Annual Report • Apr 8, 2019
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer


Arise är en av Sveriges ledande oberoende aktörer inom landbaserad vindkraft. Arise hanterar hela värdekedjan – från prospektering och tillståndshantering till finansiering, byggnation, försäljning och långsiktig förvaltning av egna och andras vindkraftparker.
2018 i sammandrag • 4 Detta är Arise • 6 Portföljöversikt • 8 VD har ordet • 10 Marknad • 12 Utveckling & Förvaltning • 16 Egen vindkraftdrift • 18 Samägd vindkraftdrift • 20 Hållbarhetsrapport • 22 Förvaltningsberättelse • 34 Koncernens resultaträkning • 40 Koncernens rapport över totalresultatet • 40 Koncernens balansräkning • 41 Koncernens kassaflödesanalys • 42 Koncernens eget kapital • 43
Definitioner nyckeltal • 43 Koncernens noter • 45 Moderbolagets resultaträkning • 76 Moderbolagets balansräkning • 77 Moderbolagets kassaflödesanalys • 78 Moderbolagets eget kapital • 79 Moderbolagets noter • 80 Revisionsberättelse • 87 Bolagsstyrningsrapport • 92 Ägarförhållande • 96 Arise styrelse • 98 Arise koncernledning • 99 Årsstämma och kalendarium 2019 • 100 Finansiell information i sammandrag • 102 Översikt över vindkraftparker • 103
ARISE ÅRSSTÄMMA 2019 Årsstämman hålls den 8 maj i Halmstad
8 maj • Delårsrapport första kvartalet 17 juli • Delårsrapport andra kvartalet 8 november • Delårsrapport tredje kvartalet 14 februari 2020 • Delårsrapport fjärde kvartalet
Årsredovisningen finns tillgänglig på vår hemsida www.arise.se. Den skickas ut per post till aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den som önskar erhålla tryckt exemplar är välkommen att beställa via formulär på hemsidan eller ringa Arise telefon 010-450 71 22.
Q2
Q3
• Solbergs vindkraftpark färdigställdes för Fortums räkning i linje med tidplan och budget. • Arise refinansierade och förtidsinlöste framgångsrikt säker- Q1 ställda obligationer om ca 950 mkr.
• Optionsavtal ingicks om rätt att förvärva Krange Vind, två projekt om totalt ca 180 MW.
• Arise tecknade förvaltningsavtal med Green Investment Group för parken Överturingen om 235 MW.
• Sista verket av 32 i vindkraftparken Svartnäs monterades, totalt 115 MW. Arise har ansvarat för projektledning under byggnationen och kommer att förvalta parken för ägaren Q4 BlackRock genom ett förvaltningsavtal.



295 GWh Egen vindkraftdrift





en av Sveriges ledande aktörer inom Vi är landbaserad vindkraft.
Vi är 26 anställda fördelade på huvudkontor i Halmstad, kontor i Stockholm och projektledare ute på fält.
Vi ska vara den självklara partnern för investerare i vindkraft och skapa mervärde under hela livscykeln. Vi ska maximera värdet av vår gröna elproduktion genom professionell drift, förvaltning och finansiering.
Vår vision Vi ska utveckla förnybar energi för en hållbar framtid!
LAHOLMS KOMMUN Verktyp: Vestas V90 Antal: 12 Årlig produktion: 56,8 GWh Driftsatt år: 2009
KRISTIANSTAD KOMMUN Verktyp: Vestas V90 Antal: 5 Årlig produktion: 22,8 GWh Driftsatt år: 2010
KARLSKRONA KOMMUN Verktyp: GE 2,5 XL Antal: 5 Årlig produktion: 24,5 GWh Driftsatt år: 2010
LAHOLMS KOMMUN Verktyp: GE 2,5XL Antal: 7 Årlig produktion: 40,6 GWh Driftsatt år: 2010/2011
HYLTE KOMMUN Verktyp: GE 2,5XL Antal: 9 Årlig produktion: 55,4 GWh Driftsatt år: 2011
OCKELBO KOMMUN Verktyp: Vestas V112 Antal: 66 Årlig produktion: 572 Gwh Driftsatt år: 2012/2013 Ägare: Arise AB/Platina Partners LLP (50/50)
MÖNSTERÅS KOMMUN Verktyp: Vestas V90 Antal: 8 Årlig produktion: 36,2 GWh Driftsatt år: 2011
7. SÖDRA KÄRRA, ASKERSUNDS KOMMUN Verktyp: Vestas V100 Antal: 6 Årlig produktion: 37,4 GWh Driftsatt år: 2011/2012
VÄSTERVIK KOMMUN Verktyp: Vestas V100 Antal: 6 Årlig produktion: 30,1 GWh Driftsatt år: 2011/2012
TORSÅS KOMMUN Verktyp: Vestas V90 Antal: 6 Årlig produktion: 30,3 GWh Driftsatt år: 2011
10. SKÄPPENTORP, MÖNSTERÅS KOMMUN Verktyp: Vestas V112 Antal: 1 Årlig produktion: 8,5 GWh Driftsatt år: 2012
OCKELBO KOMMUN Verktyp: Vestas V112 Antal: 66 Driftsatt år: 2012/2013 Ägare: Arise AB/Platina Partners LLP
HALMSTAD KOMMUN Verktyp: Vestas V100 Antal: 3 Driftsatt år: 2013 Ägare: KumBro Vind AB
MÖNSTERÅS KOMMUN Verktyp: Vestas V126 Antal: 14 Driftsatt år: 2015 Ägare: Fond förvaltad av BlackRock
KROKOM KOMMUN Verktyp: Nordex N90 Antal: 12 Driftsatt år: 2009 Ägare: Fond förvaltad av Whitehelm Capital
LAHOLMS KOMMUN Ägare: Fond förvaltad av Allianz Global Investors
SANDVIKENS KOMMUN Verktyp: Vestas V126 Antal: 10 Driftsatt år: 2016
Verktyp: Vestas V110 Antal: 6 Driftsatt år: 2016 Ägare: KumBro Vind AB
HALMSTAD KOMMUN Verktyp: GE 1,6-100 Antal: 8 Driftsatt år: 2014 Ägare: Fond förvaltad av Allianz Global Investors
KUMLA KOMMUN Verktyp: Senvion MM100 Antal: 3 Driftsatt år: 2016 Ägare: KumBro Vind AB
Verktyp: Siemens SWT-3,2 MW Antal: 50 Driftsatt år: 2017 Ägare: Fond förvaltad av BlackRock
FALU KOMMUN Verktyp: Vestas V136 Antal: 32 Driftsättning: 2019 Ägare: Fond förvaltad av BlackRock
Verktyp: Siemens SWD-DD-130 Antal: 56 Driftsättning år: 2019 Ägare: Green Investment Group
23. BRÖCKLINGBERGET, BRÄCKE KOMMUN Verktyp: Siemens SWT-DD-142 Antal: 11 Driftsättning: 2019 Ägare: Fond förvaltad av re:cap global investors
Verktyp: Siemens SWT-DD-142 Antal: 9 Driftsättning: 2019 Ägare: Fond förvaltad av BlackRock
15. SKOGABY,
Verktyp: Vestas V100 Antal: 4 Driftsatt år: 2013
16. MOMBYÅSEN,
Ägare: Fond förvaltad av Allianz Capital Partners
HALMSTAD KOMMUN Verktyp: Vestas V100 Antal: 3 Driftsatt år: 2013 Ägare: KumBro Vind AB
MÖNSTERÅS KOMMUN Verktyp: Vestas V126 Antal: 14 Driftsatt år: 2015 Ägare: Fond förvaltad av BlackRock
LAHOLMS KOMMUN Verktyp: Vestas V100 Antal: 4 Driftsatt år: 2013 Ägare: Fond förvaltad av Allianz Global Investors
SANDVIKENS KOMMUN Verktyp: Vestas V126 Antal: 10 Driftsatt år: 2016 Ägare: Fond förvaltad av Allianz Capital Partners
HYLTE KOMMUN Verktyp: Vestas V110 Antal: 6 Driftsatt år: 2016 Ägare: KumBro Vind AB
HALMSTAD KOMMUN Verktyp: GE 1,6-100 Antal: 8 Driftsatt år: 2014 Ägare: Fond förvaltad av Allianz Global Investors
FALU KOMMUN Verktyp: Vestas V136 Antal: 32 Driftsättning: 2019 Ägare: Fond förvaltad av BlackRock
BRÄCKE KOMMUN Verktyp: Siemens SWT-DD-142 Antal: 11 Driftsättning: 2019 Ägare: Fond förvaltad av re:cap global investors
FALU KOMMUN Verktyp: Siemens SWT-DD-142 Antal: 9 Driftsatt: 2018 Ägare: Fond förvaltad av BlackRock
ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Verktyp: Vestas V126 Antal: 22 Driftsättning: 2018 Ägare: Fortum och Skellefteå Kraft
20. TELLENES

3. BRUNSMO
14. STORRUN 25. SOLBERG
23. BRÖCKLINGBERGET 22. ÖVERTURINGEN
24. ENVIKSBERGET
Alltfler styr medvetet om till 100% förnybar energi." "
Branschen upplever, som en del av en global trend, en stark uppgång. Intresset från utländska investerare är väldigt stort medan det svenska kapitalet hittills är förhållandevis passivt. Behovet av en energiomställning är uppenbart och
mycket kapital allokeras till investering i infrastruktur i allmänhet och förnybar energi i synnerhet. Det är en naturlig konsekvens av att lågräntemiljön globalt gör det svårt att generera långsiktigt positiv avkastning. Fler och fler företag är angelägna om att inte bidra till växthusgasutsläpp via sin elkonsumtion och styr medvetet om till 100% förnybart.
Visst, allt är inte guld och gröna skogar, men på det stora hela ser det väldigt lovande ut! Vi skulle förstås önska mer rimliga, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser. Det vore även högst välkommet om svenska politiker kunde se till att ta ansvar för elcertifikatsystemet, genom att skyndsamt införa en stoppregel för detsamma. Två saker kan därmed uppnås. Dels kan tidiga investerare få en rimlig ersättning för att ha gått i bräschen för att bygga ut enligt de mål som satts upp. Dels kan vi som bransch framöver slippa den osäkerhet som subventioner obönhörligen innebär. Vidare kan också besparingar göras när det gäller administrativa resurser för att hålla systemet igång.
Jag vill passa på att tacka våra skickliga och hängivna medarbetare och våra ständigt sporrande kunder och samarbetspartners för ett utvecklande 2018! Ett stort tack riktas också till aktieägarna!
Vi ser fram emot att framgent kunna leverera underliggande lönsam tillväxt!
Halmstad i mars 2019 Daniel Johansson VD Arise AB (publ)
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige och Norge drivs primärt av ett starkt intresse från utländska investerare att skapa långsiktig ekonomisk avkastning. I den globala lågräntemiljön har det på senare år varit svårt att hitta källor till långsiktig avkastning. Samtidigt har klimatutmaningen blivit alltmer uppenbar och fossila energikällor har gradvis börjat ersättas med förnybar energi. Den positiva tekniska utvecklingen för vindkraft, med successivt lägre kostnader per producerad energienhet, har möjliggjort och skyndat på utvecklingen.
I jämförelse med de flesta länder i Europa, har Sverige, Norge och Finland unika möjligheter att bygga ut vindkraften. Det beror på att stora markområden är glest befolkade och att vindresursen generellt är god, särskilt i Norge och Sverige. Den nordiska attraktionskraften har stärkts ytterligare när tidigare väl tilltagna subventioner i andra delar av Europa har fasats ut eller minskats.
Utbyggnaden av kapaciteten fortsatte i Norden under 2018 och till 2021 bedömer Svensk Vindenergi att svensk normalproduktion från vindkraft uppgår till mer än 31 TWh. Norge har också haft en stark utveckling på senare tid. 2017 sattes ett nytt rekord för elproduktion från svensk vindkraft om 17,6 TWh. Den samlade vindkraftproduktionen i Sverige beräknas ha fallit ut lägre för 2018 än för 2017, trots en fortsatt utbyggnad. Det beror på att 2018 var ett osedvanligt dåligt vindår.
Potentialen för fortsatt utbyggnad bedöms fortsatt vara mycket god. Därtill bedöms den framöver kunna ske helt utan subventioner. Det finns i nuläget inget som tyder på att utbyggnadstakten kommer att avta under de närmaste åren.
Vid utgången av tredje kvartalet 2018 fanns driftsatta och godkända anläggningar för elcertifikat med en normalårsproduktion om ca 23,2 TWh, enligt Energimyndigheten och Norges vassdrags- och energidirektorat (NVE). Dessa fördelas på ca 16,7 TWh i Sverige och ca 6,5 TWh i Norge. Målet för utbyggnaden t.o.m. 2020 uppgår till 28,4 TWh för Sverige och Norge tillsammans.
Den norska regeringen uppgav under våren 2016 att Norge inte kommer att fortsätta med elcertifikatsystemet efter 2021, medan fem svenska partier under 2016 kom överens om Sveriges framtida energipolitik, vilket bland annat innebär vidare stöd till förnybar elproduktion genom att elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18TWh fram till 2030. Då utbyggnadstakten av vindkraft ökat rejält under 2017 och 2018, bedöms de totalt 46,4 TWh som certifikatsystemet omfattar, redan vara

intecknade i termer av investeringsbeslut. I april 2017 kom besked från regeringen om en linjär utbyggnad och därtill hörande kvotkurva för åren 2022–2030. Därutöver lade man fram förslag som tidigarelägger kvoter och därmed ökar efterfrågan på elcertifikat redan fr.o.m. 2018.
Det strukturella överskottet av antalet elcertifikat på marknaden har successivt minskat under 2018 och bedöms fortsätta minska in i 2019. Det har resulterat i väsentligt högre priser i år jämfört med 2017. För 2019 förefaller priserna kunna hållas väl uppe, men på längre sikt är läget osäkert. Energimyndigheten har haft i uppdrag att lägga fram en s.k. stoppregel för certifikatsystemet och lade fram sitt förslag i december 2018. Förslaget framstod som märkligt, då stoppregeln föreslogs att inträda först år 2030. I praktiken är det samma sak som att inte införa någon stoppregel. Det kommer vara upp till regeringen att efter remiss av
förslaget ta ställning till slutlig utformning. Sannolikt kommer en avstämning ske i den fempartigrupp som är eniga om den s.k. energiöverenskommelsen.


EUR/MWh
Källa: Macrobond, Nord Pool Spot

Spotpriset på el har under 2018 fortsatt uppåt. Priserna har bl.a. stigit som en konsekvens av att det hydrologiska läget försämrats, dvs. fyllnadsgraden i vattenkraftens magasin har gått ned. Terminsprisutvecklingen har också i huvudsak varit positiv, men inte lika stark. Den positiva prisutvecklingen har understötts av en stark elprisutveckling i Europa. Den har i sin tur bl.a. berott på starka råvarupriser såsom på kol och gas, men också på en dramatisk prisuppgång för utsläppsrätter av CO2. Prisskillnaden mellan Norden och övriga Europa har fortsatt varit hög, där Norden generellt har släpat efter med lägre terminspriser än i övriga Europa.
Nya överföringsförbindelser planeras från Norden till övriga Europa, vilket på sikt kan antas utjämna prisskillnaderna. Utfasningen av svensk kärnkraft förväntas också minska överskottet av elproduktion men samtidigt fortsätter utbyggnaden av vindkraft. Av strukturell karaktär sker en hel del spännande saker, som kan förväntas påverka elpriserna i framtiden. Elbilar gör nu sitt verkliga intåg på marknaden. Den tunga industrin försöker på allvar fasa ut beroendet av fossil energi och gå över till elanvändning för fler processer. IT-bolag ser goda möjligheter att i Norden få tillgång till el till konkurrenskraftiga priser, med liten påverkan på klimatet, för sina datacenter och andra anläggningar. Batteriindustrin har konkreta planer på att etablera tillverkning i Norden, vilket är en elkrävande tillverkningsprocess. Lagringsmöjligheter genom bl.a. batteriteknik kommer också på sikt kunna spela en stor roll för hur, när och till vilka priser el kan konsumeras.
Sammantaget har vi på Arise en positiv syn på elprisutvecklingen när vi blickar framåt, men är samtidigt ödmjuka inför att priserna i hög grad är väderberoende på kort sikt. (Källor: Energimyndigheten, NVE, Energiföretagen och Svensk Vindenergi).




Utveckling & Förvaltning är våra centrala tillväxtområden. Arise utvecklar, bygger och fortsätter sedan att förvalta dessa tillgångar vilket medför att en långsiktig och kunddriven affär byggs upp.
Under året har tillväxten varit stark inom förvaltning av vindkraft och lönsamheten har stigit kraftigt i vår utvecklingsaffär. Målet under 2018 var att avyttra minst ett projekt och vi lyckades med två. Vi höjde dessutom vinstnivån per sålda megawatt jämfört med tidigare genomsnittliga nivåer.
Vi har också förvärvat nya projekträttigheter i en högre takt än vi avyttrat och succesivt mognar vår portfölj fram. Vi har nu en projektportfölj om ca 1000 MW, varav fyra tillståndsgivna projekt om totalt ca 500 MW i kapacitet och har därför anledning att se positivt på de närmaste åren. Projektet Skaftåsen (150–200 MW), planerar vi att avyttra under 2019. Bedömningen är att kunna inleda försäljningsprocessen under första kvartalet med försäljning någon gång under hösten.
Ett nytt förvaltningsavtal ingicks under 2018 med Green Investment Group för parken Överturingen i Ånge kommun om ca 235 MW. Green Investment Group är en specialist inom gröna infrastrukturer och en del av Macquarie Group.
Projekten Bröcklingberget, 45 MW och Enviksberget, 37 MW avyttrades till fonder förvaltade av re:cap global investors respektive BlackRock. Båda dessa parker är nu under byggnation med Arise som projektledare samt att vi även kommer att förvalta projekten efter driftsättning. Med anledning av ovanstående tillkommande projekt passerade Arise 1000 MW i totalt förvaltad vindkraftkapacitet.
Byggnation av projektet Svartnäs fortlöpte enligt plan under 2018 och det sista verket kunde monteras strax före nyår. Parken förväntas vara helt färdigställd under första
kvartalet 2019 och totalekonomin för Arise förväntas vara bättre än budget.
Intäkterna i segmentet Utveckling & Förvaltning ökade med 67 mkr till 197 mkr (130) och kostnad sålda projekt och entreprenad ökade samtidigt till −50 mkr (−42). Övriga rörelsekostnader och aktiverat arbete var oförändrade, −28 mkr (−28). EBITDA ökade därmed 59 mkr till 119 mkr (60). Av- och nedskrivningar var 0 mkr (−14) och EBIT ökade till 118 mkr (46). Finansnettot förbättrades till −17 mkr (−21). Resultat före skatt ökade därmed 76 mkr till 101 mkr (25).
| Utveckling och förvaltning i siffror, mkr |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Intäkter | 197 | 130 |
| Rörelsekostnader och aktiverat arbete |
−78 | −70 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
119 | 60 |
| Underliggande rörelseresultat (EBIT före nedskrivningar) |
119 | 59 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 118 | 46 |
| Resultat före skatt | 101 | 25 |

Våra egna parker omfattar 10 st. parker i södra Sverige med en total kapacitet om 139 MW.
Arise ansvarar för förvaltningen i samtliga av dessa parker. Sedan maj 2017 är serviceverksamheten på Vestas turbiner outsorcad till Vestas genom ett 15-årigt fullserviceavtal. Servicen av GE-parkerna utförs sedan 2016 av GE under ett 5-årigt fullserviceavtal.
Alla våra egna vindkraftparker är belägna i södra Sverige fördelat mellan öst- och västkusten. Den första parken som Arise driftsatte var Oxhult i Laholms kommun, vilken i år har 10-årsjubileum. Se vidare vår projektportfölj på sidan 8–9 samt översikten längst bak. Ett vindkraftverk har en livslängd på cirka 25 år. I våra egna parker pågår ett projekt med syfte att utvärdera en potentiell livstidsförlängning för att kunna producera ännu mera energi ur samma anläggning.
139 MW 10 ST PARKER
| Egen vindkraftdrift i siffror, mkr | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Intäkter | 151 | 137 |
| Rörelsekostnader | −52 | −54 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
99 | 83 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 27 | −133 |
| Resultat före skatt | −47 | −194 |
| Intäkter, kr/MWh | 512 | 380 |
| Kostnad, kr/MWh | 178 | 156 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 1 205 | 1 330 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT) |
2,2% | neg. |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA) |
8,2% | 6,2% |
Mycket svagare vindar än normalt under 2018 kunde konstateras vid årets slut. Produktionen i våra helägda parker uppgick till 295 (348) GWh.
Snittintäkten för el och certifikat ökade till 344 (272) SEK/MWh respektive 169 (109) SEK/MWh. Detta motsvarar 28% under marknadspriset för el (SE4) och 9% över marknadspriset för certifikat (SKM) under perioden.
Nettoomsättningen påverkades negativt med 20 mkr av den lägre produktionen och positivt med 39 mkr av det högre snittpriset jämfört med 2017. Sammantaget ökade nettoomsättning och EBITDA med 18 mkr respektive 16 mkr jämfört med 2017. Övriga intäkter uppgick till 0 mkr (4). Den specifika rörelsekostnaden ökade till 178 (156) SEK/MWh. Ökningen är hänförlig till den lägre produktionen. EBIT ökade till 27 mkr (−133) då föregående år belastades med nedskrivningar om −139 mkr. Finansnettot försämrades på grund av engångskostnader i samband med refinansiering samt återköp av obligation till underkurs under föregående år. Sammantaget ökade därmed resultatet före skatt till −47 (−194) mkr.
I segmentet Samägd vindkraftdrift ingår vindkraftparken i Jädraås i Ockelbo kommun och avser Arise andel om 50 procent (101,5 MW). Totalt omfattar parken 66 st. vindkraftverk, 203 MW.
Parken är ett gemensamt projekt som byggts och nu drivs tillsammans med Platina Partners LLP, även de 50 procent delägare.
Arise är ansvarig för den operationella förvaltningen i parken och vindkraftleverantören Vestas är stationerade på plats med ett permanent serviceteam.
Elproduktionen under året uppgick till 252 (287) GWh. Snittintäkten var 587 (532) SEK/MWh fördelat på 413 (376) SEK/MWh för el och 175 (156) SEK/MWh för elcertifikat.
Den lägre produktionen minskade nettoomsättningen med 18 mkr medan det högre snittpriset ökade nettoomsättningen med 14 mkr jämfört med föregående år. Nettoomsättningen minskade med 5 mkr medan EBITDA minskade med 11 mkr på grund av att den specifika rörelsekostnaden ökade till 139 (101) SEK/MWh. Detta berodde i huvudsak på att
| Samägd vindkraftdrift i siffror, mkr | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Intäkter | 148 | 153 |
| Rörelsekostnader | −35 | −29 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
113 | 124 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 42 | 57 |
| Resultat före skatt | −2 | 15 |
| Intäkter, kr/MWh | 587 | 532 |
| Kostnad, kr/MWh | 139 | 101 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 1 205 | 1 263 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT) |
3,5% | 4,5% |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA) |
9,4% | 9,8% |
serviceersättningar som tidigare reserverats kunde lösas upp i föregående år i samband med att nytt serviceavtal ingicks. EBIT minskade till 42 mkr (57). Finansnettot försämrades något på grund av valutakurseffekter och resultatet före skatt minskade därför med 17 mkr till −2 mkr (15).


| PRISSÄKRINGAR PER 31 DEC 2018 | |
|---|---|
| 2019 | 2020 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Egen produktion, budget, GWh | 343 | 343 | 343 |
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 206 | 204 | – |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 144 | 178 | – |
| Säkrat elpris, SEK/MWh | 308 | 293 | – |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 120 | 128 | – |
| Samägd produktion, budget, GWh | 286 | 286 | 286 |
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 177 | 201 | 152 |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 235 | 227 | 208 |
| Säkrat elpris, SEK/MWh | 334 | 290 | 302 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 80 | 50 | 50 |
| 10,3SEK/EUR kurs |
Detta är Arise hållbarhetsrapport och avser räkenskapsåret 2018. Hållbarhetsrapporten omfattar moderbolaget Arise AB (publ) (556274-6726) och samtliga enheter som konsolideras i Arise koncernredovisning för samma period vilka finns specificerade i not 8, moderbolagets noter. Hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med bestämmelserna i ÅRL 6:e och 7:e kapitlet.
Vi ska utveckla förnybar energi för en hållbar framtid" "
Bibbi Franzén, VD-assistent och informationschef med ansvar för hållbarhetsfrågor
Arise är en av Sveriges ledande aktörer inom landbaserad vindkraft. Vår kärnverksamhet består i att skapa förnybar energi genom en ständig utveckling av vindkraften. Vi arbetar hela tiden med att utveckla nya vindkraftprojekt och därefter uppföra dem för investerares räkning.
Vi skapar därmed ny förnybar elproduktion vid sidan av våra egenägda vindkraftparker som dagligen levererar förnybar el. En produktion som bidrar till att ersätta icke hållbara elproduktionstekniker såsom kol- och kärnkraft. Vindkraften lämnar inga utsläpp i naturen och heller inget miljöfarligt avfall när den producerar el.
Vi måste alla hjälpas åt för att arbeta mot att nå målen i agenda 2030. Mål nummer 7 "Hållbar energi för alla" ser vi på Arise som vår huvudsakliga uppgift då vår kärnverksamhet består i att skapa förnybar energi genom en fortsatt utveckling av vindkraften. Vi arbetar även med att bidra till ytterligare mål såsom t.ex. 3, 5, 8, 10, 11, 12, 13 och 15. Det är även viktigt med ett helhetsperspektiv, i och med att avvägningar mellan olika mål från tid till annan kan behöva göras. Därför är det av stor betydelse för oss som bolag, och för utbyggnaden av vindkraft, att professionella och sakliga avvägningar kan göras i tillståndsprocesser. Vi som bolag kan försöka bidra till att finna praktiska lösningar, men samhällets institutioner måste klara denna centrala uppgift.

har valt att dela in vår Hållbarhetsrapport i fyra olika fokusområden där vi på olika sätt arbetar med att bidra till att nå målen: Vi

Arise affärsmodell delar vi in i områdena projektutveckling, förvaltning och produktion av förnybar energi från egna, samägda och förvaltade vindkraftparker. Dessa rapporteras i tre segment:

Sedan Arise startade sin verksamhet 2007 har bolaget uppfört 19 vindkraftparker i Sverige – totalt 234 turbiner motsvarande ca 648 MW landbaserad vindkraft. Tio av dessa parker är fortfarande i bolagets ägo.
I våra helägda parker har vi sedan vårt första vindkraftverk i Oxhult driftsattes och fram t.o.m. 2018 producerat totalt 2 7000 000 MWh (2 700 GWH) vilket motsvarar en besparing om ca 2,1 miljoner ton CO2. För att sätta detta i ett sammanhang motsvarar det exempelvis att drygt 170 000 bilar kan köra 10 000 mil vardera. Detta tycker vi tydligt illustrerar den stora betydelsen av en ökad produktion av förnybar el från vindkraft i det viktiga arbetet med att bromsa klimatförändringarna.

