncernens framtida satsningar på lönsamma tillväxtsegment i den europeiska byggsektorn. De finansiella målen och koncernens måluppfyllelse av dessa utvärderas löpande över en konjunkturcykel och målen består av att:

• Den årliga tillväxten ska vara 5–8 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt.
• Rörelsemarginalen* ska i genomsnitt uppgå till minst 10 procent över en konjunkturcykel.
• Den säsongsjusterade nettoskulden** i relation till EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, ska inte överstiga 2,5.

* Exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader. ** Genomsnittlig nettoskuld för året.

Lindabs policy är att utdelning till aktieägarna normalt ska ske med 30 procent av årets resultat, med beaktande av Lindabs kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.

Finansiella nyckeltal

MSEK om inget annat anges	2018	2017	Förändring %
Nettoomsättning	9 326	8 242	13
Fördelning tillväxt, varav:
Organisk, %	8	4
Förvärvad/avyttrad, %	1	0
Valutaeffekt, %	4	1
Rörelseresultat före avskrivningar	715	654	9
Justerat rörelseresultat1)	634	511	24
Rörelseresultat	547	492	11
Resultat före skatt	531	467	14
Årets resultat	394	347	14
Utdelning per aktie, SEK	1,752)	1,55
Resultat per aktie, SEK	5,16	4,54
Kassaflöde från löpande verksamhet	593	410	45
EBITDA-marginal,%	7,7	7,9
Justerad rörelsemarginal, %1)	6,8	6,2
Eget kapital	4 464	4 130	8
Nettoskuld	1 052	1 305	-19
Avkastning på eget kapital, %	9,1	8,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	9,4	8,8
Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader	1,6	2,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,3
Medelantal anställda	5 126	5 143	0

1) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader, se tabell sidan 57. 2) Styrelsens förslag till utdelning för 2018.

Lindabs försäljningsutveckling, justerad för valutaeffekter, var för året 8 procent (4) jämfört med 2017. Med ett starkt fokus på innovation, värdeskapande lösningar och förbättrad effektivitet bedöms Lindabs lönsamhetsmål kunna uppnås över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen för 2018, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, ökade till 6,8 procent (6,2). Vid årsskiftet 2018 var säsongsjusterad nettoskuld 1,6 gånger (2,2) EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader. Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om 1,75 SEK (1,55) per aktie, vilket motsvarar en utdelning om 134 MSEK (118) och 34 procent (34) av nettoresultatet.

Företagsförvärv och avyttringar

Under året har inga förvärv eller avyttringar skett. Däremot har fyra mindre koncernbolag likviderats i samband med ett pågående arbete att se över den konsoliderade strukturen av koncernen. Under föregående år förvärvades det irländska bolaget A.C. Manufacturing Ltd, vars verksamhet i huvudsak omfattar tillverkning och försäljning av rektangulära ventilationskanalsystem.

För ytterligare uppgifter om förvärv och avyttringar, se not 5.

Forskning och utveckling

Lindab är drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Fokus är bl a på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer. Forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs i egen regi men även tillsammans med leverantörer, inom bl a hållfasthet samt hälso- och miljöaspekter.

Under året har Lindab fortsatt etableringen av tvärfunktionella team, som med nya arbetssätt ska ta fram förslag på nya produkter och lösningar inom Ventilation. Strukturen och metodiken ska bidra till att möta behoven inom ett antal identifierade kundsegment, vilka ska utgöra basen för Lindabs framtida försäljning. Genom etableringen av den nya funktionen Energy and Climate Solutions, skapas förutsättningar för att utveckla helhetslösningar mot identifierade målgrupper. Produktutvecklingen är i huvudsak inriktad mot utveckling av ett antal plattformar. Dessa kommer utgöra den minsta gemensamma nämnaren, på vilka sedan behovsstyrda segmentsanpassningar kommer att utvecklas. Den kommersiella affärsutvecklingen ligger i samma organisation för att i tätt samarbete med forskning och utveckling även affärsmässigt kunna utnyttja de nya möjligheter som skapas med ett högre digitaliserings- och teknologiinnehåll.

Innovationstakten har varit hög under året, där ventilationslösningar som tredje generationen UltraLink lanserats såväl som en ny generation av takavvattning och nya bygglösningar. Lindab har också, som första aktör i Europa, certifierats av Eurovent för högsta täthetsklassen D i kanalsystem. Med den fastställer Lindab en ny standard för kvalitet och energieffektivitet på den europeiska ventilationsmarknaden. Året har även präglats av en hög takt i lanseringen av nya generationer av våra IT-lösningar och projektstöd. Dessa syftar till att förenkla varje steg i design- och byggprocessen, vilket ska bidra till ökad kvalitet och lönsamhet för alla involverade parter. Vad gäller byggprodukter och bygglösningar kan aktiviteter så som ett nytt färgsystem inom takavvattning nämnas tillsammans med renoveringskoncept för fasadpaneler samt introduktion av ett omfattande BIM-bibliotek för att stödja och effektivisera projektering och design.

För 2018 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 72 MSEK (68), varav 60 MSEK (56) var relaterade till Products & Solutions och 12 MSEK (10) till Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 78 (75), varav 64 (60) inom Products & Solutions och 14 (15) inom Building Systems.

Personal och personalutveckling

För år 2018 uppgick medelantalet anställda inom Lindabkoncernen till 5 126 (5 143), vilket är en minskning med 17 personer. Antalet anställda vid årets slut däremot var 5 071 (5 083), det vill säga en minskning med 12 personer jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 143 (1 127), vilket motsvarade 22 procent (22) av samtliga anställda inom koncernen. För ytterligare uppgifter om medeltalet anställda och personalkostnader hänvisas till not 6.

Lindab arbetar löpande för att ha en enhetlig kultur inom organisationen och verkar för ett professionellt arbetssätt genom koncernövergripande riktlinjer och principer, så som exempelvis implementerad uppförandekod och likabehandlingspolicy. Med syfte att säkerställa en solid plattform för verksamheten samtidigt som medarbetarnas styrkor tillvaratas på bästa möjliga sätt har Lindab standardiserade processer och verktyg för medarbetarsamtal, arbetsbeskrivningar, successionsplaneringar och kompetensutveckling.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma framgår av not 6.

Vinstandelsstiftelse

För samtliga fast anställda i de svenska bolagen inom Lindab finns ett avtal om att avsättning årligen ska ske till en vinstandelsstiftelse. Dessa avsättningar baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För år 2018 skedde en avsättning med 7 MSEK (7) inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2018 hade vinstandelsstiftelsen ett innehav om 272 500 aktier (215 500) i Lindab. Utöver den svenska vinstandelsplanen finns det även en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.

Hållbarhetsredovisning

Hållbarhet löper som en röd tråd genom hela Lindabs verksamhet. Under 2018 har hållbarhetsarbetet fortsatt och om detta går att läsa i Lindabs hållbarhetsrapport på sidorna 107-116. Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sid 103. På sidan 116 finns ett sidindex med hänvisningar till var information om de olika ämnena för hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) går att finna i årsredovisningen.

Miljö

Konsekvent miljöarbete

För Lindab är det prioriterat att aktivt arbeta med att minimera den miljöpåverkan som koncernens verksamhet och produkter ger upphov till och koncernens miljöpolicy utgör grunden för hur Lindab ska driva sitt miljöarbete. Som ett led i detta arbete är Lindabs alla större produktionsenheter certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001.

Produkter

Lindab arbetar aktivt med produktutveckling och ständiga förbättringar. Målsättningen är att successivt skapa nya produkter, vilka bland annat är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, förbättrar kundernas miljöprestanda och är energieffektiva. Lindabs cirkulära kanalsystem Lindab Safe och Lindab Safe Click är certifierade av Eurovent för högsta täthetsklassen, D, vilken är att betrakta som en tydlig kvalitetsstämpel.

Miljötillstånd

Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.

I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 m3. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstånd.

Miljöpåverkan

Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. Bolaget kontrollerar, följer upp och åtgärdar i samråd med lokala myndigheter. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt. Övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.

Klimatpåverkan

Lindabs påverkan på klimatet hänför sig bland annat till energiförbrukning, men även från transporter och förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.

Bolagsstyrning

Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-47.

Risker och riskhantering

Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om vi inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.

Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Operativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en övergripande beskrivning av koncernens identifierade riskområden.

Operativa risker

Stålprisutveckling

Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste leverantörerna av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation med stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.

Lindab har valt att koordinera alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.

Driftstörningar

Lindab kan av olika skäl drabbas av driftstörningar såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll. Med sin globala närvaro har koncernen goda möjligheter att flytta verksamheter till andra platser om någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.

Koncernens globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar.

Kundförluster

Lindabs försäljning riktar sig till ett stort antal kunder, vilket medför att koncernen är begränsat exponerad vad gäller enskilda kundförluster. Dock finns alltid en risk att kunders finansiella ställning ändras, vilket kan medföra att deras betalningsförmåga kan försämras och det i sin tur kan leda till att Lindab inte får betalt för sålda produkter. För att minimera risken för kundförluster har ett antal bolag inom koncernen försäkrat fordringar mot kundförluster. Vidare arbetar koncernen i möjligaste mån med kreditupplysningar på kunder. Den enskilt största kunden som Lindab säljer till motsvarar 2,1 procent (1,9) av koncernens årsomsättning.

Till följd av ändring i redovisningsstandard har Lindab från och med 2018 ändrat värderingsmetodiken vad gäller beräkning av reservation för kundfordringar. Tidigare tillämpades en modell vilken, utöver individuell bedömning av större engagemang, baserades på att kundfordringar förfallna med mer än 180 dagar reserverades med 50 procent och att de som varit förfallna längre tid än 360 dagar reserverades till 100 procent så till vida de inte var kreditförsäkrade eller koncernen hade säkerhet som motsvarade fordringsbelopp. Den nu tillämpade värderingsmodellen baseras i större utsträckning på förväntade än befarade kreditförluster. Lindab kategoriserar sina utestående kundfordringar i sex olika nivåer beroende på förfallodagar, allt ifrån ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad mellan 0,2 till 95,2 procent, utifrån vilka redovisningsmässiga förlustreserveringar sker så till vida inte underliggande kundkreditförsäkring eller ställd säkerhet med substans föreligger. Kreditförlustgraderna är estimerade utifrån koncernens egen historiska erfarenhet, men reflekterar även en framtida förväntning om förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge etc. Individuell värdering av kundfordringar sker i enlighet med tidigare också när det finns indikation på utökad förlustrisk i enskilt engagemang och på så vis arbetar koncernen löpande aktivt för att på bästa möjliga sätt reflektera känd information i total redovisad förlustreserv. Övergången till ny värderingsmetodik har inte haft någon väsentlig finansiell påverkan på koncernens redovisade värden. För ytterligare information om värdering av kundfordringar, se not 2 och not 22.

Baserat på ovan nämnda principer uppgick reserven för förväntade kundförluster/osäkra kundfordringar per den 31 december 2018 till –92 MSEK (–88). Under året har det kostnadsförts 26 MSEK (13) avseende reservering för osäkra kundfordringar, motsvarande 0,2 procent (0,1) av koncernens nettoomsättning, se not 22.

Tvister

Den finansiella risken kopplad till tvister avser de kostnader som kan uppstå till följd av att koncernen är part i olika legala tvister. Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen ligger hos den legala funktionen inom Lindab som leds av koncernens chefsjurist. Förutom den tidigare rapporterade tvisten med Swegon, har koncernbolagen under året endast varit inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten.

Inom segment Building Systems görs regelbundet avsättningar för potentiella framtida anspråk. Avsättningarna bygger bland annat på Building Systems historiska kostnader för olika reklamationer. Härutöver görs inom såväl Building Systems som Products & Solutions avsättningar för uppkomna tvister, som bedöms utmynna i risk för betalningsansvar. Garantiavsättningen för 2018 uppgick till 15 MSEK (11). För ytterligare information, se not 25.

IS/IT

Lindab harmoniserar koncernens affärsprocesser och konsoliderar IS/IT-system i syfte att etablera en effektiv och hållbar värdekedja som erbjuder olika kund- och marknadssegment leveranser och service i balans med totalkostnad.

För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning på verksamhetskritiska system har tillämpliga grader av redundans i IT-infrastrukturutrustning (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats.

Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs för verksamhetskritiska IS/IT-system.

En koncernövergripande projektmetod är implementerad för att stödja en störningsfri uppstart vid utrullning av harmoniserade affärsprocesser och gemensamma konsoliderade IS/IT-system.

Strategiska risker

Konkurrens

Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki Construction, Tata Steel, Arcelor Mittal Construction, Marley, Balex Metal, Budmat, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox, Goldbeck och Llentab.

För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning.

Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster.

Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt och Lindabs konkurrenskraft påverkas delvis av förändringar i råvarupriserna.

Lindab rationaliserar kontinuerligt produktion, distribution och organisation för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer med kunderna samt att ge mervärde genom att med Lindabs produkter och systemlösningar förenkla byggandet.

Kundbeteende

Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab har egen verksamhet i 32 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför en inverkan på Lindab. På samma sätt kan en politisk orolighet eller annan instabilitet ha en påverkan på Lindab.

Makroekonomi/marknad

Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med cirka 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNP-utvecklingen, fast med större fluktuation. Marknaden för yrkesbyggnader ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt är större och har längre ledtider.

Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt finanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.

Lindab har under året inte kunnat påvisa någon större negativ försäljningspåverkan relaterat till Brexit, men följer processen noggrant för att kunna vidta nödvändiga åtgärder vid en eventuell snabb förändring i byggaktiviteten.

Finansiella risker

För beskrivning av finansiella risker, se not 3.

Efterlevnadsrisker

Skatter

Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa, och upplever generellt att skattelagstiftning och tillämpningen av denna blivit mer komplex. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att ha uppdaterade och välfungerande system och processer för hantering av skatter och avgifter.

Inom inkomstskatteområdet fokuseras även på internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den s.k. armlängdsprincipen. De flesta länder där Lindab har bolag är medlemmar i OECD. Lindab arbetar kontinuerligt med att tillse att koncernen följer OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, både vad gäller prissättningen, dokumentation och i övrigt.

Lindab arbetar i övrigt med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har även löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas av högre rörelsekostnader eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.

Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra materiell negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.

Miljö

Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför begränsad miljöpåverkan. I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras. Under 2018 gjordes inga avsättningar för befarade tillkommande miljöåtaganden. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall som återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.

För att skydda bolaget och tredje man vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består av, eller är en följd av miljöskada.

Affärsetik

Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där koncernen är verksam. En uppförandekod är framtagen och implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga anställda på Lindabs marknader följer god affärssed.

Inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt förekommer det att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte följer god affärssed. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid med konkurrensreglerna accepteras inte. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum inom koncernen.

Arbetsmiljö

En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Lindabs arbetsmiljöpolicy är implementerad i koncernen med tydligt formulerat ansvar för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård.

Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). Under perioden 2014 till 2017 minskade LTIF från 12,3 till 9,3 men ökade något för 2018, till 9,9. Vid mycket allvarliga olyckor, med risk för bestående men, ska koncernchefen informeras inom 24 timmar och uppföljning med korrigerande och förebyggande åtgärder genomföras inom två veckor. Under 2018 inträffade tre allvarliga olyckor varav en trafikolycka då en person omkom. Ytterligare en person skadades allvarligt vid trafikolyckan och är fortfarande under rehabilitering. De två andra olyckorna innebar bestående men på fingrar. Båda personerna är åter i arbete.

Aktiekapitalet

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2018 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.

Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är 76 331 982 (76 331 982).

Under 2018 beslutades om ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare och med anledning av detta program har 135 000 optioner emitterats samt avyttrats på marknadsmässiga villkor till dessa. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att vid viss tidpunkt år 2021 förvärva en aktie i Lindab till avtalad teckningskurs (86,40 SEK). Teckningsoptionsprogrammet har i allt väsentligt samma utformning som det program, vilket beslutades av årsstämman 2017 och utifrån vilket 75 000 optioner emitterades föregående år. Det tidigare programmet har en teckningskurs på 108,80 kronor och dessa optioner kan nyttjas sommaren 2020. Under 2018 har 30 000 optioner från det första optionsprogrammets returnerats till Lindab av tidigare ledande befattningshavare.

Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Aktier i eget förvar berättigas dock inte utdelning. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.

Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.

Bolaget hade ett börsvärde på 4 847 MSEK (5 206) och 6 400 aktieägare (6 970) per den 31 december 2018. Den största aktieägaren i relation till utestående aktier är Creades AB som äger 10,4 procent (10,4). Därefter följer Lannebo Fonder 10,1 procent (9,1), Fjärde APfonden 9,8 procent (9,8), IF Skadeförsäkring 5,1 procent (5,1) och Livförsäkringsbolaget Skandia 5,0 (5,1). Dessa fem största ägare innehar tillsammans 40,4 procent (42,5) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehaven utgör 59,9 procent (61,2) av aktierna, Lindabs eget innehav ej medräknat.

Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.

Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.

Utdelning

Utdelningspolicy

Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 30 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till bolagets kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov.

Förslag till vinstdisposition för verksamhetsåret 2018

Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 8 maj 2019 beslutar om en utdelning på 1,75 SEK per aktie, vilket är i linje med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 134 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 10 maj 2019, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 15 maj 2019.

Styrelsen föreslår att vinstmedel disponeras enligt följande:

Till årsstämmans förfogande:

Årets vinst	2 374 496 220
Balanserade vinstmedel	194 846 224
SEK	2018

SEK

Totalt	2 569 342 444
I ny räkning balanseras	2 435 761 475
Till aktieägarna utdelas 1,75 SEK per aktie	133 580 969

Nettoomsättning och resultat

• Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 9 326 MSEK (8 242), varav organisk tillväxt uppgick till 8 procent och valuta hade en positiv effekt om 4 procent.
• Justerat rörelseresultat ökade med 24 procent till 634 MSEK (511). Rörelseresultatet uppgick till 547 MSEK (492).
• Årets resultat uppgick till 394 MSEK (347), vilket var en ökning med 14 procent. Redovisat resultat per aktie var 5,16 SEK (4,54).

Nettoomsättning

Nettoomsättningen uppgick till 9 326 MSEK (8 242), vilket var en ökning med 13 procent jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till 8 procent. Valutaeffekter har påverkat omsättningen positivt med 4 procent, medan genomförda förvärv och avyttringar har haft en positiv påverkan med 1 procent. Nettoomsättningen i utlandet ökade med 14 procent och uppgick till 7 133 MSEK (6 246), vilket motsvarade 76 procent (76) av koncernens totala försäljning.

Lindab har egen verksamhet i 32 länder (32) och hade under 2018 en geografisk fördelning med 45 procent (46) av totalförsäljningen inom Norden, 33 procent (33) inom Västeuropa, 20 procent (18) inom CEE/ CIS samt 2 procent (3) till övriga marknader.

I samtliga kvartal under 2018 visade Lindab positiv organisk tillväxt. Det större segmentet Products & Solutions hade en organisk tillväxt för helåret på 7 procent, medan omsättningen i Building Systems organiskt ökade med 18 procent. Inom Products & Solutions var försäljningsutvecklingen särskilt god i Nord- och Östeuropa. För segmentet Buildings Systems vars försäljningsutveckling även den var positiv, var tillväxten särskilt stark i främst Väst- och Östeuropa.

Säsongsvariationer

Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt under andra halvåret.

Bruttoresultatet

Bruttoresultatet ökade med 11 procent till 2 431 MSEK (2 185). Bruttomarginalen uppgick till 26 procent (27) av nettoomsättningen.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter uppgick till 75 MSEK (79). Denna intäkt var till övervägande del relaterad till kursvinster på operativa rörelsefordringar/ skulder under både år 2018 och 2017. Utöver detta har även realisa-

Nettoomsättning och tillväxt Nettoomsättning per region

	2018	2017	2016
Nettoomsättning, MSEK	9 326	8 242	7 849
Förändring, MSEK	1 084	393	260
Förändring, %	13	5	3
Varav
Organiskt, %	8	4	4
Förvärv/Avyttring, %	1	0	0
Valutaeffekter, %	4	1	–1

tionsresultat vid avyttring av anläggningstillgångar påverkat saldot med 5 MSEK (9).

Indirekta kostnader

Försäljnings- och administrationskostnaderna ökade med 6 procent, till 1 708 MSEK (1 604), och motsvarade därmed 18 procent (19) av nettoomsättningen. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 72 MSEK (68), vilket motsvarade 0,8 procent (0,8) av nettoomsättningen.

Övriga rörelsekostnader

Övriga rörelsekostnader uppgick till 179 MSEK (100). En stor del av beloppet hänför sig till kursförluster på operativa rörelsefordringar/-skulder. I posten ingår även engångs- och omstruktureringskostnader med –87 MSEK (–19), se engångskostnader sidan 57.

Avskrivningar och nedskrivningar

Årets totala av- och nedskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 9), uppgick till 168 MSEK (162), varav 30 MSEK (35) avser immateriella tillgångar. Av dessa avsåg 7 MSEK (4) avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet ökade till 547 MSEK (492) och denna förbättring berodde framförallt på ökad försäljningsvolym inom båda segmenten samtidigt som kostnader varit på ungefär oförändrad nivå jämfört med föregående år. Justerat rörelseresultat ökade till 634 MSEK (511). Justerad rörelsemarginal ökade till 6,8 procent (6,2).

Totala engångsposter och omstruktureringskostnader som belastat rörelseresultatet uppgick till –87 MSEK (–19), se vidare specifikation av engångsposter och omstruktureringskostnader på sidan 57. Årets engångsposter och omstruktureringskostnader avser främst kostnader för utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram. Föregående år avsåg kostnaden i huvudsak uppsägning av tidigare koncernchef och strukturförändringar.

Resultat före skatt

Resultat före skatt uppgick till 531 MSEK (467), vilket är en ökning med 14 procent. Finansnettot har förbättrats under året till –16 MSEK (–25), i huvudsak beroende på en lägre räntemarginal men även en lägre nettoskuld.

Skatter

Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till –137 MSEK (–120) och den effektiva skattesatsen uppgick till 26 procent (26). Aktuell skatt uppgick till –139 MSEK (–126) och uppskjuten skatt motsvarade 2 MSEK (6). Den genomsnittliga skattesatsen var 19 procent (19). Den har be-

MSEK		2018 Andel, %		2017 Andel, %	2016	Andel, %
Norden	4 198	45	3 752	46	3 654	47
Västeuropa	3 057	33	2 699	33	2 600	33
CEE/CIS	1 834	20	1 524	18	1 352	17
Övriga marknader	237	2	267	3	243	3
Totalt	9 326	100	8 242	100	7 849	100

räknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.

Den högre effektiva skattesatsen jämfört med den genomsnittliga skattesatsen förklaras i huvudsak av att Lindab inte fullt ut kunnat tillgodoräkna sig årets underskottsavdrag. Den negativa effekten av att inte kunna nyttja årets underskottsavdrag fullt ut var mindre i perioden än motsvarande period föregående år, men samtidigt påverkades den effektiva skattesatsen av att det i rörelseresultatet för året ingick färre ej skattepliktiga intäkter. Vid jämförelse med föregående år ska även beaktas att Lindab under år 2017 i högre grad kunde tillgodoräkna sig underskottsavdrag genererade under tidigare år. För ytterligare information se not 15.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat uppgick till 394 MSEK (347), vilket motsvarar ett resultat efter skatt per aktie (före och efter utspädning) om 5,16 SEK (4,54).

Totalresultat

Totalresultatet uppgick till 453 MSEK (387). Totalresultatet inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt skatt. Omräkningsdifferenser avseende utländska verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar stod för största delen av förändringen mellan åren. Utvecklingen av omräkningsdifferenser drivs i huvudsak av nettoinvesteringar.

Utveckling per segment

Koncernen rapporteras i två segment, Products & Solutions och Building Systems. Fördelningen av nettoomsättning och rörelseresultat per segment framgår av tabellen nedan.

Segment Products & Solutions

Products & Solutions produkt- och lösningserbjudande omfattar produkter och hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak och vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader.

Nettoomsättningen uppgick till 8 260 MSEK (7 360), en ökning med 12 procent, varav 7 procent var relaterad till organisk tillväxt.

Under 2018 ökade försäljningen i alla geografiska regioner förutom den minsta regionen, Övriga marknader, som endast står för 2 procent av Product & Solutions totala nettoomsättning. Merparten av produktområdena inom ventilationsområdet hade positiv organisk tillväxt under 2018. Särskilt god var den inom bygglösningar, ventilationsprodukter, inneklimatslösningar och brandsäkerhet, medan den minskade något inom luftbehandling. Vidare ökade även försäljningen inom segmentet vad gäller takavvattning och byggprodukter.

Den organiska försäljningstillväxten var fortsatt positiv i segmentets största region, Norden, där samtliga marknader visade positiv organisk tillväxt. Särskilt positiv utveckling hade Finland följt av Norge och Sverige. I Västeuropa var den organiska tillväxten också positiv, även om variationen mellan enskilda länder var stor. Segmentets fyra största marknader inom regionen; Storbritannien, Frankrike, Tyskland samt Irland hade alla organisk försäljningstillväxt medan försäljningen i Italien och Schweiz minskade. I CEE/CIS, som står för 15 procent av segmentets omsättning, var försäljningstillväxten särskilt stark under helåret, med organisk tillväxt i regionens fyra största marknader; Ungern, Polen, Tjeckien och Rumänien.

Justerat rörelseresultat ökade med 14 procent till 670 MSEK (590). Justerad rörelsemarginal uppgick till 8,1 procent (8,0). Förbättringen i rörelseresultat förklaras främst av högre volymförsäljning, drivet av framförallt Nord- och Östeuropa.

Segment Building Systems

Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.

Nettoomsättningen under 2018 uppgick till 1 066 MSEK (882), en ökning med 21 procent, varav 18 procent var relaterat till organisk tillväxt.

Försäljningsutvecklingen under året var mycket varierad mellan enskilda marknader. Segmentets två största regioner, I CEE/CIS och Västeuropa, visade båda stark försäljningstillväxt under året. I CEE/CIS drevs tillväxten framförallt av segmentets två viktiga marknader; Ryssland och Vitryssland. I dessa länder har försäljnings- och marknadssituationen förbättrats under året, framförallt i Ryssland. Däremot minskade försäljningen i Polen även om dess orderingång varit särskilt stark under sista halvåret av 2018. Marknadssituationen i Västeuropa har under året förbättrats betydligt med ökad försäljning i merparten av länderna inklusive segmentets största marknad Tyskland. Försäljningen till Afrika minskade under året.

