Annual Report • Apr 25, 2019
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Bong på en minut
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.
Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,2 miljarder kronor och har omkring 1 400 anställda i tolv länder.
Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).
| NYCKELTAL | 2018 | Kv 4 | Kv 3 | Kv 2 | Kv 1 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 220 | 603 | 536 | 543 | 538 | 2 095 | 2 135 | 2 345 | 2 533 |
| Rörelseresultat, MSEK | –52 | –85 | 12 | 10 | 12 | 45 | 9 | –5 | –123 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –148 | –123 | –4 | –17 | –4 | –9 | 297 | –64 | –150 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | –65 | –6 | –12 | –48 | –1 | 43 | 30 | –75 | 94 |
| Rörelsemarginal, %1 | –2 | –2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 0,4 | –0,2 | –4,8 |
| Medelantal anställda1 | 1 446 | 1 446 | 1 412 | 1 443 | 1 436 | 1 459 | 1 556 | 1 763 | 1 873 |
Avser tiden från årets början till periodens slut.
Med ny finansiering på plats för de närmaste tre åren är vi redo att fortsätta affärsutvecklingen inom både kuvert och lätta förpackningar.
2018 var ett utmanande år för kuvertbranschen eftersom vi fick uppleva en av de mest drastiska pappersprisökningarna på mycket länge. Överlag har vi varit relativt framgångsrika i att öka våra försäljningspriser till våra kunder för att bibehålla vår bruttomarginal. Vi har fått acceptera fördröjda prisökningar i några fall då vi har haft långa kontrakt med kunder, vilket påverkat vår marginal negativt under 2018. Min bedömning är att Bong under detta ansträngda år operativt har lyckats bättre än våra konkurrenter.
Inom kuvert utvecklades Bong bättre än marknaden. Enligt FEPE (Federation of Envelope Producers in Europe) minskade volymerna i Europa med 7 procent 2018, främst orsakat av kontinuerlig digitalisering över hela Europa. Bong lyckades bättre än marknaden med en mycket lägre volymminskning om endast 3 procent. Bong ökade även nominellt sin försäljning med 5 procent 2018 jämfört med 2017. Detta uppnåddes genom en tillväxt inom premium- och 4-färgs tilltryck kuvert, både för kreativa direktreklamskampanjer och för kommunikation.
Inom lätta förpackningar fortsatte den positiva trenden under 2018 med en försäljningsökning om 9 procent (4 procent valutajusterat), och en särskilt stark tillväxt för pappersbärkassar på 47 procent. Vi har också gynnats av det ökande behovet av förpackningar för e-handeln och vi förväntar oss fortsatt tillväxt 2019 tack vare nya förpackningsprodukter som är skräddarsydda för internetbutiker och konsumenternas behov. Med ytterligare fokus från vår dedikerade organisation ser jag mycket fram emot 2019 och utvecklingen för lätta förpackningar.
Under 2018 sålde vi Postac LLC, vårt ryska joint venture. Dessutom har vi framgångsrikt integrerat Intermails kuvertverksamhet med start i första kvartalet. Detta har haft en positiv effekt på såväl omsättning som resultat på de nordiska marknaderna. Överlag var våra bruttomarginaler stabila trots prishöjningarna på råvaror.
På Bong tror vi att innovation är nyckeln för att bli marknadsledande. I vårt europeiska innovationsprogram förenar vi Bong-medarbetare från olika länder och professionell bakgrund för att utveckla nya lösningar som är smarta, effektiva och hållbara. Vårt mål är att leverera morgondagens förpackningsprodukter. Dessutom är vi mycket dedikerade i att utveckla kundspecifika lösningar, inom både kuvert och lätta förpackningar. Vår dagliga motivation är att vara en utmärkt och pålitlig partner för alla kundbehov.
Morgondagens förpackningsmarknad kommer att bli ännu mer krävande än idag. Ämnen som intelligent förpackning, drönarleverans, återanvändning, personanpassade och bio-baserade förpackningsmaterial kommer att kräva mer innovativa lösningar och tänkande out-of-the-box. På Bong tittar vi på dessa framtidsorienterade områden för att se hur vi kan möta morgondagens efterfrågan.
Inom alla våra produktionsenheter fortsätter vi att fokusera på hög effektivitet och hållbarhet. Att minska resursförbrukning, utsläpp och avfall resulterar inte bara i högre kostnadseffektivitet utan också i förbättrad miljö, vilket är av yttersta vikt för Bong.
I denna årsredovisning finns vår hållbarhetsredovisning som också är en rapport över våra framsteg i arbetet med att skydda miljö, mänskliga rättigheter, sociala relationer och hög affärsetik enligt Global Compact. Vi är glada över att bekräfta vårt fortsatta stöd till FN-initiativet och att tillhöra den växande kretsen av företag och individer som ser hållbarhetsarbete som ett självklart inslag i företagande och affärsliv. Detta är vår andra rapport enligt regelverket.
Slutligen vill jag tacka våra kunder och aktieägare för deras fortsatta förtroende samt våra dedikerade och motiverade medarbetare för deras utmärkta arbete under 2018. Jag ser fram emot fortsatt samarbete med er under 2019.
Kristianstad i april 2019
Kai Steigleder VD
Bong är ett ledande kuvertföretag i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.
Den europeiska kuvertmarknaden uppskattas till strax under 60 miljarder enheter och har genomgått volymnedgångar under de senaste åren. Bong lyckades prestera bättre än marknaden under 2018.
Bong är klar marknadsledare i de nordiska länderna och är störst eller näst störst i nästan alla väst- och centraleuropeiska länder.
I Västeuropa svarar affärspost för den största delen av kuvertanvändningen med mer än 90 procent av den totala kuvertkonsumtionen. Affärspost kan delas in i transaktionspost och direktreklam (ADM, addressed direct mail).
Transaktionspost används för distribution av olika dokument som till exempel kontrakt, lönespecifikationer, pensionsbesked och fakturor. De största användarna av kuvert inom transaktionspost är företag inom till exempel telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten. Som en konsekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna för denna typ av användning minskat avsevärt.
Direktreklam har däremot inte påverkats i någon större utsträckning av marknadsnedgången. Denna form av rekam erbjuder högre träffsäkerhet inom målgruppen jämfört med reklam inom tv, radio och tidningar, och är därmed fortfarande av stort intresse för marknadsförare. Direktreklamkampanjer uppnår hög svarsfrekvens till en jämförelsevis låg kostnad, vilket gör tryckta kuvert till ett oumbärligt marknadsföringsverktyg.
Statista: eCommerce Report 2018
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Allt från standardiserade kuvert till kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag, med eller utan kundanpassat tryck och prägling, tillverkade av en rad olika material och med många alternativ gällande färg och form.
FEPE: eCommerce - Opportunities for the European Envelope Industry
IPC: Cross-border e-commerce shopper survey 2017
Lätta förpackningar erbjuder skydd samtidigt som man minskar förpackningsmaterialet, vikten, volymen, storleken och förpackningsavfallet jämfört med traditionella förpackningsprodukter såsom kartonger. Marknaden för lätta förpackningar är en fragmenterad marknad med en rad olika konkurrenter i varje undersegment.
Tillväxten inom e-handeln fortsätter i hela Europa med ökningar om 9-10 procent per år.1 Samtidigt ökar efterfrågan på lätta och flexibla förpackningar eftersom e-handeln försöker undvika för stora förpackningar. En FEPE-studie visar att nästan 50 procent av e-handelsföretagen anger "för mycket outnyttjat utrymme" som en av de största nackdelarna med att skicka produkter i kartonger.² Flexibla förpackningar anpassade till innehållet innebär effektivare förpackningar, lägre förbrukning av förpackningsmaterial och mindre avfall.
Nära hälften av varorna köpta online skulle få plats i köparnas brevlådor om de packades i rätt förpackning.³ Sådana leveranser skulle minska transportarbetet och samtidigt gynna konsumenten. För kuvertindustrin skulle detta tillvägagångssätt innebära nya möjligheter genom omvandling av det traditionella kuvertet till en förpackningsprodukt, ofta kallat "kuvert 2.0".
Bong erbjuder ett brett sortiment av lätta förpackningsprodukter för olika distributionskanaler och applikationer såsom e-handel och detaljhandel. Detta inkluderar expanderbara kuvert och påsar i olika material såsom Tyvek®, bubbelpåsar, vadderade påsar, pappkuvert och wellförpackningar.
Förpackningar måste motstå alla möjliga påfrestningar under transport, såsom stötar, böjningar och väta. För att utöka erbjudandet till e-handeln utvecklar Bong ett bredare sortiment av e-handelsspecifika förpackningar som bygger på Tyvek®. DuPont™ Tyvek® är ett unikt material som är extremt starkt, beständigt och har låg vikt. Bong har kontrakt med DuPont vilket ger Bong exklusiv rätt att tillverka och marknadsföra kuvert och förpackningar tillverkat av Tyvek® i Europa.
Kampen om konsumenternas uppmärksamhet inom detaljhandeln blir allt hårdare. Tilltalande presentförpackningar kan vara ett viktigt verktyg för att öka varumärkeskännedom. Bong erbjuder ett brett sortiment av presentförpackningar och bärkasselösningar, där alla är skräddarsydda för att kommunicera kundens varumärke och värderingar. Bong hjälper sina kunder i "the art of giving".
2
| Leverantörsledet | Produktion | Marknadsföring/Försäljning | Distribution | Återvinning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Risker | • Negativ miljöpåverkan • Bristande arbetsvillkor • Brott mot mänskliga rättigheter • Korruption och bedrägeri |
• Förhöjda utsläpp • Hög förbrukning och nedsmutsning • Arbetsolyckor och upplevd otrygghet på arbetsplatsen |
• Korruption och bedrägeri • Missnöjda kunder |
• Utsläpp från fordon. • Brister i arbetsmiljö hos transportörer. |
• Bristande återvinningsbarhet | ||
| Risker beträffande sociala förhållanden och personal är sådana som är knutna till arbetsplatsen och till relationen mellan bolag och anställda samt mellan anställda sinsemellan. Risker för korruption och bedrägeri kan avse såväl interna mellanhavanden som relationer mellan Bong och affärspartners. |
Till sådana risker hör fysiska arbetsmiljörisker, risker för bristande jämställdhet och risk för diskriminering med avseende på exempelvis kön, etnicitet, ålder, religion och politisk uppfattning. | ||||||
| Policyer | Uppförandekod (Code of Conduct) vilken inkluderar regler och rekommendationer gällande miljö, regelefterlevnad, etik och anti-korruption, kvalitet, arbetsvillkor, likabehandling, mänskliga rättigheter och motverkande av intressekonflikter. Uppförandekoden kompletteras med en Uppförandekod för leverantörer och en Jämställdhets- och mångfaldspolicy. |
||||||
| Hantering av risker som spänner över hela produkt livscykeln |
Samliga anställda ska känna till och ha tillgång till Uppförandekoden och klagomålsmekanismen (visselblåsarfunktionen). Rutiner är införda och ansvariga inom respektive affärsenhet utsedda för koncernövergripande utbyte av erfarenheter beträffande hållbarhetsfrågor och "best practice" samt uppföljning. |
||||||
| Hantering av risker specifika för respektive fas av produkt livscykeln |
Implementering av Uppförande kod för leverantörer hos större leverantörer centralt och på affärsenhetsnivå. |
Fortsatt miljöanpassning av produktionsmetoder, som till exempel effektivisering av maskiner, minskad elförbrukning, ökad användning av vatten baserade metoder som ersätter lim och färger med organiska lösningsmedel, certifieringar av anläggningar. |
Miljömärkning av produkter enligt nationella och EU-standarder. Ett större klimatkompenserat erbjudande. Nöjdkundundersökningar. |
Öka användningen av välrenommerade transportörer med miljökrav. |
Ökat inslag av fullt återvinnings bara kuvert och förpackningar. Främja papperskassar som ersättning för plastkassar. |
||
| 1 | Se not 37 på sid 35 för upplysningar om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. |
Bong producerar kuvert och lätta förpackningar på basis av finpapper gjort av ursprungsmärkt råvara. I sitt hållbarhetsarbete lägger Bong vikt vid säkerhet för personal, hållbara inköp, lägre energi- och vattenförbrukning per producerad enhet, återvinning av avfall samt sunda affärer.
Bong är en industrikoncern med produktion i tolv länder i Europa, en omsättning om cirka 2 200 MSEK och omkring 1 400 anställda. I koncernen ingår tio anläggningar för kuverttillverkning samt två förpackningsfabriker.
Tillverkningen, distributionen och användningen av Bongs produkter medför påverkan och risker av skilda slag och olika utsträckning beroende på vilken del av värdekedjan som studeras. Till exempel finns miljöfrågor i alla led – i skogarna där råvaran till finpapperet växer, i tillverkningen och i återvinning och deponi av kuvert och lätta förpackningar. När det gäller sociala frågor har Bong ansvar för säkra fysiska och psykosociala arbetsförhållanden på arbetsplatserna i koncernen och hos betydande underleverantörer i egenskap av inköpare av tjänster och varor.
Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.
Bong har bedömt att de största möjligheterna att minska koncernens påverkan på miljön ligger i att göra inköp av finpapper från välrenommerade leverantörer med resursbas i Norden samt att vidta åtgärder som syftar till minskad förbrukning av energi och vatten per tillverkad enhet, minskad användning av miljöskadliga kemikalier samt lägre avfallsvolymer i sina anläggningar.