"Vi ska vara den självklara partnern för investerare i vindkraft och skapa mervärde under hela livscykeln."

Arise ska vara den självklara partnern för investerare i vindkraft och skapa mervärde under hela livscykeln. Vi ska maximera värdet av vår gröna elproduktion genom professionell förvaltning, försäljning och finansiering.
Vårt huvudmål är att genom effektiv finansiering, förvaltning, drift och projektutveckling ge aktieägarna en god avkastning i form av utdelning och aktievärdetillväxt.
Tillväxten har varit stark inom förvaltning av vindkraft och lönsamheten har stigit kraftigt i vår utvecklingsaffär. Vi har dessutom höjt vinstnivån per sålda megawatt jämfört med tidigare genomsnittliga nivåer.
Vårt mål under 2018 var att avyttra minst ett projekt och vi lyckades med det dubbla. Detta genom avyttringen av projekten Bröcklingberget och Enviksberget. Båda parkerna är nu under byggnation med Arise som projektledare samt att vi kommer att förvalta projekten efter driftsättning.
Under åren har Arise utvecklat en effektiv förvaltningsmodell, där vi till våra kunder erbjuder helhetslösningar inkluderat ansvar för drift, underhåll, teknisk förvaltning, miljörapportering, ekonomi och administration.
Nytt förvaltningsavtal ingicks under året med Green Investment Group för parken Överturingen om ca 235 MW. Som vi nämner ovan tecknades också förvaltningsavtal för Bröcklingberget och Enviksberget och Arise passerade därmed 1000 MW i förvaltning.
Målet under 2019 är att avyttra projekt Skaftåsen (150–200 MW) och därmed ytterligare utöka kapaciteten av vindkraft i Sverige och vår förvaltningsaffär.
Vi vill bidra positivt till samhällsekonomin genom att skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen lokalt. Att hela vår affärsidé är grön och skapar stor nytta genom minskad
miljöpåverkan, är en styrka som vi ser som central för vår framtida förmåga att vara ekonomiskt hållbara och att överleva. Ytterst måste vi låta de ekonomiska realiteter och utmaningar vi möter, omvandlas till möjligheter. Så tar vi bäst tillvara det ansvar som våra ägare och samhället ställer på oss.
Ett modernt vindkraftverk kan minska utsläppen av koldioxid med ca 9 000 ton per år. Detta motsvarar utsläpp från ca 3 000 vanliga bensinbilar.
I mars 2018 refinansierade Arise sina egenägda parker och en grön obligation emitterades om 650 mkr. Obligationen har av Moody's fått ett Green Bond Assessment-betyg om GB1 (Excellent), vilket är det högsta betyget avseende gröna obligationer enligt Moody's Green Bond Assessment System. Berörda parker, dess produktion under 2018 och hur mycket detta motsvarar i minskade CO2-utsläpp framgår av tabellen nedan.
| Vindkraftpark: | Produktion 2018 (MWh) | CO2 Ton |
|---|---|---|
| Oxhult | 51 971 | 17 670 |
| Råbelöv | 19 316 | 6 567 |
| Brunsmo | 20 269 | 6 892 |
| Fröslida | 48 294 | 16 420 |
| Idhult | 30 026 | 10 209 |
| Kåphult | 34 389 | 11 692 |
| Södra Kärra | 32 855 | 11 171 |
| Blekhem | 24 921 | 8 473 |
| Gettnabo | 26 274 | 8 933 |
| Skäppentorp | 6 411 | 2 180 |
| Totalt | 294 726 | 100 207 |

"När vi bygger vindkraft runt om i Sverige så minskar vi koldioxidutsläppen, skapar jobb och utveckling lokalt och gör det med företagets och samhällets bästa för ögonen."

Klimatförändringarna är de facto en stor utmaning och risk för oss alla i samhället och globalt. Vi vill med vårt arbete att bygga ut vindkraften i Sverige göra en insats för att producera ännu mera grön el och bidra till att minska koldioxidutsläppen.
Utbyggnaden av vindkraft och förnybar energi kan trots detta innebära olägenheter för närboende när det gäller ljud, skuggpåverkan osv. Hur vi arbetar med dessa risker beskriver vi mer ingående på sidan 31 i vår hållbarhetsrapport. Verksamheten i parkerna redovisas även årligen i miljörapporter och genom annan redovisning i enlighet med villkor som gäller i tillstånden för drifttagna anläggningar.
Vid nyetableringar hålls alltid samråd för att närboende, som kan komma att påverkas, ska ha möjlighet att inkomma med synpunkter. Vi strävar alltid efter att ha en konstruktiv kommunikation med alla berörda och för exempelvis ständigt dialog med markägare, byalag, och föreningar samt engagerar närboende.
Under året har samråd hållits med markägare i Kölvallen inför ny ansökan om miljötillstånd som nyligen inlämnats.
Från vissa vindkraftparker utgår årligen en bygdepeng som fördelas mellan lokala projekt för att främja bygdens utveckling.
Tack vare vår utbyggnad bidrar vi även till inkomster och ökade arbetstillfällen, framförallt på landsbygden, och vi skapar också kvalificerade arbeten för många människor under lång tid. Detta gäller både under byggnation och efter driftsättning då vi utnyttjar t.ex. transportföretag, affärer, hotell osv. och vi strävar alltid efter att anlita näringsidkare i så nära anslutning till projektet som möjligt.
Vi anlitar välrenommerade och erfarna företag som underleverantörer och vi har egna projektledare i fält för att i största möjliga mån minimera miljö- och arbetsmiljörisker i de byggprojekt vi ansvarar för. Det är ett självklart mål att personskador ej ska ske och att miljöpåverkan vid sidan av tillståndsvillkoren ej ska förekomma. Vi strävar hela tiden efter att skapa bästa möjliga samförstånd kring våra drifttagna vindkraftparker och våra utvecklingsprojekt.
Våra mark- och anläggningsentreprenörer finns i huvudsak i Sverige, men dessa anlitar i sin tur ibland entreprenörer från andra länder. Våra vindkraftverk tillverkas på en global och konkurrensutsatt marknad, vilket gör att olika delar kan komma från hela världen. Då vi har begränsade resurser att kontrollera hela leverantörsled, har vi valt att enbart arbeta med stora, välkända och etablerade varumärken och företag som har existerat under en lång tid på den svenska och internationella marknaden. Vi anger tydligt i vår Uppförandekod att vi inte accepterar barnarbete, arbete under tvång, hot om våld samt att organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Även i vår Uppförandekod för leverantörer kräver vi att alla Arise leverantörer ska respektera principerna i Uppförandekoden och efterleva dessa i sin verksamhet.

Att upprätthålla en hög affärsetisk standard är lika viktigt som att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och bestämmelser, vilket vi betonar i vår Uppförandekod. Vi kräver ärlighet och integritet i bolagets samtliga verksamheter och avkräver detsamma från kunder, leverantörer och samarbetspartners.
I enlighet med vår Uppförandekod får inga mutor förekomma, vilket ej heller har skett. Därför sker varje form av kompensation till rådgivare, leverantörer och samarbetspartners endast om de grundats på bekräftade produkter och tjänster. Vi är restriktiva avseende gåvor till eller från leverantörer och affärspartners. Samtliga medarbetare skall undvika intressekonflikter mellan privata ekonomiska spörsmål och företagets affärsverksamhet.
Arise mark- och anläggningsentreprenörer finns huvudsakligen i Sverige och vi anlitar endast stora, välkända aktörer inom branschen. Inför en vindkraftetablering ställer vi alltid följande krav på våra entreprenörer:
Entreprenören ska:
Under 2018 har byggnationen av Svartnäs slutförts och parkerna i Enviksberget och Bröcklingberget har påbörjats. I samtliga fall levererar vi byggtjänster och förvaltning med löpande uppföljning av att ovanstående krav efterlevs. Inga avvikelser har kunnat konstateras.
Nytt för 2018 är en utökning av kraven ovan som innebär att entreprenören även ska:
Uppföljning av dessa punkter görs under kommande år.

"Vi vill erbjuda våra kompetenta medarbetare rätt förutsättningar för att arbeta i en god och säker arbetsmiljö."
Att erbjuda en god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Arise, vilket bl.a. tydligt framgår av vår Arbetsmiljöpolicy. Vårt mål är att skapa en sund och utvecklande arbetsplats där medarbetarna känner motivation för sitt arbete.
Vi genomför årligen en medarbetarundersökning som utförs av ett och samma oberoende företag varje år och 2018 års undersökning visade ett mycket bra resultat. 2016 års undersökning markerade slutet på en nedåtgående trend och efter genomförd handlingsplan under 2017 kunde vi konstatera att trenden vändes från 6,9 till 7,8. De förslag till åtgärder som framkommit i undersökningen har vi fortsatt att jobba med under 2018 och till vår stora glädje ökade resultatet ytterligare till 8,4. Även under 2019 är målet att behålla denna höga nivå

och en handlingsplan är upprättad där vi ska arbeta med de åtgärdsförslag som de anställda har lämnat samt fortsatt verka för en god arbetsmiljö. Bl.a. kommer en utbildning för hela personalen att genomföras under året med fokus på beteende och gruppdynamik.
De flesta av våra anställda har ett stillasittande arbete och fokus under året har därför bl.a. varit friskvård i olika former. Som ett exempel erbjuder vi som tidigare friskvårdsbidrag uppgående till 2500kr som de flesta av personalen utnyttjar till t.ex. inköp av gymkort eller någon annan aktivitet. Målet under året var att uppnå att 75 procent av personalen utnyttjat bidraget. Vi nådde till 70,4 procent. Detta innebär dock inte att de resterande är inaktiva, utan istället ägnar sig åt aktiviteter som inte kräver några avgifter, som t.ex. löpning, promenader o. dyl.
Vi har också gemensamt i företagets regi deltagit i flera olika typer av friskvårdsaktiviteter och är stolta över att vi har en mycket aktiv personal.
Under året har vi haft utbildning genom vår företagshälsovård med bl.a. ergonomigenomgång för all kontorspersonal. Regelbundet genomförs också, via företagshälso-

vården, hälsoundersökningar och speciellt anpassade undersökningar för de som arbetar på höga höjder. Vi har också sjukvårdsförsäkringar så att personalen snabbt kan få tillgång till hjälp eller vård.
Att en hållbar arbetsmiljö bl.a. leder till låg sjukfrånvaro i en organisation, är ett välkänt faktum. Arise har under många år haft en väldigt låg sjukfrånvaro, vilket vi är väldigt stolta över. Så var fallet även under 2018, då frisknärvaron uppgick till hela 99,5% (99,5).
Friskindex

I vår jämställdhetspolicy och uppförandekod anger vi tydligt att vi inte gör någon skillnad på kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller andra faktorer. Vår inställning är att alltid ge alla samma möjlighet att förena arbete och familj samt att sexuella eller andra trakasserier inte accepteras.
Resultatet i medarbetarundersökningen som genomfördes under året visar också att det inte framkommit trakasserier på företaget. Målet är givetvis att det även fortsättningsvis ska vara en självklarhet att detta inte får förekomma. Företagsledningen och alla anställda har ett självklart ansvar att ingripa om något övertramp skulle ske.
Det råder en viss obalans vad gäller kön, ålder och etnicitet som vi strävar efter att utjämna. Vi söker ständigt efter de skickligaste medarbetarna där kompetensen är styrande, vilket vi gradvis tror kommer att minska denna obalans.
Styrelsen har fastställt en mångfaldspolicy som har till syfte att främja mångfald i styrelsen och ledningen. Enligt denna ska styrelsen vara präglad av mångfald och
Att få möjligheten att arbeta med vindenergi och förvaltning på Arise betyder oerhört mycket för mig. Atmosfären på Arise är fantastiskt bra och arbetet som driftledare är både roligt och utvecklande." "
Tawfik Kreaker Driftledare
styrelsens sammansättning ska följa punkt 4.1 i Koden. Vidare ska en jämn könsfördelning i styrelsen eftersträvas.
| Antal | Könsfördelning | Åldersfördelning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | <29 | 30–50 | >50 | ||
| Styrelse | 4 | 1 | 3 | 4 | ||
| Koncernledning | 4 | 4 | 2 | 2 | ||
| Medarbetare | 26 | 8 | 18 | 2 | 14 | 10 |
Vi arbetar kontinuerligt med att uppmuntra personalen inom Arise till både utveckling och utbildning och kan konstatera att flera roller inom bolaget har både utvecklats och breddats.
Vi fann ytterligare kompetens till bolaget under 2018 genom ett framgångsrikt samarbete med Arbetsförmedlingen i Halmstad. Efter sex månaders praktik anställdes Tawfik som driftledare på huvudkontoret i Halmstad.
– Att få möjligheten att arbeta med vindenergi och förvaltning på Arise betyder oerhört mycket för mig. Atmosfären på Arise är fantastiskt bra och arbetet som driftledare är både roligt och utvecklande.
Givetvis arbetar vi med hållbarhet även i våra kontorsmiljöer och har bra fungerande system för källsortering av kontorspapper, batterier osv. Även när det gäller gammal eller förbrukad utrustning, gör vi alltid vårt yttersta för att återanvända och avyttra.
En hållbarhetsgrupp har nyligen utsetts inom Arise som under 2019 kontinuerligt ska arbeta med hållbarhetsfrågor, både vad gäller uppföljning samt att ta fram nya förslag och områden att arbeta med. Gruppens arbete kommer att följas upp under året.
Arise interna policy, arbetsordningar, instruktioner, riktlinjer och manualer som vägleder våra medarbetare har under året genomarbetats och uppdaterats.


"Med våra klimateffektiva lösningar skapar vi förnybar energi för en hållbar framtid."
Med vår vindkraft producerar vi grön, förnybar energi och hela vår affär och vårt fokus är att leverera hållbara energilösningar som bidrar till att minska klimatutsläppen. Vi utvecklar vindkraftprojekt till våra kunder, som ofta är globala, finansiella aktörer som strävar efter att skapa avkastning för människors pensionskapital och skapa en minskning av klimatutsläppen.
Att bidra till ökad förnybar elproduktion ser vi som vårt viktigaste miljöbidrag och det som vi hela tiden arbetar för att utveckla.
För närvarande arbetar vi bl.a. med ett projekt i våra egenägda parker, vilket har till syfte att vi ska kunna förlänga den potentiella livslängden för våra parker och därmed kunna producera ännu mera energi ur samma anläggning. Den beräknade livslängden för ett vindkraftverk är i utgångsläget ca 25 år.
Även om nya och befintliga parker innebär ett positivt tillskott av förnybar el är inget energislag helt utan påverkan på sin omgivning.

Under tiden för uppförandet av vindkraftparker krävs el på plats för uppvärmning av bygg-, kontorsbodar etc., där man i de flesta fall nödgas att använda dieselaggregat. I projektet Enviksberget, där Arise är byggprojektledare, har vi tillsammans med byggentreprenören Svevia och turbinleverantören Siemens istället kunnat ordna en fast elanslutning direkt till lokalnätet. Denna gröna etablering innebär en omfattande reducering både när det gäller kostnader och CO2-utsläpp.
Vid planering av nya vindkraftparker, och även när det gäller redan driftsatta parker, styrs verksamheten i mycket hög grad av gällande lagstiftning och villkor. Miljötillståndens villkor för placering av vindkraftverken, skuggor, ljud, djur, naturvärden, kulturmiljö och arkeologi är centrala i detta arbete. Hur vi lever upp till detta presenteras i nedan tabell:
På frivillig basis har Arise under 2018 också deltagit i, eller bidragit med underlag till, ett antal forskningsprogram. Som exempel kan nämnas Vindval som är ett forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö och VindEl där programmet syftar till att bidra till omställningen mot ett hållbart och förnybart energisystem genom forskning om och utveckling av tekniker, system, metoder och frågeställningar relaterade till vindkraft. Programmen utgör ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Vårt engagemang i programmen kommer att fortsätta under 2019.

Skype for business har under året implementerats och är tillgängligt för alla medarbetare. Detta används nu både internt och för externa möten med t.ex. myndigheter, leverantörer osv.
Arise ambition är att minska resorna i tjänsten, men med huvudkontor i Halmstad och kontor i Stockholm är det en nödvändighet med fysiska möten och besök. Både tåg och flyg utnyttjas för resorna mellan orterna i dagsläget.
Klimatkompensation är ett sätt att ta ansvar för klimatpåverkan. Handlingsplan för hur vi ska klimatkompensera våra resor är under framtagande och kommer att presenteras under första kvartalet 2019.
| Påverkan från vindkraftpark |
Vad gör vi? | Resultat |
|---|---|---|
| Ljud | Ljudmätningar i befintliga parker |
Verifierar att vi inte överskrider gräns värdena |
| Skuggor | Beräkningar skuggpåverkan |
Vid behov utrustas verken med skugg reglering |
| Landskapsbild | Planering place ring parker |
Känsliga områden undviks |
| Djur & natur | Inventeringar av fågel, fladdermöss och naturvärden |
Noggrann planering för att minimera störning en på djur och natur |
| Kulturmiljö & arkeologi |
Arkeologiska inventeringar |
Minimering av påver kan på fornlämningar. |
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2018 på sidorna 22–32 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendationRevR12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats.
Malmö den 25 mars 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor
Styrelsen och verkställande direktören för Arise AB (publ), organisationsnummer 556274−6726, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2018.
Arise AB är moderbolag i Arisekoncernen, som utvecklar, bygger och säljer vindkraftparker samt förvaltar desamma. Därtill består koncernen till övervägande del av ett antal helägda dotterbolag som normalt heter Arise Wind Farm och ett nummer. Dessa bolag äger och driver Arise operationella vindkraftparker, se redovisning av dessa på sidan 103. Sedan tidigare år finns även Arise Elnät AB, Arise Kran AB, Kölvallen Vind AB och Arise HoldCo 10 AB. Arise Kran AB kommer att avvecklas över tid då ingen verksamhet längre bedrivs i detta bolag. Därutöver finns intressebolaget Sirocco Wind Holding AB som Arise AB samäger till hälften med Sydvästanvind AB, ett bolag kontrollerat av det engelska bolaget Platina Partners LLP. Sirocco Wind Holding AB äger vindkraftparken Jädraås bestående av 66 st. 3,1MW verk som formellt drivs i de båda bolagen Jädraås Vindkraft AB och Hällåsen Kraft AB.
Moderbolagets verksamhet består av att utveckla projekt (projektera lämpliga vindlägen, teckna arrendeavtal, arbeta fram konsekvensbeskrivningar, utarbeta detaljplaner och tillstånd), avyttra projekt till externa investerare, bygga nya projekt, förvalta både interna och externa projekt (tekniskt och ekonomiskt) samt hantera koncernens handelsverksamhet av el och elcertifikat. Moderbolaget hanterar koncernens produktionsplaner och elsäkringar i enlighet med fastställd finanspolicy.
Arise Elnät AB är helt inriktat på elteknisk konsultation med ansvar för de elentreprenader som ingår i koncernens vindkraftutbyggnad. Detta ansvar innefattar bl.a. koncessionsansökan för att bygga elnät för transitering av elektriciteten från vindkraftparkerna till överliggande elnät. Hela koncernens verksamhet bedrivs i Sverige. Arise framtidsvision finns att läsas på sidorna 6–15.
Under första kvartalet färdigställdes vindkraftparken
Solberg för Fortums räkning i linje med tidplan och budget. Bolaget refinansierade och förtidsinlöste framgångsrikt säkerställda obligationer om ca 950 miljoner. Efter refinansieringen kan bolaget rikta fullt fokus mot att öka tillväxten i bolagets projektutvecklings- och förvaltningsaffär samt värdeskapande åtgärder i bolagets tillgångar. Under andra kvartalet ingicks ett optionsavtal om rätt att förvärva Krange Vind AB, vilket äger projekten Ranasjöhöjden och Salsjöhöjden om totalt ca 180 MW. Bolaget avser vidareutveckla projekten med ambition att presentera dem för potentiella köpare mot slutet av 2019 eller under 2020. Under tredje kvartalet ingicks förvaltningsavtal med Green Investment Group för parken Överturingen om ca 235 MW. Vidare avyttrades de byggklara projekten Bröcklingberget, 45 MW, och Enviksberget, 37 MW, till fonder förvaltade av re:cap global investors respektive BlackRock. Samtidigt tecknades förvaltningsavtal för dessa och Arise passerade därmed 1000 MW under förvaltning.
Nettoomsättning hänförlig till produktionen av el i segmentet Egen vindkraftdrift består av intäkter för såld el samt sålda och intjänade elcertifikat för faktisk producerad el. Inom nettoomsättningen ingår därutöver försäljningsintäkter från sålda projekt vilka bruttoredovisas inom nettoomsättningen och förvaltningsintäkter.
Under året har Arise fortsatt att framgångsrikt avyttra byggklara projekt samt utöka förvaltningsverksamheten. Totalt tecknades avtal om avyttring av 82MW och förvaltningsavtal tecknades för totalt 317MW. På grund av högre vinstavräkning från projektförsäljningar och högre förvaltningsintäkter ökade intäkter från Utveckling och förvaltning till 197 mkr (130). Produktionen av Egen och Samägd vindkraftdrift under året uppgick till 547GWh (635), en minskning med 14%, varav produktionen från Egen vindkraftdrift uppgick till 295GWh (348).