Justerat rörelseresultat uppgick till 9 MSEK (–42). Justerad rörelsemarginal uppgick till 0,8 procent (–4,8). Försäljningsökning och förbättrad bruttomarginal förklarar merparten av resultatförbättringen medan valutakursförändringar hade en negativ påverkan på resultatet.

Nettoomsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal, % per segment

	Nettoomsättning				Rörelseresultat				Rörelsemarginal, %
MSEK	2018	2017	2016	2015	2014	2018	2017	2016	2015	2014	2018	2017	2016	2015	2014
Products & Solutions	8 260	7 360	6 949	6 727	6 084	670	590	565	504	471	8,1	8,0	8,1	7,5	7,7
Building Systems	1 066	882	900	862	919	9	–42	–12	16	52	0,8	–4,8	–1,3	1,9	5,7
Övrigt 1)	-	-	-	-	-	–45	–37	–42	–57	–26	ET	ET	ET	ET	ET
Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader	9 326	8 242	7 849	7 589	7 003	634	511	511	463	497	6,8	6,2	6,5	6,1	7,1
Engångsposter och omstrukturerings kostnader	-	-	-	-	-	–87	–19	–28	6	–30	ET	ET	ET	ET	ET
Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader	9 326	8 242	7 849	7 589	7 003	547	492	483	469	467	5,9	6,0	6,2	6,2	6,7

1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2018	2017
Nettoomsättning	7,8	9 326	8 242
Kostnad för sålda varor	6,9,10,28	–6 895	–6 057
Bruttoresultat		2 431	2 185
Övriga rörelseintäkter	13	75	79
Försäljningskostnader	6,9,10,28	–1 141	–1 068
Administrationskostnader	6,9,10,11,28	–567	–536
Forsknings- och utvecklingskostnader	6,9,10,12	–72	–68
Övriga rörelsekostnader	10,13	–179	–100
Summa rörelsekostnader		–1 884	–1 693
Rörelseresultat		547	492
Ränteintäkter	14	17	19
Räntekostnader	14	–26	–36
Övriga finansiella intäkter och kostnader	14	–7	–8
Finansnetto		–16	–25
Resultat före skatt		531	467
Skatt på årets resultat	15	–137	–120
Årets resultat		394	347
– hänförligt till moderbolagets aktieägare		394	347
– hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		0	0
Resultat per aktie, före och efter utspädning, SEK	16	5,16	4,54

Koncernens rapport över totalresultat

Not MSEK	2018	2017
Årets resultat	394	347
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer	–3	–9
Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer	1	3
Summa	–2	–6
Poster som senare kommer återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter	108	63
Säkring av nettoinvestering	–60	–21
Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering	13	4
Summa	61	46
Övrigt totalresultat, netto efter skatt	59	40
Totalresultat	453	387
– hänförligt till moderbolagets aktieägare	453	387
– hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	0	0

Specifikation av engångsposter och omstruktureringskostnader

2018	Products & Solutions	Building Systems	Övrigt1)	Totalt
Justerat rörelseresultat	670	9	–45	634
Engångsposter och omstruktureringskostnader	–17	–25	–452)	–872)
Rörelseresultat	653	–16	–90	547
2017
Justerat rörelseresultat	590	–42	–37	511
Engångsposter och omstruktureringskostnader	-	-	–193)	–193)
Rörelseresultat	590	–42	–56	492

1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.

2) –87 MSEK avseende utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram, varav –45 MSEK är centrala kostnader.

3) –19 MSEK avseende uppsägningskostnader för koncernchef, utvärdering av strukturella alternativ och governance projekt.

Rörelseresultatet har justerats med följande engångsposter och omstruktureringskostnader, vilka redovisats som övriga rörelseintäkter samt övriga rörelsekostnader.

Kassaflöde

• Kassaflödet från den löpande verksamheten förbättrades till 593 MSEK (410).
• Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till –104 MSEK (–79).
• Nettoskulden uppgick till 1 052 MSEK (1 305).

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade jämfört med föregående år och uppgick till 593 MSEK (410). Förändringen om 183 MSEK (–89) var primärt hänförlig till att det underliggande rörelseresultatet förbättrades med 55 MSEK (–9) och att kassaflödet från rörelsekapitalet stärktes med 103 MSEK (–125) jämfört med motsvarande period föregående år.

Förändringen i rörelsekapital bidrog till ett positivt kassaflöde om 3 MSEK (–100) och i jämförelse med år 2017 var förbättringen främst kopplad till likvidmässig reglering av kundfordringar. Totalt sett hade förändringen i rörelsefordringar en kassaflödesmässig effekt om 63 MSEK (–99). Varulagerförändringen påverkade kassaflödet med –71 MSEK (–81) och de rörelserelaterade skulderna med 11 MSEK (80).

Poster som inte påverkar kassaflödet

Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av orealiserade kursdifferenser, avsättningar och avskrivningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar elimineras, eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Investeringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar uppgick till –120 MSEK (–100). Årets investeringar avsåg till betydande del underhålls- och återinvesteringar samt olika effektiviseringsinvesteringar i produktionsanläggningar. Kassaflödesmässigt påverkades koncernens investeringsverksamhet också positivt till följd av avyttrade immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar motsvarande 15 MSEK (33). Dessa positiva kassaflöden hänförde sig primärt till avyttringar av mark och byggnader.

Netto uppgick kassaflödet från investeringsverksamheten till –105 MSEK (–67), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag.

Företagsförvärv och avyttringar

Under året har inga förvärv eller avyttringar gjorts. Föregående år förvärvade däremot Lindab bolaget A.C. Manufacturing Ltd på Irland. I samband med detta reglerades en del av köpeskillingen, vilket då medförde ett kassaflödespåverkande utflöde till säljande part om –69 MSEK. Bolaget som köptes hade vid förvärvstidpunkten likvidmässiga nettotillgångar om 5 MSEK, varmed koncernens kassaflöde netto påverkades med –64 MSEK vid tillträdet. (För ytterligare information om förvärvet av A.C. Manufacturing Ltd, se vidare not 5.) Det kan även nämnas att Lindab föregående år avyttrade det vilande bolaget Lindab Innovation AB. Erhållen köpeskilling i samband med den avyttringen uppgick till 0 MSEK.

Finansieringsverksamheten

Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –547 MSEK (–360) och förändringen jämfört med föregående års utfall bestod huvudsakligen av ändring i upplåning samt nyttjande av kreditlimiter. Vidare var utdelningen till bolagets aktieägare något större år 2018 än föregående år.

Per den 31 december 2018 uppgick koncernens nettoskuld till 1 052 MSEK (1 305). Valutaeffekter ökade nettoskulden med 69 MSEK jämfört med föregående år, medan amorteringar av lån har bidragit till den totala minskningen av nettoskulden.

Koncernens rapport över kassaflöden

MSEK	Not	2018	2017
Löpande verksamheten
Rörelseresultat		547	492
Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar	9	168	162
Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet		0	–9
Avsättningar, ej kassapåverkande poster		31	9
Justering övriga ej kassapåverkande poster		–7	–8
Summa		739	646
Erhållen ränta		16	19
Erlagd ränta		–24	–33
Betald skatt		–141	–122
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		590	510
Förändring av rörelsekapital*
Varulager (ökning – /minskning +)		–71	–81
Rörelsefordringar (ökning – /minskning +)		63	–99
Rörelseskulder (ökning + /minskning –)		11	80
Summa förändring av rörelsekapital		3	–100
Kassaflöde från den löpande verksamheten		593	410
Investeringsverksamheten
Förvärv av koncernföretag	5	-	–64
Avyttring av koncernföretag	5	-	0
Investeringar i immateriella tillgångar	17	–16	–21
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	18	–104	–79
Förändring i finansiella anläggningstillgångar		0	0
Försäljning av immateriella tillgångar	17	0	0
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	18	15	33
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–105	–131
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	26	94	1 656
Amortering av lån	26	–522	–1 910
Emission av teckningsoptioner		0	1
Utdelning till aktieägare		–119	–107
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–547	–360
Årets kassaflöde		–59	–81
Likvida medel vid årets början		342	418
Kursdifferens likvida medel		6	5
Likvida medel vid årets slut		289	342

*) Rörelsekapital, se definition sidan 106.

Bruttoinvesteringar i anläggningar, exkl. förvärv och avyttringar, MSEK, samt i förhållande till nettoomsättning, %

Bruttoinvesteringar 2014–2017 Bruttoinvesteringar 2018 % av nettoomsättning

Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK, samt i förhållande till nettoomsättning, %

Kassaflöde 2014–2017 Kassaflöde 2018 % av nettoomsättning

Finansiell ställning

• Soliditeten ökade till 57,2 procent (53,4).
• Nettoskulden minskade till 1 052 MSEK (1 305).
• Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,2 (0,3) vid årets utgång.

Anläggningstillgångar och investeringar

Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till Rapporten över kassaflöden på sidan 58.

Varulager och kundfordringar

Varulagret ökade jämfört med föregående år och uppgick värdemässigt till 1 350 MSEK (1 256), vilket är en ökning med 7 procent (8). Kundfordringarna minskade jämfört med föregående år och uppgick till 1 317 MSEK (1 363), vilket motsvarade en minskning om 3 procent (ökning 9). Varulager och kundfordringar i relation till nettoomsättningen uppgick vid årets slut till 14 procent (15) respektive 14 procent (17).

Likvida medel

Likvida medel uppgick vid utgången av året till 289 MSEK (342). I likvida medel ingår spärrade medel med 3 MSEK (3). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 558 MSEK (1 615), baserat på en underliggande kreditram på 1 914 MSEK (2 192) per den 31 december 2018.

Sysselsatt kapital

Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 5 998 MSEK (5 784), vilket är något högre än föregående år. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 9,4 procent (8,8).

Eget kapital

Eget kapital uppgick vid utgången av år 2018 till 4 464 MSEK (4 130). Nettot av Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter och Säkring av nettoinvesteringar, exklusive skatt, påverkade eget kapital positivt under året med 48 MSEK (42). Samtidigt reducerades det egna kapitalet med –3 MSEK (–9) exklusive skatt till följd av aktuariella förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Eget kapital har även påverkats nettomässigt med 0 MSEK (1) genom utställande av teckningsoptioner till ledande befattningshavare i enlighet med beslut på årsstämman i maj 2018 samt återköp av tidigare utställda optioner. Utdelning till aktieägare i Lindab International AB uppgick till –118 MSEK (–107), även det i enlighet med beslut på årsstämman. Eget kapital per aktie uppgick till 58,49 SEK (54,09) vid utgången av året och avkastning på eget kapital uppgick för året till 9,1 procent (8,8).

Nettoskuld

Nettoskulden uppgick per 31 december 2018 till 1 052 MSEK (1 305). Valutaeffekter ökade nettoskulden med 69 MSEK jämfört med föregående år medan amorteringar av lån har bidragit till minskningen av nettoskulden. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 1 384 MSEK (1 696), varav avsatt till pensioner uppgick till 234 MSEK (226). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 332 MSEK (391).

Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella mål. Målet är att den säsongsjusterade nettoskulden* i relation till EBITDA, exklusive engångs- och omstruktureringsposter, inte ska överstiga 2,5. Nettoskuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,2 ggr (0,3).

* Genomsnittlig nettoskuld för året

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 21,4 ggr (14,1).

Soliditet

Koncernens soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 57,2 procent (53,4).

Kreditavtal

Det långfristiga kreditavtalet med Nordea och Danske Bank reducerades på Lindabs initiativ i november med 300 MSEK från 1 700 MSEK till 1 400 MSEK. Detta avtal tillsammans med avtalet på 50 MEUR med Raiffeisen Bank International förlängdes till juli 2021 då en av två förlängningsoptioner på vardera ett år utnyttjades.

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter uppgick till 23 MSEK (21) och eventualförpliktelser uppgick till 20 MSEK (19).

Koncernens rapport över finansiell ställning

MSEK	Not	2018-12-31	2017-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Balanserade utgifter för utvecklings arbeten och liknande	17	16	19
Patent och liknande rättigheter	17	10	12
Goodwill	17	3 144	3 059
Övriga immateriella tillgångar	17	84	105
Summa immateriella tillgångar		3 254	3 195
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	18, 28	789	805
Maskiner och inventarier	18	441	443
Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	18	47	37
Summa materiella anläggnings
tillgångar		1 277	1 285
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiell placering	24	38	43
Uppskjuten skattefordran	15	73	74
Andra långfristiga värdepappers innehav	19	4	4
Andra långfristiga fordringar	20	2	3
Summa finansiella anläggnings tillgångar		117	124
Summa anläggningstillgångar		4 648	4 604
Omsättningstillgångar
Varulager	21	1 350	1 256
Kundfordringar	22	1 317	1 363
Övriga fordringar	22	54	67
Aktuell skattefordran		12	5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	127	88
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande	22	5	6
Likvida medel		289	342
Summa omsättningstillgångar		3 154	3 127
SUMMA TILLGÅNGAR		7 802	7 731

MSEK	Not	2018-12-31	2017-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare
Aktiekapital	23	79	79
Övrigt tillskjutet kapital		2 260	2 260
Omräkningsreserv		213	152
Balanserad vinst inklusive årets resultat		1 912	1 638
		4 464	4 129
Innehav utan bestämmande inflytande		0	1
Summa eget kapital		4 464	4 130
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut	26	1 085	1 397
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	24	234	226
Summa räntebärande skulder		1 319	1 623
Icke räntebärande skulder
Uppskjuten skatteskuld	15	91	96
Övriga avsättningar	25	23	13
Övriga skulder		14	19
Summa icke räntebärande skulder		128	128
Summa långfristiga skulder		1 447	1 751
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut	26	5	4
Checkräkningskredit	26	55	65
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	5	4
Summa räntebärande skulder		65	73
Icke räntebärande skulder
Förskott från kunder		230	189
Leverantörsskulder		788	864
Aktuell skatteskuld		17	27
Övriga avsättningar	25	36	22
Övriga skulder		134	147
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	621	528
Summa icke räntebärande skulder		1 826	1 777
Summa kortfristiga skulder		1 891	1 850
SUMMA EGET KAPITAL OCH
SKULDER		7 802	7 731

Nettoskuldsättningsgrad och soliditet, ggr och % Sysselsatt kapital, MSEK och avkastning på sysselsatt kapital, %

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings reserv	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2017	79	2 260	106	1 403	3 848	1	3 849
Årets resultat				347	347	-	347
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer				–6	–6		–6
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter			63		63	0	63
Säkring av nettoinvestering			–17		–17		–17
Summa totalresultat	-	-	46	341	387	0	387
Utdelning till aktieägare				–107	–107		–107
Emission av teckningsoptioner				1	1		1
Transaktioner med aktieägarna	-	-	-	–106	–106	-	–106
Utgående balans per 31 december 2017	79	2 260	152	1 638	4 129	1	4 130
Årets resultat				394	394	-	394
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer				–2	–2		–2
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter			108		108	0	108
Säkring av nettoinvestering			–47		–47		–47
Summa totalresultat	-	-	61	392	453	0	453
Utdelning till aktieägare				–118	–118	–1	–119
Emission av teckningsoptioner				0	0		0
Summa transaktioner med aktieägare	-	-	-	–118	–118	–1	–119
Utgående balans per 31 december 2018	79	2 260	213	1 912	4 464	0	4 464

Moderbolaget

Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt. Moderbolaget äger också aktierna i Lindab LTIP 17-19 AB. Detta bolag bildades i samband med implementeringen av teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare 2017.

Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 4 MSEK (4). Årets resultat uppgick till 2 375 MSEK (1). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 13 MSEK (32). Utdelning från dotterbolag erhölls under 2018 med 2 373 (-).

Resultaträkning

MSEK	Not	2018	2017
Nettoomsättning		4	4
Administrationskostnader	6, 10, 11	–6	–6
Övriga rörelseintäkter	13	-	-
Övriga rörelsekostnader	13	-	-
Rörelseresultat		–2	–2
Resultat från dotterbolag	14	2 386	32
Räntekostnader, koncerninterna	14	–9	–29
Resultat före skatt		2 375	1
Skatt på årets resultat	15	0	0
Årets resultat*		2 375	1

*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

MSEK		Not 2018-12-31	2017-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	32	3 467	3 467
Finansiella räntebärande anläggningstillgångar		5	5
Uppskjuten skattefordran		1	2
Summa anläggningstillgångar		3 473	3 474
Omsättningstillgångar
Fordran på koncernföretag		14	32
Aktuell skattefordran		0	1
Likvida medel		0	0
Summa omsättningstillgångar		14	33
SUMMA TILLGÅNGAR		3 487	3 507
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	23	79	79
Reservfond		708	708
Fritt eget kapital
Överkursfond		90	90
Balanserad vinst		105	223
Årets resultat*		2 375	1
Summa eget kapital		3 357	1 101
Avsättningar
Räntebärande avsättningar		5	6
Summa avsättningar		5	6
Långfristiga skulder
Räntebärande skuld till koncernföretag	26	-	2 226
Summa långfristiga skulder		-	2 226
Kortfristiga skulder
Icke räntebärande skulder
Skuld till koncernföretag		123	170
Leverantörsskulder		0	2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	2	2
Summa icke räntebärande skulder		125	174
Summa kortfristiga skulder		125	174
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		3 487	3 507

*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

Eget kapital

Se not 23, Eget kapital och antal aktier, för information om aktietransaktioner och mandat godkända av årsstämman.

Risker, riskhantering och intern kontroll

Se Förvaltningsberättelse, sidorna 49-54, Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-47 samt not 3.

Balansräkning Kassaflödesanalys

MSEK	2018	2017
Löpande verksamheten
Rörelseresultat	–2	–2
Avsättningar, ej kassaflödespåverkande	–1	1
Erlagd ränta	–9	–29
Betald skatt	1	–1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	–11	–31
Förändring av rörelsekapital
Rörelsefordringar	0	0
Rörelseskulder	–49	76
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–60	45
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån från koncernföretag	–2 227	28
Mottaget koncernbidrag	32	34
Utdelning från koncernföretag	2 373	-
Utdelning till aktieägare	–118	–107
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	60	–45
Årets kassaflöde	0	0
Likvida medel vid årets början	0	0
Likvida medel vid årets slut	0	0

Förändringar i moderbolagets egna kapital

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
	eget kapital	Bundet	Fritt eget kapital
MSEK	Aktie kapital	Reserv fond	Över kurs fond	Balan serad vinst	Årets resul tat1)	Totalt eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2017	79	708	90	329	1	1 207
Årets resultat					1	1
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare				–107		–107
Utgående balans per 31 december 2017	79	708	90	223	1	1 101
Årets resultat					2 375	2 375
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare				–118		–118
Utgående balans per 31 december 2018	79	708	90	105	2 375	3 357

1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

Koncernen: Fem år i sammandrag

MSEK om ej annat anges

Nettoomsättning och resultat	2018	2017	2016	2015	2014
Nettoomsättning	9 326	8 242	7 849	7 589	7 003
Tillväxt, %	13	5	3	8	7
varav organiskt	8	4	4	2	5
varav förvärv/avyttring	1	0	0	4	0
varav valutaeffekter	4	1	–1	2	2
Omsättning i utlandet, %	76	76	74	76	75
Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA	715	654	657	637	625
Avskrivningar	168	162	174	168	158
Rörelseresultat	547	492	483	469	467
Engångsposter och omstruktureringskostnader1)	–87	–19	–28	6	–30
Justerat rörelseresultat	634	511	511	463	497
Resultat före skatt	531	467	445	431	386
Årets resultat	394	347	306	305	283
Totalresultat	453	387	433	228	366
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten	593	410	499	460	278
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–105	–131	–92	–288	–292
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–547	–360	–290	–177	–24
Årets kassaflöde	–59	–81	117	–5	–38
Operativt kassaflöde	716	484	544	442	58
Sysselsatt kapital och finansiering
Balansomslutning	7 802	7 731	7 503	7 149	6 961
Sysselsatt kapital	5 848	5 826	5 720	5 506	5 438
Nettoskuld	1 052	1 305	1 396	1 657	1 746
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	4 464	4 129	3 848	3 509	3 344
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	0	1	1	2	-
Data per aktie
Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental	76 332	76 332	76 332	76 332	76 332
Antal utestående aktier, tusental	76 332	76 332	76 332	76 332	76 332
Resultat per aktie, SEK	5,16	4,54	4,02	3,99	3,71
Eget kapital per aktie, SEK	58,49	54,09	50,41	45,98	43,81
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK	7,77	5,37	6,54	6,03	3,64
Utdelning per aktie (för 2018 enligt styrelsens förslag), SEK	1,75	1,55	1,40	1,25	1,10
P/E-tal	12,3	15,0	18,2	15,8	17,7
Börskurs vid årets slut, SEK	63,50	68,20	73,05	62,90	65,60
Börsvärde vid årets slut	4 847	5 206	5 576	4 801	5 007
Investeringar
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	120	100	125	151	273

1) Engångsposter och omstruktureringskostnader för

– 2018, totalt –87 MSEK, bestående främst av utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram.

– 2017, totalt –19 MSEK, bestående av uppsägningskostnader för koncernchef, utvärdering av strukturella alternativ och governance projekt.

• 2016, totalt –28 MSEK, bestående av kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.
• 2015, totalt 6 MSEK, bestående av strukturrelaterade poster, kostnadsbesparingsåtgärder, upplösning av negativ goodwill samt governance projekt.

– 2014, totalt –30 MSEK, bestående av omstruktureringskostnader till följd av omorganisation.

I Lindab anses engångsposter och omstruktureringskostnader föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.

Nyckeltal	2018	2017	2016	2015	2014
EBITDA–marginal, %	7,7	7,9	8,4	8,4	8,9
Rörelsemarginal, %	5,9	6,0	6,2	6,2	6,7
Justerad rörelsemarginal, %	6,8	6,2	6,5	6,1	7,1
Vinstmarginal, %	5,7	5,7	5,7	5,7	5,5
Avkastning på sysselsatt kapital, %	9,4	8,8	8,8	8,6	8,9
Avkastning på eget kapital, %	9,1	8,8	8,4	8,8	9,0
Soliditet, %	57,2	53,4	51,3	49,1	48,0
Nettoskuld/EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader	1,6	2,2	2,5	3,1	2,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,3	0,4	0,5	0,5
Räntetäckningsgrad, ggr	21,4	14,1	11,4	9,7	5,9
Personal
Medelantal anställda	5 126	5 143	5 134	5 052	4 541
varav utomlands	3 983	4 016	4 012	3 951	3 466
Antal anställda vid periodens slut	5 071	5 083	5 136	5 066	4 536
Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader	2 324	2 144	2 029	1 969	1 778
Försäljning per anställd, KSEK	1 819	1 603	1 529	1 502	1 542

För finansiella definitioner, se sidan 106.

Noter

Not	Innehåll	sid
01	Allmän information	67
02	Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper	67
03	Finansiella risker	74
04	Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål	77
05	Företagsförvärv och avyttringar	78
06	Personal och ledande befattningshavare	80
07	Segmentsredovisning	82
08	Intäktsredovisning	83
09	Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion	84
10	Kostnader fördelade på kostnadsslag	84
11	Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer	84
12	Forskning och utveckling	85
13	Övriga rörelseintäkter och kostnader	85
14	Finansiella intäkter och kostnader	85
15	Skatt på årets resultat	86
16	Resultat per aktie	87
17	Immateriella tillgångar	88
18	Materiella anläggningstillgångar	90
19	Andra långfristiga värdepappersinnehav	91
20	Andra långfristiga fordringar	91
21	Varulager	91
22	Kortfristiga fordringar	91
23	Eget kapital och antal aktier	92
24	Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	92
25	Övriga avsättningar	94
26	Koncernens upplåning och finansiella instrument	94
27	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	96
28	Leasing	97
29	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	97
30	Transaktioner med närstående	98
31	Händelser efter rapportperioden	98
32	Koncern- och intresseföretag	99

Not 01 Allmän information

Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) samt dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.

Denna koncernredovisning har, den 17 mars 2019, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 8 maj 2019.

Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång framgår av not 32.

Om ej annat anges avses belopp i MSEK.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapportens upprättande

Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.

Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.

Nya eller ändrade IFRS standarder och nya tolkningar 2018

Koncernen och moderföretaget tillämpar i denna årsredovisning för första gången de nya och ändrade standarder och tolkningsuttalanden som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2018 eller senare. Dessa är i huvudsak IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Ingen av de nya standarderna har haft en väsentlig påverkan på Lindab och ingen omräkning har gjorts av jämförelsetal till följd av immaterialitet.

IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 Finansiella instrument har ersatt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Den nya standarden har till skillnad från IAS 39 ändrade principer för hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. Klassificeringen av finansiella tillgångar beror på koncernens affärsmodell (syftet med innehavet) samt den finansiella tillgångens kontraktsenliga flöden. De nya kategorierna för klassificering påverkar inte på något väsentligt sätt Lindabs redovisning och värdering i relation till IAS 39.

Den nya standarden innehåller även ändrade regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar, vilket innebär att den tidigare "incurred loss-metoden" ersatts av en ny "expected loss"-metod. Denna förändring har medfört att Lindabs värderingsmetodik vad gäller beräkning av kreditförlustreserver avseende finansiella tillgångar ändrats. Vid varje balansdag värderas nu förlustreserverna för finansiella tillgångar till de belopp som motsvarar förväntade kreditförluster och reserverna reflekterar bedömda förändringar i kreditrisk på underliggande tillgångar. Vad gäller kundfordringar och förekommande leasingfordringar tillämpas dock förenklingsregler, vilket innebär att förlustreserverna (utöver individuell bedömning av underliggande tillgång) värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. Den förändrade värderingsmetodiken har inte föranlett någon väsentlig påverkan på redovisade förlustreserver.

I relation till tidigare standard avseende finansiella instrument så har IFRS 9 även ökat flexibiliteten för vilka transaktioner som säkringsredovisning kan tillämpas på. Förändringen har inte påverkat koncernens ställningstagande och policy för vilka säkringar som ska ske och därmed finns ingen effekt på redovisningen i detta avseende.