De största anläggningarna är certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001 vilket innebär att miljöarbetet på anläggningarna sker effektivt, att det dokumenteras och följs upp, redovisas och utvärderas. ISO 9001 är en väl etablerad standard för ledningssystem. För en mer detaljerad beskrivning av miljöaspekterna av Bongs verksamhet i alla led, se nedan.
Kollektivavtal är den vanligaste anställningsformen i koncernen. Bolaget anser sig ha goda relationer till fackföreningarna i respektive land. Bong betraktar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar som en självklarhet.
Alla människors lika värde ska ligga till grund för bolagets relationer till sina anställda och deras relationer sinsemellan. Bolaget diskriminerar inte på basis av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, politisk uppfattning etc. Anställda förväntas bemöta varandra som de själva vill bli bemötta. Allvarliga överträdelser eller misstanke därom har inte kommit till bolagets kännedom under 2018.
Alla former av bestickning är oacceptabla. Bong erbjuder inte och tar inte heller emot betalningar, ekonomiska fördelar eller gåvor som strider mot gällande lag eller affärspraxis. Överträdelser eller misstankar om överträdelser har inte kommit till bolagets kännedom under 2018.
Tillverkning av kuvert och andra pappersprodukter (presentförpackningar och bärkassar till exempel) svarar för den dominerande delen av Bongs verksamhet. I tillverkningen används rå- och insatsvaror - främst finpapper, elektricitet, vatten och kemikalier. Bong har avtal med ett stort antal leverantörer. De viktigaste ur miljösynpunkt är leverantörer av insatsvaror till tillverkningen som svarar för 2/3 av koncernens totala inköp där finpapper utgör merparten (75 procent). Samtliga finpappersleverantörer kan uppvisa full spårbarhet och ursprungskontroll av råvaran. Hårda miljökrav ställs även på leverantörer av lim, färg och fönsterfilm.
Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen härrör från energiförbrukning som leder till emission av koldioxid. Sedan 2016 har Bong systematiskt mätt förbrukningen av el i sina kuvert- och förpackningsfabriker. Mätningar utförda i anläggningarna visar att elförbrukningen per tillverkad enhet var oförändrad under 2018 jämfört med 2017.
Bong använder vatten i sina anläggningar för till exempel rengöring av maskiner och utrustning. Bong är angeläget om låg förbrukning och små föroreningar. Mätningar utförda i de tolv anläggningarna visar att vattenförbrukningen per tillverkad enhet sjönk med 1,6 procent under 2018 jämfört med 2017.
Det papper som blir spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. Av anläggningarnas totala avfallsmängd går mer än 90 procent till återvinning. Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar. Farligt avfall lagras inte. Mätningar vid anläggningarna visar att avfallsmängden per tillverkad enhet sjönk med 1,75 procent under 2018 jämfört med 2017. De kemikalier som används i produktionen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg samlas upp och återvinns.
Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong väljer välrenommerade transportörer som strävar efter att minska koldioxidutsläppen.
Alla pappersbruk som hanterar returpapper har inte processer för att ta emot papper som innehåller fönsterfilm och limrester. Bongs rekommendation är att kuvert sorteras som brännbart material. Flertalet av Bongs förpackningar kan återvinnas som pappersförpackning.
Bongs affärsverksamhet är främst exponerad för marknadsrisker, operativa risker, finansiella risker och hållbarhetsrisker. För en närmare beskrivning av marknadsrisker och operativa risker se sid 10- 11. En detaljerad beskrivning av de finansiella riskerna och hanteringen av dem finns i not 1.
Hållbarhetsrisker gäller miljö, sociala förhållanden och personal, mänskliga rättigheter och affärsetik. Riskerna finns i den egna verksamheten och i till exempel bolagets leverantörskedja. Egna eller leverantörers överträdelser mot bolagets regler, branschpraxis, lagstiftning och föreskrifter,
4
| Angoulème, Frankrike |
Evreux, Frankrike |
Derby, Storbritannien |
Milton Keynes, Storbritannien |
Solingen, Tyskland |
Torgau, Tyskland |
Erlangen, Tyskland |
Nybro, Sverige (Bong Retail Solutions) |
Kristianstad, Sverige |
Poznan, Polen |
Krakow, Polen |
Kohiila, Estland |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| PEFC | l | l | l | l | l | l | l | |||||
| FSC | l | l | l | l | l | l | l | l | l | l | l | l |
| ISO 14001 | l | l | l | l | l | l | l | |||||
| ISO 9001 | l | l | l | l | l | l | l |
kollektivavtal och andra normer kan naturligtvis inte uteslutas. Bolaget anser dock att styrningen och kontrollen av den egna verksamheten och påverkan på leverantörer via bland annat policyer, inflytandet av branschpraxis och den kontroll som indirekt utövas av lagstiftning och kollektivavtal i de länder där bolaget är verksamt ger stöd för bedömningen att bolagets hållbarhetsrisker totalt sett är jämförelsevis små.
Liksom med koncernens övriga risker sker en bedömning av hållbarhetsriskernas väsentlighet. En risk betraktas som väsentlig om den får allvarliga konsekvenser för till exempel anställdas liv och hälsa, miljö, bolagets anseende samt resultat och finansiella ställning. Riskbegreppet tar hänsyn till både sannolikhet för händelser och värden som kan gå till spillo om de inträffar.
Bong tillverkar kuvert och lätta förpackningar i tolv fabriker i Väst- och Centraleuropa. För tillverkningen krävs inga tillstånd i enlighet med respektive länders miljölagstiftning. Påverkan från den egna verksamheten i anläggningarna är förhållandevis liten jämförd med påverkan på miljön från framförliggande led som skogsbruk, tillverkning av finpapper och produktionen av el för konvertering av finpapper. I sin egen tillverkning strävar Bong efter att minimera förbrukning av energi och vatten och att byta ut organiska lösningsmedel till vattenbaserade.
Den allvarligaste riskerna är sådana som skulle kunna medföra svåra skador eller till och med dödsfall. I koncernen är olycksriskerna störst inom tillverkningen. Hantering av till exempel kuvertmaskiner (av vilka koncernen totalt har cirka 150) kräver utbildning och är omgärdad av stränga säkerhetsbestämmeser. Den nationella arbetsmiljölagstiftningen i respektive land kompletteras med lokala säkerhets- och kvalitetsbestämmelser för affärsenheterna vars utformning kan skifta men som har god säkerhet för personal och hög produktkvalitet som gemensamt och överordnat mål. Under 2018 inträffade ingen allvarlig arbetsolycka i någon av koncernens enheter.
Bong betraktar risken för allvarliga överträdelser mot mänskliga rättigheter som liten i såväl den egna verksamheten som hos sina leverantörer. Barnarbete är till exempel förbjudet i lag i de länder där bolaget är verksamt. Bong anställer under inga förhållanden arbetskraft under 15 år och gör den största delen av inköpen av insatsvaror från välrenommerade företag med verksamhet och resursbas i Norden.
Motverkande av korruption sker på flera fronter. Bongs system för intern kontroll och riskhantering syftar bland annat till att minska risken för oegentligheter och korruption. Uppförandekoden inskärper förbud mot bestickning. Sedan Uppförandekoden för leverantörer antogs i maj 2017 har Bong dessutom arbetat med att få acceptans för den hos samtliga betydande leverantörer. Pappersleverantörer med volymer motsvarande 85 procent av Bongs inköp av finpapper hade vid utgången av 2018 skrivit under Bongs uppförandekod för leverantörer.
Innebörden av att kuvert och förpackningar är märkta PEFC® och FSC® är att tillverkaren garanterar att produkterna är gjorda av råvara från skogar skötta i enlighet med de krav som ställs av PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och FSC (Forest Stewardship Council). Certifieringen av Bongs anläggningar innebär att insatsvarans ursprung kan följas och garanteras.
Bongs kuvert säljs på lokala marknader med olika miljömärkningar. För kuvert i Norden är till exempel Svanen en garanti att kuverten är tillverkade av godkända papperskvaliteter, att lim och tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret är avskiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der Blaue Engel och i Frankrike NF Environnement.
Bong har fastställt tre policyer i syfte att styra bolagets agerande samt att ge personal och andra berörda vägledning i hållbarhetsfrågor.
Bongs Code of Conduct ("Uppförandekoden") ska tillämpas av styrelse, samtliga anställda, leverantörer och övriga externa parter. Uppförandekoden är baserad på Global Compacts principer om skydd för miljö, mänskliga rättigheter, affärsetik och anständiga arbetsförhållanden. Den syftar till att ytterligare förbättra förutsättningarna för Bong att inom ramen för sin verksamhet bidra till en socialt och miljömässigt bättre värld. Uppförandekoden innehåller regler och rekommendationer på följande områden:
I Uppförandekoden beskrivs också mekanismen för den som anonymt vill göra en anmälan till bolagets ledning om misstänkta överträdelser mot Uppförandekoden, en så kallad visselpipa. Uppförandekoden är ett levande dokument som revideras när så behövs. Den finns tillgänglig på www.bong.com.
Utöver de övergripande reglerna i Uppförandekoden har leverantörer också att iaktta de mer detaljerade reglerna i Bongs Uppförandekod för leverantörer (Bong's Supplier Code of Conduct). I Uppförandekoden för leverantörer fylls de övergripande reglerna i Uppförandekoden ut med detaljerade regler som leverantören ska uppfylla gällande affärsetik, miljö, mänskliga rättigheter och social hållbarhet.
Uppförandekoden hänvisar också till Bongs Jämställdhets- och mångfaldspolicy för mer ingående regler. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn vägleder bolagets och de anställdas agerande i frågor som rör likabehandling, mångfald på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid etc.
5
| Område | Upplysningskrav enligt Årsredovisningslagen | Miljö | Sociala förhållanden och personal | Mänskliga rättigheter | Anti-korruption |
|---|---|---|---|---|---|
| Policy | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts." |
5 | 5 | 5 | 5 |
| Resultat av policyn | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva resultatet av policyn." |
4 | 4 | 4 | 4 |
| Väsentliga risker | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser." |
5 | Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 5. |
Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 5. |
Bolaget är exponerat för risk beträffande korruption men den bedöms inte som väsentlig. Den beskrivs på sid 5. |
| Hantering av riskerna | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva hur företaget hanterar riskerna". |
4, 5 | 4, 5 | 4, 5 | 4, 5 |
| Resultatindikatorer | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten." |
4 | 4 | 4 | 4 |
| Affärsmodell | "Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets affärsmodell". |
4 |
Siffrorna hänvisar till respektive sida i årsredovisningen.
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr. 556034-1579
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2018 på sidorna 3-6 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att min (vår) granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Malmö den 24 april 2019 PricewaterhouseCoopers AB
Lars Nilsson Christer Olausson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| Nyckeltal | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 220 | 2 095 | 2 135 | 2 345 | 2 533 |
| Rörelseresultat, MSEK | –52 | 45 | 9 | –5 | –123 |
| Jämförelsestörande poster, finansnetto, MSEK | –11 | – | 430 | – | – |
| Resultat efter skatt, MSEK | –148 | –9 | 297 | –64 | –150 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | –65 | 40 | 30 | –75 | 94 |
| Rörelsemarginal, % | –2,3 | 2,2 | 0,4 | –0,2 | –4,8 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,4 | 1,3 | 1,3 | 1,2 | 1,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK | 991 | 1 095 | 1 159 | 1 343 | 1 375 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | neg | 0,2 | 1,8 | neg | neg |
| Soliditet, % | 38 | 43 | 43 | 16 | 19 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 349 | 294 | 315 | 837 | 790 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,61 | 0,42 | 0,45 | 2,64 | 2,09 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 5,0 | 3,2 | 5,2 | 11,9 | neg |
| Medelantal anställda | 1 446 | 1 459 | 1 556 | 1 763 | 1 873 |
| Antal aktier | |||||
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 156 659 604 | 156 659 604 |
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning | 211 205 308 | 251 205 058 | 251 205 058 | 183 932 331 | 183 932 331 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 207 417 179 | 156 659 604 | 156 659 604 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 211 205 058 | 251 205 058 | 246 533 341 | 183 932 331 | 183 932 331 |
| Resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | –0,71 | –0,06 | 1,42 | –0,41 | –0,96 |
| Efter utspädning, SEK | –0,71 | –0,06 | 1,42 | –0,41 | –0,96 |
| Justerat resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | –0,22 | –0,06 | –0,64 | – | – |
| Efter utspädning, SEK | –0,22 | –0,06 | –0,64 | – | – |
| Eget kapital per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 2,70 | 3,30 | 3,30 | 2,02 | 2,41 |
| Efter utspädning, SEK | 2,70 | 3,30 | 3,30 | 1,95 | 2,27 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | –0,28 | 0,25 | 0,26 | –0,95 | 0,62 |
| Efter utspädning, SEK | –0,28 | 0,25 | 0,26 | –0,81 | 0,53 |
| Övriga data per aktie | |||||
| Utdelning, SEK | 0,001 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 1,0 | 0,95 | 0,9 | 1,3 | 1,1 |
| P/E-tal, ggr | neg | neg | 0,61 | neg | neg |
| Justerat P/E-tal, ggr | neg | neg | neg | – | – |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 35 | 29 | 27 | 62 | 46 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 35 | 29 | 27 | 65 | 49 |
1 Styrelsens förslag. För definitioner se omslagets insida.
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2018 uppgick antalet aktier i BONGS KURSUTVECKLING 2014–2018 Bong AB till 211 205 058.