Snittpriset för bolagets egen produktion ökade med 132SEK/MWh till 512 (380) SEK/MWh, vilket mer än väl kompenserade för den lägre produktionen. Totalt ökade därför nettoomsättningen med 86mkr till 343 mkr (257).
Rörelsekostnader ökade till 155 mkr (140) varav 50 mkr (42) var hänförliga till försäljningar och entreprenad. Resterande 105 mkr (98) utgjordes av personal och övriga externa kostnader. Eget aktiverat arbete var 3 mkr (3). Koncernmässigt resultat i intressebolag var 0 mkr (7).
EBITDA ökade med 60mkr till 191 mkr (131) och EBIT förbättrades till 118 mkr (−99). Föregående års EBIT påverkades av nedskrivningar om −152 mkr. Finansnettot försämrades p.g.a. påverkan från ineffektiva swappar, valutkursförändringar samt återköp av obligationer till underkurs under föregående år vilket då påverkade finansnettot positivt. Resultatet före respektive efter skatt uppgick till 28 mkr (−178) och 21 mkr (−180).
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 183 mkr (119). Rörelsekapitalförändringar var −70 mkr (−23), i huvudsak drivet av rörelsekapitaluppbyggnad i pågående externa projekt. Det totala operativa kassaflödet uppgick därmed till 114 mkr (96). Under året skedde både förvärv och avyttringar av projekt varefter kassaflödet från investeringsverksamheten, netto, uppgick till −6 mkr (−23). Kassaflödet efter investeringar uppgick därmed till 107 mkr (73). Under året refinansierades bolagets säkerställda obligationslån genom ett nytt säkerställt obligationslån, banklån samt likvida medel. Därutöver har amortering skett efter refinansieringen med 29 mkr. Nettoförändringen av lång- och kortfristiga räntebärande skulder minskade därför kassaflödet med −104 mkr (−154). Räntor och övriga finansieringskostnader på −88 mkr (−65) betalades och räntor om 0 mkr (1) erhölls. Nettobetalning till eller från spärrade konton skedde med
0 mkr (3) varefter kassaflödet för perioden uppgick till −85 mkr (−143).
Nettoskulden uppgick till 949 mkr (973), varav konvertibler utgjorde 236 mkr (233). Likvida medel uppgick till 61 mkr (146). Bolaget har betydande rörelsekapitalbindning och kvarstående vinstavräkning i pågående byggprojekt. Tillsammans förväntas projekten därför bidra med ytterligare cirka 170mkr netto till kassaflödet i takt med att de färdigställs. Soliditeten vid periodens slut var 40 procent (40). Vid ett antagande om att bolagets konvertibla skuldebrev konverteras i sin helhet samt att befintlig kassa nettas mot räntebärande skulder skulle soliditeten motsvara 53 procent.
Eftersom Arise endast har svenska dotterbolag har skatt beräknats efter den svenska skattesatsen 22,0%. Beaktat koncernens skattemässiga underskottsavdrag och avskrivningsmöjligheter är bedömningen att ingen betald bolagsskatt kommer att redovisas under de närmaste åren.
Medeltalet anställda i koncernen uppgick under året till 25 (26). Det totala antalet anställda vid årets slut uppgick till 26 (26). Övriga upplysningar rörande antalet anställda samt löner, ersättningar och anställningsvillkor lämnas i Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Moderbolaget hanterar koncernens produktionsplaner och elsäkringar i enlighet med fastställd finanspolicy. Fram till och med februari 2018 sålde de elproducerande dotterbolagen sin elproduktion till Arise till spotpris vilken Arise
sålde vidare till marknaden till spotpris. Denna koncerninterna handelsverksamhet har redovisats brutto i resultaträkningen. Från och med mars 2018 säljer de elproducerande dotterbolagen sin elproduktion direkt till motpart i marknaden till spotpris.
Moderbolagets totala intäkter uppgick under året till 116 mkr (182) och inköp av el och certifikat, personal-, övriga externa kostnader, aktiverat arbete för egen räkning samt avskrivning av anläggningstillgångar uppgick totalt till −146 mkr (−229) varvid rörelseresultatet (EBIT) uppgick till −30 mkr (−47). Ett finansnetto på −16 mkr (−108) (inkl utdelning från dotterbolag, nedskrivning av aktier i dotterbolag samt intressebolag, och försäljning av andelar i dotterbolag om netto 42 mkr (−69) ) medförde att nettoresultatet efter skatt uppgick till −54 mkr (−160). Moderbolagets nettoinvesteringar uppgick till −12 mkr (−14).
Koncernens huvudsakliga verksamhet är att utveckla, bygga, sälja och förvalta projekt som producerar förnybar el utan utsläpp av CO2, stoft eller andra utsläpp till luft, vatten eller mark. Verksamheten inkluderar även egen produktion av förnybar el. Bygg- och anläggningsarbeten i samband med uppförande av vindkraftverk och tillhörande elanläggningar, följer de regelverk som gäller för dylik verksamhet.
Koncernens hantering av oljor, kemikalier och drivmedel är begränsad till oljor för smörjning av vindkraftverkens rörliga delar, till vad som följer av de mark- och anläggningsarbeten som utförs av externa entreprenörer samt bränsle till leverantörernas och koncernens tjänstefordon. Driften av vindkraftanläggningar ger upphov till direkt miljöpåverkan genom ljud, skuggor och synintryck.
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Arise AB (publ) valt att upprätta hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten finns på sidorna 22–32 i detta tryckta dokument. Ramen för innehållet i Arise hållbarhetsrapport är satt med utgångspunkt från de Globala målen, där vi i vår verksamhet kan bidra till flera av målen. Vi ser dock mål 7, Hållbar energi för alla, som vår huvudsakliga uppgift då vår kärnverksamhet består i att skapa förnybar, hållbar energi med en ständig utveckling av vindkraften.
Genom innehav och drift av vindkraftverk och elanläggningar bedriver koncernen verksamhet som både är tillstånds- och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen innehar samtliga tillstånd som erfordras för att driva den befintliga verksamheten.
Arise indelar risker i omvärldsrisker (politik, konjunktur, klimatförhållanden och konkurrenter), finansiella risker (energipriser, certifikatpriser, valutor, räntor, finansiering, kapital, likviditet och kredit) samt operationella risker (drift, rörelsekostnader, avtal, tvister, försäkringar och övrig riskhantering).
Arise bedömer att det kommer att finnas efterfrågan på elektricitet som producerats med vind under överskådlig framtid. Enligt energiöverenskommelsen som träffades i juni 2016 skall stöd till förnybar elproduktion fortsätta utgå i form av en utökning av det befintliga elcertifikatsystemet med 18TWh under åren 2021 till 2030. Dock innebär det nya förslaget om stoppregel för certifikatsystemet att priser längre ut på kurvan är låga. Osäkerhet råder om slutlig utformning av stoppregeln.
Priset på el och elcertifikat kan påverkas av en rad faktorer inklusive konjunkturläge, råvarupriser, CO2-priser samt strukturell utbuds- och efterfrågesituation. Detta kan också styra möjligheterna att få tillgång till både eget och lånat kapital.
Arise intäkter är beroende av pris på el och elcertifikat och den mängd el den installerade vindkraften genererar, vilket i sin tur beror på vindstyrkan under den aktuella perioden på berörda platser samt vindkraftverkens tillgänglighet. Vindstyrkan varierar dels mellan olika säsonger under året, dels mellan olika år. Genom att etablera en portfölj av projekt på olika geografiska platser och genom att utföra omfattande vindmätningar innan investeringsbesluten tas, minskas risken för variation i produktionsvolym. Ogynnsamma väderförhållanden och klimatförändringar kan dock påverka elproduktionen negativt vilket i sin tur skulle påverka bolagets resultat. Vidare är Arise beroende av intäkter från avyttringar av driftsatta och byggklara projekt till externa investerare. Genom att ha etablerat en omfattande projektportfölj samt en plattform för bygg- och driftförvaltning är Arise konkurrensmässigt en av de aktörer på marknaden som kan tillhandahålla markägare och investerare ett helhetskoncept med vindkraftutbyggnad inklusive projekträttigheter, nätuppkoppling och storskalig upphandling av verk. Ett industriellt synsätt kombinerat med egen kontroll av utbyggnaden är några av de viktigaste förutsättningarna för koncernens framtida konkurrenskraft.
Energiprisrisken uppkommer genom ett fluktuerande elpris vilket noteras på marknadsplatsen Nord Pool. Koncernen hanterar denna risk genom att prissäkra viss del av planerad produktion. Elcertifikatprisrisker hanteras på likartat sätt. Det föreligger osäkerhet kring den framtida prisutvecklingen och skulle el och elcertifikatpriser sjunka kan det utgöra en indikation på risk för värdenedgång i befintliga investeringar.
Valutarisken i koncernen uppkommer huvudsakligen vid elförsäljning och vid försäljning av projekt, där båda normalt prissätts i EUR. Risken hanteras genom att EURkursen säkras till termin i viss omfattning. Ränterisken uppkommer då koncernen har upptagit lån och har hanterats genom att ränta på upptagna lån till övervägande del bundits till fast ränta genom swapavtal.
Med likviditetsrisk avses risken att Arise inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet, svårigheter att leva upp finansiella åtaganden i kreditavtal eller begränsad möjlighet att uppta nya lån.
Arise ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften som för var tid är tillräcklig.
För mer information, se Not 11 till koncernens finansiella rapporter.
Risken för väsentliga konsekvenser av ett totalt driftstopp i alla bolagets vindkraftverk, som följd av samtidiga tekniska haverier, bedöms som låg. Dels beroende på att parkerna är geografiskt spridda, dels beroende på att flera olika fabrikat installeras. Bolaget har infört ett komplett underhållssystem för samtliga vindkraftverk, som bl.a. innefattar kvalificerad vibrationsmätning på samtliga huvudkomponenter i varje verk, kompletta komponentregister samt system för loggning av fel och åtgärder i verken. Koncernens försäkringsprogram innefattar avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, produktansvar, ren förmögenhetsskada samt begränsat skydd vid miljöskada.
Förutom att Arise har överklagat Skatteverkets beslut att påföra 0,5% fastighetsskatt för vindkraft istället för lagstadgade 0,2%, gör Arise bedömningen att det inte finns några tvister som kan få väsentlig inverkan på koncernens finansiella ställning. Arise bedömer vidare att koncernens storlek och koncernledningens sammansättning av medarbetare med insikt i, samt löpande och nära kontakt med verksamheterna, reducerar de operationella riskerna.
Information om bolagets styrning och styrelsens arbete under året finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 92–95. Denna och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på Arise hemsida www.arise.se.
Det finns inte några bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Den 31 december 2018 var totalt 33 428 070 aktier utgivna. Aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier han eller hon äger eller företräder. Alla aktier berättigar till lika utdelning.
Bolaget innehar 54 194 egna aktier till ett kvotvärde om 0,08kr per aktie och till en ersättning om 27,56kr per aktie.
Vid årsstämma den 3 maj 2016 beslutades om inrättande av ett teckningsoptionsprogram genom utgivande av högst 750 000 teckningsoptioner till ett dotterbolag i koncernen för vidareöverlåtelser till anställda i bolaget. Totalt tecknades 560 000 teckningsoptioner av dotterbolaget av vilka samtliga överlåtits till deltagare i programmet. Överlåtelsen till deltagare skedde till marknadsvärdet beräknat enligt Black & Scholes-formeln. Varje teckningsoption ger rätt att teckna en ny stamaktie i bolaget till en teckningskurs om 18,70 kr. Teckningsoptionerna kan utnyttjas under perioderna från och med den 4 mars 2019 till och med den 15 mars 2019. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna ökar bolagets aktiekapital med 44 800kr genom utgivande av 560000 stamaktier, motsvarande en utspädning om cirka två procent baserat på antalet stamaktier i bolaget före eventuell konvertering av de konvertibler som emitterades i mars 2017. Teckningsoptionerna är föremål för sedvanliga omräkningsvillkor i samband med emissioner m.m. Vid avgivande av denna årsredovisning har 117 500 teckningsoptioner utnyttjats genom teckning av 117 500 nya stamaktier och resterande 442 500 teckningsoptioner förfallit.
I mars 2017 emitterades konvertibler om cirka 245mkr. Varje konvertibel har ett nominellt belopp om 22 kronor och är konverteringsbar till stamaktie till en konverteringskurs per stamaktie om 22 kronor. Konvertering kan ske närhelst under löptiden t.o.m. den 28 februari 2022. Vid full konvertering kommer antalet aktier i bolaget att öka till 44 552 695 vilket motsvarar en utspädning om cirka 25% utan beaktande av utestående teckningsoptioner.
Vid årsstämman den 3 maj 2018 fattades beslut om bemyndiganden för styrelsen att intill nästa årsstämma fatta beslut om emission av stamaktier, preferensaktier och konvertibler, återköp av egna aktier och överlåtelse av egna aktier. Några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet finns inte enligt bolagsordningen eller gällande lagstiftning. För övrigt känner inte bolaget till några avtal mellan aktieägare som begränsar aktiernas överlåtbarhet.
Information om bolagets aktieägare finns på sidan 96. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10% av rösterna utgörs av Johan Claesson med bolag och Briban Invest AB.
Vid en ägarförändring som innebär "Change of Control" eller om Arise avnoteras från Nasdaq Stockholm blir en klausul i bolagets obligationsavtal samt låneavtal tillämpliga, vilket innebär att obligationsinnehavare har rätt att påkalla inlösen av obligationen inklusive upplupen ränta och att banken har rätt att påkalla återbetalning av lån inklusive upplupen ränta.
Förutom dessa avtal har koncernen inga andra väsentliga avtal som kan sägas upp vid en ägarförändring. Inga avtal finns mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning eller uppdrag upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Arise lägger stor vikt vid att bedriva verksamheten på ett såväl juridiskt som affärsetiskt gott sätt. I bolagets uppförandekod betonas de principer som styr koncernens förhållande till medarbetare, affärspartners och andra intressenter. Uppförandekoden gäller för såväl anställda som styrelseledamöter. Det förväntas även att koncernens leverantörer och samarbetspartners respekterar vår uppförandekod för leverantörer och förbinder sig att arbeta proaktivt för att möta dessa krav inom både sin egen verksamhet och i leverantörskedjan.
I uppförandekoden fastställs att mutor inte får förekomma, att bolaget ska vara restriktivt med gåvor och att alla affärstransaktioner klart ska framgå i bolagets räkenskaper, som på ett sanningsenligt, relevant och begripligt sätt ska vara utförda enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper.
Arise intar en neutral ställning i partipolitiska frågor. Varken koncernens namn eller tillgångar får användas för att främja politiska partier eller kandidaters intressen.
Uppförandekoden omfattar även bolagets arbete för ett hållbart samhälle, där det fastställs att koncernens produkter och processer ska vara utformade på ett sätt som effektivt utnyttjar energi och råvaror samt minimerar avfall och restprodukter över produktens livslängd. Arise rekryterar och behandlar sina medarbetare på ett sätt som inte är diskriminerande avseende kön, etnicitet, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk
åsikt, ursprung etc. Koncernen uppmuntrar mångfald på alla nivåer. Barnarbete tolereras inte, inte heller att arbete utförs genom tvång eller hot. Organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Bolagets riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare antogs av årsstämman den 3 maj 2018 och gäller intill nästa årsstämma. Lön och övriga anställningsvillkor ska vara sådana att koncernen alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar och uppförande. Lön ska fastställas per kalenderår med lönerevision den 1 januari varje år.
Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning ska regleras i anställningsavtalet för respektive ledande befattningshavare. Bolagets maximala kostnader för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, inklusive sociala avgifter, redovisas inför bolagets årsstämma. Rörlig ersättning ska huvudsakligen baseras på bolagets resultat. Rörlig ersättning för 2018 kommer att utgå för ledande befattningshavare till ett totalt belopp om 3,1 mkr (0,4). Ersättningsutskottet föreslår och utvärderar rörliga mål för ledande befattningshavare varje verksamhetsår. Ersättningsutskottets utvärdering redovisas för styrelsen. Vissa ledande befattningshavare har erbjudits att ingå i aktierelaterade optionsprogram i Arise, vilka program redogörs för i årsredovisningen och i förekommande fall i de fullständiga förslagen inför årsstämman. Ersättningsutskottet och styrelsen ska årligen värdera om man till stämman ska föreslå aktierelaterade incitamentsprogram.
Utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal kan ledande befattningshavare äga rätt att på individuell basis arrangera pensionslösningar. Avstående av lön och rörlig ersättning kan utnyttjas för ökade pensionsavsättningar förutsatt att kostnaden för bolaget är oförändrad över tiden.
För ledande befattningshavare gäller normalt 6 månaders uppsägningstid från den anställdes sida och maximalt 6
månaders uppsägningstid från företagets sida undantaget en av de ledande befattningshavarna som har 24 månaders uppsägningstid från företagets sida, varav de sista 12 månaderna är avräkningsbara. Avgångsvederlag utöver lön under uppsägningstid förekommer inte.
För 2019 föreslås huvudsakligen likartade riktlinjer avseende ersättning till ledande befattningshavare. Vidare beskrivning av riktlinjerna finns på bolagets hemsida under bolagsstyrning.
Den 28 februari ingick Arise avtal med The Renewables Infrastructure Group ("TRIG"), ett London-noterat investmentbolag rådgivit av InfraRed Capital Partners, om avyttring av Arise 50% ägande i Sirocco Wind Holding AB, vilket äger vindparken Jädraås om cirka 213 MW. Transaktionen genomfördes den 22 mars varvid Arise erhöll en nettolikvid motsvarande cirka 195 mkr. Ytterligare 5 mkr förväntas erhållas senare under 2019. Försäljningen medförde en förlust före skatt om cirka 245 mkr, bland annat på grund av kostnader för att bryta ränteswappar. Det underliggande värdet på hela rörelsen till vilket Transaktionen genomfördes uppgick till cirka 206 meur, vilket motsvarar en multipel om cirka 3,8 SEK/kWh. Detta påvisar de stora värdena i Arise kvarvarande portfölj av operationella vindkraftparker. Med denna försäljning går Arise in i en ny fas med en stark balansräkning och lönsam tillväxt.
Till årsstämmans förfogande står:
| Summa disponibla vinstmedel, kronor | 760 667 197 |
|---|---|
| Årets resultat | −53 669 736 |
| Överkursfond fritt eget kapital | 1 368 475 008 |
| Ansamlad förlust från föregående år | −554 138 075 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att medlen disponeras enligt följande:
| Balanseras i ny räkning, kronor | 760 667 197 | |
|---|---|---|
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt redovisas i resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt noter.

| Avrundat till mkr | NOT | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 343 | 257 | |
| Övriga rörelseintäkter | 0 | 5 | |
| Summa intäkter | 2 | 343 | 261 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2 | 3 | 3 |
| Personalkostnader | 4 | −42 | −36 |
| Övriga externa kostnader | 5 | −113 | −105 |
| Resultat i intressebolag | 10 | 0 | 7 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 191 | 131 | |
| Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 9 | −73 | −230 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 118 | −99 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 1 | 5 |
| Finansiella kostnader | 6 | −91 | −85 |
| Resultat före skatt | 28 | −178 | |
| Skatt på årets resultat | 7 | −7 | −1 |
| Årets resultat | 21 | −180 | |
| Resultatet är till 100% hänförligt till moderbolagets aktieägare. | |||
| Resultat per aktie (kr) | |||
| Före utspädning | 0,64 | −5,39 | |
| Efter utspädning | 0,64 | −5,39 | |
| 33 428 070 | 33 428 070 |
|---|---|
| 33 428 070 | 33 428 070 |
Vinsten per aktie före utspädning har beräknats genom att använda årets resultat som täljare. Det genomsnittliga antalet utestående aktier använda för resultat per aktie före utspädning uppgick till 33 373 876 aktier (2017: 33 373 876 aktier). Bolaget har teckningsoptioner som kan ge upphov till utspädningseffekt men ingen utspädningseffekt redovisas då årets snittkurs på det noterade aktievärdet understiger snittet på teckningskursen för teckningsoptionerna.
| Avrundat till mkr | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 21 | −180 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Periodens omräkningsdifferens | 0 | 1 |
| Kassaflödessäkringar | −52 | 36 |
| Nettoinvestering i utländsk valuta | 17 | 13 |
| Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag, efter skatt | −12 | −42 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 6 | −10 |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | −41 | −2 |
| Summa totalresultat för året | −20 | −182 |
Totalresultatet är till 100% hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| Avrundat till mkr | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 1 330 | 1 398 |
| Innehav i intresseföretag | 10 | – | 5 |
| Fordran intresseföretag | 22 | 428 | 418 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 46 | 47 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 12 | 9 | 10 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 812 | 1 878 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 13 | 8 | 4 |
| Kundfordringar | 15 | 9 | 7 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 14 | 10 | 22 |
| Derivattillgångar | 11 | 1 | 2 |
| Avtalstillgångar | 16 | 141 | 56 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 25 | 9 |
| Likvida medel | 61 | 146 | |
| Summa omsättningstillgångar | 256 | 247 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 069 | 2 124 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 17 | 3 | 3 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 327 | 1 327 | |
| Reserver | −146 | −105 | |
| Balanserad vinst/ansamlad förlust | −360 | −381 | |
| Summa eget kapital | 824 | 843 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 18 | 922 | 1 079 |
| Avsättningar | 19 | 46 | 46 |
| Summa långfristiga skulder | 968 | 1 124 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 18 | 97 | 50 |
| Leverantörsskulder | 19 | 8 | |
| Derivatskulder | 11 | 117 | 54 |
| Övriga skulder | 11 | 5 | 1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 39 | 43 |
| Summa kortfristiga skulder | 277 | 157 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 069 | 2 124 |
| Avrundat till mkr | NOT | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | 118 | −99 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 8 | 73 | 226 |
| Betald skatt | −8 | −8 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
183 | 119 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 0 | 14 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | −89 | −21 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 19 | −16 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 114 | 96 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggstillgångar | −33 | −60 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 27 | 38 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | −6 | −23 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Amortering av lån | −929 | −398 | |
| Upptagna lån | 825 | 244 | |
| Betald ränta | −88 | −65 | |
| Erhållen ränta | – | 1 | |
| Erhållit från/betalning till spärrade konton | – | 3 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −192 | −216 | |
| Årets kassaflöde | −85 | −143 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 146 | 287 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 0 | 2 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 61 | 146 | |
| Räntebärande skulder vid årets utgång | 1 020 | 1 129 | |
| Spärrade likvida medel vid årets utgång | −9 | −10 | |
| Nettoskuld | 949 | 973 |
| Icke kassa | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avrundat till mkr | 2017-12-31 | Kassaflöde | flödespåverkande | 2018-12-31 | |
| Obligationslån | 896 | −250 | −8 | 638 | |
| Banklån | – | 146 | – | 146 | |
| Konvertibellån | 233 | – | 2 | 236 | |
| Summa | 1 129 | −104 | −6 | 1 020 |
Se Not 1 Redovisningsprinciper där grunderna för upprättande av koncernens kassaflödesanalyser framgår.
| Avrundat till mkr | Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserad vinst/an- samlad förlust |
Totalt eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2017-01-01 | 3 | 1 321 | −102 | −201 | 1 020 | |
| Årets resultat | −180 | −180 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | −2 | −2 | ||||
| Övrig justering | −1 | −1 | ||||
| Summa totalresultat | 3 | 1 321 | −105 | −381 | 838 | |
| Transaktioner med aktieägare i deras egenskap av ägare |
||||||
| Värdejustering utgivna optioner | 1 | 1 | ||||
| Konvertibellån | 5 | 5 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | – | 6 | – | – | 6 | |
| Utgående balans per 2017-12-31 | 3 | 1 327 | −105 | −381 | 843 | |
| Ingående balans per 2018-01-01 | 3 | 1 327 | −105 | −381 | 843 | |
| Årets resultat | 21 | 21 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | −41 | −41 | ||||
| Summa totalresultat | 3 | 1 327 | −146 | −360 | 824 | |
| Transaktioner med aktieägare i deras egenskap av ägare |
||||||
| Konvertibellån | 0 | 0 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | – | 0 | – | – | 0 | |
| Utgående balans per 2018-12-31 | 3 | 1 327 | −146 | −360 | 824 |
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i förhållande till summa intäkter.
Rörelseresultat (EBIT) i förhållande till summa intäkter.
Rullande 12 månaders rörelseresultat (EBIT) i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rullande 12 månaders rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rullande 12 månaders nettoresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Eget kapital per aktie Eget kapital i förhållande till antal aktier i genomsnitt.
Eget kapital per aktie efter utspädning Eget kapital i förhållande till antal aktier i genomsnitt efter utspädning.
Finansnetto Finansiella intäkter minus finansiella kostnader.
Kassaflöde från den löpande verksamheten efter förändringar i rörelsekapital.
Räntebärande skulder minskat med kassa och spärrade likvida medel.
Rörelseresultat (EBIT) plus finansiella intäkter i förhållande till finansiella kostnader.
Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Sysselsatt kapital Eget kapital plus nettoskuld.
Arise tillämpar vissa nyckeltal i sin rapportering vilka är baserade på bolagets redovisning. Anledningen till att dessa nyckeltal tillämpas i rapporteringen är för att Arise bedömer att det underlättar för externa intressenter att analysera utvecklingen i bolaget.
Siffrorna i denna delårsrapport har avrundats, medan beräkningarna utförts utan avrundning. Detta kan medföra att vissa tabeller och tal till synes inte summerar korrekt.