För tillämpade redovisningsprinciper gällande finansiella instrument, se vidare beskrivning i avsnitt Finansiella instrument längre fram i denna not.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (inklusive ändringar i IFRS 15 och förtydligande till IFRS 15) har ersatt IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt kopplade tolkningsuttalanden. IFRS 15 har introducerat en principbaserad femstegsmodell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt. Grundprincipen är att redovisade intäkter direkt ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktuellt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll för de produkter och tjänster som levereras till motpart. Tidigare standard hade som utgångspunkt att intäkter skulle redovisas i sin helhet när de väsentliga ekonomiska riskerna och fördelarna som var förknippade med en specifik transaktion hade överförts till motparten.

Baserat på identifiering och analys av koncernens mest väsentliga intäktsströmmar har inverkan av den nya redovisningsstandarden för intäkter utvärderats. Utfallet av analysen var att intäkter i allt väsentligt redovisas vid samma tidpunkt som enligt den tidigare standarden, både för Products & Solutions och Building Systems. Detta som en konsekvens av att merparterna av intäkter återspeglas i räkenskaperna i samband med fysisk leverans av produkt till motpart, vilket då också är vid den tidpunkt när den faktiska kontrollen överförts till kund. Några mindre redovisningseffekter har uppstått till följd av förändrad redovisningstidpunkt för vissa intäktsrelaterade komponenter i kundkontrakt (exempelvis tidpunkt för redovisning av kassarabatter), men dessa skillnader mellan de olika intäktsstandarderna har inte bedömts vara av väsentlig karaktär.

För tillämpade redovisningsprinciper gällande intäkter, se vidare beskrivning i avsnitt Intäktsredovisning längre fram i denna not.

Inga nya eller ändrade IFRS har förtidstillämpats.

Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft Ett antal nya och ändrade standarder samt tolkningar har givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRIC), standarder och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2019. Dessa har Lindab inte tillämpat vid upprättandet av denna finansiella rapport, men den nya standarden som framåtriktat bedöms få en materiell påverkan på koncernens finansiella rapporter den period då den för första gången tillämpas är IFRS 16 Leasingavtal. Denna nya standard ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019 eller senare. Övriga standarder och tolkningar som ännu inte trätt i kraft bedöms inte ha väsentlig effekt på koncernens finansiella redovisning.

IFRS 16 Leasingavtal

IFRS 16 Leasingavtal kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 innebär för leasetagaren att i princip samtliga hyres- och leasingavtal ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Klassificeringen i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte längre göras. Den underliggande tillgången i leasingavtalet redovisas i rapporten över finansiell ställning. I efterföljande perioder redovisas kontraktets nyttjanderätt till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt justeringar för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Leasingskulden redovisas i rapporten över finansiell ställning och redovisas löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med effektuerade leasingbetalningar. Omvärdering av balansposterna kommer ske löpande utifrån förändringar i ränte-/indexkomponenter, leasingperioder, restvärdesgarantier etc. Korta leasingkontrakt (nyttjanderättsavtal kortare än 12 månader) och leasingavtal där underliggande tillgång uppgår till lågt värde (mindre än 5 KUSD) behöver inte redovisas i balansräkningen. Dessa kommer att redovisas i rörelseresultatet på samma sätt som nuvarande operationella leasingavtal.

Not 2, forts.

Lindab har under 2018 analyserat och utvärderat den kontraktsenliga samt finansiella innebörden i för koncernen förekommande hyres- och leasingavtal. Baserat på den nya redovisningsstandarden kommer från och med den 1 januari 2019 balansmässig aktivering ske av hyresavtal och leasingavtal som för närvarande klassificeras som operationella, vilket får en effekt på koncernens finansiella ställning. Dock kommer den av IFRS delgivna lättnadsregeln tillämpas, vilken innebär att balansräkningen inte kommer återge korttidsleasingavtal (kortare än 12 månader) och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde (5 KEUR enligt Lindabs tillämpning). Vad gäller diskontering av beräknade balansvärden har koncernen tillämpat en marginell låneränta för respektive valuta och tillgångsslag.

Vid övergången till IFRS 16 Leasingavtal beräknas koncernens balansomslutning öka med 1 008 MSEK genom aktivering av hyres- och leasingavtal enligt ovan givna riktlinjer. I den aktiverade leasingportföljen ingår ca 1 000 avtal. Flertalet av dessa kontrakt hänför sig till fordon, men merparten av det balanserade värdet är hänförligt till fastighetsrelaterade kontrakt. Nettotillgångarna förväntas att påverkas med –43 MSEK och rörelsekapitalet minska med 219 MSEK då en del av identifierad leasingskuld klassificeras som kortfristig. Vad gäller koncernens resultaträkning kommer en framåtriktad förändring ske genom att nuvarande rörelsekostnader hänförliga till operationella leasingavtal kommer att ersättas med avskrivningar och räntekostnader. Utifrån identifierade kontrakt vid ingången av 2019 förväntas rörelseresultatet förbättras med nästan 27 MSEK på årsbasis för det kommande räkenskapsåret, vilket reflekteras i en ökad finansiell kostnad med drygt motsvarande belopp. Nettoeffekten på resultat efter finansiella poster bedöms bli marginell.

Avstämning leasingskuld	MSEK
Åtaganden för operationella leasingavtal per 2018-12-31, se not 28 Leasing	912
Diskonteringseffekt baserat på genomsnittlig marginell låneränta	–49
Tillkommer: Skulder för finansiella leasingavtal per 2018-12-31, se not 28 Leasing	34
Tillkommer: Justering på grund av annan redovisningsmässig hante ring av optioner att förlänga/förvärva enskilda avtal	103
Tillkommer: Justering på grund av förändringar i pris hänförliga till variabla avgifter	–3
Tillkommer: Leasingavtal enligt IFRS 161)	86
Redovisad leasingsskuld vid ingången av 2019 enligt IFRS 16	1 083

1) Tillkommande leasingavtal enligt IFRS 16 ovan (MSEK 86) hänför sig till annan materialitetsbedömning av enskilda leasingavtal utifrån tidigare standard. Beloppet hänför sig primärt till fordon.

Lindab kommer att implementera IFRS 16 Leasingavtal utifrån en förenklad övergångsmetod och kommer inte räkna om jämförelsetalen. Samtliga leasingavtal som berörs av den nya standarden kommer att värderas på den första tillämpningsdagen så som om standarden alltid varit gällande.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Lindab International AB och de företag över vilka moderföretaget har bestämmande inflytande, dotterföretag. Bestämmande inflytande föreligger när moderföretaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning.

Moderföretaget gör en ny bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger om fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats.

Konsolidering av ett dotterföretag sker från och med den dag moderföretaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterföretag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moderföretaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderföretaget upphör att ha det bestämmande inflytandet.

Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.

Rörelseförvärv

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade eget kapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.

I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.

Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet.

Omräkning av utländska dotterföretag och utländsk valuta

Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intressebolag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.

Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag där bestämmande inflytande förloras återförs den ackumulerade omräkningsdifferensen och redovisas i det koncernmässiga resultatet som en del av realisationsresultatet.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/ övriga kostnader, not 13, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 14.

Intern prissättning

Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.

Segmentsrapportering

Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment består för räkenskapsåret och redovisade jämförelseperioder av Products & Solutions och Building Systems. Till följd av strategisk utvärdering av verksamhet och viss omorganisation kommer den interna rapporteringen ändras från och med 2019, vilket medför att Products & Solutions framåtriktat kommer delas in i Ventilations Systems och Profile Systems. Därmed kommer Lindab rapportera tre segment från och med 2019: Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems.

Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen tillämpas vid transaktioner mellan segmenten.

Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker. Redovisning av segment framgår av not 7.

Intäktsredovisning

Intäkter redovisas vid den tidpunkt när kontroll över de produkter och tjänster om levererats övergått till motpart i enlighet med avtal. Redovisade intäkter avspeglar då förväntad ersättning i samband med fullgörandet av kontraktuella åtaganden mot kund och motsvarar den ersättning som koncernen bedöms vara berättigad till.

Intäktsströmmar

Intäktsströmmarna som finns representerade inom segmentet Products & Solutions är relaterade till att Lindab erbjuder enskilda standardiserade produkter, anpassade tekniska lösningar eller hela system för ventilation och kyla/värme. Segmentet erbjuder även byggprodukter såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak/vägg, stålprofiler för vägg-, tak och bärlagskonstruktioner samt hallbyggnader. Inom segmentet Building Systems erbjuds monteringsfärdiga stålbyggnadssystem, vilka kan bestå av enskilda delar eller kompletta lösningar för hela det yttre skalet (det vill säga stommar, väggar, tak och tillbehör). Ibland kan kundanpassningar av system och lösningar även innefatta element av installation och/ eller driftsättning, men dessa intäktselement är mycket begränsade och utgör inte en väsentlig del av koncernens omsättning. Eventuella installationstjänster säljs endast i samband med försäljning av produkt och marknadsförs ej som separata tjänster i koncernens produktportfölj.

Prestationsåtaganden och tidpunkt för intäktsredovisning

Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms vara ett prestationsåtagande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har uppfyllts samt kunden fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt (vanligtvis i samband med fysisk leverans till motpart).

När Lindab tillverkar och säljer kompletta byggnadssystem, kan försäljningen vara i form av projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen sker då i huvudsak vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kontraktet och då kunden fått kontroll över produkten.

Eventuella installations-/driftsättningstjänster intäktsförs vanligen när åtagandet slutförts, men tidpunkten kan påverkas av om tjänsten är en separat komponent eller produktintegrerad del utifrån avtalade villkor.

Om det är sannolikt att totala projektkostnader kommer att överstiga totala intäkter redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad.

Garantier

Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär, beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak endast ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på hur produkten ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som adderande servicegarantier. Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata prestationsåtaganden enligt IFRS 15, utan redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Transaktionspris

Inom verksamheten förekommer volymrabatt, baserad på försäljning till motpart under fördefinierad period, samt kassarabatter. Intäkter från denna form av försäljning redovisas till avtalat pris netto efter avdrag för eventuella rabatter. Rabatter beräknas utifrån förväntat värdemetoden.

Övriga intäkter

Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar och kursvinster av rörelsekaraktär.

Finansiella intäkter

Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

Personalkostnader

Incitamentsprogram

Vid årsstämman 2018 beslutades om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet för dessa personer bland annat omfatta en långsiktig kontant rörlig ersättningsdel. Denna ersättningsdel ska vara baserad på finansiella prestationsmål som återspeglar värdetillväxten i koncernen och utvärderas över en treårig mätperiod. Ersättningsprogrammet har i allt väsentligt samma utformning som det motsvarande program, vilket antogs under år 2017. Båda incitamentsprogrammen redovisas enligt IAS 19 Ersättning till anställda och under intjänandeperioden redovisas det som en kostnad och en kortfristig skuld.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, räntekomponent hänförlig till förmånsbaserade pensionsplaner, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.

Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Låneutgifter

Låneutgifter kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Låneutgifter, ska de i så fall aktiveras.

Inkomstskatter

Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.

Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, dvs i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 15.

Engångsposter

Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt när respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter. I detta begrepp ingår inte omstruktureringskostnader.

Resultat per aktie

Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Under de två senaste räkenskapsåren har teckningsoptioner utställts, vilka framåtriktat kan påverka beräkning av resultat per aktie. Teckning av aktier med stöd av option kan ske sommaren år 2020 (nyttjanderätt för 75 000 optioner, varav Lindab har 35 000 i eget förvar per sista december 2018) respektive år 2021 (nyttjanderätt för 135 000 optioner) och en option ger då rätt att förvärva en aktie i Lindab.

Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier.

Not 2, forts.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 68. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.

För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov bestäms återvinningsvärdet genom att en beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt genomförs. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de två segmenten Products & Solutions samt Building Systems som lägsta kassagenererande enheter för vilka en nedskrivningsprövning görs.

Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.

Varumärken, patent och liknande rättigheter

Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–20 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten

Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Av- och nedskrivningar rapporteras i koncernens resultaträkning under Forsknings- och utvecklingskostnader. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.

Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s.k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier. Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta inte är möjligt, så sker avskrivning för halvt kalenderår utifrån nedanstående redovisade avskrivningssatser.

Följande avskrivningstider har använts
Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Maskiner och inventarier	5–15 år
Fordon och datorer	3–5 år

Nedskrivningar

Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock minst årligen oavsett om indikation föreligger. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av det beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet och om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.

Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan.

Finansiella instrument

Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut. Vad gäller kundfordringar specifikt tas dessa upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Efterföljande värdering av instrumentet är beroende på dess karaktär och klassificering.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Klassificering av finansiella tillgångar beror på Lindabs affärsmodell och styrs därmed av syftet med innehavet av den finansiella tillgången samt den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Finansiella tillgångar klassificeras från och med 2018 utifrån följande kategorier:

• Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via totalresultat
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet.

För jämförelseåret 2017 klassificerades finansiella instrument utifrån IAS 39:s kriterier. Denna klassificering var inte väsentligt annorlunda för Lindabs redovisning än ovan presenterade kategorier enligt IFRS 9. Klassificeringen av finansiella tillgångar och skulder år 2017 var:

Finansiella tillgångar klassificerades antingen som

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet,

• Finansiella tillgångar som hålles till förfall,
• Lånefordringar och kundfordringar, eller
• Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella skulder klassificerades antingen som

• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet, eller
• Andra finansiella skulder.

Klassificeringen enligt IAS 39 var avgörande för värdering och redovisning av värdeförändring. För ytterligare information om tidigare tillämpade klassificeringskategorier hänvisas till Lindabs årsredovisning för år 2017, sid 78-79. Noteras, som tidigare nämnts, att förändring i kategorier för klassificering inte väsentligt påverkar Lindabs redovisning och värdering av finansiella instrument.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.

Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde är instrument som innehas med syfte att inkassera/reglera avtalsenliga kassaflöden, att de avtalade villkoren delger tidpunkt för förväntat kassaflöde från underliggande instrument och betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent. Tillgångarna uppstår som ett led i att likvida medel erläggs till motpart eller som en följd av att koncernen i sin operativa verksamhet förser kund med avtalade varor eller tjänster. Fastställda eller fastställbara betalningsströmmar föreligger för fordringarna, de är inte föremål för handel på en aktiv marknad och syftet med dem är att inneha för att insamla kassaflöden.

I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering.

Verkligt värde

Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker. Effekt av förändring i verkligt värde på tillgångar som värderas enligt denna metodik redovisas i totalresultatet alternativt resultaträkningen i den period de uppkommer.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via totalresultatet

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via totalresultatet är tillgångar som innehas med syfte att samla avtalsenliga kassaflöden och sälja underliggande finansiella instrument för att uppnå detta, att de avtalade villkoren delger tidpunkt för förväntade kassaflöden från instrumenten i fråga och att betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde över via totalresultatet värderas till verkligt värde över resultaträkningen. För koncernen är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och därmed redovisas via resultaträkningen till verkligt värde.

För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar i huvudsak derivataskulder som inte används i säkringsredovisning. Resultat från förändring i verkligt värde på finansiella instrument i denna katergori redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

För redovisade finansiella tillgångar finns bedömda förlustreserver, vilka reducerar respektive tillgångs värde. Förlustreserverna värderas vid varje balansdag och då till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för tillgångarnas återstående löptid. Vad gäller kundfordringar och förekommande leasingfordringar tillämpar Lindab förenklingsregler, vilket innebär att förlustreserven utöver individuell värdering värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. För metodik vid värdering av kundfordringar, se vidare not 22.

Värdering av förväntade kreditförluster har till syfte att återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållande och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Lindab baserar huvudsakligen beräkningen av förväntade kreditförluster på en individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med information om historiska förluster för likartade tillgångar och motparter samt med en framåtriktad justering. Beräkningskriterierna för kreditförluster utvärderas och justeras kontinuerligt för att på bästa möjliga sätt återspegla den aktuella situationen och Lindabs förväntan om framtida händelser. Bortbokning av finansiell tillgång från rapport över finansiell ställning sker vid konkurs.

Andra finansiella skulder

Till denna kategori hör lån, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden.

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.

Derivat

Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.

Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.

Säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter

Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Vid tillämpningen av dessa regler sker löpande en dokumentation av det identifierade säkringsförhållandet mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samtidigt som det finns ett säkerställande av överensstämmelse med Lindabs riskhanteringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska redovisad säkringen i nettoinvestering vara mycket effektiv i sin karaktär och denna effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.

Lindab använder lån som säkringsinstrument. Effektivitet i säkring identifieras och utvärderas enligt koncernens riktlinjer när ett enskilt säkringsförhållande ingås. Kraven på effektivitet dokumenteras och säkringsförhållandet analyseras samt redovisas därefter löpande. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.

Varulager

Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Det samma gäller produkter i arbete, vars anskaffningsvärde beräknas utifrån värdet på upparbetade tillverkningskostnader i förädlingsprocessen. I anskaffningsvärdet inkluderas en rimlig andel indirekta tillverkningskostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.

Not 2, forts.

Eget kapital

Aktiekapital

Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

Utdelning

Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.

Återköp och inlösen av aktier

Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 23.

Teckningsoptioner

Vid årsstämman 2018 beslutades om ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av programmet har 135 000 teckningsoptioner emitterats och avyttrats till ledande befattningshavare under år 2018, avyttringar som skett enligt marknadsmässig värdering. Programmet är således en marknadsmässig transaktion med närstående och ingen del i programmet är att se som aktiebaserad ersättning. Varje option ger innehavaren en rätt att vid viss tidpunkt i framtiden (juli/augusti 2021) förvärva en aktie i Lindab till avtalad teckningskurs (SEK 86,40). Det under året implementerade teckningsoptionsprogrammet har i allt väsentligt samma utformning som det teckningsoptionsprogram som beslutades om år 2017, då totalt 75 000 optioner emitterades och avyttrades till ledande befattningshavare (per balansdagen 2018 finns dock 30 000 av dessa optioner i Lindabs ägo). Optioner emitterade år 2017 ger innehavarna en möjlighet att teckna aktier i Lindab med teckningskurs 108,80 kronor sommaren 2020. Värdering av utställda teckningsoptioner sker enligt Black & Scholes optionsvärderingsmodell och eventuell justering av värdet redovisas mot eget kapital.

Avsättningar

För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19 Ersättningar till anställda, tillämpas.

En avsättning redovisas endast när:

• Det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.
• Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser

Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bland annat i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.

Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige.

Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s. k. projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av diskonteringsränta som är utfärdad i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga företagsobligationer. I länder där det inte finns fungerande marknad för sådana obligationer används räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster beaktas i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till exempelvis särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.

Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen värderas till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket motsvaras av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.

Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.

Leasing

Leasingavtal där Lindab i stor utsträckning tar över samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Alla övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Lindab har ingått finansiella och operationella leasingavtal, se not 28.

Finansiell leasing

I början av leasingperioden redovisas finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingår i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter är proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man får en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämmer med koncernens policy för ägda tillgångar.

Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal skjuts upp och periodiseras över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.

Operationell leasing

Avgifter som ska betalas under operationella leasingavtal belastar resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhållits och eventuellt kommer att erhållas som stimulans för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelas också linjärt över leasingperioden.

Om en sale and leasebacktransaktion resulterar i ett operationellt leasingavtal och det är uppenbart att transaktionen genomförs till verkligt värde, redovisar koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.

Rapport över kassaflöden

Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts: Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.

Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 29.

Statliga stöd

Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.

Upplysningar om närstående

Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 30.

Moderbolagets redovisning

Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.

Not 03 Finansiella risker

Finansiella risker

Finansiella risker omfattar finansiering, likviditet, ränterisker och valutarisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies. Koncernens treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer. Uppföljning av hur Treasury policyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen.

över totalresultatet.

Risk	Exponering	Kommentar
Finansiering
Med finansieringsrisk avses risken för att finansie ringen av koncernens kapitalbehov samt refinansie ring av utestående krediter försvåras eller fördyras.	Lindabs totala kreditramar uppgår per den 31 decem ber 2018 till 1 914 MSEK (2 192).	Lindabs kreditavtal med Nordea/Danske Bank och Raiffeisen Bank International innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab bedömer att kreditvillkoren kommer att upp fyllas. Enligt koncernens Treasury policy ska alltid en långfristig finansiering finnas på plats 12 månader innan befintlig finansiering förfaller.
Likviditet
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drab bas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.	Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 558 MSEK (1 615), baserat i huvudsak på ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. Se tabell för "Likvi ditetsrisk" på sid 75.	Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad, vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden januari–juni är kassaflö det vanligtvis negativt för att sedan vara positivt under juli–december. Enligt koncernens Treasury policy ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att täcka samtliga för pliktelser i verksamheten, vilken följts upp månadsvis utifrån internt satta riktlinjer.
Ränta
Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränte läge påverkar koncernen negativt.	Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 052 MSEK (1 305), vilket innebär att koncernen påverkas negativt av stigande räntor.	Överskottslikviditet används till amortering av befintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Treasury policyn vara 1 -12 månader. Per 31 december 2018 uppgick den till 3 månader (3). Räntesatsen, beräknad som koncernens räntekostnad i förhållande till genomsnitt liga räntebärande skulder uppgår till 1,5 procent (2,0).
Valuta
Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat, kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar: • Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. • Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor.
Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk ningsrisk.
Transaktionsrisk
Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan valuta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar och skulder i annan valuta än den funktionella valutan, vilka om räknas till den lokala valutan till balansdagens kurs. Omräkningen av de monetära tillgångarna och skul derna ger upphov till valutakurseffekter, vilka redovi sas i rapporten över totalresultatet.	76 procent (75) av koncernens försäljning sker i annan valuta än SEK. Totalt sker försäljning i 15 (16) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexponering hän förligt till resultaträkningen, omräknad till SEK uppgår till cirka 300 MSEK (200) årligen. Av transaktionsex poneringen upptagen i balansräkningen var 11 MSEK (11) säkrat vid årets utgång.	För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt för att identifiera sin egen valutaexponering. Vissa speciella order, projekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden. Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergri pande valutaexponering och fattar beslut och genom
Omräkningsrisk		för eventuell säkring av dotterbolagens exponering.
Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt to talresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering.	Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta upp gick vid utgången av 2018 till 4 113 MSEK (3 805). De största valutorna utgörs av EUR motsvarande 1 335 MSEK (1 337), DKK 545 MSEK (518) och PLN 405 MSEK (396). 1 312 MSEK (1 252) är säkrat via upp tagande av lån i utländsk valuta samt en valutaswap.	Valutasäkring av koncernens omräkningsexpone ring beslutas av CFO i enlighet med koncernens Treasury policy.
Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbo lagens lokala valuta.	Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2018 till 958 MSEK (945) respektive 456 MSEK (376).	Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månads vis och effekten redovisas i finansnettot i rapporten

Not 3, forts.

Likviditetsrisk

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.

		Mellan	Mellan	Mellan
Per 31 december 2018	< 3 mån	3-12 mån	1-2 år	2-5 år	> 5 år
Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing)	3	63	11	1 062	1
Skulder avseende finansiell leasing	2	4	7	21	-
Derivatinstrument	548	139	-	-	-
Leverantörsskulder och andra skulder	788	304	-	-	-
		Mellan	Mellan	Mellan
Per 31 december 2017	< 3 mån	3-12 mån	1-2 år	2-5 år	> 5 år
Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing)	4	79	18	1 392	2
Skulder avseende finansiell leasing	3	9	12	19	-
Derivatinstrument	325	355	-	-	-

Leverantörsskulder och andra skulder 864 239 - - -

De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer.

Likviditetsrisken är begränsad då den täcks av tillgängliga kreditramar och av inflöde av finansiella tillgångar.

Valutaterminer

		2018-12-31		2017-12-31
Motvärde i MSEK		Belopp	Löptid månader	Belopp	Löptid månader
Sälj	EUR	–391	3	–399	3
Sälj	USD	-	-	–4	1
Sälj	CHF	–76	3	–89	3
Sälj	NOK	–18	3	–20	3
Sälj	CZK	–199	3	–162	3
Sälj	PLN	-	-	–5	3
Sälj	TRY	–2	3	–1	3
Sälj total		–686		–680
Köp	EUR	-	-	8	3
Köp	USD	77	2	75	3
Köp	HRK	7	3	-	-
Köp	CZK	27	1	-	-
Köp	HUF	55	2	28	3
Köp	RUB	159	12	185	6
Köp total		325		296
Netto		–361		–384

Kvittning av tillgångar och skulder under ISDA-avtal

Lindab koncernen kvittar ingenting i balansräkningen, då koncernen har kvittningsrätt enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 4 MSEK (3) enligt nedanstående uppställning.

Per 31 december 2018	Belopp redovisade i balansräkningen	Finansiella avtal	Netto
Tillgångar
Valutaderivat	5	–4	1
Skulder
Valutaderivat	–1	1	0
Summa	4	–3	1

Per 31 december 2017	Belopp redovisade i balansräkningen	Finansiella avtal	Netto
Tillgångar
Valutaderivat	6	–3	3
Skulder
Valutaderivat	–3	3	0
Summa	3	0	3

2014 2015 2016 2017 2018

Valutakursutveckling januari–december 2018

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Följande valutakurser har använts vid omräkning av utländska verksamheter

			Genomsnittskurs jan-dec		Balansdagens kurs
Land	Valuta	Valutakod	2018	2017	2018	2017
Euroland	1	EUR	10,26	9,63	10,28	9,85
Danmark	1	DKK	1,38	1,29	1,38	1,32
Norge	1	NOK	1,07	1,03	1,02	1,00
Polen	1	PLN	2,41	2,26	2,39	2,36
Rumänien	1	RON	2,21	2,11	2,22	2,11
Ryssland	100	RUB	13,88	14,66	12,91	14,31
Schweiz	1	CHF	8,88	8,67	9,10	8,43
Storbritannien	1	GBP	11,59	10,98	11,35	11,10
Tjeckien	100	CZK	39,99	36,60	39,81	38,49
Ungern	100	HUF	3,22	3,11	3,20	3,17
USA	1	USD	8,69	8,53	8,97	8,23

Känslighetsanalys		Känslighet, MSEK
	Förändring	2018-12-31	2017-12-31
Variation i valuta, försäljning	+/–1%	+/–71	+/–62
Variation i valuta, inköp råmaterial	+/–1%	+/–35	+/–30
Variation i valuta, nettotillgångar	+/–1%	+/–28	+/–26
Variation i valuta, nettoskuld	+/–1%	+/–9	+/–10
Variationer i ränta, %	+/–1%	+/–11	+/–13

Beräkningarna baseras på 2018 respektive 2017 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, till exempel att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring.

