Garo

Annual Report • Apr 8, 2019

ÅRSREDOVISNING GARO 2018

1

XXX

INNE-HÅLL

XXX

Årsredovisning 2018

• Produktområden
• Året i korthet
• VD och Styrelseordförande
• Viktiga händelser
• GAROs marknad
• Varumärket
• Finansiella mål
• Trender världen omkring oss
• Produktutveckling
• Användaren
• Samhällsansvar
• Medarbetarna

• GAROs aktie

• Hållbarhetsrapport

• Revisors yttrande
  • Hållbarhetsrapport

Koncernen

• Förvaltningsberättelse
• Resultaträkning
• Balansräkning
• Kassaflödesanays
• Noter

Moderbolaget

• Förvaltningsberättelse
• Resultaträkning
• Balansräkning
• Kassaflödesanalys
• Noter
• Revisionsberättelse
• Bolagsstyrningsrapport
• Revisors yttrande Bolagsstyrningsrapport
• Organisation & struktur

GARO-koncernen i korthet

Sedan starten i småländska Gnosjö år 1939 har GARO utvecklats till den ledande tillverkaren av nya smarta elprodukter på den svenska marknaden. Med fokus på elsäkerhet, användarvänlighet och hållbarhet har vi tagit ett tydligt helhetsansvar som vi delat in i fyra starka produktområden: Installation, Projekt, E-mobility och Tillfällig el. Tillsammans erbjuder de en konstant och övergripande samverkan inom kompetens, produktutveckling, tillverkning, försäljning och utbildning under ett och samma GARO.

2018 bedriver GARO-koncernen operativ verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Irland, Nordirland och Polen. Försäljningen är fördelad på två affärsområden: GARO Sverige och GARO Övriga marknader. Huvudkontoret ligger i svenska Gnosjö. Produktionsenheter finns i Gnosjö och Värnamo (Sverige) samt Szczecin (Polen).

GARO är noterad på Nasdaq Stockholm OMX sedan 16 mars 2016. I januari 2018 flyttades aktien från Small Cap till Mid Cap.

3

XXX

Helhetsansvar

GARO har byggt upp fyra starka produktområden, som med gemensam produktutveckling, tillverkning och försäljning ständigt finner nya möjligheter och synergier för våra produkter. Genom utbildningar för våra kunder delar vi med oss av vår kunskap och mångåriga erfarenhet. Vi känner stort ansvar för framtidens elprodukter och helhetslösningar.

INSTALLATION

Inom GAROs ursprungliga produktområde Installation erbjuder vi idag omkring 3000 elprodukter och kompletta helhetslösningar för fast elinstallation inom industrin, nybyggnation av lokaler, bostäder och fastigheter samt renoveringsprojekt. Allt från anslutningsdon till kompletta elcentraler, som kan innehålla media, styrning och mätning, eller hela solpaketlösningar. Från elstolpar för bil, camping och marinor till uttagslådor och säkerhetsbrytare på maskiner inom industrin.

E-MOBILITY

Tack vare en mångårig utveckling av motorvärmare intresserade sig GARO tidigt för fordonsladdning och presenterade sin första laddstation redan 2008. Sedan dess har vi satsat hårt på vidareutveckling och laddsortimentet har utökats väsentligt. Idag är GARO E-mobility den ledande leverantören av laddinfrastruktur i Norden. Med en bred produktportfölj kan vi erbjuda alla typer av fordonsladdning – från laddboxen hemma i villan, till laddstationer för servicestationer, bostadsområden, företag eller andra publika miljöer.

PROJEKT

Inom Projekt monterar GARO kompletta, kundanpassade och installationsfärdiga elcentraler efter kundernas specifika önskemål. Den starka tillväxten inom byggsektorn, i kombination med vår leveranssäkerhet och höga kvalitet, har gett oss en marknadsledande ställning när det gäller helhetslösningar inom lågspänningsfördelning. Oftast handlar det om ställverk, kabelskåp, fördelnings- och lägenhetscentraler. Genom att vi själva styr projekten från förfrågan till färdig lösning kan vi garantera GARO-kvalitet i alla led.

TILLFÄLLIG EL

GARO är en komplett leverantör av produkter för tillfällig el och belysning. Produkterna, som både utvecklas och tillverkas i egen regi, består av tillfälliga elcentraler, belysning och tillbehör för användning på byggarbetsplatser eller vid event. Här finns bl a GARO Ball som snabbt blivit marknadens mest energieffektiva och klimatsmarta LED-arbetslampa för krävande miljöer. många gånger handlar det om kundanpassade lösningar med egen varumärkesprofilering.

GAROs produktområden återfinns genom hela samhällsbyggnadsprocessen. Tillfällig el förser byggarbetsplatser med säker och energisnål el och belysning under byggtiden. När byggnaden ska färdigställas förser Projekt den med permanent strömförsörjning som klarar framtidens krav, bland annat genom solenergilösningar. Därefter utrustas varje del av huset med elektricitet och smart styrning från Installation. När det är dags att flytta in blir elbilsprodukterna från E-mobility högst relevanta.

PRODUKTOMRÅDEN

2018 i korthet

6

ÅRET I KORTHET

Nettoomsättningens fördelning per segment 2018

Sverige Övriga marknader

Nettoomsättningens fördelning per produktområde 2018

Installationsprodukter Projekt Tillfällig el E-mobility

Nyckeltal

	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning (MSEK)	903,7	796	657,8	554,1
Tillväxt, %	13,5	21	19	25
Rörelseresultat (MSEK)	113,8	98,1	73,8	62,4
Rörelsemarginal, %	12,6	12,3	11,2	11,3
Resultat efter skatt (MSEK)	82,7	85,6	57,0	45,8
Resultat per aktie (SEK)	8,27	8,56	5,70*	4,58
Avkastning på eget kapital, %	30,1	38,3	32,4	31,3
Investeringar (MSEK)	22,7	51,4	12,8	13,8
Soliditet, %	52,4	47,3	52,0	49,8
Nettokassa (-) / nettoskuld (+)	45,7	56,1	-17,3	-0,4
Medeltal anställda	398	345	275	254

*) Resultat per aktie efter fondemission och uppdelning av aktier (aktiesplit 50:1) beslutad 12 januari 2016.

Rörelseresultatets fördelning per segment, justerat för jämförelsestörande poster 2018

Sverige Övriga marknader

Givande satsningar

GARO kan åter lägga ett positivt år bakom sig. Nettoomsättningen för helåret 2018 uppgick till MSEK 903,7, vilket är en ökning med 13,5 procent. Såväl affärsområde Sverige som Övriga marknader hade en god tillväxt som framför allt drevs av den starka utvecklingen inom produktområdet E-mobility. Även försäljningen av byggrelaterade produkter var god under året, trots att marknaden uppvisade en svagare tillväxt än de närmast föregående åren.

UTÖKAD PRODUKTUTVECKLING

En framåtblickande produktutveckling som möter efterfrågan av mer avancerade och uppkopplade produkter är en nyckelfaktor för GAROs framgång. Satsningen fortsatte 2018 och har lett till en dubblering av vår utvecklingsavdelning under de senaste tre åren. Detta möjliggör för fortsatt organisk tillväxt och att GARO som bolag stärker sin position med ett intressant produktsortiment anpassat för våra olika marknader.

NYHETER INOM ALLA PRODUKTOMRÅDEN

Under året introducerade vi ett flertal smarta normkomponenter och utökade vårt KNX-sortiment (styrning av ventilation, belysning och värme). Detta är produkter som både är energibesparande och stödjer digitaliseringen i olika former.

Vi har även lanserat en app som gör att installatörerna enkelt kan beställa en färdigbyggd kundanpassad elcentral med leverans nästa dag. Summerar vi produktområdena Installation, Projekt och Tillfällig el så har de haft en god utveckling med fokus på smarta och energibesparande lösningar.

PRODUKTOMRÅDET E-MOBILITY VÄXER STARKT

Inom smarta eluttag för bil, camping och marinor samt produkter som bygger laddinfrastruktur är vi idag den marknadsledande leverantören i Norden. Under året visade produktområdet E-mobility upp en fortsatt stark tillväxt på samtliga våra marknader, över hela produktprogrammet. Utvecklingen inom E-mobility sker snabbt och efterfrågan på mer avancerade och uppkopplade produkter är stor. Vårt förvärv av WEB-EL (2017) har medfört att vi nu utvecklar mjukvara under eget varumärke, vilket ytterligare stärkt vår marknadsposition och möjliggjort ett flertal produktlanseringar under hösten 2018.

Året presenterade också nya varianter av våra laddboxar, som bland annat utrustats med smart lastbalansering. Den skyddar fastighetens huvudsäkring från överbelastning genom att anpassa bilens laddeffekt efter den samtida elförbrukningen inne i huset.

MÅNGA STOLTA LEVERANSER

2018 innehöll ett flertal viktiga beställningar och framgångsrika slutleveranser. Värda att nämna är bland annat ordern från Volvo Cars provverksamhet

avseende högeffektsladdare, det utökade samarbetet med E.ON via det centrala Europaavtal som tecknades under 2017 samt ett större avtal med Falu kommun som investerade i 121 laddstolpar från GARO under hösten. Glädjande är även att försäljningen inom E-mobility i Polen och övriga länder tagit fart, om än från låga nivåer.

VI BLICKAR FRAMÅT

Efterfrågan inom byggrelaterade produkter i Sverige når fortsatt höga nivåer men en successiv avmattning förväntas under 2019, i takt med att ett minskat antal byggstarter påverkar nyproduktionen av bostäder. Gällande GARO Övriga marknader förväntas marknadsutvecklingen vara god. För produktområde E-mobility ser vi en stark utveckling med fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur på samtliga marknader. Sammantaget ser marknadsförutsättningarna för GARO positiva ut för 2019, främst drivet av utbyggnaden av laddinfrastruktur.

Patrik Andersson Tf CEO

2018 upplevde vi en av århundradets varmaste somrar i norra Europa vilket ökade medvetenheten om klimatförändringar och hur vi använder våra naturresurser. Hos GARO har hållbarhet alltid legat högt på agendan och under året har vi fastställt våra långsiktiga hållbarhetsmål för att på bästa och smartaste sätt bidra till energiomställningen.

Positiv utveckling

Rörelseresultatet ökade med 16,0 procent och uppgick till MSEK 113,8. Rörelsemarginalen uppgick till 12,6 procent jämfört med 12,3 procent föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet är i huvudsak en följd av skalfördelar från högre volymer, i kombination med att resultatet för 2017 var belastat med ökade kostnader för att säkerställa en god leveransförmåga. Flytten av produktion till vår polska anläggning har resulterat i högre kapacitet och lägre kostnader.

NYA HÅLLBARHETSMÅL FASTSTÄLLDA

GAROs motto är att göra saker och ting enklare, bättre och smartare. Vi lägger stor vikt vid att våra produkter på smartaste sätt ska hjälpa våra användare in i framtiden, samtidigt som vi fortsätter att prioritera hög säkerhet och låg elförbrukning. Idag bidrar många av GAROs produkter till ett renare och mer hållbart samhälle. Goda exempel är våra laddstationer för fordon, intelligenta elcentraler, solenergilösningar samt uppkopplade produkter för bil, båt och camping. Alla med ett gemensamt drag – att spara energi. Med utgångspunkt från FN:s globala mål för hållbar

utveckling har vi under året fastställt GARO-koncernens långsiktiga hållbarhetsmål inom de sex områden vi anser att vår verksamhet påverkar mest (se sid 35).

UTÖKAD KAPACITET OCH FÖRSTÄRKT ORGANISATION

Vi fortsätter att göra satsningar för att möta den ökade efterfrågan inom alla våra produktområden. Under året färdigställdes produktionsflytten till den nya polska fabriken och i takt med att driften kom igång har vi sett positiva effekter i form av minskade tillverkningskostnader och stigande produktivitet. Den nya fabriken bidrar även till att vi kan hålla

en högre leveranstakt samt säkrar kapacitet för framtida tillväxt. Tack vare den utökade verksamheten i Polen kommer vi kunna fortsätta växa och satsa inom samtliga produktområden.

I Sverige har vår anläggning i Gnosjö förbättrats och medger nu volymökningar. Under året har vi stärkt organisationen och medelantalet anställda ökade med över 15 % (till 398) inom bland annat produktion, produktutveckling och marknad.

Stefan Jonsson Styrelseordförande

2018 var året då…

JAN

• Baserat på det ökade marknadsvärdet flyttades GARO-aktien från Small Cap till Mid Cap på Nasdaq Stockholm OMX. Mid Cap-segmentet omfattar företag med ett börsvärde på mellan 150 miljoner EUR och 1 miljard EUR.

• • Nordbygg på Stockholmsmässan. Alla GAROs fyra produktområden presenterades för drygt 48 000 besökare.
• • GARO Polen vann utmärkelsen "President of the Szczecin brand: Made in Szczecin".

APR JUN

• GARO bjöds in som expert i debatterna under Almedalsveckan på Gotland samt mötte bland annat politiker, påverkare, användare, biltillverkare och tjänsteleverantörer.

FEB

• • Patrick Karlsson tillsattes som ny VD för GARO Finland. Tidigare VD Kalervo Ulander gick i pension.
• • GARO deltog med monter på El & Telemässan i Jyväskylä, Finland.

MAJ

• • Avtal tecknades med Falu kommun. Omfattning: 121 st GARO LS4 laddstolpar till ett totalt värde om cirka 3,5 miljoner SEK.
• • GARO E-mobilitys fleråriga paneuropeiska avtal med E.ON utökades till att även omfatta Slovakien. Sedan tidigare ingår Sverige, Danmark, England, Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern i avtalet.
• • I konkurrens med 600 andra polska företag vann GARO Polen utmärkelsen "Årets bästa arbetsgivare", bland bolag med 51-250 anställda.
• • GARO Norge gjorde succé med sin stora monter på ELIADEN-mässan i Lilleström, dit det kom 19 000 besökare från industrin, energi-, elinstallation- och elektroteknikbranschen.

VIKTIGA HÄNDELSER

AUG OKT DEC

• GARO AB i Gnosjö fick besök av Sveriges finansminister Magdalena Andersson. Vi diskuterade elektrifiering av den svenska fordonsflottan och tillhörande utbyggnad av laddinfrastrukturen, samt de statliga bidragsstöden.

• • Data- och analysföretaget Bisnode och Veckans Affärer utnämnde GARO AB till ett av årets "Superföretag i Sverige".
• • Som utställare på Persontrafikmässan i Stockholm, samt expert på seminarium, vidareutvecklade GARO den goda kontakten med transportsektorn.

• • GARO skapade en uppskattad mötesplats på Elmässan Easy Fair i Kista där vi träffade marknaden och höll seminarium om laddning av eldrivna fordon.

• • Under FN:s klimatmöte (COP24) i Katowice i Polen, tilldelades GARO Polen priset "Electromobility Leader 2018" med beskrivningen: …ledande inom laddstolpar samt produktion av en bred produktportfölj som skräddarsys efter marknadens behov.

• • Under 2018 levererades ca 13 000 GARO laddstationer ut på våra marknader.

• • Volvo Cars provverksamhet i Göteborg och Norrland installerade 12 varianter av GAROs snabbladdningsstationer.
• • Landskrona Energi köpte 37 st GARO LS4 samt två publika snabbladdare till utbyggnaden av stadens laddinfrastruktur.

SEP NOV

• På Nordens största elbilsmässa eCarExpo i Göteborg delade GARO med sig av kunskap och presenterade laddprodukter för såväl fackfolk som allmänheten.

Vår marknad

Med rötterna i Gnosjö, ett 80-årigt know-how och nytänkande innovationskraft har GARO tagit en stark position inom samtliga fyra produktområden, framför allt i Sverige. När det gäller smarta eluttag för bil, camping och marinor, samt produkter för att bygga laddinfrastruktur, är GARO den marknadsledande leverantören i Norden. I resten av Europa bygger GARO upp en allt starkare närvaro genom egna dotterbolag och deras distributionsnät eller samarbeten med olika partners.

SVERIGE OCH ÖVRIGA MARKNADER

Sedan bolaget grundades i Sverige 1939 har GARO vuxit stort och utvecklat verksamheten med flera internationella etableringar och samarbeten i olika former. Sverige utgör den största marknaden medan exporten till alla andra länder, som lyder under Övriga marknader, ökar. Vi arbetar på olika sätt med att stärka GAROs marknadsandelar ute i Europa. I de länder vi har dotterbolag använder vi deras olika distributionsnät, medan försäljning till övriga länder går via olika partners och europakontrakt.

NÖDVÄNDIG MARKNADSANPASSNING

Trots Europastandarder finns det lokala skillnader i elstandarder, i reglerna för byggnation och i slutanvändningen som vi behöver ta hänsyn till och anpassa oss efter. Vår starka närvaro med egna dotterbolag i Norge, Finland, Polen och Irland kan förklaras av att vi har likvärdiga standarder och marknadsbehov. Detta gör det enkelt för oss att leverera dit inom alla våra produktområden.

Vår långvariga internationella närvaro har byggt upp en god intern kompetens när det gäller produktanpassningar efter de olika krav och behov som finns i Europa. I de länder vi arbetar tar vi fram ett utvalt sortiment som anpassas efter den enskilda marknaden. Där styrs även marknadsarbetet från lokalt håll.

NORGE

Drammen • Försäljningskontor

IRLAND

Dublin • Försäljningskontor

NORDIRLAND

Belfast

• Försäljningskontor

FINLAND

Espoo

• Försäljningskontor

SVERIGE

Gnosjö

• • Huvudkontor
• • Försäljningskontor

• Produktion av Installation, E-mobility & Projekt

Värnamo

• • Försäljningskontor
• • Produktion av Tillfällig El

Stockholm

• Försäljningskontor

Umeå

• Försäljningskontor

Luleå

• Utveckling av mjukvara för elprodukter

EXPORTFÖRSÄLJNING

• Italien

• Slovakien • Spanien

• • Australien
• • Danmark
• • Estland • Mellanöstern • Schweiz
• • Frankrike
• • Island
• • Tjeckien
  • • Tyskland

• Storbritannien

• • Ungern
• • Österrike

POLEN

Szczecin

• • Försäljningskontor
• • Produktion av produkter inom Installation, Projekt, Tillfällig el & E-mobility

Med starkt innovationsdriv och en lång erfarenhet i ryggen söker vi ständigt efter nya utmaningar för att ligga i framkant med vår produktutveckling. Även om elsäkerhet och energiförbrukning alltid har högsta prioritet fokuserar vi på faktorer som har betydelse för våra installatörer och slutanvändare: användarvänlighet, modern design, hållbarhet, digital teknik och intelligent styrning. Under konceptet GARO Futuresmart™ ser vi till att alltid göra våra produkter enklare, bättre och smartare – för allas trygghet och för en hållbar framtid.

NYTÄNKANDE KRAFT

Ur vår trygga GARO-kultur växer nyfikna och nytänkande talanger som uppmuntras att utmana det konventionella. Här får nya idéer både näring och utrymme. För oss är det viktigt att våra produkter både blir lönsamma för våra kunder samtidigt som de är enkla att installera och använda. Kanske viktigast av allt – de ska vara hållbara långt in i framtiden.

STARK PRODUKTUTVECKLING

Tillsammans med vår långa erfarenhet och samlade kompetens inom Installation, Projekt, E-mobility och Tillfällig el kan vi erbjuda flexibla produktlösningar utifrån marknadens behov. När vi är ute på marknaden, lyssnar och utvärderar

behov och önskemål, har vi alla samma starka fokus: Att förbättra, vidareutveckla och skapa en så komplett, smart och ansvarsfull lösning som möjligt.

GARO = FUTURESMART

Under konceptet GARO Futuresmart™ stärker vi vårt varumärke och vår innovation av framtidssäkra produkter. Produkter där vi säkerställer energibesparing, smartare styrning och enkelhet i användandet. GARO Futuresmart™ garanterar våra kunder lönsamma produkter samtidigt som vi erbjuder deras medarbetare kunskap och utbildning, som en del av vår support.

AFFÄRSIDÉ

Med fokus på innovation, hållbarhet och design utvecklar GARO lönsamma helhetslösningar för elbranschen.

VISION

Drivna av framtidens möjligheter utvecklas vi ständigt för att vara den ledande innovatören inom våra produktområden.

MISSION

Vår gemensamma vilja är att utveckla framtidssäkra helhetslösningar genom kunskap, innovation och engagemang.

Stark teamkänsla

För att utvecklas och våga utmana det konventionella uppmuntras alla medarbetare till fortsatt nyfikenhet och nytänkande. Våra gemensamma värderingar ger oss en stabil grund.

INNOVATIVA

Kärnvärden

Vi är en nytänkande kraft som utvecklar våra kunders framtida affärer. Det gör oss till en engagerad, lyhörd och aktiv samarbetspartner.

STOLTA

Vår genuina historia, fina utveckling och framtida möjligheter har skapat vår unika GARO- kultur. Det gör oss trygga och stolta i allt vi gör.

KOMPETENTA

Vi är experter på det vi gör och värdesätter kunskap som leder till våra kunders utveckling och lönsamhet.

LÅNGSIKTIGA

Vårt fokus är att genom ett stort engagemang utveckla säkra produkter för en hållbar framtid.

Finansiella mål

GAROs finansiella mål tar utgångspunkt i företagets vision och affärsidé. Fokus ligger på en lönsam stark tillväxt samt ett hållbart värdeskapande med goda och sunda finanser. Detta ska leda till en långsiktig lönsamhet som möjliggör utveckling av verksamheten och ger en god avkastning till våra aktieägare.

GARO-koncernens finansiella mål över en konjunkturcykel är följande:

FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT Tillväxten ska organiskt uppgå till minst 10 procent per år.

LÖNSAMHET

Rörelsemarginalen för koncernen, ska uppgå till minst 10 procent av nettoomsättningen per år.

AVKASTNING

Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent.

≥30%

SOLIDITET Soliditeten ska ej understiga 30 procent.

≈50%

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska uppgå till cirka 50 procent av bolagets nettoresultat efter skatt. Utdelningsförslaget ska beakta GAROs långsiktiga utdelningspotential samt koncernens investerings- och konsolideringsbehov i övrigt.

Världen omkring oss

Konjunkturer, trender och samhällsutvecklingen påverkar GARO i allra högsta grad. Genom att vara ute och lyssna på användare, återförsäljare och installatörer håller vi oss uppdaterade för att möta behoven. Dessutom deltar vi aktivt i intresse- och teknikorganisationer samt olika nätverk.

BYGGMARKNADEN

Byggmarknaden är fortsatt god i Norden, även om den är på väg att plana ut. Vi ser även en fortsatt hög aktivitet på våra övriga marknader. Behovet av bostäder är stort vilket drivit ledtiderna för både projektering och byggnation. Fastigheterna som byggs nu ska vara smarta med både uppkoppling, styrning och energibesparing. Modern och hållbar design är ett krav. Även byggentreprenörerna ser en vinning i att använda underhållsfria produkter med lång livslängd som enkelt kan flyttas med till nästa projekt.

URBANISERINGEN

Urbaniseringen ökar. Inflyttningen till storstadsområdena har lett till att innerstaden blivit tätare, men också till att storstadsområdena nu innehåller flera stadskärnor.

Fler människor på samma plats ställer krav på elnätet för att man på ett smart sätt ska kunna hushålla med energin.

DIGITALISERINGEN

Kunskap och utbildningar hämtas oftast digitalt, vid individuellt valda tidpunkter. Detta har ökat efterfrågan på tillgänglig information, ständig support och produkter via digitala plattformar. Beteendet får arbetslivet och privatlivet att flyta ihop allt mer.

"Internet of things" är ett allt vanligare begrepp. Dvs föremål, apparater, accessoarer, maskiner, fordon, byggnader, etc, med inbyggd elektronik och internetuppkoppling som gör att de kan styras eller utbyta data över nätet. För GARO gäller det att ha produkter som är uppkopplade med både energi- och laststyrning. De stora energibolagen inför olika effekttariffer med billigast energi nattetid och då ska det gå att styra uttagen till natten.

Digitalisering har krympt de geografiska avstånden. Genom tekniken kan vi "sitta i samma rum" och ha möten trots att vi befinner oss över hela Europa. Detta har möjliggjort att en del av GAROs kompetenta utvecklingsavdelning kan ligga i Luleå.

KLIMATET

Larmrapporterna om klimatet avlöser varandra och både forskare och politiker är eniga om att utsläppen av koldioxid måste minska. Enligt FN:s Klimatrapport är de närmaste tio åren helt avgörande för att undvika katastrofala klimateffekter. Det måste ske en global omställning mot fossilfria energislag.

Vi ser en ökad miljömedvetenhet i hela samhället. Efterfrågan på en sund livsstil och hållbara produkter har aldrig varit större än i dag och trenden är tydlig. Med kunskap växer kritiken. Kraven på företagens hållbarhetstänk ökar när det gäller inköp, leverantörskedjan, produktionen, förpackningar, energibesparing och CO2-utsläpp.

Miljödebatten fortsätter med den globala uppvärmningen i fokus. I Sverige har regeringen tagit initiativ för att gynna energibesparingar genom exempelvis "Bonus Malus", "Klimatklivet" och "Ladda-hemma-stödet".

NYA ENERGILÖSNINGAR

E-MOBILITY

Elfordonen ökar i takt med att laddinfrastrukturen byggs ut. Ett antal olika biltillverkare kommer med flera nya modeller av rena elbilar som har räckvidd upp till 500 km. Dessutom har många elmotorcyklar och elmopeder dykt upp på marknaden. En tidig trend hittar vi även inom den maritima sektorn där det nu presenteras elmotorer för båtar.

Ser man till Europa har utbyggnaden av laddinfrastrukturen kommit längst i Norge, Holland och Sverige. Publika laddare väljs i stort sett utifrån samma kriterier överallt. När det gäller de privata hemmaladdarna är inte kraven lika hårda överallt. Under 2019 införs

nya lagkrav i flera länder, vilket kommer styra marknaden mot högre säkerhet och mer avancerade laddare.

Närmaste åren blir det fokus på smarta uppkopplade fordonsladdare som energibolagen kan styra med differentierade priser under dygnet. Det blir sedan upp till konsumenten att välja pris/tid. Här har vi som tillverkare ett ansvar och möjlighet att påverka, då det finns flera lösningar. För GARO E-mobility kräver detta att fortsatt ha produkter som är anpassade för marknadens behov och standarder. För att hantera den tekniska supporten räcker det inte med elkunskap, här krävs även stor digital förståelse och kunskap om mjukvaran.

SOL

Takmonterade solenergisystem växer snabbt bland både företag och privatpersoner. Enbart i Sverige har antalet installationer ökat med ca 50-60 % de senaste två åren. Den starka tillväxten på privatmarknaden beror på lägre priser, ökat intresse för solenergi, ett generöst direktkapitalbidrag från staten samt ett nyligen infört skatteavdragssystem.