Kursen för Bong-aktien var oförändrad under 2018. Årets högsta betalkurs noterades den 25 april 2018 och uppgick till 1,40 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,91 SEK och noterades den 14 december 2018.
OMX Stockholm PI (ett index som avser samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) sjönk med 7,7 procent under 2018. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, var oförändrat under året. Under 2018 omsattes Bong-aktier till ett belopp motsvarande 19,7 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2018.
Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna utgivna i samband med emissionen av den säkerställda obligationen i december 2015 skulle ske senast den 6 december 2018. Optionerna utnyttjades inte.
Antalet aktieägare per den 31 december 2018 uppgick till 2 519 (2 364). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 procent av röster och kapital. Svolder AB är den näst största ägaren med 7,7 procent av röster och kapital.
Redeye Henrik Alveskog 08-545 013 45 [email protected]
| Ägare | Antal aktier | Andel av röster och kapital, % |
|---|---|---|
| Holdham S.A. | 52 850 282 | 25,0 |
| Svolder AB | 16 277 419 | 7,7 |
| Theodor Jeansson | 10 000 000 | 4,7 |
| Gomobile Nu AB | 9 372 392 | 4,4 |
| Paulsson Advisory AB | 9 126 695 | 4,3 |
| John Holtz Elvesjö | 5 401 409 | 2,6 |
| År | Händelse | Förändring av antal aktier Totalt antal aktier Kvotvärde SEK | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | Nedsättning av aktiekapital | – | 17 480 995 | 1,50 |
| 2013 | Företrädesemission | 69 923 980 | 87 404 975 | 1,50 |
| 2013 | Kvittningsemissioner | 69 254 629 | 156 659 604 | 1,50 |
| 2016 | Nedsättning av aktiekapital | – | 156 659 604 | 1,12 |
| 2016 | Konvertering av konvertibler | 27 272 727 | 183 932 331 | 1,12 |
| 2016 | Kvittningsemission | 27 272 727 | 211 205 058 | 1,12 |
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2018 – 31 december 2018 för moderbolaget och koncernen ("Bong", "Bolaget" eller "koncernen").
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,2 miljarder kronor och har omkring 1 400 anställda i 12 länder. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap.
Under fjärde kvartalet 2018 visar statistik från FEPE att kuvertmarknaden minskat i volym med omkring 8 procent jämfört med samma period föregående år. Bongs volymer minskade med cirka 6 procent under fjärde kvartalet. Nedgången på den europeiska marknaden under 2018 var cirka 7 procent enligt FEPE, medan Bongs volymer minskade med cirka 3 procent under motsvarande period.
Priserna för råvaror har ökat kontinuerligt sedan 2016 som ett resultat av den minskade kapaciteten hos pappersleverantörerna samtidigt som priserna för pappersmassa har stigit. Det har därför varit nödvändigt för Bong att löpande öka försäljningspriserna till marknaden för att kompensera för det ökade priset på råvaror. Bong har historiskt varit framgångsrikt i att kompensera för dessa prisökningar för råmaterial.
Under 2018 har en betydande omstrukturering av kuvertmarknaden skett. På den nordiska marknaden tog InterMail beslutat att avveckla sin kuvertverksamhet och ingå ett avtal med Bong där Bong fortsatt kommer supportera InterMails kunder. Vidare har GNE lämnat den brittiska marknaden efter att Encore köpt bolaget. Pocheco i Frankrike har sagt upp 70 personer som ett resultat av den minskande marknaden. Omstruktureringar görs även i Tyskland där Mayer Group valt att stänga en fabrik i Düren. Bongs bedömning är att omstruktureringen och konsolideringen av branschen kommer att fortsätta.
Marknaden för lätta förpackningar är en stor och fragmenterad marknad som växer. Lätta förpackningar representerar ca 20 procent av Bongs totala omsättning och under 2018 har Bongs försäljning av lätta förpackningar, rensat för valutaeffekter, ökat med 4 procent jämfört med samma period föregående år. Inom e-handel ökar Bongs försäljning av luftbubbelpåsar och vadderade påsar som kan skickas direkt till slutkund istället för via utlämningsställen. Detta reducerar portokostnaden samtidigt som det ökar kundnyttan. Inom e-handelsområdet bedriver Bong produktutveckling för att ta fram ytterligare produktlösningar som tillfredsställer kundernas behov.
Inom retail (t.ex. klädes- och kosmetikkedjor) säljer Bong främst presentpåsar och pappersbärkassar med exklusiva kundunika tryck. Försäljningen av pappersbärkassar gynnas av det EU-direktiv från 29 april 2015 som syftar till minskad användning av plastpåsar i Europa. Många kunder byter ut plastpåsar mot papperspåsar och under 2018 ökade försäljningen med ca 47 procent. I syfte att ytterligare utöka sitt erbjudande inom pappersbärkassar och presentpåsar har Bong investerat 4 MSEK i en präglings- och folieringsmaskin som togs i drift under det tredje kvartalet 2018.
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 220 MSEK (2 095). Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt med 106 MSEK jämfört med 2017. Rörelseresultatet minskade till -52 MSEK (45). Koncernens bruttomarginal påverkas fortfarande negativt av framförallt prisökningar på finpapper där prisökningar mot kunder ännu inte fått fullt genomslag. Under perioden har rörelseresultatet påverkats av realisationsvinst om 4 MSEK hänförlig till försäljning av en lagerbyggnad i Kristianstad, strukturkostnader om -5 MSEK samt omvärdering av goodwill -76 MSEK. Under motsvarande period 2017 påverkades rörelseresultatet positivt av en engångsintäkt om 5 MSEK hänförlig till omförhandlade pensionsavtal i Norge.
Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet positivt för perioden med 3 MSEK. Övertagandet av Intermails kuvertkunder har genomförts under perioden och har påverkat omsättningen positivt med cirka 70 MSEK.
Finansnettot under perioden uppgick till -56 MSEK (-44) och innehåller en jämförelsestörande post om -11 MSEK relaterat till försäljningen av Postac LLC i Ryssland.
Resultatet före skatt uppgick till -108 MSEK (1) och det redovisade resultatet efter skatt blev -148 MSEK (-9). Resultatet efter skatt har påverkats negativt av omvärdering av uppskjutna skattefordringar – 17 MSEK.
Bongs totala förpackningsförsäljning uppgick till 453 MSEK (415). Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen positivt med 21 MSEK jämfört med motsvarande period 2017.
Kassaflöde efter investeringsverksamhet försämrades jämfört med fjolåret och uppgick till -65 MSEK (40). Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital blev -10 MSEK (37). Rörelsekapitalförändringar påverkade kassaflödet negativt med -49 MSEK (13). De enskilt största negativa orsakerna är betalningar som genom datumeffekt flödade i januari om 35 MSEK samt ökade inköpspriser.
Strukturprogram påverkade kassaflödet negativt i perioden om -8 MSEK (-20).
Likvida medel uppgick den 31 december 2018 till 72 MSEK (124 MSEK per 31 december 2017, varav på spärrat konto 21 MSEK). I samband med avyttring av byggnad i Kristianstad avvecklades det spärrade kontot och 20 MSEK fördes över till annat bankkonto. Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 13 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 85 MSEK (137 MSEK per 31 december 2017, varav på spärrat konto 21 MSEK). Vid utgången av december 2018 uppgick koncernens eget kapital till 570 MSEK (696 MSEK den 31 december 2017).
Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument ökade koncernens eget kapital med 24 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden uppgick till 349 MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 217 MSEK (294 MSEK den 31 december 2017 varav pensionsavsättningar 212 MSEK).
Arbetet med att refinansiera Bongs obligation har avslutats.
Periodens nettoinvesteringar påverkade kassaflödet negativt om -6 MSEK (-10). Bland nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsutrustning och försäljningar av maskiner och lagerbyggnad i Kristianstad, Sverige.
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 446 (1 459). Vid utgången av december 2018 var antalet anställda 1 368 (1 437). Bong har arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation och minskningen av antalet anställda är ett resultat av genomförda strukturprogram.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet arbetar bolaget enligt en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike, Pirkkala i Finland och Kohila i Estland är certifierade.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Anläggningarna i Nybro i Sverige, Erlangen, Solingen, Torgau och Gersthofen i Tyskland och Milton Keynes och Derby i Strorbritannien, Angoulême och Evreux i Frankrike, Pirkkala i Finland, Kohila i Estland samt Krakow och Poznan i Polen är FSC®-certifierade.
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 3-6.
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 4,5 MSEK (2,6) och periodens resultat före skatt uppgick till -114 MSEK (-546). Under perioden har resultatet belastats med en nedskrivning av aktier i dotterföretag om -78 MSEK (-526) MSEK.
Styrelsen för Bong AB föreslår att årsstämman 2019 beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör även affärsenhetschef Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika samt affärsenhetschef Bong Retail Solutions.
Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 5 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. Svolder AB är den näst största ägaren med 7,7 procent av röster och kapital. Det totala antalet aktier uppgick per den 31 december 2018 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver konsumtionen av kuvert. I Västeuropa är sambandet mellan generell ekonomisk utveckling och kuvertkonsumtion inte längre lika starkt givet den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som en del av digitaliseringen och internets utbredning.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en konsolideringsfas. De tre största kuvertföretagen representerar drygt 50 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 procent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 36 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. Maskinparken bestod vid årsskiftet av cirka 150 kuvertmaskiner samt cirka 100 tilltryckspressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger koncernens avskrivningskostnader.
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2018 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1% | 22 +/– |
| Volym | +/– 1% | 1 +/– |
| Papperspriser | +/– 1% | 12 -/+ |
| Lönekostnader | +/– 1% | 6 -/+ |
| Räntenivå upplåning | +/– 1%-enhet | 2 -/+ |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i november 2016 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 december 2016. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 2 500 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 16 maj 2018 i Malmö deltog 16 aktieägare, representerande 38 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.
Bongs huvudägare framgår under rubriken Aktien, sid 8.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2018 av sju stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med en suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2016 Christian Paulsson. Styrelsens övriga ledamöter var Mikael Ekdahl (vice ordförande), Håkan Gunnarsson fram till den 12 september 2018, Stéphane Hamelin, Eric Joan, Stefan Lager samt Helena Persson. Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2018 (300). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2018 finns i not 4.
Född 1975. Styrelsens ordförande sedan maj 2016 och ledamot sedan 2014. Ledamot i revisionsutskottet och ordförande i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles. Vice VD och VD på affärssystemföretaget IBS AB samt VD på fondkommissionärsfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Huntway AB,
Paulsson Advisory AB. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Liv ihop AB (publ) och Cross Sportswear International AB. Styrelseledamot i Hubbr AB, IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB.
Innehav: 9 126 695 aktier genom Paulsson Advisory AB.
Född 1951. Styrelseledamot sedan 2001. Ordförande i revisionsutskottet och ledamot i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. och civilekonom, Lunds Universitet. Advokat, tidigare delägare och nu i samarbete med Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB.
Andra pågående uppdrag: Ordförande i MSAB, Ordförande i Absolent Group AB, Styrelseordförande Mikael Ekdahl AB.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Marko Group AB. Innehav: 60 000 aktier.
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör för Bong AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Holdham S.A. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School. Andra pågående uppdrag: Verkställande direktör för Hamelin Group. Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.
Född 1962. Styrelseledamot sedan 2017.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildning inom ledarskap och datalogi. Sr. VP Europe and Americas på Beijer Electronics Products AB, VD för PostNord Fulfilment AB, Head of Division Fulfilment Strålfors, Senior Vice president Strålfors.
Andra pågående uppdrag: VD för Beijer Electronics Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseledamot i Centrum för Informationslogistik, Styrelseledamot i PostNord Fulfilment AS, Styrelseledamot i PostNord Fulfilment Sp.z.o.o och Styrelseledamot i Great Rate Sweden AB. Innehav: –.
Helena Persson
Född 1970. Styrelseledamot sedan 2015.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: B. Sc. i Human Resources Development and Labour Relations, Lunds Universitet. Innehar en HR-tjänst inom E.ON Sverige AB och har tidigare arbetat som HR-konsult, HR Director för Pergo Europe AB, HR Manager på Clinical Data Care samt varit ombudsman för Sveriges Farmacevtförbund och Akademikerförbundet SSR.
Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelsesuppleant i Indus Consulting AB, Styrelseledamot i Declam AB.
Innehav: 50 000 aktier.
Född 1958. Arbetstagarrepresentant sedan 2018. Representant för Grafiska Personalklubben.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Retail Solutions AB. Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.
Född 1954. Arbetstagarrepresentant sedan 2008. Representant för PTK. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Innesäljare kundtjänst Bong Sverige AB. Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. Innehav: –.
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2018 avhöll styrelsen 16 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet. Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.
Under 2018 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
| Oberoende | Närvaro | ||
|---|---|---|---|
| Oberoende | till större | styrelse | |
| till bolaget1 | aktieägare1 | sammanträden | |
| Christian Paulsson | Ja | Nej | 16 st |
| Mikael Ekdahl | Ja | Ja | 14 st |
| Håkan Gunnarsson2 | Nej | Ja | 13 st |
| Stéphane Hamelin | Nej | Nej | 16 st |
| Eric Joan | Ja | Nej | 13 st |
| Stefan Lager | Ja | Ja | 15 st |
| Helena Persson | Ja | Ja | 16 st |
1 Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts i enlighet med Koden. 2 Avgick från styrelsen i september 2018.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den av årsstämman 2018 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Ulf Hedlundh (Svolder AB) och Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB). Stéphane Hamelin utsågs till valberedningens ordförande. Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A., Svolder AB och Paulsson Advisory AB representerade cirka 37 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare ansåg det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna var ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god funktionalitet. Valberedningen har haft två protokollförda möten samt däremellan löpande kontakt.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, Mikael Ekdahl och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2018 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian Paulsson.
Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla tillåtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatteoch värderingstjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och självständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revisionsarvode.
Revisionsutskottet har under 2018 sammanträtt tre gånger varvid alla ledamöterna deltog vid två av sammanträdena.
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 2018 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Lars Nilsson som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år med auktoriserade revisorn Christer Olausson som revisor. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2018 bestått av sex personer, varav en kvinna fram till september månad och därefter av fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning.
Årsstämman 2018 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kon troller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdel ningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa kon sekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definie rade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplane ring och prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och kom plett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rap porter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 308 173 926,56 kr, balanseras i ny räkning. Se not 35.
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2018 lämnas till moderbolagets aktieägare. För år 2017 lämnades ingen utdelning.
| TSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 2 | 2 220 427 | 2 095 271 |
| Kostnad för sålda varor | 3–4, 6, 7 | –1 853 535 | –1 714 191 |
| Bruttoresultat | 366 892 | 381 080 | |
| Försäljningskostnader | 3–4, 6, 7 | –196 777 | –181 487 |
| Administrationskostnader | 3–6, 7 | –227 617 | –146 425 |
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 28 716 | 13 645 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | –22 913 | –21 622 |
| Rörelseresultat | –51 699 | 45 191 | |
| Finansiella intäkter | 9, 12 | 1 314 | 1 509 |
| Finansiella kostnader | 10, 12 | –57 956 | –45 564 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –56 642 | –44 055 | |
| Resultat före skatt | –108 341 | 1 136 | |
| Inkomstskatt | 11 | –39 267 | –9 939 |
| ÅRETS RESULTAT | –147 608 | –8 803 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –149 065 | –12 428 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 457 | 3 625 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| - före utspädning, SEK | 13 | –0,71 | –0,06 |
| - efter utspädning, SEK | 13 | –0,71 | –0,06 |
| - före utspädning, SEK, exklusive jämförelsestörande poster | 13 | –0,22 | –0,06 |
| - efter utspädning, SEK, exklusive jämförelsestörande poster | 13 | –0,22 | –0,06 |
| TSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | ||
| Årets resultat | –147 608 | –8 803 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning | –6 263 | 0 |
| –6 263 | 0 | |
| Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | –115 | 189 |
| Effekt av utökad nettoinvestering | –12 514 | –8 441 |
| Valutakursdifferenser | 38 947 | 20 084 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 3 650 | 1 471 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 23 705 | 13 303 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –123 903 | 4 500 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | –125 360 | 875 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 457 | 3 625 |
| TSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 518 438 | 574 641 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 17 079 | 28 695 |
| Summa | 535 517 | 603 336 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 16 | 51 626 | 69 486 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16–17 | 98 172 | 105 751 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 23 991 | 26 412 |
| Pågående nyanläggningar inklusive förskott | 18 | 5 453 | 7 185 |
| Summa | 179 242 | 208 834 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjutna skattefordringar | 20 | 110 057 | 143 938 |
| Övriga långfristiga fordringar | 1 100 | 2 159 | |
| Summa | 111 157 | 146 097 | |
| Summa anläggningstillgångar | 825 916 | 958 267 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | 21 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 90 359 | 88 501 | |
| Varor under tillverkning | 4 041 | 3 865 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 101 011 | 96 919 | |
| Summa | 195 411 | 189 285 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 22 | 281 900 | 276 917 |
| Aktuell skattefordran | 18 674 | 22 728 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 23 | 24 532 | 6 548 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 62 946 | 48 389 |
| Summa | 388 052 | 354 582 | |
| Likvida medel | 25 | 72 388 | 124 082 |
| Summa omsättningstillgångar | 655 851 | 667 949 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 481 767 | 1 626 216 |
| TSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 32 | 236 549 | 236 549 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 796 845 | 800 088 | |
| Reserver | 31 | 34 858 | –6 052 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | –499 159 | –345 364 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 569 093 | 685 221 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 495 | 11 018 | |
| Summa eget kapital | 569 588 | 696 239 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 203 436 | 183 572 |
| Uppskjutna skatteskulder | 20 | 13 965 | 21 931 |
| Pensionsförpliktelser | 27 | 217 120 | 212 103 |
| Övriga avsättningar | 28 | 14 096 | 17 612 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 333 | 2 057 | |
| Summa långfristiga skulder | 450 950 | 437 275 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 113 | 0 |
| Leverantörsskulder | 221 375 | 240 444 | |
| Aktuell skatteskuld | 1 426 | 8 712 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 23 | 60 718 | 65 371 |
| Övriga avsättningar | 28 | 9 162 | 11 282 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 168 435 | 166 893 |
| Summa kortfristiga skulder | 461 229 | 492 702 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 481 767 | 1 626 216 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2017 | 236 549 | 803 423 | –19 822 | –326 958 | 4 102 | 697 294 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –12 428 | 3 625 | –8 803 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | |||||||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | –355 | –355 | |||||
| –355 | –355 | ||||||
| Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 147 | 147 | |||||
| Effekt av utökad nettoinvestering, efter skatt | –6 573 | –6 573 | |||||
| Valutakursdifferenser | 20 196 | –112 | 20 084 | ||||
| Summa övrigt totalresultat | 13 770 | –355 | –112 | 13 303 | |||
| Summa totalresultat | 13 770 | –12 783 | 3 513 | 4 500 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Obligationslån, omvärdering | –3 335 | –3 335 | |||||
| Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande | –2 930 | –2 930 | |||||
| Investering av innehavare utan bestämmande inflytande | –5 623 | 6 333 | 710 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –3 335 | –5 623 | 3 403 | –5 555 | |||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2017 | 31, 32 | 236 549 | 800 088 | –6 052 | –345 364 | 11 018 | 696 239 |
| Ingående balans per 1 januari 2018 | 236 549 | 800 088 | –6 052 | –345 364 | 11 018 | 696 239 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –149 065 | 1 457 | –147 608 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | |||||||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | –4 730 | –4 730 | |||||
| –4 730 | –4 730 | ||||||
| Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | –90 | –90 | |||||
| Effekt av utökad nettoinvestering, efter skatt | –10 337 | –10 337 | |||||
| Valutakursdifferenser | 51 337 | –11 980 | 39 357 | ||||
| Summa övrigt totalresultat | 40 910 | –4 730 | –11 980 | 24 200 | |||
| Summa totalresultat | 40 910 | –153 795 | –10 523 | –123 408 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Obligationslån, omvärdering | –3 243 | –3 243 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –3 243 | –3 243 | |||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2018 | 31, 32 | 236 549 | 796 845 | 34 858 | –499 159 | 495 | 569 588 |
| TSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –51 699 | 45 191 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 123 139 | 46 152 | |
| Erhållna räntor | 56 | 182 | |
| Erlagda räntor | –17 498 | –12 904 | |
| Erhållna finansiella intäkter | 0 | 1 327 | |
| Erlagda finansiella kostnader | –10 886 | –4 848 | |
| Skatt, betald | –11 216 | –18 622 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 33 | –41 764 | –19 143 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | –9 868 | 37 335 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | –8 025 | 553 | |
| Kortfristiga fordringar | 1 110 | 2 079 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –41 664 | 9 885 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –58 447 | 49 852 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | –19 714 | –15 261 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 13 497 | 5 264 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –6 217 | –9 997 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | –64 664 | 39 855 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Förändring av checkräkningskredit | 113 | –2 967 | |
| Förändring övriga långfristiga skulder | 10 037 | –1 376 | |
| Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande | – | –2 930 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 10 150 | –7 273 | |
| Årets kassaflöde | –54 514 | 32 582 | |
| Likvida medel vid årets början | 124 082 | 89 859 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 2 820 | 1 641 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 72 388 | 124 082 |
| TSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 2 | 4 519 | 2 555 |
| Administrationskostnader | 4-5, 7 | –19 005 | –14 590 |
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 37 | 43 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | –56 | –34 |
| Rörelseresultat | 2 | –14 505 | –12 027 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 40 | –92 582 | –525 995 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 26 502 | 24 604 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –33 601 | –32 788 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –99 681 | –534 179 | |
| Resultat före skatt | –114 185 | –546 206 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | –236 | 0 |
| ÅRETS RESULTAT | –114 421 | –546 206 |
| TSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat |
–114 421 | –546 206 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | – | – |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | – | – |
| Övrigt totalresultat efter skatt | – | – |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –114 421 | –546 206 |
| TSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterbolag | 19 | 422 822 | 500 404 |
| Andelar i andra företag | 0 | – | |
| Uppskjutna skattefordringar | 20 | 31 088 | 31 324 |
| Fordringar hos dotterbolag | 514 764 | 504 765 | |
| Summa anläggningstillgångar | 968 674 | 1 036 493 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos dotterföretag | 3 662 | 0 | |
| Aktuell skattefordran | 744 | 70 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 23 | 0 | 347 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 221 | 325 |
| Summa | 4 627 | 742 | |
| Kassa och bank | 1 440 | 31 477 | |
| Summa omsättningstillgångar | 6 067 | 32 219 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 974 741 | 1 068 712 |
| TSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 32 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 236 549 | 236 549 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 383 264 | 386 507 | |
| Balanserad vinst | 39 328 | 585 534 | |
| Årets resultat | –114 421 | –546 206 | |
| Summa fritt eget kapital | 308 171 | 425 835 | |
| Summa eget kapital | 544 720 | 662 384 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 203 436 | 184 422 | |
| Övriga skulder | 0 | 0 | |
| Summa långfristiga skulder | 26 | 203 436 | 184 422 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 2 839 | 563 | |
| Skulder till dotterbolag | 215 048 | 207 705 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 23 | 1 415 | 1 134 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 7 283 | 12 504 |
| Summa kortfristiga skulder | 226 585 | 221 906 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 974 741 | 1 068 712 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | |||||
| vinst inkl. | |||||
| TSEK | Not | Aktiekapital | Överkursfond | årets resultat | Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2017 | 236 549 | 389 842 | 585 534 | 1 211 925 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | –546 206 | –546 206 | |||
| Summa totalresultat | –546 206 | –546 206 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Obligationslån, omvärdering | –3 335 | –3 335 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | –3 335 | –3 335 | |||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2017 | 31, 32 | 236 549 | 386 507 | 39 328 | 662 384 |
| Ingående balans per 1 januari 2018 | 236 549 | 386 507 | 39 328 | 662 384 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | –114 421 | –114 421 | |||
| Summa totalresultat | –114 421 | –114 421 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Obligationslån, omvärdering | –3 243 | –3 243 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | –3 243 | –3 243 | |||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2018 | 31, 32 | 236 549 | 383 264 | –75 093 | 544 720 |
| TSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –14 505 | –12 027 | |
| Erhållna räntor | 26 441 | 24 604 | |
| Erlagda räntor | –26 412 | –10 000 | |
| Erlagda finansiella kostnader | –7 097 | –191 | |
| Skatt, betald | –674 | –40 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 33 | –19 256 | 5 348 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | –41 503 | 7 694 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | –3 211 | –526 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | 4 679 | 12 280 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | –40 037 | 19 448 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förändring av långfristiga fordringar | – | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | – | – | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | –40 037 | 19 448 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Upptagna lån | 10 000 | – | |
| Amortering av lån | – | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 10 000 | – | |
| Årets kassaflöde | –30 035 | 19 448 | |
| Likvida medel vid årets början | 31 477 | 12 029 | |
| Kursdifferens i likvida medel | – | – | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 1 440 | 31 477 |
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz och Rumänien. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 12 april 2019 för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill och 27 Pensionsförpliktelser.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till VD och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på utlandsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av nettoinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid avyttring av nettoinvesteringen.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS: Byggnader 25–33 år Markanläggningar 20 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5–10 år Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns upplåning, leverantörsskulder, övriga skulder samt derivat.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karaktären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansiella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa tillgångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga finansiella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument.
Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på derivatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt "Derivat och säkringsredovisning". För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper: obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Tillgångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.
Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta löptiden varför upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med nominellt belopp.
Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obligatoriskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningsreglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående löptid från den dag då de första gången redovisas.
De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och framåtblickande information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möjligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsnivån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som relevanta faktorer. Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i dessa faktorer. Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären misslyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt bedöms som substantiellt försenade.
Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kreditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27 Pensionsförpliktelser.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll till de produkter som levererats till motpart. Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs ofta med individuella rabatt- eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig förväntad löptid som överstiger 12 månader, varför upplysning om kontrakterade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster.
Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenterasi koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncenredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
Under 2018 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 86 (89) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 61 (61) procent i EUR, 19 (18) procent i GBP, 14 (11) procent i SEK, samt 6 (9) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder förändras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt. På grund av avtal med obligationsinnehavarna har det inte funnits möjlighet att följa finanspolicyn varför styrelsen beviljat avsteg från den.
Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som 2018, förändrats med +18/-18 MSEK (+11/-11) exklusive valutasäkringar.
| 10% förändring | ||||
|---|---|---|---|---|
| EUR | SEK | |||
| EUR/NOK | 0,3 | 2,7 | ||
| EUR/SEK | 293,7 | 3 013,7 | ||
| EUR/GBP | 1 008,1 | 10 343,6 | ||
| EUR/PLN | 336,5 | 3 453,0 | ||
| EUR/RON | 90,8 | 931,8 | ||
| Totalt | 1 729 | 17 745 |
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 0,6 MSEK (0,6) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder.
Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2018, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +1,5/-1,5 MSEK (+3,8/-3,8), som en följd av omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +59,7/-59,7 MSEK (+70,4/-70,4) till följd av vinster/ förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -0,4/+0,4 MSEK (+0,3/-0,3) och eget kapital skulle öka/ minska med +12,2/-12,2 MSEK (+10,4/-10,4).
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor.
Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 210 MSEK som gavs ut den 19 oktober 2018 med tre års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) plus 10 procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober. Ytterligare upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning.
Koncernen har ingen betydande ränterisk.
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kredit-
process har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 24 procent (23) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 10 procent (10). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, franska, polska och engelska bolag.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.
Under 2018 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till cirka 0,1 procent (0,1).
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22.
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 72 MSEK (124), hänförligt till likvida medel varav 1 MSEK på spärrat konto (124 varav 21 MSEK på spärrat konto) och derivatinstrument med marknadsvärde -0,1 MSEK (0).
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt överväldigande delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen.
Bongs emitterade säkerställda obligationer om 210 MSEK har en treårig löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt vilken räntetäckningsgrad koncernen måste uppnå.
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 223 MSEK (213), varav beviljade outnyttjade krediter till 13 MSEK (13).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov. Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtals-enliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om
deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:
| Nyckeltal | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Soliditet, % | 39 | 43 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 349 | 294 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,61 | 0,42 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 4,9 | 3,2 |
Valutakursvinster och -förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet. Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Koncernen nettoredovisar inte finansiella tillgångar och skulder.
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Kuvert Förpackningar | Kuvert Förpackningar | ||||
| Sverige | 145 597 | 53 029 | 114 326 | 43 076 | ||
| Norden och Baltikum | 186 017 | 45 160 | 181 128 | 40 746 | ||
| Centraleuropa | 597 054 | 162 514 | 558 311 | 139 129 | ||
| Frankrike och Spanien | 423 968 | 89 637 | 404 254 | 97 337 | ||
| Storbritannien | 324 247 | 77 565 | 297 764 | 65 430 | ||
| Ryssland/Östeuropa | 17 478 | 3 275 | 65 459 | 9 551 | ||
| Övriga | 73 473 | 21 413 | 59 522 | 19 359 | ||
| Totalt | 1 767 834 | 452 593 1 680 764 | 414 628 |
| Totalt | 714 759 | 812 170 |
|---|---|---|
| Ryssland/Östeuropa | – | 16 717 |
| Storbritannien | 73 005 | 81 540 |
| Frankrike och Spanien | 221 159 | 218 960 |
| Centraleuropa | 202 725 | 205 188 |
| Norden och Baltikum | 49 486 | 114 046 |
| Sverige | 168 384 | 175 719 |
| Anläggningstillgångar | 2018 | 2017 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6) | 123 139 | 46 152 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4) | 591 203 | 560 881 |
| Förändringar i lager av färdiga varor | ||
| och produkter i arbete | 7 756 | 13 891 |
| Råmaterial | 1 102 680 | 990 868 |
| Transportkostnader | 122 209 | 112 131 |
| Övriga kostnader | 330 942 | 318 180 |
| Summa kostnader för sålda varor, | ||
| försäljnings- och administrationskostnader | 2 277 929 | 2 042 103 |
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
||
| Sverige1 | 156 | 112 | 151 | 98 | ||
| Tyskland | 373 | 165 | 374 | 158 | ||
| Frankrike | 293 | 202 | 298 | 209 | ||
| Storbritannien | 215 | 157 | 225 | 166 | ||
| Polen | 173 | 118 | 159 | 107 | ||
| Ryssland | 90 | 57 | 99 | 57 | ||
| Estland | 68 | 31 | 72 | 34 | ||
| Finland | 29 | 15 | 28 | 15 | ||
| Norge | 12 | 6 | 22 | 19 | ||
| Danmark | 10 | 5 | 7 | 3 | ||
| Spanien | 10 | 7 | 10 | 3 | ||
| Belgien | 11 | 5 | 9 | 5 | ||
| Rumänien | 6 | 4 | 5 | 4 | ||
| Totalt | 1 446 | 884 | 1 459 | 878 |
Varav moderbolaget en anställd man.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||||||
| Totalt varav | män | Totalt varav | män | Totalt varav | män | Totalt varav | män | ||
| Styrelseledamöter VD och andra ledande |
39 | 32 | 40 | 34 | 6 | 5 | 7 | 6 | |
| befattningshavare | 29 | 28 | 29 | 28 | 2 | 1 | 2 | 1 |
Årsstämman 2018 beslutade om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör även affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien samt affärsenhetschef Bong Retail Solutions.
Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande.
| Per 31 december 2018 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 210 000 | |||
| Checkräkningskrediter | 113 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 710 | 577 | 598 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 421 794 | |||
| Per 31 december 2017 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 200 000 | |||
| Checkräkningskrediter | 0 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 222 | 304 | 276 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 454 168 |
Löner, ersättningar och sociala kostnader
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |||||||||
| Löner | Sociala | Varav | Löner | Sociala | Varav | Löner | Sociala | Varav | Löner | Sociala | Varav | |
| och ersätt | kost | pensions | och ersättningar | kost | pensions | och ersätt | kost | pensions | och ersätt | kost | pensions | |
| ningar | nader | kostnader | nader | kostnader | ningar | nader | kostnader | ningar | nader | kostnader | ||
| Totalt | 469 340 123 540 | 17 100 | 463 656 | 111 115 | 15 233 | 4 899 | 4 072 | 1 687 | 5 781 | 3 886 | 2 019 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | ||||
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
||
| Totala ersättningar | 3 684 | 1 215 | 4 689 | 1 092 |
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättningsoch uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK I arvode för 2018 (350). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman samt för uppdrag i revisionsutskottet 50 TSEK (50). Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2018 utgått med sammanlagt 1 200 TSEK (800). Ledamoten Mikael Ekdahl har erhållit 250 TSEK (250). Beloppet utgör styrelsearvode 150 TSEK (150) och arvode för ordförande i revisionsutskottet 100 TSEK (100). Övriga fyra styrelseledamöter har erhållit 150 TSEK vardera. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2018 har utgått för Håkan Gunnarsson en fast lön inklusive ersättning för semester om 3 708 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 88 TSEK. Utöver fast lön kan rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen givet uppfyllelse av vissa finansiella mål för koncernen. Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 660 TSEK avseende 2017. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 30 procent av den fasta lönen. Under 2018 har pensionspremie utgått med 1 008 TSEK. Håkan Gunnarsson sade upp sig i september 2018. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.
För år 2018 har utgått för Kai Steigleder, som tillträdde i september, en fast lön inklusive ersättning för semester om 580 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 18 TSEK. Utöver lön som VD har lön utgått till Kai Steigleder som affärsenhetschef för Centraleuropa. Utöver fast lön kan rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen givet uppfyllelse av vissa finansiella mål för koncernen. Pensionsåldern är 65 år. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 12 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande sex personer, har under 2018, utgått en sammanlagd fast lön om 7 711 TSEK (7 469) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 484 TSEK (426) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För 2018 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (1 750). Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2017 om 484 TSEK (1 514). Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2018 har pensionspremie utgått med 1 103 TSEK (991). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4–12 månader.
Inom styrelsen finns en ersättningskommitté i vilken ingår två styrelseledamöter. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| PwC | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Revisionsuppdrag1 | 3 935 | 3 477 | 822 | 860 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget2 |
10 | – | 0 | |
| Skatterådgivning3 | 31 | 59 | 11 | 33 |
| Övriga tjänster4 | 1 025 | 604 | 805 | 326 |
| Totalt | 5 001 | 4 140 | 1 638 | 1 219 |
| Övriga | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Revisionsuppdrag | 230 | 232 | – | – |
| Revisionsverksamhet | – | – | ||
| utöver revisionsuppdraget | 83 | 336 | ||
| Övriga tjänster | 174 | 77 | – | – |
| Totalt | 487 | 675 | – | – |
1) Varav 1 109 avser PwC Sverige 2) Varav 0 avser PwC Sverige 3) Varav 21 avser PwC Sverige 4) Varav 1 025 avser PwC Sverige
| Fördelade per anläggningstillgång | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Nedskrivning goodwill | 75 683 | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 909 | 11 293 |
| Byggnader och markanläggningar | 3 890 | 5 035 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 21 567 | 22 767 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 6 090 | 7 057 |
| Totalt | 123 139 | 46 152 |
| Fördelade per funktion | 2018 | 2017 |
| Kostnad för sålda varor Försäljningskostnader |
29 785 3 851 |
31 913 3 696 |
| Administrationskostnader | 89 503 | 10 543 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Valutakursvinster på operativa fordringar och skulder Vinst vid försäljning av anläggnings |
19 977 | 10 560 | 37 | 43 |
| tillgångar | 8 739 | 3 085 | – | – |
| Totalt | 28 716 | 13 645 | 37 | 43 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Rörelsekostnader | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Strukturkostnader och övriga avsättningar |
–6 050 | –8 036 | – | – |
| Valutakursförluster på operativa fordringar och skulder |
–16 798 | –13 422 | –56 | –34 |
| Förlust vid försäljning av anläggnings tillgångar |
–65 | –164 | – | – |
| Totalt | –22 913 | –21 622 | –56 | –34 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 55 504 | 51 919 |
| Förfaller till betalning senare | ||
| än ett år men inom fem år | 144 217 | 112 589 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 19 980 | 35 186 |
| Totalt | 219 701 | 199 694 |
| Leasingavgifter avseende operationella | ||
| leasingavtal har erlagts med följande belopp: | 61 958 | 53 689 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Ränteintäkter | 56 | 182 | – | – |
| Valutakursvinster på finansiella poster Finansiella intäkter, |
1 258 | 1 327 | 61 | – |
| koncernföretag | – | – | 26 441 | 24 604 |
| Totalt | 1 314 | 1 509 | 26 502 | 24 604 |
Under april månad 2018 avvecklade Bong sitt kvarvarande 50-procentiga ägande av Postac LLC i Ryssland.Förlusten om ca 10 MSEK har klassificerats som en finansiell kostnad då bolaget sedan 2015 har styrts av lokalt ryskt management och inte koncernledningen för Bong. Bolaget har inte burit några koncerngemensamma kostnader som övriga bolag i koncernen. Bong beslutade stanna kvar som finansiär tills utlåningen var slutligt reglerad, vilket skedde i slutet av 2017 och därefter såldes bolaget.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Nedskrivning av innehav av andelar i andra företag |
–1 129 | 0 | – | – |
| Räntedel i årets pensionskostnader |
–4 975 | –2 793 | – | – |
| Räntekostnader, övriga |
–22 012 | –25 334 | –20 670 | –20 000 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster |
–3 341 | –1 513 | 0 | –6 |
| Övriga finansiella kostnader |
–26 499 | –15 924 | –12 931 | –12 782 |
| Totalt | –57 956 | –45 564 | –33 601 | –32 788 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Aktuell skatt | –8 536 | –9 805 | – | – | |
| Uppskjuten skatt | –30 731 | –134 | –236 | 0 | |
| Totalt | –39 267 | –9 939 | –236 | 0 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Resultat före skatt | –108 341 | 1 136 | –114 185 | –546 206 | |
| Beräknad svensk inkomstskatt, 22% (22) |
23 185 | –250 | 25 121 | 120 165 | |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skatte satser för respektive land |
226 | –125 | – | – | |
| Skatt avseende: - justering av tidigare års skatt |
293 | –134 | – | – | |
| - ej skattepliktiga intäkter/övriga ej avdragsgilla kostnader - utdelning från |
–5 770 | 932 | –54 709 | –115 839 | |
| dotterbolag | 37 630 | 13 306 | |||
| Utnyttjande av tidigare ej redovisade förlustavdrag |
– | 5 740 | – | – | |
| Skatteeffekt av ej redovisat förlustavdrag |
–30 587 | –16 102 | –8 042 | –17 632 | |
| Skatteeffekt av utnyttjade förlustavdrag |
-5 941 | – | – | – | |
| Omvärdering av uppskjuten skatt |
|||||
| - förändring av skattesats | –638 | – | –236 | – | |
| - nedskrivning | –20 035 | – | – | – | |
| Skatt enligt resultat räkningen |
–39 267 | –9 939 | –236 | 0 |
| Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 16 471 | 9 982 |
| Övriga rörelskostnader | –17 348 | –11 729 |
| Finansiella intäkter | 1 257 | 1 327 |
| Finansiella kostnader | –3 341 | –1 513 |
| Totalt | –2 961 | –1 933 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | –149 065 | –12 428 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 211 205 | 211 205 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –0,71 | –0,06 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | –149 065 | –12 428 |
| Jämförelsestörande poster | 103 139 | – |
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets | ||
| aktieägare | –45 926 | –12 428 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 211 205 | 211 205 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –0,22 | –0,06 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget hade 2018 potentiella stamaktier i form av optioner. Antalet optioner uppgick till högst 40 000 000. Bongaktiens snittpris under 2018 understeg 1,15 SEK varför ingen hänsyn togs till utspädningseffekten.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 574 641 | 563 258 |
| Nedskrivning | –75 683 | – |
| Valutakursdifferenser | 19 480 | 11 383 |
| Utgående anskaffningsvärden | 518 438 | 574 641 |
Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer ha en begränsad tillväxt. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,3 procent efter skatt (13,2 procent före skatt) och en negativ tillväxttakt under de tre första åren i prognosperioden om i genomsnitt - 1,4 procent. Därefter har antagits en tillväxt i samma storleksordning för de två sista åren. En uthållig tillväxttakt om 1 procent har antagits. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (13,2 procent före skatt) och en utveckling understigande årets beräkning antogs med en tillväxt om 1 procent i slutet av femårsperioden.