Arise AB (publ) med organisationsnummer 556274–6726 är ett aktiebolag registrerat i Sverige och bolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Företagets säte är i Halmstad. Företagets och dotterbolagens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning. Koncernredovisningen för det verksamhetsår som slutar den 31 december 2018 har godkänts av styrelsen den 25 mars 2019 och kommer att föreläggas årsstämman den 8 maj 2019 för fastställande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för Arise AB har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande regler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa, eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i Not 1 punkt 3.
Koncernens rapporteringsvaluta och moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i miljontals kronor om ej annat anges. I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde justerat för gjorda av- och nedskrivningar förutom vissa finansiella instrument vilka värderats till verkligt värde. Nedan beskrivs tillämpade redovisningsprinciper vilka bedömts vara väsentliga för koncernen.
Nya standarder och ändringar – gäller från 1 januari 2018 Nedan anges nya och ändrade standarder och tolkningar som har publicerats och ska tillämpas för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 eller senare:
IFRS 9 Finansiella instrument och följdändringar i andra standarder. IFRS 9 har ersatt de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det finns tre värderingskategorier för finansiella tillgångar; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om: a) syftet med innehavet är att erhålla kontraktuella kassaflöden och b) de kontraktuella kassaflödena endast består av ränta och amorteringar. Alla andra skuld- och eget kapitalinstrument, inklusive investeringar i komplexa instrument, ska redovisas till verkligt värde. Alla verkligt värdeförändringar av finansiella tillgångar redovisas över resultaträkningen, med undantag för investeringar i eget kapitalinstrument som inte innehas för handel, för vilka det finns ett alternativ att redovisa verkligt värdeförändringar i övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då att ske vid avyttring av instrumentet. För finansiella skulder värderade till verkligt värde ska företag redovisa den del av värdeförändringen som beror på förändringar i den egna kreditrisken i övrigt totalresultat. De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 ger företagen bättre möjlighet att spegla dess tillämpade riskhanteringsstrategier. Generellt sett har det blivit lättare att kvalificera för säkringsredovisning. Den nya standarden utökar upplysningskraven och inför vissa förändringar i presentationen. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. Den nya modellen för nedskrivningar innehåller en trestegsmodell som utgår från förändringar i kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna. De olika stegen styr hur ett företag värderar och redovisar nedskrivningar och hur de ska tillämpa den effektiva räntemetoden. För finansiella tillgångar utan väsentlig finansieringskomponent, exempelvis vanliga kundfordringar och leasingfordringar, finns förenklingsregler som innebär att företaget kan redovisa en reserv för hela fordringens löptid direkt och därmed inte behöver fånga upp när en väsentlig försämring av kreditvärdigheten har inträffat.
Övergången till IFRS 9 har inte fått någon materiell kvantitativ effekt på bolagets redovisning annat än utökade upplysningskrav. Bolaget har valt en framåtriktad övergångsperiod som innebär ej omräknade jämförelsetal.
IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt alla därtill hörande tolkningsuttalanden (IFRIC och SIC). En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänster, en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Grundprincipen i IFRS 15 är att ett företag redovisar en intäkt på det sätt som bäst speglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden. Denna redovisning sker med hjälp av en femstegsmodell;
Steg 1: identifiera kontraktet med kunden
Steg 2: identifiera de olika prestationsåtagandena i kontraktet
Steg 3: fastställa transaktionspriset
Steg 4: fördela transaktionspriset på prestationsåtaganden
Steg 5: redovisa en intäkt när ett prestationsåtagande uppfylls
De största förändringarna jämfört med tidigare regler är:
Övergången till IFRS 15 har utvärderats av bolaget genom en genomgång av bolagets intäktsströmmar samt analys av väsentliga avtalstyper. Övergången har inte fått någon
materiell effekt på koncernens intäktsredovisning, utan bedöms endast medföra utökade upplysningskrav. Bolaget har valt en framåtriktad övergångsperiod som innebär ej omräknade jämförelsetal. Koncernens redovisningsprinciper för jämförelseåret framgår i sin helhet i årsredovisningen 2017.
Nedan anges nya och ändrade standarder och tolkningar som har publicerats men som träder i kraft senare än 31 december 2018.
IFRS 16 kommer främst att påverka leasetagarens redovisning och kommer att leda till att så gott som samtliga leaseavtal redovisas i balansräkningen. För Arise del innebär detta i huvudsak förändrad redovisning relaterat till arrendeavtal för driftsatta vindkraftparker. Standarden gör ingen åtskillnad mellan operationella och finansiella avtal. En tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och en finansiell skuld motsvarande det åtagandet företaget har att betala leasingavgifter ska redovisas för så gott som alla leasingåtaganden. Ett undantag finns för korta avtal och avtal av mindre värde. Även resultaträkningen kommer att påverkas då kostnaden normalt är högre de första åren av ett leasingavtal för att senare avta. Utöver detta, kommer kostnaden redovisas som räntekostnad och avskrivning i stället för övriga externa kostnader. Detta kommer att påverka nyckeltal såsom EBITDA. Kassaflödesanalysen kommer att påverkas genom att kassaflöden från den löpande verksamheten blir högre då den största delen av de betalningar som görs gällande leasingskulden klassificeras till finansieringsverksamheten. Endast den del av betalningarna som avser ränta kan i fortsättningen ingå i den löpande verksamheten. Redovisningen för leasegivare kommer att vara väsentligen oförändrad. Vissa skillnader kan dock uppkomma som ett resultat av ny vägledning i bedömningen av vad som är ett leaseavtal. Under IFRS 16 är ett avtal ett leaseavtal om avtalet medför rätten att använda en identifierad tillgång under en bestämd tidsperiod i utbyte mot en ersättning.
Koncernen har färdigställt sin analys av införandet av IFRS 16. Övergången till IFRS 16 kommer redovisas med en förenklad metod, vilket innebär en beräkningsmodell baserad endast på återstående betalningar, jämförelseåret räknas inte om och avtal där mindre än 12 månader återstår kommer inte beaktas.
För återstående leasingåtaganden förväntar sig koncernen att redovisa leasingskulder om 55msek och nyttjanderätter om 55msek per 1 januari 2019. Leasingavtalen avser
i huvudsak nyttjanderätter avseende vindkraftparker och kontorslokaler.
Arise har tillämpat följande av IFRS 16 angivna praktiska lösningar vid övergången:
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens räkenskaper.
Dotterbolag är alla företag där koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Ett eventuellt överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkliga värden på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när det bestämmande inflytandet förloras. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av
det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Intressebolag är de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Enligt kapitalandelsmetoden redovisas innehav i intresseföretag initialt i koncernens balansräkning till anskaffningskostnad. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar eventuell goodwill och andra övervärden som identifieras vid förvärvet. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totalresultat efter förvärvstidpunkten. Koncernens andel av resultat ingår i koncernens resultat och koncernens andel av övrigt totalresultat ingår i övrigt totalresultat i koncernen. Utdelningar från intresseföretag redovisas som en minskning av investeringens redovisade värde.
När koncernens andel av förlusterna i ett intresseföretag är lika stora som eller överstiger innehavet i detta intresseföretag redovisar koncernen inga ytterligare förluster såvida inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller har gjort betalningar å intresseföretagets vägnar.
Om ägarandelen i ett intressebolag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intressebolag omklassificeras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intressebolagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultat i intressebolag" i resultaträkningen.
Vinster och förluster från "uppströms-" och "nedströmstransaktioner" mellan koncernen och dess intresseföretag redovisas i koncernens finansiella rapporter endast i den utsträckning de motsvarar icke närstående företags innehav i intresseföretaget. Orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Ett rörelsesegment, vilket för Arise innebär Egen vindkraftdrift, Samägd vindkraftdrift samt Utveckling och förvaltning, är en del av koncernen som bedriver verksamheter från vilka det kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat rapporteras till den högste verkställande beslutsfattare som i Arise är koncernchefen, för mer information se Not 3.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr) som är moderföretagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Realiserade vinster och förluster på säkringsderivat redovisas i de resultatposter där den säkrade transaktionen redovisas.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Intäkter redovisas i resultaträkningen när kontroll har överförts till köparen. Tidpunkt för kontrollöverföring är baserat på Arise bedömning huruvida koncernens prestationsåtagande uppfylls vid en given tidpunkt eller över tid. Arise nettoomsättning omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Därtill omfattar nettoomsättningen utvecklingsersättning från sålda projekt och förvaltningsintäkter. Vidare anses försäljning av projekt utgöra försäljning av en lagertillgång, se vidare Not 2. Denna försäljning bruttoredovisas i koncernredovisningen där det bokförda värdet på anläggningstillgången utgör kostnad för såld vara och motsvarande intäktsbelopp bruttoredovisas som nettoomsättning. Realisationsresultatet utgör därmed det samma som om bolaget skulle ha nettoredovisat vinsten vid försäljning. För beräkning av snittpriser är utvecklingsersättning, förvaltningsintäkter samt försäljning av projekt exkluderade. Övriga rörelseintäkter består av försäljning av anläggningstillgångar samt övriga poster, se Not 2.
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas vid en given tidpunkt i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas över tid till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period då elen producerats. Intäkter från el och elcertifikat redovisas i nettoomsättningen för segment Egen vindkraftdrift från tidpunkten för driftsättning.
Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge certifikaten är intjänade men ännu ej registrerade.
Försäljning av projekt intäktsredovisas i takt med att riskerna i projektet övergår från Arise till köpare. För utvecklingsprojekt redovisas inkomsten och de utgifter som är hänförliga till projektet som intäkt respektive kostnad i förhållande till projektets färdigställandegrad på balansdagen (successiv vinstavräkning). Arise uppskattar färdigställandegraden i respektive projekt genom att nedlagda utgifter jämförs med beräknade totala utgifter, samt att genom att uppskatta risk i kvarvarande moment hänförliga till projektet. Förvaltningsintäkter intäktsredovisas enligt avtal i takt med tjänsteleverans.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt beräknad på periodens skattemässiga resultat enligt gällande skattesatser. Den aktuella skattekostnaden justeras med förändringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder som hänför sig till temporära skillnader och outnyttjade underskott.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt redovisas på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och de redovisade värdena i koncernredovisningen. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella. Som finansiell leasing redovisas avtal där de ekonomiska förmåner som är förknippade med åtagandet i allt väsentligt överförts på leasetagaren. Övriga kontrakt redovisas som operationella och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Koncernen har inte några finansiella leasingavtal.
Koncernen tecknar med markägare arrendeavtal för perioder om 30 år eller mer för uppförande av vindkraftverk. Hyresavtal avseende mark definieras som operationell leasing.
Leasingavgifter som erläggs under operationella leasingavtal kostnadsförs systematiskt över leasingperioden.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt överföring från eget kapital av resultat från godkända kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Anskaffningsvärdet för vindkraftanläggningar innefattar, till skillnad från anskaffningsvärden för övriga investeringar, även utgifter för normal intrimning och driftsättning. Utgifter för räntor under byggoch montagetid inkluderas i anskaffningsvärdet. Samtliga utgifter för pågående nyinvesteringar aktiveras.
I samband med tillstånd för uppförande av vindkraftverk åtar sig koncernen att återställa mark i ursprungligt skick efter nyttjandeperioden. Beräknad kostnad för återställande reserveras i koncernens räkenskaper.
Tillkommande utgifter ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat komponent endast då det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på vindkraftanläggningar görs linjärt ned till tillgångens beräknade restvärde och under tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för den linjära avskrivningen. Avskrivning på vindkraftanläggning påbörjas i samband med övertagande från leverantör. För beräkning av avskrivningar enligt plan tillämpas följande nyttjandeperioder:
Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart.
En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tilllägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter).
En tidigare nedskrivning återförs när det har inträffat en förändring i de antaganden som låg till grund för att
fastställa tillgångens återvinningsvärde när den skrevs ned och som innebär att nedskrivningen ej längre bedöms som erforderlig. Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar prövas individuellt och redovisas i resultaträkningen.
Likvida medel omfattar kassa och banktillgodohavanden, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor eller utförda tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med koncernens förlustriskreservering. Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster avseende kundfordringar och redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporteringsdatum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga, reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster redovisas i koncernens rörelseresultat.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet motsvaras av det noterade värdet på särskild handelsplats för elcertifikat eller om annat avtal träffats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av "först in, först ut metoden" (FIFO).
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. Klassificeringen av investeringar i skuldinstrument beror på koncernens affärsmodell samt huruvida de avtalsenliga villkoren för tillgångarnas kassaflöden endast utgörs av kapitalbelopp och ränta (s.k. SPPI-test).
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde utgörs av "Fordran intressebolag", "Spärrade medel", "Kundfordringar" och "Övriga fordringar" samt "Likvida medel" i balansräkningen.
Tillgångar i denna kategori redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen: (a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring), (b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring), eller (c) säkring av en nettoinvestering i utländsk valuta (säkring av nettoinvestering).
Värdering av säkringsinstrument för elpris, valuta och räntor baseras på observerbara data. För derivatinstrument eller andra finansiella instrument som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt metoden för kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas den effektiva delen av värdeförändringen i övrigt totalresultat. För derivatinstrument som ej säkringsredovisas och derivatinstrument som ingår i en verkligt värdesäkring redovisas värdeförändringarna i resultaträkningen.
Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i övrigt totalresultat och särredovisas inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Eventuella vinster eller förluster på säkringsinstrumentet hänförligt till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i det egna kapitalet under säkringsreserven. Eventuella vinster eller förluster hänförliga till ineffektiva delar av en säkring redovisas i resultaträkningen, på el och valuta i rörelseresultatet och räntederivat i finansnettot. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning avbryts säkringsredovisningen. Det som ackumulerats avseende säkringen i eget kapital, kvarstår till dess att den prognostiserade transaktionen inträffar. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs det som ackumulerats i eget kapital relaterat till säkringen omedelbart till resultaträkningen.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Säkringar av nettoinvesteringar i verksamhet med annan funktionell valuta redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkringredovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när verksamheten avyttras helt eller delvis.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i Not 11.
Vid fastställande av verkligt värde för långfristiga derivatinstrument används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen. Vid marknadsvärdering av övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder görs värdering genom allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på balansdagen.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Arise blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddags redovisning tillämpas.
Koncernen värderar från och med 1 januari 2018 de framtida förväntade kreditförlusterna relaterade till finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde respektive verkligt värde med förändringar via övrigt totalresultat baserat på framåtriktad information. Koncernen tillämpar i enlighet med reglerna i IFRS 9 en förenklad metod för nedskrivningsprövning av kundfordringar och avtalstillgångar. Förenklingen innebär att reserven för förväntade kreditförluster beräknas baserat på förlustrisken för hela fordrans löptid och redovisas när fordran redovisas första gången. Metoden kräver att en reservering görs för förväntade kundförluster för kundfordringarnas och avtalstillgångarnas hela löptid. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar och avtalstillgångar grupperats baserat på kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden vid samma tidpunkt.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer.
Leverantörsskulder och övriga skulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom 1 år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
Skulderna redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och kreditfacilitet kategoriseras som "Övriga räntebärande skulder" och redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde, varvid direkt hänförliga kostnader såsom uppläggningsavgifter periodiseras över lånets löptid med hjälp av effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.
Koncernen aktiverar låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, se Not 9.
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, se Not 19.
Kassaflödesanalys för koncernen upprättas enligt den indirekta metoden. Årets förändring av kassabehållningen delas upp i rörelse-, investerings- respektive finansieringsverksamhet. Utgångspunkten för den indirekta metoden är rörelseresultatet justerat med sådana transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar.
Ersättningar till anställda består av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro med mera samt pensioner. Skulder för löner och ersättningar, inklusive betald frånvaro, som förväntas bli reglerade inom 12 månader efter räkenskapsårets slut, redovisas som kortfristiga skulder till det odiskonterade belopp som förväntas bli betalt när skulderna regleras.
Kostnaden redovisas i takt med att tjänsterna utförs av de anställda. Skulden redovisas som förpliktelse avseende ersättningar till anställda i balansräkningen.
Vad avser pensionsförpliktelser finns i koncernen enbart avgiftsbestämda pensionsplaner vilka huvudsakligen omfattar ålderspension, sjukpension och familjepension.
Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, vilka normalt är försäkringsbolag. Storleken på premien är baserad på lönenivån och utöver pensionsbetalningarna har koncernen ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten då premier erläggs. Avseende ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till förvaltningsberättelsen sidan 38.
Koncernen har per 31 december 2018 en aktierelaterad ersättningsplan där regleringen görs med aktier. Förvärvspriset på teckningsoptioner har baserats på beräknat marknadspris vid teckningstillfället enligt Black & Scholes värderingsmodell. När teckningsoptionerna utnyttjas, emitterar företaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapital (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att dividera:
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras beloppen som använts för beräkning av resultat per aktie före utspädning genom att beakta:
Koncernens leasingavtal består i huvudsak av nyttjanderätter avseende vindkraftparker samt kontorslokaler. Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter med motsvarande leasingskuld den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde undantas.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av leasingskuld och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden ska fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.
Leasingperioden fastställs som den icke uppsägningsbara perioden tillsammans med både perioder som omfattas av en möjlighet att förlänga leasingavtalet om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja det alternativet, och perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja det alternativet.
Koncernens leasingskulder redovisas till nuvärdet av koncernens framtida leasingavgifter. Leasingbetalningarna har diskonterats med koncernens marginella låneränta. Koncernens nyttjanderätter redovisas till anskaffningsvärde och inkluderar initialt nuvärdet av leasingskulden, justerat för leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet samt initiala direkta utgifter. Återställningskostnader inkluderas i tillgången om det identifierats en motsvarande avsättning avseende återställningskostnader. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd.
Vid upprättande av redovisning enligt IFRS och god redovisningssed görs uppskattningar och antaganden om framtiden som påverkar de i bokslutet redovisade balans- och resultatposterna. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen anser vara rimliga under rådande omständigheter. I de fall då det ej är möjligt att fastställa det redovisade värdet på tillgångar och skulder genom information från andra källor, ligger sådana uppskattningar och antaganden till grund för värderingen. Om andra antaganden görs, eller andra förutsättningar är för handen, kan faktiskt utfall skilja sig från dessa bedömningar.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan:
Koncernen har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar i form av vindkraftparker och vindkraftprojekt. Bokförda värden testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not.
Återvinningsvärden för vindkraftparker och projekt, vilka anses utgöra kassagenererande enheter, har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden för vindkraftparker i drift eller förväntade nyttjandevärden för projektportföljen. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och antaganden om avkastningskrav och val av diskonteringsränta.
Nedskrivningstest av projekt inom segmenten Utveckling och förvaltning och Egen vindkraftdrift har genomförts. Testerna för 2018 visar inte på något nedskrivningsbehov (139 mkr). Inom Utveckling och förvaltning har test genomförts baserat på om projekten bedöms kunna realiseras till rimliga villkor i framtiden. Inom Egen vindkraftdrift har nyttjandevärdet beräknats till 1 206 mkr (1 276), exklusive återställningskostnaderna. Diskonteringsräntan har uppgått till 6,8% (6,8%).
Den kvarvarande genomsnittliga nyttjandeperioden är bedömd till 17,2 år (18,2) och överensstämmer med bolagets bedömning av den totala nyttjandeperioden (se nedan). Normalårsproduktionen är uppskattad till 343GWh och är baserad på produktionsutfall. Styrelsens och företagsledningens antaganden om den framtida prisutvecklingen för el och elcertifikat har baserats på observerbara forwardkurvor för de första fem åren och därefter prisprognoser upprättade av extern expertis. Framtida prisantaganden avseende el och elcertifikat samt diskonteringsränta är de faktorer som påverkar mest i samband med en känslighetsanalys. Prisutvecklingen är beroende av bl.a. prisutvecklingen för certifikat och utveckling av priser på el generellt, dessutom inverkar koncernens förmåga till prissäkring. Diskonteringsräntan är beroende på underliggande räntenivå, riskfaktorer och finansieringsmöjligheter. Skulle prisnivån på el och elcertifikat falla, eller bedömningen om den framtida prisutvecklingen inte infrias, samtidigt som vald diskonteringsränta är oförändrad, kommer också beräknade nyttjandevärden att minska. Detta skulle kunna få en väsentlig påverkan på Arise resultat och ställning. Se vidare information om bolagets anläggningstillgångar i Not 9.
Koncernen har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende finansiell fordran på intressebolag. Bokfört värde på denna finansiella fordran testas för eventuella kreditförluster i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not.
Finansiell fordran på intressebolag testas genom att värdera nyttjandevärdet för den underliggande vindkraftpark som fordran finansierar. Det vill säga kassaflöden från den underliggande tillgången ligger till grund för bedömningen av förväntade kreditförluster på den finansiella fordran som koncernen har. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och antaganden om avkastningskrav och val av diskonteringsränta.
Under 2018 har test genomförts vilken resulterat i en reservering av fordran för förväntad kreditförlust om −25 mkr (−10), varefter det bokförda värdet av den finansiella fordran uppgår till 428 mkr (418).
Diskonteringsräntan har uppgått till 6,5% (6,5%). Den kvarvarande genomsnittliga nyttjandeperioden är bedömd till 19,3 år och överensstämmer med bolagets bedömning av den totala nyttjandeperioden (se nedan). Normalårsproduktionen är uppskattad till 286GWh och är baserad på produktionsutfall. Styrelsens och företagsledningens antaganden om den framtida prisutvecklingen för el och elcertifikat har baserats på observerbara forwardkurvor för de första fem åren och därefter prisprognoser upprättade av extern expertis. Framtida prisantaganden avseende el och elcertifikat samt diskonteringsränta är de faktorer som påverkar mest i samband med en känslighetsanalys. Prisutvecklingen är beroende av bl.a. prisutvecklingen för certifikat och utveckling av priser på el generellt, dessutom inverkar intressebolagets förmåga till prissäkring. Diskonteringsräntan är beroende på underliggande räntenivå, riskfaktorer och intressebolagets finansieringsmöjligheter. Skulle prisnivån på el och elcertifikat falla, eller bedömningen om den framtida prisutvecklingen inte infrias, samtidigt som vald diskonteringsränta är oförändrad, kommer också det beräknade nyttjandevärdet, vilket ligger till grund för bedömningen av förväntade kreditförluster, att minska. Detta skulle kunna få en väsentlig påverkan på Arise resultat och ställning. Se vidare Not 10 och 22.
I koncernen redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgår till 15mkr (26), se Not 7. Det redovisade värdet på dessa skattefordringar har prövats på bokslutsdagen och det har bedömts som sannolikt att underskotten kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Skattefordringarna avser svenska underskottsavdrag vilka kan utnyttjas under obegränsad tid. Underskotten förväntas kunna utnyttjas inom en rimlig framtid.
Nyttjandeperioden för ett vindkraftverk har bedömts uppgå till i snitt ca 25 år och denna ligger till grund för investeringskalkylen.
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser är det företagsledningens bedömning att en eventuell avbeställningsavgift under 2019 maximalt kan komma att uppgå till 24 mkr. Skulle en avbeställningsavgift bli aktuell under 2019 är det dock företagsledningens bedömning att beloppet kommer att vara lägre. I samband med uppförandet av projektet Mombyåsen ingick Arise ett entreprenadavtal rörande utförande av vägar, fundament och internt elnät. Bolaget har också ingått ett entreprenadavtal i samband med projektet Bröcklingberget med åtagande om utförande av viss entreprenad rörande vägar, fundament och elnät. I samband med nämnda entreprenadavtal har även bankgarantier ställts ut för Arise fullgörande av entreprenadavtalen. För projektet Bröcklingberget har även en borgensförbindelse ingåtts för elnätsanslutning, se Not 21.
I vissa projekt framförs krav på vindkraftverkens avveckling efter att de tjänat ut. Kostnaden för demontering av ett vindkraftverk samt återställande av marken kring vindkraftverket har uppskattats för driftsatta verk till 46mkr (46) vilket avsatts i räkenskaperna, se Not 19, och inkluderats i avskrivningsunderlaget.
Koncernen äger 50% i Sirocco Wind Holding AB, resterande 50% ägs av Sydvästanvind AB. Företagsledningen har analyserat graden av inflytande som koncernen har över Sirocco Wind Holding AB och fastställt att den har betydande men inte bestämmande inflytande och därmed klassificeras investeringen som ett intresseföretag. Detta har fastställts baserat på avtalsvillkor och styrelserepresentation. Analysen grundar sig bland annat på att Arise inte enskilt har det operationella ansvaret eller operationell kontroll över intressebolaget. Ansatsen i samarbetsavtalet mellan Arise och Sydvästanvind är att beslut ska fattas gemensamt då det är ett 50/50 ägande. Vidare finns ett aktieägaravtal som styr hur verksamheten ska bedrivas och där framgår det att parterna måste vara överens i de beslut som behandlar de relevanta aktiviteterna. I aktieägaravtalet adresserar styrningen av verksamheten och det framgår att styrelsen ska bestå av 4 ledamöter varav ägarna tillsätter 2 vardera och ordföranden alternerar på årsbasis m.m. Detta styrker att ingen enskild part har någon majoritet. Vidare framgår det i avtalet ett antal reserved matters där det framgår vilka frågeställningar som kräver att parterna är överens, dvs. att det ska föreligga konsensus. Vissa av dessa frågeställningar är s.k. "protective rights" t.ex. ändring av bolagsordning, nedsättning av aktiekapital och utdelningar. Medan andra rättigheter är s.k. substantive rights, dvs. sådana frågor som har med styrningen av verksamheten samt beslut kring de relevanta aktiviteterna i bolaget att göra. Sådana rättigheter är t.ex. investeringsbeslut (då det är förhållandevis låga belopp) samt godkännande av budget. Då inga av besluten kan fattas av en enskild part utan man måste vara enig så anser Arise att man har ett gemensamt bestämmande inflytande.
För upplysningar rörande Arise utlåning till Sirocco Wind Holding AB se ovan i denna not under "Prövning av nedskrivningsbehov för finansiella anläggningstillgångar" samt Not 22.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Därtill omfattar nettoomsättningen även utvecklingsersättning från sålda projekt samt förvaltningsintäkter. Förvaltningsintäkter intäktsredovisas enligt avtal baserat på månads- och kvartalsfakturor. Vid försäljning av projekt omklassas anläggningstillgången till en omsättningstillgång. Därmed har denna försäljning bruttoredovisats i koncernredovisningen där det bokförda värdet på anläggningstillgången utgör kostnad för såld vara och motsvarande intäktsbelopp bruttoredovisas som nettoomsättningen. Realisationsresultatet utgör därmed det samma som om bolaget skulle ha nettoredovisat vinsten vid försäljning.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| El | 101 | 95 |
| Elcertifikat | 50 | 38 |
| Utvecklings- och förvaltningsintäkt |
192 | 124 |
| Nettoomsättning | 343 | 257 |
Intäkten för el och elcertifikat redovisas i segment Egen vindkraftdrift och intäkten för utveckling och förvaltning redovisas i segment Utveckling och förvaltning, se Not 3.
Realiserade derivat har påverkat nettoomsättningen med −29mkr (−5).
Av utveckling- och förvaltningsintäkter under 2018 stod fond förvaltad av BlackRock och fond förvaltad av re:cap global investors för mer än 10% och under 2017 stod fond förvaltad av BlackRock för mer än 10%.
Elproduktion i Egen vindkraftdrift uppgick under året till 294,7GWh (348,4). Den genomsnittliga intäkten för el var 344kr per MWh (272) och för elcertifikat 169kr per MWh (109), dvs. en snittintäkt på 512kr per producerad MWh (380).
I övriga rörelseintäkter ingår följande poster;
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
– | 0 |
| Övriga poster | 0 | 5 |
| Övriga rörelseintäkter | 0 | 5 |
Aktiverat arbete för egen räkning avser internt nedlagt arbete som aktiverats på koncernens vindkraftprojekt.
Kontrakterade framtida förväntade intäkter för ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden återges nedan och hänför sig till de pågående utvecklingsprojekt som per 31 december 2018 finns redovisade som avtalstillgångar i Not 16.
| Projekt | 2019 | 2020 | TOTALT |
|---|---|---|---|
| Svartnäs | 3 | – | 3 |
| Bröcklingberget | 20 | – | 20 |
| Enviksberget | 15 | – | 15 |
| 39 | – | 39 |
Ett rörelsesegment är en del utav företaget som tillhandhåller varor och tjänster och som till naturen skiljer sig från andra rörelsegrenar. Ett rörelsesegments avkastning och lönsamhet följs upp av företagets högste verkställande beslutsfattare, vilken i Arise är koncernchefen. Internpriserna mellan koncernens olika segment är bestämda utifrån principen om "armslängds avstånd", dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens intäkter, resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.
Segmentsrapporteringens indelning baseras på koncernens produkter och tjänster, dvs. verksamhetsindelning. Segmentet Utveckling och förvaltning syftar till att utveckla, bygga, sälja och förvalta vindkraftparker. Egen vindkraftdrift utgör koncernens helägda vindkraftparker i drift vilka ägs i separata dotterbolag. Intressebolag, som redovisningsmässigt inte konsolideras och som för närvarande endast består av Sirocco Wind Holding AB, Jädraåsprojektet, åskådliggörs i segmentet Samägd vindkraftdrift som om denna verksamhet konsoliderades. Segmentet Ej allokerade intäkter/kostnader avser koncernens gemensamma kostnader.
| Utveckling och förvaltning |
Egen vindkraftdrift |
Samägd vindkraftdrift |
Ej allokerade int./kostn. |
Elimineringar | Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avrundat till mkr | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Nettoomsättning extern | 192 | 124 | 151 | 133 | 148 | 153 | – | – | −148 | −153 | 343 | 257 |
| Nettoomsättning intern | 5 | 6 | – | – | – | – | – | – | −5 | −6 | – | – |
| Övriga rörelse intäkter Not a |
0 | 0 | 0 | 4 | – | – | 0 | 0 | – | – | 0 | 5 |
| Summa intäkter | 197 | 130 | 151 | 137 | 148 | 153 | 0 | 0 | −153 | −158 | 343 | 261 |
| Aktiverat arbete för egen räkning |
3 | 3 | – | – | – | – | – | – | – | 0 | 3 | 3 |
| Rörelsekostnader | −81 | −73 | −52 | −54 | −35 | −29 | −27 | −19 | 41 | 35 | −155 | −140 |
| Resultat i intressebolag | – | – | – | – | – | – | 0 | 7 | – | – | 0 | 7 |
| Rörelseresultat före avskr. (EBITDA) |
119 | 60 | 99 | 83 | 113 | 124 | −27 | −12 | −113 | −124 | 191 | 131 |
| Avskrivningar | 0 | 0 | −72 | −77 | −71 | −66 | 0 | 0 | 71 | 66 | −73 | −78 |
| Nedskrivningar | – | −14 | – | −139 | – | – | – | – | – | – | – | −152 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 118 | 46 | 27 | −133 | 42 | 57 | −27 | −12 | −42 | −57 | 118 | −99 |
| Finansnetto Not b |
−17 | −21 | −74 | −61 | −44 | −42 | 1 | 2 | 44 | 42 | −90 | −80 |
| Resultat före skatt (EBT) | 101 | 25 | −47 | −194 | −2 | 15 | −26 | −10 | 2 | −15 | 28 | −178 |
| Materiella anlägg ningstillgångar |
84 | 80 | 1 246 | 1 318 | 1 303 | 1 317 | 0 | 0 | −1 303 | −1 317 | 1 330 | 1 398 |
Av utvecklings- och förvaltningsintäkter under 2018 stod fond förvaltad av BlackRock och fond förvaltad av re:cap global investors för mer än 10% och under 2017 stod fond
förvaltad av BlackRock för mer än 10%. Det fanns inga andra kunder under året som stod för mer än 10% av intäkterna.
| Utveckling och förvaltning |
Egen vindkraftdrift |
Samägd vindkraftdrift |
Ej allokerade int./kostn. |
Elimineringar | Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avrundat till mkr | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Not a – Övriga rörelse intäkter |
||||||||||||
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
– | 0 | – | 2 | – | – | – | – | – | – | – | 2 |
| Övriga poster | 0 | 0 | 0 | 2 | – | – | 0 | 0 | – | – | 0 | 3 |
| 0 | 0 | 0 | 4 | – | – | 0 | 0 | – | – | 0 | 5 | |
| Not b – Finansnetto | ||||||||||||
| Totalt finansnetto | −17 | −21 | −74 | −61 | −72 | −70 | 1 | 2 | 72 | 70 | −90 | −80 |
| Avgår räntekostnader aktieägarlån |
– | – | – | – | 28 | 27 | – | – | −28 | −27 | – | – |
| Finansnetto exklu sive aktieägarlån |
−17 | −21 | −74 | −61 | −44 | −42 | 1 | 2 | 44 | 42 | −90 | −80 |
Segmentet Samägd vindkraftdrift redovisas exklusive interna räntekostnader på aktieägarlån.
Verksamheten bedrivs i sin helhet i Sverige. Elimineringarna utgörs av försäljning av arrenden för exploaterade markområden, konsulttjänster huvudsakligen bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten, vidaredebiterade administrationskostnader samt Samägd vindkraftsdrift i sin helhet.
| Medeltalet anställda | 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | ||
| Moderbolaget | 8 | 14 | 22 | 8 | 16 | 24 | |
| Dotterbolag | – | 3 | 3 | – | 2 | 2 | |
| Koncernen totalt | 8 | 17 | 25 | 8 | 18 | 26 |
| Löner och andra ersättningar | Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 4,9 | 1,1 | 19,4 | 4,0 | 0,2 | 17,0 |
| Dotterbolag | – | – | 2,7 | 1,0 | – | 1,2 |
| Koncernen totalt | 4,9 | 1,1 | 22,1 | 5,0 | – | 18,1 |
| Löner och andra ersättningar | Löner och | Sociala ersättn. kostnader |
Varav pensionsk. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostnader |
Varav pensionsk. |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 24,3 | 12,8 | 4,4 | 20,9 | 12,2 | 4,4 |
| Dotterbolag | 2,7 | 2,0 | 0,9 | 2,2 | 1,7 | 0,8 |
| Koncernen totalt | 27,0 | 14,8 | 5,3 | 23,1 | 13,8 | 5,1 |
| Styrelse- arvode |
Löner | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Joachim Gahm, ordförande | 0,75 | ||||
| Maud Olofsson | 0,35 | ||||
| Peter Gyllenhammar | 0,33 | ||||
| Jon G Brandsar | 0,25 | ||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 1,68 | ||||
| Daniel Johansson, verkställande direktör | 2,2 | 1,1 | 0,1 | 0,7 | |
| Andra ledande befattningshavare (3 stycken) | 4,7 | 2,0 | 0,2 | 1,3 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 6,9 | 3,1 | 0,3 | 2,0 |
| Styrelse- arvode |
Löner | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Joachim Gahm, ordförande | 0,75 | ||||
| Maud Olofsson | 0,35 | ||||
| Peter Gyllenhammar | 0,33 | ||||
| Jon G Brandsar | 0,25 | ||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 1,68 | ||||
| Daniel Johansson, verkställande direktör | 2,1 | 0,2 | 0,1 | 0,6 | |
| Andra ledande befattningshavare (3 stycken) | 4,5 | 0,3 | 0,2 | 1,3 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 6,6 | 0,4 | 0,3 | 1,9 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode i enlighet med vad bolagsstämman beslutat. Styrelseledamöter som är anställda i koncernen har inte erhållit ersättningar eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de tre personer som tillsammans med verkställande direktören utgjorde koncernledningen under 2018.
Samtliga anställda innefattas av ett kollektivt ersättningsprogram som är knutet till kvantitativa mål som fastslagits inom koncernen. Detta program har kompletterats med ett individuellt ersättningsprogram som baseras på uppsatta
individuella mål. Måluppfyllelsen var hög för 2018, varvid rörlig ersättning har utgått om 4,7mkr (föregående år 0,4 mkr). Några andra ersättningar eller ersättningar med utspädningseffekt förekommer ej.
Vid årsstämma den 3 maj 2016 beslutades om inrättande av ett teckningsoptionsprogram genom utgivande av högst 750000 teckningsoptioner till ett dotterbolag i koncernen för vidareöverlåtelser till anställda i bolaget. Totalt tecknades 560 000 teckningsoptioner av dotterbolaget av vilka samtliga överlåtits till deltagare i programmet. Överlåtelsen till deltagare skedde till marknadsvärdet beräknat enligt Black & Scholes-formeln. Viktiga indata i modellen var vägd genomsnittlig aktiekurs på 14,97kr på tilldelningsdagen, nedanstående lösenpris, volatilitet på 25,6%, förväntad
utdelning på 0%, förväntad löptid på optionerna på 2,75 år och årlig riskfri ränta på −0,37%. Volatiliteten mätt som standardavvikelsen för förväntad avkastning på aktiepriset baseras på en statistisk analys av dagliga aktiekurser under de senaste 3 åren. Varje teckningsoption ger rätt att teckna en ny stamaktie i bolaget till en teckningskurs om 18,70 kr. Teckningsoptionerna kan utnyttjas under perioderna från och med den 4 mars 2019 till och med den 15 mars 2019. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna ökar bolagets aktiekapital med 44 800kr genom utgivande av 560 000 stamaktier, motsvarande en utspädning om cirka två procent baserat på antalet stamaktier i bolaget. Teckningsoptionerna är föremål för sedvanliga omräkningsvillkor i samband med emissioner m.m. Vid avgivande av denna årsredovisning har 117 500 av de ovan nämnda optionerna utnyttjats genom teckning av 117 500 nya stamaktier och 442 500 optioner förfallit, varvid inga utestående optioner finns.
Övriga förmåner avser huvudsakligen förmån av tjänstebil.
Pensionsåldern för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien till VD uppgår till 30% av pensionsgrundande lön och följer avgiftsbestämd pensionsplan. Övriga ledande befattningshavare har också avgiftsbestämd pensionsplan och för 2018 har pensionspremien i genomsnitt uppgått till 28% (28) av grundlönen. Rörliga ersättningar är inte pensionsgrundande vare sig för VD eller ledande befattningshavare. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs. ej villkorade av framtida anställning.
Se Not 17 angående teckningsoptionsprogram som har riktats till anställda.
Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Uppsägningstider från bolagets sida för andra ledande befattningshavare är normalt mellan 6 och 24 månader. Under uppsägningstiden utgår normal lön. Några avgångsvederlag utgår varken för verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare.
Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat storleken på eventuella löneökningar samt kriterier för bedömning och utfall av rörlig ersättning. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och lämnat förslag om ersättningspolicy till årsstämman, som fattade beslut i enlighet med lämnat förslag. Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2018 har beslutats av styrelsens ordförande utifrån ersättningsutskottets rekommendation och av årsstämman fastställd ersättningspolicy. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet och inom ramen för nämnda ersättningspolicy.
Ersättningsutskottet har under året bestått av Joachim Gahm (ordförande), Maud Olofsson, Peter Gyllenhammar och Jon Brandsar. Verkställande direktören är normalt föredragande i utskottet förutom i de frågor i vilka dennes egen lön eller annan förmån behandlas. Utskottet sammanträder vid behov men dock minst två gånger per år för att behandla dels förslag till ersättningar för ledningen dels övriga frågor som ankommer på ersättningsutskottet enligt dess arbetsordning och inom ramen för av årsstämman godkänd ersättningspolicy. Utskottet har under 2018 sammanträtt vid två tillfällen.
| 2018 | 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||||||
| Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | ||
| Styrelse | 1 | 25% | 3 | 75% | 1 | 25% | 3 | 75% | |
| Koncernledning | 0 | 0% | 4 | 100% | 0 | 0% | 4 | 100% |
| Övriga externa kostnader | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Driftkostnader | 45 | 45 |
| Kostnad sålda varor och entreprenad |
50 | 42 |
| Övriga externa kostnader 1) | 18 | 17 |
| 113 | 105 |
1) Se nedan tabell för specifikation över revisionskostnaderna.
| Revisionskostnader | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 1,4 | 1,5 |
| Revisionsverksamhet utöver | ||
| revisionsuppdraget | 0,1 | 0,1 |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,0 |
| Övriga tjänster | – | 0,1 |
| Summa | 1,5 | 1,6 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 0 | 4 |
| Kursvinster | 1 | 1 |
| Summa finansiella intäkter | 1 | 5 |
| Räntekostnader | −91 | −85 |
| Kursförluster | – | 0 |
| Summa finansiella kostnader | −91 | −85 |