I takt med att efterfrågan på solenergi ökar, växer efterfrågan på säkra installationer. För att solanläggningarna ska fungera på ett tryggt och säkert sätt är det av största vikt att installationerna utförs av kompetent personal enligt ställda kvalitetskrav. Som garanti för detta finns numera ett certifieringssystem för solinstallatörer. I Sverige har det även startats gymnasieprogram med inriktning mot soltekniker.

Utvecklingen går mot att vi kommer kunna lagra solenergin så att det går att ladda elbilen med egenproducerad elektricitet.

Framåtdriv

Framsynthet och flera lyckade satsningar har gett GARO medvind till att mer än dubblera utvecklingsavdelningen de senaste tre åren. Tack vare förvärvet av WEB-EL ingår även kompetens inom mjukvara och elektronik under eget tak. Tillsammans med rekrytering av flera egna konstruktörer tar vi fram kompletta kundanpassade lösningar från idé till färdig produkt inom samtliga produktområden.

PRODUKTUTVECKLINGSTEAMET

Produktutvecklingsteamet servar alla produktområden inom GARO-koncernen och arbetar med produkter för hela Europa. Det har medfört att vi inte enbart utvecklar enskilda produkter utan även designar och bygger ihop kompletta system efter kundunika specifikationer. Varje produktområde har en produktchef som ansvarar för omvärldsbevakning och projektledning. Till hjälp finns en samlad resursgrupp som omfattar design av mjukvara, digitala lösningar, elektronik, mekanisk konstruktion och elkonstruktion. GARO kan därmed erbjuda en helhet som ger snabb och effektiv hantering av utvecklingsprojekt.

STÄNDIG STRÖM AV IDÉER

Idéerna kommer från medarbetarna, marknadstrender, användarna, installatörerna, säljarna och vårt innovationsråd. Dessutom ställer standarderna kontinuerliga krav på utveckling genom uppdateringar. Vi uppmuntrar innovativt tänkande i alla led och varje idé analyseras baserat på användarnytta, långsiktig lönsamhet, möjlig försäljningsomsättning och strategiskt värde. Alltid med grundtanken att hitta energieffektiva lösningar som belastar miljön så lite som möjligt.

HÅLLBAR PRODUKTION

GARO lever upp till sin affärsidé att möta marknadens krav på hållbara produkter. I vår analys för urvalet av nya produkter väger även "best cost, design & function" tungt. Best cost betyder att produkten ska kunna tillverkas kostnadseffektivt och hållbart i vår Lean-produktion. Med Lean-principer maximerar vi kundnyttan samtidigt som vi minimerar slöseriet av resurser genom olika typer av effektiviseringar och rationaliseringar i hela processen. Självklart tas det stor hänsyn till ergonomin för våra installatörer och medarbetarna i våra egna produktionsenheter.

MODERN DESIGN

Egna produkter i större projekt innehåller alltid en konceptstudie med designskisser. För att hålla en unik, modern och hållbar design anlitar vi industridesigners. Skisserna utvärderas internt och vidareutvecklas till ett konstruktionsunderlag. Vi försöker hitta en egen designlinje inom produktgruppen för att skapa en "familjekänsla" som tilltalar på så bred front som möjligt. Produkternas materialval anpassas efter såväl tålighet och miljöaspekter som användarvänlighet och utseende.

OBEROENDE TESTNING

Innan våra produkter lanseras på marknaden testas de av oberoende testinstitut (både svenska och europeiska) mot gällande standarder. Denna kvalitetssäkring är en väsentlig del av den totala utvecklingskostnaden för nya produkter och medför att vi kan garantera elsäkerheten i alla led, dvs både när det gäller installation och användning.

MEDVERKAN I ELSTANDARDER

Givetvis uppfyller GARO alla gällande standarder när vi konstruerar våra produkter. Tack vare vår höga kompetens inom el och elektronik medverkar vi som produktexperter i flera av SEK:s kommittéer, vilka har regeringens uppdrag att fastställa svensk elstandard. SEK är medlem av de internationella standardiseringarna IEC och CENELEC, vilka ger oss en inblick och ett försprång till vad som är på gång över hela världen inom de närmsta åren. Detta har under de senaste åren varit särskilt viktigt för produktutvecklingen inom E-mobility, där reglerna för laddstationer och fordonsladdning förändras i snabb takt när infrastrukturen byggs ut.

PRODUKTUTVECKLING

Enkelhet

En produkt från GARO utvecklas för att vara Futuresmart i två led, både för installatören och slutanvändaren. Vi arbetar därför mycket med att göra våra produkter enkla att hitta, beställa, installera, lära ut och använda. För att uppfylla användarnas förväntningar och förutse marknadens behov är vi ofta ute och lyssnar av verkligheten, där våra produkter ska göra nytta.

DIALOG OCH NYFIKENHET

Genom hög närvaro ute på byggarbetsplatserna och vid olika events upptäcker vi behov av förbättringar som leder till utveckling av nya lösningar. Nya prototyper byggs kontinuerligt och testas i dialog med installatörerna. GAROs strävan och förmåga att förutse vad som kommer att efterfrågas har gjort att vi är snabba, ofta först, med många produktnyheter.

KUNSKAP OCH UTBILDNING

För att bygga upp marknadens kompetens och visa prov på hur man kan spara energi, höja effektiviteten och öka hållbarheten, genomför GARO kontinuerligt utbildningar inom samtliga produktområden. Certifieringar och djupare installatörsutbildningar genomförs på våra olika lokalkontor. Där gör vi installatörerna till specialister på våra produkter samtidigt som vi tillför mervärden genom olika verktyg och säljhjälpmedel. Allt fler av våra utbildningar når också ut till installatörerna både bredare och snabbare via webben.

FÖRENKLINGAR MED DIGITAL TEKNIK

Genom att erbjuda färdiga kundanpassade lösningar frigör vi tid för våra installatörer att utföra sin profession. GARO tar fullt ansvar för hela produkten, funktionen, testresultaten och dokumentationen. Vi arbetar ständigt med att hitta nya lösningar och styrningar med applikationer via smartphone. Med hjälp av den digitala tekniken har GARO ökat flexibiliteten och användarvänligheten för både installatör och slutanvändare på flera sätt:

• • En app gör att installatörerna enkelt kan beställa en färdigbyggd kundanpassad elcentral med leverans nästa dag.
• • QR-kod på produkterna, för snabb avläsning direkt på plats med länkning till digitala produktmanualer.
• • Instruktionsfilmer för installation och användning som finns tillgängliga på garo.se
• • Laddstolpar med inbyggda digitala övervaknings- och betallösningar som kommunicerar med centrala serverlösningar via 4G. Detta leder till säkra och smidiga individanpassade betalningar, samt hög upptid då avvikelser rapporteras in automatiskt.
• • App-lösning åt slutanvändarna för styrning av motorvärmare, campingoch marina elstolpar.
• • Ökat antal Projektlösningar med inbyggd KNX-styrning för att sänka energiförbrukningen.
• • Digitala kopplingsur för styrning av t ex ytterbelysning, för att spara energi.

SUPPORT

GARO har eget kunnigt folk till hands för att svara på tekniska frågor inom såväl hårdvara som mjukvara och användarfrågor. Varje land har lokal support på det egna språket. För att underlätta för användaren har vi kompletterande material på webben.

Vårt bidrag

GARO-koncernens strategiska hållbarhetsarbete omfattar alla marknader vi verkar på. Vi strävar efter att vara en ledande aktör, när det gäller ansvarsfullt företagande, inom alla våra verksamhetsområden. För att vara det arbetar vi långsiktigt och systematiskt med att förbättra den påverkan våra aktiviteter, produkter och beslut har på miljön, samhället och människorna i hela värdekedjan.

GARO förhåller sig till alla FN:s globala mål för hållbar utveckling, men har identifierat sex områden där vår verksamhet och våra produkter påverkar mest. Med utgångspunkt från dessa arbetar vi med att fastställa koncernens långsiktiga hållbarhetsmål för 2030.

ENERGIOMSTÄLLNINGEN

FN:s klimatpanel IPCC visar att de närmaste tio åren är helt avgörande för att undvika katastrofala klimateffekter. Än så länge går det att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, men det krävs att utsläppen minskar – radikalt. GARO tar detta på stort allvar och har under många år satsat stora resurser på utveckling av både ladd- och solprodukter samt förbättringar av befintliga produkter, för att göra dem mer energieffektiva.

Några exempel:

• • Vår aktiva roll i utvecklingen av laddinfrastruktur har ökat försäljningen av eldrivna fordon.
• • Med hjälp av våra motorvärmare förbrukar bilarna mindre drivmedel och minskar sina CO2-utsläpp.
• • Vår senaste uppgradering av motorvärmarstyrningen har halverat tillslagstiden, vilket sparar energi.
• • Våra helhetslösningar för egen kraftproduktion av solenergi som bland annat kan användas till att ladda bilen.

FUTURESMARTA LÖSNINGAR

I framtiden kommer allt fler människor leva och vistas tillsammans på begränsade ytor. Detta ställer krav på både elnätet och på nya lösningar så att vi bättre ska kunna hushålla med energin. För att underlätta att klara framtidens behov har GARO bland annat:

• • Utvecklat lastbalansering, som gör att energiförbrukningen går att fördela över hela dygnet.
• • Byggt in KNX-styrning för energibesparande belysning, ventilation och värme.
• • Intelligenta eluttag för motorvärmare, marinor och camping som enbart förbrukar energi när utetemperaturen kräver det eller när användaren är på plats.
• • Smarta kopplingsur som programmerar belysningen.
• • Hållbar, ergonomisk och energisnål byggarbetsplatsbelysning som kan återvändas om och om igen.

FN:S MÅL FÖR HÅLLBAR GLOBAL UTVECKLING

Utifrån FN:s globala mål har GARO valt att fokusera på det sex mål där våra produkter påverkar mest. Fullständig beskrivning om detta arbete går att läsa i Hållbarhetsrapporten på sid 34.

Ett hållbart samhälle är en central fråga för GARO och en naturlig del i utvecklingen av våra produkter. Som exempel bidrar våra motorvärmare, laddstationer, solpaneler och produkter för energimätning redan idag till ett mer hållbart samhälle genom minskade CO2-emissioner och minskad energiförbrukning.

27

HÅLLBARA MATERIALVAL

Materialen som används när vi konstruerar våra produkter anpassas efter såväl tålighet, miljöaspekter, användarvänlighet samt utseende. Produkten måste klara ett hårt nordiskt klimat och ska också emballeras på ett miljövänligt sätt. Bland annat använder vi:

• • Miljövänlig och korrosionsbeständig Magnelis®, istället för galvaniserad plåt.
• • Halogenfri kabel istället för PVC.
• • Honeycomb istället för cellplast i våra emballage.

Vår laddstation GARO LS4 är ett bra exempel på design, funktion och hållbarhet i fin kombination. Den består av en blandning av medvetna materialval med lång livslängd. För att få ut optimalt resultat drar vi även nytta av vår egen plasttillverkning. Foten är av pressgjuten aluminium, stolpen av extruderad anodiserad aluminium, taket och uttagen är av formsprutad plast och inuti finns en mängd plåtkomponenter. GARO LS4 är enkel att demontera med utbytbara delar, så att inte hela produkten ska behöva kasseras om någon del går sönder.

HÅLLBAR LEVERANTÖRSKEDJA

2018 har GARO arbetat ett steg längre för att skapa en hållbar leverantörskedja. Genom att ta fram en verktygslåda och utbilda oss inom hållbarhetsrevision säkerställer vi val av medvetna leverantörer som vi kan följa upp på årsbasis. Vi kräver också att de fraktbolag som används arbetar med hållbarhet. Vi väljer gärna lokala leverantörer där det är möjligt samt miljö- och affärsmässigt försvarbart.

DISTRIBUTION TILL KUND

För att minimera transporter har vi valt att distribuera våra produkter i huvudsak via grossist, återförsäljare och dotterbolag. Därifrån sker vidare distribution ut till de lokala installatörerna.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

GARO vill bidra till en positiv samhällsutveckling bland annat genom att stödja ideella organisationer. Förutom lokal sponsring och lokala samarbeten har vi omsorgsfullt valt att sponsra organisationer som stödjer välgörenhetsarbete. Dessutom bidrar vi aktivt med kunskap och erfarenhet i en rad olika organisationer som främjar utvecklingen mot ett hållbart samhälle:

• • SEK, med regeringens uppdrag att fastställa svensk elstandard.
• • Klimatrådet i Jönköpings län, Sverige.
• • CSR Västsverige, affärsnätverk för samhällsansvar.
• • EL Elleverantörerna i Sverige.
• • KNX Sweden.
• • SAFE. Internationell organisation som utvecklar en teknisk lösning för att uppfylla den tyska standarden Eichrecht, som reglerar hur fordonsladdare kommunicerar sina mätvärden till slutanvändarna.
• • Open Charge Alliance. Ansvarar för OCPP (Open Charge Point Protocol), ett standardiserat globalt protokoll för kommunikationen mellan laddstolpar och laddoperatörerna.
• • HUBJECT, organisation som reglerar roaming för laddoperatörerna så att elbilsförarna ska kunna ladda sina bilar över hela Europa.

SAMHÄLLSANSVAR

Stark laganda

GARO är en modern och attraktiv arbetsgivare på väg in i framtiden. För detta krävs att vi erbjuder hälsosamma arbetsklimat och bra "coachande" ledarskap. Vi är en internationell koncern som erbjuder många olika typer av tjänster och individuella utvecklingsmöjligheter, vilket är en stor fördel för att kunna rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens för framtiden.

MEDARBETARNA ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNG

Det finns en öppen, vänlig och stark GARO-anda i vår företagskultur. Vi strävar efter ett nära ledarskap med god tillgänglighet för samtal eller snabb feedback via digitala plattformar. Omkring oss ser vi kompetenta och engagerade medarbetare som levererar det lilla extra som gör skillnad – inte bara för

det ekonomiska resultatet utan för alla som direkt eller indirekt påverkas av verksamheten.

Nyckeln till framgång är att ständigt utveckla företagets medarbetare så att de bibehåller motivationen för sitt arbete, stannar längre och agerar goda ambassadörer. Detta är också något som underlättar för framgångsrika

rekryteringar och bygger relationer med nöjda kunder.

Medarbetsundersökningar genomförs kontinuerligt tillsammans med en stor hälsoprofil. Resultaten visar på väldigt nöjd personal och generellt låg sjukskrivning och väldigt låg långtidssjukskrivning, trots intensivt tempo och stark tillväxt.

INDIVIDUELL UTVECKLING VIKTIG

I vår strävan att vara en attraktiv arbetsgivare är de interna karriärmöjligheterna en viktig framgångsfaktor. Medarbetarna på GARO har stora möjligheter och uppmuntras att vidareutveckla sin roll inom organisationen. Varje medarbetare har årliga utvecklingssamtal som omfattar både lång- och kortsiktiga planer när det gäller arbetsuppgifter inom bolaget, kompetensutveckling eller utbildning. GARO har många konkreta exempel på medarbetare som börjat i monteringen för att senare gå över till tjänstemannasidan som innesäljare, konstruktör, inköpare eller produkttekniker.

FRAMTIDA REKRYTERING

GARO har en lojal och trogen personal. Såväl 10-, 20- , 30- som 40-årsjubileum uppmärksammas varje år. För att vi ska attrahera och behålla medarbetare ur kommande generationer krävs det att vi kan erbjuda utmaningar och personlig utveckling. Det är därför viktigt att vi fortsätter att utveckla alla typer av tjänster internt utifrån ett internationellt perspektiv.

För att så tidigt som möjligt väcka intresset för vår arbetsplats deltar vi bland i jobbmässor. GARO har också samarbeten med de lokala gymnasieskolornas el-program. Elever erbjuds gärna praktikplatser med god möjlighet till anställning efter avslutade studier. Vi har ofta samarbete med högskolor och universitet i både Sverige och Polen.

EN FRISKVÅRDANDE ARBETS-MILJÖ

GAROs produktionsmiljö är ren, ljus och utan buller. Säkerheten inom monteringsmomenten är hög och skyddsronder sker regelbundet. Både i produktionen och på kontoren är arbetsplatserna ergonomiskt utformade med individuella anpassningsmöjligheter. Medarbetarna erbjuds företagshälsovård och friskvårdsbidrag.

RESPEKT OCH NOLLTOLERANS

Etnisk och kulturell mångfald samt en jämn ålder- och könsfördelning är andra faktorer som bidrar till den framgångsrika företagskulturen. Alla GAROs verksamheter, samarbetspartners och leverantörer, oavsett var i världen de verkar, skall ha en gemensam syn på vilka principer som ska efterlevas:

• • Vi ska stödja, respektera och säkerställa skyddet av internationellt vedertagna mänskliga rättigheter.
• • Vi ska ge medarbetarna rätt att bilda och ansluta sig till de organisationer som de själva väljer, och förhandla kollektivt.
• • Barnarbete får absolut inte förekomma inom verksamheten eller hos någon samarbetspartner.
• • Vi har nolltolerans mot diskriminering, hot eller trakasserier oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder.
• • Vi har nolltolerans mot alla former av korruption, mutor eller oetiska affärsmetoder. Alla medarbetare har ansvar att identifiera, följa och respektera lokala lagar, förordningar, föreskrifter i de länder företaget verkar och gör affärer.

BETYGET = NÖJDA KUNDER

Kundnöjdhet är en avgörande faktor för företagets förmåga att skapa bra ekonomiska resultat samtidigt som det är grunden för ett värdeskapande hållbart företagande. Därför genomför GARO en kundundersökning från Sverige som omfattar bemötande, besöksupplevelse, kompetens, hållbarhet, order, offert, reklamation, katalog och hemsida vartannat år. Här får vi över lag mycket högt betyg.

NÅGRA FRIA SVAR FRÅN KUNDUNDERSÖKNINGEN VAD ÄR BÄST MED GARO?

"De vågar utvecklas."

"Kunnig personal och produkter i toppklass. Duktiga medarbetare som är engagerade och har blivit en mycket bra partner till oss. Känner att vi har en öppen dialog och att det alltid är högt i tak. Bra och innovativa produkter. Svensk produktutveckling och svensk tillverkning ger förtroende och snabb leverans."

"Bra personal, alltid på tårna. Trevlig, kunnig och hjälpsam personal som tar åt sig av våra åsikter. Hög servicegrad!"

"Bra support och teknisk service. Ställer alltid upp när man behöver hjälp."

GAROs aktie

GAROs informationsgivning till sina aktieägare och övrig kapitalmarknad syftar till att skapa en rättvisande bild av verksamhetens utveckling, minimera risken för ryktesspridning och spekulationer samt bidra till att öka intresset för bolagets aktie. Ambitionen är att agera snabbt och korrekt.

AKTIEKURS OCH GENOM-SNITTLIGA VOLYMER 2018

GAROs aktie är sedan mars 2016 noterad på Nasdaq Stockholm och tillhör Mid Cap-segmentet sedan 2 januari 2018. Aktien handlas under kortnamnet GARO. Sammanlagt handlades det 2,8 miljoner GARO-aktier under 2018. På årets sista handelsdag stängde aktiekursen på SEK 173,6, en minskning med 0,8 % jämfört med stängningskursen den sista december 2017. Den genomsnittliga dagliga volymen uppgick under 2018 till 11 077 aktier. GAROs marknadsvärde den sista december 2018 var MSEK 1 736.

BÖRSNOTERING 2016

Priset i noteringserbjudandet 2016 var SEK 73 per aktie, motsvarande ett marknadsvärde av det totala antalet aktier i GARO om MSEK 730. Erbjudandet omfattade 4,6 miljoner befintliga aktier (inklusive övertilldelningsoptionen) som tilldelades cirka 7 500 investerare.

KONVERTIBLER, TECKNINGS-OPTIONER MED MERA

GARO har inga utestående teckningsoptioner, konvertibler eller andra aktierelaterade finansiella instrument.

UTDELNING

GAROs styrelse föreslår årsstämman en utdelning om SEK 4,00 (4,00) per aktie motsvarande 48 % av vinst per aktie. Utdelningspolicyn är att utdelningen ska uppgå till cirka 50 % av nettoresultatet efter skatt.

Utdelningsförslaget ska beakta GAROs långsiktiga utdelningspotential samt koncernens investerings- och konsolideringsbehov i övrigt.

DATA PER AKTIE

Data per aktie	2018	2017	2016
Justerat resultat per aktie	–	–	6,68
Resultat per aktie	8,27	8,56	5,70
Kassaflöde från den löpande verksamheten, per aktie	7,39	5,15	4,84
Eget kapital per aktie	29,6	25,27	19,44
Genomsnittligt antal aktier (tusental)	10000	10000	10000
Antal aktier vid periodens slut (tusental)	10000	10000	10000

DE 10 STÖRSTA AKTIEÄGARNA PER DEN 28 DECEMBER 2018 (FRÅN EUROCLEAR)

Aktieägare	Antal aktier	Kapital %
Svensson, Lars	3568345	35,7
Svolder Aktiebolag	1495070	14,95
Nordea Investment Funds	908316	9,08
Stefan Jonsson Invest AB	585085	5,8
Tredje AP-Fonden	475476	4,7
Spiltan Fonder AB	391560	3,9
SEB Investment Management	328259	3,3
Volador AB	219109	2,2
Skandinaviska Enskilda Banken S.A W8IMY	111010	1,1
Lannebo Fonder	98928	0,99

ÄGARSTRUKTUR PER DEN 28 DECEMBER 2018 (FRÅN EUROCLEAR)

INNEHAV	Antal aktieägare	%
1-500	4 113	91,5
501-1000	183	4,1
1001-5000	135	3,0
5001-10000	20	0,4
10001-15000	7	0,2
15001-20000	6	0,1
20001-	33	0,7
Summa	4 497	100,0

KURSGRAF FRÅN 16 MARS 2017 - 31 DECEMBER 2018

Hållbarhetsrapport

VÅR AFFÄRSMODELL

GARO grundades 1939 och har sedan dess utvecklat verksamheten stegvis. Vår affär är uppdelad på fyra produktområden: Installation, Projekt, E-mobility och Tillfällig el.

Vi köper in komponenter från leverantörer, i huvudsak europeiska, och tillverkar produkter och helhetslösningar för

elinstallationsmarknaden. Vi köper även in råvaror; främst stål, plast och koppar. Produktionen sker i Sverige, i Gnosjö och Värnamo, samt i Szczecin, Polen. Försäljningen är fördelad på två affärsområden: GARO Sverige och GARO Övriga marknader. Vi har säljkontor i Sverige, Norge, Finland, Irland, Nordirland och Polen. Våra produkter säljs i

huvudsak via elgrossister till elinstallatörer, industrier, uthyrningsföretag och byggbolag. Försäljningen sker främst i Europa, men i mindre skala även till bland annat mellanöstern och Australien. Den absolut största marknaden är Sverige, med 64 % av försäljningsvolymen. Vårt huvudkontor ligger i Gnosjö i Sverige.

GARO I VÄRDEKEDJAN

VÅRA VIKTIGASTE HÅLLBARHETSFRÅGOR

Vår verksamhet innebär både risker och möjligheter avseende hållbarhet. För att säkra att vårt arbete är relevant har vi gjort en väsentlighetsanalys och därefter kopplat den till de globala målen. Analysen har gett oss större kunskap och insikt om vad vi ska fokusera vårt arbete på.

I vår värdekedja används mycket

resurser och material – metall, plast och energi. Utvinning av resurser och tillverkning av komponenter är kopplade till risker, både avseende mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden och miljöproblem såsom föroreningar, utsläpp av växthusgaser och påverkan på ekosystemet. Samtidigt kan vi med våra produkter sätta positiva avtryck och bidra till energiomställningen, genom satsningar

på solenergi och smarta energieffektiva system och produkter.

Tabellen bredvid visar de av FN:s Globala mål vi har identifierat som de viktigaste för vår verksamhet samt på vilket sätt de är relevanta för koncernen. Under rubrikerna 'Hållbarhetsfrågor i fokus' och 'Hållbarhetsstyrning' beskriver vi hur vi hanterar riskerna, vilka åtgärder vi gör och hur vi styr arbetet.

FN:s Globala mål		Delmål	GAROs påverkan
7	Hållbar energi för alla	7.1 Modern energi för alla	GARO erbjuder produkter och lösningar som bidrar till förnyelsebar elproduktion och ett energieffektivare samhälle.
8	Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt	8.8 Skydda arbetstagares rättigheter och främja trygg och säker arbetsmiljö för alla	GARO är som arbetsgivare ansvarig för att medarbetarna har bra och rättvisa arbetsvillkor, möjlighet till utbildning och trygg arbetsmiljö. I relationen med leverantörerna bidrar GARO också till förbättrade arbetsvillkor.
11	Hållbara städer	11.2 Tillgängliggöra hållbara transportsystem för alla	GAROs säkra och robusta laddlösningar bidrar till en hållbar och energieffektiv fordonsflotta.
12	Hållbar konsumtion och produktion	12.2 Hållbar förvaltning och använd ning av naturresurser	Som producent bidrar GARO till ett mer cirkulärt samhälle genom att designa produkter så att komponenter lättare kan återanvändas och återvinnas. GARO har ökat andelen återanvänt material i produktionen.
13	Bekämpa klimatförändringen	13.1 Stärka motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimat relaterade katastrofer	Genom GAROs energieffektiva produkter som kan ersätta fossila alternativ samt ett systematiskt klimatarbete minskar GARO samhällets totala påverkan på klimatförändringarna.
16	Fredliga och inkluderande samhällen	16.5 Väsentligt minska alla former av korruption och mutor	I egenskap av en aktör som regelbundet gör affärer och överenskommelser uppstår risker för maktmissbruk för personlig vinning. Läs i avsnittet för hållbarhetsstyrning hur GARO arbetar med anti-korruption.

VI LYSSNAR PÅ VÅRA INTRESSENTER

Vi jobbar ständigt med att förstå hur vi påverkar våra olika intressenter och deras förväntningar på oss. Detta gör vi genom återkommande kontakter med ägarna, i kunddialoger, genom medarbetarsamtal och leverantörskontakter.

2017 genomförde vi en dialog med våra olika intressentgrupper och 2018 kompletterade vi detta arbete genom ytterligare ägardialog, med fokus på deras förväntningar på vårt hållbarhetsarbete.

Våra intressenter delar i stort vår värdering av risker och möjligheter. Även om det finns viss variation mellan de olika intressenterna råder ändå samstämmighet kring flera viktiga hållbarhetsfrågor, däribland anti-korruption, klimat och material/resurser. I tabellen nedan redovisar vi de prioriterade hållbarhetsfrågorna hos våra viktigaste intressentgrupper.