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet.
Efter utförd nedskrivning påvisar nedskrivningstestet inget ytterligare behov av nedskrivning.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.
Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling.
För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en uthållig tillväxttakt om 1,0 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,3 procent använts (13,2 procent före skatt), vilket är samma som föregående år.
Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
• Om antagandet avseende uppskattad tillväxt efter prognosperioden hade varit 0,1 procentenheter lägre så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 36 MSEK. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 200 MSEK.
• Om antagandet avseende fasta kostnader i förhållande till omsättningen hade varit 0,2 procentenheter högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenheter högre skulle det innebära en nedskrivning om 103 MSEK. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 259 MSEK.
• Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 0,3 procentenheter lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 131 MSEK.
• Om antagandet avseende den uppskattade vägda kapitalkostnaden hade varit 0,6 procentenheter högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det beräknade återvinningsvärdet överstiger bokförda värdet det med 50 MSEK.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 88 031 | 89 344 |
| Inköp | 256 | 273 |
| Försäljning/utrangering | –1 003 | –5 107 |
| Omklassificeringar | 4 454 | 2 345 |
| Valutakursdifferenser | 1 827 | 1 176 |
| Utgående | 93 565 | 88 031 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –59 336 | –51 889 |
| Försäljningar/utrangeringar | 113 | 5 116 |
| Valutakursdifferenser | –1 354 | –1 270 |
| Årets avskrivningar | –15 909 | –11 293 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –76 486 | –59 336 |
| Utgående planenligt restvärde | 17 079 | 28 695 |
Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror.
| Byggnader, mark och markanläggning | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 173 847 | 170 144 |
| Inköp | 21 | 257 |
| Försäljning/utrangering | –24 834 | –135 |
| Omklassificeringar | –7 | 137 |
| Valutakursdifferenser | 5 314 | 3 444 |
| Utgående anskaffningsvärden | 154 341 | 173 847 |
| Ingående ackumulerade | ||
| avskrivningar/nedskrivningar | –104 361 | –96 804 |
| Försäljningar/utrangeringar | 9 303 | 0 |
| Valutakursdifferenser | –3 767 | –2 522 |
| Årets avskrivningar/nedskrivningar | –3 890 | –5 035 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –102 715 | –104 361 |
| Utgående planenligt restvärde | 51 626 | 69 486 |
| Varav mark | 8 973 | 8 971 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2018 | 2017 |
| Ingående anskaffningsvärden | 650 840 | 658 551 |
| Inköp | 12 225 | 6 773 |
| Försäljning/utrangering | –30 585 | –53 230 |
| Omklassificeringar | 1 829 | 8 734 |
| Valutakursdifferenser | 44 866 | 30 012 |
| Utgående anskaffningsvärden | 679 175 | 650 840 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –545 089 | –545 641 |
| Försäljningar/utrangeringar | 27 881 | 51 241 |
| Valutakursdifferenser | –42 228 | –27 922 |
| Årets avskrivningar | –21 567 | –22 767 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –581 003 | –545 089 |
| Utgående planenligt restvärde | 98 172 | 105 751 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2018 | 2017 |
| Ingående anskaffningsvärden | 169 009 | 179 127 |
| Inköp | 3 479 | 2 790 |
| Försäljning/utrangering | –7 658 | –18 103 |
| Omklassificeringar | –12 | 885 |
| Valutakursdifferenser | 6 713 | 4 310 |
| Utgående anskaffningsvärden | 171 531 | 169 009 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –142 597 | –149 864 |
| Försäljningar/utrangeringar | 6 813 | 17 911 |
| Valutakursdifferenser | –5 890 | –3 587 |
| Omklassificeringar | 224 | 0 |
| Årets avskrivningar | –6 090 | –7 057 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –147 540 | –142 597 |
| Utgående planenligt restvärde | 23 991 | 26 412 |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter
| Totalt | 1 885 | 1 731 |
|---|---|---|
| Senare än ett men inom fem år | 1 175 | 1 049 |
| Inom ett år | 710 | 682 |
| 2018-12-31 2018-12-31 | ||
| Nominella värden |
Nuvärden |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter
| Nominella värden |
Nuvärden | |
|---|---|---|
| 2017-12-31 | 2017-12-31 | |
| Inom ett år | 418 | 401 |
| Senare än ett men inom fem år | 580 | 525 |
| Totalt | 998 | 926 |
Posten avser framförallt bilar.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 7 185 | 13 256 |
| Under året nedlagda kostnader | 4 544 | 6 109 |
| Omklassificeringar | –6 264 | –12 101 |
| Valutakursdifferenser | –12 | –79 |
| Utgående balans | 5 453 | 7 185 |
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 500 403 | 1 026 883 |
| Nedskrivningar | –77 582 | –526 480 |
| Utgående balans | 422 821 | 500 403 |
Vid årlig bedömning av värdet på innehav i dotterbolag har nedskrivning gjorts på aktierna i Bong International AB.
| Bolag | Säte | Antal aktier | Andel av kapital, % | |
|---|---|---|---|---|
| Bong International AB | 556044-3573 | Kristianstad, Sverige | 1 501 000 | 100 |
| Bong GmbH | HRB 1646 | Solingen, Tyskland | 1 | 100 |
110 057 143 938
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter kvittning återstår beloppen nedan.
Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till:
| Uppskjuten skattefordran | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| Förlustavdrag | 96 669 | 123 282 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 775 | 6 422 |
| Pensioner | 17 809 | 15 808 |
| Övriga temporära skillnader | –11 196 | –1 574 |
| Totalt | 13 965 | 21 931 |
|---|---|---|
| Övriga temporära skillnader | –619 | –674 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 390 | 7 540 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 8 194 | 15 065 |
| Uppskjuten skatteskuld | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.
Oredovisade skattefordringar uppgår till 44 602 (48 165) och merparten är inte tidsbegränsade.
Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande:
| Vid årets slut | 96 669 | 123 282 |
|---|---|---|
| Redovisning i resultaträkningen | –27 668 | –2 890 |
| Valutakursdifferenser | 1 055 | 1 009 |
| Vid årets början | 123 282 | 125 163 |
| Förlustavdrag | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | –1 118 | –2 322 |
| Valutakursdifferenser | 179 | –271 |
| Redovisning i resultaträkningen | 1 324 | 1 475 |
| Vid årets slut | 385 | –1 118 |
| Pensioner | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 15 808 | 13 766 |
| Valutakursdifferenser | –368 | 2 099 |
| Redovisning i resultaträkningen | 836 | 298 |
| Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad | ||
| anställning | 1 533 | –355 |
| Vid årets slut | 17 809 | 15 808 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | –15 065 | –15 452 |
| Valutakursdifferenser | –481 | 643 |
| Redovisning i resultaträkningen | 7 352 | –256 |
| Vid årets slut | –8 194 | –15 065 |
| Övriga temporära skillnader | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | –900 | –1 543 |
| Valutakursdifferenser | 781 | –2 422 |
| Redovisning i resultaträkningen | –12 575 | 1 239 |
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt | ||
| totalresultat | 2 117 | 1 826 |
| Vid årets slut | –10 577 | –900 |
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 102 680 TSEK (990 868). Av varulagervärdet har 15 567 TSEK (19 599) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med -2 583 TSEK (-289).
| Kundfordringar – netto | 281 900 | 276 917 |
|---|---|---|
| i fordringar | –6 736 | –5 198 |
| Avgår reservering för värdeminskning | ||
| Kundfordringar | 288 636 | 282 115 |
| 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Summa | 281 900 | 276 917 |
|---|---|---|
| Andra valutor | 29 274 | 34 700 |
| EUR | 101 065 | 88 639 |
| GBP | 116 447 | 123 772 |
| SEK | 35 114 | 29 806 |
| koncernens kundfordringar | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Redovisade belopp, per valuta, för |
| Geografisk fördelning av kundfordringar | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| Sverige | 44 018 | 43 539 |
| Övriga Norden och Baltikum | 8 084 | 11 434 |
| Centraleuropa | 89 986 | 89 166 |
| Frankrike och Spanien | 34 671 | 37 476 |
| Storbritannien | 101 502 | 88 949 |
| Ryssland/Östeuropa | 3 639 | 6 353 |
| Summa | 281 900 | 276 917 |
| Förändringar i reserven för osäkra | ||
|---|---|---|
| kundfordringar | 2018 | 2017 |
| Per 1 januari | 5 198 | 8 083 |
| Reservering för osäkra fordringar | 3 271 | 877 |
| Fordringar som har skrivits bort | ||
| under året som ej indrivningsbara (–) | –1 651 | –2 587 |
| Återförda outnyttjade belopp | –240 | –1 014 |
| Valutakursdifferens | 158 | –161 |
| Per 31 december | 6 736 | 5 198 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till motpartens betalningshistorik.
| Betalningshistorik motparter | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| Grupp 1 nya kunder | 2 678 | 1 064 |
| Grupp 2 befintliga kunder utan | ||
| tidigare betalningsförsummelser | 272 537 | 271 904 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa | ||
| tidigare uteblivna betalningar där alla | ||
| uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 6 685 | 3 949 |
| Summa kundfordringar | 281 900 | 276 917 |
Per 31 december 2018 var kundfordringar uppgående till 36 306 TSEK (27 097) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
| Summa | 40 663 | 27 097 |
|---|---|---|
| Mer än 6 månader | 1 652 | 2 089 |
| 3 till 6 månader | 2 705 | 1 199 |
| Mindre än 3 månader | 36 306 | 23 809 |
| Åldersanalys | 2018-12-31 2017-12-31 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Övriga kortfristiga fordringar |
24 532 | 6 548 | 0 | 347 |
| Totalt | 24 532 | 6 548 | 0 | 347 |
| Övriga kortfristiga skulder | Koncernen | Moderbolaget | ||
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Övriga kortfristiga skulder |
60 718 | 65 371 | 1 415 | 1 134 |
| Totalt | 60 718 | 65 371 | 1 415 | 1 134 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Förutbetalda räntor | 628 | 488 | – | – |
| Övriga förutbetalda kostnader |
8 924 | 8 506 | 77 | – |
| Upplupna leverantörs bonusar |
10 864 | 7 730 | – | – |
| Övriga upplupna intäkter |
42 530 | 31 665 | 144 | 325 |
| Totalt | 62 946 | 48 389 | 221 | 325 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
| Lönerelaterade | ||||
| upplupna kostnader | 72 012 | 71 712 | 1 393 | 2 221 |
| Upplupna räntor | 4 299 | 10 179 | 4 258 | 10 000 |
| Upplupna kundbonusar | 46 198 | 49 251 | – | – |
| Övriga upplupna | ||||
| kostnader | 45 926 | 35 751 | 1 632 | 283 |
| Totalt | 168 435 | 166 893 | 7 283 | 12 504 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Likvida medel | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Likvida medel | 71 009 | 102 758 | 62 | 10 153 |
| Varav på spärrat konto | 1 379 | 21 324 | 1 379 | 21 324 |
| Summa | 72 388 | 124 082 | 1 441,0 | 31 477 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristiga lån | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Obligations- och konvertibellån |
203 436 | 183 572 | 203 436 | 184 422 |
| Total | 203 436 | 183 572 | 203 436 | 184 422 |
Obligationslånet 2018 redovisas till upplupet anskaffningsvärde vilket innebär att lånets nominella värde 210 MSEK reducerats för anskaffningskostnad som kommer att justera lånets redovisade värde vid varje rapporteringstillfälle fram till lånets förfall 2021 då det redovisade värdet kommer att uppgå till det nominella värdet. Fullständiga villkor för det seniora obligationslånet framgår av bolagets hemsida www.bong.com
I samband med emissionen 2015 av obligationslånet tilldelades obligationsinnehavarna även aktier samt optioner utan vederlag, med ett totalt värde om 37,3 MSEK. Detta har bedömts vara en sammansatt transaktion där likviden för obligationslånet ska fördelas, baserat på marknadsvärde, till respektive finansiellt instrument som obligationsinnehavaren erhållit. Lånet ersattes med ett nytt obligationslån under fjärde kvartalet 2018.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga lån | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
| Checkräkningskrediter | 113 | 0 | – | – |
| Total | 113 | 0 | – | 0 |
| Summa upplåning | 203 549 | 183 572 | 0 | 184 422 |
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31 | ||||
| Mellan 1 och 2 år | – | 183 572 | – | 184 422 |
| Mellan 2 och fem år | 203 436 | – | 203 436 | – |
| Mer än 5 år | – | – | – | – |
| Total | 203 436 | 183 572 | 203 436 | 184 422 |
Vid obligationslånets förfall kommer den bokförda skulden att uppgå till 210 000 TSEK.