Variation i valuta, försäljning och inköp råmaterial

Lindab har 76 procent (75) av den totala försäljningen och 79 procent (77) av totala inköp av råmaterial i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Inköp av råmaterial utgör den enda väsentliga valutaexponeringen på kostnadssidan. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar försäljningen med 71 MSEK (62) och inköp av råmaterial med 35 MSEK (30). De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, GBP och NOK. USD är också betydelsefull valuta vad beträffar inköp av råmaterial.

Variation i valuta, nettotillgångar

Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta uppgående till 4 113 MSEK (3 805). Den största enskilda nettotillgångarna återfinns i EUR följt av DKK, PLN och GBP. 1 312 MSEK (1 252) av nettotillgångarna är säkrade via lån och valutaswapar. En variation på +/– 1 procent av SEK, med beaktande av befintliga säkringsåtgärder, påverkar nettotillgångarna med 28 MSEK (26).

Variation i valuta, nettoskuld

Lindabs nettoskuld uppgår till 1 052 MSEK (1 305) varav 84 procent (77) är i andra valutor än SEK. De största exponeringarna i utländsk valuta utgörs av lån i EUR och CHF. En variation på +/– 1 procent av SEK påverkar nettoskulden med 9 MSEK (10), varav 11 MSEK (10) redovisas i övrigt totalresultat.

Variationer i ränta

Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med +/– 1 procent påverkar Lindabs resultat med 11 MSEK (13), varav räntekostnader utgör 9 MSEK (11) och hyreskostnader på befintliga "sale and leaseback" kontrakt utgör 2 MSEK (2).

Kapitalförvaltning

Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 5 516 MSEK (5 435).

Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.

Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.

Lindab styrs utifrån de finansiella målen som framgår nedan:

• Den årliga tillväxten ska vara 5–8 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt.
• Rörelsemarginalen, EBIT, ska i genomsnitt uppgå till 10 procent under en konjunkturcykel.
• Den säsongsjusterade nettoskulden* i relation till EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, ska inte överstiga 2,5.

* Genomsnittlig nettoskuld för året.

Utdelning till aktieägarna ska normalt ske med 30 procent av årets resultat, med beaktande av Lindabs kapitalstruktur, förvärvsbehov och långsiktiga finansieringsbehov. Lindabs styrelse föreslår en utdelning om 1,75 SEK per aktie för 2018. Se även not 23.

För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad. Lindab uppfyller dessa krav.

Lindabs Treasury policy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.

Kreditriskhantering

En kreditrisk för koncernen är finansiella tillgångar i form av kundfordringar. I den löpande verksamheten hanteras kundkreditrisken av varje enskild affärsenhet och detta sker utifrån av koncernen etablerad policy, rutin och kontroll. Individuella kreditlimiter per kund identifieras utifrån satta riktlinjer och ställningstagande av limit görs utifrån bedömd riskprofil. Det kan även noteras att Lindab i vissa kundrelaterade transaktioner arbetar med förskottsregleringar från motpart, vilket kan ha sin grund i så väl kassaflödesoptimering som kreditriskhantering. Förskott från kund tillämpas primärt vid större projekt inom segmentet Building Systems.

Lindab arbetar aktivt med att bevaka och säkerställa regleringen av utestående kundfordringar. Delar av kundfordringsportföljen omfattas dessutom av kreditförsäkring. Koncernen är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 2,1 procent (1,9) av koncernens totala nettoomsättning.

För redovisade kundfordringar finns en förlustreserv, vilken utöver individuell värdering motsvarar förväntade förluster utifrån återstående löptid. Utestående fordringar kategoriseras per balansdagen utifrån förfallotidpunkt samt antal dagars dröjsmål. Baserat på detta sker beräkning av förlustreserv utifrån sex olika värderingsnivåer, nivåer som både reflekterar koncernens förlusthistorik och en framåtriktad förväntad kreditförlustjustering utifrån rådande marknadsförhållanden. För metodik vid värdering kundfordringar och förlustreservens förändring under året, se vidare not 22. Per balansdagen uppgick redovisad kreditförlustreserv till –92 MSEK (–88).

Lindab har även en kreditriskexponering i tillgodohavanden hos banker och finansinstitut. Denna kreditrisk hanteras av koncernen centrala treasuryfunktion i enlighet med Lindabs policy. Med beaktande av motparternas finansiella ställning samt oberoende värderingsinstituts gradering av dessa, så bedöms den totala kreditriskexponeringen motsvara det redovisade värdet för dessa finansiella tillgångar.

Övriga finansiella tillgångar anses generellt ha en inneboende låg kreditrisk. Värdering sker löpande för att bedöma eventuellt inneboende förlustrisk utifrån objektiva grunder, baserade på historiska erfarenheter och därtill även reflektera bedömda framtida ekonomiska förutsättningar hos motparterna. Individuell värdering tillämpas. Värderingsprocessen hänförlig till övriga finansiella tillgångar är decentraliserad med syfte att säkerställa att bästa möjliga kunskaper tillämpas i bedömningen av eventuell förlustreserv.

Not 04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler, utan utvecklar istället de övergripande principer som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab och som kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med utförliga upplysningar.

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövningen av nedskrivningsbehov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån ledningens beräkningar av framtida kassaflöden, vilka grundas på interna affärsplaner och prognoser.

Redovisad goodwill uppgick till 3 144 MSEK (3 059) vid utgången av året, varav 2 733 MSEK (2 665) avsåg Products & Solutions och 411 MSEK (394) avsåg Building Systems.

Bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika aspekter, speciellt vad gäller om händelser inträffat som kan påverka goodwillens värde samt att de antaganden som används vid kassaflödesprognoser och diskontering av dessa kassaflöden är rimliga. Förändringarna i de antaganden som är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan framtida finansiell ställning. För ytterligare information om utförd prövning av nedskrivningsbehov av goodwill, se not 17.

Från och med 1 januari 2019 kommer Lindab dela upp segmentet Products & Solutions i två nya rapporterande segment: Ventilation Systems respektive Profile Systems (se not 31). Förändringen medför att koncernen då även kommer få två nya lägsta kassagenererande enheter för goodwill. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill kommer därmed från och med räkenskapsår 2019 ske utifrån segmenten Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems.

Leasingavtal

Bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Leasingavtal ska i enlighet med IAS 17 klassificeras som finansiella eller operatio-

nella. Enligt IAS 17 är ett finansiellt leasingavtal ett avtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.

En sale and leaseback-transaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och en efterföljande lease av samma tillgång enligt efterföljande leasingavtal. Vid förekomsten av en sale and leaseback-transaktion, där leasingavtalet är operationellt och det framgår att försäljningspriset och villkoren i leasingavtalet bygger på verkligt värde, bedöms försäljning ha skett och således redovisas vinst eller förlust som uppkommit i den period som försäljningen sker.

I IAS 17 presenteras ett antal kriterier som enskilt eller tillsammans är vägledande vid klassificeringen av leasingavtal som finansiella eller operationella.

I not 28 beskrivs de mest väsentliga leasingavtalen som Lindab har ingått. Dessa avser produktionsanläggningar i Luxemburg och Schweiz, samt såväl produktionsanläggningar som kontorsfastigheter i Sverige. Fastigheterna i Sverige ägdes tidigare av Lindab, varför dessa transaktioner är så kallad sale and leaseback-transaktioner.

I de svenska och schweiziska avtalen har Lindab en option att förvärva fastigheterna till ett marknadsvärde vid leasingavtalets slut. Marknadsvärdet baseras på en oberoende värdering. Optionerna är således inte utformade på ett sådant sätt att det är uppenbart att de kommer att utnyttjas. Lindab har också en möjlighet att förlänga avtalen varvid marknadsmässig ersättning då kommer att utgå. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska fördelen hänförlig till fastigheternas värde i sin helhet tillfaller leasegivaren.

Leasingavtalens löptid understiger fastigheternas ekonomiska livslängd och nuvärdet av de minimileaseavgifter som ska erläggas, inklusive restvärdesgarantier, understiger fastigheternas bedömda verkliga värde vid avtalens ingång med cirka 15 procent.

Av IAS 17 framgår att en helhetsbedömning ska göras för att klargöra huruvida de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet av ett leasingobjekt åvilar leasetagaren eller leasegivaren. Lindab har vid en sammanvägd bedömning av de kriterier som beskrivits i IAS 17 bedömt att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilar leasegivaren, varför avtalen redovisas som operationella.

Ytterligare upplysningar avseende dessa leasingavtal lämnas i not 28.

Från och med 1 januari 2019 kommer Lindab tillämpa IFRS 16 Leasingavtal för redovisning av leasing- och hyresavtal. Denna nya standard innefattar viktiga uppskattningar och bedömningar, bland annat av varje enskilt avtal med avseende på kontraktuell möjlighet till nyttjande av leasingobjektet och koncernens intention till att använda eventuella förnyelse, köp- eller termineringsoptioner. Övergången till IFRS 16 Leasingavtal får en betydande effekt på Lindabs balansomslutning, se vidare upplysningar i not 2.

Uppskjutna skattefordringar

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar, vilka är hänförliga till underskottsavdrag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar uppskjutna skattefordringar baserat på ledningens bedömningar av framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner.

Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2018 års utgång till 40 MSEK (41), se not 15.

Redovisning av varulager

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett internt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet vid varje tidpunkt.

Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde baserat på tillgänglig information. Reserven för inkurans i varulager uppgick per den 31 december 2018 till 69 MSEK (63), se not 21.

Förväntade kundförluster

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Från och med 2018 tillämpar Lindab IFRS 9 Finansiella instrument, en redovisningsstandard som till del har ändrat koncernens värderingsmetodik för kreditförlustreserv hänförlig till utestående kundfordringar. Tidigare modell byggde mer på en inträffad/befarad värderingsmetod av obetalda fordringar, medan nuvarande bedömning sker utifrån uppskattning av förväntade kundkreditförluster för samtliga utestående fordringar inklusive ej förfallna fordringar. Redovisad kreditförlustreserv per 31 december 2018 baseras på beräkning av förväntade kundförluster utifrån den nya värderingsmetodiken och det uppdaterade interna regelverket för detta syfte. Centralt gjorda bedömningar av förväntade kreditförluster i olika förfallokategorier, baserat på kombination av historisk erfarenhet och framtida förväntade förändringar, utgör basen i regelverket. I enlighet med tidigare så sker, förutom beräkning av kundkreditförlustreserv utifrån schablonmässigt satta reserveringsriktlinjer, en individuell bedömning av enskilda materiella kundexponeringar. Denna bedömning görs utifrån de omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan i värderingen, till exempel förändringar i betydande kunders betalningsförmåga och finansiella ställning, som är kända på balansdagen.

För ytterligare information kring ändrad värderingsmetodik och implementeringen av IFRS 9 Finansiella instrument, se not 2 respektive not 22. Den förändrade värderingsmetodiken har inte föranlett någon väsentlig påverkan på redovisade kreditförlustreserver för koncernen. Vid 2018 års slut uppgick reserven för förväntade kundförluster (tidigare osäkra kundfordringar) till 92 MSEK (88), se not 22.

Övriga avsättningar

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfarenhetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för avsättning till garantier. Avsättningen beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader.

Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter på fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.

Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 59 MSEK (35) redovisas som övriga avsättningar, se not 25.

En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En bedömning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld och om det finns en förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och om en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras.

Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte.

I juni 2018 ansökte Swegon om stämning mot Lindab beträffande intrång i Swegons immateriella rättigheter. Lindab har bestridit ansvar. Utifrån bedömning av ärendet har koncernen inte gjort någon redovisningsmässig avsättning för denna stämningsansökan. Utöver stämningen från Swegon är koncernbolagen inom Lindab endast inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk.

Pensioner

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsakligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas fram. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där Lindab har verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser diskonteringsräntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet och andra faktorer.

Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Lindab utvärderar kvartalsvis tillämpade aktuariella antaganden och gör justeringar av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde.

För känslighetsanalys, se not 24.

Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick netto till 196 MSEK (184) efter avdrag för förvaltningstillgångar.

Brexit

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Lindab följer utvecklingen kring Brexit löpande för att bedöma eventuella effekter i verksamheten och kunna vidta åtgärder vid behov, så väl administrativa som marknadsmässiga. Lindabs verksamhet i Storbritannien har marginell export och begränsad import. Det kan tilläggas att Lindab inte kunnat se större negativa förändringar i byggaktiviteten till följd av Brexit.

Not 05 Företagsförvärv och avyttringar

Förvärv och avyttring under 2018

Under år 2018 skedde ej några förvärv eller avyttringar inom Lindab.

Förvärv och avyttring under 2017

Den 14 december 2017 förvärvade Lindab 100 procent av röster och aktier i det irländska bolaget A.C. Manufacturing Ltd. Bolagets verksamhet omfattar i huvudsak tillverkning och försäljning av rektangulära ventilationskanalsystem. Förvärvet var ett led i Lindabs strategi med ytterligare fokusering på inneklimatlösningar och för att stärka koncernens position som helhetsleverantör av ventilationsprodukter på valda geografiska områden. Genom förvärvet erbjuder nu Lindab ett fullsortiment av ventilationslösningar och -produkter på den irländska marknaden. A.C. Manufacturing Ltd har sitt säte i Dublin, Irland. Bolaget omsatte vid förvärstidpunkten cirka 50 MSEK och hade ett förväntat årligt rörelseresultat på 10 MSEK. Verksamheten har ett 30-tal anställda.

Total överförd ersättning för förvärvet av A.C. Manufacturing Ltd uppgick till 87 MSEK, varav 69 MSEK reglerades likvidmässigt till tidigare ägare vid tillträdet i december. Resterande 18 MSEK är i dels en ovillkorad tilläggsköpeskilling om 3 MSEK dels en villkorad köpeskilling om 15 MSEK. Den villkorade tilläggsköpeskillingen kommer att erläggas om framtida förväntningar avseende identifierade resultatnivåer, baserat på bruttomarginaler, uppfylls under perioden 2018-2020. Möjligt odiskonterat belopp för framtida villkorad tilläggsköpeskilling är mellan 0-15 MSEK. Per den 31 december 2018 uppskattas i enlighet med tidigare sannolikheten för maximalt utfall inträffa, det vill säga en ovillkorad tilläggsköpeskilling om 3 MSEK och en villkorad tilläggsköpeskilling om 15 MSEK. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 3 MSEK och ingick i övriga rörelsekostnader.

Enligt upprättad förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill på 47 MSEK. Denna hänför sig bland annat till kompetens om marknaden, drift av befintlig verksamhet och synergier som en följd av att Lindab idag redan har verksamhet inom ventilationsområdet. Ingen del av goodwillen är relaterad till avräknad, avdragsgill inkomstskatt. För specifikation över förvärvade tillgångar och skulder på förvärvstidpunkten samt slutlig förvärvsprisallokering, se tabell i denna not.

A.C. Manufacturing Ltd konsoliderades i Lindab från och med den 14 december 2017. Förvärvet av bolaget medförde att koncernens omsättning från förvärvstidpunkten till den 31 december 2017 ökade med 3 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2017 hade koncernens nettoomsättning ökat med cirka 49 MSEK år 2017 och resultat efter skatt med cirka 5 MSEK (exklusive poster av engångskaraktär). A.C. Manufacturing Ltd är en del av segmentet Products & Solutions.

Den 6 december 2017 avyttrades det svenska dotterbolaget Lindab Innovation AB med säte i Båstad, Sverige. Bolagets verksamhet var att handha patent, men bolaget har varit vilande. Vid avyttringstillfället erhölls köpeskilling om 0 MSEK som motsvarade så väl eget kapital som balansomslutningen i bolaget.

Lindab Innovation AB konsoliderades inom Lindab till och med november 2017. Bolaget var vilande och har varken genererat omsättning eller påverkat koncernens resultat efter skatt under året.

Not 5, forts.

Överförd ersättning, goodwill och påverkan på likvida medel

Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringars inverkan på koncernens likvida medel.

	Förvärvade verksamheter		Avyttrade verksamheter
	2018	2017	2018	2017
Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället	-	69	-	0
Villkorad framtida tilläggsköpeskilling	-	15	-	-
Ovillkorad framtida tilläggsköpeskilling	-	3	-	-
Direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring*	-	3	-	0
Summa förvärv/avyttring	-	90	-	0
Avgår direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring	-	–3	-	0
Sammanlagd överförd ersättning/tilläggsköpeskilling	-	87	-	0
Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/-skulder	1	39	-	0
Goodwill/realiserat resultat	1	48	-	0
Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället	-	69	-	0
Direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring	-	0	-	0
Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget	-	–5	-	0
Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring	-	64	-	0

* Kostnaden redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader.

Ingen del av redovisad goodwill är avdragsgill vid inkomstbeskattning.

Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer i huvudsak med bokfört värde, med undantag för identifierade immateriella tillgångar, och förvärvade tillgångars nettovärde är i allt väsentligt samma som dess bruttovärde.

Förvärvade/avyttrade tillgångar och övertagna skulder

Förvärvade/avyttrade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv/avyttring framgår nedan.

	Förvärvade verksamheter		Avyttrade verksamheter
	2018	2017	2018	2017
Immateriella tillgångar	-	20	-	0
Materiella anläggningstillgångar	-	15	-	-
Finansiella anläggningstillgångar	-	0	-	-
Uppskjuten skattefordran	1	0	-	-
Varulager	-	3	-	-
Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar	-	9	-	-
Likvida medel	-	5	-	0
Summa förvärvade/avyttrade tillgångar	1	52	-	0
Långfristiga skulder	-	-	-	-
Uppskjutna skatteskulder	-	2	-	-
Kortfristiga skulder	-	11	-	-
Summa övertagna/avyttrade skulder	-	13	-	-
Verkligt värde förvärvade/avyttrade nettotillgångar	1	39	-	0
Goodwill	-1	48	-	-
Realiserat resultat	-	-	-	0
Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället inklusive framtida villkorad/ovillkorad tilläggsköpeskilling	-	87	-	0

Not 06 Personal och ledande befattningshavare

Medelantal anställda

		2018-12-31			2017-12-31
	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Moderbolaget, Sverige	-	-	-	-	-	-
Dotterföretag
Sverige	925	218	1 143	914	213	1 127
Belgien	21	3	24	20	5	25
Bosnien och Hercegovina	6	5	11	12	5	17
Danmark	390	117	507	378	113	491
Estland	62	11	73	61	10	71
Finland	70	15	85	69	13	82
Frankrike	114	33	147	111	34	145
Irland	74	4	78	56	6	62
Italien	97	50	147	94	49	143
Kroatien	1	0	1	1	-	1
Lettland	13	2	15	14	2	16
Luxemburg	179	20	199	195	22	217
Makedonien	0	1	1	-	1	1
Montenegro	1	1	2	1	1	2
Nederländerna	14	3	17	13	4	17
Norge	89	10	99	86	9	95
Polen	248	115	363	241	112	353
Rumänien	73	13	86	70	14	84
Ryssland	253	54	307	249	49	298
Schweiz	80	12	92	83	10	93
Serbien	3	3	6	3	3	6
Slovakien	31	17	48	30	18	48
Slovenien	171	56	227	192	60	252
Storbritannien	247	63	310	242	62	304
Tjeckien	502	331	833	687	208	895
Turkiet	-	-	-	1	-	1
Tyskland	105	22	127	102	24	126
Ungern	141	31	172	135	30	165
USA	6	-	6	5	1	6
Dotterföretag totalt	3 916	1 210	5 126	4 065	1 078	5 143
Koncernen totalt	3 916	1 210	5 126	4 065	1 078	5 143

Könsfördelning, ledande befattningshavare

Moderbolaget
Styrelsen, stämmovalda	4	3	7	4	3	7
Styrelsen, arbetstagarrepresentanter	2	-	2	2	-	2
Koncernen
VD/ledningsgrupp	4	1	51)	5	-	52)

1) I koncernledningen har Fredrik von Oelreich ingått fram till18 juni 2018, då han ersattes av Ola Ringdahl. Kristian Ackeby har ingått i koncernledningen till 13 augusti 2018 och ersattes av

Malin Samuelsson 1 september 2018.

2) I koncernledningen har Anders Berg ingått fram till 28 september 2017, då han ersattes av Fredrik von Oelreich. Olof Christensson har ingått från 14 augusti 2017.

Personalkostnader	2018			2017
Löner och ersättningar	Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp	Övriga anställda	Summa löner och ersättningar	Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp	Övriga anställda	Summa löner och ersättningar
Moderbolaget, Sverige	2,9	-	2,9	2,7	-	2,7
Dotterföretag totalt	80,8	1 738,9	1 819,7	59,0	1 619,1	1 678,1
Koncernen totalt	83,7	1 738,9	1 822,6	61,7	1 619,1	1 680,8

Sociala kostnader

Summa personalkostnader	104,5	2 219,6	2 324,1	81,3	2 062,9	2 144,2
varav pensioner	6,4	114,4	120,8	6,4	100,8	107,2
Koncernen totalt	20,8	480,7	501,5	19,6	443,8	463,4
varav pensioner	0	-	0	0,1	-	0,1
Moderbolaget, Sverige	0,9	-	0,9	0,8	-	0,8

Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 234 MSEK (226), utgör 33 MSEK (38) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 33 MSEK (38). Under 2018 respektive 2017 hade Lindab ingen kostnad för pensionsåtagande hänförligt till tidigare verkställande direktörer.

Not 6, forts.

Total under 2018 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 887 KSEK (2 727), enligt nedanstående fördelning.

Vid årsstämman den 3 maj 2018 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 615 KSEK fördelat på 685 KSEK till styrelsens ordförande, 313 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 26 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode till styrelsens ledamöter inom revisionsutskottet ska utgå med 102 KSEK till ordförande och 51 KSEK till envar av revisionsutskottets ordinarie ledamöter. Arvode till styrelsens ledamöter inom ersättningsutskott ska utgå med 61 KSEK till ordförande och 31 KSEK till ersättningsutskottets ordinarie ledamot. Revisions- och ersättningsutskottets sammanlagda arvoden ska ej överstiga 296 KSEK. Totalt kan ersättning utgå med 2 911 KSEK till styrelsen och ledamöter i utskott enligt beslut på stämman 2018.

Styrelsearvoden inklusive arvode i utskott

KSEK	2018	2017
Peter Nilsson	737,7	698,7
Per Bertland	341,3	324,0
Sonat Burman-Olsson	310,7	304,0
Viveka Ekberg	412,0	370,7
Anette Frumerie (invald under 2017)	361,3	237,3
John Hedberg (invald under 2017)	361,3	237,3
Bent Johannesson	310,7	304,0
Pontus Andersson	25,8	25,3
Anders Lundberg	25,8	25,3
Marianne Brismar (avgått under 2017)	-	100,0
Hans Porat (avgått under 2017)	-	100,0
Summa	2 886,6	2 726,6

Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.

Ersättning till koncernledning och andra anställningsvillkor

	Ola	Fredrik von	Ersättning övrig
2018 SEK	Ringdahl1)	Oelreich	koncernledning1)	Totalt
Arvode	-	3 540 000	-	3 540 000
Fast lön inkl. sem. ersättning	3 013 890	-	8 956 241	11 970 131
Rörlig ersättning	1 859 708	-	3 403 276	5 262 984
Pensioner	900 139	-	2 316 811	3 216 950
Förmåner	52 001	-	235 408	287 409
Summa	5 825 738	3 540 000	14 911 736	24 277 474

2017 SEK	Fredrik von	Anders	Ersättning övrig	Totalt
	Oelreich	Berg1)	koncernledning1)
Arvode	1 770 000	-	-	1 770 000
Fast lön inkl. sem.
ersättning	-	3 202 500	7 069 412	10 271 912
Rörlig ersättning	-	1 066 778	1 571 958	2 638 736
Pensioner	-	945 291	2 034 237	2 979 528
Förmåner	-	36 550	225 091	261 641
Summa	1 770 000	5 251 119	10 900 698	17 921 817
Uppsägningslön inkl. förmåner och
pension	-	6 159 050	-	6 159 050
Summa	1 770 000	11 410 169	10 900 698	24 080 867

1) Exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt

Fast och rörlig lön

Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön. Den rörliga ersättningen består av ett kort- respektive långsiktigt kontant ersättningsprogram som baseras på uppnådda resultat.

För närvarande baseras den rörliga lönen på koncernens resultat. Den maximala kortsiktiga rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 50 procent av den årliga fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning uppgår maximalt till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig ersättning uppgående till 70 procent av den årliga fasta lönen. Ola Ringdahls fasta ersättning för 2018 uppgick till 3 013 890 SEK. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erhållit under 2018 framgår i tabellen ovan. I koncernledningen har verkställande direktören Ola Ringdahl ingått sedan 18 juni 2018 då han ersatte den tillförordnade verkställande direktören Fredrik von Oelreich. Ekonomi- och finansdirektören Kristian Ackeby ingick i koncernledningen till 13 augusti 2018 och ersattes av Malin Samuelsson 1 september 2018. Chefsjuristen och M&A- och HR-direktören Fredrik Liedholm, Bengt Andersson, produkt- och marknadsdirektör samt Olof Christensson, chef Energy and Climate Solutions har ingått i koncernledningen under hela året 2018. 2018 års ersättningar till verkställande direktör och övrig koncernledning framgår i tabellen. De ordinarie ersättningarna för Ola Ringdahl avser tiden från juni till december 2018. Arvode till Fredrik von Oelreich avser perioden januari fram till och med juni.

Regler vid uppsägning

Vid uppsägning av Ola Ringdahls anställning löper en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Under uppsägningstiden har Ola Ringdahl rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt av avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl.

Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid uppsägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.

Pensioner

Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.

Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Ola Ringdahl motsvarande 30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 900 KSEK och avsåg perioden juni till december.

Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska följa gällande avtal, vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer uppgick till sammanlagt 2 317 KSEK (2 034).

Bonusprogram

Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogram baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning.

Vinstandelsplan

Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2018. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 7 103 KSEK (6 931), inklusive särskild löneskatt.

Under åren 2001–2006, då Lindabaktien inte var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att placeras i Lindabaktier. Vid utgången av 2018 innehade stiftelsen 272 500 aktier (215 500) i Lindab.

Det finns också en mindre vinstandelsplan i ett av Lindabs franska bolag.