Intressentgrupp	Viktigaste frågorna
Kunder	• Produktsäkerhet och säkra installationer • Hållbara materialval • Anti-korruption
Medarbetare	• Hälsa och säkerhet • Anti-diskriminering
Ägare	• Miljö och sociala frågor i leverantörskedjan • Klimatpåverkan • Anti-korruption
Leverantörer	• Långsiktighet och tydlighet • Anti-korruption

HÅLLBARHET

TOTAL ENERGIANVÄNDNING

ENERGIANVÄNDNING 2018 MWh PER LAND

Hållbarhetsfrågor i fokus

ENERGI- OCH KLIMATOMSTÄLLNING

Sverige är mitt i en omfattande energiomställning där ökad elektrifiering utgör en av de viktigaste delarna. Med hjälp av digitalisering och Futuresmarta produkter bidrar GARO till detta, inte minst inom E-mobility och solenergi.

ENERGISMART VERKSAMHET

Utöver att vi erbjuder energismarta produkter till våra kunder har vi en ambition att vår egen verksamhet ska vara Futuresmart ur ett energiperspektiv. Det blir den genom att vi ökar andelen förnyelsebar energi, producerar egen solenergi och kontinuerligt energieffektiviserar våra anläggningar.

Under året installerades ytterligare solpaneler på anläggningen i Gnosjö. Tillsammans med panelerna I Polska Szczecin producerar vi nu solel med en toppeffekt på 70 kW. Det motsvarar storleken på cirka 20 normalstora villaanläggningar. Solpanelerna förväntas bidra med cirka 10 procent av GAROs totala elbehov i båda länderna.

GARO ökade energianvändningen med 21% under 2018, jämfört med 2017. Det är främst ett ökat transportbehov i Sverige som tillsammans med en totalt sett större värmeförbrukning, som står för ökningen.

YTTERLIGARE STEG I KLIMATARBETET

I slutet av 2018 bytte vi ut naturgasen mot biogas för uppvärmning av anläggningarna i Gnosjö. Detta förväntas leda till ungefär 90 procent lägre klimatutsläpp från uppvärmningen samt ungefär 25 procents minskning av verksamhetens totala klimatutsläpp. Biogas har fördelen att det kan produceras lokalt från matavfall och avloppsslam. Därmed sluts ett naturligt kretslopp, samtidigt som det blir kortare transportvägar med alla fördelar det för med sig.

Vårt nästa fokus i klimatarbetet ligger på transportsidan. GARO har satt upp ett mål att senast 2027 enbart använda drivmedel som ger en utsläppsminskning med 70 procent jämfört med fossila alternativ. Under 2019 påbörjar vi en djupare kartläggning av GAROs transportrelaterade utsläpp.

Trots att biogas infördes som uppvärmning under året ökade GARO utsläppen med 2 % jämfört med föregående år. Ökningen berodde på ett större transportbehov tillsammans med utbyggnaden av anläggningen i Polen.

HÅLLBARA PRODUKTER I EN CIRKULÄR EKONOMI

GAROs produkter utgör en del av samhällets infrastruktur. Produkterna måste ha hög kvalitet och kunna stå emot svåra väderförhållanden i ett klimat som förväntas bli ännu hårdare framöver. Därför är materialval och design en av GAROs viktigaste hållbarhetsfrågor. Utöver den lagstadgade CE-märkningen är flera av våra produkter certifierade av tredje part. Det innebär att en oberoende part både provar och certifierar produkterna enligt högt ställda kvalitetskrav.

Under produkternas designfas tas det hänsyn till hela värdekedjan. En värdekedja med mer återvinning och återanvändning minskar inte bara risker kopplade till transporter och råvarubrister utan leder även till minskade kostnader, lägre utsläpp och bättre arbetsmiljö. Produkter som går att laga med utbytbara komponenter förlänger livslängden, minskar avfallet och ger en bättre ekonomi för både GARO och kunderna.

GAROs totala avfall ökade 2018 från 200 ton till 309 ton till följd av växande produktion och ökad försäljning.

Förutom vårt mål att en större del av avfallet ska gå till återvinning och återanvändning, har GARO även ambitionen att öka användningen av återvunnet och återanvänt material med bibehållen eller förbättrad produktkvalitet.

EN TRYGG LEVERANTÖRSKEDJA

Under 2018 införde GARO nya rutiner

HÅLLBARHET

KLIMATPÅVERKAN 2018 GAROS AVFALL UNDER 2018 OLYCKOR OCH INCIDENTER

och metoder för uppföljning av leverantörskedjan. I dessa ingår revisioner där bland annat aspekter inom miljö, anti-korruption, hälsa och arbetsvillkor följs upp. En viktig del i de nya rutinerna är också leverantörsförsäkran gällande konfliktmineraler. Dessutom ingår verktyg för att systematiskt hjälpa leverantörerna att utvecklas mot mer hållbara arbetssätt.

GARO har medvetet valt, att så långt det går, använda leverantörer från lågriskländer i Europa. Detta minskar transportbehoven och riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter samt ger bättre möjligheter till leverantörsutveckling. Ytterligare kartläggning av leverantörskedjan görs kontinuerligt för att säkerställa en trygg och effektiv försörjning av komponenter och material.

VÅR VERKSAMHET BÖRJAR HOS MEDARBETARNA

Våra medarbetare utgör kärnan i verksamheten. De ska inte bara vara helt skadefria utan också friska, få samma möjligheter till utveckling oavsett bakgrund och känna motivation i arbetet. Medarbetarundersökningar och årliga medarbetarsamtal ger en bra bild av vad som får medarbetarna att trivas och vad som behöver förbättras. Möjligheter till interna karriärvägar ser vi som en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare med en balanserad personalomsättning.

HÄLSA OCH SÄKERHET

Våra riktlinjer för arbetsmiljö tillsammans med vårt system för inrapportering och uppföljning av arbetsmiljöärenden ska säkerställa en god hälsa för våra medarbetare. Personalen utbildas regelbundet inom relevanta arbetsmiljöområden som till exempel hjärt-lungräddning, brandutrymning och ergonomi. I arbetet för hälsa och säkerhet ingår också att våra produkter ska vara säkra att använda och i princip omöjliga att skada sig på.

När GARO införde en ny halogenfri kabel fick montörerna initialt handledsproblem som rapporterades genom företagets inrapporteringssystem. Detta visade sig tydligt i att antalet incidenter ökade stort under 2018.

Varken Norge eller Irland har under året haft någon långtidssjukfrånvaro. Sjukfrånvaro är högst i Polen och Sverige där det finns många montörer som är utsatta för hårdare fysiskt arbete. Vårt mål är att sjukfrånvaron ska vara lika låg, oavsett arbetsuppgifter och land.

SNABB HANTERING AV ARBETSMILJÖRISKER

I samband med att GARO under året bytte till halogenfria kablar2) fick montörerna som skalade kabeln för hand problem med handlederna. Problemen uppstod enbart vid kundanpassade centraler och inte för standardcentraler där kabeln klipps och skalas maskinellt. Det visade sig att höljet på den nya kabeln var styvare än på den ursprungliga kabeln. Tack vare inrapporteringssystemet upptäcktes problemet snabbt och GARO kunde agera. Resultatet blev ett beslut om att i flera tillämpningar, där det inte krävdes samma värmebeständighet, byta till en mer lätthanterlig halogenfri kabel som inte gav användarna skador vid monteringen.

ALLA SKA HA SAMMA MÖJLIG-HETER TILL UTVECKLING

På GARO ska alla medarbetare få möjlighet till utveckling. Det säkrar vi bland annat genom att alla anställda erbjuds medarbetarsamtal tillsammans med närmaste chef. I dessa samtal har den anställde möjlighet att ge förslag på vilken kompetensutveckling som behövs för det aktuella arbetet. Alla anställda erbjuds utvecklingssamtal och under 2018 genomfördes 1144 timmars utbildning.

2) Kablar fria från halogener innebär att de är fria från PVC som ofta innehåller miljöskadliga ämnen, däribland mjukgörare som kan avgå till inomhusluften och leda till allergi samt har hormonell påverkan och kan skada immun- och fortplantningssystem. När PVC brinner bildas frätande saltsyra och giftiga dioxiner.

JÄMSTÄLLDHET

Mångfald och öppenhet för olika perspektiv är viktigt för GARO. Det ger oss möjlighet att bättre ta tillvara resurser och förstå samhällets och marknadens behov.

Vår jämställdhetspolicy beskriver hur alla anställda, inte minst personer i ledande befattningar, ska uppträda för att eliminera diskriminering. Alla nyanställda får vid sin introduktion en genomgång av policyn. GARO säkerställer att den följs genom medarbetarsamtal och möjligheten för anställda och andra berörda att rapportera oegentligheter

MÅNGFALD OCH SJUKFRÅNVARO % PER LAND via GAROs visselblåsarsystem, där anmälningar går att göra helt anonymt.

En del i vårt arbete mot en jämställd organisation är att få in fler kvinnor på ledande positioner. Under året rekryterades en ny kvinnlig medarbetare till koncernledningen. Hon tillträdde 1 januari 2019 och därmed är koncernledningen numera representerad av två kvinnor och sex män.

2018 ökade andelen anställda kvinnor till 46 %, från 40 % 2017. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna är inte lika stor som för företaget totalt men detta är något vi arbetar för att uppnå.

Hållbarhetsstyrning

STYRNINGSTABELL

En tydlig styrning av hållbarhetsarbetet och kontinuerlig uppföljning säkerställer att vi gör rätt aktiviteter på rätt sätt.

Viktiga frågor	Styrning/Policy	Aktiviteter under 2018	Uppföljning	Resultat	Ansvar
Motverkande av korruption	Anti-korruptionspolicy (intern) Uppförandekod3	Utbildning av anställda utsatta för risker	Incidentrapporterings system och visselblåsarsystem4	Inga incidenter påträffade under 2018	Finansdirektör
Energi och klimat	Verksamhetspolicy5 med riktlinjer för energi och klimat. ISO 14001:2015 Certifierat miljöledningssystem. Mål om fossilfria transporter och klimatsmarta tjänstebilar.	Solcellsutbyggnad Nya mål formulerade	Uppföljning av resultatindikatorer. Se avsnitt om energi och klimat.	Se avsnitt om energi och klimat.	Kvalitets- och hållbarhetschef
Övriga miljöfrågor	Verksamhetspolicy5 med riktlinjer för miljö. ISO 14001:2015 certifierat miljöledningssystem.	Byte till halogenfria installationskablar. Minskad användning av trycksaker genom digitalisering.	Uppföljning av miljömål och aktiviteter upprättade i miljöledningssystemet.	Se avsnitt om Produkter i en cirkulär ekonomi	Kvalitets- och hållbarhetschef
Diskriminering och jämställdhet	Jämställdhetspolicy Jämställdhetsplan	Information vid nyrekryteringar och löpande information till befintlig personal	Uppföljning av resultatindikatorer. Visselblåsarsystem4	Inga diskriminerings ärenden rapporterade.	HR-chef
Mänskliga rättigheter (sociala förhållanden)	Inköpspolicy Rutiner för leverantörsbedömning Leverantörers undertecknande av GAROs uppförandekod3.	Nya rutiner för leverantörsbedömning införda. Nytt leverantörs uppföljningssystem.	Återkommande revisioner av strategiska leverantörer och leverantörer med de största riskerna.	Inga identifierade avvikelser.	Inköps- och logistikdirektör Kvalitets- och hållbarhetschef
Hälsa och säkerhet	Verksamhetspolicy5 med riktlinjer för arbetsmiljöfrågor. Alkohol- och drogpolicy Brandskyddspolicy (intern)	Utbildning av personal i arbetsmiljöfrågor som HLR, brandutrymning och ergonomi.	Incidentrapporterings system. Uppföljning av resultatindikatorer.	Se avsnitt om hälsa och säkerhet på sidan 37.	HR-chef
Produktsäkerhet	Tredjeparts kvalitetssäkring av produkter. ISO 9001:2015 certifiering Verksamhetspolicy5 med riktlinjer för kvalitetsfrågor.	Produktutveckling med hänsyn till produktsäkerhet. Standardisering för produktsäkerhet.	Incidentrapporterings system	Inga incidenter påträffade under 2018	Kvalitets- och hållbarhetschef Produktchefer

3) Referens uppförandekod http://www.garo.se/om-garo/code-of-conduct 4) Referens visselblåsarsystem http://www.garo.se/om-garo/visselblasarpolicy 5) Referens verksamhetspolicynhttp://corporate.garo.se/om-garo

HÅLLBARHET

HÅLLBARHETSMÅL

Genom att sätta hållbarhetsmål för verksamheten blir ambitionerna tydligare och vi får större möjligheter möta våra intressenters förväntningar. GARO är under process att fastställa hållbarhetsmål fram till 2030. Nedan redovisas våra nuvarande strategiska hållbarhetsmål.

HÅLLBARHETSRISKER

I vår värdekedja används mycket resurser och material – metaller, plast och energi. Utvinning av råvaror och tillverkning av komponenter är kopplat till risker både avseende mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, samt till miljöproblem såsom föroreningar, utsläpp av växthusgaser och påverkan på ekosystemet.

Från riskanalysen som utfördes 2018

bedömer vi att våra största hållbarhetsrisker är

• Kvalitetsproblem
• Miljö- och klimatpåverkan från transporter
• Bristande arbetsförhållanden i leverantörsledet
• Korruption

Analysen visade också att ingen av hållbarhetsriskerna var så betydande att de utgjorde en betydande risk för koncernens resultat. Detta beror på en lägre riskexponering tack vare våra riktlinjer, rutiner och uppförandekoder. Koncernens övergripande riskanalys återfinns i not 3 i förvaltningsberättelsen. Våra största risker vad gäller personal och sociala förhållanden i vår egen verksamhet utgörs först av psykosociala risker i form av stress och utmattning,

eller av förslitningsskador efter montagearbetet. Dessa risker bedömdes som medelstora i riskanalysen. Genom analysen har vi också kunnat konstatera att vi inte har några betydande risker avseende korruption eller mänskliga rättigheter hos våra förstaledsleverantörer, främst för att vi i huvudsak arbetar med europeiska leverantörer, med bra rutiner och processer för hållbarhetsarbetet. Trots detta kan det fortfarande ske brott mot mänskliga rättigheter flera steg ner i leverantörsledet på grund av möjliga konfliktmineraler i elektronikkomponenterna. Denna risk förekommer dessvärre i hela elektronikbranschen då spårbarheten för mineralernas ursprung är svår att följa. GARO fortsätter arbetet med att minimera riskerna för konfliktmineraler i produkterna.

Målsättning	Utfall/status
Senast år 2027 ska GAROs transporter vara fossilfria. Villkoren för målet är utformade enligt fossilfritt Sveriges transportutmaning där det krävs, i enlighet med förslaget till EU:s förnybarhetsdirektiv, att drivmedlet ger en utsläppsminskning på 70 procent jämfört med fossila alternativ för att transporten ska räknas som fossilfri.	Nytt mål formulerat. Plan för uppföljning ska tas fram under 2019.
Från och med 2020 bara tillåta kontrakt på laddbara tjänstebilar som erhåller bonus i Sveriges bonus-malus-system.	Ny tjänstebilspolicy framtagen med plan för revidering under 2019.
Senast 2020 installerat solceller och producerat egen solel.	Målet är uppnått. GARO installerade under 2018 solpaneler på anläggningen i Gnosjö.

Revisors yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagstämman i GARO Aktiebolag (publ), org.nr 556051-7772

UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2018 på sidorna 34-39 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

UTTALANDE

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Jönköping 2019-04-03 Ernst & Young AB

JOAKIM FALCK Auktoriserad revisor

Förvaltningsberättelse för koncern

Styrelsen och verkställande direktören för GARO AB (publ), organisationsnummer 556051-7772, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2018. Alla belopp anges i MSEK om inget annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år.

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har GARO AB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 34-39 i detta tryckta dokument.

VERKSAMHETEN

GARO är ett företag, som under eget varumärke, utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa produkter och nyckelfärdiga lösningar för elinstallationsmarknaden. GARO startades 1939 i Gnosjö, Småland och har under sin snart 80-åriga historia byggt upp starka kundrelationer och ett välutvecklat leverantörsnätverk som i kombination med egna produktions- och försäljningsenheter utgör plattformen för att leverera innovativa helhetslösningar.

Verksamhet bedrivs i Sverige, Norge, Finland, Irland samt Polen och koncernen är organiserad i två affärsområden: GARO Sverige och GARO Övriga marknader.

GAROs huvudsakliga kundgrupp är elgrossister men bolaget har även goda relationer med slutkunderna som utgörs av elinstallatörer, OEM tillverkare och industriföretag.

GARO-aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN

Den svenska marknaden har under året uppvisat en god tillväxt och överträffat branschens prognos.

Samtliga produktområden har visat god tillväxt, varav E-mobility och Installation har ökat mer än genomsnittet.

GARO Polens omsättning och produktivitet har fortsatt att öka i takt med stigande volymer och antalet anställda har ökat för att hantera den ökade produktionen. Under 2018 har ytterligare produktion kunnat flyttas från Gnosjö till Polen.

Norska verksamheten har haft en god tillväxt inom byggrelaterade produkter och den finska verksamheten har fortsatt att

utvecklas i en positiv riktning. Den irländska verksamheten visar en stark tillväxt beroende på ökat byggande och inom E-mobility.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODENS UTGÅNG

Styrelsen i GARO AB har beslutat att avsluta Carl-Johan Dalins anställning som verkställande direktör i enlighet med pressmeddelande den 18 februari. Patrik Andersson, för närvarande försäljnings- och marknadsdirektör, har tills vidare tagit över rollen som tillförordnad VD. En sökprocess efter en permanent VD har inletts.

Helena Claesson tillträdde tjänsten som CFO för GARO AB den 1 januari 2019.

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

Nettoomsättningen ökade med 13,5 % till 903,7 (796,0) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit stark under året i samtliga koncernens bolag. Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga marknader och produktområden. Rörelseresultatet uppgick till 113,8 (98,1) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 12,6 (12,3) procent.

Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer och en stabil bruttomarginal, omkostnaderna i förhållande till nettoomsättningen ökade främst beroende på satsningar inom personal avseende försäljning och produktutveckling. Dessa satsningar berör framför allt vårt produktområde E-mobility.

Koncernens finansnetto uppgick till -8,1 (-2,2) MSEK.

Koncernens resultat efter finansiella poster var 105,7 (95,9) MSEK. Skattekostnaden under perioden var 23,0 (10,3) MSEK, vilket motsvarar en skattesats på 21,7 (10,7) procent. Under 2017 har skattekostnaden påverkats positivt av en redovisning av en uppskjuten skattefordran i det polska bolaget uppgående till 9,1 MSEK avseende verksamhet i skattefri zon. Resultatet efter skatt var 82,7 (85,6) MSEK.

Flerårsöversikt

KONCERNENS UTVECKLING I SAMMANDRAG

2018	2017	2016	2015	2014
903,7	796,0	657,8	554,1	441,7
128,8	110,3	84,8	74,3	50,6
113,8	98,1	73,8	62,4	39,8
12,6	12,3	11,2	11,3	9,0
565,8	533,9	374,0	314,9	279,8
				48,5
				17,1
398	345	275	254	244
	52,4 30,1	47,3 38,3	52,0 32,4	49,8 31,3

INVESTERINGAR

GARO investerar fortlöpande i underhåll av produktionsenheter och produktionsutrustning. Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 13,9 (43,9) MSEK. Vidare investerar GARO i produktutveckling, och årets investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 9,3 (7,5) MSEK. Årets avskrivningar uppgick till 14,9 (12,2) MSEK varav på materiella anläggningstillgångar 12,3 (9,9) MSEK.

KASSAFLÖDE, LIKVIDITET OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick till 73,9 (51,5) MSEK, vilket påverkades positivt av ett något lägre nyttjande av rörelsekapital jämfört med 2017. Under 2018 har GARO amorterat 14,6 MSEK på tidigare upptagna lån. Årets kassaflöde uppgick till -19,9 (-13,2) MSEK.

Likvida medel inklusive outnyttjade krediter per 2018-12-31 uppgick till 91,5 (94,5) MSEK. Nettoskulden uppgick per 2018-12-31 till 45,7 (56,2) MSEK.

Koncernens egna kapital uppgick per 2018-12-31 till 296,2 (252,7) MSEK. Aktieutdelningen 2018 uppgick till 40,0 (28,5) MSEK, se vidare not 3.2.

MEDARBETARE

Antalet heltidsanställda i koncernen uppgick per den 31 december 2018 till 402 (376). Medelantalet heltidsanställda under 2018 uppgick till 398 (345). Antalet anställda i koncernens utländska bolag per 31 december 2018 uppgick till 168 (142) vilket motsvarar 42 % (38 %) av antalet anställda. Andelen kvinnor uppgick under året till 45 % (40 %) av medarbetarna. För mer information om anställda, se not 8.

UTVECKLING OCH RESULTAT I SEGMENT GARO SVERIGE

Nettoomsättningen ökade med 10 % till 596,8 (543,7) MSEK.

Den underliggande efterfrågan har varit stark för produktområdet E-mobility, och fortsatt stabil för de övriga produktområdena under året. Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga produktområden. Förvärvade verksamheter har bidragit med 2,5 (51,5) MSEK till nettoomsättningen. Rörelseresultatet uppgick till 74,7 (64,5) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 12,5 (11,8) procent. Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer samt en i förhållande till omsättningen stabil omkostnad.

UTVECKLING OCH RESULTAT I SEGMENT GARO ÖVRIGA MARKNADER

Nettoomsättningen ökade med 22 % till 306,9 (252,3) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit god under året med en stark tillväxt inom E-mobility. GARO Irland har uppvisat en stark tillväxt under året och GARO Norge har haft en god utveckling inom byggrelaterade produkter. Rörelseresultatet uppgick till 39,1 (33,6) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 12,7 (13,3) procent.

PRODUKTUTVECKLING

GAROs mål är att ligga i framkant i utvecklingen av elprodukter och helhetslösningar som är miljövänliga, och energieffektiva. Bolaget har en egen produktutvecklingsavdelning som tillsammans med övriga avdelningar arbetar med att kontinuerligt utveckla nya samt förbättra befintliga produkter och lösningar inom alla produktområden. GARO arbetar även nära kunden för att få inspiration samt bättre förstå kundbehovet på marknaden. Tio heltidsanställda arbetar med produktutveckling på GARO. Se vidare Not 2.8.

MILJÖPÅVERKAN

GARO skall bedriva sin verksamhet i enlighet med de legala krav som ställs på verksamheten avseende miljöpåverkan. Bolaget anser sig ligga i framkant i utvecklingen av energieffektiva

och miljövänliga produkter och lösningar som minskar elförbrukningen. Samtliga produkter är bedömda enligt ett miljöperspektiv av byggvarubedömningen. Bolagets anläggningar har en miljövänlig produktionsprocess som uppfyller lokala miljölagstiftningar och är certifierade enligt ISO 14001.

Produktionsanläggningarna i Sverige och i Polen bedriver anmälningspliktig verksamhet och lokal myndighet är tillsynsmyndighet. Övriga bolag i koncernen bedriver ej tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Koncernens väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsmässiga risker förknippade med kunder och leverantörer som till exempel prisrisker för insatsvaror. Till detta kommer finansiella risker till följd av förändringar i valutakurser och räntenivåer. En redogörelse för koncernens väsentliga finansiella och affärsmässiga risker framgår av Not 3.

FINANSIELLA MÅL OCH FÖRVÄNTNINGAR FRAMÖVER

GARO koncernens finansiella mål över en konjunkturcykel är följande:

• • Organisk tillväxt på minst 10 procent per år.
• • Rörelsemarginalen för koncernen, ska uppgå till minst 10 procent av nettoomsättningen per år.
• • Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent.
• • Soliditeten ska ej understiga 30 procent.
• • Utdelningen ska uppgå till cirka 50 procent av bolagets nettoresultat efter skatt. Utdelningsförslaget ska beakta GAROs långsiktiga utdelningspotential samt koncernens investerings- och konsolideringsbehov i övrigt.

Under 2018 ökade nettoomsättningen med 13,5 (21) procent under helåret till MSEK 903,7 (796) där flertalet produktsegment uppvisade en positiv utveckling och rörelseresultatet ökade med 16 (14) procent till MSEK 113,8 (98,1). Den goda tillväxten var ett resultat av en stark byggmarknad i Sverige, fortsatt expansion inom produktområdet E-mobility och sammantaget god utveckling i övriga marknader där vi lyckades väl med våra produktlanseringar. I jämförelse i siffrorna mot 2017 bör man beakta det viktiga förvärv av Emedius AB som gjordes under början av 2017 och WEB-EL Försäljning AB i slutet av 2017.

GARO har en positiv syn på marknadsförutsättningarna för 2019. Efterfrågan inom byggrelaterade produkter i Sverige är på fortsatt höga nivåer men förväntningarna för 2019 är att marknadstillväxten kommer att mattas av. Gällande övriga marknader där GARO är verksamma förväntas marknadsutvecklingen vara god. För produktområdet E-mobility ser vi en stark utveckling med fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur på samtliga marknader. Sammantaget ser GARO fortsatt positivt på marknadsförutsättningarna 2019 främst drivet av den fortsatta utbyggnaden av laddinfrastruktur.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman fattar beslut om riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. De riktlinjer som beslutades av årsstämman 2018 innebär i huvudsak följande:

Riktlinjerna ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen och övriga chefer som är direkt underställda VD, nedan kallade "ledande befattningshavare". GARO ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som bedöms erforderliga för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i GARO. Ledande befattningshavare ska erhålla fast lön. Utöver fast lön kan rörlig kontant ersättning också utgå som belönar tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. VD:s rörliga ersättning ska inte överstiga två (2) MSEK, inklusive sociala avgifter, per år och inte vara pensionsgrundande. Övriga bolagsledningens rörliga ersättning ska inte överstiga 30 % av den fasta lönen. Aktiekursrelaterade incitamentsprogram beslutas av årsstämman och omfattas inte av dessa riktlinjer.

Koncernledningens icke-monetära förmåner, såsom till exempel tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den marknad där bolaget är verksamt. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala ersättningen. Ledande befattningshavare ska omfattas av vid var tid gällande ITP-plan eller ha en avgiftsbestämd tjänstepension som inte överstiger 30 % av löneunderlaget. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller är utländsk medborgare och har sin huvudsakliga pension i annat land än Sverige, kan alternativt erbjudas andra pensionslösningar som är rimliga i det aktuella landet.

Uppsägningslön och avgångsvederlag för medlemmar av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner för VD och 12 månadslöner för övriga medlemmar. Ersättningar till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter beslutas enligt lag av årsstämman i den mån de utgör ersättning för styrelseuppdrag. Om en styrelseledamot är anställd av bolaget, utgår ersättning till sådan styrelseledamot enligt dessa riktlinjer. Styrelseledamot som är anställd av bolaget ska inte erhålla särskild ersättning för styrelseuppdrag i bolaget eller koncernbolag. Om en styrelseledamot utför uppdrag för bolaget som inte är styrelseuppdrag, utgår ersättning som ska vara marknadsmässig med hänsyn taget till uppdragets art och arbetsinsats. Ersättningen ska beslutas av styrelsen.

Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det, förutsatt att detta redovisas och motiveras i efterhand. Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2019

Ersättningskommitténs förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare till bolagsstämman 2019 lyder enligt följande (riktlinjerna är i sin helhet överensstämmande med riktlinjerna från förgående år).

Riktlinjerna ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen och övriga chefer som är direkt underställda VD, nedan kallade "ledande befattningshavare".

GARO ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som bedöms erforderliga för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i GARO.

Ledande befattningshavare ska erhålla fast lön. Utöver fast lön kan rörlig kontant ersättning också utgå som belönar tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. VD:s rörliga ersättning ska inte överstiga två (2) MSEK per år, inklusive sociala avgifter och inte vara pensionsgrundande. Övriga bolagsledningens rörliga ersättning ska inte överstiga 30 % av den fasta lönen.

Aktiekursrelaterade incitamentsprogram beslutas av bolagsstämman och omfattas inte av dessa riktlinjer.

Koncernledningens icke-monetära förmåner, såsom till exempel tjänstebil, dator, mobiltelefon, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den marknad där bolaget är verksamt. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Ledande befattningshavare ska omfattas av vid var tid gällande ITP-plan eller ha en avgiftsbestämd tjänstepension som inte överstiger 30 % av löneunderlaget. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller är utländsk medborgare och har sin huvudsakliga pension i annat land än Sverige, kan alternativt erbjudas andra pensionslösningar som är rimliga i det aktuella landet.

Uppsägningslön och avgångsvederlag för medlemmar av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner för VD och 12 månadslöner för övriga medlemmar.

Ersättningar till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter beslutas enligt lag av årsstämman i den mån de utgör ersättning för styrelseuppdrag. Om en styrelseledamot är anställd av bolaget, utgår ersättning till sådan styrelseledamot enligt dessa riktlinjer. Styrelseledamot som är anställd av bolaget ska inte erhålla särskild ersättning för styrelseuppdrag i bolaget eller koncernbolag.

Om en styrelseledamot utför uppdrag för bolaget som inte är styrelseuppdrag, utgår ersättning som ska vara marknadsmässig med hänsyn taget till uppdragets art och arbetsinsats. Ersättningen ska beslutas av styrelsen.

Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det, förutsatt att detta redovisas och motiveras i efterhand.

BOLAGSSTYRNING

Styrningen av bolaget sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen, samt Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk Kod för bolagsstyrning. Arbetet i styrelsen för GARO AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde.

Under 2018 hölls totalt åtta styrelsesammanträden. Styrelsen utgör i sin helhet revisionskommitté samt ersättningskommitté och fördjupar sig i och förbereder styrelsens beslut avseende de viktiga frågor som berör respektive område. Mer information om styrelsens arbete, bolagsstyrning, koncernens system för intern kontroll och riskhantering finns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 94-99.

AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA

Totalt antal aktier på balansdagen uppgår till 10 000 000 med ett kvotvärde om 2 SEK. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämma. Det finns inga begränsningar i överlåtelsebarhet för GARO-aktierna (hembud). Det finns heller inga begränsningar för hur många röster varje aktieägare får avge på bolagsstämmor. Företaget känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier.

Per balansdagen finns två aktieägare som äger och kontrollerar mer än tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Lars Svensson kontrollerar 35,7% och Svolder kontrollerar 14,95 % av kapitalet och rösterna i bolaget, via egna innehav. På sidan 32-33 finns mer information om GARO aktier och ägarstruktur.

TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSEMEDLEMMAR

Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entledigande av styrelsemedlemmar.

ÅRSSTÄMMAN

Årsstämman äger rum den 15 maj klockan 17:00 på Gnosjöandans Kunskapscentrum i Gnosjö.

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET

MSEK Not	2018	2017
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning 2,5,6	903,7	796,0
Övriga rörelseintäkter 7	2,7	1,8
Summa rörelsens intäkter	906,4	797,8
Råvaror och förnödenheter	-457,1	-404,2
Övriga externa kostnader 9,10	-116,1	-100,1
Personalkostnader 8	-204,4	-183,2
Avskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 13,14,15	-15,0	-12,2
Övriga rörelsekostnader	–	–
Summa rörelsens kostnader	-792,6	-699,7
Rörelseresultat	113,8	98,1
Finansiella intäkter 11	2,0	2,2
Finansiella kostnader 11	-10,1	-4,4
Finansiella poster – netto 11	-8,1	-2,2
Resultat före skatt	105,7	95,9
Inkomstskatt 12	-23,0	-10,3
Årets resultat	82,7	85,6
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan omklassificeras till årets resultat
Omräkningsdifferenser	1,5	2,2
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	1,5	2,2
Summa totalresultat för året	84,2	87,8

Årets resultat och summa totalresultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare.

RESULTAT PER AKTIE

	2018	2017
Resultat per aktie (kr)	8,27	8,56
Genomsnittligt antal aktier (tusental)	10 000	10 000
Antal utestående aktier (tusental)	10 000	10 000

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING

MSEK	Not	2018-12-31	2017-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	14	5,2	8,0
Pågående utvecklingsarbeten	14	10,3	2,3
Goodwill	13	39,6	39,6
Summa immateriella anläggningstillgångar		55,1	49,9
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	15	66,9	63,8
Maskiner och andra tekniska anläggningar	15	3,0	3,4
Inventarier, verktyg och installationer	15	27,1	29,4
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	15	3,4	1,2
Summa materiella anläggningstillgångar		100,3	97,8
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran	23	10,3	9,6
Summa finansiella anläggningstillgångar		10,3	9,6
Summa anläggningstillgångar		165,7	157,3
Omsättningstillgångar
Varulager	16
Råvaror och förnödenheter		93,4	85,1
Färdiga varor och handelsvaror		65,1	54,4
Varor under tillverkning		3,3	3,3
Summa varulager		161,8	142,8
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	17,18	218,7	196,7
Övriga kortfristiga fordringar	17	2,6	4,4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		8,5	4,5
Summa kortfristiga fordringar		229,8	205,6
Likvida medel	17,19	8,4	28,2
Summa omsättningstillgångar		400,1	376,6
Summa tillgångar		565,8	533,9

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FORTS.

MSEK	Not	2018-12-31	2017-12-31
EGET KAPITAL SOM KAN HÄNFÖRAS TILL MODERFÖRETAGETS AKTIEÄGARE
Aktiekapital	20, 27	20,0	20,0
Reserver		3,6	2,1
Balanserat resultat (inklusive årets resultat)		272,6	230,6
Summa eget kapital		296,2	252,7
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	17,21	36,4	38,3
Övriga avsättningar	22	1,5	1,6
Uppskjutna skatteskulder	23	2,0	4,5
Summa långfristiga skulder		39,9	44,4
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	17,21	5,0	17,7
Leverantörsskulder	17	103,4	93,7
Checkräkningskredit	17,21	12,7	28,3
Aktuella skatteskulder		19,1	13,8
Övriga kortfristiga skulder	17	24,6	21,1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	64,9	62,2
Summa kortfristiga skulder		229,7	236,8
Summa skulder		269,6	281,2
Summa eget kapital och skulder		565,8	533,9

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

MSEK	Not	Aktiekapital	Reserver	Balanserad vinst	Summa	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2017		20,0	-0,1	174,5	194,4	194,4
Årets resultat		–	–	85,6	85,6	85,6
Övrigt totalresultat för året		–	2,2	-	2,2	2,2
Summa totalresultat		–	2,2	85,6	87,8	282,2
Utdelning enligt beslut av årsstämman		–	–	-28,5	-28,5	-28,5
Utdelning enligt beslut av extra bolagsstämma		–	–	-0,4	-0,4	-0,4
Värdeförändring skuld säljoption	17	–	–	-0,7	-0,7	-0,7
Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital		–	–	-29,6	-29,6	-29,6
Utgående balans per 31 december 2017		20,0	2,1	230,5	252,7	252,7
Ingående balans per 1 januari 2018		20,0	2,1	230,5	252,7	252,7
Årets resultat		–	–	82,7	82,7	82,7
Övrigt totalresultat för året		–	1,5	–	1,5	1,5
Summa totalresultat		–	1,5	82,7	84,2	336,9
Utdelning enligt beslut av årsstämman		–	–	-40,0	-40,0	-40,0
Utdelning minoritetsägare i dotterföretag		–	–	-0,4	-0,4	-0,4
Värdeförändring skuld säljoption	17	–	–	-0,3	-0,3	-0,3
Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget
kapital		–	–	-40,7	-40,7	-40,7
Utgående balans per 31 december 2018		20,0	3,6	272,6	272,6	296,2

Kolumnen reserver är till fullo hänförlig till omräkningsdifferenser avseende valuta vid omräkning av utlandsverksamhet.

KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

MSEK Not	2018	2017
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	113,8	98,1
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar	14,5	12,2
Övrigt	0,4	-0,2
Erhållen ränta 11	2,0	2,2
Finansiella kostnader 11	-10,1	-4,4
Betald inkomstskatt 12	-20,7	-21,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet	99,9	86,9
Förändring varulager	-19,0	-40,1
Förändring kundfordringar	-22,0	-21,9
Förändring övriga kortfristiga fordringar	-1,9	-2,1
Förändring leverantörsskulder	9,7	18,5
Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder	7,2	10,2
Summa förändring av rörelsekapital	-26,0	-35,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	73,9	51,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 14	-9,3	-7,5
Förvärv av dotterbolag 26	0	-45,2
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 15	-13,9	-43,9
Sålda anläggningstillgångar	1,3	1,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-21,9	-95,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån/förändring skuld köpoption 26	-1,3	45,9
Amortering av lån	-14,6	-3,4
Förändring checkräkningskredit	-15,6	16,8
Utbetald utdelning	-40,4	-28,9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-71,9	30,4
Minskning/ökning likvida medel
Årets kassaflöde	-19,9	-13,2
Kursdifferens i likvida medel	0,1	-0,2
Likvida medel vid årets början	28,2	41,6
Likvida medel vid årets slut 19	8,4	28,2

Noter

NOT 1. ALLMÄN INFORMATION

GARO Aktiebolag (publ) (moderföretaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) utvecklar, tillverkar och marknadsför elektriskt installationsmaterial. Den enskilt största marknaden är Sverige, som svarar för 58 (64) % av volymen i koncernen. Exportförsäljning sker huvudsakligen genom egna dotterföretag i Norge, Finland, Polen och Irland.

Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Gnosjö. Adressen till kontoret är Södergatan 26, Box 203, 335 33 Gnosjö. GARO aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Samtliga belopp redovisas i miljontals svenska kronor (MSEK) om inte annat anges.

NOT 2. SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

2.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för GARO Aktiebolag-koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Den har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.

2.1.1 ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR

Under 2018 har koncernen för första gången tillämpat IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Effekterna av att tillämpa dessa nya redovisningsstandarder återges nedan. Ingen av de nya standarderna, ändrade standarderna samt tolkningarna, har haft någon väsentlig inverkan på koncernens eller moderföretagets finansiella rapporter.

Inga nya eller ändrade IFRS har förtidstillämpats.

IFRS 9 FINANSIELLA INSTRUMENT

IFRS 9 Finansiella instrument ersatte IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering för räkenskapsår som inleddes den 1 januari 2018 eller senare. Koncernen har tillämpat IFRS 9 sedan 1 januari 2018 och jämförande information har inte räknats om.

I likhet med IAS 39 klassificeras finansiella tillgångar och skulder i olika kategorier, varav vissa värderas till upplupet anskaffningsvärde och andra till verkligt värde. IFRS 9 införde andra kategorier än de som fanns under IAS 39. Klassificeringen under IFRS 9 baseras dels på instrumentets avtalsenliga kassaflöden, dels på företagets affärsmodell.

Den nya standarden innehåller även nya regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar. Nedskrivningar enligt tidigare standard byggde på inträffade kredithändelser medan den nya modellen anger att en nedskrivning ska göras för förväntade kreditförluster. Nedskrivningsreglerna i IFRS 9 bygger på en trestegsmodell, där redovisningen av nedskrivningar styrs av förändringar i kreditrisken på de finansiella tillgångarna. Med andra ord är det inte längre nödvändigt att en förlusthändelse inträffar för att en nedskrivning ska redovisas. Standarden innehåller dock förenklingsregler för nedskrivning av till exempel kundfordringar. Den innebär att en reserv för kreditförluster kan redovisas direkt och att ingen bedömning behöver göras avseende förändringar i kreditrisken.

För finansiella skulder överensstämmer IFRS 9 i stort med IAS 39. För skulder redovisade till verkligt värde ska dock en del av förändringen i verkligt värde som är hänförlig till den egna kreditrisken redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen.

Övergången till IFRS 9 hade ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella ställning.

a) Klassificering och värdering

För koncernen har införandet av IFRS 9 medfört att koncernens finansiella tillgångar och skulder har klassificerats i nya kategorier. De finansiella tillgångar som enligt IAS 39 klassificerats som låne- och kundfordringar har under IFRS 9 klassificerats som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens finansiella skulder som tidigare klassificerades som andra finansiella skulder har under IFRS 9 klassificerats som finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.

b) Nedskrivning

Koncernen tillämpar den förenklade metoden för redovisning av förväntade kreditförluster avseende kundfordringarna. Införandet av nedskrivning enligt IFRS 9 har inte påverkat koncernens kreditförluster väsentligt.

FORTS. NOT 2.

IFRS 15 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER

IFRS 15 trädde i kraft för räkenskapsår som påbörjades den 1 januari 2018 eller senare. GARO har således tillämpat standarden sedan 1 januari 2018 och valde vid övergången till IFRS 15 att tillämpa standarden med modifierad retroaktivitet varför inga jämförelsesiffror kommer att räknas om.

IFRS 15 har medfört nya krav avseende redovisning av intäkter och ersatte tidigare intäktsstandarder (IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal) samt relaterade tolkningar. Standarden bygger på principen att en intäkt ska redovisas när företaget uppfyller ett prestationsåtagande genom att överföra vara eller tjänst till en kund, det vill säga när kunden erhållit kontroll över denna. Detta kan ske över tid eller vid en tidpunkt.

Utifrån den femstegsmodell som beskrivs i standarden analyserades koncernens intäktsströmmar med följden av att koncernen och moderföretaget inte fick några väsentliga effekter av implementeringen av IFRS 15. Således har koncernens alla väsentliga intäkter även fortsatt redovisats vid en tidpunkt, vid leverans av vara till kund. GARO anser utifrån detta att standarden inte medför någon förändring i redovisningen av intäkter för koncernens intäkter.

IFRS 16 LEASINGAVTAL

IFRS 16 "Leases" ersätter IAS 17 "Leases" och dess relaterade tolkningar. Den nya standarden tillämpas från den 1 januari 2019. IFRS 16 tillämpar en kontrollmodell vid identifieringen av leasingavtal där åtskillnad mellan leasingavtal och serviceavtal görs baserat på om det finns en identifierad tillgång som kontrolleras av leastagaren.

Den nya standarden tar bort klassificeringen av leasingavtal som operationella eller finansiella, för leasetagaren, såsom krävs i IAS 17, och introducerar istället en enskild modell för redovisning. Enligt den nya modellen resulterar alla leasingavtal i att leasetagaren erhåller en rättighet att använda en tillgång under den bedömda leasingperioden och, om betalningar görs över tid, också erhålla finansiering. GAROs långfristiga operationella leasingavtal kommer att redovisas som anläggningstillgångar och finansiella skulder i koncernens balansrapport. Istället för operationella leasingkostnader kommer GARO redovisa avskrivningar och räntekostnader i koncernens totalresultatrapport. Leasingbetalningar kommer att påverka kassaflöde från den löpande verksamheten (t ex ränta, leasingavtal avseende tillgångar av lågt värde och korttidsleasingavtal), och kassaflöde från finansieringsverksamheten (återbetalning av leasingskulden) i kassaflödesanalysen. Den nya standarden innehåller inga väsentliga förändringar i redovisningskraven för leasegivare.

GARO kommer att tillämpa den nya standarden genom att använda den modifierade retroaktiva övergångsmetoden, vilket innebär att jämförelsetalen inte kommer att räknas om. Den ackumulerade effekten av att tillämpa IFRS 16 kommer att redovisas den 1 januari 2019. Leasingskulderna hänförliga till leasingavtal som tidigare har klassificerats som operationella leasingavtal enligt IAS 17 kommer att värderas till nuvärdet av de återstående leasingbetalningarna, diskonterade genom att använda den

marginella låneräntan per 1 januari 2019. GARO kommer att redovisa en nyttjanderätt till ett belopp som motsvarar leasingskulden, justerad för beloppet för eventuella förutbetalda eller upplupna betalningar hänförliga till leasingavtalet, som redovisats per den 31 december 2018. Således kommer övergången till IFRS 16 inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens eget kapital.

GARO kommer att tillämpa de praktiska undantagen om att redovisa betalningar hänförliga till korttidsleasingavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt värde, som en kostnad i resultaträkningen. GARO kommer inte att tillämpa IFRS 16 för immateriella tillgångar. Icke-leasingkomponenter kommer att kostnadsföras och redovisas inte som en del av nyttjanderätten eller leasingskulden. GARO kommer vid övergången till IFRS 16 att omvärdera om ett avtal är eller innehåller ett leasingavtal.

För leasingavtal klassificerade som finansiella leasingavtal i enlighet med IAS 17 kommer det redovisade värdet för nyttjanderätten och leasingskulden i enlighet med IFRS 16 per den 1 januari 2019 motsvara det redovisade värdet för leasingtillgången och leasingskulden i enlighet med IAS 17 omedelbart före övergången till IFRS 16.

Övergången till IFRS 16 kommer att ha följande preliminära effekter på koncernens balansrapport vid övergångstidpunkten den 1 januari 2019.

Preliminära effekter av IFRS 16 (MSEK)	1 jan 2019
Nyttjanderättstillgång	10,1
Uppskjuten skattefordran	2,2
Ökning långfristiga tillgångar	12,3
Långfristig leasingskuld	5,8
Uppskjuten skatteskuld	2,2
Kortfristig leasingskuld	4,3
Ökning summa skulder	12,3

I tabellen ovan har uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till nyttjanderätten och leasingskulden nettoredovisats i de fall det föreligger en legal rätt att kvitta de uppskjutna skatterna. GARO har identifierat leasingavtal hänförliga till t ex företagsbilar, kontorsutrustning samt hyresavtal. Vid fastställande av beloppen ovan, är de mest väsentliga bedömningarna hänförliga till fastställandet av leasingperioderna och om huruvida ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal.

Exempel på faktorer som är övervägda är; strategiska planer, vikten av den underliggande tillgången för GAROs verksamhet och/eller kostnader hänförliga till att inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet. GARO har omvärderat om ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal vid tidpunkten för den initiala tilllämpningen av IFRS 16. Skillnaden mellan GAROs framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal enligt IAS 17 och leasingskulden som kommer att redovisas per den 1 januari 2019 enligt IFRS 16 är framför allt hänförlig till finansiella leasingavtal, uppskattade förlängningsperioder och omvärderingar om ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal.

Härutöver har GARO ett hyresavtal gällande fastighet i Norge

där bolaget ännu inte påbörjat sin nyttjaderätt, varför detta avtal inte är med i ovan sammanställning. Avtalet kommer att läggas upp som en anläggningstillgång vid början av nyttjandet av fastigheten, vilket förväntas bli under andra kvartalet 2019.

I moderbolaget kommer undantaget i RFR 2 beträffande leasingavtal att tillämpas. Det innebär att moderföretagets principer för redovisning av leasingavtal kommer att vara oförändrad.

Ingen av de nya eller ändrade standarder och tolkningar som ska tillämpas från och med 1 januari 2019 bedöms ha någon väsentlig inverkan på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter. Inga nya eller ändrade IFRS har förtidstillämpats.

2.2 KONCERNREDOVISNING

2.2.1 GRUNDLÄGGANDE REDOVISNINGSPRINCIPER

DOTTERFÖRETAG

Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv, dvs. förvärv för förvärv, avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Där koncernen har ett framtida åtagande, en köp-/säljoption, att förvärva innehav utan bestämmande inflytande, redovisas inget innehav utan bestämmande inflytande utan istället en finansiell skuld till verkligt värde, med efterföljande förändringar i värde redovisade direkt i eget kapital, då de likställs med transaktioner med ägarna.

Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande på förvärvsdagen överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.3 SEGMENTSRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som den verkställande direktören. Koncernens rörelsesegment utgörs av Sverige samt Övriga marknader.

2.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA

De olika enheterna i koncernen har den lokala valutan som funktionell valuta då den lokala valutan har definierats som den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen är verksam. I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderföretagets funktionella valuta och koncernens presentationsvaluta.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner, redovisas i rörelseresultatet i resultaträkningen. Omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta sker till balansdagens kurs, och valutakursvinster och förluster som uppkommer vid denna omvärdering redovisas under finansnettot i resultaträkningen.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA KONCERNFÖRETAG

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till svenska kronor till den genomsnittskurs som förelegat vid varje transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.

FORTS. NOT 2.

2.5. INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER

För att koncernen ska kunna redovisa intäkter från avtal med kunder analyseras varje kundavtal i enlighet med femstegsmodellen enligt nedan:

STEG 1: Identifiera ett avtal mellan minst två parter där det finns en rättighet och ett åtagande.

STEG 2: Identifiera de olika åtagandena.

STEG 3: Fastställa transaktionspriset, det vill säga det ersättningsbelopp som företaget förväntas erhålla i utbyte mot de utlovande varorna eller tjänsterna. Transaktionspriset ska justeras för rörliga delar, exempelvis eventuella rabatter. STEG 4: Fördela transaktionspriset på de olika prestationsåtagandena.

STEG 5: Redovisa en intäkt när prestationsåtagandena uppfylls, det vill säga kontroll övergått till kunden. Detta görs vid ett tillfälle eller över tid om någon av de kriterier som anges i standarden möts.

Koncernens intäkter utgörs av försäljning av varor inom produktområdena Installation, Projekt, Tillfällig el och E-mobility.

Försäljning av varor förekommer inom koncernens båda segment Sverige och Övriga marknader. Försäljningen består i all väsentlighet av standardprodukter till andra företag. Det förekommer både separata avtal och ramavtal med koncernens kunder. När det finns ett ramavtal anses ett avtal med kund uppstå först när kunden placerar en order utifrån ramavtalets villkor, då det först vid denna tidpunkt uppstår verkställbara rättigheter och skyldigheter för koncernen samt kunden. Tiden från order till levererad vara är normalt kort. Varje separat produkt i ordern anses utgöra ett separat prestationsåtagande.

Transaktionspriset i respektive avtal med kund utgörs vanligtvis endast av fasta belopp. I den mån transaktionspriset inkluderar rörliga belopp (i ramavtal med kunder förekommer volymrabatter baserade på antalet produkter som köps) uppskattar koncernen det belopp som de kommer ha rätt till och inkluderar i transaktionspriset, med hänsyn till begränsningar av osäkra belopp. Intäkten redovisas vid ett tillfälle eftersom villkoren för att kontroll överförs över tid inte är uppfyllda. Koncernen anser att kontroll övergår vid slutförd leverans i enlighet med gällande leveransvillkor, vilket sammanfaller med när risker och förmåner övergår till kunden.

2.5.1 PRISSÄTTNING INOM KONCERN

Prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är bedömda från en marknadsmässig princip.

2.6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutadifferenser samt övriga finansiella intäkter och kostnader.

2.7 LEASING

Inom koncernen finns främst avtal som klassificeras som operationella leasingavtal.

Koncernen innehar leasingavtal främst avseende fordon, kontorsutrustning och hyra av lokaler. Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasinggivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.8 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETE

Balanserade utgifter för utvecklingsarbete avser utveckling av nya produkter. Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till utvecklingen av nya produkter redovisas som immateriella tillgångar när det är sannolikt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget, om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell tillgång är summan av de utgifter som uppkommer från och med den tidpunkt då den immateriella tillgången först uppfyller de kriterier för aktivering som anges ovan.

Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas. Nyttjandeperioden bedöms utifrån den period som de förväntade fördelarna beräknas komma företaget tillgodo. Nyttjandeperioden bedöms uppgå till 5 år och avskrivningar sker linjärt över denna tid. Balanserade utgifter för utveckling som ännu inte tagits i bruk redovisas på raden "Pågående utvecklingsarbeten" i balansräkningen.

Utgifter för utveckling som inte uppfyller kriterierna ovan, kostnadsförs i takt med att de uppkommer. Utgifter för utveckling som tidigare kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande perioder.

GOODWILL

Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger GAROs andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwill i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas på bolagsnivå.

Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med

återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader.

2.9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Avskrivningar görs linjärt enligt följande:

	Byggnader, byggnadsinventarier

och markanläggningar	5-25 år
Maskiner och andra tekniska anläggningstillgångar	5-7 år
Inventarier, verktyg och installationer	5-7 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.10 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod eller immateriella tillgångar som inte är färdiga för användning, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Ingen återföring görs av tidigare nedskrivningar av goodwill.

2.11 FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningstillfället, bland annat utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades och förvaltas. Denna klassificering bestämmer värderingen av instrumenten.

2.11.1 REDOVISNING OCH BORTTAGANDE

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats och bolagets rätt till ersättning är ovillkorlig. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång och finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång eller finansiell skuld.

Vinster och förluster från borttagande ur balansräkning samt modifiering redovisas i resultatet till den del som säkringsredovisning inte tillämpas.

2.11.2 KLASSIFICERING OCH VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Skuldinstrument: klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument, baseras på koncernens affärsmodell för förvaltning av tillgången och karaktären på tillgångens avtalsenliga kassaflöden. Instrumenten klassificeras till:

• Upplupet anskaffningsvärde,
• Verkligt värde via resultatet, eller
• Verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar klassificerade till upplupet anskaffningsvärde värderas initialt till verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader. Efter första redovisningstillfället värderas tillgångarna till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för en förlustreservering av förväntade kreditförluster. Tillgångar klassificerade till upplupet anskaffningsvärde innehas enligt affärsmodellen att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Koncernens finansiella tillgångar utgörs av kundfordringar, likvida medel, övriga kortfristiga fordringar och derivatinstrument. Samtliga klassificeras till upplupet anskaffningsvärde med undantag av derivatinstrument som klassificeras till verkligt värde via resultatet. Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning.

FORTS. NOT 2.

2.11.3 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernens nedskrivningsmodell bygger på förväntade kreditförluster, och tar hänsyn till framåtriktad information. En förlustreservering görs när det finns en exponering för kreditrisk, vanligtvis vid första redovisningstillfället för en tillgång eller fordran. En förlustreserv redovisas, i den förenklade modellen, för fordrans eller tillgångens förväntade återstående löptid. Den förenklade modellen tillämpas för kundfordringar och avtalstillgångar och baseras på historiska kundförluster kombinerat med framåtblickande faktorer.