| Skatt på redovisat resultat | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | −7 | −1 |
| Redovisad skatt | −7 | −1 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjande underskottsavdrag 1) |
15 | 26 |
| Derivat till verkligt värde | 24 | 12 |
| Anläggningstillgångar | 8 | 10 |
| Övriga poster | −1 | −1 |
| S:a bokf uppskjuten skatt | 46 | 47 |
| Avstämning av redovisad skatt i koncernen |
||
| Resultat före skatt | 28 | −178 |
| Skatt 22% | −6 | 39 |
| Skatteeffekt av: Ej avdragsgilla kostnader/ ej skattepliktiga intäkter |
17 | −14 |
| Justerad skattesats pga nya skatteregler |
−2 | – |
| Underskott för vilka ingen skattefordran har redovisats |
−15 | −26 |
| Redovisad skatt, årets resultat | −7 | −1 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 47 | 59 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat |
−7 | −1 |
| Övriga poster | 0 | 0 |
| Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat 2) |
6 | −11 |
| Utgående värde, netto | 46 | 47 |

| Underskotts- avdrag |
Anläggnings- tillgångar |
Kassaflödes- säkringar |
Övriga poster |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående värde, netto | 26 | 10 | 12 | −1 | 47 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat | −12 | −1 | 6 | 0 | −7 |
| Övriga poster | – | – | – | 0 | 0 |
| Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat | – | – | 6 | – | 6 |
| Utgående värde, netto | 15 | 8 | 24 | −1 | 46 |
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar | 73 | 230 |
| Poster hänförliga till innehavet i intressebolag | 0 | −7 |
| Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar | – | 3 |
| Summa | 73 | 226 |
| Byggnader och mark 1) |
Vindkraft, fundament och elanläggning |
Inventarier, verktyg och installationer |
pågående ny anläggningar |
Förskott och | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 | 1 | 2 166 | 2 140 | 9 | 14 | 157 | 126 | 2 334 | 2 282 |
| Inköp/investeringar | – | – | 0 | 34 | 0 | 0 | 18 | 41 | 18 | 74 |
| Försäljningar/utrangering | – | – | – | −8 | – | −5 | −12 | −9 | −12 | −22 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | – | – | −2 | – | −2 | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 1 | 1 | 2 167 | 2 166 | 9 | 9 | 161 | 157 | 2 338 | 2 334 |
| Ingående ackumulerade av– och nedskrivningar |
0 | 0 | −849 | −638 | −9 | −13 | −78 | −65 | −936 | −716 |
| Årets avskrivning | 0 | 0 | −72 | −78 | 0 | 0 | – | 0 | −73 | −78 |
| Årets nedskrivning 2) | – | – | – | −139 | – | – | – | −14 | – | −152 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | 6 | – | 5 | – | 0 | – | 11 |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | −921 | −849 | −9 | −9 | −78 | −78 | −1 008 | −936 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 | 1 | 1 246 | 1 318 | 1 | 1 | 82 | 79 | 1 330 | 1 398 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1mkr (1). Taxeringsvärdet för koncernens fastigheter uppgår till 0mkr (0), varav 0mkr (0) utgör taxeringsvärde för mark.
2) Upplysningar om nedskrivningar och beräkning av återvinningsvärdena finns i Not 1, punkt 3.
Tjänstebilar leasas enligt uppsägningsbara leasingavtal med leasingperiod om 3 år. I planenligt restvärde ingår finansiella leasingkontrakt om 0mkr (0).
Bolaget har ingått operationella leasingavtal, huvudsakligen arrenden för mark i samband med uppförande av vindkraftverk, med minimileasingbetalningar enligt nedan.
| Operationella leasingavtal | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 3 | 3 |
| Inom 2 till 5 år | 12 | 12 |
| Inom 6 till 20 år | 19 | 22 |
| Summa | 34 | 37 |
Årets kostnader för operationella leasingavtal uppgår till 8mkr (7), varav variabla avgifter uppgår till 5mkr (4) och minimileasingersättningar uppgår till 3mkr (3).
Kostnad för markarrenden har baserats på minimileasingavgifter för vindkraftverk i drift eller under byggnation, samt för avtal där samtliga tillstånd för uppförande av vindkraftverk har erhållits. Minimileasingavgifterna är indexerade och justeras i efterhand med faktisk förändring av NPI, vilket kan både öka och minska avgiften. Beloppen i tabellen förutsätter oförändrat index i framtiden. Därutöver utgår rörlig avgift baserad på intäkten av producerad el.
| Innehav i intressebolag | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 5 | – |
| Andel i intressebolags resultat | −3 | −11 |
| Omvandling från lån till aktieägartillskott |
10 | 58 |
| Kursdifferenser | – | – |
| Derivatposter 1) | −12 | −42 |
| Utgående bokfört värde | – | 5 |
| Resultat i intressebolag | ||
| Andel i intressebolags resultat (netto efter skatt 22%) |
−3 | −11 |
| Finansiella intäkter från | ||
| intressebolag (brutto före skatt) | 28 | 27 |
| Avgår ej aktiverad andel | −25 | −10 |
| Nedskrivning fordran | – | – |
| Summa | 0 | 7 |
1) Poster hänförliga till Övrigt totalresultat
Koncernens innehav i intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden innefattar 50% innehav i Sirocco Wind Holding AB, se moderbolagets Not 9. Intresseföretaget har aktiekapital som består enbart av stamaktier vilka ägs direkt av koncernen. Sirocco Wind Holding AB bedriver sin verksamhet i Sverige. Sirocco Wind Holding AB är ett privat företag och det finns inga noterade priser tillgängliga för dess aktier.
Finansiella intäkter från intressebolag är hänförliga till lämnade lån till intressebolag. För upplysningar rörande Arise utlåning till Sirocco Wind Holding AB se Not 22.
Nedan visas finansiell information i sammandrag om Sirocco Wind Holding AB, vilka redovisas med kapitalandelsmetoden. Informationen avser de belopp som redovisas i intresseföretagets bokslut (inte Arise ABs andel av dessa belopp) justerade för skillnader i redovisningsprinciper mellan koncernen och intresseföretaget. Omräkning har skett till balansdagskurserna 10,2549SEK/EUR (9,8442) och genomsnittskurserna 10,2968SEK/EUR (9,6438) och beloppen redovisas i mkr.
| från balansräkningen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 2 636 | 2 660 |
| Omsättningstillgångar | 84 | 123 |
| Summa tillgångar | 2 720 | 2 783 |
| Långfristiga skulder 1) 2) | 2 748 | 2 625 |
| Kortfristiga skulder | 111 | 147 |
| Summa skulder | 2 859 | 2 773 |
| Nettotillgångar | −139 | 11 |
| 1) Härav aktieägarlån | 985 | 912 |
| 2) Inkluderar derivat |
I enlighet med IAS 28 så redovisades inte någon negativ intressebolagsandel under 2018.
| Sammandragen information från resultat och totalresultat |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Summa intäkter | 296 | 305 |
| Summa årets resultat | −3 | −22 |
| Övrigt totalresultat | −125 | −18 |
| Summa totalresultat | −128 | −39 |
Under 2018 har MEUR 2 (12), motsvarande ca 21mkr (116) omvandlats ifrån aktieägarlån till aktieägartillskott.
De väsentligaste finansiella riskerna som koncernen exponeras för är energiprisrisk, valutarisk, ränterisk, finansieringsrisk, kapitalrisk och kreditrisk. Det övergripande syftet med koncernens finansiella riskhantering är att identifiera och kontrollera koncernens finansiella risker. Riskhanteringen är centraliserad till moderbolagets finansfunktion. Alla finansiella risker som finns eller uppstår i koncernens dotterbolag hanteras av den centrala finansfunktionen.
Den mest väsentliga risken och den risk som har störst påverkan på koncernresultatet är elprisrisken. Risken uppkommer i de fall elförsäljningen inte är prissäkrad vilket gör att prisförändringar på elmarknaden får en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat. Syftet med koncernens prissäkringsstrategi är att genom prissäkringar minska risken för svängningar i koncernens resultat.
Inom marknaden för elförsäljning varierar elpriserna över tiden och koncernens strävan är att levererad el, vid leveranstillfället, till viss del ska vara prissäkrad. I finanspolicyn görs en uppdelning mellan vindkraftsprojekt som ska byggas i framtiden, där bolaget har egna medel att finansiera egetkapitaldelen (portfölj A), och projekt av färdiga och övertagna vindkraftparker (portfölj B).
Portfölj A kan säkras inom en fallande 5-årsgräns upp till maximalt 60%. Säkring av prisrisken kan alltså ske upp till 5 år innan leverans av samma volym el ska ske. Någon nedre gräns är inte fastställd då bolaget inte ska tvingas att göra låga och ofördelaktiga prissäkringar till denna portfölj.
För portfölj B gäller att säkring ska ske med minst 30% och maximalt 75% där nedre tidsgräns är 3 år och övre tidsgräns är 10 år på rullande basis. Per 31 december 2018 är 940 GWh säkrat (inklusive Arise 50% andel av Jädraås), vilket motsvarar 50%, för kommande tre åren. Prissäkringen ska vid varje tillfälle vara inom angiven prissäkringskanal. Resterande volym, som inte är prissäkrad, säljs till rörligt pris.
Prissäkringar kan både ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare och finansiellt genom att teckna elderivat på den Nordiska elbörsen (Nord Pool), hos bank eller annan motpart som handlar med finansiella säkringar.
I det fall leverans av el prissäkras innan aktuell produktionskapacitet driftsatts uppstår en volymrisk, dvs. risken att produktion uteblir eller försenas. Koncernen strävar efter att i första hand prissäkra icke driftsatt produktion via bilaterala kontrakt där volymrisken kan begränsas. I andra hand, och förutsatt att detta ger en högre intäkt, utnyttjas
finansiell prissäkring via Nord Pool. Finansiell prissäkring av icke driftsatt produktion får dock aldrig överskrida 25% av planerad årsproduktion. Resterande del, upp till önskad prissäkringsnivå, kan prissäkras via bilaterala kontrakt.
Prissäkringar via olika typer av finansiella derivat ska utföras så att säkringsredovisning enligt IFRS uppfylls. Derivaten marknadsvärderas i balansräkningen och orealiserade värdeförändringar tas över balansräkningen och i övrigt totalresultat och säkringsreserv i eget kapital. När den hedgade positionen resultatredovisas förs resultatet av derivattransaktionen om från eget kapital till resultaträkningen för att möta resultatet för den hedgade positionen.
Prissäkringar sker i aktuellt prisområde eller för systempris. I samband med prissäkringar ska strävan vara att prisområdesrisken begränsas.
I elrelaterade frågor samarbetar koncernen med tjänsteleverantörer som, förutom att bistå i elhandel och elfrågor i övrigt, även hanterar koncernens behov av balanskraft. Detta behov uppstår vid de tillfällen då faktisk fysisk leverans av elektricitet avviker från prognostiserad leverans. Mellanskillnaden, plus eller minus, hanteras som så kallad balanskraft genom tjänsteleverantörers försorg. Genom sammanlagring med tjänsteleverantörers övriga kunder uppnås som regel en lägre balanskraftkostnad jämfört med om Arise skulle hanterat denna själv.
Elcertifikaten skiljer sig mot elpriset framför allt genom att certifikaten kan sparas och lagras. Certifikaten intäktsförs i samband med produktionen av motsvarande el och erhålls fysiskt från Energimyndigheten månaden efter intjänandet. Detta innebär att en fysisk leverans av elcertifikat måste ske vid senare tidpunkt än både intjänandet och erhållandet. Elcertifikatprisrisk uppkommer i de fall certifikatförsäljningen inte är prissäkrad och prisförändringar på certifikatmarknaden kommer därmed att ha en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat.
Prissäkringar av elcertifikat kan endast ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare. Leveranser av elcertifikat sker inte regelbundet under året vilket innebär att ett "säkerhetslager" av elcertifikat måste byggas upp för att säkerställa att leverans i enlighet med prissäkringsavtalen kan ske. Löpande försäljning kan därför endast ske av elcertifikat som innehas utöver "säkerhetslagret".
Även inom marknaden för elcertifikat varierar priserna över tiden och koncernens strävan är att elcertifikaten ska prissäkras enligt samma principer som för elen enligt beskrivningen ovan. Resterande volym som inte är prissäkrad kan säljas till rörligt spotmarknadspris på mäklarnas (ex. Svensk Kraftmäkling) handelsplats. Eftersom elcertifikat kan lagerföras uppstår en prisrisk i lager avseende de certifikat som inte prissäkrats och löpande säljs, det så kallade "spotlagret".
Koncernens valutariskexponering uppstår huvudsakligen genom försäljning av el på elmarknaden Nord Pool (transaktionsexponering), försäljningar av projekt och i förekommande fall inköp av vindkraftverk samt omräkning av balansposter i utländsk valuta (omräkningsexponering). Dessa transaktioner sker oftast i EUR. Koncernens valutariskexponering per 31 december 2018 är 44,8 meur.
Valutaexponeringen på försäljningssidan uppstår då el säljs i EUR på Nord Pool. Försäljning av el och elcertifikat, samt bilaterala försäljningskontrakt tecknade direkt med slutanvändare av elenergin sker dock normalt i SEK och ger därför inte upphov till några valutaexponeringar.
Om ett bilateralt avtal tecknas i EUR uppstår en valutariskexponering.
Bolagets policy är att dagliga leveranser av el inte valutasäkras. Skälet till detta är att produktionen varierar med vindförhållandet aktuell dag eller timme och därmed också är svår att förutse. Däremot bör den försäljning av el som prissäkras finansiellt i EUR även valutasäkras i SEK. Valutasäkring kan ske på månadsvis eller kvartalsvis prissäkrade belopp. Bolagets policy är således att spotförsäljning av el i EUR varken prissäkras eller valutasäkras. Eftersom bolaget delvis också har löpande utbetalningar i EUR av bl.a. servicekostnader till turbinleverantörer, uppnås därmed en naturlig säkring av flödet av EUR. En eventuell överlikviditet i EUR ska löpande säljas.
För projekt som säljs i EUR eftersträvar koncernen att valutasäkra dessa flöden. Säkring av vindkraftverksinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto.
Koncernen använder sig av valutaterminskontrakt vid hantering av valutariskexponering och tillämpar säkringsredovisning avseende kontrakterade framtida betalningsflöden samt omräkning av finansiella tillgångar och skulder. Arise nettoflöde i utländska valutor utgörs i all väsentlighet endast av EUR. Kursdifferenser på rörelseskulder som hänförs till investeringar bokförs tillsammans med aktuell investering.
Resultatet av valutaterminskontrakt som innehas för säkringsändamål redovisas som nettoomsättning. Kursdifferenser på finansiella skulder och fordringar redovisas i finansnettot.
Finansiella och andra rörelserelaterade tillgångar och skul-
der i utländsk valuta uppkommer i all väsentlighet endast vid inköp av vindkraftverk och andra elanläggningar, vilka normalt kurssäkras med valutaterminskontrakt. Genom investeringen i Jädraåsprojektet finns en valutaexponering då intressebolagens redovisningsvaluta är EUR. Denna omräkningsexponering valutasäkras inte. Övriga poster är inte väsentliga och valutasäkras ej.
Ränterisken definieras som risken för en resultatförsämring orsakad av en förändring i marknadsräntorna. Koncernens finanspolicy anger riktlinjer för räntebindning (duration).
Målsättningen för hanteringen av ränterisk är att minska negativa effekter av marknadsränteförändringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan kostnadseffektiv upplåning och riskexponeringen mot en negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Säkring av räntebindningstid sker genom ränteswappar som omfattar delar av den långfristiga upplåningen, se Not 18.
En förändring av någon av de nedanstående variablerna påverkar resultatet 2018 före skatt (i mkr) enligt följande:
| Variabel | Förändring | Påverkan resultat före skatt |
|---|---|---|
| Produktion | +/−10% | +/− 16 |
| Elpris | +/−10% | +/− 10 |
| Elcertifikatspris | +/−10% | +/− 5 |
| Ränta | +/−1%-enhet | +/− 5 |
| EUR/SEK för elpriser | +/−10% | +/− 14 |
Notera att påverkan på resultat före skatt är baserat på de elprissäkringar som koncernen hade under 2018.
Koncernens mål avseende kapitalstruktur är att trygga förmågan att fortsätta verksamheten för att kunna generera avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utfärdande av nya aktier, emittering av företagsobligationer eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen. Se även upplysning om utdelningspolicy och soliditetsmål på sidan 96. Koncernens soliditet justerad för likvida medel bör vara i intervallet 40–50%. Soliditet justerat för likvida medel innebär att balansomslutningen minskas med befintliga likvida medel. Per den 31 december 2018 uppgick soliditeten till 39,8% (39,7) och den justerade soliditeten till 41,0% (42,6).
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande | Icke ränte- bärande |
Räntebärande | Icke ränte- bärande |
|||
| Fast ränta | Rörlig ränta | Fast ränta | Rörlig ränta | |||
| Långfristiga fordringar | 428 | – | – | 418 | – | 0 |
| Spärrade likvida medel | – | 9 | – | – | 9 | – |
| Kortfristiga fordringar | – | – | 12 | – | – | 19 |
| Likvida medel | – | 61 | – | – | 146 | – |
| Långfristiga skulder | −968 | 30 | 16 | −1 119 | 31 | 10 |
| Kortfristiga skulder | −97 | – | −141 | −50 | – | −64 |
| Totalt | −638 | 100 | −113 | −751 | 186 | −35 |
Finansieringsrisken definieras som risken för att ej kunna uppfylla betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla finansiering. Koncernens målsättning är att alltid ha mer än en kreditgivare som är villig att erbjuda finansiering till marknadsmässiga villkor. Koncernen är dock beroende av att från tid till annan kunna refinansiera utestående lån. Koncernens policy anger att en vid var tid tillräcklig likviditetsberedskap inklusive outnyttjade checkräkningskrediter alltid ska finnas tillgänglig.
Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljer sina åtaganden. Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av den centrala finansfunktionen genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter samt genom god kommunikation. Koncernens totala kreditrisk är fördelad på ett fåtal kunder som står för en förhållandevis stor andel av koncernens kundfordringar. Samtliga kunder är väl genomlysta, inklusive marknadsplatsen Nord Pool.
Vid perioder av tillfällig överlikviditet kan viss del investeras i syfte att erhålla ökad avkastning. Sådana placeringar kan endast ske i av styrelsen fastställda placeringar med låg motpartsrisk. Placering får endast ske i bankkonto (specialinlånings-, företags- eller placeringskonto), statsskuldväxlar eller certifikat om kreditbetyget för motparten är minst A3/A– enligt Moody's eller Standard & Poor's kreditbedömningar. Dock är investeringar i komplexa finansiella produkter inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg.
I de fall verkligt värde avviker ifrån bokfört värde, lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. De finansiella instrumenten värderade till verkligt värde utgör samtliga nivå 2 i verkligt värdehierarkin. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av förväntade kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Verkligt värde för elterminer beräknas som nuvärdet av förväntade kassaflöden baserat på observerbara elpriser. Verkligt värde på valutaterminer fastställs genom användning av kurser på terminerna på balansdagen.
Säkringsreserven utgörs av ränte-, eltermins- och valutaterminskontrakt samt nettoinvestering i utländsk valuta. I enlighet med finanspolicyn ska viss del av koncernens transaktionsexponering säkras genom att framtida kontrakterade betalningsflöden el- och valutakurssäkras med hjälp av el- och valutaterminskontrakt. Ingångna kontrakts löptid har upptagits med förfallotidpunkt som motsvarar underliggande kontrakterade order och betalningsflöden.
Tabellen nedan visar en sammanställning över koncernens utestående derivatkontrakt per 31 december, exklusive andelar i intressebolags derivat.
Beräknat verkligt värde baseras på marknadsmässiga noteringar och allmänt vedertagna värderingsmetoder. Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning och projektförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position finns motflöde i SEK. Förändring av den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till −1mkr (4).
| Utestående derivatkontrakt | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Elterminer | −73 | 0 |
| Valutaterminer, SEK/EUR | 1 | – |
| Ränteswappar 1–2 år | −10 | −25 |
| Ränteswappar 3–5 år | – | −2 |
| Ränteswappar 6–10 år | −34 | −26 |
| Utestående derivatkontrakt | −116 | −52 |
| Nettning av derivat 2018-12-31 | Tillgångar | Skulder | |
|---|---|---|---|
| Bruttobelopp | 17 | −133 | |
| Nettningsbara belopp | −16 | 16 | |
| Nettobelopp | 1 | −117 |
Det nominella beloppet för utestående elterminskontrakt exklusive andelar i intressebolags elterminkontrakt uppgick till 127mkr (30). De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna av elförsäljning, förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande tre åren. Vinster och förluster på elterminskontrakt, vilka redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Elterminerna påverkar koncernens finansiella ställning och resultat enligt följande:
| Derivatinstrument – Elterminer | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Redovisat belopp (skuld/tillgång) | −73 | 0 |
| Nominellt belopp | 127 | 30 jan 2018– dec 2021 |
| Förfallotidpunkt | jan 2019– dec 2021 |
|
| Säkringskvot | 1:1 | 1:1 |
| Förändring i utestående säkringsinstruments realvärde sedan 1 januari |
−73 | 8 |
| Förändring i värde av den säkrade posten för att avgöra effektivitet |
73 | −8 |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året |
SEK 10,35: 1 EUR |
SEK 9,62: 1 EUR |
Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt per balansdagen uppgick till 155mkr (0). Vinster och förluster på valutaterminskontrakt, vilka redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Valutaterminskontrakten påverkar koncernens finansiella ställning och resultat enligt följande:
| – Valutaterminer | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Redovisat belopp (tillgång) | 1 | – |
| Nominellt belopp | 155 | – |
| Förfallotidpunkt | mar 2019– dec 2020 |
– |
| Säkringskvot | 1:1 | – |
| Förändring i utestående säkringsinstruments realvärde sedan 1 januari |
1 | – |
| Förändring i värde av den säkrade posten för att avgöra effektivitet |
−1 | – |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året |
SEK 10,36: 1 EUR |
– |
Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal exklusive andelar i intressebolags ränteswappar uppgick till 931mkr (981). De fasta räntorna varierar mellan 1,4 och 1,9% (1,4 och 1,9). De viktigaste rörliga räntorna är Stibor och Euribor. Vinster och förluster på ränteswappar som redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att upplåningen återbetalats.
Ränteswapparna påverkar koncernens finansiella ställning och resultat enligt följande:
| Derivatinstrument – Ränteswappar |
2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|
| Redovisat belopp (skuld) | −59 | −79 | |
| Nominellt belopp | 931 | 981 | |
| Förfallotidpunkt | apr 2019– feb 2024 |
apr 2019– feb 2024 |
|
| Säkringskvot | 1:1 | 1:1 | |
| Förändring i utestående säkringsinstruments realvärde sedan 1 januari |
20 | 28 | |
| Förändring i värde av den säkrade posten för att avgöra effektivitet |
−20 | −28 | |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året |
1,98% | 2,06% |
Det nominella beloppet för nettoinvestering i utländsk valuta uppgick per balansdagen till 20,1 meur (20,8). Vinster och förluster på nettoinvestering i utländsk valuta som redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen när samtliga lån återbetalas.
Nettoinvestering i utländsk valuta påverkar koncernens finansiella ställning och resultat enligt följande:
| Derivatinstrument – Netto investering i utländsk valuta |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Redovisat belopp (tillgång) | 36 | 19 |
| Nominellt belopp i EUR | 20 | 21 |
| Säkringskvot | 1:1 | 1:1 |
| Förändring i det redovisade värdet pga förändringar i valutakurs sedan 1 januari |
17 | 13 |
| Förändring i värde av den säkrade posten för att avgöra effektivitet |
−17 | −13 |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året (inkl terminspunkter) |
SEK 10,30: 1 EUR |
SEK 9,64: 1 EUR |
| PRISSÄKRINGAR PER 31 DEC 2018 | |||
|---|---|---|---|
| 2019 | 2020 | 2021 | |
| Egen produktion, budget, GWh | 343 | 343 | 343 |
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 206 | 204 | – |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 144 | 178 | – |
| Säkrat elpris, SEK/MWh | 308 | 293 | – |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 120 | 128 | – |
| Samägd produktion, budget, GWh | 286 | 286 | 286 |
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 177 | 201 | 152 |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 235 | 227 | 208 |
| Säkrat elpris, SEK/MWh | 334 | 290 | 302 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 80 | 50 | 50 |
| 10,3SEK/EUR kurs |