Incitamentsprogram

Vid årsstämman i maj 2018 beslutades om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet för dessa personer bland annat omfatta en långsiktig kontant rörlig ersättningsdel. Denna ska vara baserad på finansiella prestationsmål som återspeglar värdetillväxten i Lindab och utvärderas över en treårig mätperiod. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning förutsätts på marknadsmässiga villkor investeras i aktier eller aktierelaterade instrument i Lindab. Total kostnad vid maximalt utfall för den treåriga mätperioden 2018 till 2020 uppskattas till 13 MSEK. Vid årsstämman i maj 2017 antogs ett långsiktigt incitamentsprogram, vilket i allt väsentligt har samma utformning som ovan beslutat program. Programmets mätperiod är 2017 till 2019.

Not 6, forts.

Teckningsoptionsprogram

Vid årsstämman i maj 2018 beslutades om ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av detta program har 135 000 av maximalt 140 000 teckningsoptioner emitterats av Lindab till förmån för det helägda dotterbolaget Lindab LTIP17-19 AB, vilket i sin tur avyttrat dessa till ledande befattningshavare enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab till teckningskurs om 86,40 kronor. Teckning av aktier med stöd av option kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2021 och fram till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämman i maj 2017 beslutades om ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare, vilket i allt väsentligt har samma utformning som ovan beslutat program. 75 000 optioner emitterades 2017 med möjlighet till teckning av aktier i Lindab med teckningskurs 108,80 kronor sommaren 2020. Av dessa optioner har 30 000 returnerats till koncernen av tidigare ledande befattningshavare, vilket medför att 45 000 optioner ägs av extern part/ ledande befattningshavare per balansdagen.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2018 fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:

• Ersättning till ledande befattningshavare ska grundas på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i, vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare att stanna kvar i företaget.
• Ersättningssystemet består av följande komponenter; fast lön, rörlig lön, pension och tjänsteförmåner enligt nedan.
• Fast lön och förmåner ska vara individuellt fastställda utifrån ovanstående kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens.
• Rörlig lön utgår efter uppfyllande av tydliga fastställda mål för koncernen. Den rörliga lönen utgår som procent av den fasta lönen och har ett fastställt tak ej överstigande 50 procent av den fasta ersättningen.
• Pensionen ska följa gällande kollektivavtal och vara premiebestämd. Omfattningen av pensionen baseras på samma kriterier som för fast ersättning och grundas på dels fast dels rörlig lön.
• Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2018 ej utnyttjat detta mandat.

Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2019.

Not	07	Segmentsredovisning
-----	----	---------------------

		Products & Solutions		Building Systems		Övrigt		Totalt		Eliminering		Summa
	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Nettoomsättning, externt	8 260	7 360	1 066	882	-	-	9 326	8 242	-	-	9 326	8 242
Nettoomsättning, internt mellan segment	0	0	0	0	-	-	0	0	0	0	0	0
Nettoomsättning, totalt	8 260	7 360	1 066	882	-	-	9 326	8 242	0	0	9 326	8 242
Justerat rörelseresultat före avskrivningar	807	718	30	–19	–35	–26	802	673	-	-	802	673
Avskrivningar och nedskrivningar	–137	–128	–21	–23	–10	–11	–168	–162	-	-	–168	–162
Justerat rörelseresultat	670	590	9	–42	–45	–37	634	511	-	-	634	511
Engångsposter och omstruktureringskostnader	–17	-	–25	-	–45	–19	–87	–19	-	-	–87	–19
Rörelseresultat	653	590	–16	–42	–90	–56	547	492	-	-	547	492
Finansnetto											–16	–25
Resultat före skatt											531	467
Skatt på årets resultat											–137	–120
Årets resultat											394	347
Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar	3 803	3 753	565	560	162	167	4 530	4 480	-	-	4 530	4 480
Varulager	1 181	1 089	169	167	-	-	1 350	1 256	-	-	1 350	1 256
Övriga tillgångar	1 426	1 402	84	120	380	310	1 890	1 832	–392	–314	1 498	1 518
Ej fördelade tillgångar											424	477
Summa tillgångar							7 770	7 568	–392	–314	7 802	7 731
Eget kapital											4 464	4 130
Övriga skulder	1 791	1 706	372	311	75	79	2 238	2 096	–392	–314	1 846	1 782
Ej fördelade skulder											1 492	1 819
Summa eget kapital och skulder							2 238	2 096	–392	–314	7 802	7 731
Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar	97	83	19	9	4	8	120	100	-	-	120	100

Not 7, forts.

Geografisk information

Nettoomsättning från externa kunder (baserad på hemvist)

Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserade på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 2,1 procent (1,9) av koncernens totala omsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.

Land	2018 Procent		Land		2017 Procent
Sverige	2 193	23	Sverige	1 996	24
Danmark	1 005	11	Danmark	893	11
Storbritannien	743	8	Storbritannien	685	8
Tyskland	662	7	Tyskland	572	7
Norge	621	7	Norge	549	7
Övriga	4 102	44	Övriga	3 547	43
Summa	9 326	100	Summa	8 242	100

Anläggningstillgångar per land

Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och är fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.

Land		2018 Procent	Land		2017 Procent
Sverige	243	17	Sverige	266	19
Tjeckien	263	19	Tjeckien	246	17
Danmark	179	13	Danmark	175	12
Slovenien	136	10	Slovenien	142	10
Ryssland	95	7	Ryssland	115	8
Polen	99	7	Polen	100	7
Övriga	371	27	Övriga	377	27
Summa	1 386	100	Summa	1 421	100
Goodwill	3 144	-	Goodwill	3 059	-
Summa	4 530	-	Summa	4 480	-

Not 08 Intäktsredovisning

Lindabs verksamhet är inriktad på att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja produkter inom huvudkategorin Bygg. Produktportföljen består av så väl enskilda artiklar som hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnadsprodukter för tak respektive väggar, stålprofiler för vägg-, tak och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader. I utbudet ingår också kompletta, monteringsfärdiga stålbyggnadssystem. Vid försäljning av dessa stålbyggnadssystem kan ibland ett element av installation inkluderas, men detta är en icke väsentlig del av koncernens omsättning och installationstjänster säljs enbart på förfrågan i samband med materiell produkt.

Baserat på karaktären av de produkter som ingår i Lindabs produktportfölj och de varor som erbjuds på marknaden, så anses ett avtalsenligt prestationsåtagande gentemot kund huvudsakligen leda till en intäktsredovisning vid en viss tidpunkt. Detta sker vanligen i samband med fysisk leverans till motpart då kunden i realiteten får kontroll över produkten. Vid försäljning av större kompletta stålbyggnadssystem, i vilka delleveranser kan förekomma, så sker i allt väsentligt även här intäktsredovisningen vid fysisk leveranstidpunkt och i enlighet med vad som regleras i kontrakt.

Utifrån rådande verksamhetsinriktning och produktportfölj är Lindabs bedömning att intäkter i allt väsentligt redovisas vid viss tidpunkt. De redovisade intäkterna reflekterar då värdet av den ersättning som Lindab netto förväntas vara berättigad till när ett enskilt prestationsåtagande är uppfyllt. Detta innebär att eventuell

Segmentinformation

Koncernens segment består fram till 31 december 2018 av Products & Solutions och Building Systems. Grunden för uppdelningen på segment är de olika kunderbjudanden som respektive segment tillhandahåller. Products & Solutions verksamhet styrs utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av sex produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner. Segmentet Building Systems består av en separat integrerad projektorganisation. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat moderbolagsfunktioner.

Lindabs finansiella mål som verksamheten styrs utifrån är tillväxt, lönsamhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy, se Förvaltningsberättelse sidan 10.

Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan treasuryfunktionen ansvarar för finansieringen på koncern- och landsnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvudsakligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensionsavsättningar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder.

Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till segmenten.

Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd", det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Från och med 1 januari 2019 har koncernens verksamhet delats in i tre segment: Ventilation Systems, Profile Systems och Building Systems. Se vidare not 31.

volymrabatt och/eller förväntat nyttjade av förekommande kassarabatt redovisningsmässigt reducerar det bruttomässiga försäljningspriset vid tidpunkten för intäktsredovisningen. Intäktsreduktion och avsättning för förekommande volymrelaterade rabatter baseras på så väl erfarenhetsmässiga grunder som förväntade utfall utifrån innevarande avtal och indikativa framåtriktade inköpstrender hos enskilda kunder. Samma kriterier utgör grunden för bedömning och redovisning av nyttjande av eventuella kassarabatter, men då med återspegling på förväntade framtida betalningsmönster. Förekomsten av volym- respektive kassarabatter är differentierad mellan så väl olika geografiska marknader som olika kundkategorier och produkter.

Med hänsyn till att Lindab i allt väsentligt redovisar intäkter vid viss tidpunkt, det vill säga huvudsakligen i samband med fysisk leverans till motpart, så är upplupna intäkter per balansdagen av mindre värde. De upplupna intäkter som finns redovisade är primärt hänförliga till bonus på inköp och kursvinster på terminskontrakt (se not 22), det vill säga poster som inte påverkar koncernens nettoomsättning. Därmed är redovisad nettoomsättning reducerad med volym-/kassarabatter, för vilka det finns reservationer på balansdagen uppgående till –191 MSEK (–147) se not 27.

Koncernens intäkter redovisas och utvärderas huvudsakligen utifrån segmentens respektive geografiska marknader. Segmentet Building Systems representerar stålbyggnadssystem och Products & Solutions övriga byggrelaterade produktområden. Koncerninterna transaktioner mellan segmenten är marginella, se vidare not 7.

Nettoomsättning per segment och region

2017				Övriga
	Norden	Västeuropa	CEE/CIS	marknader	Summa
Products & Solutions	3 741	2 368	1 081	170	7 360
Building Systems	11	331	443	97	882
Summa	3 752	2 699	1 524	267	8 242

2018				Övriga
	Norden	Västeuropa	CEE/CIS	marknader	Summa
Products & Solutions	4 196	2 646	1 266	152	8 260
Building Systems	2	411	568	85	1 066
Summa	4 198	3 057	1 834	237	9 326

Not 09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion

	Koncern
Avskrivningar	2018	2017
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten (not 17)	6	6
Patent och liknande (not 17)	3	3
IT och övriga immateriella tillgångar (not 17)	20	24
Varumärken (not 17)	1	1
Byggnader och mark (not 18)	38	35
Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 18)	72	70
Inventarier, verktyg och installationer (not 18)	28	21
Summa	168	160
Nedskrivningar
Byggnader och mark (not 18)	-	1
Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 18)	0	1
Inventarier, verktyg och installationer (not 18)	0	0
Summa	0	2
Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag	168	162
Totala avskrivningar fördelade per funktion
Kostnad för sålda varor	114	108
Försäljningskostnader	24	19
Administrationskostnader	23	26
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	7
Summa	168	160
Totala nedskrivningar fördelade per funktion
Kostnad för sålda varor	0	2
Summa	0	2
Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion	168	162

Not 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag

		Koncern		Moderbolag
	2018	2017	2018	2017
Kostnad för direkt material	4 498	3 902	-	-
Kostnader för arbetskraft (not 6)	2 401	2 201	5	4
Avskrivningar och nedskrivningar (not 9, 17, 18)	168	162	-	-
Övriga rörelsekostnader	1 787	1 564	1	2
Summa	8 854	7 829	6	6

I koncernens rapport över totalresultat är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forsknings- och utvecklingskostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 8 854 MSEK (7 829). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 2 324 MSEK (2 144) och inhyrd personal, 77 MSEK (57). Övriga rörelsekostnader hänför sig huvudsakligen till produktions-, försäljnings- och administrationsomkostnader.

Not 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer

Ersättning till revisorer

Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.

		Koncern		Moderbolag
	2018	2017	2018	2017
Deloitte
Revisionsuppdrag	7,1	6,2	0,4	0,5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,1	0,1	-	-
Skatterådgivning	0,1	0,1	-	-
Övriga uppdrag	0,4	0,4	-	-
Totalt Deloitte	7,7	6,8	0,4	0,5
Övriga
Revisionsuppdrag	1,3	1,0	-	-
Skatterådgivning	0,1	0,0	-	-
Övriga uppdrag	0,1	0,0	-	-
Totalt övriga	1,5	1,0	-	-
Totalt	9,2	7,8	0,4	0,5

Not 12 Forskning och utveckling

Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 72 MSEK (68) och är direkt kostnadsförda i koncernens rapport över totalresultat, varav 6 MSEK (6) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 17.

Not 13 Övriga rörelseintäkter och kostnader

		Koncern		Moderbolag
Intäkter	2018	2017	2018	2017
Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder	55	56	-	-
Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar	5	10	-	-
Övrigt	15	13	-	-
Summa	75	79	-	-
Kostnader
Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar	–70	–64	-	-
Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar	–5	–1	-	-
Övrigt	–1041)	–362)	-	-
Summa	–179	–101	-	-

1) Övrigt består huvudsakligen av kostnader för utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram. 2) Övrigt består huvudsakligen av kostnader för uppsägning av koncernchef, utvärdering av strukturella alternativ, kostnader i samband med förvärv av A.C. Manufacturing Ltd, kostnadsbesparingsprogram och governance projekt.

Not 14 Finansiella intäkter och kostnader

	Koncern		Moderbolag
Resultat från andelar i koncernföretag	2018	2017	2018	2017
Erhållen aktieutdelning	-	-	2 373	-
Erhållet koncernbidrag	-	-	13	32
Summa	-	-	2 386	32
Ränteintäkter
Externa	17	19	-	-
Summa	17	19	-	-
Räntekostnader
Externa	–22	–32	-	-
Till koncernföretag	-	-	–9	–29
För pensioner, netto	–4	–4	-	-
Summa	–26	–36	–9	–29
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Valutakursvinster	0	0	-	-
Valutakursförluster	–3	–5	-	-
Övriga finansiella kostnader	–4	–3	-	-
Summa	–7	–8	-	-
Totalt	–16	–25	2 377	3

Nettoresultatet av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultatet uppgår till –45 MSEK (–36) och består av kurseffekter vid värdering av terminskontrakt. Denna post redovisas i koncernens totalresultat under "Övriga finansiella intäkter och kostnader" i finansnettot.

Not 15 Skatt på årets resultat

Inkomstskatten i rapporten över totalresultat i koncernen består huvudsakligen av följande komponenter.

		Koncern		Moderbolag
	2018	2017	2018	2017
Resultaträkningen
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–139	–125	0	0
Justeringar avseende tidigare år	0	–1	0	0
Summa aktuell skatt	–139	–126	0	0
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	3	6	0	0
Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder	–1	-	0	-
Summa uppskjuten skatt	2	6	0	0
Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen	–137	–120	0	0
Övrigt totalresultat
Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner	1	3	-	-
Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering	13	4	-	-
Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat	14	7	-	-

Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 137 MSEK (120) och den effektiva skattesatsen uppgick till 26 procent (26).

Den genomsnittliga skattesatsen var 19 procent (19). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.

Avvikelsen mellan den effektiva och den genomsnittliga skattesatsen uppgick till 7 procentenheter (7). Denna skillnad berodde i huvudsak på att uppskjuten skatt inte redovisades fullt ut på under året uppkomna underskott i vissa koncernbolag och på att omvärderingar av uppskjuten skatt på tidigare års underskottsavdrag har skett. Därutöver inverkade bland annat skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter.

Skattesatsen i Sverige uppgår till 22 procent (22). De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncernens skattesats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av nedanstående tabell.

Den högre skattesatsen i Lindabkoncernen berodde till stor del på ej redovisade underskott uppkomna under året om –29 MSEK (–36) där bedömning gjorts av möjligheten att kunna nyttja dessa mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Redovisning av uppskjuten skatt på underskottsavdrag hänförliga till tidigare år uppgick till 9 MSEK (13) och hänförde sig i huvudsak till Tyskland under år 2018. Föregående år var den redovisningsmässiga effekten från omvärderingen av tidigare underskottsavdrag framför allt relaterad till Tyskland respektive Finland.

		Koncern
	2018	Procent	2017	Procent
Resultat före skatt	531		467
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	–117	–22,0	–103	–22,0
Avstämning mot redovisad skatt
Effekt av andra skattesatser för utländska bolag	15	2,8	13	2,7
Ej redovisade underskott, uppkomna under året	–29	–5,5	–36	–7,7
Skatt hänförlig till tidigare år	0	0	–1	–0,2
Ej avdragsgilla kostnader	–19	–3,6	–16	–3,4
Ej skattepliktiga intäkter	8	1,5	15	3,2
Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt	–1	–0,2	-	-
Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag	9	1,7	13	2,8
Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar	–1	–0,2	0	0,0
Övrigt	–2	–0,3	–5	–1,1
Redovisad skattekostnad	–137	–25,8	–120	–25,7

Uppskjutna skattefordringar- och skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:

	Uppskjuten skattefordran			Uppskjuten skatteskuld		Netto
	2018-12-31	2017-12-31	2018-12-31	2017-12-31	2018-12-31	2017-12-31
Immateriella tillgångar	3	3	–12	–13	–9	–10
Materiella anläggningstillgångar	3	3	–52	–56	–49	–53
Finansiella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-
Lager	18	14	–1	–1	17	13
Fordringar	4	6	–1	0	3	6
Avsättningar	42	41	0	–1	42	40
Skulder	0	0	-	-	0	0
Leasing	1	1	–1	–1	0	0
Övrigt	0	0	–10	–11	–10	–11
Underskottsavdrag	40	41	-	-	40	41
Periodiseringsfonder	-	-	–52	–48	–52	–48
Summa	111	109	–129	–131	–18	–22
Kvittning av fordringar /skulder	–38	–35	38	35	-	-
Enligt balansräkningen	73	74	–91	–96	–18	–22

Avstämning av uppskjuten skatteskuld/fordran, netto	2018	2017
Vid årets början	–22	–28	Förfallotider för
Redovisat i rapporten över totalresultat	3	6	outnyttjade under skottsavdrag	2018-12-31	2017-12-31
Förvärv av dotterbolag (not 5)	1	–2	Nästa år	4	6
Avyttring av dotterbolag (not 5)	-	-	Om 2-4 år	26	29
Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital:			Om 5-6 år	15	34
-justering förmånsbestämda planer pensioner	1	3	Efter 6 år	787	682
Omräkningsdifferenser	–1	–1	- därav utan
Övrigt	-	-	förfallotid	603	574
Vid årets slut	–18	–22	Summa	832	751

Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 1 000 MSEK (928), varav 168 MSEK (177) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 40 MSEK (41).

Kvarvarande underskottsavdrag om 832 MSEK (751), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 220 MSEK (204). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem.

Not 16 Resultat per aktie

Före och efter utspädning	2018	2017
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	394	347
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier	76 331 982	76 331 982
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK per aktie)	5,16	4,54

Resultat per aktie före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget. För perioden samt för jämförelseperiod förekommer ingen utspädningseffekt.

Not 17 Immateriella tillgångar

	Balanserade utgifter för utvecklings arbeten	Patent och liknande	IT och övriga immateriella tillgångar	Varumärken	Goodwill	Totalt
1 januari–31 december 2017
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	40	94	331	68	2 963	3 496
Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5)	-	-	20	-	48	68
Nyanskaffningar	4	1	16	-	-	21
Avyttringar och utrangeringar	0	0	–3	-	-	–3
Omklassificeringar	0	0	5	-	-	5
Årets omräkningsdifferenser	1	–1	14	0	48	62
Vid årets slut	45	94	383	68	3 059	3 649
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–20	–80	–262	–48	-	–410
Årets avskrivningar	–6	–3	–24	–1	-	–34
Avyttringar och utrangeringar	0	0	2	-	-	2
Omklassificeringar 2)	-	-	–2	-	-	–2
Årets omräkningsdifferenser	0	1	–11	-	-	–10
Vid årets slut	–26	–82	–297	–49	-	–454
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	0	0	0	0	0	0
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-	-	-	-
Årets omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-	-
Vid årets slut	0	0	0	0	0	0
Planenligt restvärde vid årets början	20	14	69	20	2 963	3 086
Planenligt restvärde vid årets slut	19	12	86	19	3 059	3 195
1 januari–31 december 2018 Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	45	94	383	68	3 059	3 649
Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5) 1)	-	-	-	-	–1	–1
Nyanskaffningar	2	1	13	-	-	16
Avyttringar och utrangeringar	-	-	–4	-	-	–4
Omklassificeringar	0	-	–98	-	-	–98
Årets omräkningsdifferenser	2	1	14	0	86	103
Vid årets slut	49	96	308	68	3 144	3 665
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–26	–82	–297	–49	-	–454
Årets avskrivningar	–6	–3	–20	–1	-	–30
Avyttringar och utrangeringar	-	-	4	-	-	4
Omklassificeringar 2)	0	-	82	-	-	82
Årets omräkningsdifferenser	–1	–1	–11	0	-	–13
Vid årets slut	–33	–86	–242	–50	-	–411
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	0	0	0	0	0	0
Årets nedskrivning	-	-	-	-	-	-
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-	-	-	-
Årets omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-	-
Vid årets slut	0	0	0	0	0	0
Planenligt restvärde vid årets början	19	12	86	19	3 059	3 195
Planenligt restvärde vid årets slut	16	10	66	18	3 144	3 254

1) Redovisat värde hänför sig till justering från slutligt upprättad förvärvsanalys avseende köp av A.C. Manufacturing Ltd år 2017.

2) Omklassificeringar är huvudsakligen relaterade till materiella IT-tillgångar, vilka tidigare inkluderats i rubriceringen som immateriella tillgångar.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. Övriga immateriella tillgångar består främst av programvara och kundlista.

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill

Koncernen analyserar minst årligen om det föreligger något nedskrivningsbehov av goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för analyserna är finansiella budgetar, prognoser och affärsplaner som godkänts av styrelsen och/eller koncernledningen. Samtliga beräkningar för nedskrivningsprövning av goodwill baseras också på antagande om fortsatt drift.

Utvärdering av nedskrivningsbehov avseende goodwill ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen anses vara de integrerade operativa och rapporterande segmenten, Products & Solutions samt Building Systems. Lindab utförde sin senaste analys av eventuellt nedskrivningsbehov avseende goodwill per den 30 november 2018. Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baserades på beräkningar av bedömt nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgick från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar och prognoser, för respektive segment, som täcker tiden fram till år 2023. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde var bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter prognosperiodens slut.

I antagande om bruttomarginal ingick väsentliga förmodanden av försäljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser. Dessa baserades på tidigare historiska utfall samt bedömning av framtida utveckling. När möjlighet funnits, så har bedömning av framtida utveckling även beaktat externa informationskällor, exempelvis information från Euroconstruct för framåtriktade försäljningsprognoser.

Diskonteringsräntan estimerades baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 7,3 procent (8,0). Förändringen i diskonteringsränta jämfört med föregående år hade huvudsakligen sin grund i en lägre riskfri ränta, en något lägre marknadsriskpremie och därtill ett reducerat aktiebetavärde. Beräknad diskonteringsränta användes för båda kassagenererade enheter i samband med nedskrivningsprövningens diskontering av bedömda framtida kassaflöden efter skatt. Belopp efter skatt användes i beräkningarna både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarade en diskonteringsränta före skatt på 9,1 procent (10,0) och baserades på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.

Diskonteringsräntan representerar marknadens nuvarande bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan har baserats på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på den förväntade avkastningen från koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.

Båda segmenten bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar. Även om de geografiska marknaderna viktar något olika, vilket reflekteras i den differentierade tillväxttakten (se påföljande stycke), så bedöms riskprofilen som helhet vara tämligen enhetlig. Därför har samma antaganden tillämpats avseende diskonteringsränta för de båda segmenten.

Vad gäller förväntat framtida kassaflöde bortom år 2023 har detta extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 1,0 procent (1,0) för Products & Solutions och 1,5 procent (1,0) för Building Systems. Denna långsiktiga tillväxt ska reflektera och vara i nivå med den genomsnittliga tillväxten på de marknader där segmenten är verksamma, allt enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktningar gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS. Under 2018 har det procentuella tillväxttalet dessutom differentierats mellan de båda segmenten till följd av att de marknader som Building Systems är verksam på generellt sett har en högre tillväxttakt än de geografiska områden som Products & Solutions framför allt förväntas sälja sina produkter på.

För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde i samtliga tester för så väl Products & Solutions som Building Systems. I analysen har en förändring om 1 procent av bruttomarginalen, diskonteringsräntan respektive antagande om tillväxt beaktats. Konsekvensen av beräkningarna är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2018 utifrån antagandet om fortsatt drift.

Fördelad goodwill per segment	2018-12-31	2017-12-31
Products & Solutions	2 733	2 665
Building Systems	411	394
Summa goodwill	3 144	3 059

Not 18 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående ny anläggningar byggnader	Pågående ny anläggningar maskiner	Totalt
1 januari – 31 december 2017
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	1 168	1 780	439	12	51	3 450
Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5)	12	3	0	-	-	15
Nyanskaffningar	10	37	16	3	13	79
Avyttringar och utrangeringar	–12	–15	–7	–3	–1	–38
Omklassificeringar	6	18	1	–9	–29	–13
Årets omräkningsdifferenser	38	40	4	0	1	83
Vid årets slut	1 222	1 863	453	3	35	3 576
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–363	–1 430	–331	-	-	–2 124
Årets avskrivningar	–35	–70	–21	-	-	–126
Avyttringar och utrangeringar	1	14	7	-	-	22
Omklassificeringar	0	7	3	-	-	10
Årets omräkningsdifferenser	–12	–30	–2	-	-	–44
Vid årets slut	–409	–1 509	–344	-	-	–2 262
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–6	–17	–2	–2	0	–27
Årets nedskrivning	–4	–1	0	0	0	–5
Återförda nedskrivningar	3	0	-	-	-	3
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-	2	-	2
Omklassificeringar	0	0	0	0	0	0
Årets omräkningsdifferenser	–1	0	0	–1	0	–2
Vid årets slut	–8	–18	–2	–1	0	–29
Planenligt restvärde vid årets början	799	333	106	10	51	1 299
Planenligt restvärde vid årets slut	805	336	107	2	35	1 285
1 januari – 31 december 2018
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	1 222	1 863	453	3	35	3 576
Poster avseende förvärv av dotterbolag (not 5)	-	-	-	-	-	-
Nyanskaffningar	7	35	13	9	40	104
Avyttringar och utrangeringar	–14	–66	–20	-	–1	–101
Omklassificeringar1)	7	20	110	-7	–32	98
Årets omräkningsdifferenser	30	35	7	0	1	73
Vid årets slut	1 252	1 887	563	5	43	3 750
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–409	–1 509	–344	-	-	–2 262
Årets avskrivningar	–38	–72	–28	-	-	–138
Avyttringar och utrangeringar	1	54	18	-	-	73
Omklassificeringar1)	1	6	–89	-	-	–82
Årets omräkningsdifferenser Vid årets slut	–14 –459	–27 –1 548	–4 –447	- -	- -	–45 –2 454
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–8	–18	–2	–1	0	–29
Årets nedskrivning	-	0	0	-	0	0
Återförda nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Avyttringar och utrangeringar	4	6	1	-	-	11
Omklassificeringar	-	0	0	-	-	0
Årets omräkningsdifferenser	0	–1	0	0	0	–1
Vid årets slut	–4	–13	–1	–1	0	–19
Planenligt restvärde vid årets början	805	336	107	2	35	1 285
Planenligt restvärde vid årets slut	789	326	115	4	43	1 277

1) Omklassificeringar (inom kategorin Inventarier, verktyg och installationer) är huvudsakligen relaterade till materiella IT-tillgångar, vilka tidigare inkluderats i rubriceringen immateriella tillgångar.