| Effektiv ränta på balansdagen var som följer: | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 1,30% | 1,30% |
| Annan upplåning | 10,15% | 10,00% |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/ EBITDA.
| Redovisade belopp, per valuta, är som följer: | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| SEK | 0 | 183 572 |
| EUR | 113 | 0 |
| Summa | 113 | 183 572 |
Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter:
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | |
|---|---|---|
| Rörlig ränta: | ||
| – löper ut efter mer än ett år | 13 218 | 12 797 |
| Fast ränta: | ||
| löper ut efter mer än ett år | – | – |
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland och Norge och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. Knappt hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder.
| Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande | Nuvärdet av förpliktelsen |
Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2017 | 267 457 | 47 716 | 219 742 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 714 | 1 714 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 3 499 | 101 | 3 397 |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) | – | 179 | –179 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | 1 271 | – | 1 271 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | –2 061 | – | –2 061 |
| Valutakursdifferenser | 2 699 | –304 | 3 002 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren | – | 10 439 | –10 439 |
| - Anställda som omfattas av planen | 2 | 2 | 0 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Utbetalda ersättningar | –11 183 | –11 183 | 0 |
| - Regleringar | –30 010 | –25 241 | –4 769 |
| Per 31 december 2017 | 233 388 | 21 708 | 211 680 |
| Per 1 januari 2018 | 233 388 | 21 708 | 211 680 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 597 | 1 597 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 3 570 | 89 | 3 480 |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) | – | –3 | 3 |
| - (Vinst)/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 1 489 | – | 1 489 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | 2 760 | – | 2 760 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | 861 | – | 861 |
| Valutakursdifferenser | 4 786 | 265 | 4 521 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren | – | 10 481 | –10 481 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Utbetalda ersättningar | –12 143 | –12 143 | 0 |
| - Regleringar | 0 | 0 | 0 |
| Per 31 december 2018 | 236 308 | 20 396 | 215 912 |
| Utgående balans pensionsskuld | 217 120 | 212 103 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 1 208 | 423 |
| Underskott i fonderade planer | 215 912 | 211 680 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –20 396 | –21 708 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 236 308 | 233 388 |
| 2018-12-31 | 2017-12-31 |
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan:
| Summa | 98 749 90 572 | 12 616 | 3 097 | 6 646 211 680 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| gångar | 0 | 0 | –938 | 0 –20 770 | –21 708 | |
| förvaltningstill | ||||||
| Verkligt värde på | ||||||
| Nuvärdet av förpliktelsen |
98 749 90 572 | 13 555 | 3 097 27 416 233 388 | |||
| 2017 | Sverige Tyskland Frankrike | Norge | Övriga Summa | |||
| Summa | 101 299 91 486 | 13 838 | 3 070 | 6 219 215 912 | ||
| Verkligt värde på förvaltningstill gångar |
0 | 0 | –569 | 0 –19 827 –20 396 | ||
| Nuvärdet av förpliktelsen |
101 299 91 486 | 14 406 | 3 070 26 046 236 308 | |||
| 2018 | Sverige Tyskland Frankrike | Norge | Övriga Summa |
| 2018 | Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge Övriga | |
|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 2,25 | 1,60 | 1,60 | 2,60 | 1,60 |
| Inflation (%) | 2,00 | 1,70 | 1,70 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | N/A | 1,50 | N/A | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid 65, män |
22 | 20 | 18,9 | – | 23 |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor |
24 | 24 | – | – | – |
| 2017 | Sverige Tyskland | Frankrike | Norge Övriga | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 2,00 | 1,50 | 1,50 | 2,60 | 1,50 |
| Inflation (%) | 1,50 | 1,50 | 1,50 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | N/A | 1,50 | N/A | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid | |||||
| 65, män | 22 | 19 | – | – | 23 |
| Förväntad livslängd vid | |||||
| 65, kvinnor | 24 | 23 | – | – | – |
| Sammansättning av förvaltningstillgångar: | 2018 | 2017 | |||
| Försäkringsbrev (onoterade) | 20 396 21 708 | ||||
| Summa | 20 396 21 708 |
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2019 uppgå till 10,4 MSEK.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 13 år.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2018 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,2 MSEK. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2018 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 142 procent (154 procent).
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med de reviderade IAS-reglerna.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskonteringsräntan.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor. Om den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förvaltningstillgångarna vara cirka 0,2 MSEK högre respektive cirka 0,2 MSEK lägre. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 12 MSEK lägre respektive 14 MSEK högre än det faktiska redovisade värdet.
| Omstrukturering | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 28 894 | 40 855 |
| Redovisat i resultaträkningen: | ||
| Omstrukturering | ||
| – tillkommande avsättningar | 5 173 | 5 236 |
| Utnyttjat under året | –7 719 | –20 175 |
| Övrigt | ||
| – tillkommande avsättningar | 638 | 2 800 |
| Utnyttjat under året | –4 738 | –108 |
| Valutakursdifferens | 1 010 | 286 |
| Per 31 december | 23 258 | 28 894 |
| 2018 | 2017 | |
| Långfristig del | 14 096 | 17 612 |
| Kortfristig del | 9 162 | 11 282 |
| 23 258 | 28 894 |
I syfte att bibehålla långsiktig konkurrenskraft och återställa lönsamheten till tillfredsställande nivå avsattes 5 MSEK i strukturkostnader under året. Strukturprogrammet avser framförallt åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan och omfattar avtalade åtgärder i Norge.
Avseende pensionsförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | |||
| Företagsinteckningar | 20 000 | 40 000 | – | – | ||
| Spärrade bankmedel | 1 379 | 21 324 | 1 379 | 21 324 | ||
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||||||
| Aktier i dotterbolag | 637 021 | 649 294 | 422 822 | 500 404 | ||
| Företagsinteckningar | – | 94 225 | – | – | ||
| Fordran på dotterbolag | 210 000 | 200 000 | 210 000 | 200,000 | ||
| Omsättningstillgångar | 102 762 | 88 815 | – | – | ||
| Totalt | 971 162 | 1 093 658 | 634 201 | 721 728 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018-12-31 | 2017-12-31 | ||
| Ansvarighet FPG | 1 135 | 1 164 | – | – | |
| Bankgaranti | 1 379 | 21 324 | 1 379 | 21 324 | |
| Övriga ansvars | |||||
| förbindelser | – | 447 | – | – | |
| Totalt | 2 514 | 22 935 | 1 379 | 21 324 |
| Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Summa reserver | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2017 | –4 537 | –15 286 | –19 822 |
| Kassaflödessäkringar | 189 | 189 | |
| Effekt av utökad av nettoinvestering | –8 441 | –8 441 | |
| Valutakursdifferens | 20 196 | 20 196 | |
| Skatteeffekt | –42 | 1 868 | 1 826 |
| Utgående balans 31 december 2017 | –4 389 | –1 663 | –6 052 |
| Ingående balans 1 januari 2018 | –4 389 | –1 663 | –6 052 |
| Kassaflödessäkringar | –115 | –115 | |
| Effekt av utökad av nettoinvestering | –12 514 | –12 514 | |
| Valutakursdifferens | 51 337 | 51 337 | |
| Skatteeffekt | 25 | 2 177 | 2 202 |
| Utgående balans 31 december 2018 | –4 479 | 39 337 | 34 858 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2018 till 211 205 058 (2017: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2017: 1,12 kronor per aktie).
| Antalet aktier (tusental) | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2017 | 211 205 | 236 549 | 803 423 | 1 039 972 |
| Konvertering av konvertibelt förlagslån1 | –3 335 | –3 335 | ||
| Per 31 december 2017 | 211 205 | 236 549 | 800 088 | 1 036 637 |
| Per 1 januari 2018 | 211 205 | 236 549 | 800 088 | 1 036 637 |
| Konvertering av konvertibelt förlagslån1 | –3 243 | –3 243 | ||
| Per 31 december 2018 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
1 Konvertering av det konvertibla förlagslånet 2013/2018 (ISIN: 0005281821).
AKTIER
| Icke-kassaflödespåverkande poster | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Januari 2018 | Kassaflöde | Värdeförändring obligationslån |
Valutakurs förändringar |
December 2018 | |
| Långfristig upplåning | 183 572 | 10 000 | 7 044 | 2 820 | 203 436 |
| Övriga långfristiga skulder | 747 | 37 | – | 185 | 969 |
| Checkräkningskredit | 0 | 113 | – | – | 113 |
| Summa | 184 319 | 10 150 | 7 044 | 3 002 | 204 518 |
| Kassa | –124 082 | 54 514 | – | –2 820 | –72 388 |
| Checkräkningskredit | 0 | – | – | – | 0 |
| Summa | –124 082 | 54 514 | – | –2 820 | –72 388 |
| Nettolåneskuld | 60 237 | 64 664 | 7 044 | 185 | 132 130 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar och materiella |
|||||
| anläggningstillgångar | –8 725 | –2 582 | – | – | |
| Förändring avsättningar | –12 609 | –26 722 | – | – | |
| Ej kontantreglerad utdelning Ej kontantreglerade dotterbolagsmellan |
171 046 | 60 484 | |||
| havanden Valutakursdifferenser |
– | – | –186 046 | –60 000 | |
| och övrigt | –20 430 | 10 161 | –4 256 | 4 364 | |
| Totalt | –41 764 | –19 143 | –19 256 | 4 848 |
Under året har inga väsentliga företagsförvärv ägt rum.
Vid årsstämman den 16 maj 2018 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2017. På årsstämman den 16 maj 2019 kommer inte någon utdelning avseende 2018 att föreslås.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på Nasdaq Stockholm, (Small Cap).
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 3-6 och avser räkenskapsåret 2018. Den omfattar moderbolaget Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad och enheter som konsolideras i koncernredovisningen.
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 69 935 | 68 406 |
| Inköp under året | 2 648 | 2 110 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 17 240 | 17 994 |
Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2018 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 4 519 TSEK (2 541). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 517 TSEK (0).
Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | ||
| Utdelning | 171 046 | 60 484 | |
| Nedskrivning av aktier i dotterföretag | –248 628 | –526 480 | |
| Lämnade koncernbidrag | –15 000 | –60 000 | |
| Totalt | –92 582 | –525 996 |
(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN De standarder, tolkningar och uttalanden som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag för de som följer nedan:
Från 1 jan 2018 tillämpar Bong IFRS 9. Bong tillämpar den nya standarden i enlighet med standardens övergångsregler, vilket innebär att Bong har valt att inte räkna om jämförelsetalen för 2017. Principerna i IFRS 9 för hur värdering av finansiella tillgångar sker beror på hur dessa klassificeras. Klassificering av finansiella tillgångar baseras på koncernens affärsmodell (syftet med innehavet av den finansiella tillgången) samt den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Kategorier av finansiella tillgångar, enligt IFRS 9, är följande:
För Bong innebär det inte några väsentliga förändringar av värderingen av finansiella tillgångar eftersom värdering redan skett till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde. Bongs finansiella tillgångar består till största delen av kundfordringar och likvida medel, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Beträffande finansiella skulder värderas de till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet. Bongs samtliga skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Bong tillämpar inte säkringsredovisning enligt IFRS 9 utan har valt att fortsätta tillämpa IAS 39.
Vad gäller nedskrivningar av finansiella tillgångar hänvisas till avsnittet för redovisningsprinciper.
Från och med 1 jan 2018 tillämpar Bong IFRS 15. Bong har tillämpat den nya standarden med användning av retroaktiv metod. I enlighet med detta alternativ gjordes ingen justering av ingående balanser per 1 januari 2018, då redovisningen av intäkter enligt de nya kraven redan överensstämmer med koncernens tidigare redovisningsprinciper. Implementeringen av IFRS 15 hade ingen väsentlig effekt på koncernen, varför ingen avstämning av öppningsbalanser har skett.
Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll till de produkter som levererats till motpart. Tidigare redovisade Bong intäkter när risk och förmåner övergått till kund, numera är det baserat på kontroll. Intäkten redovisas när prestation har uppfyllts, dvs vid den tidpunkt som kontroll av produkten har gått över till kund. Baserat på Bongs leveransmodell har inte tidpunkt för när intäkter ska redovisas ändrats. I Bong finns variabel ersättning till kunder i form av bonus, vilken allokeras till prestationsåtaganden i avtalen och är i enlighet med tidigare redovisningsprinciper.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2018 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Enligt den nya standarden ska leasetagare redovisa åtagandet att betala leasingavgifterna som en leasingskuld i balansräkningen. Rätten att nyttja den underliggande tillgången under leasingperioden redovisas som en nyttjanderättstillgång. Avskrivning på tillgången redovisas i resultatet liksom en ränta på leasingskulden. Erlagda leasingavgifter redovisas dels som betalning av ränta, dels som amortering av leasingskulden.
Standarden undantar leasingavtal med en leasingperiod understigande 12 månader (korttidsleasingavtal) och leasingavtal avseende tillgångar som har ett lågt värde. Standarden medger även en lättnadsregel när det gäller separering av icke-leasing komponenter från leasingkomponenter. Bong har valt att tillämpa nedanstående lättnadsregler.
Ett korttidsleasingavtal är ett leasingavtal med en leasingperiod som är kortare än 12 månader från starten av leasingperioden. Bong har valt att tilllämpa denna lättnadsregel.