För övriga poster som omfattas av förväntade kreditförluster tillämpas en nedskrivningsmodell med tre stadier. Initialt, samt per varje balansdag, redovisas en förlustreserv för de nästkommande 12 månaderna, alternativt för en kortare tidsperiod beroende på återstående löptid (stadie 1). Koncernens tillgångar har bedömts vara i stadie 1, det vill säga, det har inte skett någon väsentlig ökning av kreditrisk.

Övriga fordringar och tillgångar skrivs ned enligt en ratingbaserad metod genom extern kreditrating. Förväntade kreditförluster värderas till produkten av sannolikhet för fallissemang, förlust givet fallissemang samt exponeringen vid fallissemang. För kreditförsämrade tillgångar och fordringar görs en individuell bedömning där hänsyn tas till historisk, aktuell och framåtblickande information. Värderingen av förväntade kreditförluster beaktar eventuella säkerheter och andra kreditförstärkningar i form av garantier.

2.11.4 KLASSIFICERING OCH VÄRDERING AV FINANSIELLA SKULDER

Finansiella skulder klassificeras till upplupet anskaffningsvärde med undantag av derivat. Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader. Efter det första redovisningstillfället värderas de till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

En majoritet av koncernens finansiella skulder (skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder, checkräkningskredit och övriga kortfristiga skulder) klassificeras till upplupet anskaffningsvärde. Derivatinstrument klassificeras till verkligt värde via resultatet. Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning.

2.11.5 JÄMFÖRELSEÅRET ENLIGT IAS 39

Finansiella instrument redovisas enligt IAS 39 i jämförelseåret 2017.

Trots att IAS 39 hade andra klassificeringskategorier än IFRS 9, medförde ändå motsvarande klassificeringskategorier enligt IAS 39 redovisning till upplupet anskaffningsvärde, med undantag för derivatinstrument som redovisades till verkligt värde i resultatet vilket överensstämmer med hanteringen i enlighet med IFRS 9.

IAS 39 hade en annan metod för reservering för kreditförluster, som innebar att reservering skedde vid konstaterad kredithändelse, till skillnad från metoden enligt IFRS 9 där reservering sker för förväntade kreditförluster. I övrigt föreligger för koncernen inte några skillnader mellan standarderna. Inga övergångseffekter har

uppkommit vid övergången från IAS 39 till IFRS 9.

2.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden, (FIFU). Anskaffningsvärdet för egentillverkade halv- och helfabrikat består av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

2.13 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

2.14 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar.

Beräknad garantireserv för produktgaranti redovisas i samband med att produkterna säljs. Reserver bygger på förväntade kontrakterade förpliktelser och fastställs utifrån historisk statistik om åtgärdskostnader etc. Garantireserven uppgår till 1,5 (1,5) MSEK, och är redovisad under avsättningar. Avsättningen för detta är inte väsentlig. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

2.15 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN SKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder, de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt och det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

2.16 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna utgörs av ITP 2 planer (för utförligare beskrivning se nedan). En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Inom delar av koncernen förekommer det att tjänstemän i Sverige ingår i en ITP 2 plan. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För perioden har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid.

RÖRLIG ERSÄTTNING

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig ersättning, baserat på årets resultat före skatt. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

NOT 3. RISKER & OSÄKERHETSFAKTORER

3.1 RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att ekonomiskt säkra viss riskexponering. Koncernen tillämpar dock inte säkringsredovisning.

Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansfunktion enligt policies som fastställts av styrelsen. Finansfunktionen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Finansfunktionen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.

A MARKNADSRISK

(i) Konjunkturpåverkan och andra makroekonomiska faktorer Då GARO har merparten av sin verksamhet i Sverige, Polen, Norge och Irland påverkar de allmänna ekonomiska förhållandena och affärsvillkoren i dessa länder GAROs verksamhet och resultat avsevärt. Förhållanden i världsekonomin och negativa förändringar i ekonomin i Europa, främst i Norden, och i övriga världen samt lägre aktivitet för ny- och ombyggnationer av bostäder och kommersiella fastigheter samt minskade investeringar inom industrin kan medföra att efterfrågan på GAROs produkter och tjänster minskar, vilket skulle påverka GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.

(ii) Konkurrens och prispress

GARO konkurrerar med aktörer inom olika produktområden och på olika geografiska marknader och GARO måste därför möta slutkundens behov och efterfrågan bättre än sina konkurrenter. Om GARO inte i tillräcklig utsträckning lyckas möta konkurrensen från såväl befintliga som nya aktörer kan detta ha en negativ påverkan på GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat. På konkurrensutsatta marknader är prispress ett naturligt inslag. Det finns en risk att GAROs konkurrenter utvecklar sitt produktutbud samt att slutkunder därmed kan komma att i högre utsträckning än tidigare föredra produkter som konkurrerar med GAROs nuvarande och framtida produktutbud, vilket kan komma att inverka negativt på GAROs verksamhet, resultat och finansiella ställning.

(iii) Produktutveckling

GAROs intjäning och konkurrenskraft är delvis beroende av förmågan att utveckla och sälja nya innovativa produkter och lösningar. En viktig del av GAROs strategi är därför att utveckla och marknadsföra nya produkter inom de områden

FORTS. NOT 3.

GARO bedömer som viktiga för en fortsatt tillväxt och för att bevaka marknadsandelar. En central del av GAROs strategi har varit och är fortsättningsvis att kontrollera hela värdekedjan från produktutveckling och montering till leverans till kunden. Det finns en risk att kostnaderna för ett produktutvecklingsprojekt överskrider budget och att prognostiserade försäljningsvolymer och/eller försäljningsmarginaler inte uppnås vilket kan påverka GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.

(iv) IT

GAROs förmåga att på ett effektivt och säkert sätt hantera försäljning och annan affärskritisk verksamhet är beroende av tillförlitligheten, funktionaliteten, underhållet, driften och den fortsatta utvecklingen av GAROs IT-system, däribland Bolagets webbplats. Sådana system kan störas av bl.a. mjukvarufel, datavirus, dataintrång, sabotage och fysiska skador. Inom Koncernen används IT-system för att köpa in, sälja, leverera produkter, fakturera kunder, hantera order och lager samt för redovisning och finansiellrapportering. Det finns en risk att IT-avbrott eller andra problem med IT-system, beroende på deras längd, omfattning och svårighetsgrad, kan inverka negativt på GAROs verksamhet, finansiella ställning och resultat.

(v) Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende euro (EUR), norska kronor (NOK) och polska zloty (PLN). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Koncernens varuinköp sker till största delen i EUR. För att hantera valutarisken med utflöde i EUR har koncernen valt att, när möjlighet finns, även ha försäljning i EUR.

För att hantera den valutarisk som uppkommer från framtida affärstransaktioner, använder koncernen terminskontrakt till den del det inte är möjligt att matcha utflödet i valutan med inflödet. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

Koncernens riskhanteringspolicy är att ekonomiskt säkra mellan 70% och 80% av förväntade kassaflöden (huvudsakligen inköp av varulager) i EUR för de följande sex månaderna. Utestående terminskontrakt upp går per balansdagen till 6,0 MEUR (5,4 MEUR)

Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker. Valutaexponering som uppstår från nettotillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i moderföretaget i de berörda utländska valutorna. Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa transaktioner.

(vi) Ränterisk

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernen har som policy att ha sin upplåning till fast ränta. Avvikelser måste godkännas av CFO. Under 2018 samt 2017 bestod koncernens skulder till kreditinstitut till fast ränta av svenska kronor, euro och polska zloty. Koncernens checkräkningskredit löper med rörlig ränta.

B KREDITRISK

Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om grossister kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Inga kreditgränser överskreds under rapportperioden och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från dessa motparter.

C LIKVIDITETSRISK

Koncernen har som policy att ha en likviditetsreserv om minst 40 MSEK. Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av finansfunktionen. Finansfunktionen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som de löpande bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor (där tillämpligt) på några av koncernens lånefaciliteter. Sådana prognoser beaktar koncernens planer för amorteringar, uppfyllelse av lånevillkor, uppfyllelse av interna balansräkningsbaserade resultatmått och, om tillämpligt, externa tillsyns- eller legala krav – till exempel valutarestriktioner.

Koncernen har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.

Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag,

överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, ska främst betala av utestående lån. Efter det kan placering av överskottslikviditet göras i av finansfunktionen godkända

placeringar, som tillgodoser utrymmet till ovan nämnda prognoser och likviditetsreserv.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Per den 31 december 2018	<1 år	1-5 år	>5 år
Skulder till kreditinstitut	33,7	12,7	7,7
Ränteutbetalningar	0,4	1,4	–
Leverantörsskulder	103,4	–	–
Summa	137,5	14,1	7,7

Per den 31 december 2017	<1 år	1-5 år	>5 år
Skulder till kreditinstitut	46,0	12,7	10,3
Ränteutbetalningar	0,9	1,4	0,3
Leverantörsskulder	93,7	–	–
Summa	140,6	14,1	10,6

Av de 137,5 MSEK som anges för 2018 i intervallet "Mindre än 1 år" har företaget för avsikt att återbetala 109,2 MSEK under första kvartalet 2019 (2018: 105,6).

För närvarande bedöms det inte föreligga något ytterligare upplåningsbehov eller refinansiering för att klara av framtida åtaganden som föranleds av nuvarande verksamhet och affärsplan.

D KÄNSLIGHETSANALYS

Väsentliga faktorer som påverkar koncernens resultat framgår nedan. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med att alla övriga faktorer är oförändrade.

Förändringar i försäljningspris är den variabel som får den största påverkan på resultatet. +/- 1 procent på utpriser påverkar rörelseresultatet med cirka 9,0 MSEK (2017: 8,0 MSEK).

Volymutvecklingen samt inköpspriser påverkar GAROs resultat. En förändring med 1 % i volym ger en rörelseresultat påverkan om cirka 4,5 MSEK (3,9) och en förändring med 1% i inköpspriser på handelsvaror och råmaterial ger en rörelseresultatpåverkan om cirka 4,5 MSEK (4,0).

Lönekostnader är en stor andel av koncernens kostnader, och en ökning med en procent påverkar rörelseresultatet med 2,0 MSEK (1,8)

Koncernens nettoskuldsättning är låg och en enprocentig förändring av marknadsräntan påverkar inte resultatet efter finansiella poster nämnvärt.

Koncernens valutaexponering mot EUR är betydlig. Valutaexponeringen mot EUR är kopplad till bolagets inköp av varor i Europa. Bolaget har även betydande försäljning av varor i EUR. Nettoeffekten av en procentenhetsförstärkning av EUR gentemot SEK ger en negativ rörelseresultateffekt på cirka 2,9 MSEK (1,8).

3.2 HANTERING AV KAPITALSTRUKTUR

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, ta upp nya lån, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med eget kapital.

Skuldsättningsgrad	2018-12-31	2017-12-31
Total upplåning (not 21)	54,1	84,3
Avgår: likvida medel (not 19)	-8,4	-28,2
Nettoskuld	-45,7	56,1
Totalt eget kapital	296,2	252,7
Skuldsättningsgrad i %	-15,4%	-22,2%

NOT 4. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGS-ÄNDAMÅL

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig ofta på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar av framtida händelser.

Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändring i den finansiella rapporteringen.

Uppskattningar och bedömningar har gjorts vid bedömning av balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, beräkning av inkurans i varulager, prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, förlustrisk kundfordringar, värdering uppskjutna skattefordringar, framtida garantiåtaganden, pågående tvister och andra legala åtaganden. Dessa uppskattningar och bedömningar, bedöms inte få någon väsentlig påverkan i resultat eller balansräkningar vid eventuellt felaktigt gjorda uppskattningar eller bedömningar.

NOT 5. SEGMENTINFORMATION

Den verkställande direktören är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den verkställande direktören och som används som underlag för att fördela resurser och utvärdera resultat.

Den verkställande direktören bedömer verksamheten både utifrån ett geografiskt/legalt perspektiv. Den verkställande direktören får information uppdelat på segmenten Sverige samt Övriga marknader.

GAROs verksamhet bedrivs inom två affärsområden tillika rörelsesegment GARO Sverige samt GARO Övriga marknader. I rörelsesegmentet Sverige ingår de legala enheterna i Sverige. I rörelsesegmentet Övriga marknader ingår de legala enheterna i Norge, Irland, Finland och Polen. Varje rörelsesegment bedrivs under lokalt ansvar.

Verkställande direktören bedömer rörelsesegmentens resultat främst baserat på måttet EBIT (rörelseresultat).

INTÄKTER

Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från externa parter som rapporteras till den

Verkställande direktören värderas på samma sätt som i resultaträkningen.

INTÄKTER

	Segment Sverige		Segment Övr. marknader		Eliminering		Totalt
Information segment	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Omsättning
Summa nettoomsättning	793,2	686,2	473,8	357,8	-363,3	-248,0	903,7	796,0
Intern nettoomsättning	-196,4	-142,5	-166,9	-105,5	363,3	248,0	–	–
Extern nettoomsättning	596,8	543,7	306,9	252,3	–	–	903,7	796,0
Rörelseresultat	74,7	64,5	39,1	33,6	–	–	113,9	98,1
Finansiella intäkter	–	–	–	–	–	–	2,0	2,2
Finansiella kostnader	–	–	–	–	–	–	-10,1	-4,4
Årets skattekostnader	–	–	–	–	–	–	-23,0	-10,3
Årets nettoresultat	–	–	–	–	–	–	82,7	85,6
Övriga upplysningar
Anläggningstillgångar	160,7	173,4	59,5	54,9	-54,5	-71,0	165,7	157,3
Övriga tillgångar	348,9	326,9	183,0	145,2	-131,9	-95,5	400,1	376,6
Summa tillgångar	509,6	500,3	242,5	200,1	-186,4	-166,5	565,8	533,9
Kortfristiga skulder	210,0	209,2	146,5	118,0	-126,9	-90,4	229,6	236,8
Långfristiga skulder	42,4	26,7	21,2	15,1	-23,5	2,6	40,1	44,4
Summa skulder	251,4	235,9	167,7	133,1	-150,4	-87,8	269,7	281,2
Investeringar	15,3	27,2	7,4	24,2	–	–	22,7	51,4
Avskrivningar	11,0	9,6	4,0	2,6	–	–	15,0	12,2

INTÄKTER FRÅN EXTERNA KUNDER FÖRDELADE PER LAND, BASERAT PÅ VAR KUNDERNA ÄR LOKALISERADE

	2018	2017
Sverige	578,7	537,4
Norge	174,7	146,2
Polen	10,7	2,8
Irland	100,6	85,5
Finland	19,4	16,7
Övriga länder	19,6	7,4
Summa	903,7	796,0

Koncernen har intäkter från tre externa kunder som var för sig överstiger 10 % av nettoomsättningen vid respektive periodslut. Dessa intäkter hänför sig till segment Sverige.

INTÄKTER FRÅN EXTERNA KUNDER FÖRDELADE PER PRODUKTOMRÅDE

	2018	2017
Installationsprodukter	452,9	407,8
Projekt	213,0	207,9
Tillfällig el	74,6	79,3
E-mobility	163,2	101,0
Summa	903,7	796,0

NOT 6. INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER

Intäkter sker när koncernen uppfyller ett prestationsåtagande genom att överlämna en utlovad vara och kunden får kontroll över tillgången. Detta sker vanligen vid leverans enligt gällande leveransvillkor.

INTÄKTER FRÅN KUNDER FÖRDELADE PER PRODUKTOMRÅDE OCH SEGMENT:

Produktområde	Segment Sverige 2018	Segment Övriga marknader 2018	Totalt 2018
Installationsprodukter	253,0	199,9	452,9
Projekt	175,2	37,8	213,0
Tillfällig el	68,6	6,0	74,6
E-mobility	100,0	63,2	163,2
Summa intäkter från kunder	596,8	306,9	903,7

KUNDENS GEOGRAFISKA HEMVIST

Geografisk hemvist	Segment Sverige 2018	Segment Övriga marknader 2018	Totalt 2018
Sverige	578,7	–	578,7
Norge	–	174,7	174,7
Polen	–	10,7	10,7
Irland	–	100,6	100,6
Finland	–	19,4	19,4
Övriga länder	18,1	1,5	19,6
Summa intäkter från kunder	596,8	306,9	903,7

	Räkenskapsår 2018
Intäkter	Sverige	Övriga marknader
Externa kunder	596,8	306,9
Intäkter mellan segmenten	122,7	–
Justeringar och elimineringar avseende intersegmentsförsäljning	-122,7	–
Summa intäkter från avtal med kunder	596,8	306,9

PRESTATIONSÅTAGANDEN

Koncernens försäljning av varor till företag sker mot faktura, normalt med betalningsvillkor om 30-60 dagar. Koncernens prestationsåtaganden som utgör del av avtal med kund har en ursprunglig förväntad löptid om högst ett år. För ytterligare information om koncernens prestationsåtaganden se koncernens not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper.

NOT 7. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	2018	2017
Aktiverat eget arbete produktutveckling	2,3	1,2
Övrigt	0,4	0,6
Totalt	2,7	1,8

NOT 8. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA, M.M.

	2018	2017
Styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare
Löner och andra ersättningar	13,4	18,4
Sociala avgifter	3,3	4,8
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	2,4	3,4
Summa styrelse, VD och övriga befattningshavare	19,1	26,6
Övriga anställda
Löner och andra ersättningar	127,1	106,4
Sociala avgifter	39,5	33,7
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	9,8	6,8
Summa övriga anställda	176,4	146,9
Summa personalkostnader	195,5	173,5

I jämförelsesiffrorna för 2017 ingår ersättning för VD i dotterbolag, 4 personer.

MEDELANTAL ANSTÄLLDA MED GEOGRAFISK FÖRDELNING PER LAND

	2018		2017
	Medelanställda	Varav män	Medelanställda	Varav män
Sverige	237	157	228	151
Norge	17	16	16	15
Finland	3	2	3	2
Irland	23	18	22	16
Polen	122	30	76	22
Koncernen totalt	402	223	345	206

KÖNSFÖRDELNING I KONCERNEN (INKL DOTTERFÖRETAG) FÖR STYRELSELEDAMÖTER OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

	2018		2017
	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	6	5	9	7
Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare	8	8	12	12
Koncernen totalt	14	13	21	19

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2018

	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa
Stefan Jonsson, styrelseordförande	0,3	–	–	–	–	0,3
Anders Påhlsson, styrelseordförande t.o.m 180502	0,1					0,1
Lars Svensson, styrelseledamot	0,2	-	-	-	-	0,2
Per Holmstedt, styrelseledamot	0,2	-	-	-	-	0,2
Susanna Hilleskog, styrelseledamot	0,1	-	-	-	-	0,1
Lars-Åke Rydh, styrelseledamot	0,1					0,1
Rickard Blomqvist, styrelseledamot*	0,2	-	-	-	-	0,2
Carl-Johan Dalin, VD och Koncernchef	1,9	1,1	0,1	0,8	-	3,9
Andra ledande befattningshavare (5 pers)	3,6	0,4	0,2	1,2	0,9	6,3
Summa	6,7	1,5	0,3	2,0	0,9	11,5
Dotterbolag
Andra ledande befattningshavare (2 pers)	2,9	1,0	-	0,4	-	4,3
Koncernen	9,6	2,5	0,3	2,4	0,9	15,8

*Styrelseledamot har även uppburit konsultarvode under perioden, se not 28.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2017

	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa
Anders Pålsson, styrelseordförande	0,4	–	–	–	–	0,4
Lars Svensson, styrelseledamot	0,1	–	–	–	–	0,1
Per Holmstedt, styrelseledamot	0,1	–	–	–	–	0,1
Sofia Axelsson, styrelseledamot	0,1	–	–	–	–	0,1
Rickard Blomqvist, styrelseledamot*	0,1	–	–	–	–	0,1
Carl-Johan Dalin, VD och koncernchef fr o m 2017-09-05	0,8	0,2	–	–	–	1,0
Stefan Jonsson, VD och koncernchef t o m 2017-09-04	2,8	0,4	0,1	1,0	–	4,3
Andra ledande befattningshavare (4 pers)	3,4	0,5	0,3	1,2	0,8	6,2
Summa	7,8	1,1	0,4	2,2	0,8	12,3
Dotterbolag
Andra ledande befattningshavare (2 pers)	2,9	0,8	–	0,4	–	4,1
Koncernen	10,7	1,9	0,4	2,6	1,2	16,4

*Styrelseledamot har även uppburit konsultarvode under perioden, se not 28.

PENSIONER

VID AVGIFTSBESTÄMD PENSION

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien ska uppgå till 30 % av den pensionsgrundande lönen. För andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år. Pensionspremien ska följa gällande kollektivavtal.

AVGÅNGSVEDERLAG

Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 9 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls dessutom ett avgångsvederlag som uppgår

till 6 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid om 3-6 månader från den anställdes sida och 6-12 månader från företagets sida.

NOT 9. ERSÄTTNINGAR TILL REVISORERNA

	2018	2017
PwC t o m 2017-05-04 / Ernst & Young fr o m 2017-05-04
– Revisionsuppdraget (EY)	0,9	1,0
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget (EY)	0,2	0,2
– Skatterådgivning (PwC)	–	–
– Övriga tjänster (EY och PwC)	–	0,2
Summa	1,1	1,4
Grant Thornton
– Revisionsuppdraget	0,1	0,1
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	–
Summa	0,1	0,1

NOT 10. LEASING

Koncernen hyr kontorsutrustning, bilar och kontorslokaler enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingperioderna varierar mellan 3-5 år. Endast hyresavtal för kontorslokaler löper längre än 5 år. De flesta leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till en avgift som överensstämmer med en marknadsmässig avgift.

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för ickeuppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:

	2018	2017
Inom 1 år	6,7	4,0
Mellan 1 och 5 år	8,4	18,8
Mer än 5 år	–	25,3
Summa	15,1	48,1

Leasingkostnader uppgående till 6,9 MSEK (2017: 4,9 MSEK) avseende leasing ingår i resultaträkningen.

IFRS16 LEASING

IFRS 16 Leasing ersätter IAS17 från och med 1 januari 2019. Standarden tar bort uppdelningen av leasingavtal i antingen operationell eller finansiell leasing för leasetagaren och introducerar en gemensam modell för redovisning av all leasing. I denna modell ska leasetagaren redovisa tillgångar och skulder för samtliga leasingavtal med undantag för tillgångar av lågt värde och korttidshyra. Dessutom redovisas avskrivning av leasade tillgångar skilt från skuldräntan på leasing i resultaträkningen. Vid övergång till standarden använder GARO den förenklade metoden där jämförelsetal inte kommer att räknas om, leasingskulden värderas till nuvärdet av de återstående leasingavgifterna diskonterade med den marginella upplåningsräntan per den 1 januari 2019 och nyttjanderättstillgången redovisas till ett belopp motsvarande leasingskulden den 1 januari 2019. Mer om

övergången till IFRS 16 se not 2, kapitel "utgivna och ändrade standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen".

Nedan presenteras hur övergången kommer påverka operationell leasing.

	2018
Åtaganden för operationella leasingavtal per 31 december 2018	15,1
Tillkommer justeringar pga annan hantering av optioner att förlänga respektive säga upp avtal	0,0
Avgår korttidsleasingavtal samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde som kostnadsförs linjärt	-5,0
Diskontering med den marginella upplåningsräntan per den 1 januari 2019	0,0
Tillkommer skulder för finansiella leasingavtal per 31 december 2018	10,1
Leasingskuld redovisad per 1 januari 2019	10,1

NOT 11. FINANSIELLA INTÄKTER & KOSTNADER

Finansiella intäkter	2018
Tillgångar och skulder obligatoriskt värderade till verkligt värde i resultatet;
Nettovinst derivat	–
Summa finansiella intäkter för poster värderade till verkligt värde i resultat	–
Tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde;
Räntekostnader lån	–
Räntekostnader övriga finansiella skulder	0,1
Summa ränteintäkter enligt effektivräntemetoden	0,1
Valutakursdifferenser – intäkter, finansiella poster	1,9
Summa	1,9
Summa finansiella intäkter	2,0

Finansiella kostnader	2018
Tillgångar och skulder obligatoriskt värderade till verkligt värde i resultatet;
Nettoförlust derivat	-2,4
Summa finansiella kostnader för poster värderade till verkligt värde i resultat	-2,4
Tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde;
Räntekostnader lån	-1,4
Räntekostnader övriga finansiella skulder	-0,5
Summa räntekostnader enligt effektivräntemetoden	-1,9
Valutakursdifferenser – kostnader, finansiella poster	-5,8
Summa	-7,7
Summa finansiella kostnader	-10,1

	2017
Ränteintäkter	0,1
Omvärdering derivatinstrument	1,9
Övriga finansiella intäkter	0,2
Total finansiella intäkter	2,2
Räntekostnader	-0,8
Valutakursförluster	-1,9
Omvärdering derivatinstrument	–
Övriga finansiella kostnader	-1,7
Total finansiella kostnader	-4,4
Summa finansiella poster netto	-2,2

NOT 12. INKOMSTSKATT

	2018	2017
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	-26,1	-20,7
Justeringar avseende tidigare år	–	–
Summa aktuell skatt	-26,1	-20,7
Uppskjuten skatt (not 23)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	3,1	10,4
Summa uppskjuten skatt	3,1	10,4
Summa inkomstskatt	-23,0	-10,3

Koncernen har verksamhet i en så kallad skattefri zon i Polen. Endast delar av den polska verksamheten omfattas av dessa skattelättnader. Per 2018-12-31 uppgick outnyttjad skattefördel till ca 10,2 (9,6) MSEK att utnyttjas fram till år 2026. Uppskjuten skattefordran har beaktats i redovisningen.

Inkomstskatten på resultatet före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av skattesatsen i Sverige för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

	2018	2017
Resultat före skatt	105,7	95,9
Inkomstskatt beräknad enligt skattesats i Sverige (22 %)	-23,3	-21,1
Effekt av utländska skattesatser	0,7	1,4
Skatteeffekter av:
– Ej avdragsgilla kostnader	-1,9	-0,6
– Temporära skillnader	-1,7	-0,4
– Förändring hänförlig till ändrad skattesats, Sverige	–	–
– Skatt hänförlig till tidigare års redovisat resultat	0,3	–
Skattekostnad	-26,1	-20,7
Effektiv skattesats %	24,7	21,6

NOT 13. GOODWILL

Anskaffningsvärde	Goodwill
Räkenskapsåret 2017
Ingående redovisat värde	–
Förvärv av dotterföretag	39,6
Avyttringar och utrangeringar	–
Omräkningsdifferenser	–
Avskrivningar	–
Nedskrivningar	–
Utgående redovisat värde	39,6
Per 31 december 2017
Anskaffningsvärde	43,1
Ackumulerade av- och nedskrivningar	-3,5
Redovisat värde	39,6
Räkenskapsåret 2018
Ingående redovisat värde	39,6
Förvärv av dotterföretag	–
Avyttringar och utrangeringar	–
Omräkningsdifferenser	–
Avskrivningar	–
Nedskrivningar	–
Utgående redovisat värde	39,6
Per 31 december 2018
Anskaffningsvärde	43,1
Ackumulerade av- och nedskrivningar	-3,5
Redovisat värde	39,6

Goodwill fördelar sig på koncernens kassagenererande enheter, vilka utgörs av segment. Bedömning av återvinningsvärden innefattar antaganden om tillväxt, resultatutveckling och investeringar, inklusive investeringar i rörelsekapital. Antagen tillväxt uppgår beroende på affärsområde med 0-30 procent för de kommande tre års prognos och därefter uthållig till 2 procent.