Not 19 Andra långfristiga värdepappersinnehav

	Koncern
	2018-12-31	2017-12-31
Anskaffningsvärde vid årets början	4	4
Förvärv/Avyttring	0	0
Årets omräkningsdifferenser	0	0
Bokfört värde	4	4

Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 30. Övriga innehav, 4 MSEK (4), utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.

Not 20 Andra långfristiga fordringar

	Koncern
	2018-12-31	2017-12-31
Anskaffningsvärde vid årets början	3	4
Minskning/Ökning	–1	–1
Bokfört värde	2	3

Andra långfristiga fordringar består huvudsakligen av depositioner för hyrda lokaler.

Not 22 Kortfristiga fordringar

	Koncern
	2018-12-31	2017-12-31
Råvaror och förnödenheter	642	579
Varor under tillverkning	73	59
Färdiga varor och handelsvaror	635	618
Summa	1 350	1 256

Not 21 Varulager

Direkt materialkostnad under året uppgick till 4 498 MSEK (3 902), inklusive 2 MSEK (1) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för färdigvarulager ökat med 2 MSEK (5). Reserven för inkurans i varulager uppgår till 69 MSEK (63), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året ökat reserven med 2 MSEK (0).

	Koncern
	Kundfordringar			Upplupna intäkter1)		Övriga fordringar2)
Förfallet antal dagar	2018-12-31	2017-12-31	2018-12-31	2017-12-31	2018-12-31	2017-12-31
Ej förfallet	1 018	1 078	23	19	53	67
< 6 dagar	148	129	-	-	0	0
6- 90 dagar	110	113	-	-	0	0
90–180 dagar	29	26	-	-	-	-
180–360 dagar	17	15	-	-	-	0
> 360 dagar	87	90	-	-	1	0
Summa kundfordringar	1 409	1 451	23	19	54	67
Reservering för förväntade kundförluster/ osäkra kundfordringar	–92	–88	-	-	-	-
Summa	1 317	1 363	23	19	54	67

1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 5 MSEK (6) och rabatter på inköp 18 MSEK (13).

2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 35 MSEK (41) och övriga fordringar 19 MSEK (26).

Förändring i avsättning för förväntade	Koncern
kundförluster/osäkra kundfordringar	2018	2017
Vid årets början	88	97
Tillfört via förvärv	-	-
Ökning av avsättning	28	15
Konstaterade förluster	–23	–19
Återförda avsättningar	–3	–7
Omräkningsdifferenser	2	2
Vid årets slut	92	88

Förutbetalda kostnader och	Koncern
upplupna intäkter	2018-12-31	2017-12-31
Förutbetalda mjukvarulicenser	15	15
Förutbetalda kostnader för hyra och leasing	9	7
Upplupen kursvinst terminskontrakt	5	6
Försäkringskostnader	9	7
Upplupna rabatter på inköp	18	13
Övriga förutbetalda kostnader	76	46
Summa	132	94

Koncern
Övriga fordringar	2018-12-31	2017-12-31
Momsfordran	35	41
Förskott till anställda	0	0
Reseförskott	1	1
Övriga fordringar	18	25
Summa	54	67

I enlighet med IFRS 9 tillämpar Lindab från och med räkenskapsår 2018 en ny värderingsmetodik vad gäller beräkning av kreditförlustreserv för kundfordringar. Fram till och med år 2017 användes en modell vilken, utöver individuell bedömning av enskilda betydande exponeringar, innebar en reservationsnivå om 50 procent för fordringar förfallna med mer än 180 dagar och 100 procent för kundfordringar med mer än 360 dagars förfall. Metodiken med en reservering huvudsakligen baserad på inträffade och befarade förluster har nu ersatts med en ny modell, vilken innebär att förväntad kreditförlust under kundfordringens hela löptid beaktas i beräkningen av kreditförlustreserv. Individuell värdering av utestående kundfordringar sker dock alltid när så är mer lämpligt.

Modellen med att beräkna förväntade kreditförluster baseras på sex olika nivåer av förfallodagar (se tabell ovan), allt ifrån ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån vilka redovisningsmässiga förlustreserveringar sker så till vida individuell bedömning inte indikerar annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlustmönster inom Lindab under en sexårsperiod justerat med en framåtblickande faktor, vilken reflekterar en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge etc. Kreditförlustgraderna för de olika kategorierna är per balansdagen 2018 i intervallet 0,2 - 95,2 procent En lägre reservationsnivå än angivna kreditförlustgrader accepteras endast om underliggande kundfordring är kreditförsäkrad eller om koncernen har en reell säkerhet som motsvarar fordringsbeloppet. I enlighet med tidigare år, skrivs en enskild kundfordring bort vid den tidpunkt då det inte finns någon rimlig förväntan alls om reglering av motpart.

Övergången till ny värderingsmetodik för kreditförlustreserv avseende kundfordringar har inte haft en betydande effekt på Lindabs redovisning och till följd härav har inte omräkning av tidigare period skett.

91 Under 2018 har resultatet belastats med 26 MSEK (13) avseende reservering för osäkra kundfordringar och för årets konstaterade, kostnadsförda kundförluster.

Not 23 Eget kapital och antal aktier

I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier från och med 2001.

År	Åtgärd	Antal aktier		Förändring av	Totalt
		Serie A	Serie B 1)	aktiekapital (KSEK)	aktiekapital (KSEK)
2001	Nybildning	1 000	-	100	100
	Nyemission	9 000	-	900	1 000
2002	Aktiesplit (100:1)	1 000 000	-	-	1 000
2006	Aktiesplit (8:1)	8 000 000	-	-	1 000
	Nyemission	-	2 988 810	374	1 374
	Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital	–2 988 810	-	–374	1 000
	Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital	-	–2 988 810	–374	626
	Fondemission	-	-	74 542	75 168
	Aktiesplit (15:1)	75 167 850	-	-	75 168
	Utnyttjande av optioner	3 539 970	-	3 540	78 708
Vid årets slut		78 707 820	-	-	78 708
Antal aktier i eget förvar		–2 375 838	-	-	-
Totalt antal utestående aktier vid årets slut		76 331 982	-	-	-

1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.

Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.

Aktier i eget förvar

Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982. Sedan 2012 har aktier i eget förvar varit oförändrat.

Karaktär och syfte med reserverna inom eget kapital

Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoförändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab använder lån som säkringsinstrument.

Förslag till vinstdisposition

SEK	2018
Balanserade vinstmedel	194 846 224
Årets vinst	2 374 496 220
Summa balanserade vinstmedel vid årets slut	2 569 342 444

Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:

SEK

I ny räkning balanseras	2 435 761 475
Till aktieägarna utdelas 1,75 SEK per aktie	133 580 969

Den föreslagna utdelningen för år 2017 på 1,55 SEK per aktie, som beslutades av årsstämman den 3 maj 2018, har i enlighet med detta beslut utbetalats. Total utbetald utdelning uppgick till 118 314 572 SEK.

Not 24 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, till exempel vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2018 (2017) har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6 MSEK (6). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,04 respektive 0,06 procent (0,03 respektive 0,06).

Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 142 procent (154). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.

Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 104 MSEK (98).

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab huvudsakligen exponerat mot ett antal kategorier av risker. Det avser risker förknippade med den faktiska utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna och inflation som påverkar löner och pensioner är primära risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även skuldens storlek. En annan kategori avser avkastning på investeringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där avkastningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan reducera investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att täcka framtida pensionsutbetalningar. En tredje kategori avser mätning och påverkar redovisning av pensionsskuldernas storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av pensionsskulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonteringsräntan påverkar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt även kostnaderna för årets intjäning.

Redovisning i rapporten över finansiell ställning

Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m.	2018-12-31	2017-12-31
Nuvärde av fonderade förmånsbaserade förpliktelser	46	58
Verkligt värde på förvaltningstillgångar för förmånsbaserade förpliktelser	–30	–37
Nettovärde fonderade planer	16	21
Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser	180	163
Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser	196	184
Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser	38	42
Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning	234	226
Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser	–38	–43
Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning	–38	–43

I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.

Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 234 MSEK (226), utgör 33 MSEK (38) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 33 MSEK (38).

Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Räntenettot redovisas i finansnettot.

Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda pensionsförpliktelser under året		2018
	Tillgångar	Förpliktelser	Tillgångar	Förpliktelser
Vid årets början	–37	221	–34	200
Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen
- Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	0	14	0	10
- Räntekostnader/intäkter	0	2	0	4
Summa	–37	237	–34	214
Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat
- Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/intäkter	0	-	0	-
- Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden	-	–1	-	–3
- Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden	0	5	–3	10
- Erfarenhetsbaserade vinster/förluster	1	–4	0	4
Summa	1	0	–3	11
Valutakursdifferenser	–2	5	0	0
Avgifter betalda av arbetsgivaren	–3	0	–3	0
Omklassificering/konvertering till avgiftsbestämd plan	-	-	0	5
Utbetalda pensioner	11	–16	3	–9
Vid årets slut	–30	226	–37	221

Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen uppgår till 19,6 år (19,2).

Mest väsentliga aktuariella antaganden	2018-12-31			2017-12-31
	Sverige	Övriga	Sverige	Övriga
Diskonteringsränta, %	2,5	1,0-1,8	2,6-2,7	0,7-1,6
Framtida löneökningar, %	3,0	0,0-3,1	3,0	0,0-3,0
Framtida ökningar av pensioner, %	2,0	0,0-1,8	1,9	0,0-1,8
Nettoskuldens fördelning, MSEK	150	46	135	49

Övriga innefattar pensionplaner i Luxemburg, Italien, Frankrike, Rumänien, Schweiz, Slovenien och Tyskland.

2017 klassificerades pensionsskulden i Slovenien om till Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser från Övriga avsättningar. Skulden uppgick vid tillfället för omklassificering till 5 MSEK.

Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen.

		Inverkan på de förmånsbestämda planerna
		2018-12-31		2017-12-31
Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena är		Ökning i antagande	Minskning i antagande	Ökning i antagande	Minskning i antagande
Diskonteringsränta	+/– 0,5%	–19	22	–18	20
Förändringar i framtida löneökningar	+/– 0,5%	14	–11	13	–9
Förändringar i framtida ökningar av pensioner	+/– 0,5%	11	–10	11	–9

Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i antaganden medan alla andra hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de förmånsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den så kallade projected unit credit method, som vid beräkning av pensionsskulden.

Under år 2017 ändrade Lindab antagandet för livslängd i de svenska bolagen till DUS14, ett antagande som även använts år 2018. Tidigare år använde koncernen antagandet PRI2011. Vid övergången till DUS14 år 2017 minskade pensionsskulden med 3 MSEK.

Not 24, forts.

Förvaltningstillgångarna
består av följande	2018-12-31		Procent 2017-12-31	Procent
Aktier	4	13	7	19
Obligationer	4	14	6	16
Fastigheter	2	7	3	8
Försäkrade pensionsreserver	15	48	16	43
Övrigt	5	18	5	14
Summa	30	100	37	100

Löptidsanalys avseende förväntade betalningar

för de förmånsbestämda planerna i framtiden	2018	2017
Inom 12 månader	10	8
Mellan 2 och 5 år	34	28
Mellan 5 och 10 år	48	46
Summa	92	82

Moderbolaget

Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchefer är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.

Not 25 Övriga avsättningar

2017		Koncern
	Omstrukture ringsreserv	Garantireserv	Övrigt	Totalt
Vid årets början	12	8	14	34
Ökning under året	11	34	2	47
Utnyttjat under året	–9	–31	–3	–43
Valutakursdifferenser	1	0	–4	–3
Vid årets slut	15	11	9	35
Fördelning i rapporten över finansiell ställning
Övriga långfristiga avsättningar	5	3	5	13
Övriga kortfristiga avsättningar	10	8	4	22
Totalt	15	11	9	35

	Koncern
2018	Omstrukture ringsreserv	Garantireserv	Övrigt	Totalt
Vid årets början	15	11	9	35
Ökning under året	33	20	4	57
Utnyttjat under året	–14	–16	–3	–33
Valutakursdifferenser	0	0	0	0
Vid årets slut	34	15	10	59
Fördelning i rapporten över finansiell ställning
Övriga långfristiga avsättningar	13	5	5	23
Övriga kortfristiga avsättningar	21	10	5	36
Totalt	34	15	10	59

Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till kostnadsbesparingsåtgärder.

Garantiavsättningarna, 15 MSEK (11), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.

Building Systems har en gemensam beräkningsprincip för garantiavsättningar som täcker hela garantitiden, vilken spänner över fem till tio år. Denna beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Den framräknade garantiavsättningen reduceras med faktiska kända reklamationer, 7 MSEK (5), vilka brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser. De framtida beräknade garantiavsättningarna uppgår till 4 MSEK (2). Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter, 0 MSEK (0).

Övriga avsättningar avser främst personalrelaterade avsättningar, legala avsättningar samt avsättning för miljöåtagande på 3 MSEK (3). Bedömningen av avsättningen för miljöåtagandet har baserats på känd information, uppfattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande föreligger samt tillförlitligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.

Not 26 Koncernens upplåning och finansiella instrument

		Koncern
Långfristig upplåning	2018-12-31	2017-12-31	2018-12-31	2017-12-31
Banklån	1 085	1 397	-	-
Kortfristig upplåning
Skulder till kreditinstitut	4	4	-	-
Checkräkningskrediter	55	65	-	-
Summa upplåning	1 144	1 466	-	-

Banklånen är nästintill uteslutande upptagna i Nordea, Danske Bank och Raiffeisen Bank International. I banklån ingår även leasingskuld med 33 MSEK (36). Kortfristig del av leasingskuld uppgick till 3 MSEK (3) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder, banklån mot säkerhet, på 5 MSEK (6). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.

Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz. Dessa lån uppgick till 5 MSEK (6).

Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 558 MSEK (1 615). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.

Not 26, forts.

Enligt koncernens Treasury policy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader. Per den 31 december 2018 uppgick den till 3 månader (3). Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.

Koncernens upplåning fördelad på olika valutor:

	Koncern		Moderbolag
Belopp i MSEK	2018-12-31	2017-12-31	2018-12-31	2017-12-31
SEK	50	405	-	-
EUR	874	851	-	-
CHF	187	175	-	-
PLN	33	35	-	-
	1 144	1 466	-	-

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten

Koncern	2017-12-31	Kassaflöde	Förvärv/ Avyttringar	Omklassifi ceringar	Omräknings differenser	Värdering till verkligt värde	Övrigt	2018-12-31
Långfristiga finansiella skulder	1 397	–362	-	-	50	-	-	1 085
Kortfristiga finansiella skulder	4	0	-	-	0	-	-	4
Checkräkningskredit	65	–10	-	-	0	-	-	55
Derivat	0	–56	-	-	11	-	45	0
Totala finansiella skulder inkl derivat	1 466	–428	0	0	61	0	45	1 144

Moderbolag	2017-12-31	Kassaflöde	Förvärv/ Avyttringar	Omklassifi ceringar	Omräknings differenser	Värdering till verkligt värde	Övrigt	2018-12-31
Långfristiga finansiella skulder	2 226	–2 234	-	-	-	-	8	0
Totala finansiella skulder inkl derivat	2 226	–2 234		0	0	0	8	0

Koncern	2016-12-31	Kassaflöde	Förvärv/ Avyttringar	Omklassifi ceringar	Omräknings differenser	Värdering till verkligt värde	Övrigt	2017-12-31
Långfristiga finansiella skulder	1 625	–247	-	-	19	-	-	1 397
Kortfristiga finansiella skulder	2	2	-	-	0	-	-	4
Checkräkningskredit	29	35	-	-	1	-	-	65
Derivat	0	–44	-	-	8	-	36	0
Totala finansiella skulder inkl derivat	1 656	–254	0	0	28	0	36	1 466

Moderbolag	2016-12-31	Kassaflöde	Förvärv/ Avyttringar	Omklassifi ceringar	Omräknings differenser	Värdering till verkligt värde	Övrigt	2017-12-31
Långfristiga finansiella skulder	2 198	-	-	-	-	-	28	2 226
Totala finansiella skulder inkl derivat	2 198	0		0	0	0	28	2 226

	2018-12-31					2017-12-31
Upplysningar om redovisat värde per kategori och verkligt värde per klass Finansiella tillgångar	Finansiella till gångar värde rade till verkligt värde via resultaträkning	Finansiella tillgångar vär derade till upp lupet anskaff ningsvärde	Totalt redovisat värde	Verkligt värde	Finansiella tillgångar som kan säljas	Innehas för handel	Låne fordringar och kund fordringar	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Andra långfristiga värdepappersinnehav	1	-	1	-	1	-	-	1	-
Andra långfristiga fordringar	-	2	2	-	-	-	3	3	-
Derivattillgångar	5	-	5	5	-	6	-	6	6
Kundfordringar	-	1 317	1 317	-	-	-	1 363	1 363	-
Övriga fordringar	-	7	7	-	-	-	16	16	-
Upplupna intäkter	-	18	18	-	-	-	13	13	-
Likvida medel	-	289	289	-	-	-	342	342	-
Summa finansiella tillgångar	6	1 633	1 639	5	1	6	1 737	1 744	6
	2018-12-31				2017-12-31
Finansiella skulder	Finansiella till gångar värde rade till verkligt värde via resultaträkning	Finansiella tillgångar vär derade till upp lupet anskaff ningsvärde	Totalt redovisat värde	Verkligt värde		Innehas för handel	Övriga finansiella skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Checkräkningskrediter	-	–55	–55	–55		-	–65	–65	–65
Skulder till kreditinstitut	-	–1 056	–1 056	–1 060		-	–1 365	–1 365	–1 371
Derivatskulder	–4	-	–4	–4		–3	-	–3	–3
Leverantörsskulder	-	–788	–788	-		-	–864	–864	-
Övriga skulder	-	–9	–9	-		-	–32	–32	-
Upplupna kostnader	-	–287	–287	-		-	–222	–222	-
Summa finansiella skulder	–4	–2 195	–2 199	–1 119		–3	–2 548	–2 551	–1 439

Not 26, forts.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kundfordringar

Kundfordringar uppstår i koncernens operativa verksamhet och är ett resultat av att Lindab förser kunder med avtalade varor och tjänster. Kontraktuella betalningsvillkor finns i dessa underliggande avtal, villkor som reglerar tidpunkt för kommande betalningsströmmar. Lindab innehar samtliga kundfordringar med syfte att insamla dessa avtalsenliga och verksamhetsrelaterade kassaflöden utifrån kontraktuella villkor.

Kundfordringar klassificeras utifrån sin karaktär som omsättningstillgångar och värderas initialt till transaktionspriset. Med hänsyn till fordringarnas kortfristiga löptid redovisas dessa även vid efterföljande redovisningstidpunkter till nominellt belopp utan diskontering. Kundfordringarnas bruttomässigt redovisade värde om 1 409 MSEK (1 451) är dock reducerat med en nedskrivning om –92 MSEK (–88) för att reflektera förväntat värde att få reglerat av motparterna. För koncernens redovisningsprinciper avseende nedskrivning och beräkning för reservering av osäkra kundfordringar hänvisas till not 22.

Övriga fordringar och upplupna intäkter

Även övriga fordringar och upplupna intäkter uppkommer normalt som följd av transaktion inom koncernens normala verksamhet. Vanligen kan tidpunkt för kommande kassaflöden relaterade till tillgångarna identifieras och vid reglering hänför sig de likvidmässiga flödena till kapitalbelopp samt eventuell ränta på utestående kapitalbelopp. Koncernen innehar de finansiella instrumenten inom dessa kategorier med syfte att inkassera de underliggande kassaflödena hänförliga till tillgångarna vid förfall och de är inte föremål för handel på en aktiv marknad.

Likvida medel

Vid balansdagen uppgår koncernens likvida medel till 289 MSEK (342). Dessa avser bank och tillgodohavanden. I det redovisade värdet för likvida medel ingår spärrade medel med 3 MSEK (3). Dessa belopp omfattas av vissa restriktioner och är därför inte fullt disponibla av Lindab på löpande basis.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde över resultaträkningen. För Lindab är det i huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisningen som hamnar inom denna kategori. Dessa finansiella instrument klassificerades tidigare som Finansiella instrument som innehas för handel. I kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen ingår även vissa tillgångar i form av värdepapper, tillgångar som tidigare redovisades som Finansiella tillgångar som kan säljas. Den bakomliggande faktorn till nuvarande klassificering är att dessa egetkapitalinstrument inte är strategiska och vid första redovisningstillfället fattades ej heller beslut om att oåterkalleligt redovisa dessa till verkligt värde via övrigt totalresultat. Under året har koncernens resultaträkning påverkats med -45 MSEK (-36) avseende vinster/förluster från finansiella tillgångar och skulder värderade tillverkligt värde via resultaträkningen.

Beskrivning av verkligt värde

Andra långfristiga värdepappersinnhav

Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att marknaden för dessa innehav är begränsad.

Räntebärande skulder

Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.

Derivat

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.

Övriga finansiella tillgångar och skulder

För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.

Värderingshierarkin

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1),
• Andra observerbara indata för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar) (nivå 2),
• Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (det vill säga icke observerbara indata) (nivå 3).

	2018-12-31			2017-12-31
Tillgångar	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivattillgångar	-	5	-	5	-	6	-	6
Summa tillgångar	-	5	-	5	-	6	-	6
		2018-12-31				2017-12-31
Skulder	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatskulder	-	–4	-	–4	-	–3	-	–3
Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte
Checkräkningskrediter	-	–55	-	–55	-	–65	-	–65
Skulder till kreditinstitut	-	–1 060	-	–1 060	-	–1 371	-	–1 371
Summa skulder	-	–1 119	-	–1 119	-	–1 439	-	–1 439

Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen. Vid utgången av 2018 fanns ingen förpliktelse om att förvärva egna aktier.

Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncern		Moderbolag
	2018-12-31	2017-12-31	2018-12-31	2017-12-31
Löne- och semesterskulder	200	182	-	-
Intjänade resultatandelar	11	8	-	-
Sociala kostnader	106	100	1	1
Bonusskuld till kunder	191	147	-	-
Upplupen kursförlust terminskontrakt	5	3	-	-
Övriga kostnader	113	92	1	1
Summa	626	532	2	2

Not 28 Leasing

Operationella leasingavtal

Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustning redovisas bland rörelsekostnader.

Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 912 MSEK (936) och fördelar sig enligt följande:

	2018-12-31	2017-12-31
År 1	190	181
År 2–5	627	651
År 6 och senare	95	104
	912	936

Tidigare år har framtida åtaganden inkluderat samtliga leasingavtal exkl. hyresavtal för lokaler. Per 31 december 2018 inkluderades hyresåtaganden för lokaler. Jämförelsetalen har justerats på motsvarande sätt.

Ingående variabla avgifter utgörs av rörlig ränta, förutom leasingkontraktet med Credit Suisse som har fast ränta. En höjning av räntan med en procentenhet ökar de sammanlagda leasingavgifterna med 10 MSEK (10).

Befintliga leasingavtal varierar i längd från 7 till 22 år. I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.

Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas ska fastigheten marknadsvärderas för att därigenom fastställa förvärvspriset. Inget av koncernens leasingavtal innehåller restriktioner avseende eget kapital eller finansieringsmöjligheter.

I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan.

Lindab ingick i oktober 2014 ett operationellt leasingkontrakt på 15 år med Credit Suisse avseende en nybyggd produktionsfastighet i Schweiz. Hyran för 2018 uppgick till 3 MSEK (3). Option att förvärva fastigheten vid kontraktstidens slut finns.

I september 2013 förvärvades fastigheterna i Båstad av DSL Renting från DAL

Not 29 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Koncern Moderbolag Ställda säkerheter 2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31 Fastighetsinteckningar 23 21 - - Företagsinteckningar - - - - Summa 23 21 - -

Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.

	Koncern	Moderbolag
Eventualförpliktelser	2018-12-31	2017-12-31	2018-12-31	2017-12-31
Borgensåtagande för ingångna kreditavtal	-	-	1 110	1 416
Övriga borgens- och garantiförbindelser	18	17	-	-
Pensionsförpliktelser	2	2	-	-
Summa	20	19	1 110	1 416

Under år 2017 ingick Lindab kreditavtal med Nordea/Danske Bank och Raiffeisen Bank International. Den då avtalade kreditramen med Nordea/Danske Bank sänktes på Lindabs initiativ från 1 700 MSEK till 1 400 MSEK i november 2018. Befintlig kreditram om 1 400 MSEK med Nordea/Danske Bank och 50 MEUR med Raiffeisen Bank International löper till juli 2021. Kreditavtalen innehåller kovenanter vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller samtliga villkor i gällande kreditavtal.

Koncernbolag har tecknat borgensåtagande till förmån för Building Systems i Luxemburg i det fall bolaget inte skulle förmå att fullgöra sina åtaganden enligt hyresavtalet, se not 28. Väsentliga åtaganden enligt tecknat hyresavtal är fullgörande av hyresbetalningar till och med 2030, återställande av fastigheten för industriellt bruk, underhåll av fastigheten samt ansvar för drift och miljöpåverkan.

Nordic Finance AB och i juni 2015 omförhandlades befintliga leasingavtal i samband med finansieringen av det nya distributionscentret. Under 2017 införlivades dessutom två intilliggande fastigheter med ett värde på 9 MSEK i leasingavtalen. Fastigheterna återhyrs av Lindab via operationella leasingkontrakt som löper till och med juni 2020. Hyran uppgick 2018 till 16 MSEK (10).