Leasingavtal av mindre värde är ett leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde. Bedömningen görs utifrån värdet på tillgången när den är ny oavsett tillgångens värde. Leasingavtal av mindre värde definieras utifrån den underliggande tillgångens värde. Bong har valt att tillämpa denna lättnadsregel.
Enligt huvudregeln i IFRS 16 ska icke-leasingkomponenter redovisas separat från leasingkomponenten och kostnadsföras i resultaträkningen. Dock kan en leasetagare välja att inte separera icke-leasingkomponenter från leasingkomponenten och detta val görs baserat på tillgångsslag. Bong har valt att tillämpa denna lättnadsregel.
Bong kommer att tillämpa IFRS 16 från 1 januari 2019 och kommer att använda den förenklade övergångsmetoden. Leasingavtal med en kvarvarande löptid understigande 12 månader vid tidpunkt för övergång till IFRS 16 klassificeras som korttidsleasingavtal i enlighet med lättnadsregeln och kostnadsförs.
Bong har bedömt leasingperioden för leasingavtalen och då beaktat eventuella förlängs- och eller uppsägningsoptioner enlighet med bestämmelserna i IFRS 16. För det fall det är rimligt säkert att optionen kommer att utnyttjas har detta beaktats i fastställandet av i leasingperioden.
Bongs finansiella leasingavtal tidigare redovisade enligt IAS 17 Leasingavtal är omklassificerade, enlighet med IFRS 16, till de belopp de var redovisade till omedelbart före tillämpning av IFRS 16.
Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare.
Bong har genomfört en kartläggning och analys av koncernens existerande leasingkontrakt per den 1 januari 2019 och kvantifierat effekterna av implementeringen av IFRS 16 till +1 MSEK på resultat före skatt och en ökning om 162 MSEK för anläggningstillgångar. Hyresavtal avseende lokaler utgör merparten av koncernens leasingavtal.
| Avstämning operationella leasingåtaganden | 2018 | |
|---|---|---|
| Åtaganden för operationella leasingavtal 2018-12-31 | 219 701 | |
| Diskontering med koncernens marginella låneränta 2,7 % | –17 222 | |
| Tillkommer finansiella leasingskulder per 2018-12-31 | 969 | |
| Avgår korttids leasingavtal, kostnadsförda | –1 433 | |
| Avgår leasingavtal av lågt värde, kostnadförda | –408 | |
| Avgår justeringar hänförliga till annan bedömning I leasingperioden –12 259 | ||
| Redovisad leasingskuld per 1 januari 2019 |
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 308 173 926,56 kr, balanseras i ny räkning, se not 35.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 16 maj 2019 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 12 april 2019
Christian Paulsson Styrelseordförande
Mikael Ekdahl Ledamot
Stéphane Hamelin Ledamot
Eric Joan Ledamot
Stefan Lager Ledamot
Helena Persson Ledamot
Kenth Jivetorp Ledamot
Christer Muth Ledamot
Kai Steigleder Verkställande Direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 april 2019
PricewaterhouseCoopers AB
Lars Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Christer Olausson Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2018 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11-13. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 9-37 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11-13. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningarna och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
| Särskilt | ||
|---|---|---|
| betydelsefullt område |
Koncernen gör förlust för räkenskapsåret motsvarande 148 MSEK och har gjort förlust för samtliga räkenskapsår, rensat för refinansieringseffekten motsvarande 345 MSEK för räkenskapsåret 2016, sedan 2010. Koncernen verkar på en, vad avser kuvertförsäljningen, krympande marknad. Koncernen har haft ett kassaflöde från den löpande verksamheten om -3 MSEK under räkenskapsåren 2014-2018, och har avyttrat tillgångar motsvarande 210 MSEK under motsvarande period.
Per 31 december 2018 uppgår goodwill och övriga immateriella tillgångar till 536 MSEK. Enligt IFRS skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta nedskrivningstest baseras på bedömningar och antaganden som är komplexa och innehåller hög grad av väsentliga bedömningar av företagsledningen. I not 14 framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning. Det framgår även att inget ytterligare nedskrivningsbehov har identifierats baserat på de antaganden som gjorts. Nedskrivningsprövning sker för koncernen som en kassagenererande enhet.
Då det finns en ändlig likviditet i koncernen och ändlig möjlighet att sälja
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
villkoren för låneskulderna.
tillgångar med ett väsentligt värde har vi fokuserat på huruvida det finns tillräckliga likvida medel för att fortsatt bedriva verksamheten. För att bedöma riktigheten i att använda antagandet om fortsatt drift i framtagandet av finansiella rapporter har vi fokuserat på att bedöma företagsledningens antaganden och bedömningar vad avser koncernens krav på likviditet för koncernen under de kommande 12 månaderna. Vi har tagit del av och bedömt företagsledningens prognosticerade utgifter mot histo-
riska utfall av företagsledningens prognoser. Vi har även tagit i beaktande upp- och nedsidor i prognosscenariot med tillhörande påverkan och bedömt
I vår revision har vi tagit ställning till företagsledningens antaganden och bedömningar. Detta har exempelvis skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts. Analys har även skett av eventuella justeringar som har gjorts av antaganden från tidigare år som en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer. Vi har utmanat företagsledningen i de bedömningar som skett kring framtida kassaflöden samt den WACC som använts. Vi har utfört egna känslighetsanalyser för att testa säkerhetsmarginalerna Vi har testat vilken påverkan förändringar i väsentliga antaganden såsom rörelseresultatet och WACC får på säkerhetsmarginalerna och utifrån dessa tester bedömt risken för att ett nedskrivningsbehov skulle uppstå.
skatt. Vid utgången av året hade koncernen skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag om 86 MSEK vilka redovisas som uppskjutna skattefordringar. Enligt not 20 framgår att underskottsavdrag beaktas i den mån de förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. Enligt IFRS skall regelbunden bedömning ske kring sannolikheten att dessa underskott skall kunna utnyttjas av framtida skattemässiga överskott.
Detta område anser vi vara väsentligt i vår revision på grund av den höga komplexitet och den höga grad av bedömning som är kopplad till värderingen av uppskjutna skattefordringar. Vår revision har främst fokuserat på bedömningen huruvida om de underskottsavdrag som beaktats kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De beräknade framtida vinsterna består till stor del av beräknade rörelseöverskott. Vi har utmanat företagsledningens bedömningar och granskat de underlag som ligger till grund för bedömningen. Analys har skett av de överskott som genererats under året, i förhållande till vilka framtida överskott som kommer krävas för att aktiverade underskott skall kunna utnyttjas. Diskussion har förts kring förändringar i lokala skatteregler. Därutöver har vi bedömt fullständigheten och riktigheten i de upplysningar som finns i not 20.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-8 samt 40-42. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
sitioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 11–13 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Bong AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 16 maj 2018 och har varit bolagets revisor sedan innan räkenskapsåret 1998.
Malmö den 24 april 2019
PricewaterhouseCoopers AB Christer Olausson
Auktoriserad revisor
Verkställande Direktör, Affärsenhetschef Centraleuropa.
Anställd sedan 2007, nuvarande befattning sedan 2018.
Utbildning: Master in International Business (MIBS).
Tidigare befattningar: Försäljningschef Smurfit Kappa Group och Group Beiersdorf.
Aktieinnehav i Bong: 42 000 aktier.
Affärsenhetschef Storbritannien. Anställd sedan 1992, nuvarande befattning sedan 2017. Utbildning: Higher National Diploma in Business Studies. Tidigare befattningar: VD för Surrey Envelopes Ltd. Aktieinnehav i Bong: 55 000 aktier.
Affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, Affärsenhetschef Bong Retail Solutions, Direktör för Innovation.
Anställd sedan 2008, nuvarande befattning sedan 2010. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Ferro Corporation.
Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier
GRIMMER Född 1973.
CARSTEN
Ekonomidirektör (CFO) Bong AB. Ekonomidirektör (CFO) Centraleuropa. Anställd sedan 2014, nuvarande position sedan 2019.
Utbildning: Master of Science in Management and Economics
Tidigare befattningar: Fler ledande befattningar inom Schmolz+Bickenbach Group, Senior Associate PWC. Aktieinnehav i Bong: 0 aktier.
SIMON
Affärsenhetschef Norden. Anställd sedan 2003, nuvarande befattning sedan 2018.
Utbildning: Master of Business Administration
Tidigare befattningar: Managing Director CEE Countries
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier
Född 1964. Direktör för Inköp och Logistik. Anställd sedan 2006.
Född 1965. Försäljnings- och marknadschef, europeiska distributörer. Anställd sedan 2007.
CHRISTIAN PAULSSON Styrelsens ordförande
MIKAEL EKDAHL Styrelseledamot
STÉPHANE HAMELIN Styrelseledamot
ERIC JOAN Styrelseledamot
STEFAN LAGER Styrelseledamot HELENA PERSSON Styrelseledamot
CHRISTER MUTH Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)
KENTH JIVETORP Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)
MATS PERSSON Suppleant (Arbetstagarrepresentant)
I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal baserade på begrepp definierade i IFRS, alternativa nyckeltal enligt ESMAs definition samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda nyckeltal och begrepp definieras nedan.
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. För 2016 har resultatet justerats med jämförelsestörande poster finansnetto.
Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel under året och är användbart vid jämförelser av andra investeringar med samma riskprofil.
Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. För 2016 har resultatet justerats för jämförelsestörande poster finansnetto.
Måttet visar förräntningen på koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande skulder och är ett avkastningsmått som är oberoende av koncernens skuldsättning. Det kompletterar måttet avkastning på eget kapital.
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.
Rörelseresultat före av- och nedSkrivningar.
European Securities and Markets Authority. EUs organ för övervakning av de finansiella marknaderna.
Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning vid årets utgång delat med två.
Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets utgång delat med två.
Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid årets utgång delat med två.
International Financial Reporting Standards. Internationell redovisningsstandard som Bong tillämpar.
Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster finansnetto, dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.
Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.
Nettot av refinansieringstransaktioner 2016. Nettoförlust vid avyttring av Postac LLC 2018.
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar). Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur effektivt
koncernen använder sina tillgångar.
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.
Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före avskrivningar.
Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Börskurs dividerat med resultat per aktie.
Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.
Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen. Rörelsemarginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor del av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens kostnader.
Eget kapital dividerat med balansomslutningen. Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.
Eget kapital plus räntebärande skulder.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast fredagen den 10 maj 2019. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före fredagen den 10 maj 2019 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast fredagen den 10 maj 2019 enligt något av nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Mattias Östberg Box 516 291 25 Kristianstad
Per telefon 044-20 70 45 Per e-post till [email protected] På bolagets hemsida www.bong.com
| Årsstämma, Malmö | 16 maj 2019 | |
|---|---|---|
| Delårsrapport januari – mars 2019 | 16 maj 2019 | |
| Delårsrapport januari – juni 2019 | 12 juli 2019 | |
| Delårsrapport januari – september 2019 | 15 november 2019 | |
| Bokslutskommuniké 2019 | februari 2020 |
UTDELNING Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att ingen utdelning lämnas för 2018.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong Belgium NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +49 212 23 39 12 18 (Dutch) +49 212 23 39 12 15 (French) www.bong.be
Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com
Bong Danmark A/S Langebjergvænget 18B DK-4000 Roskilde +45 46 56 55 55 www.bong.dk
Bong Eesti OÜ Jõe tn 17 EE-79808 Kohila Rapla maakond +372 48 90 140 www.bong.ee
Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala www.bong.fi
Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa
Bong SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr
Bong SAS 100 Rue de Lannoy FR-59650 Villeneuve d'Ascq +33 3 20 66 69 99 www.bong.fr
Bong SAS 60 Rue St Lazare FR-75009 Paris +33 1 56 92 39 20 www.bong.fr
FR-16710 Saint Yrieix sur Charente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr
Bong Norge AS Bekkeveien 161 NO-3173 Vear +47 33 30 54 00 www.bong.no
Bong Norge AS Postboks 74 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50
Pflüger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl
Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o. ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl
S.C. BONG ENVELO SRL Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2 Hala Alice de Sablaj, Hala nr. 1 RO-Bucuresti, Sectorul 6 +40 736 372 511
Envel Europa S.A Plaça Gal·la Placidia 5-7 esc D. 8°1ª ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50 www.enveleuropa.com
Envel Europa S.A Polígono Industrial Campllong C/ Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) +34 973 44 38 86
Office Products Division Bong U.K. Ltd. (Head Office) Michigan Drive, Tongwell Milton Keynes MK15 8HQ, UK +44 1908 216 216 www.bonguk.com
Bespoke Mailing Division Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon Derby DE21 7NJ, UK +44 1332 667 790 www.bonguk.com
Specialist Overprint Division Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road London SW19 3BL, UK +44 2085 450 099 www.bonguk.com
Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar Essex CM5 9NL,UK +44 1277 363 656 www.packagingfirst.co.uk Bong International AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00
www.bong.com
SVERIGE
Bong International AB Hans Michelsensgatan 9 SE-211 20 Malmö +46 40 17 60 00 www.bong.com
Bong Sverige AB Videllsgatan 8 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se
Bong Retail Solutions AB Emmabodavägen 9 SE-382 28 Nybro +46 481 440 00 www.bongretail.com
Bong AG Ramsenburgweg 15 CH-9100 Herisau AR +41 71 3 88 79 70 www.bong-ag.ch
Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de
Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de
Pflüger Lober Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-lober.com
Pflüger Lober Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.pflueger-lober.com
SCHWEIZ
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.