Antagna rörelsemarginaler uppgår uthålligt till 8,5- procent, där prognostiserad förlorad försäljningsvolym inom vissa affärsområden kompenseras för i ökade priser. Antaganden om tillväxt och marginaler baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Investeringsbelopp baseras på prognos och är därefter uthålligt i nivå med avskrivningarna.

Goodwill prövas årligen för nedskrivningsbehov. Vid årets

prövning har en diskonteringsränta (WACC) om 7,5 % använts. Årets prövning har ej påvisat något nedskrivningsbehov. Ett antal känslighetsanalyser där uthållig tillväxttakt satts till 0 procentenheter, rörelsemarginalen försämrats med 2 procentenheter från prognosnivå eller diskonteringsräntan ökats med 2 procent, har gjorts. Inga av dessa analyser indikerar något behov av nedskrivning.

Goodwill per segment	2018-12-31	2017-12-31
Segment Sverige	39,6	39,6
Segment Övriga marknader	–	–
Totalt	39,6	39,6

NOT 14. ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Anskaffningsvärde	Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	Pågående utvecklingsarbeten	Summa
Räkenskapsåret 2017
Ingående redovisat värde	6,5	2,1	8,6
Valutakursdifferenser	–	0,1	0,1
Inköp/aktiverade utgifter	–	7,5	7,5
Omklassificeringar	4,1	-7,4	-3,3
Avyttringar och utrangeringar	-0,3	–	-0,3
Avskrivningar	-2,3	–	-2,3
Nedskrivningar	–	–	–
Utgående redovisat värde	8,0	2,3	10,3
Per 31 december 2017
Anskaffningsvärde	29,8	2,3	32,1
Ackumulerade av- och nedskrivningar	-21,8	–	-21,8
Redovisat värde	8,0	2,3	10,3
Räkenskapsåret 2018
Ingående redovisat värde	8,0	2,3	10,3
Valutakursdifferenser	–	–	–
Inköp/aktiverade utgifter	–	9,3	9,3
Omklassificeringar	0,6	-1,3	-0,7
Avyttringar och utrangeringar	-0,8	–	-0,8
Avskrivningar	-2,6	–	-2,6
Nedskrivningar	–	–	–
Utgående redovisat värde	5,2	10,3	15,5
Per 31 december 2018
Anskaffningsvärde	29,7	10,3	40,0
Ackumulerade av- och nedskrivningar	-24,5	–	-24,5
Redovisat värde	5,2	10,3	15,5

NOT 15. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Byggnader & mark	Maskiner & andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg & installationer	Pågående nyanläggningar	Summa
Räkenskapsåret 2017
Ingående redovisat värde	36,4	3,0	17,6	1,8	58,8
Valutakursdifferenser	1,9	0,1	0,2	–	2,2
Inköp	–	–	2,6	41,3	43,9
Genom förvärv av dotterbolag	–	–	0,6	–	0,6
Omklassificeringar	27,9	1,0	16,3	-41,9	3,3
Avyttringar och utrangeringar	–	–	-1,1	–	-1,1
Avskrivningar	-2,4	-0,7	-6,8	–	-9,9
Utgående redovisat värde	63,8	3,4	29,4	1,2	97,8
Per 31 december 2017
Anskaffningsvärde	105,3	33,3	96,1	1,2	235,9
Ackumulerade avskrivningar	-41,5	-29,9	-66,7	–	-138,1
Redovisat värde	63,8	3,4	29,4	1,2	97,8
Räkenskapsåret 2018
Ingående redovisat värde	63,8	3,4	29,4	1,2	97,8
Valutakursdifferenser	0,6	–	0,2	–	0,8
Inköp	0,5	–	1,8	11,6	13,9
Genom förvärv av dotterbolag	–	–	–	–	–
Omklassificeringar	5,1	0,3	4,8	-9,4	0,8
Avyttringar och utrangeringar	–	–	-0,6	–	-0,6
Avskrivningar	-3,1	-0,7	-8,5	–	-12,3
Utgående redovisat värde	66,9	3,0	27,1	3,4	100,4
Per 31 december 2018
Anskaffningsvärde	111,5	33,6	102,2	3,4	250,7
Ackumulerade avskrivningar	-44,6	-30,6	-75,6	–	-150,3
Redovisat värde	66,9	3,0	27,1	3,4	100,4

NOT 16. VARULAGER

	2018	2017
Råvaror och förnödenheter	93,4	85,1
Färdiga varor och handelsvaror	65,1	54,4
Varor under tillverkning	3,3	3,3
Summa	161,8	142,8

Nedskrivning har skett med totalt 7,3 MSEK (6,2).

NOT 17. FINANSIELLA INSTRUMENT

Värdering av finansiella tillgångar och skulder per 2018-12-31	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde	Finansiella skulder värde rade till upplu pet anskaff ningsvärde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Finansiella tillgångar
Kundfordringar	–	218,7	–	218,7	–
Derivat instrument	–	–	–	–	–
Övr. kortfristiga fordringar	–	2,6	–	2,6	–
Likvida medel	–	8,4	–	8,4	–
Summa	–	229,7	–	229,7	0
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut	–	–	41,4	41,4	–
Derivat instrument	–	–	1,1	1,1	–
Leverantörsskulder	–	–	103,4	103,4	–
Övr kortfristiga skulder	–	–	12,7	12,7	–
Summa	–		158,6	158,6	0

Per 2018-12-31 har koncernen en bokförd skuld till minoritetsaktieägarna i GARO Elflex AB till följd av en sälj/köpoption som kan inlösas antingen av GARO AB eller minoritetsägare. Skulden värderades till verkligt värde och omräkningsdifferens går direkt mot eget kapital. Total skuld uppgår vid 2018-12-31 till 2,4 MSEK. Skulden till GARO Finland OY har reglerats under året.

De finansiella tillgångar som omfattas av reservering för förväntade kreditförluster enligt den generella metoden utgörs av likvida medel. GARO tilllämpar en ratingbaserad metod i kombination med annan känd information och framåtblickande faktorer för bedömning av förväntade kreditförluster. Koncernen har definierat fallissemang som då betalning av fordran är 90 dagar försenad eller mer, eller om andra faktorer som indikerar att betalningsinställelse föreligger. I de fall beloppen inte bedöms vara oväsentliga redovisas en reserv för förväntade kreditförluster även för dessa finansiella instrument. I dagsläget har koncernen bedömt att ingen kreditförlust föreligger för likvida medel

Värdering av finansiella tillgångar och skulder per 2017-12-31	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde	Finansiella skulder värde rade till upplu pet anskaff ningsvärde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Finansiella tillgångar
Kundfordringar	–	–	–	196,7	–
Derivat instrument	–	–	–	1,6	–
Övr. kortfristiga fordringar	–	–	–	2,8	–
Likvida medel	–	–	–	28,2	–
Summa	0	0	0	229,3	0
Finansiella skulder	–	–	–		–
Skulder till kreditinstitut	–	–	–	56,0	–
Leverantörsskulder	–	–	–	93,7	–
Övr kortfristiga skulder	–	–	–	28,3	–
Summa	0	0	0	178,0	0

Per 2017-12-31 hade koncernen en bokförd skuld till minoritetsaktieägarna i GARO Elflex AB samt GARO Finland OY till följd av en sälj/köpoption som kunde utlösas antingen av GARO Aktiebolag (publ) eller respektive minoritetsaktieägare. Skulden värderades till verkligt värde vid bokslutstillfället, och omvärderingen gick direkt mot eget kapital. Total skuld uppgick vid 2017-12-31 till 3,6 MSEK.

NOT 18. KUNDFORDRINGAR

	2018-12-31	2017-12-31
Kundfordringar	218,7	197,0
Minus: reservering för osäkra fordringar	–	-0,3
Kundfordringar – netto	218,7	196,7

Det verkliga värdet på kundfordringarna motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.

Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

Koncernen		2018			2017*
	Brutto	Nedskrivning	Förlustandel	Brutto	Nedskrivning	Förlustandel
Ej förfallna kundfordringar	183,5	–	–	158,3
Förfallna kundfordringar 0-30 dgr	30,4	–	–	37,2
Förfallan kundfordringar 31-60 dgr	2,6	–	–	1,0
Förfallna kundfordringar 61-90 dgr	2,2	–	–	0,2
Förfallna kundfordringar > 91 dgr	0	–	–	0
Summa	218,7	–	–	196,7

* 2017 redovisas enligt tidigare redovisningsprincip.

Per den 31 december 2018 var kundfordringar uppgående till 35,2 MSEK (2017-12-31: 38,4 MSEK) förfallna men utan att något väsentligt nedskrivningsbehov ansågs föreligga för koncernen. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.

FÖRVÄNTADE KREDITFÖRLUSTER, FÖRENKLAD METOD

Reservering för förväntade kreditförluster, förenklad metod:

Koncernen	2018	2017**
Ingående balans	-0,3	-
Återföring tidigare reserveringar	0,3	-
Nedskrivningar	-	-
Bortskrivna belopp (konstaterade förluster)	-	-
Återvunna, tidigare bortskrivna belopp	-	-
Omräkningsdifferenser/Valutadifferenser	-	-
Summa	0	-

** Reservering 2017 enligt IAS 39 reservering avseende konstaterade kredithändelser.

Fordringar utgörs i huvudsak av kundfordringar för vilka koncernen valt att tillämpa den förenklade metoden för redovisning av förväntade kreditförluster. Detta innebär att förväntade kreditförluster reserveras för återstående löptid, vilken förväntas understiga ett år för samtliga fordringar. Koncernen reserverar för förväntade kreditförluster baserat på historiska kreditförluster samt framåtriktad information.

Majoriteten av koncernens kunder är en homogen grupp med likartad riskprofil, varför kreditrisken initialt bedöms kollektivt för samtliga kunder. Eventuella större enskilda fordringar bedöms per motpart.

Koncernen skriver bort en fordran när det inte längre finns någon förväntan på att erhålla betalning och då aktiva åtgärder för att erhålla betalning har avslutats.

NOT 19. LIKVIDA MEDEL

Likvida medel, såväl i balansräkningen som i kassaflödesanalysen, består av följande:

	2018-12-31	2017-12-31
Banktillgodohavanden	8,4	28,2
Totalt	8,4	28,2

NOT 20. AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL

Aktiekapitalet per 2018-12-31 består av 10.000.000 aktier med kvotvärdet 2 kr. Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie. Alla aktier som emitterats av moderföretaget är till fullo betalda.

UTDELNING

Utdelningar som betalades ut under 2018 uppgick till 40,0 MSEK (2017: 28,5 MSEK), vilket motsvarade 4,00 kr per aktie (2017: 2,85 kr per aktie).

På årsstämman den 15 Maj 2019 kommer en utdelning avseende räkenskapsåret 2018 på 4 kr per aktie, totalt 40 MSEK, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter.

NOT 21. UPPLÅNING

	2018-12-31	2017-12-31
Långfristig
Skulder till kreditinstitut	36,4	38,3
Summa långfristig upplåning	36,4	38,3
Kortfristig
Checkräkningskrediter	12,7	28,3
Skulder till kreditinstitut	5,0	17,7
Summa kortfristig upplåning	17,7	46,0
Summa upplåning koncernen	54,1	84,3

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Koncernens upplåning är i SEK, EUR och PLN. Koncernens upplåning består av lån från SEB.

Banklånen förfaller fram till 2027 och löper med en genomsnittlig ränta på 1,4 % per år (2017: 1,6 % per år).

Koncernen har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.

CHECKRÄKNINGSKREDIT

Koncernen har en beviljad checkräkningskredit i valutorna SEK, EUR och PLN om 95,7 MSEK (2017: 94,6 MSEK) som omförhandlas årligen.

NOT 22. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	2018-12-31	2017-12-31
Långfristiga
Garantireserv	1,5	1,5
Pensionsåtaganden	–	0,1
Totalt	1,5	1,6

NOT 23. UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

	2018-12-31	2017-12-31
Uppskjutna skattefordringar
Övrigt (not 12)	10,3	9,6
Summa	10,3	9,6
Uppskjutna skatteskulder
Maskiner och inventarier	-1,7	-1,5
Periodiseringsfonder	-0,3	-1,3
Kostnad återförd i beskattning avdragsgill kommande år	–	-1,7
Summa	-2,0	-4,5
Uppskjutna skatteskulder – netto	8,3	5,1

NOT 24. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	2018-12-31	2017-12-31
Upplupna löneskulder	19,4	19,3
Upplupna sociala avgifter	8,1	7,4
Bonus till kunder	18,4	17,0
Upplupna räntekostnader	–	–
Övriga poster	19,0	18,5
Totalt	64,9	62,2

NOT 25. STÄLLDA SÄKERHETER

	2018-12-31	2017-12-31
För skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar	69,2	59,9
Företagsinteckningar	81,0	85,5
Tillgångar med äganderättsförbehåll	6,0	6,0
Garantiförbindelse avseende
hyresavtal	0,5	0,5
Totalt	156,7	151,9

NOT 26. RÖRELSEFÖRVÄRV/-AVYTTRINGAR

Det totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida medel var följande:

	2018	2017
Förvärv totalt
Goodwill	0,0	39,6
Materiella anläggningstillgångar	0,0	0,6
Omsättningstillgångar	0,0	34,7
Förvärv minoritetsandelar	1,0	–
Förändring minoritetsandel	0,3	–
Långfristiga skulder	0,0	-1,1
Kortfristiga skulder	0,0	-13,3
Totala köpeskillingar	1,3	60,5
Likvida medel i förvärvade verksamheter	0,0	-15,3
Totalt kassaflöde hänförligt till
förvärvade verksamheter	1,3	45,2

Transaktionskostnader avseende förvärvande enheter uppgår till 1,1 MSEK och har under 2017 redovisats som övriga externa kostnader i årets resultat.

FÖRVÄRV 2018

Under 2018 har inga förvärv skett i GARO förutom förvärvet av de minoritetsandelarna motsvarande 9 % som uppstod i samband med förvärvet av det finska dotterbolaget GARO Finland OY 2012. Köpeskillingen vid förvärvet av minoritetsandelarna uppgick till 1,0 MSEK.

FÖRVÄRV 2017

I februari 2017 förvärvades 100 % av aktierna i Emedius AB i Gnosjö. Emedius AB är ett bolag som tillverkar och marknadsför normcentraler, fördelningscentraler och ställverk under eget varumärke. Bolagets omsättning uppgick till MSEK 71,5 under 2016, med ett rörelseresultat om 6,4 MSEK. Köpeskillingen uppgick till 31 MSEK som betalades kontant. Goodwill avser kundrelationer och synergier. Den förvärvade enheten har bidragit med en nettoomsättning om 50,8 MSEK med ett resultat efter skatt om 2,1 MSEK. Den förvärvade enheten konsoliderades per 1 mars 2017. Transaktionskostnaderna uppgick till 0,4 MSEK. Om den förvärvade enheten ingått i koncernen under hela 2017 skulle nettoomsättningen uppgått till 61,2 MSEK och årets resultat till 2,7 MSEK. Genom förvärvet stärktes GAROs ställning på den svenska marknaden för kundanpassade lösningar, samt bidrog med en utökad produktionskapacitet.

I oktober 2017 förvärvades 100 % av aktierna i WEB-EL Försäljnings AB i Luleå. WEB-EL utvecklar och säljer system samt elektronikkomponenter för styrning av eluttag för laddstationer, motorvärmare, camping och marinor. Bolaget omsättning uppgick till MSEK 7,5 under 2016/2017, med ett rörelseresultat om 3,0 MSEK. Köpeskillingen uppgick till 29,5 MSEK. Av dessa betaldes 26,5 MSEK kontant och 3 MSEK utgör en tilläggsköpeskilling vilken skuldförts i balansräkningen. Goodwill avser kundrelationer och teknisk know-how. Den förvärvade enheten

har bidragit med en nettoomsättning om 0,7 MSEK med ett resultat efter skatt om 0,4 MSEK. Den förvärvade enheten konsoliderades per 1 november 2017. Transaktionskostnaderna uppgick till 0,7 MSEK. Om den förvärvade enheten ingått i koncernen under hela 2017 skulle nettoomsättningen uppgått till 6,0 MSEK och årets resultat till 2,6 MSEK. Genom förvärvet fick GARO tillgång till en bred utvecklingskompetens av produkter och tjänster inom produktområdena E-mobility och Installation.

I november 2017 likviderades det vilande dotterföretaget LJL Intressenter AB.

Transaktionskostnader avseende förvärvande enheter uppgick till 1,1 MSEK och har under 2017 redovisats som övriga externa kostnader i resultatet.

NOT 27. AKTIEDATA

Resultat per aktie	2018	2017
Resultat per aktie, före och efter utspädning (kr)	8,27	8,56
Eget kapital per aktie, före och efter utspädning (kr)	29,6	25,3
Genomsnittligt antal aktier, tusental	10 000	10 000
Antal utestående aktier, tusental	10 000	10 000

Följande transantioner har skett med närstående:

NOT 28. NÄRSTÅENDE

Köp av varor & tjänster	2018	2017
Inköp av tjänster
Konsulttjänster från styrelseledamot (Ekonomerna i Sverige AB)	0,4	0,7
Driftsättning & servicetjänster inköpta från närstående till VD/styrelseledamot	1,9	1,7
Elinstallationstjänster inköpta från närstående till VD/styrelseledamot	0,6	1,5
Summa	2,9	3,9

Tjänsterna som redovisas enligt ovan har köpts på normala kommersiella villkor på affärsmässig grund.

NOT 29. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Styrelsen i GARO AB har beslutat att avsluta Carl-Johan Dalins anställning som verkställande direktör i enlighet med pressmeddelande den 18 februari. Patrik Andersson, för närvarande försäljnings- och marknadsdirektör, har tills vidare tagit över rollen som tillförordnad VD. En sökprocess efter en permanent VD har inletts.

Helena Claesson tillträdde tjänsten som CFO för GARO AB den 1 januari 2019.

NOT 30. NYCKELTALSDEFINITIONER

RESULTATMÅTT

EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

RÖRELSERESULTAT (EBIT) Resultat före finansiella poster och skatt.

MARGINALMÅTT

EBITDA-MARGINAL EBITDA i procent av nettoomsättning under perioden.

RÖRELSEMARGINAL (EBIT) Rörelseresultat i procent av nettoomsättning under perioden.

KAPITALSTRUKTUR

NETTOSKULD Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansiella intäkter i förhållande till finansiella kostnader.

SOLIDITET Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande dividerat med balansomslutningen.

AVKASTNINGSMÅTT

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

PER AKTIE

RESULTAT PER AKTIE Periodens resultat dividerat med under året genomsnittligt antal utestående aktier under perioden.

GENOMSNITTLIGT ANTAL AKTIER, 1000-TAL Det genomsnittliga antalet aktier under perioden angivet i 1000-tal.

Presenterade nyckeltal beaktar verksamhetens art och bedöms ge relevant information till aktieägare och övriga intressenter samtidigt som jämförbarhet med andra företag uppnås. Marginalmålen presenteras också internt.

Förvaltningsberättelse för moderbolaget

Styrelsen och verkställande direktören för GARO AB (publ), organisationsnummer 556051-7772, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2018.

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har GARO AB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 34-39 i detta tryckta dokument.

AKTIEKAPITAL & ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Moderbolagets aktiekapital uppgick per den 31 december 2018 till 20 MSEK. Vid denna tidpunkt fanns det 10 000 000 stamaktier.

Bolaget är sedan 16 mars 2016 noterat vid NASDAQ Stockholm.

Totalt antal aktier på balansdagen uppgår till 10 000 000 med ett kvotvärde om 2 SEK. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämma. Det finns inga begränsningar i överlåtelsebarhet för GARO-aktierna (hembud). Det finns heller inga begränsningar för hur många röster varje aktieägare får avge på bolagsstämmor. Företaget känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier.

Per balansdagen finns två aktieägare som äger och kontrollerar mer än tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Lars Svensson kontrollerar 35,7 % och Svolder kontrollerar 14,95 % av kapitalet och rösterna i bolaget, via egna innehav. På sidan 32-33 finns mer information om GARO aktier och ägarstruktur.

TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSEMEDLEMMAR

Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entledigande av styrelsemedlemmar.

VERKSAMHETEN

GARO är ett företag, som under eget varumärke, utvecklar och tillverkar innovativa produkter och helhetslösningar för elinstallationsmarknaden. GARO startades 1939 i Gnosjö, Småland och har under sin drygt 75-åriga historia byggt upp starka kundrelationer och ett välutvecklat leverantörsnätverk som i kombination med egna produktions- och försäljningsenheter utgör plattformen för att leverera innovativa helhetslösningar.

Moderbolagets verksamhet omfattar en betydande del av den svenska operativa verksamheten samt dessutom även

koncernledning och vissa koncerngemensamma funktioner och koncernens finansfunktion.

Moderbolagets lagerfunktion fungerar även som centrallager för de andra svenska verksamheterna, dessutom har moderbolaget betydande tillverkning och försäljning till övriga koncernföretag.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN

Den svenska marknaden har under året uppvisat en god tillväxt och överträffat branschens prognos.

Samtliga produktområden har visat god tillväxt, och områdena E-mobility och tillfällig el har ökat mer än genomsnittet.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODENS UTGÅNG

Styrelsen i GARO AB har beslutat att avsluta Carl-Johan Dalins anställning som verkställande direktör i enlighet med pressmeddelande den 18 februari. Patrik Andersson, för närvarande försäljnings- och marknadsdirektör, har tills vidare tagit över rollen som tillförordnad VD. En sökprocess efter en permanent VD har inletts.

Helena Claesson tillträdde tjänsten som CFO för GARO AB den 1 januari 2019.

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

Nettoomsättningen ökade med 23 % till 528,6 (428,9) MSEK. Den underliggande efterfrågan har varit stark under året.

Bolaget bedömer att man ökat sina marknadsandelar inom samtliga produktområden. Rörelseresultatet uppgick till 56,5 (36,5) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 10,7 (8,5) procent. Rörelseresultatet påverkades positivt av högre volymer och en stabil omkostnad i förhållande till nettoomsättningen, men negativt av en högre snittkurs avseende inköp i euro.

INVESTERINGAR

Moderbolaget investerar fortlöpande i underhåll av produktionsenheten och produktionsutrustning. Moderbolagets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick 6,4 (18,2) MSEK. Vidare investerar GARO i produktutveckling, och årets investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 9,3 (7,2) MSEK. Årets avskrivningar uppgick till 9,9 (8,7) MSEK varav på materiella anläggningstillgångar 7,6 (6,7) MSEK.

KASSAFLÖDE, LIKVIDITET OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick till 51,4 (34,2) MSEK. Årets kassaflöde uppgick till 0 (-18,2) MSEK.

Likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick per 2018-12-31 uppgick till 80,3 (60,4) MSEK. Nettoskulden uppgick per 2018-12-31 till 31,4 (59,4) MSEK.

Moderbolagets egna kapital uppgick per 2018-12-31 till 217,6 (179,2) MSEK. Aktieutdelningen 2018 uppgick till 40,0 (28,5) MSEK.

Flerårsöversikt

Moderbolagets utveckling i sammandrag

2018	2017	2016	2015	2014
528,6	428,9	357,3	300,3	253,6
66,4	45,2	24,6	27,9	20,9
56,5	36,5	16,3	19,9	12,2
10,7	8,5	4,6	6,6	4,8
385,7	356,2	254,1	233,7	208,2
56,4	52,0	61,5	59,4	56,1
36,0	32,9	27,6	33,7	17,4
132	122	119	116	118

FORTSÄTTNING

MEDARBETARE

Antalet heltidsanställda i moderbolaget uppgick per den 31 december 2018 till 132 (129). Medelantalet heltidsanställda under 2018 uppgick till 131 (122). Andelen kvinnor uppgick under året till 36 (39) % av medarbetarna. För mer information om anställda, se not 5.

PRODUKTUTVECKLING

GAROs mål är att ligga i framkant i utvecklingen av elprodukter och helhetslösningar som är miljövänliga och energieffektiva. Bolaget har en egen produktutvecklingsavdelning som tillsammans med övriga avdelningar arbetar med att kontinuerligt utveckla nya samt förbättra befintliga produkter och lösningar inom alla produktområden. GARO arbetar även nära kunden för att få inspiration samt bättre förstå kundbehovet på marknaden. Tio heltidsanställda arbetar med produktutveckling på GARO. Se vidare not 2.8 koncernredovisningen.

MILJÖPÅVERKAN

Moderbolaget bedriver anmälningspliktig verksamhet och kommunen är tillsynsmyndighet. Fastigheten Gårö 1:377 är enligt Länsstyrelsens MIFO inventering klassad i riskklass 2. Bolaget har inga föreläggande enligt miljöbalken. Moderbolaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av Not 3 koncernredovisningen.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Dessa framgår av förvaltningsberättelse för koncernen.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 272,6 (230,6) MSEK.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

(SEK)
Ingående balanserat resultat	114 783 812
Avsättning fond för eget
arbete utvecklingskostnader	-6 423 437
Årets resultat	78 426 359
Totalt	186 786 734

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

– att till aktieägarna utdelas 4,00 kr per aktie 40 000 000
– att i ny räkning överföres	146 786 734

Totalt 186 786 734

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2-3 st.

Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Moderföretagets årsredovisning

MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING

	Räkenskapsåret
MSEK Not	2018	2017
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning 2,3	528,6	428,9
Övriga rörelseintäkter 4	10,7	8,2
Summa	539,3	437,1
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	-331,4	-255,6
Övriga externa kostnader 6,7	-52,0	-48,3
Personalkostnader 5	-95,4	-88,0
Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 11,12	-9,9	-8,7
Övriga rörelsekostnader/intäkter	5,9	–
Summa rörelsens kostnader	-482,8	-400,6
Rörelseresultat	56,5	36,5
Resultat från andelar i koncernföretag 22	30,3	20,4
Ränteintäkter och liknande resultatposter 8	2,5	2,1
Räntekostnader och liknande resultatposter 8	-8,3	-2,6
Summa resultat från finansiella poster	24,4	19,9
Resultat före skatt	80,9	56,4
Bokslutsdispositioner 23	13,0	8,3
Skatt på årets resultat 9	-15,5	-8,5
Årets resultat	78,4	56,2

I moderföretaget återfinns inga poster som redovisas som övrigt totalresultat varför summa totalresultat överensstämmer med årets resultat.

MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING

MSEK	Not	2018-12-31	2017-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	11	5,5	7,2
Pågående utvecklingsarbeten	11	10,1	2,1
Summa immateriella anläggningstillgångar	11	15,6	9,3
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	12	27,8	27,9
Maskiner och andra tekniska anläggningar	12	1,6	2,1
Inventarier, verktyg och installationer	12	16,9	19,5
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	12	3,3	0,8
Summa materiella anläggningstillgångar	12	49,6	50,3
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	10	43,7	42,7
Fordringar hos koncernföretag		24,1	36,6
Summa finansiella anläggningstillgångar		67,8	79,3
Summa anläggningstillgångar		133,0	138,9
Omsättningstillgångar
Varulager
Råvaror och förnödenheter		35,7	42,4
Varor under tillverkning		0,4	1,8
Färdiga varor och handelsvaror		19,3	18,2
Summa varulager		55,4	62,4
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	13,14	101,2	84,4
Fordringar hos koncernföretag		91,2	67,5
Övriga kortfristiga fordringar		0,1	1,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		4,8	1,8
Summa kortfristiga fordringar		197,3	154,9
Kassa och bank	14,15	–	–
Summa omsättningstillgångar		252,7	217,3
Summa tillgångar		385,7	356,2

MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING FORTS.

MSEK Not	2018-12-31	2017-12-31
EGET KAPITAL & SKULDER
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Aktiekapital 16	20,0	20,0
Fond för egenupparbetade utvecklingsutgifter	8,2	1,8
Reservfond	2,6	2,6
Summa bundet eget kapital	30,8	24,4
Fritt eget kapital
Balanserad vinst	108,4	98,6
Årets vinst	78,4	56,2
Summa fritt eget kapital	186,8	154,8
Summa eget kapital	217,6	179,2
Obeskattade reserver 24	0,9	7,9
SKULDER
Avsättningar
Övriga avsättningar	1,5	1,5
Avsättning för uppskjuten skatt 17	1,3	1,8
Summa avsättningar	2,8	3,3
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut 18	20,4	23,5
Summa långfristiga skulder	20,4	23,5
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 14,18	3,3	13,6
Leverantörsskulder	45,9	43,9
Checkräkningskredit 14,18	7,7	22,3
Skulder till koncernföretag	10,9	20,9
Aktuella skatteskulder	11,3	4,7
Övriga kortfristiga skulder	29,6	4,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19	35,3	32,4
Summa kortfristiga skulder	144,0	142,3
Summa skulder	167,2	169,1
Summa skulder och eget kapital	385,7	356,2

MODERFÖRETAGETS RAPPORT OM FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITEL

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
	Not	Aktiekapital	Reservfond	Fond för egen upparbetade utvecklingsutgifter	Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat	Summa
MSEK
Ingående balans per 1 jan 2017		20,0	2,6	0,8	128,1	151,5
Årets resultat tillika totalresultat 2017		–	–	–	56,2	56,2
Summa totalresultat		–	–	–	56,2	56,2
Förändring av fond för egenupparbetade utvecklingsutgifter		–	–	1,0	-1,0	0
Utdelning enligt beslut av årsstämma		–	–	–	-28,5	-28,5
Summa tillskott från och värdeöver föringar till aktieägare, redovisade
direkt i eget kapital		–	–	1,0	-29,5	-28,5
Utgående balans per 31 december 2017		20,0	2,6	1,8	154,8	179,2
Ingående balans per 1 jan 2018		20,0	2,6	1,8	154,8	179,2
Årets resultat tillika totalresultat 2018		–	–	–	78,4	78,4
Summa totalresultat		–	–	–	78,4	78,4
Förändring av fond för egenupparbetade utvecklingsutgifter		–	–	6,4	-6,4	0,0
Utdelning enligt beslut av årsstämma		–	–	-	-40,0	-40,0
Summa tillskott från och värdeöver föringar till aktieägare, redovisade
direkt i eget kapital		–	–	6,4	-46,4	-40,0
Utgående balans per 31 december 2018		20,0	2,6	8,2	186,8	217,6

MODERFÖRETAGETS KASSAFLÖDESANALYS

	Räkenskapsåret
MSEK	Not	2018	2017
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		56,5	36,5
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar	11,12	9,9	8,7
Övrigt		0,7	0,2
Erhållna utdelningar	22	30,3	20,4
Erhållen ränta	8	2,5	2,1
Finansiella kostnader	8	-8,3	-2,6
Betald inkomstskatt	9	-9,4	-10,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet		82,2	54,9
Förändring varulager		7,0	-18,2
Förändring kundfordringar	13	-16,8	-6,1
Förändring övriga kortfristiga fordringar		-25,5	-21,2
Förändring leverantörsskulder		2,0	9,4
Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder		2,5	15,4
Summa förändring av rörelsekapital		-30,8	-20,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten		51,4	34,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	11	-9,3	-7,2
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	12	-6,4	-18,2
Sålda anläggningstillgångar	12	0,3	0,3
Förvärv av dotterbolag	10	-1,0	-30,1
Förändring övriga finansiella anläggningstillgångar		12,4	-28,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-4,0	-83,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Amortering av lån		-13,4	49,8
Erhållet/Lämnat koncernbidrag	23	6,0	10,0
Utbetald utdelning		-40,0	-28,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-47,4	31,3
Minskning/ökning likvida medel
Årets kassaflöde		0	-18,2
Likvida medel vid årets början		0	18,2
Likvida medel vid årets slut		–	–

Noter

NOT 1. ALLMÄN INFORMATION

GARO Aktiebolag (moderföretaget) utvecklar, tillverkar och marknadsför elektriskt installationsmaterial. Den enskilt största marknaden är Sverige, som svarar för 74 % (79) av volymen i moderbolaget. Exportförsäljning sker huvudsakligen till egna dotterföretag i Norge, Finland, Polen och Irland.

Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Gnosjö. Adressen till kontoret är Södergatan 26, Box 203, 335 33 Gnosjö. GARO aktien är sedan den 16 mars 2016 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i miljontals svenska kronor (MSEK).

NOT 2. SAMMANFATTNING AV MODERFÖRETAGETS VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Årsredovisningen för GARO Aktiebolag (moderföretaget) är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernens redovisningsprinciper, som beskrivs i not 2 i koncernredovisningen, anges detta nedan.

Årsredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.

RFR 2 säger att moderföretaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med RFR 2 kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av moderföretagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för årsredovisningen anges i koncernredovisningens not 4.

Moderföretaget utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Moderföretagets övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. För mer information om finansiella risker hänvisas till koncernredovisningen not 3.

Moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan:

UPPSTÄLLNINGSFORMER

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer

koncernens uppställningsform men ska innehålla de komponenter som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.

ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader. När det finns en indikation på att andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten "Resultat från andelar i koncernföretag".

FINANSIELLA INSTRUMENT

Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument enligt IFRS 9 i moderföretaget som juridisk person, utan moderföretaget tillämpar i enlighet med ÅRL anskaffningsvärdemetoden. I moderföretaget värderas därmed finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip, med tillämpning av nedskrivning för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 avseende tillgångar som är skuldinstrument. För övriga finansiella tillgångar baseras nedskrivning på marknadsvärden. Derivatinstrument med negativt verkligt värde redovisas som en skuld till det negativa verkliga värdet med värdeförändring i resultatet.

Moderföretaget tillämpar undantaget att inte värdera finansiella garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag samt joint ventures i enlighet med reglerna i IFRS 9 utan tillämpar istället principerna för värdering enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

DERIVATINSTRUMENT

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningen. Utestående terminskontrakt uppgick per balansdagen till 6,0 MEUR.(3,6 MEUR).

BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

Som bokslutsdispositioner redovisas överavskrivningar, periodiseringsfonder och koncernbidrag. Som obeskattade reserver redovisas kvarvarande avsättningar för överavskrivningar och periodiseringsfonder.

NOT 3. NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING

	2018	2017
Norden	459,6	392,9
Europa exkl Norden	69,0	36,0
Totalt	528,6	428,9

NOT 4. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	2018	2017
Hyresintäkter	3,1	2,6
Aktiverat eget arbete	2,3	1,2
Uthyrning av personal och adminis trativa tjänster	5,2	3,7
Övrigt	0,1	0,7
Totalt	10,7	8,2

NOT 5. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA MM

Löner och andra ersättningar	2018		2017
	Löner och andra ersättningar (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensionskostnader)	Löner och andra ersättningar (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensionskostnader)
Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	8,2 (1,5)	4,8 (2,1)	8,9 (1,1)	5,3 (2,1)
Övriga anställda	52,5 (0,5)	25,4 (5,2)	46,1 (0,5)	21,5 (4,1)
Totalt	60,7 (2,0)	30,2 (7,3)	55,0 (1,6)	26,8 (6,2)

MEDELANTAL ANSTÄLLDA MED GEOGRAFISK FÖRDELNING PER LAND

	2018		2017
	Medelanställda	Varav män	Medelanställda	Varav män
Sverige	132	84	122	74
Totalt	132	84	122	74

KÖNSFÖRDELNING FÖR STYRELSELEDAMÖTER & ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE

	2018		2017
	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	6	5	6	5
Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare	5	5	4	4
Totalt	11	10	10	9

Ersättning till ledande befattningshavare: Informationen framgår av not 7 till koncernredovisningen.

NOT 6. ERSÄTTNINGAR TILL REVISORERNA

	2018	2017
PwC t o m 2017-05-04 / Ernst & Young fr o m 2017-05-04
– Revisionsuppdraget	0,6	0,5
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	0,2
– Skatterådgivning	–	–
– Övriga tjänster	–	0,2
Summa	0,6	0,9

NOT 7. OPERATIONELL LEASING

Moderföretaget hyr maskiner, bilar och lagerlokaler enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingperioderna varierar mellan 3-5 år. De flesta leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till en avgift som överensstämmer med en marknadsmässig avgift.

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:

	2018	2017
Inom 1 år	2,8	1,5
Mellan 1 och 5 år	2,0	1,2
Mer än 5 år	–	–
Summa	4,8	2,7

Leasingkostnader uppgående till 3,7 MSEK (2017: 2,5 MSEK) avseende leasing ingår i resultaträkningen.

NOT 8. RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER SAMT RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE POSTER

Finansiella intäkter	2018
Tillgångar och skulder obligatoriskt värderade till verkligt värde i resultatet;
Nettovinst derivat	–
Summa finansiella intäkter för poster värderade till verkligt värde i resultat	–
Tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde;
Ränteintäkter från kundfordring	–
Ränteintäkter övriga finansiella intäkter	1,1
Summa ränteintäkter enligt effektivräntemetoden	1,1
Valutakursdifferenser – intäkter, finansiella poster	1,4
Summa	1,4
Summa finansiella intäkter	2,5

Finansiella kostnader	2018
Tillgångar och skulder obligatoriskt värderade till verkligt värde i resultatet;
Nettoförlust derivat	-2,3
Summa finansiella kostnader för poster värderade till verkligt värde i resultat	-2,3
Tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde;
Räntekostnader lån	-0,5
Räntekostnader övriga finansiella skulder
Summa räntekostnader enligt effektivräntemetoden	-0,5
Valutakursdifferenser – kostnader, finansiella poster	-5,5
Summa	-5,5
Summa finansiella kostnader	-8,3

	2017
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	–
Ränteintäkter på fordringar till koncernföretag	0,6
Valutakursvinster	–
Omvärdering derivatinstrument	1,5
Totala ränteintäkter och liknande resultatposter	2,1
Räntekostnader på skulder till kreditinstitut	-0,3
Räntekostnader på skulder till aktieägare	–
Valutakursförluster	-2,3
Omvärdering derivatinstrument	–
Övriga finansiella kostnader	–
Totala räntekostnader och liknande resultatposter	-2,6
Summa finansiella poster – netto	-0,5

NOT 9. SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	2018	2017
Redovisad skatt i resultaträkningen
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	-15,8	-10,1
Justeringar avseende tidigare år	-0,2	–
Summa aktuell skatt	-16,0	-10,1
Uppskjuten skatt (not 17)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	0,5	1,6
Summa uppskjuten skatt	0,5	1,6
Summa redovisad skatt	-15,5	-8,5

Inkomstskatten på resultatet före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av skattesatsen för det svenska moderföretaget enligt följande:

	2018	2017
Resultat före skatt	80,9	56,4
Inkomstskatt beräknad enligt skattesats i Sverige (22 %)	-17,8	-14,2
Skatteeffekter av:
Ej skattepliktig utdelning	4,0	4,5
Ej avdragsgilla kostnader	-3,0	-0,5
Temporära skillnader	1,5	1,7
Skatt hänförlig till tidigare års redovisat resultat	-0,2	–
Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond	–	–
Summa redovisad skatt	-15,5	-8,5

NOT 10. INNEHAV & INVESTERINGAR I DOTTERFÖRETAG

	2018-12-31	2017-12-31
Ingående anskaffningsvärde	42,7	12,8
Förvärv	1,0	30,1
Avyttringar (likvidation)		-0,2
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde		42,7
Utgående redovisat värde	43,7	42,7

Namn	Org-nr	Säte samt registrerings- och verksamhetsland	Antal aktier	Andel stam aktier som direkt ägs av moderföretaget (%)	Andel stam aktier som ägs av innehav utan bestämmande inflytande (%)	Bokfört värde 2018-12-31	Bokfört värde 2017-12-31
GARO Electric Irl. Ltd	67083	Dublin, Irland	10 000	100	0	4,7	4,7
GARO Elflex AB	556717-1003	Gnosjö, Sverige	950	95	5	0,1	0,1
GARO Montage AB	556658-9544	Gnosjö, Sverige	1 000	100	0	1,8	1,8
GARO AS	935722713	Drammen, Norge	800	100	0	0,7	0,7
WEB-EL Försäljning AB	556658-1079	Luleå, Sverige	1 000	100	0	30,1	30,1
GARO Polska SP ZOO	8513133236	Szczecin, Polen	200	100	0	5,2	5,2
LJL Intressenter AB i likvidation	556489-8012	Gnosjö, Sverige	100 000	100	0	–	–
GARO Finland OY	2191528-5	Esbo, Finland	100	100	0	1,1	0,1
Summa						43,7	42,7

NOT 11. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	Pågående utvecklingsarbeten	Goodwill	Summa
Per 1 januari 2017
Anskaffningsvärde	24,6	1,9	1,9	28,4
Ackumulerade avskrivningar	-19,1	–	-1,9	-21,0
Redovisat värde	5,5	1,9	–	7,4
Räkenskapsåret 2017
Ingående redovisat värde	5,5	1,9	–	7,4
Inköp/aktiverade utgifter	-	7,2	–	7,2
Omklassificeringar	3,7	-7,0	–	-3,3
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–
Nedskrivningar	–	–	–	–
Avskrivningar	-2,0	–	–	-2,0
Utgående redovisat värde	7,2	2,1	–	9,3
Per 31 december 2017
Anskaffningsvärde	28,3	2,1	1,9	32,3
Ackumulerade avskrivningar	-21,1	–	-1,9	-23,0
Redovisat värde	7,2	2,1	–	9,3
Räkenskapsåret 2018
Ingående redovisat värde	7,2	2,1	–	9,3
Inköp/aktiverade utgifter	–	9,3	–	9,3
Omklassificeringar	0,6	-1,3	–	-0,7
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–
Nedskrivningar	–	–	–	–
Avskrivningar	-2,3	–	–	-2,3
Utgående redovisat värde	5,5	10,1	–	15,6
Per 31 december 2018
Anskaffningsvärde	28,8	10,1	1,9	40,8
Ackumulerade avskrivningar	-23,3	–	-1,9	-25,2
Redovisat värde	5,5	10,1	–	15,6

NOT 12. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Byggnader & mark	Maskiner & andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg & installationer	Pågående nyanläggningar & förskott avseende materi ella anläggnings tillgångar	Summa
Per 1 januari 2017
Anskaffningsvärde	57,0	31,2	62,4	1,5	152,1
Ackumulerade avskrivningar	-37,1	-28,7	-50,5	–	-116,3
Redovisat värde	19,9	2,5	11,9	1,5	35,8
Räkenskapsåret 2017
Ingående redovisat värde	19,9	2,5	11,9	1,5	35,8
Inköp	–	–	–	18,2	18,2
Omklassificeringar	10,1	–	12,1	-18,9	3,3
Avyttringar och utrangeringar	–	–	-0,3	–	-0,3
Avskrivningar	-2,1	-0,4	-4,2	–	-6,7
Utgående redovisat värde	27,9	2,1	19,5	0,8	50,3
Per 31 december 2017
Anskaffningsvärde	67,1	31,2	73,8	0,8	172,9
Ackumulerade avskrivningar	-39,2	-29,1	-54,3	–	-122,6
Redovisat värde	27,9	2,1	19,5	0,8	50,3
Räkenskapsåret 2018
Ingående redovisat värde	27,9	2,1	19,5	0,8	50,3
Inköp	–	–	–	6,4	6,4
Omklassificeringar	2,0	–	2,6	-3,9	0,7
Avyttringar och utrangeringar	–	–	-0,2	–	-0,2
Avskrivningar	-2,1	-0,5	-5,0	–	-7,6
Utgående redovisat värde	27,8	1,6	16,9	3,3	49,6
Per 31 december 2018
Anskaffningsvärde	69,0	31,2	76,1	3,3	179,6
Ackumulerade avskrivningar	-41,2	-29,6	-59,2		-130,0
Redovisat värde	27,8	1,6	16,9	3,3	49,6

NOT 13. KUNDFORDRINGAR

Redovisade belopp, per valuta, för moderföretagets kundfordringar är följande:

	2018-12-31	2017-12-31
Kundfordringar	101,2	84,4
Minus: reservering för osäkra fordringar	–	–
Kundfordringar – netto	101,2	84,4

Det verkliga värdet på kundfordringarna motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.

Per den 31 december 2018 var kundfordringar uppgående till 13,1 MSEK (17,5 MSEK) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.

Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

	2018-12-31	2017-12-31
Inom 1-30 dagar	10,7	17,4
Mellan 31 och 60 dagar	0,5	0,1
Mer än 61 dagar	1,8	–
Summa förfallna kundfordringar	13,1	17,5

NOT 14. FINANSIELLA INSTRUMENT

I nedanstående tabell presenteras moderföretagets finansiella tillgångar och skulder klassificerade med utgångspunkt i anskaffningsvärdet. För kortfristiga fordringar och skulder anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värde varvid dessa värden överensstämmer i nedan tabell;

Värdering av finansiella tillgångar och skulder per 2018-12-31.

Räkenskapsåret 2018	Finansiella tillgångar värderade till anskaffningsvärdet	Finansiella skulder värderade till anskaffningsvärde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Kundfordringar			101,2
Fordringar på koncernföretag			91,2
Övr. kortfristiga fordringar			0,1
Likvida medel			0,0
Summa	0	0	192,5	0
Finansiella skulder
Leverantörsskulder			45,9
Skulder till koncernföretag			10,9
Derivat instrument			1,1
Övr kortfristiga skulder			29,4
Summa	0	0	87,3	0

Per 2018-12-31 har GARO AB en bokförd skuld till minoritetsaktieägarna i Garo Elflex AB till följd av en sälj/köpoption som kan inlösas antingen av GARO AB eller minoritetsägare. Skulden värderades till verkligt värde och omräkningsdifferens går direkt mot eget kapital. Total skuld uppgår vid 2018-12-31 till 2,4 MSEK. Skulden till Garo Finland OY har reglerats under året.

Värdering av finansiella tillgångar och skulder per 2017-12-31.

Räkenskapsåret 2017	Finansiella tillgångar värderade till anskaffningsvärdet	Finansiella skulder värderade till anskaffningsvärde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Kundfordringar			84,4
Fordringar på koncernföretag			67,5
Övr. kortfristiga fordringar			1,2
Likvida medel			0
Summa	0	0	153,1	0
Finansiella skulder
Leverantörsskulder			43,9
Skulder till koncernföretag			22,3
Derivat instrument			–
Övr kortfristiga skulder			4,5
Summa	0	0	70,7	0

Per 2017-12-31 hade GARO AB en bokförd skuld till minoritetsaktieägarna i GARO Elflex AB samt GARO Finland OY till följd av en sälj/köpoption som kunde utlösas antingen av GARO Aktiebolag (publ) eller respektive minoritetsaktieägare. Skulden värderades till verkligt värde vid bokslutstillfället, och omvärderingen gick direkt mot eget kapital. Total skuld uppgick vid 2017-12-31 till 3,6 MSEK.

NOT 15. LIKVIDA MEDEL

	2018-12-31	2017-12-31
Banktillgodohavanden	–	–
Totalt	–	–

NOT 16. AKTIEKAPITAL & ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL

Aktiekapitalet per 2018-12-31 består av 10.000.000 aktier med kvotvärdet 2 kr. Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie. Alla aktier som emitterats av moderföretaget är till fullo betalda.

NOT 17. AVSÄTTNING FÖR UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande:

	2018-12-31	2017-12-31
Uppskjutna skattefordringar
– uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader	–	–
– uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader	–	–
Uppskjutna skatteskulder	–	–
– uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader	1,3	1,8
– uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader	–	–
Uppskjutna skatteskulder (netto)	1,3	1,8

NOT 18. UPPLÅNING

	2018-12-31	2017-12-31
Långfristig
Skulder till kreditinstitut	20,4	23,5
Summa långfristig upplåning	20,4	23,5
Kortfristig
Skulder till kreditinstitut	11,0	35,9
Summa kortfristig upplåning	11,0	35,9
Summa upplåning moderbolaget	31,4	59,4

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Moderföretagets upplåning är i SEK och EUR. Moderföretagets upplåning består av lån från SEB.

Banklånen förfaller fram till 2027 och löper med en genomsnittlig ränta på 1,0 % per år (2017: 1,1 % per år). Moderbolaget har inga särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare.

CHECKRÄKNINGSKREDIT

Moderföretaget har en beviljad checkräkningskredit om 88,6 MSEK (82,5) som omförhandlas årligen.

NOT 19. UPPLUPNA KOSTNADER & FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	2018-12-31	2017-12-31
Upplupna lönekostnader	11,0	10,5
Upplupna sociala avgifter	4,7	3,9
Bonus till kunder	11,6	10,1
Övriga poster	8,0	7,9
Totalt	35,3	32,4

NOT 20. STÄLLDA SÄKERHETER

	2018-12-31	2017-12-31
Fastighetsinteckningar	35,2	35,2
Företagsinteckningar	66,0	66,0
Totalt	101,2	101,2

Säkerheterna är ställda för skulder till kreditinstitut.

NOT 21. EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	2018-12-31	2017-12-31
Övriga ansvarsförbindelser till förmån för dotterföretag	21,6	4,5
Totalt	21,6	4,5

NOT 22. RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	2018	2017
Utdelningar	30,3	20,4
Nedskrivningar	–	–
Totalt	30,3	20,4

NOT 23. BOKSLUTSDISPOSITIONER

	2018	2017
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	5,5	-1,7
Förändring av periodiseringsfond	1,5	–
Erhållet koncernbidrag	6,0	10,0
Totalt	13,0	8,3

NOT 24. OBESKATTADE RESERVER

	2018-12-31	2017-12-31
Ackumulerad skillnad mellan bokför da avskrivningar och avskrivningar enligt plan	0,9	6,4
Periodiseringsfond	–	1,5
Totalt	0,9	7,9

NOT 25. NÄRSTÅENDE

Följande transaktioner har skett med närstående:

INKÖP FRÅN OCH FÖRSÄLJNING TILL DOTTERFÖRETAG

Av moderföretagets försäljning utgör 37% (32%) försäljning till koncernföretag, och av moderföretagets inköp utgör 34% (25%) inköp från koncernföretag.

Försäljning till dotterföretagen består av varor. Inköp från dotterföretagen består av varor. Tjänster säljs till dotterföretag på normala kommersiella villkor.

	2018	2017
Inköp av tjänster
Konsulttjänster från styrelseledamot (Ekonomerna i Sverige AB)	0,4	0,7
Driftsättnings- och servicetjänster inköpta från närstående till VD	1,9	1,7
Elinstallationstjänster inköpta från närstående till VD	0,6	1,3
Summa	2,9	3,7

Tjänsterna som redovisas enligt ovan har köpts på normala kommersiella villkor på affärsmässig grund.

NOT 26. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Styrelsen i GARO AB har beslutat att avsluta Carl-Johan Dalins anställning som verkställande direktör i enlighet med pressmeddelande den 18 februari. Patrik Andersson, för närvarande försäljnings- och marknadsdirektör, har tills vidare tagit över rollen som tillförordnad VD. En sökprocess efter en permanent VD har inletts.

Helena Claesson tillträdde tjänsten som CFO för GARO AB den 1 januari 2019.

NOT 27. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 272,6 (230,6) MSEK.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: (SEK)

Ingående balanserat resultat	114 783 812
Avsättning fond för eget
arbete utvecklingskostnader	-6 423 437
Årets resultat	78 426 359
Totalt	186 786 734

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

– att till aktieägarna utdelas 4 kr per aktie	40 000 000
– att i ny räkning överföres	146 786 734
Totalt	186 786 734

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2-3 st.

Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Årsredovisningens undertecknande

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2019-05-15 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderföretagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderföretaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderföretagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Gnosjö 2019-04-02

STEFAN JONSSON Styrelseordförande

SUSANNA HILLESKOG Styrelseledamot

RICKARD BLOMQVIST Styrelseledamot

PER HOLMSTEDT Styrelseledamot

LARS SVENSSON Styrelseledamot

LARS ÅKE RYDH Styrelseledamot

PATRIK ANDERSSON tf. Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats 2019-04-03 Ernst & Young AB

JOAKIM FALCK Auktoriserad revisor Huvudansvarig

Revisionsberättelse

Till bolagstämman i GARO Aktiebolag (publ), org.nr 556051-7772

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för GARO AB (publ) för år 2018. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 42–90 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultatet och rapport över finansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Beskrivning av området

Av koncernens rapport över finansiell ställning per 2018-12-31 framgår att redovisat värde av varulager uppgår till 161,8 MSEK. I de branscher där koncernen verkar är produktutvecklingstakten och innovationskraften hög. Detta innebär att företagsledning och styrelse löpande har att utvärdera och bedöma hur bolagens produkter ska värderas med hänsyn till efterfrågan på marknaden. Innovationskraften, i kombination med varulagrets storlek samt att företagsledningen och styrelsen gör uppskattningar och bedömningar av varulagrets inkurans, innebär att inkurans bedömts vara ett särskilt betydelsefullt område vår revision.

I not 2.12, 3.1 a (ii) och (iii) samt i not 4 beskrivs bland annat värdering och risker förknippade med varulager.