Lindab sålde i januari 2010 en produktionsfastighet i Luxemburg. Denna förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 285 MSEK. Lindab återhyrde fastigheten via ett operationellt leasingkontrakt på 5 år och hade en option på att återköpa produktionsfastigheten vid leasingkontraktets utgång.

I januari 2015 utnyttjade Lindab sin option om att återköpa produktionsfastigheten. Fastighetens bokförda värde vid tidpunkten för tillträdet beräknades uppgå till 25 MEUR, vilket motsvarade ett uppskattat marknadsvärde. Belåningen av fastigheten uppgick till motsvarande belopp. Samtidigt avyttrades fastigheten till tredje man och ett långfristigt hyresavtal ingicks. Hyran uppgick till 13 MSEK (12) under 2018. Hyresavtalet är förknippat med åtagande vilket beskrivs i not 29.

Finansiella leasingavtal

Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 33 MSEK (35) och under maskiner och mjukvara med 1 MSEK (1). Under 2018 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 5 MSEK (7). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 34 MSEK (43) och fördelar sig enligt följande:

	Nominellt värde (nuvärde)
	2018-12-31	2017-12-31
År 1	5 (5)	12 (11)
År 2–5	29 (26)	31 (28)
År 6 och senare	-	-
	34 (31)	43 (39)

Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.

I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz, beskrivna i not 28, har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång. I leasingavtalet avseende fastigheten i Schweiz är borgensåtagandet begränsat till 1,5 MCHF (1,5).

Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och enligt normal branschpraxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.

Not 30 Transaktioner med närstående

Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.

Närståendekretsen

Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 32. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.

Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 24.

Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte specificeras nedan.

Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående Koncernföretag Moderbolaget 2018 2017 Nettoomsättning 4 4 Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget 2 386 32 Ränteintäkter från moderbolag 9 29 Långfristiga fordringar på moderbolag - 2 226 Kortfristiga fordringar på moderbolag 123 170 Kortfristiga skulder till moderbolag 14 32

Övriga transaktioner med närstående

Årsstämman 2018 beslutade om inrättande av ett teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare, ett program som i allt väsentligt har samma utformning som det optionsprogram vilket instiftades enligt stämmobeslut föregående år. Med anledning av beslutet på årsstämman 2018 emitterades under året 135 000 teckningsoptioner (75 000) av Lindab till förmån för det helägda dotterbolaget Lindab LTIP 17-19 AB, vilket i sin tur avyttrat optionerna till ledande befattningshavare. För vidare information om teckningsoptionsprogram, se not 6. Förvärv av teckningsoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda teckningsavtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående. Under år 2018 returnerade tidigare ledande befattningshavare 30 000 teckningsoptioner till Lindab. Samtliga dessa optioner hänförde sig till det program som implementerades år 2017.

För information om incitamentsprogram riktat till deltagare i olika ledande befattningar i Lindab, se not 6.

Not 31 Händelser efter rapportperioden

Under senare delen av år 2018 genomfördes ett större omstruktureringsarbete inom koncernen med syfte att dela upp Products & Solutions i två nya affärsområden: Ventilation Systems respektive Profile Systems. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2019. I den externa segmentsrapporteringen kommer Lindab från och med det första kvartalet år 2019 redovisa utifrån den nya organisatoriska strukturen, det vill säga utifrån segmenten Ventilation Systems, Profile Systems samt Building Systems.

Inga övriga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.

Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas i denna not, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.

Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.

Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen innehar dotterföretag i många delar av världen. Moderföretag har bestämmande inflytande över ett dotterföretag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterföretaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterföretaget. I princip ägs samtliga dotterföretag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderföretaget Lindab International AB. De dotterföretag som inte ägs till 100 procent anses ha innehav utan bestämmande inflytande som inte är väsentliga för koncernen.

				Andel	Bokfört
	Valutakod	Organisationsnr	Säte	i %	värde
Lindab AB 1)	SEK	556068-2022	Båstad, Sverige	100	3 467*
Lindab Sverige AB 2)	SEK	556247-2273	Båstad, Sverige	100
Lindab Steel AB 3) 4)	SEK	556237-8660	Båstad, Sverige	100
Lindab Ventilation AB 3)	SEK	556026-1587	Båstad, Sverige	100
Lindab Götene AB 3)	SEK	556961-9918	Båstad, Sverige	100
Lindab Ryssland AB 7)	SEK	556960-0322	Båstad, Sverige	0
Lindab Profil AB 3)	SEK	556071-4320	Båstad, Sverige	100
Astron Buildings S.A. 2) 3) 4)	EUR	RC B91774	Diekirch, Luxemburg	0
Lindab s.r.o. 2) 3)	CZK	496 13 332	Prag, Tjeckien	15
Lindab SRL 2) 3)	RON	J23/1168/2002	Ilfov, Rumänien	0
U-nite Fasteners Technology AB 2) 3) 4)	SEK	556286-9858	Uddevalla, Sverige	100
Lindab Fastigheter AB 5)	SEK	556629-2271	Båstad, Sverige	100
Lindab Ryssland AB 7)	SEK	556960-0322	Båstad, Sverige	100
Lindab LLC 2) 3)	RUB	105781261234	Moskva, Ryssland	100
Astron Buildings LLC 2) 3) 4)	RUB	USRN 1067611020840	Yaroslavl, Ryssland	99
Astron Buildings S.A. 2) 3) 4)	EUR	RC B91774	Diekirch, Luxemburg	100
Lindab Treasury AB 8)	SEK	556044-4704	Båstad, Sverige	100
Astron Buildings S.A.S. 2)	EUR	RCS 327 258 943	Bussy-St-Martin, Frankrike	100
Astron Buildings s.r.o. 3)	CZK	633 19 675	Prerov, Tjeckien	100
OOO Astron Buildings LLC 6)	RUB	OGRN 1047796961464	Moskva, Ryssland	100
Astron Buildings Sp. z o.o. 2)	PLN	KRS 0000039952	Lomianki, Polen	1
Astron Buildings LLC 2) 3) 4)	RUB	USRN 1067611020840	Yaroslavl, Ryssland	1
Lindab SIA 2)	EUR	40003602009	Riga, Lettland	100
Lindab d.o.o. 2)	HRK	80182671	Zaprešić, Kroatien	100
Lindab AS 2) 3)	EUR	10424824	Harju Maakond, Estland	100
Oy Lindab Ab 2) 3)	EUR	0920791-3	Esbo, Finland	100
Lindab s.r.o. 2) 3)	CZK	496 13 332	Prag, Tjeckien	85
LLC Spiro 2)	RUB	1117604013108	Yaroslavl, Ryssland	1
Spiro International S.A. 2) 3)	CHF	CH-217.0.135.550-1	Bösingen, Schweiz	100
LLC Spiro 2)	RUB	1117604013108	Yaroslavl, Ryssland	99
Lindab Havalandirma LTD STI 2)	TRY	877776	Istanbul, Turkiet	100
Spiral Helix Inc. 2) 3)	USD	36-4381930	Chicago IL, USA	100
Lindab SRL 2) 3)	RON	J23/1168/2002	Ilfov, Rumänien	100
Lindab Ukraine LLC 6)	UAH	34300449	Kiev, Ukraina	100
Lindab Kft. 2) 3)	HUF	13-09-065422	Biatorbagy, Ungern	100
Lindab AS 2) 3)	NOK	929 805 925	Oslo, Norge	100
Lindab Sp. z o.o. 2) 3)	PLN	KRS 0000043661	Wieruchow, Polen	100
Lindab S.r.l 2) 3)	EUR	12002580152	Milano, Italien	100
MP3 S.r.l 2) 3)	EUR	3345850964	Milano, Italien	100
Lindab N.V. 2) 3)	EUR	BE 464.910.211	Gent, Belgien	100
Lindab A/S 2) 3)	DKK	33 12 42 28	Haderslev, Danmark	100
Lindab Door B.V. 2)	EUR	33291638	Groeneken, Nederländerna	100
Meak B.V. 2)	EUR	18042479	Utrecht, Nederländerna	40
Lindab GmbH 2) 3)	EUR	HRB 2276 AH	Bargteheide, Tyskland	100
Astron Buildings GmbH 2)	EUR	HRB 8007	Mainz, Tyskland	100
Astron Buildings Sp. z o.o. 2)	PLN	KRS 0000039952	Lomianki, Polen	99
Lindab N.V. 2) 3)	EUR	BE 464.910.211	Gent, Belgien	0
Lindab AG 2) 3)	CHF	CH-170.3.023.237-3	Otelfingen, Schweiz	100
Lindab Ltd 2) 3)	GBP	1641399	Northampton, Storbritannien	100
Lindab France S.A.S. 2) 3)	EUR	31 228 513 300 061	Montluel, Frankrike	100
Lindab (IRL) Ltd 2)	EUR	44222	Dublin, Irland	100
A.C. Manufacturing Ltd 2) 3)	EUR	311282	Dublin, Irland	100
Lindab a.s. 2) 3)	EUR	36 214 604	Jamník, Slovakien	100
Lindab d.o.o. 2) 3)	EUR	5519225000	Godovič, Slovenien	100
Lindab d.o.o. Belgrad 2)	RSD	17421557	Belgrad, Serbien	100
Lindab d.o.o.e.l. Skopje 2)	MKD	5439833	Skopje, Makedonien	100
Lindab d.o.o. Podgorica 2)	EUR	02716453	Podgorica, Montenegro	100
Lindab d.o.o. Sarajevo 2)	BAM	4200550810003	Sarajevo, Bosnien	100
Lindab LTIP 17-19 AB 8)	SEK	559106-9033	Båstad, Sverige	100	0

* Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.

1) Koncernfunktioner 2) Säljbolag

3) Produktionsbolag 4) Inköpsbolag

5) Fastighetsbolag 6) Vilande bolag

7) Holdingbolag 8 )Treasuryverksamhet

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Båstad den 17 mars 2019

Peter Nilsson Ordförande

Per Bertland Styrelseledamot

Viveka Ekberg Styrelseledamot

John Hedberg Styrelseledamot

Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot

Anette Frumerie Styrelseledamot

Bent Johannesson Styrelseledamot

Anders Lundberg Arbetstagarrepresentant

Ola Ringdahl Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 mars 2019.

Deloitte AB

Hans Warén Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB (publ) för år 2018 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-47 och hållbarhetsrapporten på sidorna107-117. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 49-100.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-47 och hållbarhetsrapporten på sidorna 107-117.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och rapport över resultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Värdering av goodwill

Beskrivning av risk

I koncernens balansräkning finns per den 31 december 2018 goodwill redovisad om 3 144 Mkr. Denna har uppkommit i samband med tidigare ägarförändringar och förvärv. Värdet på den redovisade goodwillen är avhängigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagenererande enheter goodwillen avser och prövas minst årligen. Nedskrivningsprövningen baseras på antaganden om framtida kassaflöden och förhållanden som är komplexa och som innehåller en hög grad av bedömningar, såsom antaganden om tillväxttakt, lönsamhet och kapitalkostnad (WACC). Förändringar i dessa antaganden kan resultera i nedskrivningsbehov. Företagsledningen har inte identifierat något nedskrivningsbehov för 2018.

Vi har bedömt värdering av goodwill som ett särskilt betydelsefullt område beaktat tillgångens väsentlighet och känslighet för förändringar i gjorda antaganden.

För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovisningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och not 17 om immateriella tillgångar i årsredovisningen.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• Granskning och bedömning av Lindabs rutiner för nedskrivningsprövning av goodwill och avstämning av viktiga antaganden mot bolagets budget och affärsplan.
• Prövning av företagsledningens antaganden, främst kopplade till de variabler som har störst påverkan på nedskrivningsprövningen såsom tillväxt, lönsamhet och kapitalkostnad (WACC) samt utförande av känslighetsanalyser för test av säkerhetsmarginalerna för respektive kassagenererande enhet.
• Tagit ställning till företagsledningens antaganden och bedömningar kring förväntad utveckling av verksamheterna inom respektive affärsområde genom analys av hur justeringar har gjorts av tidigare års antaganden som en följd av utvecklingen av verksamheten och marknaden.
• Granskning av fullständigheten och riktigheten i relevanta noter till de finansiella rapporterna.

Vid genomförandet av granskningsåtgärderna har våra värderingsexperter medverkat.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-47 och 104- 120. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Deloitte AB utsågs till Lindab International ABs revisor av bolagsstämman den 3 maj 2018 och har varit bolagets revisor sedan 29 april 2014.

Göteborg den 17 mars 2019 Deloitte AB

Hans Warén Auktoriserad revisor

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ), org.nr 556606-5446

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2018 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Göteborg den 17 mars 2019 Deloitte AB

Hans Warén Auktoriserad revisor

Avstämningar av nyckeltal ej definierade enligt IFRS

Bolaget presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av relevanta trender. Lindabs definitioner av dessa mått kan skilja sig från andra företags definitioner av samma begrepp. Dessa finansiella mått ska därför ses som ett komplement snarare än en ersättning för mått som definieras enligt IFRS. Nedan presenteras definitioner av mått som inte definieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i årsredovisningen. Avstämning av dessa mått sker i tabeller nedan. Då belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK, summerar inte alltid beräkningen på grund av avrundningar.

Rörelseresultat exklusive engångsposter ersattes från och med 2017 med Justerat rörelseresultat. Beloppsmässig innebörd är densamma men definitionen har ändrats då bolaget särredovisar engångsposter och omstruktureringskostnader av väsentlig storlek för att beskriva resultat från underliggande verksamhet.

MSEK om ej annat anges
Avkastning på eget kapital	2018	2017	2016	2015	2014
Årets resultat	394	347	306	305	283
Genomsnittligt eget kapital	4 312	3 954	3 655	3 446	3 149
Avkastning på eget kapital, %	9,1	8,8	8,4	8,8	9,0
Avkastning på sysselsatt kapital	2018	2017	2016	2015	2014
Balansomslutning	7 802	7 731	7 503	7 149	6 961
Uppskjuten skatteskuld	91	96	95	115	96
Övriga avsättningar	23	13	17	21	15
Övriga skulder	14	19	4	5	5
Summa långfristiga skulder	128	128	116	141	116
Förskott från kunder	230	189	158	85	159
Leverantörsskulder	788	864	837	790	650
Aktuell skatteskuld	17	27	34	45	20
Övriga avsättningar	36	22	17	30	52
Övriga skulder	134	147	134	104	99
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	621	528	487	448	427
Summa kortfristiga skulder	1 826	1 777	1 667	1 502	1 407
Sysselsatt kapital	5 848	5 826	5 720	5 506	5 438
Resultat före skatt	531	467	445	431	386
Finansiella kostnader	33	45	49	57	88
Summa	564	512	494	488	474
Genomsnittligt sysselsatt kapital	5 998	5 784	5 642	5 654	5 347
Avkastning på sysselsatt kapital, %	9,4	8,8	8,8	8,6	8,9
Engångsposter och omstruktureringskostnader	2018	2017	2016	2015	2014
Rörelseresultat	547	492	483	469	467
Products & Solutions	–17	-	–24	35	–21
Building Systems	–25	-	-	–9	–11
Övrigt 1)	–45	–19	–4	–20	2
Justerat rörelseresultat	634	511	511	463	497
Nettoskuld	2018-12-31	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31	2014-12-31
Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	234	226	211	189	201
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	1 085	1 397	1 625	1 713	1 765
Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	5	4	2	7	8
Kortfristig räntebärande checkräkningskredit	55	65	29	70	99
Kortfristiga räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	5	4	4	16	21
Summa skulder	1 384	1 696	1 871	1 995	2 094
Räntebärande finansiell placering	38	43	45	47	46
Räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	5	6	12	6	2
Likvida medel	289	342	418	285	300
Summa tillgångar	332	391	475	338	348
Nettoskuld	1 052	1 305	1 396	1 657	1 746

1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter

Nettoskuld/EBITDA	2018-12-31	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31	2014-12-31
Genomsnittlig nettoskuld	1 318	1 474	1 695	1 960	1 923
Justerat rörelseresultat	634	511	511	463	497
Avskrivningar och nedskrivningar	168	162	174	168	158
EBITDA	802	673	685	631	655
Nettoskuld/EBITDA, ggr	1,6	2,2	2,5	3,1	2,9
Organisk tillväxt	2018	2017	2016	2015	2014
Förändring nettoomsättning	1 084	393	260	586	480
varav
Organiskt	680	287	322	159	314
Förvärv/avyttring	57	3	8	275	2
Valutaeffekt	347	103	–70	152	164
Räntetäckningsgrad	2018	2017	2016	2015	2014
Resultat före skatt	531	467	445	431	386
Räntekostnader	26	36	43	49	79
Summa	557	503	488	480	465
Räntekostnader	26	36	43	49	79
Räntetäckningsgrad, ggr	21,4	14,1	11,4	9,7	5,9
Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA	2018	2017	2016	2015	2014
Rörelseresultat	547	492	483	469	467
Avskrivningar och nedskrivningar	168	162	174	168	158
Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA	715	654	657	637	625
Nettoomsättning	9 326	8 242	7 849	7 589	7 003
EBITDA-marginal, %	7,7	7,9	8,4	8,4	8,9

Finansiella definitioner

Nyckeltal definierade enligt IFRS

Resultat per aktie, SEK

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.

Nyckeltal ej definierade enligt IFRS

Antal aktier

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33.

Avkastning på eget kapital

Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

EBITDA-marginal

EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av nettoomsättning.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antalet utestående aktier vid periodens slut.

Engångsposter och omstruktureringskostnader

Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader.

Investeringar i immateriella/materiella anläggningar

Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och avyttring av rörelse.

Justerad rörelsemarginal

Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Justerat rörelseresultat

Rörelseresultat justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader när belopp är av väsentlig storlek.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK

Kassaflödet från löpande verksamhet i relation till antal utestående aktier.

Nettoskuld

Räntebärande avsättningar och skulder minskat med räntebärande tillgångar och likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Nettoskuld/EBITDA

Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, baserad på rullande tolvmånaders beräkning.

Omsättning i utlandet, %

Omsättning rapporterad till respektive land som produkt eller tjänst har levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning.

Operativt kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader samt betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar.

Organisk tillväxt

Försäljningsförändringen justerad för valutaeffekter samt förvärv och avyttringar jämfört med samma period föregående år.

P/E-tal

Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

Räntetäckningsgrad

Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i relation till räntekostnader.

Rörelsekapital

Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Rörelseresultat

Resultat före finansiella poster och skatt.

Rörelseresultat före avskrivningar - EBITDA

Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder.

Vinstmarginal

Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning.

Kompletterande hållbarhetsinformation

Lindabs hållbarhetsarbete har en tydlig koppling till bolagets långsiktiga värdeskapande och relation till bolagets kunder, medarbetare och andra intressenter. Hållbarhet löper genom hela Lindabs verksamhet och beskrivningen av koncernens hållbarhetsarbete har därför integrerats i verksamhetsbeskrivningen på sidorna 1–47. På följande sidor redovisas Lindabs hållbarhetsstyrning och fördjupad information om koncernens väsentliga hållbarhetsområden och påverkan.

Styrning och organisation	108
Väsentliga frågor	109
Hållbarhetsdata	110
GRI-index	114

Styrning och organisation

Lindab har höga ambitioner att bedriva en hållbar verksamhet utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. För styrningen av detta arbete finns ett antal interna policys och riktlinjer varav de mest centrala är bolagets uppförandekod, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy, likabehandlingspolicy och antikorruptionspolicy. Lindabs hållbarhetsrapport har upprättats enligt GRI Standards. Innehållet i denna framgår av index på sidorna 114–116.

VD är ytterst ansvarig för Lindabs hållbarhetsarbete. För genomförandet ansvarar Lindabs CSR Manager, som till sin hjälp har lokala kvalitets- och miljöchefer runt om i Europa. Samarbete sker också med andra funktioner i koncernen såsom HR, Inköp, Tillverkning, Marknad och Juridik samt säljbolagen. Lindabs löpande miljöarbete styrs av koncernens miljöpolicy. Det direkta ansvaret för miljöfrågor ligger hos de lokala bolagen. På koncernnivå finns ett övergripande ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljö- och hållbarhetsarbetet.

Lindabs uppförandekod

Lindabs uppförandekod utgör basen för hållbarhetsarbetet i koncernen. Dokumentet är baserat på FN:s konvention för mänskliga rättigheter och beskriver principer för hur medarbetarna ska agera i relationer med andra anställda samt med aktieägare, affärskontakter och övriga intressenter för att säkerställa att agerandet alltid är korrekt, rimligt och etiskt rätt ("right, legal and fair"). Uppförandekoden är implementerad i hela organisationen och följs kontinuerligt upp och uppdateras. Idag omfattar uppförandekoden arbetsmiljöfrågor, antidiskriminering, socialt engagemang samt respekt för personal- och kundintegritetsfrågor. Under 2018 lanserades en särskild uppförandekod för leverantörer som ska tillgodose de krav som Lindab har på sina leverantörers miljö- och arbetsförhållanden.

Mänskliga rättigheter

Lindab har nolltolerans för brott mot mänskliga rättigheter. Risken för överträdelser avseende faktorer såsom förtryck, barnarbete och tvångsarbete bedöms som låg inom koncernen och under året har inga överträdelser rapporterats. Alla anställda har rätt att bilda, delta eller avstå från att delta i fackföreningar eller andra organisationer som ägnar sig åt kollektiva förhandlingar. Lindab stödjer FN:s Global Compact och arbetar för Agenda 2030, FN:s 17 globala mål om hållbar utveckling. Lindab följer också ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s principer och normer för multinationella företag, samt Riodeklarationen om försiktighetsprincipen som innebär att Lindab förbinder sig att arbeta förebyggande och riskminimerande inom miljöområdet.

Hållbarhetsmål

Lindab arbetar sedan 2015 utifrån tre långsiktiga mål för hållbarhetsarbetet i koncernen. Läs mer på sid 11.

Attraktiv arbetsgivare

Med fokus på ökad mångfald och jämställdhet ska Lindab vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen.

Lägre koldioxidutsläpp

Koldioxidutsläppen mätt som andel av omsättningen ska minska med minst 30 procent mellan 2017 och 2025.

Noll

Bättre arbetsmiljö

Lindab har ett stort fokus på säkerhet och arbetar sedan 2012 med en nollvision för arbetsplatsolyckor.

Medlemskap i nätverk

Genom deltagande i olika branschinitiativ bidrar Lindab till hållbar utveckling i branschen och främjar starka nätverk på de marknader där bolaget är verksamt. Lindab är medlem i:

Svensk Ventilation Byggmaterialindustrierna Stålbyggnadsinstitutet Svensk Byggplåt Eurovent Services Company (ESC) Olika undergrupper till Svensk Ventilation Styrgrupp TightVent Europe

Väsentliga frågor

För att definiera de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna för Lindab används interna analyser av strategiska frågor och olika drivkrafter i samhället, samt resultat från intressentdialoger. Metoden för att definiera de väsentliga frågorna följer GRI Standards riktlinjer och består av identifiering, prioritering och validering.

Arbetet har lett fram till tretton frågor som Lindab har valt att fokusera extra på. Dessa har delats in utifrån ekonomisk, miljömässig och social påverkan, i linje med GRI Standards definitioner för rapportering. Det är viktigt med en transparent, löpande och långsiktig dialog med intressenterna. Förväntningar och förfrågningar från leverantörer, kunder, medarbetare, investerare och samhället i stort bidrar till att sätta agendan för bolagets hållbarhetsarbete. Inför årets hållbarhetsrapport har djupintervjuer genomförts med medarbetare i koncernen som har kontakt med olika typer av intressenter såsom kunder, leverantörer och aktieägare. Utifrån dessa intervjuer har rapporten kompletterats med information om hållbara inköp, stålets hållbarhetsaspekter och produkternas bidrag till hållbara byggnader.

Lindabs intressenter

Lindabs väsentliga hållbarhetsfrågor

• Ekonomisk påverkan
• Finansiell stabilitet
• Antikorruption
• Rättvis konkurrens
• Miljöpåverkan
• Materialanvändning i produktion
• Energiförbrukning
• Utsläpp av växthusgaser
• Avfall
• Leverantörskrav
• Miljöpåverkan från produkter och tjänster
• Social påverkan
• Medarbetares hälsa och säkerhet
• Mångfald och jämställdhet
• Innehållsdeklarerade produkter
• Kunders hälsa och säkerhet

Vi arbetar för FN:s globala mål

I september 2015 antog FN Agenda 2030. Fram till 2030 ska 17 mål leda världen mot en fredlig och hållbar utveckling genom initiativ på global och lokal nivå. Lindab arbetar för att bidra till samtliga mål men har identifierat fem mål där bolaget bäst kan göra skillnad.

Arbete med hälsa och säkerhet omfattar såväl trygga och säkra arbetsplatser för Lindabs medarbetare som ledande lösningar för ett optimalt inneklimat för olika användare.

Lindabs produkter och lösningar har ett stort fokus på innovation för att skapa ytterligare värden för kunder och slutanvändare och samtidigt bidra till en effektivare resursanvändning.

Lindab är en ledande aktör i sin bransch och strävar efter att erbjuda produkter och lösningar som är enkla att använda och som ligger i framkant vad gäller miljö och kvalitet.

Lindab ska vara en pålitlig och etisk partner och arbetar för att bolagets uppförandekod följs av såväl medarbetare som partners och att inga överträdelser sker avseende konkurrenssituationer eller affärsetik.

Hållbarhetsdata

Ekonomisk påverkan

Lindabs företagskultur har sedan bolaget bildades 1959 baserats på värderingar som "ordning och reda" och "jordnära", med fokus på att bygga långvariga affärsrelationer utifrån ett okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande.

Denna företagskultur tillsammans med Lindabs uppförandekod och olika policys fungerar som ett starkt stöd i det fortsatta arbetet med att utveckla och expandera verksamheten.

Rättvis konkurrens

Tyvärr förekommer det inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte är acceptabelt ur ett konkurrensperspektiv. Lindab har en konkurrenspolicy som löpande uppdateras för att säkerställa att alla affärer som bolaget är inblandade i präglas av rättvis konkurrens. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Bolagets anställda informeras och utbildas löpande om innehållet i Lindabs policy för att undvika överträdelser av konkurrensrättslig natur.