I nedanstående tabeller framgår det hur de finansiella instrumenten fördelade sig i balansräkningen för 2018 och 2017. Klassificeringen utav de finansiella instrumenten har ändrats i enlighet med IFRS 9. Finansiella tillgångar och skulder är numera kategoriserade efter om de är värderade till upplupet anskaffningsvärde, till verkligt värde via övrigt totalresultat, eller till verkligt värde via resultaträkningen.
| Finansiella tillgångar värderade | Derivatinstrument | ||
|---|---|---|---|
| till upplupet anskaffningsvärde | för säkringsändamål | Summa | |
| Fordran intressebolag | 428 | – | 428 |
| Spärrade medel | 9 | – | 9 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 9 | – | 9 |
| Derivattillgångar | – | 1 | 1 |
| Övriga fordringar | 1 | – | 1 |
| Likvida medel | 61 | – | 61 |
| Summa omsättningstillgångar | 72 | 1 | 73 |
| Summa tillgångar | 508 | 1 | 510 |
| Skulder | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Derivatinstrument för säkringsändamål |
Summa |
|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande skulder | 922 | – | 922 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 97 | – | 97 |
| Leverantörsskulder | 19 | – | 19 |
| Derivatskulder | – | 117 | 117 |
| Övriga skulder | 5 | – | 5 |
| Summa kortfristiga skulder | 121 | 117 | 238 |
| Summa skulder | 1 043 | 117 | 1 160 |
Tillgångar
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Derivatinstrument för säkringsändamål |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Fordran intressebolag | 418 | – | 418 |
| Spärrade medel | 10 | – | 10 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 7 | – | 7 |
| Derivattillgångar | – | 2 | 2 |
| Övriga fordringar | 10 | – | 10 |
| Likvida medel | 146 | – | 146 |
| Summa omsättningstillgångar | 163 | 2 | 165 |
| Summa tillgångar | 590 | 2 | 592 |
| Skulder | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Derivatinstrument för säkringsändamål |
Summa |
|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 079 | – | 1 079 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 50 | – | 50 |
| Leverantörsskulder | 8 | – | 8 |
| Derivatskulder | – | 54 | 54 |
| Övriga skulder | 1 | – | 1 |
| Summa kortfristiga skulder | 59 | 54 | 114 |
| Summa skulder | 1 138 | 54 | 1 193 |
Förfallostruktur avseende räntebärande skulder framgår av Not 18, Räntebärande skulder. Övriga finansiella skulder, såsom t.ex. leverantörsskulder, har kontraktsenligt förfallodatum inom 1–60 dagar.
I samband med att bolaget och bolagets verksamhet utvecklas, ökar också möjligheterna att effektivisera och diversifiera kapitalstrukturen genom olika åtgärder såsom emittering av aktier, preferensaktier, företagsobligationer, konvertibler, försäljning av verk eller parker, återbetalning av kapital till aktieägare eller andra åtgärder. Syftet är att upprätthålla en optimal kapitalstruktur. En avvägning måste därför hela tiden göras mellan kostnaden för kapital, finansiell risk, förväntad avkastning och kassaflöde i bolagets investeringar. Kapitalet bedöms på basis av justerad soliditet där nyckeltalet beräknas som eget kapital dividerat med totala tillgångar minus befintliga likvida medel. Koncernens soliditet justerad för likvida medel bör vara i intervallet 40–50%. Per den 31 december 2018 uppgick soliditeten till 39,8% (39,7) och den justerade soliditeten till 41,0% (42,6).
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 9 | 10 |
| Övriga fordringar | – | – |
| Summa | 9 | 10 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 8 | 4 |
| Summa | 8 | 4 |
Varulager redovisas enligt principer beskrivna i Not 1.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Aktuella skattefordringar | 8 | 9 |
| Övriga fordringar | 3 | 14 |
| Summa | 10 | 22 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 17 | 15 |
| Ackumulerade nedskrivningar av kundfordringar |
−8 | −8 |
| Kundfordringar – netto | 9 | 7 |
| Fordringar närstående (Not 22) | 428 | 418 |
| Övriga fordringar (Not 14) | 10 | 22 |
| Avgår långfristig del | −428 | −418 |
| Kortfristig del | 19 | 29 |
På balansdagen var 9mkr (10) av kundfordringarna förfallna och nedskrivning för kundförlust har skett med 0mkr (0). 9mkr (9) av dessa är fortfarande obetalda, varav 8mkr utav dessa är nedskrivna och under utredning då sakförhållandena inte är klargjorda. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.
i Arise AB i ett program riktade till anställda. Per 31 december 2018 uppgick det totala antalet utgivna teckningsoptioner till 560 000 stycken. Vid avgivande av denna årsredovisning har 117 500 av de ovan nämnda optionerna utnyttjats genom teckning av 117 500 nya stamaktier och 442 500 optioner förfallit, varvid inga utestående optioner finns.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ej förfallna/förfallna mindre än tre månader |
8 | 6 |
| 3–6 månader | – | – |
| 6 månader eller äldre | 9 | 9 |
| Summa | 17 | 15 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Upplupen utvecklingsersättning 1) | 141 | 56 |
| Upplupna el- och certifikatintäkter | 18 | 5 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 7 | 4 |
| Summa | 167 | 65 |
1) Avtalstillgångar som avser utvecklings- och förvaltningsintäkter ökade med 85 mkr under 2018. Förändringarna är hänförliga till vinstavräkning i pågående projekt. Under 2018 slutavräknades projekt Solberg, projektet Svartnäs fortlöpte enligt plan och projekten Bröcklingberget och Enviksberget tillkom. Framtida förväntade intäkter avseende ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden i utvecklingsprojekt återfinns i Not 2.
| Antal registrerade aktier i moderbolaget |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Emitterade per 1 januari | 33 428 070 | 33 428 070 |
| Emitterade per 31 december | 33 428 070 | 33 428 070 |
Samtliga aktier är fullt betalda. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 0,08 kr. Aktier i eget förvar uppgår till 54 194 stycken.
Under 2016 skedde utgivning av teckningsoptioner för aktier
Antal optioner Optioner 2018 560000 Ger rätt att teckna antal aktier 560 000 Teckningskurs (kr) 18,70
Utestående teckningsoptionsprogram under 2018 bestod av en serie. Förvärvspriset på dessa teckningsoptioner riktade till anställda har baserats på beräknat marknadspris vid teckningstillfället enligt Black & Scholes värderingsmodell. Se vidare Not 4.
En teckningsoption ger innehavaren rätt att under teckningsperioden som löper från den 4 mars 2019 till och med den 15 mars 2019 teckna en aktie i Arise AB till teckningskurs angiven i tabellen ovan.
Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna ökar bolagets aktiekapital med 44 800kr genom utgivande av 560 000 stamaktier, motsvarande en utspädning om cirka två procent baserat på antalet stamaktier i bolaget.
Under första kvartalet 2017 genomfördes en företrädesemission av konvertibler om ca 245 mkr, lånets löptid är på fem år. Lånet representeras av konvertibler om vardera nominellt belopp om 22 kronor (eller hela multipler därav). Lånet förfaller till betalning den 31 mars 2022 i den mån konvertering inte skett dessförinnan.
Varje konvertibel är konverteringsbar till en stamaktie till en konverteringskurs om 22 kronor per aktie. Konvertering kan ske närhelst under löptiden fram t.o.m. den 28 februari 2022.
Vid full konvertering av emitterande konvertibler kommer antalet aktier i bolaget att öka från 33 428 070 till 44 552 695 vilket motsvarar en utspädning om cirka 25 procent utan beaktande av utestående teckningsoptioner i bolaget.
Koncernen har tecknat kreditavtal med bank och emitterat obligationslån. Avtalen innehåller så kallade negativklausuler som ger kreditgivarna möjlighet att säga upp lån som en följd av förändringar av Arise finansiella nyckeltal. Sådana villkor, s.k. kovenanter, motsvarar vad som är sedvanligt förekommande i branschen och omfattar bl.a. krav på viss soliditet, visst förhållande mellan resultat och ränta jämte amorteringar. Inga kovenanter har överträtts under året.
Koncernens totala obligationslån uppgår per 31 december 2018 till 650mkr (900). Under året refinansierade bolaget den säkerställda obligationen om totalt 1 100mkr med en ny obligation om 650 mkr, samt ett banklån om 100mkr och ett banklån om 75 mkr. Räntebetalningar säkras genom ränteswappar. För närvarande innehas kontrakt med en
genomsnittlig räntebindningstid på 2,9 år (3,1). Finansieringskostnaden baseras på fastställd räntebindningstid samt avtalad marginal. Koncernens genomsnittliga effektiva räntesats har under året uppgått till 6,0% (5,7). Bolagets genomförde under våren 2017 en emission av konvertibla skuldebrev, vilka uppgår per 31 december 2018 till 240mkr (239). Lånets löptid är fem år.
| Räntebärande skulder | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Långfristig del | 922 | 1 079 |
| Kortfristig del | 97 | 50 |
| Summa | 1 020 | 1 129 |
Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:
| Redovisat värde | Verkligt värde | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Obligationslån | 650 | 900 | 650 | 900 |
| Banklån | 146 | – | 146 | – |
| Konvertibellån | 240 | 239 | 240 | 239 |
| Summa | 1 036 | 1 138 | 1 036 | 1 138 |
Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på en låneränta på 1,75–5,75% (2017: 3,00–5,75%) och är i nivå 2 i verkligt-värde-hierarkin.
| Avrundat till mkr | Inom 3 mån | Inom 3 mån–1 år | Inom 2–3 år | Inom 4–5 år | Efter 5 år | Totalt kontrakterat kassaflöde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Obligationslån * | 13 | 32 | 707 | 17 | 4 | 773 |
| Banklån | 68 | 31 | 49 | – | – | 148 |
| Konvertibellån | 4 | 11 | 28 | 248 | – | 290 |
| Leverantörsskulder | 19 | 0 | 0 | – | – | 19 |
| Totalt | 103 | 74 | 784 | 266 | 4 | 1 231 |
* Vid beräkning av räntebetalningar har i räntan beaktats effekten av ränteswappar utifrån aktuell situation vid årsbokslutet.
Det säkerställda obligationslånet är noterat på Nasdaq Stockholm och är på nominellt 650 mkr, varav 650mkr är utestående och löper med en rörlig ränta om STIBOR 0 golv + 4,5 procentenheter. Obligationslånet förfaller i mars 2021.
Banklånen är på nominellt 100mkr respektive 75 mkr, och löper med en rörlig ränta om STIBOR 0 golv + 1,75 procentenheter. Banklånen förfaller i december 2020 respektive i december 2019.
Konvertibellånet är på nominellt 245 mkr, och löper med en årlig ränta om 5,75%. Lånet förfaller till betalning den 31 mars 2022 i den mån det inte konverteras dessförinnan.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Vid årets början | 46 | 20 |
| Tillkommande avsättningar | – | – |
| Återförda belopp avseende avyttrade verk | – | – |
| Omvärdering av återställningskostnader på grund av ändrade uppskattningar och bedömningar |
– | 26 |
| Vid årets slut | 46 | 46 |
Posten avser reservering för återställningskostnader avseende driftsatta vindkraftverk, avsättningen följer vindkraftparkernas nyttjandeperiod. Det avsatta beloppet utgör den bästa uppskattningen som bolaget har kunnat göra av det belopp som kommer att krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Hänsyn är tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. Under 2017 gjorde bolaget en ny beräkning av de förväntade kostnaderna. Vid denna beräkning togs information och beräkningsunderlag in från demonterings- och återvinningsföretag på förväntade kostnader. Med nuvarande antaganden förväntas avsättningar resultera i utbetalningar under åren 2034–2037. Mer information om avsättningar finns i Not 1.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Upplupna finansiella kostnader | 5 | 9 |
| Upplupna personalrelaterade kostnader |
12 | 7 |
| Förutbetalda intäkter | 1 | 2 |
| Upplupen fastighetsskatt | 6 | 6 |
| Övriga upplupna kostnader | 16 | 19 |
| Summa | 39 | 43 |
| Ställda säkerheter | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Pantsatta aktier i dotterbolag | 418 | 390 |
| Säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk, arrenden och verksamhetsrelaterade avtal |
1 206 | 1 276 |
| Summa | 1 623 | 1 667 |
| Borgensförbindelser | 16 | – |
| Eventualförpliktelser | 14 | 34 |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser är det företagsledningens bedömning att en eventuell avbeställningsavgift under 2019 maximalt kan komma att uppgå till 24 mkr. Skulle en avbeställningsavgift bli aktuell under 2019 är det dock företagsledningens bedömning att beloppet kommer att vara lägre.
Bolaget har ingått ett entreprenadavtal i samband med projektet Mombyåsen med åtagande om utförande av viss entreprenad rörande vägar, fundament och internt elnät. Bolaget har också ingått ett entreprenadavtal i samband med projektet Bröcklingberget med åtagande om utförande av viss entreprenad rörande vägar, fundament och elnät. I samband med nämnda entreprenadavtal har även bankgarantier ställts ut för Arise fullgörande av entreprenadavtalen uppgående till 460 000 EUR för Mombyåsen och 900 000 EUR för Bröcklingberget. För projektet Bröcklingberget har även en borgensförbindelse ingåtts för säkerställande av en bankgaranti upptagen av Bröcklingberget till förmån för tillhandahavaren av elnätsanslutning till projektet uppgående till 15 950 000 kr. För projektet Svartnäs fanns en bankgaranti uppgående till 29 500 000 kr vid utgången av 2017.
Arise AB samäger Sirocco Wind Holding AB till 50% med Sydvästanvind AB (50%), som i sin tur kontrolleras av det engelska bolaget Platina Partners LLP.
Sirocco Wind Holding AB äger 100% av Jädraås Vindkraft AB och Hällåsen Kraft AB. Tillsammans bildar denna bolagsgrupp det som har benämnts "Jädraåsparken", som består av 66 st. verk om totalt 203MW i Jädraås utanför Gävle.
| Följande transaktioner har skett med närstående |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Projektledning och administrativa tjänster |
3 | 3 |
| Summa | 3 | 3 |
Försäljning av projektledning och administrativa tjänster har skett till avtalat fast pris baserat på marknadsmässiga villkor. Några inköp av varor och tjänster har inte gjorts.
| Lån till närstående | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Utlåning till intressebolag: | ||
| Vid årets början | 418 | 446 |
| Upplupen ränta | 28 | 27 |
| Kursdifferenser | 17 | 13 |
| Reservering/nedskrivning | −25 | −10 |
| Omvandling från lån till aktieägartillskott |
−10 | −58 |
| Lån som återbetalats under året | – | −1 |
| Vid årets slut | 428 | 418 |
| Varav långfristig del: | 428 | 418 |
| Varav kortfristig del: | – | – |
Arise har långfristiga fordringar på närstående bolag inom Sirocco-koncernen i form av ett kommersiellt lån som löper med 5,8% ränta på utestående belopp. Det föreligger ingen förfallodag, dock är lånet återbetalningsbart på anmodan och löper med en räntesats som motsvarar en normal och
marknadsmässig upplåningsränta. Lånet kan också återbetalas närsomhelst av låntagaren. Då avsikten är att lånet ska betalas tillbaka och löper med marknadsmässiga räntevillkor, påvisar det, sammantaget, att det är en kommersiell upplåning snarare än att likställa med en investering i intressebolaget och bolaget ser därför inte denna fordran som en del av nettoinvesteringen.
Det verkliga värdet på detta lån motsvarar bokfört värde vilket är justerat för ackumulerade förväntade kreditförluster om 65mkr baserat på bedömning i enlighet med IFRS 9. Värden redovisade i balansräkningen avseende dessa lån testas för nedskrivningsbehov enligt de principer som redogörs för i punkt 3 i Not 1. Upplupen ränta på bokslutsdagen uppgick till 28mkr (27) vilket har redovisats i årets resultat. Reservering av fordran har under året gjorts med 25mkr (10).
Beträffande ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till Not 4.
Några fordringar eller skulder vid årets slut till följd av försäljning och köp av varor och tjänster finns inte att redovisa.
Den 28 februari ingick Arise avtal med The Renewables Infrastructure Group ("TRIG"), ett London-noterat investmentbolag rådgivit av InfraRed Capital Partners, om avyttring av Arise 50% ägande i Sirocco Wind Holding AB, vilket äger vindparken Jädraås om cirka 213 MW. Transaktionen genomfördes den 22 mars varvid Arise erhöll en nettolikvid motsvarande cirka 195 mkr. Ytterligare 5 mkr förväntas erhållas senare under 2019. Försäljningen medförde en förlust före skatt om cirka 245 mkr, bland annat på grund av kostnader för att bryta ränteswappar. Det underliggande värdet på hela rörelsen till vilket Transaktionen genomfördes uppgick till cirka 206 meur, vilket motsvarar en multipel om cirka 3,8 SEK/kWh. Detta påvisar de stora värdena i Arise kvarvarande portfölj av operationella vindkraftparker. Med denna försäljning går Arise in i en ny fas med en stark balansräkning och lönsam tillväxt.
| Avrundat till mkr | NOT | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Försäljning av el och elcertifikat | 76 | 154 | |
| Utvecklings- och förvaltningsintäkter | 40 | 28 | |
| Övriga rörelseintäkter | 0 | 0 | |
| Summa intäkter | 2 | 116 | 182 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 1 | 1 | |
| Inköp av el och elcertifikat | −75 | −160 | |
| Kostnad sålda projekt och entreprenad | −16 | −7 | |
| Personalkostnader | 3 | −37 | −32 |
| Övriga externa kostnader | 4 | −18 | −18 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | −30 | −33 | |
| Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 7 | 0 | −14 |
| Rörelseresultat (EBIT) | −30 | −47 | |
| Finansiella intäkter | 5 | 368 | 162 |
| Finansiella kostnader | 5 | −384 | −271 |
| Resultat efter finansiella poster | −47 | −155 | |
| Koncernbidrag | – | – | |
| Resultat före skatt | −47 | −155 | |
| Skatt på årets resultat | 6 | −7 | −4 |
| Årets resultat | −54 | −160 |
| Avrundat till mkr | NOT | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 55 | 46 |
| Aktier i dotterbolag | 8 | 1 210 | 1 505 |
| Innehav i intressebolag | 9 | – | – |
| Fordran intressebolag | 18 | 428 | 418 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 1 | 8 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 10 | 9 | 9 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 703 | 1 986 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 11 | 6 | 2 |
| Fordringar koncernföretag | 18 | 54 | |
| Fordringar intresseföretag | 18 | – | – |
| Kundfordringar | 8 | 6 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 3 | 19 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 102 | 53 |
| Likvida medel | 41 | 81 | |
| Summa omsättningstillgångar | 177 | 216 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 881 | 2 201 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 3 | 3 | |
| Reservfond | 0 | 0 | |
| Övrigt bundet kapital | 5 | 5 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 1 368 | 1 368 | |
| Ansamlad förlust | −554 | −394 | |
| Årets resultat | −54 | −160 | |
| Summa eget kapital | 769 | 822 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 13 | 922 | 1 079 |
| Summa långfristiga skulder | 922 | 1 079 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 13 | 97 | 50 |
| Skulder till koncernföretag | 60 | 226 | |
| Leverantörsskulder | 9 | 2 | |
| Övriga skulder | 1 | 1 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 14 | 23 | 22 |
| Summa kortfristiga skulder | 190 | 300 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 881 | 2 201 |
| Avrundat till mkr | NOT | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | −30 | −47 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 15 | 0 | 14 |
| Betald skatt | −1 | −1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
−31 | −35 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | −4 | 4 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 54 | 1 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 21 | 151 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 40 | 121 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investering/försäljning av materiella anläggningstillgångar | −12 | −25 | |
| Investering/avyttring av dotterbolag | – | 11 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | −12 | −14 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Amortering av lån | −929 | −398 | |
| Upptagna lån | 825 | 244 | |
| Erhållit från/betalning till spärrade konton | – | 3 | |
| Betald ränta | −88 | −65 | |
| Erhållen ränta | 0 | 1 | |
| Utdelning | 124 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −67 | −215 | |
| Årets kassaflöde | −39 | −108 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 81 | 187 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 0 | 2 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 41 | 81 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Avrundat till mkr | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Övrigt bundet eget kapital |
Överkurs- fond |
Ansamlad förlust inkl. årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 2017-01-01 | 3 | 0 | – | 1 368 | −394 | 976 |
| Årets resultat | −160 | −160 | ||||
| Summa totalresultat | 3 | 0 | – | 1 368 | −554 | 816 |
| Transaktioner med aktieägare i deras egenskap av ägare |
||||||
| Värdejustering utgivna optioner | 1 | 1 | ||||
| Konvertibellån | 5 | 5 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | 5 | 1 | – | 6 |
| Utgående balans per 2017-12-31 | 3 | 0 | 5 | 1 368 | −554 | 822 |
| Ingående balans per 2018-01-01 | 3 | 0 | 5 | 1 368 | −554 | 822 |
| Årets resultat | −54 | −54 | ||||
| Summa totalresultat | 3 | 0 | 5 | 1 368 | −608 | 769 |
| Transaktioner med aktieägare i deras egenskap av ägare |
||||||
| Konvertibellån | 0 | 0 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | 0 | – | – | 0 |
| Utgående balans per 2018-12-31 | 3 | 0 | 5 | 1 368 | −608 | 769 |