Hur detta område beaktades i revisionen

I vår revision har vi granskat bedömningen av inkurans i samtliga enheter bland annat genom uppföljning av trögrörlighet mot information om lagerrörelser från lagerredovisningen. Vi har vidare kontrollerat om tillämpningen av inkuransmodellen är konsekvent mellan åren samt bedömt gjorda antaganden i inkuransmodellen. Antaganden görs på olika nivåer i koncernen och omfattar såväl beslutsfattare i enskilda bolag som koncernledningen. Därutöver har vår revision omfattat genomgång av styrelseprotokoll samt diskussioner med företagsledning om utveckling av nya produkter. Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 2-41. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan

förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• • Skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• • Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
• • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• • Inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av GARO AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen

enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget.
• • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Ernst & Young AB, Box 2224, 550 02 Jönköping utsågs till GARO ABs revisor av bolagsstämman den 2 maj 2018 och har varit bolagets revisor sedan den 4 maj 2017

Jönköping 2019-04-03 Ernst & Young AB

JOAKIM FALCK Auktoriserad revisor

Bolagsstyrningsrapport

GARO AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Gnosjö kommun, Jönköpings län. GARO är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 16 mars 2016. GARO tillämpar svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och lämnar här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2018. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisorer.

Riktlinjerna avseende Koden finns att tillgå på hemsidan Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Koden bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men då ange en förklaring till avvikelsen. GARO har inte gjort några sådana avvikelser under 2018.

AKTIEÄGARE & BOLAGSSTÄMMA

Aktieägarnas rätt att besluta om GAROs angelägenheter utövas vid årsstämman (och i förekommande fall extra bolagsstämma), som är GAROs högsta beslutande organ. Årsstämman hålls i Gnosjö, Malmö eller Stockholm varje kalenderår före juni månads utgång. Extra bolagsstämma hålls vid behov.

Stämman fattar beslut i en rad frågor, bland annat fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av GAROs vinst eller förlust, ansvarsfrihet gentemot Bolaget för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, valberedningens sammansättning, val av styrelseledamöter (inklusive styrelseordförande) och revisor, ersättning till styrelseledamöter och revisor, riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare samt eventuella ändringar av bolagsordningen.

Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagets bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, samt om ändring av bolagsordningen.

Antalet aktieägare var vid årsskiftet 4 497 (4 336). Största enskilda ägare är Lars Svensson vars totala ägande uppgick till 35,68 %. För mer information om ägarstruktur, aktiekapital, kursutveckling etc. hänvisas till avsnittet, GARO aktien på sidorna 32-33 samt not 20 i denna årsredovisning.

ÅRSSTÄMMA 2018

Vid GAROs årsstämma den 2 maj 2018 gjordes nyval av Stefan Jonsson i rollen som ordförande, Susanna Hilleskog (styrelseledamot) och Lars-Åke Rydh (styrelseledamot) samt omval av Rickard Blomqvist, Per Holmstedt, Lars Svensson till Bilden nedan beskriver översiktligt bolagsstyrningen inom GARO.

styrelseledamöter. Arvode till styrelsen beslutades utgå med ett sammanlagt belopp om 1 450 000 SEK, varav 450 000 SEK till ordföranden och 200 000 SEK till var och en av de övriga bolagsstämmovalda ledamöterna som inte är anställda i Koncernen. Detta är en ökning av styrelsearvode från 2017 som uppgick till 850 000 SEK. Inget arvode för utskottsarbete ska utgå. I enlighet med styrelsens förslag beslutade årsstämman om utdelningen om 4:00 (2:85) SEK per aktie motsvarande totalt 40,0 MSEK (28,5). Årsstämman antog även riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt instruktioner om rutiner för valberedningens tillsättande och arbete.

VALBEREDNING

GAROs årsstämma fattar beslut om rutiner för valberedningens tillsättande och arbete. Valberedningens uppdrag omfattar beredning och upprättande av förslag till val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, stämmoordförande samt revisor liksom förslag rörande arvode till styrelsens ledamöter, ledamöter i eventuella styrelseutskott och revisorn.

Årsstämman den 2 maj 2018 beslutade att valberedningen ska utgöras av representanter för de tre röstmässigt största aktieägarna i den av Euroclear Sweden förda aktieboken den 31 augusti varje år, tillsammans med styrelsens ordförande, som även ska sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ordförande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den röstmässigt största aktieägaren. Om, tidigare än två månader före årsstämman, en eller flera aktieägare som utsett ledamöter i valberedningen inte längre tillhör de tre till röstetalet största aktieägarna, ska ledamöter utsedda av dessa aktieägare ställa sina platser till förfogande och den eller de aktieägare som tillkommit bland de tre till röstetalet största aktieägarna ska ha rätt att utse en representant var. För det

fall ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från samma aktieägare eller, om denna inte längre tillhör de röstmässigt största aktieägarna, från aktieägare som storleksmässigt står näst i tur. Sammansättningen av valberedningen inför varje årsstämma ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Ingen ersättning ska utgå till ledamöterna i valberedningen. Eventuella nödvändiga omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens mandattid löper till dess att nästkommande valberednings sammansättning offentliggjorts. Valberedningens oberoende enligt "Koden" anses vara uppfyllt.

EXTERNA REVISORER

Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar GAROs årsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.

Vid årsstämman 2018 omvaldes Ernst & Young AB till revisorer med Joakim Falck som ansvarig revisor. Revisorn från Ernst & Young deltog vid styrelsemötet i februari 2019 och rapporterade då noteringarna från 2018 års revision. Granskning av koncernens bolag samordnas av Ernst & Young. För samtliga koncernens bolag förutom i Polen granskas dessa av Ernst & Youngs nätverk.

STYRELSE

SAMMANSÄTTNING & OBEROENDE

Enligt bolagsordningen ska GAROs styrelse bestå av lägst tre

och högst sju ledamöter. Vid årsstämman den 2 maj 2018 valdes sex styrelseledamöter. Ingen representant för bolagsledningen ingår i styrelsen. Verkställande direktören tillika koncernchefen deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Andra tjänstemän i GARO deltar i styrelsens sammanträden som föredragande i särskilda frågor. Bolagets CFO fungerar som styrelsens sekreterare.

Av valberedningens motiverade yttrande inför årsstämman 2018 framgår att valberedningen vid framtagande av sitt förslag till styrelse har tillämpat regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Årsstämman 2018 beslutade att utse styrelseledamöter i enlighet med valberedningens förslag, vilket resulterade i nuvarande styrelse. Valberedningen konstaterade vid framtagagandet av sitt förslag att könsfördelningen i den föreslagna styrelsen inte var tillfredsställande. Valberedningen gjorde dock bedömningen att kontinuitet i styrelsearbetet vid tillfället var av stor betydelse och föreslog mot den bakgrunden omval av samtliga ledamöter. Vid årsstämman 2018 valdes sex ledamöter, varav en kvinna och fem män.

I enlighet med Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledning. För att avgöra om en styrelseledamot är oberoende ska en samlad bedömning göras av samtliga omständigheter som kan ge anledning att ifrågasätta ledamotens

(FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA)

STYRELSE

Av årsstämman vald styrelse	Invald	Född	Arvode	Antal aktier/ röster	Oberoende i relation till ägarna	Oberoende i relation till bolaget	Deltagit på antal möten
Stefan Jonsson, ordf.	1997	1953	450 000	585 085	Nej	Nej	8/8
Susanna Hilleskog, ledamot	2018	1963	200 000	0	Ja	Ja	5/5
Rickard Blomqvist, ledamot	2015	1971	200 000	223 609	Nej	Ja	8/8
Per Holmstedt, ledamot	1999	1950	200 000	4 000	Ja	Ja	8/8
Lars Svensson, ledamot	1985	1945	200 000	3 568 345	Nej	Nej	8/8
Lars-Åke Rydh	2018	1953	200 000	7 500	Ja	Ja	5/5
TOTAL			1 450 000	4 370 430

VALBEREDNINGEN INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2019

Ledamot i valberedningen	Representerar	Innehav/röster
Lars Kongstad, ordf.	Lars Svensson	35,7%
Ulf Hedlundh	Svolder AB	15,0%
Jan Särlvik	Nordea Investment Funds	9,1%
Stefan Jonsson	Styrelseordförande	5,8%

oberoende i förhållande till GARO eller bolagsledningen, till exempel om ledamoten nyligen varit anställd i GARO eller ett närstående företag. Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen ska också vara oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. För att bedöma detta oberoende ska omfattningen av ledamotens direkta eller indirekta förhållanden till större aktieägare beaktas. Med större aktieägare avses i Koden aktieägare som direkt eller indirekt kontrollerar 10 procent eller mer av aktierna eller rösterna i Bolaget.

Styrelsens bedömning av ledamöternas oberoende i förhållande till Bolaget, dess ledning och större aktieägare presenteras i avsnittet "Styrelse, koncernledning och revisor". Samtliga styrelseledamöter, förutom Stefan Jonsson och Lars Svensson, bedöms oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledning. Tre av dessa är även oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. GARO uppfyller därmed Kodens krav på oberoende. För ytterligare information om av bolagsstämman valda styrelseledamöter hänvisas till avsnitten om styrelsen, sidorna 102-103 i denna årsredovisning.

ANSVAR & ARBETE

Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen och bolagsordningen. Styrelsens arbete regleras dessutom av den skriftliga arbetsordning som styrelsen årligen fastställer. Arbetsordningen reglerar bland annat arbets- och ansvarsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören, liksom beslutsordningen inom styrelsen, styrelsens sammanträdesplan samt styrelsens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor och den finansiella rapporteringen. Styrelsen har också fastställt en instruktion för verkställande direktören samt antagit andra särskilda policydokument.

Styrelsen ansvarar för Koncernens organisation och förvaltning av dess angelägenheter, fastställande av Koncernens övergripande mål, utveckling och uppföljning av de övergripande strategierna, beslut om större förvärv, avyttringar och investeringar, beslut om placeringar och lån i enlighet med finanspolicyn, löpande uppföljning av verksamheten, fastställande av kvartals- och årsbokslut samt den fortlöpande utvärderingen av verkställande direktören och övriga koncernledningen. Styrelsen ansvarar också för att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen, inklusive system för övervakning och intern kontroll av GAROs finansiella rapportering och ställning. Styrelsen ska dessutom tillse att GAROs externa informationsgivning präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tydlig. Vid styrelsens sammanträden finns bland annat följande punkter återkommande på agendan: affärsläget, framtidsutsikter samt ekonomisk och finansiell rapportering.

Styrelsens ordförande följer GAROs verksamhet genom fortlöpande kontakter med verkställande direktören. Ordföranden organiserar och leder styrelsens arbete samt ansvarar därvid för att övriga styrelseledamöter får tillfredsställande information och beslutsunderlag. Ordföranden ansvarar även för att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om GARO och i övrigt får den utbildning som krävs för att styrelsearbetet ska kunna bedrivas effektivt. Det är dessutom ordföranden som ansvarar för att se till att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete. Styrelseutvärdering har under 2018 genomförts och avrapporterats till styrelsen och valberedningen av ordföranden.

Styrelsen har under 2018 haft sex ordinarie styrelsemöten samt ett extra styrelsemöten utöver det konstituerande mötet. Styrelsemötena har ägnats åt ekonomisk uppföljning av verksamheten, strategiska frågor, budgetdiskussioner, investeringsbeslut, antagande av policies och instruktioner, noteringsfrågor samt extern ekonomisk information. Närvaron på styrelsens sammanträden redovisas i tabellen ovan.

Styrelsemötena förbereds av VD och CFO. VD försåg ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag minst fem arbetsdagar före respektive sammanträde. Löpande under året erhöll styrelsen ledamöter månadsrapporter, vilka belyste koncernens ekonomiska och operationella utveckling. Dessa rapporter upprättades gemensamt av VD och CFO.

STYRELSENS UTSKOTT

Enligt Koden respektive aktiebolagslagen ska styrelsen inom sig inrätta ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Styrelsen har valt att i sin helhet fullgöra de uppgifter som ankommer ersättningsutskottet och revisionsutskottet. Verkställande direktören, deltar i arbetet som ankommer på ersättningsutskottet respektive revisionsutskottet endast som föredragande. Styrelsen arbetar enligt fastställda instruktioner för frågor som ankommer på revisionsutskottet respektive ersättningsutskottet.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen i sin helhet exklusive den verkställande direktören fullgör de uppgifter som ankommer på revisionsutskottet. Huvuduppgifterna för revisionsutskottet är att övervaka GAROs och Koncernens finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i dess interna kontroller, internrevision och riskhantering samt informera sig om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma huruvida revisorn tillhandahåller Bolaget andra tjänster än revisionstjänster. Styrelsen ska vidare bistå valberedningen vad gäller val av revisorer. Styrelsen har återkommande kontakter med Bolagets revisor i syfte att skapa ett löpande menings- och informationsutbyte mellan styrelsen och revisorn i revisionsfrågor. Under året har utskottet haft två möten med bolagets revisor. Vid dessa var alla ledamöter närvarande.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsen i sin helhet exklusive den verkställande direktören fullgör de uppgifter som ankommer på ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet har dels en rådgivande, dels en beredande funktion för beslutsärenden innan behandling och beslut sker i Bolagets styrelse. Ersättningsutskottet arbetar enligt en arbetsordning som antagits av styrelsen. De huvudsakliga uppgifterna för ersättningsutskottet är att bereda styrelsens beslut i frågor som rör ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera program för rörlig ersättning till bolagsledningen samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget. Under året har utskottet haft två möten. Vid dessa var alla ledamöter närvarande.

ERSÄTTNING TILL STYRELSEN

Arvode till bolagsstämmovalda styrelseledamöter beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. I tabellen på sidan 64 redovisas det arvode som utgår till stämmovalda styrelseledamöter för perioden 2018-2019.

VD & KONCERNLEDNING

GAROs VD och koncernchef ansvarar för att leda och utveckla den löpande verksamheten efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Ramen utgörs av en skriftlig instruktion för verkställande direktören som fastställs årligen av styrelsen.

Verkställande direktören leder arbetet i koncernledningen, som är ansvarig för den övergripande affärsutvecklingen. Utöver verkställande direktören består koncernledningen av GAROs CFO, marknadschef, teknisk chef, IR-chef, inköpschef samt verkställande direktören för GARO Norge A/S och verkställande direktören för GARO Electric Irl Ltd.

Koncernledningen har möten en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut.

Verkställande direktören säkerställer att styrelsen får sådan saklig och relevant information som krävs för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören övervakar att GAROs mål, policies och strategiska planer som fastställts av styrelsen efterlevs och ansvarar för att informera styrelsen om GAROs utveckling mellan styrelsens sammanträden.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING

Enligt aktiebolagslagen ska bolagsstämman besluta om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Följande riktlinjer antogs av årsstämman den 2 maj 2018.

GARO ska ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som bedöms erforderliga för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i GARO. Ledande befattningshavare ska erhålla fast lön. Utöver fast lön kan rörlig kontant ersättning också utgå som belönar tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. VD:s rörliga ersättning ska inte överstiga två (2) MSEK, inklusive sociala avgifter, per år och inte vara pensionsgrundande. Övriga bolagsledningens rörliga ersättning ska inte överstiga 30 procent av den fasta lönen.

Aktiekursrelaterade incitamentsprogram beslutas av

bolagsstämman och omfattas inte av dessa riktlinjer.

Koncernledningens icke-monetära förmåner, såsom till exempel tjänstebil, dator, mobiltelefon, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den marknad där Bolaget är verksamt. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Ledande befattningshavare ska omfattas av vid var tid gällande ITP-plan eller ha en avgiftsbestämd tjänstepension som inte överstiger 30 procent av löneunderlaget. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller är utländsk medborgare och har sin huvudsakliga pension i annat land än Sverige, kan alternativt erbjudas andra pensionslösningar som är rimliga i det aktuella landet.

Uppsägningslön och avgångsvederlag för medlemmar av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner för VD och 12 månadslöner för övriga medlemmar.

Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det, förutsatt att detta redovisas och motiveras i efterhand. För ytterligare information om löner och ersättningar, se not 8.

UPPSÄGNINGSTID & AVGÅNGSVEDERLAG

Vid uppsägning av verkställande direktörens anställningsavtal gäller en uppsägningstid om nio månader, oavsett vilken part som säger upp anställningen. Vid uppsägning av anställningsavtalet från GAROs sida har verkställande direktören därutöver rätt till ett avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare gäller vid uppsägning av anställningsavtalet från GAROs sida en uppsägningstid om sex till tolv månader. Vid uppsägning från den anställdas sida gäller en uppsägningstid om tre till sex månader. Utöver verkställande direktören är de ledande befattningshavarna inte berättigade till avgångsvederlag.

EXTERN REVISION

Årsstämman väljer extern revisor för ett år i taget. Revisorn granskar årsredovisning och bokföring och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt arbetar efter en revisionsplan som fastställs i samråd med styrelsen. I samband med revisionen rapporterar revisorn sina iakttagelser till koncernledningen för avstämning, samt därefter till styrelsen. Styrelsen träffar revisorn minst en gång per år då revisorn avrapporterar sina iakttagelser direkt till styrelsen utan närvaro av GAROs verkställande direktör och CFO. Revisorn deltar slutligen i årsstämman där denne kort beskriver sitt revisionsarbete och sin rekommendation i revisionsberättelsen.

INTERNREVISION

GARO har utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp ledningens bedömning av den interna kontrollen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte inrätta en särskild internrevision.

MÅNGFALD

Avseende mångfald hänvisas till bolagets hållbarhetsrapport på sidorna 34-39 i denna årsredovisning.

INTERN KONTROLL

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen. Styrelsens ansvar regleras även i Koden och årsredovisningslagen, som också innehåller krav på årlig extern informationsgivning avseende hur den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är organiserad.

Syftet med den interna kontrollen är bland annat att säkerställa att GAROs mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen avser att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag och tillämpliga redovisningsstandarder.

KONTROLLMILJÖ

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. I syfte att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören. Styrelsen säkerställer att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.

Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på GAROs organisation med tydliga finansiella roller, ansvarsområden och delegering av befogenheter. Operativa beslut fattas på bolags- eller affärsområdesnivå, medan beslut om strategi, övergripande finansiella frågor, förvärv och större investeringar fattas av GAROs styrelse och koncernledning. Styrdokumenten rörande redovisning samt finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen. Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder och lagstiftning.

RISKBEDÖMNING

Vad gäller den finansiella riskbedömningen bedöms riskerna främst ligga i att fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Ett gemensamt system för inrapportering av bokslut har också införts.

Styrelsen behandlar utfallet av bolagets process för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att den omfattar alla

väsentliga områden och fastställer vid behov nödvändiga åtgärder. Utöver att bedöma risker av den finansiella rapporteringen arbetar styrelsen och ledningen med att löpande identifiera och hantera väsentliga risker som påverkar GAROs verksamhet ur ett operativt och finansiellt perspektiv. Läs mer om risker på sidan 57, not 3 i denna årsredovisning.

KONTROLLAKTIVITETER

De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via GAROs kontrollaktiviteter som exempelvis behörighetskontroller i IT-system och attestkontroller.

Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel i rapporteringen. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, vilken ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Koncernen har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Policies, riktlinjer och interna anvisningar avseende den finansiella rapporteringen finns tillgängliga i elektronisk form via GAROs intranät och bolagets hemsida. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, rapporteringskrav eller annan informationsgivning görs tillgänglig och känd för berörda medarbetare.

UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING

Verkställande direktören ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Verkställande direktören är även ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Finansiell styrning och kontroll utförs av lokala ekonomifunktioner samt koncernekonomifunktionen. GAROs ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år och alla månadsbokslut diskuteras med ledningen för respektive rörelsesegment. Styrelsen tillsänds månadsvisa ekonomiska rapporter och den ekonomiska rapporteringen följs upp vid varje styrelsemöte. Inför publicering av årsredovisning går styrelse och ledning igenom den finansiella rapporteringen.

Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor Gnosjö den 2 april 2019

Styrelsen

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till bolagstämman i GARO Aktiebolag (publ), org.nr 556051-7772

UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2018 på sidorna 94–99 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

UTTALANDE

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överens¬stämmelse med årsredovisningslagen.

Jönköping 2019-04-03 Ernst & Young AB

JOAKIM FALCK Auktoriserad revisor

Organisation & struktur

GARO-koncernens styrelse består av totalt sju personer under ledning av styrelseordförande Stefan Jonsson. Utifrån styrelsens riktlinjer leder koncernchefen Patrik Andersson en koncernledning bestående av sex personer. Verksamheten delas in i två affärsområden: Sverige samt Övriga marknader. Affärsområde Sverige består av de svenska bolagen medan Affärsområde Övriga Marknader består av bolagen i Norge, Polen, Irland samt Finland. Koncernledningen utgörs av funktionerna enligt organisationsschema nedan.

Styrelse

STEFAN JONSSON STYRELSEORDFÖRANDE & LEDAMOT SEDAN 1996 FÖDD: 1953

Utbildning & arbetslivserfarenhet:

Maskiningenjör. Företagsledning, IFL Sigtuna. Tidigare divisionschef på Skandinaviska Aluminiumprofiler AB och produktionschef och senare vice VD i Pallco AB. Tidigare VD och koncernchef för GARO AB.

Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Hörle Wire Group AB, samt Flåren AB. Styrelsesuppleant i Fiber Fenix ekonomisk förening. Styrelseledamot i Stefan Jonsson Invest AB. Innehav aktier: 585 085 (via bolag)

RICKARD BLOMQVIST LEDAMOT SEDAN 2015 FÖDD: 1971

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilekonom med ekonomie kandidatexamen, Högskolan i Halmstad. Verkställande direktör i Volador AB och Ekonomerna Holding Sverige AB. Tidigare ekonomichef för AkkaFRAKT koncernen, Business Development Manager på Hilding Anders International AB, samt CFO/finanschef för Hedson Technologies International AB (publ). Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Volador AB, Ekonomerna Holding Sverige AB, Ekonomerna Family Office AB och Ekonomerna i Sverige AB.

Innehav aktier: 223 609 (direkt och via bolag)

LARS-ÅKE RYDH LEDAMOT SEDAN 2018 FÖDD: 1953

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilingenjörsexamen, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Tidigare VD och koncernchef för Nefab AB samt styrelseordförande i OEM International AB (publ).

Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande i Danfo AB, Chiffonjén AB, Prototypen AB, Schuchardt Maskin AB samt Kooperativet Olja. Styrelesledamot i Nolato AB, Nefab AB, Söderbergsföretagen AB, Spectria Fond AB samt Östrand & Hansen AB. Innehav aktier: 7 500

SUSANNA HILLESKOG LEDAMOT SEDAN 2018 FÖDD: 1963

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilekonomexamen, Lunds universitet. Susanna har haft flertalet ledande befattningar inom Akzo Nobel och Trelleborgkoncernen samt styrelseledamot i ProfilGruppen AB (publ). Andra pågående uppdrag: VD för Trelleborg Wheel Systems Nordic AB samt styrelseledamot i BIM Kemi AB och Gullberg & Jansson AB (publ). Innehav aktier: –

PER HOLMSTEDT LEDAMOT SEDAN 1998 FÖDD: 1950

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilekonom och fil. kand., Växjö och Lunds universitet. Tidigare verkställande direktör för CA-Verken AB samt för Kvarnstrands Industri AB.

Andra pågående uppdrag: Innehavare av CANJOC Konsult. Styrelseordförande i Ahlins i Habo Aktiebolag. Styrelsesuppleant i Holmstedt Produktion Aktiebolag.

Innehav aktier: 4 000

LARS SVENSSON LEDAMOT SEDAN 1985 FÖDD: 1945

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Tidigare verkställande direktör och koncernchef för GARO AB. Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: 3 568 345

Koncernledning

Per 1 januari 2019

JOE REE VD FÖR GARO ELECTRIC LRL LTD IRLAND ANSTÄLLD SEDAN 1989 VD SEDAN 1997 FÖDD: 1962

Utbildning & arbetslivserfarenhet:

Bachelor of Commerce, University College, Dublin. Financial Director för GARO Electric lrl Ltd. Revisor och Audit Group Supervisor på Ernst & Young, Trainee på Ryan O'Dwyer & Co. Andra pågående uppdrag: Styrelse-

ledamot för ARK Platform. Revisor och sekreterare för Aoibheann's Pink Tie. Innehav aktier: –

JAN LARSGAARD VD FÖR GARO A/S NORGE ANSTÄLLD SEDAN 1987 VD SEDAN 1997 FÖDD: 1965

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Ekonomi marknadsföring, treårigt program. Säljare på GARO A/S. Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: 37 865

HELENA CLAESSON FINANSDIREKTÖR PÅ GARO, ANSTÄLLD SEDAN 2019 FÖDD: 1969

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Fil.kand ekonomi, Jönköpings Högskola, Företagsledning, IFL Stockholms Universitet. Tidigare VD på Sensys Gatso Sweden AB samt ekonomichef på Sensys Traffic AB. Andra pågående uppdrag: –

Innehav aktier: –

HÅKAN DAVIDSSON INKÖPS- OCH LOGISTIKDIREKTÖR ANSTÄLLD SEDAN 2018 FÖDD: 1968

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Gymnasieingenjör teknisk linje samt företagsekonomi. Tidigare VD på STEELO AB (Lagercrantz Group), delägare och bland annat platschef MSA Sordin AB (ingår i MSA koncernen), produktionsteknisk chef respektive chef operations i Aearo Peltor koncernen samt säljare av affärssystemplattform på 20 Hundra AB.

Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: –

PATRIK ANDERSSON FÖRSÄLJNINGS- OCH MARKNADSDIREKTÖR, TF VD ANSTÄLLD SEDAN 2007 FÖDD: 1978

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Elektrikerutbildning. Tidigare regionansvarig för försäljning i Väst & Syd på Eldon Group.

Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot EL (Elmateriel Leverantörerna). Innehav aktier: 40 840

DANIEL EMILSSON TEKNISK CHEF ANSTÄLLD SEDAN 2007 FÖDD: 1975

Utbildning & arbetslivserfarenhet: El-Tele utbildning på gymnasiet. Civilingenjör Teknisk fysik, Entreprenörsutbildningen 40p vid Handelshögskolan i Göteborg. Olika ledande befattningar inom utveckling och försäljning samt VD på telekombolaget Comhat AB i Ödsmål.

Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: 34 643

CARL-JOHAN DALIN VD & KONCERNCHEF ANSTÄLLD SEDAN 2017 FÖDD: 1977

Utbildning & arbetslivserfarenhet: Civilingenjör inom materialteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Företagsledning, SDA Bocconi School of Management, Milano. Tidigare VD samt Teknikchef på Draka Kabel Sverige AB. Andra pågående uppdrag: – Innehav aktier: –

MALIN RYLANDER-THORDÉN INVESTOR RELATIONS FÖDD: 1970

Utbildning & arbetslivserfarenhet:

M.Ba. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Tidigare journalist på Nyhetsbyrån Direkt samt finansanalytiker på Matteus och Nordiska. Andra pågående uppdrag: Seniorkonsult på Vero Kommunikation. Innehav aktier: –

garo.se