Antikorruption

Lindab har ett starkt fokus på affärsetik och till stöd för arbetet finns bolagets uppförandekod som innehåller en antikorruptionspolicy, vilken uppdateras löpande. Policyn utgör det regelverk inom antikorruption som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Anställda informeras och utbildas löpande om innehållet i uppförandekoden och en bolagsstyrningskommitté har ansvar för att uppförandekoden efterlevs inom organisationen. Lindab har nolltolerans mot all form av oetiskt eller korruptionsliknande beteende och uppmuntrar medarbetare som har rimliga skäl att misstänka oegentligheter eller överträdelser att rapportera detta, bland annat via bolagets visselblåsarfunktion.

Skapat och fördelat värde

Lindabs försäljningsintäkter uppgick under 2018 till 9 326 MSEK (8 242) och utgörs av försäljning av bolagets produkter och tjänster. Huvuddelen av detta fördelas mellan bolagets intressenter.

Aktieägare, årets resultat, 4% Leverantörer, 66% Anställda, löner och pensioner, 22% Samhälle, bolags- och personalrelaterade skatter, 5% Övrigt1), 3%

1) Övrigt består av poster som inte kan anses hänförliga till enskilda intressenter. Främst utgörs denna post av avskrivningar, valutakursdifferenser och realisationsresultat vid försäljning av tillgångar.

Hållbara inköp

Lindab har långa relationer med sina leverantörer, och rutinerna för att utvärdera och följa upp leverantörerna ur ett hållbarhetsperspektiv stärks kontinuerligt. Nya leverantörer utvärderas genom situationsanpassade metoder såsom Supplier Assessment, där leverantören lämnar uppgifter som sedan utvärderas av Lindab. Supplier Assessment tar exempelvis upp frågor om certifikat (ISO 9000 och ISO 14000), miljö, socialt ansvarstagande och mänskliga rättigheter. Vanligt är också att leverantörerna genom avtal förbinder sig att möta kraven enligt Lindabs uppförandekod. Under 2018 har arbetet med att följa upp och utvärdera befintliga leverantörer intensifierats, exempelvis genom utökat antal platsbesök. En uppförandekod särskilt avsedd för bolagets leverantörer har tagits fram och beslutats under året. Ett arbete pågår med att som nästa steg i förbättrad uppföljning införa en process där leverantörer utvärderas utifrån riskperspektiv.

Andel inköp, kategori

Miljöpåverkan

Lindab har ett proaktivt och systematiskt miljöarbete och bedriver flera miljörelaterade projekt, bland annat för att öka energieffektiviseringen och för att minska mängden skrot. Dessa initiativ har bidragit till att energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser mätt som andel av omsättningen har minskat varje år sedan 2014.

Lindabs löpande miljöarbete styrs av koncernens miljöpolicy. Det direkta ansvaret för miljöfrågor ligger hos de lokala bolagen. På koncernnivå finns en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet. De tillstånd som krävs för Lindabs verksamhet är huvudsakligen verksamhetstillstånd för industri. Inga brott mot tillståndsvillkor eller lokal miljölagstiftning förekom 2018. Risken för olyckor som kan ge en negativ miljöpåverkan bedöms som liten. Lindab har säkerställt att hänsyn tas till miljörisker i samband med exempelvis förvärv eller större förändringar. Jämfört med föregående hållbarhetsrapport har en produktionsenhet tillkommit efter förvärvet av irländska AC Manufacturing Ltd under 2017.

Tillverkning

Alla Lindabs större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001. Resurser läggs på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan. Lindabs moderna tillverkning av produkter i plåt medför en relativt begränsad miljöpåverkan. Mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten kan förekomma, men inga oförutsedda utsläpp har skett under året. Läckagekontroller på kyl-/värmepumpsutrustning görs för att undvika att ozonnedbrytande ämnen läcker ut. Inga utsläpp har registrerats under året.

Transporter

Samlastning och logistikplanering minskar transporternas miljöpåverkan. Satsningen på ett nytt distributionskoncept för norra Europa stärker denna utveckling och i takt med ökad fyllnadsgrad kommer det ge ännu tydligare effekt. I andra delar av Europa ökar andelen transporter med tåg och båt, vilket bidrar till att minska koncernens totala koldioxidutsläpp. De emballage som används består främst av förnybart material och återvinns. Lindabs livscykelanalyser visar att transporter står för en liten del av produktens totala påverkan på klimatet. Miljökrav ställs i alla centrala upphandlingar av transporter. Samtliga svenska tjänste-/ förmånsbilar är hybridbilar och för övriga länder finns tydliga krav på låga CO2 -utsläpp med målsättningen att hybridbilar ska användas även i dessa länder på sikt.

Förbrukning av råmaterial	2018	2017	2016
Plåt, ton	268 023	215 880	214 434
Oljor, m3	68	41	57
Färg, ton	474	420	408
Lösningsmedel, m3	16	12,5	6
Gummi, ton	1 946	1 731	1 815
Avfall & metallskrot	2018	2017	2016
Plåtskrot, ton	19 689	18 415	18 043
Farligt avfall, ton	615	846	657
Totalt övrigt avfall, ton	6 094	6 548	5 643
Återvinningsgrad, %	88	89	89
Utsläpp av växthusgaser	2018	2017	2016
Totalt, ton	71 532	64 921	68 411
Direkta utsläpp, ton	11 215	9 298	10 907
Indirekta utsläpp, ton	13 257	15 148	16 984
Övriga källor, ton	47 059	40 475	40 521
Förbrukning av förpackningsmaterial	2018	2017	2016
Wellpapp, ton	3 227	3 233	3 029
Plast, ton	1 251	1 171	1 214
Trä, ton	12 241	10 450	8 885

Energi	2018	2017	2016
Total, MWh	112 428	103 878	109 295
Direkt energi, MWh	50 732	43 645	50 276
Indirekt energi, MWh	61 697	60 233	59 018
1 MWh=0,0036 TJ
Energiförbrukning

Även om energiförbrukningen under 2018 ökade i reella tal, som en konsekvens av ökad affärsaktivitet, minskade förbrukningen per omsatt krona med 2,5 procent. Läs mer på sidan 11.

Avfall

De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot. Metallskrot återvinns helt och övrigt avfall återvinns till nästan 90 procent. En del inkommande och överblivet förpackningsmaterial återanvänds på plats. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning. Farligt avfall tas om hand av lokala avfallshanteringsföretag, och ingen information finns om att något farligt avfall har exporterats.

Kemikalier

Lindab använder kemikalier i produktionen och berörs av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Verksamheten definieras som nedströmsanvändare eftersom Lindab varken tillverkar eller importerar kemiska produkter till den europeiska marknaden. Lindabs arbete inom detta område är framför allt inriktat på kommunikation med leverantörer och kunder om REACHrelaterade frågor.

Stål

– ett hållbart material

I Lindabs produkter utgör stål och tunnplåt det dominerande materialet. Stål har mycket lång livslängd jämfört med många andra byggnadsmaterial och det går åt mindre mängd stål än trä och betong för att fylla samma funktion. Lindab arbetar dessutom tillsammans med stålverken för att få fram ännu hållbarare material, med hänsyn till både miljö och kvalitet. Eftersom stålet är ett oorganiskt material som inte absorberar vätska krävs inte bekämpningsmedel eller andra kemikalier för att mota skadedjur, mögel eller röta när det används som byggmaterial. I princip allt stål kan återvinnas och idag är stål ett av de mest återvunna materialen i världen. Av det stål som Lindab förbrukar beräknas cirka 20 procent komma från återvunna källor, och det ökar kontinuerligt.

• Mycket lång livslängd
• 100 procent återvinningsbart
• Har ett evigt och slutet kretslopp
• Kan levereras i exakta mängder

Lindabs produkters och lösningars bidrag till hållbara byggnader

Lindab är fast beslutna att förenkla hållbart byggande. En viktig del i detta arbete är att vara transparenta kring innehållet i produkterna för att kunderna ska kunna göra hållbara val. Bolaget strävar efter att alla produkter ska vara byggvarudeklarerade, och arbetar kontinuerligt för att registrera och bedöma produkter hos bland andra Byggvarubedömningen och SundaHus, samt att vara kompatibla med BASTA, LEED, BREEAM, Miljöbyggnad, Produktkollen och Svanen. De produkter som är relevanta alternativt har krav på CE-märkning är CE-märkta. Lindabs cirkulära kanalsystem Lindab Safe och Lindab Safe Click är certifierade av Eurovent för högsta täthetsklass, D, vilket är att betrakta som en tydlig kvalitetsstämpel på Lindabs produktion och produkter. Täta ventilationssystem minimerar läckage och därmed risken för ökad energiförbrukning i byggnader. Byggnader uppförda med Lindabs sandwich-

paneler och reglar i tunnplåt blir täta och energieffektiva. Under 2018 presenterades flera innovationer som bidrar till lägre energiförbrukning, såsom nästa generation av Lindabs unika mätenhet för luftflöden i ventilationssystem, UltraLink, samt SolarRoof, integrerade solceller i taklösningen. Den höga kvaliteten och funktionaliteten på Lindabs produkter bidrar även till att risken för negativ påverkan på hälsa och säkerhet är låg. Inga överträdelser har under året identifierats avseende koncernens tillhandahållande av produkter eller produkternas hälsooch säkerhetspåverkan.

Social påverkan

Lindab bedriver verksamhet i 32 länder och är en stor arbetsgivare på många orter. Lindabs framgång bygger på att koncernen kan attrahera, utveckla och behålla rätt medarbetare. Fokus ligger på en stark företagskultur, medarbetarutveckling samt förebyggande hälsovård.

Medarbetarna har regelbundna utvecklingssamtal och medarbetarundersökningar genomförs kontinuerligt i de olika länderna. Formaliserade utvecklingssamtal är ett viktigt verktyg vid utvecklingen av såväl medarbetare som organisation. Kopplat till detta finns kompetensmappning och successionsplanering, som stödjer identifiering och utveckling av potentiella ersättare till nyckelfunktioner.

Kompetensutveckling

Utbildningsplattformen Lindab Academy rymmer ett bibliotek av e-learningutbildningar och fysiska kurser. Vid utvecklingssamtal uppmanas medarbetare och chefer att ta fram en individuell utvecklingsplan, som kan innehålla kurser från plattformen. Genomförda kurser adderas sedan till den anställdes interna CV, vilket underlättar vid internrekryteringar och tillsättningar av projektroller, och därmed ökar medarbetarens interna utvecklingsmöjligheter.

Hälsa och säkerhet

Lindab arbetar aktivt med förebyggande hälsoarbete på såväl individ-, grupp- som bolagsnivå. För att stödja en hälsosam

och säker arbetsmiljö erbjuds ergonomiska hjälpmedel och traditionella hälsokontroller. Lindabs arbetsmiljöpolicy ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågor och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete. Lindab har en nollvision vad avser arbetsplatsolyckor och arbetar målmedvetet för att öka medvetenheten hos medarbetarna om betydelsen av att följa rutiner och minimera risker. Effektiviteten i arbetsskyddsarbetet mäts med det internationella måttet LTIF, som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar. LTIF mäts löpande för varje affärs- och produktionsenhet, vilket gör det enkelt att följa förbättringsarbetet och göra jämförelser. Under 2018 rapporterades 96 olyckor som lett till minst åtta timmars frånvaro, vilket var samma antal som föregående år.

Mångfald och jämställdhet

En inkluderande arbetsplats med en fördelning som avspeglar samhällets mångfald med avseende på kön, ålder, etnicitet och bakgrund, bidrar till kreativitet, nytänkande och till att olika kompetenser tillvaratas. Lindab har nolltolerans mot alla former av trakasserier och uppmuntrar anställda att rapportera incidenter antingen via närmaste chef eller via bolagets visselblåsarfunktion, som är tillgänglig via intranätet och garanterar anonymitet. Till stöd för beteendet i organisationen finns en likabehandlingspolicy samt Lindabs uppförandekod. Mångfalds- och jämställdhetsarbetet utgör en viktig del i arbetet med att göra Lindab till en av de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen, och därmed bidra till att kunna behålla och rekrytera viktig kompetens.

	2018	2017	2016
Medelantal, anställda	5 126	5 143	5 134
LTIF	9,9	9,3	8,8

Geografisk fördelning av anställda

Personaldata Könsfördelning, %

Kommentar: Den totala andelen kvinnor i Lindab ökade under 2018 men fortfarande finns mycket att göra för att skapa ett större intresse för olika typer av yrken inom såväl Lindab som branschen som helhet. Styrelsen är oförändrad och därmed relationen kvinnor och män. Den utökade ledningsgruppen i Lindab från 2019 omfattar elva personer, varav två kvinnor, och består av medlemmar av sammanlagt fem nationaliteter.

1) Nya Global Management Team från 2019, omfattar EMT ( Executive Management Team) och OMT (Operational Management Team) 2018.

GRI-index

Viktiga frågor	Redovisade indikatorer
Finansiell stabilitet	201-1
Antikorruption	205-1, 205-2, 205-3
Rättvis konkurrens	206-1
Materialanvändning i produktion	301-1, 301-2
Energiförbrukning	302-1, 302-2, 302-4
Utsläpp av växthusgaser	305-1, 305-2, 305-4
Avfall	306-2
Leverantörskrav	308-1, 308-2, 414-1, 414-2
Medarbetares hälsa och säkerhet	403-2
Mångfald och jämställdhet	405-1
Miljöpåverkan från produkter och tjänster	416-2
Kunders hälsa och säkerhet	416-2
Innehållsdeklarerade produkter	417-1

Om hållbarhetsrapporten

Lindab rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Sedan 2009 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. Årets hållbarhetsrapport, som avser kalenderåret 2018, är upprättad enligt GRI Standards, nivå Core. Översikten till vänster listar de GRI-indikatorer som tillämpats för att spegla de frågor som bedömts vara mest väsentliga för Lindab och som beskrivs på sid 109. Hänvisningarna i bifogat GRI-index avser sidor i årsredovisningen och för vissa indikatorer lämnas förtydligande kommentarer. Rapporten är inte granskad av tredje part. Den senaste redovisningen publicerades den 27 mars 2018. Kontaktperson: Group HR/CSR Manager Paula Terne, paula.terne@lindab.com

GRI-

standard	Upplysning	Sidhänvisning	Kommentar
GRI 101:	FOUNDATION 2016
GRI 102:	GENERAL DISCLOSURES 2016
	Organisationsprofil
102-1	Organisationens namn	49
102-2	Aktiviteter, varumärken produkter och tjänster	12–13, 49
102-3	Huvudkontorets lokalisering	49
102-4	Verksamhetens lokalisering	49, 99
102-5	Ägande och företagsform	34–35
102-6	Marknader som organisationen är verksam på	28–31
102-7	Organisationens storlek	49, 57–61
102-8	Information om anställda och andra medarbetare	80, 113	Anställda per anställningstyp och tjänstgöringsgrad rapporteras ej pga insamlingstekniska begränsningar.
102-9	Leverantörskedja	110
102-10	Väsentliga förändringar gällande organisationen och leverantörskedja
102-11	Försiktighetsprincipen	108
102-12	Externa initiativ om hållbarhet som organisationen stödjer/omfattas av	108
102-13	Medlemskap i organisationer	108
Strategi
102-14	Uttalande från VD	6–8
Etik och integritet
102-16	Värderingar, principer, standarder och etiska riktlinjer	41, 108, 110
Styrning
102-18	Bolagsstyrning	36–47
Intressentdialog
102-40	Lista över intressentgrupper	109
102-41	Kollektivavtal		Lindab verkar i länder där kollektivavtal inte är tillåtna. Drygt 45 procent av Lindabs anställda har kollektivavtal, varav samtliga anställda i de nordiska länderna.
102-42	Identifiering och urval av intressenter	109
102-43	Tillvägagångssätt vid intressentdialog	109
102-44	Viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen	109
Om redovisningen
102-45	Enheter som inkluderas i den finansiella redovisningen	99
102-46	Process för att definiera redovisningens innehåll och hållbarhets områdenas avgränsningar	109, 114
102-47	Lista över väsentliga frågor	109
102-48	Justeringar av tidigare lämnad information
102-49	Förändringar i redovisningen	109, 111, 114
102-50	Redovisningsperiod	114
102-51	Datum för publicering av senaste redovisningen	114
102-52	Redovisningscykel	114
102-53	Kontaktperson avseende redovisningen	114
102-54	Rapportering i enlighet med GRI Standards	114
102-55	GRI-index	114–116
102-56	Externt bestyrkande	114

Väsentliga områden

	EKONOMISKA STANDARDER
	Ekonomiskt resultat
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	18–21, 109
	GRI 201: Economic Performance 2016
201-1	Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	18–21, 110
Antikorruption
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	46–47, 109–110
	GRI 205 Anti-corruption 2016
205-1	Verksamheter som utvärderats för risker avseende korruption	110
205-2	Kommunikation kring och utbildning i antikorruptionspolicyer och -rutiner	110
205-3	Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder	110	Inga fall av korruption har bekräftats under året.
Konkurrens
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	41, 109
	GRI 206: Anti-competitive Behavior 2016
206-1	Antal rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande och monopolfrämjande beteende, samt resultat	110	Lindab har inte behövt vidta några rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande/monopolfrämjande åtgärder.
	MILJÖSTANDARDER
Material
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	108, 111
	GRI 301: Materials 2016
301-1	Materialanvändning	111
301-2	Andel återvunnet material	111
Energi
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	108, 111
	GRI 302: Energy 2016
302-1	Energiförbrukning i organisationen	111
302-2	Intensitet avseende energiförbrukning	111
302-4	Minskning av energiförbrukning	11–13, 111–112
Utsläpp
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	11, 108, 111
	GRI 305: Emissions 2016
305-1	Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1)	111
305-2	Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2)	111
305-4	Intensitet avseende växthusgasutsläpp	111
	Avfall och effluenter
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	108, 112
	GRI 306: Effluents and Waste 2016
306-2	Avfallsmängd per typ och hanteringsmetod	111–112
	Miljömässig bedömning av leverantörer
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	108–110
	GRI 308: Supplier Environmental Assessment 2016
308-1	Nya leverantörer som analyserats med hjälp av miljömässiga kriterier	110
308-2	Negativ miljöpåverkan i leveranskedjan och vidtagna åtgärder	110	Lindab har inte haft några incidenter i leveranskedjan kring
			miljöförhållanden som lett till åtgärder.
	SOCIALA STANDARDER
	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	113
	GRI 403: Occupational Health and Safety 2016
403-2	Arbetsskador, olycksfallsfrekvens, sjukdomar, förlorande arbetsdagar, sjukfrånvaro och dödsolyckor	113	Sjukfrånvaro rapporteras ej pga insamlingstekniska begränsningar.
	Mångfald och jämställdhet
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	41, 113
	GRI 405: Diversity and Equal Opportunity 2016
405-1	Mångfald i styrande organ och bland medarbetare	80, 113

	Leverantörsutvärdering socialt
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	108, 110
	GRI 414: Supplier Social Assessment 2016
414-1	Nya leverantörer som granskats avseende social påverkan	110
414-2	Negativ social påverkan i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder	110	Lindab har inte haft några incidenter i leveranskedjan kring arbetsförhållanden som lett till åtgärder.
	Kunders hälsa och säkerhet
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	108
	GRI 416: Customer health and safety 2016
416-2	Efterlevnad gällande produkter och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet	112
	Marknadsföring och märkning
	GRI 103: Management Approach 2016
103-1-3	Beskrivning av det väsentliga området, dess avgränsningar och styrning	108
	GRI 417: Marketing and labelling
417-1	Krav på märkning och information av produkter och tjänster	112	På lindab.com finns den produktinformation tillgänglig som krävs enligt företagets rutiner för produktmärkning för varje produkt.

Sidindex Lindabs hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554)

Ämne	Policy (inkl. gransknings förfaranden)	Resultat av policyn	Risker och riskhantering	Resultat indikatorer
Miljöfrågor	41, 111	111–112	53	11, 111
Personal	41, 113	113	53	11, 113
Sociala förhållanden	41, 113	113	53	11, 113
Mänskliga rättigheter	108	108–109	52	108
Antikorruption	41, 110	110	53	110

För beskrivning av Lindabs affärsmodell, se sidorna 18–19.

Ordlista

BASTA

BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörer och tillverkare av bygg- och anläggningsprodukter registrerar de produkter som klarar kraven gällande innehåll av ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA- alternativt BETA-kriterierna. Informationen i systemet tredjepartsgranskas och kvalitetssäkras genom regelbundna revisioner av anslutna leverantörer och tillverkare.

BIM

En förkortning av Building Information Modeling. En BIMmodell är en virtuell modell av verkligheten. I modellen samlas och organiseras all information från en byggnads livscykel.

BREEAM (BRE Environmental Assessment Method)

BREEAM är ett frivilligt miljöcertifieringssystem och är det mest spridda av de internationella systemen i Europa. Certifieringen riktar in sig på byggnader där deras miljöprestanda bedöms inom ett antal olika områden.

CEE

Central- och Östeuropa.

CIS

Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).

Euroconstruct

Euroconstruct är ett europeiskt nätverk med fokus på byggnadsoch anläggningsmarknaderna. Nätverket består av 19 länder, där varje land representeras av en/ett noga utvald organisation, analysföretag eller institution. De rapporter som nätverket publicerar går igenom förutsättningarna för den europeiska byggmarknaden gällande nybyggnation och renovering för såväl bostäder som yrkesbyggnader under de närmaste åren.

Eurovent

Eurovent Association är Europas industriförbund inom teknik för inomhusklimat, processkyla och livsmedelskyla. Ansvarsområdet omfattar bland annat att utveckla och erbjuda tredjepartcertifiering för produkter inom ventilation och kyla.

Filialer

Lokal etablering av lager, butik, säljkontor och kompetenscenter för Lindabs produkter, system och lösningar.

Förnybar energi

Exempel på förnybar energi är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi.

Global Reporting Initiative (GRI)

Internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

Hållbar utveckling

Definieras vanligen som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommisionen.

Key Accounts

Stora kunder med vilka Lindab har ett strategiskt samarbete för att skapa långsiktiga partnerrelationer.

Kvalitetsledningssystem

Ett verksamhetssystem för att säkerställa kvaliteten på företagets produkter och tjänster omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter. Certifieras enligt ISO 9001.

Lean

En filosofi om hur resurser hanteras. Syftet är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden.

LEED (Leadership in Energy and Environmental Design)

LEED är ett frivilligt miljöcertifieringssystem och är det mest spridda av de internationella systemen i Amerika. Certifieringen riktar in sig på minskad användning av resurser så som mark, vatten, energi och byggnadsmaterial.

LTIF (Lost Time Injury Frequency)

Ett internationellt mått som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar.

Miljöledningssystem

Ett verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.

Årsstämma

Årsstämma

Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls den 8 maj 2019 kl. 15.00 på Norrviken, Båstad i Båstad kommun.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 2 maj 2019, dels anmäla sitt deltagande till Lindab International AB (publ) senast kl. 14.00 den 2 maj 2019.

Anmälan kan göras på följande sätt:

• via hemsidan med adress www.lindabgroup.com
• per telefon till Lindab, 0431-850 00, eller
• per post till Lindab International AB (publ),
• "Årsstämma", 269 82 Båstad.

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare ska, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast torsdagen den 2 maj 2019. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer samt uppgift om eventuella biträden och ombud.

Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast torsdagen den 2 maj 2019.

Rapporter

Rapporter finns tillgängliga i digital form och är nedladdningsbara på vår hemsida www.lindabgroup.com.

Valberedning

Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor samt utseende av valberedning inför årsstämman 2019.

Inför årsstämman 2019 utgörs valberedningen av

• Sven Hagströmer, företrädare för Creades AB (ordf)
• Per Colléen, företrädare för Fjärde AP-fonden
• Göran Espelund, företrädare för Lannebo Fonder
• Peter Nilsson, ordförande i Lindab International AB (publ)

Finansiell rapportering för räkenskapsåret 2019

Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 8 maj 2019 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 18 juli 2019 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 24 oktober 2019 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2020 Årsredovisning 2019 mars 2020

Ett företag byggt på en hållbar idé

Det har gått mer än 60 år sedan AB Lidhults Plåtindustri registrerades som företag i februari 1959 i Grevie på Bjärehalvön, där Lindabs huvudkontor finns än idag. Verksamheten hade redan startats några år tidigare av de två kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson i en liten tunnplåtsverkstad i Lidhult. Med erkänt skickliga medarbetare inom plåtbearbetning bestod det initiala produktutbudet av aluminiumlister och fönsterbleck, som sedan utökades med ventilationskanaler i plåt. Efterhand breddades produktsortimentet till att omfatta kompletta systemlösningar för bygg- och ventilationsbranschen och verksamheten expanderade till marknader över hela Europa. Stålet som insatsvara har varit den gemensamma nämnaren genom åren och strävan att förenkla byggandet är ständigt lika aktuell.

63

"Jag reste land och rike runt för att sälja in aluminiumlisten hos trävaruhandlare. Gick direkt in till lager och pratade med lagercheferna. Det var ju ändå de som skulle sälja listen."

Lage Lindh (1929–2018)

www.lindab.com

lindab | lorem ipsum

På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.

För oss på Lindab är goda tankar en filosofi som leder oss i allting vi gör. Vi har gjort det till vår upp gift att skapa ett hälsosamt inneklimat – och att för enkla byggandet av hållbara hus. Vi gör det genom att designa innovativa produkter och lösningar som är enkla att använda, såväl som att erbjuda effektiv tillgänglighet och logistik. Vi arbetar också för att minska vår klimatpåverkan. Det gör vi genom att utveckla metoder som gör att vi kan producera lösningar med minsta möjliga energiförbrukning. Vi använder stål i våra produkter. Stål är ett av få ma terial som går att återvinna ett oändligt antal gånger utan att förlora sina egenskaper. Det innebär min dre koldioxidutsläpp och mindre energiförbrukning.

Vi förenklar byggandet

Lindab International AB (publ) SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: +46 (0) 431 850 00 E-post: lindab@lindab.com www.lindabgroup.com Lindab International AB (publ) med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446

64

© 2019, Lindab AB. är registrerade varumärken av Lindab AB. Grafisk form: Johanna Åkerberg, Åkerbergs Ord och Form AB. Foto: Johan Sundström, Mette Ottosson, Adrien Giret (s. 36), Lars Owesson, Richard Johnsson, Erik Hellquist m.fl., vissa bilder används under licens från Shutterstock.com.