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen. Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IFRS 9 vilket innebär att finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Övriga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Därtill omfattar nettoomsättningen även utvecklingsersättning från sålda projekt och förvaltning. Dessa intäktströmmar redovisas på samma sätt som i koncernen, skillnaderna i intäktsredovisningen beskrivs nedan.
Intäkter från upparbetade projekteringskostnader och pågående anläggningar som fakturerats Wind Farm-bolag redovisas netto i resultaträkningen.
Försäljning av projekt anses utgöra försäljning av en lagertillgång. Därmed har denna försäljning bruttoredovisats där det bokförda värdet på anläggningstillgången utgör kostnad för såld vara och motsvarande intäktsbelopp bruttoredovisas som nettoomsättning. Realisationsresultatet utgör därmed det samma som om bolaget skulle ha nettoredovisat vinsten vid försäljning. Försäljning av projekt intäktsredovisas i takt med att kontrollen i projektet övergår från Arise till köpare. Förvaltningsintäkter intäktsredovisas enligt avtal baserat på månads- och kvartalsfakturor.
Skattelagstiftningen medger avsättning till särskilda reserver och fonder vilka redovisas separat i moderbolaget. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses. För den händelse att verksamheten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattning blir aktuell.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen och skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen. Aktieägartillskotten redovisas som ökning av andelar i dotterbolag.
Intäkterna omfattar försäljning av producerad el under första kvartalet 2018, försäljning av elcertifikat, intäkter för såld men ej producerad el samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion, konsultkostnader som har fakturerats internt inom koncernen, förvaltningstjänster till externa kunder samt intäkter från försäljning av projekt. Försäljning av projekt anses utgöra försäljning av en lagertillgång. Därmed har denna försäljning bruttoredovisats där det bokförda värdet på anläggningstillgången utgör kostnad för såld vara och motsvarande intäktsbelopp bruttoredovisas som nettoomsättning. Realisationsresultatet utgör därmed det samma som om bolaget skulle ha nettoredovisat vinsten vid försäljning. Försäljning av projekt intäktsredovisas i takt med att kontroll har överförts till köparen. Förvaltningsintäkter intäktsredovisas enligt avtal baserat på månads- och kvartalsfakturor. Resultat av finansiella derivat redovisas netto med −8mkr (−1).
För personalrelaterad information – se Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 0,9 | 0,8 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,1 | 0,1 |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,0 |
| Övriga tjänster | – | 0,1 |
| Summa | 1,0 | 1,0 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Utdelning från dotterbolag | 295 | – |
| Resultat avyttring dotterbolag | 52 | 131 |
| Ränteintäkter | 3 | 18 |
| Kursvinster | 18 | 14 |
| Summa finansiella intäkter | 368 | 162 |
| Nedskrivning av dotterbolagsaktier | −295 | −142 |
| Nedskrivning av intressebolagsaktier | −10 | −58 |
| Räntekostnader | −79 | −71 |
| Summa finansiella kostnader | −384 | −271 |
| Skatt på redovisat resultat | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | −7 | −4 |
| Redovisad skatt | −7 | −4 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjande underskottsavdrag 1) |
2 | 10 |
| Övriga poster | −1 | −1 |
| S:a bokf uppskjuten skatt | 1 | 8 |
| Avstämning av redovisad skatt i moderbolaget |
||
| Resultat före skatt | −47 | −155 |
| Skatt 22% | 10 | 34 |
| Skatteeffekt av: Ej avdragsgilla kostnader/ ej skattepliktiga intäkter kostnader |
4 | −15 |
| Justerad skattesats pga nya skatteregler |
0 | – |
| Underskott för vilka ingen skattefordran har redovisats |
−21 | −23 |
| Redovisad skatt, årets resultat | −7 | −4 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 8 | 14 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat avseende underskottsavdrag |
−7 | −4 |
| Övriga poster | 0 | −1 |
| Utgående värde, netto | 1 | 8 |
1) Moderbolagets totala underskottsavdrag uppgår till 206mkr (142). Av dessa är 66mkr spärrade för nyttjande fram till beskattningsår 2023 mot nytillkomna bolag i koncernen. De skattemässiga underskotten förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster, främst beroende på operativa driftsöverskott, men också från vinster vid försäljning av vindkraftparker. Underskottsavdragen har ingen tidsbegränsning för dess utnyttjande.
| Byggnader och mark 1) |
Inventarier, verktyg och installationer |
Förskott och pågående ny anläggningar |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 | 1 | 13 | 17 | 121 | 94 | 135 | 112 |
| Inköp/investeringar | – | – | 0 | 1 | 14 | 37 | 15 | 37 |
| Försäljning/utrangering | – | – | – | −5 | −3 | −9 | −3 | −14 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | −2 | – | −2 | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 1 | 1 | 14 | 13 | 130 | 121 | 145 | 135 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar |
0 | 0 | −12 | −17 | −77 | −63 | −89 | −80 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 | – | – | 0 | 0 |
| Årets nedskrivningar 2) | – | – | – | – | – | −14 | – | −14 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | 5 | – | – | – | 5 |
| Utg ack av- och nedskrivning | 0 | 0 | −13 | −12 | −77 | −77 | −90 | −89 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 | 1 | 1 | 1 | 53 | 44 | 55 | 46 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1mkr (1). Taxeringsvärdet för moderbolagets fastigheter uppgår till 0mkr (0), varav 0mkr (0) utgör taxeringsvärde för mark.
2)Upplysningar om nedskrivningen och beräkningen av återvinningsvärdena finns i Not 1, punkt 3 till koncernens finansiella rapporter.
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller en klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Bolaget har även ingått entreprenadavtal för projekten Mombyåsen och Bröcklingberget. För projektet Bröcklingberget har även en borgensförbindelse ingåtts, se Not 16.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 1 505 | 1 745 |
| Investering i dotterbolag | – | 0 |
| Nedskrivning av aktier | −295 | −142 |
| Likvidering dotterbolag 1) | – | −98 |
| Utgående bokfört värde | 1 210 | 1 505 |
1) Under 2017 likviderades Arise Wind Farm 2 AB.
| Namn | Organisations- nummer |
Säte | Antal aktier |
Ägd andel i % |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arise Elnät AB | 556747-2641 | Halmstad | 1 000 | 100% | 1 | 1 |
| Arise Kran AB | 556758-8966 | Halmstad | 1 000 | 100% | 5 | 5 |
| Arise Wind Farm 9 AB | 556833-5813 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 1 AB | 556869-2114 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 2 AB | 556867-9913 | Halmstad | 500 | 100% | 4 | 13 |
| Arise Wind HoldCo 3 AB | 556867-9798 | Halmstad | 500 | 100% | 15 | 71 |
| Arise Wind HoldCo 5 AB | 556867-9764 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 6 AB | 556868-0051 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 7 AB | 556867-9756 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 8 AB | 556868-0010 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 9 AB | 556758-8909 | Halmstad | 1 000 | 100% | 1 185 | 1 185 |
| Arise Wind HoldCo 10 AB | 559075-2746 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Summa | 1 210 | 1 276 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde andelar | 178 | 120 |
| Omvandling av intressebolagslån | 10 | 58 |
| Utgående anskaffningsvärde andelar | 188 | 178 |
| 2018 | 2017 | |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar | −178 | −120 |
| Nedskrivning av andelar | −10 | −58 |
| Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar | −188 | −178 |
| Redovisat värde vid årets slut | 0 | 0 |
| Namn | Organisations- nummer |
Säte | Antal aktier |
Ägd andel i % |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sirocco Wind Holding AB | 556864-8058 | Stockholm | 6 000 | 50% | 0 | 79 |
| – Jädraås Vindkraft AB | 556733-6481 | Stockholm | 1 000 | 100% | – | – |
| – Hällåsen Kraft AB | 556864-2077 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
Bolagen listade nedanför Sirocco Wind Holding AB är helägda bolag till detta bolag.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 9 | 9 |
| Summa | 9 | 9 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 6 | 2 |
| Summa | 6 | 2 |
Varulager redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper beskrivna i Not 1.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Upplupen utvecklingsersättning | 101 | 49 |
| Upplupen elintäkt | – | 3 |
| Förutbetalda kostnader | 1 | 1 |
| Summa | 102 | 53 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Obligationslån | 650 | 900 |
| Konvertibellån | 240 | 239 |
| Banklån | 146 | – |
| Bankavgifter | −16 | −10 |
| 1 020 | 1 129 | |
| Kortfristig del | −97 | −50 |
| Långfristig del | 922 | 1 079 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader |
11 | 6 |
| Upplupna räntekostnader | 8 | 12 |
| Övriga upplupna kostnader | 4 | 3 |
| Summa | 23 | 22 |
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar |
0 | 14 |
| Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar |
– | 0 |
| Summa | 0 | 14 |
| Ställda säkerheter | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 1 185 | 1 480 |
| Summa | 1 185 | 1 480 |
| Borgensförbindelser | 16 | – |
| Eventualförpliktelser | 14 | 34 |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser är det företagsledningens bedömning att en eventuell avbeställningsavgift under 2019 maximalt kan komma att uppgå till 24 mkr. Skulle en avbeställningsavgift bli aktuell under 2019 är det dock företagsledningens bedömning att beloppet kommer att vara lägre.
Bolaget har ingått ett entreprenadavtal i samband med projektet Mombyåsen med åtagande om utförande av viss entreprenad rörande vägar, fundament och internt elnät. Bolaget har också ingått ett entreprenadavtal i samband med projektet Bröcklingberget med åtagande om utförande av viss entreprenad rörande vägar, fundament och elnät. I samband med nämnda entreprenadavtal har även bankgarantier ställts ut för Arise fullgörande av entreprenadavtalen uppgående till 460 000 EUR för Mombyåsen och 900 000 EUR för Bröcklingberget. För projektet Bröcklingberget har även en borgensförbindelse ingåtts för säkerställande av en bankgaranti upptagen av Bröcklingberget till förmån för tillhandahavaren av elnätsanslutning till projektet uppgående till 15 950 000 kr. För projektet Svartnäs fanns en bankgaranti uppgående till 29 500 000 kr vid utgången av 2017.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Försäljning av varor och tjänster till dotterbolag |
16 | 13 |
| Inköp av varor och tjänster från dotterbolag |
67 | 149 |
| Transaktioner med övriga ledande befattningshavare |
– | – |
Moderbolagets överlåtelse av projekt och debitering av tjänster till dotterbolag uppgår till 16mkr (13). Försäljning av tjänster utgörs huvudsakligen av konsultintäkter bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten, vidaredebiterade administrationskostnader samt förvaltningstjänster till dotterbolag som äger driftsatta vindkraftparker. Moderbolagets inköp av varor och tjänster från dotterbolag uppgår till 67mkr (149) och utgörs av el under första kvartalet 2018, elcertifikat samt inköp av diverse konsulttjänster.
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner, mellan sig och bolaget, som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren. Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Angående närståendetransaktioner med Siroccokoncernen hänvisas till Not 22 för koncernen.
För information om fordran hos intressebolag – se Not 22 till koncernens finansiella rapporter.
Till årsstämmans förfogande står:
| Summa disponibla vinstmedel, kronor | 760 667 197 |
|---|---|
| Årets resultat | −53 669 736 |
| Överkursfond fritt eget kapital | 1 368 475 008 |
| Ansamlad förlust från föregående år | −554 138 075 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att medlen disponeras enligt följande:
Balanseras i ny räkning, kronor 760 667 197
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt redovisas i resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt noter.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen samt RFR 1 och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed
att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Halmstad den 25 mars 2019
Joachim Gahm Jon G Brandsar Ordförande Ledamot
Ledamot Verkställande direktör Ledamot
Maud Olofsson Daniel Johansson Peter Gyllenhammar
Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 mars 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Arise AB (publ) för år 2018. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 34–86 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer koncernens rapport över totalresultatet och koncernens rapport över finansiell ställning samt resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens styrelse i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Samtliga dotterbolag där legal revisionsplikt finns omfattas av vår granskning. Koncernteamet har därutöver, bland annat, utfört granskningen av moderbolaget, konsolideringen, årsredovisningen samt väsentliga antaganden och bedömningar. Baserat på genomförda granskningsinsatser ovan, bedömer vi att vi har erhållit tillräckliga revisionsbevis för att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och
omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områ-
den som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Hänvisning till Not 1 sidan 53 i Årsredovisningen under "Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål", samt Not 9 sidan 62, Materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för driftsatta Vindkraftparker uppgick per 31 december 2018 till 1 242 MSEK. Värdet på vindkraftparkerna är bland annat beroende av framtida priser på el och elcertifikat. Dessa priser har fluktuerat sedan investeringstillfället. Bolaget genomför årligen nedskrivningstester vilket för 2018 ej har resulterat i några nedskrivningar. Vissa av de antaganden och bedömningar ledningen gör i samband med nedskrivningstesten avseende framtida kassaflöden och förhållanden är komplexa och får stor påverkan på beräkningen av nyttjandevärdet. Detta gäller i synnerhet, bedömningen av den framtida prisnivån på el och elcertifikat och diskonteringsräntan, där små avvikelser medför stor påverkan på beräkningen av nyttjandevärdet.
Vi har i vår revision fokuserat på att säkerställa att de nedskrivningstest som genomförts är rättvisande och att inget ytterligare nedskrivningsbehov föreligger.
Vi har tagit del av företagsledningens nedskrivningstester. Dessa beräkningar innehåller bolagets bedömningar avseende framtida kassaflöden och val av diskonteringsränta. Antaganden om den framtida prisutvecklingen för el och elcertifikat har baserats på prisprognoser uppskattade av extern expertis.
I vår revision har vi skaffat oss en förståelse för hur den makroekonomiska utvecklingen påverkar Arise och hur styrelsen och företagsledningen arbetar för att inhämta information för beslutsunderlag.
Nedskrivningstesterna har granskats genom att vi har:
Vi har vid vår granskning inte noterat några väsentliga avvikelser.
Hänvisning till Not 1 sidan 48 i Årsredovisningen under avsnitt för redovisningsprinciper intäkter, samt Not 2 intäkter och Not 16 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter sidan 55 och sidan 72.
Arise har en utbyggnadsplan och affärsplan som kan innebära förvärv och försäljning av ett eller flera projekt direkt eller via bolag. Under året har koncernen sålt bolag med projekten Bröcklingberget och Enviksberget, fortsatt byggnationen av Svartnäs samt slutavräknat Solberg. Varje separat transaktion är individuellt framtagen och kontrakten innehåller specifika avtalsvillkor som bl.a. reglerar betalningsmodell samt stipulerar respektive parts åtaganden och krav på fullgöranden inom kontraktets löptid.
Affärsupplägg och tillhörande kontrakt är ett komplext område där tolkningen av den genomförda transaktionen och de tillhörande kontraktsvillkoren kan få väsentlig påverkan på bolagets redovisning och vinstavräkning.
Vår revision fokuserar på att säkerställa att genomförda transaktioner på ett korrekt sätt återspeglas i bolagets redovisning.
Varje separat avtal om försäljning av ett bolag eller projekt är individuellt framtaget och innehåller olika bestämmelser och klausuler. I vår granskning har vi:
Vi har vid vår granskning inte noterat några väsentliga avvikelser.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–33 samt 96–104. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Arise AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen

och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm utsågs till Arise AB (publ) revisor av bolagsstämman den 3 maj 2018 och har varit bolagets revisor sedan räkenskapsåret 2008. Arise AB (publ) har varit ett företag av allmänt intresse sedan bolaget noterades den 24 mars 2010.
Malmö den 25 mars 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor
Arise AB (publ) ("Arise") är ett publikt svenskt aktiebolag som är noterat vid Nasdaq Stockholm. Arise tillämpar därför Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Denna rapport om bolagsstyrning avser räkenskapsåret 2018 och har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Koden, 6 kap. 6–9 § årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § aktiebolagslagen. Arise bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på vår hemsida, www.arise.se.
Bolagsstyrningen i Arise följer Koden och utgår således ifrån principer som följer av lag, noteringsavtal, riktlinjer och god praxis. Avvikelser från Koden redovisas löpande i bolagsstyrningsrapporten. Bolaget har inte begått några överträdelser av regelverk vid den börs där bolagets aktier är upptagna till handel eller i övrigt begått överträdelse av god sed på aktiemarknaden.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister hade Arise ca 3 395 aktieägare per den 28 december 2018. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar 10% av rösterna eller mer utgörs av Johan Claesson med bolag (20,4%) och Briban Invest AB (16,3%). Information om de tio största aktieägarna finns på sidan 96 i årsredovisningen och på Arise hemsida, www.arise.se.
Aktiekapitalet i Arise uppgick per den 31 december 2018 till 2 674 245,60 kronor, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier är av ett och samma slag, och medför således samma rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.
Arise högsta beslutande organ är bolagsstämman. Kallelse till årsstämma, eller extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordning kommer att behandlas, sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare som är upptagna i utskrift från aktieboken fem vardagar före stämman och som anmält sitt deltagande till bolaget i rätt tid, har rätt att delta och rösta på stämman. Det finns inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare får avge. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud. Bolaget tillämpar inte heller några särskilda arrangemang ifråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Bolagsordningen innehåller inte särskilda bestämmelser om ändring av bolagsordningen. Den senaste årsstämman
som hölls var årsstämman den 3 maj 2018 i Halmstad. Stämman fattade då beslut om bl.a. bemyndiganden för styrelsen att fatta beslut om emission av stamaktier, preferensaktier och konvertibler, återköp av egna aktier och överlåtelse av egna aktier. Protokollet från årsstämman återfinns på Arise hemsida. Nästa årsstämma kommer att hållas den 8 maj 2019 i Halmstad.
En aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan skicka en skriftlig begäran till Arise AB (publ), Att: Styrelsens ordförande, Box 808, 301 18 Halmstad. Begäran måste vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före stämman, eller i vart fall i så god tid att ärendet, om så krävs, kan upptas i kallelsen till stämman.
Enligt Koden ska Arise ha en valberedning vars uppdrag ska omfatta beredning och upprättande av förslag till styrelseledamöter, styrelsens ordförande, ordförande vid stämma och revisorer samt rutiner för nästa års valberedning. Valberedningen ska också lämna förslag om arvodering till styrelseledamöter och revisorer. Vid årsstämman den 3 maj 2018 beslutades att fastställa rutiner för hur en valberedning ska utses inför kommande val och arvodering. Beredningen ska enligt stämmobeslutet bestå av fem ordinarie ledamöter, utsedda av de fyra största aktieägarna per ingången av oktober månad jämte styrelsens ordförande.
Valberedningen inför årsstämman 2019 har bestått av Johan Claesson (Johan Claesson med bolag), Bengt Hellström (Tredje AP-fonden), Jan Barchan (Briban Invest AB), Peter Gyllenhammar (för egen del samt bolag) samt styrelsens ordförande Joachim Gahm. Majoriteten av valberedningens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ingen ersättning har utgått till ledamöterna för arbete i valberedningen. Valberedningens sammansättning inför årsstämman den 8 maj 2019 offentliggjordes på Arise hemsida före den 8 november 2018.
I sitt arbete har valberedningen tillämpat den mångfaldspolicy som fastställts av styrelsen. Punkt 4.1 i Koden utgör en del av denna mångfaldspolicy. Resultatet av arbetet med mångfaldspolicyn är att valberedningen har beaktat att styrelsen, med hänsyn till Arise verksamhet, utvecklingsskede, rådande affärs- och samhällsförhållanden och förhållandena i övrigt, ska vara präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Därutöver har en jämn könsfördelning i styrelsen eftersträvats. Genom att tillämpa ovanstående har valberedningen fått ett bra underlag för att avgöra om styrelsens sammansättning är ändamålsenlig och om Arise behov av kompetens, erfarenhet och mångsidighet i styrelsen är tillfredsställt. Som
resultat av denna tillämpning har valberedningen inför årsstämman den 8 maj 2019 föreslagit omval av styrelseledamöterna Joachim Gahm, Maud Olofsson och Jon Brandsar. Peter Gyllenhammar har avböjt omval. Vidare har valberedningen föreslagit omval av Joachim Gahm som styrelseordförande. Valberedningens förslag till styrelse innebär att 33,33 procent av andelen bolagsstämmovalda ledamöter utgörs av kvinnor.
I samband med årsstämman den 8 maj 2019 kommer valberedningen att redogöra för sitt arbete. Aktieägare som önskar lämna förslag och synpunkter till valberedningen har kunnat vända sig till valberedningens ordförande: Arise AB (publ), Att: Valberedningens ordförande, Box 808, 301 18 Halmstad.
Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning av dess angelägenheter och organisation. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst nio styrelseledamöter. Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter. Vid den senaste årsstämman som hölls den 3 maj 2018 valdes en styrelse bestående av de ordinarie ledamöterna Joachim Gahm (ordförande), Maud Olofsson, Jon Brandsar och Peter Gyllenhammar. Inga styrelsesuppleanter utsågs. Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen mellan varje årsstämma hålla minst sex ordinarie möten. Under räkenskapsåret 2018 har styrelsen haft tolv möten vilka samtliga protokollförts. Ledamöternas närvaro vid respektive sådana möten framgår i tabellen nedan. På sidan 98 i årsredovisningen finns en redovisning av styrelsen, uppgifter om ledamöternas övriga förtroendeuppdrag, oberoendeskap samt relevant aktie- och optionsinnehav. Ersättningar och andra förmåner till styrelsen framgår av Not 4 på sidan 57 i årsredovisningen. Samtliga bolagstämmovalda ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen (se vidare sidan 99 i årsredovisningen). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till större aktieägare. Mer information om styrelsen finns på Arise hemsida, www.arise.se.
| Antal hållna |
Närvar- ande vid |
Närvaro % |
|
|---|---|---|---|
| Joachim Gahm, ordförande | 12 | 12 | 100 |
| Jon Brandsar | 12 | 12 | 100 |
| Maud Olofsson | 12 | 12 | 100 |
| Peter Gyllenhammar | 12 | 12 | 100 |
Styrelsens möten ska helst hållas genom fysiskt sammanträffande på Arise kontor. Extrainsatta möten kan dock hållas per telefon. Under räkenskapsåret 2018 har ett mindre antal av styrelsens möten av praktiska skäl hållits per telefon. Ordföranden leder och organiserar styrelsens arbete. Advokat Jonas Frii har varit styrelsens sekreterare. Inför varje möte utsänds förslag till agenda och underlag för de ärenden som ska behandlas på mötet. Förslaget till agenda utarbetas av verkställande direktören i samråd med ordföranden och sekreteraren. Ärenden som föredras styrelsen är för information, diskussion eller beslut. Beslut fattas först efter diskussion och efter att samtliga närvarande ledamöter getts möjlighet att yttra sig. Styrelsens breda erfarenheter inom olika områden ger ofta en konstruktiv och öppen diskussion. Under året har ingen ledamot reserverat sig mot något beslutsärende. Anteckningar om eventuellt jäv görs i protokollen. Öppna frågor följs upp löpande. Styrelsen har inte inom sig gjort någon fördelning av styrelsens ansvarsområden, annat än vad som följer av arbetsordningar för styrelsen och dess utskott. Arbetsordningen för styrelsen, vilken ska revideras årligen, reglerar fördelningen av arbetsuppgifter mellan ordförande, styrelse och utskott. I arbetsordningen anges bl.a. vilka obligatoriska ärenden som ska tas upp vid varje ordinarie möte. Styrelsens ordförande har under året låtit genomföra en styrelseutvärdering genom utskick av enkät. Resultatet har sammanställts på anonym basis och redovisats inför styrelse och valberedning av styrelsens ordförande.
Styrelsen har fastställt en mångfaldspolicy som har till syfte att främja mångfald i styrelsen och ledningen. Styrelsen bedömer att mångfald inom styrelsen och ledningen bidrar till en ökad förståelse för företagets organisation och verksamhet, samt bidrar till att på ett konstruktivt och oberoende sätt kunna ifrågasätta beslut och vara mer öppna för nya idéer och förhållningssätt.
Enligt mångfaldspolicyn ska styrelsen vara präglad av mångfald och styrelsens sammansättning ska följa punkt 4.1 i Koden. Vidare ska en jämn könsfördelning i styrelsen eftersträvas. Policyn är ett styrdokument för valberedningen som ska tillämpas vid framtagandet av förslag till styrelseledamöter.
Fram till årsstämman 2019 består ersättningsutskottet av styrelseledamöterna Joachim Gahm (ordförande), Maud Olofsson, Jon Brandsar och Peter Gyllenhammar. Verkställande direktören är normalt föredragande i ersättningsutskottet förutom i de frågor i vilka dennes egen lön eller annan förmån behandlas. Ersättningsutskottet har sammanträtt två gånger under 2018 och samtliga ledamöter har deltagit i samtliga möten. Utskottets ansvarsområden är att ge förslag om övergripande policy beträffande löner, ersättningar och övriga anställningsvillkor för bolagets koncernledning samt eventuella optionsprogram. Ersättningsutskottet ska ge förslag om individuell lön och andra ersättningar för VD och efter förslag från VD besluta om individuella löner och andra ersättningar för till VD direktrapporterande chefer. Samtliga av utskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare. Utgångspunkten för utskottets arbete är den senaste årsstämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Arbetet i utskottet följer skriftlig arbetsordning som styrelsen fastställt. Utskottet har inte egen beslutanderätt, annan än inom den ersättningspolicy som årsstämman fastställt för ledande befattningshavare.
Fram till årsstämman 2019 består revisionsutskottet av styrelseledamöterna Maud Olofsson (ordförande), Joachim Gahm och Peter Gyllenhammar. Bolagets finansdirektör Linus Hägg är föredragande i utskottet. Revisionsutskottet har sammanträtt fem gånger under 2018 och samtliga ledamöter har deltagit i samtliga möten. Revisionsutskottet ska svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Kvalitetssäkringen sker normalt genom att utskottet behandlar alla kritiska redovisningsfrågor och utkast avseende de finansiella rapporter som bolaget lämnar. Vidare bereder revisionsutskottet frågor om bl.a. finansiell rapportering, risker, styrdokument, nyckeltal, redovisningsregler och intern kontroll. Revisionsutskottet för dessutom en löpande dialog med revisorn. Arbetet i utskottet följer en skriftlig arbetsordning som styrelsen fastställt och utskottet har inte egen beslutanderätt.
Arise koncernledning samt koncernledningens aktie- och optionsinnehav beskrivs på sidan 99 i årsredovisningen.
Vid årsstämman 2018 (och vid årsstämman 2017) utsågs revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisor, med auktoriserade revisorn Magnus Willfors som huvudansvarig revisor, för perioden fram till nästföljande årsstämma. Revisorsval är således aktuellt vid den kommande årsstämman.
Vid årsstämman 2018 beslutades också att arvode till revisorn ska utgå enligt sedvanliga normer och godkänd räkning.
Målet med den interna finansiella kontrollen inom Arise är att skapa en effektiv beslutsprocess i vilken kraven, målen och ramarna är tydligt definierade. Bolaget och ledningen arbetar med interna kontrollsystem för att övervaka verksamheten och koncernens finansiella ställning.
Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. Arise kontrollmiljö består bl.a. av sunda värdegrunder, integritet, kompetens, ledarfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter. Arise interna arbetsordningar, instruktioner, policies, riktlinjer och manualer vägleder medarbetarna.
I Arise säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker bl.a. genom arbetsordningar för styrelse och dess utskott, liksom genom instruktionen för verkställande direktören. I den löpande verksamheten ansvarar verkställande direktören för det system av interna kontroller som krävs för att skapa en kontrollmiljö för väsentliga risker. I Arise finns även riktlinjer och policies om finansiell styrning och uppföljning, kommunikationsfrågor och affärsetik. Alla bolag inom koncernen har samma ekonomisystem med samma kontoplan. Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som bl.a. har till uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen upprätthålls. Verkställande direktören eller finansdirektören rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet.
Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen. Arise interna kontrollmiljö baseras sammanfattningsvis på arbetsfördelningen mellan bolagsorganen, rapporteringen till styrelsen, fastställda policies och riktlinjer samt på att medarbetarna följer policies och riktlinjer.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Arise och syftar bl.a. till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Arise arbetar löpande med riskanalyser för att identifiera potentiella källor till fel inom den finansiella rapporteringen. Dokumentering pågår av relevanta rutiner för att öka spårbarheten i redovisningen. Normala kontrollaktiviteter omfattar kontoavstämningar och stödkontroller. Syftet med samtliga kontrollaktiviteter är att förebygga, upptäcka och rätta eventuella fel eller avvikelser i den finansiella rapporteringen. De i koncernens arbete med intern kontroll identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som i allt väsentligt bygger på avvikelserapportering från fastställda mål eller normer för t.ex. valuta- och prissäkring.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete med att följa upp effektiviteten i den interna kontrollen ingår i arbetet både i styrelsen och i revisionsutskottet. Arbetet innefattar bl.a. att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de eventuella förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid extern revision. Ledningens rapporter till styrelsen och revisionsutskottet inkluderar uppföljning av positioner enligt finanspolicy och eventuella avvikelser. Bland de åtgärder som styrelsen vidtar för att följa upp den interna kontrollen i samband med den finansiella rapporteringen ingår att styrelsen uppdrar åt ledningen att återrapportera om utfall av redovisningsrelaterade frågor.
En korrekt informationsgivning såväl internt som externt medför att alla delar i verksamheten på ett effektivt sätt ska utbyta och rapportera relevant väsentlig information om verksamheten. För att åstadkomma detta har Arise utfärdat policies och riktlinjer avseende hantering av information i den finansiella processen, vilka har kommunicerats från ledningsgruppen till medarbetarna. För kommunikation med externa parter finns dessutom en policy som anger riktlinjer för hur sådan kommunikation ska ske. Det yttersta syftet med nämnda policies är att säkerställa att bolagets informationsskyldighet efterlevs och att investerare får rätt information i tid.
Bolagets storlek i kombination med revisionsutskottets arbete samt att goda kontrollrutiner utarbetats och införts, innebär att styrelsen inte funnit anledning att inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Frågan om en särskild internrevisionsfunktion prövas dock årligen.
Under året har fokus varit på frågor avseende finansiering, investeringar och diskussioner om avyttringar.
Joachim Gahm Jon G Brandsar Ordförande Ledamot
Maud Olofsson Daniel Johansson Peter Gyllenhammar Ledamot Verkställande direktör Ledamot
Till bolagsstämman i Arise AB (publ), org.nr 556274-6726
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 92–95 i årsredovisningen och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Malmö den 25 mars 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor
Aktiekapitalet i Arise AB uppgår till ca 2,7mkr, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier berättigar till en röst och alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
I bolagets Finanspolicy anges att koncernens soliditet justerad för likvida medel bör vara i intervallet 40–50%. Soliditet justerat för likvida medel innebär att balansomslutningen minskas med befintliga likvida medel. Per den 31 december 2018 uppgick soliditeten till 39,8% (39,7) och den justerade soliditeten till 41,0% (42,6). Villkor i ett av bolagets låneavtal stipulerar att utdelning till aktieägarna ej får ske. Efter avbetalning av detta lån är ambitionen över tid att skapa förutsättningar för utdelning till aktieägarna givet att stämman så beslutar.
| Ägarstruktur per den 28 december 2018 |
Aktier | Andel av röster & aktie kapital,% |
|---|---|---|
| Johan Claesson m. bolag | 6 826 539 | 20,4 |
| Briban Invest AB | 5 455 862 | 16,3 |
| Tredje AP-Fonden | 3 241 346 | 9,7 |
| Peter Gyllenhammar m. bolag | 1 510 000 | 4,5 |
| Ernström Finans AB | 1 500 000 | 4,5 |
| Leif Jansson m. bolag | 1 235 883 | 3,7 |
| Olof Andersson Förvaltnings AB | 1 203 000 | 3,6 |
| Svenska Handelsbanken for PB | 1 201 560 | 3,6 |
| Catella Fondförvaltning | 749 412 | 2,2 |
| Avanza Pension | 526 591 | 1,6 |
| De 10 största aktieägarna | 23 450 193 | 70,1 |
| Övriga aktieägare | 9 977 877 | 29,9 |
| Totalt registrerade aktier | 33 428 070 | 100,0 |
| Antal aktier | Ackumulerat antal aktier |
Aktiekapital, kr |
Ackumulerat aktiekapital, kr |
||
|---|---|---|---|---|---|
| 1986 | Bolagsbildning | 50 000 | 50 000 | 50 000,00 | 50 000,00 |
| 1997 | Split | 950 000 | 1 000 000 | 50 000,00 | |
| 1998 | Fondemission | 1 000 000 | 50 000,00 | 100 000,00 | |
| 2007 | Nyemissioner | 473 077 | 1 473 077 | 47 307,70 | 147 307,70 |
| 2008 | Nyemissioner | 1 420 000 | 2 893 077 | 142 000,00 | 289 307,70 |
| 2008 | Fondemission | 2 893 077 | 867 923,10 | 1 157 230,80 | |
| 2008 | Split | 11 572 308 | 14 465 385 | 1 157 230,80 | |
| 2008 | Nyemission | 51 000 | 14 516 385 | 4 080,00 | 1 161 310,80 |
| 2008 | Nyemission 1) | 937 500 | 15 453 885 | 75 000,00 | 1 236 310,80 |
| 2009 | Nyemission | 5 972 185 | 21 426 070 | 477 774,80 | 1 714 085,60 |
| 2010 | Nyemission | 135 000 | 21 561 070 | 10 800,00 | 1 724 885,60 |
| 2010 | Nyemission | 10 000 000 | 31 561 070 | 800 000,00 | 2 524 885,60 |
| 2011 | Nyemission | 227 500 | 31 788 570 | 18 200,00 | 2 543 085,60 |
| 2011 | Nyemission | 15 000 | 31 803 570 | 1 200,00 | 2 544 285,60 |
| 2011 | Nyemission | 50 000 | 31 853 570 | 4 000,00 | 2 548 285,60 |
| 2011 | Nyemission | 1 574 500 | 33 428 070 | 125 960,00 | 2 674 245,60 |
1) Riktad nyemission i samband med förvärv av bolaget PLU Energy Intressenter AB, som fusionerades med moderbolaget under 2009.


Från vänster: Jon Gunnar Brandsar, Peter Gyllenhammar, Maud Olofsson samt Joachim Gahm.
Joachim Gahm är styrelseledamot sedan 2007 och styrelsens ordförande sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014. övriga uppdrag: Arbetande ordförande i Solhemmet Samhällsfastigheter AB. Gruppledare, kommunstyrelseledamot och ledamot av kommunstyrelsens arbetsutskott för Kristdemokraterna i Danderyds kommun. Styrelseordförande i Sustainable Growth Capital SGC AB. Styrelseledamot i Catella AB, Trygg Kredit AB, Förvaltnings AB Hanneborg samt stiftelsen Josephinahemmet. Joachim Gahm var tidigare verkställande direktör i E. Öhman J:or Investment AB och vice verkställande direktör och styrelseledamot i E. Öhman J:or Fondkommission AB.
utbildning: Civilekonom från Stockholms universitet (1990). innehav, egna och via bolag: 10 000 aktier och 100 000 optioner.
oberoende/beroende: Joachim Gahm är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Jon G Brandsar är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014. Var även tidigare styrelseledamot mellan åren 2008–2013.
övriga uppdrag: Rådgivare till Statkraft AS samt medlem i Sintefs Råd. Tidigare vice verkställande direktör för vindkraft och teknik i Statkraft AS med ansvar för land- och havsbaserad vindkraft, fjärrvärme, innovation samt småskalig vindkraft. Tidigare koncernchef för Trondheim Energiverk, teknisk chef för Statkraft samt avdelningschef för Statkraft Engineering och ABB.
utbildning: Elingenjör från GIH Gjøvik (1977). innehav: 10 000 aktier.
oberoende/beroende: Jon G Brandsar är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Maud Olofsson är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 25 april 2012.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Visita och Visita Service AB, ledamot i Svenskt Näringslivs styrelse och verksamhetsstyrelse, ledamot av Mcquarie Advisory Board samt styrelseledamot i Envac AB, ÅF AB och ROMO Norr AB. Tidigare Centerpartiets partiledare 2001–2011, Sveriges närings- och energiminister 2006–2011 och vice statsminister 2006–2010. utbildning: Gymnasieutbildning.
innehav, egna och via bolag: 7 500 aktier.
oberoende/beroende: Maud Olofsson är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Peter Gyllenhammar är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Galjaden Holding AB, styrelseordförande i Duroc AB och arbetande ägare i Peter Gyllenhammar AB. Peter Gyllenhammar var tidigare styrelseledamot i Catella AB (publ).
utbildning: Studentexamen.
innehav, egna och via bolag: 1 510 000 aktier.
oberoende/beroende: Peter Gyllenhammar är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2018.

Från vänster: Per-Erik Eriksson, Daniel Johansson, Leif Jansson samt Linus Hägg.
VD sedan januari 2016. Daniel har stor kunskap och erfarenhet i energifrågor. Har tidigare arbetat som statssekreterare i Alliansregeringen med fokus på energifrågor och har även ett förflutet i finansbranschen.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i flera av Arise dotterbolag och styrelseledamot i Svensk Vindenergi. Styrelsesuppleant i CapViva Wind Skogaby AB samt AREF II Wind Bohult AB.
utbildning: Internationella ekonomilinjen med östeuropeisk inriktning vid Uppsala universitet (1995). innehav: 30 000 aktier, 10 000 konvertibler och 300 000 teckningsoptioner.
Anställd som Finanschef i oktober 2011 och Finansdirektör sedan 2015. Linus har mångårig erfarenhet av kapitalmarknaderna samt förvärv och fusioner. Linus kommer närmast från ABG Sundal Collier.
övriga uppdrag: Styrelsesuppleant i flera av Arise dotterbolag. Styrelseordförande i Sirocco Wind Holding AB, Hällåsen Kraft AB, Jädraås Vindkraft AB, styrelseledamot i CapViva Wind Skogaby AB samt AREF II Wind Bohult AB. utbildning: Magisterexamen (M.Sc.) i finansiell ekonomi från Växjö universitet (2001).
innehav: 10 000 aktier och 125 000 teckningsoptioner.
Chef Projektutveckling och ansvarig för arrenden samt utveckling av nya markområden för vindkraftetableringar. Leif har bred erfarenhet av affärsutveckling och har tidigare haft flera ledande befattningar bland annat som VD. övriga uppdrag: Styrelseordförande och styrelseledamot i flera av Arise dotterbolag. Styrelseledamot i L Energy Holding AB och LJ Energy Holding AB. utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm (1978).
innehav med bolag: 1 235 883 aktier.
Operativ chef och därmed ansvarig för Arise operativa verksamhet. Per-Erik har 30 års erfarenhet inom energiområdet, bl.a. från projektledning av större projekt, drift och förvaltning samt energihandel. Han kommer närmast från SCA-koncernen där han varit globalt energiansvarig.
övriga uppdrag: VD för Arise Elnät AB, styrelseledamot i flera av Arise dotterbolag. Styrelseledamot i Sirocco Wind Holding AB, Hällåsen Kraft AB och Jädraås Vindkraft AB. Styrelseordförande i CapViva Wind Skogaby AB samt AREF II Wind Bohult AB.
utbildning: Examen i energiteknik från Mälardalens högskola (1988).
innehav: 125 000 teckningsoptioner.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier, konvertibler och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2018.
Aktieägarna hälsas välkomna till Arise årsstämma onsdagen den 8 maj 2019 klockan 11.00 på Scandic Hallandia, Halmstad. Före bolagsstämman kommer lättare förtäring och dryck att serveras och efter bolagsstämman kommer lunch att serveras.
Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 2 maj 2019, dels anmäla sig och uppgift om eventuellt antal biträden senast torsdagen den 2 maj 2019, helst före kl. 16.00, via epost till [email protected]. Anmälan kan också lämnas per telefon 010−450 71 22, per fax 035−22 78 00, eller per post till Arise AB (publ), Bolagsstämma, Box 808, 301 18 Halmstad. Vid anmälan bör namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer och registrerat aktieinnehav anges, samt uppgift om eventuellt antal biträden. Anmälan och uppgift om eventuellt ombud och biträde registreras hos Arise för att skapa underlag för röstlängden. Aktieägare som företräds via ombud ska utfärda daterad och undertecknad fullmakt för ombudet. Om fullmakten

utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande handling för den juridiska personen uppvisas. Eventuella fullmakter ska vara skriftliga och lämnas senast på stämman, men helst genom insändande av kopia redan dessförinnan. Fullmaktens giltighetstid får vara högst fem år om det särskilt anges.
Om ingen giltighetstid anges gäller fullmakten i högst ett år. Fullmaktsformulär kommer att finnas på www.arise.se och huvudkontoret i Halmstad, Kristian IV:s väg 3, samt sänds till de aktieägare som så begär och uppger sin adress. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Sådan tillfällig ägarregistrering måste vara verkställd senast torsdagen den 2 maj 2019. Det innebär att aktieägare i god tid dessförinnan måste meddela förvaltaren eller banken om sin önskan att få tillfällig ägarregistrering (så kallad rösträttsregistrering).
Redovisningshandlingar, revisionsberättelse, revisorns yttrande enligt 8 kap 54 § aktiebolagslagen och styrelsens förslag om disposition av resultat samt övriga fullständiga förslag finns tillgängliga på bolagets hemsida www.arise.se senast från och med 17 april 2019. Kopia av handlingarna sänds på begäran till aktieägare som uppger sin adress.
På www.arise.se publiceras all finansiell information så snart den är offentliggjord. Under 2019 kommer finansiell information att lämnas enligt följande:
Första kvartalet: 8 maj 2019 Andra kvartalet: 17 juli 2019 Tredje kvartalet: 8 november 2019 Fjärde kvartalet: 14 februari 2020
Årsredovisningen finns tillgänglig på vår hemsida www.arise.se. Den skickas ut per post till aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den som önskar ett tryckt exemplar är välkommen att beställa via formulär på hemsidan eller per telefon 010−450 71 22. Årsredovisningen för 2019 beräknas finnas tillgänglig i början av april 2019.
Ansvarig för Arise finansiella information är VD Daniel Johansson och Finansdirektör Linus Hägg. Linus Hägg svarar även för bolagets IR-frågor.
Daniel Johansson, VD Tel. 0702−244 133
Linus Hägg, Finansdirektör Tel. 0702−448 916
| mkr | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Sammandrag resultaträkningar | |||||
| Nettoomsättning | 343 | 257 | 594 | 487 | 258 |
| Rörelseresultat före av- och | |||||
| nedskrivningar (EBITDA) | 191 | 131 | 138 | 193 | 197 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 118 | −99 | 33 | −58 | 91 |
| Resultat före skatt | 28 | −178 | −52 | −164 | −24 |
| Årets resultat | 21 | −180 | −41 | −156 | −25 |
| Sammandrag balansräkningar | |||||
| Totala anläggningstillgångar | 1 812 | 1 878 | 2 082 | 2 345 | 2 701 |
| Likvida medel | 61 | 146 | 287 | 203 | 157 |
| Eget kapital | 824 | 843 | 1 020 | 1 090 | 1 178 |
| Balansomslutning | 2 069 | 2 124 | 2 460 | 2 767 | 2 967 |
| Nettoskuld | 949 | 973 | 992 | 1 248 | 1 449 |
| Sammandrag kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 114 | 96 | 185 | 170 | 162 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | −6 | −23 | 160 | 116 | −22 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −192 | −216 | −258 | −241 | −174 |
| Årets kassaflöde | −85 | −143 | 86 | 46 | −34 |
| Nyckeltal | |||||
| Driftsatt kapacitet vid periodens slut, MW | 241 | 241 | 241 | 254 | 261 |
| Elproduktion under året (Egen och Samägd), GWh | 547 | 635 | 640 | 774 | 650 |
| Antal anställda vid periodens slut | 26 | 26 | 29 | 31 | 31 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 0,64 | neg | neg | neg | neg |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 0,64 | neg | neg | neg | neg |
| EBITDA-marginal, % | 55,5 | 50,1 | 23,2 | 37,9 | 68,4 |
| Rörelsemarginal % | 34,4 | neg | 5,5 | neg | 31,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT), % | 6,6 | neg | 1,5 | neg | 3,4 |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA), % |
10,6 | 6,8 | 6,3 | 7,8 | 7,4 |
| Avkastning på eget kapital, % | 2,6 | neg | neg | neg | neg |
| Sysselsatt kapital , mkr | 1 773 | 1 817 | 2 013 | 2 338 | 2 626 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital, mkr* | 1 795 | 1 915 | 2 175 | 2 482 | 2 652 |
| Genomsnittligt eget kapital, mkr* | 834 | 932 | 1 048 | 1 134 | 1 209 |
| Soliditet, % | 39,8 | 39,7 | 41,5 | 39,4 | 39,7 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 1,3 | neg | 0,4 | neg | 0,8 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,2 | 1,2 | 1,0 | 1,1 | 1,2 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 25 | 25 | 31 | 33 | 35 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK | 25 | 25 | 31 | 33 | 35 |
| Antal aktier vid periodens utgång, exkl. egna aktier | 33 373 876 | 33 373 876 | 33 373 876 | 33 373 876 | 33 373 876 |
| Genomsnittligt antal aktier | 33 373 876 | 33 373 876 | 33 373 876 | 33 373 876 | 33 373 876 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning** | 33 933 876 | 33 933 876 | 33 793 876 | 33 379 876 | 33 909 876 |
* Beräkning justerad till rullande 12-månaders
** Vid beräkning av resultat per aktie och eget kapital per aktie har utspädning från optioner
vars lösenkurs ligger högre än bolagets aktiekurs under perioden ej beaktats.
| Översikt över vindkraftparker SEK/normalårsproduktion, KWh –2018, MSEK Bokfört värde 31/12–2018, Bokfört värde 31/12–2018, Fullasttimmar, MWh/år 1) Förväntad normal |
||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Egen vindkraftdrift | kapacitet, MW Nominell |
årsproduktion,GWh | Kapacitetsfaktor,% Prisområde |
Driftsatt, år | Bokfört värde 31/12 | MSEK/MW | Antal vindkraftverk Fabrikat |
Modell | Kommun | Land | ||||
| Oxhult | 24,0 | 56,8 | 2 367 | 27% | IV | 2009 | 198 | 3,5 | 8,3 | 12 | Vestas | V 90 | Laholm | Sverige |
| Råbelöv | 10,0 | 22,8 | 2 280 | 26% | IV | 2010 | 78 | 3,4 | 7,8 | 5 | Vestas | V 90 | Kristianstad | Sverige |
| Brunsmo | 12,5 | 24,5 | 1 960 | 22% | IV | 2010 | 73 | 3,0 | 5,9 | 5 | GE | 2,5 XL | Karlskrona | Sverige |
| Kåphult | 17,5 | 40,6 | 2 320 | 26% | IV | 2010/2011 | 141 | 3,5 | 8,0 | 7 | GE | 2,5 XL | Laholm | Sverige |
| Fröslida | 22,5 | 55,4 | 2 462 | 28% | IV | 2011 | 190 | 3,4 | 8,5 | 9 | GE | 2,5 XL | Hylte | Sverige |
| Idhult | 16,0 | 36,2 | 2 263 | 26% | IV | 2011 | 128 | 3,5 | 8,0 | 8 | Vestas | V 90 | Mönsterås | Sverige |
| Södra Kärra | 10,8 | 37,4 | 3 463 | 40% | III | 2011/2012 | 130 | 3,5 | 12,0 | 6 | Vestas | V 100 | Askersund | Sverige |
| Blekhem | 10,8 | 30,1 | 2 787 | 32% | III | 2011/2012 | 126 | 4,2 | 11,7 | 6 | Vestas | V 100 | Västervik | Sverige |
| Gettnabo | 12,0 | 30,3 | 2 525 | 29% | IV | 2011 | 108 | 3,6 | 9,0 | 6 | Vestas | V 90 | Torsås | Sverige |
| Skäppentorp | 3,1 | 8,5 | 2 764 | 32% | IV | 2012 | 33 | 3,8 | 10,6 | 1 | Vestas | V 112 | Mönsterås | Sverige |
| Totalt | 139,2 | 342,6 | 2 462 | 28% | 1 206 | 3,5 | 8,7 | 65 | ||||||
| Samägd vindkraftdrift | ||||||||||||||
| Jädraås 2) | 101,5 | 286,0 | 2 818 | 32% | III | 2012/13 | 1 303 | 4,6 | 12,8 | 33 | Vestas | V 112 | Ockelbo | Sverige |
| Totalt | 101,5 | 286,0 | 2 818 | 32% | 1 303 | 4,6 | 12,8 | 33 | ||||||
| TOTALT EGEN & SAMÄGD VINDKRAFTDRIFT | 240,7 | 628,6 | 2 612 | 30% | 2 508 | 4,0 | 10,4 | 98 | ||||||
| Externa projekt under byggnation och/eller förvaltning | ||||||||||||||
| Jädraås (kund, Platina Partners 3)) | 101,5 | 286,0 | 2 818 | 32% | III | 2012/13 | n/a | n/a | n/a | 33 | Vestas | V 112 | Ockelbo | Sverige |
| Stjärnarp (kund, KumBro Vind AB) | 5,4 | n/a | n/a | n/a | IV | 2013 | n/a | n/a | n/a | 3 | Vestas | V 100 | Halmstad | Sverige |
| Brotorp (kund, fond förvaltad av BlackRock) | 46,2 | n/a | n/a | n/a | IV | 2015 | n/a | n/a | n/a | 14 | Vestas | V 126 | Mönsterås | Sverige |
| Storrun (kund, fond förvaltad av Whitehelm Capital) | 30,0 | n/a | n/a | n/a | II | 2009 | n/a | n/a | n/a | 12 | Nordex | N90 | Krokom | Sverige |
| Skogaby (kund, fond förv. av Allianz Global Investors) | 7,2 | n/a | n/a | n/a | IV | 2013 | n/a | n/a | n/a | 4 | Vestas | V 100 | Laholm | Sverige |
| Mombyåsen (kund, fond förv. av Allianz Capital Partners) 33,0 | n/a | n/a | n/a | III | 2016 | n/a | n/a | n/a | 10 | Vestas | V 126 | Sandviken | Sverige | |
| Ryssbol (kund, KumBro Vind AB) | 12,0 | n/a | n/a | n/a | IV | 2016 | n/a | n/a | n/a | 6 | Vestas | V 110 | Hylte | Sverige |
| Bohult (kund, fond förvaltad av Allianz Global Investors) 12,8 | n/a | n/a | n/a | IV | 2014 | n/a | n/a | n/a | 8 | GE | 1,6-100 | Halmstad | Sverige | |
| Ekeby (kund, KumBro Vind AB) | 6,0 | n/a | n/a | n/a | III | 2016 | n/a | n/a | n/a | 3 | Senvion | MM100 | Kumla | Sverige |
| Tellenes (kund, fond förvaltad av BlackRock) | 160,0 | n/a | n/a | n/a | 2017 | n/a | n/a | n/a | 50 | Siemens SWT-3,2MW | Rogaland | Norge | ||
| Svartnäs (under byggnation, kund, fond förvaltad av BlackRock) |
115,0 | n/a | n/a | n/a | III | n/a | n/a | n/a | 32 | Vestas | V 136 | Falun | Sverige | |
| Överturingen (under byggnation, kund, Green Investment Group) |
235,2 | n/a | n/a | n/a | II | n/a | n/a | n/a | 56 | Siemens SWD-DD-130 | Ånge | Sverige | ||
| Bröcklingberget (under byggnation, kund, fond förvaltad av re:cap global investors) |
45,1 | n/a | n/a | n/a | II | n/a | n/a | n/a | 11 | Siemens SWT-DD-142 | Bräcke | Sverige | ||
| Enviksberget (under byggnation, kund, fond förvaltad av BlackRock) |
36,9 | n/a | n/a | n/a | III | n/a | n/a | n/a | 9 | Siemens SWT-DD-142 | Falun | Sverige | ||
| Totalt externa projekt under byggnation och/eller förvaltning |
846,3 | n/a | n/a | n/a | 251 | |||||||||
| TOTALT EGEN & SAMÄGD VINDKRAFTDRIFT INKL. FÖRVALTNING |
1 086,9 | n/a | n/a | n/a | 349 |
1) Förväntad produktion +/- 5% vid ett givet normalår. 2) Motsvarar bokfört värde av Arise andel om 50%. 3) Förvaltning av 50% av projektet för Platina Partners LLP's räkning.
Arise månar om hållbarhet hela vägen. Därför trycker vi på ett miljömärkt papper, Munken Kristall från Arctic Paper. Det är både FSC- och PEFC-certifierat vilket främjar ett hållbart skogsbruk.
produktion: hstd reklambyrå. tryck: Printografen. foto: Håkan Nilsson; vindkraftfotografier, Tina Axelsson; VD och koncernledning, Anders Sällström; styrelsen, Getty Images, Johnér och Stockzy.

Arise • Årsredovisning 2018
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.